<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284377</hangar_id>
 <dok_id>GL031</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>1</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-09-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:19</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Budgetpropositionen för 1998</titel>
 <subtitel>Förslag till statsbudget, finansplan m.m.</subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL031/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL031</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL031</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h2&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1997/98:1&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Budgetpropositionen för 1998&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslag till statsbudget för budgetåret 1998, reviderad finansplan,&lt;br&gt;ändrade anslag för budgetåret 1997, vissa skattefrågor, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Budgetpropositionen för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 6 § regeringsformen avger regeringen härmed sitt förslag till statsbudget&lt;br&gt;för budgetåret 1998 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om&lt;br&gt;utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvall den 11 september 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1998. För-&lt;br&gt;slaget till statsbudget, som omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betal-&lt;br&gt;ningar som påverkar statens lånebehov, visar en omslutning på 691 miljarder kronor.&lt;br&gt;Statens lånebehov för budgetåret 1998 beräknas till 15 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisar regeringen en reviderad finansplan, en årsredovisning för sta-&lt;br&gt;ten för budgetåret 1995/96, en uppföljning av budgeten för år 1997 samt lämnar förslag&lt;br&gt;till ändrade och nya anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar utgiftstaket för staten för åren 1998-2000 fördelat på de av&lt;br&gt;riksdagen fastställda utgiftsområdena och socialförsäkringssektorn vid sidan av stats-&lt;br&gt;budgeten. I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttit-&lt;br&gt;lar för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till statsbudget för budgetåret 1998&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utgifter m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rikets styrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 976 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomi och finansförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 062 814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltning och uppbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 662 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 034 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltning och internationell samverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 811 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 243 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 434 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandrare och flyktingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 863 934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälsovård, sjukvård och social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 499 516&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 192 476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid ålderdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 701 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet för familjer och barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 813 561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 723 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 541 952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 333 755&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och universitetsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 050 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur, medier, trossamfund och fritid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 334 967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 825 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regional utjämning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 604 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän miljö- och naturvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 178 052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 583 041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24100 564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 725 623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2698 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bidrag till kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 048 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgiften till Europeiska gemenskapen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 645 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgiftsområden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;687 815 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning av anslagsbehållningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;692 815 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 842 935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;690 972 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Inkomster m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstgrupp 1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;601 991 493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstgrupp 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av statens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 704 082&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstgrupp 3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av försåld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 001 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstgrupp 4000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 690 055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstgrupp 5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalkylmässiga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 337 207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstgrupp 6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag m.m. från EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 978 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstgrupp 7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära medel avseende EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269 558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;675 972 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat lånebehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;690 972 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reviderad finansplan........................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En politik för sysselsättning och rättvisa..............................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den ekonomiska utvecklingen.............................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den internationella utvecklingen.........................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den svenska utvecklingen....................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prognos för 1997 och 1998.................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kalkyl för 1999 och 2000.................................................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sysselsättning och arbetslöshet............................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sunda statsfinanser och stabila priser..................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finanspolitiken....................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Penning- och valutapolitiken...............................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En strategi för ökad sysselsättning.......................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ökat företagande.................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skola, vård och omsorg.......................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En andra utbildningsrevolution...........................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknaden................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hållbara Sverige..................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samarbete för sysselsättning................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattepolitiken.....................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fördelningspolitiken............................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag.........................................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1387) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statens upplåning.................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna egenavgifter..........................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter.......................................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän löneavgift.................................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster......................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader..............................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1427) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt.............................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1332) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.............51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring................................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1336) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324).......52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntefördelning vid beskattning............................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:439) om&lt;br&gt;beskattning, förtullning och folkbokföring under krig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller krigsfara m.m...............................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370).......................................................  54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370).........................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1345) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden....................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483)...........................................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig förmögenhetsskatt.....................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:324) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsning av skatt.............................................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter.................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:725) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på&lt;br&gt;bostadshus...........................................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Budgetförslag med utgiftstak för den offentliga sektorn....................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning..............................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar....................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Politiska prioriteringar.........................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den makroekonomiska utvecklingen....................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De offentliga finansernas utveckling.....................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns finansiella sparande.........................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens utveckling.....................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens inkomster.....................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens utgifter.........................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lånebehovet.........................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsskulden.........................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning av år 1997........................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning..............................................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomster och utgifter..........................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftstak för åren 1998-2000..............................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftstakets konstruktion....................................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftstak för den offentliga sektorn....................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftstak för staten.............................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskrivning av utgiftsområden m.m.....................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lån för myndigheters investeringar i anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och myndigheters krediter i Riksgäldskontoret.....................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning av beställningsbemyndiganden.........................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgeteffekter av förändrade skatteregler............................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 Bemyndigande för ramanslag...............................................97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Appendix till avsnitt 4.......................................................................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997.....105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 1&amp;nbsp;Rikets styrelse..........................................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 2&amp;nbsp;Samhällsekonomi och finansförvaltning..&amp;nbsp;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 4&amp;nbsp;Rättsväsendet..........................................110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 6&amp;nbsp;Totalförsvar............................................110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 7&amp;nbsp;Internationellt bistånd.............................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 8&amp;nbsp;Invandrare och flyktningar......................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 9&amp;nbsp;Hälsovård, sjukvård och social omsorg...&amp;nbsp;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barn...................................................................................114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde&amp;nbsp;13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.....114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde&amp;nbsp;14 Arbetsmarknad och arbetsliv.................115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde&amp;nbsp;16 Utbildning och universitetsforskning.....116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde&amp;nbsp;17 Kultur, medier, trossamfund och fritid..&amp;nbsp;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde&amp;nbsp;18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och byggande.....................................................................117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling........118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.................118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 21 Energi....................................................119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 22 Kommunikationer.................................120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringar.............................................................................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomisk styrning av&amp;nbsp;statlig&amp;nbsp;verksamhet......................................125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utveckling av den ekonomiska styrningen.........................127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Affärsverkens upplåning....................................................129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning av budgetåret&amp;nbsp;1995/96................................................. 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Årsredovisning för staten...................................................133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Garantier...........................................................................135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgeten och utfallet 1995/96....................................136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgiftsbelagd verksamhet..................................................138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Revisionens iakttagelser.....................................................139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EA-värderingen..................................................................141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsförvaltningens utveckling...........................................141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa skattefrågor............................................................................157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna överväganden....................................................159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstskatten efter 1998.................................................160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ökad miljörelatering av skatterna.....................................161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattningen av tjänster...................................................161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya regler för utfärdande av F-skattsedel..........................162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändrad avgiftsstruktur..................................................162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter..................................................162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De allmänna egenavgifterna...............................................164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tilläggspensionsavgiften.....................................................165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sj ukförsäkringsavgiften......................................................166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Folkpensionsavgiften..........................................................167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsskadea vgiften...........................................................168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändring av det sammantagna uttaget av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift till följd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av kortare sjuklöneperiod...................................................168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den särskilda löneskatten och den särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;premieskatten för grupplivförsäkring m.m.........................169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av förslagen om förändrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgiftsnivåer.......................................................................170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmögenhetsskatten.........................................................170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reseavdrag.........................................................................171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Energiskattefrågor..............................................................172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Produktionsskatten på el....................................................172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Elpannor i fjärrvärmesystemet............................................172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Principer för beviljande av pilotprojektsdispenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende etanol..................................................................173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förlängd tid för s.k. ROT-avdrag.......................................174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiella effekter.............................................................175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster&lt;br&gt;budgetåret 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Svensk ekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Avstämning av det svenska konvergensprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Avstämning av målet om en halverad öppen arbetslöshet&lt;br&gt;till år 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Årsredovisning för staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 1990-91 års skattereform - en värdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Fördelningspolitisk redogörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reviderad finansplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Reviderad finansplan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska folket kan möta nästa sekel med tillförsikt&lt;br&gt;och framtidstro. Vi kommer att ta steget in i 2000-&lt;br&gt;talet med hög tillväxt, låg inflation och sjunkande&lt;br&gt;arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låneberoendets tid är förbi. Överskott i de offent-&lt;br&gt;liga finanserna skall pressa tillbaka statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan åter forma vår gemensamma framtid - ett&lt;br&gt;samhälle där ingen lämnas utanför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På stabil grund kan politiken inriktas mot att ut-&lt;br&gt;veckla Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetslösheten skall betvingas. År 2000 skall den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten vara halverad till 4 procent.&lt;br&gt;Därefter är målet full sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Skolan, vården och omsorgen skall förbättras.&lt;br&gt;Regeringen vill utveckla välfärdens kärna. Därför&lt;br&gt;skall nya resurser i första hand tillföras skolan,&lt;br&gt;vården och omsorgen om barn och äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Rättvisan skall stärkas. När utrymme finns skall&lt;br&gt;de som har burit tyngst bördor i saneringen av de&lt;br&gt;gemensamma finanserna stå främst. Valet mellan&lt;br&gt;skattesänkningar och bidragsförändringar skall&lt;br&gt;styras av vad som bäst gynnar en rättvis fördel-&lt;br&gt;ning och mest bidrar till tillväxt och ökad syssel-&lt;br&gt;sättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan inte acceptera att löntagarnas upp-&lt;br&gt;offringar under de svåra år som vi har bakom oss an-&lt;br&gt;vänds till att finansiera skattelättnader för högin-&lt;br&gt;komsttagare under de goda år som ligger framför&lt;br&gt;oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fria och trygga människor, ett vitalt näringsliv och&lt;br&gt;internationellt engagemang skall känneteckna vårt&lt;br&gt;land i det nya seklet. Med en politik som står i sam-&lt;br&gt;klang med övriga Europa skall vi ta steget in i 2000-&lt;br&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall vara en företagarnation som upp-&lt;br&gt;muntrar nytänkande och innovationer. Företagens&lt;br&gt;villkor skall vara stabila och konkurrenskraftiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela vårt land måste engageras i kampen för&lt;br&gt;minskad arbetslöshet. Ingen uppgift är nu viktigare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än att leda Sverige bort från arbetslöshet och in i en&lt;br&gt;utveckling för nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1 En politik för sysselsättning och&lt;br&gt;rättvisa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svensk ekonomi står i dag starkare än på mycket&lt;br&gt;länge. Grunden för en god utveckling är lagd. De of-&lt;br&gt;fentliga finanserna har tack vare saneringsprogram-&lt;br&gt;met förbättrats i en takt som saknar internationellt&lt;br&gt;motstycke. De budgetpolitiska målen ligger fast och&lt;br&gt;kommer att uppnås. Underskottet i den offentliga&lt;br&gt;sektorns finansiella sparande beräknas bli 1,9 pro-&lt;br&gt;cent av BNP 1997. De statliga utgiftstaken ligger&lt;br&gt;fast. År 1998 uppnås balans i de offentliga finanser-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken syftar till tillväxt, sys-&lt;br&gt;selsättning och rättvisa. Politiken inriktas på ekono-&lt;br&gt;misk stabilitet, med sunda offentliga finanser och&lt;br&gt;stabila priser, och på förbättrade förutsättningar för&lt;br&gt;omvandling och utveckling. Erfarenheterna från förs-&lt;br&gt;ta hälften av 90-talet visar vilka förödande konsek-&lt;br&gt;venser en ekonomisk instabilitet med exploderande&lt;br&gt;statsskuld och hög inflation har för möjligheterna att&lt;br&gt;värna sysselsättning och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningspolitiken bygger på fem grundste-&lt;br&gt;nar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetslösheten skall minskas huvudsakligen ge-&lt;br&gt;nom att fler människor får arbete eller utbildning&lt;br&gt;som ger ökade möjligheter till arbete. Arbets- och&lt;br&gt;kompetenslinjen gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Huvuddelen av sysselsättningsökningen de kom-&lt;br&gt;mande åren bör ske i den privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;I den offentliga sektorn skall verksamheter priori-&lt;br&gt;teras framför transfereringar, vården och omsor-&lt;br&gt;gen utgör kärnan i välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Det krävs en bättre fungerande lönebildning för&lt;br&gt;att arbetslösheten skall kunna halveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Statsfinanserna skall vara sunda och priserna sta-&lt;br&gt;bila.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetsmarknadspolitiken stärks för att minska&lt;br&gt;risken för utslagning och utanförskap. 1 denna&lt;br&gt;proposition föreslås en kraftig ungdomssatsning.&lt;br&gt;Regeringen föreslår dessutom i samarbete med&lt;br&gt;näringslivet en ny IT-utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;En politik för sysselsättning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomins styrka kommer inifrån. Den&lt;br&gt;strama budgetpolitiken som syftar till att sanera de&lt;br&gt;offentliga finanserna har burit frukt. Räntorna har&lt;br&gt;fallit kraftigt. Förtroendet för svensk ekonomi och&lt;br&gt;svensk ekonomisk politik har stärkts både bland&lt;br&gt;hushåll och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi befinner oss i den första konjunkturuppgången&lt;br&gt;på 30 år som inte har föregåtts av en expansiv eko-&lt;br&gt;nomisk politik eller en devalvering. Konjunkturför-&lt;br&gt;stärkningen sker med bibehållen låg inflationstakt&lt;br&gt;och förtroende för prisstabiliteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den snabba förbättringen av de offentliga&lt;br&gt;finanserna har handlingsfrihet återskapats. Rege-&lt;br&gt;ringen konkretiserar nu den satsning på arbete och&lt;br&gt;utbildning som presenterades i den ekonomiska vår-&lt;br&gt;propositionen (prop. 1996/97:150). Trots dessa nya&lt;br&gt;åtgärder sjunker utgiftskvoten kraftigt för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Skolan, vården och omsorgen stärks. År 1998 till-&lt;br&gt;förs den kommunala sektorn 8 miljarder kronor&lt;br&gt;för att främja sysselsättningen och säkra kvalite-&lt;br&gt;ten på välfärden. I denna proposition föreslås&lt;br&gt;dessutom att den kommunala sektorn 1999 och&lt;br&gt;år 2000 tillförs ytterligare 4 miljarder kronor&lt;br&gt;vardera året i en nivåhöjande satsning. Därmed&lt;br&gt;kommer skolan, vården och omsorgen att ha till-&lt;br&gt;förts sammanlagt 16 miljarder kronor i nivåhöj-&lt;br&gt;ning år 2000 i jämförelse med 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Utbildningen byggs ut för att långsiktigt stärka&lt;br&gt;Sveriges konkurrenskraft. Dessutom föreslås i&lt;br&gt;denna proposition en tidigareläggning av utbild-&lt;br&gt;ningssatsningen med 1 000 platser i kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning och 10 000 högskoleplatser till&lt;br&gt;vårterminen 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Politiken inriktas på hållbar tillväxt. Ett lokalt&lt;br&gt;och ett nationellt investeringsprogram genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Företagsklimatet förbättras ytterligare. Riksdagen&lt;br&gt;har tidigare beslutat om att ändra ansvaret för&lt;br&gt;sjuklöneperioden så att arbetsgivarna ansvarar&lt;br&gt;från dag 2 till dag 28. Detta har mötts av kritik&lt;br&gt;från båda parter på arbetsmarknaden, trots att&lt;br&gt;förslaget från början kom från arbetsgivarna.&lt;br&gt;Därför föreslår regeringen nu att arbetsgivarna&lt;br&gt;enbart skall vara ansvariga för dag 2-14. Den för&lt;br&gt;löntagarna viktiga frågan om den kompletterande&lt;br&gt;ersättningen till sjuklönen löses på ett konstruk-&lt;br&gt;tivt sätt genom den nu föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;En politik för rättvisa&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det har inte funnits något alternativ till saneringen av&lt;br&gt;de offentliga finanserna. Den var nödvändig för att&lt;br&gt;återskapa förtroendet för svensk ekonomi och svensk&lt;br&gt;ekonomisk politik. Saneringspolitiken har utformats&lt;br&gt;så att bördorna skall bäras rättvist. De som har det&lt;br&gt;bäst ställt skall bära den tyngsta bördan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en närmare granskning av den fördelningspo-&lt;br&gt;litiska profilen framträder barnfamiljerna som en&lt;br&gt;grupp som har drabbats hårdare än andra. Regering-&lt;br&gt;en föreslår därför en höjning av barnbidragen och&lt;br&gt;studiebidragen i studiehjälpen från 640 kronor till&lt;br&gt;750 kronor per barn och månad. Dessutom återin-&lt;br&gt;förs flerbarnstillägget även för barn födda efter 1995,&lt;br&gt;då detta har en god fördelningspolitisk träffsäkerhet.&lt;br&gt;För de pensionärer som har minst marginaler föreslås&lt;br&gt;en höjning av bostadstillägg för pensionärer, BTP.&lt;br&gt;Samtliga dessa åtgärder ryms inom utgiftstaket och&lt;br&gt;det budgetpolitiska målet om balans 1998. Välfärden&lt;br&gt;betalas med egna pengar, inte med lånade pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition görs den slutliga fördelnings-&lt;br&gt;politiska avstämningen av saneringsprogrammet.&lt;br&gt;Med de åtgärder som nu föreslås är slutsatsen att sa-&lt;br&gt;neringen av de offentliga finanserna har genomförts i&lt;br&gt;huvudsak rättvist. Den femtedel av hushållen som&lt;br&gt;har högst ekonomisk standard bidrar med 43 pro-&lt;br&gt;cent av saneringen, medan den femtedel som har&lt;br&gt;lägst ekonomisk standard bidrar med 11 procent.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;En politik för stabilitet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna och centerpartiet har sedan vå-&lt;br&gt;ren 1995 samarbetat om den ekonomiska politiken.&lt;br&gt;Detta samarbete har haft en avgörande betydelse för&lt;br&gt;den politiska stabiliteten och bidragit till sänkta rän-&lt;br&gt;tor och stärkt krona. Budgetpropositionen har före-&lt;br&gt;gåtts av överläggningar med centerpartiet som står&lt;br&gt;bakom riktlinjerna för den ekonomiska politiken och&lt;br&gt;utgiftstaket, fördelningen av utgifter på utgiftsområ-&lt;br&gt;den, åtgärderna för budgetsanering, tilläggsbudgeten&lt;br&gt;för 1997, de nu föreslagna skatteförändringarna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 och konvergensprogrammet. Genom detta&lt;br&gt;samarbete bekräftas att det finns politisk stabilitet för&lt;br&gt;en ekonomisk politik som beträffande de offentliga&lt;br&gt;finanserna är inriktad på balans 1998 och överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999 och framåt, och en halvering av den öppna ar-&lt;br&gt;betslösheten till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2 Den ekonomiska utvecklingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den internationella konjunkturen har förstärkts un-&lt;br&gt;der 1997. Sverige är inne i en uppgångsfas. Efter en&lt;br&gt;svag uppgång det första halvåret 1997 förväntas&lt;br&gt;andra halvåret bli bättre. Arbetslösheten har börjat&lt;br&gt;minska och den privata sysselsättningen stiger. Kon-&lt;br&gt;junkturen förstärks ytterligare under 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.2.1 Den internationella utvecklingen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska konjunkturen är inne i en upp-&lt;br&gt;gångsfas, även om det i Tyskland, Frankrike och Ita-&lt;br&gt;lien finns en kvardröjande osäkerhet. Ländernas för-&lt;br&gt;bättrade offentliga finanser har på ett avgörande sätt&lt;br&gt;bidragit till lägre räntor. Företagens och hushållens&lt;br&gt;förtroende för den ekonomiska utvecklingen ökar&lt;br&gt;stadigt. Då budgetsaneringen väntas fortsätta och&lt;br&gt;inflationen förbli låg finns det goda förutsättningar&lt;br&gt;för fortsatt låga räntor inom EU, vilket skapar gynn-&lt;br&gt;samma förhållanden för den ekonomiska tillväxten&lt;br&gt;framöver. Det stora problemet i Europa är arbetslös-&lt;br&gt;heten. I EU är för närvarande 18 miljoner människor&lt;br&gt;utan arbete, eller 11 procent av arbetskraften. Av&lt;br&gt;dessa har hälften varit arbetslösa längre än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna upplever för närvarande en av de&lt;br&gt;längsta tillväxtperioderna under efterkrigstiden. Hit-&lt;br&gt;tills har inflationen inte satt fart, utan snarare fallit.&lt;br&gt;Den starka ekonomiska tillväxten har bidragit till att&lt;br&gt;statsfinanserna förbättrats. Arbetslösheten var i maj&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,8 procent, den lägsta sedan 1973. Huvudorsaken&lt;br&gt;till den låga arbetslöshetsnivån är den väl avvägda&lt;br&gt;finans- och penningpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL: 1.1 NYCKELTAL 1996-1998 FÖR EU OCH&lt;br&gt;FÖRENTA STATERNA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet (nivå)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För länderna kring Östersjön har utsikterna förbätt-&lt;br&gt;rats under året. Både Finland och Danmark väntas&lt;br&gt;ha en tillväxt på över 3 procent trots en stram bud-&lt;br&gt;getpolitik. Tillväxten i Tyskland stärks under 1997.&lt;br&gt;BNP-tillväxten i Polen och Baltikum bedöms uppgå&lt;br&gt;till nästan 5 procent under detta. Den negativa ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vecklingen i Ryssland under de senaste åren väntas&lt;br&gt;vända i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Japan förväntas återhämtningen fortskrida om&lt;br&gt;än långsamt. Den finansiella krisen i Asien medför&lt;br&gt;dock problem för hela regionen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.2.2 Den svenska utvecklingen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I början av 1990-talet minskade Sveriges samlade&lt;br&gt;produktion under tre år i rad. Sverige upplevde den&lt;br&gt;första depressionen sedan 1930-talet. Resultatet var&lt;br&gt;förödande för den svenska ekonomin. Under de förs-&lt;br&gt;ta åren på 1990-talet nästan fördubblades stats-&lt;br&gt;skulden, arbetslösheten tredubblades och budgetun-&lt;br&gt;derskottet mer än fyrdubblades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politik som förts för att vända&lt;br&gt;denna utveckling har i de flesta avseenden varit&lt;br&gt;mycket framgångsrik. Under 1995 och 1996 föll rän-&lt;br&gt;tenivån och inflationsförväntningarna i takt med att&lt;br&gt;förtroendet ökade för den förda ekonomiska poli-&lt;br&gt;tiken. Tillväxten blev 3,6 procent 1995. En svag eu-&lt;br&gt;ropeisk utveckling smittade dock av sig på Sverige i&lt;br&gt;slutet av 1995. Avmattningen av exporten och la-&lt;br&gt;geranpassning fick till följd att optimismen föll och&lt;br&gt;arbetslösheten steg. Sverige drabbades av en kon-&lt;br&gt;junkturavmattning och tillväxten dämpades till 1,1&lt;br&gt;procent under 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av 1996 observerades de första tecknen på&lt;br&gt;att konjunkturen höll på att vända uppåt. Under vå-&lt;br&gt;ren 1997 blev signalerna allt tydligare och senare sta-&lt;br&gt;tistik bekräftar denna bild. Återigen är det exporten&lt;br&gt;som leder uppgången, men också en allt starkare pri-&lt;br&gt;vat konsumtion. Trots en mycket stark utveckling&lt;br&gt;efter kronfallet 1992 tyder den ökade orderingången&lt;br&gt;på att exporten kommer att fortsätta att expandera i&lt;br&gt;snabb takt framöver. En positiv utveckling är att de&lt;br&gt;svenska företagen inte tycks öka priserna i den om-&lt;br&gt;fattning som hade kunnat befaras, istället satsar före-&lt;br&gt;tagen på att öka marknadsandelarna. Av värdet på&lt;br&gt;den samlade ökningen av industriproduktionen&lt;br&gt;1996-1998 beräknas 88 procent bestå av volymök-&lt;br&gt;ning och resterande 12 procent av prisökningar. Som&lt;br&gt;kontrast kan ställas att under den förra stora hög-&lt;br&gt;konjunkturen 1986-1989 stod volymökningen en-&lt;br&gt;dast för 27 procent, medan resterande 73 procent&lt;br&gt;bestod av prisökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrkan i den svenska konjunkturuppgången&lt;br&gt;kommer inifrån. Den högkonjunktur vi står inför är&lt;br&gt;den första på 30 år som inte har föregåtts av en de-&lt;br&gt;valvering eller en expansiv ekonomisk politik. Tvärt-&lt;br&gt;om har perioden kännetecknats av en mycket stram&lt;br&gt;budgetpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens framtidsförväntningar blir allt ljusare&lt;br&gt;och tillgångspriserna stiger. Effekten av de lägre rän-&lt;br&gt;torna visar sig bl.a. i en ökad omsättning i detaljhan-&lt;br&gt;deln och en ökad bilförsäljning. Investeringarna är&lt;br&gt;emellertid inne i en svacka och bostadsbyggandet har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varit mycket lågt under det första halvåret. Dessutom&lt;br&gt;faller den offentliga konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det normala mönstret är att utvecklingen på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden släpar efter utvecklingen i ekonomin&lt;br&gt;i övrigt. Detta förhållande gäller också i denna kon-&lt;br&gt;junkturfas. Den kraftiga försämringen av arbets-&lt;br&gt;marknadsläget som startade i mitten av 1996 har&lt;br&gt;dock upphört och sysselsättningen har åter börjat&lt;br&gt;öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationen ligger i nedre delen av Riksbankens&lt;br&gt;toleransintervall. Det underliggande inflationstrycket&lt;br&gt;är fortfarande lågt. Efter ett halvår av fallande kon-&lt;br&gt;sumentpriser har priserna ökat måttligt de senaste&lt;br&gt;månaderna då de tillfälliga effekterna av kronför-&lt;br&gt;stärkningen ebbar ut, samtidigt som vissa indirekta&lt;br&gt;skatter höjts.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.2.3 Prognos för 1997 och 1998&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten beräknas bli 2,3 procent 1997 och 3,1&lt;br&gt;procent 1998. Innevarande år beräknas utrikeshan-&lt;br&gt;delns bidrag till tillväxten bli fortsatt högt, men 1998&lt;br&gt;blir bidraget mindre i takt med att importen tar fart.&lt;br&gt;Som ett resultat av den ökande framtidstron beräk-&lt;br&gt;nas den privata konsumtionen stiga mer än inkoms-&lt;br&gt;terna. För investeringarna förutses en återhämtning&lt;br&gt;nästa år. Nedgången i den offentliga konsumtionen&lt;br&gt;väntas upphöra nästa år, då resurstillskottet till&lt;br&gt;kommunerna får avsedd verkan. Eftersom det fortfa-&lt;br&gt;rande finns lediga resurser i ekonomin blir tillväxten&lt;br&gt;förhållandevis hög utan att det uppstår ett tryck&lt;br&gt;uppåt på priser och löner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 1.2 FÖRSÖRJNINGSBALANS, 1996-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MDKR PROCENTUELL VOLYMFÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;885,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;434,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;302,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv ex. bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;558,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1678,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Den relativt gynnsamma utvecklingen av ekonomin&lt;br&gt;under hösten 1997 och under 1998 gör att syssel-&lt;br&gt;sättningen stiger samtidigt som arbetslösheten faller.&lt;br&gt;Eftersom första halvåret 1997 blev svagt kommer&lt;br&gt;den genomsnittliga öppna arbetslösheten för 1997&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändå att bli hög, 8,4 procent. Är 1998 väntas ar-&lt;br&gt;betslösheten gå ned med en procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På några få år har underskotten i bytesbalansen&lt;br&gt;vänts till växande överskott. Överskottet i bytesba-&lt;br&gt;lansen stiger ytterligare framöver och beräknas upp-&lt;br&gt;gå till 70 miljarder kronor 1998, vilket motsvarar ca&lt;br&gt;4 procent av BNP. Därigenom kan också den totala&lt;br&gt;nettoskulden till utlandet amorteras ned vilket stär-&lt;br&gt;ker Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.2.4 Kalkyl för 1999 och 2000.&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Kalkylen för 1999 och år 2000 bygger på två av-&lt;br&gt;görande antaganden. Dels antas lönebildningen fun-&lt;br&gt;gera bättre så att de sammanlagda löneökningarna&lt;br&gt;inklusive löneglidning och kostnaden för eventuella&lt;br&gt;arbetstidsförkortningar, begränsas till 3,5 procent&lt;br&gt;trots att arbetsmarknadsläget förbättras. Dels antas&lt;br&gt;de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och ut-&lt;br&gt;bildningssatsningen få genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under dessa förutsättningar beräknas den öppna&lt;br&gt;arbetslösheten till 4,5 procent år 2000. Målet att&lt;br&gt;halvera den öppna arbetslösheten till 4 procent år&lt;br&gt;2000 ligger fast. För att säkerställa att målet nås&lt;br&gt;kommer regeringen att fortsätta att inför riksdagen&lt;br&gt;halvårsvis avstämma utvecklingen på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den. Beredskap finns för att vid behov vidta ytterliga-&lt;br&gt;re åtgärder så att målet nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten kalkyleras ligga något högre än den&lt;br&gt;långsiktiga trenden på cirka 2 procent. Den offentliga&lt;br&gt;sektorns finanser förbättras i takt med att skatteba-&lt;br&gt;serna växer samtidigt som utgiftspolitiken förblir&lt;br&gt;stram. De nu föreslagna resurstillskotten på 4 miljar-&lt;br&gt;der kronor 1999 och ytterligare 4 miljarder kronor&lt;br&gt;år 2000 till den kommunala sektorn bidrar till att&lt;br&gt;sysselsättningen i den här sektorn ökar något under&lt;br&gt;perioden. Den ökade tillväxten i ekonomin bärs till&lt;br&gt;stor del av den privata konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 1.3 NYCKELTAL, 1997-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal sysselsatta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ReaI disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens nettosparkvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnadstimlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränta 5-års statsobligation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tysk ränta 5-års statsobligation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TCW-index&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet i näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans, procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 1.4 SYSSELSÄTTNING, ARBETSLÖSHET OCH LÖNEUTVECKLING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativt arbetskraftstal'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal sysselsatta&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 927&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 954&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 018&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat sektor&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 075&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 821&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 697&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 697&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 841&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 381&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 241&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturberoende arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnadstimlön&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Arbetskraften i procent av befolkningen i åldern 16-64 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Tusental personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I procent av arbetskraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: För åren 1990-1992 är sysselsättningen inom privat och offentlig sektor inte konsistenta med totalen. Delbranscherna är här omräknade av SCB för&lt;br&gt;definitions- och metodändringar genomförda 1992/1993 och kvotade från SNI69 till SNI92. Totalen är den ursprungliga serien men korrigerad för bl.a. felaktig&lt;br&gt;klassificering av ALU-arbetare och ungdomspraktikanter. Även för åren efter 1993 finns en diskrepans.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.2.5 Sysselsättning och arbetslöshet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I början av 1990-talet gick Sverige från att vara ett&lt;br&gt;land som kännetecknades av full sysselsättning till ett&lt;br&gt;land märkt av massarbetslöshet. Mellan 1991 och&lt;br&gt;1994 försvann över 450 000 arbetstillfällen. Av dessa&lt;br&gt;var drygt 350 000 i den privata sektorn och drygt&lt;br&gt;100 000 i den offentliga. I slutet av 1994 vände situ-&lt;br&gt;ationen på arbetsmarknaden. Åren 1995 och 1996&lt;br&gt;tillkom det 64 000 nya arbetstillfällen i den privata&lt;br&gt;sektorn samtidigt som det försvann ytterligare&lt;br&gt;28 000 jobb i den offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsläget i början av 1997 var oro-&lt;br&gt;väckande. Detta gällde framför allt på den offentliga&lt;br&gt;sidan. Nu ser situationen ut att ljusna. Arbets-&lt;br&gt;lösheten har de senaste månaderna vänt nedåt och&lt;br&gt;sysselsättningen har börjat stiga. Orsaken till vänd-&lt;br&gt;ningen är både den ekonomiska återhämtningen och&lt;br&gt;den satsning på skola, vård och omsorg som före-&lt;br&gt;slogs i vårpropositionen och som i denna budget pre-&lt;br&gt;ciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget beräknas dock 46 000 arbetstillfäl-&lt;br&gt;len försvinna i den offentliga sektorn 1997, varav&lt;br&gt;den största delen av minskningen skedde under det&lt;br&gt;första halvåret. I den privata sektorn är sysselsätt-&lt;br&gt;ningen så gott som oförändrad jämfört med föregå-&lt;br&gt;ende år. Under 1998 kommer bl.a. resurstillskottet&lt;br&gt;till kommuner och landsting att medföra en bättre&lt;br&gt;utveckling. År 1998 beräknas det tillkomma 33 000&lt;br&gt;privata och 6 000 offentliga jobb. Inom den privata&lt;br&gt;sektorn är det främst tjänstesektorn som expanderar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.3 Sunda statsfinanser och stabila&lt;br&gt;priser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sunda statsfinanser och stabila priser är en förut-&lt;br&gt;sättning för en långsiktigt hög tillväxt. Detta synsätt&lt;br&gt;är styrande för den ekonomiska politikens utform-&lt;br&gt;ning. Med en stabil ekonomisk grund kan regering-&lt;br&gt;ens viktigaste uppgift sättas i fokus: att halvera den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten från 8 procent 1994 till 4 pro-&lt;br&gt;cent år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.3.1 Finanspolitiken&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Finanspolitiken inriktas på att sanera de offentliga&lt;br&gt;finanserna. Orsaken till detta är den kris som Sverige&lt;br&gt;drabbades av i början av 1990-talet. Raset i den in-&lt;br&gt;hemska efterfrågan och tredubblingen av arbetslös-&lt;br&gt;heten tillsammans med finanskrisen hösten 1992 och&lt;br&gt;svag budgetdisciplin under början av 1990-talet rase-&lt;br&gt;rade de offentliga firtanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen i januari 1995 beräknades&lt;br&gt;det statliga lånebehovet för budgetåret till över 229&lt;br&gt;miljarder kronor. Mer än var tredje krona i statsbud-&lt;br&gt;geten utgjorde en lånad krona. Situationen var ohåll-&lt;br&gt;bar. Den svenska välfärden hotades i grunden. Rän-&lt;br&gt;torna på statsskulden trängde ut andra utgifter.&lt;br&gt;Förtroendet för Sverige var lågt. Regeringen föreslog&lt;br&gt;därför ett omfattande saneringsprogram för att&lt;br&gt;snabbt få stopp på ökningen av statsskulden. Sane-&lt;br&gt;ringsprogrammet uppgår till 126 miljarder kronor&lt;br&gt;och är med budgeten för 1998 fullt ut genomfört.&lt;br&gt;Storleken och profilen på saneringsprogrammet har&lt;br&gt;kontinuerligt anpassats för att uppnå de budgetpoli-&lt;br&gt;tiska målen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden mätt som andel av BNP skulle&lt;br&gt;stabiliseras senast 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta mål är uppfyllt. Statsskulden som andel av&lt;br&gt;BNP nådde redan 1995 sin topp på 84,3 procent.&lt;br&gt;Därefter har den stadigt minskat. Vid utgången av&lt;br&gt;1998 beräknas statsskulden ha sjunkit till 79,4 pro-&lt;br&gt;cent av BNP för att sedan fortsätta minska i snabb&lt;br&gt;takt. Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-&lt;br&gt;skuld nådde sin topp redan 1994 och har sedan dess&lt;br&gt;fallit kontinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskottet får ej överstiga 3 procent av BNP&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även detta mål uppfylls. Underskottet beräknas bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,9 procent av BNP 1997. Det är en förbättring med&lt;br&gt;0,2 procentenheter sedan vårpropositionen. Det är&lt;br&gt;därmed att förvänta att Sverige tas bort från den&lt;br&gt;grupp EU-länder som har alltför stora underskott i&lt;br&gt;de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande i offentlig sektor 1970-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-1.png" style="width:174pt;height:111pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1998 skall de offentliga finanserna vara i balans&lt;br&gt;Även detta mål kommer att uppfyllas. Under 1998&lt;br&gt;betalar Sverige den egna välfärden med egna pengar,&lt;br&gt;något som för ett par år sedan av många ansågs som&lt;br&gt;fullständigt osannolikt. År 1993 var underskottet i de&lt;br&gt;offentliga finanserna 12,3 procent av BNP. Detta in-&lt;br&gt;nebär att Sverige på fem år går från att ha OECD-&lt;br&gt;områdets näst största underskott till balans. Sverige&lt;br&gt;är därmed ett av de få OECD-länder som inte har ett&lt;br&gt;underskott i de offentliga finanserna. Detta gäller&lt;br&gt;även för det strukturella underskottet där OECD:s&lt;br&gt;bedömning är att Sverige har ett strukturellt över-&lt;br&gt;skott redan 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter 1998 skall de offentliga finanserna uppvisa ett&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1996 föreslog regeringen ett fjärde budgetpoli-&lt;br&gt;tiskt mål - ett överskott i de offentliga finanserna ef-&lt;br&gt;ter 1998. Det finns en rad orsaker till att Sverige bör&lt;br&gt;ha ett ambitiöst mål för de offentliga finanserna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Med ett överskott i de offentliga finanserna finns&lt;br&gt;det en marginal att aktivt motverka konjunktur-&lt;br&gt;avmattningar utan att underskottet hotar att bli&lt;br&gt;för stort och utlösa en ränteuppgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Sverige måste rusta för framtiden. Andelen äldre&lt;br&gt;kommer en bit in på nästa sekel att öka. Den of-&lt;br&gt;fentliga sektorn måste då vara stark nog för att&lt;br&gt;kunna möta denna utveckling. Situationen är inte&lt;br&gt;unik för Sverige, men eftersom Sverige har höga&lt;br&gt;ambitioner för den offentliga välfärden måste&lt;br&gt;Sverige ha minst lika höga ambitioner för den of-&lt;br&gt;fentliga sektorns styrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En hög nivå på sparandet möjliggör en hög inves-&lt;br&gt;teringsnivå utan att Sverige får ett underskott i&lt;br&gt;betalningarna med andra länder. Därmed kan&lt;br&gt;Sveriges internationella skuldsättning minskas&lt;br&gt;samtidigt som produktionskapaciteten kan höjas.&lt;br&gt;Ett högt offentligt sparande bidrar dessutom till&lt;br&gt;ett högt nationellt sparande, vilket har en positiv&lt;br&gt;inverkan på de långsiktiga tillväxtmöjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomsnittligt överskott på 2 procent av BNP&lt;br&gt;I samband med vårpropositionen 1997 föreslog rege-&lt;br&gt;ringen efter överläggningar med centerpartiet en&lt;br&gt;konkretisering av överskottsmålet: Det långsiktiga&lt;br&gt;målet bör vara ett överskott i de offentliga finanserna&lt;br&gt;på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunk-&lt;br&gt;turcykel. Riksdagen har ställt sig bakom detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett genomsnittligt överskott på 2 procent av&lt;br&gt;BNP kan den offentliga sektorns nettoskuld försvin-&lt;br&gt;na till år 2010. Därmed minskas beroendet av de fi-&lt;br&gt;nansiella marknaderna. Ett land med en liten offent-&lt;br&gt;lig skuldsättning har en betydligt större frihet än ett&lt;br&gt;hårt skuldsatt land. En avbetalning av statsskulden&lt;br&gt;minskar också statens räntekostnader. För 1997 be-&lt;br&gt;räknas räntekostnaderna till 95,3 miljarder kronor.&lt;br&gt;Det är den största utgiftsposten i statsbudgeten, 14&lt;br&gt;procent av utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett långsiktigt mål om 2 procents överskott&lt;br&gt;kan Sverige i en normal konjunktursvacka upp-&lt;br&gt;rätthålla en god säkerhetsmarginal till EU:s s.k. refe-&lt;br&gt;rensvärde för offentliga finanser, dvs. ett underskott&lt;br&gt;på högst 3 procent av BNP. Även om Sverige inte&lt;br&gt;kommer att delta i den monetära unionen från star-&lt;br&gt;ten 1999 har referensvärdet en stor betydelse. Tre-&lt;br&gt;procentsgränsen har blivit en ”måttstock” för nästan&lt;br&gt;samtliga länder i hela världen. Dessutom uppfyller&lt;br&gt;Sverige ett viktigt åtagande i stabilitets- och tillväxt-&lt;br&gt;pakten som samtliga EU-länder har gjort - att ha ett&lt;br&gt;medelfristigt budgetmål nära balans eller överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Fempunktsprogrammet i vårpropositionen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det statliga utgiftstaket på 720 miljarder kronor för&lt;br&gt;1998 ligger fast. Det budgetpolitiska målet om ba-&lt;br&gt;lans uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med vårpropositionen konstaterade re-&lt;br&gt;geringen att det fanns ett utrymme att genomföra en&lt;br&gt;offensiv mot arbetslöshet inom ramen för målet om&lt;br&gt;offentliga finanser i balans 1998. Beräkningarna vi-&lt;br&gt;sade att balans 1998 skulle uppnås vid en satsning på&lt;br&gt;14 miljarder kronor. Utrymmet uppkom genom att&lt;br&gt;de offentliga finanserna förbättrades snabbare än ti-&lt;br&gt;digare beräknat, i huvudsak på grund av att utgifter-&lt;br&gt;na ökade mindre än väntat. I denna budget konkreti-&lt;br&gt;seras den offensiv som föreslogs i vårpropositionen.&lt;br&gt;Satsningen riktas mot fem områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En nivåhöjning av statsbidragen till kommuner&lt;br&gt;och landsting på 8 miljarder kronor för att höja&lt;br&gt;kvaliteten på skola, vård och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En utökning av utbildningssatsningen för att höja&lt;br&gt;kunskapsnivån i Sverige och på så sätt möjliggöra&lt;br&gt;en varaktigt hög tillväxt och låg arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En satsning på att bygga om Sverige i en eko-&lt;br&gt;logiskt hållbar riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ytterligare förbättrade villkor för små och medel-&lt;br&gt;stora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En kvalitetshöjning av arbetsmarknadspolitiken i&lt;br&gt;syfte att minska risken för bristsituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL1.5 VÅRPROPOSITIONENS FEM-&lt;br&gt;PUNKTSPROGRAM FÖR ARBETE OCH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTBILDNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skola, vård, omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hållbar utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småföretag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h6&gt;Nya åtgärder för sysselsättning och rättvisa&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;De budgetpolitiska målen innebär att balans skall&lt;br&gt;uppnås 1998 och att ett överskott skall etableras&lt;br&gt;därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga finanserna utvecklas enligt den be-&lt;br&gt;dömning som nu görs starkare än vad som antogs i&lt;br&gt;vårpropositionen. Detta gäller såväl 1997 som 1998&lt;br&gt;och beror på en starkare tillväxt och lägre offentliga&lt;br&gt;utgifter. Det har därmed skapats ett utrymme för yt-&lt;br&gt;terligare offensiva åtgärder. Regeringen föreslår där-&lt;br&gt;för följande åtgärder för sysselsättning och rättvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen föreslår ytterligare resurser till skolan,&lt;br&gt;vården och omsorgen. För 1999 höjs bidragen till&lt;br&gt;kommuner och landsting med 4 miljarder kronor&lt;br&gt;och från år 2000 med ytterligare 4 miljarder kro-&lt;br&gt;nor i nivå. Sammantaget innebär regeringens&lt;br&gt;satsningar en nivåhöjning på 16 miljarder kronor&lt;br&gt;år 2000 jämfört med 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen prioriterar en förbättring för barnfa-&lt;br&gt;miljerna bl.a. mot bakgrund av att de fördel-&lt;br&gt;ningspolitiska utvärderingarna visar att barnfa-&lt;br&gt;miljerna har drabbats hårdare än andra grupper.&lt;br&gt;Barnbidraget och studiebidraget i studiehjälpen&lt;br&gt;höjs därför från 640 till 750 kronor per barn och&lt;br&gt;månad från den 1 januari 1998. Flerbarnstillägget&lt;br&gt;för barn födda efter 1995 återinförs från samma&lt;br&gt;datum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen prioriterar förbättringar för de sämst&lt;br&gt;ställda pensionärerna genom förstärkt bostads-&lt;br&gt;tillägg för pensionärer, BTP. Regeringen föreslår&lt;br&gt;dessutom en tidigareläggning av utbetalningen av&lt;br&gt;pensionerna till den 18:e-19:e varje månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen prioriterar en åtgärd som särskilt lyfts&lt;br&gt;fram av arbetsmarknadens parter och småföreta-&lt;br&gt;garnas organisationer. Den period då företagen&lt;br&gt;betalar sjuklön förkortas från fyra till två veckor.&lt;br&gt;Därmed förbättras företagsklimatet ytterligare.&lt;br&gt;Dessutom förändras förmögenhetsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen prioriterar dessutom en förlängning&lt;br&gt;av ROT-avdraget och en förändring av reseav-&lt;br&gt;draget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De budgetpolitiska målen fortsätter att vara styrande&lt;br&gt;för budgetpolitiken. Efter de ovan nämnda åtgärder-&lt;br&gt;na kommer det offentliga sparandet, med samma be-&lt;br&gt;räkningsmetoder som användes i vårpropositionen,&lt;br&gt;att uppgå till 0,0 procent av BNP. Målet om balans&lt;br&gt;uppnås således 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med vårpropositionen ändras dock be-&lt;br&gt;räkningarna av två tekniska skäl. För det första före-&lt;br&gt;slås AP-fondens innehav av fastigheter att under&lt;br&gt;1998 överföras till bolagsform. Detta påverkar inte&lt;br&gt;den offentliga förmögenheten. Men eftersom aktier&lt;br&gt;inräknas i det finansiella sparandet medan direktägda&lt;br&gt;fastigheter inte gör det, leder detta till en uppjuste-&lt;br&gt;ring av det redovisade finansiella sparandet år 1998&lt;br&gt;med 0,9 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra har EU:s statistikorgan Eurostat re-&lt;br&gt;kommenderat att utdelning från Securum ej skall in-&lt;br&gt;räknas i det redovisade finansiella sparandet. Detta&lt;br&gt;innebär en nedjustering för det redovisade finansiella&lt;br&gt;sparandet såväl 1997 som 1998. För 1998 uppgår&lt;br&gt;ned justeringen till 0,3 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom underskottet före dessa två justeringar&lt;br&gt;var 0,0 procent av BNP uppvisar de offentliga finan-&lt;br&gt;serna ett överskott på 0,6 procent av BNP 1998. Det&lt;br&gt;skall noteras att detta är en följd av en bokförings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP, 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teknisk åtgärd. Med samma redovisning som i vår-&lt;br&gt;propositionen uppnås balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringen av de offentliga finanserna har till&lt;br&gt;största delen skett genom en minskning av de offent-&lt;br&gt;liga utgifterna. Utgifterna som andel av BNP faller&lt;br&gt;med 3,3 procentenheter mellan 1997 och 1998. Det&lt;br&gt;är mer än dubbelt så mycket som i något annat&lt;br&gt;OECD-land under samma år. Mellan 1993 och 1998&lt;br&gt;faller utgiftskvoten med hela 11,7 procentenheter. År&lt;br&gt;1999 är de offentliga utgifterna som andel av BNP&lt;br&gt;lägre än de var 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL1.6 NYA ÅTGÄRDER FÖR SYSSELSÄTT-&lt;br&gt;NING OCH RÄTTVISA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skola, vård och omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg för pensionärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändrad utbetalningsdag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förlängt ROT-avdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reseavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o.l&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoeffekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h6&gt;Finanspolitiken efter 1998&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den nya budgetprocessen innebär att regeringen i&lt;br&gt;samband med vårpropositionen presenterar förslag&lt;br&gt;till utgiftstak för tre år framåt. I vårpropositionen&lt;br&gt;från april 1997 föreslog regeringen ett utgiftstak för&lt;br&gt;år 2000. De statliga taken för 1998, 1999 och år&lt;br&gt;2000 ligger fast. Regeringen föreslog en gradvis an-&lt;br&gt;passning till det långsiktiga målet för de offentliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finanserna om ett genomsnittligt överskott på 2,0&lt;br&gt;procent av BNP. För 1999 skall målet vara ett över-&lt;br&gt;skott på 0,5 procent av BNP, för år 2000 1,5 procent&lt;br&gt;av BNP och för år 2001 2,0 procent av BNP. Riks-&lt;br&gt;dagen har ställt sig bakom dessa mål och utgiftstaket&lt;br&gt;för år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för dessa år gäller vid den tillväxt som kal-&lt;br&gt;kylerades i vårpropositionen. Om tillväxten av kon-&lt;br&gt;junkturmässiga skäl väsentligt skulle avvika från&lt;br&gt;denna kan motsvarande avvikelse i måluppfyllanden&lt;br&gt;tolereras. Om tillväxten blir väsentligt högre bör am-&lt;br&gt;bitionen för det offentliga sparandet justeras uppåt,&lt;br&gt;och om tillväxten blir väsentligt lägre bör ambitionen&lt;br&gt;för det offentliga sparandet justeras nedåt.&lt;br&gt;Lönebildningen spelar här en avgörande roll. Om&lt;br&gt;löneökningstakten i den svenska ekonomin över-&lt;br&gt;stiger 3,5 procent kommer tillväxten i den svenska&lt;br&gt;ekonomin med all sannolikhet att bli lägre än den&lt;br&gt;prognostiserade. Detta är i så fall ett strukturellt&lt;br&gt;problem, inte ett konjunkturellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderade offentliga sektorns utgifter 1970-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-2.png" style="width:169pt;height:53pt;"/&gt;
&lt;p&gt;30 k&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 t&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1975&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1980&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1985&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De målsatta överskotten om 0,5 procent av BNP&lt;br&gt;1999, 1,5 procent av BNP år 2000 och 2,0 procent&lt;br&gt;av BNP år 2001 skall användas för att amortera av&lt;br&gt;den offentliga nettoskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 1.7 OFFENTLIGA FINANSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROCENT AV BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstkvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattekvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftskvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■7.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens lånebehov, mdkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Riksbanken och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårpropositionen beräknades att utöver dessa&lt;br&gt;amorteringar skulle det finnas ett utrymme för över-&lt;br&gt;föringar till hushållen på 15 miljarder kronor 1999&lt;br&gt;och 25 miljarder kronor år 2000. Efter de nu före-&lt;br&gt;slagna åtgärderna för sysselsättning och rättvisa åter-&lt;br&gt;står för 1999 endast 2,6 miljarder kronor. För år&lt;br&gt;2000 kvarstår dock ett belopp på cirka 20 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga utgiftstaket 1997 är 41,4 procent av&lt;br&gt;BNP. Åren därefter minskar utgiftstaket i relation till&lt;br&gt;BNP avsevärt och är år 2000 nere i 36,7 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga utgiftstaket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-3.png" style="width:176pt;height:111pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.3.2 Penning-och valutapolitiken&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för penning- och valutapolitiken är&lt;br&gt;att prisstabilitet är en förutsättning för en fram-&lt;br&gt;gångsrik ekonomisk politik. Erfarenheterna visar att&lt;br&gt;hög inflation försämrar förutsättningarna för en ut-&lt;br&gt;hålligt hög tillväxt och därmed också för en stabilt&lt;br&gt;hög sysselsättning. En hög inflation minskar möjlig-&lt;br&gt;heterna till en god fördelningspolitik och en rättvis&lt;br&gt;fördelning av tillgångar och inkomster. Erfarenheter-&lt;br&gt;na från 1980-talets slut och 1990-talets början visar&lt;br&gt;tydligt de negativa konsekvenserna för tillväxt, ar-&lt;br&gt;betslöshet och inkomstfördelning av en hög inflation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergripande uppgiften för penningpolitiken&lt;br&gt;är prisstabilitet. Riksbanken bedriver penningpoli-&lt;br&gt;tiken självständigt och riksbanksfullmäktige har de-&lt;br&gt;finierat prisstabilitetsmålet som att ökningen av kon-&lt;br&gt;sumentprisindex skall begränsas till 2 procent med en&lt;br&gt;tolerans på 1 procentenhet uppåt respektive nedåt.&lt;br&gt;Regeringen stöder penningpolitikens inriktning och&lt;br&gt;ställer sig bakom Riksbankens inflationsmål.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommelse träffats om penning- och valutapolitiken. I&lt;br&gt;huvudsak är de åtgärder som föreslås sådana som&lt;br&gt;Sverige är fördragsmässigt skyldigt att genomföra&lt;br&gt;som en följd av det svenska EU-medlemskapet.&lt;br&gt;Överenskommelsen gäller tre områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken ges ett överordnat mål för sin verk-&lt;br&gt;samhet som läggs fast i lag. Målet för penningpoliti-&lt;br&gt;ken skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde.&lt;br&gt;Härutöver gäller att mål för den ekonomiska politi-&lt;br&gt;ken som formuleras av riksdagen måste anses vara&lt;br&gt;vägledande för myndigheter underställda riksdagen,&lt;br&gt;däribland Riksbanken. Detta behöver emellertid inte&lt;br&gt;regleras i lag. Riksbanken ska därför, utan att målet&lt;br&gt;om fast penningvärde åsidosätts, stödja den allmänna&lt;br&gt;ekonomiska politiken, bland annat i syfte att främja&lt;br&gt;en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsformen tas in ett förbud för varje myn-&lt;br&gt;dighet att ge instruktioner till Riksbanken i frågor&lt;br&gt;som rör penningpolitik. Detta förbud kompletteras&lt;br&gt;med att det i riksbankslagen förs in ett förbud för&lt;br&gt;högre tjänstemän inom Riksbanken att söka eller ta&lt;br&gt;emot instruktioner. Den nuvarande bestämmelsen&lt;br&gt;om samråd mellan regeringen och Riksbanken änd-&lt;br&gt;ras till att Riksbanken ska informera finansministern&lt;br&gt;inför alla viktiga penning- och valutapolitiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankschefen får en stärkt ställning genom att&lt;br&gt;det i regeringsformen anges att denne under den sex-&lt;br&gt;åriga mandatperioden får avsättas endast om hon,&lt;br&gt;eller han, inte längre uppfyller de krav som ställs för&lt;br&gt;att kunna utföra sina uppgifter eller om hon, eller&lt;br&gt;han, gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny ledningsstruktur införs i Riksbanken. Den&lt;br&gt;påminner om ledningsstrukturen i många andra cent-&lt;br&gt;ralbanker. En direktion införs bestående av ett antal&lt;br&gt;heltidsanställda ledamöter, av vilka en utses till riks-&lt;br&gt;bankschef och minst en till vice riksbankschef. Samt-&lt;br&gt;liga ledamöter i direktionen får sexåriga mandatperi-&lt;br&gt;oder och samma avsättningsregler som&lt;br&gt;riksbankschefen. Direktionen blir bankens operativa&lt;br&gt;ledning som i första hand har att självständigt fatta&lt;br&gt;alla penningpolitiska beslut. Riksbankschefen blir&lt;br&gt;dess ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya fullmäktige får en kontrollerande funk-&lt;br&gt;tion men har inga penningpolitiska uppgifter. Full-&lt;br&gt;mäktige utser ledamöterna i direktionen. Riksdagen&lt;br&gt;utser ledamöterna i fullmäktige. Fullmäktige kan väl-&lt;br&gt;jas inom eller utom riksdagens krets. Fullmäktige&lt;br&gt;skall bidra till att ge Riksbanken en god förankring i&lt;br&gt;samhället. Till ledamöter i fullmäktige skall väljas&lt;br&gt;personer som har en bred erfarenhet av samhällsfrå-&lt;br&gt;gor och samhällsekonomi. Fullmäktiges ordförande&lt;br&gt;och vice ordförande får rätt att närvara vid direktio-&lt;br&gt;nens sammanträden med yttranderätt men utan för-&lt;br&gt;slags- och rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Riksbankens ställning stärks&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;För att modernisera lagstiftningen och stärka trovär-&lt;br&gt;digheten för prisstabiliteten har en fempartiöverens-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Beslutanderätten över valutapolitiken&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall bestämma växelkurssystem. Denna&lt;br&gt;ändring innebär en ordning som överensstämmer&lt;br&gt;med vad som gäller i flertalet övriga EU-länder.&lt;br&gt;Riksbanken skall bestämma om centralkurs och&lt;br&gt;bandbredd i ett system med fast växelkurs och om&lt;br&gt;den praktiska tillämpningen av ett system med fly-&lt;br&gt;tande växelkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en del av ändringarna rörande riksban-&lt;br&gt;kens ställning och valutapolitiken rör grundlagen kan&lt;br&gt;ett slutgiltigt beslut inte tas förrän efter valet 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Svensk ekonomi mindre inflationsbenägen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det finns en rad tecken på att inflationsbenägenheten&lt;br&gt;har minskat i den svenska ekonomin:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Hushållens inflationsförväntningar har fallit. När&lt;br&gt;den senaste avtalsrörelsen genomfördes var infla-&lt;br&gt;tionsförväntningarna högre än vad de är i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Medvetenheten hos arbetsmarknadens parter har&lt;br&gt;ökat om att Sverige inte kan ha lönekostnads-&lt;br&gt;ökningar som märkbart avviker från omvärldens.&lt;br&gt;Detta har bland annat tagit sig uttryck i en upp-&lt;br&gt;görelse om förhandlingsformer på industrins och&lt;br&gt;handelns områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Produktiviteten har ökat kraftigt. Innevarande år&lt;br&gt;beräknas t.ex. produktiviteten i näringslivet öka&lt;br&gt;med 4,4 procent. Under hela 1980-talet var den&lt;br&gt;genomsnittliga årliga produktivitetsökningen un-&lt;br&gt;der 2 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Konkurrensen har ökat i Sverige. Inom t.ex. livs-&lt;br&gt;medelsindustrin och vissa tjänstesektorer finns&lt;br&gt;tydliga tecken på en ökad konkurrens. Detta&lt;br&gt;minskar företagens möjligheter att öka sina pris-&lt;br&gt;marginaler eller övervältra kostnadsökningar på&lt;br&gt;konsumenterna. Den inre marknaden och Sveri-&lt;br&gt;ges inträde i EU har bidragit till denna utveckling&lt;br&gt;liksom ökade inslag av lågprisimport från andra&lt;br&gt;delar av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Företagen uppvisar ett nytt prisbeteende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens inflationsförväntningar det närmaste året&lt;br&gt;samt KPI-utfall 1994 - augusti 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-4.png" style="width:169pt;height:101pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: De streckade linjerna i diagrammet visar Riksbankens målintervall för&lt;br&gt;inflationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationsförväntningarna ligger i linje med riksban-&lt;br&gt;kens inflationsmål. Under senare tid har inflations-&lt;br&gt;förväntningarna stigit något. Detta är en naturlig&lt;br&gt;följd av att inflationen dessförinnan varit extremt låg&lt;br&gt;p.g.a. tillfälliga faktorer i samband med räntefallet&lt;br&gt;och förstärkningen av kronan.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Kronan och räntan&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det ökade förtroendet för den svenska ekonomin&lt;br&gt;och den svenska ekonomiska politiken har medfört&lt;br&gt;att de flesta räntor så gott som halverats sedan april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995. Räntemarginalen mot Tyskland som under&lt;br&gt;sommaren 1994 var över 4,5 procentenheter för de&lt;br&gt;långa räntorna har fallit till under 1,0 procentenhet i&lt;br&gt;början av september 1997. Den låga inflationen och&lt;br&gt;det ökade förtroendet för den förda politiken har&lt;br&gt;medfört att Riksbanken har kunnat sänka den s.k.&lt;br&gt;reporäntan. I början av 1996 var reporäntan nästan&lt;br&gt;9 procent. I september 1997 var den drygt 4 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lägre ränta är positiv för ekonomin på många&lt;br&gt;sätt. Investeringar och sysselsättning stimuleras. Rän-&lt;br&gt;teutgifterna för statsskulden minskar. Räntefallet har&lt;br&gt;också medfört en stor lindring för många hushåll. I&lt;br&gt;diagram 1.5 visas hur månadskostnaden efter skatt&lt;br&gt;för ett normalt villalån på 500 000 kronor har fallit&lt;br&gt;sedan 1994. Jämfört med april 1995 har månads-&lt;br&gt;kostnaden efter skatt minskat med ca 1 400 kronor.&lt;br&gt;En likartad utveckling har skett för bostadsrättslån.&lt;br&gt;De som bor i hyresrätt gynnas också av de fallande&lt;br&gt;räntorna i takt med att de sjunkande ränteutgifterna&lt;br&gt;slår igenom på hyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Månadskostnad för ett villalån på 500 000 kr, 1992-97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-5.png" style="width:175pt;height:106pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1994 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av 1997 försvagades den svenska kronan&lt;br&gt;gentemot D-marken. Under senare tid har kronan&lt;br&gt;förstärkts. Dollarn har dock stigit kraftigt. Orsaken&lt;br&gt;till denna utveckling är bl.a. den starka ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen i Förenta staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i en proposition till riksdagen&lt;br&gt;i oktober 1997 föreslå att Sverige inte skall deltaga&lt;br&gt;när den gemensam valutan inom EMU införs den 1&lt;br&gt;januari 1999. Regeringens uppfattning är att det inte&lt;br&gt;är aktuellt att delta i det europeiska växelkurssamar-&lt;br&gt;betet ERM. Erfarenheterna från den nuvarande poli-&lt;br&gt;tiken inriktad på prisstabilitet i kombination med en&lt;br&gt;valutaregim med rörlig växelkurs är goda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.4 En strategi för ökad syssel-&lt;br&gt;sättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens viktigaste uppgift är att öka sysselsätt-&lt;br&gt;ningen och minska arbetslösheten. Målet är att den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten skall halveras från 8 procent&lt;br&gt;1994 till 4 procent år 2000. På lång sikt är målet full&lt;br&gt;sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens strategi bygger på att kunniga männi-&lt;br&gt;skor, ett gott företagsklimat och en omställning till&lt;br&gt;ekologisk hållbarhet stärker Sverige. I en stabil eko-&lt;br&gt;nomisk miljö skall kvaliteten på och tillgången till&lt;br&gt;skola, vård och omsorg förbättras för att möjliggöra&lt;br&gt;ett högt deltagande i arbetskraften för både kvinnor&lt;br&gt;och män. Utbildning, utveckling och kompetens skall&lt;br&gt;prägla hela Sverige. Såväl unga som äldre, kvinnor&lt;br&gt;som män skall ges möjlighet att förbättra sin kun-&lt;br&gt;skap och kompetens. Arbetsmarknadspolitiken skall&lt;br&gt;bli än mer flexibel, kvaliteten höjas och utnyttjandet&lt;br&gt;av befintliga resurser förbättras. Det finns därmed&lt;br&gt;gynnsamma förutsättningar att åstadkomma en god&lt;br&gt;tillväxt utan att inkomstklyftorna ökar. Utifrån den-&lt;br&gt;na strategi formas politiken.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.4.1 Ökat företagande&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av sysselsättningsökningen de komman-&lt;br&gt;de åren bör ske i den privata sektorn. En expansion&lt;br&gt;av det privata näringslivet innebär en förstärkning av&lt;br&gt;både de offentliga finanserna och hela Sveriges eko-&lt;br&gt;nomi. Sverige skall ha fler företagare, växande före-&lt;br&gt;tag och ett mer kunskapsinriktat företagande. Sverige&lt;br&gt;måste ha livskraftiga företag som förmår att hävda&lt;br&gt;sig i både den inhemska och den internationella kon-&lt;br&gt;kurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna förutsättningarna för företagande i&lt;br&gt;Sverige är goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Saneringen av de offentliga finanserna har med-&lt;br&gt;fört ett kraftigt räntefall vilket gör det förhållan-&lt;br&gt;devis mera lönsamt att investera i företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Nedväxlingen av inflationstakten har medfört en&lt;br&gt;större möjlighet att planera inför framtiden, vilket&lt;br&gt;bidrar till en förbättring av lönsamhetsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Sverige har en modern infrastruktur, en effektiv&lt;br&gt;förvaltning och en kunnig och flexibel arbets-&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Skatten för svenska företag är låg. Bolagsskatten i&lt;br&gt;Sverige är på 28 procent. Det är en av de lägsta&lt;br&gt;bland OECD-länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Utbildnings- och kompetensnivån hos den svens-&lt;br&gt;ka arbetskraften är hög och ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Vinstnivån är hög i Sverige och ökar ytterligare.&lt;br&gt;Inom industrin ligger vinstandelen på ca 35 pro-&lt;br&gt;cent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på det gynnsamma klimatet för företa-&lt;br&gt;gande är minskningen av antalet konkurser och ök-&lt;br&gt;ningen av antalet nyetableringar. Produktionen inom&lt;br&gt;näringslivet förutses också växa mycket kraftigt fram&lt;br&gt;till 1998. Det innebär att det skapas sammanlagt&lt;br&gt;33 000 fler jobb inom näringslivet 1998 jämfört med&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av företagskonkurser och nyetableringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990- 1996&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-6.png" style="width:168pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;5000 I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med det s.k. fempunktsprogrammet som&lt;br&gt;regeringen presenterade i vårpropositionen föreslogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en rad åtgärder som syftar till att förbättra företags-&lt;br&gt;klimatet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En arbetstagare har rätt till tjänstledighet under&lt;br&gt;högst sex månader för att starta eget företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Villkoren för livsmedelsproduktion förbättras yt-&lt;br&gt;terligare genom att 0,7 miljarder kronor satsas på&lt;br&gt;bl.a. en utbyggnad av miljöprogrammet för jord-&lt;br&gt;bruk. Hälften av detta finansieras av EU. Därmed&lt;br&gt;utnyttjas nu miljöstöden fullt ut samtidigt som&lt;br&gt;jordbrukets roll som en framtidsnäring förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Medel avsätts för att främja kooperativt före-&lt;br&gt;tagande och kvinnors företagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen föreslås dessutom ytterligare&lt;br&gt;förbättringar av företagsklimatet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen förkortas&lt;br&gt;från 28 till 14 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Nya utbildningssatsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje regions möjligheter och förutsättningar måste&lt;br&gt;tas till vara. Stora regionala obalanser hämmar den&lt;br&gt;potential för sysselsättning och tillväxt som finns i&lt;br&gt;hela landet. Ny teknik och ny kunskap innebär nya&lt;br&gt;möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och regionalpolitiken inriktas för att mö-&lt;br&gt;ta de nya utmaningarna. Företagsstöden görs mer&lt;br&gt;flexibla för att bättre kunna anpassas till regionala&lt;br&gt;och lokala förutsättningar. Helhetsansvaret betonas.&lt;br&gt;Många olika politikområden måste samverka för att&lt;br&gt;ta tillvara tillväxtmöjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala högskolorna har erhållit kraftigt ut-&lt;br&gt;ökat antal utbildningsplatser och ges möjlighet att&lt;br&gt;ytterligare utveckla forsknings- och utvecklingsinsat-&lt;br&gt;ser i samarbete med det regionala näringslivet. Inom&lt;br&gt;två näringsgrenar med stor betydelse för sysselsätt-&lt;br&gt;ningen i utsatta regioner, turistnäring och träbearbe-&lt;br&gt;tande verksamheter, har två omfattande program för&lt;br&gt;sysselsättning och tillväxt lagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionpolitiken inom EU har fört med sig ett mer&lt;br&gt;utvecklat regionalt partnerskap med ett ökat samar-&lt;br&gt;bete mellan olika intressenter i näringsliv och sam-&lt;br&gt;hälle. Möjligheterna att effektivisera genomförandet&lt;br&gt;av EU:s strukturfondsprogram ses över.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.4.2 Skola, vård och omsorg&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har sedan den tillträdde konsekvent prio-&lt;br&gt;riterat skolan, vården och omsorgen. Orsaken till&lt;br&gt;denna prioritering är enkel. Det går att i efterhand&lt;br&gt;kompensera några år med lägre materiell standard.&lt;br&gt;En otrygg omsorg de första levnadsåren eller en för-&lt;br&gt;lorad skoltid är däremot nästan omöjlig att ta igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringen har haft en avgörande betydelse för&lt;br&gt;den förda politiken. I saneringsprogrammet på 126&lt;br&gt;miljarder kronor har statsbidragen till kommuner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och landsting undantagits från besparingar trots att&lt;br&gt;nästan alla andra budgetposter har fått vidkännas&lt;br&gt;omfattande besparingskrav. Det har däremot inte&lt;br&gt;varit möjligt att helt skydda den kommunala sektorn&lt;br&gt;mot effekterna av den svaga ekonomiska utveckling-&lt;br&gt;en. Kommuner och landsting har utsatts för svåra&lt;br&gt;ekonomiska påfrestningar. Alternativet - att inte gö-&lt;br&gt;ra något åt de statsfinansiella problemen - hade&lt;br&gt;emellertid varit ännu värre för kommuner och lands-&lt;br&gt;ting. Växande räntekostnader för statsskulden hade&lt;br&gt;snabbt trängt undan väsentliga utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett resultat av den framgångsrika ekonomis-&lt;br&gt;ka politiken kunde regeringen i vårpropositionen fö-&lt;br&gt;reslå insatser inom ramen för de budgetpolitiska&lt;br&gt;målen till den kommunala sektom. I tilläggsbudgeten&lt;br&gt;för 1997 tillfördes 4 miljarder kronor till kommu-&lt;br&gt;nerna och landstingen. I denna budget föreslås i en-&lt;br&gt;lighet med vårpropositionen en nivåhöjande satsning&lt;br&gt;på 8 miljarder kronor till kommuner och landsting&lt;br&gt;för 1998. Därmed prioriteras skolan, vården och&lt;br&gt;omsorgen ytterligare. Konsekvenserna av resurstill-&lt;br&gt;skottet är att sysselsättningen i den kommunala sek-&lt;br&gt;torn stabiliseras. Genom resursarbete får offentliga&lt;br&gt;arbetsgivare en särskild möjlighet att förbättra kvali-&lt;br&gt;teten i skola, vård och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal sysselsatta i kommunsektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1300 |-----&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-7.png" style="width:173pt;height:91pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm: Det finns ett brott i tidsserien 1987 på grund av bland annat&lt;br&gt;ändrad närinasarensindelnina&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1999 föreslås en ytterligare satsning på 4 miljar-&lt;br&gt;der kronor till den kommunala sektorn, och för år&lt;br&gt;2000 föreslås ytterligare 4 miljarder kronor. Sam-&lt;br&gt;manlagt uppgår det föreslagna resurstillskottet där-&lt;br&gt;med till 16 miljarder kronor år 2000 jämfört med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996. Med denna permanenta nivåhöjning beräknas&lt;br&gt;den kommunala sysselsättningen öka något både&lt;br&gt;1999 och år 2000. Skolan, vården och omsorgen&lt;br&gt;stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.4.3 En andra utbildningsrevolution&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Sveriges framtid finns i en kvalificerad arbetskraft&lt;br&gt;med god utbildning. En hög utbildningsnivå i Sve-&lt;br&gt;rige är en nödvändig förutsättning för en uthålligt&lt;br&gt;hög tillväxt och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen bättre metod för att långsiktigt&lt;br&gt;öka sysselsättningen än att konsekvent satsa på ut-&lt;br&gt;bildning och kompetens på samtliga nivåer. Den som&lt;br&gt;har hög utbildning har en betydligt bättre förmåga&lt;br&gt;att ställa om sig till ett annat jobb än den som saknar&lt;br&gt;sådan utbildning. Det som regeringen har föreslagit&lt;br&gt;och riksdagen senare beslutat är inget mindre än en&lt;br&gt;utbildningsrevolution för Sverige. Sverige rustar sig&lt;br&gt;för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1997-2000 tillkommer det&lt;br&gt;60 000 permanenta högskoleplatser och 140 000&lt;br&gt;platser inom vuxenutbildningen genom Kunskapslyf-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver detta görs en rad ytterligare insatser.&lt;br&gt;Gymnasieskolan utvecklas bl.a. genom att en ny mo-&lt;br&gt;dern lärlingsutbildning skapas. Den kvalificerade yr-&lt;br&gt;kesutbildningen utökas till att omfatta 9 000 platser.&lt;br&gt;En ny IT-utbildning genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1.8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal helårsstudenter vid högskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-8.png" style="width:176pt;height:126pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den senaste antagningen till universitet och hög-&lt;br&gt;skolor var det många som inte fick en studieplats. Att&lt;br&gt;i en period med hög arbetslöshet neka människor ut-&lt;br&gt;bildning är både ett slöseri med resurser och med&lt;br&gt;människors vilja att utbilda och förkovra sig. I denna&lt;br&gt;budget föreslås därför en tidigareläggning av utbild-&lt;br&gt;ningssatsningen till vårterminen 1998 med 1 000&lt;br&gt;platser i kvalificerad yrkesutbildning och 10 000&lt;br&gt;högskoleplatser.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.4.4 Arbetsmarknaden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken har en viktig roll i den&lt;br&gt;ekonomiska politiken. Arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;skall genomsyras av regeringens mål att halvera den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten till år 2000. Den syftar till att&lt;br&gt;underlätta matchningen mellan lediga platser och ar-&lt;br&gt;betssökande. Därigenom motverkas passivisering och&lt;br&gt;en expansion av sysselsättningen möjliggörs när ef-&lt;br&gt;terfrågan på arbetskraft ökar. Detta gör den genom&lt;br&gt;att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, motverka&lt;br&gt;inflationsdrivande bristsituationer och allmänt&lt;br&gt;främja en väl fungerande lönebildning, stärka arbets-&lt;br&gt;kraftens kompetens och förebygga utslagning av per-&lt;br&gt;soner från arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete och utbildning skall prioriteras och utgöra&lt;br&gt;självklara och attraktiva alternativ jämfört med pas-&lt;br&gt;sivitet. Den stora resurs som det samlade arbetsutbu-&lt;br&gt;det utgör måste tas tillvara och vidareutvecklas för&lt;br&gt;att bibehålla en stabil grund för välfärden. Arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken bygger på följande principer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetsmarknadspolitiken skall se till att lediga&lt;br&gt;platser besätts så fort som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbets- och kompetenslinjen gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetsmarknadspolitiken skall motverka passivi-&lt;br&gt;sering och utslagning. Uppgiften är att rusta den&lt;br&gt;enskilde. Aktivitet går därför före passivitet. En&lt;br&gt;anställning för den arbetslöse är målet. Anställ-&lt;br&gt;ning går därför före åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En hög subventionsgrad i arbetsmarknadspolitis-&lt;br&gt;ka åtgärder kan vara berättigad, men endast om&lt;br&gt;åtgärden inte tränger ut ordinarie arbetstillfällen&lt;br&gt;från arbetsmarknaden och inte försämrar den ar-&lt;br&gt;betslöses möjligheter att få ett reguljärt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Utsatta grupper som långtidsarbetslösa, arbets-&lt;br&gt;handikappade och ungdomar skall prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetsmarknadspolitiken skall främja kunskap&lt;br&gt;och kompetens. Den skall öka möjligheterna för&lt;br&gt;de arbetslösa att få jobb i sektorer där arbeten&lt;br&gt;skapas eller behovet ökar och därmed förhindra&lt;br&gt;flaskhalsar. Det skall ske genom att bidra till så-&lt;br&gt;väl yrkesmässig som geografisk rörlighet. Därige-&lt;br&gt;nom bidrar arbetsmarknadspolitiken till en icke&lt;br&gt;inflationsdrivande lönebildning vilket är av cen-&lt;br&gt;tral vikt för att full sysselsättning skall kunna&lt;br&gt;uppnås och upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetsmarknadspolitiken skall genomsyras av ett&lt;br&gt;jämställdhetsperspektiv. En viktig uppgift är att&lt;br&gt;bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar.&lt;br&gt;Den skall förena en helhetssyn på riksnivå med en&lt;br&gt;hög effektivitet på lokal nivå. Det lokala inflytan-&lt;br&gt;det är avgörande för att anpassa politiken till lo-&lt;br&gt;kala förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställ-&lt;br&gt;ningsförsäkring och inte en permanent försörj-&lt;br&gt;ning. Den skall fungera som ett skyddsnät och&lt;br&gt;som en språngbräda. Den skall bidra till trygghet&lt;br&gt;vid omställning från ett arbete till ett annat. En&lt;br&gt;hög ersättningsnivå är önskvärd, men måste&lt;br&gt;kombineras med krav på att den arbetslöse skall&lt;br&gt;göra allt i sin makt för att få ett arbete. Försäk-&lt;br&gt;ringen får inte skapa inlåsningseffekter eller mot-&lt;br&gt;verka att den arbetslöse tar tillfälliga arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med ovanstående principer genomgår ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiken en fortlöpande omvandling.&lt;br&gt;Syftet är att göra arbetsmarknadspolitiken än mer&lt;br&gt;offensiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nationellt program för IT-utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder i dag stor brist på kompetent och yr-&lt;br&gt;kesutbildad personal inom IT-området. Regering-&lt;br&gt;en har därför tillsammans med Industriförbundet&lt;br&gt;och företrädare för IT-företagen enats om ett na-&lt;br&gt;tionellt program för IT-utbildning. Utbildningen&lt;br&gt;beräknas omfatta 10 000 elever under tidsperio-&lt;br&gt;den 1 december 1997 t.o.m. 1999. Syftet är att&lt;br&gt;öka möjligheterna att få arbete och att förbättra&lt;br&gt;arbetsmarknadens funktionssätt genom att elimi-&lt;br&gt;nera bristsituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generationsväxling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generationsväxlingens syfte är att skapa en rör-&lt;br&gt;lighet på arbetsmarknaden. Genom att låta yngre&lt;br&gt;långtidsarbetslösa komma in på arbetsmarknaden&lt;br&gt;minskar risken för en permanent utslagning av&lt;br&gt;unga människor. Generationsväxlingen är en till-&lt;br&gt;fällig lösning motiverad av dagens höga arbetslös-&lt;br&gt;het - inte minst bland ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga arbetslösheten bland ungdomar är ett&lt;br&gt;av de största hoten i Sverige. En hög ungdoms-&lt;br&gt;arbetslöshet kan inte accepteras. Därför föreslår&lt;br&gt;regeringen ett program för unga arbetslösa i ål-&lt;br&gt;dern 20-24 år som innebär att aktiverande åtgär-&lt;br&gt;der och kompetenshöjande program kan sättas in&lt;br&gt;tidigt. Efter 100 dagar skall arbetslösa ungdomar&lt;br&gt;av kommunen erbjudas en utvecklande insats på&lt;br&gt;heltid. Ungdomar som nekar att ta erbjudna insat-&lt;br&gt;ser har starkt begränsade möjligheter att erhålla&lt;br&gt;något stöd. Därmed motverkas ett skadligt social-&lt;br&gt;bidragsberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling i vård och omsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att de lokala arbetsförmed-&lt;br&gt;lingarna får ökade möjligheter för satsningar på&lt;br&gt;kompetensutveckling inom vård och omsorg.&lt;br&gt;Satsningen kan kombineras med andra åtgärder&lt;br&gt;som t.ex. resursarbete, utbildning i företag m.m..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flaskhalsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen följer aktivt utvecklingen på arbetsmark-&lt;br&gt;naden avseende flaskhalsar och bristsituationer på&lt;br&gt;olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Lönebildningen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste 20 åren har den svenska lönebild-&lt;br&gt;ningen inte fungerat tillfredsställande. Detta måste&lt;br&gt;förändras. Utan en väl fungerande lönebildning kan&lt;br&gt;målet om 4 procents öppen arbetslöshet år 2000 ej&lt;br&gt;nås. För att det skall vara möjligt att nå målet måste&lt;br&gt;den kommande avtalsrörelsen ge betydligt lägre no-&lt;br&gt;minella löneökningar än den föregående. Konsekven-&lt;br&gt;serna av brister i lönebildningen är annorlunda nu än&lt;br&gt;förr. Förr var det under en övergångstid möjligt att&lt;br&gt;misslyckas och leva med konsekvenserna. Det är det&lt;br&gt;inte längre. Nu leder högre löneökningar i Sverige än&lt;br&gt;i omvärlden till att massarbetslösheten biter sig fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med den ekonomiska vårpropositionen&lt;br&gt;1996 inbjöd regeringen arbetsmarknadens parter att&lt;br&gt;redovisa sin syn på lönebildningen och möjligheten&lt;br&gt;att gemensamt formulera nödvändiga förändringar&lt;br&gt;av förhandlings- och lönebildningssystemet. I flera av&lt;br&gt;de svar som parterna lämnade framhölls att en för-&lt;br&gt;stärkning av medlingsfunktionen kan behöva göras.&lt;br&gt;Regeringen har därför tillsatt en utredning som bl.a.&lt;br&gt;kommer att se över denna fråga. Utredningen, som&lt;br&gt;arbetar i nära samarbete med parterna, har även i&lt;br&gt;uppgift att analysera vilken effekt på lönebildningen,&lt;br&gt;och därmed den strukturella arbetslöshetsnivån, som&lt;br&gt;övriga av parterna föreslagna åtgärder kan ha. Ett&lt;br&gt;slutbetänkande kommer att överlämnas i november&lt;br&gt;1998 med förslag till effektiva åtgärder så att den&lt;br&gt;nödvändiga förbättringen av lönebildningen kommer&lt;br&gt;till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.4.5 Hållbara Sverige&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;En hållbar utveckling innebär att vi som lever i dag&lt;br&gt;klarar våra behov utan att äventyra förut-&lt;br&gt;sättningarna för framtida generationer. Minskad&lt;br&gt;miljöbelastning, effektivare resursanvändning och&lt;br&gt;ökad användning av förnyelsebara resurser står i&lt;br&gt;samklang med hög tillväxt och är en förutsättning&lt;br&gt;för den. Politiken för att ställa om Sverige till ekolo-&lt;br&gt;gisk hållbarhet utgör i sig en tillväxtpotential och är&lt;br&gt;därför en del av politiken för att stärka det svenska&lt;br&gt;näringslivet och öka sysselsättningen. Den globala&lt;br&gt;marknaden för miljöteknik, miljöanpassade och re-&lt;br&gt;surssnåla produkter växer snabbt. Om Sverige och&lt;br&gt;svensk industri går i spetsen för en utveckling mot&lt;br&gt;ekologisk hållbarhet kan det ge konkurrensfördelar&lt;br&gt;på dessa framtidsmarknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har gjort mycket för att vända utveck-&lt;br&gt;lingen i ekologiskt hållbar riktning. I vår-&lt;br&gt;propositionen aviserades en rad förslag för att på-&lt;br&gt;skynda omställningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet&lt;br&gt;Regeringen föreslog i vårpropositionen ett stöd till&lt;br&gt;lokala investeringsprogram på 5,4 miljarder kronor&lt;br&gt;för en treårsperiod. Stöd ges till lokala investeringar&lt;br&gt;som ökar den ekologiska hållbarheten. Kommunerna&lt;br&gt;ansvarar för att i samråd med företag och andra in-&lt;br&gt;vesterare utarbeta lokala investeringsprogram. Beslut&lt;br&gt;om vilka kommuner som får stöd i första omgången&lt;br&gt;kommer att tas i början av 1998. De kommuner som&lt;br&gt;önskar komma i fråga har redan påbörjat arbetet&lt;br&gt;med att ta fram lokala program. Programmen skall&lt;br&gt;ge bättre miljö och nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella investeringsprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningen av energisystemet är ett led i Sveri-&lt;br&gt;ges strävan att vara ett föregångsland när det gäl-&lt;br&gt;ler att skapa en ekologiskt hållbar utveckling.&lt;br&gt;Riksdagen har beslutat om ett program på 9 mil-&lt;br&gt;jarder kronor under en sjuårsperiod för att effek-&lt;br&gt;tivisera energianvändningen och öka användning-&lt;br&gt;en av förnybara energikällor. Programmets&lt;br&gt;huvudinriktning är en kraftfull långsiktig satsning&lt;br&gt;på forskning, utveckling och demonstration av ny&lt;br&gt;energiteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårpropositionen aviserades ett nationellt inves-&lt;br&gt;teringsprogram för ökade infrastrukturinvesteringar&lt;br&gt;som leder till en höjd långsiktig tillväxtpotential för&lt;br&gt;Sverige samtidigt som sysselsättningen främjas på&lt;br&gt;kort sikt. Detta program förverkligas nu. En för-&lt;br&gt;handlingsman arbetar för närvarande på regeringens&lt;br&gt;uppdrag med att ta fram ett förslag till avtal mellan&lt;br&gt;staten och lokala och regionala aktörer om finansie-&lt;br&gt;ring, utbyggnad och trafikering av Botniabanan. Re-&lt;br&gt;geringen föreslår ett ökat statligt stöd till Inlandsba-&lt;br&gt;nan. De angelägna trafikprojekten i Stockholm och&lt;br&gt;Göteborg får ta i anspråk en nationell finansiering i&lt;br&gt;avvaktan på utredningar om finansiering i annan&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer för det fortsatta arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med ökad hållbarhet bedrivs på bred front&lt;br&gt;enligt de övergripande riktlinjer som redovisas i en&lt;br&gt;särskild skrivelse. Där redovisas också de aktuella&lt;br&gt;åtgärdsprogrammen inom respektive departements&lt;br&gt;verksamhetsområde. Motsvarande redovisning kom-&lt;br&gt;mer att ske årligen i samband med budgetproposi-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor och tjänster som styr mot målen för ekolo-&lt;br&gt;giskt hållbar utveckling skall så långt som möjligt&lt;br&gt;prioriteras vid upphandling. En delegation kommer&lt;br&gt;att inrättas med ansvar för att driva på den offentliga&lt;br&gt;upphandlingen. Regeringen avser att inbjuda till en&lt;br&gt;öppen dialog med det svenska näringslivet om möj-&lt;br&gt;ligheterna till effektivisering av energi- och materi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alutnyttjande och till att begränsa utsläppen ytterli-&lt;br&gt;gare. En satsning för att gynna export av miljöteknik&lt;br&gt;och ekologiskt hållbara produkter förbereds. Frivillig&lt;br&gt;miljömärkning av skolor införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av energi och naturresurser bör bli&lt;br&gt;betydligt mer effektiv. Begreppet faktor 10 (att an-&lt;br&gt;vändningen behöver bli i genomsnitt 10 gånger effek-&lt;br&gt;tivare under ett par generationer) kan tjäna som en&lt;br&gt;kompass i detta arbete och stimulera till debatt och&lt;br&gt;nödvändigt nytänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom en generation bör regionala miljöproblem&lt;br&gt;som försurning och övergödning vara lösta och fun-&lt;br&gt;gerande kretslopp etablerade för de flesta material.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.4.6 Samarbete för sysselsättning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen är en fråga av gemensamt intresse&lt;br&gt;för EU:s medlemsländer. Denna linje har Sverige&lt;br&gt;drivit under lång tid. Vid EU:s toppmöte i Ams-&lt;br&gt;terdam lades grunden för ett intensifierat samar-&lt;br&gt;bete om ökad sysselsättning. Det svenska initiati-&lt;br&gt;vet vid regeringskonferensen resulterade i en ny&lt;br&gt;avdelning om sysselsättning i fördraget. Den inne-&lt;br&gt;bär både en ökad ambition i bekämpningen av ar-&lt;br&gt;betslösheten och en förstärkt samordning av sys-&lt;br&gt;selsättningspolitiken. En resolution om tillväxt&lt;br&gt;och sysselsättning antogs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Genom att studera varandras framgångar och&lt;br&gt;misstag kan vi lära av varandra. Samarbete samt&lt;br&gt;informations- och erfarenhetsutbyte mellan med-&lt;br&gt;lemsländerna innebär förbättrade möjligheter att&lt;br&gt;minska arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Gemensamma mål liksom de planerade samord-&lt;br&gt;nings- och övervakningsförfarandena skapar för-&lt;br&gt;utsättningar för en samsyn i sysselsättningsfrågan&lt;br&gt;mellan länderna. Därmed kan vidtagna syssel-&lt;br&gt;sättningsåtgärder få ett större genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Amsterdam beslutades också att de nya fördragsbe-&lt;br&gt;stämmelserna skall börja tillämpas så snart som möj-&lt;br&gt;ligt. Regeringen kommer att lägga stor vikt vid detta&lt;br&gt;inför toppmötet. Ett annat viktigt tema på toppmötet&lt;br&gt;bör vara att nå en ökad flexibilitet på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den genom att stärka individens kompetens och möj-&lt;br&gt;ligheter - en positiv flexibilitet. Ytterligare inslag i en&lt;br&gt;politik på europeisk nivå blir att främja ekologisk&lt;br&gt;hållbarhet, forskning och utbildning samt investe-&lt;br&gt;ringar i infrastruktur. Det handlar också om att öka&lt;br&gt;konkurrenstrycket i ekonomierna genom att fördju-&lt;br&gt;pa och utveckla den inre marknaden och driva en&lt;br&gt;generös handelspolitik gentemot unionens handel-&lt;br&gt;spartners.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s utvidgning med länder i Central- och Östeu-&lt;br&gt;ropa är en angelägen uppgift och en historisk möjlig-&lt;br&gt;het som har ett starkt stöd hos den svenska regering-&lt;br&gt;en. En stabil demokratisk utveckling och en snabb&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsanpassning bidrar till fred och säkerhet&lt;br&gt;samt främjar tillväxten i både gamla och nya med-&lt;br&gt;lemsländer. Utvidgningen ställer stora krav på EU.&lt;br&gt;Behovet av att i grunden reformera jordbruks- och&lt;br&gt;strukturfondspolitiken förstärks av utvidgningspro-&lt;br&gt;cessen. Det gäller också det finansiella perspektivet&lt;br&gt;där ledstjärnan måste vara budgetär återhållsamhet&lt;br&gt;och effektivitet. Nuvarande tak för EU-budgeten på&lt;br&gt;1,27 procent av EU:s samlade bruttonationalin-&lt;br&gt;komst, BNI, skall vara oförändrat även sedan EU har&lt;br&gt;utvidgats med nya länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett extra toppmöte om sysselsättning skall hållas i&lt;br&gt;november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den egentliga skattekvoten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 ---------&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-9.png" style="width:173pt;height:97pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.5 Skattepolitiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Välfärd kan inte byggas på lånade pengar. Ofinansie-&lt;br&gt;rade skattesänkningar och utgiftsökningar är inget&lt;br&gt;annat än morgondagens skattehöjningar. Skatteutta-&lt;br&gt;get i Sverige höjdes därför som en del av saneringen&lt;br&gt;av de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekvoten, skatteintäkterna som andel av BNP,&lt;br&gt;har de senaste åren ökat. Men den formella skatte-&lt;br&gt;kvoten tar inte hänsyn till att ofinansierade skatte-&lt;br&gt;sänkningar endast innebär att skatteuttaget skjuts&lt;br&gt;framåt i tiden. Ett sätt att visa detta är att addera&lt;br&gt;skattekvoten till det offentliga underskottet. Då er-&lt;br&gt;hålls en bild av den egentliga skattekvoten. I dia-&lt;br&gt;grammet nedan syns tydligt att den egentliga skatte-&lt;br&gt;kvoten har minskat avsevärt sedan 1993 då&lt;br&gt;underskottet var som högst. Den egentliga skattekvo-&lt;br&gt;ten visar hur mycket skatt som måste betalas för att&lt;br&gt;välfärden skall vara finansierad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En orsak till att Sverige har en hög formell skatte-&lt;br&gt;kvot jämfört med andra länder är teknisk. I Sverige&lt;br&gt;är många transfereringar skattepliktiga som t.ex.&lt;br&gt;sjukförsäkringen. Dessutom har vi i Sverige bidrag&lt;br&gt;där andra länder har skatteavdrag, som t.ex. barnbi-&lt;br&gt;drag. Därmed tenderar den formella svenska skatte-&lt;br&gt;kvoten att bli högre än i andra länder med likartad&lt;br&gt;storlek på den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att skatterna finansierar den gemensamma&lt;br&gt;välfärden fyller de andra funktioner. Skatterna har en&lt;br&gt;fördelningspolitisk betydelse, men det viktigaste för&lt;br&gt;en rättvis fördelning är att alla ges möjlighet till arbe-&lt;br&gt;te och god utbildning. Skattesystemet måste också&lt;br&gt;vara ekonomiskt effektivt. Det innebär att snedvri-&lt;br&gt;dande effekter och kostsam administration måste&lt;br&gt;undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för företag och företagande har förbätt-&lt;br&gt;rats avsevärt de senaste åren trots att även företagen&lt;br&gt;har fått bidra till saneringen av de offentliga finan-&lt;br&gt;serna. Företagsbeskattningen i Sverige är sedan länge&lt;br&gt;förmånlig i ett internationellt perspektiv. Regeringen&lt;br&gt;har lagt en rad förslag som förbättrar villkoren för&lt;br&gt;mindre och medelstora företag och stimulerar kvin-&lt;br&gt;nors företagande som är relativt sett mindre omfat-&lt;br&gt;tande än mäns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Lättnader i ägarbeskattningen med 4,0 miljarder&lt;br&gt;kronor har genomförts för att förbättra villkoren&lt;br&gt;för nyinvesteringar och kapitalförsörjning i ono-&lt;br&gt;terade bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna med in-&lt;br&gt;riktning mot små och medelstora företag har ut-&lt;br&gt;vidgats till att motsvara en lönesumma på upp till&lt;br&gt;850 000 kr per år från och med 1998. Skattelätt-&lt;br&gt;naden uppgår till 2,7 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Även beskattningen av enskilda näringsidkare&lt;br&gt;och delägare i handelsbolag har lindrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen bedriver ett brett arbete för att för-&lt;br&gt;enkla regler och rutiner för framför allt småföre-&lt;br&gt;tagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ett nytt system för redovisning och betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1998. Det nya systemet med s.k. skattekonton&lt;br&gt;kommer att underlätta och förenkla arbetet både&lt;br&gt;för företag och skatteförvaltningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Reglerna om utfärdande av F-skattesedel kommer&lt;br&gt;att förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren har riksdagen beslutat om en ny ut-&lt;br&gt;formning av förmögenhetsskattelagen. Liksom tidi-&lt;br&gt;gare är huvudägare som noterats på Stockholms&lt;br&gt;fondbörs efter 1991 under vissa förutsättningar be-&lt;br&gt;friade från förmögenhetsskatt. Regeringen lägger i&lt;br&gt;denna proposition förslag som innebär att förmö-&lt;br&gt;genhetsskatten ändras för att ogynnsamma effekter&lt;br&gt;för aktiemarknadens funktionssätt skall undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Skattereformen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen som genomfördes 1990-1991 inne-&lt;br&gt;bar en genomgripande förändring av hela det svens-&lt;br&gt;ka skattesystemet. Det fanns en bred politisk enighet&lt;br&gt;om att det tidigare skattesystemet hade tjänat ut. Det&lt;br&gt;gav varken en rättvis beskattning, en rimlig fördel-&lt;br&gt;ning av skatteuttaget eller goda förutsättningar för&lt;br&gt;arbete och investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med skattereformen var att modernisera&lt;br&gt;skattesystemet och minska dess snedvridande effekter&lt;br&gt;på samhällsekonomin. Skattereglerna skulle för-&lt;br&gt;enklas, arbetsutbudet stimuleras och möjligheterna&lt;br&gt;till skatteplanering minskas. Syftet var således inte att&lt;br&gt;minska det totala skatteuttaget. Reformen skulle va-&lt;br&gt;ra finansierad och inte heller medföra ökad spridning&lt;br&gt;i ekonomisk standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förändring var att de tidigare höga mar-&lt;br&gt;ginaleffekterna sänktes vilket innebar att värdet av&lt;br&gt;olika avdragsmöjligheter minskade avsevärt. Kapi-&lt;br&gt;talbeskattningen gjordes också mera likformig vilket&lt;br&gt;bidrog till att motverka spekulationstendenserna i&lt;br&gt;svensk ekonomi. Regeringen redovisar i bilaga 6 sin&lt;br&gt;slutgiltiga bedömning av skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformens syften har uppnåtts i nästan alla delar.&lt;br&gt;Ett av de viktigaste målen för skattereformen var att&lt;br&gt;den skulle vara fullt ut finansierad och att varje&lt;br&gt;grupp skulle finansiera sina egna skattesänkningar.&lt;br&gt;Det är dock inte möjligt att hävda att skattereformen&lt;br&gt;var fullt ut finansierad. För att stärka rättvisan och&lt;br&gt;medverka till den återstående finansieringen av skat-&lt;br&gt;tereformen ska en ny och högre nivå på statsskatten&lt;br&gt;införas för dem med högst inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En höjning av barnbidragen var också ett viktigt&lt;br&gt;inslag i skattereformen. På grund av det statsfinansi-&lt;br&gt;ella läget var det dock inte möjligt att genomföra&lt;br&gt;höjningen fullt ut som planerat. Vid saneringen av de&lt;br&gt;offentliga finanserna tvingades regeringen istället se-&lt;br&gt;nare att föreslå en sänkning av barnbidraget. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår nu en höjning av barnbidraget och&lt;br&gt;studiebidraget i studiehjälpen från 640 kronor till&lt;br&gt;750 kronor per barn och månad samtidigt som fler-&lt;br&gt;barnstilläggen återinförs. Detta bidrar till att förbätt-&lt;br&gt;ra fördelningsprofilen i linje med vad som åsyftades i&lt;br&gt;skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att brytpunkten för statlig skatt inte har&lt;br&gt;höjts i takt med inkomstökningarna har stora grup-&lt;br&gt;per löntagare börjat betala statlig inkomstskatt. Den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen bör vändas så att reformens intention&lt;br&gt;att högst 15 procent av inkomsttagarna skall betala&lt;br&gt;statlig inkomstskatt på sikt uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen var också startskottet för ett grö-&lt;br&gt;nare skattesystem. Energiskatternas framtida ut-&lt;br&gt;formning ses nu över inom regeringskansliet. Viktiga&lt;br&gt;utgångspunkter är riksdagens beslut om energipoliti-&lt;br&gt;ken våren 1997, den energiintensiva industrins kon-&lt;br&gt;kurrenskraft, de betänkanden som presenterats av&lt;br&gt;Skatteväxlingskommittén och Alternativbränsleut-&lt;br&gt;redningen samt EU-kommissionens förslag till ett&lt;br&gt;nytt energibeskattningsdirektiv. Även vägtrafikens&lt;br&gt;beskattning ses över, med syfte att inom ramen för&lt;br&gt;ett oförändrat skatteuttag åstadkomma bättre styref-&lt;br&gt;fekter vad avser trafiksäkerhet och miljö. 1 denna&lt;br&gt;proposition redovisar regeringen dessutom förslag till&lt;br&gt;nya riktlinjer för beskattningen av biobränslen i for-&lt;br&gt;donstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella dimensionen i skattepolitiken&lt;br&gt;blir allt viktigare. Varje lands förutsättningar att ta ut&lt;br&gt;skatter och tillämpa egna regler förändras. Regering-&lt;br&gt;en arbetar inom ramen för EU och OECD för att&lt;br&gt;etablera en uppförandekod som förhindrar att en-&lt;br&gt;skilda länder genom illojal skattekonkurrens söker&lt;br&gt;locka till sig företag och kapital. Ett exempel på att&lt;br&gt;detta arbete kan vara framgångsrikt är de gemen-&lt;br&gt;samma regler om mervärdesskatt på teletjänster som&lt;br&gt;EU-länderna enades om under våren. Reglerna bidrar&lt;br&gt;både till att motverka skatteflykt från EU-länderna&lt;br&gt;och till att motverka snedvridning av konkurrensen&lt;br&gt;mellan inhemska och utländska telebolag.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Skattefusk skall bekämpas&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Bekämpningen av ekonomisk brottslighet och skatte-&lt;br&gt;fusk är en angelägenhet för alla i samhället. Den&lt;br&gt;ekonomiska brottsligheten innebär att hela bördan&lt;br&gt;för skatter och avgifter läggs på de hederliga skatte-&lt;br&gt;betalarna och de seriösa företagen. Skattefusk utsät-&lt;br&gt;ter den seriöse företagaren för en snedvridning av&lt;br&gt;konkurrensen. Bekämpningen av skattefusk är därför&lt;br&gt;en viktig del i en politik för företagande. Regeringen&lt;br&gt;har under året föreslagit en rad åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Generalklausulen mot skatteflykt föreslås få en&lt;br&gt;ny och något skarpare utformning inom ramen&lt;br&gt;för bevarad rättssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Reglerna för taxeringsrevision har setts över och&lt;br&gt;förstärkts. Revision skall i fortsättningen få ske&lt;br&gt;under löpande räkenskapsår och hos tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Kontrolluppgiftsskyldighet har införts om aktie-&lt;br&gt;försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Särskilda brottsutredande enheter föreslås in-&lt;br&gt;rättas inom skattemyndigheterna. Därigenom&lt;br&gt;kommer den kompetens och erfarenhet som finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom skatteförvaltningen att kunna utnyttjas ef-&lt;br&gt;fektivare vid brottsbekämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;I kampen mot internationell brottslighet är in-&lt;br&gt;formationsutbyte och underrättelseverksamhet av&lt;br&gt;avgörande betydelse. Regeringen har presenterat&lt;br&gt;förslag till en ny lag som klargör och reglerar tul-&lt;br&gt;lens underrättelseverksamhet och brottsregister.&lt;br&gt;Sverige deltar också aktivt i det arbete som pågår&lt;br&gt;för att reformera transiteringssystemet inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I samband med Sveriges inträde i EU genomför-&lt;br&gt;des stora förändringar av Tullverkets verksamhe-&lt;br&gt;ter. En särskild utredare har fått i uppdrag att gö-&lt;br&gt;ra en utvärdering av Tullverkets dimensionering&lt;br&gt;och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteflyktskommittén har lämnat förslag som bland&lt;br&gt;annat innebär förbättrade möjligheter till kontroll&lt;br&gt;och indrivning av punktskatter samt utökad legitima-&lt;br&gt;tionskontroll. En proposition på grundval av betän-&lt;br&gt;kandet planeras till våren 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Socialavgifterna&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringssystemen har de senaste åren ge-&lt;br&gt;nomgått stora förändringar. Både reglerna för social-&lt;br&gt;försäkringsförmåner och uttaget av sociala avgifter&lt;br&gt;har ändrats samtidigt som den ekonomiska krisen i&lt;br&gt;början 1990-talet inneburit att beteendemönstren&lt;br&gt;förändrats. Detta har bidragit till att intäkterna från&lt;br&gt;olika avgifter inte motsvarar kostnaden för de för-&lt;br&gt;säkringar de skall finansiera. Regeringen föreslår där-&lt;br&gt;för en omfördelning av socialavgifterna inom ramen&lt;br&gt;för ett i princip oförändrat totalt uttag för att skapa&lt;br&gt;bättre samstämmighet mellan inkomster och utgifter&lt;br&gt;i bland annat sjukförsäkringssystemet. Samtidigt om-&lt;br&gt;vandlas den allmänna egenavgiften till sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen till en pensionsavgift&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.6. Fördelningspolitiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För bara tre år sedan stod Sverige på randen till en&lt;br&gt;statsfinansiell kollaps. I budgetpropositionen i janua-&lt;br&gt;ri 1995 beräknades lånebehovet för ett år till 229&lt;br&gt;miljarder kronor. Enbart ränteutgifterna för denna&lt;br&gt;upplåning motsvarade med dåvarande 12-procentiga&lt;br&gt;räntor mer än 400 kronor i månaden för varje ar-&lt;br&gt;betsför svensk. Ett år till med denna upplåning hade&lt;br&gt;fördubblat beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En trygg välfärd går inte att bygga på lånade&lt;br&gt;pengar. Om det saknas en fast grund bestående av&lt;br&gt;sunda finanser finns det i längden inte något ut-&lt;br&gt;rymme för en rättvis fördelningspolitik. Det är därför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de svagaste grupperna som har allra mest att vinna&lt;br&gt;på starka offentliga finanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bemästra den statsfinansiella krisen har&lt;br&gt;nästan alla medborgare fått göra betydande upp-&lt;br&gt;offringar. Konsolideringsprogrammet för att sanera&lt;br&gt;de offentliga finanserna omfattar 126 miljarder kro-&lt;br&gt;nor. Knappt hälften utgörs av skatter och resten av&lt;br&gt;besparingar. Budgetsaneringsprogrammet är i och&lt;br&gt;med 1998 års budget nu fullt ut genomfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringspolitiken har utformats med sikte på att&lt;br&gt;alla medborgare rättvist skall vara med om att dela&lt;br&gt;på bördorna. Med hjälp av fördelningsberäkningar&lt;br&gt;har regeringen fortlöpande analyserat och redovisat&lt;br&gt;effekterna av de ändrade reglerna i skatte- och bi-&lt;br&gt;dragssystemen. Beräkningarna är viktiga underlag&lt;br&gt;men de ger inte en fullständig bild av fördelningsut-&lt;br&gt;fallet eftersom de inte beaktar att skolan, vården och&lt;br&gt;omsorgen har prioriterats eller att inkomstfördel-&lt;br&gt;ningen också påverkas av att saneringen förbättrar&lt;br&gt;samhällsekonomin, t.ex. att räntan nästan har halve-&lt;br&gt;rats sedan sommaren 1994. De är också statiska; för-&lt;br&gt;delningsutfallet hade varit gynnsammare om man&lt;br&gt;hade kunnat jämföra saneringsprogrammets effekter&lt;br&gt;med vad som hade hänt utan budgetförstärkningarna&lt;br&gt;eller med en politik som inte prioriterat en rättvis&lt;br&gt;fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer utförlig fördelningsanalys av sanerings-&lt;br&gt;programmet redovisas i bilaga 7 där beräkningarna&lt;br&gt;uppdaterats med hänsyn till nya beslut i riksdagen,&lt;br&gt;förändrade ekonomiska antaganden och de åtgärder&lt;br&gt;som föreslås i denna budgetproposition. Hushållen&lt;br&gt;har därvid delats in i 10 lika stora grupper, decil-&lt;br&gt;grupper, så att hushållen som har de lägsta dispo-&lt;br&gt;nibla inkomsterna med hänsyn till försörjnings-&lt;br&gt;bördan hamnar i decilgrupp 1, de med näst lägst i&lt;br&gt;decilgrupp 2 osv. till decilgrupp 10 med hushållen&lt;br&gt;som har den högsta ekonomiska standarden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den femtedel av hushållen som har högst ekono-&lt;br&gt;misk standard (decilgrupp 9 och 10) bidrar med&lt;br&gt;drygt 43 procent av de totala budgetförstärkningar-&lt;br&gt;na, medan den femtedel som har lägst ekonomisk&lt;br&gt;standard (decilgrupp 1 och 2) bidrar med knappt 11&lt;br&gt;procent (diagram 1.10). Hushållen i decilgrupp 10&lt;br&gt;bidrar med 31 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1.10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel av saneringsprogrammet som respektive&lt;br&gt;decilgrupp bidrar med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-10.png" style="width:176pt;height:104pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Decilgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningseffekterna kan också visas genom att&lt;br&gt;man beräknar vad respektive decilgrupp bidrar med i&lt;br&gt;procent av deras disponibla inkomster, dvs. decil-&lt;br&gt;gruppernas relativa bidrag. Beräkningarna visar att&lt;br&gt;tiondelen med den högsta ekonomiska standarden&lt;br&gt;får vidkännas den största relativa inkomstminskning-&lt;br&gt;en genom saneringsprogrammet (diagram 1.11).&lt;br&gt;Hushållen med lägre ekonomisk standard träffas&lt;br&gt;också något hårdare än andra grupper men efter de&lt;br&gt;åtgärder som nu föreslagits har skillnaderna minskat&lt;br&gt;avsevärt. Resultaten för decilgrupp 1 är svårtolkade&lt;br&gt;eftersom den innehåller många hushåll som endast&lt;br&gt;har en tillfälligt låg inkomst t.ex. i samband med stu-&lt;br&gt;dier, värnpliktstjänstgöring eller i samband med le-&lt;br&gt;dighet. Det är också ofta hushåll med en låg ekono-&lt;br&gt;misk standard som gynnas av att vården och&lt;br&gt;omsorgen prioriteras och av de stora satsningarna på&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1.11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändring av disponibel inkomst justerad för för-&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-11.png" style="width:176pt;height:120pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1 23456789&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Decilgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utförligare analyserna i den fördelningspolitiska&lt;br&gt;redogörelsen (bilaga 7) visar dessutom följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nettoeffekterna av saneringsprogrammet är i ge-&lt;br&gt;nomsnitt i stort sett lika för män och kvinnor.&lt;br&gt;Män berörs i högre grad av skatteåtgärderna,&lt;br&gt;kvinnorna främst av minskade transfereringar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringsprogrammet har rimliga jämställdhetsef-&lt;br&gt;fekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Flerbarnsfamiljer och ensamföräldrar har träffats&lt;br&gt;något hårdare av budgetåtgärderna än andra fa-&lt;br&gt;miljetyper. Därför är det rimligt att dessa grupper&lt;br&gt;prioriteras när det ekonomiska utrymmet medger&lt;br&gt;det. Efter nu föreslagna åtgärder minskar skillna-&lt;br&gt;derna påtagligt. Även här bör man också beakta&lt;br&gt;att om inte skolan, vården och omsorgen hade&lt;br&gt;prioriterats hade barnfamiljer och kvinnor drab-&lt;br&gt;bats ännu hårdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Företagar- och tjänstemannahushåll har betalat&lt;br&gt;mer av saneringen än arbetarhushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ålderspensionärer och ungdomar har som grup-&lt;br&gt;per betraktat klarat sig relativt väl medan det är&lt;br&gt;hushåll i förvärvsaktiv ålder som har fått bära de&lt;br&gt;största inkomstminskningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa beräkningar inkluderar inte fördelningseffek-&lt;br&gt;terna av den sänkta räntan. Den ekonomiska politi-&lt;br&gt;ken och saneringsåtgärderna har haft som en central&lt;br&gt;uppgift att skapa förutsättningar för en lägre ränta. I&lt;br&gt;september 1994 var räntan på en tioårig statsobliga-&lt;br&gt;tion 11,2 procent. Tre år senare, i september 1997,&lt;br&gt;ligger motsvarande ränta på 6,5 procent. Som fram-&lt;br&gt;går av diagram 1.12 är fördelningseffekterna av en&lt;br&gt;lägre ränta i huvudsak positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1.12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningseffekter av den lägre räntan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-12.png" style="width:174pt;height:115pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största fördelningspolitiska orättvisan finns&lt;br&gt;dock mellan dem som saknar arbete och dem som&lt;br&gt;har. I nedanstående diagram visas en beräkning av de&lt;br&gt;direkta fördelningseffekterna av en halverad arbets-&lt;br&gt;löshet. De fördelningspolitiska effekterna är mycket&lt;br&gt;goda. Det är ett av många skäl till att regeringen har&lt;br&gt;som mål att halvera den öppna arbetslösheten till år&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1.13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningseffekter av en halverad arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-13.png" style="width:175pt;height:113pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1.14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstspridningen 1991-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gini&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-14.png" style="width:174pt;height:110pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: HINK, SCB, Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den fördelningspolitiska redogörelsen (bilaga 7)&lt;br&gt;kompletteras regelanalyserna av saneringsprogram-&lt;br&gt;met med en analys av utvecklingen av fördelningen&lt;br&gt;av den ekonomiska standarden 1991-1997. Den in-&lt;br&gt;nefattar således de samlade effekterna av sanerings-&lt;br&gt;programmet, andra åtgärder i skatte- och transfere-&lt;br&gt;ringssystemen och den allmänna ekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen. Den bygger på en framskrivning av inkomst-&lt;br&gt;fördelningen från 1995 till 1996 och 1997. Resulta-&lt;br&gt;ten för dessa år visar således inte den faktiska in-&lt;br&gt;komstfördelningen utan en bedömning av det troliga&lt;br&gt;utfallet. I diagram 1.14 visas Gini-koefficientens ut-&lt;br&gt;veckling mellan 1991 och 1997, ett högt värde inne-&lt;br&gt;bär större inkomstspridning än ett lägre. Huvudresul-&lt;br&gt;taten är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Det kan inte urskiljas någon tydlig trend i in-&lt;br&gt;komstspridningen hittills under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skatternas och transfereringarnas sammantagna&lt;br&gt;utjämningseffekt har ökat 1991-1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Breda grupper av vanliga löntagare, ungdomar&lt;br&gt;och även personer med höga inkomster har fått&lt;br&gt;en påtagligt minskad ekonomisk standard hittills&lt;br&gt;under 1990-talet, trots en viss återhämtning un-&lt;br&gt;der senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Flerbarnsfamiljer har förlorat mest medan grup-&lt;br&gt;pen ålderspensionärer har fått en ökad standard&lt;br&gt;under krisåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Andelen hushåll med en svag ekonomi (under 50&lt;br&gt;procent av medianinkomsten) har ökat något un-&lt;br&gt;der perioden. Statistiken påverkas dock av att an-&lt;br&gt;talet studerande ökat.. De välbeställdas andel av&lt;br&gt;de totala inkomsterna har inte ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att saneringen av de&lt;br&gt;offentliga finanserna i huvudsak har skett rättvist.&lt;br&gt;Sverige har klarat den ekonomiska krisen utan att&lt;br&gt;klyftorna har tillåtits öka påtagligt. Tack vare den&lt;br&gt;framgångsrika saneringen av de offentliga finanserna&lt;br&gt;står Sverige nu åter starkt. Därmed finns det en fast&lt;br&gt;grund för en mera offensiv fördelningspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption2"&gt;&lt;/a&gt;Förslag till&lt;br&gt;riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser den ekonomiska politiken och förslag till&lt;br&gt;statsbudget för budgetåret 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner de allmänna riktlinjer för den ekono-&lt;br&gt;miska politiken som regeringen förordar (avsnitt&lt;br&gt;1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998&lt;br&gt;ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens&lt;br&gt;upplåning (avsnitt 4.3.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner en reviderad beräkning av de offentli-&lt;br&gt;ga utgifterna för åren 1998-2000 (avsnitt 4.5.2,&lt;br&gt;tabell 4.9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslutar om fördelning av utgifterna för budget-&lt;br&gt;året 1998 på utgiftsområden i enlighet med vad&lt;br&gt;regeringen anfört (avsnitt 4.5.3, tabell 4.10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. godkänner den preliminära fördelningen av utgif-&lt;br&gt;terna på utgiftsområden för budgetåren 1999 och&lt;br&gt;2000 som riktlinjer för regeringens budgetarbete&lt;br&gt;(avsnitt 4.5.3, tabell 4.10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. godkänner beräkningen av statsbudgetens in-&lt;br&gt;komster för budgetåret 1998 (bilaga 1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. godkänner beräkningen av förändringar i an-&lt;br&gt;slagsbehållningarna under budgetåret 1998&lt;br&gt;(tabell 4.10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. godkänner beräkningen av förändringar av myn-&lt;br&gt;digheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret för budgetåret 1998 (avsnitt 4.3.5, tabell 4.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1998&lt;br&gt;dels besluta om lån i Riksgäldskontoret till inves-&lt;br&gt;teringar i anläggningstillångar intill ett samman-&lt;br&gt;lagt belopp av 15 700 000 000 kronor, dels be-&lt;br&gt;sluta om krediter för myndigheters räntekonton&lt;br&gt;intill ett sammanlagt belopp av 13 400 000 000&lt;br&gt;kronor (avsnitt 4.6, tabell 4.11 och 4.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. godkänner beräkningen av budgeteffekter för&lt;br&gt;budgetåret 1998 av förändrade skatte- och av-&lt;br&gt;giftsregler (avsnitt 4.8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998&lt;br&gt;enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om&lt;br&gt;statsbudgeten besluta att ett ramanslag, med un-&lt;br&gt;dantag för anslag anvisade för förvaltningsända-&lt;br&gt;mål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om an-&lt;br&gt;slag på tilläggsbudget inte hinner inväntas och om&lt;br&gt;överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten&lt;br&gt;(avsnitt 4.9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-&lt;br&gt;gen (1988:1387) om statens upplåning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-&lt;br&gt;getåret 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. godkänner det som regeringen förordar om prin-&lt;br&gt;ciperna för tillfälligt driftsstöd (avsnitt 5.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. bemyndigar regeringen att för vissa länder fast-&lt;br&gt;ställa utgiftsramen till fem gånger landramen för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 omräknat på 12-månaders-&lt;br&gt;basis (avsnitt 5.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. godkänner att det under utgiftsområde 14 anvi-&lt;br&gt;sade ramanslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgär-&lt;br&gt;der används för utgifterna för ett nationellt pro-&lt;br&gt;gram för IT-utbildning (avsnitt 5.11),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. bemyndigar regeringen att överta Kungliga Dra-&lt;br&gt;matiska Teatern AB:s lån i Riksgäldskontoret&lt;br&gt;(avsnitt 5.13),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. godkänner att regeringen får använda högst&lt;br&gt;500 000 000 kronor av det under utgiftsområde&lt;br&gt;19 uppförda ramanslaget Regionalpolitiska åt-&lt;br&gt;gärder till ett program för regional näringspolitik&lt;br&gt;och särkilda regionalpolitiska åtgärder (avsnitt&lt;br&gt;5.15),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1997&lt;br&gt;ge Affärsverket Svenska kraftnät befogenhet att&lt;br&gt;inom en sammanlagd ram om 2 500 000 000&lt;br&gt;kronor få ta upp lån i och utanför Riksgäldskon-&lt;br&gt;toret (avsnitt 5.17),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. godkänner vad regeringen anför om Statens Ha-&lt;br&gt;verikommitssion (avsnitt 5.18),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. godkänner att regeringen får använda det under&lt;br&gt;utgiftsområde 22 uppförda ramanslaget Informa-&lt;br&gt;tionsteknik: Telekommunikationer till en förstu-&lt;br&gt;die om Sveriges IT-utveckling (avsnitt 5.18),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. godkänner att det under utgiftsområde 23 upp-&lt;br&gt;förda ramanslaget Räntekostnader för förskotte-&lt;br&gt;rade arealersättningar m.m. även får belastas med&lt;br&gt;s.k. tekniska kostnader till följd av offentlig lag-&lt;br&gt;ring (avsnitt 5.19),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. godkänner vad regeringen föreslagit avseende av-&lt;br&gt;giftsfinansieringen av det under utgiftsområde 23&lt;br&gt;föreslagna ramanslaget Djurregister (avsnitt&lt;br&gt;5.19),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret&lt;br&gt;1997 godkänner ändrade ramar för utgiftsområ-&lt;br&gt;den samt ändrade och nya anslag i enlighet med&lt;br&gt;specifikation i bifogade tabell,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser skattefrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pen-&lt;br&gt;sionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för&lt;br&gt;grupplivförsäkring, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1996:1332) om ändring i lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1996:1336) om ändring i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. antar regeringens förslag till lag om ändring i tax-&lt;br&gt;eringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1993:1536) om räntefördelning vid be-&lt;br&gt;skattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1995:439) om beskatning, förtullning och&lt;br&gt;folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1996:1345) om ändring i lagen (1983:&lt;br&gt;1092) med reglemente för Allmänna pensions-&lt;br&gt;fonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1997:324) om begränsning av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. antar regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter&lt;br&gt;för byggnadsarbete på bostadshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPECIFIKATION AV ÄNDRADE RAMAR FÖR UTGIFTSOMRÅDEN SAMT ÄNDRADE OCH NYA ANSLAG&lt;br&gt;FÖR BUDGETÅRET 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTAL KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSOMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGS-&lt;br&gt;NUMMER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BELOPP ENLIGT&lt;br&gt;STATSBUDGET&lt;br&gt;1997 + TB1 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRÄNDRING AV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RAM/ANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NY RAM/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NY ANSLAGSNIVÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rikets styrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 761 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 763 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sametinget, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomi och finansförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 307 556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 310 056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Al&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111 605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och&lt;br&gt;låneförvaltning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 497 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 842 537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 842 537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 837 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 828 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brottsförebyggande rådet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpskostnader, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;853 972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;839 972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diverse kostnader för rättsväsendet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 522 642&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 522 642&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Al&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 333 826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 283 826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 141 578&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 191 578&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandrare och flyktingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 453 088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 453 088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;506 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp i utlänningsärenden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser i invandrartäta områden,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism,&lt;br&gt;obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunersättningar vid flyktingmottagande,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 160 591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 270 591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälsovård, sjukvård och social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 671 787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+344 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 016 107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Al&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 512 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 382 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till hälso- och sjukvård, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;908 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;983 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till WHO, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+6 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 13 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 138 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+338 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 476 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelse, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;507 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+65 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;572 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet för familjer och barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 161 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+588 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 749 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstöd, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 411 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+588 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 730 384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+1 585 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 315 384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till arbetslöshetsersättning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 644 334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+1 585 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 229 334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 160 947&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+6 293&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 167 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen&lt;br&gt;som myndighet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+8 793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTAL KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSOMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGS-&lt;br&gt;NUMMER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BELOPP ENLIGT&lt;br&gt;STATSBUDGET&lt;br&gt;1997 + TB1 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRÄNDRING AV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RAM/ANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NY RAM/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NY ANSLAGSNIVÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och universitetsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 562 559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+159 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 722 059&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda utgifter inom universitet och&lt;br&gt;högskolor m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534 155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 159 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;693 655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143 671&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 671&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276 727&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+22 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298 727&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeisk forskningssamverkan, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317 367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;307 367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;El&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för Sveriges medlemsskap i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Unesco m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsplanering, bostadsförsörjning och&lt;br&gt;byggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 368 197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 371 197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän miljö- och naturvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 335 971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+28 755&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 364 726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöövervakning m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 19 984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och information om miljöbalken,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nytt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Visst internationellt samarbete i fråga om&lt;br&gt;kärnsäkerhet m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 267 942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 267 942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transportstöd för Gotland, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övervakning av M/S Estonia, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9 166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningsarbete m.m. med anledning av&lt;br&gt;M/S Estonias förlisning, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa kostnader för övertäckning av M/S Estonia,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nytt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+2 166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Köp av interregional persontrafik på järnväg,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;412 946&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409 946&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande&lt;br&gt;näringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 556 858&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+36 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 593 308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strukturstöd inom livsmedelssektorn, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djurregister, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nytt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa saneringsåtgärder i Solna, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nytt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+3 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till distriktsveterinärorganisationen,&lt;br&gt;obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 691&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+7 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 491&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+36 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+2 756 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1988:1387)&lt;br&gt;om statens upplåning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1387) om statens upp-&lt;br&gt;låning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 och 3 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införs en ny paragraf, 1 a §, av följande lydel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter särskilt bemyndigande&lt;br&gt;som lämnas av riksdagen för ett&lt;br&gt;budgetår i sänder får regeringen&lt;br&gt;eller efter regeringens bestäm-&lt;br&gt;mande ett affärsverk ta upp lån&lt;br&gt;till staten för affärsverkets verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lån som har tagits upp av sta-&lt;br&gt;ten enligt 1 § förvaltas av rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, av Riksgäldskon-&lt;br&gt;toret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lån som har tagits upp av sta-&lt;br&gt;ten enligt 1 eller 1 a § förvaltas av&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, av Riksgäldskon-&lt;br&gt;toret eller affärsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om staten tar upp ett lån för att tillgodose Riksbankens behov av&lt;br&gt;valutareserv, får de medel som Riksbanken tillför staten i utbyte mot de&lt;br&gt;lånade medlen endast användas för återbetalning av samma lån. Rege-&lt;br&gt;ringen kan dock, i samråd med Riksbanken, besluta annat om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga lån och garantier&lt;br&gt;som regeringen eller riksgäldskon-&lt;br&gt;toret ombesörjer är staten ansva-&lt;br&gt;rig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga lån och garantier&lt;br&gt;som regeringen, Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret eller ett affärsverk ombesörjer&lt;br&gt;är staten ansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:970.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:1744)&lt;br&gt;om allmänna egenavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1994:1744) om allmän-&lt;br&gt;na egenavgifter samt 1-4, 6 och 7 §§ lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om allmänna egenavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om allmän pensionsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna egenavgifter skall be-&lt;br&gt;talas enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppbär sådan in-&lt;br&gt;komst som avses i 3 § skall på av-&lt;br&gt;giftsunderlaget för varje år betala&lt;br&gt;allmänna egenavgifter i form av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pensionsavgift med 1 pro-&lt;br&gt;cent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukförsäkringsavgift med&lt;br&gt;5,95 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna avrundas var för sig&lt;br&gt;till närmast hela hundratal kronor.&lt;br&gt;Avgift som slutar på 50 kronor&lt;br&gt;avrundas till närmast lägre hund-&lt;br&gt;ratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän pensionsavgift skall be-&lt;br&gt;talas enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppbär sådan in-&lt;br&gt;komst som avses i 3 § skall på av-&lt;br&gt;giftsunderlaget för varje år betala&lt;br&gt;allmän pensionsavgift med 6,95&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften avrundas till närmast&lt;br&gt;hela hundratal kronor. Avgift som&lt;br&gt;slutar på 50 kronor avrundas till&lt;br&gt;närmast lägre hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna beräknas på sådan&lt;br&gt;inkomst av anställning som avses i&lt;br&gt;11 kap. 2 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring och sådan in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 11 kap. 3 § nämnda&lt;br&gt;lag om den enskilde är skattskyl-&lt;br&gt;dig för inkomsten enligt kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370). In-&lt;br&gt;komst av anställning och inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete skall där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften beräknas på sådan in-&lt;br&gt;komst av anställning som avses i&lt;br&gt;11 kap. 2 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring och sådan in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 11 kap. 3 § nämnda&lt;br&gt;lag om den enskilde är skattskyl-&lt;br&gt;dig för inkomsten enligt kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370). In-&lt;br&gt;komst av anställning och inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete skall där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid var för sig avrundas till när-&lt;br&gt;mast lägre hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid var för sig avrundas till när-&lt;br&gt;mast lägre hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kost-&lt;br&gt;nader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den&lt;br&gt;mån kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger&lt;br&gt;ettusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna beräknas på sum-&lt;br&gt;man av inkomsterna till den del&lt;br&gt;summan inte överstiger sju och en&lt;br&gt;halv gånger det förhöjda basbe-&lt;br&gt;loppet som anges i 1 kap. 6 § la-&lt;br&gt;gen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften beräknas på summan&lt;br&gt;av inkomsterna till den del sum-&lt;br&gt;man inte överstiger sju och en halv&lt;br&gt;gånger det förhöjda basbeloppet&lt;br&gt;som anges i 1 kap. 6 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter skall inte betalas av&lt;br&gt;den som vid årets ingång har fyllt&lt;br&gt;65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall inte betalas av den&lt;br&gt;som vid årets ingång har fyllt 65&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter skall inte heller betalas&lt;br&gt;av den som har sådana inkomster&lt;br&gt;som avses i 3 §, om inkomsterna&lt;br&gt;understiger 24 procent av det vid&lt;br&gt;årets ingång gällande basbeloppet&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsavgiften används till&lt;br&gt;finansiering av försäkringen för&lt;br&gt;tilläggspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;br&gt;Sjukförsäkringsavgiften används&lt;br&gt;till finansiering av sjukförsäkring-&lt;br&gt;en enligt samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsavgiften förs till All-&lt;br&gt;männa pensionsfonden. Sjukför-&lt;br&gt;säkringsavgiften förs till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i taxeringsla-&lt;br&gt;gen (1990:324) och skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:483) tillämpas i&lt;br&gt;fråga om avgifter enligt denna lag.&lt;br&gt;I fråga om sjukförsäkringsavgift&lt;br&gt;tillämpas även 4 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall inte heller betalas&lt;br&gt;av den som har sådana inkomster&lt;br&gt;som avses i 3 §, om inkomsterna&lt;br&gt;understiger 24 procent av det vid&lt;br&gt;årets ingång gällande basbeloppet&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften används till finansie-&lt;br&gt;ring av försäkringen för tilläggs-&lt;br&gt;pension enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften förs till Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i taxeringsla-&lt;br&gt;gen (1990:324) och skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:483) tillämpas i&lt;br&gt;fråga om avgift enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1342.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1065.&lt;br&gt;' Senaste lydelse 1996:439.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:503.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:544.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år&lt;br&gt;1997 skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskatt-&lt;br&gt;ningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1997&lt;br&gt;som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som in-&lt;br&gt;faller under denna tid och hela beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 och 6 §§ samt 4 kap. 1&lt;br&gt;och 3 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för&lt;br&gt;varje år betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukförsäkringsavgift med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,94 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgift med 5,86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspensionsavgift med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13,00 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. delpensionsavgift med 0,20 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsmarknadsavgift med 5,42 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukförsäkringsavgift med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7,93 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgift med 6,83&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspensionsavgift med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,40 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. arbetarskyddsavgift med 0,17 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lönegarantiavgift med 0,25 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock be-&lt;br&gt;träffande ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte&lt;br&gt;stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som&lt;br&gt;anges i 3-5 §§ för varje år betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;sjukförsäkringsavgift med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,62 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgift med 6,03&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;tilläggspensionsavgift med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13,00 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. delpensionsavgift med 0,20 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsskadeavgift med 1,40&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5. arbetsskadeavgift med 1,38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsmarknadsavgift med 3,30 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;sjukförsäkringsavgift med&lt;br&gt;8,66 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgift med 6,83&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;tilläggspensionsavgift med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,40 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket får varje år från vederbörlig inkomsttitel i&lt;br&gt;statsbudgeten tillgodoföra sig ett belopp som motsvarar summan av de&lt;br&gt;under nästföregående år debiterade egenavgifterna minskad med sum-&lt;br&gt;man av de avgifter som under samma år satts ned eller restituerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket får under&lt;br&gt;respektive period om tolv måna-&lt;br&gt;der som preliminär skatt betalas&lt;br&gt;enligt skattebetalningslagen (1997:&lt;br&gt;483) som förskott på belopp enligt&lt;br&gt;första stycket tillgodoföra sig 11&lt;br&gt;procent av den preliminära skatt&lt;br&gt;som debiterats fysiska personer&lt;br&gt;före den 1 februari under perio-&lt;br&gt;den. Förskottet tillgodoförs med&lt;br&gt;en tolftedel varje månad. Riks-&lt;br&gt;skatteverket skall varje år senast&lt;br&gt;den 15 februari lämna Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket uppgift om summan&lt;br&gt;av den före den 1 februari samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket får under&lt;br&gt;respektive period om tolv måna-&lt;br&gt;der som preliminär skatt betalas&lt;br&gt;enligt skattebetalningslagen (1997:&lt;br&gt;483) som förskott på belopp enligt&lt;br&gt;första stycket tillgodoföra sig 5,4&lt;br&gt;procent av den preliminära skatt&lt;br&gt;som debiterats fysiska personer&lt;br&gt;före den 1 februari under perio-&lt;br&gt;den. Förskottet tillgodoförs med&lt;br&gt;en tolftedel varje månad. Riks-&lt;br&gt;skatteverket skall varje år senast&lt;br&gt;den 15 februari lämna Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket uppgift om summan&lt;br&gt;av den före den 1 februari samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år debiterade preliminära skatten&lt;br&gt;för fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år debiterade preliminära skatten&lt;br&gt;för fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Riksförsäkringsverket under en sådan tolvmånadersperiod som&lt;br&gt;anges i andra stycket tillgodoförts förskott som överstiger beloppet enligt&lt;br&gt;första stycket skall skillnaden regleras genom avräkning på belopp som&lt;br&gt;närmast därefter skall tillgodoföras enligt första eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgifter an-&lt;br&gt;vänds, i den mån kostnaderna inte&lt;br&gt;skall täckas med statsbidrag enligt&lt;br&gt;19 kap. 2 5 lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, för att täcka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnader för sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsförmåner enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;S&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgifter förs till&lt;br&gt;staten för finansiering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnader för ersättning för&lt;br&gt;sjukvård m.m. enligt 2 kap., sjuk-&lt;br&gt;penning m.m. enligt 3 kap., för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äldrapenningförmåner enligt 4&lt;br&gt;kap., folkpension i form av för-&lt;br&gt;tidspension enligt 7 kap. och re-&lt;br&gt;habiliteringsersättning m.m. enligt&lt;br&gt;22 kap. lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring samt pensionstill-&lt;br&gt;skott till förtidspension enligt la-&lt;br&gt;gen (1969:205) om pensions-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1066.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1996:1066.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tillskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födel-&lt;br&gt;sekontrollerande verksamhet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den allmänna försäkringens&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3. kostnader för förmåner en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för förmåner enligt la- ligt lagen (1996:1150) om hög-&lt;br&gt;gen (1996:1150) om högkostnads- kostnadsskydd vid köp av läke-&lt;br&gt;skydd vid köp av läkemedel m.m., medel m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Centrala studiestödsnämndens kostnader med anledning av att så-&lt;br&gt;dana studielån som belöper på en studerandes sjukperiod enligt studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349) inte skall återbetalas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förvaltningskostnader för de&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5. vissa av de allmänna försäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna försäkringskassorna, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ringskassornas förvaltningskost-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kostnader enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den allmänna försäkringens kostnader enligt lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För reglering av över- och un-&lt;br&gt;derskott finns en fond, benämnd&lt;br&gt;allmänna sjukförsäkringsfonden.&lt;br&gt;Grunderna för överföring av me-&lt;br&gt;del till och från fonden fastställs&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av influtna tilläggspensions- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Av influtna tilläggspensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter förs 7 procent till staten avgifter förs 7 procent till staten&lt;br&gt;och 11 procent placeras på konto och 22,4 procent placeras på kon-&lt;br&gt;hos Riksgäldskontoret. Återstoden to hos Riksgäldskontoret. Åter-&lt;br&gt;förs till en fond, benämnd A 11 - stoden förs till en fond, benämnd&lt;br&gt;männa pensionsfon- &amp;nbsp;Allmänna pensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d e n med vars tillgångar kostna- fonden med vars tillgångar&lt;br&gt;derna för försäkringen för kostnaderna för försäkringen för&lt;br&gt;tilläggspension enligt lagen (1962: tilläggspension enligt lagen (1962:&lt;br&gt;381) om allmän försäkring skall 381) om allmän försäkring skall&lt;br&gt;täckas. Fonden förvaltas enligt täckas. Fonden förvaltas enligt&lt;br&gt;grunder som riksdagen fastställer grunder som riksdagen fastställer&lt;br&gt;särskilt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 1 § tillämpas i fråga om av-&lt;br&gt;giftspliktig ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 1999.&lt;br&gt;På avgiftspliktig ersättning som betalas ut under år 1998 är sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsavgiften 7,90 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 1 § tillämpas på inkomster som&lt;br&gt;uppbärs från och med den 1 januari 1998. Omfattar beskattningsåret tid&lt;br&gt;såväl före som efter utgången av år 1997 skall, om den försäkrade inte&lt;br&gt;visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till&lt;br&gt;tiden efter utgången av år 1997 som svarar mot förhållandet mellan den&lt;br&gt;del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskatt-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1161.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1747.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De nya föreskrifterna i 3 kap. 6 § tillämpas första gången i fråga&lt;br&gt;om perioden den 1 februari 1998 - den 31 januari 1999.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.4 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:1920)&lt;br&gt;om allmän löneavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän löneavgift tas ut med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän löneavgift tas ut med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,70 procent av underlaget och 4,48 procent av underlaget och&lt;br&gt;tillfaller staten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya bestämmelsen tillämpas på lön eller annan ersättning en-&lt;br&gt;ligt 1 § som betalas ut från och med den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den nya bestämmelsen tillämpas också på inkomst enligt 2 § som&lt;br&gt;uppbärs från och med den 1 januari 1998. Omfattar beskattningsåret tid&lt;br&gt;såväl före som efter utgången av år 1997 skall, om den avgiftsskyldige&lt;br&gt;inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig&lt;br&gt;till tiden efter utgången av år 1997 som svarar mot förhållandet mellan&lt;br&gt;den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela be-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1067.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skattningsåret.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild lö-&lt;br&gt;neskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för varje &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskild löneskatt skall för varje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år betalas till staten med 23,52 år betalas till staten med 24,26&lt;br&gt;procent på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;procent på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är&lt;br&gt;65 år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbi-&lt;br&gt;dragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtals-&lt;br&gt;grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller&lt;br&gt;kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbun-&lt;br&gt;det, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastorats-&lt;br&gt;förbund, det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för&lt;br&gt;administration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens&lt;br&gt;planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgi-&lt;br&gt;varen tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare,&lt;br&gt;under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal&lt;br&gt;och att borgen tecknats i enlighet med vad som anges i punkt 20 e första&lt;br&gt;stycket b av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspen-&lt;br&gt;sion eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åt-&lt;br&gt;njuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av en-&lt;br&gt;gångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med un-&lt;br&gt;dantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse en-&lt;br&gt;ligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag&lt;br&gt;som avses i första stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av tjänst i form av rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut&lt;br&gt;på grund av kundtrohet eller liknande, skall den som slutligt har stått för&lt;br&gt;de kostnader som ligger till grund för förmånen anses som skattskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag, om inte denne är den som är skattskyldig till inkomst-&lt;br&gt;skatt för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall&lt;br&gt;bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av&lt;br&gt;juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för ar-&lt;br&gt;betsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till&lt;br&gt;allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på löne-&lt;br&gt;delar som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1 kap.&lt;br&gt;6 § lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett&lt;br&gt;dödsbo skall för varje år till staten&lt;br&gt;betala särskild löneskatt med&lt;br&gt;23,52 procent på inkomst enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;av annan näringsverksamhet här i&lt;br&gt;landet än sådan aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet som avses i 11 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring (passiv nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet) samt, om den&lt;br&gt;skattskyldige före årets början fyllt&lt;br&gt;65 år eller inte fyllt 65 år men un-&lt;br&gt;der hela året uppburit hel ålders-&lt;br&gt;pension eller avlidit under året, på&lt;br&gt;inkomst som avses i 3 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter samt vidare på&lt;br&gt;ersättning som utgår enligt sådan&lt;br&gt;avtalsgruppsjukförsäkring som&lt;br&gt;avses i punkt 12 av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 § kommunalskattelagen el-&lt;br&gt;ler enligt sådan trygghetsförsäk-&lt;br&gt;ring som avses i nämnda anvis-&lt;br&gt;ningspunkt till den del ersätt-&lt;br&gt;ningen utgår i form av engångs-&lt;br&gt;belopp som inte utgör kompensa-&lt;br&gt;tion för mistad inkomst. Skatt be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett&lt;br&gt;dödsbo skall för varje år till staten&lt;br&gt;betala särskild löneskatt med&lt;br&gt;24,26 procent på inkomst enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;av annan näringsverksamhet här i&lt;br&gt;landet än sådan aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet som avses i 11 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring (passiv nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet) samt, om den&lt;br&gt;skattskyldige före årets början fyllt&lt;br&gt;65 år eller inte fyllt 65 år men un-&lt;br&gt;der hela året uppburit hel ålders-&lt;br&gt;pension eller avlidit under året, på&lt;br&gt;inkomst som avses i 3 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter samt vidare på&lt;br&gt;ersättning som utgår enligt sådan&lt;br&gt;avtalsgruppsjukförsäkring som&lt;br&gt;avses i punkt 12 av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 § kommunalskattelagen el-&lt;br&gt;ler enligt sådan trygghetsförsäk-&lt;br&gt;ring som avses i nämnda anvis-&lt;br&gt;ningspunkt till den del ersätt-&lt;br&gt;ningen utgår i form av engångs-&lt;br&gt;belopp som inte utgör kompensa-&lt;br&gt;tion för mistad inkomst. Skatt be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas inte på sådana inkomster&lt;br&gt;för vilka den skattskyldige skall&lt;br&gt;betala egenavgifter enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § lagen om socialavgifter. Be-&lt;br&gt;dömningen om näringsverksam-&lt;br&gt;het är aktiv eller passiv görs för en&lt;br&gt;förvärvskälla enligt kommunal-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik&lt;br&gt;1991:688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1215.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1996:1068.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas inte på sådana inkomster&lt;br&gt;för vilka den skattskyldige skall&lt;br&gt;betala egenavgifter enligt 3 kap.&lt;br&gt;4 § lagen om socialavgifter. Be-&lt;br&gt;dömningen om näringsverksam-&lt;br&gt;het är aktiv eller passiv görs för en&lt;br&gt;förvärvskälla enligt kommunal-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya bestämmelsen i 1 § tillämpas på lön eller annan ersättning&lt;br&gt;som betalas ut från och med den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den nya bestämmelsen i 2 § tillämpas på inkomst som uppbärs&lt;br&gt;från och med den 1 januari 1998. Omfattar beskattningsåret tid såväl&lt;br&gt;före som efter utgången av år 1997 skall, om den skattskyldige inte visar&lt;br&gt;annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden&lt;br&gt;efter utgången av år 1997 som svarar mot förhållandet mellan den del av&lt;br&gt;beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:687)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3 § § lagen (1991:687) om särskild lö-&lt;br&gt;neskatt på pensionskostnader skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utfäst en tjänstepen-&lt;br&gt;sion skall till staten betala särskild&lt;br&gt;löneskatt med 23,52 procent på&lt;br&gt;kostnaden för pensionsutfästelsen,&lt;br&gt;beräknad enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utfäst en tjänstepen-&lt;br&gt;sion skall till staten betala särskild&lt;br&gt;löneskatt med 24,26 procent på&lt;br&gt;kostnaden för pensionsutfästelsen,&lt;br&gt;beräknad enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett&lt;br&gt;dödsbo som medges avdrag för&lt;br&gt;avgift för pensionsförsäkring en-&lt;br&gt;ligt punkt 21 av anvisningarna till&lt;br&gt;23 § kommunalskattelagen (1928:&lt;br&gt;370) skall för det beskattningsåret&lt;br&gt;till staten betala särskild löneskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett&lt;br&gt;dödsbo som medges avdrag för&lt;br&gt;avgift för pensionsförsäkring en-&lt;br&gt;ligt punkt 21 av anvisningarna till&lt;br&gt;23 § kommunalskattelagen (1928:&lt;br&gt;370) skall för det beskattningsåret&lt;br&gt;till staten betala särskild löneskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med 23,52 procent på avgiften. med 24,26 procent på avgiften.&lt;br&gt;Detsamma gäller för enskild person som medges avdrag för inbetal-&lt;br&gt;ning på pensionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1996:1403.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1069.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet tillämpas&lt;br&gt;äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1990:1427)&lt;br&gt;om särskild premieskatt för&lt;br&gt;grupplivförsäkring, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4-6 §§ lagen (1990:1427) om särskild pre-&lt;br&gt;mieskatt för grupplivförsäkring, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i&lt;br&gt;3 § första stycket inträder skatte-&lt;br&gt;plikt när premie mottas. Beskatt-&lt;br&gt;ningsunderlaget utgörs av 95 pro-&lt;br&gt;cent av mottagen premie. Skatten&lt;br&gt;uppgår till 45,00 procent av un-&lt;br&gt;derlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket inträder skatte-&lt;br&gt;plikt när premie mottas. Beskatt-&lt;br&gt;ningsunderlaget utgörs av 95 pro-&lt;br&gt;cent av mottagen premie. Skatten&lt;br&gt;uppgår till 44,66 procent av un-&lt;br&gt;derlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett försäkringsföretag för visst år tagit ut för hög preliminär pre-&lt;br&gt;mie för försäkring som avses i 3 § första stycket, skall beskattningsun-&lt;br&gt;derlaget för nästföljande år sättas ned med belopp som motsvarar för&lt;br&gt;högt uttagen premie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena inträder&lt;br&gt;skatteplikt vid utbetalning som där sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsunderlaget utgörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av utbetalt belopp. Skatten uppgår&lt;br&gt;till 80,72 procent av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsunderlaget utgörs&lt;br&gt;av utbetalt belopp. Skatten uppgår&lt;br&gt;till 81,83 procent av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i&lt;br&gt;3 § fjärde stycket inträder skatte-&lt;br&gt;plikt vid betalning av premie. Be-&lt;br&gt;skattningsunderlaget utgörs av 95&lt;br&gt;procent av betald premie. Skatten&lt;br&gt;uppgår till 80,72 procent av un-&lt;br&gt;derlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i&lt;br&gt;3 § fjärde stycket inträder skatte-&lt;br&gt;plikt vid betalning av premie. Be-&lt;br&gt;skattningsunderlaget utgörs av 95&lt;br&gt;procent av betald premie. Skatten&lt;br&gt;uppgår till 81,83 procent av un-&lt;br&gt;derlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1070.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1070.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1996:1070.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya bestämmelsen i 4 § tillämpas på premie som mottas och&lt;br&gt;avser tid efter utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den nya bestämmelsen i 5 § tillämpas på belopp som utbetalas och&lt;br&gt;avser tid efter utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den nya bestämmelsen i 6 § tillämpas på premie som betalas och&lt;br&gt;avser tid efter utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.' Akademier, allmänna undervisningsverk, sådana samman-&lt;br&gt;slutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de&lt;br&gt;studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar,&lt;br&gt;samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningar-&lt;br&gt;na,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regionalt&lt;br&gt;utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutande-&lt;br&gt;rätt för regionala utvecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd&lt;br&gt;till näringsidkare samt moderbolag till sådant regionalt utvecklingsbo-&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna försäkringskassor, arbetslöshetskassor, personalstiftelser&lt;br&gt;som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;br&gt;med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom&lt;br&gt;eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning&lt;br&gt;till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare&lt;br&gt;som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsin-&lt;br&gt;skränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verk-&lt;br&gt;samhet eller med ändamål att utge permitteringslöneersättning, bolag&lt;br&gt;eller annan juridisk person som uteslutande har till uppgift att lämna&lt;br&gt;permitteringslöneersättning, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som&lt;br&gt;avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna sjukförsäkringsfon-&lt;br&gt;den, Alva och Gunnar Myrdals&lt;br&gt;stiftelse, Apotekarsocietetens stif-&lt;br&gt;telse för främjande av farmacins&lt;br&gt;utveckling m.m., Bokbranschens&lt;br&gt;Finansieringsinstitut Aktiebolag,&lt;br&gt;Bryggeristiftelsen, Dag Hammar-&lt;br&gt;skjölds minnesfond, Fonden för&lt;br&gt;industriellt utvecklingsarbete, Fon-&lt;br&gt;den för industriellt samarbete med&lt;br&gt;u-länder, Fonden för svenskt-&lt;br&gt;norskt industriellt samarbete,&lt;br&gt;handelsprocedurrådet, Jemkonto-&lt;br&gt;ret och SIS - Standardiserings-&lt;br&gt;kommissionen i Sverige, så länge&lt;br&gt;kontorets respektive kommissio-&lt;br&gt;nens vinstmedel används till all-&lt;br&gt;mänt nyttiga ändamål och utdel-&lt;br&gt;ning inte lämnas till delägare eller&lt;br&gt;medlemmar, Konung Carl XVI&lt;br&gt;Gustafs 50-årsfond för vetenskap,&lt;br&gt;teknik och miljö, Nobelstiftelsen,&lt;br&gt;Norrlandsfonden, Olof Palmes&lt;br&gt;minnesfond för internationell för-&lt;br&gt;ståelse och gemensam säkerhet,&lt;br&gt;Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen&lt;br&gt;industriellt utvecklingscentrum i&lt;br&gt;övre Norrland, Stiftelsen Institutet&lt;br&gt;för Företagsutveckling, Stiftelsen&lt;br&gt;Landstingens fond för teknikupp-&lt;br&gt;handling och produktutveckling,&lt;br&gt;Stiftelsen för produktutvecklings-&lt;br&gt;centrum i Göteborg, Stiftelsen&lt;br&gt;Produktions-tekniskt centrum i&lt;br&gt;Borås för tekoindustrin - PRO-&lt;br&gt;TEKO, Stiftelsen Produktutveck-&lt;br&gt;lingscentrum i Östergötland, Stif-&lt;br&gt;telsen samverkan universitet/&lt;br&gt;högskola och näringsliv i Stock-&lt;br&gt;holm och de sex motsvarande stif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alva och Gunnar Myrdals stif-&lt;br&gt;telse, Apotekarsocietetens stiftelse&lt;br&gt;för främjande av farmacins ut-&lt;br&gt;veckling m.m., Bokbranschens Fi-&lt;br&gt;nansieringsinstitut Aktiebolag,&lt;br&gt;Bryggeristiftelsen, Dag Hammar-&lt;br&gt;skjölds minnesfond, Fonden för&lt;br&gt;industriellt utvecklingsarbete, Fon-&lt;br&gt;den för industriellt samarbete med&lt;br&gt;u-länder, Fonden för svenskt-&lt;br&gt;norskt industriellt samarbete,&lt;br&gt;handelsprocedurrådet, Jernkonto-&lt;br&gt;ret och SIS - Standardiserings-&lt;br&gt;kommissionen i Sverige, så länge&lt;br&gt;kontorets respektive kommissio-&lt;br&gt;nens vinstmedel används till all-&lt;br&gt;mänt nyttiga ändamål och utdel-&lt;br&gt;ning inte lämnas till delägare eller&lt;br&gt;medlemmar, Konung Carl XVI&lt;br&gt;Gustafs 50-årsfond för vetenskap,&lt;br&gt;teknik och miljö, Nobelstiftelsen,&lt;br&gt;Norrlandsfonden, Olof Palmes&lt;br&gt;minnesfond för internationell för-&lt;br&gt;ståelse och gemensam säkerhet,&lt;br&gt;Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen&lt;br&gt;industriellt utvecklingscentrum i&lt;br&gt;övre Norrland, Stiftelsen Institutet&lt;br&gt;för Företagsutveckling, Stiftelsen&lt;br&gt;Landstingens fond för teknikupp-&lt;br&gt;handling och produktutveckling,&lt;br&gt;Stiftelsen för produktutvecklings-&lt;br&gt;centrum i Göteborg, Stiftelsen&lt;br&gt;Produktions-tekniskt centrum i&lt;br&gt;Borås för tekoindustrin - PRO-&lt;br&gt;TEKO, Stiftelsen Produktutveck-&lt;br&gt;lingscentrum i Östergötland, Stif-&lt;br&gt;telsen samverkan universitet/&lt;br&gt;högskola och näringsliv i Stock-&lt;br&gt;holm och de sex motsvarande stif-&lt;br&gt;telserna med säte i Luleå, Umeå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telserna med säte i Luleå, Umeå,&lt;br&gt;Uppsala, Linköping, Göteborg re-&lt;br&gt;spektive Lund, Stiftelsen Småföre-&lt;br&gt;tagsfonden, Stiftelsen för samver-&lt;br&gt;kan mellan Lunds universitet och&lt;br&gt;näringslivet - SUN, Stiftelsen&lt;br&gt;Sveriges Nationaldag, Stiftelsen&lt;br&gt;Sveriges teknisk-vetenskapliga at-&lt;br&gt;tachéverksamhet, Stiftelsen UV-&lt;br&gt;huset, Stiftelsen ÖV-huset,&lt;br&gt;Svenska bibelsällskapets bibel-&lt;br&gt;fond, Svenska kyrkans stiftelse för&lt;br&gt;rikskyrklig verksamhet, Svenska&lt;br&gt;skeppshypotekskassan, Svenska&lt;br&gt;UNICEF-kommittén, Sveriges ex-&lt;br&gt;portråd, Sveriges turistråd, TCO:s&lt;br&gt;internationella stipendiefond till&lt;br&gt;statsminister Olof Palmes minne,&lt;br&gt;Aktiebolaget Trav och Galopp&lt;br&gt;och de bolag som avses i 1 § tredje&lt;br&gt;stycket 5 lagen (1991:1482) om&lt;br&gt;lotteriskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala, Linköping, Göteborg re-&lt;br&gt;spektive Lund, Stiftelsen Småföre-&lt;br&gt;tagsfonden, Stiftelsen för samver-&lt;br&gt;kan mellan Lunds universitet och&lt;br&gt;näringslivet - SUN, Stiftelsen&lt;br&gt;Sveriges Nationaldag, Stiftelsen&lt;br&gt;Sveriges teknisk-vetenskapliga at-&lt;br&gt;tachéverksamhet, Stiftelsen UV-&lt;br&gt;huset, Stiftelsen ÖV-huset,&lt;br&gt;Svenska bibelsällskapets bibel-&lt;br&gt;fond, Svenska kyrkans stiftelse för&lt;br&gt;rikskyrklig verksamhet, Svenska&lt;br&gt;skeppshypotekskassan, Svenska&lt;br&gt;UNICEF-kommittén, Sveriges ex-&lt;br&gt;portråd, Sveriges turistråd, TCO:s&lt;br&gt;internationella stipendiefond till&lt;br&gt;statsminister Olof Palmes minne,&lt;br&gt;Aktiebolaget Trav och Galopp&lt;br&gt;och de bolag som avses i 1 § fjärde&lt;br&gt;stycket 5 lagen (1991:1482) om&lt;br&gt;lotteriskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En producentorganisation frikallas från skattskyldighet för inkomst&lt;br&gt;av näringsverksamhet som avser marknadsreglering enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripoliti-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:448.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gång-&lt;br&gt;en vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1996:1332)&lt;br&gt;om ändring i lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt i dess lydelse enligt lagen (1996:1332) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den taxerade förvärvsinkomst-&lt;br&gt;en minskas med på beskatt-&lt;br&gt;ningsåret belöpande avgifter enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1744) om allmänna&lt;br&gt;egenavgifter, statligt grundavdrag&lt;br&gt;och sjöinkomstavdrag i nu nämnd&lt;br&gt;ordning. Det som därefter återstår&lt;br&gt;utgör beskattningsbar förvärvsin-&lt;br&gt;komst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den taxerade förvärvsinkomst-&lt;br&gt;en minskas med på beskatt-&lt;br&gt;ningsåret belöpande avgift enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1744) om allmän&lt;br&gt;pensionsavgift, statligt grundav-&lt;br&gt;drag och sjöinkomstavdrag i nu&lt;br&gt;nämnd ordning. Det som därefter&lt;br&gt;återstår utgör beskattningsbar för-&lt;br&gt;värvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.10 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålders-, förtids- och efterlevan-&lt;br&gt;depensioner från folkpensione-&lt;br&gt;ringen finansieras, förutom genom&lt;br&gt;avgifter som avses i 1 §, av stats-&lt;br&gt;medel, om ej annat särskilt före-&lt;br&gt;skrivits. Särskilda folkpensions-&lt;br&gt;förmåner finansieras av stats-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpensioneringen finansieras,&lt;br&gt;förutom genom avgifter som avses&lt;br&gt;i 1 §, med statsmedel, om ej annat&lt;br&gt;särskilt föreskrivits. Särskilda&lt;br&gt;folkpensionsförmåner i form av&lt;br&gt;bostadstillägg och särskilt bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer, handikapp-&lt;br&gt;ersättning och vårdbidrag finansi-&lt;br&gt;eras dock endast med statsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1709.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1996:1336)&lt;br&gt;om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring i dess lydelse enligt lagen (1996:1336) om ändring i nämnda&lt;br&gt;lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgifter för finansiering av&lt;br&gt;sjukförsäkringen, folkpensione-&lt;br&gt;ringen och försäkringen för&lt;br&gt;tilläggspension föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter. Om&lt;br&gt;avgifter för finansiering av sjuk-&lt;br&gt;försäkringen och försäkringen för&lt;br&gt;tilläggspension föreskrivs även i&lt;br&gt;lagen (1994:1744) om allmänna&lt;br&gt;egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgifter för finansiering av&lt;br&gt;sjukförsäkringen, folkpensione-&lt;br&gt;ringen och försäkringen för&lt;br&gt;tilläggspension föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter. Om&lt;br&gt;avgift för finansiering av försäk-&lt;br&gt;ringen för tilläggspension före-&lt;br&gt;skrivs även i lagen (1994:1744)&lt;br&gt;om allmän pensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.12 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 2 § § taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 S*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller&lt;br&gt;avgift (taxering) enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som&lt;br&gt;avses i 2 § första stycket 1-5 och 7 nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1994:1744) om all- 7. lagen (1994:1744) om all-&lt;br&gt;männa egenavgifter, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;män pensionsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1993:1537) om expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter&lt;br&gt;(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av&lt;br&gt;mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för&lt;br&gt;fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 10 kap. 31 § skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-15.png" style="width:16pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om&lt;br&gt;skatt och skattskyldig gäller även&lt;br&gt;avgift och avgiftsskyldig enligt la-&lt;br&gt;gen (1994:1744) om allmänna&lt;br&gt;egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om&lt;br&gt;skatt och skattskyldig gäller även&lt;br&gt;avgift och avgiftsskyldig enligt la-&lt;br&gt;gen (1994:1744) om allmän pen-&lt;br&gt;sionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:494.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1681.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gång-&lt;br&gt;en vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.13 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1993:1536)&lt;br&gt;om räntefördelning vid&lt;br&gt;beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1993:1536) om räntefördelning&lt;br&gt;vid beskattning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig inkomstskatt, statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt, kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt, expansionsmedels-&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1993:1537) om&lt;br&gt;expansionsmedel, egenavgifter en-&lt;br&gt;ligt lagen (1981:691) om socialav-&lt;br&gt;gifter, särskild löneskatt enligt 2 §&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild lö-&lt;br&gt;neskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster, avkastningsskatt enligt&lt;br&gt;2 § 5 lagen (1990:661) om avkast-&lt;br&gt;ningsskatt på pensionsmedel, sär-&lt;br&gt;skild löneskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:687) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader, statlig fas-&lt;br&gt;tighetsskatt, mervärdesskatt som&lt;br&gt;redovisas i särskild självdeklara-&lt;br&gt;tion enligt 10 kap. 31 § skattebe-&lt;br&gt;talningslagen (1997:483), avgifter&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1774) om a//-&lt;br&gt;männa egenavgifter samt skatte-&lt;br&gt;tillägg och förseningsavgift enligt&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig inkomstskatt, statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt, kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt, expansionsmedels-&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1993:1537) om&lt;br&gt;expansionsmedel, egenavgifter en-&lt;br&gt;ligt lagen (1981:691) om socialav-&lt;br&gt;gifter, särskild löneskatt enligt 2 §&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild lö-&lt;br&gt;neskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster, avkastningsskatt enligt&lt;br&gt;2 § 5 lagen (1990:661) om avkast-&lt;br&gt;ningsskatt på pensionsmedel, sär-&lt;br&gt;skild löneskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:687) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader, statlig fas-&lt;br&gt;tighetsskatt, mervärdesskatt som&lt;br&gt;redovisas i särskild självdeklara-&lt;br&gt;tion enligt 10 kap. 31 § skattebe-&lt;br&gt;talningslagen (1997:483), avgift&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1774) om all-&lt;br&gt;män pensionsavgift samt skatte-&lt;br&gt;tillägg och förseningsavgift enligt&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte som tillgång eller skuld.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte som tillgång eller skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1997:541.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gång-&lt;br&gt;en vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.14 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1995:439)&lt;br&gt;om beskattning, förtullning&lt;br&gt;och folkbokföring under&lt;br&gt;krig eller krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1995:439) om beskattning, för-&lt;br&gt;tullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m. skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 6-8 §§ om skatter och tullar gäller även för av-&lt;br&gt;gifter som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 1 kap. 1 § första stycket 1 lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsa vgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1994:1744) om all- 3. lagen (1994:1744) om all-&lt;br&gt;männa egenavgifter och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;män pensionsavgift och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.15 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 33 § 2 mom., punkterna 19 och 32 av an-&lt;br&gt;visningarna till 23 § samt punkterna 3 c, 4 och 7 av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § kommunalskattelagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m.' Avdrag för kostnader&lt;br&gt;som avses i punkt 4 av anvisning-&lt;br&gt;arna får göras endast till den del&lt;br&gt;kostnaderna överstiger 6 000 kro-&lt;br&gt;nor och för övriga kostnader till&lt;br&gt;den del kostnaderna överstiger&lt;br&gt;1 000 kronor. Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;dock inte i fråga om kostnader&lt;br&gt;som avses i 1 mom. tredje stycket,&lt;br&gt;punkterna 3-3 c och 7 av anvis-&lt;br&gt;ningarna samt färdkostnad för re-&lt;br&gt;sa i tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Avdrag för kostnader&lt;br&gt;som avses i punkt 4 av anvisning-&lt;br&gt;arna får göras endast till den del&lt;br&gt;kostnaderna överstiger 7 000 kro-&lt;br&gt;nor och för övriga kostnader till&lt;br&gt;den del kostnaderna överstiger&lt;br&gt;1 000 kronor. Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;dock inte i fråga om kostnader&lt;br&gt;som avses i 1 mom. tredje stycket,&lt;br&gt;punkterna 3-3 c och 7 av anvis-&lt;br&gt;ningarna samt färdkostnad för re-&lt;br&gt;sa i tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att&lt;br&gt;täcka på beskattningsåret belöpande egenavgifter avseende näringsverk-&lt;br&gt;samhet här i riket. Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut&lt;br&gt;skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning näst-&lt;br&gt;följande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar&lt;br&gt;den skattskyldiges inkomst av förvärvskällan, beräknad enligt lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 11 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 22 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap.&lt;br&gt;2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt andra stycket får&lt;br&gt;uppgå till högst 25 procent av un-&lt;br&gt;derlaget, beräknat enligt tredje&lt;br&gt;stycket. I fråga om sådana in-&lt;br&gt;komster som avses i 2 § lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster får&lt;br&gt;dock avdraget uppgå till högst 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt andra stycket får&lt;br&gt;uppgå till högst 25 procent av un-&lt;br&gt;derlaget, beräknat enligt tredje&lt;br&gt;stycket. I fråga om sådana in-&lt;br&gt;komster som avses i 2 § lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster får&lt;br&gt;dock avdraget uppgå till högst 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts i första-fjärde styckena gäller också för en fysisk&lt;br&gt;person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning att bola-&lt;br&gt;get har haft inkomst av näringsverksamhet här i riket. Avdrag enligt&lt;br&gt;första och andra styckena skall därvid göras av delägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § en medhjäl-&lt;br&gt;pande make för del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den&lt;br&gt;andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt&lt;br&gt;för envar av makarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid själv-&lt;br&gt;deklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna skall&lt;br&gt;lämnas på blankett enligt fastställt formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.’ Den som använt egen bil i&lt;br&gt;näringsverksamhet har rätt till av-&lt;br&gt;drag med 1 krona och 30 öre för&lt;br&gt;varje körd kilometer. Det sagda&lt;br&gt;gäller inte om bilen utgjort tillgång&lt;br&gt;i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan delägare i handelsbolag som skall uttagsbeskattas för bil-&lt;br&gt;förmån och som har använt förmånsbilen för resor i näringsverksamhe-&lt;br&gt;ten har rätt till avdrag för kostnaden för dieselolja med 50 öre per körd&lt;br&gt;kilometer eller för kostnaden för annat drivmedel med 80 öre per körd&lt;br&gt;kilometer. Detta gäller inte om handelsbolaget har betalat kostnaden för&lt;br&gt;drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Den som använt egen bil i&lt;br&gt;näringsverksamhet har rätt till av-&lt;br&gt;drag med 1 krona och 50 öre för&lt;br&gt;varje körd kilometer. Det sagda&lt;br&gt;gäller inte om bilen utgjort tillgång&lt;br&gt;i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Den som använt egen bil&lt;br&gt;för resor i tjänsten har rätt till av-&lt;br&gt;drag för kostnaden med 1 krona&lt;br&gt;och 30 öre för varje körd kilome-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c. Den som använt egen bil&lt;br&gt;för resor i tjänsten har rätt till av-&lt;br&gt;drag för kostnaden med 1 krona&lt;br&gt;och 50 öre för varje körd kilome-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig som skall beskattas för bilförmån använt för-&lt;br&gt;månsbilen vid tjänsteresa och betalat samtliga de kostnader för driv-&lt;br&gt;medlet som är förenade med tjänsteresan, har han rätt till avdrag för&lt;br&gt;kostnaden för dieselolja med 50 öre per körd kilometer eller för kostna-&lt;br&gt;den för annat drivmedel med 80 öre per körd kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.’ Även för det fall, att skattskyldig enligt punkt 3 här ovan icke är&lt;br&gt;berättigad till avdrag för ökade levnadskostnader, äger han dock rätt av-&lt;br&gt;draga skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen, där denna varit&lt;br&gt;belägen på sådant avstånd från hans bostad, att han behövt anlita och&lt;br&gt;även anlitat särskilt fortskaffningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avståndet mellan den Om avståndet mellan den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldiges bostad och arbets-&lt;br&gt;plats uppgår till minst fem kilome-&lt;br&gt;ter och det klart framgår att an-&lt;br&gt;vändandet av egen bil för resa till&lt;br&gt;och från arbetsplatsen regelmäs-&lt;br&gt;sigt medför en tidsvinst på minst&lt;br&gt;två timmar i jämförelse med all-&lt;br&gt;mänt kommunikationsmedel med-&lt;br&gt;ges avdrag för kostnader för resa&lt;br&gt;med egen bil. Sådant avdrag med-&lt;br&gt;ges också om den skattskyldige&lt;br&gt;använder bilen i tjänsten under&lt;br&gt;minst 60 dagar för år räknat de&lt;br&gt;dagar som bilen används i tjäns-&lt;br&gt;ten. Om bilen används i tjänsten&lt;br&gt;under minst 160 dagar för år räk-&lt;br&gt;nat medges avdrag under alla de&lt;br&gt;dagar som bilen används för resor&lt;br&gt;mellan bostad och arbetsplats.&lt;br&gt;Användningen i tjänsten beaktas&lt;br&gt;dock endast om den uppgår till&lt;br&gt;minst 300 mil för år räknat. Av-&lt;br&gt;drag för andra kostnader än såda-&lt;br&gt;na som avses i femte stycket med-&lt;br&gt;ges med 1 krona och 30 öre per&lt;br&gt;körd kilometer.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldiges bostad och arbets-&lt;br&gt;plats uppgår till minst fem kilome-&lt;br&gt;ter och det klart framgår att an-&lt;br&gt;vändandet av egen bil för resa till&lt;br&gt;och från arbetsplatsen regelmäs-&lt;br&gt;sigt medför en tidsvinst på minst&lt;br&gt;två timmar i jämförelse med all-&lt;br&gt;mänt kommunikationsmedel med-&lt;br&gt;ges avdrag för kostnader för resa&lt;br&gt;med egen bil. Sådant avdrag med-&lt;br&gt;ges också om den skattskyldige&lt;br&gt;använder bilen i tjänsten under&lt;br&gt;minst 60 dagar för år räknat de&lt;br&gt;dagar som bilen används i tjäns-&lt;br&gt;ten. Om bilen används i tjänsten&lt;br&gt;under minst 160 dagar för år räk-&lt;br&gt;nat medges avdrag under alla de&lt;br&gt;dagar som bilen används för resor&lt;br&gt;mellan bostad och arbetsplats.&lt;br&gt;Användningen i tjänsten beaktas&lt;br&gt;dock endast om den uppgår till&lt;br&gt;minst 300 mil för år räknat. Av-&lt;br&gt;drag för andra kostnader än såda-&lt;br&gt;na som avses i femte stycket med-&lt;br&gt;ges med 1 krona och 50 öre per&lt;br&gt;körd kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldig som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp är&lt;br&gt;nödsakad att använda bil tillämpas inte bestämmelserna i andra stycket.&lt;br&gt;Detsamma gäller skattskyldig som är tvungen att använda större bil på&lt;br&gt;grund av skrymmande last.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som haft kostnader för resa inom eller mellan Europei-&lt;br&gt;ska unionens medlemsländer eller EES-länderna i samband med tillträ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dande eller frånträdande av anställning eller uppdrag har rätt till skäligt&lt;br&gt;avdrag för kostnaderna. Härvid gäller vad som sägs i punkt 3 b andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige vid resorna haft kostnader för väg-, bro- eller&lt;br&gt;färjeavgift medges avdrag för den faktiska kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är skattskyldig för bilförmån har företagit resor som av-&lt;br&gt;ses i första eller fjärde stycket med förmånsbilen medges avdrag under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i denna punkt. Avdrag medges för kostnaden&lt;br&gt;för dieselolja med 50 öre per körd kilometer och för kostnaden för annat&lt;br&gt;drivmedel med 80 öre per körd kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller den som, utan att vara skattskyldig för bilförmån,&lt;br&gt;företagit resorna med förmånsbil för vilken sambo eller sådan närståen-&lt;br&gt;de som avses i punkt 14 trettonde stycket av anvisningarna till 32 § är&lt;br&gt;skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7/’ Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till sådan intäkt av&lt;br&gt;tjänst som enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring ut-&lt;br&gt;gör inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från sådan intäkt av tjänst&lt;br&gt;medges dessutom avdrag med 25&lt;br&gt;procent eller, om den skattskyldi-&lt;br&gt;ge vid ingången av året före taxe-&lt;br&gt;ringsåret fyllt 65 år eller inte fyllt&lt;br&gt;65 år men under hela året uppbu-&lt;br&gt;rit hel ålderspension eller avlidit&lt;br&gt;under året före taxeringsåret, med&lt;br&gt;18 procent av ett underlag beräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från sådan intäkt av tjänst&lt;br&gt;medges dessutom avdrag med 25&lt;br&gt;procent eller, om den skattskyldi-&lt;br&gt;ge vid ingången av året före taxe-&lt;br&gt;ringsåret fyllt 65 år eller inte fyllt&lt;br&gt;65 år men under hela året uppbu-&lt;br&gt;rit hel ålderspension eller avlidit&lt;br&gt;under året före taxeringsåret, med&lt;br&gt;20 procent av ett underlag beräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1855.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1921.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1996:1208.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1208.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1208.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1921.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nat enligt nästa stycke. Medgivet nat enligt nästa stycke. Medgivet&lt;br&gt;avdrag skall återföras till beskatt- avdrag skall återföras till beskatt-&lt;br&gt;ning nästföljande beskattningsår. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ning nästföljande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget utgörs av sådan intäkt av tjänst som avses i första stycket&lt;br&gt;minskad med andra från intäkten avdragsgilla kostnader än som avses i&lt;br&gt;föregående stycke och med inkomst som avses i 11 kap. 3 § första styck-&lt;br&gt;et d lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 33 § 2 mom. gäller vid beräkning av skattskyl-&lt;br&gt;digs rätt till avdrag för resor till och från arbetsplatsen beträffande in-&lt;br&gt;komst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla för vilken be-&lt;br&gt;skattningsåret har börjat före den 20 september 1997.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.16 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1996:1331)&lt;br&gt;om ändring i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 50 § kommunalskattelagen (1928:370) i&lt;br&gt;dess lydelse enligt lagen (1996:1331) om ändring i nämnda lag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den taxerade förvärvsinkoms- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den taxerade förvärvsinkoms-&lt;br&gt;ten minskas med på beskatt- &amp;nbsp;&amp;nbsp;ten minskas med på beskatt-&lt;br&gt;ningsåret belöpande avgifter enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;ningsåret belöpande avgift enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1994:1744) om allmänna &amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1994:1744) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egenavgifter, kommunalt grund- &amp;nbsp;&amp;nbsp;pensionsavgift, kommunalt grund-&lt;br&gt;avdrag och, såvitt avser skattskyl- &amp;nbsp;&amp;nbsp;avdrag och, såvitt avser skattskyl-&lt;br&gt;dig som uppburit sjöinkomst som &amp;nbsp;&amp;nbsp;dig som uppburit sjöinkomst som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i punkt 1 av anvisningarna &amp;nbsp;&amp;nbsp;avses i punkt 1 av anvisningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 49 §, sjöinkomstavdrag i nu &amp;nbsp;&amp;nbsp;till 49 §, sjöinkomstavdrag i nu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnd ordning. Det som därefter &amp;nbsp;&amp;nbsp;nämnd ordning. Det som därefter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återstår utgör beskattningsbar för- &amp;nbsp;&amp;nbsp;återstår utgör beskattningsbar för-&lt;br&gt;värvsinkomst. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värvsinkomst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.17 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1996:1345)&lt;br&gt;om ändring i lagen&lt;br&gt;(1983:1092) med&lt;br&gt;reglemente för Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden i dess lydelse enligt lagen (1996:1345) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De penningmedel som enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De penningmedel som enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 § lagen (1981:691) om &amp;nbsp;&amp;nbsp;4 kap. 3 § lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter och 6 § lagen (1994: &amp;nbsp;&amp;nbsp;socialavgifter och 6 § lagen (1994:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1744) om allmänna egenavgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;1744) om allmän pensionsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall föras till Allmänna pensions- &amp;nbsp;&amp;nbsp;skall föras till Allmänna pensions-&lt;br&gt;fonden, skall förvaltas av förs- &amp;nbsp;&amp;nbsp;fonden, skall förvaltas av förs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta-sjätte fondstyrelserna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ta-sjätte fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om första-tredje fondstyrelserna finns i 2-16, 21-25,&lt;br&gt;44 och 45 §§ samt om fjärde-sjätte fondstyrelserna i 26, 28-37, 39 och&lt;br&gt;43^15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.18 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen (1997:483)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna skattetabellerna skall ange skatteavdraget på olika in-&lt;br&gt;komstbelopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomsten är oförändrad under inkomståret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som an-&lt;br&gt;ges i tabellen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbetstagaren inte skall be-&lt;br&gt;tala någon annan skatt eller avgift&lt;br&gt;än kommunal inkomstskatt, stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt på förvärvs-&lt;br&gt;inkomster och avgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1744) om allmänna egen-&lt;br&gt;avgifter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetstagaren vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen inte medges något an-&lt;br&gt;nat avdrag än avdrag för avgifter&lt;br&gt;enligt lagen om allmänna egenav-&lt;br&gt;gifter och grundavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetabellerna skall ange skatteavdraget med utgångspunkt från att&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt beräknas efter skattesatser i hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbetstagaren inte skall be-&lt;br&gt;tala någon annan skatt eller avgift&lt;br&gt;än kommunal inkomstskatt, stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt på förvärvs-&lt;br&gt;inkomster och avgift enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1744) om allmän pen-&lt;br&gt;sionsavgift, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetstagaren vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen inte medges något an-&lt;br&gt;nat avdrag än avdrag för avgift&lt;br&gt;enligt lagen om allmän pensions-&lt;br&gt;avgift och grundavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabellerna skall också fram-&lt;br&gt;gå skatteavdraget för den som inte&lt;br&gt;är skyldig att betala allmänna&lt;br&gt;egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabellerna skall också fram-&lt;br&gt;gå skatteavdraget för den som inte&lt;br&gt;är skyldig att betala allmän pen-&lt;br&gt;sionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gång-&lt;br&gt;en i fråga om preliminär skatt för 1998 och slutlig skatt på grund av&lt;br&gt;1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.19 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1997:323)&lt;br&gt;om statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3,4, 12, 17 och 18 §§ lagen (1997:323) om&lt;br&gt;statlig förmögenhetsskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall som tillgång&lt;br&gt;tas upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. privatbostadsfastighet och privatbostad som avses i 5 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. privatbostadsfastighet på lantbruksenhet som på ägarens begäran&lt;br&gt;räknas som näringsfastighet enligt 5 § sjunde stycket kommunalskattela-&lt;br&gt;gen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den del av en näringsfastighet som inrymmer en bostadslägenhet&lt;br&gt;som används eller är avsedd att användas av fastighetsägaren för eget&lt;br&gt;eller närståendes boende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. aktie i ett aktieslag som är&lt;br&gt;inregistrerat vid börs i det land där&lt;br&gt;aktiebolaget är hemmahörande&lt;br&gt;med undantag för huvuddelägares&lt;br&gt;aktie,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktie i ett aktieslag som inte&lt;br&gt;är marknadsnoterat i det land där&lt;br&gt;aktiebolaget är hemmahörande&lt;br&gt;med undantag för huvuddelägares&lt;br&gt;aktie,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. aktie i ett aktieslag som är&lt;br&gt;inregistrerat vid börs i det land där&lt;br&gt;aktiebolaget är hemmahörande&lt;br&gt;samt marknadsnoterad aktie i ett&lt;br&gt;aktiebolag som är hemmahörande&lt;br&gt;i Sverige om ett aktieslag i bolaget&lt;br&gt;den 29 maj 1997 var eller senare&lt;br&gt;har varit inregistrerat vid svensk&lt;br&gt;börs med undantag för huvud-&lt;br&gt;delägares aktie,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktie i ett aktieslag som inte&lt;br&gt;är marknadsnoterat i det land där&lt;br&gt;aktiebolaget är hemmahörande&lt;br&gt;med undantag för huvuddelägares&lt;br&gt;aktie i ett aktiebolag i vilket finns&lt;br&gt;ett aktieslag som är marknadsno-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. annan inte marknadsnoterad delägarrätt som avses i 27 §1 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt än aktie samt andel i handels-&lt;br&gt;bolag och europeisk ekonomisk intressegruppering med undantag för&lt;br&gt;andel i juridisk person till den del den juridiska personen är skattskyldig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. annan marknadsnoterad tillgång som avses i 27 § 1 mom. lagen&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt än aktie samt marknadsnoterad tillgång som av-&lt;br&gt;ses i 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. livförsäkring med undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) livförsäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller döds-&lt;br&gt;fall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. rätt till livränta eller därmed jämförlig utbetalning med undantag&lt;br&gt;för rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utbetalning på grund av försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utbetalning på grund av tidigare anställning samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) underhållsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. kontobehållning samt ford-&lt;br&gt;ran i pengar och liknande betal-&lt;br&gt;ningsmedel med undantag för be-&lt;br&gt;hållning på pensionssparkonto&lt;br&gt;enligt 1 kap. 2 § lagen (1993:931)&lt;br&gt;om individuellt pensionssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. kontobehållning samt ford-&lt;br&gt;ran i pengar och liknande betal-&lt;br&gt;ningsmedel samt fordran avseende&lt;br&gt;skattepliktig marknadsnoterad till-&lt;br&gt;gång som anges i 4, S och 7 med&lt;br&gt;undantag för behållning på pen-&lt;br&gt;sionssparkonto enligt 1 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1993:931) om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. pengar och liknande betalningsmedel till den del de sammanlagt&lt;br&gt;överstiger 25 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lösöre med undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) inre lösöre för personligt bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) yttre lösöre för personligt bruk till den del det enskilda föremålets&lt;br&gt;värde understiger 10 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) fordon som avses i 9 § första stycket fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) lösöre som är deponerat på museum eller liknande inrättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om tillgången inte ingår i sådan näringsverksamhet som avses i 21 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen i annat fall än enligt 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med huvuddelägares aktie av-&lt;br&gt;ses dels aktie i ett aktiebolag i vil-&lt;br&gt;ket aktier har marknadsnoterats&lt;br&gt;första gången efter utgången av år&lt;br&gt;1996, dels aktie i ett aktiebolag i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med huvuddelägares aktie av-&lt;br&gt;ses dels aktie i ett aktiebolag i vil-&lt;br&gt;ket aktier var inregistrerade vid&lt;br&gt;börs vid utgången av år 1991, dels&lt;br&gt;aktie i ett aktiebolag i vilket aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket aktier har inregistrerats vid&lt;br&gt;börs första gången efter utgången&lt;br&gt;av år 1991, dels aktie som har&lt;br&gt;förvärvats med stöd av sådana ak-&lt;br&gt;tier, under förutsättning att aktien&lt;br&gt;har innehafts direkt eller indirekt&lt;br&gt;av huvuddelägare sedan mark-&lt;br&gt;nadsnoteringen, inregistreringen&lt;br&gt;respektive nämnda förvärv. Över-&lt;br&gt;går äganderätten till sådan aktie&lt;br&gt;till huvuddelägarens barn eller&lt;br&gt;barnbarn undantas aktien från&lt;br&gt;skatteplikt även för dessa förvär-&lt;br&gt;vare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med huvuddelägare avses så-&lt;br&gt;dan aktieägare som, ensam eller&lt;br&gt;tillsammans med närstående, vid&lt;br&gt;tidpunkten för marknadsnotering&lt;br&gt;eller inregistrering som avses i&lt;br&gt;andra stycket innehade aktier di-&lt;br&gt;rekt eller indirekt motsvarande&lt;br&gt;minst 25 procent av röstvärdet för&lt;br&gt;aktierna i bolaget. Som huvud-&lt;br&gt;delägare anses även dödsboet efter&lt;br&gt;sådan aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har inregistrerats vid börs första&lt;br&gt;gången efter utgången av år 1991,&lt;br&gt;dels aktie i ett aktiebolag i vilket&lt;br&gt;aktier har marknadsnoterats förs-&lt;br&gt;ta gången efter utgången av år&lt;br&gt;1996, dels aktie som har förvär-&lt;br&gt;vats med stöd av sådana aktier,&lt;br&gt;under förutsättning att aktien har&lt;br&gt;innehafts direkt eller indirekt av&lt;br&gt;huvuddelägare sedan respektive&lt;br&gt;utgången av år 1991, inregistre-&lt;br&gt;ringen, marknadsnoteringen och&lt;br&gt;nämnda förvärv. Övergår ägande-&lt;br&gt;rätten till sådan aktie till huvud-&lt;br&gt;delägarens barn eller barnbarn&lt;br&gt;undantas aktien från skatteplikt&lt;br&gt;även för dessa förvärvare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med huvuddelägare avses så-&lt;br&gt;dan aktieägare som, ensam eller&lt;br&gt;tillsammans med närstående, in-&lt;br&gt;nehade aktier direkt eller indirekt&lt;br&gt;motsvarande minst 25 procent av&lt;br&gt;röstvärdet för aktierna i bolaget&lt;br&gt;vid utgången av år 1991 i fråga&lt;br&gt;om aktier i ett aktiebolag i vilket&lt;br&gt;aktier var inregistrerade vid den&lt;br&gt;tidpunkten och i övriga fall vid&lt;br&gt;tidpunkten för den inregistrering&lt;br&gt;eller marknadsnotering som avses&lt;br&gt;i andra stycket. Som huvuddeläga-&lt;br&gt;re anses även dödsboet efter sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närstående räknas sådana personer som anges i punkt 14 sista&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall alla skulder&lt;br&gt;dras av från värdet av tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avdragsgill skuld räknas dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skuld i sådan näringsverksamhet som avses i 21 § kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370) med undantag för skuld hänförlig till tillgång som&lt;br&gt;anges i 3 § första stycket 2 och 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skuld hänförlig till aktie som är undantagen från skatteplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skuld hänförlig till delägarrätt som är skattepliktig enligt 3 § första&lt;br&gt;stycket 5 eller 6 till den del tillgångar och skulder i den j urdiska personen&lt;br&gt;inte beaktas vid värdering enligt 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förpliktelse på grund av marknadsnoterad option eller termin och&lt;br&gt;därmed jämförlig förpliktelse till den del det sammanlagda beloppet av-&lt;br&gt;seende sådana förpliktelser överstiger det sammanlagda värdet på rättig-&lt;br&gt;heter på grund av sådana avtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förpliktelse vars motsvarande rättighet hos annan är av sådant slag&lt;br&gt;att den är undantagen från skatteplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skuld hänförlig till lösöre som är av sådant slag att det är undanta-&lt;br&gt;get från skatteplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. annan skuld hos begränsat skattskyldig enligt 7 § än sådan som är&lt;br&gt;hänförlig till tillgång som anges i den paragrafen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. skuld hänförlig till tillgång som är undantagen från beskattning till&lt;br&gt;följd av dubbelbeskattningsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. skatt enligt 1 5 uppbördsla- 9. skatt som avses i 1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen (1953:272) som ännu inte de- skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;biterats. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som ännu inte debiterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsnoterad tillgång som&lt;br&gt;avses i 27 § 1 mom., 29 § 1 mom.,&lt;br&gt;30 § 1 mom. och 31 § lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt tas upp till det vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång senast noterade&lt;br&gt;värdet. Om det noterade värdet&lt;br&gt;inte omfattar upplupen avkastning&lt;br&gt;skall värdet ökas med sådan av-&lt;br&gt;kastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsnoterad tillgång som&lt;br&gt;avses i 27 § 1 mom. lagen (1947:&lt;br&gt;576) om statlig inkomstskatt med&lt;br&gt;undantag för andel i sådan värde-&lt;br&gt;pappersfond som avses i 27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mom. nämnda lag tas upp till 80&lt;br&gt;procent av det vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång senast noterade&lt;br&gt;värdet. Detsamma gäller annan&lt;br&gt;aktie i ett aktiebolag som är hem-&lt;br&gt;mahörande i Sverige om ett aktie-&lt;br&gt;slag i bolaget den 29 maj 1997 var&lt;br&gt;eller senare har varit inregistrerat&lt;br&gt;vid svensk börs. Om sådan aktie&lt;br&gt;saknar noterat värde under be-&lt;br&gt;skattningsåret tas den upp till&lt;br&gt;samma värde som aktie i bolaget&lt;br&gt;med det lägsta noterade värdet.&lt;br&gt;Finns inte sådant noterat värde&lt;br&gt;tillämpas 14 §. Marknadsnoterad&lt;br&gt;tillgång som avses i 29 § 1 mom.,&lt;br&gt;30 § 1 mom. och 31 § lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt tas upp till det&lt;br&gt;vid beskattningsårets utgång se-&lt;br&gt;nast noterade värdet. Om det no-&lt;br&gt;terade värdet inte omfattar upplu-&lt;br&gt;pen avkastning skall värdet ökas&lt;br&gt;med sådan avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran som inte är marknads-&lt;br&gt;noterad och som löper med ränta&lt;br&gt;tas upp till sitt nominella belopp&lt;br&gt;med tillägg för förfallen ränta.&lt;br&gt;Om en sådan fordran löper med&lt;br&gt;ränta som betydligt understiger&lt;br&gt;marknadsräntan eller är räntelös,&lt;br&gt;tas den upp till sitt nuvärde be-&lt;br&gt;räknat med hänsyn till marknads-&lt;br&gt;räntan, avtalad ränta och löptid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäker fordran tas upp till det&lt;br&gt;Värdelös fordan tas inte upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran i pengar och liknande&lt;br&gt;betalningsmedel som inte är&lt;br&gt;marknadsnoterad och som löper&lt;br&gt;med ränta tas upp till sitt nomi-&lt;br&gt;nella belopp med tillägg för för-&lt;br&gt;fallen ränta. Om en sådan fordran&lt;br&gt;löper med ränta som betydligt un-&lt;br&gt;derstiger marknadsräntan eller är&lt;br&gt;räntelös, tas den upp till sitt nu-&lt;br&gt;värde beräknat med hänsyn till&lt;br&gt;marknadsräntan, avtalad ränta&lt;br&gt;och löptid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dopp som kan förväntas bli betalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuld tas upp till belopp som&lt;br&gt;beräknas enligt de grunder som&lt;br&gt;anges för värdering av tillgångar i&lt;br&gt;16 och 17 §§. Löper en skuld med&lt;br&gt;ränta som betydligt understiger&lt;br&gt;marknadsräntan och utgår räntan&lt;br&gt;efter en fast räntesats, tas skulden&lt;br&gt;dock upp till sitt nominella belopp&lt;br&gt;med tillägg för förfallen ränta om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuld tas upp till belopp som&lt;br&gt;beräknas enligt de grunder som&lt;br&gt;anges för värdering av tillgångar i&lt;br&gt;9, 16 och 17 §§. Löper en skuld&lt;br&gt;med ränta som betydligt understi-&lt;br&gt;ger marknadsräntan och utgår&lt;br&gt;räntan efter en fast räntesats, tas&lt;br&gt;skulden dock upp till sitt nomi-&lt;br&gt;nella belopp med tillägg för för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fallen ränta om räntesatsen var&lt;br&gt;marknadsmässig när skulden&lt;br&gt;uppkom. Även i de fall då ränta&lt;br&gt;utgår efter en räntesats som be-&lt;br&gt;stäms författningsenligt tas skuld&lt;br&gt;upp till sitt nominella belopp med&lt;br&gt;tillägg för förfallen ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntesatsen var marknadsmässig&lt;br&gt;när skulden uppkom. Även i de&lt;br&gt;fall då ränta utgår efter en ränte-&lt;br&gt;sats som bestäms författningsen-&lt;br&gt;ligt tas skuld upp till sitt nominella&lt;br&gt;belopp med tillägg för förfallen&lt;br&gt;ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förpliktelse på grund av marknadsnoterad option eller termin och&lt;br&gt;därmed jämförlig förpliktelse tas upp till belopp som motsvarar det vid&lt;br&gt;beskattningsårets utgång senast noterade värdet på optionen, terminen&lt;br&gt;eller den därmed jämförliga tillgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 30 december 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid beräkning av preliminär skatt för 1998 och i övrigt vad gäller&lt;br&gt;3, 12, 17 och 18 §§ första gången vid 1998 års taxering och vad gäller&lt;br&gt;4 § första gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.20 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1997:324)&lt;br&gt;om begränsning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 6 §§ lagen (1997:324) om begräns-&lt;br&gt;ning av skatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spärrbeloppet jämförs med det sammanlagda beloppet av statlig in-&lt;br&gt;komstskatt, kommunal inkomstskatt och förmögenhetsskatt som beräk-&lt;br&gt;nats för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). För&lt;br&gt;personer som skall sambeskattas enligt 21 § lagen (1997:323) om statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt beräknas skattebeloppet som summan av deras sam-&lt;br&gt;manlagda skatter om beskattningsbar förmögenhet uppkommer vid&lt;br&gt;sambeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den skattskyldige berättigad Är den skattskyldige berättigad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till nedsättning av statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;eller förmögenhetsskatt genom&lt;br&gt;skattereduktion som avses i 2 5 4&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;eller genom avräkning av utländsk&lt;br&gt;skatt enligt särskilda föreskrifter,&lt;br&gt;beräknas skattebeloppet som om&lt;br&gt;skattereduktion eller avräkning av&lt;br&gt;skatt inte hade skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till nedsättning av statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;eller förmögenhetsskatt genom&lt;br&gt;skattereduktion som avses i 11&lt;br&gt;kap. 11 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) eller genom avräkning&lt;br&gt;av utländsk skatt enligt särskilda&lt;br&gt;föreskrifter, beräknas skattebe-&lt;br&gt;loppet som om skattereduktion&lt;br&gt;eller avräkning av skatt inte hade&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i uppbördsla-&lt;br&gt;gen (1953:272) om beslut och&lt;br&gt;överklagande av beslut tillämpas&lt;br&gt;på beslut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:483) om beslut&lt;br&gt;och överklagande av beslut till-&lt;br&gt;lämpas på beslut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 30 december 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid beräkning av preliminär skatt för 1998 och i övrigt första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.21 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 11 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1997:329) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person och dödsbo får, om inte annat följer av 13 §, lämna&lt;br&gt;förenklad självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall till den som kan antas få lämna förenklad&lt;br&gt;självdeklaration före den 15 april under taxeringsåret översända en för-&lt;br&gt;tryckt deklarationsblankett. Följande uppgifter, grundade på innehållet i&lt;br&gt;inkomna kontrolluppgifter och övriga av myndigheten kända uppgifter,&lt;br&gt;skall förtryckas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnum-&lt;br&gt;mer, postadress och hemortskommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vad som behövs för att bestämma om den skattskyldige skall sam-&lt;br&gt;beskattas eller inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. intäkter i inkomstslaget tjänst samt intäkter och avdrag i inkomst-&lt;br&gt;slaget kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avdrag för avgift för pensionsförsäkring och för inbetalning på pen-&lt;br&gt;sionssparkonto,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vad som behövs för beräkning av fastighetsskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skattepliktiga tillgångar och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6. skattepliktiga tillgångar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdragsgilla skulder enligt lagen avdragsgilla skulder enligt lagen&lt;br&gt;(1997:323) om statlig förmögen- (1997:323) om statlig förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;hetsskatt om beskattningsbar för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mögenhet kan antas uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Denna lag träder i kraft den 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juli 1997 och tillämpas första juli 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1998 års taxering. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gången vid 1998 års taxering. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om 3 kap. 22 § fjärde styck-&lt;br&gt;et skall vid 1998 års taxering kon-&lt;br&gt;trolluppgift för marknadsnoterad&lt;br&gt;fordran ta upp det vid årets ut-&lt;br&gt;gång senast noterade värdet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:329.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:329.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 30 december 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.22 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1996:725)&lt;br&gt;om skattereduktion för&lt;br&gt;utgifter för byggnadsarbete&lt;br&gt;på bostadshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 6, 10-12 och 14-15 §§ lagen (1996:725)&lt;br&gt;om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för skattereduktio-&lt;br&gt;nen omfattar endast utgifter för&lt;br&gt;byggnadsarbete som har utförts&lt;br&gt;under tiden den 15 april 1996 - 31&lt;br&gt;december 1997 och som är betal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för skattereduktio-&lt;br&gt;nen omfattar endast utgifter för&lt;br&gt;byggnadsarbete som har utförts&lt;br&gt;under tiden den 15 april 1996 - 31&lt;br&gt;december 1998 och som är betal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da vid tidpunkten för ansökan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;da vid tidpunkten för ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för byggnadsarbete inräknas i underlaget endast om arbetet&lt;br&gt;utförts av någon som innehar F-skattesedel vid den tidpunkt när avtalet&lt;br&gt;om arbete träffades eller när ersättningen utbetalades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift om innehav av en F-skattesedel får tas för god om den&lt;br&gt;lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig&lt;br&gt;handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betal-&lt;br&gt;ningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtag-&lt;br&gt;bara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer&lt;br&gt;eller organisationsnummer. Detta gäller dock inte om den som betalar ut&lt;br&gt;ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en F-skattesedel är&lt;br&gt;oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sökandens personnummer eller organisationsnummer samt, om sö-&lt;br&gt;kanden är bostadsrättsinnehavare, föreningens eller bolagets organisa-&lt;br&gt;tionsnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fastighetens beteckning samt om sökanden är bostadsrättsinneha-&lt;br&gt;vare, lägenhetens eller småhusets beteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sökandens andel i fastigheten eller i bostadsrätten när arbetet ut-&lt;br&gt;fördes,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det byggnadsarbete som utförts på fastigheten eller på bostadsrät-&lt;br&gt;ten och när arbetet utförts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. underlaget för den skattereduktion som begärs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. organisationsnummer eller 6. organisationsnummer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personnummer för den som utfört personnummer för den som utfört&lt;br&gt;byggnadsarbetet, samt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;byggnadsarbetet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. huruvida sådan ersättning eller sådant stöd som avses i 2 § tredje&lt;br&gt;stycket har beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden har förvärvat Om sökanden har förvärvat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastigheten eller bostadsrätten un-&lt;br&gt;der något av åren 1996 eller 1997,&lt;br&gt;skall ansökningen också innehålla&lt;br&gt;uppgift om förvärvet och om den&lt;br&gt;som fastigheten eller bostadsrätten&lt;br&gt;förvärvats från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastigheten eller bostadsrätten un-&lt;br&gt;der något av åren 1996, 1997 eller&lt;br&gt;1998, skall ansökningen också in-&lt;br&gt;nehålla uppgift om förvärvet och&lt;br&gt;om den som fastigheten eller bo-&lt;br&gt;stadsrätten förvärvats från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökningen skall fogas kopia av faktura eller motsvarande&lt;br&gt;handling utvisande vilket byggnadsarbete som utförts och utgiften för&lt;br&gt;detta arbete, uppgift om utgiften för material och utrustning samt, om&lt;br&gt;sökanden är bostadsrättsinnehavare, intyg från föreningen eller bolaget&lt;br&gt;som visar att han eller hon är medlem i föreningen eller delägare i bola-&lt;br&gt;get och bostadsrättsinnehavare. Av ansökningen eller en handling som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fogas till denna skall framgå när betalning har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om skattereduktion&lt;br&gt;skall ha kommit in till en skatte-&lt;br&gt;myndighet senast den 1 mars&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om skattere-&lt;br&gt;duktion har kommit in före den 1&lt;br&gt;mars 1997 skall skattereduktionen&lt;br&gt;tillgodoräknas vid debitering av&lt;br&gt;skatt på grund av 1997 eller 1998&lt;br&gt;års taxering efter vad som anges i&lt;br&gt;ansökningen. Kommer ansök-&lt;br&gt;ningen in senare tillgodoräknas&lt;br&gt;skattereduktionen vid debitering&lt;br&gt;på grund av 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om skattereduktion&lt;br&gt;skall ha kommit in till en skatte-&lt;br&gt;myndighet senast den 1 mars&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om skattere-&lt;br&gt;duktion har kommit in före den 1&lt;br&gt;mars 1997 skall skattereduktionen&lt;br&gt;tillgodoräknas vid debitering av&lt;br&gt;skatt på grund av 1997 eller 1998&lt;br&gt;års taxering efter vad som anges i&lt;br&gt;ansökningen. Har ansökan kom-&lt;br&gt;mit in efter den 28 februari 1997&lt;br&gt;men före den 1 mars 1998 skall&lt;br&gt;skattereduktionen tillgodoräknas&lt;br&gt;vid debitering av skatt på grund av&lt;br&gt;1998 eller 1999 års taxering efter&lt;br&gt;vad som anges i ansökningen.&lt;br&gt;Kommer ansökningen in senare&lt;br&gt;tillgodoräknas skattereduktionen&lt;br&gt;vid debitering på grund av 1999&lt;br&gt;års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket&lt;br&gt;bestämmer vilken eller vilka skattemyndigheter som beslutar i ärenden&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en skattemyndighet av-&lt;br&gt;gjort ett sådant ärende får en ny&lt;br&gt;ansökan inte prövas förrän efter&lt;br&gt;utgången av år 1997, om inte an-&lt;br&gt;sökningen avser utgifter på minst&lt;br&gt;1 000 kronor som ingår i sökan-&lt;br&gt;dens underlag för skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en skattemyndighet av-&lt;br&gt;gjort ett sådant ärende får en ny&lt;br&gt;ansökan inte prövas förrän efter&lt;br&gt;utgången av år 1998, om inte an-&lt;br&gt;sökningen avser utgifter på minst&lt;br&gt;1 000 kronor som ingår i sökan-&lt;br&gt;dens underlag för skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får omprövas, förutom i&lt;br&gt;fall som anges i förvaltningslagen (1986:223), om sökanden har lämnat&lt;br&gt;oriktig uppgift eller sådan ersättning eller sådant stöd som avses i 2 §&lt;br&gt;tredje stycket har beviljats efter det att ansökningen gjordes. Beslut får&lt;br&gt;också omprövas om det föranleds av ett annat beslut av skattemyndighet&lt;br&gt;eller förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt denna lag, fas-&lt;br&gt;tighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut får vidare, på begäran av&lt;br&gt;sökanden, omprövas om denne&lt;br&gt;begärt att skattereduktion skall&lt;br&gt;tillgodoräknas honom eller henne&lt;br&gt;vid debitering av skatt på grund av&lt;br&gt;1997 års taxering och beslutad&lt;br&gt;skattereduktion därefter inte fullt&lt;br&gt;ut kunnat tillgodoräknas honom&lt;br&gt;eller henne vid denna debitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut får vidare, på begäran av&lt;br&gt;sökanden, omprövas om denne&lt;br&gt;begärt att skattereduktion skall&lt;br&gt;tillgodoräknas honom eller henne&lt;br&gt;vid debitering av skatt på grund av&lt;br&gt;1997 eller 1998 års taxering och&lt;br&gt;beslutad skattereduktion därefter&lt;br&gt;inte fullt ut kunnat tillgodoräknas&lt;br&gt;honom eller henne vid denna debi-&lt;br&gt;tering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning får ske intill utgången av femte kalenderåret efter det år&lt;br&gt;då beslut om skattereduktion meddelades. Omprövning enligt första&lt;br&gt;stycket andra meningen får ske även efter den tid som anges i föregående&lt;br&gt;mening men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändring-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skattereduktion en-&lt;br&gt;ligt denna lag tillämpas vad som&lt;br&gt;gäller om skattereduktion i 2 5 4&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;om inte annat är föreskrivet.&lt;br&gt;Skattereduktion enligt denna lag&lt;br&gt;tillgodoräknas den skattskyldige&lt;br&gt;före skattereduktion enligt lagen&lt;br&gt;(1995:1623) om skattereduktion&lt;br&gt;för riskkapitalinvesteringar och&lt;br&gt;skattereduktion enligt uppbörds-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion enligt denna&lt;br&gt;lag skall inte beaktas vid beräk-&lt;br&gt;ning av preliminär skatt eller&lt;br&gt;jämkning av sådan skatt. Jämk-&lt;br&gt;ning av sjömansskatt får dock ske&lt;br&gt;som för skattereduktion på grund&lt;br&gt;av underskott av kapital enligt&lt;br&gt;12 § 4 mom. lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt i fråga om skattskyl-&lt;br&gt;dig som skall betala sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skattereduktion en-&lt;br&gt;ligt denna lag tillämpas vad som&lt;br&gt;gäller om skattereduktion i&lt;br&gt;11 kap. 11 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) om inte annat är före-&lt;br&gt;skrivet. Skattereduktion enligt&lt;br&gt;denna lag tillgodoräknas den&lt;br&gt;skattskyldige före skattereduktion&lt;br&gt;enligt lagen (1995:1623) om skat-&lt;br&gt;tereduktion för riskkapitalinveste-&lt;br&gt;ringar och skattereduktion enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion enligt denna&lt;br&gt;lag skall inte beaktas vid beräk-&lt;br&gt;ning av preliminär skatt eller&lt;br&gt;jämkning av sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetförslag med&lt;br&gt;utgiftstak för den&lt;br&gt;offentliga sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Budgetförslag med utgiftstak&lt;br&gt;för den offentliga sektorn&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 1997 års ekonomiska vårproposition (prop&lt;br&gt;1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:&lt;br&gt;284) föreslog regeringen ett utgiftstak för år 2000&lt;br&gt;och en preliminär fördelning av utgifterna på utgifts-&lt;br&gt;områden för åren 1998-2000. Riksdagen ställde sig&lt;br&gt;bakom förslaget. I detta kapitel presenterar regering-&lt;br&gt;en en reviderad fördelning av utgifterna på utgifts-&lt;br&gt;områden för de tre åren. Bilaga 1 innehåller en preci-&lt;br&gt;serad fördelning på anslagsnivå av utgifterna år&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårpropositionen angavs mål för de offentliga fi-&lt;br&gt;nanserna. Dessa mål har tillsammans med det av&lt;br&gt;riksdagen fastställda utgiftstaket varit vägledande för&lt;br&gt;utformningen av budgetpropositionen. De beräk-&lt;br&gt;ningar som presenteras i detta kapitel bygger på de&lt;br&gt;antaganden om den ekonomiska utvecklingen som&lt;br&gt;redovisas i avsnitt 4.2.2 och i bilaga 2 Svensk eko-&lt;br&gt;nomi. Beräkningarna tar också hänsyn till de politis-&lt;br&gt;ka prioriteringar som redovisas i vårpropositionen&lt;br&gt;och i denna proposition. Förslagen och beräkningar-&lt;br&gt;na i denna proposition innebär att utgiftstaken för&lt;br&gt;staten ligger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet inleds med en beskrivning av de politiska&lt;br&gt;prioriteringar och makroekonomiska förutsättningar&lt;br&gt;som ligger till grund för kalkylerna. I avsnitt 4.3 pre-&lt;br&gt;senteras beräkningar av statsbudgetens utveckling till&lt;br&gt;år 2000. Därefter redovisas en uppföljning av stats-&lt;br&gt;budgetens inkomster och utgifter för innevarande&lt;br&gt;budgetår. Avnitt 4.5 innehåller en genomgång av de&lt;br&gt;olika utgiftsområdena för åren 1998-2000, där verk-&lt;br&gt;samheter och prioriteringar kortfattat presenteras.&lt;br&gt;Avslutningsvis redovisas de bemyndiganden m.m.&lt;br&gt;som påverkar statens utgifter under denna period. I&lt;br&gt;ett appendix beskrivs bl.a. statsbudgetens skatter i&lt;br&gt;kassamässiga respektive periodiserade termer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Förutsättningar&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;4.2.1 Politiska prioriteringar&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I den ekonomiska vårpropositionen föreslog rege-&lt;br&gt;ringen inom ramen för de budgetpolitiska målen ett&lt;br&gt;fempunktprogram för arbete och utbildning. I vår-&lt;br&gt;propositionen beräknades att underskottet i de of-&lt;br&gt;fentliga finanserna skulle vara eliminerat år 1998,&lt;br&gt;även efter det att fempunktsprogrammet inkluderats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den bedömning regeringen nu gör utvecklas&lt;br&gt;de offentliga finanserna starkare än vad som angavs i&lt;br&gt;vårpropositionen. Regeringen bedömer att det inom&lt;br&gt;ramen för de budgetpolitiska målen finns utrymme&lt;br&gt;för ytterligare satsningar utöver de som aviserats i det&lt;br&gt;s.k. fempunktsprogrammet i vårpropositionen. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund föreslås ett antal åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att upprätthålla en god kvalitet i skolan,&lt;br&gt;vården och omsorgen samt att ytterligare stimulera&lt;br&gt;den kommunala sysselsättningen höjs statsbidragen&lt;br&gt;till kommunerna år 1999 med 4 miljarder kronor&lt;br&gt;och år 2000 med 8 miljarder kronor utöver vad före-&lt;br&gt;slogs i vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fördelningspolitiska utvärderingarna av sane-&lt;br&gt;ringsprogrammet visar att barnfamiljerna drabbats&lt;br&gt;hårdare än andra. Regeringen prioriterar därför en&lt;br&gt;förbättring för barnfamiljerna. Barnbidraget och stu-&lt;br&gt;diebidraget inom studiehjälpen höjs från 640 kronor&lt;br&gt;till 750 kronor per barn och månad från den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1998. Flerbarnstillägget återinförs från den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1998 för barn födda efter 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägget för pensionärer förstärks, vilket&lt;br&gt;innebär en förbättring framför allt för de sämst ställ-&lt;br&gt;da pensionärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningen av pensionerna tidigareläggs till den&lt;br&gt;18:e-19:e varje månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utbyggnad av den reguljära utbildningen som&lt;br&gt;regeringen aviserade i april i år tidigareläggs delvis till&lt;br&gt;våren 1998. Tidigareläggningen avser 10 000 platser&lt;br&gt;i högskolan och 1 000 platser inom den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra företagsklimatet förkortas den&lt;br&gt;period då företagen betalar sjuklön från fyra till två&lt;br&gt;veckor. Denna åtgärd har förordats av såväl arbets-&lt;br&gt;marknadens parter som småföretagarnas organisa-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsskattens utformning ändras så att&lt;br&gt;ogynnsamma effekter på aktiemarknadens funk-&lt;br&gt;tionssätt begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera reparation, ombyggnad och till-&lt;br&gt;byggnad förlängs det s.k. ROT-avdraget så att det&lt;br&gt;gäller för åtgärder vidtagna även under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragen för arbetsresor med bil höjs från 13&lt;br&gt;kronor till 15 kronor per mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den öppna arbetslösheten har under de senaste&lt;br&gt;åren legat på en hög nivå men förväntas efter in-&lt;br&gt;nevarande år sjunka och nå en nivå på 4,5 pro-&lt;br&gt;cent år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Både de korta och de långa räntorna är något&lt;br&gt;uppreviderade för hela perioden jämfört med&lt;br&gt;vårpropositionens prognos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Kronan förstärks gradvis under perioden men är&lt;br&gt;något svagare än vad som antogs i vårpropositio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.1 ÅTGÄRDER FÖR SYSSELSÄTTNING&lt;br&gt;OCH RÄTTVISA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skola, vård och omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg till pensionärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningsdag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förlängt ROT- avdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reseavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.2 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄRDEN FRÅN VÅRPROPOSITIONEN ANGES INOM PARENTES&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP, procentuell&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2,3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2.5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2,8)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2,7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, procentuell&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(0.7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(0.6)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(1.7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2,0)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2.0)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(8,1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(7,9)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(7.1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(5.6)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4.5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknads-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;politiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4,5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4,7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4.7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4.7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4,4)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränta, 5-åriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statsobligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(7,2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(5,6)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(5.9)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(6,1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(6,2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränta, 6-månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statsskuldsväxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(5.8)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4,0)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4.1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4.3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4.3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECU- index,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(115.1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(116.3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(114,9)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(114.0)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(114.0)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformerna finansieras delvis genom höjd avdrags-&lt;br&gt;gräns för resor från 6 000 till 7 000 kronor, höjda&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter, utvidgad skatteplikt för aktier&lt;br&gt;samt genom viss neddragning av de arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärderna. En mer utförlig beskrivning av&lt;br&gt;de ändrade skattereglerna återfinns i avsnitt 4.8 och i&lt;br&gt;avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.2.2 Den makroekonomiska utvecklingen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finanser är starkt beroende&lt;br&gt;av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Vid be-&lt;br&gt;räkningarna av inkomster och utgifter för innevaran-&lt;br&gt;de år och de kommande tre åren är därför bedöm-&lt;br&gt;ningen av den ekonomiska utvecklingen av stor&lt;br&gt;betydelse. De viktigaste beräkningsförutsättningarna&lt;br&gt;sammanfattas nedan. Prognosen redovisas i sin hel-&lt;br&gt;het i bilaga 2, Svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Efter den svaga utvecklingen 1996 förväntas till-&lt;br&gt;växten de kommande åren vara god. För år 1998&lt;br&gt;är prognosen uppreviderad sedan vårpropositio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Inflationen var mycket låg under 1996 och för-&lt;br&gt;väntas ligga kvar på en förhållandevis låg nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 De offentliga finansernas&lt;br&gt;utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt redovisas översiktligt utvecklingen av&lt;br&gt;de offentliga finanserna till år 2000. Tyngdpunkten&lt;br&gt;ligger på statens ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens budgetsaldo är fr.o.m. år 1997 defini-&lt;br&gt;tionsmässigt lika med statens lånebehov. Det består&lt;br&gt;av skillnaden mellan de inkomster och utgifter som&lt;br&gt;redovisas över statsbudgeten. Dessutom ingår Riks-&lt;br&gt;gäldskontorets nettoutlåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lånebehovet (budgetunderskottet) är ett likvidi-&lt;br&gt;tetsmått och styrs av betalningsströmmar i staten.&lt;br&gt;Det skiljer sig från det finansiella sparandet i staten,&lt;br&gt;vilket bygger på nationalräkenskapernas definitioner&lt;br&gt;och avspeglar transaktioner som påverkar den finan-&lt;br&gt;siella nettoförmögenheten. Det finns ett nära sam-&lt;br&gt;band mellan finansiellt sparande och budgetsaldo.&lt;br&gt;Över en längre period utvecklas de relativt likartat,&lt;br&gt;men stora skillnader kan uppkomma enstaka år. Till&lt;br&gt;exempel påverkar försäljningar av aktier i statliga&lt;br&gt;företag lånebehovet men inte det finansiella sparan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det. Den offentliga sektorns finansiella sparande, som&lt;br&gt;utgör en viktig målvariabel för den ekonomiska poli-&lt;br&gt;tiken beräknas som summan av det finansiella spa-&lt;br&gt;randet i staten, kommunsektorn och AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.3.1 Den offentliga sektorns finansiella&lt;br&gt;sparande&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande har un-&lt;br&gt;der 1990-talet varit kraftigt negativt och uppgick till&lt;br&gt;-12,3 procent av BNP år 1993. Därefter har under-&lt;br&gt;skottet gradvis minskat. År 1997 beräknas under-&lt;br&gt;skottet till 1,9 procent av BNP och år 1998 bedöms&lt;br&gt;det ha vänts till ett överskott på 0,6 procent av BNP.&lt;br&gt;Det redovisade överskottet påverkas emellertid av två&lt;br&gt;tekniska förändringar jämfört med vårpropositionen.&lt;br&gt;Den ena är den föreslagna bolagiseringen av AP-&lt;br&gt;fondens fastigheter. Bolagiseringen innebär att reala&lt;br&gt;tillgångar ersätts av aktier vilket förbättrar det finasi-&lt;br&gt;ella sparandet. Den andra förändringen består i att&lt;br&gt;utdelningarna från Securum inte längre räknas in i&lt;br&gt;finansiellt sparande. Justerat för dessa båda faktorer,&lt;br&gt;vilket innebär att samma redovisningsprinciper till-&lt;br&gt;lämpas som i vårpropositionen, kommer de offentli-&lt;br&gt;ga finanserna att uppvisa balans år 1998. För en mer&lt;br&gt;utförlig beskrivning av de redovisningstekniska för-&lt;br&gt;ändringarna hänvisas till bilaga 2, Svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åren efter år 1998 förväntas det finansiella&lt;br&gt;sparandet i den offentliga sektorn fortsätta att ut-&lt;br&gt;vecklas positivt (se diagram 4.1). Den underliggande&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen ger ett finansiellt sparande&lt;br&gt;som är högre än de målsatta överskotten som uppgår&lt;br&gt;till 0,5 procent av BNP år 1999 och 1,5 procent av&lt;br&gt;BNP år 2000. Den viktigaste förklaringen till denna&lt;br&gt;utveckling är att utgifterna beräknas fortsätta att&lt;br&gt;minska som andel av BNP efter år 1998. Främst är&lt;br&gt;det hushållstransfereringarna som förväntas minska&lt;br&gt;till följd av minskad arbetslöshet. De målsatta över-&lt;br&gt;skotten om 0,5 procent av BNP 1999 och 1,5 pro-&lt;br&gt;cent av BNP år 2000 skall användas för att amortera&lt;br&gt;av den offentliga nettoskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårpropositionen beräknades att utöver dessa&lt;br&gt;amorteringar skulle det finnas ett utrymme för över-&lt;br&gt;föringar till hushållen på 15 miljarder kronor 1999&lt;br&gt;och 25 miljarder kronor år 2000. Efter de nu före-&lt;br&gt;slagna åtgärderna för sysselsättning och rättvisa åter-&lt;br&gt;står för år 1999 endast 2,6 miljarder kronor. För år&lt;br&gt;2000 kvarstår doch ett belopp på ca 20 miljarder&lt;br&gt;kronor. Detta utrymme har beräkningstekniskt lagts&lt;br&gt;på inkomstsidan. Bland annat av denna anledning&lt;br&gt;faller även inkomstkvoten något fram till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande i staten och offentlig sektor samt&lt;br&gt;budgetsaldo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-16.png" style="width:173pt;height:116pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.3.2 Statsbudgetens utveckling&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;De senaste åren har flera stora förändringar i redo-&lt;br&gt;visningen av statens inkomster och utgifter genom-&lt;br&gt;förts. Detta försvårar en analys av statsbudgetens ut-&lt;br&gt;veckling över tiden. Som exempel kan nämnas att&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen lyfts in på statsbudgeten&lt;br&gt;och flera större anslag bruttoredovisas. Exempel på&lt;br&gt;det sistnämnda är sjuk- och föräldraförsäkringen.&lt;br&gt;Vidare ökade såväl inkomster som utgifter med 40&lt;br&gt;miljarder kronor år 1996 som en följd av det nya sys-&lt;br&gt;temet för utjämning mellan kommuner och landsting&lt;br&gt;samt av det nya systemet för inomkommunal mer-&lt;br&gt;värdesskatt. I diagram 4.2 redovisas korrigerade tids-&lt;br&gt;serier för åren 1991-2000 för statsbudgeten. Princi-&lt;br&gt;pen är att dagens redovisningsregler tillämpas över&lt;br&gt;hela perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 4.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster och utgifter exkl.&lt;br&gt;statsskuldsräntor rensade för redovisningstekniska&lt;br&gt;förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-17.png" style="width:168pt;height:76pt;"/&gt;
&lt;p&gt;25 ■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 ----------1---------•----------1----------t----------1----------1----------1—-----1----------1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 &amp;nbsp;1992&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.3.3 Statsbudgetens inkomster&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Inkomstkvoten (statsbudgetens inkomster som andel&lt;br&gt;av BNP) var hög i början av 1990-talet. År 1991&lt;br&gt;uppgick den till 37 procent av BNP. De två därpå&lt;br&gt;följande åren föll inkomsterna kraftigt i relation till&lt;br&gt;BNP och låg på en nivå om 32 procent av BNP år&lt;br&gt;1994. Nominellt föll inkomsterna till sin lägsta nivå&lt;br&gt;år 1993. Huvudförklaringen till detta förlopp är den&lt;br&gt;ekonomiska krisen. En annan förklaring är att skat-&lt;br&gt;tereformen var något underfinansierad (se bilaga 6,&lt;br&gt;1990/91 års skattereform - en värdering). Det senare&lt;br&gt;beror bl.a. på att baserna för kapital- och förmögen-&lt;br&gt;hetsbeskattningen samt den privata konsumtionen&lt;br&gt;utvecklades ogynnsamt dessa år. Därutöver genom-&lt;br&gt;fördes vissa ofinansierade skattesänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1994-1996 steg inkomsterna kraf-&lt;br&gt;tigt. Den huvudsakliga förklaringen till detta är sane-&lt;br&gt;ringsprogrammet. År 1997 beräknas inkomsterna&lt;br&gt;uppgå till 37,1 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter innevarande år beräknas inkomsterna som&lt;br&gt;andel av BNP att falla något till år 2000. En viktig&lt;br&gt;förklaring till detta är att inkomsterna från försälj-&lt;br&gt;ning av statliga bolag bortfaller efter år 1999. En an-&lt;br&gt;nan förklaring är ett beräkningstekniskt antagande&lt;br&gt;om en skattesänkning fr.o.m. år 1999. Beräkningar-&lt;br&gt;na bygger också på att värnskatten upphör efter år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998.1 appendix till detta avsnitt ges en mer detalje-&lt;br&gt;rad beskrivning av skatteinkomsterna i statsbudgeten&lt;br&gt;för åren 1996-1998. Analysen bygger på en periodi-&lt;br&gt;serad redovisning av skatterna till skillnad mot stats-&lt;br&gt;budgetens kassamässiga redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vet. Detta medför att lånebehovet kan variera relativt&lt;br&gt;mycket utan att det finansiella sparandet påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande år nedrevideras ränteutgifterna&lt;br&gt;kraftigt jämfört med prognosen i vårpropositionen,&lt;br&gt;vilket har sin förklaring i valutavinster. För de tre&lt;br&gt;kommande åren är däremot prognosen för ränteut-&lt;br&gt;gifterna väsentligt högre än i vårpropositionen. Detta&lt;br&gt;beror för år 1998 i hög grad på förtidsinlösen av be-&lt;br&gt;fintliga lån. Marknadsräntan har fallit sedan lånen&lt;br&gt;togs och om lånen förtidsinlöses kompenseras långi-&lt;br&gt;varna för ränteförlusten som uppstår på grund av att&lt;br&gt;kupong- och marknadsränta skiljer sig åt. Detta in-&lt;br&gt;nebär i praktiken att en framtida hög ränteutgift flyt-&lt;br&gt;tas till en tidigare period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åren 1999 och 2000 beror de högre ränteut-&lt;br&gt;gifterna på en något svagare krona och högre mark-&lt;br&gt;nadsräntor än vad som antogs i vårpropositionen. En&lt;br&gt;detaljerad redovisning av statsskuldsräntornas ut-&lt;br&gt;veckling återfinns i volym 2 i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.3 UTGIFTSMÄSSIGA RÄNTOR PÅ&lt;br&gt;STATSSKULDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.3.4 Statsbudgetens utgifter&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1993 har utgifterna, rensade för redovis-&lt;br&gt;ningstekniska förändringar, sjunkit snabbt i förhål-&lt;br&gt;lande till BNP. Denna tendens väntas fortsätta under&lt;br&gt;kommande år. Starkt bidragande till den fallande ut-&lt;br&gt;giftskvoten framöver är förändringen på utgiftsom-&lt;br&gt;råde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och ut-&lt;br&gt;giftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.&lt;br&gt;Tillsammans beräknas utgifterna inom dessa områ-&lt;br&gt;den minska med nära 22 miljarder kronor i löpande&lt;br&gt;priser under perioden 1997-2000. Detta förutsätter&lt;br&gt;att arbetslösheten sjunker till 4,5 procent år 2000.&lt;br&gt;Ett annat utgiftsområde där utgifterna minskar kraf-&lt;br&gt;tigt är utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads-&lt;br&gt;försörjning och byggande. Detta beror på nedtrapp-&lt;br&gt;ningen av räntebidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det största enskilda anslaget i statsbudgeten är&lt;br&gt;statsskuldsräntorna. Det är också ett av de mest&lt;br&gt;svårprognostiserade. Statskuldsräntorna påverkas,&lt;br&gt;förutom av rådande marknadsräntor, av valutakurs-&lt;br&gt;förändringar och Riksgäldskontorets förtidsinlösen&lt;br&gt;av utestående lån. De två senare faktorerna påverkar&lt;br&gt;inte det finansiella sparandet utan endast lånebeho-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i&lt;br&gt;svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i&lt;br&gt;utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på in- och&lt;br&gt;utlåning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Över-/underkurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid emission&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutaförluster/&lt;br&gt;vinster(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kursförluster/&lt;br&gt;vinster(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Differens mot&lt;br&gt;vårproposi-&lt;br&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Anm: Siffrorna i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.5 Lånebehovet&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret&lt;br&gt;1998 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens&lt;br&gt;upplåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för tidigare budgetår föreslår regeringen att&lt;br&gt;riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret&lt;br&gt;1998 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens&lt;br&gt;upplåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lånebehovet är skillnaden mellan statens utgifter&lt;br&gt;inklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och sta-&lt;br&gt;tens inkomster. Lånebehovet uppgick till 242 miljar-&lt;br&gt;der kronor år 1993. Från denna höga nivå har låne-&lt;br&gt;behovet minskat till 21 miljarder kronor förra året.&lt;br&gt;Det kraftiga fallet år 1996 beror bl.a. på försäljning-&lt;br&gt;ar och på omläggning av uppbörden av mervärdes-&lt;br&gt;skatt åren 1995 och 1996. Ytterligare en förklaring&lt;br&gt;är utdelningar från affärsverk och bolag samt över-&lt;br&gt;föringen av Kärnavfallsfondens tillgodohavanden till&lt;br&gt;Riksgäldskontoret. Även rensat från sådana engångs-&lt;br&gt;effekter har emellertid utvecklingen varit positiv, vil-&lt;br&gt;ket framgår av diagram 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.3.6 Statsskulden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldens utveckling bestäms i huvudsak av låne-&lt;br&gt;behovet. Förändringen av statsskulden påverkas&lt;br&gt;emellertid även av ändrade valutakurser, eftersom&lt;br&gt;nära 30 procent av statsskulden är upptagen i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av de stora underskotten i statens finan-&lt;br&gt;ser växte statsskulden mycket snabbt under början&lt;br&gt;av 1990-talet. Statsskulden mätt som andel av BNP&lt;br&gt;nästan fördubblades under perioden 1990-1995. År&lt;br&gt;1995 nådde statsskulden sin högsta nivå på 84,3&lt;br&gt;procent av BNP. Under 1996 föll statsskulden något&lt;br&gt;och för 1997 beräknas den till 83,5 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldkvoten förväntas enligt prognosen fortsätta&lt;br&gt;att falla under resten av 1990-talet som en följd av de&lt;br&gt;förbättrade statsfinanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagram 4.4 redovisas även den konsoliderade&lt;br&gt;bruttoskulden, definierad enligt kriterierna för den&lt;br&gt;Europeiska monetära unionen. Skillnaden mellan&lt;br&gt;statsskulden och den konsoliderade bruttoskulden är&lt;br&gt;att den senare innefattar hela den offentliga sektorns&lt;br&gt;skuld, samtidigt som en konsolidering sker för t.ex.&lt;br&gt;AP-fondens innehav av statspapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 4.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lånebehov&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-18.png" style="width:174pt;height:122pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 4.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden och den offentliga sektorns konsoliderade&lt;br&gt;bruttoskuld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 ,--&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-19.png" style="width:173pt;height:110pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande år beräknas lånebehovet uppgå till&lt;br&gt;17,7 miljarder kronor. I förhållande till vårproposi-&lt;br&gt;tionen är detta en nedrevidering med 8 miljarder&lt;br&gt;kronor. I tabell 4.4 redovisas utvecklingen av statens&lt;br&gt;lånebehov, statsskulden och Riksgäldskontorets net-&lt;br&gt;toutlåning för åren 1996 - 2000. En utförlig redovis-&lt;br&gt;ning av utvecklingen under år 1997 ges i avsnitt 4.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmaste åren fortsätter lånebehovet att mins-&lt;br&gt;ka. År 1999 uppkommer ett överskott som gör det&lt;br&gt;möjligt att amortera på statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.4 STATENS LÅNEBEHOV OCH STATSSKULD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;647,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;676,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;688,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;688,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl. statsskuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;559,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;584,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;583,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;593,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;593,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetunderskott exkl. Riksgäldskontorets&lt;br&gt;nettoutlåning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kossomässig korrigering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CSN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringslån till/från myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-86.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönegarantifond, inkl ränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kärnbränslefonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgaranti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets nettoutlåning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-125,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lånebehov (= budgetunderskott)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skulddispositioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stotsskuld vid årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm. Siffrorna i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Uppföljning av år 1997&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;4.4.1 Inledning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall re-&lt;br&gt;geringen noggrant följa hur statens inkomster, utgif-&lt;br&gt;ter och upplåning utvecklas i förhållande till beräk-&lt;br&gt;nade eller beslutade belopp. Under löpande budgetår&lt;br&gt;redovisar regeringen vid minst två tillfällen prognoser&lt;br&gt;över statens inkomster och utgifter samt statens lå-&lt;br&gt;nebehov för riksdagen. Detta sker i samband med&lt;br&gt;vår- och budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De prognoser för statsbudgetens inkomster och&lt;br&gt;utgifter 1997 som redovisas nedan baseras på preli-&lt;br&gt;minärt utfall för sju månader från riksredovisningen.&lt;br&gt;Prognoserna avviker på vissa punkter kraftigt från&lt;br&gt;bedömningarna i såväl statsbudgeten som vårpropo-&lt;br&gt;sitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna beräknas nu vara drygt 24 miljarder&lt;br&gt;kronor högre. Utgifterna exkl. statsskuldsräntor be-&lt;br&gt;räknas bli ca 4 miljarder kronor högre än i statsbud-&lt;br&gt;geten. Statsskuldsräntorna bedöms däremot bli vä-&lt;br&gt;sentligt lägre. Även vad gäller nettoutlåningen från&lt;br&gt;Riksgäldskontoret innebär de nya beräkningarna&lt;br&gt;nedjusteringar. Minskningen beror främst på att&lt;br&gt;statliga bolag och affärsverk tidigarelägger amorte-&lt;br&gt;ring av lån i Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär den reviderade prognosen&lt;br&gt;att lånebehovet nu bedöms bli 37 miljarder lägre än i&lt;br&gt;statsbudgeten. Effekten på statsskulden är emellertid&lt;br&gt;betydligt mindre. Detta beror på att utlandsskulden&lt;br&gt;blivit högre till följd av en svagare krona. Jämfört&lt;br&gt;med beräkningen i förra årets budgetproposition in-&lt;br&gt;nebär den svagare kronan en negativ valutaeffekt på&lt;br&gt;nära 30 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.5 LÅNEBEHOV OCH STATSSKULD ÅR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;AKTUELL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;DIFFERENSER MOT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STATS-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÅRPROPO-&lt;br&gt;SITIONEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;647,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl.&lt;br&gt;statsskuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;584,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoutlåning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lånebehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutaomvärdering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuldändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 458,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,2&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Utfallet av statsskulden år 1996 blev 10 miljarder kronor lägre än beräk-&lt;br&gt;nat i budgetpropositionen för år 1997. Detta innebär att den nu beräknade&lt;br&gt;skuldnivån för år 1997 är ca 16 miljarder kronor lägre än i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;justeringen av energiskatterna beror delvis på en re-&lt;br&gt;viderad prognos för energiförbrukningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för år 1997 togs mycket små be-&lt;br&gt;lopp upp på inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld&lt;br&gt;egendom. I vårpropositionen inräknades däremot&lt;br&gt;försäljningar om 25 miljarder kronor under år 1997&lt;br&gt;som ett led i regeringens mål att avyttra tillgångar på&lt;br&gt;totalt 50 miljarder kronor fram till år 1999&lt;br&gt;(Konvergensprogrammet, 1995). I inkomstberäk-&lt;br&gt;ningen i denna proposition har delar av dessa försälj-&lt;br&gt;ningar förskjutits till senare år. Jämfört med stats-&lt;br&gt;budgeten bedöms inkomsterna på titeln nu bli 15&lt;br&gt;miljarder kronor högre, medan inkomsterna jämfört&lt;br&gt;med bedömningen i vårpropositionen väntas bli 10&lt;br&gt;miljarder kronor lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.6 STATSBUDGETENS INKOMSTER ÅR&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIFFERENSER MOT&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.4.2 Inkomster och utgifter&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala inkomsterna på statsbudgetens beräknas i&lt;br&gt;denna proposition uppgå till 647,7 miljarder kronor&lt;br&gt;år 1997. Det är drygt 24 miljarder kronor högre än&lt;br&gt;vad om angavs i statsbudgeten, men nära 5 miljarder&lt;br&gt;kronor lägre än i vårpropositionen. Beräkningar av&lt;br&gt;statens inkomster är osäkra bl.a. mot bakgrund av&lt;br&gt;osäkerheten om den makroekonomiska utveckling-&lt;br&gt;en. Eftersom beräkningarna avser kassamässigt be-&lt;br&gt;talda skatter påverkas dessutom prognoserna av&lt;br&gt;hushållens och företagens betalningsbeteende. En re-&lt;br&gt;dovisning av periodiserade skatter åren 1996 - 1998&lt;br&gt;ges i appendix till detta kapitel. Skilda bedömningar&lt;br&gt;av vissa inkomster av engångskaraktär, t.ex. försälj-&lt;br&gt;ningar, bidrar också starkt till de stora skillnaderna&lt;br&gt;mellan de olika beräkningtillfällena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna på inkomsttyp 1000 Skatter m.m.&lt;br&gt;beräknas nu bli nära 7 miljarder kronor högre än i&lt;br&gt;statsbudgeten. Av tabell 4.6 framgår att detta inne-&lt;br&gt;bär en ytterligare uppjustering jämfört med vårpro-&lt;br&gt;positionen. Inom inkomsttypen varierar prognosjus-&lt;br&gt;teringarna kraftigt mellan olika typer av skatter.&lt;br&gt;Inkomstskatten för juridiska personer har reviderats&lt;br&gt;upp med drygt 15 miljarder kronor jämfört med be-&lt;br&gt;räkningen i statsbudgeten. Bland annat beror det på&lt;br&gt;att företagens inbetalning av fyllnadsskatt blivit vä-&lt;br&gt;sentligt högre än beräknat. Detta var i huvudsak be-&lt;br&gt;aktat i inkomstberäkningen i vårpropositionen. Soci-&lt;br&gt;alavgifterna är nedjusterade såväl i förhållande till&lt;br&gt;statsbudgeten som till vårpropositionen. Den vikti-&lt;br&gt;gaste förklaringen är att sysselsättning och lönesum-&lt;br&gt;ma är lägre. En mer gynnsam utveckling av den pri-&lt;br&gt;vata konsumtionen har medfört att inkomsten av&lt;br&gt;mervärdesskatten nu beräknas bli högre. Den stora&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;INKOMSTTITEL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AKTUELL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STATS-&lt;br&gt;BUDGETEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÅRPROPO-&lt;br&gt;SITIONEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter m.m. där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;572,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridiska perso-&lt;br&gt;ners inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1428-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiskatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av sta-&lt;br&gt;tens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av för-&lt;br&gt;såld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av&lt;br&gt;lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalkylmässiga&lt;br&gt;inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag m.m. från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära&lt;br&gt;medel från EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa in-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;647,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;komsttitlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna exklusive statsskuldsräntor har reviderats&lt;br&gt;på flera punkter jämfört med statsbudgeten. An-&lt;br&gt;slagsbelastningen inom assistansersättningen och ar-&lt;br&gt;betslöshetsersättningen har blivit än större. Assistan-&lt;br&gt;sersättningen beräknas nu överskrida anslaget i&lt;br&gt;statsbudgeten med 338 miljoner kronor mer än vad&lt;br&gt;som angavs i vårpropositionen, dvs. med totalt 813&lt;br&gt;miljoner kronor. Detta förklaras framför allt av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antalet bidragstagare successivt ökar men också av&lt;br&gt;ett ökat antal assistanstimmar per bidragstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsersättningen beräknades i vårpropo-&lt;br&gt;sitionen överskrida statsbudgeten med 5,5 miljarder&lt;br&gt;kronor. Nu bedöms överskridandet bli ytterligare 1,6&lt;br&gt;miljarder kronor, dvs. totalt 7,1 miljarder kronor.&lt;br&gt;Förklaringen till detta är de uppreviderade progno-&lt;br&gt;serna för arbetslösheten. Beräkningen i statsbudgeten&lt;br&gt;baserades på ett antagande om en öppen arbetslöshet&lt;br&gt;på 6,9 procent för år 1997, i vårpropositionen be-&lt;br&gt;räknades den till 7,9 procent och nu bedöms arbets-&lt;br&gt;lösheten istället bli 8,4 procent . Beträffande dessa&lt;br&gt;båda överskridanden gör regeringen bedömningen&lt;br&gt;att det inte är möjligt att klara finansiering inom re-&lt;br&gt;spektive anslag eller utgiftsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för underhållsstöd beräknas bli 589&lt;br&gt;miljoner kronor högre än i statsbudgeten. Systemet&lt;br&gt;för underhållsstöd trädde i kraft den 1 februari 1997.&lt;br&gt;Någon utvärdering av systemet är ännu inte genom-&lt;br&gt;förd och regeringen bedömer det därför trots över-&lt;br&gt;skridandet vara för tidigt att föreslå ändringar i sys-&lt;br&gt;temet. Överskridandet finansieras genom att&lt;br&gt;anslagsramen sänks under en fyraårsperiod så att&lt;br&gt;sänkningen motsvarar överskridandet. I diagram 4.5&lt;br&gt;visas ackumulerade avvikelser från statsbudgeten hit-&lt;br&gt;tills i år för assistansersättning och underhållsstöd&lt;br&gt;samt för arbetslöshetsersättning i diagram 4.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 4.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackumulerad avvikelse från statsbudgeten t.o.m. juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-20.png" style="width:170pt;height:114pt;"/&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 4.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackumulerade avvikelser från statsbudgeten t.o.m juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-21.png" style="width:168pt;height:97pt;"/&gt;
&lt;p&gt;jan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;feb mars april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;maj&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också ett antal områden där utgifterna be-&lt;br&gt;räknas bli lägre än anslagsnivån. I vårpropositionen&lt;br&gt;beräknades föräldraförsäkringen underskrida stats-&lt;br&gt;budgeten med 2,4 miljarder kronor. Nu beräknas&lt;br&gt;underskridandet bli ytterligare ca 200 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Detta beror på att prognosen för antal födda&lt;br&gt;barn reviderats ner kraftigt under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för räntebidrag beräknas underskrida&lt;br&gt;statsbudgeten med ca 2,8 miljarder kronor. Den&lt;br&gt;minskade belastningen på anslaget beror på ett antal&lt;br&gt;faktorer, framför allt på en mer positiv ränteutveck-&lt;br&gt;ling än vad som tidigare förväntats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lägre medelsförbrukningen inom utgiftsom-&lt;br&gt;råde 23 Jord- och skogsbruk m.m. beror dels på ett&lt;br&gt;lägre antal ansökningar till givna program, dels på&lt;br&gt;att vissa stödutbetalningar avseende år 1997 kommer&lt;br&gt;att utbetalas först år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för Sveriges avgift till EU beräknas nu&lt;br&gt;bli ca 1,9 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten.&lt;br&gt;En viktig orsak till detta är att EU:s utgifter blivit läg-&lt;br&gt;re än beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskridandet på anslaget Räntor på statsskul-&lt;br&gt;den beräknas nu uppgå till ca 8,8 miljarder kronor i&lt;br&gt;förhållande till statsbudgeten. Regeringen har för av-&lt;br&gt;sikt att dra in de kvarstående medel som finns på det-&lt;br&gt;ta anslag per den 31 december i år. Anslaget är ett&lt;br&gt;ramanslag med möjlighet till anslagssparande. Dock&lt;br&gt;saknas skäl för ett sådant sparande i detta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 4.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackumulerade avvikelser från statsbudgeten t.o.m. juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-22.png" style="width:171pt;height:106pt;"/&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.7 TAKBEGRÄNSADE UTGIFTER ÅR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;br&gt;DIFFERENSER MOT&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AKTUELL&lt;br&gt;BERÄKNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STATS-&lt;br&gt;BUDGETEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÅRPROPO&lt;br&gt;-SITIONEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl. statsskulds&lt;br&gt;räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;584,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringar vid sidan&lt;br&gt;av statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa takbegränsade&lt;br&gt;utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;714,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgeteringsmarginal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstak för staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;723,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa. Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för socialförsäkringssektorn vid sida av&lt;br&gt;statsbudgeten beräknas nu bli 2,5 miljarder kronor&lt;br&gt;lägre än i budgetpropositionen för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar av utgifterna under utgiftstaket med-&lt;br&gt;för att budgeteringsmarginalen påverkas. De takbe-&lt;br&gt;gränsade utgifterna består av utgifterna inom samtli-&lt;br&gt;ga utgiftsområden förutom område 26 Statsskulds-&lt;br&gt;räntor m.m., samt socialförsäkringssektorn vid sidan&lt;br&gt;av statsbudgeten. Av tabell 4.7 framgår att de takbe-&lt;br&gt;gränsade utgifterna nu bedöms bli drygt 1 miljard&lt;br&gt;kronor högre än vad som redovisades i såväl stats-&lt;br&gt;budgeten som vårpropositionen, vilket innebär att&lt;br&gt;budgeteringsmarginalen är i motsvarande grad lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 4.8 redovisas den beräknade användningen&lt;br&gt;av medel under 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svårighet vid tolkningen av prognoserna av ut-&lt;br&gt;gifterna och analysen av över- och underskridanden&lt;br&gt;under år 1997 är anslagsbehållningarna. När stats-&lt;br&gt;budgeten fastställs ingår vid sidan av anslagen en ut-&lt;br&gt;giftspost, minskning av anslagsbehållningar, vilken är&lt;br&gt;en bedömning av den samlade förbrukningen av in-&lt;br&gt;gående reservationsmedel och andra anslagsbehåll-&lt;br&gt;ningar inom samtliga utgiftsområden. I samband&lt;br&gt;med uppföljningen görs prognoser på de totala utgif-&lt;br&gt;terna, dvs. förbrukning av medel oavsett om dessa&lt;br&gt;kommer från årets anslag eller tidigare anslagna och&lt;br&gt;behållna medel. Jämförelsen mellan anvisade medel&lt;br&gt;och prognostiserade utgifter måste därför tolkas med&lt;br&gt;viss försiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1 997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.8 ANVÄNDNING AV MEDEL UNDER 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSOMRÅDEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BEHÅLLNING&lt;br&gt;PER 970101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT BELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLGÄNGLIGA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MEDEL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSPROGNOS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rikets styrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomi och finansförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 883&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltning och uppbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltning och internationell samverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 759&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandrare och flyktingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälsovård, sjukvård och social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;863&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 018&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 918&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid ålderdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet för familjer och barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 948&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 823&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och universitetsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur, medier, trossamfund och fritid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 519&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regional utjämning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 737&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän miljö- och naturvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bidrag till kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 013&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgiften till Europeiska gemenskapen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 053&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 053&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning av anslagsbehållningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;696 346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;727 454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;680 004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Anvisat på statsbudget och tilläggsbudget i april. Även den nu förelagna tilläggsbudgeten är inkluderad i angivna belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avdrag är gjort för av regeringen beslutade indragningar av anslagsmedel vilket på vissa utgiftsområden innebär att summan av Behållning per 970101 och&lt;br&gt;Anvisat belopp inte summerar till Tillgängliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5 Utgiftstak för åren 1998-2000&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;4.5.1 Utgiftstakets konstruktion&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs av&lt;br&gt;summan av utgiftstaket för staten inklusive socialför-&lt;br&gt;säkringssektorn och den beräknade utgiftsnivån för&lt;br&gt;den kommunala sektorn, med avdrag för det beräk-&lt;br&gt;nade flödet mellan stat och kommunal sektor. Vad&lt;br&gt;gäller den kommunala sektorn godkänner riksdagen&lt;br&gt;en beräkning av de kommunala utgifterna. Utgiftsta-&lt;br&gt;ket för staten och för hela den offentliga sektorn är&lt;br&gt;avrundade uppåt till närmaste hela miljard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstaket för staten är fördelat på 26 utgiftsom-&lt;br&gt;råden, socialförsäkringar vid sidan av statsbudgeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskning av anslagsbehållningar samt en budgete-&lt;br&gt;ringsmarginal. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor&lt;br&gt;m.m. ingår inte i utgiftstaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna inom socialförsäkringssektorn vid si-&lt;br&gt;dan om statsbudgeten består av allmän tilläggspen-&lt;br&gt;sion (ATP), delpension och arbetsskadeförsäkring.&lt;br&gt;ATP står för ca 95 procent av utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning av anslagsbehållningar ingår som en&lt;br&gt;post under utgiftstaket men specificeras inte per ut-&lt;br&gt;giftsområde. Posten avser att ta hänsyn till använd-&lt;br&gt;ningen av tidigare anslagna medel. Minskningen av&lt;br&gt;anslagsbehållningar är därför medräknad i de redo-&lt;br&gt;visade saldoberäkningarna både för statsbudgeten&lt;br&gt;och de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de beräkningar av statens utgifter som redovisas i&lt;br&gt;avsnitt 4.3 ingår däremot inte budgeteringsmargina-&lt;br&gt;len. Ett ianspråkstagande av budgeteringsmarginalen&lt;br&gt;försämrar därmed, allt annat lika, lånebehovet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.5.2 Utgiftstak för den offentliga sektorn&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstaket för den offentliga sektorn består, som&lt;br&gt;tidigare nämnts, av summan av det fastställda statliga&lt;br&gt;utgiftstaket och den beräknade kommunala utgifts-&lt;br&gt;nivån med avdrag för interna transaktioner mellan&lt;br&gt;stat och kommun. Riksdagen godkände i våras be-&lt;br&gt;räkningen av den offentliga sektorns utgiftstak till&lt;br&gt;1 032 miljarder kronor för 1998, 1 057 miljarder&lt;br&gt;kronor för år 1999 och 1 081 miljarder kronor för år&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas utgifter bedöms nu bli högre för&lt;br&gt;åren 1998 till 2000 än vad som antogs i vårproposi-&lt;br&gt;tionen. En orsak är överföringen av utgifterna för&lt;br&gt;läkemedelssubventioner från staten till landstingen.&lt;br&gt;Från och med år 1999 påverkas dessutom kommu-&lt;br&gt;nernas utgifter av de satsningar på skola, vård och&lt;br&gt;omsorg som regeringen föreslår. De kommunala ut-&lt;br&gt;giftsökningarna uppvägs emellertid mer än väl av&lt;br&gt;ökade statsbidrag. Justerat för interna betalningar&lt;br&gt;mellan stat och kommuner blir därför det beräknade&lt;br&gt;utgiftstaket för den offentliga sektorn något lägre än i&lt;br&gt;vårpropsitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.9 UTGIFTSTAK FÖR DEN OFFENTLIGA&lt;br&gt;SEKTORN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten inklusive socialförsäk-&lt;br&gt;ringssektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Interna transaktioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 053&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.5.3 Utgiftstak för staten&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fastställde våren 1996 utgiftstaket för sta-&lt;br&gt;ten inklusive socialförsäkringssektorn för år 1998 till&lt;br&gt;720 miljarder kronor och för år 1999 till 735 miljar-&lt;br&gt;der kronor. Våren 1997 fastställde riksdagen utgift-&lt;br&gt;staket för år 2000 till 744 miljarder kronor. Riksda-&lt;br&gt;gen godkände då även en preliminär fördelning av&lt;br&gt;utgifterna under taket åren 1998-2000. Fördelningen&lt;br&gt;byggde på då gällande prognoser över den ekono-&lt;br&gt;miska utvecklingen samt då gällande regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår nu en något ändrad fördelning&lt;br&gt;av utgifterna. Revideringen föranleds av en ändrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömning av utgiftsutvecklingen samt de nya för-&lt;br&gt;slag som lämnas i denna proposition. Dessa samman-&lt;br&gt;fattas i avsnitt 4.2. Uppgifterna för åren 1999 och&lt;br&gt;2000 är endast en preliminär beräkning utifrån nu&lt;br&gt;kända förutsättningar vad avser antaganden om den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen, volymutveckling och re-&lt;br&gt;dan fattade beslut om besparingar och reformer. De&lt;br&gt;redovisade beloppen skall alltså inte ses som fastlag-&lt;br&gt;da nivåer för åren 1999 och 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan förklaras de största förändringarna åren&lt;br&gt;1998 till 2000 i förhållande till beräkningarna i vår-&lt;br&gt;propositionen (tabell 4.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför-&lt;br&gt;valtning minskar med mellan 700-900 miljoner kro-&lt;br&gt;nor per år jämfört med beräkningen i vårpropositio-&lt;br&gt;nen. Orsaken är en omföring av utgifterna för&lt;br&gt;förvaltningen av statsskulden till utgiftsområde 26&lt;br&gt;Räntor på statsskulden. Utgiftsområde 26, ökar&lt;br&gt;därmed i motsvarande mån. Inom utgiftsområde 9&lt;br&gt;Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökar utgifter-&lt;br&gt;na, främst för Statlig assistansersättning. Höjningen&lt;br&gt;beror på den ökning i utnyttjandegraden som inträf-&lt;br&gt;fat under innevarande budgetår och som beräknas&lt;br&gt;påverka även kommande år. Utgiftsökningarna inom&lt;br&gt;utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk-&lt;br&gt;dom och handikapp är en följd av regeringens förslag&lt;br&gt;om en förkortning av sjuklöneperioden från 28 till&lt;br&gt;14 dagar. Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygg-&lt;br&gt;het för familjer och barn föreslår regeringen höjda&lt;br&gt;barnbidrag och flerbarnstillägg. Vad gäller utgiftsom-&lt;br&gt;rådena 13 och 14 så är utgifterna delvis beroende av&lt;br&gt;varandra. Från utgiftsområde 13 betalas ersättning&lt;br&gt;till arbetslösa och från utgiftsområde 14 finansieras&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jämfört med be-&lt;br&gt;räkningen i vårpropositionen ökar den öppna ar-&lt;br&gt;betslösheten något medan åtgärdsvolymen revideras&lt;br&gt;ned. Utgifterna är justerade på motsvarande sätt.&lt;br&gt;Åren 1999 och 2000 höjs bidragen till kommunerna&lt;br&gt;inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kom-&lt;br&gt;muner med 4 respektive 8 miljarder kronor. Utgifts-&lt;br&gt;område 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen&lt;br&gt;minskar till följd av lägre utgifter totalt inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revideringen av fördelningen av utgifterna har&lt;br&gt;också en teknisk justering genomförts av de utgifts-&lt;br&gt;områdesramar som omfattar anslag för förvaltning-&lt;br&gt;sändamål. Justeringen har gjorts med anledning av en&lt;br&gt;av riksdagen beslutad förändring av finansieringen av&lt;br&gt;avtalsförsäkringarna på det statliga området (prop.&lt;br&gt;1996/97:1, bet. 1996/97:FiU:l, rskr. 1996/97:53).&lt;br&gt;Omläggningen innebär att det nuvarande systemet&lt;br&gt;för finansiering med ett schablonmässigt beräknat&lt;br&gt;lönekostnadspålägg ersätts av ett system med myn-&lt;br&gt;dighetsvisa, försäkringstekniskt beräknade premier.&lt;br&gt;Omläggningen skall vara kostnadsneutral för myn-&lt;br&gt;digheterna. De av Statens löne- och pensionsverk be-&lt;br&gt;räknade avgifterna för premierna varierar mellan&lt;br&gt;myndigheterna varför en justering har gjorts av an-&lt;br&gt;slagen för förvaltningsändamål i förhållande till det i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anslagen inräknade utrymmet för lönekostnadspå-&lt;br&gt;lägg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med vårpropositionen har förbrukningen&lt;br&gt;av anslagsbehållningar räknats upp med 1 miljard&lt;br&gt;kronor och uppgår nu till 5 miljarder kronor. Skälet&lt;br&gt;till detta är att vissa utgifter bedöms förskjutas från&lt;br&gt;år 1997 till år 1998. För åren 1999 och 2000 antas&lt;br&gt;förbrukningen av anslagsbehållningar uppgå till 3&lt;br&gt;miljarder kronor vardera året. Det är samma be-&lt;br&gt;dömning som gjordes i vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabell 4.10 framgår att de takbegränsade utgif-&lt;br&gt;terna åren 1998-2000 är högre än i vårpropositio-&lt;br&gt;nen. Som beskrivits i avsnitt 4.3 bedöms dessa utgif-&lt;br&gt;ter rymmas både inom ramen för målet om balans i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de offentliga finanserna år 1998 och målen om över-&lt;br&gt;skott för de efterföljande åren. För år 1998 beräknas&lt;br&gt;utgifterna nu bli 6,6 miljarder kronor högre än i vår-&lt;br&gt;propositionen. Med oförändrat utgiftstak medför de&lt;br&gt;högre utgifterna att budgeteringsmarginalen justeras&lt;br&gt;ned i motsvarande grad. I vårpropositionen beräkna-&lt;br&gt;des budgeteringsmarginalen för år 1998 till drygt 10&lt;br&gt;miljarder kronor. Beräkningarna i denna proposition&lt;br&gt;innebär att marginalen minskat till 3,6 miljarder&lt;br&gt;kronor. Regeringen gör bedömningen att denna&lt;br&gt;marginal är tillfyllest bl.a. mot bakgrund av att för-&lt;br&gt;brukningen av anslagsbehållningar nu lagts in i kal-&lt;br&gt;kylen med ett högre belopp än i vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.10 UTGIFTSTAK FÖR STATEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR 1999 OCH 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIFFERENS MOT VÅRPROPOSITIONEN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TKR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MKR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;br&gt;MKR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MKR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MKR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;br&gt;MKR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rikets styrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 976 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomi och finansförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 062 814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-747&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltning och uppbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 662 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 034 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltning och internationell&lt;br&gt;samverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 811 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 243 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 911&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt biständ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 434 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 028&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandrare och flyktingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 863 934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälsovård, sjukvård och social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 499 516&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 602&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 433&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid sjukdom och&lt;br&gt;handikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 192 476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1798&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid älderdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 701 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet för familjer och barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 813 561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 837&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 599&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U013&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 723 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 092&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 871&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 541 952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 663&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 333 755&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 619&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och universitetsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 050 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur, medier, trossamfund och fritid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 334 967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U018&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsplanering, bostadsförsörjning och&lt;br&gt;byggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 825 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regional utjämning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 604 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän miljö- och naturvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 178 052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 583 041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 100 564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 669&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande&lt;br&gt;näringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 725 623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 861&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 698 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 590&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bidrag till kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 048 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statskuldsräntor m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgiften till den Europeiska gemenskapen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 645 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgiftsområden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;687 815 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;688 736&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;683 952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgiftsområden exkl. statsskulds-&lt;br&gt;räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;578 690 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;590 501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;590 542&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5911&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 697&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning av anslagsbehållningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringar vid sidan av&lt;br&gt;statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132 744 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137 928&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa takbegränsade utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;716 434 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;731 429&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;737 893&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgeteringsmarginal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 565 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■6 608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10 475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14 518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;735 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;744 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.4 Beskrivning av utgiftsområden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 1: Rikets styrelse&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar statschefen, regeringen och&lt;br&gt;riksdagen. Dessutom ingår bl.a. mediefrågor, par-&lt;br&gt;tistöd, allmänna val samt vissa centrala myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de viktiga målen för utgiftsområdet är att&lt;br&gt;stödja mångfalden inom mediaområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringarna för år 1998 rör främst riksdagen.&lt;br&gt;Ett tillfälligt driftsstöd till dagspressen införs även&lt;br&gt;under åren 1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparings- och reformåtgärder genomförs inom&lt;br&gt;utgiftsområdet i enlighet med vad som angavs i den&lt;br&gt;ekonomiska vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;3 977 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;3 941 miljoner kronor och för år 2000 till 3 895&lt;br&gt;miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årets budgetproposition aviserade besparing på ut-&lt;br&gt;giftsområde 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;2 063 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;1 977 miljoner kronor och för år 2000 till 1 927&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och&lt;br&gt;finansförvaltning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar ett flertal myndigheter som&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Statskontoret, Statistiska cent-&lt;br&gt;ralbyrån, Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret,&lt;br&gt;Kammarkollegiet, Statens fastighetsverk, Finansin-&lt;br&gt;spektionen m.fl. Vidare ingår kostnader för stats-&lt;br&gt;skuldens upplåning och låneförvaltning, vissa tidsbe-&lt;br&gt;gränsade åtaganden samt Riksdagens revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga mål för utgiftsområdet är tillförlitliga&lt;br&gt;analyser samt bedömningar av den samhällsekono-&lt;br&gt;miska och den statsfinansiella utvecklingen, ett stabilt&lt;br&gt;och effektivt finansiellt system samt en effektiv&lt;br&gt;granskning av statlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för år 1998 är bl.a. förbättringar av&lt;br&gt;kvaliteten i nationalräkenskaperna och prognoser för&lt;br&gt;svensk ekonomi. Detta görs till följd av EU-&lt;br&gt;medlemskapet och det beslutade utgiftstaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget Kostnader för upplåning och&lt;br&gt;statsskuldsförvaltning överförs ca 700 miljoner kro-&lt;br&gt;nor till utgiftsområde 26. Överföringen görs i syfte&lt;br&gt;att skapa bättre incitament för en kostnadseffektiv&lt;br&gt;statsskuldsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också vissa förändringar vad&lt;br&gt;gäller nuvarande stabsmyndigheter. Lokalförsörj-&lt;br&gt;nings verket läggs ned den 1 januari 1998. Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverkets verksamhet skall renodlas och koncent-&lt;br&gt;reras till de revisionella uppgifterna. En ny myndighet&lt;br&gt;inrättas för statens samlade ekonomistyrningsfunk-&lt;br&gt;tion. En översyn föreslås av Statskontorets verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till besparingsåtgärder som angavs i&lt;br&gt;den ekonomiska vårpropositionen fullföljs och preci-&lt;br&gt;seras. Besparingskrav på sammanlagt 18 miljoner&lt;br&gt;kronor fördelas därmed slutligt på anslag. Därutöver&lt;br&gt;lämnas förslag till slutlig fördelning av den i förra&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 3: Skatteförvaltning och&lt;br&gt;uppbörd&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket och skat-&lt;br&gt;temyndigheterna (skatteförvaltningen) samt Tullver-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för beskattningsverksamheten, som är skat-&lt;br&gt;teförvaltningens huvudsakliga uppgift, är att skatt&lt;br&gt;skall tas ut i den omfattning, med den fördelning och&lt;br&gt;i den tid och ordning som åsyftas med gällande skat-&lt;br&gt;teförfattningar. Målet för Tullverket är att uppbära&lt;br&gt;tullar, mervärdesskatt och andra avgifter så att en&lt;br&gt;riktig uppbörd kan säkerställas samt att kontrollera&lt;br&gt;trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om&lt;br&gt;in- och utförsel av varor efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriterade uppgifter för skatteförvaltningen un-&lt;br&gt;der år 1998 är fortsatt rationalisering av grundhante-&lt;br&gt;ringen för att ge utrymme för förstärkt skattekontroll&lt;br&gt;och flyttningskontroll med ökad träffsäkerhet. Vida-&lt;br&gt;re skall skatteförvaltningens medverkan i bekämpan-&lt;br&gt;det av den ekonomiska brottsligheten stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriterade uppgifter för Tullverket är att fortsät-&lt;br&gt;ta arbetet med förenklingar av regler och procedurer.&lt;br&gt;Ett viktigt verktyg för detta är datoriseringen. Verket&lt;br&gt;skall även öka kvaliteten i alla delar av sin verksam-&lt;br&gt;het. En säker och effektiv tullhantering kommer att&lt;br&gt;frigöra resurser att användas inom bl.a. Tullverkets&lt;br&gt;kontrollverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition lämnas förslag till slutlig för-&lt;br&gt;delning av den i förra årets budgetproposition avise-&lt;br&gt;rade besparingen på utgiftsområde 2 och 3. Vidare&lt;br&gt;föreslås i enlighet med vad som sagts i den ekono-&lt;br&gt;miska vårpropositionen en ytterligare besparing på&lt;br&gt;25 miljoner kronor inom skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;5 662 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;5 827 miljoner kronor och för år 2000 till 5 922&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 4: Rättsväsendet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar i huvudsak polisväsendet,&lt;br&gt;åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården,&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna och rättshjälpen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för rättsväsendet är den enskildes rättssä-&lt;br&gt;kerhet och rättstrygghet. Målet för kriminalpolitiken&lt;br&gt;är att minska brottsligheten och öka tryggheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kampen mot våldsbrott, narkotikabrott och eko-&lt;br&gt;nomisk brottslighet skall prioriteras av de brottsbe-&lt;br&gt;kämpande myndigheterna. Särskild uppmärksamhet&lt;br&gt;skall ägnas den grova och gränsöverskridande&lt;br&gt;brottsligheten, den mc-relaterade brottsligheten,&lt;br&gt;brott med rasistiska inslag och våld mot kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets insatser mot vardagsbrottsligheten&lt;br&gt;skall öka. Närpolisorganisationen, som skall vara&lt;br&gt;den drivande kraften i detta arbete, skall förstärkas&lt;br&gt;och utvecklas. Den brottsförebyggande verksamhe-&lt;br&gt;ten skall växa och bli effektivare och reformarbetet&lt;br&gt;inom rättsväsendet skall bygga på ett medborgar-&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som redovisades i den ekono-&lt;br&gt;miska vårpropositionen tillförs utgiftsområdet 200&lt;br&gt;miljoner kronor per år fr.o.m. år 1998. Därutöver&lt;br&gt;föreslår regeringen att 444 miljoner kronor omför-&lt;br&gt;delas från kriminalvården till främst polisen under&lt;br&gt;åren 1998-2000. De förslag till besparingar som re-&lt;br&gt;dovisades i bugetproposition för år 1997 fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;21 034 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;21 647 miljoner kronor och för år 2000 till 22 304&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 6: Totalförsvar&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar det militära försvaret och&lt;br&gt;delar av det civila försvaret, nämnder samt stöd-&lt;br&gt;verksamhet till militärt och civilt försvar. 1 ut-&lt;br&gt;giftsområdet ingår även den verksamhet som be-&lt;br&gt;drivs av Kustbevakningen och av Statens&lt;br&gt;räddningsverk inom fredsfrämjande verksamhet&lt;br&gt;som genomförs med svensk militär trupp utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade i december 1996 beslut om to-&lt;br&gt;talförsvarets utveckling för femårsperioden 1997-&lt;br&gt;2001, i enlighet med regeringens proposition Total-&lt;br&gt;försvar i förnyelse - Etapp 2 (prop. 1996/97:4). Inom&lt;br&gt;utgiftsområdet prioriteras under 1998 genomföran-&lt;br&gt;det av försvarsbeslutet hos alla myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkningen av anslagen för&lt;br&gt;åren 1998-2000 utgått från att vissa ytterligare för-&lt;br&gt;ändringar görs inom utgiftsområdet, bland annat av-&lt;br&gt;seende finansieringsformer och budgeteringsprinciper&lt;br&gt;för delar av det civila försvaret. Besparingsåtgärder&lt;br&gt;genomförs i övrigt inom utgiftsområdet i enlighet&lt;br&gt;med vad som angavs i den ekonomiska vårproposi-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;41 244 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;43 911 miljoner kronor och för år 2000 till 45 750&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 5: Utrikesförvaltning och&lt;br&gt;internationell samverkan&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar förvaltningskostnader för&lt;br&gt;Utrikesdepartementet och de 100 utlandsmyndighe-&lt;br&gt;terna, bidrag till vissa internationella organisationer,&lt;br&gt;information om Sverige i utlandet, nedrustnings- och&lt;br&gt;säkerhetspolitiska frågor samt övriga utrikespolitiska&lt;br&gt;frågor som omfattar strategisk exportkontroll och&lt;br&gt;europainformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sveriges&lt;br&gt;intresse i förbindelserna med andra länder. Särskild&lt;br&gt;uppmärksamhet kommer under 1998 att ägnas bl.a.&lt;br&gt;ett utvidgat och förstärkt EU-samarbete, ett aktivt&lt;br&gt;arbete i säkerhetsrådet och genom andra åtgärder ett&lt;br&gt;fortsatt stöd till FN:s och andra organisationers arbe-&lt;br&gt;te för internationell fred, säkerhet och mänskliga rät-&lt;br&gt;tigheter. Bland de prioriterade verksamheterna finns&lt;br&gt;även ett utvidgat regionalt samarbete kring Öster-&lt;br&gt;sjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till besparingsåtgärder som redovisades&lt;br&gt;i den ekonomiska vårpropositionen fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998&lt;br&gt;till 2 811 miljoner kronor, för år 1999 till 2 873&lt;br&gt;miljoner kronor och för år 2000 till 2 943 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar utvecklingssamarbete&lt;br&gt;med u-länder och samarbete med länder i Central-&lt;br&gt;och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det överordnade målet för Sveriges internationella&lt;br&gt;utvecklingssamarbete är att höja de fattiga folkens&lt;br&gt;levnadsnivå. Riksdagen har lagt fast sex biståndspoli-&lt;br&gt;tiska mål: resurstillväxt, ekonomisk och politisk&lt;br&gt;självständighet, ekonomisk och social utjämning,&lt;br&gt;demokratisk samhällsutveckling, en framsynt hus-&lt;br&gt;hållning med naturresurser och omsorg om miljön&lt;br&gt;samt jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under de senaste åren genomfört&lt;br&gt;ett omfattande policyarbete och omorganiserat bi-&lt;br&gt;ståndsförvaltningen. Sverige har en ledande roll i re-&lt;br&gt;formeringen av FN:s ekonomiska och sociala verk-&lt;br&gt;samhet, som nu går in i ett avgörande skede. Under&lt;br&gt;år 1998 kommer regeringen att ta fram en skrivelse&lt;br&gt;om demokrati, utveckling och biståndets roll. En ny&lt;br&gt;Afrikapolitik bereds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för samarbetet med Central- och Östeuro-&lt;br&gt;pa är att främja en säkerhetsgemenskap, fördjupa&lt;br&gt;demokratins kultur, stödja en socialt hållbar ekono-&lt;br&gt;misk omvandling samt att stödja en miljömässigt&lt;br&gt;hållbar utveckling. Härtill har regeringen beslutat att&lt;br&gt;allt samarbete skall genomsyras av ett jämställd-&lt;br&gt;hetspersktiv. Insatser som syftar till att inlemma län-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derna i Central- och Östeuropa i det europeiska&lt;br&gt;samarbetet prioriteras. För samarbetet med länder i&lt;br&gt;Central och Östeuropa, har riksdagen beslutat om ett&lt;br&gt;program för åren 1995-1998 omfattande 4 010 mil-&lt;br&gt;joner kronor. Regeringen avser under våren 1998&lt;br&gt;förelägga riksdagen förslag till inriktning och om-&lt;br&gt;fattning av samarbetet för åren 1999-2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionen är att Sverige åter skall uppnå enpro-&lt;br&gt;centmålet för biståndsramen när de statsfinansiella&lt;br&gt;förutsättningarna för detta föreligger. Regeringen har&lt;br&gt;i sin beräkning av ramen för utgiftsområdet utgått&lt;br&gt;från att biståndsramen för åren 1998 och 1999 skall&lt;br&gt;uppgå till 0,70% av BNI för att år 2000 öka till&lt;br&gt;0,72% av BNI. Biståndsramen för 1998 har minskat&lt;br&gt;med 65 miljoner kronor jämfört med beräkningarna&lt;br&gt;i regeringens ekonomiska vårproposition på grund av&lt;br&gt;ändrad BNI-prognos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 434 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 028 miljoner kronor och för år 2000 till 13 041&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 8: Invandrare och flyktingar&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frå-&lt;br&gt;gor rörande flyktingpolitik, invandringen till Sverige,&lt;br&gt;mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att vis-&lt;br&gt;tas i Sverige samt internationellt samarbete på det&lt;br&gt;migrationspolitiska området. Utgiftsområdet omfat-&lt;br&gt;tar även integrationspolitik med frågor rörande in-&lt;br&gt;vandrares introduktion i Sverige, delaktighet och in-&lt;br&gt;flytande, åtgärder mot etnisk diskriminering,&lt;br&gt;främlingsfientlighet och rasism samt ersättning till&lt;br&gt;kommunerna för flyktingmottagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition (1997/98:16) Sverige,&lt;br&gt;framtiden och mångfalden framgår regeringens för-&lt;br&gt;slag till mål och inriktning på den framtida integra-&lt;br&gt;tionspolitiken. Regeringen föreslår att en ny myndig-&lt;br&gt;het för integrationsfrågor inrättas med ansvar för att&lt;br&gt;integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag&lt;br&gt;på olika samhällsområden samt för att aktivt stimu-&lt;br&gt;lera integrationsprocesserna i samhället. Ombuds-&lt;br&gt;mannen mot etnisk diskriminering föreslås inordnas i&lt;br&gt;den nya myndighetens organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utgiftsområdet har förts 100 miljoner kronor&lt;br&gt;år 1998 från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till&lt;br&gt;kommuner för att täcka kostnader för kommuner-&lt;br&gt;sättningar vid flyktingmottagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingsåtgärder genomförs inom utgiftsområ-&lt;br&gt;det i enlighet med vad som angavs i den ekonomiska&lt;br&gt;vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;3 864 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;3 761 miljoner kronor och för år 2000 till 3 570&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och&lt;br&gt;social omsorg&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar merparten av statens ut-&lt;br&gt;gifter för vård och omsorg, utgifter för flertalet&lt;br&gt;myndigheter under Socialdepartementet, bidrag&lt;br&gt;till organisationer samt vissa stimulans- och ut-&lt;br&gt;vecklingsbidrag inom det sociala området samt&lt;br&gt;stöd till sektorsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter inom området utgör endast en li-&lt;br&gt;ten del av de samlade offentliga utgifterna för hälso-&lt;br&gt;och sjukvård och social omsorg eftersom dessa verk-&lt;br&gt;samheter i första hand är en angelägenhet för kom-&lt;br&gt;muner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektmålen för utgiftsområdet omfattar fem olika&lt;br&gt;verksamhetsområden. De viktigaste målen är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att trygga en god hälsa och att åstadkomma en&lt;br&gt;hälso- och sjukvård av god kvalitet med effektiv&lt;br&gt;resursanvändning som tillgodoser den enskilde&lt;br&gt;individens behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att trygga den enskildes hälsa och ekonomi i&lt;br&gt;samband med behov av kostnadskrävande läke-&lt;br&gt;medelsbehandling och/eller tandvårdsbehandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att stimulera och bidra till att en god tandhälsa&lt;br&gt;bland vuxna upprätthålls. Därutöver ges ett sär-&lt;br&gt;skilt stöd för utsatta grupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att erbjuda en äldre- och handikappomsorg som&lt;br&gt;ger goda levnadsvillkor för äldre och personer&lt;br&gt;med funktionshinder med olika behov av service,&lt;br&gt;vårdnad och vård och som bygger på den enskil-&lt;br&gt;da människans delaktighet och självbestämmande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att åstadkomma en social omsorg av god kvalitet&lt;br&gt;med effektiv resursanvändning som tillgodoser&lt;br&gt;den enskilde individens behov av stöd och bistånd&lt;br&gt;i samband med sociala eller andra handikapp,&lt;br&gt;missbruksproblem och försörjningssvårigheter&lt;br&gt;samt som tillgodoser att barn och ungdomar väx-&lt;br&gt;er upp under trygga och goda förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att begränsa alkoholens skadeverkningar genom&lt;br&gt;att minska den totala alkoholkonsumtionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att verka för ett narkotikafritt samhälle genom&lt;br&gt;insatser för att minska tillgången och efterfrågan&lt;br&gt;på narkotika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att öka kunskapen om tillstånd, processer och&lt;br&gt;effekter rörande hälsa och social välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största utgiftsposten inom området är ansla-&lt;br&gt;get för sjukvårdsförmåner som omfattar utgifter för&lt;br&gt;läkemedel, tandvård samt vissa ersättningar till sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen. Enligt överenskommelse mellan&lt;br&gt;regeringen och Landstingsförbundet överförs kost-&lt;br&gt;nadsansvaret för läkemedelsförmånen och förbruk-&lt;br&gt;ningsartiklar vid inkontinens från staten till lands-&lt;br&gt;tingen från och med 1 januari 1998, vilket innebär&lt;br&gt;att ett särskilt anslag för statsbidrag inrättas under&lt;br&gt;utgiftsområdet. De förändringar i läkemedelsförmå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen som genomfördes 1 januari 1997 bidrar till att&lt;br&gt;utgiftsutvecklingen dämpas för innevarande år och&lt;br&gt;att utgifterna för 1998 och framåt beräknas bli lägre&lt;br&gt;än vad som antagits tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för statlig assistansersättning utgör&lt;br&gt;den näst största utgiftsposten inom området. I den&lt;br&gt;ekonomiska vårpropositionen (prop. 1996/97:150)&lt;br&gt;föreslog regeringen två åtgärder för att hejda den&lt;br&gt;snabba utgiftsutvecklingen. Åtgärderna innebär att&lt;br&gt;kommunerna övertar kostnadsansvaret för de första&lt;br&gt;20 timmarna och att en schablonisering av timersätt-&lt;br&gt;ningsnivån införs. Enligt regeringens bedömning är&lt;br&gt;dessa åtgärder inte tillräckliga för att nedbringa ök-&lt;br&gt;ningstakten vad gäller personkretsen och antalet ge-&lt;br&gt;nomsnittliga timmar med assistans per person. Ut-&lt;br&gt;giftsnivåerna beräknas därför bli högre än vad som&lt;br&gt;tidigare antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;22 500 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;24 360 miljoner kronor och för år 2000 till 25 602&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid&lt;br&gt;sjukdom och handikapp&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar två verksamhetsområden,&lt;br&gt;ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;br&gt;samt socialförsäkringsdministrationen (Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket och de allmänna försäkringskassor-&lt;br&gt;na). De socialförsäkringsförmåner som lämnas vid&lt;br&gt;ohälsa ges i form av dagersättningar såsom sjukpen-&lt;br&gt;ning, rehabiliteringsersättning, närståendepenning&lt;br&gt;samt viss yrkesskadeersättning. Därutöver ingår&lt;br&gt;folkpension och pensionstillskott i form av förtids-&lt;br&gt;pension i utgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektmålen för utgiftsområdet omfattar två verk-&lt;br&gt;samhetsområden. Socialförsäkringen skall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vara generell och tillgodoses inom ramen för en&lt;br&gt;offentlig försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bygga på standardtrygghet och ge ersättning rela-&lt;br&gt;terad till inkomstbortfall samt präglas av ar-&lt;br&gt;betslinjen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;uppfylla kraven på trygghet, rättvisa och effektivi-&lt;br&gt;tet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsadministrationen skall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;administrera och verka för en allmän socialför-&lt;br&gt;säkring som ger ekonomisk trygghet vid sjukdom,&lt;br&gt;handikapp, ålderdom och vård av barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;verka för att förebygga och minska ohälsa samt&lt;br&gt;genom att offensivt arbeta med och samordna re-&lt;br&gt;habiliteringen bidra till att ge sjuka och funk-&lt;br&gt;tionshindrade personer möjlighet att åter kunna&lt;br&gt;arbeta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- säkerställa och tillgodose kravet på god service,&lt;br&gt;likformighet, kvalitet och kostnadseffektivitet i&lt;br&gt;handläggningen av försäkrings- och bidragsären-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingsåtgärder genomförs inom utgiftsområdet i&lt;br&gt;enlighet med vad som angavs i den ekonomiska vår-&lt;br&gt;propositionen. Regeringen har för avsikt att senare&lt;br&gt;under hösten 1997 återkomma till riksdagen med&lt;br&gt;förslag avseende sjukpenninggrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en förkortning av sjuklöneperioden&lt;br&gt;till 14 dagar har beaktats vid beräkningen av ansla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har antagit regeringens förslag till rikt-&lt;br&gt;linjer för förändringar i den nuvarande organisatio-&lt;br&gt;nen avseende socialförsäkringsadministrationen&lt;br&gt;(prop. 196/97:63, bet 1996/97:SfU12, rskr. 1996/&lt;br&gt;97:273). Riktlinjerna innebär att försäkringskassor-&lt;br&gt;nas roll stärks och Riksförsäkringsverkets roll inom&lt;br&gt;socialförsäkringen tydliggörs genom ändringar av 18&lt;br&gt;kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring och i&lt;br&gt;verkets instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;37 192 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;39 020 miljoner kronor och för år 2000 till 40 308&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid&lt;br&gt;ålderdom&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension, efterlevandepension till vuxna och&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer samt pensionstill-&lt;br&gt;skott till dessa förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för utgiftsområdet är att ge ekonomisk&lt;br&gt;grundtrygghet som tillgodoser ett rimligt och grund-&lt;br&gt;läggande konsumtionsbehov och tillgång till en bo-&lt;br&gt;stad med tillfredsställande standard. Pensionssyste-&lt;br&gt;met skall vara långsiktigt stabilt och pålitligt oavsett&lt;br&gt;förändringar i omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att den del av bostadskostna-&lt;br&gt;den inom intervallet 100 - 4 000 kronor per månad&lt;br&gt;som kan ersättas med bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;höjs till 85 procent fr.o.m. den 1 januari 1998. Rege-&lt;br&gt;ringen gör bedömningen att folkpension, tilläggspen-&lt;br&gt;sion och bostadstillägg fr.o.m. den 1 januari 1998&lt;br&gt;skall utbetalas den 18 respektive 19 varje månad.&lt;br&gt;Privata pensionsförsäkringar kommer från och med&lt;br&gt;den 1 januari 1998 att undantas vid inkomstpröv-&lt;br&gt;ningen av änkepensioner. Vidare sker en förändring i&lt;br&gt;definitionen av fritidshus i inkomstbegreppet i bo-&lt;br&gt;stadstillägg till pensionärer för makar där en stadig-&lt;br&gt;varande bor inom omsorgen. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;den nedre åldersgränsen för uttag av ålderspension&lt;br&gt;höjs från 60 år till 61 år från och med den 1 januari&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;62 701 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;62 931 miljoner kronor och för år 2000 till 63 468&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för&lt;br&gt;familjer och barn&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar ekonomiska stöd till&lt;br&gt;barnfamiljer (förutom bostadsbidragen som åter-&lt;br&gt;finns i utgiftsområde 18 och studiebidragen som&lt;br&gt;återfinns i utgiftsområde 15). Stöden utgörs av&lt;br&gt;allmänna barnbidrag, föräldraförsäkring inkl, ha-&lt;br&gt;vandeskapspenning, underhållsstöd, bidrag till&lt;br&gt;kostnader för internationella adoptioner, folkpen-&lt;br&gt;sion i form av barnpension och vårdbidrag till&lt;br&gt;funktionshindrade barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål för utgiftsområdet är att utjämna levnadsvill-&lt;br&gt;koren mellan familjer med och utan barn, att stödja&lt;br&gt;föräldrars möjligheter att kombinera förvärvsarbete&lt;br&gt;med föräldraskap, samt att särskilt ekonomiskt stöd&lt;br&gt;lämnas till barnfamiljer i utsatta situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att barnbidraget höjs den 1&lt;br&gt;januari med 1 320 kronor per barn och år. Från&lt;br&gt;samma tidpunkt lämnas flerbarnstillägg med 2 400&lt;br&gt;kronor om året för det tredje barnet, 7 200 kronor&lt;br&gt;om året för det fjärde barnet och 9 000 kronor om&lt;br&gt;året för det femte och varje ytterligare barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsnivåerna inom föräldraförsäkringen höjs&lt;br&gt;till 80 % av den förmånsgrundande inkomsten&lt;br&gt;fr.o.m. år 1998. Regeländringar som aviserades i den&lt;br&gt;ekonomiska vårpropositionen fullföljs genom att re-&lt;br&gt;geringen lägger fram lagförslag om vissa regeländ-&lt;br&gt;ringar avseende vårdbidrag vid sjukhusvistelse, mer-&lt;br&gt;kostnadsersättning samt att tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;skall kunna utges i vissa fall vid övergångsboende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingsåtgärder genomförs inom utgiftsområ-&lt;br&gt;det i enlighet med vad som angavs i den ekonomiska&lt;br&gt;vårpropositionen. Regeringen har för avsikt att sena-&lt;br&gt;re under hösten 1997 återkomma till riksdagen med&lt;br&gt;förslag avseende sjukpenninggrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 814 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 331 miljoner kronor och för år 2000 till 36 837&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning och resursarbeten. Utgiftsnivån påverkas&lt;br&gt;primärt av nivån på den öppna arbetslösheten vad&lt;br&gt;gäller utgifterna för arbetslöshetsersättningen och&lt;br&gt;av antalet konkurser vad gäller utgifterna för lö-&lt;br&gt;negarantiersättningen. De samlade utgifterna in-&lt;br&gt;om utgiftsområdet beräknas uppgå till 42,7 mil-&lt;br&gt;jarder kronor under år 1998, varav utgifterna för&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning utgör 95 procent. Utgif-&lt;br&gt;terna för arbetslöshetsförsäkringen och det kon-&lt;br&gt;tanta arbetsmarknadsstödet har ökat kraftigt un-&lt;br&gt;der senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen och lönegarantin skall&lt;br&gt;medverka till att underlätta och stimulera omställ-&lt;br&gt;ning och därigenom öka flexibiliteten på arbets-&lt;br&gt;marknaden. Mot denna bakgrund har arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkringen nyligen reformerats och en ny lag om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1998 i&lt;br&gt;större omfattning än tidigare aktivitet och omställ-&lt;br&gt;ning under arbetslöshet. Möjligheter till s.k. genera-&lt;br&gt;tionsväxling införs fr.o.m. år 1998. Åtgärden syftar&lt;br&gt;till att bereda yngre långtidsarbetslösa anställning&lt;br&gt;genom att låta de som senast den 31 augusti fyllt 63&lt;br&gt;år avsluta sin yrkesverksamma period i förtid. Åtgär-&lt;br&gt;den skall vara en engångsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingsåtgärder genomförs inom utgiftsområ-&lt;br&gt;det i enlighet med vad som angivits i propositionen&lt;br&gt;om en allmän och sammanhållen arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring (prop. 1996/97:107).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;42 723 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;33 541 miljoner kronor och för år 2000 till 25 280&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 13: Ekonomisk trygghet vid&lt;br&gt;arbetslöshet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar enligt regeringens förslag&lt;br&gt;för år 1998 huvudsakligen utgifter för arbetslös-&lt;br&gt;hetsersättning samt lönegarantiersättning. Dess-&lt;br&gt;utom utgifter för åtgärder som, helt eller delvis,&lt;br&gt;finansieras på basis av arbetslöshetsersättningen&lt;br&gt;innefattar området t.ex. tillfällig avgångsersätt-&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och&lt;br&gt;arbetsliv&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder, Arbetsmarknadsverket och Arbetarskydds-&lt;br&gt;styrelsen m.fl. myndigheters förvaltning samt forsk-&lt;br&gt;ning och utveckling på arbetsmarknads- och arbets-&lt;br&gt;livsområdet. Området innefattar även vissa utgifter&lt;br&gt;för Samhall AB:s verksamhet, jämställdhetspolitiska&lt;br&gt;frågor samt statliga arbetsgivarfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för utgiftsområdet syftar huvudsakligen till&lt;br&gt;att genom en aktiv arbetsmarknadspolitik som inrik-&lt;br&gt;tas mot effektiv platsförmedling, kompetensutveck-&lt;br&gt;ling och minskad långtidsarbetslöshet medverka till&lt;br&gt;att regeringens övergripande mål om en halvering av&lt;br&gt;den öppna arbetslösheten till 4 procent år 2000 upp-&lt;br&gt;nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1998 åt-&lt;br&gt;gärder för att motverka flaskhalsar, bl.a. tillsättning-&lt;br&gt;en av lediga platser genom en förstärkning av arbets-&lt;br&gt;förmedlingen. Vidare prioriteras en fortsatt ökning&lt;br&gt;av det lokala inflytandet inom arbetsmarknadspoliti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken och åtgärder för att undvika uppsägningar inom&lt;br&gt;kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka ungdomsarbetslösheten föreslår&lt;br&gt;regeringen att kommunerna ges möjlighet att erbjuda&lt;br&gt;utvecklingsinsatser för arbetslösa ungdomar i åldern&lt;br&gt;20 till 24 år. Vidare föreslår regeringen på tilläggs-&lt;br&gt;budget att ett nationellt program för IT-utbildning&lt;br&gt;införs inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår en ytterligare satsning på hög-&lt;br&gt;skoleplatser, som är av strategisk betydelse bl.a. för&lt;br&gt;sysselsättning och tillväxt. Denna satsning påverkar&lt;br&gt;utgiftsområdet engångsvis för år 1998. Tidigarelägg-&lt;br&gt;ningen omfattar 10 000 högskoleplatser och 1 000&lt;br&gt;platser i kvalificerad yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingsåtgärder genomförs inom utgiftsområ-&lt;br&gt;det i enlighet med vad som angavs i den ekonomiska&lt;br&gt;vårpropositionen. Därutöver föreslås, för att finansi-&lt;br&gt;era föreslagna utgiftsökningar, att finansieringsbidra-&lt;br&gt;get vid arbetsplatsintroduktion höjs, anställningsstöd&lt;br&gt;införs och att rätt till ersättning under sommaruppe-&lt;br&gt;håll vid särskilt upphandlad arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ning avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;47 542 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;49 370 miljoner kronor och för år 2000 till 48 663&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ragen i studiehjälpen som en följd av höjningen av&lt;br&gt;barnbidragen fr.o.m. 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 334 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 619 miljoner kronor och för år 2000 till 23 815&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 15: Studiestödet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar utgifter för studiehjälp&lt;br&gt;till gymnasiestuderande i form av studiebidrag,&lt;br&gt;inackorderingstillägg m.m, studiemedel samt olika&lt;br&gt;former av vuxenstudiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödet är en viktig del av utbildningspoliti-&lt;br&gt;ken och skall bidra till att de övergripande målen för&lt;br&gt;utbildningspolitiken nås. Studiestödet skall verka re-&lt;br&gt;kryterande och därmed bidra till högt deltagande i&lt;br&gt;utbildningen och ha en utjämnande verkan som&lt;br&gt;Lämjar ökad social rättvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om besparingsåtgärder inom utgiftsområ-&lt;br&gt;det följer de åtgärder som aviserades i 1997 års eko-&lt;br&gt;nomiska vårproposition. Bland annat föreslås slopad&lt;br&gt;timersättning vid svenskundervisning för invandrare,&lt;br&gt;skärpta regler för utlandsstudier samt skärpt efter-&lt;br&gt;kontroll av inkomster inom studiemedelssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom vuxenutbildningen prioriteras en fortsatt ut-&lt;br&gt;byggnad av den tidigare beslutade vuxenutbildnings-&lt;br&gt;satsningen. I enlighet med vad som beslutades i 1997&lt;br&gt;års ekonomiska vårproposition skall vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen byggas ut under 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetförslaget bygger på den nu beskrivna vux-&lt;br&gt;enutbildningssatsningen och på den utbyggnad av&lt;br&gt;högskolan som regeringen presenterade i 1997 års&lt;br&gt;ekonomiska vårproposition. Ökningen hösten 1998&lt;br&gt;tidigareläggs också till vissa delar till våren 1998. I&lt;br&gt;budgetförslaget ingår även en höjning av studiebid-&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 16: Utbildning och&lt;br&gt;universitetsforskning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar skola och barnomsorg,&lt;br&gt;vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning,&lt;br&gt;högskoleutbildning och forskning samt centrala&lt;br&gt;myndigheter inom Utbildningsdepartementets om-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom barnomsorgen är de viktigaste målen att ge&lt;br&gt;barn stöd och stimulans för sin utveckling, samt att&lt;br&gt;underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete el-&lt;br&gt;ler studier med vård och ansvar för barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans mål är att alla barn och ungdomar obero-&lt;br&gt;ende av kön, geografisk hemvist samt sociala och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden skall ha lika tillgång till en&lt;br&gt;likvärdig utbildning. Alla barn och unga skall ges&lt;br&gt;förutsättningar att nå målen i skollagen, läroplanerna&lt;br&gt;och kursplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för vuxenutbildningen är, i enlighet med&lt;br&gt;vad som anges i skollag och läroplan, att överbrygga&lt;br&gt;utbildningsklyftorna, medverka till arbetslivets för-&lt;br&gt;ändring, bidra till full sysselsättning och tillgodose de&lt;br&gt;vuxnas individuella önskemål om vidgade studie- och&lt;br&gt;utbildningsmöjligheter och ge dem tillfälle att komp-&lt;br&gt;lettera sin ungdomsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor har som sitt viktigaste&lt;br&gt;mål att erbjuda utbildning av hög och likvärdig kvali-&lt;br&gt;tet i alla delar av landet och att bedriva forskning och&lt;br&gt;därmed bidra till en regionalt balanserad utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom forskningen är ett av de viktigaste målen att&lt;br&gt;forskningen skall främja kritiskt tänkande och veten-&lt;br&gt;skapligt förhållningssätt och bidra med ny väsentlig&lt;br&gt;kunskap till förmån för hälsa, kultur, välfärd, miljö,&lt;br&gt;ekonomisk utveckling, sysselsättning och omställning&lt;br&gt;mot en hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för året är inom barnomsorg och&lt;br&gt;skola att utveckla ett gemensamt synsätt på barns&lt;br&gt;och ungdomars utveckling och lärande från tidig ål-&lt;br&gt;der samt att skapa förutsättningar för en integration&lt;br&gt;mellan förskola och skola. Vidare prioriteras arbetet&lt;br&gt;med att utveckla utbildningens kvalitet och likvär-&lt;br&gt;dighet i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom vuxenutbildningen prioriteras utbyggnaden&lt;br&gt;av vuxenutbildningssatsningen. Under år 1998 skall&lt;br&gt;vuxenutbildningen byggas ut till totalt 124 300 plat-&lt;br&gt;ser, varav 10 000 platser avser folkbildningen&lt;br&gt;(utgiftsområde 17). Utbyggnaden innefattar även ut-&lt;br&gt;byggnad av den kvalificerade yrkesutbildningen till&lt;br&gt;totalt 8 800 platser höstterminen 1998. Med anled-&lt;br&gt;ning av den stora efterfrågan på den kvalificerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesutbildningen föreslår regeringen att utbyggna-&lt;br&gt;den tidigareläggs med I 000 platser redan under vå-&lt;br&gt;ren 1998. Expansionen av vuxenutbildningen måste&lt;br&gt;också omfatta en successiv förnyelse, såväl organisa-&lt;br&gt;toriskt och pedagogiskt som innehållsmässigt. Under&lt;br&gt;1998 kommer verksamheten inom vuxenutbild-&lt;br&gt;ningsområdet att koncentreras kring att stödja och&lt;br&gt;stimulera utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetförslaget bygger på den beskrivna vuxenut-&lt;br&gt;bildningssatsningen och på den utbyggnad av hög-&lt;br&gt;skolan som regeringen presenterade i 1997 års eko-&lt;br&gt;nomiska vårproposition. Ökningen av högskole-&lt;br&gt;platser hösten 1998 tidigareläggs till vissa delar till&lt;br&gt;våren 1998. Utöver utbyggnaden av den högre ut-&lt;br&gt;bildningen prioriteras att förstärka kvaliteten inom&lt;br&gt;forskningen och forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till besparingsåtgärder som tidigare re-&lt;br&gt;dovisats fullföljs och preciseras. Bland annat föreslås&lt;br&gt;en sänkning av statens bidrag till svensk undervisning&lt;br&gt;i utlandet. Vidare har förslag till genomförande av en&lt;br&gt;beslutad besparing om 150 miljoner kronor inom&lt;br&gt;forskningen presenterats av en särskild utredare. För-&lt;br&gt;slaget har remissbehandlats och ingår delvis i detta&lt;br&gt;budgetförslag. Besparingar har också fördelats på&lt;br&gt;universiteten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetförslaget ingår också förslag om kvalitets-&lt;br&gt;förstärkning inom högskolan. Det sker genom att&lt;br&gt;medel anslås för kompetensutveckling av högskolelä-&lt;br&gt;rare, samt genom att antalet platser inom forskarut-&lt;br&gt;bildningen ökas i syfte att tillgodose ett ökat behov&lt;br&gt;av forskarutbildade. Vidare föreslås en reformering&lt;br&gt;av forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 051 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 133 miljoner kronor och för år 2000 till 29 402&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 påbörjas också en satsning på det industrihisto-&lt;br&gt;riska arvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingsåtgärder genomförs inom utgiftsområ-&lt;br&gt;det i enlighet med vad som angavs i den ekonomiska&lt;br&gt;vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;7 335 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;7 460 miljoner kronor och för år 2000 till 7 614&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 17: Kultur, medier,&lt;br&gt;trossamfund och fritid&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar kulturområdet, stöd till&lt;br&gt;folkbildning, ungdomsfrågor samt folkrörelse- och&lt;br&gt;idrottsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste målen på kulturområdet är värnan-&lt;br&gt;det av yttrandefriheten, allas delaktighet i kulturlivet,&lt;br&gt;kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvali-&lt;br&gt;tet, kulturens förutsättningar att vara en utmanande&lt;br&gt;och obunden kraft i samhället, bevarandet och bru-&lt;br&gt;kandet av kulturarvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1998&lt;br&gt;bl.a. insatser för att förbättra konstnärernas villkor,&lt;br&gt;stärka litteraturen och läsandet samt åtgärder för att&lt;br&gt;ge en bättre regional balans i kultursatningarna. Kul-&lt;br&gt;turens roll för den regionala utvecklingen och en&lt;br&gt;ekologiskt hållbar utveckling i samhället lyfts fram.&lt;br&gt;År 1998 blir ett kulturår för hela Sverige. Under år&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 18: Samhällsplanering,&lt;br&gt;bostadsförsörjning och byggande&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsvä-&lt;br&gt;sendet, geotekniska frågor, länsstyrelserna, de regio-&lt;br&gt;nala självstyrelseorganen, lantmäteriverksamhet&lt;br&gt;m.m. samt stöd till ekologisk omställning och ut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste målen är att trygga alla människors&lt;br&gt;behov av en god bostad till rimlig kostnad och en&lt;br&gt;trygg närmiljö samt att främja en ekologiskt hållbar&lt;br&gt;utveckling inom samhällsplanering och byggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1998 prioriteras omställningen&lt;br&gt;till ekologiskt hållbart byggande och boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att lagen (1993:737) om bo-&lt;br&gt;stadsbidrag tas in bland de lagar som räknas upp i&lt;br&gt;lagen (1987:813) om homosexuella sambor fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingsåtgärder inom utgiftsområdet fullföljs i&lt;br&gt;enlighet med vad som angavs i den ekonomiska vår-&lt;br&gt;propositionen. Därutöver kommer statens utgifter&lt;br&gt;för räntebidrag att minska snabbare än vad som be-&lt;br&gt;räknades i 1997 års budgetproposition bl.a. beroen-&lt;br&gt;de på en mer positiv ränteutveckling än förväntat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;22 826 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;20 427 miljoner kronor, och för år 2000 till 17 574&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 19: Regional utjämning och&lt;br&gt;utveckling&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av regio-&lt;br&gt;nalpolitiska företagsstöd och medel som länsstyrel-&lt;br&gt;serna förfogar över för regional projektverksamhet&lt;br&gt;samt en del av medfinansieringen av EG:s struktur-&lt;br&gt;fondsprogram. 1 utgiftsområdet ingår även utbetal-&lt;br&gt;ningar från EG:s regionalfond som delfinansierar&lt;br&gt;EG:s bidrag till strukturfondsprogrammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för verksamhetsområdet&lt;br&gt;är att underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt&lt;br&gt;prioriterade områden att utvecklas så att det bidrar&lt;br&gt;till att uppfylla målen för regionalpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i en regionalpolitisk proposi-&lt;br&gt;tion bl.a. närmare behandla de framtida förutsätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningarna samt mål och riktlinjer för regionalpoliti-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1998&lt;br&gt;genomförandet i hela landet av förslag som kommit&lt;br&gt;fram i arbetet med den nya tillväxtorienterade regio-&lt;br&gt;nala näringspolitiken. Den innebär bl.a. en ökad&lt;br&gt;samverkan mellan de olika statliga åtgärder som har&lt;br&gt;betydelse för näringslivets utveckling. Vidare skall&lt;br&gt;möjligheterna till att effektivisera genomförandet av&lt;br&gt;EG:s strukturfondsprogram undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till besparingsåtgärder som redovisa-&lt;br&gt;des i den ekonomiska vårpropositionen genomförs&lt;br&gt;och preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;3 605 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;3 585 miljoner kronor och för år 2000 till 3 284&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 20: Allmän miljö och&lt;br&gt;naturvård&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biologisk&lt;br&gt;mångfald och naturvård, vatten- och luftvård, av-&lt;br&gt;fallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd, miljö- och&lt;br&gt;kretsloppsforskning, kemikaliekontroll, strålskydd&lt;br&gt;och säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften samt&lt;br&gt;internationellt miljösamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste målen inom utgiftsområdet är att&lt;br&gt;skydda människors hälsa, bevara den biologiska&lt;br&gt;mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning&lt;br&gt;med naturresurser, samt att skydda natur- och kul-&lt;br&gt;turlandskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att under våren 1998 lägga fram&lt;br&gt;en samlad miljöpolitisk proposition inför 2000-talet&lt;br&gt;med förslag till bl.a. nya och omarbetade miljömål.&lt;br&gt;Under senhösten 1997 avser regeringen lämna en&lt;br&gt;proposition med förslag till miljöbalk till riksdagen.&lt;br&gt;Riktlinjer för regeringens fortsatta arbete med ekolo-&lt;br&gt;giskt hållbar utveckling redovisas för riksdagen i en&lt;br&gt;separat skrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1998&lt;br&gt;den biologiska mångfalden bl.a. genom att medel för&lt;br&gt;investeringar i mark för naturvård och vård av sådan&lt;br&gt;mark behålls oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnsäkerhets- och strålskyddsarbetet får ökade&lt;br&gt;resurser med anledning av att avvecklingen av kärn-&lt;br&gt;kraften påbörjas. I förhållande till den ekonomiska&lt;br&gt;vårpropositionen ökar utgiftsområdet med 23,5&lt;br&gt;miljoner kronor för att förstärka kärnsäkerhets- och&lt;br&gt;strålskyddsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;1 178 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;1 198 miljoner kronor och för år 2000 till 1 153&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 21: Energi&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar insatser för omställning&lt;br&gt;och utveckling av energisystemet samt insatser för&lt;br&gt;att främja utvecklingen av effektiva energimark-&lt;br&gt;nader och en god försörjningsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste målen inom utgiftsområdet är att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på kort och lång sikt trygga tillgången till el och&lt;br&gt;annan energi på med omvärlden konkurrenskraf-&lt;br&gt;tiga villkor för att främja en god ekonomisk och&lt;br&gt;social utveckling i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skapa villkor för en effektiv energianvändning&lt;br&gt;och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning&lt;br&gt;med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och&lt;br&gt;klimat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;underlätta omställningen till ett ekologiskt uthål-&lt;br&gt;ligt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1998 det&lt;br&gt;energipolitiska program som beslutats av riksdagen&lt;br&gt;(prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12 rskr. 1996/&lt;br&gt;97:272) för omställningen av det svenska energisys-&lt;br&gt;temet. Satsningen uppgår till totalt drygt 9 miljarder&lt;br&gt;kronor och löper fram t.o.m. år 2004. Programmet&lt;br&gt;omfattar åtgärder som syftar till att på ett kostnad-&lt;br&gt;seffektivt sätt minska användningen av el för upp-&lt;br&gt;värmning, utnyttja det befintliga elsystemet effektiva-&lt;br&gt;re och öka tillförseln av el och värme från förnybara&lt;br&gt;energikällor. Särskilda åtgärder vidtas för att ut-&lt;br&gt;veckla el- och värmeförsörjningen i Sydsverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipolitiska insatser på klimatområdet genom-&lt;br&gt;förs. En ny central energimyndighet inrättas den 1&lt;br&gt;januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingsåtgärder genomförs inom utgiftsområ-&lt;br&gt;det i enlighet med vad som angavs i den ekonomiska&lt;br&gt;vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;1 583 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;1 842 miljoner kronor och för år 2000 till 1 603&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 22: Kommunikationer&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar vägtrafik, järnvägstrafik,&lt;br&gt;sjöfart, luftfart, postbefordran, telekommunika-&lt;br&gt;tioner och övergripande informationsteknikfrågor.&lt;br&gt;I utgiftsområdet ingår också sektorsforskning och&lt;br&gt;miljöfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste målen för utgiftsområdet är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;medborgarna och näringslivet i hela landet skall&lt;br&gt;erbjudas en tillfredsställande, säker och miljövän-&lt;br&gt;lig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;enskilda och myndigheter i landets olika delar ska&lt;br&gt;ha tillgång till effektiva telekommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i landet skall finnas en rikstäckande postservice&lt;br&gt;som innebär att brev och paket kan förmedlas till&lt;br&gt;alla oavsett adressort, till enhetliga och rimliga&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1998 att&lt;br&gt;åtgärderna i infrastrukturen bör bidra till tillväxt och&lt;br&gt;sysselsättning i alla delar av landet, leda till förbätt-&lt;br&gt;rad transportkvalitet, öka infrastrukturens miljöan-&lt;br&gt;passning, minska störningarna från trafikbuller samt&lt;br&gt;utformas med utgångspunkt från högsta ambition&lt;br&gt;för trafiksäkerheten. Regeringen kommer att lämna&lt;br&gt;ett samlat förslag till riksdagen om den framtida tra-&lt;br&gt;fikpolitiken. Inriktningen är att åstadkomma ett&lt;br&gt;miljöanpassat transportsystem som främjar välfärd&lt;br&gt;och tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder genomförs och preciseras inom utgifts-&lt;br&gt;området i enlighet med vad som angavs i den eko-&lt;br&gt;nomiska vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;24 101 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;26 669 miljoner kronor och för år 2000 till 27 262&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utökning av antalet utbildningsplatser vid Sveri-&lt;br&gt;ges lantbruksuniversitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;13 726 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;13 792 miljoner kronor och för år 2000 till 13 861&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 23: Jord- och skogsbruk, fiske&lt;br&gt;med anslutande näringar&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar jordbruk och trädgårdsnä-&lt;br&gt;ring, fiske, rennäring, djurskydd och djurhälsovård,&lt;br&gt;livsmedelskontroll, viss utbildning och forskning&lt;br&gt;samt skogsnäring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste målen för utgiftsområdet är att till-&lt;br&gt;lämpa EU:s gemensamma jordbrukspolitik, att verka&lt;br&gt;för en reformering av denna i riktning mot en mer&lt;br&gt;marknadsorienterad och konsumentvänlig politik&lt;br&gt;som underlättar EU:s utvidgning, att stärka konsu-&lt;br&gt;mentperspektivet och verka för en rationell produk-&lt;br&gt;tion av säkra livsmedel med hög kvalitet, att värna&lt;br&gt;natur- och kulturmiljön och att utveckla livsme-&lt;br&gt;delsproduktionen för ökad sysselsättning, regional&lt;br&gt;balans och uthållig tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1998 föreslås att sammanlagt 13 726 mil-&lt;br&gt;joner kronor anslås för utgiftsområdet. Två tredje-&lt;br&gt;delar av utgifterna finansieras från EG-budgeten.&lt;br&gt;Merparten av EG-stödet, omkring 6 850 miljoner&lt;br&gt;kronor, avser obligatoriska åtgärder såsom arealer-&lt;br&gt;sättning, djurbidrag, intervention och exportbidrag.&lt;br&gt;Därtill kommer delfinansierade frivilliga stöd och er-&lt;br&gt;sättningar som förutsätter nationell medfinansiering.&lt;br&gt;Till dessa hör miljöersättningar, stöd till mindre gyn-&lt;br&gt;nade områden och strukturstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1998&lt;br&gt;bl.a:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utökat miljöprogram för jordbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ökade resurser till fiskevården&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 24: Näringsliv&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, teknologisk&lt;br&gt;infrastruktur, konkurrensfrågor, teknisk forskning&lt;br&gt;och utveckling, utrikeshandel, export- och investe-&lt;br&gt;ringsfrämjande, kooperativa frågor samt konsument-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste målen inom utgiftsområdet är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att bidra till att stärka näringslivets tillväxt och&lt;br&gt;internationella konkurrenskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att konsumenterna skall ha en stark ställning på&lt;br&gt;marknaden och att deras intressen tillgodoses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling ge-&lt;br&gt;nom att utveckla sådana konsumtions- och pro-&lt;br&gt;duktionsmönster som minskar påfrestningarna på&lt;br&gt;miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1998:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;insatser för att stimulera nyetablering av företag&lt;br&gt;samt expansion av främst små och medelstora fö-&lt;br&gt;retag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fortsatta åtgärder för att utveckla turistnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fortsatta insatser för att främja främst små och&lt;br&gt;medelstora företags export&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att konkretisera miljömålet inom konsumentpoli-&lt;br&gt;tiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att stärka konsumenternas ställning som mark-&lt;br&gt;nadsaktörer i Sverige och i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingsåtgärder genomförs inom utgiftsområdet i&lt;br&gt;enlighet med vad som angavs i den ekonomiska vår-&lt;br&gt;propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;2 698 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;br&gt;2 590 miljoner kronor och för år 2000 till 2 572&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 25: Allmänna bidrag till&lt;br&gt;kommuner&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar merparten av statens bidrag&lt;br&gt;till kommuner och landsting. Bidragen syftar till att&lt;br&gt;så långt det är möjligt skapa goda och likvärdiga&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar för kommunerna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingen att uppnå de nationella målen inom olika&lt;br&gt;verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra sysselsättningsutvecklingen i&lt;br&gt;kommunsektorn och värna skola, vård och omsorg&lt;br&gt;föreslog regeringen i 1997 års ekonomiska vårpropo-&lt;br&gt;sition att utgiftsområdet skulle tillföras 4 000 miljo-&lt;br&gt;ner kronor för år 1997 och aviserade ytterligare&lt;br&gt;4 000 miljoner kronor från och med år 1998. För år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 föreslår regeringen i denna proposition att 100&lt;br&gt;miljoner kronor av dessa engångsvis tillförs utgifts-&lt;br&gt;område 8 Invandrare och flyktingar under anslaget&lt;br&gt;B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att det finns samhällseko-&lt;br&gt;nomiska förutsättningar att därutöver öka tillskottet&lt;br&gt;till kommunerna och landstingen efter år 1998. År&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999 ökas tillskottet med 4 000 miljoner kronor och&lt;br&gt;med ytterligare 4 000 miljoner kronor år 2000. Till-&lt;br&gt;skottet uppgår därmed till 12 000 miljoner kronor år&lt;br&gt;1999 och 16 000 miljoner kronor år 2000. Rege-&lt;br&gt;ringen återkommer i nästa års ekonomiska vårpro-&lt;br&gt;position när det gäller hur de ökade tillskotten för&lt;br&gt;åren 1999 och 2000 bör tillföras kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uttalade hösten 1996 att den är be-&lt;br&gt;redd att utfärda ett s.k. återbetalningsskydd på upp&lt;br&gt;till 2 600 miljoner kronor, med anledning av rege-&lt;br&gt;ringens beslut att räkna upp de preliminära skattein-&lt;br&gt;komsterna för år 1997. I denna proposition avsätts&lt;br&gt;2 600 miljoner för att år 1999 finansiera detta skydd,&lt;br&gt;dvs. ytterligare 300 miljoner kronor jämfört med be-&lt;br&gt;räkningen i den ekonomiska vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver påverkas nivån på utgiftsområdet av&lt;br&gt;regleringar av statliga åtgärder som har kommunal-&lt;br&gt;ekonomiska effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;93 049 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 288 miljoner kronor och för år 2000 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101 848 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer ingående redovisning av statsskuldsrän-&lt;br&gt;toma lämnas i volym 2, under utgiftsområde 26&lt;br&gt;Statsskuldsräntor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;br&gt;109 125 miljoner kronor och beräknas för år 1999&lt;br&gt;till 98 235 miljoner kronor och för år 2000 till&lt;br&gt;93 410 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 27: Avgiften till Europeiska&lt;br&gt;Gemenskapen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till EU-budgeten&lt;br&gt;i enlighet med Europeiska unionens fördrag. Utgif-&lt;br&gt;terna för år 1998 beräknas enligt kommissionens&lt;br&gt;budgetförslag. Avgiften kan under året förändras till&lt;br&gt;följd av faktisk uppbörd avseende tullar och import-&lt;br&gt;avgifter, utfallet av EU-budgeten tidigare år, tilläggs-&lt;br&gt;budgetar på gemenskapsnivå, valutakurs samt andra&lt;br&gt;korrigeringar av avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av delar av avgiften enligt den s.k.&lt;br&gt;infasningsöverenskommelsen budgeteras under in-&lt;br&gt;komsttitel 7111 Återbetalning avseende avgiften till&lt;br&gt;gemenskapsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet beräknas för år 1998 till 19 645&lt;br&gt;miljoner kronor. Avgiften har reviderats i förhållande&lt;br&gt;till de beräkningar som presenterades i den ekono-&lt;br&gt;miska vårpropositionen. Förändringarna föranleds&lt;br&gt;till större delen av justering av antagandena för ut-&lt;br&gt;vecklingen av tullar och importavgifter, men även av&lt;br&gt;justering av antagandena för utveckling av mervär-&lt;br&gt;desskattebas och bruttonationalinkomst samt med&lt;br&gt;hänsyn till Europeiska kommissionens budgetförslag&lt;br&gt;för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1998 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 645 miljoner kronor och beräknas för år 1999 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 320 miljoner kronor och för år 2000 20 982&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m.&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntorna på&lt;br&gt;statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riksgälds-&lt;br&gt;kontorets provisionskostnader i samband med upp-&lt;br&gt;låning och skuldförvaltning. Även beräkningsposten&lt;br&gt;minskning av anslagsbehållningar tillhör utgiftsom-&lt;br&gt;rådet men dessa utgifter redovisas separat. Utgifts-&lt;br&gt;området statsskuldsräntor m.m. ingår inte i utgifts-&lt;br&gt;taket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för statsskuldsräntan bestäms av ett an-&lt;br&gt;tal faktorer så som:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Storleken på statsskulden vid periodens början&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Lånebehovets utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Riksgäldskontorets upplåningsteknik&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Socialförsäkringssektorn vid sidan av&lt;br&gt;statsbudgeten&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av statsbudgeten finns den allmänna&lt;br&gt;tilläggspensionen (ATP), delpensionen samt arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av lagen (1996:1059) om stats-&lt;br&gt;budgeten aviserades i 1997 års ekonomiska vårpro-&lt;br&gt;position en översyn av nuvarande fonder inom re-&lt;br&gt;spektive departementsområde. Regeringen gör&lt;br&gt;bedömningen att principerna om bruttoredovisning i&lt;br&gt;lagen om statsbudgeten även skall gälla för de delar&lt;br&gt;av socialförsäkringssektorn som ligger vid sidan av&lt;br&gt;statsbudgeten. Denna bedömning görs med förbehåll&lt;br&gt;för eventuella juridisk-tekniska komplikationer. Det-&lt;br&gt;ta kan föranleda regeringen att göra en ny bedöm-&lt;br&gt;ning. Regeringen bereder nu frågan om hur princi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;perna om bruttoredovisning skali tillämpas på de&lt;br&gt;delar av socialförsäkringssektorn som ligger vid sidan&lt;br&gt;av statsbudgeten. Regeringen avser att återkomma&lt;br&gt;och redovisa sina bedömningar och förslag i dessa&lt;br&gt;frågor i den aviserade propositionen om socialförsäk-&lt;br&gt;ringsadministration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för socialförsäkringssektorn vid sidan av&lt;br&gt;statsbudgeten föreslås för år 1998 till 132 744 miljo-&lt;br&gt;ner kronor och beräknas för år 1999 till 137 928&lt;br&gt;miljoner kronor och för år 2000 till 144 351 miljo-&lt;br&gt;ner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Lån för myndigheters investe-&lt;br&gt;ringar i anläggningstillgångar&lt;br&gt;och myndigheters krediter i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får för budgetåret 1998 besluta om lån i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret för myndigheters investeringar i&lt;br&gt;anläggningstillgångar intill ett sammanlagt belopp av&lt;br&gt;15 700 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får regeringen för budgetåret 1998 besluta&lt;br&gt;om krediter för myndigheters räntekonton i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret intill ett sammanlagt belopp av 13 400&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall&lt;br&gt;riksdagen årligen fastställa en total låneram i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret för myndigheters investeringar i an-&lt;br&gt;läggningstillgångar som används i statens verksamhet&lt;br&gt;(20 §). Vidare skall riksdagen årligen fastställa en to-&lt;br&gt;tal kreditram i Riksgäldskontoret för myndigheternas&lt;br&gt;finansiering av behov av rörelsekapital (21 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lånebemyndigandet för budgetåret 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande tabell redovisas för varje utgiftsområde&lt;br&gt;dels upptagna lån per den 30 juni 1997, dels lånera-&lt;br&gt;mar som regeringen tilldelat myndigheterna för inne-&lt;br&gt;varande budgetår samt beräknat sammanlagt behov&lt;br&gt;av låneramar för budgetåret 1998. Låneramsbelop-&lt;br&gt;pen avser den totala skuld som regeringen via myn-&lt;br&gt;digheterna högst får ha i Riksgäldskontoret under det&lt;br&gt;aktuella budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.11 LÅNEBEMYNDIGANDET FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPTAGNA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LÄN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLDELADE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LÅNERAMAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LÅNE-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RAMAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U01 Rikets styrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;410,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U02 Samhällsekonomi och&lt;br&gt;finansförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U03 Skatteförvaltning och&lt;br&gt;uppbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;605,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;865,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;865,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U04 Rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 650,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 640,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 651,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U05 Utrikesförvaltning&lt;br&gt;och intern samverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U06 Totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 444,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 218,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 713,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U07 Internationellt bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U08 Invandrare och flykt&lt;br&gt;ingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U09 Hälsovård, sjukvård&lt;br&gt;och social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U010 Ekon, trygghet vid&lt;br&gt;sjukdom och handikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;484,0,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 086,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 086,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U014 Arbetsmarknad och&lt;br&gt;arbetsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;359,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;726,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;724,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U016 UtbiIdning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;universitetsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 372,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 870,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 348,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U017 Kultur, medier,&lt;br&gt;trossamfund och fritid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;323,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;337,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U018 Samhäl Isplanering,&lt;br&gt;bostadsförsörjning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;253,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;376,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;334,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U019 Regional utjämning&lt;br&gt;och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U020 Allmän miljö- och&lt;br&gt;naturvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U021 Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U022 Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U023 Jord- och skogsbruk&lt;br&gt;fiske med anslut-&lt;br&gt;ande näringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;454,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;687,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;639,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U024 Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;217,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till regeringens disposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;467,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 489,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förklaring till förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar för budgetåret 1998 det samla-&lt;br&gt;de lånebeloppet till 15 700 miljoner kronor. Av be-&lt;br&gt;loppet beräknas 467,4 miljoner kronor ställas till re-&lt;br&gt;geringens disposition för att möta oförutsedda&lt;br&gt;behov. Ökningen av låneramen kan främst härledas&lt;br&gt;till utgiftsområde 16 och kan förklaras av de stora&lt;br&gt;satsningar som regeringen gör inom området. Även&lt;br&gt;inom utgiftsområde 6 föreligger en relativt stor ök-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riksdagen tidigare påpekat (1996/97:FiUl),&lt;br&gt;föreligger fortfarande en relativt stor skillnad mellan&lt;br&gt;begärd låneram och faktiskt utnyttjad låneram. Re-&lt;br&gt;geringen kan konstatera att så är fallet även i år. Re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geringen kommer att göra en översyn av beräk-&lt;br&gt;ningsmetoderna för låneramarna för myndigheternas&lt;br&gt;investeringar i anläggningstillgångar för att därige-&lt;br&gt;nom få ett bättre underlag för bedömning av den to-&lt;br&gt;tala låneramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande för total kreditram 1998&lt;br&gt;Myndigheterna placerar tillfällig öveskottslikviditet&lt;br&gt;och finansierar tillfälliga likviditetsunderskott i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret. Myndigheterna har för detta ändamål&lt;br&gt;ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret. Nor-&lt;br&gt;malt uppgår räntekontokrediten till 10% av myn-&lt;br&gt;digheternas omslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande tabell redovisas för varje utgiftsområde&lt;br&gt;beräknat sammanlagt kreditbehov för budgetåret&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala beräknade kreditbehovet ökar något.&lt;br&gt;Utnyttjandet av krediterna är dock sällan så stort&lt;br&gt;som beräkningarna påvisar. En översyn kommer där-&lt;br&gt;för även att göras av beräkningsmetoden för fast-&lt;br&gt;ställande av räntekontokrediten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.12 KREDITBEHOV FÖR BUDGETÅRET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KREDITRAM 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KREDITBEHOV 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U01 Rikets styrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;291,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;296,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U02 Samhällsekonomi och&lt;br&gt;finansförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1103 Skatteförvaltning och&lt;br&gt;uppbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;701,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;685,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U04 Rättsväsende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 792,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 826,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U05 Utrikesförvaltning&lt;br&gt;och intern samverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U06 Totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 122,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 354,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U07 Internationellt&lt;br&gt;bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U08 Invandrare och&lt;br&gt;flyktingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U09 Hälsovård, sjukvård&lt;br&gt;och social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U010 Ekon, trygghet vid&lt;br&gt;sjukdom och&lt;br&gt;handikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U014 Arbetsmarknad och&lt;br&gt;arbetsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;469,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;468,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U016 Utbildning och uni&lt;br&gt;versitetsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;753,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;855,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U017 Kultur, medier och&lt;br&gt;trossamfund och&lt;br&gt;fritid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U018 Samhällsplanering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsförsörjning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;234,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U019 Regional utjämning&lt;br&gt;och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U020 Allmnän miljö- och&lt;br&gt;naturvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U021 Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U022 Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 157,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 196,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U023 Jord- och skogs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bruk, fiske med anslu-&lt;br&gt;tande näringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;299,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;252,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U024 Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till regeringens disposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av övrig utlåning och krediter&lt;br&gt;Nedan presenteras en översikt av övrig utlåning och&lt;br&gt;krediter som riksdagen har beslutat. Syftet är att ge&lt;br&gt;en så komplett bild som möjligt av myndigheternas&lt;br&gt;finansiering i Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.13 ÖVRIG UTLÅNING OCH KREDITER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TOTAL RAM&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTLÅNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STÄLLNING 1997-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Långfristiga lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsverket, inv. i mark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens Fastighetsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens Järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bankstödsområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga bolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringslån till&lt;br&gt;myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Kortfristiga krediter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centrala Studiestödsnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 939&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FMV utstående förskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;finansiering rörelse&lt;br&gt;kap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportkreditnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Obegränsad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönegarantifonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RGK garantiverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Obegränsad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BKN garantiverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Obegränsad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntekonton med kredit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt räntekonto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RSV (Kommunernas skatte-&lt;br&gt;utjämninskonto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Obegränsad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Någon summering av den totala låne- och kredit-&lt;br&gt;möjligheten i Riksgäldskontoret är ej meningsfull då&lt;br&gt;vissa av krediterna är obegränsade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.7 Redovisning av beställnings-&lt;br&gt;bemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hanteringen av beställningsbemyndiganden och and-&lt;br&gt;ra utfästelser som medför utgifter efter år 1998 har&lt;br&gt;förbättrats och getts en mer enhetlig form. Behovet&lt;br&gt;av bemyndiganden redovisas under egen rubrik i an-&lt;br&gt;slags- och myndighetsavsnitten. Nedan görs en sam-&lt;br&gt;manfattning per utgiftsområde av åtaganden och ut-&lt;br&gt;fästelser som kräver bemyndiganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverkets och Svenska kraftnäts låneram för år&lt;br&gt;1998 anger verkens låneram både för upplåning på&lt;br&gt;marknaden och i Riksgäldskontoret. Vad gäller de&lt;br&gt;statliga bolagens upplåning i Riksgäldskontoret be-&lt;br&gt;räknas den totala ramen för år 1998 inte utnyttjas.&lt;br&gt;CSN har en total fodran på studielånstagare uppgå-&lt;br&gt;ende till 96 100 miljoner kronor (dec.-96). Skillnaden&lt;br&gt;mellan detta belopp och CSN:s upplåning i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret beror på att utlåningen till studi-&lt;br&gt;elånstagare före år 1989 anslagsfinansierades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställningen per den 30 juni 1997 vad gäller de&lt;br&gt;kortfristiga krediterna kan i vissa fall vara missvisan-&lt;br&gt;de då rörelserna under året kan vara stora. Ett exem-&lt;br&gt;pel är det särskilda räntekonto som Jordbruksverket&lt;br&gt;har för förskottering av EU-medel. Vissa utbetal-&lt;br&gt;ningar uppgår till flera miljarder kronor att jämföra&lt;br&gt;med ställningen den 30 juni på 98 miljoner kronor.&lt;br&gt;Det bör även observeras att det belopp som anges för&lt;br&gt;räntekonton med kredit ej är ett nettobelopp, dvs.&lt;br&gt;inlåning minus utlåning. Beloppet anger den kredit&lt;br&gt;som utnyttjas. Flertalet myndigheter ligger dock med&lt;br&gt;inlåning på räntekontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.14 SAMMANFATTANDE REDOVISNING&lt;br&gt;AV BESTÄLLNINGSBEMYNDIGANDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSOMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTNYTTJAT&lt;br&gt;OCH PRO-&lt;br&gt;GNOSTICERAT&lt;br&gt;T.O.M. 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BEGÄRT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖR 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTAL BE-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MYNDI-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GANDERAM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 Totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 Internationellt&lt;br&gt;bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 Hälsovård, sjukvård&lt;br&gt;och social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 Arbetsmarknad och&lt;br&gt;arbetsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 Utbildning och&lt;br&gt;universitets forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 Kultur, medier, tros-&lt;br&gt;samfund och fritid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 Samhällsplanering,&lt;br&gt;bostadsförsörjning&lt;br&gt;och byggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 Allmän miljö- och&lt;br&gt;naturvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 968&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. I beloppet ingår både tidigare medgivna och nya bemyndiganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga siffror i tabellen avser beställningar och&lt;br&gt;andra utfästelser som medför utgifter efter år 1998,&lt;br&gt;dvs. de får anslagspåverkan från och med år 1999.&lt;br&gt;Kolumn 2 avser lagda och prognosticerade beställ-&lt;br&gt;ningar t.o.m år 1997, kolumn 3 avser nya beställ-&lt;br&gt;ningar som skall göras under år 1998 och kolumn 4&lt;br&gt;avser den totala bemyndiganderam som krävs för att&lt;br&gt;täcka summan av redan lagda och nya beställningar&lt;br&gt;som medför utgifter efter år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställningen visar att det framtida behovet&lt;br&gt;av anslag för att täcka gjorda beställningar och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfästelser t.o.m. år 1997 uppgår till 65,1 miljarder&lt;br&gt;kronor medan behovet för att täcka nya beställning-&lt;br&gt;ar och andra utfästelser under år 1998 uppgår till&lt;br&gt;36,2 miljarder kronor. Det totala behovet av anslag&lt;br&gt;för att infria gjorda åtaganden som förfaller fr.o.m.&lt;br&gt;år 1999 uppgår därmed till 101,3 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställningar av försvarsmateriel och annan ut-&lt;br&gt;rustning till Försvarsmakten utgör den helt domine-&lt;br&gt;rande posten på utgiftsområde 6 och detta utgiftsom-&lt;br&gt;råde svarar för 86 procent av det totala åtagandet. På&lt;br&gt;utgiftsområde 16 utgörs åtagandet av beställningar&lt;br&gt;knutna till flera forskningsrådsanslag. På utgiftsom-&lt;br&gt;råde 18 utgör två miljarder åtaganden avseende lo-&lt;br&gt;kala investeringsprogram för hållbar utveckling. På&lt;br&gt;utgiftsområde 21 handlar det huvudsakligen om ut-&lt;br&gt;fästelser om bidrag för minskad elanvändning, inves-&lt;br&gt;teringar och ny energiteknik. Åtagandet på utgifts-&lt;br&gt;område 24 avser stöd till teknisk forskning och&lt;br&gt;utveckling samt stöd till rymdverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellen inrymmer bemyndiganden som begärs i&lt;br&gt;budgetpropositionen och som är beloppsbestämda.&lt;br&gt;Även i tidigare propositioner begärda beloppsbe-&lt;br&gt;stämda bemyndiganden finns med. Därutöver begär&lt;br&gt;regeringen bemyndiganden på ett par utgiftsområden&lt;br&gt;där belopp ej kan anges. Detta gäller utgiftsområde&lt;br&gt;7 avseende utfästelser och åtaganden i det internatio-&lt;br&gt;nella utvecklingssamarbetet samt utgiftsområde 27&lt;br&gt;avseende åtaganden som följer av EU-budgeten för år&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa brister finns i redovisningen av beställnings-&lt;br&gt;bemyndiganden. Främst gäller det redovisning av hit-&lt;br&gt;tills lagda beställningar och andra utfästelser där&lt;br&gt;uppgifter saknas på några områden. I vissa fall in-&lt;br&gt;kluderas dessa belopp i kolumn 3 som avser nya be-&lt;br&gt;ställningar som skall göras under år 1998. Dessa&lt;br&gt;brister avses åtgärdas inför kommande redovis-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.8 Budgeteffekter av förändrade&lt;br&gt;skatteregler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den inkomstberäkning som redovisas i avsnitt 4.4.2&lt;br&gt;baseras förutom på bedömningar av den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen m.m. även på de förändringar i skatte-&lt;br&gt;och avgiftsregler som presenteras i denna proposi-&lt;br&gt;tion. Utöver dessa förslag lämnar regeringen i anslut-&lt;br&gt;ning till budgetpropositionen särskilda propositioner,&lt;br&gt;som har inverkan på statsbudgeten för år 1998. I&lt;br&gt;detta avsnitt ges en separat redovisning av de olika&lt;br&gt;förslagens budgeteffekter. En mer utförlig beskriv-&lt;br&gt;ning lämnas i avsnitt 8.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeteffekterna för åren 1998-2000 redovisas i&lt;br&gt;tabell 4.15. Först anges den periodiserade bruttoef-&lt;br&gt;fekten (räknat på helår) som beskriver den statiskt&lt;br&gt;beräknade effekten av åtgärden. För exempelvis en&lt;br&gt;förändring av arbetsgivaravgifterna utgörs brutto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effekten av avgiftsförändringen beräknad på en oför-&lt;br&gt;ändrad lönesumma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter redovisas i tabellen kalenderårseffekterna&lt;br&gt;för statsbudgeten och för den offentliga sektorn i&lt;br&gt;kassamässiga termer. Detta innebär att olika slag av&lt;br&gt;uppbördsförskjutningar i skatte- och avgiftsuttaget&lt;br&gt;har beaktats. Därigenom kan effekten för ett enskilt&lt;br&gt;år inkludera flöden av skatter och avgifter som avser&lt;br&gt;inkomster från ett tidigare år. Vid bedömningen har&lt;br&gt;hänsyn också tagits till olika slag av indirekta effekter&lt;br&gt;på andra skattebaser och på offentliga utgifter. Ex-&lt;br&gt;empelvis ger en förändring av arbetsgivaravgifterna&lt;br&gt;effekter på löner, vinster och priser och därigenom&lt;br&gt;påverkas underlaget för inkomstskatter och socialav-&lt;br&gt;gifter. De senare effekterna uppkommer med viss&lt;br&gt;tidsfördröjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid redovisningen av effekterna på statsbudgeten&lt;br&gt;bör i princip nettoeffekten fördelas på berörda in-&lt;br&gt;komst- och utgiftstitlar med hänsynstagande till de&lt;br&gt;indirekta effekterna. De indirekta effekterna är dock&lt;br&gt;i normalfallet förhållandevis små. Som en förenkling&lt;br&gt;har därför i denna redovisning hela effekten hänförts&lt;br&gt;till den inkomsttitel regelförändringen primärt avser.&lt;br&gt;För den detaljerade redovisningen ger detta en viss&lt;br&gt;misstämning men effekterna på statsbudgetens saldo&lt;br&gt;blir korrekta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en del förslag gäller att effekterna för stats-&lt;br&gt;budgeten avviker från de för den konsoliderade of-&lt;br&gt;fentliga sektorn. Avvikelserna beror på indirekta ef-&lt;br&gt;fekter på sådana skatter och avgifter som tillfaller&lt;br&gt;kommunerna och/eller socialförsäkringssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen redovisas också varaktiga effekter för of-&lt;br&gt;fentliga sektorn av de olika förslagen. Avvikelser&lt;br&gt;mellan varaktiga effekter och olika årseffekter beror&lt;br&gt;bl.a. på fördröjd övervältring av vissa skatter på and-&lt;br&gt;ra skattebaser. I vissa fall sker övervältringen förhål-&lt;br&gt;landevis snabbt, medan den i andra fall förutsätts ske&lt;br&gt;med en betydande tidsfördröjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med undantag för justeringarna av förmögenhets-&lt;br&gt;skatten avses de olika förslagen gälla fr.o.m. in-&lt;br&gt;komståret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag i budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till en förändrad struktur på socialavgifter-&lt;br&gt;na innebär i princip en budgetneutral omläggning av&lt;br&gt;de allmänna egenavgifterna och socialavgifterna.&lt;br&gt;Som en konsekvens av de olika avgiftsförändringarna&lt;br&gt;görs emellertid en uppjustering av den särskilda lö-&lt;br&gt;neskatten på förvärvsinkomster och på pensions-&lt;br&gt;kostnader, liksom av de särskilda löneskatterna på&lt;br&gt;grupplivförsäkringar m.m. Detta beräknas ge en var-&lt;br&gt;aktig budgetförstärkning på 0,20 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till att sjuklöneperioden för arbetsgi-&lt;br&gt;vare begränsas höjs arbetsgivaravgifterna med 0,11&lt;br&gt;procentenheter från den 1 januari 1998 och med yt-&lt;br&gt;terligare 0,03 procentenheter från den I januari&lt;br&gt;1999. Den varaktiga budgetförstärkningen beräknas&lt;br&gt;till 0,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999. Den varaktiga budgetförstärkningen beräknas&lt;br&gt;till 0,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om höjning av det s.k. reseavdraget från&lt;br&gt;13 till 15 kronor beräknas ge en försvagning av de&lt;br&gt;offentliga finanserna på 0,5 miljarder kronor. Höj-&lt;br&gt;ningen av avdragsbegränsningen för resekostnader&lt;br&gt;från 6000 kronor till 7000 kronor beräknas ge en&lt;br&gt;förstärkning av de offentliga finanserna på 0,33&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika justeringarna i förmögenhetsskatten be-&lt;br&gt;räknas sammantaget ge en budgetförstärkning på&lt;br&gt;0,17 miljarder kronor. Därav är ca en miljard kronor&lt;br&gt;hänförligt till en regeländring som innebär att inne-&lt;br&gt;hav av aktier som var registrerade på den s.k. A-&lt;br&gt;listan den 29 maj 1997 även fortsättningsvis är skat-&lt;br&gt;tepliktiga. Utvidgningen av det s.k. huvuddelägarbe-&lt;br&gt;greppet medför en budgetförsvagning på 0,4 miljar-&lt;br&gt;der kronor och reduktionen av den skattepliktiga&lt;br&gt;andelen från 100 till 80 procent ger en budgetför-&lt;br&gt;svagning på 0,42 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en tidsmässig förlängning av det s.k.&lt;br&gt;ROT-avdraget beräknas ge en bruttobudgetförsvag-&lt;br&gt;ning för inkomståret 1999 på 1,0 miljarder kronor.&lt;br&gt;En resterande budgetförsvagning om 0,5 miljarder&lt;br&gt;kronor uppkommer inkomståret 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag i andra propositioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till budgetpropostionen avser regeringen&lt;br&gt;att lämna en särskild proposition som beräknas på-&lt;br&gt;verka inkomsterna för 1998. &amp;nbsp;1 proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:12 Vägavgift för vissa tunga fordon kom-&lt;br&gt;mer att lämnas förslag om införande av vägavgifter&lt;br&gt;och nedsättning av fordonskatten för vissa tunga&lt;br&gt;fordon. Nedsättningen av fordonskatten beräknas ge&lt;br&gt;en varaktig budgetförsvagning på 0,45 miljarder&lt;br&gt;kronor. Införandet av vägavgift beräknas ge en bud-&lt;br&gt;getförstärkning på 0,50 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.15 BUDGETEFFEKTER AV ÄTGÄRDER PÄ SKATTE- OCH AVGIFTSOMRÅDET&lt;br&gt;Brutto- och varaktiga nettoeffekter samt kassamässiga effekter för staten&lt;br&gt;och offentliga sektorn&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;INKOMSTTITEL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;BRUTTO-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EFFEKT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;STATEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;OFFENTLIG SEKTOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;VARAKTIG&lt;br&gt;NETTOEFFEKT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="10"&gt;
&lt;p&gt;A. Förslag i budgetpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjd särskild löneskatt m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1291,1123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjda arbetsgivaravgifter m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjt reseavdrag från 13 till 15 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjd avdragsgräns till 7000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justeringar i förmögenhetsskatten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav utvidgad skatteplikt A-aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav utvidgat huvuddelägarbegrepp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav sänkt värdering aktier till 80 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■0.42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förlängt ROT-avdrag till 981231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1111. 112?&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="10"&gt;
&lt;p&gt;B. Förslag i annan proposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägavgifter (prop. 1997/98:12)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav fordonsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■0,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav vägavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Förslaget berör inkomsttitlarna 1211, 1221, 1251, 1253, 1261, 1262 och 1281.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Skattereduktionsbeloppet påverkar dessa titlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.9 Bemyndigande för ramanslag&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att under budgetåret 1998&lt;br&gt;besluta att ett ramanslag som inte avser förvaltnings-&lt;br&gt;ändamål får överskridas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget&lt;br&gt;inte hinner inväntas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överskridandet ryms inom det fastställda ut-&lt;br&gt;giftstaket för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om stats-&lt;br&gt;budgeten får regeringen med riksdagens bemyndi-&lt;br&gt;gande besluta att ett ramanslag får överskridas, om&lt;br&gt;detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka sär-&lt;br&gt;skilda utgifter som inte var kända då anslaget anvi-&lt;br&gt;sades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål&lt;br&gt;med anslaget skall uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av regeringen att överskrida ett raman-&lt;br&gt;slag enligt 6 § andra stycket förutsätter således även&lt;br&gt;ett särskilt bemyndigande av riksdagen. Ett sådant&lt;br&gt;bemyndigande begärs för ett budgetår i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör oundvikliga ut-&lt;br&gt;giftsökningar i förhållande till anvisat anslag i de fles-&lt;br&gt;ta fall kunna rymmas inom den högsta tillåtna an-&lt;br&gt;slagskrediten på 10 procent som regleras i 6 § första&lt;br&gt;stycket budgetlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ramanslag som används för förvalt-&lt;br&gt;ningsändamål är det nästan aldrig aktuellt att över-&lt;br&gt;skrida ramanslag mer än vad som ryms inom den&lt;br&gt;tillåtna högsta anslagskrediten. Något särskilt be-&lt;br&gt;myndigande att besluta om överskridande av ett ra-&lt;br&gt;manslag som anvisats för förvaltningsändamål behö-&lt;br&gt;ver regeringen därför inte inhämta. Vid behov&lt;br&gt;kommer ytterligare medel att begäras på tilläggsbud-&lt;br&gt;get. I avvaktan på riksdagsbeslut om ytterligare me-&lt;br&gt;del kan likviditetsbehovet undantagsvis behöva kla-&lt;br&gt;ras genom att regeringen tillfälligt utökar&lt;br&gt;myndighetens kredit på räntekontot inom ramen för&lt;br&gt;den av riksdagen beslutade samlade kreditramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det däremot gäller ramanslag som anvisats&lt;br&gt;för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU-&lt;br&gt;relaterade utgifter och infriande av garantier samt&lt;br&gt;oförutsedda utgifter kan så stora förändringar inträf-&lt;br&gt;fa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna&lt;br&gt;anslagskrediten. Förändringarna kan dessutom in-&lt;br&gt;träffa snabbt och betalningarna kan behöva göras&lt;br&gt;utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anslag av detta slag avser regeringen i&lt;br&gt;första hand att återkomma till riksdagen med förslag&lt;br&gt;om anslag på tilläggsbudget. Om emellertid ett&lt;br&gt;tilläggsanslag inte hinner anvisas bör regeringen be-&lt;br&gt;myndigas besluta om överskridande när de övriga&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 6 § andra stycket bud-&lt;br&gt;getlagen är uppfyllda. Överskridandet får dock inte&lt;br&gt;vara större än att det ryms inom det fastställda ut-&lt;br&gt;giftstaket för staten. Enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;kommer det endast undantagsvis att bli nödvändigt&lt;br&gt;att utnyttja denna möjlighet till överskridande. Under&lt;br&gt;budgetåret 1997 har regeringen hittills behövt ut-&lt;br&gt;nyttja motsvarande bemyndigande endast vid ett till-&lt;br&gt;fälle. Detta avsåg det regelstyrda anslaget F7. Diverse&lt;br&gt;kostnader för rättsväsendet under utgiftsområde 4&lt;br&gt;Rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till anslaget Al. Räntor på statsskul-&lt;br&gt;den under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.&lt;br&gt;återkommer regeringen på annan plats i denna pro-&lt;br&gt;position med förslag till den befogenhet som behövs&lt;br&gt;för att vid behov kunna överskrida detta anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redovisning av hur bemyndigandet att över-&lt;br&gt;skrida ramanslag har utnyttjats samt hur detta har&lt;br&gt;finansierats avses ingå i de utfallsredovisningar som&lt;br&gt;regeringen framöver skall lämna riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. /&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Appendix till avsnitt 4&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;A:1 Periodiserade och kassamässiga&lt;br&gt;skatter 1996-1998.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen av inkomsterna på statsbudgeten är&lt;br&gt;kassamässig. Detta innebär att det är de under bud-&lt;br&gt;getåret inbetalda skatterna och avgifterna som redo-&lt;br&gt;visas. Nivån på dessa skatter skiljer sig från de skatter&lt;br&gt;som debiteras eller avser ett visst inkomstår, periodi-&lt;br&gt;serade skatter. För vissa skatter är dessa skillnader&lt;br&gt;stora medan de är små för andra. Arbetsgivaravgifter,&lt;br&gt;mervärdesskatt och punktskatter är exempel på skat-&lt;br&gt;ter för vilka avvikelserna är små. För dessa skatter&lt;br&gt;förklaras skillnaden till största delen av att uppbör-&lt;br&gt;den sker med en månads eftersläpning. De arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter som redovisas för budgetåret 1998 avser&lt;br&gt;således avgifter på löner som betalats från december&lt;br&gt;1997 till och med november 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskatterna för fysiska och juridiska perso-&lt;br&gt;ner är exempel på skatter där avvikelserna mellan de&lt;br&gt;kassamässiga och periodiserade skatterna ofta är sto-&lt;br&gt;ra. Detta förklaras främst av det samordnade upp-&lt;br&gt;bördssystemet, som innebär att uppbörden av de pre-&lt;br&gt;liminära skatterna avser att täcka ett flertal olika&lt;br&gt;skatter såsom kommunal och statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;allmänna egenavgifter, fastighetsskatt, förmögenhets-&lt;br&gt;skatt m.fl. andra skatter. Inkomstskattetitlarna är&lt;br&gt;därför mer att likna vid ett uppsamlingskonto med&lt;br&gt;både in- och utbetalningar. Exempel på utbetalningar&lt;br&gt;är utbetalning av kommunalskatter, överskjutande&lt;br&gt;skatt samt s.k. omföringar. Omföringar innebär att&lt;br&gt;de skatter som egentligen skall redovisas under en&lt;br&gt;annan inkomsttitel, men som ingår i den samordnade&lt;br&gt;uppbörden, omförs till sin rätta titel. Skattebeloppet&lt;br&gt;fastställs i samband med taxeringen och omföringen&lt;br&gt;sker med två års eftersläpning. Kommunalskatt och&lt;br&gt;allmänna egenavgifter omförs dock med preliminära&lt;br&gt;belopp löpande under året samt med en slutavräk-&lt;br&gt;ning två år senare. Inbetalningarna till inkomsttiteln&lt;br&gt;utgörs av preliminärskatt, kvarskatt och fyllnadsinbe-&lt;br&gt;talningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktionen av titlarna fysiska och juridiska&lt;br&gt;personers inkomstskatt medför ibland stora sväng-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar i nettot på titeln. Effekterna av 1996 års all-&lt;br&gt;männa fastighetstaxering samt höjningen av fastig-&lt;br&gt;hetsskatten från 1,5 till 1,7 procentenheter av&lt;br&gt;taxeringsvärdet påverkar inkomsttiteln fastighetsskatt&lt;br&gt;först år 1998, då skatten omförs från inkomsttitlarna&lt;br&gt;fysiska och juridiska personers inkomstskatt. Detta&lt;br&gt;gör det svårt dels att följa hur de enskilda skatterna&lt;br&gt;och avgifterna utvecklas över tiden, dels att koppla&lt;br&gt;skatterna och avgifterna till de ekonomiska faktorer&lt;br&gt;som styr utvecklingen av skattebaserna. För att und-&lt;br&gt;vika dessa problem redovisas i tabell A:1 både perio-&lt;br&gt;diserade och kassamässiga skatter för åren 1996-&lt;br&gt;1998. Periodiseringen har enbart gjorts för de skatter&lt;br&gt;och avgifter som redovisas under huvudgruppen skat-&lt;br&gt;ter och avser endast de större inkomsttitlarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster&lt;br&gt;beräknas år 1998 uppgå till 31 miljarder kronor. Den&lt;br&gt;relativt kraftiga ökningen under de två senaste åren&lt;br&gt;förklaras dels av stora löneökningar, dels av en låg&lt;br&gt;inflation som begränsar uppräkningen av skiktgrän-&lt;br&gt;sen för den statliga inkomstskatten. Skatten på kapi-&lt;br&gt;talinkomster beräknas minska mellan åren 1996 och&lt;br&gt;1997. De stora skatteinkomsterna år 1996 förklaras&lt;br&gt;bland annat av stora försäljningar av andelar i alle-&lt;br&gt;mansfonder. Övrigposten utgörs av restförda skatter&lt;br&gt;och skattereduktion för byggnadsreparationer. De&lt;br&gt;totala inkomstskatterna inklusive kommunal- och&lt;br&gt;kapitalskatter, men exklusive den frivilliga delen av&lt;br&gt;kyrkoskatten och allmänna egenavgifter, beräknas år&lt;br&gt;1998 uppgå till 327 miljarder kronor eller till knappt&lt;br&gt;18 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkterna av bolagsskatten ökar med 3-4 miljar-&lt;br&gt;der kronor per år vilket förklaras av ökade vinster&lt;br&gt;hos företagen. Nedgången i skatten på pensionsmedel&lt;br&gt;beror främst av den sjunkande statslåneräntan vilken&lt;br&gt;reducerar skattebasen. Övrigposten består av restför-&lt;br&gt;da skatter, skattereduktioner samt andra mindre in-&lt;br&gt;komster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifterna uppgår år 1998 till 213 miljarder&lt;br&gt;kronor eller 18 procent av BNP. Arbetsgivaravgifter-&lt;br&gt;na är direkt kopplade till löner och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL A:1 PERIODISERADE OCH KASSAMÄSSIGA SKATTER INKOMSTÅREN 1996-1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;PERIODISERADE SKATTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;KASSAMÄSSIGA SKATTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;548,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;598,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;549,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;572,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;602,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="8"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1111 Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1121 Juridiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5(7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förvärvsinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensionsmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;301,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;322,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;299,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;236,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna egenavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Egenföretagaravgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig skatt på egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på varor och tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav kommunmoms&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1424&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tobaksskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på alkohol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1428&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fordonsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt 1400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="8"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utjämningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen av egenavgifterna förklaras främst&lt;br&gt;av att avgiftssatsen ökar med 1 procentenhet per år&lt;br&gt;fram till och med år 1998. Därefter är ökningen lägre&lt;br&gt;och följer i huvudsak förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av lönesumman. Dock är basen för uttaget begrän-&lt;br&gt;sad till 7,5 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten uppgår till drygt 24 miljarder&lt;br&gt;kronor år 1996 och ökar med 3 miljarder kronor år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997. Denna ökning förklaras till största delen av&lt;br&gt;den växling som skett genom slopad skatt på elek-&lt;br&gt;trisk kraft och införd fastighetsskatt på elproduk-&lt;br&gt;tionsanläggningar. Den fastighetsskatt som redovisas&lt;br&gt;i förslag till statsbudget år 1998 avser den fastighets-&lt;br&gt;skatt som beräknas debiteras för inkomståret 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökning som sker av övrig skatt på egendom år&lt;br&gt;1998 förklaras av att den tillfälligt halverade stämpel-&lt;br&gt;skatten återgår till sin normala nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatten är näst arbetsgivaravgifterna&lt;br&gt;den största inkomstposten för staten. För år 1998 be-&lt;br&gt;räknas inkomsterna till 155 miljarder kronor varav&lt;br&gt;23 miljarder kronor avser den skatt som kommuner-&lt;br&gt;na betalar. Kommunbetalningarna ger ingen nettoin-&lt;br&gt;komst eftersom kommunerna har kompenserats i sär-&lt;br&gt;skild ordning via kommunbidragen. Mervärdes-&lt;br&gt;skatten exklusive den del som betalas av kommuner-&lt;br&gt;na uppgår till 131 miljarder kronor eller till 7 procent&lt;br&gt;av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga varuskatter beräknas till 84 miljarder kro-&lt;br&gt;nor år 1998. Ökningen från år 1997 beräknas till 5&lt;br&gt;miljarder kronor och förklaras i huvudsak av beslu-&lt;br&gt;tade skatteökningar på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan periodiserade och kassamässiga&lt;br&gt;skatter sammanfattas i tabell A:2. För fysiska perso-&lt;br&gt;ners inkomstskatt är differensen positiv år 1996 vil-&lt;br&gt;ket beror på en kraftig ökning av kapitalskatterna år&lt;br&gt;1996. Denna ökning påverkar dock inte den&lt;br&gt;kassamässiga inkomsttiteln 1996 eftersom de stora&lt;br&gt;fyllnadsbetalningar som gjorts för att täcka slutskat-&lt;br&gt;ten betalats in under våren 1997. Detta är också en&lt;br&gt;av orsakerna till att differensen är negativ år 1997.&lt;br&gt;Även ökningen av fastighets- och förmögenhetsskat-&lt;br&gt;terna år 1996 bidrar till den negativa differensen&lt;br&gt;mellan de periodiserade och kassamässiga inkomster-&lt;br&gt;na. För inkomståret 1998 minskar differenserna vil-&lt;br&gt;ket också återspeglar sig i mindre ökningar av dessa&lt;br&gt;skatter mellan åren 1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Differensen för juridiska personers inkomstskatt är&lt;br&gt;negativ för samtliga redovisade år. Detta förklaras&lt;br&gt;huvudsakligen av att de preliminära skatterna för ju-&lt;br&gt;ridiska personer baseras på den slutliga skatten två år&lt;br&gt;innan inkomståret. Så länge som de periodiserade&lt;br&gt;skatterna ökar kommer bolagen att göra fyllnadsin-&lt;br&gt;betalningar för att undvika kvarskatt. Vid en snabb&lt;br&gt;konjunkturnedgång faller de periodiserade skatterna&lt;br&gt;snabbt medan företagens skatteinbetalningar sjunker&lt;br&gt;långsammare eftersom även fyllnadsinbetalningar av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;seende föregående års inkomster påverkar inkoms-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL A:2 SKILLNAD MELLAN PERIODISERADE&lt;br&gt;OCH KASSAMÄSSIGA SKATTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personers&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-B,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på varor och&lt;br&gt;tjänster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1500 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utjämningsavgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,0&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,0&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För socialavgifterna är avvikelserna mindre beroende&lt;br&gt;på att merparten av avgifterna betalas månadsvis.&lt;br&gt;Detta innebär att differensen för socialavgifterna i&lt;br&gt;princip endast beror på en förskjutning i uppbörden&lt;br&gt;med en månad. Även de indirekta skatterna som re-&lt;br&gt;dovisas under 1400 - inkomsthuvudgruppen har i&lt;br&gt;normalfallet ganska små differenser. Dessa är i prin-&lt;br&gt;cip att hänföra till uppbördsförskjutningen på en&lt;br&gt;månad. För år 1996 är dock differensen betydligt&lt;br&gt;större och detta förklaras av momsomläggningen&lt;br&gt;1996. Omläggningen innebar en kassamässig merin-&lt;br&gt;komst som uppgick till knappt en månadsuppbörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En positiv respektive en negativ differens mellan&lt;br&gt;periodiserade och kassamässiga inkomster innebär en&lt;br&gt;ökning respektive en minskning av statens fordran av&lt;br&gt;skattemedel gentemot kommun- och socialförsäk-&lt;br&gt;ringssektorn (AP-fonden) samt privat sektor (fysiska&lt;br&gt;personer och bolag). Är de periodiserade skatterna&lt;br&gt;större än de kassamässiga ökar statens fordran me-&lt;br&gt;dan det motsatta gäller om de periodiserade skatterna&lt;br&gt;är mindre än de kassamässiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ovan beskrivna skatterna omfattar de inkoms-&lt;br&gt;ter som tillfaller staten och socialförsäkringssektorn.&lt;br&gt;Även om socialavgifterna enbart till en del tillfaller&lt;br&gt;staten sker en bruttoredovisning av samtliga socialav-&lt;br&gt;gifter på statsbudgeten. Däremot finns ingen öppen&lt;br&gt;redovisning av den kommunala inkomstskatten på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsbudgeten. Kommunalskatten som betalas av fy-&lt;br&gt;siska personer beräknas för inkomståret 1998 uppgå&lt;br&gt;till 303 miljarder kronor. Av dessa utgör drygt 6&lt;br&gt;miljarder kronor den frivilliga delen av kyrkoskatten.&lt;br&gt;Den gängse redovisade skattekvoten enligt national-&lt;br&gt;räkenskapernas definition utgår från de kassamässigt&lt;br&gt;redovisade skatterna. I denna utgörs inkomstskatten&lt;br&gt;av preliminär inkomstskatt avseende 1998, fyll-&lt;br&gt;nadsinbetalningar och överskjutande skatt avseende&lt;br&gt;år 1997 och kvarstående skatt avseende åren 1996&lt;br&gt;och 1997. Kassamässigheten innebär att betalnings-&lt;br&gt;förskjutningar även påverkar skattekvoten. En skat-&lt;br&gt;tekvot som beräknas från de periodiserade skatterna&lt;br&gt;visar istället det skatteuttag som riksdag och kom-&lt;br&gt;muner fastställt för ett specifikt år oavsett om betal-&lt;br&gt;ningen av skatten sker under detta år eller inte. I ta-&lt;br&gt;bell A: 3 redovisas dels den gängse kassamässigt&lt;br&gt;beräknade skattekvoten dels en skattekvot som be-&lt;br&gt;räknas utifrån de periodiserade skatterna, varvid den&lt;br&gt;senare visar det egentliga skatteuttaget för respektive&lt;br&gt;inkomstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL A:3 PERIODISERAD OCH KASSAMÄSSIG&lt;br&gt;SKATTEKVOT&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kassamässig skattekvot&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Periodiserad skattekvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1. Enligt nationalräkenskapernas definition&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Den högre kassamässiga skattekvoten 1996 förklaras&lt;br&gt;delvis av förändringen av momsuppbörden 1996 me-&lt;br&gt;dan den högre kvoten 1997 delvis kan förklaras av de&lt;br&gt;stora fyllnadsinbetalningar som gjorts för 1997 avse-&lt;br&gt;ende 1996 års inkomster. I den periodiserade skatte-&lt;br&gt;kvoten har den frivilliga delen av kyrkoskatten dra-&lt;br&gt;gits bort, vilket förklarar 0,3 - 0,4 procentenheter av&lt;br&gt;differensen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A:2 Ändringar på grund av det nya&lt;br&gt;uppbördssystemet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I samband med övergången till det nya uppbördssys-&lt;br&gt;temet med skattekonto kommer redovisningen på de&lt;br&gt;olika inkomsttitlarna att förändras. För närvarande&lt;br&gt;redovisas inbetalda skatter på de olika titlarna. På&lt;br&gt;titeln Mervärdesskatt redovisas exempelvis den inbe-&lt;br&gt;talda mervärdesskatten. I samband med införandet av&lt;br&gt;skattekontot kommer istället den debiterade mer-&lt;br&gt;värdesskatten, som oftast motsvarar den deklarerade&lt;br&gt;och redovisade skatten på skattedeklarationen, att&lt;br&gt;redovisas som inkomst. Även på titlarna fysiska och&lt;br&gt;juridiska personers inkomstskatt samt socialavgifter&lt;br&gt;kommer debiterade i stället för inbetalda skatter att&lt;br&gt;redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall de debiterade skatterna överensstämmer&lt;br&gt;med de inbetalda skatterna blir den kassamässiga re-&lt;br&gt;dovisningen korrekt. Vissa betalningsdifferenser, som&lt;br&gt;kan vara både positiva och negativa, kommer dock&lt;br&gt;att uppkomma. Differenserna delas in i kategorierna&lt;br&gt;anstånd, restföring och övriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De negativa betalningsdifferenserna, anstånd och&lt;br&gt;restföring, kommer att redovisas under en ny in-&lt;br&gt;komsthuvudgrupp, 1600 Betalningsdifferenser. Övri-&lt;br&gt;ga betalningsdifferenser kommer att redovisas under&lt;br&gt;fysiska respektive juridiska personers inkomstskatt&lt;br&gt;eftersom den överbetalning av skatt som eventuellt&lt;br&gt;sker i skattekontot kan likställas med nuvarande egna&lt;br&gt;inbetalningar av preliminär skatt samt fyllnadsinbe-&lt;br&gt;talningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovan beskrivna redovisningsordning medför att&lt;br&gt;skatterna totalt, dvs. inkomsttyp 1000, överens-&lt;br&gt;stämmer med dagens system. För de enskilda titlarna,&lt;br&gt;fysiska och juridiska personers inkomstskatt, soci-&lt;br&gt;alavgifter och mervärdesskatt, måste betalningsdiffe-&lt;br&gt;renserna adderas till inkomsttitlarna för att få jäm-&lt;br&gt;förbarhet bakåt i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den beräkning av inkomsterna som har gjorts i&lt;br&gt;förslaget till statsbudget har beräkningen gjorts enligt&lt;br&gt;det gamla systemet. Det har ej funnits möjligheter att&lt;br&gt;göra prognosen enligt det nya systemet. Detta inne-&lt;br&gt;bär att samtliga titlar där betalningsdifferenser- skall&lt;br&gt;redovisas har satts till 0, trots att det i statsbudgetens&lt;br&gt;utfall kommer att finnas belopp redovisade på dessa&lt;br&gt;titlar. På inkomstgruppnivå är prognosen dock&lt;br&gt;kassamässig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttiteln 1299 Avräkning socialavgifter är ny&lt;br&gt;och på denna titel redovisas en eventuell avstäm-&lt;br&gt;ningsdifferens mellan Rikskatteverket och Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel 4132 Återbetalning av lån avseende&lt;br&gt;såddfinansiering är ny och läggs upp för återbetal-&lt;br&gt;ning av lån som tagits av små företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel 2523 Avgift generationsväxling är ny&lt;br&gt;och här redovisas avgifter för att finansiera den nya&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärden generationsväx-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande inkomsttitlar används inte lägre och tas&lt;br&gt;därför bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL A:4 INKOMSTTITLAR SOM UPPHÖR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1142 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utskiftningsskatt och ersättningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bevillningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga sociala avgifter, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1426&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på vin, nytt namn med undertitlar se&lt;br&gt;vårpropositionen s 36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på maltdrycker, nytt namn med undertitlar, se&lt;br&gt;vårpropositionen s 36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på viss elektrisk kraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inlevererat överskott av åtgärder för att stärka det&lt;br&gt;finansiella systemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tipsmedel, ersätts av 2153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lotterimedel, ersätts av 2153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på statens lån till den mindre&lt;br&gt;skeppsfarten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på bostadslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för&lt;br&gt;familjer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på övriga bostadslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på energisparlån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa speci-&lt;br&gt;albostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och&lt;br&gt;maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets inkomster av datorer m m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av statens lån till den mindre skepps-&lt;br&gt;farten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av bostadslån m m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för bostadsbyggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för bostadsförsörjning för&lt;br&gt;mindre bemedlade barnrika familjer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av övriga bostadslån, Boverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av energisparlån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av energisparlån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för studentkårslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för inventarier i vissa special-&lt;br&gt;bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till tilläggsbudget&lt;br&gt;till statsbudgeten för&lt;br&gt;budgetåret 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för&lt;br&gt;budgetåret 1997&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för&lt;br&gt;löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny be-&lt;br&gt;räkning av statsinkomster samt ändra och anvisa nya&lt;br&gt;anslag. I samband med årets ekonomiska vårproposi-&lt;br&gt;tion (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97: FiU20, rskr.&lt;br&gt;1996/97:284) föreslog regeringen ändringar och nya&lt;br&gt;anslag för statsbudgeten för budgetåret 1997&lt;br&gt;(tilläggsbudget). De ytterligare förändringar av gäl-&lt;br&gt;lande statsbudget som nu kan överblickas och andra&lt;br&gt;frågor som regeringen anser bör tas upp, redovisas i&lt;br&gt;det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettot av de förslag till anslagsförändringar som&lt;br&gt;beslutades med anledning av årets ekonomiska vår-&lt;br&gt;proposition uppgick till 8 894 miljoner kronor. An-&lt;br&gt;slagsförändringarna i detta förslag till tilläggsbudget&lt;br&gt;uppgår netto till en ökning med 2 756 miljoner kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ökningarna av anslag uppgår till to-&lt;br&gt;talt 3 169 miljoner kronor. Anslagsökningarna finan-&lt;br&gt;sieras på tre sätt; genom minskning av anslag inneva-&lt;br&gt;rande år, indragning av anslagsbehållningar eller&lt;br&gt;genom ökade inkomster. Minskningarna av 1997 års&lt;br&gt;anslag uppgår till totalt 413 miljoner kronor. In-&lt;br&gt;dragningarna av anslagsbehållningar uppgår till&lt;br&gt;sammanlagt 188 miljoner kronor. På miljöområdet&lt;br&gt;finansieras vissa utgifter genom ökade inkomster från&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen, ca 10 miljoner kronor. De&lt;br&gt;föreslagna finansieringarna redovisas i anslutning till&lt;br&gt;respektive förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vissa regelstyrda anslag beräknas nu högre ut-&lt;br&gt;gifter än tidigare i huvudsak som ett resultat av den&lt;br&gt;nya ekonomiska bilden. Detta gäller främst anslagen&lt;br&gt;assistansersättning på utgiftsområde 9 och arbetslös-&lt;br&gt;hetsersättning på utgiftsområde 13. Regeringens be-&lt;br&gt;dömer att det i nuläget inte är möjligt att finansiera&lt;br&gt;dessa ökade utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samlade bedömningen av statsbudgetens in-&lt;br&gt;komster, utgifter och budgeteringsmarginal under år&lt;br&gt;1997 påverkas vid sidan av förslagen i tilläggsbudget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också i hög grad av den makroekonomiska bedöm-&lt;br&gt;ningen och av andra underliggande faktorer. Sam-&lt;br&gt;mantaget beräknas nu utgifterna under utgiftsområ-&lt;br&gt;dena inklusive statsskuldsräntor till 680 miljarder&lt;br&gt;kronor. Budgeteringsmarginalen beräknas till 8,9&lt;br&gt;miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor lägre&lt;br&gt;än i vårpropositionen. En mer detaljerad redovisning&lt;br&gt;och uppföljning av statsbudgetens inkomster och ut-&lt;br&gt;gifter inklusive förslagen i tilläggsbudget för år 1997&lt;br&gt;återfinns i avsnitt 4.4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Utgiftsområde 1&lt;br&gt;Rikets styrelse&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;D 3 Sametinget&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 10 497 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget D3. Sametinget ökas med 2 000 000 kro-&lt;br&gt;nor. Finansiering sker genom att det under utgifts-&lt;br&gt;område 23 uppförda ramanslaget B2. Stöd till jord-&lt;br&gt;brukets rationalisering minskas med motsvarande&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sametinget har sedan starten ansett sig vara under-&lt;br&gt;budgeterat och har för år 1997 begärt ett tilläggsan-&lt;br&gt;slag. Med anledning härav gav Jordbruksdeparte-&lt;br&gt;mentet Riksrevisionsverket i uppdrag att göra en&lt;br&gt;analys av Sametingets resursbehov. RRV, som redo-&lt;br&gt;visade sitt uppdrag den 5 augusti 1997, har funnit att&lt;br&gt;Sametingets anslagstilldelning i förhållande till ålagda&lt;br&gt;uppgifter inte är tillräcklig för innevarande budgetår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan att ytterligare ca 2,5 miljoner kronor borde till-&lt;br&gt;skjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppet inkluderar dock ett årligt bidrag om&lt;br&gt;500 000 kronor för nästa val till Sametinget, vilket&lt;br&gt;enligt regeringen bör anslås först från år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av RRV:s analys föreslår rege-&lt;br&gt;ringen att 2 miljoner kronor tillförs anslaget inneva-&lt;br&gt;rande år.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;E 2 Presstöd&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på&lt;br&gt;521 579 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ett tillfälligt driftsstöd införs och fördelas under åren&lt;br&gt;1997 och 1998. Stödet lämnas efter ansökan till de&lt;br&gt;dagstidningar som får allmänt driftsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även tidning som får begränsat driftsstöd eller&lt;br&gt;driftsstöd i särskilt fall kan, efter ansökan, lämnas&lt;br&gt;tillfälligt driftsstöd. Detsamma skall gälla för elek-&lt;br&gt;troniskt distribuerade dagstidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dagstidning som får reducerat driftsstöd är inte&lt;br&gt;berättigad till tillfälligt driftsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödbeloppen varierar främst med hur många&lt;br&gt;nummer av en tidning som ges ut varje vecka och&lt;br&gt;storleken på tidningarnas allmänna driftsstöd. Stödet&lt;br&gt;får uppgå till totalt högst 52 miljoner kronor under&lt;br&gt;åren 1997 och 1998 och skall finansieras inom nuva-&lt;br&gt;rande ram för presstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1997 överlämnade Presstödsnämndens kansli&lt;br&gt;en promemoria till regeringen angående behov av&lt;br&gt;åtgärder inom driftsstödet (Ku97/1494/RTV). I pro-&lt;br&gt;memorian föreslås att ett tillfälligt driftsstöd införs.&lt;br&gt;Promemorian har remissbehandlats. Ett tjugotal re-&lt;br&gt;missinstanser har lämnat synpunkter, och många är&lt;br&gt;positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian överensstämmer med re-&lt;br&gt;geringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens direkta insatser för dagspressen har som&lt;br&gt;mål att värna mångfalden på dagspressmarknaden. I&lt;br&gt;det avseendet är konkurrensen mellan dagstidningar&lt;br&gt;central, särskilt regionalt. Presstödet har bidragit till&lt;br&gt;att bevara en viss yttre mångfald av dagstidningar,&lt;br&gt;dvs. att det finns flera olika tidningar inom en region.&lt;br&gt;Regeringen anser att vissa åtgärder är nödvändiga för&lt;br&gt;att möta de ekonomiska svårigheter som redovisats i&lt;br&gt;branschen för år 1996. Inga förändringar föreslås i&lt;br&gt;de nu gällande presstödsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många tidningar med driftsstöd har drabbats hårt&lt;br&gt;av upplageminskningarna bl.a. till följd av att drifts-&lt;br&gt;stödets storlek bestäms med utgångspunkt i uppla-&lt;br&gt;gans storlek. Det är stor risk att om inga åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidtas så kommer flera dagstidningar att hamna i en&lt;br&gt;sådan ekonomisk kris att den fortsatta utgivningen&lt;br&gt;hotas. Dagens situation för dagspressen är både en&lt;br&gt;följd av den aktuella konjunkturnedgången och en&lt;br&gt;strukturell förändring i branschen. Den snabba me-&lt;br&gt;dieutvecklingen, där TV och radio förändras och nya&lt;br&gt;medieformer träder in på arenan, påverkar dagspres-&lt;br&gt;sens konkurrenssituation. De sjunkande upplagorna&lt;br&gt;de senaste åren är ett hot mot en bibehållen mång-&lt;br&gt;fald inom dagspressen och försvårar anpassningen till&lt;br&gt;de nya förutsättningarna på medieområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tillfälliga driftsstödet skall vara ett bidrag till&lt;br&gt;att lösa de akuta ekonomiska problem som många&lt;br&gt;tidningar med allmänt driftsstöd har. Stödet skall&lt;br&gt;lämnas efter ansökan till Presstödsnämnden. Även en&lt;br&gt;tidning som får begränsat driftsstöd eller driftsstöd i&lt;br&gt;särskilt fall kan lämnas tillfälligt driftsstöd efter an-&lt;br&gt;sökan. Detsamma skall gälla för elektroniskt distri-&lt;br&gt;buerade dagstidningar. En dagstidning som får redu-&lt;br&gt;cerat driftsstöd är inte berättigad till tillfälligt&lt;br&gt;driftsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppgift att besluta om fördel-&lt;br&gt;ningen av det tillfälliga driftsstödet för olika dagstid-&lt;br&gt;ningskategorier. Presstödsnämnden skall besluta om&lt;br&gt;stöd till enskilda tidningsföretag. Beloppen grundar&lt;br&gt;sig på Presstödsnämndens beräkningar och är inte&lt;br&gt;beroende av hur stor upplaga tidningen har. Skälet&lt;br&gt;för detta är att en tidnings kostnader för att vända en&lt;br&gt;negativ upplagetrend inte nödvändigtvis hänger&lt;br&gt;samman med storleken på den totala upplagan. Ett&lt;br&gt;annat skäl är att stödformen är tillfällig och att peng-&lt;br&gt;arna skall kunna utbetalas så snart som möjligt. Ad-&lt;br&gt;ministrationen kring utbetalningarna bör därför be-&lt;br&gt;gränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt är att göra följande fördelning&lt;br&gt;av det tillfälliga driftsstödet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;för en högfrekvent storstadstidning som berätti-&lt;br&gt;gar till allmänt driftsstöd under maximibeloppet&lt;br&gt;får tillfälligt driftsstöd lämnas med 1 000 000&lt;br&gt;kronor för år 1997 och med 900 000 kronor för&lt;br&gt;år 1998. För en högfrekvent storstadstidning som&lt;br&gt;berättigar till allmänt driftsstöd med maximibe-&lt;br&gt;loppet får tillfälligt driftsstöd lämnas med&lt;br&gt;4 000 000 kronor för år 1997 och 3 000 000&lt;br&gt;kronor för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;för en högfrekvent dagstidning som berättigar till&lt;br&gt;allmänt driftsstöd under maximibeloppet får till-&lt;br&gt;fälligt driftsstöd lämnas med 400 000 kronor för&lt;br&gt;år 1997 och 350 000 kronor för år 1998. För en&lt;br&gt;högfrekvent dagstidning som berättigar till all-&lt;br&gt;mänt driftsstöd med maximibeloppet får tillfälligt&lt;br&gt;driftsstöd lämnas med 800 000 kronor för år&lt;br&gt;1997 och 700 000 kronor för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;för en medelfrekvent dagstidning som berättigar&lt;br&gt;till allmänt driftsstöd under maximibeloppet får&lt;br&gt;tillfälligt driftsstöd lämnas med 300 000 kronor&lt;br&gt;för år 1997 och 250 000 kronor för år 1998. För&lt;br&gt;en medelfrekvent dagstidning som berättigar till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt driftsstöd med maximibeloppet får till-&lt;br&gt;fälligt driftsstöd lämnas med 600 000 kronor för&lt;br&gt;år 1997 och 500 000 kronor för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;för en lågfrekvent dagstidning som berättigar till&lt;br&gt;allmänt driftsstöd, kommer ut en eller två gånger&lt;br&gt;per vecka och har en abonnerad upplaga om&lt;br&gt;minst 7 000 exemplar, får tillfälligt driftsstöd&lt;br&gt;lämnas med 300 000 kronor för år 1997 och&lt;br&gt;250 000 kronor för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;för en lågfrekvent dagstidning som berättigar till&lt;br&gt;allmänt driftsstöd och har en abonnerad upplaga&lt;br&gt;som är lägre än 7 000 exemplar får tillfälligt&lt;br&gt;driftsstöd lämnas med 250 000 kronor för år&lt;br&gt;1997 och 200 000 kronor för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;för en dagstidning som berättigar till begränsat&lt;br&gt;driftsstöd och för en tidning som berättigar till&lt;br&gt;driftsstöd i särskilt fall kan tillfälligt driftsstöd&lt;br&gt;lämnas. Storleken på stödet bestäms av&lt;br&gt;Presstödsnämnden efter vad som i det enskilda&lt;br&gt;fallet är skäligt. Stödbeloppet får dock inte över-&lt;br&gt;stiga 250 000 kronor för år 1997 och 200 000&lt;br&gt;kronor för år 1998. Detsamma skall gälla för&lt;br&gt;elektroniskt distribuerade dagstidningar som får&lt;br&gt;driftsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet får uppgå till totalt högst 52 miljoner kronor&lt;br&gt;under åren 1997 och 1998 och skall finansieras inom&lt;br&gt;nuvarande anslag för presstödet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;A 6 Finansinspektionen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 110 105 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget A6. Finansinspektionen ökas med&lt;br&gt;1 500 000 kronor. Finansiering sker genom att det&lt;br&gt;under utgiftsområde 14 uppförda ramanslaget Dl.&lt;br&gt;Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket minskas med&lt;br&gt;motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Utgiftsområde 2&lt;br&gt;Samhällsekonomi och&lt;br&gt;finansförvaltning&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;A1 Konjunkturinstitutet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 29 208 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anges i volym 2 i denna proposition har Finans-&lt;br&gt;inspektionens handläggningstider för auktorisations-&lt;br&gt;ärenden ökat. Detta problem har inspektionen en-&lt;br&gt;dast delvis kunnat hantera inom ramen för givna re-&lt;br&gt;surser. Vidare konstateras att antalet platsbesök hos&lt;br&gt;instituten under tillsyn inte är tillfredsställande. Det&lt;br&gt;föreligger också en risk att effekten av inspektionens&lt;br&gt;uppföljning av den operativa tillsynen stannar på fö-&lt;br&gt;retagsledarnivå och inte leder till önskade effekter i&lt;br&gt;instituten som helhet. Enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;bör inspektionen göra särskilda satsningar vad gäller&lt;br&gt;riskhanteringsfrågor, tillse att det utförs ett ökat an-&lt;br&gt;tal platsbesök hos instituten under tillsyn samt vidta&lt;br&gt;åtgärder för att minska handläggningstiderna för&lt;br&gt;auktorisationsärenden. Mot denna bakgrund föreslår&lt;br&gt;regeringen att inspektionen får en engångsvis an-&lt;br&gt;slagsökning med 1 500 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;A 8 Riksgäldskontoret:&lt;br&gt;Förvaltningskostnader&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 83 348 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Al. Konjunkturinstitutet ökas med&lt;br&gt;1 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det&lt;br&gt;under utgiftsområde 14 uppförda ramanslaget Dl.&lt;br&gt;Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket minskas med&lt;br&gt;motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget A8. Riksgäldskontorets: Förvaltningskost-&lt;br&gt;nader ökas med 2 500 000 kronor. Finansiering sker&lt;br&gt;genom att anslaget A9. Riksgäldskontoret: Kostna-&lt;br&gt;der för upplåning och låneförvaltning minskas med&lt;br&gt;motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i budgetpropositionen att Kon-&lt;br&gt;junkturinstitutets anslag utökas i syfte att stärka den&lt;br&gt;makroekonomiska kompetensen vid institutet. Rege-&lt;br&gt;ringen menar att det är angeläget att vissa satsningar&lt;br&gt;sker redan under år 1997. Mot denna bakgrund an-&lt;br&gt;ser regeringen att Konjunkturinstitutets anslag även&lt;br&gt;år 1997 bör utökas med 1 miljon kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållsupplåningen innebär en kostnadseffektiv&lt;br&gt;upplåning för staten jämfört med alternativa upplå-&lt;br&gt;ningsformer. Som en följd av att Riksgäldskontorets&lt;br&gt;upplåning på hushållsmarknaden minskat både i ab-&lt;br&gt;soluta tal och mätt som marknadsandelar har statens&lt;br&gt;besparingar genom denna upplåning minskat under&lt;br&gt;de senaste åren. Riksgäldskontoret har därför under&lt;br&gt;året sett över produktutbud och säljkanaler. Översy-&lt;br&gt;nen visade bl.a. att Riksgäldskontoret genom inlå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning i egen regi skulle kunna erbjuda en konkurrens-&lt;br&gt;kraftig sparform samtidigt som det skulle innebära&lt;br&gt;en kostnadseffektiv upplåning för staten. I samband&lt;br&gt;med vårpropositionen (1996/97:150) beslöt riksda-&lt;br&gt;gen att genom en ändring av bankrörelselagen ge&lt;br&gt;Riksgäldskontoret möjlighet att ta emot inlåning på&lt;br&gt;konto från allmänheten i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets ursprungliga planer innebar&lt;br&gt;att en del av administrationen för denna nya spar-&lt;br&gt;form skulle upphandlas externt. Kostnaderna för in-&lt;br&gt;köp av dessa externa tjänster skulle då ha belastat&lt;br&gt;anslaget A9. Kostnader för upplåning och låneför-&lt;br&gt;valtning. Närmare utredning har dock visat att detta&lt;br&gt;ej är en framkomlig väg, vilket innebär att detta arbe-&lt;br&gt;te istället måste utföras inom Riksgäldskontoret.&lt;br&gt;Medel behöver därför föras från anslaget A9. Kost-&lt;br&gt;nader för upplåning och låneförvaltning till anslaget&lt;br&gt;A8. Förvaltningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget F7. Diverse kostnader för rättsväsendet&lt;br&gt;ökas med 14 000 000 kronor. Finansiering sker ge-&lt;br&gt;nom att anslaget F6. Rättshjälpskostnader minskas&lt;br&gt;med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer nu att utgifterna på anslaget F7.&lt;br&gt;Diverse kostnader för rättsväsendet kommer att&lt;br&gt;uppgå till 24 222 000 kronor, vilket innebär att an-&lt;br&gt;slaget behöver höjas med 14 000 000 kronor. Detta&lt;br&gt;beror dels på en felbudgetering inför år 1997 (ca&lt;br&gt;8 800 000 kronor), dels på att anslagsbelastningen&lt;br&gt;blivit större än beräknat (ca 5 200 000 kronor). Vil-&lt;br&gt;ka åtgärder regeringen avser att vidta med anledning&lt;br&gt;av den ökade anslagsbelastningen redovisas under&lt;br&gt;utgiftsområde 4 Rättsväsendet i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4 Utgiftsområde 4&lt;br&gt;Rättsväsendet&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;F 1 Brottsförebyggande rådet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 25 355 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Fl. Brottsförebyggande rådet ökas med&lt;br&gt;9 000 000 kronor. Finansiering sker genom att an-&lt;br&gt;slaget Dl. Kriminalvården minskas med motsvaran-&lt;br&gt;de belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5 Utgiftsområde 6&lt;br&gt;Totalförsvar&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;B 3 Funktionen Befolkningsskydd och&lt;br&gt;räddningstjänst&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på&lt;br&gt;1 141 578 000 kronor. Av detta anslag avser&lt;br&gt;232 451 000 kronor skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1996 övertog Brotts-&lt;br&gt;förebyggande rådet (BRÅ) hela produktionen av&lt;br&gt;rättsstatistiken från Statistiska centralbyrån. Kostna-&lt;br&gt;derna för att ta över och utveckla rättsstatistiken har&lt;br&gt;blivit betydligt högre än beräknat. Huvudorsaken är&lt;br&gt;att kostnaderna för att bygga upp en ny databas har&lt;br&gt;blivit högre än vad som kunde förutses. För att täcka&lt;br&gt;de ökade utgifterna behöver BRÅ en anslagshöjning&lt;br&gt;med 9 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;F 7 Diverse kostnader för rättsväsendet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 10 222 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget B3. Funktionen Befolkningsskydd och&lt;br&gt;räddningstjänst ökas med 50 000 000 kronor för att&lt;br&gt;infria gjorda åtaganden avseende skyddrumsbyggan-&lt;br&gt;de. Finansiering sker genom att anslaget Al. Försvar-&lt;br&gt;smakten minskas med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för budgetåret 1995/96 fanns för&lt;br&gt;byggande av skyddsrum m.m. ett under fjärde hu-&lt;br&gt;vudtiteln uppfört förslagsanslag D2. Skyddsrum&lt;br&gt;m.m. Anslaget, som uppgick till 681 509 000 kro-&lt;br&gt;nor, underutnyttjades med drygt 130 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Skälet härtill var att skyddsrumsbyggandet i&lt;br&gt;kommunerna inte påbörjats i den utsträckning som&lt;br&gt;planerats, varför betalningsutfall kommer att ske un-&lt;br&gt;der innevarande och kommande budgetår. Anslaget&lt;br&gt;D2. Skyddsrum m.m. var uppfört som ett förslagsan-&lt;br&gt;slag, varför medel inte kunnat föras till anslaget B3.&lt;br&gt;Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att Statens räddningsverk, för&lt;br&gt;att infria gjorda åtaganden, tillförs ytterligare 50&lt;br&gt;miljoner kronor för innevarande budgetår för&lt;br&gt;skyddsrumsbyggande under ramanslaget B3. Funk-&lt;br&gt;tionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. För&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåret 1998 föreslås i denna proposition ytterli-&lt;br&gt;gare 30 miljoner kronor till samma anslag och för&lt;br&gt;budgetåret 1999 beräknas ytterligare 40 miljoner&lt;br&gt;kronor för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring sker genom att anslaget A6. Utresor för avvisade&lt;br&gt;och utvisade minskas med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6 Utgiftsområde 7&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Internationellt bistånd&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;A 1 Biståndsverksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på&lt;br&gt;9 799 093 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår ett bemyndigande att för vissa&lt;br&gt;länder fastställa utfästelseramen till fem gånger land-&lt;br&gt;ramen för budgetåret 1995/96 omräknad på 12-&lt;br&gt;månadersbasis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget finansieras även polismyndigheternas&lt;br&gt;arbete med att ta emot ansökningar om uppehållstill-&lt;br&gt;stånd, som inte avser asyl, och ansökningar om med-&lt;br&gt;borgarskap enligt lagen (1950:382) om svenskt med-&lt;br&gt;borgarskap. Statens invandrarverk tar över denna&lt;br&gt;verksamhet fr.o.m. den 1 oktober 1997. I samband&lt;br&gt;med verksamhetsövergången kommer en större del&lt;br&gt;av personalen än vad som kunde förutsägas i sam-&lt;br&gt;band med budgetpropositionen för år 1997 att följa&lt;br&gt;med till Statens invandrarverk. Endast hälften av&lt;br&gt;denna personal bedöms kunna beredas plats i verkets&lt;br&gt;organisation, vilket ger ökade awecklingskostnader&lt;br&gt;under år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;A 4 Utlänningsnämnden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 66 675 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att understryka långsiktigheten i Sveriges utveck-&lt;br&gt;lingssamarbete kan regeringen med stöd av ett gene-&lt;br&gt;rellt bemyndigande från riksdagen bemyndiga Styrel-&lt;br&gt;sen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) att&lt;br&gt;göra utfästelser om fleråriga insatser i programlän-&lt;br&gt;der för vilka landstrategier eller motsvarande fast-&lt;br&gt;ställts. I syfte att minska reservationerna i det bilate-&lt;br&gt;rala biståndet, har för budgetåret 1997 landramarna&lt;br&gt;för vissa programländer sänkts. Detta påverkar utfäs-&lt;br&gt;telseutrymmet och har i vissa fall lett till att summan&lt;br&gt;av gjorda åtaganden kommit att överstiga utfästelse-&lt;br&gt;ramen om fem gånger gällande landram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför ett bemyndigande att&lt;br&gt;för vissa länder fastställa utfästelseramen till fem&lt;br&gt;gånger landramen för budgetåret 1995/96 omräknad&lt;br&gt;på 12-månadersbasis.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget A4. Utlänningsnämnden ökas med&lt;br&gt;1 500 000 kronor för att täcka ökade kostnader för&lt;br&gt;förtroendeläkare för budgetåret 1997. Finansiering&lt;br&gt;sker genom att anslaget A5. Rättshjälp i utlänningsä-&lt;br&gt;renden minskas med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.7 Utgiftsområde 8&lt;br&gt;Invandrare och flyktingar&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;A 1 Statens invandrarverk&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 506 603 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de asylsökande som kommit till Sverige&lt;br&gt;under de senaste åren har varit med om traumatiska&lt;br&gt;upplevelser. De långa väntetiderna på förläggning&lt;br&gt;eller i eget boende medför också stora påfrestningar&lt;br&gt;för den enskilde. Detta sammantaget har inneburit&lt;br&gt;behov av att anlita förtroendeläkare, främst för att&lt;br&gt;bedöma psykiska problem. På grund av ärendenas&lt;br&gt;komplexitet har Utlänningsnämnden under budget-&lt;br&gt;året 1997 även haft en högre medverkan av ledamö-&lt;br&gt;ter än beräknat. För att inte inskränka nämndens&lt;br&gt;möjligheter att skyndsamt avgöra ärenden föreslår&lt;br&gt;regeringen att ytterligare 1 500 000 kronor anvisas&lt;br&gt;på tilläggsbudget för budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;B 5 Kommunersättningar vid flykting-&lt;br&gt;mottagande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på&lt;br&gt;1 160 591 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Al. Statens invandrarverk ökas med&lt;br&gt;4 000 000 kronor för att täcka kostnader för av-&lt;br&gt;veckling av personal för budgetåret 1997. Finansie-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget B5. Kommunersättningar vid flyktingmot-&lt;br&gt;tagandet ökas med 110 000 000 kronor för att täcka&lt;br&gt;beräknat underskott för budgetåret 1997. Finansie-&lt;br&gt;ring sker genom minskningar av anslaget A6. Utresor&lt;br&gt;för avvisade och utvisade med 30 000 000 kronor,&lt;br&gt;anslaget Bl. Särskilda insatser i invandrartäta områ-&lt;br&gt;den med 70 000 000 kronor samt av anslaget B2.&lt;br&gt;Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism med&lt;br&gt;10 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.8 Utgiftsområde 9&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Hälsovård, sjukvård och social&lt;br&gt;omsorg&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;A 1 Sjukvårdsförmåner m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på&lt;br&gt;15 637 000 000 kronor. På tilläggsbudget i samband&lt;br&gt;med den ekonomiska vårpropositionen för inneva-&lt;br&gt;rande år beslutade riksdagen att minska anslaget med&lt;br&gt;125 000 000 kronor. Den nya anslagsnivån är där-&lt;br&gt;med 15 512 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom anslaget lämnas statlig ersättning till kom-&lt;br&gt;muner och landsting för att kompensera dessa för&lt;br&gt;kostnader för flyktingar och vissa andra utlänningar&lt;br&gt;med uppehållstillstånd. Ersättningarna utgår enligt&lt;br&gt;förordningen (1990:927) om statlig ersättning för&lt;br&gt;flyktingmottagande m.m. Anslagsbelastningen beror&lt;br&gt;i första hand på antalet mottagna flyktingar och de-&lt;br&gt;ras ålders- och hälsostatus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har antalet asylsökande&lt;br&gt;minskat kraftigt. Trots detta har många tvingats vän-&lt;br&gt;ta i Invandrarverkets mottagningssystem på att få&lt;br&gt;slutligt besked om sina ansökningar om uppehållstill-&lt;br&gt;stånd. Sedan vägledande beslut nu fattats i överpröv-&lt;br&gt;ningsinstanserna har betydligt fler fått stanna i Sveri-&lt;br&gt;ge och tagits emot i kommunerna än vad som&lt;br&gt;tidigare förutsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främst det stora antalet flyktingar från f.d. Jugo-&lt;br&gt;slavien har medfört att kommunerna tagit emot&lt;br&gt;många äldre och funktionshindrade. Enligt gällande&lt;br&gt;ersättningsregler har kommunerna rätt till kompen-&lt;br&gt;sation för de utlägg kommunerna har för dessa flyk-&lt;br&gt;tingar enligt socialtjänstlagen. Årets ersättningsutbe-&lt;br&gt;talningar uppgår till 250 procent av de anslagsmedel&lt;br&gt;som avsatts för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kommer ersättningarna till kom-&lt;br&gt;muner och landsting innevarande budgetår att över-&lt;br&gt;stiga anvisade medel med 225 miljoner kronor. Ge-&lt;br&gt;nom att regeringen medger en anslagskredit på 10&lt;br&gt;procent återstår ca 110 miljoner kronor att finansie-&lt;br&gt;ra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indragningen på anslaget Bl. Särskilda insatser i&lt;br&gt;invandrartäta områden innevarande budgetår be-&lt;br&gt;döms inte påverka det fortsatta arbetet. För år 1998&lt;br&gt;föreslås anslaget tillföras ytterligare medel jämfört&lt;br&gt;med år 1997. Därmed möjliggörs även fortsättnings-&lt;br&gt;vis det långsiktiga utvecklingsarbete som är nödvän-&lt;br&gt;digt för en positiv utveckling av dessa bostadsområ-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Al. Sjukvårdsförmåner m.m. för år 1997&lt;br&gt;reduceras med 130 000 000 kronor till&lt;br&gt;15 382 000 000 kronor, medan anslaget A2. Bidrag&lt;br&gt;till hälso- och sjukvård ökas med 75 000 000 kronor&lt;br&gt;till 983 150 000 kronor och anslaget C5. Statens in-&lt;br&gt;stitutionsstyrelse ökas med 55 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1997 slopades förmånen med kost-&lt;br&gt;nadsfria läkemedel vid vissa sjukdomar. Patienter&lt;br&gt;som saknar sjukdomsinsikt och för vilka bristande&lt;br&gt;medicinering kan innebära fara för deras eller annans&lt;br&gt;liv och hälsa, har med anledning härav även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis under vissa förutsättningar erhållit sådana&lt;br&gt;läkemedel kostnadsfritt. De läkemedel som det är&lt;br&gt;fråga om hanteras av sjukhusapoteken på samma&lt;br&gt;sätt som läkemedel inom sluten vård. Kostnaderna&lt;br&gt;för dessa läkemedel, vilka således inte belastar den&lt;br&gt;statliga läkemedelsförmånen utan belastar landsting-&lt;br&gt;en, beräknas år 1997 uppgå till 75 miljoner kronor.&lt;br&gt;För att kompensera landstingen för dessa kostnader&lt;br&gt;som annars skulle ha belastat den statliga läkeme-&lt;br&gt;delsförmånen, reduceras anslaget Al. Sjukvårdsför-&lt;br&gt;måner m.m. med 75 miljoner kronor för år 1997 och&lt;br&gt;motsvarande belopp tillförs anslaget A2. Bidrag till&lt;br&gt;hälso- och sjukvård inom samma utgiftsområde. Åt-&lt;br&gt;gärden är föranledd av den överenskommelse som&lt;br&gt;nyligen träffats mellan staten och Landstingsförbun-&lt;br&gt;det om särskilt statsbidrag till landstingen för läke-&lt;br&gt;medelsförmånens kostnader år 1998 m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;A 5 Bidrag till WHO&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 32 780 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget A5. Bidrag till WHO ökas med 6 320 000&lt;br&gt;kronor för att täcka det beräknade överskridandet&lt;br&gt;för budgetåret 1997. Finansiering sker genom in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dragning av projektmedel på äldreanslag huvudsakli-&lt;br&gt;gen från budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiften som belastar anslaget utgörs av Sveriges&lt;br&gt;medlemsavgift till Världshälsoorganisationens&lt;br&gt;(WHO) reguljära verksamhet. Avgiftens storlek fast-&lt;br&gt;ställs i US-dollar av WHO:s beslutande församling&lt;br&gt;och skall betalas vid innevarande års slut. Utfallet på&lt;br&gt;anslaget beräknas bli 39 062 000 kronor, vilket in-&lt;br&gt;nebär ett överskridande i jämförelse med budgeten&lt;br&gt;med 6 282 000 kronor. Med hänsyn till rådande&lt;br&gt;osäkerhet om kursutvecklingen anser regeringen att&lt;br&gt;anslaget bör tillföras 6 320 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;B 7 Kostnader för statlig assistans-&lt;br&gt;ersättning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på&lt;br&gt;3 663 000 000 kronor. På tilläggsbudget i samband&lt;br&gt;med den ekonomiska vårpropositionen för inneva-&lt;br&gt;rande år beslutade riksdagen att öka anslaget med&lt;br&gt;475 000 000 kronor. Den nya anslagsnivån är där-&lt;br&gt;med 4 138 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;C 5 Statens institutionsstyrelse&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 507 720 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare 65 000 000 kronor anvisas under anslaget&lt;br&gt;C5. Statens institutionsstyrelse för att täcka det be-&lt;br&gt;räknade överskridandet för budgetåret 1997. Finan-&lt;br&gt;sieringen sker genom att anslaget Al. Sjukvårdsför-&lt;br&gt;måner m.m. minskas med 55 000 000 kronor samt&lt;br&gt;genom att anslaget A9. Folkhälsoinstitutet minskas&lt;br&gt;med 10 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget B7. Statlig assistansersättning ökas med&lt;br&gt;338 000 000 kronor för att täcka det beräknade&lt;br&gt;överskridandet för budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga assistansersättningen, som infördes år&lt;br&gt;1994, är ett ekonomiskt stöd till personlig assistans&lt;br&gt;för personer med stora funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den 1 juli 1996 gäller vissa ändringar i lag-&lt;br&gt;stiftningen om assistansersättning. Dessa ändringar&lt;br&gt;gjordes i syfte att uppnå besparingar och en bättre&lt;br&gt;kontroll över utgifterna. Regeringen har vidare i den&lt;br&gt;ekonomiska vårpropositionen föreslagit vissa ytterli-&lt;br&gt;gare åtgärder i syfte att minska utgiftsutvecklingen.&lt;br&gt;Åtgärderna innebär dels en schablonisering av timer-&lt;br&gt;sättningen till 164 kronor, dels ett kommunalt finan-&lt;br&gt;sieringsansvar för de första 20 assistanstimmarna per&lt;br&gt;vecka för alla personer som uppbär assistansersätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsnivån för budgetåret 1997 var ursprungli-&lt;br&gt;gen 3 663 000 000 kronor men utökades enligt riks-&lt;br&gt;dagens beslut efter förslag i den ekonomiska vårpro-&lt;br&gt;positionen med 475 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den bedömning som regeringen nu gör&lt;br&gt;kommer anslaget, trots redan vidtagna åtgärder, att&lt;br&gt;överskridas med 338 000 000 kronor. Utgiftsutveck-&lt;br&gt;lingen beror på att såväl personkretsen som det ge-&lt;br&gt;nomsnittliga antalet assistanstimmar ökat stadigt un-&lt;br&gt;der innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelse (SiS) bildades den 1 juli&lt;br&gt;1993 som central förvaltningsmyndighet för de hem&lt;br&gt;som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vård av unga (särskilda ungdoms-&lt;br&gt;hem) samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård&lt;br&gt;av missbrukare i vissa fall (LVM-hem). Från och med&lt;br&gt;1 april 1994 övertog SiS det formella huvudmanna-&lt;br&gt;skapet från landsting och kommuner för de institu-&lt;br&gt;tioner som bedömdes motsvara efterfrågan av vård-&lt;br&gt;platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan det statliga övertagandet har efterfrågan på&lt;br&gt;LVM-placeringar minskat kraftigt, vilket gett mins-&lt;br&gt;kade intäkter och förorsakat ekonomiska problem.&lt;br&gt;Före det statliga övertagandet fanns drygt 1 300 plat-&lt;br&gt;ser vid LVM-hem. SiS övertog cirka 1 000 LVM-&lt;br&gt;platser som succesivt minskats till idag cirka 480. SiS&lt;br&gt;har genomfört olika åtgärder för att få verksamheten&lt;br&gt;i ekonomisk balans. Bland annat har fyra institutio-&lt;br&gt;ner avvecklats och antalet platser vid andra institu-&lt;br&gt;tioner har minskats. Emellertid har det skett en fort-&lt;br&gt;satt nedgång vad gäller efterfrågan av vård vid LVM-&lt;br&gt;hemmen. Nuvarande prognos pekar på ett framtida&lt;br&gt;platsbehov på ca 300 platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka intäkterna har ett nytt avgiftssystem&lt;br&gt;införts. Om avgiftsnivån avviker alltför mycket från&lt;br&gt;riksgenomsnittet för liknande institutioner som drivs&lt;br&gt;av andra huvudmän riskerar detta att ytterligare&lt;br&gt;minska efterfrågan och därmed ge lägre avgiftsintäk-&lt;br&gt;ter. Vidare har SiS beslutat om ett nytt budgetsystem&lt;br&gt;som syftar till att få bättre överenstämmelse mellan&lt;br&gt;de medel som institutionerna tilldelas och antal fak-&lt;br&gt;turerade vårddygn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningen av verksamheten till efterfrågan är&lt;br&gt;förenad med kostnader och tar även viss tid att ge-&lt;br&gt;nomföra. Vid nedläggning av institutioner finns&lt;br&gt;kostnaderna kvar upp till 18 månader, samtidigt som&lt;br&gt;intäkter i form av avgifter minskar eller i vissa fall&lt;br&gt;helt försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav i juni 1997 SiS i uppdrag att sna-&lt;br&gt;rast inleda en fortsatt avveckling av nuvarande över-&lt;br&gt;kapacitet inom missbrukarvården. Regeringen har&lt;br&gt;för avsikt att ge en särskild utredare i uppdrag att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomföra en översyn av SiS styrning, ledning, orga-&lt;br&gt;nisation och framtida platsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SiS har påbörjat den fortsatta omstruktureringen&lt;br&gt;av vården med inriktning att redan vid årsskiftet ha&lt;br&gt;avvecklat överkapaciteten inom LVM-vården. Dock&lt;br&gt;kvarstår vissa eftersläpande kostnader under nästa&lt;br&gt;budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beräknade kostnaderna för den beslutade av-&lt;br&gt;vecklingen är cirka 85 miljoner kronor, varav SiS be-&lt;br&gt;räknar att inom ramen för egna besparingar klara 20&lt;br&gt;miljoner kronor. Av resterande omställningskostna-&lt;br&gt;der avser cirka 40 miljoner kronor personalkostnader&lt;br&gt;och cirka 20 miljoner kronor lokalkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att de åtgärder som SiS ge-&lt;br&gt;nomfört för att effektivisera och omstrukturera vår-&lt;br&gt;den vid institutionerna varit nödvändiga. SiS bör&lt;br&gt;även fortsättningsvis lägga största vikt vid att få till&lt;br&gt;stånd en balans mellan den vård som efterfrågas och&lt;br&gt;tillgängliga resurser. Trots att myndigheten genom-&lt;br&gt;fört kraftfulla åtgärder för att få verksamheten i eko-&lt;br&gt;nomisk balans behövs ytterligare medel för inneva-&lt;br&gt;rande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ståndsbeloppen uppgick i juni 1997 till 13,7 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har transaktionerna mellan kronofogde-&lt;br&gt;myndigheterna, Riksskatteverket och Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket påbörjats först under maj och juni 1997.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket har därför svårt att bedöma&lt;br&gt;omfattningen av dessa återbetalningar för resten av&lt;br&gt;året. Transaktionerna avser skulder från det gamla&lt;br&gt;bidragsförskottssystemet. De första indrivningsären-&lt;br&gt;dena från det nya systemet för underhållsstöd läm-&lt;br&gt;nades till kronofogden först i slutet av juni 1997. Det&lt;br&gt;går därför inte att nu uppskatta vilka belopp som är&lt;br&gt;möjliga att driva in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksförsäkringsverket är det inte möjligt att&lt;br&gt;få en klar bild av anslagsbelastningen förrän man&lt;br&gt;kan se hur stor andel av anståndsärendena som&lt;br&gt;kommer att betalas och vilka ränteintäkter de gene-&lt;br&gt;rerar, hur kravverksamheten i såväl det gamla som i&lt;br&gt;det nya systemet fungerar och i vilken omfattning det&lt;br&gt;sker beteendeförändringar i utnyttjandet av systemet.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket beräknar dock i sin senaste&lt;br&gt;prognos att anslaget kommer att överskridas med ca&lt;br&gt;590 miljoner kronor. Mycket litet talar för att över-&lt;br&gt;skridandet kommer att bli lägre. På tilläggsbudgeten&lt;br&gt;för 1997 bör därför 588 550 000 kronor tillföras an-&lt;br&gt;slaget A3. Underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 Utgiftsområde 12&lt;br&gt;Ekonomisk trygghet för&lt;br&gt;familjer och barn&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;A 3 Underhållsstöd&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 411 450 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget A3. Underhållsstöd ökas med 588 550 000&lt;br&gt;kronor för att täcka det beräknade överskridandet&lt;br&gt;för budgetåret 1997. Finansieringen av överskridan-&lt;br&gt;det skall ske genom att anslaget justeras ned under de&lt;br&gt;kommande fyra åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 Utgiftsområde 13&lt;br&gt;Ekonomisk trygghet vid&lt;br&gt;arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på&lt;br&gt;34 088 334 000 kronor. Riksdagen beslutade på&lt;br&gt;tilläggsbudget år 1997 att öka anslaget med&lt;br&gt;5 556 000 000 kronor (prop. 1996/97:150, yttr.&lt;br&gt;1996/97: AU7y, bet. 1996/97:FiU20, rskr.&lt;br&gt;1996/97:284). Ny anslagsnivå enligt beslutet är såle-&lt;br&gt;des 39 644 334 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksförsäkringsverkets senaste redovisning av&lt;br&gt;anslagsbelastning och prognos, som bygger på utfal-&lt;br&gt;let under första halvåret 1997, beräknas anslaget A3.&lt;br&gt;Underhållsstöd att överskridas med ca 590 miljoner&lt;br&gt;kronor år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna för underhållsstöd började gälla&lt;br&gt;den 1 februari 1997. Reglerna innehåller flera kom-&lt;br&gt;ponenter som har gjort anslagsberäkningen för år&lt;br&gt;1997 mindre osäker. Dock kvarstår en viss osäker-&lt;br&gt;het, bl.a. beroende på att andelen bidragsskyldiga&lt;br&gt;som fått anstånd med återbetalningen förväntas öka&lt;br&gt;ytterligare. I juni i år hade närmare 35 000 (8,7 pro-&lt;br&gt;cent) av de bidragsskyldiga sådant anstånd. An-&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Al. Bidrag till arbetslöshetsersättning ökas&lt;br&gt;med 1 585 000 000 kronor för att täcka det beräk-&lt;br&gt;nade överskridandet för budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att arbetslösheten kommer att&lt;br&gt;minska i en mindre omfattning under år 1997 än vad&lt;br&gt;som antogs i 1997 års ekonomiska vårproposition&lt;br&gt;och i budgetpropositionen för år 1997. För inneva-&lt;br&gt;rande budgetår beräknar regeringen att den öppna&lt;br&gt;arbetslösheten kommer att uppgå till 8,4 procent,&lt;br&gt;vilket överstiger den bedömning som gjordes i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska vårpropositionen med 0,5 procentenhe-&lt;br&gt;ter. Den högre arbetslösheten medför att belastning-&lt;br&gt;en på anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;ökar under innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för den tillfälliga avgångsersättningen&lt;br&gt;belastar ramanslaget för bidrag till arbetslöshetser-&lt;br&gt;sättning. Erbjudandet om tillfällig avgångsersättning&lt;br&gt;vänder sig till personer som har fyllt 60 år och som&lt;br&gt;har fått arbetslöshetsersättning eller deltagit i en ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitisk åtgärd i minst 12 månader un-&lt;br&gt;der tiden fr.o.m. den 1 januari 1996 t.o.m. den 15&lt;br&gt;april 1997. Dessa personer har möjlighet att utan&lt;br&gt;krav på aktivt arbetssökande få tillfällig avgångser-&lt;br&gt;sättning fram till pensionen. Erbjudandet om tillfällig&lt;br&gt;avgångsersättning gäller under andra halvåret 1997.&lt;br&gt;Många äldre arbetslösa har valt att ansöka om till-&lt;br&gt;fällig avgångsersättning och regeringen bedömer där-&lt;br&gt;för att utbetalningarna av tillfällig avgångsersättning&lt;br&gt;kommer att öka i jämförelse med vad som tidigare&lt;br&gt;antogs i den ekonomiska vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att ansla-&lt;br&gt;get Al. Bidrag till arbetslöshetsersättning skall ökas&lt;br&gt;med 1 585 000 000 kronor för att därmed uppgå till&lt;br&gt;41 229 334 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.11 Utgiftsområde 14&lt;br&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfött ett ramanslag på&lt;br&gt;25 612 727 000 kronor. Riksdagen beslutade att på&lt;br&gt;tilläggsbudget till statsbudgeten år 1997 minska&lt;br&gt;anslaget med 2 124 052 000 kronor (prop.&lt;br&gt;1996/97:150, yttr. 1996/97:AU7y, bet. 1996/97:&lt;br&gt;FiU20, rskr. 1996/97:284). Ny anslagsnivå enligt be-&lt;br&gt;slutet är således 23 488 675 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationellt program för IT-utbildning&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd,&lt;br&gt;ett nationellt program för IT-utbildning, bör för år&lt;br&gt;1997 få finansieras inom ramen för tillgängliga me-&lt;br&gt;del under anslaget A2. Arbetsmarknadspolitiska åt-&lt;br&gt;gärder. Utgifterna år 1998 och år 1999 bör täckas av&lt;br&gt;det anslagssparande som beräknas uppstå vid ut-&lt;br&gt;gången av år 1997. Förslaget påverkar således inte&lt;br&gt;ramen för utgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder i dag en stor brist på kompetent och yr-&lt;br&gt;kesutbildad personal inom IT-området. Detta gäller&lt;br&gt;bl.a. programmerare, applikationsutvecklare och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätverkstekniker. Denna brist finns inom de flesta&lt;br&gt;företag och organisationer och leder till konkurrens&lt;br&gt;om arbetskraft vilket ökar riskerna för inflationsdri-&lt;br&gt;vande löneökningar och därmed kan vara ett hinder&lt;br&gt;för tillväxt för många företag. Ett flertal av dessa ar-&lt;br&gt;beten kan enligt IT-branschen utföras av icke hög-&lt;br&gt;skoleutbildad personal. Utbudet och inriktningen av&lt;br&gt;de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna måste stän-&lt;br&gt;digt anpassas till utvecklingen på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därför med Industriförbundet och&lt;br&gt;företrädare för IT-företagen kommit överens om ett&lt;br&gt;nationellt program för IT-utbildning. Utbildningen&lt;br&gt;bör drivas i projektform inom ramen för arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildningen och beräknas omfatta 10 000&lt;br&gt;personer under perioden fr.o.m. den 1 december&lt;br&gt;1997 t.o.m. år 1999. Målgruppen för satsningen bör&lt;br&gt;främst vara arbetslösa men också anställda som har&lt;br&gt;behov av att förnya eller byta arbetsuppgifter kan&lt;br&gt;komma i fråga. Utbildningsbidrag bör lämnas till de&lt;br&gt;arbetslösa under studietiden. Lönekostnaden för re-&lt;br&gt;dan anställda bör dock bäras av arbetsgivaren. Ut-&lt;br&gt;bildningen förutsätter ingen formell förkunskap. Det&lt;br&gt;viktiga är fallenhet och intresse. Vid urvalet till ut-&lt;br&gt;bildningen bör särskild hänsyn tas dels till kvinnor&lt;br&gt;som ett led i att bryta den könsuppdelade arbets-&lt;br&gt;marknaden, dels till invandrare då utbildningen inte&lt;br&gt;förutsätter fullständiga kunskaper i svenska språket.&lt;br&gt;Regeringen kommer kontinuerligt att följa effekterna&lt;br&gt;och utfallet av utbildningen under den aktuella peri-&lt;br&gt;oden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för projektet beräknas till 17 miljoner&lt;br&gt;kronor under budgetåret 1997, till 681 miljoner kro-&lt;br&gt;nor under budgetåret 1998 och 573 miljoner kronor&lt;br&gt;under budgetåret 1999. Regeringen föreslår att dessa&lt;br&gt;utgifter får finansieras inom ramen för tillgängliga&lt;br&gt;medel under anslaget A2. Arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande budgetår skall Arbetsmarknads-&lt;br&gt;verket (AMV) inom ramen för tilldelade medel under&lt;br&gt;anslaget A2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i ge-&lt;br&gt;nomsnitt ge minst 207 000 personer per månad&lt;br&gt;lämplig sysselsättning. Regeringen bedömer dock att&lt;br&gt;AMV kommer att ha svårt att nå upp till denna om-&lt;br&gt;fattning och att ett anslagssparande om ca 1 300&lt;br&gt;miljoner kronor därför kommer att uppstå vid ut-&lt;br&gt;gången av innevarande budgetår. Utgifterna för IT-&lt;br&gt;satsningen bör år 1998 och år 1999 i första hand&lt;br&gt;täckas av detta anslagssparande. För år 1997 bör fi-&lt;br&gt;nansieringen ske inom ramen för tilldelade medel&lt;br&gt;under anslaget. Regeringen vill dock poängtera att&lt;br&gt;AMV:s uppdrag att budgetåret 1997 sysselsätta&lt;br&gt;minst 207 000 personer i genomsnitt per månad&lt;br&gt;kvarstår. Skulle regeringens bedömning visa sig vara&lt;br&gt;felaktig och att anslagssparandet blir lägre än beräk-&lt;br&gt;nat återkommer regeringen till riksdagen i samband&lt;br&gt;med den ekonomiska vårpropositionen i april 1998&lt;br&gt;med förslag till finansiering av IT-satsningen. Efter-&lt;br&gt;som regeringens förslag är att åtgärden bör finansie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras inom ramen för tillgängliga medel påverkas inte&lt;br&gt;ramen för utgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;A 5 Vissa kostnader för avveckling av&lt;br&gt;AMU-gruppen som myndighet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 14 917 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget A5. Vissa kostnader för avveckling av&lt;br&gt;AMU-gruppen som myndighet ökas med 8 792 624&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget A5. Vissa kostnader för avveckling av&lt;br&gt;AMU-gruppen som myndighet var under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 uppfört som ett förslagsanslag. Från och&lt;br&gt;med budgetåret 1997 är anslaget ett ramanslag. Då&lt;br&gt;utgifter som skulle belastat anslaget under föregåen-&lt;br&gt;de budgetår kommit att belasta anslaget för inneva-&lt;br&gt;rande budgetår bör anslaget tillföras 8 792 624 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.12 Utgiftsområde 16&lt;br&gt;Utbildning och universitets-&lt;br&gt;forskning&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;B 45 Särskilda utgifter inom universitet och&lt;br&gt;högskolor m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 534 155 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sker genom att 43 miljoner kronor dras in från äld-&lt;br&gt;reanslag från budgetåret 1995/96 (C43. Enskilda och&lt;br&gt;kommunala högskoleutbildningar m.m., C45. Vissa&lt;br&gt;särskilda utgifter inom universitet och högskolor&lt;br&gt;m.m., C46. Övriga utgifter inom grundutbildning,&lt;br&gt;C47. Övriga utgifter inom forskning och forskarut-&lt;br&gt;bildning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att ytterligare 97,4&lt;br&gt;miljoner kronor tillförs samma anslag. Det har visat&lt;br&gt;sig att de ordinarie ersättningsbeloppen för olika ut-&lt;br&gt;bildningsområden inte är tillräckliga för att finansie-&lt;br&gt;ra högskoleverksamheten i ett uppbyggnadsskede.&lt;br&gt;Medlen föreslås därför att användas för uppbyggnad&lt;br&gt;av högskolorna på Gotland, Södertörn och i Malmö&lt;br&gt;m.m. under budgetåren 1997-1999. Finansiering&lt;br&gt;sker genom att anslagsbehållningen på 97,4 miljoner&lt;br&gt;kronor dras in från det för budgetåret 1995/96 upp-&lt;br&gt;förda anslaget C46. Övriga utgifter inom grundut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också att 19,1 miljoner kro-&lt;br&gt;nor tillförs ramanslaget B45. Särskilda utgifter inom&lt;br&gt;universitet och högskolor m.m. Medlen föreslås an-&lt;br&gt;vändas för kvalitetsarbete m.m. med anledning av&lt;br&gt;utbyggnad av högskolan. Regeringen föreslår att fi-&lt;br&gt;nansiering sker genom att anslagsbehållningen på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19,1 miljoner kronor dras in från det för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 uppförda anslaget C43. Enskilda och kom-&lt;br&gt;munala högskoleutbildningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;C 3 Centrala studiestödsnämnden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 276 727 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget B45. Särskilda utgifter inom universitet och&lt;br&gt;högskolor m.m. ökas med 159 500 000 kronor. Fi-&lt;br&gt;nansiering sker genom indragningar av medel på äld-&lt;br&gt;reanslag från budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget C3. Centrala studiestödsnämnden ökas med&lt;br&gt;22 000 000 kronor. Finansiering sker genom att an-&lt;br&gt;slaget Cl. Högskoleverket minskas med motsvaran-&lt;br&gt;de belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen&lt;br&gt;för utgiftsområde 16 beräknat en besparing på 213&lt;br&gt;miljoner kronor år 1998 varav 43 miljoner kronor är&lt;br&gt;en engångsvis besparing. Den engångsvisa besparing-&lt;br&gt;en föreslås i budgetpropositionen för år 1998 genom-&lt;br&gt;föras som en engångsvis neddragning av anslaget&lt;br&gt;B45. Särskilda utgifter inom universitet och högsko-&lt;br&gt;lor m.m. För att besparingen inte skall få negativa&lt;br&gt;konsekvenser för verksamheten under år 1998 bör&lt;br&gt;anslaget tillföras 43 miljoner kronor. Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsningen på ökad utbildning inom vuxenutbild-&lt;br&gt;nings- och högskoleområdena har lett till ökat arbete&lt;br&gt;mom Centrala studiestödsnämnden (CSN). Vidare&lt;br&gt;anser regeringen att det är motiverat att anvisa me-&lt;br&gt;del för att täcka ackumulerat underskott inom CSN:s&lt;br&gt;återbetalningsverksamhet. Finansiering sker genom&lt;br&gt;att Högskoleverkets anslag minskas med 22 000 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;E 1 Kostnader för Sveriges medlemsskap i&lt;br&gt;Unesco m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 35 828 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget El. Kostnader för Sveriges medlemsskap i&lt;br&gt;Unesco m.m. ökas med 10 000 000 kronor. Finansi-&lt;br&gt;ering sker genom att anslaget Dl8. Europeisk forsk-&lt;br&gt;ningssamverkan minskas med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har åtagit sig att anordna en konferens&lt;br&gt;om kultur, politik och utveckling under våren 1998.&lt;br&gt;Konferensen är en uppföljning av den rapport (Vår&lt;br&gt;skapande mångfald) som presenterades av Världs-&lt;br&gt;kommissionen för kultur och utveckling 1996. Kost-&lt;br&gt;nader för konferensen beräknas till 10 miljoner kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och andra villkor för lånet har fastställts i ett avtal&lt;br&gt;mellan Riksgäldskontoret och Dramaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dramatens bokslut per den 31 december 1996 vi-&lt;br&gt;sade en förlust på ca 24,3 miljoner kronor. Bolagets&lt;br&gt;egna kapital uppgick till 60 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bolagsstämma i Kungliga Dramatiska Teatern&lt;br&gt;AB den 14 april 1997 fattades beslut om att inte för-&lt;br&gt;sätta bolaget i likvidation. I stället redogjorde ägaren&lt;br&gt;för sin avsikt att tillskjuta erforderligt kapital inom&lt;br&gt;den tidfrist på åtta månader som aktiebolagslagen&lt;br&gt;medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lämplig form för ägartillskott är att staten&lt;br&gt;övertar nämnda lån i Riksgäldskontoret på 25 miljo-&lt;br&gt;ner kronor. Utgångspunkten är att detta skall ske på&lt;br&gt;ett sätt som inte innebär någon ökad belastning på&lt;br&gt;statsbudgeten. Det tillvägagångssätt som förordas är&lt;br&gt;att en myndighet under regeringen övertar Drama-&lt;br&gt;tens befintliga lån hos Riksgäldkontoret. Utgifterna&lt;br&gt;för räntor och amorteringar finansieras genom av-&lt;br&gt;räkning på statsbidraget till Dramaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att den får riksdagens bemyn-&lt;br&gt;digande att överta Dramatens befintliga lån i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.13 Utgiftsområde 17&lt;br&gt;Kultur, medier, trossamfund&lt;br&gt;och fritid&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;B 1 Bidrag till Svenska riksteatern,&lt;br&gt;Operan, Dramatiska teatern, Dansens&lt;br&gt;Hus och Svenska rikskonserter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett anslag på 712 254 000&lt;br&gt;kronor, varav för Dramatiska teatern 159 017 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.14 Utgiftsområde 18&lt;br&gt;Samhällsplanering, bostads-&lt;br&gt;försörjning och byggande&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;A 11 Bonusränta för ungdomsbosparande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 000 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att överta Kungliga Drama-&lt;br&gt;tiska Teatern AB:s lån i Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget All. Bonusränta för ungdomssparande&lt;br&gt;ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering sker ge-&lt;br&gt;nom indragning av anslagsbehållningar på det under&lt;br&gt;utgiftsområde 14 uppförda ramanslaget Dl. Stabs-&lt;br&gt;uppgifter vid Arbetsgivarverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dramatiska teatern (Dramaten) drivs som ett av&lt;br&gt;svenska staten helägt aktiebolag, Kungliga Dramatis-&lt;br&gt;ka Teatern AB. Som ett led i ett åtgärdsprogram för&lt;br&gt;att stärka bolagets ekonomi godkände riksdagen hös-&lt;br&gt;ten 1996 att Dramaten fick möjlighet att lägga över&lt;br&gt;befintliga lån i Östgötabanken till Riksgäldskontoret&lt;br&gt;(prop. 1996/97:1 bet. 1996/97:KrUl, rskr. 1996/97:-&lt;br&gt;129).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 20 februari 1997&lt;br&gt;Riksgäldskontoret att lämna ett lån till Dramaten på&lt;br&gt;25 miljoner kronor. Lånet, som ersätter Dramatens&lt;br&gt;lån i Östgötabanken, skall återbetalas med fem mil-&lt;br&gt;joner kronor årligen under åren 1998 - 2000 och&lt;br&gt;med 10 miljoner kronor under år 2001. Räntevillkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1988:846) om ungdomsbosparande innebär&lt;br&gt;att ungdomar mellan 16 och 25 år kan påbörja ett&lt;br&gt;sparande i vissa banker eller sparkassor som kan&lt;br&gt;fortgå till och med det år spararen fyller 28 år. När&lt;br&gt;kontoinnehavaren har sparat under tre år och det&lt;br&gt;sparade kapitalet uppgår till minst 5 000 kronor, blir&lt;br&gt;kontoinnehavaren berättigad till en årlig bonusränta&lt;br&gt;på 3 procent från det sparandet började. Bonusrän-&lt;br&gt;tan bekostas av staten och betalas ut när kontoinne-&lt;br&gt;havaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningarna av bonusräntan uppgick per den&lt;br&gt;sista juni 1997 till 2,7 miljoner kronor. Nya progno-&lt;br&gt;ser från Riksgäldskontoret pekar på att utbetalning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arna under 1997 kommer att uppgå 6 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Detta innebär att anslaget kan förväntas över-&lt;br&gt;skridas med 3 miljoner kronor. De ökade utbetal-&lt;br&gt;ningarna är en följd av att oväntat många ungdomar&lt;br&gt;har avslutat sina konton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att utrymme finns för denna&lt;br&gt;särskilda insats inom anslaget och genom att den or-&lt;br&gt;dinarie verksamheten under anslaget tar i anspråk&lt;br&gt;reservationer på det för budgetåret 1995/96 under&lt;br&gt;tionde huvudtiteln upptagna anslaget C2. Regionala&lt;br&gt;utvecklingsinsatser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.15 Utgiftsområde 19&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Regional utjämning och&lt;br&gt;utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;A 1 Regionalpolitiska åtgärder&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns, efter&lt;br&gt;riksdagens beslut om ändrade anslag (prop.&lt;br&gt;1996/97:150, FiU 1996/97:20, rskr. 1996/97:284),&lt;br&gt;för detta ändamål uppfört ett ramanslag på&lt;br&gt;1 331 017 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.16 Utgiftsområde 20&lt;br&gt;Allmän miljö- och naturvård&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;A 2 Miljöövervakning m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 93 952 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bemyndigar regeringen att disponera&lt;br&gt;högst 500 000 000 kronor inom ramen för anslaget&lt;br&gt;Al. Regionalpolitiska åtgärder för att genomföra ett&lt;br&gt;program för regional näringspolitik och särskilda re-&lt;br&gt;gionalpolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget A2. Miljöövervakning m.m. ökas med&lt;br&gt;19 984 000 kronor. Finansiering sker dels genom ett&lt;br&gt;bidrag från EU på 8 250 000 kronor dels genom in-&lt;br&gt;dragning av 10 500 000 kronor från anslagsbehåll-&lt;br&gt;ningarna på anslaget A8. Investeringsbidrag för&lt;br&gt;främjande av omställning i ekologisk hållbar inrikt-&lt;br&gt;ning från 1994/95. Finansieringen beskrivs närmare&lt;br&gt;nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för regionalpolitiska åtgärder får enligt&lt;br&gt;riksdagens beslut bl.a. användas till olika former av&lt;br&gt;regionalpolitiska företagsstöd, regionalpolitisk pro-&lt;br&gt;jektverksamhet, medfinansiering av EG:s struktur-&lt;br&gt;fondsprogram, viss central utvecklingsverksamhet&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen påbörjat ett arbete med att&lt;br&gt;genomföra en ny regional näringspolitik. Riksdagen&lt;br&gt;har informerats om detta på annat ställe i denna&lt;br&gt;proposition (utgiftsområde 19, s. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under innevarande år fortsatt att&lt;br&gt;tillsammans med ett stort antal regionala och cen-&lt;br&gt;trala aktörer närmare utforma den nya regionala nä-&lt;br&gt;ringspolitiken. I den regionalpolitiska proposition,&lt;br&gt;som regeringen avser att förelägga riksdagen, kom-&lt;br&gt;mer regeringen att närmare utveckla sina förslag och&lt;br&gt;anhålla om riksdagens ställningstaganden i vissa av-&lt;br&gt;seenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under arbetet med den regionala näringspolitiken,&lt;br&gt;som omfattar åtgärder inom ett flertal politikområ-&lt;br&gt;den, t.ex. närings- och regionalpolitiskt motiverade&lt;br&gt;åtgärder, har ett stort antal projekt identifierats, som&lt;br&gt;bedöms kunna komma att skapa nya arbetstillfällen.&lt;br&gt;Det gäller dels projekt som förbättrar förutsättning-&lt;br&gt;arna härför i hela landet, dels projekt som främst är&lt;br&gt;inriktade mot de mest utsatta regionerna. Insatserna&lt;br&gt;bör kunna påbörjas redan under innevarande år och&lt;br&gt;avser delvis andra ändamål än de som anslaget nu får&lt;br&gt;användas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket och Boverket har beviljats ett bi-&lt;br&gt;drag på ungefär 8 250 000 kr från EU:s Life-fond för&lt;br&gt;metodutvecklingsprojektet ”For Sustainable Deve-&lt;br&gt;lopment - Environmental Objectives and Indicators&lt;br&gt;in Spatial Planning and Strategic Environmental As-&lt;br&gt;sessment”. De beviljade medlen kommer att admi-&lt;br&gt;nistreras av Naturvårdsverket. På statsbudgeten tas&lt;br&gt;anslag upp motsvarande det belopp Naturvårdsver-&lt;br&gt;ket erhåller från EG-budgeten. Bidraget från EU re-&lt;br&gt;dovisas på inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG&lt;br&gt;som ökar med samma belopp. För utbetalning av&lt;br&gt;medlen krävs därför att anslaget ökas med 8 250 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bilavgasförordningen, med stöd av 9 § bil-&lt;br&gt;avgaslagen (1986:1386), tar Naturvårdsverket ut en&lt;br&gt;kontrollavgift för varje såld ny bil. Medlen redovisas&lt;br&gt;på inkomsttitel 2534 Kontrollavgift nyregistrerade&lt;br&gt;bilar. Motsvarande belopp beräknas under anslaget&lt;br&gt;A2. Miljöövervakning m.m. Under år 1997 beräknas&lt;br&gt;avgiftsinkomsterna uppgå till 17 250 000 kronor,&lt;br&gt;dvs. 1 234 000 kronor mer än det för år 1997 anvi-&lt;br&gt;sade anslaget. Regeringen föreslår därför att anslaget&lt;br&gt;för innevarande budgetår ökas med ytterligare&lt;br&gt;1 234 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning utfärdar avgas-&lt;br&gt;godkännanden enligt bilavgaslagen. En avgift för av-&lt;br&gt;gasgodkännanden med stöd av förordningen&lt;br&gt;(1993:446) om vissa förrättningsavgifter för Aktie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolaget Svensk Bilprovning tas ut av tillverkaren. På&lt;br&gt;grund av ändringar i lagen och ett förväntat gemen-&lt;br&gt;samt tillverkaransvar inom EU, bör avgiften tas bort&lt;br&gt;och finansiering ske på ett annat sätt framöver. Un-&lt;br&gt;der ett övergångsskede föreslår regeringen att ytterli-&lt;br&gt;gare 10 500 000 kr anvisas under anslaget A2. Mil-&lt;br&gt;jöövervakning m.m. för bilavgasverksamheten. Detta&lt;br&gt;finansieras genom indragning av medel på det för&lt;br&gt;budgetåret 1994/95 under fjortonde huvudtiteln&lt;br&gt;uppförda reservationsanslaget A8. Investeringsbidrag&lt;br&gt;för främjande av omställning i ekologisk hållbar in-&lt;br&gt;riktning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;A 11 Utbildning och information om&lt;br&gt;miljöbalken&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i&lt;br&gt;statsbudgeten för innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;B 4 Visst internationellt samarbete i fråga&lt;br&gt;om kärnsäkerhet m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 26 752 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget B4. Visst internationellt samarbete i fråga&lt;br&gt;om kärnsäkerheten m.m. ökas med 771 000 kronor.&lt;br&gt;Finansiering sker genom indragning av anslagsbe-&lt;br&gt;hållningar från det under fjortonde huvudtiteln för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 uppförda reservationsanslaget&lt;br&gt;B13. Miljöinsatser i Östersjöregionen samt från det&lt;br&gt;under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1994/95&lt;br&gt;uppförda reservationsanslaget El. Bidrag till interna-&lt;br&gt;tionellt samarbete kring den byggda miljön m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt reservationsanslag All. Utbildning och in-&lt;br&gt;formation om miljöbalken uppgående till 8 000 000&lt;br&gt;kronor anvisas för budgetåret 1997. Finansiering&lt;br&gt;sker genom indragning av anslagsbehållningar på det&lt;br&gt;under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;uppförda reservationsanslaget B13. Miljöinsatser i&lt;br&gt;Östersjöregionen samt det under fjortonde huvudti-&lt;br&gt;teln för budgetåret 1995/96 uppförda reservations-&lt;br&gt;anslaget A8. Investeringsbidrag för främjande av om-&lt;br&gt;ställning i ekologiskt hållbar riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas kostnader, i amerikanska dollar&lt;br&gt;och österrikiska shilling, för deltagande i internatio-&lt;br&gt;nellt samarbete på kärnenergiområdet, såsom Sveri-&lt;br&gt;ges reguljära medlemsavgift i Internationella Atom-&lt;br&gt;energiorganet (IAEA) och bidraget till IAEA:s&lt;br&gt;Technical Assistance and Cooperation. Till följd av&lt;br&gt;höjda medlemsavgifter och valutakurser beräknar&lt;br&gt;regeringen att anslaget kommer att överskridas under&lt;br&gt;innevarande budgetår. Med anledning av dessa för-&lt;br&gt;hållanden föreslår regeringen att anslaget B4. Visst&lt;br&gt;internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet&lt;br&gt;m.m. ökas med 771 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 3 april 1997 beslutat att över-&lt;br&gt;lämna lagrådsremiss av ett förslag till miljöbalk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag lämnas till riksdagen under&lt;br&gt;hösten 1997. Det är dock viktigt att planering och&lt;br&gt;förberedelser för utbildningen startar i god tid. Inne-&lt;br&gt;hållet i utbildningen får givetvis anpassas till riksda-&lt;br&gt;gens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att miljöbalken skall få det avsedda genomsla-&lt;br&gt;get måste i ett första skede utbildning ske av personal&lt;br&gt;i kommuner, domstolar och förvaltningsmyndighe-&lt;br&gt;ter som skall tillämpa balken. Vidare bör allmänhe-&lt;br&gt;ten informeras om de nya reglerna. De myndigheter&lt;br&gt;som ansvarar för tillsynen av balkens efterlevnad är&lt;br&gt;därefter skyldiga att fortlöpande informera om hur&lt;br&gt;bestämmelserna skall tillämpas. Med hänsyn till den&lt;br&gt;snabba utvecklingen vad gäller t.ex. kunskaper om&lt;br&gt;hälso- och miljöeffekter, teknik och de krav som föl-&lt;br&gt;jer av Sveriges internationella åtaganden kan en ut-&lt;br&gt;veckling av regelsystemet förutses.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.17 Utgiftsområde 21&lt;br&gt;Energi&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bemyndigar regeringen att ge Affärsverket&lt;br&gt;svenska kraftnät befogenhet att inom en samman-&lt;br&gt;lagd ram om 2 500 000 000 kronor ta upp lån i och&lt;br&gt;utanför Riksgäldskontoret under budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsverket svenska kraftnät&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) dri-&lt;br&gt;ver och förvaltar det svenska stamnätet och de stat-&lt;br&gt;ligt ägda utlandsförbindelserna (prop. 1990/91:87,&lt;br&gt;bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318). I årsredo-&lt;br&gt;visningen för år 1996 redovisar verket en balansom-&lt;br&gt;slutning på ca 9 miljarder kronor. Svenska kraftnät&lt;br&gt;har för närvarande en långfristig upplåning i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret om 2 500 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under flera år har övriga affärsverk, nämligen&lt;br&gt;Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Statens Järnvägar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;haft möjlighet att ta upp lån utanför Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret, på kapitalmarknaden. Affärsverken har även fått&lt;br&gt;förvalta dessa lån. Svenska kraftnät har dock hittills&lt;br&gt;inte medgetts att låna utanför Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör Svenska kraft-&lt;br&gt;nät, i enlighet med de principer som gäller för de öv-&lt;br&gt;riga affärsverken, ges möjlighet att finansiera sin&lt;br&gt;verksamhet också genom lån utanför Riksgäldskon-&lt;br&gt;toret på den svenska kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som komplement till de bemyndiganden som&lt;br&gt;riksdagen tidigare beslutat om för år 1997 bör en ut-&lt;br&gt;vidgning möjliggöras av Svenska kraftnäts finansiella&lt;br&gt;befogenheter. Regeringen föreslår därför att riksda-&lt;br&gt;gen bemyndigar regeringen att under budgetåret&lt;br&gt;1997 ge Svenska kraftnät befogenhet att ta upp lån i&lt;br&gt;och utanför Riksgäldskontoret inom en sammanlagd&lt;br&gt;ram om 2 500 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på en långsiktig lösning föreslår rege-&lt;br&gt;ringen att 7 000 000 kronor anvisas till anslaget B2.&lt;br&gt;Transportstöd för Gotland för att finansiera den&lt;br&gt;sänkta längdmetertaxan. Ökningen finansieras ge-&lt;br&gt;nom att det under utgiftsområde 22 Kommunikatio-&lt;br&gt;ner uppförda ramanslaget B5. Övervakning av Esto-&lt;br&gt;nia minskas i motsvarande omfattning. Enligt&lt;br&gt;regeringsbeslut den 3 juli 1997 kommer bevakningen&lt;br&gt;av Estonias förlisningsplats fr.o.m. hösten 1997 att&lt;br&gt;innefatta bl.a. finländsk sjöövervakningsradar&lt;br&gt;kompletterad med oregelbunden övervakning av&lt;br&gt;finländska fartygs- och flygenheter, varigenom en&lt;br&gt;minskning av anslaget möjliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Statens haverikommission&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;5.18 Utgiftsområde 22&lt;br&gt;Kommunikationer&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;B 2 Transportstöd för Gotland&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 175 000 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Statens Haverikommissions fasta kostnader får upp-&lt;br&gt;gå till högst 8 510 000 kronor för budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget B2. Transportstöd för Gotland ökas med&lt;br&gt;7 000 000 kronor. Finansiering sker genom att reser-&lt;br&gt;vationsanslaget B5. Övervakning av M/S Estonia&lt;br&gt;minskas med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1995/96:44,&lt;br&gt;bet. 1995/96:TU7, rskr. 1995/96:99) inleddes av-&lt;br&gt;vecklingen av det s.k. Gotlandstillägget från och med&lt;br&gt;den 1 januari 1997 med 0,2 procentenheter till&lt;br&gt;0,4 procent. I proposition 1995/96:44 angavs att re-&lt;br&gt;geringen är beredd att återkomma i frågan om effek-&lt;br&gt;terna blir negativa för Gotlands näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av Gotlandstilläggets avveckling har&lt;br&gt;transportförmedlingsföretagen höjt sina fraktpriser&lt;br&gt;till och från Gotland, vilket har visat sig ge negativa&lt;br&gt;effekter för Gotlands näringsliv. Sjöfartsverket har,&lt;br&gt;efter samråd med regeringen, beslutat att sänka&lt;br&gt;längdmetertaxan för transportstödsberättigade&lt;br&gt;transporter till och från Gotland till 52 kronor. Re-&lt;br&gt;geringen har därvid konstaterat att transportförmed-&lt;br&gt;lingsföretagen sänkt sina fraktpriser. Regeringen har&lt;br&gt;den 19 juni 1997 gett NUTEK i uppdrag att i samråd&lt;br&gt;med berörda intressenter utarbeta förslag till en mo-&lt;br&gt;dell för stöd till godstransporter till och från Got-&lt;br&gt;land. Uppdraget redovisas till regeringen i december&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i regleringsbrev den 19 decem-&lt;br&gt;ber 1996 (K96/4820/SM) att de fasta kostnaderna&lt;br&gt;för Statens haverikommission (SHK) för budgetåret&lt;br&gt;1997 i enlighet med vad som angavs i prop.&lt;br&gt;1996/97:1 skulle uppgå till högst 7 540 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalkostnaderna och kostnader för lokalerna&lt;br&gt;under år 1997 överstiger de tidigare antagna belop-&lt;br&gt;pen. Vidare har de fasta kostnaderna för kompe-&lt;br&gt;tensutveckling m.m. ökat. Vissa sådana kostnader&lt;br&gt;inom SHK, för att följa utvecklingen på kommissio-&lt;br&gt;nens verksamhetsområde samt kostnader för kom-&lt;br&gt;petensutveckling av personalen har tidigare av hävd&lt;br&gt;betraktats som rörliga kostnader och därför direkt-&lt;br&gt;fakturerats berörd myndighet. Utvecklingskostnader&lt;br&gt;av detta slag definieras numera som fasta kostnader&lt;br&gt;för SHK och faktureringen fördelas därför mellan&lt;br&gt;berörda myndigheter enligt gällande fördelningsprin-&lt;br&gt;cip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ovanstående skäl beräknas de fasta kostnader-&lt;br&gt;na för SHK öka med 610 000 kronor till 8 150 000&lt;br&gt;kronor. De ökade kostnaderna fördelas, i likhet med&lt;br&gt;övriga fasta kostnader, mellan SHK:s intressenter&lt;br&gt;Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Banverket och För-&lt;br&gt;svarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;B 7 Utredningsarbete m.m. med&lt;br&gt;anledning av M/S Estonias förlisning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudget för innevarande budgetår finns för detta&lt;br&gt;ändamål uppfört ett obetecknat anslag på 4 500 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget B7. Utredningsarbete m.m. med anledning&lt;br&gt;av M/S Estonias förlisning ökas med 3 000 000 kro-&lt;br&gt;nor. Finansiering sker genom att anslaget D2. Köp av&lt;br&gt;interregional persontrafik på järnväg minskas med&lt;br&gt;motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 28 september 1994 förliste passagerarfärjan M/S&lt;br&gt;Estonia. Regeringen gav samma dag Statens haveri-&lt;br&gt;kommission (SHK) i uppdrag att biträda i utred-&lt;br&gt;ningsarbetet med anledning av förlisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade på tilläggsbudget till stats-&lt;br&gt;budgeten för budgetåret 1995/96 (prop.&lt;br&gt;1995/96:105, bet. 1995/96:TU15, rskr.&lt;br&gt;1995/96:205) att ett förslagsanslag på 3 940 000&lt;br&gt;kronor skulle anvisas till Utredningsarbete med an-&lt;br&gt;ledning av M/S Estonias förlisning. Utredningsarbetet&lt;br&gt;beräknades då vara slutfört under våren 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då utredningen pågick under hela år 1996 ökade&lt;br&gt;riksdagen genom tilläggsbudget till statsbudgeten för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 (prop. 1996/97:1, bet.&lt;br&gt;1996/97:FiUll, rskr 1996/97:48) det anvisade ansla-&lt;br&gt;get med 4 000 000 kronor. Av totalt anslagna&lt;br&gt;7 940 000 kronor under 1996 förbrukades&lt;br&gt;5 266 987 kronor. De återstående 2 748 780 kronor&lt;br&gt;är dock inte tillgängliga under 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 11 juni 1997 (prop.&lt;br&gt;1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr.&lt;br&gt;1996/97:284) har riksdagen godkänt att på tilläggs-&lt;br&gt;budget till statsbudgeten för budgetåret 1997 anvisa&lt;br&gt;4 500 000 kronor för Utredningsarbete med anled-&lt;br&gt;ning av M/S Estonias förlisning för det arbete som&lt;br&gt;skett under första halvåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt nu kan bedömas kommer utredningen att&lt;br&gt;fortgå även under andra halvåret 1997. De tidigare&lt;br&gt;anvisade medlen är förbrukade eller intecknade och&lt;br&gt;SHK:s kostnader för det fortsatta arbetet beräknas&lt;br&gt;till 3 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;B 8 Vissa kostnader för övertäckning av&lt;br&gt;M/S Estonia&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i&lt;br&gt;statsbudgeten för innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lista passagerarfärjan M/S Estonia. Regeringen har&lt;br&gt;därefter den 19 juni 1996 beslutat att Sjöfartsverket&lt;br&gt;skall avbryta arbetet med övertäckningen. Arbetet&lt;br&gt;skall kunna återupptas vid den senare tidpunkt som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vissa kostnader för Sjöfartsver-&lt;br&gt;ket avseende övertäckningsarbetet av M/S Estonia&lt;br&gt;föreslår regeringen att ett nytt anslag anvisas på&lt;br&gt;2 166 000 kronor. Medlen finansieras genom mot-&lt;br&gt;svarande minskning av anslaget B5. Övervakning av&lt;br&gt;Estonia. Enligt regeringsbeslut den 3 juli 1997 kom-&lt;br&gt;mer bevakningen av Estonias förlisningsplats fr.o.m.&lt;br&gt;hösten 1997 att innefatta bl.a. finländsk sjöövervak-&lt;br&gt;ningsradar kompletterad med oregelbunden över-&lt;br&gt;vakning av finländska fartygs- och flygenheter, vari-&lt;br&gt;genom en minskning av anslaget möjliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;C 5 Informationsteknik:&lt;br&gt;Telekommunikationer m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 23 000 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Att anvisade medel till anslaget C5. Informations-&lt;br&gt;teknik: Telekommunikationer m.m. även får använ-&lt;br&gt;das till en förstudie om Sveriges IT-utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har på annat ställe denna proposition&lt;br&gt;(utgiftsområde 22 Kommunikationer) föreslagit att&lt;br&gt;resurser från anslaget C5. Informationsteknik: Tele-&lt;br&gt;kommunikationer m.m. bör avsättas för att bl.a.&lt;br&gt;följa Sveriges IT-utveckling. Uppföljningen skall inte&lt;br&gt;bara visa hur Sverige ligger till i förhållande till andra&lt;br&gt;länder utan också ge tydliga indikationer på inom&lt;br&gt;vilka områden som extra insatser kan behöva göras&lt;br&gt;om det visar sig att Sverige skulle komma efter i ut-&lt;br&gt;vecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är av vikt att en uppfölj-&lt;br&gt;ning påbörjas snarast möjligt. Därför bör en förstu-&lt;br&gt;die som syftar till att identifiera vilka statistiska jäm-&lt;br&gt;förelsetal som kan användas för att jämföra Sveriges&lt;br&gt;ställning gentemot övriga länder på IT-området gö-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;2 166 000 kronor anvisas på ett nytt ramanslag B8.&lt;br&gt;Vissa kostnader för övertäckning av M/S Estonia.&lt;br&gt;Finansiering sker genom att anslaget B5. Övervak-&lt;br&gt;ning av M/S Estonia minskas med motsvarande be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav den 2 mars 1995 Sjöfartsverket i&lt;br&gt;uppdrag att genomföra en övertäckning av den för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.19 Utgiftsområde 23&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Jord- och skogsbruk, fiske med&lt;br&gt;anslutande näringar&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;B1 Statens jordbruksverk&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 183 114 000&lt;br&gt;kronor. På tilläggsbudget i samband med den eko-&lt;br&gt;nomiska vårpropositionen för innevarande år har&lt;br&gt;riksdagen beslutat om att tillföra ytterligare&lt;br&gt;4 500 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Bl. Statens jordbruksverk ökas med&lt;br&gt;15 000 000 kronor. Finansiering sker genom att an-&lt;br&gt;slaget B2. Stöd till jordbrukets rationalisering mins-&lt;br&gt;kas med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ytterligare utbyggnad av EG:s stödsystem på&lt;br&gt;jordbruksområdet som tillkommit under år 1997 har&lt;br&gt;medfört att Jordbruksverket tvingats öka sina insat-&lt;br&gt;ser avseende ADB-utveckling. Detta gäller stödsys-&lt;br&gt;tem för kalvslaktbidrag, utbetalning av BSE-&lt;br&gt;ersättning, revalveringsersättning och miljöstöd för&lt;br&gt;flerårig vallodling. Till detta kommer en ytterligare&lt;br&gt;utvidgning av miljöprogrammet fr.o.m. år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av direktstöd, i synnerhet miljö-&lt;br&gt;stöden, har i kombination med behovet av kommu-&lt;br&gt;nikation med länsstyrelserna visat sig vara mycket&lt;br&gt;krävande. Likaså har arbetsmarknadsläget för sys-&lt;br&gt;temutvecklare inneburit att Jordbruksverket i ökad&lt;br&gt;omfattning tvingats anlita konsulter för att klara&lt;br&gt;ADB-utvecklingen vilket är mycket kostsamt. Slutli-&lt;br&gt;gen har kostnaderna för de nödvändiga mjukvaru-&lt;br&gt;licenserna ökat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;B 16 Räntekostnader för förskotterade&lt;br&gt;arealersättningar m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 119 333 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också tillföras kursvinster och belastas med kursför-&lt;br&gt;luster som uppstår till följd av att medlemsstaten bär&lt;br&gt;kursrisken inom EG:s jordbruksfonds utvecklingssek-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De interventionslager svenska staten hyr för of-&lt;br&gt;fentlig lagring inom ramen för anslaget Bl5. Inter-&lt;br&gt;vention och exportbidrag för jordbruksprodukter&lt;br&gt;åsamkar Sverige kostnader vilka ej ersätts från EG-&lt;br&gt;budgeten under den tid lagerutrymmena står tomma&lt;br&gt;i väntan på inlagring. Svenska statens nettokostnader&lt;br&gt;för detta uppgick under budgetåret 1995/96 till&lt;br&gt;knappt 14 miljoner kronor och beräknas för inneva-&lt;br&gt;rande år uppgå till 15 miljoner kronor. Dessa kost-&lt;br&gt;nader bör få belasta anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;B 18 Djurregister&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på&lt;br&gt;statsbudgeten för innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt ramanslag Bl 8. Djurregister uppgående till&lt;br&gt;10 000 000 kronor anvisas för budgetåret 1997.&lt;br&gt;Riksdagen föreslås godkänna vad regeringen anför&lt;br&gt;avseende avgiftsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget B16. Räntekostnader för förskotterade are-&lt;br&gt;alersättningar m.m. får även belastas med s.k. tek-&lt;br&gt;niska kostnader till följd av offentlig lagring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget redovisas de räntekostnader och&lt;br&gt;kursdifferenser som uppstår för staten till följd av att&lt;br&gt;ersättningen från EG:s jordbruksfond erhålls i efter-&lt;br&gt;skott. Anslaget får även belastas med eventuella fi-&lt;br&gt;nansiella sanktioner och straffavgifter. Anslaget får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Rådets förordning (EEG) nr 820/97 av den 21&lt;br&gt;april 1997 om upprättande av ett system för identifi-&lt;br&gt;ering och registrering av nötkreatur och om märk-&lt;br&gt;ning av nötkött och nötköttsprodukter skall med-&lt;br&gt;lemsstaterna införa ett system för identifiering och&lt;br&gt;registrering av nötkreatur på produktionsstadiet.&lt;br&gt;Dessutom skall det skapas ett särskilt system för&lt;br&gt;märkning av nötkött i försäljningsledet. Anledningen&lt;br&gt;till detta är att marknaden för nötkött och nöt-&lt;br&gt;köttsprodukter har destabiliserats på grund av den&lt;br&gt;s.k. BSE-krisen. För att återupprätta balansen på&lt;br&gt;marknaden bör insynen i villkoren för produktion&lt;br&gt;och saluföring förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett första steg skall en databas över samtliga&lt;br&gt;djurbesättningar och enskilda djur upprättas där man&lt;br&gt;även skall kunna följa förflyttningar av djur mellan&lt;br&gt;besättningar. Databasen skall vara i funktion senast&lt;br&gt;den 31 december 1997 och administreras av Statens&lt;br&gt;jordbruksverk i samarbete med Svensk husdjurssköt-&lt;br&gt;sel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättandet av den nationella databasen kom-&lt;br&gt;mer att innebära kostnader av engångskaraktär.&lt;br&gt;Kostnaden har beräknats uppgå till ca 10 miljoner&lt;br&gt;kronor. Till detta kommer driftskostnader som be-&lt;br&gt;räknas uppgå till ca 35 miljoner kronor per år. Enligt&lt;br&gt;rådsförordningen får kostnaderna täckas med avgif-&lt;br&gt;ter. Regeringen föreslår att så sker. Jordbruksverket&lt;br&gt;bör bemyndigas att ta ut denna avgift. Avgiftsintäk-&lt;br&gt;ten tillsammans med EG:s medfinansiering beräknas&lt;br&gt;ge full kostnadstäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor anslås&lt;br&gt;på statsbudgeten för att täcka nödvändiga investe-&lt;br&gt;ringskostnader. Från och med budgetåret 1998 före-&lt;br&gt;slås att ramanslaget tillförs medel för att täcka upp-&lt;br&gt;komna driftskostnader. Finansiering sker genom att&lt;br&gt;avgiftsintäkterna inlevereras till inkomsttitel på stats-&lt;br&gt;budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;B 19 Vissa saneringsåtgärder i Solna&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på&lt;br&gt;statsbudgeten för innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt anslag anvisas för utschaktning, transport&lt;br&gt;och omhändertagande av förorenade jordmassor&lt;br&gt;samt återfyllnad av rena jordmassor vid Brunnsviken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Solna kommun. Kostnaderna beräknas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att an-&lt;br&gt;slaget B2. Stöd till jordbrukets rationalisering mins-&lt;br&gt;kas med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en miljöteknisk undersökning av marken vid&lt;br&gt;Brunnsviken i Solna kommun påvisades rester av be-&lt;br&gt;kämpningsmedel. Av allt att döma deponerade den&lt;br&gt;dåvarande myndigheten Statens växtskyddsanstalt,&lt;br&gt;vars verksamhet upphörde den 1 januari 1976, be-&lt;br&gt;hållare med bekämpningsmedelsrester där. Såväl hela&lt;br&gt;som trasiga behållare påträffades vid undersökning-&lt;br&gt;en. Analyser visar på förekomst av mycket höga hal-&lt;br&gt;ter av kvicksilver och arsenik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det är en statlig myndighet som&lt;br&gt;deponerat bekämpningsmedelsresterna och att den&lt;br&gt;förorenade marken ligger inom nationalstadsparkens&lt;br&gt;område anser regeringen att saneringen bör bekostas&lt;br&gt;av statliga medel. Överläggningar i saken har också&lt;br&gt;förts med kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;C 1 Fiskeriverket&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 58 166 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU har beslutat att införa ett satellitbaserat kontroll-&lt;br&gt;system för fiskefartyg. Införandet skall ske i två faser,&lt;br&gt;där den första fasen skall starta den 30 juni 1998.&lt;br&gt;Vid denna tidpunkt skall ca 50 svenska fiskefartyg&lt;br&gt;med en längd av minst 24 meter vara utrustade med&lt;br&gt;sändare för satellitöverföring av information om bl.a.&lt;br&gt;position. Varje medlemsland skall även ha inrättat ett&lt;br&gt;landbaserat kontrollcentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra fasen inleds den 1 januari 2000 och&lt;br&gt;skall omfatta samtliga fiskefartyg med en längd av&lt;br&gt;minst 24 meter oberoende av var de opererar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av ett satellitbaserat kontrollsystem&lt;br&gt;kräver bl.a. att utrustning inhandlas och installeras&lt;br&gt;på landstationen och på fartygen, att ett system för&lt;br&gt;underhåll och reparationer av utrustning på fartygen&lt;br&gt;byggs upp och att rutiner för kontrollarbetet skapas.&lt;br&gt;Fiskeriverket ansvarar för den landbaserade kontroll-&lt;br&gt;stationen. Fiskeriverkets kostnader för att införa och&lt;br&gt;driva kontrollsystemet beräknas t.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1999 uppgå till totalt 3 650 000 kronor. Fördelning-&lt;br&gt;en av detta belopp beräknas för 1997 uppgå till&lt;br&gt;450 000 kronor, 1998 till 1 700 000 kronor och för&lt;br&gt;1999 till 1 500 000 kronor. För budgetåret 1998 ut-&lt;br&gt;går EG-bidrag för kostnaderna för utrustningen samt&lt;br&gt;för installationen, totalt ca 4,65 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att 3 650 000 kronor&lt;br&gt;tillförs ramanslaget Cl. Fiskeriverket för att täcka&lt;br&gt;kostnader uppkomna för att införa och driva ett sa-&lt;br&gt;tellitbaserat kontrollsystem. Fiskeriverket ålades att&lt;br&gt;spara 6 miljoner kronor under innevarande budgetår.&lt;br&gt;På grund av bl.a. långa uppsägningstider för personal&lt;br&gt;beräknas inte besparingsåtgärderna få fullt genom-&lt;br&gt;slag förrän under budgetåret 1998. Genom att medel&lt;br&gt;för kontrollsystemet anvisas för hela fas 1 redan i år,&lt;br&gt;möjliggörs införandet av kontrollsystemet samtidigt&lt;br&gt;som Fiskeriverket kan fullfölja sitt besparingspro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;E 2 Bidrag till distriktsveterinär-&lt;br&gt;organisationen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på&lt;br&gt;77 691 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Cl. Fiskeriverket ökas med 3 650 000 kro-&lt;br&gt;nor. Finansiering sker genom minskning av anslaget&lt;br&gt;B2. Stöd till jordbrukets rationalisering med&lt;br&gt;3 000 000 kronor samt minskning av anslaget B8.&lt;br&gt;Strukturstöd inom livsmedelssektorn med 650 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget E2. Bidrag till distriktsveterinärorganisatio-&lt;br&gt;nen ökas med 7 800 000 kronor. Finansiering sker&lt;br&gt;genom att anslaget B8. Strukturstöd inom livsme-&lt;br&gt;delssektorn minskas med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att bl.a. reducera statens kostnader för dis-&lt;br&gt;triktsveterinärorganisationen beslöt riksdagen&lt;br&gt;(prop,1993/94:150, bet. 1993/94:JoU 32, rskr.&lt;br&gt;1993/94:403) om vissa förändringar beträffande&lt;br&gt;distriktsveterinärorganisationens organisation och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiering att gälla från den 1 juli 1995. Till följd&lt;br&gt;av omorganisationen uppstod vissa övergångskost-&lt;br&gt;nader som avser verksamheten före den 1 juli 1995.&lt;br&gt;De totala övergångskostnaderna beräknas uppgå till&lt;br&gt;ca 25 miljoner kronor. Övergångskostnader uppgå-&lt;br&gt;ende till 7,8 miljoner kronor har belastat och påver-&lt;br&gt;kat resultatet för budgetåret 1995/96. Merparten ut-&lt;br&gt;görs av kostnader avseende semester- och&lt;br&gt;kompensationsersättning för de närmare hundratalet&lt;br&gt;veterinärer som slutade sin tjänstgöring som dis-&lt;br&gt;triktsveterinärer under hösten 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda medel för avveckling av den för-&lt;br&gt;utvarande distriktsveterinärorganisationen har inte&lt;br&gt;tidigare avsatts. Regeringen föreslår att 7 800 000&lt;br&gt;kronor tillförs ifrågavarande anslag för budgetåret&lt;br&gt;1997 att användas för täckande av de övergångs-&lt;br&gt;kostnader som belastat budgetåret 1995/96. Finansi-&lt;br&gt;ering sker genom att anslaget B8. Strukturstöd inom&lt;br&gt;livsmedelssektorn minskas. Resterande ej utbetalda&lt;br&gt;övergångskostnader, som beräknas bli utbetalade&lt;br&gt;under en femtonårsperiod skall finansieras inom&lt;br&gt;verksamhetens ordinarie ram utan särskild medels-&lt;br&gt;tilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor. Därutöver anvisades 20 500 000 kronor på&lt;br&gt;tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vår-&lt;br&gt;propositionen. Vid utgången av år 1997 beräknas&lt;br&gt;trots detta ett överskridande att 36 000 000 kronor.&lt;br&gt;Överskridandet beror på att antalet ingripanden vid&lt;br&gt;befarat paratuberkulospositiva besättningar och&lt;br&gt;kostnaden för smittbekämpningen på dessa gårdar är&lt;br&gt;mycket höga. Även kostnaden för bekämpning av&lt;br&gt;salmonella, främst salmonella hos svinbesättningar,&lt;br&gt;är höga.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;E 5. Bekämpande av smittsamma&lt;br&gt;husdjurssjukdomar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;detta ändamål uppfört ett ramanslag på 89 500 000&lt;br&gt;kronor. På tilläggsbudget i samband med den eko-&lt;br&gt;nomiska vårpropositionen för innevarande år har&lt;br&gt;riksdagen beslutat att tillföra anslaget ytterligare&lt;br&gt;20 500 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget E5. Bekämpande av smittsamma husdjurs-&lt;br&gt;sjukdomar ökas med 36 000 000 kronor. Finansie-&lt;br&gt;ring sker dels genom minskning av anslaget B8.&lt;br&gt;Strukturstöd inom livsmedelssektorn med 7 550 000&lt;br&gt;kronor, dels genom inleverans av medel från lag-&lt;br&gt;ringsavgiften på ris och socker uppgående till&lt;br&gt;28 450 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del av anslaget får disponeras i enlighet med de be-&lt;br&gt;stämmelser som regeringen meddelar i varje särskilt&lt;br&gt;fall samt för ersättning enligt epizootilagen&lt;br&gt;(1980:369) eller med stöd av lagen meddelade före-&lt;br&gt;skrifter. Anslaget disponeras också för bestridande av&lt;br&gt;kostnader enligt förordningen (1984:369) om be-&lt;br&gt;kämpande av salmonella hos djur. Medel får dess-&lt;br&gt;utom disponeras för erforderliga undersökningar vid&lt;br&gt;handläggning av ersättningsansökningar i samband&lt;br&gt;med bekämpande av smittsamma husdjurssjukdo-&lt;br&gt;mar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för&lt;br&gt;ändamålet uppfört ett ramanslag på 89 500 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk styrning av&lt;br&gt;statlig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.1 Utveckling av den ekonomiska&lt;br&gt;styrningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 (Del 1,&lt;br&gt;sid 143 ff) understryker utskottet vikten av att rege-&lt;br&gt;ringen fortlöpande redovisar för riksdagen hur mål-&lt;br&gt;och resultatstyrningen fungerar, hur regeringen ser&lt;br&gt;på den fortsatta utvecklingen samt vilka åtgärder re-&lt;br&gt;geringen planerar att vidta i syfte att förbättra resul-&lt;br&gt;tatbedömningen och den praktiska tillämpningen av&lt;br&gt;styrningen. I det följande gör regeringen en redovis-&lt;br&gt;ning av utvecklingen av den ekonomiska styrningen, i&lt;br&gt;vilken mål- och resultatstyrningen ingår som en del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ekonomisk styrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten föreskrivs&lt;br&gt;att i statens verksamhet skall hög effektivitet efter-&lt;br&gt;strävas och god hushållning iakttas. Den ekonomiska&lt;br&gt;styrningen av statlig verksamhet syftar till att upp-&lt;br&gt;fylla detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomistyrning är ett etablerat begrepp utanför&lt;br&gt;statsförvaltningen. Ekonomistyrning innebär en av-&lt;br&gt;siktlig påverkan på en verksamhet och dess befatt-&lt;br&gt;ningshavare i avsikt att nå vissa ekonomiska mål.&lt;br&gt;Ekonomistyrning omfattar dels planering med hän-&lt;br&gt;syn till förväntade förhållanden och parering mot&lt;br&gt;oväntade händelser, dels uppföljning och utvärde-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I staten har begreppet ekonomistyrning anpassats&lt;br&gt;till den statliga verksamheten och en nedbrytning har&lt;br&gt;gjorts i begreppen resultatstyrning och finansiell styr-&lt;br&gt;ning. När regeringen talar om den ekonomiska styr-&lt;br&gt;ningen av statlig verksamhet avses således både resul-&lt;br&gt;tatstyrning och finansiell styrning. Med resultat-&lt;br&gt;styrning avses styrningen av den statliga verksamhe-&lt;br&gt;tens omfattning, inriktning och effektivitet. Resultat-&lt;br&gt;styrningen sker bland annat genom att mål anges för&lt;br&gt;olika verksamhetsområden och genom uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering. Med finansiell styrning sätts de&lt;br&gt;ekonomiska ramarna för verksamhetens resursför-&lt;br&gt;brukning. Dessa utgörs bland annat av anslagstilldel-&lt;br&gt;ning, restriktioner för avgiftsbelagd verksamhet, in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vesteringsramar och låneramar, beställningsbemyn-&lt;br&gt;diganden samt tillgång till räntekonto med kredit.&lt;br&gt;Vid uppföljning och utvärdering av statlig verksam-&lt;br&gt;het utgörs resultatet av såväl måluppfyllelsen som&lt;br&gt;verksamhetens resursförbrukning. Resultatstyrningen&lt;br&gt;och den finansiella styrningen inte bara kompletterar&lt;br&gt;varandra utan de är tillsammans nödvändiga för att&lt;br&gt;få en väl fungerande och effektiv statlig verksamhet.&lt;br&gt;En ekonomisk redovisning av hög kvalitet, där re-&lt;br&gt;sursförbrukningen för olika verksamheter kan mätas&lt;br&gt;i ekonomiska termer, är en viktig förutsättning för en&lt;br&gt;väl fungerande styrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska styrningen har en viktig roll i&lt;br&gt;budgetprocessen. Beredningen av budgeten tar sin&lt;br&gt;utgångspunkt i ett antal politiska mål och de resurser&lt;br&gt;som finns tillgängliga för att nå dessa mål. Priorite-&lt;br&gt;ringar görs mellan olika verksamheter för att få en så&lt;br&gt;god måluppfyllelse som möjligt. Resultatstyrningen,&lt;br&gt;den finansiella styrningen och den ekonomiska redo-&lt;br&gt;visningen skall medverka till att förse riksdag, rege-&lt;br&gt;ring och förvaltning med beslutsunderlag som möj-&lt;br&gt;liggör bästa möjliga prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1997 har en samlad satsning gjorts för att&lt;br&gt;ytterligare förbättra den ekonomiska styrningen. Ut-&lt;br&gt;gångspunkten har varit de krav som lagen&lt;br&gt;(1996:1059) om statsbudgeten ställer på regeringen.&lt;br&gt;Bland annat anges i 2 § att regeringen för riksdagen&lt;br&gt;skall redovisa de mål som åsyftas och de resultat som&lt;br&gt;uppnåtts på olika verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av utgiftsområdena har berörts till någon&lt;br&gt;del i utvecklingsarbetet. En extra satsning har gjorts&lt;br&gt;på utgiftsområdena 3 , 17, 18, 20 och 22. Inom des-&lt;br&gt;sa utgiftsområden har ett viktigt mål per område&lt;br&gt;fungerat som pilotfall för hur återrapportering av re-&lt;br&gt;sultat till riksdagen kan läggas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 22 är valt mot bakgrund av Riks-&lt;br&gt;dagens revisorers rapport (1996/97:3) Mål och resul-&lt;br&gt;tatstyrning - exempel från Kommunikationsdepar-&lt;br&gt;tementets område. Utgiftsområdena är i övrigt valda&lt;br&gt;för att täcka förvaltning, transfereringar och bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt investeringar vilka kräver olika medel för styr-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förvaltning sker en utveckling av&lt;br&gt;styrningen där flera myndigheter arbetar mot samma&lt;br&gt;mål. Ett exempel på ett sådant utvecklingsarbete ges i&lt;br&gt;Justitiedepartementets rapport Samlad redovisning&lt;br&gt;för rättsväsendet 1996 (1997-06-27). För transfere-&lt;br&gt;ringar och bidrag utvecklas styrningen för att möjlig-&lt;br&gt;göra prövning både av systemens ändamålsenlighet&lt;br&gt;och effektivitet. För styrning av investeringar krävs&lt;br&gt;bl.a. information om investeringarnas effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförda förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande generella förändringar har genomförts i&lt;br&gt;årets budgetproposition:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Utgiftsområdesavsnitten har getts en mer enhetlig&lt;br&gt;struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;De viktigaste målen inom respektive utgiftsområ-&lt;br&gt;de lyfts fram i en inledande ruta på respektive ut-&lt;br&gt;giftsområdesavsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Resultatbedömningarna har utvecklats på utgifts-&lt;br&gt;områdes- och verksamhetsområdesnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Budgetar för avgiftsbelagd verksamhet redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Redovisningen av investeringsplaner har givits en&lt;br&gt;mer enhetlig utformning. Redovisningen gäller&lt;br&gt;främst affärsverken och myndigheter med inve-&lt;br&gt;steringar av större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Beställningsbemyndiganden redovisas under egen&lt;br&gt;rubrik i anslags- och myndighetsavsnitten samt&lt;br&gt;samlat i denna volym. Redovisningen har getts en&lt;br&gt;mer enhetlig utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Affärsverkens finansiella befogenheter redovisas&lt;br&gt;mer enhetligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens redovisning till riksdagen av mål och&lt;br&gt;resultat är det viktigt att välja en relevant nivå för&lt;br&gt;redovisningen. Riksdagen har tidigare angett att re-&lt;br&gt;sultatrapporteringen från regeringen främst bör gälla&lt;br&gt;effekter, utfall och måluppfyllelse av statliga beslut&lt;br&gt;och åtgärder (bet. 1993/94:FiU10). Regeringen upp-&lt;br&gt;fattar detta som att dialogen om mål och resultat bör&lt;br&gt;fokuseras till de viktigaste målen inom olika politik-&lt;br&gt;områden och att målen i första hand bör avse effek-&lt;br&gt;ter i form av den påverkan som kan uppnås genom&lt;br&gt;statliga insatser. Dessa mål bör beslutas av riksdagen.&lt;br&gt;I arbetet med årets budgetproposition har det vidare&lt;br&gt;varit viktigt att information om mål och resultat har&lt;br&gt;en tydlig koppling till utgiftsområdena och regering-&lt;br&gt;ens budgetförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottet skriver i sitt betänkande&lt;br&gt;1996/97:FiU20 (Del 1, s. 145) att en viktig förutsätt-&lt;br&gt;ning för att riksdagen skall kunna ta ställning till för-&lt;br&gt;delningen av utgifter på utgiftsområden, men också&lt;br&gt;till de konkreta anslagen, är att det finns en resulta-&lt;br&gt;tanalys av föregående års verksamhet. Det bör alltså&lt;br&gt;vid budgetprövningen finnas en bedömning av i vil-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken utsträckning som målen och de avsedda resulta-&lt;br&gt;ten har uppnåtts och - om de inte uppnåtts - vad&lt;br&gt;som är orsaken till detta. En annan viktig kompo-&lt;br&gt;nent för regeringens överväganden bör vara en om-&lt;br&gt;världsanalys där olika externa faktorer som kan på-&lt;br&gt;verka verksamheten belyses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävan i årets budgetproposition har varit att ut-&lt;br&gt;veckla resultatbedömningarna på utgiftsområdes-&lt;br&gt;och verksamhetsområdesnivå och fokusera på de vik-&lt;br&gt;tigaste målen. En resultatbedömning på utgiftsområ-&lt;br&gt;des- eller verksamhetsområdesnivå innebär att flera&lt;br&gt;anslag/myndigheter sätts in i ett sammanhang och en&lt;br&gt;samlad bedömning görs av hur olika anslag/ myn-&lt;br&gt;digheter bidrar till målet. Tanken är att detta skall&lt;br&gt;skapa bättre förutsättningar för riksdagens och rege-&lt;br&gt;ringens prövning och prioritering av verksamheter.&lt;br&gt;Efter resultatbedömningarna redovisas satsningar&lt;br&gt;som gjorts utanför utgiftsområdet för att nå målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller ansvarsfördelningen mellan regeringen&lt;br&gt;och myndigheterna i resultatstyrningen har en viktig&lt;br&gt;förändring genomförts genom införandet av en ny&lt;br&gt;förordning (1996:882) om myndigheters årsredovis-&lt;br&gt;ning m.m. Denna ersatte den tidigare förordningen&lt;br&gt;(1993:134) om myndigheters årsredovisning och an-&lt;br&gt;slagsframställan. Genom den nya förordningen tyd-&lt;br&gt;liggörs regeringens ansvar för att formulera mål och&lt;br&gt;ställa krav på återrapportering av myndigheternas&lt;br&gt;resultat. De generella kraven på information från&lt;br&gt;myndigheter till regering är borttagna, vilket i sin tur&lt;br&gt;ger goda möjligheter för en utökad verksamhetsan-&lt;br&gt;passning av resultatstyrningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen tar ställning till särskilda investerings-&lt;br&gt;planer för affärsverken och vissa andra myndigheter&lt;br&gt;med investeringar av större omfattning. Redovis-&lt;br&gt;ningen av dessa investeringsplaner har i årets budget-&lt;br&gt;proposition getts en mer enhetlig utformning. Inves-&lt;br&gt;teringsplanen visar vilka investeringar som plan- eras&lt;br&gt;och när leverans och därmed betalningsutfall beräk-&lt;br&gt;nas ske. Investeringarnas avsedda finansieringssätt&lt;br&gt;framgår också av planen. Planen skall ses som en in-&lt;br&gt;riktning av investeringsverksamheten. Riksdagens&lt;br&gt;ställningstagande blir därmed ett godkännande av&lt;br&gt;inriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall finns det en stark koppling mellan in-&lt;br&gt;vesteringsplanen och behovet av beställningsbemyn-&lt;br&gt;digande från riksdagen. Bemyndiganden kan dock&lt;br&gt;avse en längre period än de år som tas upp i investe-&lt;br&gt;ringsplanen. I anslagsavsnitten redovisas beställ-&lt;br&gt;ningsbemyndiganden i anslutning till investeringspla-&lt;br&gt;nen. Aven på andra områden där beställnings-&lt;br&gt;bemyndigande behövs sker redovisningen samlat i&lt;br&gt;anslagsavsnitten. Riksdagen beslutar om beställ-&lt;br&gt;ningsbemyndiganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av budget för avgiftsbelagd verksam-&lt;br&gt;het utgör kompletterande ekonomisk information till&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av den ekonomiska styrningen kommer&lt;br&gt;även fortsättningsvis att fokuseras på att förbättra&lt;br&gt;metoderna för att få fram bra beslutsunderlag för&lt;br&gt;statsmakternas styrning. Detta är också ett viktigt led&lt;br&gt;i att stärka den demokratiska styrningen. Utveckling-&lt;br&gt;en av redovisning av mål och resultat till riksdagen&lt;br&gt;kommer även under år 1998 att ges särskild prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetprocessen ställer stora krav på budgetdis-&lt;br&gt;ciplin och uppföljning. Detta förutsätter en förbätt-&lt;br&gt;rad kvalitet i utfallsredovisning och koncerninforma-&lt;br&gt;tion, samtidigt som metoder och system behöver&lt;br&gt;vidareutvecklas för att stödja styrning och uppfölj-&lt;br&gt;ning av den statliga verksamheten. Ett led i detta ar-&lt;br&gt;bete är inrättandet av en ny myndighet för statens&lt;br&gt;samlade ekonomistymingsfunktion som regeringen&lt;br&gt;föreslår under utgiftsområde 2, Samhällsekonomi&lt;br&gt;och finansförvaltning. Vidare pågår ett arbete i Rege-&lt;br&gt;ringskansliet med att utveckla system till stöd för re-&lt;br&gt;geringens budget-, prognos- och uppföljningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 Affärsverkens upplåning&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1988:1387) om statens upplåning tas det in&lt;br&gt;bestämmelser som ger regeringen möjlighet att efter&lt;br&gt;bemyndigande av riksdagen låta affärsverken låna på&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Enligt 9 kap.&lt;br&gt;10 § regeringsformen får regeringen inte utan riksda-&lt;br&gt;gens bemyndigande ta upp lån eller i övrigt ikläda&lt;br&gt;staten ekonomisk förpliktelse. En reglering av statens&lt;br&gt;upplåning har skett i lagen (1988:1387) om statens&lt;br&gt;upplåning. Där anges i den inledande paragrafen att&lt;br&gt;efter ett särskilt bemyndigande som lämnas av riks-&lt;br&gt;dagen för ett budgetår i sänder får regeringen eller&lt;br&gt;efter regeringens bestämmande Riksgäldskontoret ta&lt;br&gt;upp lån till staten för vissa i lagrummet särskilt an-&lt;br&gt;givna ändamål. Dessa ändamål är bl.a. att finansiera&lt;br&gt;löpande underskott i statsbudgeten och andra utgif-&lt;br&gt;ter som grundar sig på riksdagens beslut samt för att&lt;br&gt;tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana&lt;br&gt;garantier som riksdagen har beslutat om. Riksdagens&lt;br&gt;bemyndiganden är ej beloppsmässigt preciserade.&lt;br&gt;Lånen skall förvaltas av regeringen eller efter rege-&lt;br&gt;ringens bestämmande Riksgäldskontoret. Enligt för-&lt;br&gt;ordningen (1996:311) med instruktion för Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret har kontoret i uppgift att ta upp och förval-&lt;br&gt;ta lån till staten i enlighet med lagen om statens&lt;br&gt;upplåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1996:1059) om statsbudgeten, som trädde&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1997, finns bestämmelser om att&lt;br&gt;regeringen får finansiera anläggningstillgångar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;används i statens verksamhet (20 §) och rörelsekapi-&lt;br&gt;tal i statens verksamhet (21 §) med lån respektive&lt;br&gt;krediter i Riksgäldskontoret medan andra tillgångar&lt;br&gt;(22 §) skall finansieras med anslag eller vissa försälj-&lt;br&gt;ningsinkomster. För en viss myndighet eller för viss&lt;br&gt;anskaffning kan dock riksdagen enligt 23 § besluta&lt;br&gt;att finansiering skall ske på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under flera år och vid sidan av lagen om statens&lt;br&gt;upplåning har affärsverken Luftfartsverket, Sjöfarts-&lt;br&gt;verket och Statens järnvägar (SJ) fått ta upp lån på&lt;br&gt;marknaden. Dessa affärsverk har även fått förvalta&lt;br&gt;dessa lån. Affärsverket Svenska kraftnät har dock&lt;br&gt;inte medgetts att låna på marknaden. När ett affärs-&lt;br&gt;verk, som är en statlig myndighet, lånar på markna-&lt;br&gt;den innebär det att staten tar upp lån. Att affärsver-&lt;br&gt;ken tar upp lån på marknaden innefattas ej i lagen&lt;br&gt;om statens upplåning och riksdagens bemyndigande&lt;br&gt;till regeringen att besluta om sådan upplåning är för&lt;br&gt;närvarande otydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen godkände år 1990 vissa riktlinjer för&lt;br&gt;affärsverkens lånefinansiering (prop. 1990/91:29,&lt;br&gt;bet. 1990/91:FiU4, rskr. 1990/91:38). Bland annat&lt;br&gt;har riksdagen godkänt principen att affärsverken&lt;br&gt;skall kunna få möjlighet att låna inte bara via Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret utan också genom andra långivare,&lt;br&gt;dvs. på marknaden. Affärsverken skall även kunna&lt;br&gt;ges möjlighet att placera överskottslikviditet både i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret och på annat sätt. När ett affärs-&lt;br&gt;verk skall ta upp lån skall enligt riksdagens riktlinje-&lt;br&gt;beslut bud på upplåningen begäras från Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret. I de fall ett affärsverk tar upp lån på en&lt;br&gt;utländsk marknad eller ställer garanti för ett sådant&lt;br&gt;lån skall utformningen av avtalsvillkoren för upplå-&lt;br&gt;ningen underställas Riksgäldskontoret för godkän-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att betona att 1990 års riktlinjebe-&lt;br&gt;slut inte ger regeringen eller affärsverken några finan-&lt;br&gt;siella befogenheter. Sådana befogenheter måste in-&lt;br&gt;hämtas med precisa förslag till riksdagen för olika&lt;br&gt;områden. Detta sker i regel genom att regeringen i&lt;br&gt;budgetpropositionen redogör för respektive affärs-&lt;br&gt;verks planer för investeringar, finansiering och bor-&lt;br&gt;gensåtaganden vilket riksdagen därefter tar ställning&lt;br&gt;till. Förslag om att ett affärsverk skall få låna eller&lt;br&gt;placera på marknaden presenteras dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket, SJ och Svenska kraftnät hade vid&lt;br&gt;utgången av år 1996 vardera långfristiga lån på mil-&lt;br&gt;jardbelopp i Riksgäldskontoret. Den upplåning utan-&lt;br&gt;för Riksgäldskontoret som Luftfartsverket, SJ och&lt;br&gt;Sjöfartsverket hade avsåg i första hand leasing av&lt;br&gt;anläggningstillångar, t.ex. fastigheter, rullande mate-&lt;br&gt;riel och isbrytare. Även här är det fråga om stora&lt;br&gt;belopp. SJ och Luftfartsverket hade också andra lån&lt;br&gt;upptagna utanför Riksgäldskontoret. Utöver detta&lt;br&gt;hade alla affärsverk konton för transaktionsbehov i&lt;br&gt;banker. Även placering av medel är av intresse i&lt;br&gt;sammanhanget. Det kan konstateras att Sjöfartsver-&lt;br&gt;ket har avsevärda medel placerade i Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret, medan Svenska kraftnät placerat likvida medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98 1 sarnl. Vol. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos banker och i statspapper. SJ hade stora place-&lt;br&gt;ringar utanför Riksgäldskontoret. De aktiebolag som&lt;br&gt;ingår i respektive affärsverkskoncern lånar och place-&lt;br&gt;rar dessutom vid behov medel på marknaden. Ibland&lt;br&gt;sker koncernbolagens upplåning med stöd av garanti&lt;br&gt;eller borgen från affärsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bild som framträder är knappast överraskan-&lt;br&gt;de. Det ligger i sakens natur att Riksgäldskontoret,&lt;br&gt;till följd av stordriftsfördelar och statens kreditvär-&lt;br&gt;dighet, får goda upplåningsvillkor och därför kan&lt;br&gt;erbjuda affärsverken de gynnsammaste lånevillkoren.&lt;br&gt;Upplåning utanför Riksgäldskontoret kan framstå&lt;br&gt;som gynnsammare i första hand när den har formen&lt;br&gt;av mer eller mindre komplexa leasingtransaktioner.&lt;br&gt;Av samma skäl är det inte överraskande om det på&lt;br&gt;marknaden kan finnas något bättre villkor för place-&lt;br&gt;ringar än vad Riksgäldskontoret erbjuder utan att&lt;br&gt;risken är påtagligt högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1997 har en arbetsgrupp inom Rege-&lt;br&gt;ringskansliet sett över formerna för affärsverkens&lt;br&gt;upplåning. I gruppen har ingått representanter från&lt;br&gt;Riksgäldskontoret samt berörda departement, vilka&lt;br&gt;haft kontakter med företrädare för affärsverken.&lt;br&gt;Gruppen har lämnat ett förslag som överensstämmer&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är otillfreds-&lt;br&gt;ställande att särskilda beslut om statens upplåning&lt;br&gt;fattas utan stöd av lagregleringen på området. Denna&lt;br&gt;ordning har lett till otydligheter i fråga om formen&lt;br&gt;för de bemyndiganden regeringen inhämtar från&lt;br&gt;riksdagen att medge affärsverken att låna och placera&lt;br&gt;på marknaden. Genom de föreslagna ändringarna i&lt;br&gt;lagen om statens upplåning får regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande till affärsverken att ta upp lån på marknaden&lt;br&gt;ett tydligare rättsligt stöd. Samtidigt blir lagen hel-&lt;br&gt;täckande eftersom någon statlig upplåning vid sidan&lt;br&gt;av denna inte kommer att finnas. Det är förenligt&lt;br&gt;med lagen om statsbudgeten att riksdagen på detta&lt;br&gt;sätt beslutar att finansiering av investeringar för en&lt;br&gt;viss myndighet skall ske på annat sätt än med lån och&lt;br&gt;krediter i Riksgäldskontoret, anslag eller vissa för-&lt;br&gt;säljningsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den upplåning som för närvarande är reglerad i&lt;br&gt;lagen om statens upplåning kräver att riksdagen för&lt;br&gt;ett budgetår i sänder särskilt bemyndigar regeringen,&lt;br&gt;eller efter regeringens bestämmande Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret, att ta upp lån till staten. Enligt lagen om stats-&lt;br&gt;budgeten fastställer riksdagen årligen regeringens lå-&lt;br&gt;ne- och kreditramar i Riksgäldskontoret. Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning bör även regeringens rätt att&lt;br&gt;låta affärsverken låna på marknaden bygga på årliga&lt;br&gt;bemyndiganden av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de särskilda förhållanden som&lt;br&gt;gäller för affärsverken i fråga om bl.a. styrningen av&lt;br&gt;verksamheten och dess omfattning samt med hänsyn&lt;br&gt;till det riktlinjebeslut som fattades år 1990, framstår&lt;br&gt;det enligt regeringens uppfattning som mindre lämp-&lt;br&gt;ligt att låta affärsverkens lån och krediter i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret eller på marknaden innefattas i de två&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låne- och kreditramar som regeringen varje år inhäm-&lt;br&gt;tar från riksdagen. Regeringen kommer därför i den-&lt;br&gt;na proposition att föreslå riksdagen särskilda låne-&lt;br&gt;ramar och andra finansiella befogenheter för vart och&lt;br&gt;ett av affärsverken för det kommande budgetåret.&lt;br&gt;Med stöd av den föreslagna lagändringen kan varje&lt;br&gt;affärsverks finansiella befogenheter anpassas till re-&lt;br&gt;spektive affärsverks behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med beredningen av betänkandet (SOU&lt;br&gt;1997:66) Statsskuldspolitiken kan regeringen få an-&lt;br&gt;ledning att återkomma till frågor om former för och&lt;br&gt;reglering av affärsverkens upplåning och finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning av budget-&lt;br&gt;året 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Uppföljning av budgetåret 1995/96&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I och med den reformerade budgetprocessen redovi-&lt;br&gt;sas en uppföljning av föregående budgetår i budget-&lt;br&gt;propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis kommenteras årsredovisningen för&lt;br&gt;staten för budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens garantiåtaganden presenteras i avsnitt 7.2.&lt;br&gt;Statsbudgetens utfall budgetåret 1995/96 kommente-&lt;br&gt;ras i avsnitt 7.3. Den avgiftsfinansierade verksamhe-&lt;br&gt;ten i staten redovisas samlat i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad bild av revisionens iakttagelser avseen-&lt;br&gt;de budgetåret 1995/96 ges i avsnitt 7.5. I anslutning&lt;br&gt;härtill redovisas en sammanställning av de myndighe-&lt;br&gt;ter som erhållit invändningar i sin revisionsberättelse.&lt;br&gt;Vidare sammanfattas i avsnitt 7.6. den s.k. EA-&lt;br&gt;värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen presenteras i avsnittet 7.7 en samlad och&lt;br&gt;översiktlig redovisning av utvecklingen inom stats-&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.1 Årsredovisning för staten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är enligt lagen (1996:1059) om statsbud-&lt;br&gt;geten ålagd en redovisningsskyldighet inför riksda-&lt;br&gt;gen. Redovisningen sker bl.a. i form av en årsredo-&lt;br&gt;visning för staten. Syftet med redovisningen är att ge&lt;br&gt;en fullständig och rättvisande bild av den verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs i staten samt statens skulder och övriga&lt;br&gt;ekonomiska förpliktelser. Årsredovisningen skall en-&lt;br&gt;ligt lagen omfatta resultaträkning, balansräkning,&lt;br&gt;finansieringanalys samt utfall på statsbudgetens in-&lt;br&gt;komsttitlar och anslag. Årsredovisningen för staten&lt;br&gt;anseende budgetåret 1995/96 redovisas kortfattat i&lt;br&gt;innevarande avsnitt. Årsredovisningen återfinns i sin&lt;br&gt;helhet i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt och formen för överlämnandet av årsre-&lt;br&gt;dovisningen för staten till riksdagen kommer att&lt;br&gt;övervägas inför kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen baseras på ett underlag utarbe-&lt;br&gt;tat av Riksrevisionsverket. Visst utvecklings- och&lt;br&gt;förbättringsarbete kvarstår för att nå tillfredsställan-&lt;br&gt;de kvalitet i årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande presenteras några nyckeltal som ger&lt;br&gt;en sammanfattande bild av utvecklingen av statens&lt;br&gt;finanser de senaste åren. Därefter följer de konsolide-&lt;br&gt;rade balans- och resultaträkningarna med kortare&lt;br&gt;kommentarer till väsentliga förändringar i förhållan-&lt;br&gt;de till föregående års årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 7.1 SAMMANSTÄLLNING NYCKELTAL&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(18 MÅN)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens netto-&lt;br&gt;förmögenhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;817&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;958&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens under-&lt;br&gt;skott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 408&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Elimineringar på 3 miljarder kronor har gjorts för Riksförsäkringsverkets och&lt;br&gt;Riksgäldskontorets innehav av obligationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens nettoförmögenhet är fortsatt negativ. Viss&lt;br&gt;förbättring har dock skett, men denna beror i huvud-&lt;br&gt;sak på förändrade redovisningsprinciper. Det statliga&lt;br&gt;järnvägsnätet har invärderats och statens aktier har&lt;br&gt;omvärderats i årets bokslut. Dessa båda faktorer har&lt;br&gt;ökat de statliga tillgångarnas värde i balansräkning-&lt;br&gt;en. Samtidigt har statsskuldens ökning påverkat för-&lt;br&gt;mögenheten negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 7.2 KONSOLIDERAD BALANSRÄKNING&lt;br&gt;FÖR DEN JURIDISKA ENHETEN STATEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLGÅNGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRDA VÄR-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEN 1996-12-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRDA VÄR-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEN 1995-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 020,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 886,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Periodavgränsningsposter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 326,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 526,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anläggningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425 357,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346 098,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa tillgängar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;548 704,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;474 512,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 029,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 922.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Periodavgränsningsposter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 675,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 077,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 803,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 970,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 407 709,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 368 624,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Netttoförmögenhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 038 513,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 040 082,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skulder och eget kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;548 704,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;474 512,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;757 848,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;642 046,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kommentarer till balansräkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora förändringarna på balansräkningens till-&lt;br&gt;gångssida är en konsekvens av ändrade redovisnings-&lt;br&gt;principer. Detta har i första hand påverkat posten&lt;br&gt;anläggningstillgångar. Aktier och andelar i dotterfö-&lt;br&gt;retag har i år invärderats enligt kapitalandelsmeto-&lt;br&gt;den. Detta har medfört en högre värdering jämfört&lt;br&gt;med tidigare år. Den andra förändringen som påver-&lt;br&gt;kar tillgångsmassan är aktiveringen av järn vägsba-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 7.3 KONSOLIDERAD RESULTATRÄKNING&lt;br&gt;FÖR DEN JURIDISKA ENHETEN STATEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(18 MÅN)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;br&gt;(12 MÅN)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 MÅN)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;882 076,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;644 107,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;544 426,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av avgifter&lt;br&gt;och andra&lt;br&gt;ersättningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 309,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 440,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 659,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 602,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 278,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 426,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 027 987,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;739 825,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;619 512,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar och&lt;br&gt;bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 280,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534 738,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;532 559,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter efter avdrag&lt;br&gt;för transfereringar och&lt;br&gt;bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235 706,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205 087,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 952,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för sta-&lt;br&gt;tens egna verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232 092,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160 649,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169 473,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultat före refinan-&lt;br&gt;siella poster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 614,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 437,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-82 520,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Finansiella intäkter&lt;br&gt;och kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultat av andelar i&lt;br&gt;dotter-och intresse-&lt;br&gt;företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 373,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 373,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193 545,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 459,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 526,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290 342,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203 391,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178 348,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-88 423,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-89 558,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-106 821,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årets underskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-84 809,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45 120,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■189 342,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kommentarer till resultaträkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förberedelse för omläggningen av budgetåret till&lt;br&gt;kalenderår fr.o.m. år 1997 omfattar resultaträkning-&lt;br&gt;en både en räkenskapsperiod på 18 månader och&lt;br&gt;kalenderåret 1996. I kommentarerna nedan jämförs&lt;br&gt;de båda 12-månadersperioderna, kalenderåret 1996&lt;br&gt;och budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i 1996 års resultat jämfört med&lt;br&gt;1994/95 beror främst på höjda skatteintäkter p.g.a.&lt;br&gt;importmoms från EU-medlemsstater, höjda avgifter&lt;br&gt;och EU-bidrag samt försäljning av del av Nordban-&lt;br&gt;ken. Vad gäller kostnaderna noteras en ökning av&lt;br&gt;statens totala personalkostnader. Den största delen&lt;br&gt;av denna ökning hänför sig till Polisväsendet där&lt;br&gt;man gjort en avsättning för framtida pensionskost-&lt;br&gt;nader på 1 miljard kronor, som hänför sig till gjorda&lt;br&gt;pensionsåtaganden i samband med personalneddrag-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att statens resultat&lt;br&gt;förbättrades jämfört med föregående år. Underskot-&lt;br&gt;tet för 18 månadersperioden 1995/96 blev 85 miljar-&lt;br&gt;der kronor. För kalenderåret 1996 blev underskottet&lt;br&gt;45 miljarder kronor, vilket innebär en minskning&lt;br&gt;med 144 miljarder kronor jämfört med perioden&lt;br&gt;1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Garantier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har godkänt regeringens förslag om en ny&lt;br&gt;modell för garantihanteringen i staten. Den nya mo-&lt;br&gt;dellen innebär att risken i varje garantiengagemang&lt;br&gt;eller grupp av engagemang beräknas och att garantin&lt;br&gt;prissätts i form av en årlig avgift för garantin. Till&lt;br&gt;den del avgifter inte erhålls från garantitagaren är det&lt;br&gt;frågan om en statlig subvention. En sådan subven-&lt;br&gt;tion avses belasta ett anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen har införts för nya garantier under år&lt;br&gt;1997. Införandet av modellen för den gamla garan-&lt;br&gt;tistocken påbörjas under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen innebär att avgiftsintäkter, och i före-&lt;br&gt;kommande fall anslagsmedel, reserveras på ett konto&lt;br&gt;i Riksgäldskontoret. Eventuella återvinningar tillförs&lt;br&gt;garantireserven som finansierar infrianden, administ-&lt;br&gt;ration och andra utgifter. En obegränsad kredit&lt;br&gt;kopplas till kontot. Regeringen anser att Sida bör ges&lt;br&gt;resultatansvar för garantier inom sitt område, dvs.&lt;br&gt;bistånd. Riksgäldskontorets ansvar skall inte heller&lt;br&gt;omfatta insättningsgarantin för kontoinsättning i&lt;br&gt;bank och värdepappersinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har för närvarande ett uppdrag&lt;br&gt;att göra en inventering av alla redan utfärdade garan-&lt;br&gt;tier, förutom export-, bistånds- och bostadsgarantier.&lt;br&gt;Inventeringen skall möjliggöra en beräkning av det&lt;br&gt;subventionsvärde och den förlustrisk som finns i den&lt;br&gt;gamla stocken av garantier. Detta värde bör sedan&lt;br&gt;föras upp på anslag inom respektive utgiftsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har ännu inte slutfört invente-&lt;br&gt;ringen, vilket innebär att subventionsvärdena och&lt;br&gt;förlustriskerna inte är kända. De anslag som finns&lt;br&gt;uppförda på statsbudgeten under år 1997 för finan-&lt;br&gt;siering av infrianden av garantier bör därför finnas&lt;br&gt;kvar även under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av statliga garantier m.m. för&lt;br&gt;redovisningsperioden 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan följer en redovisning av statliga garantier per&lt;br&gt;den 31 december 1996. De redovisade uppgifterna&lt;br&gt;för verksamheten avser redovisningsperioden&lt;br&gt;1995/96. Garantier i utländska valutor redovisas till&lt;br&gt;den kurs som gällde den 31 december 1996. I redo-&lt;br&gt;visningen ingår uppgifter om statens ansvarsförbin-&lt;br&gt;delser i form av kreditgarantier och borgen, grund-&lt;br&gt;fondsförbindelser samt kapitaltäckningsgarantier. En&lt;br&gt;kreditgaranti är ett statligt borgensåtagande som of-&lt;br&gt;tast gäller som för egen skuld. En grundfondsförbin-&lt;br&gt;delse är ett åtagande att betala ett bestämt belopp för&lt;br&gt;att undvika likvidation eller se till att garantimotta-&lt;br&gt;garens kapital hålls intakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningsgarantin är ett åtagande som om-&lt;br&gt;fattar garantimottagarens totala utlåning. Därutöver&lt;br&gt;inkluderas statens garanti för insättningar i bank och&lt;br&gt;vissa värdepappersinstitut utfärdade genom insätt-&lt;br&gt;ningsgarantinämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garanterad kapitalskuld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den garanterade kapitalskulden per den 31 decem-&lt;br&gt;ber 1996 var 653,9 miljarder kronor vilket är 478,7&lt;br&gt;miljarder kronor mer än året innan. I sifferuppgifter-&lt;br&gt;na nedan redovisas räkenskapsåret 1994/95 inom&lt;br&gt;parentes. Ökningen beror i huvudsak på införandet&lt;br&gt;av insättningsgarantin samt att Riksgäldskontoret,&lt;br&gt;till skillnad från tidigare, redovisar värdet på kapital-&lt;br&gt;täckningsgarantierna till SBAB och Venantius AB för&lt;br&gt;bolagens totala utlåning på 90 miljarder kronor.&lt;br&gt;Drygt 99 procent av den garanterade kapitalskulden&lt;br&gt;hänför sig till Insättningsgarantinämnden 407,4 (0.0)&lt;br&gt;miljarder kronor, Riksgäldskontoret 169,4 (75,6)&lt;br&gt;miljarder kronor, Exportkreditnämnden 38,4 (41,2)&lt;br&gt;miljarder kronor, Statens bostadskreditnämnd 24,7&lt;br&gt;(23,6) miljarder kronor, Finansdepartementet 11,7&lt;br&gt;(12,3) miljarder kronor och länsstyrelserna 1,3 (1,7)&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet utställda garantier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fanns drygt 40 000 utställda garantier per den 31&lt;br&gt;december 1996 och medelvärdet för kapitalskulden&lt;br&gt;per garanti är ungefär 6 miljoner kronor. Den minsta&lt;br&gt;enskilda garantin är på 100 kronor och den största&lt;br&gt;uppgår till 91 miljarder kronor. De myndigheter som&lt;br&gt;utfärdat det största antalet garantier är Statens bo-&lt;br&gt;stadskreditnämnd 22 000, länsstyrelserna 8 000 och&lt;br&gt;Exportkreditnämnden 10 000 garantier. Dessa står&lt;br&gt;för 99 procent av det totala antalet kreditgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter och departement har till-&lt;br&gt;sammans knappt 500 garantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter till följd av infriade garantier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna till följd av infriade garantier under redo-&lt;br&gt;visningsperioden 1995/96 uppgår till 2 366,1&lt;br&gt;(1 489,9) miljoner kronor, vilket motsvarar 0,4 pro-&lt;br&gt;cent av den totala kapitalskulden. Den största ande-&lt;br&gt;len infriade garantier redovisas av Statens bo-&lt;br&gt;stadskreditnämnd med 1 627,5 (472,8) miljoner&lt;br&gt;kronor och Exportkreditnämnden med 714,3&lt;br&gt;(978,5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster från lämnade garantier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster från garantiavgifter redovisningsperioden&lt;br&gt;1995/96 uppgår till 2 285,5 (1 157,3) miljoner kro-&lt;br&gt;nor, eller 0,3 procent av den totala kapitalskulden.&lt;br&gt;Inkomsterna genereras främst av Insättningsgaranti-&lt;br&gt;nämnden 966,4 (0,0) miljoner kronor, Exportkredit-&lt;br&gt;nämnden 823,3 (709,9) miljoner kronor, Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret 249,6 (244,0) miljoner kronor och Statens&lt;br&gt;bostadskreditnämnd 183,9 (106,9) miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster till följd av återbetalning av infriade ga-&lt;br&gt;rantier uppgår till 1 915,5 (807,2) miljoner kronor&lt;br&gt;eller 0,3 procent av den totala kapitalskulden. Dessa&lt;br&gt;inkomster härrör främst från Exportkreditnämnden&lt;br&gt;1 870,8 (788,1) miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 7.4 STATLIGA GARANTIER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;INKOMSTER TILL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖLJD AV ÅTER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GARANTIER UTFÄRDADE AV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GARANTERAD&lt;br&gt;KAPTALTALSKULD&lt;br&gt;31 DECEMBER 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTER TILL FÖLJD AV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INFRIADE&lt;br&gt;GARANTIER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INKOMSTER FRÅN&lt;br&gt;GARANTIAVGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BETALNINGAR AV&lt;br&gt;TIDIGARE INFRI-&lt;br&gt;ADE GARANTIER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GARANTIRAM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgarantinämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;407 393,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;966,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169 425,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 074,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportkreditnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 369,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;714,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;823,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 870,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 000,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens bostadskreditnämnd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 690,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 516,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 690,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 651,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 651,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 266,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 176,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bankstödsnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 048,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 718,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalsumma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;653 845,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 366,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 285,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 915,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Någon summering är inte meningsfull eftersom garantiramen för insättningsgarantinämnden alltid motsvaras av storleken på insättningarna. För övriga myndigheter gäller&lt;br&gt;angivna garantiram som tak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska utfallet av verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av inkomsterna från garantiavgifter och&lt;br&gt;återbetalningar för tidigare infriade garantier har i&lt;br&gt;förhållande till utgifterna för infriade garantier resul-&lt;br&gt;terat i ett nettoöverskott på 1 834,9 miljoner kronor&lt;br&gt;för redovisningsperioden 1995/96. Föregående bud-&lt;br&gt;getår visade ett nettoöverskott på 474,6 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av statliga garantier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellen nedan visar i sammandrag kapitalskulden&lt;br&gt;för samtliga statliga garantier per den 31 december&lt;br&gt;1996 samt inkomster och utgifter för statliga garan-&lt;br&gt;tier under redovisningsperioden 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3 Statsbudgetens utfallet 1995/96&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En utförlig genomgång av statsbudgetens utfall bud-&lt;br&gt;getåret 1995/96 gjordes i årets ekonomiska vårpro-&lt;br&gt;position (prop. 1996/97:150, avsnitt 5.7 Utgiftstak&lt;br&gt;för den offentliga sektorn). Därför görs i denna pro-&lt;br&gt;position endast en kortare genomgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfallet av statsbudgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfallet av statsbudgetens inkomster blev 817 miljar-&lt;br&gt;der kronor. Jämfört med budgetförslaget ökade in-&lt;br&gt;komsterna med 86 miljarder kronor. Utgifterna upp-&lt;br&gt;gick 958 miljarder kronor, vilket är 12 miljarder&lt;br&gt;kronor högre än statsbudgeten. Underskottet blev&lt;br&gt;därmed 141 miljarder kronor, vilket är en förbättring&lt;br&gt;med 74 miljarder kronor vid jämförelse med beräk-&lt;br&gt;ningen i statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster och utgifter har justerats&lt;br&gt;upp med 8 miljarder kronor till följd av nya regler&lt;br&gt;beträffande inbetalning av mervärdesskatt fr.o.m. år&lt;br&gt;1996. I statsbudgeten redovisades dessa inkomster i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto på&lt;br&gt;utgiftssidan. Beslutet om nya utjämnings- och bi-&lt;br&gt;dragssystem vad gäller kommuner och landsting in-&lt;br&gt;nebar en ökning av såväl inkomster som utgifter med&lt;br&gt;ca 40 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterna ökade under budgetåret med knappt 72&lt;br&gt;miljarder kronor, varav mervärdesskatten svarade för&lt;br&gt;37 miljarder kronor. Ökningen är främst en följd av&lt;br&gt;ett nytt system för reglering av mervärdesskatt och&lt;br&gt;nytt bidrags- och utjämningssystem för kommuner&lt;br&gt;och landsting. Denna ökning påverkar dock inte&lt;br&gt;statsbudgetens saldo eftersom motsvarande belopp&lt;br&gt;belastar utgiftssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskatterna från juridiska personer ökade&lt;br&gt;med drygt 15 miljarder kronor, främst beroende på&lt;br&gt;att fastighetsskatt på kommersiella lokaler återinför-&lt;br&gt;des fr.o.m. år 1996 och att fastighetsskatt infördes&lt;br&gt;även på industrifastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna av socialavgifter och allmänna avgif-&lt;br&gt;ter ökade med knappt 12 miljarder kronor. Av ök-&lt;br&gt;ningen svarade den särskilda löneskatten för 5 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Av detta belopp avser knappt 4&lt;br&gt;miljarder kronor särskild löneskatt på den pen-&lt;br&gt;sionsskuld som Posten AB, Telia AB och Vattenfall&lt;br&gt;AB övertagit från de förutvarande affärsverken. Ar-&lt;br&gt;betsmarknadsavgiften ökade med drygt 4 miljarder&lt;br&gt;kronor på grund av att avdragen för utbildningsvika-&lt;br&gt;riat och stöd för nyanställningar (RAS) blev lägre än&lt;br&gt;beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers inkomstskatt minskade med&lt;br&gt;knappt 9 miljarder kronor främst beroende på&lt;br&gt;kommunalskatteutbetalningarna för år 1996. Utbe-&lt;br&gt;talningarna fastställdes hösten 1995 och baserades&lt;br&gt;på en beräknad lönesumma som var högre än den&lt;br&gt;som låg till grund för statsbudgetens beräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna av försåld egendom ökade med&lt;br&gt;knappt 14 miljarder kronor, vilket främst beror på&lt;br&gt;försäljning och inlösen av aktier i Nordbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna ökade jämfört med statsbudgeten totalt&lt;br&gt;med knappt 12 miljarder kronor. Ökningen beror&lt;br&gt;framför allt på effekten av de nya statsbidrags- och&lt;br&gt;utjämningssystemen för kommuner och landsting,&lt;br&gt;som kommenterats under skatteinkomster. Detta är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en redovisningsteknisk förändring. En annan förkla-&lt;br&gt;ring är att utgifterna för bidrag till arbetslöshetser-&lt;br&gt;sättning ökade liksom utgifterna inom infrastruk-&lt;br&gt;turområdet. Den tidigare av dessa båda förändringar&lt;br&gt;beror på att sysselsättningen utvecklades mindre&lt;br&gt;gynnsamt är prognostiserat. Utgifterna minskade&lt;br&gt;främst inom försvarsdepartementets område. Minsk-&lt;br&gt;ningen är dock till största delen av redovisningstek-&lt;br&gt;nisk natur och föranleds av ändrade regler för finan-&lt;br&gt;siering av förskott till leverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;TABELL: 7.5 STATSBUDGETENS UTFALL BUDGETÅRET 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STATS-&lt;br&gt;BUDGET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÄGGS-&lt;br&gt;BUDGET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MER-&lt;br&gt;UTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTFALL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AVVIKELSE MOT&lt;br&gt;STATSBUDGET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;673 143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;713 388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;744 806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 663&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 Mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 483&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195 483&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213 712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 Juridiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 674&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248 056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248 056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259 758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8 607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Övriga skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156 346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177 591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172 536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av statens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 408&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av försåld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalkylmässiga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■2 045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag m.m. från EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 563&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 563&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 798&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära medel från EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 838&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;731 053&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;771 298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;816 978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statschefen och regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 746&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17 971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261 562&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261 488&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 294&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112 416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 773&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153 189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147 620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 466&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 738&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;531&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;613&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 433&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 914&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 918&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 376&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 058&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 658&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen och dess myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8 242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oförutsedda utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning av anslagsbehållning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat tillkommande utgifts-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;behov,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;945 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;977 097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;957 567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens saldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-214 667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-205 799&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-140 589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntorna på statsskulden minskade jämfört med&lt;br&gt;statsbudgeten med drygt 8 miljarder kronor beroen-&lt;br&gt;de på en lägre räntenivå än som antogs i budgetpro-&lt;br&gt;positionen. Andra faktorer som påverkat ränteutgif-&lt;br&gt;terna är över/under-kurser vid emission, realiserade&lt;br&gt;valutavinster/för-luster på lån i utländsk valuta samt&lt;br&gt;kursförluster/vinster vid uppköp av obligationslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Årsredovisning för staten för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 innehåller tabeller med detaljerat utfall per&lt;br&gt;anslag och inkomsttitel samt en sammanställning per&lt;br&gt;departementsområde av besparingar och reservatio-&lt;br&gt;ner respektive överföringsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4 Avgiftsbelagd verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De totala avgiftsintäkterna har under perioden&lt;br&gt;1992/93 till år 1996 ökat från drygt 33 miljoner&lt;br&gt;kronor till knappt 40 miljoner kronor. Utvecklingen&lt;br&gt;redovisas i tabell 7.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att avgiftsintäkterna för budgetåret 1993/94 är&lt;br&gt;betydligt lägre än övriga år beror på att ett tiotal&lt;br&gt;myndigheter ombildades till aktiebolag den 1 juli&lt;br&gt;1993. Bland dessa kan nämnas AMU-gruppen och&lt;br&gt;Byggnadsstyrelsen. Ökningen av avgiftsinkomsterna&lt;br&gt;under budgetåret 1994/95 förklaras av att Försvarets&lt;br&gt;Materielverk avgiftsfinansieras från den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala avgiftsintäkterna för år 1996 är i stort&lt;br&gt;sett oförändrade jämfört med budgetåret 1994/95.&lt;br&gt;Ökningen av offentligrättsliga avgifter förklaras hu-&lt;br&gt;vudsakligen av att banavgifter (Banverket) inklude-&lt;br&gt;rats i den senaste redovisningen. Fler myndigheter än&lt;br&gt;tidigare redovisar intäkter i exportverksamhet och&lt;br&gt;några myndigheter uppvisar en kraftig ökning. Avgif-&lt;br&gt;ter enligt 4 § avgiftsförordningen har minskat något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de totala avgiftsintäkterna på ca 60 miljarder&lt;br&gt;kronor för budgetåret 1995/96 svarar kundkategorin&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statliga myndigheter för 37 miljarder kronor, vilket&lt;br&gt;motsvarar drygt 60 procent av intäkterna. Året innan&lt;br&gt;utgjorde andelen interndebiteringar drygt 70 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadstäckningsgraden har under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 ökat något både på det offentligrättsliga&lt;br&gt;området och på uppdragsområdet. Cirka 85 procent&lt;br&gt;av myndigheterna har en kostnadstäckningsgrad på&lt;br&gt;mer än 90 procent. Motsvarande siffra budgetåret&lt;br&gt;1994/95 var 78 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga avgiftsförändringen har under&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 varit ca 2 procent för offent-&lt;br&gt;ligrättsliga avgifter och ca 1 procent för uppdrags-&lt;br&gt;verksamheten. Många myndigheter har behållit av-&lt;br&gt;gifterna oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av de offentligrättsliga avgiftsintäk-&lt;br&gt;terna (96 procent) kommer från externa uppdragsgi-&lt;br&gt;vare. Resterande 4 procent kommer från statliga&lt;br&gt;myndigheter. Avgiftsintäkterna från uppdragverk-&lt;br&gt;samheten kommer i huvudsak från interna upp-&lt;br&gt;dragsgivare, dvs. statliga myndigheter. Av den totala&lt;br&gt;volymen för uppdragsverksamhet kommer cirka 85&lt;br&gt;procent från statliga myndigheter. En myndighet,&lt;br&gt;FMV, står för cirka 2/3 av de totala avgiftsintäkterna&lt;br&gt;inom uppdragsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsintäkter budgetåret 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I myndighetsavsnitten i denna proposition redovisas&lt;br&gt;budgetar för avgiftsbelagd verksamhet som omfattar&lt;br&gt;budgetåret 1998 och beräkingar av den avgiftsfinan-&lt;br&gt;sierade verksamheten för budgetåren 1999 och 2000.&lt;br&gt;En sammanfattande bedöming av dessa budgetar in-&lt;br&gt;dikerar att avgiftsintäkterna för budgetåren 1997 och&lt;br&gt;1998 ligger i nivå med volymen för år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommande budgetpropositioner kommer en&lt;br&gt;samlad redovisning av budgetar för avgiftsfinansie-&lt;br&gt;rad verksamhet per utgiftsområde att lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 7.6 UTFALL AVGIFTSINTÄKTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96 (18 MÅNI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentligrättsliga avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 057&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter enligt 4 § Avg.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;441&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;738&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förordningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 578&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 616&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.5 Revisionens iakttagelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Revisionens iakttagelser sammanfattas i en årlig rap-&lt;br&gt;port till regeringen. Iakttagelserna bygger på reviso-&lt;br&gt;rernas bedömningar av myndigheternas årsredovis-&lt;br&gt;ningar, särskilda studier, effektivitetsgranskningar,&lt;br&gt;regeringsuppdrag samt remissyttranden. En utgångs-&lt;br&gt;punkt för regeringens beredning av revisionens iakt-&lt;br&gt;tagelser är att ineffektiv användning eller bristfällig&lt;br&gt;redovisning av statliga medel inte kan accepteras. Det&lt;br&gt;primära ansvaret för att påtalade brister och miss-&lt;br&gt;förhållanden åtgärdas ligger hos myndigheternas led-&lt;br&gt;ning. Om en myndighet erhåller revisionsberättelse&lt;br&gt;med invändning skall myndigheten till regeringen re-&lt;br&gt;dovisa de åtgärder myndigheten avser att vidta med&lt;br&gt;anledning av invändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lämnas en sammanfattande redovis-&lt;br&gt;ning av revisionens iakttagelser med tonvikt på frå-&lt;br&gt;gor av generell karaktär. En redogörelse av vilka be-&lt;br&gt;dömningar regeringen gör med anledning av&lt;br&gt;revisionens myndighetsspecifika iakttagelser samt&lt;br&gt;vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller avser att&lt;br&gt;vidta för att undanröja påtalade brister lämnas under&lt;br&gt;respektive utgiftsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa generella iakttagelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) konstaterar att den finan-&lt;br&gt;siella redovisningen i årsredovisningarna redovis-&lt;br&gt;ningstekniskt uppvisar en högre kvalitet än under ti-&lt;br&gt;digare år. Informationskvaliteten och överskådlig-&lt;br&gt;heten i den finansiella redovisningen kunde däremot&lt;br&gt;vara väsentligt bättre. Vissa brister i årsredovisning-&lt;br&gt;arna kan härledas till otydligheter i bl.a. reglerings-&lt;br&gt;breven och avser främst redovisning av avgiftsfinan-&lt;br&gt;sierad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatredovisningen har förbättrats hos många&lt;br&gt;myndigheter. Det finns dock fortfarande ett stort an-&lt;br&gt;tal myndigheter där man ännu inte har nått en god-&lt;br&gt;tagbar kvalitetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen (1995:686) om internrevision vid&lt;br&gt;statliga myndigheter reglerar vilka myndigheter som&lt;br&gt;skall inrätta internrevision. Några myndigheter upp-&lt;br&gt;fyller kraven enligt förordningen. Enligt RRV:s be-&lt;br&gt;dömning är dock revisionsresurserna i flera fall otill-&lt;br&gt;räckliga i relation till myndighetens storlek och&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har observerat att styrelseledamöter i myn-&lt;br&gt;digheter och statliga bolag i många fall inte besitter&lt;br&gt;tillräckliga kunskaper om eller missuppfattar inne-&lt;br&gt;börden och omfattningen av det ansvar och de befo-&lt;br&gt;genheter som följer med ställningen som styrelsele-&lt;br&gt;damot. Detta yttrar sig t.ex. i att de frågeställningar&lt;br&gt;som styrelsen har ansvar för i vissa fall inte i tillräck-&lt;br&gt;lig grad uppmärksammas och behandlas av styrelsen.&lt;br&gt;RRV anser därför att regeringen bör informera&lt;br&gt;samtliga styrelseledamöter i statliga myndigheter om&lt;br&gt;vilka förväntningar man ställer på dem och vilka frå-&lt;br&gt;gor man vill att de särskilt skall bevaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens sammanfattande bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser positivt på den förbättring som kon-&lt;br&gt;tinuerligt sker av årsredovisningarnas kvalitet men&lt;br&gt;vill samtidigt betona vikten av att påtalade brister i&lt;br&gt;såväl den finansiella redovisningen som i resultatre-&lt;br&gt;dovisningen åtgärdas. Enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;skapar den nya förordningen (1996:882) om myn-&lt;br&gt;digheternas årsredovisning m.m. och de förordnings-&lt;br&gt;ändringar som följer av budgetlagen bättre förutsätt-&lt;br&gt;ningar för en utveckling av kommande årsredovis-&lt;br&gt;ningar. Senare års utveckling av mål- och resultatdi-&lt;br&gt;alogen med myndighetsledningarna, som beskrivs&lt;br&gt;närmare i avsnitt 7.7, bör också leda till en förbätt-&lt;br&gt;rad resultatredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar revisionens uppfattning om att&lt;br&gt;internrevisionen inte har fungerat som avsågs i för-&lt;br&gt;ordning (1995:686) om intern revision. Mot bak-&lt;br&gt;grund bl.a. av revisionens iakttagelser kommer en&lt;br&gt;översyn av förordningens tillämpning och ändamåls-&lt;br&gt;enlighet att påbörjas under hösten 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar revisionens uppfattning om att&lt;br&gt;styrelseledamöterna bör informeras om styrelsens&lt;br&gt;ansvar och befogenheter samt om vilka frågor leda-&lt;br&gt;möterna särskilt skall bevaka. För närvarande ge-&lt;br&gt;nomförs därför en utbildning av styrelseledamöter i&lt;br&gt;myndigheter med styrelser med fullt ansvar. Vidare&lt;br&gt;har Statskontoret på Finansdepartementets uppdrag&lt;br&gt;utarbetat en vägledning för effektivt styrelsearbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelser med invändningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV och dess revisorer granskar och avger revi-&lt;br&gt;sionsberättelser för myndigheter, stiftelser, bolag och&lt;br&gt;andra organisationer. Revisionen kan föranleda kri-&lt;br&gt;tik av varierande grad. Den allvarligaste formen av&lt;br&gt;kritik innebär att revisionsobjektet erhåller revisions-&lt;br&gt;berättelse med invändning. Antalet revisionsberättel-&lt;br&gt;ser med invändning var för räkenskapsåret 1995/96&lt;br&gt;26 stycken. För budgetåren 1993/94 och 1994/95&lt;br&gt;var antalet revisionsberättelser med invändningar 31&lt;br&gt;respektive 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna har i år upprättat sitt årsbokslut&lt;br&gt;och sammanställt sin årsredovisning med en månad&lt;br&gt;kortare tid till sitt förfogande. Nästan samtliga myn-&lt;br&gt;digheter har ändå lyckats lämna årsredovisningen&lt;br&gt;inom utsatt tid. En bidragande orsak till detta torde&lt;br&gt;vara att myndigheterna under det förlängda budget-&lt;br&gt;året lämnade två delårsrapporter. Tillkomsten av&lt;br&gt;delårsrapporten har bl.a. medfört att myndigheterna&lt;br&gt;sett över sina rutiner för att upprätta bokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1996 har en ny förordning&lt;br&gt;(1996:882) om myndigheters årsredovisningar m.m.&lt;br&gt;trätt i kraft. Denna förordning innehåller övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser som innebär att delar av den nya för-&lt;br&gt;ordningen var tillämpliga på årsredovisningen för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96, vilket påverkade myndigheter-&lt;br&gt;nas arbete med årsbokslut och årsredovisning.&lt;br&gt;Främst är det förordningens föreskrifter om sam-&lt;br&gt;manställning över väsentliga uppgifter (5 §) och om&lt;br&gt;underskrift (8 §) som lett till en del oklarheter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;missförstånd. Ökningen av antalet revisionsberättel-&lt;br&gt;ser med invändningar jämfört med föregående år kan&lt;br&gt;till viss del hänföras till de förändrade kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsöverskridanden och brister i internkon-&lt;br&gt;trollen är relativt vanliga skäl till revisionens invänd-&lt;br&gt;ningar. Regeringen ser allvarligt på detta och förut-&lt;br&gt;sätter att berörda myndigheter dels förbättrar den&lt;br&gt;interna kontrollen och uppföljningen av anslagsför-&lt;br&gt;brukningen, dels att den interna revisionen utvecklas&lt;br&gt;i enlighet med gällande föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan följer en sammanställning av de organisa-&lt;br&gt;tioner som fått revisionsberättelse med invändning&lt;br&gt;och skälen till dessa. Regeringens bedömningar i de&lt;br&gt;enskilda fallen redovisas under respektive utgiftsom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket: Banverket har inte inrättat internrevi-&lt;br&gt;sion enligt förordning 1995:686&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turistdelegationen: Årsredovisningen har inte&lt;br&gt;skrivits under av samtliga styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPV: Internkontrollen har inte fungerat på ett till-&lt;br&gt;fredsställande sätt med fel och brister i den finansiella&lt;br&gt;redovisningen som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket: Internkontrollen har inte fun-&lt;br&gt;gerat på ett tillfredsställande sätt med fel och brister&lt;br&gt;som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet: Ett anslag är överskridet. En&lt;br&gt;anslagspost är överskriden. Ett anslag för 1994/95&lt;br&gt;har utnyttjats under 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkens muséum/Etnografiska: Överskridande av&lt;br&gt;anslag med drygt 1 miljon kronor. Vid granskningen&lt;br&gt;har väsentliga felaktigheter framkommit i redovis-&lt;br&gt;ningen, vilket lett till att årsredovisningen vad avser&lt;br&gt;de finansiella delarna inte är rättvisande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsnämnden: Myndighetens styrelse har in-&lt;br&gt;te i behörig ordning fattat beslut om årsredovisning-&lt;br&gt;en. Ett anslag har överskridits med drygt 2 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens konstmuséer: Den ekonomiska redovis-&lt;br&gt;ningen i resultatredovisningen omfattar endast tolv&lt;br&gt;månader av räkenskapsårets arton månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Konstråd: RRV kan inte bedöma om före-&lt;br&gt;liggande årsredovisning har skrivits på av en behörig&lt;br&gt;styrelse. RRV kan inte heller finna att beslut om års-&lt;br&gt;redovisning fattats enligt gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet: Överskridande av anslag&lt;br&gt;med 4 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för utlandsutställningar av nutida&lt;br&gt;svensk konst i utlandet: Resultatredovisningen och&lt;br&gt;anslagsframställningen uppfyller inte kraven enligt&lt;br&gt;förordningen om myndigheters årsredovisning m.m.&lt;br&gt;Ett reservationsanslag har överskridits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Språk- och folkminnesinstitutet: RRV kan inte&lt;br&gt;bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räken-&lt;br&gt;skaperna rättvisande, eftersom ett tillfredsställande&lt;br&gt;underlag till räkenskaperna inte avlämnats. RRV kan&lt;br&gt;inte heller finna att beslut om årsredovisningen fat-&lt;br&gt;tats enligt gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärhögskolan: Årets kapitalförändring är inte&lt;br&gt;rättvisande beroende på felaktig redovisning av in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;täkter i den avgiftsfinansierade verksamheten. Bok-&lt;br&gt;förda intäkter om ca 29 miljoner kronor avseende&lt;br&gt;uppdrag från Försvarsmakten motsvarar inte avtalad&lt;br&gt;och genomförd verksamhet. Dessa medel borde&lt;br&gt;istället ha bokförts som förskott från kund. Intern-&lt;br&gt;kontrollen har under året inte fungerat på ett till-&lt;br&gt;fredsställande sätt med fel och brister i redovisningen&lt;br&gt;som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar: Internkontrol-&lt;br&gt;len har under året inte fungerat på ett tillfredsställan-&lt;br&gt;de sätt med fel och brister i redovisningen som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan Södertörn: RRV har funnit väsentliga&lt;br&gt;brister i den interna kontrollen och redovisningen av&lt;br&gt;helårsstudenter och helårsprestationer. Detta har fått&lt;br&gt;till följd att det råder stor osäkerhet om redovisning-&lt;br&gt;ens tillförlitlighet vad avser anslagsredovisning och&lt;br&gt;resultaträkning. RRV kan på grund därav inte be-&lt;br&gt;döma om årsredovisningen i allt väsentligt är rättvi-&lt;br&gt;sande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänerskolan: Årsredovisningen har inte skrivits&lt;br&gt;under av samtliga styrelseledamöter. Sammanställ-&lt;br&gt;ning över väsentliga uppgifter saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsthögskolan: Sammanställning över väsentliga&lt;br&gt;uppgifter saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet för rymdfysik: Årsredovisningen har inte&lt;br&gt;skrivits under av samtliga styrelseldamöter. Samman-&lt;br&gt;ställning över väsentliga uppgifter saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket för högskoleservice: Årsredovisningen har&lt;br&gt;väsentliga brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län: Två anslag är över-&lt;br&gt;skridna med ett sammanlagt belopp om drygt 10&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Länsstyrelsen&lt;br&gt;har vid två tillfällen, utan regeringens tillstånd, teck-&lt;br&gt;nat borgen på totalt 5,05 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län: Två anslag är över-&lt;br&gt;skridna med ett sammanlagt belopp om drygt&lt;br&gt;4 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Utsädeskontroll: Sammanställning över&lt;br&gt;väsentliga uppgifter saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida: Resultatredovisningen uppfyller inte väsent-&lt;br&gt;liga krav enligt förordningen om myndigheters årsre-&lt;br&gt;dovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisväsendet: Årsredovisningen har inte lämnats&lt;br&gt;in i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket: Årsredovisningen har inte läm-&lt;br&gt;nats in i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision av delårsrapport per den 30 juni 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det förlängda räkenskapsåret 1995/96 gällde&lt;br&gt;ett temporärt krav på delårsrapportering från myn-&lt;br&gt;digheterna. Detta krav permanentades i och med att&lt;br&gt;förordningen (1996:882) om myndigheters årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. har trätt i kraft. Regeringen bedömer&lt;br&gt;att införandet av delårsrapportering bidrar till en&lt;br&gt;förbättrad kontinuitet i uppföljningen av myndighe-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har granskat delårsrapporterna per den 30&lt;br&gt;juni 1997 och därvid funnit brister som utmynnat i&lt;br&gt;revisorsintyg med invändning i åtta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan görs en sammanfattning av rapporten Sta-&lt;br&gt;ten i omvandling. Därefter följer regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning med anledning av denna rapport.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.6 EA-värderingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;RRV genomför på regeringens uppdrag en årlig eko-&lt;br&gt;nomiadministrativ värdering (EA-värdering) av myn-&lt;br&gt;digheter under regeringen. EA-värderingen är ett in-&lt;br&gt;strument för regeringen att löpande följa upp såväl&lt;br&gt;myndigheternas ekonomiadministrativa standard&lt;br&gt;som ansvars- och befogenhetsfördelningen mellan&lt;br&gt;regeringen och myndigheterna. EA-värderingen om-&lt;br&gt;fattar 241 myndigheter under regeringen. Nedan&lt;br&gt;följer resultatet av årets EA-värdering med jämförel-&lt;br&gt;sesiffror från föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL: 7.13 RESULTAT AV EA-VÄRDERINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANTAL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MYNDIGHETER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PROCENT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fullt tillfredsställande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillfredsställande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej tillfredsställande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Andelen myndigheter med bedömningen Fullt till-&lt;br&gt;fredsställande har ökat med 23 procentenheter. Re-&lt;br&gt;geringen anser att den positiva utvecklingen är myck-&lt;br&gt;et tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.7 Statsförvaltningens utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret har regeringens uppdrag att årligen gö-&lt;br&gt;ra en samlad och översiktlig redovisning av utveck-&lt;br&gt;lingen inom statsförvaltningen. Syftet är att riksdagen&lt;br&gt;skall få en bättre och mer allsidig information om de&lt;br&gt;strukturella förändringarnas inverkan på ekonomi&lt;br&gt;och sysselsättning m.m. Statskontoret har nu för&lt;br&gt;andra året överlämnat sin rapport till regeringen.&lt;br&gt;Rapporten beskriver tre huvudområden. Först bely-&lt;br&gt;ser Statskontoret statens betydelse när det gäller sys-&lt;br&gt;selsättning, personalens sammansättning, utbildning&lt;br&gt;och löner, konsumtion av statliga tjänster och pro-&lt;br&gt;duktivitetsutveckling. Sedan redovisas konsekvenser-&lt;br&gt;na av den förda förvaltningspolitiken i form av orga-&lt;br&gt;nisations- och strukturförändringar i staten. I år&lt;br&gt;behandlas också bl.a. omlokalisering av statlig verk-&lt;br&gt;samhet och förvaltningspolitikens likheter och olik-&lt;br&gt;heter i några OECD-länder. Slutligen tas de föränd-&lt;br&gt;ringar upp som IT-utvecklingen har medfört för&lt;br&gt;statsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Staten i omvandling: Sammanfattning&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Staten i samhällsekonomin&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen i staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 sysselsatte staten 195 000 personer (exkl. af-&lt;br&gt;färsverken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;). Det är 5 procent av de anställda i Sveri-&lt;br&gt;ge. Om affärsverken inkluderas fanns det ca 235 000&lt;br&gt;hel- och deltidsanställda hos staten 1996. Socialför-&lt;br&gt;säkringssektorn räknas inte in i denna statistik. Över-&lt;br&gt;slagsberäkningar ger vid handen att staten i dag är&lt;br&gt;marginellt större jämfört med för tjugofem, trettio år&lt;br&gt;sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt 29 000 eller 12 procent av de statsanställda&lt;br&gt;utanför affärsverkssfären har sagts upp sedan 1990.&lt;br&gt;Neddragningarna har berört alla verksamhetsom-&lt;br&gt;råden utom den högre utbildningen och kulturområ-&lt;br&gt;det. Sysselsättningen vid universitet och högskolor&lt;br&gt;har däremot ökat kraftigt och bidragit till att de an-&lt;br&gt;ställda inom den högre utbildningen numera är den&lt;br&gt;största gruppen i staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett regionalt perspektiv på den statliga&lt;br&gt;sysselsättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet statsanställda i Stockholms län har visserligen&lt;br&gt;minskat mellan 1990 och 1996, men den totala sys-&lt;br&gt;selsättningen inom staten har minskat mer. Det inne-&lt;br&gt;bär att i relation till samtliga statstjänstemän har an-&lt;br&gt;delen ökat mest i Stockholms län under perioden.&lt;br&gt;Andra län där andelen stigit är Uppsala och Malmö-&lt;br&gt;hus. Ökningen av sysselsättningen vid universitet och&lt;br&gt;högskolor förklarar att staten minskat det totala an-&lt;br&gt;talet statsanställda mindre i vissa län än i andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalen i staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något över 40 procent av de statligt anställda är&lt;br&gt;kvinnor. På grund av den statliga verksamhetens&lt;br&gt;mycket heterogena karaktär varierar andelen kraftigt&lt;br&gt;mellan olika verksamhetsområden. Störst är kvinno-&lt;br&gt;dominansen inom skatteförvaltningen med 70 pro-&lt;br&gt;cent. Inom domstolsväsendet och kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheterna är andelen kvinnor nästan lika hög. Den&lt;br&gt;manliga dominansen finns inom kommunikationer,&lt;br&gt;där Vägverket och Banverket väger tungt, samt för-&lt;br&gt;svar och polis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Neddragningar inom framför allt länsstyrelserna,&lt;br&gt;men också i försvaret hittills under 1990-talet, har&lt;br&gt;medfört att andelen kvinnor sjunkit inom dessa om-&lt;br&gt;råden. Inom kommunikationsområdet har de där-&lt;br&gt;emot blivit relativt fler. Sammantaget innebär för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltidsanställda är omräknade till helårspersoner. Antalet hel- och deltidsarbe-&lt;br&gt;tande uppgick till 219 000 år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringarna att andelen kvinnor i statsförvaltningen&lt;br&gt;är marginellt högre i dag jämfört med år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltidsarbete i staten minskar radikalt. Sedan 1990&lt;br&gt;har sådant arbete minskat i betydelse inom så gott&lt;br&gt;som samtliga statliga verksamhetsområden. Knappt&lt;br&gt;30 procent av kvinnorna i staten arbetar idag deltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelåldern på arbetsmarknaden stiger&lt;br&gt;Åldersstrukturen på hela arbetsmarknaden, liksom i&lt;br&gt;staten, har under den förhållandevis korta perioden&lt;br&gt;1990-1996 förändrats mycket kraftigt. Det är fram-&lt;br&gt;för allt ungdomarna som inte kommit in på arbets-&lt;br&gt;marknaden eller har försvunnit ut i arbetslöshet. Det&lt;br&gt;har medfört att medelåldern på arbetsmarknaden på&lt;br&gt;kort tid stigit markant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I staten, där de anställda sedan länge haft högre&lt;br&gt;medelålder än övriga delar av arbetsmarknaden,&lt;br&gt;ökade medelåldern mellan 1990 och 1996 med drygt&lt;br&gt;ett år till genomsnittsåldern 44. Det är i de här sam-&lt;br&gt;manhangen fråga om en kraftig förändring, även om&lt;br&gt;ökningen inom övriga sektorer är ännu större. Mot-&lt;br&gt;svarande tal för näringslivet var en uppgång med&lt;br&gt;närmare två år till en genomsnittsålder på 40 år&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsnivån högst i staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vanligaste grundutbildningen bland de sysselsat-&lt;br&gt;ta i Sverige är tvåårigt gymnasium, men i staten är&lt;br&gt;akademikergruppen störst. Utbildningsnivån är hög-&lt;br&gt;re än inom såväl andra delar av den offentliga sek-&lt;br&gt;torn som i näringslivet. Närmare 60 procent hade&lt;br&gt;eftergymnasial utbildning och totalt knappt 40 pro-&lt;br&gt;cent var akademiskt utbildade. Motsvarande tal för&lt;br&gt;näringslivet var 20 respektive närmare 10 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens personalutbildning mest omfattande&lt;br&gt;Genomgående har andelen anställda som deltagit i&lt;br&gt;personalutbildning varit betydligt högre inom staten&lt;br&gt;och övriga delar av offentlig sektor än inom närings-&lt;br&gt;livet. Sammantaget hade drygt hälften av de anställda&lt;br&gt;inom stat, kommuner och landsting deltagit i någon&lt;br&gt;form av personalutbildning första halvåret 1996. In-&lt;br&gt;om näringslivet var motsvarande andel en dryg tred-&lt;br&gt;jedel. Andelen statsanställda som fått personalutbild-&lt;br&gt;ning har minskat något under perioden, men den tid&lt;br&gt;som sattes av för utbildningen har ökat. Antalet ut-&lt;br&gt;bildningsdagar per deltagare var i genomsnitt knappt&lt;br&gt;11 dagar eller 6, 3 procent av arbetstiden mot i ge-&lt;br&gt;nomsnitt 5 dagar eller 6 procent av arbetstiden 1995.&lt;br&gt;I näringslivet avsattes drygt 5 dagar per deltagare&lt;br&gt;1996. Staten var därmed den sektor på arbetsmark-&lt;br&gt;naden inom vilken mest tid avsattes för personalut-&lt;br&gt;bildning. Hittills har således besparingskraven i sta-&lt;br&gt;ten inte gått ut över vidareutbildningen av personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stor genomsnittlig löneökning för statsanställda&lt;br&gt;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga månadslönen för statsanställda&lt;br&gt;uppgick i september 1996 till 18 900 kronor en ök-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning med 7,6 procent sedan september 1995. Det är&lt;br&gt;den största löneökningen för de statsanställda hittills&lt;br&gt;under 1990-talet. Arbetsgivarverkets statistik över&lt;br&gt;jämförbara grupper, dvs. personer som var anställda&lt;br&gt;vid samma myndighet i september 1996 såväl som&lt;br&gt;året innan, gav vid handen att lönerna i staten ökat&lt;br&gt;med knappt 8 procent. Löneökningarna visade dock&lt;br&gt;en något större spridning år 1996 jämfört med 1990,&lt;br&gt;vilket tyder på att lönen numera sätts individuellt i&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte något som tyder på att statlig löne-&lt;br&gt;bildning påverkar den privata, varken på kort eller&lt;br&gt;lång sikt. Däremot styrs en statlig löneförändring till&lt;br&gt;stor del av förändringar på det privata området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion av statliga tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionen av de statliga tjänsterna har inte haft&lt;br&gt;samma entydiga utveckling som sysselsättningen. Ef-&lt;br&gt;ter en tillbakagång under 1980-talets första hälft&lt;br&gt;började konsumtionsutgifterna att stiga mot slutet av&lt;br&gt;årtiondet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbetslösheten började stiga efter år 1990&lt;br&gt;ökade satsningarna på utbildning och arbetsmark-&lt;br&gt;nadsåtgärder, vilket gjorde att konsumtionen av så-&lt;br&gt;dana tjänster steg kraftigt. Bolagiseringarna i början&lt;br&gt;av 1990-talet minskade däremot konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1994 tycks besparingskraven på den of-&lt;br&gt;fentliga sektorn ha gett resultat även inom staten,&lt;br&gt;trots fortsatt hög arbetslöshet och därmed stora ut-&lt;br&gt;gifter för utbildning och arbetsmarknadsåtgärder.&lt;br&gt;Konsumtionen var oförändrad det året. År 1995&lt;br&gt;minskade konsumtionen av statliga tjänster med&lt;br&gt;drygt 3 procent, huvudsakligen beroende på en ned-&lt;br&gt;gång i försvarets inköp av varaktiga varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av den statliga konsumtionen fort-&lt;br&gt;satte även under 1996. Den sjönk med närmare 4&lt;br&gt;procent i volym. Preliminära uppgifter pekar på att&lt;br&gt;det berodde på en mer allmän neddragning inom de&lt;br&gt;statliga myndigheterna, med undantag för universitet&lt;br&gt;och högskolor, som fortsatte att expandera. Ned-&lt;br&gt;gången var särskilt kraftig när det gäller åtgärder in-&lt;br&gt;om arbetsmarknadsområdet och inom de allmänna&lt;br&gt;tjänsterna. Även under första halvåret 1997 sjönk&lt;br&gt;konsumtionen av statliga tjänster, nu med drygt 4&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktiviteten i staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de områden där produktivitetsberäkningar&lt;br&gt;gjorts under 1990-talets början, bl.a. inom Invand-&lt;br&gt;rarverket och kronofogdemyndigheterna, kan, med&lt;br&gt;något undantag, visas på en starkt positiv utveckling.&lt;br&gt;De första åren på 1990-talet medförde en kraftig ök-&lt;br&gt;ning i ”efterfrågan”, vilket drev upp produktiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historien antyder att det finns ett samband mellan&lt;br&gt;produktivitetsförändringar i staten och budgetpoliti-&lt;br&gt;ken. Skärpta besparingskrav ledde till att statsför-&lt;br&gt;valtningens utgifter för konsumtion stagnerade år&lt;br&gt;1994 för att därefter gå ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det erfarenhetsmässiga sambandet mellan bud-&lt;br&gt;getpolitik och produktivitetsutveckling pekar på att&lt;br&gt;produktiviteten i den civila statsförvaltningen ökat&lt;br&gt;under 1990-talet. Intrycket förstärks av att lönean-&lt;br&gt;delen i den statliga produktionen långsiktigt har&lt;br&gt;minskat, vilket tyder på en fortgående rationalisering.&lt;br&gt;Den positiva utveckling av produktiviteten som re-&lt;br&gt;gistrerats i mätningarna till och med 1992 kan såle-&lt;br&gt;des bedömas ha fortsatt under några år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Statskontorets bedömning är dock utveck-&lt;br&gt;lingen under år 1996 svårare att bedöma. Statistiken&lt;br&gt;är ännu preliminär, men den tyder på att de bespa-&lt;br&gt;ringar som gjorts resulterat i minskade inköp från&lt;br&gt;andra producenter, medan statens totala löneutgifter&lt;br&gt;endast gått ned obetydligt räknat i fasta priser. Det&lt;br&gt;innebär att löneandelen i de statliga utgifterna stigit.&lt;br&gt;Det går ännu inte att bedöma om detta är en tillfäl-&lt;br&gt;lighet eller ett trendbrott och om det tyder på en ök-&lt;br&gt;ning eller minskning av produktiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten i ett internationellt perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nordiska länderna har en utbyggd offentlig sek-&lt;br&gt;tor, eftersom man valt att huvudsakligen organisera&lt;br&gt;sjukvård, utbildning, barn- och äldreomsorg i offent-&lt;br&gt;lig regi. Konsumtionen av offentliga tjänster är be-&lt;br&gt;tydligt högre än genomsnittet för OECD-länderna,&lt;br&gt;med Sverige och Danmark i topp. När det gäller&lt;br&gt;statlig verksamhet, avviker emellertid de nordiska&lt;br&gt;länderna, med undantag för Island, inte från OECD-&lt;br&gt;genomsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med reservation för jämförbarheten i den interna-&lt;br&gt;tionella statistiken uppgick konsumtionen av statliga&lt;br&gt;tjänster till 8 procent av BNP sammantaget för&lt;br&gt;OECD-länderna år 1995. Sverige, Norge, Danmark&lt;br&gt;och Finland hade samma år utgifter för statlig kon-&lt;br&gt;sumtion på mellan 7 och 8 procent av BNP. Det är i&lt;br&gt;nivå med eller strax under OECD-genomsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I OECD-länderna svarar den s.k. nattväktarstaten&lt;br&gt;(allmänna tjänster, försvar samt samhällsskydd och&lt;br&gt;rättskipning) i genomsnitt för mer än hälften av den&lt;br&gt;statliga verksamheten, dvs. 5 procent av BNP. I Sve-&lt;br&gt;rige är motsvarande utgifter relativt sett lägre. De ut-&lt;br&gt;gjorde 4 procent av BNP år 1996. Den lägre nivån&lt;br&gt;förklaras huvudsakligen av de, i ett internationellt&lt;br&gt;perspektiv, små utgifterna för de allmänna tjänster-&lt;br&gt;na, dvs. för skatteväsendet, länsstyrelserna m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Organisations- och strukturförändringar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Strukturförändringarna i statsförvaltningen har ett&lt;br&gt;mönster. Det finns tre huvudlinjer. De går alla ut på&lt;br&gt;att renodla verksamheten till att avse huvudfunktio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvudlinje i utvecklingen under 1990-talet är&lt;br&gt;affärsverksamhetens bolagisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan huvudlinje går ut på att tydligare skilja&lt;br&gt;statens funktioner för förvaltning och rättskipning&lt;br&gt;från varandra. För att stärka individens rättsskydd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har allt fler arbetsuppgifter flyttats från myndigheter&lt;br&gt;till förvaltningsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje linjen berör förvaltningsmyndigheter-&lt;br&gt;nas kärnverksamhet som definieras genom de av-&lt;br&gt;gränsningar som gjorts mot affärsverksamhet och&lt;br&gt;rättskipning. De riktlinjer som utformats utgår från&lt;br&gt;att den statliga verksamheten i denna del ska renod-&lt;br&gt;las genom att den bör inriktas på frågor som rör&lt;br&gt;myndighetsutövning och att myndighetsformen då&lt;br&gt;bör tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste två åren har förändringarna huvudsak-&lt;br&gt;ligen berört den regionala nivån, med beslut om läns-&lt;br&gt;sammanläggningar och försök med nya, kommunala,&lt;br&gt;beslutsformer i det regionala utvecklingsarbetet. I fle-&lt;br&gt;ra fall har också den regionala organisationen kon-&lt;br&gt;centrerats. Exekutionsväsendet och lantmäteriet är&lt;br&gt;exempel på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av kärnverksamheten karaktäriseras&lt;br&gt;framför allt av decentralisering av arbetsuppgifter&lt;br&gt;från staten till kommuner och från regering och cent-&lt;br&gt;rala myndigheter till lägre nivåer i statsförvaltningen&lt;br&gt;Decentraliseringstendenserna hittills under 1990-talet&lt;br&gt;har varit särskilt påtagliga inom den högre utbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många myndighetsavvecklingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fem första åren på 1990-talet har alltså präglats&lt;br&gt;av stora omstruktureringar i staten, följt av en period&lt;br&gt;då förändringstakten mattats. Under perioden 1990&lt;br&gt;till och med första halvåret 1997 fanns tre fjärdede-&lt;br&gt;lar av de statsanställda i myndigheter som har berörts&lt;br&gt;av att arbetsuppgifter kommit till eller försvunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingar och nybildningar av myndigheter&lt;br&gt;har också varit omfattande. Hittills under 1990-talet&lt;br&gt;har 160 myndigheter avvecklats. Ett tiotal av dessa&lt;br&gt;var faktiska avvecklingar, dvs. de innebar inte bara&lt;br&gt;att myndigheten lades ned utan också att det statliga&lt;br&gt;åtagandet upphörde. Vanligare vid nedläggningar är&lt;br&gt;att verksamheten övergår till en annan, ny eller be-&lt;br&gt;fintlig, myndighet eller att den bolagiseras. En över-&lt;br&gt;vägande del av nedläggningarna förde således med&lt;br&gt;sig att nya myndigheter bildades. Drygt en fjärdedel&lt;br&gt;av de statsanställda finns i de närmare hundra nya&lt;br&gt;myndigheter som har bildats hittills under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturförändringarna i statsförvaltningen visar&lt;br&gt;att det endast undantagsvis är fråga om att verksam-&lt;br&gt;heten som sådan läggs ned, utan att det är formerna&lt;br&gt;för den som ändras för att skapa en mer ändamåls-&lt;br&gt;enlig organisation, samtidigt som volymen bantats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omlokalisering av central statlig verksamhet&lt;br&gt;Statskontorets sammanfattande omdöme om 1970-&lt;br&gt;talets stora omlokaliseringsvåg från Stockholm till ett&lt;br&gt;femtontal orter ute i landet är att den gav ett lyckat&lt;br&gt;utfall i förhållande till de förhoppningar som knöts&lt;br&gt;till den. Statsmakterna ville avlänka tillväxten i stor-&lt;br&gt;städerna och samtidigt förbättra förutsättningarna&lt;br&gt;för de utvalda lokaliseringsorterna. Sysselsättningen&lt;br&gt;vid lokaliseringsorterna har sammantaget utvecklats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer positivt än i övriga delar av landet utanför stor-&lt;br&gt;städerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statsanställda i Stockholms län är färre idag än&lt;br&gt;för tjugofem år sedan. Sedan 1970 har den statliga&lt;br&gt;sysselsättningen utanför Stockholms län ökat med 10&lt;br&gt;procent. Hela ökningen har alltså gått till andra län&lt;br&gt;än Stockholms och i första hand till lokaliseringsor-&lt;br&gt;terna. Det har således skett en utjämning mellan&lt;br&gt;Stockholms län och övriga landet i enlighet med in-&lt;br&gt;tentionerna med 1970-talets omlokaliseringsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Statskontorets bedömning är dock läget&lt;br&gt;annorlunda i dag jämfört med på 1970-talet. Lokali-&lt;br&gt;seringen av statlig verksamhet kan fortfarande ha&lt;br&gt;stor betydelse för att skapa en god balans i närings-&lt;br&gt;struktur och arbetsmarknad på olika orter, men som&lt;br&gt;direkt sysselsättningsskapare är inte staten lika an-&lt;br&gt;vändbar som förr. Genom att staten krymper och&lt;br&gt;endast svarar för fem procent av den totala syssel-&lt;br&gt;sättningen blir potentialen för omlokaliseringar allt&lt;br&gt;mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningspolitiken i ett internationellt perspektiv&lt;br&gt;En jämförelse med utvecklingen i några andra&lt;br&gt;OECD-länder visar att den svenska förvaltningspoli-&lt;br&gt;tiken faller väl in i ett nordiskt mönster; en successiv&lt;br&gt;modernisering av den offentliga sektorn för att möta&lt;br&gt;medborgarnas krav på service och för att klara finan-&lt;br&gt;sieringen av de stora offentliga åtagandena. Utöver&lt;br&gt;en starkare resultatorientering har förändringsarbetet&lt;br&gt;karaktäriserats av betydande omorganiseringar. De-&lt;br&gt;centraliseringen till kommunerna stärker de demo-&lt;br&gt;kratiska värdena genom att besluten fattas närmare&lt;br&gt;medborgarna. Samtidigt har kraven på samordning&lt;br&gt;ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delvis annan väg har valts av de anglosachsiska&lt;br&gt;länderna där inriktningen varit att minska den of-&lt;br&gt;fentliga sektorn och i högre grad utnyttja privata&lt;br&gt;marknader. I dessa länder har kontrollen av byråkra-&lt;br&gt;tin varit en viktig fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E U-medlemskapets effekter på statsförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allt större del av den svenska statsförvaltningen&lt;br&gt;arbetar med EU-relaterade frågor. Medlemskapet&lt;br&gt;påverkar såväl innehållet i som formerna för arbetet&lt;br&gt;inom statsförvaltningen. Statskontoret konstaterade&lt;br&gt;år 1996 att drygt hälften av 160 tillfrågade myndig-&lt;br&gt;heter hade EU-relaterat arbete och att detta fordrar&lt;br&gt;ett nära samarbete mellan departement och myndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom medlemskapet i EU deltar Sverige i den&lt;br&gt;gemensamma strukturpolitiken. Organisationen för&lt;br&gt;att genomföra strukturfondsprogrammen involverar&lt;br&gt;ett stort antal aktörer och är mycket svåröverskådlig.&lt;br&gt;Enligt Statskontorets bedömning beror detta både på&lt;br&gt;att strukturpolitiken omfattar insatser inom många&lt;br&gt;olika sektorer och på att Sverige prioriterat ett bety-&lt;br&gt;dande lokalt och regionalt inflytande och velat till-&lt;br&gt;godose EU:s principer om partnerskap och nytän-&lt;br&gt;kande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den organisatoriska lösningen för genomförandet&lt;br&gt;varierar mellan programmen. I vissa fall har en be-&lt;br&gt;fintlig organisation utsetts till att fatta beslut i enskil-&lt;br&gt;da ärenden, i andra har nya myndigheter inrättats.&lt;br&gt;Ett exempel är beslutsgrupperna, där företrädare för&lt;br&gt;landsting och kommuner tillsammans har majoritet.&lt;br&gt;Varje program eller s.k. målområde har dessutom en&lt;br&gt;övervakningskommitté knuten till sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att viktiga beslut fattas i nätverk mellan EU-&lt;br&gt;myndigheter, gemenskapens institutioner och natio-&lt;br&gt;nella förvaltningar ställer stora krav på Regerings-&lt;br&gt;kansliets förmåga att styra och utvärdera de svenska&lt;br&gt;myndigheternas deltagande i det europeiska samar-&lt;br&gt;betet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Staten och informationstekniken&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Internationellt har den svenska statsförvaltningen en&lt;br&gt;framskjuten position när det gäller att utnyttja in-&lt;br&gt;formationstekniken, IT. En hög datoriseringsgrad&lt;br&gt;och stor andel strukturerad, digitaliserad informa-&lt;br&gt;tion, som byggts upp under två decennier, och som&lt;br&gt;har hög tillgänglighet tack vare offentlighetsprinci-&lt;br&gt;pen, lägger också en grund för en fortsatt stark posi-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste åren har präglats av bred satsning på&lt;br&gt;olika kanaler för information och service till med-&lt;br&gt;borgare och företag. 1996 är året då informations-&lt;br&gt;service via Internet slog igenom i den statliga förvalt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med satsningarna har myndigheternas&lt;br&gt;service förbättrats, framför allt för de mer rutinmäs-&lt;br&gt;siga ärendena. Det avspeglas i de höga och stigande&lt;br&gt;användarsiffrorna för olika nya tjänster. Från Ar-&lt;br&gt;betsmarknadsstyrelsens Platsbank tas t.ex. dubbelt så&lt;br&gt;många platsannonser ned jämfört med föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon samlad redovisning av IT-utvecklingens&lt;br&gt;betydelse för statsförvaltningens effektivitet finns in-&lt;br&gt;te. Enligt Statskontorets bedömning fordras det tyd-&lt;br&gt;ligare krav från verksledning och departement för att&lt;br&gt;strama upp kalkylrutiner och skapa en tradition av&lt;br&gt;effektivitetsbedömningar och resultatuppföljningar&lt;br&gt;även av IT-satsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora framtida besparingarna finns framför allt&lt;br&gt;att hämta vid ett ökat samarbete över myndighets-&lt;br&gt;och verksamhetsgränserna. Investeringar i gemensam&lt;br&gt;information, t.ex. i grunddatabaser, ger ökad effekti-&lt;br&gt;vitet i de verksamheter som de betjänar, samtidigt&lt;br&gt;som uppgiftslämnandet från företag och medborgare&lt;br&gt;kan minskas. Framgången med självservice via tele-&lt;br&gt;fon och Internet visar på fortsatta besparingsmöjlig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många myndigheter förvaltar register som är re-&lt;br&gt;surser för andra myndigheter eller för en bredare&lt;br&gt;krets. Därför är IT-satsningar inte längre en fråga för&lt;br&gt;myndigheten ensam, utan de fordrar samarbete med&lt;br&gt;andra. Det innebär också att det finns ett behov in-&lt;br&gt;om staten av en gemensam infrastruktur för informa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion. En sådan omfattar enhetliga begrepp och be-&lt;br&gt;teckningar, regler för användning av gemensam in-&lt;br&gt;formation, samutnyttjande av datainsamlingsrutiner&lt;br&gt;och kommunikationslösningar för att kunna nå in-&lt;br&gt;formationen i databaserna.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens bedömning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning med anledning&lt;br&gt;av Statskontorets redovisning av utvecklingen inom&lt;br&gt;statsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets rapport är ett viktigt underlag för&lt;br&gt;bedömningen av konsekvenserna av de förändringar&lt;br&gt;som har genomförts i statsförvaltningen. Rapporten&lt;br&gt;visar på ett bra sätt den övergripande utvecklingen av&lt;br&gt;statsförvaltningen. Det har inte legat inom Statskon-&lt;br&gt;torets uppdrag att också utvärdera viktiga struktu-&lt;br&gt;rella förändringar inom staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bättre utvärderingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har krävt att regeringen på ett bättre sätt&lt;br&gt;utvärderar hur olika typer av strukturförändringar&lt;br&gt;genomförs inom statsförvaltningen. För att tillgodose&lt;br&gt;detta behov avser regeringen att ge Statskontoret ett&lt;br&gt;årligt uppdrag att på ett systematiskt och samordnat&lt;br&gt;sätt utvärdera viktiga strukturförändringar inom sta-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning av arbetsgivarpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt är också att fortlöpande informe-&lt;br&gt;ra riksdagen om den arbetsgivarpolitiska utveckling-&lt;br&gt;en i stort (BP 98, volym 5, utg.omr. 14, avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets rapport visar att staten är den sek-&lt;br&gt;tor inom arbetsmarknaden som avsätter mest tid för&lt;br&gt;personalutbildningen. Det görs däremot ingen analys&lt;br&gt;av i vilken utsträckning personalutbildningen är&lt;br&gt;verksamhetsanpassad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse i detta sammanhang är att regeringen&lt;br&gt;kommer att ställa krav på myndigheterna att driva&lt;br&gt;sin arbetsgivarpolitik så, att kompetensförsörjningen&lt;br&gt;så långt möjligt säkerställs. Myndigheterna skall re-&lt;br&gt;dovisa sin kompetensförsörjning och vilka mål som&lt;br&gt;gäller för denna till regeringen. I anslutning härtill&lt;br&gt;kommer regeringen också att begära redovisning av&lt;br&gt;rörligheten bland de anställda, framför allt bland&lt;br&gt;chefer, och av planerade åtgärder för att förbättra&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser vidare att införa ett system med&lt;br&gt;årlig uppföljning av myndigheternas lönepolitik bl.a.&lt;br&gt;genom preciserade krav på statistik från Arbetsgivar-&lt;br&gt;verket om lönepolitiken och dess samlade utfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt renodling av verksamheten&lt;br&gt;Statsförvaltningen har krympt väsentligt och syssel-&lt;br&gt;sätter idag knappt 195 000 personer (årsarbetare).&lt;br&gt;Omstruktureringsarbete skall ses som en fortlöpande&lt;br&gt;process. Strukturförändringar är en integrerad del av&lt;br&gt;förnyelsen av förvaltningen. Syftet är att öka effekti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viteten och verksamhetens ändamålsenlighet i för-&lt;br&gt;hållande till de uppgifter och mål som har fastlagts&lt;br&gt;av riksdagen och regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens inriktning är att värna om kärnverk-&lt;br&gt;samheterna och att i största möjliga utsträckning&lt;br&gt;fortsätta arbetet med att renodla den statliga verk-&lt;br&gt;samheten. I årets budgetproposition föreslår rege-&lt;br&gt;ringen t.ex. att Riksrevisionsverkets verksamhet ren-&lt;br&gt;odlas och koncentreras till de revisionella upp-&lt;br&gt;gifterna. I dagsläget är huvuddelen av den statliga&lt;br&gt;ekonomistyrningsfunktionen organisatioriskt place-&lt;br&gt;rad inom RRV. Regeringen föreslår också att statens&lt;br&gt;ekonomistyrningsfunktion renodlas och att en ny&lt;br&gt;myndighet bildas. Den statliga produktionen av eko-&lt;br&gt;nomi- och personaladministrativa system- och stöd-&lt;br&gt;tjänster samordnas och integreras i den nya myndig-&lt;br&gt;heten. (BP98, volym 2, utg.omr. 2, Inledning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsformerna ses över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig verksamhet skall som huvudregel bedrivas i&lt;br&gt;myndighetsform. När staten och en annan part, t.ex.&lt;br&gt;från näringslivet, engagerar sig i anslagsberoende&lt;br&gt;verksamhet och gemensamt bidrar till finansieringen&lt;br&gt;kan det dock vara aktuellt att låta uppgiften utföras i&lt;br&gt;en privaträttslig verksamhetsform. Därvid skall for-&lt;br&gt;merna aktiebolag eller en ideell förening användas&lt;br&gt;(prop. 1995/96:61, bet. 1995/96:LU7, rskr.&lt;br&gt;1996/96:79). Det bör framhållas att detta inte inne-&lt;br&gt;bär något undantag från principen att myndigheterna&lt;br&gt;skall underställa regeringen avgöranden om en myn-&lt;br&gt;dighets deltagande i olika privaträttsliga verksam-&lt;br&gt;hetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har gjort bedömningen att äldre an-&lt;br&gt;slagsstiftelser bör omprövas. Så sker nu i flera fall.&lt;br&gt;Verksamheterna inom Stiftelsen svenska institutet,&lt;br&gt;Stiftelsen riksutställningar samt Stiftelsen invandrar-&lt;br&gt;tidningen föreslås i årets budgetproposition helt eller&lt;br&gt;delvis föras över till myndigheter. För ett antal in-&lt;br&gt;dustriforskningsinstitut, som är stiftelser och där sta-&lt;br&gt;ten finansierar en del av verksamheten, övervägs eller&lt;br&gt;pågår bolagisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har uppdragit åt Statskontoret att ut-&lt;br&gt;forma förslag till vissa riktlinjer för anslagsfinansie-&lt;br&gt;rad verksamhet som staten driver gemensamt med&lt;br&gt;annan part i aktiebolag eller ideell förening. I upp-&lt;br&gt;draget ingår att föreslå tillvägagångssätt för att över-&lt;br&gt;föra verksamhet i en s.k. anslagsstiftelse till aktiebo-&lt;br&gt;lag eller ideell förening samt att föreslå hur&lt;br&gt;regeringen bör styra sådan verksamhet med hänsyn&lt;br&gt;till de förutsättningar som verksamhetsformen ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt effektivisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1997 konstaterade rege-&lt;br&gt;ringen att den statliga förvaltningen måste effektivi-&lt;br&gt;seras ytterligare. I det sammanhanget hänvisade rege-&lt;br&gt;ringen till möjligheten för myndigheterna att i ökad&lt;br&gt;utsträckning använda sig av anbudsupphandling.&lt;br&gt;Tjänster som utförs i den statliga förvaltningen bör&lt;br&gt;således i större utsträckning utsättas för konkurrens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så att kostnaderna kan sänkas. Regeringen vill verka&lt;br&gt;för ett ökat intresse från myndigheternas sida när det&lt;br&gt;gäller denna möjlighet. Statskontoret har därför gi-&lt;br&gt;vits i uppdrag att genomför en konferens om upp-&lt;br&gt;handling som ett medel för effektivisering. Regering-&lt;br&gt;ens avsikt är att Regeringskansliet kompetens skall&lt;br&gt;stärkas och att dialogen mellan regeringen och myn-&lt;br&gt;digheterna i dessa frågor skall utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa lösningar för de statliga åtagandena&lt;br&gt;Regeringen behöver få bättre kunskap om hur väl&lt;br&gt;den svenska statliga förvaltningen hävdar sig i jämfö-&lt;br&gt;relse med andra länder. Internationella jämförelser&lt;br&gt;bör därför komma till ökad använding i det fortsatta&lt;br&gt;arbetet med att utveckla den statliga verksamheten.&lt;br&gt;Sådana jämförelser kan visa i vilka avseenden vi kan&lt;br&gt;dra nytta av erfarenheter från andra länder för att&lt;br&gt;hitta mer kostnadseffekti va former för statliga tjäns-&lt;br&gt;ter och transfereringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättrad produktivitets- och kvalitetsinformation&lt;br&gt;behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en god produktivitetsutveckling kan myndighe-&lt;br&gt;terna bibehålla, eller öka, kvalitet och omfattning på&lt;br&gt;sin service till medborgarna inom ramen för oföränd-&lt;br&gt;rade eller minskade resurser. Statskontorets rapport&lt;br&gt;visar att produktivitetsredovisningarna ännu inte&lt;br&gt;uppnått fullgod standard och att produktivitetsut-&lt;br&gt;vecklingen under år 1996 är svår att bedöma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret och Riksrevisionsverket har på rege-&lt;br&gt;ringens uppdrag utvärderat hur väl och ändamålsen-&lt;br&gt;ligt myndigheterna har redovisat produktivitet och&lt;br&gt;kvalitet i årsredovisningarna för 1994/95. Även här&lt;br&gt;framgår det att det finns stora brister bl.a. i hur&lt;br&gt;myndigheterna redovisar produktivitet och kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de förslag som Statskontoret&lt;br&gt;och RRV har lagt fram kommer regeringen att vidta&lt;br&gt;åtgärder för att få ett bättre grepp om myndigheter-&lt;br&gt;nas produktivitets- och kvalitetsutveckling. Ett mål-&lt;br&gt;medvetet arbete med att förbättra myndigheternas&lt;br&gt;produktivitets- och kvalitetsredovisningar måste ske&lt;br&gt;stegvis. Regeringens ambition är att i ett första steg&lt;br&gt;samordna kraven på produktivitets- och kvalitetsin-&lt;br&gt;formation inom fem myndighetsområden, bl.a. skat-&lt;br&gt;teförvaltningen och socialförsäkringsadministratio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete över myndighetsgränserna viktigt&lt;br&gt;Statskontoret konstaterar att de stora framtida be-&lt;br&gt;sparingarna framför allt finns att hämta vid ett ökat&lt;br&gt;samarbete över myndighets- och verksamhetsgrän-&lt;br&gt;serna inom IT-området. En stor del av samarbetet&lt;br&gt;behöver ske på regional och lokal nivå. IT-systemens&lt;br&gt;användbarhet för det regionala och lokala arbetet är&lt;br&gt;en nyckel till sänkta kostnader och förbättrad service&lt;br&gt;Men samarbete behövs även på andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningspolitiska kommissionen, som lämna-&lt;br&gt;de sitt betänkande våren 1997, har bl.a. uppmärk-&lt;br&gt;sammat det fenomen som betecknas som fragmente-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring: brist på sammanhang mellan den statliga&lt;br&gt;förvaltningens olika delar, tendens till splittring,&lt;br&gt;oförmåga att se till de gemensamma överordnade&lt;br&gt;målen. Det är viktigt att denna trend bryts. I sam-&lt;br&gt;band med beredningen av kommissionens betänkan-&lt;br&gt;de kommer regeringen att ta ställning till dessa frå-&lt;br&gt;gor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens inriktning är att samarbetet mellan&lt;br&gt;myndigheterna bör utvecklas så att de fördelar som&lt;br&gt;kan utvinnas genom gemensamma statliga insatser&lt;br&gt;bättre kan tas tillvara i upphandling och utveckling&lt;br&gt;av för myndigheterna gemensamma funktioner. Ge-&lt;br&gt;nom ett sådant samarbete kan bl.a. servicen till all-&lt;br&gt;mänhet och företag förbättras och verksamhetskost-&lt;br&gt;naderna minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elektronisk förvaltning på väg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har idag överlämnat en skrivelse till riks-&lt;br&gt;dagen om Utvecklingen i informationssamhället (skr.&lt;br&gt;1997/98:19). De bedömningar som regeringen gör&lt;br&gt;nedan anknyter till ställningstagandena i denna skri-&lt;br&gt;velse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsförvaltningen är på väg mot en elektronisk&lt;br&gt;förvaltning, där service till medborgare och företag är&lt;br&gt;en viktig utgångspunkt. Utvecklingen av informa-&lt;br&gt;tionstekniken innebär inte enbart produktivitetsvins-&lt;br&gt;ter inom förvaltningen. Genom att, med hjälp av in-&lt;br&gt;formationstekniken, göra den offentliga verksam-&lt;br&gt;heten mer öppen och tillgänglig för medborgarna&lt;br&gt;kan demokratin förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationstekniken har bara under det senaste&lt;br&gt;året fått stor spridning inom förvaltningen. Informa-&lt;br&gt;tionsservice via Internet till medborgare och företag&lt;br&gt;har fått ett genombrott i förvaltningen, satsningar på&lt;br&gt;nya servicetelefonitjänster fortsätter och den tekniska&lt;br&gt;miljön moderniseras. Informationstekniken underlät-&lt;br&gt;tar i hög grad kommunikationen mellan myndigheter&lt;br&gt;och medborgare och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att förvaltningen i högre grad använder sig&lt;br&gt;av informationsteknik kan handläggningstiden för&lt;br&gt;ärenden minska. Små- och medelstora företag kan&lt;br&gt;göra administrativa besparingar genom att nya ruti-&lt;br&gt;ner för uppgiftslämnande successivt införs på myn-&lt;br&gt;digheterna. Den elektroniska handeln medför att en&lt;br&gt;ny marknad öppnas till den offentliga sektorn. Däri-&lt;br&gt;genom kan inte bara den offentliga administrationen&lt;br&gt;rationaliseras och fördelaktigare priser uppnås, utan&lt;br&gt;även att IT-användningen sprids till mindre och me-&lt;br&gt;delstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att framtida effektivi-&lt;br&gt;tetsvinster ligger i ett ökat samarbete över myndig-&lt;br&gt;hets- och verksamhetsgränserna bl.a. genom att se&lt;br&gt;information som en gemensam resurs. En samman-&lt;br&gt;hållen elektronisk infrastruktur innefattande både&lt;br&gt;teknik och information underlättar denna samver-&lt;br&gt;kan. Detta är också inriktningen på Toppledarfo-&lt;br&gt;rums verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekelskiftet skapar problem i många IT-system.&lt;br&gt;Många myndigheter och företag, särskilt de med sto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ra äldre system, står inför ett omfattande och bråds-&lt;br&gt;kande anpassningsarbete för att få systemen att fun-&lt;br&gt;gera utan störningar kring sekelskiftet. Genom rege-&lt;br&gt;ringens förordning (SFS 1977:30) om översyn av&lt;br&gt;statliga myndigheters informationssystem inför år&lt;br&gt;2000 har den högsta ledningen i myndigheten ett an-&lt;br&gt;svar för att styra processen och följa upp att åtgärder&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det återstår viktiga frågor att ta ställning till. Bl.a.&lt;br&gt;gäller det att redogöra för hur samhällets IT-säkerhet&lt;br&gt;skall inordnas i det nationella handlingsprogrammet.&lt;br&gt;Regeringen kommer inom kort att ge Statskontoret&lt;br&gt;ett uppdrag att utarbeta en sammanhållen strategi för&lt;br&gt;IT-säkerheten samt statens ansvar för denna.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Förvaltningspolitiska kommissionens&lt;br&gt;betänkande&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningspolitiska kommissionen överlämnade i&lt;br&gt;mars 1997 sitt betänkande I medborgarnas tjänst till&lt;br&gt;regeringen. Kommissionen har bl.a. haft till uppgift&lt;br&gt;att göra en analys av om nuvarande former för orga-&lt;br&gt;nisation och styrning av statlig förvaltning och verk-&lt;br&gt;samhet är ändamålsenliga i förhållande till de uppgif-&lt;br&gt;ter och mål som fastlagts av regering och riksdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens arbete har i huvudsak inriktats på&lt;br&gt;principiella och övergripande frågor av vikt för stats-&lt;br&gt;förvaltningen som helhet, utifrån en bedömning av&lt;br&gt;var generella problem finns. Tre delvis sammanfal-&lt;br&gt;lande problemsfärer har legat till grund för kommis-&lt;br&gt;sionens överväganden och förslag. Dessa är förvalt-&lt;br&gt;ningens svårstyrbarhet, dess fragmentering och&lt;br&gt;följderna av internationaliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Re-&lt;br&gt;geringen avser att återkomma till riksdagen med en&lt;br&gt;redovisning av regeringens ställningstagande till&lt;br&gt;kommissionens överväganden och förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Bättre mål- och resultatdialog&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare uttalat att det som Riksda-&lt;br&gt;gens revisorer föreslår om information och resultat-&lt;br&gt;styrning (1994/95:RR14) bör beaktas i den fortsatta&lt;br&gt;utvecklingen (bet. 1995/96:FiU7). Regeringen har&lt;br&gt;genomfört vissa åtgärder som ligger i linje med riks-&lt;br&gt;dagens revisorers förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1995 beslutade regeringen att intensifiera och&lt;br&gt;förbättra kontakterna mellan departementsledningar&lt;br&gt;och myndighetsledningar genom regelbundna mål-&lt;br&gt;och resultatdialoger. Ca 110 dialoger genomfördes&lt;br&gt;inom loppet av ett år och erfarenheterna från dessa&lt;br&gt;dialoger var positiva. Den påbörjade processen med&lt;br&gt;mål- och resultatdialoger har därefter fortsatt i oför-&lt;br&gt;minskad takt. Dialogen är på väg att bli ett normalt&lt;br&gt;och återkommande instrument i regeringens styrning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av myndigheterna inom ramen för den reformerade&lt;br&gt;budgetprocessen. Enligt nuvarande riktlinjer bör de-&lt;br&gt;partementsledningarna genomföra en mål- och resul-&lt;br&gt;tatdialog med alla sina myndigheter vart eller vartan-&lt;br&gt;nat år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna behandlar riksdagens roll i mål- och&lt;br&gt;resultatstyrningen. Som tidigare framgått har rege-&lt;br&gt;ringen genomfört ett utvecklingsarbete avseende&lt;br&gt;budgetpropositionens utformning. Ett första steg har&lt;br&gt;varit att i inledningen till respektive utgiftsområdes-&lt;br&gt;avsnitt klargöra de mål och den inriktning som gäller&lt;br&gt;för verksamheten inom området. Syftet är bland an-&lt;br&gt;nat att tydliggöra sambandet mellan de övergripande&lt;br&gt;politiska målen och bedömningarna och myndighets-&lt;br&gt;specifika mål och åtgärder som redovisas på myn-&lt;br&gt;dighets- eller anslagsnivå. Regeringen anser att det&lt;br&gt;för den fortsatta utvecklingen av resultatstyrningen&lt;br&gt;är av stor vikt att riksdag och regeringen kontinuer-&lt;br&gt;ligt för en dialog ur ett styrningsperspektiv om de be-&lt;br&gt;slutsunderlag regeringen redovisar. Denna dialog bör&lt;br&gt;utvecklas både på politisk nivå och tjänstemannani-&lt;br&gt;vå. En sådan dialog fördes under våren på tjänste-&lt;br&gt;mannanivå mellan utskott och departement om re-&lt;br&gt;dovisningen per utgiftsområde i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Redovisning av personalkonsekvenser vid&lt;br&gt;strukturförändringar och besparingar, m.m.&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för 1997 (prop. 1996/97:1,&lt;br&gt;vol.l) redogjordes för bedömningar av de personal-&lt;br&gt;konsekvenser som blev en följd av förslagen i bud-&lt;br&gt;getpropositionen och de andra särpropositioner som&lt;br&gt;förelagts riksdagen. Bedömningarna omfattade bud-&lt;br&gt;getåren 1995/96 - 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppföljning har gjorts av de personalkon-&lt;br&gt;sekvenser som redovisades i budgetpropositionen för&lt;br&gt;1997. Vidare har en bedömning gjorts av de perso-&lt;br&gt;nalkonsekvenser som blir en följd av förslagen i den-&lt;br&gt;na budgetproposition och de andra propositioner&lt;br&gt;som förelagts riksdagen under innevarande budgetår&lt;br&gt;och som omfattar perioden t.o.m. år 2000. Det bör&lt;br&gt;dock understrykas att det finns en betydande osäker-&lt;br&gt;het i bedömningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har för närvarande cirka 235 000 hel-och&lt;br&gt;deltidsanställda (inkl, affärsverken). Under åren 1997&lt;br&gt;- 2000 beräknas överslagsmässigt cirka 8 250 stats-&lt;br&gt;anställda avgå med ålderspension. Detta antal kan&lt;br&gt;komma att öka bl.a. till följd av att arbetstagare kan&lt;br&gt;avgå tidigare med pension eller pensionsersättning&lt;br&gt;motsvarande pension enligt övergångsbestämmelser i&lt;br&gt;pensionsavtalet och bestämmelser i trygghetsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsstiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsstiftelsen är den organisation som enligt det&lt;br&gt;statliga trygghetsavtalet bistår de som är övertaliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(försäkringskasseområdet omfattas inte av avtalet)&lt;br&gt;och som ansvarar för användningen av de medel som&lt;br&gt;parterna har avsatt för trygghetsåtgärder. Enligt vad&lt;br&gt;regeringen inhämtat från Trygghetsstiftelsen har cir-&lt;br&gt;ka 50 500 personer sagts upp i staten under tiden&lt;br&gt;april 1990 - juni 1997. Av dessa har cirka 5 500&lt;br&gt;sagts upp under tiden juni 1996 - juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsstiftelsen arbetar situations- och individ-&lt;br&gt;anpassat med en mycket markant arbetslinjeprofil.&lt;br&gt;Detta har lett till att arbetslösheten kunnat hållas&lt;br&gt;nere. Bland dem som omfattas av trygghetsavtalet&lt;br&gt;ligger den öppna arbetslösheten under 2 procent.&lt;br&gt;Cirka ett år efter uppsägningstidens utgång återstår&lt;br&gt;det att skapa permanenta lösningar för cirka 13 pro-&lt;br&gt;cent av de uppsagda. Av dessa 13 procent är knappt&lt;br&gt;hälften föremål för olika åtgärder eller har korta till-&lt;br&gt;fälliga jobb. Drygt 70 procent av de uppsagda som&lt;br&gt;får nya arbeten, erhåller dessa på den privata arbets-&lt;br&gt;marknaden, oftast i små och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsstiftelsen har en ambition att arbeta fö-&lt;br&gt;rebyggande för att undvika uppsägning och komma&lt;br&gt;igång tidigt med insatser för de som förväntas bli&lt;br&gt;övertaliga. Cirka 3 000 personer har varit eller är fö-&lt;br&gt;remål för sådana insatser utan att bli uppsagda. In-&lt;br&gt;tresset ökar inom många myndighetsområden för att&lt;br&gt;minimera de negativa effekterna både för de övertali-&lt;br&gt;ga och för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna avsätter årligen 0,7 procent av lö-&lt;br&gt;nesumman till Trygghetsstiftelsen. Denna avsättning&lt;br&gt;grundar sig på en överenskommelse mellan parterna&lt;br&gt;på det statliga avtalsområdet. Avsättningen motsva-&lt;br&gt;rar sammanlagt cirka 350 miljoner kronor per år.&lt;br&gt;Trygghetsstiftelsens kapital uppgår för närvarande&lt;br&gt;till ca 950 miljoner kronor. Av detta belopp skall&lt;br&gt;cirka 140 miljoner kronor betalas ut enligt redan fat-&lt;br&gt;tade beslut om trygghetsåtgärder. Den totala omfatt-&lt;br&gt;ningen av beräknade återstående kostnader för redan&lt;br&gt;uppsagda kan uppskattas till drygt 500 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Under föregående budgetår (1995/96, 18 måna-&lt;br&gt;der) utbetalades 469 miljoner kronor i stöd till över-&lt;br&gt;taliga (motsvarar på 12 månader 313 miljoner&lt;br&gt;kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningar av personalkonsekvenserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan följer en uppföljning av de personalkon-&lt;br&gt;sekvenser som redovisades i budgetpropositionen&lt;br&gt;för 1997 samt bedömningar som gjorts av de per-&lt;br&gt;sonalkonsekvenser som blir en följd av förslagen i&lt;br&gt;denna budgetproposition och de andra särpropo-&lt;br&gt;sitioner som förelagts riksdagen under året. Be-&lt;br&gt;dömningarna är även i år preliminära eftersom det&lt;br&gt;finns många osäkra faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida bedömda minskningar av personalen&lt;br&gt;faktiskt leder till uppsägningar och arbetslöshet är&lt;br&gt;något som inte kan förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer årligen att informera riksda-&lt;br&gt;gen i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de beräkningar som redovisas i det följande&lt;br&gt;riskerar cirka 9 000 personer att bli övertaliga under&lt;br&gt;perioden 1997-2000, varav cirka 2 700 år 1997 och&lt;br&gt;cirka 6 300 åren 1998-2000. Utöver dessa tillkom-&lt;br&gt;mer viss övertalighet vid de allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sorna. De departement som närmast berörs är Justi-&lt;br&gt;tiedepartementet ( främst inom polisväsendet och&lt;br&gt;kriminalvården), Försvarsdepartementet, Socialde-&lt;br&gt;partementet (främst vid Statens institutionsstyrelse),&lt;br&gt;Kommunikationsdepartementet (främst vid Statens&lt;br&gt;Järnvägar, Vägverket , Luftfartsverket och Sjöfarts-&lt;br&gt;verket), Finansdepartementet (främst inom skatteför-&lt;br&gt;valtningen) och Inrikesdepartementet (främst vid&lt;br&gt;Lantmäteriverket och inom länsstyrelserna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningar per departementsområde&lt;br&gt;Justitiedepartementet redovisar följande bedöm-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom polisväsendet riskerar i storleksordning&lt;br&gt;1 100 civilanställda att sägas upp under perioden juli&lt;br&gt;1996 - december 1997. Antalet civilanställda beräk-&lt;br&gt;nas minska med ytterligare ca 500 personer fram till&lt;br&gt;utgången av 2000. En ny grundutbildning av poliser&lt;br&gt;påpbörjas i januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom åklagarväsendet beräknas antalet åklagare&lt;br&gt;uppgå till knappt 700 vid ingången av 1997 vilket är&lt;br&gt;cirka 20 färre än vid ingången av 1996. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att antalet åklagare kommer att öka med&lt;br&gt;10-15 under 1998. Antalet administrativ personal&lt;br&gt;kommer att minska med uppemot 200 under inneva-&lt;br&gt;rande år till följd av uppsägningar hösten 1996. Nå-&lt;br&gt;gon ytterligare minskning förväntas inte under perio-&lt;br&gt;den 1998-2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny myndighet, Ekobrottsmyndigheten, inrättas&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1998. Myndigheten kommer i&lt;br&gt;huvudsak att bemannas med personal inom polis-&lt;br&gt;och åklagarväsendena. Totalt beräknas Ekobrotts-&lt;br&gt;myndighetens personal uppgå till i storleksordningen&lt;br&gt;360 årsarbetskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet domare (ordinarie och icke-ordinarie)&lt;br&gt;uppgick första halvåret 1997 i genomsnitt till 1 667,&lt;br&gt;vilket innebär en minskning jämfört med år 1993/94&lt;br&gt;med cirka 5 procent. Regeringens bedömning är att&lt;br&gt;behovet av domare kommer att vara i stort sett oför-&lt;br&gt;ändrat under kommande år. Den administrativa per-&lt;br&gt;sonalen har under samma period minskat med cirka&lt;br&gt;12 procent till 2 980 personer. Den fortsatta datori-&lt;br&gt;seringen gör att en viss minskning kan ske även&lt;br&gt;kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kriminalvården kommer antalet anställda&lt;br&gt;att minska med cirka 60 årsarbetskrafter under inne-&lt;br&gt;varande år. Prognosen för perioden 1998-2000 visar&lt;br&gt;på en minskning med ytterligare cirka 550 årsarbets-&lt;br&gt;krafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet redovisar följande bedömning-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Svenska Institutet beräknas antalet anställda&lt;br&gt;att öka netto med cirka 2 personer fram till årsskiftet&lt;br&gt;1997/98. Ökningen beror på tillkomsten av projek-&lt;br&gt;tanställningar i samband med nya uppdrag för insti-&lt;br&gt;tutet, framför allt det s.k. Visbyprogrammet som fi-&lt;br&gt;nansieras inom utgiftsområde 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk övertog den 1 januari 1997&lt;br&gt;från polisen ansvaret för de s.k. grundutredningar&lt;br&gt;som görs direkt när en utlänning söker asyl i Sverige.&lt;br&gt;Effekten ur personalpolitisk synvinkel var att friställ-&lt;br&gt;ningar från invandrarverket kunnat undvikas samt&lt;br&gt;att ett antal anställda fått en del av sin arbetstid på&lt;br&gt;obekväma tider. Om inte ansvaret för grundutred-&lt;br&gt;ningarna förts över hade vissa friställningar varit&lt;br&gt;ofrånkomliga. Anledningen till detta skulle vara att&lt;br&gt;antalet personer som söker asyl i Sverige minskat un-&lt;br&gt;der senare år. Hur stort antal som skulle kunnat vara&lt;br&gt;aktuella för att friställas är svårt att uppskatta. Det&lt;br&gt;bör dock ha rört sig om ett ytterst fåtal personer som&lt;br&gt;nu hade varit aktuella. Minskningarna av organisa-&lt;br&gt;tionen har framförallt avsett de stora förläggningar&lt;br&gt;som lagts ner sedan slutet av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket kommer att från och med den 1&lt;br&gt;oktober 1997 ta över ansvaret från polisen för utred-&lt;br&gt;ningar av ärenden som avser ansökningar om uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd där asylskäl inte åberopas. Likaså&lt;br&gt;kommer invandrarverket att ta över ansvaret i ären-&lt;br&gt;den som avser ansökningar om svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap. Besluten fattas redan i dag i båda ärendekate-&lt;br&gt;gorierna av invandrarverket. För att utföra de nya&lt;br&gt;arbetsuppgifterna behöver invandrarverket öka sin&lt;br&gt;organisation med 177 årsarbetskrafter. Eftersom för-&lt;br&gt;ändringen är att betrakta som verksamhetsövergång&lt;br&gt;har den personal inom polisen som idag är sysselsatt&lt;br&gt;med verksamheten rätt att gå över till invandrarver-&lt;br&gt;ket. Totalt rör det sig här om 188 personer. Enligt&lt;br&gt;uppskattning av invandrarverket har 91 av dessa en&lt;br&gt;sådan bakgrund att de kan placeras in i verkets orga-&lt;br&gt;nisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar kan med stöd av utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529) tas i förvar. Hittills har polisen haft an-&lt;br&gt;svaret för omhändertagandet. Från och med den 1&lt;br&gt;oktober 1997 kommer ansvaret för omhändertagan-&lt;br&gt;det att flyttas över till invandrarverket. Avsikten med&lt;br&gt;förändringen är att ändra inriktningen av verksamhe-&lt;br&gt;ten vilket framgår av regeringens förslag i proposi-&lt;br&gt;tionen Ändring i utlänningslagens förvarsbestämmel-&lt;br&gt;ser (prop. 1996/97:147). Den ändrade verksamheten&lt;br&gt;innebär att staten inte betraktar förändringen som&lt;br&gt;verksamhetsövergång. Detta leder till att den perso-&lt;br&gt;nal som hittills varit verksam vid förvaren inte ”följer&lt;br&gt;med” arbetsuppgifterna till invandrarverket.Totalt&lt;br&gt;beräknas omkring 100 årsarbetskrafter behövas. In-&lt;br&gt;vandrarverket avser att använda egen personal och&lt;br&gt;inte ”inhyrd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i budgetpropositionen att en&lt;br&gt;ny myndighet skall bildas inom det integrationspoli-&lt;br&gt;tiska området. Den nya myndigheten kommer att ta&lt;br&gt;över arbetsuppgifter från invandrarverket som rör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktion och integration av invandrare. Totalt&lt;br&gt;beräknas den nya myndigheten behöva 100 årsar-&lt;br&gt;betskrafter. Myndigheten behöver i viss utsträckning&lt;br&gt;ny kompetens. I andra delar är förändringen att be-&lt;br&gt;trakta som verksamhetsövergång och då har berörd&lt;br&gt;personal som idag är sysselsatt med verksamheten&lt;br&gt;rätt att gå över till den nya myndigheten. Hur många&lt;br&gt;som kommer att använda sig av denna rätt beror i&lt;br&gt;hög grad på var myndigheten kommer att lokalise-&lt;br&gt;ras. Detta är ännu inte avgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillkallade i januari i år en särskild ut-&lt;br&gt;redare att utreda ansvarsfördelningen vid verkställig-&lt;br&gt;het av avvisnings- och utvisningsbeslut samt inre ut-&lt;br&gt;länningskontroll (Dir. 1997:6). Utredaren skall&lt;br&gt;lämna sitt betänkande senast den 30 september&lt;br&gt;1997. Om betänkandet innehåller förslag om för-&lt;br&gt;ändrad ansvarsfördelning får detta med stor sanno-&lt;br&gt;likhet personalpolitiska konsekvenser. Eventuella&lt;br&gt;förändringar kan komma att genomföras tidigast&lt;br&gt;under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillsatte i januari i år en parlamentarisk&lt;br&gt;kommitté för att utreda ny instans- och process-&lt;br&gt;ordning vid tillämpning av utlännings- och medbor-&lt;br&gt;garskapslagstiftningen samt viss översyn av utlän-&lt;br&gt;ningslagen (Dir. 1997:20). Kommittén skall lämna&lt;br&gt;sitt slutbetänkande senast den 30 april 1998. Om be-&lt;br&gt;tänkandet innehåller förslag om förändrad instan-&lt;br&gt;sordning får detta med stor sannolikhet personalpoli-&lt;br&gt;tiska konsekvenser. Eventeulla förändringar kan&lt;br&gt;komma att genomföras tidigast år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen för strategiska podukter (ISP) inrät-&lt;br&gt;tades den 1 feburari 1996 och är under uppbyggnad.&lt;br&gt;Antalet årsarbetskrafter uppgick under 1996 till 17.&lt;br&gt;Antalet årsarbetskrafter beräknas öka till att under&lt;br&gt;1998 uppgå till cirka 20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har Sida endast sagt upp 10 personer på&lt;br&gt;grund av arbetsbrist. De ytterligare neddragningar i&lt;br&gt;personal, som hittills behövt göras till följd av de be-&lt;br&gt;sparingskrav som ställts, har kunnat genomföras ge-&lt;br&gt;nom s.k. naturlig avgång, dvs. några få pensionsav-&lt;br&gt;gångar och genom att medarbetare själva valt att&lt;br&gt;lämna organisationen. Sida arbetar också med att&lt;br&gt;sätta in kompetensutveckingsåtgärder så att övertalig&lt;br&gt;personal skall kunna ersätta personal som slutar sina&lt;br&gt;anställningar. Eventuellt kan Sida nödgas säga upp&lt;br&gt;ytterligare personal för att klara sparbetinget. Sam-&lt;br&gt;manlagt är det för närvarande ca 60 färre tillsvidare-&lt;br&gt;anställda jämfört med ingångsvärdet vid Sida 1995.&lt;br&gt;Sida har också minskat antalet vikarier. Arbetsbör-&lt;br&gt;dan har ökat eftersom inte antalet uppgifter minskat.&lt;br&gt;Sida har för närvarande i princip anställningsstopp&lt;br&gt;sedan våren 1996. Viss nyrekrytering sker dock för&lt;br&gt;att fylla det behov av kompetens som verksamheten&lt;br&gt;kräver och som inte finns inom organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet redovisar följande bedöm-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade i december 1996 beslut om to-&lt;br&gt;talförsvarets utveckling för perioden 1997-2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av 1996 års försvarsbeslut bedöms per-&lt;br&gt;sonalminskningar komma att ske enligt nedanståen-&lt;br&gt;de tabell för åren 1998-2000.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PERSONALMINSKNINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkesofficerare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilanställda vid Försvars-&lt;br&gt;makten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Drift- och underhållsper-&lt;br&gt;sonal vid Fortifikations-&lt;br&gt;verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vidare har resurserna för drift och underhåll av för-&lt;br&gt;svarsfastigheter överförts från Försvarsmakten till&lt;br&gt;Fortifikationsverket under år 1997 (se vidare rege-&lt;br&gt;ringens skrivelse 1997/98:4, kapitel 16). Regeringen&lt;br&gt;har i samband med överföringen ställt vissa rationali-&lt;br&gt;seringskrav på verksamheten. Rationaliseringarna&lt;br&gt;innebär bl.a. personalminskningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om yrkesofficerare sker avgångarna med&lt;br&gt;ålderspension, särskild pension eller genom spontana&lt;br&gt;avgångar. Den civila personalen avgår med ålder-&lt;br&gt;spension eller sägs upp på grund av arbetsbrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kommer rekrytering att ske av yrkesof-&lt;br&gt;ficerare med 400 år 1998 och med 550 för vardera&lt;br&gt;åren 1999 och 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av drift- och underhållspersonal lö-&lt;br&gt;ses med pensionsavgångar under år 1997. Från och&lt;br&gt;med år 1998 sker reduceringarna genom uppsäg-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 maj 1997 om direktiv&lt;br&gt;avseende lokalisering av ytterligare verksamhet vid&lt;br&gt;Försvarets materielverk (FMV) till Arboga. Utred-&lt;br&gt;ningen överlämnade den 18 augusti 1997 sin slutre-&lt;br&gt;dovisning. Utredningen har identifierat och föreslagit&lt;br&gt;att cirka 150 arbetstillfällen förläggs till Arboga. Av&lt;br&gt;dessa beräknas cirka en tredjedel utgöra nyrekryte-&lt;br&gt;ringar. Regeringen avser att fatta beslut i frågan un-&lt;br&gt;der hösten 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 5 december 1996 om&lt;br&gt;direktiv för en översyn av det militära försvarets&lt;br&gt;skolverksamhet. Den 11 augusti 1997 överlämnade&lt;br&gt;skolutredningen ett delbetänkande (SOU 1997:112).&lt;br&gt;Skolutredningen föreslår bl.a. förändringar av försva-&lt;br&gt;rets skolors organisation och struktur (se vidare&lt;br&gt;prop. 1997/98:1, utgiftsområde 6 Totalförsvar, av-&lt;br&gt;snitt 4.6). Förslagen kommer att få konsekvenser för&lt;br&gt;Försvarsmaktens personal. Hur stora perso-&lt;br&gt;nalminskningar som kan bli aktuella och när i tiden&lt;br&gt;dessa infaller går i dagsläget ej att bedöma. Utred-&lt;br&gt;ningen skall lämna sitt slutbetänkande senast den 2&lt;br&gt;januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet redovisar följande bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för 1997 redovisades be-&lt;br&gt;dömningar av personalpolitiska konsekvenser för sex&lt;br&gt;av myndigheterna samt socialförsäkringsadministra-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen. Tre mindre myndigheter fick resursförstärk-&lt;br&gt;ningar, vilket har gjort det möjligt att klara arbets-&lt;br&gt;belastningen och ökade krav på verksamheterna.&lt;br&gt;Dessa är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Sta-&lt;br&gt;tens institut för psykosocial miljömedicin och Social-&lt;br&gt;vetenskapliga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Folkhälsoinstitutet och Smittskyddsinstitutet&lt;br&gt;gjordes bedömningen att det fanns risk för neddrag-&lt;br&gt;ningar på personalsidan beroende på medelstilldel-&lt;br&gt;ningen för år 1997. Detta har dock inte blivit nöd-&lt;br&gt;vändigt. För Statens institutionsstyrelse har utveck-&lt;br&gt;lingen under det gångna året visat på behov av större&lt;br&gt;neddragningar än vad som bedömdes i budgetpropo-&lt;br&gt;sitionen för 1997, se vidare nedan. De omfattande&lt;br&gt;neddragningar inom socialförsäkringsadministraito-&lt;br&gt;nen som redovisades förra året har genomförts. An-&lt;br&gt;gående uppsägning av personal på försäkringskas-&lt;br&gt;sorna, se nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis har uttaget av det generella&lt;br&gt;besparingskravet på statlig konsumtion, totalt 11&lt;br&gt;procent under perioden 1995/96 till och med 1998,&lt;br&gt;hittills medfört ett ansträngt resursläge för myndighe-&lt;br&gt;terna inom Socialdepartementets område. Möjlighe-&lt;br&gt;terna att påverka övriga förvaltningskostnader är&lt;br&gt;små och åtstramningen har därför huvudsakligen re-&lt;br&gt;sulterat i konsekvenser på personalsidan. Det gäller i&lt;br&gt;synnerhet de mindre myndigheterna där möjligheter-&lt;br&gt;na till omprioriteringar i resursanvändningen är be-&lt;br&gt;gränsade. Som redovisats ovan har vissa omfördel-&lt;br&gt;ningar gjorts inom verksamhetsområdet i syfte att&lt;br&gt;förstärka personalresurserna för de myndigheter som&lt;br&gt;har haft störst svårigheter att klara arbetsbelastning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalkonsekvenser till följd av större struktu-&lt;br&gt;rella förändringar de senaste åren har hittills innebu-&lt;br&gt;rit neddragningar för en myndighet, Statens institu-&lt;br&gt;tionsstyrelse (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag i budgetpropositionen för 1998 som&lt;br&gt;kommer att innebära strukturella förändringar och&lt;br&gt;som bedöms leda till personalkonsekvenser inom de-&lt;br&gt;partementsområdet berör Rättsmedicinalverket och&lt;br&gt;Statens institutionsstyrelse. Nedan kommenteras per-&lt;br&gt;sonalkonsekvenserna för de myndigheter som berörs&lt;br&gt;av större resurs- och/eller organisationsförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har den vikande efterfrågan på&lt;br&gt;platser inom missbrukarvården nödvändiggjort ned-&lt;br&gt;läggning av ett flertal institutioner. Efterfrågan inom&lt;br&gt;ungdomsvården har dock ökat och viss utbyggnad&lt;br&gt;har skett. De senaste årens beslut om neddragning av&lt;br&gt;missbrukarvården innebär en minskning med cirka&lt;br&gt;200 anställda under åren 1997 och 1998. Statens in-&lt;br&gt;stitutionsstyrelse (SiS) har nyligen påbörjat ett av-&lt;br&gt;vecklingsarbete som kommer att medföra en ned-&lt;br&gt;dragning med ytterligare omkring 200 anställda.&lt;br&gt;Sammantaget sker således en minskning av persona-&lt;br&gt;len med cirka 400 årsarbetskrafter under åren 1997&lt;br&gt;och 1998. År 1999 bedöms verksamheten vara i ba-&lt;br&gt;lans och personalsituationen stabiliserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 21 december 1995 gav rege-&lt;br&gt;ringen Rättsmedicinalverket (RMV) i uppdrag att&lt;br&gt;göra en översyn av den rättspsykiatriska undersök-&lt;br&gt;ningsverksamhetens dimensionering och struktur.&lt;br&gt;Utredningen redovisades i december 1996. Sedan ut-&lt;br&gt;redningen lämnades har RMV:s instruktion ändrats&lt;br&gt;vilket bl.a. innebär att det ankommer på verket att&lt;br&gt;besluta om erforderliga åtgärder av organisatorisk art&lt;br&gt;för att bedriva verksamheten inom de anslagsramar&lt;br&gt;som ställs till verkets förfogande. Verkets analys av&lt;br&gt;de preliminära anslagsramarna för 1998 och fram-&lt;br&gt;över har visat att den nuvarande organisationen inte&lt;br&gt;ryms inom dessa ramar. Verket har mot denna bak-&lt;br&gt;grund beslutat att lägga ned den rättspsykiatriska av-&lt;br&gt;delningen i Uppsala med verkan den 30 juni 1997.&lt;br&gt;Den personal, knappt 40 personer, som inte har fått&lt;br&gt;eller inte accepterat erbjudande att ta anställning på&lt;br&gt;annan ort inom RMV har sagts upp till denna tid-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom socialförsäkringsadministrationen har det i&lt;br&gt;enlighet med besparingskravet vid de allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassorna gjorts kraftiga resursneddragningar,&lt;br&gt;trots en snabb förändringstakt av regelverket för so-&lt;br&gt;cialförsäkringarna och övriga bidrag. De allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna som inte är statliga myndigheter&lt;br&gt;bör dock observeras i detta sammanhang eftersom de&lt;br&gt;är statligt finansierade. Antalet anställda vid kassor-&lt;br&gt;na minskade från 16 418 till 15 437 från december&lt;br&gt;1995 till december 1996. Vid utgången av inneva-&lt;br&gt;rande budgetår antas personalminskningen omfatta 1&lt;br&gt;220 personer. Om besparingskravet fullföljs tvingas&lt;br&gt;kassorna till ytterligare stora resursneddragningar&lt;br&gt;under kommande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet redovisar följande&lt;br&gt;bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen (PTS) har för närvarande&lt;br&gt;160 anställda. Då myndigheten bildades år 1992,&lt;br&gt;dimensionerades den för 208 anställda. PTS har un-&lt;br&gt;der åren 1993-1996 genomgått rationaliseringar. Pa-&lt;br&gt;rallellt med att PTS har rationaliserat delar av den&lt;br&gt;tidigare verksamheten har nya verksamheter och ny&lt;br&gt;kompetens byggts upp i enlighet med dess uppdrag.&lt;br&gt;År 1997 höjd es PTS anslagsnivå på grund av änd-&lt;br&gt;ringar av postlagen och telelagen. Personal med spe-&lt;br&gt;cifik kompetens behövde anställas för att klara de&lt;br&gt;nya uppgifterna. De omfattande rationaliseringarna&lt;br&gt;har följts av ny verksamhet och ny kompetens. För&lt;br&gt;närvarande pågår en ny översyn av statens åtaganden&lt;br&gt;på postområdet. En departementspromemoria som&lt;br&gt;bl.a. behandlar PTS uppgifter på postområdet har&lt;br&gt;nyligen färdigställts. Proposition beräknas överläm-&lt;br&gt;nas till riksdagen våren 1998. Det är i dagsläget svårt&lt;br&gt;att se vad detta kommer att få för personalpolitiska&lt;br&gt;konsekvenser. I dagsläget förefaller det sannolikt att&lt;br&gt;PTS kommer att behöva nyanställa personal med&lt;br&gt;specifik kompetens för postverksamheten .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under verksamhetsåret 1996 har antalet anställda&lt;br&gt;inom Luftfartsverket (LFV) ökat med 68 personer till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 277. Förändringen beror huvudsakligen på trafi-&lt;br&gt;kutvecklingen som ökade med cirka 6 procent och&lt;br&gt;att LFV övertagit och driver securityverksamhet i&lt;br&gt;egen regi som tidigare varit utlagd på entreprenad.&lt;br&gt;LFV:s prognoser för den framtida trafikutvecklingen&lt;br&gt;pekar på en ytterligare tillväxt inom flygsektorn. De&lt;br&gt;faktorer som kan komma att påverka personalstruk-&lt;br&gt;turen under de närmate åren är införande av ny tek-&lt;br&gt;nik och EU:s beslut att taxfree handeln inom EU&lt;br&gt;skall upphöra den 30 juni 1999. Enligt de bedöm-&lt;br&gt;ningar som LFV gjort kommer ett avskaffande av&lt;br&gt;taxfree handeln inom EU att innebära en minskning&lt;br&gt;av personal inom LFV med cirka 100 personer. Ny&lt;br&gt;teknik inom flygplaneringstjänst kan inom ett till två&lt;br&gt;år innebära en personalminskning med cirka 25 per-&lt;br&gt;soner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket bedriver sedan en tid tillbaka ett ra-&lt;br&gt;tionaliseringsarbete som bl.a. syftar till att minska&lt;br&gt;utgiftsnivån med ca 60 miljoner kronor år 2000. Ra-&lt;br&gt;tionaliseringen kommer att innebära en minskning av&lt;br&gt;antalet anställda med 100, 30 vid huvudkontoret i&lt;br&gt;Norrköping och 70 ute i landet. För närvarande på-&lt;br&gt;går förhandlingar och det är idag oklart vilken om-&lt;br&gt;fattning naturliga avgångar, pensionsavgångar och&lt;br&gt;uppsägningar har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda inom Banverket ökade kraftigt&lt;br&gt;under 1996 till 7 461 personer med tillsvidarean-&lt;br&gt;ställningar. Drygt 300 personer hade vid utgången av&lt;br&gt;1996 varit projektanställda med anställning mer än&lt;br&gt;ett år. Härutöver finns ett antal andra personer med&lt;br&gt;tillfällig anställning. Ökningen förklaras i allt väsent-&lt;br&gt;lig av överföringen av Tågtrafikledningen, 1 073 per-&lt;br&gt;soner, till Banverket från Statens järnvägar. Som en&lt;br&gt;följd av dels minskade investeringsvolymer, dels på-&lt;br&gt;gående omorganistion ersätts endast nyckelbefatt-&lt;br&gt;ningar efter personalavgångar. Flertalet projektan-&lt;br&gt;ställda är anställda på de stora investeringsprojekt&lt;br&gt;som pågår. I takt med att dessa projekt färdigställs&lt;br&gt;upphör deras anställning om deras kompetens och&lt;br&gt;erfarenhet inte kan tas till vara i nystartade projekt.&lt;br&gt;Personalrörligheten minskade under 1996 vilket kan&lt;br&gt;vara en följd av det allmänna arbetsmarknadsläget.&lt;br&gt;Lokalt har dock personalrörligheten ökat t.ex. inom&lt;br&gt;Malmöregionen som en föjd av Oresundsbroprojek-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyinvesteringarna kommer att minska vid genom-&lt;br&gt;förande av verksamheten med föreslagna anslagsni-&lt;br&gt;våer. Detta berör framför allt projektanställda och&lt;br&gt;övriga med tillfällig anställning. De lägre volymerna&lt;br&gt;kommer också att påverka privata entreprenörer,&lt;br&gt;framför allt inom anläggningsbranschen, där Ban-&lt;br&gt;verket svarar för nästan all entreprenadverksamhet.&lt;br&gt;På grund av pågående organisationsförändring inom&lt;br&gt;Banverket är effekterna av dessa förändringar svåra&lt;br&gt;att bedöma, men en viss övertalighet efter år 1998&lt;br&gt;kan inte uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Vägverket är för närvarande 120 personer&lt;br&gt;uppsagda. Anställningarna för dessa kommer att&lt;br&gt;upphöra under 1997 och 1998. Därutöver finns en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknad övertalighet om cirka 150 personer för&lt;br&gt;1998, ca 25 personer för 1999 och cirka 25 personer&lt;br&gt;för år 2000. Denna övertalighet kommer att hanteras&lt;br&gt;av Vägverkets interna arbetsförmedling. Detta&lt;br&gt;innnebär att vissa av de övertaliga kommer att om-&lt;br&gt;placeras inom verket, vissa kommer att förtidpensio-&lt;br&gt;neras, m.m. samt vissa kommer att sägas upp. Hur&lt;br&gt;många som kommer att sägas upp kan för närvaran-&lt;br&gt;de inte beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1997 gäller att antalet tillsvidareanställda vid&lt;br&gt;Statens institutet för kommunikationsanalys (SIKA)&lt;br&gt;kommer att öka med 5 personer. Från och med 1998&lt;br&gt;kommer personalen att öka med sju personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningen av Swebus 1996, som ett led i kon-&lt;br&gt;centrationen till kärnverksamheten, innebär för Sta-&lt;br&gt;tens järnvägar ( SJ) att antalet anställda minskade&lt;br&gt;med 6 500 personer inom koncernen. Som en effekt&lt;br&gt;av den ekonomiska situation som rådde 1996 beslu-&lt;br&gt;tade SJ vid årsskiftet 1996/97 att genomföra ett åt-&lt;br&gt;gärdsprogram för att anpassa verksamheten till rå-&lt;br&gt;dande efterfrågan. Sammanlagt omfattar program-&lt;br&gt;met personalminskningar på cirka 1 500 anställda&lt;br&gt;under 1997 och första halvåret 1998. Inga ytterligare&lt;br&gt;förändringar bedöms uppkomma 1998 för SJ:s del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett minskat bidragsanslag föreslås för Sveriges me-&lt;br&gt;teorologiska och hydrologiska institut (SMHI), vilket&lt;br&gt;i kombination med vissa kostnadsökningar bedöms&lt;br&gt;kunna medföra att ett tjugotal personer riskerar upp-&lt;br&gt;sägning under 1998. De personalpolitiska konsek-&lt;br&gt;venserna under de därpå följande budgetåren kan&lt;br&gt;f.n. ej bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)&lt;br&gt;redovisar i delårsrapporten en prognos för budget-&lt;br&gt;året 1997 som visar ett underskott i verksamheten på&lt;br&gt;3,8 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta under-&lt;br&gt;skott och den föreslagna anslagsramen kan det inte&lt;br&gt;uteslutas att personalminskningar kommer att krävas&lt;br&gt;under 1998.1 dagsläget kan dock inget sägas om om-&lt;br&gt;fattningen av eventuella personalminskningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet redovisar följande bedöm-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Statistiska centralbyrån (SCB) kommer ut-&lt;br&gt;vecklingen under den kommande treårsperioden att&lt;br&gt;innebära en försatt minskning av personal finansie-&lt;br&gt;rad genom anslag. Det totala personalbehovet är be-&lt;br&gt;roende av uppdragsverksamhetens utveckling. Fort-&lt;br&gt;sätter den positiva utvecklingen av uppdrags-&lt;br&gt;finansierad verksamhet, kan personalminskningarna&lt;br&gt;som följd av anslagsminskningen begränsas. Vid&lt;br&gt;oförändrad uppdragsvolym kan en minskning av&lt;br&gt;personalvolymen med ett 20-tal personer per år er-&lt;br&gt;fordras för att klara besparingskraven. Detta bör&lt;br&gt;kunna ske inom ramen för naturlig avgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Sveriges inträde i EU ställdes Tullverket inför&lt;br&gt;en omfattande förändring av sin verksamhet. Ar-&lt;br&gt;betsvolymerna minskade krafigt, främst avseende&lt;br&gt;klarering och ett helt nytt regelverk infördes. Som en&lt;br&gt;följd av detta beslutade riksdagen att anpassa Tull-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkets dimensionering efter de nya förutsättningarna&lt;br&gt;(prop. 19994/95:100 bil. 8, bet. 1994/95: SkU23 och&lt;br&gt;33, rskr. 1994/95:240). Beslutet innebär att anslaget&lt;br&gt;minskades med 288 miljoner kronor under en två-&lt;br&gt;årsperiod. Verket fick även en ny organisation från&lt;br&gt;och med den 1 juli 1995 och personalstyrkan reduce-&lt;br&gt;rades med cirka 820 personer. Den nya organisatio-&lt;br&gt;nen skulle enligt förutsättningarna omfatta 2 450&lt;br&gt;årsarbetskrafter. Tullverkets dimensionering och or-&lt;br&gt;ganisation är för närvarande föremål för en utvärde-&lt;br&gt;ring i enlighet med Skatteutskottets betänkande&lt;br&gt;(1994/95:SkU23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av nya arbetsrutiner och ny orga-&lt;br&gt;nisation för Riksgäldskontoret har sammanlagt 12&lt;br&gt;befattningshavare sagts upp under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 på grund av arbetsbrist. Inberäknat de be-&lt;br&gt;fattningshavare som sagts upp tidigare under budget-&lt;br&gt;året har sammanlagt 30 personer lämnat kontoret&lt;br&gt;under 1995/96. En mindre organisationsförändring&lt;br&gt;och behov av kompetenstilllskott har medfört att&lt;br&gt;kontoret nyanställt 9 personer. Den sammanlagda&lt;br&gt;personalminskningen under budgetåret 1995/96&lt;br&gt;uppgår således till 21 personer. Enligt Riksgäldskon-&lt;br&gt;torets bedömning kommer en minskning av fast an-&lt;br&gt;ställd personal att ske med 10 personer under åren&lt;br&gt;1997 - 2000. Under åren 1997-1999 bedömer kon-&lt;br&gt;toret att det krävs ett tillskott på 15 tidsbegränsat&lt;br&gt;anställda i samband med introducering av nytt låne-&lt;br&gt;instrument. Riksgäldskontoret bedömer att detta till-&lt;br&gt;fälliga personaltillskott kan avvecklas efter två år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Riksskatteverkets (RSV) del pekar nuvarande&lt;br&gt;siffror på att prognosen om en personalminskning&lt;br&gt;om 207 årsarbetskrafter 1997 står sig. För 1998 re-&lt;br&gt;dovisas en ny bedömning, enligt vilken perso-&lt;br&gt;nalminskningen kommer att uppgå till i storleksord-&lt;br&gt;ningen 150-200 årsarbetskrafter, istället för den&lt;br&gt;tidigare prognosen om 5 årsarbetskrafter. 1999 års&lt;br&gt;prognos om en minskning med 256 årsarbetskrafter&lt;br&gt;ligger fast. Eventuella personalkonsekvenser i sam-&lt;br&gt;band med en kommande regionalisering ligger utan-&lt;br&gt;för dessa prognoser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket har nyligen sett över sin organi-&lt;br&gt;sation. Organisationsöversynen kommer sannolikt&lt;br&gt;att leda till en personalminskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalförsörjningsverket läggs ned fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 1998 och verksamheten avvecklas. Uppgif-&lt;br&gt;terna att lämna stöd till regeringen i budgetarbetet&lt;br&gt;samt förvaltning och avveckling av tomma lokaler&lt;br&gt;läggs på Statskontoret. Dessa uppgifter bedöms krä-&lt;br&gt;va högst 5-6 årsarbetskrafter av Lokalförsörjnings-&lt;br&gt;verkets cirka 35 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ekonomistyrningsfunktion renodlas och en&lt;br&gt;ny myndighet inrättas. Den statliga produktionen av&lt;br&gt;ekonomi- och personaladministrativa system och&lt;br&gt;stödtjänster samordnas och integreras i den nya&lt;br&gt;myndigheten. Regeringen avser att tillsätta en organi-&lt;br&gt;sationskommitté för att dels föreslå vilka verksamhe-&lt;br&gt;ter som skall ingå, dels hur den nya myndigheten&lt;br&gt;skall organiseras samt genomföra de praktiska förbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redelser som krävs för att den nya organisationen&lt;br&gt;skall kunna verka tidigast från den 1 juli 1998. De&lt;br&gt;myndigheter som främst berörs är Riksrevisionsver-&lt;br&gt;ket (RRV) och Statens löne- och pensionsverk (SPV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen om Reformerad stabsorganisation&lt;br&gt;(SOU 1997:80) görs bedömningen att det finns för-&lt;br&gt;utsättningar att lokalisera tillkommande aktualise-&lt;br&gt;rings verksamhet inom ramen för SPV:s pen-&lt;br&gt;sionsverksamhet till Söderhamn. Regeringen delar&lt;br&gt;denna bedömning och avser att fatta beslut om att&lt;br&gt;verksamhet motsvarande cirka 50 arbetstillfällen un-&lt;br&gt;der två år skall förläggas till Söderhamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet redovisar följande be-&lt;br&gt;dömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturförändringar eller bespringar inom sko-&lt;br&gt;lområdet har under innevarande år inte inneburit&lt;br&gt;några personalförändringar inom staten. Skolverket&lt;br&gt;övertar fr.o.m. 1998 ansvaret för förskoleveksamhe-&lt;br&gt;ten och skolbarnsomsorgen vilket innebär ett vidgat&lt;br&gt;ansvarsområde som kommer att kräva personalför-&lt;br&gt;stärkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetpropositionen för 1997 innehöll förslag in-&lt;br&gt;om högskoleområdet på såväl besparingar på per ca-&lt;br&gt;pita, ersättningen i grundutbildningen som en ut-&lt;br&gt;byggnad av antalet platser. Totalt sett innebär det att&lt;br&gt;personalut- vecklingen vid universiteten och hög-&lt;br&gt;skolorna i mycket liten grad påverkas. Den fortsatta&lt;br&gt;utbyggnaden av högskolan - 1998 och framåt - lik-&lt;br&gt;som nyetableringar av högskolor kommer att innebä-&lt;br&gt;ra att antalet anställda i högskolan kommer att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De besparingar som görs på forskningsråden&lt;br&gt;kompenseras totalt sett mer än väl av de ökade sats-&lt;br&gt;ningarna från de olika forskningsstiftelsem. Föränd-&lt;br&gt;ringar i stiftelselagarna har medfört större samverkan&lt;br&gt;mellan stiftelserna, forskningsråden och sektorsorga-&lt;br&gt;nen. Totalt kommer forskningssystemet att tillföras&lt;br&gt;med i storleksordningen 1,5 miljarder kronor per år&lt;br&gt;från de olika forskningsstiftelserna. Detta kan jämfö-&lt;br&gt;ras med besparingar på totalt 1,1 miljarder kronor,&lt;br&gt;varav cirka 560 miljoner kronor inom Utbildnings-&lt;br&gt;departementets verksamhetsområde för år 1998 och&lt;br&gt;framåt. Detta innebär att de beslutade besparingarna&lt;br&gt;inte i någon nämnvärd utsträckning bör ge negativa&lt;br&gt;effekter på sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet för forskning om universitet och högskolor&lt;br&gt;kommer att avvecklas fr.o.m. budgetåret 1998. To-&lt;br&gt;talt berörs knappt 1,5 årsarbetskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet redovisar följande bedöm-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda vid Statens jordbruksverk ökade&lt;br&gt;under år 1996 med 50 personer jämfört med året in-&lt;br&gt;nan. Administrationen av den gemensamma jord-&lt;br&gt;brukspolitiken, vilket bl.a. innefattar stödutbetal-&lt;br&gt;ningar och kontrollåtgärder i enlighet med EU:s&lt;br&gt;förordningar på området, har föranlett personal-&lt;br&gt;förstärkningen. Under innevarande år beräknas per-&lt;br&gt;sonalstyrkan behöva förstärkas med uppskattnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vis ytterligare 20 personer p.g.a. att nya stödformer&lt;br&gt;införts. Även för den kommande treårsperioden be-&lt;br&gt;räknas tills vidare en viss resursförstärkning krävas&lt;br&gt;p.g.a. utbyggnaden av miljöprogrammet. Regeringen&lt;br&gt;har för avsikt att tillsätta en utredning som ser över&lt;br&gt;jordbruksadministrationen vilken kan komma att&lt;br&gt;påverka personalsituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distriktsveterinärorganisationen, för vilken Sta-&lt;br&gt;tens jordbruksverk är chefsmyndighet, omorganise-&lt;br&gt;rades den 1 juli 1995. Som en följd av detta valde&lt;br&gt;cirka 90 veterinärer att lämna organisationen för att&lt;br&gt;istället arbeta på privat basis. För innevarande år lik-&lt;br&gt;som för den kommande treårsperioden bedöms per-&lt;br&gt;sonalstyrkan ligga kvar på nuvarande, lägre nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda vid Fiskeriverket var oförändrat&lt;br&gt;under år 1996 i jämförelse med året innan. Anslaget&lt;br&gt;minskades med 10 procent för år 1997. Som en föjd&lt;br&gt;av detta har 16 personer sagts upp, men p.g.a. långa&lt;br&gt;uppsägningstider inträffar personalminskningarna&lt;br&gt;först år 1998. För år 1998 planeras dock en satsning&lt;br&gt;på fiskevård samtidigt som satellitkontroll inom fis-&lt;br&gt;kets område införs till föjd av EU-regler, vilket torde&lt;br&gt;dämpa den tidigare aviserade personalminskningen&lt;br&gt;vid verket. För närvarande pågår en utredning av fis-&lt;br&gt;keriadministrationen vilken kan komma att påverka&lt;br&gt;personalsituationen på verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens livsmedelsverk utökade personalstyrkan&lt;br&gt;med 35 personer under år 1996, bl.a. som en kon-&lt;br&gt;sekvens av EU-medlemskapet. För kommande tre-&lt;br&gt;årsperiod är dock bedömningen att antalet anställda&lt;br&gt;vid verket måste minska med cirka 30 personer för&lt;br&gt;att anpassa kostnaderna till tilldelade medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ålades kraftiga&lt;br&gt;besparingar budgetåret 1995/96. Nästan 190 perso-&lt;br&gt;ner sades då upp, men p.g.a uppsägningstider avslu-&lt;br&gt;tas dessa anställningar först under innevarande år.&lt;br&gt;SLU omfattas av utbyggnaden av antalet högskole-&lt;br&gt;platser som aviserades i den ekonomiska vårproposi-&lt;br&gt;tionen. Det innebär ett ökat behov av lärare m.m. år&lt;br&gt;1998 och framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet redovisar följande&lt;br&gt;bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsverket har gjort en stor organisa-&lt;br&gt;tionsförändring som innebär att administrativa stöd-&lt;br&gt;funktioner för hela landet från och med den 1 janua-&lt;br&gt;ri 1997 samordnas i organisationen AMS Tjänster.&lt;br&gt;Omorganisationen innebär att nya ansvars- och roll-&lt;br&gt;fördelningar etableras inom AMS och vid länsarbets-&lt;br&gt;nämnderna samt nya krav på kompetens och för-&lt;br&gt;hållningssätt inom organisationen. Den nya&lt;br&gt;organisationen möjliggör både omedelbara och suc-&lt;br&gt;cessiva besparingar inom AMS och länsarbetsnämn-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Arbetarskyddsverket har en minskning med&lt;br&gt;34 årsarbetskrafter skett under budgetåret 1997. För&lt;br&gt;budgetåret 1998 förutses en personalminskning med&lt;br&gt;9 årsarbetskrafter. Budgetåren 1999-2000 kan för&lt;br&gt;närvarande inga förändringar förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Arbetslivsinstitutets del planeras inga perso-&lt;br&gt;nalminskningar under budgetåret 1997. Minskat an-&lt;br&gt;slag med 5,6 miljoner kronor för 1998 kan föranleda&lt;br&gt;presonalminskningar. Institutet planerar för viss om-&lt;br&gt;organisation. Inga förändringar kan för närvarande&lt;br&gt;förutses budgetåren 1999-2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet för arbetslivsforskning planerar inga perso-&lt;br&gt;nalminskningar 1997.1 stället avser rådet att göra en&lt;br&gt;långsiktig besparing genom att minska sitt lokal-&lt;br&gt;innehav. Budgetåret 1998 kan minskat anslag med&lt;br&gt;cirka 900 000 kronor föranleda personalminskning-&lt;br&gt;ar. Inga förändringar kan fär närvarande förutses&lt;br&gt;1999-2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen beräknar kunna bibehålla orga-&lt;br&gt;nisationen 1997 genom att använda anslagssparande&lt;br&gt;från föregånde budgetår. Budgetåret 1998 kommer&lt;br&gt;man sannolikt att behöva minska med en eller två&lt;br&gt;assessorskompetenta sekreterare. Inga förändringar&lt;br&gt;kan för närvarande förutses 1999-2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsombudsmannen har under budget-&lt;br&gt;året 1997 nyanställt fem personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet redovisar följande bedöm-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Riksantikvarieämbetet (RAA) och Statens his-&lt;br&gt;toriska museer (SHMM) har totalt 34 personer sagts&lt;br&gt;upp år 1996, varav 11 under andra halvåret. Upp-&lt;br&gt;sägningarna berodde främst på minskade infrastruk-&lt;br&gt;turarbeten som ledde till nedläggning av uppdrags-&lt;br&gt;verksamheten i Visby (21 personer) och neddrag-&lt;br&gt;ningar på uppdragsverksamheten inom mittområdet&lt;br&gt;(10 personer). Efter en omorganistion inom RAA sa-&lt;br&gt;des 3 personer upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför 1998 års besparingskrav m.m. har RAA och&lt;br&gt;SHMM under våren 1997 sagt upp 15 personer som&lt;br&gt;samtliga har ett års uppsägningstid. Av dessa var 9&lt;br&gt;personer anställda inom RAA och 4 personer på&lt;br&gt;SHMM. Olika besparingsåtgärder diskuteras inom&lt;br&gt;myndigheten, möjligen kan resultatet innebära att&lt;br&gt;fler personer måste sägas upp. Under år 1997 har&lt;br&gt;organisationsarbetet för den avgiftsfinansierade upp-&lt;br&gt;dragsverksamheten lett till att cirka 40 personer, bå-&lt;br&gt;de arkeologer och administrativ personal, har sagts&lt;br&gt;upp. Syftet med uppsägningarna är att skapa en lång-&lt;br&gt;siktig balans mellan resurser och kostnader mot bak-&lt;br&gt;grund av kraftigt vikande uppdragsunderlag. Upp-&lt;br&gt;sägningstider ininebär att effekten av&lt;br&gt;nedskärningarna kommer att visa sig först år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari 1998 bildar SHMM en egen myndighet.&lt;br&gt;Det kommer med stor sannolikhet att medföra en&lt;br&gt;översyn av organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturhistoriska riksmuseet har beroende på me-&lt;br&gt;delsbrist under första halvåret 1997 sagt upp och va-&lt;br&gt;kantsatt 36 tjänster, varav 17 lönebidragsanställda.&lt;br&gt;Ytterligare vakantsättningar och uppsägningar kan&lt;br&gt;bli aktuella beroende på medelstilldelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens musiksamlingar har, till följd av de mins-&lt;br&gt;kade bidrag som annonserades i budgetpropositionen&lt;br&gt;för 1997, sammanlagt sagt upp och vakantsatt 4 an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställningar under budgetåret 1995/96 och 2 anställ-&lt;br&gt;ningar under budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och handelsdepartementet redovisar följan-&lt;br&gt;de bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegiet har minskat sina anställda till&lt;br&gt;följd av de besparingskrav som ställts. Kollegiet räk-&lt;br&gt;nar med att antalet anställda minskar från cirka 95&lt;br&gt;år 1997 till 88 år 2000. Nedgången i antalet anställ-&lt;br&gt;da beräknas kunna ske genom att uppkomna vakan-&lt;br&gt;ser inte återbesätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills genomförda besparingar har för Konkur-&lt;br&gt;rensverkets del inte inneburit några uppsägningar av&lt;br&gt;personal. Verket har i besparingssyfte emellertid av-&lt;br&gt;stått från vissa nyrekryteringar vid uppkomna vakan-&lt;br&gt;ser. Beräkningar av utgifter och anslagstilldelning för&lt;br&gt;Konkurrensverkets förvaltningskostnader under pe-&lt;br&gt;rioden 1998-2000 pekar dock mot att ett underskott&lt;br&gt;kan komma att uppstå fr.o.m. 1999 för att sedan&lt;br&gt;öka ytterligare under det följande året. En anpass-&lt;br&gt;ning av verkets personalstyrka kan således bli aktuell&lt;br&gt;och uppskattningsvis torde riktmärket för antalet&lt;br&gt;årsarbetskrafter år 2000 behöva justeras ned från&lt;br&gt;dagens 121 till cirka 100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i juni 1997 (prop. 1996/&lt;br&gt;97:84, bet. NU1996/97:NU12, rskr. 1996/97:xxx)&lt;br&gt;att en särskild energimyndighet skall inrättas den 1&lt;br&gt;januari 1998. Till denna myndighet skall föras mer-&lt;br&gt;parten av myndighetsfunktionerna på energiområdet&lt;br&gt;och då främst från Närings- och teknikutvecklings-&lt;br&gt;verket (NUTEK). Eftersom förändringen är att be-&lt;br&gt;trakta som verksamhetsövergång har den personal&lt;br&gt;som idag är sysselsatt med verksamheten rätt att gå&lt;br&gt;över till den nya myndigheten. Inrättandet av den&lt;br&gt;nya myndigheten bedöms inte leda till att personal&lt;br&gt;friställs. Regeringen beslutade i mars 1997 att till-&lt;br&gt;kalla en särskild utredare med uppgift att förbereda&lt;br&gt;inrättandet av den nya myndigheten. Utredaren skall&lt;br&gt;enligt direktiven senast den 15 september 1997 läm-&lt;br&gt;na förslag till organisation, uppgifter, bemanning,&lt;br&gt;kompetens och arbetsformer m.m. för den nya myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket (PRV) är mitt i en&lt;br&gt;stor satsning på att förnya sitt nuvarande IT-system.&lt;br&gt;Detta innebär att arbete kan utövas effektivare och&lt;br&gt;att det kommer att vara ett behov av mindre perso-&lt;br&gt;nal i framtiden. Exakt vad detta kommer att innebä-&lt;br&gt;ra är för närvarande svårt att överblicka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beslutat att utlokalisera PRV:s va-&lt;br&gt;rumärkesavdelning från Stockholm till Söderhamn.&lt;br&gt;Utlokaliseringen skall vara genomförd den 1 juli&lt;br&gt;1999. Det kommer förmodligen att vara en mycket&lt;br&gt;liten del av nuvarande styrka (cirka 90 personer) som&lt;br&gt;kommer att flytta med till Söderhamn och denna&lt;br&gt;personal måste därför ersättas med nyrekryteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens geologiska undersökningar (SGU) har på&lt;br&gt;grund av budgetnedskärningar och ett allmänt högt&lt;br&gt;kostnadsläge sagt upp 29 personer som kommer att&lt;br&gt;sluta under 1998. Verksamheten och ekonomin skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt planerna vara i balans år 2001. Regeringen fö-&lt;br&gt;reslog i 1997 års ekonomiska vårproposition att SGU&lt;br&gt;och Statens oljelager (SOL) skall gå samman till en&lt;br&gt;myndighet den 1 januari 1998 med syftet att få en&lt;br&gt;effektiv avveckling av oljelagringsansläggningarna&lt;br&gt;under långsiktigt stabila former. Detta är att betrakta&lt;br&gt;som en verksamhetsövergång och den berör cirka 55&lt;br&gt;personer. Regeringen föreslår i budgetpropositionen&lt;br&gt;att uppgifter om miljösäkring av Adakgruvan förs&lt;br&gt;över från NUTEK till SGU per den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrikesdepartementet redovisar följande bedöm-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförda rationaliseringar inom lantmäteri-&lt;br&gt;området har medfört personalreduceringar under år&lt;br&gt;1996 på totalt cirka 110 personer. Fortsatta rationa-&lt;br&gt;liseringar under åren 1997 och 1998 beräknas enligt&lt;br&gt;Lantmäteriverket innebära personalreduceringar med&lt;br&gt;i storleksordningen 750 personer. Minskningen av&lt;br&gt;antalet anställda sker främst som en föjd av minskad&lt;br&gt;orderingång i uppdragsverksamheten och att en ny&lt;br&gt;och effektivare arbetsprocess införs i fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid länsstyrelserna beräknas antalet anställda&lt;br&gt;minska med cirka 150 personer under år 1997 och&lt;br&gt;cirka 100 personer år 1998. Det är svårt att nu be-&lt;br&gt;döma personalminskningarnas omfattning de när-&lt;br&gt;maste åren. Flera länsstyrelser har redan tidigare pla-&lt;br&gt;nerat sina personalminskningar för hela&lt;br&gt;mandatperioden. Flertalet länsstyrelser har ett an-&lt;br&gt;slagssparande som tas i anspråk vid neddragning av&lt;br&gt;resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personalpolitiska konsekvenserna av den in-&lt;br&gt;tegrationspolitiska proposition som lämnas samtidigt&lt;br&gt;med bugetpropositionen kan inte fastställas defini-&lt;br&gt;tivt. En ny integrationsmyndighet föreslås inrättas&lt;br&gt;som delvis eller i i modifierad form tar över den in-&lt;br&gt;tegrationsverksamhet som idag bedrivs av Statens&lt;br&gt;invandrarverk. Den organisationskommitté som skall&lt;br&gt;tillsättas skall utreda den närmare organisationen av&lt;br&gt;myndigheten. Förslaget i betänkandet Lika möjlighe-&lt;br&gt;ter (SOU 1997:82) innebär emellertid att den integra-&lt;br&gt;tionsverksamhet som idag bedrivs av invandrarverket&lt;br&gt;berör cirka 80 anställda. Den nya myndigheten be-&lt;br&gt;räknas ha cirka 100 anställda, dvs. ett nettotillskott&lt;br&gt;på 20 personer. Myndigheten kommer att ha vissa&lt;br&gt;nya kompetensbehov. En annan faktor som kan&lt;br&gt;komma att påverka den berörda personalen är den&lt;br&gt;nya myndighetens lokalisering. Denna fråga är ännu&lt;br&gt;inte avgjord. Ombudsmannen mot etnisk diskrimine-&lt;br&gt;ring skall inordnas i den nya myndigheten med en i&lt;br&gt;myndigheten självständig ställning. Denna förändring&lt;br&gt;förväntas inte påverka antalet anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet redovisar följande bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Statens naturvårdsverk är en minskning av&lt;br&gt;personalen erforderlig för att klara besparingskraven.&lt;br&gt;Detta sker genom indragning av tillfälligt anställd&lt;br&gt;personal, pensioneringar och naturlig avgång. Totalt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas personalen minskas med cirka 70 personer&lt;br&gt;under perioden 1995/96 - 1999 till följd av bespa-&lt;br&gt;ringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen räknar med personalbe-&lt;br&gt;sparingar på 2 personer per år under perioden 1998-&lt;br&gt;2000, dvs. totalt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden för miljöskydd planeras&lt;br&gt;upphöra från år 1999. Uppgifterna och personalre-&lt;br&gt;surserna (cirka 30 personer) förs då över till domstol-&lt;br&gt;sväsendet i enlighet med regeringens beslut om lag-&lt;br&gt;rådsremiss om en miljöbalk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av energiöverenskommelsen och be-&lt;br&gt;slutet om kämkraftsawecklingen krävs en förstärk-&lt;br&gt;ning av strålskydds- och kämsäkerhetsverksamheten.&lt;br&gt;Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftsin-&lt;br&gt;spektion beräknas behöva ytterligare 9 respektive 12&lt;br&gt;nya handläggare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skattefrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Vissa skattefrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar i denna proposition olika för-&lt;br&gt;slag på skatte- och avgiftsområdet med effekter för&lt;br&gt;budgetåret 1998 och de därpå följande budgetåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På socialavgiftsområdet lämnas förslag om en för-&lt;br&gt;ändrad avgiftsstruktur och om en förändring av det&lt;br&gt;sammantagna uttaget av arbetsgivaravgifter och all-&lt;br&gt;män löneavgift. I anslutning härtill lämnas också vis-&lt;br&gt;sa förslag om justeringar av den särskilda löneskatten&lt;br&gt;och den särskilda premieskatten för grupplivförsäk-&lt;br&gt;ring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa justeringar i förmögenhetsbeskattningen fö-&lt;br&gt;reslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragen för kostnader för resor till och från ar-&lt;br&gt;betet och för resor i tjänsten föreslås höjda. Gränsen&lt;br&gt;för icke avdragsgilla kostnader för resor föreslås&lt;br&gt;höjd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag lämnas om en förlängning av den period&lt;br&gt;under vilken skattereduktion för reparationer på bo-&lt;br&gt;stadshus kan medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar, utan att lämna några för-&lt;br&gt;slag, sin bedömning av inkomstskattens utformning&lt;br&gt;efter år 1998.1 bilaga 6 till propositionen lämnar re-&lt;br&gt;geringen sin slutliga värdering av 1990-91 års skatte-&lt;br&gt;reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare redovisar regeringen sin syn på dels frågan&lt;br&gt;om ökad miljörelatering av skattesystemet, dels frå-&lt;br&gt;gan om beskattning av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt redovisar regeringen sin syn på ett&lt;br&gt;antal energiskattefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1997 års vårproposition (prop. 1996/97:150, av-&lt;br&gt;snitt 7.3.2) aviserade regeringen en särskild skatte-&lt;br&gt;stimulans för att underlätta omställningen till använ-&lt;br&gt;dande av förnybara energikällor. Det gäller ett tids-&lt;br&gt;begränsat direktavdrag för investeringar i anlägg-&lt;br&gt;ningar för värme- och kraftvärmeproduktion som&lt;br&gt;använder förnybara energikällor samt för investe-&lt;br&gt;ringar i distributionsnät från sådana anläggningar.&lt;br&gt;Ett förslag till en sådan skattestimulans bereds nu&lt;br&gt;inom regeringskansliet. Sedan godkännande inhäm-&lt;br&gt;tats från EG-kommissionen enligt statsstödsreglerna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser regeringen att snarast återkomma till riksdagen&lt;br&gt;med förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beredningen av lagförslagen avseende förmögen-&lt;br&gt;hetsskatten och reseavdragen har synpunkter under&lt;br&gt;hand inhämtats från Riksskatteverket. Vad gäller&lt;br&gt;kontrolluppgiftsskyldigheten för upplupen avkast-&lt;br&gt;ning på fordringar har synpunkter inkommit från&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlare-&lt;br&gt;föreningen. En promemoria med förslag till föränd-&lt;br&gt;rad avgiftsstruktur på socialavgiftsområdet har un-&lt;br&gt;derhand tillställts Riksskatteverket och Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket för synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen i denna proposition, med undantag för&lt;br&gt;de avseende förmögenhetsskatten, avser ändrade av-&lt;br&gt;gifts- och skattesatser och andra justeringar av tek-&lt;br&gt;niskt sett enkel beskaffenhet. Förslagen är enligt rege-&lt;br&gt;ringens bedömning därför av sådan beskaffenhet att&lt;br&gt;Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen avseende förmögenhetsskatten är av&lt;br&gt;sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande normalt&lt;br&gt;borde inhämtas. En lagrådsgranskning i denna del&lt;br&gt;skulle emellertid innebära att ett förslag inte skulle&lt;br&gt;kunna lämnas i sådan tid att det vore möjligt att&lt;br&gt;åstadkomma en ändring av lagreglerna före årsskif-&lt;br&gt;tet. Det är av synnerlig vikt att de föreslagna änd-&lt;br&gt;ringarna i förmögenhetsbeskattningen genomförs till&lt;br&gt;1998 års taxering. Med hänsyn till att Lagrådets hö-&lt;br&gt;rande skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling&lt;br&gt;har därför Lagrådets yttrande inte inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2 Allmänna överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera olika centrala skattepolitiska frågor har varit&lt;br&gt;föremål för utredning de senaste åren. I första hand&lt;br&gt;handlar det om 1990-91 års skattereform. I denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reform betonades starkt önskvärdheten av ett lik-&lt;br&gt;formigt skattesystem där skatternas styrande inver-&lt;br&gt;kan på olika ekonomiska val begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har delvis nya frågor aktualiserats&lt;br&gt;i skattepolitiken. En bidragande orsak till detta har&lt;br&gt;varit depressionen i början av 1990-talet och den ar-&lt;br&gt;betslöshet som då växte fram. Frågan om skatternas&lt;br&gt;roll i sysselsättningspolitiken kom att få ökad bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma period har miljöfrågorna blivit allt&lt;br&gt;mer betydelsefulla. Frågan om skatternas roll som&lt;br&gt;ekonomiskt styrmedel och som ett instrument i arbe-&lt;br&gt;tet för ett ekologiskt hållbart samhälle har fått allt&lt;br&gt;större uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ger i denna proposition sin värdering&lt;br&gt;av 1990-91 års skattereform. Redovisningen lämnas i&lt;br&gt;bilaga 6 till propositionen. Bland annat med anled-&lt;br&gt;ning av denna redovisning återkommer regeringen&lt;br&gt;här till utformningen av inkomstskatterna efter år&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skatternas miljöstyrande roll och den&lt;br&gt;koppling som har gjorts till sysselsättningsfrågan som&lt;br&gt;aktualiserats i debatten kring skatteväxling har ut-&lt;br&gt;retts av Skatteväxlingskommittén. Frågan om det&lt;br&gt;önskvärda i att genom skatteåtgärder riktade mot&lt;br&gt;tjänstesektorn förbättra sysselsättningen och välfär-&lt;br&gt;den har utretts av Tjänstebeskattningsutredningen.&lt;br&gt;Regeringen gör här en bedömning av de övervägan-&lt;br&gt;den och förslag som redovisats av dessa utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;8.2.1 Inkomstskatten efter 1998&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnar i bilaga 6 sin slutliga värdering av&lt;br&gt;1990-91 års skattereform. Av denna framgår att det&lt;br&gt;fördelningsmässiga utfallet för hushåll med högst in-&lt;br&gt;komster avviker från de bedömningar som gjordes i&lt;br&gt;reformpropositionen (1989/90:110). I detta sam-&lt;br&gt;manhang kan också noteras att de barnbidragshöj-&lt;br&gt;ningar som avsågs ske som en integrerad del av skat-&lt;br&gt;tereformen och som syftade till att ge ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande fördelningsmässigt utfall inte kom att för-&lt;br&gt;verkligas fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bilagan framgår också att det inte är möjligt&lt;br&gt;att hävda att skattereformen var fullt ut finansierad,&lt;br&gt;även om det för många av de områden där en under-&lt;br&gt;finansiering tidigare kunde konstateras finns starka&lt;br&gt;tendenser till återhämtning. Det gäller kapitalin-&lt;br&gt;komstbeskattningen, men särskilt företagsbeskatt-&lt;br&gt;ningen. Det är också sannolikt att de i reformen för-&lt;br&gt;utsedda dynamiska effekterna till vissa delar har&lt;br&gt;realiserats med positiva effekter på skatteinkomster-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresse är dock att det inte finns något under-&lt;br&gt;lag för att frångå en tidigare bedömning om en un-&lt;br&gt;derfinansiering på i storleksordningen 6 miljarder&lt;br&gt;kronor som en följd av att skattesatserna för indivi-&lt;br&gt;der sänktes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att den i skattereformen avsedda&lt;br&gt;höjningen av barnbidragen ej helt kom att förverkli-&lt;br&gt;gas kan ses som en förtida korrigering av den under-&lt;br&gt;finansiering som senare kunde konstateras för refor-&lt;br&gt;mens första år. Detta och den reducering av&lt;br&gt;barnbidraget som senare skett som en del av sane-&lt;br&gt;ringsprogrammet har isolerat betraktat givit negativa&lt;br&gt;fördelningseffekter, genom att den negativa inverkan&lt;br&gt;varit störst för hushåll med lägst inkomster och för&lt;br&gt;barnfamiljerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen i annat&lt;br&gt;sammanhang i denna proposition att barnbidraget&lt;br&gt;höjs från den 1 januari 1998. Detta bidrar till att&lt;br&gt;förbättra fördelningsprofilen i linje med vad som&lt;br&gt;åsyftades i skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i saneringsprogrammet beslutade riks-&lt;br&gt;dagen hösten 1994 om en tillfällig höjning av den&lt;br&gt;statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster från 20&lt;br&gt;till 25 procent under åren 1995-1998. Denna värn-&lt;br&gt;skatt har bidragit till en tillfredsställande fördel-&lt;br&gt;ningsprofil på saneringsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens tidigare beslut upphör&lt;br&gt;värnskatten 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av redovisningen i bilaga 6 finns&lt;br&gt;anledning att göra en fördelningspolitisk korrigering&lt;br&gt;av skattereformen utöver höjningen av barnbidraget.&lt;br&gt;De bedömningar i finansieringsfrågan som redovisas&lt;br&gt;i bilagan talar för att denna korrigering görs genom&lt;br&gt;förändringar i skatten på förvärvsinkomster. Det är&lt;br&gt;dock angeläget att begränsa skatteuttaget på arbete&lt;br&gt;och att undvika alltför höga marginaleffekter för fler-&lt;br&gt;talet av de skattskyldiga med förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1998 kan antalet skattskyldiga med för-&lt;br&gt;värvsinkomster som betalar statlig inkomstskatt, in-&lt;br&gt;klusive värnskatt, beräknas till 1 270 000 personer&lt;br&gt;eller till drygt 18 procent av denna grupp (se under-&lt;br&gt;bilagan till bilaga 6). Den fördelningspolitiska korri-&lt;br&gt;geringen bör endast omfatta en mindre del av denna&lt;br&gt;grupp och beröra inkomsttagare med förvärvsin-&lt;br&gt;komster överstigande ca 30 000 kronor per månad.&lt;br&gt;En sådan åtgärd skulle komma att beröra omkring&lt;br&gt;300 000 personer eller ca 4 procent av de skattskyl-&lt;br&gt;diga med förvärvsinkomster. Regeringen avser att i&lt;br&gt;1998 års ekonomiska vårproposition presentera för-&lt;br&gt;slag med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattereformen var det en uttalad ambition att&lt;br&gt;15 procent av de skattskyldiga med förvärvsinkoms-&lt;br&gt;ter skulle betala statlig inkomstskatt utöver det fasta&lt;br&gt;grundbeloppet (för närvarande 200 kronor). Av re-&lt;br&gt;dovisningen i bilaga 6 framgår att så inte varit fallet&lt;br&gt;med undantag för år 1995. När ekonomiskt utrym-&lt;br&gt;me föreligger bör inkomstskatten ändras så att det&lt;br&gt;nyss nämnda målet uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de åtgärder som nu aviserats bör möjlighe-&lt;br&gt;ten av skattesänkningar för personer i normala in-&lt;br&gt;komstlägen prövas. Åtgärderna bör vara fullt finan-&lt;br&gt;sierade och prövas mot den inverkan de kan ha på&lt;br&gt;sysselsättning och arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;8.2.2 Ökad miljörelatering av skatterna&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I början av detta år lämnade Skatteväxlingskommit-&lt;br&gt;tén sitt betänkande Skatter, miljö och sysselsättning&lt;br&gt;(SOU 1997:11). En ökad miljörelatering av skatte-&lt;br&gt;systemet förordas. Bl.a. presenteras en principskiss&lt;br&gt;till ett nytt energiskattesystem. Kommittén analyserar&lt;br&gt;grundligt vad en växling från skatt på arbete till mil-&lt;br&gt;jörelaterade skatter kan innebära. En selektiv skatte-&lt;br&gt;växling, där skattesänkningarna riktas mot vissa sek-&lt;br&gt;torer, anses av kommittén ha större möjligheter än en&lt;br&gt;generell skatteväxling att minska arbetslösheten och&lt;br&gt;därmed öka välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringen är en fortsatt miljörelatering av&lt;br&gt;skattesystemet önskvärd. Om åtgärderna utformas&lt;br&gt;på rätt sätt kan de bidra till en ekonomiskt effektiva-&lt;br&gt;re användning av våra resurser. En ökad användning&lt;br&gt;av skatter som ekonomiska styrmedel kan begränsa&lt;br&gt;olika slag av negativ miljöpåverkan. Om de skatter&lt;br&gt;som tas ut på detta sätt under en övergångstid gene-&lt;br&gt;rerar intäkter kan dessa användas för att reducera&lt;br&gt;skatter som verkar snedvridande på resursanvänd-&lt;br&gt;ningen. Det gäller här olika skatter på arbete. 1990&lt;br&gt;års skattereform var ett tidigt exempel på skatteväx-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilken takt miljörelateringen kan öka beror av&lt;br&gt;utvecklingen i vår omvärld. Sverige måste ta hänsyn&lt;br&gt;till de konkurrensvillkor som gäller för små öppna&lt;br&gt;ekonomier. Regeringen anser det angeläget att en&lt;br&gt;fortsatt miljörelatering av de svenska skatterna åtföljs&lt;br&gt;av liknande utveckling i vår omvärld. Sverige är där-&lt;br&gt;för pådrivande i det internationella arbetet och efter-&lt;br&gt;strävar gemensamma system för ekonomiska styr-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar att förändringar av miljö-&lt;br&gt;relaterade skatter kommer att ge upphov till en&lt;br&gt;strukturomvandling. För att denna skall kunna ske&lt;br&gt;utan negativa konsekvenser bör förändringarna vara&lt;br&gt;långsiktiga och ha en bred förankring samt införas&lt;br&gt;stegvis. Effekterna på investeringar, tillväxt, och in-&lt;br&gt;komstfördelning måste beaktas, liksom regionala ef-&lt;br&gt;fekter. Regeringen instämmer i detta och anser att&lt;br&gt;varje förändring måste föregås av en noggrann ana-&lt;br&gt;lys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén förordar en selektiv skatteväxling där&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna sänks i de sektorer som har&lt;br&gt;störst potential för ökad sysselsättning, exempelvis&lt;br&gt;tjänstesektorn. Regeringen anser dock att eventuella&lt;br&gt;sänkningar av arbetsgivaravgifterna bör utvärderas&lt;br&gt;noggrant så att syftet med sänkningen uppfylls.&lt;br&gt;Tjänstebeskattningsutredningen har också behandlat&lt;br&gt;denna fråga och regeringen återkommer i nästa av-&lt;br&gt;snitt med en bedömning av utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet finns en rad förslag om förändring-&lt;br&gt;ar i skattesystemet, bl.a. ges ett förslag till en ny mo-&lt;br&gt;dell för energibeskattningen. En arbetsgrupp inom&lt;br&gt;Regeringskansliet skall se över hela energiskattesys-&lt;br&gt;temet. Utgångspunkten för denna översyn utgörs av&lt;br&gt;kommitténs förslag. Ambitionen är att skapa ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enklare och mer överskådligt system med en klarare&lt;br&gt;uppdelning mellan skatternas fiskala och miljösty-&lt;br&gt;rande roller.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;8.2.3 Beskattningen av tjänster&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Skatter, tjänster och sysselsättning&lt;br&gt;(SOU 1997:17) presenterade Tjänstebeskattningsut-&lt;br&gt;redningen en utförlig och perspektivrik analys av&lt;br&gt;förutsättningarna för tjänsteproduktion och av olika&lt;br&gt;problem vid beskattningen av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen rekommenderar bl.a. att en skattere-&lt;br&gt;duktion på 30 procent av arbetskostnaden införs för&lt;br&gt;privatpersoner som låter reparera, bygga om eller&lt;br&gt;bygga till småhus eller bostadsrätter. Vidare föreslås&lt;br&gt;att arbetsgivaravgifter och egenföretagarnas socialav-&lt;br&gt;gifter slopas i produktionen av tjänster som kan an-&lt;br&gt;tas vara nära alternativ till hemarbete och svart arbe-&lt;br&gt;te. Til! denna grupp av tjänster hör, enligt utred-&lt;br&gt;ningen, reparationer av bilar och hushållsartiklar,&lt;br&gt;serveringstjänster, persontransporter och städtjänster&lt;br&gt;som köps av hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens olika förslag beräknas sammantaget&lt;br&gt;leda till en betydande offentlig-finansiell kostnad på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,6 miljarder kronor. Finansiering föreslås ske med&lt;br&gt;sänkt grundavdrag, slopat representationsavdrag,&lt;br&gt;höjd tobaksskatt och höjd reavinstskatt på privatbo-&lt;br&gt;städer. Enligt utredningen kan förslagen öka syssel-&lt;br&gt;sättningen med omkring 40 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan instämma i utredningens analys&lt;br&gt;av de effektivitets- och specialiseringsvinster som för-&lt;br&gt;slagen kan medföra. Skattesänkningar som riktas&lt;br&gt;mot grupper och sektorer med mindre flexibla löner&lt;br&gt;kan påverka sysselsättningen positivt. Regeringen an-&lt;br&gt;ser därför att en budgetneutral omläggning av skatte-&lt;br&gt;systemet av den typ som utredningen föreslår kan&lt;br&gt;öka sysselsättningen. Det finns däremot anledning att&lt;br&gt;vara skeptisk till storleken på den sysselsättningsef-&lt;br&gt;fekt som utredningen beräknar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särbehandlingen av vissa branscher ger upphov till&lt;br&gt;olika gränsdragningsproblem. Avgränsningen måste&lt;br&gt;vara utformad så att snedvridningen av konkurrens-&lt;br&gt;förhållandena till den övriga ekonomin minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem gäller nedsättningen av soci-&lt;br&gt;alavgifter för näringsidkare som bedriver blandad&lt;br&gt;verksamhet, dvs. såväl sådan verksamhet som skall&lt;br&gt;ges en förmånlig skattebehandling som annan verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att man inför ytterli-&lt;br&gt;gare en grund för differentiering av socialavgifterna.&lt;br&gt;För närvarande finns redan differentiering med avse-&lt;br&gt;ende på regioner och företagsstorlek. Vad detta be-&lt;br&gt;tyder för det totala avgiftssystemet är otillräckligt&lt;br&gt;belyst i utredningen och måste beaktas vid en fortsatt&lt;br&gt;beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan inte ansluta sig till utredningens&lt;br&gt;förslag till finansiering. En sänkning av grundavdra-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;get kan minska arbetskraftsdeltagandet och syssel-&lt;br&gt;sättningen. Dessutom är inte fördelningseffekterna&lt;br&gt;acceptabla eftersom ett sänkt grundavdrag innebär&lt;br&gt;en proportionellt större belastning för låginkomstta-&lt;br&gt;gare. En anpassning av tobaksskatten till EU:s mini-&lt;br&gt;miskattekrav har nyligen genomförts. Någon ytterli-&lt;br&gt;gare höjning av tobaksskatten är för närvarande inte&lt;br&gt;tänkbar. Inte heller ett slopande av representa-&lt;br&gt;tionsavdraget är invändningsfritt. I den fortsatta be-&lt;br&gt;redningen ingår därför att ta fram förslag på lämplig&lt;br&gt;alternativ finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att den nuvarande&lt;br&gt;skyldigheten för privatpersoner att göra avdrag för&lt;br&gt;preliminär skatt och betala arbetsgivaravgifter på er-&lt;br&gt;sättningar till uppdragstagare som betalar A-skatt&lt;br&gt;och som uppgår till minst 10 000 kronor tas bort. I&lt;br&gt;stället bör den som betalar A-skatt och mottar er-&lt;br&gt;sättning för arbete från en privatperson åläggas skyl-&lt;br&gt;dighet att betala preliminärskatt och egenavgifter för&lt;br&gt;sådana ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att för-&lt;br&gt;slaget medför administrativa förenklingar och lättna-&lt;br&gt;der för uppdragsgivaren i förhållande till gällande&lt;br&gt;regler. Bestämmelserna om uppdragsgivares kon-&lt;br&gt;trolluppgiftsskyldighet måste dock bli föremål för&lt;br&gt;fortsatt beredning. Skatteförvaltningen måste dess-&lt;br&gt;utom ges möjlighet att anpassa sina administrativa&lt;br&gt;rutiner till ett förenklat system för avgifts- och skat-&lt;br&gt;teredovisning. Ett eventuellt genomförande av ett&lt;br&gt;förenklat system är därför aktuellt först år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ett sådant arbete är angeläget. I&lt;br&gt;avvaktan på detta bör dock viss ändring göras i reg-&lt;br&gt;lerna om utfärdande av F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av en ansökan om F-skattsedel gör&lt;br&gt;skattemyndigheten en preliminär bedömning om den&lt;br&gt;skattskyldiges inkomster av den uppgivna verksam-&lt;br&gt;heten vid taxeringen kommer att behandlas som in-&lt;br&gt;komst av tjänst eller inkomst av näringsverksamhet.&lt;br&gt;Bedöms verksamheten vara inkomst av tjänst skall&lt;br&gt;någon F-skattsedel inte utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från F-skattereformen är i allt vä-&lt;br&gt;sentligt positiva. Reglerna har på ett påtagligt sätt&lt;br&gt;underlättat bedömningen av vem som skall göra&lt;br&gt;skatteavdrag och betala sociala avgifter. Det har&lt;br&gt;emellertid uppmärksammats att regelsystemet i vissa&lt;br&gt;fall kan lägga hinder i vägen för den som avser att&lt;br&gt;starta en egen verksamhet. Visserligen krävs för att få&lt;br&gt;F-skattsedel endast att den skattskyldige kan antas&lt;br&gt;komma att bedriva näringsverksamhet. Ar det vid&lt;br&gt;ansökningstillfället oklart om den verksamhet den&lt;br&gt;skattskyldige avser att bedriva är att bedöma som&lt;br&gt;näringsverksamhet kan det dock vara svårt att få F-&lt;br&gt;skattsedel. Regeringen avser därför i syfte att under-&lt;br&gt;lätta nyföretagande senare i höst lägga fram förslag&lt;br&gt;till förändringar i reglerna om utfärdande av F-&lt;br&gt;skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;8.2.4 Nya regler för utfärdande av&lt;/h6&gt;
&lt;h6&gt;F-skattsedel&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler om skattsedlar har gällt sedan den&lt;br&gt;1 april 1993. Då knöts skyldigheten att göra skatte-&lt;br&gt;avdrag och betala sociala avgifter på ersättning för&lt;br&gt;arbete till vilken typ av skattsedel på preliminär skatt&lt;br&gt;- A-skattsedel eller F-skattsedel - som mottagaren av&lt;br&gt;ersättningen har (prop. 1991/92:112, bet. 1991/92:&lt;br&gt;SkU29, rskr. 1991/92:292).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har en F-skattsedel betalar själv sin preli-&lt;br&gt;minära skatt och sina sociala avgifter i form av egen-&lt;br&gt;avgifter. Som förutsättning för att en F-skattsedel&lt;br&gt;skall utfärdas gäller att den skattskyldige bedriver&lt;br&gt;eller kan antas komma att bedriva näringsverksam-&lt;br&gt;het. I 21 § kommunalskattelagen (1928:370) definie-&lt;br&gt;ras begreppet näringsverksamhet som yrkesmässig&lt;br&gt;självständigt bedriven förvärvsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall anses vara näringsverksamhet är&lt;br&gt;sedan länge fastslaget i praxis. En ändring av begrep-&lt;br&gt;pet näringsverksamhet kräver därför att ett mer om-&lt;br&gt;fattande arbete görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har för avsikt att starta ett pro-&lt;br&gt;jekt som syftar till att kartlägga nuvarande praxis&lt;br&gt;särskilt med avseende på självständighetskriteriet och&lt;br&gt;som kan läggas till grund för eventuella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.3 Förändrad avgiftsstruktur&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;8.3.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1996/97:&lt;br&gt;150 s. 28) aviserades att regeringen avsåg att se över&lt;br&gt;strukturen på socialavgifterna och återkomma till&lt;br&gt;riksdagen med förslag om ändringar. En sådan över-&lt;br&gt;syn har nu gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En promemoria med lagtext, som i huvudsak&lt;br&gt;överensstämmer med propositionen, har underhand&lt;br&gt;tillställts Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;för synpunkter. Riksskatteverket har tillstyrkt samt-&lt;br&gt;liga förslag. Riksförsäkringsverket anser att den all-&lt;br&gt;männa sjukförsäkringsfonden bör behållas för regle-&lt;br&gt;ring av över- och underskott i sjukförsäkringen men&lt;br&gt;tillstyrker i övrigt regeringens förslag. Regeringen&lt;br&gt;lägger i det följande fram förslag till ändrat avgiftsut-&lt;br&gt;tag samt vissa ändringar i anslutning till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna socialförsäkringarna är en hörnsten&lt;br&gt;för välfärdssamhället. Genom dem tillförsäkras med-&lt;br&gt;borgarna både en grundtrygghet och en generell in-&lt;br&gt;komsttrygghet inför sådant som föräldraskap, sjuk-&lt;br&gt;dom och ålderdom. Försäkringarnas allmänna&lt;br&gt;karaktär förebygger skillnader i levnadsstandard, och&lt;br&gt;skapar bättre förutsättningar för en väl fungerande&lt;br&gt;arbetsmarknad än om motsvarande förmåner och&lt;br&gt;rättigheter knutits till anställningen. De stärker med-&lt;br&gt;borgarnas beredskap att med tillförsikt möta föränd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar på arbetsmarknaden och att våga byta anställ-&lt;br&gt;ning och/eller sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den djupa statsfinansiella krisen under nittiotalets&lt;br&gt;första år medförde ofrånkomligen en försvagning av&lt;br&gt;de allmänna socialförsäkringarna. Kostnaderna för&lt;br&gt;socialförsäkringarna har reducerats genom regelför-&lt;br&gt;ändringar som bidragit till att begränsa storleken på&lt;br&gt;utgående förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbredd osäkerhet om de allmänna socialför-&lt;br&gt;säkringarnas tillförlitlighet och stabilitet medför öka-&lt;br&gt;de risker för överförsäkring och därmed en felaktig&lt;br&gt;resursanvändning. Den medför samtidigt att de posi-&lt;br&gt;tiva effekterna av den allmänna försäkringen försva-&lt;br&gt;gas. Det är därför angeläget att stärka tilltron till so-&lt;br&gt;cialförsäkringarna och att trygga en uthållig finan-&lt;br&gt;siering. Detta förutsätter i sin tur makroekonomisk&lt;br&gt;stabilitet och sunda statsfinanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringarna finansieras av socialavgifter,&lt;br&gt;allmänna egenavgifter och allmänna skattemedel.&lt;br&gt;Totalt uppgår intäkterna från socialavgifter och all-&lt;br&gt;männa egenavgifter till omkring 90 procent av utgif-&lt;br&gt;terna för de förmåner som dessa avgifter är avsedda&lt;br&gt;att finansiera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter tas ut enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter för finansiering av den allmänna för-&lt;br&gt;säkringen och vissa andra sociala ändamål. Avgifter-&lt;br&gt;na tas ut som arbetsgivaravgifter eller egenavgifter.&lt;br&gt;Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare och be-&lt;br&gt;räknas på ett underlag som består av lön och andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner som en arbetsgivare utger till&lt;br&gt;anställda. Egenavgifter betalas främst av den som&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet, dvs. egenföretagare, och&lt;br&gt;beräknas på ett underlag som består av inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete. Enligt gällande regler för år&lt;br&gt;1998 kommer arbetsgivaravgifter att tas ut med&lt;br&gt;29,22 procent och egenavgifter med 27,55 procent.&lt;br&gt;Därtill kommer allmän löneavgift enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1920) om allmän löneavgift med 3,70 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna egenavgifter tas ut enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1744) om allmänna egenavgifter i form av&lt;br&gt;pensionsavgift och sjukförsäkringsavgift. Pensions-&lt;br&gt;avgiften används till finansiering av försäkringen för&lt;br&gt;tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring och sjukförsäkringsavgiften till finansie-&lt;br&gt;ring av sjukförsäkringen enligt samma lag. Allmänna&lt;br&gt;egenavgifter betalas av den enskilde och beräknas på&lt;br&gt;ett underlag som består av inkomst av anställning&lt;br&gt;och inkomst av annat förvärvsarbete till den del er-&lt;br&gt;sättningen inte överstiger 7,5 gånger det förhöjda&lt;br&gt;basbeloppet. För år 1998 uppgår pensionsavgiften till&lt;br&gt;1 procent och sjukförsäkringsavgiften till 5,95 pro-&lt;br&gt;cent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste åren har det gjorts stora förändringar&lt;br&gt;av regelverken, bl.a. har den allmänna avgiften för&lt;br&gt;finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet slo-&lt;br&gt;pats. I stället höjdes den allmänna sjukförsäkringsav-&lt;br&gt;giften. Denna har också därefter höjts i flera etapper.&lt;br&gt;Vidare har utgifter flyttats mellan de olika försäk-&lt;br&gt;ringarna. Det har inneburit att en obalans uppstått i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den meningen att intäkterna från de olika avgifterna&lt;br&gt;inte motsvarar kostnaderna för motsvarande försäk-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har inkomsterna från den all-&lt;br&gt;männa sjukförsäkringsavgiften tillsammans med&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgift i form av arbetsgivar- och egen-&lt;br&gt;avgift betydligt överstigit utgifterna för de förmåner&lt;br&gt;dessa avgifter är avsedda att finansiera. Detta är en&lt;br&gt;konsekvens av att förmånerna inom sjuk- och föräld-&lt;br&gt;raförsäkringen reducerats till följd av bl.a. införande&lt;br&gt;av sjuklöneperiod, sänkta ersättningsnivåer, mins-&lt;br&gt;kande sjuktal m.m. Nivån på sjukförsäkringsavgif-&lt;br&gt;terna har inte anpassats till denna utveckling, varför&lt;br&gt;ett överskott uppstått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att sjukförsäkringen uppvisar ett&lt;br&gt;finansiellt överskott har i olika sammanhang uppfat-&lt;br&gt;tats som ett oskäligt överuttag av avgifter alternativt&lt;br&gt;som ett utrymme för reformer. Sjukförsäkringen be-&lt;br&gt;traktas då som mer eller mindre fristående i förhål-&lt;br&gt;lande till statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringen utgör emellertid en integrerad&lt;br&gt;del av statsbudgeten. Enligt den finansieringsmodell&lt;br&gt;som använts har intäkterna från sjukförsäkringsav-&lt;br&gt;gifterna bokförts tillsammans med andra socialavgif-&lt;br&gt;ter på inkomsttitel och förmånerna finansierats med&lt;br&gt;anslagsmedel på budgetens utgiftssida. De besparing-&lt;br&gt;ar som under de senaste åren gjorts inom försäkring-&lt;br&gt;en har motiverats av underskottet i de samlade of-&lt;br&gt;fentliga finanserna, inte av sjukförsäkringens finan-&lt;br&gt;siella ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom folkpensioneringen är å andra sidan sedan&lt;br&gt;lång tid inkomsterna från folkpensionsavgiften mind-&lt;br&gt;re än folkpensionsutgifterna. Detta underskott steg&lt;br&gt;kraftigt när folkpensionsavgiften år 1993 reducera-&lt;br&gt;des med knappt 2 procentenheter. Denna åtgärd ha-&lt;br&gt;de emellertid rent stabiliseringspolitiska motiv och&lt;br&gt;kunde ha avsett någon annan socialavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett har det skett flera förändringar rö-&lt;br&gt;rande socialförsäkringens förmåner och av socialav-&lt;br&gt;gifterna som inte varit samordnade. Under- eller&lt;br&gt;överskott har därför uppstått som inte avspeglar ut-&lt;br&gt;vecklingen av inkomster eller utgifter inom respektive&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt sker i flera sammanhang en redovisning&lt;br&gt;av inkomster och utgifter inom respektive försäk-&lt;br&gt;ringsgren, som om de vore från statsbudgeten fristå-&lt;br&gt;ende försäkringar. Enligt regeringens mening har det&lt;br&gt;uppstått en oklarhet om socialförsäkringens ställning&lt;br&gt;i förhållande till statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade ålderspensionssystemet är avsett&lt;br&gt;att vara ett i finansiellt hänseende avskilt system.&lt;br&gt;Värdet på ålderspensionsförmånema kommer att&lt;br&gt;anpassas till förändringar i den allmänna inkomstut-&lt;br&gt;vecklingen och förväntad livslängd på ett sätt som&lt;br&gt;innebär att inkomsterna från ålderspensionsavgiften&lt;br&gt;sett över längre perioder alltid kommer att räcka för&lt;br&gt;utgifterna. Tillfälliga under- eller överskott skall reg-&lt;br&gt;leras med allmänna pensionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Graden av autonomi inom sjukförsäkringen och&lt;br&gt;förtidspensioneringen behandlades av Sjuk- och ar-&lt;br&gt;betsskadekommittén. I sitt slutbetänkande En allmän&lt;br&gt;och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering&lt;br&gt;(SOU 1996:113) föreslog kommittén att dessa för-&lt;br&gt;säkringsgrenar ges en högre grad av finansiell auto-&lt;br&gt;nomi. Enligt kommitténs förslag skulle det inrättas&lt;br&gt;en fond dit avgiftsintäkterna förs och ur vilken utgif-&lt;br&gt;terna för ersättning finansieras. Överskott skulle pla-&lt;br&gt;ceras på kapitalmarknaden och underskott täckas av&lt;br&gt;upplåning hos Riksgäldskontoret. En liknande ord-&lt;br&gt;ning gäller i dag för delpensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör, som vi åter-&lt;br&gt;kommer till i avsnitt 8.3.4, sjukförsäkringen vara en&lt;br&gt;integrerad del av statsbudgeten. Någon fond bör inte&lt;br&gt;vara kopplad till försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiell autonomi inom socialförsäkringen för-&lt;br&gt;utsätter att det finns någon form av automatisk an-&lt;br&gt;passning när avgiftsintäkter och utgifter kommer i&lt;br&gt;obalans över en längre period. I annat fall medför&lt;br&gt;autonomin enbart att försäkringen undandras nor-&lt;br&gt;mal budgetprövning och att nödvändiga beslut skjuts&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ålderspensionssystemet avses denna anpass-&lt;br&gt;ning ske genom en löpande justering av förmånerna&lt;br&gt;bl.a. med hänsyn till ekonomisk utveckling och till&lt;br&gt;förändring i den risk försäkringen hanterar. Detta är&lt;br&gt;en rimlig ordning eftersom förändringar i förväntad&lt;br&gt;livslängd sker långsamt. Inom sjukförsäkringen, där&lt;br&gt;variationerna i bl.a. sjuktal över tiden kan vara för-&lt;br&gt;hållandevis stora, är en motsvarande automatisk an-&lt;br&gt;passning av förmånsnivåerna svårare att etablera.&lt;br&gt;Det skulle bl.a. kunna leda till att stora förändringar&lt;br&gt;i kompensationsgraden inom t.ex. sjukförsäkringen&lt;br&gt;äger rum automatiskt. En automatisk anpassning av&lt;br&gt;avgiftsuttaget skulle å andra sidan medföra att sjuk-&lt;br&gt;försäkringen vid varaktiga underskott tränger undan&lt;br&gt;andra offentliga åtaganden utan att detta blir föremål&lt;br&gt;för explicit prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör sjukförsäkringen i&lt;br&gt;budgethänseende hanteras på samma sätt som övriga&lt;br&gt;offentliga åtaganden med bl.a. en årlig budgetpröv-&lt;br&gt;ning. I denna prövning skall självfallet beaktas värdet&lt;br&gt;av stabila villkor i socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas skäl att särredovisa inkomster och&lt;br&gt;utgifter inom sjukförsäkringen. En sådan redovisning&lt;br&gt;fyller dock enbart en informativ funktion och har&lt;br&gt;inte några konsekvenser för hur sjukförsäkringen&lt;br&gt;hanteras i budgetprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att principerna i la-&lt;br&gt;gen (1996:1059) om statsbudgeten även skall gälla&lt;br&gt;för de delar av socialförsäkringssektorn som ligger&lt;br&gt;vid sidan av statsbudgeten. Denna bedömning görs&lt;br&gt;med förbehåll för eventuella juridisk-tekniska komp-&lt;br&gt;likationer som kan vara förknippade med en till-&lt;br&gt;lämpning av budgetlagen på denna sektor. Detta kan&lt;br&gt;föranleda regeringen att göra en ny bedömning. Re-&lt;br&gt;geringen bereder nu frågan om hur budgetlagen och&lt;br&gt;principerna om bruttoredovisning skall tillämpas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de delar av socialförsäkringssektorn som ligger vid&lt;br&gt;sidan av statsbudgeten. Regeringen avser att åter-&lt;br&gt;komma och redovisa sina bedömningar och förslag i&lt;br&gt;dessa frågor i den aviserade propositionen om social-&lt;br&gt;försäkringsadministration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de förändringar som nu föreslås är&lt;br&gt;främst att uppnå balans mellan inkomster och utgif-&lt;br&gt;ter i sjukförsäkringssystemet samtidigt som den all-&lt;br&gt;männa egenavgiften till sjukförsäkringen omvandlas&lt;br&gt;till en egenavgift till tilläggspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition föreslås under utgiftsområde&lt;br&gt;10 att sjuklöneperioden förkortas från 28 till 14 da-&lt;br&gt;gar fr.o.m. den 1 april 1998. Med anledning av detta&lt;br&gt;föreslås förändringar av det samlade uttaget av ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter och allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet (prop. 1993/94:250,&lt;br&gt;bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439) skall ålders-&lt;br&gt;pensionsavgiften uppgå till 18,5 procent av den pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomsten och andra pensionsgrun-&lt;br&gt;dande belopp. De avgiftsförändringar som föreslås&lt;br&gt;nu försvårar inte en sådan framtida förändring av&lt;br&gt;avgiftsuttaget och påverkar inte heller i övrigt ge-&lt;br&gt;nomförandet av den överenskomna pensionsrefor-&lt;br&gt;men. Inte heller påverkas förutsättningarna för den&lt;br&gt;fortsatta diskussionen om socialförsäkringarnas om-&lt;br&gt;fattning och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna i förslagen baserar sig bl.a. på ak-&lt;br&gt;tuella prognoser över utgifter och avgiftsunderlag för&lt;br&gt;1998. Avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifterna an-&lt;br&gt;tas uppgå till 764 miljarder kronor år 1998. För&lt;br&gt;egenavgifterna och de allmänna egenavgifterna antas&lt;br&gt;avgiftsunderlaget uppgå till 17,6 respektive 807 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Någon exakt samstämmighet mellan&lt;br&gt;inkomster och utgifter för olika socialförsäkringar&lt;br&gt;har inte eftersträvats. Smärre och tillfälliga diskre-&lt;br&gt;panser mellan inkomster och utgifter kommer i fram-&lt;br&gt;tiden att kunna finnas utan att det föranleder juste-&lt;br&gt;ringar av avgiftsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.2 De allmänna egenavgifterna&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsavgift omvandlas till allmän pensionsavgift. Den&lt;br&gt;allmänna pensionsavgiften uppgår därefter till 6,95&lt;br&gt;procent av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubriken till lagen om allmänna egenavgifter änd-&lt;br&gt;ras samtidigt till lag om allmän pensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande regler&lt;br&gt;för år 1998 skall allmänna egenavgifter betalas dels i&lt;br&gt;form av pensionsavgift med 1 procent, dels i form av&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgift med 5,95 procent (2 § lagen&lt;br&gt;[1994:1744] om allmänna egenavgifter). Pensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgiften förs till Allmänna pensionsfonden för finan-&lt;br&gt;siering av försäkringen för tilläggspension enligt la-&lt;br&gt;gen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgiften förs till staten för finansiering&lt;br&gt;av sjukförsäkringen enligt samma lag (6 § lagen om&lt;br&gt;allmänna egenavgifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet (prop. 1993/94:250,&lt;br&gt;bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439) skall ålders-&lt;br&gt;pensionsavgiften uppgå till 18,5 procent av den pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomsten och andra pensionsgrun-&lt;br&gt;dande belopp. Som ett led i reformeringen av ålders-&lt;br&gt;pensionssystemet infördes den allmänna egenav-&lt;br&gt;giften i form av pensionsavgift på 1 procent den 1&lt;br&gt;januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att den allmänna egenavgiften&lt;br&gt;i form av sjukförsäkringsavgift omvandlas till allmän&lt;br&gt;pensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften höjs&lt;br&gt;därmed till 6,95 procent. Ändringarna föreslås träda&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1998. Den föreslagna föränd-&lt;br&gt;ringen innebär att ett tydligare samband mellan pen-&lt;br&gt;sionsavgifter och utgående pensionsförmåner upp-&lt;br&gt;nås. Förslagen föranleder ändringar i 1-4, 6 och 7 §§&lt;br&gt;lagen om allmänna egenavgifter. Genom den före-&lt;br&gt;slagna ändringen kommer allmänna egenavgifter ute-&lt;br&gt;slutande att finansiera pensioner. Beteckningen all-&lt;br&gt;män egenavgift bör därför ändras till allmän&lt;br&gt;pensionsavgift. Lagens rubrik bör ändras i enlighet&lt;br&gt;med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.3 Tilläggspensionsavgiften&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspensionsavgiften för arbetsgivare och för dem&lt;br&gt;som har inkomst av annat förvärvsarbete sänks från&lt;br&gt;13,00 procent till 6,40 procent av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av influtna tilläggspensionsavgifter skall 22,4 pro-&lt;br&gt;cent placeras på konto hos Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket får årligen som förskott på&lt;br&gt;tilläggspensionsavgiften från egenföretagare tillgodo-&lt;br&gt;föra sig 5,4 procent av den preliminära skatt som de-&lt;br&gt;biterats fysiska personer samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Tilläggspensionsavgif-&lt;br&gt;ten uppgår för närvarande till 13 procent för såväl&lt;br&gt;arbetsgivare som för dem som har inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete (2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;[1981:691] om socialavgifter, SAL). Av influtna&lt;br&gt;tilläggspensionsavgifter förs enligt 4 kap. 3 § SAL sju&lt;br&gt;procent till staten och elva procent placeras på konto&lt;br&gt;hos Riksgäldskontoret för att användas för framtida&lt;br&gt;pensioner inom det premiereservsystem som skall in-&lt;br&gt;rättas inom det reformerade ålderspensionssystemet.&lt;br&gt;Återstoden förs, liksom den allmänna pensionsavgif-&lt;br&gt;ten, till Allmänna pensionsfonden. Fondens tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall täcka kostnaderna för försäkringen för tilläggs-&lt;br&gt;pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring. I enlighet med de av riksdagen beslutade rikt-&lt;br&gt;linjerna för ålderspensionsreformen skall&lt;br&gt;pensionsavgifter inte tas ut på inkomstdelar som&lt;br&gt;överstiger förmånstaket. De sju procent av intäkterna&lt;br&gt;från tilläggspensionsavgiften som förs till staten avses&lt;br&gt;motsvara pensionsavgifter på inkomstdelar över&lt;br&gt;förmånstaket på 7,5 basbelopp. Totalt beräknas de&lt;br&gt;socialavgifter och allmänna egenavgifter som förs till&lt;br&gt;den Allmänna pensionsfonden och kontot hos Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret uppgå till 102,6 miljarder kronor år&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De planerade avgiftsförändringarna skall inte på-&lt;br&gt;verka de avgiftsintäkter som förs till Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden respektive Riksgäldskontoret. Den i av-&lt;br&gt;snitt 8.3.2 föreslagna nivån på den allmänna pen-&lt;br&gt;sionsavgiften om 6,95 procent kan förväntas in-&lt;br&gt;bringa 56,1 miljarder kronor till Allmänna pensions-&lt;br&gt;fonden år 1998. För att de avgiftsintäkter som förs&lt;br&gt;till Allmänna pensionsfonden och Riksgäldskontoret&lt;br&gt;sammantaget inte skall påverkas av avgiftsföränd-&lt;br&gt;ringarna måste tilläggspensionsavgiften uppgå till&lt;br&gt;6,40 procent. Hänsyn har då tagits till att sju procent&lt;br&gt;av intäkterna från tilläggspensionsavgiften även i&lt;br&gt;fortsättningen skall föras till staten. Regeringen före-&lt;br&gt;slår därför ändringar i 2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § SAL&lt;br&gt;som innebär att tilläggspensionsavgiften för såväl ar-&lt;br&gt;betsgivare som dem som har inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete sänks från 13,00 procent till 6,40 pro-&lt;br&gt;cent fr.o.m. den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nuvarande nivå på avsättning till premiere-&lt;br&gt;servsystemet (11 procent) blir avsättningen år 1998&lt;br&gt;ca 11,2 miljarder kronor. Om tilläggspensionsavgif-&lt;br&gt;ten sänks från 13,00 till 6,40 procent måste den an-&lt;br&gt;del av de influtna tilläggspensionsavgifterna som förs&lt;br&gt;till premiereservsystemet höjas för att det önskade&lt;br&gt;avsättningsbeloppet skall uppnås. Vid en oförändrad&lt;br&gt;nivå på det önskade avsättningsbeloppet - 11,2 mil-&lt;br&gt;jarder kronor - måste 22,4 procent av de influtna&lt;br&gt;tilläggspensionsavgifterna föras till kontot hos Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret. Det föreslås därför en ändring i 4 kap.&lt;br&gt;3 § SAL som innebär att 22,4 procent av influtna&lt;br&gt;tilläggspensionsavgifter placeras på konto hos Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret fr.o.m. år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler för år 1998 förväntas AP-&lt;br&gt;fondens avgiftsintäkter uppgå till 91,4 miljarder kro-&lt;br&gt;nor. AP-fondens avgiftsintäkter år 1998 kommer inte&lt;br&gt;att påverkas om den allmänna pensionsavgiften höjs&lt;br&gt;till 6,95 procent och tilläggspensionsavgiften sänks&lt;br&gt;till 6,40 procent samtidigt som 7 procent av av-&lt;br&gt;giftsintäkterna från tilläggspensionsavgiften förs till&lt;br&gt;staten och 22,4 procent förs till kontot hos Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkningen av tilläggspensionsavgiften till 6,40&lt;br&gt;procent föranleder en sänkning av den procentsats&lt;br&gt;som Riksförsäkringsverket förskottsvis får avräkna&lt;br&gt;för tilläggspensionsavgiftsdelen av egenavgiften. Re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geringen föreslår att procentsatsen i 3 kap. 6 § SAL&lt;br&gt;sänks från 11 till 5,4 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.4 Sjukförsäkringsavgiften&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare höjs från&lt;br&gt;2,94 till 7,90 procent av avgiftsunderlaget fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1998 och till 7,93 procent av avgifts-&lt;br&gt;underlaget fr.o.m. den 1 januari 1999. För dem som&lt;br&gt;har inkomst av annat förvärvsarbete höjs sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsavgiften från 3,62 till 8,66 procent av avgiftsun-&lt;br&gt;derlaget fr.o.m. den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgiften skall även finansiera kost-&lt;br&gt;nader för folkpension i form av förtidspension och&lt;br&gt;en del av de allmänna försäkringskassornas förvalt-&lt;br&gt;ningskostnader. I övrigt förtydligas i lagen om soci-&lt;br&gt;alavgifter vad sjukförsäkringsavgiften skall finan-&lt;br&gt;siera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i lagen om socialavgifter om att det&lt;br&gt;för reglering av över- och underskott skall finnas en&lt;br&gt;fond, allmänna sjukförsäkringsfonden, slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslaj»: Sjukförsäkringsavgif-&lt;br&gt;ten skall enligt 4 kap. 1 § lagen (1981:691) om soci-&lt;br&gt;alavgifter (SAL) finansiera bl.a. sjukförsäkringsför-&lt;br&gt;måner enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;(AFL), den allmänna försäkringens kostnader för&lt;br&gt;förmåner enligt lagen (1996:1150) om högkostnads-&lt;br&gt;skydd vid köp av läkemedel m.m. och de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassornas förvaltningskostnader. I sjuk-&lt;br&gt;försäkringen inräknas även föräldraförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler för år 1998 uppgår arbetsgi-&lt;br&gt;varnas och egenföretagamas sjukförsäkringsavgifter&lt;br&gt;till 2,94 respektive 3,62 procent av avgiftsunderlaget&lt;br&gt;(2 kap. 1 § och 3 kap 1 § SAL). Om egenföretagaren&lt;br&gt;väljer en karenstid på 3 eller 30 dagar blir sjukför-&lt;br&gt;säkringsavgiften lägre. Riksförsäkringsverket fast-&lt;br&gt;ställer nivån på de reducerade avgifterna. Tillsam-&lt;br&gt;mans med den allmänna sjukförsäkringsavgiften på&lt;br&gt;5,95 procent uppgår de förväntade avgiftsintäkterna&lt;br&gt;till sjukförsäkringssystemet år 1998 enligt gällande&lt;br&gt;regler till ca 71 miljarder kronor, varav 22,5 miljar-&lt;br&gt;der kronor avser arbetsgivaravgifter, 0,2 miljarder&lt;br&gt;kronor egenavgifter och 48,2 miljarder kronor all-&lt;br&gt;män egenavgift i form av sjukförsäkringsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förväntade utgifterna för förmåner som sjuk-&lt;br&gt;försäkringsavgiften enligt gällande regler beräknas&lt;br&gt;finansiera kan år 1998, efter den under utgiftsområ-&lt;br&gt;de 1C föreslagna förkortningen av sjuklöneperioden&lt;br&gt;från 28 till 14 dagar, beräknas uppgå till 52,3 miljar-&lt;br&gt;der kronor, varav 15,4 miljarder kronor avser sjuk-&lt;br&gt;penning, 1,3 miljarder kronor rehabiliterings-&lt;br&gt;penning, 0,04 miljarder kronor närståendepenning,&lt;br&gt;14,8 miljarder kronor föräldraförsäkring (föräldra-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;penning, tillfällig föräldrapenning och havandeskap-&lt;br&gt;spenning), 1,1 miljarder kronor ej inkomstrelaterad&lt;br&gt;rehabilitering, 15,4 miljarder kronor läkemedel och&lt;br&gt;tandvård samt 4,3 miljarder kronor försäkringskas-&lt;br&gt;sornas förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringens kostnader finansieras över bud-&lt;br&gt;geten. Avgiftsnivån anpassas nu till de beräknade&lt;br&gt;kostnaderna. Om det åter skulle uppkomma en mer&lt;br&gt;signifikant avvikelse mellan intäkter och kostnader&lt;br&gt;kommer regeringen att pröva om det finns skäl att&lt;br&gt;åter justera hur avgiftsuttaget skall fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För reglering av över- och underskott finns enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 § SAL en fond, benämnd allmänna sjukför-&lt;br&gt;säkringsfonden. Grunderna för överföring av medel&lt;br&gt;till och från fonden fastställs av regeringen. Den 20&lt;br&gt;december 1990 beslutade regeringen att den allmän-&lt;br&gt;na sjukförsäkringsfondens behållning på ca 5 miljar-&lt;br&gt;der kronor skulle föras över från Riksgäldskontoret&lt;br&gt;till statsbudgeten. Efter det att fondens nollställts har&lt;br&gt;inga bokföringsmässiga åtgärder vidtagits med fon-&lt;br&gt;den. I enlighet med regeringens ställningstagande i&lt;br&gt;avsnitt 8.3.1 bör någon fond inte vara kopplad till&lt;br&gt;försäkringen. Regeringen föreslår därför att bestäm-&lt;br&gt;melsen om allmänna sjukförsäkringsfonden i 4 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket SAL upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgiften bör bestämmas så att den&lt;br&gt;även täcker kostnaderna för folkpension i form av&lt;br&gt;förtidspension (inkl, pensionstillskott till sådan pen-&lt;br&gt;sion). Skälet är det arbete som pågår inom Utred-&lt;br&gt;ningen om ersättning vid långvarigt nedsatt arbets-&lt;br&gt;förmåga (S 1997:03) angående ersättningar till&lt;br&gt;personer som drabbats av långvarig ohälsa. Detta&lt;br&gt;arbete syftar till att inrymma såväl sjukpenning som&lt;br&gt;den ersättning som skall utbetalas till sådana perso-&lt;br&gt;ner i samma försäkringssystem. Utredningens förslag&lt;br&gt;skall redovisas senast den 31 oktober 1997. Förtids-&lt;br&gt;pensionsdelen i folkpensionsavgiften hör därför na-&lt;br&gt;turligen hemma i sjukförsäkringsavgiften. Det före-&lt;br&gt;slås mot bakgrund härav en ändring i 4 kap. 1 § SAL&lt;br&gt;som innebär att sjukförsäkringsavgiften finansierar&lt;br&gt;även folkpension i form av förtidspension samt pen-&lt;br&gt;sionstillskott till sådan pension. Kostnaderna för&lt;br&gt;folkpension i form av förtidspension förväntas 1998&lt;br&gt;uppgå till 13,4 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen i lagen om soci-&lt;br&gt;alavgifter om att sjukförsäkringsavgiften skall täcka&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassornas förvaltningskost-&lt;br&gt;nader kan ifrågasättas eftersom endast omkring hälf-&lt;br&gt;ten av försäkringskassornas förvaltningskostnader&lt;br&gt;kan hänföras till sjukförsäkringen och folkpension i&lt;br&gt;form av förtidspension. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;att 4 kap. 1 § SAL ändras så att det framgår att sjuk-&lt;br&gt;försäkringsavgiften endast skall finansiera en del av&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassornas förvaltningskost-&lt;br&gt;nader. Denna del av förvaltningskostnaderna kan&lt;br&gt;förväntas uppgå till drygt 2 miljarder kronor år&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgiften är för närvarande olika&lt;br&gt;för arbetsgivare och egenföretagare. Den differens på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,68 procentenheter som finns mellan arbetsgivarav-&lt;br&gt;giften och egenavgiften har sin försäkringsmässiga&lt;br&gt;grund i anställdas sjuklöneperiod. Nivån på differen-&lt;br&gt;sen är en följd av en rad olika avgiftsförändringar&lt;br&gt;som gjorts under det senaste decenniet. Det är därför&lt;br&gt;lämpligt att nu även se över storleken på differensen i&lt;br&gt;samband med att nya nivåer föreslås för sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av sjukförsäkringsavgiften för arbetsgiva-&lt;br&gt;re som skall täcka utgifterna för anställdas sjukpen-&lt;br&gt;ning kan beräknas som kvoten mellan förväntade&lt;br&gt;sjukpenningutgifter för anställda och underlaget för&lt;br&gt;arbetsgivaravgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att sjuklöneperioden skall för-&lt;br&gt;kortas från 28 till 14 dagar fr.o.m. den 1 april 1998.&lt;br&gt;Detta innebär att statens utgifter för sjukpenning åt&lt;br&gt;anställda höjs fr.o.m. detta datum. Med hänsyn till&lt;br&gt;denna höjning av sjukpenningutgifterna bör den del&lt;br&gt;av arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen som skall&lt;br&gt;täcka utgifterna för anställdas sjukpenning uppgå till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,90 procent fr.o.m. den 1 januari 1998. År 1999&lt;br&gt;ökar statens utgifter för anställdas sjukpenning ytter-&lt;br&gt;ligare eftersom förkortningen av sjuklöneperioden&lt;br&gt;fr.o.m. 1999 omfattar ett helår. Med hänsyn till detta&lt;br&gt;bör den del av arbetsgivaravgiften till sjukförsäkring-&lt;br&gt;en som finansierar utgifterna för anställdas sjukpen-&lt;br&gt;ning uppgå till 1,93 procent fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egenföretagare skall sjukförsäkringsavgiften&lt;br&gt;vid en karensdag beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom samtliga anställda endast har en karens-&lt;br&gt;dag kan den avgift som fullt ut skulle finansiera an-&lt;br&gt;ställdas sjukpenning om sjuklöneperioden slopades&lt;br&gt;tillämpas för egenföretagare med en karensdag. Un-&lt;br&gt;der förutsättning att sjuklöneperioden inte påverkar&lt;br&gt;sjukskrivningsbeteendet skulle sjukpenningutgiftema&lt;br&gt;för anställda uppgå till 20,3 miljarder kronor om&lt;br&gt;sjuklöneperioden avskaffades. Balans mellan utgifter&lt;br&gt;och inkomster skulle erhållas om den del av avgiften&lt;br&gt;som finansierar sjukpenningutgifterna sattes till 2,66&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör således den del&lt;br&gt;av egenföretagares sjukförsäkringsavgift som skall&lt;br&gt;finansiera sjukpenning vid en karensdag uppgå till&lt;br&gt;2,66 procent. Beräkningen av den del av egenföreta-&lt;br&gt;gamas sjukförsäkringsavgift som skall finansiera&lt;br&gt;sjukpenningen förutsätter att skillnaden i sjuktal&lt;br&gt;mellan anställda och egenföretagare inte bör påverka&lt;br&gt;avgiftens storlek. Detta är rimligt eftersom sjukför-&lt;br&gt;säkringsavgiften för arbetsgivarna inte är differentie-&lt;br&gt;rad med hänsyn till skillnader i risk mellan olika yr-&lt;br&gt;ken och branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av sjukförsäkringsavgiften som skall täcka&lt;br&gt;kostnaderna för de övriga sjukförsäkringsutgifter&lt;br&gt;som anges i SAL, inklusive folkpension i form av för-&lt;br&gt;tidspension och en del av de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassornas förvaltningskostnader, kan beräknas till&lt;br&gt;6,0 procent för både arbetsgivare och egenföretagare.&lt;br&gt;Arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen blir därför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7,90 procent fr.o.m. den 1 januari 1998 och 7,93&lt;br&gt;procent fr.o.m. den 1 januari 1999. För egenföreta-&lt;br&gt;gare blir sjukförsäkringsavgiften 8,66 procent fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1998. Det föreslås därför ändringar i 2&lt;br&gt;kap. 1 § och 3 kap. 1 § SAL som innebär att sjukför-&lt;br&gt;säkringsavgiften för arbetsgivare höjs från 2,94 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7,90 procent fr.o.m. den 1 januari 1998 och till 7,93&lt;br&gt;procent fr.o.m. den 1 januari 1999 och att sjukför-&lt;br&gt;säkringsavgiften för dem som har inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete höjs från 3,62 till 8,66 procent fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsansvaret för läkemedelsförmåner och&lt;br&gt;förbrukningsartiklar vid inkontinens överförs fr.o.m.&lt;br&gt;år 1998 till kommunsektorn (prop. 1996/97:27, bet.&lt;br&gt;1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58). Staten kommer&lt;br&gt;dock att kompensera kommunsektorn för överför-&lt;br&gt;ingen av detta kostnadsansvar. Vissa justeringar be-&lt;br&gt;höver göras i SAL för att det skall framgå att sjukför-&lt;br&gt;säkringsavgiften även i framtiden avses finansiera&lt;br&gt;läkemedelssubventioner. Det bör också tydligare&lt;br&gt;framgå vad sjukförsäkringsavgiften i övrigt skall fi-&lt;br&gt;nansiera. Regeringen föreslår därför ett förtydligande&lt;br&gt;av 4 kap. 1 § SAL så att det klart framgår att sjuk-&lt;br&gt;försäkringsavgifter förs till staten för finansiering av&lt;br&gt;kostnader för ersättning för sjukvård m.m. enligt 2&lt;br&gt;kap., sjukpenning m.m. enligt 3 kap., föräldrapen-&lt;br&gt;ningförmåner enligt 4 kap., folkpension i form av&lt;br&gt;förtidspension enligt 7 kap., rehabiliteringsersättning&lt;br&gt;m.m. enligt 22 kap. AFL, pensionstillskott till för-&lt;br&gt;tidspension enligt lagen (1969:205) om pensionstill-&lt;br&gt;skott och kostnader för förmåner enligt lagen&lt;br&gt;(1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av lä-&lt;br&gt;kemedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjningarna av arbetsgivaravgiften till sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998 och&lt;br&gt;den 1 januari 1999. Samtliga övriga ändringar före-&lt;br&gt;slås träda i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.5 Folkpensionsavgiften&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionsavgiften för arbetsgivare höjs från 5,86&lt;br&gt;procent till 6,83 procent av avgiftsunderlaget. För&lt;br&gt;dem som har inkomst av annat förvärvsarbete höjs&lt;br&gt;folkpensionsavgiften från 6,03 procent till 6,83 pro-&lt;br&gt;cent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast särskilda folkpensionsförmåner i form av&lt;br&gt;bostadstillägg och särskilt bostadstillägg till pensio-&lt;br&gt;närer, handikappersättning och vårdbidrag finansie-&lt;br&gt;ras helt av statsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Folkpensionsavgifter&lt;br&gt;förs till staten som bidrag till finansieringen av folk-&lt;br&gt;pensioneringen (4 kap. 2 § SAL). Ålders-, förtids-&lt;br&gt;och efterlevandepensioner från folkpensioneringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieras, förutom av socialavgifter, av statsmedel.&lt;br&gt;Särskilda folkpensionsförmåner finansieras enbart av&lt;br&gt;statsmedel (19 kap. 3 § AFL). Folkpensionsavgiften&lt;br&gt;uppgår för närvarande till 5,86 procent för arbetsgi-&lt;br&gt;vare och till 6,03 procent för egenföretagare (2 kap.&lt;br&gt;1 § och 3 kap. 1 § SAL). Folkpensionsavgifterna be-&lt;br&gt;räknas inbringa 45,8 miljarder kronor år 1998, varav&lt;br&gt;1,0 miljarder kronor i egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon försäkringsmässig grund till en skillnad i&lt;br&gt;avgiftsuttag mellan arbetsgivare och egenföretagare&lt;br&gt;föreligger inte. Nivån på folkpensionsavgiften bör&lt;br&gt;därför vara densamma för de två grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga särskilda folkpensionsförmåner finansie-&lt;br&gt;ras för närvarande av statsmedel. En ändring föreslås&lt;br&gt;i 19 kap. 3 § AFL som innebär att endast de särskil-&lt;br&gt;da folkpensionsförmånerna bostadstillägg och sär-&lt;br&gt;skilt bostadstillägg till pensionärer (kostnad 9,6 mil-&lt;br&gt;jarder kronor 1998), handikappersättning (1,0&lt;br&gt;miljarder kronor) och vårdbidrag (1,6 miljarder kro-&lt;br&gt;nor) finansieras med statsmedel fr.o.m. år 1998.&lt;br&gt;Folkpension i form av förtidspension bör, enligt vad&lt;br&gt;som tidigare föreslagits, finansieras med sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsavgiften. Kostnaden för resterande folkpensio-&lt;br&gt;ner och särskilda folkpensionsförmåner kan totalt&lt;br&gt;beräknas uppgå till 53,3 miljarder kronor under år&lt;br&gt;1998, varav folkpension i form av ålderspension 52,5&lt;br&gt;miljarder kronor (inkl, pensionstillskott, barn- och&lt;br&gt;hustrutillägg och särskilt pensionstillägg) och efterle-&lt;br&gt;vandepension 0,8 miljarder kronor (inkl, omställ-&lt;br&gt;ningspension, särskild efterlevandepension, änkepen-&lt;br&gt;sion, pensionstillskott till dessa förmåner och&lt;br&gt;barnpension).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avgiftsuttag på 6,83 procent kan för år 1998&lt;br&gt;beräknas inbringa 53,3 miljarder kronor, varför ba-&lt;br&gt;lans kan förväntas uppnås mellan avgiftsintäkterna&lt;br&gt;och de utgifter som folkpensionsavgiften skall finan-&lt;br&gt;siera. Det föreslås därför ändringar i 2 kap. 1 § och 3&lt;br&gt;kap. 1 § SAL som innebär att folkpensionsavgiften&lt;br&gt;för arbetsgivare höjs från 5,86 till 6,83 procent och&lt;br&gt;att folkpensionsavgiften för dem som har inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete höjs från 6,03 till 6,83 procent.&lt;br&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring och motsvarande äldre bestämmelser samt&lt;br&gt;försäkringens förvaltningskostnader. Socialavgifter&lt;br&gt;till arbetsskadeförsäkringen tas för närvarande ut&lt;br&gt;med 1,38 procent för arbetsgivare och 1,40 procent&lt;br&gt;för egenföretagare (2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § SAL).&lt;br&gt;Inkomsterna från arbetsskadeavgiften kan för 1998&lt;br&gt;beräknas uppgå till 10,8 miljarder kronor medan ut-&lt;br&gt;gifterna kan beräknas uppgå till 6,0 miljarder kro-&lt;br&gt;nor. Arbetsskadefonden uppvisade vid utgången av&lt;br&gt;1996 ett ackumulerat underskott på 15,9 miljarder&lt;br&gt;kronor. Det årliga överskottet, som 1998 kan beräk-&lt;br&gt;nas uppgå till 4,8 miljarder kronor, medför att skul-&lt;br&gt;den minskar för varje år med oförändrad avgift. En-&lt;br&gt;ligt Riksförsäkringsverkets beräkningar förväntas&lt;br&gt;skulden vara borta år 2000. Den skuld som arbets-&lt;br&gt;skadefonden för närvarande har kan motivera en&lt;br&gt;oförändrad nivå på avgiftsuttaget. Skillnaden i av-&lt;br&gt;giftsuttag mellan arbetsgivare och egenföretagare är&lt;br&gt;dock inte försäkringsmässigt motiverad. Arbetsska-&lt;br&gt;deavgiften för den som har inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete bör därför sänkas till 1,38 procent&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1998. Förslaget föranleder en&lt;br&gt;ändring i 3 kap. 1 § SAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.7 Förändring av det sammantagna&lt;br&gt;uttaget av arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;allmän löneavgift till följd av kortare&lt;br&gt;sjuklöneperiod&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det sammantagna uttaget av arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;allmän löneavgift höjs med 0,11 procentenheter&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1998 och med ytterligare 0,03&lt;br&gt;procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1999 genom att&lt;br&gt;den allmänna löneavgiften fastställs till 4,48 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.6 Arbetsskadeavgiften&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeavgiften för den som har inkomst av an-&lt;br&gt;nat förvärvsarbete sänks från 1,40 procent till 1,38&lt;br&gt;procent av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Arbetsskadeavgifter&lt;br&gt;förs till en fond, benämnd arbetsskadefonden. Fon-&lt;br&gt;dens tillgångar skall finansiera kostnaderna för er-&lt;br&gt;sättningar enligt lagen (1976:380) om arbetsskade-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När sjuklöneperioden&lt;br&gt;förlängdes från 14 till 28 dagar den 1 januari 1997&lt;br&gt;kompenserades arbetsgivarkollektivet för hälften av&lt;br&gt;den totala kostnaden som förlängningen av sjuklö-&lt;br&gt;neperioden innebar genom en sänkning av arbetsgi-&lt;br&gt;varavgiften till sjukförsäkringen med 0,14 procen-&lt;br&gt;tenheter. Mot bakgrund av att regeringen föreslår att&lt;br&gt;sjuklöneperioden återställs till 14 dagar fr.o.m. den 1&lt;br&gt;april 1998 föreslår regeringen att kompensationen&lt;br&gt;återtas genom att det sammantagna uttaget av ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter och allmän löneavgift höjs med&lt;br&gt;0,11 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1998 och&lt;br&gt;med ytterligare 0,03 procentenheter fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammantagna uttaget av arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och allmän löneavgift uppgår för närvarande till&lt;br&gt;32,92 procent. Enligt gällande regler uppgår den all-&lt;br&gt;männa löneavgiften till 3,70 procent år 1998. De fö-&lt;br&gt;reslagna förändringarna av arbetsgivaravgifterna in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nebär att uttaget av arbetsgivaravgifter sänks med&lt;br&gt;0,67 procentenheter år 1998 och med 0,64 procen-&lt;br&gt;tenheter år 1999 i förhållande till gällande regler för&lt;br&gt;dessa år. För att det sammantagna uttaget av arbets-&lt;br&gt;givaravgifter och allmän löneavgift skall öka med&lt;br&gt;0,11 procentenheter mellan år 1997 och 1998 och&lt;br&gt;med 0,14 procentenheter mellan år 1997 och 1999&lt;br&gt;måste därför den allmänna löneavgiften höjas med&lt;br&gt;0,78 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot bakgrund härav att den&lt;br&gt;allmänna löneavgiften enligt lagen (1994:1920) om&lt;br&gt;allmän löneavgift fr.o.m. den 1 januari 1998 fast-&lt;br&gt;ställs till 4,48 procent. Tillsammans med de föreslag-&lt;br&gt;na förändringarna av arbetsgivaravgifterna uppnås&lt;br&gt;därmed en höjning av det samlade avgiftsuttaget på&lt;br&gt;0,11 procentenheter 1998 och en höjning med ytter-&lt;br&gt;ligare 0,03 procentenheter 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att en lika stor allmän löneavgift&lt;br&gt;tas ut från arbetsgivarna och egenföretagarna. Detta&lt;br&gt;medför att det samlade uttaget av allmän löneavgift&lt;br&gt;och egenavgifter blir 31,25 procent, dvs. samma nivå&lt;br&gt;som för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1996/97:63 Samverkan,&lt;br&gt;socialförsäkringens ersättningsnivåer och administra-&lt;br&gt;tion, m.m. aviserat att arbetsgivarna bör kompense-&lt;br&gt;ras för den kostnadsökning som uppkommer med&lt;br&gt;anledning av den höjda ersättningsnivån från 75 till&lt;br&gt;80 procent under sjuklöneperioden fr.o.m. den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1998. Den aviserade förändringen gjordes mot&lt;br&gt;bakgrund av en sjuklöneperiod på 28 dagar. Den fö-&lt;br&gt;reslagna förkortningen av sjuklöneperioden till 14&lt;br&gt;dagar medför att den höjda ersättningsnivån får en&lt;br&gt;betydligt mindre effekt på arbetsgivarkollektivets&lt;br&gt;sjuklönekostnader. Efter förkortningen av sjuklöne-&lt;br&gt;perioden kommer höjningen av ersättningsnivån&lt;br&gt;medföra ökade sjuklönekostnader på omkring 0,5&lt;br&gt;miljarder kronor. Regeringen gör nu den bedöm-&lt;br&gt;ningen att arbetsgivarkollektivet inte skall kompense-&lt;br&gt;ras för denna kostnadshöjning. Till följd av förkort-&lt;br&gt;ningen av sjuklöneperioden och de förändrade&lt;br&gt;avgiftssatserna kommer arbetsgivarkollektivets kost-&lt;br&gt;nader för arbetskraft (inkl, sjuklönekostnader) att&lt;br&gt;minska med omkring 0,6 miljarder kronor, trots att&lt;br&gt;någon kompensation för den höjda ersättningsnivån&lt;br&gt;inte görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.8 Den särskilda löneskatten och den&lt;br&gt;särskilda premieskatten för&lt;br&gt;grupplivförsäkring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda löneskatten enligt lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och&lt;br&gt;den särskilda löneskatten enligt lagen (1991:687) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader höjs från&lt;br&gt;23,52 procent till 24,26 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså sker en justering av schablonavdraget för&lt;br&gt;särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda premieskatten enligt lagen&lt;br&gt;(1990:1427) om särskild premieskatt för gruppliv-&lt;br&gt;försäkring m.m. höjs med 0,34 procentenheter för&lt;br&gt;försäkringsföretag och med 1,11 procentenheter för&lt;br&gt;övriga skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande regler&lt;br&gt;kommer den särskilda löneskatten enligt lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster och den särskilda löneskatten enligt&lt;br&gt;lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader för år 1998 att uppgå till 23,52 procent av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget. Den särskilda löneskatten skall&lt;br&gt;motsvara skattedelen av socialavgifterna. Denna&lt;br&gt;skatt beräknas för närvarande schablonmässigt, en-&lt;br&gt;ligt de principer som fastslogs i samband med skatte-&lt;br&gt;reformen (prop. 1989/90:110), som summan av&lt;br&gt;egenföretagarnas folkpensionsavgift och allmänna&lt;br&gt;löneavgift plus hälften av övriga egenavgifter och den&lt;br&gt;allmänna sjukförsäkringsavgiften. Den allmänna&lt;br&gt;pensionsavgiften på en procent har inte inkluderats i&lt;br&gt;beräkningen av skattedelen i socialavgifterna. När&lt;br&gt;denna beräkningsschablon tillämpas på de föreslagna&lt;br&gt;avgiftsnivåerna, varvid liksom tidigare 1 procenten-&lt;br&gt;het av den allmänna pensionsavgiften undantas vid&lt;br&gt;beräkningen, erhålls en särskild löneskatt på 24,26&lt;br&gt;procent av avgiftsunderlaget. Med anledning av pen-&lt;br&gt;sionsreformen och förändringar av socialförsäkring-&lt;br&gt;arna inom ohälsoområdet kommer regeringen att se&lt;br&gt;över beräkningsschablonen för den särskilda lö-&lt;br&gt;neskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i de regler som för närvarande&lt;br&gt;gäller för 1998 förväntas intäkterna från den särskil-&lt;br&gt;da löneskatten uppgå till 12,8 miljarder kronor. En&lt;br&gt;höjning av den särskilda löneskatten från 23,52 till&lt;br&gt;24,26 procent kan förväntas ge upphov till en för-&lt;br&gt;stärkning av statsbudgeten på 0,41 miljarder kronor&lt;br&gt;brutto. Den varaktiga nettobudgetförstärkningen för&lt;br&gt;offentlig sektor kan uppskattas till hälften av detta&lt;br&gt;belopp. Mot bakgrund härav föreslår regeringen att&lt;br&gt;den särskilda löneskatten enligt lagen om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster och den särskil-&lt;br&gt;da löneskatten enligt lagen om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader höjs från 23,52 till 24,26 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av nämnda höjning bör även&lt;br&gt;schablonavdraget för särskild löneskatt höjas från 18&lt;br&gt;till 20 procent av underlaget. Förslaget föranleder en&lt;br&gt;ändring i punkt 19 av anvisningarna till 23 § och&lt;br&gt;punkt 7 av anvisningarna till 33 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen av den särskilda löneskatten föran-&lt;br&gt;leder även en förändring av premieskatten enligt la-&lt;br&gt;gen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupp-&lt;br&gt;livförsäkring m.m.. Skattesatsen för försäkrings-&lt;br&gt;företag föreslås bli höjd från 44,66 till 45,00 procent&lt;br&gt;av beskattningsunderlaget. För övriga skattskyldiga&lt;br&gt;föreslås en höjning av skattesatsen från 80,72 till&lt;br&gt;81,83 procent av beskattningsunderlaget. Dessa skat-&lt;br&gt;tehöjningar kan förväntas ge en bruttobudgetför-&lt;br&gt;stärkning på 0,01 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.4 Förmögenhetsskatten&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Aktier som var inregistrerade på börsens A-lista den&lt;br&gt;29 maj 1997 eller senare görs skattepliktiga. Skatte-&lt;br&gt;friheten för huvuddelägares innehav av aktier utvid-&lt;br&gt;gas till att omfatta bolag som har inregistrerats på A-&lt;br&gt;listan före år 1992 om förutsättningarna för huvud-&lt;br&gt;delägarskap var uppfyllda vid utgången av år 1991.&lt;br&gt;Marknadsnoterad aktie skall tas upp till 80 procent&lt;br&gt;av noterat värde.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;8.3.9 Sammanfattning av förslagen om&lt;br&gt;förändrade avgiftsnivåer&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till nya nivåer på socialavgifter m.fl. avgif-&lt;br&gt;ter sammanfattas i nedanstående tabell.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄLLANDE REGLER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 (PROCENT)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRSLAG TILL NYA&lt;br&gt;AVGIFTER (PROCENT)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Allmänna egenavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;(7,93 fr.o.m. 1999)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga oförändrade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Egenavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga oförändrade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;egenavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän löneavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild premieskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gruppliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsföretag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga skattskyldiga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har under&lt;br&gt;våren 1997 antagit en ny förmögenhetsskattelag. I&lt;br&gt;denna har avseende aktier i huvudsak samma regler&lt;br&gt;som tidigare gällt införts, vilket innebär att aktier&lt;br&gt;som är inregistrerade på Stockholms fondbörs, dvs&lt;br&gt;aktier som är noterade på börsens A-lista, är skatte-&lt;br&gt;pliktiga och skall tas upp till noterat värde. Den skat-&lt;br&gt;tefrihet som vid 1997 års taxering gällde för aktier&lt;br&gt;som inregistrerats på A-listan efter utgången av år&lt;br&gt;1991 har dock begränsats till att gälla endast för s.k.&lt;br&gt;huvuddelägare. Med huvuddelägare avses aktieägare&lt;br&gt;som, ensam eller tillsammans med närstående, vid&lt;br&gt;tidpunkten för inregistreringen innehade aktier direkt&lt;br&gt;eller indirekt motsvarande minst 25 procent av röst-&lt;br&gt;värdet för aktierna i bolaget. För aktier som är note-&lt;br&gt;rade på börsens OTC- respektive O-listor kvarstår&lt;br&gt;den tidigare gällande skattefriheten. Denna åtskillnad&lt;br&gt;i beskattningen av aktier på olika börslistor motive-&lt;br&gt;rades med önskemålet att skapa goda villkor för in-&lt;br&gt;vesteringar i små och medelstora företag jämfört med&lt;br&gt;stora företag, där investeringarna närmast uteslutan-&lt;br&gt;de har karaktär av kapitalplaceringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningen mellan noterade aktier som är&lt;br&gt;skattefria respektive skattepliktiga har föranlett flera&lt;br&gt;bolag att under senare tid flytta från A-listan till an-&lt;br&gt;nan börslista i syfte att aktieägarna skall undgå för-&lt;br&gt;mögenhetsskatt. Andra företag sägs överväga en så-&lt;br&gt;dan förflyttning. Att bolag som har kvalificerat sig&lt;br&gt;för och inregistrerats på börsens A-lista flyttar ned till&lt;br&gt;lägre rankade listor är enligt regeringens mening&lt;br&gt;olämpligt. Ett sådant förfarande får negativa konsek-&lt;br&gt;venser och då särskilt för den svenska aktiemarkna-&lt;br&gt;den och företagens möjligheter att anskaffa riskkapi-&lt;br&gt;tal samt leder även till ett minskat förmögen-&lt;br&gt;hetsskatteunderlag. För att förhindra fortsatta för-&lt;br&gt;flyttningar till förmögenhetsskattefria listor och sam-&lt;br&gt;tidigt upprätthålla den beskattning som riksdagen&lt;br&gt;har beslutat om, föreslår regeringen att aktier som&lt;br&gt;varit A-listade den 29 maj 1997, dvs. den dag riksda-&lt;br&gt;gen beslutade förmögenhetsskattelagen, eller senare,&lt;br&gt;skall förmögenhetsbeskattas även om bolaget har&lt;br&gt;lämnat A-listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av huvuddelägare skiljer på ägarför-&lt;br&gt;hållandena i bolag som har inregistrerats på börsen&lt;br&gt;före respektive från och med år 1992. Denna gräns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dragning bygger på den indelning i skattepliktiga och&lt;br&gt;ej skattepliktiga aktier som har tillämpats fr.o.m.&lt;br&gt;1992 års taxering. Även om gränsdragningen bygger&lt;br&gt;på objektiva förhållanden och har tillämpats sedan&lt;br&gt;relativt lång tid tillbaka är den från andra synvinklar&lt;br&gt;mindre lämplig. Regeringen föreslår därför att regeln&lt;br&gt;ändras så att den kommer att omfatta även aktieäga-&lt;br&gt;re i bolag som har inregistrerats på börsen före år&lt;br&gt;1992. Villkoret för skattefrihet bör i detta fall vara&lt;br&gt;att aktieägaren uppfyllde kraven enligt huvud-&lt;br&gt;delägardefinitionen vid utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade år 1996 att skattepliktiga&lt;br&gt;börsaktier fr.o.m. 1997 års taxering skulle tas upp till&lt;br&gt;noterat värde. Genom denna värderingsregel mot-&lt;br&gt;verkades i viss mån den inkomstskatteförmån som&lt;br&gt;ligger i att en värdestegring på aktier inte beskattas&lt;br&gt;förrän aktien realiseras. En på detta sätt utformad&lt;br&gt;värderingsregel får anses vara materiellt korrekt.&lt;br&gt;Samtidigt kan inte bortses från att den nya värde-&lt;br&gt;ringsregeln leder till ökade spänningar i beskattning-&lt;br&gt;en gentemot sådana tillgångar som inte förmögen-&lt;br&gt;hetsbeskattas. Det finns därför anledning att genom&lt;br&gt;en någon lägre värdering av de skattepliktiga aktier-&lt;br&gt;na minska denna spänning. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;skattepliktiga börsaktier och andra aktieliknande till-&lt;br&gt;gångar skall tas upp till 80 procent av noterat värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka incitament till skatteplanering&lt;br&gt;bör även fordran avseende aktier o.d. vara skatte-&lt;br&gt;pliktig. En utvidgning av fordringsbegreppet görs&lt;br&gt;därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändringar i 3, 12, 17 och&lt;br&gt;18 §§ lagen (1997:323) om statlig förmögenhets-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har under våren 1997 även antagit en&lt;br&gt;ny lag om betalning av skatter och avgifter, skattebe-&lt;br&gt;talningslagen (1997:483). Denna lag träder i kraft&lt;br&gt;den 1 november 1997 och ersätter bl.a. uppbördsla-&lt;br&gt;gen (1953:272). Uppbördslagen tillämpas fortfaran-&lt;br&gt;de i fråga om preliminär skatt för tid före den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1998 samt slutlig, kvarstående och tillkom-&lt;br&gt;mande skatt avseende 1998 års taxering eller tidigare&lt;br&gt;års taxeringar. Med anledning av den nya lagen före-&lt;br&gt;slås nu följdändringar i 4 § lagen (1997:323) om&lt;br&gt;statlig förmögenhetsskatt och 4 och 6 §§ lagen&lt;br&gt;(1997:324) om begränsning av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller skattemyndighetens skyldighet att för-&lt;br&gt;trycka förmögenhetsuppgifter i den förenklade själv-&lt;br&gt;deklarationen som infördes i samband med den nya&lt;br&gt;förmögenhetsskattelagen bör en begränsning göras&lt;br&gt;för att rationalisera förfarandet. Regeringen föreslår&lt;br&gt;att skattemyndigheten endast skall förtrycka uppgif-&lt;br&gt;ter om skattepliktiga tillgångar och avdragsgilla&lt;br&gt;skulder om myndigheten av befintliga uppgifter kan&lt;br&gt;anta att beskattningsbar förmögenhet uppkommer.&lt;br&gt;När det gäller kontrolluppgifts-skyldigheten för&lt;br&gt;upplupen avkastning på fordringar, har Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen och Svenska Fondhandlarefören-&lt;br&gt;ingen i en skrivelse anfört att det visat sig praktiskt&lt;br&gt;ogörligt att lämna sådan uppgift redan vid 1998 års&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxering. Regeringen föreslår därför att uppgift om&lt;br&gt;upplupen avkastning inte skall behöva lämnas vid&lt;br&gt;1998 års taxering. Förslagen medför ändringar i 2&lt;br&gt;kap. 11 § lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontroll-uppgifter och i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1997:329) om ändring av nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.5 Reseavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det avdragsgilla beloppet för kostnader för resor&lt;br&gt;mellan bostad och arbetsplats med egen bil respekti-&lt;br&gt;ve för resor i tjänsten med egen bil höjs från 13 kro-&lt;br&gt;nor per mil till 15 kronor per mil. Gränsen för av-&lt;br&gt;dragsgilla kostnader för resor mellan bostaden och&lt;br&gt;arbetsplatsen höjs från 6 000 kronor till 7 000 kro-&lt;br&gt;nor. De nya reglerna föreslås tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Avdrag för kostnader&lt;br&gt;för resor mellan bostaden och arbetsplatsen med&lt;br&gt;egen bil medges för närvarande med 13 kronor per&lt;br&gt;mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäl-&lt;br&gt;ler vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i&lt;br&gt;tjänsten eller i näringsverksamhet. Beloppet skall i&lt;br&gt;dessa fall täcka de rörliga kostnader i form av bl.a.&lt;br&gt;slitage, bensin och reparationer som den skattskyldi-&lt;br&gt;ge förorsakas när han eller hon använder bilen för&lt;br&gt;resorna. Såvitt gäller kostnaden för slitage beaktas&lt;br&gt;endast det rena slitaget, dvs. värdeminskning som&lt;br&gt;beror på bilens åldrande beaktas inte. De kostnader&lt;br&gt;som avdraget skall täcka är således de som är direkt&lt;br&gt;beroende av körd vägsträcka (milbundna kostnader).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det schablonmässigt beräknade beloppet för rese-&lt;br&gt;kostnader med egen bil har införts i syfte att förenkla&lt;br&gt;reglerna. När det avdragsgilla beloppet skall be-&lt;br&gt;stämmas är det emellertid önskvärt att det läggs på&lt;br&gt;en sådan nivå att det inte behöver ändras alltför ofta&lt;br&gt;och att beloppet för flertalet skattskyldiga täcker de&lt;br&gt;faktiska rörliga kostnaderna för bilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande schablon har gällt sedan inkomståret&lt;br&gt;1993. Det finns därför anledning att pröva huruvida&lt;br&gt;den nu gällande nivån står i ett rimligt förhållande till&lt;br&gt;de faktiska rörliga kostnaderna. Bl.a. mot bakgrund&lt;br&gt;av att bensinpriserna för närvarande ligger nära nog&lt;br&gt;en krona över den genomsnittliga nivån för år 1996&lt;br&gt;har regeringen funnit att så inte är fallet utan att det&lt;br&gt;finns anledning att justera upp nivån. Med hänsyn&lt;br&gt;till önskemålet att den nya nivån skall kunna bestå&lt;br&gt;ett antal år bör en uppjustering ske med två kronor&lt;br&gt;per mil, vilket innebär att avdrag skall medges med&lt;br&gt;15 kronor per mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnader för resor mellan bostaden&lt;br&gt;och arbetsplatsen får oavsett färdsätt göras endast till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den del kostnaderna överstiger 6 000 kronor. I sam-&lt;br&gt;band med att avdraget för kostnader för bilresor till&lt;br&gt;och från arbetet samt i tjänsten föreslås höjas är det&lt;br&gt;med hänsyn till de offentliga finanserna och för att ge&lt;br&gt;åtgärden en tillfredsställande profil motiverat att höja&lt;br&gt;det icke avdragsgilla beloppet från 6 000 kronor till&lt;br&gt;7 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förhöjd beloppsgräns för avdragsgilla kostna-&lt;br&gt;der för resor mellan bostaden och arbetsplatsen -&lt;br&gt;från 6 000 kronor till 7 000 kronor - innebär att&lt;br&gt;höjningen av kostnadsavdraget för bilresor ger en&lt;br&gt;skattelättnad för dem som har en årliga körsträcka&lt;br&gt;till och från arbetet som överstiger 500 mil (eller 2,3&lt;br&gt;mil per dag vid 220 arbetsdagar per år). Det innebär&lt;br&gt;att åtgärden särskilt inriktas mot dem med förhål-&lt;br&gt;landevis långa avstånd mellan bostaden och arbets-&lt;br&gt;platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 janua-&lt;br&gt;ri 1998 och tillämpas första gången vid 1999 års tax-&lt;br&gt;ering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.6 Energiskattefrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8.6.1 Produktionsskatten på el&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ta ställning till frågan om pro-&lt;br&gt;duktionsskatt på el när översynen av energibeskatt-&lt;br&gt;ningen inom Regeringskansliet har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den genomgripande översyn av energibeskattningen&lt;br&gt;som skall ske inom Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om produktionsskatten på el bör med hän-&lt;br&gt;syn härtill ingå som en del i arbetet med den nämnda&lt;br&gt;översynen av energibeskattningen. Regeringen före-&lt;br&gt;slår således nu inga förändringar i rådande lagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6.2 Elpannor i fjärrvärmesystemet&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av ett system med förhöjd energiskatt&lt;br&gt;för elektrisk kraft som förbrukas i elektriska pannor&lt;br&gt;som ingår i en elpanneanläggning bör utredas ytterli-&lt;br&gt;gare. Avsikten är att presentera ett förslag under vå-&lt;br&gt;ren 1998 med ikraftträdande den 1 juli samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I regeringens pro-&lt;br&gt;position 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning&lt;br&gt;behandlades vissa energiskattefrågor, bl.a. produk-&lt;br&gt;tionsskatten på kärnkraft. Regeringen meddelade att&lt;br&gt;den avsåg att senast i budgetpropositionen för år&lt;br&gt;1998 återkomma till frågan om nivån och utform-&lt;br&gt;ningen av produktionsskatten på el. I 1997 års eko-&lt;br&gt;nomiska vårproposition (prop. 1996/97:150) uppre-&lt;br&gt;pade regeringen att den avsåg att återkomma till&lt;br&gt;frågan om nivån och utformningen av produktions-&lt;br&gt;skatten på el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om en uthållig energiförsörjning&lt;br&gt;uttalade regeringen att den, om den bedömer att&lt;br&gt;produktionsskatten bör behållas, skall överväga om&lt;br&gt;det är möjligt och ändamålsenligt att ersätta den nu-&lt;br&gt;varande skatten på kärnkraftsproducerad el med en&lt;br&gt;fast skatt som är oberoende av produktionsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En promemoria har i juni 1997 tagits fram inom&lt;br&gt;Finansdepartementet med ett förslag till en skatt på&lt;br&gt;kärnkraft som baserar sig på reaktorernas högsta till-&lt;br&gt;låtna effekt. I promemorian framhölls att förslaget&lt;br&gt;inte innebar något ställningstagande i frågan om&lt;br&gt;produktionsskatten bör behållas eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Flertalet re-&lt;br&gt;missinstanser har därvid avstyrkt att en ändring av&lt;br&gt;kärnkraftsbeskattningen görs nu mot bakgrund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens bedömning: Regeringen&lt;br&gt;föreslog i proposition 1996/97:84 En uthållig energi-&lt;br&gt;försörjning åtgärder för att under de närmaste åren&lt;br&gt;ersätta bortfallet av elproduktion från Barsebäcks-&lt;br&gt;verket med minskad elanvändning och ny el- och&lt;br&gt;värmeproduktion från förnybara energikällor. För&lt;br&gt;dessa åtgärder föreslogs att 3,1 miljarder kronor&lt;br&gt;skulle anvisas under en femårsperiod. Riksdagen&lt;br&gt;beslöt i enlighet med regeringens förslag (bet.&lt;br&gt;1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i ovannämnda proposition&lt;br&gt;också att åtgärder skall vidtas för att minska använd-&lt;br&gt;ningen av el i fjärrvärmesystemet. I propositionen&lt;br&gt;pekade regeringen på att ca 3 TWh el per år under de&lt;br&gt;senaste tre åren har använts i fjärrvärme-nätens el-&lt;br&gt;pannor. I slutet av 1980-talet och början av 1990-&lt;br&gt;talet var utnyttjandet högre, 5-6 TWh per år. En&lt;br&gt;minskad användning av elpannorna kan således bi-&lt;br&gt;dra till en minskad elanvändning under ett normalår.&lt;br&gt;Regeringen aviserade att den avsåg att återkomma&lt;br&gt;till riksdagen i budgetpropositionen för år 1998 med&lt;br&gt;förslag till åtgärder för att påskynda en minskning av&lt;br&gt;elanvändningen i fjärrvärmesystemen. En utgångs-&lt;br&gt;punkt skall vara att elanvändningen skall minskas&lt;br&gt;främst när så är ekonomiskt och miljömässigt moti-&lt;br&gt;verat utifrån driftsförhållandena i det samlade el- och&lt;br&gt;värmeförsörjningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1997 års ekonomiska vårproposition (prop.&lt;br&gt;1996/97:150) angav regeringen att det i väntan på att&lt;br&gt;elmarknaden skall fungera fullt ut är lämpligt att ta&lt;br&gt;ytterligare ett steg i omvandlingen från produktions-&lt;br&gt;skatten på elektrisk kraft till den nuvarande konsum-&lt;br&gt;tionsskatten på el. Regeringen föreslog en sänkning&lt;br&gt;med 1,21 procentenheter av fastighetsskatten på&lt;br&gt;markvärdet av vattenkraftverk. Den nya skattesatsen&lt;br&gt;föreslogs bli 2,21 procent från den 1 januari 1998.&lt;br&gt;Samtidigt upprepade regeringen att den avsåg att&lt;br&gt;återkomma till frågan om nivån på och utformning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en av produktionsskatten på el. Riksdagen beslöt i&lt;br&gt;enlighet med regeringens förslag (bet. 1996/97:&lt;br&gt;FiU20, rskr. 1996/97:284, SFS 1997:442).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tas inte ut någon energiskatt på el som för-&lt;br&gt;brukas i industriell verksamhet i tillverkningsproces-&lt;br&gt;sen eller vid yrkesmässig växthusodling. Enligt riks-&lt;br&gt;dagens beslut skall energiskatt från den 1 januari&lt;br&gt;1998 tas ut med 9,6 öre per kWh i vissa norrlands-&lt;br&gt;kommuner, 12,9 öre för el som förbrukas inom el-,&lt;br&gt;gas-, vatten- och värmeförsörjningen och 15,2 öre i&lt;br&gt;övriga fall. Det innebär alltså att energiskatten på el&lt;br&gt;som förbrukas i elpannor i fjärrvärmesystemet kom-&lt;br&gt;mer att uppgå till 12,9 öre per kWh, utom i vissa&lt;br&gt;norrlandskommuner där den lägre skattesatsen 9,6&lt;br&gt;öre istället skall tas ut. Skatten på olja, som är ett al-&lt;br&gt;ternativt bränsle i värmeproduktionen, kommer att&lt;br&gt;uppgå till belopp motsvarande 18 öre per kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S.k. avkopplingsbara elpannor har länge använts&lt;br&gt;inom industrin och fjärrvärmeverken för att utnyttja&lt;br&gt;el under tider då elpriset är lågt. Under 1970-talet&lt;br&gt;och 1980-talets första hälft ökade användningen av&lt;br&gt;elpannor beroende på det höga oljepriset. Under åren&lt;br&gt;1984-1991 var elen till elpannor skattebefriad under&lt;br&gt;förutsättning att pannorna inte utnyttjades när fossilt&lt;br&gt;bränsle användes i det svenska elproduktionssyste-&lt;br&gt;met. I fjärrvärmesystemen används normalt elpannor&lt;br&gt;jämsides med bränsleeldade pannor. Elpannorna är&lt;br&gt;därför avkopplingsbara i den meningen att de kan&lt;br&gt;stängas av samtidigt som värmebehovet tillgodoses&lt;br&gt;med hjälp av bränslepannor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter år 1991 har användningen av el i fjärrvärme-&lt;br&gt;systemet varierat från år till år och uppgick enligt&lt;br&gt;NUTEK:s statistik under åren 1992 - 1995 till 5,8&lt;br&gt;TWh, 5,3 TWh, 2,6 TWh och 3,2 TWh. År 1996&lt;br&gt;användes enligt preliminära uppgifter från Fjärrvär-&lt;br&gt;meföreningen 1,7 TWh el i fjärrvärmeverkens elpan-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan skattebefrielsen för el till s.k. avkopplings-&lt;br&gt;bara elpannor upphörde år 1991 har motivet för att&lt;br&gt;göra dem ”avkopplingsbara” minskat väsentligt.&lt;br&gt;Andra typer av leveranskontrakt, som inte innefattar&lt;br&gt;någon förbindelse från kundens sida att vara av-&lt;br&gt;kopplingsbar, tillämpas också numera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt Energi-&lt;br&gt;kommissionens prognoser (SOU 1995:139) är ett&lt;br&gt;minskat utnyttjande av el i fjärrvärmenäten den an-&lt;br&gt;passningsåtgärd som först tillgrips på elmarknaden&lt;br&gt;för att möta tendenser till elprisstegring. Det är en&lt;br&gt;anpassning som kan ske snabbt och utan nyinveste-&lt;br&gt;ringar. Den kan väntas ske före andra åtgärder som&lt;br&gt;t.ex. ett ökat utnyttjande av oljekondensanläggning-&lt;br&gt;arna. I kommissionens scenarier förutsattes att an-&lt;br&gt;vändningen av el i elpannorna skulle minska som en&lt;br&gt;följd av ökade elpriser. Den minskade elproduk-&lt;br&gt;tionen skulle således balanseras i dessa kalkyler med&lt;br&gt;en minskad elanvändning som en följd av stigande&lt;br&gt;generella elpriser. En minskad användning av el i&lt;br&gt;fjärrvärmesystemen, som är resultatet av en riktad&lt;br&gt;skattehöjning, kan beräknas att få en liknande effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniskt kan detta ske genom en höjning av ener-&lt;br&gt;giskatten på el som förbrukas i elpannor. Elanvänd-&lt;br&gt;ningen bör minskas främst när så är ekonomiskt och&lt;br&gt;miljömässigt motiverat utifrån driftsförhållandena i&lt;br&gt;det samlade el- och värmeförsörjningssystemet. Un-&lt;br&gt;der sommarmånaderna, då det normalt finns god&lt;br&gt;tillgång på vattenkraft, fyller elpannorna en viktig&lt;br&gt;reglerande funktion. En förhöjd skattesats bör därför&lt;br&gt;inte gälla under den perioden. Därmed kan vatten-&lt;br&gt;kraften fortsätta att användas effektivt under s.k. vå-&lt;br&gt;tår, då vattentillrinningen under vårfloden inte kan&lt;br&gt;tas till vara i vattenmagasinen. Höjningen bör därför&lt;br&gt;inskränkas till att gälla endast under perioden no-&lt;br&gt;vember - april. Av administrativa skäl bör endast&lt;br&gt;pannor med en installerad effekt överstigande 1 MW&lt;br&gt;omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa definitionsfrågor bör ytterligare utredas in-&lt;br&gt;nan regeringen kan lämna sitt förslag. Förslaget bör&lt;br&gt;även remissbehandlas. Regeringen avser att under&lt;br&gt;våren 1998 presentera ett förslag till beskattning av&lt;br&gt;el som används i fjärrvärmesystemens elpannor med&lt;br&gt;ikraftträdande den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6.3 Principer för beviljande av&lt;br&gt;pilotprojektsdispenser avseende&lt;br&gt;etanol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande EG-rätt skall alla fordonsbränslen&lt;br&gt;beskattas lika. Detta framgår av rådets direktiv&lt;br&gt;92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonise-&lt;br&gt;ring av strukturerna för punktskatter på mineraloljor&lt;br&gt;(EGT nr L316, 31.10.1992 s. 12, Celex 392L0081),&lt;br&gt;det s.k. mineraloljedirektivet. Regeringen får dock&lt;br&gt;enligt 2 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi i särskilda fall medge nedsättning av eller be-&lt;br&gt;frielse från energiskatt och koldioxidskatt på bräns-&lt;br&gt;len som används inom ramen för pilotprojekt som&lt;br&gt;syftar till att utveckla mer miljövänliga bränslen, s.k.&lt;br&gt;pilotprojektsdispenser. Bestämmelsen grundar sig på&lt;br&gt;artikel 8.2 d i mineraloljedirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För etanolens del har regeringens hittillsvarande&lt;br&gt;praxis inneburit att etanol för ren etanoldrift helt har&lt;br&gt;befriats från energi- och koldioxidskatt. Etanol i&lt;br&gt;bränsleblandningar har befriats från koldioxidskatt&lt;br&gt;men erhållit en reducerad energiskattesats. För år&lt;br&gt;1997 uppgår den reducerade skattesatsen till 90 öre&lt;br&gt;per liter. Regeringens praxis har grundat sig på de&lt;br&gt;uttalanden som gjordes vid införandet av lagen om&lt;br&gt;skatt på energi. Där sades att pilotprojektsbestäm-&lt;br&gt;melsen skulle tillämpas så att någon faktisk föränd-&lt;br&gt;ring av beskattningen av motoralkoholer och vegeta-&lt;br&gt;biliska bränslen inte skulle ske jämfört med vad som&lt;br&gt;gällde innan vårt EU-medlemskap (prop. 1994/95:54&lt;br&gt;s. 58, bet. 1994/95:SkU4s. 46).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har lagt fram ett förslag till ett nytt&lt;br&gt;energibeskattningsdirektiv, som bl.a. innebär att&lt;br&gt;medlemsländerna fritt och efter egen bedömning kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besluta om skattelättnader för biobränslen,&lt;br&gt;KOM(97)30 slutlig. Sverige stöder i stort förslaget&lt;br&gt;och verkar för ett snart antagande. Det är dock&lt;br&gt;oklart när enighet kan nås om utformningen av ett&lt;br&gt;nytt direktiv. Innan ett nytt direktiv antagits måste&lt;br&gt;därför skattelättnader för etanol som fordonsbränsle&lt;br&gt;åstadkommas genom ovan nämnda dispensförfaran-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att senare återkomma till riksda-&lt;br&gt;gen med anledning av skatteförslagen i betänkandena&lt;br&gt;från Skatteväxlingskommittén och Alternativbräns-&lt;br&gt;leutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock att det finns anledning att i&lt;br&gt;ett kortare tidsperspektiv vidta särskilda åtgärder för&lt;br&gt;att främja en bredare introduktion av biobränslen&lt;br&gt;som fordonsbränsle och bedömer att det under en&lt;br&gt;betydande tid kommer att behövas skattelättnader i&lt;br&gt;syfte att tillförsäkra biobränslen en tillräcklig kost-&lt;br&gt;nadsfördel i förhållande till fossila bränslen. Det är&lt;br&gt;dock svårt att uppnå en tillräcklig kraft i introduk-&lt;br&gt;tionen av etanol så länge tillgången är beroende av&lt;br&gt;tillfällig import. För en mer stabil och långsiktig för-&lt;br&gt;sörjning med etanol krävs att den svenska markna-&lt;br&gt;den är tillräckligt omfattande för att kunna ge ut-&lt;br&gt;rymme för en inhemsk tillverkning. Härvid är dock&lt;br&gt;att märka att internationella regler om ickediskrimi-&lt;br&gt;nering respektive gemenskapsrättens villkor för stats-&lt;br&gt;stöd måste iakttas. Det innebär bl.a. att det inte är&lt;br&gt;möjligt att skattemässigt göra åtskillnad mellan in-&lt;br&gt;hemska och importerade bränslen. En svensk etanol-&lt;br&gt;produktion måste således kunna konkurrera med&lt;br&gt;utländska producenter av egen kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på ett nytt och mer tillfredsställande&lt;br&gt;EG-direktiv avser regeringen att vid prövningar av&lt;br&gt;ansökningar om skattelättnader för biobränslen utgå&lt;br&gt;från följande riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispenser kommer att under åren 1997-1999&lt;br&gt;normalt att beviljas för perioden fram till utgången&lt;br&gt;av år 2003. Därefter kommer dispenser att beviljas&lt;br&gt;för det innevarande och de två därpå följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispenser som löper ut kommer normalt att för-&lt;br&gt;längas på tre år i taget på oförändrade villkor, såvida&lt;br&gt;inte förutsättningarna förändrats på ett väsentligt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid dessa återkommande kontrollstationer skall&lt;br&gt;hänsyn tas dels till nya fakta om bränslenas miljö-&lt;br&gt;och hälsoegenskaper, dels till hur kostnadsrelationen&lt;br&gt;mellan biobränslen och fossila bränslen utvecklats,&lt;br&gt;samt vidare till om gemenskapsrätten ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer, liksom i dag, att generellt&lt;br&gt;medge befrielse från koldioxidskatt för alla bio-&lt;br&gt;bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kommer, i likhet med vad som hittills gällt,&lt;br&gt;bioetanol för ren etanoldrift att vara befriat från&lt;br&gt;energiskatt. Regeringen kommer även att medge hel&lt;br&gt;befrielse från energiskatt för bioetanol som används&lt;br&gt;för inblandning i bensin och dieselolja och för eta-&lt;br&gt;noldelen i etyl-tertiär-butyl-eter (ETBE).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande finansieringsprinciper skall re-&lt;br&gt;geländringar finansieras genom andra regeländringar.&lt;br&gt;I den utsträckning som de framtida dispenserna sva-&lt;br&gt;rar mot tidigare beviljade dispenser krävs ingen till-&lt;br&gt;kommande finansiering. Däremot krävs en finansie-&lt;br&gt;ring av dels befrielsen från energi- och koldioxidskatt&lt;br&gt;för etanoldelen i ETBE, dels befrielsen från energis-&lt;br&gt;katt för etanol som används för inblandning i bensin&lt;br&gt;och dieselolja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning kommer en ändring&lt;br&gt;av praxis för de närmaste två åren att innebära helt&lt;br&gt;försumbara intäktsbortfall. Därefter, när bl.a. en&lt;br&gt;större inhemsk produktion av etanol kan antas ha&lt;br&gt;kommit igång, kan dock skattebortfallet vara mer&lt;br&gt;betydande, upp emot 150 miljoner kr per år. Detta&lt;br&gt;skattebortfall bör lämpligen finansieras genom höjda&lt;br&gt;bränsleskatter. På längre sikt kan framför allt den&lt;br&gt;skattemässiga behandlingen av ETBE medföra skat-&lt;br&gt;tebortfall i storleksordningen 1 miljard kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.7 Förlängd tid för s.k. ROT-avdrag&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om skattereduktion enligt lagen (1996:725)&lt;br&gt;om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete&lt;br&gt;på bostadshus förlängs ett år. Det betyder att bygg-&lt;br&gt;nadsarbeten som utförts under tiden den 1 januari -&lt;br&gt;31 december 1998 kan ge rätt till skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skattereduktion för&lt;br&gt;vissa utgifter för reparationer m.m. på bostadshus&lt;br&gt;kan medges för sådana arbeten som utförts till och&lt;br&gt;med utgången av 1997. Reduktionen innebär bl.a.&lt;br&gt;att egnahemsägare kan erhålla en skattereduktion&lt;br&gt;om 30 procent på arbetskostnader upp till 35 000&lt;br&gt;kronor. Reduktionen erhålls efter särskild ansökan&lt;br&gt;vid 1997 och 1998 års taxeringar och den samman-&lt;br&gt;tagna maximala skattereduktionen kan uppgå till&lt;br&gt;10 500 kronor för hela perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen aviserades i prop. 1995/96:198&lt;br&gt;Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgifts-&lt;br&gt;området i anslutning till presentationen av 1996 års&lt;br&gt;ekonomiska vårproposition och reglerna trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 juli 1996 (prop. 1995/96:229, bet.&lt;br&gt;1995/96:SkU32, rskr. 1995/96:306, SFS 1996:725).&lt;br&gt;Bakgrunden var att det vid tidpunkten för den eko-&lt;br&gt;nomiska vårpropositionen kunde förutses en av-&lt;br&gt;mattning av den totala byggnadsverksamheten. Detta&lt;br&gt;gällde särskilt för bostadsbyggandet såväl för ny-&lt;br&gt;byggnader som ombyggnader. Som ett led i an-&lt;br&gt;strängningarna att bekämpa arbetslösheten bedöm-&lt;br&gt;des det då angeläget att ge en temporär stimulans åt&lt;br&gt;denna sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de bedömningar som nu kan göras kommer&lt;br&gt;aktiviteten i byggsektorn att vara fortsatt låg under&lt;br&gt;en tid framåt. Dock kan förutses en uppgång under&lt;br&gt;slutet av 1998. Mot denna bakgrund finns anledning&lt;br&gt;att förlänga perioden för skattereduktion med ett år&lt;br&gt;till utgången av 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär inga ändringar när det gäller&lt;br&gt;underlaget för beräkning av reduktionen. Inte heller&lt;br&gt;när det gäller det maximala reduktionsbeloppet före-&lt;br&gt;slås några förändringar, vilket innebär att de som re-&lt;br&gt;dan erhållit maximal reduktion inte kan erhålla nå-&lt;br&gt;gon ytterligare lättnad. Däremot kan de som tidigare&lt;br&gt;inte medgetts eller medgetts mindre reduktion än den&lt;br&gt;maximala få en skattelättnad även för reparationer&lt;br&gt;utförda under 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.8 Finansiella effekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt redovisas budgeteffekterna av de olika&lt;br&gt;förslagen på skatte- och avgiftsområdet i denna pro-&lt;br&gt;position. De effekter som anges i tabell 8.1 är av flera&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bruttoeffekt som anges utgör den primära&lt;br&gt;budgeteffekten för den skatt som förändras genom&lt;br&gt;den föreslagna åtgärden. Bruttoeffekten anger med&lt;br&gt;något undantag denna primära effekt räknat på helår&lt;br&gt;med antagande att den underliggande skattebasen ej&lt;br&gt;påverkas. Bruttoeffekten avser den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kalenderårseffekter för staten och för den of-&lt;br&gt;fentliga sektorn som anges i tabellen kan av olika&lt;br&gt;skäl avvika från bruttoeffekterna. För det första är&lt;br&gt;kalendersårseffekterna beräknade kassamässigt, dvs.&lt;br&gt;hänsyn har tagits till olika slag av uppbördsförskjut-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra uppkommer en avvikelse i förhål-&lt;br&gt;lande till bruttoeffekten då i flera fall skatte- och av-&lt;br&gt;giftsförändringar får indirekta effekter på baserna för&lt;br&gt;andra skatter eller på offentliga utgifter. Den senare&lt;br&gt;typen av avvikelser kan bero på att en höjd skatt,&lt;br&gt;normalt med viss tidsfördröjning, övervältras från&lt;br&gt;den formellt skattskyldige, skattesubjektet, och där-&lt;br&gt;med påverkar andra skattebaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kalenderårsredovisning kan föreligga avvi-&lt;br&gt;kelser mellan effekterna för staten och effekterna för&lt;br&gt;den konsoliderade offentliga sektorn. Dessa beror av&lt;br&gt;att vissa socialavgifter redovisas på socialförsäkrings-&lt;br&gt;sektorn men också på att kommunala skattebaser&lt;br&gt;kan påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen redovisas i tabellen den varaktiga netto-&lt;br&gt;budgeteffekten för offentlig sektor. För skatter som&lt;br&gt;påverkar andra skattebaser och/eller offentliga utgif-&lt;br&gt;ter kommer denna effekt att avvika från bruttoeffek-&lt;br&gt;ten. Nettoeffekten mäter budgeteffekten när sådana&lt;br&gt;slag av anpassningar slagit igenom fullt ut. En annan&lt;br&gt;avvikelse i relation till bruttoeffekten - och till kalen-&lt;br&gt;dersårseffekterna - uppkommer vid temporära åt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gärder. För sådana överstiger brutto- och kalender-&lt;br&gt;årseffekterna den varaktiga nettobudgeteffekten. Vid&lt;br&gt;exempelvis en temporär skattelättnad utgörs den&lt;br&gt;varaktiga kostnaden för det offentliga av räntan på&lt;br&gt;summan av de nuvärdesberäknade kalenderårseffek-&lt;br&gt;terna. Som ränta används den s.k. statslåneräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av olika förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till förändrad struktur på socialavgifterna&lt;br&gt;innebär i princip en budgetneutral omläggning, inne-&lt;br&gt;bärande ett skifte mellan olika slag av allmänna ege-&lt;br&gt;navgifter och ett flertal förändringar av socialavgif-&lt;br&gt;terna och allmän löneavgift. Det samlade uttaget av&lt;br&gt;dels allmänna egenavgifter, dels socialavgifter och&lt;br&gt;allmän löneavgift, är dock oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av den förändrade avgifts-&lt;br&gt;strukturen lämnas emellertid också förslag till för-&lt;br&gt;ändringar i bl.a. den särskilda löneskatten. Det är ef-&lt;br&gt;fekterna av detta som redovisas i tabellen. Den&lt;br&gt;varaktiga nettobudgeteffekten beräknas till 0,20&lt;br&gt;miljarder kronor. Avvikelserna mellan de olika sla-&lt;br&gt;gen av effekter beror i huvudsak på att den särskilda&lt;br&gt;löneskatten med tidsfördröjning antas övervältras på&lt;br&gt;löneutrymmet vilket påverkar underlaget för in-&lt;br&gt;komstskatter och socialavgifter. Under denna an-&lt;br&gt;passning uppkommer också vissa effekter på bolags-&lt;br&gt;skatteintäkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att sjuklöneperioden för arbetsgi-&lt;br&gt;varna begränsas från 28 till 14 dagar höjs arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifterna med 0,11 procentenheter från den 1&lt;br&gt;januari 1998 och med ytterligare 0,03 procentenhe-&lt;br&gt;ter från den 1 januari 1999. Den varaktiga budget-&lt;br&gt;förstärkningen uppgår till 0,5 miljarder kronor. Av-&lt;br&gt;vikelsen mellan å ena sidan den varaktiga&lt;br&gt;nettoeffekten, å andra sidan bruttoeffekten och de&lt;br&gt;olika kalenderårseffekterna, beror på att avgiftshöj-&lt;br&gt;ningen med viss tidsfördröjning antas påverka lö-&lt;br&gt;neutrymmet. En liknande mekanism, men i motsatt&lt;br&gt;riktning, förutsätts gälla den lönekostnadsminskning&lt;br&gt;som följer av den förkortade sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjningen av reseavdraget från 13 kronor per mil&lt;br&gt;till 15 kronor per mil beräknas ge en varaktig bud-&lt;br&gt;getförsvagning på 0,5 miljarder kronor. På grund av&lt;br&gt;uppbördsförskjutningar uppkommer den fulla effek-&lt;br&gt;ten först 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjningen av avdragsbegränsningen från 6000&lt;br&gt;kronor till 7000 kronor beräknas ge en varaktig&lt;br&gt;budgetförstärkning på 0,33 miljarder kronor. Effek-&lt;br&gt;ten uppkommer under år 1998, då förslaget förut-&lt;br&gt;sätts påverka jämkningen av skatten för detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika justeringarna i förmögenhetsskatten be-&lt;br&gt;räknas sammantagna ge en varaktig budgetförstärk-&lt;br&gt;ning på 0,17 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att utvidga skatteplikten för de akti-&lt;br&gt;er som den 29 maj 1997 eller senare var registrerade&lt;br&gt;på A-listan beräknas ge en budgetförstärkning på ca&lt;br&gt;en miljard kronor. Denna beräkning har gjorts i för-&lt;br&gt;hållande till utfallet i frånvaro av regeländringar. Ur-&lt;br&gt;holkningen av skattebasen på grund av omnoteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av bolag från A-listan till O/OTC-listorna har för år&lt;br&gt;1998 (avseende förmögenhetsskatteintäktema för år&lt;br&gt;1997) beräknas innebära en budgetförsvagning på en&lt;br&gt;miljard kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgningen av det s.k. huvuddelägarbegreppet&lt;br&gt;till att avse dem som var huvuddelägare vid utgången&lt;br&gt;av år 1991 beräknas ge en budgetförsvagning på&lt;br&gt;0,40 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reduktionen av den skattepliktiga andelen för A-&lt;br&gt;aktier från 100 till 80 procent av marknadsvärdet&lt;br&gt;beräknas ge en budgetförsvagning på 0,42 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängningen av skattereduktionen för bygg-&lt;br&gt;nadsarbete, det s.k. ROT-avdraget, till att avse arbe-&lt;br&gt;ten även under 1998 beräknas ge en bruttobudget-&lt;br&gt;försvagning på 1,5 miljarder kronor. Kassamässigt&lt;br&gt;uppkommer huvuddelen av denna effekt i huvudsak&lt;br&gt;1999 genom att skattereduktionen påverkar skatte-&lt;br&gt;betalningarna detta år. Resterande effekt uppkom-&lt;br&gt;mer 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att åtgärden är temporär blir den varakti-&lt;br&gt;ga nettobudgeteffekten betydligt mindre än bruttoef-&lt;br&gt;fekten och beräknas uppgå till -0,08 miljarder kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 8.1 BUDGETEFFEKTER AV ÅTGÄRDER PÅ SKATTE- OCH AVGIFTSOMRÅDET I BP 98.&lt;br&gt;BRUTTOEFFEKTER OCH VARAKTIGA NETTOEFFEKTER FÖR OFFENTLIG SEKTOR SAMT KASSAMÄSSIGA&lt;br&gt;EFFEKTER FÖR STAT OCH OFFENTLIG SEKTOR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRUTTO- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;VARAKTIG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EFFEKT STATEN &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OFFENTLIG SEKTOR&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;NETTOEFFEKT&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjd särskild löneskatt m.m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjda arbetsgivaravgifter m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjt reseavdrag från 13 till 15 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjd avdragsgräns till 7 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justeringar i förmögenhetsskatten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav utvidgad skatteplikt A-aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav utvidgat huvuddelägarbegrepp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav sänkt värdering från 100 till 80 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förlängt ROT-avdrag till 981231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specifikation av&lt;br&gt;statsbudgetens utgifter&lt;br&gt;och inkomster&lt;br&gt;budgetåret 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yy&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Specifikation av statsbudgetens utgifter och&lt;br&gt;inkomster budgetåret 1998&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specifikation av statsbudgetens utgifter budgetåret 1998......5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specifikation av statsbudgetens inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåret 1998..................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Specifikation av statsbudgetens utgifter&lt;br&gt;budgetåret 1998&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rikets styrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 976 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statschefen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungliga hov- och slottstaten, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen och dess ombudsmän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;955 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 222 155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliet m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 870 944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk författningssamling, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna val, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till politiska partier, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centrala myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 057&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sametinget, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mediefrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;679 124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 659&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Presstöd, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;531 579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till radio och kassettidningar, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 022&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio och TV, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomi och finansförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 062 814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centrala myndigheter och nämnder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 856 441&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;327 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folk- och bostadsräkning, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgarantinämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;769 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens Lokalförsörjningsverk: Avvecklingskostnader, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckning av merkostnader för lokaler, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för offentlig upphandling, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska rådet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa nämnder m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbete, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontrollfunktionen i staten, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tidsbegränsande åtaganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att stärka det finansiella systemet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltning och uppbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 662 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltningen och Tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 662 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;356 304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheterna, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 269 581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tullverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 036 369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 034 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polisväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 473 693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polisorganisationen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 956 709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetspolisen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;516 984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åklagarväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;814 705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åklagarorganisationen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;634 605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekobrottsmyndigheten, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domstolsväsendet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 979 279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domstolsväsendet m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 979 279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 376 390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 376 390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronofogemyndigheterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 283 651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheterna, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 283 651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-23.png" style="width:8pt;height:10pt;"/&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig verksamhet inom rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 106 452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brottsförebyggande rådet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 864&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinalverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165 709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gentekniknämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brottsoffermyndigheten, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för skador på grund av brott, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;758 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diverse kostnader för rättsväsendet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa internationella sammanslutningar, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till brottsförebyggande arbete, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltning och internationell samverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 811 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltningen m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 763 483&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltningen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 757 629&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordiskt samarbete, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella organisationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;906 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa internationella organisationer, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;464 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordiska ministerrådet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;274 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fredsfrämjande verksamhet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143 409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Information om Sverige i utlandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 583&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska Institutet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 748&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig information om Sverige i utlandet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI),&lt;br&gt;obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikespolitiska Institutet, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga utrikespolitiska frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen för strategiska produkter, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europainformation m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 243 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Militärt försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37153 519&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 707 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384 419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för kroppsskador, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa funktioner inom det civila försvaret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 638 514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Civil ledning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;473 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Försörjning med industrivaror, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 232 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Psykologiskt försvar, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Ordning och säkerhet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 563&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Telekommunikationer m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Postbefordran, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Transporter, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Energiförsörjning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230 687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen och nämnder m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;483 725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426 827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nämnder m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor&lt;br&gt;m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stödverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;968 107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets pliktverk, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarshögskolan, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets radioanstalt, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;428 667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forksningsanstalt, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137 343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 434 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt utvecklingssamarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 623 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biståndsverksamhet, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 214 267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biståndsförvaltning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409 333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samarbete med Central- och Osteruropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samarbete med Central- och Östeuropa, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;789 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportgarantier,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandrare och flyktingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 863 934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Migrationspolitik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 748 234&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452 402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mottagande av asylsökande, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;773 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313 289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentligt biträde i utlänningsärenden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandrares integration&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 115 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Integrationsmyndigheten, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 376&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser i utsatta bostadsområden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Integrationsåtgärder, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunersättningar vid flyktingmottagande, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 713 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemutrustningslån, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 549&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälsovård, sjukvård och social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 499 516&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 387184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 550 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till läkemedelsförmånen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 491 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till hälso- och sjukvård, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;939 424&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insatser mot aids, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 622&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till Spri, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till WHO, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 697&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar,&lt;br&gt;obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsinstitutet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för psykosocial miljömedicin, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omsorg om äldre och personer med funktionshinder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 960 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa statsbidrag inom äldre- och handikappområdet, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till vårdartjänst, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132 194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för texttelefoner, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilstöd till handikappade, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203 978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 053 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för särskilt utbildningsstöd, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 746&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för barn, socialt behandlingsarbete samt alkohol- och narkotikapolitik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;679 567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård samt alkohol- och narkotika-&lt;br&gt;förebyggande arbete, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till organisationer på det sociala området, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelse, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;503 986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkoholsortimentsnämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;674&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;369 636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;369 636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 192 476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 257 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 881 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förtidspensioner, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 375 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handikappersättningar, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 001 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsadministration&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 934 576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;665 012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna försäkringskassor, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 269 564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid ålderdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 701 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid ålderdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 701 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensioner, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 492 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;555 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg till pensionärer, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 654 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet för familjer och barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 813 561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet för familjer och barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 813 561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna barnbidrag, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17018000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 759 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstöd, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 125 661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnpensioner, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;291 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vårdbidrag för funktionshindrade barn, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 595 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 723 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning vid arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 723 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till arbetslöshetsersättning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 681 334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till lönegarantiersättning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 042 022&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 541 952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 922 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 118 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 043 793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 596 798&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska socialfonden m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 100 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa kostnader för införandet av en allmän och sammanhållen arbetslöshets-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;försäkring, ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 484 529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;365 196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208 361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag och uppdrag inom arbetslivsområdet m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rådet för arbetslivsforskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212 217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Samhall AB, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 356 419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AMU-gruppen AB, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens förlikningsmannaexpedition, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella avgifter, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet mellan kvinnor och män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsombudsmannen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda jämställdhetsåtgärder, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten som arbetsgivare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 103 792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 042 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 892&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 333 755&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 333 755&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiehjälp m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 139 056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 904 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 624 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag för kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss&lt;br&gt;föräldrautbildning i teckenspråk, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa studiesociala ändamål, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska&lt;br&gt;utbildningar, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;517371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och universitetsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 050 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorg, skola och vuxenutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 181 740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;236 995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av skolväsende och barnomsorg, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning inom skolväsendet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genomförande av skolreformer, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialskolor och resurscenter, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;418 943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser på skolområdet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;258 336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sameskolstyrelsen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 714&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 091&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till svensk undervisning i utlandet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens skolor för vuxna, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 474 333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1 997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 198 839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;766 767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;952 889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 165 260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;977 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;926 126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;784 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;647 173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;776 182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Umeå universitet: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;677 386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;522 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Linköpings universitet: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;638 344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;343 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295 824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;603 168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;676 183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;506 043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luleå tekniska universitet: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;351 662&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danshögskolan: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dramatiska institutet: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Borås: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168 506&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Dalarna: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186 586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186 991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127 659&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201 819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127 406&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlstad: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;274 584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan Kristianstad: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Skövde: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Växjö: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Örebro: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273 355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstfack: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 727&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280 765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mitthögskolan: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;351 669&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mälardalens högskola: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södertörns högskola: Grundtbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 462 630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;438 686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sunet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar för klinisk utbildning och forskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 568 174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolemyndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;391 483&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127 667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verket för högskoleservice, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 892&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;253 924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nationella och internationella forskningsresurser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 219 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 858&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 239&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinska forskningsrådet: Forskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332 272&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;709 769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 714&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237 692&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 048&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rymdforskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl. biblioteket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193 061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Institutet för rymdfysik, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polarforskningssekretariatet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 654&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda utgifter för forskningsändamål, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124 095&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 799&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma ändmal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur, medier, trossamfund och fritid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 334 967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän kulturverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314 333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt&lt;br&gt;kulturutbyte och samarbete, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 075&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturåret 1998, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nationella uppdrag, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel,&lt;br&gt;obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teater, dans och musik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 424 397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och&lt;br&gt;Svenska rikskonserter, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;727 076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,&lt;br&gt;dans- och musikinstitutioner, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;602 427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 894&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bibliotek, litteratur och kulturtidsskrifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219 025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till regional biblioteksverksamhet, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Litteraturstöd, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till kulturtidskrifter, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till bokhandel, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Talboks- o punktskriftsbiblioteket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videoprogram på&lt;br&gt;teckenspråk, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bild och form samt konsthantverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens konstråd, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för hemslöjdsfrågor, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Främjande av hemslöjden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till bild- och formområdet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 741&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar och bidrag till konstnärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249 312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsnämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240 105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arkiv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285 355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet och landsarkiven, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226 435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arkivet för ljud och bild, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till regional arkivverksamhet, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturmiljö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;423 916&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kulturmiljövård, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;236 937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Museer och utställningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;932558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centrala museer: Myndigheter, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;571 863&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centrala museer: Stiftelser, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till regionala museer, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa museer, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till icke-statliga kulturlokaler, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksutställningar, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 466&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Film och medier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;164 049&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filmstöd, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 838&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens biografbyrå, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt&lt;br&gt;mediesamarbete, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trossamfund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till trossamfund, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 497187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till folkbildningen, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 418 014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kontakttolkutbildning, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelse- och idrottsfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;542 728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till allmänna samlingslokaler, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till idrotten, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;483 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lotteriinspektionen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19488&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 825 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Plan-, bygg- och bostadsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 922 744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Boverket: Förvaltningskostnader, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens bostadskreditnämnd:Förvaltningskostnader, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens bostadskreditnämnd:Garantiverksamhet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggforskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;164 430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 919 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geoteknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geoteknik, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länstyrelserna m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 658 711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 646 031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionala självstyrelseorgan, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;421 523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416 174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens va-nämnd, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till ekologisk omställning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regional utjämning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 604 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regional utjämning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 604 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiska åtgärder, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 597517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitisk låneverksamhet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för nedsättning av socialavgifter, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;415 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transportbidrag, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;336 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för regionalforskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska regionala utvecklingsfonden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;748 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän miljö- och naturvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 178 052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljövård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;933 816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268 104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöövervakning m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kalkningsverksamhet av sjöar och vattendrag, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar och skötsel för miljönaturvård, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;291 473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden för miljöskydd, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Visst internationellt miljösamarbete, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms internationella miljöinstitut, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244 236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens strålskyddsinstitut, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 583 041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energisystem frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163 041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energimyndighet: Förvaltningskostnader, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138 041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för bildandet av en ny energimyndighet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omställning och utveckling av energisystemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 420 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag för att minska elanvändningen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för effektivare energianvändning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiforskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Energiteknikfonden, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Introduktion av ny energiteknik, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för el- och värmeförsörjningen i Sydsverige, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 100 564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägar och järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 491 752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket: Administration, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 209 781&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket: Väghållning och statsbidrag, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 835 873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket: Sektorsuppgifter, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;755 694&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 490 404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från EG-budgeten finansierade stöd för Transeuropeiska nätverk, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjö- och luftfart&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;697 275&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transportstöd till Gotland, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till viss kanaltrafik m.m., obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till sjöfarten, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Post och telekommunikation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;679 408&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156 924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknik: Telekommunikation m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SJ, kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;830 194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar till Statens järnvägar i samband med utdelning från&lt;br&gt;AB Swedcarrier, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Köp av interregional persontrafik på järnväg, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;412 946&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209 463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Viss internationell verksamhet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforskning och meteorologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401 935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforskningberedningen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146 766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188 751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 725 623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt samarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 414&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37414&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk och trädgårdsnäring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 379 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220 188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djurregister, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens utsädeskontroll, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens växtsortnämnd, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bekämpande av växtsjukdomar, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 629&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strukturstöd inom livsmedelssektorn, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från EG-budgeten finansierat strukturstöd, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionala stöd till jordbruket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;717 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från EG-budgetens finansierade regionala stöd till jordbruket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;325 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kompletterande åtgärder inom jordbruket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 420 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 427 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arealersättning och djurbidrag m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 850 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbrukets blockdatabas, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiske&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193 448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 908&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strukturstöd till fisket m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskevård, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rennäring m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 738&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Främjande av rennäringen m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar för viltskador m.m, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djurskydd och djurhälsovård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268 349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 893&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens livsmedelsverk, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsstatistik, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 084&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportfrämjande åtgärder, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 228 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 021 979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195 234&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsnäring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;331316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsorganisationen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257 211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till skogsvård m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insatser för skogsbruket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt skogssamarbete, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 698 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;855 222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208 355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småföretagsutveckling, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Turistfrämjande, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 096&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen,&lt;br&gt;obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till vissa internationella organisationer, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m.,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknologisk infrastruktur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155 537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Patentbesvärsrätten, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser,&lt;br&gt;obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elsäkerhetsverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sprängämnesinspektionen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till standardisering, provtagnings- och mätteknisk FoU m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensforskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk forskning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 246 568&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk forskning och utveckling, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;672 953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rymdverksamhet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;524 013&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet,&lt;br&gt;obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 892&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportfrämjande verksamhet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127 656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportkreditnämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringsfrämjande, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 876&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 068&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till konsumentorganisationer, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till konsumentforskning, ramanslagSpecifi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bidrag till kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 048 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag och ersättning till kommuner och landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 048 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 326 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;736 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 985 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108 415 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på statsskulden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108 415 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oförutsedda utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oförutsedda utgifter, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets provisionskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och&lt;br&gt;skuldförvaltning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgiften till Europeiska gemenskapen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 645 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svergies avgift till gemenskapsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 645 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tullavgift, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 934 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;362 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattebaserad avgift, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 093 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift baserad på bruttonationalinkomsten, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 256 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SUMMA ANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;687 815 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1 997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Specifikation av statsbudgetens inkomster&lt;br&gt;budgetåret 1998&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000 Skatter m.m.:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;601 991 493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100 Skatt på inkomst:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 829 396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1110 Fysiska personers inkomstskatt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 100 364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1111 Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 100 364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav: Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;436 865 798&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav: Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;402 765 434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1120 Juridiska personers inkomstskatt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 964 032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1121 Juridiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 884 032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav: Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 009 327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav: Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 125 295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1123 Beskattning av tjänstegruppliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 080 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1130 Ofördelbara inkomstskatter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1131 Ofördelbara inkomstskatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1140 Övriga inkomstskatter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 765 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1141 Kupongskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 650 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1144 Lotteriskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 115 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200 Socialavgifter och allmänna egenavgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208 777 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1211 Folkpensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 303 082&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1221 Sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 425 708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1231 Barnomsorgsa vgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1241 Utbildningsa vgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1251 Tilläggspensionsavgift, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 817710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav: Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 538 708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav: Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 720 998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1252 Delpensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav: Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 555 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav :Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 555 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1 997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1253 Arbetsskadeavgift, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 714 269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav: Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 733 269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav: Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 019 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1254 Arbetsmarknadsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 693 054&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1255 Arbetarskyddsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 292 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1256 Lönegarantiavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 900 049&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1257 Sjömanspensionsavgift, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav: Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav: Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1260 Allmänna egenavgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 213 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1261 Allmän sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 213 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1262 Allmän pensionsavgift, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav: Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 002 711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav: Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 002 711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1281 Allmän löneavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 074 856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1291 Särskild löneskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 343 489&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1299 Avräkning av socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300 Skatt på egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 105 157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1310 Skatt på fast egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 240100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1312 Fastighetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 240 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1320 Förmögenhetsskatt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 145 057&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 064 497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1330 Arvsskatt och gåvoskatt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 520 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1331 Arvsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1332 Gåvoskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1340 Övrig skatt på egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1341 Stämpelskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400 Skatt på varor och tjänster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238 313 638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1410 Allmänna försäljningsskatter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154 883 518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1411 Mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154 883 518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav: kommunmoms&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 473 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1420, 1430 Skatt på specifika varor:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 600 684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1423 Försäljningsskatt på motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;263 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1424 Tobaksskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1425 Alkoholskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 932 116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1425:01 varav: Skatt på etylalkohol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 590 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1425:02 varav: Skatt på vin och andra jästa drycker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 213 258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1425:03 varav: Skatt på mellanklassprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 858&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1425:04 varav: Skatt på öl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 887 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1428 Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 928 568&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1431 Särsk. skatt på el.kraft fr. kärnkraftverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 595 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1435 Särskild skatt mot försurning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1436 Skatt på avfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;325 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998_______________________________________________________________________________1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:&lt;br&gt;1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på tjänster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 166 136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1451 Reseskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1452 Skatt på annonser och reklam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 121 136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1454 Skatt på spel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på vägtrafik:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 873 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1461 Fordonsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 873 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på import m.m.:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 650 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1471 Tullmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 316 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1472 Övriga skatter m.m. på import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1473 Jordbruks- och sockeravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga skatter på varor och tjänster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1481 Övriga skatter på varor och tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utjämningsavgift:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 966 052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1511 Utjämningsavgift för kommuner och landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 966 052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betalningsdifferenser:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betalningsdifferenser pga anstånd, netto:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1611 Betalningsdifferenser pga anstånd, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betalningsdifferenser pga restföring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1621 Betalningsdifferenser pga. restföring av fysiska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;personers inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1622 Betalningsdifferenser pga. restföring juridiska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;personers inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1623 Betalningsdifferenser pga restföring av arbetsgivar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1624 Betalningsdiffereser pga restföring av mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1625 Betalningsdiffereser pga räntor m m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av statens verksamhet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 704 082&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörelseöverskott:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 271 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Affärsverkens inlevererade överskott:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;491 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2113 SJ:s inlevererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och inleverans av motsvarighet till statlig skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;309 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheters inlevererade överskott:&lt;br&gt;2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;garantiverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998__1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens inlevererade överskott:&lt;br&gt;2131 Riksbankens inlevererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 800 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott från spel verksamhet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott av statens fastighetsförvaltning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott av fastighetsförvaltning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2215 Överskott av Statens fastighetsverks verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 399 983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2310, 2320 Räntor på näringslån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 2 75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2321 Ränteinkomster på skogsväglån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2323 Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på studielån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2341 Ränteinkomster på statens lån för universitets-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 278 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;studier och garantilån för studerande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2342 Ränteinkomster på allmänna studielån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 240 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på medel avsatta till pensioner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på beredskapslagring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2371 Räntor på beredskapslagring och förråds-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;läggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2380, 2390 Övriga ränteinkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2385 Ränteinkomster på lån för studentkårslokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rationalisering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2392 Räntor på intressemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2394 Övriga ränteinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 768&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2395 Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktieutdelning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av statens aktier:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2411 Inkomster av statens aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentligrättsliga avgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 046 986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2511 Expeditions- och ansökningsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;558 993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2519 Koncessionsavgift på televisionens område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275 188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2521 Avgifter till granskningsnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2523 Avgift generations växling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;291 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1 997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998_______________________________________________________________________________1000-tal kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2524 Bidrag för ungdomspraktik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;557 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 540 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltill-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;verkningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2528 Avgifter vid bergsstaten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2529 Avgifter vid patent- &amp;amp; registreringsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;895 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2533 Vägavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2534 Avgifter för körkort och motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2535 Avgifter för statliga garantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2536 Lotteriavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 830&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2537 Miljöskyddsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 823&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;441 734&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2539 Täktavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2541 Avgifter vid Tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2543 Skatteutjämningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2544 Avgifter för alkoholinspektionens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2545 Närradioavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2546 Lokalradioavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2547 Avgifter för Post- &amp;amp; Telestyrcs verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2548 Avgifter för Finansinsp:s verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2549 Avgifter för provning vid riksprovplats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2551 Avgifter från kärnkraftverken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178 225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2552 Övriga offentligrättsliga avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358 344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2553 Registreringsavgift till fastighetsmäklarnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2554 Avgifter för telekommunikation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsinkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 201 856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2625 Utförsäljning av beredskapslager&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2626 Inkomster vid Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;913 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Böter m.m.:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 165 557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;799 377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2712 Bötesmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;357100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2713 Vattenföroreningsavgift m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2714 Sanktionsavgifter m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av statens verksamhet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 441 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2811 Övriga inkomster av statens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 241 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2812 Återbetalning av lönegarantimedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av försåld egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 001 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av försålda byggnader och maskiner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och maskiner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998____________________________________________________________________________________1000-tals kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av markförsäljning:&lt;br&gt;3211 Övriga inkomster av markförsäljning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av försäld egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3311 Inkomster av statens gruvegendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3312 Övriga inkomster av försåld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lan:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 690 055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av näringslån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173 428&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av jordbrukslån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 861&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 861&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av övriga näringslån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152 567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4131 Återbetalning av vattenkraftslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4135 Återbetalning av skogsväglån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;jordbruksverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4139 Återbetalning av lokaliseringslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av studielån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 387 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4312 Återbetalning av allmänna studielån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4313 Återbetalning av studiemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 385 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av övriga län:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4514 Återbetalning av lån för studentkårslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4516 Återbetalning av utgivna startlån &amp;amp; bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4517 Återbetalning från Portugalfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4519 Återbetalning av statens bosättningslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4526 Återbetalning av övriga lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalkylmässiga inkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 337 207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar och amorteringar:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 504 207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Affärsverkens avskrivningar och amorteringar:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5113 Statens järnvägars avskrivningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar på fastigheter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;672 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5121 Avskrivningar på fastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;672 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsmynd:s komplementkostnader:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;831 567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;831 567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga avskrivningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för civilit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998____________________________________________________________________________________1000-tals kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga pensionsavgifter:&lt;br&gt;5211 Statliga pensionsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 833 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 833 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag m.m. från EU:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 978 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från EG:s jordbruksfond:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 565 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7195 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6111 Arealbidrag och trädesersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 730 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6112 Miljöstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 050 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6113 Intervention&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;520 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6114 Exportbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6115 Djurbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;725 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6116 O ffentlig lagring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;garantisektion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion:&lt;br&gt;6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jord-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;brukssektorn m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från EG:s fiskefond:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6211 Bidrag från EG:s fiskefond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från EG:s regionalfond:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6311 Bidrag från EG:s regionalfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från EG:s socialfond:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 621 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6411 Bidrag från EG:s socialfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 621 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till transeuropeiska nätverk:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga bidrag från EG:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6911 Övriga bidrag från EG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära medel från EU:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269 558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7111 Återbetalning avseende avgiften till gemenskaps-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269 558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SUMMA INKOMSTTITLAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;675 972 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk ekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Svensk ekonomi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förord.............................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...............................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den svenska ekonomin 1997 och 1998...................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen inom olika områden...........................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen på medellång sikt..............................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationell utveckling.....................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen i OECD-länderna.............................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen iEU..................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen i större enskilda EU-länder...............15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De nordiska länderna.............................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förenta staterna och Japan....................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Länderna utanför OECD.......................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Risker avseende internationell utveckling..............17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalmarknaderna...........................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen i omvärlden......................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen i Sverige............................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrikeshandeln....................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varuhandeln..........................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bytesbalansen........................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Näringslivets produktion.....................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Industrin................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnadsverksamheten..........................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknad...................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löner..................................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inflation..............................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållens ekonomi och privat konsumtion.......................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållens inkomster............................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Privat konsumtion.................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Investeringar.......................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Näringslivets investeringar.....................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadsinvesteringar..............................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagerinvesteringar.................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorn.........................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den konsoliderade offentliga sektorn.....................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den statliga sektorn...............................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna Pensionsfonden......................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den kommunala sektorn........................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medelfristig kalkyl...............................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den reala kalkylen.................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den finansiella kalkylen.........................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prognosförutsättningar............................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nyckeltal.................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försörjningsbalans...................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiellt sparande...............................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medelfrist..............................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;BNP-tillväxt per region.........................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet........................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Export och import av varor...................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bytesbalansen........................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Näringslivets produktion.......................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nyckeltal för industrin..........................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnadsverksamhet..............................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknad......................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sysselsättning i olika branscher..............................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder.................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Timlöner................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumentprisutveckling......................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållens disponibla inkomster, konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sparande..........................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bruttoinvesteringar efter näringsgren.....................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga näringslivets investeringar..........................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagerförändringar och lagerbidrag........................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns finanser............................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Justering av den offentliga sektorns&amp;nbsp;finansiella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparande till ENS-definition..................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns skatter och&amp;nbsp;avgifter...........43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns utgifter.............................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag till förbättringen av den offentliga sektorns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella sparande från 1994 till 1998.................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens finanser......................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna pensionsfonden......................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunernas finanser..........................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunal konsumtion.........................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar......................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försörjningsbalans.................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nyckeltal...............................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sysselsättning i olika sektorer................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Befolkningen i åldern 16-64 år..............................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns finanser............................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunernas finanser..........................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagramförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;BNP-utveckling........................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag till BNP-tillväxten från olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komponenter..........................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Företagens och konsumenternas förtroende i EU....13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Underskott i de offentliga finanserna i EU..............14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumentprisutvecklingen i EU............................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;BNP-tillväxt i EU...................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5-års obligationsränta i Förenta staterna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyskland................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Dollarns växelkurs.................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kronan i TCW-index.............................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ränteutvecklingen i Sverige....................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Exporttillväxt, marknadstillväxt och marknads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelar för bearbetade varor..................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bytesbalansen som andel av BNP i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige och EU.......................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Industrins arbetskostnad per producerad enhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sverige relativt 14 OECD-länder.........................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Industrins bruttoöverskottsandel............................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Antal sysselsatta och personer i arbetskraften........28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Öppen arbetslöshet och konjunkturberoende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder...........................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Timlöneutveckling i industrin i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och OECD 14........................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Timlöneutveckling i hela ekonomin........................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumentprisutveckling.......................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållens förmögenshetkvot................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Privat konsumtion..................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållens nettosparkvot och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella sparkvot................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Investeringar som andel av BNP.............................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Antal outhyrda respektive påbörjade lägenheter.....39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns finansiella sparande...........41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag till BNP-tillväxten från olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komponenter..........................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslösa..............................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Befolkningen uppdelad på grupper.........................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sysselsatta och arbetskraftsutbud...........................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sparkvot och investeringskvot................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns inkomster och utgifter.......51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns konsoliderade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bruttoskuld och nettoskuld....................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiellt sparande och konsumtion.....................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Svensk ekonomi&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Förord&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna bilaga till 1998 års budgetproposition beskri-&lt;br&gt;ver den internationella och svenska ekonomins ut-&lt;br&gt;veckling t.o.m. 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningen av den svenska ekonomin baseras&lt;br&gt;bl.a. på underlag från Statistiska centralbyrån och på&lt;br&gt;den prognos som Konjunkturinstitutet publicerade&lt;br&gt;den 20 augusti 1997. Ansvaret för de redovisade&lt;br&gt;prognoserna åvilar dock helt Finansdepartementets&lt;br&gt;ekonomiska avdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagan innehåller dessutom kalkyler över ekono-&lt;br&gt;mins utveckling fram t.o.m. år 2000, som är beting-&lt;br&gt;ade av att ett antal förutsättningar är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarig för bilagan är departementsrådet Anders&lt;br&gt;Palmér. Beräkningarna baseras på information t.o.m.&lt;br&gt;den 10 september 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den svenska ekonomin 1997 och 1998&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den något splittrade bild över den svenska ekonomin&lt;br&gt;som var förhärskande under våren har nu blivit mer&lt;br&gt;entydig. Återhämtningen sker på bred front och det&lt;br&gt;finns även tecken på att läget på arbetsmarknaden,&lt;br&gt;som normalt släpar efter i konjunkturen, står inför&lt;br&gt;en förbättring. En betydande upprevidering av BNP-&lt;br&gt;tillväxten jämfört med vårpropositionen har gjorts&lt;br&gt;för 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella konjunkturen ser ut att ut-&lt;br&gt;vecklas relativt gynnsamt. Den amerikanska ekono-&lt;br&gt;min bromsar in något så att en överhettning kan&lt;br&gt;undvikas. I Japan och Kontinentaleuropa sker en&lt;br&gt;återhämtning, medan de för Sverige så viktiga mark-&lt;br&gt;naderna Storbritannien och Norden fortsätter att gå&lt;br&gt;mycket bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därigenom får exporten en betydande draghjälp,&lt;br&gt;både 1997 och 1998. Dessutom verkar svenska före-&lt;br&gt;tag vinna marknadsandelar, vilket ger ytterligare&lt;br&gt;skjuts åt exporten. Eftersom även importen stiger&lt;br&gt;tämligen snabbt kommer ändå utrikeshandelns bi-&lt;br&gt;drag till tillväxten att begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inhemska efterfrågan, och framför allt då den&lt;br&gt;privata konsumtionen kommer att bli en allt viktiga-&lt;br&gt;re drivkraft i uppgången. Den offentliga konsumtio-&lt;br&gt;nen, som under flera år varit en broms i ekonomin,&lt;br&gt;kommer att stiga svagt 1998. Investeringarna, som i&lt;br&gt;år endast ökar marginellt, expanderar återigen nästa&lt;br&gt;år. Lageranpassningen förefaller nu vara avklarad,&lt;br&gt;varför en ökad efterfrågan på varor i allt högre grad&lt;br&gt;måste tillgodoses genom löpande produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stigande aktiviteten i ekonomin kan också&lt;br&gt;förutses sprida sig till arbetsmarknaden. Sysselsätt-&lt;br&gt;ningen beräknas öka framöver, vilket leder till en&lt;br&gt;gradvis nedgång i arbetslösheten. Den höga arbets-&lt;br&gt;lösheten under det första halvåret gör dock att årsge-&lt;br&gt;nomsnittet för 1997 sannolikt kommer att överstiga&lt;br&gt;förra årets nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;SfiS BNP årlig förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP-utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP säsongrensat förlopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(höger)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;lndex&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-24.png" style="width:173pt;height:114pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snabba produktivitetsförbättringar motverkar kost-&lt;br&gt;nadsgenomslaget av löneökningar som fortfarande i&lt;br&gt;år blir högre än i omvärlden. Även när effekten av&lt;br&gt;tillfälliga faktorer såsom den tidigare kronapprecie-&lt;br&gt;ringen och räntenedgången faller bort, kan inflations-&lt;br&gt;takten därför förväntas ligga väl i linje med Riksban-&lt;br&gt;kens mål. För 1998 förutses också en betydande&lt;br&gt;nedväxling i lönestegringstakten som sedan antas bli&lt;br&gt;bestående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga finanserna utvecklas något starkare&lt;br&gt;än vad som beräknades i vårpropositionen. Under-&lt;br&gt;skottet i det finansiella sparandet förväntas i år bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,9 % av BNP. År 1998 kommer den offentliga sek-&lt;br&gt;torns inkomster och utgifter att vara i balans. Den&lt;br&gt;offentliga skuldkvoten fortsätter att minska något i&lt;br&gt;år och reduceras påtagligt under 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis finns det risker förknippade med pro-&lt;br&gt;gnosen över den ekonomiska utvecklingen under de&lt;br&gt;närmaste åren. En sådan riskfaktor är den interna-&lt;br&gt;tionella utvecklingen, där räntorna kan komma att&lt;br&gt;stiga betydligt mer än vad som ligger till grund för&lt;br&gt;denna prognos, ifall inflationstrycket blir högre än&lt;br&gt;beräknat. Om den senaste tidens börsoro förstärks&lt;br&gt;kan den också komma att påverka utvecklingen ne-&lt;br&gt;gativt. Det kan heller inte uteslutas att den finansiella&lt;br&gt;turbulens som råder i Asien ger återverkningar även&lt;br&gt;på de mer etablerade industriländerna. Dessutom&lt;br&gt;kan genomförandet av EMU:s tredje etapp skapa&lt;br&gt;osäkerhet på de finansiella marknaderna. Om den&lt;br&gt;internationella tillväxten störs av någon av dessa&lt;br&gt;händelser påverkas naturligtvis också Sverige. När&lt;br&gt;det gäller den svenska ekonomin finns fortfarande&lt;br&gt;frågetecken kring hur väl arbetsmarknaden fungerar&lt;br&gt;och vilka effekter konjunkturuppgången kommer att&lt;br&gt;få på löneutveckling och arbetslöshet. Det kan heller&lt;br&gt;inte uteslutas att uppgången i den svenska ekonomin&lt;br&gt;blir starkare än beräknat eftersom återhämtningen&lt;br&gt;nu sker på bred front.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.2 Utvecklingen inom olika områden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Expansionen av den internationella ekonomin fort-&lt;br&gt;sätter, även om tillväxten inom OECD-området vän-&lt;br&gt;tas bli något lägre 1998 än 1997. Den amerikanska&lt;br&gt;ekonomin är nu inne på det sjunde året av expan-&lt;br&gt;sion. Tillväxten är hög och arbetslösheten har fallit&lt;br&gt;under 5 %-nivån, samtidigt som inflationstakten är&lt;br&gt;fortsatt låg. Den osedvanligt gynnsamma utveckling-&lt;br&gt;en reser många frågor kring konjunkturcykelns ka-&lt;br&gt;raktär, förändrat produktivitetsmönster, metod-&lt;br&gt;problem vid prismätningar etc. Osäkerhet råder om&lt;br&gt;när den amerikanska centralbanken kommer att höja&lt;br&gt;sina styrräntor. Som underlag för denna prognos har&lt;br&gt;antagits en styrräntehöjning med 25 punkter under&lt;br&gt;hösten och att obligationsräntorna stiger i ungefär&lt;br&gt;samma omfattning. Under alla omständigheter är det&lt;br&gt;sannolikt att den nuvarande höga tillväxten kommer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att mattas av något och under 1998 ligga mer i linje&lt;br&gt;med utvecklingen av produktionspotentialen. Där-&lt;br&gt;med bör också inflationstakten förbli låg. Ett osäker-&lt;br&gt;hetsmoment är vad som händer med aktiebörsen i&lt;br&gt;New York. En kraftig nedgång kan påverka den re-&lt;br&gt;ala ekonomin och främst då den privata konsumtio-&lt;br&gt;nen som motsvarar två tredjedelar av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en period av osäkerhet och finansiell oro ser&lt;br&gt;den japanska ekonomin ut att vara inne i en upp-&lt;br&gt;gångsfas. Även i Kontinentaleuropa är en återhämt-&lt;br&gt;ning på väg. Den främsta drivkraften är inledningsvis&lt;br&gt;exporten, eftersom försvagningen av valutorna har&lt;br&gt;skapat ett mycket gott konkurrensläge. En baksida&lt;br&gt;av detta är att högre importpriser kan driva upp in-&lt;br&gt;flationstakten och leda till räntehöjningar i Tyskland&lt;br&gt;och även i andra länder. Här har antagits att Bun-&lt;br&gt;desbank höjer reporäntan under 1998 och att obliga-&lt;br&gt;tionsräntorna stiger med ungefär 50 punkter. De än-&lt;br&gt;då i huvudsak lätta monetära förhållandena i&lt;br&gt;Kontinentaleuropa kan väntas bidra till att den in-&lt;br&gt;hemska efterfrågan gradvis stärks. Därmed kommer&lt;br&gt;sannolikt den i utgångsläget mycket höga arbetslös-&lt;br&gt;heten att börja falla, vilket bör stimulera hushållens&lt;br&gt;konsumtionsefterfrågan. I Storbritannien och Nor-&lt;br&gt;den fortsätter tillväxten att vara hög och sysselsätt-&lt;br&gt;ningen att stiga. Tillväxtsiffrorna blir sannolikt något&lt;br&gt;lägre nästa år än i år, i takt med att det tillgängliga&lt;br&gt;resursutrymmet i dessa länder krymper. Världsmark-&lt;br&gt;nadstillväxten väntas såväl under 1997 som under&lt;br&gt;1998 bli drygt 7 % och ge en betydande draghjälp&lt;br&gt;till svensk export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långa svenska räntorna antas följa de interna-&lt;br&gt;tionella räntorna uppåt. Marginalen gentemot Tysk-&lt;br&gt;land antas för 5-årsräntan ligga förhållandevis kon-&lt;br&gt;stant på ca 100 punkter. Det gradvis högre&lt;br&gt;kapacitetsutnyttjandet i omvärlden väntas leda till en&lt;br&gt;generell uppgång i de korta räntorna under prognos-&lt;br&gt;perioden. Sverige antas bli påverkat av denna pro-&lt;br&gt;cess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 1.1 PROGNOSFÖRUTSÄTTNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxt i OECD (16)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentprisökning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD (16)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dollarkurs (SEK)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TCW-index&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tysk ränta 5 års statsobligation&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk ränta 5 års&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statsobligation&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk ränta 6 månaders ssvx&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Årsgenomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av löneutvecklingen är i stort sett den-&lt;br&gt;samma som i vårpropositionen. Efter de mycket hö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ga löneökningar som registrerats för 1996 medför de&lt;br&gt;lägre avtalen, och en något långsammare löneglid-&lt;br&gt;ning, att de totala löneökningarna i ekonomin i år&lt;br&gt;stannar på just under 5 %, vilket är ca 1 Vi procen-&lt;br&gt;tenhet högre än i omvärlden. De förhållandevis&lt;br&gt;snabba produktivitetsstegringarna, som delvis beror&lt;br&gt;på av löneutvecklingen framtvingade rationalisering-&lt;br&gt;ar, motverkar dock att kostnadsläget försämras. Be-&lt;br&gt;dömningen för 1998 försvåras av att nya avtal ska&lt;br&gt;framförhandlas. Inflationsförväntningarna är dock&lt;br&gt;nu betydligt lägre än när de förra avtalen slöts i mit-&lt;br&gt;ten av 1995. Dessutom är arbetsmarknadsläget fort-&lt;br&gt;farande svagt. Här antas att de svenska löneökning-&lt;br&gt;arna anpassas nedåt till 3,5 %, vilket motsvarar&lt;br&gt;utvecklingen i konkurrentländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 1.2 NYCKELTAL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅBLIG PROCENTUELL FÖBÅNORING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön, kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, dec. - dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI, dec. - dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot(nivå)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ enhetsarbetskostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning, antal personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans (miljarder kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande i offentlig&lt;br&gt;. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Andel av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Procent av BNP. Det finansiella sparandet för 1998 uppgår till 0,0 % av&lt;br&gt;BNP inklusive utdelningen från Securum men exklusive effekten av bolagi-&lt;br&gt;seringen av AP-fondens fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån, Riksbanken och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter de exceptionellt låga tal som uppmätts under&lt;br&gt;1996 och inledningen av 1997 är nu inflationstakten&lt;br&gt;på väg uppåt. Effekten av de tillfälliga faktorer som&lt;br&gt;tidigare dragit ned prisnivån - lägre räntor och star-&lt;br&gt;kare krona - håller på att ebba ut, samtidigt som&lt;br&gt;skattehöjningarna på tobak och energi slår igenom&lt;br&gt;på KPI. Under loppet av 1997 beräknas därför kon-&lt;br&gt;sumentpriserna stiga med just över 2 %. I mitten på&lt;br&gt;nästa år faller dock punktskattehöjningarna ur tolv-&lt;br&gt;månaderstalen. Eftersom löneökningstakten och im-&lt;br&gt;portprishöjningarna dämpas, väntas prisstegringarna&lt;br&gt;bli 1,5 % under loppet av året, även beaktat att den&lt;br&gt;starkare hemmamarknadskonjunkturen sannolikt för&lt;br&gt;med sig något stigande vinstmarginaler i näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drivkraften i den svenska konjunkturuppgången&lt;br&gt;har hittills främst varit exporten. Trots den kraftiga&lt;br&gt;apprecieringen av kronan under 1995 och första hal-&lt;br&gt;van av 1996 samt de höga löneökningarna inom in-&lt;br&gt;dustrin under 1996 har svenska företag kunnat häv-&lt;br&gt;da sig väl på marknaden, vilket delvis beror på att&lt;br&gt;produktiviteten har stigit snabbt under 1997. Såväl&lt;br&gt;statistik över orderingång som barometerdata tyder&lt;br&gt;på att uppgången för exporten kommer att fortsätta&lt;br&gt;och snarast förstärkas. Industrin väntas öka sina an-&lt;br&gt;delar både 1997 och 1998 på en allt starkare världs-&lt;br&gt;marknad. Eftersom investeringarna stigit markant&lt;br&gt;sedan 1994 bör kapitalstocken räcka till för att klara&lt;br&gt;av en högre produktionsvolym, utan att det generellt&lt;br&gt;uppstår besvärande flaskhalsar, även om friktioner&lt;br&gt;uppstår på kort sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 1.3 FÖRSÖRJNINGSBALANS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR ÅRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;885,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;434,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;302,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv exkl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;558,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1678,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en svacka under 1996 verkar nu importen&lt;br&gt;återigen skjuta fart, vilket kan ses som att nivån hål-&lt;br&gt;ler på att normaliseras. Dessutom stiger den import-&lt;br&gt;vägda efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandeln kommer även under prognosperi-&lt;br&gt;oden att lämna ett betydande bidrag till tillväxten i&lt;br&gt;den svenska ekonomin. Överskottet i handelsbalan-&lt;br&gt;sen fortsätter att växa till rekordnivåer. Den trend-&lt;br&gt;mässiga förstärkningen av bytesbalansen väntas fort-&lt;br&gt;sätta till ett överskott motsvarande knappt 4 % av&lt;br&gt;BNP 1998. Siffran innebär en viss nedrevidering jäm-&lt;br&gt;fört med vårpropositionen, bl.a. beroende på kron-&lt;br&gt;försvagningen, som ökat underskottet i posten av-&lt;br&gt;kastning på kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten kommer i allt högre grad att drivas av&lt;br&gt;den privata konsumtionen, i samband med att de ti-&lt;br&gt;digare räntesänkningarna får effekt på tillgångspri-&lt;br&gt;serna. Dessutom har hushållens finansiella förmö-&lt;br&gt;genhet ökat markant och framtidstron har stärkts.&lt;br&gt;Arbetsmarknaden förbättras sannolikt gradvis, även&lt;br&gt;om läget fortfarande kommer att vara bekymmer-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt. Statistiken över bl.a. bilförsäljningen och om-&lt;br&gt;sättningen inom detaljhandeln indikerar att en kon-&lt;br&gt;sumtionsuppgång är på väg. En återhållande faktor&lt;br&gt;är dock den svaga utvecklingen av hushållens reala&lt;br&gt;disponibla inkomster. Dessa föll svagt 1996 och vän-&lt;br&gt;tas bli oförändrade 1997. År 1998 beräknas hushål-&lt;br&gt;lens inkomster öka med 1,8 %. Därmed krävs att&lt;br&gt;hushållssparandet, som enligt preliminär statistik&lt;br&gt;kommit ned på en förhållandevis låg nivå 1996&lt;br&gt;(5,4 %), faller betydligt för att konsumtionen ska ta&lt;br&gt;fart. Hushållen ser dock sannolikt sin konsumtion i&lt;br&gt;ett mer långsiktigt perspektiv, där framför allt för-&lt;br&gt;väntningar om framtida inkomster påverkar beteen-&lt;br&gt;det snarare än den aktuella inkomsten. Eftersom&lt;br&gt;dessutom hushållens förmögenheter utvecklas gynn-&lt;br&gt;samt väntas den privata konsumtionen stiga med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,3 % i år och med 2,5 % nästa år, vilket är en upp-&lt;br&gt;revidering med sammanlagt 0,8% i förhållande till&lt;br&gt;vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga konsumtionen har historiskt visat sig&lt;br&gt;svår att förutse och nationalräkenskaperna genomgår&lt;br&gt;ofta stora revideringar inom detta område. Enligt det&lt;br&gt;preliminära utfallet för första halvåret 1997 föll den&lt;br&gt;statliga konsumtionen med nästan 5 %. Sannolikt&lt;br&gt;beror nedgången på att en del beställningar senare-&lt;br&gt;lagts. Statliga myndigheter har medel för en betydligt&lt;br&gt;högre förbrukning än vad som hittills registrerats i&lt;br&gt;år. Den samlade statliga konsumtionen bedöms stiga&lt;br&gt;svagt både 1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det preliminära utfallet från nationalräken-&lt;br&gt;skaperna för 1996 minskade den kommunala kon-&lt;br&gt;sumtionen med 0,9 %. Jämfört med vårpropositio-&lt;br&gt;nen har prognosen för 1997 reviderats ned och&lt;br&gt;volymen beräknas nu falla med 1,7 %. Orsaken är&lt;br&gt;en kraftigare sysselsättningsminskning än väntat un-&lt;br&gt;der första halvåret. Under resten av året bromsas&lt;br&gt;fallet upp, mot bakgrund av de ökade statsbidragen.&lt;br&gt;För 1998 påverkas konsumtionen av att ersättning&lt;br&gt;till personer i s.k. resursarbete räknas in i den kom-&lt;br&gt;munala lönesumman. På grund av detta ökar kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OIAGRAM 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till BNP-tillväxten från olika komponenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ BNP &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-25.png" style="width:175pt;height:119pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sumtionen. Även utbildningssatsningarna inom den&lt;br&gt;kommunala vuxenutbildningen höjer nivån på kon-&lt;br&gt;sumtionen något under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturavmattningen under 1996 medförde&lt;br&gt;att många företag justerade ned sina planer över in-&lt;br&gt;vesteringarna för 1997, främst inom industrin och&lt;br&gt;bostadssektorn. Sammantaget ser investeringarna ut&lt;br&gt;att stiga endast marginellt 1997, till stor del beroende&lt;br&gt;på det mycket låga bostadsbyggandet under det förs-&lt;br&gt;ta halvåret. Industriinvesteringarna planar ut, men på&lt;br&gt;en hög nivå, medan investeringarna inom de offentli-&lt;br&gt;ga myndigheterna fortsätter att falla. Det mest ex-&lt;br&gt;pansiva området i år är den privata tjänstesektorn.&lt;br&gt;Under 1998 kommer sannolikt investeringsaktivite-&lt;br&gt;ten att stärkas. Vinstläget förbättras inom näringsli-&lt;br&gt;vet och kapacitetsutnyttjandet tenderar att öka. Bo-&lt;br&gt;stadspriserna kan förväntas stiga och bristsituationen&lt;br&gt;blir allt tydligare på de expansiva orterna. Samman-&lt;br&gt;taget väntas bruttoinvesteringarna växa med ca 6 %&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiken över det första kvartalet visar på en&lt;br&gt;mycket svag arbetsmarknad. Sysselsättningen föll,&lt;br&gt;framför allt inom kommunerna, och den öppna ar-&lt;br&gt;betslösheten steg till rekordnivåer. En förklaring till&lt;br&gt;den låga arbetskraftsefterfrågan - förutom den svaga&lt;br&gt;BNP-utvecklingen - är att produktiviteten stigit&lt;br&gt;mycket snabbt, främst inom industrin men också in-&lt;br&gt;om det privata näringslivet i övrigt. Den öppna ar-&lt;br&gt;betslösheten har dessutom påverkats av att volymen&lt;br&gt;arbetsmarknadsspolitiska åtgärder blivit något mind-&lt;br&gt;re än vad som beräknades i början av året. Under de&lt;br&gt;senaste månaderna har dock arbetsmarknadsläget&lt;br&gt;stabiliserats och i samband med att aktiviteten i eko-&lt;br&gt;nomin nu skjuter fart kan sysselsättningen förväntas&lt;br&gt;stiga. Eftersom inledningen av året varit dålig, blir&lt;br&gt;ändå genomsnittssiffran för 1997 svag. Sysselsätt-&lt;br&gt;ningen, mätt i antal personer, beräknas falla med&lt;br&gt;drygt 1 % i år och den öppna arbetslösheten stiga till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8,4 %. Att siffran inte blir ännu högre beror på att&lt;br&gt;satsningar på utbildning och på andra områden be-&lt;br&gt;gränsar utbudet av arbetskraft. Summan av öppet&lt;br&gt;arbetslösa och personer i konjunkturberoende åtgär-&lt;br&gt;der bedöms uppgå till nästan 13 %. Under nästa år&lt;br&gt;bör återhämtningen i ekonomin leda till att syssel-&lt;br&gt;sättningen stiger, med ca 1 %, under förutsättning&lt;br&gt;att produktivitetstillväxten dämpas något. Dessutom&lt;br&gt;innebär de olika utbildningssatsningarna att arbets-&lt;br&gt;kraftsutbudet reduceras. Vidare antas att volymen&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökar något. Under&lt;br&gt;dessa förutsättningar kan den öppna arbetslösheten&lt;br&gt;falla till 7,4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 1.4 FINANSIELLT SPARANDE&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PROCENT AV BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Realt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fasta investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga finanserna fortsätter att stärkas. Under-&lt;br&gt;skottet i det finansiella sparandet beräknas uppgå till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,9 % av BNP år 1997. Mätt enligt de redo-&lt;br&gt;visningsprinciper som tillämpas inom EU uppgår un-&lt;br&gt;derskottet till 1,6 %. Den offentliga sektorns konso-&lt;br&gt;liderade bruttoskuld stiger i nominella termer, men&lt;br&gt;reduceras något som andel av BNP. Sverige uppfyller&lt;br&gt;därmed konvergenskriterierna för deltagande i EMU&lt;br&gt;vad avser de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga utgifterna utvecklades mycket svagt&lt;br&gt;under första halvåret i år, bl.a. minskade både den&lt;br&gt;statliga och kommunala konsumtionen kraftigt. Ut-&lt;br&gt;gifterna väntas dock öka under andra halvåret.&lt;br&gt;Sammantaget under året beräknas de offentliga utgif-&lt;br&gt;terna minska med drygt 16 % mätt i reala termer.&lt;br&gt;Mätt som andel av BNP reduceras utgifterna med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,6 procentenheter. Prognosen för de offentliga utgif-&lt;br&gt;terna har reviderats ned jämfört med den bedömning&lt;br&gt;som gjordes i vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen för den offentliga sektorns inkomster&lt;br&gt;är ungefär oförändrad jämfört med vårpropositio-&lt;br&gt;nen. Skattekvoten reduceras något 1997 genom att&lt;br&gt;en rad tillfälliga faktorer som drog upp skatteinbe-&lt;br&gt;talningarna under 1996 faller bort i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växelkursförändringar under 1997 väntas bidra&lt;br&gt;till att höja värdet på den offentliga sektorns brutto-&lt;br&gt;skuld. Detta motverkas dock av beräknade försälj-&lt;br&gt;ningar av statliga tillgångar. Den offentliga sektorns&lt;br&gt;ränteutgifter väntas, som de mäts i nationalräken-&lt;br&gt;skaperna, i år bli något lägre än förra året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1998 beräknas de offentliga finanserna va-&lt;br&gt;ra i balans. Den underliggande utvecklingen har varit&lt;br&gt;något starkare än vad som förutsågs i vårpropositio-&lt;br&gt;nen, främst till följd av att prognosen för de offentli-&lt;br&gt;ga utgifterna nedreviderats. Därigenom har skapats&lt;br&gt;ett finansiellt utrymme för de utgiftshöjande åtgärder&lt;br&gt;som föreslås i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen föreslås även vissa föränd-&lt;br&gt;ringar i ägandet av AP-fondens fastighetsinnehav.&lt;br&gt;Dessa förändringar kommer i nationalräkenskaperna&lt;br&gt;att bokföras som ett bidrag till offentliga sektorns&lt;br&gt;finansiella sparande på uppskattningsvis 15 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från tidigare har i denna kalkyl den&lt;br&gt;offentliga sektorns finansiella sparande, i enlighet&lt;br&gt;med en rekommendation från EU:s statistikorgan&lt;br&gt;Eurostat, inte tillgodoräknats utdelningar från det&lt;br&gt;statliga fastighetsföretaget Securum. Dessa utdel-&lt;br&gt;ningar, som under 1998 beräknas uppgå till nära 5&lt;br&gt;miljarder kronor, kan betraktas som återbetalning av&lt;br&gt;det stöd till bankerna som betalades ut i samband&lt;br&gt;med finanskrisen och utgör en faktisk inkomst för&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande som&lt;br&gt;det kommer att redovisas i nationalräkenskaperna&lt;br&gt;inklusive ändringen i AP-fondens fastighetsinnehav&lt;br&gt;men exklusive utdelningen från Securum, beräknas&lt;br&gt;uppgå till drygt 10 miljarder kronor eller 0,6 % av&lt;br&gt;BNP. Ett mer rättvisande mått på de offentliga finan-&lt;br&gt;serna erhålls emellertid om den förstnämnda effekten&lt;br&gt;räknas bort medan Securum-utdelningen, i likhet&lt;br&gt;med vårpropositionen, läggs till det finansiella spa-&lt;br&gt;randet. Prognosen innebär att de offentliga finanser-&lt;br&gt;na, räknat på detta sätt, under 1998 kommer att va-&lt;br&gt;ra i balans, underskottet uppgår till endast 0,1&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare försäljningar av statliga tillgångar vän-&lt;br&gt;tas äga rum under nästa år. Detta bidrar till att på-&lt;br&gt;tagligt sänka skuldkvoten.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.3 Utvecklingen på medellång sikt&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utöver kortsiktsprognosen för 1997 och 1998 redo-&lt;br&gt;visas också en tänkbar ekonomisk utveckling fram&lt;br&gt;t.o.m. år 2000. Denna medelsiktiga kalkyl ska inte&lt;br&gt;ses som en prognos utan som en beräkning betingad&lt;br&gt;av ett antal grundläggande antaganden. För det förs-&lt;br&gt;ta antas att lönebildningens funktionssätt förbättras&lt;br&gt;så att den nominella löneökningstakten begränsas till&lt;br&gt;europeisk nivå, dvs 3,5 %, trots att arbetsmark-&lt;br&gt;nadsläget gradvis stärks. För det andra antas att vid-&lt;br&gt;tagna och föreslagna arbetsmarknads- och utbild-&lt;br&gt;ningspolitiska åtgärder får de omfattande effekter på&lt;br&gt;arbetskraftsutbudet och därmed arbetslösheten som&lt;br&gt;avses. Därtill antas att tillväxten i OECD-länderna&lt;br&gt;ligger på ca 2,5 %, vilket är något högre än den po-&lt;br&gt;tentiella tillväxten. Något speciellt konjunkturmöns-&lt;br&gt;ter har inte antagits, eftersom det i praktiken knap-&lt;br&gt;past är möjligt att förutse i detta tidsperspektiv.&lt;br&gt;Vidare förutsätts att den samlade ekonomiska politi-&lt;br&gt;ken läggs upp på ett sådant sätt att Riksbankens in-&lt;br&gt;flationsmål uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med givna regler för skatter och transfereringar&lt;br&gt;genererar den kalkylerade realekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen en påtaglig förbättring av de offentliga finan-&lt;br&gt;serna. 1 den ekonomiska vårpropositionen 1997 lade&lt;br&gt;regeringen fast ett mål, som innebar att det sett över&lt;br&gt;en konjunkturcykeln ska råda ett överskott, motsva-&lt;br&gt;rande 2 % av BNP, i de offentliga finanserna. An-&lt;br&gt;passningen till detta mål ska ske successivt, så att det&lt;br&gt;år 1999 uppgår till 0,5 % av BNP och år 2000 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,5 % av BNP. De målsatta överskotten skall använ-&lt;br&gt;das för att amortera den offentliga nettoskulden. Be-&lt;br&gt;räkningarna visar att förbättringen av de offentliga&lt;br&gt;finanserna blir starkare än vad som krävs för att&lt;br&gt;uppnå dessa mål. I vårpropositionen beräknades att&lt;br&gt;det utöver dessa amorteringar skulle finnas ett ut-&lt;br&gt;rymme för överföringar till hushållen på 15 miljarder&lt;br&gt;kronor 1999 och 25 miljarder kronor år 2000. Efter&lt;br&gt;de åtgärder som föreslås i budgetpropositionen åter-&lt;br&gt;står 1999 ca 2,5 miljarder kronor och för år 2000 ett&lt;br&gt;belopp på ca 20 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett medelfristigt perspektiv är det inte främst ef-&lt;br&gt;terfrågan som sätter en gräns för hur mycket syssel-&lt;br&gt;sättningen kan öka och arbetslösheten minska. 1&lt;br&gt;stället är det i hög grad arbetsmarknadens och fram-&lt;br&gt;för allt lönebildningens funktionssätt som avgör i vil-&lt;br&gt;ken mån ekonomin förmår att växa utan att över-&lt;br&gt;hettningstendenser uppstår. Till följd av att det&lt;br&gt;sannolikt finns outnyttjad kapacitet i ekonomin i slu-&lt;br&gt;tet av år 1998 och under antagande om att lönebild-&lt;br&gt;ningen fungerar väl, kan tillväxten under de närmas-&lt;br&gt;te åren överstiga den långsiktiga trenden, utan att&lt;br&gt;inflationsproblem uppstår. För åren 1999 och 2000&lt;br&gt;beräknas BNP stiga med 2,9 % respektive 2,8 %.&lt;br&gt;Tillväxten drivs i första hand av investeringar och&lt;br&gt;privat konsumtion, men även utrikeshandeln fortsät-&lt;br&gt;ter att ge ett positivt bidrag till tillväxten under peri-&lt;br&gt;oden. Med dessa antaganden beräknas den öppna&lt;br&gt;arbetslösheten kunna falla till 4,5 % av arbetskraften&lt;br&gt;år 2000. Samtidigt beräknas knappt 4,4 % att delta i&lt;br&gt;någon form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd. An-&lt;br&gt;talet reguljära utbildningsplatser kommer att ligga på&lt;br&gt;en högre nivå än idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den underliggande förbättringen av de offentliga&lt;br&gt;finanserna sker främst på utgiftssidan. Hushållstrans-&lt;br&gt;fereringarna reduceras bl.a. till följd av den fallande&lt;br&gt;arbetslösheten och transfereringarna till näringslivet&lt;br&gt;minskar till stor del genom nedtrappningen av ränte-&lt;br&gt;bidragen till bostäder. Statsskulden, mätt i miljarder&lt;br&gt;kronor, beräknas minska något under perioden. Till-&lt;br&gt;sammans med fallande räntor på statsskulden, i takt&lt;br&gt;med att äldre lån till hög ränta byts ut, så minskar&lt;br&gt;ränteutgifterna. Förbättringen av de offentliga finan-&lt;br&gt;serna innebär att den offentliga sektorns konsolide-&lt;br&gt;rade bruttoskuld som andel av BNP fortsätter att&lt;br&gt;minska. Vid utgången av år 2000 beräknas skuld-&lt;br&gt;kvoten uppgå till 67 %.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TABELL 1.5 MEDELFRIST&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROCENTUELL FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppet arbetslösa&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsatta, antal personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, dec-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande i offentlig&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;, 2&lt;br&gt;sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;' Andel av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Risken att utvecklingen blir annorlunda än vad som&lt;br&gt;beskrivs i denna kalkyl hänger främst samman med&lt;br&gt;vad som händer på arbetsmarknaden. Om lönebild-&lt;br&gt;ningen fungerar sämre än vad som antagits och ef-&lt;br&gt;fekterna av åtgärderna för att minska den öppna ar-&lt;br&gt;betslösheten blir svagare, kan utvecklingen på&lt;br&gt;arbetsmarknaden bli betydligt mindre gynnsam.&lt;br&gt;Även tillväxten kan bli lägre, t.ex. på grund av en in-&lt;br&gt;ternationell konjunkturavmattning. De offentliga fi-&lt;br&gt;nanserna utvecklas då mindre förmånligt. Det kan&lt;br&gt;heller inte uteslutas att tillväxten blir högre än vad&lt;br&gt;som här anges. Om produktiviteten stiger snabbare&lt;br&gt;än beräknat kan tillväxten bli högre, varvid de of-&lt;br&gt;fentliga finanserna utvecklas mera förmånligt även&lt;br&gt;om sysselsättningen inte ökar snabbare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Internationell utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i världsekonomin i sin helhet är gynn-&lt;br&gt;sam med den högsta tillväxten på tio år och minskad&lt;br&gt;inflation. Den ekonomiska situationen i OECD-&lt;br&gt;området&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; har förbättrats markant under det senaste&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;halvåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt förstärkning av den europeiska kon-&lt;br&gt;junkturen förutses mot bakgrund av de senaste årens&lt;br&gt;lättare monetära förhållanden, dvs den sammantagna&lt;br&gt;effekten av ränte- och växelkursutvecklingen, samt&lt;br&gt;en bestående hög efterfrågan från omvärlden. Viss&lt;br&gt;osäkerhet råder dock om styrkan i återhämtningen i&lt;br&gt;vissa större EU-länder. Arbetslösheten fortsätter att&lt;br&gt;vara ett stort problem. Den amerikanska ekonomin&lt;br&gt;väntas fortsätta att utvecklas starkt, om än något&lt;br&gt;långsammare efter den kraftiga uppgången under&lt;br&gt;årets inledning. Återhämtningen i Japan förväntas&lt;br&gt;fortskrida och tillta under 1998 i takt med stigande&lt;br&gt;inhemsk efterfrågan. BNP-tillväxten i OECD-&lt;br&gt;området sammantaget beräknas till 2,8 % 1997 för&lt;br&gt;att avta 1998 till 2,4 %. Inflationen bedöms sjunka&lt;br&gt;något ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 länderna utanför OECD förutses en fortsatt&lt;br&gt;gynnsam utveckling under prognosperioden. Trots&lt;br&gt;valutaoro i vissa asiatiska länder väntas tillväxten i&lt;br&gt;Sydostasien och Kina att bli hög jämfört med övriga&lt;br&gt;regioner. Utsikterna i Central- och Östeuropa har&lt;br&gt;förbättrats bl.a. till följd av återhämtningen i Västeu-&lt;br&gt;ropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 2.1 BNP-TILLVÄXT PER REGION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Världen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transitionsekonomier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F.d. Sovjetunionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Världsmarknadstillväxten för svensk export förvän-&lt;br&gt;tas ligga strax över 7 % både 1997 och 1998, vilket&lt;br&gt;är en förbättring jämfört med 1996 då den uppgick&lt;br&gt;till 5 % %.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen i OECD-länderna&lt;/h6&gt;
&lt;h6&gt;2.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen i EU&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturen i EU har stärkts sedan andra halvåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996. Det är framför allt ökningen av exporten som&lt;br&gt;bidragit till uppgången, medan den inhemska efter-&lt;br&gt;frågan i främst de större EU-länderna, förutom Stor-&lt;br&gt;britannien, varit fortsatt dämpad. Såväl konsumen-&lt;br&gt;ternas som företagens förtroende har förbättrats&lt;br&gt;sedan mitten av 1996, men variationerna mellan län-&lt;br&gt;derna är stora främst vad gäller hushållens framtids-&lt;br&gt;förväntningar. Under 1997 märks en tydlig uppgång&lt;br&gt;av industriproduktionen i EU och produktionsför-&lt;br&gt;väntningarna har ökat markant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvägningen mellan finans- och penningpolitik&lt;br&gt;har gradvis förbättrats under det senaste åren. Rän-&lt;br&gt;torna har kommit ned bl.a som en följd av de för-&lt;br&gt;bättrade offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanspolitikens stramhet accentueras under 1996&lt;br&gt;och 1997 och sammanfaller med målet att uppnå&lt;br&gt;konvergens i samband med övergången till den tredje&lt;br&gt;etappen av EMU. OECD beräknar att budgetunder-&lt;br&gt;skottet i EU som helhet sjunker från 4,4 % 1996 till&lt;br&gt;3,0 % 1997. Lägre strukturella underskott, dvs. un-&lt;br&gt;derskott som justerats för konjunkturläget, samt&lt;br&gt;medlemsländernas medelfristiga budgetmål indikerar&lt;br&gt;att det finns förutsättningar för en varaktig förbätt-&lt;br&gt;ring av de offentliga finanserna i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer expansiva monetära förhållanden har bidra-&lt;br&gt;git till den allt starkare konjunkturutvecklingen. Se-&lt;br&gt;dan våren 1995, då de korta och långa räntorna i EU&lt;br&gt;var som högst, har de kommit ned ca 3-3 Vi procent-&lt;br&gt;enheter.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Afrika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Asien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 2.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens och konsumenternas förtroende i EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettobalans&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-26.png" style="width:372pt;height:119pt;"/&gt;
&lt;p&gt;derna, Norge, Spanien, Schweiz, Sverige och Österrike.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 2.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott i de offentliga finanserna i EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-27.png" style="width:168pt;height:95pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: OECD Economic Outlook, nr. 61.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste året, dvs sedan mitten av 1996, har&lt;br&gt;de långa räntorna sjunkit med ca 114 procentenheter&lt;br&gt;och de korta med ca 14 procentenhet. Sedan årsskif-&lt;br&gt;tet har EU:s nominella effektiva växelkurs deprecie-&lt;br&gt;rat med drygt 10 % bl.a. till följd av förstärkningen&lt;br&gt;av den amerikanska dollarn. D-marken, den franska&lt;br&gt;francen m.fl. valutor har deprecierat gentemot dol-&lt;br&gt;larn medan det brittiska pundet har apprecierat.&lt;br&gt;Sammantaget är växelkursförhållandena i EU gynn-&lt;br&gt;samma för export och ekonomisk tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationen i EU sjönk till 1,5 % under våren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997. Betydande ledig kapacitet finns i flertalet EU-&lt;br&gt;länder, vilket dämpar inflationstakten. På senare tid&lt;br&gt;har även lägre energi- och livsmedelspriser bidragit.&lt;br&gt;Inflationen har sjunkit relativt kraftigt i länder med&lt;br&gt;tidigare hög inflation, t ex Italien, Spanien och&lt;br&gt;Grekland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den tilltagande ekonomiska tillväxten har&lt;br&gt;sysselsättningen ökat endast mariginellt i EU under&lt;br&gt;det senaste året. Drygt 11 % av arbetskraften är ar-&lt;br&gt;betslösa. Av de 18 miljoner människor som är utan&lt;br&gt;arbete i EU är ca 5 miljoner under 25 år. Arbetslös-&lt;br&gt;heten är jämnt fördelad mellan könen. Hälften har&lt;br&gt;varit arbetslösa längre än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna mellan länderna har tilltagit. Medan ar-&lt;br&gt;betsmarknadsläget har fortsatt att försämras i bl.a.&lt;br&gt;de större EU-länderna Tyskland, Frankrike och Itali-&lt;br&gt;en, har arbetslösheten minskat betydligt i t.ex. Stor-&lt;br&gt;britannien, Danmark och Nederländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsikterna för en fortsatt återhämtning av den eu-&lt;br&gt;ropeiska konjunkturen är goda. 1 likhet med det se-&lt;br&gt;naste halvåret väntas de monetära förhållandena sti-&lt;br&gt;mulera ekonomin under prognosperioden. Med&lt;br&gt;hänsyn till låga inflationsförväntningar och ledig&lt;br&gt;produktionskapacitet förutses det lägre ränteläget&lt;br&gt;bestå ännu en tid och successivt ge draghjälp åt&lt;br&gt;konjunkturuppgången. Deprecieringen av flertalet&lt;br&gt;valutor inom EU, däribland D-marken, gynnar ex-&lt;br&gt;porten samtidigt som en fortsatt stark efterfrågan i&lt;br&gt;resten av världen bidrar till att exporten kvarstår som&lt;br&gt;den huvudsakliga drivkraften i återhämtningen.&lt;br&gt;Marknadstillväxten för EU sammantaget förutses&lt;br&gt;öka till 7 Vi -8 % under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vissa frågetecken avseende utvecklingen&lt;br&gt;av den inhemska efterfrågan, inte minst mot bak-&lt;br&gt;grund av det försämrade arbetsmarknadsläget i några&lt;br&gt;länder och den förhållandevis strama finanspolitiken.&lt;br&gt;Det tilltagande konsument- och företagarförtroendet&lt;br&gt;ger emellertid indikationer om att investeringar och&lt;br&gt;konsumtion är på väg att tillta, även i länder där den&lt;br&gt;inhemska efterfrågan för närvarande är dämpad.&lt;br&gt;Måttliga löneökningar, stabila eller sjunkande ar-&lt;br&gt;betskraftskostnader samt ett höjt kapacitetsutnytt-&lt;br&gt;jande har bidragit till ökade vinstmarginaler i företa-&lt;br&gt;gen. Utsikterna för ökade investeringar är därmed&lt;br&gt;goda. Arbetsmarknadsläget förutses förbättras något&lt;br&gt;under 1997 och 1998 jämfört med 1996, vilket kan&lt;br&gt;ge positiva effekter på den privata konsumtionen.&lt;br&gt;Sammantaget bedöms BNP-tillväxten i EU som hel-&lt;br&gt;het till 2,3 % 1997 och 2,6 % 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationen förutses till drygt 2 % både 1997 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998. Ökningen i förhållande till dagens låga infla-&lt;br&gt;tionsnivå baseras på en bedömning av en uppgång i&lt;br&gt;konjunkturen samt något högre importpriser till följd&lt;br&gt;av valutadeprecieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 2.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentprisutveckling i EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-28.png" style="width:169pt;height:103pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 2.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxt i EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 ------------&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-29.png" style="width:175pt;height:87pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.1.2 Utvecklingen i större enskilda EU-&lt;br&gt;länder&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den återhämtning av konjunkturen i Tyskland&lt;br&gt;som inleddes under andra halvåret 1996 har fort-&lt;br&gt;satt under 1997. Exporten har varit den huvud-&lt;br&gt;sakliga drivkraften medan den inhemska efterfrå-&lt;br&gt;gan har utvecklats svagt. Konkurrenskraften har&lt;br&gt;förbättrats, beroende främst på D-markens&lt;br&gt;depreciering mot den amerikanska dollarn, men&lt;br&gt;också på grund av återhållsamma löneökningar&lt;br&gt;och fortsatta rationaliseringar i företagen. Kon-&lt;br&gt;kurrenskraften förväntas utvecklas gynnsamt och&lt;br&gt;bidra till en fortsatt stark exporttillväxt. Avväg-&lt;br&gt;ningen mellan finans- och penningpolitik har för-&lt;br&gt;bättrats. De monetära förhållandena har blivit&lt;br&gt;mer expansiva och bidrar successivt till en stimu-&lt;br&gt;lans av ekonomin. Samtidigt väntas finanspoliti-&lt;br&gt;ken vara fortsatt stram under prognosperioden.&lt;br&gt;Tillväxten kommer inledningsvis att vara export-&lt;br&gt;driven, medan den inhemska efterfrågan väntas ge&lt;br&gt;ett ökat bidrag till BNP-tillväxten mot slutet av&lt;br&gt;prognosperioden. Låga löneökningar och den hö-&lt;br&gt;ga arbetslösheten medför att den privata konsum-&lt;br&gt;tionen utvecklas måttligt. BNP-tillväxten väntas&lt;br&gt;uppgå till 2,2 % 1997, för att öka till 2,6 %&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten i Frankrike under början av 1997&lt;br&gt;drevs, liksom i Tyskland, framförallt av exporten,&lt;br&gt;som gynnades av den växande utlandsefterfrågan och&lt;br&gt;växelkursutvecklingen. Den inhemska aktiviteten var&lt;br&gt;däremot förhållandevis svag. Under sommarmåna-&lt;br&gt;derna stärktes emellertid såväl företagens som hus-&lt;br&gt;hållens förtroende, vilket antas få betydelse för ut-&lt;br&gt;vecklingen under hösten. Det svaga förtroendet&lt;br&gt;bland hushållen har tidigare ansetts hämma den pri-&lt;br&gt;vata konsumtionen. Förutsättningarna för BNP-&lt;br&gt;tillväxten under andra halvan av 1997 liksom nästa&lt;br&gt;år är relativt goda. De lättare monetära förhållande-&lt;br&gt;na fortsätter att stimulera ekonomin. Den goda ut-&lt;br&gt;vecklingen i exportsektorn och det låga ränteläget&lt;br&gt;förutses få positiva effekter på investeringsutveck-&lt;br&gt;lingen, medan privat konsumtion bedöms öka mått-&lt;br&gt;ligt. Sammantaget väntas BNP öka med 2,2 % inne-&lt;br&gt;varande år och med 2,6 % år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konjunkturnedgång som inleddes under 1996&lt;br&gt;i Italien har fortsatt under 1997. Exporttillväxten har&lt;br&gt;dämpats av lirans förstärkning 1995-96 samtidigt&lt;br&gt;som investeringarna påverkats negativt av sjunkande&lt;br&gt;lönsamhet i industrin. Fallande disponibelinkomster i&lt;br&gt;reala termer samt fortsatt hög arbetslöshet hämmar&lt;br&gt;den privata konsumtionen. De åtgärder som vidtagits&lt;br&gt;i syfte att kraftigt sänka budgetunderskottet innebär&lt;br&gt;en mycket stram finanspolitik under 1997. Dämp-&lt;br&gt;ningen av tillväxttakten samt apprecieringen har bi-&lt;br&gt;dragit till att inflationen fallit och nu ligger i nivå&lt;br&gt;med den i övriga EU-länder. Det lägre ränteläget be-&lt;br&gt;döms successivt stimulera den inhemska efterfrågan&lt;br&gt;under prognosperioden. BNP-tillväxten förutses till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måttliga 1,1 % 1997 för att sedan öka till 1,9 % näs-&lt;br&gt;ta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 2.2 BNP-TILLVÄXT, KPI OCH ARBETS-&lt;br&gt;LÖSHET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Island&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet i % av arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Storbritannien fortsatte den starka utvecklingen av&lt;br&gt;privat konsumtion och export att bidra till en hög&lt;br&gt;tillväxttakt under det första halvåret 1997. Den pri-&lt;br&gt;vata efterfrågan har stimulerats av sjunkande ar-&lt;br&gt;betslöshet och stigande realinkomster samtidigt som&lt;br&gt;exporten gynnats av en stark extern efterfrågan. Un-&lt;br&gt;der året förutses en hög investeringstillväxt främst&lt;br&gt;inom tjänste- och byggnadssektorerna. Mot slutet av&lt;br&gt;1997 och under 1998 förväntas exporttillväxten&lt;br&gt;dämpas av den kraftiga apprecieringen av det brittis-&lt;br&gt;ka pundet som ägt rum sedan drygt ett år. Stramare&lt;br&gt;monetära förhållanden verkar samtidigt dämpande&lt;br&gt;på inhemsk efterfrågan. Finanspolitiken förväntas bli&lt;br&gt;relativt stram under prognosperioden. BNP-&lt;br&gt;tillväxten bedöms bli 3,1 % i år och 2,6 % 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.1.3 De nordiska länderna&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen samman-&lt;br&gt;taget i de nordiska länderna under de senaste åren&lt;br&gt;förväntas fortsätta under prognosperioden och BNP-&lt;br&gt;tillväxten bedöms bli högre än genomsnittet för&lt;br&gt;OECD. Lägre räntor och en gynnsam sysselsättnings-&lt;br&gt;tillväxt bedöms stimulera inhemsk efterfrågan samti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digt som exporten får draghjälp av en ökad efterfrå-&lt;br&gt;gan i Europa. Sammantaget förväntas inflationen bli&lt;br&gt;måttlig. I Norge och Island, i viss utsträckning även i&lt;br&gt;Danmark, finns dock risk för stigande inflation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark förväntas den goda ekonomiska ut-&lt;br&gt;vecklingen fortsätta, ledd av en hög privat konsum-&lt;br&gt;tions- och investeringstillväxt. Den privata konsum-&lt;br&gt;tionen har i år stärkts till följd av bl.a. en ökad&lt;br&gt;sysselsättning och lägre räntor. Det är främst den&lt;br&gt;danska kronans appreciering mot D-marken och en&lt;br&gt;stram finanspolitik som har bidragit till lägre räntor.&lt;br&gt;BNP-tillväxten bedöms bli 3,1 % i år och 3,0 %&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland bedöms den ekonomiska tillväxten bli&lt;br&gt;fortsatt hög under prognosperioden både till följd av&lt;br&gt;en stark inhemsk efterfrågan och en ökad exporttill-&lt;br&gt;växt. Den privata konsumtionen stimuleras i år bl.a.&lt;br&gt;av en gynnsam sysselsättningsutveckling och av låga&lt;br&gt;räntor. Exporten gynnas av en väntad ökad efterfrå-&lt;br&gt;gan på trä- och massaprodukter i Europa. Investe-&lt;br&gt;ringstakten bedöms öka, främst inom byggnadssek-&lt;br&gt;torn. Finanspolitiken förutses bli relativt stram under&lt;br&gt;prognosperioden. Arbetslösheten förväntas sjunka&lt;br&gt;ytterligare, men förblir på en hög nivå. Sammantaget&lt;br&gt;väntas BNP-tillväxten bli 4,4 % i år och 3,6 %&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den expansiva ekonomiska utvecklingen i Norge&lt;br&gt;väntas fortsätta under 1997 med stöd av en stark in-&lt;br&gt;hemsk efterfrågan. En god sysselsättningstillväxt un-&lt;br&gt;der det innevarande året bedöms stimulera den priva-&lt;br&gt;ta efterfrågan samtidigt som en stark ökning av&lt;br&gt;investeringarna inom olje- och byggnadssektorerna&lt;br&gt;förutses. Den privata efterfrågan och investeringstak-&lt;br&gt;ten bedöms minska under 1998. Även om årets löne-&lt;br&gt;avtal är relativt måttliga, finns det en risk för att det&lt;br&gt;allt stramare läget på arbetsmarknaden ger upphov&lt;br&gt;till ett ökat inflationstryck 1998. Sammantaget vän-&lt;br&gt;tas en BNP-tillväxt på 3,7 % 1997 och 2,9 % 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.1.4 Förenta staterna och Japan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska situationen i Förenta staterna har&lt;br&gt;under inledningen av 1997 utmärkts av fortsatt hög&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt, sjunkande arbetslöshet och infla-&lt;br&gt;tion samt förbättrade statsfinanser. Efter sex år av&lt;br&gt;stark ekonomisk utveckling ökade BNP mycket&lt;br&gt;starkt under det första halvåret 1997. Den privata&lt;br&gt;konsumtionen stimulerades främst av uppgången av&lt;br&gt;inkomster och aktiepriser. Privata investeringar har&lt;br&gt;fortsatt att öka i snabb takt samtidigt som lagren&lt;br&gt;byggts upp. Arbetslösheten sjönk till 4,8 % i maj,&lt;br&gt;vilket var den lägsta nivån sedan 1973. Även om en&lt;br&gt;tydlig ökning av lönerna varit märkbar, har den to-&lt;br&gt;tala prisökningstakten hållits nere till följd av dollar-&lt;br&gt;apprecieringen samt den måttliga utvecklingen av de&lt;br&gt;sammanlagda arbetskraftskostnaderna. Dessa fakto-&lt;br&gt;rer samt lägre energi- och livsmedelspriser medförde&lt;br&gt;att inflationen föll till en historiskt låg nivå, 2,2 %, i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;maj. Hög ekonomisk tillväxt, och därmed högre&lt;br&gt;skatteintäkter än beräknat, har medfört att budge-&lt;br&gt;tunderskottet 1997 sjunkit till den lägsta nivån på 20&lt;br&gt;år, kring drygt 1 % av BNP. En överenskommelse&lt;br&gt;om att balansera budgeten år 2002 beslutades i maj&lt;br&gt;mellan administrationen och kongressen. En expan-&lt;br&gt;siv finanspolitik förutses inledningsvis, men nedskär-&lt;br&gt;ningar inom flertalet sektorer planeras att genomfö-&lt;br&gt;ras mot slutet av perioden. Något stramare monetära&lt;br&gt;förhållanden förutses dämpa den inhemska efterfrå-&lt;br&gt;gan under 1998 samtidigt som nettoexporten ger ett&lt;br&gt;negativt bidrag till tillväxten. BNP-tillväxten förutses&lt;br&gt;till 3,6 % 1997 och till 2,0 % 1998. Inflationen för-&lt;br&gt;väntas uppgå till mellan 2 &lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;/i och 3 % under perio-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Japan var tillväxten mycket stark i årets början.&lt;br&gt;Det var den privata konsumtionen som ökade kraf-&lt;br&gt;tigt, vilket dock i första hand återspeglade en tillfällig&lt;br&gt;ökning inför höjningen av konsumtionsskatten den 1&lt;br&gt;april. Därefter skedde en tillbakagång i den privata&lt;br&gt;konsumtionen som resulterade i en kraftig lagerupp-&lt;br&gt;byggnad, trots att exportsektorn fortsatte att gynnas&lt;br&gt;av yenens tidigare depreciering. Finanspolitiken be-&lt;br&gt;döms förbli restriktiv under prognosperioden, medan&lt;br&gt;penningpolitiken förutses vara fortsatt expansiv.&lt;br&gt;Sannolikt möts efterfrågan under resten av 1997 till&lt;br&gt;viss del genom lageravveckling. En fortsatt ökning av&lt;br&gt;exporten förutses, men de gynnsamma effekterna av&lt;br&gt;yenens tidigare depreciering klingar gradvis av under&lt;br&gt;prognosperioden. Tillsammans med det låga räntelä-&lt;br&gt;get torde expansionen i exportsektorn bidra till en&lt;br&gt;fortsatt uppgång i näringslivets investeringar. Den&lt;br&gt;privata konsumtionen bedöms dock öka endast&lt;br&gt;måttligt mot bakgrund av den strama finanspoliti-&lt;br&gt;ken. BNP-tillväxten bedöms uppgå till 2,2 % inne-&lt;br&gt;varande år och till 3,0 % år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;2.2 Länderna utanför OECD&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten blev lägre i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa som helhet 1996 jämfört med 1995. Den&lt;br&gt;främsta anledningen var avmattningen på dessa län-&lt;br&gt;ders exportmarknader. I slutet av 1996 samt i början&lt;br&gt;av 1997 har exportillväxten tenderat att öka i takt&lt;br&gt;med att den ekonomiska tillväxten tilltagit, framför&lt;br&gt;allt i EU. Inflationen i regionen förutses stabiliseras&lt;br&gt;eller komma ned något och den ekonomiska tillväx-&lt;br&gt;ten bedöms variera mellan 2 och 5 % 1997 och&lt;br&gt;1998. Bulgarien och Rumänien utgör undantag då&lt;br&gt;inflationen i dessa länder tilltagit kraftigt och tillväx-&lt;br&gt;tutsikterna försämrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxten i Ryssland och Ukraina har varit&lt;br&gt;negativ under de senaste åren, men en viss förbätt-&lt;br&gt;ring av det ekonomiska läget förutses, framför allt i&lt;br&gt;Ryssland där inflationen kommit ned avsevärt och&lt;br&gt;inflödet av utländska investeringar tilltagit. Räntelä-&lt;br&gt;get väntas falla något och BNP-tillväxten i Ryssland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutses uppgå till omkring 2 % 1997 för att sedan&lt;br&gt;öka ytterligare 1998. Det bör dock noteras att osä-&lt;br&gt;kerheten i denna prognos är stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska situationen i Baltikum förbätt-&lt;br&gt;rades under den senare delen av 1996 och BNP öka-&lt;br&gt;de med 3-4 % under året som helhet. Den ekono-&lt;br&gt;miska utvecklingen har varit snabbast i Estland där&lt;br&gt;strukturella reformer genomförts för att liberalisera&lt;br&gt;handel och öka utländska investeringar. BNP-&lt;br&gt;tillväxten bedöms nå 4-5 % 1997 och 1998 i regio-&lt;br&gt;nen som helhet samtidigt som inflationen beräknas&lt;br&gt;komma ned något ytterligare, till drygt 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De dynamiska asiatiska länderna (DAE)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; har på&lt;br&gt;senare tid påverkats negativt av valutaoro, framför&lt;br&gt;allt i Thailand där valutan, bahten, tillåtits flyta fritt&lt;br&gt;efter att tidigare ha varit kopplad till den amerikans-&lt;br&gt;ka dollarn. Den inhemska efterfrågan har även däm-&lt;br&gt;pats av fallande aktie- och fastighetspriser samt&lt;br&gt;sjunkande konsumentförtroende. Flertalet länder i&lt;br&gt;regionen har därtill erfarit försämringar av exportut-&lt;br&gt;vecklingen p.g.a sjunkande global efterfrågan på&lt;br&gt;elektronikvaror. För att undvika överhettning har de&lt;br&gt;monetära förhållandena stramats åt i Kina och DAE.&lt;br&gt;En stramare finanspolitik väntas under 1997. Trots&lt;br&gt;dessa svårigheter ökar BNP i regionen över det glo-&lt;br&gt;bala genomsnittet och det förutses en BNP-tillväxt&lt;br&gt;kring 6 % i DAE och kring 10 % i Kina under pro-&lt;br&gt;gnosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppgång i den ekonomska aktiviteten i Cen-&lt;br&gt;tral- och Sydamerika samt i Afrika som blev tydlig&lt;br&gt;under 1996 förväntas fortsätta under prognosperio-&lt;br&gt;den. Omfattande strukturella reformer i kombina-&lt;br&gt;tion med en stabilitetsorienterad makroekonomisk&lt;br&gt;politik har på ett avgörande sätt bidragit till förbätt-&lt;br&gt;rade tillväxtutsikter i dessa regioner.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i dessa länder. Utvecklingen på aktiebörserna utgör&lt;br&gt;ett visst orosmoment, men det krävs förmodligen en&lt;br&gt;relativt kraftig nedgång för att få mer påtagliga effek-&lt;br&gt;ter på den reala ekonomin. Den senaste tidens oro på&lt;br&gt;de finansiella marknaderna i vissa asiatiska länder&lt;br&gt;skulle, om den förvärras, kunna få negativa konsek-&lt;br&gt;venser för regionen. Inte minst gäller detta Japan,&lt;br&gt;som har betydande finansiella och kommersiella&lt;br&gt;kopplingar till de länder där oro har uppstått. Därtill&lt;br&gt;finns en viss risk för effekter på den globala ekono-&lt;br&gt;min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan osäkerhet kring vilka länder som kan&lt;br&gt;komma att delta i EMU leda till turbulens på ränte-&lt;br&gt;och valutamarknaderna i EU med negativa effekter&lt;br&gt;på tillväxt och arbetsmarknad. Flera EU-länder, inkl.&lt;br&gt;Tyskland, Frankrike och Italien, förutses få under-&lt;br&gt;skott i de offentliga finanserna på eller nära 3,0 % av&lt;br&gt;BNP 1997. Inte minst den försämrade utvecklingen&lt;br&gt;på arbetsmarknaden har under året inneburit ökade&lt;br&gt;offentliga utgifter i dessa länder samtidigt som en&lt;br&gt;uppgång av den privata konsumtionen fortsatt&lt;br&gt;hämmats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt skulle utvecklingen i EU kunna bli mer&lt;br&gt;positiv än beräknat. Inte minst de lättare monetära&lt;br&gt;förhållandena och antydningarna om ett förbättrat&lt;br&gt;företags- och konsumentförtroende skulle kunna&lt;br&gt;stärka den inhemska efterfrågan i snabbare takt än&lt;br&gt;förutsett i prognosen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;2.3 Risker avseende internationell&lt;br&gt;utveckling&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett antal faktorer som skulle kunna påver-&lt;br&gt;ka de ekonomiska och finansiella förutsättningarna i&lt;br&gt;den prognos som redovisats ovan. Även om inflatio-&lt;br&gt;nen globalt sett kommit ned till historiskt låga nivåer&lt;br&gt;kan inflationen komma att öka mer än vad som för-&lt;br&gt;utsätts. Ett ökande kapacitetsutnyttjande på pro-&lt;br&gt;dukt- och arbetsmarknaderna utgör en risk vad gäl-&lt;br&gt;ler utvecklingen i Förenta staterna, Storbritannien&lt;br&gt;och några av de mindre EU-länderna. En ytterligare&lt;br&gt;appreciering av den amerikanska dollarn gentemot&lt;br&gt;D-marken skulle kunna öka inflationstrycket i&lt;br&gt;Tyskland i högre utsträckning än vad som förutsätts i&lt;br&gt;prognosen. En sådan utveckling skulle framtvinga&lt;br&gt;mer omfattande räntehöjningar än vad som antagits,&lt;br&gt;vilket skulle kunna dämpa den ekonomiska tillväxten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Till de dynamiska asiatiska länderna räknas Hong Kong, Singapore, Taiwan,&lt;br&gt;Malaysia, Thailand och numera även Filippinerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Kapitalmarknaderna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste året har utvecklingen på de finan-&lt;br&gt;siella marknaderna dominerats av en allt starkare&lt;br&gt;dollar samt till nyligen stigande börskurser. Utveck-&lt;br&gt;lingen på räntemarknaderna har varit mindre drama-&lt;br&gt;tisk. De europeiska räntorna har varit stabila vid de&lt;br&gt;nivåer som etablerades under 1996. I Förenta stater-&lt;br&gt;na har rörelserna varit större beroende på osäkerhet&lt;br&gt;kring penningpolitikens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.1 Utvecklingen i omvärlden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Sedan mer än ett år tillbaka har osäkerheten kring&lt;br&gt;behovet av en stramare penningpolitik i Förenta sta-&lt;br&gt;terna påverkat de finansiella marknaderna. Bakgrun-&lt;br&gt;den är en stark konjunktur och låg arbetslöshet sam-&lt;br&gt;tidigt som inflationen förblivit låg. Under våren&lt;br&gt;ökade förväntningarna om en styrräntehöjning, inte&lt;br&gt;minst beroende på signaler från den amerikanska&lt;br&gt;centralbanken om att man såg en risk för ökande in-&lt;br&gt;flation. I mars höjde också Federal Reserve styrrän-&lt;br&gt;tan från 5,25 % till 5,5 %. Direkt efter höjningen&lt;br&gt;fanns utbredda förväntningar om fortsatta räntehöj-&lt;br&gt;ningar men dessa har hittills uteblivit och förvänt-&lt;br&gt;ningarna om ytterligare styrräntehöjningar har efter-&lt;br&gt;hand minskat. Detta har under sommaren bidragit&lt;br&gt;till en påtaglig obligationsräntenedgång. Obligations-&lt;br&gt;räntan i Förenta Staterna har varierat mellan 6 och&lt;br&gt;7 % under det senaste året beroende på hur man för&lt;br&gt;tillfället bedömt risken för stigande inflation och&lt;br&gt;högre styrränta. Under prognosperioden antas det,&lt;br&gt;utifrån den starka konjunkturutvecklingen och risken&lt;br&gt;för stigande inflation, finnas en viss tendens till högre&lt;br&gt;räntor i Förenta staterna, både vad gäller långa och&lt;br&gt;korta marknadsräntor. I båda fallen väntas dock rän-&lt;br&gt;teuppgången bli begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursuppgången på New York-börsen har fortsatt&lt;br&gt;det senaste året. Under året har kurserna stigit med&lt;br&gt;ca 18 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfälligt har dock aktiekurserna vikit i samband&lt;br&gt;med vad som förefaller vara oro för att kursnivån&lt;br&gt;inte varit fundamentalt välgrundad samt risken för&lt;br&gt;en stramare penningpolitik och högre obligationsrän-&lt;br&gt;tor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Japan har obligationsräntorna under det senaste&lt;br&gt;året varit ca 2,5 %. En viss variation i räntenivån har&lt;br&gt;dock förekommit då räntorna stigit vid förväntning-&lt;br&gt;ar om en mer påtaglig konjunkturåterhämtning och&lt;br&gt;en mindre expansiv penningpolitik. Under sommaren&lt;br&gt;har dock dessa förväntningar åter minskat. De korta&lt;br&gt;marknadsräntorna har sedan årsskiftet stigit margi-&lt;br&gt;nellt från en nivå strax över noll till omkring 0,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU fortsätter förberedelsearbetet inför den&lt;br&gt;Ekonomiska och monetära unionen. Detta har bland&lt;br&gt;annat inneburit en stramare finanspolitik, vilket till-&lt;br&gt;sammans med en på kontinenten fortfarande svag&lt;br&gt;konjunkturuppgång har givit utrymme för en expan-&lt;br&gt;siv penningpolitik. I kärnländerna inom ERM är de&lt;br&gt;korta marknadsräntorna ca 3-3,5 %. Utformningen&lt;br&gt;av den ekonomiska politiken i Europa har också&lt;br&gt;möjliggjort att obligationsräntorna sedan inledningen&lt;br&gt;av 1996 varit låga jämfört med tidigare under 1990-&lt;br&gt;talet trots att räntenivån i Förenta staterna varit av-&lt;br&gt;sevärt högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedelserna inför EMU har också inneburit&lt;br&gt;minskande skillnader mellan obligationsräntorna i&lt;br&gt;EU:s medlemsstater, exempelvis har skillnaden mel-&lt;br&gt;lan italienska och tyska femårsobligationer minskat&lt;br&gt;med ca 0,8 procentenheter till ca 1,35 procentenheter&lt;br&gt;från årsskiftet till i slutet av augusti i år. Den spanska&lt;br&gt;räntedifferensen gentemot Tyskland har sjunkit i&lt;br&gt;motsvarande grad till ca 0,7 procentenheter medan&lt;br&gt;räntan i Sverige var ca 0,95 procentenheter högre än&lt;br&gt;i Tyskland i slutet av augusti, vilket endast är margi-&lt;br&gt;nellt lägre än vid årsskiftet. De minskade räntediffe-&lt;br&gt;renserna återspeglar bl.a. ökade förväntningar om att&lt;br&gt;ett stort antal länder kommer att delta i valutaunio-&lt;br&gt;nen från och med januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-års obligationsränta i&lt;br&gt;Förenta staterna och Tyskland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-------Förenta staterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^^““Tyskland&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-30.png" style="width:176pt;height:124pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Hanson &amp;amp; Partners AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 3.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dollarns växelkurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D-mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^^““1 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;------1 D-mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-31.png" style="width:163pt;height:113pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Hanson &amp;amp;Partners AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under prognosperioden antas en alltmer stabil&lt;br&gt;konjunkturuppgång i Tyskland bidra till en något&lt;br&gt;högre ränta tillsammans med att de tyska obliga-&lt;br&gt;tionsräntorna, i någon mån, påverkas av att ett stort&lt;br&gt;antal länder väntas delta i EMU varav några histo-&lt;br&gt;riskt sett haft en avsevärt högre räntenivå än Tysk-&lt;br&gt;land. Inom något år förefaller också en viss penning-&lt;br&gt;politisk åtstramning i Tyskland sannolik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1997 har den appreciering av dollarn som&lt;br&gt;inleddes under sommaren 1995 accelererat. Kursen&lt;br&gt;mot D-marken, och mot flertalet ERM-valutor har&lt;br&gt;apprecierat med ca 17 % från årsskiftet till och med&lt;br&gt;augusti. Dollarns kurs mot yenen har endast stärkts&lt;br&gt;med ca 3 % men vårens utveckling har präglats av&lt;br&gt;relativt stora fluktuationer. Bakgrunden till dollarns&lt;br&gt;förstärkning mot D-marken förefaller i huvudsak&lt;br&gt;utgöras av skillnaden i konjunkturutveckling och ut-&lt;br&gt;formning av penningpolitiken. Den starka konjunk-&lt;br&gt;turen och högre räntenivån i Förenta staterna jämfört&lt;br&gt;med Europa och Japan samtidigt som inflationen i&lt;br&gt;Förenta staterna förefaller förbli låg, har inneburit att&lt;br&gt;dollarn blivit en mer attraktiv valuta för investerare.&lt;br&gt;Förväntningar om att ett stort antal länder kommer&lt;br&gt;att delta i valutaunionen och att detta kommer att&lt;br&gt;innebära en svagare utveckling för den gemensamma&lt;br&gt;valutan, euron, än vad som annars skulle ha blivit&lt;br&gt;fallet anses av många bedömare också ha bidragit till&lt;br&gt;den starkare dollarn.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.2 Utvecklingen i Sverige&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Kronans appreciering avstannade under 1996 och&lt;br&gt;under innevarande år har kronan åter försvagats. Se-&lt;br&gt;dan kronan var som starkast i mitten av oktober&lt;br&gt;1996 har den mätt med TCW-index&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; försvagats med&lt;br&gt;ca 6,5 % till ett index på ca 121 i slutet av augusti.&lt;br&gt;Försvagningen kan i huvudsak kopplas samman med&lt;br&gt;dollarns allmänna förstärkning. Kronans försvagning&lt;br&gt;mot dollarn har under året varit ca 13 %. Därmed&lt;br&gt;skulle de tidigare beskrivna orsakerna till dollarns&lt;br&gt;appreciering också till stor del kunna förklara kro-&lt;br&gt;nans utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken valde att successivt sänka reporäntan&lt;br&gt;under 1996, från 8,91 % till 4,10 %. Sänkningarna&lt;br&gt;genomfördes mot bakgrund av en stram finanspoli-&lt;br&gt;tik, en starkare kronkurs samt en då mer osäker&lt;br&gt;konjunkturutveckling. Därtill bidrog inte minst en&lt;br&gt;lägre inflation och lägre inflationsförväntningarna till&lt;br&gt;utrymmet för styrräntesänkningar. I den inflations-&lt;br&gt;rapport som Riksbanken publicerade i början av&lt;br&gt;mars 1997 noterade man att ett visst utrymme för&lt;br&gt;något mer stimulerande monetära förhållanden&lt;sup&gt;4&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;fanns, men slutsatsen var ändå att penningpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; TCW-index är ett konkurrent vägt index baserat på 20 valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med monetära förhålllanden menas en sammanvägning av den reala korträntan&lt;br&gt;samt den reala effektiva växelkursen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var väl avvägd mot bakgrund av den osäkerhet som&lt;br&gt;fanns i bedömningen. Under våren var kronans kurs&lt;br&gt;svagare än vad som låg till grund för Riksbankens&lt;br&gt;bedömning i mars. Detta innebar att de monetära&lt;br&gt;förhållandena kom att bli något mer expansiva under&lt;br&gt;våren trots en oförändrad reporänta. I den inflations-&lt;br&gt;rapport som presenterades i juni noterade Riksban-&lt;br&gt;ken att penningpolitiken var väl avvägd. Hittills un-&lt;br&gt;der 1997 har Riksbanken inte ändrat reporäntans&lt;br&gt;nivå. Om förväntningarna om penningpolitiken in-&lt;br&gt;frias, såsom de återspeglas i räntorna på penning-&lt;br&gt;marknaden, kommer reporänta att höjas under&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 5-åriga svenska obligationsräntan har till och&lt;br&gt;med augusti stigit med omkring 0,4 procentenheter&lt;br&gt;under 1997. Därmed har den nedgång i de svenska&lt;br&gt;obligationsräntorna som pågått sedan våren 1995&lt;br&gt;avstannat. Detta återspeglar att den allmänna tren-&lt;br&gt;den i Förenta staterna och Europa mot lägre obliga-&lt;br&gt;tionsräntor brutits, men även andra faktorer spelar&lt;br&gt;in. De svenska räntorna påverkas dels av ett i huvud-&lt;br&gt;sak redan etablerat förtroende för saneringen av de&lt;br&gt;svenska statsfinanserna och Riksbankens inflations-&lt;br&gt;mål, dels av förväntningar om att Sverige inte kom-&lt;br&gt;mer att vara ett av de länder som deltar i valuta-&lt;br&gt;unionen i inledningen av 1999. Den svenska obliga-&lt;br&gt;tionsränteutvecklingen påverkas emellertid även av&lt;br&gt;förväntningarna om antalet deltagande länder i valu-&lt;br&gt;taunionen. Under perioder när förväntningarna ökar&lt;br&gt;om att länder som Italien och Spanien kommer att&lt;br&gt;delta i valutaunionen från dess inledning minskar&lt;br&gt;skillnaden mellan svenska och tyska obligationsrän-&lt;br&gt;tor. Under nästa år antas de svenska obligationsrän-&lt;br&gt;torna komma att påverkas av tendensen till allmänt&lt;br&gt;högre obligationsräntor i Europa. En viss obliga-&lt;br&gt;tionsränteuppgång förutses därmed i Sverige under&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursuppgången på Stockholms fondbörs, som på-&lt;br&gt;gått sedan inledningen av 1995, har fortsatt även un-&lt;br&gt;der 1997. Under årets första åtta månader steg kur-&lt;br&gt;serna med 27 %. De branschindex som utvecklats&lt;br&gt;bäst är försäkrings-, verkstads- och skogsindustriin-&lt;br&gt;dex. Dollarns appreciering som väntas ge ökade vins-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 3.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronan i TCW-index&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-32.png" style="width:168pt;height:120pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Hanson &amp;amp; Partners AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter i exportbolagen samt de låga räntorna som bidra-&lt;br&gt;git till ett inflöde av kapital till börsen kan anges som&lt;br&gt;två viktiga förklaringar till kursutvecklingen. Även&lt;br&gt;övriga europeiska börser har utvecklat väl. Frank-&lt;br&gt;furtbörsen har stigit med 35 % hittills under året och&lt;br&gt;Londonbörsen ha stigit med 17 %. Kursuppgången&lt;br&gt;innebär dock att det finns en betydande osäkerhet&lt;br&gt;om dagens kursnivåer är rimliga utifrån bolagens&lt;br&gt;förväntade vinster samt den extra avkastning som&lt;br&gt;placeringar i aktier bör erbjuda jämfört med andra&lt;br&gt;mindre riskfyllda placeringar. I augusti sjönk kurser-&lt;br&gt;na på Stockholmsbörsen, från den högsta nivån un-&lt;br&gt;der månaden, med ca 8 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1997 har utlåningen från svenska kreditin-&lt;br&gt;stitut åter börjat öka. Tillväxttakten för utlåningen&lt;br&gt;till allmänheten låg i juni på ca 5 %. Såväl utlåningen&lt;br&gt;från banker som från bostadsinstitut expanderar.&lt;br&gt;Bankernas utlåning till hushåll ökar dock inte påtag-&lt;br&gt;ligt men nedgången har upphört. Samtidigt har inlå-&lt;br&gt;ningen från hushållen till bankerna minskat under&lt;br&gt;1997 från att ha ökat under 1996, vilket dock sam-&lt;br&gt;manfaller med ett ökat fondsparande. Den lägre rän-&lt;br&gt;tan på inlåningskonton tillsammans med Stock-&lt;br&gt;holmsbörsens positiva utveckling har sannolikt&lt;br&gt;bidragit till detta. Sammantaget förefaller utveckling-&lt;br&gt;en på kreditmarknaden bidra till bilden av en starka-&lt;br&gt;re privat efterfrågan. Till denna bild bidrar också att&lt;br&gt;tillväxten i penningmängden, mätt som sedlar och&lt;br&gt;mynt, ökar med omkring 5 % i årstakt. Penning-&lt;br&gt;mängdens ökningstakt steg från en nivå strax under&lt;br&gt;noll vid inledningen av 1996 till en tillväxttakt på ca&lt;br&gt;5 % i början av 1997. Därefter har tillväxttakten va-&lt;br&gt;rit tämligen stabil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 3.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutvecklingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-33.png" style="width:169pt;height:125pt;"/&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Utrikeshandeln&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Exporten av varor ökade med 6 % förra året trots&lt;br&gt;avmattningen på den för Sverige viktiga EU-&lt;br&gt;marknaden. En gynnsam exportinriktning med en&lt;br&gt;växande andel teleproduktindustri låg bakom den&lt;br&gt;positiva utvecklingen. En viss förstärkning i konjunk-&lt;br&gt;turen i EU framöver, kraftiga produktivitetsökningar&lt;br&gt;inom industrin samt den relativa försvagningen av&lt;br&gt;kronan beräknas innebära att varuexporten ökar&lt;br&gt;med drygt 9 % i år och med 7,5 % 1998. Den totala&lt;br&gt;andelsvinsten på världsmarknaden uppgår därmed&lt;br&gt;till hela 3,5 % under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att ha utvecklats svagt under 1996 bedöms&lt;br&gt;varuimporten öka kraftigt de kommande åren till&lt;br&gt;följd av en uppgång i den inhemska efterfrågan och&lt;br&gt;den kraftiga exportökningen. Överskottet i bytesba-&lt;br&gt;lansen stiger ytterligare och beräknas uppgå till&lt;br&gt;70 miljarder kronor år 1998, vilket motsvarar ca&lt;br&gt;4 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.1 Varuhandeln&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;En viss avmattning noterades i den internationella&lt;br&gt;marknadstillväxten under första halvåret i år. Ut-&lt;br&gt;vecklingen för den svenska varuexporten var dock&lt;br&gt;fortsatt stark. Importen av varor inom OECD-&lt;br&gt;området förutses ta fart andra halvåret 1997 för att&lt;br&gt;sedan ligga kvar på en hög ökningstakt även nästa år.&lt;br&gt;I länderna utanför OECD bedöms marknadstillväx-&lt;br&gt;ten, trots en mindre dämpning av aktiviteten under&lt;br&gt;1997, bli fortsatt stark. Detta bidrar till att mark-&lt;br&gt;nadstillväxten för svenska varor stiger från 5,5 % år&lt;br&gt;1996 till drygt 7 % både 1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk exportindustri fortsatte att ta marknads-&lt;br&gt;andelar under första halvåret 1997. Varuexporten&lt;br&gt;ökade med 8,5 % i volym. Exportframgångarna var&lt;br&gt;mycket stora framför allt i länder utanför OECD-&lt;br&gt;området, medan exporten till EU-länderna i stort var&lt;br&gt;oförändrad under perioden. Liksom tidigare har ex-&lt;br&gt;porten av teleprodukter ökat mycket kraftigt vilket i&lt;br&gt;viss mån kan förklara den gynnsamma utvecklingen&lt;br&gt;av marknadsandelarna under årets inledning. Ande-&lt;br&gt;len elektrovaror (inkl, teleproduktindustri) i den to-&lt;br&gt;tala svenska exporten steg från 11 % i början på&lt;br&gt;1990-talet till drygt 18 % under början av 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De internationella priserna på bearbetade varor&lt;br&gt;har höjts i ringa omfattning de senaste åren. Till följd&lt;br&gt;av ett fortsatt starkt konkurrenstryck väntas denna&lt;br&gt;utveckling bestå fram till och med 1998. Det är&lt;br&gt;framför allt inom EU som resursutnyttjandet, trots&lt;br&gt;den högre ekonomiska aktiviteten nästa år, bedöms&lt;br&gt;kvarstå på en relativt måttlig nivå. Ett fortsatt globalt&lt;br&gt;överutbud på basindustriprodukter borgar för att&lt;br&gt;prisutvecklingen inom denna produktgrupp blir åter-&lt;br&gt;hållsam. Sannolikt dämpas också den internationella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisutvecklingen av effekterna den pågående handel-&lt;br&gt;sliberaliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mycket gynnsamma produktivitetsutveck-&lt;br&gt;lingen i svensk industri i kombination med ett relativt&lt;br&gt;lågt initialt kapacitetsutnyttjande bedöms medföra&lt;br&gt;att exportföretagen höjer sina priser i begränsad om-&lt;br&gt;fattning mätt i svensk valuta. Därmed utnyttjar ex-&lt;br&gt;portindustrin det gynnsamma konkurrensläget till att&lt;br&gt;vinna marknadsandelar under prognosperioden.&lt;br&gt;Mellan 1996 och 1998 antas kronan konkurrensvägt&lt;br&gt;försvagas med knappt 4 %. Detta bedöms resultera i&lt;br&gt;en sänkning av relativpriset med lika mycket. Som en&lt;br&gt;följd av de kvardröjande effekterna av de kraftiga&lt;br&gt;relativprishöjningarna åren 1995 och 1996 begränsas&lt;br&gt;dock svensk exportindustris andelsvinster på OECD-&lt;br&gt;marknaden till drygt 2 % under perioden 1996 till&lt;br&gt;1998. Exportframgångarna inom övriga regioner an-&lt;br&gt;tas dock bli fortsatt stora framför allt i år, varvid den&lt;br&gt;totala andelsvinsten på världsmarknaden beräknas&lt;br&gt;uppgår till 3,5 % under perioden. Svensk exportin-&lt;br&gt;dustri gynnas under prognosperioden av en fördelak-&lt;br&gt;tig produktinriktning med en snabbt expanderande&lt;br&gt;teleproduktindustri där efterfrågetillväxten är mycket&lt;br&gt;hög. Den starka andelsutvecklingen inom övriga re-&lt;br&gt;gioner (dvs. främst de asiatiska länderna) påverkas i&lt;br&gt;stor omfattning av expansionen inom denna sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att ha utvecklats svagt under 1996, steg va-&lt;br&gt;ruimporten med ca 8 % i volym under första halv-&lt;br&gt;året i år. Importandelen i efterfrågan steg mer än den&lt;br&gt;trendmässiga utveckling. En förklaring till detta kan&lt;br&gt;vara att det är speciellt importintensiva delar av den&lt;br&gt;privata konsumtionen som nu ökar snabbast, t.ex.&lt;br&gt;inköp av bilar och elektronikvaror. Utvecklingen ska&lt;br&gt;dock också ses i ljuset av att importandelarna mins-&lt;br&gt;kade 1996. En del av den kraftiga ökningen i impor-&lt;br&gt;ten kan därför ses som ett återställande till en mer&lt;br&gt;normal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exporttillväxt, marknadstillväxt och marknadsandelar för&lt;br&gt;bearbetade varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-34.png" style="width:174pt;height:106pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.1 EXPORT OCH IMPORT AV VAROR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;PROCENTUELL VOLYMUTVECKLING&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;PROCENTUELL PRISUTVECKLING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 1996 1997 1998 1996 1997 1998&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuexport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;491,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa varuexport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;567,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuimport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;356,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa varuimport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Varuexporten är i tabellen redovisad enligt utrikeshandelsstatistiken.&lt;br&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att ökningstakten för efterfrågan&lt;br&gt;väntas tillta under andra halvåret bedöms importtill-&lt;br&gt;växten även för helåret 1997 uppgå till ca 8 %. Sti-&lt;br&gt;gande privat konsumtion och export bidrar till denna&lt;br&gt;ökning. Nästa år beräknas varuimporten volymmäs-&lt;br&gt;sigt stiga med ca 7 %. Detta innebär en fortsatt väx-&lt;br&gt;ande importandel, vilket ligger i linje med utveck-&lt;br&gt;lingen under de senaste decennierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoexporten, dvs. export minus import, har un-&lt;br&gt;der perioden 1993 till 1996 bidragit till tillväxten i&lt;br&gt;betydande omfattning. I genomsnitt har det årliga&lt;br&gt;bidraget uppgått till ca 1 16 procentenheter. Orsaken&lt;br&gt;är det gynnsamma konkurrensläget och den relativt&lt;br&gt;svaga inhemska efterfrågan. Innevarande år beräknas&lt;br&gt;bidraget vara fortsatt högt uppgående till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,2 procentenheter, för att nästa år minska till&lt;br&gt;0,7 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.2 Bytesbalansen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;På några få år har underskotten i bytesbalansen vänts&lt;br&gt;till ett växande överskott. Under förra året uppgick&lt;br&gt;överskottet i bytesbalansen till 2,4 % av BNP. Under&lt;br&gt;det senaste året har emellertid bytesbalansen uppvisat&lt;br&gt;ett stagnerande överskott, mätt på årsbasis. Från och&lt;br&gt;med andra halvåret i år beräknas dock överskottet&lt;br&gt;åter stiga tack vare en gynnsam utveckling för varu-&lt;br&gt;exporten samt stigande världsmarknadspriser på&lt;br&gt;skogsvaror, vilket innebär att handelsbalansöverskot-&lt;br&gt;tet växer kraftigt. Tjänstenettot däremot försämras&lt;br&gt;ytterligare. Kronförsvagningen det senaste året har&lt;br&gt;gjort det dyrare att semestra utomlands samtidigt&lt;br&gt;som den allmänna uppgången i hushållens efterfrå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gan beräknas leda till ett ökat utlandsresande. De öv-&lt;br&gt;riga posterna i tjänstebalansen förändras endast mar-&lt;br&gt;ginellt frånsett sjöfartsnettot som förbättras&lt;br&gt;ytterligare. Under de närmaste åren förutses en för-&lt;br&gt;bättring av kapitalavkastningsnettot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntenettot väntas förbättras i år jämfört med&lt;br&gt;1996 eftersom räntekostnaden på bruttoskulden vän-&lt;br&gt;tas sjunka under prognosperioden medan ränteintäk-&lt;br&gt;terna på tillgångarna väntas vara oförändrade eller&lt;br&gt;stiga något. Detta innebär att räntenettot förbättras&lt;br&gt;trots att den räntebärande skulden antas komma att&lt;br&gt;stiga på grund av att den privata sektorn nettoköper&lt;br&gt;aktier under 1997 i en utsträckning som överstiger&lt;br&gt;den positiva bytesbalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoutdelningen på portfölj aktier förväntas vara&lt;br&gt;fortsatt negativ. Detta förklaras dels av att det ut-&lt;br&gt;ländska ägandet av svenska aktier är större än det&lt;br&gt;svenska ägandet av utländska aktier, dels av att di-&lt;br&gt;rektavkastningen är högre på svenska aktier än ut-&lt;br&gt;ländska. Under 1997 försämras nettoutdelningen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 4.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen som andel av BNP i Sverige och EU&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-35.png" style="width:175pt;height:120pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Sveriges riksbank och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ökad direktavkastning från de svenska företagen.&lt;br&gt;Sedan något år finns dock en trend mot ökade svens-&lt;br&gt;ka placeringar i utländska aktier. Detta väntas inne-&lt;br&gt;bära en gradvis förbättring av nettoavkastningen ef-&lt;br&gt;ter år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettobidraget till EU belastade bytesbalansen med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,5 miljarder kronor under 1996. Nettobelastningen&lt;br&gt;förväntas bli högre under de närmaste åren i takt&lt;br&gt;med att den svenska rabatten på medlemsskapsavgif-&lt;br&gt;ten reduceras. Under 1997 väntas nettobidragets ef-&lt;br&gt;fekt på bytesbalansen bli drygt 8 miljarder kronor&lt;br&gt;medan den beräknas bli 10 miljarder kronor 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.2 BYTESBALANSEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuexport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;564,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;562,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;619,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;677,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuimport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;458,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;441,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;486,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Korrigeringspost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsnetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resevaluta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstebalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning på kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-54,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-48,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;räntenetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-64,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-64,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-61,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;direktinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;portföljaktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Bytesbalansen är enligt Riksbankens definition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 Näringslivets produktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Efter två år med en årlig produktionstillväxt på 5 %&lt;br&gt;dämpades tillväxttakten i näringslivet förra året till&lt;br&gt;knappt 2 %. Avmattningen i industrikonjunkturen&lt;br&gt;mot slutet av 1995 och under 1996 spred sig till de&lt;br&gt;industrirelaterade tjänstesektorerna, samtidigt som&lt;br&gt;expansionen i de hemmamarknadsinriktade delarna&lt;br&gt;av näringslivet var måttlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 5.1 NÄRINGSLIVETS PRODUKTION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROCENTUELL VOLYMFÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk, fiske och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;El, gas, värme och vattenverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionen i den cykliska basindustrin steg kraftigt&lt;br&gt;första halvåret 1997. Den exportledda uppgången&lt;br&gt;inom basindustrin bedöms sprida sig till allt fler delar&lt;br&gt;av näringslivet i år. En gradvis förstärkning av det&lt;br&gt;europeiska konjunkturläget innebär att produktion-&lt;br&gt;suppgången i övriga exportindustrin blir stark från&lt;br&gt;och med andra halvåret 1997. Svensk industri gyn-&lt;br&gt;nas av den goda investeringskonjunkturen i Västeu-&lt;br&gt;ropa och den fortsatt kraftiga efterfrågeökningen på&lt;br&gt;teleprodukter. Tudelningen mellan en expanderande&lt;br&gt;exportsektor och en dämpad hemmamarknadsektor&lt;br&gt;började avta mot slutet av förra året. Den utveck-&lt;br&gt;lingen förstärks successivt i år genom att uppgången i&lt;br&gt;den privata konsumtionen beräknas stimulera de&lt;br&gt;konsumtionsinriktade delarna av tjänstesektorn. Den&lt;br&gt;starkaste tillväxten inom tjänstesektorn väntas dock&lt;br&gt;komma i företag som huvudsakligen producerar&lt;br&gt;tjänster för industrin såsom uppdragsverksamhet,&lt;br&gt;dataverksamhet samt åkerier. Nästa år bedöms ex-&lt;br&gt;portens bidrag till tillväxten minska medan den in-&lt;br&gt;hemska investeringskonjunkturen vänder uppåt. Det-&lt;br&gt;ta tillsammans med en fortsatt stark efterfrågeökning&lt;br&gt;från hushållen medför att en större del av den förut-&lt;br&gt;sedda produktionstillväxten i stället kommer inom&lt;br&gt;den hemmamarknadsorienterade delen av industrin&lt;br&gt;samt i de konsumtionsorienterade delarna av tjänste-&lt;br&gt;sektorn. En stark återhämtning förutses också inom&lt;br&gt;byggnadsindustrin nästa år. Ett ökat bostadsbyggan-&lt;br&gt;de och ett högre resursutnyttjande inom näringlivet&lt;br&gt;väntas leda till ett kraftigt uppsving för sektorn.&lt;br&gt;Sammantaget beräknas produktionen i näringslivet&lt;br&gt;öka med knappt 3,5 % år 1997 och med 3,6 % år&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.1 Industrin&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Industrikonjunkturen var dämpad under större delen&lt;br&gt;av förra året. Produktionen hölls tillbaka av ett mar-&lt;br&gt;kant lageromslag och en internationell konjunktu-&lt;br&gt;ravmattning. Mot slutet av året skedde dock en åter-&lt;br&gt;hämtning av industriproduktionen med en markerad&lt;br&gt;uppgång för skogsindustrin. För helåret 1996 ökade&lt;br&gt;industriproduktionen med 2,1 %. Uppgången förra&lt;br&gt;året var dock begränsad till främst elektroindustrin&lt;br&gt;där produktionen av teleprodukter steg kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrikonjunkturen har gradvis stärkts under&lt;br&gt;första halvåret 1997. Förbättringen syns särskilt på&lt;br&gt;orderingången som har ökat med 18 % första halv-&lt;br&gt;året jämfört med motsvarande period förra året.&lt;br&gt;Styrkan i återhämtningen understryks också av att&lt;br&gt;uppgången kommer på bred bas inom flertalet vikti-&lt;br&gt;ga industrisektorer. Under prognosperioden förutses&lt;br&gt;en gradvis stigande efterfrågan på investeringsvaror i&lt;br&gt;Västeuropa tack vare ett ökat resursutnyttjande och&lt;br&gt;låga räntor. Detta gynnar den svenska verkstadsindu-&lt;br&gt;strin som i hög grad är specialiserad på investerings-&lt;br&gt;varor. De kraftiga produktivitetsökningarna inom&lt;br&gt;branschen antas också leda till att företagen tar&lt;br&gt;marknadsandelar. Den fortsatt starka efterfrågeök-&lt;br&gt;ningen för teleprodukter bidrar till att verkstadsindu-&lt;br&gt;strin växer betydligt snabbare än förra året. Inom ba-&lt;br&gt;sindustrin har produktionen under ett drygt års tid&lt;br&gt;begränsats av för stora lager och en svag marknads-&lt;br&gt;tillväxt. Lageranpassningsprocessen förefaller nu vara&lt;br&gt;över samtidigt som tillväxten på den för basindustrin&lt;br&gt;viktiga västeuropeiska marknaden väntas tillta. Ba-&lt;br&gt;sindustrin har de senaste två åren byggt ut kapacite-&lt;br&gt;ten i hög takt. Därigenom är sektorn väl förberedd&lt;br&gt;på en konjunkturuppgång, vilket bör innebära att&lt;br&gt;produktionen kan växa kraftigt både i år och nästa&lt;br&gt;år utan att några flaskhalsar uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tudelningen mellan en stark exportsektor och en&lt;br&gt;svag hemmamarknadsindustri förutses avta under&lt;br&gt;prognosperioden. Denna bild bekräftas också av&lt;br&gt;Konjunkturinstitutets barometer från juni som vis-&lt;br&gt;serligen visar på en fortsatt kraftigt stigande orderin-&lt;br&gt;gång på exportmarknaden men även på att orderflö-&lt;br&gt;det på hemmamarknaden har vänt uppåt. År 1998&lt;br&gt;väntas produktionen stiga snabbare i hemmamark-&lt;br&gt;nadsindustrin i samband med att den inhemska in-&lt;br&gt;vesteringskonjunkturen åter vänder uppåt. Däremot&lt;br&gt;avtar ökningstakten något i exportindustrin till följd&lt;br&gt;av att kronan gradvis stärks. Sammantaget beräknas&lt;br&gt;industriproduktionen stiga med 6 % i år och med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,5 % nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins faktiska kapacitetsutnyttjande sjönk&lt;br&gt;något under första kvartalet 1997 och uppgick där-&lt;br&gt;med till 87,0 %. Detta var 3 procentenheter lägre än&lt;br&gt;utnyttjandegraden vid förra konjunkturtoppen år&lt;br&gt;1994. Inga uppgifter föreligger ännu från andra kvar-&lt;br&gt;talet men enligt Konjunkturinstitutets barometer steg&lt;br&gt;kapacitetsutnyttjandet. De investeringsplaner som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreligger innebär att kapitalstocken beräknas växa&lt;br&gt;med ungefär 10 % mellan 1996 och 1998. Mot bak-&lt;br&gt;grund av den snabba produktionsökningen bedöms&lt;br&gt;dock utnyttjandegraden gradvis öka under hela pe-&lt;br&gt;rioden. Någon generell resursbrist torde dock inte&lt;br&gt;behöva uppstå. Produktivitetsökningarna antas förbli&lt;br&gt;mycket höga samtidigt som tillgången på kvalificerad&lt;br&gt;arbetskraft bedöms vara relativt god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 5.2 NYCKELTAL FÖR INDUSTRIN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PROCENTUELL FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönekostnad per timme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enhetsarbetskostnad, (ULC)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 OECD—länders ULC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länders ULC, SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ ULC. SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vinstmarginal, förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoöverskottsandel&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Bruttoöverskottsandel avser andelen av förädlingsvärdet till faktorpris.&lt;br&gt;Anm: Konkurrentländernas ULC (Unit Labour Cost, dvs arbetskostnad per&lt;br&gt;producerad enhet) är viktade med OECD:s konkurrensvikter, som tar hän-&lt;br&gt;syn till konkurrensen med både export och hemmaproduktion på export-&lt;br&gt;marknaden. Konkurrensen gentemot länderna utanför OECD-området är&lt;br&gt;inte inkluderad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk industris konkurrensläge beräknas bli fortsatt&lt;br&gt;gynnsamt fram till och med 1998. Förra årets höga&lt;br&gt;lönekostnadsökningar i kombination med apprecie-&lt;br&gt;ringen av kronan innebar visserligen att industrins&lt;br&gt;relativa enhetsarbetskostnad steg med ca 15 % jäm-&lt;br&gt;fört med Sveriges 14 viktigaste konkurrentländer,&lt;br&gt;men eftersom utgångsnivån år 1995 var exceptionellt&lt;br&gt;låg och det relativa kostnadsläget bedöms åter för-&lt;br&gt;bättras framöver, framstår konkurrensläget som fort-&lt;br&gt;satt fördelaktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktiviteten beräknas öka med drygt 7 % en-&lt;br&gt;bart i år och med ca 4 % nästa år, vilket innebär att&lt;br&gt;den utvecklas betydligt mer fördelaktigt i Sverige än i&lt;br&gt;omvärlden. De snabba produktivitetsökningarna kan&lt;br&gt;förklaras av ett flertal olika faktorer. Den tilltagande&lt;br&gt;internationaliseringen till följd av bl. a. EU-inträdet&lt;br&gt;har medfört ett större konkurrenstryck som befräm-&lt;br&gt;jar kontinuerliga rationaliseringar. Den högre pro-&lt;br&gt;duktiviteten beror också på att en betydande del av&lt;br&gt;expansionen såväl i år som nästa år sker i de hög-&lt;br&gt;produktiva delarna av industrin såsom basindustrin&lt;br&gt;och elektroindustrin. Löneökningarna under perio-&lt;br&gt;den förutses fortsätta att vara högre än i omvärlden&lt;br&gt;men effekten på kostnadsläget motverkas av den&lt;br&gt;starka produktivitetsutvecklingen. Dessutom har&lt;br&gt;kronförsvagningen mellan 1996 och 1997 ytterligare&lt;br&gt;förbättrat industrins relativa kostnadsläge. Industrins&lt;br&gt;relativa enhetsarbetskostnad beräknas sammantaget&lt;br&gt;minska med drygt 7% jämfört med de viktigaste&lt;br&gt;konkurrentländerna från 1996 till 1998 och bedöms&lt;br&gt;vara fördelaktig ur ett internationellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins lönsamhet, mätt som driftsöverskottet&lt;br&gt;brutto som andel av förädlingsvärdet, sjönk från ex-&lt;br&gt;tremt höga 40 % år 1995 till 34 % år 1996. Låg-&lt;br&gt;konjunkturen förra året gav upphov till en stark&lt;br&gt;priskonkurrens såväl i Sverige som utomlands samti-&lt;br&gt;digt som kronans appreciering medförde prispress på&lt;br&gt;svenska exportvaror. Prisutvecklingen har hittills i år&lt;br&gt;(fram till juli månad) varit mycket återhållsam med&lt;br&gt;tanke på att kronan har fallit i värde. I takt med att&lt;br&gt;konjunkturen stärks antas dock prisökningarna tillta,&lt;br&gt;om än i långsammare takt jämfört med tidigare&lt;br&gt;konjunkturuppgångar. Insatsvarukostnaden ökar vis-&lt;br&gt;serligen med knappt 2% under 1997, till följd av&lt;br&gt;krondeprecieringen som höjer importpriserna, och&lt;br&gt;arbetskraftskostnaden stiger med ca 5 % i år, men&lt;br&gt;ökningen av de rörliga kostnaderna begränsas ändå&lt;br&gt;till ca 1 % till följd av den mycket fördelaktiga pro-&lt;br&gt;duktivitetsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige&lt;br&gt;relativt 14 OECD-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ndex1980=100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-36.png" style="width:175pt;height:113pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Statististiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins bruttoöverskottsandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-37.png" style="width:174pt;height:72pt;"/&gt;
&lt;p&gt;,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 L&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-38.png" style="width:172pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98&lt;br&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisprognosen förutsätter ett fortsatt återhållsamt&lt;br&gt;prisbeteende såväl hos exportföretagen som hos&lt;br&gt;hemmamarknadsföretagen. Detta stöds av Konjunk-&lt;br&gt;turinstitutets junibarometer där det framgår att före-&lt;br&gt;tagen planerar för mycket måttliga prisökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktpriserna beräknas sammanvägt öka med&lt;br&gt;knappt 1 % år 1997. Lönsamheten beräknas således&lt;br&gt;i stort bli oförändrad. Nästa år väntas den starkare&lt;br&gt;konjunkturen i omvärlden leda till en något högre&lt;br&gt;internationell prisökningstakt. Till följd av ett globalt&lt;br&gt;utbudsöverskott inom de flesta branscher antas dock&lt;br&gt;prisökningarna bli förhållandevis begränsade. Det&lt;br&gt;gäller också den cykliska basindustrin, även om&lt;br&gt;vinstmarginalerna där åter förutses stiga. Kapacitets-&lt;br&gt;utbyggnaden i svensk exportindustri samt en fortsatt&lt;br&gt;gynnsam produktivitetsutveckling bedöms leda till&lt;br&gt;att exportföretagen höjer priserna i samma utsträck-&lt;br&gt;ning som konkurrenterna. Detta innebär oförändra-&lt;br&gt;de vinstmarginaler nästa år. En växande inhemsk ef-&lt;br&gt;terfrågan beräknas innebära att de mer pressade&lt;br&gt;hemmamarknadsföretagen förbättrar sin vinstsitua-&lt;br&gt;tion något. För industrin som helhet beräknas där-&lt;br&gt;med vinstandelen stiga till 35 % 1998 vilket är en&lt;br&gt;lönsamhet på god europeisk nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.2 Byggnadsverksamheten&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Byggsektorns produktion vände upp förra året efter&lt;br&gt;att ha fallit med närmare 30 % mellan 1990 och&lt;br&gt;1995. Omfattande statliga stimulansåtgärder riktade&lt;br&gt;mot bostadssektorn men också kapacitetsutbyggna-&lt;br&gt;den inom exportindustrin ledde till en produktions-&lt;br&gt;ökning på 2 %.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;TABELL 5.3 BYGGNADSVERKSAMHET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR LÖPANDE PRISER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;ÅRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reparationer och&lt;br&gt;underhåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framöver. Tidigareläggningen innebär dock att bo-&lt;br&gt;stadsvolymen i år blir mycket låg trots att de flesta&lt;br&gt;indikatorer tyder på att en stabil uppgångsfas är nära&lt;br&gt;förestående. Räntorna har sjunkit, vakansgraden är&lt;br&gt;mycket låg i expansiva områden, och bostadspriserna&lt;br&gt;har stigit rejält. Inom storstadsområdena ligger&lt;br&gt;marknadsvärdet redan idag över nyproduktionskost-&lt;br&gt;naden vilket gör det lönsamt att bygga nytt. Låga&lt;br&gt;räntor, stigande disponibelinkomster samt en syssel-&lt;br&gt;sättningsökning förutses öka efterfrågan på bostäder&lt;br&gt;nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den relativt kraftiga konsumtionsökningen bör&lt;br&gt;med viss eftersläpning leda till en uppgång för byg-&lt;br&gt;gandet av kommersiella lokaler. Den positiva syssel-&lt;br&gt;sättningutvecklingen bör likaså innebära att byggan-&lt;br&gt;det av kontorslokaler åter ökar, om än från låga&lt;br&gt;nivåer. Regeringen har beslutat om att avsätta ca 1,5&lt;br&gt;miljarder kronor per år från och med 1998 till ett&lt;br&gt;omställningsprogram inom energisektorn. Program-&lt;br&gt;met förutses medföra en positiv effekt på bygginves-&lt;br&gt;teringarna nästa år. Kapitalkvoten i energisektorn&lt;br&gt;har under ett antal år sjunkit vilket torde innebära att&lt;br&gt;det finns en potential för ökade energiinvesteringar.&lt;br&gt;Reparationerna i byggsektorn stiger innevarande och&lt;br&gt;nästa år bl.a. till följd av skattereduktionen för repa-&lt;br&gt;ration och ombyggnad av bostäder. Byggandet be-&lt;br&gt;räknas sammantaget öka med 4,5 % 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det positiva scenario som tecknas är dock av-&lt;br&gt;hängigt av att byggandet kan öka utan inflationsten-&lt;br&gt;denser. Visserligen var den totala byggarbetslösheten&lt;br&gt;så sent som i juni månad extremt hög (ca 25 %) men&lt;br&gt;tidigare erfarenheter visar att branschen är mycket&lt;br&gt;känslig för svängningar i efterfrågeläget. Den höga&lt;br&gt;nivån på arbetslösheten verkar ha haft mycket liten&lt;br&gt;effekt på årets avtal inom branschen. Skulle byggar-&lt;br&gt;betsmarknaden fungera dåligt riskerar uppgångsfa-&lt;br&gt;sen att snabbt leda till stigande byggpriser som i sin&lt;br&gt;tur skulle bromsa uppgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggvolymen beräknas falla tillbaka något i år för att&lt;br&gt;sedan stiga i betydande omfattning 1998. Svängning-&lt;br&gt;arna i bygginvesteringarna beror till stor del på varia-&lt;br&gt;tioner i bostadsbyggandet. De temporära investe-&lt;br&gt;ringsbidragen till ny- och ombyggnation verkar ha&lt;br&gt;inneburit en tidigareläggning av bostadsproduktion&lt;br&gt;från årsskiftet 1996/97 till början av förra året. Det&lt;br&gt;mesta talar emellertid för att nedgången endast är&lt;br&gt;temporär och att bostadsproduktionen gradvis ökar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 Arbetsmarknad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under 1996 och inledningen av 1997 försvagades&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget markant. De senaste månader-&lt;br&gt;na har dock läget förbättrats något. Den öppna ar-&lt;br&gt;betslösheten har slutat att öka och sysselsättningen&lt;br&gt;har stigit något&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;. Flera tecken tyder på en successiv&lt;br&gt;förbättring av läget på arbetsmarknaden under det&lt;br&gt;andra halvåret i år. Mätt som årsgenomsnitt faller&lt;br&gt;dock sysselsättningen med 1,2 % mellan 1996 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 och den öppna arbetslösheten beräknas öka&lt;br&gt;från 8,1 % till 8,4 % av arbetskraften. Under 1998&lt;br&gt;förbättras arbetsmarknadsläget ytterligare och ar-&lt;br&gt;betslösheten faller förhållandevis mycket, till 7,4 %.&lt;br&gt;Minskningen av antalet arbetslösa mellan 1996 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 beror i stor utsträckning på satsningar inom&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken och ett ökat antal reguljära&lt;br&gt;utbildningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 6.1 ARBETSMARKNAD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP, producentpris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal arbetade timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelarbetstid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal sysselsatta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personer i konjunkturberoende &lt;sub&gt;i&lt;br&gt;&lt;/sub&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;'l procent av arbetskraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Konjunkturinsti-&lt;br&gt;tutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1998 antas produktiviteten stiga med i genomsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,2 % per år, vilket är något lägre än under perioden&lt;br&gt;1992-1995 men betydligt högre än under 1980-&lt;br&gt;talet. Att produktiviteten fortsätter att stiga betydligt&lt;br&gt;snabbare än under 1980-talet kan tyda på en ökning&lt;br&gt;av den trendmässiga produktivitetstillväxten. Detta&lt;br&gt;skulle exempelvis kunna bero på den ökande interna-&lt;br&gt;tionaliseringen och därmed ökad konkurrens samt&lt;br&gt;snabba framsteg inom bl.a. informationsteknologin.&lt;br&gt;En annan delförklaring till den höga uppmätta pro-&lt;br&gt;duktivitetsökningen kan vara att det i det mycket&lt;br&gt;svaga arbetsmarknadsläget främst är personer med&lt;br&gt;relativt god kompetens som lyckats erhålla och bibe-&lt;br&gt;hålla arbeten. De förhållandevis höga löneökningar-&lt;br&gt;na under 1996 och 1997 har också ökat rationalise-&lt;br&gt;ringstrycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelarbetstiden har, liksom produktiviteten, sti-&lt;br&gt;git kraftigt under hela 1990-talet. Även en ökning av&lt;br&gt;medelarbetstiden leder på kort sikt till en svagare sys-&lt;br&gt;selsättningsutveckling medan den på längre sikt för-&lt;br&gt;bättrar förutsättningen för hög produktion. Huvud-&lt;br&gt;orsaken till att medelarbetstiden har ökat, är att&lt;br&gt;sjukfrånvaron har minskat. Den lägre sjukfrånvaron&lt;br&gt;torde i sin tur bero på de regeländringar som genom-&lt;br&gt;förts i sjukförsäkringssystemet och det svaga arbets-&lt;br&gt;marknadsläget. Mätt som årsgenomsnitt faller me-&lt;br&gt;delarbetstiden i år. Orsaken är att antalet arbetsdagar&lt;br&gt;i år är färre än under förra året, vilket ger ett negativt&lt;br&gt;bidrag till utvecklingen av arbetade timmar. Korrige-&lt;br&gt;rar man för skillnaden i antalet arbetsdagar ökar i&lt;br&gt;stället medelarbetstiden något i år. Nästa år väntas&lt;br&gt;medelarbetstiden vara oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 6.2 SYSSELSÄTTNING I OLIKA&lt;br&gt;BRANSCHER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTAL PERSONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktiviteten ökade mycket snabbt under perioden&lt;br&gt;1991-1995 samtidigt som sysselsättningen föll med&lt;br&gt;ca 390 000 personer. En hög produktivitetstillväxt&lt;br&gt;leder på kort sikt till en svag sysselsättningsutveck-&lt;br&gt;ling, medan det på lite längre sikt ökar förutsättning-&lt;br&gt;arna för god tillväxt. Under slutet av 1995 och inled-&lt;br&gt;ningen av 1996 avtog dock produktivitetsuppgången.&lt;br&gt;Orsaken till detta var en tillfällig avmattning i eko-&lt;br&gt;nomin vilken ledde till en viss överkapacitet på både&lt;br&gt;maskiner och personal. Under slutet av 1996 och&lt;br&gt;första halvåret 1997 steg produktionen snabbare&lt;br&gt;igen utan att det ledde till ökad sysselsättning. Där-&lt;br&gt;med har företagen klarat av produktionsökningen&lt;br&gt;med ledig kapacitet och genom ytterligare rationali-&lt;br&gt;seringar. Avmattningen under inledningen av 1996&lt;br&gt;och den starka produktivitetsökningen i början av&lt;br&gt;1997 leder till en mycket hög produktivitetstillväxt i&lt;br&gt;år, mätt som årsgenomsnitt. Under perioden 1996-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;NIVÅ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;FÖRÄNDRING FRÅN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖREGÅENDE ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privata tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunala myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraft, totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Utvecklingen avser säsongrensade data för både arbetslösheten och syssselsättning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter uppgången under 1994 och 1995 minskade an-&lt;br&gt;talet sysselsatta igen under 1996 och inledningen av&lt;br&gt;1997. Sysselsättningsnivån låg i början av 1997 på&lt;br&gt;ungefär samma nivå som i början av 1994. Under de&lt;br&gt;senaste månaderna har dock sysselsättningen stigit&lt;br&gt;något. Det finns också tecken på en fortsatt ökning&lt;br&gt;under de närmaste månaderna. Produktionen antas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsätta stiga i snabb takt vilket torde leda till ökad&lt;br&gt;efterfrågan på arbetskraft under andra halvåret. An-&lt;br&gt;talet nyanmälda lediga platser har också stigit något&lt;br&gt;under de senaste månaderna samtidigt som Konjunk-&lt;br&gt;turinstitutets konjunkturbarometer för såväl indust-&lt;br&gt;rin som för tjänstesektorn indikerar att företagen&lt;br&gt;planerar att öka antalet anställda. Trots att syssel-&lt;br&gt;sättningen därmed väntas stiga under resterande del&lt;br&gt;av året beräknas sysselsättningen falla med 1,2 %&lt;br&gt;mellan 1996 och 1997, mätt som årsgenomsnitt, till&lt;br&gt;följd av den mycket svaga utvecklingen i början av&lt;br&gt;året. Under 1998 förutses den relativt starka produk-&lt;br&gt;tionstillväxten leda till att antalet sysselsatta ökar.&lt;br&gt;Den genomsnittliga sysselsättningen 1998 kommer&lt;br&gt;ändå att vara lägre än år 1996, trots en relativt hög&lt;br&gt;tillväxt i ekonomin såväl 1997 som 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största minskningen av sysselsättningen har&lt;br&gt;skett inom den offentliga sektorn, framför allt inom&lt;br&gt;kommunala myndigheter. Under andra halvåret an-&lt;br&gt;tas dock minskningen bromsas upp till följd av öka-&lt;br&gt;de statsbidrag till kommunerna och satsningar på&lt;br&gt;utbildning m.m. Under 1998 förutses en viss ökning&lt;br&gt;av antalet sysselsatta. Mätt som årsgenomsnitt faller&lt;br&gt;dock sysselsättningen i den offentliga sektorn med&lt;br&gt;40 000 personer mellan 1996 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen i näringslivet minskade också un-&lt;br&gt;der 1996 i alla branscher utom i tjänstesektorn. Inom&lt;br&gt;industrin har dock nedgången bromsats upp och en&lt;br&gt;stark produktionsökning såväl i år som nästa år för-&lt;br&gt;väntas leda till att sysselsättningen börjar stiga från&lt;br&gt;och med andra halvåret i år. År 1998 antas ökningen&lt;br&gt;uppgå till 12 000 personer, mätt som årsgenomsnitt.&lt;br&gt;I byggsektorn antas produktionen och därmed efter-&lt;br&gt;frågan på arbetskraft förbli svag under 1997 för att&lt;br&gt;sedan stiga 1998 i samband med att bostadsinveste-&lt;br&gt;ringarna vänder uppåt. Sammantaget väntas syssel-&lt;br&gt;sättningen i näringslivet öka med drygt 30 000 per-&lt;br&gt;soner mellan 1996 och 1998. Större delen av&lt;br&gt;ökningen sker i tjänstesektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida arbetslösheten ökar eller minskar vid en&lt;br&gt;viss sysselsättningsutveckling beror på hur utbudet av&lt;br&gt;arbetskraft utvecklas. Under 1996 minskade arbets-&lt;br&gt;utbudet samtidigt som sysselsättningen föll, vilket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 6.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal sysselsatta och personer i arbetskraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental personer&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-39.png" style="width:177pt;height:115pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsade ökningen av arbetslösheten. Utbudet på-&lt;br&gt;verkas också av förändringar i arbetsmarknads- och&lt;br&gt;utbildningspolitiken. I vårpropositionen tillkom flera&lt;br&gt;nya åtgärder inom dessa områden utöver de åtgärder&lt;br&gt;som var beslutade tidigare. Inom arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litikens område föreslogs bland annat resursarbete&lt;br&gt;och tillfällig avgångsersättning för äldre arbetslösa.&lt;br&gt;Resursarbete innebär att arbetsgivare inom offentlig&lt;br&gt;verksamhet ges möjlighet att ta emot en långtidsar-&lt;br&gt;betslös som, med ersättning motsvarande a-kassa,&lt;br&gt;utför kvalitetshöjande arbete under en begränsad&lt;br&gt;tidsperiod. Dessa registreras som sysselsatta. På ut-&lt;br&gt;bildningssidan föreslogs utökad kvalificerad yrkesut-&lt;br&gt;bildning, fler platser inom den högre utbildningen&lt;br&gt;och en utökning av vuxenutbildningen. Utöver åt-&lt;br&gt;gärderna i vårpropositionen tillkommer nu ytterliga-&lt;br&gt;re förslag inom arbetsmarknadspolitikens område.&lt;br&gt;Bland annat föreslås generationsväxling och ökat an-&lt;br&gt;svar för ungdomar inom kommunsektorn, vilket in-&lt;br&gt;nebär att en kommun ges möjlighet att åta sig skyl-&lt;br&gt;dighet att se till att arbetslösa ungdomar under 25 år&lt;br&gt;tillhandahålls praktik eller annan kompetenshöjande&lt;br&gt;verksamhet. Generationsväxling innebär att anställda&lt;br&gt;som har fyllt 63 år erbjuds möjligheten att lämna ar-&lt;br&gt;betsmarknaden före ordinarie pensionsålder om de-&lt;br&gt;ras arbetsgivare lämnar sitt godkännande. Förutsätt-&lt;br&gt;ningen är att vakansen som uppstår tillsätts med en&lt;br&gt;långtidsarbetslös som fyllt 20 men inte 35 år. Alla&lt;br&gt;ovanstående åtgärder reducerar arbetskraftsutbudet&lt;br&gt;under prognosperioden. På grund av olika typer av&lt;br&gt;undanträngningseffekter kommer dock sannolikt inte&lt;br&gt;satsningarna att få fullt genomslag på den öppna ar-&lt;br&gt;betslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i antalet konjunkturberoende ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska åtgärder påverkar också ut-&lt;br&gt;budet. De minskar i år med ca 10 000 personer, vil-&lt;br&gt;ket framgår av tabell 6.3. Det är främst antalet&lt;br&gt;platser inom arbetsmarknadsutbildning som har bli-&lt;br&gt;vit färre. Nästa år antas åtgärdsvolymen öka igen&lt;br&gt;med knappt 15 000 personer vilket innebär att nivån&lt;br&gt;år 1998 blir något högre än år 1996. Samtidigt sker&lt;br&gt;det en viss omfördelning från åtgärder i arbetskraften&lt;br&gt;till åtgärder utanför arbetskraften, vilket innebär att&lt;br&gt;arbetskraftsutbudet sänks. Sammantaget beräknas&lt;br&gt;arbetskraftsutbudet 1997 inte falla i lika stor ut-&lt;br&gt;sträckning som sysselsättningen, vilket innebär att&lt;br&gt;den öppna arbetslösheten stiger. Under 1998 fortsät-&lt;br&gt;ter dock arbetskraftsutbudet att minska trots att sys-&lt;br&gt;selsättningen då stiger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsningarna inom arbetsmarknads- och utbild-&lt;br&gt;ningspolitiken bidrar därmed till att den öppna ar-&lt;br&gt;betslösheten minskar med drygt 30 000 personer&lt;br&gt;mellan 1996 och 1998, trots den förhållandevis sva-&lt;br&gt;ga sysselsättningsutvecklingen under perioden. Efter-&lt;br&gt;som antalet personer i konjunkturberoende arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder samtidigt ökar något&lt;br&gt;minskar inte summan av öppet arbetslösa och antalet&lt;br&gt;personer i åtgärder i lika stor utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 6.3 KONJUNKTURBEROENDE ARBETS-&lt;br&gt;MARKNADSPOLITISKA ÅTGÄRDER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTAL PERSONER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/ arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringsstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsvikariat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Starta-eget-bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utanför arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunavtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Datortek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsplatsintroduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'l posten övrigt ingår ungdomsintroduktion och invandrarpraktik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: För åren 1997 och 1998 ingår även offentligt tillfälligt arbete, perso-&lt;br&gt;ner i resursarbete och kommunalt ansvar för ungdomar under 25 år i be-&lt;br&gt;greppet konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Offentligt&lt;br&gt;tillfälligt arbete och kommunalt ansvar räknas som utanför arbetskraften&lt;br&gt;och resursarbete som i arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen över öppen arbetslöshet är osäker, fram-&lt;br&gt;för allt beroende på att antalet åtgärder nu är mycket&lt;br&gt;omfattande både inom arbetsmarknadspolitiken och&lt;br&gt;utbildningspolitiken. Visar det sig svårt att genomfö-&lt;br&gt;ra vissa åtgärder eller få till stånd alla utbildnings-&lt;br&gt;platser, till följd av t.ex. lärarbrist, finns det risk för&lt;br&gt;att den öppna arbetslösheten blir högre än vad som&lt;br&gt;antas i prognosen. Dessutom är det svårt att avgöra i&lt;br&gt;vilken utsträckning arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;tränger undan ordinarie sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet och konjunkturberoende&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-40.png" style="width:175pt;height:114pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån. Arbetsmarknadsstyrelsen och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 Löner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mellan 1994 och 1997 beräknas den genomsnittliga&lt;br&gt;timlönen i ekonomin stiga med 4,7 % årligen, varav&lt;br&gt;avtalen står för 3,4 %. Det är anmärkningsvärt&lt;br&gt;mycket mot bakgrund av dels det svaga arbetsmark-&lt;br&gt;nadsläget, dels löneutvecklingen i övriga Europa, där&lt;br&gt;timlönen i industrin antas öka med ca 3 % per år&lt;br&gt;under samma period. I början av 1998 inleds nya av-&lt;br&gt;talsförhandlingar för i stort sett hela arbetsmarkna-&lt;br&gt;den. De avtalade löneökningarna torde då kunna bli&lt;br&gt;lägre än vad som blev fallet vid förra avtalsrörelsen.&lt;br&gt;För detta talar bl.a. lägre inflationsförväntningar och&lt;br&gt;en ökad medvetenhet bland arbetsmarknadens parter&lt;br&gt;om vikten av lönemoderation. Löneökningarna in-&lt;br&gt;klusive löneglidningen antas därmed avta till 3,5 %&lt;br&gt;nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förra året steg den genomsnittliga timlönen i eko-&lt;br&gt;nomin med 6,1 % enligt Statistiska centralbyrån. Det&lt;br&gt;var en betydligt högre löneökning än under 1995.&lt;br&gt;Det är dock delvis en effekt av avtalens konstruktion.&lt;br&gt;De avtalade löneökningarna började gälla senare år&lt;br&gt;1995 än år 1996 vilket resulterade i en särskilt hög&lt;br&gt;ökning av genomsnittslönen år 1996&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;. Stigande löne-&lt;br&gt;glidningstakt inom bl.a. industrin bidrog emellertid&lt;br&gt;också till den höga löneökningen förra året. Inom&lt;br&gt;industrin ökade löneglidningstakten från knappt 1 %&lt;br&gt;1995 till knappt 4 % 1996. I år beräknas avtalen ge&lt;br&gt;löneökningar på i genomsnitt 3,8 % för hela ekono-&lt;br&gt;min samtidigt som löneglidningstakten antas falla till&lt;br&gt;1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsläget verkar endast i begränsad&lt;br&gt;omfattning ha påverkat lönekraven vid förra avtals-&lt;br&gt;rörelsen. Det är dock sannolikt att de höga avtalen&lt;br&gt;inom näringslivet till viss del kan förklaras av att&lt;br&gt;vinstläget var mycket gynnsamt inom denna sektor.&lt;br&gt;Lönsamheten i näringslivet, framför allt i exportin-&lt;br&gt;dustrin, förbättrades markant mellan 1991 och 1995&lt;br&gt;till följd av bland annat deprecieringen av kronan&lt;br&gt;och en stark produktivitetstillväxt. Anmärkningsvärt&lt;br&gt;är att avtalen inom kommunala myndigheter blev&lt;br&gt;knappt 1 procentenhet högre än i näringslivet för&lt;br&gt;åren 1995-1997, trots ett finansiellt underskott och&lt;br&gt;en svag sysselsättningsutveckling inom kommunsek-&lt;br&gt;torn. Löneglidningen blev å andra sidan relativt svag&lt;br&gt;inom denna sektor 1995 och 1996 vilket sannolikt är&lt;br&gt;en effekt av de höga avtalen. Även inom statliga&lt;br&gt;myndigheter blev avtalen höga vid förra avtalsrörel-&lt;br&gt;sen, och därutöver steg även löneglidningstakten för-&lt;br&gt;ra året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom byggnadssektorn förefaller lönerna vara&lt;br&gt;känsliga för förändringar av arbetslösheten medan&lt;br&gt;däremot nivån på arbetslösheten verkar ha mindre&lt;br&gt;betydelse. I början av 1997 omförhandlades avtalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att det vissa månader 1996 registrerades två avtalshöjningar vid jäm-&lt;br&gt;förelse av lönenivån motsvarande månad 1995, vilket drog upp den genomsnittliga&lt;br&gt;årstakten för helåret 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom byggnadssektorn. Avtalsförhandlingarna resul-&lt;br&gt;terade i ett 1-årigt avtal på ca 3 %, vilket måste be-&lt;br&gt;traktas som förhållandevis högt mot bakgrund av att&lt;br&gt;arbetslösheten inom branschen ligger på en extremt&lt;br&gt;hög nivå, ca 30 %’.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom industrin steg lönerna med 7,4 % förra&lt;br&gt;året, varav löneglidningen beräknades till 3,7 %. En&lt;br&gt;del av den uppmätta löneglidningen kan dock san-&lt;br&gt;nolikt förklaras av att flera företag flyttat tidpunkten&lt;br&gt;för när avtalen skall börja gälla, från 1995 till 1996.&lt;br&gt;Det innebär att de avtal som registreras i beräkning-&lt;br&gt;arna är för höga 1995 och för låga 1996 medan det&lt;br&gt;omvända gäller för löneglidningen. Därmed har lö-&lt;br&gt;neglidningen ett något jämnare förlopp än vad som&lt;br&gt;redovisas i tabell 7.1. Löneglidningstakten måste än-&lt;br&gt;då betraktas som förhållandevis hög med tanke på&lt;br&gt;det svaga arbetsmarknadsläget och på att även de&lt;br&gt;avtalade löneökningarna var höga. De senaste årens&lt;br&gt;förbättring av vinstläget påverkade dock troligtvis&lt;br&gt;såväl avtal som löneglidning förra året. Under 1996&lt;br&gt;sjönk dock lönsamheten till följd av bland annat de&lt;br&gt;höga löneökningarna, kronförstärkningen och den&lt;br&gt;tillfälliga konjunkturavmattningen. Inflationsför-&lt;br&gt;väntningarna har dessutom fallit successivt. Därmed&lt;br&gt;torde löneglidningstakten inom denna sektor dämpas&lt;br&gt;under innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 7.1 TIMLÖNER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löneglidning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löneglidning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privata tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löneglidning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löneglidning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunala myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löneglidning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löneglidning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom god lönsamhet i näringslivet påverkades&lt;br&gt;avtalen vid förra avtalsrörelsen sannolikt också av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Byggnadsarbetarförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inflationsförväntningarna vid tidpunkten för för-&lt;br&gt;handlingarna var förhållandevis höga, ca 3,5 % på&lt;br&gt;två års sikt. Inflationsförväntningarna visade sig se-&lt;br&gt;nare vara en överskattning, vilket tyder på att löne-&lt;br&gt;bildningen inte fullt ut hade anpassats till en låginfla-&lt;br&gt;tionsekonomi. Resultatet blev att reallönerna, före&lt;br&gt;skatt, steg kraftigt 1996 för första gången under&lt;br&gt;1990-talet. Det var den största ökning som noterats&lt;br&gt;sedan början på 1960-talet. Reallöneökningarna&lt;br&gt;motsvarades inte av en lika stark produktivitetstill-&lt;br&gt;växt vilket bidrog till att företagens lönsamhet för-&lt;br&gt;sämrades. Försämrad lönsamhet kan motverkas via&lt;br&gt;höjda priser eller rationaliseringar. Numera anpassas&lt;br&gt;penningpolitiken för att uppnå inflationsmålet vilket&lt;br&gt;innebär att det är svårare att övervältra ökade kost-&lt;br&gt;nader på konsumenterna. I en låginflationsekonomi&lt;br&gt;blir prisförändringar dessutom mer tydliga för kon-&lt;br&gt;sumenterna, vilket innebär att höjda priser kan resul-&lt;br&gt;tera i minskad efterfrågan. Det får till följd att höga&lt;br&gt;löneökningar i första hand skapar press på företagen&lt;br&gt;att påskynda rationaliseringsprocessen, vilket däm-&lt;br&gt;par sysselsättningsutvecklingen. Under innevarande&lt;br&gt;år beräknas produktiviteten stiga i ungefär samma&lt;br&gt;takt som reallönerna, vilket leder till oförändrade&lt;br&gt;vinstmarginaler. Produktivitetstillväxten har dock&lt;br&gt;varit mycket hög hittills under 1990-talet, sett i ett&lt;br&gt;historiskt perspektiv, och det är inte självklart att&lt;br&gt;produktiviteten kan fortsätta att öka i samma takt.&lt;br&gt;Klarar inte företagen att öka produktiviteten i sam-&lt;br&gt;ma takt som reallönerna framöver innebär det att&lt;br&gt;vinstmarginalerna faller, vilket leder till att tillväxten&lt;br&gt;i ekonomin hämmas och därmed dämpas sysselsätt-&lt;br&gt;ningen ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i ett internationellt perspektiv är den svenska&lt;br&gt;löneutvecklingen mycket hög. Timlönerna inom in-&lt;br&gt;dustrin beräknas åren 1995-1997 stiga med ca 1,5&lt;br&gt;procentenhet mer per år än genomsnittet i Sveriges&lt;br&gt;14 viktigaste konkurrentländer (OECD 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre arbetskraftskostnader i Sverige kompenseras&lt;br&gt;inte fullt ut av en högre produktivitetstillväxt, vilket&lt;br&gt;innebär att konkurrenskraften försämras. Högre&lt;br&gt;produktionskostnader inom svensk industri kan leda&lt;br&gt;till höjda exportpriser och därmed minskad efterfrå-&lt;br&gt;gan på svenska varor, vilket hämmar tillväxten i&lt;br&gt;ekonomin. Företagen har hittills kunnat anpassa&lt;br&gt;prisutvecklingen genom sänkta vinstmarginaler, men&lt;br&gt;som nämnts ovan är det inte en långsiktigt hållbar&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av 1998 löper avtalen ut för i stort sett&lt;br&gt;hela ekonomin och nya förhandlingar kommer att&lt;br&gt;inledas. Det finns flera faktorer som talar för att för-&lt;br&gt;handlingarna då kan ge ett ur sysselsättningsperspek-&lt;br&gt;tiv bättre avtal än de som slöts 1995. Inflationsför-&lt;br&gt;väntningarna är betydligt lägre, arbetslösheten har&lt;br&gt;under flera år legat på en mycket hög nivå och lön-&lt;br&gt;samheten i näringslivet har, som nämnts, försämrats&lt;br&gt;sedan 1995. Dessutom tyder debatten kring löne-&lt;br&gt;bildningen på att arbetsmarknadens parter är mer&lt;br&gt;medvetna om vikten av icke inflationsdrivande löne-&lt;br&gt;ökningar. Inom industrisektorn har parterna tecknat&lt;br&gt;ett samarbetsavtal om en förhandlingsordning för de&lt;br&gt;framtida avtalsförhandlingarna. Andra faktorer talar&lt;br&gt;dock för att lönekraven kan komma att vara fortsatt&lt;br&gt;höga framöver. Trots höga nominella löneökningar&lt;br&gt;under 1996 och 1997 ökar inte hushållens köpkraft&lt;br&gt;nämnvärt, till följd av höjda skatter och sänkta trans-&lt;br&gt;fereringar från den offentliga sektorn. Dessutom ver-&lt;br&gt;kar förhandlingssystemet vara känsligt för de kort-&lt;br&gt;siktiga makroekonomiska förutsättningarna som&lt;br&gt;råder vid de tidpunkter då avtalen sluts. Har syssel-&lt;br&gt;sättningen börjat öka och arbetslösheten falla när&lt;br&gt;avtalsförhandlingarna inleds skulle det kunna öka&lt;br&gt;lönetrycket. Sammantaget antas dock de faktorer&lt;br&gt;som talar för lägre avtal väga tyngst. Löneökningar-&lt;br&gt;na beräknas därmed falla till i genomsnitt 3,5 % näs-&lt;br&gt;ta år, vilket innebär en reallöneökning före skatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,8 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 7 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timlöneutveckling i industrin i Sverige och OECD 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-41.png" style="width:175pt;height:119pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet, OECD och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 7.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timlöneutveckling i hela ekonomin&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-42.png" style="width:173pt;height:128pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 Inflation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inflationen, mätt som förändringen av konsument-&lt;br&gt;prisindex (KPI) under 12 månader, uppgick i juli i år&lt;br&gt;till 1,0 %. Under samma jämförelseperiod föll netto-&lt;br&gt;prisindex (NPI), i vilket indirekta skatter och subven-&lt;br&gt;tioner har exkluderats, med 1,6 %. Det låga utfallet&lt;br&gt;enligt såväl KPI som NPI visar att inflationstrycket&lt;br&gt;för närvarande är svagt i svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den låga inflationstakten är emellertid också en&lt;br&gt;följd av fallande räntor. Sedan inledningen av 1996&lt;br&gt;fram till juli i år har de korta marknadsräntorna fallit&lt;br&gt;med närmare 4 procentenheter och den 5-åriga obli-&lt;br&gt;gationsräntan med drygt 2 procentenheter. Ränte-&lt;br&gt;nedgången har medfört väsentligt lägre bostadsräntor&lt;br&gt;och därigenom minskade kostnader för egnahem-&lt;br&gt;sägare.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Trots att räntan har stigit något sedan års-&lt;br&gt;skiftet förväntas kostnaderna för egnahem falla även&lt;br&gt;under resten av året. Medelräntan på hushållens bo-&lt;br&gt;stadslån är fortfarande hög och de lån som successivt&lt;br&gt;förfaller läggs vanligen om till en väsentligt lägre rän-&lt;br&gt;ta än tidigare. Denna kostnadsminskning avtar dock&lt;br&gt;under loppet av nästa år, delvis till följd av antagan-&lt;br&gt;den om en svag ränteuppgång. Sammantaget väntas&lt;br&gt;den totala bostadsposten bidra till att sänka infla-&lt;br&gt;tionstakten i år och höja den något nästa år, bl.a. till&lt;br&gt;följd av stigande hyror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en betydande del av hushållens konsum-&lt;br&gt;tion utgörs av importerade varor har växelkurs- och&lt;br&gt;importprisförändringar i regel stor inverkan på kon-&lt;br&gt;sumentpriserna. Från årsskiftet fram till juli i år har&lt;br&gt;importpriserna ökat med 1,7 %. Mot bakgrund av&lt;br&gt;att den importvägda växelkursen under samma peri-&lt;br&gt;od har försvagats med 2,0 % förefaller uppgången i&lt;br&gt;importpriserna måttlig, vilket tyder på att växelkurs-&lt;br&gt;förändringen ännu inte har fått fullt genomslag på&lt;br&gt;importpriserna. En sådan fördröjningseffekt skulle&lt;br&gt;t.ex. kunna förklaras av terminsäkrade valutor.&lt;br&gt;Dessutom har sannolikt de höjda importpriserna än-&lt;br&gt;nu inte till fullo resulterat i höjda konsumentpriser,&lt;br&gt;bl.a. beroende på att minskade vinstmarginaler inom&lt;br&gt;handeln troligen har dämpat prisuppgången. Succes-&lt;br&gt;sivt väntas emellertid växelkursförändringarna slå&lt;br&gt;igenom och i år ger de stigande importpriserna ett&lt;br&gt;bidrag på närmare 1 procentenhet till den totala&lt;br&gt;uppgången i konsumentpriserna på drygt 2 % under&lt;br&gt;loppet av året. Nästa år beräknas importpriserna&lt;br&gt;höja KPI i betydligt mindre omfattning än i år på&lt;br&gt;grund av att kronan antas appreciera något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förväntningarna om den framtida prisutveckling-&lt;br&gt;en påverkar inflationen bl.a. genom lönebildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många hushåll med bundna lån har under det senaste året förtidsinlöst sina lån&lt;br&gt;och lagt om dem till en lägre ränta. Fram till och med mars i år överskattades ränte-&lt;br&gt;nedgångens effekt på KPI eftersom hänsyn ej togs till den kostnad som ränteskill-&lt;br&gt;nadsersättning innebär vid förtida inlösen av lån. Från och med mätmånaden april&lt;br&gt;ändrades metoden för att korrigera detta. Statistiska centralbyrån (SCB) har beräk-&lt;br&gt;nat att metodförändringen skulle ha inneburit en höjning av inflationstakten med&lt;br&gt;0,4 procentenheter för mars i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkta inflationsförväntningar skapar därtill en ökad&lt;br&gt;prismedvetenhet som gör det svårare för handeln att&lt;br&gt;övervältra kostnadsökningar på konsumenterna,&lt;br&gt;med minskade handelsmarginaler som följd. Gene-&lt;br&gt;rellt har inflationsförväntningarna fallit det senaste&lt;br&gt;året. Enligt SCB:s undersökning beträffande hushål-&lt;br&gt;lens inköpsplaner har hushållens inflationsförvänt-&lt;br&gt;ningar legat på och under 2 % det senaste året. Lika-&lt;br&gt;så är inflationsförväntningarna inom stora delar av&lt;br&gt;näringslivet måttliga. Det visar Konjunkturinstitutets&lt;br&gt;barometrar över industrin och tjänstebranscherna&lt;br&gt;samt Aragons och Prosperas inflationsenkäter för&lt;br&gt;varu- och penningmarknaden. Även om en viss upp-&lt;br&gt;gång i inflationsförväntningarna har registrerats i de&lt;br&gt;senaste mätningarna tror ändå flertalet av aktörerna&lt;br&gt;att prisökningarna med relativt god marginal kom-&lt;br&gt;mer att ligga inom Riksbankens toleransintervall för&lt;br&gt;inflationen de närmaste fem åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 8.1 KONSUMENTPRISUTVECKLING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRLIG PROCENTUELL FORÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, dec-dec&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basbelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI, årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI, dec-dec&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IPI, privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HIKP&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HIKP&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, dec-dec&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, OECD, årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;’ Harmoniserat index för konsumentpriser inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Vid beräkning av basbeloppen 1995-1997 har en avräkning gjorts på&lt;br&gt;40 % av uppräkningsfaktorn och 1998 har en avräkning gjorts på 20 %. Vid&lt;br&gt;framräkning av prisökningstalen har ett tillägg gjorts för skillnaden mellan&lt;br&gt;december månads långtids- och korttidsindex, i enlighet med Statistiska&lt;br&gt;centralbyråns principer för inflationsberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av lönekostnaderna och produktivite-&lt;br&gt;ten är också av stor betydelse för prisutvecklingen.&lt;br&gt;Förra året steg lönerna med 6 % i näringslivet. Lägre&lt;br&gt;inflationsförväntningar och ökad ambition från ar-&lt;br&gt;betsmarknadens parter att hålla ned löneökningarna&lt;br&gt;talar dock för att löneökningstakten kommer att&lt;br&gt;sänkas de närmaste åren. Om så inte blir fallet är ris-&lt;br&gt;ken överhängande att inflationstrycket tilltar. Hittills&lt;br&gt;i år har produktiviteten utvecklats mycket fördelak-&lt;br&gt;tigt ur inflationshänseende och sammantaget för&lt;br&gt;1997 och 1998 beräknas produktiviteten i näringsli-&lt;br&gt;vet öka med ca 3k&amp;gt; % per år. Det innebär att de pro-&lt;br&gt;gnostiserade löneökningarna i näringslivet, vilka&lt;br&gt;uppgår till drygt 4 % i genomsnitt för åren 1997 och&lt;br&gt;1998, till stor del kompenseras av en väntad effekti-&lt;br&gt;visering av produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga produktivitetstillväxten är bl.a. resulta-&lt;br&gt;tet av de omfattande investeringar som gjorts inom&lt;br&gt;industrin de senaste åren. Genom investeringstillväx-&lt;br&gt;ten har dessutom kapaciteten byggt ut kraftigt. I år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas investeringarna vara i det närmaste oför-&lt;br&gt;ändrade, vilket innebär att dessa ligger kvar på en&lt;br&gt;rekordhög nivå. Mot bakgrund av den omfattande&lt;br&gt;kapacitetsutbyggnaden, tillsammans med produktivi-&lt;br&gt;tetsökningen, torde inflationsdrivande flaskhalsar i&lt;br&gt;produktionen kunna undvikas trots förväntningar&lt;br&gt;om en betydande produktionsuppgång. Den höga&lt;br&gt;arbetslösheten innebär sannolikt att det på kort sikt&lt;br&gt;finns mycket ledig arbetskraft att tillgå. Inom vissa&lt;br&gt;sektorer råder emellertid redan i dag brist på kvalifi-&lt;br&gt;cerad arbetskraft och på längre sikt kan läget förvär-&lt;br&gt;ras med vissa inflationsimpulser som följd. Den&lt;br&gt;sammantagna bedömningen är dock att det bekym-&lt;br&gt;mersamma läget på arbetsmarknaden generellt sett&lt;br&gt;innebär att det inte kommer att råda brist på arbets-&lt;br&gt;kraft de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de inflationspåverkande faktorer som dis-&lt;br&gt;kuterats ovan finns det ytterligare omständigheter&lt;br&gt;som sannolikt förklarar varför inflationsbenägenhe-&lt;br&gt;ten har sjunkit i svensk ekonomi. Den tilltagande in-&lt;br&gt;ternationaliseringen har medfört en skärpt konkur-&lt;br&gt;rens och därigenom ett ökat rationaliseringstryck&lt;br&gt;inom näringslivet. Vidare har den inhemska efterfrå-&lt;br&gt;gan varit låg under ett flertal år vilket, tillsammans&lt;br&gt;med en ökad prismedvetenhet hos konsumenterna,&lt;br&gt;har satt press på producenter och handeln att dämpa&lt;br&gt;prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En indikator på att inflationstakten kan tillta är&lt;br&gt;att tillväxttakten i penningmängden, mätt som&lt;br&gt;mängden sedlar och mynt, har stigit från att ha varit&lt;br&gt;strax under noll i 12-månaderstal i början av 1996&lt;br&gt;till omkring 5 % under 1997. Uppgången kan ses&lt;br&gt;som ett tecken på en risk för ökande inflation inom 1&lt;br&gt;till 2 år eftersom penningmängdens tillväxt historiskt&lt;br&gt;visat sig vara en relativt god indikator för inflations-&lt;br&gt;utvecklingen på lite längre sikt. Mängden sedlar och&lt;br&gt;mynt samvarierar också med den aktuella konsum-&lt;br&gt;tionsutvecklingen. Den stigande penningmängden&lt;br&gt;kan därför sättas i samband med den ökande privata&lt;br&gt;konsumtionen och man kan anta att den väntade&lt;br&gt;uppgången i hushållens efterfrågan skapar ett visst&lt;br&gt;utrymme för handeln att höja priserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen av indirekta skatter och subventio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner bedöms ge ett betydande bidrag till inflationen&lt;br&gt;under innevarande år. 1 januari höjdes tobaksskatten&lt;br&gt;samtidigt som investeringsbidraget till nybyggnation&lt;br&gt;av bostäder slopades. I juli höjdes energiskatter på el&lt;br&gt;och bränsle och i augusti väntas årets andra höjning&lt;br&gt;av tobaksskatten lyfta KPI något. Totalt för inneva-&lt;br&gt;rande år beräknas förändringar av indirekta skatter&lt;br&gt;och subventioner ge ett bidrag till KPI på motsvaran-&lt;br&gt;de närmare 1 procentenhet. I januari nästa år höjs&lt;br&gt;vissa indexerade punktskatter. Förändringarna av&lt;br&gt;indirekta skatter och subventioner beräknas ge ett&lt;br&gt;betydligt mindre bidrag till inflationen nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är det således mycket som&lt;br&gt;talar för ett lågt inhemskt inflationstryck de närmaste&lt;br&gt;åren. Lönekostnadsökningarna kompenseras i stor&lt;br&gt;utsträckning av en hög produktivitetstillväxt, infla-&lt;br&gt;tionsförväntningarna är låga även om en viss upp-&lt;br&gt;gång kan skönjas, och räntefallet under det senaste&lt;br&gt;året sänker fortfarande kostnaderna för egnahem-&lt;br&gt;sägare. Inflationstakten beräknas ändå höjas något&lt;br&gt;under loppet av 1997, till följd av stigande import-&lt;br&gt;priser och höjd tobaksskatt, och uppgå till 2,1 %.&lt;br&gt;Nästa år faller inflationstakten något - givet en löne-&lt;br&gt;ökning på 3,5 % - då importpriserna bedöms ge ett&lt;br&gt;allt mindre inflationsbidrag och då effekten av ener-&lt;br&gt;gi- och tobaksskattehöjningarna försvinner. Infla-&lt;br&gt;tionstakten under loppet av året beräknas bli 1,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det harmoniserade indexet för konsumentpriser,&lt;br&gt;HIKP som används för prisjämförelser inom EU,&lt;br&gt;väntas stiga med närmare 3 % under loppet av in-&lt;br&gt;nevarande år. Anledningen till att HIKP stiger snab-&lt;br&gt;bare än KPI i år är att egnahemsposten, som beräk-&lt;br&gt;nas falla i år och därmed ge ett negativt bidrag till&lt;br&gt;KPI, inte ingår i HIKP. Allt eftersom kostnadsminsk-&lt;br&gt;ningen för egnahem successivt avtar under nästa år&lt;br&gt;minskar skillnaden mellan de båda måtten. I decem-&lt;br&gt;ber nästa år beräknas sålunda 12-månaderstalet för&lt;br&gt;HIKP ha fallit till 1,7 % (1,5 % enligt KPI). Utöver&lt;br&gt;egnahemsposten exkluderas även större delen av häl-&lt;br&gt;so- och sjuk vårdsposten i HIKP. Denna väntas&lt;br&gt;emellertid endast ha en mindre betydelse för skillna-&lt;br&gt;den mellan de båda inflationsmåtten i år och nästa&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentprisutveckling&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-43.png" style="width:173pt;height:114pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1985 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1987&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1989&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 Hushållens ekonomi och privat&lt;br&gt;konsumtion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den privata konsumtionen har ökat i år och upp-&lt;br&gt;gången förstärks nästa år. Därmed stiger konsumtio-&lt;br&gt;nen snabbare än inkomsterna och de senaste årens&lt;br&gt;nedgång i sparkvoten fortsätter under prognosperio-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;9.1 Hushållens inkomster&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Hushållens realinkomster har utvecklats svagt under&lt;br&gt;de senaste åren. Efter de kraftiga ökningar som re-&lt;br&gt;gistrerades i början av 1990-talet, huvudsakligen till&lt;br&gt;följd av att 1990/91 års skattereform var underfinan-&lt;br&gt;sierad, har hushållssektorns samlade inkomster fallit.&lt;br&gt;Inkomstutvecklingen under de senaste åren har&lt;br&gt;emellertid varit splittrad. De reala löneinkomsterna&lt;br&gt;före skatt har utvecklats positivt, medan skattehöj-&lt;br&gt;ningar och sänkta ersättningsnivåer i transfererings-&lt;br&gt;systemen dragit ned hushållens inkomster. Förra året&lt;br&gt;låg de realt disponibla inkomsterna 1,5 % under&lt;br&gt;1992 års nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är främst ökade löneinkomster och ett för-&lt;br&gt;bättrat räntenetto som ger positiva bidrag till inkom-&lt;br&gt;stutvecklingen under prognosperioden. Konsolide-&lt;br&gt;ringen av de offentliga finanserna hämmar emellertid&lt;br&gt;hushållens inkomstutveckling även 1997 och 1998,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men i allt mindre utsträckning. Sammantaget beräk-&lt;br&gt;nas de realt disponibla inkomsterna vara oförändra-&lt;br&gt;de 1997 och stiga med 1,8 % 1998. Det innebär att&lt;br&gt;inkomsterna för den samlade hushållssektorn kom-&lt;br&gt;mer över 1992 års nivå. Räknat per capita kommer&lt;br&gt;dock inkomsterna att vara ca 1,5 % lägre än 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjningen av löneinkomsterna 1997 kommer till&lt;br&gt;stånd genom en fortsatt stark real timlöneutveckling,&lt;br&gt;medan sysselsättningen faller. Nästa år väntas syssel-&lt;br&gt;sättningen dock ge ett positivt bidrag till inkom-&lt;br&gt;stökningen. Förbättringen av hushållens nettoin-&lt;br&gt;komster av räntor och utdelningar är en följd av det&lt;br&gt;fortsatt höga finansiella sparandet, vilket innebär att&lt;br&gt;hushållen ökar sina finansiella tillgångar och reduce-&lt;br&gt;rar skulderna. Räntenedgångens effekt på inkoms-&lt;br&gt;terna är på längre sikt i stort sett neutral. På kort sikt&lt;br&gt;kan emellertid en räntenedgång reducera hushållens&lt;br&gt;räntenetto genom att ränteinkomsterna på banktill-&lt;br&gt;godohavanden anpassas snabbare än ränteutgifterna&lt;br&gt;på bostadslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringarna från den offentliga sektorn sti-&lt;br&gt;ger något under prognosperioden. Ersättningsnivån i&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen höjs den 1 oktober i år och&lt;br&gt;i övriga socialförsäkringar den 1 januari 1998. I år&lt;br&gt;stiger utbetalningar av arbetsmarknadsstöd också&lt;br&gt;genom ökad arbetslöshet och tillfällig avgångsersätt-&lt;br&gt;ning för äldre arbetslösa. Antalet personer som upp-&lt;br&gt;bär olika former av studiestöd ökar successivt under&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 9.1 HUSHÅLLENS DISPONIBLA INKOMSTER, KONSUMTION OCH SPARANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;PROCENTUELL UTVECKLING&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;PROCENTUELLT BIDRAG TILL REAL—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LÖRANDE PRISER &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;______________________1991 ÅRS PRISER &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;________________INKOMST UTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönesumma inkl, sjuklön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;731,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav timlön före skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar från offentlig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsbidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor och utdelningar, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;373,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;935,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;885,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Sparande, nivå i % av disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettosparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Lönesumma, inkomstöverföringar, räntenetto och skatter är deflaterade med konsumentprisindex (KPI). Disponibel inkomst är deflaterad med impli-&lt;br&gt;citprisindex för privat konsumtion (IPI). Skillnaden mellan KPI och IPI påverkar posten &amp;quot;övriga inkomster, netto&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna från sjukförsäkringen varierar kraftigt&lt;br&gt;mellan åren. Det beror främst på att arbetsgivarperi-&lt;br&gt;oden förlängts i år från 14 till 28 dagar för att sedan&lt;br&gt;återställlas till 14 dagar från 1 april nästa år. Varia-&lt;br&gt;tioner i inkomster från sjukförsäkringen till följd av&lt;br&gt;förändringar av arbetsgivarperioden kompenseras av&lt;br&gt;i stort sett lika stora variationer i sjuklönen och är&lt;br&gt;därmed neutral för hushållens inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionerna, som svarar för över hälften av trans-&lt;br&gt;fereringarna, sjunker något i reala termer, trots att&lt;br&gt;antalet pensionärer med hög ATP ökar. Det är en&lt;br&gt;följd av den låga uppräkningen av basbeloppet, som&lt;br&gt;styr pensionerna. Uppräkningen av basbeloppet upp-&lt;br&gt;gick för åren 1995 t.o.m. 1997 till 60 % och uppgår&lt;br&gt;för 1998 till 80 % av prisökningen juni-juni föregå-&lt;br&gt;ende år. Nedgången i inflationen under 1996 med-&lt;br&gt;förde att det reala värdet av basbeloppet ändå steg&lt;br&gt;förra året. Det reala värdet av basbeloppet sjunker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 och 1998 i takt med att inflationen ökar. Bo-&lt;br&gt;stadstillägget till pensionärer höjs från 1998 med&lt;br&gt;motsvarande 300 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnbidragen och flerbarnstilläggen höjs från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 med sammanlagt 2,9 miljarder kronor, vilket&lt;br&gt;drar upp hushållens disponibla inkomster med&lt;br&gt;0,3 %. Besparingar genomförs under 1997 och 1998&lt;br&gt;i bl.a. bostads- och underhållsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De direkta skatterna stiger bl.a. genom att de all-&lt;br&gt;männa egenavgifterna har höjts med 1 procentenhet i&lt;br&gt;år och höjs med ytterligare 1 procentenhet 1998. Den&lt;br&gt;statliga skatten för inkomster under brytpunkten&lt;br&gt;höjdes från 100 till 200 kronor 1997. Skatteuttaget&lt;br&gt;ökar också till följd av att skiktgränserna i skatte-&lt;br&gt;skalan räknas upp i betydligt lägre takt än löneök-&lt;br&gt;ningarna. Vidare finansieras den höjda ersättningsni-&lt;br&gt;vån i arbetslöshetsförsäkringen delvis genom ökade&lt;br&gt;egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år stiger också skattebetalningarna tillfälligt ge-&lt;br&gt;nom fyllnadsinbetalningar till följd av att hushållen&lt;br&gt;realiserade kursvinster på aktier i ovanligt stor ut-&lt;br&gt;sträckning under 1996. En bidragande orsak är för-&lt;br&gt;modligen att beskattningen på allemansfonder höjdes&lt;br&gt;från 20 till 30 % till nyåret 1997. Värdeförändring-&lt;br&gt;ar, såväl realiserade som orealiserade, på aktier och&lt;br&gt;fastigheter påverkar inte hushållens disponibla in-&lt;br&gt;komster, som de definieras i nationalräkenskaperna.&lt;br&gt;Eftersom realisationsvinster utlöser en skattebelast-&lt;br&gt;ning blir effekten att de reducerar den uppmätta dis-&lt;br&gt;ponibla inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesänkningar har skett från 1997 genom lätt-&lt;br&gt;nad av ägarbeskattningen i mindre bolag och av bil-&lt;br&gt;förmånsbeskattningen. Nästa år sänks skatten för&lt;br&gt;småföretagare genom att en ökad andel av vinsten&lt;br&gt;beskattas som inkomst av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;9.2 Privat konsumtion&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Hushållens efterfrågan steg under 1996 trots den&lt;br&gt;svaga inkomstutvecklingen. Räknat som årsgenom-&lt;br&gt;snitt var den privata konsumtionen förra året 1,5 %&lt;br&gt;högre än under 1995. Konsumtionen tilltog under&lt;br&gt;loppet av 1996 och uppgången har sedan fortsatt in-&lt;br&gt;ledningsvis i år. Under första halvåret i år ökade den&lt;br&gt;privata konsumtionen med 2,0 % jämfört med mot-&lt;br&gt;svarande period 1996. Mycket talar för att uppgång-&lt;br&gt;en kommer att tillta under prognosperioden med ett&lt;br&gt;fortsatt minskat sparande som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens höga finansiella sparande sedan inled-&lt;br&gt;ningen av 1990-talet har medfört en successivt för-&lt;br&gt;bättrad förmögenhetsställning. Därtill har räntened-&lt;br&gt;gången under 1995 och 1996 inneburit lättnader för&lt;br&gt;tidigare skuldtyngda hushåll. Det höga finansiella&lt;br&gt;sparandet har också resulterat i ett ökat innehav av&lt;br&gt;aktier och fondandelar. Hushållen har därigenom&lt;br&gt;kunnat dra nytta av uppgången på Stockholm fond-&lt;br&gt;börs under de senaste åren. Sammantaget har hus-&lt;br&gt;hållens finansiella nettoförmögenhet i förhållande till&lt;br&gt;de disponibla inkomsterna mer än fördubblats från&lt;br&gt;1991 fram till 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan den finansiella förmögenheten har växt&lt;br&gt;kraftigt har värdet av de reala tillgångarna endast&lt;br&gt;ökat svagt de senaste åren. Detta förklaras av att bo-&lt;br&gt;stadsbyggandet har varit rekordlågt och att priserna&lt;br&gt;på småhus har legat relativt stilla fram till förra året.&lt;br&gt;Sammantaget uppgick hushållens totala förmögen-&lt;br&gt;het, dvs. de finansiella och reala tillgångarna minus&lt;br&gt;skulder, till ca 250 % relativt de disponibla inkoms-&lt;br&gt;terna under förra året. Det är en av de högsta note-&lt;br&gt;ringarna under perioden 1970 - 1996 (se diagram&lt;br&gt;9.1). Under det senaste året har priserna och omsätt-&lt;br&gt;ningen på bostadsmarknaden börjat stiga och upp-&lt;br&gt;gången på Stockholm fondbörs har fortsatt. Således&lt;br&gt;har hushållens förmögenhetsställning stärkts ytterli-&lt;br&gt;gare och därmed har man nu kompenserat sig för&lt;br&gt;den förmögenhetsförlust som raset i fastighetspriser-&lt;br&gt;na medförde under inledningen av 1990-talet. Hus-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diagram 9.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens förmögenhetskvot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhet i relation till disponibel inkomst i procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300 i---------------------------------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiell nettoförmögenhet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-44.png" style="width:174pt;height:106pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållens starka förmögenhetsutveckling innebär san-&lt;br&gt;nolikt att det finns ett utrymme för en tilltagande&lt;br&gt;konsumtion de närmaste åren. Det ska dock under-&lt;br&gt;strykas att bilden av sparandet och förmögenhetsut-&lt;br&gt;vecklingen är splittrad. Många hushåll som t.ex. har&lt;br&gt;drabbats av arbetslöshet har haft ett mycket begrän-&lt;br&gt;sat utrymme för sparande. Hushåll med höga löne-&lt;br&gt;ökningar har däremot haft goda förutsättningar för&lt;br&gt;konsumtion och sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stagnationen av den privata konsumtionen under&lt;br&gt;1990-talet har medfört att det sannolikt finns ett be-&lt;br&gt;tydande uppdämt behov av att modernisera hushål-&lt;br&gt;lens kapitalstock. En viss återhämtning av konsum-&lt;br&gt;tionsnivån har visserligen redan skett men inköpen&lt;br&gt;av kapitalvaror ligger fortfarande på en förhållande-&lt;br&gt;vis låg nivå. Den ökade omsättningen på bostads-&lt;br&gt;marknaden kan också innebära en ökad efterfrågan&lt;br&gt;på vissa kapitalvaror eftersom renovering av bostä-&lt;br&gt;der ofta sker i samband med ägarbyte. Dessutom&lt;br&gt;torde ränteutvecklingen under de två senaste åren&lt;br&gt;stimulera efterfrågan framöver. De förhållandevis&lt;br&gt;låga räntorna har medfört att räntekostnaderna rela-&lt;br&gt;tivt hushållens inkomster har minskat betydligt. De&lt;br&gt;lägre räntorna underlättar finansiering av t.ex. kapi-&lt;br&gt;talvaruinköp och bidrar också till högre priser på&lt;br&gt;småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens förväntningar om sin egna framtida&lt;br&gt;ekonomiska situation styr i stor utsträckning kon-&lt;br&gt;sumtionsutvecklingen. Statistiska centralbyråns&lt;br&gt;(SCB) undersökning avseende hushållens inköpspla-&lt;br&gt;ner indikerar att hushållens framtidstro har stärkts i&lt;br&gt;betydande omfattning under 1997. De mer positiva&lt;br&gt;förväntningarna gäller såväl den egna ekonomin som&lt;br&gt;landets ekonomiska utveckling, vilket sannolikt är en&lt;br&gt;konsekvens av hushållens förbättrade förmögenhets-&lt;br&gt;ställning och de allt mer positiva rapporterna om&lt;br&gt;svensk ekonomi, inte minst vad gäller de offentliga&lt;br&gt;finanserna. Läget på arbetsmarknaden är alltjämt&lt;br&gt;bekymmersamt men en viss förbättring har dock&lt;br&gt;skett de senaste månaderna. En allt större andel av&lt;br&gt;hushållen tror också att arbetslösheten kommer att&lt;br&gt;minska under det närmaste året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är förutsättningarna för spa-&lt;br&gt;rande och konsumtion i många avseenden de om-&lt;br&gt;vända jämfört med läget under inledningen av 1990-&lt;br&gt;talet. Hushållen har en stark förmögenhetsställning,&lt;br&gt;räntorna är förhållandevis låga, de offentliga finan-&lt;br&gt;serna bedöms vara i balans nästa år och uppvisa&lt;br&gt;överskott åren därefter, och såväl konjunkturen som&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget väntas förbättras de närmaste&lt;br&gt;åren. Sammantaget innebär detta att konsumtion-&lt;br&gt;suppgången förstärks under andra halvåret och för&lt;br&gt;helåret 1997 väntas konsumtionen stiga med 2,3 %&lt;br&gt;som årsgenomsnitt (se diagram 9.2). Nästa år stärks&lt;br&gt;uppgången av en ökad sysselsättning och konsum-&lt;br&gt;tionstillväxten är beräknad till 2,5 % i genomsnitt&lt;br&gt;för 1998. Samtidigt sjunker nettosparkvoten, dvs. det&lt;br&gt;totala sparandet som andel av disponibel inkomsten,&lt;br&gt;till 2,6 % nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom prognosen på en fortsatt konsumtions-&lt;br&gt;uppgång till stor del bygger på hushållens stärkta&lt;br&gt;förmögenhetsställning utgör eventuella oväntade för-&lt;br&gt;ändringar i värdet av hushållens tillgångar en risk i&lt;br&gt;prognosen. I takt med att aktie- och fondinnehavet&lt;br&gt;har vuxit som andel av den totala finansiella förmö-&lt;br&gt;genheten ökar sannolikt känsligheten för större kurs-&lt;br&gt;förändringar på Stockholms fondbörs. I ljuset av det-&lt;br&gt;ta framstår en något större ränteuppgång som en risk&lt;br&gt;i prognosen, inte minst genom att den prisuppgång&lt;br&gt;som vi i dag ser på småhus skulle kunna avbrytas och&lt;br&gt;aktiepriserna påverkas negativt. I de senaste progno-&lt;br&gt;serna har nedgången i sparandet underskattats. Det&lt;br&gt;kan inte uteslutas att behovet av att uppgradera kapi-&lt;br&gt;talstocken är mer omfattande än vad som antas i&lt;br&gt;denna prognos, vilket i så fall medför en snabbare&lt;br&gt;nedgång i det finansiella sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognoserna över de disponibla inkomsterna och&lt;br&gt;den privata konsumtionen innebär att de senaste&lt;br&gt;årens nedgång i nettosparkvoten antas fortsätta (se&lt;br&gt;diagram 9.3). Den prognostiserade konsumtions-&lt;br&gt;uppgången bygger dock på antaganden om ökade&lt;br&gt;inköp av kapitalvaror, vilka ur ekonomisk synvinkel&lt;br&gt;kan betraktas som investeringar, dvs. som en form av&lt;br&gt;sparande. Detta avspeglas ej i nationalräkenskaper-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 9,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1980=100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-45.png" style="width:175pt;height:104pt;"/&gt;
&lt;p&gt;90 ■ 1—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—l—I—l—l—i—i—l—I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;82&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;84&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;86&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;88&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 9.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens nettosparkvot och finansiella sparkvot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande i relation till disponibel inkomst i procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-46.png" style="width:174pt;height:114pt;"/&gt;
&lt;p&gt;70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas definition av sparkvoten. Sålunda utvecklas spa-&lt;br&gt;randet i ekonomisk mening starkare än vad nedgång-&lt;br&gt;en i sparkvoten indikerar. Som framgår av diagram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 är nästa års finansiella sparkvot förhållandevis&lt;br&gt;hög jämfört med läget under 1970- och 1980-talen.&lt;br&gt;Prognosen innebär att den redan höga finansiella net-&lt;br&gt;toförmögenheten från 1996 byggs upp ytterligare av&lt;br&gt;det finansiella sparandet i år och 1998. Det reala spa-&lt;br&gt;randet väntas däremot liksom under de senaste åren&lt;br&gt;vara mycket lågt på grund av fortsatt lågt byggande&lt;br&gt;av egnahem, vilket resulterar i en förhållandevis låg&lt;br&gt;nettosparkvot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 Investeringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget beräknas de totala bruttoinvestering-&lt;br&gt;arna bli oförändrade 1997 och stiga med 6 % 1998.&lt;br&gt;Den höga investeringsnivån i industrin innebär att&lt;br&gt;redan oförändrade volymer medför en betydande&lt;br&gt;kapacitetsutbyggnad. Bostadsbyggandet faller kraf-&lt;br&gt;tigt i år då de temporära investeringsbidragen upp-&lt;br&gt;hör. Däremot beräknas en starkare efterfrågan från&lt;br&gt;hemmamarknaden samt låga räntor innebära en sti-&lt;br&gt;gande investeringsaktivitet inom övrigt näringsliv så-&lt;br&gt;väl i år som nästa år. Därtill gynnas de industri-&lt;br&gt;relaterade tjänstesektorerna av den starka exportut-&lt;br&gt;vecklingen. Nästa år beräknas den positiva syssel-&lt;br&gt;sättningsutvecklingen och minskande vakanstal in-&lt;br&gt;nebära en viss återhämtning av bostads-&lt;br&gt;produktionen. Investeringarna i energisektorn stiger&lt;br&gt;också kraftigt. Regeringen har beslutat om att avsät-&lt;br&gt;ta ca 1,5 miljarder kronor per år från och med 1998&lt;br&gt;till ett omställningsprogram i energisektorn. Nästa år&lt;br&gt;stiger också myndigheternas väginvesteringar till&lt;br&gt;följd av byggnationen av storstadslederna. Lagercy-&lt;br&gt;keln väntas ge ett positivt bidrag till BNP-tillväxten&lt;br&gt;såväl i år som nästa år. Den starka produktionsut-&lt;br&gt;vecklingen i näringslivet väntas resultera i en svag&lt;br&gt;lageruppbyggnad både inom industrin och handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 10.1 BRUTTOINVESTERINGAR EFTER&lt;br&gt;NÄRINGSGREN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRLIG PROCENTUELL&lt;br&gt;MILJARDER KRONOR &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;VOLYMFÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nybyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ombyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;10.1 Näringslivets investeringar&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets investeringar ökade med närmare 60 %&lt;br&gt;under perioden 1994-1996. Därigenom har närings-&lt;br&gt;livets investeringar som andel av bruttonationalpro-&lt;br&gt;dukten närmat sig de nivåer som rådde på 1970- och&lt;br&gt;1980-talet. Uppgången har i viss mån varit koncent-&lt;br&gt;rerad till de exportberoende delarna av näringslivet,&lt;br&gt;medan investeringarna inom de hemmamarknadsbe-&lt;br&gt;roende delarna, exempelvis varuhandel och fastig-&lt;br&gt;hetsförvaltning, dämpats på grund av ett lågt resurs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttjande och en relativt sett låg kapitalavkastning.&lt;br&gt;Under prognosperioden väntas den höga lönsamhe-&lt;br&gt;ten och ett stigande resursutnyttjande medföra att de&lt;br&gt;exportberoende näringarna expanderar ytterligare.&lt;br&gt;En än mer markant uppgång förväntas i de hemma-&lt;br&gt;marknadsberoende sektorerna. Den relativt sett&lt;br&gt;kraftiga uppgången i hushållens efterfrågan samt den&lt;br&gt;förutsedda sysselsättningsuppgången bedöms utgöra&lt;br&gt;en kraftig investeringsstimulans. Därtill beräknas&lt;br&gt;lönsamheten i dessa sektorer stärkas i takt med att&lt;br&gt;aktiviteten i ekonomin stiger. Sammantaget beräknas&lt;br&gt;näringslivets investeringar öka med 5 % i år och med&lt;br&gt;drygt 5 % under 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins investeringar beräknas bli oförändrade i&lt;br&gt;år och stiga något 1998. Därmed ligger industriinves-&lt;br&gt;teringarna kvar på en historiskt hög nivå. Kapaci-&lt;br&gt;tetsutnyttjandet inom industrin låg hela förra året&lt;br&gt;och under inledningen av 1997 på en relativt låg ni-&lt;br&gt;vå. Enligt Konjunkturinstitutets barometer vände&lt;br&gt;dock utnyttjandegraden uppåt under andra kvartalet&lt;br&gt;då konjunkturen stärktes. Mot bakgrund av den för-&lt;br&gt;väntade produktionsuppgången beräknas behovet av&lt;br&gt;kapacitetsutbyggnad bli stort för hela perioden&lt;br&gt;1997-1998. Statistiska centralbyråns investeringsen-&lt;br&gt;kät från maj indikerar att investeringsnivån även i år&lt;br&gt;förblir hög. Förutsättningarna för att ytterligare byg-&lt;br&gt;ga ut industrins kapacitet är också mycket gynn-&lt;br&gt;samma med en hög lönsamhet inom de flesta bran-&lt;br&gt;scher samt låga räntor. Enbart i år beräknas&lt;br&gt;industrins driftsöverskott brutto uppgå till 126 mil-&lt;br&gt;jarder kronor vilket kan jämföras med de totala in-&lt;br&gt;vesteringarna på 70 miljarder kronor. Innevarande år&lt;br&gt;beräknas därför industrins utbyggnad komma till&lt;br&gt;stånd i samma omfattning som investeringsplanerna&lt;br&gt;visar, dvs. oförändrade investeringsvolymer jämfört&lt;br&gt;med förra året, vilket innebär en ökning av kapital-&lt;br&gt;stocken på ca 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa år bedöms förstärkningen i industrikon-&lt;br&gt;junkturen resultera i ett stigande kapacitetsutnyttjan-&lt;br&gt;de och en viss vinstökning, vilket bör leda till högre&lt;br&gt;investeringar. Ett osäkerhetsmoment i prognosen ut-&lt;br&gt;gör dock företagens investeringsplaner för 1998 som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 10.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar som andel av BIMP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-47.png" style="width:175pt;height:121pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt investeringsenkäten från maj är relativt låga.&lt;br&gt;Ett exempel på detta är att investeringarna inom ba-&lt;br&gt;sindustrin förutses falla nästa år. Inom denna&lt;br&gt;bransch uppförs för närvarande en rad stora anlägg-&lt;br&gt;ningar som står klara i år. En viss överkapacitet för-&lt;br&gt;utses sedan kvarstå till och med 1998. Expansionen&lt;br&gt;väntas dock bli kraftig både inom den exportberoen-&lt;br&gt;de investeringsvaruindustrin och inom konsumtions-&lt;br&gt;varuindustrin när den privata konsumtionen tilltar.&lt;br&gt;Sammantaget bedöms de totala industrinvesteringar-&lt;br&gt;na öka med 4 % år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1997 och 1998 bedöms investeringar-&lt;br&gt;na i övrigt näringsliv åter öka kraftigt. Sammantaget&lt;br&gt;beräknas investeringarna växa med 8 % 1997 och&lt;br&gt;med 6 % 1998 efter att ha stigit med 2 % förra året.&lt;br&gt;Den positiva utvecklingen under innevarande år för-&lt;br&gt;klaras bl.a. av den starka industrikonjunkturen som&lt;br&gt;gradvis väntas leda till högre investeringar inom de&lt;br&gt;industrinära tjänstesektorerna samt den fortsatta ut-&lt;br&gt;byggnaden av telekommunikationsnätet. Den förvän-&lt;br&gt;tade utvecklingen ligger i linje med företagens egna&lt;br&gt;planer enligt SCB:s investeringsenkät. Däremot pla-&lt;br&gt;nar volymerna i de stora avgiftsfinansierade in-&lt;br&gt;frastrukturprojekten ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de hemmamarknadsberoende sektorerna&lt;br&gt;har kapacitetsutnyttjandet sedan lågkonjunkturen i&lt;br&gt;början på 1990-talet varit lågt, vilket inneburit rela-&lt;br&gt;tivt låga investeringsnivåer. Den relativt kraftiga kon-&lt;br&gt;sumtionsökningen samt den prognostiserade syssel-&lt;br&gt;sättningsuppgången bör dock ge utrymme för&lt;br&gt;expansionsinvesteringar inom såväl varuhandel som&lt;br&gt;fastighetsförvaltning framöver. Stigande lönsamhet&lt;br&gt;och låga räntor stimulerar investeringarna. Tecken&lt;br&gt;på en vändning i de hemmamarknadsberoende sek-&lt;br&gt;torerna finns. Priserna på kommersiella fastigheter&lt;br&gt;steg med 9 % mellan 1995 och 1996 samtidigt som&lt;br&gt;vakanserna i centralt belägna områden sjönk. Mot&lt;br&gt;slutet av 1996 och början av 1997 sjönk dock pri-&lt;br&gt;serna något i samband med att konjunkturen tempo-&lt;br&gt;rärt mattades av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1998 beräknas också investeringarna i energi-&lt;br&gt;sektorn stiga kraftigt. Regeringen har beslutat om&lt;br&gt;att avsätta i genomsnitt ca 1,5 miljarder kronor per&lt;br&gt;år under 1998-2002 till ett omställningsprogram i&lt;br&gt;energisektorn. Programmet innehåller bland annat&lt;br&gt;stöd till investeringar i mindre vattenkraftverk och&lt;br&gt;vindkraftverk. Potentialen för högre energinveste-&lt;br&gt;ringar är också stor. Kapitalkvoten i sektorn har un-&lt;br&gt;der ett antal år sjunkit bl.a. som en följd av att elpri-&lt;br&gt;set varit lägre än den långsiktiga marginalkostnaden&lt;br&gt;som inkluderar investeringskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 10.2 ÖVRIGA NÄRINGSLIVETS&lt;br&gt;INVESTERINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ÅRLIG PROCENTUELL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KRONOR &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;VOLYMFÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi och vattenverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiell verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagstjänste-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga tjänstebranscher&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;10.2 Bostadsinvesteringar&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Antalet påbörjade bostäder uppgick under första&lt;br&gt;halvåret till rekordlåga 3 800. Det temporära inves-&lt;br&gt;teringsbidraget förefaller ha lett till en tidigarelägg-&lt;br&gt;ning av bostadsproduktion från årsskiftet 96/97, till&lt;br&gt;inledningen av förra året. Dessutom har sannolikt&lt;br&gt;osäkerheten om det framtida bostadsfinansieringssys-&lt;br&gt;temet bidragit till det låga byggandet. De flesta indi-&lt;br&gt;katorer talar emellertid för att nedgången endast är&lt;br&gt;temporär och att bostadsproduktionen gradvis kan&lt;br&gt;öka framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbyggandet steg också under det andra&lt;br&gt;kvartalet i år samtidigt som antalet ansökningar om&lt;br&gt;statliga räntebidrag, vilka fungerar som en tidig indi-&lt;br&gt;kator för bostadsbyggandet, ökade. Osäkerheten om&lt;br&gt;bostadsbyggandet åren 1997 och 1998 är dock stor.&lt;br&gt;Trots att historiskt sett få bostäder färdigställts det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 10,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal outhyrda respektive påbörjade lägenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-48.png" style="width:174pt;height:113pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: Antalet outhyrda lägenheter avser 1 mars respektive år. Antalet&lt;br&gt;påbörjade lägenheter omfattar både flerfamiljshus och småhus.&lt;br&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senaste året har vakansgraden i lägenhetsbeståndet&lt;br&gt;stigit från 3,2 % till 3,8 %. Något som sannolikt kan&lt;br&gt;förklaras av den negativa sysselsättningsutvecklingen.&lt;br&gt;I takt med att sysselsättningen åter ökar från och&lt;br&gt;med andra halvåret i år bör vakansgraden falla. Inom&lt;br&gt;vissa expansiva regioner är andelen lediga bostäder&lt;br&gt;redan idag mycket låg. En begränsade faktor för en&lt;br&gt;uppgång i bostadsproduktionen är dock de låga pri-&lt;br&gt;serna på andrahandsmarknaden som i allmänhet un-&lt;br&gt;derstiger nyproduktionskostnaden. Priserna på egna-&lt;br&gt;hem har under det senaste året stigit med 6 %&lt;br&gt;samtidigt som produktionskostnaden ökat med ca&lt;br&gt;1 %. Inom vissa delar av de expansiva regionerna är&lt;br&gt;det emellertid redan idag lönsamt att bygga nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låga räntor, stigande disponibelinkomster och&lt;br&gt;ökande sysselsättning torde dock leda till fortsatt sti-&lt;br&gt;gande priser på andrahandsmarknaden och därmed&lt;br&gt;öka volymen av nyproduktion. Sammantaget beräk-&lt;br&gt;nas antalet påbörjade lägenheter uppgå till 10 000 i&lt;br&gt;år och till 15 000 under 1998. Det temporära inves-&lt;br&gt;teringsbidraget till studentbostäder har under hela&lt;br&gt;perioden en viss uppdragande effekt på bostadspro-&lt;br&gt;duktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet påbörjade ombyggnader blev också lågt&lt;br&gt;första halvåret 1997. En starkt bidragande orsak till&lt;br&gt;detta var att det extra statliga bidraget till ombyggna-&lt;br&gt;tion upphörde 1996. Den låga lönsamheten och sva-&lt;br&gt;ga soliditeten inom bostadssektorn har sannolikt in-&lt;br&gt;neburit att en del ombyggnationer skjutits på&lt;br&gt;framtiden. De fundamentala faktorerna i form av en&lt;br&gt;förbättrad arbetsmarknad, låga räntor samt stigande&lt;br&gt;realinkomster, talar dock för att ombyggandet stiger&lt;br&gt;framöver. Antalet ansökningar om räntebidrag till&lt;br&gt;ombyggnationer steg också under andra kvartalet i&lt;br&gt;år. Enligt prognosen kommer ca 22 000 ombyggna-&lt;br&gt;tioner att påbörjas 1997 och ca 25 000 nästa år.&lt;br&gt;Denna siffra skall ses mot bakgrund av att Boverket&lt;br&gt;räknar med att ca 30 000 lägenheter årligen behöver&lt;br&gt;byggas om med normal kapitalförslitning. Inneva-&lt;br&gt;rande år beräknas bidragen till miljöförbättrande åt-&lt;br&gt;gärder stimulera ombyggnadsverksamheten. År 1998&lt;br&gt;avsätts totalt 800 miljoner kronor till lokala investe-&lt;br&gt;ringsprogram. De bidrag som kommuner kan söka&lt;br&gt;inom ramen för detta projekt bedöms ha en viss sti-&lt;br&gt;mulerande effekt på ombyggnadsvolymema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas dock leda till att lagerhållningen åter ökar&lt;br&gt;från och med andra halvåret i år. I prognosen antas&lt;br&gt;att industrin fortsätter att minska lagrens andel av&lt;br&gt;produktionen vilket ändå leder till att industrins ge-&lt;br&gt;nomsnittliga lagerhållning kan öka också nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 10.3 LAGERFÖRÄNDRINGAR OCH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAGERBIDRAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR 1991 ÅRS PRISER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;El, gas och vatten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handeln&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Varuhandelns lagerstockar har under flera år i följd&lt;br&gt;minskat. Det sammanhänger sannolikt med struktur-&lt;br&gt;förändringar inom handeln där antalet grossister har&lt;br&gt;minskat men också på den svaga efterfrågan på kon-&lt;br&gt;sumtionsvaror. Lagren förutses minska även i år&lt;br&gt;men i betydligt mindre omfattning än tidigare. Det&lt;br&gt;beror på den betydande ökningen av hushållens ef-&lt;br&gt;terfrågan på konsumtionsvaror men också på pro-&lt;br&gt;duktionsökningen inom industrin. Nästa år förutses&lt;br&gt;den ökande aktiviteten i ekonomin medföra en svag&lt;br&gt;lageruppbyggnad inom handeln. Sammanfattningsvis&lt;br&gt;ger lagercyklen ett svagt positivt bidrag till BNP-&lt;br&gt;tillväxten både i år och nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;10.3 Lagerinvesteringar&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Lageruppbyggnaden inom industrin kulminerade&lt;br&gt;under första halvåret 1996. Därefter påbörjades en&lt;br&gt;lagerreducering som dämpade industriproduktionen.&lt;br&gt;Lagerstockarna i förhållande till produktionen var&lt;br&gt;dock vid utgången av förra året fortfarande för höga&lt;br&gt;varvid lagerjusteringen inom industrin torde ha fort-&lt;br&gt;satt under första halvåret innevarande år. Detta gäl-&lt;br&gt;ler framförallt färdigvarulagren. Den kraftiga pro-&lt;br&gt;duktionsökningen under loppet av 1997 och 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 Den offentliga sektorn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De offentliga finanserna fortsätter att stärkas. Det&lt;br&gt;finansiella sparandeunderskottet har minskat kraftigt&lt;br&gt;sedan 1994 och för 1997 beräknas underskottet&lt;br&gt;uppgå till 1,9 % som andel av BNP. År 1998 beräk-&lt;br&gt;nas den offentliga sektorns inkomster och utgifter&lt;br&gt;vara i balans. Denna utveckling medför att statsskul-&lt;br&gt;den som andel av BNP fortsätter att reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Jämförelse med tidigare prognoser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande för 1997&lt;br&gt;beräknas nu, med oförändrade beräkningsmetoder,&lt;br&gt;bli ca 10 miljarder kronor bättre än vad som redovi-&lt;br&gt;sades i vårpropositionen. Denna förbättring är helt&lt;br&gt;hänförlig till den offentliga sektorns primära utgifter,&lt;br&gt;som reviderats ned med ca 12 miljarder kronor me-&lt;br&gt;dan ränteutgifterna räknats upp med 2 miljarder&lt;br&gt;kronor. Nedjusteringen ligger huvudsakligen på sta-&lt;br&gt;tens utgifter, och berör såväl transfereringar som&lt;br&gt;konsumtion och investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den underliggande bedömningen av 1998 har&lt;br&gt;också förändrats i positiv riktning. Den offentliga&lt;br&gt;sektorns finansiella sparande beräknat på samma sätt&lt;br&gt;som i vårpropositionen har justerats upp med ca&lt;br&gt;4 miljarder kronor, oaktat de åtgärder som föreslås i&lt;br&gt;budgetpropositionen för 1998. Denna förbättring&lt;br&gt;jämfört med vårpropositionen beror huvudsakligen&lt;br&gt;på att utgifterna exkl. räntor räknats ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det redovisade finansiella sparandet ändras därtill&lt;br&gt;av två tekniska skäl. För det första har EU:s statistik-&lt;br&gt;organ Eurostat rekommenderat att utdelningar från&lt;br&gt;det statliga bolaget Securum ska redovisas som finan-&lt;br&gt;siella transaktioner och således inte inräknas i det fi-&lt;br&gt;nansiella sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 11.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-49.png" style="width:176pt;height:114pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed bortfaller inkomster 1997 och 1998 på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,3 respektive 4,7 miljarder kronor i det redovisade&lt;br&gt;finansiella sparandet, jämfört med vårpropositionen.&lt;br&gt;För det andra kommer AP-fondens direktägda fas-&lt;br&gt;tigheter att under 1998 överföras till bolagsform.&lt;br&gt;Detta registreras i nationalräkenskaperna som en för-&lt;br&gt;säljning av fastigheter, vilket tillgodoräknas det fi-&lt;br&gt;nansiella sparandet eftersom aktier räknas som en&lt;br&gt;finansiell tillgång i motsats till fastigheter. Bolagise-&lt;br&gt;ringar av AP-fondens fastigheter leder till en uppjus-&lt;br&gt;tering av det finansiella sparandet 1998 med 15 mil-&lt;br&gt;jarder kronor, jämfört med vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det redovisade finansiella sparandet förbättras&lt;br&gt;således med ca 4 miljarder kronor 1997 och med&lt;br&gt;ca 10 miljarder kronor 1998 jämfört med vårpropo-&lt;br&gt;sitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån på den finansiella nettoskulden har revide-&lt;br&gt;rats ned. Detta är en följd av att värdeökningar på&lt;br&gt;aktier och obligationer m.m. för 1995 nu lagts in i&lt;br&gt;redovisningen efter att Statistiska centralbyrån redo-&lt;br&gt;visat finansräkenskaperna. Därtill kommer de värde-&lt;br&gt;ökningar som redovisas av AP-fonden för 1996.&lt;br&gt;Dessa korrigeringar medför att nettoskulden vid ut-&lt;br&gt;gången av 1997 reviderats ned med 57 miljarder&lt;br&gt;kronor. För prognosåren görs inga kalkyler över vär-&lt;br&gt;deförändringar på den offentliga sektorns tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen 1995 - 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1996 uppgick underskottet i den offentliga sek-&lt;br&gt;torns finansiella sparande enligt national-&lt;br&gt;räkenskapernas redovisning till ca 42 miljarder kr&lt;br&gt;eller 2,5 % av BNP. Det var en förbättring med nära&lt;br&gt;90 miljarder kronor från 1995. Den synnerligen&lt;br&gt;starka förbättringen beror delvis på tillfälligt höga&lt;br&gt;skatteinkomster bl.a. till följd av en omläggning av&lt;br&gt;uppbörden av mervärdesskatt. Därför blir den ytter-&lt;br&gt;ligare förbättringen av det finansiella sparandet un-&lt;br&gt;der 1997 mindre och underskottet beräknas till 33&lt;br&gt;miljarder kronor eller 1,9 % av BNP. Nästa år förut-&lt;br&gt;ses en relativt kraftig nedgång i de offentliga utgifter-&lt;br&gt;na leda till att underskottet elimineras. Inklusive ef-&lt;br&gt;fekten av bolagiseringar av AP-fondens fastigheter&lt;br&gt;och exklusive utdelningen från Securum redovisas ett&lt;br&gt;överskott på ca 10 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 11.1 DEN OFFENTLIGA SEKTORNS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FINANSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR, LÖPANDE PRISER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;985,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1065,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1091,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1135,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;823,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;911,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;940,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;980,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1114,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1107,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1124,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1125,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;407,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;424,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;434,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;446,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-129,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt finansiellt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-108,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiell ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;463,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1286,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1305,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1346,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1361,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'inklusive utdelningen från Securum men exklusive effekten av bolagise-&lt;br&gt;ringen av AP-fondens fastigheter uppgår det finansiella sparandet 1998 till&lt;br&gt;-0,1 miljard kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska nationalräkenskaperna skiljer sig delvis&lt;br&gt;från bokföringsreglerna i det europeiska nationalrä-&lt;br&gt;kenskapssystemet (ENS). ENS tillämpas inom EU vid&lt;br&gt;bedömningen av de offentliga finanserna i samband&lt;br&gt;med förfarandet vid alltför stora underskott, den s.k.&lt;br&gt;Excessive Deficit Procedure.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande redovisas ränteutgifterna på&lt;br&gt;statsskulden utgiftsmässigt i nationalräkenskaperna.&lt;br&gt;Därvid exkluderas kursvinster/förluster i samband&lt;br&gt;med förtida inlösen av obligationer. Enligt nyligen&lt;br&gt;antagna rekommendationer avseende redovisningen&lt;br&gt;till Excessive Deficit Procedure ska emellertid kurs-&lt;br&gt;vinster/förluster i samband med inlösen av obligatio-&lt;br&gt;ner redovisas som ränta. Dessutom ska de kursvins-&lt;br&gt;ter/förluster som uppstår vid emissioner av s.k.&lt;br&gt;benchmarklån periodiseras. Räntan på&lt;br&gt;statsskuldsväxlar ska redovisas vid förfall och inte&lt;br&gt;som i dag vid emission. Dessa nya redovisningsprin-&lt;br&gt;ciper avseende räntor leder till betydande justeringar&lt;br&gt;jämfört med de nuvarande nationalräkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ENS ska skatter och subventioner på varor&lt;br&gt;och tjänster samt på produktionsfaktorer bokföras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när skatten är upplupen och inte vid betalning, som i&lt;br&gt;de svenska nationalräkenskapernas nuvarande redo-&lt;br&gt;visning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Statistiska centralbyrån innebär en tillämp-&lt;br&gt;ning av ENS-reglerna att det finansiella underskottet&lt;br&gt;1996 uppgick till 3,7 % av BNP. Med motsvarande&lt;br&gt;justeringar beräknas underskottet för 1997 till 1,6 %&lt;br&gt;av BNP. Som framgår av tabell 11.2 beror justering-&lt;br&gt;arna huvudsakligen på annan periodisering av rän-&lt;br&gt;teutgifterna på statsskulden, inkomsterna av mervär-&lt;br&gt;desskatt och särskild löneskatt samt utgifterna för&lt;br&gt;läkemedelssubventioner. I justeringen ingår också&lt;br&gt;AP-fondens fastighetsköp samt statens försäljning av&lt;br&gt;fastigheter 1996 till Akademiska hus AB, som förbi-&lt;br&gt;setts i nationalräkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 11.2 JUSTERING AV DEN OFFENTLIGA&lt;br&gt;SEKTORNS FINANSIELLA SPARANDE TILL ENS-&lt;br&gt;DEFINITION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJAROER KRONOR, LÖPANDE PRISER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande enligt NR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-129,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala justeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begreppsjusteringar till ENS-def.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Momsjusteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelssubventioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsjusteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Köp och försäljning av fastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande enl. ENS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-116,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-61,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet visar den förändring av den&lt;br&gt;finansiella förmögenheten som sker genom transak-&lt;br&gt;tioner. Värdeförändringar påverkar således inte det&lt;br&gt;finansiella sparandet. Detsamma gäller försäljningar&lt;br&gt;av aktier och andra finansiella tillgångar, då de inte&lt;br&gt;förändrar den finansiella förmögenhetsställningen.&lt;br&gt;Den offentliga skuldsättningen påverkas däremot av&lt;br&gt;anskaffning och försäljningar av finansiella tillgång-&lt;br&gt;ar, omdisponeringar på balansräkningen samt värde-&lt;br&gt;förändringar på skulden i utländsk valuta. Den of-&lt;br&gt;fentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld,&lt;br&gt;definierad enligt de s.k. Maastrichtkriterierna, mot-&lt;br&gt;svarade 79,3 % av BNP vid utgången av 1994.&lt;br&gt;Skuldkvoten har sedan reducerats och uppgick till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77,8 % vid utgången av 1996 och väntas understiga&lt;br&gt;74 % i slutet av 1998. Drygt 2 procentenheter av&lt;br&gt;denna nedgång kan tillskrivas planerade försäljningar&lt;br&gt;av statliga tillgångar under 1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella nettoskuld, dvs.&lt;br&gt;skulder minus samtliga finansiella tillgångar är vä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sentligt lägre än den konsoliderade bruttoskulden,&lt;br&gt;vilket huvudsakligen beror på att AP-fonden har be-&lt;br&gt;tydande finansiella tillgångar vid sidan av statsobliga-&lt;br&gt;tioner. Nettoskulden stiger relativt mycket som andel&lt;br&gt;av BNP mellan 1996 och 1997 trots att den konsoli-&lt;br&gt;derade bruttoskulden sjunker som andel av BNP. Det&lt;br&gt;beror på att den relativa förändringen av nettoskul-&lt;br&gt;den är betydligt större än för bruttoskulden - 15 %&lt;br&gt;jämfört med 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen av de offentliga finanserna mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 och 1996 skedde främst genom kraftigt stigan-&lt;br&gt;de skatteinkomster. Skattekvoten (skatteinkomsterna&lt;br&gt;i relation till BNP) ökade med 4 14 procentenheter till&lt;br&gt;54,3%. De stora skatteinkomsterna förra året beror&lt;br&gt;delvis på tillfälliga faktorer. Omläggningen av upp-&lt;br&gt;börden av mervärdesskatt gav en tillfällig höjning av&lt;br&gt;skatteinkomsterna 1996 på nära 13 miljarder kro-&lt;br&gt;nor. En annan tillfällig effekt år 1996 utgjordes av&lt;br&gt;engångsvisa inbetalningar av särskild löneskatt från&lt;br&gt;statliga f.d. affärsverk på ca 4 miljarder kronor. Av&lt;br&gt;skatteinkomsterna 1996 kan således ca 17 miljarder&lt;br&gt;kronor, motsvarande 1 % av BNP, beräknas vara&lt;br&gt;tillfälliga. Den sålunda korrigerade skattekvoten för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 kan därmed uppskattas till ca 53,3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 11.3 DEN OFFENTLIGA SEKTORNS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKATTER OCH AVGIFTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROCENT AV BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens direkta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagens direkta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga indirekta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de tillfälliga inkomsterna under 1996 faller bort&lt;br&gt;sjunker skattekvoten 1997, trots tillkommande skat-&lt;br&gt;tehöjningar. Den allmänna sjukförsäkringsavgiften&lt;br&gt;har höjts med 1 procentenhet och den statliga in-&lt;br&gt;komstskatten för inkomster under brytpunkten har&lt;br&gt;höjts från 100 till 200 kr. Skatterna har under året&lt;br&gt;höjts i flera steg på energi och tobak. Arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifterna har sänkts för den del av ett företags löne-&lt;br&gt;summa som understiger 600 000 kronor samt för att&lt;br&gt;delvis kompensera företagen för den utökade arbets-&lt;br&gt;givarperioden i sjukförsäkringen. Skatten på alle-&lt;br&gt;mansfonder höjdes från 20 till 30 % vid årsskiftet.&lt;br&gt;Det medförde att hushållen i ovanligt stor utsträck-&lt;br&gt;ning realiserade kursvinster på aktier under 1996.&lt;br&gt;Den skatt som därigenom utlöstes betalas till större&lt;br&gt;delen i år, vilket tillfälligt drar upp skatteinkomsterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa år höjs den allmänna egenavgiften med yt-&lt;br&gt;terligare 1 procentenhet. Samtidigt sker en växling så&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den allmänna sjukförsäkringsavgiften tas bort och&lt;br&gt;ersätts med en motsvarande högre allmän pen-&lt;br&gt;sionsavgift. En växling sker också mellan olika ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter. Det sammanlagda uttaget av ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter, inklusive allmän löneavgift, höjs&lt;br&gt;från 32,92 % till 33,03 %, för att ersätta staten för&lt;br&gt;att arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen förkortas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots skattehöjningarna sjunker skattekvoten med&lt;br&gt;Vi procentenhet 1998. Det beror till stor del på att&lt;br&gt;företagens skattebetalningar går ned i förhållande till&lt;br&gt;BNP, efter att ha legat på en historiskt hög nivå un-&lt;br&gt;der 1996 och 1997. Skattekvoten reduceras också till&lt;br&gt;följd av att lönesumman, den viktigaste skattebasen,&lt;br&gt;ökar långsammare än BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga utgifterna minskade förra året realt&lt;br&gt;med 2,3 % och utgiftskvoten (utgifterna som andel&lt;br&gt;av BNP) gick ned&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 11.4 DEN OFFENTLIGA SEKTORNS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROCENTUELL FÖRÄNDRING I 1991 ÅRS&lt;br&gt;MILJARDER KRONOR &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;PRISER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1107,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;exklusive räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;998,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshets-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Läkemedel och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;privat vård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;434,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förändringstalen för investeringarna är beräknade exklusive köp och för-&lt;br&gt;säljning av fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Deflatering med implicitprisindex för offentlig konsumtion resp,&lt;br&gt;investeringar. Övriga delar deflaterade med KPI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1997 fortsätter nedgången i utgiftskvoten och&lt;br&gt;realt sjunker utgifterna med 0,6 %. Transfereringar-&lt;br&gt;na till hushåll stiger till följd av ökad arbetslöshet,&lt;br&gt;höjd ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen, till-&lt;br&gt;fällig avgångsersättning till äldre arbetslösa samt att&lt;br&gt;antalet personer som uppbär olika former av studi-&lt;br&gt;estöd ökar. Utbetalningarna från sjukförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskar till följd av den förlängning av arbetsgivar-&lt;br&gt;perioden i sjukförsäkringen som infördes vid årsskif-&lt;br&gt;tet. Fortsatta besparingar sker bl.a. på bostadsbidra-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för läkemedelssubventioner fortsätter&lt;br&gt;att öka trots vidtagna besparingar. Det beror på att&lt;br&gt;utbetalningarna av subventionerna påverkas av den&lt;br&gt;hamstring av läkemedel, som ägde rum i slutet av&lt;br&gt;förra året. Transfereringarna till utlandet stiger ge-&lt;br&gt;nom att avgiften till EU höjs samt av att utbetalning-&lt;br&gt;ar av biståndsmedel ökar, efter att ha minskat förra&lt;br&gt;året. Den offentliga konsumtionen beräknas minska&lt;br&gt;med % % och investeringarna med nära 6 % i reala&lt;br&gt;termer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nästa år förutses en real minskning av utgif-&lt;br&gt;terna med ca 1 %. Exklusive sjunkande ränteutgifter&lt;br&gt;uppgår nedgången till 0,2 %. Ett kraftigt bidrag till&lt;br&gt;utgiftsminskningen kommer från räntebidragen till&lt;br&gt;bostäder, som nästan halveras mellan 1997 och 1998&lt;br&gt;till en nivå på drygt 12 miljarder kronor. Detta beror&lt;br&gt;på en kombination av lägre räntor, minskat bostads-&lt;br&gt;byggande och ändrade regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringarna till hushållen stiger med 1,5 %,&lt;br&gt;trots att arbetslösheten går ned. Det beror på att er-&lt;br&gt;sättningsnivåerna i socialförsäkringarna höjs samt av&lt;br&gt;att antalet personer i utbildning fortsätter att öka.&lt;br&gt;Utgifterna i sjukförsäkringen ökar kraftigt eftersom&lt;br&gt;arbetsgivarperioden förkortas från 28 till 14 dagar.&lt;br&gt;Barnbidragen och bostadstilläggen för pensionärer&lt;br&gt;höjs. Det reala värdet av pensioner och andra bas-&lt;br&gt;beloppsstyrda transfereringar reduceras eftersom in-&lt;br&gt;flationen stiger, jämfört med den mycket låga infla-&lt;br&gt;tion från juni 1996 till juni 1997 som styr&lt;br&gt;basbeloppet för 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga konsumtionen beräknas öka mar-&lt;br&gt;ginellt medan en återhämtning sker av investeringar-&lt;br&gt;na efter nedgången under 1996 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen av de offentliga finanserna från 1994&lt;br&gt;till 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella underskott redu-&lt;br&gt;ceras enligt prognosen från 10,3 % av BNP 1994 till&lt;br&gt;0 % 1998, beräknat inklusive utdelningen från Secu-&lt;br&gt;rum men exklusive effekten av bolagiseringen av AP-&lt;br&gt;fondens fastigheter. Förbättringen fördelas mellan en&lt;br&gt;sänkning av utgiftskvoten med 8 procentenheter och&lt;br&gt;en höjning av inkomstkvoten med 2,3 procentenhe-&lt;br&gt;ter. Den beräknade förbättringen kan jämföras med&lt;br&gt;att konsolideringsprogrammet för att sanera de of-&lt;br&gt;fentliga finanserna omfattar åtgärder motsvarande&lt;br&gt;8 % av BNP under perioden 1995-1998, varav 3,8&lt;br&gt;procentenheter består av skattehöjningar och 4,2&lt;br&gt;procentenheter består av besparingar. Därutöver till-&lt;br&gt;kommer de besparingar som har skett inom den&lt;br&gt;kommunala sektorn, där utgifterna beräknas minska&lt;br&gt;med 1,7 procentenheter mätt som andel av BNP&lt;br&gt;(exklusive effekten av kommunaliseringen av läke-&lt;br&gt;medelssubventionerna). Genom nedgången i räntelä-&lt;br&gt;get kan ökningen av ränteutgifterna begränsas och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränteutgifterna sjunker som andel av BNP med 0,5&lt;br&gt;procentenheter, trots att den offentliga sektorns kon-&lt;br&gt;soliderade skuld är ca 150 miljarder kronor större&lt;br&gt;1998 än 1994. Dessa och övriga bidrag till förbätt-&lt;br&gt;ringen av de offentliga finanserna framgår av tabell&lt;br&gt;11.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 11.5 BIDRAG TILL FÖRBÄTTRINGEN AV&lt;br&gt;DEN OFFENTLIGA SEKTORNS FINANSIELLA SPA-&lt;br&gt;RANDE FRÄN 1994 TILL 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROCENT AV BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total förbättring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökade inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsolideringsprogrammet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskade utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsolideringsprogrammet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen av den offentliga sektorns finansiella&lt;br&gt;sparande kan också delas upp på en cyklisk respekti-&lt;br&gt;ve en strukturell komponent. Den cyliska delen kan&lt;br&gt;grovt uppskattas som 75 % (elasticiteten) av skillna-&lt;br&gt;den mellan faktisk och potentiell BNP. Den genom-&lt;br&gt;snittliga tillväxten från 1994 till 1998 uppgår i pro-&lt;br&gt;gnosen till 2,5 % per år, medan den underliggande&lt;br&gt;tillväxten kan uppskattas till 2 %. Därmed uppgår&lt;br&gt;den sammanlagda konjunkturförbättringen under&lt;br&gt;perioden till 2 %. Den cykliskt betingade förbätt-&lt;br&gt;ringen av den offentliga sektorns finansiella sparande&lt;br&gt;kan således grovt uppskattas till 1,5 procentenheter&lt;br&gt;av BNP. Förbättringen av det offentliga sparandet&lt;br&gt;beror således huvudsakligen på icke-cykliska fakto-&lt;br&gt;rer och, som framgår av tablån ovan, till största de-&lt;br&gt;len på konsolideringsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;11.2 Den statliga sektorn&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den statliga sektorn omfattar, förutom den del av&lt;br&gt;statens verksamhet som ingår i statsbudgeten, även&lt;br&gt;fonder m.m. utom budgeten, som t.ex. delpensions-&lt;br&gt;och lönegarantifonderna. Statliga affärsverk och bo-&lt;br&gt;lag ingår däremot inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens (inkl, sjuk-och arbetslöshetsförsäkringar-&lt;br&gt;na) inkomster består till ca 90 % av skatter och av-&lt;br&gt;gifter. År 1996 bestod utgifterna enligt nationalrä-&lt;br&gt;kenskapernas redovisning till 19 % av konsumtion,&lt;br&gt;3 % av investeringar, 62 % av transfereringar och&lt;br&gt;16 % av räntor. Det är endast konsumtion och inves-&lt;br&gt;teringar som utgör real resursförbrukning och ingår i&lt;br&gt;BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga konsumtionen varierar relativt kraf-&lt;br&gt;tigt mellan åren och har visat sig vara svår att förut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säga. Genom systemet med anslagssparande kan&lt;br&gt;statliga myndigheter delvis förskjuta de budgeterade&lt;br&gt;utgifterna i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 11.6 STATENS FINANSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR, LÖPANDE PRISER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;545,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;621,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;656,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;481,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;533,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;558,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;590,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;690,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;650,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;661,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;665,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;236,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-145,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-53,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt finansiellt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-67,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lånebehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1386,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1411,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1458,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1463,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga konsumtionen i fasta priser minskade&lt;br&gt;förra året med 3,7 %. Första halvåret 1997 sjönk&lt;br&gt;konsumtionen med drygt 4,5 %, jämfört med mot-&lt;br&gt;svarande period 1996. Nedgången beror till stor del&lt;br&gt;på att inköpen till försvaret minskade kraftigt på&lt;br&gt;grund av att beställningar senarelagts. Därför väntas&lt;br&gt;en återhämtning under andra halvåret så att den&lt;br&gt;statliga konsumtionen för helåret 1997 stiger med&lt;br&gt;Vi %. En lika stor ökning beräknas för 1998 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragen till den kommunala sektorn dras&lt;br&gt;upp med ca 11 miljarder kronor 1998 till följd av att&lt;br&gt;landstingen övertar betalningsansvaret för läkeme-&lt;br&gt;delssubventionerna. Därigenom reduceras de statliga&lt;br&gt;transfereringarna i motsvarande grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom förbättringen av det offentliga sparandet,&lt;br&gt;som beskrivs ovan, ligger en ännu kraftigare för-&lt;br&gt;stärkning av statens finanser. Underskottet i statens&lt;br&gt;finansiella sparande minskade från ca 145,5 miljar-&lt;br&gt;der kr 1995 till ca 54 miljarder kr 1996. Försäljning&lt;br&gt;av aktier och andra finansiella transaktioner, som&lt;br&gt;inte inräknas i det finansiella sparandet, bidrog till att&lt;br&gt;reducera lånebehovet 1996 till ca 21 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kommande åren beräknas en fortsatt för-&lt;br&gt;bättring av statens finansiella sparande. Lånebehovet&lt;br&gt;minskar emellertid inte lika mycket. Tillkommande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljningar av aktier drar visserligen ned lånebeho-&lt;br&gt;vet men andra finansiella transaktioner, som t.ex.&lt;br&gt;återbetalningar av lån, blir av mindre omfattning än&lt;br&gt;under 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldens utveckling bestäms, förutom av lå-&lt;br&gt;nebehovet, även av hur skulderna i utländsk valuta&lt;br&gt;påverkas av valutakursförändringar. Kronans för-&lt;br&gt;stärkning under 1995 reducerade statsskulden med&lt;br&gt;nära 40 miljarder kronor. Utvecklingen av valutakur-&lt;br&gt;sen under 1996 medförde ingen nämnvärd värdeför-&lt;br&gt;ändring av statsskulden. Den förutsatta valutakurs-&lt;br&gt;utvecklingen under 1997 leder till att statsskulden&lt;br&gt;skrivs upp med nära 30 miljarder kronor. För 1998&lt;br&gt;beräknas valutakursförändringar medföra en ned-&lt;br&gt;skrivning av skulden med 10 miljarder kronor.&lt;br&gt;Sammantaget fortsätter statsskulden mätt som andel&lt;br&gt;av BNP att gå ned från toppåret 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av den planerade ålderspensionsre-&lt;br&gt;formen avsätts sedan 1995 en del av inkomsterna&lt;br&gt;från ATP-avgiften, drygt 10 miljarder kr per år, till&lt;br&gt;ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Dessa&lt;br&gt;medel är avsedda att motsvara den pensionsrätt som&lt;br&gt;tjänas in i ett framtida premiereservsystem. Avsätt-&lt;br&gt;ningen ingår i statens finansiella sparande och redu-&lt;br&gt;cerar statens lånebehov, medan AP-fondens sparan-&lt;br&gt;de reduceras med motsvarande belopp. Den framtida&lt;br&gt;premiereserven ska bokföras i den offentliga sektorn&lt;br&gt;enligt Eurostats rekommendation.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;11.3 Allmänna pensionsfonden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Pensionsutbetalningarna från AP-fonden överstiger&lt;br&gt;avgiftsinkomsterna med ca 34 miljarder kronor&lt;br&gt;1997. En allt större del av pensionerna finansieras&lt;br&gt;med avkastningen på fondkapitalet. Sparandet är&lt;br&gt;dock alltjämt positivt och därigenom kan fonden&lt;br&gt;fortsätta att växa. AP-fondens sparande har dock&lt;br&gt;minskat kontinuerligt sedan 1990 och minskningen&lt;br&gt;fortsätter under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens tillgångar till marknadsvärde uppgick&lt;br&gt;vid slutet av 1996 till 686 miljarder kronor. Därav&lt;br&gt;svarade obligationer och andra finansiella fordringar&lt;br&gt;för 87 %, aktier för 10 % samt fastigheter och aktier&lt;br&gt;i fastighetsbolag för 3 %. Innehavet av statspapper,&lt;br&gt;som avräknas från statsskulden vid redovisningen av&lt;br&gt;den s.k. Maastrichtskulden, hade ett nominellt värde&lt;br&gt;på 237 miljarder kronor. Fastighetsinnehavet bestod&lt;br&gt;till 15 miljarder kronor av direktägda fastigheter.&lt;br&gt;Under 1998 sker en bolagisering av detta fastighets-&lt;br&gt;bestånd. Transaktionen innebär att fastigheter ersätts&lt;br&gt;med aktier i balansräkningen. Då aktier, men inte&lt;br&gt;fastigheter, utgör en finansiell tillgång enligt national-&lt;br&gt;räkenskaperna så leder transaktionen till ett högre&lt;br&gt;uppmätt finansiellt sparande, trots att den totala&lt;br&gt;förmögenheten inte ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 11.7 ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR, LÖPANDE PRISER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av fastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exkl. försäljning av fastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;11.4 Den kommunala sektorn&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorn omfattar kommuner&lt;br&gt;(primärkommuner), landsting och kyrkokommuner&lt;br&gt;(församlingar). Kommunal affärsverksamhet, kom-&lt;br&gt;munalt ägda företag m.m. räknas i dessa samman-&lt;br&gt;hang inte in i kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det preliminära utfallet från nationalräken-&lt;br&gt;skaperna för 1996 motsvarade den kommunala sek-&lt;br&gt;torns utgifter 23,8 % av BNP, varav kommunal kon-&lt;br&gt;sumtion utgjorde 18 procentenheter. Resterande del&lt;br&gt;utgjordes av transfererings- och investeringsutgifter.&lt;br&gt;Inkomsterna motsvarade 23,6 % av BNP, varav&lt;br&gt;skatteinkomster och statsbidrag utgjorde 20,8 pro-&lt;br&gt;centenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med regeringens förslag i den ekonomis-&lt;br&gt;ka vårpropositionen har de allmänna statsbidragen&lt;br&gt;till kommuner och landsting höjts med 4 miljarder&lt;br&gt;kronor 1997. Tillskottet betalas ut under andra halv-&lt;br&gt;året. Fr.o.m. 1998 föreslår regeringen att statsbidra-&lt;br&gt;gen höjs med ytterligare ca 4 miljarder kronor. Där-&lt;br&gt;utöver föreslås också förstärkningar för åren 1999&lt;br&gt;och 2000. Statsbidragsnivån påverkas därtill av eko-&lt;br&gt;nomiska regleringar mellan staten och kommunsek-&lt;br&gt;torn, bl.a. på grund av landstingens övertagande av&lt;br&gt;betalningsansvaret av läkemedels-subventionema,&lt;br&gt;vilket även påverkar transfereringsutgifterna nästa år.&lt;br&gt;Till detta kommer bl.a. satsningar på kommunala&lt;br&gt;utbildningsplatser och på s.k. resursarbetare enligt&lt;br&gt;”Kalmarmodellen”. För detta utgår specialdestinera-&lt;br&gt;de statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förutsättning är det ekonomiska balan-&lt;br&gt;skrav som börjar gälla år 2000 för kommuner och&lt;br&gt;landsting, vilket innebär att resultatet ska vara posi-&lt;br&gt;tivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare beslutat om åtgärder mot&lt;br&gt;kommunala skattehöjningar för 1997 och 1998. Om&lt;br&gt;en kommun eller ett landsting höjer skatten, sänks&lt;br&gt;statsbidraget med ett belopp motsvarande halva den&lt;br&gt;inkomstökning som följer av skattehöjningen. I kal-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kylerna har den genomsnittliga kommunalskattesat-&lt;br&gt;sen antagits vara oförändrad mellan 1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med den ekonomiska vårpropositionen&lt;br&gt;har prognosen avseende konsumtions- och syssel-&lt;br&gt;sättningsutvecklingen i kommunsektorn för 1997&lt;br&gt;reviderats ned. Orsaken är en kraftigare sysselsätt-&lt;br&gt;ningsminskning än väntat under första halvåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997. Under andra halvåret väntas minskningen&lt;br&gt;bromsas upp, inte minst mot bakgrund av de ökade&lt;br&gt;statsbidragen. Antalet sysselsatta i kommunsektorn&lt;br&gt;beräknas minska med drygt 40 000 mellan 1996&lt;br&gt;och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedrevideringen av sysselsättningsprognosen in-&lt;br&gt;nebär att den kommunala konsumtionen under 1997&lt;br&gt;beräknas minska med 1,7 % i fasta priser, jämfört&lt;br&gt;med en minskning med 0,9 % enligt bedömningen i&lt;br&gt;våras. Samtidigt beräknas dock förbrukningen (köp&lt;br&gt;av materiel och tjänster), som också ingår i konsum-&lt;br&gt;tionen, öka något. Prognosen för socialbidragsutgif-&lt;br&gt;terna har reviderats upp mot bakgrund av ny statis-&lt;br&gt;tik från Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget beräknas det finansiella sparandet&lt;br&gt;1997 förbättras något jämfört med bedömningen i&lt;br&gt;vårpropositionen. År 1998 är förbättringen av det&lt;br&gt;finansiella sparandet mindre jämfört med vårpropo-&lt;br&gt;sitionen. Orsaken är att skatteinkomsterna utvecklas&lt;br&gt;något svagare. Konsumtionsutvecklingen påverkas&lt;br&gt;under 1998 av att de s.k. resursarbetama&lt;br&gt;(”Kalmarmodellen”) räknas in i den kommunala lö-&lt;br&gt;nesumman. Detta höjer tillfälligt nivån på den kom-&lt;br&gt;munala konsumtionen och sysselsättningen under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998. Även utbildningssatsningarna inom den kom-&lt;br&gt;munala vuxenutbildningen höjer nivån på konsum-&lt;br&gt;tionen något under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finansiella utvecklingen i kommunsektorn på&lt;br&gt;kort sikt innebär en fortsatt negativ resultatutveck-&lt;br&gt;ling för sektorn som helhet åren 1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1992-1996 har den kommunala kon-&lt;br&gt;sumtionen minskat med 4,3 . Samtidigt har antalet&lt;br&gt;sysselsatta i kommunsektorn enligt Statistiska cent-&lt;br&gt;ralbyråns statistik (AKU) reducerats med drygt&lt;br&gt;100 000 personer eller ca 10 %. Att enbart se till&lt;br&gt;konsumtions- och sysselsättningsutvecklingen ger&lt;br&gt;emellertid inte en fullständig bild av hur kommun-&lt;br&gt;sektorns resurser har utvecklats. Av tabell 11.9 fram-&lt;br&gt;går hur konsumtionen beräknas. Förädlingsvärdet&lt;br&gt;utgör kommunsektorns bidrag till BNP och beräknas&lt;br&gt;som summan av utbetald lön och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;m.m., samt kapitalförslitning. Lönesummans volym-&lt;br&gt;förändring motsvarar i princip förändringar i syssel-&lt;br&gt;sättningen, mätt som antalet arbetade timmar. Kapi-&lt;br&gt;talförslitningen utgör det beräknade slitaget&lt;br&gt;(”konsumtionen”) av anläggningstillgångar såsom&lt;br&gt;fastigheter och inventarier. Läggs förbrukningen till&lt;br&gt;förädlingsvärdet erhålls värdet av den kommunala&lt;br&gt;bruttoproduktionen. Förbrukningen utgörs av utgif-&lt;br&gt;ter för köp av materiel och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 11.8 KOMMUNERNAS FINANSER&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR. LÖPANDE PRISER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;389,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;399,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;293,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;294,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;404,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;431,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;302,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;308,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;318,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;volymförändring %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;br&gt;övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Inkomster och utgifter redovisas exklusive statligt utjämningsbidrag och&lt;br&gt;statlig utjämningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Redovisas t.o.m. 1995 netto efter avdrag för ekonomiska regleringar.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Redovisas fr.o.m. 1996 netto efter avdrag för kommunernas och lands-&lt;br&gt;tingens tillskott till det kommunala momsåterbetalningssystemet.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Församlingar och kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All statistik bör tolkas med viss försiktighet. Bland&lt;br&gt;de slutsatser som ändå kan dras är att sysselsättning-&lt;br&gt;en i kommunsektorn under åren 1992-1996 har&lt;br&gt;minskat kraftigt, men till en del ersatts av köpta&lt;br&gt;tjänster, vilket gett sysselsättning i andra sektorer.&lt;br&gt;Sysselsättningen mätt i antal personer har minskat&lt;br&gt;något mer än antalet arbetade timmar, vilket förkla-&lt;br&gt;ras av ökad närvaro och medelarbetstid. Att den&lt;br&gt;kommunala konsumtionen har minskat beror, förut-&lt;br&gt;om på rena besparingsåtgärder, även på att försälj-&lt;br&gt;ningsinkomsterna ökat i betydelse som finansie-&lt;br&gt;ringskälla för kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av den kommunala bruttoproduktionen ut-&lt;br&gt;gör ett mått på resursåtgången i den kommunala sek-&lt;br&gt;torn. Då konsumtionen beräknas dras försäljnings-&lt;br&gt;inkomsterna av från bruttoproduktionen. Försälj-&lt;br&gt;ningsinkomsterna omfattar bl.a. avgifter som tas ut i&lt;br&gt;kommunal verksamhet. Kommunal konsumtion ut-&lt;br&gt;gör således den del av produktionen/resurserna som&lt;br&gt;finansieras med skattemedel (kommunalskatt och&lt;br&gt;statsbidrag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 11.9 KOMMUNAL KONSUMTION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;PROCENTUELL VOLYMFÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förädlingsvärde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;251,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalförslitning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förbrukning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;339,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;./. Försäljning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;302,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förädlingsvärdet har minskat med 7,4 % under åren&lt;br&gt;1992-1996, vilket förklaras av en minskad syssel-&lt;br&gt;sättning. Bruttoproduktionen har emellertid minskat&lt;br&gt;med endast 1,7 % under samma period. Orsaken är&lt;br&gt;att kommuner och landsting i ökad utsträckning kö-&lt;br&gt;per materiel och tjänster. Att konsumtionen minskat&lt;br&gt;mer än bruttoproduktionen (-4,3 %) beror på att&lt;br&gt;försäljningsinkomsterna har ökat i volym.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 Medelfristig kalkyl&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som i vårpropositionen presen-&lt;br&gt;teras här, utöver kortsiktsprognosen, en kalkyl över&lt;br&gt;den ekonomiska utvecklingen t.o.m. år 2000. Kal-&lt;br&gt;kylen ska inte tolkas som en prognos i egentlig me-&lt;br&gt;ning utan snarare som en beskrivning av en möjlig&lt;br&gt;utveckling givet vissa antaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i vårpropositionen är de viktigaste anta-&lt;br&gt;gandena att lönebildningen fungerar väl samt att de&lt;br&gt;omfattande satsningarna inom utbildning och ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiken får avsedd effekt på arbets-&lt;br&gt;lösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med några få undantag bygger beräkningarna på&lt;br&gt;den ekonomiska politik och de regler som beslutats&lt;br&gt;av riksdagen samt de förslag till förändringar som&lt;br&gt;regeringen presenterar i föreliggande proposition.&lt;br&gt;Dessa undantag utgörs av antaganden inom områden&lt;br&gt;där beslut ännu inte finns. Antaganden om den vida-&lt;br&gt;re utvecklingen har gjorts, exempelvis avseende nivån&lt;br&gt;på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. För den&lt;br&gt;offentliga sektorns finanser förutsätts de i vårpropo-&lt;br&gt;sitionen de fastslagna målen om överskott motsva-&lt;br&gt;rande Vi procent av BNP år 1999 och IVi procent av&lt;br&gt;BNP år 2000 vara styrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare utgångspunkt för kalkylen är att in-&lt;br&gt;flationen antas utvecklas i linje med Riksbankens&lt;br&gt;mål. Med denna ansats fokuseras kalkylen på vilken&lt;br&gt;tillväxt som kan vara förenlig med en inflationstakt&lt;br&gt;på 2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt med inflationsmålet, vid en väl fungerande lö-&lt;br&gt;nebildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 12.1 FÖRUTSÄTTNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP OECD (16)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI OECD (16)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadstillväxt OECD (14)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tysk ränta 5—år&lt;br&gt;statsobligation'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk ränta 5—år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statsobligation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TCW-index&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;’ Årsgenomsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella bilden karakteriseras av en rela-&lt;br&gt;tivt gynnsam utveckling inom OECD-området, med&lt;br&gt;en tillväxt på i genomsnitt 2,5 % per år, samtidigt&lt;br&gt;som inflationen ligger kvar på drygt 2 %. Den balan-&lt;br&gt;serade inflationsutvecklingen bidrar till att det inter-&lt;br&gt;nationella ränteläget vid utgången av år 2000 antas&lt;br&gt;ligga endast marginellt högre än år 1998. Bakom&lt;br&gt;ränteutvecklingen ligger också ett antagande om att&lt;br&gt;den europeiska monetära unionen kommer till stånd&lt;br&gt;den 1 januari 1999, dock utan svenskt deltagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de grundläggande antagandena&lt;br&gt;om en bättre fungerande arbetsmarknad och löne-&lt;br&gt;bildning antas löneökningarna under perioden 1998-&lt;br&gt;2000 begränsas till 3,5% årligen, en ökningstakt som&lt;br&gt;bedöms vara förenlig med en inflation på 2 %.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;12.1 Den reala kalkylen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomins tillväxtförutsättningar på&lt;br&gt;medellång sikt bestäms i hög grad av arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens, och särskilt lönebildningens funktionssätt. Av&lt;br&gt;avgörande betydelse är i vilken utsträckning det före-&lt;br&gt;ligger lediga resurser vid utgången av år 1998, som&lt;br&gt;kan tas i anspråk utan att det uppkommer infla-&lt;br&gt;tionsdrivande löneökningar. Mot bakgrund av de&lt;br&gt;grundläggande antagandena om en bättre fungeran-&lt;br&gt;de arbetsmarknad och lönebildning, bedöms tillväx-&lt;br&gt;ten år 1999 och 2000 kunna uppgå till 2,9 % respek-&lt;br&gt;tive 2,8 % och sysselsättningen kunna öka med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,6 % vardera år, vilket leder till att den öppna ar-&lt;br&gt;betslösheten faller till 4,5 % av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den antagna utvecklingen omfattar inte något&lt;br&gt;egentligt cykliskt förlopp utan beskriver i stället en&lt;br&gt;anpassning av faktisk BNP till potentiell BNP. Man&lt;br&gt;får dock utgå ifrån att cykliska rörelser i ekonomin&lt;br&gt;kommer att uppträda även framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylen för år 1999 och 2000 baseras således&lt;br&gt;främst på en bedömning av vilken ökning av BNP&lt;br&gt;och sysselsättningen, respektive minskning av ar-&lt;br&gt;betslösheten, som kan ske på ett hållbart sätt, dvs.&lt;br&gt;utan att inflationen ökar på ett sätt som inte är för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 12.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till BNP-tillväxten från olika komponenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ BNP &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23 Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ Privat konsumtion &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sä Nettoexport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i® Offentlia konsumtion &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sä Laaerinvesterinaar&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-50.png" style="width:168pt;height:89pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1999 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stabila inflationstakten i kombination med en&lt;br&gt;successiv förbättring av de offentliga finanserna re-&lt;br&gt;sulterar i ett ökat förtroende för den svenska ekono-&lt;br&gt;min. Detta tar sig bl.a. uttryck i en viss förstärkning&lt;br&gt;av kronan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 12.2 FÖRSÖRJNINGSBALANS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;PROCENTUELL FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;885,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;434,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;302,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv ex. bost.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;558,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1678,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med växelkursnivån vid tidpunkten för kro-&lt;br&gt;nans fall 1992 innebär den antagna konkurrentvägda&lt;br&gt;växelkursen vid slutet av perioden en depreciering&lt;br&gt;med ca 15 %. I kombination med en historiskt sett&lt;br&gt;måttlig löneökningstakt inom industrin får detta till&lt;br&gt;följd att konkurrenskraften är god under hela perio-&lt;br&gt;den. Exportindustrins marknadsandelar beräknas&lt;br&gt;därmed försvagas endast marginellt under kalkylpe-&lt;br&gt;rioden. Exporten antas öka med ca 5 % såväl 1999&lt;br&gt;som 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den främsta motorn i ekonomin under år 1999&lt;br&gt;respektive 2000 utgörs av bruttoinvesteringarna som&lt;br&gt;beräknas växa med drygt 7 % i genomsnitt. Det mest&lt;br&gt;betydande bidraget kommer från näringslivets inves-&lt;br&gt;teringar som gynnas av de relativt höga vinstnivåer-&lt;br&gt;na. De makroekonomiska förutsättningarna är gynn-&lt;br&gt;samma med sunda statsfinanser och prisstabilitet.&lt;br&gt;Tillgången på arbetskraft bedöms vara god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bostadsinvesteringarna kan förväntas stiga,&lt;br&gt;dock från en mycket låg nivå. Under åren 1999 och&lt;br&gt;2000 beräknas ökningen uppgå till 15 % årligen.&lt;br&gt;Nyproduktionen stiger då till 23 000 lägenheter år&lt;br&gt;2000, vilket fortfarande är en historiskt låg nivå.&lt;br&gt;Sammantaget ger bruttoinvesteringarna ett bidrag till&lt;br&gt;tillväxten på drygt 1 % såväl år 1999 som år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 12.3 NYCKELTAL&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnadstimlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal sysselsatta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens nettosparkvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Andel av arbetskraften&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nästan lika stort bidrag kommer från den privata&lt;br&gt;konsumtionen, som beräknas öka med ca 2 % per&lt;br&gt;år. I jämförelse med länder som Storbritannien, Nor-&lt;br&gt;ge och Finland, som också drabbades av den typ av&lt;br&gt;fall i tillgångspriserna som inträffade i Sverige i bör-&lt;br&gt;jan av 1990-talet, innebär den kalkylerade ökningen&lt;br&gt;att konsumtionsutvecklingen blir relativt sett lugn.&lt;br&gt;Sparkvoten beräknas stiga i ett medelfristigt perspek-&lt;br&gt;tiv och i slutet av perioden hamnar den på en nivå&lt;br&gt;som är högre är genomsnittet för den senaste 20-&lt;br&gt;årsperioden. Denna uppgång ska ses mot bakgrund&lt;br&gt;av att hushållen de närmaste åren förväntas dra ned&lt;br&gt;sparkvoten mer än vad som är långsiktigt önskvärt i&lt;br&gt;samband med att man ökar sina inköp av kapitalva-&lt;br&gt;ror, samt mot bakgrund av det tekniska antagandet&lt;br&gt;om en överföring från staten till hushållen år 1999&lt;br&gt;och 2000. Dessutom verkar hushållen se sin konsum-&lt;br&gt;tion i ett långsiktigt perspektiv där tillfälliga föränd-&lt;br&gt;ringar har en begränsad inverkan på beteendet. Det&lt;br&gt;kan dock inte uteslutas att konsumtionen ökar mer&lt;br&gt;än beräknat. Kalkylen över hushållens sparande in-&lt;br&gt;nebär att hushållens förmögenhet, ställd i relation&lt;br&gt;till disponibel inkomst, stiger till en nivå som klart&lt;br&gt;överstiger tidigare perioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primärkommunerna och landstingen antas klara&lt;br&gt;det aviserade balanskravet när detta träder i kraft år&lt;br&gt;2000. Tack vare de nu aviserade höjningarna av&lt;br&gt;statsbidragen, på 4 miljarder år 1999 och ytterligare&lt;br&gt;4 miljarder år 2000, kan konsumtionen öka i kom-&lt;br&gt;munsektorn. Utan det extra tillskottet skulle kon-&lt;br&gt;sumtionen ha minskat till följd av att den arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärden ”resursarbete” upphör&lt;br&gt;år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importen antas utvecklas enligt historiska sam-&lt;br&gt;band, vilket innebär att importen ökar något snabba-&lt;br&gt;re än den importviktade efterfrågan. Det ökade im-&lt;br&gt;portinnehållet i efterfrågan beror på den successivt&lt;br&gt;tilltagande internationaliseringen. Både exporten och&lt;br&gt;importen beräknas öka med drygt 5 % per år. Efter-&lt;br&gt;som exporten är betydligt större än importen innebär&lt;br&gt;det att utrikeshandeln ger ett positivt bidrag till till-&lt;br&gt;växten på ca 0,5 procentenheter varje år. Bytesba-&lt;br&gt;lansöverskottet motsvarar då ca 4 % av BNP. Det&lt;br&gt;finns flera skäl till att överskottet bör vara relativt&lt;br&gt;stort under perioden. Befolkningsstrukturen innebär&lt;br&gt;t.ex. att det finns ett stort pensionsåtagande. Vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betyder den låga nivån på bostadsinvesteringarna&lt;br&gt;under perioden att det reala sparandet kommer att&lt;br&gt;vara lågt, något som motiverar ett högt finansiellt&lt;br&gt;sparande. Dessutom är det önskvärt att på sikt amor-&lt;br&gt;tera ned utlandsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 12.4 SYSSELSÄTTNING I OLIKA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEKTORER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 12.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-51.png" style="width:174pt;height:112pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TUSENTAL PERSONER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 - 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 - 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt näringsliv&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1891&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' I denna post ingår restposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den öppna arbetslösheten antas i kalkylen falla till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,5 % år 2000. De konjunkturberoende arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärderna omfattar då 4,4 % av ar-&lt;br&gt;betskraften. Bakom den sänkta arbetslösheten ligger&lt;br&gt;bl.a. en kraftig uppgång i antalet utbildningsplatser.&lt;br&gt;Sysselsättningen väntas emellertid också öka, framför&lt;br&gt;allt inom det privata näringslivet. Inom industrin sti-&lt;br&gt;ger sysselsättningen något såväl år 1999 som 2000,&lt;br&gt;men det är framför allt i övrigt näringsliv som de nya&lt;br&gt;arbetstillfällena skapas. I den offentliga sektorn be-&lt;br&gt;räknas sysselsättningen öka med 18 000 personer&lt;br&gt;från år 1998 till år 2000. Från år 1996 till 2000 sti-&lt;br&gt;ger sysselsättningen med totalt 120 000 personer i&lt;br&gt;hela ekonomin. Utbildningssatsningen antas ha en&lt;br&gt;kraftig effekt på arbetskraftsutbudet som minskar&lt;br&gt;med 36 000 personer, trots att befolkningen i ålders-&lt;br&gt;gruppen 16-64 år stiger med 57 000 personer. An-&lt;br&gt;talet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder an-&lt;br&gt;tas minska något under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 12.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkningen uppdelad på grupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av befolkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sä Utbildningssatsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;£3 Åtgärder utanför arbetskraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Öppet arbetslösa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder i arbetskraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[ l Reguljär sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 &amp;nbsp;&amp;nbsp;82&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;84&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;86&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;88&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån (AKU), Konjunkturinstitutet och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 12.5 BEFOLKNINGEN I ÅLDERN 16-64 ÅR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TUSENTAL PERSONER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRÄND-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 - 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRÄND-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 - 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav sysselsatta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav öppet arbetslösa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder utanför arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningssatsningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•• &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa = befolkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;T denna grupp ingår personer i reguljär sysselsättning och personer i ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska åtgärder som ligger i arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Antalet utbildningsplatser har multiplicerats med 0,75 för att ge ett årsge-&lt;br&gt;nomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;I denna grupp ingår bl.a. förtidspensionärer, övriga studerande, hemarbe-&lt;br&gt;tande mm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, AMS och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 12.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsatta och arbetskraftsutbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental personer&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-52.png" style="width:175pt;height:123pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;12.2 Den finansiella kalkylen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det samlade sparandet i ekonomin beräknas öka&lt;br&gt;som andel av BNP fr.o.m. i år fram till sekelskiftet,&lt;br&gt;givet de realekonomiska antagandena. Brutto-&lt;br&gt;sparkvoten stiger från knappt 18 % i år till strax&lt;br&gt;över 20 % år 2000. Även bruttoinvesteringarna sti-&lt;br&gt;ger som andel av BNP, men inte i samma omfattning&lt;br&gt;som sparandet, varför bytesbalansen, som visat över-&lt;br&gt;skott sedan 1994, förstärks som andel av BNP med&lt;br&gt;ytterligare en knapp procentenhet. Sverige fortsätter&lt;br&gt;därmed att amortera den finansiella nettoskulden till&lt;br&gt;utlandet. Vid slutet av kalkylperioden beräknas Sve-&lt;br&gt;riges finansiella nettoskuld vara helt eliminerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lade i vårpropositionen fast mål för de&lt;br&gt;offentliga finanserna med innebörden att det i ge-&lt;br&gt;nomsnitt över en konjunkturcykel skall råda ett fi-&lt;br&gt;nansiellt överskott motsvarande 2 % av BNP, som&lt;br&gt;skall användas till att amortera den offentliga netto-&lt;br&gt;skulden. Anpassningen till det målsatta överskottet&lt;br&gt;ska ske successivt via ett överskott på 0,5 % av BNP&lt;br&gt;år 1999 och 1,5 % år 2000, givet de tillväxttal som&lt;br&gt;redovisades i vårpropositionen. De antaganden som&lt;br&gt;nu görs om den medelfristiga utvecklingen överens-&lt;br&gt;stämmer i stort med vårpropositionens, varför målen&lt;br&gt;för de offentliga finanserna åren 1999 och 2000 lig-&lt;br&gt;ger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De finansiella kalkylerna visar att vid den antagna&lt;br&gt;tillväxten och med givna regler efter 1998 vad gäller&lt;br&gt;bl.a. skatter och transfereringar, kommer de offentli-&lt;br&gt;ga finanserna att stärkas mer än vad som krävs för&lt;br&gt;att uppnå dessa mål. Regeringen föreslår nu att en&lt;br&gt;del av detta överskott skall överföras till kommun-&lt;br&gt;sektorn i form av ökade statsbidrag, vilka föreslås&lt;br&gt;höjas med 4 miljarder kronor 1999 och ytterligare 4&lt;br&gt;miljarder kronor år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i vårpropositionen antas de budgetpolitis-&lt;br&gt;ka målen vara styrande. Därmed sker en överföring&lt;br&gt;av resterande överskott till hushållen som är exakt så&lt;br&gt;stor att budgetmålen uppnås. Beräkningarna resulte-&lt;br&gt;rar i en överföring till hushållen på 2,6 miljarder&lt;br&gt;kronor år 1999 och ytterligare 17,6 miljarder kro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 12.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot och investeringskvot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-53.png" style="width:176pt;height:117pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nor år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa förutsättningar beräknas hushållens fi-&lt;br&gt;nansiella sparande vid slutet av kalkylperioden uppgå&lt;br&gt;till samma nivå, mätt som andel av BNP, som i år.&lt;br&gt;Företagssektorns investeringar växer snabbare än fö-&lt;br&gt;retagens eget sparande, varför det finansiella före-&lt;br&gt;tagssparandet minskar och blir negativt år 2000, dvs.&lt;br&gt;företagssektorn nettolånar till investeringar. Sett över&lt;br&gt;en längre period är företagssektorns finansiella spa-&lt;br&gt;rande högt. Sammantaget medför detta en omfördel-&lt;br&gt;ning från privat till offentligt finansiellt sparande un-&lt;br&gt;der perioden, samtidigt som summan privat och&lt;br&gt;offentligt finansiellt sparande, dvs. bytesbalansen,&lt;br&gt;förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den starka förbättringen inom den offentliga sektorn&lt;br&gt;uppstår i staten, främst till följd av minskade utgifter.&lt;br&gt;De offentliga utgifterna beräknas minska mätt som&lt;br&gt;andel av BNP med knappt 3 procentenheter mellan&lt;br&gt;1998 och år 2000. Vid slutet av perioden uppgår ut-&lt;br&gt;giftskvoten till 58,4 %. Kostnaderna för arbetslöshe-&lt;br&gt;ten minskar med motsvarande 1 procentenhet av&lt;br&gt;BNP eftersom den öppna arbetslösheten antas falla&lt;br&gt;med nära 3 procentenheter. Pensionsutbetalningarna&lt;br&gt;som är knutna till basbeloppet reduceras som andel&lt;br&gt;av BNP trots att basbeloppet skrivs upp med 100 %&lt;br&gt;av prisökningarna åren 1999 och 2000. Utgifterna&lt;br&gt;för sjukförsäkring och föräldraförsäkring ligger där-&lt;br&gt;emot på en oförändrad nivå i relation till BNP. Ned-&lt;br&gt;trappningen av räntebidragen till bostäder är den&lt;br&gt;främsta förklaringen till att transfereringar till företag&lt;br&gt;minskar i förhållande till BNP. Den offentliga kon-&lt;br&gt;sumtionen beräknas öka i volym men i långsammare&lt;br&gt;takt än BNP, vilket förklarar den minskade andelen&lt;br&gt;offentlig konsumtion i relation till BNP. Investeringar&lt;br&gt;som andel av BNP exkl. effekten av AP-fondens bo-&lt;br&gt;lagisering år 1998, som bokförs som en negativ in-&lt;br&gt;vestering, är oförändrad under kalkylperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 12.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns inkomster och utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-54.png" style="width:174pt;height:113pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 12.6 DEN OFFENTLIGA SEKTORNS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FINANSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR. LÖPANDE PRISER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1018&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållstransfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;414&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;495&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;io&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.6&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunsektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primärt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens lånebehov, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiell ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'inklusive utdelningen från Securum men exklusive effekten av bolagise-&lt;br&gt;ringen av AP-fondens fastigheter uppgår det finansiella sparandet 1998 till&lt;br&gt;-0,1 miljard kronor eller 0,0 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter. I denna upp-&lt;br&gt;ställning har det förutsatts att personerna i utbildningssatsningen är hel-&lt;br&gt;tidsstuderande. Därmed ingår de inte i någon annan grupp.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Konsoliderad bruttoskuld definierad enligt EU:s kriterier (Maastricht).&lt;br&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Riksrevisionsverket och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beräkningstekniskt antagande om att överföring-&lt;br&gt;en till hushållen tar formen av skattesänkningar och&lt;br&gt;att den s.k. värnskatten enligt gällande regler inte tas&lt;br&gt;ut fr.o.m. 1999 beräknas medföra att skattekvoten&lt;br&gt;faller med 0,5 procentenheter 1999 och ytterligare&lt;br&gt;0,9 procentenheter år 2000 och uppgår då till knappt&lt;br&gt;52 % av BNP. Skattebaserna privat konsumtion och&lt;br&gt;lönesumma utvecklas i något långsammare takt än&lt;br&gt;BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen av de offentliga finanserna medför&lt;br&gt;att statsskulden minskar i nominella termer under&lt;br&gt;perioden. Tillsammans med fallande räntor på&lt;br&gt;statsskulden, i takt med att lån läggs om till lägre&lt;br&gt;ränta, innebär detta att ränteutgifterna faller i rela-&lt;br&gt;tion till BNP. Skuldkvoten mätt enligt Maastrichtkri-&lt;br&gt;terierna fortsätter att reduceras. Enligt EU:s konver-&lt;br&gt;genskriterier ska den konsoliderade bruttoskulden&lt;br&gt;inte överstiga 60 % av BNP alternativt närma sig den&lt;br&gt;nivån i tillfredsställande takt. Enligt kalkylen kom-&lt;br&gt;mer den konsoliderade bruttoskulden att uppgå till&lt;br&gt;67 % av BNP vid utgången av år 2000. Skuldkvoten&lt;br&gt;kommer därmed ha minskat med drygt 12 procen-&lt;br&gt;tenheter sedan 1994. Utförsäljningar motsvarande 15&lt;br&gt;miljarder kronor år 1999 ligger med i denna kalkyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det samlade pensionssystemet sker gradvis en&lt;br&gt;förskjutning från folkpension, som finansieras över&lt;br&gt;statsbudgeten, till en ökad betydelse för ATP-&lt;br&gt;pensionema, som finansieras över AP-fonden. Me-&lt;br&gt;dan utgifterna för folkpension faller något i reala&lt;br&gt;termer, växer ATP-utgifterna med 5 % realt från&lt;br&gt;1998 till år 2000. År 1998 beräknas underskottet&lt;br&gt;mellan löpande avgiftsintäkter och utbetalningar av&lt;br&gt;ATP-pensioner uppgår till drygt 34 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kalkylen beaktas inte den planerade ålderspen-&lt;br&gt;sionsreformen som påtagligt kommer att förändra&lt;br&gt;AP-fondens finanser. Vid frånvaro av förändringar&lt;br&gt;skulle fondens underskott komma att växa och en&lt;br&gt;allt större del av pensionerna finansieras med AP-&lt;br&gt;fondens avkastning. Fonden har dock ett fortsatt po-&lt;br&gt;sitivt men fallande finansiellt sparande under perio-&lt;br&gt;den. Det minskar till 5 miljarder kronor eller 0,3 %&lt;br&gt;av BNP år 2000. AP-fondens bidrag till det samlade&lt;br&gt;sparandet har minskat sedan 1990, då fondens spa-&lt;br&gt;rande uppgick till 3,4 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 12.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn konsoliderade bruttoskuld och&lt;br&gt;nettoskuld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-55.png" style="width:175pt;height:116pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den medelfristiga kalkylen förutsätts att kommuner&lt;br&gt;och landsting uppfyller kravet på ekonomisk balans&lt;br&gt;senast vid sekelskiftet. Statsbidragen antas höjas med&lt;br&gt;ca 4 miljarder kronor 1999 och med ytterligare&lt;br&gt;4 miljarder kronor år 2000. Vidare antas att den ge-&lt;br&gt;nomsnittliga kommunalskattesatsen ligger kvar på en&lt;br&gt;i förhållande till 1997 oförändrad nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet beräknas successivt för-&lt;br&gt;bättras efter 1998 samtidigt som den kommunala&lt;br&gt;konsumtionen beräknas fortsätta att öka i volym,&lt;br&gt;vilket förklaras av ökade skatteinkomster och höjda&lt;br&gt;statsbidrag. Jämfört med vårpropositionen utvecklas&lt;br&gt;dock skatteinkomsterna något svagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt prognosen för skatteinkomsterna kommer&lt;br&gt;kommuner och landsting att få betala tillbaka ca 3,7&lt;br&gt;miljarder kronor i samband med slutavräkningen i&lt;br&gt;januari 1999 avseende 1997 års preliminära skatte-&lt;br&gt;medel. Det är ca 1,4 miljarder mer än vad som be-&lt;br&gt;räknades i vårpropositionen. Hösten 1996 utlovade&lt;br&gt;regeringen att kommuner och landsting skulle erhålla&lt;br&gt;en kompensation på högst 2,6 miljarder kronor om&lt;br&gt;kommunerna och landstingen skulle bli skyldiga att&lt;br&gt;betala tillbaka en del av det förskott de erhållit 1997.&lt;br&gt;Därför har ett belopp på 2,6 miljarder kronor lagts&lt;br&gt;in i kalkylen i form av en tillfällig statsbidragshöjning&lt;br&gt;1999. I vårpropositionen beräknades kompensatio-&lt;br&gt;nen till 2,3 miljarder kronor, vilket då motsvarade&lt;br&gt;hela den beräknade återbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 12.7 KOMMUNERNAS FINANSER'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR, LÖPANDE PRISER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;399,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;467,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;294,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;312,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;329,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;404,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;431,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;449,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;465,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;308,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;318,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;343,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;volymföränring %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;.. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Inkomster och utgifter redovisas exklusive statligt utjämningsbidrag och&lt;br&gt;statlig utjämningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Redovisas fr.o.m. 1996 netto efter avdrag för kommunernas och lands-&lt;br&gt;tingens tillskott till det kommunala momsåterbetalningssystemet.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Församlingar och kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionsutgifterna för sektorn som helhet be-&lt;br&gt;räknas öka realt under perioden. Konsumtionen på-&lt;br&gt;verkas 1999 av att ersättningen till s.k. resursarbetare&lt;br&gt;(”Kalmarmodellen”) räknas in i den kommunala lö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nesumman. Åtgärden beräknas 1998 höja nivån på&lt;br&gt;den kommunala sysselsättningen och därmed kon-&lt;br&gt;sumtionen. Då åtgärden upphör året efter hålls ök-&lt;br&gt;ningen av den kommunala konsumtionen tillbaka&lt;br&gt;under 1999. Utbildningssatsningarna inom den&lt;br&gt;kommunala vuxenutbildningen beräknas innebära en&lt;br&gt;viss ytterligare nivåhöjning av den kommunala kon-&lt;br&gt;sumtionen i den medelfristiga kalkylen. Ökningen av&lt;br&gt;statsbidragen åren 1999 och 2000 beräknas ge ett&lt;br&gt;tillskott på ca 20 000 sysselsatta i kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån på det finansiella sparandet år 2000 beräk-&lt;br&gt;nas motsvara ett positivt resultat för sektorn som&lt;br&gt;helhet, vilket innebär att balanskravet uppfylls. Den&lt;br&gt;kalkylerade finansiella utvecklingen innebär att den&lt;br&gt;kommunala nettoskulden börjar minska i nominella&lt;br&gt;termer vid sekelskiftet. Att nivån på det finansiella&lt;br&gt;sparandet skiljer sig mellan kommuner och landsting&lt;br&gt;beror främst på att kommunerna jämfört med lands-&lt;br&gt;tingen har högre investeringsutgifter i förhållande till&lt;br&gt;avskrivningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett i längre tidsperspektiv har den kommunala&lt;br&gt;sektorn expanderat kraftigt. Ett trendbrott skedde&lt;br&gt;emellertid i början av 1990-talet. Även om expan-&lt;br&gt;sionstakten bromsades upp under 1980-talet ökade&lt;br&gt;den kommunala konsumtionen i fasta priser med&lt;br&gt;25 % åren 1980-1991. Under åren 1992-1996 har&lt;br&gt;konsumtionen minskat med drygt 4 %. Enligt den&lt;br&gt;bedömning som redovisas ovan beräknas konsum-&lt;br&gt;tionen minska med ytterligare 1,7 % under 1997, för&lt;br&gt;att under åren 1998-2000 öka med sammanlagt&lt;br&gt;2 %. Den kommunala konsumtionsutvecklingen un-&lt;br&gt;der dessa år skulle i stort sett vara oförändrad utan&lt;br&gt;kostnaderna för resursarbetare 1998 och de avisera-&lt;br&gt;de statsbidragshöjningarna 1999 och 2000. Som&lt;br&gt;framgår av avsnitt 11.4 går det inte att sätta likhets-&lt;br&gt;tecken mellan den kommunala konsumtionens ut-&lt;br&gt;veckling och resursutvecklingen i kommunsektorn.&lt;br&gt;Dessutom påverkas konsumtionsutvecklingen t.ex.&lt;br&gt;av volymförändringar av arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder i kommunal regi samt av huvudmanna-&lt;br&gt;skapsförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Konsumtion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 12.8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande och&lt;br&gt;konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;volymförändring %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;------Finansiellt sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-56.png" style="width:162pt;height:118pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98: BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala utgifterna beräknas år 2000 mot-&lt;br&gt;svara 22,9 % av BNP, varav kommunal konsumtion&lt;br&gt;utgör 17 procentenheter. Inkomsterna beräknas mot-&lt;br&gt;svara 23,1 % av BNP, varav skatteinkomster och&lt;br&gt;statsbidrag utgör 20,5 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstämning&lt;br&gt;av det svenska&lt;br&gt;konvergensprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avstämning av det svenska konvergensprogrammet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning....................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det svenska konvergensprogrammet.....................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den ekonomiska utvecklingen...............................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Den svenska ekonomin 1995-1997...............................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Utsikter för 1998-2000.................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Jämförelse med konvergensprogrammet......................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns finanser..........................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Utvecklingen under 1995-1997...................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Utsikter för 1998-2000...............................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Jämförelse med konvergensprogrammet......................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den ekonomiska politiken..................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga: Miljöhänsyn i den ekonomiska politiken..................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nyckeltal för 1995, 1996 och 1997......................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsfördelning av budgetförstärkningarna.............................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försörjningsbalansen.............................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nyckeltal för den svenska ekonomin...................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliga sektorns finanser................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliga finanser, differenser mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konvergensprogrammet.......................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändring i finansiellt sparande 1994-1998.......................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ränta på 5-årig statsobligation.............................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;ECU-mdex............................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;KPI-utvecklingen i Sverige och EU........................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Öppen arbetslöshet...............................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns&amp;nbsp;finansiella sparande........................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns&amp;nbsp;inkomster och utgifter....................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och nettoskuld.....................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U.l &amp;nbsp;Utsläpp av några viktiga ämnen 1970-1995.........................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Sammanfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna bilaga lämnas den femte avstämningen av det&lt;br&gt;konvergensprogram för den ekonomiska politiken&lt;br&gt;som regeringen lade fram i juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstämningen visar att den svenska ekonomin är&lt;br&gt;inne i en markant konjunkturuppgång och att till-&lt;br&gt;växten, förutom en god exporttillväxt, i tilltagande&lt;br&gt;utsträckning drivs av den inhemska efterfrågan. Ett&lt;br&gt;stärkt förtroende hos hushållen för den framtida&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen och ett uppdämt behov av&lt;br&gt;kapitalvaror väntas medföra att sparkvoten fortsätter&lt;br&gt;minska. Därmed kan den privata konsumtionen växa&lt;br&gt;trots att hushållens inkomster, bl.a. till följd av beslu-&lt;br&gt;tade besparingar i statsbudgeten, stagnerar i år. BNP-&lt;br&gt;tillväxten, som hålls nere av det mycket låga byggan-&lt;br&gt;det, beräknas i år uppgå till 2,3 procent. Det finns&lt;br&gt;tecken på att de senaste årens nedgång i sysselsätt-&lt;br&gt;ningen nu har brutits och vänts till en uppgång. Infla-&lt;br&gt;tionstakten tilltar något jämfört med de mycket låga&lt;br&gt;tal som uppmättes under 1996, men ligger väl i linje&lt;br&gt;med inflationsmålet på 2 procent. Efter en viss oro i&lt;br&gt;början av 1997 har räntor och växelkurs stabilise-&lt;br&gt;rats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturuppgången väntas bli ytterligare för-&lt;br&gt;stärkt under 1998. Det är främst en ökad investe-&lt;br&gt;ringsaktivitet som bidrar till att dra upp tillväxttak-&lt;br&gt;ten till över 3 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga finanserna har fortsatt att förstärkas&lt;br&gt;efter den mycket kraftiga förbättring som ägde rum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996. De offentliga utgifterna minskar i reala termer&lt;br&gt;med ca Vi procent, medan inkomsterna växer, om än&lt;br&gt;något långsammare än BNP. Underskottet i de of-&lt;br&gt;fentliga finanserna beräknas i år uppgå till 1,9 pro-&lt;br&gt;cent av BNP. Mätt med de redovisningsprinciper&lt;br&gt;som tillämpas inom EU (ENS) motsvarar underskot-&lt;br&gt;tet 1,6 procent av BNP. Den offentliga sektorns kon-&lt;br&gt;soliderade bruttoskuld minskar i förhållande till BNP&lt;br&gt;för tredje året i rad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkningen av de offentliga finanserna har va-&lt;br&gt;rit starkare än vad som beräknades i konver-&lt;br&gt;gensprogramet. Det konsolideringsprogram med&lt;br&gt;budgetförstärkande åtgärder på sammantaget 126&lt;br&gt;miljarder kronor som antogs 1995 skulle med den&lt;br&gt;bedömning som nu kan göras resultera i ett överskott&lt;br&gt;i de offenliga finanserna 1998. Det finns därför inom&lt;br&gt;ramen för målet om balans 1998 finansiellt utrymme&lt;br&gt;för de åtgärder i syfte att minska arbetslösheten som&lt;br&gt;föreslogs i den ekonomiska i vårpropositionen och de&lt;br&gt;ytterligare åtgärder som föreslås i budgetpropositio-&lt;br&gt;nen för 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter dessa åtgärder beräknas den offentliga sek-&lt;br&gt;torns inkomster och utgifter vara i balans 1998. Till&lt;br&gt;följd av vissa organisatoriska förändringar avseende&lt;br&gt;AP-fondens fastighetsinnehav kommer dock ett över-&lt;br&gt;skott att redovisas. Tillsammans med försäljningar av&lt;br&gt;statliga tillgångar medför detta att skuldkvoten redu-&lt;br&gt;ceras med mer än 3 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den medelfristiga kalkylen fram till och med&lt;br&gt;år 2000 förstärks de offentliga finanserna ytterligare&lt;br&gt;efter 1998, vid den antagna tillväxten på knappt 3&lt;br&gt;procent per år. De beräknade överskotten överstiger&lt;br&gt;de budgetpolitiska mål som satts upp för åren 1999&lt;br&gt;och 2000 om överskott på Vi procent respektive 1 Uz&lt;br&gt;procent av BNP, att användas till amortering av den&lt;br&gt;offentliga nettoskulden. Detta ger ett visst utrymme&lt;br&gt;för överföringar från offentlig till privat sektor. Riks-&lt;br&gt;dagen har ställt sig bakom regeringens mål att efter&lt;br&gt;år 2000 ha ett överskott i de offentliga finanserna&lt;br&gt;motsvarande 2 procent av BNP sett över en konjunk-&lt;br&gt;turcykel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 1.1 NYCKELTAL FÖR 1995, 1996 OCH 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1935________________________________ 1996_______________________________ 1997&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KONVER-&lt;br&gt;GENSPRO-&lt;br&gt;GRAMMET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AVSTÄMNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEPTEMBER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KONVER-&lt;br&gt;GENSPRO-&lt;br&gt;GRAMMET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AVSTÄMNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEPTEMBER&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KONVER-&lt;br&gt;GENSPRO-&lt;br&gt;GRAMMET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AVSTÄMNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEPTEMBER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI-förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5-årig obligationsränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECU-index, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentligt finansiellt sparande'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;enligt ENS-definition'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig bruttoskuld'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Det svenska konvergens-&lt;br&gt;programmet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen presenterade i juni 1995 ett konver-&lt;br&gt;gensprogram för den ekonomiska politiken. Pro-&lt;br&gt;grammets syfte är bl.a. att Sverige skall uppfylla kra-&lt;br&gt;ven (de s.k. konvergenskriterierna) för deltagande i&lt;br&gt;EU:s monetära union. I programmet anges att ett&lt;br&gt;slutligt ställningstagande till ett svenskt deltagande i&lt;br&gt;EMU skall göras i ljuset av den fortsatta utvecklingen&lt;br&gt;och i enlighet med bestämmelserna i fördraget. Kon-&lt;br&gt;vergenskriterierna skall enligt programmet uppfyllas&lt;br&gt;oavsett om Sverige ansluter sig till EMU eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konvergenskriterierna omfattar krav på att infla-&lt;br&gt;tionstakt och räntor inte får avvika alltför mycket&lt;br&gt;från de medlemsländer som har lägst inflationstakt.&lt;br&gt;Vidare ställs krav på en stabil växelkurs. De offentli-&lt;br&gt;ga finanserna får inte, om inte särskilda omständig-&lt;br&gt;heter föreligger, uppvisa underskott som är större än&lt;br&gt;motsvarande 3 procent av BNP. Den offentliga brut-&lt;br&gt;toskulden skall inte överstiga 60 procent av BNP el-&lt;br&gt;ler, om den gör det, minska i tillfredsställande takt.&lt;br&gt;För att delta i den monetära unionen fr.o.m. den&lt;br&gt;planerade starten 1999 krävs att dessa villkor upp-&lt;br&gt;fylls under 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det svenska konvergensprogrammet ställs därut-&lt;br&gt;över upp mål för de offentliga finanserna med inne-&lt;br&gt;börden att statsskulden mätt som andel av BNP skall&lt;br&gt;stabiliseras senast 1996 och att balans i de offentliga&lt;br&gt;finanserna skall uppnås 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konvergensprogrammet anges att regeringen&lt;br&gt;varje halvår skall göra avstämningar av programmet.&lt;br&gt;Sådana avstämningar har redovisats vid följande till-&lt;br&gt;fällen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- November 1995 (regeringens proposition. En po-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;litik för arbete, trygghet och utveckling, prop.&lt;br&gt;1995/96:25, bilaga 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- April 1996 (1996 års ekonomiska vårproposi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion, prop. 1995/96:150, bilaga 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- September 1996 (1997 års budgetproposition,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prop. 1996/97:1, bilaga 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- April 1997 (1997 års ekonomiska vårproposi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion, prop. 1996/97:150, bilaga 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreliggande bilaga till 1998 års budgetproposition&lt;br&gt;(prop. 1997/98:1) lämnas en femte avstämning av&lt;br&gt;det svenska konvergensprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konvergensprogrammet baserades på den bedöm-&lt;br&gt;ning av den ekonomiska utvecklingen som gjordes i&lt;br&gt;den reviderade nationalbudgeten i april 1995. I kon-&lt;br&gt;vergensprogrammet redovisades även ett konsolide-&lt;br&gt;ringsprogram med åtgärder som sammantagna skulle&lt;br&gt;ge en förstärkning av de offentliga finanserna med&lt;br&gt;118 miljarder kronor mellan åren 1994 och 1998,&lt;br&gt;motsvarande 7,5 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avstämningen i april 1996 gjordes bedöm-&lt;br&gt;ningen att de planerade budgetförstärkningarna inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle vara tillräckliga för att uppfylla de angivna&lt;br&gt;målen för de offentliga finanserna. I den ekonomiska&lt;br&gt;vårpropositionen samma år föreslogs därför ytterli-&lt;br&gt;gare åtgärder som innebar en varaktig förstärkning&lt;br&gt;av de offentliga finanserna med ytterligare 8 miljar-&lt;br&gt;der kronor. Konsolideringsprogrammet omfattar&lt;br&gt;därmed åtgärder som till och med 1998 ger en för-&lt;br&gt;stärkning av de offentliga finanserna med samman-&lt;br&gt;lagt 126 miljarder kronor, motsvarande 8 procent av&lt;br&gt;BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsmässigt fördelar sig konsolideringsprogram-&lt;br&gt;mets åtgärder på det sätt som framgår av tabell 2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 2.1 TIDSFÖRDELNING AV&lt;br&gt;BUDGETFÖRSTÄRKNINGARNA&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;EFFEKT SOM ANDEL AV BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KONSOLIDERINGS-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROGRAMMET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅTGÄRDER I VÅR-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROPOSITIONEN 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAMMANLAGD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EFFEKT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna omfattningen på åtgärderna avser de&lt;br&gt;direkta effekterna i form av inkomstförstärkningar&lt;br&gt;eller utgiftsminskningar, beräknade netto med hän-&lt;br&gt;syn till bl.a. att minskade transfereringar till hushål-&lt;br&gt;len leder till lägre skatteinkomster. Däremot har inte&lt;br&gt;indirekta effekter via ränteutveckling och arbetslös-&lt;br&gt;het räknats in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna fördelar sig ungefär lika mellan in-&lt;br&gt;komstförstärkningar och utgiftsminskningar. Riks-&lt;br&gt;dagen fattade 1995 ett principbeslut om hela konso-&lt;br&gt;lideringsprogrammet och områden för besparingar&lt;br&gt;fastställdes. Därefter har preciseringar av besparingar&lt;br&gt;och inkomstförstärkningar beslutats av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt konvergensprogrammet skall den ekono-&lt;br&gt;miska politiken inriktas så att tillväxten sker i former&lt;br&gt;som inte medför en ökad förslitning på natur och&lt;br&gt;miljö och inte ökar miljöskulden. 1 en underbilaga till&lt;br&gt;denna avstämning lämnas en redogörelse för hur&lt;br&gt;miljösituationen utvecklats i några avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den ekonomiska utvecklingen&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den svenska ekonomin 1995-1997&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;När konvergensprogrammet presenterades i juni&lt;br&gt;1995 präglades de finansiella marknaderna av oro&lt;br&gt;såväl i Sverige som utomlands. Räntenivån steg dock&lt;br&gt;mer i Sverige än i andra länder och kronan försvaga-&lt;br&gt;des. Under andra halvåret 1995 stabiliserades läget&lt;br&gt;med fallande räntor som följd. Förtroendet för den&lt;br&gt;svenska ekonomin stärktes, vilket visade sig i en&lt;br&gt;krympande räntemarginal gentemot andra länder&lt;br&gt;och en förstärkning av kronan. Inflationstakten av-&lt;br&gt;tog markant under loppet av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;„ . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;, - , .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ranta pa 5-arig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsobligation &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-----Konvergensprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-57.png" style="width:170pt;height:110pt;"/&gt;
&lt;p&gt;95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksbanken och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot slutet av 1995 mattades den europeiska kon-&lt;br&gt;junkturen, vilket också dämpade efterfrågan i Sveri-&lt;br&gt;ge. Produktionen hölls dock till viss del uppe av en&lt;br&gt;kraftig lageruppbyggnad. BNP-tillväxten blev hela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,6 procent. Avmattningen blev dock tydlig mot slu-&lt;br&gt;tet av året och den uppgång i sysselsättningen som&lt;br&gt;påbörjades i början 1994 bröts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan och produktion fortsatte att utvecklas&lt;br&gt;svagt under första halvåret 1996. De svenska räntor-&lt;br&gt;na fortsatte att sjunka, räntemarginalen mot omvärl-&lt;br&gt;den minskade ytterligare och kronan stärktes. Vid&lt;br&gt;slutet av året hade räntemarginalen gentemot Tysk-&lt;br&gt;land reducerats till ca 1 procentenhet. Tillsammans&lt;br&gt;med konjunkturavmattningen och en minskad infla-&lt;br&gt;tionsbenägenhet bidrog detta till att inflationstakten&lt;br&gt;successivt avtog under året. Det fanns t.o.m. tenden-&lt;br&gt;ser till prisfall, vilket dock i huvudsak kan tillskrivas&lt;br&gt;tillfälliga faktorer. Timlönerna steg 1996 med&lt;br&gt;6 procent, vilket innebar kraftigt stigande reala tim-&lt;br&gt;löner. Timlöneökningen 1996 drogs upp till följd av&lt;br&gt;löneavtalens tidmässiga förläggning av lönehöjning-&lt;br&gt;arna. Den genomsnittliga timlöneökningen under pe-&lt;br&gt;rioden 1994-1996 uppgick till 3,9 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella konjunkturavmattningen un-&lt;br&gt;der 1996 medförde en försvagad tillväxt i efterfrågan&lt;br&gt;på exportmarknaderna jämfört med året innan. Den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska exportindustrin lyckades dock hålla uppe&lt;br&gt;försäljningsvolymen, trots försvagad konkurrenskraft&lt;br&gt;på grund av stärkt krona och höga timlöneökningar.&lt;br&gt;En låg import bidrog till att utrikeshandelns bidrag&lt;br&gt;till tillväxten endast var något svagare jämfört med&lt;br&gt;1995. Näringslivets investeringar mattades av under&lt;br&gt;1996 samtidigt som de offentliga investeringarna&lt;br&gt;minskade kraftigt. Trots höga löneökningar förblev&lt;br&gt;hushållens disponibelinkomster i stort sett oföränd-&lt;br&gt;rade jämfört med 1995, vilket förklaras av högre&lt;br&gt;skatter och minskade transfereringar. En minskning&lt;br&gt;av sparkvoten gav dock utrymme för ökad privat&lt;br&gt;konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets produktionstillväxt hölls främst till-&lt;br&gt;baka av ett omslag i lagercykeln i och med att efter-&lt;br&gt;frågetillväxten till stor del kunde tillgodoses genom&lt;br&gt;en minskning av de lager som byggts upp året innan.&lt;br&gt;Enligt det preliminära utfallet ökade BNP under&lt;br&gt;1996 med 1,1 procent. Lageromslaget höll tillbaka&lt;br&gt;tillväxten med 1 procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den låga tillväxttakten medförde att antalet sys-&lt;br&gt;selsatta minskade med ca 30 000 personer under&lt;br&gt;loppet av 1996. Ökad medelarbetstid, delvis på&lt;br&gt;grund av lägre sjukfrånvaro, innebar dock att ned-&lt;br&gt;gången av antalet arbetade timmar var mer begrän-&lt;br&gt;sad. Den öppna arbetslösheten vände åter uppåt, ef-&lt;br&gt;ter att under några år ha minskat, och uppgick i&lt;br&gt;genomsnitt till 8,1 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1997 verkar återhämtningen i den svenska&lt;br&gt;ekonomin, efter en inledningsvis något splittrad bild,&lt;br&gt;nu ske på bred bas. Orderingången till svenska in-&lt;br&gt;dustrin utvecklas mycket starkt och framtidsförvänt-&lt;br&gt;ningarna har stärkts hos både hushåll och företag.&lt;br&gt;Det finns även tecken på att arbetsmarknadsläget,&lt;br&gt;som normalt släpar efter i konjunkturen, står inför&lt;br&gt;en förbättring. Enligt arbetskraftsundersökningarna&lt;br&gt;har arbetslösheten, rensat för säsongmässiga varia-&lt;br&gt;tioner, börjat minska samtidigt som sysselsättningen&lt;br&gt;ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl den korta som den långa räntan beräknas,&lt;br&gt;mätt som årsgenomsnitt, ligga på en lägre nivå jäm-&lt;br&gt;fört med 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella konjunkturen ser ut att ut-&lt;br&gt;vecklas relativt gynnsamt, vilket ger den svenska ex-&lt;br&gt;porten betydande draghjälp. Dessutom vinner svens-&lt;br&gt;ka företag marknadsandelar, vilket ytterligare&lt;br&gt;förstärker exporten. Eftersom även importen stiger&lt;br&gt;tämligen snabbt blir utrikeshandelns bidrag till BNP-&lt;br&gt;tillväxten dock i stort sett oförändrat från föregående&lt;br&gt;år. Bytesbalansen fortsätter att förstärkas, främst på&lt;br&gt;grund av en fortsatt förbättring av handelsbalansen,&lt;br&gt;och beräknas för 1997 uppgå till ca 3 procent av&lt;br&gt;BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inhemska efterfrågan blir sannolikt en allt&lt;br&gt;viktigare drivkraft för tillväxten. Det gäller framför&lt;br&gt;allt den privata konsumtionen, som beräknas öka&lt;br&gt;med 2,3 procent. Den offentliga konsumtionen vän-&lt;br&gt;tas däremot fortsätta att bromsa tillväxten under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997. Den kommunala konsumtionen beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 3.1 FÖRSÖRJNINGSBALANSEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;PROCENTUELL VOLYMFÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KRONOR ____________________________&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994-2000’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DIIFFERENS&lt;br&gt;1994-2000&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;885,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;434,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-U&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;302,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv, exkl. bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;558,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 678,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Förändring i procent av föregående års BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genomsnitt under sexårsperioden 1994-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Differens i procentenheter mot konvergensprogrammet&lt;br&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minska medan den statliga konsumtionen ökar svagt.&lt;br&gt;Investeringarna beräknas öka endast marginellt. Det&lt;br&gt;är främst bostadsinvesteringarna som håller nere den&lt;br&gt;totala investeringsnivån. Lageranpassningen verkar&lt;br&gt;nu vara avklarad, varför en ökad efterfrågan i allt&lt;br&gt;högre grad måste tillgodoses genom löpande produk-&lt;br&gt;tion. BNP väntas i år öka med 2,3 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stigande aktiviteten i ekonomin kan förutses&lt;br&gt;sprida sig till arbetsmarknaden. Sysselsättningen be-&lt;br&gt;räknas öka framöver, vilket leder till en gradvis ned-&lt;br&gt;gång i arbetslösheten. På grund av den höga nivån&lt;br&gt;under första halvåret 1997 beräknas arbetslösheten&lt;br&gt;mätt som årsgenomsnitt ligga på 8,4 procent, vilket&lt;br&gt;överstiger 1996 års nivå. Summan av antalet öppet&lt;br&gt;arbetslösa och antalet personer i konjunkturberoende&lt;br&gt;åtgärder beräknas uppgå till närmare 13 procent av&lt;br&gt;arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 3.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ECU-index&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1991 = 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-----Konvergensprogrammet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-58.png" style="width:170pt;height:107pt;"/&gt;
&lt;p&gt;94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksbanken och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snabba produktivitetsförbättringar motverkar kost-&lt;br&gt;nadsgenomslaget av löneökningar som fortfarande&lt;br&gt;ligger högre än i omvärlden. Löneökningarna beräk-&lt;br&gt;nas till knappt 5 procent år 1997, vilket är ca 1,5&lt;br&gt;procentenheter högre än i omvärlden. Inflationstak-&lt;br&gt;ten tilltar något, efter de exceptionellt låga tal som&lt;br&gt;uppmättes 1996, men ligger fortfarande i linje med&lt;br&gt;Riksbankens mål om 2 procent. Linder loppet av&lt;br&gt;1997 väntas konsumentpriserna stiga med drygt 2&lt;br&gt;procent. Till detta bidrar vissa punktskattehöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.2 Utsikter för 1998-2000&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I prognosen för 1998 väntas tillväxttakten tillta och&lt;br&gt;BNP öka med 3,1 procent. Även om tillväxten inom&lt;br&gt;OECD-området förutsätts bli något lägre 1998 jäm-&lt;br&gt;fört med 1997, kommer världsmarknadstillväxten&lt;br&gt;även under nästa år ge betydande draghjälp till den&lt;br&gt;svenska exporten. Den svenska exportindustrin vän-&lt;br&gt;tas därtill öka marknadsandelarna även 1998. De&lt;br&gt;senaste årens uppgång i industriinvesteringarna bör&lt;br&gt;ha medfört en utökad produktionskapacitet som&lt;br&gt;möjliggör en högre produktionsvolym, utan att det&lt;br&gt;mer allmänt uppstår problem med flaskhalsar. Över-&lt;br&gt;skottet i bytesbalansen väntas fortsätta att förstärkas&lt;br&gt;och beräknas för 1998 uppgå till knappt 4 procent&lt;br&gt;av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntenivån i Sverige antas följa de internationella&lt;br&gt;räntorna uppåt. Detta medför att den korta räntan&lt;br&gt;under loppet av nästa år förväntas stiga med 1/4 pro-&lt;br&gt;centenhet. För den långa räntan väntas marginalen&lt;br&gt;gentemot Tyskland ligga kvar på ca 1 procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande löneutvecklingen är bedömningen för&lt;br&gt;1998 osäker. Nya avtal skall förhandlas fram. Infla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsförväntningarna är emellertid lägre nu jämfört&lt;br&gt;med när de senaste avtalen slöts och arbetsmark-&lt;br&gt;nadsläget är fortfarande svagt. De svenska löneök-&lt;br&gt;ningarna antas därför anpassas nedåt till 3,5 procent,&lt;br&gt;vilket motsvarar utvecklingen i de viktigaste konkur-&lt;br&gt;rentländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverige&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-59.png" style="width:173pt;height:129pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriserna beräknas under loppet av 1998&lt;br&gt;öka med 1,5 procent, även med beaktande av att den&lt;br&gt;starkare efterfrågan från hemmamarknaden sanno-&lt;br&gt;likt leder till en viss ökning av vinstmarginalerna i&lt;br&gt;näringslivet. Bakom den jämfört med 1997 lägre ök-&lt;br&gt;ningstakten ligger dämpade lönekostnadsökningar&lt;br&gt;och svagare importprisutveckling till följd av en viss&lt;br&gt;kronförstärkning. Dessutom höjs de indirekta skat-&lt;br&gt;terna i mindre omfattning än i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten kommer i högre grad att drivas av den&lt;br&gt;privata konsumtionen. En fortsatt återhållande fak-&lt;br&gt;tor är dock den tämligen svaga utvecklingen av hus-&lt;br&gt;hållens reala disponibelinkomster. Därmed krävs att&lt;br&gt;hushållens sparkvot fortsätter att minska för att kon-&lt;br&gt;sumtionen skall ta fart. Mot bakgrund av att hus-&lt;br&gt;hållens förmögenhetsställning stärkts markant under&lt;br&gt;de senaste åren och att det finns ett uppdämt behov&lt;br&gt;av kapitalvaror hos de svenska hushållen väntas den&lt;br&gt;privata konsumtionen stiga med 2,5 procent under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga konsumtionen beräknas öka något&lt;br&gt;under nästa år. Detta avspeglar dock till stor del till-&lt;br&gt;fälliga faktorer, bl.a. effekter av arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns goda förutsättningar för att investe-&lt;br&gt;ringsaktiviteten stärks under 1998. Vinstläget för-&lt;br&gt;bättras inom näringslivet och kapacitetsutnyttjandet&lt;br&gt;beräknas öka. Bostadspriserna förväntas stiga och&lt;br&gt;bristsituationen bli allt tydligare i expansiva orter.&lt;br&gt;Prognosen är att bruttoinvesteringarna ökar med ca&lt;br&gt;6 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återhämtningen i ekonomin bör leda till att sys-&lt;br&gt;selsättningsökningen fortsätter under nästa år. Vo-&lt;br&gt;lymen på arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökar nå-&lt;br&gt;got. Vidare kommer en kraftig utbyggnad av antalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;platser inom utbildningsväsendet att hålla tillbaka&lt;br&gt;arbetsutbudet. Under dessa förutsättningar kan den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten minska. Mätt som årsgenom-&lt;br&gt;snitt beräknas den öppna arbetslösheten 1998 uppgå&lt;br&gt;till 7,4 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver prognosen på kort sikt, som sträcker sig&lt;br&gt;fram t.o.m. 1998, har såväl reala som finansiella be-&lt;br&gt;räkningar gjorts för åren 1999 och 2000. I ett me-&lt;br&gt;delsiktigt perspektiv är det mycket svårt att förutsäga&lt;br&gt;konjunktursvängningar. Den reala kalkylen, som re-&lt;br&gt;dovisas här, är i stället uppbyggd kring ett antagande&lt;br&gt;om att de lediga resurser som finns vid utgången av&lt;br&gt;1998 kan tas i anspråk utan att det uppstår ett infla-&lt;br&gt;tionstryck i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kalkylen antas vidare, i avsaknad av politiska be-&lt;br&gt;slut, att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder minskar något under perioden. En annan&lt;br&gt;viktig förutsättning är att den stora satsningen på&lt;br&gt;ökad reguljär utbildning för arbetslösa och övriga&lt;br&gt;föreslagna åtgärder i syfte att minska arbetslösheten&lt;br&gt;får avsedda effekter. Vidare görs ett antagande om en&lt;br&gt;överföring från den offentliga sektorn till hushållen,&lt;br&gt;enligt vad som redogörs för i avsnitt 4.2. Inflationen&lt;br&gt;förutsätts ligga i linje med Riksbankens mål på 2&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 3,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-60.png" style="width:168pt;height:91pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1980 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1985&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylen baseras vidare på att lönebildningens funk-&lt;br&gt;tionssätt förbättras. Utrymmet för tillväxt blir då&lt;br&gt;förhållandevis stort. BNP beräknas öka med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,8 procent 1999 och 2,9 procent år 2000 och ar-&lt;br&gt;betslösheten reduceras till 4,5 procent år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska utvecklingen i OECD-området&lt;br&gt;väntas bli förhållandevis god på medellång sikt. Den&lt;br&gt;faktiska tillväxten antas något överstiga den potenti-&lt;br&gt;ella och beräknas uppgå till 2,5 procent per år under&lt;br&gt;åren 1999-2000. Förutsättningarna bedöms vara go-&lt;br&gt;da för en fortsatt god tillväxt även i resten i världen.&lt;br&gt;Inflationen i OECD-området bedöms ligga på 2,3&lt;br&gt;procent under perioden. I EU kan det bli något lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatt låga inflationen och de förbättrade&lt;br&gt;statsfinanserna medför att förtroendet för den svens-&lt;br&gt;ka ekonomin bör vara fortsatt högt. Räntemargina-&lt;br&gt;len mot den tyska 5-åriga statsobligationsräntan an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas i kalkylen ligga kvar på 1 procentenhet under pe-&lt;br&gt;rioden och kronan apprecieras något under 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönerna antas stiga med 3,5 procent per år, vilket&lt;br&gt;är förenligt med en inflation på 2 procent. Med en&lt;br&gt;väl fungerande lönebildning fortsätter konkurrens-&lt;br&gt;kraften att vara god under hela perioden. Såväl ex-&lt;br&gt;porten som importen beräknas öka med ca 5 procent&lt;br&gt;per år, vilket innebär att utrikeshandeln ger ett posi-&lt;br&gt;tivt bidrag till tillväxten med ca 0,5 procentenheter&lt;br&gt;per år. Bytesbalansöverskottet uppgår då till ca&lt;br&gt;4 procent av BNP, vilket kan vara befogat med hän-&lt;br&gt;syn till befolkningsstrukturen samt till att bostadsin-&lt;br&gt;vesteringarna varit mycket låga under 1990-talet och&lt;br&gt;antas vara fortsatt låga även vid slutet av decenniet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata konsumtionen beräknas öka med ca&lt;br&gt;2 procent per år. Hushållens sparkvot beräknas stiga&lt;br&gt;under åren 1999 och 2000 för att i slutet av perioden&lt;br&gt;ligga på en nivå som är något högre än genomsnittet&lt;br&gt;för de senaste 20 åren. Detta skall ses mot bakgrund&lt;br&gt;av att hushållen på kort sikt förväntas dra ner&lt;br&gt;sparkvoten mer än vad som är önskvärt på lång sikt,&lt;br&gt;på grund av ökade inköp av kapitalvaror och att det&lt;br&gt;i baskalkylen antas ske ökade överföringar från den&lt;br&gt;offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga konsumtionen beräknas endast öka&lt;br&gt;svagt i den medelfristiga kalkylen. Kommunerna för-&lt;br&gt;utsätts klara det ekonomiska balanskrav som träder i&lt;br&gt;kraft år 2000 och enligt vilket kommunerna inte får&lt;br&gt;planera verksamheten så att underskott uppkommer.&lt;br&gt;Med det ekonomiska tillskott i form av höjda stats-&lt;br&gt;bidrag på 4 miljarder kronor vartdera åren 1999 och&lt;br&gt;2000 som aviseras i budgetpropositionen beräknas&lt;br&gt;kommunernas konsumtion kunna öka med sam-&lt;br&gt;manlagt ca 2 procent. Enligt nuvarande planer upp-&lt;br&gt;hör det arbetsmarknadspolitiska programmet med&lt;br&gt;s.k. resurspersoner fr.o.m. 1999, vilket bromsar ök-&lt;br&gt;ningen av den kommunala konsumtionen mellan&lt;br&gt;1998 och 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i förhållande till tidigare år låga räntan i&lt;br&gt;kombination med relativt höga vinstnivåer utgör go-&lt;br&gt;da förutsättningar för att investeringarna skall ut-&lt;br&gt;vecklas gynnsamt, vilket i sin tur är en förutsättning&lt;br&gt;för att kostnadsdrivande flaskhalsar skall undvikas.&lt;br&gt;Även bostadsbyggandet väntas stiga efter det tidigare&lt;br&gt;mycket låga bostadsbyggandet. Nyproduktionen be-&lt;br&gt;räknas år 2000 ändå ligga på en historiskt sett rela-&lt;br&gt;tivt låg nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen beräknas öka med totalt 120 000&lt;br&gt;personer mellan åren 1996 och 2000. Den ökade ut-&lt;br&gt;bildningen antas ha en kraftig effekt på arbetskrafts-&lt;br&gt;utbudet som beräknas minska med 36 000 personer&lt;br&gt;under samma period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det positiva scenario som beskrivs ovan är dock&lt;br&gt;betingat av att lönerna inte ökar med mer än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,5 procent, trots att arbetslösheten beräknas falla&lt;br&gt;snabbt. Att lönebildningens funktionssätt förbättras&lt;br&gt;är därför en grundläggande förutsättning.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.3 Jämförelse med konvergens-&lt;br&gt;programmet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget har BNP-tillväxten under 1995 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 varit knappt 1 procent svagare än vad som be-&lt;br&gt;räknades i konvergensprogrammet, 2,3 procent per&lt;br&gt;år istället för 2,7 procent. Tillväxten 1995 blev star-&lt;br&gt;kare än vad som förväntades när konvergenspro-&lt;br&gt;grammet lades fram, men det motverkas av att av-&lt;br&gt;mattningen 1996 inte förutsågs. Tillväxten under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 ligger i nivå med konvergensprogrammets pro-&lt;br&gt;gnos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att den internationella avmattningen under&lt;br&gt;förra året inte förutsågs i konvergensprogrammet har&lt;br&gt;exporten under den gångna treårsperioden utvecklats&lt;br&gt;i takt med prognosen. Däremot har importbenägen-&lt;br&gt;heten stigit, varför utrikeshandelns bidrag till tillväx-&lt;br&gt;ten blivit mindre än förväntat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska hushållens ekonomi har utvecklats&lt;br&gt;mer gynnsamt än vad som förutsågs för två år sedan.&lt;br&gt;Bl.a. har nettot av skatter och transfereringar gett ett&lt;br&gt;mindre negativt bidrag till hushållens disponibla in-&lt;br&gt;komster än beräknat. Samtidigt har sparkvoten redu-&lt;br&gt;cerats i den omfattning som förutsågs, vilket har&lt;br&gt;medfört att den privata konsumtionen ökat mer än&lt;br&gt;väntat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gengäld har den offentliga konsumtionen reduce-&lt;br&gt;rats mer än väntat. Detta förklaras helt av att den&lt;br&gt;svårprognosticerade statliga konsumtionen sjönk&lt;br&gt;kraftigt. Den kommunala konsumtionen minskade&lt;br&gt;däremot mindre än beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna har utvecklats betydligt svagare än&lt;br&gt;vad som beräknades, såväl vad gäller näringsliv, bo-&lt;br&gt;stadsbyggande som offentliga myndigheters investe-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största skillnaden vid en jämförelse av utfall&lt;br&gt;mot konvergensprogrammets prognos gäller syssel-&lt;br&gt;sättningen. I stället för en beräknad sysselsättnings-&lt;br&gt;ökning på totalt 170 000 personer under åren 1995&lt;br&gt;och 1996, blev ökningen endast 36 000 personer.&lt;br&gt;Den totala arbetslösheten beräknas i år ligga 2,3 pro-&lt;br&gt;centenheter över konvergensprogrammets prognos.&lt;br&gt;Samtidigt nådde inte volymen av arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litiska åtgärder upp till den planerade nivån, varför&lt;br&gt;nivån på den öppna arbetslösheten ligger 2,6 procen-&lt;br&gt;tenheter högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förra årets mycket måttliga prisökningar&lt;br&gt;har inflationstakten varit avsevärt lägre än vad som&lt;br&gt;antogs i konvergensprogrammet. Prisnivån mätt med&lt;br&gt;konsumentprisindex beräknas i år ligga 4,8 procent&lt;br&gt;över nivån 1994, medan den enligt konvergenspro-&lt;br&gt;grammet skulle ha stigit med 8,5 procent . Den låga&lt;br&gt;inflationen har bidragit till att räntenivån, liksom&lt;br&gt;räntedifferensen mot omvärlden, kommit ned betyd-&lt;br&gt;ligt mer än förväntat. I konvergensprogrammet be-&lt;br&gt;räknades räntedifferensen gentemot Tyskland, mätt&lt;br&gt;som årsgenomsnitt, uppgå till 1,7 procentenheter&lt;br&gt;1997, men beräknas till drygt 1 procentenhet. Rän-&lt;br&gt;tenedgången har ägt rum samtidigt som kronan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stärkts mer än vad som förutskickades i konver-&lt;br&gt;gensprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 3.2 NYCKELTAL FÖR DEN SVENSKA EKONOMIN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994-2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DIFFERENS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994-2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timlön, kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="10"&gt;
&lt;p&gt;DIFFERENS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅR 2000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nivå i procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens nettosparkvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet, andel av arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, andel av&lt;br&gt;arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans, andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk 5-årig statsobligationsränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tysk 5-årig statsobligationsränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECU-index (1991=100), nivä&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Genomsnitt under sexårsperioden 1994-2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Differens mot konvergensprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Sveriges Riksbank, Konjunkturinstitutet, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Den offentliga sektorns finanser&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;4.1 Utvecklingen under 1995-1997&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande har kraf-&lt;br&gt;tigt förbättrats sedan 1994. Detta var särskilt mar-&lt;br&gt;kant 1996 då underskottet i det finansiella sparandet&lt;br&gt;på ett år minskade med nära 90 miljarder kronor el-&lt;br&gt;ler 5,5 procentenheter av BNP, ned till 42 miljarder&lt;br&gt;kronor, vilket motsvarade 2,5 procent av BNP. För&lt;br&gt;1997 väntas det finansiella sparandeunderskottet i&lt;br&gt;den offentliga sektorn minska ytterligare och beräk-&lt;br&gt;nas uppgå till 1,9 procent av BNP eller 33 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-61.png" style="width:174pt;height:114pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och&lt;br&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trots vissa tillkommande skatte- och avgiftshöjning-&lt;br&gt;ar. Sett över treårsperioden mellan 1994 och 1997&lt;br&gt;har skattekvoten stigit med 4 procentenheter. Of-&lt;br&gt;fentliga sektorns övriga inkomster, bl.a. AP-fondens&lt;br&gt;avkastning, har till följd av räntenedgången minskat i&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga sektorns utgifter har mätt i reala termer&lt;br&gt;minskat med 2,0 procent sedan 1994 och utgiftskvo-&lt;br&gt;ten har därmed reducerats med 5,6 procentenheter.&lt;br&gt;Mer än hälften av denna nedgång faller på minskade&lt;br&gt;transfereringar till hushållen, som i år beräknas vara&lt;br&gt;ungefär lika stora i nominella termer som för tre år&lt;br&gt;sedan. Genom stabilisering av skuldkvoten och fal-&lt;br&gt;lande räntenivå minskar de offentliga ränteutgifterna&lt;br&gt;i förhållande till BNP. Den offentliga konsumtionen&lt;br&gt;har sedan 1994 minskat med 3,8 procent i reala ter-&lt;br&gt;mer. Ett stigande relativpris på offentlig konsumtion&lt;br&gt;begränsar nedgången i förhållande till BNP mätt i&lt;br&gt;löpande priser, så att utgiftskvoten för konsumtion&lt;br&gt;reduceras med 1,6 procentenheter från 27,2 procent&lt;br&gt;till 25,6 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 4.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns&lt;br&gt;inkomster och utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;br&gt;Utgifter&lt;br&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-62.png" style="width:168pt;height:76pt;"/&gt;
&lt;p&gt;45 k&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 l--1—1--1—I—*--1--1—I—I--1—I—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1994 har därmed det finansiella sparandeun-&lt;br&gt;derskottet i den offentliga sektorn på tre år minskat&lt;br&gt;med 8,4 procentenheter av BNP. Av denna minsk-&lt;br&gt;ning kan 2,8 procentenheter tillskrivas att inkoms-&lt;br&gt;terna vuxit snabbare än BNP, medan 5,6 procenten-&lt;br&gt;heter förklaras av att utgifterna fallit som andel av&lt;br&gt;BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något mindre än hälften av konsolideringspro-&lt;br&gt;grammet utgörs av skattehöjningar. Skattekvoten&lt;br&gt;steg kraftigt mellan 1995 och 1996. Detta berodde&lt;br&gt;dock till stor del på att tillfälliga faktorer medförde&lt;br&gt;att skatteinbetalningarna blev extraordinärt höga&lt;br&gt;under 1996, medan motsatsen gällde under 1995. En&lt;br&gt;omläggning av uppbörden av mervärdesskatten och&lt;br&gt;en tidsmässig förskjutning i företagens skatteinbetal-&lt;br&gt;ningar samt engångsvisa inbetalningar av särskild lö-&lt;br&gt;neskatt bidrog till detta. Höjda taxeringsvärden med-&lt;br&gt;förde även högre intäkter från fastighetsskatten.&lt;br&gt;Dessutom utvecklades lönesumman, som är den vik-&lt;br&gt;tigaste skattebasen, betydligt snabbare än nominell&lt;br&gt;BNP. Den egentliga skatte- och avgiftshöjningen,&lt;br&gt;t.ex. höjda socialavgifter som är en del av konsolide-&lt;br&gt;ringsprogrammet, bidrog med endast 0,5 procenten-&lt;br&gt;heter till den höjda skattekvoten 1996. När de tillfäl-&lt;br&gt;ligt höga skatteinkomsterna från 1996 faller bort&lt;br&gt;1997 sjunker skattekvoten med 0,5 procentenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen enligt de svenska nationalräkenska-&lt;br&gt;perna skiljer sig på vissa punkter från den redovis-&lt;br&gt;ning som tillämpas inom EU vid bedömningen av&lt;br&gt;medlemsländernas budgetunderskott. Skillnaden be-&lt;br&gt;ror huvudsakligen på att vissa skatter och ränteutgif-&lt;br&gt;ter skall periodiseras på annat sätt enligt reglerna i&lt;br&gt;det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS).&lt;br&gt;För 1996 bidrar främst omperiodisering av skatter&lt;br&gt;till att den offentliga sektorns finansiella sparande&lt;br&gt;justeras ned från -2,5 procent till -3,7 procent av&lt;br&gt;BNP. För 1997 medför främst en justering av rän-&lt;br&gt;teutgifterna att det finansiella sparandet enligt ENS&lt;br&gt;uppgår till -1,6 procent av BNP, således en uppjuste-&lt;br&gt;ring med 0,3 procentenheter jämfört med de svenska&lt;br&gt;nationalräkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet har i enlighet med en re-&lt;br&gt;kommendation från EU:s statistikorgan Eurostat inte&lt;br&gt;tillgodoräknats utdelningar från det statliga fastig-&lt;br&gt;hetsföretaget Securum. Detta bolag bildades 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och var en del av statens stöd till bankerna i sam-&lt;br&gt;band med krisen i det finansiella systemet. Stödet till&lt;br&gt;bankerna belastade det finansiella sparandet och bi-&lt;br&gt;drog således till det finansiella underskottet. Utdel-&lt;br&gt;ningen från Securum beräknas uppgå till 6,3 miljar-&lt;br&gt;der kronor 1997 eller 0,4 procent av BNP. I tidigare&lt;br&gt;bedömningar av offentliga finanserna 1997 har den-&lt;br&gt;na utdelning räknats in i finansiellt sparande, vilket&lt;br&gt;medför att förbättringen jämfört med föregående av-&lt;br&gt;stämning är starkare än vad de redovisade siffrorna&lt;br&gt;anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 4.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns konsoliderade brutto- och&lt;br&gt;nettoskuld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-63.png" style="width:174pt;height:108pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld,&lt;br&gt;definierad enligt Maastrichtkriterierna, uppgick vid&lt;br&gt;utgången av 1994 till 79,3 procent av BNP. Skuld-&lt;br&gt;kvoten har sedan dess reducerats och beräknas upp-&lt;br&gt;gå till 77,1 procent av BNP vid utgången av 1997.&lt;br&gt;Under 1997 medför växelkursutvecklingen att värdet&lt;br&gt;på den del av skulden som är fastställd i utländsk&lt;br&gt;valuta stiger. Detta kompenseras dock till viss del av&lt;br&gt;att intäkter från försäljningar av statliga tillgångar&lt;br&gt;används för att reducera skulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella nettoskuld, dvs.&lt;br&gt;skulder minus finansiella tillgångar, är kraftigt ned-&lt;br&gt;reviderad för åren 1995 till 1997 jämfört med be-&lt;br&gt;räkningen vid föregående avstämning. Detta är en&lt;br&gt;följd av att värdeökningar på statens innehav av akti-&lt;br&gt;er och obligationer m.m. för 1995 nu lagts in i redo-&lt;br&gt;visningen. Därtill kommer värdeökningar på AP-&lt;br&gt;fondens tillgångar för 1996. Nettoskulden sjunker&lt;br&gt;inte över åren i samma takt som bruttoskulden efter-&lt;br&gt;som även offentliga sektorns finansiella tillgångar&lt;br&gt;minskar som andel av BNP. Nettoskulden beräknas&lt;br&gt;uppgå till 26,5 procent av BNP vid utgången av&lt;br&gt;1997, vilket är en ökning med 4,6 procentenheter&lt;br&gt;sedan 1994. Statsskulden stabiliserades redan 1995&lt;br&gt;och beräknas uppgå till 83,5 procent av BNP vid ut-&lt;br&gt;gången av 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.2 Utsikter för 1998-2000&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Under 1998 beräknas de offentliga finanserna kom-&lt;br&gt;ma i balans, så att inkomsterna blir lika stora som&lt;br&gt;utgifterna, i enlighet med det budgetpolitiska mål&lt;br&gt;som sattes upp i konvergensprogrammet. Den un-&lt;br&gt;derliggande förstärkningen har vid de senaste av-&lt;br&gt;stämningarna bedömts vara starkare än vad tidigare&lt;br&gt;prognoser indikerat. Det har därför inom ramen för&lt;br&gt;målet om balans skapats ett finansiellt utrymme för&lt;br&gt;de förslag som lämnats i vårpropositionen om bl.a.&lt;br&gt;utökat antal utbildningsplatser och i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen för 1998 om bl.a. höjda barnbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen innebär att den offentliga sektorns fi-&lt;br&gt;nansiella sparande 1998 uppgår till 10 miljarder&lt;br&gt;kronor eller drygt % procent av BNP. Siffran påver-&lt;br&gt;kas emellertid av två redovisningstekniska faktorer.&lt;br&gt;Den första är att regeringen i en proposition till riks-&lt;br&gt;dagen föreslagit att Allmänna pensionsfonden inte&lt;br&gt;skall kunna äga fastigheter direkt, utan endast indi-&lt;br&gt;rekt via fastighetsbolag. Skälet för detta är bl.a. att&lt;br&gt;uppnå konkurrensneutralitet mellan fonden och pri-&lt;br&gt;vata aktörer på fastighetsmarknaden. I nationalrä-&lt;br&gt;kenskaperna kommer den bolagisering av fondens&lt;br&gt;fastigheter som blir nödvändig att bokföras som en&lt;br&gt;negativ investering som reducerar utgifterna och för-&lt;br&gt;bättrar det redovisade finansiella sparandet med ca&lt;br&gt;15 miljarder kronor. Den andra faktorn är, som&lt;br&gt;nämndes ovan, att utdelningar från Securum inte&lt;br&gt;räknas in i finansiellt sparande. Under 1998 beräknas&lt;br&gt;dessa utdelningar, som utgör en reell inkomst för sta-&lt;br&gt;ten, uppgå till 4,7 miljarder kronor. Justerat för dessa&lt;br&gt;båda faktorer uppvisar den offentliga sektorn balans.&lt;br&gt;Förbättringen i de offentliga finanserna 1998 jäm-&lt;br&gt;fört med 1997 ligger främst på utgiftssidan. Utgifter-&lt;br&gt;na exklusive räntor minskar realt sett med 0,2 pro-&lt;br&gt;cent. Det främsta bidraget till utgiftsminskningen&lt;br&gt;kommer från räntebidragen till bostäder som nästan&lt;br&gt;halveras mellan 1997 och 1998. Detta beror på en&lt;br&gt;kombination av lägre räntor, minskat bostadsbyg-&lt;br&gt;gande och förändrade regler. I enlighet med tidigare&lt;br&gt;beslut höjs ersättningsnivån i socialförsäkringen, vil-&lt;br&gt;ket medför att transfereringarna till hushållen stiger&lt;br&gt;trots att arbetslösheten beräknas minska. De offentli-&lt;br&gt;ga investeringarna förväntas återhämta sig efter ned-&lt;br&gt;gången 1996 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekvoten fortsätter att sjunka 1998, trots en&lt;br&gt;höjning av den allmänna egenavgiften med 1 procen-&lt;br&gt;tenhet. Samtidigt sker en växling mellan den allmän-&lt;br&gt;na sjukförsäkringsavgiften och ATP-avgiften. En&lt;br&gt;växling sker också mellan olika arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konsoliderade bruttoskulden beräknas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73,9 procent av BNP vid utgången av 1998. Ned-&lt;br&gt;gången i skuldkvoten kan till viss del förklaras av&lt;br&gt;försäljningar av statliga tillgångar. Under 1997 och&lt;br&gt;1998 uppgår dessa till nära 2 procent av BNP.Under&lt;br&gt;den fyraårsperiod, 1994-1998, som konsoliderings-&lt;br&gt;programmets åtgärder omfattar beräknas den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.1 OFFENTLIGA SEKTORNS FINANSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LÖPANDE PRISER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;PROCENT AV BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;912&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållstransfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion och investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primärt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■9.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 306&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP, nivå (miljarder kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 531&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 678&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 747&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Finansiella sparandet för 1998 uppgår till 0 procent av BNP inklusive utdelningen från Securum men exklusive effekter av bolagiseringen av AP-fondens&lt;br&gt;fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Finansiellt sparande exklusive kapitalinkomer och ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Enligt definitionen i Maastricht-villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentliga sektorns finansiella sparande, med juste-&lt;br&gt;ring för ovan nämnda tekniska faktorer, förstärkas&lt;br&gt;med sammantaget 10,3 procent av BNP. Detta kan&lt;br&gt;jämföras med att programmets åtgärder beräknats ha&lt;br&gt;budgetförstärkande effekter motsvarande 8 procent&lt;br&gt;av BNP. Eftersom den genomsnittliga BNP-tillväxten&lt;br&gt;under perioden bara har varit något högre än vad&lt;br&gt;som bedöms vara långsiktigt hållbart utan att driva&lt;br&gt;upp inflationstakten har den konjunkturmässigt be-&lt;br&gt;tingade förbättringen av offentliga sektorns finanser&lt;br&gt;spelat en mindre roll. Den allra största delen av för-&lt;br&gt;stärkningen är således strukturell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan konsolideringsprogrammets åtgärder för-&lt;br&gt;delar sig med ungefär hälften på ökade inkomster&lt;br&gt;och hälften på reducerade utgifter har förstärkningen&lt;br&gt;av det finansiella sparandet en tonvikt på utgifts-&lt;br&gt;sidan. Av den totala uppgången i finansiellt sparande&lt;br&gt;på 10,3 procent av BNP svarar en minskad ut-&lt;br&gt;giftskvot för 8,0 procentenheter och ökade inkomster&lt;br&gt;för 2,3 procentenheter. Skillnaden gentemot konsoli-&lt;br&gt;deringsprogrammet förklaras delvis av att åtgärder&lt;br&gt;som medför nedskärningar av beskattade transfere-&lt;br&gt;ringar bidrar till att reducera skatteintäkterna och&lt;br&gt;därmed skattekvoten. Därtill har andra inkomster än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatter minskat bl.a. till följd av lägre räntenivå. Vi-&lt;br&gt;dare inkluderade konsolideringsprogrammet inte den&lt;br&gt;neddragning av kommunal konsumtion i förhållande&lt;br&gt;till BNP som ägt rum under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ekonomiska vårpropositionen (prop.&lt;br&gt;1996/97:150) preciserade regeringen mål för de of-&lt;br&gt;fentliga finanserna efter 1998 som innebär att det&lt;br&gt;skall etableras ett långsiktigt överskott på 2 procent&lt;br&gt;av BNP sett över en konjunkturcykel. För åren 1999&lt;br&gt;och 2000 skall anpassningen ske successivt genom ett&lt;br&gt;överskott på 0,5 procent respektive 1,5 procent av&lt;br&gt;BNP givet den ekonomiska utveckling som förutsat-&lt;br&gt;tes i vårpropositionen. De medelfristiga kalkylerna i&lt;br&gt;vårpropositionen visade att det med oförändrade&lt;br&gt;regler för skatter och transferingar skulle uppkomma&lt;br&gt;ett överskott i det offentliga sparandet som översteg&lt;br&gt;dessa mål med ca 15 miljarder kronor 1999 och 25&lt;br&gt;miljarder kronor år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De antaganden om den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;under åren 1999 och 2000 som görs i föreliggande&lt;br&gt;kalkyl överensstämmer i stort sett med vad som an-&lt;br&gt;togs i vårpropositionen, varför de budgetpolitiska&lt;br&gt;målen kvarstår. Den underliggande förstärkningen av&lt;br&gt;de offentliga finanserna är något större. Med hänsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagen till de åtgärder som föreslås i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen för 1998 samt den aviserade höjningen av&lt;br&gt;statsbidragen till kommunerna med 4 miljarder kro-&lt;br&gt;nor år 1999 och ytterligare 4 miljarder kronor år&lt;br&gt;2000 beräknas överskottet i de offentliga finanserna&lt;br&gt;överstiga det målsatta med knappt 3 miljarder kro-&lt;br&gt;nor år 1999 och ca 20 miljarder kronor år 2000. I&lt;br&gt;likhet med vårpropositionen antas att budgetmålen&lt;br&gt;är styrande så att detta utrymme överförs till den pri-&lt;br&gt;vata sektorn. Följaktligen uppgår offentliga sektorns&lt;br&gt;finansiella sparande till det målsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltid en osäkerhet i bedömningen av&lt;br&gt;den ekonomiska utvecklingen på medellång sikt.&lt;br&gt;Med hänsyn till att de offentliga finanserna är för-&lt;br&gt;hållandevis känsliga för variationer i tillväxttakt finns&lt;br&gt;motsvarande osäkerhet vad gäller offentliga sektorns&lt;br&gt;finansiella sparande. Om tillväxttakten skulle bli 1&lt;br&gt;procent lägre per år 1999-2000 kan det finansiella&lt;br&gt;sparandet beräknas bli ca 25-30 miljarder kronor&lt;br&gt;sämre år 2000. Målen för de offentliga finanserna är&lt;br&gt;betingade av konjunkturutvecklingen. Om däremot&lt;br&gt;utvecklingen blir svagare av strukturella skäl, t.ex. en&lt;br&gt;dåligt fungerande lönebildning, kvarstår målen om&lt;br&gt;överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påverkat den del av skulden som är bestämd i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konvergensprogrammet gjordes bedömningen att&lt;br&gt;målet om balans i de offentliga finanserna 1998 inte&lt;br&gt;skulle uppnås utan att ytterligare budgetförstärkande&lt;br&gt;åtgärder vidtogs. Prognosen innebar att ett under-&lt;br&gt;skott på motsvarande 1 procent av BNP skulle kvar-&lt;br&gt;stå detta år. Sådana åtgärder beslutades sedermera i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års vårproposition. Den underliggande förbätt-&lt;br&gt;ringen av de offentliga finanserna har emellertid visat&lt;br&gt;sig vara starkare än beräknat, vilket har gett utrym-&lt;br&gt;me för de åtgärder mot arbetslöshet som föreslogs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 års vårproposition och föreslås i budgetpropo-&lt;br&gt;sitionen för 1998. I jämförelse med konvergenspro-&lt;br&gt;grammet nås balans i de offentliga finanserna 1998&lt;br&gt;främst genom lägre utgifter. Mätt i förhållande till&lt;br&gt;BNP är det dock de lägre ränteutgifterna som förkla-&lt;br&gt;rar denna skillnad. Utgifterna för transfereringar och&lt;br&gt;konsumtion beräknas nästa år motsvara en större&lt;br&gt;andel av BNP än vad som förutsågs i konvergenspro-&lt;br&gt;grammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.2 OFFENTLIGA FINANSER&lt;br&gt;DIFFERENSER MOT KONVERGENSPROGRAMMET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentenheter av BNP&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.3 Jämförelse med konvergens-&lt;br&gt;programmet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Trots en svagare tillväxt än vad som förutsattes i&lt;br&gt;konvergensprogrammet har förbättringen i de of-&lt;br&gt;fentliga finanserna skett snabbare än väntat. Målet&lt;br&gt;att stabilisera statsskulden i relation till BNP upp-&lt;br&gt;nåddes redan 1995. Det finansiella sparandet blir&lt;br&gt;1997 enligt vad som nu kan bedömas nästan 2 pro-&lt;br&gt;centenheter bättre än vad som förutsattes i april&lt;br&gt;1995. Det är främst inkomsterna som utvecklats&lt;br&gt;starkare än planerat. Skattekvoten kommer i år att&lt;br&gt;vara nästan 2 14 procentenhet högre än vad som an-&lt;br&gt;gavs i konvergensprogrammet. Till viss del motver-&lt;br&gt;kas detta av att övriga inkomster, främst ränteintäk-&lt;br&gt;ter, är lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men även de offentliga utgifterna har vuxit lång-&lt;br&gt;sammare. Om utgiftsutvecklingen följt vad som an-&lt;br&gt;togs i konvergensprogrammet hade utgifterna exklu-&lt;br&gt;sive räntor mätt i reala termer varit ca 15 miljarder&lt;br&gt;kronor högre i år. Därtill beräknas ränteutgifterna&lt;br&gt;hamna betydligt lägre, genom att räntenivån fallit&lt;br&gt;mer än vad som antogs 1995. Sammantaget innebär&lt;br&gt;detta att utgiftskvoten ligger 14 procentenhet under&lt;br&gt;prognosen i konvergensprogrammet, trots att BNP-&lt;br&gt;nivån är lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga bruttoskulden är påtagligt lägre än&lt;br&gt;förutsett. Skuldkvoten vid utgången av 1997 mätt&lt;br&gt;enligt Maastricht-villkoren är 6,9 procentenheter läg-&lt;br&gt;re. Detta är delvis en effekt av bättre sparande, men&lt;br&gt;även av att valutakursen har blivit starkare, vilket&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt sparande'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad brutto-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skuld&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•6.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Finansiellt sparande exklusive kapitalinkomster och ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Enligt definitionen i Maastricht-villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konvergensprogrammet förutsattes en förhållande-&lt;br&gt;vis kraftig ökning av skatteinkomsterna under 1998.&lt;br&gt;Senare beslut om en omläggning av uppbörden av&lt;br&gt;mervärdesskatt och andra betalningsförskjutningar&lt;br&gt;har emellertid medfört tillfälligtvis högre skattein-&lt;br&gt;komster 1996 och 1997.1 stället för en ökning, faller&lt;br&gt;skattekvoten nästa år och hamnar då ca en procen-&lt;br&gt;tenhet högre än i konvergensprogrammet. Denna&lt;br&gt;skillnad kan tillskrivas de tillkommande skattehöj-&lt;br&gt;ningar som genomförts efter att konvergenspro-&lt;br&gt;grammet lades fram och som delvis används för att&lt;br&gt;finansiera bl.a. utbildningssatsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den underliggande förstärkningen i de offent-&lt;br&gt;liga finanserna förefaller vara starkare än väntat visar&lt;br&gt;sig även i en jämförelse av kalkylerna för perioden&lt;br&gt;efter 1998. I konvergensprogrammet beräknades en&lt;br&gt;tillväxt på 1,7 procent per år medföra en förbättring&lt;br&gt;av offentliga sektorns finansiella sparande med 1,6&lt;br&gt;procentenheter av BNP mellan 1998 och år 2000.&lt;br&gt;Detta hade med de nuvarande målen för offentliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparandet inte gett utrymme för några överföringar&lt;br&gt;till hushållen. Den nu aktuella kalkylen ger med hän-&lt;br&gt;syn tagen till de åtgärder som föreslås i budgetpropo-&lt;br&gt;sitionen för 1998 och de inlagda överföringarna till&lt;br&gt;hushållen en förstärkning av offentliga sparandet&lt;br&gt;med 3,1 procent av BNP vid en tillväxt på 2,9 pro-&lt;br&gt;cent under samma period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.3 FÖRÄNDRING I FINANSIELLT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPARANDE 1994-1998&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PROCENT&lt;br&gt;AV BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;FÖRÄNDRING I PROCENT-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ENHETER MELLAN 1994-1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BUDGETPRO-&lt;br&gt;POSITIONEN 98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KONVERGENS-&lt;br&gt;PROGRAMMET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushålls-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■3.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justerat&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Finansiellt sparande för 1998 uppgår till 0 procent av BNP inklusive ut-&lt;br&gt;delningen från Securum, men exklusive effekten av bolagiseringen av AP-&lt;br&gt;fondens fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 Den ekonomiska politiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin präglas av två grundläggande&lt;br&gt;balansproblem - underskottet i det offentliga spa-&lt;br&gt;randet och den höga arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av tidigare avsnitt är nu de offentli-&lt;br&gt;ga finanserna under kontroll. Det finns goda förut-&lt;br&gt;sättningar att etablera ett överskott efter 1998 och&lt;br&gt;därmed börja reducera den offentliga nettoskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av arbetslösheten har varit mer nega-&lt;br&gt;tiv. Återhämtningen i sysselsättning efter krisåren&lt;br&gt;1991-93 bröts mot slutet av 1995 och antalet syssel-&lt;br&gt;satta minskade. Först i år finns tecken på en vänd-&lt;br&gt;ning. Regeringen har satt upp målet att den öppna&lt;br&gt;arbetslösheten skall reduceras till 4 procent till år&lt;br&gt;2000. I den medelfristiga kalkylen beräknas arbets-&lt;br&gt;lösheten räknat som årsgenomsnitt uppgå till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,5 procent under år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att arbetslöshetsmålet skall&lt;br&gt;kunna uppnås är att finanspolitiken utformas på ett&lt;br&gt;sätt som innebär att de budgetpolitiska målen upp-&lt;br&gt;rätthålls och att inflationstakt och inflationsförvänt-&lt;br&gt;ningar kan bibehållas på en låg nivå. I annat fall ho-&lt;br&gt;tar en stigande ränta att bromsa upp den tillväxt som&lt;br&gt;krävs för att tillräcklig sysselsättning skall genereras.&lt;br&gt;I syfte att stärka förtroendet för prisstabilitetsmålet&lt;br&gt;föreslås att Riksbanken genom en lagändring ges en&lt;br&gt;mer självständig ställning i förhållande till regering&lt;br&gt;och riksdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En minskad arbetslöshet med bibehållen låg infla-&lt;br&gt;tion ställer ökade krav på en väl fungerande löne-&lt;br&gt;bildning. Sett i ett längre perspektiv har den svenska&lt;br&gt;lönestegringstakten varit högre än vad som gällt i&lt;br&gt;konkurrentländerna. Under de senaste åren har detta&lt;br&gt;kunnat kompenseras av en mycket kraftig produkti-&lt;br&gt;vitetsökning. I framtiden kan dock knappast löneök-&lt;br&gt;ningstakten överstiga vad som gäller i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebildningen är av tradition i första hand en&lt;br&gt;fråga för parterna på arbetsmarknaden. Regeringen&lt;br&gt;har dock uppdragit åt en särskild utredningsman att,&lt;br&gt;i samråd med parternas representanter, pröva om&lt;br&gt;den offentliga regleringen av löneförhandlingarna,&lt;br&gt;bl.a. vad gäller regler för stridsåtgärder, förlikning&lt;br&gt;m.m., kan förändras i en riktning som underlättar&lt;br&gt;löneavtal på en lägre nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den låga inflationen och reduce-&lt;br&gt;rade inflationsförväntning och parternas ökade insikt&lt;br&gt;om vikten av en icke-inflationsdrivande lönebildning&lt;br&gt;bedöms det finnas goda möjligheter att löneöknings-&lt;br&gt;takten i framtiden kan komma ned på en nivå som&lt;br&gt;möjliggör varaktigt lägre arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudsakliga vägen att långsiktigt minska ar-&lt;br&gt;betslösheten är att höja arbetskraftens kompetens&lt;br&gt;och därmed bättre anpassa utbudet av arbetskraft till&lt;br&gt;den efterfrågan som råder vid gällande lönenivå och&lt;br&gt;lönestruktur. Det sker därför för närvarande en be-&lt;br&gt;tydande utbyggnad av antalet studieplatser i utbild-&lt;br&gt;ningsväsendet. Ambitionen är att fram till sekelskiftet&lt;br&gt;öka antalet studerande med 140 000 personer, mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande 4,7 procent av arbetskraften. Av denna to-&lt;br&gt;tala ökning ligger 60 000 platser inom högskolan.&lt;br&gt;Utbildningssatsningen skall bl.a. ses mot bakgrund&lt;br&gt;av att andelen studerande tenderat att minska i Sve-&lt;br&gt;rige och är lägre än i många andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig faktor för att hålla tillbaka inflations-&lt;br&gt;tendenser är att upprätthålla ett starkt konkurren-&lt;br&gt;stryck. Den ökade internationaliseringen i allmänhet&lt;br&gt;och den gemensamma marknaden inom EU i syn-&lt;br&gt;nerhet har påtagligt reducerat utrymmet att passivt&lt;br&gt;övervältra inflationsimpulser till höjda marknadspri-&lt;br&gt;ser. Därtill har konkurrenslagstiftningen skärpts i&lt;br&gt;viktiga avseenden, bl.a. genom att konkurrenshäm-&lt;br&gt;mande samverkan mellan företag och missbruk av&lt;br&gt;dominerande ställning förbjudits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad flexibilitet på arbetsmarknaden kan un-&lt;br&gt;danröja hinder för en sysselsättningsexpansion. De&lt;br&gt;arbetsrättsliga reglerna har förändrats med syfte att&lt;br&gt;underlätta för mindre företag att anpassa sin arbets-&lt;br&gt;styrka till produktionens behov. Det innebär bl.a.&lt;br&gt;utökade möjligheter till visstidsanställningar. Syssel-&lt;br&gt;sättningsökning i de mindre företagen har också getts&lt;br&gt;stöd genom vissa förändringar i skattereglerna, bl.a.&lt;br&gt;nedsatta arbetsgivaravgifter för en del av lönesum-&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringens utformning spelar en&lt;br&gt;viktig roll för arbetsmarknadens funktionssätt. Beslut&lt;br&gt;har nyligen fattats om reformerade regler för arbets-&lt;br&gt;löshetsersättning med syftet att förtydliga dess funk-&lt;br&gt;tion av omställningsförsäkring. Bl.a. har kvalifika-&lt;br&gt;tionsvillkoren för rätt till ersättning stramats upp och&lt;br&gt;möjligheterna att uppbära ersättning under mycket&lt;br&gt;långa perioder begränsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bibehållande av sunda offentliga finanser för-&lt;br&gt;utsätter en fast kontroll över de offentliga utgifterna.&lt;br&gt;Som ett led i konsolideringsprogrammet har genom-&lt;br&gt;förts en rad förändringar i de stora utgiftssystemen&lt;br&gt;som kommer att ha effekt även på längre sikt. Risken&lt;br&gt;för utgiftsdrift inom socialförsäkringen har reduce-&lt;br&gt;rats genom de sänkta ersättningsnivåerna. Därtill har&lt;br&gt;villkoren för rätt till ersättning skärpts bl.a. inom&lt;br&gt;sjukförsäkring och förtidspension. Effekterna av des-&lt;br&gt;sa förändringar visar sig bl.a. i ett minskat inflöde i&lt;br&gt;förtidspension. En arbetsgivarperiod inom sjukför-&lt;br&gt;säkringen har bidragit till att minska den korta sjuk-&lt;br&gt;frånvaron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med budgetåret 1997 gäller en ny ord-&lt;br&gt;ning för den statliga budgetprocessen. Syftet med de&lt;br&gt;genomförda förändringarna är att skärpa utgiftskon-&lt;br&gt;trollen. I princip är alla budgetanslag s.k. ramanslag&lt;br&gt;som bara kan överskridas inom vissa begränsade ra-&lt;br&gt;mar. Vidare styrs budgeten av treåriga nominella ut-&lt;br&gt;giftstak, dels för de samlade statliga utgifterna, dels&lt;br&gt;för 27 separata utgiftsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande kontroll över utgiftsutvecklingen&lt;br&gt;i den kommunala sektorn uppnås genom det&lt;br&gt;lagstadgade balanskrav som träder i kraft fr.o.m. år&lt;br&gt;2000. Detta innebär att kommuner och landsting in-&lt;br&gt;te kan planera finansiella underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNDERBILAGA&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Miljöhänsyn i den ekonomiska politiken&lt;/h3&gt;
&lt;h6&gt;Inledning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken syftar till tillväxt, syssel-&lt;br&gt;sättning och rättvisa. Tillväxten måste samtidigt ske i&lt;br&gt;former som inte medför en ökad förslitning av natur&lt;br&gt;och miljö och som inte ökar miljöskulden. Konver-&lt;br&gt;gensprogrammet från 1995 innehåller en redovisning&lt;br&gt;av de krav som ställs på en långsiktigt hållbar ut-&lt;br&gt;veckling ur miljösynpunkt. Programmet anger att en&lt;br&gt;ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljö-&lt;br&gt;politiken och att producenter tar större miljöansvar&lt;br&gt;för varor och tjänster bidrar till att värna miljön och&lt;br&gt;en hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framhålls att miljöproblemen i hög grad är&lt;br&gt;internationella. Den svenska uppfattningen är att&lt;br&gt;ambitionsnivån inom det miljöpolitiska området bör&lt;br&gt;höjas inom det europeiska samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med programmet görs varje halvår en&lt;br&gt;avstämning vad avser den svenska ekonomins ut-&lt;br&gt;veckling i förhållande till konvergenskriterierna. Ut-&lt;br&gt;vecklingen på miljöområdet och miljöpolitikens in-&lt;br&gt;riktning redovisar regeringen löpande i samband med&lt;br&gt;propositioner och i skrivelser till riksdagen. I rege-&lt;br&gt;ringens senaste miljöskrivelse till riksdagen (skr.&lt;br&gt;1996/97:50) gavs en redogörelse av det aktuella mil-&lt;br&gt;jöarbetet inom olika samhällssektorer för att främja&lt;br&gt;en hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöpolitiken verkar långsiktigt och miljökon-&lt;br&gt;sekvenserna av den ekonomiska politiken kan inte&lt;br&gt;avläsas löpande på samma sätt som utvecklingen vad&lt;br&gt;avser uppfyllandet av konvergenskriterierna. Kon-&lt;br&gt;vergensprogrammet har emellertid sedan två år&lt;br&gt;angett inriktningen på den ekonomiska politiken och&lt;br&gt;det finns därför skäl att nu göra en allmän bedöm-&lt;br&gt;ning av hur miljöambitionerna i konvergenspro-&lt;br&gt;grammet har fullföljts.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ekonomisk politik och miljöpolitik&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Under en lång period dominerad av industrialisering-&lt;br&gt;en, medförde tillväxten i produktionen ofta ökade&lt;br&gt;utsläpp av miljöfarliga ämnen och ökad användning&lt;br&gt;av energi och andra resurser. Under de senaste de-&lt;br&gt;cennierna har förändringar i tillväxtmönstret, orsa-&lt;br&gt;kad av bl.a. miljöpolitik och ökat miljömedvetande,&lt;br&gt;medverkat till att luckra upp sambandet mellan pro-&lt;br&gt;duktionstillväxt och negativa miljöeffekter. Det finns&lt;br&gt;emellertid ett fortsatt behov av förbättringar och&lt;br&gt;ökad resurseffektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken påverkar individer och&lt;br&gt;organisationer genom bl.a. lagstiftning, skatter, avgif-&lt;br&gt;ter, offentligt finansierad verksamhet och transfere-&lt;br&gt;ringar. Sådana åtgärder fastställer hushållens och fö-&lt;br&gt;retagens handlingsutrymme och påverkar deras&lt;br&gt;beteende genom förändrade priser och incitament.&lt;br&gt;Även om det inte är avsikten kan enskilda delar av&lt;br&gt;den ekonomiska politiken som en bieffekt medföra&lt;br&gt;ett överutnyttjande av miljön och naturresurserna.&lt;br&gt;Utformningen av den ekonomiska politiken har på så&lt;br&gt;sätt stor betydelse för förutsättningarna för hållbar&lt;br&gt;utveckling. Det är därför viktigt att på ett tidigt sta-&lt;br&gt;dium analysera och i beslutsfattandet beakta miljö-&lt;br&gt;konsekvenser av de åtgärder som har tydlig anknyt-&lt;br&gt;ning till miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöpolitiken bör vara så effektiv som möjligt&lt;br&gt;och ta hänsyn till samhällsekonomiska vinster och&lt;br&gt;kostnader. Miljöpolitiken bör därför utformas så&lt;br&gt;kostnadseffektivt som möjligt, dvs. att given miljöef-&lt;br&gt;fekt uppnås till så låg kostnad som möjligt. Fler mil-&lt;br&gt;jöinsatser blir då möjliga att genomföra och sam-&lt;br&gt;hällsekonomiskt lönsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del i den ekonomiska politiken är att via&lt;br&gt;skattepolitiken bidra till att hushåll och företag tar&lt;br&gt;hänsyn till miljön i sitt agerande. I många fall är skat-&lt;br&gt;ter och avgifter det mest kostnadseffektiva sättet att&lt;br&gt;påverka mängden utsläpp. Sverige är sedan länge ett&lt;br&gt;föregångsland när det gäller att använda miljöskatter&lt;br&gt;och -avgifter och är t.ex. ett av de få länder som till-&lt;br&gt;lämpar koldioxidskatter. Avgift på kväveoxidutsläpp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt skatter på svavelutsläpp och naturgrus är andra&lt;br&gt;exempel på ekonomiska styrmedel inom miljöområ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Viktigare miljöåtgärder sedan 1995&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har sedan konvergensprogrammet pre-&lt;br&gt;senterades 1995 vidtagit ett antal miljöåtgärder som&lt;br&gt;bidrar till att den ekonomiska utvecklingen kan ske i&lt;br&gt;miljömässigt acceptabla former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både energi- och koldioxidskatterna har höjts&lt;br&gt;kontinuerligt både före och efter 1995. Den senaste&lt;br&gt;höjningen av koldioxidskatten innebär en viss gene-&lt;br&gt;rell ökning av skattesatsen och en fördubbling av in-&lt;br&gt;dustrins koldioxidskatt samtidigt som nedsättnings-&lt;br&gt;reglerna för energiintensiv industri förändrades.&lt;br&gt;Förändringarna i beskattning av förmånsbilar (se&lt;br&gt;prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiUl, skr.&lt;br&gt;1996/97:53) innebär att skatten har en starkare mil-&lt;br&gt;jöprofil genom att bensin för privat användning skall&lt;br&gt;betalas av bilinnehavaren. En skatt på naturgrus in-&lt;br&gt;fördes 1996 och en skatt på avfall som deponeras är&lt;br&gt;avsedd att införas 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja återvinning och återanvändning har&lt;br&gt;producentansvar införts för en rad material. År 1994&lt;br&gt;infördes producentansvar för förpackningar, retur-&lt;br&gt;papper och däck. Den 12 juni i år överlämnade rege-&lt;br&gt;ringen en proposition om hantering av uttjänta varor&lt;br&gt;(prop. 1996/97:172) till riksdagen. Den innebär att&lt;br&gt;bl.a. deponering av organiskt avfall i framtiden inte&lt;br&gt;blir tillåtet. I propositionen finns också regeringens&lt;br&gt;riktlinjer för hur ett producentansvar för elektriska&lt;br&gt;och elektroniska produkter bör fungera. En förord-&lt;br&gt;ning om producentansvar för bilar är tänkt att träda&lt;br&gt;i kraft tidigast 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till miljöbalk som regeringen avser att&lt;br&gt;lägga fram hösten 1997 kommer att innehålla förslag&lt;br&gt;till förstärkta styrmedel för att åstadkomma en håll-&lt;br&gt;bar utveckling. Bland annat avser regeringen att före-&lt;br&gt;slå ett nytt instrument i form av miljökvalitetsnor-&lt;br&gt;mer, att ställa starkare krav på&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar och att miljöbrott&lt;br&gt;skall kunna beivras bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det internationella planet prioriterar Sverige&lt;br&gt;följande områden i miljöarbetet inom EU: försurning&lt;br&gt;och klimatpåverkan, kemikalier och bekämpnings-&lt;br&gt;medel, kretsloppsanpassning samt biologisk mång-&lt;br&gt;fald och naturvård. Vad gäller t.ex. försurning har på&lt;br&gt;svenskt initiativ EU-kommissionen utarbetat ett för-&lt;br&gt;slag till EU-strategi för att bekämpa försurningen.&lt;br&gt;Beträffande klimatpåverkan är Sverige drivande i det&lt;br&gt;arbete som pågår med att ta fram en EU-position till&lt;br&gt;förhandlingarna om ett protokoll till FN:s klimat-&lt;br&gt;konvention om utsläppsminskningar av växthusga-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Miljösituationen i Sverige&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Vad kan då sägas om miljökonsekvenserna av den&lt;br&gt;ekonomiska politiken sedan 1995 och effekterna av&lt;br&gt;den förda politiken? Som nämndes inledningsvis ver-&lt;br&gt;kar miljöpolitiken långsiktigt och miljökonsekven-&lt;br&gt;serna av den förda ekonomiska politiken kan inte&lt;br&gt;avläsas löpande. Miljöeffekter och miljötillståndet i&lt;br&gt;stort är komplexa variabler som ofta är svåra att mä-&lt;br&gt;ta och värdera och förändringar i dem är resultatet&lt;br&gt;av ett komplicerat samspel mellan ekologiska och&lt;br&gt;ekonomiska faktorer om vilka vi ofta har begränsad&lt;br&gt;kunskap. Ibland görs ändå försök att sammanfatta&lt;br&gt;miljösituationen i mer åskådliga mått. Den s.k. miljö-&lt;br&gt;skulden är ett exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konvergensprogrammet framhålls att miljöskul-&lt;br&gt;den inte får öka. Det finns dock ingen entydig defini-&lt;br&gt;tion av hur ett lands miljöskuld bör beräknas. Hittills&lt;br&gt;har miljöskulden definierats som återställandekost-&lt;br&gt;naden av miljöskador till någon lämplig nivå. Sedan&lt;br&gt;1995 har dock regeringen höjt sina ambitioner vad&lt;br&gt;gäller en hållbar utveckling. I 1997 års ekonomiska&lt;br&gt;vårproposition preciserade regeringen sin syn på vad&lt;br&gt;som krävs för en ekologiskt hållbar utveckling. Tre&lt;br&gt;övergripande mål formuleras; skydd av miljön, en&lt;br&gt;effektiv användning av energi och naturresurser samt&lt;br&gt;en hållbar försörjning, dvs. att ekosystemens långsik-&lt;br&gt;tiga produktionsförmåga säkras. Med den breda an-&lt;br&gt;sats som regeringen har vad gäller en hållbar utveck-&lt;br&gt;ling, är inte miljöskulden enligt ovanstående&lt;br&gt;definition tillräcklig. Flera delar av vad regeringen&lt;br&gt;avser med en hållbar utveckling inkluderas nämligen&lt;br&gt;inte i begreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det angeläget att kunna följa och&lt;br&gt;värdera om samhällsutvecklingen i stort är hållbar&lt;br&gt;och vilka framsteg som gjorts. Miljövårdsberedning-&lt;br&gt;en har uppdragits att i nära samarbete med Natur-&lt;br&gt;vårdsverket ta fram förslag till indikatorer för en&lt;br&gt;ekologiskt hållbar utveckling. Även Konjunkturinsti-&lt;br&gt;tutets (Kl) och Statistiska centralbyråns (SCB) arbete&lt;br&gt;med utveckling av monetära respektive fysiska mil-&lt;br&gt;jöräkenskaper ska beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom indikatorer på en ekologiskt hållbar ut-&lt;br&gt;veckling i Sverige ännu inte är färdigställda kommer&lt;br&gt;det att dröja innan en heltäckande uppföljning av&lt;br&gt;samhällsutvecklingen kan göras. Den statistik som i&lt;br&gt;dag produceras av bl.a. SCB ger dock en översiktlig&lt;br&gt;bild främst vad avser skyddet av miljön. För att ändå&lt;br&gt;få en viss grund för en bedömning av hur miljöambi-&lt;br&gt;tionerna i konvergensprogrammet har fullföljts be-&lt;br&gt;skrivs nedan utvecklingen av några miljöindikatorer&lt;br&gt;relaterade till de tre delmålen för ekologisk hållbar-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd av miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försurningen av mark och vatten orsakas till stor del&lt;br&gt;av, förutom naturliga processer, nedfall av försuran-&lt;br&gt;de svavel- och kväveföreningar. Mellan 1980 och&lt;br&gt;1995 minskade svavelutsläppen i Sverige med ca 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent. Det är främst en följd av en övergång till&lt;br&gt;olja med lägre svavelhalter. Sedan början av 1990-&lt;br&gt;talet har de svenska utsläppen legat på en relativt&lt;br&gt;konstant låg nivå. Svavelproblemet är trots detta&lt;br&gt;långt ifrån löst då mer än 80 procent av svavelned-&lt;br&gt;fallet kommer från utländska källor. Vägtrafik och&lt;br&gt;annan samfärdsel svarar för mer än 80 procent av&lt;br&gt;utsläppen av kväveoxider. Mellan 1980 och 1995&lt;br&gt;minskade utsläppen med knappt 20 procent, medan&lt;br&gt;målet var en minskning med 30 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxid är en växthusgas som liksom metan,&lt;br&gt;dikväveoxid, ozon m.fl. antas förstärka växthuseffek-&lt;br&gt;ten och därigenom påverka det globala klimatet. Sve-&lt;br&gt;riges utsläpp av koldioxid har minskat med ca 30&lt;br&gt;procent under 1980-talet. Under 1990-talet har dock&lt;br&gt;utsläppen följt en svagt ökande trend. På grundval av&lt;br&gt;normalårskorrigerade värden bedöms utsläppen av&lt;br&gt;koldioxid öka med 4 procent till år 2000. Styrmedel&lt;br&gt;införda mellan 1990 och 1996 bedöms resultera i att&lt;br&gt;utsläppen blir 17,5 miljoner ton (ca 23 procent) lägre&lt;br&gt;år 2000 än vad som skulle vara fallet utan införda&lt;br&gt;åtgärder. Denna dämpande effekt beräknas till över&lt;br&gt;90 procent orsakas av miljö- och energiskatter inklu-&lt;br&gt;sive moms. Per capita räknat har Sverige mycket låga&lt;br&gt;utsläpp av koldioxid jämfört med de flesta andra in-&lt;br&gt;dustriländer. Mer än en tredjedel av de svenska ut-&lt;br&gt;släppen av växthusgaser kommer från vägtrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergödning av sjöar och hav kommer av höga&lt;br&gt;koncentrationer av bl.a. växtnäringsämnena kväve&lt;br&gt;och fosfor. Fram till mitten av 1980-talet ökade&lt;br&gt;övergödningen av Västerhavet och Östersjön. Sedan&lt;br&gt;dess finns en tendens till stabilisering av halterna av&lt;br&gt;kväve och fosfor, eller möjligen en minskning. Vat-&lt;br&gt;tenburna utsläpp av kväve från Sverige till omgivan-&lt;br&gt;de hav har minskat med omkring 20 procent och un-&lt;br&gt;gefär en lika stor minskning har skett för den totala&lt;br&gt;luftburna kvävebelastningen på Östersjön. Tydliga&lt;br&gt;förbättringar har skett i många sjöar även om var&lt;br&gt;sjätte sjö fortfarande beräknas vara alltför näringsrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av de flesta metaller har minskat kraf-&lt;br&gt;tigt under de senaste 20-25 åren. Nuvarande nedfall&lt;br&gt;av metaller kommer till största delen från andra län-&lt;br&gt;der. Kvicksilverutsläppen till luft var t.ex. mycket&lt;br&gt;stora fram till början av 1970-talet, som mest 20-30&lt;br&gt;ton per år, men har sedan minskat kraftigt, till ca 1&lt;br&gt;ton per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De areela näringarna, i första hand jord- och&lt;br&gt;skogsbruk, är den verksamhet som haft den största&lt;br&gt;negativa påverkan på biologisk mångfald under de&lt;br&gt;senaste decennierna. Problemen handlar främst om&lt;br&gt;förstörelse och försämring av biotoper (livsmiljöer)&lt;br&gt;för växter och djur genom bl.a. avverkning, dikning,&lt;br&gt;igenplantering och gödsling av naturliga fodermar-&lt;br&gt;ker. Det sker dock stora ansträngningar inom dessa&lt;br&gt;sektorer för att vända och anpassa utvecklingen för&lt;br&gt;att i stället bidra till att bevara biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektiv användning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många miljöproblem globalt sett är kopplade till&lt;br&gt;energiproduktion och -användning främst genom ut-&lt;br&gt;nyttjandet av fossila bränslen. Den totala energitill-&lt;br&gt;förseln i Sverige år 1995 är ungefär 32 procent högre&lt;br&gt;än 1970 (om kärnkraftens omvandlingsförluster in-&lt;br&gt;kluderas) samtidigt som bruttonationalprodukten&lt;br&gt;ökat med ca 48 procent i fasta priser under perioden.&lt;br&gt;Detta innebär att den svenska ekonomin blivit mind-&lt;br&gt;re energiintensiv under perioden 1970-1995. Samti-&lt;br&gt;digt är svensk energiförbrukning relativt hög jämfört&lt;br&gt;med många andra industriländer, vilket kan förklaras&lt;br&gt;av bl.a. det kalla klimatet, den energiintensiva indust-&lt;br&gt;rin och de långa transportsträckorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hållbar försörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hållbar försörjning har bl.a. att göra med att an-&lt;br&gt;vändningen av resurser inte långsiktigt kan överskri-&lt;br&gt;da den takt med vilken naturen skapar nya.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är i förhållande till många andra länder&lt;br&gt;rikt på vatten. Unikt är dessutom så låga bakteriehal-&lt;br&gt;ter på många platser i landet att man kan ta dricks-&lt;br&gt;vatten ur sjöar och vattendrag utan avancerad re-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Virkesförrådet i Sverige har ökat med 65 procent&lt;br&gt;sedan 1920-talet. Även tillväxten av virke har ökat.&lt;br&gt;Avverkningen är och har under lång tid varit lägre än&lt;br&gt;tillväxten och prognostiseras att så förbli under åt-&lt;br&gt;minstone ytterligare några decennier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskattningar av de naturliga fiskebestånden i&lt;br&gt;våra omgivande vatten har gjorts sedan 1974. Både&lt;br&gt;runt öst- och västkusten minskade fiskbestånden och&lt;br&gt;fångsterna generellt under 1970- och delar av 1980-&lt;br&gt;talen på grund av bl.a. ett alltför intensivt fiske. I Ös-&lt;br&gt;tersjön har även minskad salthalt och syrebrist till&lt;br&gt;följd av övergödning och dåligt vattenutbyte med&lt;br&gt;Nordsjön minskat beståndet av framför allt torsk.&lt;br&gt;Under 1990-talet har dock fiskebeståndet och fångs-&lt;br&gt;terna ökat igen. De relativt stora inflödena av syre-&lt;br&gt;rikt vatten som ägde rum under 1993/94 till Öster-&lt;br&gt;sjön, i kombination med fiskerestriktioner har&lt;br&gt;medfört en ökning av torskbeståndet fr.o.m. 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att återvinna material i ett kretslopp är en del i att&lt;br&gt;uppnå en hållbar försörjning. Sedan 1994 har mate-&lt;br&gt;rialåtervinningen ökat med t.ex. 130 000 ton för-&lt;br&gt;packningar, 10 000 ton returpapper och 10 000 ton&lt;br&gt;däck. Enligt en rapport från Naturvårdsverket klara-&lt;br&gt;de producenterna redan 1996 i stort sett uppsatta&lt;br&gt;återvinningsmål för 1997. Nya och i många fall hög-&lt;br&gt;re återvinningsmål har nu satts upp som skall vara&lt;br&gt;uppfyllda år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Den ekonomiska politikens miljöpåverkan&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;De gångna 25 årens miljöarbete har inneburit att den&lt;br&gt;tidigare accelererande miljöförstöringen i vårt land&lt;br&gt;bromsats upp och i viktiga avseenden vänts. De&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska utsläppen av många miljöskadliga ämnen&lt;br&gt;har t.ex. minskat kraftigt. I diagram U.l nedan åter-&lt;br&gt;ges utvecklingen för några viktiga ämnen sedan&lt;br&gt;1970. Sälar, uttrar och havsörnar har återhämtat sig.&lt;br&gt;Industriutsläppen minskar och avfallet nyttiggörs i&lt;br&gt;allt högre grad. Luft och vatten är i många avseenden&lt;br&gt;betydligt renare. Hushållningen med naturresurser&lt;br&gt;har förbättrats. Energianvändningen har sedan mit-&lt;br&gt;ten på 1970-talet ökat långsammare än BNP. Samti-&lt;br&gt;digt finns problem kvar med t.ex. försurning, över-&lt;br&gt;gödning, biologisk mångfald och globala frågor som&lt;br&gt;koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Mil-&lt;br&gt;jökvaliteten har i många fall inte förbättrats i samma&lt;br&gt;takt som utsläppen minskar. Anledningen kan dels&lt;br&gt;vara fortsatta nedfall från långväga utsläppskällor&lt;br&gt;men också att det ofta tar tid innan minskade ut-&lt;br&gt;släpp leder till minskad koncentration av skadliga&lt;br&gt;ämnen i mark och vatten. Miljöpolitik verkar således&lt;br&gt;på lång sikt, vilket också innebär att effekterna av&lt;br&gt;den förda politiken ofta inte kan avläsas förrän läng-&lt;br&gt;re fram i tiden. Den pågående utvecklingen av både&lt;br&gt;miljöräkenskaper och indikatorer för en ekologisk&lt;br&gt;hållbar utveckling kommer dock med tiden att för-&lt;br&gt;bättra informationen om sambandet mellan ekonomi&lt;br&gt;och miljö. Tillgänglig information idag tyder inte på&lt;br&gt;att den förda ekonomiska politiken skulle ha medfört&lt;br&gt;en försämrad utveckling av den svenska miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM U.l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläpp av nägra viktiga ämnen 1970-1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 100=Utsläpp 1970&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-64.png" style="width:173pt;height:113pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Not.. Uppgifterna före 1980 är ej helt jämförbara med data för efterföljande år på&lt;br&gt;grund av ändrade beräkningsmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: SOU 1997:11, Na 18 SM 9701&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstämning av målet&lt;br&gt;om en halverad öppen&lt;br&gt;arbetslöshet till år 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avstämning av målet om en halverad öppen&lt;br&gt;arbetslöshet till år 2000&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...............................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen på arbetsmarknaden.........................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sysselsättningsutvecklingen......................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslöshetens utveckling.......................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen av lediga platser..................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Löneutvecklingen.....................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens politik för ökad sysselsättning och minskad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshet...........................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den hittills förda politiken.......................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens förslag i budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för år 1998............................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bedömning av utvecklingen av tillväxt,&amp;nbsp;sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och arbetslöshet fram till år 2000.......................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bedömning av den ekonomiska utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fram till år 2000....................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fram till år 2000....................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin har under 1990-talet präglats&lt;br&gt;av två stora obalanser; betydande underskott i de&lt;br&gt;offentliga finanserna och en hög arbetslöshet. Rege-&lt;br&gt;ringens politik har inriktats på att komma tillrätta&lt;br&gt;med dessa obalanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringen av de offentliga finanserna har varit&lt;br&gt;framgångsrik, och målet om balans i de offentliga&lt;br&gt;finanserna kommer att uppnås 1998. För åren när-&lt;br&gt;mast därefter beräknas de offentliga finanserna att&lt;br&gt;visa överskott. Förstärkningen av de offentliga finan-&lt;br&gt;serna har skett genom en kombination av besparing-&lt;br&gt;ar och skattehöjningar för att få en rimlig fördel-&lt;br&gt;ningsprofil. Den förda politiken har medfört ett ökat&lt;br&gt;förtroende för den ekonomiska politiken och därige-&lt;br&gt;nom möjliggjort lägre räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att minska arbetslösheten är regeringens främsta&lt;br&gt;uppgift. I regeringsförklaringen i mars 1996 uttalade&lt;br&gt;regeringen att den satt som mål att Sverige år 2000&lt;br&gt;skall ha halverat den öppna arbetslösheten till 4&lt;br&gt;procent. Riksdagen ställde sig i juli 1996 bakom&lt;br&gt;detta mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1996 års reviderade finansplan utfäste sig rege-&lt;br&gt;ringen att inför riksdagen varje halvår redovisa en&lt;br&gt;avstämning i förhållande till målet om en halverad&lt;br&gt;öppen arbetslöshet. I samband med 1997 års eko-&lt;br&gt;nomiska vårproposition presenterades den första av&lt;br&gt;dessa halvårsvisa avstämningar. I det följande redovi-&lt;br&gt;sas den andra avstämningen, vilken innehåller en&lt;br&gt;redogörelse för utvecklingen på arbetsmarknaden&lt;br&gt;samt en redovisning av regeringens politik för en&lt;br&gt;halverad arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Utvecklingen på arbets-&lt;br&gt;marknaden&lt;br&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;min i slutet av förra decenniet skapade problem för&lt;br&gt;industrins internationella konkurrenskraft med pro-&lt;br&gt;duktionsminskningar som följd.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;2.1 Sysselsättningsutvecklingen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Kring årsskiftet 1993/1994 förbättrades arbetsmark-&lt;br&gt;nadsläget och sysselsättningen ökade. Den främsta&lt;br&gt;orsaken till denna förbättring var en depreciering av&lt;br&gt;den svenska kronan vilket medförde ett gynnsamt&lt;br&gt;kostnadsläge för den svenska industrin och därmed&lt;br&gt;en hög exporttillväxt. Totalt ökade sysselsättningen&lt;br&gt;med drygt 2,5 procent eller 100 000 personer från&lt;br&gt;början av 1994 till slutet av 1995, vilket historiskt&lt;br&gt;sett är en hög ökningstakt. Sysselsättningen mätt i&lt;br&gt;antalet arbetade timmar ökade med hela 5,5 procent&lt;br&gt;under denna period. Under andra halvåret 1995&lt;br&gt;försämrades den internationella konjunkturen vilket&lt;br&gt;drabbade den svenska exportindustrin negativt och&lt;br&gt;resulterade i en fallande sysselsättning under 1996.&lt;br&gt;Mellan fjärde kvartalet 1995 och fjärde kvartalet&lt;br&gt;1996 föll sysselsättningen med ca 35 000 personer.&lt;br&gt;Sysselsättningen fortsatte att falla under inledningen&lt;br&gt;av 1997, främst inom kommunerna och byggnads-&lt;br&gt;industrin. Den nedåtgående trenden i antalet syssel-&lt;br&gt;satta bröts under det andra kvartalet och antalet&lt;br&gt;sysselsatta ökade. Mellan juli och augusti fortsatte&lt;br&gt;antalet sysselsatta att öka. Antalet sysselsatta var&lt;br&gt;dock färre i augusti i år än i augusti förra året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under lågkonjunkturens inledningsfas minskade&lt;br&gt;antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta&lt;br&gt;personer i ungefär samma omfattning men när&lt;br&gt;konjunkturen vände uppåt under 1993 ökade antalet&lt;br&gt;arbetade timmar mycket snabbare än syssel-&lt;br&gt;sättningen. Detta kan till stor del kan förklaras av en&lt;br&gt;minskad frånvaro. I likhet med antalet sysselsatta har&lt;br&gt;antalet arbetade timmar minskat under&lt;br&gt;inledningen av 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av den djupa lågkonjunktur som svensk&lt;br&gt;ekonomi genomgick i början av 1990-talet för-&lt;br&gt;sämrades arbetsmarknadsläget kraftigt. Andelen av&lt;br&gt;befolkningen i åldrarna 16-64 år som hade arbete&lt;br&gt;föll från 83 procent år 1990 till 71 procent år 1994.&lt;br&gt;Under samma period ökade den öppna arbetslös-&lt;br&gt;heten från 1,7 procent till ca 8 procent och antalet&lt;br&gt;personer i konjunkturberoende arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder ökade från 1,2 procent till ca&lt;br&gt;5 procent av arbetskraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det försämrade arbetsmarknadsläget var resul-&lt;br&gt;tatet av flera samverkande faktorer. Den viktigaste&lt;br&gt;anledningen till sysselsättningsfallet och den snabba&lt;br&gt;ökningen av den öppna arbetslösheten var ett mycket&lt;br&gt;kraftigt bortfall i den inhemska efterfrågan. Dess-&lt;br&gt;utom utvecklades världsekonomin svagt under&lt;br&gt;början av 1990-talet, efter 1980-talets långa hög-&lt;br&gt;konjunktur. Överhettningen av den svenska ekono-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 2.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning i personer och timmar för kvinnor och&lt;br&gt;män&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-65.png" style="width:174pt;height:122pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom olika branscher&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åren 1990 till 1994 försvann nära en fjärdedel av&lt;br&gt;jobben inom industrin, byggsektorn och jord- och&lt;br&gt;skogsbruk. Sysselsättningen inom jord- och skogs-&lt;br&gt;bruk har emellertid visat på en trendmässig nedgång&lt;br&gt;under flera decennier. Många jobb förlorades också&lt;br&gt;inom den privata tjänstesektorn, t. ex. inom handel&lt;br&gt;och kommunikationer. I kölvattnet av den export-&lt;br&gt;ledda uppgången i ekonomin under 1994-1995&lt;br&gt;ökade sysselsättningen främst inom industri och&lt;br&gt;privat tjänstesektor. Industriproduktionen nådde&lt;br&gt;mycket höga nivåer, men på grund av en kraftig&lt;br&gt;produktivitetsökning ökade inte sysselsättningen i&lt;br&gt;samma omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet industrisysselsatta ökade med ca 70 000&lt;br&gt;personer mellan början av 1994 och början av 1996.&lt;br&gt;En viss återhämtning skedde således i den hårt deci-&lt;br&gt;merade industrisektorn. Sysselsättningen inom in-&lt;br&gt;dustrin började emellertid minska igen under 1996&lt;br&gt;och ungefär 15 000 industrijobb gick förlorade.&lt;br&gt;Byggnadsindustrins negativa utveckling bestod under&lt;br&gt;1996 medan sysselsättningen inom den privata&lt;br&gt;tjänstesektorn fortsatte öka. Sysselsättningen i den&lt;br&gt;privata tjänstesektorn ökade med sammanlagt ca&lt;br&gt;70 000 personer under perioden 1993 till 1996. En&lt;br&gt;svag ökning av tjänstesysselsättningen under 1996&lt;br&gt;följdes av en kraftig uppgång under första halvåret&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda delar av tjänstesektorn har utvecklats&lt;br&gt;olika. Inom varuhandel, samfärdsel, post och tele har&lt;br&gt;sysselsättningen minskat kraftigt, medan sysselsätt-&lt;br&gt;ningen inom bank och försäkring, uppdragstjänster&lt;br&gt;samt personliga tjänster har ökat under hela 1990-&lt;br&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 2.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsförändring branschvis sedan 1990,&lt;br&gt;säsongsrensade kvartalsdata&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändring av antal sysselsatta&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-66.png" style="width:173pt;height:109pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen inom den offentliga sektorn har&lt;br&gt;minskat kontinuerligt sedan 1992. Vid årsskiftet&lt;br&gt;1996/1997 var antalet offentligt sysselsatta ca&lt;br&gt;150 000 färre än vid årsskiftet 1991/1992, vilket&lt;br&gt;motsvarar en minskning med närmare 10 procent.&lt;br&gt;Under perioden 1992 till 1994 var det främst antalet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sysselsatta inom förvaltning som minskade, men&lt;br&gt;under senare år är det framför allt antalet sysselsatta&lt;br&gt;inom vård och omsorg som minskat. Under första&lt;br&gt;halvåret 1997 gjorde fortsatta neddragningar inom&lt;br&gt;främst den kommunala sektorn att sysselsättningen&lt;br&gt;inom den offentliga sektorn fortsatte att minska.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;2.2 Arbetslöshetens utveckling&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Efter konjunkturuppgången 1994/1995 skedde&lt;br&gt;successiv försämring av arbetsmarknadsläget under&lt;br&gt;1996. Arbetslösheten steg från 7,7 procent år 1995&lt;br&gt;till 8,1 procent år 1996. Dessutom befann sig ca&lt;br&gt;195 000 personer i konjunkturberoende arbetsmark-&lt;br&gt;nadsåtgärder. Sammantaget var 540 000 personer&lt;br&gt;eller 12,6 procent av arbetskraften antingen öppet&lt;br&gt;arbetslösa eller i konjunkturberoende åtgärder under&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 2.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer i öppen arbetslöshet och i åtgärder, procent av&lt;br&gt;arbetskraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-67.png" style="width:173pt;height:112pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet arbetslösa fortsatte att öka i början av 1997.&lt;br&gt;Den negativa trenden bröts under det andra kvartalet&lt;br&gt;och arbetslösheten har minskat sedan dess. I augusti&lt;br&gt;var arbetslösheten för första gången lägre än mot-&lt;br&gt;svarande månad föregående år. Justerat för&lt;br&gt;säsongsvariationer föll den öppna arbetslösheten&lt;br&gt;med 0,5 procentenheter till 7,7 procent under&lt;br&gt;perioden augusti 1996 till augusti 1997. Under&lt;br&gt;samma period minskade även antalet personer i&lt;br&gt;konjunkturberoende arbetsmarknadsåtgärder med&lt;br&gt;7 000 personer. Nedgången i den öppna arbetslöshe-&lt;br&gt;ten beror till stor del på att ett stort antal personer,&lt;br&gt;främst kvinnor, påbörjat utbildningar inom ramen&lt;br&gt;för kunskapslyftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Män och äldre har de längsta arbetslöshetstiderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad arbetslöshet kan dels bero på att antalet&lt;br&gt;personer som blir arbetslösa överstiger antalet&lt;br&gt;personer som lämnar arbetslösheten, dels på att den&lt;br&gt;arbetslöses genomsnittliga tid i arbetslöshet ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har det skett en kraftig uppgång i&lt;br&gt;såväl inflöde som varaktighet, d.v.s fler personer blir&lt;br&gt;arbetslösa samtidigt som arbetslöshetsperioderna&lt;br&gt;förlängs. Mellan 1990 och 1994 steg arbetslöshets-&lt;br&gt;tiderna kraftigt för både män och kvinnor. Männens&lt;br&gt;arbetslöshetstider nästan fördubblades från i genom-&lt;br&gt;snitt 15,3 veckor 1990 till 29,4 veckor 1994. Kvin-&lt;br&gt;nornas arbetslöshetstider ökade i något mindre&lt;br&gt;omfattning; från 14,2 veckor 1990 till 25,3 veckor&lt;br&gt;fyra år senare. Mellan 1994 och 1995 minskade&lt;br&gt;arbetslöshetstiderna något för båda könen till följd&lt;br&gt;av det förbättrade arbetsmarknadsläget, men under&lt;br&gt;1995 vände arbetslöshetstiderna uppåt igen. Den&lt;br&gt;genomsnittliga varaktigheten 1996 var ca 29 veckor&lt;br&gt;för män och ca 26 veckor för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-----Män&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig tid i arbetslöshet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;_____&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;br&gt;för kvinnor och män, 1990-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veckor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-68.png" style="width:175pt;height:103pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelat efter ålder har de äldre på arbetsmarknaden&lt;br&gt;(55-64 år) de längsta arbetslöshetstiderna. Dock har&lt;br&gt;denna grupp inte ökat sina arbetslöshetstider lika&lt;br&gt;mycket som andra grupper. År 1990 var den genom-&lt;br&gt;snittliga varaktigheten i den äldsta gruppen 30,8&lt;br&gt;veckor jämfört med 37,4 veckor 1994. Detta skall&lt;br&gt;jämföras med den yngsta gruppen (16-24 år) vars&lt;br&gt;genomsnittliga varaktighet var ca 10 veckor 1990&lt;br&gt;mot över 21 veckor 1994. Även i åldrarna 25-54 år&lt;br&gt;har arbetslöshetstiderna ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 2.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig tid i arbetslöshet&lt;br&gt;efter ålder, 1990-1996&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-69.png" style="width:174pt;height:107pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet långtidsarbetslösa och långtidsinskriima&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även långtidsarbetslösheten har stigit under de&lt;br&gt;senaste åren. Ökningen av långtidsarbetslösheten var&lt;br&gt;speciellt kraftig under 1993 och har sedan dess fort-&lt;br&gt;satt att öka med undantag för 1995 då arbetsmark-&lt;br&gt;nadsläget förbättrades. I Sverige brukar man med&lt;br&gt;långtidsarbetslösa avse arbetslöshet som varat längre&lt;br&gt;än sex månader medan man i internationella jäm-&lt;br&gt;förelser oftast avser personer som varit arbetslösa&lt;br&gt;längre än ett år. Sett till antalet personer som varit&lt;br&gt;arbetslösa mer än ett halvår var andelen långtids-&lt;br&gt;arbetslösa, av det totala antalet arbetslösa, 32 pro-&lt;br&gt;cent 1993. Året därpå hade siffran ökat till 38 pro-&lt;br&gt;cent. Under 1995 minskade andelen långtidsarbets-&lt;br&gt;lösa till 35 procent för att 1996 åter öka till 38 pro-&lt;br&gt;cent. Under första halvåret 1997 har långtidsarbets-&lt;br&gt;lösheten ökat ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 2.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidsarbetslösa (&amp;gt;6 månader}&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-70.png" style="width:176pt;height:117pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidsarbetslösheten har varit något högre bland&lt;br&gt;män än bland kvinnor. Denna skillnad har dock&lt;br&gt;tenderat att jämna ut sig de senaste åren. I åldrarna&lt;br&gt;16 till 64 år var ca 40 procent av männen och&lt;br&gt;36 procent av kvinnorna arbetslösa mer än sex&lt;br&gt;månader förra året. Långtidsarbetslösheten i de&lt;br&gt;yngsta åldersgrupperna (16-24 år) är lägst. År 1996&lt;br&gt;uppgick den till 26 procent för män och 23 procent&lt;br&gt;för kvinnor. I åldersgruppen 55-64 år var däremot&lt;br&gt;57 procent av männen och 52 procent av kvinnorna&lt;br&gt;långtidsarbetslösa. Långtidsarbetslösheten är emeller-&lt;br&gt;tid stor även i åldersgruppen 25-34 år. I denna grupp&lt;br&gt;återfinns de ungdomsgrupper som trädde in på&lt;br&gt;arbetsmarknaden under lågkonjunkturens inled-&lt;br&gt;ningsfas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att den svenska långtidsarbetslösheten ökat&lt;br&gt;kraftigt under 1990-talet, befinner den sig på en&lt;br&gt;internationellt sett låg nivå. År 1996 hade 17 procent&lt;br&gt;av det totala antalet arbetslösa i Sverige varit&lt;br&gt;arbetslösa i mer än ett år vilket skall jämföras med&lt;br&gt;41 procent för övriga Västeuropa. Den främsta för-&lt;br&gt;klaringen till de låga svenska siffrorna är arbets-&lt;br&gt;marknadspolitikens omfattning. Deltagande i&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder betraktas som ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avbrott i arbetslösheten. I genomsnitt har arbets-&lt;br&gt;marknadsåtgärderna under de senaste fyra åren&lt;br&gt;omfattat mer än 200 000 åtgärdsplatser per år.&lt;br&gt;Många personer har dessutom genomgått mer än en&lt;br&gt;åtgärd och en betydande rundgång förekommer&lt;br&gt;mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder och öppen arbetslöshet. Detta faktum gör&lt;br&gt;att siffrorna över antalet långtidsarbetslösa under-&lt;br&gt;skattar antalet personer som står utanför reguljär&lt;br&gt;sysselsättning under en längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mer rättvisande mått på långtidsarbetslöshe-&lt;br&gt;tens omfattning ges av antalet långtidsinskrivna vid&lt;br&gt;landets arbetsförmedlingar. Första halvåret 1997&lt;br&gt;hade 124 000 personer varit inskrivna i mer än 2 år&lt;br&gt;och under denna period varit helt utan arbete. Av&lt;br&gt;dessa var 74 000 män och 50 000 kvinnor. I relation&lt;br&gt;till total arbetslöshet (antalet arbetslösa och i arbets-&lt;br&gt;marknadsåtgärder vid förmedlingarna) utgjorde&lt;br&gt;dessa personer 19 procent. Bland kvinnorna var de&lt;br&gt;långtidsinskrivnas andel 16 procent och bland&lt;br&gt;männen 21 procent. Även om situationen ser mycket&lt;br&gt;bekymmersam ut, ökade de långtidsinskrivnas möj-&lt;br&gt;ligheter att få jobb mer än för övriga arbetslösa när&lt;br&gt;sysselsättningen ökade under 1994/1995. En möjlig&lt;br&gt;förklaring till detta är att de långtidsarbetslösas&lt;br&gt;anställningsbarhet har kunnat upprätthållas genom&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;2.3 Utvecklingen av lediga platser&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Antalet vakanser, d.v.s. antalet nyanmälda lediga&lt;br&gt;platser med en varkatighet på mer än 10 dagar, föll&lt;br&gt;med en tredjedel underperioden 1990 till 1993. Med&lt;br&gt;konjunkturuppgången under slutet av 1993 började&lt;br&gt;antalet lediga platser emellertid öka.Vid inledningen&lt;br&gt;av 1995 var antalet lediga platser ca 30 000 för att&lt;br&gt;sedan sjunka till drygt 20 000 under det fjärde kvar-&lt;br&gt;talet 1996. Den negativa trenden fortsatte under det&lt;br&gt;första kvartalet 1997 men bröts under det andra&lt;br&gt;kvartalet och antalet lediga platser började öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 2.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyanmälda lediga platser med mer än 10 dagars&lt;br&gt;varaktighet sedan 1990, säsongsrensade kvartalsdata&lt;br&gt;Nyanmälda lediga platser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-71.png" style="width:173pt;height:101pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mått på hur väl arbetsmarknaden fungerar är&lt;br&gt;relationen mellan antalet arbetslösa och antalet&lt;br&gt;vakanser. Ju längre tid det tar att tillsätta en vakans&lt;br&gt;med en kompetent sökande vid samma nivå på&lt;br&gt;arbetslösheten, desto sämre fungerar arbetsmarkna-&lt;br&gt;den. Det mesta tyder på att förhållandet mellan&lt;br&gt;antalet arbetslösa och antalet vakanser varit stabilt&lt;br&gt;under 1980-talet och 1990-talets första del. Mellan&lt;br&gt;1993 och 1995 ökade emellertid antalet kvarståen-&lt;br&gt;de lediga platser mycket kraftigt utan att antalet&lt;br&gt;arbetslösa minskade i samma omfattning, vilket kan&lt;br&gt;tolkas som en begynnande obalans på arbetsmark-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;2.4 Löneutvecklingen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Reallöneutvecklingen var svag under 1990-talets&lt;br&gt;första hälft, men 1996 ökade reallönerna kraftigt för&lt;br&gt;första gången under 1990-talet. Det kan delvis för-&lt;br&gt;klaras av att arbetsmarknadens parter inte justerat&lt;br&gt;ner sina inflationsförväntningar, vilket resulterade i&lt;br&gt;höga nominella löneökningar trots en låg inflations-&lt;br&gt;takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. Edin-gruppen föreslog 1995 en norm för&lt;br&gt;hur mycket lönerna kan öka på medellång sikt.&lt;br&gt;Normen innebär att lönerna inklusive löneglidning&lt;br&gt;och lönebikostnader i Sverige inte får öka mer än&lt;br&gt;arbetskraftskostnaderna i övriga västeuropeiska&lt;br&gt;länder. Edin-gruppen kom fram till att lönerna inte&lt;br&gt;borde öka mer än 3,5 procent per år för att Sverige&lt;br&gt;skall kunna behålla en konkurrenskraftig ekonomi&lt;br&gt;och öka sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 2.1 LÖNEUTVECKLINGEN UNDER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PERIODEN 1993-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROCENTUELL FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1393 1994 1 995 1996&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningsindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Konjunkturinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De genomsnittliga löneökningarna mellan 1995 och&lt;br&gt;1996 var 6,1 procent, varav 1,7 procent utgjordes av&lt;br&gt;löneglidning. Inom tillverkningsindustrin ökade&lt;br&gt;lönerna med 7,4 procent, varav hälften var löneglid-&lt;br&gt;ning. De svenska löneökningarna skall jämföras med&lt;br&gt;genomsnittet för övriga Europa som var drygt 3&lt;br&gt;procent. Att löneökningstakten för helåret 1996 var&lt;br&gt;betydligt högre än under föregående år, då lönerna&lt;br&gt;steg med 3,3 procent, är delvis en effekt av avtalens&lt;br&gt;konstruktion. Till följd av att löneökningarna börja-&lt;br&gt;de gälla senare 1995 än 1996, blev löneökningstak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten mellan 1995 och 1996 särskilt hög.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Trots dessa&lt;br&gt;tekniska faktorer måste ändå löneökningarna för&lt;br&gt;1996 betraktas som mycket höga mot bakgrund av&lt;br&gt;den historiskt sett låga inflationen och det svaga&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Regeringens politik för ökad&lt;br&gt;sysselsättning och minskad&lt;br&gt;arbetslöshet&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;3.1 Den hittills förda politiken&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringens politik har inriktats på att komma till&lt;br&gt;rätta med två stora obalanser i svensk ekonomi;&lt;br&gt;underskotten i de offentliga finanserna och den höga&lt;br&gt;arbetslösheten. Konsolideringsprogrammet för de&lt;br&gt;offentliga finanserna har medfört en markant för-&lt;br&gt;bättring på bara några år. För 1997 beräknas under-&lt;br&gt;skottet bli 1,9 procent av BNP och för 1998 kommer&lt;br&gt;målet om balans att uppnås. Regeringens mål för&lt;br&gt;åren därefter är att ha ett överskott i de offentliga&lt;br&gt;finanserna på 2 procent av BNP i genomsnitt över en&lt;br&gt;konjunkturcykel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsolideringsprogrammet är en integrerad del av&lt;br&gt;regeringens politik för ökad sysselsättning och mins-&lt;br&gt;kad arbetslöshet. Utgångspunkten är att sunda&lt;br&gt;offentliga finanser och prisstabilitet ger en god sam-&lt;br&gt;hällsekonomisk grund för en hållbar ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt och hög sysselsättning. En sådan politik&lt;br&gt;skapar utrymme för låga räntor och medverkar till&lt;br&gt;att återupprätta förtroendet för den ekonomiska&lt;br&gt;politiken. Ett konkret uttryck för detta är de senaste&lt;br&gt;årens räntenedgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den s.k. tillväxtpropositionen (prop. 1995/96:25)&lt;br&gt;hösten 1995 lade regeringen fram en dagordning för&lt;br&gt;sitt arbete att stärka tillväxten och sysselsättningen.&lt;br&gt;Dagordningen har fyra huvudbeståndsdelar. För det&lt;br&gt;första måste kunskaps- och kompetensnivån höjas.&lt;br&gt;För det andra måste arbetsmarknadens funktionssätt&lt;br&gt;förbättras. Sverige kan inte ha löneökningar som&lt;br&gt;avviker nämnvärt från viktiga konkurrentländer. För&lt;br&gt;det tredje krävs goda villkor för företag och företa-&lt;br&gt;gande. För det fjärde måste kampen mot arbetslöshe-&lt;br&gt;ten även föras på den internationella nivån. EU och&lt;br&gt;dess medlemsländer måste prioritera kampen mot&lt;br&gt;arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har konkretiserat tillväxtpropositio-&lt;br&gt;nens dagordning i bland annat den s.k. sysselsätt-&lt;br&gt;ningspropositionen (prop. 1996/96:222), budgetpro-&lt;br&gt;positionen för år 1996 (prop. 1996/97:1), den&lt;br&gt;arbetsrättsliga propositionen (prop. 1996/97:16),&lt;br&gt;propositionen om arbetslöshetsförsäkringen (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Under 1996 registrerades två avtalshöjningar när lönenivån jämfördes med&lt;br&gt;motsvarande månad 1995, vilket drog upp den genomsnittliga löneökningstaktem&lt;br&gt;för helåret 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:107) och 1997 års ekonomiska vårproposi-&lt;br&gt;tion (prop. 1996/97:150). I det följande ges en kort&lt;br&gt;översikt över ett antal av de viktigare riksdagsbeslut&lt;br&gt;som dessa propositioner föranlett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och kompetensutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ekonomiska vårpropositionen aviserade rege-&lt;br&gt;ringen att den då redan beslutade särskilda vuxen&lt;br&gt;utbildningssatsning omfattande 100 000 studieplat-&lt;br&gt;ser per år under fem år med start första juli 1997&lt;br&gt;skall utökas. I enlighet med förslag i tilläggsbudget&lt;br&gt;för 1997 har riksdagen beslutat att ytterligare 10 000&lt;br&gt;platser tillförs hösten 1997. I budgetpropositionen&lt;br&gt;för 1998 föreslår regeringen att ytterligare 10 000&lt;br&gt;platser skapas hösten 1998. Antalet platser byggs&lt;br&gt;därefter ut succesivt så att det sammanlagt blir ett&lt;br&gt;tillskott på 40 000 platser år 2000. Därmed har&lt;br&gt;140 000 platser inom vuxenutbildningen skapats år&lt;br&gt;2000. Ett särskilt utbildningsbidrag i nivå med&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningen infördes från hösten 1997&lt;br&gt;för det första studieåret. Arbetslösa skall prioriteras i&lt;br&gt;satsningen där kommunerna skall ha frihet att orga-&lt;br&gt;nisera och genomföra utbildningen utifrån lokala&lt;br&gt;förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att högskolan skall byggas ut med&lt;br&gt;30 000 reguljära platser fram till hösten 1999 har&lt;br&gt;fattats. Denna utbyggnad kommer främst att ske vid&lt;br&gt;de mindre och medelstora högskolorna. I budget&lt;br&gt;propositionen för 1998 föreslår regeringen ytterligare&lt;br&gt;utbyggnad av högskolan (se avsnitt 3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny modern lärlingsutbildning skall införas i&lt;br&gt;gymnasieskolan. Vidare utökas försöksverksamheten&lt;br&gt;med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning från&lt;br&gt;hösten 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då regeringen ser det angeläget att stimulera&lt;br&gt;kompetensutvecklingen i mindre företag har reglerna&lt;br&gt;för utbildningsvikariat förändrats. En övergång till&lt;br&gt;bidrag i stället för avdrag skall göra det möjligt även&lt;br&gt;för små företag att använda sig av utbildningsvikaria-&lt;br&gt;ten. (se även avsnitt 3.2 om individuellt&lt;br&gt;anställningsstöd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebildningen är central för att målet om en halve-&lt;br&gt;rad arbetslöshet skall kunna uppnås. Kommande&lt;br&gt;avtalsrörelser måste ge betydligt lägre nominella&lt;br&gt;löneökningar än tidigare. I samband med den eko-&lt;br&gt;nomiska vårpropositionen 1996 inbjöd regeringen&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter att redovisa sin syn på&lt;br&gt;lönebildningen och möjligheterna att gemensamt&lt;br&gt;formulera nödvändiga förändringar av förhandlings-&lt;br&gt;och lönebildningssystemet. I flera av de svar som&lt;br&gt;parterna lämnade till regeringen i månadsskiftet&lt;br&gt;mars/april i år, framhölls att olika former av för-&lt;br&gt;stärkningar av förmedlingsfunktionen kan behöva&lt;br&gt;göras. Regeringen har därför tillsatt en utredning&lt;br&gt;som bland annat kommer att se över denna fråga.&lt;br&gt;Utredningen, som arbetar i nära samarbete med&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter, har även i uppgift att ana-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lysera vilken effekt på lönebildningen, och därmed på&lt;br&gt;den strukturella arbetslöshetsnivån, som övriga av&lt;br&gt;parterna föreslagna åtgärder kan ha. Ett slutbetän-&lt;br&gt;kande kommer att lämnas i november 1998 med&lt;br&gt;förslag till effektiva åtgärder i syfte att säkerställa att&lt;br&gt;den nödvändiga förbättringen av lönebildningen&lt;br&gt;kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har sedan sitt tillträde arbetat med att&lt;br&gt;reformera den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Kon-&lt;br&gt;kreta och realistiska individuella handlingsplaner&lt;br&gt;skall upprättas i samarbete mellan den arbetssökande&lt;br&gt;och arbetsförmedlingen. Kommunerna har fått större&lt;br&gt;inflytande över de lokala arbetsförmedlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1996 infördes en ny arbets-&lt;br&gt;marknadspolitisk åtgärd, offentliga tillfälliga arbeten&lt;br&gt;för äldre arbetslösa. Äldre långtidsarbetslösa får&lt;br&gt;möjlighet till offentliga tillfälliga arbeten med en&lt;br&gt;ersättning som motsvarar arbetslöshetsersättningen&lt;br&gt;plus 45 kronor per dag. Från den 1 juli 1997 bedrivs&lt;br&gt;en försöksverksamhet baserad på den s.k. Kalmar-&lt;br&gt;modellen, med resursarbeten i offentlig verksamhet.&lt;br&gt;Åtgärden är riktad mot långtidsinskrivna och en&lt;br&gt;anvisning till resursarbete varar normalt i sex&lt;br&gt;månader. Ersättningen motsvarar arbetslöshets-&lt;br&gt;ersättningen, men arbetsgivaren kan komplettera så&lt;br&gt;att den sammanlagda ersättningen uppgår till högst&lt;br&gt;90 procent av den dagpenninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;dock till högst 620 kronor per dag till och med den&lt;br&gt;28 december, därefter till högst 638 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillfällig avgångsersättning för äldre arbetslösa&lt;br&gt;har införts. Arbetslösa som fyllt 60 år och varit&lt;br&gt;anmälda hos arbetsförmedlingen under minst 12&lt;br&gt;månader skall få rätten att uppbära ersättning mot-&lt;br&gt;svarande arbetslöshetsersättning utan aktivitetskrav.&lt;br&gt;Erbjudandet skall gälla under andra halvåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra möjligheterna att använda&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningen på ett mer aktivt sätt in-&lt;br&gt;fördes en försöksverksamhet den 1 juli 1997. För-&lt;br&gt;söksverksamheten skall pågå fram till slutet av 1998&lt;br&gt;och får omfatta arbetslöshetsersättning till deltagarna&lt;br&gt;på högst 1 500 miljoner kronor. Avsikten med för-&lt;br&gt;söksverksamheten är att regeringen för&lt;br&gt;särskilda projekt skall medges möjlighet att tillåta att&lt;br&gt;undantag görs som innebär att arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ning får lämnas till arbetslösa i projekt, trots att&lt;br&gt;dessa i och med sitt deltagande inte står till arbets-&lt;br&gt;marknadens förfogande enligt gängse praxis. Projek-&lt;br&gt;ten får inte medföra konkurrenssnedvridningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa regelförenklingar har genomförts inom&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken. Bland annat har kraven vid&lt;br&gt;förlängning av en ALU-period ändrats och tiden i&lt;br&gt;arbetsplatsintroduktion skall kunna förlängas med&lt;br&gt;högst sex månader för arbetshandikappade och&lt;br&gt;utomnordiska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka andelen kvinnliga företagare infördes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 &amp;nbsp;&amp;nbsp;en möjlighet för kvinnor att få&lt;br&gt;starta-eget-bidrag i tolv månader. Från första juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 har kravet på 24 månaders arbetslöshet för att&lt;br&gt;få detta förlängda starta-eget bidrag sänkts till sex&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månaders arbetslöshet. Kompletterande insatser i&lt;br&gt;form av vägledning, utbildning och stödjande nät-&lt;br&gt;verk erbjuds också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I våras beslutades om vissa förändringar i arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen. Arbetsvillkoret för kvalificering&lt;br&gt;till arbetslöshetsersättning har ändrats. Nya samord-&lt;br&gt;ningsregler för arbetslöshetsersättning i samband&lt;br&gt;med avgångsvederlag, studier, permittering och bi-&lt;br&gt;syssla införs under 1997. Egna företagare får möjlig-&lt;br&gt;het att erhålla arbetslöshetsersättning vid tillfälliga&lt;br&gt;uppehåll i den personliga verksamheten. Vidare höjs&lt;br&gt;ersättningsnivån till 80 procent från och med den 29&lt;br&gt;september 1997 och från och med den 29 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 höjs den högsta och lägsta dagpenningen till&lt;br&gt;580 respektive 240 kronor. I enligthet med förslag&lt;br&gt;redan i tillväxtpropositionen beslutade riksdagen om&lt;br&gt;skärpta regler vid egen uppsägning och avvisande av&lt;br&gt;arbete eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsrätten har förändrats för att göra det lättare&lt;br&gt;för företagen att anställa. En ny anställningsform,&lt;br&gt;överenskommen visstidsanställning, har införts från&lt;br&gt;och med den 1 januari 1997. Samtidigt har möjlig-&lt;br&gt;heterna till långvariga vikariatsanställningar begrän-&lt;br&gt;sats. Företrädesrätten till återanställning har kortats&lt;br&gt;från tolv till nio månader. Uppsägningstiden har&lt;br&gt;förändrats så att den nu sätts i relation till anställ-&lt;br&gt;ningstidens längd och inte till arbetstagarens ålder.&lt;br&gt;Deltidsanställda har genom förändringen i arbets-&lt;br&gt;rätten fått företräde till anställning med högre syssel-&lt;br&gt;sättningsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns verksamhet inom vård,&lt;br&gt;omsorg och skola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslag i tilläggsbudget för år 1997 beslutade&lt;br&gt;riksdagen att statsbidragen till kommuner och lands-&lt;br&gt;ting skall öka med 4 miljarder kronor under 1997. I&lt;br&gt;den ekonomiska vårpropositionen aviserades också&lt;br&gt;att statsbidragen till kommuner och landsting höjs&lt;br&gt;med 8 miljarder kronor från 1998 och framåt (se&lt;br&gt;vidare avsnitt 3.2). Denna satsning ligger väl i linje&lt;br&gt;med regeringens uttalade inriktning att den offentliga&lt;br&gt;sektorns verksamheter inom vård omsorg och skola&lt;br&gt;skall prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera åtgärder för att förbättra för företagen har&lt;br&gt;genomförts. Arbetsgivaravgifterna har sänkts på&lt;br&gt;lönesummor upp till 600 000 kronor. Från 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 gäller sänkningen på lönesummor upp till ca&lt;br&gt;850 000 kronor. Lättnader i dubbelbeskattningen för&lt;br&gt;aktier i onoterade bolag har införts liksom möjlig-&lt;br&gt;heten att kvitta underskott i nystartad närings-&lt;br&gt;verksamhet mot inkomst av tjänst. För att ytterligare&lt;br&gt;förbättra möjligheterna till egenfinansierade investe-&lt;br&gt;ringar har ytterligare lättnader i ägarbeskattningen i&lt;br&gt;onoterade aktiebolag och för enskilda näringsidkare&lt;br&gt;beslutats. AP-fonden har fått rätt att köpa aktier för&lt;br&gt;ytterligare 10 miljarder kronor, även i onoterade&lt;br&gt;bolag. Reglerna för företag bör förenklas och en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;småföretagsdelegation har tillsatts för att ta fram&lt;br&gt;förenklingsförslag. Vidare har ett treårigt program&lt;br&gt;för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt&lt;br&gt;inrättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningen till ett hållbart Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med förslag i vårpropositionen beslutade&lt;br&gt;riksdagen om huvuddragen i ett brett investerings-&lt;br&gt;program i syfte att stimulera moderniseringen av&lt;br&gt;bebyggelse, infrastruktur och energisystem. Investe-&lt;br&gt;ringsprogrammet har två huvudpunkter, dels ett&lt;br&gt;nationellt investeringsprogram, dels lokala investe-&lt;br&gt;ringsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de nationella investeringsprogrammet hänför&lt;br&gt;sig bland annat programmen för energiomställning.&lt;br&gt;Riksdagen har ställt sig bakom ett program omfat-&lt;br&gt;tande 9 miljarder kronor under en sjuårsperiod för&lt;br&gt;att effektivisera energianvändningen och öka&lt;br&gt;användningen av förnybara energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nationella investeringsprogrammet ingår&lt;br&gt;även satsningar på infrastrukturinvesteringar från&lt;br&gt;och med 1999 utöver de som ingår i den ordinarie&lt;br&gt;planeringsramen, men som anses kunna svara mot&lt;br&gt;kriterierna om att bidra till hållbar utveckling och&lt;br&gt;ökad sysselsättning. För att möjliggöra en tidigare&lt;br&gt;start av vissa vägprojekt angelägna ur såväl trafik-&lt;br&gt;säkerhets- som sysselsättningssynpunkt, ges Väg-&lt;br&gt;verket möjlighet att låna erforderliga medel i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lokala investeringsprogrammen innebär att&lt;br&gt;kommuner eller grupper av kommuner ges möjlighet&lt;br&gt;att utforma förslag till lokala investeringsprogram&lt;br&gt;som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället.&lt;br&gt;Programmen kommer att bedömas och ett antal&lt;br&gt;kommuner/områden kommer att väljas ut. Pro-&lt;br&gt;grammet skall omfatta sammanlagt 5,4 miljarder&lt;br&gt;kronor för perioden 1998 till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s samarbete för tillväxt och sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har en aktiv och pådrivande roll i det&lt;br&gt;europeiska samarbetet för ökad tillväxt och syssel-&lt;br&gt;sättning. EU:s regeringskonferens avslutades i Ams-&lt;br&gt;terdam i juni och stats- och regeringscheferna kunde&lt;br&gt;då enas om ett antal förändringar i fördraget. En ny&lt;br&gt;avdelning om sysselsättning som har stora likheter&lt;br&gt;med det svenska förslag som presenterades inom&lt;br&gt;ramen för konferensen, har förts in i fördraget.&lt;br&gt;Liksom tidigare ligger huvudansvaret för sysselsätt-&lt;br&gt;nings- och arbetsmarknadspolitik på medlems-&lt;br&gt;länderna. Fördragsförändringarna innebär dock ett&lt;br&gt;ökat erfarenhetsutbyte liksom jämförande av utveck-&lt;br&gt;lingen på arbetsmarknadsområdet i olika länder.&lt;br&gt;Samordnings- och övervakningsförfaranden kommer&lt;br&gt;att förstärkas och vidare skall rådet kunna lämna&lt;br&gt;rekommendationer till enskilda medlemsländer. En&lt;br&gt;särskild sysselsättningskommitté skall bildas. Ett&lt;br&gt;extra toppmöte om sysselsättnings- och arbets-&lt;br&gt;löshetsfrågor skall äga rum under hösten 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande inre marknad i EU spelar en&lt;br&gt;viktig roll för sysselsättningen i Europa. Vid EU:s&lt;br&gt;toppmöte i Amsterdam fastlades en av kommissio-&lt;br&gt;nen initierad aktionsplan för arbetet med att full-&lt;br&gt;borda den inre marknaden. Sverige kommer att ge&lt;br&gt;starkt stöd åt det fortsatta arbetet med att avveckla&lt;br&gt;återstående hinder för en väl fungerande inre mark-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.2 Regeringens förslag i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1998&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Mycket tyder på att vi nu befinner oss i en period av&lt;br&gt;ökad tillväxt. Efter en svag tillväxt 1996 finns nu&lt;br&gt;tydliga tecken på att konjunkturen är på väg upp och&lt;br&gt;att tillväxten åter håller på att ta fart. Trots detta har&lt;br&gt;arbetsmarknaden under första halvåret 1997 ut-&lt;br&gt;vecklats sämre än prognoserna i den ekonomiska&lt;br&gt;vårpropositionen. Den öppna arbetslösheten för&lt;br&gt;1997 beräknas bli 8,4 procent istället för 7,9 pro-&lt;br&gt;cent. Den främsta förklaringen är de neddragningar&lt;br&gt;som gjorts inom offentlig sektor. Dessutom bidrog&lt;br&gt;den svaga tillväxten av BNP under 1996 till perso-&lt;br&gt;nalminskningar i industrin som kom till stånd först&lt;br&gt;under de första månaderna 1997. Mycket tyder dock&lt;br&gt;på att läget på arbetsmarknaden har vänt och kan&lt;br&gt;förväntas förbättras ytterligare under hösten. Den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten kommer att medföra syssel-&lt;br&gt;sättningsökningar i det privata näringslivet. De&lt;br&gt;ökade statsbidragen till kommuner och landsting&lt;br&gt;som beslutats kommer att minska personalned-&lt;br&gt;dragningarna inom offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om arbetsmarknadsläget kommer att för-&lt;br&gt;bättras under hösten innehåller budgetpropositionen&lt;br&gt;ett antal förslag från regeringen på åtgärder för att&lt;br&gt;stärka sysselsättningen och minska arbetslösheten.&lt;br&gt;Flera av budgetpropositionens åtgärder aviserades i&lt;br&gt;den ekonomiska vårpropositionen och får nu sin&lt;br&gt;konkreta utformning.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Den offentliga sektorns verksamhet inom&lt;br&gt;vård, omsorg och skola&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Kommunsektorn har till följd av den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen under 1990-talet ställts&lt;br&gt;inför stora krav på anpassning av verksamheten. Det&lt;br&gt;ökade utgiftstrycket som bl. a. följt av den höga&lt;br&gt;arbetslösheten har inneburit effektiviseringar och&lt;br&gt;omprioriteringar i den kommunala verksamheten.&lt;br&gt;Neddragningarna har lett till betydande sysselsätt-&lt;br&gt;ningsminskningar vilket också riskerar att leda till&lt;br&gt;alltmer kännbara kvalitetsförsämringar inom de&lt;br&gt;kommunala kärnverksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat om ett tillskott till&lt;br&gt;kommunerna på 4 miljarder kronor för 1997. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enlighet med vad som aviserades i den ekonomiska&lt;br&gt;vårpropositionen föreslår regeringen i budget-&lt;br&gt;propositionen ett resurstillskott till kommunerna på&lt;br&gt;sammanlagt 8 miljarder kronor för 1998. I den&lt;br&gt;ekonomiska vårpropositionen aviserades att detta&lt;br&gt;resurstillskott även gäller efter 1998. Regeringen&lt;br&gt;anser nu att det finns samhällsekonomiska förut-&lt;br&gt;sättningar att ytterligare förstärka detta resurs-&lt;br&gt;tillskott. Tillskottet bör därför ökas med 4 miljarder&lt;br&gt;kronor 1999 och med ytterligare 4 miljarder kronor&lt;br&gt;år 2000, d.v.s. en nivåhöjning på 16 miljarder kronor&lt;br&gt;år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ökade tillskottet bör ge kommuner och lands-&lt;br&gt;ting goda förutsättningar att förstärka kvaliteten i&lt;br&gt;vård, omsorg och skola. Vidare bör tillskottet ge&lt;br&gt;möjligheter för kommuner och landsting att behålla&lt;br&gt;sin personal och i många fall t.o.m. öka antalet&lt;br&gt;sysselsatta. Tillskottet bör även kunna underlätta för&lt;br&gt;kommunsektorn att möta de ökade behov av kom-&lt;br&gt;munal verksamhet, främst inom äldreomsorg och&lt;br&gt;skola, som följer av den demografiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utbildning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Högskolan skall fortsätta att expandera. Utöver den&lt;br&gt;redan beslutade utbyggnaden med 15 000 permanen-&lt;br&gt;ta platser vardera hösten 1997 och 1999 skall den&lt;br&gt;högre utbildningen byggas ut i hela landet med ytter-&lt;br&gt;ligare 30 000 nya permanenta platser under perioden&lt;br&gt;fram till år 2000. Därutöver skall en tidigareläggning&lt;br&gt;göras av merparten av de nya permanenta platserna&lt;br&gt;hösten 1998 redan till våren 1998. Utbyggnadens&lt;br&gt;tyngdpunkt skall ligga inom de tekniska och naturve-&lt;br&gt;tenskapliga utbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Arbetsmarknadspolitiken&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Generationsväxling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de sysselsatta finns många äldre som även i&lt;br&gt;hög ålder arbetar med fysiskt eller psykiskt slit-&lt;br&gt;samma arbeten och som gärna skulle vilja sluta&lt;br&gt;arbeta före sin ordinarie pensionsavgång om det&lt;br&gt;fanns ekonomiska förutsättningar. Under de senaste&lt;br&gt;åren har medelåldern bland de sysselsatta ökat. Sam-&lt;br&gt;tidigt är ungefär hälften av de arbetslösa under 35 år&lt;br&gt;och många av dem är långtidsarbetslösa med svag&lt;br&gt;förankring på arbetsmarknaden. För att underlätta&lt;br&gt;för yngre att komma in på arbetsmarknaden föreslår&lt;br&gt;därför regeringen en möjlighet till generations-&lt;br&gt;växling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att anställda som fyllt 63 år,&lt;br&gt;efter att deras arbetsgivare lämnat sitt godkännande,&lt;br&gt;erbjuds möjlighet att före ordinarie pensionsålder&lt;br&gt;lämna arbetsmarknaden. Förutsättningen är att den&lt;br&gt;vakans som uppstår fylls med en långtidsarbetslös&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som fyllt 20 men inte 35 år. För att ta del av åtgär-&lt;br&gt;den måste ansökan göras under perioden den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1998 till och med den 31 augusti 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den äldre arbetstagaren som lämnar arbetsmark-&lt;br&gt;naden får en ersättning från staten som motsvarar&lt;br&gt;80 procent av arbetstagarens sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst, dock högst 14 400 kronor per månad&lt;br&gt;under 1998. Den fastställda ersättningen till den&lt;br&gt;enskilde och det maximala beloppet skall knytas till&lt;br&gt;basbeloppet och räknas upp efter förändring av&lt;br&gt;detta. Som en delfinansiering av den statliga ersätt-&lt;br&gt;ningen skall arbetsgivaren betala ett finansierings-&lt;br&gt;bidrag till staten som motsvarar 25 procent av den&lt;br&gt;ersättningen staten lämnar. Arbetsgivaren och&lt;br&gt;arbetstagaren kan dessutom sluta avtal om att&lt;br&gt;arbetsgivaren skall betala ersättning utöver finan-&lt;br&gt;sieringsbidrag. Denna frivilliga ersättning betalas av&lt;br&gt;arbetsgivaren direkt till arbetstagaren och sociala&lt;br&gt;avgifter skall erläggas på den extra ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för generationsväxling är att den&lt;br&gt;äldre haft sammanhängande anställning i minst två&lt;br&gt;år före generationsväxlingen. Det bör inte vara&lt;br&gt;tvunget att just den vakans som uppstår genom den&lt;br&gt;äldres avgång fylls med den unge långtidsarbetslöse&lt;br&gt;utan det bör vara möjligt att tillämpa s.k.&lt;br&gt;succesionskedjor. Dessa skall vara klart överskådliga&lt;br&gt;samt bör godkännas av länsarbetsnämnden. Den&lt;br&gt;arbetslöse anvisas av arbetsförmedlingen och skall&lt;br&gt;erbjudas en tillsvidareanställning hos arbetsgivaren.&lt;br&gt;Det skall inte vara möjligt för arbetsgivaren att&lt;br&gt;erhålla arbetsmarknadspolitiska medel i samband&lt;br&gt;med anställningen av den yngre. I princip skall den&lt;br&gt;unge ersättaren få samma arbetstid som den äldre&lt;br&gt;hade. Det bör dock finnas möjlighet för den äldre att&lt;br&gt;lämna endast en del av tjänsten. Den yngre ges då&lt;br&gt;möjlighet att fylla ut tjänsten till den del den äldre&lt;br&gt;har lämnat den. Arbetsgivaren bör få lägga samman&lt;br&gt;lämnad tid från flera anställningar vid anställning av&lt;br&gt;ny arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomssatsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att kommunerna, från och med&lt;br&gt;den 1 januari 1998, i lag ges möjlighet att genom&lt;br&gt;överenskommelse med staten erbjuda ungdomar&lt;br&gt;mellan 20 och 24 år som står till arbetsmarknadens&lt;br&gt;förfogande, en aktiverande och utvecklande insats på&lt;br&gt;heltid. Ungdomarna skall i första hand söka arbete&lt;br&gt;på den reguljära arbetsmarknaden. Den unge skall&lt;br&gt;därför initialt prövas mot arbetsmarknaden av&lt;br&gt;arbetsförmedlingen. Detta innebär att på olika sätt&lt;br&gt;pröva ungdomens möjligheter att skaffa sig ett&lt;br&gt;reguljärt arbete. Det skall även prövas om någon av&lt;br&gt;de befintliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan&lt;br&gt;vara relevanta eller om en reguljär utbildning an vara&lt;br&gt;ett alternativ. De unga skall från första arbetslöshets-&lt;br&gt;dagen aktivt söka arbete samt delta i de&lt;br&gt;åtgärder som arbetsförmedlingen och kommunen&lt;br&gt;anvisar. Ungdomar som på grund av missbruk eller&lt;br&gt;andra omständigheter inte står till arbetsmarknadens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfogande skall erbjudas rehabilitering via social-&lt;br&gt;tjänsten. Senast inom 90 dagar skall den unge till-&lt;br&gt;sammans med arbetsförmedlingen och kommunen&lt;br&gt;ha arbetat fram en individuell handlingsplan. Om&lt;br&gt;den unge fortfarande inte är aktiv i meningsfull&lt;br&gt;sysselsättning inom denna tid övergår ansvaret för&lt;br&gt;aktiveringen till kommunen. Kommunen som varit&lt;br&gt;delaktig i upprättandet av handlingsplanen har då&lt;br&gt;möjlighet att genom olika insatser minimera risken&lt;br&gt;för att den unge blir långtidsarbetslös. På detta sätt&lt;br&gt;skall den unges möjligheter att skaffa sig ett arbete på&lt;br&gt;den reguljära arbetsmarknaden öka. Arbets-&lt;br&gt;förmedlingen har det yttersta ansvaret för att&lt;br&gt;handlingsplaner utarbetas och att individuellt an-&lt;br&gt;passade utvecklingsinsatser sätts in senast efter 100&lt;br&gt;dagar. Kommunerna är ansvariga för att lämpliga&lt;br&gt;insatser erbjuds ungdomarna. Det lokala facket skall&lt;br&gt;i de fall den kommunala verksamheten är förlagd till&lt;br&gt;en arbetsplats ha rätt till samråd med kommunen&lt;br&gt;innan anvisning sker. Undanträngning av ordinarie&lt;br&gt;arbetstillfällen liksom inlåsningseffekter skall mot-&lt;br&gt;verkas. Detsamma gäller snedvridningar av konkur-&lt;br&gt;rensförhållanden. Insatserna skall regelbundet följas&lt;br&gt;upp och de unga skall med jämna mellanrum delta i&lt;br&gt;jobbsökaraktiviteter som anordnas av arbets-&lt;br&gt;förmedlingen. Utvecklingsinsatserna bör i normal-&lt;br&gt;fallet inte omfatta mer än tolv månader, genomsnit-&lt;br&gt;tet bör kunna vara betydligt kortare. Insatserna kan&lt;br&gt;med fördel genomföras i samarbete med näringsliv&lt;br&gt;och skola, där praktik kan varvas med studier som&lt;br&gt;syftar till att förbereda den arbetslöse så att denne&lt;br&gt;kan genomföra eller fullfölja en gymnasieutbildning&lt;br&gt;inom det reguljära utbildningsväsendet. Även s.k.&lt;br&gt;samhällsinnovativa utbildningar skall kunna använ-&lt;br&gt;das. Därefter skall individen pröva sina möjligheter&lt;br&gt;på den ordinarie arbetsmarknaden i tre månader med&lt;br&gt;den ersättning denne hade före utvecklingsperioden.&lt;br&gt;Ett alternativ kan även vara att individen efter ut-&lt;br&gt;bildningsinsats påbörjar en reguljär utbildning med&lt;br&gt;reguljär studiefinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ungdomar som deltar i sådan verksamhet som&lt;br&gt;kommunen har en skyldighet att tillhandahålla&lt;br&gt;lämnas ersättning. De ungdomar som inte har rätt till&lt;br&gt;socialbidrag får ett obeskattat bidrag på 1 967 kro-&lt;br&gt;nor per månad. Staten ersätter kommunerna för&lt;br&gt;denna kostnad. För de socialbidragsberättigade&lt;br&gt;lämnas i stället en ersättning som motsvarar vad som&lt;br&gt;skulle utgått i socialbidrag. Ungdomar som har rätt&lt;br&gt;till ersättning från arbetslöshetskassa får utbildnings-&lt;br&gt;bidrag som motsvarar arbetslöshetsersättningen.&lt;br&gt;Utvecklingsinsatserna kvalificerar inte för ersättning&lt;br&gt;från arbetslöshetskassa. De ungdomar som vägrar att&lt;br&gt;delta i utvecklingsinsatser skall inte beviljas utveck-&lt;br&gt;lingscrsättning och de ungdomar som avslutar aktivi-&lt;br&gt;tet skall avstängas från utvecklingsersättning eller&lt;br&gt;utbildningsbidrag samt ersättning från arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa. När det gäller den enskildes rätt till social-&lt;br&gt;bidrag, i fall de unga vägrar delta i lämplig åtgärd,&lt;br&gt;torde i normalfallet den som utan sakliga skäl avstår&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från att delta i den utvecklande verksamhet som&lt;br&gt;kommunen anordnar inte ha rätt till socialbidrag.&lt;br&gt;Den enskildes skall efter förmåga själv bidra till sin&lt;br&gt;egen försörjning, vari ingår bl.a. en skyldighet att&lt;br&gt;delta i verksamhet som anordnas inom ramen för&lt;br&gt;samhällets arbetsmarknadspolitik. En viktig princip&lt;br&gt;är dock att varje enskilt ärende förutsätter en indivi-&lt;br&gt;duell bedömning, som skall utgå från den enskildas&lt;br&gt;egna förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-satsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder i dag en stor brist på kompetent och&lt;br&gt;yrkesutbildad personal inom IT-området. Regeringen&lt;br&gt;har därför med Industriförbundet och företrädare för&lt;br&gt;IT-branschen kommit överens om ett nationellt&lt;br&gt;program för IT-utbildning inom ramen för arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildningen. Programmet skall starta den&lt;br&gt;1 december 1997 och pågå under 1998 och 1999&lt;br&gt;och skall omfatta totalt 10 000 personer. Målgrup-&lt;br&gt;pen för satsningen är främst arbetslösa, men också&lt;br&gt;anställda som har behov av att förnya eller&lt;br&gt;byta arbetsuppgifter kan komma i fråga. Utbild&lt;br&gt;ningen förutsätter ingen formell förkunskap, det&lt;br&gt;viktiga är i stället fallenhet och intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ferieabeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att så många ungdomar som vill&lt;br&gt;också får ett feriearbete under sommaren 1998.&lt;br&gt;Regeringen vill därför stimulera arbetsgivarna att&lt;br&gt;anställa fler gymnasieungdomar under sommaren&lt;br&gt;1998. Regeringen har i kontakter med AMS erfarit&lt;br&gt;att styrelsen tidigt under år 1998 kommer att genom-&lt;br&gt;föra en informationssatsning som syftar till att&lt;br&gt;engagera och stimulera arbetsgivarna i frågan om&lt;br&gt;feriearbeten för unga gymnasiestuderande. Regering-&lt;br&gt;en föreslår i budgetpropositionen att ersättning skall&lt;br&gt;lämnas till kommunerna för att dessa bl. a. skall&lt;br&gt;stimulera det lokala näringslivet att anordna feriear-&lt;br&gt;bete för gymnasieungdomar. Medlen skall även&lt;br&gt;kunna användas för insatser inom kommunen. Det&lt;br&gt;skall även inom ramen för denna åtgärd vara möjligt&lt;br&gt;att anordna kombinationer av utbildning och praktik&lt;br&gt;eller ren utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individuellt anställningsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de största problemen på arbetsmarknaden är&lt;br&gt;att ett stort antal personer har varit utan arbete&lt;br&gt;under en lång tid. Den ökade efterfrågan på arbets-&lt;br&gt;kraft inom den privata sektorn och kommunernas&lt;br&gt;förbättrade ekonomi bör göra det lättare för arbets-&lt;br&gt;lösa att med hjälp av ett anställningsstöd som är&lt;br&gt;individanpassat komma in på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringsstöd är en av de arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder som använts för att hjälpa lång-&lt;br&gt;tidsarbetslösa personer att åter komma in på den&lt;br&gt;reguljära arbetsmarknaden. Åtgärderna annat bered-&lt;br&gt;skapsarbete och vikariatsstöd liknar i de flesta av-&lt;br&gt;seenden rekryteringsstödet. För att undvika onödigt&lt;br&gt;tung administration och som ett led i regeringens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förenklingsarbete bör stödformerna rekryteringsstöd,&lt;br&gt;vikariatsstöd och annat beredskapsarbete slås&lt;br&gt;samman till ett stöd, individuellt anställningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen&lt;br&gt;att ett individuellt anställningsstöd införs. Detta&lt;br&gt;utbetalas via arbetsgivarna i syfte att stimulera&lt;br&gt;anställningar. Stödet bör införas från den 1 januari&lt;br&gt;1998. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande&lt;br&gt;tillämpas på anställning med rekryteringsstöd eller&lt;br&gt;vikariatsstöd samt annat beredskapsarbete om&lt;br&gt;anställningen påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsstödet är ett individstöd som skall un-&lt;br&gt;derlätta för den enskilde arbetssökanden att åter&lt;br&gt;komma in på arbetsmarknaden. Stödet utgår som&lt;br&gt;kompensation för de extra kostnader som uppstår&lt;br&gt;när en person anställs som behöver fördjupad intro-&lt;br&gt;duktion eller utbildning. För en person som har varit&lt;br&gt;utanför den reguljära arbetsmarknaden en längre tid&lt;br&gt;kan ett anställningsstöd vara den enda möjligheten&lt;br&gt;att få visa sina färdigheter och att få den kontakt&lt;br&gt;med arbetslivet som är nödvändig för att kunna få ett&lt;br&gt;reguljärt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet bör lämnas med högst 350 kronor per dag,&lt;br&gt;dock högst 50 procent av lönekostnaden inklusive&lt;br&gt;sjuklön, semesterersättning och sociala avgifter i&lt;br&gt;högst sex månader. Om det finns synnerliga skäl får&lt;br&gt;dock tiden i anställningsstöd som medför investe-&lt;br&gt;ringar förlängas till högst tolv månader. Vid deltids-&lt;br&gt;arbete bör anställningsstödet reduceras i proportion&lt;br&gt;till arbetstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsstöd bör kunna lämnas till personer&lt;br&gt;fr.o.m. det år som de fyller 20 år under förutsättning&lt;br&gt;att de varit inskrivna vid arbetsförmedlingen i minst&lt;br&gt;tolv månader och är långtidsarbetslösa. Anställ-&lt;br&gt;ningarna kan ske såväl inom den privata som offent-&lt;br&gt;liga sektorn. I undantagsfall kan stöd även lämnas till&lt;br&gt;arbetslösa som under en kortare tid haft en anställ-&lt;br&gt;ning som inte inneburit att deras ställning på&lt;br&gt;arbetsmarknaden stärkts. Som ett komplement till&lt;br&gt;regeringens ungdomssatsning bör anställningsstödet&lt;br&gt;under 1998 även kunna ges till ungdomar under&lt;br&gt;förutsättning att de varit anmälda som arbets-&lt;br&gt;sökande på arbetsförmedlingen i minst 90 dagar.&lt;br&gt;Vidare kan anställningsstöd under 1998 ges till&lt;br&gt;ungdomar som genomgått gymnasieskolans tekniska&lt;br&gt;program och som behöver en form av lärlingstid för&lt;br&gt;att få ett yrkesbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en förutsättning för anställningsstöd bör&lt;br&gt;gälla att arbetsgivaren under den tid som anställ-&lt;br&gt;ningsstöd lämnas ger arbetstagaren utbildning i form&lt;br&gt;av praktik eller teori. Stödet bör få lämnas både till&lt;br&gt;anställningar som gäller tills vidare och för viss tid.&lt;br&gt;Stöd bör dock inte få ges vid upprepade anställningar&lt;br&gt;hos en och samma arbetsgivare eller till en driftsen-&lt;br&gt;het som sagt upp personal inom de senaste nio må-&lt;br&gt;naderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet skall således användas för att stimulera&lt;br&gt;arbetsgivarna att tidigarelägga sina anställningar&lt;br&gt;samt även för att anställa arbetslösa för att ge redan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställda möjlighet till vidareutbildning med utbild-&lt;br&gt;ningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsstödet bör endast få lämnas under&lt;br&gt;förutsättning att det i anställningen lämnas lön och&lt;br&gt;andra anställningsförmåner enligt kollektivavtal eller&lt;br&gt;anställningsförmåner som är jämförbara med förmå-&lt;br&gt;ner enligt kollektivavtal i branschen. Innan&lt;br&gt;arbetsförmedlingen fattar beslut om anställningsstöd&lt;br&gt;skall samråd ske med berörda arbetstagarorganisa-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Förbättrade villkor för små och&lt;br&gt;medelstora företag&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Tjänstledighet för att starta eget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stödja ny- och småföretagandet och för att&lt;br&gt;underlätta för personer att starta eget avser rege-&lt;br&gt;ringen att i samband med budgetpropositionen&lt;br&gt;föreslå att det skall bli möjligt att ta tjänstledigt för&lt;br&gt;att starta eget företag. En arbetstagare skall ha rätt&lt;br&gt;till ledighet under högst sex månader för att bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet. Verksamheten får dock inte&lt;br&gt;konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Ledig-&lt;br&gt;heten får inte heller innebära väsentlig olägenhet för&lt;br&gt;arbetsgivarens verksamhet. För rätt till ledighet skall&lt;br&gt;arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren under&lt;br&gt;de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst&lt;br&gt;tolv månader under de senaste två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starta-eget bidrag och insatser för&lt;br&gt;invandrares företagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet egna företagare med utländsk bakgrund har&lt;br&gt;ökat i Sverige under senare år. Ökningen beror&lt;br&gt;framför allt på ett kraftigt försämrat arbets-&lt;br&gt;marknadsläge för invandrare. För att minska&lt;br&gt;arbetslösheten bland invandrare är det angeläget att&lt;br&gt;öka deras möjligheter till nyföretagande. Regeringen&lt;br&gt;avser därför att uppdra åt Arbetsmarknadsverket att&lt;br&gt;invandrare skall erbjudas en utökad satsning på&lt;br&gt;individuell vägledning och utbildning i ny-&lt;br&gt;företagande. Detta kan ske inom ramen för arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning och ALU. Vidare föreslår rege-&lt;br&gt;ringen att utbildningsbidrag skall kunna lämnas till&lt;br&gt;invandrare under längre tid än sex månader vid start&lt;br&gt;av egen verksamhet. Förlängningen får ske i de fall&lt;br&gt;där det anses nödvändigt för företagets överlevnad&lt;br&gt;och lönsamhet och där den påbörjade egna verksam-&lt;br&gt;heten bedöms vara den enda möjligheten till&lt;br&gt;försörjning. Ett villkor för en förlängning är dock att&lt;br&gt;en sådan inte snedvrider konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ROT-avdraget förlängs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1996 infördes en möjlighet till skatte-&lt;br&gt;reduktion för vissa utgifter för reparationer m.m. på&lt;br&gt;bostadshus för sådana arbeten som utförts till och&lt;br&gt;med utgången av år 1997. Bakgrunden till skatte-&lt;br&gt;reduktionen var den avmattning av byggverk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samheten, särskilt beträffande bostadsbyggande, som&lt;br&gt;kunde förutses för åren 1996 och 1997. Enligt de&lt;br&gt;bedömningar som nu kan göras kommer aktiviteten i&lt;br&gt;byggsektorn att vara fortsatt låg under en tid framåt.&lt;br&gt;Dock kan förutses en uppgång i slutet av 1998&lt;br&gt;förutses. Mot denna bakgrund finns det anledning&lt;br&gt;att förlänga perioden för skattereduktion till ut-&lt;br&gt;gången av år 1998. Regeringen föreslår därför i&lt;br&gt;budgetpropositionen att byggnadsarbeten som utförs&lt;br&gt;under tiden den 1 januari 1998 till och med den 31&lt;br&gt;december 1998 kan ge rätt till skattereduktion. Det&lt;br&gt;maximala reduktionsbelopp som kan utnyttjas är&lt;br&gt;dock oförändrat, vilket innebär att de som redan&lt;br&gt;erhållit maximal reduktion inte kan erhålla någon&lt;br&gt;ytterligare lättnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändring av sjuklöneperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i budgetpropositionen att sjuk-&lt;br&gt;löneperioden kortas från 28 till 14 dagar, vilket&lt;br&gt;innebär att arbetsgivarens lagstadgade ansvar för att&lt;br&gt;ge ersättning till en arbetstagare i form av sjuklön&lt;br&gt;ändras till att omfatta de första 14 dagarna av ett&lt;br&gt;sjukfall. De nya reglerna bör träda i kraft den 1 april&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program för regional näringspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har påbörjat ett arbete med att genom-&lt;br&gt;föra en ny regional näringspolitik. Under inne-&lt;br&gt;varande år har regeringen fortsatt att tillsammans&lt;br&gt;med ett stort antal regionala och centrala aktörer&lt;br&gt;utforma den nya regionala näringspolitiken. I en&lt;br&gt;regionalpolitisk proposition avser regeringen att&lt;br&gt;närmare utveckla sina förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under arbetet med den regionala näringspolitiken&lt;br&gt;har ett stort antal projekt identifierats som bedöms&lt;br&gt;kunna komma att skapa nya arbetstillfällen. Det&lt;br&gt;gäller dels projekt som förbättrar förutsättningarna&lt;br&gt;härför i hela landet, dels projekt som främst är inrik-&lt;br&gt;tade mot de mest utsatta regionerna. Insatserna bör&lt;br&gt;kunna påbörjas redan under innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför i tilläggsbudget för&lt;br&gt;1997 att riksdagen bemyndigar regeringen att dispo-&lt;br&gt;nera en ram av högst 500 miljoner kronor inom&lt;br&gt;ramen för anslaget regionalpolitiska åtgärder för att&lt;br&gt;genomföra ett program för regional näringspolitik&lt;br&gt;och särskilda regionalpolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Bedömning av utvecklingen av&lt;br&gt;tillväxt, sysselsättning och&lt;br&gt;arbetslöshet fram till år 2000&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar i budgetpropositionen kalkyler&lt;br&gt;för den ekonomiska utvecklingen fram till år 2000.&lt;br&gt;Nedan redogörs kortfattat för dessa kalkyler och då&lt;br&gt;särskilt utvecklingen på arbetsmarknaden fram till år&lt;br&gt;2000. En utgångspunkt för dessa kalkyler är att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inflationen hålls inom gränserna för inflationsmålet&lt;br&gt;på 2 procent. Vidare antas löneökningarna ligga i&lt;br&gt;linje med utvecklingen i övriga Europa, vilket under&lt;br&gt;perioden 1998 till 2000 förväntas ge löneökningar i&lt;br&gt;Sverige på ca 3,5 procent per år. Genom den låga&lt;br&gt;inflationen kommer därigenom hushållens disponibla&lt;br&gt;inkomster i reala termer att öka under denna period.&lt;br&gt;En ytterligare förutsättning är att de arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärderna och utbildningssatsningen&lt;br&gt;får ett stort genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.1 Bedömning av den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen fram till år 2000&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den något splittrade bild över den svenska eko-&lt;br&gt;nomin som rådde under våren har nu blivit mer&lt;br&gt;entydig. Återhämtningen sker på bred basis och en&lt;br&gt;betydande upprevidering av BNP-tillväxten jäm-&lt;br&gt;fört med vårpropositionen har gjorts för 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella konjunkturen ser ut att ut-&lt;br&gt;vecklas gynnsamt. Därigenom får exporten en&lt;br&gt;betydande draghjälp. Dessutom förefaller svenska&lt;br&gt;företag vinna marknadsandelar, vilket ger ytterligare&lt;br&gt;fart åt exporten. Den inhemska efterfrågan, och då&lt;br&gt;framför allt den privata konsumtionen kommer att&lt;br&gt;bli en allt viktigare drivkraft i uppgången. Investe-&lt;br&gt;ringarna, som i år endast ökar marginellt, expan-&lt;br&gt;derar återigen under 1998. Lageranpassningen är nu&lt;br&gt;avklarad, varför en ökad efterfrågan på varor i allt&lt;br&gt;högre grad måste tillgodoses genom löpande produk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock några faktorer som skulle kunna&lt;br&gt;påverka den ekonomiska utvecklingen negativt. En&lt;br&gt;internationell utveckling med stigande räntor kan&lt;br&gt;medföra stigande räntor i Sverige och ett ökat&lt;br&gt;inflationstryck. Om den internationella börsoron&lt;br&gt;förstärks kan den också komma att påverka utveck-&lt;br&gt;lingen i Sverige negativt. Vidare kan genomförandet&lt;br&gt;av EMU:s tredje etapp skapa osäkerhet på de&lt;br&gt;finansiella marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten de närmaste åren beräknas stiga något&lt;br&gt;jämfört med de 2,3 procent som förväntas bli utfallet&lt;br&gt;i år, och uppgå till 3,1 procent 1998, till 2,9 procent&lt;br&gt;1999 och 2,8 procent år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4.1 NYCKELTAL, 1997-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROCENTUELL FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppet arbetslösa&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsatta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Andel av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.2 Bedömning av utvecklingen på&lt;br&gt;arbetsmarknaden fram till år 2000&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att arbetslöshetsmålet skall&lt;br&gt;kunna uppnås är att lönebildningen fungerar väl och&lt;br&gt;att lönerna från 1998 till år 2000 inte ökar mer än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,5 procent per år. Enligt löneavtalen för 1997 blir&lt;br&gt;löneökningarna betydligt högre än i omvärlden.&lt;br&gt;Nästa år förutsätts en anpassning av löneökningarna&lt;br&gt;till europeisk nivå ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen väntas bli något lägre 1997&lt;br&gt;jämfört med 1996. Produktiviteten väntas stiga kraf-&lt;br&gt;tigt och medelarbetstiden öka något, vilket fördröjer&lt;br&gt;de positiva effekterna på sysselsättningen som upp-&lt;br&gt;står genom ökad tillväxt. Den öppna arbetslösheten&lt;br&gt;väntas ändå inte öka i lika stor utsträckning som&lt;br&gt;sysselsättningen minskar, eftersom en allt större del&lt;br&gt;av arbetskraften kommer att delta i utbildning. Den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten bedöms därför i år hamna på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8,4 procent som årsgenomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1998 väntas sysselsättningen åter stiga till&lt;br&gt;följd av högre BNP-tillväxt, stagnerande medel-&lt;br&gt;arbetstid samt ökade möjligheter för kommunerna&lt;br&gt;att behålla arbetskraft. Mot denna bakgrund beräk-&lt;br&gt;nas den öppna arbetslösheten falla till 7,4 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givet att lönebildningen fungerar väl även vid ett&lt;br&gt;förbättrat arbetsmarknadsläge och att de vidtagna&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och utbildnings-&lt;br&gt;satsningarna får stort genomslag, kommer den öppna&lt;br&gt;arbetslösheten att fortsätta att falla även efter 1998&lt;br&gt;och uppgå till 4,5 procent år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisning för&lt;br&gt;staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Årsredovisning för staten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisning för staten.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilagor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statliga bolag......................................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statliga myndigheter och fonder..........................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsanställda 1996.............................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens inkomster budgetåret 1995/96................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgifter på statsbudgeten för budgetåret 1995/96...............53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgifter på statsbudgeten för budgetåret 1995/96,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per departement..................................................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Årsredovisning för staten&lt;/h3&gt;
&lt;h6&gt;Inledning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I lag om statsbudgeten (SFS 1996:1059) klargörs re-&lt;br&gt;geringens skyldighet att inför riksdagen redovisa hur&lt;br&gt;statens medel använts, värdet av statens tillgångar&lt;br&gt;och skulder samt vilka förpliktelser staten har utöver&lt;br&gt;detta. Redovisningsskyldigheten genomförs genom&lt;br&gt;att regeringen avlämnar en årsredovisning för staten&lt;br&gt;till riksdagen. Ett underlag till årsredovisning för sta-&lt;br&gt;ten skall lämnas av Riksrevisionsverket till regeringen&lt;br&gt;senast den 15 juni.Vidare har riksdagen beslutat om&lt;br&gt;en ändring av den tidigare räkenskapsperioden som&lt;br&gt;sträckte sig från 1 juli till 30 juni. I denna årsredovis-&lt;br&gt;ning redovisas därför två räkenskapsperioder omfat-&lt;br&gt;tande arton respektive tolv månader. Redovisningen&lt;br&gt;1995/96 innehåller balans- och resultaträkning samt&lt;br&gt;finansieringsanalys. Dessutom ingår en sammanställ-&lt;br&gt;ning av den statliga sektorns nettoförmögenhet. Vi-&lt;br&gt;dare presenteras även de statliga bolagen samt ett&lt;br&gt;sammandrag av statsbudgetens utfall. Årsredovis-&lt;br&gt;ningen baseras på den information som myndighe-&lt;br&gt;terna samt affärsverken lämnar till riksredovisningen&lt;br&gt;samt presenterar i sina årsredovisningar. I de fall&lt;br&gt;denna information inte varit tillräcklig för att t.ex.&lt;br&gt;möjliggöra elimineringar mellan myndigheter har in-&lt;br&gt;formation inhämtats i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att årsredovisningen fullt ut skall tillgodose&lt;br&gt;kraven behövs ytterligare utvecklingsarbete med vissa&lt;br&gt;delar av årsredovisningen. Ett utvecklingsprojekt&lt;br&gt;med detta syfte bedrivs för närvarande inom RRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig förändring av regelverket på myndig-&lt;br&gt;hetsnivå är den nya förordningen om myndigheters&lt;br&gt;årsredovisning m.m. (1996:882) som slår fast att det&lt;br&gt;är regeringens informationsbehov som skall vara sty-&lt;br&gt;rande för myndigheternas resultatredovisning. Vidare&lt;br&gt;permanentas kravet på delårsrapport. Detta innebär&lt;br&gt;att myndigheterna senast den 15 augusti varje år till&lt;br&gt;regeringen skall lämna en delårsrapport per den 30&lt;br&gt;juni. Delårsrapporten skall avse de första sex måna-&lt;br&gt;derna av den pågående redovisningsperioden. Det&lt;br&gt;ekonomiadministrativa regelverket har anpassats till&lt;br&gt;de förändringar som redovisades ovan i lagen om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsbudgeten. De viktigaste förändringarna gjordes i&lt;br&gt;anslagsförordningen (1996:1189) och kapitalförsörj-&lt;br&gt;ningsförordningen (1996:1188). Utöver detta har&lt;br&gt;regeringen beslutat om en ny förordning avseende&lt;br&gt;överlåtelse av statens lösa egendom (1996:1191).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika avgränsningar av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den årsredovisning för staten, som regeringen läm-&lt;br&gt;nar till riksdagen, omfattar den juridiska enheten sta-&lt;br&gt;ten myndigheterna under riksdag och regering samt&lt;br&gt;affärsverken. Undantag görs dock för Riksbanken&lt;br&gt;som i rättspraxis betraktas som ett självständigt&lt;br&gt;rättssubjekt. Som myndigheter redovisas även försäk-&lt;br&gt;ringskassorna och de s.k. fonder som redovisas av&lt;br&gt;myndighet. Exempel på en sådan fond är arbetsska-&lt;br&gt;defonden. Försäkringskassorna är inte statliga myn-&lt;br&gt;digheter men betraktas som sådana i detta samman-&lt;br&gt;hang då de ingår i den statliga redovisningsorga-&lt;br&gt;nisationen. Den statliga redovisningsorganisationen&lt;br&gt;omfattar de statliga myndigheterna och de organisa-&lt;br&gt;tioner som har dispositionsrätt till statsbudgetens an-&lt;br&gt;slag samt tillgång till statsverkets checkräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nationalräkenskaperna definieras staten annor-&lt;br&gt;lunda. Nationalräkenskaperna (NR) är en statistisk&lt;br&gt;sammanställning i kontoform över den svenska eko-&lt;br&gt;nomin med uppdelning på olika sektorer och olika&lt;br&gt;slag av inkomster och utgifter. Begrepp, definitioner&lt;br&gt;och klassificeringar följer de rekommendationer som&lt;br&gt;Förenta Nationerna utfärdat. I NR beräknas brutto-&lt;br&gt;nationaprodukten (BNP), det vill säga värdet av den&lt;br&gt;totala produktionen av varor och tjänster i ett land. I&lt;br&gt;Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper delas&lt;br&gt;den offentliga sektorn in i tre delsektorer; staten,&lt;br&gt;kommunerna och socialförsäkringssektorn. Till sta-&lt;br&gt;ten räknas departementen och till dem hörande&lt;br&gt;myndigheter och inrättningar, med undantag för för-&lt;br&gt;säkringskassorna som hänförs till socialförsäkrings-&lt;br&gt;sektorn. Affärsverken hör, enligt nationalräkenska-&lt;br&gt;pernas definition av staten, till näringslivet.&lt;br&gt;Socialförsäkringssektorn omfattar allmän sjuk- och&lt;br&gt;föräldraförsäkring (försäkringskassorna), allmän&lt;br&gt;tilläggspension (inkl AP-fonden) samt erkända ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bets-löshetskassor. I konvergensprogrammet för Sve-&lt;br&gt;rige är den offentliga sektorns konsoliderade brutto-&lt;br&gt;skuld ett av konvergenskriterierna. Bruttoskulden&lt;br&gt;utgörs av den samlade skulden i staten, kommunerna&lt;br&gt;och AP-fonden minskad med de fordringar som re-&lt;br&gt;spektive delsektor har på varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På statsbudgeten har hittills inkomst- såväl som&lt;br&gt;utgiftssidan till stor del nettoredovisats. Från och&lt;br&gt;med den 1 juli 1995 bruttoredovisas dock föräldra-&lt;br&gt;försäkring, sjukpenning och rehabilitering samt sjuk-&lt;br&gt;vårdsförmåner på statsbudgeten. Samtidigt med detta&lt;br&gt;beslutades även att lönegarantimedel samt arbets-&lt;br&gt;marknadsersättningar skulle redovisas över statsbud-&lt;br&gt;geten. Fortfarande är dock nettoredovisning tillåten&lt;br&gt;bl.a. för avgiftsinkomster av verksamhet, som i övrigt&lt;br&gt;är anslagsfinansierad. Dessutom redovisas avgiftsfi-&lt;br&gt;nansierad verksamhet med full kostnadstäckning helt&lt;br&gt;utanför statsbudgeten. I RRV:s publikation ”Statens&lt;br&gt;totala inkomster och utgifter - realekonomisk för-&lt;br&gt;delning” (Totala verksamheten) brutto-redovisas sta-&lt;br&gt;tens samtliga inkomster och utgifter. Statistiken är&lt;br&gt;konsoliderad och eliminerad för transaktioner inom&lt;br&gt;och mellan myndigheter och följer i princip NR:s de-&lt;br&gt;finition av den statliga sektorn. Detta innebär i prak-&lt;br&gt;tiken att affärsverken inte ingår utan hänförs till nä-&lt;br&gt;ringslivet. I Totala verksamheten redovisas statens&lt;br&gt;verksamhet dels i realekonomiska termer, det vill sä-&lt;br&gt;ga uppdelat på konsumtion, transfereringar, investe-&lt;br&gt;ringar osv., dels efter ändamål som delvis samman-&lt;br&gt;faller med de olika utgiftsområdena i statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från statsbudgeten och Totala verk-&lt;br&gt;samheten redovisas i statens resultaträkning intäkter&lt;br&gt;och kostnader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för&lt;br&gt;en investering, via avskrivningar, fördelas över inves-&lt;br&gt;teringens hela livslängd. Resultaträkningen omfattar&lt;br&gt;myndigheternas alla verksamheter oavsett finansie-&lt;br&gt;ring. Den är eliminerad för inomstatliga transaktio-&lt;br&gt;ner och för transaktioner som för staten är varken&lt;br&gt;intäkt eller kostnad, t.ex. statens egna arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85,5 miljarder kronor. Upplåningen på hushålls-&lt;br&gt;marknaden minskade med 8,5 miljarder kronor.&lt;br&gt;Valutaskulden som är statens upplåning i utländsk&lt;br&gt;valuta minskade med 27,9 miljarder under redovis-&lt;br&gt;ningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 5.1 STATSSKULDENS&lt;br&gt;SAMMANSÄTTNING,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅNEDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKULD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996-12-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKULD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 407,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 368,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån i svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 009,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;942,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Penning- och valutamarknaden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;893,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;807,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsobligationer,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;634,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;582,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nominella&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsobligationer, reala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldväxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontokrediter/dagslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållsmarknaden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Premieobligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allemansspar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskonto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyska mark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Franska franc&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;US-dol lar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pund sterling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belgiska franc&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nederländska gulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italienska lire&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japanska yen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga valutor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolagens och utlandets köp av kronde-&lt;br&gt;nominerade statspapper finansierade merparten av&lt;br&gt;statsskuldens ökning under budgetåret, se tabell&lt;br&gt;statsskuldens placering.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Statsskulden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den specifikation som redovisas nedan bygger i hu-&lt;br&gt;vudsak på Riksgäldskontorets redovisning. Elimine-&lt;br&gt;ringar har dock gjorts för Riksförsäkringsverkets och&lt;br&gt;Riksgäldskontorets innehav av obligationer. Det&lt;br&gt;medför att den redovisade upplåningen som Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret redovisar är 3 miljarder kronor högre&lt;br&gt;än vad som redovisas i årsredovisningen för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden - som kan delas upp i en kronskuld&lt;br&gt;och en valutaskuld - ökade under redovisningsperio-&lt;br&gt;den med 39,1 miljarder kronor till 1 407,7 miljarder&lt;br&gt;kronor, se tabell nedan om statsskuldens samman-&lt;br&gt;sättning. På den svenska marknaden ökade upplå-&lt;br&gt;ningen på penning- och obligationsmarknaden med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 5.2 STATSSKULDENS PLACERING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LÅNGIVARE/SKULD UNDER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE SKULD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996-12-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRÄNDRING UNDER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÄKENSKAPSÅRET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Icke-finansiella bolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlandet i kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt i kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa statsskuld i svenska&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 009,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuld i utländska valutor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 407,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Statskuldens förändring styrs till övervägande del av&lt;br&gt;statens lånebehov, det vill säga nettoflödet av in- och&lt;br&gt;utbetalningar till staten. Lånebehovet kan indelas i&lt;br&gt;tre huvudkomponenter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det primära saldot (nettot på statsverkets check-&lt;br&gt;räkning i Riksbanken med undantag av räntor på&lt;br&gt;statsskulden)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Riksgäldskontorets in- och utbetalningar till&lt;br&gt;myndigheter och statliga bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;räntor på statskulden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lånebehov har minskat kraftigt de senaste två&lt;br&gt;redovisningsperioderna. Från 233,5 miljarder kronor&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 minskade lånebehovet till 189&lt;br&gt;miljarder kronor budgetåret 1994/95. För redovis-&lt;br&gt;ningsperioden 1995/96, som är 18 månader, var lå-&lt;br&gt;nebehovet 89 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronskulden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hålla nere bruttolånebehovet och minska re-&lt;br&gt;finansieringsrisken har en konsolidering av statsskul-&lt;br&gt;den skett genom att den genomsnittliga löptiden på&lt;br&gt;statsskulden har ökat. Detta har till stor del skett ge-&lt;br&gt;nom att emissionsvolymerna av statsskuldsväxlar har&lt;br&gt;minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under redovisningsperioden har stocken av real-&lt;br&gt;ränteobligationer ökat från 11,6 miljarder kronor till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73,9 miljarder kronor. Upplåning i realränteobliga-&lt;br&gt;tionernerna har bidragit till en förlängning av löpti-&lt;br&gt;den på statsskulden och har därmed minskat refinan-&lt;br&gt;sieringsrisken. Realränteupplåningen har även&lt;br&gt;minskat statsskuldens känslighet för förändringar av&lt;br&gt;den faktiska och förväntade inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löptiden på den inhemska skulden har ökat från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,4 till 5,6 år under redovisningsperioden. I ett längre&lt;br&gt;perspektiv är förlängningen mer markant. Sedan ut-&lt;br&gt;gången av 1992 har den genomsnittliga löptiden ökat&lt;br&gt;från 3 till 5,6 år. Detta har skett genom att andelen&lt;br&gt;statskuldsväxlar har minskat samtidigt som obliga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsupplåningen - framförallt genom realränteobli-&lt;br&gt;gationer - har blivit allt mer långfristig till sin karak-&lt;br&gt;tär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutaskulden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När valutalånenormen avskaffades under hösten&lt;br&gt;1992 etablerades nya riktlinjer för statens valuta-&lt;br&gt;upplåning. En del av underskottet i budgeten kan&lt;br&gt;numera finansieras med utländsk valuta. Regeringen&lt;br&gt;bestämmer tillsammans efter överläggningar med&lt;br&gt;Riksbanken och Riksgäldskontoret hur stor del av&lt;br&gt;upplåningen som får lånas i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkning av den svenska kronan under redo-&lt;br&gt;visningsperioden har medfört att den del av&lt;br&gt;statsskulden som är denominerad har minskat kraf-&lt;br&gt;tigt i värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för staten är att skapa en förfalloprofil på&lt;br&gt;valutaskulden som medför att refinansieringsrisken&lt;br&gt;är låg. Under redovisningsperioden har den genom-&lt;br&gt;snittliga löptiden på den totala valutaupplåning för-&lt;br&gt;längts till 6 år. För att hantera oönskade valuta- och&lt;br&gt;ränteriskexponeringar används derivatinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Redovisningsprinciper&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna årsredovisning redovisas två räkenskaps-&lt;br&gt;perioder omfattande tolv respektive arton månader.&lt;br&gt;Anledningen till detta är det byte av räkenskapsperi-&lt;br&gt;od från den tidigare räkenskapsperioden som sträck-&lt;br&gt;te sig från 1 juli till 30 juni. Den nya räkenskapsperi-&lt;br&gt;oden omfattar kalenderår, det vill säga 1 januari till&lt;br&gt;31 december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsning av redovisningsenheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balans- och resultaträkningen samt finansierings-&lt;br&gt;analysen omfattar den juridiska enheten staten. Detta&lt;br&gt;innebär att balans- och resultaträkningen samt finan-&lt;br&gt;sieringsanalysen omfattar myndigheterna under riks-&lt;br&gt;dag och regering, med undantag för Riksbanken som&lt;br&gt;i rättspraxis betraktas som ett självständigt rättssu-&lt;br&gt;bjekt. Riksbanken ingår dock med grundfonden på&lt;br&gt;en miljard kronor. Som myndigheter redovisas även&lt;br&gt;försäkringskassorna och de så kallade fonder som&lt;br&gt;redovisas av myndighet. Exempel på fonder är ar-&lt;br&gt;betsskadefonden. Försäkringskassorna är inte statliga&lt;br&gt;myndigheter men betraktas som sådana i detta sam-&lt;br&gt;manhang bland annat därför att de ingår i den statli-&lt;br&gt;ga redovisningsorganisationen. Den statliga redovis-&lt;br&gt;ningsorganisationen omfattar de statliga&lt;br&gt;myndigheterna och de organisationer som har dispo-&lt;br&gt;sitionsrätt till statsbudgetens anslag och tillgång till&lt;br&gt;statsverkets checkräkning. En fullständig förteckning&lt;br&gt;över samtliga ingående organisationer framgår av&lt;br&gt;underbilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas redovisningsprinciper&lt;br&gt;Myndigheterna upprättar sina resultat- och balans-&lt;br&gt;räkningar enligt Bokföringsförordningen (1979:&lt;br&gt;1212) samt finansieringsanalys enligt Förordning om&lt;br&gt;myndigheters årsredovisning och anslagsframställ-&lt;br&gt;ning (1996:882). För redovisningsperioden 1995/96&lt;br&gt;gäller dock 9-13§§ i förordningen (1993:134) med&lt;br&gt;tillhörande verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje myndighet beslutar om brytdagen för den&lt;br&gt;löpande redovisningen, men enligt förordningen ska&lt;br&gt;den infalla senast en månad efter redovisningsperio-&lt;br&gt;dens utgång. I de fall myndigheterna väsentligen av-&lt;br&gt;viker från de redovisningsprinciper eller från de&lt;br&gt;scheman som presenteras i ovan nämnda förordning&lt;br&gt;kommenteras detta i fotnot. Några förändringar av&lt;br&gt;redovisningsprinciper i statens redovisning från före-&lt;br&gt;gående räkenskapsår har inte gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingsprinciper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I efterföljande avsnitt presenteras de generella värde-&lt;br&gt;ringsprinciper som den statliga redovisningen är ba-&lt;br&gt;serad på. Det finns dock myndigheter som p.g.a.&lt;br&gt;verksamhetens särart, dispens, särskilt regeringsbe-&lt;br&gt;slut eller av annat skäl avviker ifrån dessa. Detta&lt;br&gt;kommenteras då utförligare i not till aktuell post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär-&lt;br&gt;dets princip. Detta innebär att de tas upp till det lägs-&lt;br&gt;ta av värdet av anskaffningsvärdet och det verkliga&lt;br&gt;värdet. Med det verkliga värdet avses försäljnings-&lt;br&gt;värde med avdrag för beräknad försäljningskostnad.&lt;br&gt;Om tillgångens beskaffenhet eller andra omständig-&lt;br&gt;heter föreligger får det verkliga värdet bestämmas till&lt;br&gt;återanskaffningsvärdet eller annat värde som är för-&lt;br&gt;enlig med god redovisningssed. Vidare får omsätt-&lt;br&gt;ningstillgångar tas upp över anskaffningsvärdet om&lt;br&gt;det föreligger särskilda omständigheter och det sam-&lt;br&gt;tidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra&lt;br&gt;fordringar redovisas med det belopp varmed de be-&lt;br&gt;räknas inflyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggningstillgångar är värderade till anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde med avdrag för ackumulerade avskriv-&lt;br&gt;ningar enligt plan. Avskrivningarna ska anpassas till&lt;br&gt;respektive anläggningstillgångs ekonomiska livs-&lt;br&gt;längd. Om tillgångens värde har minskat och ned-&lt;br&gt;gången bedöms som varaktig ska tillgångens värde&lt;br&gt;skrivas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulder värderas enligt högsta värdets princip.&lt;br&gt;Detta innebär att de värderas till det högsta av an-&lt;br&gt;skaffningsvärde och verkligt värde. Fordringar och&lt;br&gt;skulder i främmande valuta är värderade till balans-&lt;br&gt;dagens kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig förändring av värderingsprinciper har&lt;br&gt;under redovisningsperioden gjorts avseende värde-&lt;br&gt;ring av aktier och andelar i statliga bolag och intres-&lt;br&gt;sebolag. Jämfört med föregående år, då en förenklad&lt;br&gt;kapitalandelsmetod användes för att beräkna värdet&lt;br&gt;av aktier och andelar i statliga bolag, så har dessa i år&lt;br&gt;invärderats i enlighet med de rekommendationer som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givits av Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR&lt;br&gt;nr 12). Ytterligare en förändring, jämfört med före-&lt;br&gt;gående år, är att värdet på aktier och andelar, som&lt;br&gt;tidigare presenterats i kolumnen för Omräknade&lt;br&gt;värden, nu presenteras i kolumnen för Bokförda vär-&lt;br&gt;den i balans- och resultaträkningen. I underbilaga 1&lt;br&gt;redovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag för sig. I&lt;br&gt;de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag&lt;br&gt;presenteras även marknadsvärdet för aktierna i den-&lt;br&gt;na bilaga. De omräknade värden som presenteras för&lt;br&gt;räkenskapsperioden 1994/95 är justerade med hän-&lt;br&gt;syn till de förändringar i värderingsprinciper som ge-&lt;br&gt;nomförts under året. Effekterna av förändringen&lt;br&gt;kommenteras utförligt under avsnittet ”Aktier och&lt;br&gt;andelar i statliga bolag”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsolideringsprinciper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med konsolidering avses åtgärderna att efter elimine-&lt;br&gt;ring av interna transaktioner redovisa samtliga myn-&lt;br&gt;digheter som om de vore en enhet. Konsolidering av&lt;br&gt;staten sker genom sammanläggning av myndigheter-&lt;br&gt;nas årsredovisningar efter det att interna mellanha-&lt;br&gt;vanden, i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter&lt;br&gt;och kostnader mellan myndigheterna, eliminerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsolidering av staten kan, enligt International&lt;br&gt;Federation of Accountants göras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Full konsolidering av samtliga organisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Full konsolidering av vissa delar av den juridiska&lt;br&gt;enheten staten i kombination med redovisning av&lt;br&gt;kapitalandelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Aggregering utan konsolidering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige elimineras i all väsentlighet de interna mel-&lt;br&gt;lanhavandena mellan myndigheterna samtidigt som&lt;br&gt;de statliga bolagen inkluderas med hjälp av kapita-&lt;br&gt;landelsmetoden. Någon anledning att avvika från&lt;br&gt;internationell terminologi finns inte trots att det exis-&lt;br&gt;terar problem med elimineringar av mellanhavande-&lt;br&gt;na mellan myndigheter och statliga bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver elimineringar av transaktioner mellan&lt;br&gt;myndigheter har även transaktioner som för staten är&lt;br&gt;varken intäkt eller kostnad eliminerats. Ett exempel&lt;br&gt;är statens egna arbetsgivaravgifter. Dessa redovisas&lt;br&gt;som personalkostnad hos myndigheterna samt som&lt;br&gt;intäkt av uppbörd hos Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omklassificeringar av poster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa typer av transaktioner omklassificeras i statens&lt;br&gt;årsredovisning. Anledningen till detta är att de ur sta-&lt;br&gt;tens perspektiv utgör t.ex. kostnader och inte transfe-&lt;br&gt;reringar. Ett exempel är omklassificering av statens&lt;br&gt;tjänstepensioner. I några fall följer inte myndigheter-&lt;br&gt;na de resultat- och/eller balansräkningsscheman som&lt;br&gt;föreskrivs i förordningen. Detta medför att hela re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Se International Federation of Accountants serie nr 8 ”The Government Financial&lt;br&gt;Reporting Entity”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sultat- och/eller balansräkningen måste omklassifice-&lt;br&gt;ras för att konsolidering ska vara möjlig att genom-&lt;br&gt;föra. Detta är fallet avseende t.ex. Centrala studi-&lt;br&gt;estödsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Konsoliderad balansräkning för den juridiska&lt;br&gt;enheten staten&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen ska i sammandrag redovisa värdet&lt;br&gt;av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital-&lt;br&gt;värdet är beräknat per den sista dagen i redovis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ninsperioden, det vill säga i detta fall per den 31 de-&lt;br&gt;cember 1996. I de fall marknadsvärden finns att&lt;br&gt;tillgå för aktier och andelar i statliga bolag presente-&lt;br&gt;ras dessa i underbilagal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De balansposter som är specifika för staten kom-&lt;br&gt;menteras nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslager&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lager för beredskapssyften kan omfatta t.ex. livsme-&lt;br&gt;del, läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.&lt;br&gt;Beredskapslager innehas av ett flertal myndigheter&lt;br&gt;som t.ex. Jordbruksverket och Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 5.3 KONSOLIDERAD BALANSRÄKNING FÖR DEN JURIDISKA ENHETEN STATEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLGÅNGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NOT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRDA VÄRDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996-12-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRDA VÄRDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kassa, bank m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 223,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 336,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdepapper och andelar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 931,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 580,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kundfordringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 009.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 879,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga fordringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 898,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 909,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pågående arbeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 016,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 060,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varulager och förråd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 190,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 866,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förskott till leverantörer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 750,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 253,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa omsättningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 020,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 886,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Periodavgränsningsposter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 326,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 526,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier och andelar i dotter och intresse-&lt;br&gt;företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 278,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 904,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Obligationer och andra värdepapper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 755,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 805,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra långfristiga fordringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 851,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155 483,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa finansiella tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242 885,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215 192,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Materiella tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslager&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 005,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 564,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pågående nyanläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 441,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 466,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tekniska anläggningar, makiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 707,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 154,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga anläggningar, transportmedel, inventarier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 243,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 533,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 627,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 672,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark och annan fast egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 676,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 150,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga vägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 399,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 731,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Järnvägsanläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 017,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 314,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa materiella tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 119,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 588,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Immateriella tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;353,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa anläggningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425 357,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346 098,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;548 704,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;474 512,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Depositioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deponerade medel återfinns främst hos Länsstyrel-&lt;br&gt;serna, Riksskatteverket samt de Allmänna advokat-&lt;br&gt;byråerna. De kan t.ex. utgöras av hyror som depone-&lt;br&gt;rats av privatpersoner i samband med en pågående&lt;br&gt;tvist med en fastighetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ansvarsförbindelser avses större framtida åta-&lt;br&gt;ganden som inte redovisats som skuld i balansräk-&lt;br&gt;ningen. Skuldbokföring av ansvarsförbindelser ska&lt;br&gt;dock ske så snart det är sannolikt att ersättning&lt;br&gt;kommer att utgå och beloppet kan fastställas med&lt;br&gt;rimlig sannolikhet. Statens ansvarsförbindelser utgörs&lt;br&gt;främst av kreditgarantier, t.ex. bostadskrediter och&lt;br&gt;bankstöd, samt premiereserven. Under ansvarsför-&lt;br&gt;bindelser redovisas beräknad skuld för komplette-&lt;br&gt;ringspensioner till statligt anställd personal, pensio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närer samt övriga före detta anställd personal. Staten&lt;br&gt;har även åtaganden gentemot kommunalt anställd&lt;br&gt;personal. Dessa åtaganden omfattar bidrag till kost-&lt;br&gt;nader för pensions- och andra trygghetsförmåner för&lt;br&gt;lärare, skolledare och syofunktionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ännu ej invärderade tillgångar är t.ex. krigsmate-&lt;br&gt;riel samt försvarsmaktens förråd av förbrukningsma-&lt;br&gt;teriel. Anledningen till detta är den dispens som för-&lt;br&gt;svarets myndigheter har från invärdering av dessa&lt;br&gt;tillgångar. I balansräkningen presenteras inte heller&lt;br&gt;värdet av olika typer av nationaltillgångar som t.ex.&lt;br&gt;museisamlingar, bibliotek, nationalparker. RRV&lt;br&gt;kommer att utreda hur dessa tillgångar ska behand-&lt;br&gt;las i redovisningen samt vilka redovisningsprinciper&lt;br&gt;som i sådana fall bör tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 5.4 KONSOLIDERAD BALANSRÄKNING FÖR DEN JURIDISKA ENHETEN STATEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKULDER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NOT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRDA VÄRDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996-12-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRDA VÄRDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Leverantörsskulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1 788,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 787,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Depositioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;542,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;599,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 400,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 056,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förskott från kunder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 298,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 479,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 029,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 922,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Periodavgränsningsposter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 675,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 077,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långfristiga skulder i övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Depositioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;492,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;566,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra långfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 311,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 404,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa långfristiga skulder i övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 803,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 970,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån i Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 009 310,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;942 311,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån utomlands&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398 399,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426 312,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 407 709,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 368 624,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa långfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 434 513,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 385 594,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 587 218,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 514 594,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoförmögenhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 038 513,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 040 082,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skulder och eget kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;548 704,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;474 512,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;757 848,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;642 046,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Kommentarer till balansräkningen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Övergripande kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens nettoförmögenhet ökade under redovisnings-&lt;br&gt;perioden med 1,6 miljarder kronor. De viktigaste&lt;br&gt;skälen till ökningen är ändrade värderingsprinciper&lt;br&gt;av aktier och andelar. Dessutom har järn vägsbanor-&lt;br&gt;na och järnvägsanläggningar under arbete - som tidi-&lt;br&gt;gare inte fanns redovisade i balansräkningen- invär-&lt;br&gt;derats under redovisningsperioden. Sammantaget&lt;br&gt;ökade tillgångarna med 74 miljarder kronor och&lt;br&gt;skulderna med knappt 73 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar minskade med 13 miljarder&lt;br&gt;kronor. Det beror till övervägande del på att Kärnav-&lt;br&gt;fallsfondens medel flyttades från Riksbanken till&lt;br&gt;Riksgäldskontoret, vilket minskar statens lånebehov i&lt;br&gt;motsvarande mån. Kärnavfallsfondens medel upp-&lt;br&gt;gick på balansdagen till 19 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodavgränsningsposter är tillkommande ford-&lt;br&gt;ringsposter som behövs för att bestämma vilka intäk-&lt;br&gt;ter och kostnader som rätteligen hör till redovis-&lt;br&gt;ningsperioden. Dessa ökade med 8 miljarder kronor&lt;br&gt;till 49 miljarder kronor. Ökningen avser främst&lt;br&gt;Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter och för-&lt;br&gt;utbetalda underkurser vid upplåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella anläggningstillgångar uppgår till 243&lt;br&gt;miljarder kronor, vilket är en nettoökning med 28&lt;br&gt;miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av att&lt;br&gt;värdet av aktier och andelar ökade med 68 miljarder&lt;br&gt;kronor. Detta beror i första hand på att redovis-&lt;br&gt;ningsprinciperna för statens aktier och andelar i stat-&lt;br&gt;liga bolag har ändrats. De är i årsredovisningen&lt;br&gt;1995/96 värderade enligt den s.k. kapitalandelsme-&lt;br&gt;toden. Samtidigt minskade långfristiga fordringar&lt;br&gt;med 42 miljarder kronor. Minskningen beror främst&lt;br&gt;på att staten överförde bostadslån m.m. till ett värde&lt;br&gt;av 37 miljarder kronor till de statliga bolagen Venan-&lt;br&gt;tius AB och Statens Bostadsfinansierings AB. Även&lt;br&gt;Riksgäldskontorets utlåning till statliga bolag mins-&lt;br&gt;kade med 15 miljarder kronor men detta motverkas&lt;br&gt;av att studielånen ökade med 12 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiella anläggningstillgångar uppgår till 182&lt;br&gt;miljarder kronor. Jämfört med föregående år är det&lt;br&gt;en ökning med knappt 52 miljarder kronor. Järn-&lt;br&gt;vägsbanorna som tidigare inte fanns med i balans-&lt;br&gt;räkningen invärderades till ett värde av 29 miljarder&lt;br&gt;kronor. Dessutom är pågående nyanläggningar av&lt;br&gt;järnvägar, som inte heller fanns redovisade föregåen-&lt;br&gt;de år, invärderade till 14 miljarder kronor. Under&lt;br&gt;redovisningsperioden gjordes utförsäljningar av sta-&lt;br&gt;tens beredskapslager, vilket medförde att värdet på&lt;br&gt;dessa minskade med 2 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar redovisar rullande materiel och&lt;br&gt;fartyg som sålts och sedan återhyrs genom leasing-&lt;br&gt;kontrakt till ett värde av 4 miljarder kronor. Motsva-&lt;br&gt;rande skuld redovisas under långfristiga skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kortfristiga skulder minskade med 5 miljarder&lt;br&gt;kronor till 34 miljarder kronor. Det är främst Riks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäldskontorets skulder till banker för förfallna obli-&lt;br&gt;gationer m.m. som minskade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodavgränsningsposter som avser förutbetalda&lt;br&gt;intäkter och upplupna kostnader uppgår till 119&lt;br&gt;miljarder kronor. Jämfört med förgående år är det en&lt;br&gt;ökning med 29 miljarder. Ökningen hänför sig till&lt;br&gt;Riksgäldskontorets upplupna kostnader för räntor&lt;br&gt;på statsskulden. En mindre del hänför sig till Riks-&lt;br&gt;försäkringsverkets ökning av periodiserade läkeme-&lt;br&gt;delsersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga långfristiga skulder uppgår till 27 miljarder&lt;br&gt;kronor, vilket är en ökning med 10 miljarder kronor.&lt;br&gt;Det beror på att Riksgäldskontoret ökade sina s.k.&lt;br&gt;skuldbytesavtal med 5 miljarder kronor från föregå-&lt;br&gt;ende år och att Statens järnvägar nu redovisar betal-&lt;br&gt;ningsåtaganden för samtliga finansiella leasingkon-&lt;br&gt;trakt som långfristiga skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden ökade med 39 miljarder kronor till&lt;br&gt;1 408 miljarder kronor. Statsbudgetens underskott&lt;br&gt;1995/96 blev 141 miljarder. Skillnaden mellan stats-&lt;br&gt;budgetens underskott och statsskuldens förändring&lt;br&gt;förklaras till stor del av att de statliga bostadslånen&lt;br&gt;överfördes till Venantius AB. Detta minskade&lt;br&gt;statsskulden utan att motsvarande belopp redovisa-&lt;br&gt;des som inkomst i statsbudgeten. Lånebehovet mins-&lt;br&gt;kade dessutom med de medel som är placerade på&lt;br&gt;konto i Riksgäldskontoret avseende premiereserven i&lt;br&gt;det nya pensionssystemet och Kärnavfallsfonden. I&lt;br&gt;statens balansräkning är delpensionsfondens stats-&lt;br&gt;obligationer och Riksgäldskontorets uppköpta pre-&lt;br&gt;mieobligationer på sammanlagt 3 miljarder kronor&lt;br&gt;eliminerade, vilket förklarar skillnaden mot Riks-&lt;br&gt;gäldskontorets redovisade statsskuld på 1411 mil-&lt;br&gt;jarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har åtaganden i form av kreditgarantier och&lt;br&gt;pensioner m.m. som redovisas inom linjen i balans-&lt;br&gt;räkningen på sammanlagt 758 miljarder kronor. I&lt;br&gt;not 29 redogörs närmare för de olika åtagandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden&lt;br&gt;mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde.&lt;br&gt;Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudge-&lt;br&gt;tens ackumulerade underskott, svarar för den över-&lt;br&gt;vägande delen av den negativa nettoförmögenheten.&lt;br&gt;Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år&lt;br&gt;motsvaras således av statsskuldens förändring men&lt;br&gt;även av förändringar i övriga tillgångs- och skuldpos-&lt;br&gt;ter i balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utgången av 1995/96 var nettoförmögenheten&lt;br&gt;-1 038 miljarder kronor. Det är en förbättring med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,6 miljarder kronor jämfört med 1994/95. Under&lt;br&gt;samma period ökade statsskulden med 39 miljarder&lt;br&gt;kronor. Tillgångarna ökade med totalt 74 miljarder&lt;br&gt;kronor. Det är främst omvärderingen av statens akti-&lt;br&gt;er i de statliga bolagen och invärderingen av det stat-&lt;br&gt;liga järnvägsnätet inklusive järnvägar under arbete&lt;br&gt;som ökade tillgångarna. Skulderna ökade med sam-&lt;br&gt;manlagt 73 miljarder kronor. Statsskulden, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökade med 39 miljarder kronor och Riksgäldskonto-&lt;br&gt;rets periodavgränsningsposter för räntekostnader på&lt;br&gt;statsskulden samt skuldbytesavtalen, svarar för mer-&lt;br&gt;parten av skuldökningen. Den samlade effekten av&lt;br&gt;förändringarna i balansräkningens tillgångs- och&lt;br&gt;skuldposter innebär att nettoförmögenheten förbätt-&lt;br&gt;rades. Ännu saknas dock statens skuld för tjänste-&lt;br&gt;pensioner till statsanställda m.fl. i redovisningen.&lt;br&gt;Pensionsskulden beräknades av Statens löne- och&lt;br&gt;pensionsverk uppgå till drygt 84 miljarder kronor per&lt;br&gt;den 31 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utgången av budgetåret 1994/95 var netto-&lt;br&gt;förmögenheten -1 040 miljarder kronor. Mellan&lt;br&gt;1993/94 och 1994/95 ökade den negativa förmögen-&lt;br&gt;heten med ytterligare 116 miljarder kronor. Föränd-&lt;br&gt;ringen var en följd av å ena sidan statsskuldens ök-&lt;br&gt;ning med 192 miljarder kronor, å andra sidan&lt;br&gt;invärderingar som gjorts i form av det statliga vägnä-&lt;br&gt;tet och försvarets fastigheter med tillsammans 64&lt;br&gt;miljarder kronor. Resterande skillnad motsvarades&lt;br&gt;av såväl ökning som minskning av flera poster bland&lt;br&gt;vilka Riksgäldskontorets periodisering av upplupna&lt;br&gt;ränteintäkter m.m. svarade för den största tillgångs-&lt;br&gt;ökningen med 15 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier och andelar i statliga bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bokförda värdet av statliga bolag har ökat från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56,9 miljarder kronor till 125,3 miljarder kronor un-&lt;br&gt;der redovisningsperioden. Det beror till övervägande&lt;br&gt;del på att aktier och andelar i statliga bolag fr.o.m.&lt;br&gt;redovisningsperioden 1995/96 värderats enligt kapi-&lt;br&gt;talandelsmetoden&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Tidigare var aktier och andelar i&lt;br&gt;statliga bolag värderade till historiskt anskaffnings-&lt;br&gt;värde. Det gav en mindre rättvisande bild av statens&lt;br&gt;tillgångar beroende på att statliga bolag under årens&lt;br&gt;lopp har upparbetade vinstmedel till ansenliga be-&lt;br&gt;lopp. Av värdeökningen på 68,4 miljarder är ungefär&lt;br&gt;60 miljarder hänförbar till omvärderingen av statliga&lt;br&gt;bolag. Under redovisningsperioden har det skett ny-&lt;br&gt;emissioner i Statliga Akademiska Hus AB och Ve-&lt;br&gt;nantius AB på 2 respektive 0,6 miljarder kronor.&lt;br&gt;Dessutom har staten lämnat ägartillskott till Venan-&lt;br&gt;tius AB och AMU-Gruppen AB på 7,8 respektive 0,6&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För redovisningsperioden 1995/96 medför kapi-&lt;br&gt;talandelsmetoden att det bokförda värdet i statliga&lt;br&gt;bolag har ökat med statens andel av ackumulerade&lt;br&gt;vinster reducerad med utbetalda utdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalandelsmetoden innebär att statens andel av&lt;br&gt;vinst/förlust i statliga bolag kommer att redovisas i&lt;br&gt;årsredovisningen. Om ett statligt bolag visar netto-&lt;br&gt;vinst under ett år ökas det redovisade värdet av akti-&lt;br&gt;erna med samma belopp. Värdeökningen redovisas&lt;br&gt;som en intäkt i resultaträkningen på en ny rad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;benämns Resultat från andelar i dotterföretag och&lt;br&gt;intresseföretag. Om bolaget redovisar en förlust re-&lt;br&gt;dovisas statens andel av förlusten som en kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala kapitalandelen i dotter- och intressefö-&lt;br&gt;retag består till viss del av en anteciperad utdelning&lt;br&gt;som de statliga bolagen kommer att utbetala näst-&lt;br&gt;kommande år och till viss del av upparbetade&lt;br&gt;vinstmedel och satsat kapital som inte är likvida. En&lt;br&gt;utdelning från ett dotter- eller intresseföretag innebär&lt;br&gt;att deras fria egna kapital minskar och således även&lt;br&gt;statens kapitalandel. Den utdelning som erhålls från&lt;br&gt;statliga bolag redovisas inte som intäkt i resultaträk-&lt;br&gt;ningen, om bolaget är värderat enligt kapitalandels-&lt;br&gt;metoden, eftersom det skulle innebära att den i såda-&lt;br&gt;na fall skulle redovisas vid två tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag behöver inte enligt aktiebolagslagen&lt;br&gt;framlägga sin årsredovisning förrän 6 månader efter&lt;br&gt;redovisningsperiodens slut. Det medför att myndig-&lt;br&gt;heterna i de flesta fall inte har kunnat få fram någon&lt;br&gt;årsredovisning för 1996. Myndigheterna har använt&lt;br&gt;den senaste tillförlitliga resultatrapporten - antingen&lt;br&gt;en delårsrapport från 1996 eller årsredovisningen&lt;br&gt;1995 - vid värdering av statliga bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga förändringar i statliga bolag under&lt;br&gt;redovisningsperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har sålt ut 34,5 procent av aktieinnehavet i&lt;br&gt;Nordbanken AB under redovisningsperioden. Dess-&lt;br&gt;utom har Nordbanken gjort en inlösen av drygt 6 %&lt;br&gt;av statens aktieinnehav. Förutom Nordbanken har&lt;br&gt;även Svensk avfallskonvertering AB (SAKAB), In-&lt;br&gt;dustrikredit AB och Lantbrukskredit sålts ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktierna i Tipstjänst AB och Svenska Penninglot-&lt;br&gt;teriet AB har köps upp av Svenska Spel AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under redovisningsperioden har Retriva AB som&lt;br&gt;bildades efter bankkrisen köpts upp av Securum AB&lt;br&gt;vilkas aktier har överförts från dåvarande Bank-&lt;br&gt;stödsnämnden till Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har samtliga aktier i LFV Airport AB,&lt;br&gt;LFV Handlings AB och Swedavia AB överlåtits till&lt;br&gt;LFV Holding AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under redovisningsperioden har Svensk Interna-&lt;br&gt;tionell Lufttrafik AB ändrat namn till SAS Sverige&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 underbilaga 1 redovisas det bokförda värdet, justerat värde för 1994/95 och&lt;br&gt;eventuella utdelningar för respektive statligt bolag. Dessutom redovisas marknads-&lt;br&gt;värdet för de statliga bolag som är börsintroducerade.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Konsoliderad resultaträkning för den&lt;br&gt;juridiska enheten staten&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I resultaträkningen redovisas intäkter och kostnader&lt;br&gt;som genererats under redovisningsperioden. Den hu-&lt;br&gt;vudsakliga intäkten utgörs av skatter medan kostna-&lt;br&gt;derna uppkommer i den statliga verksamheten och i&lt;br&gt;de stora bidrags- och försäkringssystemen som staten&lt;br&gt;hanterar, t.ex. socialförsäkringssystemet. Verksamhe-&lt;br&gt;ten finansieras i viss utsträckning med avgifter och&lt;br&gt;bedrivs, med undantag för affärsverkens verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan vinstkrav. En begränsad del av intäkterna&lt;br&gt;kommer även i form av bidrag t.ex. från AP-&lt;br&gt;fonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De resultatposter som är speciella för statens resul-&lt;br&gt;taträkning kommenteras nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av avgifter och andra ersättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av avgifter utgör ersättning för de kostnader&lt;br&gt;som staten via myndigheterna har haft för att till-&lt;br&gt;handahålla vissa typer av varor och tjänster. Andra&lt;br&gt;former av ersättningar kan utgöras av t.ex. intäkter&lt;br&gt;som uppkommit i samband med försäljning av an-&lt;br&gt;läggningstillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten erhåller även intäkter från organisationer&lt;br&gt;utanför den juridiska enheten staten vilka inte är re-&lt;br&gt;laterade till utförda prestationer. Det kan vara t.ex.&lt;br&gt;överföring av medel från AP-fonderna till pensions-&lt;br&gt;systemet för att finansiera pensionsutbetalningarna&lt;br&gt;när dessa inte täcks av influtna ATP-avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar och bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar utgörs av medel som staten via myn-&lt;br&gt;digheterna förmedlar från statsbudgeten till olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagare. Transfereringar och bidrag kännetecknas&lt;br&gt;av att staten, eller myndigheterna, inte erhåller någon&lt;br&gt;motprestation. Detta gäller för t.ex. barnbidrag och&lt;br&gt;pensioner. I vissa fall kan dock transfereringarna va-&lt;br&gt;ra förknippade med villkor. Detta gäller t.ex. utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag där kravet är att mottagaren genomför&lt;br&gt;någon form av utbildning. Det bör kommenteras att&lt;br&gt;transfereringar redovisas kassamässigt då avräkning-&lt;br&gt;en mot statsbudgeten sker utifrån kassamässiga&lt;br&gt;grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentarer till resultaträkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommentarerna jämförs de båda 12-månaders-&lt;br&gt;perioderna 1996 och 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte något egentligt samband mellan&lt;br&gt;årets resultat och effektiviteten i den verksamhet som&lt;br&gt;staten bedriver. Den huvudsakliga intäkten utgörs av&lt;br&gt;skatter medan kostnaderna uppkommer i den statli-&lt;br&gt;ga verksamheten och i de stora bidrags- och försäk-&lt;br&gt;ringssystemen som staten hanterar. Verksamheten&lt;br&gt;finansieras endast i begränsad utsträckning med av-&lt;br&gt;gifter och bedrivs då utan krav på vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 5.5 KONSOLIDERAD RESULTATRÄKNING FÖR DEN JURIDISKA ENHETEN STATEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NOT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96 (18 MÅN)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996 (12 MÅN)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95(12 MÅN)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;882 076,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;644 107,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;544 426,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av avgifter och andra ersättningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 309,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 440,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 659,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 602,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 278,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 426,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 027 987,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;739 825,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;619 512,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar och bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 280,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534 738,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;532 559,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter efter avdrag för transfereringar och bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235 706,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205 087,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 952.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för statens egen verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för personal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 164,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 398,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 451,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för lokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 296,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 793,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga driftkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 837,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 776,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 842,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 793,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 681,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 179,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa kostnader för statens egna verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232 092,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160 649,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169 473,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultat före finansiella poster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 614,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 437,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■82 520.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella intäkter och kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultat av andelar i dotter- och intresseföretag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 373,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 373,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193 545,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 459,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 526,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290 342,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203 391,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178 548,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-88 423,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-89 558,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-106 821,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årets underskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-84 809,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45 120,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-189 342,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen för 1995/96 visar ett underskott&lt;br&gt;på 85 miljarder kronor. Underskottet 1996 var 45&lt;br&gt;miljarder kronor. Jämfört med 1994/95 är detta en&lt;br&gt;minskning med 144 miljarder kronor. Resultatför-&lt;br&gt;bättringen förklaras främst av ökade skatteintäkter&lt;br&gt;och avgifter. De finansiella intäkterna har också&lt;br&gt;ökat. Det har även de finansiella kostnaderna men&lt;br&gt;inte i samma omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala intäkterna 1995/96 uppgick till 1 230&lt;br&gt;miljarder kronor. Därav utgjorde skatterna inklusive&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter den dominerande posten med 882&lt;br&gt;miljarder kronor, varav 340 miljarder kronor avser&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter, 197 miljarder kronor inkomst-&lt;br&gt;skatt och 217 miljarder kronor mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteintäkterna 1996 uppgick till 644 miljarder&lt;br&gt;kronor vilket är en ökning med 100 miljarder kronor&lt;br&gt;jämfört med 1994/95. Ökningen hänförs främst till&lt;br&gt;mervärdesskatten. Ändrade regler fr.o.m. 1995 bland&lt;br&gt;annat på grund av EU-anpassningen (import-&lt;br&gt;momsen), vissa konjunkturförändringar, tidigare-&lt;br&gt;läggningen av inbetalningstidpunkten och ändrade&lt;br&gt;regler (moms på dagstidningar) har haft betydelse i&lt;br&gt;sammanhanget. Effekten av ändrade tidpunkter för&lt;br&gt;redovisning och betalning av mervärdesskatt fr.o.m.&lt;br&gt;1996 är att betrakta som en engångseffekt. Denna&lt;br&gt;engångseffekt beräknas till 13 miljarder kronor. Efter&lt;br&gt;mervärdesskatten står arbetsgivaravgifterna och in-&lt;br&gt;komstskatterna för den största intäktsökningen. Av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna 1995/96 avsåg 15 miljarder&lt;br&gt;kronor avgifter avsatta till premiereserven. Under&lt;br&gt;budgetåret har dessutom nya energi- och miljöskatter&lt;br&gt;tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1995/96 uppgick intäkter av avgifter&lt;br&gt;och andra ersättningar till 90 miljarder kronor. Mot-&lt;br&gt;svarande intäkter 1996 var 59 miljarder kronor, en&lt;br&gt;ökning med 22 miljarder kronor jämfört med&lt;br&gt;1994/95. Ökningen avser främst Finansdepartemen-&lt;br&gt;tets intäkter vid försäljningen av Nordbanksaktier&lt;br&gt;och Jordbruksverkets ökade intäkter av EU-medel&lt;br&gt;främst avseende arealbidrag och trädesersättning.&lt;br&gt;Även Arbetsmarknadsverket hade ökade intäkter.&lt;br&gt;Dessa omfattar finansieringsavgifter från arbetslös-&lt;br&gt;hetskassorna för finansiering av utbetalda arbetslös-&lt;br&gt;hetsersättningar och utjämningsbidrag samt bidrag&lt;br&gt;från EG:s socialfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av bidrag avser till största delen de medel&lt;br&gt;från AP-fondens avkastning som måste tillskjutas när&lt;br&gt;ATP-avgifterna inte räcker till för utbetalning av all-&lt;br&gt;män tilläggspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för transfereringar och bidrag upp-&lt;br&gt;gick till 792 miljarder kronor 1995/96. De största&lt;br&gt;enskilda transfereringarna avser ålderspensioner in-&lt;br&gt;klusive ATP och skatteutjämningsbidrag till kom-&lt;br&gt;muner. Transfereringarna 1996 uppgick till 535&lt;br&gt;miljarder kronor, en ökning med 2 miljarder kronor&lt;br&gt;jämfört med 1994/95. Statliga tjänstepensioner in-&lt;br&gt;gick i transfereringar i årsredovisning för 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men har i föreliggande årsredovisning omklassifice-&lt;br&gt;rats till personalkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland transfereringarna förekommer både minsk-&lt;br&gt;ningar och ökningar mellan åren. De största ökning-&lt;br&gt;arna avser kostnaden för skatteutjämningsbidragen&lt;br&gt;som ökat med 31 miljarder kronor, och Sveriges av-&lt;br&gt;gift till EU som ökat med 11 miljarder kronor. Kost-&lt;br&gt;naden för skatteutjämningsbidraget motsvaras på&lt;br&gt;inkomstsidan av den kommunala utjämningsavgiften&lt;br&gt;som redovisas under uppbördsinkomster. Ålderspen-&lt;br&gt;sioner inkl ATP ökade med knappt 5 miljarder kro-&lt;br&gt;nor. Bidragen avseende invandring, barnbidrag och&lt;br&gt;bidragsförskott samt arbetsmarknadspolitiska åtgär-&lt;br&gt;der minskade alla med 5 miljarder kronor vardera.&lt;br&gt;Bidraget till föräldraförsäkringen minskade med 4&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för statens egen verksamhet avser&lt;br&gt;personal, lokaler, övrig drift samt avskrivningar och&lt;br&gt;uppgår till 232 miljarder kronor 1995/96. Verksam-&lt;br&gt;hetens kostnader totalt minskade med 9 miljarder&lt;br&gt;kronor från 1994/95 till 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kostnader för personal ingår de statliga tjänste-&lt;br&gt;pensionerna som har omklassificerats från transfere-&lt;br&gt;ringar. Omklassificeringen har i föreliggande årsre-&lt;br&gt;dovisning även gjorts för 1994/95 i syfte att&lt;br&gt;underlätta jämförelse. Personalkostnaderna ökade&lt;br&gt;med 9 miljarder kronor. Ökningar har skett vid&lt;br&gt;många myndigheter och är störst inom polisväsendet&lt;br&gt;och Banverket. Antalet anställda inom den juridiska&lt;br&gt;enheten staten i september 1996 var 256 700 perso-&lt;br&gt;ner. Omräknat till heltidspersoner var antalet&lt;br&gt;230 300, en minskning med 3 800 eller knappt 2 %&lt;br&gt;från 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga driftkostnader inkl lokalkostnader mins-&lt;br&gt;kade med 11 miljarder kronor. Främst har Vägver-&lt;br&gt;kets och Banverkets driftkostnader minskat. I drift-&lt;br&gt;kostnader ingår Försvarsmaktens krigsmateriel med&lt;br&gt;18 miljarder kronor 1996, en ökning med 2 miljar-&lt;br&gt;der kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningarna minskade med drygt 6 miljarder&lt;br&gt;kronor mellan 1994/95 och 1996 på grund av att&lt;br&gt;Banverket fr.o.m. 1996 redovisar samtliga investe-&lt;br&gt;ringar i järnvägsanläggningar som tillgång i balans-&lt;br&gt;räkningen och därmed gör planenliga avskrivningar i&lt;br&gt;stället för direktavskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De finansiella intäkterna hänförbara till statsskul-&lt;br&gt;den ökade mellan 1994/95 och 1996 med 45 miljar-&lt;br&gt;der kronor. Det var framförallt ränteintäkter avseen-&lt;br&gt;de upplåning i SEK som ökade. Ökningen av såväl&lt;br&gt;ränteintäkterna som räntekostnaderna förklaras av&lt;br&gt;förändrad emissionsteknik på penning- och obliga-&lt;br&gt;tionsmarknaden. De finansiella kostnaderna hänför-&lt;br&gt;bara till statsskulden ökade med 25 miljarder kronor&lt;br&gt;mellan 1994/95 och 1996. Därav ökade räntekost-&lt;br&gt;naderna avseende upplåning i SEK med 37 miljarder&lt;br&gt;kronor. Den utestående volymen lån ökade under&lt;br&gt;perioden. Trots sjunkande emissionsräntor under&lt;br&gt;1996 ökade räntekostnaderna beroende på den stora&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stocken lån som tidigare emitterats med hög kupon-&lt;br&gt;gränta. Däremot realiserades valutavinster 1996 till&lt;br&gt;skillnad mot realiserade valutaförluster 1994/95. De&lt;br&gt;övriga finansiella intäkterna har minskat eftersom&lt;br&gt;utdelning av statens aktier inte redovisas 1995/96. En&lt;br&gt;ny post har tillkommit, Resultat från andelar i dot-&lt;br&gt;terföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Finansieringsanalys för den juridiska enheten&lt;br&gt;staten&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsanalysen ska visa statens in- och utbe-&lt;br&gt;talningar fördelade på drift, investeringar, finansiella&lt;br&gt;aktiviteter och upplåning. Av analysen ska framgå&lt;br&gt;hur drift- och investeringsverksamheten har finansie-&lt;br&gt;rats samt hur statens likvida ställning har förändrats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under redovisningsperioden. Syftet med en finansie-&lt;br&gt;ringsanalys är således att ge en bild av hur statens&lt;br&gt;totala verksamhet har finansierats. Ett annat syfte är&lt;br&gt;att visa betalningsströmmarna i staten. Uppgifterna&lt;br&gt;för finansieringsanalysen har hämtats från den kon-&lt;br&gt;soliderade resultat- och balansräkningen. Informa-&lt;br&gt;tion om investeringar har hämtats från myndigheter-&lt;br&gt;nas finansieringsanalyser. För affärsverken, Banver-&lt;br&gt;ket och Vägverket har information hämtats i särskild&lt;br&gt;ordning. Inom staten används den s.k. indirekta me-&lt;br&gt;toden för att sammanställa finansieringsanalysen.&lt;br&gt;Detta innebär att man utgår ifrån intäkter och kost-&lt;br&gt;nader som presenteras i resultaträkningen. Intäkterna&lt;br&gt;och kostnaderna omvandlas till betalningsströmmar&lt;br&gt;genom att man korrigerar för förändringar i berörda&lt;br&gt;fordringar och skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 5.6 FINANSIERINGSANALYS FÖR DEN JURIDISKA ENHETEN STATEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NOT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96 (18 MÅN)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996(12 MÅN)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;882 076,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;664 107,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av avgifter och andra ersättningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 309,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 440,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 602,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 278,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 027 987,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;759 825,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar och bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-792 280,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■150 967,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för statens förvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-218 299,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-534 738,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa kostnader exklusive avskrivningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 010 579,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-685 706,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justeringar till betalningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 565,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 628,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldo statens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 973,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 748,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 966,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 213,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Materiella investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38 355,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24 358,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Immateriella investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-259,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-372,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42 580,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27 944,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella aktiviteter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt netto för statens upplåning justerade för valutakursförändringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-163 666,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-105 934,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga finansiella intäkter/kostnader justerade förutdelningar och resultat-&lt;br&gt;andelar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 385,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 907,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justeringar till betalningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 640.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 953,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa finansiella aktiviteter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-120 640,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-97 980,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-93 247,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22 176,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens upplåning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändring av statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 085,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 760,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppskrivning av valutaskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■532,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivning av valutaskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 930,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring av skuldbytesavtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 231,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 949,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldo statens upplåning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 247,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 176.3&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1.1 lånebehovet ingår affärsverkens lån som upptagits på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentarer till finansieringsanalysen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första avsnittet i finansieringsanalysen för redo-&lt;br&gt;visningsperioden 1995/96 framgår att statens verk-&lt;br&gt;samhet, exklusive årets avskrivningar, redovisar ett&lt;br&gt;överskott på 17,4 miljarder kronor. Försäljning och&lt;br&gt;inlösen av Nordbanksaktier har medfört att kassa-&lt;br&gt;flödet från statens verksamhet har förbättrats med&lt;br&gt;nästan 13 miljarder kronor. Därutöver har Nord-&lt;br&gt;banken AB utbetalat utdelningar till staten. Dessa&lt;br&gt;redovisas nedan. Om kassaflödet från statens verk-&lt;br&gt;samhet justeras med förändringen av omsättningstill-&lt;br&gt;gångar, finansiella anläggningstillgångar och skulder&lt;br&gt;mellan 1995/96 och 1994/95 kan kassaflödet till den&lt;br&gt;statliga verksamheten utläsas. Kassaflödet för&lt;br&gt;1995/96 uppgår till 70 miljarder kronor. I justeringar&lt;br&gt;i statens verksamhet ingår en positiv engångseffekt&lt;br&gt;på 26,7 miljarder kronor från statens försäljning av&lt;br&gt;långfristiga fordringar till Venantius AB. Inleveransen&lt;br&gt;har delvis finansierats av att Venantius AB har tagit&lt;br&gt;upp lån i Riksgäldskontoret. Nettoeffekt vid årets&lt;br&gt;slut är 21 miljarder kronor. Kassaflödet har även på-&lt;br&gt;verkats av att kärnavfallsfonden har flyttats från&lt;br&gt;Riksbanken till Riksgäldskontoret och därigenom&lt;br&gt;minskat upplåningsbehovet. Ingående värdet av kär-&lt;br&gt;navfallsfonden i balansräkningen var 15,7 miljarder&lt;br&gt;kronor. Från finansieringsanalysen för kalenderåret&lt;br&gt;1996 kan man utläsa att saldot från statens verk-&lt;br&gt;samhet har förbättrats under senare delen av redo-&lt;br&gt;visningsperioden. Det beror dels på ökade intäkter&lt;br&gt;från skatter m.m., dels på att ovanstående positiva&lt;br&gt;engångseffekter till stor del påverkat kassaflödet un-&lt;br&gt;der kalenderåret 1996. Mer information om statens&lt;br&gt;verksamhet finns i notförteckning och analyser till&lt;br&gt;resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens totala investeringar under 1995/96 uppgår&lt;br&gt;till 42,6 miljarder kronor, utav dessa är de finansiella&lt;br&gt;investeringarna 4 miljarder kronor. Under redovis-&lt;br&gt;ningsperioden har staten gjort nyemissioner i bl a&lt;br&gt;Statliga Akademiska Hus AB och Venantius AB på 2&lt;br&gt;respektive 0,6 miljarder kronor. De materiella inves-&lt;br&gt;teringarna uppgår till 38,3 miljarder kronor under&lt;br&gt;redovisningsperioden 1995/96. De största investe-&lt;br&gt;ringarna redovisas av Banverket och Vägverket, 13,5&lt;br&gt;respektive 11 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettobetalningar från finansiella aktiviteter upp-&lt;br&gt;går till -120,6 miljarder kronor. Från resultaträk-&lt;br&gt;ningen har finansiella poster som inte påverkar be-&lt;br&gt;talningar eliminierats, t.ex. resultatandelar i dotter-&lt;br&gt;och intresseföretag (8,3 miljarder kronor) och oreali-&lt;br&gt;serade valutavinster (50 miljarder kronor). Finansi-&lt;br&gt;ella poster som inte utgör intäkter/kostnader, t.ex.&lt;br&gt;utdelningar, men som påverkar betalningar har till-&lt;br&gt;kommit. Utdelningar från statliga bolag uppgår till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11,7 miljarder kronor under redovisningsperioden,&lt;br&gt;varav 3 miljarder kronor är utdelningar från Nord-&lt;br&gt;banken AB. Räntebetalningar på statsskulden uppgår&lt;br&gt;netto till 163,6 miljarder kronor. Det innebär att net-&lt;br&gt;tot av räntebetalningar under redovisningsperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är 70 miljarder kronor större än statens upplånings-&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att finansiera det negativa kassaflödet till sta-&lt;br&gt;tens verksamhet och investeringar, samt räntan på&lt;br&gt;statsskulden, krävs upplåning av Riksgäldskontoret.&lt;br&gt;Nettoupplåningen påverkas av statsskuldens föränd-&lt;br&gt;ring under redovisningsperioden, som uppgår till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39,1 miljarder kronor. Därutöver har det skett ned-&lt;br&gt;skrivning av valutaskulden, som inte medför några&lt;br&gt;betalningar, med nästan 50 miljarder kronor under&lt;br&gt;redovisningsperioden. Nedskrivningen har elimine-&lt;br&gt;rats mot orealiserade valutavinster under finansiella&lt;br&gt;aktiviteter. Skuldbytesavtal ingår inte i statsskulden&lt;br&gt;och förändringen mellan ingående och utgående vär-&lt;br&gt;de i balansräkningen redovisas under upplåningsav-&lt;br&gt;snittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsanalysen för kalenderåret 1996 redo-&lt;br&gt;visar de kassamässiga flöden som har skett under&lt;br&gt;året. Det finns inget krav på att myndigheterna skall&lt;br&gt;upprätta en notförteckning i delårsrapporten per den&lt;br&gt;31 december 1995. Det innebär att det inte har varit&lt;br&gt;möjligt att säkerhetsställa vilken post i balansräk-&lt;br&gt;ningen som justeringar i statens verksamhet hänför&lt;br&gt;sig till. Därför redovisas ingen not till denna post.&lt;br&gt;Från finansieringsanalyserna för redovisningsperio-&lt;br&gt;den 1995/96 och kalenderåret 1996 kan man utläsa&lt;br&gt;att en stor del av statens upplåningsbehov hänför sig&lt;br&gt;till andra halvåret 1995. Av statens totala upplå-&lt;br&gt;ningsbehov på 93 miljarder kronor under redovis-&lt;br&gt;ningsperioden 1995/96 är 70 miljarder kronor hän-&lt;br&gt;förbara till andra halvåret 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgarantinämndens aktieinnehav 1994/&lt;br&gt;95 avser 100% ägarandel i Nordbanken. Under hös-&lt;br&gt;ten 1995 såldes 34,5% av statens aktieinnehav i&lt;br&gt;Nordbanken ut till allmänheten. Resterande aktier&lt;br&gt;överfördes i juli 1996 till Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Noter till balansräkning (1-29)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Not 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KASSA, BANK M.M.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportkreditnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 327,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 018,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;489,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;535,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kärnavfallsfondens styrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 671,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 245,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 735,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 037,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 678,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;639,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;441,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 223,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 336,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kärnavfallsfondens styrelse har under 1995/96 flyttat&lt;br&gt;fonderade medel från Riksbanken till Riksgäldskon-&lt;br&gt;toret vilket gjort att statens upplåningsbehov minskat&lt;br&gt;i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar har använt likvida medel för för-&lt;br&gt;tidsinlösen av långfristiga skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KUNDFORDRINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;501,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;565,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens lantmäteriverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 317,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 333,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;428,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;406,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;724,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;824,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;499,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 009,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 879,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Not 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄRDEPAPPER OCH ANDELAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRUNOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1 306,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 758,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 536,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgarantinämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 900,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;568,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 001,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;299,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 931,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 580,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets aktieinnehav 1995/96 avser&lt;br&gt;59 % ägarandel i Nordbanken AB som övertagits&lt;br&gt;från Insättningsgarantinämnden (fd Bankstöds-&lt;br&gt;nämnden) samt 34 % i Stadshypotek AB som över-&lt;br&gt;förts från Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.&lt;br&gt;Aktierna är upptagna till ett värde motsvarande an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet. Under 1996 genomförde Nord-&lt;br&gt;banken AB en inlösning av egna aktier vilken mins-&lt;br&gt;kade statens ägarandel från 65,5 % till 59 %.&lt;br&gt;Aktierna i Stadshypotek AB har under januari 1997&lt;br&gt;sålts till Handelsbanken AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har ett värdepappersinne-&lt;br&gt;hav bestående i huvudsak av hypoteksobligationer&lt;br&gt;(3 725 miljoner kronor) som hör till verkets fondför-&lt;br&gt;valtning. Innehavet av statsobligationer (2 530 mil-&lt;br&gt;joner kronor) har eliminerats mot statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVRIGA FORDRINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 449,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 247,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 030,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 100,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 480,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 586,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 245,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 607,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;684,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;433,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;321,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;566,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Boverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 410,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 214,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 535,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;902,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 898,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 909,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets fordran avser i huvudsak kort-&lt;br&gt;fristiga lånefordringar på Venantius AB (2 332,1&lt;br&gt;miljoner kronor), Vasakronan AB (2 000,0 miljoner&lt;br&gt;kronor) och Vasakronan Krim AB (1 441,9 miljoner&lt;br&gt;kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Riksskatteverkets fordran avser 4 745,4 miljo-&lt;br&gt;ner kronor skatter under indrivning som beräknas&lt;br&gt;inflyta. Av det totala beloppet på drygt 29 000 mil-&lt;br&gt;joner kronor som är föremål för aktiva indrivnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder beräknar Riksskatteverket att ca 15 %&lt;br&gt;kommer att inbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket har fordringar på EU för gjorda&lt;br&gt;utbetalningar av bidrag på totalt 4 393,3 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Tullverkets fordran avser 2 243,8 miljoner&lt;br&gt;kronor uppbördsfordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverkets minskning av övriga fordringar beror&lt;br&gt;på att transaktionerna mellan Boverket och SBAB&lt;br&gt;gällande låneförvaltning har upphört i och med&lt;br&gt;överlåtelsen av den statliga lånestocken till SBAB och&lt;br&gt;Venantius AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjorts för 1994/95, en minskning med 35 589,5 mil-&lt;br&gt;joner kronor. De lager som återstår är lokala lager av&lt;br&gt;förnödenheter som används i fredsdriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten för avveckling av statens oljelager&lt;br&gt;har som huvuduppgift att sälja ut de statliga civila&lt;br&gt;beredskapslagren av oljeprodukter och avveckla de&lt;br&gt;tömda oljelagringsanläggningarna senast vid utgång-&lt;br&gt;en av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverkets varulager består i huvudsak av material&lt;br&gt;för underhåll och reparation av anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PÅGÅENDE ARBETEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 507,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;590,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens lantmäteriverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga mydnigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järvnägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 016,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 060,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Not 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRSKOTT TILL LEVERANTÖRER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 690,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 176,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 750,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 253,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Av Försvarets materielverks post avser 10 015 miljo-&lt;br&gt;ner kronor förskott till IG JAS/Saab-koncernen och&lt;br&gt;2 992 miljoner kronor förskott till Celsius-&lt;br&gt;koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodavgränsningsposter på tillgångssidan avser till-&lt;br&gt;förda fordringsposter som behövs för att bestämma&lt;br&gt;de intäkter och kostnader som rätteligen hör till re-&lt;br&gt;dovisningsperioden. Posterna är av typen förutbetal-&lt;br&gt;da kostnader och upplupna intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VARULAGER OCH FÖRRÅD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 069,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 918,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten för avveckling av&lt;br&gt;statens oljelager&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 247,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;411,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;476,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;258,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga mydigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;666,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järvnägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 190,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 866,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 457,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 799,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 363,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;486,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 361,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kärnavfallfondens styrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;809,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 196,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 701,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 435,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;293,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;289,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 326,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 526,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverks lager består huvudsakligen&lt;br&gt;av reservmateriel och drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten invärderade sitt varulager som&lt;br&gt;främst består av ammunition under 1994/95, men&lt;br&gt;har under 1995/96 inte tagit med det i sin redovis-&lt;br&gt;ningen efter dispens från Försvarsdepartementet. För&lt;br&gt;jämförbarhetens skull så har motsvarande justering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets post avser i huvudsak upplupna&lt;br&gt;ränteintäkter med 13 182,7 miljoner kronor samt&lt;br&gt;förutbetalda underkurser för upplåning med&lt;br&gt;28 265,4 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AKTIER OCH ANDELAR I INTRESSE- OCH DOTER-&lt;br&gt;BOLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närings-&lt;br&gt;departementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 409,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 792,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 317,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 010,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikations-&lt;br&gt;departementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 099,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 889,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 260,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 471,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 090,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens grundfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;778,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;642,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgarantinämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 800,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;832,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 226,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;740,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 278,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 904,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Not 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OBLIGATIONER OCH ANDRA VÄRDEPAPPER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska Institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;851,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;754,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna arvsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;821,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;660,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;741,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;608,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;593,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Umeå universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;383,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 755,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 805,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag är&lt;br&gt;fr.o.m. 1995/96 värderade enligt kapitalandelsmeto-&lt;br&gt;den. Metoden innebär att statens andel av bolagens&lt;br&gt;ackumulerade vinster har invärderats i myndigheter-&lt;br&gt;nas redovisning. I Bilaga 1 redovisas det bokförda&lt;br&gt;värdet, justerat värde för 94/95 och eventuella utdel-&lt;br&gt;ningar för respektive statligt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementen redovisar merparten av statens ak-&lt;br&gt;tieinnehav i statliga bolag från och med redovisning-&lt;br&gt;sperioden 1994/95. Tidigare redovisades dessa aktier&lt;br&gt;av Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken ingår i det bokförda värdet med den&lt;br&gt;så kallade grundfonden på 1 000,0 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgarantinämndens (f d Bankstödsnämn-&lt;br&gt;den) post 1994/95 bestod av aktier i Securum&lt;br&gt;(3 300,0 miljoner kronor) och Retriva (1 500,0 mil-&lt;br&gt;joner kronor). Under 1995/96 har aktierna i Retriva&lt;br&gt;sålts till Securum. Securumaktierna överfördes sedan&lt;br&gt;till Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägars aktier i dotterbolaget AB Swedcar-&lt;br&gt;rier har med hänsyn till substansvärde och avkast-&lt;br&gt;ningsförmåga skrivits upp från 191 miljoner kronor&lt;br&gt;till 716 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets post består av Sveriges äga-&lt;br&gt;randel i Världsbanken IBRD som överfördes från&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken 1995-12-14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANDRA LÅNGFRISTIGA 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;:&lt;/sup&gt;ORDRINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRT VÄRDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'! 995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestöds-&lt;br&gt;nämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 075,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 719,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 079,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 969,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 590,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 829,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;859,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;254,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Boverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 779,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 014,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgarantinämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 522,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 015,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 644,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;979,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;889,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113851,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155 483,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämndens (CSN) post avser stu-&lt;br&gt;dielån beviljade t.o.m. 1988 34 910,7 miljoner kro-&lt;br&gt;nor, studielån beviljade fr.o.m. 1989 59 022,3 miljo-&lt;br&gt;ner kronor och hemutrustningslån till flyktingar&lt;br&gt;1 525,2 miljoner kronor. Lånefordringar hos CSN är&lt;br&gt;upptagna till det belopp varmed de utbetalats, upp-&lt;br&gt;skrivits och konverterats, minskat med inbetalningar&lt;br&gt;och avskrivningar pga av dödsfall m.m. Ingen värde-&lt;br&gt;ring av osäkra fordringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket har minskat sina andra långfristiga ford-&lt;br&gt;ringar genom ett avtal mellan svenska staten, SBAB&lt;br&gt;och Venatius AB med giltighet från 1 juli 1995 där&lt;br&gt;de anslagsfinansierade lånen överfördes till SBAB och&lt;br&gt;Venantius AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets post innehåller lånefordringar&lt;br&gt;på statliga bolag på tillsammans 5 873,5 miljoner&lt;br&gt;kronor och övertagna statslån till Vattenfall AB&lt;br&gt;5 205,9 miljoner kronor. Minskningen beror främst&lt;br&gt;på att lån till Vasakronan AB, Vattenfall AB och&lt;br&gt;Akademiska Hus AB på totalt 15 134,3 miljoner&lt;br&gt;kronor återbetalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet redovisar f.d. lönegarantifon-&lt;br&gt;dens fordran på företagen (1 986,1 miljoner kronor)&lt;br&gt;och näringslån (1 101,9 miljoner kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgarantinämndens konvertibellån till&lt;br&gt;Föreningsbanken har lösts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten har i enlighet med regeringsbeslut&lt;br&gt;under året avvecklat det så kallade ”JAS-lånet” till&lt;br&gt;industrin som 1994/95 uppgick till 1 700 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportkreditnämnden har regeringens dispens&lt;br&gt;från att invärdera osäkra fordringar i form av re-&lt;br&gt;gressfordringar för infriade garantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BEREDSKAPSLAGER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TEKNISKA ANLÄGGNINGAR, MASKINER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;703,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;752,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;601,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;549,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;647,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;563,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 621,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 315,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 701,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 543,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 707,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 154,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftnäts post avser driftsanläggningar för&lt;br&gt;de svenska storkraftsnäten (stamnätet, norrbottennä-&lt;br&gt;tet och utlandsförbindelser) samt tele- och infosys-&lt;br&gt;tem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 080,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 937,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;956,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;958,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;637,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;812,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;852,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 005,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 564,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslager är värderade till anskaffningsvärde&lt;br&gt;och i vissa fall till återanskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 113,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fortif ikationsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 267,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;752,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;541,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;854,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;373,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;311,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;798,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;668,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;624,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;17 441,2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3466,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket redovisar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fr.o.m. verksamhetsåret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;samtliga investeringar i järnvägsanläggningar som&lt;br&gt;tillgång i balansräkningen. Se även not 19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR, TRANSPORTMEDEL,&lt;br&gt;INVENTARIER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;818,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;754,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;666,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;542,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;520,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;451,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;501,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;463,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;367,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;483,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 710,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 047,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;602,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;607,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 440,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 864,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 243,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 533,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anläggningstillgångarna är värderade till anskaff-&lt;br&gt;ningskostnad med avdrag för ackumulerade avskriv-&lt;br&gt;ningar enligt plan. Avskrivningar baseras på tillgång-&lt;br&gt;arnas uppskattade ekonomiska livslängd. Normalt är&lt;br&gt;avskrivningstiden 3-7 år för datorer, 5-10 år för ma-&lt;br&gt;skiner, transportmedel och inventarier och 10-50 år&lt;br&gt;för skepp och flyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar har sålt rullande materiel och&lt;br&gt;fartyg som sedan återhyrs genom leasingkontrakt.&lt;br&gt;Som tillgång redovisas det ursprungliga anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar.&lt;br&gt;Värdet uppgår till 4 434 miljoner kronor. Motsva-&lt;br&gt;rande skuld redovisas under långfristiga skulder i öv-&lt;br&gt;rigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BYGGNADER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fortif ikationsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 527,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 760,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 528,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 310,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens förvaltningskon-&lt;br&gt;tor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;916,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;776,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;334,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;301,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;624,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;741,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 155,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 228,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;301,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 580,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 570,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;234,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 627,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 672,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Not 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATLIGA VÄGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 399,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 731,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 399,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 731,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har från och med redovisningsperioden&lt;br&gt;1994 aktiverat investeringar i statliga vägar och bro-&lt;br&gt;ar. Väginvesteringar åren 1955-1994 har invärderats&lt;br&gt;retroaktivt. Avskrivningstiden för väginvesteringar är&lt;br&gt;40 år. Omräkning har skett med ledning av Vägver-&lt;br&gt;kets vägkostnadsindex som är en sammanvägning av&lt;br&gt;konsumentprisindex, entreprenadindex och produ-&lt;br&gt;centindex. Det erhållna bruttobeloppet har sedan re-&lt;br&gt;ducerats med avskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk har fram till den 1 oktober&lt;br&gt;1996 förvaltat ett antal universitetsfastigheter i av-&lt;br&gt;vaktan på överlämnande till Finansdepartementet för&lt;br&gt;vidareförsäljning till Statliga Akademiska Hus AB.&lt;br&gt;Av värdet 1994/95 avsåg 4 249,3 miljoner kronor&lt;br&gt;byggnadsvärdet för dessa fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÄRNVÄGSANLÄGGNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 017,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 314,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36017,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 314,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Not 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MARK OCH ANNAN FAST EGENDOM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 079,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 033,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fortif ikationsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 892,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 850,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;879,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;942,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 194,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 155,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 676,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 150,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Banverket har för 1995/96 invärderat järnvägsba-&lt;br&gt;norna utöver tidigare redovisade tele, el och SL-&lt;br&gt;anläggningar. De investeringar som gjorts i det statli-&lt;br&gt;ga järnvägsnätet och som finansierats med statliga&lt;br&gt;anslag har i Banverkets redovisning tidigare direktav-&lt;br&gt;skrivits. De beräknade investeringsbeloppen har om-&lt;br&gt;räknats till nuvärde enligt konsumentprisindex. Det&lt;br&gt;erhållna bruttobeloppet har sedan reducerats med&lt;br&gt;avskrivningar. Avskrivningstiden är 40 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk har överlämnat mark till Fi-&lt;br&gt;nansdepartementet för vidareförsäljning till Statliga&lt;br&gt;Akademiska Hus AB. Av värdet 1994/95 avsåg&lt;br&gt;897,0 miljoner kronor den överlämnade marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker&lt;br&gt;och naturreservat. Det bokförda värdet är upptaget&lt;br&gt;till anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IMMATERIELLA TILLGÅNGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets pliktverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;353,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEVERANTÖRSSKULDER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄRDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvaters materielverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 022,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 943,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 739,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 867,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 188,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 458,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;980,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;473,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;339,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;406,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;804,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 280,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 311,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 008,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;733,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 788,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 787,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Not 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEPOSITIONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄRDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;278,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna advokatbyråerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga mydnigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;542,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;599,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Not 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVRIGA SKULDER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRT VÄRDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 986,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 470,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 300,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 514,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 796,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens löne och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 005,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pensionsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportkreditnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;821,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;713,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;703,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;856,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;641,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;308,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 863,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 983,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 038,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 673,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 400,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 056,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets, Arbetsmarknadsverkets och&lt;br&gt;Statens löne- och pensionsverks poster avser inne-&lt;br&gt;hållen men ej förfallen skatt på pensioner med flera&lt;br&gt;skattepliktiga ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Riksgäldskontorets post avser 858,3 miljoner&lt;br&gt;kronor skulder till banker, 1 928,6 miljoner kronor&lt;br&gt;förfallna obligationer, vinster och räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har gjort en omklassificering av&lt;br&gt;kronofogdemyndigheternas klientmedel, skattemyn-&lt;br&gt;digheternas skuldsaneringsmedel och returmedel till&lt;br&gt;balansposten Depositioner under långfristiga skulder.&lt;br&gt;Det justerade värdet för övriga skulder 1994/95 har&lt;br&gt;lagts in för att få jämförbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 24.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRSKOTT FRÅN KUNDER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄRDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;692,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;518,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;461,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;467,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungliga tekniska högskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;404,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;291,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;279,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;955,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;873,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 298,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 479,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet redovisar skulder avseende icke&lt;br&gt;upparbetade kostnader för både bidragsfinansierad&lt;br&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och uppdragsfinansierad verksamhet där ersättning-&lt;br&gt;en erläggs i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodavgränsningsposter på skuldsidan avser tillför-&lt;br&gt;da skuldposter som behövs för att bestämma de in-&lt;br&gt;täkter och kostnader som rätteligen hör till redovis-&lt;br&gt;ningsperioden. Posterna är av typen upplupna&lt;br&gt;kostnader och förutbetalda intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRT VÄRDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 232.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 913,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 083,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 941,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 186,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 876,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;724,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;991,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 104,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;872,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 067,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 643.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 343,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 719,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 705,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;488,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 675,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 077,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Not 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEPOSITIONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRT VÄRDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;423,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;519,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Malmöhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;492,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;566,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Not 27.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANDRA LÅNGFRISTIGA SKULDER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRT VÄRDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 995/96 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 926,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 075,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 377,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 972,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för internationell&lt;br&gt;utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 870,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 902,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgarantinämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 612,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 721,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 881,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 432,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;582,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;545,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 016,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 217,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 311,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 404,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret redovisar skuldbytesavtal, netto,&lt;br&gt;på 7 306,7 miljoner kronor. Skuldbytesavtalen upp-&lt;br&gt;tas till den valutakurs som gällde på bokslutsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverkets post består i huvudsak av en skuld till&lt;br&gt;det egna dotterbolaget Stockholmsleder AB avseende&lt;br&gt;finansiering av delar inom den s.k. Dennisöverens-&lt;br&gt;kommelsen på 2 636,7 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för internationell utveckling redovisar U-&lt;br&gt;landskrediter som tidigare fanns hos BITS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgarantinämndens långfristiga skuld till&lt;br&gt;Föreningsbanken har lösts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar redovisar betalningsåtagandet&lt;br&gt;för samtliga finansiella leasingkontrakt, på 5 466&lt;br&gt;miljoner kronor, som andra långfristiga skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 28.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LÅN I SVERIGE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har gjort en omklassificering mellan&lt;br&gt;Övriga Skulder och Depositioner. Se not 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsobligationslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;709 907,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;605 089,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldväxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179 878,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212 043,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Premieobligationslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 707,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 701,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskonto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1 928,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 586,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allemanssparkonto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 986,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 931,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dagslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 901,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;959,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 009 310,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;942 311,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldväxlama och de reala statsobligationslånen&lt;br&gt;redovisas till vid emissionstillfället inbetalt diskonte-&lt;br&gt;rat belopp. Riksförsäkringsverkets innehav av&lt;br&gt;statsobligationer (2 530,0 miljoner kronor) som hör&lt;br&gt;till verkets fondförvaltning och Riksgäldskontorets&lt;br&gt;innehav av uppköpta egna obligationer (1 392,4&lt;br&gt;miljoner kronor) har eliminerats mot statsskulden,&lt;br&gt;varför Riksgäldskontorets redovisning av lån i Sveri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge avviker mot Årsredovisning för statens redovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LÅN UTOMLANDS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRTVÄRDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utestående obligationslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398 399,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426 312,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398 399,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426 312,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till&lt;br&gt;den valutakurs som gällde på bokslutsdagen. Lånens&lt;br&gt;anskaffningsvärde uppgick till 422 978,5 miljoner&lt;br&gt;kronor. Den orealiserade valutavinsten uppgick till&lt;br&gt;24 579,2 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:250 Reformering av det allmänna pensions-&lt;br&gt;systemet och pensionsgruppens betänkande SOU&lt;br&gt;1994:20. I proposition 1994/95:41 föreslår regering-&lt;br&gt;en att 11 % av inbetalda tilläggspensionsavgifter&lt;br&gt;fr.o.m. år 1995 ska placeras på konto hos Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret för finansiering av framtida pensioner. Där-&lt;br&gt;efter har riksdagen i lag (1994:1748) om förvaltning&lt;br&gt;av vissa tilläggspensionsavgifter, beslutat att de medel&lt;br&gt;som skall placeras på konto hos Riksgäldskontoret&lt;br&gt;skall finansiera framtida pensioner. De medel som&lt;br&gt;per den 31 december 1996 finns placerade på kontot&lt;br&gt;uppgår till 19 571 miljoner kronor. Motsvarande&lt;br&gt;kapital redovisas av Riksförsäkringsverket som&lt;br&gt;”premiereserv” och ingår i statens nettoförmögenhet&lt;br&gt;i avvaktan på en slutlig utformning av det nya pen-&lt;br&gt;sionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 29.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSVARSFÖRBINDELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgaranti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;407 400,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;386 000,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246 452.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 860,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga tjänstepensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 425,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 280,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Premiereserv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 571,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 906,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;757 848,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;642 046,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgarantisystemet trädde i kraft den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1996 och syftet är att stärka konsumentskyddet&lt;br&gt;för allmänhetens insättningar i bank. Som medlem i&lt;br&gt;EU är Sverige skyldigt att ha ett system för garanti&lt;br&gt;för insättningar. Det svenska garantisystemet omfat-&lt;br&gt;tar insättningar upp till 250 000 kronor per insättare&lt;br&gt;och institut. De institut som omfattas av garantin&lt;br&gt;skall också svara för finansieringen. För 1996 var det&lt;br&gt;sammanlagda avgiftsbeloppet 0,25 procent av de to-&lt;br&gt;tala insättningarna per den sista december 1995 som&lt;br&gt;uppgick till 386 miljarder kronor. De 116 institut&lt;br&gt;som betalade avgifter betalade sammanlagt cirka 966&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga tjänstepensioner avser statens pensions-&lt;br&gt;åtaganden för kompletterande tjänstepension till an-&lt;br&gt;ställda, pensionärer och övriga före detta anställda.&lt;br&gt;Statens löne- och pensionsverk (SPV) har beräknat&lt;br&gt;beloppet med utgångspunkt från de beräkningar som&lt;br&gt;redovisas i slutrapportbilagan till SPV:s slutrapport&lt;br&gt;om statens tjänstepensionsåtagande (SPÅ). Utöver&lt;br&gt;den av SPV beräknade pensionsskulden som förts&lt;br&gt;upp i balansräkningens tilläggskolumn har staten&lt;br&gt;åtaganden enligt överenskommelse per den 30 no-&lt;br&gt;vember 1990, mellan staten genom Civildepartemen-&lt;br&gt;tet, Landstingsförbundet och Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet, om bidrag till kostnader för pensions- och&lt;br&gt;andra trygghetsförmåner för lärare, skolledare och&lt;br&gt;syofunktionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade i juni 1994 beslut om riktlinjer&lt;br&gt;för ett reformerat pensionssystem. Beslutet överens-&lt;br&gt;stämmer i allt väsentligt med regeringens proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKATTER M.M.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteför-&lt;br&gt;valtningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820 265,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600 827,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;431 972,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 323,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 146,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 896,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 473,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 285,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 534,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 267,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 208,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 351,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 729,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 840,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 014,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LMV/Central&lt;br&gt;nämnden för&lt;br&gt;fastighetsdata&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 768,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 488.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 343,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;br&gt;myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 315,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eliminerat statens&lt;br&gt;arbetsgivaravg. och&lt;br&gt;särskild löneskatt&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34 752,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23 689,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;882 076,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;644 107,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;544 426,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltningens uppbörd avser i huvudsak skat-&lt;br&gt;ter och arbetsgivaravgifter. Av beloppet utgör&lt;br&gt;197 144 (159 371/139 544) miljoner kronor in-&lt;br&gt;komstsskatt, 339 507 (231 295/186 842) miljoner&lt;br&gt;kronor arbetsgivaravgifter och 160 226&lt;br&gt;(118 271/35 535) miljoner kronor mervärdesskatt.&lt;br&gt;Inom parentes anges 1996 respektiva 1994/95 års&lt;br&gt;siffror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltningens uppbördsintäkter har ökat&lt;br&gt;med ca 394 miljarder kronor mellan budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96. Även frånsett att redovis-&lt;br&gt;ningsperioden 1995/96 omfattar 18 månader mot&lt;br&gt;12 månader för redovisningsperioden 1994/95 är&lt;br&gt;det en markant ökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större delen av ökningen är hänförlig till mervär-&lt;br&gt;deskatten. Ändrade regler fr.o.m. den 1 januari 1995&lt;br&gt;bl.a. på grund av anpassningen till EU&lt;br&gt;(importmomsen), vissa konjunkturförändringar, tidi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gareläggningen av inbetalningstidpunkten och änd-&lt;br&gt;rade regler (moms på dagstidningar) har haft bety-&lt;br&gt;delse i sammanhanget. Effekten av ändrade tidpunk-&lt;br&gt;ter för redovisning och betalning av mervärdesskatt&lt;br&gt;fr.o.m. 1996 är att betrakta som en engångseffekt.&lt;br&gt;Denna engångseffekt beräknas till 12 900 miljoner&lt;br&gt;kronor. Efter mervärdesskatt står arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;terna och inkomstskatterna för den största in-&lt;br&gt;täktsökningen. Under redovisningsperioden har&lt;br&gt;dessutom nya energi- och miljöskatter tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av arbetsgivaravgifterna har 15 196 miljoner kro-&lt;br&gt;nor 1995/96 avsatts till premiereserven (se not 29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverkets uppbörd avser främst mervärdesskatt&lt;br&gt;51 313 (33 397/79 746) miljoner kronor och tullav-&lt;br&gt;gifter 5 144 (3 179/4 876) miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets uppbörd avser i huvudsak&lt;br&gt;lönekostnadspålägg och särskilda löneskatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiets intäkt består i huvudsak av&lt;br&gt;Riksbankens inlevererade överskott på 8 100 miljo-&lt;br&gt;ner kronor och tipsmedel/lotterimedel på 2 037 mil-&lt;br&gt;joner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverkets uppbörd består i huvudsak av for-&lt;br&gt;donsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elimineringar av statens arbetsgivaravgifter har&lt;br&gt;gjorts med 25 212 (17 82) miljoner kronor. Särskild&lt;br&gt;löneskatt har eliminerats med 2 945 (2 238) miljoner&lt;br&gt;kronor, löneskatt på pensioner med 2 447 (1 868)&lt;br&gt;miljoner kronor och avtalslkp m.m. med 4 148&lt;br&gt;(2 101) miljoner kronor. För 1994/95 gjordes mot-&lt;br&gt;svarande elimineringar i ett tidigare led, på Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten övriga myndigheter har försvunnit efter-&lt;br&gt;som en strikt definition av skatteuppbörd har an-&lt;br&gt;vänts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 31.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER AV AVGIFTER OCH ANDRA&lt;br&gt;ERSÄTTNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1 998,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 006,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 008,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finans&lt;br&gt;departementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 661,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 617,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 412,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 906,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 938,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 477,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 408,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 492,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insättnings-&lt;br&gt;garantinämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 269,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;974,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AMS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 890,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 224,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportkredit-&lt;br&gt;nämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 577,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 925,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 390,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkrings&lt;br&gt;verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 570,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 417,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;333,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kärnavfalls-&lt;br&gt;fondensstyrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 130,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 458,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 390,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 824,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;686,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;374,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 564,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 112,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;251,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 171,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;835,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;802,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 158,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institutions-&lt;br&gt;styrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 078,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;718,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;706,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten för av-&lt;br&gt;veckling av&lt;br&gt;statens oljelager&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;977,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;683,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;555,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 805,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 189,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 376,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 335,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 620,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 380,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 787,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 297,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;813,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 188,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 676,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 585,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 429,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 279,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 943,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 309,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 440,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 659,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverks intäkter avser främst erhållna&lt;br&gt;EU-medel, varav de största är arealbidrag och trädes-&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Finansdepartementets intäkter avser 5 272&lt;br&gt;miljoner kronor försäljning av Nordbanken. Resten&lt;br&gt;av intäkterna avser främst inlevererat överskott vid&lt;br&gt;Statliga Akademiska Hus AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverkets intäkter består av ersättning för ex-&lt;br&gt;ternt utförda tjänster och försäljning av material&lt;br&gt;samt avgifter, bland annat förarprovsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverkets intäkter består av banavgifter och ent-&lt;br&gt;reprenadintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgarantinämndens intäkter avser realisa-&lt;br&gt;tionsvinst vid försäljning av Nordbanken och garan-&lt;br&gt;tiavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsverkets intäkter avser finansie-&lt;br&gt;ringsavgifter från arbetslöshetskassorna för finansie-&lt;br&gt;ring av utbetalda arbetslöshetsersättningar och ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämningsbidrag samt betalningar från EG:s social-&lt;br&gt;fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportkreditnämndens intäkter avser återvunna&lt;br&gt;skadebelopp. Intäkterna 1994/95 har omklassificie-&lt;br&gt;rats för att få jämförbarhet med 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets intäkter avser främst er-&lt;br&gt;sättningar från allmänna pensionsfonden och återbe-&lt;br&gt;talda underhållsbidrag och pensionstillägg till pen-&lt;br&gt;sionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnavfallsfondens styrelse tar in avgifter som be-&lt;br&gt;talas av reaktorinnehavarna i förhållande till levere-&lt;br&gt;rad energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets intäkter avser överskott från&lt;br&gt;åtgärder för att stärka det finansiella systemet och av&lt;br&gt;garantiverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket redovisar offentligrättsliga avgif-&lt;br&gt;ter vid Kronofogdemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverkets avgiftsfinansierade verksamhet&lt;br&gt;består bland annat av fastighetsvärdering och -&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten har intäkter bl.a. för försäljning&lt;br&gt;av uniformer och lunch till anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelses intäkt består i huvud-&lt;br&gt;sak av vårdavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten för avveckling av statens oljelagers&lt;br&gt;intäkt utgörs av influtna medel från försäljning av&lt;br&gt;lager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resterande avgiftsintäkter fördelar sig på ett stort&lt;br&gt;antal myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverkets medel avser trafikintäkter och&lt;br&gt;kommersiella intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverkets intäkter avser fyr- och farledsvaru-&lt;br&gt;avgifter samt lotsintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Statens järnvägars intäkter avser 13 522&lt;br&gt;(9 304/10486) miljoner kronor fakturerad försälj-&lt;br&gt;ning. Dessutom redovisar SJ engångsintäkter på&lt;br&gt;1 463 miljoner kronor för bl.a. realisationsvinster&lt;br&gt;avseende operationell leasing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftnäts intäkter består i huvudsak av&lt;br&gt;transiteringsintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avkastning. Redovisningsperioden 1995/96 blev det-&lt;br&gt;ta underskott 49 438 (32 881/28 158) miljoner kro-&lt;br&gt;nor, jämför not 6 till tabell Sammanställning av den&lt;br&gt;statliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 32.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER AV BIDRAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel från AP-fonden&lt;br&gt;m.fl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 725,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 053,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 306,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till univeristet&lt;br&gt;och högskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 538.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 150,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 197,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 929,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga mydigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 338,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 075,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;994,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 602,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 278,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 426,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Not 33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TRANSFERERINGAR OCH BIDRAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensioner&lt;br&gt;inkl. ATP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240 357,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161 172,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156 407,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förtidspensioner och&lt;br&gt;sjukbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 823,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 218,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 338,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag och bi-&lt;br&gt;dragsförskott&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 459,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 676,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 681,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraför-&lt;br&gt;säkring.m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 534,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 5 705,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 767,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning och reha-&lt;br&gt;bilitering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 537,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 188,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 709,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukvård m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 966,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 235,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 551,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskade-&lt;br&gt;ersättning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 020,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 377,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 284,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;434 698,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;287 573,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;296 738,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshets-&lt;br&gt;ersättning inkl,&lt;br&gt;kontantarbets-&lt;br&gt;markndasstöd (KAS)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 640,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 190,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 679,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 976,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 448,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 474,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Samhall AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 774,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 516,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 900,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från&lt;br&gt;Arbetslivsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 345,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönegarantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 860,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 350,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;451,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108 252,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 506,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 850,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bistånd och&lt;br&gt;invandring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag via SIDA m.fl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 264,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 298,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 603,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag inom UD:s&lt;br&gt;område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 712.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 731,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 547,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandring,främst ers.&lt;br&gt;till kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 674,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 138,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 215,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 651,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 168,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 366,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Allmän tilläggspension, ATP, finansieras i första&lt;br&gt;hand med influtna ATP-avgifter. Räcker inte ATP-&lt;br&gt;avgifterna till för utbetalning av allmän tilläggspen-&lt;br&gt;sion täcks underskottet med medel från AP-fondens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämnings&lt;br&gt;bidrag till kommuner&lt;br&gt;och landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 571,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 777,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 416,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag m.m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 866,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 714,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 758,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 676.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 367,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 345.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges avgift till EU:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 574,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 456.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 347,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav bidrag till&lt;br&gt;invest.banken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2 549)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 681)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(974)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till jord-&lt;br&gt;bruket m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 452,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 215,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 912,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag inom&lt;br&gt;Socialstyrelsens&lt;br&gt;område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 733.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 603,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 059,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till folk-&lt;br&gt;bildningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 710.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 467,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 374,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till närings&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 284.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 171,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 270,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;livet m.m. via NUTEK,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag inom skol-&lt;br&gt;väsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 624,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 864,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 007,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till investe-&lt;br&gt;ringar i infrastruktur&lt;br&gt;via Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 785,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 413,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 726,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;br&gt;och bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 398,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 439,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 384,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226 678,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160 491,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131 604,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 280,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534 738,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;532 559,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Not 34.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOSTNAD FÖR PERSONAL&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 299,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 447,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 024,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polisväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 648,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 582,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 178,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket inkl, för-&lt;br&gt;säkringskassorna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 405,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 410,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 080,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 342,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 354,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 065,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknads-&lt;br&gt;verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 124,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 495,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 408,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 400,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 924,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 230,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 815,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 578,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 577,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårds-&lt;br&gt;verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 507,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 416,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 285,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 271,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 277,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 109,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 912,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 978,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 043,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 450,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 705,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 636,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs&lt;br&gt;universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 194,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 503,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 360,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms&lt;br&gt;universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 826,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 258,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 123,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets&lt;br&gt;materielverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 784,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 228,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 161,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 224,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 680,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 697,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 031,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 723,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 341,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 171,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 507,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 502,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;921,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;623,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;556,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 462,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 769,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 452,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens tjänste-&lt;br&gt;pensioner m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 14 453,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+10 318,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 245,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elimineringar av ar-&lt;br&gt;betsgivaravg., lönek-&lt;br&gt;skatt m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34 752,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23 689,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■15 246,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 164,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 398,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 451,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas arbetsgivaravgifter som betalats in&lt;br&gt;till Riksskatteverket är en statsintern transaktion och&lt;br&gt;således inte en kostnad för staten. Motsvarande eli-&lt;br&gt;minering har gjorts hos Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen inom polisväsendet förklaras av att en&lt;br&gt;miljard kronor har avsatts till framtida pensions-&lt;br&gt;kostnader. Ökningen vid Banverket förklaras främst&lt;br&gt;av ändrade redovisningsprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda inom den juridiska enheten sta-&lt;br&gt;ten i september 1996 var 256 700 personer, vilket&lt;br&gt;var en minskning på 2,5 % jämfört med året innan.&lt;br&gt;Omräknat till heltidspersoner var antalet 230 300&lt;br&gt;personer, en minskning med 1,7 % jämfört med året&lt;br&gt;innan. I underbilaga 3 redovisas uppgifter om antalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sysselsatta inom den juridiska enheten staten under&lt;br&gt;1996 även fördelat per departement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 36.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVRIGA DRIFTSKOSTNADER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER FÖR LOKALER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 908,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 965,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 050,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polisväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 718,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 168,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 072,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 188,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;788,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;832,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets inkl, för-&lt;br&gt;säkringskassorna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;974,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;652,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;651,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårds-&lt;br&gt;verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;837,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;563,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknads-&lt;br&gt;verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;808.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;539,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;558,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domstolsvverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;709,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;481,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs&lt;br&gt;universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;662.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;383,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;661,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;446,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikes-&lt;br&gt;departementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;611,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;379,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;587,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;378,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliets&lt;br&gt;förvaltningskontor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;567,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;348,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungliga tekniska hög-&lt;br&gt;skolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;509,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;329,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms&lt;br&gt;universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;508,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;344,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 625,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 001,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Affärsver&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eliminering inom stat-&lt;br&gt;liga lokalkostn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 817,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 268,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 296,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 793,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* I myndigheternas årsredovisningar för 1994/95 särredovisades inte lokal-&lt;br&gt;kostnaderna vilket medför att någon total för det året inte kan redovisas&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 1996 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 449,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 927,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 296,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materiel-&lt;br&gt;verk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 574,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 610,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 813,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 879,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 157,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 934,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polisväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 870,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 163,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 152,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 794,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 247,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 128,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 654,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 063,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens fastig-&lt;br&gt;hetsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 597,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 162,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 423,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 584,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;819,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;708,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteför-&lt;br&gt;valtningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 512,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;990,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 214,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 442,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;870,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;721,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårds-&lt;br&gt;verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 406,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;951,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 001,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs&lt;br&gt;universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 400,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;829,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;857,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 390,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;835,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;456,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkrings&lt;br&gt;verket inkl försäk-&lt;br&gt;ringskassorna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 266,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;915,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 654,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;br&gt;universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 189,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;749,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;777,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 178,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;834,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 464,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknads-&lt;br&gt;verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 063,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;689,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;739,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 664,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 150,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 688,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 931,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 533,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 618,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 627,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;999,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;629,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 436,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 041,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;973,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;826,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;649,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;344,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 741,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 036,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 297,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eliminieringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34 903,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25 260,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27 454,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 837,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 776,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 842,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Krigsmateriel som anskaffats under året redovisas&lt;br&gt;bland driftkostnader av Försvarsmakten. Anskaff-&lt;br&gt;ningen uppgår till 24 272 (17 879/15 524) miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverks kostnader består i huvud-&lt;br&gt;sak av kostnader för varor och materiel, 22 396&lt;br&gt;(15 549/13 904) miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Största delen av driftkostnader avser förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader för samtliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elimineringarna utgörs av kostnaden för köp av&lt;br&gt;varor och tjänster inom staten. Motsvarande elimine-&lt;br&gt;ring av intäkt av avgifter och andra ersättningar görs&lt;br&gt;mot respektive myndighet eftersom intäkterna särre-&lt;br&gt;dovisas i myndighetens redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 37.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSKRIVNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 259,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 231,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 682,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 703,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 403,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 483,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;861,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;593,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;531,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polisväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;619.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;448,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 886,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 402,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 803,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;731,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;463,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 036,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;646,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;559,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;579,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;414,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;354,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 793,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 681,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 179,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Not 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FINANSIELLA INTÄKTER AVSEENDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATSSKULDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket redovisar från och med verksamhetsåret&lt;br&gt;1996 samtliga investeringar i järnvägsanläggningar&lt;br&gt;som tillgång i balansräkningen. De årliga avskriv-&lt;br&gt;ningarna som görs på järnvägsanläggningarna belas-&lt;br&gt;tar årets resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 38.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERFÖRETAG&lt;br&gt;OCH INTRESSEFÖRETAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteintäkter avseende&lt;br&gt;upplåning i utländsk&lt;br&gt;valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 164,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 137,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 861,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteint. avseende&lt;br&gt;upplåning i SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 055,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 800,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 356,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överkurs vid&lt;br&gt;emission (netto)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 847,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 350.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 210,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Orealiserade&lt;br&gt;valutavinster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 930,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;532,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Realiserade&lt;br&gt;valutavinster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 659,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 051,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäktsförda preskr. ob-&lt;br&gt;ligationer m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173 751,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 937,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 478,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närings&lt;br&gt;departementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 139,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 139,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikations-&lt;br&gt;departementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 056,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 056,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Social-&lt;br&gt;departementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finans&lt;br&gt;departementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 474,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■1 474,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;8 373,8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8 373,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets resultatandel&lt;br&gt;är -3 077 miljoner kronor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i Venantius AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultatandelar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;redovisas för en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tolvmånaderspe-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;riod till skillnad mot övriga poster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i resultaträkning-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVRIGA FINANSIELLA INTÄKTER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteintäkter från RGK:s&lt;br&gt;kreditgivning till bolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 115,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 614,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 439,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteintäkter avseende&lt;br&gt;studielån som finansie-&lt;br&gt;rats via upplåning i RGK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 142,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 576,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 697,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgaranti-&lt;br&gt;nämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 304,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 188,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 196,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning delpensions-&lt;br&gt;fonden m.fl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 649,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;860,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;749,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränta KärnavfalIsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;794,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 604,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteintäkter&lt;br&gt;bostadslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 828,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;498,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utdelning av statens&lt;br&gt;aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 019,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga finansiella&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 192,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;558,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 419,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;608,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;837,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 793,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 522,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 048,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella intäkter&lt;br&gt;totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193 545,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 459,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 526,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utdelning av statens aktier redovisas fr.o.m. redovis-&lt;br&gt;ningsperioden 1995/96 inte i resultaträkningen om&lt;br&gt;det statliga bolaget är värderat enligt kapitalandels-&lt;br&gt;metoden. Insättargarantinämnden redovisar utdel-&lt;br&gt;ningen av statens aktier i Nordbanken. Affärsverkens&lt;br&gt;ränteintäkter från Riksgäldskontoret särredovisas&lt;br&gt;nedan eftersom de är eliminerade ovan men inte till-&lt;br&gt;hör sektorn staten i nationalräkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP, 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;AFFÄRSVERKENS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;RÄNTEINTÄKTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;AFFÄRSVERKENS RÄNTEKOSTNADER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;574,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;379,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;417,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;388,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;252,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Not 40.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 215,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;798,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;897,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;FINANSIELLA KOSTNADER AVSEENDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Not 41.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;STATSSKULDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JUSTERING TILL BETALNINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntekostnader avs.&lt;br&gt;upplåning i SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203 340,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 988,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 404,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring kassa, bank&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 113,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 871,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Räntekostnader avs.&lt;br&gt;upplåning i utländsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;77 644,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;54 730,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;49 070,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring övriga omsättningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 615,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 278,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 543,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förändring finansiella anläggnings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;34 514,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;12 154,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Realiserade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 599,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;valutaförluster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förändring långfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;9 833,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3 126,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Orealiserade&lt;br&gt;valutaförluster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 861,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa justeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 565,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13418,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Realiserade&lt;br&gt;kursförluster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 503,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 685,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 358,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Not 42.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JUSTERING TILL BETALNINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;287 487,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 ) 404,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 293,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;ÖVRIGA FINANSIELLA KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring övriga omsättningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 677,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;hänförbara till ränta på statens&lt;br&gt;upplåning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;192,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;148,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Förändring kortfristiga skulder hänför-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;25 318,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1 455,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bar till ränta på statens upplåning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 019,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;563,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa justeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 640,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 455,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga finansiella&lt;br&gt;kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 619,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 259,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 013,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 854,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 986,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 254,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella&lt;br&gt;kostnader totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290 342,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203 391,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178 548,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Affärsverkens räntekostnader till Riksgäldskontoret&lt;br&gt;särredovisas nedan eftersom de är eliminerade ovan&lt;br&gt;men inte tillhör sektorn staten i nationalräkenska-&lt;br&gt;perna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;SAMMANSTÄLLNING AV DEN&lt;br&gt;STATLIGA SEKTORN&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna sammanställning sker med syftet att ge en&lt;br&gt;översiktlig bild av de verksamheter som staten har ett&lt;br&gt;väsentligt inflytande över. Väsentligt inflytande har&lt;br&gt;definierats som att staten skall ha en ägarandel på&lt;br&gt;minst 20% i de aktuella organisationerna. Definitio-&lt;br&gt;nen överensstämmer med näringslivets definition av&lt;br&gt;intresseföretag. Med denna definition bortfaller stif-&lt;br&gt;telser, som är självägande. Statliga sektorn inkluderar&lt;br&gt;förutom myndigheterna även statliga bolag och fi-&lt;br&gt;nansinstitut samt Riksbanken och AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgränsning som valts i sammanställningen&lt;br&gt;innebär att den juridiska formen inte enbart är avgö-&lt;br&gt;rande utan begreppet staten avgränsas så att även&lt;br&gt;tillgångar och skulder hos andra juridiska enheter där&lt;br&gt;staten har ett väsentligt inflytande kommer med. När&lt;br&gt;det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt&lt;br&gt;ägs av staten via annan juridisk person har statens&lt;br&gt;andel beräknats med hänsyn tagen till ägar-andelen.&lt;br&gt;Detta innebär att ett helägt bolags tillgångar och&lt;br&gt;skulder tas med i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställningen, som bygger på de olika orga-&lt;br&gt;nisationernas officiella årsredovisningar eller delårs-&lt;br&gt;rapporter, ger en uppfattning om den totala statliga&lt;br&gt;förmögenheten. Den ger även möjligheter till analy-&lt;br&gt;ser av hur till exempel bolagiseringar och privatise-&lt;br&gt;ringar påverkar de inbördes relationerna mellan de&lt;br&gt;olika kategorierna i sammanställningen och även den&lt;br&gt;totala statliga förmögenheten. Någon total elimine-&lt;br&gt;ring har inte kunnat göras eftersom underlag för eli-&lt;br&gt;mineringar saknas och de olika organisationernas&lt;br&gt;redovisningsperioder skiljer sig åt. De elimineringar&lt;br&gt;som gjorts framgår av not 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principer för sammanställningen&lt;br&gt;Sammanställningen av den statliga sektorn, som för-&lt;br&gt;utom myndigheterna omfattar statliga bolag, Riks-&lt;br&gt;banken och AP-fonden, bygger på uppgifter från des-&lt;br&gt;sa organisationers årsredovisningar eller&lt;br&gt;delårsrapporter som avgivits senare. Delårsrapporter&lt;br&gt;har använts främst där aktuell årsredovisning sak-&lt;br&gt;nats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eliminering av mellanhavanden inom och mellan&lt;br&gt;de olika organisationerna har endast skett i viss ut-&lt;br&gt;sträckning. Mellan myndigheterna har eliminering&lt;br&gt;skett. Värdet på aktierna i de statliga bolagen har&lt;br&gt;eliminerats mellan myndigheter och bolag. Elimine-&lt;br&gt;ring har också skett av Riksbankens grundfond mel-&lt;br&gt;lan Riksbanken och myndighetssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga sektorns samlade ekonomiska ställning&lt;br&gt;En analys av den statliga sektorns samlade ekono-&lt;br&gt;miska ställning kräver kännedom om både tillgångar&lt;br&gt;och skulder. På tillgångssidan har staten såväl finan-&lt;br&gt;siella som materiella tillgångar av betydande omfatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning. Skuldsidan utgörs bland annat av den av Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret förvaltade statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sammanställningen i tabell 5.7 av den stat-&lt;br&gt;liga sektorns samlade tillgångar och skulder är till-&lt;br&gt;gångarnas bokförda värde 2 134 miljarder kronor.&lt;br&gt;Av dessa ingår, efter eliminering, 549 miljarder kro-&lt;br&gt;nor i den juridiska enheten staten medan 1 585 mil-&lt;br&gt;jarder kronor utgör statens andel i andra juridiska&lt;br&gt;enheter. I relation till bruttonationalprodukten&lt;br&gt;(BNP) är statens samlade tillgångar 127 procent. För&lt;br&gt;redovisningsperioden 1996 var BNP 1 678,1 miljar-&lt;br&gt;der enligt SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldsidan visar att den statliga sektorns samlade&lt;br&gt;skulder uppgår till 2 463 miljarder kronor. Den&lt;br&gt;största enskilda skuldposten utgörs av den av Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret förvaltade statsskulden på 1 408 mil-&lt;br&gt;jarder kronor (efter eliminering). I relation till BNP&lt;br&gt;är bruttoskulden 147 procent och statsskulden&lt;br&gt;knappt 84 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom skulderna är större än tillgångarna har&lt;br&gt;den statliga sektorn en negativ nettoförmögenhet på -&lt;br&gt;329 miljarder kronor. I relation till BNP är netto-&lt;br&gt;förmögenheten -20 procent. Jämfört med året innan&lt;br&gt;har den statliga sektorns bokförda förmögenhet ökat&lt;br&gt;med 21 miljarder kronor. Detta beror bl.a. på ök-&lt;br&gt;ningen av AP-fondens och Riksbankens eget kapital&lt;br&gt;med 24 respektive 11 miljarder kronor. Även de&lt;br&gt;statliga bolagens eget kapital har ökat med 9 miljar-&lt;br&gt;der kronor. Elimineringarna har däremot ökat med -&lt;br&gt;22 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har utöver detta ansvarsförbindelser i form&lt;br&gt;av statliga kreditgarantier m.m. uppgående till drygt&lt;br&gt;246 miljarder kronor. Därutöver har staten ansvars-&lt;br&gt;förbindelser på 20 miljarder kronor avseende de me-&lt;br&gt;del som är avsatta för framtida ändamål inom pre-&lt;br&gt;miereservsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i den statliga sektorns förmögenhet&lt;br&gt;Under hösten 1995 såldes 34,5 procent av statens&lt;br&gt;aktieinnehav i Nordbanken. Försäljningen gav en in-&lt;br&gt;täkt på 6,7 miljarder kronor. Aktieinlösen 1996&lt;br&gt;minskade statens andel till 59,4 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek AB ingår endast 1996 i samman-&lt;br&gt;ställningen. Statshypotekskassans innehav om 34 %&lt;br&gt;av aktierna i Stadshypotek AB överfördes till staten&lt;br&gt;och utbjöds till försäljning 1996.1 februari 1997 blev&lt;br&gt;Stadshypotek dotterbolag till Svenska Handelsban-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten sålde sina 50 procent i Industrikredit AB till&lt;br&gt;Nordbanken. Fr.o.m. februari är Nordbanken en-&lt;br&gt;samägare till bolaget. Sedan november 1996 är&lt;br&gt;Lantbrukskredit AB helägt av Landshypotek AB. Ti-&lt;br&gt;digare ägdes bolaget av staten och Landshypotek AB&lt;br&gt;med hälften vardera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) ge-&lt;br&gt;nomgick under 1995 en omstrukturering. SBAB-&lt;br&gt;koncernen har överlåtit myndighetsbeslutade risken-&lt;br&gt;gagemang för 23 miljarder kronor till Venantius och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtidigt förvärvat äldre anslagsfinansierade bo-&lt;br&gt;stadslån av god kvalitet för 34 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Venantius verksamhet inleddes 1995. Venantius&lt;br&gt;övertog bostadslån till ett nominellt belopp på ca 33&lt;br&gt;miljarder kronor från staten och Statens Bostadsfi-&lt;br&gt;nansieringsaktiebolag, SBAB. Under 1996 har låne-&lt;br&gt;volymen minskat till 29,1 miljarder kronor. Resulta-&lt;br&gt;tet har förbättrats under 1996 men visar dock ett&lt;br&gt;underskott på 1,6 miljarder kronor (3,1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1996 köptes Retriva upp av Securum&lt;br&gt;AB. Retriva och Securum bildades efter bankkrisen&lt;br&gt;för att ta hand om Nordbankens problemkrediter&lt;br&gt;och Gota Banks problemengagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en jämförelse mellan budgetåren 1994/95,&lt;br&gt;1993/94 och 1992/93 i tabellen ”Sammanställning av&lt;br&gt;den statliga sektorn” kan flera förändringar konsta-&lt;br&gt;teras. Av sammanställningen framgår till exempel de&lt;br&gt;förmögenhetsförskjutningar inom den totala statliga&lt;br&gt;förmögenhetsmassan som bolagiseringar och dylikt&lt;br&gt;inom staten inneburit. Innebörden härav är att de&lt;br&gt;bolagiserade myndigheternas tillgångar och skulder i&lt;br&gt;sammanställningen överförs, eventuellt efter omvär-&lt;br&gt;dering, från myndigheter till statliga bolag. I myndig-&lt;br&gt;hetskolumnen kvarstår endast värdet på aktierna i&lt;br&gt;bolaget. Privatiseringar, avvecklingar och dylikt av&lt;br&gt;myndigheter innebär däremot att tillgångar och&lt;br&gt;skulder helt försvinner ur sammanställningen. Direk-&lt;br&gt;ta privatiseringar av myndigheter har dock uppgått&lt;br&gt;till i sammanhanget närmast försumbara belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att förändringarna i myndighets-&lt;br&gt;delen på grund av bolagiseringar, avvecklingar och&lt;br&gt;omstruktureringar av myndigheter mellan budget-&lt;br&gt;åren är större i verkligheten än som framgår av&lt;br&gt;sammanställningen. Orsaken är att 1993/94 är det&lt;br&gt;första året som i princip samtliga myndigheter har&lt;br&gt;fullständig tillgångsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största förändringarna som minskat den totala&lt;br&gt;myndighetssektorns balansomslutning och nettoför-&lt;br&gt;mögenhet mellan 1992/93 och 1993/94, är bolagise-&lt;br&gt;ringen av Postverket, Televerket och Byggnadsstyrel-&lt;br&gt;sen. Förändringar i förmögenhetsmassan i&lt;br&gt;myndighetskolumnen mellan åren 1993/94 och&lt;br&gt;1994/95 beror främst på förändringar av redovis-&lt;br&gt;ningsprinciper genom invärderingen av vägarna och&lt;br&gt;försvarets förråd av krigsmateriel. Chalmers tekniska&lt;br&gt;högskola och Högskolan i Jönköping har ombildats&lt;br&gt;från myndighet till stiftelse och därmed utgått ur den&lt;br&gt;statliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagen Statliga Akademiska hus AB, Posten AB,&lt;br&gt;Telia AB och Vasakronan AB är de största tillkom-&lt;br&gt;mande statliga bolagen mellan 1992/93 och 1993/94.&lt;br&gt;Privatiseringar har å andra sidan minskat storleken&lt;br&gt;på den statliga bolagssektorn. De största hel- eller&lt;br&gt;delprivatiseringarna som ägt rum under perioden är:&lt;br&gt;Assidomän AB, Celsius industrier AB, Pharmacia&lt;br&gt;AB, SSAB, OK Petroleum AB, Atle och Bure förvalt-&lt;br&gt;nings AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna i kolumnen Statliga bolag mellan&lt;br&gt;åren 1993/94 och 1994/95 beror främst på att AMU-&lt;br&gt;Gruppen AB och Almi Företagspartner tillkommit.&lt;br&gt;AMU-Gruppen AB har ombildats från myndighet till&lt;br&gt;bolag inom den statliga sektorn. Almi Företagspart-&lt;br&gt;ner var tidigare stiftelse och ingick inte i den statliga&lt;br&gt;sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens balansomslutning minskade med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95,6 miljarder kronor mellan 1992 och 1993, främst&lt;br&gt;beroende på att den särskilda inlåningen från Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret upphörde från och med andra halvåret&lt;br&gt;1993. Särskild inlåning från Riksgäldskontoret avsåg&lt;br&gt;den upplåning som Riksgäldskontoret gjorde under&lt;br&gt;1992 främst för att förstärka valutareserven. Genom&lt;br&gt;riksdagens beslut att slopa den så kallade valutalåne-&lt;br&gt;normen överfördes dessa medel till Riksgäldskonto-&lt;br&gt;rets ordinarie checkräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen av AP-fondens kapital består dels av&lt;br&gt;avkastningen på fondens tillgångar, dels av en rad av&lt;br&gt;fondförvaltningen ej påverkbara faktorer, som nettot&lt;br&gt;av inbetalda ATP-avgifter och utbetalda pensioner,&lt;br&gt;samt kostnader för administrationen av hela ATP-&lt;br&gt;systemet. Utbetalningarna av allmän tilläggspension,&lt;br&gt;ATP, kommer enligt nu gällande regler och nuvaran-&lt;br&gt;de avgiftsnivå, att fortsätta att växa i snabbare takt&lt;br&gt;än avgiftsinkomsterna, vilket leder till ökade anspråk&lt;br&gt;på fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 5.7 SAMMANSTÄLLNING AV DEN STATLIGA SEKTORNS SAMLADE TILLGÅNGAR OCH&lt;br&gt;SKULDER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MYNDIGHETER OCH FINANSINSTITUT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATLIGA BOLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anläggningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;347,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;288,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;318,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;548.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;474,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;321,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;312,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;344,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;362,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skulder och kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1434,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1385,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1190,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;997,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1586,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1514,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1321,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1167,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;274,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoförmögenhet/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1038,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;■1039,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-923,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-691,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S:a skulder och ka-&lt;br&gt;pital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;548,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;474,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;321,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;312,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;344,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;362,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATLIGA BANKER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1965 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIKSBANKEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Anläggningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;576,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;504,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;619,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;610,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Skulder och kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Långfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;538,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;466,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;527,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;593,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;569,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;306,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoförmögenhet/&lt;br&gt;kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S:a skulder och ka-&lt;br&gt;pital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;576,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;504,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;619,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;610,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AP-FONDEN &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;'&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;'&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ELIMINERING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Anläggningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;599,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;575,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;544,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;547,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;509,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-125,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-103,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-65,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-58,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Skulder och kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Långfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoförmögenhet/&lt;br&gt;kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;597,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;573,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;541,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;507,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-125,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-103,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-65,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-58,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S:a skulder och ka-&lt;br&gt;pital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;599,7 &amp;nbsp;575,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;544,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;547,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;509,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-125,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-103,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-65,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-58,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TOTALT BOKFÖRDA VÄRDEN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Anläggningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2133,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2094,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2126,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2143,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2180,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skulder och kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Långfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2462,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2444,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2494,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2394,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2229,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoförmögenhet/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-328,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-349,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-368,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-250,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-48,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S:a skulder och kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2133,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2094,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2126,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2143,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2180,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Noter till tabell 1.&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Not 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 2 redovisar de myndigheter som ingår i&lt;br&gt;sammanställningen avseende redovisningsperioden&lt;br&gt;1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga banker och finansinstitut, Riksbanken och&lt;br&gt;AP-fonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga bankerna och finansinstituten, Riksban-&lt;br&gt;ken och AP-fonden redovisas på summanivå på&lt;br&gt;grund av verksamheternas speciella karaktär. Under-&lt;br&gt;liggande redovisningar medger inte en uppdelning på&lt;br&gt;omsättnings- respektive anläggningstillgångar samt&lt;br&gt;kort- respektive långfristiga skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med statliga bolag avses de bolag som ingår i rege-&lt;br&gt;ringens skrivelse 1996/97:20 till riksdagen med redo-&lt;br&gt;görelse för företagande med statligt ägande per den&lt;br&gt;31 december 1996 och där statens ägande uppgår till&lt;br&gt;minst 20 %. Uppgifter ur föregående års regerings-&lt;br&gt;skrivelser har använts som underlag för 1992-1995&lt;br&gt;års värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 1 redovisar de statliga bolag som in-&lt;br&gt;går i sammanställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga banker och finansinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga banker och finansinstitut omfattar under&lt;br&gt;1996 Nordbanken, Securum AB, Stadshypotek, Sta-&lt;br&gt;tens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), AB&lt;br&gt;Svensk Exportkredit och Venantius AB. År 1995 in-&lt;br&gt;går Nordbanken, Retriva, Securum, Statens Bostads-&lt;br&gt;finansieringsaktiebolag (SBAB) och AB Svensk Ex-&lt;br&gt;portkredit och Venantius AB. År 1994 ingår&lt;br&gt;Nordbanken, Retriva, Securum och Statens Bostads-&lt;br&gt;finansieringsaktiebolag (SBAB). År 1993 Nordban-&lt;br&gt;ken inklusive (Gota), Retriva, Securum och SBAB&lt;br&gt;och 1992 ingår Gota, Nordbanken, Securum och&lt;br&gt;SBAB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsskulden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett betänkande från Pensionsarbetsgruppen (SOU&lt;br&gt;1994:20) presenteras det nuvarande allmänna pen-&lt;br&gt;sionssystemet. Nuvaranande folkpensions- och ATP-&lt;br&gt;system är i princip uppbyggt som ett så kallat fördel-&lt;br&gt;ningssystem. Detta innebär att ett års löpande pen-&lt;br&gt;sionsutbetalningar skall finansieras med de löpande&lt;br&gt;pensionsavgifter som under samma år inbetalas till&lt;br&gt;pensionssystemen av den förvärvsarbetande genera-&lt;br&gt;tionen. Enligt dagens regler tas emellertid dessutom&lt;br&gt;såväl skattemedel som andra inkomster i anspråk för&lt;br&gt;att täcka pensionsutgifterna. Sådana inkomster här-&lt;br&gt;rör bland annat från AP-fonden. Ett syfte med AP-&lt;br&gt;fonden var att den skulle utgöra en buffert mot till-&lt;br&gt;fälliga variationer i avgiftsbetalningarna och/eller&lt;br&gt;pensionerna mellan olika år. Gjorda utfästelser inom&lt;br&gt;ATP-systemet motsvarar en aktuariemässigt beräk-&lt;br&gt;nad pensionsskuld på omkring 4 000 miljarder kro-&lt;br&gt;nor. (prop 1994/95:150 bil 1 s. 82). Underskottet i&lt;br&gt;ATP-systemet var 33 miljarder kronor för 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eliminering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens aktier i statliga bolag med ett bokfört värde&lt;br&gt;av 125,3 (103,3) miljarder kronor redovisas i myn-&lt;br&gt;digheternas redovisning främst av departementen och&lt;br&gt;Bankstödsnämnden. Då sammanställningen av den&lt;br&gt;statliga sektorn även omfattar statliga bolag, banker&lt;br&gt;och finansinstitut elimineras aktierna mot bolagens&lt;br&gt;kapital för att undvika dubbel redovisning. Även&lt;br&gt;Riksbankens grundfond på 1,0 (1,0) miljard kronor&lt;br&gt;ingår i myndigheterna och elimineras därför mot&lt;br&gt;Riksbankens kapital. Affärsverkens aktier i dotter-&lt;br&gt;bolag eliminieras med ett bokfört värde av 849,5&lt;br&gt;miljoner. Däremot har inte AP-fondens innehav av&lt;br&gt;statspapper eliminerats mot statsskulden. AP-fondens&lt;br&gt;innehav av statspapper per 1996-12-31 var bokfört&lt;br&gt;till 223,9 (196,6) miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOKSLUT 96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLGÅNGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKULDER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KAPITAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-3 Fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;557 513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;555 662&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:e Fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:e Fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:e Fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 413&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;599 656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;597 390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 409,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 512,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 099,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 285,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 317,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 866,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 260,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 331,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 090,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 938,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens grundfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;778,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;642,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;565,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 596,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 033,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;832,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens Järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;740,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;849,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;258,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 278,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 292,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Underbilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;STATLIGA BOLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STATLIGA BOLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄRDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JUSTERAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄRDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANDEL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTDELNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BÖRSVÄRDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996-12-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MYNDIGHET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A-Banan projekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket/Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Almi Företagspartner AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 196,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 298,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AMU Gruppen AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;347,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Apoteksbolaget AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 134,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 262,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;287,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Assi Domän AB&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 094,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 105,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;278,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 240,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB Bostadsgaranti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celsius AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;576,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 044,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 359,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enator AB&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 419,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förvaltnings AB Stattum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 908,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 298,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grängesbergs gruvor AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB Göta Kanalbolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halmstad Högskolans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utvecklingsaktiebolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Holding AB vid Högskolan i Luleå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Holdingbolaget vid Göteborgs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Holdingbolaget vid Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrikredit AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;306,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(50)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska Institutet Holding AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kasernen Fastighets AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KTH Holding AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungliga Dramatiska Teatern AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungliga Teatern AB (Operan)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB Kurortsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukskredit AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(50)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LFV Holding AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luossavaara-Kiirunavaara AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 218,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 649,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;423,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Av ägarandelen avser 3 procent indirekt ägande från Förvaltningsaktiebolaget Stattum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Av ägarandelen avser 15,4 procent indirekt ägande från Förvaltningsaktiebolaget Stattum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Av ägarandelen avser 15,4 procent indirekt ägande från Förvaltningsaktiebolaget Stattum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STATLIGA BOLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄRDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JUSTERAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄRDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANDEL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTDELNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BÖRSVÄRDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996-12-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MYNDIGHET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lunds Universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsaktiebolag Nordbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 514,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 900,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,4(100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 056,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 420,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrland Center AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Posten AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 292,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 831,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens grundfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Retriva AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 860,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bankstödsnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhall AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 913,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 878,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAQ Kontroll AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAS Sverige AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 462.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 766,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;962,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SBL Vaccin AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Securum AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 213,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1 735,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKD Företagen AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SLU Holding AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 791,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 435,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinansierings-&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 006,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 707,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 477,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga Akademiska Hus AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 590,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 716,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;239,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Universitet Holding AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB Svensk Bilprovning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB Svensk Exportkredit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 349,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 694,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk fastighetsvärdering AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska Lagerhus AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska Penningspel AB&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska Rymdaktiebolaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska Skogsplantor AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska Statens Språkresor AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk-Danska Broförbindelsen AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket/ Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenskhemmet Voksenåsen A/S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Geologiska AB, SGAB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Provnings- och forsknings-&lt;br&gt;institut AB, SP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Rese- och Turistråd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB Swedcarrier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 340,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 708,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens Järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Swedesurvey AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Swedfund International AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;778,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;860,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;906,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telia AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 064,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 408,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teracom Svensk Rundradio AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;603,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;538,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetsholding i Linköping AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;4. Nordbanken och Stadshypotek är värderade till anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Utdelningen avser AB Tipstjänst och Svenksa Penninglotteriet AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;STATLIGA BOLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;BOKFÖRT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄRDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;JUSTERAT VÄRDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ÄGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANDEL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;BÖRSVÄRDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTDELNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996-12-31 MYNDIGHET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala Universitets Utvecklings-&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;V&amp;amp;S Vin &amp;amp; Sprit AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 466,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 241,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;980,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vasakronan AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 550,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 254,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;322,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 188,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 772,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Venantius AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 307.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverkets Investeringsaktiebolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Väginvest&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen VPC AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Zenit Shipping AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136417,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 423,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 432,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Underbilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;h6&gt;Statliga myndigheter och fonder&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Myndigheter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna advokatbyråerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna reklamationsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkitekturmuseet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivet för ljud och bild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgittaskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsförebyggande rådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsoffermyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggforskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala försöksdj ursnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola, aw&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavaren i mellersta civilområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavaren i norra civilområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavaren i södra civilområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danshögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen för genomförande av vissa EU-&lt;br&gt;program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen för utländska investeringar i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen för översättning av EGs regelverk&lt;br&gt;Domstolsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dramatiska institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekeskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elsäkerhetsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportkreditnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsmäklarnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkens museum / Etnografiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fokhälsoinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets personalnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets radioanstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarshögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gentekniknämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio och TV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsflottans kultur- och fritidsråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk- samhällsvetenskapliga forsknings-&lt;br&gt;rådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hällsboskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Borås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höskolan i Dalarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Gävle-Sandviken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Halmstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan Kalmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlskrona/Ronneby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kristianstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Luleå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Skövde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Trollhättan/Uddevalla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Växjö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Örebro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idrottshögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrikesdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen för strategiska produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet för rymdfysik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgarantinämnden&lt;br&gt;Jordbruksdepartementet&lt;br&gt;J ustitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdshetsombudsmannen och jämställdshets-&lt;br&gt;delegationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;br&gt;Kommunkikationsforskningsberedn ingen&lt;br&gt;Koncessionsnämnden för miljöskydd&lt;br&gt;Konjunkturinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstfackskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristinaskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga biblioteket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga konsthögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga musikhögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga tekniska högskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnavfallsfondens styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livrustkammaren, Skokloster slott, Hallwylska&lt;br&gt;museet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden&lt;br&gt;Lotteriinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Gotlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Gävleborgs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborg och bohus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Hallands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jönköpings län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kopparbergs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kristianstads län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Skaraborgs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Södermanlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Värmlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Örebro län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Östergötlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarhögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Manillaskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinska forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärhögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitthögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mälardalens högskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturhistoriska riksmuseet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska Afrikainstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för offentlig upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för utställning av nutida svensk konst i&lt;br&gt;utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för vårdartjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och handelsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och&lt;br&gt;nämnden mot etnisk diskriminering&lt;br&gt;Operahögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentbesvärsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polarforskningssekretariatet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Presstödsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliets förvaltningskontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens förvaltningskontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet för arbetslivsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet för forskning om universitet och högskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet för forsknings- och utvecklings-samarbete&lt;br&gt;mellan Sverige och EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinalverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sameskolstyrelsen och sameskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sametinget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogs- och jordbrukets forskningsråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsintitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Språk- och folkminnesinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sprängämnesinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens beredning för utvärdering av medicinsk&lt;br&gt;metodik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens biografbyrå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens bostadskreditnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens försvarshistoriska museer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens geotekniska institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens haverikommission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för handikappfrågor i skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för kommunikationsanalys&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för psykosocial miljömedicin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för regional forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens konstmuseer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens konstråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kärnkraftinspektion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens livsmedelsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lokalförsörjningsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens löne- och pensionsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens maskinprovningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens musiksamlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Oljelager&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens psykologisk- pedagogiska bibliotek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens sjöhistoriska museer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skola för vuxna i Härnösand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skola för vuxna i Norrköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens strålskyddsinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utsädeskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens va-nämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens veterinärmedicinska anstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens väg- och transportforskningsinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens växtsortnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för internationellt utvecklings-samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för lokalradiotillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ståthållarämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet, stiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt biografiskt lexikon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges geologiska undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges meteorologiska- och hydrologiska institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetspolisen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södertörns högskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talboks- och punktsskriftsbiblioteket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teaterhögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomtebodaskolans resurscenter för synskadade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets chefsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret pliktverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T uristdelegationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket för högskoleservice&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänerskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsbackaskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östervångsskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandenämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FONDSTÄLLNINGAR PER 1996-12-31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FOND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FONDENS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITAL&lt;br&gt;1996 12-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;REDOVISANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MYNDIGHET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna arvsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;764,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadefonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15 910,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Batterifonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Natuvrårdsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilskrotningsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Clearingfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Natur- och teknikut-&lt;br&gt;vecklings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delpensionsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 320,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiteknikfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Natur- och teknikut-&lt;br&gt;vecklings-&lt;br&gt;verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fond för frivillig pensions-&lt;br&gt;försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;828,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insättargarantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;998,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insättargaranti-&lt;br&gt;nämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;337,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kärnavfallsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 993,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönegarantifonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■1 986,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Premiereserven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 457,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkrings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyltfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1 997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Underbilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;h6&gt;Statsanställda 1996&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda inom den juridiska enheten staten i&lt;br&gt;september 1996 var 256 700 personer, vilket var en&lt;br&gt;minskning med 2,5 procent jämfört med året innan.&lt;br&gt;Omräknat till heltidspersoner är antalet 230 300 per-&lt;br&gt;soner&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANTAL ANSTÄLLDA&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 12 803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143 897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samtliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;263 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;heltidstjänstgörande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;deltidstjänstgörande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omräknat till heltidspersoner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;234 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Begreppet heltidspersoner beräknas med hjälp av sys-&lt;br&gt;selsättningsgraden. Två personer med sysselsätt-&lt;br&gt;ningsgraderna 60 respektive 40 procent har till-&lt;br&gt;sammans en arbetstid motsvarande en heltidsperson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSTÄLLDA FÖRDELADE PER DEPARTEMENT&lt;br&gt;M.M.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen och dess verk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;234 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket (2000 personer) bytte departement&lt;br&gt;från arbetsmarknadsdepartementet till utrikesdepar-&lt;br&gt;tementet. Lantmäteriverket (2700 personer) bytte&lt;br&gt;från miljödepartementet till inrikesdepartementet och&lt;br&gt;Skogsstyrelserna (1600 personer) från jordbruksde-&lt;br&gt;partementet till näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Källa: SCB Statistiska meddelanden Am 50 SM 9601 och Am 50 SM 9701.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BII.AGA 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Underbilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SPECIFIKATION AV STATSBUDGETENS INKOMSTER BUDGETÅRET 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;TITEL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOINKOMST/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;713 387 723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;744 805 847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 066 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 12 827 184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 733 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;559 993 367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534 867 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 125 517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personers inkomstskatt, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 525 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 748 595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 074 597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 673 999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av tjänstegruppliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 950 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 445 255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ofördelbara inkomstskatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 318 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 431 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kupongskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 305 903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utskriftningsskatt och ersättningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bevillningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lotteriskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 640 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 845 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter och allmänna egenavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248 056 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259 758 428&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 456 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 040 067&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 560 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 143 653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorgsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1241&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspensionsavgift, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 648 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138 862 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 191 433&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 670 687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delpensionsavgift, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 113 548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 113 548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeavgift, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 452 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 535 785&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 833 156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 702 629&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 211 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 568 576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 754 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 768 805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönegarantiavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 065 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 400 941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1257&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfolkspensionsavgift, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 734 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 207 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän pensionsavgift, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 431 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 431 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän löneavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 481 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 577 286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 695 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 677 548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 370 723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 246 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 725 723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 928 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 853 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 072 072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1322&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personers förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 659&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TITEL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOINKOMST/&lt;br&gt;INKOMSTER &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;UTGIFTER&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;NETTOUTGIFT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arvsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 575 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 716 592&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gåvoskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;413 598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stämpelskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 950 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 044 467&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på varor och tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315 650 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;327 007 507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195 483 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409 812 976 &amp;nbsp;&amp;nbsp;196 100 649&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;213 712 327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensinskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsskatt på motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 460 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 320 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1424&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tobaksskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1 874 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 807 055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på spritdrycker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 075 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 595 672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1426&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på vin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 352 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 741 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på maltdrycker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 028 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 144 411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1428&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 716 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 059 768&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1429&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;857 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 031 917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på elektrisk kraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 230 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 878 843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild skatt mot försurning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget ABs inlevererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på annonser och reklam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 457 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 619 913&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på spel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fordonskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 607 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 115 086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tullmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 064 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 144 329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga skatter m.m. på import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 257&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruks- och sockeravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga skatter på varor och tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;324 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280 776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utjämningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 245 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 966 051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utjämningsavgift för kommuner och landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 245 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 966 051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av statens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 881 377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 407 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörelseöverskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 093 036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 007 594&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SJs inlevererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverkets inlevererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146 937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AffäTsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdeln.&lt;br&gt;och inlev. av motsvarighet till statl. skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverkets inlevererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inlev. överskott av RGKs garantiverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;488 436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inlevererat överskott av åtgärder för att stärka det&lt;br&gt;finansiella systemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 815 868&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens inlevererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tipsmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601 158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 128 146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lotterimedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;967 078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;908 985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott av statens fastighetsförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;338 102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott av Byggnadsstyrelsens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott av Statens fastighetsverks verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;253 702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 051 230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 153 779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på vattenkraftslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;TITEL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOINKOMST/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTER &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;NETTOUTGIFT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på statens lån till den mindre&lt;br&gt;skeppsfarten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på skogsväglån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2322&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på Postverkets statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntinkomster på lån för bostadsbyggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 184 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 023&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteink på lån för bostadsförsörjning för mindre&lt;br&gt;bemedlade barnrika familjer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på övriga bostadslån, Boverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteink på statens lån för universitetsstudier och&lt;br&gt;garantilån för studerande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på allmänna studielån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 091&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteink på studielån upptagna efter 1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på energisparlån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168 497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på medel avsatta till folkpensionering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på beredskapslagring och förråds-&lt;br&gt;anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430 323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteink på lån för studentkårslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteink på lån för studentkårslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteink pä lån för allmänna samlingslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteink på lån för inventarier i vissa&lt;br&gt;spec.bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteink. på markförvärv för jordbrukets&lt;br&gt;rationalisering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på intressemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga ränteinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199 852&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;408 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på särsk räkningar i Riksbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktieutdelning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 446 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av statens aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 446 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentligrättsliga avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 950 860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 702 861&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Expeditions- och ansökningsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;761 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;791 667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2519&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsavgift på televisionens område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;281 204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2521 ■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till granskningsnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 927&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 927&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2522&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för granskning av filmer och videogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag för ungdomspraktik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232 963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 821 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 833 806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift för statskontroll av krigsmaterielItiIIverkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 904&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vid bergsstaten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 095&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vid Patent- och registreringsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2531&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 928&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2532&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vid kronofogdemyndigheterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 275 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 192 523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för körkort och motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;926 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;825 415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för statliga garantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;331 747&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lotteriavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;TITEL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOINKOMST/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTER &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;NETTOUTGIFT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöskyddsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöavg på bekämpningsmedel o handelsgödsel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;592 279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;562 877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täktavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vid Tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 19 389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2542&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Patientavg vid tandläkarutbildningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för alkoholinspektionens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närradioavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokalradioavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188 805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2547&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197 647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för Finansinspektionens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148 844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2549&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för provning vid riksprovplats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2551&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter från kärnkraftverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256 01 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga offentligrättsliga avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240 494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2553&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Registreringsavgift till fastighetsmäklarnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 562 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 615144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utförsäljning av beredskapslager&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 614 182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2626&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster vid Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;936 708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;918 744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Böter m m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 379 771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 834 367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Restavgifter och dröjsmålsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;764 099&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 310 967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bötesmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;611 404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510 429&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenföroreningsavgift m m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2714&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsavgifter m m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 807&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av statens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 714 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 309 010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av statens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 414 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 975 367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2812&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lönegarantimedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;333 642&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av försåld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 881 087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av försålda byggnader o maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets inkomster av försålda datorer m m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av markförsäljning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av markförsäljning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av försåld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 852 862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av statens gruvegendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av försåld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 829 390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 330 819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 596 085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av näringslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195 137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;333 941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån till fiskerinäringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av vattenkraftslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;619&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbet av statens lån till den mindre skeppsfarten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av skogsväglån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbet av övriga näringslån, Kammarkollegiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143 857&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272 967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbet av övriga näringslån, Statens jordbruksverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 958&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;TITEL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOINKOMST/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTER &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;NETTOUTGIFT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbet av tidigare infriade statliga garantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av bostadslån m m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 512 520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för bostadsbyggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbet av lån för bostadsförsörjning för mindre&lt;br&gt;bemedlade barnrika familjer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av övriga bostadslån, Boverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av studielån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 886 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 803 455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbet av statens lån för universitetsstudier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av allmänna studielån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av studiemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 883 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 800 908&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av energisparlån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av övriga lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377 042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 458 690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för studentkårslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4516&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av utgivna startlån &amp;amp; bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning frän PortugaIfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4519&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av statens bosättningslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbet av lån för inventarier i vissa spec.bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143 102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av övriga lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 312 627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalkylmässiga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 045 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 348 233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar och amorteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 476 649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 482 251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägars avskrivningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar på fastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;566 649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 024 197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsmyndigheters m fl komplementkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 454 987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivn på förrådsanläggningar f civilt totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 067&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga pensionsavgifter, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 522 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 830 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga pensionsavgifter, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 522 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 846 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 676 864 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-4 830 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag m m från EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 563 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 798 243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från EGs jordbruksfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 038 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 337 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arealbidrag och trädesersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 786 229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;372 891&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intervention&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;524 612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;508 276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djurbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;760 766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övr bidrag från EGs jordbruksfonds garantisektion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EG-finansierade struktur- och regionalstöd till&lt;br&gt;jordbrukssektorn m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384 513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från EGs fiskefond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från EGs fiskefond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från EGs regionalfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;888 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;519 753&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från EGs regionalfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;888 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;519 753&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från EGs socialfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 557 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;791 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från EGs socialfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 557 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;791 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till transeuropeiska nätverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till transeuropeiska nätverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;TITEL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOINKOMST/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTER &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;TNETTOUTGIFT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga bidrag från EG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6911&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga bidrag från EG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära medel från EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 837 551&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbet avs avgift t gemenskapsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 837 551&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning avs avgiften till gemenskaps-&lt;br&gt;budgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 837 551&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;771 298 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;816 978 359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetbeloppet för mervärdesskatt har justerats&lt;br&gt;upp med 8 000 miljoner kronor till följd av nya reg-&lt;br&gt;ler beträffande inbetalning av mervärdesskatt fr.o.m.&lt;br&gt;1996. I statsbudgeten redovisas dessa inkomster i&lt;br&gt;posten tillkommande utgiftsbehov, netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Underbilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL I STATSCHEFEN OCH REGERINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl hov- och slottsstaten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga hov- och slottsstaten, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 122&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliet m m, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 780 633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;439 031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 766 532&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452 258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samarbete och utveckling inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjöregionen, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;XIV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningar m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;602&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 780 633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;439 713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 767 134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 452 338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Statschefen och regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 888 098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;439 713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 844 477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 482 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1.1 förekommande fall ingår av regeringen beviljade faktiska merutgifter på ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Felaktig anslagsavräkning. Samtliga medel är förbrukade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL II JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNAOE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKLj&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna val m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna val, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till politiska partier, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk författningssamling, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till internationella samman-&lt;br&gt;slutningar m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 587&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Information och upplysning om&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 743&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till brottsförebyggande arbete, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kampanjkostnader m m för val till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiskt seminarium om&lt;br&gt;brottsförebyggande arbete, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 424&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;424 622&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 058&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polisväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;760 179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;749 807&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetspolisen, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;714 432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;691 829&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polishögskolan, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens kriminaltekniska laboratorium, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokala polisorganisationen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 400 792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;789 266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 101 742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsärenden, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 081 744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;863 801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 845 104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171 687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åklagarväsendet&lt;br&gt;Riksåklagaren, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 275&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;l 458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åklagarmyndigheterna, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;862 111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;903 139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27 389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;905 073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 914&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;952 917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25 930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domstolsväsendet m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 622&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domstolarna m m, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 847 566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249 479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 901 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192 229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 932 834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259 930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 991 938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195 826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161 999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161 864&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 750 982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;557 937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 252 818&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;299 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;756 601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlandstransporter, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238 672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 151 653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;575 657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 573 032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;299 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;774 456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpskostnader, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 178 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 216 597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsmyndigheten, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 911&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna advokatbyråer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsverksamhet, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa domstolskostnader m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249 475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diverse kostnader för rättsväsendet, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;br&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R-RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;BESPARINGAR FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna advokatbyråer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingskostnader, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 525 684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 524 193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brottsoffermyndigheten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 781&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 091&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brottsoffermyndigheten: Ersättning&lt;br&gt;för skador på grund av brott, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brottsförebyggande rådet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gentekniknämnden, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 224 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 745 346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 357 028&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;304 500 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 144 104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1.1 förekommande fall ingår av regeringen beviljade faktiska merutgifter på ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL III UTRIKESDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltningen m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltningen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 710 363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275 114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 235 628&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;717 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kursdifferenser, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Honorärkonsuler, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 966&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordiskt samarbete, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningar m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Officiella besök m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 306&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt bistånd till svenska&lt;br&gt;medborgare i utlandet m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 790 467&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;293 201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 317 912&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;736 623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa internationella&lt;br&gt;organisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenta nationerna, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;351 353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;337 504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordiska ministerrådet, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;472 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;326 260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europarådet, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Organisationen för ekonomiskt samarbete&lt;br&gt;och utveckling (OECD), f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska frihandelssamman-&lt;br&gt;slutningen (EFTA), f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Organisationer för internationell handel&lt;br&gt;och råvarusamarbete m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationell råvarulagring, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga internationella organisa-&lt;br&gt;tioner m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fredsbevarande verksamhet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 452 808&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 462 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Organisationen för säkerhet och&lt;br&gt;samarbete i Europa (OSSE), f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 823&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma utrikes- och&lt;br&gt;säkerhetspolitiken inom EU, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 411 097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 272 929&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt utvecklingssamarbete&lt;br&gt;Bidrag till internationella bistånds-&lt;br&gt;program, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 762 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 385 323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 497 602&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 650 221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingssamarbete genom SIDA, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 586 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 002 751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 813 751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 775 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SIDA och styrelsen för u-landsutbiIdning&lt;br&gt;i Sandö (Sandö u-centrum), a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;619 916&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;581 378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132 706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till EG:s gemensamma bistånd, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Swedfund International AB, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordiska afrikainstitutet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga biståndsrelaterade insatser, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till ekonomiska reformer&lt;br&gt;och skuldlättnad, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Projektbistånd till vissa länder m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 145 571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 587 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 964 565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 761 431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Information om Sverige i utlandet m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 784&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 642&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig information om Sverige i utlandet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 737&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 956&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 951&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandel och exportfrämjande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 099&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportfrämjande verksamhet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231 439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243 655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 294&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportkreditnämnden, täckande av vissa&lt;br&gt;utgifter för skadeersättningar, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krigsmaterielinspektionen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 946&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska&lt;br&gt;institutet, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europainformation m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnad för statsstödd exportkreditgivning&lt;br&gt;genom AB Svensk Exportkredit, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för statsstödd exportkreditgivning&lt;br&gt;avseende export av fartyg m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för extra kostnader för förmånlig&lt;br&gt;kreditgivning till u-länder, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 059&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delegationen för översättning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s regelverk, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen för strategiska produkter, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;516&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för översättning av EG:s regelverk, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 668&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;561 244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nedrustnings- och säkerhetspolitiska&lt;br&gt;frågor m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningar och andra insatser på det&lt;br&gt;utrikespolitiska området, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;753&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Information och studier om säkerhetspolitik&lt;br&gt;och fredsfrämjande utveckling, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Stockholms internationella&lt;br&gt;fredsforskningsinstitut (SIPRI), r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning till stöd för nedrustning och&lt;br&gt;internationell säkerhet, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikespolitiska institutet, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningsverksamhet av särskild utrikes&lt;br&gt;och säkerhetspolitisk betydelse, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTVP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;br&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;Ö=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samarbete med Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete med Central- och Östeuropa&lt;br&gt;genom SIDA, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;725 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;386 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;633 010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;478 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samarbete med Central- och Östeuropa&lt;br&gt;genom Svenska institutet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga bidrag till samarbete med Central-&lt;br&gt;och Östeuropa, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;584 698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;511 051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;441 846&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsättning för förlustrisker för finansiellt&lt;br&gt;stöd och exportkreditgarantier, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;495 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;521 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckande av ev förluster i anleding av statl&lt;br&gt;garantier till länder i Central o&lt;br&gt;Östeuropa, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakter med Central- och Östeuropa, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 216 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 466 546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 241 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 441 536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 146 534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 525 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 555 935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 098 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;1. I förekommande fall ingår av regeringen beviljade faktiska merutgifter på ramanslag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL IV FÖRSVARSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;br&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 000 908&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 461 722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 378 621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 073 242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för kroppsskador, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111 297&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 091&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 112 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 461 722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 470 712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 073 242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa Försvarsmakten närstående&lt;br&gt;myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsverket, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Militärhögskolan: Militärhistorisk och&lt;br&gt;säkerhetspolitisk forskning m m, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 857&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 861&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Militärhögskolan: Utbildning m m, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets radioanstalt, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;604 889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;607 995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;617 749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620 133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Civil ledning och samordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civil ledning och samordning, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tekniska åtgärder i lednings-&lt;br&gt;systemet m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavarna, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling och stöd till&lt;br&gt;länsstyrelserna, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 551&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till kommunerna för&lt;br&gt;beredskapsförberedelser, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243 121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243 269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;529 231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111 755&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;509 644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131 491&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Befolkningsskydd och&lt;br&gt;räddningstjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsskydd och räddningstjänst, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;984 795&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 003 496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 724&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyddsrum m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;681 509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;566 690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förebyggande åtgärder mot jordskred och&lt;br&gt;andra naturolyckor, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för verksamhet vid räddnings-&lt;br&gt;tjänst m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 703 805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 625 036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 724&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Psykologiskt försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Försörjning med industrivaror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försörjning med industrivaror, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 294&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖCB: Industriella åtgärder, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 549&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189 526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖCB: Kapitalkostnader, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;251 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;222 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖCB: Täckande av förluster till följd av&lt;br&gt;statliga beredskapsgarantier m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;357 502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226 663&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295 594&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;br&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens försvarshistoriska museer, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 697&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;512 707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;474 102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsforskning: Hänsynstagande till&lt;br&gt;A-, B- och C-stridsmedel, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166 175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 956&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172 178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarshögskolan, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 921&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsfinansierad verksamhet, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets pliktverk, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314 371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295 466&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten för avveckling av vissa&lt;br&gt;verksamheter inom totalförsvaret, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa mindre nämnder, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;743&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överklagandenämnden för totalförsvaret, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 441&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;446&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;414&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets chefsnämnd, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delegationen för planläggning av&lt;br&gt;efterforskningbyråns verksamhet, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredning av allvarliga olyckor, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till frivilliga försvarsorganisationer&lt;br&gt;inom totalförsvaret, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148 157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147 979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning av totalförsvarspliktiga som&lt;br&gt;fullgör civilplikt, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204 574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144 263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1994195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategisk försvarsforskning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 476 805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 354 064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;414&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 846&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 819 111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 919 828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 896 397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 608 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1.1 förekommande fall ingår av regeringen beviljade faktiska merutgifter på ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL V SOCIALDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;BESPARINGAR FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Familjer och barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna barnbidrag, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 332 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 018 214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 320 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 913 021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 261 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 321 236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidragsförskott, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 022 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 994 286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kostnader för internationella&lt;br&gt;adoptioner, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnpensioner, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;449 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426 906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vårdbidrag för handikappade barn, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 180 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 213 681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 612 690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 930 561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid sjukdom,&lt;br&gt;handikapp och ålderdom&lt;br&gt;Sjukpenning och rehabilitering, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 244 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 379 941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdsförmåner m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 778 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 422 742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närståendepenning, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 048&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handikappersättningar, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 416 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 440 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förtidspensioner, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 820 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 504 059&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa yrkesskadeersättningar m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensioner, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 716 133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepensioner till vuxna, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 429 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 468 367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt pensionstillägg, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg till pensionärer, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 656 701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till Posten AB m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282 025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172 392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170 963 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168 838 828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till hälso- och sjukvård, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 345 825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 396 059&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insatser mot aids, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272 830&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266 877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen hälso- och sjukvård&lt;br&gt;m m i krig, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233 837&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Spri, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till WHO, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till WHO-enheten för rapportering&lt;br&gt;av läkemedelsbiverkningar, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa utbildningsinsatser, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till psykiatriområdet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;594 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112 984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;509 328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;186 655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänt bidrag till hälso- och sjukvården, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195 227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SBL Vaccin AB, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Information om organdonation m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E15 Beredskapslagring och utbildning m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för hälso- och sjukvård i krig, r 64 137 40 137 24 000 0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;br&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag för att öka tillgängligheten och&lt;br&gt;kapaciteten inom hälso- och sjukvården, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till husläkarsystemet m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kvalitet i äldrevården, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 678&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 820 867&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368 891&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 740 528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;466 026&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omsorg om äldre och handikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stimulansbidrag till särskilda boende-&lt;br&gt;former och rehabilitering, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;583 061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;504 988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228 073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa statsbidrag inom handikapp-&lt;br&gt;området, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 035 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 563&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;872 276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242 986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 599&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till vårdartjänst m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235 435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198 105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till viss verksamhet för personer&lt;br&gt;med funktionshinder, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till handikapporganisationer, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193 872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193 872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till pensionsärsorganisationer, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 669&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 669&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för texttelefoner, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156 352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;164 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilstöd till handikappade, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;610 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;337 486&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för statlig assistansersättning, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 741 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 120 606&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Hundcenter AB -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Hundskola, f &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till husläkarsystem m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 911&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 244 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;683 589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 523 594&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;477 114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialt behandlingsarbete, alkohol-&lt;br&gt;och narkotikapolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till missbrukarvård och&lt;br&gt;ungdomsvård, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till organisationer, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 519&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Centralförbundet för alkohol&lt;br&gt;och narkotikaupplysning, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 946&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 946&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkohol- och drogpolitiska åtgärder, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 736&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 808&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa nykterhetsorganisationer&lt;br&gt;m fl, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235 761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230 647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 429&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter under Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;857 326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;902 328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139 995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna försäkringskassor, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 472 930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272 860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 800 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-54 813&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;544 929&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;553 513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195 244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 026&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189 620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsinstitutet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132 118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 894&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128 509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsverket, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinalverket, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248 173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 009&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249 896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 863&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för psykosocial&lt;br&gt;miljömedicin, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 099&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens beredning för utvärdering av&lt;br&gt;medicinsk metodik, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 604&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens nämnd för internationella&lt;br&gt;adoptionsfrågor, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 871&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för vårdartjänst, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 642&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 551&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 257&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Central förvaltning, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 718&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdverksamhet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;808 273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;845 381&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 599&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkoholsortimentsnämnden, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsmedel, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131 918&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 576 273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;642 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 974 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsombudsmannen m m, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 489&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;782&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda jämställdhetsåtgärder, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 736&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 048&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261 487 726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 742 817&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257 268 213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 239 123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. I förekommande fall ingår av regeringen beviljade faktiska merutgifter på ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL VI KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Infrastruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket: Administrationskostnader, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;463 631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;673 063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Drift och underhåll av statliga vägar, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 867 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 737 479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggande av vägar, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 442 656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 134 453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 342 453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;234 656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggande av länstrafikanläggningar, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 374 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 027 017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 361 647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 039 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till drift och byggande av enskilda&lt;br&gt;vägar,r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;329 449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;413 598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket: Försvarsuppgifter, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 866&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket: Kostnader för register-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;598 513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;558 978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket: Uppdragsverksamhet m m, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket: Administrationskostnader, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445 992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445 992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Drift och vidmakthållande av statliga&lt;br&gt;järnvägar, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 396 175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 281 230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyinvesteringar i stomjärnvägar, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 145 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 175 614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 820 414&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till Banverket för vissa&lt;br&gt;kapitalkostnader, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;648 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;681 573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Järnvägsinspektionen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 948&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 492&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket: Försvarsuppgifter, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 486&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tågledningen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drift och underhåll av statliga vägar, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 414 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 410 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Drift och vidmakthållande av statliga&lt;br&gt;järnvägar, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underhållsåtgärder för sysselsättning&lt;br&gt;och tillväxt, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 249 282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058 677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsskapande åtgärder inom&lt;br&gt;kommunikationsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 405 152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 144 586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260 566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 070 874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 065 714&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 434 620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 908&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 732 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för fritidsbåtsändamål m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transportstöd för Gotland, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsflottans kultur- och fritidsråd, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till viss kanaltrafik m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till svenska rederier, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;473 992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot vattenföroreningar från&lt;br&gt;fartyg, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa kostnader till följd av M/S Estonias&lt;br&gt;förlisning, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266 372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningsarbete med anledning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M/S Estonias förlisning, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;930 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 138 772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;br&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskap för civil luftfart, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-732&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 568&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Driftbidrag till kommunala flygplatser i&lt;br&gt;skogslänen, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 968&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Post och telekommunikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248 981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201 741&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 241&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphandling av särskilda samhälls-&lt;br&gt;åtaganden, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;539 588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382 565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;287 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till Posten AB för rikstäckande&lt;br&gt;betalnings- och kassaservice, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader förenade med statens&lt;br&gt;ägande i SOS Alarmering AB, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205 605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 969&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telekommunikation m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 336 069&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 092 011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;379 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kollektivtrafik och samhällsköpta&lt;br&gt;tjänster m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till Statens järnvägar i samband&lt;br&gt;med utdelning från AB Swedcarrier, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Köp av interregional persontrafik på&lt;br&gt;järnväg m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;795 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;795 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till trafikhuvudmännen för köp&lt;br&gt;av viss kollektivtrafik, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;309 471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298 805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap: Ågärder&lt;br&gt;inom den civila delen av totalförsvaret, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 399&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 108 828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 586 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens väg- och transportforsknings-&lt;br&gt;institut, 0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Statens väg- och transport-&lt;br&gt;forskningsinstitut, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforskningsberedningen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197 735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till forskning om el- och&lt;br&gt;hybridfordon, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statistik och prognoser, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transportinformatik, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345 902&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284 188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Meteorologi, geoteknik m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges meteorologiska och hydrologiska&lt;br&gt;institut, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Sveriges meteorologiska och&lt;br&gt;hydrologiska institut, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 802&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183 695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EUMETSAT, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;BESPARINGAR FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens geotekniska institut, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till statens geotekniska institut, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens haverikommission, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;258 702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269 745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss internationell verksamhet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för avveckling av Styrelsen för&lt;br&gt;riksfärdtjänst m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjösamarbete om trafik och miljö, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 866&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 822&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telestyrelsen: Slutreglering av vissa&lt;br&gt;ekonomiska frågor mellan Telestyrelsen&lt;br&gt;och Televerket avseende budgetåret&lt;br&gt;1992/93, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33 074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 606&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16 829&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Kommunikationsdepatementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 185 818&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 447 519&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 888 992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 052 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 356 797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1.1 förekommande fall ingår av regeringen beviljade faktiska merutgifter på ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL VII FINANSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltningen och exekutions-&lt;br&gt;väsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;486 917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332 261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;547 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179 878&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheterna, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 532 463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475 048&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 427 862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;554 649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheterna, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 880 579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128 454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 779 315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214 718&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förrättningskostnader m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för kostnader i ärenden och&lt;br&gt;mål om skatt m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 038 931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;935 763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 833 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;949 245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsförvaltning och statlig&lt;br&gt;lokalförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lokalförsörjningsverk, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckning av merkostnader för&lt;br&gt;lokaler m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Restaureringsarbeten vid de kungliga&lt;br&gt;slotten och rikets fästningar, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 928&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen: Avvecklings-&lt;br&gt;kostnader, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa investeringar m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275 456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203 804&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 652&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141 178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;338 397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;351 977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret och kostnader&lt;br&gt;för statsskuldens förvaltning&lt;br&gt;Riksgäldskontoret:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 804&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RGK: Kostnader för upplåning och&lt;br&gt;låneförvaltning, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 720 442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 537 942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RGK: Garantiverksamhet, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RGK: In- och utlåningsverksamhet, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 835 288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 651 745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa centrala myndigheter m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 617 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 412&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 634 732&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 694&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153 263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157 374&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257 157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;252 605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbete, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 084&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 578&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SCB: Statistik, register och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prognoser, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;494 557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;505 555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SCB: Uppdragsverksamhet, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för offentlig upphandling, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 629&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 838&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folk- och bostadsräkning år 2000, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folk och bostadsräkningar, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 752 907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192 437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 744 729&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191 763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga arbetsgivarfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till regeringens disposition för vissa&lt;br&gt;stabsuppgifter, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens löne- och pensionsverk, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa avtalsstyrda anslag, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstepensioner för skolledare&lt;br&gt;och lärare, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 666 738&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 666 738&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till förnyelsefonder på det staligt&lt;br&gt;reglerade området, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till centralt utvecklingsarbete&lt;br&gt;för att jämföra arbeten av lika värde, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till centralt utvecklingsarbete&lt;br&gt;för att jämföra arbeten av lika värde,r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;XIII&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa utvecklingsåtgärder, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till regeringens disposition för&lt;br&gt;omställningskostnader, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kompetensutveckling på&lt;br&gt;det statligt reglerade området, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 699 493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111 776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 726 888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bankstödsnämnd och åtgärder för&lt;br&gt;att stärka det finansiella systemet&lt;br&gt;Bankstödsnämnden, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 948&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att stärka det finansiella&lt;br&gt;systemet, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankstödsnämnden, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 634&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag och ersättning till&lt;br&gt;kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt utjämningsbidrag till&lt;br&gt;kommuner, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 036 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 265 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsbidrag till&lt;br&gt;landsting, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 768 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 539 723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Generellt statsbidrag till kommuner, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 740 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 840 984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Generellt statsbidrag till landsting, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 048 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 952 226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser för vissa&lt;br&gt;kommuner och landsting, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 820 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 418 590&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401 410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;br&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESPEKTIVE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NETTO-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAM0VER-&lt;br&gt;BESRARINGAR FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utjämningsbidrag till kommuner och&lt;br&gt;landsting, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 245 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 984 552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt bidrag avseende kommuners&lt;br&gt;och landstings mervärdesskatte-&lt;br&gt;system år 1996, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;483 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;483 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stimulansbidrag för reparation&lt;br&gt;och underhåll av vissa kommunala&lt;br&gt;fastigheter,r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 518 377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;454 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges avgift till&lt;br&gt;gemenskapsbudgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullavgift, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 902 410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruks- och sockeravgifter, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;326 459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattebaserad avgift, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 490 614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift baserad på bruttonational-&lt;br&gt;inkomsten, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 153 764&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 873 247&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa handikappade ägare&lt;br&gt;av motorfordon, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportkreditbidrag, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för vissa nämnder m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 551&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av&lt;br&gt;god redovisningssed, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga ägarinsatser m m i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordbanken, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;277 136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kapitalet i Europeiska&lt;br&gt;investeringsbanken, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 850 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 549 596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska rådet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bonusränta för ungdoms-&lt;br&gt;bosparande, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statlig kreditgaranti för bostads-&lt;br&gt;anskaffningslån, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 864 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 841 943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153 189 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 678 359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147 620 097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207 706 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 792 414&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. I förekommande fall ingår av regeringen beviljade faktiska merutgifter på ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL VIII UTBILDNINGSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skolväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;364 409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;328 711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för handikappfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i skolan, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167 407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 737&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 864&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skolutveckling och produktion av&lt;br&gt;läromedel för elever med&lt;br&gt;handikapp, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd för utveckling av skolväsendet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning inom skolväsendet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 746&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fortbildning m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genomförande av skolreformer, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156 277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser på skolområdet, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358 003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;352 359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till viss verksamhet inom det&lt;br&gt;kommunala skolväsendet, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 499 260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 733 084&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sameskolor, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 768&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialskolor m m, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;594 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;563 302&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens skola för vuxna i Härnösand, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens skola för vuxna i Norrköping, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 718&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 622&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till svensk undervisning i&lt;br&gt;utlandet m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 916&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111 821&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till driften av fristående skolor, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;274 625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;253 955&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska EU-programkontoret för&lt;br&gt;utbildning och kompetensutveckling, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 322&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingskostnader avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ASSE, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet med kvalificerad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;yrkesutbildning, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 023 379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 989 556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;392 991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till folkbildningen, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 702 357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 700 522&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa handikappåtgärder&lt;br&gt;inom folkbildningen, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kontakttolkutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;466&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 815 303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;466&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 801 719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Uppsala:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 092 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 092 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Uppsala: Forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 349 219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 349 219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet: Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 810 729&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 810 729&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet: Forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 394 255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 394 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESERVATIONER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESPEKTIVE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESERVATIONER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96 INKL,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OCH RAMÖVER’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OCH RAMÖVER-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 315 255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 315 255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet: Forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 078 541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 078 541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;903 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;903 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet: Forskning och forskarut-&lt;br&gt;bildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 096 034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 096 034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Umeå universitet: Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;913 782&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 099&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;940 881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Umeå universitet: Forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;742 419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;742 419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Linköpings universitet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;793 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;793 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Linköpings universitet: Forskning och forskarutbild-&lt;br&gt;ning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487 321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475 139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475 139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet: Forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;759 358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;759 358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl Tekniska Högskolan: Grund-&lt;br&gt;utbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;865 903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;878 938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl Tekniska Högskolan: Forskning&lt;br&gt;och forskarutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;732 139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;732 139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Luleå: Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447 371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;454 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Luleå: Forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danshögskolan: Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dramatiska institutet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Borås: Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149 867&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149 867&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Falun/Borlänge:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195 708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199 318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Gävle/Sandviken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188 664&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Halmstad:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kalmar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;217 459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlskrona/Ronneby:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 239&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 239&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlstad:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kristianstad:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146 903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146 903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Skövde:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Växjö: Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;239 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;239 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Örebro:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleutbildning på Gotland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrottshögskolan i Stockholm:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstfack: Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139 021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139 021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl Konsthögskolan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 054&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 054&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lärarhögskolan i Stockholm:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405 816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;412 928&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mitthögskolan: Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;365 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;365 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl Musikhögskolan i Stockholm:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mälardalens högskola:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237 914&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Operahögskolan i Stockholm:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teaterhögskolan i Stockholm:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enskilda och kommunala högskole-&lt;br&gt;utbildningar m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 986 614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 975 185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsverksamhet och&lt;br&gt;internationell samverkan, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa särskilda utgifter inom&lt;br&gt;universitet och högskolor m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;645 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487 758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173 257&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga utgifter inom grundutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 658 248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;995 263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;707 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga utgifter inom forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249 567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148 476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utvecklingsarbete vid&lt;br&gt;vissa högskolor, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 802&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 802&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningsstödjande åtgärder vid&lt;br&gt;mindre och medelstora högskolor, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232 630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa ersättningar för klinisk&lt;br&gt;utbildning och forskning, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 051 995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 051 995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;306 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108 467&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verket för högskoleservice,&lt;br&gt;uppdragsverksamhet, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;53 Kostnader för Chalmers tekniska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskolas avvecklingsorganisation, f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;br&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostn för Högskolans i Jönköping&lt;br&gt;avvecklingsorganisation, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för tekniska yrken, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 024&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-naturvetenskapliga&lt;br&gt;fakulteterna m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för administrativa,&lt;br&gt;ekonomiska och sociala yrken, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för vårdyrken, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för undervisningsyrken, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 096&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för kultur- och&lt;br&gt;informationsyrken, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokala och individuella linjer samt&lt;br&gt;fristående kurser, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inredning och utrustning av lokaler vid&lt;br&gt;högskoleenheterna m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128 439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128 439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeisk utbildningssamverkan, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 604&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 604&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kanslersämbetet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verket för högskoleservice, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överklagandenämnden för högskolan, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rådet för grundläggande&lt;br&gt;högskoleutbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 363 639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;555 628&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 414 806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 024&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 400 433&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nationella och internationella&lt;br&gt;forskningsresurser&lt;br&gt;Forskningsrådsnämnden: Forskning&lt;br&gt;och forskningsinformation, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128 438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhäl Isvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet: Forskning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;341 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 732&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315 862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet: Förvaltning, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 075&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinska forskningsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;552 004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 428&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;543 844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinska forskningsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 302&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 082&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet:&lt;br&gt;Forskning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900 017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;868 323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;928&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESPEKTIVE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NETTO-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;463 978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;474 965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 018&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rymdforskning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rådet för forskning om universitet&lt;br&gt;och högskolor, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;462&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl biblioteket, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;263 754&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213 541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens psykologisk-pedagogiska&lt;br&gt;bibliotek, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 091&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arkivet för ljud och bild, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Institutet för rymdfysik, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polarforskningssekretariatet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rådet för forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;samarbete mellan Sverige och EU, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeisk forskningssamverkan, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447 630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160 633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa särskilda utgifter för&lt;br&gt;forskningsändamål, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 272&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa bidrag till forsknings-&lt;br&gt;verksamhet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 799&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 799&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel för dyrbar vetenskaplig&lt;br&gt;utrustning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158 390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 878 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310 939&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 560 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;627 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden m m, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295 622&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;294 260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämndens&lt;br&gt;återbetalningsverksamhet, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiehjälp m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 787 213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 790 958&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 443 260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1 093 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstudiestöd m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 288 841&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 985 919&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 371 418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timersättning vid vissa&lt;br&gt;vuxenutbildningar, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186 249&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179 933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa studiesociala&lt;br&gt;ändamål, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt vuxenstudiestöd till&lt;br&gt;studerande vid vissa lärarutbildning, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särsk vuxenstudiestöd till studerande&lt;br&gt;vid vissa narutvetensk o&lt;br&gt;tekn utbildningar, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221 630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 538 096&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186 232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 663 725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 372 006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga ändamäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för Sveriges medlemskap i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNESCO m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESPEKTIVE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NETTO-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbete inom&lt;br&gt;utbildningsdepartementets område, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 616&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 429&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet med trainee-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 695 779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 237 641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 496 573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;234 434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 811 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1.1 förekommande fall ingår av regeringen beviljade faktiska merutgiter på ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL IX JORDBRUKSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;br&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKLj&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;BESPARINGAR FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa internationella&lt;br&gt;organisationer m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk och trädgårdsnäring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275 766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till jordbrukets rationalisering m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till avbytarverksamhet m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning och utbildning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omställningsåtgärder i jordbruket m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-752 646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till sockerbruket på Gotland m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strukturstöd inom livsmedelssektorn, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från EG-budgeten finansierat&lt;br&gt;strukturstöd, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionala stöd till jordbruket, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 232 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 240 709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från EG-budgetens jordbruksfond&lt;br&gt;finansierade regionala stöd, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;410 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;323 245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöersättningar inom jordbruket, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;988 753&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från EG-budgeten finansierade&lt;br&gt;miljöersättningar, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;725 527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arealersättning och djurbidrag m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 540 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 364 972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intervention och exportbidrag för&lt;br&gt;jordbruksprodukter, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 575 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 114153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Köp och försäljning av mjölkkvoter, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntekostnader för förskotterade&lt;br&gt;arealersättningar m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 753&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från EG-budgeten finansierad&lt;br&gt;kompensation för revalvering av&lt;br&gt;jordbruksomräkningskursen, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;489 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;489 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till skuldsatta jordbrukare, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 202 399&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 661 545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;507 582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 892&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Främjande av fiskerinäringen, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strukturstöd till fisket m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 837&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från EG-budgeten finansierade&lt;br&gt;strukturstöd till fisket m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till fiskevård, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för intrång i enskild&lt;br&gt;fiskerätt m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskevård, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 908&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 009&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;br&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;BESPARINGAR FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lån till fiskerinäringen, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;279 898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192 245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sametinget och rennäringen m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sametinget, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 082&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 084&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Främjande av rennäringen, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prisstöd till rennäringen, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar för viltskador m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar på grund av radioaktivt&lt;br&gt;nedfall, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till innehavare av fjällägenheter&lt;br&gt;m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142 715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djurskydd och djurhälsovård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens veterinärmedicinska anstalt, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 697&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Distriktsveterinärorganisationen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsverksamhet, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till distriktsveterinär-&lt;br&gt;organisationen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till avlägset boende djurägare&lt;br&gt;för veterinärvård, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande&lt;br&gt;åtgärder, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centrala försöksdjursnämnden, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 583&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bekämpande av smittsamma husdjurs-&lt;br&gt;sjukdomar, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216 616&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;363 622&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;483 814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utsädeskontroll: Uppdrags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet, 0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till statens utsädeskontroll, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens växtsortnämnd, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens maskinprovningar: Uppdrags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet, 0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till statens maskinprovningar, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 634&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 469&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bekämpande av växtsjukdomar, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omstrukturering av Statens maskin-&lt;br&gt;provningar, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 878&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 863&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 643&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 914&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens livsmedelsverk, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 294&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;164 657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckande av vissa kostnader för&lt;br&gt;köttbesiktning m m, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESPEKTIVE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NETTO-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;BESPARINGAR FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsekonomiska samarbets-&lt;br&gt;nämnden, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 918&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för beredskapslagring av&lt;br&gt;livsmedel m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189 589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173 428&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrins råvarukostnadsutjämning, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsstatistik, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruks- och livsmedelsstatistik&lt;br&gt;finansierad från EG-budgeten, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 966&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsument- och marknadsförings-&lt;br&gt;åtgärder inom livsmedelsområdet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 741&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425 836&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;446 084&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 420 657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 420 657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogs- och jordbrukets forskningsråd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229 935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231 336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogs- och jordbrukets forskningsråd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 399&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till kollektiv forskning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Skogs- och lantbruks-&lt;br&gt;akademien, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inredning och utrustning av lokaler vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 736 278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 916&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 744 232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 268 611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268 653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 777 694&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;718 772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 förekommande fall ingår av regeringen bevil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;jade faktiska merutgifter på ra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;manslag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL X ARBETSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;br&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKLt&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsverkets förvaltnings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kostnader, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 508 111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 542 932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 352 016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 373 984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 997 307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 279 181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 449 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Stiftelsen Utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordkalotten, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa kostnader för avveckling av AMU-&lt;br&gt;gruppen som myndighet m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 009&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till arbetslöshetsersättning m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 358 582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 384 857&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till lönegarantiersättning, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 419 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 817 930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska socialfonden, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;593 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;357 984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 237 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 410 361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 133 019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 279 181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 451 068&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsfrågor m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsverket, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;558 096&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560 663&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter inom arbetslivsområdet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 214 483&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;841 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;309 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinriktad rehabilitering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsverksamhet, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda åtgärder för arbetshandi-&lt;br&gt;kappade, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 366 081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-197 852&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 824 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332 946&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Samhall Aktiebolag, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 774 628&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 774 628&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa&lt;br&gt;skatter m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 399&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens förlikningsmannaexpedition, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens nämnd för arbetstagares&lt;br&gt;uppfinningar, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella avgifter, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltillskott till AmuGruppen AB m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 562 528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-117 467&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 388 622&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;956 065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regional utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaliseringsbidrag m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;798 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;958 816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionala utvecklingsinsatser m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 988 625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 784 01 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 725 453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 047 183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckande av förluster pga kreditgarantier till före-&lt;br&gt;tag i landsbygden m.m., f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;693 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;716 795&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsbidrag, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;324 097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transportstöd, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;661 998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsverket, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Expertgruppen för forskning om regional utveckling&lt;br&gt;(ERU), a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 075&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;929&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokaliseringslån, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;595 409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60 261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;655 671&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska regionala utvecklingsfonden, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;338 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;br&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsmyndigheten, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokaliseringsbidrag m m i Ludvika&lt;br&gt;kommun, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;913&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regionalpolitiska&lt;br&gt;infrastrukturåtgärder m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332 323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 249&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206 074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 245 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 526 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 819 938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;694 921&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 227 843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandringen m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;589 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;586 521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förläggningskostnader m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 756 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 869 647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för invandrare, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 658&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överföring av och andra åtgärder för&lt;br&gt;flyktingar m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;396 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;337 786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till kommunerna för åtgärder&lt;br&gt;för flyktingar m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 247 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 702 431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till Stiftelsen Invandrar-&lt;br&gt;tidningen, 0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ombudsmannen mot etnisk diskrimine-&lt;br&gt;ring m m, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån till hemutrustning för flyktingar m fl, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 759&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 746&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationell samverkan inom ramen för flykting&lt;br&gt;och migrationspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 928&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot främlingsfientlighet och&lt;br&gt;rasism, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser i invandrartäta&lt;br&gt;områden, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 637&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;XI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda åtgärder i flyktingmot-&lt;br&gt;tagandet m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 394 883&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 917 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152 594&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137 440 353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 912 899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 259 539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 115 131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 787 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1.1 förekommande fall ingår av regeringen beviljade faktiska merutgifter på ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL XI KULTURDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;br&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrning, samordning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling, internationellt&lt;br&gt;samarbete m m, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 788&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 857&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt samarbete m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 239&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 736&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arkiv, museer och kulturmiljövård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet, landsarkiven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Krigsarkivet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332 224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;337 126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språk- och folkminnesinstitutet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 755&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 028&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenskt biografiskt lexikon, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centrala museer: Myndigheter, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;657 680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 894&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;647 813&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centrala museer: Stiftelser, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa museer m m, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153 309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153 309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till regionala museer, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122 871&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till icke-statliga kulturlokaler, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksutställningar, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för hemslöjdsfrågor, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 054&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Främjande av hemslöjden, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inköp av vissa kulturföremål, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsinsatser inom&lt;br&gt;kulturområdet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 522&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturmiljövård, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 12 406&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsverksamhet, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturstöd vid ombyggnad m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;299 327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forsknings- och utvecklingsinsatser&lt;br&gt;inom kulturområdet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 487&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 272&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturmiljövård, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inredning och utrustning av lokaler för&lt;br&gt;kulturändamål, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 443 707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 426 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201 042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstarterna och det tryckta ordet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till utvecklingsverksamhet&lt;br&gt;inom kulturområdet m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216 836&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till samisk kultur, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsnämnden, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 927&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Visningsersättning åt bild- och&lt;br&gt;formkonstnärer, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 973&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till konstnärer, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 022&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;br&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKLf&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstgarantier för&lt;br&gt;konstnärer m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning åt författare m fl för utlåning&lt;br&gt;av deras verk genom bibliotek, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156 778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till rättighetshavare på&lt;br&gt;musikområdet, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Svenska riksteatern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Operan och Dramatiska teatern, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;982 602&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;982 602&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Svenska rikskonserter, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till regional musikverksamhet, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;359 655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;365 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till regionala och lokala teater-,&lt;br&gt;dans- och musikinstitutioner, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;573 393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;572 194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till fria teater-, dans- och&lt;br&gt;musikgrupper m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112 586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Musikaliska akademien, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till regional biblioteks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 916&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Litteraturstöd, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till kulturtidskrifter, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till bokhandel, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhets-&lt;br&gt;information och litteratur, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Talboks- och punktskriftsbiblioteket, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 628&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Sveriges Dövas Riks-&lt;br&gt;förbund för produktion av videogram&lt;br&gt;på teckenspr, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Svenska språknämnden&lt;br&gt;och Sverigefinska språknämnden, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens konstråd, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 562&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 743&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av konst för statens&lt;br&gt;byggnader mm, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 057&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till konstnärlig utsmyckning i&lt;br&gt;bostadsområden, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utställningar av nutida svensk konst i&lt;br&gt;utlandet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 414&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Akademien för de fria&lt;br&gt;konsterna, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till svensk filmproduktion m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till filmkulturell verksamhet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till fonogram och musikalier, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Presstödsnämnden och&lt;br&gt;taltidningsnämnden, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Driftsstöd till dagspressen, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;880 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;850 735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsstöd till dagspressen, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 069&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckande av förluster vid statlig&lt;br&gt;kreditgaranti till dagspressen, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Distributionsstöd till dagspressen, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till radio- och kassettidningar, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 506 980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 404 799&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 634&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Radio och television&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 664&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av Radionmd, Kabelnmd,&lt;br&gt;Närradionmd och Styrelsen för&lt;br&gt;lokalradiotillst, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbyte av TV-sändningar mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige och Finland, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens biografbyrå, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning och dokumentation om&lt;br&gt;medieutvecklingen m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till dokumentation av&lt;br&gt;medieutvecklingen och till europeiskt&lt;br&gt;mediesamarbete, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 038 898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159 657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 917 770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303 618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1.1 förekommande fall ingår av regeringen beviljade faktiska merutgifter på ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL XII NÄRINGSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;306 967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;294 201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småföretagsutveckling, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215 576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Främjande av kvinnors företagande, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till tekniköverföring, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 067&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringsfrämjande, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Turistfrämjande, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för avveckling av Styrelsen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverigebilden, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckande av förluster vid viss garanti-&lt;br&gt;givning m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntestöd m m till varvsindustrin, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckande av eventuella förluster i&lt;br&gt;anledning av Statens vattenfaIIsverks&lt;br&gt;borgensförbindelser, m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel till AB Göta kanalbolag för&lt;br&gt;upprustning och drift av kanalen, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för omstrukturering av vissa&lt;br&gt;statligt ägda företag m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift till Europeiska Kol- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stålgemenskapen, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149 778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till vissa internationella&lt;br&gt;organisationer, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa exportinsatser m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Program för småföretagsutveckling,&lt;br&gt;förnyelse och tillväxt, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;883 407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser inom industri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningssystemet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Infriande av förlusttäckningsgaranti för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zenit Shipping AB, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 022&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningar, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2191 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 112 722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 095 584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsnäring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsorganisationen, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsorganisationen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetsuppgifter, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;424 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;418 313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till skogsvård m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 799&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till byggande av skogsvägar, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insatser för skogsbruket, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153 231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till skogsfröplantager, r&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föll, m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 021&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 775&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elsäkerhetsverket, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sprängämnesinspektionen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges geologiska undersökning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Geologisk undersökningsverksamhet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219 745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges geologiska undersökning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Geovetenskaplig forskning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning av viss statlig gruvegendom, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;477 097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;466 397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknads- och konkurrensfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensforskning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 306&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingsberedskap, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 466&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 462&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder inom elförsörjningen, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens oljelager: Förvaltnings -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 10 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108 128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens oljelager: Kapitalkostnader, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124 021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckande av förluster i anledning av&lt;br&gt;statliga garantier inom energiområdet, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa åtgärder för effektivare användning&lt;br&gt;av energi, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;399 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 024&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;411 374&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insatser för ny energiteknik, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;545 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395 815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620 336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320 478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Energiteknikfonden, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiforskning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;253 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146 461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bioenergiforskning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 717&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 878&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för energieffektiviseringar i bl a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Baltikum och Östeuropa, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138 795&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 652&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IX&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;J3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Främjande av biobränsleanvändningen, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620 365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;613 526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser för utbyggnad av&lt;br&gt;fjärrvärmenäten, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 947&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 650 230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 760 666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 625 082&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 724&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 737 621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk forskning och utveckling, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 066 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;389 753&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;691 734&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;733 939&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknik, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;536 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198 154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;489 884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244 770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-&lt;br&gt;vetenskapliga attacheverksamhet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rymdverksamhet, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26 999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;795 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Ingenjörsvetenskaps -&lt;br&gt;akademien, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiskt forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;samarbete, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda avvecklingskostnader för&lt;br&gt;Statens institut för byggnadsforskning, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;718&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 489 079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;771 025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 253 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;976 392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bygg-och bostadsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket: Förvaltningskostnader, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Boverket: Uppdragsverksamhet, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 341 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringsbidrag för bostads-&lt;br&gt;byggande, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224 326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tilläggslån för vissa reparations- och&lt;br&gt;ombyggnadsåtgärder i hyres- och&lt;br&gt;bostadsrätthus, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa lån till bostadsbyggande, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens bostadskreditnämnd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens bostadskreditnämnd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantiverksamhet, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 427 647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens råd för byggnadsforskning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggforskning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229 397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Fonden för fukt- och&lt;br&gt;mögelskador, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 167 602&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 599 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 711 152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 868 901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 749 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 026&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 098 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. I förekommande fall ingår av regeringen beviljade faktiska merutgifter på ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL XIII CIVILDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna m m, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 676 173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203 176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 699 451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179 898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 414&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 883&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 053&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet: Uppdragsverksamhet, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 710 588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211 059&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 730 695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 951&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trossamfund m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till trossamfund m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentfrågor&lt;br&gt;Marknadsdomstolen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157 025&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 940&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160 243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 722&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 443&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 082&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna reklamationsnämnden, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till konsumentorganisationer, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentforskning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 652&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till miljömärkning av produkter, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsmäklarnämnden, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 381&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157 025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160 243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;628&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till nationell och internationell&lt;br&gt;ungdomsverksamhet m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172 953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168 794&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU:s utbytesprogram Ungdom&lt;br&gt;för Europa, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till internationellt ungdoms-&lt;br&gt;samarbete, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185 135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelse- och idrottsfrågor,&lt;br&gt;kooperativa frågor, m m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lotteriinspektionen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till kooperativ utveckling, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till allmänna samlings-&lt;br&gt;lokaler m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av ideell verksamhet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kvinnoorganisationernas&lt;br&gt;centrala verksamhet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till idrotten, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;787 860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;406&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;786 659&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 606&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till folkrörelserna, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;908 582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;896 784&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 057 496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255 934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 064 043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246 478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1.1 förekommande fall ingår av regeringen beviljade faktiska merutgifter på ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL XIV MILJÖDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;br&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljövård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;564 685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112 146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625 313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 519&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag tiil miljöarbete, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152 009&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 738&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kalkningsverksamhet för&lt;br&gt;sjöar och vattendrag, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242 329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar inom miljöområdet, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;335 668&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 048&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 531&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sanering och återställning av miljö-&lt;br&gt;skadade områden, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning för en kretsloppsanpassad&lt;br&gt;samhällsutveckling, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 602&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringsbidrag för främjande av&lt;br&gt;omställning i ekologiskt hållbar riktning, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 061 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden för miljöskydd, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda projekt, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag enligt internationella miljö-&lt;br&gt;konventioner och avtal m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Visst internationellt miljösamarbete, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 21 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms internationella miljöinstitut, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1988/89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att rena Dalälven, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;El&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till internationellt samarbete&lt;br&gt;kring den byggda miljön m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 443&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;592&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landskapsvårdande åtgärder, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205 109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöinsatser i Östersjöregionen, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 028&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att rena Dalälven, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 531&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 651 811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;851 395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 794 041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;258 612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 450 299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strålskydd, kärnsäkerhet m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens strålskyddsinstitut, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens kärnkraftsinspektion:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 583&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens kärnkraftsinspektion:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnsäkerhetsforskning, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 629&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Visst internationellt samarbete i fråga&lt;br&gt;om kärnsäkerhet m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 802&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;329 232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteri- och fastighetsdata-&lt;br&gt;verksamhet m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader för Lantmäteri-&lt;br&gt;verket m m, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;718 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;729 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;br&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsverksamhet vid Lantmäteri-&lt;br&gt;verket m m, o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag enligt lantmäteritaxan, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens va-nämnd, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 049&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■44 070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750 358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;799 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;724&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Miljödepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 718 810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;968 168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 923 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260 112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 504 833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1.1 förekommande fall ingår av regeringen beviljade faktiska merutgifter på ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL XV RIKSDAGEN OCH DESS MYNDIGHETER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;br&gt;F=FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;BESPARINGAR FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ledamöter och&lt;br&gt;partier m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;569 105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsutskottens resor&lt;br&gt;utom Sverige, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 867&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens förvaltningskostnader, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;441 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395 899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens byggnader m m, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges företrädare i&lt;br&gt;Europaparlamentet, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre anslag 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 152 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 111 317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmännen, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 973&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer och&lt;br&gt;deras kansli, a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Riksdagen och dess&lt;br&gt;myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 224 197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 182 962&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förekommande fall ingår av regeringen beviljade faktiska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;merutgifter på ramanslag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL XVI RÄNTOR PÅ STATSSKULDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;BESPARINGAR FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på statsskulden m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntor på statsskulden m m, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 757 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 757 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Räntor på statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 757 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. I förekommande fall ingår av regeringen beviljade faktiska merutgifter på ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPECIFIKATION AV RÄNTOR PÅ STATSSKULDEN M.M. BUDGETÅRET 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TUSENTAL KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNADE BELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTFALL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AVVIKELSE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 035 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 876 085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 841 085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 206 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 293 765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutaförluster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 900 472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 000 472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underkurs vid emissioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 1 16 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 516 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kursförluster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 906 358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 906 357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Depositioner på lån i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160 035 002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;278 054 396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 019 394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 415 321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-184 679&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutavinster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 560 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 160 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överkurs vid emissioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 808 067&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 808 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kursvinster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 403 301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 403 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Preskriberade obl., kup., o vinster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 035 002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154 296 811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 261 809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa nettoutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 757 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8 242 415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUVUDTITEL XVII OFÖRUTSEDDA UTGIFTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTALS KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A=RAMANSLAG&lt;br&gt;F= FÖRSLAGSANSLAG&lt;br&gt;O=OBETECKNADE ANSLAG&lt;br&gt;R=RESERVATIONSANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;br&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96 INKL,&lt;br&gt;MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTO-&lt;br&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;BESPARINGAR FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oförutsedda utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oförutsedda utgifter, f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Oförutsedda utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. I förekommande fall ingår av regeringen beviljade faktiska merutgifter på ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Underbilaga 6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SAMMANSTÄLLNING AV UTGIFTERNA PÅ STATSBUDGETEN FÖR BUDGETÅRET 1995/96,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PER DEPARTEMENT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTAL KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT FÖR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅRET&lt;br&gt;1995/96&lt;br&gt;INKL MERUTGIFTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INGÅENOE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOUTGIFTER&lt;br&gt;RESPEKTIVE&lt;br&gt;NETTOINKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BESPARINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGÅENDE&lt;br&gt;RESERVATIONER&lt;br&gt;OCH RAMÖVER-&lt;br&gt;FÖRINGSBELOPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statschefen och regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 888 098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;439 713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 844 477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 482 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 224 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 745 346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 357 028&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;304 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 144 104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 146 534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 525 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 555 935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 098 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 819 1 1 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 919 828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 896 397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 608 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261 487 726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 742 817&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257 268 213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 239 123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunkationadepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 185 818&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 447 519&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 888 992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 356 797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153 189 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 678 359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147 620 097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207 706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 792 414&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartement&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 695 779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 237 641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 496 573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;234 434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 811 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 268 611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268 653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 777 694&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;718 772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137 440 353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 912 899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 259 539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 115 131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 787 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 038 898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159 657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 917 770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303 618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 711 152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 868 901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 749 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 026&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 098 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 057 496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255 934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 064 043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246 478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 718 810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;968 168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 923 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260 112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 504 833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen och dess myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 224 197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 182 962&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 757 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oförutsedda utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning av anslagsbehållning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande utgiftsbehov, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;977 097 011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 255 425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;957 567 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 452 672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 291 577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990-91 års&lt;br&gt;skattereform&lt;br&gt;- en värdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1990-91 års skattereform - en värdering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning.........................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund..............................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformens huvuddrag...........................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdering av reformen..........................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteplanering och skattefusk...................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sparande och konsumtion........................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 Sparandet och kapitalinkomstbeskattningen............10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 Konsumtionen och konsumtionsbeskattningen.........11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Investeringarna och företagsbeskattningen...............13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsutbudet och förvärvsinkomstbeskattningen.... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stabilisering och finansiering....................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstfördelningen................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformen och den samhällsekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effektiviteten............................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga: Andelen med statlig skatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvsinkomster 1991-1998..................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1990-91 års skattereform - en värdering&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnar i denna bilaga sin slutliga värde-&lt;br&gt;ring av 1990-91 års skattereform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värdering av reformen bör ha ett dubbelt per-&lt;br&gt;spektiv. Den skall å ena sidan bedömas mot bak-&lt;br&gt;grund av 1980-talets ekonomiska utveckling och de&lt;br&gt;förändrade förutsättningar detta gav för skattepoliti-&lt;br&gt;ken. Men den skall också ses i relation till de senaste&lt;br&gt;årens utveckling, särskilt dess roll för depressionen i&lt;br&gt;början av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta dubbla perspektiv tillämpades i den utvär-&lt;br&gt;dering av skattereformen som gjordes av KUSK,&lt;br&gt;kommittén för utvärdering av skattereformen, i Skat-&lt;br&gt;tereformen 1990-91 &amp;nbsp;- en utvärdering (SOU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:104). Å ena sidan konstaterade KUSK att re-&lt;br&gt;formen i ett långsiktigt perspektiv var nödvändig mot&lt;br&gt;bakgrund av erfarenheterna av det gamla skattesys-&lt;br&gt;temet. Den fortgående internationaliseringen av den&lt;br&gt;svenska ekonomin och avregleringen av kapital-&lt;br&gt;marknaden gjorde också förändringar nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan konstaterade KUSK att reformen i&lt;br&gt;stabiliseringspolitiskt avseende förverkligades vid fel&lt;br&gt;tidpunkt och för sent i relation till den konsumtions-&lt;br&gt;ledda, lånefinansierade tillväxten i slutet av 1980-&lt;br&gt;talet. När väl reformreglerna infördes kom de att&lt;br&gt;verka på uppblåsta tillgångsvärden i en privat sektor&lt;br&gt;med mycket låg soliditet. De kraftigt förändrade spa-&lt;br&gt;rincitamenten fördjupade ytterligare en av i huvud-&lt;br&gt;sak andra skäl försvagad konjunktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom tidpunkten för reformen är det dess fi-&lt;br&gt;nansiering och fördelningsmässiga effekter som de-&lt;br&gt;batten fokuserats på. Vi kommer att uppmärksamma&lt;br&gt;dessa två, delvis av varandra avhängiga frågor. Men i&lt;br&gt;anslutning till det breda perspektiv KUSK anlade bör&lt;br&gt;också andra frågor behandlas. Det gäller bl.a. hur&lt;br&gt;reformen påverkade skattesystemets effektivitets-&lt;br&gt;egenskaper, dvs. hur det förändrade skattesystemet&lt;br&gt;inverkade på den totala välfärden. Reformen syftade&lt;br&gt;till att åstadkomma en samhällsekonomiskt effektiv&lt;br&gt;beskattning med bevarande av de fördelningspolitis-&lt;br&gt;ka målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje värdering av reformen försvåras av depres-&lt;br&gt;sionen i början av 1990-talet. Skattereglerna blev,&lt;br&gt;bl.a. som en följd av krisen, inte så stabila som hade&lt;br&gt;förutsatts. Vidare gjorde den regering som tillträdde&lt;br&gt;1991 avsteg från de grundläggande reformprinciper-&lt;br&gt;na i några väsentliga avseenden. Detta nödvändig-&lt;br&gt;gjorde senare korrigeringar hösten 1994. Aven om de&lt;br&gt;grundläggande reformprinciperna har återupprättats&lt;br&gt;innebär ändå de senaste årens instabilitet en svårighet&lt;br&gt;vid en bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det följande beskriver vi först vår syn på bak-&lt;br&gt;grunden till reformen varefter huvudprinciperna och&lt;br&gt;huvuddragen redovisas. Därefter följer vår värdering&lt;br&gt;av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande uppgiften för varje skattesystem&lt;br&gt;är att finansiera vad medborgarna anser vara gemen-&lt;br&gt;samma angelägenheter. Vid en ansvarsfull finansie-&lt;br&gt;ring av offentliga utgifter finns ett direkt samband&lt;br&gt;mellan storleken på dessa och nivån på det totala&lt;br&gt;skatteuttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten i den svenska skattekvoten efter andra&lt;br&gt;världskriget och fram till slutet av 1980-talet av-&lt;br&gt;speglar i grunden växande behov på olika samhälls-&lt;br&gt;områden. Behovet av välutbildad arbetskraft, av mo-&lt;br&gt;dern infrastruktur, av en bättre sjuk- och hälsovård&lt;br&gt;och av ett förbättrat socialt skydd har lett till ett suc-&lt;br&gt;cessivt höjt skatteuttag. Skillnader i skatteuttag mel-&lt;br&gt;lan Sverige och andra länder på en liknande utveck-&lt;br&gt;lingsnivå reflekterar i huvudsak olika prioriteringar&lt;br&gt;mellan de olika ländernas medborgare vad gäller det&lt;br&gt;önskvärda med ett gemensamt ansvar för att till-&lt;br&gt;fredsställa dessa behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att Sverige har en högre skattekvot än flertalet&lt;br&gt;andra länder beror därutöver till en inte obetydlig del&lt;br&gt;på tekniska skillnader i skatte- och utgiftssystemen.&lt;br&gt;Till skillnad från många andra länder har Sverige valt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att beskatta olika sociala ersättningar till medborgar-&lt;br&gt;na (sjukpenning, arbetslöshetsersättningar, pensio-&lt;br&gt;ner). Andra länder tillämpar system med obeskattade&lt;br&gt;transferingar och har, i stället för öppna bidrag på&lt;br&gt;budgetens utgiftssida, dolda bidrag på inkomstsidan&lt;br&gt;(olika former av skatteavdrag) som ger en lägre&lt;br&gt;uppmätt skattekvot. Jämförelser av de totala skatte-&lt;br&gt;och avgiftsuttagen i olika länder måste därför göras&lt;br&gt;med stor försiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett avseende var nivån på de offentliga utgifterna&lt;br&gt;helt central i de överväganden som i slutet av 1980-&lt;br&gt;talet ledde fram till skattereformen: Hur skulle det i&lt;br&gt;en framtid vara möjligt att uthålligt finansiera de of-&lt;br&gt;fentliga utgifter medborgarna önskade? Det handlade&lt;br&gt;då inte om det totala skatte- och avgiftsuttaget utan&lt;br&gt;om skattestrukturen och de principer efter vilka skat-&lt;br&gt;terna skall tas ut. Därmed aktualiserades andra skat-&lt;br&gt;tepolitiska mål än det grundläggande att skapa ett&lt;br&gt;ekonomiskt utrymme för offentliga utgifter på en viss&lt;br&gt;nivå. Mellan nivå- och strukturfrågan fanns, och&lt;br&gt;finns fortfarande, ett samband. Med en felaktig&lt;br&gt;struktur är det inte långsiktigt möjligt att bibehålla&lt;br&gt;en viss totalnivå, något som hotar finansieringen av&lt;br&gt;offentliga utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I strukturellt avseende fanns flera problem med&lt;br&gt;det tidigare skattesystemet. Problemen delvis över-&lt;br&gt;lappade och förstärkte varandra och hade betydelse&lt;br&gt;för såväl det fördelningspolitiska utfallet som den&lt;br&gt;ekonomiska effektiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem gällde bristen på s.k. horisontell rätt-&lt;br&gt;visa. Denna innebar att individer med samma in-&lt;br&gt;komst betalade olika mycket i skatt. Kontant lön och&lt;br&gt;löneförmåner behandlades olika. Detta gällde också&lt;br&gt;olika slag av kapitalinkomster genom att räntor och&lt;br&gt;utdelningar beskattades hårdare än reavinster. För-&lt;br&gt;utom att detta var fördelningspolitiskt orättfärdigt&lt;br&gt;ledde det också till att människors val i olika avseen-&lt;br&gt;den resulterade i en samhällsekonomiskt ineffektiv&lt;br&gt;fördelning av våra resurser. Välfärdsnivån blev lägre&lt;br&gt;än vad som skulle varit möjligt med ett mer likfor-&lt;br&gt;migt skattesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den vertikala rättvisan, dvs. fördel-&lt;br&gt;ningen av ekonomiska resurser mellan individer med&lt;br&gt;olika inkomster, har sedan länge varit central i den&lt;br&gt;svenska skattepolitiken. Det främsta uttrycket för&lt;br&gt;detta har varit en inkomstskatteskala med en bety-&lt;br&gt;dande progressivitet. Under efterkrigstiden skärptes&lt;br&gt;progressiviteten successivt och kom att beröra allt&lt;br&gt;större grupper av de skattskyldiga. Under åren före&lt;br&gt;skattereformen kunde noteras ett betydande gap&lt;br&gt;mellan den formella progressivitet som beskrevs av&lt;br&gt;skatteskalan och den faktiska progressivitet som blev&lt;br&gt;resultatet av allt större ofullkomligheter i den skat-&lt;br&gt;temässiga definitionen av inkomster. Detta reflekte-&lt;br&gt;rade bristen på horisontell rättvisa, en bristande lik-&lt;br&gt;formighet i beskattningen av olika slag av inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristen på likformighet gav upphov till en omfat-&lt;br&gt;tande skatteanpassning genom att inkomster och&lt;br&gt;kostnadsavdrag omklassificerades. Inkomsterna togs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut lågbeskattat, ofta i form av reavinster, och avdra-&lt;br&gt;gen hänfördes till högbeskattade områden. Ibland&lt;br&gt;var tillvägagångssätten förhållandevis enkla och lätt-&lt;br&gt;tillgängliga, exempelvis när fullt avdragsgilla reaför-&lt;br&gt;luster på s.k. yngre aktier tilläts reducera endast till&lt;br&gt;mindre del beskattade reavinster på s.k. äldre aktier.&lt;br&gt;Denna möjlighet gav upphov till negativa skattekilar&lt;br&gt;som innebar att avkastningen efter skatt kom att&lt;br&gt;överstiga avkastningen före skatt. Skattesystemet gav&lt;br&gt;alltså en ren subvention i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereglerna för det avdragsgilla pensionsspa-&lt;br&gt;randet var det mest tydliga exemplet på betydelsen av&lt;br&gt;skattekrediter i det gamla systemet. Mot avdragsgill-&lt;br&gt;het vid premieinbetalningen svarade visserligen en&lt;br&gt;skatteplikt vid utbetalning. Vid en starkt progressiv&lt;br&gt;skatteskala försvagades denna formella symmetri av&lt;br&gt;att skattesatsen vid inbetalning av premier i normal-&lt;br&gt;fallet var högre än skattesatsen vid utbetalning av&lt;br&gt;pensioner. Av långt större betydelse för skattekredi-&lt;br&gt;tens storlek, särskilt vid långa sparperioder, var dock&lt;br&gt;det förhållandet att avkastningen på pensionskapita-&lt;br&gt;let var helt obeskattad under sparperioden. Tillämp-&lt;br&gt;ningen av principen om utgiftsskatt på detta område,&lt;br&gt;kombinationen av avdragsgillhet och skattefrihet för&lt;br&gt;avkastningen där skatten togs ut först vid utbetal-&lt;br&gt;ning, innebar en betydande olikformighet. Detta&lt;br&gt;gällde särskilt i relation till beskattningen av vanligt&lt;br&gt;banksparande, där den årliga avkastningen, räntan,&lt;br&gt;beskattades med individens fulla marginalskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den olikformighet i de gamla reglerna som berör-&lt;br&gt;de de flesta skattskyldiga gällde beskattningen av bo-&lt;br&gt;städer. I en inflationsekonomi innebar det fulla av-&lt;br&gt;draget för nominella ränteutgifter mot höga&lt;br&gt;marginalskatter, till viss del begränsad genom 1981&lt;br&gt;års skattereform, i kombination med en reavinstbe-&lt;br&gt;skattning, baserad på partiell skattefrihet och reala&lt;br&gt;beskattningsprinciper, i många fall en betydande&lt;br&gt;subvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa andra fall var såväl den fullt legala skatte-&lt;br&gt;planeringen som det rent brottsliga skatteundandra-&lt;br&gt;gandet mer avancerat och ofta tillgängligt enbart för&lt;br&gt;de med goda ekonomiska resurser. Förfaranden med&lt;br&gt;s.k. utdelningsfonder är ett exempel. Ett annat var&lt;br&gt;möjligheten att ta ut arbetsinkomst i form av lågbe-&lt;br&gt;skattad reavinst från fåmansbolag. Komplexiteten i&lt;br&gt;reglerna innebar också att det fanns en betydande&lt;br&gt;gråzon mellan legala förfaranden och rena olaglighe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglernas komplexitet gjorde att det i första hand&lt;br&gt;var resursstarka personer som kunde utnyttja olik-&lt;br&gt;formigheterna. Detta och omfattningen av illegala&lt;br&gt;beteenden skapade en stigande misstro mot skatte-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olikformiga reglerna i beskattningen av kapi-&lt;br&gt;talinkomster växte till betydande del fram som en&lt;br&gt;reaktion på att kapitalinkomster beskattades till-&lt;br&gt;sammans med arbetsinkomster med en över tiden&lt;br&gt;skärpt progressiv skatteskala i en ekonomi med be-&lt;br&gt;tydande inflation. Onda cirklar skapades, där en sti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gande progressivitet födde krav på undantag i be-&lt;br&gt;skattningen av vissa inkomster. Detta urholkade i sin&lt;br&gt;tur via skatteanpassning skattebasen och drev fram&lt;br&gt;höjda skattesatser. Det blev nödvändigt att bryta&lt;br&gt;denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De höga skattesatserna i beskattningen av ar-&lt;br&gt;betsinkomster innebar betydande marginaleffekter&lt;br&gt;och ansågs minska incitamenten för arbete och ut-&lt;br&gt;bildning. De kunde också bidra till höga nominella&lt;br&gt;lönekrav från vissa grupper, vilket via olika kompen-&lt;br&gt;sationsmekanismer bidrog till inflationsdrivande lö-&lt;br&gt;nebildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olikformigheten i inkomstbeskattningen gällde&lt;br&gt;också beskattningen av företagsvinster. Företagens&lt;br&gt;investeringar i olika tillgångar, maskiner, byggnader&lt;br&gt;och lager beskattades på olika sätt. Finansieringen av&lt;br&gt;investeringarna via nyemission, kvarhållen vinst och&lt;br&gt;lån, behandlades också på olika sätt. Variationen i&lt;br&gt;skattebelastning mellan olika företag beroende på&lt;br&gt;bl.a. skillnader i historisk lönsamhet innebar risker&lt;br&gt;för att nya investeringar inte fördelades på ett sam-&lt;br&gt;hällsekonomiskt effektivt sätt mellan företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av investeringsstyrning, framför&lt;br&gt;allt med hjälp av det sedan 1930-talet gällande sys-&lt;br&gt;temet med investeringsfonder, visade också på bris-&lt;br&gt;ter. Möjligheterna för statsmakterna att påverka nä-&lt;br&gt;ringslivets investeringar såväl i ett konjunktur-&lt;br&gt;perspektiv som i andra avseenden framstod som be-&lt;br&gt;gränsade, inte minst därför att olika åtgärder slog&lt;br&gt;igenom med en betydande tidsfördröjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot slutet av 1980-talet medförde också kombi-&lt;br&gt;nationen av hög formell skattesats och omfattande&lt;br&gt;reserveringsmöjligheter att vinstrika företag i syfte att&lt;br&gt;begränsa sina skattebetalningar deltog i avancerade&lt;br&gt;operationer med olika slag av leasingförfaranden.&lt;br&gt;Investeringsverksamheten styrdes i betydande om-&lt;br&gt;fattning av skatteöverväganden, där frågan om den&lt;br&gt;samhällsekonomiska lönsamheten i olika projekt to-&lt;br&gt;nades ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ”interna” brister i de gamla skattereglerna&lt;br&gt;utgjorde också den internationella utvecklingen en&lt;br&gt;viktig bakgrund till den svenska reformen. Det gällde&lt;br&gt;den skattepolitiska utvecklingen i vår omvärld där&lt;br&gt;reformer med breddade skattebaser och sänkta no-&lt;br&gt;minella skattesatser aktualiserade liknande föränd-&lt;br&gt;ringar hos oss. Väl så viktig var dock den fortgående&lt;br&gt;internationaliseringen av den svenska ekonomin, sär-&lt;br&gt;skilt av de finansiella marknaderna. Möjligheterna&lt;br&gt;att behålla en skattestruktur med smala skattebaser&lt;br&gt;och höga nominella skattesatser begränsades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattepolitiska utmaningen i slutet av 1980-&lt;br&gt;talet blev därför: Hur skulle man åtgärda allt större&lt;br&gt;olikformigheter och fördelningspolitiska brister i sys-&lt;br&gt;temet och skapa en skattestruktur som i en interna-&lt;br&gt;tionaliserad ekonomi uthålligt kunde finansiera of-&lt;br&gt;fentliga utgifter på hög nivå?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Reformens huvuddrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En central tanke bakom skattereformen var en för-&lt;br&gt;stärkt horisontell rättvisa, där lika inkomster skulle&lt;br&gt;beskattas lika. Denna likformighetsprincip skulle så&lt;br&gt;långt som möjligt tillämpas konsekvent. Det gällde&lt;br&gt;beskattningen av förvärvsinkomster, där såväl den&lt;br&gt;vanliga inkomstskatten som socialavgifterna skulle&lt;br&gt;baseras på bredare underlag. Det gällde också be-&lt;br&gt;skattningen av kapitalinkomster, inkl, företagens&lt;br&gt;vinster och egenföretagamas kapitalinkomster. Lik-&lt;br&gt;formigheten var också styrande i utformningen av&lt;br&gt;det nya mervärdesskattesystemet. En förstärkt hori-&lt;br&gt;sontell rättvisa skulle bidra till att återupprätta prin-&lt;br&gt;cipen om skatt efter bärkraft och därmed också till&lt;br&gt;en förstärkt vertikal rättvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En likformighetsprincip kan förverkligas bl.a. ge-&lt;br&gt;nom bredare skattebaser då den skattepliktiga in-&lt;br&gt;komsten därigenom kommer att ligga närmare den&lt;br&gt;ekonomiska inkomsten. Olika undantag, lättnader&lt;br&gt;och kryphål skulle elimineras och inkomstförstärk-&lt;br&gt;ningarna användas för att sänka skattesatser och re-&lt;br&gt;ducera besvärande marginaleffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkelheten var en annan bärande princip. Enklare&lt;br&gt;regler är lättare att följa. Såväl för de skattskyldiga&lt;br&gt;som för skatteförvaltning frigörs resurser, inte minst i&lt;br&gt;form av tid, som för de skattskyldiga kan användas&lt;br&gt;mer produktivt. Skatteförvaltningen kan koncentrera&lt;br&gt;sin granskning till större och mer komplicerade för-&lt;br&gt;faranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en central hörnsten var önskemålet att&lt;br&gt;premiera sparande och motverka låntagande. Olik-&lt;br&gt;formigheterna i de gamla reglerna och det förhållan-&lt;br&gt;de att kapitalinkomster beskattades tillsammans med&lt;br&gt;övriga inkomster bidrog till att missgynna finansiellt&lt;br&gt;sparande (hög skatt på marginella kapitalinkomster)&lt;br&gt;och favorisera låntagande (stort skattemässigt värde&lt;br&gt;på ränteavdrag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för skattereformen sammanfattades i pro-&lt;br&gt;positionen om reformerad inkomst- och företagsbe-&lt;br&gt;skattning på följande sätt (prop. 1989/90:110, s.&lt;br&gt;294):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Det övergripande målet för skattereformen är att&lt;br&gt;åstadkomma en samhällsekonomiskt effektiv be-&lt;br&gt;skattning samtidigt som fördelningspolitiska mål&lt;br&gt;uppfylls. Arbete och sparande skall ges en bättre&lt;br&gt;skattemässig behandling medan villkoren för låneba-&lt;br&gt;serad konsumtion och förmögenhetsuppbyggnad för-&lt;br&gt;sämras. En likvärdig behandling av arbetsinkomster&lt;br&gt;och inkomster av kapital skall komma till stånd.&lt;br&gt;Skatteplanering och skatteflykt skall motverkas. Inte&lt;br&gt;minst härigenom kommer den fördelningspolitiska&lt;br&gt;träffsäkerheten i beskattningen att förbättras.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddragen i reformen var&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En sänkt inkomstskatt för så gott som alla, där&lt;br&gt;den helt övervägande andelen av inkomsttagarna,&lt;br&gt;ca 85 procent, enbart skulle betala kommunal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt. Resterande del skulle därutöver betala 20&lt;br&gt;procent i statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;För att inte andelen som betalar statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt skulle öka över tiden, infördes en indexreg-&lt;br&gt;lering av den undre gränsen för statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, den s.k. skiktgränsen. De nya reglerna gav&lt;br&gt;också utrymme för viss förbättring av reallönen&lt;br&gt;utan att skatteuttaget ökade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;För att förbättra det fördelningspolitiska utfallet&lt;br&gt;infördes en extra skattelättnad för personer med&lt;br&gt;lägre inkomster i form av ett förhöjt grundav-&lt;br&gt;drag. Vidare skulle som en viktig del av reformen&lt;br&gt;barnbidragen och bostadsbidragen höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Skattebortfallet genom sänkta skattesatser skulle&lt;br&gt;finansieras genom skärpt beskattning av kapital-&lt;br&gt;inkomster, en breddad bas för beskattningen av&lt;br&gt;arbetsinkomster och genom höjda indirekta skat-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Genom reformen infördes en separat och propor-&lt;br&gt;tionell beskattning av kapitalinkomster - räntor,&lt;br&gt;utdelningar och reavinster - med en enhetlig skat-&lt;br&gt;tesats på 30 procent. I princip skulle skatteuttaget&lt;br&gt;baseras på fulla nominella inkomster, vilket i vis-&lt;br&gt;sa fall medförde betydande basbreddningar i för-&lt;br&gt;hållande till de äldre reglerna. En särskild avkast-&lt;br&gt;ningsskatt på sparande i pensionsförsäkringar&lt;br&gt;infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Basen för arbetsinkomstbeskattningen breddades&lt;br&gt;genom att löntagarnas avdragsmöjligheter be-&lt;br&gt;gränsades och genom full skatteplikt för natur-&lt;br&gt;förmåner. Detta innebar bl.a. höjd skatt på mål-&lt;br&gt;tidsförmåner, bilförmåner och bostadsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den formella skattesatsen för bolagsinkomster&lt;br&gt;sänktes från 57 till 30 procent och avsågs balan-&lt;br&gt;seras genom kraftiga basbreddningar, där den&lt;br&gt;övervägande delen av tidigare reserveringsmöjlig-&lt;br&gt;heter eliminerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Basen för mervärdesskatten breddades också.&lt;br&gt;Tjänster blev generellt skattepliktiga och de tidi-&lt;br&gt;gare reducerade skattesatserna för byggnadsverk-&lt;br&gt;samhet samt hotell- och restaurangtjänster togs&lt;br&gt;bort. Dock kvarstod vissa undantag, bl.a. för&lt;br&gt;dagstidningar och olika kulturverksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Punktskatterna på bl.a. bensin och energi höjdes&lt;br&gt;och den nya energiskatten i kombination med in-&lt;br&gt;förandet av koldioxidskatt och svavelskatt för-&lt;br&gt;stärkte skattesystemets miljöprofil. Skatterefor-&lt;br&gt;men innebar ett exempel på grön skatteväxling&lt;br&gt;genom att höjda skatter på resursförbrukning och&lt;br&gt;miljöpåverkan användes för att finansiera sänkt&lt;br&gt;skatt på arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentlig-finansiella bruttokostnaden för skatte-&lt;br&gt;reformen till följd av sänkta skattesatser och fördel-&lt;br&gt;ningspolitiska åtgärder beräknades till ca 97 miljar-&lt;br&gt;der kronor. Detta skulle finansieras genom bredare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;baser för arbetsinkomstbeskattningen (13 miljarder&lt;br&gt;kronor), en förstärkning av kapitalbeskattningen (39&lt;br&gt;miljarder kronor), höjda indirekta skatter (28 miljar-&lt;br&gt;der kronor) och vissa andra förändringar (10 miljar-&lt;br&gt;der kronor). Resterande finansieringsbehov på 5&lt;br&gt;miljarder kronor skulle tillgodoses genom en bättre&lt;br&gt;fungerande ekonomi (”dynamiska effekter”).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Värdering av reformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1990-91 års skattereform var i rent budgetmässiga&lt;br&gt;termer en mycket stor reform med en bruttoomför-&lt;br&gt;delning av skatteuttaget på nära nog 100 miljarder&lt;br&gt;kronor. Men den var också i en djupare ekonomisk&lt;br&gt;mening mycket omfattande i det att den påverkade&lt;br&gt;de skattemässiga villkoren för svenska hushåll och&lt;br&gt;företag i en lång rad avseenden. Villkoren för olika&lt;br&gt;former av sparande och för konsumtionsval, för ar-&lt;br&gt;bete och utbildning och för företagsinvesteringar för-&lt;br&gt;ändrades på ett grundläggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en värdering av reformen är dess beteendeef-&lt;br&gt;fekter av stor betydelse. I vissa fall är det förhållan-&lt;br&gt;devis enkelt att konstatera om de avsedda effekterna&lt;br&gt;har inträffat eller ej. I andra fall kan det vara svårt att&lt;br&gt;isolera reformeffekterna från inverkan av andra fak-&lt;br&gt;torer. En sådan faktor är den ekonomiska krisen i&lt;br&gt;början av 1990-talet. En viktig fråga gäller reformens&lt;br&gt;samspel med depressionen. En annan fråga gäller hur&lt;br&gt;depressionen som sådan, oberoende av dess eventu-&lt;br&gt;ella samspel med skattereformen, påverkat möjlighe-&lt;br&gt;terna att värdera reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart efter det definitiva reformbeslutet i&lt;br&gt;riksdagen juni 1990 påbörjades en utvärdering av&lt;br&gt;reformen. En särskild kommitté, KUSK, tillkallades.&lt;br&gt;Kommittén lämnade sitt betänkande i november&lt;br&gt;1995. Betänkandet baserades bl.a. på ett omfattande&lt;br&gt;forskningsprogram som initierades av kommittén&lt;br&gt;och som avrapporterades i en särskild bilaga, Svensk&lt;br&gt;skattepolitik i teori och praktik - 1991 års skattere-&lt;br&gt;form (bilaga 1 till SOU 1995:104).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KUSK- betänkandet har remissbehandlats (för en&lt;br&gt;remissammanställning, se 1996 års ekonomiska vår-&lt;br&gt;proposition). Betänkandet med dess bilagor ger till-&lt;br&gt;sammans med de bakomliggande forskningsrappor-&lt;br&gt;terna en kvalificerad grund för en utvärdering av&lt;br&gt;reformen. I anslutning till de huvudfrågor som ställs i&lt;br&gt;betänkandet kommer vi nu att ge vår värdering, där&lt;br&gt;också viss ny information kommer att vägas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår bild av reformen avviker inte på något&lt;br&gt;grundläggande sätt från den KUSK gav. Sedan kom-&lt;br&gt;mittén lämnade sitt betänkande har det inte, annat&lt;br&gt;än undantagsvis, presenterats några nya studier kring&lt;br&gt;skattereformens effekter. Men väl så betydelsefullt är&lt;br&gt;att reformreglerna, med varierande grad av stabilitet,&lt;br&gt;nu verkat i snart sju år. Å ena sidan innebär detta att&lt;br&gt;dataläget förbättrats. Å andra sidan uppkommer frå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gan mot vilken alternativ skattepolitisk utveckling&lt;br&gt;reformen skall värderas. En effektanalys av reform-&lt;br&gt;förslag handlar ju i hög grad om att jämföra det eko-&lt;br&gt;nomiska utfallet vid de nya reglerna med utfallet vid&lt;br&gt;alternativa regler. I detta fall skulle det vara naturligt&lt;br&gt;att jämföra med de regler som gällde före skattere-&lt;br&gt;formen. Här finns två svårigheter. För det första, hur&lt;br&gt;skulle 1989 års regler sett ut exempelvis i 1997 års&lt;br&gt;ekonomiska miljö? För det andra, hur skall senare&lt;br&gt;regeländringar, som kan ha påverkat den ekonomis-&lt;br&gt;ka utvecklingen, beaktas? Dessa svårigheter är be-&lt;br&gt;svärliga att hantera på något heltäckande sätt. Vi&lt;br&gt;väljer därför att mer partiellt uppmärksamma några&lt;br&gt;centrala aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.1 Skatteplanering och skattefusk&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Skattereformens betydelse för omfattningen av skat-&lt;br&gt;teplanering är en central fråga, inte minst därför att&lt;br&gt;det var erfarenheterna av en tilltagande skatteplane-&lt;br&gt;ring under åren före reformen som bidrog till kriti-&lt;br&gt;ken mot det gamla skattesystemet. Kritiken kom att&lt;br&gt;gälla inte bara de olagliga beteenden som förekom&lt;br&gt;(skattefusk och/eller skatteflykt) utan också de legala&lt;br&gt;möjligheter som det gamla systemet innehöll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KUSK konstaterar att skattereformen represente-&lt;br&gt;rade ett nytt angreppssätt för att förhindra skattepla-&lt;br&gt;nering genom att den sökte påverka de grundläggan-&lt;br&gt;de förutsättningarna för skatteplanering. KUSK lyfte&lt;br&gt;fram fem sådana förutsättningar; att olika inkomster&lt;br&gt;beskattas olika, att inkomstskatten är progressiv, att&lt;br&gt;olika skattesubjekt beskattas olika, att beskattnings-&lt;br&gt;underlaget inte är entydigt bestämt samt möjligheten&lt;br&gt;att bilda skattekrediter, dvs. skjuta upp beskattning-&lt;br&gt;en, exempelvis genom att omvandla löpande inkoms-&lt;br&gt;ter till värdestegring som beskattas med tidsfördröj-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar KUSK:s bedömning att skattere-&lt;br&gt;formen levt upp till målet att motverka skatteplane-&lt;br&gt;ring. En konsekvent beskattning av olika naturaför-&lt;br&gt;måner gjorde att olika former av arbetsinkomster&lt;br&gt;beskattades mer likartat. En likartad behandling av&lt;br&gt;löpande kapitalavkastning (räntor och utdelningar)&lt;br&gt;och realiserad värdeökning (reavinster) minskade&lt;br&gt;möjligheterna att erhålla skattekrediter. Omfattning-&lt;br&gt;en av skattekrediter begränsades också genom att det&lt;br&gt;skattemässiga värdet av olika reaförluster reducera-&lt;br&gt;des. Tidigare lönsamma transaktioner inom familjer&lt;br&gt;som byggde på den sammanhållna beskattningen av&lt;br&gt;arbets- och kapitalinkomster med en progressiv skat-&lt;br&gt;teskala eliminerades genom införandet av den sepa-&lt;br&gt;rata och proportionella kapitalinkomstbeskattning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer likartad beskattning av olika företagsfor-&lt;br&gt;mer reducerade skatteplaneringen genom transaktio-&lt;br&gt;ner mellan företag. Den kraftigt sänkta bolagsskatte-&lt;br&gt;satsen reducerade det skattemässiga värdet av olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag. Begränsningen av olika konsolideringsmöj-&lt;br&gt;ligheter minskade intresset för skatteminimerande&lt;br&gt;beteenden med starkt begränsat samhällsekonomiskt&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det gamla skattesystemet avspeglades förekoms-&lt;br&gt;ten av skatteplanering i ett betydande gap mellan det&lt;br&gt;faktiska skatteuttaget och det formella skatteuttaget&lt;br&gt;som det beskrevs av inkomstskatteskalan med dess&lt;br&gt;betydande progressivitet. KUSK redovisar resultatet&lt;br&gt;av en simuleringsstudie, avseende de 10 procent av&lt;br&gt;individerna i aktiv ålder med de högsta arbetsin-&lt;br&gt;komsterna. Studien visar att 1980-talets skatterefor-&lt;br&gt;mer minskade detta gap redan före 1990 års reform&lt;br&gt;men att gapet minskade ytterligare de första åren ef-&lt;br&gt;ter reformen. Den horisontella rättvisan har således&lt;br&gt;ökat över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilda åtgärd i reformen som mest bidragit&lt;br&gt;till att motverka skatteplanering var införandet av en&lt;br&gt;separat och proportionell kapitalinkomstbeskattning.&lt;br&gt;Detta kombinerades med full nominell beskattning&lt;br&gt;av alla slag av kapitalinkomster, inklusive reavinster.&lt;br&gt;Även om den formella skattesatsen (30 procent kom&lt;br&gt;att ligga under den högsta marginalskatten på för-&lt;br&gt;värvsinkomster (50 procent) innebar detta ändå ett i&lt;br&gt;reala termer likvärdigt skatteuttag på arbets- och ka-&lt;br&gt;pitalinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personer med arbetsinkomster över brytpunk-&lt;br&gt;ten innebar dock den lägre kapitalskattesatsen ett&lt;br&gt;kvarvarande gap på marginalen i beskattningen av&lt;br&gt;arbets- och kapitalinkomster. Detta motiverade sär-&lt;br&gt;skilda spärregler för fåmansbolagsägare, som skall&lt;br&gt;förhindra omvandling av arbetsinkomster till kapi-&lt;br&gt;talinkomster. Dessa regler, som förändrats efter re-&lt;br&gt;formen, försöker förena två var för sig angelägna mål&lt;br&gt;dels att motverka skatteplanering, dels att ge rimliga&lt;br&gt;incitament för investeringar i små och medelstora&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med den ökande internationaliseringen av&lt;br&gt;den svenska ekonomin, och särskilt efter liberalise-&lt;br&gt;ringen av kapitalmarknaderna, öppnas möjligheter&lt;br&gt;till internationell skatteplanering, som grundas på&lt;br&gt;skillnader i skattesatser och ineffektiva kontrollmöj-&lt;br&gt;ligheter. Vi delar KUSK:s bedömning att det gamla&lt;br&gt;skattesystemet med dess höga nominella skattesatser&lt;br&gt;skulle ha fungerat allt sämre i denna internationalise-&lt;br&gt;rade värld. Reformen var i denna mening nödvändig,&lt;br&gt;samtidigt som problemen finns kvar i ny form, inte&lt;br&gt;minst som en följd av den informationsteknologiska&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Der finns ett nära samband mellan skatteplanering&lt;br&gt;och samhällsekonomisk effektivitet. Ett oenhetligt&lt;br&gt;skattesystem med möjligheter till skatteplanering&lt;br&gt;medför att skattskyldiga och skattekonsulter använ-&lt;br&gt;der sin tid på fel sätt och att resursfördelningen mel-&lt;br&gt;lan olika sektorer i ekonomin blir felaktig. Vid en&lt;br&gt;ansvarsfull finansiering av offentliga utgifter kommer&lt;br&gt;det skattebortfall som följer av skatteplaneringen att&lt;br&gt;nödvändiggöra kompletterande skattehöjningar.&lt;br&gt;Dessa resulterar i allmänhet i nya effektivitetsförlus-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1 997/9 8:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter och minskad välfärd. I detta perspektiv represen-&lt;br&gt;terade skattereformen ett väsentligt framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen minskade också lönsamheten av&lt;br&gt;att skattefuska. Däremot är det som KUSK konstate-&lt;br&gt;rar svårare att bedöma huruvida det faktiska skatte-&lt;br&gt;fusket minskat; de metodologiska problemen att mä-&lt;br&gt;ta detta är betydande. Ökad kontrolluppgifts-&lt;br&gt;skyldighet på olika områden har dock bidragit till att&lt;br&gt;minska skattefusket.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.2 Sparande och konsumtion&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen ändrade på ett dramatiskt sätt spar-&lt;br&gt;villkoren i den svenska ekonomin, särskilt genom in-&lt;br&gt;förandet av den nya kapitalinkomstbeskattningen&lt;br&gt;med en hög grad av likformig behandling av olika&lt;br&gt;sparalternativ. Förändringar i den indirekta beskatt-&lt;br&gt;ningen, särskilt på mervärdesskattens område, på-&lt;br&gt;verkade också på ett direkt sätt den privata konsum-&lt;br&gt;tionen på olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.2.1 Sparandet och kapitalinkomst-&lt;br&gt;beskattningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I det gamla skattesystemet missgynnades finansiellt&lt;br&gt;sparande och premierades låntagande. Genom skat-&lt;br&gt;tereformen gavs hushållen incitament att förändra&lt;br&gt;sina sparmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första fråga som behandlas i KUSK:s värde-&lt;br&gt;ring gäller hur hushållens totala sparande kan ha på-&lt;br&gt;verkats. Frågan är viktig, inte minst med tanke på&lt;br&gt;reformens roll för krisen i början av 1990-talet, sär-&lt;br&gt;skilt hur den kan ha bidragit till fallet i privat kon-&lt;br&gt;sumtion. Mellan 1989 och 1992 steg den konventio-&lt;br&gt;nellt beräknade hushållssparkvoten, dvs. sparande i&lt;br&gt;finansiella tillgångar och investeringar i egna hem&lt;br&gt;som andel av disponibel inkomst, med inte mindre&lt;br&gt;än 13 procentenheter. En liknade utveckling, låt vara&lt;br&gt;mindre dramatisk, gäller för en utvidgad sparkvot,&lt;br&gt;där även hushållens sparande i varaktiga konsum-&lt;br&gt;tionsvaror och avtalsenliga pensionsförsäkringar&lt;br&gt;räknas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I expertbilagan till KUSK studeras på ett direkt&lt;br&gt;sätt reformens effekter på den privata konsumtionen.&lt;br&gt;Det finns inte några tydliga belägg för att reformen&lt;br&gt;skulle vara en viktig faktor bakom det kraftiga fallet i&lt;br&gt;hushållens konsumtion. I den utsträckning skattere-&lt;br&gt;formen spelat en roll beror det inte i första hand på&lt;br&gt;en direkt effekt av att avkastningen efter skatt på fi-&lt;br&gt;nansiellt sparande gått upp. I stället verkade refor-&lt;br&gt;men mer indirekt. Den tidigare förmånsbehandlingen&lt;br&gt;av realt sparande i bostäder ersattes av en mer lik-&lt;br&gt;formig beskattning av finansiellt och realt sparande.&lt;br&gt;Ett minskat skattemässigt värde av ränteavdrag i&lt;br&gt;kombination med en höjd löpande beskattning av&lt;br&gt;sparande i bostäder reducerade förmögenhetsvärdet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastigheter. Detta ledde till ökat amorteringssparan-&lt;br&gt;de, vilket indirekt reducerade hushållens konsum-&lt;br&gt;tion. Senare information från undersökningar av&lt;br&gt;hushållens utgifter de aktuella åren visar dock inte på&lt;br&gt;några mer markerade skillnader i förändrade kon-&lt;br&gt;sumtionsutgifter mellan egnahemshushåll och andra&lt;br&gt;hushåll vid given disponibel inkomst. Detta skulle&lt;br&gt;betyda att reducerade förmögenhetsvärden för egna-&lt;br&gt;hemsägare balanseras av andra konsumtionsdäm-&lt;br&gt;pande faktorer för andra slag av hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då hur stor del av den kraftiga upp-&lt;br&gt;gången i finansiell sparkvot som kan hänföras till re-&lt;br&gt;formen. Med hjälp av ett modellgrundat räkneexem-&lt;br&gt;pel görs i expertbilagan bedömningen att mellan en&lt;br&gt;tredjedel och en fjärdedel av uppgången kan ha be-&lt;br&gt;rott på skattereformen. I likhet med KUSK anser vi&lt;br&gt;dock att den anpassning av hushållssparandet som&lt;br&gt;skedde i början av 1990-talet var en långsiktig nöd-&lt;br&gt;vändighet. Relationen mellan hushållens konsumtion&lt;br&gt;och deras disponibla inkomster i slutet av 1980-talet,&lt;br&gt;där hushållen konsumerade 105 procent av sina in-&lt;br&gt;komster, var inte uthållig. Reformen påskyndade&lt;br&gt;denna nödvändiga anpassning, dock till priset av&lt;br&gt;fördjupad kris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För reformens spareffekter på hushållsnivå redovi-&lt;br&gt;sas i expertbilagan resultat som indikerar att port-&lt;br&gt;följanpassningen var relativt likformig. Hushåll med&lt;br&gt;olika marginalskatt före reformen (och därmed på&lt;br&gt;olika inkomstnivåer) förefaller ha anpassat sina för-&lt;br&gt;mögenhetsportföljer på ungefär samma sätt. Den&lt;br&gt;olikformiga anpassningen skedde redan i början av&lt;br&gt;1980-talet som en följd av de begränsningar av rän-&lt;br&gt;teavdragens värde som infördes då. Dessa reducerade&lt;br&gt;kraftigt de stora skillnader i reala lånekostnader efter&lt;br&gt;skatt mellan hushåll med olika inkomster som fanns&lt;br&gt;tidigare. Med denna tolkning var utgångsläget inför&lt;br&gt;1990-91 års reform att flertalet hushåll hade samma&lt;br&gt;reala lånekostnader efter skatt med ett skattemässigt&lt;br&gt;värde av ränteavdrag på 50 procent. Reformen&lt;br&gt;framkallade ett likformigt fall till 30 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skulle innebära att hushåll med högre in-&lt;br&gt;komster genom sin anpassning till nya skattereglerna&lt;br&gt;inte skulle ha givit något större bidrag än andra hus-&lt;br&gt;håll till uppgången i finansiell sparkvot. I en nyligen&lt;br&gt;publicerad studie ges en delvis annorlunda bild. En-&lt;br&gt;ligt denna studie synes höginkomsttagarhushållen ha&lt;br&gt;bantat sina ”balansräkningar” kraftigare än hushåll&lt;br&gt;med lägre inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformens effekter på villamarknaden har redan&lt;br&gt;berörts. KUSK gör bedömningen att ca hälften av det&lt;br&gt;reala prisfall som inträffade mellan 1990 och 1993&lt;br&gt;kan hänföras till skattereformen. I likhet med KUSK&lt;br&gt;anser regeringen att en anpassning nedåt i förhållan-&lt;br&gt;de till de uppblåsta fastighetsvärdena under slutet av&lt;br&gt;1980-talet var ofrånkomlig. Reformen förstärkte&lt;br&gt;dock nedgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Berg, Hushållens skulder och förmögenhet - en analys av hushål-&lt;br&gt;lens skuldsättning med utblick till år 2000. Nordbanken, 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformens effekter för boendekostnaderna kom-&lt;br&gt;menteras närmare i konsumtionsavsnittet. I ett spa-&lt;br&gt;randeperspektiv kan noteras att skattereformen in-&lt;br&gt;nebar en väsentligt högre likformighet i beskatt-&lt;br&gt;ningen av olika sparformer, inklusive sparandet i eg-&lt;br&gt;na hem. Dock valde man att lägga den nya fastig-&lt;br&gt;hetsskatten på en lägre nivå än vad som skulle ha va-&lt;br&gt;rit motiverat vid en strikt likformighetsbedömning.&lt;br&gt;Denna lägre nivå, liksom nedsättningen av fastighets-&lt;br&gt;skatt under de första 10 åren och de särskilda över-&lt;br&gt;gångsreglerna, motiverades av bostadspolitiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi återkommer i ett senare avsnitt till de stabilise-&lt;br&gt;ringspolitiska aspekterna av reformens effekter på&lt;br&gt;sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.2.2 Konsumtionen och konsumtions-&lt;br&gt;beskattningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den mervärdesskatt som infördes 1969 innebar att&lt;br&gt;skatten togs ut på en förhållandevis smal skattebas.&lt;br&gt;Tjänster var i princip undantagna från beskattning.&lt;br&gt;Knappt 60 procent av den privata konsumtionen var&lt;br&gt;belagd med mervärdesskatt före skattereformen. Fö-&lt;br&gt;rekomsten av momsbefriade varor och tjänster, där&lt;br&gt;avdragsrätt saknas för ingående moms på använd-&lt;br&gt;ning av råvaror, halvfabrikat och investeringsvaror,&lt;br&gt;innebar att mervärdesskatten delvis fick karaktären&lt;br&gt;av en skatt på investeringar och insatsförbrukning i&lt;br&gt;stället för på konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före skattereformen uppgick mervärdesskattesat-&lt;br&gt;sen till 19 procent på priset inkl, moms, vilket mot-&lt;br&gt;svarar en skattesats på 23,46 procent på priset exkl.&lt;br&gt;moms. För hotell- och serveringstjänster tillämpades&lt;br&gt;dock en reducerad skattesats på 12,86 procent på&lt;br&gt;priset exkl. moms. Samma skattesats gällde för&lt;br&gt;bygg- och anläggningsarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energi var belagd med en nollskattesats. Detta&lt;br&gt;innebar att avdragsrätt tilläts för ingående moms på&lt;br&gt;insatsanvändning i energiproduktionen samtidigt&lt;br&gt;som energiförsäljningen var momsbefriad. Energibe-&lt;br&gt;skattningen gav dock upphov till negativa effekter på&lt;br&gt;konkurrensen, i synnerhet för företag som var verka-&lt;br&gt;de på internationella marknader, eftersom energibe-&lt;br&gt;skattningen i sin helhet bestod av punktskatter som&lt;br&gt;inte kunde lyftas av i senare produktions- och distri-&lt;br&gt;butionsled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för reformeringen av den indi-&lt;br&gt;rekta beskattningen var att en större likformighet i&lt;br&gt;beskattningen av olika varor och tjänster skulle öka&lt;br&gt;den horisontella rättvisan. Horisontell rättvisa inne-&lt;br&gt;bär i detta fall att olika hushåll med lika hög kon-&lt;br&gt;sumtionsstandard bör betala lika mycket konsum-&lt;br&gt;tionsskatt oavsett hur de värderar olika varor och&lt;br&gt;tjänster. En annan utgångspunkt var att en skattebe-&lt;br&gt;läggning av olika varor och tjänster skulle förstärka&lt;br&gt;momsens karaktär av konsumtionsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat viktigt syfte med reformen var att få till&lt;br&gt;stånd ett enklare mervärdesskattesystem med lägre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullgörandekostnader för de skattskyldiga och lägre&lt;br&gt;administrationskostnader för skattemyndigheterna.&lt;br&gt;En större likformighet i beskattningen kan framför-&lt;br&gt;allt förväntas minska hanteringskostnaderna för före-&lt;br&gt;tag med blandad verksamhet, dvs. företag som till-&lt;br&gt;handahåller såväl momsbefriade som helt eller delvis&lt;br&gt;momspliktiga varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom förändringen av den indirekta beskatt-&lt;br&gt;ningen låg också ett starkt fiskalt motiv. I den finan-&lt;br&gt;sieringskalkyl som låg till grund för skattereformen&lt;br&gt;avsågs nära nog en tredjedel av skattebortfallet till&lt;br&gt;följd av lägre marginalskatter m.m. finansieras ge-&lt;br&gt;nom höjda indirekta skatter. Efter reformen kvarstod&lt;br&gt;dock betydelsefulla undantag från momsplikt, t.ex.&lt;br&gt;sjuk- och tandvård, barnomsorg, utbildning, hyror&lt;br&gt;och bostadsrättsavgifter, finansiella tjänster och kon-&lt;br&gt;sumtion av vissa kulturella tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteomläggningen gav upphov till betydande&lt;br&gt;prishöjningar för vissa enskilda varugrupper och har&lt;br&gt;därför också medfört betydande förändringar i hus-&lt;br&gt;hållens konsumtionsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionen av bostadstjänster berördes i en&lt;br&gt;rad avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 infördes moms på vatten, avlopp, sophämt-&lt;br&gt;ning och energi. År 1991 belädes fastighetsskötsel,&lt;br&gt;lokalvård, fönsterputsning, sotning, bevakning, ka-&lt;br&gt;bel-tv, administrativa tjänster och fjärrvärme med&lt;br&gt;moms. Den ingående momsen i produktionen av&lt;br&gt;dessa tjänster var försumbar varför en prishöjning på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23,5 procent kunde förväntas på dessa områden.&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Samtidigt slopades den reducerade skattesatsen på&lt;br&gt;fastighetsunderhåll och byggverksamhet. Detta be-&lt;br&gt;räknades höja priserna på dessa tjänster med knappt&lt;br&gt;10 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boendekostnaderna påverkades också av att&lt;br&gt;punktskatterna på energi förändrades som en del av&lt;br&gt;reformen. Under 1990 sänktes punktskatten på elek-&lt;br&gt;trisk kraft. År 1991 infördes koldioxidskatt på bl.a.&lt;br&gt;olja, kol, naturgas och bensin. Dessutom infördes en&lt;br&gt;svavelskatt på bl.a. svavelhaltig olja. För att begränsa&lt;br&gt;dessa miljöskatters genomslag på den totala skatte-&lt;br&gt;bördan på energi sänktes samtidigt energiskatten på&lt;br&gt;bl.a. olja, kol och naturgas med 50 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningarna av den indirekta beskattningen&lt;br&gt;innebar kraftigt ökade drifts- och underhållskostna-&lt;br&gt;der för hela bostadsbeståndet. Vid en fullständig&lt;br&gt;övervältring på drifts- och underhållskostnaderna&lt;br&gt;kan dessa skatteförändringar beräknas ha gett en ge-&lt;br&gt;nomsnittlig prishöjning på bostadstjänster på 3,7&lt;br&gt;procent år 1990 och på 4,5 procent år 1991 vid en&lt;br&gt;sammanvägning av effekterna för hyresrätter, bo-&lt;br&gt;stadsrätter och egnahem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Effekterna på priserna har beräknats med ett antagande om att den mervär-&lt;br&gt;desskattesatsen uppgår till 23,46 procent dvs. inte till den skattesats på 25&lt;br&gt;procent som först infördes temporärt från den 1 juli 1990 t.o.m. 31 decem-&lt;br&gt;ber 1991 och som sedan kom att permanentas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionen av bostadstjänster kan inte minska&lt;br&gt;mycket på kort sikt, även om efterfrågan på bo-&lt;br&gt;stadstjänster faller kraftigt p.g.a. högre hyror och&lt;br&gt;högre brukarkostnader för egnahem. Det är därför&lt;br&gt;inte förvånande att någon real minskning av bo-&lt;br&gt;stadskonsumtionen inte kan observeras i nationalrä-&lt;br&gt;kenskaperna under de första åren av 1990-talet. Den&lt;br&gt;högre brukarkostnaden för egnahem genom skärpt&lt;br&gt;indirekt beskattning kom i stället att bidra till det fall&lt;br&gt;i villapriserna som följde av skattereformen. Brukar-&lt;br&gt;kostnaden för egnahem påverkades dessutom av ett&lt;br&gt;minskat värde av ränteavdragen och av skärpt fastig-&lt;br&gt;hetsskatt. I KUSK-bilagan beräknas de förändrade&lt;br&gt;skattereglerna mellan 1985 och 1991 totalt ha ökat&lt;br&gt;brukarkostnaden med 20-30 procent. Enligt samma&lt;br&gt;bedömning ledde denna höjning av brukarkostnaden&lt;br&gt;till en minskning av den totala efterfrågan på egna&lt;br&gt;hem med omkring 15 procent, vilket i sin tur föror-&lt;br&gt;sakade ett realt prisfall på egnahem med omkring 15&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformens första steg finansierades bl.a. av den&lt;br&gt;höjning av skatten på bensin som genomfördes 1990;&lt;br&gt;dels genom en bensinskattehöjning, dels genom en&lt;br&gt;höjning av mervärdesskattesatsen på bensin från 0&lt;br&gt;till 23,46 procent. Totalt kan dessa skattehöjningar&lt;br&gt;beräknas ha medfört en bensinprisökning på 33 pro-&lt;br&gt;cent. Nollskattesatsen på diesel avskaffades också&lt;br&gt;1990, med en teoretiskt beräknad priseffekt på 23,5&lt;br&gt;procent. Konsumtionen av bensin påverkades, åt-&lt;br&gt;minstone på kort sikt, i mycket begränsad omfatt-&lt;br&gt;ning. Under 1990 kan en ökning av bensinkonsum-&lt;br&gt;tionen på drygt 1 procent observeras medan&lt;br&gt;volymminskningen under 1991 var 0,6 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa andra varugrupper som påverkades av&lt;br&gt;den höjda indirekta beskattningen blev dock effek-&lt;br&gt;terna större. Observerade volymförändringar beror&lt;br&gt;givetvis på en rad andra faktorer än skattereformen.&lt;br&gt;Reformen torde dock ha haft en avgörande betydel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före 1991 var persontransporter, hår- och skön-&lt;br&gt;hetsvård och vissa fritidsrelaterade tjänster som cam-&lt;br&gt;pingplatser, skidliftar och danstillställningar undan-&lt;br&gt;tagna från moms. I januari 1991 belädes dessa&lt;br&gt;tjänster med full moms. Prishöjningen på person-&lt;br&gt;transporter kan teoretiskt beräknas till 11 procent.&lt;br&gt;Priseffekten för persontransporter mildrades av att&lt;br&gt;transportföretagen genom momsbeläggningen fick&lt;br&gt;rätt till avdrag för ingående moms. Konsumtionen av&lt;br&gt;inhemska persontransporter minskade med knappt&lt;br&gt;tre procent under 1991, medan konsumtionen ökade&lt;br&gt;under både 1990 och 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hår- och skönhetsvård omfattades före reformen&lt;br&gt;av ett vanligt undantag från momsplikt. De teoretiskt&lt;br&gt;beräknade prishöjningarna på dessa tjänster uppgick&lt;br&gt;till 21 procent, när hänsyn tas till att införande av&lt;br&gt;avdragsrätt för ingående moms tenderar att dämpa&lt;br&gt;momsbeläggningens effekt på priserna. Konsumtion-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en av hår- och skönhetsvård minskade med hela 17&lt;br&gt;procent år 1991?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjningen av momsen på hotell- och restaurang-&lt;br&gt;tjänster från 12,86 till 23,46 procent bidrog till fi-&lt;br&gt;nansieringen av reformens första steg 1990. Vid en&lt;br&gt;fullständig övervältring på konsumentpriset ger den-&lt;br&gt;na skattehöjning en prisökning på 9,4 procent för&lt;br&gt;hotell- och restaurangtjänster. Åren 1990 och 1991&lt;br&gt;kom konsumtionen av hotell och restaurangtjänster&lt;br&gt;att minska med 9,6 respektive 8,3 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa stiliserade fakta indikerar att reformen kan&lt;br&gt;ha haft en betydande effekt på efterfrågan på vissa&lt;br&gt;specifika varugrupper, i synnerhet turistrelaterade&lt;br&gt;tjänster som persontransporter och hotell- och re-&lt;br&gt;staurangtjänster. I en av de expertrapporter som ut-&lt;br&gt;förts på uppdrag av KUSK analyseras skatterefor-&lt;br&gt;mens effekt på efterfrågan på inrikes och utrikes&lt;br&gt;rekreationsresor? Resultaten från denna studie visar&lt;br&gt;att reformen minskade rekreationsresandet med&lt;br&gt;minst 20 procent. Att inhemsk turism visade sig vara&lt;br&gt;en särskilt priskänslig sektor kan bero på att det finns&lt;br&gt;näraliggande lågt beskattade alternativ till rekrea-&lt;br&gt;tionsresandet i form av hemproduktion eller utlands-&lt;br&gt;resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen vägleddes av en likformighetsfilo-&lt;br&gt;sofi. Det finns många starka argument för en i största&lt;br&gt;möjliga utsträckning enhetlig mervärdesskatt. Flera&lt;br&gt;förutsättningar måste dock vara uppfyllda för att det&lt;br&gt;ur samhällsekonomisk effektivitetssynpunkt skall va-&lt;br&gt;ra önskvärt att beskatta olika varor och tjänster med&lt;br&gt;samma skattesats. För de fall där olika varor är olika&lt;br&gt;priskänsliga kan det för att begränsa effekterna på&lt;br&gt;konsumtionsvalet vara lämpligare att beskatta pri-&lt;br&gt;sokänsliga varor med en högre skattesats och särskilt&lt;br&gt;priskänsliga varor med en låg skattesats. Den sänk-&lt;br&gt;ning av momsen på turistrelaterade tjänster som ge-&lt;br&gt;nomfördes 1992 kan möjligen betraktas som en så-&lt;br&gt;dan effektivitetshöjande åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av konsumtionsbeskattningen&lt;br&gt;måste emellertid hänsyn också tas till fördelningsef-&lt;br&gt;fekterna. En differentiering av momsen skapar också&lt;br&gt;olika typer av gränsdragningsproblem och lämnar&lt;br&gt;utrymme för olika särintressen att få gränsdragning-&lt;br&gt;en ändrad. En differentiering medför också, som ti-&lt;br&gt;digare påpekats, att skattesystemets driftskostnader&lt;br&gt;ökar och att den horisontella rättvisan kan minska.&lt;br&gt;De differentieringar av momsen som gjorts efter skat-&lt;br&gt;tereformen har lett till tillkommande komplikationer&lt;br&gt;i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionen av dessa tjänster gick trendmässigt ner i slutet av 1980-talet&lt;br&gt;och i början av 1990-talet. Konsumtionsminskningen 1991 är dock avsevärt&lt;br&gt;större än konsumtionsförändringarna under åren närmast före och efter&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Hultkrantz (1995) On determinants of Swedish recreational domestic and&lt;br&gt;outbound travel 1989-1993, Tax reform evaluation report no. 7, Konjunk-&lt;br&gt;turinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.3 Investeringarna och&lt;br&gt;företagsbeskattningen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I likhet med KUSK anser vi att det är svårt att utvär-&lt;br&gt;dera den nya företagsbeskattningen. Relevanta data&lt;br&gt;produceras med betydande tidseftersläpning. Det tar&lt;br&gt;också tid för företagen att anpassa sig till nya regler&lt;br&gt;och den ekonomiska krisen med dess kraftiga lön-&lt;br&gt;samhetsfall försvårar en värdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De undersökningar av de gamla bolagsskattereg-&lt;br&gt;lernas effekter som redovisas av KUSK modifierar till&lt;br&gt;viss del den problembeskrivning som gjordes inför&lt;br&gt;skattereformen. Bilden av ett förhållandevis starkt&lt;br&gt;snedvridande bolagsskattesystem tonas ned. I det&lt;br&gt;gamla systemet med dess omfattande reserverings-&lt;br&gt;möjligheter var det förhållandevis få företag som&lt;br&gt;kunde utnyttja skattereglerna maximalt. Detta inne-&lt;br&gt;bar att bolagsbeskattningen till stor del fungerade&lt;br&gt;som en utdelningsbeskattning, utan större snedvri-&lt;br&gt;dande skillnader i skattebelastning på olika slag av&lt;br&gt;investeringar och för olika finansieringsformer.&lt;br&gt;KUSK konstaterade dock att det trots allt fanns före-&lt;br&gt;tag i det gamla systemet som fullt ut kunde utnyttja&lt;br&gt;konsolideringsmöjligheter och där bolagsskatten ver-&lt;br&gt;kade snedvridande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning som redovisas av KUSK visar också&lt;br&gt;att skattereformen inte hade någon betydelse för det&lt;br&gt;dramatiska raset i investeringarna i företagssektorn i&lt;br&gt;början på 1990-talet. Kommittén noterar också att&lt;br&gt;det nya systemet blivit enklare och mer överskådligt.&lt;br&gt;Vi vill för vår del konstatera att reformen minskat&lt;br&gt;incitamenten till skatteminimerande beteenden ge-&lt;br&gt;nom mer eller mindre konstlade affärsupplägg. Vi&lt;br&gt;återkommer i finansieringsavsnittet till skatterefor-&lt;br&gt;mens effekter på bolagsskatteintäkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fanns en stor politisk enighet kring utform-&lt;br&gt;ningen av de nya företagsskattereglerna. Vid reform-&lt;br&gt;tillfället gällde detta också synen på den s.k. ekono-&lt;br&gt;miska dubbelbeskattningen. Därmed avses att&lt;br&gt;avkastningen på eget kapital i bolagen, till skillnad&lt;br&gt;från låneräntor på främmande kapital, formellt be-&lt;br&gt;skattas i två led; dels genom bolagsskatten, dels ge-&lt;br&gt;nom beskattning av utdelningar och reavinster hos&lt;br&gt;ägarna. Ur investeringssynpunkt är dock i princip&lt;br&gt;inte skatteuttaget i det senare ledet något problem.&lt;br&gt;Investeringsvillkoren i en ekonomi som den svenska&lt;br&gt;med starkt internationaliserade kapitalmarknader&lt;br&gt;bestäms nämligen i första hand av företagsskattereg-&lt;br&gt;lerna. Beskattningen av utdelningar och reavinster på&lt;br&gt;aktier inom ramen för den personliga kapitalin-&lt;br&gt;komstbeskattningen betyder mindre för investerings-&lt;br&gt;villkoren. Dessutom var det centralt att upprätthålla&lt;br&gt;en enhetlig och likformig kapitalinkomstbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 frågan om den ekonomiska dubbelbeskattningen&lt;br&gt;har under denna mandatperiod gjorts ett välmotive-&lt;br&gt;rat undantag. För mindre företag, som inte har sam-&lt;br&gt;ma tillgång till de internationella kapitalmarknader-&lt;br&gt;na som de större företagen, är nämligen beskatt-&lt;br&gt;ningen av utdelningar och reavinster hos ägarna av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;större betydelse för företagens investeringar. Under&lt;br&gt;förutsättning att en ägarlättnad i den ekonomiska&lt;br&gt;dubbelbeskattningen inriktas enbart på dessa företag&lt;br&gt;kan positiva effekter på investeringarna förväntas. En&lt;br&gt;partiell lättnad i ägarbeskattningen har därför in-&lt;br&gt;förts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattereformen var det av tidsskäl inte möjligt att&lt;br&gt;fullt ut reformera skattereglerna för egenföretagarna.&lt;br&gt;Genom de regler som infördes 1994 har en större&lt;br&gt;likformighet uppnåtts i förhållande till beskattningen&lt;br&gt;av aktiebolag och deras ägare. Likformigheten har&lt;br&gt;dock uppnåtts till priset av en inte obetydlig komp-&lt;br&gt;lexitet. För närvarande utreds möjligheterna till för-&lt;br&gt;enklade regler, i första hand för de allra minsta före-&lt;br&gt;tagen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.4 Arbetsutbudet och&lt;br&gt;förvärvsinkomstbeskattningen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen medförde stora principiella föränd-&lt;br&gt;ringar av beskattningen av förvärvsinkomster. Före&lt;br&gt;reformen beskattades förvärvsinkomster och kapi-&lt;br&gt;talinkomster tillsammans enligt en och samma skat-&lt;br&gt;teskala. Genom skattereformen infördes tre olika in-&lt;br&gt;komstslag: inkomst av tjänst, kapital och närings-&lt;br&gt;verksamhet. Inkomst av tjänst och näringsverksam-&lt;br&gt;het kom att beskattas med samma skattesatser me-&lt;br&gt;dan kapitalinkomster kom att beskattas proportio-&lt;br&gt;nellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen innebar kraftiga sänkningar av&lt;br&gt;marginalskatterna på förvärvsinkomster. Fr.o.m.&lt;br&gt;1991 fanns bara två inkomstskikt i den statliga in-&lt;br&gt;komstskatteskalan: 0 och 20 procent. Grundavdraget&lt;br&gt;fastställdes till 10 300 kronor för 1991. Dessutom&lt;br&gt;infördes ett förhöjt grundavdrag på inkomster mellan&lt;br&gt;60 000 kronor och 180 000 kronor vilket kom att&lt;br&gt;påverka marginalskatten i detta inkomstintervall. I&lt;br&gt;diagram 1 visas marginalskatterna enligt den nya&lt;br&gt;skatteskalan. Som jämförelse visas även marginal-&lt;br&gt;skatterna enligt 1989 års skatteskala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1 MARGINALSKATTER 1989 OCH 1991 VID OLIKA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TAXERADE INKOMSTER. KOMMUNALSKATT=31%&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-72.png" style="width:174pt;height:128pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen medförde - tillsammans med föränd-&lt;br&gt;ringarna av inkomstberoende bidrag och indirekta&lt;br&gt;skatter - att den s.k. reala marginallönen efter skatt&lt;br&gt;och bidrag höjdes kraftigt för breda grupper av in-&lt;br&gt;komsttagare.' Införandet av en separat kapitalin-&lt;br&gt;komstbeskattning innebar också att marginallönen&lt;br&gt;inte längre kom att påverkas av individens kapital-&lt;br&gt;inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt beräkningar i KUSK-bilagan var höjningen&lt;br&gt;av marginallönen i allmänhet större för män än för&lt;br&gt;kvinnor. För en sammanboende man i mitten av in-&lt;br&gt;komstfördelningen ökade marginallönen med 24&lt;br&gt;procent mellan 1985 och 1992 till följd av föränd-&lt;br&gt;ringar i skatte- och transfereringssystemet. För en&lt;br&gt;kvinna i mitten av inkomstfördelningen ökade den&lt;br&gt;med 19 procent. För den fjärdedel av sammanboen-&lt;br&gt;de män respektive kvinnor som har de lägsta inkoms-&lt;br&gt;terna minskade dock marginallönen med i genom-&lt;br&gt;snitt tre respektive en procent mellan 1985 och 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att man skall kunna utröna hur en skattere-&lt;br&gt;form påverkar önskat antal arbetstimmar för en viss&lt;br&gt;individ krävs information om hur individen reagerar&lt;br&gt;på förändringar av marginallönen och den dispo-&lt;br&gt;nibla inkomsten. Individens värdering av konsum-&lt;br&gt;tion och fritid kan på ett grovt sätt mätas med hjälp&lt;br&gt;av dels den s.k. kompenserade löneelasticiteten, dels&lt;br&gt;inkomstelasticiteten&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;. En fullfinansierad reforms ef-&lt;br&gt;fekter på arbetsutbudet för en genomsnittlig individ&lt;br&gt;är oberoende av storleken på inkomstelasticiteten.&lt;br&gt;Vid en underfinansierad reform kan dock inkomstef-&lt;br&gt;fekterna ha betydelse och påverka arbetsutbudet ne-&lt;br&gt;gativt. Empiriska studier på svenska data visar dock i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänhet att inkomstelasticiteten är mycket liten.&lt;sup&gt;7&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Effekterna på antal arbetade timmar kan därför i&lt;br&gt;första hand bedömas med hjälp av information om&lt;br&gt;de kompenserade löneelasticiteternas storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KUSK:s redovisning av ekonometriska arbetsut-&lt;br&gt;budsstudier på svenska data från åren före skattere-&lt;br&gt;formen visar på tämligen samstämmiga resultat för&lt;br&gt;gifta män: Den kompenserade löneelasticiteten är&lt;br&gt;enligt de olika studierna koncentrerad till ett värde&lt;br&gt;kring 0,10.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Detta innebär att den av KUSK beräk-&lt;br&gt;nade genomsnittliga höjningen av marginallönen för&lt;br&gt;sammanboende män på omkring 20 procent ger en&lt;br&gt;ökning av önskat antal arbetstimmar på ett par pro-&lt;br&gt;cent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En studie som utförts efter KUSK:s utvärdering&lt;br&gt;bekräftar i stort KUSK:s slutsats.’ Enligt denna studie&lt;br&gt;medförde de marginalskattesänkningar som ägde&lt;br&gt;rum under perioden 1980 till 1991 att önskat antal&lt;br&gt;arbetade timmar för män ökade med drygt 4 pro-&lt;br&gt;cent. Breddningen av momsbasen och höjda bo-&lt;br&gt;stadsbidrag m.m. medförde dock att ökningen i ar-&lt;br&gt;betsutbudet mellan 1980 och 1991 endast blev 2&lt;br&gt;procent. Denna studie visar också att förändringen&lt;br&gt;av skatte- och transfereringssystemet tenderade att&lt;br&gt;öka spridningen i önskat antal arbetade timmar&lt;br&gt;mellan olika män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sammanboende kvinnor ger olika studier mer&lt;br&gt;varierande resultat vad gäller storleken på löneelasti-&lt;br&gt;citeterna. Enligt KUSK-bilagan är den bästa gissning-&lt;br&gt;en att den kompenserade löneelasticiteten för sam-&lt;br&gt;manboende kvinnor uppgår till 0,4. &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Med en ökning&lt;br&gt;av marginallönen på 10-20 procent ger detta en ök-&lt;br&gt;ning av det önskade arbetsutbudet på 4-8 procent för&lt;br&gt;sammanboende kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krisen under perioden 1990-93 innebar att efter-&lt;br&gt;frågan på arbetskraft sjönk. Detta medförde att an-&lt;br&gt;talet arbetade timmar i ekonomin minskade med nä-&lt;br&gt;ra 10 procent. Denna restriktion kan förväntas ha&lt;br&gt;inneburit att ökningen av önskat antal arbetstimmar&lt;br&gt;inte kunnat realiseras. Detta gäller i första hand de&lt;br&gt;som blev arbetslösa under perioden. I expertbilagan&lt;br&gt;till KUSK visas att arbetstiden för befolkningen i ar-&lt;br&gt;bete under krisåren utvecklats mindre negativt än&lt;br&gt;vad som kunnat förväntas från historiska mönster.&lt;br&gt;Därigenom kan de sänkta marginalskatterna ha bi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reala marginallönen anger hur mycket ytterligare konsumtionsvaror&lt;br&gt;individen kan köpa om han/hon arbetar en extra timme. Den definieras som&lt;br&gt;W(l-t)/P där W = bruttotimlönen, t = marginaleffekten (marginalskatt +&lt;br&gt;eventuell förlust av inkomstberoende bidrag) och P = konsumentprisindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kompenserande löneelasticiteten anger den procentuella förändringen i&lt;br&gt;individens arbetsutbud när individens marginailön ökar med en procent sam-&lt;br&gt;tidigt som individens inkomst minskas så mycket att individen är kvar på den&lt;br&gt;välfärdsnivå han hade före höjningen av marginallönen. Inkomstelasticiteten&lt;br&gt;anger hur individens arbetsutbud påverkas av sådana förändringar av den&lt;br&gt;den disponibla inkomsten som inte innebär några förändringar av marginal-&lt;br&gt;lönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se t.ex. expertrapport 4 i SOU 1996:117 som visar att medianvärdet för de&lt;br&gt;estimerade inkomstelasticiteterna på svenska data uppgår till -0,02 för män&lt;br&gt;och till -0,06 för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen i expertrapport 4 i SOU 1996:117 är densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blomquist, Eklöf och Newey (1997), Tax reform evaluation using nonpa-&lt;br&gt;rametric methods Sweden 1980-1991, stencil Uppsala universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Enligt expertrapport 4 i SOU 1996:117 är medianvärdet för den okompen-&lt;br&gt;serade löneelasticiteten för kvinnor i olika svenska studier 0,30. Tillsammans&lt;br&gt;med medianvärdet för inkomstelasticiteten på -0,06 erhålls en kompenserad&lt;br&gt;löneelasticitet på 0,36 vilket överensstämmer med KUSK-bilagans antagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dragit till att sysselsatta arbetar något mer än som&lt;br&gt;annars hade varit fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I KUSK-bilagan konstateras också att arbetstider-&lt;br&gt;na hållits uppe bättre bland högre utbildade, vars&lt;br&gt;marginalskatt sjunkit kraftigt, än bland personer med&lt;br&gt;lägre utbildning. Resultat från intervjuundersökning-&lt;br&gt;ar initierade av KUSK ger också ett visst stöd för att&lt;br&gt;reformen har gett upphov till begränsade positiva ef-&lt;br&gt;fekter på arbetsutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en senare studie presenteras resultat som visar att&lt;br&gt;marginalskatteförändringarna mellan 1985 och 1992&lt;br&gt;medfört statistiskt säkerställda effekter på både mäns&lt;br&gt;och kvinnors arbetsutbud.&amp;quot; Beräkningarna avser ef-&lt;br&gt;fekten av sänkta marginalskattesatser på faktiskt re-&lt;br&gt;aliserat arbetsutbud för individer som arbetade ett&lt;br&gt;positivt antal arbetstimmar under både 1985 och&lt;br&gt;1992. Till skillnad från KUSK visar denna studie att&lt;br&gt;marginalskattesänkningarna har gett större effekter&lt;br&gt;på kvinnors arbetsutbud än mäns. Någon effekt av&lt;br&gt;förändringar i mannens marginalskatt på hustruns&lt;br&gt;arbetsutbud kan inte påvisas. Resultaten visar att de&lt;br&gt;kvinnor som fick de största marginalskattesänkning-&lt;br&gt;arna ökade arbetsutbudet mest. Kvinnor vilkas mar-&lt;br&gt;ginalskatter sänktes med mer än 20 procentenheter&lt;br&gt;ökade i genomsnitt sin årsarbetstid med mer än 30&lt;br&gt;procent. Ökningen av arbetsutbudet för kvinnor som&lt;br&gt;fick en marginalskattesänkning på mellan 7 och 20&lt;br&gt;procentenheter var omkring hälften så stor. Dessa&lt;br&gt;resultat tyder på att skattereformen - tillsammans&lt;br&gt;med de skatteförändringar som gjordes under perio-&lt;br&gt;den 1985-1990 - sammantaget ökade faktiskt antal&lt;br&gt;arbetade timmar för personer i arbete med i storleks-&lt;br&gt;ordningen 5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis visar KUSK:s studie och de&lt;br&gt;studier som genomförts därefter att önskat antal ar-&lt;br&gt;betstimmar för män ökade med ett par procent som&lt;br&gt;en följd av skattereformen. Skattereformens effekter&lt;br&gt;på kvinnornas arbetsutbud är mer osäkra. Å ena si-&lt;br&gt;dan tenderar kvinnors arbetsutbud att vara mer lö-&lt;br&gt;nekänsligt än mäns. Å andra sidan innebar reformen&lt;br&gt;att kvinnornas marginallön i allmänhet höjdes mind-&lt;br&gt;re än för män. Arbetsutbudet torde dock ha ökat&lt;br&gt;med ett par procent även för kvinnor. KUSK:s slut-&lt;br&gt;sats om att reformens effekt på kvinnors arbetsutbud&lt;br&gt;var nära noll baseras på resultatet från enbart en stu-&lt;br&gt;die och kan ifrågasättas. En senare studie som base-&lt;br&gt;ras på data om faktiskt antal arbetade timmar både&lt;br&gt;före och efter reformen finner i stället att reformen&lt;br&gt;fick påtagliga effekter på kvinnors arbetsutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KUSK:s slutsats att det totala arbetsutbudet i eko-&lt;br&gt;nomin ökat med ett par procent till följd av reformen&lt;br&gt;är dock mot ovanstående bakgrund rimlig. Denna&lt;br&gt;ökning i önskat antal arbetstimmar kan, trots krisen,&lt;br&gt;ha resulterat i en ökning av faktiskt arbetad tid för&lt;br&gt;personer i arbete med någon procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra dimensioner av arbetsutbudet än antalet&lt;br&gt;årsarbetstimmar kan också ha påverkats av skattere-&lt;br&gt;formen. Detta kan gälla t.ex. individens val av antal&lt;br&gt;utbildningsår, valet av pensionstidpunkt och valet&lt;br&gt;mellan att arbeta/inte arbeta under åren däremellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Incitament till arbetsmarknadsdeltagande styrs i&lt;br&gt;första hand av storleken på individens disponibla in-&lt;br&gt;komst i frånvaro av marknadsarbete och storleken&lt;br&gt;på den disponibla inkomsten vid önskat antal arbets-&lt;br&gt;timmar i det fall individen väljer att arbeta. I KUSK-&lt;br&gt;bilagan konstateras att reformen inte i någon större&lt;br&gt;omfattning påverkade skillnaden i disponibel in-&lt;br&gt;komst vid arbete respektive utan arbete för samman-&lt;br&gt;boende kvinnor som överväger att arbeta deltid. Den&lt;br&gt;slutsats som dras i KUSK-bilagan är därför att det är&lt;br&gt;osannolikt att deltagandet i arbetskraften påverkats i&lt;br&gt;större utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Incitamenten till utbildning påverkas bl.a. av skill-&lt;br&gt;naden mellan disponibla inkomsten efter avslutad&lt;br&gt;utbildning och inkomsten i avsaknad av ytterligare&lt;br&gt;utbildning. Denna beror till stor del på skillnaden i&lt;br&gt;genomsnittsskatt mellan högutbildad/högavlönad&lt;br&gt;och lågutbildad/lågavlönad arbetskraft. Reformen&lt;br&gt;förändrade kraftigt incitamenten till utbildning efter-&lt;br&gt;som genomsnittsskatten på högavlönades inkomster&lt;br&gt;sänktes medan genomsnittsskatten på lågavlönades&lt;br&gt;inkomster blev mer eller mindre oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen kan även väntas ha påverkat hushållens&lt;br&gt;köp av hushållsnära tjänster. De sänkta marginal-&lt;br&gt;skatterna höjde priset på fritid och hemarbete. Detta&lt;br&gt;torde ha ökat incitamenten att ersätta hemarbete&lt;br&gt;med marknadsproducerade tjänster. Den skärpta in-&lt;br&gt;direkta beskattningen av t.ex. restauranger, bygg-&lt;br&gt;tjänster och frisörer kan dock ha haft en motverkan-&lt;br&gt;de effekt. Kunskap saknas dock om i vilken ut-&lt;br&gt;sträckning skattereformen gett upphov till minskat&lt;br&gt;hemarbete och ökade köp av marknadsproducerade&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen kan även ha påverkat lönebild-&lt;br&gt;ningen. Enligt ett traditionellt synsätt borde det hög-&lt;br&gt;re arbetsutbudet bidra till att sänka lönerna i eko-&lt;br&gt;nomin. Enligt ett annat synsätt kan emellertid&lt;br&gt;minskad progressivitet (sänkta marginalskatter vid&lt;br&gt;bibehållen genomsnittsskatt) leda till motsatt resul-&lt;br&gt;tat. En minskad progressivitet kan sänka kostnaden i&lt;br&gt;form av förlorad sysselsättning för höjda löner efter&lt;br&gt;skatt. Denna effekt av minskad progressivitet har ett&lt;br&gt;visst stöd i den empiriska forskningen&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;, men kan&lt;br&gt;knappast ha varit en huvudförklaring bakom den&lt;br&gt;snabba uppgången i arbetslösheten i början av 90-&lt;br&gt;talet. Enligt vår bedömning är skattereformens effek-&lt;br&gt;ter på lönebildningen fortfarande en öppen fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Klevmarken (1997), Did the tax cuts increase hours of work? A pre-post&lt;br&gt;analysis of Swedish panel data, stencil Uppsala universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se t.ex. Holmlund och Kolm (Tax reform evaluation report no. 15, Kon-&lt;br&gt;junkturinstitutet 1995) och Aronsson m.fl. (Tax reform evaluation report no.&lt;br&gt;10, Konjunkturinstitutet 1995).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.5 Stabilisering och finansiering&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I vilken utsträckning bidrog skattereformen till att&lt;br&gt;fördjupa lågkonjukturen i början av 1990-talet och&lt;br&gt;vilket var reformens bidrag till de kraftigt ökande&lt;br&gt;budgetunderskotten? Det finns ett intimt samband&lt;br&gt;mellan dessa frågor. En negativ effekt på konjuktur-&lt;br&gt;utvecklingen försvagar skatteinkomsterna och ökar&lt;br&gt;de offentliga utgifterna. Å andra sidan ger en under-&lt;br&gt;finansiering, till den del den ökar hushållens köp-&lt;br&gt;kraft, en expansiv effekt på konjunkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KUSK redovisar två olika studier som belyser fi-&lt;br&gt;nanseringsfrågan. I den ena görs efterhandskalkyler&lt;br&gt;baserade på samma metodik som användes i reform-&lt;br&gt;beräkningarna men där kalkylerna baseras på den&lt;br&gt;faktiska, svagare utvecklingen av olika skattebaser i&lt;br&gt;stället för på tidigare framskrivningar. Avvikelsen&lt;br&gt;nedåt kan ses som den extra budgetförsvagning som&lt;br&gt;blev följden av att man bytte skatteregler i en betyd-&lt;br&gt;ligt svagare konjunktur än den som förutsågs. Denna&lt;br&gt;studie visade på en underfinansiering om ca 25 mil-&lt;br&gt;jarder kronor i genomsnitt för åren 1991-93. Vi&lt;br&gt;kommenterar enskildheter i dessa kalkyler och gör&lt;br&gt;vissa nya bedömningar i nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den första studien beaktades i princip inte refor-&lt;br&gt;mens beteendeeffekter på de offentliga finanserna. I&lt;br&gt;expertbilagan till KUSK kompletterades därför denna&lt;br&gt;statiska kalkyl med en bedömning av den finansiella&lt;br&gt;effekten av reformens effekt på konjunkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen hade både expansiva och kontraktiva&lt;br&gt;effekter. Underfinanseringen som sådan bidrog till att&lt;br&gt;hålla uppe hushållens köpkraft vilket verkade stimu-&lt;br&gt;lerande. Mot denna expansiva effekt står effekten av&lt;br&gt;att det finansiella sparandet steg och av att fastig-&lt;br&gt;hetspriserna föll. KUSK bedömde att nettoeffekten&lt;br&gt;var negativ. Baserat på ett räkneexempel med en&lt;br&gt;makromodell uppskattades denna effekt ha orsakat&lt;br&gt;ett BNP-fall på knappt en procent. Reformen fördju-&lt;br&gt;pade alltså lågkonjunkturen men var inte en primär&lt;br&gt;faktor bakom denna. Regeringen noterar att refor-&lt;br&gt;mens relativa bidrag illustreras av att real BNP föll&lt;br&gt;med inte mindre än 5 procent under åren 1991-&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den extra underfinansiering som följde av refor-&lt;br&gt;mens kontraktiva effekt beräknades av KUSK till i&lt;br&gt;storleksordningen 10 miljarder kronor. Detta ger en&lt;br&gt;total underfinansiering om ca 35 miljarder kronor i&lt;br&gt;genomsnitt för åren 1991-1993. I den alternativa&lt;br&gt;studie som redovisas av KUSK framkommer ett re-&lt;br&gt;sultat i samma storleksordning, 35 miljarder kronor.&lt;br&gt;I denna studie utnyttjas en väsentligt annorlunda me-&lt;br&gt;todik, där historiska samband mellan skattebaser och&lt;br&gt;skatteintäkter utnyttjas. Att de olika studierna visar&lt;br&gt;på likartade effekter indikerar att storleksordningen&lt;br&gt;på underfinansieringen är förhållandevis korrekt&lt;br&gt;uppskattad för de aktuella åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den underfinansiering om 35 miljarder kronor per&lt;br&gt;år som KUSK beräknade för de första åren är bety-&lt;br&gt;dande. I förhållande till de totala underskott på över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200 miljarder kronor som växte fram i början av&lt;br&gt;1990-talet är reformens bidrag emellertid begränsat.&lt;br&gt;Den initiala underfinansieringen har dock bidragit till&lt;br&gt;behovet av den sanering av de offentliga finanserna&lt;br&gt;som senare blev nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformens finansiering på längre sikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de båda KUSK-studierna tenderade underfi-&lt;br&gt;nansieringen att minska under den studerade perio-&lt;br&gt;den, 1991-1993. Detta var bl.a. resultatet av stigande&lt;br&gt;aktiepriser och en förbättrad lönsamhet i exportin-&lt;br&gt;dustrin. KUSK redovisade också vissa kvalitativa&lt;br&gt;överväganden kring ett antal faktorer som borde&lt;br&gt;kunna minska underfinansieringen på lite längre sikt.&lt;br&gt;Bl.a. framhölls att på längre sikt kan effektivitetsvins-&lt;br&gt;terna genom reformen resultera i större skattebaser.&lt;br&gt;Man avstod från en kvantifiering av dessa faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är vad som kan sägas i finansieringsfrågan&lt;br&gt;i dagsläget. Det slag av statiska ex post kalkyler som&lt;br&gt;redovisades i KUSKrs betänkande blir allt mindre&lt;br&gt;meningsfulla att upprepa genom att skattereformens&lt;br&gt;beteendeeffekter görs sig gällande i allt större ut-&lt;br&gt;sträckning. En annan svårighet ligger i det stora antal&lt;br&gt;regelförändringar som gjorts efter reformen med be-&lt;br&gt;tydande finansiella effekter. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;bedömer vi det inte möjligt att göra en heltäckande&lt;br&gt;analys. Däremot kan frågan belysas partiellt genom&lt;br&gt;att en analys av de poster som i den ena av KUSK-&lt;br&gt;studierna visade sig ge de största bidragen till under-&lt;br&gt;finansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 1 HUVUDSAKLIGA KOMPONENTER&lt;br&gt;BAKOM UNDERFINANSIERINGEN I SKATTE&lt;br&gt;REFORMENS ANDRA STEG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SNITT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sänkta skattesatser för&lt;br&gt;individer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basbreddning&lt;br&gt;direktägda aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastningsskatt&lt;br&gt;pensionssparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bolagsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dynamiska effekter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattereformens bidrag&lt;br&gt;till underskott enligt KUSK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Anders Kristoffersson, Was the tax reform fully financed?, Tax Reform Evalua-&lt;br&gt;tion Report no. 23, November 1995, s. 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika posterna och deras bidrag till underfi-&lt;br&gt;nansieringen under åren 1991-93 redovisas i tabell 1.&lt;br&gt;I tabellen redovisas också den totala underfinansie-&lt;br&gt;ringen avseende skattereformens andra steg&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; enligt&lt;br&gt;samma studie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fem utvalda komponenterna svarar för den&lt;br&gt;dominerande delen av skattereformens totala bidrag&lt;br&gt;till underskottet. Särskilt gäller detta för år 1993.&lt;br&gt;Den fortsatta utvecklingen av dessa poster är alltså&lt;br&gt;av särskild betydelse vid ett försök att bedöma re-&lt;br&gt;formens finansiering på längre sikt. Vi uppmärk-&lt;br&gt;sammar ocksså vad senare regeländringar har betytt&lt;br&gt;och kommenterar också den ”dynamiska” kompo-&lt;br&gt;nenten av underfinansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkta skattesatser för individer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen innebar en kraftig sänkning av skat-&lt;br&gt;tesatserna i personbeskattningen. För 1990-91 be-&lt;br&gt;räknades detta ge en sammanlagd budgetförsvagning&lt;br&gt;om ca 89 miljarder kronor. I den upprepning som&lt;br&gt;gjordes för KUSK bedömdes den tillkommande un-&lt;br&gt;derfinansieringen till ca 6 miljarder kronor. Denna&lt;br&gt;bedömning baserades på en sammanvägning av re-&lt;br&gt;sultaten från olika slag av simuleringar på mikrodata.&lt;br&gt;De två första byggde på framskrivningar av skatteba-&lt;br&gt;serna före reformen (för åren 1990 och 1988) till&lt;br&gt;1991. Därefter jämfördes skatteintäkterna vid de nya&lt;br&gt;skattesatserna med beräknade skatteintäkter vid en&lt;br&gt;framskrivning av skatteskalan före reformen. Med&lt;br&gt;det senare avsågs 1988 års skatteskala som skrevs&lt;br&gt;fram med faktiska inflationen, där dock skatterefor-&lt;br&gt;meffekterna på konsumentpriserna rensades bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en känslighetsanalys gjordes en tredje simule-&lt;br&gt;ring. Den innebar en reversering av den första fram-&lt;br&gt;skrivningen, genom att 1991 års skattebas skrevs&lt;br&gt;tillbaka till år 1990 med en schablonmässig rensning&lt;br&gt;för basbreddningar i reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KUSK-studien beskrev alltså den tillkommande&lt;br&gt;underfinansieringen för 1991 (som schablonmässigt&lt;br&gt;förlängdes till att avse även åren 1992 och 1993).&lt;br&gt;Frågan är vad som har hänt under åren därefter.&lt;br&gt;Möjligheterna att uttala sig om detta med någon&lt;br&gt;större säkerhet är begränsade. Visserligen finns till-&lt;br&gt;gång till data för senare år (utfallsdata på mikronivå&lt;br&gt;finns dock ej senare än för 1995). En ny upprepning&lt;br&gt;av reformberäkningen förutsätter dock långtgående&lt;br&gt;korrigeringar av utfallsdata, då det är nödvändigt att&lt;br&gt;skapa en framskriven skattebas enligt 1989 (eller&lt;br&gt;1988) års skatteregler. Såvitt gäller skattebasen är det&lt;br&gt;vidare nödvändigt att ”återlägga” effekten av regel-&lt;br&gt;förändringar efter skattereformen. Slutligen skall en&lt;br&gt;gammal skatteskala skapas för det studerade utfall-&lt;br&gt;såret. Särskilt vad gäller skattebaskorrigeringarna är&lt;br&gt;problemen betydande. Vi bedömer det inte möjligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att upprepa reformbedömningen för senare år med&lt;br&gt;rimliga krav på säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså inget underlag för att frångå den&lt;br&gt;tidigare bedömningen om en underfinansiering om&lt;br&gt;ca 6 miljarder kronor p.g.a. sänkta skattesatser. En&lt;br&gt;förklaring till detta är att inkomstfördelningen före&lt;br&gt;skatt blivit ojämnare efter reformen än vad som för-&lt;br&gt;utsågs; vid en snabbare löneutveckling för högin-&lt;br&gt;komsttagare än den förutsedda kostar det mer att&lt;br&gt;sänka skattesatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basbreddning direktägda aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett centralt element i omläggningen av kapitalbe-&lt;br&gt;skattningen var en breddning av basen för beskatt-&lt;br&gt;ning av realisationsvinster på aktier. Tidigare hade&lt;br&gt;reavinster beskattats gynnsammare än utdelningar.&lt;br&gt;Reformen syftade till en mera likformig kapitalbe-&lt;br&gt;skattning och breddningen av basen för beskattning&lt;br&gt;av reavinster på aktier var en mycket central del i&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ursprungliga reformberäkningen baserades på&lt;br&gt;marknadsvärden från utgången av åren 1987 (övriga&lt;br&gt;aktier och andelar) och 1988 (börsnoterade aktier)&lt;br&gt;som skrevs fram med viss värde- och prisutveckling&lt;br&gt;till 1991 års nivå. Vidare beaktades att sparade ar-&lt;br&gt;betsinkomster i bolag fick en hårdare beskattning&lt;br&gt;genom reformen. Reformberäkningen resulterade i&lt;br&gt;de skattebaser och den inkomstförstärkning som re-&lt;br&gt;dovisas i tabell 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 2 DEN URSPRUNGLIGA REFORM&lt;br&gt;BERÄKNINGENS BASBREDDNINGAR OCH&lt;br&gt;INKOMSTFÖRSTÄRKNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR, 1991 ÅRS PRISER,&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BASBREDDNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INKOMST-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRSTÄRKNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Börsnoterade aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga aktier och andelar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparade arbetsinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;via aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;KUSK:s upprepning av de ursprungliga reformbe-&lt;br&gt;räkningarna innebar en efterhandskalkyl i det att ba-&lt;br&gt;serna för ikraftträdandeåret 1991 då var kända. Re-&lt;br&gt;formens regeländringar beräknades nu med anta-&lt;br&gt;gandet om att man hade känt utfallet vid beräkning-&lt;br&gt;en. Dock lades i aktiernas fall baserna för 1993, mätt&lt;br&gt;i 1991 års priser, till grund för den nya bedömning-&lt;br&gt;en. Detta gav en reviderad reformbedömning enligt&lt;br&gt;tabell 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'■ Underfinansieringen av skattereformens första steg, som i första hand be-&lt;br&gt;rörda den indirekta beskattningen, har beräknats uppgå till ca 4 miljarder&lt;br&gt;kronor, vilket ger en sammantagen underfinansiering om ca 25 miljarder&lt;br&gt;kronor i snitt för åren 1991-93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 3 KUSK-UPPREPNING AV REFORM-&lt;br&gt;BERÄKNINGEN FÖR BASBREDDNINGAR OCH&lt;br&gt;INKOMSTFÖRSTÄRKNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR. 1993 ÅRS VOLYMER I 1991 ÅRS PRISER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BASBREDDNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INKOMST-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRSTÄRKNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Börsnoterade aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga aktier och andelar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparade arbetsinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;via aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Inkomstförstärkningen var här 1,5 mdkr lägre än&lt;br&gt;den som hade beräknats i reformberäkningarna. Ef-&lt;br&gt;fekten redovisades som en jämn korrigering på de tre&lt;br&gt;första åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ny information för åren 1991-1993 har in-&lt;br&gt;te framkommit sedan KUSK-upprepningen. I tabell 4&lt;br&gt;redovisas i stället ett förlängt perspektiv, där för se-&lt;br&gt;nare år utgångspunkten tas i faktiska tillgångsvärden&lt;br&gt;och med revidering av antaganden kring ränta, infla-&lt;br&gt;tion och riskpremier.'&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Därefter kalkyleras skatteba-&lt;br&gt;serna enligt äldre regler och skattereformens regler&lt;br&gt;samt effekterna på skatteintäkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4 visar på en tendens till återhämtning un-&lt;br&gt;der hela perioden; i takt med att marknadsvärdet på&lt;br&gt;aktier stiger minskar den initiella underfinansieringen&lt;br&gt;för att enligt dessa kalkyler upphöra 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstförstärkningen i tabell 4 avser de varakti-&lt;br&gt;ga effekterna av basbreddningama, teoretiskt beräk-&lt;br&gt;nade på antaganden om omsättningshastigheter, rän-&lt;br&gt;tor, inflationstakter och riskpremier. Framräknade&lt;br&gt;basbreddningar kan tolkas som ökningen av den ge-&lt;br&gt;nomsnittliga skattebasen, sett över en längre period.&lt;br&gt;För varje enskilt år kan den faktiskt, beskattningsba-&lt;br&gt;ra reavinsten avvika från detta genomsnitt. Till bil-&lt;br&gt;den hör att man ur taxeringsstatistiken inte kan läsa&lt;br&gt;ut utfall för reavinstskatt på aktier. Uppgifterna för&lt;br&gt;enskilda år bör därför tolkas med försiktighet och&lt;br&gt;effekten på statsbudget och graden av underfinansie-&lt;br&gt;ring kan avvika från tabelluppgifterna; däremot är&lt;br&gt;tendensen till minskad underfinansiering mer säker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 4 SKATTEBASER VID ÄLDRE REGLER&lt;br&gt;OCH SKATTEREFORMREGLER OCH INKOMST-&lt;br&gt;FÖRSTÄRKNING FÖR ÄREN 1991-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR I 1991 ÅRS PRISER.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;Börsnoterade&lt;br&gt;aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebas enligt&lt;br&gt;gamla regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebas enligt&lt;br&gt;nya regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstökning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;Övriga aktier&lt;br&gt;och andelar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebas enligt&lt;br&gt;gamla regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebas enligt&lt;br&gt;nya regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstökning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparande arbets-&lt;br&gt;inkomster via&lt;br&gt;aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomst-&lt;br&gt;förstärkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Differens gente-&lt;br&gt;mot reformberäk-&lt;br&gt;ningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Här liksom vid de tidigare beräkningarna beräknas skattebasen som andel&lt;br&gt;av aktiernas marknadsvärde genom ett samband som innehåller uppgifter om&lt;br&gt;aktiernas omsättningshastighet och årlig värdeökning på aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningsskatt på pensionssparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma neutralitet i beskattningen av&lt;br&gt;olika former av sparande infördes en särskild av-&lt;br&gt;kastningsskatt på det tidigare skattefria pensionsspa-&lt;br&gt;randet. Inledningsvis beskattades medel som avsattes&lt;br&gt;till tryggande av tjänstepensioner i företagens balans-&lt;br&gt;räkningar med 1,1 procent av förmögenheten. För&lt;br&gt;andra tryggandeformer och för det privata pensions-&lt;br&gt;sparandet innebar reglerna för 1991 och 1992 att&lt;br&gt;man beskattade överskottet i förvaltningsverksamhe-&lt;br&gt;ten med 10 procent (för tjänstepensionskapital) och&lt;br&gt;med 15 procent (för privat pensionssparande). Från&lt;br&gt;1993 gäller att avkastningen beräknas på ett schab-&lt;br&gt;lonmässigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformberäkningarna baserades på vissa anta-&lt;br&gt;ganden om skattebasernas storlek, avkastning samt&lt;br&gt;förhållandet mellan årlig avkastning och värdetill-&lt;br&gt;växt. Uppgifter om medel avsatta i företagens ba-&lt;br&gt;lansräkningar och om livbolagens tillgångar avlästes&lt;br&gt;vid utgången av 1987 och skrevs fram både pris och&lt;br&gt;volymmässigt till 1991. För stiftelsetillgångar gjordes&lt;br&gt;en liknande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformreglerna beräknades ge en budgetför-&lt;br&gt;stärkning brutto, på ca 7 miljarder kronor. Avkast-&lt;br&gt;ningsskatten antogs på lång sikt övervältras på lö-&lt;br&gt;nerna i företagen vilket gav en varaktig budget-&lt;br&gt;förstärkning på 3,14 miljarder kronor. Då överväl-&lt;br&gt;tringen antogs ske med en viss tidsfördröjning beräk-&lt;br&gt;nades budgetförstärkningen för de första tre åren till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,21, 5,07 respektive 3,91 miljarder kronor, dvs. en&lt;br&gt;genomsnittlig förstärkning på 5,07 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstryggandets utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Privata pensionsförsäkringar&lt;br&gt;Tjänstepensioner försäkring&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-73.png" style="width:176pt;height:131pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Av diagram 2 framgår att reformberäkningen bl.a.&lt;br&gt;överskattade den förmögenhet som avsatts till pen-&lt;br&gt;sioner i företagens balansräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först vid ingången av år 1995 har skett en åter-&lt;br&gt;hämtning av förmögenheten i pensionstryggandet till&lt;br&gt;en nivå som motsvarar den i reformberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För reformåret 1991 kan att noteras de faktiska&lt;br&gt;pensionsförmögenheter som nu kan avläsas för alla&lt;br&gt;tryggandeformer är lägre än de som förutsattes i re-&lt;br&gt;formberäkningen. På ett vid reformtillfället icke-&lt;br&gt;förutsägbart sätt sjönk tillgångsvärdena kraftigt i&lt;br&gt;början på 1990-talet, dock endast till viss del bero-&lt;br&gt;ende på skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetförstärkning genom avkastning för basen från&lt;br&gt;olika hypotetiska ikraftträdandeår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt i 1991 års priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---------Reformberäkning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;' 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“ - 1992&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-74.png" style="width:174pt;height:106pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Då har emellertid avkastningen på kapitalet sjunkit&lt;br&gt;relativt den avkastning som antogs vid reformberäk-&lt;br&gt;ningen. Även vid en återhämtning av den underlig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gande förmögenhetena sluts alltså inte finansie-&lt;br&gt;ringsgapet i förhållande till ursprungliga kalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagram 3 redovisas beräknad budgetförstärk-&lt;br&gt;ning vid de i skattereformen introducerade avkast-&lt;br&gt;ningsskattereglerna, baserat på faktiska förmögen-&lt;br&gt;hetsvärden för enskilda år. Vid beräkningarna har&lt;br&gt;tillämpats samma övervältringsantaganden som i re-&lt;br&gt;formkalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsskatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattereformen beräknades omläggningen av bo-&lt;br&gt;lagsbeskattningen vara intäktsneutral. Undantaget&lt;br&gt;var en viss inkomstförstärkning i form av en beräk-&lt;br&gt;nad räntevinst hänförlig till avskattningen av gamla&lt;br&gt;reserver. I den första KUSK-studien beräknades en&lt;br&gt;underfinansiering om ca 3 miljarder kronor för åren&lt;br&gt;1991 och 1992. Nedjusteringen baserades primärt på&lt;br&gt;en nedrevidering av finansieringsbidraget från be-&lt;br&gt;skattning av fulla nominella reavinster i bolagssek-&lt;br&gt;torn, som överskattades i reformberäkningen. För år&lt;br&gt;1993, däremot, kalkylerades en mindre underfinansi-&lt;br&gt;ering om knappt 2 miljarder kronor. Då kunde en&lt;br&gt;tendens till återhämtning ses beroende på förbättrad&lt;br&gt;lönsamhet i näringslivet, bl.a. på grund av kron-&lt;br&gt;deprecieringen i november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att fastställa graden av finansiering av bolagsskat-&lt;br&gt;tereformen försvåras av flera faktorer; dels av att det&lt;br&gt;är svårt att avgöra företagens grad av anpassning till&lt;br&gt;de nya reglerna, dels av att det fanns särskilda över-&lt;br&gt;gångsregler för avskattningen av gamla reserver, dels&lt;br&gt;av att reglerna förändrades, delvis tillfälligt, i förhål-&lt;br&gt;landevis betydelsefulla avseenden 1994, dels av den&lt;br&gt;extrema lågkonjunkturen. Konjunkturaspekten är av&lt;br&gt;särskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tidigare systemet med dess höga skattesats&lt;br&gt;och dess omfattande reserveringsmöjligheter tende-&lt;br&gt;rade skattebetalningarna att variera motkonjunktu-&lt;br&gt;rellt. Den effektiva skattebelastningen, skatten i för-&lt;br&gt;hållande till resultat före olika resultatreglerande&lt;br&gt;dispositioner, var högre i lågkonjunktur än i hög-&lt;br&gt;konjunktur. En viktig förklaring till detta anses vara&lt;br&gt;företagens utdelningsbeteende i kombination med&lt;br&gt;kravet att finansiera utdelningar med beskattade me-&lt;br&gt;del. I en lågkonjunktur med otillfredsställande lön-&lt;br&gt;samhet innebär detta att företagen inte kan utnyttja&lt;br&gt;dispositionsmöjligheterna fullt ut vilket drar upp den&lt;br&gt;effektiva skatten. Vid lönsamhetsförbättringar ökar&lt;br&gt;utnyttjandegraden vilket sänker den effektiva skatte-&lt;br&gt;belastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen med dess sänkning av den nomi-&lt;br&gt;nella skattesatsen och med dess begränsning av reser-&lt;br&gt;veringsmöjligheter försvagade ovanstående motkon-&lt;br&gt;junkturella samband. Detta ger ett lägre skatteuttag&lt;br&gt;under lågkonjunkturår och ett högre skatteuttag un-&lt;br&gt;der högkonjunkturår. Den underfinansiering som&lt;br&gt;konstaterades i KUSK-kalkylen för reformens första&lt;br&gt;år, som sammanföll med krisen i början av 1990-&lt;br&gt;talet, kan bero på detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny undersökning inom finansdepartementet&lt;br&gt;ger resultat som bekräftar denna tolkning. Genom en&lt;br&gt;tidsserieanalys’' har företagens skattebetalningar un-&lt;br&gt;der perioden 1965-1996 studerats. För att ge till-&lt;br&gt;fredsställande resultat har vissa delperioder beskrivits&lt;br&gt;på med en särskild metodik.&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Undersökningen ger&lt;br&gt;följande huvudresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till en ”icke-reform”-situation under&lt;br&gt;1991 och följande år kan noteras en förhållandevis&lt;br&gt;kraftig underfinansiering under åren 1991 och 1992.&lt;br&gt;En möjlig förklaring är den tidigare skisserade meka-&lt;br&gt;nismen, där en sänkning av den formella skattesatsen&lt;br&gt;gör att företagen kan lämna utdelningar utan att re-&lt;br&gt;dovisa så stor skattepliktig vinst som vid den tidigare&lt;br&gt;högre skattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1993, å andra sidan, kan konstateras en för-&lt;br&gt;hållandevis kraftig överfinansiering i förhållande till&lt;br&gt;en situation utan reform. Denna överfinansiering&lt;br&gt;dämpas för åren 1994-1996, vilket kan tolkas som&lt;br&gt;en effekt av 1994 års regeländringar. Dessa innebar&lt;br&gt;en ytterligare sänkning av den formella skattesatsen&lt;br&gt;från 30 till 28 procent och att den tidigare i huvud-&lt;br&gt;sak egenkapitalbaserade skatteutjämningsreserven&lt;br&gt;(surv) ersattes med nuvarande system med periodise-&lt;br&gt;ringsfonder. Skattereformen 1991 tillsammans med&lt;br&gt;1994 års justeringar innebar på sikt en fullfinansierad&lt;br&gt;reform. Däremot innebar systemet en viss budgetför-&lt;br&gt;svagning under de första åren från 1994 och framåt&lt;br&gt;(den effektiva skatten på en marginell vinstkrona&lt;br&gt;sjönk något).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget indikerar den genomförda analysen&lt;br&gt;att regeländringarna 1991 och 1994 innebar att skat-&lt;br&gt;tebetalningarna, räknat som ett genomsnitt för 1991-&lt;br&gt;-1996, kom att ligga marginellt över den nivå som&lt;br&gt;skulle ha följt av de tidigare skattereglerna&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;. Detta&lt;br&gt;indikerar att skattereformen, om 1994 års föränd-&lt;br&gt;ringar beaktas, har varit fullfinansierad under de ak-&lt;br&gt;tuella åren, låt vara med betydande variationer mel-&lt;br&gt;lan enskilda år. Vad som gäller för perioden efter&lt;br&gt;1996 är däremot svårt att uttala sig om. Här finns&lt;br&gt;motverkande tendenser. Fram till 1999 byggs syste-&lt;br&gt;met med periodiseringsfonder upp vilket tenderar att&lt;br&gt;hålla nere skattebetalningarna, där dock 1997 års&lt;br&gt;begränsning av avsättningsmöjligheterna verkar i an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; En ren tidsserieanalys innebär i princip en statistisk anpassning av en viss&lt;br&gt;funktionsform till datamaterialet genom att i detta fall företagens skattebe-&lt;br&gt;talningar förklaras med tidigare års skattebetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; En framgångsrik tidsserieanalys förutsätter att den studerade variabeln inte&lt;br&gt;uppvisar några trendmässiga förändringar (serien är stationär och uppvisar&lt;br&gt;enbart slumpmässiga variationer). För att eliminera trendmässiga effekter har&lt;br&gt;därför s.k. dummyvariabler införts, en uppsättning för perioden 1980-89&lt;br&gt;(den långvariga högkonjunkturen), en annan uppsättning för 1989-92&lt;br&gt;(lågkonjunkturåren samt infasningen av skattereformen), en tredje uppsätt-&lt;br&gt;ning för åren 1991-95 (skattereformår) och en fjärde uppsättning för 1994-&lt;br&gt;95 (med justerade företagskatteregler). Var och en av perioderna har repre-&lt;br&gt;senterats med två variabler, en för att fånga in nivåskift, en annan för att&lt;br&gt;fånga in variationer i förändringen av skattebetalningar mellan åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åren 1991—1996 uppgår de beräknade avvikelserna till&lt;br&gt;-5,69, -9,69, +10,34, + 8,09, +1,30, -0,25 miljarder kronor. Modellen med-&lt;br&gt;ger ej beräkningar för år efter 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nan riktning. Fr.o.m 1999 börjar periodiseringsfon-&lt;br&gt;der att återföras till beskattning vilket drar upp skat-&lt;br&gt;tebetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dynamiska effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid reformberäkningen antogs att de nya skattereg-&lt;br&gt;lerna skulle bidra till en samhällsekonomiskt mer ef-&lt;br&gt;fektiv användning av befintliga resurser och till ett&lt;br&gt;ökat utbud av produktiva resurser. Därigenom skulle&lt;br&gt;underlaget för olika skatter komma att öka. Bidragen&lt;br&gt;till reformens finansiering på grund av detta samla-&lt;br&gt;des under rubriken ‘Dynamiska effekter’. Bedöm-&lt;br&gt;ningarna i denna del baserades på vissa övervägan-&lt;br&gt;den av inkomstskatteutredningen, RINK, som&lt;br&gt;räknade med en produktionsökning på kort sikt&lt;br&gt;motsvarande en ökning av arbetsinkomsterna med&lt;br&gt;1 procent. I reformbedömningen översattes detta till&lt;br&gt;ett finansieringsbidrag om i genomsnitt 5 miljarder&lt;br&gt;kronor för reformens tre första år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet om reformens effekter på arbetsutbudet&lt;br&gt;har resultat från olika studier redovisats. Där konsta-&lt;br&gt;teras att skattereformen kan ha ökat det totala anta-&lt;br&gt;let önskade arbetstimmar med i storleksordningen&lt;br&gt;två-tre procent. Krisen i början av 1990-talet innebar&lt;br&gt;förmodligen i de allra flesta fall att denna ökning inte&lt;br&gt;kom att förverkligas förrän senare. Dock indikerar&lt;br&gt;resultaten från ett par studier att en del av ökningen&lt;br&gt;av önskat antal arbetstimmar kan ha realiserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är vilken bedömning som kan göras i dag.&lt;br&gt;Osäkerheten är här betydande men ett enkelt räkne-&lt;br&gt;exempel kan illustrera storleksordningen på möjliga&lt;br&gt;effekter. Om man gör det försiktiga antagandet att&lt;br&gt;det faktiska antalet arbetstimmar har ökat med en&lt;br&gt;halv procent som ett resultat av reformen innebär&lt;br&gt;detta med en total bruttolönekostnad i den svenska&lt;br&gt;ekonomin på ca 1000 miljarder kronor (för 1997) att&lt;br&gt;underlaget för olika skatter på arbete skulle ha ökat&lt;br&gt;med ca 5 miljarder kronor. Med en genomsnittlig&lt;br&gt;skattekil på arbete om ca 65 procent ger detta ökade&lt;br&gt;skatteinkomster på ca 3,7 miljarder kronor i form av&lt;br&gt;skattedel på socialavgifter, inkomstskatter och all-&lt;br&gt;männa egenavgifter och ökade konsumtionsskatter.&lt;br&gt;Detta skall ställas i relation till reformberäkningens&lt;br&gt;genomsnitt för åren 1991-93 på 5 miljarder kronor.&lt;br&gt;Förhållandevis begränsade ökningar i antalet arbets-&lt;br&gt;timmar som ett resultat av reformen bidrar alltså till&lt;br&gt;att minska den underfinansiering som KUSK kunde&lt;br&gt;konstatera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av senare regeländringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är hur man skall se på regeländringar efter&lt;br&gt;skattereformen. Dessa är av olika slag. En del av des-&lt;br&gt;sa genomfördes under åren 1991-1994 och stred i&lt;br&gt;många fall mot de grundläggande skattereformprin-&lt;br&gt;ciperna. Särskilt gäller detta förändringarna i kapi-&lt;br&gt;talbeskattningen. I dessa delar har skattereformen&lt;br&gt;återställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånsett den tillfälliga värnskatten är övriga för-&lt;br&gt;ändringar av ett permanent slag och kan indelas i två&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupper. En första grupp kan ses som reaktioner på&lt;br&gt;den statsfinansiella krisen och på behovet att sanera&lt;br&gt;de offentliga finanserna. Det främsta exemplet utgörs&lt;br&gt;av den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen,&lt;br&gt;införd 1993, och därefter successivt höjd. Budgetför-&lt;br&gt;stärkningen, netto, av att denna avgift infördes upp-&lt;br&gt;går till ca 28 miljarder kronor. Till samma grupp åt-&lt;br&gt;gärder hör korrigeringarna av skatteskalan genom&lt;br&gt;justeringarna i grundavdrag, övergången från det s.k.&lt;br&gt;schablonavdraget till en ordning med ett schablon-&lt;br&gt;mässigt bestämt icke avdragsgillt kostnadsbelopp -&lt;br&gt;det s.k. omvända schablonavdraget - och den parti-&lt;br&gt;ella avindexeringen av grundavdrag och skiktgräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra gruppen åtgärder kan anses som mer i&lt;br&gt;överenstämmelse med skattereformen och kan upp-&lt;br&gt;fattas som kompletteringar och korrigeringar inom&lt;br&gt;ramen för de grundläggande principerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av kapitalägande har i förhållande&lt;br&gt;till reformen förändrats i några avseenden. Det gäller&lt;br&gt;beskattningen av tjänstepensionskapital, där avkast-&lt;br&gt;ningen numera beskattas med 15 procent i stället för&lt;br&gt;10 procent med en budgetförstärkning på 1,4 miljar-&lt;br&gt;der kronor. Vidare har skatten på allemanssparande&lt;br&gt;höjts, för allemansspar 1993 och för allemansfond&lt;br&gt;1997, med en sammanlagd budgetförstärkning på&lt;br&gt;0,8 miljarder kronor. Å andra sidan har reavinstskat-&lt;br&gt;ten på privatbostäder sänkts med en budgetförsvag-&lt;br&gt;ning på 1,4 miljarder kronor. Sammantaget ger detta&lt;br&gt;ett något högre skatteuttag på sparande och kapital-&lt;br&gt;ägande i förhållande till reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av kapitalanvändning har föränd-&lt;br&gt;rats genom justeringar i företagsskattereglerna. 1994&lt;br&gt;års regeländringar med sänkning av skattesatsen i&lt;br&gt;kombination med förändrade reserveringsmöjligheter&lt;br&gt;och slopade Annell-avdrag beräknades ge en budget-&lt;br&gt;förstärkning på ca 4 miljarder kronor (varaktigt).&lt;br&gt;Detta balanseras emellertid nästan helt av senare åt-&lt;br&gt;gärder; nya regler för enskild näringverksamhet (-1,2&lt;br&gt;miljarder kronor), som gavs en med aktiebolagen&lt;br&gt;mer likformig behandling, lättnader i ägarbeskatt-&lt;br&gt;ningen för onoterade företag (-3,5 miljarder kronor)&lt;br&gt;och en begränsning av möjligheterna att avsätta till&lt;br&gt;periodiseringsfond (+1,2 miljarder kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under finansieringen genom dämpning av&lt;br&gt;konjunkturen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den statiskt beräknade underfinansieringen adde-&lt;br&gt;rade KUSK effekten av att reformen hade en kon-&lt;br&gt;traktiv effekt på konjunkturen. Denna effekt beräk-&lt;br&gt;nades till ca 10 miljarder kronor. För reformens&lt;br&gt;långsiktiga finansiering är en central fråga hur man&lt;br&gt;skall se på denna kontraktiva effekt i dag. Ar de me-&lt;br&gt;kanismer som bidrog till den kontraktiva effekten&lt;br&gt;fortfarande verksamma? Med andra ord, är det av&lt;br&gt;reformen framkallade fallet i fastighetspriserna, och&lt;br&gt;den höjning av den finansiella sparkvoten genom&lt;br&gt;amorteringssparande som följde på detta nu en av-&lt;br&gt;slutad process eller ej? Frågan är svår att bedöma,&lt;br&gt;inte minst därför att penningpolitiken under de aktu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ella åren har utformats för att ge en icke-inflatorisk&lt;br&gt;efterfrågan. Vissa observationer kan dock göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här kan först noteras det senaste årets utveckling&lt;br&gt;på fastighetsmarknaden, där särskilt villapriserna&lt;br&gt;tenderar att stiga, låt vara med varierande kraft i oli-&lt;br&gt;ka delar av landet. Detta indikerar att den utbudsan-&lt;br&gt;passning som kunde förutses som ett resultat av de&lt;br&gt;höjda brukarkostnader nu börjar verka. Andra fak-&lt;br&gt;torer kan dock vara av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av amorteringssparandet belyses i&lt;br&gt;den tidigare refererade studien av hushållens skuld-&lt;br&gt;sättning under 1990-talet. En kraftigt minskad&lt;br&gt;skuldsättning sedan slutet av 1980-talet kan noteras.&lt;br&gt;Försämrade ekonomiska utsikter för hushållen bl.a.&lt;br&gt;som ett resultat av depressionen i början på 1990-&lt;br&gt;talet, en kraftigt höjd realränta efter skatt som ett re-&lt;br&gt;sultat av skattereformen och en sänkt inflationstakt&lt;br&gt;var viktiga faktorer bakom denna utveckling. Därut-&lt;br&gt;över bidrog också en förändrad befolkningssamman-&lt;br&gt;sättning med ökad andel för åldersgrupper med högt&lt;br&gt;sparande. De framskrivningar av bl.a. skuldkvoten&lt;br&gt;som redovisas i studien indikerar att skuldsaneringen&lt;br&gt;borde bromsas upp under 1990-talets återstående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återhämtningen på fastighetsmarknaden och&lt;br&gt;uppbromsningen av skuldsaneringen indikerar att&lt;br&gt;den del av skattereformens underfinansiering som&lt;br&gt;berodde på dess kontraktiva effekt nu till stora delar&lt;br&gt;har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen - en sammanfattande bedömning&lt;br&gt;Under de första åren med de nya skattereglerna var&lt;br&gt;skattereformen underfinansierad med i storleksord-&lt;br&gt;ningen 35 miljarder kronor, varav 10 miljarder var&lt;br&gt;hänförligt reformens negativa effekt på konjunktu-&lt;br&gt;ren. Bedömningarna av de poster i reformen som en-&lt;br&gt;ligt KUSK-analysen var de mest betydelsefulla indi-&lt;br&gt;kerar att en återhämtning har skett i flera fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återhämtningen gäller kapitalbeskattningen såvitt&lt;br&gt;gäller basbreddningarna för aktier och, i mindre ut-&lt;br&gt;sträckning även avkastningsskatten. För perioden&lt;br&gt;1991-1996 förefaller bolagsskattereformen, inkl.&lt;br&gt;1994 års regeländringar, ha gett en fullfinansiering.&lt;br&gt;Överväganden kring reformens dynamiska effekter i&lt;br&gt;ett längre tidsperspektiv förstärker intrycket av åter-&lt;br&gt;hämtning. Vidare finns tecken som tyder på att den&lt;br&gt;del av underfinansieringen som berodde av refor-&lt;br&gt;mens kontraktiva effekter nu klingat av. Däremot&lt;br&gt;finns inte anledning att justera bedömningen av un-&lt;br&gt;derfinansieringen p.g.a sänkta skattesatser i person-&lt;br&gt;beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje enskilt fall finns en betydande osäkerhet&lt;br&gt;kring storleken av återhämtningen. En sammanfat-&lt;br&gt;tande bedömning är dock att en betydande del av de&lt;br&gt;första årens underfinansiering kan ha försvunnit. Be-&lt;br&gt;tydelsefulla korrigeringar i skattereglerna har också&lt;br&gt;skett, särskilt mot bakgrund av den hotande statsfi-&lt;br&gt;nansiella krisen. Det går dock inte att med någon&lt;br&gt;trovärdighet hävda att reformen var fullt ut finansie-&lt;br&gt;rad. Till bilden hör också att i skattereformen ingick&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. en höjning av barnbidraget som skulle bidra till&lt;br&gt;att ge reformen en tillfredsställande fördelningspoli-&lt;br&gt;tisk profil. Denna höjning förverkligades aldrig vilket&lt;br&gt;innebar en förtida finansiell korrigering som måste&lt;br&gt;beaktas i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.6 Inkomstfördelningen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den fördelningspolitiska frågan var central i skattere-&lt;br&gt;formövervägandena. Att åstadkomma en samhälls-&lt;br&gt;ekonomiskt effektiv beskattning och samtidigt upp-&lt;br&gt;fylla fördelningspolitiska mål var kärnan i reformen&lt;br&gt;(prop. 1989/90:100, s.294). Den kraftiga sänkningen&lt;br&gt;av marginalskatterna för höginkomsttagarna skulle&lt;br&gt;balanseras av olika basbreddningar i beskattningen&lt;br&gt;av tjänsteinkomster, av en breddad och effektivare&lt;br&gt;kapitalbeskattning, en försämring av det skattemäs-&lt;br&gt;siga värdet av olika underskottsavdrag och av ökade&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fördelningspolitiska analyser som redovisades i&lt;br&gt;reformpropositionen (prop. 1989/90:110, avsnitt 9)&lt;br&gt;kan sammanfattas på följande sätt. För de 10 pro-&lt;br&gt;cent av hushållen med de högsta disponibla inkoms-&lt;br&gt;terna skulle den genomsnittliga reala disponibla in-&lt;br&gt;komsten öka med 0,2 procent. I övrigt var det&lt;br&gt;beräknade utfallet relativt jämnt fördelat mellan oli-&lt;br&gt;ka grupper, men inom olika grupper skulle det finnas&lt;br&gt;både vinnare och förlorare. De fördelningspolitiska&lt;br&gt;bedömningarna gjordes att under förutsättningen att&lt;br&gt;reformen skulle bli fullfinansierad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot ovanstående bedömningar i reform-&lt;br&gt;propositionen som KUSK och andra ställt sina redo-&lt;br&gt;visningar av det faktiska utfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KUSK redovisar resultat från två olika fördel-&lt;br&gt;ningsstudier. I den ena studerades skatte- och bi-&lt;br&gt;dragssystemens omfördelande verkningar för ett år&lt;br&gt;innan skattereformen, 1989, och ett år efter skattere-&lt;br&gt;formen, 1992. Av denna studie framgår att för hela&lt;br&gt;befolkningen minskade skattesystemets omfördelan-&lt;br&gt;de inverkan. Detta balanserades dock av att bidrags-&lt;br&gt;systemets omfördelande inverkan ökade. I synnerhet&lt;br&gt;gällde detta grupper med hög försörjningsbörda,&lt;br&gt;barnfamiljerna, medan skatte- och bidragssystemens&lt;br&gt;samlade omfördelningseffekt minskade för övriga&lt;br&gt;grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den andra KUSK-studien, som var en upprep-&lt;br&gt;ning av den analys som finansdepartementetet utför-&lt;br&gt;de i reformpropositionen, studerades på ett mer di-&lt;br&gt;rekt sätt vad bytet av skatteregler betydde för&lt;br&gt;fördelningen av disponibla inkomster för olika hus-&lt;br&gt;håll. Denna studie baserades på två datamaterial, ett&lt;br&gt;avseende 1989 och det andra 1992, och innebar att&lt;br&gt;för båda åren skapades två inkomstfördelningar som&lt;br&gt;jämfördes. För 1989 skedde detta genom att den fak-&lt;br&gt;tiska inkomstfördelningen korrigerades för skattere-&lt;br&gt;formreglerna och för 1992 gjordes den omvända&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;operationen. Resultaten blev i huvudsak desamma&lt;br&gt;och innebar följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till den ursprungliga reformkalkylen&lt;br&gt;kunde konstateras att skattereformen gav större ök-&lt;br&gt;ningar av disponibelinkomsterna för i stort sett&lt;br&gt;samtliga hushållsgrupper, en reflex av att reformen&lt;br&gt;var underfinansierad. Vid en indelning av befolk-&lt;br&gt;ningen efter ekonomisk standard, mätt som hushål-&lt;br&gt;lens disponibla inkomster per konsumtionsenhet dvs.&lt;br&gt;med korrigering för olikheter i försörjningsbörda,&lt;br&gt;framkom likartade resultat som i den ursprungliga&lt;br&gt;bedömningen med några betydelsefulla undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den tiondel av hushållen med högst ekono-&lt;br&gt;misk standard var utfallet bättre än vad som kalkyle-&lt;br&gt;rades i propositionen. Mot reformberäkningens för-&lt;br&gt;bättring för denna grupp på 0,2 procent står den nya&lt;br&gt;värderingen med en förbättring på 3,4 procent. En&lt;br&gt;likartad, och än mer markerad, skillnad mellan de&lt;br&gt;olika utfallen kan utläsas för olika socioekonomiska&lt;br&gt;grupper. Utfallet för högre tjänstemän förbättrades&lt;br&gt;från 2,4 procent till 7,8 procent medan utfallen för&lt;br&gt;arbetare och övriga tjänstemän i stort sett är desam-&lt;br&gt;ma i de olika undersökningarna och innebär dispo-&lt;br&gt;nibelinkomstökningar på mellan 2,8 och 3,7 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den upprepning av reformpropositionens beräk-&lt;br&gt;ningar som gjordes av KUSK kunde ny information&lt;br&gt;om de olika basbreddningarna utnyttjas. Skillnader i&lt;br&gt;resultat mellan de olika undersökningarna kan till&lt;br&gt;största delen hänföras till detta, att de faktiska bas-&lt;br&gt;breddningarna blev mindre, till betydande del bero-&lt;br&gt;ende på lågkonjunkturen och den underfinansiering&lt;br&gt;som följde av denna. Detta gav upphov till den avvi-&lt;br&gt;kelse från de bedömningar som redovisades i re-&lt;br&gt;formpropositionen när det gäller hushåll med de&lt;br&gt;högsta inkomsterna. I andra hänseenden, bl.a. i fråga&lt;br&gt;om den ökade horisontella rättvisa som antogs följa&lt;br&gt;av den skattemässiga likabehandlingen av olika in-&lt;br&gt;komster, har de ursprungliga reformbedömningarna&lt;br&gt;bekräftats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den tidigare redovisade bedömningen av skat-&lt;br&gt;tereformens finansiering framgår att det under perio-&lt;br&gt;den efter 1993 finns klara tendenser till återhämtning&lt;br&gt;i vissa fall. Dessa skulle ha slagit igenom i viss ut-&lt;br&gt;sträckning om man återupprepat den ursprungliga&lt;br&gt;reformberäkningen för åren efter 1992 (det sista året&lt;br&gt;för KUSK-upprepningen). Det är dock inte möjligt&lt;br&gt;att med någon säkerhet hävda att reformen skulle&lt;br&gt;varit fullfinansierad. Behovet av framtida fördel-&lt;br&gt;ningspolitiska korrigeringar måste bedömas mot&lt;br&gt;denna bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särskild fördelningspolitisk bilaga till denna&lt;br&gt;budgetproposition redovisas en ny studie av inkomst-&lt;br&gt;fördelningens utveckling mellan 1991 och 1997&lt;br&gt;(bilaga 7). Där söker man förklara den faktiska&lt;br&gt;spridningen i disponibla inkomster mellan hushållen&lt;br&gt;med hjälp av olika faktorer. Där uppmärksammas&lt;br&gt;bl.a. skattesystemets inverkan på inkomstfördelning-&lt;br&gt;en och denna studie kompletterar därmed de övervä-&lt;br&gt;ganden som redovisats i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.7 Reformen och den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska effektiviteten&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I ett skattesystem med höga skattesatser uppkommer&lt;br&gt;i allmänhet vissa effektivitetsförluster. De sänkningar&lt;br&gt;av skattesatserna som följde av reformen kunde där-&lt;br&gt;för förväntas ge vissa effektivitetsvinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De effektivitetsförluster som är förknippade med&lt;br&gt;flertalet skatter har att göra med att alla möjligheter&lt;br&gt;till byten av varor, tjänster och produktionsfaktorer&lt;br&gt;inte kan utnyttjas fullt ut. Genom att skatterna ska-&lt;br&gt;par en skillnad mellan det pris köparen betalar och&lt;br&gt;det pris säljaren erhåller kan de i vissa fall blockera&lt;br&gt;möjligheterna till välfärdshöjande byten och medför&lt;br&gt;därför en effektivitetsförlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I normalfallet medför skatter att det uppkommer&lt;br&gt;en skillnad mellan det samhällsekonomiska och pri-&lt;br&gt;vatekonomiska utbytet av olika aktiviteter.&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Vid be-&lt;br&gt;skattningen av varor och tjänster innebär detta att&lt;br&gt;individens värdering av ytterligare konsumtion&lt;br&gt;kommer att överstiga värdet av de resurser som an-&lt;br&gt;vänds vid produktionen av varan eller tjänsten. I be-&lt;br&gt;skattningen av arbetsinkomster blir följden att det&lt;br&gt;produktionsvärde som skapas av en extra arbetsin-&lt;br&gt;sats överstiger individens värdering av den fritid man&lt;br&gt;avstår ifrån. Detta innebär att utöver de skatteintäk-&lt;br&gt;ter som genereras för att finansiera offentliga utgifter&lt;br&gt;uppkommer negativa bieffekter. Dessa negativa ef-&lt;br&gt;fekter brukar benämnas skatternas överskottsbörda.&lt;br&gt;Denna överskottsbörda representerar en välfärds-&lt;br&gt;förlust för samhället som inte balanseras av de väl-&lt;br&gt;färdsvinster som är förknippade med de offentliga&lt;br&gt;utgifter skatterna finansierar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beräkningar av arbetsinkomstbeskattningens&lt;br&gt;överskottsbörda som utförts har normalt enbart be-&lt;br&gt;aktat skatternas inverkan på valet mellan fritid och&lt;br&gt;konsumtion. Före skattereformen påverkade t.ex.&lt;br&gt;inkomstskatten på förvärvsinkomster (som var ge-&lt;br&gt;mensam för förvärvs- och kapitalinkomster) även&lt;br&gt;valet mellan konsumtion och sparande. Hänsyn tas&lt;br&gt;inte heller till att bruttolönerna i ekonomin kan på-&lt;br&gt;verkas av inkomstskatten.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” Om vissa aktiviteter ger upphov till s.k. negativa externa effekter finns i en&lt;br&gt;situation utan skatter ett gap mellan samhällsekonomiskt och privatekono-&lt;br&gt;miskt utbyte. I detta fall kan införandet av korrigerande skatter leda till väl-&lt;br&gt;färdsvinster. Flertalet skatter är dock inte av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Ett undantag är dock den allmänna jämviktsanalys som utfördes av&lt;br&gt;Hansson och Stuart (1985), Tax revenue and the marginal cost of public&lt;br&gt;funds, Journal of Public Economics vol. 27. Deras resultat innebar att den&lt;br&gt;samhällsekonomiska effektiviteten kunde förbättras om progressiviteten i&lt;br&gt;förvärvsinkomstbeskattningen minskades samtidigt som skatten på konsum-&lt;br&gt;tion skärptes. Detta berodde på att en extra intäktskrona från indirekta skat-&lt;br&gt;ter gav upphov till en lägre samhällsekonomisk kostnad än en extra krona i&lt;br&gt;skatteintäkter från den progressiva förvärvsinkomstbeskattningen. Resultaten&lt;br&gt;innebar också att en skärpt kapitalbeskattning, i första hand av boendet,&lt;br&gt;skulle skapa en effektivare fördelning av produktionsresurserna mellan olika&lt;br&gt;sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person med genomsnittlig förvärvsinkomst&lt;br&gt;uppgick skattekilen på arbete till 73 procent 1988.™&lt;br&gt;Skattekilen för denna representativa individ föll till&lt;br&gt;63 procent 1991. Detta kan förväntas ha haft stor&lt;br&gt;inverkan på storleken av överskottsbördan som be-&lt;br&gt;ror dels på skattekilens storlek, dels på hur känsligt&lt;br&gt;det (kompenserade) arbetsutbudet är för nettolöne-&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskottsbördan antas normalt öka proportio-&lt;br&gt;nellt mot kvadraten på skattekilen. Om denna ap-&lt;br&gt;proximation tillämpas på en representativ individ&lt;br&gt;med genomsnittlig arbetsinkomst erhålls en minsk-&lt;br&gt;ning av den totala överskottsbördan av arbetsin-&lt;br&gt;komstbeskattningen på 25 procent till följd av re-&lt;br&gt;formen&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;. Den relativa förändringen av överskotts-&lt;br&gt;bördan beräknad med hjälp av denna approximation&lt;br&gt;är oberoende av storleken på den kompenserande&lt;br&gt;löneelasticiteten. För att beräkna storleken på över-&lt;br&gt;skottsbördan i absoluta tal måste dock ett antagande&lt;br&gt;göras om storleken på denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns endast en studie som har analyserat de&lt;br&gt;totala samhällsekonomiska kostnaderna för sned-&lt;br&gt;vridningar orsakade av arbetsinkomstbeskattningen&lt;br&gt;före och efter skattereformen.&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Resultaten från den-&lt;br&gt;na studie visar, liksom ovanstående räkneexempel,&lt;br&gt;att den totala överskottsbördan kom att minska med&lt;br&gt;25 procent som en följd av reformen. Studien visar&lt;br&gt;också att överskottsbördans andel av intäkterna från&lt;br&gt;inkomstskatt och moms minskade från 40 procent år&lt;br&gt;1989 till 32 procent år 1991. I genomsnitt minskade&lt;br&gt;överskottsbördan från 21 060 kronor till 15 920&lt;br&gt;kronor per år och hushåll. Beräkningar av detta slag&lt;br&gt;är behäftade med en hög grad av osäkerhet. De indi-&lt;br&gt;kerar dock att överskottsbördan av arbetsinkomstbe-&lt;br&gt;skattningen minskade avsevärt till följd av reformen&lt;br&gt;men också att den fortfarande är av betydande stor-&lt;br&gt;lek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den marginella överskottsbördan visar hur myck-&lt;br&gt;et överskottsbördan förändras när skatteintäkterna&lt;br&gt;höjs med ytterligare en krona. Om t.ex. den margi-&lt;br&gt;nella överskottsbördan är 0,25 kommer en extra&lt;br&gt;skatteintäktskrona ge upphov till en välfärdsförlust&lt;br&gt;på 25 öre utöver den direkta skatteintäkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I KUSK-bilagan beräknas förändringen av den&lt;br&gt;marginella överskottsbördan per extra skattekrona&lt;br&gt;för ett antal representativa individer och för ett par&lt;br&gt;olika antaganden om storleken på den kompenserade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Skattekilen på arbete påverkas av inkomstskatten, arbetsgivaravgiften&lt;br&gt;(skattedelen av dessa), konsumtionsskatter och inkomstberoende bidrag och&lt;br&gt;taxor för offentliga tjänster. För en redovisning av skattekilen på arbete un-&lt;br&gt;der perioden 1970-1996, se avsnitt 9.2 i Skatter, miljö och sysselsättning,&lt;br&gt;slutbetänkande av Skatteväxlingskommittén (SOU 1997:11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; 25% = 100 x ( 0,73&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;-0,63&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;)/0,73&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Aronsson och Palme (1994), A decade of tax and benefit reforms in Swe-&lt;br&gt;den, Umeå Economic Studies no. 351. Beräkningarna i denna studie tar med&lt;br&gt;hjälp av en mikrosimuleringsmodell hänsyn till olikheter i preferenser och&lt;br&gt;inkomstmöjligheter mellan olika hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneelasticiteten. Beräkningarna visar att den margi-&lt;br&gt;nella överskottsbördan för den genomsnittliga repre-&lt;br&gt;sentativa individen, vars skattekil minskade från 73&lt;br&gt;till 63 procent mellan 1988 och 1991, minskade från&lt;br&gt;38 öre till 20 öre per extra skattekrona till följd av&lt;br&gt;reformen. Vid denna beräkning förutsätts att den&lt;br&gt;kompenserade löneelasticiteten uppgår till 0,11, dvs.&lt;br&gt;ett typiskt värde på löneelasticiteten för gifta män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten från KUSK tyder på att reformen ver-&lt;br&gt;kat välfärdshöjande för breda grupper av inkomstta-&lt;br&gt;gare. Överskottsbördan av förvärvsinkomstbeskatt-&lt;br&gt;ningen och inkomstberoende transfereringar och&lt;br&gt;avgifter är dock fortfarande betydande. Det finns&lt;br&gt;emellertid inga enkla lösningar som på något mer&lt;br&gt;väsentligt sätt kan minska dessa effektivitetsförluster&lt;br&gt;om man inte vill göra avkall på viktiga fördelnings-&lt;br&gt;politiska mål och överge ambitionen att finansiera&lt;br&gt;offentliga utgifter på ett ansvarsfullt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen har också ökat effektiviteten i&lt;br&gt;andra avseenden än de som är relaterade till indivi-&lt;br&gt;dens val mellan konsumtion och fritid. Den minska-&lt;br&gt;de progressiviteten har t.ex. medfört ökade incita-&lt;br&gt;ment till utbildning. Breddningen av momsbasen&lt;br&gt;innebar förenklingar som reducerade driftskostna-&lt;br&gt;derna för mervärdesskattesystemet och innebar att&lt;br&gt;mervärdesskattens karaktär av konsumtionsskatt&lt;br&gt;ökade. Momshöjningens effekt på skattekilen på vis-&lt;br&gt;sa tjänster som starkt konkurrerar med hemarbete&lt;br&gt;och tjänster producerade i den svarta sektorn&lt;br&gt;(frisörer, byggreparationer, taxi, restauranger) tende-&lt;br&gt;rade dock delvis att försvaga dessa effektivitetsvins-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gamla skattesystemet hämmade också pro-&lt;br&gt;duktiv verksamhet genom en olikformig kapitalbe-&lt;br&gt;skattning. Det gamla skattesystemet innebar - spe-&lt;br&gt;ciellt vid höga nivåer på inflationen - att olika&lt;br&gt;sparformer beskattades med olika effektiva skattesat-&lt;br&gt;ser. Vid ett visst avkastningskrav efter skatt kommer&lt;br&gt;olikheter i beskattningen av olika kapitaltillgångar&lt;br&gt;att tendera att ge ett högre avkastningskrav före skatt&lt;br&gt;på högt beskattade investeringar än vad som gäller&lt;br&gt;för lågt beskattade investeringar. En sådan skillnad&lt;br&gt;medför en ineffektiv resursanvändning då resurser i&lt;br&gt;allt för stor utsträckning kanaliseras till sektorn med&lt;br&gt;lägre avkastningskrav före skatt. I det gamla skatte-&lt;br&gt;systemet kom avkastningskraven framför allt att&lt;br&gt;skilja sig åt mellan företagssektorn och bostadssek-&lt;br&gt;torn. Detta skapade incitament till en ineffektiv för-&lt;br&gt;delning av reala kapitaltillgångar. Genom de tidigare&lt;br&gt;generösa skatte- och subventionsreglema gavs inves-&lt;br&gt;teringar i boende avsevärda fördelar i förhållande till&lt;br&gt;investeringar i andra sektorer av ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen innebar en omfördelning av skattebör-&lt;br&gt;dan från högt beskattade förvärvsinkomster till lågt&lt;br&gt;beskattat kapital, i första hand bostadsinvesteringar.&lt;br&gt;Priset på både fritid och bostadstjänster ökade. Den&lt;br&gt;likformiga kapitalbeskattningen och ändringarna i&lt;br&gt;räntesubventionerna gjorde att investeringar i bo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadssektorn kom att beskattas på ett mer likvärdigt&lt;br&gt;sätt i förhållande till andra slag av investeringar.&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändrade kapitalbeskattningen har med-&lt;br&gt;verkat till fallet i bostadsinvesteringarna. På längre&lt;br&gt;sikt kan dock den förändrade kapitalinkomstbe-&lt;br&gt;skattningen komma att bidra till utökade konsum-&lt;br&gt;tionsmöjligheter genom att sparandet i högre ut-&lt;br&gt;sträckning kanaliseras till områden som före skatt&lt;br&gt;ger en högre avkastning än boende. Detta tenderar&lt;br&gt;att på sikt höja nationalinkomsten och de samlade&lt;br&gt;konsumtionsmöjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Underbilaga: Andelen med statlig&lt;br&gt;skatt på förvärvsinkomster 1991-1998&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen infördes en skatteskala där&lt;br&gt;merparten av de skattskyldiga ej skulle betala statlig&lt;br&gt;inkomstskatt på förvärvsinkomster. I betänkandet&lt;br&gt;från inkomstskatteutredningen, RINK, uttalades att&lt;br&gt;90 procent av de skattskyldiga skulle betala enbart&lt;br&gt;kommunalskatt. I reformpropositionen (prop.&lt;br&gt;1989/90:110) gjordes en fördelningspolitisk korrige-&lt;br&gt;ring av utredningsförslaget. Denna innebar att den&lt;br&gt;skiktgräns över vilken statlig inkomstskatt utgår jus-&lt;br&gt;terades ner (från 187 000 kronor till 170 000 kro-&lt;br&gt;nor) samtidigt som dagens förhöjda grundavdrag in-&lt;br&gt;fördes. Därigenom beräknades andelen av de&lt;br&gt;skattskyldiga som skulle betala statlig inkomstskatt&lt;br&gt;att öka till 15 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna debatten förekommer en viss&lt;br&gt;oklarhet kring utfästelserna i skattereformen såvitt&lt;br&gt;gäller hur många som avsågs betala statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt. Oklarheten gäller bl.a. vilken grupp inkomst-&lt;br&gt;tagare som avses. Det är därför av intresse att redo-&lt;br&gt;visa hur den faktiska utvecklingen varit för olika&lt;br&gt;inkomsttagargrupper åren efter skattereformen. En&lt;br&gt;sådan redovisning ges i tabellerna B1-2. För åren&lt;br&gt;1991-1995 är uppgifterna hämtade från SCB:s in-&lt;br&gt;komstfördelningsundersökningar (HINK); för efter-&lt;br&gt;följande år har uppgifterna beräknats genom fram-&lt;br&gt;skrivningar, baserade på 1995 års inkomstfördel-&lt;br&gt;ningsundersökning. I tabell B1 redovisas antalet per-&lt;br&gt;soner som betalade och beräknas betala statlig in-&lt;br&gt;komstskatt på förvärvsinkomster (utöver grundbe-&lt;br&gt;loppet om 100 respektive 200 kronor) medan tabell&lt;br&gt;B2 redovisar andelen av underliggande grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KUSK:s beräkningar visar bl.a. att vid en (internationellt bestämd ) realrän-&lt;br&gt;ta på 4 procent och en inflation på 4 procent blev den reala kapitalkostnaden&lt;br&gt;för investeringar i aktiebolag 4,5 procent både före och efter reformen. Den&lt;br&gt;reala kapitalkostnaden för investeringar i bostadssektorn ökade dock från&lt;br&gt;1,7 till 3,0 procent som en följd av skattereformen. Dessa kalkyler bekräftar&lt;br&gt;att bostadsinvesteringar var kraftigt gynnade före reformen och att det nya&lt;br&gt;systemet ger en betydligt mindre snedvridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL Bl ANTAL PERSONER (1000 TAL) INOM OLIKA KATEGORIER MED STATLIG INKOMSTSKATT PÅ&lt;br&gt;FÖRVÄRVSINKOMSTER UNDER ÅREN 1991-1998. SAMTLIGA SAMT MÄN OCH KVINNOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KATEGORI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A. Samtliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla skattskyldiga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1096&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med förvärvsinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1096&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla utom pensionärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;954&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Heltidssysselsatta (ej pens.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;789&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;821&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B. Män&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla skattskyldiga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1082&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;798&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;867&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med förvärvsinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1082&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;798&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;867&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla utom pensionärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;958&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;747&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;817&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;691&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;871&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Heltidssysselsatta (ej pens.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;568&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C. Kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla skattskyldiga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med förvärvsinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla utom pensionärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Heltidssysselsatta (ej pens.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;TABELL B2 PROCENTUELL ANDEL AV PERSONER INOM OLIKA KATEGORIER MED STATLIG INKOMST-&lt;br&gt;SKATT PÅ FÖRVÄRVSINKOMSTER UNDER ÅREN 1991-1998. SAMTLIGA SAMT MÄN OCH KVINNOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KATEGORI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A. Samtliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla skattskyldiga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med förvärvsinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla utom pensionärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Heltidssysselsatta (ej pens.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B. Män&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla skattskyldiga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med förvärvsinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla utom pensionärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Heltidssysselsatta (ej pens.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C. Kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla skattskyldiga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med förvärvsinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla utom pensionärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Heltidssysselsatta (ej pens.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Den mest vida definitionen är hela gruppen skatt-&lt;br&gt;skyldiga, som i dag (1997) kan beräknas till ca 7,9&lt;br&gt;miljoner personer. I denna inkluderas alla med posi-&lt;br&gt;tiva förvärvsinkomster och/eller positiva kapitalin-&lt;br&gt;komster. Gruppen innehåller bl.a. alla barn som be-&lt;br&gt;talar skatt på bankräntor (via preliminärskatt som&lt;br&gt;betalas av bankerna). Genom skattereformen växte&lt;br&gt;denna grupp väsentligt, bl.a. därför att barn med ka-&lt;br&gt;pitalinkomster upp till 1600 kronor ej betalade skatt&lt;br&gt;före skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfästelsen i skattereformen avsåg i stället grup-&lt;br&gt;pen med positiva förvärvsinkomster (inklusive pen-&lt;br&gt;sionärer)&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;, vilken idag (1997) beräknas uppgå till ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,9 miljoner personer. Andelen av denna grupp som i&lt;br&gt;dag (1997) betalar statlig inkomstskatt kan beräknas&lt;br&gt;till 17,9 procent och till 18,4 procent för 1998. I för-&lt;br&gt;hållande till skattereformens mål är det alltså en nå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Av tekniska skäl har enbart de med förvärvsinkomster överstigande 1000&lt;br&gt;kronor medtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;got högre andel som i dag betalar statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabellen redovisas också utvecklingen för ett an-&lt;br&gt;tal andra grupper, bl.a. för gruppen heltidssysselsatta&lt;br&gt;(exkl. pensionärer). Av denna grupp beräknas i dag&lt;br&gt;(1997) 39,4 procent betala statlig inkomstskatt. Det&lt;br&gt;är värt att notera att denna andel inte överstiger den&lt;br&gt;nivå som gällde för skattereformens första år med&lt;br&gt;mer än ett fåtal procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelsutvecklingen för de olika grupperna beror&lt;br&gt;dels på utvecklingen av inkomstfördelningen före&lt;br&gt;skatt under perioden, dels förändringar i skattereg-&lt;br&gt;lerna. Inkomstskatteskalan har förändrats genom ett&lt;br&gt;antal beslut sedan skattereformen och vidare har&lt;br&gt;allmänna egenavgifter införts. Det är därför intres-&lt;br&gt;sant att beräkna hur andelsutvecklingen hade varit&lt;br&gt;om inga korrigeringar skett i skatteskalan och om&lt;br&gt;egenavgifterna ej införts. I tabell B3 redovisas denna&lt;br&gt;andelsutveckling för gruppen med positiva för-&lt;br&gt;värvsinkomster. Fallet med ‘Skatteskala I’ beskriver&lt;br&gt;andelarna vid en skatteskala enligt skattereformen&lt;br&gt;men där de allmänna egenavgifterna behålls på de&lt;br&gt;faktiska nivåerna för enskilda år. I det andra fallet,&lt;br&gt;‘Skatteskala II’, har därutöver de allmänna egenavgif-&lt;br&gt;terna lyfts bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabell 3 framgår för det första att inga skillna-&lt;br&gt;der föreligger mellan andelarna vid faktiska regler&lt;br&gt;och andelarna för de alternativa reglerna för åren&lt;br&gt;1991 och 1992. Detta reflekterar det förhållandet att&lt;br&gt;skatteskalan under dessa år ej korrigerades i förhål-&lt;br&gt;lande vad som åsyftades i reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av uppgifterna för åren från 1993 och framåt&lt;br&gt;framgår att en skatteskala enligt skattereformen&lt;br&gt;skulle ha givit lägre andelar med statlig skatt för varje&lt;br&gt;år och att avvikelsen ökar mot slutet av perioden.&lt;br&gt;Vid en jämförelse av uppgifterna för skatteskala I,&lt;br&gt;där de allmänna egenavgifterna antas introducerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på samma sätt som faktiskt skett, och skatteskala II&lt;br&gt;(ej allmänna egenavgifter) framgår att egenavgifterna&lt;br&gt;bidragit att hålla ner andelen med statlig skatt. Detta&lt;br&gt;beror på att dessa avgifter reducerar underlaget för&lt;br&gt;inkomstskatten. Man kan tolka resultaten för de bå-&lt;br&gt;da alternativa reglerna på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fallet med en skatteskala enligt reformen och utan&lt;br&gt;allmänna egenavgifter (alternativ II) förutsätter en&lt;br&gt;alternativ ekonomisk utveckling med en sådan ut-&lt;br&gt;veckling av de offentliga finanserna där de sociala&lt;br&gt;trygghetssystemen inte hade behövt någon tillkom-&lt;br&gt;mande finansiering. Om dessa förutsättningar varit&lt;br&gt;uppfyllda hade andelen individer som skulle ha betalt&lt;br&gt;statlig inkomstskatt i dag ha legat på nära nog den&lt;br&gt;nivå som avsågs i skattereformen eller på 14,9 pro-&lt;br&gt;cent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fallet med en skatteskala enligt skattereformen&lt;br&gt;men med egenavgifter (alternativ I) beskriver utfallet&lt;br&gt;vid en ekonomisk utveckling som krävt tillkomman-&lt;br&gt;de finansiering av trygghetssystemen utöver egenav-&lt;br&gt;giftema. Om man vid en sådan utveckling hade be-&lt;br&gt;hållit skatteskalan enligt reformintentionerna skulle&lt;br&gt;andelen med statlig inkomstskatt ha understigit den i&lt;br&gt;skattereformen avsedda. Detta skulle inte ha varit&lt;br&gt;vare sig offentlig-finansiellt eller fördelningspolitiskt&lt;br&gt;acceptabelt. Det bör också noteras att en finansiering&lt;br&gt;med arbetsgivaravgifter i stället för med egenavgifter&lt;br&gt;hade givit en liknande utveckling för andelen med&lt;br&gt;statlig skatt. Allmänna egenavgifter minskar andelen&lt;br&gt;med statlig inkomstskatt men arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;tenderar att ha samma effekt. Arbetsgivaravgifter får&lt;br&gt;på lång sikt förutsättas begränsa löneutrymmet, vil-&lt;br&gt;ket medför att andelen med bruttolöner överstigande&lt;br&gt;brytpunkten, dvs. summan av skiktgräns och grund-&lt;br&gt;avdrag, sjunker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL B3 PROCENTUELL ANDEL FÖR INDIVIDER MED POSITIVA FÖRVÄRVSINKOMSTER MED STATLIG&lt;br&gt;INKOMSTSKATT PÅ FÖRVÄRVSINKOMSTER VID FAKTISKA REGLER, VID SKATTESKALA ENLIGT&lt;br&gt;SKATTEREFORMEN MED ALLMÄNNA EGENAVGIFTER (SKATTESKALA I) SAMT VID SKATTESKALA&lt;br&gt;ENLIGT SKATTEREFORMEN UTAN ALLMÄNNA EGENAVGIFTER (SKATTESKALA II). SAMTLIGA SAMT&lt;br&gt;MÄN OCH KVINNOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTEREGLER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A. Samtliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktiska regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteskala 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteskala II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B. Män&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktiska regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteskala 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteskala II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C. Kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktiska regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteskala 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteskala II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Fördelningspolitisk&lt;br&gt;redogörelse&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1997/98 1 samt. Vol. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fördelningspolitisk redogörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I &amp;nbsp;&amp;nbsp;SANERINGSPROGRAMMETS FÖRDELNINGS-&lt;br&gt;EFFEKTER ...........................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regelanalys...........................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Resultat.................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II &amp;nbsp;&amp;nbsp;INKOMSTFÖRDELNINGENS UTVECKLING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991-1997............................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad har hänt efter krisen och saneringsprogrammet..............9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Så här har analysen genomförts.............................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hur har det gått för vanliga inkomsttagare.........................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomster och skatter............................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den ekonomiska standardutvecklingen..................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstspridningen............................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Något ökad inkomstspridning...............................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen för olika grupper..............................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatternas och transfereringarnas utjämningseffekter..........16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avslutande kommentarer....................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilagor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regelanalysen........................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilagetabeller och diagram.....................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vilka finns i decilgrupperna...................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Referenser..............................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fördelningspolitisk redogörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Redogörelsens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelanalysen av saneringsprogrammet i avsnitt I vi-&lt;br&gt;sar följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den femtedel hushåll med högst ekonomisk stan-&lt;br&gt;dard har bidragit med ca 43 procent medan den&lt;br&gt;femtedel hushåll som har lägst standard bidragit&lt;br&gt;med ca 11 procent. Hushåll med högst standard&lt;br&gt;har fått vidkännas den största relativa inkomst-&lt;br&gt;minskningen men även hushåll med lägre eko-&lt;br&gt;nomisk standard har träffats något hårdare än&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Nettoeffekterna är i stort sett lika för kvinnor och&lt;br&gt;män. Ensamföräldrar och gifta/samboende med&lt;br&gt;tre eller fler barn har fått något större minskning-&lt;br&gt;ar av den ekonomiska standarden än hushåll utan&lt;br&gt;barn. Ålderspensionärer och ungdomar har i hög-&lt;br&gt;re grad skyddats från saneringseffekterna än and-&lt;br&gt;ra grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt II analyseras inkomstfördelningens utveck-&lt;br&gt;ling 1991-1997. För att kunna ge en bild av fördel-&lt;br&gt;ningsutfallet efter saneringsprogrammet och de se-&lt;br&gt;naste årens ekonomiska utveckling har inkomst-&lt;br&gt;fördelningen 1995 skrivits fram till 1996 och 1997.&lt;br&gt;Framskrivningen visar således inte den faktiska in-&lt;br&gt;komstfördelningen utan en bedömning av det troliga&lt;br&gt;utfallet med samma antaganden som i övrigt gäller&lt;br&gt;för den reviderade Finansplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Det kan inte urskiljas någon tydlig trend i in-&lt;br&gt;komstspridningen hittills under 1990-talet. Vissa&lt;br&gt;av åren 1991-1995 ökade spridningen i de dis-&lt;br&gt;ponibla inkomsterna, under andra år minskade&lt;br&gt;den. Den ökar återigen något vid framskrivningen&lt;br&gt;till 1996 och 1997. Förändringarna mellan åren&lt;br&gt;är dock inte större än att de kan bero på osäker-&lt;br&gt;heten i undersökningsmetoderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;De måttliga förändringarna av spridningen i den&lt;br&gt;ekonomiska välfärden under de senaste åren före-&lt;br&gt;faller kunna förklaras av att ökade klyftor i löner&lt;br&gt;och kapitalinkomster och effekterna av sänkta&lt;br&gt;sociala transfereringar till stor del har motverkats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att skatterna har höjts. Skatternas och&lt;br&gt;transfereringarnas sammantagna utjämningsef-&lt;br&gt;fekt har ökat 1991-1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För breda grupper av vanliga löntagare, ungdo-&lt;br&gt;mar och även personer med höga inkomster har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990- talet hittills inneburit en påtagligt minskad&lt;br&gt;ekonomisk standard, även med hänsyn till en viss&lt;br&gt;återhämtning under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots höjda reallöner beräknas medelinkomstta-&lt;br&gt;garnas reala disponibla inkomster ha minskat&lt;br&gt;från ca 168 000 kronor till 159 000 kronor räk-&lt;br&gt;nat i 1997 års priser, dvs. med ca 6 procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991- 1997. För höginkomsttagare har den dis-&lt;br&gt;ponibla inkomsten minskat från 298 000 kronor&lt;br&gt;till 278 000 kronor (7 procent). Låginkomstta-&lt;br&gt;garnas disponibla inkomster har minskat mindre,&lt;br&gt;med ca 2 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnfamiljer och ungdomar har förlorat mest hit-&lt;br&gt;tills under 1990-talet. För samboende med tre el-&lt;br&gt;ler fler bam har den ekonomiska standarden i ge-&lt;br&gt;nomsnitt sjunkit med ca 14 procent. För&lt;br&gt;ungdomar under 25 år beräknas minskningen&lt;br&gt;uppgå till ca 23 procent. Minskningen beror till&lt;br&gt;stor del på att allt fler ungdomar studerar allt&lt;br&gt;längre. Ålderspensionärernas ekonomiska stan-&lt;br&gt;dard har ökat. Hushåll med ålderspension 1997&lt;br&gt;har ca 5 procent högre standard än de som hade&lt;br&gt;ålderspension 1991. Ålderspensionärerna har nu&lt;br&gt;en standard nära genomsnittet för alla hushåll om&lt;br&gt;man tar hänsyn till försörjningsbördan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen hushåll med en svag ekonomi (under 50&lt;br&gt;procent av medianinkomsten) har ökat från 4,1&lt;br&gt;till 5,5 procent men när studerande frånräknas&lt;br&gt;har ökningen varit mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fördelningspolitiska redogörelsen består av två&lt;br&gt;delar. I avsnitt I redovisas en slutgiltig analys av för-&lt;br&gt;delningseffekterna av ändrade skatter och transfere-&lt;br&gt;ringar i saneringsprogrammet. I avsnitt II analyseras&lt;br&gt;utvecklingen av inkomstfördelningen 1991—1997.&lt;br&gt;Analyserna har utarbetats av fördelningspolitiska en-&lt;br&gt;heten vid Finansdepartementets ekonomiska avdel-&lt;br&gt;ning med tekniskt stöd från SCB:s program för in-&lt;br&gt;komst- och förmögenhetsstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;I Saneringsprogrammets&lt;br&gt;fördelningseffekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har återkommande redovisat fördel-&lt;br&gt;ningseffekterna av de ändrade skatte- och bidrags-&lt;br&gt;reglerna i saneringsprogrammet allt eftersom nya åt-&lt;br&gt;gärder har tillkommit. I detta avsnitt lämnas en&lt;br&gt;slutgiltig redogörelse där analysen har uppdaterats&lt;br&gt;med nya beslut i riksdagen, med aktuella ekonomis-&lt;br&gt;ka antaganden samt med de förslag som presenteras i&lt;br&gt;denna budgetproposition om höjda barnbidrag, fler-&lt;br&gt;barnstillägg, bostadsbidrag, bostadstillägg till pensio-&lt;br&gt;närer samt ändrad avdragsregler för resor till och&lt;br&gt;från arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Regelanalys&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Analysen av saneringsprogrammets fördelningseffek-&lt;br&gt;ter baseras på en s.k. regelanalys. Den visar för en&lt;br&gt;och samma befolkning hur fördelningen av ekono-&lt;br&gt;miska resurser såg ut med de regler som gällde före&lt;br&gt;budgetåtgärderna jämfört med fördelningen efter&lt;br&gt;ändrade regler. För varje hushåll i modellbefolkning-&lt;br&gt;en har man först beräknat de disponibla inkomsterna&lt;br&gt;med reglerna 1994 och sedan med reglerna efter sa-&lt;br&gt;neringsprogrammet. Resultaten skulle naturligtvis bli&lt;br&gt;annorlunda om utfallet av saneringsprogrammet&lt;br&gt;kunde jämföras med vad som hade hänt med in-&lt;br&gt;komstfördelningen utan en sanering och efter ett&lt;br&gt;sammanbrott i de offentliga finanserna, eller med en&lt;br&gt;annan sammansättning av åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelanalyser är den internationellt gängse meto-&lt;br&gt;den att beskriva konsekvenserna av en ändrad politik&lt;br&gt;för skatter och transfereringar. Den överensstämmer&lt;br&gt;med hur budgeteffekter beräknas, dvs. i allmänhet&lt;br&gt;utan dynamiska antaganden. Beräkningarna visar de&lt;br&gt;direkta effekterna av ändrade regler och beaktar så-&lt;br&gt;ledes inte vad som händer om hushållen ändrar sitt&lt;br&gt;beteende eller om samhällsekonomin förbättras som&lt;br&gt;följd av åtgärderna. Sådana analyser är svåra att göra&lt;br&gt;eftersom man inte är överens om vilka förändringar&lt;br&gt;som kan väntas inträffa, hur stora de är och när i ti-&lt;br&gt;den de kan komma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringsanalysen omfattar i stort sett alla regel-&lt;br&gt;ändringar i skatte- och transfereringssystemen som&lt;br&gt;införts eller beslutats efter oktober 1994. Beräkning-&lt;br&gt;arna visar helårseffekterna av alla åtgärder när de&lt;br&gt;trätt i full kraft 1998, i 1997 års priser. Höjningen till&lt;br&gt;80 procent ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkring-&lt;br&gt;en m.m. har beaktats. Analysen innefattar inte höjda&lt;br&gt;avgifter för läkemedel och vård eller indirekta effek-&lt;br&gt;ter av att kommuner, företag och andra som följd av&lt;br&gt;saneringsprogrammet har förändrat avgifter, avtals-&lt;br&gt;försäkringar eller andra villkor som påverkar hus-&lt;br&gt;hållens ekonomi. De regeländringar som beräknats&lt;br&gt;innebär sammantaget att hushållens disponibla in-&lt;br&gt;komster reducerats med ca 43 miljarder kronor, dvs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,4 procent vilket motsvarar i genomsnitt ca 8 600&lt;br&gt;kronor per hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysen är genomförd i den mikrosimulerings-&lt;br&gt;modell för skatter och transfereringar som Finansde-&lt;br&gt;partementet och SCB har utvecklat gemensamt. De&lt;br&gt;flesta regeländringar har efterbildats fullständigt.&lt;br&gt;Över 80 regeländringar ingår i kalkylen. Några änd-&lt;br&gt;ringar beräknas mer schablonmässigt, exempelvis har&lt;br&gt;fördelningseffekterna av sänkt moms på livsmedel&lt;br&gt;beräknats med hjälp av en regression med antagande&lt;br&gt;om att momssänkningen helt tillfaller hushållen (se&lt;br&gt;underbilaga 1 för detaljer). Även effekterna av höjda&lt;br&gt;energiskatter, ändrad beskattning av förmån av fri bil&lt;br&gt;och av pensionssparande har beräknats schablon-&lt;br&gt;mässigt. Motsvarande beräkning av effekterna av&lt;br&gt;höjda avgifter för läkemedel m.m. kan inte göras då&lt;br&gt;dataunderlag saknas. Skärpta kvalifikationsregler&lt;br&gt;bl.a. inom arbetslöshetsförsäkringen efterbildas ge-&lt;br&gt;nom en proportionell minskning av utbetalade er-&lt;br&gt;sättningar. Vissa mindre regeländringar beaktas ej&lt;br&gt;t.ex. skärpta regler inom förtidspensioneringen. Be-&lt;br&gt;räkningarna baseras på SCB:s undersökning av hus-&lt;br&gt;hållens inkomster 1994 (HINK) framskriven till&lt;br&gt;1997 års befolkning, sysselsättning och ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningseffekterna mäts i den relativa&lt;br&gt;(procentuella) förändringen av hushållens disponibla&lt;br&gt;inkomster justerade för försörjningsbörda, som ock-&lt;br&gt;så benämns ekonomisk standard. I analysen redovi-&lt;br&gt;sas medelvärden för olika grupper men spridningen&lt;br&gt;är stor runt dessa värden. Inom varje grupp finns det&lt;br&gt;hushåll som har klarat sig relativt väl medan andra&lt;br&gt;har träffats av många saneringsåtgärder samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar 18 år och äldre som bor kvar hos föräldrarna räknas som egna hushåll&lt;br&gt;i HINK. De har exkluderats i följande analyser då det saknas uppgifter om de eko-&lt;br&gt;nomiska förhållandena för deras föräldrar, vars ekonomi de ofta är beroende av.&lt;br&gt;Det ändrar sammansättningen av bl.a. decilgrupp 1 (se underbilaga 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na 1-2 ett visst år har fått en högre ekonomisk stan-&lt;br&gt;dard redan året efter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktaruta 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk standard: Hushållets disponibla inkomst&lt;br&gt;justerad för försörjningsbörda i 1997 års priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justering för försörjningsbörda: För att kunna&lt;br&gt;jämföra den ekonomiska standarden divideras den&lt;br&gt;disponibla inkomsten med det antal s.k. konsum-&lt;br&gt;tionsenheter det finns i respektive hushåll. Konsum-&lt;br&gt;tionsenheterna baseras på Socialstyrelsens normer för&lt;br&gt;socialbidrag. Ensamboende ges vikten 1,16, sambo-&lt;br&gt;ende vuxna 1,92, barn i åldern 0-3 år 0,56, 4-10 år&lt;br&gt;0,66, 11-17 år 0,76.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Decilgrupp: Befolkningen delas in i 10 lika stora&lt;br&gt;grupper där de 10 procent med lägst ekonomisk&lt;br&gt;standard hamnar i decilgrupp 1, de med näst lägst i&lt;br&gt;decilgrupp 2 osv. ända upp till decilgrupp 10 med&lt;br&gt;den högsta ekonomiska standarden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gini-koefficient: Det vanligaste statistiska måttet&lt;br&gt;på ojämnheten i inkomstfördelningen som antar vär-&lt;br&gt;det 0 när inkomsterna är lika för alla och värdet 1&lt;br&gt;vid maximal ojämnhet dvs. när en person får alla in-&lt;br&gt;komster. Koefficienten är mest känslig för vad som&lt;br&gt;händer i mitten av fördelningen. Den kan sägas visa&lt;br&gt;hur stor inkomstskillnad det är mellan två slump-&lt;br&gt;mässigt utvalda individer/hushåll i genomsnitt räknat&lt;br&gt;i förhållande till medelinkomsten. Om Gini-&lt;br&gt;koefficienten är 0,250 och medelinkomsten för alla&lt;br&gt;är 90 000 kronor skall man vänta sig att skillnaden&lt;br&gt;är 2*0,250 eller 50 procent av medelinkomsten, dvs.&lt;br&gt;45 000 kronor.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-75.png" style="width:175pt;height:132pt;"/&gt;
&lt;p&gt;123456789 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Decilgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm: Skatteeffekten är beräknad givet sänkta transfereringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hushåll med hög standard består minskningen av&lt;br&gt;den disponibla inkomsten nästan uteslutande av höj-&lt;br&gt;da skatter. De med lägre standard berörs framför allt&lt;br&gt;av sänkta transfereringar. Beräkningen har genom-&lt;br&gt;förts stegvis genom att konsekvenserna av minskade&lt;br&gt;transfereringar beräknats först och därefter skatteåt-&lt;br&gt;gärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammantagna spridningen i ekonomisk stan-&lt;br&gt;dard minskar något enligt den s.k. Gini-koefficenten.&lt;br&gt;Räknat i kronor per konsumtionsenhet har hushållen&lt;br&gt;i decilgrupp 1 bidragit med i genomsnitt ca 1 900&lt;br&gt;kronor per år jämfört med ca 17 000 kronor i decil-&lt;br&gt;grupp 10 (diagram 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Resultat&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av de sammantagna budgetförstärkningarna i sane-&lt;br&gt;ringsprogrammet har den femtedel hushåll med&lt;br&gt;högst ekonomisk standard (decilgrupp 9 och 10) bi-&lt;br&gt;dragit med ca 43 procent medan den femtedel hus-&lt;br&gt;håll som har lägst standard bidragit med ca 11 pro-&lt;br&gt;cent. Ser man till den relativa förändringen av den&lt;br&gt;ekonomiska standarden har hushåll med högst stan-&lt;br&gt;dard fått vidkännas den största inkomstminskningen&lt;br&gt;men även hushållen med lägre ekonomisk standard&lt;br&gt;har träffats något hårdare än andra (diagram 2.1).&lt;br&gt;Resultaten för decilgrupp 1 är dock svårtolkade ef-&lt;br&gt;tersom den innehåller många hushåll som endast till-&lt;br&gt;fälligt har en låg inkomst exempelvis i samband med&lt;br&gt;ledighet i olika former, eller för vilka det är svårt att&lt;br&gt;mäta den ekonomiska standarden. Ungefär 60 pro-&lt;br&gt;cent i decilgrupp 1 är antingen studerande, egenföre-&lt;br&gt;tagare eller hör till gruppen övriga t.ex. värnpliktiga.&lt;br&gt;Omkring en tiondel är arbetslösa ungdomar eller&lt;br&gt;andra arbetslösa (se vidare underbilaga 3). SCB har&lt;br&gt;visat att 35 procent av dem som finns i decilgrupper-&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-76.png" style="width:174pt;height:154pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-77.png" style="width:156pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: Skatteeffekten är beräknad givet sänkta transfereringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoeffekterna av budgetåtgärderna är i stort sett&lt;br&gt;lika för kvinnor och män (diagram 2.3). Män berörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i högre grad av höjda skatter, kvinnor främst av&lt;br&gt;minskade transfereringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 2.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor och män. Förändring av disponibel inkomst&lt;br&gt;genom saneringsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-78.png" style="width:176pt;height:121pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm: Kvinnors och mäns arbetsinkomster och transfereringar har beräknats efter&lt;br&gt;skatt. För makar har hushållets skattefria transfereringar delats lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 2.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgrupper. Förändring av disponibel inkomst genom&lt;br&gt;saneringsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-79.png" style="width:175pt;height:107pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åldersgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm: Skatteeffekten är beräknad givet sänkta transfereringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarhushåll och tjänstemannahushåll har fått&lt;br&gt;betala relativt mer av saneringsåtgärderna än arbe-&lt;br&gt;tarhushåll (diagram 2.6). Skillnaden mellan arbetar-&lt;br&gt;hushåll och högre tjänstemän är ca 2 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnfamiljer, särskilt ensamföräldrar och gifta/ sam-&lt;br&gt;boende med tre eller fler barn, får något större&lt;br&gt;minskningar än hushåll utan barn (diagram 2.4).&lt;br&gt;Skillnaden mellan barnfamiljer och hushåll utan barn&lt;br&gt;är dock endast ca en procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 2.4&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-80.png" style="width:175pt;height:131pt;"/&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 2.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socioekonomiska grupper. Förändring av disponibel&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-81.png" style="width:185pt;height:118pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Arb Tjm_LM Tjm_hö Ftg Ftp Åp Övr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socioekonomisk grupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm: Skatteeffekten är beräknad givet sänkta transfereringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arb=Arbetare, Tjm_LM, Tjm_hö=Lägre/mellan, högre tjänstemän,&lt;br&gt;Ftg=Företagare/lantbrukare, Ftp=Förtidspensionärer, Åp=Ålderspensionärer,&lt;br&gt;Övr=Ovriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EO El E2 SO S1 S2 S3 PE PS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Familjetyp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm: Skatteeffekten är beräknad givet sänkta transfereringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EO, E1, E2=Ensam utan barn, med ett, med två eller fler barn. SO, SI, S2,&lt;br&gt;S3=Gifta/samboende utan barn, med ett, två, tre eller fler barn. PE, PS=Ensam,&lt;br&gt;gift/samboende pensionär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionärer och ungdomar har i högre grad&lt;br&gt;skyddats från saneringseffekterna än andra grupper,&lt;br&gt;framför allt då de inte har träffats av lika stora skat-&lt;br&gt;tehöjningar (diagram 2.5) Det är främst hushåll i&lt;br&gt;förvärvsaktiv ålder som fått bära de största in-&lt;br&gt;komstminskningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;II Inkomstfördelningens&lt;br&gt;utveckling 1991-1997&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Detta avsnitt innehåller en samlad analys av hur för-&lt;br&gt;delningen av ekonomiska resurser förändrats hittills&lt;br&gt;under 1990-talet. Till skillnad mot föregående avsnitt&lt;br&gt;beaktas i denna analys både den samhällsekonomis-&lt;br&gt;ka utvecklingen, ändrade skatter och transfereringar&lt;br&gt;- och andra faktorer som påverkar fördelningen. Det&lt;br&gt;är en uppdatering av förra årets fördelningspolitiska&lt;br&gt;redogörelse med en framskrivning av utvecklingen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med 1997. I allt väsentligt har samma underlag&lt;br&gt;och metoder använts (för en närmare redovisning, se&lt;br&gt;bilaga 4, prop. 1996/97:1).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Vad har hänt efter krisen och&lt;br&gt;saneringsprogrammet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige har under 1990-talet genomgått den djupaste&lt;br&gt;ekonomiska krisen i modern tid. De flesta hushåll&lt;br&gt;har upplevt ekonomiska försämringar till följd av ar-&lt;br&gt;betslösheten, konkurser och minskade inkomster i&lt;br&gt;egna företag, tidvis höga räntor, minskade sociala&lt;br&gt;transfereringar och höjda skatter, höjda kostnader&lt;br&gt;för vård och omsorg osv. Ett ökat antal hushåll be-&lt;br&gt;höver kompletterande socialbidrag. Många andra&lt;br&gt;stora förändringar har inträffat. Hushållen har under&lt;br&gt;perioden minskat barnafödandet, ökat sitt sparande&lt;br&gt;och de som har jobb arbetar allt mer övertid. Sjuk-&lt;br&gt;frånvaron har sjunkit och allt fler deltar i utbildning&lt;br&gt;eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Under senare&lt;br&gt;år har dock ekonomin förbättrats för många hushåll&lt;br&gt;bl.a. genom att räntan har sjunkit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte överraskande att många är oroliga för&lt;br&gt;att alla dessa förändringar har medfört inte bara för-&lt;br&gt;sämringar för de flesta hushåll, utan också en allvar-&lt;br&gt;lig ökning av fördelningsproblemen i form av växan-&lt;br&gt;de inkomstklyftor och ett ökat antal hushåll med en&lt;br&gt;svag ekonomisk standard. Somliga är övertygade om&lt;br&gt;att så är fallet, oavsett vad statistiken visar. Andra&lt;br&gt;ställer frågor om vad som har hänt: hur mycket har&lt;br&gt;klyftan mellan vanliga medborgare och de välbeställ-&lt;br&gt;da ökat, hur många fler fattiga finns det osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att dröja ytterligare några år innan&lt;br&gt;man med den offentliga statistiken kan utvärdera hur&lt;br&gt;den ekonomiska krisen, saneringsprogrammet och&lt;br&gt;andra förändringar har påverkat fördelningen av&lt;br&gt;ekonomiska resurser. Det beror på att statistiken om&lt;br&gt;inkomstfördelningen fördröjs två år eftersom den ba-&lt;br&gt;seras på deklarationerna och inkomsttaxeringen. För&lt;br&gt;närvarande finns det bara inkomststatistik t.o.m.&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna analys baseras på en framskrivning av in-&lt;br&gt;komstfördelningen från 1995 till 1996 och 1997.&lt;br&gt;Det är inte en prognos i vanlig mening eftersom&lt;br&gt;framskrivningen inte fullt ut tar hänsyn till alla för-&lt;br&gt;ändringar som har inträffat. Framskrivningen förut-&lt;br&gt;sätter å andra sidan att bedömningarna av det sam-&lt;br&gt;hällsekonomiska utfallet för 1996 och 1997 i bilaga&lt;br&gt;1 är rimligt korrekta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Så här har analysen genomförts&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Redogörelsen baseras på analyser av SCB:s under-&lt;br&gt;sökningar av hushållens inkomster (HINK) för åren&lt;br&gt;1991-1995. HINK är en urvalsundersökning som&lt;br&gt;innehåller ca 9 000 - 13 000 hushåll som represente-&lt;br&gt;rar hela befolkningen. Uppgifterna om löner, kapi-&lt;br&gt;talinkomster, sociala transfereringar, skatter osv.&lt;br&gt;hämtas in från olika register medan uppgifterna om&lt;br&gt;arbetsförhållanden, boendekostnader, barnomsorg&lt;br&gt;m.m. samlas in med intervjuer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistisk osäkerhet: Som alla urvalsundersökning-&lt;br&gt;ar är HINK-resultaten behäftade med en statistisk&lt;br&gt;osäkerhet. Den kan beräknas och visar hur mycket&lt;br&gt;skattningen av ett visst värde i HINK kan tänkas av-&lt;br&gt;vika från det värde man skulle få om t.ex. alla hus-&lt;br&gt;håll i landet hade undersökts. Den statistiska osäker-&lt;br&gt;heten är högre för små grupper och för inkomster&lt;br&gt;som är relativt ovanliga. Som exempel kan nämnas&lt;br&gt;att inkomstspridningen enligt den officiella statisti-&lt;br&gt;ken mätt med den s.k. Gini-koefficienten ökade från&lt;br&gt;0,221 år 1985 till 0,231 år 1990, vilket uppmärk-&lt;br&gt;sammades. Den statistiska osäkerheten är dock ca&lt;br&gt;0,010-0,014 enheter för förändringen mellan två år&lt;br&gt;(med 95 procents konfidensintervall).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstfördelningen under 1990-talet: Utveck-&lt;br&gt;lingen under perioden 1975-1990 behandlades i för-&lt;br&gt;ra årets fördelningspolitiska redogörelse. Skattere-&lt;br&gt;formen 1990-1991 har utvärderats i särskild ordning&lt;br&gt;(se vidare bilaga 6). Denna undersökning omfattar&lt;br&gt;därför endast perioden 1991-1997. I den offentliga&lt;br&gt;statistiken finns visserligen uppgifter också för åren&lt;br&gt;1989-1990 där SCB försökt korrigera inkomstför-&lt;br&gt;delningen för förändringar i inkomstmätningarna&lt;br&gt;som följde av skattereformen. Dessa ingår dock inte i&lt;br&gt;denna analys eftersom korrigeringarna ofta är osäkra&lt;br&gt;och antagandena om basbreddningarnas nivå o.dyl.&lt;br&gt;på vilka korrigeringarna grundar sig inte längre är&lt;br&gt;aktuella. Det finns inga garantier för att dessa korri-&lt;br&gt;gerade inkomstfördelningar visar den faktiska sprid-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framskrivning till 1996 och 1997: Förenklat ut-&lt;br&gt;tryckt har uppgifterna i HINK95 om hushållens in-&lt;br&gt;komster, räntor, boendekostnader osv. skrivits fram&lt;br&gt;till de värden som förväntas för 1996 respektive&lt;br&gt;1997 enligt prognoserna i bilaga 1. Befolkningens&lt;br&gt;sammansättning, sysselsättningen och de allmänna&lt;br&gt;pensionerna har aktualiserats genom en särskild om-&lt;br&gt;viktningsmetod. Lönefördelningen skrivs fram diffe-&lt;br&gt;rentierat efter utvecklingen i privata sektorn och of-&lt;br&gt;fentliga sektorn. Den privata sektorn är indelad i tre&lt;br&gt;delsektorer, den offentliga i stat och kommun. Inom&lt;br&gt;varje delsektor beaktas förutom löneutvecklingen&lt;br&gt;också skillnader i arbetstidens utveckling. Skatter,&lt;br&gt;socialförsäkringar, bidrag osv. har räknats om enligt&lt;br&gt;reglerna för respektive år. Framskrivningen visar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med regelanalyserna av saneringsprogrammet i avsnitt I beaktas i fram-&lt;br&gt;skrivningen fördelningseffekterna av sänkt moms på livsmedel och höjda energiskat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;således hur inkomstfördelningen skulle se ut 1996&lt;br&gt;och 1997 om hushållens inkomster i HINK95 för-&lt;br&gt;ändras enligt prognoserna och med de nya skatte-&lt;br&gt;och bidragsreglerna. Genom framskrivningen efter-&lt;br&gt;bildas delvis många strukturella förändringar och&lt;br&gt;ändrade beteenden, exempelvis ökningen av antalet&lt;br&gt;ATP-pensioner, minskat barnafödande, förändringen&lt;br&gt;av antal förvärvsarbetande i olika sektorer, antal ar-&lt;br&gt;betslösa och antal i olika arbetsmarknadsåtgärder,&lt;br&gt;minskade skuldräntor m.m. som följd av ökat spa-&lt;br&gt;rande osv. Andra förändringar beaktas endast parti-&lt;br&gt;ellt och indirekt t.ex. förändringar av antal i utbild-&lt;br&gt;ning och antal förtidspensionärer. Ytterligare andra&lt;br&gt;förändringar fångas inte alls exempelvis ökningen av&lt;br&gt;socialbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningens begränsning: Redogörelsen om-&lt;br&gt;fattar endast fördelningen av årsinkomster och såle-&lt;br&gt;des inte förmögenhetsfördelningen, fördelningseffek-&lt;br&gt;ter av utgifter för vård och omsorg, av offentlig&lt;br&gt;konsumtion och indirekta skatter, fördelningen av&lt;br&gt;utbildning, hälsa, boende - ej heller ekonomisk rör-&lt;br&gt;lighet över tiden, fördelningen över livet eller mellan&lt;br&gt;generationer. Den är således i flera avseenden be-&lt;br&gt;gränsad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 Hur har det gått för vanliga&lt;br&gt;inkomsttagare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den traditionella analysen av inkomstspridningen&lt;br&gt;kan vara svår att förstå och tolka. Efter indelningen i&lt;br&gt;decilgrupper, korrigeringen för försörjningsbörda,&lt;br&gt;beskrivningen med olika statistiska mått osv. kan&lt;br&gt;man i regel inte se hur var och ens egna inkomster,&lt;br&gt;skatter, transfereringar och ekonomiska standard har&lt;br&gt;påverkats av alla förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före den gängse statistiska fördelningsanalysen&lt;br&gt;(avsnitt 6) visas därför vad som hänt med inkomster&lt;br&gt;och skatter för vanliga medelinkomsttagare, lågin-&lt;br&gt;komsttagare och andra grupper. Alla vuxna inkomst-&lt;br&gt;tagare har delats in efter hur man huvudsakligen för-&lt;br&gt;sörjer sig samt efter inkomstnivån. Varje indelning i&lt;br&gt;grupper har gränsdragningsproblem och kan diskute-&lt;br&gt;ras. Den som valts är pragmatisk och uttrycker inga&lt;br&gt;värderingar av vad som är en hög inkomst o.dyl.&lt;br&gt;Gruppernas sammansättning i avseende på ålder,&lt;br&gt;kön och arbetstid samt inkomster visas i bilagetabell&lt;br&gt;1.1.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Faktaruta 2&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Individernas inkomster: Löner, kapitalinkomster, so-&lt;br&gt;ciala transfereringar och skatter summeras för varje&lt;br&gt;person. För makar delas de skattefria transferering-&lt;br&gt;arna lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klassificering av inkomster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löner och kapitalinkomster: Marknadsinkomster&lt;br&gt;(faktorinkomster) i form av löner, näringsinkomster&lt;br&gt;samt kapitalinkomster före avdrag och skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsinkomster: Summan av lön, sjuk- och för-&lt;br&gt;äldrapenning samt netto från näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sociala transfereringar: Summan av alla skatte-&lt;br&gt;pliktiga och skattefria transfereringar dvs. pension,&lt;br&gt;sjuk- och föräldrapenning, arbetsmarknadsstöd,&lt;br&gt;barnbidrag, socialbidrag osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatter: Summan av inkomstskatter, allmänna&lt;br&gt;egenavgifter, kapital- och förmögenhetsskatter samt&lt;br&gt;fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningen i grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välbeställda: Personer som antingen haft en ar-&lt;br&gt;betsinkomst (lön, sjuk- och föräldrapenning) före&lt;br&gt;avdrag och skatt på minst en miljon kronor per år&lt;br&gt;eller kapitalinkomst netto på minst 100 000 kronor&lt;br&gt;(ca 80 000 personer år 1997 inkl, pensionärer m.fl.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höginkomsttagare: Andra anställda som arbetar&lt;br&gt;heltid hela året (inkl, frånvaro med sjukpen-&lt;br&gt;ning/föräldrapenning) och som hör till dem med 10&lt;br&gt;procent högst arbetsinkomster (ca 210 000 perso-&lt;br&gt;ner).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelinkomsttagare: Anställda som arbetar heltid&lt;br&gt;hela året och som inte räknas till dem med högst re-&lt;br&gt;spektive lägst inkomst (ca 1,7 miljoner personer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låginkomsttagare: Anställda som arbetar heltid&lt;br&gt;hela året och som hör till dem med 10 procent lägst&lt;br&gt;arbetsinkomster (ca 210 000 personer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltidsarbetande: Anställda som arbetat mindre&lt;br&gt;än 90 procent av full årsarbetstid (ca 720 000 perso-&lt;br&gt;ner).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenföretagare: Personer som använder mest ar-&lt;br&gt;betstid till det egna företaget (ca 230 000 personer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa: Personer vars arbetsmarknadsstöd är&lt;br&gt;högre än halva lönen (ca 470 000 personer 1997).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionärer: Alla som har fyllt 65 år eller har en&lt;br&gt;allmän pension som är högre än lönen (ca 1,8 miljo-&lt;br&gt;ner personer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar och studerande: Personer under 25 år&lt;br&gt;(inkl, arbetslösa) samt äldre som haft studiemedel på&lt;br&gt;minst 20 000 kronor (ca 630 000 personer 1997).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga: Alla andra (ca 570 000 personer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter endast indirekt genom effekterna via konsumentpriserna. Ändrade regler för&lt;br&gt;förmån av fri bil, ändrad beskattning av pensionssparande och återställandet av&lt;br&gt;kapital- och förmögenhetsskatterna beaktas inte vid framskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I HINK följer man inte inkomstutvecklingen över&lt;br&gt;tiden för samma personer. 1 stället jämför man t.ex.&lt;br&gt;genomsnittslönen för en grupp individer ett år med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lönerna för samma grupp med nya individer nästa år.&lt;br&gt;Vid bedömningen av resultaten måste man tänka på&lt;br&gt;att gruppernas sammansättning har förändrats under&lt;br&gt;perioden. År 1991 var exempelvis färre personer ar-&lt;br&gt;betslösa men därefter har antalet ökat kraftigt och&lt;br&gt;sammansättningen av de arbetslösa förändrats. Det&lt;br&gt;innebär också att exempelvis sammansättningen av&lt;br&gt;gruppen medelinkomsttagare eller låginkomsttagare&lt;br&gt;har förändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningen av inkomsttagarnas ekonomiska&lt;br&gt;utveckling skiljer sig också från den statistiska analy-&lt;br&gt;sen av inkomstspridningen bland hushållen där man&lt;br&gt;justerar för försörjningsbördan. Det är exempelvis&lt;br&gt;inte särskilt många löntagare med låga inkomster&lt;br&gt;som räknas till de 10 % hushåll med lägst ekono-&lt;br&gt;misk standard. Som visas i underbilaga 3 ingår i de-&lt;br&gt;cilgrupp 1 främst studerande, egenföretagare osv. Li-&lt;br&gt;kaså finns det personer med höga inkomster med&lt;br&gt;många barn som hamnar i mitten av fördelningen&lt;br&gt;när inkomsten justeras för försörjningsbördan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora skillnader som finns mellan de individu-&lt;br&gt;ella inkomsterna utjämnas påtagligt när man stude-&lt;br&gt;rar makars gemensamma inkomster. Över 60 pro-&lt;br&gt;cent av alla män med höga inkomster är&lt;br&gt;gifta/samboende med kvinnor som hör till gruppen&lt;br&gt;medelinkomsttagare. Kvinnor med låga inkomster är&lt;br&gt;ofta (44 procent) gifta/samboende med en man med&lt;br&gt;genomsnittliga inkomster. Det innebär att den indi-&lt;br&gt;viduella utvecklingen av den ekonomiska standarden&lt;br&gt;för höginkomsttagare, medelinkomsttagare osv. av-&lt;br&gt;viker ganska mycket från utvecklingen när man be-&lt;br&gt;skriver hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;består till stor del av kapitalinkomster. Minskningen&lt;br&gt;för de välbeställda förklaras av att deras realisations-&lt;br&gt;vinster, huvudsakligen från försäljning av aktier och&lt;br&gt;andra värdepapper, har nära halverats från den höga&lt;br&gt;nivån 1991 till 1997. Tar man hänsyn till de senaste&lt;br&gt;årens börsuppgång har deras ekonomiska standard&lt;br&gt;utvecklats ungefär som för höginkomsttagare och&lt;br&gt;medelinkomsttagare. De välbeställdas skattepliktiga&lt;br&gt;förmögenhet har ökat 2,5 gånger under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låginkomsttagarnas sammanlagda löner och kapi-&lt;br&gt;talinkomster uppgår i genomsnitt till ca 122 000&lt;br&gt;kronor. Under perioden 1991-1997 har deras in-&lt;br&gt;komster ökat med ca 10 procent. Ungdo-&lt;br&gt;mar/studerande har träffats av en stor relativ in-&lt;br&gt;komstminskning, på ca 25 procent. Det beror till en&lt;br&gt;del på att fler ungdomar studerar längre vilket leder&lt;br&gt;till lägre inkomster av arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneinkomsterna för arbetslösa och pensionärer&lt;br&gt;är i genomsnitt små och har inte ändrats nämnvärt&lt;br&gt;under 1990-talet (redovisas därför ej i diagrammet).&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.1 Inkomster och skatter&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Medelinkomsttagare har haft en oväntat gynnsam&lt;br&gt;utveckling av marknadsinkomsterna (löner och kapi-&lt;br&gt;talinkomster) hittills under 1990-talet (diagram 5.1).&lt;br&gt;I genomsnitt har löner och kapitalinkomster sam-&lt;br&gt;manlagt ökat realt med ca 21 000 kronor enligt&lt;br&gt;framskrivningen, från ca 206 000 kronor 1991 till&lt;br&gt;beräknat 227 000 kronor 1997 (ca 10 procent). Lö-&lt;br&gt;neutvecklingen överskattas dock något genom sjuk-&lt;br&gt;lönereformema då ersättningen för de första 14&lt;br&gt;sjukdagarna (1 månad fr.o.m. 1997) registreras som&lt;br&gt;lön i stället för som sjukpenning. Sänkta socialavgif-&lt;br&gt;terna, från 38,77 procent år 1991 till 32,92 procent&lt;br&gt;år 1997, har också möjliggjort en snabbare tillväxt&lt;br&gt;av bruttolönerna. Löneökningen kan alltså delvis re-&lt;br&gt;flektera indirekta effekter av en ändrad sjuklön och&lt;br&gt;ett förändrat avgiftsuttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höginkomsttagarna tjänar i genomsnitt mer än&lt;br&gt;dubbelt så mycket som medelinkomsttagarna. In-&lt;br&gt;komsterna för höginkomsttagare har ökat ungefär&lt;br&gt;lika mycket (10 procent), vilket motsvarar ca 47 000&lt;br&gt;kronor. De välbeställda har fått minskade inkomster&lt;br&gt;med 20 procent. De välbeställdas höga inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löne- och kapitalinkomster 1991-1997&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-82.png" style="width:173pt;height:130pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: Summa av löne- och kapitalinkomster före avdrag och skatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det betyder att klyftan mellan välbeställda och hög-&lt;br&gt;inkomsttagare respektive medel- och låginkomstta-&lt;br&gt;gare i löner och kapitalinkomster är i stort sett oför-&lt;br&gt;ändrad. Höginkomsttagarna har ca 3,9 gånger högre&lt;br&gt;marknadsinkomster än låginkomsttagarna. Klyftan&lt;br&gt;mellan ungdomar och medelinkomsttagare har vid-&lt;br&gt;gats. Ungdomarnas löne- och kapitalinkomster mot-&lt;br&gt;svarade ca 43 procent av medelinkomsttagarnas&lt;br&gt;1991 mot beräknat 29 procent år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland medelinkomsttagarna är ökningen av&lt;br&gt;marknadsinkomsterna densamma för kvinnor och&lt;br&gt;män. I gruppen höginkomsttagare har kvinnorna&lt;br&gt;haft en bättre utveckling av marknadsinkomsterna&lt;br&gt;än män (25 procent för kvinnor och 9 procent för&lt;br&gt;män). Förändringarna kan sammanhänga med sam-&lt;br&gt;mansättningsförändringar inom grupperna mellan&lt;br&gt;åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt får höginkomsttagarna betala allt högre&lt;br&gt;skatter och de erhåller lägre sociala transfereringar. I&lt;br&gt;diagram 5.2 visas nettot av de skatter olika grupper i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomsnitt betalt och de skattepliktiga och skattefria&lt;br&gt;transfereringar man har erhållit under samma år.&lt;br&gt;Höginkomsttagarna betalar betydligt mer i skatter än&lt;br&gt;vad de får i transfereringar. De betalade netto i ge-&lt;br&gt;nomsnitt ca 135 000 kronor 1991 jämfört med be-&lt;br&gt;räknat 198 000 kronor 1997, vilken innebär en höj-&lt;br&gt;ning med 63 000 kronor. För de välbeställda&lt;br&gt;minskade nettobetalningarna (11 000 kronor), vilket&lt;br&gt;beror på att inkomsterna har minskat. Skatterna fi-&lt;br&gt;nansierar också utbildningen, vården, omsorgen osv.&lt;br&gt;men värdet av de offentliga tjänsterna ingår inte i be-&lt;br&gt;räkningen. De stora nettobetalningarna för högin-&lt;br&gt;komsttagare m.fl. skulle naturligtvis bli avsevärt&lt;br&gt;mindre om man tog hänsyn till värdet av de offentli-&lt;br&gt;ga tjänsterna som de får nytta av i olika skeden i li-&lt;br&gt;vet. Sett över livet är nettot av skatter, transfereringar&lt;br&gt;och värdet av de offentliga tjänsterna jämnare för-&lt;br&gt;delat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionärer som tjänat in eil hög ATP. Enskilda pensio-&lt;br&gt;närer har haft en annan inkomstutveckling. Skatte-&lt;br&gt;höjningen har dock varit lägre för pensionärer genom&lt;br&gt;att de inte berörs av de nya allmänna egenavgifterna.&lt;br&gt;Höjningen för ungdomar torde bero både på att de&lt;br&gt;får allt högre arbetslöshetsstöd som följd av den&lt;br&gt;ökade arbetslösheten och att fler studerar med studi-&lt;br&gt;estöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa genomsnittsberäkningar för olika grupper&lt;br&gt;pekar således på stora förändringar genom höjda&lt;br&gt;skatter och minskade transfereringar. Nettoföränd-&lt;br&gt;ringen har varit större för personer med högre in-&lt;br&gt;komster och mindre för dem med lägre inkomster.&lt;br&gt;Det tyder således på att omfördelningseffekten har&lt;br&gt;ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Netto av sociala transfereringar och skatter 1991-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välbeställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höginkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelinkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låginkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdom o stud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-83.png" style="width:130pt;height:113pt;"/&gt;
&lt;p&gt;-225000 &amp;nbsp;-150000&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-75000&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;150000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kr/år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm: Pensioner, socialförsäkringsförmåner, barnbidrag o.s.v minskat med&lt;br&gt;skatter och egenavgifter under ett år. Värdet av offentliga tjänster som&lt;br&gt;utnyttjas i olika skeden i livet beaktas ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelinkomsttagarna har träffats relativt sett hår-&lt;br&gt;dast. År 1991 betalade man i genomsnitt ungefär&lt;br&gt;38 000 kronor netto mot ca 68 000 kronor 1997.&lt;br&gt;Det beror främst på de höjda skatterna. De arbetslö-&lt;br&gt;sa som grupp har också fått ett minskat nettobelopp,&lt;br&gt;minskningen är 9 000 kronor, vilket till största delen&lt;br&gt;beror på ökade skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låginkomsttagarna fick 1991 mer sociala transfe-&lt;br&gt;reringar än vad de betalade i skatter. Detta förhål-&lt;br&gt;lande har ändrats 1997 så att deras netto då är nega-&lt;br&gt;tivt. Låginkomsttagarna erhöll i genomsnitt netto ca&lt;br&gt;4 400 kronor år 1991 men 1997 får de istället betala&lt;br&gt;ca 9 500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionärerna och ungdomarna är de enda grup-&lt;br&gt;per som har fått ett högre netto. Att pensionärerna&lt;br&gt;har fått ökat netto - trots att saneringsprogrammet&lt;br&gt;för dem medfört både höjda skatter och minskade&lt;br&gt;pensioner - beror främst på att pensionärer utan&lt;br&gt;ATP eller med låg ATP efterhand ersätts med pen-&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.2 Den ekonomiska standard-&lt;br&gt;utvecklingen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den disponibla inkomsten är vad man får över av&lt;br&gt;löner och kapitalinkomster efter sociala transfere-&lt;br&gt;ringar och skatter. Den anses kunna mäta den eko-&lt;br&gt;nomiska standarden, särskilt när man justerar in-&lt;br&gt;komsten för försörjningsbördan i olika hushåll. I&lt;br&gt;detta avsnitt redovisas endast de vuxnas disponibla&lt;br&gt;inkomster utan en sådan justering. Beräkningen är&lt;br&gt;ganska förenklad eftersom den bygger på antagandet&lt;br&gt;att man i familjer med flera personer bara disponerar&lt;br&gt;de egna inkomsterna och inte får någon del av andra&lt;br&gt;familjemedlemmars inkomster. Denna stiliserade be-&lt;br&gt;räkning är nödvändig för att beskriva utvecklingen&lt;br&gt;för enskilda inkomsttagare, även om t.ex. makar&lt;br&gt;normalt har en gemensam ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots höjda löner och kapitalinkomster har me-&lt;br&gt;del- och höginkomsttagarna fått sänkta reala dispo-&lt;br&gt;nibla inkomster hittills under 1990-talet (diagram&lt;br&gt;5.3). Medelinkomsttagarna hade exempelvis i ge-&lt;br&gt;nomsnitt ca 168 000 kronor att disponera efter skat-&lt;br&gt;ter och bidrag 1991. År 1997 beräknas den dispo-&lt;br&gt;nibla inkomsten ha sjunkit med ca 9 000 kronor till&lt;br&gt;159 000 kronor (ca 6 procent). Höginkomsttagarnas&lt;br&gt;disponibla inkomster har sjunkit med ca 20 000 kro-&lt;br&gt;nor eller ca 7 procent. Förklaringen är som visades&lt;br&gt;ovan att skatterna höjts relativt mycket för dessa&lt;br&gt;grupper samtidigt som de sociala transfereringarna&lt;br&gt;sänkts. De välbeställdas inkomster beräknas ha&lt;br&gt;minskat med 24 procent eller 113 000 kronor, vilket&lt;br&gt;som nämnts framför allt beror på kraftigt sänkta rea-&lt;br&gt;lisationsvinster mellan 1991 och 1997. De med höga&lt;br&gt;inkomster har i högre grad än andra minskat sina&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar har också gjorts där de samboendes inkomster delats helt lika. Inte&lt;br&gt;heller detta antagande är invändningsfritt eftersom man inte kan utgå ifrån att t.ex.&lt;br&gt;en lågavlönad kvinna i verkligheten kan disponera sin välbetalde mans inkomst,&lt;br&gt;även om lagen säger så. När inkomsterna delas lika blir utvecklingen ungefär den&lt;br&gt;som beskrivs för hushållen i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulder och skuldräntor, vilket med den använda&lt;br&gt;inkomstmätningen genom minskade avdrag leder till&lt;br&gt;sänkta inkomster. Skuldanpassningen har dock haft&lt;br&gt;en jämfört med realisationsvinsterna ringa betydelse&lt;br&gt;för de välbeställda. Urvalsstorleken i HINK gör&lt;br&gt;emellertid att den ekonomiska utvecklingen för de&lt;br&gt;allra mest välbeställda inte fångas väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största minskningen av den ekonomiska&lt;br&gt;standarden inträffade 1995 främst till följd av höjda&lt;br&gt;skatter. Därefter har standarden ökat svagt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låginkomsttagarnas disponibla inkomst minskade&lt;br&gt;med ca 3 000 kronor från 115 000 kronor till&lt;br&gt;112 000 mellan 1991 och 1997 (drygt 2 procent).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionärernas ekonomiska standard har varit i&lt;br&gt;stort sett oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spridning i löner och kapitalinkomster har motver-&lt;br&gt;kats genom höjda skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 5.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst 1991-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välbeställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höginkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelinkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låginkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdom o stud&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-84.png" style="width:128pt;height:109pt;"/&gt;
&lt;p&gt;0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100000&amp;nbsp;&amp;nbsp;200000&amp;nbsp;&amp;nbsp;300000&amp;nbsp;&amp;nbsp;400000&amp;nbsp;&amp;nbsp;500000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kf/år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 5.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnors disponibla inkomst i procent av&lt;br&gt;männens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ 1997&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-85.png" style="width:173pt;height:131pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Det bör igen påminnas om att gruppernas storlek&lt;br&gt;och sammansättning ändras över tiden och det är in-&lt;br&gt;te samma personer som följs under åren. Vissa som&lt;br&gt;var studerande ungdomar 1991 är höginkomsttagare&lt;br&gt;1997 medan andra kanske är arbetslösa. Bilagetabell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 visar dock att när det gäller ålder, kön och ar-&lt;br&gt;betstid är förändringarna i sammansättningen relativt&lt;br&gt;måttliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar/studerande har fått den största minsk-&lt;br&gt;ningen av de disponibla inkomsterna. Inkomst-&lt;br&gt;minskningen för ungdomarna beräknas till ca 15 000&lt;br&gt;kronor, dvs. ca 15 procent. Om s.k. hemmaboende&lt;br&gt;ungdomar 18 år och äldre, som bor kvar hos föräld-&lt;br&gt;rarna men räknas som egna hushåll, hade inkluderats&lt;br&gt;i beräkningarna skulle minskningen för ungdomar&lt;br&gt;blivit större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de disponibla inkomsterna för arbetslösa har&lt;br&gt;minskat betydligt. Det beror till stor del på högre&lt;br&gt;skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta stiliserade sätt att räkna individernas&lt;br&gt;ekonomiska standard har anställda kvinnor som är&lt;br&gt;medelinkomsttagare ca 9 procent lägre disponibla&lt;br&gt;inkomster än män (diagram 5.4). Under 1991-1997&lt;br&gt;har kvinnor bland höginkomsttagare haft en relativt&lt;br&gt;mindre ogynnsam utveckling av de disponibla in-&lt;br&gt;komsterna är män. Bland ungdomar och låginkomst-&lt;br&gt;tagare har tendensen varit den motsatta, kvinnor har&lt;br&gt;haft en relativt sett svagare utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spridningen i individernas ekonomiska standard&lt;br&gt;enligt Gini-koefficienten har minskat 1991-1997&lt;br&gt;med ca 0,011 enheter, dvs. ca 4 procent. En ökad&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 Inkomstspridningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid analyser av inkomstspridningen använder man&lt;br&gt;sig av andra statistiska metoder och mått än vid re-&lt;br&gt;dovisningen i förra avsnittet. Man studerar hushål-&lt;br&gt;lens samlade inkomster och justerar för skillnaderna i&lt;br&gt;försörjningsbörda. Olika samlingsmått används för&lt;br&gt;att fånga tendenserna i inkomstfördelningen. Be-&lt;br&gt;skrivningen av inkomstfördelningen kommer därför&lt;br&gt;som nämnts att på åtskilliga punkter skilja sig från&lt;br&gt;den av inkomsttagarnas ekonomiska utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande analyser används individvikter, i likhet med den förra fördelningspolitis-&lt;br&gt;ka redogörelsen, för att alla personer skall ges lika tyngd när man bedömer fördel-&lt;br&gt;ningen av ekonomiska resurser. Ett hushåll med två vuxna och tre barn ges således&lt;br&gt;betydligt större vikt än ett ensamhushåll. I SCB:s officiella statistik används s.k.&lt;br&gt;hushållsvikter vilket innebär att man ger större vikt till vad som händer ensamma&lt;br&gt;personer än vad som händer samboende och barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berg, L.: Hushållens skulder och förmögenhet. Nordbanken 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Faktaruta 3&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Realjusterade kapitalinkomster: Hushållens räntein-&lt;br&gt;komster och ränteutgifter utom egnahemsräntor kor-&lt;br&gt;rigeras med inflationen enligt konsumentprisindex.&lt;br&gt;Inkomster och skatter av faktiska försäljningar av&lt;br&gt;aktier m.m. ersätts med en schablonmässigt beräk-&lt;br&gt;nad kapitalinkomst efter skatt baserad bl.a. på hur&lt;br&gt;stor hushållets förmögenhet är och på börsens ut-&lt;br&gt;veckling. Avkastningen antas motsvara den genom-&lt;br&gt;snittliga årliga förändringen av börsens värde för fem&lt;br&gt;år tillbaka och hushållens förmögenhet uppskattas&lt;br&gt;med hjälp av kontrolluppgifter om aktie- och fond-&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Decilkvot: Den disponibla inkomsten (vid decil-&lt;br&gt;gränsen) bland hushåll med högre ekonomisk stan-&lt;br&gt;dard dividerat med den disponibla inkomsten för&lt;br&gt;dem med en lägre standard. Ökar kvoterna är detta&lt;br&gt;ett tecken på att spridningen i ekonomisk standard&lt;br&gt;ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Atkinson/OECD:s ekvivalensskala: Justering för&lt;br&gt;försörjningsbörda görs med roten ur antal hus-&lt;br&gt;hållsmedlemmar i stället för med konsumtionsenhe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dard (D9/D5) samtidigt som standarden för hushål-&lt;br&gt;len i decilgrupp 1 försämras jämfört med hushållen i&lt;br&gt;decilgrupp 5 (D5/D1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 6.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur inkomstspridningen förändrats 1991-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Decilkvoter&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-86.png" style="width:173pt;height:102pt;"/&gt;
&lt;p&gt;91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År&lt;br&gt;Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;6.1 Något ökad inkomstspridning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte urskiljas någon tydlig trend i inkomst-&lt;br&gt;spridningen hittills under 1990-talet. Vissa av åren&lt;br&gt;1991-1995 ökade spridningen av de disponibla in-&lt;br&gt;komsterna, under andra år minskade den. Den ökar&lt;br&gt;återigen något vid framskrivningen till 1996 och&lt;br&gt;1997. Variationerna beror delvis på att med den&lt;br&gt;gängse mätningen av inkomsterna ökar inkomst-&lt;br&gt;spridningen under de år hushållen får relativt höga&lt;br&gt;realisationsvinster medan den sjunker under år med&lt;br&gt;låga vinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållen i decilgrupp 8 hade 1991 ca 1,89 gång-&lt;br&gt;er högre ekonomisk standard jämfört med dem i de-&lt;br&gt;cilgrupp 2 (D8/D2) och därefter har värdet varierat.&lt;br&gt;Skillnaden beräknas stiga till ca 1,97 åren 1996-&lt;br&gt;1997 (diagram 6.1). Hushållen med högst ekono-&lt;br&gt;misk standard hade 2,66 gånger högre inkomster är&lt;br&gt;hushållen med lägst standard år 1991 (D9/D1) men&lt;br&gt;kvoten beräknas år 1997 öka till 2,85.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tendensen till ökad spridning vid framskrivningen&lt;br&gt;1996-1997 beror både på en relativt bättre inkomst-&lt;br&gt;utveckling för hushåll med hög ekonomisk standard&lt;br&gt;och en svag utveckling för dem med lägst standard.&lt;br&gt;Det visas av att hushållen med hög standard får det&lt;br&gt;relativt bättre än hushållen med genomsnittlig stan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Gini-koefficienten har varierat ganska kraftigt&lt;br&gt;under perioden men en viss ökning beräknas inträffa&lt;br&gt;1996-1997 enligt framskrivningen (diagram 6.2).&lt;br&gt;Skillnaden mellan 1991 och 1997 är dock endast&lt;br&gt;0,003 enheter dvs. 1 procent. Det ligger inom inter-&lt;br&gt;vallet för den statistiska osäkerheten och den osäker-&lt;br&gt;het som dessutom följer av metoderna för framskriv-&lt;br&gt;ningen till 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen 1991-1997 kan jämföras med ök-&lt;br&gt;ningen av Gini-koefficenten 1983-1990 som var&lt;br&gt;0,021 enheter eller 10 procent. Utvecklingen i Sverige&lt;br&gt;kan också jämföras med den i andra länder (för refe-&lt;br&gt;renser, se underbilaga 4). I USA har spridningen i jus-&lt;br&gt;terade disponibla inkomster ökat med 8 procent&lt;br&gt;1986-1994. Den har ökat med 12 procent i Norge&lt;br&gt;mellan 1988 och 1995 och i Finland har ökningen&lt;br&gt;varit måttliga 6 procent åren 1988 till 1995. I Stor-&lt;br&gt;britannien minskar inkomstspridningen sedan 1992&lt;br&gt;och totalt har den ökat endast 2 procent 1988-1995.&lt;br&gt;Andra länder har inte upplevt nämnvärt ökade in-&lt;br&gt;komstklyftor, t.ex. Tyskland och Frankrike. Utveck-&lt;br&gt;lingen i vissa OECD-länder visas i bilagediagram&lt;br&gt;1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D9 är den inkomst som avgränsar de 10 procent hushåll med högst ekonomisk&lt;br&gt;standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstspridning 1991-1997&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-87.png" style="width:172pt;height:113pt;"/&gt;
&lt;p&gt;91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;År&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av inkomstspridningen för 1996-1997&lt;br&gt;enligt SCB:s vanliga sätt att mäta hushållens inkoms-&lt;br&gt;ter är delvis osäker eftersom det är notoriskt svårt att&lt;br&gt;i prognoserna som ligger till grund för framskriv-&lt;br&gt;ningen bedöma hur stora hushållens realisationsvins-&lt;br&gt;ter kommer att bli. Realisationsvinster m.m. är&lt;br&gt;mycket skevt fördelade och har betydelse främst för&lt;br&gt;de 10 procent hushållen med högst ekonomisk stan-&lt;br&gt;dard. Avkastningen på aktier och andra värdepapper&lt;br&gt;har en stor och växande betydelse för hur inkomst-&lt;br&gt;fördelningen utvecklas. I SCB:s gängse mätning av&lt;br&gt;hushållens inkomster räknas de nominella inkomster&lt;br&gt;som hushållet kan disponera under inkomståret. Den&lt;br&gt;årliga avkastningen, förutom aktieutdelningen, syns&lt;br&gt;således i inkomstfördelningen bara under de år hus-&lt;br&gt;hållen säljer sina tillgångar. Om börsens värde stiger&lt;br&gt;under många år syns detta först det år hushållen, ex-&lt;br&gt;empelvis av skatteplaneringsskäl, säljer sina tillgång-&lt;br&gt;ar. Då förändras inkomstspridningen ofta kraftigt&lt;br&gt;och kortvarigt, vilket inträffade exempelvis 1994.&lt;br&gt;Även för 1996 kan inkomstspridningen öka något&lt;br&gt;mer än beräknat som följd av realisationsvinsterna.&lt;br&gt;Under år med höga nominella räntor men hög infla-&lt;br&gt;tion ser det ut som hushållen får stora kapitalin-&lt;br&gt;komster medan det i själva verket kan vara en nega-&lt;br&gt;tiv realränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför har en känslighetsanalys genomförts där&lt;br&gt;realjusterade kapitalinkomster har använts på sam-&lt;br&gt;ma sätt som i förra fördelningspolitiska redogörelsen.&lt;br&gt;Hushållens inkomster och skatter av faktiska försälj-&lt;br&gt;ningar av aktier m.m. har ersatts med en schablon-&lt;br&gt;mässigt beräknad kapitalinkomst efter skatt och&lt;br&gt;hushållens räntor korrigerats för inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstspridningen enligt Gini-koefficienten för&lt;br&gt;de realjusterade inkomsterna ökar något tydligare&lt;br&gt;under 1996 och 1997. Om man tar hänsyn till de&lt;br&gt;senaste årens börsuppgång, även om hushållen i stor&lt;br&gt;utsträckning ännu inte realiserat värdeökningarna,&lt;br&gt;gynnas framför allt hushåll med hög ekonomisk&lt;br&gt;standard. Skillnaderna mellan hushåll med hög eko-&lt;br&gt;nomisk standard och de med låg accentueras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningen av utvecklingen av inkomstsprid-&lt;br&gt;ningen i Sverige påverkas av den speciella skala som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi använder för att justera för hushållens olika för-&lt;br&gt;sörjningsbörda (s.k. ekvivalensskala). Varje land an-&lt;br&gt;vänder sin egen skala, ibland flera olika. I en del län-&lt;br&gt;der som t.ex. i Sverige bygger skalan på nationella&lt;br&gt;expertbedömningar av vad olika hushåll behöver äta&lt;br&gt;m.m. I andra länder baseras de på undersökningar av&lt;br&gt;vad olika hushåll faktiskt konsumerar. I några länder&lt;br&gt;används en sammanvägning av olika underlag. At-&lt;br&gt;kinsons/OECD:s analys av över 50 olika skalor visar&lt;br&gt;att skalorna varierar mycket mellan olika länder och&lt;br&gt;att Sverige har en skala som ger relativt stor tyngd till&lt;br&gt;barn och tar liten hänsyn till stordriftsfördelar. I flera&lt;br&gt;internationella studier i EU, OECD&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; och i undersök-&lt;br&gt;ningar i andra länder använder man under senare år&lt;br&gt;en standardiserad skala där hushållen vägs samman&lt;br&gt;med roten ur antalet hushållsmedlemmar. Skalan lig-&lt;br&gt;ger nära ett genomsnitt för OECD-länderna och an-&lt;br&gt;ses rimligt spegla faktiska skillnader i konsumtionen&lt;br&gt;mellan olika hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En känslighetsberäkning med denna skala visar att&lt;br&gt;resultaten för perioden 1991-1997 ändras påtagligt.&lt;br&gt;Med ”OECD-skalan” minskar inkomstspridningen&lt;br&gt;mellan 1991 och 1997 och uppgången under senare&lt;br&gt;år blir påtagligt mindre. Det förklaras främst av att&lt;br&gt;barnfamiljer med denna skala hamnar högre i för-&lt;br&gt;delningen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;6.2 Utvecklingen för olika grupper&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Decilgrupper: Hushållen i decilgrupp 10 beräknas&lt;br&gt;enligt framskrivningen få en minskning av den eko-&lt;br&gt;nomiska standarden 1991-1997 med ca 11 procent&lt;br&gt;medan hushållen i decilgrupp 1 respektive 2 får en&lt;br&gt;sänkt standard med ca 16 respektive 11 procent&lt;br&gt;(bilagetabell 1.2). Den svaga utvecklingen för decil-&lt;br&gt;grupp 1 torde till betydande del förklaras av att&lt;br&gt;gruppens sammansättning ändrats genom att andelen&lt;br&gt;studerande fördubblats (se underbilaga 3). Hushållen&lt;br&gt;i övriga decilgrupper har haft en relativt mindre&lt;br&gt;ogynnsam utveckling. Trots att de statistiska måtten&lt;br&gt;på spridningen ändras måttligt finns således en un-&lt;br&gt;derliggande tendens till ökade inkomstklyftor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjetyper: Barnfamiljerna har fått relativt stora&lt;br&gt;försämringar av den ekonomiska standarden&lt;br&gt;(diagram 6.3). Utvecklingen har varit särskilt ogynn-&lt;br&gt;sam för flerbarnsfamiljer. De disponibla inkomsterna&lt;br&gt;för familjer med tre eller fler barn beräknas enligt&lt;br&gt;framskrivningen sjunka med ca 14 procent jämfört&lt;br&gt;med en minskning med ca 8 procent för samtliga&lt;br&gt;hushåll. Som nämnts ovan bestämmer den metod&lt;br&gt;som används för att justera för försörjningsbördan i&lt;br&gt;hög grad hur standarden för barnfamiljer är jämfört&lt;br&gt;med andra hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgrupper: Som visats tidigare har den eko-&lt;br&gt;nomiska standarden sjunkit relativt kraftigast för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Atkinson, A.B. m.fl.: Income Distribution in OECD Countries. OECD 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/9 8:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ungdomar under 25 år. Deras ekonomiska stan-&lt;br&gt;dard beräknas minska med ca 23 procent 1991-&lt;br&gt;1997. Den relativa försämringen för ungdomar&lt;br&gt;har dock bromsats under de senaste åren. Även&lt;br&gt;hushåll i åldern 25-34 respektive 35-44 år har&lt;br&gt;haft en relativt svag utveckling. Ålderspensionä-&lt;br&gt;rerna som grupp har fått en standardökning på ca&lt;br&gt;5 procent. Deras ekonomiska standard har nu&lt;br&gt;passerat flertalet andra grupper och beräknas&lt;br&gt;1997 vara nära genomsnittet för alla hushåll om&lt;br&gt;man tar hänsyn till försörjningsbördan. &lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Det bör&lt;br&gt;återigen påpekas att jämförelsen inte avser samma&lt;br&gt;personer 1991 och 1997. Förbättringen för ålder-&lt;br&gt;spensionärerna beror framför allt på att äldre med&lt;br&gt;låg pension efterhand ersätts med pensionärer&lt;br&gt;med högre ATP. Även ålderspensionärernas rela-&lt;br&gt;tiva standardförbättring avtar under de senaste&lt;br&gt;åren. Garantinivån i ålderspensionen genom folk-&lt;br&gt;pension, pensionstillskott och bostadstillägg be-&lt;br&gt;räknat på en genomsnittlig hyra för en två-&lt;br&gt;rumslägenhet har dock ökat realt med lågt räknat&lt;br&gt;10 procent från 1991 till 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknat 5,5 procent 1997. Frånräknas studerande&lt;br&gt;har andelen ekonomiskt svaga hushåll ökat mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Topp 1 respektive 10 procent: Ett annat mått på&lt;br&gt;den ekonomiska ojämnheten är hur stor andel av de&lt;br&gt;totala disponibla inkomsterna som disponeras av de&lt;br&gt;1 procent respektive 10 procent hushållen med högst&lt;br&gt;ekonomisk standard. Denna andel har varierat under&lt;br&gt;perioden men någon tydlig ökning kan inte urskiljas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 Skatternas och transfereringar-&lt;br&gt;nas utjämningseffekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga är om förändringarna i skatte- och&lt;br&gt;transfereringssystemen förstärkt eller motverkat öka-&lt;br&gt;de skillnader i löner och kapitalinkomster. Det kan&lt;br&gt;visas med olika statistiska metoder, dels med de-&lt;br&gt;komponeringar av inkomstspridningsmått, dels ge-&lt;br&gt;nom att stegvis beräkna Gini-koefficienten för olika&lt;br&gt;inkomstslag. Nya beräkningar fram till 1997 har ge-&lt;br&gt;nomförts enligt samma metoder som användes i fö-&lt;br&gt;regående fördelningspolitiska redogörelse (för en&lt;br&gt;närmare beskrivning, se prop 1996/97:1, bilaga 4).&lt;br&gt;Metoderna är statiska och beaktar exempelvis inte&lt;br&gt;att lönespridningen kan påverkas av hur skatterna&lt;br&gt;och bidragen utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 6,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnfamiljers, ungdomars|&amp;lt;25år) och ålderspensionärers&lt;br&gt;medelinkomst i förhållande till samtliga hushåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-88.png" style="width:174pt;height:123pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Socioekonomiska grupper: Arbetarhushållens eko-&lt;br&gt;nomiska standard har enligt kalkylerna minskat med&lt;br&gt;ca 8 procent 1991-1997 vilket är en lika stor minsk-&lt;br&gt;ning som för tjänstemannahushållen. Jämförelsen är&lt;br&gt;dock osäker eftersom gruppernas sammansättning&lt;br&gt;ändrats kraftigt som följd av arbetslösheten. De ar-&lt;br&gt;betslösa klassificeras som ”Övriga” vid indelningen i&lt;br&gt;socio-ekonomiska grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt svaga hushåll: Andelen hushåll med&lt;br&gt;disponibla inkomster under 50 procent av medianin-&lt;br&gt;komsten är det vanligaste måttet på hur många hus-&lt;br&gt;håll det finns som har en relativt sett svag ekonomi.&lt;br&gt;Denna andel var ca 4,1 procent 1991 jämfört med&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Faktaruta 4&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Dekomponering: Uppdelning av den uppmätta totala&lt;br&gt;inkomstspridningen i ett antal klart avgränsade del-&lt;br&gt;komponenter (t.ex. inkomstslag). Varje delkompo-&lt;br&gt;nent är i sin tur en produkt av två faktorer, en för de&lt;br&gt;olika inkomstkomponenternas storlek och en annan&lt;br&gt;som visar hur ojämnt fördelade de olika delkompo-&lt;br&gt;nenterna är (Gini-koefficienten (G) kan t.ex. skrivas&lt;br&gt;som G = V1*K1 + V2*K2 + ... + Vi*Ki + ... +&lt;br&gt;Vtr Kn där Vi och Ki står för vikt respektive kon-&lt;br&gt;centrationsindex för inkomstkomponent i). Genom&lt;br&gt;att jämföra dekomponerade mått på inkomstfördel-&lt;br&gt;ningen för olika år kan man analysera t.ex. de olika&lt;br&gt;inkomstslagens bidrag till den förändring som regist-&lt;br&gt;reras på aggregerad nivå. Det gäller såväl effekten av&lt;br&gt;förändringar i de olika inkomstslagens betydelse för&lt;br&gt;hushållens totala inkomster som förändringar av de&lt;br&gt;olika inkomstslagens fördelning i befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inräknas s.k. hemmaboende ungdomar i jämförelsen har ålderspensionärerna&lt;br&gt;samma standard som genomsnittet för alla hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktorinkomsterna (marknadsinkomster från löner,&lt;br&gt;närings- och kapitalinkomster) har sedan 1992 blivit&lt;br&gt;något mer ojämnt fördelade bland hushållen. Faktor-&lt;br&gt;inkomsternas andel av hushållens totala inkomster&lt;br&gt;minskade mellan 1991 och 1993 men har sedan&lt;br&gt;återigen ökat påtagligt. Dessa båda förändringar,&lt;br&gt;som enligt framskrivningen fortsätter 1996 och&lt;br&gt;1997, har sammantaget inneburit att faktorinkoms-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terna svarar för det mest påtagliga bidraget till den&lt;br&gt;något ökade inkomstspridningen (diagram 7.1). Det&lt;br&gt;kan utläsas i diagrammet genom att den linje som&lt;br&gt;visar faktorinkomsternas bidrag till den sammantag-&lt;br&gt;na inkomstspridningen stiger (faktorinkomsternas&lt;br&gt;fördelning i befolkningen gånger deras relativa vikt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de skattepliktiga transfereringarna (sjuk-&lt;br&gt;och föräldrapenning, arbetsmarknadsstöd, pension&lt;br&gt;o.dyl.) har bidragit till en viss ökning av inkomst-&lt;br&gt;spridningen. Speciellt påtaglig var denna tendens&lt;br&gt;fram till år 1995. Det torde främst bero på att ett&lt;br&gt;ökat antal ålderspensionärer får höga ATP-pensioner&lt;br&gt;och därmed en relativt sett högre ekonomisk stan-&lt;br&gt;dard. Framskrivningen tyder på att de skattepliktiga&lt;br&gt;transfereringarnas bidrag till den ökade inkomst-&lt;br&gt;spridningen därefter minskat något beroende på att&lt;br&gt;de under 1996 och 1997 tenderat att bli mindre&lt;br&gt;ojämnt fördelade än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterna har motverkat den ökning av inkomst-&lt;br&gt;spridningen som faktorinkomsterna och de skatte-&lt;br&gt;pliktiga transfereringarna givit upphov till. Det sam-&lt;br&gt;manhänger framför allt med att skatteuttaget har&lt;br&gt;ökat påtagligt sedan 1992. Den progressivitet som&lt;br&gt;finns i inkomstskatterna får till följd att inkomstför-&lt;br&gt;delningen blir jämnare när det totala skatteuttaget&lt;br&gt;ökar. Även skatternas progressivitet har ökat något&lt;br&gt;sedan år 1992. Framskrivningen tyder på att båda&lt;br&gt;dessa trender fortsätter även 1996 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skattefria transfereringarnas (barnbidrag, bo-&lt;br&gt;stadsbidrag, socialbidrag osv.) bidrag till utjämning-&lt;br&gt;en av inkomsterna ökade något fram till år 1995.&lt;br&gt;Framskrivningen tyder på att deras bidrag till utjäm-&lt;br&gt;ningen därefter minskat påtagligt. De skattefria&lt;br&gt;transfereringarnas fördelningspolitiska träffsäkerhet&lt;br&gt;tycks visserligen ökat något även efter år 1995.&lt;br&gt;Minskningen av den omfördelande effekten beror i&lt;br&gt;stället på att de skattefria transfereringarna minskat i&lt;br&gt;relativ omfattning som följd av saneringsprogram-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 7.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdelning (dekomponering) av förändringen av&lt;br&gt;inkomstspridningen enligt Gini-koefficienten av justerad&lt;br&gt;disponibel inkomst i olika huvudinkomstkällor&lt;br&gt;Omfördelningsindex&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^r&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-89.png" style="width:159pt;height:14pt;"/&gt;
&lt;p&gt;—----&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gini disp. ink. per ke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensioner, sjukpenning m.fl skattepl. transf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;!&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-f--..... I &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag, bostadsbidrag m.fl skattefria transf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatter &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär det att utjämningseffekten av&lt;br&gt;skatter och transfereringar har ökat mellan 1991 och&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysen har också utförts genom den vanliga me-&lt;br&gt;toden att steg för steg beräkna Gini-koefficienten,&lt;br&gt;först för faktorinkomsterna, därefter när skatteplik-&lt;br&gt;tiga transfereringar inräknas, sedan efter skatter osv.&lt;br&gt;fram till den disponibla inkomsten. Genom att ob-&lt;br&gt;servera hur Gini-koefficienten stegvis förändras kan&lt;br&gt;de olika inkomstslagens bidrag till inkomstspridning-&lt;br&gt;en analyseras. Resultaten av denna analys överens-&lt;br&gt;stämmer i allt väsentligt med dekomponeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta motsäger inte att offentliga socialförsäkringar utjämnar inkomster jämfört&lt;br&gt;med marknadsbaserade försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 Avslutande kommentarer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen enkel och invändningsfri analys av&lt;br&gt;fördelningseffekter. Beräkningar av regeleffekter ger&lt;br&gt;vissa resultat, analyser av den faktiska inkomstför-&lt;br&gt;delningen delvis andra. Inkomstspridningen kan sy-&lt;br&gt;nas öka om man beskriver inkomstutvecklingen för&lt;br&gt;de enskilda individerna samtidigt som tendensen blir&lt;br&gt;ganska svag när man analyserar hushållens ekono-&lt;br&gt;miska standard genom att justera för skillnader i för-&lt;br&gt;sörjningsbördan. Hur man justerar för försörjnings-&lt;br&gt;bördan påverkar liksom vilka år man jämför. I denna&lt;br&gt;bilaga lämnas därför olika kompletterande beskriv-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelanalyser respektive analyser av inkomstför-&lt;br&gt;delningens utveckling är helt olika metoder. I regel-&lt;br&gt;analysen antar man att inget annat ändras än regler-&lt;br&gt;na i skatte- och transfereringssystemen. Utvecklingen&lt;br&gt;av inkomstfördelningen är resultatet av många och&lt;br&gt;samverkande faktorer där regeländringarna bara är&lt;br&gt;en. Andra viktiga faktorer är t.ex. befolkningens&lt;br&gt;sammansättning, samhällsekonomin, lönefördelning-&lt;br&gt;en, sysselsättningen. I förra årets fördelningspolitiska&lt;br&gt;redogörelse visades att det ofta är förändringar i lö-&lt;br&gt;nernas och kapitalinkomsternas storlek och fördel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning som har störst betydelse för de förändringar&lt;br&gt;som inträffar i fördelningen av ekonomiska resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man skall därför inte vänta sig att regelanalyser&lt;br&gt;kan visa vad som faktiskt kommer att hända i in-&lt;br&gt;komstfördelningen, utan enbart vad den direkta ef-&lt;br&gt;fekten är av att ändra reglerna. Resultaten från rege-&lt;br&gt;lanalysen av saneringsprogrammet i avsnitt I och av&lt;br&gt;framskrivningen av inkomstfördelningens utveckling&lt;br&gt;1995-1997 i avsnitt II överensstämmer dock på&lt;br&gt;många punkter, men skiljer sig också delvis åt. De är&lt;br&gt;likartade exempelvis när det gäller den något sämre&lt;br&gt;utvecklingen för barnfamiljer och hushåll med en&lt;br&gt;svag ekonomisk standard, den relativt gynnsamma&lt;br&gt;utvecklingen för pensionärer samt den ganska jämna&lt;br&gt;utvecklingen för kvinnor och män respektive för ar-&lt;br&gt;betar- och tjänstemannahushåll. Det pekar på att&lt;br&gt;saneringsprogrammets omfattning slår igenom i ut-&lt;br&gt;vecklingen av inkomstfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot skiljer sig resultaten när det gäller för-&lt;br&gt;ändringen av inkomstspridningen. Vid regelanalysen&lt;br&gt;av saneringsprogrammet minskar Gini-koefficienten&lt;br&gt;men den ökar vid framskrivningen av inkomstfördel-&lt;br&gt;ningen till 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna har flera förklaringar. Den viktigaste&lt;br&gt;orsaken är att hushåll i den övre delen av inkomst-&lt;br&gt;fördelningen som har arbete får ökade reallöner och&lt;br&gt;högre kapitalinkomster vilket bidrar till ökade klyf-&lt;br&gt;tor och detta ingår inte i regelanalysen. Med det&lt;br&gt;gängse måttet på inkomster leder sänkta räntor till&lt;br&gt;lägre inkomster för barnfamiljer m.fl. eftersom rän-&lt;br&gt;teavdragen minskar. De lägre ränteutgifterna beaktas&lt;br&gt;inte vid beräkningen av den ekonomiska standarden.&lt;br&gt;Realvärdet av olika transfereringar, t.ex. barnbidra-&lt;br&gt;gen, minskar 1994-1997 men det är inte en regelför-&lt;br&gt;ändring som ingår i saneringsanalysen. Åtgärderna&lt;br&gt;som föreslås i denna budgetproposition för 1998 in-&lt;br&gt;går inte i framskrivningen till 1997. Regelanalysen&lt;br&gt;omfattar dessutom flera regeländringar med en posi-&lt;br&gt;tiv fördelningsprofil, vilka inte ingår när man grans-&lt;br&gt;kar fördelningen av disponibla inkomster, t.ex. sänkt&lt;br&gt;moms på livsmedel och höjd skatt på pensionsspa-&lt;br&gt;rande. I saneringsanalysen ingår att kapital- och&lt;br&gt;förmögenhetsskatterna återställdes men eftersom&lt;br&gt;skatten aldrig slopades syns inga effekter i den fak-&lt;br&gt;tiska inkomstfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den totala uppgången i inkomstspridningen&lt;br&gt;1994-1997 beräknas ungefär hälften förklaras av&lt;br&gt;regeländringar medan återstoden beror på utveck-&lt;br&gt;lingen av löner och kapitalinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om framskrivningen fångat de viktigaste tenden-&lt;br&gt;serna i utvecklingen under senare år bl.a. när det&lt;br&gt;gäller löner och kapitalinkomster tyder således&lt;br&gt;mycket på att Sverige har klarat krisen och sanering-&lt;br&gt;en av de offentliga finanserna utan att inkomstklyf-&lt;br&gt;torna hittills ökat särskilt dramatiskt, men de flesta&lt;br&gt;grupper har fått sänkt ekonomisk standard. En fram-&lt;br&gt;skrivning är i likhet med prognoser osäker eftersom&lt;br&gt;oväntade förändringar kan inträffa. Först om några&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år kan man analysera det faktiska fördelningsutfallet&lt;br&gt;till och med 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Underbilaga 1: Regelanalysen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De flesta regeländringar i saneringsprogrammet har&lt;br&gt;efterbildats fullständigt. Det finns dock ett antal re-&lt;br&gt;geländringar där information saknas eller där olika&lt;br&gt;typer av antaganden har måst göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningsskatten för privatanställdas avtalsenli-&lt;br&gt;ga pensionsfonder har höjts från 9 % till 15%. I lik-&lt;br&gt;het med vid utvärderingen av skattereformen har ar-&lt;br&gt;betsgivarnas ökade kostnader för framtida pensioner&lt;br&gt;antagits övervältrats på lägre löner. Det antas således&lt;br&gt;att de ökade kostnaderna på sikt leder till minskad&lt;br&gt;lön för de löntagare som berörs och därför har be-&lt;br&gt;räknats hur mycket lönen måste minska för att ar-&lt;br&gt;betsgivarens kostnader inte skall påverkas av den&lt;br&gt;ökade avkastningsskatten. Denna metod innebär&lt;br&gt;även att de framtida avtalspensionerna ej påverkas.&lt;br&gt;Den höjda avkastningsskatten på privata pensions-&lt;br&gt;fonder har beaktats genom att avdragen för pen-&lt;br&gt;sionsförsäkringar ökas. Förutom att inkomstskatten&lt;br&gt;påverkas av detta minskas den disponibla inkomsten&lt;br&gt;med det ökade kostnadsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av ändrad beskattning av bilförmån har&lt;br&gt;uppskattats genom att det i deklarationen finns&lt;br&gt;upplysningar om vilka som har bilförmån. Dessutom&lt;br&gt;finns en klumpsumma på det summerade förmåns-&lt;br&gt;beloppet av ett antal förmånstyper (bilförmån, ränte-&lt;br&gt;förmån, bostadsförmån och övrig förmån). För dem&lt;br&gt;som enbart har bilförmån vet man värdet. För övriga&lt;br&gt;fall har bilförmånsvärdet uppskattats schablonmäs-&lt;br&gt;sigt. Utifrån bilförmånsvärdet kan man få en upp-&lt;br&gt;skattning av bilens pris och på denna grund beräknas&lt;br&gt;ett bilförmånsvärde enligt nya regler. Med antagan-&lt;br&gt;den om genomsnittlig körsträcka beaktas även de&lt;br&gt;ökade kostnader bilförmånstagaren har fått privat&lt;br&gt;som följd av de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basbelopp och skattegränser har justerats så att de&lt;br&gt;nya reglerna i saneringsprogrammet jämförts med en&lt;br&gt;basanalys där basbelopp m.m. har höjts fullt ut med&lt;br&gt;inflationens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av sänkt matmoms har beräknats med&lt;br&gt;hjälp av en regressionsanalys där matutgifterna varie-&lt;br&gt;ras med ett antal bakgrundsfaktorer. Regressionen&lt;br&gt;har skattas i SCB:s undersökning om hushållens ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter från 1992. De förklarande variabler som an-&lt;br&gt;vänts är disponibel inkomst, ålder samt antal vuxna&lt;br&gt;och barn i hushållet. Den erhållna regressionsekva-&lt;br&gt;tionen implementerades därefter i HINK-under-&lt;br&gt;sökningen. Vinsten för hushållet är den utgiftsminsk-&lt;br&gt;ning som blir följden av matmomssänkningen. Vi har&lt;br&gt;därvid antagit att hela matmomsminskningen ökar&lt;br&gt;hushållens disponibla inkomster. Analysen är statisk,&lt;br&gt;dvs. hushållen förutsätts ej ändra sitt konsumtionsbe-&lt;br&gt;teende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även energiskattehöjningarna har beaktats med&lt;br&gt;hjälp av en regressionsanalys. Metoden är ungefär&lt;br&gt;densamma som den för matmomsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skärpta kvalifikationsregler inom arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkringen har beaktats genom schablonmässig&lt;br&gt;sänkning av ersättningsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Underbilaga 2: Bilagetabeller och&lt;br&gt;diagram&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;BILAGEDIAGRAM 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trenden i inkomstutveckling i vissa OECD-länder 1986 -&lt;br&gt;1995 enligt Gini-koefficienten för disponibla inkomster&lt;br&gt;justerade för försörjningsbörda&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-90.png" style="width:168pt;height:92pt;"/&gt;
&lt;p&gt;15 l-------------------------------------I------------------t-----------------------------------+-----------------1-----------------I-----------------1------------------■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986 &amp;nbsp;1987&amp;nbsp;&amp;nbsp;1988&amp;nbsp;&amp;nbsp;1989&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Tabeller från Statistisk Sentralbyrå, Norge, Statistikcentralen, Finland, Institu-&lt;br&gt;te for Fiscal Studies, Storbritannien samt Gottschalk/Smeeding, USA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm1: Nivåerna på ländernas Gini-koefficienter kan inte jämföras med varandra då&lt;br&gt;olika mätmetoder tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm2: Nivåskillnaden för Sverige vid skattereformen visar hur mycket inkomst-&lt;br&gt;spridningen underskattades före reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGETABELL 1.1 EGENSKAPER FÖR INDIVIDGRUPPER. 1997 ÅRS PRISER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel deltid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lön + skattepliktiga&lt;br&gt;transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lön + skattepliktiga transfere-&lt;br&gt;ringar + kapitalinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Välbeställda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;717 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;312 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;608 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höginkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;428 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;468 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelinkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 754 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 654 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;236 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låginkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Deltid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;822 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;715 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;467 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensionär&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 808 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 742 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungdom o stud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;659 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;628 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;505 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;568 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGETABELL 1.2 DISPONIBEL INKOMST JUSTERAD FÖR FÖRSÖRJNINGSBÖRDA 1991-1997 SAMT&lt;br&gt;FÖRÄNDRING 1991-1997. INDIVIDVIKTER. 1997 ÅRS PRISER. MEDIANER SAMT MEDELVÄRDEN&lt;br&gt;FÖR DECILGRUPPER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/97 *, %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samtliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25-34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35-44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45-54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55-64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65-74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Familjetyp&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ensam utan barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ensam 1 barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ensam 2+ barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gift/sambo utan barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gift/sambo 1 barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gift/sambo 2 barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gift/sambo 3+ barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ensam ålderspensionär&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gift/sambo ålderspens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Socioekonomisk grupp&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej facklärd arbetare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Facklärd arbetare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägre/mellan tjänstemän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högre tjänstemän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagare/lantbrukare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Decilgrupper (medelvärden)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•8.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel under halva medianen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(exkl studerandehushåll)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av totala inkomsterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1 (3,5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7 (3,8)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.6 (3,5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.5 (4,5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 % med högst standard&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 % med högst standard&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Framskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Underbilaga 3: Vilka finns i decilgrup-&lt;br&gt;perna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En vanlig fråga om fördelningsanalyser är vilka&lt;br&gt;som finns i olika decilgrupper och hur höga deras&lt;br&gt;inkomster är. I denna bilaga redovisas exempel&lt;br&gt;och diagram som beskriver decilindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 2: Ensamstående utan barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvsinkomst &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;170&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, egenavgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-57&amp;nbsp;875&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;114&amp;nbsp;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal kons.enheter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst/k.e. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98&amp;nbsp;384&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Indelningen i decilgrupper&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Hushållen rangordnas i decilgrupper efter deras&lt;br&gt;disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda&lt;br&gt;med s.k. konsumtionsenheter (se faktaruta 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 1: Makar med två barn i åldern 5 och 1S&lt;br&gt;årfvid lika inkomster och kommunalskatt 31,65&lt;br&gt;kr):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjens förvärvsinkomst&lt;br&gt;Sjuk- och föräldrapenning&lt;br&gt;Skatt, egenavgift&lt;br&gt;Barnbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal kons.enheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst/k.e.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143 192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 360&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287 168&lt;br&gt;1,92+0,66+0,76&lt;br&gt;=3,34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85 978&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 1 visas de genomsnittliga inkomsterna i&lt;br&gt;decilgrupperna sedan hushållen indelats efter dis-&lt;br&gt;ponibel inkomst per konsumtionsenhet. Den dis-&lt;br&gt;ponibla inkomsten per konsumtionsenhet i exem-&lt;br&gt;pel 1 placerar två barnsfamiljen nära genom-&lt;br&gt;snittsvärdet i decilgrupp 5. Den ensamstående&lt;br&gt;hamnar trots en lägre förvärvsinkomst i en högre&lt;br&gt;decilgrupp 6. Placeringen visar att den ekonomis-&lt;br&gt;ka standarden i dessa exempel är lägre för två-&lt;br&gt;barnsfamiljen än för den ensamstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 1 GENOMSNITTLIG BRUTTOINKOMST OCH DISPONIBEL INKOMST PER KONSUMTIONSENHET I&lt;br&gt;DECILGRUPPER FÖR ENSAMSTÅENDE UTAN BARN OCH MAKAR MED TVÅ BARN 1997&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;DECILGRUPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ENSAMSTÅENDE UTAN BARN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SAMBOENDE MED TVÅ BARN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BRUTTOINKOMST&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DISPONIBEL INKOMST PER KE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BRUTTOINKOMST&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DISPONIBEL INKOMST PER KE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;299 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;348 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;438 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;506 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;601 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;723 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;376 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 122 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samtliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;406 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Med bruttoinkomst avses inkomst av lön, näringsverksamhet, kapital samt skattepliktiga transfereringar. Decilindelningen omfattar alla hushåll exkl.&lt;br&gt;hemmaboende ungdomar 18 år och äldre. Individvikter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Decilgruppernas sammansättning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I SCB:s ordinarie inkomststatistik består hushåll i&lt;br&gt;decilgrupp 1 med den lägsta ekonomiska standar-&lt;br&gt;den till mer än två tredjedelar av ungdomar 18 år&lt;br&gt;och äldre som bor hemma hos föräldrarna (räknas&lt;br&gt;som räknas som egna hushåll), studerande, egen-&lt;br&gt;företagare eller jordbrukare och övriga som inte&lt;br&gt;kan klassificeras t.ex. värnpliktiga (diagram 1).&lt;br&gt;Det är grupper där inkomstmätningar inte särskilt&lt;br&gt;väl speglar den ekonomiska standarden. Ungdo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mar som bor hemma har ofta helt eller delvis eko-&lt;br&gt;nomisk gemenskap med föräldrarna och ungdo-&lt;br&gt;marnas standard är därför ofta bättre än vad&lt;br&gt;deras egna inkomster utvisar. Studerande har till-&lt;br&gt;fälligt låga inkomster men kan antas småningom&lt;br&gt;ofta få högre inkomster än de som inte studerar.&lt;br&gt;För egenföretagare är deklarerade näringsinkoms-&lt;br&gt;ter av skatteskäl inte en pålitlig mätare av den&lt;br&gt;ekonomiska standarden. Det är ganska få arbeta-&lt;br&gt;re, pensionärer och andra med fasta inkomster&lt;br&gt;som hör till decilgrupp 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socioekonomisk indelning av decilgrupp 1 och 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Decilgrupp! &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Decilgrupp! 0&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-91.png" style="width:170pt;height:110pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: HINK. SCB, Finansdepartementets beräkningar&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-92.png" style="width:138pt;height:126pt;"/&gt;
&lt;p&gt;® Övriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ftg&amp;amp;lantb&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;«Tjm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Arb&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ss Alösa 30+&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alösa &amp;lt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Stud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 23456789&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I analyserna i bilagan har hemmaboende ungdo-&lt;br&gt;mar tagits bort före beräkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse av sammansättningen i decilgrupp 1&lt;br&gt;år 1991 med framskrivningen till 1997 visar att an-&lt;br&gt;delen studerande har fördubblats, från 11 procent&lt;br&gt;1991 till 22 procent 1997. Även arbetslösa ungdo-&lt;br&gt;mar har ökat påtagligt. Andelen pensionärer (inkl,&lt;br&gt;förtidspensionärer) har minskat från 20 procent till 7&lt;br&gt;procent. Ökningen av andelen studerande och den&lt;br&gt;ändrade sammansättningen i övrigt av decilgrupp 1&lt;br&gt;förklarar således delvis varför gruppens ekonomiska&lt;br&gt;standard relativt sett försämrats mer än för andra&lt;br&gt;decilgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushåll i decilgrupp 10 består till största delen av&lt;br&gt;tjänstemannahushåll (ca 60 procent). Mellan 1991&lt;br&gt;och 1997 har dock andelen pensionärer i den högsta&lt;br&gt;decilgruppen stigit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionärerna är annars placerade främst i decil-&lt;br&gt;grupperna 3-5 även om en ganska stor andel numera&lt;br&gt;räknas till de hushåll som har en hög ekonomisk&lt;br&gt;standard (diagram 2). Arbetarhushållen är ganska&lt;br&gt;jämnt fördelade från decilgrupp 2 till decilgrupp 9&lt;br&gt;dvs. den med näst högst standard. Arbetslösa ung-&lt;br&gt;domar finns främst i de lägsta decilgrupperna medan&lt;br&gt;övriga arbetslösa främst förekommer i decilgrupper-&lt;br&gt;na 3-7. Tjänstemän är ojämnt fördelade med tyngd-&lt;br&gt;punkten i de övre decilgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta (33 procent) i decilgrupp 1 är ensamstå-&lt;br&gt;ende utan barn men även många flerbarnsfamiljer&lt;br&gt;räknas till dem med lägst ekonomisk standard&lt;br&gt;(diagram 3). Ensamföräldrar är koncentrerade till&lt;br&gt;decilgrupperna 2-3 men de förekommer också i&lt;br&gt;högre decilgrupper. Gifta/samboende med 1-2&lt;br&gt;barn är ganska jämnt fördelade över decilskalan&lt;br&gt;medan samboende utan barn dominerar hushållen&lt;br&gt;med högst ekonomisk standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Decilgruppernas sammansättning 1997. Familjetyper&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-93.png" style="width:168pt;height:116pt;"/&gt;
&lt;p&gt;E0, E1, E2=Ensam utan barn, med ett, med två eller fler barn. S0, S1, S2,&lt;br&gt;S3=Gifta/samboende utan barn, med ett, två, tre eller fler barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 BILAGA 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 2 DECILGRUPPERNA INDELADE I OLIKA INKOMSTTAGARE. PROCENT 1997 (FÖR DEFINITIONER,&lt;br&gt;SE FAKTARUTA 2)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DECIL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄLBE-&lt;br&gt;STÄLLDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖGIN-&lt;br&gt;KOMST-&lt;br&gt;TAGARE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MEDEL-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INKOMST-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TAGARE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LÅGIN-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOMST-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TAGARE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DELTID&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRE-&lt;br&gt;TAGARE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARBETS-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LÖSA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PENSIO-&lt;br&gt;NÄRER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNG-D0MAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0 STUD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖVRIGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Raderna summerar inte alltid till 100% på grund av avrundning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Decilgrupp 10 med högst ekonomisk standard be-&lt;br&gt;står till ca 42 procent av medelinkomsttagare en-&lt;br&gt;ligt den indelning som användes i kapitel 5 (tabell&lt;br&gt;2). Välbeställda och höginkomsttagare svarar en-&lt;br&gt;dast för ca 25 procent, även om flertalet av dem&lt;br&gt;räknas till decilgrupp 10. Även i decilgrupperna 8-&lt;br&gt;9 dominerar helt medelinkomsttagarna. Mycket få&lt;br&gt;av alla låginkomsttagare hör till decilgrupp 1, de&lt;br&gt;förekommer i stället i alla decilgrupper upp till de&lt;br&gt;högsta. Pensionärerna utgör 9 procent i decil-&lt;br&gt;grupp 10 och nära 20 procent av decilgrupperna&lt;br&gt;8-9. Hushållen i decilgrupp 1 domineras även här&lt;br&gt;av egenföretagare, studerande och övriga.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Inkomströrligheten&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Fram till 1991 kunde man med HINK-under-&lt;br&gt;sökningarna studera hur stor andel som fanns i&lt;br&gt;resp, decilgrupp som hade lämnat gruppen året&lt;br&gt;efter. Den senaste studien visar att 35 procent av&lt;br&gt;dem i kvintil 1 (decilgrupp 1 och 2) redan året ef-&lt;br&gt;ter hade höjt sin inkomst och flyttat till en högre&lt;br&gt;decilgrupp.&amp;quot;' I den högsta kvintilen var ca 80 pro-&lt;br&gt;cent kvar året efter. Interna beräkningar har visat&lt;br&gt;att av de 100 000 med högst inkomst var ca 65&lt;br&gt;procent utbytta efter tre år. Det finns också studi-&lt;br&gt;er som tyder på att inkomströrligheten har ökat&lt;br&gt;under de senaste 20 åren.&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Några studier av den&lt;br&gt;ekonomiska rörligheten under senare åren finns&lt;br&gt;såvitt känt inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Underbilaga 4: Referenser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Atkinson, A.B. (1997): Measurement of Trends in&lt;br&gt;Poverty and Income Distribution. DAE Working Pa-&lt;br&gt;pers. Department of Applied Economics. University&lt;br&gt;of Cambridge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Epland, J (1997): Inntektsfordelningen 1986-1995:&lt;br&gt;Hvorfor öker ulikheten. Ökonomiske analyser 5/97.&lt;br&gt;Statistisk sentralbyrå. Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottschalk, P., Smeeding, T. (1997): Cross-National&lt;br&gt;Comparisons of Earnings and Income Inequality.&lt;br&gt;Journal of Economic Literature, June 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hansen, F. (1997): Estimating Income Distribution&lt;br&gt;in Denmark Using a Microsimulation Model. Mi-&lt;br&gt;nistry of Economic Affairs 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstfördelning och inkomstutveckling. LO 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstfördelningsundersökningen. Statistiska med-&lt;br&gt;delanden Be21 SM9701. SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturutveckling och inkomstfördelning 1995-&lt;br&gt;1997. En rapport från LO-ekonomerna. LO 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökonomiministeriet (1991): Fremskrivning af mo-&lt;br&gt;delbefolkninger. Lovmodelrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Jansson, K.: Inkomstfördelningen i Sverige 1980-1991. Rapport 1993:1. SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritzell, J.: Is persistent low income an increasing phenomenon and a necessary&lt;br&gt;feature of post-industrial societies ? Trends in Sweden. Institutet för social forskning.&lt;br&gt;Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid regeringssammanträde den 11 september 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Peterson, Hjelm-Wallén, Schori, von Sydow, Wallström,&lt;br&gt;Klingvall, Uusmann, Asbrink, Östros, Tham, Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ahnberg, Messing, Ulvskog, Sundström, Pagrotsky, Andersson,&lt;br&gt;Blomberg, Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsråden Åsbrink, Peterson, Hjelm-Wallén,&lt;br&gt;Schori, von Sydow, Wallström, Klingvall, Uusmann, Östros,&lt;br&gt;Tham, Johansson, Ahnberg, Messing, Ulvskog, Sundström,&lt;br&gt;Pagrotsky, Andersson, Blomberg, Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikets styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till statsbudget för år 1998&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rikets styrelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut......................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...............................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattning/ändamål................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statschefen..........................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattning/ändamål..............................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kungliga hov- och slottsstaten...............................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagen och dess myndigheter.........................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattning/ändamål..............................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsavsnitt........................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B I &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagens ledamöter och partier m.m..................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagens förvaltningskostnader..........................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringen m.m..................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattning/ändamål..............................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsavsnitt........................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringskansliet m.m...........................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svensk författningssamling....................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna val.........................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd till politiska partier........................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Centrala myndigheter..........................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattning/ändamål..............................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsavsnitt........................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Justitiekanslern......................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Datainspektionen...................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sametinget.............................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediefrågor........................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattning/ändamål..............................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Resultatbedömning och slutsatser..........................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsavsnitt........................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden..........28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Presstöd.................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd till radio- och kassettidningar........................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio-och TV-verket............................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Granskningsnämnden för radio och&amp;nbsp;TV.................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medger att högst 135 miljoner kronor av anslags-&lt;br&gt;sparandet på ramanslaget Utrikesförvaltningen&lt;br&gt;överförs som anslagssparande till ramanslaget&lt;br&gt;Regeringskansliet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medger att anslaget Regeringskansliet m.m. får&lt;br&gt;användas för att bekosta utgifter som ursprungli-&lt;br&gt;gen tillgodosågs från anslagen till Extra utgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 godkänner vad regeringen föreslår om medelstill-&lt;br&gt;delning från rundradiokontot till Gransknings-&lt;br&gt;nämnden för radio och TV för år 1998 på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 464 000 kronor som nämnden har att redovisa&lt;br&gt;på statsbudgetens inkomstsida,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänner förslaget om ändrade villkor för att&lt;br&gt;teckna abonnemang på taltidningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för budgetåret 1998 anvisar anslag under utgifts-&lt;br&gt;område 1 Rikets styrelse enligt följande uppställ-&lt;br&gt;ning:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSBELOPP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 1 Kungliga hov- och slottsstaten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 2 Riksdagens förvaltningskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 3 Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C1 Regeringskansliet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 870 944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C 2 Svensk författtningssamling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C 3 Allmänna val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C 4 Stöd till politiska partier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D1 Justitiekanslern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D 2 Datainspektionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D 3 Sametinget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 659&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 2 Presstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;531 579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 3 Stöd till radio- och kassettidningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 4 Radio- och TV-verket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 022&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 5 Granskningsnämnden för radio och TV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 976 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bemyndigar riksdagens förvaltningsstyrelse att för&lt;br&gt;budgetåret 1998 besluta om lån i Riksgäldskon-&lt;br&gt;toret till investeringar i riksdagens fastigheter in-&lt;br&gt;till ett sammanlagt belopp av 28 600 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Omfattning/ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar statschefen, riksdagen&lt;br&gt;och dess myndigheter samt regeringen m.m.&lt;br&gt;(verksamhetsområdena A, B resp C). Till utgifts-&lt;br&gt;området hör också Justitiekanslern, Datainspek-&lt;br&gt;tionen och Sametinget (verksamhetsområde D)&lt;br&gt;samt mediefrågor (verksamhetsområde E).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan anvisat 1997 och utgifts-&lt;br&gt;prognos 1997 förklaras huvudsakligen av att Rege-&lt;br&gt;ringskansliet tar i anspråk anslagssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av utgiftsområdets mycket heterogena&lt;br&gt;karaktär görs redovisning av tillämpliga delar av&lt;br&gt;mål, resultatbedömning m.m. under resp verk-&lt;br&gt;samhetsområde och anslagsavsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN FÖR DE I UTGIFTSOMRÅDE 1 INGÅENDE VERKSAMHETSOMRÅDENA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VERKSAMHETSOMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DÄRAV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSPROGNOS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A Statschefen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B Riksdagen och dess myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 098,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;761,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;840,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;840,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;956,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;963,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;974,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C Regeringen m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 014,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1954,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 138,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 507,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 222,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 175,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 113,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D Centrala myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E Mediefrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 170.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;655,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;665,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;658,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;679,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;679,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;680,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt för utgiftsområde 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 451,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 482,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 761,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 128,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 976,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 941,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 895,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Statschefen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Omfattning/ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för statschefen utgörs av anslaget&lt;br&gt;Kungliga hov- och slottsstaten. Genom anslaget&lt;br&gt;finansieras statschefens officiella funktioner och&lt;br&gt;driftskostnaderna för de kungliga slotten utom&lt;br&gt;rent fastighetsunderhåll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 1 Kungliga hov- och slottsstaten&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;107 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 876&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 892&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 464&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anslaget avser att täcka kostnaderna för statschefens&lt;br&gt;officiella funktioner inklusive kostnaderna för den&lt;br&gt;kungliga familjens resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas också driftskostnader för de&lt;br&gt;kungliga slotten med tillhörande parker utom rent&lt;br&gt;fastighetsunderhåll. Stockholms slott är Konungens&lt;br&gt;residens och används för representation. Delar av&lt;br&gt;slottet visas för allmänheten. En del av Drottning-&lt;br&gt;holms slott används av Konungen och hans familj&lt;br&gt;som bostad och en annan del visas för allmänheten. I&lt;br&gt;Ulriksdals slott har lokaler upplåtits till Världsnatur-&lt;br&gt;fonden. Slottet är även öppet för allmänheten och&lt;br&gt;används bl.a. för utställningar. I anslutning till slottet&lt;br&gt;finns en utställningslokal och det s.k. Orangeriet.&lt;br&gt;Haga slott används av regeringen som bostad för&lt;br&gt;prominenta gäster från utlandet. Gripsholms slott&lt;br&gt;utnyttjas som museum och för utställning av en del&lt;br&gt;av svenska statens porträttsamling. Strömsholms&lt;br&gt;slott och Tullgarns slott visas för allmänheten. Ro-&lt;br&gt;sersbergs slott disponeras till större delen av Statens&lt;br&gt;räddningsverk. De två översta våningarna i slottet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har dock fått behålla sin ursprungliga karaktär och&lt;br&gt;visas för allmänheten. Från anslaget betalas vidare&lt;br&gt;Kungl. Husgerådskammarens underhåll och vård av&lt;br&gt;de konstverk, möbler och andra inventarier i de&lt;br&gt;kungliga slotten som tillhör staten men som dispone-&lt;br&gt;ras av Konungen. Husgerådskammaren förvaltar&lt;br&gt;även de Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av&lt;br&gt;möbler, konst och konsthantverk samt administrerar&lt;br&gt;Bernadottebiblioteket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga hov- och slottsstaten har inget anslags-&lt;br&gt;sparande. Utgiftsprognosen visar ett underskott för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997. En anledning till detta är att Hovstaterna har&lt;br&gt;avvecklingskostnader för personal som har sagts upp&lt;br&gt;under året.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;För att framtida medelsbehov skall kunna bedömas&lt;br&gt;har regeringen ett behov av att få en redovisning av&lt;br&gt;hur tilldelade medel har använts vad gäller främst&lt;br&gt;Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren. Hovsta-&lt;br&gt;terna och regeringen har därför kommit överens om&lt;br&gt;att Hovstaterna årligen skall lämna en berättelse över&lt;br&gt;den samlade verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan verksamhetsberättelse har för första&lt;br&gt;gången lämnats för budgetåret 1995/96. Av verk-&lt;br&gt;samhetsberättelsen framgår bl.a. att en omfattande&lt;br&gt;organisationsförändring har genomförts och att be-&lt;br&gt;tydande rationaliseringar har gjorts under de senaste&lt;br&gt;två åren.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket, som granskat Husgerådskam-&lt;br&gt;maren och Ståthållarämbetet, har inte haft några in-&lt;br&gt;vändningar i revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Slutsatser&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att anslaget för 1998 uppgår till&lt;br&gt;72 404 000 kr. För 1999 har anslaget beräknats till&lt;br&gt;74 892 000 kr och för 2000 till 77 464 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Riksdagen och dess myndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Omfattning/ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens budget omfattar dels riksdagsledamöter-&lt;br&gt;nas ersättningar och resor, stödet till partigrupperna&lt;br&gt;samt den inre riksdagsförvaltningen, dels riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för Riksdagens revisorer är beräknade&lt;br&gt;under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans-&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19S5/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19S6&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 098.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;761,7&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;840,6&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;956,0&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;963,1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;974,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Budgetförslaget för 1998 innebär för riksdagens&lt;br&gt;del i huvudsak en konsolidering av nuvarande&lt;br&gt;verksamhet. Vissa kostnadsökningar följer dock&lt;br&gt;av riksdagsvalet 1998. Det gäller teknisk utrust-&lt;br&gt;ning till nya ledamöter, valvaka, pensioner och&lt;br&gt;inkomstgarantier till avgående ledamöter samt&lt;br&gt;nytt informationsmaterial. Vidare finns medel av-&lt;br&gt;satta för viss ombyggnad och ny teknisk utrust-&lt;br&gt;ning i plenisalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall samt större förändringar&lt;br&gt;1995/96 och 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Budgetåret 1995/96 präglades av stora föränd-&lt;br&gt;ringar främst omläggningen av budgetprocessen.&lt;br&gt;Det internationella utbytet ökade i omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Under våren 1996 genomfördes en enkät bland&lt;br&gt;riksdagens ledamöter om den service de erhåller.&lt;br&gt;Enligt resultaten av enkäten är den allmänna upp-&lt;br&gt;fattningen bland ledamöterna att förvaltnings-&lt;br&gt;kontorets service i hög utsträckning bidrar till att&lt;br&gt;de kan arbeta på ett effektivt och rationellt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den löpande verksamheten lämnade ett betydan-&lt;br&gt;de överskott jämfört med budgeten. I detta be-&lt;br&gt;lopp ingår reservationer för framtida utskottsre-&lt;br&gt;sor och byggnadsinvesteringar. Bland större&lt;br&gt;poster som lämnat ett överskott jämfört med&lt;br&gt;budget kan nämnas utgående pensioner och in-&lt;br&gt;komstgarantier till f.d. ledamöter som blev lägre&lt;br&gt;än beräknat. Lägre produktionskostnader och&lt;br&gt;högre försäljningsintäkter för riksdagstrycket&lt;br&gt;resulterade i mindre anspråk på budgetmedel än&lt;br&gt;beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Anslagsavsnitt&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;B 1 Riksdagens ledamöter och&lt;br&gt;partier m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;610610 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;376 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;428 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;428 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;488 171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485 903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avser anslag A 1 Riksdagens ledamöter och partier samt anslag A 5&lt;br&gt;Sveriges företrädare i Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersätt-&lt;br&gt;ningar och traktamenten till riksdagens ledamöter,&lt;br&gt;arvoden till Sveriges EU-parlamentariker, arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter samt pensioner och inkomstgarantibelopp&lt;br&gt;åt f.d. riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras re-&lt;br&gt;seersättningar vid resor inom Sverige, sjukvårdskost-&lt;br&gt;nader och utbildning för riksdagens ledamöter.&lt;br&gt;Kostnader för ledamöternas deltagande i internatio-&lt;br&gt;nellt parlamentariskt samarbete såsom Europarådet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IPU liksom bidragen till ledamöternas enskilda studi-&lt;br&gt;eresor finansieras även från anslaget. I anslaget ingår&lt;br&gt;även bidraget till partigrupperna i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Förvaltningsstyrelsens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Från den 1 januari 1997 gäller nya regler för ersätt-&lt;br&gt;ningar till ledamöterna bl.a. vad gäller resor och&lt;br&gt;traktamenten. De budgetmässiga konsekvenserna är&lt;br&gt;för närvarande svåra att bestämt ange.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stödet till partigrupperna slutfördes 1997 en&lt;br&gt;etappvis uppräkning av ledamotsbidraget för assi-&lt;br&gt;stent/utredarstöd så att beräkningsgrunden nu upp-&lt;br&gt;går till 1 assistent per 2 ledamöter. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund föreslår förvaltningsstyrelsen att stödet till&lt;br&gt;partigrupperna utgår med oförändrade belopp för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet mellan parlamenten i olika länder, sär-&lt;br&gt;skilt inom Europa, har en lång historisk tradition. I&lt;br&gt;takt med den ökade internationaliseringen utvecklas&lt;br&gt;och intensifieras kontakterna mellan olika länders&lt;br&gt;parlament alltmer. I förslaget ingår Sveriges åtagan-&lt;br&gt;den i form av avgifter till olika internationella organi-&lt;br&gt;sationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1998 kommer riksdagen att vara värd för&lt;br&gt;en europeisk talmanskonferens. Delegationer från ett&lt;br&gt;femtiotal nationella parlament, Europarådets parla-&lt;br&gt;mentariska församling, Europaparlamentet, vissa&lt;br&gt;internationella organisationers parlamentariska för-&lt;br&gt;samlingar samt Benelux-rådet och Nordiska rådet&lt;br&gt;kommer att inbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljoner kronor ADB- och teknikinvesteringar samt&lt;br&gt;9 miljoner kronor övriga investeringar. Till detta&lt;br&gt;kommer 28,6 miljoner kronor i investeringar i redan&lt;br&gt;beslutade förvärv och ombyggnader av fastigheter för&lt;br&gt;övernattningsbostäder till ledamöter. Dessa investe-&lt;br&gt;ringar föreslås bli finansierade genom lån i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;B2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens&lt;br&gt;förvaltningskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;79 995’’&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;438 654 &lt;sup&gt;1,2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1 99E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450 386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Anslag A 3 Riksdagens förvaltningskostnader och A 4 Riksdagens bygg-&lt;br&gt;nader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner, administ-&lt;br&gt;ration, fastighetsförvaltning, intern service, säkerhet,&lt;br&gt;datateknik, förlagsverksamhet, bibliotek och infor-&lt;br&gt;mationsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna beräknas uppgå till 120 miljoner&lt;br&gt;kronor, vilket är en ökning jämfört med föregående&lt;br&gt;budgetår då de uppgick till 110 miljoner kronor.&lt;br&gt;Dessa finansieras genom anslag. Av investeringarna&lt;br&gt;avser 26 miljoner kronor byggnadsinvesteringar, 85&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Förvaltningsstyrelsens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Budgetförslaget syftar till att det parlamentariska&lt;br&gt;arbetet kan bedrivas effektivt och rationellt samt&lt;br&gt;till att skapa goda arbetsförhållanden för riksda-&lt;br&gt;gens ledamöter. En viktig uppgift är att informera&lt;br&gt;om riksdagens arbete och dess arbetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna på tekniksidan avser dels effekter-&lt;br&gt;na av valet 1998, dels förändringar och förbättringar&lt;br&gt;av datastödet för ledamöter och tjänstemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetförslaget bygger på att antalet nya ledamö-&lt;br&gt;ter efter valet 1998 beräknas uppgå till ungefär&lt;br&gt;samma antal som efter det senaste valet. Dessa skall&lt;br&gt;förses med teknisk utrustning i form av PC, fax och&lt;br&gt;mobiltelefon samt datakommunikation mellan&lt;br&gt;hemmet och riksdagen. Vidare finns medel avsatta&lt;br&gt;för att genomföra den nationella valvakan i riksda-&lt;br&gt;gens lokaler. Dessa kostnader avser främst installa-&lt;br&gt;tioner för att säkra kraftförsörjningen till framför allt&lt;br&gt;TV-bolagen. Respektive TV-/radioföretag svarar för&lt;br&gt;sina kostnader i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderniseringen av datasystemet innebär att&lt;br&gt;övergången till nytt operativsystem slutförs. Dess-&lt;br&gt;utom kommer alla ledamöter att erbjudas valmöjlig-&lt;br&gt;het mellan stationär och bärbar hem-PC. Det nya&lt;br&gt;operativsystemet på persondatorerna kommer att&lt;br&gt;innebära en stabilare och säkrare produktionsmiljö i&lt;br&gt;riksdagen. För ledamöterna innebär möjligheterna&lt;br&gt;med bärbara PC en ökad flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i riksdagens intresse och ansvar att&lt;br&gt;främja samhällsinformation till medborgarna, i första&lt;br&gt;hand självfallet genom att se till att riksdagens egen&lt;br&gt;information görs tillgänglig. Men även genom att&lt;br&gt;stödja spridningen av t.ex. samhällsinformation som&lt;br&gt;produceras i Regeringskansliet. Detta har gjorts un-&lt;br&gt;der flera år t.ex. genom riksdagens publika databa-&lt;br&gt;ser, Rixlex, som bl.a. innehåller SFS och regeringens&lt;br&gt;propositioner. Riksdagen har vidare sedan nästan 10&lt;br&gt;år svarat för produktion och distribution av Sam-&lt;br&gt;hällsguiden även om ansvaret formellt har legat på&lt;br&gt;regeringskansliet. Här kan också nämnas tidningen&lt;br&gt;Från Riksdag &amp;amp; Departement som är en nyhetstid-&lt;br&gt;ning gemensam för riksdag och regering och som se-&lt;br&gt;dan flera år administrativt varit inordnad i Riksda-&lt;br&gt;gens förvaltningskontor och som finansieras av&lt;br&gt;riksdagen. Riksdagen har därtill under många år&lt;br&gt;gjort insatser för spridande av samhällsinformation&lt;br&gt;genom t.ex. telefonservice och riksdagens informa-&lt;br&gt;tionscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har gått in i projektet Det offentliga&lt;br&gt;Sverige som är resultatet av ett förslag från Topple-&lt;br&gt;darforum. Syftet med projektet är att främja an-&lt;br&gt;vändningen av Internet och förenkla åtkomsten av&lt;br&gt;offentlig information i Sverige. Projektet skall pågå&lt;br&gt;under 1997-1998 och finansieras av de tre huvud-&lt;br&gt;männen Regeringskansliet, Landstingsförbundet och&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet. Riksdagens engagemang&lt;br&gt;i projektet innebär att riksdagen svarar för driften av&lt;br&gt;webbplatsen SverigeDirekt samt utvecklar webbplat-&lt;br&gt;sen tillsammans med huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på information om EU har ökat avse-&lt;br&gt;värt sedan riksdagen tog över Europainformationen&lt;br&gt;enligt riksdagsbeslut i maj 1995 (1994/95:KU36).&lt;br&gt;Enligt detta beslut skulle förvaltningsstyrelsen åter-&lt;br&gt;komma till riksdagen om den planerade verksamhe-&lt;br&gt;ten skulle kräva mer resurser än vad som då beräk-&lt;br&gt;nades. Frågan om information till allmänheten om&lt;br&gt;besluten i EU övervägs i enlighet med riksdagens be-&lt;br&gt;slut (KU 1996/97:2) f.n. i en intern utredning inom&lt;br&gt;kontoret. Det gäller bl.a. uppgiften på detta område&lt;br&gt;för tidningen Från Riksdag &amp;amp; Departement. I budge-&lt;br&gt;ten utgår styrelsen från att en förstärkning av riksda-&lt;br&gt;gens insatser på detta område bör göras. Det får an-&lt;br&gt;komma på styrelsen att ta ställning till formerna för&lt;br&gt;detta sedan utredningen redovisat sina överväganden.&lt;br&gt;I det sammanhanget kommer styrelsen också att&lt;br&gt;pröva tidningens uppdrag, allmänna inriktning, fi-&lt;br&gt;nansiering, etablering på internet m.m. Förvaltnings-&lt;br&gt;direktören har av styrelsens direktion fått uppdraget&lt;br&gt;att utreda denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de större övriga projekt som finns med i&lt;br&gt;budgetförslaget kan särskilt nämnas plenisalen och&lt;br&gt;ett handläggningssystem för beslutsprocessen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens teknik i plenisalen börjar bli föråldrad och&lt;br&gt;behöver ersättas, dessutom krävs en tätare integra-&lt;br&gt;tion med riksdagens övriga informationssystem. För-&lt;br&gt;bättringar är också nödvändiga vad gäller ljud och&lt;br&gt;bild i plenisalen. Den tekniska ombyggnaden av ple-&lt;br&gt;nisalen innebär bl.a. en ny voteringsanläggning med&lt;br&gt;tillhörande utrustning samt installation av tolkan-&lt;br&gt;läggning för de 15 EU-språken. Vissa förändringar&lt;br&gt;på läktaren förbereds som ger fler sittplatser bl.a. för&lt;br&gt;handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för det nuvarande datorstödet till be-&lt;br&gt;slutsprocessen i riksdagen lades i huvudsak fast i slu-&lt;br&gt;tet av 1980-talet. Visserligen har modernare teknik&lt;br&gt;successivt tagits i bruk, främst när det gäller textpro-&lt;br&gt;duktionen, men mycket av den ursprungliga upp-&lt;br&gt;läggningen lever kvar. En följd av detta är att riksda-&lt;br&gt;gen har en rad delsystem för ärendehanteringen inom&lt;br&gt;ramen för beslutsprocessen som sinsemellan inte är&lt;br&gt;integrerade med varandra. Detta innebär mycket&lt;br&gt;dubbelarbete och problem som försvårar arbetet för&lt;br&gt;efterföljande nivå i handläggningskedjan. Eftersom&lt;br&gt;de programvaror som används för datorstödet till&lt;br&gt;beslutsprocessen i riksdagen av skilda skäl måste by-&lt;br&gt;tas ut de närmaste åren med omprogrammeringar&lt;br&gt;m.m. som följd, har en samlad översyn påbörjats av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nuvarande uppläggning. Syftet är att utveckla ett väl&lt;br&gt;integrerat handläggningssystem som på ett samlat&lt;br&gt;sätt ger stöd för produktion av behövliga dokument&lt;br&gt;och all operativ användning av information som är&lt;br&gt;kopplad till beslutsprocessen. Härigenom kommer&lt;br&gt;aktualiteten och tillförlitligheten i riksdagens infor-&lt;br&gt;mation att öka och nuvarande inslag av dubbelarbete&lt;br&gt;att minska avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare beslutat om förvärv av fas-&lt;br&gt;tigheter i kvarteret Aurora och Kvasten 8 för över-&lt;br&gt;nattningsbostäder för riksdagens ledamöter. Medels-&lt;br&gt;behovet för de båda bostadsprojekten uppgår under&lt;br&gt;1998 till 28,6 miljoner kronor. Riksdagen bör därför&lt;br&gt;bevilja förvaltningskontoret en låneram i Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret om 28,6 miljoner kronor. Utgifter för ränta&lt;br&gt;och amortering av lånen har beräknats i förslaget till&lt;br&gt;anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens byggnader på Helgeandsholmen och i&lt;br&gt;kvarteren Mars/Vulcanus och Cephalus utrustades i&lt;br&gt;samband med ombyggnaderna 1980-83 med en au-&lt;br&gt;tomatisk brandlarmanläggning. Utbyte av anlägg-&lt;br&gt;ningen påbörjas 1997. Totalt beräknas kostnaden för&lt;br&gt;nya brandlarmanläggningar, inkl vissa tillhörande&lt;br&gt;brandskyddsåtgärder, uppgå till 22 miljoner kronor&lt;br&gt;exkl. moms. Medelsutfallet kan beräknas till 12,5&lt;br&gt;miljoner kronor under 1998. Medel har avsatts för&lt;br&gt;viss upprustning av Ledamotshuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningen av budgetförslaget har fram-&lt;br&gt;förts önskemål om personalförstärkningar. Bakgrun-&lt;br&gt;den är för utskottens del omläggningen av budgetåret&lt;br&gt;med tyngre arbetsbelastning under kortare kalender-&lt;br&gt;tid under hösten, krav på ökade insatser rörande EU-&lt;br&gt;frågor samt uppföljning och utvärdering av riksdags-&lt;br&gt;besluten. För förvaltningskontorets del hänför sig&lt;br&gt;behoven bl.a. som tidigare nämnts till EU-&lt;br&gt;upplysningen, som fått en kraftigt ökad efterfrågan&lt;br&gt;på sina tjänster och till det administrativa området&lt;br&gt;för att klara en ökande ärendemängd och egna ad-&lt;br&gt;ministrativa datorsystem, när centrala system inte&lt;br&gt;längre finns att tillgå. Tidningen Från Riksdag och&lt;br&gt;Departement har som tidigare nämnts framfört öns-&lt;br&gt;kemål om redaktionell förstärkning för att förbättra&lt;br&gt;bevakningen av EU-frågorna. Även om övertidsutta-&lt;br&gt;get har sjunkit något är det för delar av förvaltningen&lt;br&gt;fortfarande oacceptabelt högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsstyrelsen har på förslag av talmans-&lt;br&gt;konferensen godkänt inrättande av ett budgetkontor&lt;br&gt;med i ett första skede tre anställda. Budgetkontoret,&lt;br&gt;som inledningsvis inordnas i utredningstjänsten, skall&lt;br&gt;bistå i första hand oppositionspartierna med kalkyl-&lt;br&gt;modeller och beräkningar för att tillhandahålla ett&lt;br&gt;säkrare underlag när det gäller alternativ till rege-&lt;br&gt;ringens budgetförslag. På sikt planeras budgetkonto-&lt;br&gt;ret få ca fem anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. att talmanskonferensen&lt;br&gt;tagit initiativ till och genomför en analys av ut-&lt;br&gt;skottsorganisationens struktur och kravet på åter-&lt;br&gt;hållsamhet i budgetarbetet har förvaltningsstyrelsen&lt;br&gt;avvisat kraven på förstärkning av löneanslaget. Ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångspunkten är att eventuella förstärkningar på pri-&lt;br&gt;oriterade områden måste göras genom omfördelning,&lt;br&gt;även om det kan innebära en försämrad service inom&lt;br&gt;vissa verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ma att få ekonomiska konsekvenser för ombuds-&lt;br&gt;männen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;B 3 Riksdagens ombudsmän.&lt;br&gt;Justitieombudsmännen&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 973'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h6&gt;Förvaltningsstyrelsens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens förvaltningsstyrelse har inget att erinra&lt;br&gt;mot Justitieombudsmännens beräkning. Beträffande&lt;br&gt;de effekter ett specialistavtal på riksdagsområdet&lt;br&gt;eventuellt kan komma att få för ombudsmännen&lt;br&gt;menar förvaltningsstyrelsen att anslagssparandet från&lt;br&gt;1995/96 bör användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Belopen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän övervakar att de som utövar&lt;br&gt;offentlig verksamhet efterlever lagar och andra för-&lt;br&gt;fattningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. Om-&lt;br&gt;budsmännen skall vidare verka för att brister i lag-&lt;br&gt;stiftningen avhjälps.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Justitieombudsmännen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;JO-ämbetet skall lika effektivt som tidigare kunna&lt;br&gt;handlägga inkommande klagomål från enskilda trots&lt;br&gt;att antalet ökat och under senaste verksamhetsåret&lt;br&gt;(1 juli 1995 - 30 juni 1996) uppgår till närmare&lt;br&gt;5 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för 1998 är att, med bibehållen kvalitet i&lt;br&gt;ärendehanteringen, fullgöra uppgifterna enligt in-&lt;br&gt;struktionen, hålla ärendebalanserna och den genom-&lt;br&gt;snittliga handläggningstiden på samma nivå som&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 och bedriva inspektionsverk-&lt;br&gt;samhet, som har en klar rättsbefrämjande effekt, i&lt;br&gt;ungefär samma omfattning som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmäns resursbehov styrs i hu-&lt;br&gt;vudsak av ärendetillströmningen och JO:s initiativ-&lt;br&gt;och inspektionsverksamhet, men också av ärendenas&lt;br&gt;genomsnittliga svårighetsgrad och av den servicenivå&lt;br&gt;som bör upprätthållas gentemot allmänheten och&lt;br&gt;myndigheterna. Viss betydelse har även omfattningen&lt;br&gt;av ombudsmännens internationella kontakter och&lt;br&gt;engagemang, bl.a. för spridningen av Sveriges unika&lt;br&gt;erfarenheter av ett utvecklat system för tillsyn genom&lt;br&gt;parlamentariska ombudsmän. Vid anslagsberäkning-&lt;br&gt;en har Riksdagens ombudsmän utgått ifrån att några&lt;br&gt;stora avvikelser från nuvarande förhållanden - bl.a.&lt;br&gt;avseende ärendemängden - inte kommer att inträffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän har i en komplettering till&lt;br&gt;budgetunderlaget redovisat att ett nyligen träffat spe-&lt;br&gt;cialistavtal på Arbetsgivarverkets område kan kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-94.png" style="width:132pt;height:17pt;"/&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Omfattning/ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för regeringen m.m. avser främst ansla-&lt;br&gt;get till Regeringskansliet m.m. (Utrikes-&lt;br&gt;departementets verksamhet budgeteras dock un-&lt;br&gt;der utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och inter-&lt;br&gt;nationell samverkan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verksamhetsområdet ingår även stöd till de poli-&lt;br&gt;tiska partierna, allmänna val och Svensk författnings-&lt;br&gt;samling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1938&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1939&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 014,2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 954,1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2507,5&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 222,2&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 175,2&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 113,1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Anslagsavsnitt&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;C 1 Regeringskansliet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 756 725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;343 806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 829 813&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 944 624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 288 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 870 944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 908 993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 961 857&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar 1995/96 och 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Fr.o.m den 1 januari 1997 utgör Regeringskansli-&lt;br&gt;et en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den största utgiftsökningen till 1998 utgörs av&lt;br&gt;kostnaderna för de allmänna val som äger rum&lt;br&gt;under hösten detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringskansliets arbetsformer skall effektiveras&lt;br&gt;genom ett fortsatt förändrings- och förnyelsearbe-&lt;br&gt;te där utvecklandet av en intern styrningsprocess&lt;br&gt;utgör en central del. Stora satsningar görs för att&lt;br&gt;bättre ta till vara de möjligheter som informa-&lt;br&gt;tionstekniken erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- EU-medlemskapets konsekvenser för dimensione-&lt;br&gt;ringen av Regeringkansliet skall analyseras. Vida-&lt;br&gt;re övervägs organisatoriska förändringar för att&lt;br&gt;förbättra EU-samordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Förberedelserna för det svenska ordförandeskapet&lt;br&gt;i EU under första halvåret 2001 intensifieras un-&lt;br&gt;der 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den institutionella ramen för regeringens arbete an-&lt;br&gt;ges i 7 kap. 1 § regeringsformen. Där föreskrivs att&lt;br&gt;det för beredning av regeringsärenden skall finnas ett&lt;br&gt;regeringskansli i vilket ingår departement för skilda&lt;br&gt;verksamhetsgrenar samt att regeringen fördelar ären-&lt;br&gt;den mellan departementen. Regeringen beslutar själv&lt;br&gt;om indelningen i departement. Regeringskansliet be-&lt;br&gt;står för närvarande av Statsrådsberedningen, som&lt;br&gt;biträder statsministern och övriga statsråd om dessa&lt;br&gt;inte biträds av något departement, tretton departe-&lt;br&gt;ment med uppgift att bereda regeringsärendena samt&lt;br&gt;Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Den när-&lt;br&gt;mare organisationen av Regeringskansliet framgår av&lt;br&gt;förordningen (1996:1515, ändrad senast 1997:613)&lt;br&gt;med instruktion för Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den interna revisionen av verksamheten inom&lt;br&gt;Regeringskansliet, kommittéväsendet och utrikesre-&lt;br&gt;presentationen finns i Statsrådsberedningen Rege-&lt;br&gt;ringskansliets revisionskontor. Från och med räken-&lt;br&gt;skapsåret 1997 är Regeringskansliet även föremål för&lt;br&gt;extern revision. Detta framgår av lagen (1997:560)&lt;br&gt;om revision av Regeringskansliet, som trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1997. Den externa revisionen skall utföras&lt;br&gt;av Riksdagens revisorer. Den första revisionsberättel-&lt;br&gt;sen skall lämnas till regeringen senast den 1 april&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1994/95 anvisade riksdagen för&lt;br&gt;första gången medel till departementen - utom Utri-&lt;br&gt;kesdepartementet - samt till Statsrådsberedningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliets förvaltningskontor och kommit-&lt;br&gt;téväsendet över ett samlat anslag på statsbudgetens&lt;br&gt;första huvudtitel (se prop. 1993/94:100 bil. 2, bet.&lt;br&gt;1993/94:KU29, rskr. 1993/94:233). Detta anslag er-&lt;br&gt;satte 31 tidigare anslag som fanns uppförda under&lt;br&gt;tolv av statsbudgetens huvudtitlar. För Utrikesdepar-&lt;br&gt;tementets vidkommande budgeterades verksamheten&lt;br&gt;fortfarande av ett särskilt anslag, gemensamt för Ut-&lt;br&gt;rikesdepartementet och den svenska utrikesrepresen-&lt;br&gt;tationen. Kostnaderna för sådana specialattachéer&lt;br&gt;vid utlandsmyndigheterna som har ett annat depar-&lt;br&gt;tement än Utrikesdepartementet som huvudman,&lt;br&gt;budgeterades dock under regeringskanslianslaget.&lt;br&gt;Ordningen med ett gemensamt anslag för departe-&lt;br&gt;menten, som tillkom för att öka möjligheterna att&lt;br&gt;fortlöpande anpassa regeringskansliets organisation&lt;br&gt;och dess insatser till ökade krav på flexibilitet i olika&lt;br&gt;hänseenden, har tillämpats även under budgetåren&lt;br&gt;1995/96 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande budgetår har riksdagen anvisat ca&lt;br&gt;1 945 miljoner kronor för de ändamål som tillgodo-&lt;br&gt;ses från detta anslag. Av detta belopp har ca 264&lt;br&gt;miljoner kronor, dvs. ungefär 15 %, avsatts för ut-&lt;br&gt;redningsverksamhet, huvudsakligen inom kommit-&lt;br&gt;téväsendet. Utredningsverksamheten under 1997 be-&lt;br&gt;kostas emellertid därutöver till betydande del av&lt;br&gt;anslagssparandet från tidigare budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har fördelat anslaget för budgetåret 1997&lt;br&gt;på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsrådsberedningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementetl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 923 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 121 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112 026 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 872 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;222 786 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 082 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 761 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 649 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 513 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närings- och handelsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106 938 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 326 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 551 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliets förvaltningsavdelning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148 843 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma ändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;545 108 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Av de för gemensamma ändamål avdelade medlen&lt;br&gt;avser den största delen lokalkostnaderna för samtliga&lt;br&gt;departement och övriga organ som ingår i Rege-&lt;br&gt;ringskansliet. Från denna anslagspost bekostas också&lt;br&gt;andra utgifter i Regeringskansliets verksamhet än re-&lt;br&gt;na förvaltningskostnader och som inte bör hänföras&lt;br&gt;till något enskilt departement.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Anslag för budgetåret 1998&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anslaget till Regeringskansliet är det största av&lt;br&gt;anslagen under utgiftsområdet Rikets styrelse och&lt;br&gt;utgör i statsbudgeten för innevarande år drygt&lt;br&gt;51 % av utgiftsområdets utgifter. Rikets styrelse&lt;br&gt;representerar i sin tur ca 0,56 % av statsbudgetens&lt;br&gt;utgifter, vilket innebär att utgifterna för regering-&lt;br&gt;en och Regeringskansliet - utom Utrikesdeparte-&lt;br&gt;mentet - samt utredningsväsendet tar i anspråk&lt;br&gt;knappt 0,29 % av de av statens utgifter som be-&lt;br&gt;kostas från statsbudgeten. Denna relation utgjor-&lt;br&gt;de under de två tidigare budgetår som anslaget&lt;br&gt;har funnits ca 0,26 % budgetåret 1994/95 och&lt;br&gt;0,29 % budgetåret 1995/96, räknat på statsbud-&lt;br&gt;getens utfall under dessa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1997 skedde en stor förändring när&lt;br&gt;det gäller Regeringskansliets struktur. Från att tidiga-&lt;br&gt;re ha omfattat femton, i förhållande till varandra&lt;br&gt;självständiga myndigheter, utgör Regeringskansliet&lt;br&gt;numera en enda myndighet. Myndigheten omfattar&lt;br&gt;Statsrådsberedningen, departementen och Regerings-&lt;br&gt;kansliets förvaltningsavdelning. Chef för myndighe-&lt;br&gt;ten Regeringskansliet är statsministern, som samti-&lt;br&gt;digt är chef för Statsrådsberedningen. Bland&lt;br&gt;statsråden har statsministern - enligt regeringsfor-&lt;br&gt;mens bestämmelser om regeringsarbetet - utsett che-&lt;br&gt;fer för de olika departementen. Departementschefer-&lt;br&gt;na har i den nya organisationen tilldelats i stort sett&lt;br&gt;de beslutsbefogenheter som de, inom respektive de-&lt;br&gt;partements verksamhetsområde, haft tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliets förvaltningsavdelning fullgör&lt;br&gt;förvaltnings- och arbetsgivaruppgifter som rör myn-&lt;br&gt;digheten Regeringskansliet, men också sådana som&lt;br&gt;rör utrikesrepresentationen och kommittéerna. Chef&lt;br&gt;för Regeringskansliets förvaltningsavdelning är inne-&lt;br&gt;havaren av en nyinrättad befattning som förvalt-&lt;br&gt;ningschef i Statsrådsberedningen. Förvaltningschefen&lt;br&gt;har ansvaret för administrativa frågor som rör flera&lt;br&gt;departement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att Regeringskansliets upp-&lt;br&gt;gift är dels att bereda regeringsärendena, dels att i&lt;br&gt;övrigt biträda regeringen och de olika statsråden i&lt;br&gt;deras verksamhet, gör att det har ansetts motiverat&lt;br&gt;att regeringen beslutar om verksamheten inom Rege-&lt;br&gt;ringskansliet i något högre grad än vad som är fallet&lt;br&gt;gentemot statens myndigheter i allmänhet. Sålunda&lt;br&gt;är det regeringen som beslutar om fördelningen av&lt;br&gt;anslagsmedel mellan departementen. Det ankommer&lt;br&gt;alltså på regeringen att fördela det anslag som riks-&lt;br&gt;dagen anvisar för bekostandet av Regeringskansliets&lt;br&gt;verksamhet. Det är vidare regeringen som anställer&lt;br&gt;chefstjänstemännen och enhetscheferna m.fl. i depar-&lt;br&gt;tementen m.m. Regeringen beslutar också i andra&lt;br&gt;övergripande frågor som rör Regeringskansliet och&lt;br&gt;som är av särskild vikt. Regeringen har den 4 sep-&lt;br&gt;tember 1997 beslutat om inriktningen av det fortsat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta förändrings- och förnyelsearbetet inom Regerings-&lt;br&gt;kansliet. Detta arbete, som utgör en fortsättning på&lt;br&gt;det arbete som ledde till bildandet av myndigheten&lt;br&gt;Regeringskansliet, skall säkerställa att Regerings-&lt;br&gt;kansliet är ett effektivt och kompetent instrument för&lt;br&gt;regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkli-&lt;br&gt;ga sin politik. Ett medel att uppnå detta skall vara att&lt;br&gt;utveckla en intern styrningsprocess för Regerings-&lt;br&gt;kansliet som är utformad utifrån de särskilda förut-&lt;br&gt;sättningar som gäller Regeringskansliet. Styrnings-&lt;br&gt;processen skall innefatta en gemensam verksam-&lt;br&gt;hetsplanering och uppföljning inom Regeringskansli-&lt;br&gt;et. Vidare skall kompetensförsörjningen i Regerings-&lt;br&gt;kansliet ses över. Arbetet skall bedrivas under för-&lt;br&gt;valtningschefens ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen har i&lt;br&gt;hög grad påverkat arbetet i Regeringskansliet. Ar-&lt;br&gt;betsmängden har inte bara ökat betydligt, utan verk-&lt;br&gt;samheten har också fått en annan karaktär än när&lt;br&gt;besluten fattades av nationella organ. EU-&lt;br&gt;medlemskapet påverkar många delar av Regerings-&lt;br&gt;kansliets verksamhet. Inom Regeringskansliet över-&lt;br&gt;vägs vilka organisatoriska förändringar som krävs på&lt;br&gt;kort sikt för att förbättra EU-samordningen. Som ett&lt;br&gt;led i det nyss nämnda förändrings- och förnyelsear-&lt;br&gt;betet inom Regeringskansliet kommer vidare att in-&lt;br&gt;ledas ett arbete som syftar till att, mot bakgrund av&lt;br&gt;de erfarenheter som nu vunnits, närmare analysera&lt;br&gt;EU-medlemskapets konsekvenser för dimensione-&lt;br&gt;ringen av Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige kommer att för första gången utöva ord-&lt;br&gt;förandeskapet i EU:s ministerråd under första halv-&lt;br&gt;året 2001. Som en följd av detta deltar Sverige också&lt;br&gt;i den s.k. ledningstrojkan, dvs. konstellationen av&lt;br&gt;närmast föregående, utövande och nästföljande ord-&lt;br&gt;förandeland, under det franska ordförandeskapet&lt;br&gt;andra halvåret 2000 och det belgiska ordförande-&lt;br&gt;skapet andra halvåret 2001. För Regeringskansliet&lt;br&gt;innebär detta en rad nya och resurskrävande arbets-&lt;br&gt;uppgifter, som förutsätter god organisation och&lt;br&gt;framförhållning vad gäller organisationsanpassning,&lt;br&gt;personalplanering, kompetensutveckling, mötespla-&lt;br&gt;nering m.m. Arbetet med att förbereda de svenska&lt;br&gt;insatserna har redan inletts i Regeringskansliet och&lt;br&gt;kommer att intensifieras under 1998. Förberedelse-&lt;br&gt;arbetet kommer enligt regeringens bedömning att&lt;br&gt;kräva väsentligt ökade resurser under de närmaste&lt;br&gt;budgetåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utvecklat och effektivt regeringskansli måste&lt;br&gt;kunna ta till vara de möjligheter som den moderna&lt;br&gt;informationstekniken erbjuder. En grundprincip för&lt;br&gt;hanteringen av IT-frågorna i Regeringskansliet är att&lt;br&gt;generella tillämpningar och en gemensam teknisk in-&lt;br&gt;frastruktur finns utvecklade och att de finansieras&lt;br&gt;och förvaltas sammanhållet för hela Regeringskansli-&lt;br&gt;et. En ny organisation för sådana frågor har genom-&lt;br&gt;förts under vinterhalvåret 1996/97. En effektivare&lt;br&gt;teknik och en höjd ambitions- och servicenivå kräver&lt;br&gt;vidare att ytterligare investeringar av betydande om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattning görs i anläggningstillgångar för förvaltning-&lt;br&gt;sändamål. Den utvecklade informationstekniken&lt;br&gt;skall också tas i anspråk för effektivare kommunika-&lt;br&gt;tion med riksdagen och för att förbättra Regerings-&lt;br&gt;kansliets informationsverksamhet gentemot myndig-&lt;br&gt;heter, allmänhet och medier. En slagkraftigare&lt;br&gt;organisation för den utåtriktade informationen och&lt;br&gt;för kontakter med allmänheten - Information Ro-&lt;br&gt;senbad - har likaså genomförts under vintern&lt;br&gt;1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts utgör kostnaderna för utred-&lt;br&gt;ningsväsendet en betydande del av detta anslag. Un-&lt;br&gt;der innevarande år har utredningarna till en del kun-&lt;br&gt;nat bekostas med anslagssparande. Några sådana&lt;br&gt;möjligheter väntas däremot inte finnas till nästa år.&lt;br&gt;Den för närvarande stora omfattningen av utred-&lt;br&gt;ningsverksamheten, som beräknas fortsätta även un-&lt;br&gt;der nästa år, har således stor betydelse för medelsbe-&lt;br&gt;hovet på anslaget. I den senaste kommittéberättelsen&lt;br&gt;(skr. 1996/97:103), som överlämnades till riksdagen i&lt;br&gt;februari 1997, finns en redovisning av kostnaderna&lt;br&gt;till och med budgetåret 1995/96 för pågående och&lt;br&gt;under år 1996 avslutade kommittéer och för utveck-&lt;br&gt;lingen av kostnaderna för kommittéväsendet totalt&lt;br&gt;sett under de senaste sex budgetåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslaget Regeringskansliet m.m. har under bud-&lt;br&gt;getåren 1994/95 - 1997 inte ingått medel för Utri-&lt;br&gt;kesdepartementets verksamhet. Denna har i stället&lt;br&gt;budgeterats tillsammans med utrikesrepresentatio-&lt;br&gt;nen. Så är fallet även i regeringens budgetförslag för&lt;br&gt;budgetåret 1998 där kostnaderna för Utrikesdepar-&lt;br&gt;tementet fortfarande återfinns under utgiftsområde 5&lt;br&gt;Utrikesförvaltning och internationell samverkan.&lt;br&gt;Myndigheten Regeringskansliet kommer således även&lt;br&gt;under nästa budgetår att till viss del finansieras med&lt;br&gt;medel från anslaget Utrikesförvaltningen&lt;br&gt;(utgiftsområde 5). Det förändrings- och förnyelsear-&lt;br&gt;bete inom Regeringskansliet som kommer att ske i&lt;br&gt;enlighet med regeringens ovan nämnda beslut får visa&lt;br&gt;vilka budgetmässiga och administrativa förutsätt-&lt;br&gt;ningar som finns för att anslagsberäkna hela Rege-&lt;br&gt;ringskansliet under samma anslag på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det föregående kommer mycket&lt;br&gt;stora krav att ställas på Regeringskansliet under näs-&lt;br&gt;ta budgetår. Regeringen föreslår dock inte någon an-&lt;br&gt;slagshöjning till 1998 förutsatt att medel kan omför-&lt;br&gt;delas mellan anslagen Utrikesförvaltningen och&lt;br&gt;Regeringskansliet m.m. Under anslaget Utrikesför-&lt;br&gt;valtningen beräknas nämligen ett anslagssparande&lt;br&gt;finnas vid utgången av 1997. Regeringen förordar att&lt;br&gt;135 miljoner kronor av detta anslagssparande får fö-&lt;br&gt;ras över som anslagssparande till anslaget Regerings-&lt;br&gt;kansliet m.m. för att bekosta verksamhet i de delar&lt;br&gt;av Regeringskansliet som budgeteras under detta an-&lt;br&gt;slag. En sådan användning av anslagssparande under&lt;br&gt;anslaget Utrikesförvaltningen kräver riksdagens&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget bör sammanfattningsvis föras upp i&lt;br&gt;statsbudgeten för nästa budgetår med 1 870 944 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor. När det gäller Regeringskansliets kostnader&lt;br&gt;på lite längre sikt avser regeringen att inför 1998 års&lt;br&gt;ekonomiska vårproposition närmare analysera re-&lt;br&gt;sursbehovet under de båda anslag - Regeringskansliet&lt;br&gt;m.m. och Utrikesförvaltningen - som Regeringskans-&lt;br&gt;liet för närvande finansieras från. Analysen skall gö-&lt;br&gt;ras mot bakgrund av dels de nya förutsättningar som&lt;br&gt;påverkar kostnadsbilden och som angetts i det före-&lt;br&gt;gående, dels angelägenheten av att finna en rimlig&lt;br&gt;nivå på anslagen för att Regeringskansliet effektivt&lt;br&gt;skall kunna fullgöra det biträde med ledningen och&lt;br&gt;styrningen av statsförvaltningen som regeringen kan&lt;br&gt;kräva av sitt kansli. I detta sammanhang får även vä-&lt;br&gt;gas in de allmänna förvaltningspolitiska övervägan-&lt;br&gt;den som skall göras mot bakgrund av det betänkan-&lt;br&gt;de (SOU 1997:57) som Förvaltningspolitiska&lt;br&gt;kommissionen (Fi 1995:13) har lämnat under våren&lt;br&gt;1997. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Övriga frågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I sitt granskningsbetänkande våren 1997 (bet.&lt;br&gt;1996/97:KU30 avsnitt 3.1) uppmärksammade och&lt;br&gt;påtalade konstitutionsutskottet bl.a. att regering-&lt;br&gt;en bemyndigat departement (efter den 1 januari&lt;br&gt;1997 Regeringskansliet) att disponera anslag på&lt;br&gt;statsbudgeten även om dessa inte har samband&lt;br&gt;med departementsadministrationen och arbetet&lt;br&gt;med beredning av regeringsärenden. Utskottet be-&lt;br&gt;tonade att anslagsmedel som disponeras av Rege-&lt;br&gt;ringskansliet bör avse den interna verksamheten,&lt;br&gt;berednings- och uppföljningsarbete eller informa-&lt;br&gt;tionsinsatser. Andra anslagsdispositioner bör be-&lt;br&gt;slutas av regeringen, om beslutet kräver ett ställ-&lt;br&gt;ningstagande från regeringen som politiskt organ,&lt;br&gt;eller av någon myndighet under regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i regleringsbreven för budgetåret&lt;br&gt;1997 i ett ganska stort antal fall, under de flesta ut-&lt;br&gt;giftsområden, delegerat dispositionen av anslag eller&lt;br&gt;delar av anslag till Regeringskansliet. I vissa fall är&lt;br&gt;sambandet med verksamheten inom Regeringskansli-&lt;br&gt;et litet. Mot bakgrund av vad konstitutionsutskottet&lt;br&gt;har anfört kommer regeringen att vid beredningen av&lt;br&gt;regleringsbreven för nästa budgetår i varje särskilt&lt;br&gt;fall noggrant pröva skälen för att anslagsmedel ställs&lt;br&gt;till Regeringskansliets disposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före budgetåret 1989/90 fanns på de flesta huvud-&lt;br&gt;titlar i statsbudgeten uppförda särskilda reservations-&lt;br&gt;anslag till Extra utgifter. Från dessa anslag - vilkas&lt;br&gt;storlek under budgetåret 1988/89 varierade mellan&lt;br&gt;400 000 kr och 1 880 000 kr - kunde betalas kost-&lt;br&gt;nader för olika ändamål som inte täcktes av andra&lt;br&gt;anslag på statsbudgeten och som inte varit kända när&lt;br&gt;statsbudgetförslaget beräknades, men som ändå av&lt;br&gt;regeringen befanns vara angelägna att täcka. Härige-&lt;br&gt;nom skapades en önskvärd flexibilitet när det gällde&lt;br&gt;mindre statliga engagemang, i regel av engångsnatur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89:100&lt;br&gt;bil.l) anförde föredragande statsrådet att några sär-&lt;br&gt;skilda reservationsanslag till Extra utgifter inte borde&lt;br&gt;föras upp i statsbudgeten för budgetåret 1989/90.&lt;br&gt;Medel motsvarande vad som tidigare budgeterats&lt;br&gt;under Extra utgiftsanslagen beräknades i stället un-&lt;br&gt;der anslagen till departementen. Förfarandet föran-&lt;br&gt;ledde inget uttalande från finansutskottets sida och&lt;br&gt;riksdagen lade regeringens anmälan till handlingarna&lt;br&gt;(bet. 1988/89:FiU20, rskr. 1988/89:101). Riksdagen&lt;br&gt;godtog alltså en viss vidgning av användningsområ-&lt;br&gt;det för departementsanslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen till de olika departementen sammanför-&lt;br&gt;des budgetåret 1994/95 till det gemensamma ansla-&lt;br&gt;get Regeringskansliet m.m. Regeringen anser, mot&lt;br&gt;den här tecknade bakgrunden, att regeringen bör ha&lt;br&gt;möjlighet att även från anslaget Regeringskansliet&lt;br&gt;m.m. ta i anspråk medel för sådana begränsade än-&lt;br&gt;damål som ursprungligen tillgodosågs från Extra ut-&lt;br&gt;giftsanslagen. Det kan således gälla ändamål som inte&lt;br&gt;i sig avser kostnader för Regeringskansliet, men som&lt;br&gt;hänger samman med den verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;inom den sektor av samhällslivet som ett departe-&lt;br&gt;ments verksamhetsområde omfattar. Någon uppräk-&lt;br&gt;ning av anslaget begärs inte för detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;C 2 Svensk författningssamling&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1 392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria till-&lt;br&gt;delningen av Svensk författningssamling (SFS) till&lt;br&gt;kommuner, landsting och kommunbibliotek som&lt;br&gt;regleras i 7 § författningssamlingsförordningen&lt;br&gt;(1976:725), den s. k. frilistan.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den år 1997 gjorda upphandlingen&lt;br&gt;av tryck- och distributionstjänsten för SFS föreslår&lt;br&gt;regeringen att ett oförändrat anslag på 1 011 000&lt;br&gt;kronor anvisas för ändamålet. Det nuvarande avtalet&lt;br&gt;gäller till utgången av år 1998. Efter detta kommer&lt;br&gt;en ny upphandling att göras. För åren 1999 och&lt;br&gt;2000 beräknas dock anslaget uppgå till samma nivå&lt;br&gt;som för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Allmänna val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 983 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 956&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för år 1997 höjdes anslaget med&lt;br&gt;30 000 000 kronor till 145 200 000 kronor. Rege-&lt;br&gt;ringen har i 1997 års ekonomiska vårproposition&lt;br&gt;(1996/97:150) beräknat ramen för utgiftsområdet så&lt;br&gt;att denna anslagsnivå ligger kvar under perioden.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att anslaget skall vara&lt;br&gt;145 200 000 kronor för åren 1998-2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas statens kostnader för valsedlar,&lt;br&gt;valkuvert och andra valtillbehör samt ersättningar till&lt;br&gt;vissa myndigheter m.m. för biträde i samband med&lt;br&gt;allmänna val. Anslagsbelastningen är beroende på&lt;br&gt;vilka val som hålls under året. Under hösten 1997&lt;br&gt;skall kyrkoval hållas.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att anslaget år 1998 skall uppgå&lt;br&gt;till 205 000 000 kronor. Beloppet avser kostnader&lt;br&gt;för 1998 års allmänna val till riksdagen, kommun-&lt;br&gt;fullmäktige och landsting. För åren 1999 och 2000&lt;br&gt;beräknas anslaget uppgå till 120 000 000 respektive&lt;br&gt;5 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;C 4 Stöd till politiska partier&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;176 903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1972:625, omtryckt 1987:876, ändrad&lt;br&gt;senast 1996:1533) om statligt stöd till politiska parti-&lt;br&gt;er lämnas stöd dels som partistöd, dels som kans-&lt;br&gt;listöd för ett år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober.&lt;br&gt;Partistödet lämnas som mandatbidrag. Kanslistödet&lt;br&gt;som i princip är avsett endast för partier som är före-&lt;br&gt;trädda i riksdagen, lämnas som grundstöd och&lt;br&gt;tilläggsstöd. Nu gällande belopp fastställdes till sin&lt;br&gt;nuvarande nivå år 1996 (prop. 1996/97:1 utg.omr.&lt;br&gt;1, bet. 1996/97:KU1, rskr. 1996/97:85).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Centrala myndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.1 Omfattning/ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsområdet omfattar Justitiekanslern, Da-&lt;br&gt;tainspektionen och Sametinget. Anslaget till Same-&lt;br&gt;tinget finansierar plenummöten, Sametingets kansli i&lt;br&gt;Kiruna, utvecklingsarbetet inom bl.a. språk- och in-&lt;br&gt;formationsområdet samt nordisk och internationell&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/36 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41,2&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47,0&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47,1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48,6&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Automatisk databehandling av personuppgifter&lt;br&gt;skall inte medföra otillbörligt intrång i enskildas&lt;br&gt;personliga integritet. God sed skall iakttas i kre-&lt;br&gt;ditupplysnings- och inkassoverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Verka för en levande samisk kultur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sametinget ges ökade ekonomiska resurser för&lt;br&gt;bl.a. partistöd och kommande val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall samt större förändringar&lt;br&gt;1995/96 och 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Antalet ej avgjorda ärenden hos Justitiekanslern&lt;br&gt;har ökat trots att antalet avgjorda ärenden har&lt;br&gt;ökat. Ärendebalansens åldersstruktur har dock&lt;br&gt;förbättrats genom att antalet ärenden äldre än ett&lt;br&gt;år har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Datainspektionens egeninitierade inspektioner&lt;br&gt;har ökat. Antalet inkomna tillståndsansökningar&lt;br&gt;har minskat till följd av att generella föreskifter&lt;br&gt;numera får utfärdas för personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Genom Sametinget har informationen om samis-&lt;br&gt;ka förhållanden ökat och möjligheter till nordisk&lt;br&gt;samordning skapats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål inom verksamhetssområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Justitiekanslern skall värna rättssäkerheten och&lt;br&gt;förbättra effektiviteten på den offentliga förvalt-&lt;br&gt;ningens område, se till att den enskilde kommer&lt;br&gt;till sin rätt utan att det allmänna intresset sätts åt&lt;br&gt;sidan på skaderegleringens område samt bidra till&lt;br&gt;en riktig rättstillämpning och lagföring på tryck-&lt;br&gt;frihetens och yttrandefrihetens områden.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Anslagsavsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 161 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 199E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 688&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 531&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern (JK) skall utöva tillsyn över den of-&lt;br&gt;fentliga verksamheten. Han skall vidare bevaka sta-&lt;br&gt;tens rätt och vara regeringens juridiske rådgivare och&lt;br&gt;högste ombudsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till JK:s arbetsuppgifter hör även att besluta i&lt;br&gt;skaderegleringsfrågor och att utföra vissa processfö-&lt;br&gt;rande uppgifter. JK skall dessutom fullgöra åkla-&lt;br&gt;garuppgifter på tryckfrihetens och yttrandefrihetens&lt;br&gt;områden. JK har slutligen tillsyn över advokatväsen-&lt;br&gt;det och vissa uppgifter i fråga om personregister och&lt;br&gt;övervakningskameror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det sammanhanget finns det skäl att nämna att&lt;br&gt;flera av de lagstiftningsärenden som för närvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bereds inom Justitiedepartementet kan komma att&lt;br&gt;påverka JK:s arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig arbetsuppgift under innevarande bud-&lt;br&gt;getår har varit handläggningen av ett flertal ärenden&lt;br&gt;angående vålds- och barnpornografi samt även s.k.&lt;br&gt;rasistisk musik. Vidare har JK på regeringens upp-&lt;br&gt;drag kartlagt behovet av att stärka kontrollen över&lt;br&gt;medelsförvaltningen m.m. inom den offentliga för-&lt;br&gt;valtningen (se rapporten Förstärkt skydd mot&lt;br&gt;oegentligheter i offentlig förvaltning).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;D 2 Datainspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 800 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 954&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;JK:s mål är att värna rättssäkerheten och förbättra&lt;br&gt;effektiviteten på den offentliga förvaltningens områ-&lt;br&gt;de, att se till att den enskilde kommer till sin rätt&lt;br&gt;utan att det allmänna intresset sätts åt sidan på ska-&lt;br&gt;deregleringens område samt att bidra till en riktig&lt;br&gt;rättstillämpning och lagföring på tryckfrihetens och&lt;br&gt;yttrandefrihetens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av resultatredovisningen framgår att antalet in-&lt;br&gt;komna ärenden har ökat med 9 % och att antalet&lt;br&gt;avgjorda ärenden har ökat med 7 %. Vidare framgår&lt;br&gt;att ärendebalansen har ökat med 30 %. En orsak till&lt;br&gt;den kraftiga ökningen av ärendebalansen är att per-&lt;br&gt;sonalsituationen har varit besvärlig under år 1996.&lt;br&gt;Emellertid har ärendebalansens åldersstruktur för-&lt;br&gt;bättrats på så sätt att antalet balanserade ärenden&lt;br&gt;äldre än ett år har minskat från 29 % till 13 %. Den&lt;br&gt;besvärliga personalsituationen har medfört att JK in-&lt;br&gt;te har genomfört några inspektioner under budget-&lt;br&gt;året 1995/96. Mot bakgrund av den personalsitua-&lt;br&gt;tion som har gällt för myndigheten får JK:s resultat&lt;br&gt;anses gott.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar&lt;br&gt;i revisionsberättelsen avseende JK för år 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att verksamhetens nuva-&lt;br&gt;rande omfattning är väl avvägd och regeringen anser&lt;br&gt;därför att JK för år 1998 bör anvisas ett anslagsbe-&lt;br&gt;lopp som uppgår till 9 199 000 kronor. För åren&lt;br&gt;1999 och 2000 beräknas anslagsbeloppet till&lt;br&gt;9 531 000 respektive 9 875 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen prövar frågor om tillstånd och ut-&lt;br&gt;övar tillsyn enligt datalagen (1973:289), kreditupp-&lt;br&gt;lysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:&lt;br&gt;182) samt utfärdar licens enligt datalagen. Datain-&lt;br&gt;spektionen utövar dessutom tillsyn enligt lagen&lt;br&gt;(1987:1231) om automatisk databehandling vid&lt;br&gt;taxeringsrevision, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens mål är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Automatisk databehandling av personuppgifter&lt;br&gt;skall inte medföra otillbörligt intrång i enskildas&lt;br&gt;personliga integritet. Målet skall nås utan att an-&lt;br&gt;vändningen av teknik onödigt hindras eller för-&lt;br&gt;svåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God sed skall iakttas i kreditupplysnings- och in-&lt;br&gt;kassoverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för Datainspektionens verksamhet avser ef-&lt;br&gt;fekter som är svåra att mäta. Regeringen anser därför&lt;br&gt;att det får godtas att Datainspektionen i årsredovis-&lt;br&gt;ningen redovisar endast vilka åtgärder som har vid-&lt;br&gt;tagits för att uppnå de övergripande målen. Det är&lt;br&gt;emellertid angeläget att inspektionen fortsätter sina&lt;br&gt;ansträngningar för att finna mätbara indikatorer på&lt;br&gt;måluppfyllelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet egeninitierade inspektioner har ökat med&lt;br&gt;18 % under budgetåret 1995/96. Jämfört med bud-&lt;br&gt;getåret 1993/94 har antalet inspektioner närmast&lt;br&gt;fördubblats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet inkomna tillståndsansökningar har mins-&lt;br&gt;kat med 21% jämfört med budgetåret 1994/95. En&lt;br&gt;väsentlig förklaring till denna minskning är att Da-&lt;br&gt;tainspektionen sedan år 1995 utfärdar generella före-&lt;br&gt;skrifter för personregister som är vanliga inom ett&lt;br&gt;område. Register som förs enligt sådana föreskrifter&lt;br&gt;är inte tillståndspliktiga, vilket har medfört att en&lt;br&gt;mängd enklare tillståndsärenden har fallit bort. En&lt;br&gt;konsekvens av detta är att den genomsnittliga styck-&lt;br&gt;kostnaden för tillståndsärenden har ökat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förändringar inom området&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslagit att riksdagen skall godkän-&lt;br&gt;na konventionen om upprättandet av en Europeisk&lt;br&gt;polisbyrå (Europolkonventionen). Den europeiska&lt;br&gt;polisbyrån, Europol, är en organisation som har till&lt;br&gt;främsta uppgift att vara ett kriminalunderrättelseor-&lt;br&gt;gan för medlemsstaterna i EU. Europolkonventionen&lt;br&gt;innehåller ett antal regler som tar sikte på enskildas&lt;br&gt;integritetsskydd och skydd för känsliga personupp-&lt;br&gt;gifter. I propositionen (prop,1996/97:164) anges att&lt;br&gt;Europol kommer att medföra vissa ökade arbetsupp-&lt;br&gt;gifter för Datainspektionens del i dess roll som na-&lt;br&gt;tionell tillsynsmyndighet och som Sveriges represen-&lt;br&gt;tant i det gemensamma tillsyns-organet, vilket&lt;br&gt;medför att kostnaderna för denna del av inspektio-&lt;br&gt;nens verksamhet kommer att öka. Beträffande finan-&lt;br&gt;sieringsfrågan uttalar regeringen att den senare, när&lt;br&gt;större klarhet vunnits om de kostnader som Europol-&lt;br&gt;samarbetet medför, kommer att ta ställning till om&lt;br&gt;och i vilken utsträckning inspektionens resursbehov&lt;br&gt;påverkas. Konventionen beräknas träda i kraft under&lt;br&gt;första halvåret 1998 och strävan är att Europols&lt;br&gt;verksamhet skall inledas i mitten av 1998. Redan nu&lt;br&gt;medför emellertid Europolarbetet kostnader för resor&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens verksamhet berörs också av&lt;br&gt;vissa ändringar i kreditupplysningslagen (1973:&lt;br&gt;1173) (se prop. 1996/97:65, bet. 1996/97:FiU 23 och&lt;br&gt;27, rskr. 1996/97:274). Ändringarna innebär, såvitt&lt;br&gt;nu är ifråga, att Datainspektionen skall ha hand om&lt;br&gt;tillståndsgivningen och vara tillsynsmyndighet på&lt;br&gt;hela kreditupplysningsområdet. Mot den bakgrun-&lt;br&gt;den har det införts en bestämmelse om avgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet i kreditupplysningslagen. Bestämmelsen har&lt;br&gt;utformats så att regeringen får föreskriva om skyl-&lt;br&gt;dighet för den som bedriver kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet att betala avgift för tillsynsverksamheten.&lt;br&gt;Avgiften skall påföras av Datainspektionen. Lagänd-&lt;br&gt;ringarna har trätt i kraft den 1 juli 1997. Frågan om&lt;br&gt;det finns behov av att införa avgiftsskyldighet för den&lt;br&gt;som bedriver kreditupplysningsverksamhet kommer&lt;br&gt;att övervägas i samband med nedan nämnda övervä-&lt;br&gt;ganden om hur Datainspektionens verksamhet skall&lt;br&gt;finaniseras i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor betydelse för Datainspektionens verksam-&lt;br&gt;het är Datalagskommitténs betänkande Integritet •&lt;br&gt;Offentlighet • Informationsteknik (SOU 1997:39),&lt;br&gt;som överlämnades i april 1997. I betänkandet läm-&lt;br&gt;nas förslag till bl.a. en helt ny persondatalag som till&lt;br&gt;största delen bygger på Europaparlamentets och rå-&lt;br&gt;dets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om&lt;br&gt;skydd för enskilda med avseende på behandling av&lt;br&gt;personuppgifter och om det fria flödet av sådana&lt;br&gt;uppgifter. Datalagskommitténs förslag i denna del&lt;br&gt;innebär att Datainspektionen får delvis andra uppgif-&lt;br&gt;ter, nämligen att lämna information och rådgivning,&lt;br&gt;att utöva tillsyn och att utarbeta föreskrifter. Försla-&lt;br&gt;get innebär att antalet anmälningar och förhands-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroller av personuppgifter skall begränsas till ett&lt;br&gt;minimum och att Datainspektionens resurser i stället&lt;br&gt;skall används för att ge råd, sprida kunskap och ut-&lt;br&gt;öva tillsyn. Den nya lagstiftningen föreslås träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1999. Regeringen avser att över-&lt;br&gt;lämna en proposition till riksdagen i december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagskommittén anser att de föreslagna upp-&lt;br&gt;gifterna får anses mera krävande och kvalificerade än&lt;br&gt;de uppgifter som Datainspektionen utför i dag. När&lt;br&gt;det gäller kostnaderna för Datainspektionens verk-&lt;br&gt;samhet gör kommittén den bedömningen att inspek-&lt;br&gt;tionens förändrade uppgifter kommer att ställa krav&lt;br&gt;på något ökade resurser i form av bl.a. en högre&lt;br&gt;kompetensnivå för att klara av den intensifierade till-&lt;br&gt;synsverksamheten, den ökade föreskriftsgivningen,&lt;br&gt;de utvidgade informationsbehoven och den förstärk-&lt;br&gt;ta rådgivningsverksamheten. Frågan om hur Datain-&lt;br&gt;spektionens verksamhet skall finaniseras i framtiden&lt;br&gt;kommer att övervägas i samband med den fortsatta&lt;br&gt;beredningen av Datalagskommitténs betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Budget för avgiftsfinansierad verksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska målet för Datainspektionen är att&lt;br&gt;verksamhetens kostnader skall täckas genom avgif-&lt;br&gt;ter. Inkomsterna redovisas på statsbudgetens in-&lt;br&gt;komstsida under inkomsttiteln 2552 Övriga offent-&lt;br&gt;ligrättsliga avgifter. Avgiftsinkomsterna beräknas&lt;br&gt;understiga kostnaderna åren 1997 (1,6 mkr) och&lt;br&gt;1998. Till följd av att avgiftsinkomsterna tidigare&lt;br&gt;överstigit kostnaderna kommer dock det ekonomiska&lt;br&gt;målet inte att äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar&lt;br&gt;i revisionsberättelsen avseende Datainspektionen för&lt;br&gt;år 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att verksamhetens nuva-&lt;br&gt;rande omfattning är väl avvägd och att Datainspek-&lt;br&gt;tionen därför för år 1998 bör anvisas ett anslagsbe-&lt;br&gt;lopp som uppgår till 24 493 000 kronor. För åren&lt;br&gt;1999 och 2000 beräknas anslagsbeloppet till&lt;br&gt;25 262 000 respektive 25 715 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;D 3 Sametinget&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 195 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 497 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ytterligare 2 miljoner kronor föreslås anvisas på tilläggsbudget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sametinget är en statlig förvaltningsmyndighet och&lt;br&gt;samtidigt ett samiskt folkvalt organ. Sametinget in-&lt;br&gt;ledde sin verksamhet i augusti 1993. De övergripan-&lt;br&gt;de målen är enligt sametingslagen (1992:1433) att&lt;br&gt;verka för en levande samisk kultur och därvid ta ini-&lt;br&gt;tiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som&lt;br&gt;främjar denna kultur. Sametinget skall bl.a. medver-&lt;br&gt;ka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska be-&lt;br&gt;hov beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hölls val till Sametingets folkvalda del den 18&lt;br&gt;maj 1997. För detta ändamål anvisade riksdagen 2&lt;br&gt;miljoner kronor på tilläggsbudget till statsbudgeten&lt;br&gt;för budgetåret 1995/96. En del av utgifterna för valet&lt;br&gt;uppkom dock under första halvåret 1997, vilket för-&lt;br&gt;klarar det ingående anslagssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen för år 1997 tyder på ett överskridande&lt;br&gt;av anslaget. Regeringen föreslår att riksdagen på&lt;br&gt;tilläggsbudget anvisar Sametinget ytterligare 2 miljo-&lt;br&gt;ner kronor för innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sametingets årsredovisning, effektbedömningar och&lt;br&gt;redovisning av styckkostnader har blivit mer över-&lt;br&gt;skådliga jämfört med föregående år. En mer genom-&lt;br&gt;arbetad bedömning av effekter och kvalitet saknas&lt;br&gt;dock, vilket gör det svårt att bedöma Sametingets&lt;br&gt;resultat i förhållande till de mål regeringen angivit i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regleringsbrevet för budgetåret 1995/96. Informatio-&lt;br&gt;nen om samiska förhållanden har ökat och möjlighe-&lt;br&gt;terna till nordisk samordning har skapats genom till-&lt;br&gt;komsten av det nordiska parlamentariska rådet.&lt;br&gt;Sammantaget finns det dock mycket som tyder på att&lt;br&gt;Sametinget har uppnått de mål som ställts upp i reg-&lt;br&gt;leringsbrevet för budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen planerar att inför utformningen av&lt;br&gt;1998 års regleringsbrev, i samarbete med Sametinget,&lt;br&gt;precisera tingets verksamhetsmål. Detta bör skapa&lt;br&gt;förutsättningar för ytterligare förbättring av tingets&lt;br&gt;resultatredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har på uppdrag av Jord-&lt;br&gt;bruksdepartementet analyserat Sametingets resursbe-&lt;br&gt;hov och kommit till slutsatsen att ytterligare medel&lt;br&gt;borde anvisas för år 1998. Den ökade medelstilldel-&lt;br&gt;ningen skall bl.a. avse partistöd, förberedelser för&lt;br&gt;nästa val (år 2001), ett nyligen beslutat nordiskt&lt;br&gt;parlamentariskt råd samt plenum. RRV konstaterar&lt;br&gt;samtidigt att ytterligare medel behövs för innevaran-&lt;br&gt;de år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. mot bakgrund av resultatet av RRV:s analys&lt;br&gt;har regeringen beräknat att anslaget bör höjas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,5 miljoner kronor i jämförelse med 1997 års an-&lt;br&gt;slagsnivå. RRV föreslår även en rad effektiviserings-&lt;br&gt;och besparingsåtgärder. Dessa förslag har dock ännu&lt;br&gt;inte färdigbehandlats av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har lämnat en revisionsberättelse&lt;br&gt;utan invändning vilket innebär att årsredovisningen&lt;br&gt;för räkenskapsåret 1995/96 i allt väsentligt varit rätt-&lt;br&gt;visande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att Sametinget anvisas&lt;br&gt;13 365 000 kronor för år 1998. För åren 1999 och&lt;br&gt;2000 beräknas anslagsbehovet vara realt oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Mediefrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.1 Omfattning/ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I verksamhetsområdet ingår presstödet, stödet till ra-&lt;br&gt;dio- och kassettidningar och de statliga myndigheter-&lt;br&gt;na inom press-, radio- och TV-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISERI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 170,2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;655,2&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;658,2&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;679,1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;679,7&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;680,3&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;randemöjligheter, garantera massmediernas obe-&lt;br&gt;roende samt säkerställa tillgängligheten till&lt;br&gt;massmedierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Åtgärder vidtas för att minska de problem som&lt;br&gt;dagspressen möter. Ett tillfälligt driftsstöd införs i&lt;br&gt;syfte att förbättra dagspressens situation. Stödet&lt;br&gt;fördelas under åren 1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Frågorna om digital marksänd TV och digital ra-&lt;br&gt;dio bereds vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Till följd av bl.a. upplageminskningar har lön-&lt;br&gt;samheten försämrats för många dagstidningar.&lt;br&gt;Som en konsekvens av detta minskar utbetalning-&lt;br&gt;arna av driftsstöd, eftersom stödet baseras på&lt;br&gt;upplagenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Myndigheterna på radio- och TV-området befin-&lt;br&gt;ner sig i ett utvecklingsskede. Målet är att anpassa&lt;br&gt;verksamheten till de snabba förändringarna på&lt;br&gt;medieområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Radio- och TV-lagen (1996:844) trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Riksdagen har beslutat att digitala TV-sändningar&lt;br&gt;skall införas i flera steg med möjlighet för stats-&lt;br&gt;makterna att successivt ta ställning till om och på&lt;br&gt;vilket sätt verksamheten skall fortsätta. En sär-&lt;br&gt;skild utredare har fått i uppdrag att förbereda&lt;br&gt;sändningsverksamheten (dir. 1997:19)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål inom verksamhetsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;De främsta målen för statens insatser på massme-&lt;br&gt;dieområdet är att stödja mångfald och reella ytt-&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Resultatbedömning och&lt;br&gt;slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På medieområdet sker just nu dramatiska föränd-&lt;br&gt;ringar. Distributionsvägarna för olika slag av infor-&lt;br&gt;mation blir fler och medierna befinner sig i en allt&lt;br&gt;mer internationell miljö. Teknikutvecklingen är driv-&lt;br&gt;kraften bakom en stor del av förändringarna, inte&lt;br&gt;minst genom att gränserna mellan olika medier - ra-&lt;br&gt;dio, TV samt data- och telekommunikation - blir&lt;br&gt;alltmer otydliga. Regeringen har, mot denna bak-&lt;br&gt;grund, beslutat att en särskild utredare skall analyse-&lt;br&gt;ra behovet av, förutsättningarna för samt konsekven-&lt;br&gt;serna av en samordning av lagstiftningen för&lt;br&gt;ljudradio, television, övrig radiokommunikation och&lt;br&gt;televerksamhet. Utgångspunkten skall vara att lag-&lt;br&gt;stiftningen bör underlätta utvecklingen av elektronis-&lt;br&gt;ka informationstjänster och ta tillvara medborgarnas,&lt;br&gt;näringslivets och samhällets olika behov med avseen-&lt;br&gt;de på sådana tjänster (dir. 1997:95). Samtidigt sker&lt;br&gt;en ökad ägarkoncentration på viktiga delar av medi-&lt;br&gt;emarknaden. I början av år 1998 kommer förslag&lt;br&gt;från Mångfaldsrådet som skulle kunna påverka den-&lt;br&gt;na snabba koncentration av ägande och makt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagspressens totalupplaga har sjunkit de senaste&lt;br&gt;åren. Enligt Tidningsstatistik AB var totalupplagan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 drygt 4,3 miljoner exemplar, vilket är en&lt;br&gt;minskning med ca 200 000 exemplar jämfört med&lt;br&gt;året innan. Morgontidningen har dock fortfarande&lt;br&gt;en stark ställning. I 1996 års Mediebarometer från&lt;br&gt;Nordicom framkommer att drygt 70 % av befolk-&lt;br&gt;ningen mellan 9 och 79 år använder en morgontid-&lt;br&gt;ning en genomsnittlig dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Presstödets betydelse för tidningsutgivningen kan&lt;br&gt;avläsas på det antal tidningar som är beroende av&lt;br&gt;presstöd och upplagorna för dessa. För tidningar&lt;br&gt;med allmänt driftsstöd som kommer ut med 1-2&lt;br&gt;nummer per vecka täcker presstödet ca 30 % av tid-&lt;br&gt;ningarnas totala kostnader. För tidningar med 3-6&lt;br&gt;nummer per vecka är motsvarande andel av kostna-&lt;br&gt;derna ca 15 %. Lönsamheten har försämrats för&lt;br&gt;många dagstidningar. Flera tidningar hotas också av&lt;br&gt;nedläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1997 har två promemorior lämnats&lt;br&gt;till regeringen med förslag på åtgärder avseende&lt;br&gt;presstödet. I den ena promemorian, från Presstöds-&lt;br&gt;nämndens kansli, föreslås att ett tillfälligt driftsstöd&lt;br&gt;införs under två år. Den andra promemorian avser&lt;br&gt;ett stöd för samverkan mellan dagstidningar och har&lt;br&gt;lämnats av Rådet för mångfald inom massmedierna.&lt;br&gt;Promemoriorna har remissbehandlats. Regeringen&lt;br&gt;har i förslaget till tilläggsbudget för år 1997 som&lt;br&gt;lämnas i denna proposition föreslagit att ett tillfälligt&lt;br&gt;driftsstöd införs. Stödet avses främst lämnas till de&lt;br&gt;dagstidningar som får allmänt driftsstöd under åren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 och 1998. Frågan om ett samverkansstöd be-&lt;br&gt;reds nu vidare i Regeringskansliet för ställningsta-&lt;br&gt;gande vid en senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till radio- och kassettidningar uppvisar i allt&lt;br&gt;väsentligt önskvärda effekter. De flesta synskadade&lt;br&gt;som så önskar kan abonnera på en dagstidning och&lt;br&gt;utgivningen av taltidningar täcker nästan hela landet.&lt;br&gt;Introduktionen av digitala taltidningar, s.k. RATS-&lt;br&gt;tidningar (radiosänd talsyntestidning för synskada-&lt;br&gt;de), har dock gått långsammare än planerat bl.a. be-&lt;br&gt;roende på problem med talsyntesens kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verkets tillståndsgivning fungerar&lt;br&gt;väl. Verksamheten bedrivs snabbt, effektivt och rätts-&lt;br&gt;säkert. Under senare tid har frågor som rör digital&lt;br&gt;TV och radio varit prioriterade områden. Radio- och&lt;br&gt;TV-verkets löpande ärendehandläggning är resur-&lt;br&gt;skrävande. Detta har bidragit till att uppdraget att&lt;br&gt;följa utvecklingen på radio- och TV-området inte&lt;br&gt;kunnat fullgöras. Granskningsnämndens verksamhet&lt;br&gt;bedrivs effektivt och rättssäkert. Antalet egna initia-&lt;br&gt;tivärenden har ökat under året. Granskningsnämn-&lt;br&gt;den har genom att synliggöra nämndens arbete bi-&lt;br&gt;dragit till att öka informationen om mediebranschen&lt;br&gt;till allmänheten och andra aktörer på området. Dessa&lt;br&gt;uppgifter kan utvecklas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Situationen på dagstidningsmarknaden är ett hot mot&lt;br&gt;mångfalden. Därför finns ett stort behov av åtgärder&lt;br&gt;som kan vända den negativa trenden för många tid-&lt;br&gt;ningar. Regeringen kommer att följa utvecklingen&lt;br&gt;inom dagspressen under 1998. Beredningen om be-&lt;br&gt;hov av ytterligare åtgärder inom presstödet fortsätter&lt;br&gt;med anledning av Mångfaldsrådets promemoria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De snabba förändringarna inom medieområdet&lt;br&gt;bör avspeglas i myndigheternas arbete. Särskilda krav&lt;br&gt;på flexibilitet, kompetensutveckling och kun-&lt;br&gt;skapsöverföring bör ställas på de olika mediemyn-&lt;br&gt;digheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen på Presstödsnämndens och Taltid-&lt;br&gt;ningsnämndens verksamhet bör ligga fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att fortsatta insatser&lt;br&gt;inom verksamhetsområdet är viktiga för att uppnå&lt;br&gt;mångfald och reella yttrandemöjligheter. Särskilda&lt;br&gt;förutsättningar bör på sikt skapas för att ge medie-&lt;br&gt;myndigheterna möjlighet att på ett effektivt sätt följa&lt;br&gt;utvecklingen inom medieområdet.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;7.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Anslagsavsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Presstödsnämnden och&lt;br&gt;taltidningsnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8411 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 659&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att för-&lt;br&gt;dela det statliga stödet till dagspressen. Taltidnings-&lt;br&gt;nämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det&lt;br&gt;statliga stödet till radio- och kassettidningar. De två&lt;br&gt;nämndernas förvaltningsuppgifter fullgörs av&lt;br&gt;Presstödsnämndens kansli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagssparandet för budgetåret 1995/96 avses&lt;br&gt;användas för att göra en förstudie om taltidningssys-&lt;br&gt;tem baserat på öppna standarder och för att göra of-&lt;br&gt;fentlig information elektroniskt tillgänglig. Progno-&lt;br&gt;sen för år 1997 indikerar ett visst anslagssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatinformation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1995/96 har Presstödsnämnden&lt;br&gt;behandlat 61 ärenden vilket kan jämföras med 107&lt;br&gt;ärenden under föregående budgetår. Minskningen&lt;br&gt;beror framför allt på att utvecklingsstödet avskaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1996 betalas drifts-&lt;br&gt;stödet ut varje månad mot tidigare en gång per år.&lt;br&gt;Antalet förfrågningar om vilka regler som gäller för&lt;br&gt;elektroniskt distribuerade tidningar har ökat. Hittills&lt;br&gt;har emellertid inga ansökningar om stöd till sådana&lt;br&gt;tidningar lämnats till Presstödsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Taltidningsnämnden behandlades 73 ärenden&lt;br&gt;under budgetåret 1995/96, vilket är en liten minsk-&lt;br&gt;ning jämfört med föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1998 föreslås att en besparing på statlig&lt;br&gt;konsumtion planenligt tas ut med 159 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några in-&lt;br&gt;vändningar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att&lt;br&gt;5 659 000 kronor anvisas Presstödsnämnden för år&lt;br&gt;1998. För åren 1999 och 2000 beräknas anslaget till&lt;br&gt;5 819 000 kronor respektive 5 985 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;E 2 Presstöd&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;955 495&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;515 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;521 579 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;521 579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;531 579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;531 579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;531 579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varav minskning med 20 miljoner kronor i tilläggsbudget&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatinformation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Underutnyttjandet av anslaget är bl.a. en följd av att&lt;br&gt;många stödtidningars upplagor minskar. Under år&lt;br&gt;1996 fanns det 163 dagstidningar. Av dessa hade 73&lt;br&gt;tidningar driftsstöd. Den sammanlagda upplagan för&lt;br&gt;stödtidningarna var 775 000 exemplar. Stödtidning-&lt;br&gt;arna är i hög grad beroende av driftsstöd för sin&lt;br&gt;överlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En neddragning av ramen för anslaget med 10&lt;br&gt;miljoner kronor fr.o.m. år 1998 beräknades i 1997&lt;br&gt;års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150,&lt;br&gt;bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Budget för avgiftsbelagd verksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Presstödsnämndens intäkter avseende avgifter för&lt;br&gt;statliga garantier uppgick till 95 000 kronor under&lt;br&gt;budgetåret 1995/96. Presstödsnämnden har för år&lt;br&gt;1998 budgeterat 63 000 kronor i avgiftsintäkter för&lt;br&gt;statliga garantier. Intäkterna disponeras inte av myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Många tidningar med driftsstöd har en svår ekono-&lt;br&gt;misk situation. Mindre upplagor leder till att drifts-&lt;br&gt;stödet minskar, vilket ytterligare försvårar den eko-&lt;br&gt;nomiska situationen. Regeringen föreslår i förslaget&lt;br&gt;till tilläggsbudget i denna proposition att ett tillfälligt&lt;br&gt;driftsstöd införs och fördelas under åren 1997 och&lt;br&gt;1998 som en åtgärd att förbättra driftsstödstidning-&lt;br&gt;arnas ekonomi. Regeringen bedömer att åtgärderna&lt;br&gt;kan rymmas inom en oförändrad anslagsram. Mot&lt;br&gt;bakgrund av vad som ovan sagts föreslår regeringen&lt;br&gt;att 531 579 000 kronor anvisas anslaget för år 1998.&lt;br&gt;För åren 1999 och 2000 beräknas ingen förändring&lt;br&gt;av anslaget. Beräkningarna utgår från ett oförändrat&lt;br&gt;antal stödberättigade tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;E 3 Stöd till radio- och&lt;br&gt;kassettidningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;, Reserva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:&lt;br&gt;524). Utgifterna för presstödet styrs av bl.a. antalet&lt;br&gt;stödberättigade tidningar och storleken på de stödbe-&lt;br&gt;rättigade tidningarnas upplagor. Anslaget för press-&lt;br&gt;stöd används för tre ändamål: driftsstöd till dagspres-&lt;br&gt;sen, distributionsstöd till dagspressen och täckande&lt;br&gt;av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget disponeras av Taltidningsnämnden i enlig-&lt;br&gt;het med bestämmelserna i förordningen (1988:582)&lt;br&gt;om statligt stöd till radio- och kassettidningar. An-&lt;br&gt;slagsbehållningen på 4,3 miljoner kronor från ett&lt;br&gt;äldre anslag för samma ändamål disponeras också av&lt;br&gt;Taltidningsnämnden. Dessa medel avses användas&lt;br&gt;för att starta ytterligare taltidningar. Stödet till radio-&lt;br&gt;och kassettidningar skall förbättra tillgången till in-&lt;br&gt;nehållet i dagstidningar för synskadade och sådana&lt;br&gt;funktionshindrade som inte förmår hålla i eller&lt;br&gt;bläddra i en tidning samt afatiker och dyslektiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1997 har anslaget tillfälligt varit lägre då&lt;br&gt;upphandlingsbehovet av radiotidningsmottagare har&lt;br&gt;varit litet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatinformation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Vid utgången av budgetåret 1995/96 gavs samman-&lt;br&gt;lagt 80 dagstidningar ut som taltidningar. Av dessa&lt;br&gt;var 60 radiotidningar, 16 kassettidningar och 7&lt;br&gt;RATS-tidningar (radiosänd talsyntestidning för syn-&lt;br&gt;skadade), varav tre tidningar kom ut som både ra-&lt;br&gt;diotidning och RATS-tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivningen av taltidningar täcker nästan hela&lt;br&gt;landet utom Bohuslän och delar av Skaraborgs län.&lt;br&gt;Mångfalden bland taltidningarna sedd över hela lan-&lt;br&gt;det är god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig aspekt av taltidningarnas kvalitet är till-&lt;br&gt;gängligheten, dvs. frågan om tidningen kommer ut&lt;br&gt;enligt utgivningsplanen och vid rätt tid på dygnet.&lt;br&gt;Mätningar som gjorts av Teracom AB, som också&lt;br&gt;står för utsändningen, visar att antalet avbrott mins-&lt;br&gt;kat de senaste åren, vilket gäller både radiotidningar&lt;br&gt;och de digitala RATS-tidningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den maximala ersättningen per abonnent till tid-&lt;br&gt;ningsföretagen, som regleras i förordningen&lt;br&gt;(1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettid-&lt;br&gt;ningar, har legat stilla i flera år. Taltidningsnämnden&lt;br&gt;påpekar i sin årsredovisning att det när utgivningen&lt;br&gt;av taltidningar startade var väl motiverat med höga&lt;br&gt;maximibelopp. De senaste tre åren har dock kostna-&lt;br&gt;derna för taltidningsutgivningen ökat med totalt&lt;br&gt;13 % för radio- och kassettidningar och med 37 %&lt;br&gt;för RATS-tidningar. Den nuvarande ersättningsprin-&lt;br&gt;cipen innebär ingen drivkraft för tidningsföretagen&lt;br&gt;att hålla nere kostnaderna. Enligt Taltidningsnämn-&lt;br&gt;den bör därför en översyn av ersättningsprinciperna&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regleringsbrevet för år 1997 fick Taltidnings-&lt;br&gt;nämnden i uppdrag att göra en förstudie av möjlig-&lt;br&gt;heterna att göra en kravspecifikation för ett taltid-&lt;br&gt;ningssystem baserat på öppna standarder. Uppdraget&lt;br&gt;redovisades i maj 1997. En av slutsatserna i studien&lt;br&gt;är att den snabba tekniska utvecklingen gör att det&lt;br&gt;inte är lämpligt att specificera och upphandla en viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämd teknisk lösning. Regeringens bedömning är&lt;br&gt;att det är för tidigt att nu göra en upphandling som&lt;br&gt;har förutsättningar att vara tillräckligt långsiktig. Det&lt;br&gt;är emellertid viktigt att följa och bevaka utvecklingen&lt;br&gt;samt att ha god beredskap för att förnya taltidnings-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av anslaget utgår från en måttlig ut-&lt;br&gt;byggnad av antalet taltidningar med fyra till sex tal-&lt;br&gt;tidningar under perioden 1998 - 2000. Anslaget har&lt;br&gt;höjts med 3,6 miljoner kronor, vilket motsvarar en-&lt;br&gt;gångsbesparingen som gjordes för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avskaffande av intygskrav för&lt;br&gt;taltidningsabonnenter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Taltidningsnämnden lämnade, enligt uppdrag i regle-&lt;br&gt;ringsbrevet för budgetåret 1995/96, i november 1996&lt;br&gt;en rapport (dnr Ku96/2216/RTV) till regeringen om&lt;br&gt;utgivningen av taltidningar till afatiker och dyslekti-&lt;br&gt;ker. Taltidningsnämnden föreslår att intygskravet för&lt;br&gt;att få abonnera på radio- och kassettidningar mildras&lt;br&gt;för dyslektiker och afatiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rätten att teckna ett abonne-&lt;br&gt;mang skall för radiosända talsyntestidningar för syn-&lt;br&gt;skadade (RATS-tidningar) alltjämt utgå från att be-&lt;br&gt;hovet kan styrkas. Intygskravet skall dock tas bort&lt;br&gt;för abonnenter av analoga radio- och kassettidning-&lt;br&gt;ar. Det är regeringens uppgift att utforma de närmare&lt;br&gt;villkoren för det statliga stödet till radio- och kasset-&lt;br&gt;tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan om att rätten&lt;br&gt;att teckna ett abonnemang på en radio- eller kassett-&lt;br&gt;tidning bör utgå från att behovet kan styrkas be-&lt;br&gt;handlades av riksdagen år 1988 (prop. 1987/88:145,&lt;br&gt;bet. 1987/88:KU39, rskr. 1987/88:291). Afatiker och&lt;br&gt;dyslektiker fick möjlighet att abonnera på radio- och&lt;br&gt;kassettidningar i juli 1994 (prop. 1993/94:100, bet.&lt;br&gt;1993/94:KU27, rskr. 1993/94:192). Motiven var då&lt;br&gt;att verksamheten innefattade sådana kostnader att&lt;br&gt;det var angeläget att insatserna kom de verkligt be-&lt;br&gt;hövande till godo. Detta mål gäller fortfarande, men&lt;br&gt;enligt Taltidningsnämnden är risken liten att obehö-&lt;br&gt;riga skall teckna ett taltidningsabonnemang. Det&lt;br&gt;finns därför, enligt nämnden, inte tillräckliga skäl att&lt;br&gt;behålla kravet på att behovet skall kunna styrkas. I&lt;br&gt;rapporten om utgivning av taltidningar till afatiker&lt;br&gt;eller dyslektiker framgår bl.a. att det är få taltid-&lt;br&gt;ningsabonnenter som tillhör dessa grupper. I oktober&lt;br&gt;1996 var det totala antalet taltidningsabonnenter&lt;br&gt;drygt 9 000, varav ca 90 afatiker och ca 40 dyslekti-&lt;br&gt;ker. Enligt tidningsföretagen är båda dessa grupper&lt;br&gt;svåra att nå. Flera tidningsföretag menar att in-&lt;br&gt;tygskravet hämmar både afatiker och dyslektiker&lt;br&gt;från att abonnera på taltidningar. Intygskravet bör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt regeringens mening, tas bort för samtliga&lt;br&gt;abonnenter av analoga radio- och kassettidningar,&lt;br&gt;dvs. synskadade, sådana funktionshindrade som inte&lt;br&gt;förmår hålla i eller bläddra i en tidning samt afatiker&lt;br&gt;och dyslektiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller RATS-tidningar bör intygskravet&lt;br&gt;tills vidare bibehållas främst av kostnadsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ta initiativ till en översyn av de&lt;br&gt;ersättningsprinciper som gäller för tidningsföretagen.&lt;br&gt;Avsikten är bl.a. att undersöka vilka drivkrafter den&lt;br&gt;nuvarande ersättningsmodellen innehåller för att&lt;br&gt;hålla nere kostnaderna för taltidningsverksamheten&lt;br&gt;samt att föreslå åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen&lt;br&gt;att 127 300 000 kronor anvisas anslaget för år 1998.&lt;br&gt;För åren 1999 och 2000 beräknas ingen förändring&lt;br&gt;av anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;E 4 Radio- ochTV-verket&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1 996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 022&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 264&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket har till uppgift att besluta i&lt;br&gt;frågor om tillstånd, avgifter och registrering som rör&lt;br&gt;ljudradio- och televisionssändningar riktade till all-&lt;br&gt;mänheten i de fall uppgifterna inte ligger på regering-&lt;br&gt;en eller någon annan särskilt angiven myndighet.&lt;br&gt;Verket har tillsyn över efterlevnaden av de regler som&lt;br&gt;inte gäller innehållet i sändningarna samt beslutar&lt;br&gt;om sanktioner vid bristande efterlevnad av sådana&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket skall följa utvecklingen in-&lt;br&gt;om ljudradio- och televisionsområdet. Verket har fått&lt;br&gt;i uppgift att inhämta, sammanställa och publicera&lt;br&gt;statistik inom radio- och TV-området beträffande&lt;br&gt;teknik, ekonomi, branschstruktur och programut-&lt;br&gt;bud. Verket skall även verka för att information om&lt;br&gt;verksamheten blir elektroniskt tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagssparandet skall ses mot bakgrund av att&lt;br&gt;verket har befunnit sig i ett uppbyggnadsskede och&lt;br&gt;att verksamheten ännu inte fullt ut funnit sina for-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatinformation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket bildades under år 1994 och&lt;br&gt;flyttade verksamheten till Haninge. Uppbyggnaden&lt;br&gt;och flytten har inneburit att verksamheten ännu inte&lt;br&gt;fullt ut har funnit sina former. Den löpande ärende-&lt;br&gt;handläggningen har prioriterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hantering av närradioärenden, såsom tillstånds-&lt;br&gt;givning, tidsregistrering och avgiftsfrågor tar i an-&lt;br&gt;språk drygt hälften av Radio- och TV-verkets resur-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet lokalradiotillstånd auktionerades ut un-&lt;br&gt;der åren 1993 och 1994. År 1995 genomfördes en&lt;br&gt;auktion där 13 tillstånd auktionerades ut varav 11&lt;br&gt;tillstånd såldes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i december 1995 att några&lt;br&gt;nya tillstånd att sända lokalradio inte skall meddelas&lt;br&gt;(lagen om tillfälliga bestämmelser i fråga om att sän-&lt;br&gt;da lokalradio, 1995:1292). Lagen gällde fram till ut-&lt;br&gt;gången av juni månad 1997 och har därefter för-&lt;br&gt;längts. Den nya lagen gäller till utgången av år 1998&lt;br&gt;(1997:301).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokal- och närradiokommittén lämnade i decem-&lt;br&gt;ber 1996 förslag till reformering av lokalradion och&lt;br&gt;vissa regelförändringar för närradion (SOU&lt;br&gt;1996:176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fattade det första beslutet om tillstånd&lt;br&gt;att sända digital ljudradio, DAB (Digital Audio&lt;br&gt;Broadcasting), den 21 september 1995. Sveriges&lt;br&gt;Radio AB startade under hösten 1995 digitala ljud-&lt;br&gt;radiosändningar. Radio- och TV-verket fick ungefär&lt;br&gt;samtidigt i uppdrag att ge förslag till hur sändnings-&lt;br&gt;utrymmet för digitala sändningar skulle kunna för-&lt;br&gt;delas mellan privata programföretag i Stockholm,&lt;br&gt;Göteborg och Malmö. Verket lämnade under hösten&lt;br&gt;1996 förslag till fördelning av DAB-tillstånd till pri-&lt;br&gt;vata programföretag i de tre regionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verkets arbete med tillståndsgiv-&lt;br&gt;ning fungerar väl. Verksamheten bedrivs på ett effek-&lt;br&gt;tivt och rättssäkert sätt. Myndighetens uppgift att&lt;br&gt;bevaka utvecklingen inom radio- och TV-området&lt;br&gt;har emellertid inte fullgjorts på ett tillfredsställande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket har i sin delårsrapport för&lt;br&gt;år 1997 redovisat att arbetet nu kommer att starta&lt;br&gt;och intensifieras vad gäller de nya uppgifter som&lt;br&gt;ålagts verket. De uppgifter som hittills inte fullgjorts&lt;br&gt;på ett nöjaktigt sätt skall prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1998 föreslås att en besparing på statlig&lt;br&gt;konsumtion planenligt tas ut med 219 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några in-&lt;br&gt;vändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att Radio- och TV-verket&lt;br&gt;nu har lämnat uppbyggnadsskedet som medförde att&lt;br&gt;den löpande ärendehanteringen prioriterades till&lt;br&gt;nackdel för mer långsiktiga utvecklingsprojekt, ex-&lt;br&gt;empelvis det nya statistikuppdraget. Under år 1997&lt;br&gt;har särskilda projekt påbörjats som under komman-&lt;br&gt;de år kommer ta i anspråk sparade medel. Under år&lt;br&gt;1998 bör verket kunna redovisa framsteg och resul-&lt;br&gt;tat inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen&lt;br&gt;att 8 022 000 kronor anvisas Radio- och TV-verket&lt;br&gt;för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1999 och 2000 beräknas anslaget till&lt;br&gt;8 264 000 kronor respektive 8 514 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;E 5 Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 664 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 671&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 759&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio och TV skall utöva&lt;br&gt;tillsyn över efterlevnaden av regler för sändningarnas&lt;br&gt;innehåll i fråga om ljudradio- och TV-sändningar till&lt;br&gt;allmänheten. Nämnden skall också följa innehållet i&lt;br&gt;utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas&lt;br&gt;till den svenska allmänheten och bör rapportera sina&lt;br&gt;iakttagelser till regeringen och/eller berörd myndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagssparandet har bl.a. sin förklaring i att vissa&lt;br&gt;projekt och inköp har senarelagts och att verksamhe-&lt;br&gt;ten har befunnit sig i ett uppbyggnadsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från två satellitkanaler som är registrerade i utlandet i&lt;br&gt;förhållande till bestämmelserna i EG:s TV-direktiv&lt;br&gt;TV utan gränser (89/552/EEG). Nämnden har i ett&lt;br&gt;fall underrättat den brittiska myndigheten, the Inde-&lt;br&gt;pendent Television Commission, om sina iakttagel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden har under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 tagit fram en rapport avseende utbudet i&lt;br&gt;Sveriges Televisions båda kanaler. Rapporten har an-&lt;br&gt;vänts av regeringen i arbetet med att ta fram nya&lt;br&gt;riktlinjer för public service-verksamheten. Nämnden&lt;br&gt;har även på eget initiativ granskat om TV4 AB upp-&lt;br&gt;fyllt vissa av kraven i sändningstillståndet, bl.a. om&lt;br&gt;företaget sänt tillräckligt stor andel TV-dramatik och&lt;br&gt;verk av svenska upphovsmän. Dessa granskningar&lt;br&gt;har delvis utgjort underlag vid arbetet med att utar-&lt;br&gt;beta nya tillståndsvillkor för TV4 AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1998 föreslås att en besparing på statlig&lt;br&gt;konsumtion planenligt tas ut med 206 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några in-&lt;br&gt;vändningar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning har Gransknings-&lt;br&gt;nämnden i allt väsentligt uppfyllt målen för verk-&lt;br&gt;samheten. Handläggningstiden har förkortats och&lt;br&gt;rättssäkerheten är mycket hög. Under år 1997 har&lt;br&gt;särskilda projekt initierats som medför ianspråkta-&lt;br&gt;gande av sparade medel. Ett sådant projekt är en un-&lt;br&gt;dersökning av våld i s.k. TV-trailrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen&lt;br&gt;att 6 564 000 kronor anvisas Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio och TV finansie-&lt;br&gt;ras från rundradiokontot och över statsbudgeten. För&lt;br&gt;1998 bör nämnden anvisas 4 464 000 kronor från&lt;br&gt;rundradiokontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1999 och 2000 beräknas anslaget till&lt;br&gt;6 759 000 kronor respektive 6 961 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatinformation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Under verksamhetsåret har nämnden fattat beslut i&lt;br&gt;940 ärenden och beslutat om granskning på eget ini-&lt;br&gt;tiativ i 133 fall. Ärenden avseende de nationella&lt;br&gt;marksändningarna dominerar. Den genomsnittliga&lt;br&gt;åldern på ärenden som inte avgjorts före den 1 juli&lt;br&gt;1995 var 108 dagar. Motsvarande tid den sista de-&lt;br&gt;cember 1996 var 59 dagar. Granskningsnämnden&lt;br&gt;har under året gjort en genomgång av sändningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomi och&lt;br&gt;finansförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till statsbudget för år 1998&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Samhällsekonomi och finansförvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut......................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext..................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1983: 1092) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglemente för Allmänna pensionsfonden................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...............................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattning/ändamål...............................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Centrala myndigheter och nämnder....................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattning/ändamål.............................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformerad stabsorganisation...............................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsavsnitt........................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Al &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konjunkturinstitutet..............................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksrevisionsverket................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statskontoret.........................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statistiska centralbyrån.........................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Folk- och bostadsräkning......................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansinspektionen................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Insättningsgarantinämnden...................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader.............33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låneförvaltning......................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet..................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens lokalförsörjningsverk: Avvecklings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader...............................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Täckning av merkostnader för lokaler...................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nämnden för offentlig upphandling......................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska rådet..................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa nämnder m.m...............................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bokföringsnämnden...............................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag till Stiftelsen för utvecklandet av god&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningssed......................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingsarbete..................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kammarkollegiet...................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontrollfunktionen i staten....................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens fastighetsverk............................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;AP-fondens fastighetsinvesteringar........................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning...................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...............................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;AP-fondens indirekta fastighetsinvesteringar.........46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiering av fastighetsbolag m.m......................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsbegränsade åtaganden...................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattning/ändamål..............................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsavsnitt........................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder för att stärka&amp;nbsp;det&amp;nbsp;finansiella systemet......52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgift för Stadshypotekskassans grundfond...........53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagens revisorer............................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsavsnitt........................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagens revisorer..............................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringenföreslårattriksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-&lt;br&gt;gen (1983:1092) med reglemente för Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de mål för utgiftsområde 2 som rege-&lt;br&gt;ringen förordat i avsnitt 3.1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner vad regeringen föreslagit angående en&lt;br&gt;reformerad stabsorganisation i avsnitt 4.2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets&lt;br&gt;genomförande åta sig ekonomiska förpliktelser&lt;br&gt;som innebär utgifter uppgående till högst 50&lt;br&gt;miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad&lt;br&gt;som förordas under anslaget A 18 Utvecklingsar-&lt;br&gt;bete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. godkänner att regeringen i tillämpliga fall får ef-&lt;br&gt;terskänka de ränte- och amorteringsfria lån som&lt;br&gt;Kammarkollegiet förvaltar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. godkänner investeringsplanen för Statens fastig-&lt;br&gt;hetsverk i enlighet med vad regeringen förordat i&lt;br&gt;avsnitt 4.4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bemyndigar regeringen att besluta om att Statens&lt;br&gt;fastighetsverk får ta upp lån motsvarande 7 mil-&lt;br&gt;jarder kronor i Riksgäldskontoret för investering-&lt;br&gt;ar m.m. i enlighet med vad regeringen förordat i&lt;br&gt;avsnitt 4.4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. godkänner att kostnaderna för en försäljning av&lt;br&gt;Nordbanken får avräknas mot försäljningsin-&lt;br&gt;komsterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under ut-&lt;br&gt;giftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför-&lt;br&gt;valtning enligt följande uppställning:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSBELOPP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ITUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 1 Konjunkturinstitutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 2 Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 3 Statskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 4 Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;327 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 5 Folk- och bostadsräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 6 Finansinspektionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 7 Insättningsgarantinämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;769 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 10 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 11 Statens lokalförsörjningsverk: Avvecklingskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 12 Täckning av merkostnader för lokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 13 Nämnden för offentlig upphandling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 14 Ekonomiska rådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 15 Vissa nämnder m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 16 Bokföringsnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 17 Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god revisionssed&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 18 Utvecklingsarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 19 Kammarkollegiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 20 Kontrollfunktionen i staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1 Åtgärder för att stärka det finansiella systemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 2 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C 1 Riksdagens revisorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 062 814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1983:1092)&lt;br&gt;med reglemente för&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 a och 15 b § § lagen (1983:1092) med&lt;br&gt;reglemente för Allmänna pensionsfonden' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a y&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för&lt;br&gt;att bereda styrelsen lokaler för verksamheten eller för att bereda bostad&lt;br&gt;åt någon som är anställd hos fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelse får dessutom, för att&lt;br&gt;tillgodose kravet på en ändamåls-&lt;br&gt;enlig förvaltning av de medel som&lt;br&gt;styrelsen förvaltar, själv eller ge-&lt;br&gt;nom bolag som i sin helhet inne-&lt;br&gt;has av fondstyrelsen eller flera&lt;br&gt;fondstyrelser gemensamt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärva och till nyttjande&lt;br&gt;upplåta fast egendom eller tomt-&lt;br&gt;rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärva aktier i ett bolag&lt;br&gt;som har till ändamål att äga eller&lt;br&gt;förvalta sådan egendom (fastig-&lt;br&gt;hetsbolag), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärva andelar i en ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelse får dessutom för att&lt;br&gt;tillgodose kravet på en ändamåls-&lt;br&gt;enlig förvaltning av de medel som&lt;br&gt;styrelsen förvaltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärva aktier i ett bolag&lt;br&gt;som har till ändamål att äga eller&lt;br&gt;förvalta fast egendom eller tomt-&lt;br&gt;rätt (fastighetsbolag), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärva andelar i en ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ländsk fond som äger fastigheter&lt;br&gt;eller aktier i fastighetsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ländsk fond som äger fastigheter&lt;br&gt;eller aktier i fastighetsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda marknadsvärdet av varje fondstyrelses innehav av&lt;br&gt;tillgångar som förvärvats enligt andra stycket får uppgå till ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar högst fem procent av det totala marknadsvärdet av de&lt;br&gt;tillgångar som styrelsen förvaltar. Om denna gräns efter förvärvet&lt;br&gt;kommer att överskridas, skall innehavet avvecklas i motsvarande mån så&lt;br&gt;snart det är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 b §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fondstyrelse får själv eller ge-&lt;br&gt;nom bolag som innehas av fond-&lt;br&gt;styrelsen vid förvärv av tillgångar&lt;br&gt;som sägs i 15 a $ andra stycket 1&lt;br&gt;överta ansvaret för lån som har&lt;br&gt;lämnats mot säkerhet av panträtt i&lt;br&gt;sådana tillgångar eller ta upp nya&lt;br&gt;lån om det behövs för en normal&lt;br&gt;förvaltning av tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För konvertibla skuldebrev och&lt;br&gt;skuldebrev förenade med options-&lt;br&gt;rätt till nyteckning utfärdade av&lt;br&gt;fastighetsbolag gäller inte 12 §&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kredit som en fondstyrelse&lt;br&gt;beviljar ett fastighetsbolag som i&lt;br&gt;sin helhet ägs av fondstyrelsen el-&lt;br&gt;ler flera fondstyrelser gemensamt&lt;br&gt;gäller inte 12 § första stycket och&lt;br&gt;andra stycket första och andra&lt;br&gt;meningen. Sådan kredit får vara&lt;br&gt;utställd i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1991:1857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:697.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1326.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lån som en fondstyrelse med stöd av 15 b § i dess tidigare lydelse&lt;br&gt;har övertagit ansvaret för eller tagit upp skall fondstyrelsen avveckla så&lt;br&gt;snart det kan ske med hänsyn till kravet på en ändamålsenligt förvalt-&lt;br&gt;ning av de medel som fondstyrelsen förvaltar och gällande avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Omfattning/ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar huvudsakligen frågor om&lt;br&gt;den samhällsekonomiska och den statsfinansiella&lt;br&gt;utvecklingen, det finansiella systemet, förvaltning-&lt;br&gt;en av statens skuld, statistik, offentlig upphand-&lt;br&gt;ling, granskning och utvärdering av statlig verk-&lt;br&gt;samhet, statens fastigheter och lokaler, stöd till de&lt;br&gt;statliga myndigheterna m.fl. (Verksamhetsområde&lt;br&gt;A). Området omfattar också åtgärder för att stär-&lt;br&gt;ka det finansiella systemet, avgifter för Stadshy-&lt;br&gt;potekskassans grundfond och åtaganden som Eu-&lt;br&gt;ropeiska investeringsbanken och Europeiska&lt;br&gt;utvecklingsbanken (Verksamhetsområde B). Där-&lt;br&gt;utöver ingår Riksdagens revisorer&lt;br&gt;(Verksamhetsområde C).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentar till verksamhctsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Det finansiella systemet har utmärkts av fortsatt&lt;br&gt;stabilisering efter bankkrisen. Tillsynen har präg-&lt;br&gt;lats av ökade satsningar på riskhanteringsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Förvaltningen av statsskulden under 1995/96&lt;br&gt;uppvisade ett negativt resultat jämfört med upp-&lt;br&gt;ställda riktmärken. Resultatet för den av rege-&lt;br&gt;ringen uppställda utvärderingsperioden, fem år,&lt;br&gt;är dock positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den statliga finansförvaltningen sker med hjälp&lt;br&gt;av internationellt sett moderna system vilket bl.a.&lt;br&gt;ger effektivitet i de statliga betalningarna. RRV&lt;br&gt;rapporterar också att standarden på myndighe-&lt;br&gt;ternas ekonomiredovisning och internkontroll&lt;br&gt;generellt förbättrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Omstruktureringen har fortsatt inom den statliga&lt;br&gt;fastighetssektorn (Statens fastighetsverk, Va-&lt;br&gt;sakronan AB och Statliga Akademiska Hus AB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;För 1995/96 var den beslutade besparingen på&lt;br&gt;statlig konsumtion 5 %. Rationaliseringar och&lt;br&gt;förändringar har genomförts på myndigheterna.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots besparingen har de flesta myndigheter inom&lt;br&gt;utgiftsområdet anslagssparanden. De uppgick&lt;br&gt;sammanlagt till ca 130 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En del av statens innehav av aktier i Nordbanken&lt;br&gt;har sålts resp, lösts in. Staten har också erhållit&lt;br&gt;utdelningar från Nordbanken. Därigenom gjor-&lt;br&gt;des en återvinning av bankstödet med ca 15,5&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Till staten överfördes aktier i Stadshypotek AB,&lt;br&gt;vilka sedan såldes i början av 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar 1995/96 och 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Under verksamhetsåret tillkom insättningsgaran-&lt;br&gt;tisystemet. Bankstödsnämnden avvecklades och&lt;br&gt;Insättningsgarantinämnden har bildats för att&lt;br&gt;administrera systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En ny modell för hantering av statens garantier&lt;br&gt;införs successivt fr.o.m. 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbete med att förbättra kontrollen av de statliga&lt;br&gt;medlen har inletts. Arbetet sker i projektform på&lt;br&gt;ett antal myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Lagen (1996:1059) om statsbudgeten trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Staten deltar sedan våren 1997 i förhandlingar&lt;br&gt;avseende en eventuell försäljning av statens aktier&lt;br&gt;i VPC. Såsom beskrevs i den ekonomiska vårpro-&lt;br&gt;positionen (1996/97:150) är det tänkbart att sta-&lt;br&gt;ten bör ha ett ägarintresse i den centrala verk-&lt;br&gt;samheten i den svenska finansiella sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mäl inom utgiftsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Tillförlitliga analyser och bedömningar av den&lt;br&gt;samhällsekonomiska och den statsfinansiella ut-&lt;br&gt;vecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Stabilt och effektivt finansiellt system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Kostnadseffektiv förvaltning av statens skuld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Tillförlitlig och relevant statlig statistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Effektiv offentlig upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Effektiv granskning av statlig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Effektiv utvärdering och omprövning av statlig&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;God statlig fastighets- och lokalpolicy&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Administrativt stöd av hög kvalitet till de statliga&lt;br&gt;myndigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Förbättringar av nationalräkenskaper och pro-&lt;br&gt;gnoser för svensk ekonomi som en följd av Sveri-&lt;br&gt;ges medlemskap i EU och det beslutade utgiftsta-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Räntenära kostnader för utlandsupplåningen flyt-&lt;br&gt;tas utanför utgiftstaket i syfte att underlätta en&lt;br&gt;kostnadseffektiv statsskuldförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Förstärkt riskkontroll i statsskuldförvaltningen&lt;br&gt;och fortsatt satsning på hushållsupplåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En reformerad stabsorganisation innebärande&lt;br&gt;bl.a. att en ekonomistyrningsmyndighet bildas,&lt;br&gt;att RRV:s revisionsverksamhet renodlas samt en&lt;br&gt;nedläggning av Statens lokalförsörjningsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En fortsatt satsning för att förbättra kontrollen&lt;br&gt;av de statliga medlen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bedömningar av resultat, ekonomiskt utfall m.m.&lt;br&gt;görs under resp, verksamhetsområde och anslagsav-&lt;br&gt;snitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalbeloppen åren 1998 - 2000 avviker från de&lt;br&gt;belopp som angavs i den ekonomiska vårpropositio-&lt;br&gt;nen (1996/97:150). Orsaken till avvikelsen är främst&lt;br&gt;att delar av anslaget för statsskuldförvaltning före-&lt;br&gt;slås flyttas till utgiftsområde 26 Statsskuldräntor&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan anvisat 1997 och utgiftspro-&lt;br&gt;gnos 1997 förklaras huvudsakligen av att Riks-&lt;br&gt;gäldskontorets provisionskostnader på den interna-&lt;br&gt;tionella kapitalmarknaden blir lägre än vad&lt;br&gt;regeringen beräknat. Även anslaget Åtgärder för att&lt;br&gt;stärka det finansiella systemet behöver utnyttjas i&lt;br&gt;lägre grad än vad regeringen tidigare bedömt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsutvecklingen för de i utgiftsområde 2 ingående verksamhetsområden, mkr&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VERKSAMHETSOMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DÄRAV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSPROGNOS&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A Centrala myndigheter och nämnder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2756,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1698,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2566,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1912,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1856,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1770,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1719.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B Tidsbegränsade åtaganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2620,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■1051,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1235,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;954,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C Riksdagens revisorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt för utgiftsområde 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5399,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;662,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3817,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2883,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2062,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2037,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Centrala myndigheter och nämnder&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Omfattning/ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Området omfattar ett femtontal myndigheter m.m.&lt;br&gt;Myndigheterna är Statistiska centralbyrån, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen,&lt;br&gt;Kammarkollegiet, Statskontoret, Konjunkturinsitu-&lt;br&gt;tet, Statens fastighetsverk m.fl. Myndigheterna är&lt;br&gt;bl.a. stabsorgan till regeringen och ger stöd till statli-&lt;br&gt;ga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av riksdagen tidigare beslutade besparingen&lt;br&gt;på statlig konsumtion (prop. 1994/95:100 bil. 1, bet.&lt;br&gt;1994/95:FiU10, rskr. 1994/95:179) ligger fast och&lt;br&gt;innebär en neddragning av anslagen med 3 % för&lt;br&gt;1998 för flertalet av myndigheterna inom utgiftsom-&lt;br&gt;rådet. Den sammanlagda neddragningen är för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20,3 miljoner kronor. De tidigare genomförda ned-&lt;br&gt;dragningarna under 1995/96 och 1997 uppgick till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67,9 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1996 års ekonomiska vårproposition (1995/&lt;br&gt;96:150, bet. 1995/96:FiU 10, rskr. 1995/96:304) avi-&lt;br&gt;serade regeringen en besparing på 30 miljoner kro-&lt;br&gt;nor inom utgiftsområde 2 och 3 fr.o.m. år 1998. En&lt;br&gt;preliminär fördelning som gjordes proportionellt till&lt;br&gt;anslagens storlek presenterades i budgetpropositio-&lt;br&gt;nen för år 1997 (1996/97:1). I denna proposition fö-&lt;br&gt;reslås en slutlig fördelning av besparingen. Den över-&lt;br&gt;ensstämmer med den preliminära med undantag av&lt;br&gt;att en besparing på ca 100 000 kronor som ålagts&lt;br&gt;Konjunkturinstitutet i stället lagts på Statskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare besparingar om 18 miljoner kronor&lt;br&gt;inom utgiftsområde 2 aviserades i 1997 års ekono-&lt;br&gt;miska vårproposition (1996/97:150, bet. 1996/97:&lt;br&gt;FiU20, rskr. 1996/97:284). I budgetpropositionen för&lt;br&gt;1998 föreslås nu att besparingen tas ut på anslagen&lt;br&gt;Statens lokalförsörjningsverk (12 mkr), Täckning av&lt;br&gt;merkostnader för lokaler (4 mkr) och Utvecklingsar-&lt;br&gt;bete (2 mkr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2756,0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1698,1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1912,3&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1856,4&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1770,2&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1719,1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsområde A är ett heterogent område med&lt;br&gt;många myndigheter med skiftande uppgifter. Resul-&lt;br&gt;tatbedömningarna görs därför huvudsakligen under&lt;br&gt;anslagsavsnitten. Nedan följer en sammanfattning av&lt;br&gt;de viktigaste resultaten inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen av statsskulden är en väsentlig ar-&lt;br&gt;betsuppgift inom verksamhetsområdet. Arbetet ut-&lt;br&gt;förs av Riksgäldskontoret. För att kunna bedöma&lt;br&gt;resultatet av förvaltningen har Riksgäldskontorets&lt;br&gt;styrelse fastställt två riktmärkesportföljer - en för den&lt;br&gt;nominella skulden i kronor och en för skulden i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta - vilka utfallet av förvaltningen jämförs&lt;br&gt;mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet för den nominella skulden i kronor var&lt;br&gt;negativt både för det gångna budgetåret och för den&lt;br&gt;tidsperiod regeringen utvärderar, 1991/92 -1995/96.&lt;br&gt;Resultatet för förvaltningen av skulden i utländsk&lt;br&gt;valuta var positivt både under det senaste budgetåret&lt;br&gt;och under regeringens utvärderingsperiod. Samman-&lt;br&gt;taget har förvaltningen givit upphov till ett positivt&lt;br&gt;resultat vilket bidragit till besparingar för staten.&lt;br&gt;Upplåningen från hushållen, som är en billig upplå-&lt;br&gt;ningsform för staten, har minskat beroende på ett&lt;br&gt;ökat utflöde från Allemansspar. Regeringens samla-&lt;br&gt;de bedömning är att statsskuldförvaltningen skötts&lt;br&gt;på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig arbetsuppgift inom området är&lt;br&gt;framtagandet av statistik, prognoser och analyser&lt;br&gt;avseende såväl den svenska ekonomin i sin helhet&lt;br&gt;som statens och kommunernas ekonomi. Arbetet ut-&lt;br&gt;förs av Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Riksgäldskontoret, Ekonomiska rådet och Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån. Regeringen konstaterar att kvalitets-&lt;br&gt;kraven ökat på myndigheternas produkter under de&lt;br&gt;senaste åren bl.a. på grund av det statsfinansiella lä-&lt;br&gt;get och medlemskapet i EU. Regeringen bedömer att&lt;br&gt;goda resultat har uppnåtts men att ytterligare för-&lt;br&gt;bättringar är nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskning, utvärdering och förslag till utveck-&lt;br&gt;ling av statlig verksamhet är centrala uppgifter för&lt;br&gt;Riksrevisionsverket och Statskontoret. Myndigheter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na är stabsorgan till regeringen och har en viktig&lt;br&gt;uppgift i den ständigt pågående översynen av de&lt;br&gt;statliga åtagandena. Arbetet under den gångna pe-&lt;br&gt;rioden har varit till god nytta för regeringen. Som&lt;br&gt;framgår i avsnittet 4.2 nedan har dock en översyn&lt;br&gt;gjorts av stabsfunktionen i syfte att bl.a. ytterligare&lt;br&gt;förbättra stödet till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga fastighetsförvaltningen har gett av-&lt;br&gt;kastning i enlighet med av regeringen uppställda mål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 En reformerad&lt;br&gt;stabsorganisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillkallat en särskild utredare med&lt;br&gt;uppgift att göra en översyn av några av regeringens&lt;br&gt;stabsmyndigheter (dir. 1997:27). De berörda myn-&lt;br&gt;digheterna är Kammarkollegiet, Statens lokalförsörj-&lt;br&gt;ningsverk, Riksrevisionsverket (RRV), Statens löne-&lt;br&gt;och pensionsverk (SPV) och Statskontoret. Uppdra-&lt;br&gt;get består i att lämna förslag till en myndighetsstruk-&lt;br&gt;tur som bättre kan uppfylla regeringens behov av&lt;br&gt;stöd till den egna verksamheten och av service till&lt;br&gt;myndigheterna. Utredaren har under början av&lt;br&gt;sommaren lämnat delbetänkandet Reformerad stab-&lt;br&gt;sorganisation (SOU 1997:80). Betänkandet sändes ut&lt;br&gt;på remiss till 38 myndigheter, varav 30 svarade.&lt;br&gt;Remissvaren finns att tillgå i Regeringskansliet (dnr&lt;br&gt;H97/1895).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår bl.a. att RRV:s verksamhets-&lt;br&gt;område Verktyg för den ekonomiska styrningen&lt;br&gt;överförs till SPV, att Lokalförsörjningsverket läggs&lt;br&gt;ned och att administrationen av den statliga pen-&lt;br&gt;sionsförsäkringen överförs från AMF Trygghetsför-&lt;br&gt;säkring AB till SPV. Förslag lämnas också om inrikt-&lt;br&gt;ningen av RRV:s effektivitetsrevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De berörda myndigheterna bedriver verksamhet&lt;br&gt;på flera olika orter i landet. Regeringens avsikt är att&lt;br&gt;genomförandet av förslagen angående en reformerad&lt;br&gt;stabsorganisation inte skall påverka det allmänna&lt;br&gt;sysselsättningsläget negativt på de berörda orterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisar regeringen sina övervä-&lt;br&gt;ganden och förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionens omfattning och inriktning&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Revisionen skall bedrivas utan utökad styrning från&lt;br&gt;regeringens sida. Revisionen skall alltjämt bedrivas&lt;br&gt;oberoende och i enlighet med god sed. Revisionens&lt;br&gt;uppdragsverksamhet får inte vara av den omfatt-&lt;br&gt;ningen att den inskränker på kärnverksamheten.&lt;br&gt;Riksrevisionsverkets verksamhet skall renodlas och&lt;br&gt;koncentreras till de revisionella uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Riksdagens kontrollmakt bör&lt;br&gt;stärkas. Både riksdagen och regeringen bör förfoga&lt;br&gt;över väl fungerande och resursstarka revisionsorgan.&lt;br&gt;Samtidigt finns det ett behov av att förtydliga roll-&lt;br&gt;och ansvarsfördelningen mellan riksdagens och rege-&lt;br&gt;ringens revisionsorgan. Effektivitetsrevisionen vid&lt;br&gt;RRV skall i första hand inriktas på myndighetsnivån&lt;br&gt;och på myndigheternas verksamhet och ge stöd åt&lt;br&gt;den årliga revisionen. Regeringens styrning av effek-&lt;br&gt;tivitetsrevisionen skall öka genom att regeringen tyd-&lt;br&gt;ligare än nu anger vilka områden och verksamheter&lt;br&gt;som RRV:s effektivitetsrevision skall granska. Rege-&lt;br&gt;ringsuppdrag till revisionen begränsas till att avse&lt;br&gt;kompletteringar av tidigare genomförda revisionsin-&lt;br&gt;satser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Mellan 10 och 15 av remiss-&lt;br&gt;instanserna har kommenterat olika aspekter på revi-&lt;br&gt;sionsfrågorna. Remissvaren ger ingen enhetlig syn på&lt;br&gt;utredningens förslag. I frågan om en ökad styrning&lt;br&gt;av effektivitetsrevisionen är ca hälften av de som sva-&lt;br&gt;rat positiva till utredningens förslag. RRV, men även&lt;br&gt;AMS, SCB och Sida, är dock kritiska och menar att&lt;br&gt;en starkare styrning av effektivitetsrevisionen mins-&lt;br&gt;kar revisionens oberoende och kan därmed hota för-&lt;br&gt;troendet för revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga revisionen är i Sverige uppdelad på två&lt;br&gt;revisionsorgan, Riksdagens revisorer som rapporte-&lt;br&gt;rar till riksdagen och RRV som rapporterar till rege-&lt;br&gt;ringen. Denna uppdelning följer av den svenska för-&lt;br&gt;valtningsmodellen. RRV har ansvar för nästan all&lt;br&gt;årlig revision i staten, medan effektivitetsrevision&lt;br&gt;görs av såväl RRV som Riksdagens revisorer. RRV:s&lt;br&gt;revisionsuppdrag är att granska statlig verksamhet&lt;br&gt;och härigenom bidra till en ändamålsenlig, säker och&lt;br&gt;effektiv statlig förvaltning samt till effektivitet i stat-&lt;br&gt;liga åtaganden. I revisionens uppgift ingår att grans-&lt;br&gt;ka medel och metoder för att nå beslutade mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1996:1059) om statsbudgeten anger dels&lt;br&gt;att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen&lt;br&gt;beträffande den verksamhet som bedrivs av staten&lt;br&gt;(§ 44), dels att hög effektivitet och god hushållning&lt;br&gt;skall iakttas i statens verksamhet (1 §). För att tillgo-&lt;br&gt;dose lagens krav måste regeringen kunna verifiera&lt;br&gt;såväl effektivitet som god hushållning i statlig verk-&lt;br&gt;samhet. Regeringen har bl.a. mot denna bakgrund&lt;br&gt;behov av ett starkt revisionsorgan innefattande såväl&lt;br&gt;årlig revision som effektivitetsrevision. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens bedömning är den nuvarande omfattningen&lt;br&gt;av revisionsverksamheten vid RRV nödvändig för att&lt;br&gt;regeringen skall kunna tillgodose budgetlagens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionens oberoende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande för professionell revision är att&lt;br&gt;granskningen baseras på analyser av inom vilka om-&lt;br&gt;råden risken för väsentliga fel bedöms vara störst.&lt;br&gt;Grunden för det revisionella oberoendet ligger i att&lt;br&gt;de specifika revisionsinsatserna varken styrs av upp-&lt;br&gt;dragsgivaren, den granskade eller någon annan in-&lt;br&gt;tressent, såsom exempelvis en finansiär. Med obero-&lt;br&gt;ende avses alltså att revisionen självständigt väljer&lt;br&gt;revisionsområde och revisionsobjekt utifrån risk och&lt;br&gt;väsentlighetskriterier, att den väljer metoder m.m.&lt;br&gt;utan påverkan och att den självständigt drar sina&lt;br&gt;slutsatser och offentliggör sin granskning. Såväl&lt;br&gt;granskningsmandat som granskningsuppdrag är väl&lt;br&gt;avgränsat och definierat. RRV:s mandat och upp-&lt;br&gt;drag inom den statliga revisionen framgår av verkets&lt;br&gt;instruktion och regleringsbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan mot bakgrund av ovanstående in-&lt;br&gt;te ställa sig bakom utredarens förslag angående styr-&lt;br&gt;ning av effektivitetsrevisionens verksamhet. Rege-&lt;br&gt;ringen bör som nu endast ange en övergripande&lt;br&gt;inriktning för granskningsarbetet. Att därutöver ange&lt;br&gt;områden i mer specifika termer är enligt regeringens&lt;br&gt;mening definitivt en inskränkning av oberoendet. Ett&lt;br&gt;sådant förfarande måste betraktas som ett betydande&lt;br&gt;avsteg från den professionella risk- och väsentlig-&lt;br&gt;hetsbedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som främst skiljer effektivitetsrevisionens&lt;br&gt;verksamhet från de utredningar och utvärderingar&lt;br&gt;som bl.a. bedrivs av sektorsmyndigheter är att revi-&lt;br&gt;sionen utgår från risk- och väsentlighetskriterier vid&lt;br&gt;val av revisionsområde och revisionsobjekt. När sek-&lt;br&gt;torsmyndigheterna väljer områden som skall utvär-&lt;br&gt;deras är det andra kriterier som är utgångspunkten.&lt;br&gt;Ofta handlar det om att följa upp eller utvärdera en&lt;br&gt;reform, ett specifikt mål etc. I vissa fall kan studierna&lt;br&gt;på ett område ske samtidigt. För att regeringen skall&lt;br&gt;kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet inför riks-&lt;br&gt;dagen kan det vara väsentligt att få verksamheten&lt;br&gt;belyst utifrån olika utgångspunkter och angreppssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare uttalat (bet. 1986/&lt;br&gt;87:KU29) att RRV ”såsom ett regeringen underställt&lt;br&gt;organ bör kunna utnyttjas av regeringen för särskil-&lt;br&gt;da granskningsuppdrag. Detta får emellertid inte på&lt;br&gt;något sätt gå ut över verkets möjligheter att ta initia-&lt;br&gt;tiv till och genomföra egna undersökningar. Rege-&lt;br&gt;ringsuppdragen bör därför i huvudsak finansieras&lt;br&gt;utanför det ordinarie förvaltningsanslaget”. Under&lt;br&gt;senare år har uppdragsverksamheten ökat från 5 till&lt;br&gt;knappt 20 procent av effektivitetsrevisionens resur-&lt;br&gt;ser, vilket bl.a. beror på uppdrag inom ramen för&lt;br&gt;regeringens kontrollprojekt. Enligt regeringen är det&lt;br&gt;väsentligt att uppdragsverksamheten inom revisionen&lt;br&gt;har en sådan omfattning att den inte riskerar att&lt;br&gt;tränga undan kärnverksamheten eller påverka&lt;br&gt;tilltron till den revisionella verksamhetens oberoen-&lt;br&gt;de. För att säkerställa detta anser regeringen att&lt;br&gt;uppdragen till RRV:s revisionsavdelningar bör be-&lt;br&gt;gränsas. Regeringen menar dock att det inte är läm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pligt att på förhand fastställa vilka typer av uppdrag&lt;br&gt;som skall ges till RRV. Var uppdrag läggs bör i det&lt;br&gt;enskilda fallet avgöras av var den aktuella kompe-&lt;br&gt;tensen finns. RRV bör dock fastställa en policy för&lt;br&gt;den egna uppdragsverksamheten. RRV bör därvid&lt;br&gt;bevaka att mängden och inriktningen av uppdragen&lt;br&gt;inte påverkar den egeninitierade verksamheten nega-&lt;br&gt;tivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivitetsrevisionens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den årliga revisionen, som utmynnar i en revisions-&lt;br&gt;berättelse, fokuserar på enskilda myndigheter. Effek-&lt;br&gt;tivitetsrevisionens verksamhet kan inte på samma&lt;br&gt;sätt snävas in mot granskning av enskilda myndighe-&lt;br&gt;ter, även om detta är en angelägen uppgift när det&lt;br&gt;gäller att få en god bild av hur myndigheterna förval-&lt;br&gt;tar de resurser de tilldelats. För effektivitetsrevisionen&lt;br&gt;är det lika viktigt att utgå från mer övergripande&lt;br&gt;perspektiv i valet av projekt. Detta bidrar bl.a. till att&lt;br&gt;synliggöra sambanden mellan olika verksamhetsom-&lt;br&gt;råden och möjliggöra identifiering av sådana brister&lt;br&gt;som primärt inte är kopplade till enskilda myndighe-&lt;br&gt;ter. Effektivitetsrevisionen utgör därmed en viktig&lt;br&gt;och nödvändig dimension av modern statsrevision.&lt;br&gt;För att belysa effektiviteten i statens verksamhet som&lt;br&gt;helhet och i de stora statliga bidragssystemen är det&lt;br&gt;enligt regeringen nödvändigt att effektivitetsrevisio-&lt;br&gt;nen även fortsättningsvis genomför projekt som är&lt;br&gt;myndighetsövergripande. Denna bedömning skall ses&lt;br&gt;mot bakgrund av att regeringens behov av ett helhet-&lt;br&gt;sperspektiv på statsförvaltningen är stort och växan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av effektivitetsrevisionens arbete som rör&lt;br&gt;enskilda myndigheter, dvs. granskningar av myndig-&lt;br&gt;heternas förvaltning och resultatredovisningarna i&lt;br&gt;årsredovisningarna utförs i samarbete mellan årlig&lt;br&gt;revision och effektivitetsrevision. Detta ger revisio-&lt;br&gt;nen en kompetensmässig styrka genom att revisorer,&lt;br&gt;som besitter olika kunskaper och erfarenheter, sam-&lt;br&gt;arbetar i projekt. Den samlade kompetensen är en&lt;br&gt;viktig förutsättning för en effektiv granskning av&lt;br&gt;förvaltningen och samarbetet mellan de två revi-&lt;br&gt;sionsgrenarna bör enligt regeringens mening fördju-&lt;br&gt;pas och vidareutvecklas under kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionens resultat och kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgörande fråga vid bedömningen av revisionens&lt;br&gt;betydelse är vilka resultat den uppnår. Resultaten&lt;br&gt;vad avser revisionens påpekanden och förslag följs&lt;br&gt;löpande upp av RRV. De uppföljningar som gjorts&lt;br&gt;under senare år visar att merparten av väsentliga på-&lt;br&gt;pekanden inom den årliga revisionen har åtgärdats&lt;br&gt;inom ett år. Utfallet av granskningen inom effektivi-&lt;br&gt;tetsrevisionen visar att en stor del av förslagen i rap-&lt;br&gt;porterna genomförts helt eller delvis eller är föremål&lt;br&gt;för beredning. Den årliga revisionen är i hög grad en&lt;br&gt;granskning mot lagar, regler och normer, vilket talar&lt;br&gt;för att en effektiv revisionsinsats direkt bör leda till&lt;br&gt;åtgärder. För effektivitetsrevisionen är det svårare att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med säkerhet uttala sig om i vilken omfattning olika&lt;br&gt;initiativ är kopplade till en speciell rapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För effektivitetsrevisionens del handlar det bl.a.&lt;br&gt;om att vid planering och genomförande av olika&lt;br&gt;projekt beakta i vilket skede regering och myndighe-&lt;br&gt;ter får bäst nytta av informationen. Det är givetvis av&lt;br&gt;stor vikt att rapporterna har en hög kvalitet. Det för-&lt;br&gt;tjänar dock att påpekas att alla rapporters kvalitet&lt;br&gt;inte kan bedömas efter vilken omedelbar uppmärk-&lt;br&gt;samhet de ger. Bedömningen måste göras utifrån ett&lt;br&gt;mer långsiktigt perspektiv. Behovet av att få rappor-&lt;br&gt;terna i rätt tid måste dessutom vägas mot kvalitets-&lt;br&gt;kravet. Det gäller för revisionen att göra bästa möjli-&lt;br&gt;ga avvägning utifrån varje enskild gransknings&lt;br&gt;förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har ett stort behov av att effektivitets-&lt;br&gt;revisionen håller en hög kvalitet och anser det därför&lt;br&gt;vara av största vikt att RRV fortsätter sitt arbete&lt;br&gt;med att utveckla modeller och metoder för att mäta&lt;br&gt;kvalitet. Ett av RRV:s verksamhetsmål för inneva-&lt;br&gt;rande budgetår är att metoderna för kvalitetskontroll&lt;br&gt;i effektivitetsrevisionen skall utvecklas. RRV prövar&lt;br&gt;för närvarande alternativa lösningar för att vidareut-&lt;br&gt;veckla kvalitetsstyrning och kvalitetskontroll inom&lt;br&gt;effektivitetsrevisionen. En viktig utgångspunkt i detta&lt;br&gt;arbete är att undersöka de metoder som tillämpas&lt;br&gt;internationellt. Regeringen anser att en modell med&lt;br&gt;ett externt vetenskapligt råd med en sammansättning&lt;br&gt;och uppgifter enligt internationella förebilder bör&lt;br&gt;prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renodling av RRV:s revisionsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV:s uppgifter innefattar såväl revision som nor-&lt;br&gt;merande verksamhet samt tillhandahållande och ut-&lt;br&gt;veckling av ekonomi- och personaladministrativa&lt;br&gt;system. Rollkonflikter uppstår genom att verket på&lt;br&gt;en gång är initiativtagare, verkställare, granskare och&lt;br&gt;utvärderare. För att särskilja rollerna ställs stora krav&lt;br&gt;på att de olika funktionerna kan utföras oberoende&lt;br&gt;och med stor integritet i förhållande till varandra.&lt;br&gt;Det är även väsentligt att revisionen kan bedrivas&lt;br&gt;oberoende i förhållande till den normerande verk-&lt;br&gt;samheten. Det kan dock av principiella skäl ifråga-&lt;br&gt;sättas om RRV:s nuvarande funktioner bör inrym-&lt;br&gt;mas inom ett och samma organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1992 (prop. 1991/92:100, bet. 1991/&lt;br&gt;92:FiU16, rskr. 1992/93:216) behandlade riksdagen&lt;br&gt;senast denna principiella fråga. Riksdagen betonade&lt;br&gt;då revisionens oberoende ställning och angav att re-&lt;br&gt;visionsfunktionen och den normerande verksamhe-&lt;br&gt;ten skall verka oberoende och självständigt i förhål-&lt;br&gt;lande till varandra. Samtidigt bedömdes RRV:s&lt;br&gt;samlade kompetens som mycket betydelsefull i det&lt;br&gt;då aktivt pågående arbetet med att förändra styr-&lt;br&gt;ningen, redovisningen, uppföljningen m.m. av stats-&lt;br&gt;förvaltningen. Erfarenheterna från förändringsarbe-&lt;br&gt;tet visar också att den samlade kompetensen varit&lt;br&gt;värdefull för ett effektivt genomförande. Nu när ut-&lt;br&gt;vecklingen och införandet av en förändrad styrning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av statsförvaltningen i huvudsak genomförts är enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning behovet av en samlad kom-&lt;br&gt;petens inte lika stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid flera tillfällen betonat revisio-&lt;br&gt;nens oberoende ställning. Enligt regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning skulle ett renodlat revisionsorgan ytterligare&lt;br&gt;markera revisionens oberoende och dessutom stärka&lt;br&gt;RRV:s integritet. Regeringen anser därför att RRV:s&lt;br&gt;verksamhet bör koncentreras till de revisionella upp-&lt;br&gt;gifterna. Regeringen menar dessutom att det ur styr-&lt;br&gt;ningssynpunkt är angeläget att organisatoriskt ren-&lt;br&gt;odla ekonomistyrningsverksamheten. Detta bör ge&lt;br&gt;bättre förutsättningar att bidra till utvecklingen av&lt;br&gt;statsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ekonomistyrningsfunktion&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Statens ekonomistyrningsfunktion renodlas och en&lt;br&gt;ny myndighet inrättas. Den statliga produktionen av&lt;br&gt;ekonomi- och personaladministrativa system- och&lt;br&gt;stödtjänster samordnas och integreras i den nya&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: RRV:s verksamhetsområde&lt;br&gt;Verktyg för den ekonomiska styrningen (System och&lt;br&gt;Stöd) och Kammarkollegiets enhet för administrativ&lt;br&gt;service överförs till SPV fr.o.m. den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstan-&lt;br&gt;serna ställer sig positiva till förslaget att samordna&lt;br&gt;den statliga produktionen och servicen av ekonomi-&lt;br&gt;och personaladministrativa system. Man pekar bl.a.&lt;br&gt;på att idén med ett statligt grundalternativ som till-&lt;br&gt;handahålls av en huvudman bör innebära såväl ef-&lt;br&gt;fektivitetsvinster som minskad konkurrens mellan&lt;br&gt;statliga systemproducenter. RRV redovisar i sitt ytt-&lt;br&gt;rande alternativa organisatoriska lösningar. Bland&lt;br&gt;annat pekar RRV på en lösning som i huvudsak&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den reviderade&lt;br&gt;budgetprocessen med ökade krav på budgetdisciplin&lt;br&gt;och uppföljning förutsätter en hög kvalitet i utfalls-&lt;br&gt;redovisning och koncerninformation, samtidigt som&lt;br&gt;metoder och system behöver utvecklas för att stödja&lt;br&gt;styrning och uppföljning av den statliga verksamhe-&lt;br&gt;ten. De olika leden i ekonomistyrningsprocessen har&lt;br&gt;en inbördes koppling och regeringen ser därför en&lt;br&gt;stor fördel i att hålla samman dessa i en gemensam&lt;br&gt;organisation. Funktionen för ekonomistyrning skall&lt;br&gt;vara ett stöd för såväl regeringen som myndigheterna&lt;br&gt;i styrning och uppföljning av statens verksamhet,&lt;br&gt;ekonomi och resultat. Den samlade funktionen om-&lt;br&gt;fattar normering, metoder och system för statlig re-&lt;br&gt;dovisning, kompetens för kontroll och analys av&lt;br&gt;ekonomisk information samt för metodutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom ekonomistyrningsområdet. I ekonomistyrnings-&lt;br&gt;funktionen ingår även att tillhandahålla IT-verktyg&lt;br&gt;och systemlösningar för ekonomistyrning i vid me-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att upprättahålla och utveckla en hög kompe-&lt;br&gt;tens i ekonomistyrningen krävs att verksamheten be-&lt;br&gt;drivs i nära kontakt med avnämarna, dvs. regeringen&lt;br&gt;och myndigheterna. Genom en organisatorisk ren-&lt;br&gt;odling av ekonomistyrningsfunktionen tydliggörs&lt;br&gt;funktionens uppdrag, vilket i sig bör öka förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för den nära kontakten med avnämarna.&lt;br&gt;För metodutvecklingen inom redovisning och resul-&lt;br&gt;tatstyrning är det dock väsentligt att ha tillgång till&lt;br&gt;revisionens erfarenheter från granskningsarbetet i&lt;br&gt;den årliga revisionen och till effektivitetsrevisionens&lt;br&gt;särskilda studier. Det blir därför viktigt att etablera&lt;br&gt;samverkansformer som möjliggör sådan kun-&lt;br&gt;skapsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagsläget är huvuddelen av den statliga ekono-&lt;br&gt;mistyrningsfunktionen organisatoriskt placerad inom&lt;br&gt;RRV. När det gäller tillhandahållande av perso-&lt;br&gt;naladministrativa system är bilden mer splittrad ge-&lt;br&gt;nom att såväl RRV som SPV tillhandahåller sådana.&lt;br&gt;För myndigheterna är det ofta en fördel att kunna&lt;br&gt;integrera ekonomi- och personaladministrativa sys-&lt;br&gt;tem, vilket talar för att även personaladministrativa&lt;br&gt;system bör inordnas i ekonomistyrningsfunktionen.&lt;br&gt;Detta bör på sikt leda till minskade drifts- och inves-&lt;br&gt;teringskostnader. Effektiviseringen av systemverk-&lt;br&gt;samheten kan ske dels genom att antalet perso-&lt;br&gt;naladministrativa system reduceras, dels genom att&lt;br&gt;de ekonomi- och personaladministrativa systemen&lt;br&gt;integreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att tillsätta en organisations-&lt;br&gt;kommitté med uppgift att dels föreslå hur den nya&lt;br&gt;myndigheten för statlig ekonomistyrning skall orga-&lt;br&gt;niseras, dels genomföra de praktiska förberedelser&lt;br&gt;som krävs för att den nya organisationen skall kunna&lt;br&gt;verka tidigast från den 1 juli 1998. En annan ut-&lt;br&gt;gångspunkt för kommitténs arbete är att den nya&lt;br&gt;ekonomistyrningsmyndigheten i huvudsak skall&lt;br&gt;rymmas inom nuvarande ekonomiska ramar inom&lt;br&gt;utgiftsområde 2. Regeringen avser att i samband&lt;br&gt;med 1998 års ekonomiska vårproposition återkom-&lt;br&gt;ma till riksdagen med förslag angående den nya&lt;br&gt;myndighetens uppgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrednings- och utvärderingsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets verksamhet skall i högre grad inriktas&lt;br&gt;på att genomföra utvärderingar av principiell och&lt;br&gt;sektorsövergripande karaktär. För att bl.a. skapa&lt;br&gt;förutsättningar för detta genomförs en översyn av&lt;br&gt;styrningen och inriktningen av Statskontorets verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Huvuddelen av de utrednings-&lt;br&gt;och utvärderingsuppdrag som nu läggs på RRV:s&lt;br&gt;avdelning för effektivitetsrevision bör istället läggas&lt;br&gt;på Statskontoret. Tonvikten i utvärderingsverksam-&lt;br&gt;heten bör läggas på utvärderingar av principiell och&lt;br&gt;sektorsövergripande karaktär. Utvärderingsuppdra-&lt;br&gt;gen kan exempelvis avse underlag för en omprövning&lt;br&gt;eller omformulering av det offentliga åtagandet eller&lt;br&gt;granskning av styr-, finansierings- och verksamhets-&lt;br&gt;former i den statliga verksamheten. Utvärderingsin-&lt;br&gt;satserna bör också kunna avse enskilda reformers&lt;br&gt;genomförande och effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de åtta remissinstanser&lt;br&gt;som har kommenterat denna fråga instämmer SCB,&lt;br&gt;Sida, VTI och Lunds universitet i förslaget att styra&lt;br&gt;över uppdragsverksamheten från RRV till Statskon-&lt;br&gt;toret. RSV ser snarare att uppdragen utförs och fi-&lt;br&gt;nansieras inom respektive verksamhetsområde av&lt;br&gt;myndigheter eller utredningar under respektive fack-&lt;br&gt;departement. AMS tvivlar på bredden i Statskonto-&lt;br&gt;rets kompetens och anser att möjligheten att lägga&lt;br&gt;uppdrag på RRV skall kvarstå. Istället bör man söka&lt;br&gt;andra metoder att undvika att andelen uppdrag blir&lt;br&gt;för stor inom RRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen och&lt;br&gt;Regeringskansliet har behov av ett kompetent utvär-&lt;br&gt;deringsorgan. Regeringen har för avsikt att öka an-&lt;br&gt;delen utvärderingsuppdrag till Statskontoret. För att&lt;br&gt;bl.a. skapa förutsättningar för detta avser regeringen&lt;br&gt;att under hösten 1997 se över styrning och inriktning&lt;br&gt;av Statskontorets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för denna översyn skall vara att&lt;br&gt;Statskontoret skall kunna tillgodose regeringens och&lt;br&gt;Regeringskansliets behov av såväl omfattande utvär-&lt;br&gt;deringar som mera avgränsade och kortsiktiga ut-&lt;br&gt;redningsinsatser. En annan utgångspunkt skall vara&lt;br&gt;att den förändrade inriktningen och en eventuellt&lt;br&gt;ökad efterfrågan på Statskontorets insatser skall&lt;br&gt;kunna hanteras inom ramen för befintliga resurser.&lt;br&gt;Regeringen avser vidare att utveckla Regeringskans-&lt;br&gt;liets beställarkompetens och formerna för beredning&lt;br&gt;av uppdrag till Statskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalförsörjningen&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Lokalförsörjningsverket läggs ned från den 1 januari&lt;br&gt;1998 och verksamheten avvecklas. Uppgifterna att&lt;br&gt;lämna stöd till regeringen i budgetarbetet samt för-&lt;br&gt;valtning och avveckling av tomma lokaler läggs på&lt;br&gt;Statskontoret. Dessa uppgifter bedöms kräva högst 5&lt;br&gt;- 6 årsarbetskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de tio remissinstanser som&lt;br&gt;kommenterar förslaget är följande positiva: Stats-&lt;br&gt;kontoret, Lunds universitet, Pliktverket, RFV, JämO,&lt;br&gt;SCB, AMS samt Skogsstyrelsen. Lokalförsörjnings-&lt;br&gt;verket anser att det är för tidigt att nu dra definitiva&lt;br&gt;slutsatser om genomgripande strukturella föränd-&lt;br&gt;ringar rörande stödet på lokalförsörjningsområdet&lt;br&gt;till regeringen och de statliga myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Målet för den stat-&lt;br&gt;liga lokalförsörjningen är att den skall skötas på ett&lt;br&gt;för staten som helhet effektivt sätt. Statens lokalför-&lt;br&gt;sörjningsverk har därför uppgiften att verka för att&lt;br&gt;kunskapen inom detta området ökar i Regerings-&lt;br&gt;kansliet och i myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten är uppdelad i en anslagsfinansierad&lt;br&gt;stabsdel som stödjer regeringen samt en avgiftsfinan-&lt;br&gt;sierad servicedel som på marknadsmässiga villkor&lt;br&gt;tillhandahåller tjänster på lokalförsörjningsområdet&lt;br&gt;till statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalförsörjningsverket har i sin årsredovisning&lt;br&gt;visat att myndigheten i allt väsentligt har uppfyllt de&lt;br&gt;krav regeringen har ställt. Där uppmärksammar&lt;br&gt;myndigheten regeringen på att brister fortfarande&lt;br&gt;finns vad gäller de statliga förvaltningsmyndigheter-&lt;br&gt;nas utövande av lokalförsörjningsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket in-&lt;br&gt;te har haft några invändningar i revisionsberättelsen&lt;br&gt;avseende Lokalförsörjningsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att intäkterna från avgif-&lt;br&gt;terna i serviceverksamheten inte har täckt kostna-&lt;br&gt;derna sedan verket bildades 1993. Regeringen erfar&lt;br&gt;också att myndigheternas efterfrågan av Lokalför-&lt;br&gt;sörjningsverkets service är begränsad. Det finns en&lt;br&gt;privat konsultmarknad inom detta område. Rege-&lt;br&gt;ringen bedömer därför att myndigheterna kan upp-&lt;br&gt;handla dessa tjänster på marknaden och att Lokal-&lt;br&gt;försörjningsverkets serviceverksamhet bör avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av utredningens uppgifter om om-&lt;br&gt;fattningen av behovet av stabsstöd menar regeringen&lt;br&gt;att stabsverksamheten kan begränsas kraftigt. Rege-&lt;br&gt;ringens behov av analyser och underlag har minskat&lt;br&gt;jämfört med då den nya fastighetsorganisationen&lt;br&gt;bildades. Det var vid myndighetens bildande svårt att&lt;br&gt;förutse hur efterfrågan på dess tjänster skulle ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vecklas. 1 nuläget motiverar inte regeringens behov&lt;br&gt;av stöd en verksamhet av nuvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tagit del av Utredningens om ut-&lt;br&gt;värdering av Byggnadsstyrelsens ombildning slutbe-&lt;br&gt;tänkande Lokalförsörjning och fastighetsägande&lt;br&gt;(SOU 1997:96). Denna utredning instämmer i Stabs-&lt;br&gt;myndighetsöversynens förslag att serviceverksamhe-&lt;br&gt;ten bör avvecklas och att stabsdelen bör begränsas&lt;br&gt;kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppfattning är vidare att myndighe-&lt;br&gt;ternas skyldighet att samråda med Lokalförsörj-&lt;br&gt;ningsverket inför tecknandet av hyreskontrakt av&lt;br&gt;ekonomisk betydelse bör avskaffas. Denna regel var&lt;br&gt;lämplig under en övergångstid men kan avskaffas nu&lt;br&gt;när myndigheterna har ett antal års erfarenhet av&lt;br&gt;vad lokalförsörjningsansvaret innebär. Lokalförsörj-&lt;br&gt;ningsverkets egen uppföljning visar att samrådsytt-&lt;br&gt;randena sällan leder till förändringar i de berörda&lt;br&gt;kontrakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats av det som redovisats ovan är&lt;br&gt;att Statens lokalförsörjningsverk skall läggas ned.&lt;br&gt;Vissa kvarvarande uppgifter att bistå regeringen med&lt;br&gt;underlag i lokalförsörjningsfrågorna i samband med&lt;br&gt;budgetprocessen ges till Statskontoret. Inriktningen&lt;br&gt;för verksamheten under kommande budgetår kom-&lt;br&gt;mer att preciseras närmare i regleringsbrevet till&lt;br&gt;Statskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Anslagsavsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42 678 &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Anslagssparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;29 019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 208 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Utgiftsprognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 594&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Ytterligare 1,0 miljoner kronor föreslås anvisas på tilläggsbudget&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen för Konjunkturinstitutets&lt;br&gt;verksamhet budgetåret 1995/96 har varit att myn-&lt;br&gt;digheten skall följa och analysera den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen inom och utom landet, utarbeta pro-&lt;br&gt;gnoser och bedriva forskning i anslutning härtill. Vi-&lt;br&gt;dare har institutet haft i uppgift att ta initiativ för att&lt;br&gt;förbättra den ekonomiska statistiken samt att även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främja verksamheten vid Finansdepartementets eko-&lt;br&gt;nomiska avdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste verksamhetsmålen har varit att ge&lt;br&gt;underlag till nationalbudgetar enligt nya tidplaner till&lt;br&gt;följd av omläggningen av budgetåret till kalenderår,&lt;br&gt;att utveckla en modell för de finansiella marknader-&lt;br&gt;na och att komplettera prognoserna med medelfristi-&lt;br&gt;ga beräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de övergripande målen kan konsta-&lt;br&gt;teras att prognosernas träffsäkerhet inte nämnvärt&lt;br&gt;har förbättrats sedan 1970. Regeringen konstaterar&lt;br&gt;emellertid att verksamheten i flera avseenden har ut-&lt;br&gt;vecklats i positiv riktning under senare år. Konjunk-&lt;br&gt;turinstitutet har successivt stärkt sin analyskapacitet&lt;br&gt;bl.a. genom sina barometerundersökningar men ock-&lt;br&gt;så genom framtagande av kortsiktsindikatorer.&lt;br&gt;Konjunkturinstitutet har också i ökad omfattning&lt;br&gt;kompletterat sina prognoser med medelfristiga be-&lt;br&gt;räkningar, vilka mot bakgrund av införandet av ut-&lt;br&gt;giftstaket blir allt viktigare. Forskningen har i större&lt;br&gt;utsträckning inriktats på att stödja prognosverksam-&lt;br&gt;heten, vilket har inneburit att relevansen i resultaten&lt;br&gt;har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet har under 1997 inkommit&lt;br&gt;med ett fördjupat budgetunderlag för perioden&lt;br&gt;1998-2000, vilket innehåller förslag till ambitions-&lt;br&gt;höjningar inom ett flertal områden. Regeringen be-&lt;br&gt;dömer att det inte nu finns utrymme för en så bety-&lt;br&gt;dande höjning av anslaget som institutet föreslår.&lt;br&gt;Dock bör institutet mot bakgrund av de nya krav&lt;br&gt;som ställs på myndigheten och de förändringar som&lt;br&gt;sker i omvärlden tillföras kompletterande resurser.&lt;br&gt;Den ökade inriktningen på kvantifierade mål i den&lt;br&gt;ekonomiska politiken ställer betydligt högre krav på&lt;br&gt;tillförlitlighet i prognosarbetet. Dessutom har prog-&lt;br&gt;noshorisonten förlängts i samband med införandet&lt;br&gt;av utgiftstaket. Därigenom ökar kraven på de&lt;br&gt;makroekonomiska modellerna och på medelfristiga&lt;br&gt;beräkningar, liksom kraven på en breddad makro-&lt;br&gt;ekonomisk kompetens. Det är därför nödvändigt att&lt;br&gt;i första hand stärka den makroekonomiska kompe-&lt;br&gt;tensen inom Konjunkturinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De hittillsvarande resurserna för internationella&lt;br&gt;analyser och kontakter har varit begränsade. Inte&lt;br&gt;minst gäller det den alltmer betydelsefulla utveck-&lt;br&gt;lingen på de finansiella marknaderna. Samtidigt har&lt;br&gt;Sveriges beroende av utvecklingen i omvärlden ökat&lt;br&gt;kraftigt. Den ekonomiska integrationen kommer att&lt;br&gt;accentuera denna utveckling. Regeringen anser att&lt;br&gt;Konjunkturinstitutet bör beredas större möjligheter&lt;br&gt;att analysera den internationella och finansiella ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vecklingen samt till ett utökat internationellt utbyte&lt;br&gt;med organisationer i andra länder, vilka arbetar med&lt;br&gt;motsvarande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1992 arbetar Konjunkturinstitutet med ut-&lt;br&gt;veckling av miljöräkenskaper. Projektet genomförs i&lt;br&gt;nära samarbete med SCB och Naturvårdsverket.&lt;br&gt;Huvuduppgiften för institutet är att utveckla mone-&lt;br&gt;tära räkenskaper, dvs. sambanden mellan miljö och&lt;br&gt;ekonomi. Svåra metodproblem återstår att lösa sam-&lt;br&gt;tidigt som resurserna för arbetet är små. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att 0,6 miljoner kronor bör tillföras in-&lt;br&gt;stitutet i utökade årliga anslag för att förstärka bas-&lt;br&gt;resurserna i utvecklingen av miljöräkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att Konjunkturinstitutet för&lt;br&gt;att kunna fullgöra sina uppgifter inom anvisade ra-&lt;br&gt;mar måste fortsätta att förändra sin organisation i&lt;br&gt;riktning mot en utvecklad kunskapsorganisation, att&lt;br&gt;effektivisera arbetet och att gradvis höja kompeten-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har granskat institutets&lt;br&gt;årsredovisning och har inga invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den bedömning som regeringen har gjort av Kon-&lt;br&gt;junkturinstitutets verksamhet ger inte anledning att&lt;br&gt;ompröva verksamheten. Den har i stort sett bedrivits&lt;br&gt;så att de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringen&lt;br&gt;anser emellertid att Konjunkturinstitutet bör ges&lt;br&gt;ökade möjligheter att förbättra analyserna och pro-&lt;br&gt;gnoserna över den samhällsekonomiska utveckling-&lt;br&gt;en, för att därigenom i ökad utsträckning bidra till&lt;br&gt;att målet tillförlitliga analyser och bedömningar av&lt;br&gt;den samhällsekonomiska utvecklingen och den stats-&lt;br&gt;finansiella utvecklingen, uppnås. Ökad vikt skall&lt;br&gt;läggas vid metodutveckling för medelfristiga beräk-&lt;br&gt;ningar, vid analyserna av den internationella och fi-&lt;br&gt;nansiella utvecklingen och på att stärka den makro-&lt;br&gt;ekonomiska kompetensen. De övriga behov som&lt;br&gt;regeringen redogjort för behöver också tillgodoses.&lt;br&gt;Sammantaget bör Konjunkturinstitutet anvisas 6,6&lt;br&gt;miljoner kronor i utökade årliga anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1 997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGSVERKSAMHET&lt;br&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER (SOM&lt;br&gt;FÅR DISPONERAS)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT (INTÄKTER-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS-TÄCKNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGSGIVARE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(STAT)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPORAGSGIVARE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ÖVRIGA)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;A 2 Riksrevisionsverket&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;252 605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177 167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;164 746&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186 835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusentals kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget finansieras huvuddelen av effektivi-&lt;br&gt;tetsrevisionen och den årliga revisionen. Även verk-&lt;br&gt;samheten med prognoser, utfall och ekonomisk sta-&lt;br&gt;tistik, utvecklingsarbetet kring ekonomistyrning,&lt;br&gt;normering, budgetprocess m.m. samt viss rådgivning&lt;br&gt;och stöd till regeringen finansieras i stor utsträckning&lt;br&gt;från detta anslag. Riksrevisionsverket (RRV) bedri-&lt;br&gt;ver också avgiftsfinansierad verksamhet. Det eko-&lt;br&gt;nomiska målet för denna verksamhet är full kost-&lt;br&gt;nadstäckning. Den avgiftsfinansierade verksamhet&lt;br&gt;RRV bedriver avser viss årlig revision, regeringsupp-&lt;br&gt;drag, utbildning och rådgivning, redovisnings- och&lt;br&gt;personaladministrativa system, system för kreditga-&lt;br&gt;rantier samt internationella uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsprognosen för innevarande år visar på ett&lt;br&gt;anslagsparande som uppgår till ca 16 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Detta förklaras till stor del av ökad personalrör-&lt;br&gt;lighet samt svårigheter att anställa ny personal i&lt;br&gt;samband med den osäkerhet som råder till följd av&lt;br&gt;pågående stabsöversyn. Till följd av osäkerheten har&lt;br&gt;även strategiska satsningar på kompetens- och IT-&lt;br&gt;utveckling skjutits på framtiden vilket resulterat i att&lt;br&gt;konsult- och utbildningskostnaderna minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetförslaget för 1998 är en preliminär beräk-&lt;br&gt;ning till följd av det förslag som regeringen tidigare&lt;br&gt;redovisat om bildandet av en ny ekonomistyrnings-&lt;br&gt;myndighet. Regeringen avser att återkomma i den&lt;br&gt;ekonomiska vårpropositionen 1998 med förslag an-&lt;br&gt;gående den nya myndighetens uppgifter, medelsbe-&lt;br&gt;hov m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;RRV är central förvaltningsmyndighet för statlig re-&lt;br&gt;vision och redovisning. Enligt 44 § lagen (1996:&lt;br&gt;1059) om statsbudgeten är regeringen redovisnings-&lt;br&gt;skyldig inför riksdagen för den verksamhet som be-&lt;br&gt;drivs av staten. Enligt 1 § budgetlagen skall vidare&lt;br&gt;hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakt-&lt;br&gt;tas i statens verksamhet. För att tillgodose budgetla-&lt;br&gt;gens krav har regeringen behov av ett starkt och obe-&lt;br&gt;roende revisionsorgan som bedriver revision i&lt;br&gt;enlighet med god sed. RRV skall bl.a. granska må-&lt;br&gt;luppfyllelsen i statlig verksamhet och härigenom bi-&lt;br&gt;dra till en ändamålsenlig, säker och effektiv statlig&lt;br&gt;förvaltning samt till effektivitet i statliga åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen för RRV 1995/96 har varit&lt;br&gt;att verka för effektivitet i staten och i statliga åta-&lt;br&gt;ganden samt för en säker och ändamålsenlig ekono-&lt;br&gt;miadministration i den statliga förvaltningen. Revi-&lt;br&gt;sionen skall bedrivas oberoende även i förhållande&lt;br&gt;till den normerande verksamheten vid verket. RRV&lt;br&gt;skall i sin verksamhet genom kunskapsöverföring,&lt;br&gt;rådgivning och stöd till regeringskansliet, myndighe-&lt;br&gt;terna m.fl. verka för att ändamålsenliga åtgärder vid-&lt;br&gt;tas samt ge underlag för regeringens arbete med att&lt;br&gt;ompröva statliga åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning har myndigheten&lt;br&gt;bedrivit sin verksamhet i enlighet med de uppställda&lt;br&gt;målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har enligt god revisionssed granskat och av-&lt;br&gt;lämnat revisionsberättelser för samtliga myndigheter.&lt;br&gt;Tillsammans med de stiftelser och aktiebolag som&lt;br&gt;RRV granskar uppgår antalet objekt till 478. De&lt;br&gt;uppgifter om reviderade objekt som redovisas under&lt;br&gt;1995/96 avser den slutliga granskningen av 1994/95&lt;br&gt;års årsredovisning samt granskningen av den löpan-&lt;br&gt;de redovisningen för budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ANTALET REVIDERADE OBJEKT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga bolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den granskning som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sker vid den&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;årliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;revisionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;har under de senaste åren utvecklats till att inte bara&lt;br&gt;omfatta myndigheternas finansiella redovisning utan&lt;br&gt;även resultatredovisningarna och underlaget för&lt;br&gt;myndighetsledningarnas förvaltning. Antalet revi-&lt;br&gt;sionsberättelser med invändning har ökat från 14 st&lt;br&gt;under räkenskapsåret 1994/95 till 26 st under&lt;br&gt;1995/96. Ökningen kan till viss del förklaras av änd-&lt;br&gt;rade krav i redovisningsskyldigheten som trätt i kraft&lt;br&gt;under året. De iakttagelser och förslag RRV avgivit&lt;br&gt;vid den årliga revisionen har i 90 % av fallen lett till&lt;br&gt;åtgärder från regering och myndigheter inom ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV följer för andra året även myndigheternas&lt;br&gt;ekonomiadministrativa standard med hjälp av en år-&lt;br&gt;lig ekonomiadministrativ värdering (EA-värdering).&lt;br&gt;Myndigheternas EA-standard har förbättrats betyd-&lt;br&gt;ligt mellan budgetåren 1994/95 och 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivitetsrevisionens verksamhet har koncent-&lt;br&gt;rerats på statsfinansiellt betydande områden. I flera&lt;br&gt;fall är också de statsfinansiella effekterna av effekti-&lt;br&gt;vitetsrevisionen påtagliga och kvantifierbara. Vad&lt;br&gt;avser de förslag som lämnas till regeringen i effektivi-&lt;br&gt;tetsrevisionens rapporter har ca 65 % av de tre se-&lt;br&gt;naste årens rapporter fått påvisbara resultat. Vad&lt;br&gt;gäller arbetet med att utveckla kvalitet har RRV i&lt;br&gt;årsredovisningen exemplifierat arbetet med kvalitets-&lt;br&gt;granskningar av publicerade rapporter. Bland annat&lt;br&gt;har externa aktörer i form av expertis på aktuella&lt;br&gt;sakområden och referensgrupper använts fortlöpan-&lt;br&gt;de i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvaliteten på prognoser, utfall och ekonomisk&lt;br&gt;statistik har förbättrats. En modell för månadsvis&lt;br&gt;uppföljning av statsbudgeten har utvecklats under&lt;br&gt;1996. Under 1997 följs samtliga anslag och inkomst-&lt;br&gt;titlar månadsvis upp. Utvecklingen på statsbudgeten&lt;br&gt;redovisas och presenteras varje månad såväl på de-&lt;br&gt;taljnivå som på aggregerad nivå. Stora skillnader&lt;br&gt;mellan utfall och budget analyseras och kommente-&lt;br&gt;ras. Modellen ger regeringen förutsättningar att i tid&lt;br&gt;agera för att bl.a. möta eventuella anslagsöverskri-&lt;br&gt;danden. RRV:s insatser på området har bidragit till&lt;br&gt;tillförlitliga analyser och bedömningar av den statsfi-&lt;br&gt;nansiella utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGS-&lt;br&gt;VERKSAMHET&lt;br&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;br&gt;(SOM FÅR&lt;br&gt;DISPONERAS)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;br&gt;(INTÄKT -&lt;br&gt;KOSTNAD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;301 862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18 277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Budgetåren 1995/96 och 1997 kom 87% av av-&lt;br&gt;giftsinkomsterna från statliga myndigheter. Övriga&lt;br&gt;uppdragsgivare svarar för 13 %. Resultatet har för-&lt;br&gt;bättrats från ett underskott på 18 miljoner kronor&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 till ett prognosticerat underskott&lt;br&gt;på 0,9 miljoner kronor för budgetåret 1997. Detta&lt;br&gt;förklaras främst av att det under budgetåret 1995/96&lt;br&gt;genomfördes stora satsningar på bl.a. systemutveck-&lt;br&gt;ling och kvalitetsprojekt. Delar av utvecklingssats-&lt;br&gt;ningarna pågick även under 1996. Utvecklingskost-&lt;br&gt;naderna beräknas i framtiden balanseras av&lt;br&gt;försäljningsintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD TJÄNSTEEXPORT&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TJÄNSTEEXPORT&lt;br&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;br&gt;(SOM FÅR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ISPONERAS)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;br&gt;(INTÄKT -&lt;br&gt;KOSTNAO)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 783&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteexporten sker huvudsakligen i biståndspro-&lt;br&gt;jekt i nära samarbete med SIDA. RRV:s arbete be-&lt;br&gt;står främst av att bygga upp statliga revisionsorgan,&lt;br&gt;utveckla statlig redovisning och budgetering i bl.a.&lt;br&gt;Södra Afrika. Budgetåret 1995/96 och 1997 kom&lt;br&gt;87 % av avgiftsinkomsterna från statliga myndighe-&lt;br&gt;ter. Övriga uppdragsgivare uppgår till 13 %. Under-&lt;br&gt;skottet på ca 1 miljon kronor kalenderår 1996 för-&lt;br&gt;klaras av en periodiseringseffekt och beskriver&lt;br&gt;därmed inte verksamhetens resultat för kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att Revisionskontoret vid&lt;br&gt;Regeringskansliet, som granskar RRV:s årsredovis-&lt;br&gt;ning, inte haft några invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förändring av verksamheten&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag, som presenterats tidigare under&lt;br&gt;avsnitt 4.2, innebär att RRV renodlas till ett starkt&lt;br&gt;och oberoende revisionsorgan som innefattar såväl&lt;br&gt;årlig revision som effektivitetsrevision. Regeringen&lt;br&gt;föreslår även att statens ekonomistyrningsfunktion&lt;br&gt;renodlas och att en ny myndighet inrättas. En orga-&lt;br&gt;nisationskommitté kommer att få regeringens upp-&lt;br&gt;drag att föreslå vilka verksamheter som skall ingå i&lt;br&gt;den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning har RRV nått goda&lt;br&gt;resultat vad gäller att granska myndigheternas redo-&lt;br&gt;visning samt att följa upp hur myndigheterna lyckats&lt;br&gt;bidra till de mål som regeringen ställt upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att RRV skall bidra till att föl-&lt;br&gt;jande mål uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tillförlitliga analyser och bedömningar av den&lt;br&gt;samhällsekonomiska och den statsfinansiella ut-&lt;br&gt;vecklingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;effektiv granskning av statlig verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;effektiv utvärdering och omprövning av statlig&lt;br&gt;verksamhet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;administrativt stöd av hög kvalitet till statliga&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;A3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;13 434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 054&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utgången av budgetåret 1995/96 hade Statskon-&lt;br&gt;toret ett anslagssparande på 13 434 000 kronor vil-&lt;br&gt;ket innebär att Statskontoret genom ökad omslut-&lt;br&gt;ning under budgetåret förbrukat drygt 5 miljoner&lt;br&gt;kronor av sitt tidigare stora anslagssparande. Inneva-&lt;br&gt;rande budgetår visar utfallet för de första sex måna-&lt;br&gt;derna att verksamheten bedrivs enligt plan. Enligt&lt;br&gt;Statskontorets prognos kommer 7 miljoner kronor&lt;br&gt;av anslagssparai^let att förbrukas under 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet 1995/96 för Statskontoret&lt;br&gt;har varit att stödja regeringen i arbetet med att om-&lt;br&gt;pröva, effektivisera och styra statlig och statligt fi-&lt;br&gt;nansierad verksamhet. Arbetet sker på uppdrag av&lt;br&gt;regeringen eller efter överenskommelse med Rege-&lt;br&gt;ringskansliet, kommittéer och arbetsgrupper som hör&lt;br&gt;till Regeringskansliet. De viktigaste verksamhetsmå-&lt;br&gt;len har varit att ge stöd i arbetet med att ompröva&lt;br&gt;statlig verksamhet, utveckla styrning och uppfölj-&lt;br&gt;ning, effektivisera och förändra verksamhetsformer&lt;br&gt;och förvaltningsstruktur, utveckla samverkan mellan&lt;br&gt;stat och kommun, anpassa förvaltningen till EU-&lt;br&gt;medlemskapet, med stöd av modern informations-&lt;br&gt;teknik effektivisera myndigheternas samverkan, ar-&lt;br&gt;betsformer och informationsförsörjning samt att ut-&lt;br&gt;veckla en öppen och säker elektronisk infrastruktur&lt;br&gt;till stöd för den offentliga förvaltningens verksam-&lt;br&gt;hetsförnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets årsredovisning visar att Statskonto-&lt;br&gt;ret genomfört utredningsuppdrag och gjort andra&lt;br&gt;stabsinsatser av i stort sett samma omfattning som&lt;br&gt;föregående år. Statskontoret har utfört uppdrag in-&lt;br&gt;om samtliga av regeringen utpekade huvudområden&lt;br&gt;och gjort insatser åt samtliga departement. Regering-&lt;br&gt;ens och Regeringskansliets efterfrågan på Statskon-&lt;br&gt;torets insatser har varit hög. Statskontoret har tidvis&lt;br&gt;haft svårt att tillgodose efterfrågan varför vissa upp-&lt;br&gt;drag inte kunnat genomföras eller måst senareläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktivitetsutvecklingen har varit tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande. Genomsnittskostnaden för avslutade utred-&lt;br&gt;ningsuppdrag liksom genomsnittlig utredningstid har&lt;br&gt;visserligen ökat under budgetåret, men detta är&lt;br&gt;främst beroende på att uppdragen blivit mer komp-&lt;br&gt;lexa och ställt krav på mer djupgående analyser. Ge-&lt;br&gt;nomsnittskostnaden för besvarade remisser har där-&lt;br&gt;emot minskat. Statskontorets resultatredovisning har&lt;br&gt;utvecklats till att även omfatta kvalitetsbedömning-&lt;br&gt;ar. Ett nytt kvalitetssäkringssystem har utvecklats&lt;br&gt;och införts. Stor vikt har därvid lagts vid uppdrags-&lt;br&gt;givarnas syn på kvaliteten i Statskontorets produkter&lt;br&gt;och tjänster. Enligt de intervjuundersökningar som&lt;br&gt;genomförts är departementens allmänna bedömning&lt;br&gt;att kvaliteten i Statskontorets utredningar och andra&lt;br&gt;insatser är god. Ett sammanvägt kvalitetsindex visar&lt;br&gt;att Statskontorets styrka ligger i dess utredar- och&lt;br&gt;rapporteringskompetens. Av de svarande i kvalitets-&lt;br&gt;undersökningen uppger 80 % att deras helhetsbe-&lt;br&gt;dömning av Statskontorets insats är bra eller mycket&lt;br&gt;bra och 88 % att det är ganska eller mycket troligt&lt;br&gt;att de kommer att anlita Statskontoret igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning har Statskontoret i&lt;br&gt;huvudsak uppnått resultat i enlighet med det över-&lt;br&gt;gripande målet genom att myndigheten på ett till-&lt;br&gt;fredsställande sätt genomfört de uppdrag och stab-&lt;br&gt;sinsatser som regeringen och Regeringskansliet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterfrågat. I förhållande till målen kan dock konsta-&lt;br&gt;teras att andelen uppdrag av omprövande och sek-&lt;br&gt;torsövergripande karaktär är låg och under året&lt;br&gt;minskat ytterligare. Regeringen och Regeringskansli-&lt;br&gt;et har således inte i någon större omfattning efterfrå-&lt;br&gt;gat sådana insatser från Statskontoret. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening är det emellertid angeläget att sådana&lt;br&gt;insatser kommer till stånd. I förra årets budgetpro-&lt;br&gt;position anförde regeringen att Statskontoret fortlö-&lt;br&gt;pande bör uppmärksamma regeringen på behov av&lt;br&gt;sektorsövergripande och kostnadssänkande åtgärder.&lt;br&gt;I Statskontorets regleringsbrev för innevarande år&lt;br&gt;har regeringen också som ett verksamhetsmål angett&lt;br&gt;att Statskontoret skall utveckla sin uppdragsdialog&lt;br&gt;med Regeringskansliet så att dialogen i högre grad&lt;br&gt;inriktas på sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Budget för avgiftsbelagd verksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGSVERKSAMHET: INKÖPSSAMORDNING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGS-&lt;br&gt;VERKSAMHET&lt;br&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;br&gt;(SOM FÅR&lt;br&gt;DISPONERAS)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;br&gt;(INTÄKT -&lt;br&gt;KOSTNAD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 07 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 294&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 718&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 7o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att RRV inte haft några in-&lt;br&gt;vändningar mot Statskontorets årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Statskontoret skall bidra till att&lt;br&gt;målet effektiv utvärdering och omprövning av statlig&lt;br&gt;verksamhet uppnås. Statskontorets verksamhet skall&lt;br&gt;i högre grad inriktas på att genomföra utvärderingar&lt;br&gt;av principiell och sektorsövergripande karaktär. Re-&lt;br&gt;geringen avser att göra en översyn av styrning och&lt;br&gt;inriktning av Statskontorets verksamhet. En ut-&lt;br&gt;gångspunkt för översynen skall vara att Statskonto-&lt;br&gt;ret skall kunna tillgodose regeringens och Regerings-&lt;br&gt;kansliets behov av såväl omfattande utvärderingar&lt;br&gt;som mera avgränsade och kortsiktiga utredningsin-&lt;br&gt;satser. En annan utgångspunkt skall vara att den&lt;br&gt;förändrade inriktingen och en eventuellt ökad efter-&lt;br&gt;frågan skall hanteras inom ramen för nuvarande an-&lt;br&gt;slagsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på resultatet av denna översyn bör tills&lt;br&gt;vidare de verksamhetsmål som angetts för inneva-&lt;br&gt;rande år gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret skall fortsätta arbetet med att ut-&lt;br&gt;veckla sin uppdragsdialog med Regeringskansliet&lt;br&gt;Regeringen avser också att utveckla Regeringskansli-&lt;br&gt;ets beställarkompetens och formerna för beredning&lt;br&gt;av uppdrag till Statskontoret. Detta görs för att säk-&lt;br&gt;ra en hög kvalitet i verksamheten och ett effektivt&lt;br&gt;utnyttjande av Statskontorets resurser och kompe-&lt;br&gt;tens som stabsorgan åt regeringen i förvaltningspoli-&lt;br&gt;tiska frågor. Samspelet mellan Regeringskansliet och&lt;br&gt;Statskontoret skall vidare belysas i den översyn som&lt;br&gt;kommer att göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår med anledning av Stabsmyn-&lt;br&gt;dighetsöversynen att Lokalförsörjningsverkets upp-&lt;br&gt;gifter att lämna stöd till regeringen i budgetarbetet&lt;br&gt;samt förvaltning och avveckling av tomma lokaler&lt;br&gt;överförs till Statskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att anslaget för år 1998 upp-&lt;br&gt;går till 65 370 000 kronor. Beräkningen inkluderar&lt;br&gt;en ökning av anslaget med 4 504 000 kronor för att&lt;br&gt;finansiera den stabsfunktion för lokalförsörjnings-&lt;br&gt;frågor som föreslås överföras till Statskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för 1999 har beräknats till 67 256 000&lt;br&gt;kronor och för 2000 till 68 054 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 4 Statistiska centralbyrån&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;505 555 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381 555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;328 802 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;331 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;327 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;331 508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;334 883&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Inklusive 4 700 tkr till regeringens disposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utgången av budgetåret 1995/96 hade Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån (SCB) ett anslagssparande på 4 miljoner&lt;br&gt;kronor. Enligt SCB:s prognos, baserad på utfallet av&lt;br&gt;de sex första månaderna under innevarande budget-&lt;br&gt;år, kommer anslagssparandet att förbrukas och ca 3&lt;br&gt;miljoner kronor att utnyttjas av anslagskrediten vid&lt;br&gt;årets slut. En anledning till detta är stora kostnader&lt;br&gt;för anpassning av statistiken till EU:s krav och inves-&lt;br&gt;teringar i ny teknik samtidigt som besparingar har&lt;br&gt;gjorts på anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen 1995/96 för SCB har varit&lt;br&gt;att verka för att den statliga statistiken håller en god&lt;br&gt;kvalitet, är objektiv och görs allmänt tillgänglig med&lt;br&gt;beaktande av att uppgiftslämnandet underlättas och&lt;br&gt;att lämnade uppgifter skyddas genom anonymitet&lt;br&gt;och sekretess. Ett mål har vidare varit att ansvara för&lt;br&gt;statistikproduktion och internationell rapportering&lt;br&gt;som inte åligger annan myndighet och att genom&lt;br&gt;uppdragsverksamhet ytterligare öka statistikens och&lt;br&gt;de statistiska datalagrens tillgänglighet och använd-&lt;br&gt;ning. Verksamhetsmålen har varit att (1) producera,&lt;br&gt;tillhandahålla och utveckla statistiska tjänster, (2)&lt;br&gt;skapa flexibilitet för nya och ändrade statistikbehov,&lt;br&gt;(3) inrikta förvaltningsuppgifterna på sektorövergri-&lt;br&gt;pande insatser och stöd för utveckling av den offici-&lt;br&gt;ella statistiken, (4) vidta åtgärder som möjliggör en&lt;br&gt;ökad tillgänglighet och ett flexibelt utnyttjande av&lt;br&gt;data, (5) arbeta med kvalitetsfrågor och utveckla ett&lt;br&gt;system för kvalitetssäkring av verksamheten, (6) be-&lt;br&gt;driva verksamheten med ökad kostnadseffektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning har SCB i huvudsak&lt;br&gt;uppnått resultat i enlighet med de övergripande må-&lt;br&gt;len genom att statistikprodukterna kvalitetsmässigt&lt;br&gt;har utvecklats övervägande positivt, verksamhets-&lt;br&gt;målet 1 genom att den löpande statistikproduktionen&lt;br&gt;genomförts enligt planerna, verksamhetsmålen 2 och&lt;br&gt;4 genom att stora satsningar gjorts på centrala data-&lt;br&gt;baser, verksamhetsmålet 3 genom en särskild rapport&lt;br&gt;till regeringen om samordning av den officiella statis-&lt;br&gt;tiken, verksamhetsmålet 5 genom ett brett upplagt&lt;br&gt;kvalitetsarbete som resulterat i bl.a. snabbare presen-&lt;br&gt;tation av statistiken och minskade kostnader. Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning finns inte tillräckligt under-&lt;br&gt;lag för att bedöma i vilken utsträckning verksam-&lt;br&gt;hetsmålet 6 uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB:s ekonomiska situation har påtagligt försäm-&lt;br&gt;rats. Vissa åtgärder har vidtagits för att åstadkomma&lt;br&gt;balans i ekonomin. Regeringen har beslutat att SCB&lt;br&gt;får använda 10 miljoner kronor av det balanserade&lt;br&gt;resultatet i den avgiftsfinansierade verksamheten för&lt;br&gt;att under innevarande budgetår finansiera bl.a. kost-&lt;br&gt;nader för anpassning av statistiken till EU:s krav.&lt;br&gt;Anpassningen rör i första hand ekonomisk statistik&lt;br&gt;och arbetsmarknadsstatistik. SCB har också vidtagit&lt;br&gt;åtgärder som bör leda till rationaliseringsvinster. Det&lt;br&gt;pågående kvalitetsarbetet är ett led i detta arbete.&lt;br&gt;Dessutom har lokalytan begränsats, ytterst restriktiv&lt;br&gt;rekryteringspolitik införts, ett nytt avtal om dator-&lt;br&gt;drift slutits och övergång pågår från stordatordrift&lt;br&gt;till PC-baserad och databasorienterad statistikpro-&lt;br&gt;duktion. Regeringen anser, liksom SCB, att fortsatta&lt;br&gt;åtgärder måste vidtas för att skapa balans i ekono-&lt;br&gt;min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGS-&lt;br&gt;VERKSAMHET&lt;br&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;br&gt;(SOM FÅR&lt;br&gt;DISPONERAS)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;br&gt;(INTÄKT -&lt;br&gt;KOSTNAD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;491 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;339 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;369 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;369 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av den statistik som fördes över till and-&lt;br&gt;ra statistikansvariga myndigheter i samband med&lt;br&gt;statistikreformen år 1994 produceras nu av SCB och&lt;br&gt;finansieras med avgifter. Den avgiftsfinansierade&lt;br&gt;verksamheten har ökat kraftigt sedan reformen och&lt;br&gt;utgör nu ca 50 % av SCB:s totala omslutning. Verk-&lt;br&gt;samhetens inriktning har samtidigt ändrats mot en&lt;br&gt;större andel mer omfattande och långsiktiga upp-&lt;br&gt;drag. Cirka 75 % av uppdragsgivarna är statliga&lt;br&gt;myndigheter. Det negativa resultatet under budget-&lt;br&gt;året 1995/96 och prognostiserade negativa resultat&lt;br&gt;under innevarande budgetår förklaras bl.a. av stora&lt;br&gt;satsningar på marknadsföring och produktutveck-&lt;br&gt;ling. SCB har vidtagit åtgärder för att förbättra den&lt;br&gt;ekonomiska situationen och beräknar att intäkter&lt;br&gt;och kostnader i uppdragsverksamheten skall vara i&lt;br&gt;balans år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt 15 % av intäkterna under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 kom från tjänsteexport. Tjänsteexporten&lt;br&gt;sker huvudsakligen i långsiktiga biståndsprojekt där&lt;br&gt;SCB bidrar med kunskap och statistikproduktion.&lt;br&gt;Exporten har under budgetåret nästan uteslutande&lt;br&gt;varit baserad på svenskt bistånd genom SIDA. An-&lt;br&gt;delen uppdrag finansierade genom EU-organ har&lt;br&gt;ökat under året.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har i revisionsberättelsen&lt;br&gt;för SCB inte något att invända mot myndighetens&lt;br&gt;årsredovisning, räkenskaper och ledningens förvalt-&lt;br&gt;ning för räkenskapsåret 1995/96. RRV har i en revi-&lt;br&gt;sionsrapport påtalat att SCB inte gjort någon hel-&lt;br&gt;täckande redovisning mot det i regleringsbrevet&lt;br&gt;angivna målet att verksamheten skall bedrivas med&lt;br&gt;ökad kostnadseffektivitet. Enligt regeringen är det&lt;br&gt;viktigt att få underlag för bedömning av SCB:s pro-&lt;br&gt;duktivitetsutveckling för att kunna följa upp och sty-&lt;br&gt;ra verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Översyn av statistikreformen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i november 1992 om föränd-&lt;br&gt;rade principer för ansvarsfördelning och finansie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring av den officiella statistiken för att möjliggöra&lt;br&gt;en effektivare styrning av den statliga statistik-&lt;br&gt;produktionen (prop. 1992/93:101, bet. 1992/93:&lt;br&gt;FiU7, rskr. 1992/93:122). Den 1 juli 1994 fördes&lt;br&gt;därför ansvaret för den officiella statistiken inom&lt;br&gt;avgränsade sektorsområden över från SCB till&lt;br&gt;andra statliga myndigheter. Genom reformen fick&lt;br&gt;SCB ett uttalat ansvar för samordning och upp-&lt;br&gt;följning av all officiell statistik samtidigt som&lt;br&gt;myndighetens statistikansvar koncentrerades till i&lt;br&gt;första hand arbetsmarknadsstatistik, befolknings-&lt;br&gt;statistik och ekonomisk statistik. Med tanke på de&lt;br&gt;stora förändringar som statistikreformen innebar&lt;br&gt;är det motiverat att nu utvärdera denna. Rege-&lt;br&gt;ringen avser därför att tillkalla en utredare med&lt;br&gt;uppgift att utvärdera effekterna av reformen. Mot&lt;br&gt;bakgrund av de stora effekter som EU-&lt;br&gt;medlemsskapet har haft på statistikens område är&lt;br&gt;det motiverat att utvärdera även dessa. Det bör&lt;br&gt;övervägas att också göra en kartläggning av be-&lt;br&gt;hovet av statistik i samhället. Detta har inte ge-&lt;br&gt;nomförts sedan 1979 års statistikutredning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att SCB skall bidra till att målet&lt;br&gt;tillförlitlig och relevant statlig statistik uppnås. Myn-&lt;br&gt;digheten skall också bidra till att uppnå målet tillför-&lt;br&gt;litliga analyser och bedömningar av den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska och den statsfinansiella utvecklingen.&lt;br&gt;Vidare skall SCB bidra till att uppnå målet admi-&lt;br&gt;nistrativt stöd av hög kvalitet till de statliga myndig-&lt;br&gt;heterna genom att förvalta och utveckla det officiella&lt;br&gt;statistiska systemet. Inom ramen för målen skall SCB&lt;br&gt;särskilt prioritera förbättringar av nationalräkenska-&lt;br&gt;perna i syfte att stärka underlaget för regeringens&lt;br&gt;prognoser och uppföljningar av ekonomisk-politiska&lt;br&gt;mål. SCB bör också prioritera anpassningar av statis-&lt;br&gt;tiken till de krav som är beslutade inom EU. Vidare&lt;br&gt;bör SCB i samband med valtillfällen producera sta-&lt;br&gt;tistik över personval och EU-parlamentsval. Myn-&lt;br&gt;digheten bör också förstärka urvalet i undersökning-&lt;br&gt;en om hushållens inkomster, årligen rapportera till&lt;br&gt;EU-kommissionen om sociala utgifter, tillhandahålla&lt;br&gt;tätare befolkningsframskrivningar samt med hjälp av&lt;br&gt;registerdata göra förmögenhetsuppgifter tillgängliga&lt;br&gt;för modellbearbetningar. Regeringen anser att SCB&lt;br&gt;bör minska ambitionsnivån när det gäller den årliga&lt;br&gt;befolkningsstatistiken, prognosverksamheten avse-&lt;br&gt;ende arbetsmarknad och utbildning, markanvänd-&lt;br&gt;ningsstatistiken, välfärdsbulletinen, viss ekonomisk&lt;br&gt;statistik, viss valstatistik och förvaltningsuppgifterna.&lt;br&gt;Ansvaret för framtagning av en skattestatistisk års-&lt;br&gt;bok skall föras över till Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att anslaget för år 1998 blir&lt;br&gt;327 886 000 kronor. I beräkningarna har tagits hän-&lt;br&gt;syn till en minskning av anslaget med 10 287 000&lt;br&gt;kronor som del av riksdagens beslut om ett bespa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringskrav på statlig konsumtion på totalt 11 % år&lt;br&gt;1995/96 - 1998. Beräkningen inkluderar också en&lt;br&gt;ökning av anslaget med 3 393 000 kronor för att&lt;br&gt;bl.a. förbättra nationalräkenskaperna. Ökningen fi-&lt;br&gt;nansieras genom omfördelning inom utgiftsområde 2&lt;br&gt;och överföring av medel från utgiftsområde 1. Omp-&lt;br&gt;rioriteringarna på anslaget innebär omfattande för-&lt;br&gt;ändringar inom vissa statistikområden vilket ställer&lt;br&gt;höga krav på myndigheten vad gäller bl.a. intern&lt;br&gt;personalrörlighet och kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för år 1999 har beräknats till&lt;br&gt;331 508 000 kronor och för år 2000 till&lt;br&gt;334 883 000 kronor. Beräkningarna inkluderar tidi-&lt;br&gt;gare beslutad lokalkostnadsbesparing.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 5 Folk- och bostadsräkning&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 689 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1 996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anslaget disponeras av Lantmäteriverket, Riksskat-&lt;br&gt;teverket (RSV) och SCB. En jämförelse mellan anslag&lt;br&gt;och utgiftsprognos för innevarande budgetår visar ett&lt;br&gt;stort anslagssparande vilket förklaras av förseningar&lt;br&gt;i projektet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade år 1995 att det skall genomfö-&lt;br&gt;ras registerbaserade folk- och bostadsräkningar vil-&lt;br&gt;ket betyder att de uppgifter som tidigare samlats in&lt;br&gt;genom traditionella folk- och bostadsräkningar med&lt;br&gt;utskick av blanketter till alla hushåll och fastighets-&lt;br&gt;ägare vart femte år i fortsättningen kan tas in genom&lt;br&gt;befintliga register när statsmakterna så beslutar&lt;br&gt;(prop. 1995/96:90, bet. 1995/96:FiU6, rskr. 1995/&lt;br&gt;96:117). Förutsättningen för att kunna genomföra&lt;br&gt;registerbaserade folk- och bostadsräkningar är att&lt;br&gt;det byggs upp ett lägenhetsregister som bl.a. bygger&lt;br&gt;på ett heltäckande adressregister och att folkbokfö-&lt;br&gt;ringsadressen kompletteras med en lägenhetsbeteck-&lt;br&gt;ning. För att registervägen kunna samla in uppgift&lt;br&gt;om yrke krävs att det bildas ett yrkesregister. Rege-&lt;br&gt;ringen har uppdragit åt SCB att utreda förutsätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1 997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningarna för ett yrkesregister. Uppdraget skall redo-&lt;br&gt;visas senast den 15 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet innefattade en provverksamhet i&lt;br&gt;Gävle kommun och i Högaiids församling i Stock-&lt;br&gt;holms kommun för att närmare kunna pröva tekni-&lt;br&gt;ken och precisera kostnaderna för en riksupplägg-&lt;br&gt;ning. Regeringen beslutade den 1 februari 1996 att&lt;br&gt;uppdra åt Lantmäteriverket, RSV och SCB att ge-&lt;br&gt;nomföra provverksamheten. Regeringen beslutade&lt;br&gt;vidare den 23 maj 1996 att uppdra åt Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV) att granska provverksamheten&lt;br&gt;och lämna förslag till kostnadsbegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet från provverksamheten är positivt. Det&lt;br&gt;visar att det genom Lantmäteriverkets uppbyggnad&lt;br&gt;av lägenhetsregister, RSV:s komplettering av folk-&lt;br&gt;bokföringsadressen och kommunernas medverkan i&lt;br&gt;uppläggningen är möjligt för SCB att genomföra en&lt;br&gt;första registerbaserad folk- och bostadsräkning un-&lt;br&gt;der senare delen av år 2001. Enligt RRV och de&lt;br&gt;medverkande myndigheterna finns dock viss osäker-&lt;br&gt;het i projektet vad gäller kostnader och tidsplan.&lt;br&gt;Kostnaderna beräknas nu till ca 320 miljoner kro-&lt;br&gt;nor, inklusive beräknad ersättning till kommunerna,&lt;br&gt;vilket är 60 miljoner kronor mer än de ursprungligen&lt;br&gt;uppskattade kostnaderna. RRV och myndigheterna&lt;br&gt;har föreslagit ett antal åtgärder som kan sänka kost-&lt;br&gt;naderna. Bland annat föreslås att rättningsarbetet&lt;br&gt;centraliseras till Lantmäteriverket i så stor utsträck-&lt;br&gt;ning som är möjlig med tanke på kvalitet och kost-&lt;br&gt;nader, att skatteförvaltningen effektiviserar styrning-&lt;br&gt;en och samordningen inom sitt område och att SCB&lt;br&gt;tillsammans med de andra myndigheterna förbättrar&lt;br&gt;indatakontrollen i kvalitetsuppföljningen. Både RRV&lt;br&gt;och de medverkande myndigheterna påpekar att&lt;br&gt;tidsplanen är mycket pressad och att förseningar i&lt;br&gt;förberedande moment kan resultera i att folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningen blir försenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adressregistret är en viktig del i uppläggningen av&lt;br&gt;lägenhetsregistret. En omfattande adressättning på&lt;br&gt;landsbygden och viss komplettering av tätortsadres-&lt;br&gt;ser återstår att genomföra innan adressregistret är&lt;br&gt;heltäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver kostnader för investeringar i projektet har&lt;br&gt;Lantmäteriverket och RSV redovisat kostnader för&lt;br&gt;systemförvaltning, drift och äjourföring när väl lä-&lt;br&gt;genhetsregistret är uppbyggt och folkbokföringen&lt;br&gt;kompletterad. SCB har redovisat kostnader för sta-&lt;br&gt;tistikredovisning när systemomläggningen är genom-&lt;br&gt;förd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV och Lantmäteriverket har påtalat att det&lt;br&gt;finns risk för att uppläggningen av lägenhetsregistret&lt;br&gt;och folkbokföring på lägenhet försenas och blir dy-&lt;br&gt;rare än beräknat om en fullständig och säker post-&lt;br&gt;nummersättning inte kan åstadkommas. För närva-&lt;br&gt;rande finns postnummer endast för de postadresser&lt;br&gt;som är kända och godkända av Posten AB. En sådan&lt;br&gt;princip kan, enligt myndigheterna, inte tillämpas om&lt;br&gt;kompletta belägenhetsadresser skall kunna fastställas&lt;br&gt;för alla bostäder i landet. Postnummersystemet mås-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;te i så fall täcka hela landet. Myndigheterna föreslår&lt;br&gt;därför att postnummersystemet regleras av staten.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund avser regeringen att tillsätta en&lt;br&gt;utredning med uppgift att se över postnummersys-&lt;br&gt;temet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har påtalat att projektets fortsättning kräver&lt;br&gt;en bättre styrning än under provverksamheten. Mo-&lt;br&gt;tiveringen är att flera myndigheter samverkar, att&lt;br&gt;uppbyggnad av lägenhetsregister och utökning av&lt;br&gt;folkbokföringen kommer att ske samtidigt i ett stort&lt;br&gt;antal kommuner och att de osäkra kostnaderna krä-&lt;br&gt;ver en bättre kontroll. Regeringen instämmer i&lt;br&gt;RRV:s synpunkter och avser därför att tillsätta en&lt;br&gt;genomförandekommitté för att leda och styra det&lt;br&gt;fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU pågår ett arbete med att ta fram re-&lt;br&gt;kommendationer som skall gälla för medlemsländer-&lt;br&gt;nas nästa folk- och bostadsräkning. De syftar till att&lt;br&gt;samordna, harmonisera och synkronisera medlems-&lt;br&gt;ländernas nästa planerade folk- och bostadsräkning.&lt;br&gt;EU:s riktlinjer överensstämmer med FN:s rekom-&lt;br&gt;mendationer för nästa folk- och bostadsräkning i Eu-&lt;br&gt;ropa.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Revision&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Räkenskaperna för registerbaserad folk- och bo-&lt;br&gt;stadsräkning granskas inom ramen för RRV:s årliga&lt;br&gt;revision av Lantmäteriverket, RSV och SCB.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen konstaterade i sitt beslut år 1995 att det&lt;br&gt;finns ett starkt dokumenterat behov av statistik på&lt;br&gt;hushållsnivå och att kraven på hög kvalitet och ak-&lt;br&gt;tualitet i hushållsstatistiken är stora. Med registerba-&lt;br&gt;serade folk- och bostadsräkningar är det möjligt att&lt;br&gt;framställa statistiken betydligt oftare än vad som&lt;br&gt;gjorts hittills vilket innebär en klar kvalitetsförbätt-&lt;br&gt;ring av samhällets behov av information inom detta&lt;br&gt;område. Kommunerna behöver grundläggande hus-&lt;br&gt;hållsstatistik för planering, utvärdering, uppföljning&lt;br&gt;och inte minst resursfördelning. Statliga myndighe-&lt;br&gt;ter, bl.a. Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;använder hushållsstatistik i betydande omfattning.&lt;br&gt;Forskningens behov av empiriska data är otvetydigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det positiva resultatet av provverksamheten stär-&lt;br&gt;ker regeringens uppfattning om de stora fördelarna&lt;br&gt;med att övergå till registerbaserade folk- och bo-&lt;br&gt;stadsräkningar. Registerbaserade folk- och bostads-&lt;br&gt;räkningar medför på sikt stora besparingar jämfört&lt;br&gt;med traditionella folk- och bostadsräkningar. Detta&lt;br&gt;bekräftas av erfarenheter från Danmark och Finland.&lt;br&gt;Kostnaden för en registerbaserad folk- och bostads-&lt;br&gt;räkning beräknas till ca 10 miljoner kronor per till-&lt;br&gt;fälle, efter det att investeringarna genomförts, vilket&lt;br&gt;skall jämföras med minst 300 miljoner kronor för en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;traditionell folk- och bostadsräkning. Andra fördelar&lt;br&gt;är att folkbokföringen förbättras genom att folkbok-&lt;br&gt;föringsadressen kompletteras med lägenhetsnummer&lt;br&gt;och att uppgiftslämnarbördan minskar. Ytterligare&lt;br&gt;ett skäl som talar för en förändring är det relativt&lt;br&gt;stora bortfall som redovisades i den senaste folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningen år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att registerbaserade folk-&lt;br&gt;och bostadsräkningar är ett viktigt led i utvecklingen&lt;br&gt;av samhällets informationsförsörjning. Riksdagen&lt;br&gt;har uttalat att samhällets informationsförsörjning är&lt;br&gt;en prioriterad statlig uppgift (prop. 1995/96:125,&lt;br&gt;bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282). Regeringen&lt;br&gt;har i skrivelsen 1997/98:19 Utvecklingen i informa-&lt;br&gt;tionssamhället föreslagit att huvudinriktningen för&lt;br&gt;regeringens politik på området ligger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att de&lt;br&gt;medverkande myndigheterna tillsammans med&lt;br&gt;kommunerna bör fortsätta verksamheten med in-&lt;br&gt;riktning mot en första registerbaserad folk- och bo-&lt;br&gt;stadsräkning år 2001. Regeringen utgår från att&lt;br&gt;myndigheterna tar till vara de förslag till förbättring-&lt;br&gt;ar i verksamheten och de möjligheter till kostnadsbe-&lt;br&gt;gränsningar som RRV och myndigheterna själva har&lt;br&gt;föreslagit. Regeringen kommer att noga följa kost-&lt;br&gt;nadsutvecklingen i projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att anslaget för år 1998 blir&lt;br&gt;70 miljoner kronor och har beräknat anslaget för år&lt;br&gt;1999 till 70 miljoner kronor och för år 2000 till 13&lt;br&gt;miljoner kronor. Erfarenheterna från provverksam-&lt;br&gt;heten visar att kostnaderna kan komma att bli högre&lt;br&gt;än de ursprungligen uppskattade. Samtidigt har RRV&lt;br&gt;lämnat förslag på ett antal åtgärder som bör kunna&lt;br&gt;leda till besparingar. Sammantaget kan det enligt re-&lt;br&gt;geringens bedömning inte uteslutas att ytterligare&lt;br&gt;medel kommer att behövas för verksamheten under&lt;br&gt;år 1999 och år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till riksdagen&lt;br&gt;med förslag till lagstiftning och informationsfrågor i&lt;br&gt;samband med den registerbaserade folk- och bo-&lt;br&gt;stadsräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157 400 sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;7&lt;/sub&gt; Utgifts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110 105 prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 12 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111 687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;’ Beloppen anges i tusental kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Ytterligare 1 500 000 kronor föreslås anvisas på tilläggsbudget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anvisas ett ramanslag som skall&lt;br&gt;täcka kostnaderna för inspektionens verksamhet.&lt;br&gt;Tillsynsavgifter tas ut av de institut som står under&lt;br&gt;inspektionens tillsyn. Avgifterna är obligatoriska och&lt;br&gt;beräknas med utgångspunkt från inspektionens ram-&lt;br&gt;anslag. Därtill kommer ansökningsavgifter som tas&lt;br&gt;ut vid prövning av olika typer av ärenden. Avgiftsin-&lt;br&gt;komsterna tas upp på statsbudgetens inkomstsida&lt;br&gt;under inkomsttitel och skall överensstämma med&lt;br&gt;storleken på ramanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen är central förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;för tillsynen över finansiella marknader, kreditinsti-&lt;br&gt;tut och det enskilda försäkringsväsendet. De övergri-&lt;br&gt;pande målen för Finansinspektionen har under&lt;br&gt;1995/96 varit att bidra till det finansiella systemets&lt;br&gt;stabilitet och effektivitet samt att verka för ett gott&lt;br&gt;konsumentskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska finansiella systemet har under det se-&lt;br&gt;naste budgetåret stabiliserats ytterligare. Den all-&lt;br&gt;männa ekonomiska och finansiella utvecklingen har&lt;br&gt;bidragit till detta. Rörelseresultaten för instituten un-&lt;br&gt;der inspektionens tillsyn har överlag varit mycket&lt;br&gt;goda samtidigt som räntor och inflationen sjunkit&lt;br&gt;kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i årsredovisningen för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 anfört bl.a. följande. Inspektio-&lt;br&gt;nens nuvarande dimensionering tillåter inte både en&lt;br&gt;fullskalig satsning på tillsyn och uppföljning samt ett&lt;br&gt;aktivt normgivningsarbete. Under det gångna bud-&lt;br&gt;getåret innebar det omfattande föreskriftsarbetet, i&lt;br&gt;kombination med en stor mängd tillståndsärenden,&lt;br&gt;att ambitionsnivån i den operativa tillsynen begrän-&lt;br&gt;sades. Strukturomvandlingar och ändringar i lag-&lt;br&gt;stiftningen ställde under budgetåret krav på ett om-&lt;br&gt;fattande auktorisationsarbete samtidigt som det&lt;br&gt;internationella samarbetet i olika fora ökade kraftigt.&lt;br&gt;Av resultatredovisningen framgår att handläggnings-&lt;br&gt;tiderna för auktorisationsärenden ökat för både för-&lt;br&gt;säkrings- och kreditmarknadsavdelningen. Detta&lt;br&gt;problem har inspektionen endast delvis kunnat han-&lt;br&gt;tera inom ramen för givna resurser. Inspektionen har&lt;br&gt;utfört ett omfattande arbete med författningar på&lt;br&gt;tekniskt svåra områden. Inom den operativa tillsynen&lt;br&gt;har satsningen på riskhanteringsfrågor varit stor, vil-&lt;br&gt;ket lett till ett ökat medvetande på styrelse- och före-&lt;br&gt;tagsledningsnivå i dessa frågor. Inspektionens opera-&lt;br&gt;tiva tillsyn har bidragit till att stärka internkontrollen&lt;br&gt;i företagen och stabiliteten på marknaden. Emellertid&lt;br&gt;konstaterar Finansinspektionen att antalet platsbe-&lt;br&gt;sök hos institut under tillsyn inte är tillfredsställande.&lt;br&gt;Det finns även en risk att effekten av inspektionens&lt;br&gt;insatser stannar på företagsledarnivå och inte leder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till önskade effekter i instituten som helhet. För att&lt;br&gt;verka för ett gott konsumentskydd har inspektionen&lt;br&gt;satsat på förebyggande åtgärder för konsumentfrå-&lt;br&gt;gorna. Det har även gjorts en uppföljning av institu-&lt;br&gt;tens klagomålshantering samtidigt som ett fördjupat&lt;br&gt;samarbete med Konsumentverket har påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget gör regeringen bedömningen att Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen i allt väsentligt har bedrivit verk-&lt;br&gt;samheten i enlighet med sina mål och att verksamhe-&lt;br&gt;ten har bidragit till effektiviteten och stabiliteten i&lt;br&gt;den finansiella sektorn. Samtidigt föreligger dock&lt;br&gt;problem med långa handläggningstider för vissa&lt;br&gt;ärendetyper och ett inte tillfredsställande antal plats-&lt;br&gt;besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen aviserade i en tidigare budgetproposi-&lt;br&gt;tion (prop. 1994/95:100, bilaga 8, s. 96) att ambi-&lt;br&gt;tionsnivå och resursbehov för den finansiella tillsy-&lt;br&gt;nen långsiktigt skulle analyseras i samband med den&lt;br&gt;fördjupade prövningen av inspektionen för budget-&lt;br&gt;åren 1997-1999. Den 1 juni 1995 tillsatte emellertid&lt;br&gt;regeringen en kommitté med uppdrag att göra en&lt;br&gt;översyn av rörelse- och tillsynsreglerna för kreditin-&lt;br&gt;stitut och värdepappersbolag (Banklagskommittén,&lt;br&gt;Fi 1995:09, dir. 1995:106). Kommittén skall värde-&lt;br&gt;ra hur angelägna olika tillsynsuppgifter är men även&lt;br&gt;göra en analys av vilka resurser som fordras för att&lt;br&gt;tillsynsarbetet i enlighet med kommitténs övriga för-&lt;br&gt;slag skall kunna utföras. I det sammanhanget skall&lt;br&gt;kommittén inte bara ange önskvärd ambitionsnivå&lt;br&gt;utan också uttala sig om tillsynsarbetets inriktning&lt;br&gt;vid en oförändrad resursnivå för Finansinspektionen.&lt;br&gt;Banklagskommitténs arbete bör inte, som regeringen&lt;br&gt;också påpekade i förra årets budgetproposition&lt;br&gt;(prop. 1996/97:1 utg.omr. 2 anslag A 6), föregripas.&lt;br&gt;Bedömningen på lång sikt av ambitionsnivån och&lt;br&gt;resursbehovet för den finansiella tillsynen bör anstå&lt;br&gt;till dess kommittén avlämnat ett betänkande. Ett be-&lt;br&gt;tänkande från Banklagskommittén beräknas förelig-&lt;br&gt;ga i slutet av 1997. Regeringens bedömning av Fi-&lt;br&gt;nansinspektionens resursbehov på lång sikt bör&lt;br&gt;därför ske i budgetpropositionen för 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetunderlaget för budgetåret 1998 har Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen yrkat en ökning av ramanslaget&lt;br&gt;med 2 900 000 kronor, avseende ökade kostnader&lt;br&gt;dels för utrikes resor, dels för finansmarknadsstatis-&lt;br&gt;tiken. Inspektionen anger att kostnaderna för utrikes&lt;br&gt;resor ökat kraftigt under de senaste budgetåren&lt;br&gt;främst beroende på EES-avtalet och sedermera på&lt;br&gt;det svenska EU-medlemskapet, som bl.a. inneburit&lt;br&gt;att inspektionen har tillsynsansvar över svenska fi-&lt;br&gt;nansiella instituts utländska filialer inom EES. De&lt;br&gt;ökade resekostnaderna är en följd av dels en höjd&lt;br&gt;ambitionsnivå för hemlandstillsynen, dels deltagande&lt;br&gt;i nya internationella arbetsgrupper, dels det faktum&lt;br&gt;att inspektionens generaldirektör fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1997 övertog ordförandeskapet för rådgivande&lt;br&gt;bankkommittén (BAC) inom EU-kommissionen. Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen har det övergripande ansvaret för&lt;br&gt;den officiella finansmarknadsstatistiken och kostna-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derna belastar inspektionens ramanslag. Huvuddelen&lt;br&gt;av statistiken framställs av Statistiska centralbyrån&lt;br&gt;(SCB) på beställning av inspektionen. Kostnaden för&lt;br&gt;detta har årligen uppgått till ca 9 500 000 kronor.&lt;br&gt;SCB har angett att EU-anpassningen ställer krav på&lt;br&gt;väsentliga förändringar av finansmarknadsstatisti-&lt;br&gt;ken. SCB uppskattar de ökade kostnaderna till&lt;br&gt;1 900 000 kronor för 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har granskat Finansinspektio-&lt;br&gt;nens årsredovisning och har inga invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall bidra till att målet stabilitet&lt;br&gt;och effektivitet i det finansiella systemet uppnås. In-&lt;br&gt;spektionen skall vidare verka för ett gott konsument-&lt;br&gt;skydd. Inom ramen för detta arbete anser regeringen&lt;br&gt;att inspektionen bör fortsätta prioriteringen av risk-&lt;br&gt;hanteringsfrågor och tillse att det utförs ett ökat an-&lt;br&gt;tal platsbesök hos instituten under tillsyn. Det är&lt;br&gt;även betydelsefullt att det vidtas åtgärder för att&lt;br&gt;minska handläggningstiderna för auktorisations-&lt;br&gt;ärenden. Mot denna bakgrund föreslår regeringen i&lt;br&gt;tilläggsbudgeten att inspektionen får en engångsvis&lt;br&gt;anslagshöjning med 1 500 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är även viktigt att Finansinspektionen bedri-&lt;br&gt;ver sin verksamhet så att nödvändiga utrikes resor&lt;br&gt;kan genomföras och finansmarknadsstatistiken kan&lt;br&gt;bekostas. Det är sannolikt att kraven på statistiken&lt;br&gt;kommer att öka både vad gäller förbättrad kvalitet&lt;br&gt;och statistikförsörjning inom nya områden. De öka-&lt;br&gt;de kravens omfattning kan dock inte anges med sä-&lt;br&gt;kerhet i dagsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att inspektionen utövar en effek-&lt;br&gt;tiv hemlandstillsyn bl.a. genom att öka antalet plats-&lt;br&gt;undersökningar i utlandet. Inspektionen har även&lt;br&gt;viktiga uppgifter att fylla genom generaldirektörens&lt;br&gt;ordförandeskap i BAC och deltagande i nya interna-&lt;br&gt;tionella arbetsgrupper. I avvaktan på Banklagskom-&lt;br&gt;mitténs betänkande och med hänsyn till att en be-&lt;br&gt;dömning av inspektionens långsiktiga resursbehov&lt;br&gt;bör ske inför budgetåret 1999, föreslår regeringen&lt;br&gt;emellertid inte någon höjning av anslaget för budget-&lt;br&gt;året 1998. För att klara de ökade kraven och föränd-&lt;br&gt;rade uppgifterna bör inspektionen göra ompriorite-&lt;br&gt;ringar i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 7 Insättningsgarantinämnden&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6498 &lt;sup&gt;l !&lt;/sup&gt;'&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1 996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3135 &lt;sup&gt;2,3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Den 1 juli 1995 - 30 juni 1996 avser Bankstödsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 För Insättningsgarantinämnden är summan 862&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgarantinämnden anvisas ett ramanslag för&lt;br&gt;förvaltningskostnader. Motsvarande belopp avräk-&lt;br&gt;nas från de årliga avgifter som tas ut av de institut&lt;br&gt;som omfattas av insättningsgarantin och redovisas&lt;br&gt;under inkomsttitel. De årliga avgifterna för systemet&lt;br&gt;som helhet skall uppgå till 0,5 % av de garanterade&lt;br&gt;insättningarna till dess att behållningen i garantisys-&lt;br&gt;temet uppgår till 2,5 % av dessa insättningar. Avgif-&lt;br&gt;terna är negativt relaterade till kapitaltäckningsgra-&lt;br&gt;den i instituten och får variera mellan 0,4 % och 0,6&lt;br&gt;%. För kalenderåret 1997 uppgick de sammanlagda&lt;br&gt;avgifterna till ca 2 037 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med avvecklingen den 1 juli 1996 av&lt;br&gt;det statliga bankstödet ombildades Bankstödsnämn-&lt;br&gt;den till Insättningsgarantinämnden. Vid utgången av&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 hade Insättningsgarantinämnden&lt;br&gt;ett anslagssparande på drygt 4 miljoner kronor som&lt;br&gt;härrör från Bankstödsnämndens avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,&lt;br&gt;som trädde i kraft den 1 januari 1996, infördes en&lt;br&gt;statlig garanti för insättningar hos banker och vissa&lt;br&gt;värdepappersbolag. Uppgiften att handlägga frågor&lt;br&gt;om insättningsgaranti lades på Bankstödsnämnden. I&lt;br&gt;samband med avvecklingen den 1 juli 1996 av det&lt;br&gt;statliga bankstödet ombildades Bankstödsnämnden&lt;br&gt;till Insättningsgarantinämnden. Vid ombildningen&lt;br&gt;flyttades kvarvarande bankstödsuppgifter till Rege-&lt;br&gt;ringskansliet och Insättningsgarantinämndens verk-&lt;br&gt;samhet renodlades till att avse insättningsgarantifrå-&lt;br&gt;gor. De övergripande målen för nämndens verk-&lt;br&gt;samhet under 1995/96 har varit att på ett kostnad-&lt;br&gt;seffektivt sätt administrera insättningsgarantisyste-&lt;br&gt;met och skapa beredskap för att utbetalningarna vid&lt;br&gt;ersättningsfall kan göras korrekt inom de tidsramar&lt;br&gt;som lagen om insättningsgaranti föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av Insättningsgarantinämndens huvuduppgif-&lt;br&gt;ter är att se till att organisationen snabbt kan för-&lt;br&gt;stärkas i händelse av ersättningsfall och genom ut-&lt;br&gt;bildningsinsatser förbereda en sådan förstärkning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden har träffat avtal med Riksbanken, Finans-&lt;br&gt;inspektionen och Riksgäldskontoret om att dessa&lt;br&gt;myndigheter skall ställa tjänstemän till förfogande&lt;br&gt;för att förstärka nämnden vid ersättningsfall. För&lt;br&gt;närvarande ingår sammanlagt nio personer från des-&lt;br&gt;sa myndigheter i den s.k. beredskapsstyrkan. Insätt-&lt;br&gt;ningsgarantinämnden har även vidtagit andra åtgär-&lt;br&gt;der som förberedelse inför ett eventuellt ersättnings-&lt;br&gt;fall. Om ett institut som tar emot insättningar både i&lt;br&gt;Sverige och utomlands fallerar föreligger behov av&lt;br&gt;samarbete mellan nämnden och motsvarande ut-&lt;br&gt;ländska garantisystem. Nämnden skall därför ingå&lt;br&gt;och följa upp samarbetsavtal med företrädare för&lt;br&gt;utländska garantisystem samt besluta om att insätt-&lt;br&gt;ningar som finns hos svenska och utländska instituts&lt;br&gt;filialer skall omfattas av garantin. Nämnden har&lt;br&gt;också påbörjat överläggningar om samarbetsavtal&lt;br&gt;med företrädare i Danmark, Finland, Frankrike,&lt;br&gt;Luxemburg, Norge, Storbritannien och Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan av Insättningsgarantinämndens huvud-&lt;br&gt;uppgifter är att beräkna och debitera de årliga,&lt;br&gt;riskrelaterade avgifterna som skall betalas av institu-&lt;br&gt;ten samt att förvalta dessa avgifter. Medlen skall&lt;br&gt;placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret&lt;br&gt;till rörlig och fast ränta med olika löptider. I decem-&lt;br&gt;ber 1996 beslutade nämnden att förvaltningen skulle&lt;br&gt;läggas ut på externa medelsförvaltare. Efter ett upp-&lt;br&gt;handlingsförfarande har avtal träffats med fyra me-&lt;br&gt;delsförvaltare som ger förvaltarna mandat att bedri-&lt;br&gt;va aktiv förvaltning inom vissa ramar som beslutas&lt;br&gt;av nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser positivt på de av Insättningsgaran-&lt;br&gt;tinämnden vidtagna åtgärderna och bedömer att&lt;br&gt;nämnden har vidtagit viktiga förberedelser inför ett&lt;br&gt;eventuellt ersättningsfall. Ett visst arbete återstår&lt;br&gt;dock bl.a. med att vidareutbilda beredskapsstyrkan&lt;br&gt;och träffa nödvändiga avtal med utländska myndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetunderlaget för budgetåret 1998 har In-&lt;br&gt;sättningsgarantinämnden yrkat att nämnden för&lt;br&gt;budgetåret 1998 anvisas ett ramanslag på 4,2 miljo-&lt;br&gt;ner kronor och har anfört bl.a. följande. I det yrkade&lt;br&gt;beloppet ingår kostnaden för arvode till de externa&lt;br&gt;medelsförvaltarna. Arvodet till förvaltarna uppgår&lt;br&gt;till en viss fast andel av marknadsvärdet av de förval-&lt;br&gt;tade medlen. Storleken på arvodet beror på hur&lt;br&gt;mycket avgiftsmedel som instituten betalar in samt&lt;br&gt;på resultatet av förvaltningen. Nämnden har upp-&lt;br&gt;skattat kostnaden till 2,2 miljoner kronor för 1998.&lt;br&gt;Den extra kostnaden som förvaltning i extern regi&lt;br&gt;medför uppvägs enligt nämnden med stor sannolik-&lt;br&gt;het av ett positivt förvaltningsresultat. I yrkat belopp&lt;br&gt;ingår också ett förslag om oförändrat belopp på 2&lt;br&gt;miljoner kronor avsett för att täcka övriga förvalt-&lt;br&gt;ningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har granskat Insättningsgaranti-&lt;br&gt;nämndens årsredovisning och har inga invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgarantinämnden skall på ett kostnadsef-&lt;br&gt;fektivt sätt administrera insättningsgarantisystemet&lt;br&gt;och skapa beredskap för att utbetalningar vid ersätt-&lt;br&gt;ningsfall kan göras korrekt och inom lagstadgad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1997 års budgetproposition redovisade regering-&lt;br&gt;en att för budgetåren 1998 och 1999 hade ca 1 mil-&lt;br&gt;jon kronor reserverats för nämnden inom utgiftsom-&lt;br&gt;rådet - vilket var ett betydligt lägre belopp än för år&lt;br&gt;1997 - och konstaterade att, även om det första&lt;br&gt;verksamhetsåret medför vissa engångskostnader, yt-&lt;br&gt;terligare medel sannolikt kommer att behöva tillföras&lt;br&gt;nämnden för dessa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Insättningsgarantinämnden under budget-&lt;br&gt;året 1998 skall kunna uppfylla sina mål finner rege-&lt;br&gt;ringen att nämnden har ett behov av ytterligare me-&lt;br&gt;del för att täcka sina förvaltningskostnader.&lt;br&gt;Regeringen anser även att den extra kostnaden för&lt;br&gt;förvaltningen i extern regi av avgiftsmedlen framstår&lt;br&gt;som rimlig. Regeringen konstaterar emellertid att In-&lt;br&gt;sättningsgarantinämnden har ett anslagssparande på&lt;br&gt;4 miljoner kronor som härrör från Bankstödsnämn-&lt;br&gt;den. Detta anslagssparande bör Insättningsgaranti-&lt;br&gt;nämnden utnyttja för att täcka de ökade kostnader-&lt;br&gt;na under 1998. Regeringen föreslår därför inte&lt;br&gt;någon ökning av anslaget för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Riksgäldskontoret och kostnader för&lt;br&gt;statsskuldens förvaltning (anslagen&lt;br&gt;A 8 och A 9)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets skall ta upp lån i Sverige och i&lt;br&gt;utlandet för att finansiera löpande underskott i stats-&lt;br&gt;budgeten samt förvalta statsskulden så effektivt som&lt;br&gt;möjligt. Det ankommer vidare på Riksgäldskontoret&lt;br&gt;att tillhandahålla viss kreditgivning till och motta&lt;br&gt;inlåning från statliga myndigheter och bolag. Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret ansvarar även för att utfärda garantier&lt;br&gt;som riksdagen har beslutat om och att samordna den&lt;br&gt;statliga garantiverksamheten. Riksgäldskontoret&lt;br&gt;skall dessutom verka för en god kassahållning inom&lt;br&gt;det statliga området.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Riksgäldskontorets övergripande mål för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 var att&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden&lt;br&gt;inom ramen för penningpolitikens krav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bidra till en god kassahållning i staten och däri-&lt;br&gt;genom minska räntekostnaderna för staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ge lån och placeringsmöjligheter till statliga myn-&lt;br&gt;digheter och bolag till så goda villkor som möjligt&lt;br&gt;utan att suventionera kundernas verksamhet&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ett effektivt sätt tillhandahålla och bevaka ga-&lt;br&gt;rantier enligt beslut av regering och riksdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att Riksgäldskontoret i allt vä-&lt;br&gt;sentligt har uppnått angivna mål. Nedan följer en&lt;br&gt;genomgång av de enskilda områdena. Eftersom&lt;br&gt;kostnader som uppkommer i Riksgäldskontorets&lt;br&gt;upplåningsverksamhet belastar såväl anslaget A 8&lt;br&gt;som A 9 redovisas resultatet inom dessa anslag ge-&lt;br&gt;mensamt nedan. Resultatet för garantiverksamheten&lt;br&gt;redovisas under anslaget A 10.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Resultatbedömning&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Upplåning och statsskuldsförvaltning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har satt upp mål för statsskuldförvalt-&lt;br&gt;ningen. Riksgäldskontoret har inom ramen för dessa&lt;br&gt;mål av regeringen givits långtgående befogenheter att&lt;br&gt;välja upplåningsstrategi. Regeringen anger endast&lt;br&gt;ramar för omfattningen av valutaupplåningen, me-&lt;br&gt;dan övriga beslut om statsskuldpolitiken fattas av&lt;br&gt;Riksgäldskontoret. I frågor av betydelse för pen-&lt;br&gt;ningpolitiken måste dock Riksgäldskontoret samrå-&lt;br&gt;da med Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl balanserad statsupplåning i syfte att lång-&lt;br&gt;siktigt hålla nere kostnaderna medför krav på av-&lt;br&gt;vägning mellan olika riskaspekter i upplåningen, sär-&lt;br&gt;skilt vad gäller räntebindningstid och valuta-&lt;br&gt;sammansättning. Hänsyn måste även tas till hur&lt;br&gt;upplåningen påverkar marknadens funktionssätt ef-&lt;br&gt;tersom detta indirekt påverkar möjligheten att på&lt;br&gt;lång sikt erhålla låga upplåningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av statsskuldspolitikens ökade be-&lt;br&gt;tydelse tillsatte regeringen i slutet av 1995 en utred-&lt;br&gt;ning, Statsskuldspolitiska utredningen, med uppgift&lt;br&gt;att utreda vissa frågor avseende statens upplåning&lt;br&gt;och förvaltningen av statsskulden. Utredningen har&lt;br&gt;studerat statsskuldspolitikens mål och utvärderings-&lt;br&gt;funktionerna. Utredningen lämnade sitt betänkande&lt;br&gt;Statsskuldspolitiken (SOU 1997:66) i april 1997. I&lt;br&gt;detta finns förslag vad gäller verksamhetens mål och&lt;br&gt;utvärderingsmetoder. Regeringens förslag med an-&lt;br&gt;ledning av betänkandet avses att presenteras i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;proposition våren 1998. I avvaktan på denna före-&lt;br&gt;slås ingen ändring av de gällande målen. Inte heller&lt;br&gt;föreslås någon förändring av utvärderingsmetoderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets upplåning sker i princip på fy-&lt;br&gt;ra marknader;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den nominella värdepappersmarknaden i kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den internationella kapitalmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hushållsmarknaden samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den reala värdepappersmarknaden i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldens fördelning på&lt;br&gt;olika marknader i slutet av&lt;br&gt;respektive budgetår&lt;br&gt;miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Nominella värdepapper&lt;br&gt;® Lån i utländsk valuta&lt;br&gt;® Hushållsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;® Reala värdepapper&lt;br&gt;i® Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-95.png" style="width:153pt;height:99pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknaden för nominella värdepapper i kronor ut-&lt;br&gt;gör den traditionellt viktigaste finansieringskällan.&lt;br&gt;Efter avskaffandet av valutalånenormen i december&lt;br&gt;1992 har även upplåning på den internationella ka-&lt;br&gt;pitalmarknaden utgjort en viktig finansieringskälla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för Rikgäldskontoret. Hushållsmarknadens andel av&lt;br&gt;statsskulden har minskat under de senaste åren, men&lt;br&gt;utgör ett viktigt komplement till övriga finansie-&lt;br&gt;ringskällor. Under 1996 skedde vidare en markant&lt;br&gt;ökning av andelen reala värdepapper, främst på be-&lt;br&gt;kostnad av nominella värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen av Riksgäldskontorets upplånings-&lt;br&gt;verksamhet sker med hjälp av två, av Riksgäldskon-&lt;br&gt;torets styrelse beslutade, s.k. riktmärkesportföljer, en&lt;br&gt;för skulden i svenska kronor och en för skulden i&lt;br&gt;utländsk valuta. Riktmärkesportföljerna avspeglar&lt;br&gt;en hypotetisk, standardiserad upplåningsstrategi. För&lt;br&gt;att utvärdera Riksgäldskontorets resultat studeras&lt;br&gt;skillnaden mellan kostnaderna för den verkliga skul-&lt;br&gt;dens förvaltning och de beräknade hypotetiska kost-&lt;br&gt;naderna för riktmärkesportföljerna. Regeringens ut-&lt;br&gt;värdering sker över rullande femårsperioder. Såväl&lt;br&gt;hushållsupplåning som kontorets in - och utlånings-&lt;br&gt;verksamhet till statliga myndigheter ingår i riktmär-&lt;br&gt;kesportföljen i svenska kronor. Upplåningen på rea-&lt;br&gt;lobligationsmarknaden utvärderas på annat sätt,&lt;br&gt;vilket redovisas nedan, och ingår inte i riktmärkes-&lt;br&gt;portföljen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet för området upplåning och skuldför-&lt;br&gt;valtning har enligt regeringens bedömning i allt vä-&lt;br&gt;sentligt varit tillfredsställande. Kostnaderna för&lt;br&gt;statsskulden har under de senaste fem budgetåren&lt;br&gt;(som omfattar 516 kalenderår) understigit riktmär-&lt;br&gt;kesportföljernas kostnader med 6,2 miljarder kronor.&lt;br&gt;Under budgetåret 1995/96 var den verkliga skuldens&lt;br&gt;kostnader 9,6 miljarder kronor högre än riktmärkes-&lt;br&gt;portföljernas. Resultaten för de fyra marknaderna&lt;br&gt;kommenteras ytterligare i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATSSKULDENS SAMMANSÄTTNING DEN 30 JUNI ÅREN 1993-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR________________________________________________1993_________________1994__________________1995__________________1996__________________1997&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nominella värdepappersmarknaden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;479,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;668,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;807,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;826,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;823,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Statsobligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;414,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;593,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;631,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;653,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Statsskuldväxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Kontokredit/dagslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-169,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reala värdepappersmarknaden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållsmarknaden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Premieobligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Allemansspar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■ Sparobl igationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Riksgäldskontot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inlåning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hela kronskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;802,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;944,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;992,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1011,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella kapitalmarknaden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;339,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;421,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;960,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1178,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1370,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1373,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1432,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kortfristiga placeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlåning'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Fr.o.m. 1994-06-30 netto, dvs. efter avdrag för inlåningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Upplåning på den nominella värdepappers-&lt;br&gt;marknaden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste fem budgetåren har den samman-&lt;br&gt;lagda kostnaden för den nominella statsskulden i&lt;br&gt;kronor överstigit riktmärkesportföljens kostnad med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,1 miljarder kronor. Den största delen av den högre&lt;br&gt;kostnaden hänförs till budgetåret 1995/96, då den&lt;br&gt;verkliga skuldens kostnad var 14,2 miljarder kronor&lt;br&gt;högre än riktmärkesportföljens kostnad. Resultatet&lt;br&gt;för budgetåret 1995/96 förklaras av att den genom-&lt;br&gt;snittliga löptiden (durationen) på den inhemska&lt;br&gt;skulden har varit högre än riktmärkesportföljens.&lt;br&gt;Detta innebar att den faktiska skuldens marknads-&lt;br&gt;värde ökade mer än riktmärkesportföljens då rän-&lt;br&gt;torna föll under perioden. Den högre durationen be-&lt;br&gt;ror dels på att Riksgäldskontoret under ett flertal&lt;br&gt;tillfällen 1996 överskattat upplåningsbehovet vilket&lt;br&gt;orsakat en överlikviditet vilken påverkat durationen,&lt;br&gt;dels på att in- och utlåningsverksamheten till statliga&lt;br&gt;myndigheter och bolag - en verksamhet som Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret saknar möjlighet att direkt kontrollera&lt;br&gt;omfattningen av - bidragit till en högre duration. Ef-&lt;br&gt;tersom Riksgäldskontoret strävar efter att agera&lt;br&gt;med förutsägbarhet i emissionsverksamheten i syfte&lt;br&gt;att uppnå långsiktigt låga kostnader har kontoret&lt;br&gt;inte på kort sikt justerat för de förändringar i dura-&lt;br&gt;tionen som orsakats av dessa faktorer. Vidare har&lt;br&gt;durationen i den faktiska kronskulden varit högre än&lt;br&gt;riktmärkets p.g.a. att Riksgäldskontoret under bud-&lt;br&gt;getåret fortsatt arbetet med att förlänga den genom-&lt;br&gt;snittliga löptiden på skulden. Detta har gjorts i syfte&lt;br&gt;att minska refinansieringsrisken och stabilisera sta-&lt;br&gt;tens räntekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda resultatet för upplåningen i&lt;br&gt;nominella värdepapper i kronor under de senaste&lt;br&gt;fem budgetåren är negativt. Det fastställda målet har&lt;br&gt;därmed inte uppnåtts. Regeringen delar dock Riks-&lt;br&gt;gäldskontorets uppfattning att det nuvarande rikt-&lt;br&gt;märket för skulden i svenska kronor är befattat med&lt;br&gt;brister som instrument för resultatutvärdering. Hän-&lt;br&gt;syn måste även tas till de marknadsvårdande insatser&lt;br&gt;Riksgäldskontoret genomför i syfte att främja effek-&lt;br&gt;tiviteten på den inhemska penning- och obligations-&lt;br&gt;marknaden, vilka ej ger synbara effekter i resultatut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värderingen mot riktmärkesportföljen. Genom att&lt;br&gt;verka för en väl fungerande och effektiv statspap-&lt;br&gt;persmarknad kan Riksgäldskontoret bidra till lång-&lt;br&gt;siktigt lägre upplåningskostnader för staten. Under&lt;br&gt;budgetåret har Riksgäldskontoret genomfört ett an-&lt;br&gt;tal insatser i detta syfte. Exempel på detta är effekti-&lt;br&gt;vare emissionsförfarande, emissioner i löptidsseg-&lt;br&gt;ment enligt internationell praxis och uppbyggande&lt;br&gt;av grund för futureshandel. Regeringen ser med till-&lt;br&gt;fredsställelse på de åtgärder som Riksgäldskontoret&lt;br&gt;genomfört på den inhemska marknaden i syfte att&lt;br&gt;förbättra effektiviteten. Likt tidigare år vill därför&lt;br&gt;regeringen betona att resultatbedömningen av in-&lt;br&gt;hemsk upplåning inte enbart kan baseras på en jäm-&lt;br&gt;förelse med riktmärkesportföljen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Upplåning på den internationella&lt;br&gt;kapitalmarknaden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sett över de senaste fem budgetåren har förvaltning-&lt;br&gt;en av den utländska skulden medfört en besparing&lt;br&gt;på totalt 11,3 miljarder kronor jämfört med rikt-&lt;br&gt;märket i utländsk valuta. Under budgetåret 1995/96&lt;br&gt;uppnåddes en besparing på totalt ca 4,7 miljarder&lt;br&gt;kronor. Genom välavvägda justeringar av ränteris-&lt;br&gt;ken uppnådde Riksgäldskontoret en räntemässig be-&lt;br&gt;sparing på 2,1 miljarder kronor jämfört med rikt-&lt;br&gt;märket. Valutapositionerna bidrog med 2,3 miljarder&lt;br&gt;kronor, framförallt till följd av en försvagning av ja-&lt;br&gt;panska yen och en förstärkning av italienska lire.&lt;br&gt;Riksgäldskontoret anlitar tre externa förvaltare, vil-&lt;br&gt;ka ansvarar för förvaltning av en mindre del av skul-&lt;br&gt;den. Riksgäldskontorets skuldförvaltning uppvisar&lt;br&gt;ett bättre resultat än den mest framgångsrika av des-&lt;br&gt;sa förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandsupplåningen och den ovan nämnda förvalt-&lt;br&gt;ningen av den utestående utlandsskulden utvärderas&lt;br&gt;skilda från varandra. Även upplåningen på den in-&lt;br&gt;ternationella kapitalmarknaden har varit framgångs-&lt;br&gt;rik under budgetåret 1995/96. Jämfört med andra&lt;br&gt;likvärdiga låntagare har upplåningskostnaden varit&lt;br&gt;0,15 procentenheter lägre. Detta motsvarar en lägre&lt;br&gt;nuvärdesberäknad upplåningskostnad på 960 miljo-&lt;br&gt;ner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT AV UPPLÅNING OCH SKULDFÖRVALTNING BUDGETÅREN 1991/92-1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOH_______________________________________1991/92___________1 992/93___________1993/94____________1994/95___________1995/96_____________TOTALT&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nominell inhemsk upplåning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■5110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuldförvaltning i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4668&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9562&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Budgetåret 1995/96 omfattar 18 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1 997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT AV HUSHÅLLSUPPLÅNINGEN. BESPARINGAR GENOM UPPLÅNING FRÅN HUSHÅLLEN&lt;br&gt;JÄMFÖRT MED RIKSGÄLDSKONTORETS ALTERNATIVA UPPLÅNINGSFORMER BUDGETÅREN&lt;br&gt;1991/92-1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR_______________________________________1991/92____________1 992/93___________1993/94____________1994/95__________1999/96_____________TOTALT&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allemansspar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Premielån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskonto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1748&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Budgetåret 1995/96 omfattar 18 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att upplåningen på den interna-&lt;br&gt;tionella kapitalmarknaden bedrivits effektivt och än-&lt;br&gt;damålsenligt. Riksgäldskontoret har uppnått ett gott&lt;br&gt;resultat genom ett flexibelt agerande vad gäller&lt;br&gt;marknader, tekniker och tidpunkter. Regeringen ser&lt;br&gt;med tillfredsställelse på resultatet av förvaltningen av&lt;br&gt;skulden i utländsk valuta, vilken bidragit till väsent-&lt;br&gt;liga besparingar för staten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Hushållsupplåning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den nominella hushållsupplåningen utvärderas ge-&lt;br&gt;nom att jämföras med riktmärkesportföljen i kronor.&lt;br&gt;Därutöver beräknar Riksgäldskontoret resultatet för&lt;br&gt;hushållsupplåningen genom en jämförelse med kon-&lt;br&gt;torets alternativa upplåningskostnad på den nomi-&lt;br&gt;nella värdepappersmarknaden. Vid denna sistnämn-&lt;br&gt;da jämförelse har upplåningen på&lt;br&gt;hushållsmarknaden under de fem senaste åren inne-&lt;br&gt;burit besparingar på ca 5,2 miljarder kronor. Under&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 uppgick besparingarna till 368&lt;br&gt;miljoner kronor, vilket innebär en minskning på års-&lt;br&gt;basis jämfört med tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets upplåning på hushållsmark-&lt;br&gt;naden har under senare år minskat både i absoluta&lt;br&gt;tal och mätt som marknadsandelar, dels till följd av&lt;br&gt;ökad konkurrens från alternativa sparformer, dels till&lt;br&gt;följd av borttagna skatteförmåner för allemansspa-&lt;br&gt;randet. Under budgetåret minskade upplåningen&lt;br&gt;från hushåll med 9,3 miljarder kronor, främst på&lt;br&gt;grund av ett fortsatt utflöde ur allemanssparandet.&lt;br&gt;Dessutom förföll de två största premielånen på till-&lt;br&gt;sammans 18,5 miljarder kronor till inlösen, samtidigt&lt;br&gt;som nyupplåningen i premieobligationer stannade&lt;br&gt;vid 15 miljarder kronor. I föregående års budgetpro-&lt;br&gt;position (prop.1996/97:1, bet. 1996/97: FU2 ) an-&lt;br&gt;gavs hushållsupplåningen som ett prioriterat område&lt;br&gt;inför 1997. För att återvinna marknadsandelar på&lt;br&gt;hushållsmarknaden har Riksgäldskontoret därför&lt;br&gt;inlett en satsning på utökad kundvård, vidareutveck-&lt;br&gt;ling av säljkanaler och produktutveckling. I syfte att&lt;br&gt;ge Riksgäldskontoret möjlighet att se över sitt pro-&lt;br&gt;duktutbud för att kunna erbjuda konkurrenskraftiga&lt;br&gt;produkter på denna marknad beslöt riksdagen i&lt;br&gt;samband med den ekonomiska vårpropositionen&lt;br&gt;(1996/97:150) att ge Riksgäldskontoret möjlighet att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta emot inlåning på konto från allmänheten i egen&lt;br&gt;regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet för hushållsupplåningen under femårs-&lt;br&gt;perioden är enligt regeringen tillfredsställande, men&lt;br&gt;regeringen noterar att resultatet under de senaste&lt;br&gt;åren försämrats. Målet för hela Riksgäldskontorets&lt;br&gt;upplåning är att långsiktigt minimera kostnaderna. I&lt;br&gt;detta syfte skall Riksgäldskontoret via hushållsupp-&lt;br&gt;låningen söka uppnå största möjliga kostnadsbespa-&lt;br&gt;ring i förhållande till kontorets alternativa upplå-&lt;br&gt;ningsformer på penning- och obligationsmarknaden.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening skall Riksgäldskontoret&lt;br&gt;endast bedriva upplåning från hushållen i den mån&lt;br&gt;denna upplåning - inklusive kontorets administra-&lt;br&gt;tionskostnader - är billigare än dessa alternativa lå-&lt;br&gt;neformer. Detta gäller såväl för marknaden i dess&lt;br&gt;helhet som för de enskilda låneinstrumenten på den-&lt;br&gt;na marknad. Som konstaterats ovan har hus-&lt;br&gt;hållsupplåningen totalt sett bidragit till lägre kostna-&lt;br&gt;der för staten. Regeringen noterar emellertid att&lt;br&gt;Riksgäldskonto under budgetåret 1995/96 ej täckt&lt;br&gt;sina kostnader. Utvärderingen bör dock ej baseras på&lt;br&gt;ett enskilt år, utan bör enligt regeringens mening ske&lt;br&gt;över en femårsperiod. Under femårsperioden uppvi-&lt;br&gt;sar Riksgäldskonto ett positivt resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets hushållsupplåning har under&lt;br&gt;de senaste budgetåren tappat andelar av den totala&lt;br&gt;hushållsmarknaden. Detta har inneburit att statens&lt;br&gt;kostnadsbesparing av att låna på denna marknad&lt;br&gt;reducerats väsentligt sedan början av 1990-talet.&lt;br&gt;Denna utveckling har fortsatt under budgetåret&lt;br&gt;1995/96. Regeringen finner det angeläget att Riks-&lt;br&gt;gäldskontorets satsning på detta område fullföljs un-&lt;br&gt;der 1998 i syfte att uppnå fortsatt låga upplånings-&lt;br&gt;kostnader för staten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Upplåning på den reala värdepappers-&lt;br&gt;marknaden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret bidrog upplåning via realräntelån i&lt;br&gt;en ökad omfattning till finansieringen av statsskul-&lt;br&gt;den. Sedan början av 1996 säljer kontoret realobliga-&lt;br&gt;tioner löpande, och ej som tidigare via auktioner.&lt;br&gt;Detta har bidragit till en ökad efterfrågan. Volymen&lt;br&gt;realobligationer ökade från 12 miljarder kronor vid&lt;br&gt;budgetårets början till 74 miljarder kronor vid dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slut. Regeringen anser att ökningen av upplå-&lt;br&gt;ningsvolymerna i realobligationer är tillfredsställan-&lt;br&gt;de, men noterar samtidigt att denna positiva utveck-&lt;br&gt;ling mattats av under första halvåret 1997. Den&lt;br&gt;minskade försäljningen under början av 1997 är hu-&lt;br&gt;vudsakligen en följd av förändrade marknadsförut-&lt;br&gt;sättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reala lån innebär att låntagaren kompenseras för&lt;br&gt;den verkliga inflationen under perioden. Detta inne-&lt;br&gt;bär att man ej ställer krav på någon riskpremie till&lt;br&gt;följd av osäkerhet om framtida inflation, vilket i sin&lt;br&gt;tur reducerar statens räntekostnader. I syfte att ut-&lt;br&gt;värdera upplåningen på den reala värdepappers-&lt;br&gt;marknaden har Riksgäldskontoret beräknat hur stor&lt;br&gt;genomsnittlig inflationspremie som staten undvikit&lt;br&gt;att betala genom att emittera realräntelån istället för&lt;br&gt;nominella obligationer. Utvärderingen avser tiden&lt;br&gt;mars 1996 till årsskiftet 1996/97. Under denna pe-&lt;br&gt;riod emitterade Riksgäldskontoret realräntelån för&lt;br&gt;sammanlagt 46 miljarder kronor. Med utgångspunkt&lt;br&gt;från marknadsaktörernas uppmätta inflationsför-&lt;br&gt;väntningar uppgår denna besparing till 0,86 % un-&lt;br&gt;der mätperioden. Jämförelsen för de längsta lånen är&lt;br&gt;dock behäftade med metodtekniska problem, då det&lt;br&gt;inte finns relevant nominell alternativupplåning på&lt;br&gt;dessa löptider. Ingår endast de tre kortaste lånen blir&lt;br&gt;premien istället 0,45 %. Det skall noteras att en slut-&lt;br&gt;lig jämförelse mellan real och nominell upplåning&lt;br&gt;kan göras först när lånen förfallit och utfallet av den&lt;br&gt;faktiska inflationen är känd. Riksgäldskontoret på-&lt;br&gt;pekar att resultatet skall tolkas med försiktighet. Re-&lt;br&gt;geringen ser med tillfredsställelse på det försök till&lt;br&gt;utvärdering av realobligationsupplåningen som&lt;br&gt;Riksgäldskontoret utfört, men konstaterar att ytter-&lt;br&gt;ligare utveckling av utvärderingsmetoderna krävs för&lt;br&gt;en tillförlitlig utvärdering av upplåningen på denna&lt;br&gt;marknad.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Riskkontroll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;RRV påvisade i sin revisionsrapport 1994/95 bris-&lt;br&gt;ter i Riksgäldskontorets interna riskhanterings-&lt;br&gt;och kontrollsystem. I föregående års budgetpro-&lt;br&gt;position angavs riskkontrollen som ett prioriterat&lt;br&gt;område inför 1997. En rad åtgärder har vidtagits i&lt;br&gt;syfte att åtgärda dessa brister. En omorganisering&lt;br&gt;av upplåningsverksamheten har skett, vilket inne-&lt;br&gt;burit att riskkontroll och back-office bildat fristå-&lt;br&gt;ende funktioner. Internrevisionen har organisato-&lt;br&gt;riskt flyttats från att ligga under riksgälds-&lt;br&gt;direktören till att ligga under styrelsen. I syfte att&lt;br&gt;bidra till höjd kvalitet och säkerhet inom riskkon-&lt;br&gt;troll, analysverksamhet samt betalningsförmed-&lt;br&gt;ling påbörjades under budgetåret implementering-&lt;br&gt;en av ett nytt finansadministrativt datasystem.&lt;br&gt;Problem har dock uppstått vid införande av detta&lt;br&gt;system, vilket medfört att arbetet med att förstär-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ka riskkontollen i denna del försenats. Regeringen&lt;br&gt;ser trots dessa problem med tillfredsställelse på&lt;br&gt;det arbete som påbörjats för att förstärka Riks-&lt;br&gt;gäldskontorets riskkontroll. Regeringen finner det&lt;br&gt;angeläget att Riksgäldskontoret satsning inom&lt;br&gt;området riskkontroll fullföljs under 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassahållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har koncentrerat insatserna inom&lt;br&gt;detta område till att i samarbete med Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket genomföra en uppföljning, dels av ränte-&lt;br&gt;kontomodellen, dels av den tidigare genomförda&lt;br&gt;översynen av betalningstidpunkter i staten. Därut-&lt;br&gt;över har Riksgäldskontoret under budgetåret haft en&lt;br&gt;fortlöpande uppföljning av större in- och utbetal-&lt;br&gt;ningar på statsverkets checkräkning. Detta har med-&lt;br&gt;fört en större uppmärksamhet hos myndigheter och&lt;br&gt;bidragit till att dessa effektiviserat sina betalningsru-&lt;br&gt;tiner i kostnadsbegränsande syfte. Riksgäldskontoret&lt;br&gt;har även uppmärksammat effekterna av den s.k.&lt;br&gt;täckningskontrollen som bankerna infört. Denna&lt;br&gt;kontroll medför att överföring av medel till statsver-&lt;br&gt;ket ej kan genomföras samma dag, vilket på årsbasis&lt;br&gt;beräknas ge upphov till ränteförluster för staten om&lt;br&gt;ca 40 miljoner kronor. F.n. pågår diskussioner om&lt;br&gt;lösningar på detta problem. Vidare har under bud-&lt;br&gt;getåret en genomgång av tidpunkten för Arbets-&lt;br&gt;marknadsverkets och Riksförsäkringsverkets betal-&lt;br&gt;ningar och vissa betalningar till kommuner gjorts.&lt;br&gt;När detta projekt avslutats beräknas besparingsmöj-&lt;br&gt;ligheterna för staten uppgå till 100 miljoner kronor&lt;br&gt;vid nuvarande ränteläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att Riksgäldskontorets kas-&lt;br&gt;sahållningsverksamhet varit tillfredsställande under&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 och att den bidragit till väsentli-&lt;br&gt;ga besparingar för staten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;In - och utlåning till statliga institutioner&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har till uppgift att tillhandahålla&lt;br&gt;lån- och placeringsmöjligheter till statliga institutio-&lt;br&gt;ner till så goda villkor som möjligt utan att deras&lt;br&gt;verksamhet subventioneras. Inlåningen ökade under&lt;br&gt;budgetåret med drygt 40 miljarder kronor till drygt&lt;br&gt;68 miljarder kronor. Utlåningen minskade samtidigt&lt;br&gt;med 65 miljarder kronor, och uppgick till 119 mil-&lt;br&gt;jarder kronor i slutet av budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter som tas ut för in - och utlåningsverksam-&lt;br&gt;heten skall täcka de administrativa kostnader som&lt;br&gt;verksamheten medför. Under de senaste fem budget-&lt;br&gt;åren har dock avgifterna varit på sådan nivå att ett&lt;br&gt;betydande överskott genererats. Överskottet har&lt;br&gt;minskat under de senaste åren. Kontoret sänkte av-&lt;br&gt;gifterna vid halvårsskiftet 1996 vilket förväntas leda&lt;br&gt;till en bättre balans mellan verksamhetens avgifter&lt;br&gt;och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGET FÖR IN- OCH UTLÄNINGSVERKSAMHETEN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGSVERKSAMHET&lt;br&gt;TUSENTAL KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS-&lt;br&gt;TÄCKNING %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGSGIVARE STATEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGSGIVARE&lt;br&gt;ÖVRIGA %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13 527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;349%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12 641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12 835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12 835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12 835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT AV IN- OCH UTLÄNINGSVERKSAMHET BUDGETÅREN 1991/92-1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ILJONER KRONOR 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Administrativa kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 I beloppet ingår ränteintäkter från Riksgäldskontorets räntekonto med 4,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlåningsverksamheten utvärderas även genom&lt;br&gt;enkätundersökningar bland berörda statliga institu-&lt;br&gt;tioner. Den senaste undersökningen gav till resultat&lt;br&gt;att kvaliteten totalt sett förbättrats och ligger på en&lt;br&gt;hög nivå. När det gäller kontorets rådgivning och&lt;br&gt;service uppfattades den mindre positivt än tidigare,&lt;br&gt;även om den alltjämt bedömdes vara tillfredsställan-&lt;br&gt;de. Kontoret överväger åtgärder för att förbättra&lt;br&gt;rådgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning har Riksgäldskon-&lt;br&gt;toret i huvudsak bedrivit in- och utlåningsverksam-&lt;br&gt;heten i enlighet med uppsatta mål. Regeringen har&lt;br&gt;tidigare noterat att Riksgäldskontorets avgifter tycks&lt;br&gt;vara högt satta. Det redovisade resultatet indikerar&lt;br&gt;fortfarande alltför höga avgifter i verksamheten. Re-&lt;br&gt;geringen förutsätter att åtgärder vidtas om fortsatt&lt;br&gt;överskott uppstår även efter den vidtagna avgiftsjus-&lt;br&gt;teringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 8 Riksgäldskontoret:&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Förvaltningskostnader&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 804 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 348 &lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 892&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 I tilläggsbudget föreslås att ytterligare 2,5 mkr flyttas från A 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget disponeras för löne-, systemutvecklings-,&lt;br&gt;lokal- samt övriga förvaltningskostnader vid Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret. Anslagssparandet är planerat att&lt;br&gt;täcka kapitalkostnaderna för ett nytt finansadminist-&lt;br&gt;rativt system.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har i sin revisionsberättelse&lt;br&gt;gjort bedömningen att årsredovisningen i allt vä-&lt;br&gt;sentligt är rättvisande. Det har, enligt Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, vid granskningen inte framkommit&lt;br&gt;något väsentligt som tyder på att ledningens för-&lt;br&gt;valtning inte står i överensstämmelse med till-&lt;br&gt;lämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbe-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I syfte att möjliggöra en förstärkning av riskkontroll-&lt;br&gt;verksamheten samt en satsning på ökad hus-&lt;br&gt;hållsupplåning föreslog regeringen i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen för 1997 att Riksgäldskontoret skulle anvisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,2 miljoner kronor som en varaktig ökning av för-&lt;br&gt;valtningskostnadsanslaget samt 2,3 miljoner kronor&lt;br&gt;som en engångsvis förstärkning under 1997. Rege-&lt;br&gt;ringens förslag antogs av riksdagen. Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret har i sitt budgetunderlag för budgetåret 1998 yr-&lt;br&gt;kat på att den engångsvisa förstärkningen 1997 skall&lt;br&gt;bli varaktig. Riksgäldskontoret framhåller att varken&lt;br&gt;förstärkning av riskkontroll eller satsningen på ökad&lt;br&gt;hushållsupplåning kan åstadkommas genom tillfälli-&lt;br&gt;ga insatser under enstaka år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets verksamhet omorganiserades&lt;br&gt;under 1996 i syfte att uppnå större effektivitet och&lt;br&gt;samtidigt möjliggöra fortsatta rationaliseringar. Åt-&lt;br&gt;gärderna som vidtagits är delvis en följd av det över-&lt;br&gt;gripande besparingskravet på statliga myndigheter&lt;br&gt;som omfattat Riksgäldskontoret men även av inter-&lt;br&gt;na krav på att skapa utrymme för anställning av&lt;br&gt;kvalificerad arbetskraft. Regeringen bedömer att det&lt;br&gt;inte finns möjligheter till fortsatta rationaliseringar i&lt;br&gt;verksamheten på kort sikt. Samtidigt är det av stor&lt;br&gt;vikt att satsningar på riskkontroll och hushållsupp-&lt;br&gt;låning fullföljs för att målet om långsiktig kostnads-&lt;br&gt;minimering skall uppnås. Mot bakgrund av ovanstå-&lt;br&gt;ende föreslår regeringen att Riksgäldskontoret&lt;br&gt;tilldelas en varaktig höjning av anslaget med 2,3&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt beslut av riksdagen skall ett nytt garan-&lt;br&gt;tissystem införas för staten. Beslutet innebär bl.a. att&lt;br&gt;Riksgäldskontoret skall överta ansvaret för statlig&lt;br&gt;garantihantering vid sidan av den som ligger inom&lt;br&gt;Bostadskreditnämndens och Exportkreditnämndens&lt;br&gt;anvarsområden. Riksdagbeslutet innebär även att&lt;br&gt;Riksgäldskontorets garantiverksamhet huvudsakli-&lt;br&gt;gen skall finansieras utanför statsbudgeten via mark-&lt;br&gt;nadsmässiga garantiavgifter. Under 1997 har admi-&lt;br&gt;nistrationskostnader för garantiverksamheten&lt;br&gt;belastat anslaget A 8 Förvaltningskostnader med 6,1&lt;br&gt;miljoner kronor. Regeringen föreslår att dessa kost-&lt;br&gt;nader förs bort från anslaget. Till den del kostnader-&lt;br&gt;na avser garantier utfärdade innan 1997 skall dessa&lt;br&gt;belasta anslaget A 10. För nyare garantier skall kost-&lt;br&gt;naderna belasta det räntekonto utanför statsbudge-&lt;br&gt;ten mot vilket såväl infrianden som avgifter förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållsupplåningen innebär en kostnadseffektiv&lt;br&gt;upplåning för staten jämfört med alternativa upplå-&lt;br&gt;ningsformer. Statens besparingar genom denna upp-&lt;br&gt;låning har dock som konstaterats ovan minskat un-&lt;br&gt;der de senaste åren. Riksgäldskontoret har i detta&lt;br&gt;syfte under året sett över produktutbud och säljka-&lt;br&gt;naler. Översynen visade bl.a. att Riksgäldskontoret&lt;br&gt;genom inlåning i egen regi skulle kunna erbjuda en&lt;br&gt;konkurrenskraftig sparform samtidigt som det skulle&lt;br&gt;innebära en kostnadseffektiv upplåning för staten. I&lt;br&gt;samband med den ekonomiska vårpropositionen&lt;br&gt;(1996/97:150) beslöt riksdagen att genom en änd-&lt;br&gt;ring av bankrörelselagen ge Riksgäldskontoret möj-&lt;br&gt;lighet att ta emot inlåning på konto från allmänheten&lt;br&gt;i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets ursprungliga planer innebar&lt;br&gt;att en del av administrationen för denna nya spar-&lt;br&gt;form, Riksgäldsspar, skulle upphandlas externt, s.k.&lt;br&gt;out-sourcing. Kostnaderna för inköp av dessa exter-&lt;br&gt;na tjänster skulle då ha belastat anslaget A 9 Kost-&lt;br&gt;nader för upplåning och låneförvaltning. Närmare&lt;br&gt;utredning har dock visat att detta ej är en framkom-&lt;br&gt;lig väg vilket innebär att detta arbete istället måste&lt;br&gt;utföras inom Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret&lt;br&gt;föreslår därför att 6 miljoner kronor år 1998 och 6&lt;br&gt;miljoner kronor år 1999 överförs från anslaget A 9&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för upplåning och låneförvaltning till an-&lt;br&gt;slaget A8 Förvaltningskostnader. Efter 1999 bedö-&lt;br&gt;mer Riksgäldskontoret att finansieringen av kostna-&lt;br&gt;derna för denna nya produkt kan ske genom interna&lt;br&gt;rationaliseringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan konstaterats finner regeringen det an-&lt;br&gt;geläget att den påbörjade satsningen på hus-&lt;br&gt;hållsupplåningen fullföljs i syfte att uppnå låga upp-&lt;br&gt;låningskostnader för staten. Regeringen har utifrån&lt;br&gt;det underlag som lämnats av Riksgäldskontoret fun-&lt;br&gt;nit att den nya sparformen synes ha goda förutsätt-&lt;br&gt;ningar att ge staten lägre upplåningskostnader. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår därför att Riksgäldskontoret ges&lt;br&gt;möjlighet att genomföra satsningen på Riksgäldsspar&lt;br&gt;genom att den av kontoret föreslagna omfördelning-&lt;br&gt;en mellan anslagen A 9 och A 8 genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret måste till skillnad från övriga&lt;br&gt;statliga aktörer övergå till euro redan från starttid-&lt;br&gt;punkten i det fall riksdagen beslutar att Sverige skall&lt;br&gt;delta i EMU. I enlighet med Europeiska rådets reso-&lt;br&gt;lution från Madrid 1995 skall ny omsättningsbar&lt;br&gt;offentlig skuld i de deltagande länderna utfärdas i&lt;br&gt;euro från och med den 1 januari 1999. Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret har därutöver i en rapport till regeringen&lt;br&gt;(Dnr. Fi 96/4562) bedömt det som lämpligt att en&lt;br&gt;konvertering till euro av den utestående stocken görs&lt;br&gt;direkt vid inträdet i valutaunionen. Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret har i budgetunderlaget för 1998 därför begärt&lt;br&gt;medel för att täcka kostnader för anpassning och&lt;br&gt;omprogrammering av datasystem vid en eventuell&lt;br&gt;svensk övergång till euro. Dessa kostnader har upp-&lt;br&gt;skattats till ca 20 miljoner kronor vardera 1998 och&lt;br&gt;1999. Det är emellertid idag inte sannolikt att Sveri-&lt;br&gt;ge kommer att delta i valutaunionen från den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1999. Regeringen föreslår därför att kontoret&lt;br&gt;under 1998 inte anvisas extra medel för dessa kost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 9 Riksgäldskontoret:&lt;br&gt;Kostnader för upplåning&lt;br&gt;och låneförvaltning&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1 537 942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;787 576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500 000 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 082 664&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;769 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;669 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 I tilläggsbudget föreslås att 2,5 mkr flyttas till anslaget A 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget avser andra kostnader för upplåning och&lt;br&gt;låneförvaltning än finansiella kostnader och Riks-&lt;br&gt;gäldskontorets egna förvaltningskostnader. Anslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belastas huvudsakligen av inköp av externa tjänster&lt;br&gt;för upplåning och skuldförvaltning. Avvikelsen mel-&lt;br&gt;lan det anslagna beloppet 1997 och utgiftsprognosen&lt;br&gt;är främst en följd av lägre provisionskostnader för&lt;br&gt;upplåningen på de internationella kapitalmarkna-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet till anslagssparande förekommer ej på&lt;br&gt;detta anslag då outnyttjade medel på anslaget ej får&lt;br&gt;överföras till följande budgetår.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella kapitalmarknaderna flyttas från an-&lt;br&gt;slaget A 9 Kostnader för upplåning och låneförvalt-&lt;br&gt;ning till utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m,&lt;br&gt;anslaget C 1 Riksgäldskontorets provisionskostnader&lt;br&gt;i samband med upplåning och skuldförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som beskrivits ovan föreslår regeringen även att 6&lt;br&gt;miljoner kronor överförs 1998 och 6 miljoner kronor&lt;br&gt;1999 från anslaget A 9 Kostnader för upplåning och&lt;br&gt;låneförvaltning till anslaget A 8 Förvaltningskostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets uppgift är att förvalta statsskul-&lt;br&gt;den så kostnadseffektivt som möjligt. Det är därför&lt;br&gt;av största vikt att anslagsstrukturen skapar incita-&lt;br&gt;ment för en optimal förvaltning. Inom Finansdepar-&lt;br&gt;tementet har av denna anledning under våren 1997&lt;br&gt;initierats en översyn av Riksgäldskontorets anslags-&lt;br&gt;struktur. Syftet har varit att identifiera och reducera&lt;br&gt;negativa incitamentseffekter som riskerat att upp-&lt;br&gt;komma p.g.a. den befintliga strukturen på anslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nuvarande anslagsstrukturen är utfallet&lt;br&gt;på anslaget A 9 Kostnader för upplåning och låne-&lt;br&gt;förvaltning till stor del beroende av på vilken mark-&lt;br&gt;nad upplåningen genomförs. Upplåningen på de in-&lt;br&gt;ternationella kapitalmarknaderna är exempelvis&lt;br&gt;traditionellt förenade med relativt höga provision-&lt;br&gt;kostnader. Storleken på provisionerna skiljer sig&lt;br&gt;dock mellan olika utländska marknader. Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret genomför upplåning på en marknad som är&lt;br&gt;förenad med höga provisionskostnader endast om&lt;br&gt;detta medför en totalt sett lägre upplåningskostnad&lt;br&gt;efter att även räntekostnaderna vägts in i kalkylen.&lt;br&gt;Med nuvarande anslagsstruktur ligger provisions-&lt;br&gt;kostnaderna för upplåning på de internationella ka-&lt;br&gt;pitalmarknaderna inom det fastställda utgiftstaket&lt;br&gt;medan räntekostnaderna ligger utanför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en situation där upplåningen på de internatio-&lt;br&gt;nella marknaderna i större omfattning än budgeterat&lt;br&gt;bör genomföras på ”provisionstunga” marknader&lt;br&gt;för att vara kostnadseffektiv kan Riksgäldskontoret&lt;br&gt;tvingas avstå från upplåning på dessa marknader för&lt;br&gt;att inte överskrida anslaget A 9. Istället måste upplå-&lt;br&gt;ningen genomföras på en alternativ marknad som är&lt;br&gt;förenad med lägre provisionskostnader. Detta såle-&lt;br&gt;des trots att den provisionstunga upplåningen totalt&lt;br&gt;sett kan innebära en förmånligare finansiering för&lt;br&gt;staten. Riksgäldskontoret har möjlighet att begära&lt;br&gt;ytterligare medel i tilläggsbudget, men upplåningsbe-&lt;br&gt;slut är ofta inte av sådan karaktär att det är möjligt&lt;br&gt;att invänta tilläggsbudgetens jämförelsevis långsam-&lt;br&gt;ma beslutsprocess. Istället föreslår regeringen att&lt;br&gt;kostnader för utlandsupplåningen som är att betrak-&lt;br&gt;ta som räntenära bör flyttas utanför utgiftstaket. Så-&lt;br&gt;ledes föreslås att 700 miljoner kronor i kostnader för&lt;br&gt;försäljnings-, inlösen- och förvaltningsprovisioner&lt;br&gt;samt kreditavgifter i samband med upplåning på de&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A10 Riksgäldskontoret:&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Garantiverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-326 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-162 638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;prognos&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-243 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget redovisas delar av den statliga garan-&lt;br&gt;tiverksamheten. Anslaget får användas för att täcka&lt;br&gt;eventuella förluster till följd av vissa garantier. Till&lt;br&gt;och med budgetåret 1997 utgörs dessa dels av statli-&lt;br&gt;ga garantier till svensk varvsindustri och beställare&lt;br&gt;av fartyg, dels av statliga garantier som inte belastar&lt;br&gt;annat anslag på statsbudgeten. Anslaget får även an-&lt;br&gt;vändas för att täcka eventuella förluster som upp-&lt;br&gt;kommer i samband med Riksgäldskontorets utlåning&lt;br&gt;till statliga bolag. Regeringen föreslår nedan att an-&lt;br&gt;slaget fr.o.m. 1998 endast skall omfatta av Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret före år 1997 utfärdade garantier som&lt;br&gt;inte faller under annat anslag. Även garantier utfär-&lt;br&gt;dade vid en senare tidpunkt men som utfärdats inom&lt;br&gt;garantisystem som införts innan 1997 skall belasta&lt;br&gt;detta anslag. Slutligen skall förvaltningskostnader&lt;br&gt;förknippade med dessa garantier belasta anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönekostnader och andra förvaltningskostnader i&lt;br&gt;verksamheten belastar t.o.m. budgetåret 1997 ansla-&lt;br&gt;get A 8 Förvaltningskostnader. Övriga utgifter skall&lt;br&gt;finansieras av verksamhetens intäkter, huvudsakligen&lt;br&gt;influtna avgifter och återvunna medel. Överskottet i&lt;br&gt;verksamheten förs mot inkomsttitel i statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets totala garantiåtagande uppgick&lt;br&gt;vid utgången av budgetåret 1995/96 till 169,4 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Detta innebär en ökning under bud-&lt;br&gt;getåret med 93,8 miljarder kronor. Av ökningen&lt;br&gt;hänförs 90 miljarder kronor till ändrade redovisning-&lt;br&gt;sprinciper beträffande kapitaltäckningsgarantier. Ti-&lt;br&gt;digare har dessa åtaganden erhållit ett symboliskt&lt;br&gt;värde på en krona. Numera beräknas dessa åtagan-&lt;br&gt;den utifrån respektive företags totala utlåning. Ex-&lt;br&gt;kluderas effekten av denna förändring i redovisning-&lt;br&gt;sprinciper ökade Riksgäldskontorets garantiåtagande&lt;br&gt;under budgetåret med 3,8 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finansiella sektorn är dominerande i Riks-&lt;br&gt;gäldskontorets garantiportfölj. Fördelat på tolv före-&lt;br&gt;tag finns garantier som motsvarar ca tre fjärdedelar&lt;br&gt;av portföljens värde. Betydande garantitåtaganden&lt;br&gt;finns gentemot Stadshypotekskassan, Statens Bo-&lt;br&gt;stadslåneaktiebolag (SBAB) och Venantius AB. Kapi-&lt;br&gt;taltäckningsgarantierna är obegränsade såväl i tid&lt;br&gt;som i belopp. Därutöver har verksamhetens garanti-&lt;br&gt;och riskhantering i hög grad varit knuten till olika&lt;br&gt;infrastruktursatsningar och projekt inom fastighets-&lt;br&gt;sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens resultat framgår av nedanstående&lt;br&gt;tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret påpekar i sin årsredovisning att&lt;br&gt;kontorets garantiportfölj består av ett mindre antal&lt;br&gt;stora engagemang, varför resultatet varje givet år in-&lt;br&gt;te kan förväntas ligga nära noll. Regeringen delar&lt;br&gt;Riksgäldskontorets uppfattning att det årliga resulta-&lt;br&gt;tet därför ger ringa vägledning i bedömningen om&lt;br&gt;effektivitet och måluppfyllelse. Utvärderingen av&lt;br&gt;verksamhetens måluppfyllelse skall istället koncent-&lt;br&gt;reras på att bedöma formerna och metoderna för&lt;br&gt;riskvärdering och prissättning och inte till det årsvisa&lt;br&gt;resultatet. I denna mening syftar det pågående ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vecklingsarbetet rörande principer och rutiner för&lt;br&gt;riskbedömning och avgiftssättning till att öka mål-&lt;br&gt;uppfyllelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har godkänt att en ny modell för ga-&lt;br&gt;rantihanteringen inom staten skall införas. Mo-&lt;br&gt;dellen innebär att risken i varje garantiengage-&lt;br&gt;mang beräknas och att denna ligger till grund för&lt;br&gt;bestämningen av den årliga garantiavgiften. Till&lt;br&gt;den del avgifter inte erhålls avseende garantiföre-&lt;br&gt;mål är det fråga om en statlig subvention som&lt;br&gt;skall belasta ett anslag. Huvudansvaret för de&lt;br&gt;statliga garantierna skall bäras av Exportkredit-&lt;br&gt;nämnden, Statens bostadskreditnämnd och In-&lt;br&gt;sättningsgarantinämnden inom sina resp, områ-&lt;br&gt;den och av Riksgäldskontoret för alla övriga&lt;br&gt;områden. Den slutliga ansvarsfördelningen mellan&lt;br&gt;Riksgäldskontoret och de övriga garantimyndig-&lt;br&gt;heterna skall utredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens för-&lt;br&gt;slag att den nya modellen skall börja tillämpas redan&lt;br&gt;under budgetåret 1997 för nya garantier. I och med&lt;br&gt;införandet av den nya modellen blir denna garanti-&lt;br&gt;verksamhet helt avgiftsfinansierad. Kostnaderna för&lt;br&gt;verksamheten kommer då inte att belasta statsbudge-&lt;br&gt;ten utan föras mot ett räntekonto dit också garanti-&lt;br&gt;avgifterna och kostnader för infriade garantier förs.&lt;br&gt;Samtidigt beslöt riksdagen att garantier utfärdade&lt;br&gt;tidigare än 1997 skulle omfattas av det nya systemet&lt;br&gt;från och med 1998. Som konstaterats ovan (volym&lt;br&gt;1) kommer detta inte att kunna ske som planerat.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att dessa garantier även&lt;br&gt;fortsättningsvis skall ligga inom ramen för anslag&lt;br&gt;A 10. Exempel på garantier som kommer att ligga&lt;br&gt;under A 10 är garantierna för Öresundsförbindelsen,&lt;br&gt;Stockholmsleder och Sverigehuset i S:t Petersburg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGET FÖR DEN AVGIFTSBELAGDA GARANTIVERKSAMHETEN, NYA GARANTIER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGSVERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTAL KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÄCKNING %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGSGIVARE STATEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGSGIVARE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVRIGA %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-193 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•134 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT AV RIKSGÄLDSKONTORETS GARANTIVERKSAMHET BUDGETÅREN 1991/92-1995/96&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantiavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppskrivning av infriade garantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;466&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnat kapitaltillskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivning regressfordringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;A 11 Statens lokalförsörjningsverk:&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Avvecklingskostnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998_________Förslag 8 500 '_______________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalförsörjningsverkets anslagssparande för bu-&lt;br&gt;getåret 1995/96 är 14,7 miljoner kronor och har&lt;br&gt;uppstått till följd av att verksamheten under föregå-&lt;br&gt;ende år bedrivits med en lägre volym än vad rege-&lt;br&gt;ringen tidigare beräknat. Regeringen har under&lt;br&gt;1995/96 dragit in 25 miljoner kronor av anslagsspa-&lt;br&gt;randet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens verksamhet har berörts av Stabsmyn-&lt;br&gt;dighetsöversynen i delbetänkandet Reformerad stab-&lt;br&gt;sorganisation (SOU 1997:80). Regeringen redovisar&lt;br&gt;sina överväganden med anledning av betänkandet i&lt;br&gt;avsnitt 4.2. Verksamheten berörs också av Utred-&lt;br&gt;ningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens om-&lt;br&gt;bildning i slutbetänkandet Lokalförsörjning och fas-&lt;br&gt;tighetsägande (SOU 1997:96) Regeringen har i sina&lt;br&gt;överväganden tagit hänsyn till vissa slutsatser i detta&lt;br&gt;senare betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av regeringens förslag skall myndigheten&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1998 övergå till att enbart ut-&lt;br&gt;göra en avvecklingsorganisation för kvarvarande&lt;br&gt;personal. Regeringen kommer att utse en särskild&lt;br&gt;avvecklare som leder verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För avvecklingen av verket föreslår regeringen att&lt;br&gt;ett nytt anslag som uteslutande skall användas för&lt;br&gt;detta ändamål anvisas. Myndighetens anslagsspa-&lt;br&gt;rande skall utnyttjas för att vid utgången av inneva-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande år lösa det ackumulerade underskottet i myn-&lt;br&gt;dighetens avgiftsfinansierade verksamhet. Resterande&lt;br&gt;medel dras in till statsbudgeten. Verksamheten&lt;br&gt;kommer att avvecklas helt under 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1998 föreslår regeringen att&lt;br&gt;8 500 000 kr anvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 12 Täckning av merkostnader&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;för lokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;41 062 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 487&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa&lt;br&gt;tomställda lokaler som staten har betalningsansvaret&lt;br&gt;för till dess avtalen går att avveckla. De huvudsakli-&lt;br&gt;ga faktorer som styr utgifterna på området är avtals-&lt;br&gt;konstruktionerna samt möjligheterna att upplåta lo-&lt;br&gt;kalerna i andra hand.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Till följd av att kostnaderna totalt sett minskat före-&lt;br&gt;slår regeringen en besparing på anslaget motsvaran-&lt;br&gt;de 4 miljoner kronor, i förhållande till vad regering-&lt;br&gt;en beräknade i budgetpropositionen för 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1998 har regeringen beräknat ansla-&lt;br&gt;get till 20 000 000. För 1999 och 2000 har anslaget&lt;br&gt;beräknats till 20 100 000 kr respektive 16 000 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 13 Nämnden för offentlig&lt;br&gt;upphandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; Anslags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 Utgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9376 sparande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 838&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;6 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 818&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden hade vid ingången av 1997 ett stort an-&lt;br&gt;slagssparande. Detta beror främst på att nämnden,&lt;br&gt;som bildades den 15 mars 1993, inte var fullt ut-&lt;br&gt;byggd förrän 1995. Enligt nämndens prognos kom-&lt;br&gt;mer anslagssparandet att vara förbrukat efter 1999&lt;br&gt;års utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagssparandet har använts på det sätt som re-&lt;br&gt;geringen angav i 1995 års budgetproposition, nämli-&lt;br&gt;gen bl.a. för finansiering av extra anställd personal&lt;br&gt;och viss statistikinsamling.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för Nämnden för offentlig&lt;br&gt;upphandling (NOU) 1995/96 har varit att verka för&lt;br&gt;att offentlig upphandling sker affärsmässigt, effek-&lt;br&gt;tivt, i enlighet med lagen (1992:1528) om offentlig&lt;br&gt;upphandling (LOU), EG:s rättssystem på området&lt;br&gt;och WTO-överenskommelsen om upphandling&lt;br&gt;(GPA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste verksamhetsmålen för NOU har va-&lt;br&gt;rit att lämna muntlig och skriftlig information för att&lt;br&gt;underlätta tillämpningen av upphandlingsreglerna&lt;br&gt;och att tillse att regelverket efterlevs. Inom utveck-&lt;br&gt;lingsområdet har verksamhetsmålet varit att nämn-&lt;br&gt;den skall följa direktivförändringar och rättstillämp-&lt;br&gt;ningen inom EU samt följa den allmänna&lt;br&gt;utvecklingen inom offentlig upphandling i syfte att&lt;br&gt;föreslå nödvändiga ändringar i lagen om offentlig&lt;br&gt;upphandling samt bidra till att skapa en effektivare&lt;br&gt;och mer miljömedveten upphandling. Enligt rege-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringens bedömning har nämnden i huvudsak uppnått&lt;br&gt;resultat i enlighet med de uppsatta målen. Inom in-&lt;br&gt;formationsverksamheten har bl.a. en omfattande te-&lt;br&gt;lefonrådgivning bedrivits. Nyhetsbrev med informa-&lt;br&gt;tion i upphandlingsfrågor har vidare getts ut&lt;br&gt;kvartalsvis. Tillsynsverksamheten har koncentrerats&lt;br&gt;på yttranden i klagomålsärenden. Inom utvecklings-&lt;br&gt;området har insatserna varit förhållandevis stora.&lt;br&gt;Nämnden har bl.a. tillsammans med Naturvårdsver-&lt;br&gt;ket och Kemikalieinspektionen gett ut en miljörap-&lt;br&gt;port och en vägledning benämnd På miljöns sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt årsredovisningen är efterfrågan på informa-&lt;br&gt;tion från NOU mycket stor. Detta hänger intimt&lt;br&gt;samman med att de regler som avser upphandling&lt;br&gt;över tröskelvärdena är komplicerade. För en hel del&lt;br&gt;upphandlande enheter är även upphandling under&lt;br&gt;tröskelvärdena ett problem: Det största antalet dom-&lt;br&gt;stolsavgöranden avser upphandling under tröskel-&lt;br&gt;värdena. På grund av att informationsinsatserna har&lt;br&gt;fått ett så stort utrymme har den egentliga till-&lt;br&gt;synsverksamheten getts låg prioritet. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund har nämnden fått regeringens uppdrag att&lt;br&gt;överväga om informationsverksamheten kan minska&lt;br&gt;och en ökad tyngd läggas på tillsynsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte&lt;br&gt;har haft några invändningar i revisionsberättelsen&lt;br&gt;avseende NOU.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Övrigt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Lagen om offentlig upphandling styr anskaffnings-&lt;br&gt;verksamheten bl.a. inom stat, kommun, landsting&lt;br&gt;och vissa statliga bolag. Nämnden för offentlig upp-&lt;br&gt;handling (NOU) inrättades 1993 i samband med&lt;br&gt;omläggningen av upphandlingssystemet bl.a. till följd&lt;br&gt;av att EU:s regelverk infördes. Det bedömdes att be-&lt;br&gt;hovet av stöd och hjälp särskilt i inledningsskedet&lt;br&gt;skulle bli mycket stort. Mot bakgrund av den pro-&lt;br&gt;blembild som successivt har vuxit fram anser rege-&lt;br&gt;ringen att NOU:s framtida roll och uppgifter nu&lt;br&gt;måste ses över. Förutsättningar måste skapas för en&lt;br&gt;effektivare offentlig upphandling. Bl.a. bör till-&lt;br&gt;synsverksamheten preciseras och möjligheterna till&lt;br&gt;sanktioner övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att NOU skall bidra till att målet&lt;br&gt;effektiv offentlig upphandling uppnås. Inom ramen&lt;br&gt;för detta skall nämnden utveckla upphandlingsverk-&lt;br&gt;samheten bl.a. genom att föreslå ändringar i upp-&lt;br&gt;handlingsreglerna. NOU skall också bidra till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målet administrativt stöd av hög kvalitet till statliga&lt;br&gt;myndigheter uppnås bl.a. genom att informera om&lt;br&gt;gällande regelsystem. Regeringen anser att till-&lt;br&gt;synsverksamheten skall prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att anslaget för 1998 uppgår&lt;br&gt;till 6 292 000 kr. För 1999 har anslaget beräknats&lt;br&gt;till 6 481 000 kr och för 2000 till 6 595 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 14 Ekonomiska rådet&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;568&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 736&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 794&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för Ekonomiska rådet avser främst ar-&lt;br&gt;voden för Ekonomiska rådets ledamöter, arvoden för&lt;br&gt;beställda forskningsuppsatser samt kostnader i sam-&lt;br&gt;band med publicering och övrig presentation av&lt;br&gt;forskningsresultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utgången av budgetåret 1995/96 hade Eko-&lt;br&gt;nomiska rådet ett anslagssparande på 568 000 kro-&lt;br&gt;nor. Detta sparande förklaras främst av att Ekono-&lt;br&gt;miska rådets arbete under budgetåret 1995/96&lt;br&gt;framför allt ägnades åt den av regeringen initierade&lt;br&gt;EMU-utredningen, vilken delvis finansierades med&lt;br&gt;särskilda medel. Enligt Ekonomiska rådets budget-&lt;br&gt;prognos kommer en del av föregående budgetårs an-&lt;br&gt;slagssparande att tas i anspråk under innevarande&lt;br&gt;budgetår.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mentet respektive Konjunkturinstitutet och den na-&lt;br&gt;tionalekonomiska forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen för Ekonomiska rådets&lt;br&gt;verksamhet har enligt regeringens bedömning upp-&lt;br&gt;nåtts, bland annat har ett forskningsprojekt om fi-&lt;br&gt;nansmarknaden redovisats. Vidare deltog rådet i den&lt;br&gt;utredning om konsekvenserna av ett eventuellt&lt;br&gt;svenskt medlemskap i EMU som presenterades under&lt;br&gt;hösten 1996. Regeringen anser att Ekonomiska rå-&lt;br&gt;dets roll som initiativtagare till forskning och som&lt;br&gt;länk mellan Finansdepartementet och den national-&lt;br&gt;ekonomiska forskningen är mycket betydelsefull för&lt;br&gt;tillhandahållandet av ett gediget underlag för den&lt;br&gt;ekonomiska politikens utformning. Rådet har också&lt;br&gt;en viktig uppgift som rådgivare till Konjunkturinsti-&lt;br&gt;tutet i vetenskapliga frågor, särskilt inom områdena&lt;br&gt;makroekonomi, modellbyggande och miljöekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Revision&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Revision av Ekonomiska rådet görs som en del av&lt;br&gt;Revisionskontorets vid Regeringskansliet revision av&lt;br&gt;Finansdepartementet. Kontoret har inte haft några&lt;br&gt;invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Ekonomiska rådet skall bidra&lt;br&gt;till att målet om tillförlitliga analyser av den sam-&lt;br&gt;hällsekonomiska och den statsfinansiella utveckling-&lt;br&gt;en uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att anslaget för år 1998 upp-&lt;br&gt;går till 1 680 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för 1999 har beräknats till 1 736 000&lt;br&gt;kronor och för 2000 till 1 794 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska rådet är ett organ knutet till Finansde-&lt;br&gt;partementet. Rådet består av nationalekonomiska&lt;br&gt;forskare förordnade på i normalfallet tre år av rege-&lt;br&gt;ringen. Vidare är Konjunkturinstitutets generaldirek-&lt;br&gt;tör adjungerad medlem. Ekonomiska rådets övergri-&lt;br&gt;pande mål 1995/96 har varit att initiera forskning&lt;br&gt;och utredningsarbete av särskilt intresse för den eko-&lt;br&gt;nomiska politikens utformning och att bidra till att&lt;br&gt;nationalekonomiska forskningsresultat får en vidare&lt;br&gt;spridning. Vidare skall Ekonomiska rådet bistå Fi-&lt;br&gt;nansdepartementet och Konjunkturinstitutet med&lt;br&gt;råd i vetenskapliga frågor. Genom sin verksamhet&lt;br&gt;fungerar rådet som en länk mellan Finansdeparte-&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 15 Vissa nämnder m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1 681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Flertalet nämnder handhar frågor inom det arbetsgi-&lt;br&gt;varpolitiska området. Nämnderna kan därvid ha att&lt;br&gt;pröva frågor om ersättningar som regleras i kollekti-&lt;br&gt;vavtal, pröva tvistefrågor som rör tillämpningen av&lt;br&gt;avtal, pröva frågor om disciplinansvar och avske-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dande beträffande innehavare av högre statliga an-&lt;br&gt;ställningar etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas utgifter - i regel arvoden till&lt;br&gt;ledamöter och ersättare m.m. - för Statens tjänstebo-&lt;br&gt;stadsnämnd, Statens trygghetsnämnd, Skiljenämnden&lt;br&gt;i vissa trygghetsfrågor, Skiljenämnden för arbets-&lt;br&gt;miljöfrågor, Statens ansvarsnämnd, Offentliga sek-&lt;br&gt;torns särskilda nämnd, Kontraktsdelegationen, Sta-&lt;br&gt;tens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Statens&lt;br&gt;utlandslönenämnd, Statens krigsförsäkringsnämnd&lt;br&gt;och Statens krigsskadenämnd. Från anslaget betalas&lt;br&gt;även Sveriges bidrag till Nordiska skattevetenskap-&lt;br&gt;liga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen för innevarande budgetår pekar mot&lt;br&gt;att nuvarande anslag kommer att förbrukas.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Statens krigsskadenämnd har i budgetunderlaget för&lt;br&gt;1998-2000 begärt ytterligare medel. Mot bakgrund&lt;br&gt;av pågående beredning av betänkandet Försäkring&lt;br&gt;under krigsförhåIlanden (SOU 1994:130) föreslår&lt;br&gt;regeringen inte nu någon höjning av anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på&lt;br&gt;området är hur arbetsbelastningen påverkar antalet&lt;br&gt;sammanträden vid nämnderna eftersom de flesta ar-&lt;br&gt;voden utgår per sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till att&lt;br&gt;Nämnden för vissa statliga pensionsfrågor har upp-&lt;br&gt;hört.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Revision&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Revision av nämnderna görs som en del av Revi-&lt;br&gt;sionskontorets vid Regeringskansliet revision av Fi-&lt;br&gt;nansdepartementet. Regeringen konstaterar att nå-&lt;br&gt;gon invändning inte riktats mot nämnderna.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nansinspektionen. Nämnden har vidare två perma-&lt;br&gt;nenta arbetsgrupper som stöd för kansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96&lt;br&gt;visar att nämnden har förbrukat ca 1,7 miljoner&lt;br&gt;kronor mindre än budgeterat. Detta förklaras främst&lt;br&gt;av att projektkostnader inte har uppstått i den om-&lt;br&gt;fattning som var planerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innevarande budgetår överensstämmer utgifts-&lt;br&gt;prognosen med anslagets nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1995/96 var det övergripande målet&lt;br&gt;för myndigheten att främja utvecklingen av god&lt;br&gt;redovisningssed i företagens bokföring och of-&lt;br&gt;fentliga redovisning. Detta sker bl.a. genom att&lt;br&gt;nämnden utarbetar allmänna råd inom sitt verk-&lt;br&gt;samhetsområde. Bokföringsnämnden är vidare&lt;br&gt;statens expertorgan i redovisningsfrågor vilket&lt;br&gt;medför att nämnden även biträder Regerings-&lt;br&gt;kansliet i redovisningsfrågor, deltar i utredningar&lt;br&gt;inom kommittéväsendet samt yttrar sig över för-&lt;br&gt;fattningsförslag. En annan viktig uppgift är att&lt;br&gt;avge yttranden till domstolar om vad god redo-&lt;br&gt;visningssed innebär i olika hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nämndens årsredovisning framgår att verk-&lt;br&gt;samheten i stor utsträckning påverkas av arbetet&lt;br&gt;med ny lagstiftning på redovisningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inga invändningar mot den om-&lt;br&gt;prioritering som nämnden har behövt göra på grund&lt;br&gt;av bl.a. arbetet med den nya redovisningslagstift-&lt;br&gt;ningen eller i övrigt mot den av nämnden bedrivna&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet att främja god redovis-&lt;br&gt;ningssed i företagens bokföring och offentliga redo-&lt;br&gt;visning är enligt regeringens bedömning uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 16 Bokföringsnämnden&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;l995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 406&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 468 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;prognos&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden består av en ordförande och tio&lt;br&gt;andra ledamöter. Kanslifunktionen fullgörs av Fi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;RRV:s revisionsberättelse över Bokföringsnämndens&lt;br&gt;årsredovisning innehåller inte någon invändning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämndens arbete bör även fortsättnings-&lt;br&gt;vis inriktas på att främja utvecklingen av god redo-&lt;br&gt;visningssed i företagens bokföring och offentliga re-&lt;br&gt;dovisning. Nämnden bör också kommande år vid&lt;br&gt;behov bistå Regeringskansliet med det fortsatta arbe-&lt;br&gt;tet med ny redovisningslagstiftning. Behovet av råd&lt;br&gt;och anvisningar på redovisningsområdet är stort, in-&lt;br&gt;te minst för de små och medelstora företagen. Det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt möjligheterna till förenklingar som här bör&lt;br&gt;tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på den omfattande kompletterande&lt;br&gt;normgivning som behövs med anledning av den nya&lt;br&gt;redovisningslagstiftningen bör nämnden få ökade&lt;br&gt;resurser för budgetåret 1998 med 1 miljon kronor.&lt;br&gt;Förstärkningen har finansierats genom omfördelning&lt;br&gt;inom utgiftsområdet. Arbetet med kompletterande&lt;br&gt;normgivningen beräknas ta flera år i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att anslaget för år 1998 blir&lt;br&gt;5 394 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 17 Bidrag till Stiftelsen för&lt;br&gt;utvecklande av god&lt;br&gt;redovisningssed&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;800 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas bidrag till Stiftelsen för&lt;br&gt;vecklande av god redovisningssed, som bildats&lt;br&gt;mensamt av staten genom Bokföringsnämnden,&lt;br&gt;reningen Auktoriserade Revisorer (FAR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge-&lt;br&gt;Fö-&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund. Förutom de tre stiftarna&lt;br&gt;bidrar nu även Stockholms Fondbörs, Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen och Sveriges Försäkringsförbund till fi-&lt;br&gt;nansieringen av stiftelsens verksamhet. Stiftelsen&lt;br&gt;skall främja utvecklandet av god redovisningssed i&lt;br&gt;större företag som sprider information till ett stort&lt;br&gt;antal intressenter (publika företag). Stiftelsen har ut-&lt;br&gt;sett ett redovisningsråd som skall svara för normgiv-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att anslaget för år 1998 upp-&lt;br&gt;går till 800 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 18 Utvecklingsarbete&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 862 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgående&lt;br&gt;reservation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 578&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har en stor ingående reservation 1997. Re-&lt;br&gt;servationen har uppstått då Finansdepartementet in-&lt;br&gt;te alltid kunnat bedöma omfattningen av utveck-&lt;br&gt;lingsarbetet inom nedan nämnda områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget används av Finansdepartementet för att&lt;br&gt;bekosta utvecklingsarbete avseende styrning, budge-&lt;br&gt;tering och redovisning av statens inkomster, utgifter,&lt;br&gt;tillgångar och skulder. Regeringen bedömer att den&lt;br&gt;förändrade budgetprocessen inklusive införandet av&lt;br&gt;ett utgiftstak medför ytterligare utvecklingsarbete&lt;br&gt;framför allt vad gäller uppföljnings- och prognosme-&lt;br&gt;toder. Reservationen beräknas tas i anspråk under de&lt;br&gt;kommande åren för ett projekt benämnt VESTA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VESTA-projektet syftar till att skapa ett ett integ-&lt;br&gt;rerat statligt koncernsystem för prognos, budgete-&lt;br&gt;ring, koncernredovisning, resultatstyrning och betal-&lt;br&gt;ningsinformation (se volyml). De kvantifierbara&lt;br&gt;vinsterna av projektet hänför sig till administrativa&lt;br&gt;rationaliseringsvinster samt till en effektivare likvidi-&lt;br&gt;tetshantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av vinsterna med projektet är dock&lt;br&gt;av kvalitativ art, bl.a. bättre riksdags-, regerings- och&lt;br&gt;tjänstemannabeslut tack vare ett bättre beslutsun-&lt;br&gt;derlag. Systemet kommer att ge en mer komplett bas&lt;br&gt;för budgetarbetet, prognosarbetet samt uppfölj-&lt;br&gt;ningsarbetet. Den monetära avkastningen av bättre&lt;br&gt;beslut är ytterst svår att uppskatta men den förbätt-&lt;br&gt;rade resultatstyrning som projektet skapar tekniska&lt;br&gt;förutsättningar för bör på sikt kunna ge betydande&lt;br&gt;effektivitetsvinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En preliminär bedömning indikerar att kostna-&lt;br&gt;derna för projektets genomförande kommer att upp-&lt;br&gt;gå till 60 miljoner kronor. Genom en lånefinansie-&lt;br&gt;ring av huvuddelen av utvecklings- och hårdvaru-&lt;br&gt;kostnaden kommer den totala kostnaden och där-&lt;br&gt;med anslagsbelastningen att fördelas över nio år. Re-&lt;br&gt;geringen föreslår att ett beställningsbemyndigande&lt;br&gt;uppgående till 50 miljoner kronor lämnas för VES-&lt;br&gt;TA-projektets genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget används även för att bedriva chefsut-&lt;br&gt;veckling i statsförvaltningen och viss kompetensut-&lt;br&gt;veckling i Regeringskansliet. Vidare bedrivs utveck-&lt;br&gt;lingsarbete avseende prognoser, statistik och analyser&lt;br&gt;av svensk ekonomi samt övrigt inom Finansdepar-&lt;br&gt;tementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Revision&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Revision sker i samband med Revisionskontorets vid&lt;br&gt;Regeringskansliet revision av Finansdepartementet.&lt;br&gt;Kontoret har inte haft några invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 19 Kammarkollegiet&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 243 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 054&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 81 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 506&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiets anslagssparande har uppnått en hög nivå.&lt;br&gt;En viktig orsak till detta är kollegiets heterogena&lt;br&gt;sammansättning av arbetsuppgifter. Flera verksam-&lt;br&gt;heter kan på ett oförutsebart sätt variera såväl be-&lt;br&gt;träffande omfattning som kostnader. Kollegiet har i&lt;br&gt;sitt budgetunderlag inför 1998 redovisat ett antal&lt;br&gt;uppgifter av tillfällig natur som under den närmaste&lt;br&gt;treårsperioden kommer att kräva resurser utöver det&lt;br&gt;beräknade ramanslaget. Kollegiets anslagssparande&lt;br&gt;bedöms därför sjunka under de närmsta åren. Det är&lt;br&gt;dessutom av värde för regeringen att Kammarkolle-&lt;br&gt;giet har en ständig beredskap för att kunna hantera&lt;br&gt;nya uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna verksamhet. För 1997 är denna begränsad till&lt;br&gt;högst 30 % av kostnaderna. Någon fast gräns for-&lt;br&gt;mulerades aldrig för 1995/96 då motsvarande kost-&lt;br&gt;nadstäckning uppgick till 37 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DET STATLIGA FÖRSÄK-&lt;br&gt;RINGSSYSTEMET&lt;br&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;br&gt;(SOM FÅR&lt;br&gt;DISPONERAS)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;br&gt;(INTÄKT -&lt;br&gt;KOSTNAD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS -&lt;br&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17 511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 1 996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 426&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22 204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖVRIG UPPDRAGS-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VERKSAMHET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(SOM FÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(INTÄKT -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DISPONERAS)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNAD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 694&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De negativa resultaten för verksamhetsgrenen det&lt;br&gt;statliga försäkringssystemet är främst orsakade av&lt;br&gt;höga ersättningar för inträffade skador. Avgiftsbe-&lt;br&gt;lagd verksamhet som finansieras genom offent-&lt;br&gt;ligrättsliga avgifter och som redovisas mot inkomstti-&lt;br&gt;tel beräknas 1998 uppgå till 2 920 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet har i allt väsentligt uppnått ett till-&lt;br&gt;fredsställande resultat under budgetåret. Inom myn-&lt;br&gt;dighetsdelen visar ärendebalanser och liknande&lt;br&gt;nyckeltal en positiv utveckling för de flesta verksam-&lt;br&gt;hetsgrenarna. Det finns några få undantag men i des-&lt;br&gt;sa fall är det i allmänhet yttre faktorer som påverkat.&lt;br&gt;Inom uppdragsverksamheten är resultaten för Fond-&lt;br&gt;förvaltningen och Det statliga försäkringssystemet&lt;br&gt;(risk och skadehantering) goda. Verksamhetsmässigt&lt;br&gt;har även den Administrativa servicen uppnått ett till-&lt;br&gt;fredsställande resultat. Däremot klarar verksamhets-&lt;br&gt;grenen inte av att täcka sina kostnader. Kollegiet an-&lt;br&gt;ser att under året vidtagna åtgärder, i form av bl.a.&lt;br&gt;rekrytering, utbildning och förändrade bokslutsruti-&lt;br&gt;ner, skall vara tillräckliga för att vända utvecklingen&lt;br&gt;under nästa år. Vad gäller fordringsbevakningen har&lt;br&gt;regeringen accepterat viss anslagsfinansiering av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;RRV har i revisionsrapporten angående Kammar-&lt;br&gt;kollegiets årsredovisning lämnat invändningar på&lt;br&gt;tre punkter. Det gäller i samtliga fall kollegiets&lt;br&gt;uppgift som utbetalningsfunktion för statsbidrag&lt;br&gt;från ett antal fackdepartement. Två av invänd-&lt;br&gt;ningarna avser överskridanden av anslag och den&lt;br&gt;tredje invändningen syftar på ett anslag som fel-&lt;br&gt;aktigt disponerats under 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet tillbakavisar RRV:s synpunkter i sitt&lt;br&gt;svar till RRV och menar att kollegiets hantering har&lt;br&gt;skett enligt regeringens intentioner. Kollegiet påpekar&lt;br&gt;även att två av anmärkningarna härrör från början&lt;br&gt;av budgetåret då det internkontrollsystem som rege-&lt;br&gt;ringen redan i fjolårets budgetproposition noterade&lt;br&gt;att kollegiet höll på att införa ännu inte trätt i kraft.&lt;br&gt;Kollegiet har dessutom i en utredning på regeringens&lt;br&gt;uppdrag sett över bidragshanteringen. I denna kom-&lt;br&gt;mer kollegiet till slutsatsen att hantering och kontroll&lt;br&gt;av statsbidragen skulle underlättas om respektive&lt;br&gt;fackdepartement ansvarade för sin egna anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att vidta åtgärder för att&lt;br&gt;förbättra hantering, säkerhet och uppföljningsmöj-&lt;br&gt;ligheter när det gäller bidragshanteringen. Problemen&lt;br&gt;med hanteringen av statsbidragen bör därmed bli&lt;br&gt;betydligt mindre. Detta tillsammans med de stödsys-&lt;br&gt;tem som kollegiet utvecklat gör att regeringen be-&lt;br&gt;dömer att kollegiets redovisningsrutiner kommer att&lt;br&gt;fungera fullt tillfredsställande i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Övrigt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bland de fordringar som Kammarkollegiet förvaltar&lt;br&gt;åt staten finns ett antal ränte- och amorteringsfria&lt;br&gt;lån. Det rör sig om krediter som regeringen gett till&lt;br&gt;stiftelser, ideella föreningar och liknande från 1940-&lt;br&gt;talets början t.o.m. 1980-talet. Ändamålet med lånen&lt;br&gt;har i allmänhet varit att staten önskat underlätta&lt;br&gt;uppförandet av byggnader. Sammanlagt är det fråga&lt;br&gt;om ett 40-tal fordringar på sammanlagt ca 25 miljo-&lt;br&gt;ner kronor. Fordringarna finns inte längre upptagna&lt;br&gt;i statens balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten har inte varit att lånen skulle betalas till-&lt;br&gt;baka. Om användningen av lokalerna ändras har&lt;br&gt;staten dock förbehållit sig rätten att återkräva lånet.&lt;br&gt;Eftersom majoriteten av lånen numera är flera de-&lt;br&gt;cennier gamla har i praktiken i många fall stora för-&lt;br&gt;ändringar av såväl lokalernas som de lånemottagan-&lt;br&gt;de föreningarnas verksamheter skett. Någon reell&lt;br&gt;möjlighet att hävda ändamålsvillkoret har staten&lt;br&gt;därför inte längre.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga av Kammarkollegiets uppgifter utgörs av&lt;br&gt;olika servicefunktioner gentemot myndigheterna.&lt;br&gt;Denna roll har förstärkts de senaste åren, bl.a. ge-&lt;br&gt;nom tillkommandet av nya uppgifter. Just kollegiets&lt;br&gt;förmåga att snabbt kunna ställa om och anpassa or-&lt;br&gt;ganisationen till såväl nya som förlorade uppgifter&lt;br&gt;utgör en viktig funktion för regeringen, vilket t.ex.&lt;br&gt;framhölls i budgetpropositionen för 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområde 2 har ett antal mål angivits&lt;br&gt;som de viktigaste för politikområdet. Mot bakgrund&lt;br&gt;av betoningen på service till andra myndigheter i&lt;br&gt;kollegiets verksamhet gäller i första hand att kollegi-&lt;br&gt;et skall bidra till uppfyllandet av målet administrativt&lt;br&gt;stöd av hög kvalitet till statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslår att anslaget för år 1998&lt;br&gt;uppgår till 23 137 000 kronor. Anslaget för 1999&lt;br&gt;har beräknats till 23 798 000 kronor och för år 2000&lt;br&gt;till 24 480 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör få fatta beslut om att i tillämpliga&lt;br&gt;fall få efterskänka de fordringar som kollegiet förval-&lt;br&gt;tar avseende vissa ränte- och amorteringsfria lån.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 20 Kontrollfunktionen i staten&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000' Utgiftsprognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas bidrag till projekt som syftar&lt;br&gt;till att stärka kontrollen av medelsförvaltningen i sta-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;För den offentliga sektorns legitimitet är det av fun-&lt;br&gt;damental betydelse att de skatter som statsmakterna&lt;br&gt;beslutat om inbetalas och att bidrag av olika slag ut-&lt;br&gt;betalas endast till dem som är berättigande till bidrag&lt;br&gt;och att utbetalning då sker till rätt belopp. Kontrol-&lt;br&gt;len av statliga medel utgör ett prioriterat område för&lt;br&gt;regeringens arbete under de kommande åren. I bud-&lt;br&gt;getpropositionen för år 1997 redovisade regeringen&lt;br&gt;ett antal åtgärder som redan vidtagits i syfte att&lt;br&gt;skärpa kontrollen, bl.a. uppmärksammades de sär-&lt;br&gt;skilda medel som skatteförvaltningen tilldelats för en&lt;br&gt;särskild satsning på effektivare skattekontroll, de&lt;br&gt;förslag till åtgärder som redovisas i Riksrevisionsver-&lt;br&gt;kets (RRV) rapport om fusk och systembrister i väl-&lt;br&gt;färdssystemen samt behov av förstärkt kontroll kring&lt;br&gt;statlig bidrags- och stödverksamhet till följd av EU-&lt;br&gt;in trädet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1996 års ekonomiska vårproposition anförde re-&lt;br&gt;geringen att förstärkningar av kontrollfunktionen i&lt;br&gt;staten bedömdes som nödvändiga. I samma proposi-&lt;br&gt;tion aviserades även en avsikt att föreslå riksdagen&lt;br&gt;att särskilda resurser på totalt 345 miljoner kronor&lt;br&gt;skulle avsättas under en treårsperiod för att möjlig-&lt;br&gt;göra en sådan förstärkning. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;har riksdagen i syfte att stärka kontrollfunktionen i&lt;br&gt;staten anvisat 100 miljoner kronor för kontrollinsat-&lt;br&gt;ser under år 1997. Från anslaget skall även finansie-&lt;br&gt;ras vissa insatser för bekämpning av ekobrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berörda departement och myndigheter är ansvari-&lt;br&gt;ga för att de statliga medlen inom deras områden&lt;br&gt;hanteras på ett korrekt och effektivt sätt. De ansva-&lt;br&gt;rar även för genomförandet av de projekt och verk-&lt;br&gt;ställande av de åtgärder som regeringen beslutar.&lt;br&gt;Härav följer att de åtgärder som hittills vidtagits eller&lt;br&gt;planeras inom respektive departements ansvarsom-&lt;br&gt;råde också redovisas under berört utgiftsområde i&lt;br&gt;denna proposition. De av riksdagen särskilt anvisade&lt;br&gt;kontrollresurserna skall mot denna bakgrund an-&lt;br&gt;vändas så att resultat påskyndas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter och andra institutioner har erbjudits&lt;br&gt;möjlighet att ansöka om projektbidrag för projekt&lt;br&gt;som syftar till att stärka kontrollfunktionen i staten.&lt;br&gt;Projekt som blivit aktuella för projektbidrag ur an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slaget har gemensamt att det rör sig om områden där&lt;br&gt;betydande risker finns för icke avsedd medelshante-&lt;br&gt;ring vilket kan leda till betydande kostnader för sta-&lt;br&gt;ten. Hit hör bl.a. projekt som rör de individrelatera-&lt;br&gt;de bidragssystemen, projekt med sektorsövergrip-&lt;br&gt;ande karaktär samt projekt med inriktning mot kon-&lt;br&gt;troll av EU-medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har under 1997 sammanlagt ett 20-tal&lt;br&gt;projekt beviljats projektbidrag, uppgående till totalt&lt;br&gt;drygt 65 miljoner kronor. Bland de större projektbi-&lt;br&gt;dragen finns projektbidrag till Riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;RFV, för ett projekt med syftet att bl.a. ta fram en&lt;br&gt;modell för att öka kunskaperna kontinuerligt om&lt;br&gt;förekomsten av fusk i socialförsäkringen, föreslå åt-&lt;br&gt;gärder för att förbättra kontrollen i syfte att motver-&lt;br&gt;ka fusk samt att göra en analys av de rättsliga förut-&lt;br&gt;sättningarna för beivrande av fusk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsövergripande insatser har prioriterats. Ett&lt;br&gt;exempel på detta är ett projekt i syfte att ge förslag&lt;br&gt;på kontrollrutiner vid utbetalning från bidrags- och&lt;br&gt;försäkringssystem i syfte att dels förhindra att oför-&lt;br&gt;enliga beslut avseende förmåner fattas, dels upptäcka&lt;br&gt;och stoppa felaktiga utbetalningar från två eller flera&lt;br&gt;bidragssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra myndigheter som erhållit projektbidrag är&lt;br&gt;bl.a. Generaltullstyrelsen, Riksrevisionsverket (myn-&lt;br&gt;dighetsövergripande projekt), Statens Jordbruksverk&lt;br&gt;och Arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i dagsläget för tidigt att redovisa resultat&lt;br&gt;från de olika projektens arbete. Först mot slutet av&lt;br&gt;1997 är förslag till åtgärder att vänta. Regeringen&lt;br&gt;avser mot denna bakgrund att i samband med nästa&lt;br&gt;års budgetproposition närmare redovisa resultaten&lt;br&gt;av de olika projektens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att fullfölja den satsning på kontrollfunk-&lt;br&gt;tionen i staten som nu påbörjats föreslås 120 miljo-&lt;br&gt;ner kronor anvisas för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Statens fastighetsverk&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk är central förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;het med uppgift att förvalta viss del av statens fasta&lt;br&gt;egendom tillhörande det nationella kulturarvet, de&lt;br&gt;kungliga slotten, Djurgårdsmarken, regeringsbygg-&lt;br&gt;naderna, statens donationsfastigheter, utrikesfastig-&lt;br&gt;heter, vissa älvsträckor, markområden och byggna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för Statens fastighetsverk för&lt;br&gt;budgetåret har varit att för statens räkning förvalta&lt;br&gt;det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer på&lt;br&gt;ett sätt som innebär god resurshushållning och hög&lt;br&gt;ekonomisk effektivitet samtidigt som fastigheternas&lt;br&gt;kultur- och naturmiljövärden bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsverket omsatte 1,8 miljarder kronor år&lt;br&gt;1996. Balansomslutningen upppgick till 11,7 miljar-&lt;br&gt;der kronor. Verkets soliditet uppgick till 61,9 % och&lt;br&gt;medelantal anställda var 260 personer år 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk uppnådde sitt avkastnings-&lt;br&gt;krav för alla verksamheter förutom markfastigheter-&lt;br&gt;na för budgetåret 1995/96. Avkastningskravet upp-&lt;br&gt;gick för inrikes fastigheter till 8,6 %, målet var&lt;br&gt;8,0 %, för utrikes fastigheter till 6,1 %, målet var&lt;br&gt;5,0 %, för markfastigheter till 0,8 %, målet var&lt;br&gt;2,0 % samt de s.k. väntelägesfastigheterna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11,8 %, målet var 10,0 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaken till att avkastningskravet för markfastig-&lt;br&gt;heter inte kunde uppnås berodde på att AssiDomän&lt;br&gt;AB hade förvaltningsuppdraget för dessa marker&lt;br&gt;t.o.m. den 1 juli 1996. Bolaget stod för alla kostna-&lt;br&gt;der och uppbar alla intäkter enligt ett avtal mellan&lt;br&gt;staten och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsverket skall under 1997 i sin verksamhet&lt;br&gt;uppnå ett resultat efter finansiella poster som mot-&lt;br&gt;svarar en avkastning på genomsnittligt myndig-&lt;br&gt;hetskapital på 2,8 %. I avkastningskravet inkluderas&lt;br&gt;bidragsfastigheternas underskott. Regeringen bedö-&lt;br&gt;mer att Statens fastighetsverk kommer att uppnå sitt&lt;br&gt;avkastningskrav för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;KOSTNAOER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 590&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MILJONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KRONOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I utlandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;793,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;448,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;896,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;518,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Investeringsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna om investeringar för åren 1998 - 2000&lt;br&gt;innehåller en viss osäkerhet. Några nya större pro-&lt;br&gt;jekt finns inte inlagda i investeringsplanerna men väl&lt;br&gt;ett antal mindre (än 30 mkr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer, i likhet med budgetåret&lt;br&gt;1997, att den av Statens fastighetsverk för 1998 be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gärda låneramen i Riksgäldskontoret om sju miljar-&lt;br&gt;der kronor är rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte&lt;br&gt;haft några invändningar vad avser verkets årsredo-&lt;br&gt;visning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5 AP-fondens&lt;br&gt;fastighetsinvesteringar&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;4.5.1 Ärendet och dess beredning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt behandlas formerna för Allmänna&lt;br&gt;pensionsfondens (AP-fondens) fastighetsinvesteringar&lt;br&gt;samt några därmed sammanhängande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens första-tredje fondstyrelser har fått del&lt;br&gt;av ett utkast till avsnittet och gett synpunkter på det.&lt;br&gt;Fondstyrelsernas synpunkter finns tillgängliga i ären-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.5.2 Bakgrund&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Historik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden bildades i samband med att lagstiftningen&lt;br&gt;om en allmän tilläggspension (ATP) infördes år 1960&lt;br&gt;(prop. 1959:100, Särsk. Ul, rskr. 269, SFS1959:&lt;br&gt;293). Bestämmelser om AP-fonden finns i lagen&lt;br&gt;(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensions-&lt;br&gt;fonden (APR). AP-fonden har till uppgift att förvalta&lt;br&gt;de avgifter som erläggs för att finansiera försäkring-&lt;br&gt;en för tilläggspension. Syftet med fonden är dels att&lt;br&gt;klara tillfälliga påfrestningar i pensionssystemet, dels&lt;br&gt;att möjliggöra en ökad kapitalbildning i samhället.&lt;br&gt;Enligt reglementet skall bl.a. pensionsutbetalningar, i&lt;br&gt;den mån andra medel inte står till förfogande, beta-&lt;br&gt;las genom tillskott från fondstyrelserna. Förvaltning-&lt;br&gt;en av fondens medel uppdrogs från början åt tre&lt;br&gt;fondstyrelser; första, andra och tredje fondstyrelser-&lt;br&gt;na. Inledningsvis fick AP-fonden endast placera i&lt;br&gt;räntebärande värdepapper, huvudsakligen obligatio-&lt;br&gt;ner. År 1974 fick AP-fonden rätt att placera en del&lt;br&gt;av de förvaltade medlen i aktier. I samband därmed&lt;br&gt;inrättades en fjärde fondstyrelse för att förvalta dessa&lt;br&gt;medel (prop. 1973:97, NU 58, rskr. 237, SFS&lt;br&gt;1973:503). Härigenom breddades fondens place-&lt;br&gt;ringsmöjligheter till att även omfatta riskkapital-&lt;br&gt;marknaden. AP-fondens placeringsmöjligheter ut-&lt;br&gt;ökades ytterligare år 1988 genom att första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna fick rätt att placera i fastigheter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(prop. 1987/88:11, NU 1987/88:10, rskr. 1987/88:&lt;br&gt;111, SFS 1987:1326). Samma år beslöt riksdagen att&lt;br&gt;inrätta en femte fondstyrelse med samma inriktning&lt;br&gt;och uppgifter som den fjärde fondstyrelsen (prop.&lt;br&gt;1987/88:167, NU 42, rskr. 406, SFS 1988:747). Ar&lt;br&gt;1996 inrättades en sjätte fondstyrelse, vilken också&lt;br&gt;placerar i aktier (prop. 1995/ 96:171, bet. 1995/96:&lt;br&gt;NU24, rskr. 1995/96:284, SFS 1996:697). Under&lt;br&gt;åren 1984-92 ingick i AP-fonden även de fem s.k.&lt;br&gt;löntagarfondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att investera i fastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 a § andra stycket APR får första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna, för att tillgodose kravet på en än-&lt;br&gt;damålsenlig förvaltning av de medel som styrelsen&lt;br&gt;förvaltar, själva eller genom ett bolag som i sin hel-&lt;br&gt;het ägs av en fondstyrelse eller av fondstyrelserna&lt;br&gt;gemensamt, förvärva fast egendom eller tomträtt,&lt;br&gt;aktier i bolag som har till ändamål att äga eller för-&lt;br&gt;valta sådan egendom (fastighetsbolag) och andelar i&lt;br&gt;utländska fonder som äger fastigheter eller aktier i&lt;br&gt;fastighetsbolag. Det sammanlagda marknadsvärdet&lt;br&gt;av en fondstyrelses fastighetsplaceringar får enligt 15&lt;br&gt;a § tredje stycket APR uppgå till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar högst 5 % av det totala marknadsvärdet&lt;br&gt;av de tillgångar som styrelsen förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När möjligheten att förvärva fast egendom i pla-&lt;br&gt;ceringssyfte infördes motiverades detta dels med att&lt;br&gt;AP-fonden, mot bakgrund av de anspråk på fondens&lt;br&gt;avkastning som de ökade pensionsutbetalningarna&lt;br&gt;medför, borde få del av den gynnsamma värdeut-&lt;br&gt;veckling som placeringar i fastigheter i allmänhet in-&lt;br&gt;nebär, dels med att försäkringsbolagen redan hade&lt;br&gt;denna möjlighet (prop. 1987/88:11 s. 33).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om första-tredje fondstyrel-&lt;br&gt;sernas fastighetsinnehav skulle vara direkt eller indi-&lt;br&gt;rekt genom fastighetsbolag uttalade det dåvarande&lt;br&gt;statsrådet att ett direktinnehav normalt var att före-&lt;br&gt;dra. De löpande förvaltningsuppgifter detta skulle&lt;br&gt;medföra, exempelvis i fråga om hyresfastigheter, an-&lt;br&gt;sågs dock vara något som styrelserna normalt inte&lt;br&gt;borde handlägga inom ramarna för den egna organi-&lt;br&gt;sationen. I stället borde styrelserna lämpligen genom&lt;br&gt;avtal uppdra åt etablerade bolag på marknaden att&lt;br&gt;sköta sådana uppgifter. I vissa situationer ansågs&lt;br&gt;dock indirekta innehav vara att föredra exempelvis&lt;br&gt;om flera fondstyrelser ville gå samman om ett fastig-&lt;br&gt;hetsförvärv (prop. 1987/88:11 s. 34). Ursprungligen&lt;br&gt;fick fondstyrelserna förvärva fastigheter indirekt en-&lt;br&gt;dast om samtliga aktier i fastighetsbolaget förvärva-&lt;br&gt;des av en fondstyrelse eller flera fondstyrelser gemen-&lt;br&gt;samt. Detta krav slopades dock redan år 1989, efter&lt;br&gt;en framställning från första-tredje fondstyrelserna&lt;br&gt;(prop. 1988/89:150 bil. 6, 1988/89:FiU30, rskr.&lt;br&gt;1988/89:327, SFS 1989:512).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt steg mot ett ökat indirekt fastighets-&lt;br&gt;ägande togs den 1 juli 1996 då första-tredje fondsty-&lt;br&gt;relserna tilläts göra portföljinvesteringar i såväl&lt;br&gt;svenska som utländska fastighetsbolag samtidigt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelserna gavs rätt att förvärva andelar i utländska&lt;br&gt;fonder som äger fastigheter eller aktier i fastighets-&lt;br&gt;bolag (prop. 1995/96:171, bet. 1995/ 96-.NU24, rskr.&lt;br&gt;1995/96:284, SFS 1996:697). Som skäl för att tillåta&lt;br&gt;portfölj investeringar anfördes att indirekta place-&lt;br&gt;ringar ger möjlighet till ökad riskspridning, förbätt-&lt;br&gt;rad likviditet samt lägre transaktionskostnader&lt;br&gt;(prop. 1995/96:171 s. 18). Någon särskild begräns-&lt;br&gt;ning i fondstyrelsernas möjligheter att göra portfölj-&lt;br&gt;investeringar i fastighetsbolag infördes inte utan&lt;br&gt;femprocentsregeln i 15 a § APR gäller även för såda-&lt;br&gt;na fastighetsinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 b § APR får första-tredje fondstyrelser-&lt;br&gt;na vid direkta förvärv av fast egendom själva eller&lt;br&gt;genom bolag som innehas av en fondstyrelse överta&lt;br&gt;ansvaret för lån som har lämnats mot säkerhet av&lt;br&gt;panträtt i sådana tillgångar eller ta upp nya lån om&lt;br&gt;det behövs för en normal förvaltning av tillgångarna.&lt;br&gt;Rätten till nyupplåning får endast utnyttjas för att&lt;br&gt;finansiera löpande underhåll och upprustning av de&lt;br&gt;fastigheter som styrelserna förvaltar. Fondstyrelserna&lt;br&gt;får således inte ta upp lån för ny- eller tillbyggnad av&lt;br&gt;sådana fastigheter (prop. 1987/88:11 s. 35 och 40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens fastighetsinnehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelsernas fastighetsinnehav var&lt;br&gt;vid utgången av år 1996 värderat till 20,8 miljarder&lt;br&gt;kronor, vilket motsvarar 3,5 % av styrelsernas totala&lt;br&gt;tillgångar. Av fastighetsinnehavet avsåg 15 miljarder&lt;br&gt;kronor direktägda fastigheter och 5,8 miljarder kro-&lt;br&gt;nor indirekta innehav. De direkta fastighetsinneha-&lt;br&gt;vens andel av fastighetsportföljen uppgick således till&lt;br&gt;72 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbeståndet är geografiskt koncentrerat till&lt;br&gt;områden som av fondstyrelserna bedömts ha en rela-&lt;br&gt;tivt väl fungerande fastighetsmarknad. Vid nämnda&lt;br&gt;tidpunkt uppgick värdet av innehaven i Stockholm&lt;br&gt;till 69 %, i Göteborg till 9 % och i London till 12 %&lt;br&gt;av värdet av de totala fastighetsplaceringarna. Övri-&lt;br&gt;ga innehav finns främst i Uppsala, Gävle, Sundsvall&lt;br&gt;och Bryssel. Fastighetsbeståndet är således starkt&lt;br&gt;koncententrerat till Sverige, och då i synnerhet till&lt;br&gt;Stockholm. Av fastighetsbeståndet utgörs 20 % av&lt;br&gt;bostäder, medan resten är kommersiella fastigheter,&lt;br&gt;framför allt kontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan första-tredje fondstyrelsernas inträde på&lt;br&gt;fastighetsmarknaderna år 1989 har huvuddelen av&lt;br&gt;fastighetsbeståndet förvaltats av styrelserna själva. I&lt;br&gt;början av september 1997 var 239 personer anställ-&lt;br&gt;da av första-tredje fondstyrelserna. Av dessa var 176&lt;br&gt;personer verksamma inom fastighetsförvaltningen.&lt;br&gt;Således var 74 % av personalen sysselsatt med för-&lt;br&gt;valtning av 3,5 % av tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.3 AP-fondens indirekta fastighets-&lt;br&gt;investeringar&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna tillåts endast investera i&lt;br&gt;(förvärva) fastigheter genom bolag eller andelar i&lt;br&gt;utländsk fastighetsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelsernas synpunkter:&lt;br&gt;Fondstyrelserna motsätter sig förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare angetts har AP-fonden till uppgift att&lt;br&gt;förvalta de avgifter som erläggs för att finansiera för-&lt;br&gt;säkringen för tilläggspension. Enligt APR skall&lt;br&gt;fondmedlen förvaltas så att krav på bl.a. långsiktigt&lt;br&gt;hög avkastning och riskspridning tillgodoses. Med&lt;br&gt;dessa mål för fondstyrelsernas verksamhet finns flera&lt;br&gt;fördelar med att fondens roll som kapitalförvaltare&lt;br&gt;renodlas genom att endast indirekt ägande av fastig-&lt;br&gt;heter blir möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fördel med indirekta fastighetsplacering-&lt;br&gt;ar är att sådana medför lägre transaktionskostnader&lt;br&gt;och bättre likviditet än direkta fastighetsplaceringar.&lt;br&gt;Vidare kan, så som första-tredje fondstyrelserna har&lt;br&gt;påpekat i en skrivelse till Finansdepartementet i juni&lt;br&gt;1995 (se bilaga 1 i prop. 1995/96:171), en bättre&lt;br&gt;riskspridning i fastighetsportföljen uppnås genom&lt;br&gt;indirekt ägande. Indirekt ägande ställer lägre krav på&lt;br&gt;lokalkännedom, vilket innebär att geografisk diversi-&lt;br&gt;fiering lättare kan åstadkommas. Det blir således&lt;br&gt;enklare och billigare för fondstyrelserna att justera&lt;br&gt;såväl fastighetsportföljens storlek som dess samman-&lt;br&gt;sättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När första-tredje fondstyrelserna förvärvar fas-&lt;br&gt;tigheter sker det i konkurrens med andra investerare&lt;br&gt;på fastighetsmarknaden. AP-fonden är emellertid be-&lt;br&gt;friad från skyldighet att betala inkomstskatt, se 7 § 3&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Detta innebär att första-tredje fondstyrelserna, om&lt;br&gt;de förvärvar fastigheter direkt, inte konkurrerar på&lt;br&gt;samma villkor som andra investerare. En följd av&lt;br&gt;detta är att fastighetsmarknadens funktionssätt för-&lt;br&gt;sämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första-tredje fondstyrelsernas uppfattning&lt;br&gt;har dock fondens skattebefrielse inte någon praktisk&lt;br&gt;betydelse för fastighetsmarknadens funktionssätt.&lt;br&gt;Mot bakgrund av att AP-fonden är den största aktö-&lt;br&gt;ren på den svenska fastighetsmarknaden förefaller&lt;br&gt;dock detta mindre troligt. Att en av de dominerande&lt;br&gt;aktörerna på marknaden har en särskilt gynnad skat-&lt;br&gt;tesituation leder till att konkurrens och prisbildning&lt;br&gt;störs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att första-tredje fondstyrelserna endast&lt;br&gt;tillåts placera i fastigheter indirekt kommer vinsterna&lt;br&gt;i fastighetsrörelsen att bli föremål för beskattning i&lt;br&gt;fastighetsbolaget innan vinsterna kan föras till fonds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tyrelserna. Beskattningen kommer att ske enligt de&lt;br&gt;vanliga reglerna för beskattning av inkomst av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet på samma sätt som sker för andra&lt;br&gt;fastighetsförvaltande företag. Ett indirekt fastighets-&lt;br&gt;ägande bidrar således till att förutsättningarna för&lt;br&gt;aktörerna på fastighetsmarknaden blir mer lika, vil-&lt;br&gt;ket är ägnat att främja fastighetsmarknadens funk-&lt;br&gt;tionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett skäl för förslaget är att direktägan-&lt;br&gt;de av fastigheter är krävande vad gäller ledningsre-&lt;br&gt;surser. Styrelse och verkställande ledning ges, när&lt;br&gt;förslaget genomförs, ökat utrymme för strategifrågor&lt;br&gt;och övergripande allokeringsbeslut. Förslaget bör&lt;br&gt;således kunna ha en gynnsam effekt på fondförvalt-&lt;br&gt;ningens effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna betonar betydelsen&lt;br&gt;av en neutral beskattning mellan tillgångsslagen för&lt;br&gt;att tillgångsallokeringen skall bli effektiv. Detta är&lt;br&gt;visserligen riktigt, men regeringen noterar dock att&lt;br&gt;en sådan skatteneutralitet inte råder i dag mellan de&lt;br&gt;olika tillgångsslagen i AP-fondens portfölj. Dels ut-&lt;br&gt;gjordes, som framgår ovan, 28 % av första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelsernas fastighetsinnehav av indirekt ägda&lt;br&gt;fastigheter vid utgången av år 1996, dels innebär&lt;br&gt;fjärde-sjätte fondstyrelsernas aktieinnehav att skat-&lt;br&gt;teneutralitet inte råder mellan tillgångsslagen i AP-&lt;br&gt;fondens portfölj. Det är dock regeringens bedömning&lt;br&gt;att de negativa konsekvenser förslaget för med sig är&lt;br&gt;små jämfört med de positiva effekter som uppnås för&lt;br&gt;förvaltningen och fastighetsmarknadens funktions-&lt;br&gt;sätt. Förslaget torde inte föranleda att fondstyrelser-&lt;br&gt;nas nuvarande strävan att öka andelen fastigheter i&lt;br&gt;portföljen ändras. Vid utgången av 1996 utgjordes&lt;br&gt;endast 3,0 % av de totala tillgångarna i AP-fonden&lt;br&gt;av fastigheter. En större andel fastighetsrelaterade&lt;br&gt;tillgångar innebär att andelen reala tillgångar ökar&lt;br&gt;och att en ökad diversifiering av portföljen uppnås.&lt;br&gt;Dessa positiva effekter kvarstår även efter den före-&lt;br&gt;slagna förändringen. Ett fortsatt ökat fastighetsinne-&lt;br&gt;hav torde stå väl i överensstämmelse med de mål om&lt;br&gt;långsiktigt hög avkastning och riskspridning som&lt;br&gt;finns uppställda i AP-fondens reglemente.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna menar vidare att de&lt;br&gt;skattemässiga konsekvenserna av förslaget måste ges&lt;br&gt;en grundlig analys innan det kan läggas fram och att&lt;br&gt;en sådan analys lämpligen kan ske i anslutning till&lt;br&gt;den översyn av AP-fondens organisation och place-&lt;br&gt;ringsregler som har aviserats. Enligt regeringens be-&lt;br&gt;dömning saknas behov av ytterligare analys av de&lt;br&gt;skattemässiga konsekvenserna av förslaget utöver&lt;br&gt;vad som anförts ovan. Även i övrigt saknas skäl att&lt;br&gt;avvakta den översyn av AP-fondens organisation och&lt;br&gt;placeringsregler som för närvarande görs inom Fi-&lt;br&gt;nansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis kan anmärkas att förslaget om&lt;br&gt;första-tredje fondstyrelsernas fastighetsinvesteringar&lt;br&gt;inte innebär någon ändring av fondstyrelsernas möj-&lt;br&gt;ligheter att själva förvärva fast egendom, tomträtt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller bostadsrätt i syfte att bereda lokaler för verk-&lt;br&gt;samheten eller bostad åt anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.4 Finansiering av fastighetsbolag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;De fastighetsbolag som första-tredje fondstyrelserna&lt;br&gt;helt eller delvis äger skall drivas enligt sedvanliga fö-&lt;br&gt;retagsekonomiska principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna får rätt att placera i&lt;br&gt;konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med&lt;br&gt;optionsrätt till nyteckning utfärdade av fastighets-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna skall avveckla de&lt;br&gt;fastighetslån som respektive styrelse har tagit upp&lt;br&gt;eller övertagit ansvaret för så snart det kan ske med&lt;br&gt;hänsyn till kravet på en ändamålsenlig kapitalför-&lt;br&gt;valtning och gällande avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelsernas synpunkter:&lt;br&gt;Fondstyrelserna har inte någon erinran mot förslaget&lt;br&gt;i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krediter till fastighetsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fastighetsbolag som fondstyrelserna är delägare i&lt;br&gt;bör drivas enligt sedvanliga företagsekonomiska&lt;br&gt;principer oavsett om bolaget ägs av en fondstyrelse&lt;br&gt;eller flera fondstyrelser gemensamt eller tillsammans&lt;br&gt;med andra. Det kan inte anses föreligga behov av att&lt;br&gt;särskilt ange detta i APR. En annan sak är att en&lt;br&gt;fondstyrelse såsom ägare är skyldig att agera på ett&lt;br&gt;sätt som är förenligt med de grundläggande målen&lt;br&gt;för förvaltningen av anförtrodda medel. För första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelserna innebär detta att fondmedlen&lt;br&gt;skall placeras så att kraven på långsiktigt hög av-&lt;br&gt;kastning, tillfredsställande betalningsberedskap och&lt;br&gt;riskspridning samt betryggande säkerhet tillgodoses&lt;br&gt;(11 §)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krediter till fastighetsbolag är inte särskilt regle-&lt;br&gt;rade i APR utan omfattas av 12 §. Av paragrafen&lt;br&gt;följer att första-tredje fondstyrelserna får placera de&lt;br&gt;medel som respektive styrelse förvaltar i skuldför-&lt;br&gt;bindelser med låg kreditrisk eller andra skuldförbin-&lt;br&gt;delser utfärdade av svenska aktiebolag eller ekono-&lt;br&gt;miska föreningar. Placeringar i skuldförbindelser&lt;br&gt;som inte har låg kreditrisk får dock endast ske till ett&lt;br&gt;belopp som sammanlagt motsvarar högst 5 % av det&lt;br&gt;totala marknadsvärdet av de tillgångar som styrelsen&lt;br&gt;förvaltar. För skuldförbindelser utfärdade i utländsk&lt;br&gt;valuta eller av annan än svensk juridisk person gäller&lt;br&gt;särskilda begränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att en fondstyrelse har&lt;br&gt;rätt att tillföra ett fastighetsbolag som det äger eget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital i den omfattning som erfordras för förvärv av&lt;br&gt;fastigheter och för verksamheten i övrigt. Av sed-&lt;br&gt;vanliga företagsekonomiska principer får vidare an-&lt;br&gt;ses följa att en fondstyrelse bör ha möjlighet att fritt&lt;br&gt;välja hur den kapitaliserar ett fastighetsbolag som&lt;br&gt;den äger. En fondstyrelse bör med detta synsätt -&lt;br&gt;under samma förutsättningar som den har möjlighet&lt;br&gt;att tillskjuta eget kapital till ett fastighetsbolag -&lt;br&gt;kunna välja att i stället helt eller delvis tillskjuta&lt;br&gt;medlen som lån eller annnan kredit under förutsätt-&lt;br&gt;ning att krediten är företagsekonomiskt försvarbar&lt;br&gt;och inte står i konflikt med de grundläggande målen&lt;br&gt;för fondstyrelsens förvaltning. Denna princip kan&lt;br&gt;emellertid komma i konflikt med bestämmelserna i&lt;br&gt;12 §. Krediter till sådana fastighetsbolag kan, om de&lt;br&gt;inte anses utgöra skuldförbindelser med låg kre-&lt;br&gt;ditrisk, ta i anspråk en del av fondstyrelsernas ut-&lt;br&gt;rymme för placeringar i &amp;quot;andra skuldförbindelser&amp;quot;.&lt;br&gt;Emellertid bör krediter till fastighetsbolag som i pla-&lt;br&gt;ceringssyfte i sin helhet ägs av en fondstyrelse eller&lt;br&gt;flera fondstyrelser gemensamt kunna undantas från&lt;br&gt;bestämmelserna i 12 §. Om en fondstyrelse beträf-&lt;br&gt;fande ett sådant bolag anser det ändamålsenligt att&lt;br&gt;kapitalisera bolaget inte endast genom eget kapital&lt;br&gt;utan även med lån bör inte fondstyrelsen vara be-&lt;br&gt;gränsad av bestämmelserna i 12 §. I och för sig kan&lt;br&gt;skäl åberopas för att fondstyrelserna bör ha samma&lt;br&gt;valmöjlighet beträffande fastighetsbolag som i place-&lt;br&gt;ringssyfte ägs tillsammans med andra. Ett sådant&lt;br&gt;undantag skulle emellertid innebära ett betydande&lt;br&gt;avsteg från de allmänna regler som gäller för första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelsernas placeringar. Det saknas skäl&lt;br&gt;att i detta sammanhang närmare överväga ett så vitt&lt;br&gt;undantag från de allmänna placeringsreglerna. Ett&lt;br&gt;undantag bör därför begränsas till fastighetsbolag&lt;br&gt;som i sin helhet ägs av en fondstyrelse eller flera&lt;br&gt;fondstyrelser gemensamt. För krediter till andra fas-&lt;br&gt;tighetsbolag kommer således bestämmelserna i 12 §&lt;br&gt;alltjämt att gälla. Begränsningen i 12 § andra stycket&lt;br&gt;tredje meningen att det sammanlagda marknadsvär-&lt;br&gt;det av varje fondstyrelses innehav av skuldförbindel-&lt;br&gt;ser i utländsk valuta får uppgå till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar högst 10 % av det totala marknadsvärdet&lt;br&gt;av de tillgångar som styrelsen förvaltar skall dock&lt;br&gt;fortfarande gälla för alla krediter till fastighetsbolag,&lt;br&gt;dvs. även för sådana fastighetsbolag som omfattas av&lt;br&gt;det föreslagna undantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom första-tredje fondstyrelserna - utom för&lt;br&gt;eget behov - inte längre skall få äga fast egendom&lt;br&gt;direkt saknas behov av en bestämmelse om rätt för&lt;br&gt;fondstyrelserna att överta ansvaret för eller ta upp&lt;br&gt;nya fastighetslån. Av vad som anförts ovan om att&lt;br&gt;fastighetsbolag skall drivas efter sedvanliga företags-&lt;br&gt;ekomiska principer följer att det också saknas behov&lt;br&gt;av en särskild bestämmelse om övertagande och upp-&lt;br&gt;tagande av fastighetslån för av fonden ägda bolag.&lt;br&gt;Bestämmelserna härom i 15 b § kan således upphäv-&lt;br&gt;as. Avvecklingen av befintliga lån som en fondstyrel-&lt;br&gt;se har övertagit eller upptagit behandlas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning utfärdade av&lt;br&gt;fastighetsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § tredje stycket APR får första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna inte placera fondmedel i konvertibla&lt;br&gt;skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt&lt;br&gt;till nyteckning. Sådana skuldebrev kan sägas utgöra&lt;br&gt;förstadier till aktieägande. Eftersom aktieförvärv i&lt;br&gt;princip inte är tillåtet för första-tredje fondstyrelser-&lt;br&gt;na, har styrelserna inte ansetts böra ha rätt att place-&lt;br&gt;ra i dessa slag av skuldförbindelser (prop.&lt;br&gt;1992/93:206 s. 61). Sedan den 1 juli 1996 har förs-&lt;br&gt;ta-tredje fondstyrelserna rätt att göra portföljinveste-&lt;br&gt;ringar i fastighetsbolag. Här föreslås att dessa fonds-&lt;br&gt;tyrelsers fastighetsägande skall vara indirekt,&lt;br&gt;huvudsakligen genom innehav av aktier i fastighets-&lt;br&gt;bolag. Första-tredje fondstyrelsernas innehav av fas-&lt;br&gt;tigheter kommer således i fortsättningen i allt vä-&lt;br&gt;sentligt att ske genom innehav av aktier i&lt;br&gt;fastighetsbolag. Någon absolut gräns för hur stort&lt;br&gt;ägandet får vara i ett enskilt fastighetsbolag finns in-&lt;br&gt;te. Detta gäller även för portföljinvesteringar. Mot&lt;br&gt;bakgrund härav saknas det skäl att inte tillåta förs-&lt;br&gt;ta-tredje fondstyrelserna att placera medel i konver-&lt;br&gt;tibla skuldebrev och skuldebrev förenade med op-&lt;br&gt;tionsrätt till nyteckning utfärdade av fastighetsbolag.&lt;br&gt;För att fondstyrelserna skall få placera i sådana skul-&lt;br&gt;debrev måste dock övriga förutsättningar i 12 § eller,&lt;br&gt;om skuldebrevet är utfärdat av ett fastighetsbolag&lt;br&gt;som i sin helhet ägs av en fondstyrelse eller flera&lt;br&gt;fondstyrelser gemensamt, förutsättningarna i 15 b §&lt;br&gt;andra stycket vara uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fondstyrelse får i princip inte utnyttja en kon-&lt;br&gt;verterings- eller optionsrätt om det skulle medföra&lt;br&gt;att femprocentsgränsen i 15 a § tredje stycket över-&lt;br&gt;skrids. Detta bör i allmänhet inte innebära några&lt;br&gt;problem eftersom de skuldebrev som fondstyrelserna&lt;br&gt;kan förväntas förvärva i huvudsak torde vara före-&lt;br&gt;mål för någon form av allmän omsättning med&lt;br&gt;marknadsmässig prissättning. Sådana skuldebrev bör&lt;br&gt;därför normalt kunna avyttras till ett marknadsmäs-&lt;br&gt;sigt pris. Om ett avstående från en konvertering eller&lt;br&gt;nyteckning enligt ett sådant skuldebrev skulle medfö-&lt;br&gt;ra en inte obetydlig kapitalförstörelse, samtidigt som&lt;br&gt;ett utnyttjande av rätten skulle medföra att fempro-&lt;br&gt;centsgränsen överskrids, bör fondstyrelsen ha möj-&lt;br&gt;lighet att utnyttja sin konverterings- eller tecknings-&lt;br&gt;rätt. Innan en fondstyrelse på detta sätt överskrider&lt;br&gt;femprocentsgränsen skall den ha prövat om en kon-&lt;br&gt;vertering eller nyteckning kan möjliggöras genom&lt;br&gt;avyttring av andra delar av fondstyrelsens fastig-&lt;br&gt;hetsinnehav. Sker en konvertering eller nyteckning&lt;br&gt;under sådana förhållanden att femprocentsgränsen&lt;br&gt;överskrids skall enligt 15 a § APR fondstyrelsens to-&lt;br&gt;tala fastighetsinnehav avvecklas i motsvarande mån&lt;br&gt;så snart det är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1 997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av befintliga fastighetslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av 15 b § APR har första-tredje fondsty-&lt;br&gt;relserna vid förvärv av fast egendom möjlighet att&lt;br&gt;själva eller genom bolag som innehas av resp, fond-&lt;br&gt;styrelse överta ansvaret för lån som har lämnats mot&lt;br&gt;säkerhet av panträtt i sådana tillgångar eller ta upp&lt;br&gt;nya lån om det behövts för en normal förvaltning av&lt;br&gt;tillgångarna. Vid utgången av år 1996 uppgick förs-&lt;br&gt;ta-tredje fondstyrelsernas sammanlagda skuldbelopp&lt;br&gt;avseende lån av aktuellt slag till 1 036 miljoner kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom första-tredje fondstyrelserna - förutom&lt;br&gt;fastigheter som behövs för verksamheten - endast&lt;br&gt;skall få äga fastigheter indirekt bör möjligheten för&lt;br&gt;fondstyrelserna enligt 15 b § APR att själva överta&lt;br&gt;eller ta upp nya fastighetslån avskaffas. Som en yt-&lt;br&gt;terligare följd av att fastighetsinnehaven skall vara&lt;br&gt;indirekta bör fondstyrelserna även avveckla sitt be-&lt;br&gt;talningsansvar för befintliga lån hänförliga till fastig-&lt;br&gt;hetsförvaltningen så snart det lämpligen kan ske.&lt;br&gt;Dessa skulder torde emellertid vara reglerade av ci-&lt;br&gt;vilrättsligt bindande avtal, vilka fondstyrelserna i&lt;br&gt;allmänhet inte ensidigt eller inte utan betydande&lt;br&gt;merkostnader kan lösa i förtid. Vidare bör fondsty-&lt;br&gt;relserna, även om rätt att lösa lånen föreligger, inte&lt;br&gt;vara skyldiga att göra det om kostnaderna för detta&lt;br&gt;är så stora att de inte kan anses försvarliga med hän-&lt;br&gt;syn till kravet på en ändamålsenlig kapitalförvalt-&lt;br&gt;ning. Regeringen anser därför att principen för av-&lt;br&gt;vecklingen av befintliga fastighetslån bör formuleras&lt;br&gt;så att dessa skall avvecklas så snart det kan ske med&lt;br&gt;hänsyn till kravet på en ändamålsenlig kapitalför-&lt;br&gt;valtning och gällande avtal. Det är dock naturligt att&lt;br&gt;en förtida lösen eller annan avveckling av betal-&lt;br&gt;ningsansvaret för fastighetslånen kan komma att&lt;br&gt;medföra vissa merkostnader. Innebörden av kravet&lt;br&gt;på iakttagande av en ändamålsenlig kapitalförvalt-&lt;br&gt;ning är att fondstyrelserna endast bör avveckla be-&lt;br&gt;talningsansvaret för dessa lån om de kostnader som&lt;br&gt;det föranleder framstår som försvarliga. Vad som&lt;br&gt;utgör en försvarlig kostnad kan inte avgöras gene-&lt;br&gt;rellt utan måste bedömas från fall till fall. Det måste&lt;br&gt;ankomma på respektive fondstyrelse att i det enskil-&lt;br&gt;da fallet göra denna bedömning. Eftersom det är&lt;br&gt;önskvärt att övergången till indirekt fastighetsägande&lt;br&gt;avslutas så snart som möjligt måste vissa merkostna-&lt;br&gt;der kunna godtas. Det är också rimligt att godta&lt;br&gt;större kostnader ju längre återstående löptid ett lån&lt;br&gt;har till dess att det kan lösas utan några tillkom-&lt;br&gt;mande kostnader. Principen att övergången till indi-&lt;br&gt;rekt fastighetsägande skall avslutas så snart det är&lt;br&gt;möjligt får också anses innebära att fondstyrelserna&lt;br&gt;även innan lösningrätt inträder enligt befintliga kon-&lt;br&gt;trakt bör, där så befinns lämpligt, kontakta kreditgi-&lt;br&gt;varna och diskutera möjligheterna till och kostna-&lt;br&gt;derna för en förtida avveckling av betalnings-&lt;br&gt;ansvaren för lånen. Även i sådana fall skall kostna-&lt;br&gt;den för en avveckling prövas mot vad som kan anses&lt;br&gt;utgöra en ändamålsenlig kapitalförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.5 Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna träder i kraft den 1 september 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelsernas synpunkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna framhåller att en bolagisering av de&lt;br&gt;direktägda fastighetsinnehaven tidigast kan genom-&lt;br&gt;föras till halvårsskiftet 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergång till ett indirekt ägande av första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelsernas fastighetsinnehav kommer av rent&lt;br&gt;praktiska skäl att ta viss tid att genomföra. En bola-&lt;br&gt;gisering av fastighetsinnehaven förutsätter ett inte&lt;br&gt;obetydligt förberedelsearbete. Första-tredje fondsty-&lt;br&gt;relserna måste därför ges tillräckligt rådrum att ge-&lt;br&gt;nomföra de förändringar som krävs. Som fondstyrel-&lt;br&gt;serna har anfört torde en bolagisering av de direkta&lt;br&gt;fastighetsinnehaven inte kunna genomföras före&lt;br&gt;halvårsskiftet 1998. Enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;bör därför bestämmelserna kunna träda i kraft den 1&lt;br&gt;september 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.5.6 Ekonomiska effekter av förslaget&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen av AP-fondens medel bör kunna effek-&lt;br&gt;tiviseras till följd av den föreslagna ändringen av AP-&lt;br&gt;fondens fastighetsägande. Möjligheterna till risk-&lt;br&gt;spridning inom tillgångsslaget fastigheter ökar ge-&lt;br&gt;nom att geografisk diversifiering enklare kan åstad-&lt;br&gt;kommas. Vidare förbättras likviditeten i fastighets-&lt;br&gt;portföljen vilket innebär att förändringar i portfölj-&lt;br&gt;sammansättningen blir lättare att genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att AP-fonden inte längre får äga fastighe-&lt;br&gt;ter direkt undviks också de eventuella snedvridande&lt;br&gt;effekter på fastighetsmarknaden som ett sådant&lt;br&gt;ägande kan tänkas orsaka. Att AP-fonden är befriad&lt;br&gt;från skyldighet att betala inkomstskatt innebär att&lt;br&gt;fonden har en fördel jämfört med konkurrenter vid&lt;br&gt;direkta köp av fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget medför övergångskostnader, som kom-&lt;br&gt;mer att bäras av fondstyrelserna, när de direkta fas-&lt;br&gt;tighetsinnehaven skal! omstruktureras till indirekta.&lt;br&gt;Vid oförändrade förhållanden skulle dessutom av-&lt;br&gt;kastningen från fastighetsinnehaven minska något&lt;br&gt;eftersom AP-fonden, till skillnad från fastighetsbolag,&lt;br&gt;är befriad från skyldighet att betala inkomstskatt.&lt;br&gt;Med det nuvarande fastighetsinnehavet innebär för-&lt;br&gt;slaget att statens skatteintäkter kan komma att öka&lt;br&gt;med ett par hundra miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts kommer fastighetsbolagen att be-&lt;br&gt;skattas för inkomst av näringsverksamhet. Enligt&lt;br&gt;allmänna skatterättsliga principer tas en till fastig-&lt;br&gt;hetsbolaget överförd fastighet upp till sitt marknads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värde vid det tillfälle då överföringen sker. Detta&lt;br&gt;värde utgör det anskaffningsvärde på vilket de skat-&lt;br&gt;temässiga avskrivningarna skall göras och det utgör&lt;br&gt;också fastighetens ingångsvärde i reavinstsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överföringen av fastigheter från AP-fonden till&lt;br&gt;fastighetsbolagen skall stämpelskatt utgå enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i lagen (1984:404) om stämpelskatt&lt;br&gt;vid inskrivningsmyndigheter (stämpelskattelagen). I&lt;br&gt;detta fall bör emellertid beaktas att överföringarna&lt;br&gt;sker efter ett tvingande beslut av riksdagen. Situatio-&lt;br&gt;nen liknar därför den som förelåg när riksdagen fat-&lt;br&gt;tade beslut om ändring i huvudmannaskapet för äld-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revården (ÄDEL-reformen). Som en följd av&lt;br&gt;riksdagens beslut i det ärendet överfördes fastigheter&lt;br&gt;från landstingen till kommunerna. Dessa överföring-&lt;br&gt;ar var i sig stämpelskattepliktiga men riksdagen ut-&lt;br&gt;talade att det vid det slag av förändringar som det då&lt;br&gt;var fråga om fanns en möjlighet till skattebefrielse&lt;br&gt;enligt stämpelskattelagen (1991/92:SkU22 s. 20,&lt;br&gt;rskr. 1991/92:188). Befrielse medgavs i de avsedda&lt;br&gt;fallen genom tillämpning av dispensregeln i 42 §&lt;br&gt;stämpelskattelagen. Enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;bör den nu föreliggande frågan kunna lösas på mot-&lt;br&gt;svarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Tidsbegränsade åtaganden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Omfattning/ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsområdet omfattar två anslag avseende&lt;br&gt;finansiell verksamhet. Det är anslaget Åtgärder för&lt;br&gt;att stärka det finansiella systemet (”bankstöds-&lt;br&gt;anslaget”) och Avgift för Stadshypotekskassans&lt;br&gt;grundfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verksamhetsområdet ingår också åtaganden av-&lt;br&gt;seende Europeiska investeringsbanken (EIB) och Eu-&lt;br&gt;ropeiska utvecklingsbanken (EBRD) samt vissa re-&lt;br&gt;surser för åtgärder inom den finansiella sektorn. För&lt;br&gt;EIB och EBRD finns inga anslag uppförda på stats-&lt;br&gt;budgeten 1998. Vid EIB:s årsmöte 1997 beslutades&lt;br&gt;att den planerade inbetalningen (för Sveriges räk-&lt;br&gt;ning) på ca 30 miljoner kronor för 1998 inte skulle&lt;br&gt;göras. Det beräknade belopp för 1998 som angavs i&lt;br&gt;1997 års budgetpropositionen har därför utgått. För&lt;br&gt;EBRD gäller att riksdagen beslutat (prop. 1996/97:&lt;br&gt;1) att Sverige skall medverka i en kapitalhöjning i&lt;br&gt;banken och teckna andelar motsvarande 228 miljo-&lt;br&gt;ner ecu. Av den nya kapitalinsatsen skall 22,5 % in-&lt;br&gt;betalas i åtta lika stora rater över en period av åtta&lt;br&gt;år. Sverige skall således betala in 6 412 500 ecu un-&lt;br&gt;der vart och ett av de kommande åtta åren 1998 -&lt;br&gt;2005. Den första raten skall erläggas senast den 15&lt;br&gt;april 1998 och kommer att täckas med medel som&lt;br&gt;tidigare avsatts för kapitalinsatser i EBRD. Regering-&lt;br&gt;en har för år 1999 och 2000 beräknat medel i stats-&lt;br&gt;budgeten för de då aktuella utbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1997 års ekonomiska vårproposition (prop.&lt;br&gt;1995/96:150) begärde regeringen ett bemyndigande&lt;br&gt;att sälja, byta eller på annat sätt helt eller delvis av-&lt;br&gt;yttra statens aktieinnehav i Värdepapperscentralen&lt;br&gt;AB (VPC) och att disponera ersättningen från en av-&lt;br&gt;yttring till förvärv av aktier i eller bildandet av bolag&lt;br&gt;som direkt eller indirekt driver verksamhet enligt la-&lt;br&gt;gen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;eller aktiekontolagen (1989:827). I anslutning till&lt;br&gt;detta begärde regeringen att 10 miljoner kronor&lt;br&gt;skulle anvisas som ett ramanslag för kostnader som&lt;br&gt;uppkommer i samband med värdering och försälj-&lt;br&gt;ningsåtgärder som syftar till en avyttring av statens&lt;br&gt;aktieinnehav i VPC. Anslaget skulle även omfatta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader vid förberedelse och genomförande av di-&lt;br&gt;rekta och indirekta förvärv för statens räkning av&lt;br&gt;aktier i börs- eller clearingorganisation eller i sam-&lt;br&gt;band med att ett särskilt bolag bildas eller förvärvas&lt;br&gt;för detta ändamål. Riksdagen beslutade den 11 juni&lt;br&gt;1997 i enlighet med vad regeringen begärt. I den&lt;br&gt;ekonomiska vårpropositionen uppgavs att regeringen&lt;br&gt;skulle återkomma i 1998 års budgetproposition, om&lt;br&gt;medel för nämnda ändamål behöver tas i anspråk&lt;br&gt;även efter år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ekonomiska vårpropositionen begärde rege-&lt;br&gt;ringen även att ett ramanslag om 500 miljoner kro-&lt;br&gt;nor skulle anvisas för investeringar i företag som har&lt;br&gt;en central roll inom den svenska finansiella in-&lt;br&gt;frastrukturen. Även detta biföll riksdagen i det&lt;br&gt;nämnda beslutet. I vårpropositionen anfördes att re-&lt;br&gt;geringen avser att återkomma i 1998 års budgetpro-&lt;br&gt;position, om medel behöver tas i anspråk även efter&lt;br&gt;år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter riksdagsbeslutet har vissa åtgärder vidtagits&lt;br&gt;som ligger inom det anvisade ramanslaget om 10&lt;br&gt;miljoner kronor. Bland annat har ett bolag köpts&lt;br&gt;som kan användas vid förvärv av aktier för statens&lt;br&gt;räkning i börs- eller clearingorganisation. Ramansla-&lt;br&gt;get för investeringar i den finansiella infrastrukturen&lt;br&gt;har hittills inte disponerats. Det är inte säkert att de&lt;br&gt;åtgärder som de av riksdagen anvisade ramanslagen&lt;br&gt;avser kommer att kunna slutföras under år 1997.&lt;br&gt;Detta innebär att outnyttjade belopp på ramanslagen&lt;br&gt;kan behöva utnyttjas även under år 1998. Några&lt;br&gt;medel utöver detta kommer, enligt regeringens be-&lt;br&gt;dömning, inte att behöva tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har av riksdagen erhållit bemyndigan-&lt;br&gt;de att sälja statens aktieinnehav i Nordbanken (prop.&lt;br&gt;1991/92:21, prop. 1991/92:153). Avsikten är allt-&lt;br&gt;jämt att innehavet skall avyttras. För budgetåret&lt;br&gt;1997 finns ramanslaget B 3 Statliga ägarinsatser&lt;br&gt;m.m. i Nordbanken upptaget på statsbudgeten. An-&lt;br&gt;slaget om 100 miljoner kronor skall användas för&lt;br&gt;kostnader som uppkommer vid förberedelser för och&lt;br&gt;genomförande av en försäljning av banken. Anslaget&lt;br&gt;finns inte upptaget för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att kostnader som uppstår i&lt;br&gt;samband med en avyttring, utöver de medel som&lt;br&gt;finns till förfogande, skall avräknas den inkomst som&lt;br&gt;staten erhåller vid försäljningen. Nettobehållningen&lt;br&gt;skall inlevereras mot inkomsttitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av anslagen inom verksamhetsområde B var&lt;br&gt;i processen inför budgetpropositionen för 1997&lt;br&gt;mycket svårbudgeterade. Det gäller anslagen Åtgär-&lt;br&gt;der för att stärka det finansiella systemet och För-&lt;br&gt;säljning av aktier i Stadshypotek AB (det senare änd-&lt;br&gt;rat till Avgift till Stadshypotekskassans grundfond&lt;br&gt;fr.o.m. 1998). Anslaget Åtgärder för att stärka det&lt;br&gt;finansiella systemet var ett 1000-kr anslag där tidiga-&lt;br&gt;re både utgifter och inkomster rörande bankstödet&lt;br&gt;redovisades. De kvarvarande kostnaderna för bank-&lt;br&gt;stödet efter den 1 juli 1996 var svåra att budgetera.&lt;br&gt;Även försäljningskostnaderna för aktierna i Stadshy-&lt;br&gt;potek var svårberäknade vid denna tidpunkt beroen-&lt;br&gt;de på att val av försäljningsform var okänt. Det&lt;br&gt;fanns dessutom ingen vetskap om att en avgift för&lt;br&gt;Stadshypotekskassans grundfond skulle betalas av&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition föreslås vissa ändringar och&lt;br&gt;omfördelningar beträffande dessa anslag. Syftet är&lt;br&gt;att anpassa tillgängliga medel efter nuvarande och&lt;br&gt;mer aktuella behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR ILÖPANOE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2620,6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;-1051,8&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;954,2&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;189,7&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;249,7&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;249,7&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av aktier i Nordbanken och Stadshypo-&lt;br&gt;tek AB har genomförts. Regeringen bedömer att de&lt;br&gt;erhållna ersättningarna var rimliga utifrån mark-&lt;br&gt;nadsförutsättningarna. Försäljningskostnaderna av-&lt;br&gt;seende Nordbanken (ca 3 %) bedöms som rimliga.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har inte haft någon invändning&lt;br&gt;mot den genomförda försäljningen av aktierna i&lt;br&gt;Nordbanken. Vad gäller de delar av verksamhetsom-&lt;br&gt;rådet som handläggs av Finansdepartementet har&lt;br&gt;Regeringskansliets revisionskontor inte haft någon&lt;br&gt;invändning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Anslagsavsnitt&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;B 1 Åtgärder för att stärka det&lt;br&gt;finansiella systemet&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;70 974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 751 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205 000 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Av anslaget har 14 mkr dragits in som besparing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1995/96 har anslaget disponerats&lt;br&gt;för att täcka utgifter för åtgärder som avsetts att&lt;br&gt;stärka det finansiella systemet. Dessa har uppkom-&lt;br&gt;mit vid infrianden av utställda garantier, betalning&lt;br&gt;av ränta på lån och återbetalning av lån i Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret som tagits upp för att finansiera stödåtgär-&lt;br&gt;der m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora inkomster från aktieutdelningar och återbe-&lt;br&gt;talningar av garantiutgifter har löpande redovisats&lt;br&gt;under anslaget, vilket förklarar utfallet helåret 1996.&lt;br&gt;Anslaget har disponerats av Finansdepartementet,&lt;br&gt;Bankstödsnämnden och Riksgäldskontoret. Ett even-&lt;br&gt;tuellt överskott på anslaget skall föras till inkomstti-&lt;br&gt;tel. Bankstödsnämnden och Riksgäldskontoret har&lt;br&gt;redovisat 3,8 miljarder kronor mot en inkomsttitel&lt;br&gt;på statsbudgetens inkomstsida. Finansdepartementet&lt;br&gt;har redovisat 71 miljoner kronor som utgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna av bankstödet har tidigare redo-&lt;br&gt;visats, dels i budgetpropositionen 1994/95 (prop.&lt;br&gt;1994/95:100, bilaga 8), dels i propositionen om av-&lt;br&gt;veckling av stödet (prop. 1995/96:172).&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget skall under 1998 användas för betalningar&lt;br&gt;av ränta på lån i Riksgäldskontoret. Lånet upptogs&lt;br&gt;den 1 januari 1993 av staten för att finansiera köpet&lt;br&gt;av Securum från Nordbanken (prop. 1991/92:153,&lt;br&gt;bet. 1991/92:NU36, rskr. 1991/92:352). Lånebelop-&lt;br&gt;pet uppgår till 1 miljard kronor. Avsikten är att detta&lt;br&gt;lån skall återbetalas under budgetåret 1998 i sam-&lt;br&gt;band med att staten erhåller aktieutdelning från&lt;br&gt;Securum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (1996/97:1) för 1997 be-&lt;br&gt;räknades anslaget för 1998 till 140 miljoner kronor.&lt;br&gt;Regeringen föreslår nu, utifrån vad som förordas i&lt;br&gt;avsnittet 5.1, att ca 75 miljoner kronor omfördelas&lt;br&gt;till anslaget B 2 och ca 10 miljoner kronor till andra&lt;br&gt;anslag inom utgiftsområde 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget föreslås för 1998-2000 uppgå till&lt;br&gt;55 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;B 2 Avgift för Stadshypoteks-&lt;br&gt;kassans grundfond&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.2 Utgifts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Anslaget för år 1997 hette Försäljning av aktier i Stadshypotek AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade (prop. 1996/97:40, bet.&lt;br&gt;1996/97:FiUl, rskr. 1996/97:53) att Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa skulle föra över sitt ak-&lt;br&gt;tieinnehav om 34 % i Stadshypotek AB till staten vid&lt;br&gt;den tidpunkt som regeringen bestämde. Samtidigt&lt;br&gt;bemyndigades regeringen att besluta om försäljning&lt;br&gt;av aktieinnehavet. I februari 1997 beslutade rege-&lt;br&gt;ringen om försäljning av aktierna till Svenska Han-&lt;br&gt;delsbanken, varvid ca 7,6 miljarder kronor erhölls i&lt;br&gt;försäljningslikvid. Dessa medel redovisades mot in-&lt;br&gt;komsttitel. Försäljningskostnaden uppgick till ca 10&lt;br&gt;miljoner kronor, vilket var lägre än den budgeterade&lt;br&gt;kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekskassans uppgift är numera att för-&lt;br&gt;valta den återstående obligationsskulden. När lå-&lt;br&gt;neskulden är reglerad skall kassan likvideras. För att&lt;br&gt;trygga utestående lån finns en grundfond i form av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en statlig garantiförbindelse. Stadshypotekskassan&lt;br&gt;betalar en årlig avgift för garantin till Riksgäldskon-&lt;br&gt;toret. Tidigare har avgiften finansierats genom ut-&lt;br&gt;delning på aktierna i Stadshypotek AB. I samband&lt;br&gt;med överflyttningen av aktieinnehavet har staten&lt;br&gt;emellertid åtagit sig att fr.o.m. den 1 januari 1998&lt;br&gt;ersätta kassan för denna avgift.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekskassans sammanlagda låneskulder får&lt;br&gt;inte uppgå till mer än tio gånger summan av grund-&lt;br&gt;fonden och kassans egna fonder. Avgiften för garan-&lt;br&gt;tin uppgår till en procent av fondens storlek. Det in-&lt;br&gt;nebär att avgiften kommer att minska vartefter&lt;br&gt;låneskulden minskar. Avgörande för avgiftens stor-&lt;br&gt;lek kommer därför att vara hur snabbt låneskulden&lt;br&gt;avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget beräknas för 1998 till 134 700 000 kro-&lt;br&gt;nor. En omfördelning med ca 75 000 000 har gjorts&lt;br&gt;från anslaget B 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Riksdagens revisorer&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;6.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Anslagsavsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 672 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksda-&lt;br&gt;gens vägnar granska statlig verksamhet. Revisorerna&lt;br&gt;har ett särskilt ansvar för att visa på utfall och effek-&lt;br&gt;ter av tidigare fattade riksdagsbeslut. Uppgiften är&lt;br&gt;till övervägande delen av förvaltningsrevisionen ka-&lt;br&gt;raktär, och syftet med revisorernas granskning är att&lt;br&gt;främja ett effektivt utbyte av de statliga insatserna.&lt;br&gt;Dessutom granskar revisorerna som externrevisorer&lt;br&gt;Riksbanken, den inre riksdagsförvaltningen, Riksda-&lt;br&gt;gens ombudsmän och Stiftelsen Riksbankens jubile-&lt;br&gt;umsfond.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Riksdagens revisorer&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer skall på riksdagens vägnar&lt;br&gt;granska den statliga verksamheten inklusive statliga&lt;br&gt;aktiebolag och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorers roll som en del av riksda-&lt;br&gt;gens kontrollmakt skall tydliggöras. Revisorerna&lt;br&gt;skall stimulera till diskussion om angelägna sam-&lt;br&gt;hällsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna kommer i sin granskningsverksamhet&lt;br&gt;att utöka dialogen med företrädare för de granskade&lt;br&gt;verksamheterna i form av seminarier, utfrågningar&lt;br&gt;m.m. Revisorerna skall också utveckla samspelet&lt;br&gt;med utskotten under granskningsarbetet för att på&lt;br&gt;ett tidigt stadium kunna få till stånd en fruktbärande&lt;br&gt;dialog. En ökad satsning på uppföljning av tidigare&lt;br&gt;granskningar är också viktig bl.a. för att få underlag&lt;br&gt;för åtgärder som kan förbättra genomslaget i&lt;br&gt;granskningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisionsutredning föreslår att Riks-&lt;br&gt;dagens revisorer även skall utföra externrevision av&lt;br&gt;Regeringskansliet. Det eventuella uppdraget kommer&lt;br&gt;att medföra ökade kostnader för revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Förvaltningsstyrelsens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens förvaltningsstyrelse har inget att erinra&lt;br&gt;mot Riksdagens revisorers medelsberäkning. Beträf-&lt;br&gt;fande de ökade kostnaderna som revisionen av Rege-&lt;br&gt;ringskansliet kan medföra menar förvaltningsstyrel-&lt;br&gt;sen att anslagssparandet från 1995/96 i första hand&lt;br&gt;bör användas. I andra hand får finansutskottet i hös-&lt;br&gt;tens budgetberedning ta ställning till eventuell juste-&lt;br&gt;ring av anslagsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltning och&lt;br&gt;uppbörd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till statsbudget för år 1998&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skatteförvaltning och uppbörd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.....................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext.................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning..............................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteförvaltningen och Tullverket.....................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteförvaltningen.................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tullverket................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar förslaget till lag med anledning av bildandet&lt;br&gt;av Västra Götalands län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antar förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisreglerings-&lt;br&gt;avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under ut-&lt;br&gt;giftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd en-&lt;br&gt;ligt följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSBELOPP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 1 Riksskatteverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;356 304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 2 Skattemyndigheterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 269 581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 3 Tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 036 369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 662 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÄDE 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag med&lt;br&gt;anledning av bildandet av&lt;br&gt;Västra Götalands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som är föreskrivet i eller annars följer av en lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning beträffande Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Älvsborgs län eller Skattemyndigheten i Skaraborgs&lt;br&gt;län skall efter utgången av år 1997 i stället gälla Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Västra Götalands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1984:151)&lt;br&gt;om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 16 § lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”Skattemyndigheten i Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län” skall bytas ut mot ”Skattemyndigheten i Västra Göta-&lt;br&gt;lands län”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse av 3 kap. 16 § 1994:1906.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Omfattning/ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar skatteförvaltningen (Riks-&lt;br&gt;skatteverket och skattemyndigheterna) och Tullver-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Sveriges inträde i Europeiska unionen har&lt;br&gt;kontaktytorna mellan skatteförvaltningen och Tull-&lt;br&gt;verket förändrats. Tidigare svarade Tullverket för all&lt;br&gt;uppbörd av tull, mervärdesskatt och punktskatter i&lt;br&gt;samband med införsel av varor. Efter EU-inträdet&lt;br&gt;har Tullverket kvar denna arbetsuppgift endast i frå-&lt;br&gt;ga om varuinförsel från tredje land, dvs. land utanför&lt;br&gt;EU. I handeln med andra EU-länder är det i stället&lt;br&gt;skatteförvaltningen som svarar för uppbörd och kon-&lt;br&gt;troll vad gäller mervärdesskatt och punktskatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom har de löpande arbetsuppgifter av lik-&lt;br&gt;artad natur som både skatteförvaltningen och Tull-&lt;br&gt;verket sysslar med minskat mycket kraftigt i omfatt-&lt;br&gt;ning. Samtidigt har emellertid behovet av samord-&lt;br&gt;ning och samverkan accentuerats i andra avseenden.&lt;br&gt;Det gäller inte minst kontrollen i fråga om punkt-&lt;br&gt;skatter som omfattas av det gemensamma förfaran-&lt;br&gt;det enligt rådets direktiv (92/12EEG) av den 25 feb-&lt;br&gt;ruari 1992 om allmänna regler för punktskatte-&lt;br&gt;pliktiga varor och om innehav, flyttning och över-&lt;br&gt;vakning av sådana varor, det s.k. cirkulationsdirekti-&lt;br&gt;vet. Genom övergångsbestämmelser till den nya tul-&lt;br&gt;lag som trädde i kraft vid EU-inträdet, och därefter&lt;br&gt;genom bestämmelserna i den s.k. inregränslagen, har&lt;br&gt;vissa kontrollbefogenheter för Tullverket vid den inre&lt;br&gt;gränsen behållits i fråga om alkoholdrycker och to-&lt;br&gt;baksvaror. Genom den s.k. transportkontrollagen&lt;br&gt;har beskattningsmyndigheten (Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Dalarnas län) fått vissa befogenheter att undersöka&lt;br&gt;transportmedel m.m. Denna kontroll utförs i samar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bete mellan beskattningsmyndigheten, Tullverket och&lt;br&gt;polisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års skatteflyktskommitté har nyligen i sitt&lt;br&gt;slutbetänkande Punktskattekontroll av alkohol, to-&lt;br&gt;bak och mineralolja, m.m. (SOU 1997:86) bl.a. före-&lt;br&gt;slagit utvidgade möjligheter till fysisk kontroll och&lt;br&gt;förbättrad informationstillgång i kontrollverksamhe-&lt;br&gt;ten. Förslaget remissbehandlas för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har tillkallats för att göra en&lt;br&gt;utvärdering av EU-medlemskapets effekter för Tull-&lt;br&gt;verkets dimensionering och organisation m.m. (dir.&lt;br&gt;1997:34). I uppdraget ingår att belysa förutsättning-&lt;br&gt;arna för och erfarenheterna av Tullverkets samarbete&lt;br&gt;med andra myndigheter, främst polisen och skatte-&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det alltså finns viktiga beröringspunkter&lt;br&gt;mellan skatteförvaltningen och Tullverket är deras&lt;br&gt;verksamheter till största delen av olika slag och tjä-&lt;br&gt;nar skilda syften. Det innebär bl.a. att det inte är me-&lt;br&gt;ningsfullt att lämna en redovisning av dessa verk-&lt;br&gt;samheter i resultattermer sammanhållet på utgifts-&lt;br&gt;områdesnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av riksdagen tidigare beslutade besparingen&lt;br&gt;på statlig konsumtion (prop. 1994/95:100 bil. 1, bet.&lt;br&gt;1994/95:FiU10, rskr. 1994/95:179) ligger fast. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års ekonomiska vårproposition (prop. 1995/96:&lt;br&gt;150, bet. 1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304) avise-&lt;br&gt;rade regeringen en besparing på 30 miljoner kronor&lt;br&gt;inom utgiftsområde 2 och 3 fr.o.m. 1998. En preli-&lt;br&gt;minär fördelning som gjordes proportionellt till an-&lt;br&gt;slagens storlek redovisades i budgetpropositionen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 (prop. 1996/97:1). I denna proposition föreslås&lt;br&gt;en slutlig fördelning som såvitt gäller utgiftsområde 3&lt;br&gt;överensstämmer med den preliminära fördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DÄRAV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSPROGNOS&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="8"&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltning och uppbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 1 Riksskatteverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;547 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;325 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;354 505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;356 304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;365 802&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375 416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 2 Skattemyndigheterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 427 862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 466 083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 328 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 567 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 269 581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 391 622&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 447 542&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 3 Tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 634 732&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 080 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 031 858&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 090 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 036 369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 069 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 098 658&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt för utgiftsområde 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 609 744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5871 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 714 708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 662 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 827 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 921 616&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Skatteförvaltningen och Tullverket&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Skatteförvaltningen&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;Omfattning/ändamål&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) svarar för den centrala led-&lt;br&gt;ningen av dels skatteförvaltningen, dels exeku-&lt;br&gt;tionsväsendet (jfr utgiftsområde 4 Rättsväsendet,&lt;br&gt;verksamhetsområde Kronofogdemyndigheterna). På&lt;br&gt;regional nivå finns fr.o.m. den 1 januari 1997 inom&lt;br&gt;skatteförvaltningen 23 skattemyndigheter med sam-&lt;br&gt;manlagt 129 lokala kontor. Vid de lokala kontoren&lt;br&gt;sköts förutom beskattning även folkbokföring och&lt;br&gt;fastighetstaxering. För punktskatter och vissa arbets-&lt;br&gt;uppgifter på mervärdesskattens område finns vid&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Dalarnas län ett för hela landet&lt;br&gt;gemensamt särskilt skattekontor i Ludvika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Det direkta utfallet av kontrollverksamheten har&lt;br&gt;förbättrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Omfattningen av den planmässiga revisionsverk-&lt;br&gt;samheten har upprätthållits, samtidigt som anta-&lt;br&gt;let revisioner i övrigt har minskat något. Re-&lt;br&gt;sursåtgången för s.k. grundhantering har minskat&lt;br&gt;till förmån för ökade kontrollinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Anslagssparandet har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål för skatteförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Skatt skall tas ut i den omfattning, med den för-&lt;br&gt;delning och i den tid och ordning som åsyftas&lt;br&gt;med gällande skatteförfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Olika samhällsfunktioner skall tillhandahållas&lt;br&gt;fullständig och korrekt basinformation ur folk-&lt;br&gt;bokföringen med god tillgänglighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Taxeringsvärden för fastigheter skall fastställas&lt;br&gt;och information om dessa tillhandahållas i enlig-&lt;br&gt;het med vad som åsyftas med gällande författ-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Grundhanteringen skall rationaliseras ytterligare&lt;br&gt;för att ge utrymme för förstärkt skattekontroll,&lt;br&gt;flyttningskontroll och riktad service. Samtidigt&lt;br&gt;måste det säkerställas att det nya uppbördssyste-&lt;br&gt;met (skattekontot) kan genomföras med så små&lt;br&gt;störningar i övergångsskedet som möjligt för de&lt;br&gt;skattskyldiga och myndigheterna. För att uppnå&lt;br&gt;rationaliseringsvinster krävs bl.a. ökade satsning-&lt;br&gt;ar på IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Träffsäkerheten i kontrollverksamheten skall för-&lt;br&gt;bättras. Kvaliteten i verksamheten skall höjas ge-&lt;br&gt;nom kompetensutveckling och genom utveckling&lt;br&gt;av metoder för kvalitetssäkring. Särskilda insat-&lt;br&gt;ser skall göras för att stärka skatteförvaltningens&lt;br&gt;medverkan i bekämpandet av den ekonomiska&lt;br&gt;brottsligheten och för att snabbt upptäcka nya&lt;br&gt;former av skatteundandragande och föra dem&lt;br&gt;under rättslig prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Helhetssynen på den s.k. indrivningskedjan&lt;br&gt;(taxering - debitering - uppbörd - indrivning) är&lt;br&gt;viktig för att man skall få bästa möjliga upp-&lt;br&gt;bördseffektivitet. I en effektiv kontrollverksamhet&lt;br&gt;ligger inte bara att skatterna fastställs utan också&lt;br&gt;att de faktiskt betalas. Skatteförvaltningen och&lt;br&gt;exekutionsväsendet skall i samverkan vidta åt-&lt;br&gt;gärder för att minska förekomsten av försenade&lt;br&gt;och uteblivna betalningar och samarbetet skall&lt;br&gt;utvecklas på ett sådant sätt att det bidrar till att&lt;br&gt;minska det allmännas skatteförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Viktig är också helhetssynen på kontroll och ser-&lt;br&gt;vice, liksom ett koncerngemensamt förhållnings-&lt;br&gt;sätt i servicefrågor. Det framtida serviceutbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall anpassas bättre till olika målgrupper och i&lt;br&gt;ökad grad styras av allmänhetens och företagens&lt;br&gt;behov. Syftet skall vara att underlätta för de&lt;br&gt;skattskyldiga att ta tillvara sina rättigheter och&lt;br&gt;fullgöra sina skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Resultatbedömning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen strävar efter att förbättra redovisningen&lt;br&gt;av målen för och resultatet av myndigheternas verk-&lt;br&gt;samhet med inriktning på de effekter som verksam-&lt;br&gt;heten har ute i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mål som har ställts upp för beskattningsverk-&lt;br&gt;samheten kan ses som ett rent effektmål. Målen vad&lt;br&gt;gäller folkbokföring och fastighetstaxering är mera&lt;br&gt;inriktade på skatteförvaltningens prestationer - ett&lt;br&gt;mera myndighetsnära perspektiv. Skillnaden i målens&lt;br&gt;karaktär bör dock inte överdrivas. Det förekommer&lt;br&gt;inte på något av områdena någon annan myndig-&lt;br&gt;hetsverksamhet som väsentligt påverkar måluppfyl-&lt;br&gt;lelsen än den verksamhet som bedrivs av skatteför-&lt;br&gt;valtningen. Däremot påverkas måluppfyllelsen i&lt;br&gt;beskattningsverksamheten av ett antal faktorer utan-&lt;br&gt;för skatteförvaltningens kontroll, som t.ex. lagstift-&lt;br&gt;ningen på skatteområdet, konjunkturläget och före-&lt;br&gt;komsten av gränsöverskridande transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens resultat bör bedömas med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från den uppföljningsmodell som RSV&lt;br&gt;tagit fram och som även ligger till grund för verk-&lt;br&gt;samhetsmålen och återrapporteringskraven i regle-&lt;br&gt;ringsbrevet för år 1997 (RSV Rapport 1995:2). Mo-&lt;br&gt;dellen bygger på att graden av uppfyllelse av målet&lt;br&gt;för beskattningsverksamheten bedöms utifrån krite-&lt;br&gt;rierna beskattningseffektivitet, uppbördseffektivitet,&lt;br&gt;kvalitet och produktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningseffektiviteten uttrycker förhållandet&lt;br&gt;mellan debiterad skatt och rätt skatt. Det ligger i sa-&lt;br&gt;kens natur att det inte går att få någon säker kun-&lt;br&gt;skap om detta förhållande. Visserligen görs försök&lt;br&gt;att bestämma storleken av skattebortfallet bl.a. med&lt;br&gt;hjälp av i särskild ordning utförda stickprovskont-&lt;br&gt;roller, s.k. årliga statistiska acceptansundersökningar.&lt;br&gt;Dessa är emellertid inte heltäckande och utfallet är&lt;br&gt;alltför osäkert för att kunna läggas till grund för be-&lt;br&gt;dömningen av beskattningsverksamhetens resultat.&lt;br&gt;Detta är dessutom i hög grad beroende av faktorer&lt;br&gt;utanför skatteförvaltningens kontroll, som t.ex. änd-&lt;br&gt;ringar i lagstiftningen. Bedömningen får i stället gö-&lt;br&gt;ras genom mätningar vad gäller sådana åtgärder&lt;br&gt;(prestationer) som kan antas påverka skattebortfal-&lt;br&gt;lets storlek. Det kan vara fråga om dels åtgärder som&lt;br&gt;stärker de skattskyldigas frivilliga medverkan, dels&lt;br&gt;kontrollinsatser. Kontrollinsatserna ger dels en direkt&lt;br&gt;effekt i form av ändrade debiteringar, dels en preven-&lt;br&gt;tiv effekt. Hur stor den preventiva effekten är antas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. bero på frekvensen av olika kontrollåtgärder,&lt;br&gt;dvs. risken för att felaktigheter upptäcks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger alltså i sakens natur att den preventiva&lt;br&gt;effekten av skatteförvaltningens prestationer inom&lt;br&gt;kontrollverksamheten inte direkt kan mätas. Men&lt;br&gt;även det direkta beloppsmässiga utfallet av kontroll-&lt;br&gt;verksamheten erbjuder vissa svårigheter i det här&lt;br&gt;sammanhanget. De belopp som debiteras kan visser-&lt;br&gt;ligen avläsas direkt, men det kräver en närmare ana-&lt;br&gt;lys för att man skall kunna bedöma det ekonomiska&lt;br&gt;värdet av en viss debitering. Det hänger bl.a. samman&lt;br&gt;med att ett belopp helt eller delvis kan komma att&lt;br&gt;falla bort efter en process i skattedomstol, kanske&lt;br&gt;många år framåt i tiden, att det inte är säkert att den&lt;br&gt;skattskyldige kommer att ha förmåga att betala be-&lt;br&gt;loppet och att vissa höjningar av den debiterade skat-&lt;br&gt;ten kan ha att göra med periodiseringsfrågor och&lt;br&gt;därför bara innebär en tidigareläggning av en debite-&lt;br&gt;ring som ändå skulle ha ägt rum någon senare peri-&lt;br&gt;od. Det är mot den här bakgrunden som regeringen&lt;br&gt;har tilldelat RRV medel från anslaget Kontrollfunk-&lt;br&gt;tionen i staten för ett projekt som syftar till att be-&lt;br&gt;döma skattekontrollens ekonomiska värde. Kart-&lt;br&gt;läggningsarbetet inom projektet har nyligen kommit&lt;br&gt;igång och bedrivs i nära samarbete med RSV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördseffektiviteten uttrycker förhållandet&lt;br&gt;mellan debiterad skatt och faktiskt inbetald skatt. I&lt;br&gt;målet att skatten skall betalas i rätt tid och ordning&lt;br&gt;ligger emellertid också att betalningsuppmaningar&lt;br&gt;skall behöva skickas ut i så liten utsträckning som&lt;br&gt;möjligt och att inkomstskatten i största möjliga ut-&lt;br&gt;sträckning skall betalas under inkomståret som pre-&lt;br&gt;liminär skatt. Att mäta graden av måluppfyllelse i&lt;br&gt;den här delen är inte förenat med några svårigheter.&lt;br&gt;Det innebär emellertid inte att målet är helt okompli-&lt;br&gt;cerat från styrningssynpunkt. Ett antal faktorer vid&lt;br&gt;sidan av myndigheternas prestationer påverkar ut-&lt;br&gt;fallet, t.ex. konjunktur- och sysselsättningsförhållan-&lt;br&gt;den och attityder till skattesystemet. Dessutom på-&lt;br&gt;verkas detta av arbetet såväl hos skattemyn-&lt;br&gt;digheterna som kronofogdemyndigheterna. Att&lt;br&gt;minska förekomsten av försenade och uteblivna skat-&lt;br&gt;tebetalningar har därför i regleringsbrevet för år&lt;br&gt;1997 ställts upp som ett för skatteförvaltningen och&lt;br&gt;exekutionsväsendet gemensamt verksamhetsmål.&lt;br&gt;Även andelen av den slutliga skatten som blir betald i&lt;br&gt;form av preliminär skatt under inkomståret påverkas&lt;br&gt;av en rad andra faktorer än skattemyndigheternas&lt;br&gt;agerande, t.ex. av svängningar i konjunktur och rän-&lt;br&gt;teutveckling men i hög grad också av ändringar i det&lt;br&gt;materiella regelverket, t.ex. vad gäller avdragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;RSV:s resultatredovisning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Av skatteförvaltningens totala resurser användes un-&lt;br&gt;der år 1996 ca 8 procent för folkbokföring, vilket är&lt;br&gt;något mindre än under år 1995. Drygt 5 procent an-&lt;br&gt;vändes för fastighetstaxering. Det är mer än under år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995, vilket hänger samman med att den största de-&lt;br&gt;len av kostnaderna för 1996 års allmänna fastig-&lt;br&gt;hetstaxering av småhus betalades under 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återstoden av resurserna, dvs. ca 85 procent, an-&lt;br&gt;vändes för beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom beskattningsverksamheten har överföringen&lt;br&gt;av resurser från den s.k. grundhanteringen, sedd som&lt;br&gt;helhet, till kontrollverksamhet kunnat fortsätta. In-&lt;br&gt;om grundhanteringen har dock ökade resurser fått&lt;br&gt;avsättas för hanteringen av mervärdesskattedeklara-&lt;br&gt;tioner, vilket anges bero på ett kraftigt ökat antal&lt;br&gt;deklarationer till följd av förkortningen av redovis-&lt;br&gt;ningsperioderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTER I BESKATTNINGSVERKSAMHETEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÄNDR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95-96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkt och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;indirekt lön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ADB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;519&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;492&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;Varav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grund-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hantering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 347&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skrivbords-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;granskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Revision&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;857&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;939&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det direkta beloppsmässiga utfallet av kontrollverk-&lt;br&gt;samheten har förbättrats avsevärt, från knappt 12&lt;br&gt;miljarder kronor 1995 till närmare 17 miljarder kro-&lt;br&gt;nor 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIREKT BELOPPSMÄSSIG EFFEKT AV OFFENSIVA&lt;br&gt;ÅTGÄRDER 1994-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttaxering m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid årlig taxering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid omprövning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 837&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Punktskatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 736&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;RSV påpekar dock att det bl.a. har funnits vissa tek-&lt;br&gt;niska brister i statistikinsamlingen som bör föranleda&lt;br&gt;viss försiktighet i jämförelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala ändringsfrekvensen i den s.k. skriv-&lt;br&gt;bordsgranskningen har minskat något. Detta kan en-&lt;br&gt;ligt RSV till stor del förklaras med omläggningar i&lt;br&gt;förfarande m.m. inom vissa delområden. Inom om-&lt;br&gt;rådet arbetsgivaravgift och källskatt har ändringsfre-&lt;br&gt;kvensen å andra sidan ökat påtagligt, från 4,1 till 5,8&lt;br&gt;procent av antalet deklarationer, vilket dock till stor&lt;br&gt;del förklaras av ändrade beslutsrutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TOTALT ANTAL ÄNDRINGSBESLUT SAMT DÄRAV&lt;br&gt;BESLUT INOM OFFENSIV GRANSKNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TOTALT OFFENSIV GRANSKNING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SKATTESLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ANTAL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BESLUT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ANTAL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BESLUT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1 PROCENT AV&lt;br&gt;DEKLARATIONER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskatt m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid årlig taxering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;379 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.6 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.4 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omprövning/&lt;br&gt;omräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;inkomstskatt m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;635 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.4 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravg.&lt;br&gt;Källskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;402 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 266 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;707 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För revisionsverksamheten gäller att antalet planmäs-&lt;br&gt;siga revisioner totalt sett har upprätthållits. Nedlagd&lt;br&gt;tid inom denna del av verksamheten har ökat. Anta-&lt;br&gt;let urvalsrevisioner har däremot minskat med drygt&lt;br&gt;10 procent jämfört med 1995, samtidigt som den&lt;br&gt;nedlagda tiden per revision har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördsförlusterna, dvs. skillnaden mellan det&lt;br&gt;restförda beloppet efter återkallelser och det betalda&lt;br&gt;beloppet, har ökat något under år 1996 jämfört med&lt;br&gt;år 1995, men är trots det betydligt mindre än under&lt;br&gt;tidigare år på 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För produktiviteten i beskattningsverksamheten&lt;br&gt;som helhet redovisar RSV en utveckling där index&lt;br&gt;för år 1996 är 125,9, med 1992 som basår. För 1995&lt;br&gt;var index 123,4. Detta tyder på att den totala pro-&lt;br&gt;duktiviteten, som var oförändrad 1995 jämfört med&lt;br&gt;1994, åter har stigit något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESTFÖRING OCH UPPBÖRDSFÖRLUSTER FÖR DE STORA SKATTESLAGEN 1990-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJARDER KRONOR EXKL. DRÖJSMÅLSAVGIFTER M.M.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Restfört brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;återkallat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Restfört netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppbördsförlust&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav fysiska personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav juridiska personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppbördsförlust i % av&lt;br&gt;totalt fastställda skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm. Med &amp;quot;de stora skatteslagen&amp;quot; avses i denna tabell inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Dessa svarade för 1996 för 96 procent av&lt;br&gt;totalt restförda skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kvaliteten ger utfallet av intern statis-&lt;br&gt;tikinsamling inte någon entydig bild. Behovet av att&lt;br&gt;rätta tidigare fattade beslut av andra skäl än offensiv&lt;br&gt;granskning är ungefär detsamma som tidigare och&lt;br&gt;ungefär lika stor andel av det belopp som lämnats för&lt;br&gt;indrivning faller senare bort genom nedsättning eller&lt;br&gt;undanröjande av debiteringar. För handläggningsti-&lt;br&gt;derna saknas säkra tidsserier men RSV:s bedömning&lt;br&gt;är att de är i stort sett oförändrade. Den attitydun-&lt;br&gt;dersökning som gjorts under 1996 av allmänhetens&lt;br&gt;inställning till skatteförvaltningen tyder på att ut-&lt;br&gt;vecklingen vid tidigare undersökningar under perio-&lt;br&gt;den 1986-1995 mot en allt positivare inställning har&lt;br&gt;brutits. En viss försämring kan sålunda noteras 1996&lt;br&gt;jämfört med 1995. Samtidigt visar undersökningen&lt;br&gt;på att attityden till skattesystemet blivit mycket mera&lt;br&gt;negativ sedan 1992. Enligt RSV kan det vara detta&lt;br&gt;som fått återverkningar också i form av en mindre&lt;br&gt;positiv inställning till skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom folkbokföringen har mängden ärenden och&lt;br&gt;utfärdade personbevis fortsatt att minska, om än inte&lt;br&gt;i samma takt som mellan 1994 och 1995. RSV redo-&lt;br&gt;visar bedömningen att kvaliteten på informationen i&lt;br&gt;folkbokföringens register stadigt har förbättrats se-&lt;br&gt;dan 1991. Särskilt under 1996 har stora insatser&lt;br&gt;gjorts för att rätta felaktigheter inför starten under&lt;br&gt;1997 av det nya aviseringsregistret. Handläggnings-&lt;br&gt;tiderna har inte kunnat minskas och skillnaderna&lt;br&gt;mellan olika kontor är avsevärd. Antalet utförda&lt;br&gt;flyttningskontroller har ökat, men endast marginellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under verksamhetsåret har 1996 års allmänna fas-&lt;br&gt;tighetstaxering av småhusenheter slutförts. Detta har&lt;br&gt;skett inom föreskriven tid. Vid taxeringen har det&lt;br&gt;nya, registerbaserade förfarandet tillämpats. RSV re-&lt;br&gt;dovisar bedömningen att taxeringen utförts med god&lt;br&gt;kvalitet. Detta grundar man bl.a. på en acceptansun-&lt;br&gt;dersökning som tyder på god tillförlitlighet för värde-&lt;br&gt;faktorerna för mark. Däremot har fastighetsägarna&lt;br&gt;haft svårigheter med mätningen av sina hus.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan i allt väsentligt ansluta sig till de be-&lt;br&gt;dömningar från RSV:s sida som har redovisats i det&lt;br&gt;föregående. Som helhet får resultatet av verksamhe-&lt;br&gt;ten inom skatteförvaltningen bedömas som fullt till-&lt;br&gt;fredsställande, eftersom flera av de viktigaste indika-&lt;br&gt;torerna har utvecklats i rätt riktning. Ett oroande&lt;br&gt;tecken är dock de uppenbara svårigheterna att öka&lt;br&gt;eller, såvitt gäller urvalsrevisionen, ens upprätthålla&lt;br&gt;antalet revisioner. Det finns flera förklaringar till det-&lt;br&gt;ta. Som redan nämnts har RSV pekat på att revi-&lt;br&gt;sionsverksamheten inriktats mot allt mera komplice-&lt;br&gt;rade objekt där varje revision kräver större&lt;br&gt;resursinsats. RSV har också pekat på att den upp-&lt;br&gt;byggnad av kontrollresurserna som skett under sena-&lt;br&gt;re år har krävt stora insatser av erfaren personal för&lt;br&gt;handledning av nyrekryterade revisorer och därige-&lt;br&gt;nom tagit resurser från det operativa arbetet. Det är&lt;br&gt;bl.a. mot den bakgrunden som regeringen i regle-&lt;br&gt;ringsbrevet för år 1997 har uppdragit år RSV att vid&lt;br&gt;samma tid som årsredovisningen lämna en särskild&lt;br&gt;rapport med redovisning av kontrollverksamhetens&lt;br&gt;utveckling åren 1992-1997. I rapporten skall tyngd-&lt;br&gt;punkten ligga på analys av kontrollverksamheten och&lt;br&gt;vilka slutsatser som kan dras av en sådan analys be-&lt;br&gt;träffande skatteundandragandets omfattning och&lt;br&gt;fördelning. Det skall också redovisas bl.a. vilken in-&lt;br&gt;verkan det särskilda medelstillskottet fr.o.m. budget-&lt;br&gt;året 1993/94 har haft. I sammanhanget skall RSV&lt;br&gt;även redovisa eventuella problem som den snabba&lt;br&gt;omvandlingen och utbyggnaden av kontrollverksam-&lt;br&gt;heten kan ha medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt är det ägnat att inge viss oro&lt;br&gt;att frekvensen av flyttningskontroller inom folkbok-&lt;br&gt;föringen inte har kunnat ökas nämnvärt. På detta&lt;br&gt;område framgår det också av RSV:s redovisning att&lt;br&gt;den sammanlagda tid som lagts ned på kontroller har&lt;br&gt;minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har medverkat i en nyligen avslutad sam-&lt;br&gt;nordisk granskning av skattekontrollen i Norden&lt;br&gt;(RRV 1997:41). Rapporten från granskningen visar&lt;br&gt;på betydande svårigheter att göra jämförelser mellan&lt;br&gt;länderna, men också på skillnader vad gäller t.ex.&lt;br&gt;kostnader och ändringsfrekvens som är så stora att&lt;br&gt;de kan förtjäna närmare analys. Regeringen räknar&lt;br&gt;med att återkomma till den saken i ett senare sam-&lt;br&gt;manhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till skattekontosystemet och tekniska&lt;br&gt;förändringar som är kopplade till denna utgör en kri-&lt;br&gt;tisk del av verksamheten särskilt under första kvar-&lt;br&gt;talet 1998. Det krävs en hög beredskap hos myndig-&lt;br&gt;heterna att göra extra insatser som kan behövas för&lt;br&gt;att minimera skadeverkningarna av tekniska stör-&lt;br&gt;ningar som inte helt kan uteslutas trots noggrann ut-&lt;br&gt;provning av systemen. Regeringen är medveten om&lt;br&gt;att detta innebär en begränsning av möjligheterna till&lt;br&gt;ambitionsnivåhöjningar i den offensiva verksamheten&lt;br&gt;under denna tid och att sådana insatser därför kan&lt;br&gt;komma att få anstå till längre fram under året. Det&lt;br&gt;som nu har sagts innebär inte att kontrollverksamhe-&lt;br&gt;ten under året som helhet på något vis får eftersättas.&lt;br&gt;Tvärtom är det nu som tidigare en högst prioriterad&lt;br&gt;uppgift för skatteförvaltningen att vidta sådana åt-&lt;br&gt;gärder att skattekontrollen kan bedrivas med full&lt;br&gt;kraft trots de beslutade minskningarna av den totala&lt;br&gt;resurstilldelningen. Utgångspunkten för den priorite-&lt;br&gt;ringen är att skattekontrollen har vital betydelse för&lt;br&gt;det allmännas inkomster av skatter och avgifter och&lt;br&gt;att varje inskränkning av den verksamheten medför&lt;br&gt;ett inkomstbortfall som är många gånger större än&lt;br&gt;den resursbesparing som kan göras.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ny regionindelning för skatteförvaltningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i december 1996, efter förslag i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997, om en ny region-&lt;br&gt;indelning för kronofogdemyndigheterna. I stället för&lt;br&gt;de 24 myndigheter som fanns till utgången av år&lt;br&gt;1996 bildades den 1 januari 1997 tio regionala myn-&lt;br&gt;digheter. De främsta skälen för omorganisationen&lt;br&gt;var att många av de tidigare myndigheterna var för&lt;br&gt;små för att ge tillräckligt underlag för olika interna&lt;br&gt;stödfunktioner och för att kunna bygga upp och&lt;br&gt;vidmakthålla tillräcklig kompetens för vissa operati-&lt;br&gt;va funktioner där kravet på specialistkunnande är&lt;br&gt;stort men arbetsvolymerna små. En under några år&lt;br&gt;tillämpad modell med s.k. ordnad samverkan över&lt;br&gt;länsgränsema hade gett vissa fördelar från bl.a.&lt;br&gt;kompetenssynpunkt men samtidigt visat sig resurs-&lt;br&gt;krävande och dessutom inneburit vissa problem vad&lt;br&gt;gäller styrningen av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1997 underströk re-&lt;br&gt;geringen vikten av att inom skatteförvaltningen vidta&lt;br&gt;sådana åtgärder att beslutade anslagsneddragningar&lt;br&gt;inte ledde till försämringar i den operativa verksam-&lt;br&gt;heten. Det uttalades att RSV bl.a. måste överväga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisatoriska anpassningar i detta syfte, och att&lt;br&gt;regeringen noterat att ett arbete satts igång av verket&lt;br&gt;för att undersöka om en regionalisering av skatteför-&lt;br&gt;valtningen kunde vara en lämplig effektiviseringsåt-&lt;br&gt;gärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV:s förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har därefter, i maj 1997, till regeringen över-&lt;br&gt;lämnat ett förslag till ny regionindelning för skatte-&lt;br&gt;förvaltningen. Den föreslagna indelningen överens-&lt;br&gt;stämmer med den som gäller för kronofogde-&lt;br&gt;myndigheterna utom såvitt gäller Hallands län, som&lt;br&gt;föreslås bilda en region tillsammans med Jönköpings&lt;br&gt;och Östergötlands län i stället för att föras samman&lt;br&gt;med det blivande Västra Götalands län. På denna&lt;br&gt;punkt föreslår RSV att kronofogdemyndigheternas&lt;br&gt;regioner nu ändras så att regionerna blir desamma&lt;br&gt;för båda förvaltningarna. För skattemyndigheterna&lt;br&gt;föreslås på flera håll andra sätesorter än för krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheterna. Den nya indelningen föreslås&lt;br&gt;gälla fr.o.m. den 1 januari 1999. Myndigheterna i&lt;br&gt;Västra Götaland skall dock slås samman samtidigt&lt;br&gt;som det nya länet där bildas, dvs. fr.o.m. den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått anser regeringen det vara av&lt;br&gt;största vikt att beslutade besparingar kan genomfö-&lt;br&gt;ras utan att den operativa verksamheten blir lidande.&lt;br&gt;Det innebär att möjligheterna till besparingar främst&lt;br&gt;måste sökas inom områdena ledning, styrning och&lt;br&gt;administration. Erfarenheterna av försök som gjorts&lt;br&gt;inom skatteförvaltningen och erfarenheterna av den&lt;br&gt;s.k. ordnade samverkan mellan kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heter visar att det inte går att komma särskilt långt&lt;br&gt;på den vägen om inte indelningen på regional nivå&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett behållande av den nuvarande indelningen&lt;br&gt;skulle, i förening med beslutade besparingskrav,&lt;br&gt;framför allt drabba kontrollverksamheten, som är&lt;br&gt;den del av skattemyndigheternas verksamhet där det&lt;br&gt;finns möjlighet att i viss utsträckning välja ambi-&lt;br&gt;tionsnivå. Därmed skulle den av statsmakterna efter-&lt;br&gt;strävade satsningen på kraftfullare bekämpning av&lt;br&gt;skatteundandragande och ekonomisk brottslighet&lt;br&gt;förlora i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergång till färre och större myndigheter för-&lt;br&gt;bättrar enligt regeringens bedömning också påtagligt&lt;br&gt;möjligheterna att upprätthålla en godtagbar kvalitet i&lt;br&gt;alla delar av verksamheten. De problem med detta&lt;br&gt;som skattemyndigheterna har i dag hänger bl.a.&lt;br&gt;samman med att man hos de mindre myndigheterna&lt;br&gt;inte har tillräckligt många ärenden av alla slag för att&lt;br&gt;myndigheterna skall kunna upprätthålla tillräcklig&lt;br&gt;kompetens för alla arbetsuppgifter. Genom den eu-&lt;br&gt;ropeiska integrationen och internationaliseringen i&lt;br&gt;övrigt ställs förvaltningen dessutom inför ökade krav&lt;br&gt;på specialistkompetens. Det stora antalet myndighe-&lt;br&gt;ter och deras starkt varierande storlek gör det också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårt att upprätthålla en tillräcklig enhetlighet i age-&lt;br&gt;randet mot de skattskyldiga. På det sättet finns det&lt;br&gt;risk för att beskattningen blir eller i vart fall uppfat-&lt;br&gt;tas som olikformig över landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora antalet skattemyndigheter medför vidare&lt;br&gt;att de totala resurser som måste avsättas för myndig-&lt;br&gt;hetsgemensamma specialistfunktioner t.ex. på det&lt;br&gt;juridiska området blir onödigt stora. Det minskar&lt;br&gt;möjligheterna till decentralisering och kan på sikt le-&lt;br&gt;da till att det blir nödvändigt att koncentrera vissa&lt;br&gt;uppgifter till bara en del av myndigheterna. En sådan&lt;br&gt;utveckling skulle enligt regeringens mening vara ett&lt;br&gt;dåligt alternativ till ändrad myndighetsindelning,&lt;br&gt;bl.a. med tanke på intresset för skattskyldiga och ar-&lt;br&gt;betsgivare av att ha endast en kontaktpunkt inom&lt;br&gt;skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen gäller att en ändrad myndighetsindelning&lt;br&gt;i enlighet med RSV:s förslag självfallet förbättrar&lt;br&gt;förutsättningarna för en effektiv samverkan mellan&lt;br&gt;skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu har sagts anser re-&lt;br&gt;geringen att RSV:s förslag i princip bör följas och att&lt;br&gt;de nuvarande 23 skattemyndigheterna fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 1999 alltså bör ersättas med tio myndigheter.&lt;br&gt;Redan fr.o.m. den 1 januari 1998 bör dock de tre&lt;br&gt;myndigheterna i Västra Götaland bilda en myndig-&lt;br&gt;het. Övergången till en myndighet bör regleras i en&lt;br&gt;särskild lag. Den ändrade länsindelningen föranleder&lt;br&gt;också en ändring i lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter (se avsnitt 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en punkt anser emellertid regeringen att verkets&lt;br&gt;förslag bör frångås. Det gäller Hallands län. Den fö-&lt;br&gt;reslagna lösningen att föra samman Halland med&lt;br&gt;Jönköpings län och Östergötlands län framstår inte&lt;br&gt;som naturlig från verksamhetssynpunkt eftersom&lt;br&gt;kopplingen i näringshänseende mellan kustområdet i&lt;br&gt;Halland och Jönköpingsområdet är svag. Från geo-&lt;br&gt;grafisk synpunkt skulle denna lösning vidare innebä-&lt;br&gt;ra att det bildades en mycket långsmal region med&lt;br&gt;relativt stora avstånd till vissa av verksamhetsorterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Desto starkare band finns det mellan den norra&lt;br&gt;delen av Halland och Göteborgsområdet vad gäller&lt;br&gt;näringsliv, resor till och från arbetet m.m. De allra&lt;br&gt;nordligaste delarna av Halland har i dessa hänseen-&lt;br&gt;den kommit att fungera snarast som ytterområde till&lt;br&gt;Göteborg. För de sydligare delarna av Halland finns&lt;br&gt;kopplingar av liknande slag, om än inte fullt lika&lt;br&gt;starka, till angränsande delar av Skåne. Däremot&lt;br&gt;saknas det starka sådana kopplingar till inlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen anfört i budgetpropositionen för&lt;br&gt;år 1997 med anledning av länssammanslagningen i&lt;br&gt;Skåne bör myndighetsindelningen för skattemyndig-&lt;br&gt;heterna och kronofogdemyndigheterna följa länsin-&lt;br&gt;delningen när denna ger från verksamhetssynpunkt&lt;br&gt;lämpliga regioner. På motsvarande sätt bör som all-&lt;br&gt;män princip gälla att ett län inte bör delas mellan&lt;br&gt;olika regioner. Som nyss har beskrivits är emellertid&lt;br&gt;förhållandena i Hallands län särpräglade och motive-&lt;br&gt;rar enligt regeringens mening att regionerna inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteförvaltningen utformas på det sättet att Kungs-&lt;br&gt;backa, Varbergs och Falkenbergs kommuner förs&lt;br&gt;samman med Västra Götaland och övriga kommu-&lt;br&gt;ner i Hallands län med Skåne. Motsvarande föreslås&lt;br&gt;gälla för kronofogdemyndigheterna. Övergångsvis&lt;br&gt;bör under år 1998 hela Halland fortfarande vara en&lt;br&gt;del av Västra Götalandsregionen inom exekutionsvä-&lt;br&gt;sendet och ett eget myndighetsområde inom skatte-&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande valet av sätesort anförde regeringen i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997 beträffande Skåne&lt;br&gt;län att det oundvikligen skulle leda till effektivitets-&lt;br&gt;förluster att förlägga myndighetens ledning till någon&lt;br&gt;annan ort än den där verksamheten har sin tyngd-&lt;br&gt;punkt. Det var därför i fallet Skåne klart att Malmö&lt;br&gt;borde vara sätesort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller Västra Götaland har den särskilde ut-&lt;br&gt;redare som på regeringens uppdrag lagt fram förslag&lt;br&gt;beträffande lokaliseringen av offentlig verksamhet i&lt;br&gt;det nya länet föreslagit Mariestad som sätesort för&lt;br&gt;skattemyndigheten. Medan Göteborg är den ort där&lt;br&gt;verksamheten i det nya länet har sin tyngdpunkt är&lt;br&gt;Mariestad en mycket liten verksamhetsort inom skat-&lt;br&gt;teförvaltningen, så liten att en lokalisering dit av&lt;br&gt;myndighetens ledning framstår som onaturlig och&lt;br&gt;skadlig för verksamheten. Det kan befaras att en så-&lt;br&gt;dan lokalisering i många hänseenden skulle bli en&lt;br&gt;tom gest. Ledningen för myndigheten skulle i prakti-&lt;br&gt;ken komma att befinna sig i Göteborg och på andra&lt;br&gt;större verksamhetsorter inom regionen i betydligt&lt;br&gt;större utsträckning än i Mariestad. En godtagbar in-&lt;br&gt;omregional balans bör därför i stället åstadkommas&lt;br&gt;genom att det inom skatteförvaltningen lokaliseras&lt;br&gt;annan verksamhet på det regionala planet och even-&lt;br&gt;tuellt viss verksamhet som omfattar flera regioner till&lt;br&gt;Mariestad. Sådan verksamhet kan t.ex. avse löpande&lt;br&gt;administration och IT-stöd. RSV utreder för närva-&lt;br&gt;rande frågan om inrättande av en för landet gemen-&lt;br&gt;sam s.k. help-desk. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;man noga pröva möjligheten att förlägga denna till&lt;br&gt;Mariestad. Regeringen avser att uppdra åt RSV att&lt;br&gt;lokalisera verksamheten på sådant sätt att i vart fall&lt;br&gt;motsvarande effekt på sysselsättningen i Mariestad&lt;br&gt;uppnås som en förläggning dit av myndighetens led-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många andra håll i landet är det inte så att en&lt;br&gt;viss ort framstår som så dominerande från verksam-&lt;br&gt;hetsynpunkt att den kan anses självskriven som sätes-&lt;br&gt;ort. RSV har för de flesta av regionerna fört fram två&lt;br&gt;alternativ, där det ena är samma ort som kronofog-&lt;br&gt;demyndighetens sätesort. Det är dock inte i alla fall&lt;br&gt;som detta är verkets förstahandsalternativ. Som RSV&lt;br&gt;anfört är det inte av någon avgörande betydelse för&lt;br&gt;samverkan mellan myndigheterna att ledningen&lt;br&gt;finns på samma ort. Det viktiga är i stället att de or-&lt;br&gt;ter från vilka huvuddelen av det operativa arbetet&lt;br&gt;utförs, och gränserna mellan regionerna, samman-&lt;br&gt;faller. I de fall där RSV i sitt förslag avviker från kro-&lt;br&gt;nofogdemyndigheterna vad gäller valet av sätesort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan detta sägas bidra till inomregional balans och&lt;br&gt;förslaget bör kunna följas på dessa punkter. Det in-&lt;br&gt;nebär t.ex. att Luleå bör vara sätesort för den myn-&lt;br&gt;dighet som omfattar Norrbottens och Västerbottens&lt;br&gt;län. Ett undantag gäller den myndighet som omfattar&lt;br&gt;Västernorrlands och Jämtlands län. RSV har här som&lt;br&gt;sätesort föreslagit i första hand Härnösand och i&lt;br&gt;andra hand Sundsvall. Sundsvall är den ort där verk-&lt;br&gt;samheten i regionen har sin tyngdpunkt. Från rent&lt;br&gt;verksamhetsmässiga utgångspunkter skulle en lokali-&lt;br&gt;sering dit vara naturlig. För en lokalisering till Här-&lt;br&gt;nösand kan goda regional- och sysselsättningspolitis-&lt;br&gt;ka skäl anföras. Det har emellertid blivit alltmer&lt;br&gt;tydligt att det krävs åtgärder för att vidmakthålla&lt;br&gt;livskraften hos orterna i regionens inland och då inte&lt;br&gt;minst Östersund. Såväl offentlig som annan verk-&lt;br&gt;samhet har dragits bort från Östersund i en utsträck-&lt;br&gt;ning som enligt regeringens mening motiverar att det&lt;br&gt;i denna del av landet tas särskilda hänsyn vid lokali-&lt;br&gt;seringen. Östersund bör därför väljas som sätesort i&lt;br&gt;regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att det fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 1998 bildas en skattemyndighet vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde omfattar Västra Götalands län.&lt;br&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1999 bildas för Norrbottens&lt;br&gt;och Västerbottens län en myndighet med Luleå som&lt;br&gt;sätesort, för Västernorrlands och Jämtlands län en&lt;br&gt;myndighet med Östersund som sätesort, för Gävle-&lt;br&gt;borgs och Dalarnas län en myndighet med Gävle&lt;br&gt;som sätesort, för Värmlands och Örebro län en&lt;br&gt;myndighet med Örebro som sätesort, för Uppsala,&lt;br&gt;Södermanlands och Västmanlands län en myndighet&lt;br&gt;med Västerås som sätesort, för Stockholms och&lt;br&gt;Gotlands län en myndighet med Stockholm som sä-&lt;br&gt;tesort, för Östergötlands och Jönköpings län en&lt;br&gt;myndighet med Linköping som sätesort, för Västra&lt;br&gt;Götalands län samt Kungsbacka, Varbergs och Fal-&lt;br&gt;kenbergs kommuner en myndighet med Göteborg&lt;br&gt;som sätesort, för Kronobergs, Kalmar och Blekinge&lt;br&gt;län en myndighet med Växjö som sätesort och för&lt;br&gt;Skåne län samt Laholms, Halmstads och Hylte&lt;br&gt;kommuner en myndighet med Malmö som sätesort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har beräknat att omorganisationen ger be-&lt;br&gt;sparingar inom ledning och administration motsva-&lt;br&gt;rande ca 100 årsarbetskrafter. I den operativa verk-&lt;br&gt;samheten som helhet, där lönerna genomsnittligt är&lt;br&gt;lägre, motsvarar detta ca 150 årsarbetskrafter. Den&lt;br&gt;ger därmed ett inte oväsentligt bidrag när det gäller&lt;br&gt;att klara av beslutade besparingar utan att den ope-&lt;br&gt;rativa verksamheten tar skada.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skattebrottsenheter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar i dag en lagrådsremiss om skat-&lt;br&gt;temyndigheternas medverkan i skattebrottsutred-&lt;br&gt;ningar. Verksamheten skall bedrivas i särskilda skat-&lt;br&gt;tebrottsenheter. I den proposition som regeringen&lt;br&gt;längre fram kommer att överlämna i denna fråga re-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dovisas förutom författningsförslag m.m. även de&lt;br&gt;resursmässiga konsekvenserna av förslaget. Det bör&lt;br&gt;dock redan nu påpekas att de resursramar som avses&lt;br&gt;gälla för skatteförvaltningen under de närmaste åren&lt;br&gt;inte medger att skattebrottsenheterna inrättas såvida&lt;br&gt;man inte på något sätt frigör resurser utan att inkräk-&lt;br&gt;ta på utrymmet för övrig operativ verksamhet. Ge-&lt;br&gt;nom den ovan föreslagna indelningen i regioner ska-&lt;br&gt;pas enligt regeringens bedömning det resursmässiga&lt;br&gt;utrymme som krävs för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Lokalisering av viss verksamhet till Söderhamn&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrar genom ett beslut i dag åt RSV&lt;br&gt;att inom ramen för en omstrukturering av telefoni-&lt;br&gt;verksamheten lokalisera en s.k. telefonistkonsol med&lt;br&gt;vissa kringfunktioner till Söderhamn. Åtgärden be-&lt;br&gt;döms ge ett tillskott på ca 25 arbetstillfällen i Söder-&lt;br&gt;hamn.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;RRV:s revisionsberättelse avseende skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen och exekutionsväsendet innehåller inte någon&lt;br&gt;invändning. Vid granskningen av delårsrapporten för&lt;br&gt;perioden 1 januari - 30 juni 1997 har inte fram-&lt;br&gt;kommit något som tyder på att rapporten inte upp-&lt;br&gt;fyller kraven på att ge en rättvisande bild av verk-&lt;br&gt;samhetskostnader och intäkter och av den ekono-&lt;br&gt;miska ställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller att RRV i sin årliga rapport bl.a. fö-&lt;br&gt;reslår regeringen att beräknade inkomster av upp-&lt;br&gt;bördsverksamheten inarbetas i regleringsbrevet för&lt;br&gt;skatteförvaltningen till grund för RSV:s analys och&lt;br&gt;styrning. Vidare vill RRV uppmärksamma regering-&lt;br&gt;en på riskerna för att punktskattekontrollen inte sva-&lt;br&gt;rar mot de växande kontrollbehoven framför allt se-&lt;br&gt;dan EU-inträdet och de svåra avvägningar som&lt;br&gt;skattekontrollen inrymmer och de samband som&lt;br&gt;finns mellan å ena sidan resurstilldelning och å andra&lt;br&gt;sidan omfattning, inriktning och prioriteringar i kon-&lt;br&gt;trollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har full förståelse för intentionerna&lt;br&gt;bakom förslaget att ta in beloppsuppgifterna från&lt;br&gt;inkomstberäkningen i regleringsbrevet. Utan tvivel är&lt;br&gt;dessa uppgifter viktiga som utgångspunkt för ana-&lt;br&gt;lysverksamheten. Utfallet av uppbörden påverkas&lt;br&gt;emellertid av ett så stort antal andra faktorer än skat-&lt;br&gt;teförvaltningens arbete att kopplingen till reglerings-&lt;br&gt;brevet som styrdokument inte framstår som särskilt&lt;br&gt;stark. Möjligheten att använda uppgifterna i analys-&lt;br&gt;sammanhang påverkas inte heller av om de finns in-&lt;br&gt;tagna i regleringsbrevet eller inte. Regeringen avser&lt;br&gt;mot den bakgrunden inte att följa detta RRV-förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör nämnas att RSV i anslutning&lt;br&gt;till delårsrapporten för första halvåret 1997 har be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gärt dispens från kravet i 14 § förordningen&lt;br&gt;(1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m.&lt;br&gt;vad gäller prognoser för uppbörd. Arbetet med pro-&lt;br&gt;gnoser för skatteuppbörden kräver medverkan av&lt;br&gt;flera aktörer, till vilka RSV hör. Huvudansvaret lig-&lt;br&gt;ger dock på Finansdepartementet och RSV:s roll i&lt;br&gt;arbetet bör vara en annan än att på egen hand redo-&lt;br&gt;visa prognoser. Regeringen avser mot den bakgrun-&lt;br&gt;den att bifalla RSV:s begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar uppfattningen att det finns an-&lt;br&gt;ledning att uppmärksamma punktskattekontrollen&lt;br&gt;och skattekontrollen i allmänhet på det sätt som&lt;br&gt;RRV anfört. Som framgått i det föregående pågår nu&lt;br&gt;utredningsarbete respektive fortsatt beredning av ut-&lt;br&gt;redningsförslag i flera frågor inom detta område. Re-&lt;br&gt;geringen räknar därför med att återkomma till riks-&lt;br&gt;dagen längre fram och ser inte något skäl att nu ta&lt;br&gt;initiativ till ytterligare åtgärder med anledning av&lt;br&gt;RRV:s synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A1 Riksskatteverket&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;547 150 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179 878&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;325 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;354 505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;356 304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;365 802&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375 416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget anvisas medel också för RSV:s ar-&lt;br&gt;betsuppgifter som central myndighet inom exeku-&lt;br&gt;tionsväsendet (jfr utgiftsområde 4 Rättsväsendet,&lt;br&gt;verksamhetsområde Kronofogdemyndigheterna).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;A2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 427 862 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;554 649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 466 083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 328 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 567 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 269 581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 391 622&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 447 542&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Inom RSV har det under budgetåren 1993/94 och&lt;br&gt;1994/95 byggts upp ett avsevärt anslagssparande.&lt;br&gt;Under budgetåret 1995/96 minskade anslagssparan-&lt;br&gt;det, bl.a. som ett resultat av att regeringen beslutade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bortföring av vissa medel från anslaget som en&lt;br&gt;besparing. Regeringen har därefter under våren 1997&lt;br&gt;beslutat om ytterligare bortföring av medel. Sam-&lt;br&gt;manlagt har i enlighet med regeringens beslut&lt;br&gt;137 250 000 kronor förts bort från anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom skattemyndigheterna har det byggts&lt;br&gt;upp ett avsevärt anslagssparande. Uppbyggnaden har&lt;br&gt;fortsatt under budgetåret 1995/96. Även i fråga om&lt;br&gt;skattemyndigheterna har regeringen vid flera tillfällen&lt;br&gt;beslutat om bortföring av medel från anslaget som en&lt;br&gt;besparing. Sammanlagt har i enlighet med regering-&lt;br&gt;ens beslut 51 500 000 kronor förts bort från ansla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Förbrukningen av anslagsmedel inom skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen har visat sig vara svår att förutsäga. De både i&lt;br&gt;absoluta tal och i förhållande till respektive anslags-&lt;br&gt;belopp avsevärda överskotten har flera förklaringar.&lt;br&gt;En viktig förklaring är svårigheten att på förhand&lt;br&gt;med någon större precision ange i vilken takt medel&lt;br&gt;som har avsatts för investeringar i utrustning och sys-&lt;br&gt;temutveckling m.m. på IT-området kommer att för-&lt;br&gt;brukas. En annan förklaring är fördröjningar i rekry-&lt;br&gt;teringen av nya medarbetare. En avsevärd del av&lt;br&gt;överskottet på anslaget till skattemyndigheterna ut-&lt;br&gt;görs också av medel som avsatts för pensionsersätt-&lt;br&gt;ningar i samband med avveckling av personal. Som&lt;br&gt;framgått av redovisningen av personalpolitiska kon-&lt;br&gt;sekvenser (se volym 1) pågår inom skatteförvaltning-&lt;br&gt;en en omställning som innebär att s.k. baspersonal i&lt;br&gt;stor omfattning måste lämna verksamheten, samti-&lt;br&gt;digt som rekrytering sker av revisorer och viss annan&lt;br&gt;högutbildad personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av RSV senast redovisade prognosen över&lt;br&gt;medelsförbrukningen tyder på att anslagssparandet&lt;br&gt;såvitt gäller skattemyndigheterna kommer att av-&lt;br&gt;vecklas helt och anslagskrediten tas i anspråk i mind-&lt;br&gt;re utsträckning under år 1999 och något mera under&lt;br&gt;år 2000, medan det inom Riksskatteverket fortfa-&lt;br&gt;rande kommer att finnas visst men kraftigt minskat&lt;br&gt;anslagssparande vid utgången av år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det behov av att&lt;br&gt;vidareutveckla den allmänt tillgängliga statistiken på&lt;br&gt;skatteområdet. Detta kan ske bäst om ansvaret för&lt;br&gt;framtagning av en skattestatistisk årsbok, som för&lt;br&gt;närvarande åvilar SCB, förs över till RSV. För detta&lt;br&gt;ändamål har anslaget till RSV tillförts 1,3 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det som sagts i det föregående&lt;br&gt;finner regeringen i övrigt inte anledning att nu göra&lt;br&gt;någon ändrad bedömning vad gäller resursbehovet&lt;br&gt;under perioden t.o.m. år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Tullverket&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;Omfattning/ändamål&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Tullverket består av Generaltullstyrelsen samt tolv&lt;br&gt;regionala myndigheter vilka har ansvaret för tull-&lt;br&gt;verksamheten inom respektive region. Generaltullsty-&lt;br&gt;relsen är chefsmyndighet och svarar därmed för led-&lt;br&gt;ning av Tullverkets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av inträdet i den Europeiska unionen&lt;br&gt;och den därmed sammanhängande minskningen av&lt;br&gt;arbetsvolymerna reducerades anslaget med sam-&lt;br&gt;manlagt 288 miljoner kronor under budgetåren&lt;br&gt;1995/96 och 1997. Effekterna för kontrollverksam-&lt;br&gt;heten och tullverksamheten i övrigt av detta är nu&lt;br&gt;föremål för en utvärdering i enlighet med Skatteut-&lt;br&gt;skottets betänkande 1994/95:SkU23. Utvärderingen&lt;br&gt;beräknas vara avslutad under hösten 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverkets anslag för budgetåret 1995/96 var&lt;br&gt;1 617 380 000 kronor. Balanserat anslagssparande&lt;br&gt;var 126 413 000 kronor. Utgifterna uppgick till&lt;br&gt;1 634 732 000 kronor vilket innebär att anslagsspa-&lt;br&gt;randet inför budgetåret 1997 var 109 061 000 kro-&lt;br&gt;nor. Tullverket har således utnyttjat cirka 17 miljo-&lt;br&gt;ner kronor av anslagssparandet under budgetåret&lt;br&gt;1995/96. För innevarande budgetår visar prognosen&lt;br&gt;grundad på utfallet för de första sex månaderna att&lt;br&gt;verket kommer att förbruka 1 090 632 000 kronor&lt;br&gt;vilket medför att ytterligare cirka 59 miljoner kronor&lt;br&gt;av anslagssparandet kommer att tas i anspråk. Detta&lt;br&gt;är helt enligt Tullverkets planer och beror bl.a. på&lt;br&gt;genomförandet av den IT-plan verket beslutat om.&lt;br&gt;Av denna anledning beräknas även resterande del av&lt;br&gt;anslagssparandet att förbrukas de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 634 732 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 080 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 031 858&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 090 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 036 369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 069 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 098 658&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftigt de senaste åren. För övrigt är det svårt att&lt;br&gt;avgöra om Tullverkets resultat är tillfredsställan-&lt;br&gt;de eller ej eftersom de flesta resultaten som Tull-&lt;br&gt;verket uppnått och som redovisas i årsredovis-&lt;br&gt;ningen saknar analyser och kommentarer. Verket&lt;br&gt;arbetar för att lösa dessa problem dels med den&lt;br&gt;nya indelningen i verksamhetsgrenar, dels med&lt;br&gt;det nya tidredovisningssystemet LIST som tagits i&lt;br&gt;bruk under 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Anslagssparandet har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål för Tullverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Att effektivt fastställa och uppbära tullar, mer-&lt;br&gt;värdesskatt och andra skatter samt avgifter så att&lt;br&gt;en riktig uppbörd kan säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Att övervaka och kontrollera trafiken till och från&lt;br&gt;utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel&lt;br&gt;av varor efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Att samla in och bearbeta uppgifter för utrikes-&lt;br&gt;handelsstatistiken så att ett underlag av god kvali-&lt;br&gt;tet kan inges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Att vid fullgörande av sina uppgifter verka för att&lt;br&gt;kostnaderna för tullprocedurer minimeras både&lt;br&gt;för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket&lt;br&gt;samt tillhandahålla en god service så att den legi-&lt;br&gt;tima handeln med tredje land underlättas i största&lt;br&gt;möjliga utsträckning och att det legitima varuflö-&lt;br&gt;det inom EU inte hindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger stor vikt vid det fortsatta arbetet&lt;br&gt;med förenklingar av regler och procedurer i tullhan-&lt;br&gt;teringen. Ett viktigt verktyg för detta är datorisering-&lt;br&gt;en. Det är även viktigt med ett fortsatt arbete för att&lt;br&gt;öka kvaliteten i alla delar av verkets verksamhet. Ett&lt;br&gt;led i detta är att förbättra informationen till närings-&lt;br&gt;livet samt att utveckla nya arbetsmetoder för en ef-&lt;br&gt;fektiv och rationell tullhantering. Eftersom Tullver-&lt;br&gt;ket är en viktig aktör i den svenska handeln med&lt;br&gt;utlandet bidrar dessa åtgärder till att stärka de svens-&lt;br&gt;ka företagens konkurrenskraft. En effektivare tull-&lt;br&gt;hantering kommer dessutom att frigöra resurser att&lt;br&gt;användas inom andra viktiga områden såsom Tull-&lt;br&gt;verkets kontrollverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;________________________________________ Resultatbedömning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Antalet narkotikabeslag har ökat och överstiger&lt;br&gt;nu nivån från tiden före EU-medlemskapet. Be-&lt;br&gt;slagen av sprit och andra alkoholdrycker har ökat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regleringsbrevet inför budgetåret 1995/96 gav rege-&lt;br&gt;ringen Tullverket i uppdrag att lämna förslag på ny&lt;br&gt;indelning av sin verksamhet samt nya verksamhets-&lt;br&gt;mål och resultatmått att ligga till grund för resultat-&lt;br&gt;redovisningen i årsredovisningen. Uppdraget redovi-&lt;br&gt;sades till regeringen och verksamheten föreslogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indelad i fyra grenar varav tre direkt härledda ur&lt;br&gt;Tullverkets övergripande mål. På så sätt skulle det&lt;br&gt;ges bättre möjligheter att följa upp resultatet i för-&lt;br&gt;hållande till dessa mål. Även förslag på nya resultat-&lt;br&gt;mått redovisades med de nya verksamhetsgrenarna&lt;br&gt;som grund. Den nya verksamhetsindelningen gäller&lt;br&gt;från och med 1997. Under budgetåret 1995/96 har&lt;br&gt;Tullverkets verksamhet liksom tidigare varit indelad i&lt;br&gt;sex verksamhetsgrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket har fyra mål för verksamheten. Det&lt;br&gt;fjärde målet infördes från och med budgetåret 1997&lt;br&gt;för att understryka service- och effektivitetsdimen-&lt;br&gt;sionen i Tullverkets arbete. Verket är en viktig aktör i&lt;br&gt;Sveriges handel med utlandet och därför betonas vik-&lt;br&gt;ten av en effektiv och serviceinriktad tullhantering&lt;br&gt;med detta mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret&lt;br&gt;1997 angivit ett antal verksamhetsmål direkt kopp-&lt;br&gt;lade till Tullverkets övergripande mål. Dessa verk-&lt;br&gt;samhetsmål bör göra det lättare att följa upp verk-&lt;br&gt;samheten på ett effektivare sätt än tidigare och att&lt;br&gt;mer utförligt analysera resultatet. Tyngdpunkten för&lt;br&gt;verksamhetsmålen är inom områdena uppbörd och&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som särskilt angelägna uppgifter i övrigt har rege-&lt;br&gt;ringen angivit att verka för en ökad användning och&lt;br&gt;fortsatt utveckling av informationsteknik inom tull-&lt;br&gt;verksamheten så att effektiv programvara och mo-&lt;br&gt;dern teknik enligt internationell standard kan använ-&lt;br&gt;das för att vidareutveckla funktionen med elektro-&lt;br&gt;niskt uppgiftslämnande (EDI) mot företag, myndig-&lt;br&gt;heter samt olika samarbetsprojekt inom EU. I sam-&lt;br&gt;manhanget viktiga uppgifter är datorisering av tull-&lt;br&gt;räkningar, elektronisk utlämningssedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i regleringsbrevet vidare angivit&lt;br&gt;som angelägna uppgifter att med en utvecklad an-&lt;br&gt;vändning av informationsteknik åstadkomma en&lt;br&gt;fortsatt effektivisering av de interna arbetsprocesser-&lt;br&gt;na, att verka för att en enhetlig tolkning av gällande&lt;br&gt;lagar och övriga bestämmelser görs av samtliga&lt;br&gt;tullmyndigheter, att verka för att systemen för transi-&lt;br&gt;tering av varor får en hög tillförlitlighet samt att på&lt;br&gt;lämpligt sätt biträda Finansdepartementet och Utri-&lt;br&gt;kesdepartementet med analys av frågor inom respek-&lt;br&gt;tive område som behandlas vid möten inom EU:s or-&lt;br&gt;gan och lämna förslag till svenska ståndpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen - liksom Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV) - att Tullverkets årsredovisning&lt;br&gt;för budgetåret 1995/96 i allt väsentligt är rättvisande.&lt;br&gt;Emellertid saknar årsredovisningen - detta år liksom&lt;br&gt;tidigare - utförliga analyser av de resultat Tullverket&lt;br&gt;uppnått inom olika verksamheter. Även regionernas&lt;br&gt;resultat saknar analyser och kommentarer, vilka -&lt;br&gt;om de funnits - avsevärt hade ökat årsredovisningens&lt;br&gt;informationsvärde. Indelningen av verksamheten i de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sex grenarna gör även resultatredovisningen frag-&lt;br&gt;menterad och svåröverskådlig. Detta sammantaget&lt;br&gt;gör att det för vissa av de uppsatta målen inte är&lt;br&gt;möjligt att avgöra om Tullverkets resultat är godtag-&lt;br&gt;bart eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är otillfredsställande men regeringen konsta-&lt;br&gt;terar att Tullverket arbetar för att lösa dessa problem&lt;br&gt;dels med den nya indelningen i verksamhetsgrenar,&lt;br&gt;dels med det nya tidredovisningssystemet LIST som&lt;br&gt;verket börjat använda under 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av Tullverkets resultatredovis-&lt;br&gt;ning bör man ta i beaktande den omfattande föränd-&lt;br&gt;ring av verksamheten som under budgetåret skett ge-&lt;br&gt;nom Sveriges inträde i Europeiska unionen och den&lt;br&gt;därav följande omorganisationen av Tullverket. Vad&lt;br&gt;gäller redovisningen av regionernas resultat avser re-&lt;br&gt;geringen att i kommande regleringsbrev ytterligare&lt;br&gt;förtydliga kraven avseende dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande narkotikakontrollen vill rege-&lt;br&gt;ringen återigen peka på behovet av fördjupad analys&lt;br&gt;av resultatet. I regleringsbrevet för 1997 är kraven&lt;br&gt;för redovisning av beslagsstatistiken preciserade -&lt;br&gt;vilket bl.a. innebär en redovisning med beaktande av&lt;br&gt;beslag gjorda av polisen - i syfte att få en mer hel-&lt;br&gt;täckande redovisning. I framtiden avser regeringen&lt;br&gt;att i ett ännu bredare perspektiv analysera narkotika-&lt;br&gt;situationen. Med denna analys som bakgrund torde&lt;br&gt;förutsättningarna för Tullverkets resultatredovisning&lt;br&gt;avseende narkotikabeslag avsevärt förbättras. Besla-&lt;br&gt;gen av narkotika kan då ses i ljuset av narkotikasi-&lt;br&gt;tuationen som helhet. Narkotikakontrollen skall en-&lt;br&gt;ligt regleringsbrevet ges högsta prioritet inom&lt;br&gt;tullkontrollen och regeringen konstaterar att antalet&lt;br&gt;beslag har ökat och nu överstiger nivån från tiden&lt;br&gt;före EU-medlemskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar även att beslagen av sprit&lt;br&gt;och andra alkoholdrycker ökat kraftigt de senaste&lt;br&gt;åren. I regleringsbrevet för 1997 har angetts att även&lt;br&gt;detta arbete skall ges hög prioritet och regeringen an-&lt;br&gt;ser att ansträngningarna skall fortsätta beträffande&lt;br&gt;bekämpning av denna typ av smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;RRV har i sin revisionsberättelse inte lämnat någon&lt;br&gt;invändning. Regeringen och RRV gör avseende resul-&lt;br&gt;tatredovisningen likartade bedömningar. I ett mer&lt;br&gt;specifikt fall rörande redovisningen av tullintäkterna&lt;br&gt;menar RRV att Tullverket inte i tillräcklig grad redo-&lt;br&gt;visar varför dessa blev lägre än beräknat. RRV pekar&lt;br&gt;även på att det är svårt att följa sambanden mellan&lt;br&gt;övergripande mål, verksamhetsmål, prestationer,&lt;br&gt;kvalitet och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta - skall sägas - bedömer RRV Tullver-&lt;br&gt;kets resultatredovisning för 1995/96 i allt väsentligt&lt;br&gt;vara rättvisande. Det RRV efterlyser i framtiden är&lt;br&gt;att måluppfyllelse och analys av resultat redovisas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett mer utförligt sätt samt att kvaliteten i slutpresta-&lt;br&gt;tionerna analyseras i större utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i enlighet med ovan i&lt;br&gt;RRV:s synpunkter och har erfarit att Generaltullsty-&lt;br&gt;relsen i framtiden kommer att förbättra redovisning-&lt;br&gt;en. Från och med 1997 finns goda förutsättningar att&lt;br&gt;ge en mer heltäckande och analyserande redovisning.&lt;br&gt;Detta har även Generaltullstyrelsen påpekat i sitt&lt;br&gt;svar till RRV med anledning av revisionen. När det&lt;br&gt;gäller redovisningen av varför tullintäkterna blev läg-&lt;br&gt;re än förväntat menar Generaltullstyrelsen att beräk-&lt;br&gt;ningen gjordes då förändringar skedde såväl i tull-&lt;br&gt;taxa som av tullsatser vilket var svårt att förutse&lt;br&gt;effekterna av. Det var även svårt att bedöma vilka&lt;br&gt;förändringar i handelsmönstret EU-medlemskapet&lt;br&gt;skulle medföra.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Förenklingar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I och med medlemskapet i den Europeiska unionen&lt;br&gt;deltar Sverige i en tullunion med en gemensam yttre&lt;br&gt;gräns och med ett gemensamt regelverk. Fullbordan-&lt;br&gt;det av den inre marknaden och den snabba utveck-&lt;br&gt;lingen av gemenskapens handelsutbyte med den övri-&lt;br&gt;ga världen gör det nödvändigt med smidiga tull-&lt;br&gt;procedurer och enkla regler. Inte minst är detta vik-&lt;br&gt;tigt eftersom stora delar av näringslivet har snabba&lt;br&gt;och säkra leveranser och välutvecklad logistik som&lt;br&gt;ett viktigt konkurrensmedel i sin internationella verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket är därför en viktig aktör i den svenska&lt;br&gt;handeln med utlandet och ett viktigt initiativ togs vid&lt;br&gt;ett möte för de femton medlemsstaternas generaldi-&lt;br&gt;rektörer i Stockholm i maj 1996. Där antogs på&lt;br&gt;svenskt initiativ den s.k. Stockholmsdeklarationen&lt;br&gt;som innebär att tullmyndigheterna i respektive med-&lt;br&gt;lemsland tillsammans skall arbeta för förenklingar av&lt;br&gt;regler och procedurer för att främja handelsutbytet&lt;br&gt;och bidra till ökad tillväxt. Stockholmsdeklarationen&lt;br&gt;har även fått politiskt stöd genom ett beslut av EU:s&lt;br&gt;ministerråd. Därefter har en samlad åtgärdsplan för&lt;br&gt;förenkling av tullagstiftningen antagits av Tullpolicy-&lt;br&gt;kommittén vilken består av generaldirektörerna för&lt;br&gt;tullverken inom EU:s medlemsstater. Regeringen an-&lt;br&gt;ser det angeläget att från svenskt håll verka för att&lt;br&gt;intentionerna i Stockholmsdeklarationen fullföljs i&lt;br&gt;det fortsatta arbetet inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltullstyrelsen har tillsammans med Kom-&lt;br&gt;merskollegium och Jordbruksverket även börjat ett&lt;br&gt;arbete för förenklingar av tull-, handels- och jord-&lt;br&gt;brukspolitik inom Sverige - det s.k. Alfredprojektet. I&lt;br&gt;detta arbete drivs projekt om förenklingar av regel-&lt;br&gt;komplexen inom respektive myndighetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av arbetet skall enligt regleringsbrevet&lt;br&gt;avrapporteras vid två tillfällen under 1997. Den förs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta rapporten innehåller en genomgång av de områ-&lt;br&gt;den som hittills behandlats och vad som uppnåtts&lt;br&gt;inom dessa. Regeringen anser det angeläget att detta&lt;br&gt;arbete fortsätter och vill betona vikten av att samråd&lt;br&gt;sker med berörda näringslivsorganisationer även i det&lt;br&gt;fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis krävs således insatser både&lt;br&gt;för att ändra EU:s regelverk och för att ändra det&lt;br&gt;svenska.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tull 2000&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Inom EU har medlemsstaterna enats om ett program&lt;br&gt;- Tull 2000 - för utveckling av tullverksamheten in-&lt;br&gt;om unionen. En förutsättning för att den inre mark-&lt;br&gt;naden skall fungera på avsett sätt är att det finns väl&lt;br&gt;fungerande tullmyndigheter i EU:s medlemsstater.&lt;br&gt;Tullprocedurer och kontroller måste fungera med&lt;br&gt;beaktande av utrikeshandelns krav på snabbhet och&lt;br&gt;smidighet men samtidigt garantera ett likvärdigt&lt;br&gt;skydd för unionens medborgare och företag. Proce-&lt;br&gt;durer och kontroller skall bidra till att skydda ge-&lt;br&gt;menskapens och medlemsstaternas ekonomiska in-&lt;br&gt;tressen samt garantera enhetlighet och konkurrens-&lt;br&gt;neutralitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa detta innehåller programmet&lt;br&gt;strategiska riktlinjer för tullverksamheten fram till&lt;br&gt;och med år 2000. Sammanfattningsvis kan sägas att&lt;br&gt;syftet är att dessa skall leda till att tullverken inom&lt;br&gt;EU skall fungera som om de vore ett enda tullverk.&lt;br&gt;Tullmyndigheterna inom EU kommer således i allt&lt;br&gt;högre utsträckning att arbeta efter gemensamma&lt;br&gt;riktlinjer som medlemsstaterna enas om.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bedrägerier&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Inom EU har under senare år transitering av fram-&lt;br&gt;förallt känsligt gods dvs. högbeskattade varor som&lt;br&gt;cigaretter, alkohol och vissa jordbruksprodukter va-&lt;br&gt;rit föremål för omfattande bedrägerier med allvarliga&lt;br&gt;konsekvenser för gemenskapens och medlemsstater-&lt;br&gt;nas intäkter och för konkurrensförhållandena på den&lt;br&gt;inre marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän uppfattning är att transitering av varor&lt;br&gt;är en förutsättning för den inre marknadens funktion&lt;br&gt;och därmed för den europeiska ekonomin som hel-&lt;br&gt;het. Inom EU pågår därför ett intensivt arbete för att&lt;br&gt;göra transiteringssystemet säkrare utan att samtidigt&lt;br&gt;begränsa varors rörlighet över gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del i reformarbetet är att datorisera tran-&lt;br&gt;siteringsförfarandet. Därutöver har EU-kommission-&lt;br&gt;en i en handlingsplan föreslagit en rad åtgärder bl.a.&lt;br&gt;för att säkerställa att operatörer och tulladministra-&lt;br&gt;tioner följer de regler som finns redan i dag samt för&lt;br&gt;att åstadkomma ett flexiblare transiteringssystem där&lt;br&gt;nivån på kontroller och säkerheter anpassas efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;operatörernas tillförlitlighet och de risker som hänger&lt;br&gt;samman med förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av transiteringssystemet ställer na-&lt;br&gt;turligtvis en del krav på insatser även på nationell&lt;br&gt;nivå. Regeringen anser det viktigt att i det fortsatta&lt;br&gt;arbetet inom EU verka för att förändringarna inte&lt;br&gt;skall behöva medföra några ytterligare administrati-&lt;br&gt;va bördor vare sig för företagen eller tullmyndighe-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen med bedrägerier med alkohol och to-&lt;br&gt;bak är så stora att de påverkar medlemsländernas&lt;br&gt;ekonomiska situation. Bedrägerierna utgör även ett&lt;br&gt;hot mot den inre marknadens funktionssätt samt&lt;br&gt;mot ambitionerna att av hälsoskäl minska konsum-&lt;br&gt;tionen av tobak och alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har det inom EU inrättats&lt;br&gt;en arbetsgrupp med deltagande av samtliga med-&lt;br&gt;lemsländer som syftar till att analysera svagheter i de&lt;br&gt;nuvarande systemen och kontrollordningarna samt&lt;br&gt;att identifiera möjliga förbättringar av dessa system.&lt;br&gt;Förslagen skall utformas med beaktande av tull-,&lt;br&gt;punktskatte- och mervärdesskatteområdena. Arbets-&lt;br&gt;gruppen skall avlämna en rapport under våren 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att satsningar på&lt;br&gt;bedrägeribekämpning och kontroll på lång sikt är en&lt;br&gt;lönsam investering. Enligt uppgift från Generaltull-&lt;br&gt;styrelsen beräknas medel som satsas inom exempelvis&lt;br&gt;området revision generera en ytterligare uppbörd&lt;br&gt;motsvarande flera gånger den nedlagda kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Kvalitetsarbete&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som sagts ovan om Tullverkets&lt;br&gt;betydelse för den svenska handeln med utlandet och&lt;br&gt;för näringslivets konkurrenskraft är det även väsent-&lt;br&gt;ligt att Tullverket arbetar med att förbättra kvaliteten&lt;br&gt;i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har erfarit att en av Tullverket genom-&lt;br&gt;förd kvalitetsundersökning avseende tulldeklaratio-&lt;br&gt;ner efter hemtagning 1996 visar att andelen felaktiga&lt;br&gt;deklarationer uppgår till cirka 50 procent. Huvud-&lt;br&gt;delen av felen torde vara oavsiktliga och utan bety-&lt;br&gt;delse för själva uppbörden men måste likväl åtgär-&lt;br&gt;das. Att rätta felaktiga deklarationer medför ett&lt;br&gt;merarbete för såväl Tullverket som för importföreta-&lt;br&gt;gen samtidigt som bl.a. underlaget för uppbörd och&lt;br&gt;utrikeshandelsstatistik blir felaktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är detta delvis ett&lt;br&gt;informationsproblem. Tullverket bör därför öka sina&lt;br&gt;ansträngningar att få företagen att lämna rätt uppgif-&lt;br&gt;ter från början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är även någonting som Tullverket självt&lt;br&gt;uppmärksammat i sin pågående utredning Info -97&lt;br&gt;där verket bl.a. undersökt behovet hos näringslivet&lt;br&gt;av information från Tullverket samt hur pass väl&lt;br&gt;Tullverket lyckas tillgodose detta. De fördelar som&lt;br&gt;kan uppnås genom ett målmedvetet kvalitetsarbete i&lt;br&gt;denna riktning är flera. Dels sparas naturligtvis resur-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser hos såväl Tullverket som företagen, dels bör arbe-&lt;br&gt;tet ge en bättre säkerhet i hanteringen genom att an-&lt;br&gt;delen fel i tulldeklarationerna minskar. Detta ger&lt;br&gt;bättre förutsättningar för en effektiv och säker upp-&lt;br&gt;börd. Det är också företagens ansvar att lämna kor-&lt;br&gt;rekta uppgifter till Tullverket något som dessutom&lt;br&gt;ligger i företagens eget intresse. Genom att företagen&lt;br&gt;kvalitetssäkrar det material som de lämnar ifrån sig&lt;br&gt;till Tullverket uppnås således förutsättningar för en&lt;br&gt;riktig klarering och debitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det viktigt att Tullverket arbetar&lt;br&gt;aktivt med att informera företagen vilket i förläng-&lt;br&gt;ningen bör ge det svenska näringslivet stärkt konkur-&lt;br&gt;renskraft. Tullverket har också en viktig uppgift i att&lt;br&gt;på olika sätt öka företagens kunskaper om det om-&lt;br&gt;fattande regelverk som gäller vid import och export&lt;br&gt;bl.a. för att de möjligheter till förenklingar som före-&lt;br&gt;ligger skall tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant aktivt stöd till näringslivet från Tull-&lt;br&gt;verkets sida ligger i linje med det nya målet som be-&lt;br&gt;tonar servicedimensionen i Tullverkets verksamhet&lt;br&gt;och Tullverket som en viktig aktör i den svenska ut-&lt;br&gt;rikeshandeln. En aktiv information, god service och&lt;br&gt;effektiv kontroll samverkar för höjd kvalitet på av-&lt;br&gt;lämnade uppgifter samtidigt som utrikeshandelsföre-&lt;br&gt;tagens konkurrenskraft stärks. En god service till fö-&lt;br&gt;retagen och en effektiv klarering frigör således&lt;br&gt;resurser inom tullverksamheten som kan användas&lt;br&gt;för exempelvis förbättrad kontroll. En god service&lt;br&gt;blir därigenom en förutsättning för en god kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med detta kan nämnas det projekt som&lt;br&gt;bedrivs inom Tullverket under namnet RISK-&lt;br&gt;proj ektet, vilket är ett sätt att i klareringsarbetet för-&lt;br&gt;dela tulldeklarationer i olika prioritetsgrupper med&lt;br&gt;hjälp av riskanalysmetoder. Enklare ärenden med låg&lt;br&gt;risk kan - då projektet är genomfört — hanteras ru-&lt;br&gt;tinmässigt varvid resurser frigörs för de mer krävan-&lt;br&gt;de högprioriterade ärendena vilket ger ett bättre ut-&lt;br&gt;nyttjande av tulltjänstemännens kompetens och&lt;br&gt;snabbare klarering för den legitima handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är ett steg i rätt riktning och regeringen an-&lt;br&gt;ser det angeläget att Tullverket fortsätter sina an-&lt;br&gt;strängningar att förbättra kvaliteten i olika delar av&lt;br&gt;sin verksamhet. Det ökade handelsutbytet med om-&lt;br&gt;världen gör det nödvändigt med högre effektivitet&lt;br&gt;inom tullverksamheten genom rationell och smidig&lt;br&gt;klarering samt effektiv kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Datorisering&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I regleringsbrevet för 1997 gav regeringen Tullverket&lt;br&gt;i uppdrag att inkomma med ett antal rapporter om&lt;br&gt;verkets fortsatta datorisering, kostnader för drift och&lt;br&gt;investeringar, hur insatta resurser bidrar till att effek-&lt;br&gt;tivisera verksamheten samt nya möjligheter att ut-&lt;br&gt;veckla tulldatasystemet (TDS) så att ytterligare effek-&lt;br&gt;tivitetsvinster kan uppnås såväl inom Tullverket som&lt;br&gt;inom anslutna företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige ligger jämfört med många andra EU-&lt;br&gt;länder långt fram inom datoriseringen av tullverk-&lt;br&gt;samheten. Arbetet med ytterligare förenklingar av&lt;br&gt;regelverk, smidigare tullprocedurer och automatise-&lt;br&gt;rade rutiner för en rationellare och effektivare hante-&lt;br&gt;ring tydliggör behovet av en fortsatt IT-utveckling.&lt;br&gt;Detta accentueras av att näringslivet kräver snabb&lt;br&gt;handläggning av klareringsärenden, ökande krav på&lt;br&gt;ett snabbt utbyte av information med EU:s institu-&lt;br&gt;tioner, ökande interaktivitet mellan myndigheter i&lt;br&gt;Sverige samt en ökad intern efterfrågan av olika da-&lt;br&gt;tatjänster inom Tullverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sina rapporter redogör Tullverket för den fort-&lt;br&gt;satta IT-utvecklingen, vilka effekter detta får på sak-&lt;br&gt;verksamheten, utvecklingspotential, problem och&lt;br&gt;möjligheter som utvecklingen medför samt vad detta&lt;br&gt;kräver för resurser. Verket anger att genomförandet&lt;br&gt;av RISK-projektet kommer att ta stora resurser i an-&lt;br&gt;språk under 1997 och 1998. Även en fortsatt an-&lt;br&gt;passning av tulldatasystemet till EU:s system kommer&lt;br&gt;att ske liksom vidareutveckling av vissa EDI-&lt;br&gt;funktioner (elektroniskt utbyte av information).&lt;br&gt;Tullverket står inför fler större utvecklingsuppgifter&lt;br&gt;inom dataområdet den närmaste framtiden. Exempel&lt;br&gt;på detta är utöver det tidigare nämnda RISK-&lt;br&gt;projektet åtgärder för att hantera de förändringar&lt;br&gt;som krävs i datasystemen inför sekelskiftet, datorise-&lt;br&gt;ringen av det gemensamma transiteringsförfarandet&lt;br&gt;samt förberedelser för ett eventuellt införande av den&lt;br&gt;gemensamma valutan euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket anger att prioriteringen beträffande&lt;br&gt;EDI-funktionerna innebär att i första hand förbätta&lt;br&gt;prestanda för redan befintliga funktioner och i andra&lt;br&gt;hand att införa nya funktioner. Regeringen vill i&lt;br&gt;sammanhanget peka på vikten av att näringslivet er-&lt;br&gt;bjuds de möjligheter som finns att rationellt och ef-&lt;br&gt;fektivt få tillgång till såväl EDI-funktioner med hög&lt;br&gt;prestanda som nya funktioner. Regeringen förutsät-&lt;br&gt;ter i detta sammanhang att Tullverket gör de nöd-&lt;br&gt;vändiga prioriteringarna så att de anslutna företagen&lt;br&gt;kan erbjudas exempelvis papperslös debitering&lt;br&gt;(elektroniska tullräkningar). Tullverket påpekar i si-&lt;br&gt;na rapporter att denna funktion tillsammans med&lt;br&gt;vissa andra EDI-funktioner kommer att avgiftsbeläg-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverkets rapporter har remitterats till Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Transportindustriförbundet samt&lt;br&gt;Grossistförbundet Svensk Handel. Sammanfattnings-&lt;br&gt;vis är man positiv till att Generaltullstyrelsen inlett en&lt;br&gt;dialog med näringslivet om datoriseringsfrågorna&lt;br&gt;men anför samtidigt en rad kritiska synpunkter bl.a.&lt;br&gt;på att Tullverket planerar avgiftsbelägga grundläg-&lt;br&gt;gande EDI-funktioner samt att flera av de i klare-&lt;br&gt;ringsprocedurerna ingående momenten inte datorise-&lt;br&gt;rats och därför inte inneburit någon nämnvärd&lt;br&gt;rationalisering. Man berör även EU:s tulltaxa och&lt;br&gt;menar att företagen alltsedan medlemskapet i EU&lt;br&gt;haft betydande problem att få uppdaterad informa-&lt;br&gt;tion om införselavgifter. Den pappersbaserade tull-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxan är ofta inaktuell när den når företagen. Re-&lt;br&gt;missinstanserna efterlyser därför tillgång till en&lt;br&gt;aktuell tulltaxa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är ett nationellt intresse&lt;br&gt;att underlätta övergången till och utnyttjandet av&lt;br&gt;modern informationsteknologi. Att ta betalt för&lt;br&gt;tjänster som tillhör verkets grundläggande uppgifter&lt;br&gt;och som dessutom bidrar till en rationalisering av&lt;br&gt;verksamheten inom Tullverket är därför inte lämp-&lt;br&gt;ligt. En övergång till en teknik från en annan kan inte&lt;br&gt;heller vara skäl till att avgiftsbelägga tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av detta är det väsentligt att Tull-&lt;br&gt;verket skyndsamt utvecklar tulldatasystemet så att&lt;br&gt;det omfattar alla manuella pappersrutiner. Först när&lt;br&gt;detta är genomfört kan hela effektiviseringspotentia-&lt;br&gt;len av en datoriserad tullhantering tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket behandlar även i sina rapporter EU:s tull-&lt;br&gt;taxa - TARIC. För att underlätta för företagen i det-&lt;br&gt;ta hänseende är det viktigt att Tullverket även till-&lt;br&gt;handahåller aktuell information om tulltaxa och att&lt;br&gt;informationen är direkt åtkomlig för företagen via&lt;br&gt;datasystem. Även denna information bör tillhanda-&lt;br&gt;hållas utan kostnad för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör också nämnas att den pågå-&lt;br&gt;ende utvärderingen av Tullverkets dimensionering&lt;br&gt;och organisation som nämndes inledningsvis också&lt;br&gt;kommer att beakta IT-utvecklingens betydelse för&lt;br&gt;Tullverkets verksamhet. Tullverket har tidigare även&lt;br&gt;gjort en omfattande utredning inom IT-området som&lt;br&gt;resulterat i en IT-plan för verksamheten. Enligt den-&lt;br&gt;na skall verket genomföra en modernisering av den&lt;br&gt;tekniska plattformen i enlighet med internationell&lt;br&gt;standard. Detta är således en stor satsning som görs&lt;br&gt;bl.a. för att ytterligare vidareutveckla systemen inför&lt;br&gt;anpassningen till de system och rutiner som gäller&lt;br&gt;och kommer att gälla inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tullverkets resurser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Många av de frågor som behandlats här har resurs-&lt;br&gt;mässiga kopplingar. Som nämndes tidigare drogs an-&lt;br&gt;slaget ned med sammanlagt 288 miljoner kronor un-&lt;br&gt;der budgetåren 1995/96 och 1997. Anledningen var&lt;br&gt;de minskade arbets volymer som Tullverket ställdes&lt;br&gt;inför i och med EU-inträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om Tullverkets dimensionering och orga-&lt;br&gt;nisation är för närvarande - tillsammans med frågan&lt;br&gt;om omorganisationens effekter på kontrollverksam-&lt;br&gt;heten och tullverksamheten i övrigt - föremål för en&lt;br&gt;utvärdering i enlighet med skatteutskottets betän-&lt;br&gt;kande 1994/95:SkU23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen skall således bl.a. behandla om&lt;br&gt;Tullverket dimensionerades rätt sett i ljuset av med-&lt;br&gt;lemskapet i EU. Mot bakgrund av detta ser regering-&lt;br&gt;en ingen anledning att föregå resultatet av utvärde-&lt;br&gt;ringen. I Tullverkets anslag har dock även beräknats&lt;br&gt;medel för att kunna sända en tulltjänsteman till EU:s&lt;br&gt;organ för bekämpande av bedrägerier - UCLAF. Re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geringen anser detta vara av värde bl.a. för bekäm-&lt;br&gt;pande av alkoholsmuggling och de tilltagande bedrä-&lt;br&gt;gerierna med transporter av andra högbeskattade va-&lt;br&gt;ror som omnämnts ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer har genomfört en granskning&lt;br&gt;av Tullverkets omorganisation och många av de frå-&lt;br&gt;gor som berörs i den rapport som revisorerna över-&lt;br&gt;lämnat till regeringen kommer att belysas i nämnda&lt;br&gt;utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket har sedan lång tid sammanställt pri-&lt;br&gt;märuppgifter för den svenska utrikeshandelsstatisti-&lt;br&gt;ken med hjälp av de dokument som upprättas vid&lt;br&gt;klareringen av gods. När det gäller handeln med län-&lt;br&gt;der inom EU används inte detta förfarande eftersom&lt;br&gt;ingen klarering sker och inga tullhandlingar upprät-&lt;br&gt;tas. I stället gör Tullverket en särskild statistikinsam-&lt;br&gt;ling som vidarebefordras till Statistiska Centralbyrån&lt;br&gt;(SCB), som i sin tur vidarebefordrar dessa till EU:s&lt;br&gt;statistikkontor, Eurostat. I dagsläget innebär detta&lt;br&gt;således ett merarbete för Tullverket. Särskilda medel&lt;br&gt;för insamlandet av statistik avseende handeln med&lt;br&gt;EU-länder har ej tillförts Tullverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare ansett att huvudansvaret&lt;br&gt;för Intrastat bör ligga på SCB, och att dagens arbets-&lt;br&gt;fördelning mellan Tullverket och SCB är tillfällig i&lt;br&gt;avvaktan på att ett nytt system för EU:s internhan-&lt;br&gt;delsstatistik - tidigare benämnt Intrastat II - skall tas&lt;br&gt;i bruk. Regeringen har emellertid erfarit att införan-&lt;br&gt;det av Intrastat II blivit försenat och att någon tid-&lt;br&gt;plan för detta arbete inte finns. Även överväganden&lt;br&gt;om ett eventuellt gemensamt system för mervärdes-&lt;br&gt;skatt inom EU är försenade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av detta samt mot bakgrund av att&lt;br&gt;SCB är ansvarig myndighet i Sverige för insamlandet&lt;br&gt;av statistik, förvaltar regelverket på området och&lt;br&gt;handhar kontakterna med Eurostat anser regeringen&lt;br&gt;att ansvaret för Intrastathanteringen skall övergå till&lt;br&gt;SCB från och med 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Tullverket är en viktig aktör i det svenska handelsut-&lt;br&gt;bytet med utlandet och har därför en central roll att&lt;br&gt;spela i den fortsatta utvecklingen. Regeringen anser&lt;br&gt;det vara av stor vikt att Tullverket i sin verksamhet&lt;br&gt;fortsätter att arbeta med förenklingar av regelverk&lt;br&gt;och för smidiga men effektiva tullprocedurer. Ett vik-&lt;br&gt;tigt verktyg för detta är datoriseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket måste även fortsätta sitt arbete att nå&lt;br&gt;en högre kvalitet i alla delar av sin verksamhet. Ett&lt;br&gt;led i detta är att förbättra informationen till närings-&lt;br&gt;livet vad gäller tullfrågor samt att utveckla nya ar-&lt;br&gt;betsmetoder för att uppnå en effektiv och rationell&lt;br&gt;tullhantering. Syftet med detta är tvådelat. Dels att&lt;br&gt;Tullverket är en viktig aktör i den svenska handeln&lt;br&gt;med utlandet och därmed påverkar de svenska före-&lt;br&gt;tagens konkurrenskraft, dels kommer en effektiv&lt;br&gt;tullhantering - ett exempel på detta är RISK-&lt;br&gt;projektet - att frigöra resurser att kunna fördelas till&lt;br&gt;andra viktiga delar såsom Tullverkets kontrollverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det således av stor vikt att Tull-&lt;br&gt;verket arbetar med information till näringslivet för&lt;br&gt;att få in nödvändiga uppgifter av rätt kvalitet, i rätt&lt;br&gt;tid vilket ger förutsättningar för en effektiv och säker&lt;br&gt;uppbörd. För kontrollverksamheten gäller dessutom&lt;br&gt;att Tullverket även här kontinuerligt måste arbeta&lt;br&gt;med att utveckla nya effektiva arbetsmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beräknat anslaget för år 1998 till&lt;br&gt;1 036 369 000 kronor. I beräkningen har hänsyn ta-&lt;br&gt;gits till en minskning av anslaget med 4 730 000&lt;br&gt;kronor genom besparingen redovisad i 1996 års eko-&lt;br&gt;nomiska vårproposition. Beräkningen inkluderar&lt;br&gt;även en utifrån denna nivå gjord ökning av anslaget&lt;br&gt;med 400 000 kronor för att Tullverket skall kunna&lt;br&gt;sända en tjänsteman till EU:s organ för bekämpande&lt;br&gt;av bedrägerier - UCLAF. Anslaget för 1999 har be-&lt;br&gt;räknats till 1 069 886 000 kronor och för 2000 till&lt;br&gt;1 098 658 000 kronor. De mål för Tullverkets verk-&lt;br&gt;samhet som gäller för 1997 skall även gälla 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Rättsväsendet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till statsbudget för år 1998&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättsväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut......................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättsväsendet........................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattning och mål................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsutvecklingen................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Resultatredovisning...............................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Brottsutvecklingen.................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättsväsendets verksamhetsresultat.......................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättsväsendets ekonomiska resultat.......................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter av statliga insatser....................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens slutsatser............................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Resursfrågor..........................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformarbetet i korthet.........................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kriminalpolitiska prioriteringar.............................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Polisväsendet.......................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattning............................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsutvecklingen................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Polisens verksamhet...............................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Polisväsendets resultat...........................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Närpolisverksamheten...........................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Satsningen på kvalificerad brottsutrednings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet............................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningsverksamhetens resultat..........................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Våldsbrottslighet....................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Narkotikabrottslighet............................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomisk brottslighet..........................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrigt....................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar inom polisväsendet...........................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kampen mot vardagsbrottsligheten........................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kampen mot den grova och gränsöverskridande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottsligheten.........................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.3 &amp;nbsp;Kampen mot rasism...............................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.4 &amp;nbsp;Kampen mot våld mot kvinnor..............................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar för en bättre och effektivare polis. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga frågor.........................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens bedömningar med anledning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisionens iakttagelser..........................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag....................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1. Polisorganisationen.........................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 2. Säkerhetspolisen..............................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åklagarväsendet..................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattning............................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsutvecklingen.................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åklagarväsendets verksamhet.................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagföringar............................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Personalresurser.....................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomna och avslutade ärenden.............................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsproduktivitet................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Balanser..................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Användningen av besluten anhållande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häktningsframställning...........................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens bedömning..........................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar inom åklagarväsendet.......................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten.........32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Omorganisationen m.m..........................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklad samverkan mellan åklagarväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och polisen.............................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder för att öka säkerheten och skyddet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställda inom rättsväsendet..................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder mot s.k. mc-relaterad brottslighet............34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag....................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1. Åklagarorganisationen.....................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 2. Ekobrottsmyndigheten....................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Domstolsväsendet m.m........................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattning............................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsutvecklingen.................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Domstolsväsendets resultat....................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De allmänna domstolarna......................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De allmänna förvaltningsdomstolarna....................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande- och ändringsfrekvens......................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Personalresurser.....................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättshjälpsmyndigheten.........................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens bedömning..........................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar inom domstolsväsendet.....................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En renodlad domstolsverksamhet med tyngd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkten i första instans.........................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1995 års domstolskommitté m.m...........................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Effektivare mål- och ärendehantering.....................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försöksverksamheter..............................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Säkerheten för anställda inom rättsväsendet...........44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag....................................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 1. Domstolsväsendet m.m...................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kriminalvården....................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattning............................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsutvecklingen.................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kriminalvårdens verksamhet..................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Frivård...................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anstalter................................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Häkten...................................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beläggningssituationen och kostnaderna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anstalts- och häktesplatserna..................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Personalsituationen................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar inom kriminalvården........................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fortsatt utveckling av verkställighetens innehåll.... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fortsatt humanisering av häktesverksamheten.......53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Säkerheten och de långtidsdömdas situation..........54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny lokal organisation............................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny beslutsordning i organisationsfrågor................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Unga lagöverträdare..............................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens bedömningar med anledning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets iakttagelser............................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag....................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 1. Kriminalvården...............................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kronofogdemyndigheterna..................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...............................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsutvecklingen................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Resultatbedömning och slutsatser..........................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning................................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;RSV:s resultatredovisning......................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag....................................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 1. Kronofogdemyndigheterna..............................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrig verksamhet inom rättsväsendet.................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag....................................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 1. Brottsförebyggande rådet................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 2. Rättsmedicinalverket......................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 3. Gentekniknämnden........................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 4. Brottsoffermyndigheten..................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 5. Ersättning för skador på grund av brott..........70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 6. Rättshjälpskostnader m.m..............................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 7. Diverse kostnader för rättsväsendet................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 8. Avgifter till vissa internationella&lt;br&gt;sammanslutningar..................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 9. Bidrag till brottsförebyggande arbete..............72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrig statlig verksamhet.....................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna advokatbyråer.......................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner målen inom utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen förordar under&lt;br&gt;avsnitt 2 Rättsväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt&lt;br&gt;följande uppställning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSBELOPP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 1 .Polisorganisationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 956 709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 2.Säkerhetspolisen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;516 984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1 Åklagarorganisationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;634 605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 2.Ekobrottsmyndigheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C 1.Domstolsväsendet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 979 279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D 1 .Kriminalvården&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 376 390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 1.Kronofogdemyndigheterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 283 651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F1.Brottsförebyggande rådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 864&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F 2.Rättsmedicinalverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165 709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F 3.Gentekniknämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F 4.Brottsoffermyndigheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F 5.Ersättning för skador på grund av brott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F 6.Rättshjälpskostnader m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;758 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F 7.Diverse kostnader för rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F 8.Bidrag till vissa internationella sammanslutningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F 9.Bidrag till brottsförebyggande arbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 034 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Rättsväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Omfattning och mål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendets utgiftsområde omfattar polisväsendet,&lt;br&gt;åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården&lt;br&gt;och kronofogdemyndigheterna. Även Brottsförebyg-&lt;br&gt;gande rådet, Rättsmedicinalverket, Gentekniknämn-&lt;br&gt;den, Brottsoffermyndigheten, rättshjälpen samt de&lt;br&gt;allmänna advokatbyråerna ingår i utgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för rättsväsendet är den&lt;br&gt;enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Målet för&lt;br&gt;kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och&lt;br&gt;öka människors trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerheten är ett fundament i en demokra-&lt;br&gt;tisk rättsstat och förutsätter bl.a. likformighet och&lt;br&gt;förutsebarhet i rättskipning och myndighetsutövning.&lt;br&gt;Den ställer därmed också höga krav på lagstiftning-&lt;br&gt;en. Lagarna skall värna demokratin, yttrandefriheten&lt;br&gt;och andra mänskliga rättigheter. De skall vara lätt-&lt;br&gt;begripliga, konsekventa, svåra att kringgå eller miss-&lt;br&gt;bruka och kunna stå sig under en lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättstryggheten rör förhållandet mellan enskilda&lt;br&gt;och omfattar den enskildes självklara krav på trygg-&lt;br&gt;het för liv, hälsa, integritet och egendom. Rättstrygg-&lt;br&gt;heten uppnås främst genom en effektiv brottsföre-&lt;br&gt;byggande och brottsbeivrande verksamhet samt&lt;br&gt;genom att respekten för lag och rätt upprätthålls.&lt;br&gt;Rättstrygghet innefattar också att det finns en väl&lt;br&gt;fungerande ordning för tvistlösning såväl mellan en-&lt;br&gt;skilda som mellan enskilda och det allmänna. En&lt;br&gt;human och säker kriminalvård samt ett väl funge-&lt;br&gt;rande exekutionsväsende är vidare av stor betydelse&lt;br&gt;för att upprätthålla rättstryggheten och respekten för&lt;br&gt;lag och rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerheten och rättstryggheten kräver att&lt;br&gt;rättsväsendet i alla dess delar är effektivt och håller&lt;br&gt;hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Utgiftsutvecklingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 669 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19 950&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20 843&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21 034&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21 647&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22 304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsutfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Antalet anmälda brott har ökat. Inom de priorite-&lt;br&gt;rade områdena vålds- och narkotikabrott har an-&lt;br&gt;talet anmälda brott varit i stort sett oförändrat&lt;br&gt;eller minskande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Andelen uppklarade brott och antalet ärenden&lt;br&gt;som redovisats till åklagare har minskat. Inom de&lt;br&gt;prioriterade områdena har dock antalet ärenden&lt;br&gt;som redovisats till åklagare ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Vid tingsrätterna fortsatte antalet inkomna&lt;br&gt;brottmål och tvistemål att minska under 1996.&lt;br&gt;Under första halvåret 1997 ökade dock antalet&lt;br&gt;inkomna brottmål kraftigt jämfört med andra&lt;br&gt;halvåret 1996. Antalet balanserade brottmål och&lt;br&gt;tvistemål minskade såväl under 1996 som första&lt;br&gt;halvåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Vid länsrätterna ökade antalet inkomna mål un-&lt;br&gt;der 1996 medan antalet avgjorda och balansera-&lt;br&gt;de mål minskade. Utvecklingen bröts under det&lt;br&gt;första halvåret 1997 då antalet balanserade mål&lt;br&gt;ökade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Antalet fängelsedömda har minskat. Andelen&lt;br&gt;skyddstillsynsdomar har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Medelbeläggningen i anstalter och häkten har&lt;br&gt;minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kronofogdemyndigheternas handläggningstider&lt;br&gt;har förkortats, men inom vissa delområden är&lt;br&gt;balanserna fortfarande betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt utfall och resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Rättsväsendets utgifter var budgetåret 1995/96 ca&lt;br&gt;140 miljoner kronor högre än anslagsbeloppen.&lt;br&gt;Enligt prognosen för år 1997 kommer rättsvä-&lt;br&gt;sendets utgifter att överstiga anslagna medel med&lt;br&gt;ca 860 miljoner kronor. Trots detta kommer&lt;br&gt;myndigheterna inom rättsväsendet vid ingången&lt;br&gt;av år 1998 att ha ett anslagssparande på ca 430&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Rättsväsendets ram skall höjas med 200 miljoner&lt;br&gt;kronor vilket innebär att rättsväsendet kommer&lt;br&gt;att tillföras 600 miljoner kronor under perioden&lt;br&gt;1998-2000. Därtill skall 444 miljoner kronor om-&lt;br&gt;fördelas från kriminalvården till rättsväsendets&lt;br&gt;övriga myndigheter, i första hand polisen och&lt;br&gt;åklagarväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En ekobrottsmyndighet skall inrättas den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Fr.o.m. den 1 januari 1998 kommer häktes-,&lt;br&gt;anstalts- och frivårdsverksamhet att bedrivas&lt;br&gt;av lokala kriminalvårdsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Brottsförebyggande rådet och Rikspolisstyrelsens&lt;br&gt;forskningsenhet sammanförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En ny grundutbildning av poliser påbörjas i&lt;br&gt;januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Anställningsstoppet av åklagare upphör. Nya&lt;br&gt;åklagare kommer att anställas vid årsskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål för utgiftsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Målet för rättsväsendet är att tillförsäkra den en-&lt;br&gt;skilde rättssäkerhet och rättstrygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Målet för kriminalpolitiken är att minska brotts-&lt;br&gt;ligheten och öka tryggheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Rättsväsendet skall vara modernt, väl fungerande&lt;br&gt;och kostnadseffektivt. Dess verksamhet skall&lt;br&gt;bygga på kunskap om samhället och om effekter-&lt;br&gt;na av olika slags åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kampen mot våldsbrott, narkotikabrott och eko-&lt;br&gt;nomisk brottslighet skall prioriteras av de brotts-&lt;br&gt;bekämpande myndigheterna. Särskild uppmärk-&lt;br&gt;samhet skall ägnas den grova och&lt;br&gt;gränsöverskridande brottsligheten, den mc-&lt;br&gt;relaterade brottsligheten, brott med rasistiska in-&lt;br&gt;slag och våld mot kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Samhällets insatser mot vardagsbrottsligheten&lt;br&gt;skall öka. Närpolisorganisationen skall förstärkas&lt;br&gt;och utvecklas. Den brottsförebyggande verksam-&lt;br&gt;heten skall växa och bli effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Reformarbetet inom rättsväsendet skall bygga på&lt;br&gt;bl.a. ett medborgarperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Resultatredovisning&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;2.3.1 Brottsutvecklingen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Enligt statistiken över alla anmälda brott har antalet&lt;br&gt;brott som årligen kommer till polisens kännedom&lt;br&gt;ökat från ca 200 000 år 1950 till ca 1 175 000 år&lt;br&gt;1997, dvs. med ca 600 procent. Denna utveckling&lt;br&gt;bröts 1990 varefter antalet anmälda brott minskade&lt;br&gt;med ca 9 procent fram till 1995. De senaste två åren&lt;br&gt;har de anmälda brotten ökat med ca 3 procent per&lt;br&gt;år. Den preliminära statistiken för första halvåret&lt;br&gt;1997 visar på en mindre ökning med ca 1 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sextio procent av alla anmälda brott är stöldbrott.&lt;br&gt;Stöldbrotten har haft samma utveckling som det to-&lt;br&gt;tala antalet anmälda brott. Under det första halvåret&lt;br&gt;1997 ökade dock stöldbrotten med 7 procent jäm-&lt;br&gt;fört med samma period föregående år. När det gäller&lt;br&gt;rånbrotten har bank- och postrånen minskat medan&lt;br&gt;antalet personrån fortsätter att öka kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talets tre första år ökade antalet&lt;br&gt;våldsbrott kraftigt, med 24 procent. Därefter har ök-&lt;br&gt;ningen dämpats. Enligt den preliminära statistiken&lt;br&gt;för år 1996 minskade de anmälda våldsbrotten med&lt;br&gt;1 procent jämfört med år 1995. Statistiken för första&lt;br&gt;halvåret 1997 tyder på att våldsbrotten, som framför&lt;br&gt;allt består av misshandelsbrott, fortsätter att minska.&lt;br&gt;Antalet anmälda våldsbrott (totalt cirka 27 000&lt;br&gt;brott) minskade under första halvåret 1997 med 2&lt;br&gt;procent jämfört med första halvåret 1996. Samtliga&lt;br&gt;anmälda sexualbrott minskade under första halvåret&lt;br&gt;1997 med 3 procent. Dock ökade kategorin fullbor-&lt;br&gt;dade våldtäkter utomhus. Under första halvåret 1997&lt;br&gt;anmäldes 117 sådana våldtäkter, vilket är en ökning&lt;br&gt;med 25 brott jämfört med första halvåret 1996. An-&lt;br&gt;talet anmälda fullbordade våldtäkter utomhus år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 var dock ett av de lägsta under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anmälda rattfylleribrott har minskat sedan&lt;br&gt;år 1991. Statistiken för första halvåret 1997 tyder på&lt;br&gt;att de fortsätter att minska. Under första halvåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 anmäldes 8 procent (ca 550) färre rattfylleri-&lt;br&gt;brott än under samma period föregående år. Ett an-&lt;br&gt;nat trafikbrott som minskat de senaste åren är olov-&lt;br&gt;lig körning; under första halvåret 1997 ökade de&lt;br&gt;dock med 11 procent (ca 1 600 fler brott).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anmälda skadegörelsebrott har nästan&lt;br&gt;fördubblats sedan år 1980. Under det första halvåret&lt;br&gt;1997 ökade antalet anmälda skadegörelsebrott med&lt;br&gt;12 procent jämfört med det första halvåret 1996.&lt;br&gt;Två stora grupper bland skadegörelsebrotten är ska-&lt;br&gt;degörelse på motorfordon och klotter som tillsam-&lt;br&gt;mans står för nästan hälften av alla skadegörel-&lt;br&gt;sebrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anmälda brott mot narkotikastrafflagen&lt;br&gt;och brott mot varusmugglingslagen avseende narko-&lt;br&gt;tika minskade under första halvåret 1997 med sam-&lt;br&gt;manlagt ca 4 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet uppklarade brott har blivit mindre. Upp-&lt;br&gt;klaringsprocenten har minskat kraftigt allt sedan&lt;br&gt;1950-talet. 1990 klarades ca 30 procent av alla an-&lt;br&gt;mälda brott upp medan motsvarande siffra 1995 var&lt;br&gt;25 procent.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;2.3.2 Rättsväsendets verksamhetsresultat&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Trots att polisväsendets resurser mätt i antal produ-&lt;br&gt;cerade timmar minskade med 3,5 procent under&lt;br&gt;1996 ökade insatserna på de prioriterade områdena.&lt;br&gt;Också antalet ärenden som redovisades till åklagare&lt;br&gt;inom de prioriterade områdena ökade under 1996.&lt;br&gt;Den totala utredningsbalansen ökade vilket delvis&lt;br&gt;kan förklaras med ett ökat antal ärenden och en&lt;br&gt;minskad produktivitet. Balansläget vad gäller&lt;br&gt;ekobrottsutredningar har dock förbättrats sedan ar-&lt;br&gt;betet med regeringens särskilda balansavarbetnings-&lt;br&gt;uppdrag påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom åklagarväsendet minskade såväl antalet in-&lt;br&gt;komna som avslutade ärenden under perioden juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 - december 1996. Antalet balanserade ärenden&lt;br&gt;minskade under tiden den 30 juni 1995 - den 30 juni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 men ökade under sista halvåret 1996. Även om&lt;br&gt;officiell statistik saknas är Riksåklagarens bedöm-&lt;br&gt;ning att antalet balanserade ärenden under första&lt;br&gt;halvåret 1997 minskat till i huvudsak samma nivå&lt;br&gt;som ett år tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom domstolsväsendet fortsatte antalet inkomna&lt;br&gt;brottmål och tvistemål till tingsrätterna att minska&lt;br&gt;under 1996. Under första halvåret 1997 ökade dock&lt;br&gt;antalet inkomna brottmål med 11 procent jämfört&lt;br&gt;med andra halvåret 1996. Antalet balanserade&lt;br&gt;brottmål och tvistemål minskade under 1996 med 8&lt;br&gt;respektive 4 procent. Antalet balanserade mål mins-&lt;br&gt;kade med ytterligare 8 respektive 6 procent under&lt;br&gt;första halvåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet inkomna mål till länsrätterna ökade med&lt;br&gt;4 procent under 1996, medan antalet avgjorda mål&lt;br&gt;minskade med 8 procent. Trots den minskande av-&lt;br&gt;verkningstakten har länsrätterna under den senaste&lt;br&gt;femårsperioden avgjort fler mål än som har kommit&lt;br&gt;in vilket resulterat i ett minskat antal balanserade&lt;br&gt;mål. Den utvecklingen bröts första halvåret 1997 då&lt;br&gt;antalet balanserade mål ökade med 3 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hovrätterna och kammarrätterna ökade antalet&lt;br&gt;balanserade mål under såväl 1996 som första halv-&lt;br&gt;året 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården har ökat sina insatser när det gäl-&lt;br&gt;ler utvecklingen av verkställighetens innehåll genom&lt;br&gt;att tillhandahålla program som syftar till att påverka&lt;br&gt;de dömda att inte återfalla i brott. Kriminalvården&lt;br&gt;arbetar även med att göra innehållet i skyddstill-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synspåföljden mer tydligt och konsekvent för att på-&lt;br&gt;följden skall vara ett trovärdigt alternativ till fängel-&lt;br&gt;se. Andelen skyddstillsynsdomar har också ökat&lt;br&gt;under 1996. Medelbeläggningen i anstalter och häk-&lt;br&gt;ten minskar. År 1996 var medelbeläggningen i an-&lt;br&gt;stalterna ca 85 procent av i medeltal 4 786 tillgängli-&lt;br&gt;ga platser. I häktena var medelbeläggningen samma&lt;br&gt;år 77 procent av i medeltal 1 466 tillgängliga platser.&lt;br&gt;Nedgången i beläggningen har fortsatt under 1997&lt;br&gt;och Kriminalvårdsstyrelsen gör bedömningen att be-&lt;br&gt;läggningen kommer att fortsätta att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos kronofogdemyndigheterna ökade under någ-&lt;br&gt;ra år i början av 1990-talet tillströmningen av mål&lt;br&gt;och ärenden mycket snabbt och balanserna växte,&lt;br&gt;främst vad gäller exekutiv försäljning av fastigheter&lt;br&gt;m.m. och konkurstillsyn. De senaste åren har till-&lt;br&gt;strömningen minskat eller stagnerat inom de flesta&lt;br&gt;verksamhetsgrenar och handläggningstidema har&lt;br&gt;kunnat pressas ned. Inom verksamhetsgrenen indriv-&lt;br&gt;ning var andelen mål där utredningen slutförts inom&lt;br&gt;tre månader 72 procent för allmänna mål och 80&lt;br&gt;procent för enskilda mål. I den summariska proces-&lt;br&gt;sen har andelen mål där den totala handläggningsti-&lt;br&gt;den överstigit tolv månader minskat under flera år&lt;br&gt;och var 1996 nere i 0,2 procent.Tillströmningen av&lt;br&gt;mål och ärenden ligger fortfarande på en hög nivå&lt;br&gt;jämfört med tiden före den stora uppgången i början&lt;br&gt;av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;2.3.3 Rättsväsendets ekonomiska resultat&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendets ekonomi har varit god under en lång&lt;br&gt;period. Myndigheternas bokslut för budgetåren&lt;br&gt;1992/93 - 1994/95 har redovisat överskott. Huruvi-&lt;br&gt;da detta beror på att myndigheterna har tilldelats för&lt;br&gt;stora anslag, om den nya styrningen med ramanslag&lt;br&gt;som infördes budgetåret 1992/93 för samtliga myn-&lt;br&gt;digheter inledningsvis gjorde myndigheterna försikti-&lt;br&gt;ga eller om det finns någon annan förklaring är svårt&lt;br&gt;att bedöma. Det står dock klart att rättsväsendets&lt;br&gt;anslag inte har utnyttjats fullt ut. Vid ingången av&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 uppgick det sammanlagda an-&lt;br&gt;slagssparandet till ca 1,9 miljarder kronor. Under det&lt;br&gt;senaste budgetåret 1995/96 översteg emellertid för&lt;br&gt;första gången förbrukningen anslagen med ca 140&lt;br&gt;miljoner kronor. Detta motsvarar ca 0,6 procent av&lt;br&gt;anvisade anslag. Detta kan ställas i relation till att&lt;br&gt;myndigheternas normala anslagskredit uppgår till 3&lt;br&gt;procent. Resursförbrukningen varierar dock stort in-&lt;br&gt;om utgiftsområdet. Vissa myndigheter, t.ex. krimi-&lt;br&gt;nalvården, redovisade under budgetåret 1995/96 sto-&lt;br&gt;ra överskott samtidigt som andra myndigheter,&lt;br&gt;framför allt polisen, förbrukade avsevärt mer än an-&lt;br&gt;visade medel. Denna skillnad i resursförbrukning har&lt;br&gt;fortsatt under det första halvåret 1997 och enligt re-&lt;br&gt;geringens bedömning bör anslagssparandet omför-&lt;br&gt;delas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;2.3.4 Effekter av statliga insatser&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att den polisanmälda brottsligheten har&lt;br&gt;ökat under hela efterkrigstiden innebär att rättsvä-&lt;br&gt;sendet utsatts för en allt hårdare press. Samtidigt har&lt;br&gt;vår tids snabba samhällsförändringar medfört ökade&lt;br&gt;krav på lagstiftningens och kontrollmyndigheternas&lt;br&gt;förmåga att anpassa sig till nya problem. Som exem-&lt;br&gt;pel på nya och allvarliga brottstyper som rättsväsen-&lt;br&gt;det konfronterats med under de senaste årtiondena&lt;br&gt;kan nämnas narkotikabrottsligheten, den ekono-&lt;br&gt;miska brottsligheten, läktarvåld och mc-relaterad&lt;br&gt;brottslighet. Även dessa förändringar har medfört en&lt;br&gt;hård press på verksamheterna inom rättsväsendet,&lt;br&gt;särskilt polisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under mandatperioden initierat ett&lt;br&gt;omfattande reformprogram i syfte att skapa ett för-&lt;br&gt;stärkt rättsväsende, som är anpassat till dagens sam-&lt;br&gt;hälle och rustat att möta de krav som ställs på verk-&lt;br&gt;samheten. Reformerna syftar bl.a. till att skapa&lt;br&gt;effektivare organisationer och förbättrade arbetsme-&lt;br&gt;toder, öka användningen av tekniska hjälpmedel&lt;br&gt;samt höja kompetensen. Det långsiktiga målet är att&lt;br&gt;skapa strukturer som är bättre rustade att bekämpa&lt;br&gt;brottsligheten och tillförsäkra den enskilde rätts-&lt;br&gt;säkerhet och rättstrygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nu kan vissa positiva effekter av reform-&lt;br&gt;programmet konstateras. Inom polisväsendet är när-&lt;br&gt;polisorganisationen i stort sett på plats, kriminalun-&lt;br&gt;derrättelseverksamhet har byggts upp över hela&lt;br&gt;landet och satsningen på kvalificerad brottsutred-&lt;br&gt;ningsverksamhet har lett till en bättre organisation&lt;br&gt;och högre kompetens. Åklagarväsendets organisation&lt;br&gt;har förändrats för att bli mer flexibel och effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av Domstolsutredningens förslag&lt;br&gt;samt den s.k. instansordningsreformen och införan-&lt;br&gt;det av tvåpartsprocessen i de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna har lett till en mer renodlad dom-&lt;br&gt;stolsverksamhet och till att tyngdpunkten i&lt;br&gt;rättskipningen förskjutits till den första domstolsin-&lt;br&gt;stansen inom de båda domstolsorganisationerna.&lt;br&gt;Inom kriminalvården har försöksverksamheten med&lt;br&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll utvid-&lt;br&gt;gats och vårdarrollen utvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Regeringens slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt redovisas, mot bakgrund av resultat-&lt;br&gt;redovisningen i avsnitt 3.3, regeringens förslag till&lt;br&gt;fördelning av resurser, det fortsatta reformarbetet&lt;br&gt;samt de kriminalpolitiska prioriteringarna för bud-&lt;br&gt;getåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;2.4.1 Resursfrågor&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Beloppen i tabellen nedan förklaras närmare i respek-&lt;br&gt;tive anslagsavsnitt. Det bör dock särskilt noteras att&lt;br&gt;de föreslagna beloppen inkluderar samtliga resurs-&lt;br&gt;förändringar inom verksamhetsområdet, alltså såväl&lt;br&gt;tidigare beslutade besparingar om 330 mkr som för-&lt;br&gt;stärkningar och överföringar mellan verksamhets-&lt;br&gt;områdena. I det föreslagna beloppet för åklagarvä-&lt;br&gt;sendet ingår t.ex. ca 109 mkr som överförs från po-&lt;br&gt;lisväsendet och som avser Ekobrottsmyndigheten.&lt;br&gt;Vidare bör påpekas att myndigheternas anslagsspa-&lt;br&gt;rande inte redovisas i tabellen. Att domstolsväsendet&lt;br&gt;föreslås få ett anslag som understiger utgiftsprogno-&lt;br&gt;sen 1997 motiveras, som redovisas i anslagsavsnittet,&lt;br&gt;av att domstolsväsendet även 1998 beräknas ha ett&lt;br&gt;relativt stort anslagssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med regeringens förslag i 1997 års eko-&lt;br&gt;nomiska vårproposition (prop. 1996/97:150) höjs&lt;br&gt;utgiftsområdets ram med 200 mkr för att stärka&lt;br&gt;kampen mot vardagsbrottsligheten samt kampen&lt;br&gt;mot den grova och gränsöverskridande brottslighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår dessutom att delar av krimi-&lt;br&gt;nalvårdens anslagssparande (444 mkr) under perio-&lt;br&gt;den 1998 - 2000 omfördelas till rättsväsendet i öv-&lt;br&gt;rigt, framför allt till polisen och åklagarväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland annat för att se till att det nödvändiga re-&lt;br&gt;formarbetet inom åklagarväsendet fortsätter, föreslår&lt;br&gt;regeringen slutligen att utgiftsområdet engångsvis till-&lt;br&gt;förs 28 mkr år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DÄRAV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSPROGNOS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polisväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 674&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 688&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åklagarväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;802&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domstolsväsendet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 247&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 916&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 414&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 837&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 858&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 376&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 892&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig verksamhet inom&lt;br&gt;rättsväsendt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 096&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt för utgiftsområde 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 669&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ramhöjningen med 200 mkr och omfördel-&lt;br&gt;ningen av kriminalvårdens anslagssparande under&lt;br&gt;perioden 1998-2000 påverkar de anslag som tillförs&lt;br&gt;medel framgår av följande tabell.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLSKOTT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLSKOTT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLSKOTT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLSKOTT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998-2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 1 Polisorgani-&lt;br&gt;sationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;862 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1 Åklagaror-&lt;br&gt;ganisationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 2 Ekobrotts-&lt;br&gt;myndigheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F 1 Brottsföre-&lt;br&gt;byggande rådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F 9 Bidrag till&lt;br&gt;brottsförebyg-&lt;br&gt;gande arbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 044 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h6&gt;2.4.2 Reformarbetet i korthet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Samverkan mellan rättsväsendets myndigheter samt&lt;br&gt;med andra som berörs av och kan påverka brottslig-&lt;br&gt;heten skall öka. Samverkan skall präglas av en hel-&lt;br&gt;hetssyn på rättsväsendet. Rättsväsendet skall fortsät-&lt;br&gt;ta att utveckla moderna organisations- och&lt;br&gt;arbetsformer. Satsningen på ny teknik skall fortsätta.&lt;br&gt;Av särskild betydelse är att polisen tillägnar sig ny&lt;br&gt;och avancerad teknik och effektiva arbetsmetoder för&lt;br&gt;att kunna bekämpa nya typer av kriminalitet som&lt;br&gt;t.ex. den grova och gränsöverskridande brottslighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka rättsväsendets möjligheter att nå de&lt;br&gt;uppsatta målen har en rad åtgärder vidtagits för att&lt;br&gt;effektivisera och rationalisera rättsväsendet. Refor-&lt;br&gt;marbetet inriktas på såväl rättsreglerna som verk-&lt;br&gt;samheten och organisationen. Närpolisorganisatio-&lt;br&gt;nen har i snabb takt byggts ut under budgetåret&lt;br&gt;1995/96. Åklagarväsendet har en ny organisation&lt;br&gt;och utvecklar nya arbetssätt. En ny myndighet med&lt;br&gt;uppgift att bekämpa ekonomisk brottslighet kommer&lt;br&gt;att inrättas den 1 januari 1998. En bred översyn av&lt;br&gt;tvångsmedelsreglerna pågår. En särskild utredare ut-&lt;br&gt;reder olika frågor om hemlig avlyssning, bl.a. s.k.&lt;br&gt;hemlig teknisk avlyssning - buggning - och hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning. Den organisatoriska strukturen inom&lt;br&gt;domstolsväsendet ses över i syfte att skapa en effektiv&lt;br&gt;domstolsorganisation. Som regeringen angav i 1997&lt;br&gt;års budgetproposition är det omöjligt för domstols-&lt;br&gt;väsendet att i sin nuvarande organisation med ett&lt;br&gt;stort antal mycket små domstolar möta de ökande&lt;br&gt;kraven. Domstolsväsendet måste därför omorganise-&lt;br&gt;ras. Parallellt pågår en översyn av processreglerna för&lt;br&gt;domstolarna. Inom kriminalvården genomförs en ny&lt;br&gt;myndighetsstruktur. Utvecklingen av alternativ till&lt;br&gt;fängelsestraff fortsätter. En översyn av straffsystemet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pågår och nya påföljdsregler för bl.a. ungdomar och&lt;br&gt;ändrade regler för villkorlig frigivning kommer att&lt;br&gt;föreslås nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället måste bli bättre på att reparera skador-&lt;br&gt;na av brott. Brottsofferutredningen, som har i upp-&lt;br&gt;drag att se över samhällets samlade stöd till brottsof-&lt;br&gt;fer, kommer kort efter årsskiftet att lämna över sitt&lt;br&gt;betänkande med förslag till förbättringar. Reglerna&lt;br&gt;om ersättning till dem som lider skada genom brott&lt;br&gt;skall förenklas och förbättras. För att förhindra han-&lt;br&gt;del med stulna föremål skall reglerna för godtrosför-&lt;br&gt;värv effektiviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av grundläggande betydelse för medbor-&lt;br&gt;garnas trygghet att de litar på och känner förtroende&lt;br&gt;för rättssystemet. Det kommande reformarbetet&lt;br&gt;inom såväl lagstiftningen som rättsväsendet måste&lt;br&gt;därför präglas av ett medborgarperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att säkerställa en hög kompetens är en viktig&lt;br&gt;uppgift i arbetet med att skapa ett modernt och ef-&lt;br&gt;fektivt rättsväsende. Detta förutsätter en god perso-&lt;br&gt;nalförsörjning. En ny grundutbildning av poliser på-&lt;br&gt;börjas under januari 1998 och inom åklagarväsendet&lt;br&gt;kommer nya åklagare att anställas vid årsskiftet&lt;br&gt;1997/98. I verksamhetsområdesavsnitten redovisas&lt;br&gt;ytterligare åtgärder som vidtagits eller som planeras&lt;br&gt;för att säkerställa kompetensen och personalförsörj-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom samtliga verksamhetsområden vidtas också&lt;br&gt;åtgärder för att öka jämställdheten. Så kommer jäm-&lt;br&gt;ställdhetsaspekten att betonas i den nya grundutbild-&lt;br&gt;ningen för poliser. Under våren 1997 har en grund-&lt;br&gt;läggande plan för jämställdhetsarbetet tagits fram&lt;br&gt;inom åklagarväsendet. Riksåklagaren kommer också&lt;br&gt;att genomföra en översyn av jämställdhetsinsatserna&lt;br&gt;inom åklagarväsendet. Inom domstolsväsendet inleds&lt;br&gt;en ny ledarskapsutbildning hösten 1997. I utbild-&lt;br&gt;ningen ingår ett särskilt avsnitt om jämställdhetsfrå-&lt;br&gt;gor. Inom kriminalvården genomförs kontinuerligt&lt;br&gt;mentorprojekt för kvinnor. Enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning är det angeläget att arbetet med att öka jäm-&lt;br&gt;ställdheten fortsätter och intensifieras. I det arbetet är&lt;br&gt;det av stor vikt att också uppmärksamma behovet av&lt;br&gt;utbildning och kompetensutveckling för den admi-&lt;br&gt;nistrativa personalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verksamhetsområdesavsnitten redovisas genom-&lt;br&gt;förda, pågående och planerade reformer mer utför-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;2.4.3 Kriminalpolitiska prioriteringar&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Brottsligheten skall förebyggas och bekämpas genom&lt;br&gt;en human och rationell kriminalpolitik grundad på&lt;br&gt;kunskap om brottsligheten och dess orsaker och med&lt;br&gt;utnyttjande av moderna och effektiva metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalpolitiken skall grundas på en helhetssyn&lt;br&gt;och en inriktning av den allmänna politiken som le-&lt;br&gt;der till social trygghet, en rättvis fördelning och ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhälle som vilar på solidaritet människor emellan.&lt;br&gt;En utgångspunkt för regeringens arbete är att brotts-&lt;br&gt;ligheten måste angripas från en bred kriminalpolitisk&lt;br&gt;ansats även om vissa delar av samhällspolitiken är&lt;br&gt;särskilt betydelsefulla. Det gäller bl.a. sådana åtgär-&lt;br&gt;der som rör barn och ungdomar, arbetsmarknad,&lt;br&gt;alkohol, droger och utbildning. Åtgärder för att&lt;br&gt;främja en god social utveckling och att, särskilt bland&lt;br&gt;barn och unga, genom tidiga insatser förhindra eller&lt;br&gt;motverka missbruk eller utslagning är avgörande för&lt;br&gt;att på sikt förhindra att människor dras in i en kri-&lt;br&gt;minell livsstil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendet har dock det grundläggande ansva-&lt;br&gt;ret för kriminalpolitiken och rättsväsendets primära&lt;br&gt;uppgift är att förebygga och bekämpa brottsligheten&lt;br&gt;och att öka människors trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendet skall i ökad omfattning delta i det&lt;br&gt;allt viktigare internationella utvecklingssamarbetet på&lt;br&gt;rättsområdet. Detta gäller både insatser i närområ-&lt;br&gt;det, särskilt vad avser de länder som ansöker om&lt;br&gt;medlemskap i Europeiska unionen, och insatser i&lt;br&gt;andra länder där utvecklingssamarbete på rättsom-&lt;br&gt;rådet är en viktig del av det totala biståndet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Vardagsbrottsligheten och det&lt;br&gt;brottsförebyggande arbetet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Brottsligheten medför att enskilda kan drabbas hårt&lt;br&gt;av skador och förmögenhetsförluster. Det stora fler-&lt;br&gt;talet av alla brott som begås i Sverige drabbar enskil-&lt;br&gt;da och inträffar i deras närmiljö. Sett till antalet do-&lt;br&gt;minerar stöldbrott av olika slag - stölder av och ur&lt;br&gt;bilar, butikstillgrepp, cykelstölder och bostadsin-&lt;br&gt;brott. Från trygghetssynpunkt är dock väl så viktigt&lt;br&gt;att framhålla våld och hot i gatumiljön och på all-&lt;br&gt;männa platser. Som framgår av redovisningen i av-&lt;br&gt;snitt 3.3.1 har vissa s.k. vardagsbrott ökat. Det är&lt;br&gt;angeläget att rikta särskilda insatser mot den brotts-&lt;br&gt;lighet som drabbar enskilda på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nationella brottsförebyggande program som&lt;br&gt;regeringen presenterade under år 1996 inriktas&lt;br&gt;främst mot denna typ av brottslighet. En grundtanke&lt;br&gt;i programmet är att stödja och främja det medbor-&lt;br&gt;gerliga engagemanget och samverkan mellan myn-&lt;br&gt;digheter, företag, organisationer och enskilda i lokal&lt;br&gt;brottsförebyggande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för brottsförebyggande arbete, som&lt;br&gt;tillsattes i samband med att programmet presentera-&lt;br&gt;des, har som huvuduppgift att stödja och följa det&lt;br&gt;brottsförebyggande arbetet och att arbeta för att för-&lt;br&gt;stärka insatserna i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det arbete som nu bedrivs har visat att det finns&lt;br&gt;ett stort behov av att utveckla de brottsförebyggande&lt;br&gt;insatserna. Arbetet för att utveckla dessa insatser le-&lt;br&gt;der också till ett ökat behov av stöd till dem som ar-&lt;br&gt;betar med konkret brottsförebyggande verksamhet.&lt;br&gt;Det krävs ökade resurser för att möta dessa behov.&lt;br&gt;Inte minst finns behov av ökade kunskaper om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottsligheten och dess orsaker samt hur olika sätt&lt;br&gt;att förebygga brott fungerar. Målsättningen är att&lt;br&gt;den brottsförebyggande verksamheten skall växa och&lt;br&gt;bli effektivare. Ytterligare resurser - 15 miljoner kro-&lt;br&gt;nor - skall därför tillföras denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en effektivare användning av de samlade&lt;br&gt;resurserna för forskning, utveckling och därmed&lt;br&gt;sammanhängande verksamhet inom rättsväsendet&lt;br&gt;anser regeringen att forsknings- och utvecklingsverk-&lt;br&gt;samheten vid BRÅ och Rikspolisstyrelsens forsk-&lt;br&gt;ningsenhet bör slås ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närpolisreformen innebär att tyngdpunkten i&lt;br&gt;polisarbetet flyttas närmare dem som berörs av&lt;br&gt;brottsligheten och att polisen får större möjligheter&lt;br&gt;att arbeta i samverkan med andra t.ex. kommuner,&lt;br&gt;näringsliv, organisationer och enskilda. Närpolis-&lt;br&gt;verksamheten har stor betydelse för att förebygga&lt;br&gt;och bekämpa vardagsbrottslighet och närpolisen&lt;br&gt;skall vara en drivande kraft i det brottsförebyggande&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närpolisens brottsbeivrande verksamhet skall&lt;br&gt;utvecklas och förstärkas, bl.a. genom åtgärder för&lt;br&gt;metodutveckling, förbättrat teknikstöd och kompe-&lt;br&gt;tenshöjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya resurser rättsväsendet tillförs skall bl.a.&lt;br&gt;användas för att säkerställa kampen mot vardags-&lt;br&gt;brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här sammanhanget är det viktigt att betona&lt;br&gt;att all brottslighet givetvis inte kan förebyggas. Det&lt;br&gt;är därför viktigt att den brottsutredande och brotts-&lt;br&gt;beivrande verksamheten utvecklas. Inom dessa om-&lt;br&gt;råden pågår ett stort antal projekt som syftar till att&lt;br&gt;effektivisera verksamheten. Det är angeläget att&lt;br&gt;Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen påskyndar och&lt;br&gt;fullföljer sådana projekt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Våldsbrottslighet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Antalet anmälda våldsbrott har ökat kraftigt under&lt;br&gt;1990-talet. Även om ökningstakten dämpats och det&lt;br&gt;nu finns tecken på att antalet anmälda brott minskar&lt;br&gt;i förhållande till föregående år är situationen oroan-&lt;br&gt;de. Särskild uppmärksamhet måste även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen ägnas kampen mot våldsbrotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del i det våldsförebyggande arbetet är att&lt;br&gt;bekämpa våld mot kvinnor, inte minst när våldet&lt;br&gt;förövas av en nära anhörig till kvinnan. Det är också&lt;br&gt;en viktig del i arbetet med att förstärka brottsoffrens&lt;br&gt;ställning. Ett effektivt problemorienterat arbetssätt&lt;br&gt;och ett väl utvecklat och professionellt bemötande av&lt;br&gt;misshandlade kvinnor är viktiga förutsättningar för&lt;br&gt;att kunna bekämpa denna typ av brottslighet. Rege-&lt;br&gt;ringen kommer under hösten 1997 att lämna en pro-&lt;br&gt;position till riksdagen med förslag till åtgärder för att&lt;br&gt;bekämpa våld mot kvinnor. I enlighet med regering-&lt;br&gt;ens förslag i 1997 års ekonomiska vårproposition&lt;br&gt;(prop. 1996/97:150) kommer utgiftsområdet dess-&lt;br&gt;utom årligen att tillföras 200 miljoner kronor för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stärka kampen mot vardagsbrottsligheten samt kam-&lt;br&gt;pen mot den grova och gränsöverskridande brotts-&lt;br&gt;ligheten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Brottslighet med rasistiska inslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Samhällsutvecklingen ger upphov till nya typer av&lt;br&gt;brottslighet, vilka ställer krav på rättsväsendets flexi-&lt;br&gt;bilitet och förmåga att klara av nya uppgifter. Nya&lt;br&gt;livsmönster och förändrade värderingar ställer rätts-&lt;br&gt;väsendet inför stora utmaningar. Samhället måste&lt;br&gt;kraftfullt ta avstånd från rasistiska och invandrarfi-&lt;br&gt;entliga yttringar, annars kan på sikt grunderna för&lt;br&gt;demokratin äventyras. Brottslighet med rasistiska in-&lt;br&gt;slag måste därför bekämpas med kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Den grova och gränsöverskridande&lt;br&gt;brottsligheten&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska brottsligheten utgör ett allvarligt&lt;br&gt;samhällshot som måste bekämpas med kraft. Rege-&lt;br&gt;ringen presenterade under år 1995 en strategi för&lt;br&gt;samlade åtgärder mot denna brottslighet. I enlighet&lt;br&gt;med strategin kommer Ekobrottsmyndigheten, en ny&lt;br&gt;myndighet med uppgift att bekämpa ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet, att inrättas den 1 januari 1998. Under&lt;br&gt;våren 1997 lämnade regeringen en redogörelse över&lt;br&gt;läget i fråga om den ekonomiska brottsligheten&lt;br&gt;(skr. 1996/97:49). I den årligen återkommande redo-&lt;br&gt;görelsen tas även internationella förhållanden upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Narkotikabrottsligheten måste bekämpas med så-&lt;br&gt;väl kontrollåtgärder som förebyggande arbete och&lt;br&gt;behandlingsinsatser för att få bästa möjliga effekt.&lt;br&gt;Samarbetet med andra länder, inte minst med dem&lt;br&gt;som i dag fungerar som producenter av och distribu-&lt;br&gt;tionsleder för narkotika, behöver utvecklas. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att under nästa år presentera en strategi&lt;br&gt;för kampen mot narkotikan, såväl nationellt som in-&lt;br&gt;ternationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av särskilt värde är det narkotikarelaterade arbete&lt;br&gt;som bedrivs inom EU. Insatserna avser bl.a. åtgärder&lt;br&gt;mot syntetiska droger och drogturism, liksom prak-&lt;br&gt;tiskt samarbete, inte minst genom inrättande av Eu-&lt;br&gt;ropol vars verksamhet i stor utsträckning kommer&lt;br&gt;att vara inriktad på narkotikaområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1996 bedrivs ett samarbete för att bekämpa&lt;br&gt;organiserad brottslighet i Östersjöområdet. Inom&lt;br&gt;ramen för detta samarbete, som omfattar Öster-&lt;br&gt;sjöländerna samt Norge och Island, har en rad kon-&lt;br&gt;kreta åtgärder vidtagits som har betydelse för våra&lt;br&gt;möjligheter att ingripa mot bl.a. narkotikahandel rik-&lt;br&gt;tad mot Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det övergripande globala narkotikaarbetet är&lt;br&gt;FN det självklara samarbetsorganet. Sverige har un-&lt;br&gt;der en följd av år hört till de största bidragsgivarna&lt;br&gt;till FN:s narkotikaprogram, UNDCP. Sommaren&lt;br&gt;1998 skall FN:s generalförsamling hålla ett särskilt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möte helt ägnat åt narkotikafrågan. Sverige deltar&lt;br&gt;aktivt i det omfattande förberedelsearbetet inför det-&lt;br&gt;ta möte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grova och organiserade brottslighet med an-&lt;br&gt;knytning till vissa internationella motorcykelklubbar&lt;br&gt;som nu förekommer i Sverige, liksom i andra nordis-&lt;br&gt;ka länder, inger stark oro. Brottsligheten har tagit sig&lt;br&gt;uttryck i våldshandlingar och omfattar även narkoti-&lt;br&gt;kabrottslighet och ekonomisk brottslighet. För att&lt;br&gt;stoppa denna kriminalitet krävs särskilda insatser av&lt;br&gt;rättsväsendet. Regeringen har i juni 1997 i en skrivel-&lt;br&gt;se till riksdagen sammanställt de viktigaste åtgärder-&lt;br&gt;na som regeringen och ansvariga myndigheter företar&lt;br&gt;för att hindra denna, liksom annan grov och gräns-&lt;br&gt;överskridande brottslighet (skr. 1996/97:171). Rege-&lt;br&gt;ringen kommer att tillföra polisen ytterligare 30&lt;br&gt;miljoner kronor under 1998 för bekämpande av mc-&lt;br&gt;relaterad brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser mot gränsöverskridande brottslighet för-&lt;br&gt;utsätter internationellt samarbete för att bli effektiva&lt;br&gt;och verkningsfulla. De nordiska ländernas justitiemi-&lt;br&gt;nistrar har under år 1997 gemensamt beslutat om&lt;br&gt;strategi och handlingsplan mot den brottslighet som&lt;br&gt;bedrivs genom vissa motorcykelklubbar. Av särskilt&lt;br&gt;värde för insatserna mot den internationella brotts-&lt;br&gt;ligheten i Europa är inrättande av den europeiska&lt;br&gt;polisbyrån Europol. Europolkonventionen kan för-&lt;br&gt;väntas träda i kraft årsskiftet 1997/98. Inom EU på-&lt;br&gt;går ett omfattande arbete med att förbättra det&lt;br&gt;polisiära samarbetet och samarbetet på den interna-&lt;br&gt;tionella straffprocessrättens område. Det gäller bl.a.&lt;br&gt;utlämningsförfarandet och förutsättningarna för att&lt;br&gt;bistå utländska åklagare och domstolar med bevi-&lt;br&gt;supptagning och olika former av tvångsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kampen mot avancerad och gränsöverskridande&lt;br&gt;brottslighet bedrivs också i FN:s narkotikaprogram,&lt;br&gt;UNDCP, och inom ramen för FN:s brottsförebyg-&lt;br&gt;gande division, CCPCJ där ett arbete pågår med att&lt;br&gt;skapa en global konvention mot organiserad brotts-&lt;br&gt;lighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Polisväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Polisens verksamhet syftar enligt polislagen till att&lt;br&gt;upprätthålla allmän ordning och säkerhet och i öv-&lt;br&gt;rigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala polisorganisationen består för närva-&lt;br&gt;rande av 28 polismyndigheter. Målsättningen är att&lt;br&gt;varje län skall utgöra en polismyndighet. Den ord-&lt;br&gt;ningen är nu genomförd i 20 av 23 län. Länsstyrelsen&lt;br&gt;är högsta polisorgan i länet och bestämmer bl.a.&lt;br&gt;verksamhetens huvudsakliga inriktning. De flesta&lt;br&gt;polisfrågor hos länsstyrelsen handläggs av länspolis-&lt;br&gt;mästaren, som är regional polischef och tillika polis-&lt;br&gt;chef inom den lokala organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;het för polisväsendet. Till Rikspolisstyrelsen hör Sä-&lt;br&gt;kerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och Polishög-&lt;br&gt;skolan. Till polisväsendet hör dessutom Statens&lt;br&gt;kriminaltekniska laboratorium. Rikspolisstyrelsen är&lt;br&gt;chefsmyndighet för laboratoriet. Rikspolisstyrelsen är&lt;br&gt;ansvarig myndighet för totalförsvarsfunktionen Ord-&lt;br&gt;ning och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsutvecklingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISERI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1957&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1898&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 615 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11 209&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10 997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11 474&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11 688&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11 942&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den planerade närpolisorganisationen är i stort&lt;br&gt;sett utbyggd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Inom de prioriterade områdena - våldsbrott, nar-&lt;br&gt;kotikabrott och ekonomisk brottslighet - har in-&lt;br&gt;satserna ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Det totala antalet ärenden som redovisats till&lt;br&gt;åklagare har minskat. Inom de prioriterade om-&lt;br&gt;rådena har dock antalet redovisade ärenden ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Produktiviteten för brottsutredningar har mins-&lt;br&gt;kat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Utredningsbalanserna har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Verksamhetsresultatet har uppnåtts genom att&lt;br&gt;polisen har förbrukat 868 miljoner kronor mer&lt;br&gt;än vad som anslagits för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen satsar ytterligare 862 miljoner kronor&lt;br&gt;på polisen under budgetperioden 1998 - 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ny teknik införs och metodutvecklingen fortsät-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En ny grundutbildning för poliser inleds. Vidare-&lt;br&gt;utbildningen och chefsrekryteringen reformeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Europolkonventionen träder i kraft år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kampen mot våldsbrott, narkotikabrott och eko-&lt;br&gt;nomisk brottslighet skall prioriteras av polisen.&lt;br&gt;Särskild uppmärksamhet skall ägnas den grova&lt;br&gt;och gränsöverskridande brottsligheten, den mc-&lt;br&gt;relaterade brottsligheten, brott med rasistiska in-&lt;br&gt;slag samt våld mot kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Samhällets insatser mot vardagsbrottsligheten&lt;br&gt;skall öka. Närpolisorganisationen, som skall vara&lt;br&gt;den drivande kraften i detta arbete, skall förstär-&lt;br&gt;kas och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den brottsförebyggande verksamheten skall växa&lt;br&gt;och bli effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98 I saml. Vol. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 Polisens verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av polisen har fortsatt under budget-&lt;br&gt;året. Det har inneburit bl.a. att närpolisverksamheten&lt;br&gt;har byggts ut och att det problemorienterade arbets-&lt;br&gt;sättet har utvecklats. Den ökade satsningen på kvali-&lt;br&gt;ficerad kriminalpolisverksamhet liksom uppbyggna-&lt;br&gt;den av kriminalunderrättelsetjänsten skapar bättre&lt;br&gt;förutsättningar att kunna angripa den grova krimi-&lt;br&gt;naliteten. Samtidigt med reformkraven har regering-&lt;br&gt;en ålagt polisen att rationalisera sin verksamhet.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har under 1996 på upp-&lt;br&gt;drag av regeringen granskat polisväsendet och identi-&lt;br&gt;fierat ett antal hinder för ett effektivt resursutnytt-&lt;br&gt;jande samt också redovisat hur hindren bör&lt;br&gt;elimineras. Regeringen kommer noga att följa hur&lt;br&gt;förändringsarbetet inom polisväsendet fortskrider. I&lt;br&gt;regleringsbrevet för år 1997 har Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;särskilt ålagts att redovisa de åtgärder som har vidta-&lt;br&gt;gits med anledning av RRV:s rapport. Den 1 sep-&lt;br&gt;tember 1997 har polisväsendet inkommit med en&lt;br&gt;första redovisning av de åtgärder som vidtagits. Poli-&lt;br&gt;sens rationaliseringsarbete måste fortgå med kraft för&lt;br&gt;att modernisera och effektivisera polisverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att polisens insatser skall bli framgångsrika&lt;br&gt;måste kompetensen inom närpolisen och den kvalifi-&lt;br&gt;cerade kriminalpolisverksamheten höjas samtidigt&lt;br&gt;som omfattande IT-satsningar genomförs. Investe-&lt;br&gt;ringar i förbättrad teknik är också en förutsättning&lt;br&gt;för en stor del av de rationaliseringar som RRV före-&lt;br&gt;slår. Regeringen kommer därför att under budgetpe-&lt;br&gt;rioden 1998 - 2000 satsa 862 mkr på reformeringen&lt;br&gt;av polisen. Tyngdpunkten kommer att ligga på bud-&lt;br&gt;getåret 1998 då 430 mkr, varav 273 mkr är en-&lt;br&gt;gångsvisa medel, tillförs polisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya resurserna skall användas för reformer och&lt;br&gt;modernisering och det bör framhållas att beslutade&lt;br&gt;besparingar och planerade åtgärder för ett effektivare&lt;br&gt;resursutnyttjande måste genomföras. Regeringen&lt;br&gt;kommer genom återrapporteringskrav och på annat&lt;br&gt;sätt att följa upp hur de nu tillskjutna medlen an-&lt;br&gt;vänds.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.3.1 Polisväsendets resultat&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för polisverksamheten för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 var att minska brottsligheten och&lt;br&gt;öka tryggheten i samhället. Målet skulle uppnås ge-&lt;br&gt;nom problemorienterat polisarbete. Utvecklingen in-&lt;br&gt;om polisen skulle drivas enligt två huvudlinjer, när-&lt;br&gt;polisverksamheten och den kvalificerade brottsut-&lt;br&gt;redningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som redovisats i resultatbedömningen&lt;br&gt;under utgiftsområdesavsnittet är följande av intresse&lt;br&gt;för en bedömning av polisväsendets resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utbyggnaden av närpolisverksamheten och den&lt;br&gt;kvalificerade brottsutredningsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Antal producerade timmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Antal inkomna ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Antal ärenden som har redovisats till åklagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Utredningsbalanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisens verksamhet spänner över ett brett fält och&lt;br&gt;det är i vissa fall svårt att utifrån polisväsendets års-&lt;br&gt;redovisning för budgetåret 1995/96 bedöma hur väl&lt;br&gt;polisväsendet lyckats med sin verksamhet. Polisvä-&lt;br&gt;sendet måste i kommande redovisningar förbättra&lt;br&gt;kvaliteten i resultatredovisningen. Det är också vik-&lt;br&gt;tigt att polisen utvecklar sin förmåga att analysera&lt;br&gt;uppnådda resultat så att analysen på ett bättre sätt än&lt;br&gt;i dag kan ligga till grund för riksdagens och regering-&lt;br&gt;ens styrning av verksamheten. Den nya modellen för&lt;br&gt;redovisning av resultat som införts inom polisväsen-&lt;br&gt;det fr.o.m. budgetåret 1997 kommer efter hand att&lt;br&gt;bidra till en förbättrad resultatredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisväsendets resurser mätt i antal producerade&lt;br&gt;timmar har under kalenderåret 1996 minskat med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,5 procent jämfört med 1995. Nedgången beror&lt;br&gt;framför allt på de personalneddragningar som har&lt;br&gt;genomförts för att anpassa polisväsendets medelsför-&lt;br&gt;brukning till den givna anslagsramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 3.1 PRODUCERADE TIMMAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅR &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Producer- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34 489 526 35 323 038 35 102 562 33 865 453&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ade timmar&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.3.2 Närpolisverksamheten&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1995 var andelen närpoliser 10 procent.&lt;br&gt;Enligt polismyndigheternas redovisningar fanns cirka&lt;br&gt;4 900 närpoliser den 30 juni 1997. Det motsvarar 30&lt;br&gt;procent av landets poliser. Det innebär att polismyn-&lt;br&gt;digheterna nu har uppnått eller närmat sig den an-&lt;br&gt;talsmässiga nivå på närpolisverksamheten som man&lt;br&gt;förutsatt i sin verksamhetsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen anser att det problemorientera-&lt;br&gt;de arbetssättet har fått visst genomslag inom när-&lt;br&gt;polisverksamheten och lett till att de riktade brotts-&lt;br&gt;förebyggande insatserna har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att närpolisverksamhe-&lt;br&gt;ten är på god väg att nå den nivå där den kan utgöra&lt;br&gt;basen i polisverksamheten. Det är nu viktigt att ut-&lt;br&gt;veckla kompetensen och kvaliteten så att de anpassas&lt;br&gt;till de krav och behov som styr verksamheten. Inne-&lt;br&gt;hållet i närpolisverksamheten måste också i högre&lt;br&gt;utsträckning än i dag styras av lokala förutsättningar&lt;br&gt;som befolkningsunderlag, brottslighet och områdets&lt;br&gt;struktur i övrigt. För att så skall bli fallet krävs fram-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för allt att problemanalys och samarbetsmetoder&lt;br&gt;förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.3.3 Satsningen på kvalificerad brotts-&lt;br&gt;utredningsverksamhet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av den kvalificerade brottsutrednings-&lt;br&gt;verksamheten har under budgetåret gått mot en ökad&lt;br&gt;specialisering. De flesta län har samlat sina resurser&lt;br&gt;till en enda länskriminalavdelning. Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;bedömer att utredningarna av komplicerade brott&lt;br&gt;kommer att effektiviseras de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalunderrättelseverksamheten har genom-&lt;br&gt;gått en snabb uppbyggnad. Särskilda kriminalunder-&lt;br&gt;rättelseenheter finns nu vid landets samtliga regionala&lt;br&gt;polismyndigheter. Särskilda sambandsmän för kri-&lt;br&gt;minalunderrättelsetjänst finns sedan en tid vid polis-&lt;br&gt;myndigheterna och förutsättningarna för ett ökat&lt;br&gt;samarbete mellan länen har därmed förbättrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Rikskriminalpolisens kriminalunderrättelse-&lt;br&gt;enhet har en särskild enhet inrättats för att få en&lt;br&gt;bättre nationell och internationell överblick över&lt;br&gt;sexuella övergrepp mot barn. Den mc-relaterade&lt;br&gt;brottslighetens utbredning har medfört att polisen&lt;br&gt;under budgetåret blivit tvungen att avsätta stora re-&lt;br&gt;surser för spaning, bevakning, utredning och ingri-&lt;br&gt;panden. Kriminalitet knuten till vissa mc-gäng är ett&lt;br&gt;nationellt problem men hittills har insatser framför&lt;br&gt;allt krävts i de tre storstadslänen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 3.2 RESURSTIMMAR, INKOMNA,&lt;br&gt;REDOVISADE OCH BALANSERADE ÄRENDEN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal resurs-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 391 036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 776 553&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 860 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal inkom-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 216 204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 198 763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 224 157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 279 185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;na ärenden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal ärenden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388 366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385 097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;357 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;352 462&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;redovisade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till åklagare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Balanser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163 203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;164 563&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183 997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Redovisade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ärenden till&lt;br&gt;åkl./IOOO t&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppklaringsprocent samtliga brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-96.png" style="width:174pt;height:132pt;"/&gt;
&lt;h6&gt;3.3.4 Utredningsverksamhetens resultat&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utredningsverksamheten har fortsatt att uppvisa&lt;br&gt;minskad produktivitet. Trots att antalet timmar som&lt;br&gt;har lagts ned på brottsutredning ökat årligen sedan&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 har antalet ärenden som har re-&lt;br&gt;dovisats till åklagare minskat varje år sedan 1993.&lt;br&gt;Också balanserna ökade under 1996 efter att i prin-&lt;br&gt;cip ha legat konstant under åren 1993 -1995. Någon&lt;br&gt;närmare analys till den sjunkande produktiviteten&lt;br&gt;har inte lämnats i polisväsendets årsredovisning, vil-&lt;br&gt;ket är otillfredställande. De ytterligare resurser som&lt;br&gt;Regeringen tillför polisen under budgetperioden skall&lt;br&gt;till stor del användas för IT-satsningar och för att&lt;br&gt;höja kompetensen hos personalen. Detta skapar för-&lt;br&gt;utsättningar för en effektivare utredningsverksamhet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagrammet ovan redovisas uppklaringsprocenten&lt;br&gt;för samtliga brott för perioden 1990 - 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Brottsförebyggande rådets statistik framgår att&lt;br&gt;uppklaringsprocenten har minskat de senaste åren,&lt;br&gt;från 32 procent år 1993 till 25 procent år 1995. Det&lt;br&gt;är uppklaringsprocenten för mindre allvarliga brott&lt;br&gt;och för svårutredda brott som minskat mest. För de&lt;br&gt;allvarligare brotten, som t.ex. mord, dråp, misshan-&lt;br&gt;del med dödlig utgång och rån, var uppklaringspro-&lt;br&gt;centen i stort sett oförändrad jämfört med perioden&lt;br&gt;1991 - 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.3.5 Våldsbrottslighet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den anmälda våldsbrottsligheten har under 1996&lt;br&gt;minskat med 1 procent jämfört med 1995. Statisti-&lt;br&gt;ken för första halvåret 1997 tyder på att våldsbrot-&lt;br&gt;ten, som framförallt består av misshandel, fortsätter&lt;br&gt;att minska. Polisen har prioriterat kampen mot&lt;br&gt;våldsbrottsligheten och har avsatt mer resurser för&lt;br&gt;denna verksamhet än tidigare år. Satsningar har&lt;br&gt;gjorts på såväl det brottsförebyggande arbetet som&lt;br&gt;utredningsverksamheten. Som exempel kan nämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att polisen har ökat sina insatser vid tider och platser&lt;br&gt;där risken för brott och ordningsstörningar är som&lt;br&gt;störst, t.ex. vid veckosluten och i stadskärnorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att förebygga och beivra våld mot&lt;br&gt;kvinnor har utvecklats. På flera håll i landet har poli-&lt;br&gt;sen t.ex. i samråd med åklagare, socialtjänst m.fl. ta-&lt;br&gt;git fram handlingsplaner mot kvinnovåld. I stor ut-&lt;br&gt;sträckning lånar polisen också ut s.k. trygghetspaket.&lt;br&gt;I kombination med besöksförbud har trygghetspake-&lt;br&gt;ten visat sig vara ett bra instrument för att förebygga&lt;br&gt;våld mot kvinnor, enligt Rikspolisstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet resurstimmar för utredning av våldsbrott&lt;br&gt;har ökat med 23 procent sedan 1993 och med&lt;br&gt;5 procent mellan 1995 och 1996. Antalet ärenden&lt;br&gt;som redovisats till åklagare har ökat mellan 1995&lt;br&gt;och 1996. Trots detta har balanserna ökat med 18&lt;br&gt;procent från 1995 till 1996, vilket delvis kan förkla-&lt;br&gt;ras med ett ökat antal inkomna ärenden och en lägre&lt;br&gt;produktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det otillfredställande att produk-&lt;br&gt;tiviteten i utredningar av våldsbrottsärenden - som är&lt;br&gt;en prioriterad verksamhet - sjunker. Polisväsendet&lt;br&gt;måste vidta kraftfulla åtgärder vad avser såväl me-&lt;br&gt;todutveckling som andra insatser för att vända den&lt;br&gt;negativa trenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 3.3 ANTAL RESURSTIMMAR,&lt;br&gt;INKOMNA, REDOVISADE OCH BALANSERADE&lt;br&gt;VÅLDSBROTTSÄRENDEN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Redovisade&lt;br&gt;resurstimmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 895 621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 120 239&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 221 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 332 737&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal inkom-&lt;br&gt;na ärenden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 10 828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 19 477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 18 234&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal ärenden&lt;br&gt;redovisade&lt;br&gt;till åklagare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 424&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Balanser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Redovisade&lt;br&gt;ärenden till&lt;br&gt;åkl./ 1000 t&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h6&gt;3.3.6 Narkotikabrottslighet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Polisen har prioriterat bekämpningen av narkoti-&lt;br&gt;kabrottsligheten genom att avsätta fler resurstimmar&lt;br&gt;för verksamheten. Resurstimmarna har år 1996 ökat&lt;br&gt;med 7 procent jämfört med år 1995. Det totala an-&lt;br&gt;talet anmälda narkotikabrott har ökat under 1996.&lt;br&gt;För första halvåret 1997 har antalet anmälda narko-&lt;br&gt;tikabrott däremot minskat jämfört med motsvaran-&lt;br&gt;de period för år 1996. Antalet ärenden som redovi-&lt;br&gt;sats till åklagare ökade år 1996. Antalet s.k.&lt;br&gt;sållningsprov har ökat. Polisens beslag av narkotika&lt;br&gt;blev färre under år 1996 än år 1995. Under första&lt;br&gt;halvåret 1997 har dock polisens narkotikabeslag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökat något i jämförelse med år 1996. Tullen har gjort&lt;br&gt;fler beslag under innevarande års sju första månader&lt;br&gt;än under hela 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet inkomna ärenden avseende grov narkoti-&lt;br&gt;kabrottslighet vilka normalt handläggs av regionala&lt;br&gt;narkotikaenheter har varit något lägre under 1996 än&lt;br&gt;1995. Detta tyder enligt Rikspolisstyrelsen på att re-&lt;br&gt;surserna för spaning och utredning av den grova&lt;br&gt;narkotikabrottsligheten har minskat. Regeringen vill&lt;br&gt;starkt betona att all bekämpning av narkotikabrotts-&lt;br&gt;lighet såväl på gatuplanet som på regional och inter-&lt;br&gt;nationell nivå måste ges hög prioritet. Polisväsendet&lt;br&gt;måste vidta särskilda åtgärder för att förstärka be-&lt;br&gt;kämpningen av den grova narkotikabrottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 3.4 ANTAL RESURSTIMMAR,&lt;br&gt;INKOMNA, REDOVISADE OCH BALANSERADE&lt;br&gt;NARKOTIKAÄRENDEN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal resurs-&lt;br&gt;timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;951 822&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 008 413&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 019 044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 086 371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal inkomna&lt;br&gt;ärenden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal ärenden&lt;br&gt;redovisade till&lt;br&gt;åklagare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Balanser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 047&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 426&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Redovisade&lt;br&gt;ärenden till&lt;br&gt;åkl./l 000 t&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h6&gt;3.3.7 Ekonomisk brottslighet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Polisen har prioriterat kampen mot den ekonomiska&lt;br&gt;brottsligheten genom att avsätta fler resurstimmar&lt;br&gt;för utredningsverksamheten. Det utökade samarbetet&lt;br&gt;mellan berörda myndigheter som inletts under bud-&lt;br&gt;getåret samt regeringens uppdrag till Riksåklagaren&lt;br&gt;och Rikspolisstyrelsen att avarbeta ekobalanserna&lt;br&gt;har lett till att antalet ärenden som redovisats till&lt;br&gt;åklagare ökat kraftigt under år 1996. Trots det var&lt;br&gt;antalet redovisade ärenden 1996 lägre än 1994. En-&lt;br&gt;ligt Rikspolisstyrelsen har polisens brottsförebyggan-&lt;br&gt;de arbete på detta område minskat något eftersom&lt;br&gt;uppdraget att arbeta ner balanserna har prioriterats&lt;br&gt;kraftigt. Trots att antalet ärenden som redovisats till&lt;br&gt;åklagare ökat fortsatte antalet ärenden i balans att&lt;br&gt;öka under 1996. Balanser av outredda ekobrott är&lt;br&gt;främst ett storstadsproblem. Storstäderna svarar för&lt;br&gt;över hälften av ärendemängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 3.5 ANTAL RESURSTIMMAR,&lt;br&gt;INKOMNA, REDOVISADE OCH BALANSERADE&lt;br&gt;EKOBROTT&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal resurs-&lt;br&gt;timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;429 286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;427 789&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;494 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;601 369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal inkomna&lt;br&gt;ärenden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal ärenden&lt;br&gt;redovisade till&lt;br&gt;åklagare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 613&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Balanser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Redovisade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ärenden till&lt;br&gt;åkl./1OOO t&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-97.png" style="width:175pt;height:148pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.3.8 Övrigt&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Av polisväsendets årsredovisning framgår att samar-&lt;br&gt;betet med brottsoffer jourer bedöms fungera väl. De&lt;br&gt;brottsofferundersökningar som har genomförts visar&lt;br&gt;att brottsoffren är relativt nöjda med polisens insat-&lt;br&gt;ser men har sagt sig sakna information om hur det&lt;br&gt;egna ärendet handläggs och utvecklas. Polisens in-&lt;br&gt;formation till brottsoffren i dessa delar måste ut-&lt;br&gt;vecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1996 minskade antalet dödsfall i trafiken&lt;br&gt;med 6 procent och antalet skadade med 3 procent&lt;br&gt;jämfört med år 1995. Rikspolisstyrelsen gör bedöm-&lt;br&gt;ningen att polisens arbete med alkoholutandnings-&lt;br&gt;prov har del i minskningen av trafiknykterhetsbrot-&lt;br&gt;ten. Antalet misstänkt alkoholpåverkade personer i&lt;br&gt;trafikolyckor har minskat kraftigt under perioden&lt;br&gt;1992-1996. Polisens resurstimmar för trafikövervak-&lt;br&gt;ning har minskat med 4 procent mellan åren 1995&lt;br&gt;och 1996 och antalet kontroller i polisens trafiköver-&lt;br&gt;vakning har minskat så att bl.a. målet på 120 000&lt;br&gt;flygande inspektioner inte uppnåddes under 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att bedöma hur stor effekt polisens&lt;br&gt;insatser har på utvecklingen av trafiksäkerheten. Po-&lt;br&gt;lisens samlade insatser på trafikområdet är dock av&lt;br&gt;strategisk betydelse för att nå trafiksäkerhetsmålet att&lt;br&gt;det totala antalet dödade och skadade i trafiken skall&lt;br&gt;minska. Polisen måste därför fortsätta sitt arbete med&lt;br&gt;att utveckla och effektivisera verksamheten inom tra-&lt;br&gt;fikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 30 juni 1997 fanns det 23 609 anställda inom&lt;br&gt;polisen. Av dem var 16 775 poliser. Jämfört med den&lt;br&gt;30 juni 1995 har antalet anställda inom polisen&lt;br&gt;minskat med 1 150 personer. Under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 har 992 frivilliga pensionsavgångar medgi-&lt;br&gt;vits, varav 737 för poliser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande diagram visar antalet anställda inom po-&lt;br&gt;lisväsendet uppdelat på poliser och civilanställda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4 Förändringar inom&lt;br&gt;polisväsendet&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;3.4.1 Kampen mot vardagsbrottsligheten&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;En stor del av det vi kallar vardagsbrottslighet ligger&lt;br&gt;utanför de områden som statsmakterna prioriterat&lt;br&gt;sedan lång tid. Till vardagsbrotten hör framför allt&lt;br&gt;tillgreppsbrott som bostadsinbrott, butikstillgrepp,&lt;br&gt;stölder av och ur bilar liksom flertalet fall av skade-&lt;br&gt;görelse. Polisväsendet har kritiserats för att hante-&lt;br&gt;ringen av dessa brott försummas; förebyggande åt-&lt;br&gt;gärder saknas och anmälningar avskrivs omgående&lt;br&gt;eller blir liggande utan åtgärder. Till vardagsbrotts-&lt;br&gt;ligheten bör också hänföras andra brott som skapar&lt;br&gt;otrygghet i närmiljön, t.ex. gatulangning av narkoti-&lt;br&gt;ka, försäljning av illegal sprit till ungdomar samt våld&lt;br&gt;och hot i gatumiljön och på allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här brotten utgör en stor del av den anmälda&lt;br&gt;brottsligheten. De drabbar enskilda som många&lt;br&gt;gånger har svårt att förutse eller skydda sig mot dem.&lt;br&gt;De drabbar hårt genom sina ekonomiska konsekven-&lt;br&gt;ser och genom att de skapar otrygghet. Den som&lt;br&gt;själv utsätts för ett brott värderar det på ett annat&lt;br&gt;sätt än myndigheten som har tusentals brott att utre-&lt;br&gt;da och hantera. En cykelstöld kan vara en kännbar&lt;br&gt;förlust för ett barn eller en familj med knappa resur-&lt;br&gt;ser. Ett bostadsinbrott är alltid en allvarlig integri-&lt;br&gt;tetskränkning. Hotfulla eller våldsamma gäng på ga-&lt;br&gt;tor och torg eller på tunnelbanan gör att många&lt;br&gt;människor av räddsla inte kan röra sig fritt utomhus&lt;br&gt;på kvällstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet måste polisen bekämpa denna brottslig-&lt;br&gt;het. Därför har polisen under de senaste åren ut-&lt;br&gt;vecklat en närpolisorganisation som har just var-&lt;br&gt;dagsbrottsligheten som sin huvuduppgift. Närpolis-&lt;br&gt;reformen innebär att tyngdpunkten i polisarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flyttas närmare dem som berörs av brottsligheten och&lt;br&gt;att polisen får större möjligheter att gripa in i ett ti-&lt;br&gt;digt skede. Inom sitt område svarar närpolisen i prin-&lt;br&gt;cip för alla slag av polisverksamhet, dvs. man före-&lt;br&gt;bygger, ingriper mot och utreder brott samt kommer&lt;br&gt;till rätta med ordningsstörningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att betona att polisverksamheten -&lt;br&gt;och inte minst närpolisverksamheten - inrymmer bå-&lt;br&gt;de förebyggande arbete och repressivt arbete. När-&lt;br&gt;polisen måste samverka med kommunerna, närings-&lt;br&gt;livet, föreningar och enskilda. Det är dock viktigt att&lt;br&gt;polisen inte tar på sig andra myndigheters arbetsupp-&lt;br&gt;gifter utan koncentrerar sig på de uppgifter som de är&lt;br&gt;utbildade för att utföra. Det är vidare ofrånkomligt&lt;br&gt;att de poliser som arbetar i närpolisverksamheten i&lt;br&gt;viss utsträckning tas i anspråk för andra uppgifter,&lt;br&gt;t.ex. för utryckningsverksamhet. Detta bör inte ske i&lt;br&gt;sådan omfattning att närpolisverksamheten äventy-&lt;br&gt;ras. I vissa områden måste närpolisverksamheten ut-&lt;br&gt;formas så att den polisiära närvaron på gator och på&lt;br&gt;torg prioriteras före annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närpolisverksamheten måste - som tidigare&lt;br&gt;nämnts - i högre grad än som sker i dag styras av&lt;br&gt;kunskap om lokala förutsättningar såsom befolk-&lt;br&gt;ningsunderlag, brottslighet och områdets struktur i&lt;br&gt;övrigt. Antalet brott och brottslighetens struktur har&lt;br&gt;stora lokala variationer. Det brottspreventiva arbetet&lt;br&gt;måste därför ta sin utgångspunkt i en mycket god&lt;br&gt;kartläggning och analys av den lokala problembil-&lt;br&gt;den. Detta ger de olika aktörerna en gemensam pro-&lt;br&gt;blembeskrivning att basera samverkan och åtgärder&lt;br&gt;på. Det är alltså viktigt att förmå kommunerna att&lt;br&gt;satsa på brottsförebyggande arbete genom att t.ex.&lt;br&gt;anta brottsförebyggande program eller inrätta lokala&lt;br&gt;brottsförebyggande råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att närpolisen ska kunna genomföra de för-&lt;br&gt;stärkta insatser mot vardagsbrotten som regeringen&lt;br&gt;anser nödvändiga krävs emellertid kraftfulla åtgärder&lt;br&gt;för att höja kompetensen, utveckla former och me-&lt;br&gt;toder för lokalt samarbete samt ett förbättrat teknik-&lt;br&gt;stöd. De nya resurser som enligt regeringens förslag&lt;br&gt;ska tillföras polisväsendet skall därför till betydande&lt;br&gt;del förstärka närpolisen i kampen mot vardags-&lt;br&gt;brottsligheten. Medlen skall till en del användas till&lt;br&gt;förstärkning av de personella resurserna i närpolisor-&lt;br&gt;ganisationen. Redan hösten 1997 börjar också Polis-&lt;br&gt;högskolan utbilda civilanställda för att i än större ut-&lt;br&gt;sträckning än idag delta i brottsutredningsverksam-&lt;br&gt;heten och på så sätt avlasta polispersonalen. Som&lt;br&gt;framgår av avsnitt B 1 Åklagarorganisationen har&lt;br&gt;också åklagarväsendet tilldelats särskilda medel för&lt;br&gt;att bidra till att höja närpolisernas förundersök-&lt;br&gt;ningskompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisväsendet tillförs också engångsvisa medel för&lt;br&gt;att påskynda utvecklingen av IT-system som förenk-&lt;br&gt;lar och förbättrar rutinerna för anmälnings- och re-&lt;br&gt;gisterhantering. Ett ADB-stöd för polispersonal i ytt-&lt;br&gt;re tjänst utvecklas också. Genom att utnyttja ny&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teknik kan verksamheten bedrivas på ett mer ratio-&lt;br&gt;nellt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktiv ledning av förundersökningarna är av&lt;br&gt;central betydelse för att kunna styra verksamheten&lt;br&gt;och därigenom öka snabbheten och kvaliteten i ut-&lt;br&gt;redningsarbetet. Formerna för samverkan mellan po-&lt;br&gt;lis och åklagare skall därför utvecklas ytterligare bå-&lt;br&gt;de med avseende på de enskilda brottsutredningarna&lt;br&gt;och när det gäller prioriteringar, planering och ut-&lt;br&gt;bildning. Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen har&lt;br&gt;gemensamt startat ett antal projekt som syftar till att&lt;br&gt;utveckla och effektivisera den samlade brottsutred-&lt;br&gt;ningsverksamheten samt till att förbättra och ut-&lt;br&gt;veckla samverkansformerna mellan polis och åklaga-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kampen mot vardagsbrottsligheten kräver att&lt;br&gt;närpolisen utnyttjar hela sitt register av preventiva&lt;br&gt;och repressiva åtgärder. Det är viktigt att informa-&lt;br&gt;tion om lyckade - och misslyckade - projekt sprids,&lt;br&gt;att organisation och metoder diskuteras. Inte minst&lt;br&gt;viktigt är det att verksamheten på olika håll i landet&lt;br&gt;följs upp och analyseras. Regeringen avser att uppdra&lt;br&gt;åt Brottsförebyggande rådet att granska och utvärde-&lt;br&gt;ra polisens arbete med att bekämpa vardagsbrottslig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny teknik och en förbättrad organisation möjlig-&lt;br&gt;gör att fler poliser kan frigöras för yttre tjänst. Trots&lt;br&gt;detta finns det anledning att aktualisera frågan om i&lt;br&gt;dag befintliga komplement till polisverksamheten bör&lt;br&gt;förstärkas. Frågan har tidigare tagits upp av Trygg-&lt;br&gt;hetsutredningen (1995:146), bl.a. mot bakgrund av&lt;br&gt;de diskussioner som förts om bristande polisiär när-&lt;br&gt;varo i glesbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra åt Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;att utreda frågan om en utvidgad möjlighet att ta&lt;br&gt;icke polisutbildade personer i anspråk bl.a. för att&lt;br&gt;utföra vissa uppgifter som normalt utförs av polisen.&lt;br&gt;Uppdraget kommer även att innefatta frågan om vil-&lt;br&gt;ka andra åtgärder som kan vidtas för att komplettera&lt;br&gt;det arbete som polisen utför för att övervaka allmän&lt;br&gt;ordning och säkerhet och för att förebygga brott.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.4.2 Kampen mot den grova och gräns-&lt;br&gt;överskridande brottsligheten&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den fria rörligheten för personer, kapital, varor och&lt;br&gt;tjänster över nationsgränserna har inneburit nya för-&lt;br&gt;utsättningar för kvalificerad brottslig verksamhet och&lt;br&gt;gjort den grova brottsligheten mer svårutredd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna brottslighet ställer alltså höga krav på den&lt;br&gt;kvalificerade kriminalpolisverksamheten. Det är vik-&lt;br&gt;tigt att de enheter som utreder denna typ av brott har&lt;br&gt;en ändamålsenlig organisation och har den kompe-&lt;br&gt;tens som krävs. Regeringen konstaterar med tillfreds-&lt;br&gt;ställelse att antalet poliser som har genomgått den&lt;br&gt;kvalificerade kriminalpolisutbildningen ökar. Effek-&lt;br&gt;tiva arbetsmetoder, internationellt samarbete och en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väl fungerande kriminalunderrättelseverksamhet är&lt;br&gt;viktiga förutsättningar för att lyckas i kampen mot&lt;br&gt;den grova och gränsöverskridande brottsligheten. På&lt;br&gt;narkotikaområdet har tillkomsten av nya transitleder&lt;br&gt;och nya aktörer på marknaden försvårat polisens ar-&lt;br&gt;bete. Kampen mot den grova narkotikabrottsligheten&lt;br&gt;måste ges hög prioritet. Regeringen kommer som ti-&lt;br&gt;digare nämnts att under 1998 presentera en natio-&lt;br&gt;nell narkotikastrategi till hjälp för rättsväsendets&lt;br&gt;myndigheter, kommuner, enskilda m.fl. i kampen&lt;br&gt;mot narkotika. En viktig del i arbetet kommer att&lt;br&gt;vara att vidareutveckla samarbetet mellan olika&lt;br&gt;myndigheter, t ex. mellan polis, socialtjänst och tull, i&lt;br&gt;syfte att förbättra kartläggningen av förkomsten av&lt;br&gt;narkotika i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kriminella mc-gängen utgör en fara för sam-&lt;br&gt;hället både genom sin omfattande våldsanvändning&lt;br&gt;och genom de kriminella affärer som de bedriver. Er-&lt;br&gt;farenheter från andra länder visar att mc-gängen kan&lt;br&gt;växa i antal och att kriminaliteten kan förvärras och&lt;br&gt;bli allt mer avancerad. Det finns därför risk att vi kan&lt;br&gt;få en organiserad brottslighet av ett slag som vi inte&lt;br&gt;tidigare haft i Sverige om inte kraftfulla åtgärder vid-&lt;br&gt;tas nu. Polisen måste intensifiera sitt arbete med att&lt;br&gt;slå mot organisationernas grundstrukturer. Regering-&lt;br&gt;en kommer att tillföra polisen ytterligare 30 miljoner&lt;br&gt;kronor under år 1998 för det arbetet. Vidare kom-&lt;br&gt;mer regeringen inom kort att tillsätta en parlamenta-&lt;br&gt;risk utredning med uppgift att behandla frågor om&lt;br&gt;lagstiftningen med avseende på brottslighet som är&lt;br&gt;knuten till organisationer, t ex. vissa mc-klubbar. Ut-&lt;br&gt;redningen skall bl.a. överväga om aktivt deltagande i&lt;br&gt;organisationer som sysslar med brottslig verksamhet&lt;br&gt;bör kriminaliseras. Inom Justitiedepartementet över-&lt;br&gt;vägs också nya regler om förbud mot tillträde till lo-&lt;br&gt;kaler samt utökade möjligheter till husrannsakan i&lt;br&gt;vissa fall. Kommittén för brottsförebyggande arbete&lt;br&gt;har engagerats för att stödja Helsingborgs kommun i&lt;br&gt;dess arbete med att utforma en lokal handlingsplan&lt;br&gt;mot mc-brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Kriminalunderrättelseverksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att uppbyggnaden av krimi-&lt;br&gt;nalunderrättelseverksamheten fortsätter och att sär-&lt;br&gt;skilda enheter numera finns i samtliga län. Kriminal-&lt;br&gt;underrättelseverksamheten, som innefattar att samla&lt;br&gt;in och analysera uppgifter om personer som kan&lt;br&gt;misstänkas för allvarlig brottslighet, skall vara ett&lt;br&gt;stöd för beslutsfattare på såväl central som regional&lt;br&gt;och lokal nivå. För att tillgodose de behoven fordras&lt;br&gt;en nära samverkan mellan Rikskriminalpolisen och&lt;br&gt;polismyndigheterna. Rikskriminalpolisen har, i sin&lt;br&gt;stödjande och utvecklande roll, ett ansvar för att&lt;br&gt;verksamheten organiseras så att den blir så rationell&lt;br&gt;och effektiv som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av särskild betydelse är att polisen har goda kun-&lt;br&gt;skaper om den internationella kriminaliteten och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess utvecklingstendenser. Här har Rikskriminalpoli-&lt;br&gt;sens kriminalunderrättelseverksamhet en särskilt vik-&lt;br&gt;tig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerutredningen har i delbetänkandet Krimi-&lt;br&gt;nalunderrättelseregister, DNA-register föreslagit att&lt;br&gt;RPS och de polismyndigheter som leds av en länspo-&lt;br&gt;lismästare skall få föra kriminalunderrättelseregister.&lt;br&gt;Registerutredningens förslag är nu föremål för re-&lt;br&gt;missbehandling och avsikten är att en proposition&lt;br&gt;med anledning av förslagen skall kunna lämnas i&lt;br&gt;början av nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Effektiva arbetsmetoder i övrigt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För att kunna bekämpa den grova och gränsöver-&lt;br&gt;skridande brottsligheten måste polisen tillägna sig ny&lt;br&gt;och avancerad teknik och effektiva arbetsmetoder.&lt;br&gt;Regeringen har tillsatt en särskild utredare med upp-&lt;br&gt;drag att se över ett antal frågor om polisiära arbets-&lt;br&gt;metoder inom ramen för straffprocessuella tvångs-&lt;br&gt;medel. Utredaren skall bl.a. analysera behovet av och&lt;br&gt;undersöka möjligheterna till att införa regler om&lt;br&gt;hemlig teknisk avlyssning, s.k. buggning. Vidare in-&lt;br&gt;går i uppdraget att undersöka om tillämpningsområ-&lt;br&gt;det för hemlig kameraövervakning, hemlig teleav-&lt;br&gt;lyssning och hemlig teleövervakning bör utvidgas.&lt;br&gt;Uppdraget skall vara slutfört före den 1 mars 1998.&lt;br&gt;Inom Justitiedepartementet utreds också andra frå-&lt;br&gt;gor som rör straffprocessuella tvångsmedel, t.ex. om&lt;br&gt;användning av husrannsakan och beslag i IT-miljö.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Internationellt polissamarbete&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för framgångsrikt&lt;br&gt;nationellt polisarbete mot den organiserade och&lt;br&gt;gränsöverskridande brottsligheten är en effektiv sam-&lt;br&gt;verkan med andra länders polisorganisationer. Sam-&lt;br&gt;arbetet kan ge såväl direkt underlag för ingripanden&lt;br&gt;som ökad allmän kunskap till gagn för både brotts-&lt;br&gt;bekämpning och brottsförebyggande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen har sedan länge ett utvecklat samar-&lt;br&gt;bete med internationella kriminalpolisorganisationen&lt;br&gt;(Interpol).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges medlemskap i EU har inneburit nya möj-&lt;br&gt;ligheter att utveckla samarbetet med polis- och&lt;br&gt;tullmyndigheter i andra länder. Ett viktigt samar-&lt;br&gt;betsinstrument som nu byggs upp inom EU:s ram är&lt;br&gt;Europol. Europol är ett gemensamt kriminalunder-&lt;br&gt;rättelseorgan för EU:s medlemsländer. Dess verk-&lt;br&gt;samhet regleras i den s.k. Europolkonventionen. Eu-&lt;br&gt;ropols förstahandsuppgift är att inhämta, samman-&lt;br&gt;ställa och bearbeta information från medlemsländer-&lt;br&gt;na som sedan ger de nationella polismyndigheterna&lt;br&gt;ökade kunskaper och bättre underlag för ingripan-&lt;br&gt;den i konkreta fall. Europols arbetsområde är grov&lt;br&gt;internationell brottslighet, främst narkotikahandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europolkonventionen beräknas träda i kraft under&lt;br&gt;1998. I avvaktan på detta bedriver Europols narko-&lt;br&gt;tikaenhet (ENE) verksamhet med stöd av ett beslut i&lt;br&gt;EU:s ministerråd i mars 1995. ENE:s verksamhet är&lt;br&gt;mindre omfattande än det blivande Europols. ENE&lt;br&gt;får bl.a. inte lagra personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat viktigt samarbetsinstrument på det eu-&lt;br&gt;ropeiska planet är det s.k. Schengensamarbetet i vil-&lt;br&gt;ket Sverige och de övriga nordiska länderna deltar.&lt;br&gt;Sveriges anslutningavtal undertecknades i december&lt;br&gt;1996 och vi är sedan dess fullt ut delaktiga i be-&lt;br&gt;slutsprocessen. Polissamarbetet inom Schengen är&lt;br&gt;främst inriktat mot praktiskt vardagligt samarbete.&lt;br&gt;Det innefattar informationsutbyte mellan polismyn-&lt;br&gt;digheterna, möjligheter till gränsöverskridande ope-&lt;br&gt;rativ samverkan mellan olika länder och, genom det&lt;br&gt;s.k. SIS-systemet, ett gemensamt efterlysningsregister&lt;br&gt;för personer och vissa föremål. Sveriges målsättning&lt;br&gt;är att kunna delta i det praktiska samarbetet år&lt;br&gt;2000. Redan i dag deltar vi i ett antal operativa pro-&lt;br&gt;jekt med övriga Schengenstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nordiska ländernas polis- och tullmyndigheter&lt;br&gt;samarbetar sedan många år på ett effektivt sätt i frå-&lt;br&gt;ga om brottsbekämpningen, bl.a. genom att statione-&lt;br&gt;ra gemensamma nordiska polis- eller tullsambands-&lt;br&gt;män i olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Östersjöområdet bedrivs polisiärt samarbete&lt;br&gt;inom ramen för aktionsgruppen mot organiserad&lt;br&gt;brottslighet i Östersjöområdet. Aktionsgruppen har&lt;br&gt;initierat konkreta samverkansprojekt med praktiskt&lt;br&gt;samarbete mellan ländernas polis- och tullmyndighe-&lt;br&gt;ter, t.ex. för att gemensamt spåra stulna fordon. En&lt;br&gt;redovisning av gruppernas arbete hittills finns bl.a. i&lt;br&gt;regeringens skrivelse till riksdagen 1996/97:171 Åt-&lt;br&gt;gärder mot organiserad och gränsöverskridande&lt;br&gt;brottslighet. Sverige är ordförandeland i aktions-&lt;br&gt;gruppen och har därför ett särskilt ansvar för att sä-&lt;br&gt;kerställa att arbetet kan fortsätta med samma intensi-&lt;br&gt;tet. Sannolikt kommer arbetet i framtiden att&lt;br&gt;bedrivas i en annan struktur.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.4.3 Kampen mot rasism&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Rasism och främlingsfientlighet måste motverkas&lt;br&gt;med kraft i ett demokratiskt samhälle. En rad åtgär-&lt;br&gt;der har redan vidtagits i syfte att stävja brottslighet&lt;br&gt;med rasistiska eller främlingsfientliga förtecken. Som&lt;br&gt;nämnts avser regeringen att inom kort tillsätta en ut-&lt;br&gt;redning för att behandla lagstiftningsfrågor som rör&lt;br&gt;kriminellt verksamma organisationer, däribland kri-&lt;br&gt;minella mc-klubbar och rasistiska organisationer,&lt;br&gt;och bl.a. överväga om aktivt deltagande i sådana or-&lt;br&gt;ganisationer bör kriminaliseras. Det är viktigt att po-&lt;br&gt;lisen fortsätter att särskilt uppmärksamma brott med&lt;br&gt;rasistiska inslag.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.4.4 Kampen mot våld mot kvinnor&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;En viktig del i det brottsförebyggande arbetet gäller&lt;br&gt;våldet mot kvinnor. En kvinna som misshandlats av&lt;br&gt;sin man eller någon annan nära anhörig befinner sig i&lt;br&gt;en särskilt utsatt situation. Polisen och andra berörda&lt;br&gt;myndigheter måste öka sina ansträngningar att före-&lt;br&gt;bygga och beivra sådana brott. Ett professionellt be-&lt;br&gt;mötande och omhändertagande av kvinnor som har&lt;br&gt;utsatts för våld är nödvändigt liksom en ökad kun-&lt;br&gt;skap och förståelse hos alla som möter våldsutsatta&lt;br&gt;kvinnor. Regeringen kommer under hösten 1997 att&lt;br&gt;lämna en proposition till riksdagen med förslag till&lt;br&gt;åtgärder för att bekämpa våldet mot kvinnor. Polisen&lt;br&gt;driver redan i dag flera projekt som rör våld mot&lt;br&gt;kvinnor i syfte att förebygga vidare brottslighet samt&lt;br&gt;att förbättra de polisiära förstahandsåtgärderna och&lt;br&gt;därmed åstadkomma en snabbare lagföring av gär-&lt;br&gt;ningsmännen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.4.5 Förutsättningar för en bättre och&lt;br&gt;effektivare polis&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för att polisen skall bli bättre och ef-&lt;br&gt;fektivare är en tydlig och enkel ledningsstruktur, ett&lt;br&gt;problemorienterat arbetssätt, hög kompetens och&lt;br&gt;modern teknik.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Styrning och uppföljning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för en effektivare&lt;br&gt;polisverksamhet är ett väl fungerande styrsystem&lt;br&gt;med tydlig och välavvägd ansvarsfördelning. Det&lt;br&gt;styrsystem som används är på flera sätt otydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer under hösten 1997 att tillsät-&lt;br&gt;ta en utredning för att se över polisväsendets styrsys-&lt;br&gt;tem och skapa en enkel, entydig och därmed effekti-&lt;br&gt;vare och mer ändamålsenlig beslutsstruktur. Utred-&lt;br&gt;ningen skall i sitt organisationsförslag ange vilken&lt;br&gt;roll och vilket ansvar de förtroendevalda skall ha på&lt;br&gt;olika nivåer samt lämna förslag på hur ledamöterna i&lt;br&gt;dessa organ bör utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatstyrningen inom polisväsendet måste ut-&lt;br&gt;vecklas på alla nivåer. Verksamhetens resultat utgör&lt;br&gt;en viktig grund för planering och genomförande av&lt;br&gt;verksamheten. Den modell för resultatredovisning&lt;br&gt;som fr.o.m. 1997 tillämpas och utvecklas inom poli-&lt;br&gt;sen kommer att ge avsevärt bättre förutsättningar för&lt;br&gt;uppföljning och analys av verksamhetens resultat.&lt;br&gt;Analysen är en angelägenhet för såväl den lokala po-&lt;br&gt;lisorganisationen som riksdagen, regeringen och&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt verktyg i resultatstyrningen är de dialo-&lt;br&gt;ger om verksamhetens resultat som genomförts mel-&lt;br&gt;lan Rikspolisstyrelsen och den lokala polisorganisa-&lt;br&gt;tionen. Rikspolisstyrelsen har till uppgift att utveckla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna metod så att den kan tillämpas även inom po-&lt;br&gt;lismyndigheterna .&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Problemorienterat arbetssätt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det problemorienterade arbetssättet skall ligga till&lt;br&gt;grund för all polisverksamhet. Att arbeta proble-&lt;br&gt;morienterat innebär bl.a. att systematiskt definiera&lt;br&gt;vilka förhållanden som orsakar och underlättar brott&lt;br&gt;och ordningsstörningar. Utifrån en sådan analys vid-&lt;br&gt;tas sedan de åtgärder som är bäst ägnade att minska&lt;br&gt;riskerna för brott och ordningsstörningar. Såsom an-&lt;br&gt;förts när det gäller närpolisen är en förutsättning för&lt;br&gt;att lyckas med detta på det lokala planet att arbetet&lt;br&gt;tar sin utgångspunkt i en lokal problembeskrivning.&lt;br&gt;En sådan kartläggning gör det möjligt för de olika&lt;br&gt;lokala aktörerna - kommuner m.fl. - att bygga upp&lt;br&gt;samverkan och besluta om åtgärder utifrån en ge-&lt;br&gt;mensam problembild. Det gäller också samverkan&lt;br&gt;med åklagarväsendet där mycket kan göras för att de&lt;br&gt;samlade resurserna skall utnyttjas så effektivt som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att verksamhetsanpassa arbetstiderna är en annan&lt;br&gt;faktor av avgörande betydelse för att åstadkomma en&lt;br&gt;effektivare polisverksamhet. Polisen skall alltså se till&lt;br&gt;att det finns tillräckligt med personal i tjänst på de&lt;br&gt;tider och på de platser där de bäst behövs, vilket är&lt;br&gt;ett grundläggande element i det problemorienterade&lt;br&gt;arbetssättet och ett sätt att sätta medborgarperspek-&lt;br&gt;tivet i fokus.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Kvalitets- och kompetensutveckling&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En av polisväsendets viktigaste uppgifter just nu är&lt;br&gt;att höja kvaliteten på polisarbetet och åstadkomma&lt;br&gt;en högre effektivitet i verksamheten. Det är nödvän-&lt;br&gt;digt att bättre än hittills vidmakthålla och utveckla&lt;br&gt;såväl polispersonalens som den civilanställda perso-&lt;br&gt;nalens kompetens. Förändringar i omvärlden förut-&lt;br&gt;sätter såväl organisatoriska som verksamhetsmässiga&lt;br&gt;förändringar i polisverksamheten. Polisen måste ut-&lt;br&gt;veckla effektiva arbetsmetoder för att förebygga&lt;br&gt;brott och ordningsstörningar och för att förstärka&lt;br&gt;utredningsverksamheten. Det innebär att polisen&lt;br&gt;måste anpassa sina arbetsmetoder för att tillgodogö-&lt;br&gt;ra sig ny teknik, ändrade krav och ett breddat ar-&lt;br&gt;betsinnehåll. För att detta skall kunna ske måste per-&lt;br&gt;sonalen känna ansvar för verksamheten och ha insikt&lt;br&gt;om förändringsbehoven.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Polisutbildningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I ett samhälle i snabb och ständig förändring ställs&lt;br&gt;höga krav på polisväsendets samlade kompetens, ef-&lt;br&gt;fektivitet och flexibilitet. Regeringen kommer under&lt;br&gt;hösten 1997 att fatta beslut om en ny grundutbild-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning för poliser och om vidareutbildning inom po-&lt;br&gt;lisväsendet . Regeringen kommer också att fatta be-&lt;br&gt;slut om regler för rekrytering av chefer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juli 1995 fick en arbetsgrupp inom Justitiedepar-&lt;br&gt;tementet i uppdrag att se över rekryteringen och ut-&lt;br&gt;bildningen av poliser. I mars 1996 presenterades&lt;br&gt;promemorian Rekrytering och grundutbildning av&lt;br&gt;poliser (Ds 1996:11). Den 3 februari 1997 avlämna-&lt;br&gt;de arbetsgruppen sitt slutbetänkande Vidareutbild-&lt;br&gt;ning av poliser (Ds 1997:5), som innehåller förslag&lt;br&gt;om polisiär vidareutbildning och chefsutbildning.&lt;br&gt;Bl.a. föreslås att rekryteringen av chefer öppnas, så&lt;br&gt;att internt utbildad personal i ökad utsträckning kan&lt;br&gt;avancera även till de högsta chefstjänsterna. Samti-&lt;br&gt;digt skall det fortfarande finnas möjlighet att direkt-&lt;br&gt;rekrytera andra för verksamheten viktiga personer,&lt;br&gt;t. ex. experter inom skiftande områden. Regeringen&lt;br&gt;uppdrog därefter i december 1996 åt Rikspolisstyrel-&lt;br&gt;sen att detaljplanera en ny grundutbildning för poli-&lt;br&gt;ser. Uppdraget redovisades i maj 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därefter gett Rikspolisstyrelsen i&lt;br&gt;uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att göra&lt;br&gt;det möjligt att påbörja grundutbildning av poliser vid&lt;br&gt;polishögskolan så snart som möjligt efter den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1998.1 uppdraget har regeringen särskilt pekat på&lt;br&gt;möjligheten att i enlighet med Rikspolisstyrelsens&lt;br&gt;förslag rekrytera personer som redan har sådan hög-&lt;br&gt;skoleutbildning som de kan få tillgodoräkna sig i po-&lt;br&gt;lisutbildningen. På så sätt kan utbildningstiden för&lt;br&gt;dessa förkortas med en termin, så de snabbare kan&lt;br&gt;användas i verksamheten. Under år 1998 kommer&lt;br&gt;200 aspiranter att påbörja den nya polisutbildningen.&lt;br&gt;De följande åren måste antalet aspiranter öka. Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen skall vidta de åtgärder som är nödvän-&lt;br&gt;diga för att säkerställa personalförsörjningen. An-&lt;br&gt;tagningen till en ny grundutbildning har inletts 1997&lt;br&gt;och utbildningen startar i januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Modern informationsteknologi&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För att verksamheten skall bli mer kostnadseffektiv&lt;br&gt;måste rättsväsendets myndigheter tillgodogöra sig de&lt;br&gt;möjligheter som ny teknik ger. Det gäller särskilt för&lt;br&gt;polisen som är beroende av att ett stort antal IT-&lt;br&gt;system fungerar väl. Polisväsendet måste påskynda&lt;br&gt;utvecklingen av de nya IT-system som möjliggör ra-&lt;br&gt;tionaliseringar och därmed frigör resurser till kärn-&lt;br&gt;verksamheten. Regeringen anser därför att en stor del&lt;br&gt;av de engångsvisa medel som tillförs polisen under&lt;br&gt;budgetperioden skall användas till satsningar på in-&lt;br&gt;formationsteknikens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av dagens angelägna IT-projekt gör det möjligt&lt;br&gt;att minska antalet ledningscentraler. Det innebär att&lt;br&gt;fler poliser kan arbeta i yttre tjänst och därmed&lt;br&gt;komma närmare dem som berörs av brottsligheten.&lt;br&gt;Vidare innebär den planerade moderniseringen av&lt;br&gt;systemet för registrering av brott, polisens mobila&lt;br&gt;arbetsplatser samt utvecklandet av datoriserade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottsutredningsrutiner att anmälningsförfarandet&lt;br&gt;och ärendehanteringen blir snabbare och att servicen&lt;br&gt;till allmänheten blir bättre. De nya IT-systemen&lt;br&gt;kommer också att underlätta uppföljningen och&lt;br&gt;analysen av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.4.6 Övriga frågor&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Ökad insyn i Säkerhetspolisens&lt;br&gt;verksamhet m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;SÄPO har på senare tid i ökad utsträckning öppet&lt;br&gt;redovisat sin verksamhet. Bl.a. ger man sedan några&lt;br&gt;år tillbaka ut en öppen verksamhetsberättelse. I an-&lt;br&gt;slutning till denna brukar massmedierna ges tillfälle&lt;br&gt;att få del av uppgifter om verksamheten. SÄPO har&lt;br&gt;också inom särskilda områden, till exempel när det&lt;br&gt;gäller främlingsfientlighet, presenterat resultat i of-&lt;br&gt;fentliga rapporter eller vid öppna seminarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår således inom SÄPO ett medvetet arbete&lt;br&gt;med att i ökad utsträckning ge insyn i den egna verk-&lt;br&gt;samheten. Det ligger emellertid i sakens natur att en&lt;br&gt;stor del av verksamheten är av sådant slag som all-&lt;br&gt;mänheten inte kan ges insyn i. I sådana fall är det&lt;br&gt;viktigt att det finns kontrollerande organ som har&lt;br&gt;insyn i den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag är SÄPO:s verksamhet föremål för&lt;br&gt;sådan insyn från flera håll. Bl.a. har Justitieombuds-&lt;br&gt;mannen och Justitiekanslern möjlighet att granska&lt;br&gt;verksamheten. Så sker också från tid till annan.&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsens styrelse har ett särskilt uppdrag&lt;br&gt;från regeringen att nära följa verksamheten vid&lt;br&gt;SÄPO. På senare tid har en väsentlig förstärkning av&lt;br&gt;den demokratiska kontrollen över SÄPO ägt rum ge-&lt;br&gt;nom inrättandet av Registernämnden den 1 juli&lt;br&gt;1996. Nämnden prövar frågor om utlämnande av&lt;br&gt;uppgifter från polisregister i ärenden om registerkon-&lt;br&gt;troll enligt säkerhetsskyddslagen samt följer SÄPO:s&lt;br&gt;registrering av uppgifter. Registernämnden har in-&lt;br&gt;kommit med en verksamhetsberättelse för andra&lt;br&gt;halvåret 1996. Granskningen har inte visat på några&lt;br&gt;avvikelser från gällande föreskrifter. Genom denna&lt;br&gt;ökade demokratiska insyn skapas bättre förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att SÄPOs verksamhet skall kunna omfat-&lt;br&gt;tas av allmänt förtroende. Frågan om ytterligare in-&lt;br&gt;syn genom en utvidgning av Registernämndens&lt;br&gt;uppgifter övervägs för närvarande inom Regerings-&lt;br&gt;kansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra åtgärder för en ökad insyn har upp-&lt;br&gt;märksammats. Registerutredningen har i sitt slutbe-&lt;br&gt;tänkande Polisens register (SOU 1997:65) lämnat&lt;br&gt;förslag till hur SÄPO:s register skall bli mer tillgäng-&lt;br&gt;ligt för allmänheten. Utredningen föreslår bl.a. att&lt;br&gt;den absoluta sekretessen skall avskaffas och att ett&lt;br&gt;skaderekvisit istället skall införas. Det innebär att&lt;br&gt;uppgifter kan lämnas ut om det står klart att utläm-&lt;br&gt;nandet kan ske utan risk för skada. Vidare föreslår&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningen att sekretessen skall tidsbegränsas, vilket&lt;br&gt;skulle innebära att stora delar av SÄPO:s historiska&lt;br&gt;arkiv öppnas. Utredningens förslag är för närvarande&lt;br&gt;under remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÄPO har i vissa fall anledning att samarbeta med&lt;br&gt;den öppna polisen, särskilt med Rikskriminalpolisen.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. utredning av terroristverksamhet och&lt;br&gt;brott med anknytning till våldsbenägna extremistor-&lt;br&gt;ganisationer. Denna del av verksamheten har givetvis&lt;br&gt;blivit förhållandevis mera framträdande efter det&lt;br&gt;kalla krigets slut. Rikskriminalpolisen å sin sida har&lt;br&gt;fått anledning att utveckla arbetsmetoder som har&lt;br&gt;viss beröring med säkerhetspolisiära arbetssätt, sär-&lt;br&gt;skilt kriminalunderrättelseverksamhet. Detta beror&lt;br&gt;på att den internationella brottsligheten under senare&lt;br&gt;år har blivit alltmera kvalificerad och i många fall&lt;br&gt;bedrivs av välorganiserade kriminella strukturer som&lt;br&gt;kräver ett mycket kvalificerat polisarbete för att&lt;br&gt;kunna bekämpas med framgång. Regeringen har för&lt;br&gt;avsikt att undersöka om ett behov av en ökad sam-&lt;br&gt;ordning mellan SÄPO och den öppna polisen förelig-&lt;br&gt;ger och vilka åtgärder som i så fall är motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Beredskapsstyrkan för att bekämpa&lt;br&gt;terroraktioner&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I 1997 års budgetproposition angavs att regeringen&lt;br&gt;skulle besluta om de föreslagna förändringarna under&lt;br&gt;våren 1997 och att frågan om vilken beslutsordning&lt;br&gt;som skulle tillämpas bereddes inom Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen och Polismyndigheten i Stock-&lt;br&gt;holms län har anfört att beslut att ta beredskapsstyr-&lt;br&gt;kan i anspråk bör ligga på en högre nivå än den som&lt;br&gt;normalt gäller för polisinsatser. Regeringen delar den&lt;br&gt;bedömningen, men anser inte att dessa beslut, som&lt;br&gt;måste utgå från operativa överväganden, bör fattas&lt;br&gt;på regeringsnivå. Enligt regeringens mening är det&lt;br&gt;lämpligt att Rikspolisstyrelsen på framställning av&lt;br&gt;vederbörande regionala chef beslutar att styrkan får&lt;br&gt;tas i anspråk. Information till regeringen om sådana&lt;br&gt;beslut bör lämnas i enlighet med vad som gäller i öv-&lt;br&gt;rigt. Det kan anmärkas att regeringsformen 11 kap.&lt;br&gt;6 § ger regeringen rätt att i ett visst fall beordra poli-&lt;br&gt;sen att sätta in specifika insatser, t.ex. beredskaps-&lt;br&gt;styrkan, men också att förbjuda sådan användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent operativa beslut om hur insatsen ska genom-&lt;br&gt;föras skall, i likhet med vad som gäller idag, fattas på&lt;br&gt;regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att beredskapsstyrkan organise-&lt;br&gt;ras och arbetar i enlighet med statsmakternas inten-&lt;br&gt;tioner skall Rikspolisstyrelsen ha rätt att meddela de&lt;br&gt;föreskrifter som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att ändra polisförordningen&lt;br&gt;(1984:730) och förordningen (1989:773) med in-&lt;br&gt;struktion för Rikspolisstyrelsen så att förändringarna&lt;br&gt;kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Utlänningsverksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för grundut-&lt;br&gt;redningar i asylärenden till Statens invandrarverk.&lt;br&gt;Riksdagen har också beslutat att ansvaret för övriga&lt;br&gt;tillståndsärenden och för förvarstagna skall övergå&lt;br&gt;till Invandrarverket den 1 oktober 1997. Regeringen&lt;br&gt;har tillsatt en utredare för att pröva frågan om an-&lt;br&gt;svaret för verkställighet av avvisnings- och verkstäl-&lt;br&gt;lighetsbeslut också bör flyttas över till Invandrarver-&lt;br&gt;ket. I uppdraget ligger också att belysa frågor om&lt;br&gt;metoder för den inre utlänningskontrollen och hur&lt;br&gt;ansvaret för den skall fördelas samt att undersöka&lt;br&gt;förutsättningarna att flytta över verksamheten med&lt;br&gt;utrikestransporter från Kriminalvårdens transport-&lt;br&gt;tjänst till Invandrarverket. Utredaren skall redovisa&lt;br&gt;sitt uppdrag senast den 30 september 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Fredsbevarande insatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Fredsbevarande insatser sker i allt större omfattning&lt;br&gt;genom rent civila polisiära missioner. Det kan förut-&lt;br&gt;ses att svensk polis kommer att bli ianspråktagen för&lt;br&gt;sådana uppdrag i allt större omfattning. Rikspolissty-&lt;br&gt;relsen måste öka beredskapen för sådana insatser.&lt;br&gt;Fler polismän måste förberedas genom utbildningsin-&lt;br&gt;satser för att kunna sättas in med kort varsel. I de-&lt;br&gt;cember 1996 tillkallade regeringen en utredare som&lt;br&gt;fick i uppdrag att föreslå riktlinjer för insatser med&lt;br&gt;civilpoliser i internationell verksamhet. I uppdraget&lt;br&gt;ingick främst att göra en analys av vad som hittills&lt;br&gt;gjorts på detta område i internationell verksamhet&lt;br&gt;samt bedöma den framtida efterfrågan på civilpoliser&lt;br&gt;och hur verksamheten kan organiseras och administ-&lt;br&gt;reras. Betänkandet överlämnades i juni 1997 och be-&lt;br&gt;reds nu i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5 Regeringens bedömningar med&lt;br&gt;anledning av revisionens&lt;br&gt;iakttagelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har i revisionsberättelse för po-&lt;br&gt;lisväsendet gjort bedömnigen att årsredovisningen i&lt;br&gt;allt väsentligt är rättsvisande. Kvaliteten på polisvä-&lt;br&gt;sendets årsredovisning har förbättrats ytterligare vad&lt;br&gt;gäller de finansiella delarna. I dessa delar är polisvä-&lt;br&gt;sendets årsredovisning för såväl kocernen som resul-&lt;br&gt;tatenheterna av hög kvalitet. RRV har dock redovi-&lt;br&gt;sat väsentliga brister vad gäller RPS rutiner för&lt;br&gt;kvalitetssäkring och att den interna revisionen vid&lt;br&gt;RPS inte uppfyller kraven i internrevisionsförord-&lt;br&gt;ningen. RPS tillämpningar beträffande pensioner&lt;br&gt;överensstämmer inte heller med arbetsgivarverkets&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RPS kommer under hösten 1997 att förstärka in-&lt;br&gt;temrevisionen. Vad avser frivillig pensionering har&lt;br&gt;RPS haft ett tidsbegränsat medgivande från Arbetsgi-&lt;br&gt;varverket att t.o.m. den 30 juni 1996 fatta beslut om&lt;br&gt;förmånligare pensionsvillkor än vad som gäller enligt&lt;br&gt;pensionsavtalet. Något nytt sådant medgivande har&lt;br&gt;inte lämnats från Arbetsgivarverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV föreslår också att kommande regleringsbrev&lt;br&gt;tydligare bör ange hur kvaliteten i och effekterna av&lt;br&gt;verksamhetens olika delar skall redovisas. I regle-&lt;br&gt;ringsbrevet för år 1997 har polisväsendet fått i upp-&lt;br&gt;drag att fortsätta utveckla och förbättra målstyrning-&lt;br&gt;en och resultatuppföljningen. I detta ligger även att&lt;br&gt;utveckla kvalitetssäkringen av polismyndigheternas&lt;br&gt;redovisade resultat. I regleringsbrevet för 1998&lt;br&gt;kommer regeringen att ytterligare utveckla detta&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.6 Anslag&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;A1. Polisorganisationen&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 922 925 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167 487&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 732 501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 488 194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 165 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 956 709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 154 590&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 391 745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Polisväsendets anslagssparande uppgick till 167 mkr&lt;br&gt;vid utgången av budgetåret 1995/96. Tar man därtill&lt;br&gt;hänsyn till att retroaktiva löner motsvarande 171&lt;br&gt;mkr inte hade utbetalats vid utgången av året innebär&lt;br&gt;det att polisen har uppnått sitt resultat under budget-&lt;br&gt;året 1995/96 med en förbrukning som med 868 mkr&lt;br&gt;överstiger vad som anslagits för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga utgiftsnivån beror på att polisen inte har&lt;br&gt;utnyttjat de möjligheter att rationalisera verksamhe-&lt;br&gt;ten som har funnits och fortfarande finns och inte&lt;br&gt;heller i tid har vidtagit de åtgärder som varit nöd-&lt;br&gt;vändiga för att anpassa sina kostnader till anslagsni-&lt;br&gt;vån. RPS har i halvårsredovisningen som lämnades&lt;br&gt;den 1 september 1997 redovisat en rad åtgärder som&lt;br&gt;hittills vidtagits med anledning av RRV:s rapport.&lt;br&gt;Bl.a. har en ny strategi för polisväsendets IT-&lt;br&gt;verksamhet tagits fram. Vidare har arbetsgivarrollen&lt;br&gt;gjorts tydligare främst genom utbildningsinsatser. En&lt;br&gt;koncentration av de intern-administrativa funktio-&lt;br&gt;nerna, har i enlighet med RRV:s påpekande genom-&lt;br&gt;förts vid de flesta polismyndigheter. Vidare har sam-&lt;br&gt;ordning av utryckningsverksamheten till en organisa-&lt;br&gt;torisk enhet per län genomförts vid de flesta myndig-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer under hösten att närmare&lt;br&gt;granska de åtgärder som RPS har redovisat för att i&lt;br&gt;polisväsendets regleringsbrev för 1998 återkomma&lt;br&gt;med vad redovisningen fortsättningsvis skall belysa.&lt;br&gt;Regeringen har vidare för avsikt att under 1998 låta&lt;br&gt;utvärdera de rationaliseringsåtgärder som polisen&lt;br&gt;vidtagit med anledning av RRV:s granskning av poli-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Avgiftsbelagd verksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Polisens avgiftsbelagda verksamhet omfattar framför&lt;br&gt;allt stämningsmannadelgivning, passhantering och&lt;br&gt;tillståndsgivning. Avgifterna för passhanteringen och&lt;br&gt;tillståndsgivningen skall levereras in till staten på in-&lt;br&gt;komsttitel i statsbudgeten, avgifterna år 1998 pro-&lt;br&gt;gnostiseras uppgå till ca 198 mkr. Polisen disponerar&lt;br&gt;inkomsterna från stämningsmannadelgivningen. Vi-&lt;br&gt;dare får polisen disponera avgiftsinkomster vid Sta-&lt;br&gt;tens kriminaltekniska laboratorium och Polishög-&lt;br&gt;skolan samt för kontorsservice och andra liknande&lt;br&gt;tjänster till andra myndigheter i och kring kvarteret&lt;br&gt;Kronoberg. Polisen disponerar också inkomster från&lt;br&gt;vägverket för kvalitetskontroll av trafiken och lik-&lt;br&gt;nande uppgifter. Sammanlagt beräknas polisen dis-&lt;br&gt;ponera avgiftsinkomster motsvarande ca 223 mkr&lt;br&gt;utöver avgiftsinkomster enligt 4 och 15 §§ avgifts-&lt;br&gt;förordningen (1992:191).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visa medlen skall användas för att vidta särskilda in-&lt;br&gt;satser mot den mc-relaterade brottsligheten och&lt;br&gt;påskynda de IT-projekt som är avgörande för det in-&lt;br&gt;ternationella samarbetet samt för att åstadkomma en&lt;br&gt;effektivare och bättre polis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisens anslagsram för 1998 har utöver satsning-&lt;br&gt;arna justerats upp 50 mkr till följd av att det nya&lt;br&gt;pass som skall införas den 1 januari 1998 medför&lt;br&gt;merkostnader för polisen. Vidare har från polisens&lt;br&gt;anslag 109,5 mkr kronor överförts till det nya ansla-&lt;br&gt;get B 2 Ekobrottsmyndigheten och 8,1 mkr avseende&lt;br&gt;medel för forskningen vid Polishögskolan överförts&lt;br&gt;till anslaget F 1 Brottsförebyggande rådet. I anslaget&lt;br&gt;för 1998 ingår också den i budgetpropositionen för&lt;br&gt;1997 aviserade minskningen av anslaget med 55&lt;br&gt;mkr. Som framgick av budgetpropositionen för 1997&lt;br&gt;innebär denna minskning ingen besparing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har vissa justeringar gjorts av anslaget som&lt;br&gt;motsvaras av ändrade utgifter. Som kompensation&lt;br&gt;för beräknade utgiftsökningar för löner, lokaler m.m.&lt;br&gt;räknas anslaget upp med ca 286 mkr. Vidare mins-&lt;br&gt;kas anslaget med ca 126 mkr med anledning av att&lt;br&gt;lönekostnadspålägget 1998 ersätts med försäkrings-&lt;br&gt;mässigt beräknade premier fr.o.m. år 1998. Anslaget&lt;br&gt;minskas också med ca 24 mkr med anledning av Sta-&lt;br&gt;tens lokalförsörjningsverks bedömning av hur myck-&lt;br&gt;et lokalhyrorna kan sänkas vid omförhandlingar av&lt;br&gt;hyresavtal. Sammantaget föreslås därmed 1998 års&lt;br&gt;anslag uppgå till 10 956 709 kronor. För åren 1999&lt;br&gt;och 2000 beräknas anslaget till 11 154 590 000 kro-&lt;br&gt;nor respektive 11 391 745 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Polisens förutsättningar att bekämpa brottsligheten&lt;br&gt;måste förstärkas. Det förutsätter att rationaliserings-&lt;br&gt;arbetet inom polisen fortsätter med oförminskad&lt;br&gt;kraft. Därutöver måste ytterligare resurser tillföras&lt;br&gt;polisväsendet under budgetperioden. Dessa medel&lt;br&gt;skall användas för att modernisera och effektivisera&lt;br&gt;polisverksamheten och inte till någon allmän sane-&lt;br&gt;ring av polisens ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att polisens anslag skall höjas&lt;br&gt;med 157 mkr och att polisen engångsvis tilldelas 391&lt;br&gt;mkr fördelat på 273 mkr år 1998 och 118 mkr år&lt;br&gt;1999. Sammantaget innebär detta att regeringen un-&lt;br&gt;der budgetperioden 1998 - 2000 satsar 862 mkr på&lt;br&gt;polisen. Höjningen av anslaget skall användas för att&lt;br&gt;säkerställa anställningen av de cirka 400 polisaspi-&lt;br&gt;ranter som blir klara med sin utbildning under 1997&lt;br&gt;och som utgör ett betydande resurstillskott som i&lt;br&gt;första hand skall användas för att förstärka när-&lt;br&gt;polisverksamheten. Vidare gör anslagshöjningen det&lt;br&gt;möjligt att påbörja den nya polisutbildningen och ge&lt;br&gt;viss civilanställd personal inom polisen komplette-&lt;br&gt;rande utbildning i bl.a. brottsutredning. De engångs-&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 2. Säkerhetspolisen&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;509 022 &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;516 984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;533 372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att Säkerhetspolisen tilldelas&lt;br&gt;ett anslag för år 1998 på 516 984 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Åklagarväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Omfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Central förvaltningsmyndighet för åklagarväsendet&lt;br&gt;är Riksåklagaren. Hos myndigheten finns enheter för&lt;br&gt;bl.a. åklagarverksamhet, tillsyn och metodutveckling.&lt;br&gt;Chef för myndigheten är riksåklagaren, som också är&lt;br&gt;högste åklagare under regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagarväsendets organisation i övrigt består av&lt;br&gt;åklagarmyndigheterna i Stockholm, Västerås, Linkö-&lt;br&gt;ping, Malmö, Göteborg, Sundsvall och Umeå samt&lt;br&gt;Statsåklagarmyndigheten för speciella mål, var och&lt;br&gt;en under ledning av en överåklagare. Vid dessa myn-&lt;br&gt;digheter finns för närvarande sammanlagt 41 åkla-&lt;br&gt;garkammare. Den 1 januari 1998 inrättas&lt;br&gt;Ekobrottsmyndigheten som en åklagarmyndighet&lt;br&gt;inom åklagarväsendet med särskilda uppgifter för att&lt;br&gt;samordna och utveckla bekämpningen av ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet (se avsnitt 4.4.1 angående den närmare&lt;br&gt;utformningen). I samband därmed upphör Statsåkla-&lt;br&gt;garmyndigheten för speciella mål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Utgiftsutvecklingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 1996 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;953 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;660&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;665&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;815&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;802&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;824&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Under perioden 1992/93-1995/96 minskade an-&lt;br&gt;talet inkommande ärenden med ca 12 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den omorganisation som genomfördes andra&lt;br&gt;halvåret 1996 innebar påfrestningar för verksam-&lt;br&gt;heten. Det är därför viktigt att de långsiktiga åt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gärder som genomförs i syfte att förbättra pro-&lt;br&gt;duktiviteten får avsedd effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Under första halvåret 1997 har det skett en ök-&lt;br&gt;ning av antalet inkomna brottmål till tingsrätter-&lt;br&gt;na och av antalet utfärdade strafförelägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Verksamhetsresultatet har uppnåtts genom att&lt;br&gt;åklagarväsendet förbrukat 48 miljoner kronor&lt;br&gt;mer än vad som anslagits för verksamheten. Un-&lt;br&gt;der 1997 beräknas åklagarväsendet förbruka ca&lt;br&gt;20 miljoner kronor mer än vad som anslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En ny myndighet, Ekobrottsmyndigheten, inrät-&lt;br&gt;tas den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Beivrande av våldsbrott, narkotikabrott och eko-&lt;br&gt;nomisk brottslighet skall prioriteras. Särskild&lt;br&gt;uppmärksamhet skall ägnas grov och gränsöver-&lt;br&gt;skridande brottslighet, s.k. mc-relaterad brotts-&lt;br&gt;lighet, brott med rasistiska inslag samt våld mot&lt;br&gt;kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ökad satsning skall ske på utbildning av och&lt;br&gt;samverkan med närpolisen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Åklagarväsendets verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för budgetåret 1995/96 var&lt;br&gt;att åklagarväsendet skulle verka för en minskning av&lt;br&gt;brottsligheten. Vidare angavs att de uppgifter som&lt;br&gt;åligger de allmänna åklagarna, såsom att leda förun-&lt;br&gt;dersökningar, fatta beslut i åtalsfrågor och föra talan&lt;br&gt;i domstol, skulle fullgöras på ett rättssäkert sätt, in-&lt;br&gt;om rimlig tid och med ett effektivt resursutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett antal mätbara indikatorer som sam-&lt;br&gt;manvägt kan ge en bild av åklagarväsendets resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dvs. om målen uppnåtts. Några av dessa redovisas&lt;br&gt;nedan, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;andelen ärenden som lett till lagföring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;personalresurser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inkomna och avgjorda ärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;arbetsproduktivitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;balanser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- användningen av besluten anhållande och häkt-&lt;br&gt;ningsframställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av att statistikuppgifterna förändrats sak-&lt;br&gt;nas aktuella uppgifter för vissa av dessa resultatmått.&lt;br&gt;Förändringen bör dock leda til! att resultatinforma-&lt;br&gt;tionen på sikt blir mer användbar än tidigare.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-98.png" style="width:175pt;height:157pt;"/&gt;
&lt;h6&gt;4.3.1 Lagföringar&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Åklagarväsendets mål är från och med år 1997 att se&lt;br&gt;till att den som begår brott lagfors. Utvecklingen pe-&lt;br&gt;kar dock mot en minskande andel lagföringar vilket&lt;br&gt;framgår av diagrammet nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen administrativ personal per åklagare har&lt;br&gt;minskat successivt. Den 1 juli i år uppgick andelen&lt;br&gt;till ca 0,6. Denna andel kommer att minska till ca 0,5&lt;br&gt;andra halvåret 1997 när den administrativa personal&lt;br&gt;som blev uppsagd hösten 1996 lämnar organisatio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen lagföringsbeslut av totalt antal i procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-99.png" style="width:176pt;height:116pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksåklagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts finns inga säkra uppgifter om utveck-&lt;br&gt;lingen första halvåret 1997. Diagrammet visar dock&lt;br&gt;att det finns anledning att noga följa utvecklingen.&lt;br&gt;Riksåklagaren bör analysera och identifiera vilka fak-&lt;br&gt;torer som ligger till grund för den sjunkande andelen&lt;br&gt;lagföringsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.3.2 Personalresurser&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Diagrammet visar antalet anställda inom åklagarvä-&lt;br&gt;sendet under perioden 1993/94 - juli 1996/juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.3.3 Inkomna och avslutade ärenden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Av diagrammet nedan framgår att såväl antalet in-&lt;br&gt;komna som antalet avslutade ärenden minskat under&lt;br&gt;senare år. Första halvåret 1997 har dock antalet&lt;br&gt;ärenden som överlämnats till domstol ökat med ca&lt;br&gt;10 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 4.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal inkomna och avslutade &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;■ Inkomna&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-100.png" style="width:174pt;height:146pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Antalet inkomna ärenden minskade med 12 procent&lt;br&gt;under perioden. Arbetsbelastningen har emellertid&lt;br&gt;inte minskat i samma utsträckning som ärendetill-&lt;br&gt;strömningen eftersom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ärendena har blivit alltmer resurskrävande ge-&lt;br&gt;nom att det skett en förskjutning mot en större&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andel ärenden med fängelse i straffskalan (67&lt;br&gt;procent år 1992/93 och 71 procent år 1995/96).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den genomsnittliga förhandlingstiden per brott-&lt;br&gt;mål i tingsrätt har ökat med 18 procent under pe-&lt;br&gt;rioden 1992/93-1996 till 1 timme och 32 minu-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.3.4 Arbetsproduktivitet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Genom att ställa antalet avslutade ärenden i relation&lt;br&gt;till det totala antalet årsarbetskrafter fås ett mått på&lt;br&gt;arbetsproduktiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom uppgifter saknas över antalet avslutade&lt;br&gt;ärenden efter första halvåret 1996 är det osäkert hur&lt;br&gt;arbetsproduktiviteten utvecklats efter denna period.&lt;br&gt;Enligt Riksåklagaren fortsatte den troligen att sjunka&lt;br&gt;bl.a. till följd av omorganisationen som genomförts&lt;br&gt;och som under en övergångsperiod tagit tid från&lt;br&gt;kärnverksamheteten. Under första halvåret 1997 har&lt;br&gt;dock utvecklingen enligt Riksåklagarens bedömning&lt;br&gt;vänt, vilket bl. a. avspeglas i en ökning av antalet in-&lt;br&gt;komna brottmål till tingsrätterna och ett ökat antal&lt;br&gt;utfärdade strafförelägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att arbetsbelastningen av olika skäl som&lt;br&gt;beskrivs ovan inte har minskat i samma utsträckning&lt;br&gt;som antalet inkomna ärenden, kan utvecklingen i&lt;br&gt;diagrammet förklaras med att en större andel av re-&lt;br&gt;surserna tagits i anspråk för bl.a. kompetensutveck-&lt;br&gt;ling av poliser och deltagande i externa samverkans-&lt;br&gt;organ. En annan trolig förklaring enligt Riksåklaga-&lt;br&gt;ren är att IT-stödet inom åklagarväsendet fortfarande&lt;br&gt;befinner sig i ett uppbyggnadsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 4.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet avslutade ärenden per årsarbetskraft&lt;br&gt;(samtlig personal)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-101.png" style="width:176pt;height:116pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksåklagaren&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.3.5 Balanser&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan inkomna och avslutade ärenden&lt;br&gt;syns som en förändring av antalet oavslutade&lt;br&gt;ärenden, den s.k. balansen. Balansen brukar delas&lt;br&gt;upp i tre grupper, polisbalans, åklagarbalans och&lt;br&gt;tingsrättsbalans. Grupperna speglar de tre processte-&lt;br&gt;gen i åklagarverksamheten, nämligen förundersök-&lt;br&gt;ningsledning, beslut i åtalsfrågan och processföring i&lt;br&gt;domstol. Med polisbalans avses ärenden i vilka åkla-&lt;br&gt;gare är förundersökningsledare och förundersök-&lt;br&gt;ningen ännu inte är avslutad. Med åklagarbalans av-&lt;br&gt;ses ärenden i vilka förundersökningen är avslutad&lt;br&gt;men åklagaren ännu inte fattat beslut i åtalsfrågan.&lt;br&gt;Med tingsrättsbalans avses ärenden som finns hos&lt;br&gt;tingsrätten i avvaktan på huvudförhandling. Åkla-&lt;br&gt;garna påverkar i hög grad åklagarbalanserna och i&lt;br&gt;viss utsträckning polisbalanserna. Åklagarnas möj-&lt;br&gt;ligheter att påverka tingsrättsbalansen är dock mer&lt;br&gt;begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av polis- och åklagarbalansen fram-&lt;br&gt;går av följande diagram.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-102.png" style="width:174pt;height:159pt;"/&gt;
&lt;p&gt;I balansen årsskiftet 1996/97 syns den kraftiga ök-&lt;br&gt;ningen av den s.k. administrativa balansen, dvs.&lt;br&gt;ärenden som inte förts bort ur diariet trots att hand-&lt;br&gt;läggningen var avslutad. Ökningen av den admini-&lt;br&gt;strativa balansen är en följd av omställningsproblem i&lt;br&gt;samband med omorganisationen. Det finns visserli-&lt;br&gt;gen inte några färska uppgifter men Riksåklagarens&lt;br&gt;bedömning är att polis- och åklagarbalansen den 30&lt;br&gt;juni innevarande år i huvudsak ligger på samma nivå&lt;br&gt;som ett år tidigare och att den administrativa balan-&lt;br&gt;sen därmed är nere på en mer normal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.6 Användningen av besluten&lt;br&gt;anhållande och häktnings-&lt;br&gt;framställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1992/93-1995/96 har i stort sett inga&lt;br&gt;förändringar skett vad gäller i vilken omfattning&lt;br&gt;åklagarkamrama (tidigare de lokala åklagarmyndig-&lt;br&gt;heterna) använt sig av besluten anhållande och häkt-&lt;br&gt;ningsframställning. Anhållanden har skett i&lt;br&gt;17 procent av antalet ärenden med fängelse i straff-&lt;br&gt;skalan och häktningsframställning har gjorts i&lt;br&gt;ca 8 procent av ärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan åklagarkamrama i användning-&lt;br&gt;en av anhållandeinstitutet har dock ökat något.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.3.7 Regeringens bedömning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det är positivt att antalet oavslutade ärenden efter en&lt;br&gt;försämring nu verkar vara nere på samma nivå som&lt;br&gt;halvårsskiftet 1996. Denna minskning av balansen&lt;br&gt;har dock skett under en period då antalet inkomna&lt;br&gt;ärenden minskat. Datoriseringen och det metodut-&lt;br&gt;vecklingsarbete som bedrivs inom åklagarväsendet&lt;br&gt;bör i högre utsträckning än hittills kunna ge resultat i&lt;br&gt;form av högre produktivitet. Eftersom detta arbete i&lt;br&gt;likhet med de ökade insatserna för att samarbeta&lt;br&gt;med och utbilda poliser i hög grad kan förväntas ge&lt;br&gt;resultat först på lång sikt, kan det på kort sikt bli&lt;br&gt;svårt att prestera tillräckligt många avslutade ären-&lt;br&gt;den med befintliga resurser. Resursfrågan diskuteras&lt;br&gt;närmare under anslagsavsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sjunkande andelen lagföringar är oroande.&lt;br&gt;Hur detta bör åtgärdas beror naturligtvis på vilka&lt;br&gt;orsakerna till försämringen är. En viktig faktor i det-&lt;br&gt;ta sammanhang är med stor sannolikhet förunder-&lt;br&gt;sökningarnas kvalitet. Regeringen har ålagt Riks-&lt;br&gt;åklagaren att i årsredovisningen för år 1997 redovisa&lt;br&gt;vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra samar-&lt;br&gt;betet med polisen och vilka åtgärder som har vidta-&lt;br&gt;gits för att på annat sätt förbättra förundersökning-&lt;br&gt;arnas kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan åklagarmyndigheterna har ökat&lt;br&gt;något vad gäller användningen av besluten anhållan-&lt;br&gt;de och häktningsframställning. Om detta beror på&lt;br&gt;förändringar i brottsmönstret eller om förklaringen&lt;br&gt;är någon annan är inte möjligt att säga med den in-&lt;br&gt;formation som för närvarande finns tillgänglig. Ut-&lt;br&gt;vecklingen måste följas noga och kunskapen om or-&lt;br&gt;sakerna till de skillnader som finns måste förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Förändringar inom&lt;br&gt;åklagarväsendet&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;4.4.1 Åtgärder mot den ekonomiska&lt;br&gt;brottsligheten&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Ekobrottsmyndigheten&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts inledningsvis inrättas Ekobrottsmyndig-&lt;br&gt;heten den 1 januari 1998 som en åklagarmyndighet&lt;br&gt;inom åklagarväsendet med särskilda uppgifter för att&lt;br&gt;samordna och utveckla bekämpningen av ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet (nationella stabsfunktioner). Målet för&lt;br&gt;Ekobrottsmyndigheten skall vara att inom den eko-&lt;br&gt;nomiska brottslighetens område se till att den som&lt;br&gt;har begått brott lagfors. Genom Ekobrottsmyndighe-&lt;br&gt;ten kommer samhället att på ett påtagligt sätt flytta&lt;br&gt;fram sina positioner i fråga om bekämpning av eko-&lt;br&gt;nomisk brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekobrottsmyndigheten tar över ansvaret för den&lt;br&gt;operativa åklagarverksamheten mot ekobrott i de tre&lt;br&gt;storstadslänen. För övriga län skall Ekobrottsmyn-&lt;br&gt;digheten, under Riksåklagaren, samordna åklagarvä-&lt;br&gt;sendets verksamhet rörande ekobrottslighet och även&lt;br&gt;kunna ta över särskilt kvalificerade mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En organisationskommitté kommer under hösten&lt;br&gt;1997 att inrättas för att förbereda och verkställa bil-&lt;br&gt;dandet av Ekobrottsmyndigheten. Inom ramen för&lt;br&gt;sitt uppdrag kan kommittén också komma att över-&lt;br&gt;väga om Gotlands län, Hallands län och Blekinge län&lt;br&gt;skall ingå i Ekobrottsmyndighetens operativa verk-&lt;br&gt;samhetområde. En sådan indelning i verksamhets-&lt;br&gt;områden skulle motsvara den indelning som gäller&lt;br&gt;inom åklagarväsendet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall bygga på en nära samverkan&lt;br&gt;mellan åklagare, poliser och olika slag av specialister.&lt;br&gt;Dessa kommer att vara samlokaliserade och förun-&lt;br&gt;dersökningarna kommer att bedrivas i åklagarledda&lt;br&gt;grupper. Poliserna kommer dock att vara anställda&lt;br&gt;inom polisväsendet. Det förändrade arbetssättet och&lt;br&gt;det samlade ansvaret för resurserna skall leda till att&lt;br&gt;förundersökningarnas kvalitet höjs och antalet lagfö-&lt;br&gt;ringar ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de nationella stabsfunktionerna skall&lt;br&gt;statsmakterna kunna få en bättre helhetsbild av&lt;br&gt;ekobrottsligheten och en bättre möjlighet att förutse&lt;br&gt;utvecklingen på området. Också myndigheterna, nä-&lt;br&gt;ringslivet och allmänheten kommer att få informa-&lt;br&gt;tion om exempelvis nya ekobrottsformer för att&lt;br&gt;kunna skydda sig mot denna kriminalitet. Nya for-&lt;br&gt;mer av ekobrott skall upptäckas och beivras på ett&lt;br&gt;tidigt stadium.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avarbetning av balanserade&lt;br&gt;ekobrottsärenden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav i mars 1996 Riksåklagaren, Rikspo-&lt;br&gt;lisstyrelsen och samtliga länsstyrelser i uppdrag att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomföra ett projekt i syfte att väsentligt minska&lt;br&gt;antalet balanserade ekobrottsärenden. Avarbetning-&lt;br&gt;en av balanserna i de tre storstadslänen övertas av&lt;br&gt;Ekobrottsmyndigheten fr.o.m. den första januari&lt;br&gt;1998. Uppdraget skall slutredovisas senast halvårs-&lt;br&gt;skiftet 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ekobrottskompetens&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren, Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen, Riksskatteverket och Patent-&lt;br&gt;och registreringsverket har i februari 1997 redovisat&lt;br&gt;ett regeringsuppdrag om utveckling av myndighets-&lt;br&gt;kompetensen i fråga om ekobrottsbekämpning.&lt;br&gt;Uppdraget har bl.a. resulterat i att det har tillsatts ett&lt;br&gt;utbildningsråd som består av företrädare för de be-&lt;br&gt;rörda myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att återkomma med en utför-&lt;br&gt;lig lägesrapport om regeringens åtgärder mot den&lt;br&gt;ekonomiska brottsligheten i en skrivelse till riksdagen&lt;br&gt;under hösten 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.4.2 Omorganisationen m.m.&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den närmare utformningen av den nya åklagarorga-&lt;br&gt;nisation som infördes den 1 juli 1996 redovisas i&lt;br&gt;korthet under avsnitt 4.1. Det bör påpekas att även&lt;br&gt;om antalet myndigheter har minskat kraftigt genom&lt;br&gt;omorganisationen bedrivs åklagarverksamhet allt-&lt;br&gt;jämt på samtliga orter som tidigare hade en åklagar-&lt;br&gt;myndighet. Omfattningen av verksamheten varierar&lt;br&gt;beroende på behovet. Verksamheten bedrivs anting-&lt;br&gt;en av fast stationerade åklagare eller genom att åkla-&lt;br&gt;gare kontinuerligt besöker orten i samband med för-&lt;br&gt;handlingar i tingsrätten eller för kontakter med&lt;br&gt;polisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En så omfattande omorganisation som den som&lt;br&gt;har ägt rum kan inte genomföras utan övergångs-&lt;br&gt;problem. För åklagarväsendets del har övergångs-&lt;br&gt;problemen förvärrats av åklagarväsendets ansträngda&lt;br&gt;ekonomi som framförallt är en följd av de senaste&lt;br&gt;årens kostsamma löneavtal. Åklagarväsendet har hit-&lt;br&gt;tills inte behövt bära någon del av de besparingar&lt;br&gt;som ålagts rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den besvärande ekonomiska situationen har lett&lt;br&gt;till att åklagarväsendet i viss mån tvingats ta ut ratio-&lt;br&gt;naliseringseffekterna av omorganisationen i förskott.&lt;br&gt;Det kan t.ex. antas att minskningen av den administ-&lt;br&gt;rativa personalen skulle ha skett i något långsamma-&lt;br&gt;re takt om ekonomin hade varit bättre. Det förhål-&lt;br&gt;landet att minskningen av den administrativa&lt;br&gt;personalen skett parallellt med införandet av ADB-&lt;br&gt;stöd har medfört att många åklagare upplever sig ut-&lt;br&gt;föra en ökad andel administrativt arbete, trots att det&lt;br&gt;i hög grad är fråga om nya arbetssätt. Ett begränsat&lt;br&gt;antal personer (administrativ personal) kommer att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återanställas under andra halvåret 1997. Denna åt-&lt;br&gt;gärd bör underlätta utvecklingen av det nya arbets-&lt;br&gt;sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den närmaste tiden kommer det att vara en&lt;br&gt;prioriterad uppgift för Riksåklagaren att komma till-&lt;br&gt;rätta med övergångspproblemen. Den nya organisa-&lt;br&gt;tionen som syftar till att bli flexiblare, mindre sårbar&lt;br&gt;än den gamla och kostnadseffektivare har således alla&lt;br&gt;förutsättningar att så snart övergångsproblemen har&lt;br&gt;övervunnits bli mer effektiv. Riksåklagaren har i juni&lt;br&gt;1997 beslutat att en mer systematisk utvärdering av&lt;br&gt;åklagarreformen skall ske. Syftet är att med utgångs-&lt;br&gt;punkt i utvärderingen ytterligare utveckla åklagarvä-&lt;br&gt;sendet samt kartlägga i vilken utsträckning målen för&lt;br&gt;reformen har uppnåtts. Utvärderingen skall ske av en&lt;br&gt;konsult och i samverkan med åklagarmyndigheterna&lt;br&gt;och de fackliga organisationerna. Arbetet skall slut-&lt;br&gt;redovisas vid ingången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte det pågående reformarbetet skall av-&lt;br&gt;stanna bör, som framgår av regeringens övervägan-&lt;br&gt;den i anslagsavsnittet, ett resurstillskott engångsvis&lt;br&gt;tillföras åklagarväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan redovisas en del av de åtgärder som Riks-&lt;br&gt;åklagaren redan nu vidtagit eller planerar att vidta&lt;br&gt;för att förbättra situationen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Chefsutbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1996 genomförde Riksåklagaren ett&lt;br&gt;omfattande kompetensutvecklingsprogram för de&lt;br&gt;nya regionala cheferna, dvs. överåklagarna och de&lt;br&gt;biträdande överåklagarna. Motsvarande kompe-&lt;br&gt;tensutvecklingsprogram har också genomförts för de&lt;br&gt;nya kammarcheferna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Datorisering&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har vidtagit ett antal åtgärder vad&lt;br&gt;gäller användningen av informationsteknologi. Så&lt;br&gt;har t.ex. under budgetåret 1995/96 det datorstödda&lt;br&gt;ärenderegistret Brådis ersatt ett manuellt diariefö-&lt;br&gt;ringssystem. Under hösten 1996 installerades ord-&lt;br&gt;och textbehandlingsprogrammet Wåns som ger&lt;br&gt;handläggarstöd. Genom koppling till Brådis återan-&lt;br&gt;vänds där redan registrerade uppgifter i de beslut och&lt;br&gt;stämningsansökningar som skrivs ut i Wåns. Under&lt;br&gt;sommaren 1997 togs åklagarväsendets interna nät-&lt;br&gt;verk, Rå-Net, i drift. Vid årsskiftet beräknas straffö-&lt;br&gt;reläggandesystemet EnVis kunna tas i drift. Härtill&lt;br&gt;kommer nya administrativa system och system för&lt;br&gt;uppföljning av verksamheten. I sammanhanget kan&lt;br&gt;också nämnas DurTvå som är ett samprojekt mellan&lt;br&gt;Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen. Inom projektet&lt;br&gt;pågår ett arbete med att ta fram datoriserade rutiner&lt;br&gt;för bl.a. dokumentation av utredningsmaterialet, ett&lt;br&gt;s.k. elektroniskt förundersökningsprotokoll, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvångsmedelsbeslut. En första etapp av arbetet be-&lt;br&gt;räknas vara klar hösten 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Projektet &amp;quot;Oanade möjligheter&amp;quot;&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Under 1996 har projektet ”Oanade möjligheter” ge-&lt;br&gt;nomförts med målsättningen att skapa ett modernt,&lt;br&gt;effektivt arbetssätt med användande av ny teknik så&lt;br&gt;att nedlagda resurser avseende brott av enklare ka-&lt;br&gt;raktär kan minskas. Projektet har utmynnat i att&lt;br&gt;Riksåklagaren utfärdat ett antal riktlinjer för hur ar-&lt;br&gt;betet vid kamrama bör kunna organiseras i syfte att&lt;br&gt;uppnå ökad effektivitet. Varje åklagarmyndighet har&lt;br&gt;till sin verksamhetsplan för 1997 fogat en särskild&lt;br&gt;reformplan som tar sikte på att varje åklagarkamma-&lt;br&gt;re skall uppnå en minskad genomströmningstid och&lt;br&gt;en omfördelning av resurser från enklare ärenden till&lt;br&gt;mer aktiv förundersökningsledning och handläggning&lt;br&gt;av mer kvalificerade ärenden främst inom de priori-&lt;br&gt;terade områdena. Planens genomslag på kammarnivå&lt;br&gt;följs upp och kontrolleras av överåklagaren. Varje&lt;br&gt;åklagarmyndighet redovisar kvartalsvis till Riksåkla-&lt;br&gt;garen hur arbetet bedrivs inom myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.4.3 Utvecklad samverkan mellan&lt;br&gt;åklagarväsendet och polisen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med polisen ökade under budgetåret&lt;br&gt;1995/96. Så hölls bl.a. en landsomfattande semina-&lt;br&gt;rieserie för 230 åklagare och poliser om arbetsmeto-&lt;br&gt;dik för utredning av våldsbrottslighet. Vidare tillsat-&lt;br&gt;tes en för Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen ge-&lt;br&gt;mensam styrgrupp med uppgift att samordna och&lt;br&gt;styra projekt som syftar till att utveckla och effektivi-&lt;br&gt;sera den samlade brottsutredningsverksamheten samt&lt;br&gt;till att förbättra och utveckla samverkansformer&lt;br&gt;mellan polis och åklagare. Inom ramen för styrgrup-&lt;br&gt;pens verksamhetsområde har flera projekt genom-&lt;br&gt;förts, t.ex. införandet av åklagarmentorer, dvs. en&lt;br&gt;åklagare vid varje kammare har utsetts att vara men-&lt;br&gt;tor för övriga åklagare och närpolis. Mentorernas&lt;br&gt;uppgift är att svara för samordning av frågor rörande&lt;br&gt;den brottsutredande verksamheten vid närpolisen.&lt;br&gt;De skall även inom kammaren vara ansvariga för att&lt;br&gt;samarbetet mellan övriga åklagare och närpolisen&lt;br&gt;utvecklas och effektiviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.4 Åtgärder för att öka säkerheten&lt;br&gt;och skyddet för anställda inom&lt;br&gt;rättsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har i samverkan med Domstolsverket&lt;br&gt;och Rikspolisstyrelsen på regeringens uppdrag utrett&lt;br&gt;skyddet för anställda inom domstolarna och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åklagarväsendet. Uppdraget redovisades i en rapport&lt;br&gt;i december 1995. Regeringen uppdrog därefter åt&lt;br&gt;Riksåklagaren att efter remissbehandling av rappor-&lt;br&gt;ten i samverkan med Domstolsverket och Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen ange vilka åtgärder som bör vidtas av be-&lt;br&gt;rörda myndigheter respektive regeringen.&lt;br&gt;Redovisningen som lämnades i slutet av oktober&lt;br&gt;1996 innehåller dels en åtgärdsplan för myndighe-&lt;br&gt;terna, dels ett antal förslag till insatser som kräver&lt;br&gt;författningsändringar. I enlighet med åtgärdsplanen&lt;br&gt;har Riksåklagaren utfärdat föreskrifter som innebär&lt;br&gt;att varje åklagarmyndighet skall upprätta en säker-&lt;br&gt;hetsplan och varje åklagarmyndighet/kammare utse&lt;br&gt;en säkerhetsansvarig. Riksåklagaren kommer vidare&lt;br&gt;att anordna utbildning och information till persona-&lt;br&gt;len vid myndigheterna/kamrarna om säkerhetsfrågor.&lt;br&gt;De åtgärder som kräver författningsändringar bereds&lt;br&gt;för närvarande inom regeringskansliet. Frågan om&lt;br&gt;säkerheten för anställda inom rättsväsendet behand-&lt;br&gt;las även i avsnitt 5.4.5.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.4.5 &amp;nbsp;Åtgärder mot s.k. mc-relaterad&lt;br&gt;brottslighet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av den oroande utvecklingen i fråga&lt;br&gt;om s.k. mc-relaterad brottslighet har olika åtgärder&lt;br&gt;initierats inom åklagarväsendet. Åklagarmyndighe-&lt;br&gt;ten i Malmö har tillsatt en särskild kommission för&lt;br&gt;att samordna och utveckla arbetet med utredningar&lt;br&gt;av sådan brottslighet. På nationell nivå följer Riks-&lt;br&gt;åklagaren utvecklingen noggrant och deltar i det&lt;br&gt;samordningsarbete som sker inom ramen för Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsens och länspolismästarnas handlingsplan&lt;br&gt;avseende åtgärder rörande grov mc-relaterad brotts-&lt;br&gt;lighet. Kontakter har också tagits med andra nordis-&lt;br&gt;ka länder för att stärka det rättsliga samarbetet på&lt;br&gt;detta område.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5 &amp;nbsp;Anslag&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;B 1. Åklagarorganisationen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;952 917 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;kredit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;659 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;627 237 &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;664 597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;634 605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;621 698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;642 581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Anslagets namn var tidigare Åklagarväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Anslaget tillfördes dessutom 18 miljoner kronor efter förslag till&lt;br&gt;tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 (prop. 1996/97:150)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anslagssparande på 22 mkr som åklagarväsendet&lt;br&gt;hade vid ingången av budgetåret 1995/96 förvandla-&lt;br&gt;des till ett underskott på knappt 26 mkr vid utgång-&lt;br&gt;en av året. Detta innebär att åklagarväsendet uppnått&lt;br&gt;sitt verksamhetsresultat genom att förbruka 48 mkr&lt;br&gt;mer än vad som anslagits för verksamheten för bud-&lt;br&gt;getåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i förhållande till anslaget höga utgiftsnivån&lt;br&gt;under budgetåret 1995/96 beror i första hand på se-&lt;br&gt;nare års löneavtal som till stor del varit ofinansiera-&lt;br&gt;de. Avtalen har tillsammans inneburit avsevärda ut-&lt;br&gt;giftsökningar med i storleksordningen 50-60 mkr&lt;br&gt;utöver vad som tillförts anslaget för att kompensera&lt;br&gt;löneökningar. Åklagarväsendet har inte haft några&lt;br&gt;möjligheter att klara detta utan personalminskningar.&lt;br&gt;Även om de uppsägningar av administrativ personal&lt;br&gt;som skett till stor del motiveras av datoriseringen och&lt;br&gt;omorganisationen har åklagarväsendets besvärliga&lt;br&gt;ekonomiska läge sannolikt inneburit att åklagarvä-&lt;br&gt;sendet tvingats minska personalen i snabbare takt än&lt;br&gt;vad som annars varit önskvärt. Åklagarväsendet&lt;br&gt;måste nu med kraft vidta åtgärder för att verkligen&lt;br&gt;anpassa sina utgifter till anslagsnivån. Regeringen&lt;br&gt;förutsätter att Riksåklagaren i framtiden inte sluter&lt;br&gt;lönavtal som är ofinansierade. När kostnaderna för&lt;br&gt;uppsägningslöner upphör under innevarande år&lt;br&gt;kommer ekonomin enligt Riksåklagaren successivt&lt;br&gt;att förbättras. Regeringens prognos visar att under-&lt;br&gt;skottet vid utgången av år 1997 kommer att uppgå&lt;br&gt;till 45 mkr och vid utgången av år 1998 till 32 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt skall den i förra budgetpropositionen avi-&lt;br&gt;serade besparingen med 25 mkr, som baserades på&lt;br&gt;det rationaliserinsutrymme som omorganisationen&lt;br&gt;skulle föranleda, genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör anslaget en-&lt;br&gt;gångsvis för år 1998 tillföras 33 mkr&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;. Den ansträng-&lt;br&gt;da ekonomin skulle annars riskera det fortsatta re-&lt;br&gt;formarbetet. Resurstillskottet kommer att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för att reformarbetet fortsätter med&lt;br&gt;oförminskad kraft, något som är nödvändigt för att&lt;br&gt;garantera ett effektivare åklagarväsende också i&lt;br&gt;framtiden. Enligt Riksåklagaren möjliggör resurstill-&lt;br&gt;skottet i första hand anställningar av ett trettiotal&lt;br&gt;åklagaraspiranter under år 1998, varav hälften redan&lt;br&gt;vid årsskiftet 1997/98. Resurstillskottet gör det också&lt;br&gt;möjligt att öka utbildningsinsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget minskas vidare med 55,6 mkr som förs&lt;br&gt;över till anslaget B 2 Ekobrottsmyndigheten. Belop-&lt;br&gt;pet motsvarar de befintliga resurserna för bekämp-&lt;br&gt;ning av ekonomisk brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har följande tekniska justeringar gjorts av&lt;br&gt;anslaget som motsvaras av ändrade utgifter. Som&lt;br&gt;kompensation för beräknade utgiftsökningar för lö-&lt;br&gt;ner, lokaler m.m. räknas anslaget upp med knappt&lt;br&gt;20 mkr. Vidare räknas anslaget upp med knappt 12&lt;br&gt;mkr med anledning av att lönekostnadspålägget&lt;br&gt;1998 ersätts med försäkringsmässigt beräknade pre-&lt;br&gt;mier fr.o.m. år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget föreslås därmed 1998 års anslag&lt;br&gt;uppgå till 634 605 000 kronor. För åren 1999 och&lt;br&gt;2000 beräknas anslaget till 621 698 000 respektive&lt;br&gt;642 581 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar&lt;br&gt;i revisionsberättelsen avseende åklagarväsendet för år&lt;br&gt;1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 2. Ekobrottsmyndigheten&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h5&gt;Uppdrag till Riksrevisionsverket&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Riksrevisionsverket i uppdrag&lt;br&gt;att granska åklagarväsendets ekonomiska situation. I&lt;br&gt;detta bör bl.a. ingå att se hur resurserna kan utnytt-&lt;br&gt;jas på ett effektivare sätt. Den närmare utformningen&lt;br&gt;av uppdraget bereds för närvarande och beslut&lt;br&gt;kommer att fattas under hösten 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Av de 200 mkr som i 1997 års vårproposition före-&lt;br&gt;slogs tillföras utgiftsområdet bör 25 mkr tillföras an-&lt;br&gt;slaget. Detta gör det möjligt för åklagarväsendet att&lt;br&gt;öka samverkan med och utbildning av närpolisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Nytt anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att Ekobrottsmyndigheten ges de resur-&lt;br&gt;ser som behövs för att uppfylla de förväntningar som&lt;br&gt;ligger bakom dess bildande. Regeringen kommer att&lt;br&gt;noggrant följa Ekobrottsmyndighetens verksamhet&lt;br&gt;under detta viktiga första år och om det är motiverat&lt;br&gt;återkomma till riksdagen vad gäller resursfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 14 mkr som omfördelas från kriminalvården och 19 mkr&lt;br&gt;som finansieras från det engångsvisa resurstillskott till utgifts-&lt;br&gt;området som nämns i avsnitt 3.4.1 Resursfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekobrottsmyndighetens anslag kommer till större&lt;br&gt;delen att bestå av en överföring från anslagen A 1&lt;br&gt;Polisorganisationen (109,5 mkr) och B 1 Åklagarvä-&lt;br&gt;sendet (55,6 mkr). Detta motsvarar resurser för po-&lt;br&gt;lis- och åklagarväsendenas ekobrottsbekämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kommer anslaget att tillföras en del av den&lt;br&gt;höjning av utgiftsområdet med 200 mkr som före-&lt;br&gt;slogs i 1997 års ekonomiska vårproposition&lt;br&gt;(15 mkr). Slutligen kommer högst 30 mkr av andra&lt;br&gt;huvudtitelns anslag A 20 Kontrollfunktionen i staten&lt;br&gt;att disponeras av Ekobrottsmyndigheten åren 1998&lt;br&gt;och 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget föreslås därmed 1998 års anslag&lt;br&gt;uppgå till 180 100 000 kronor. För åren 1999 och&lt;br&gt;2000 beräknas anslaget uppgå till 180 575 000 re-&lt;br&gt;spektive 181 066 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Domstolsväsendet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Omfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för&lt;br&gt;de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna, arrendenämnderna, hyresnämnderna,&lt;br&gt;Rättshjälpsmyndigheten och de allmänna advokatby-&lt;br&gt;råerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna domstolar är de 96 tingsrätterna, de 6&lt;br&gt;hovrätterna och Högsta domstolen. Allmänna för-&lt;br&gt;valtningsdomstolar är de 23 länsrätterna, de 4 kam-&lt;br&gt;marrätterna och Regeringsrätten. I prop. 1997798:17&lt;br&gt;lämnar regeringen förslag till vissa lagändringar i an-&lt;br&gt;ledning av bildandet av Västra Götalands län den 1&lt;br&gt;januari 1998. Enligt förslagen bör 1995 års dom-&lt;br&gt;stolskommittés betänkande avvaktas innan ställning&lt;br&gt;tas till om några mer genomgripande förändringar&lt;br&gt;bör göras av domstolsorganisationen i Västra Göta-&lt;br&gt;lands län. Detta innebär att det tills vidare kommer&lt;br&gt;att finnas tre länsrätter i det nya länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1996 var medelantalet tillsvidareanställda&lt;br&gt;inom domstolsväsendet 5 800 varav närmare 5 500&lt;br&gt;tjänstgjorde vid domstolarna. Av de domstolsanställ-&lt;br&gt;da var 970 ordinarie domare och drygt 3 000 admi-&lt;br&gt;nistrativ personal. I avsnitt 5.3.4 redovisas närmare&lt;br&gt;hur antalet anställda och personalsammansättningen&lt;br&gt;förändrats under perioden 1993/94 - juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Utgiftsutvecklingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPAN0E PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 247 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 889&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 916&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 979&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 080&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 183&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den minskande måltillströmningen har inte lett&lt;br&gt;till en motsvarande minskning av arbetsbelast-&lt;br&gt;ningen eftersom det såväl vid de allmänna dom-&lt;br&gt;stolarna som de allmänna förvaltningsdomstolar-&lt;br&gt;na i huvudsak är de enkla målen som försvunnit.&lt;br&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att arbetslä-&lt;br&gt;get är under kontroll i tingsrätterna och Högsta&lt;br&gt;domstolen medan situationen är besvärlig i läns-&lt;br&gt;rätterna, hovrätterna, kammarrätterna och Rege-&lt;br&gt;ringsrätten. Vad gäller länsrätterna, hovrätterna&lt;br&gt;och kammarrätterna har Domstolsverket, som&lt;br&gt;utvecklas i avsnitt 5.4.3, avsatt särskilda medel&lt;br&gt;för förstärkningsinsatser under 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Verksamhetsresultatet har uppnåtts genom att&lt;br&gt;domstolarna budgetåret 1995/96 förbrukade 57&lt;br&gt;mkr mer än vad som anslagits för verksamheten.&lt;br&gt;Vid ingången av budgetåret 1997 återstod 192&lt;br&gt;mkr av anslagssparandet. Under 1997 beräknas&lt;br&gt;domstolarna förbruka närmare 80 mkr av an-&lt;br&gt;slagssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Domstolskommittén har fått tilläggsdirektiv som&lt;br&gt;innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kommittén får lämna kompletterande förslag&lt;br&gt;som tillgodoser de ursprungliga kraven på kvali-&lt;br&gt;tet, effektivitet och kompetens även om de inte&lt;br&gt;leder till så omfattande kostnadssänkningar som&lt;br&gt;200 mkr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kommittén får överväga en integration mellan&lt;br&gt;tingsrätter och länsrätter samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att uppdraget skall redovisas i sin helhet senast&lt;br&gt;den 3 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Riksrevisionsverket har fått i uppdrag att granska&lt;br&gt;fördelningen av resurser inom domstolsväsendet&lt;br&gt;samt, med utgångspunkt i nuvarande organisa-&lt;br&gt;tion och arbetsformer, identifiera väsentliga hin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der för ett effektivt resursutnyttjande inom dom-&lt;br&gt;stolsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En försöksverksamhet har inletts med olika for-&lt;br&gt;mer av beredningsorganisation i tingsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Domstolsverket, hovrätterna och kammarrätter-&lt;br&gt;na förbereder gemensamt en försöksverksamhet&lt;br&gt;med ny beredningsorganisation i överrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ett mer flexibelt och effektivt domstolsväsende&lt;br&gt;skall skapas genom reformer och rationaliserings-&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Domstolsväsendets resultat&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Målet för domstolsväsendet är att avgöra mål och&lt;br&gt;ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerheten och effektiviteten påverkas av ett&lt;br&gt;stort antal faktorer som inte är mätbara. Det finns&lt;br&gt;emellertid några mätbara indikatorer som samman-&lt;br&gt;vägt kan ge en bild av hur rättssäkerheten och effek-&lt;br&gt;tiviteten inom domstolsväsendet utvecklats. Dessa är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål&lt;br&gt;samt balansernas åldersstruktur och omloppstider&lt;br&gt;(avsnitt 5.3.1 och 5.3.2 ),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;överklagandefrekvenser och ändringsfrekvenser&lt;br&gt;(avsnitt 5.3.3).&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.3.1 De allmänna domstolarna&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätternas målutveckling 1987-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-103.png" style="width:176pt;height:116pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Inkomna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Domstolsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgjorda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balanserade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den minskning av antalet inkomna mål som påbör-&lt;br&gt;jades 1994 fortsatte således under 1996 då såväl tvis-&lt;br&gt;temålen som brottmålen minskade (med 4 resp.&lt;br&gt;15 procent). Minskningen av antalet inkomna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottmål kan enligt Domstolsverket dels hänföras till&lt;br&gt;regeländringar och dels i viss utsträckning till över-&lt;br&gt;gångsproblem i samband med åklagarväsendets om-&lt;br&gt;organisation. Under 1995 genomfördes t.ex. lagänd-&lt;br&gt;ringar som innebar avkriminalisering av vissa brott,&lt;br&gt;särskilda restriktioner för åtalsprövning och utvidga-&lt;br&gt;de möjligheter till strafföreläggande (se prop.&lt;br&gt;1994/95:23, bet. 1994/95:JuU2, rskr. 1994/95:40).&lt;br&gt;Minskningen av antalet inkomna tvistemål beror till&lt;br&gt;största delen på att antalet mål som börjat som be-&lt;br&gt;talningsföreläggande minskat kraftigt. Under första&lt;br&gt;halvåret 1997 fortsatte antalet inkomna mål till&lt;br&gt;tingsrätterna att minska jämfört med motsvarande&lt;br&gt;period 1996 (9 procent). Det bör dock noteras att&lt;br&gt;antalet inkomna brottmål ökade kraftigt jämfört&lt;br&gt;med andra halvåret 1996 (11 procent).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen består i första hand av enklare mål.&lt;br&gt;Att så är fallet bekräftas av att tingsrätternas genom-&lt;br&gt;snittliga förhandlingstid för såväl tvistemål som&lt;br&gt;brottmål ökade under perioden 1992/93-1996. För-&lt;br&gt;handlingstiden i tvistemål ökade ca 23 procent till 1&lt;br&gt;timme och 47 minuter per mål som avgjorts efter&lt;br&gt;muntlig förhandling. I brottmål ökade förhandlings-&lt;br&gt;tiden med ca 18 procent till 1 timme och 32 minuter.&lt;br&gt;Ett ytterligare tecken på att brottmålen genomsnitt-&lt;br&gt;ligt ökat i svårighetsgrad är det förhållandet att an-&lt;br&gt;delen ärenden hos åklagarväsendet med fängelse i&lt;br&gt;straffskalan ökade från 67 procent år 1992/93 till&lt;br&gt;71 procent år 1995/96. Tingsrätternas egentliga ar-&lt;br&gt;betsbörda har således inte minskat i den utsträckning&lt;br&gt;som siffrorna antyder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av antalet avgjorda mål fortsatte&lt;br&gt;under 1996 då tvistemålen minskade med 5 procent&lt;br&gt;och brottmålen med 12 procent. I likhet med de bå-&lt;br&gt;da närmast föregående åren avgjordes dock fler mål&lt;br&gt;än som kom in varför såväl antalet balanserade tvis-&lt;br&gt;temål som brottmål minskade (med 4 resp. 8 pro-&lt;br&gt;cent). Under första halvåret 1997 fortsatte antalet&lt;br&gt;avgjorda mål att minska jämfört med samma period&lt;br&gt;1996 (6 resp. 12 procent). Antalet balanserade mål&lt;br&gt;minskade med ytterligare 6 resp. 13 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1996 var omloppstiden för brottmål drygt&lt;br&gt;2 månader och för tvistemål drygt 4 månader. Om-&lt;br&gt;loppstiderna anges genomgående som medianvärden&lt;br&gt;eftersom medianvärden har den fördelen att de inte i&lt;br&gt;samma utsträckning som genomsnittsvärden påver-&lt;br&gt;kas av balansavarbetning. Antalet brottmål äldre än&lt;br&gt;6 månader ökade under perioden 1993/94-1996 från&lt;br&gt;6 000 till knappt 8 000. Ökningen har skett under&lt;br&gt;det sista året i perioden och enligt Domstolsverket&lt;br&gt;kan det inte uteslutas att försämringen har ett sam-&lt;br&gt;band med övergångsproblem i anslutning till&lt;br&gt;åklagarväsendets omorganisation. Antalet balansera-&lt;br&gt;de tvistemål äldre än 6 månader minskade under&lt;br&gt;samma period med 500 till knappt 11 000 mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tingsrätternas övriga verksamhet minskade an-&lt;br&gt;talet inkomna konkursansökningar med 3 procent.&lt;br&gt;Uppgift om antalet inkomna konkursansökningar&lt;br&gt;saknas för tiden före 1990 men antalet är nu nästan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nere på 1990 års nivå och jämfört med 1992 då an-&lt;br&gt;talet ansökningar var som högst har antalet inkomna&lt;br&gt;ärenden minskat med 40 procent. Antalet inkomna&lt;br&gt;ärenden till inskrivningsmyndigheterna ökade med&lt;br&gt;12 procent jämfört med 1995. Sett över hela tioårs-&lt;br&gt;perioden har antalet ärenden minskat med&lt;br&gt;38 procent. Antalet inkomna domstolsärenden ökade&lt;br&gt;med 41 procent under 1996. Drygt hälften av ök-&lt;br&gt;ningen kan hänföras till att vissa registreringsärenden&lt;br&gt;som tidigare behandlades i bouppteckningsproto-&lt;br&gt;kollet fr.o.m. den 1 juli 1996 i stället handläggs som&lt;br&gt;domstolsärenden. I övrigt beror ökningen till stor del&lt;br&gt;på att tingsrätterna tillförts fler skuldsanerings- och&lt;br&gt;utsökningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätternas målutveckling 1987-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-104.png" style="width:177pt;height:123pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Domstolsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att hovrätternas måltillströmning inte minskat i&lt;br&gt;samma omfattning som tingsrätternas beror på att&lt;br&gt;tingsrätterna utnyttjat den minskande måltillström-&lt;br&gt;ningen till balansavarbetning, dvs. de har avgjort fler&lt;br&gt;mål än som kommit in. Det förhållandet att det i stor&lt;br&gt;utsträckning är enkla mål som försvunnit från tings-&lt;br&gt;rätterna kan också antas ha bidragit till att den&lt;br&gt;minskade måltillströmningen inte fått fullt genom-&lt;br&gt;slag i hovrätterna. De svårare målen överklagas san-&lt;br&gt;nolikt i högre utsträckning än de enklare (jfr avsnitt&lt;br&gt;5.3.3). Antalet avgjorda mål har minskat under de&lt;br&gt;senaste åren. Under 1996 avgjorde hovrätterna färre&lt;br&gt;mål än vad som kom in vilket ledde till att antalet&lt;br&gt;balanserade mål ökade med knappt 900 mål. Under&lt;br&gt;första halvåret 1997 ökade balansen ytterligare med&lt;br&gt;drygt 100 mål. Utvecklingen är besvärande och mås-&lt;br&gt;te följas. Domstolsverket har avsatt särskilda medel&lt;br&gt;för förstärkningsinsatser i hovrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1996 var omloppstiden för brottmål 3 må-&lt;br&gt;nader och för tvistemål 6 månader (medianvärden).&lt;br&gt;Antalet balanserade brottmål äldre än 6 månader&lt;br&gt;ökade under perioden 1993/94-1996 från 700 till&lt;br&gt;1 000 och antalet balanserade tvistemål äldre än 6&lt;br&gt;månader från 1 300 till 1 700.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-105.png" style="width:175pt;height:157pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Hos Högsta domstolen har såväl antalet inkomna&lt;br&gt;som antalet avgjorda mål minskat något under den&lt;br&gt;senaste tvåårsperioden. Antalet balanserade mål som&lt;br&gt;varit i stort sett oförändrat sedan 1992 minskade&lt;br&gt;med 150 under första halvåret 1997. Uppgift saknas&lt;br&gt;om omloppstider och balansens ålder.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.3.2 De allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 5.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätternas målutveckling 1987-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-106.png" style="width:175pt;height:124pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Domstolsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätternas målsammansättning har, framför allt&lt;br&gt;till följd av instansordningsreformen men även bero-&lt;br&gt;ende på Sveriges medlemskap i EU, genomgått stora&lt;br&gt;förändringar under senare år. Under 1996 ökade&lt;br&gt;måltillströmningen totalt sett med 4 procent medan&lt;br&gt;antalet avgjorda mål minskade med 8 procent. Den&lt;br&gt;minskande avverkningstakten är en naturlig följd av&lt;br&gt;den förändrade taxeringsprocessen och instansord-&lt;br&gt;ningsreformen vilka innefattat en övergång från&lt;br&gt;massärendehantering till handläggning av ett stort&lt;br&gt;antal måltyper av varierande slag. Under den senaste&lt;br&gt;femårsperioden har länsrätterna avgjort fler mål än&lt;br&gt;vad som kommit in vilket lett till en kraftig minsk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av antalet balanserade mål. Den positiva ut-&lt;br&gt;vecklingen bröts under det första halvåret 1997 då&lt;br&gt;måltillströmningen fortsatte att öka (med 6 procent&lt;br&gt;jämfört med första halvåret 1996) samtidigt som&lt;br&gt;målbalansen växte något (med knappt 2 000 mål el-&lt;br&gt;ler 3 procent).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1996 var omloppstiden för skattemål&lt;br&gt;knappt 13 månader, för socialförsäkringsmål drygt 7&lt;br&gt;månader och för mål enligt socialtjänstlagen knappt&lt;br&gt;2 månader (medianvärden). Omloppstiderna varie-&lt;br&gt;rade kraftigt mellan länsrätterna och det fanns t.ex.&lt;br&gt;11 länsrätter som hade en omloppstid för skattemål&lt;br&gt;som översteg 24 månader och 4 länsrätter som hade&lt;br&gt;en omloppstid som översteg 40 månader. Under pe-&lt;br&gt;rioden 1993/94-1996 minskade antalet skattemål&lt;br&gt;äldre än 12 månader från drygt 27 000 till knappt&lt;br&gt;15 000 mål men det finns alltjämt närmare 6 500&lt;br&gt;balanserade skattemål som är äldre än 36 månader.&lt;br&gt;Under samma period ökade antalet socialförsäk-&lt;br&gt;ringsmål äldre än 12 månader från drygt 3 000 till&lt;br&gt;nästan 6 000. Utvecklingen är besvärande och måste&lt;br&gt;följas. Domstolsverket har avsatt särskilda medel för&lt;br&gt;bl.a. balansavarbetning i länsrätterna. Verket har vi-&lt;br&gt;dare gett en arbetsgrupp med representanter för ver-&lt;br&gt;ket och länsrätterna till uppgift att snabbt ta fram&lt;br&gt;förslag till åtgärder för att komma tillrätta med ba-&lt;br&gt;lanserna av gamla skatte- och socialförsäkringsmål.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-107.png" style="width:176pt;height:158pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Den stora minskningen av måltillströmningen till&lt;br&gt;kammarrätterna under den senaste treårsperioden&lt;br&gt;beror givetvis på instansordningsreformen. Även an-&lt;br&gt;talet avgjorda mål har dock, framför allt till följd av&lt;br&gt;brist på föredragande, minskat kraftigt under perio-&lt;br&gt;den och under 1996 avgjorde kammarrätterna färre&lt;br&gt;mål än vad som kom in vilket ledde till att antalet&lt;br&gt;balanserade mål ökade med knappt 1 000 mål. Den&lt;br&gt;negativa utvecklingen fortsatte under första halvåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I samband med försäkringsrätternas upphörande den 1 juli&lt;br&gt;1992 överflyttades 6 735 balanserade socialförsäkringsmål till&lt;br&gt;kammarrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 då antalet balanserade mål ökade ytterligare&lt;br&gt;med drygt 500. Domstolsverket har avsatt särskilda&lt;br&gt;medel för förstärkningsinsatser i kammarrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medianvärdet för kammarrätternas omloppstider&lt;br&gt;kommer att kunna redovisas först i årsredovisningen&lt;br&gt;för budgetåret 1997. Av årsredovisningen för bud-&lt;br&gt;getåret 1995/96 framgår dock att under perioden&lt;br&gt;1993/94-1996 minskade antalet balanserade skatte-&lt;br&gt;mål äldre än 12 månader med 100 till drygt 4 000&lt;br&gt;samt ökade antalet balanserade socialförsäkringsmål&lt;br&gt;äldre än 12 månader från drygt 1 300 till nästan&lt;br&gt;2 800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 5.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrättens målutveckling 1987-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-108.png" style="width:176pt;height:125pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Domstolsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser Regeringsrätten förklaras mål- och&lt;br&gt;balansökningen bl.a. av att domstolen den 1 juli&lt;br&gt;1995 övertog Försäkringsöverdomstolens roll som&lt;br&gt;sista instans i socialförsäkringsmål. Antalet avgjorda&lt;br&gt;mål ökade kraftigt under 1996 då Regeringsrätten&lt;br&gt;vidtog särskilda insatser i syfte att arbeta av en del av&lt;br&gt;balansen. Detta ledde också till att antalet balansera-&lt;br&gt;de mål minskade med drygt 1 000 under 1996. Den&lt;br&gt;positiva utvecklingen bröts under första halvåret&lt;br&gt;1997 då antalet balanserade mål åter ökade med&lt;br&gt;knappt 400. Antalet balanserade mål äldre än 12&lt;br&gt;månader ökade under perioden 1993/94-1996 med&lt;br&gt;drygt 1 300 till nära 2 500 mål.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.3.3 Överklagande- och ändringsfrekvens&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Överklagandefrekvensen i ledet tingsrätt-hovrätt&lt;br&gt;ökade något under perioden 1992/93-1996. Samti-&lt;br&gt;digt minskade ändringsfrekvensen för brottmål me-&lt;br&gt;dan ändringsfrekvensen för tvistemål ligger kvar på&lt;br&gt;oförändrad nivå. Samma utveckling kan noteras be-&lt;br&gt;träffande överklagande- och ändringsfrekvensen av-&lt;br&gt;seende skattemål i ledet länsrätt-kammarrätt. Som&lt;br&gt;tidigare nämnts kan det förhållandet att det i huvud-&lt;br&gt;sak är de enklare målen som försvunnit från under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätterna antas ha bidragit till en ökad överklagan-&lt;br&gt;defrekvens. Svårare mål överklagas sannolikt i högre&lt;br&gt;utsträckning än enkla. Förändringarna är dock så&lt;br&gt;marginella att det inte går att dra några bestämda&lt;br&gt;slutsatser av dem utan en fördjupad undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.3.4 Personalresurser&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Av stor betydelse för effektiviteten är givetvis till-&lt;br&gt;gången på personal och framför allt att personal-&lt;br&gt;sammansättningen är sådan att personalen kan an-&lt;br&gt;vändas på effektivast möjliga sätt. Av diagrammen&lt;br&gt;framgår hur antalet anställda och personalsamman-&lt;br&gt;sättningen inom domstolsväsendet har förändrats&lt;br&gt;under perioden 1993/94 - juni 1997 (exkl. Dom-&lt;br&gt;stolsverket, Rättshjälpsmyndigheten och de allmänna&lt;br&gt;advokatbyråerna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 5.8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen anställda inom&lt;br&gt;domstolsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Ord. dom.&lt;br&gt;$ Icke ord. dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Adm. personal&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-109.png" style="width:175pt;height:115pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Domstolsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;H&lt;/sub&gt; 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda inom &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;$1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolsväsendet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;s 1996&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sgian-iun 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-110.png" style="width:175pt;height:125pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Det totala antalet anställda har minskat med drygt&lt;br&gt;450 under perioden. Den största minskningen har&lt;br&gt;skett inom kategorin administrativ personal. Minsk-&lt;br&gt;ningen kan till viss del tillskrivas den pågående dato-&lt;br&gt;riseringen. Det kan noteras att antalet notarier ökat&lt;br&gt;sett över hela perioden från 712 till 734. Den tillfälli-&lt;br&gt;ga uppgången av antalet domare och notarier bud-&lt;br&gt;getåret 1994/95 beror på att domstolsväsendet det&lt;br&gt;året fick en engångsförstärkning om 10 miljoner&lt;br&gt;kronor (jfr bet. 1993/94:JuU21). Som framgår av di-&lt;br&gt;agrammet nedan har relationen mellan olika perso-&lt;br&gt;nalkategorier inte förändrats i någon större utsträck-&lt;br&gt;ning. Andelen administrativ personal har minskat&lt;br&gt;något medan övriga personalkategorier är i stort sett&lt;br&gt;oförändrade. Med tanke på att datoriseringen inne-&lt;br&gt;bär en rationalisering främst bland den administrati-&lt;br&gt;va personalen kan, enligt Domstolsverket, andelen&lt;br&gt;sådana anställda förväntas minska ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.3.5 Rättshjälpsmyndigheten&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsmyndighetens mål är att hantera rätts-&lt;br&gt;hjälpsfrågor snabbt och korrekt. Målet har enligt re-&lt;br&gt;geringens bedömning uppnåtts budgetåret 1995/96,&lt;br&gt;bl.a. ökade antalet avslutade ärenden med ca&lt;br&gt;4 procent. De ADB-problem som i stort sett sedan&lt;br&gt;myndighetens tillkomst stört verksamheten håller nu&lt;br&gt;på att avhjälpas med hjälp av medel som tillfördes år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.3.6 Regeringens bedömning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Genomgående kan noteras att den minskande mål-&lt;br&gt;tillströmningen inte lett till en motsvarande minsk-&lt;br&gt;ning av arbetsbelastningen eftersom det såväl vid de&lt;br&gt;allmänna domstolarna som de allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarna i huvudsak är de enkla målen som&lt;br&gt;försvunnit. Sammanfattningsvis kan konstateras att&lt;br&gt;arbetsläget tycks vara under kontroll i tingsrätterna&lt;br&gt;och Högsta domstolen medan situationen är besvär-&lt;br&gt;lig i länsrätterna, hovrätterna, kammarrätterna och&lt;br&gt;Regeringsrätten. Regeringsrättens arbetsläge förbätt-&lt;br&gt;rades avsevärt genom den balansavarbetning som&lt;br&gt;genomfördes under 1996. Vad gäller länsrätterna,&lt;br&gt;hovrätterna och kammarrätterna har Domstolsverket&lt;br&gt;avsatt särskilda medel för förstärkningsinsatser under&lt;br&gt;1997. Omloppstiderna får anses tillfredsställande i&lt;br&gt;tingsrätterna och hovrätterna medan de är alldeles&lt;br&gt;för långa i länsrätterna och kammarrätterna. Efter-&lt;br&gt;som omloppstiden avgörs av åldem på de under året&lt;br&gt;avgjorda målen, kan de långa omloppstiderna i läns-&lt;br&gt;rätterna delvis tillskrivas avarbetningen av äldre skat-&lt;br&gt;temål. Såväl länsrätterna som kammarrätterna har&lt;br&gt;alltjämt en otillfredsställande stor andel äldre skatte-&lt;br&gt;och socialförsäkringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser de allmänna domstolarna går det att&lt;br&gt;dra slutsatsen att målen avgörs inom rimlig tid me-&lt;br&gt;dan motsatt slutsats kan dras beträffande skattemå-&lt;br&gt;len och socialförsäkringsmålen i de allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarna. De uppgifter som i övrigt&lt;br&gt;redovisas talar inte emot att domstolarna klarat av&lt;br&gt;att på ett rättssäkert sätt avgöra de mål och ärenden&lt;br&gt;de har att handlägga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för att bedöma domstolarnas resultat&lt;br&gt;har förbättrats jämfört med budgetåret 1994/95. De&lt;br&gt;verksamhetsmål som regeringen i regleringsbrevet för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 ålade domstolarna att fastställa&lt;br&gt;har underlättat analysen av domstolarnas resultat.&lt;br&gt;Justitiedepartementet arbetar tillsammans med Dom-&lt;br&gt;stolsverket aktivt på att ytterligare utveckla mål- och&lt;br&gt;resultatstyrningen. Domstolsverket har beslutat att&lt;br&gt;ändra sin interna organisation i syfte att genomföra&lt;br&gt;de förändringar som behövs för att uppnå en förbätt-&lt;br&gt;rad verksamhetsuppföljning och verksamhetsanalys.&lt;br&gt;Domstolsverkets redovisning kan i dessa avseenden&lt;br&gt;alltså förväntas bli än bättre kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att bedöma hur domstolarnas arbets-&lt;br&gt;belastning kommer att förändras under de närmaste&lt;br&gt;åren. Vad avser tingsrätterna kan en viss ökning av&lt;br&gt;antalet inkommande brottmål förväntas, dels när ef-&lt;br&gt;fekterna av omorganisationerna inom polisen och&lt;br&gt;åklagarväsendet slår igenom, dels till följd av sats-&lt;br&gt;ningen på bekämpning av den ekonomiska brottslig-&lt;br&gt;heten. Samtidigt kan den möjlighet att utfärda straff-&lt;br&gt;föreläggande avseende villkorlig dom som infördes&lt;br&gt;den 1 juli 1997 antas leda till en viss minskning av&lt;br&gt;antalet brottmål och de nya reglerna om underhålls-&lt;br&gt;stöd som trädde i kraft den 1 februari 1997 till en&lt;br&gt;minskning av antalet tvistemål (prop. 1996/97:8, bet.&lt;br&gt;1996/97:JuU4, rskr. 1996/97:39 samt prop.&lt;br&gt;1995/96:208, bet. 1996/97:SfU3, rskr. 1996/97:21).&lt;br&gt;De nya reglerna om underhållsstöd kan dock samti-&lt;br&gt;digt komma att innebära en ökad måltillströmning&lt;br&gt;till länsrätterna. Vid länsrätterna förväntas vidare&lt;br&gt;under de närmaste åren en ökning av antalet in-&lt;br&gt;kommande fastighetstaxeringsmål som en konsek-&lt;br&gt;vens av de kraftigt höjda taxeringsvärdena på villor&lt;br&gt;och fritidshus vid den allmänna fastighetstaxeringen&lt;br&gt;1996. Vidare kan måltillströmningen alltjämt antas&lt;br&gt;öka något till följd av instansordningsreformen. De&lt;br&gt;nya reglerna om socialbidrag som träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998 kan å andra sidan på sikt antas leda till&lt;br&gt;en kraftig reducering av antalet biståndsmål (prop.&lt;br&gt;1996/97:124, bet. 1996/97:SoU18, &amp;nbsp;rskr.1996/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97:264). Sammanfattningsvis finns det således fakto-&lt;br&gt;rer som talar för förändringar både i sänkande och&lt;br&gt;höjande riktning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4 Förändringar inom domstols-&lt;br&gt;väsendet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens internationalisering, allt mer komp-&lt;br&gt;licerade brottslighet, allt mer avancerade affärstrans-&lt;br&gt;aktioner och snabba tekniska utveckling är exempel&lt;br&gt;på företeelser som inneburit ökade krav på våra&lt;br&gt;domstolar. För att möta de ökande kraven och sä-&lt;br&gt;kerställa en hög kvalitet samt göra domstolsverk-&lt;br&gt;samheten mer kostnadseffektiv pågår sedan flera år&lt;br&gt;ett omfattande reformarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.4.1 En renodlad domstolsverksamhet&lt;br&gt;med tyngdpunkten i första instans&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Som angavs i 1997 års budgetproposition är Dom-&lt;br&gt;stolsutredningens förslag i stora delar genomförda&lt;br&gt;(SOU 1991:106). Reformerna syftar till att dom-&lt;br&gt;stolsverksamheten skall renodlas och koncentreras&lt;br&gt;på de dömande uppgifterna. Tyngdpunkten i rätt-&lt;br&gt;skipningen skall ligga i första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att renodla domarrollen fortgår och&lt;br&gt;det pågår fortlöpande en översyn av processreglerna&lt;br&gt;för såväl de allmänna domstolarna som de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna. Så har en särskild utredare&lt;br&gt;haft i uppdrag att överväga ett stort antal förslag som&lt;br&gt;gäller ändringar i processreglerna för de allmänna&lt;br&gt;domstolarna. Förslagen har redovisats i departe-&lt;br&gt;mentspromemorian Domstolsförfarandet - Förslag&lt;br&gt;till förbättringar (Ds 1997:7). Vidare har en annan&lt;br&gt;särskild utredare lämnat förslag som gäller ändringar&lt;br&gt;i processreglerna för de allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolarna. Förslagen har redovisats i departe-&lt;br&gt;mentspromemoriorna Översyn av förvaltningspro-&lt;br&gt;cessen och Fortsatt översyn av förvaltningsprocessen&lt;br&gt;(Ds 1996:40 och Ds 1997:29). Därutöver lämnades i&lt;br&gt;Hovrättsprocessutredningens betänkande Ett refor-&lt;br&gt;merat hovrättsförfarande ett antal förslag avseende&lt;br&gt;ändringar i hovrättsprocessen vilka inte behandlades&lt;br&gt;i den numera återkallade propositionen om pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd i hovrätt (SOU 1995:124). Samtliga&lt;br&gt;utredningsförslag bereds nu vidare inom regerings-&lt;br&gt;kansliet i syfte att ytterligare effektivisera domstols-&lt;br&gt;förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser Domstolsutredningens förslag återstår&lt;br&gt;ett par större frågor som rör domstolarnas organisa-&lt;br&gt;tion. Det gäller den organisatoriska hemvisten för&lt;br&gt;bouppteckningsverksamheten och inskrivningsvä-&lt;br&gt;sendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det delbetänkande som Arvdabalksutredningen&lt;br&gt;lämnade hösten 1996 föreslås att tingsrätternas han-&lt;br&gt;tering av bouppteckningar den 1 januari 2000 skall&lt;br&gt;föras över till skattemyndigheterna (SOU 1996:160).&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats och förslagen be-&lt;br&gt;reds nu vidare inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angavs i 1997 års budgetproposition har&lt;br&gt;Domstolsverket fått i uppdrag att i samråd med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket lämna förslag till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheternas framtida organisation. Tiden för re-&lt;br&gt;dovisning av uppdraget har förlängts och redovisning&lt;br&gt;kommer nu att ske senast den 1 oktober 1997. Dom-&lt;br&gt;stolsverket har vidare den 26 juni 1997 fått i upp-&lt;br&gt;drag att i samråd med Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;utreda frågan om Inskrivningsmyndighetens för före-&lt;br&gt;tagsinteckning framtida organisation. Det uppdraget&lt;br&gt;skall redovisas senast den 14 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.4.2 &amp;nbsp;1995 års domstolskommitté m.m.&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om bouppteckningsverksamheten och in-&lt;br&gt;skrivningsväsendet har nära samband med 1995 års&lt;br&gt;domstolskommittés arbete (Jul995:05). Enligt direk-&lt;br&gt;tiven skall kommittén nämligen utgå från att de&lt;br&gt;funktionerna i framtiden inte skall ligga kvar hos&lt;br&gt;tingsrätterna (dir. 1995:102). Kommittén skall också&lt;br&gt;utgå från att hyres- och arrendenämndernas verk-&lt;br&gt;samhet kommer att integreras med tingsrätterna. Re-&lt;br&gt;geringen beslutade den 21 augusti 1997 direktiv för&lt;br&gt;en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn&lt;br&gt;av hyreslagstiftningen och systemet för prövning av&lt;br&gt;hyres- och arrendemål (dir. 1997:97). Enligt direkti-&lt;br&gt;ven skall utredaren bl.a. ta ställning till om hyres-&lt;br&gt;och arrendenämnderna kan avskaffas och om samt-&lt;br&gt;liga måltyper i stället kan handläggas vid allmän&lt;br&gt;domstol. Den delen av uppdraget skall redovisas i ett&lt;br&gt;delbetänkande under hösten 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1997 års budgetproposition lämnades en över-&lt;br&gt;siktlig redogörelse för innehållet i de ursprungliga&lt;br&gt;direktiven till 1995 års domstolskommitté. Enligt&lt;br&gt;dessa skall kommittén lämna förslag till en ny orga-&lt;br&gt;nisation för domstolsväsendet som helhet. Den nya&lt;br&gt;organisationen skall på sikt medföra sänkta kostna-&lt;br&gt;der med minst 200 mkr årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 20 mars 1997 beslutade regeringen efter&lt;br&gt;hemställan från kommittén tilläggsdirektiv till utred-&lt;br&gt;ningen (dir. 1997:50). I tilläggsdirektiven betonas att&lt;br&gt;kommittén skall redovisa förslag i enlighet med det&lt;br&gt;ursprungliga uppdraget vilket innebär förslag till en i&lt;br&gt;grunden ny domstolsorganisation med moderna ar-&lt;br&gt;betsformer och modern teknik. Tilläggsdirektiven ger&lt;br&gt;emellertid kommittén möjlighet att därutöver lämna&lt;br&gt;kompletterande förslag som tillgodoser de ökande&lt;br&gt;kraven på kvalitet, effektivitet och kompetens i rätt-&lt;br&gt;skipningen, även om förslagen inte leder till så om-&lt;br&gt;fattande kostnadssänkningar som angavs i de ur-&lt;br&gt;sprungliga direktiven. Utöver vad som sägs i de&lt;br&gt;ursprungliga direktiven om utveckling av samverkan&lt;br&gt;mellan domstolar på samma nivå får kommittén i&lt;br&gt;enlighet med sin framställning också överväga lös-&lt;br&gt;ningar som innebär en sammanläggning av tingsrät-&lt;br&gt;ter och länsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav den 13 februari 1997 Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV) i uppdrag att granska fördelning-&lt;br&gt;en av resurser inom domstolsväsendet. RRV skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare med utgångspunkt i nuvarande organisation&lt;br&gt;och arbetsformer identifiera väsentliga hinder för ett&lt;br&gt;effektivt resursutnyttjande inom domstolsväsendet.&lt;br&gt;Uppdraget skall redovisas senast den 15 oktober&lt;br&gt;1997. Resultatet av RRV:s uppdrag skall beaktas av&lt;br&gt;1995 års domstolskommitté vid utformningen av en&lt;br&gt;ny domstolsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de ursprungliga direktiven anges att dom-&lt;br&gt;stolskommittén i en första etapp skall lämna förslag&lt;br&gt;om var i landet domstolarna skall vara belägna och&lt;br&gt;om samordning av domstolsslagen. Vidare anges att&lt;br&gt;utredningen också får, för att möjliggöra förändring-&lt;br&gt;ar av organisationen, lämna förslag om berednings-&lt;br&gt;organisation, notarie- och domarutbildning, beford-&lt;br&gt;rade domaranställningar utan chefsansvar m.m.&lt;br&gt;Under utredningens arbete har det visat sig att dessa&lt;br&gt;frågor har ett så nära samband med hur man väljer&lt;br&gt;att organisera domstolsväsendet att det är nödvän-&lt;br&gt;digt att redovisa samtliga frågor i ett sammanhang.&lt;br&gt;Med hänsyn till detta och RRV:s uppdrag har utred-&lt;br&gt;ningstiden förlängts. Utredningsarbetet skall redovi-&lt;br&gt;sas i sin helhet senast den 3 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.4.3 Effektivare mål- och ärendehantering&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Under Domstolsverkets ledning bedrivs det ett arbete&lt;br&gt;som syftar till att rationalisera, förenkla och göra&lt;br&gt;domstolarnas mål- och ärendehantering effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på detta är införandet av modern&lt;br&gt;teknik. Vid utgången av 1996 hade det databaserade&lt;br&gt;målhanteringssystemet (MÅHS) införts vid ett fem-&lt;br&gt;tiotal domstolar. Arbetet med MÅHS fortsätter med&lt;br&gt;inriktning dels på att utveckla och förbättra under-&lt;br&gt;rättsversionen, dels på att skapa en version för över-&lt;br&gt;rätterna. IT-stödet har även i övrigt utvecklats.&lt;br&gt;Samtliga domstolar har numera via Domnät möjlig-&lt;br&gt;het att få tillgång till Internet. Genom Domnät kan&lt;br&gt;domstolarna få information av olika slag och änd-&lt;br&gt;ringar i handböcker, dokument och föreskrifter m.m.&lt;br&gt;kan göras tillgängliga i samma ögonblick som de be-&lt;br&gt;slutas. Införande av ett system för elektronisk post&lt;br&gt;inom domstolsväsendet pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämns nedan i anslagsavsnittet hade dom-&lt;br&gt;stolarna vid ingången av budgetåret 1997 ett relativt&lt;br&gt;stort anslagssparande. Anslagssparandet är ojämnt&lt;br&gt;fördelat mellan domstolarna vilket innebär att vissa&lt;br&gt;domstolar som är i behov av extra resurser för att&lt;br&gt;t.ex. arbeta av balanser inte kan göra detta medan&lt;br&gt;andra domstolar har överskott som de för tillfället&lt;br&gt;inte behöver. Domstolsverket har därför dragit in en&lt;br&gt;del av överskottet. De indragna medlen används för&lt;br&gt;förstärkningsinsatser vid överrätterna och balans-&lt;br&gt;avarbetning vid länsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1995/96 genomförde Dom-&lt;br&gt;stolsverket, på uppdrag av regeringen, ett antal idé-&lt;br&gt;seminarier om möjligheterna att effektivisera dom-&lt;br&gt;stolarnas administration och målhantering inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ramen för gällande regelverk. Syftet med seminarier-&lt;br&gt;na var att ta till vara domarnas kunskaper och erfa-&lt;br&gt;renheter för att genom informationsutbyte utveckla&lt;br&gt;rutiner och arbetsformer. Företrädare för andra be-&lt;br&gt;rörda myndigheter och organisationer medverkade i&lt;br&gt;viss utsträckning vid seminarierna, t.ex. Riksåklaga-&lt;br&gt;ren, Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket och Sve-&lt;br&gt;riges advokatsamfund. Resultatet av seminarierna&lt;br&gt;har sammanställts och spritts till ledning för andra&lt;br&gt;(DV rapport 1997:2). Vid seminarierna kom det&lt;br&gt;fram ett stort antal intressanta förslag av varierande&lt;br&gt;karaktär. Många förslag kan direkt tillämpas medan&lt;br&gt;andra kräver författningsändringar. Beredningen av&lt;br&gt;Domstolsverkets rapport pågår för närvarande inom&lt;br&gt;regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1997 har Domstolsverket, på rege-&lt;br&gt;ringens uppdrag, anordnat diskussioner mellan do-&lt;br&gt;mare vid de allmänna domstolarna och de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna, åklagare samt advokater&lt;br&gt;om vad som är kvalitet i domstolsverksamhet. I en-&lt;br&gt;lighet med uppdraget har verket dokumenterat dis-&lt;br&gt;kussionerna och redovisat vad som kan anses känne-&lt;br&gt;teckna en hög kvalitet i domstolsverksamhet (DV:s&lt;br&gt;dnr 184-1997). Domstolsverket har för avsikt att&lt;br&gt;följa upp seminarierna genom att låta Utvecklingsrå-&lt;br&gt;det för domstolsväsendet utarbeta en kvalitetsstan-&lt;br&gt;dard för domstolsarbete. Regeringen noterar med&lt;br&gt;tillfredsställelse det intresse som frågorna om kvali-&lt;br&gt;tet, att döma av redovisningen, väckt bland mötes-&lt;br&gt;deltagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående samhällsutvecklingen med teknik-&lt;br&gt;utveckling, decentralisering och ökad delegering&lt;br&gt;ställer nya krav på domstolscheferna. Domstolsver-&lt;br&gt;ket har under 1997 i samarbete med representanter&lt;br&gt;för domstolarna och Justitiedepartementet tagit fram&lt;br&gt;ett nytt chefsutvecklingsprogram. Programmet plane-&lt;br&gt;ras omfatta fyra steg om vardera tre dagar utsträckt&lt;br&gt;över ett halvår. En pilotomgång kommer att genom-&lt;br&gt;föras med början i oktober 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.4.4 Försöksverksamheter&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Under 1997 har inletts eller planeras att inledas ett&lt;br&gt;par försöksverksamheter inom domstolsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en särskild från den 1 maj 1997 gällande&lt;br&gt;förordning får försöksverksamhet bedrivas vid ett&lt;br&gt;antal tingsrätter för att pröva olika former av bered-&lt;br&gt;ningsorganisation. Förordningen gör det bl.a. möjligt&lt;br&gt;för tingsrätterna att tidsbegränsat anställa bered-&lt;br&gt;ningsjurister samt att delegera arbetsuppgifter till&lt;br&gt;tingsnotarier och andra anställda i större omfattning&lt;br&gt;än som annars varit möjligt. Försöksverksamheten&lt;br&gt;har kommit till på begäran av 1995 års dom-&lt;br&gt;stolskommitté och syftet är att kommittén skall få&lt;br&gt;bättre underlag för sin bedömning av hur tingsrätter-&lt;br&gt;nas beredningsorganisation bäst utformas i framti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket, hovrätterna och kammarrätterna&lt;br&gt;förbereder gemensamt en liknande försöksverksam-&lt;br&gt;het i överrätterna. Syftet är att snabbt komma tillrät-&lt;br&gt;ta med överrätternas brist på föredragandepersonal.&lt;br&gt;Det stora överskottet av assessorer har gjort att över-&lt;br&gt;rätterna under några år endast i begränsad utsträck-&lt;br&gt;ning kunnat nyrekrytera föredragande. Överrätternas&lt;br&gt;behov av föredragande måste lösas utan att antalet&lt;br&gt;assessorer ökar i större omfattning än som motiveras&lt;br&gt;av behovet av ordinarie domare. Att tillföra ytterliga-&lt;br&gt;re ekonomiska resurser löser inte problemet på läng-&lt;br&gt;re sikt utan det krävs andra åtgärder. Den tänkta för-&lt;br&gt;söksverksamheten innebär att aspiranttjänstgöringen&lt;br&gt;ersätts av en tidsbegränsad anställning som över-&lt;br&gt;rättsnotarie. Efter fullgjord överrättstjänstgöring är&lt;br&gt;överrättsnotarien behörig att ansöka om anställning&lt;br&gt;som fiskal. Till skillnad från aspiranten är över-&lt;br&gt;rättsnotarien således inte utlovad fortsatt anställning.&lt;br&gt;Försöksverksamheten innebär att ett större antal no-&lt;br&gt;tarier än i dag kan erbjudas möjlighet att under en&lt;br&gt;begränsad tid meritera sig genom tjänstgöring i över-&lt;br&gt;rätt samtidigt som överrätternas behov av föredra-&lt;br&gt;gande tillgodoses utan att det byggs upp ett nytt&lt;br&gt;överskott av icke ordinarie domare.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.4.5 Säkerheten för anställda inom&lt;br&gt;rättsväsendet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Som anges i avsnitt 4.4.4 har Riksåklagaren numera&lt;br&gt;redovisat regeringsuppdraget att, i samverkan med&lt;br&gt;Domstolsverket och Rikspolisstyrelsen, ange vilka&lt;br&gt;åtgärder som bör vidtas för att stärka säkerheten och&lt;br&gt;skyddet för anställda inom rättsväsendet. I enlighet&lt;br&gt;med förslagen har DV rekommenderat domstolarna&lt;br&gt;att upprätta säkerhetsplaner och utse säkerhetsansva-&lt;br&gt;riga. Domstolsverket kommer vidare att anordna ut-&lt;br&gt;bildning och information till domstolspersonal om&lt;br&gt;säkerhetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har utrett frågan om säkerhets-&lt;br&gt;kontroll i domstol. Utredningen redovisades i rappor-&lt;br&gt;ten Förbättrat tillträdesskydd till domstolslokaler i&lt;br&gt;juni 1997 (DV rapport 1997:3). Domstolsverkets&lt;br&gt;förslag till författningsändringar bereds för närva-&lt;br&gt;rande inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;5.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Domstolsväsendet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;195 489&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 246 871 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 888 688&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 916 184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 994 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 979 279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 080 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 182 559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Överskottet beräknas minska med ca 78 mkr under&lt;br&gt;år 1997. Regeringens bedömning är att resterande&lt;br&gt;överskott (ca 118 mkr) kommer att vara förbrukat&lt;br&gt;vid ingången av år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Avgiftsbelagd verksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande år kommer domstolsväsendet en-&lt;br&gt;ligt prognos att leverera in avgiftsinkomster motsva-&lt;br&gt;rande ca 65 mkr på inkomsttitel. Avgifterna består&lt;br&gt;av ansökningsavgifter (ca 30 mkr), kungörande-&lt;br&gt;avgifter (ca 22 mkr) och expeditionsavgifter (ca 13&lt;br&gt;mkr). Dessa avgiftsinkomster bedöms bli oförändra-&lt;br&gt;de under perioden 1999-2000.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning&lt;br&gt;av revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar&lt;br&gt;i revisionsberättelsen avseende domstolsväsendet för&lt;br&gt;år 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning av domstolsväsendets verk-&lt;br&gt;samhetsresultat m.m. redovisas i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1997 angavs att&lt;br&gt;domstolsväsendets möjligheter att klara de kostnads-&lt;br&gt;sänkningar som besparingen budgetåret 1995/96 (89&lt;br&gt;mkr på 12 mån.) och andra beslut som bottenbudge-&lt;br&gt;teringen av lokalhyror, produktivitetskrav och fas-&lt;br&gt;tighetsskatt (totalt 130 mkr) innebar var beroende av&lt;br&gt;att planerade reformer genomfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottet menade i sitt betänkande angåen-&lt;br&gt;de anslag till rättsväsendet budgetåret 1997 att det&lt;br&gt;var svårt att se att det skulle vara möjligt att inom&lt;br&gt;ramen för en i allt väsentligt oförändrad struktur ge-&lt;br&gt;nomföra besparingar av den storleksordning som var&lt;br&gt;aktuell för de närmaste åren. Utskottet anförde vida-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;re att det krävdes att redan beslutade organisations-&lt;br&gt;förändringar fick en kostnadsbesparande effekt, att&lt;br&gt;andra sådana förändringar som diskuterades genom-&lt;br&gt;fördes och att resultatet blev det önskade. Utskottet&lt;br&gt;betonade slutligen att det också krävdes att de lag-&lt;br&gt;ändringar som regeringen förelagt eller avsåg att fö-&lt;br&gt;relägga riksdagen antogs (bet. 1996/97:JuUl s. 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den prognos över domstolsväsendets och rätts-&lt;br&gt;väsendets medelsbehov för perioden 1998-2000 som&lt;br&gt;gjordes inför 1997 års ekonomiska vårproposition&lt;br&gt;utgick också från att planerade reformer skulle&lt;br&gt;komma att genomföras. Som bekant har två ekono-&lt;br&gt;miskt betydelsefulla reformer fallit under riksdagsbe-&lt;br&gt;handlingen, dels införandet av ett generellt krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd i hovrätt, dels minskningen av an-&lt;br&gt;talet nämndemän som skall medverka i mål i tings-&lt;br&gt;rätt och länsrätt. Reformerna beräknades sammanta-&lt;br&gt;get leda till att resurser motsvarande 80 mkr skulle&lt;br&gt;frigöras. Detta innebär att domstolsväsendets eko-&lt;br&gt;nomiska situation väsentligt försämrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan beräknas domstolsväsendet un-&lt;br&gt;der 1997 förbruka närmare 80 mkr mer än vad som&lt;br&gt;anslagits för verksamheten. Trots det kommer dom-&lt;br&gt;stolsväsendet att ha ett relativt stort anslagssparande&lt;br&gt;i behåll vid utgången av budgetåret. Detta innebär att&lt;br&gt;domstolsväsendet inte kommer att vara i behov av&lt;br&gt;något resurstillskott för att klara verksamheten under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998. Förbrukningen förväntas dock även under&lt;br&gt;1998 överstiga anslagsbeloppet varför domstolsvä-&lt;br&gt;sendet behöver kompenseras för de båda uteblivna&lt;br&gt;reformerna genom ett resurstillskott budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999. Möjlighet saknas för närvarande att finansiera&lt;br&gt;detta inom utgiftsområdesramen. Regeringen avser&lt;br&gt;att återkomma till utgiftsområdets och domstolsvä-&lt;br&gt;sendets resursbehov i anledning av de uteblivna re-&lt;br&gt;formerna i 1998 års ekonomiska vårproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande tekniska justeringar som motsvaras av&lt;br&gt;ändrade utgifter har gjorts av anslaget. Som kompen-&lt;br&gt;sation för beräknade utgiftsökningar för löner, loka-&lt;br&gt;ler m.m. räknas anslaget upp med knappt 76 mkr.&lt;br&gt;Vidare minskas anslaget med knappt 11 mkr med&lt;br&gt;anledning av att lönekostnadspålägget fr.o.m. 1998&lt;br&gt;ersätts med försäkringsmässigt beräknade premier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget beräknas därmed 1998 års anslag&lt;br&gt;till 2 979 279 000 kronor. För åren 1999 och 2000&lt;br&gt;beräknas anslaget till 3 080 250 000 respektive&lt;br&gt;3 182 559 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Kriminalvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdens huvuduppgifter är att verkställa på-&lt;br&gt;följderna fängelse och skyddstillsyn, att ansvara för&lt;br&gt;övervakningen av villkorligt frigivna och för verk-&lt;br&gt;samheten vid häktena samt att utföra personutred-&lt;br&gt;ningar. Kriminalvården ombesörjer vidare transpor-&lt;br&gt;ter av personer som skall avvisas eller utvisas från&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1 Omfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyn-&lt;br&gt;dighet för all kriminalvårdsverksamhet. Styrelsen är&lt;br&gt;chefsmyndighet för 6 regionmyndigheter, 27 häkten,&lt;br&gt;59 anstalter, 48 frivårdsmyndigheter samt Trans-&lt;br&gt;porttjänsten. I administrativt hänseende är styrelsen&lt;br&gt;chefsmyndighet även för Kriminalvårdsnämnden och&lt;br&gt;de 30 övervakningsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 Utgiftsutvecklingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998 1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 414 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 752&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 837&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 376&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 661&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 892&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Verkställighetens innehåll har fortsatt att utveck-&lt;br&gt;las. Det innebär bl.a. att andelen timmar i pro-&lt;br&gt;gram som syftar till att påverka den dömde att in-&lt;br&gt;te återfalla i brott har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Möjligheten till gemensamhet under häktestiden&lt;br&gt;har ökat väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Antalet fängelsedömda har minskat. Andelen&lt;br&gt;skyddstillsynsdomar har ökat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Medelbeläggningen i anstalter och häkten har&lt;br&gt;minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Kriminalvårdens överskott för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 var 498 mkr. Vid budgetårets slut upp-&lt;br&gt;gick det ackumulerade anslagssparande till 772&lt;br&gt;mkr. Orsakerna till anslagssparandet är främst en&lt;br&gt;lägre beläggning vid häkten och anstalter än be-&lt;br&gt;räknat samt att planerade lokalmässiga föränd-&lt;br&gt;ringar av häkten och anstalter har senarelagts&lt;br&gt;eller uteblivit. Försöksverksamheten med inten-&lt;br&gt;sivövervakning med elektronisk kontroll har ock-&lt;br&gt;så medfört en lägre anslagsförbrukning. Dess-&lt;br&gt;utom har en ränteintäkt uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Försöksverksamheten med intensivövervakning&lt;br&gt;med elektronisk kontroll har fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1997 utvidgats till att omfatta dömda i hela lan-&lt;br&gt;det och verkställighet av fängelsestraff i högst tre&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen har beslutat att sammanlagt 13 kri-&lt;br&gt;minalvårdsanstalter skall stängas senast den 31&lt;br&gt;december 1997. Det innebär en minskning med&lt;br&gt;sammanlagt 625 platser, varav 505 är öppna&lt;br&gt;platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen har fattat beslut om en omorganisa-&lt;br&gt;tion av kriminalvårdens lokala organisation, som&lt;br&gt;innebär att häktes-, anstalts- och frivårdsverk-&lt;br&gt;samhet fr.o.m. den 1 januari 1998 skall kunna&lt;br&gt;bedrivas inom samma lokala myndighet. Antalet&lt;br&gt;lokala myndigheter kommer att vara 37 stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen föreslår att 444 mkr av Kriminalvår-&lt;br&gt;dens anslagssparande omfördelas inom rättsvä-&lt;br&gt;sendet under budgetperioden 1998 - 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Utvecklingen av innehållet i anstaltsverksamheten&lt;br&gt;och frivården skall fortsätta i syfte att påverka de&lt;br&gt;dömda att inte återfalla i brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Frigivningsförberedelserna skall förbättras i syfte&lt;br&gt;att motverka återfall i brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ytterligare åtgärder skall vidtas för att humanise-&lt;br&gt;ra häktesverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ytterligare insatser skall göras för att intagna med&lt;br&gt;psykiska störningar skall få adekvat vård och be-&lt;br&gt;handling. De långtidsdömdas svårigheter skall&lt;br&gt;särskilt uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetet med att bekämpa narkotikamissbruket&lt;br&gt;skall bedrivas med fortsatt intensitet. Målet skall&lt;br&gt;vara att hålla anstalter och häkten fria från nar-&lt;br&gt;kotika samt att medverka till att de dömda som&lt;br&gt;har behov av det får tillgång till missbruksvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Resultatstyrningen inom kriminalvården skall ut-&lt;br&gt;vecklas. Uppnådda resultat och effekterna av&lt;br&gt;verksamheten skall bli föremål för bättre analy-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;6.3.1 Frivård&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Under 1995 var antalet frivårdsklienter i medeltal&lt;br&gt;12 583. År 1996 minskade antalet till i medeltal&lt;br&gt;12 183. Diagrammet nedan visar fördelningen av fri-&lt;br&gt;vårdsklienter i medeltal under tiden 1994-1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 6.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivårdsklienter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»8 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. 1996&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-111.png" style="width:175pt;height:111pt;"/&gt;
&lt;p&gt;smhtj)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3 Kriminalvårdens verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för rättsväsendet och därmed&lt;br&gt;också för kriminalvården för budgetåret 1995/96 var&lt;br&gt;att verka för en minskning av brottsligheten och&lt;br&gt;därmed öka människors trygghet i samhället. Samti-&lt;br&gt;digt skall kriminalvårdens verksamhet kännetecknas&lt;br&gt;av en human människosyn, god omvårdnad och ett&lt;br&gt;aktivt påverkansarbete med iakttagande av hög grad&lt;br&gt;av säkerhet samt respekt för den enskildes integritet&lt;br&gt;och rättssäkerhet. Verksamheten skall inriktas på åt-&lt;br&gt;gärder som påverkar den dömde att inte återfalla i&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av kriminalvårdens resultat är&lt;br&gt;bl.a. följande av intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Antalet dömda som varit föremål för åtgärder&lt;br&gt;inom frivården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Utvecklingen av beläggningen i anstalter och häk-&lt;br&gt;ten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Utvecklingen av verkställighetens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Humaniseringen av häktesverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bekämpningen av narkotikamissbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Säkerheten i anstalterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det första halvåret 1997 har antalet övervaka-&lt;br&gt;de skyddstillsynsdömda och villkorligt frigivna mins-&lt;br&gt;kat till i medeltal 11 744. Det är en minskning med&lt;br&gt;564 jämfört med samma period föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet dömda som hade samhällstjänst under det&lt;br&gt;första halvåret 1997 var i medeltal 665. Enligt Kri-&lt;br&gt;minalvårdsstyrelsens beräkningar är dygnskostnaden&lt;br&gt;för samhällstjänst nu omkring 180 kronor, vilket är&lt;br&gt;samma nivå som under 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det första halvåret 1997 avtjänade i medel-&lt;br&gt;tal 370 personer per dag sitt fängelsestraff genom in-&lt;br&gt;tensivövervakning med elektronisk kontroll. Det&lt;br&gt;motsvarar kriminalvårdens prognoser. Kostnaderna&lt;br&gt;för försöksverksamheten under det första halvåret&lt;br&gt;uppgick till ca 24 miljoner kronor. Den totala dygns-&lt;br&gt;kostnaden var ca 400 kronor. Kriminalvårdsstyrelsen&lt;br&gt;bedömer emellertid att den faktiska kostnaden har&lt;br&gt;varit högre, eftersom personalen inom frivården har&lt;br&gt;ägnat mer tid åt arbetet med de övervakade än vad&lt;br&gt;som beräknades när försöksverksamheten inleddes.&lt;br&gt;Vissa problem med den tekniska utrustningen har&lt;br&gt;också medfört att kostnaden varit något högre inled-&lt;br&gt;ningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa förutsättningar för en ökad använd-&lt;br&gt;ning av frivårdspåföljderna krävs det att innehållet i&lt;br&gt;påföljderna blir mer tydligt och konsekvent och att&lt;br&gt;påföljderna framstår som ett trovärdigt alternativ till&lt;br&gt;fängelse. Inom ramen för det s.k. frivårdsuppdraget&lt;br&gt;arbetar kriminalvården med att förändra frivårdens&lt;br&gt;verksamhet i den riktningen. Målet är bl.a. att ut-&lt;br&gt;veckla och tydliggöra innehållet i skyddstillsynen&lt;br&gt;samt att verka för en ökad användning av påföljden.&lt;br&gt;I arbetet ingår bl.a. att utarbeta föreskrifter för per-&lt;br&gt;sonutredningar, utveckla och pröva nya former för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sysselsättning för sam-hällstjänstdömda, ta fram&lt;br&gt;riktlinjer för uppföljning av frivårdens verksamhet&lt;br&gt;och att utarbeta riktlinjer för frivårdens samverkan&lt;br&gt;med myndigheter utanför kriminalvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i arbetet att öka förtroendet för fri-&lt;br&gt;vården har regeringen uppdragit åt Domstolsverket&lt;br&gt;och Kriminalvårdsstyrelsen att utveckla former för&lt;br&gt;regelbundna överläggningar mellan domstolar och&lt;br&gt;frivårdsmyndigheter. Flera regionala konferenser har&lt;br&gt;genomförts under 1996. Samarbetet kommer att&lt;br&gt;fortsätta bl.a. genom konferenser på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det totala antalet skyddstillsynsdomar&lt;br&gt;har minskat något mellan åren 1995 och 1996 har&lt;br&gt;andelen skyddstillsynsdomar i förhållande till antalet&lt;br&gt;brottmålsdomar ökat. Under 1994 utgjorde andelen&lt;br&gt;skyddstillsynsdomar ca 9 procent av brottmålsdo-&lt;br&gt;marna, motsvarande andel var drygt 10 procent&lt;br&gt;1995 och ca 11 procent 1996. Det kan tyda på att&lt;br&gt;ansträngningarna att tydliggöra innehållet i fri-&lt;br&gt;vårdspåföljderna och att öka trovärdigheten har gett&lt;br&gt;ett visst resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avsnitt 6.4.1 framgår att frivårdens arbete med&lt;br&gt;de övervakade skall inriktats på att motverka återfall&lt;br&gt;i brott. Sådant arbete bedrivs genom samtalskontak-&lt;br&gt;ter med den dömde. Även den programverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs inom frivården i syfte att motverka åter-&lt;br&gt;fall i brott är viktig och skall utvecklas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;6.3.2 Anstalter&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Verkställighetens innehåll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Verkställighetens innehåll vid anstalterna utvecklas&lt;br&gt;fortlöpande, bl.a. genom de olika brottsförebyggande&lt;br&gt;programmen. Den totala sysselsättningsgraden under&lt;br&gt;budgetåret för de intagna var 82 procent, vilket är en&lt;br&gt;oförändrat hög nivå jämfört med föregående budget-&lt;br&gt;år. De brotts- och missbruksrelaterade programmen&lt;br&gt;har ökat från 7,7 procent av sysselsättningstimmama&lt;br&gt;under budgetåret 1994/95 till 13 procent under år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996. För att säkerställa en hög kvalitet på de olika&lt;br&gt;programmen har Kriminalvårdsstyrelsen utvecklat&lt;br&gt;krav och råd för kvalitetssäkring av programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 6.1 SYSSELSÄTTNINGSTIMMAR I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSTALT (1 000 TIMMAR).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SYSSEL-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÄTTNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdrift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2492&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;878&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intern&lt;br&gt;service&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 746&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 741&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brotts- och&lt;br&gt;missbruks-&lt;br&gt;relaterade&lt;br&gt;program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övr syssel-&lt;br&gt;sättning&lt;br&gt;med er-&lt;br&gt;sättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frigång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 6.4.1 anser regeringen att det&lt;br&gt;är viktigt att tiden i anstalt tas till vara på ett sätt som&lt;br&gt;motverkar återfall i brott och att satsningarna på&lt;br&gt;verkställighetens innehåll fortsätter. Kriminalvården&lt;br&gt;skall i det syftet erbjuda de intagna såväl brotts- och&lt;br&gt;missbruksrelaterade program som arbete och utbild-&lt;br&gt;ning. För att uppnå ett bra resultat i verksamheten är&lt;br&gt;det också viktigt att förändringen av vårdarnas roll&lt;br&gt;mot ett väl utvecklat kontaktmannaskap fortsätter. I&lt;br&gt;avsnitt 6.4.1 betonar regeringen vidare att det är an-&lt;br&gt;geläget att utveckla samarbetet med andra myndighe-&lt;br&gt;ter beträffande insatser som syftar till att öka förut-&lt;br&gt;sättningarna för den dömde att leva ett laglydigt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förbättra frigivningsförberedelserna har&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen inlett ett arbete med att utar-&lt;br&gt;beta föreskrifter och allmänna råd för verkställig-&lt;br&gt;hetsplaneringen, innefattande bl.a. planering av fri-&lt;br&gt;givningen. Kontakter mellan kriminalvården och&lt;br&gt;andra myndigheter har tagits för att förbättra samar-&lt;br&gt;betet med frigivningsförberedelserna. Som framgår&lt;br&gt;av avsnitt 6.4.1 anser regeringen att kriminalvårdens&lt;br&gt;arbete med frigivningsförberedelser måste förbättras&lt;br&gt;ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Intagna med särskilda behov på grund av&lt;br&gt;psykiska störningar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Intagna med psykiska störningar ställer särskilda&lt;br&gt;krav på verksamheten i anstalterna. Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen har därför fått i uppdrag av regeringen att&lt;br&gt;under budgetåret 1995/96 inrätta stödavdelningar&lt;br&gt;för intagna som har särskilda problem på grund av&lt;br&gt;personlighetsstörning eller psykisk särart och för vil-&lt;br&gt;ka psykiatrin inte anser sig kunna ge någon behand-&lt;br&gt;ling. Under budgetåret 1995/96 påbörjade Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen ett planeringsarbete för att inrätta&lt;br&gt;sådana stödavdelningar med sammanlagt 90 platser.&lt;br&gt;Enligt Kriminalvårdsstyrelsen krävs det ett omfattan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/981 saml. Vol. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de arbete med att ställa i ordning nya lokaler, som är&lt;br&gt;anpassade för stödavdelningarna. Inrättandet av av-&lt;br&gt;delningarna har därför kraftigt försenats. En avdel-&lt;br&gt;ning med sju platser öppnades vid den rättspsykiat-&lt;br&gt;riska kliniken vid Huddinge sjukhus i januari 1997.&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen planerar att öppna en avdel-&lt;br&gt;ning med 24 platser vid Kriminalvårdsanstalten Stor-&lt;br&gt;boda under hösten 1997. Planerna omfattar ytterli-&lt;br&gt;gare två stödavdelningar med vardera 30 platser vid&lt;br&gt;Kriminalvårdsanstalten Fosie och Kriminalvårdsan-&lt;br&gt;stalten Norrtälje. Avdelningen i Fosie beräknas öpp-&lt;br&gt;na i april 1998 och avdelningen i Norrtälje i novem-&lt;br&gt;ber 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de intagnas behov av psykiatrisk vård i den&lt;br&gt;allmänna sjukvården skall tillgodoses krävs bl.a. ett&lt;br&gt;väl fungerande samarbete mellan kriminalvården och&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen. Av Kriminalvårdsstyrelsens&lt;br&gt;årsredovisning för budgetåret 1995/96 framgår att&lt;br&gt;samarbetet har förbättrats. Enligt Kriminalvårdssty-&lt;br&gt;relsens bedömning får de intagna som har behov av&lt;br&gt;sluten psykiatrisk vård generellt sett sina behov till-&lt;br&gt;godosedda men brister förekommer fortfarande.&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen anser att antalet platser vid&lt;br&gt;enheter som är godkända för rättspsykiatrisk vård&lt;br&gt;för intagna i anstalt inte är tillräckligt och att det&lt;br&gt;medför att psykiatrin tvingas till alltför restriktiva&lt;br&gt;bedömningar vad gäller de intagnas vårdbehov. Det&lt;br&gt;innebär enligt Kriminalvårdsstyrelsens bedömning att&lt;br&gt;vårdtiden i vissa fall blir alltför kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom olika insatser, bl.a. genom att utbilda be-&lt;br&gt;rörd personal i psykiatri, höjer kriminalvården kom-&lt;br&gt;petensen inom den egna organisationen för att bättre&lt;br&gt;kunna ta hand om de intagna med psykiska stör-&lt;br&gt;ningar som inte kommer ifråga för vare sig stödav-&lt;br&gt;delning eller sjukhusvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen genomför tillsammans&lt;br&gt;med Rättsmedicinalverket en studie för belysning av&lt;br&gt;frågor om omfattningen av de psykiskt störda inom&lt;br&gt;anstaltspopulationen och karaktären av deras psy-&lt;br&gt;kiska störningar i syfte att bereda dem adekvat be-&lt;br&gt;handling. En slutrapport kommer att presenteras un-&lt;br&gt;der våren 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödavdelningarna kommer att öppnas under in-&lt;br&gt;nevarande år och nästa år. Erfarenheterna från av-&lt;br&gt;delningarna kommer att utvärderas. Intagna som är i&lt;br&gt;behov av sjukhusvård måste beredas sådan vård. När&lt;br&gt;den studie som Kriminalvårdsstyrelsen och Rättsme-&lt;br&gt;dicinalverket utför tillsammans är avslutad, kommer&lt;br&gt;regeringen att ta ställning till om det krävs några yt-&lt;br&gt;terligare åtgärder för att sjukhusvården av dessa in-&lt;br&gt;tagna skall förbättras. Kriminalvården måste göra&lt;br&gt;ytterligare insatser också för de intagna som inte&lt;br&gt;kommer i fråga vare sig för stödavdelning eller sjuk-&lt;br&gt;husvård. Regeringen följer kriminalvårdens arbete på&lt;br&gt;det området och överväger fortlöpande om det krävs&lt;br&gt;några åtgärder från regeringens sida.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bekämpningen av narkotikamissbruk&lt;br&gt;vid häkten och anstalter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården skall verka för att häkten och anstal-&lt;br&gt;ter hålls fria från narkotika. Intagna narkotikamiss-&lt;br&gt;brukare som vill placeras på en anstaltsavdelning&lt;br&gt;som är fri från narkotika skall beredas sådan place-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården bedriver arbetet med att bekämpa&lt;br&gt;narkotikamissbruket i häkten och anstalter genom&lt;br&gt;att differentiera de intagna, motivera de intagna att&lt;br&gt;delta i behandlingsprogram, tillhandahålla behand-&lt;br&gt;lingsprogram, genomföra kontroller, dvs. urinprov-&lt;br&gt;stagningar och visitationer, och driva särskilda pro-&lt;br&gt;jekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet särskilda platser avsedda för motivations-&lt;br&gt;och behandlingsarbete med narkotikamissbrukare&lt;br&gt;var 538 stycken i oktober 1995 och 556 stycken i&lt;br&gt;oktober 1996. Andelen intagna som får ta del av sär-&lt;br&gt;skilda motivations- och behandlingsprogram och&lt;br&gt;andra åtgärder mot narkotikamissbruk har under de&lt;br&gt;senaste åren legat runt 40 procent. Den 1 april 1997&lt;br&gt;hade andelen ökat till drygt 46 procent. Det är&lt;br&gt;angeläget att kriminalvården ökar sina insatser på&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret har kriminalvården påbörjat ett&lt;br&gt;projekt, KARTNARK, för att utreda frågor som i vid&lt;br&gt;mening berör narkotikaproblemet i anstalter och&lt;br&gt;häkten. Syftet är att utveckla statistik och andra in-&lt;br&gt;formationskällor för att regelbundet kunna bedöma&lt;br&gt;narkotikasituationen och vilka insatser som görs för&lt;br&gt;att bekämpa narkotikan. Arbetet skall också resulte-&lt;br&gt;ra i förslag till åtgärder och strategier för en effekti-&lt;br&gt;vare narkotikabekämpning. En rapport kommer att&lt;br&gt;färdigställas under hösten 1997. Av den redovisning&lt;br&gt;som hittills har lämnats framgår att antalet beslag av&lt;br&gt;narkotika i häkten och anstalter är lågt. Samtidigt&lt;br&gt;har antalet kontroller genom visitationer av bostads-&lt;br&gt;rum och andra lokaler ökat. En klar majoritet av an-&lt;br&gt;stalter som tillfrågats om förekomsten av missbruk i&lt;br&gt;anstalten har rapporterat att det sällan eller aldrig&lt;br&gt;förekommer missbruk. Regeringen följer arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att bekämpa narkotikamissbruket&lt;br&gt;skall bedrivas med fortsatt intensitet. Det projekt&lt;br&gt;som kriminalvården har inlett för att bättre kunna&lt;br&gt;bedöma narkotikaproblemens omfattning och följa&lt;br&gt;upp de åtgärder som vidtas är angeläget. Sådan kun-&lt;br&gt;skap är en förutsättning för att kriminalvården skall&lt;br&gt;kunna förbättra metoderna för att komma till rätta&lt;br&gt;med narkotikaproblemen och bereda missbrukare&lt;br&gt;adekvat vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Säkerheten&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det totala antalet rymningar direkt från anstalt fort-&lt;br&gt;sätter att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal rymmningar per säkerhetsklass&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;» 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;si 1996&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-112.png" style="width:176pt;height:119pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den senaste femårsperioden har andelen per-&lt;br&gt;missioner som misskötts genom att den intagne inte&lt;br&gt;återkommer i rätt tid minskat från 0,8 procent 1992&lt;br&gt;till 0,3 procent 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;6.3.3 Häkten&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;En strävan inom kriminalvården är att bedriva verk-&lt;br&gt;samheten vid häktena under humanare former och&lt;br&gt;att intagna skall ges ökad möjlighet till gemensam-&lt;br&gt;het. Kriminalvårdsstyrelsen har i det s.k. häktesupp-&lt;br&gt;dragets slutrapport redovisat vilka åtgärder som vid-&lt;br&gt;tagits och lämnat förslag till förändringar som bör&lt;br&gt;vidtas för att verksamheten vid häktena skall få en&lt;br&gt;humanare utformning. Av slutrapporten framgår&lt;br&gt;bl.a. att antalet platser för gemensamhet ökar konti-&lt;br&gt;nuerligt. Under vardagarna är emellertid 30 procent&lt;br&gt;av de intagna inte aktuella för gemensamma aktivite-&lt;br&gt;ter av olika skäl t.ex. rättegångar, förhör och läkar-&lt;br&gt;besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen framhåller att ett av hind-&lt;br&gt;ren för en ökad gemensamhet är begränsade lokal-&lt;br&gt;och personalresurser. Styrelsen bedömer att de åtgär-&lt;br&gt;der som kan vidtas framöver för att öka omfattning-&lt;br&gt;en av gemensamhet är förändringar av lokaler, om-&lt;br&gt;disponerade personalresurser och införande av&lt;br&gt;häktesavdelningar i anstalt. Kriminalvårdsstyrelsen&lt;br&gt;har också utarbetat ett förslag till policydokument&lt;br&gt;för ökad gemensamhet vid häktena. Innehållet och&lt;br&gt;omfattningen av olika aktiviteter för häktade med&lt;br&gt;eller utan restriktioner kommer att mätas från och&lt;br&gt;med budgetåret 1997. För att bevaka att humanise-&lt;br&gt;ringen av häktesverksamheten fortsätter och för att&lt;br&gt;bättre följa utvecklingen kommer Kriminalvårdssty-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relsen att öka sin tillsyn. Av häktesuppdragets&lt;br&gt;slutrapport framgår vidare att kriminalvården ser&lt;br&gt;över besöksmöjligheterna och särskilt uppmärksam-&lt;br&gt;mar möjligheterna till gemensamhet för häktade&lt;br&gt;kvinnor. I slutrapporten konstaterar Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen också att möjligheterna att utforma en hu-&lt;br&gt;manare häktesverksamhet för häktade med åklagar-&lt;br&gt;restriktioner är begränsade. S.k. samsittning med&lt;br&gt;annan häktad med åklagarrestriktioner förekommer&lt;br&gt;dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, liksom Kriminalvårdsstyrelsen,&lt;br&gt;att väsentliga åtgärder vidtagits men att det krävs&lt;br&gt;fortsatta insatser när det gäller såväl lokaler som&lt;br&gt;verksamhet vid häktena för att förbättra förhållan-&lt;br&gt;dena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.4 Beläggningssituationen och&lt;br&gt;kostnaderna för anstalts- och&lt;br&gt;häktesplatserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att antalet lagakraftvunna fäng-&lt;br&gt;elsedomar har minskat från drygt 15 200 år 1994 till&lt;br&gt;omkring 14 700 år 1995 och till drygt 13 500 år&lt;br&gt;1996. Minskningen har fortsatt under det första&lt;br&gt;halvåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beläggningen vid kriminalvårdsanstalterna mins-&lt;br&gt;kar. År 1995 var medelbeläggningen ca 87 procent&lt;br&gt;av tillgängliga platser. Under år 1996 minskade ni-&lt;br&gt;vån till 85 procent. Det första halvåret 1997 var i&lt;br&gt;medeltal 78 procent av 4 683 platser belagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagrammet nedan visar medelbeläggning i pro-&lt;br&gt;cent av antalet tillgängliga platser och medelantalet&lt;br&gt;platser i anstalt under tiden 1992-1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt; Medeltal tillgängliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medeltal tillgängliga platser och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;platser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8 Medelbeläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beläggning (i procent), anstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-113.png" style="width:176pt;height:105pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tiden den 1 januari - 30 juni 1997 erbjöds&lt;br&gt;4 269 dömda att avtjäna sitt fängelsestraff genom&lt;br&gt;intenisvövervakning med elektronisk kontroll. Den&lt;br&gt;30 juni hade 60 procent ansökt. Av ansökningarna&lt;br&gt;beviljades 87 procent. Den 30 juni hade 78 procent&lt;br&gt;fullföljt verkställigheten och 4 procent hade avbrutit&lt;br&gt;den. Under det första halvåret 1997 avtjänade i me-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deltal 370 dömda per dag sitt fängelsestraff genom&lt;br&gt;intensivövervakning. Den 1 juni pågick intensivöver-&lt;br&gt;vakning för 436 personer. Jfr. också avsnitt 6.3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dygnskostnaden för en anstaltsplats varierar mel-&lt;br&gt;lan de olika säkerhetsklasserna. Totalt har kostnaden&lt;br&gt;per producerat vårddygn för anstalterna ökat med&lt;br&gt;101 kronor, 6 procent, mellan budgetåret 1994/95&lt;br&gt;och år 1996. Vid anstalterna i den lägsta säkerhets-&lt;br&gt;klassen var ökningen 252 kronor, 23 procent, och&lt;br&gt;vid de övriga säkerhetsklasserna 88-114 kronor, 5-7&lt;br&gt;procent. Under budgetåret 1994/95 var kostnaden&lt;br&gt;för ett producerat vårddygn i den lägsta säkerhets-&lt;br&gt;klassen 1 290 kronor och i den högsta säkerhetsklas-&lt;br&gt;sen 1 956 kronor. Den ökade kostnaden beror enligt&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen bl.a. på att antalet intagna&lt;br&gt;minskat relativt kraftigt utan att kostnaderna har&lt;br&gt;kunnat reducerats i samma takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utvidgade försöksverksamheten med inten-&lt;br&gt;sivövervakning med elektronisk kontroll och minsk-&lt;br&gt;ningen av antalet lagakraftvunna domar har medfört&lt;br&gt;att regeringen på framställan av Kriminalvårdsstyrel-&lt;br&gt;sen beslutat att 13 anstalter skall läggas ner under år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997. Antalet platser vid anstalterna kommer där-&lt;br&gt;med att minska med omkring 625. Vissa aweck-&lt;br&gt;lingskostnader för anstalterna kommer dock att be-&lt;br&gt;lasta kriminalvården under framför allt åren 1998-&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1998 prognostiserar Kriminalvårdsstyrelsen&lt;br&gt;med en medelbeläggning på omkring 3 500 intagna.&lt;br&gt;Enligt Kriminalvårdsstyrelsens planer kommer anta-&lt;br&gt;let nominella platser 1998 att vara i medeltal 4 414.&lt;br&gt;Det skall jämföras med att antalet nominella platser&lt;br&gt;det första halvåret 1997 var 4 726. Att skillnaden&lt;br&gt;inte är större, trots beslut om nedläggningar, beror&lt;br&gt;på att ett antal nya platser öppnas under 1998, bl.a.&lt;br&gt;stödavdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att föreslå att halvtidsfrigivning-&lt;br&gt;en avskaffas och att villkorlig frigivning skall kunna&lt;br&gt;beviljas först sedan två tredjedelar av strafftiden har&lt;br&gt;avtjänats. Enligt preliminära beräkningar kommer&lt;br&gt;det att innebära att medelbeläggningen kommer att&lt;br&gt;öka med 100 intagna per år, vilket motsvarar en&lt;br&gt;kostnad på ca 46 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelbeläggningen vid häktena har sedan mitten&lt;br&gt;av 1980-talet ökat årligen fram till budgetåret&lt;br&gt;1993/94. Därefter har beläggningen successivt mins-&lt;br&gt;kat. År 1995 var medelbeläggningen 82 procent.&lt;br&gt;Under år 1996 minskade beläggningen till 77 pro-&lt;br&gt;cent. De första sex månaderna 1997 var 77 procent&lt;br&gt;av de 1 453 tillgängliga platserna belagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagrammet nedan visar medelbeläggningen i&lt;br&gt;procent av antalet tillgängliga platser och medelan-&lt;br&gt;talet platser i häkten under tiden 1992 - 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Medeltal tillgängliga&lt;br&gt;platser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S Medelbeläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medeltal tillgängliga platser och&lt;br&gt;beläggning ( i procent), häkte&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-114.png" style="width:175pt;height:117pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kriminalvårsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 oktober 1995 hade 27 intagna i häkte med&lt;br&gt;verkställbar dom väntat i mer än sju dagar på en pla-&lt;br&gt;cering i anstalt. Motsvarande siffra den 1 oktober&lt;br&gt;1996 var 10 stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittssiffran för antalet förvarstagna enligt&lt;br&gt;utlänningslagen som har placerats i häkte har under&lt;br&gt;tiden 1995-1996 gått ned från 37 till 26. Från den 1&lt;br&gt;oktober 1997 kommer Statens Invandrarverk att ta&lt;br&gt;över ansvaret från polismyndigheterna för personer&lt;br&gt;som tas i förvar. Invandrarverket tar då också över&lt;br&gt;ansvaret för att hålla förvarslokaler. Placeringar i&lt;br&gt;häkte och arrester av förvarstagna skall därefter fö-&lt;br&gt;rekomma endast i rena undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt har kostnaderna per vårddygn för häktena&lt;br&gt;ökat med 407 kronor, 22 procent, mellan budgetåret&lt;br&gt;1994/95 och år 1996. Av ökningen utgör 237 kro-&lt;br&gt;nor, 25 procent, personalkostnader och 139 kronor,&lt;br&gt;52 procent, hyreskostnader. De ökade personalkost-&lt;br&gt;naderna per vårddygn hänger enligt Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen främst samman med att beläggningen har&lt;br&gt;minskat kraftigt samtidigt som antalet platser har&lt;br&gt;ökat. De höjda hyreskostnaderna beror till stor del&lt;br&gt;på att häktesorganisationen tillförts nya lokaler med&lt;br&gt;förhållandevis dyra hyresavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen har fått i uppdrag att ut-&lt;br&gt;veckla metoderna när det gäller att göra prognoser&lt;br&gt;avseende beläggningsutvecklingen. Arbetet med att&lt;br&gt;utveckla prognosmetoder skall intensifieras för att&lt;br&gt;kriminalvården skall kunna beräkna resursåtgången&lt;br&gt;bättre.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;6.3.5 Personalsituationen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Antalet årsarbetskrafter inom kriminalvården var&lt;br&gt;7 937 år 1996, varav 4 671 vid anstalter. I häktena&lt;br&gt;var antalet årsarbetskrafter 1 588 och i frivården&lt;br&gt;1 043. Antalet anställda inom kriminalvården var år&lt;br&gt;1996 i genomsnitt 8 580. Skillnaden mellan antalet&lt;br&gt;årsarbetskrafter och antalet anställda beror på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIAGRAM 6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;■ Anstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal årsarbetskrafter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;g Häkte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frivård&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-115.png" style="width:175pt;height:116pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det inom kriminalvården finns ett relativt stort&lt;br&gt;antal vikarier som arbetar endast en viss del av året&lt;br&gt;eller enstaka dagar under en månad. Av diagrammet&lt;br&gt;ovan framgår hur antalet årsarbetskrafter har för-&lt;br&gt;ändrats under perioden 1993/94-1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att kontaktmannaskap infördes i&lt;br&gt;anstalterna genomfördes också en ändring av vård-&lt;br&gt;personalens arbetstidsscheman, som innebär att hu-&lt;br&gt;vuddelen av personalen nu arbetar antingen dagtid&lt;br&gt;eller nattetid. Det har medfört en effektivitetsvinst.&lt;br&gt;När det gäller vårdpersonal var antalet anställda i&lt;br&gt;förhållande till antalet intagna lika stort på dagtid år&lt;br&gt;1996 som under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4 Förändringar inom kriminal-&lt;br&gt;vården&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;6.4.1 Fortsatt utveckling av verkställig-&lt;br&gt;hetens innehåll&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården har en viktig uppgift i det brotts-&lt;br&gt;förebyggande arbetet. Verksamheten skall inriktas på&lt;br&gt;åtgärder som påverkar den dömde att inte återfalla i&lt;br&gt;brott. Kriminalvården skall därför erbjuda brotts-&lt;br&gt;och missbruksrelaterade program, utbildning, social&lt;br&gt;träning och meningsfulla fritidsaktiviteter. Intagna i&lt;br&gt;anstalt och häkte skall ha möjlighet att arbeta. Kri-&lt;br&gt;minalvården skall medverka till att de intagna får så-&lt;br&gt;dan behandling och sådant stöd att de efter frigiv-&lt;br&gt;ningen kan leva ett laglydigt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program som syftar till att påverka den dömde att&lt;br&gt;inte återfalla i brott och missbruk finns nu såväl vid&lt;br&gt;häkten och anstalter som inom frivården. Det rör sig&lt;br&gt;bl.a. om brottsrelaterade och missbruksrelaterade&lt;br&gt;program. Dessa program riktar sig främst till alko-&lt;br&gt;hol- och narkotikamissbrukare, till sexualbrotts-&lt;br&gt;dömda och andra dömda för våldsbrott. All pro-&lt;br&gt;gramverksamhet skall utvecklas ytterligare i syfte att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minska risken för återfall i brott. De dömda som be-&lt;br&gt;döms vara i behov av deltagande i sådan verksamhet&lt;br&gt;skall erbjudas möjlighet att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av dem som är föremål för kriminalvård&lt;br&gt;har brister i sin grundläggande utbildning. En viktig&lt;br&gt;uppgift för kriminalvården måste därför vara att se&lt;br&gt;till att de dömda får möjlighet att komplettera sin&lt;br&gt;utbildning för att förbättra deras möjlighet att få ett&lt;br&gt;arbete och leva ett laglydigt liv. En annan angelägen&lt;br&gt;uppgift är att medverka till att dömda med psykiska&lt;br&gt;störningar får adekvat behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det brottsförebyggande arbetet är det väsentligt&lt;br&gt;att kriminalvården skapar förutsättningar för en bra&lt;br&gt;frigivningssituation för de intagna i anstalt. Insatser&lt;br&gt;som bidrar till att behandling och andra åtgärder&lt;br&gt;som inletts under verkställigheten kan fullföljas efter&lt;br&gt;verkställighetens slut skall prioriteras. De insatser&lt;br&gt;som görs för att den intagne skall få bostad, syssel-&lt;br&gt;sättning och försörjning vid frigivningen skall öka.&lt;br&gt;Det krävs också att andra myndigheter deltar aktivt i&lt;br&gt;detta arbete. Samhället som helhet måste ge stöd åt&lt;br&gt;de intagna inte bara inför deras frigivning utan också&lt;br&gt;under den tid som följer närmast därefter. Regering-&lt;br&gt;en överväger att ge ett uppdrag till berörda myndig-&lt;br&gt;heter att inkomma med förslag till åtgärder för att&lt;br&gt;förbättra de intagnas frigivningssituation och därige-&lt;br&gt;nom minska risken för återfall i brott.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;6.4.2 Fortsatt humanisering av häktesverk-&lt;br&gt;samheten&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I en human och modem rättsstat är det en angelägen&lt;br&gt;uppgift att se till att frihetsberövanden utformas på&lt;br&gt;ett sådant sätt att de inte är mer ingripande än vad&lt;br&gt;som är nödvändigt med hänsyn till de skäl som för-&lt;br&gt;anleder åtgärderna. När det gäller häktade blir fri-&lt;br&gt;hetsberövandet många gånger ingripande och det är&lt;br&gt;angeläget att motverka onödiga restriktioner och in-&lt;br&gt;grepp. Under senare år har några nya häkten tagits i&lt;br&gt;bruk med bättre förutsättningar för en human häk-&lt;br&gt;tesverksamhet. Vid andra häkten har det genom om-&lt;br&gt;byggnad skapats utökade gemensamhetsutrymmen.&lt;br&gt;Som framgår av avsnitt 6.3.3 vidtas även andra åt-&lt;br&gt;gärder från kriminalvårdens sida i syfte att skapa en&lt;br&gt;humanare häktesverksamhet, bl.a. genom att erbjuda&lt;br&gt;de intagna sysselsättning. Program som syftar till att&lt;br&gt;motivera intagna som har missbruksproblem till be-&lt;br&gt;handling skall utökas och förbättras. Ytterligare åt-&lt;br&gt;gärder bör också vidtas i syfte att utveckla kontakt-&lt;br&gt;mannaskapet. När det gäller intagna med&lt;br&gt;restriktioner är det bl.a. viktigt att förbättra samarbe-&lt;br&gt;tet mellan häktena och åklagarna så att de besök och&lt;br&gt;andra aktiviteter som kan genomföras utan att ut-&lt;br&gt;redningen äventyras kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I häktesuppdragets slutrapport har Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen lämnat förslag till lagändringar som kan&lt;br&gt;skapa förutsättningar för en bättre häktesverksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het. Dessa förslag har remissbehandlats tillsammans&lt;br&gt;med förslag om ändrade regler för beslut om restrik-&lt;br&gt;tioner för häktade som tagits fram inom Justitiede-&lt;br&gt;partementet (Ds 1996:46). En proposition bör kunna&lt;br&gt;avlämnas till riksdagen under året.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;6.4.3 Säkerheten och de långtidsdömdas&lt;br&gt;situation&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;En hög grad av säkerhet vid anstalterna och häktena&lt;br&gt;skall vidmakthållas. Säkerheten skall hållas på en så-&lt;br&gt;dan nivå att avvikelser direkt från anstalt och häkte&lt;br&gt;eller i samband med permissioner och andra utevis-&lt;br&gt;telser minimeras. Vidare skall säkerheten för alla in-&lt;br&gt;tagna och anställda inom kriminalvården vara hög.&lt;br&gt;Kriminalvården skall också uppmärksamma säkerhe-&lt;br&gt;ten för de kvinnor som är intagna i anstalter där bå-&lt;br&gt;de män och kvinnor placeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot och våld mellan de intagna skall förebyggas.&lt;br&gt;Ett viktigt led i detta är att personalen har en kun-&lt;br&gt;skap om de intagna som de arbetar med och har en&lt;br&gt;daglig kontakt med dem. Personalen skall därför ar-&lt;br&gt;beta nära de intagna. Kontaktmannaskapet har alltså&lt;br&gt;stor betydelse för säkerheten. En väl avvägd differen-&lt;br&gt;tiering av de intagna är ett annat viktigt inslag. Visi-&lt;br&gt;tationer av bostadsrum och andra utrymmen måste&lt;br&gt;göras regelbundet för att möjliggöra upptäckt av fö-&lt;br&gt;remål som kan användas som tillhyggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av upploppet vid Kriminalvårds-&lt;br&gt;anstalten Tidaholm i juli 1994 tillsatte Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen en arbetsgrupp för att analysera det&lt;br&gt;som hade inträffat och lämna förslag till åtgärder för&lt;br&gt;att förhindra liknande händelser i framtiden. Den s.k.&lt;br&gt;Analysgruppen presenterade år 1995 rapporten,&lt;br&gt;”Oro och upplopp på fängelser - ett förslag till mot-&lt;br&gt;verkan”. Ett av förslagen i rapporten var att minska&lt;br&gt;storleken på den grupp intagna som vistas tillsam-&lt;br&gt;mans. I det syftet är nu kriminalvårdsanstalterna i de&lt;br&gt;högsta säkerhetsklasserna föremål för ombyggnad.&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen ser också över dessa anstal-&lt;br&gt;ters organisation och utvecklar verkställighetens in-&lt;br&gt;nehåll ytterligare i syfte att öka säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysgruppens rapport behandlar också de lång-&lt;br&gt;tidsdömdas situation. Andelen långtidsdömda har&lt;br&gt;ökat under senare år. De intagna som avtjänar långa&lt;br&gt;straff har särskilda behov. Verkställigheten måste&lt;br&gt;planeras så att innehållet i de intagnas sysselsättning-&lt;br&gt;en varieras. Även fritiden måste vara innehållsrik.&lt;br&gt;För de långtidsdömda är det vidare särskilt viktigt att&lt;br&gt;det finns goda besöksmöjligheter i anstalterna. Med&lt;br&gt;Analysgruppens rapport som utgångspunkt har kri-&lt;br&gt;minalvården vidtagit åtgärder som syftar till att ska-&lt;br&gt;pa bättre förhållanden för den gruppen. Den s.k.&lt;br&gt;mottagningsavdelningen vid Kriminalvårdsanstalten&lt;br&gt;Kumla, som öppnades den 1 april 1997, möjliggör en&lt;br&gt;bättre planering av verkställigheten. Besökslägenhe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter för förbättrade besöksmöjligheter finns på flera&lt;br&gt;anstalter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att det långtidsdömdas särskilda be-&lt;br&gt;hov fortsätter att uppmärksammas, liksom säkerhe-&lt;br&gt;ten i anstalterna. Kriminalvårdsstyrelsen skall för re-&lt;br&gt;geringen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits&lt;br&gt;och kommer att vidtas med anledning av Analys-&lt;br&gt;gruppens rapport . Sedan Kriminalvårdsstyrelsen har&lt;br&gt;lämnat sin redovisning, kommer regeringen att ta&lt;br&gt;ställning till om det krävs några åtgärder från rege-&lt;br&gt;ringens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § tredje stycket lagen (1974:203) om kriminal-&lt;br&gt;vård i anstalt finns bestämmelser om särbehandling&lt;br&gt;av långtidsdömda. Särbehandlingen innebär bl.a. att&lt;br&gt;sådan intagen inte får beviljas annan permission än&lt;br&gt;särskild permission. Regeringen överväger att föreslå&lt;br&gt;ändringar i bestämmelserna som möjliggör en mer&lt;br&gt;individuell bedömning i varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;6.4.4 Ny lokal organisation&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Under 1996 hemställde Kriminalvårdsstyrelsen att&lt;br&gt;regeringen skulle ändra principerna för den lokala&lt;br&gt;organisationen så att det skulle bli möjligt att inom&lt;br&gt;samma myndighet bedriva verksamhet inom häkte,&lt;br&gt;anstalt och frivård. Bakgrunden till Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsens framställning var de nya krav som ställs på&lt;br&gt;organisationen genom försöksverksamheten med in-&lt;br&gt;tensivövervakning med elektronisk kontroll, den&lt;br&gt;ökade programverksamheten samt behovet av sam-&lt;br&gt;verkan med andra myndigheter och högre administ-&lt;br&gt;rativ kompetens. I budgetpropositionen för år 1997&lt;br&gt;(prop. 1996/97:1) delade regeringen Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsens bedömning att det bör bli möjligt att be-&lt;br&gt;driva häktes-, anstalts- och frivårdsverksamhet inom&lt;br&gt;samma myndighet. Sedan Kriminalvårdsstyrelsen in-&lt;br&gt;kommit med förslag om vilka lokala kriminal-&lt;br&gt;vårdsmyndigheter som skall finnas och vilka verk-&lt;br&gt;samhetsgrenar som skall ingå i dem har regeringen&lt;br&gt;beslutat om ny lokal organisation i enlighet med för-&lt;br&gt;slaget. Beslutet innebär att de nuvarande drygt 140&lt;br&gt;lokala myndigheterna den 1 januari 1998 ersätts med&lt;br&gt;37 kriminalvårdsmyndigheter. Av dessa innehåller 22&lt;br&gt;samtliga tre verksamhetsgrenar - häkte, anstalt och&lt;br&gt;frivård - och nio innehåller två verksamhetsgrenar.&lt;br&gt;Fem anstalter (Hall, Kumla, Norrtälje, Malmö och&lt;br&gt;Tidaholm) och ett häkte (Stockholm) utgör egna&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lokala organisationen syftar bl.a. till att&lt;br&gt;skapa verksamhetsmässiga fördelar både i kriminal-&lt;br&gt;vårdens inre organisation och i samarbetet med and-&lt;br&gt;ra myndigheter och organ. Ett effektivt samordnat&lt;br&gt;resursutnyttjande har betydande fördelar inte minst&lt;br&gt;vid en utbyggnad av alternativen till fängelsestraff,&lt;br&gt;men också för utvecklingen och genomförande av&lt;br&gt;gemensamma motivations- och påverkansprogram&lt;br&gt;och bättre frigivningsförberedelser. Denna utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att kräva väsentligt utbyggd samverkan med&lt;br&gt;andra myndigheter och organisationer. Resurserna&lt;br&gt;kan dessutom utnyttjas effektivt genom att de admi-&lt;br&gt;nistrativa funktionerna samordnas och förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för en rationell och heltäckande planering&lt;br&gt;ökar. Möjligheterna för personalen att arbeta med&lt;br&gt;olika uppgifter förbättras också.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;6.4.5 Ny beslutsordning i organisations-&lt;br&gt;frågor&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ett av syftena med den nya lokala organisationen är,&lt;br&gt;som framgått, att skapa förutsättningar för en större&lt;br&gt;flexibilitet och effektivitet vad gäller utnyttjandet av&lt;br&gt;kriminalvårdens resurser. I samma syfte avser rege-&lt;br&gt;ringen att överlämna till Kriminalvårdsstyrelsen att&lt;br&gt;fatta beslut om häktes- och anstaltsorganisationen.&lt;br&gt;Beslut om häktenas och anstalternas antal och lokali-&lt;br&gt;sering fattas av regeringen enligt förordningen&lt;br&gt;(1990:1018) med instruktion för Kriminalvårdsver-&lt;br&gt;ket. Det är också regeringen som beslutar om anstal-&lt;br&gt;ternas indelning i öppna och slutna. Regeringen avser&lt;br&gt;att ändra instruktionen på sådant sätt att Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen i fortsättningen skall fatta beslut i des-&lt;br&gt;sa frågor. Kriminalvårdsstyrelsen skall samråda med&lt;br&gt;Riksåklagaren, Domstolsverket och Rikspolisstyrel-&lt;br&gt;sen samt berörda tingsrätter innan beslut om änd-&lt;br&gt;ringar i organisationen fattas. Regeringen kommer&lt;br&gt;att i regleringsbrevet för kriminalvården närmare an-&lt;br&gt;ge de krav och riktlinjer som skall ligga till grund för&lt;br&gt;häktes- och anstaltsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall alltjämt fatta beslut om landets&lt;br&gt;indelning i regionmyndigheter och lokala myndighe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;6.4.6 Unga lagöverträdare&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Inom Justitiedepartementet har en departe-&lt;br&gt;mentspromemoria utarbetats som behandlar frågor&lt;br&gt;om påföljdssystemet för unga lagöverträdare, Påfölj-&lt;br&gt;der för unga lagöverträdare (Ds 1997:32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen som redovisas i promemorian bygger&lt;br&gt;vidare på principen att barn och ungdomar som be-&lt;br&gt;gått brott i första hand skall bli föremål för åtgärder&lt;br&gt;inom socialtjänsten. I promemorian föreslås att på-&lt;br&gt;följden överlämnande till vård inom socialtjänsten&lt;br&gt;ges ett tydligare innehåll. Det föreslås också att en ny&lt;br&gt;frihetsberövande påföljd införs vilken skall kunna&lt;br&gt;dömas ut för brott som någon begått innan han fyllt&lt;br&gt;18 år. Departementspromemorian har remissbe-&lt;br&gt;handlats och bereds nu i departementet. Regeringen&lt;br&gt;avser att lämna en proposition till riksdagen i början&lt;br&gt;av 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.5 &amp;nbsp;Regeringens bedömningar med&lt;br&gt;anledning av Riksrevisions-&lt;br&gt;verkets iakttagelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har i revisionsberättelsen för&lt;br&gt;kriminalvården gjort bedömningen att årsredovis-&lt;br&gt;ningen i allt väsentligt är rättvisande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har framhållit att det i resul-&lt;br&gt;tatredovisningen är svårt att på ett entydigt sätt defi-&lt;br&gt;niera vad som utgör kriminalvårdens slutprestationer&lt;br&gt;samt att redovisa kvaliteten och effekterna av verk-&lt;br&gt;samhetens olika delar. Därför föreslår Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket att ett förtydligande bör ske i kommande&lt;br&gt;regleringsbrev om hur kvaliteten i och effekterna av&lt;br&gt;verksamhetens olika delar skall redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets regleringsbrev har kriminalvården ålagts&lt;br&gt;att utveckla formerna för sin uppföljning, utvärde-&lt;br&gt;ring och redovisning av verksamheten. Målsättning-&lt;br&gt;en för utvecklingsarbetet skall bl.a. vara att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;olika åtgärders effekter inom kriminalvårdens verk-&lt;br&gt;samhetsområden. Resultatmodellen skall kunna ligga&lt;br&gt;till grund för redovisningen av kriminalvårdens verk-&lt;br&gt;samhet under budgetåret 1998. Regeringen följer&lt;br&gt;detta arbete och kommer att överväga om ytterligare&lt;br&gt;åtgärder behöver vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.6 &amp;nbsp;Anslag&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;D 1. Kriminalvården&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 414 385 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;772 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 752 053&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 837 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 858 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 376 390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 660 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 892 203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusentals kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Avgiftsbelagd verksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen disponerar inkomster från&lt;br&gt;arbetsdriften inom kriminalvården. Inkomsterna be-&lt;br&gt;räknas för budgetåret 1998 till ca 155 mkr. För bud-&lt;br&gt;getåren 1999 och 2000 beräknas inkomsterna från&lt;br&gt;arbetsdriften till ca 153 mkr respektive ca 150 mkr.&lt;br&gt;För arbetsdriften gäller inte kravet på full kostnad-&lt;br&gt;stäckning. Inkomsterna täcker ungefär hälften av&lt;br&gt;kostnaderna för arbetsdriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdens anslagsförbrukning har under de&lt;br&gt;senaste åren varit lägre än anvisade anslag vilket in-&lt;br&gt;neburit att kriminalvården har byggt upp ett stort&lt;br&gt;anslagssparande på sammanlagt 772 mkr. Kriminal-&lt;br&gt;vårdens överskott för budgetåret 1995/96 var 498&lt;br&gt;mkr. Anslagssparandet har uppkommit främst till&lt;br&gt;följd av en lägre beläggning vid häkten och anstalter&lt;br&gt;än beräknat och på grund av att till- och ombyggna-&lt;br&gt;der av häkten och anstalter senarelagts eller uteblivit.&lt;br&gt;Vidare har försöksverksamheten med intensivöver-&lt;br&gt;vakning med elektronisk kontroll medfört en lägre&lt;br&gt;anslagsförbrukning. Dessutom har en ränteintäkt&lt;br&gt;uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropostionen för 1997 gjorde regeringen&lt;br&gt;bedömningen att kriminalvårdens anslag kan mins-&lt;br&gt;kas med sammanlagt 423 mkr under budgetåren&lt;br&gt;1997 och 1998, varav 136 mkr under 1998. Bak-&lt;br&gt;grunden till besparingskravet är framför allt att be-&lt;br&gt;läggningen vid såväl häkten som anstalter har mins-&lt;br&gt;kat och att försöksverksamheten med elektronisk&lt;br&gt;övervakning medför lägre kostnader för verkställig-&lt;br&gt;het av fängelsestraff. Besparingskravet grundas också&lt;br&gt;på att det finns förutsättningar att utnyttja an-&lt;br&gt;staltsplatserna effektivare och att omorganisationen&lt;br&gt;av kriminalvårdens myndigheter skall leda till effek-&lt;br&gt;tivare verksamhet. Vidare har anslaget för 1998 dra-&lt;br&gt;gits ned med 64 mkr med anledning av överkompen-&lt;br&gt;sation för hyreskostnader. Regeringen beslutade den&lt;br&gt;9 april 1997 om motsvarande indragning för 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beläggningen vid häkten och anstalter fortsätter&lt;br&gt;att minska. Det beror bl.a. på att försöksverksamhe-&lt;br&gt;ten med elektronisk övervakning har utvidgats till&lt;br&gt;hela landet från den 1 januari 1997 och på att antalet&lt;br&gt;fängelsedomar minskar. Kriminalvårdsstyrelsen gör&lt;br&gt;bedömningen att beläggningen kommer att fortsätta&lt;br&gt;att minska under 1998. Mot denna bakgrund anser&lt;br&gt;regeringen att utöver minskningen av anslaget med&lt;br&gt;136 mkr budgetåret 1998 kan 444 mkr av kriminal-&lt;br&gt;vårdens outnyttjade medel omfördelas under bud-&lt;br&gt;getperioden 1998 - 2000 inom rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfördelningen innebär att kriminalvårdens anslag&lt;br&gt;dras ner engångsvis med 312 mkr budgetåret 1998,&lt;br&gt;124 mkr budgetåret 1999 och 8 mkr budgetåret&lt;br&gt;2000. Den lägre anslagsramen under budgetperioden&lt;br&gt;skall inte utgöra en planeringsram för kriminalvår-&lt;br&gt;dens verksamhet. Kriminalvårdsstyrelsen skall i pla-&lt;br&gt;neringen och budgeteringen av verksamheten ut-&lt;br&gt;nyttja anslagssparandet för att täcka de engångsvisa&lt;br&gt;neddragningarna av anslaget. Återstoden av anslags-&lt;br&gt;sparandet behövs bl.a. för att klara sparkravet och&lt;br&gt;för att underlätta övergången till den nya lokala or-&lt;br&gt;ganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har visa tekniska justeringar gjorts av an-&lt;br&gt;slaget som motsvaras av ändrade utgifter. Som kom-&lt;br&gt;pensation för beräknade utgiftsökningar för löner,&lt;br&gt;lokaler m.m. räknas anslaget upp med ca 83 mkr.&lt;br&gt;Vidare minskas anslaget med ca 32 mkr med anled-&lt;br&gt;ning av att lönekostnadspålägget 1998 ersätts med&lt;br&gt;försäkringsmässigt beräknade premier fr.o.m. år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998. Vidare tillförs anslaget engångsvis 9 mkr som&lt;br&gt;kompensation för att kriminalvården finansierar&lt;br&gt;uppräkningen av anslaget Fl Brottsförebyggande rå-&lt;br&gt;det i tilläggsbudgeten för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget föreslås därmed 1998 års anslag&lt;br&gt;uppgå till 3 376 390 000 kronor. För åren 1999 och&lt;br&gt;2000 beräknas anslaget till 3 660 530 000 respektive&lt;br&gt;3 892 203 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens uppdrag har resursutnyttjandet in-&lt;br&gt;om bl.a. polisväsendet och domstolsväsendet tidigare&lt;br&gt;granskats. Regeringen avser nu att utreda hur krimi-&lt;br&gt;nalvårdens resurser utnyttjas och om resurserna kan&lt;br&gt;utnyttjas effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Kronofogdemyndigheterna&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) svarar för den centrala led-&lt;br&gt;ningen av exekutionsväsendet (jfr utgiftsområde 3&lt;br&gt;Skatteförvaltning och uppbörd, avsnitt Skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen). På regional nivå finns det fr.o.m. den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1997 inom exekutionsväsendet tio kronofog-&lt;br&gt;demyndigheter med sammanlagt 92 lokala kontor.&lt;br&gt;Indrivning och andra former av verkställighet bedrivs&lt;br&gt;från de lokala kontoren medan vissa arbetsuppgifter,&lt;br&gt;främst vad gäller exekutiv försäljning av fastigheter&lt;br&gt;m.m. och tillsyn i konkurs, är koncentrerade till ett&lt;br&gt;mindre antal orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förpliktelser och andra förpliktelser som kan bli fö-&lt;br&gt;remål för verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionsnivåerna i indrivningsarbetet skall höjas.&lt;br&gt;De genomsnittliga handläggningstiderna i arbetet&lt;br&gt;med fastighetsförsäljning skall förkortas. Åtgärder&lt;br&gt;skall vidtas för att störningarna i verksamheten skall&lt;br&gt;bli så små som möjligt vid en ökning av mål- och&lt;br&gt;ärendemängden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Utgiftsutvecklingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 1996 1997 1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 779 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 289&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 298&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 284&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 320&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 357&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningstiderna för olika typer av mål och&lt;br&gt;ärenden har genomgående förkortats, men inom vis-&lt;br&gt;sa delområden är mängden oavslutade mål och ären-&lt;br&gt;den fortfarande betydande. Det beloppsmässiga ut-&lt;br&gt;fallet av indrivningsverksamheten har förbättrats&lt;br&gt;något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagssparandet har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1997 slutförs arbetet med att anpassa myn-&lt;br&gt;digheternas inre organisation m.m. till den nya indel-&lt;br&gt;ningen i tio regionala myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål för exekutionsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för exekutionsväsendet är att upprätthålla&lt;br&gt;rättstrygghet och rättssäkerhet vad gäller betalnings-&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3 Resultatbedömning och&lt;br&gt;slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;7.3.1 Inledning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Av målet för exekutionsväsendet följer att kronofog-&lt;br&gt;demyndigheterna skall verka för en god betalnings-&lt;br&gt;moral i samhället och för att alla även i övrigt gör&lt;br&gt;rätt för sig. Det betyder bl.a. att kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heterna skall verka för att betalningsförpliktelser och&lt;br&gt;andra förpliktelser som kan verkställas med tvång i&lt;br&gt;stället i största möjliga utsträckning bör fullgörs fri-&lt;br&gt;villigt i rätt tid och ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för exekutionsväsendet är ett effektmål.&lt;br&gt;Kronofogdemyndigheternas verksamhet får antas&lt;br&gt;vara av största betydelse för att målet skall uppnås,&lt;br&gt;men möjligheterna att klara detta påverkas av en rad&lt;br&gt;faktorer utanför verksamheten såsom konjunkturlä-&lt;br&gt;ge och sysselsättning. Av betydelse är också andra&lt;br&gt;myndigheters liksom även företags agerande, attity-&lt;br&gt;der till skuldsättning m.m. Detta är dock saker som i&lt;br&gt;viss utsträckning kan påverkas av hur kronofogde-&lt;br&gt;myndigheterna arbetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna kan medverka till att målet upp-&lt;br&gt;nås genom åtgärder av flera slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheternas huvuduppgift är att&lt;br&gt;på uppdrag av borgenärer och andra sökande verk-&lt;br&gt;ställa rättsanspråk som inte har reglerats frivilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att målet skall uppnås måste kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheternas utredningar i indrivningsarbetet vara så&lt;br&gt;tillförlitliga att verkställigheten kan antas leda till att&lt;br&gt;gäldenärernas betalningsförmåga tas i anspråk fullt&lt;br&gt;ut för att reglera fordringarna, med beaktande av de&lt;br&gt;bestämmelser som finns till skydd för gäldenärernas&lt;br&gt;rätt. Detta har naturligtvis betydelse först och främst&lt;br&gt;för den borgenär som har begärt verkställighet och&lt;br&gt;som vill få så stor del som möjligt av sin fordran be-&lt;br&gt;tald, men det har också en preventiv effekt att det&lt;br&gt;inte uppfattas som alltför enkelt att undanhålla till-&lt;br&gt;gångar från verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att målet för verksamheten skall uppnås skall&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- genom information och liknande förebyggande&lt;br&gt;åtgärder bidra till att stärka viljan hos allmänhe-&lt;br&gt;ten att frivilligt fullgöra de förpliktelser man har&lt;br&gt;tagit på sig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;snabbt och enkelt fastställa otvistiga anspråk ge-&lt;br&gt;nom utslag i den summariska processen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;när fråga om skuldsanering väcks utreda förut-&lt;br&gt;sättningarna och, om dessa är uppfyllda, besluta&lt;br&gt;om frivillig skuldsanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hör det till kronofogdemyndigheternas upp-&lt;br&gt;gifter att se till att avvecklingen av konkurser sker på&lt;br&gt;ett lagenligt och ändamålsenligt sätt och utan att dra&lt;br&gt;ut på tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avgörande betydelse för att målet för verk-&lt;br&gt;samheten skall uppnås är att handläggningen sker&lt;br&gt;snabbt och med hög kvalitet. De verksamhetsmål&lt;br&gt;och återrapporteringskrav som ställs upp i regle-&lt;br&gt;ringsbrevet för år 1997 är i hög grad inriktade på just&lt;br&gt;handläggningstider för olika typer av mål och ären-&lt;br&gt;den. Det skall ses mot bakgrund av den extremt stora&lt;br&gt;arbetsbelastningen på kronofogdemyndigheterna un-&lt;br&gt;der första hälften av 1990-talet och de betydande&lt;br&gt;balanser som arbetsbelastningen resulterade i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav vad gäller handläggningstiderna kommer&lt;br&gt;även i fortsättningen att vara ett viktigt inslag i styr-&lt;br&gt;ningen av kronofogdemyndigheternas verksamhet,&lt;br&gt;men det finns anledning att nu i ökad utsträckning&lt;br&gt;även ställa krav som är hänförliga till ambitionsnivå-&lt;br&gt;er, särskilt vad gäller den tillgångsundersökning som&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten i egenskap av verkställande&lt;br&gt;myndighet skall göra i mål om utmätning och den&lt;br&gt;gäldenärsutredning som kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;dessutom skall göra i egenskap av borgenärsföreträ-&lt;br&gt;dare i allmänna mål. När regeringen i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen för år 1997 angav som en prioriterad uppgift&lt;br&gt;att kvaliteten i indrivningsarbetet skulle förbättras&lt;br&gt;var det bl.a. detta som åsyftades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger nära till hands att ställa sig frågan vil-&lt;br&gt;ken betydelse utvecklingen av det totala indrivna&lt;br&gt;beloppet i allmänna respektive enskilda mål har som&lt;br&gt;mått på resultatet av verksamheten. Enligt regering-&lt;br&gt;ens mening kan man aldrig bortse från det be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;loppsmässiga utfallet av verksamheten. Detta är&lt;br&gt;emellertid ett mycket trubbigt mått på resultatet.&lt;br&gt;Dels påverkas det indrivna beloppets storlek i hög&lt;br&gt;grad av faktorer utanför myndigheternas kontroll,&lt;br&gt;dels saknas det i vart fall ännu så länge statistik som&lt;br&gt;på ett tillförlitligt sätt visar i vilken utsträckning det i&lt;br&gt;enskilda mål görs betalningar direkt till sökanden&lt;br&gt;under målets handläggning hos kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;7.3.2 RSV:s resultatredovisning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I resultatredovisningen i RSV:s årsredovisning läm-&lt;br&gt;nas information om resultatet i fråga om var och en&lt;br&gt;av följande arbetsuppgifter: den förebyggande upp-&lt;br&gt;giften, den fastställande uppgiften (summarisk pro-&lt;br&gt;cess), den verkställande uppgiften och uppgiften som&lt;br&gt;borgenärsföreträdare i allmänna mål (indrivning),&lt;br&gt;tillsynsuppgiften i konkurs och den skuldsanerande&lt;br&gt;uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1996 användes mer än 70 procent av&lt;br&gt;kronofogdemyndigheternas resurser för indrivning,&lt;br&gt;med vilket här avses allt arbete med verkställighet i&lt;br&gt;allmänna och enskilda mål jämte borgenärsuppgiften&lt;br&gt;i allmänna mål, men däremot inte exekutiv försälj-&lt;br&gt;ning av fastigheter m.m., som redovisas separat.&lt;br&gt;Grovt räknat var resursåtgången jämnt fördelad&lt;br&gt;mellan allmänna och enskilda mål. Hur resursåt-&lt;br&gt;gången för olika verksamhetsgrenar har utvecklats&lt;br&gt;framgår av nedanstående tabell.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="4"&gt;
&lt;p&gt;TABELL 7.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSBELZ&lt;br&gt;ARBETSUPPGII&lt;br&gt;(MILJONER KRO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;br&gt;VERKSAMHETSGREN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;EXEKUTIONSVÄSENDETS&lt;br&gt;KSTNING FÖRDELAD PÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;FTER 1993 - 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;FÖRÄNDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95-96 1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;NOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Indrivning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;808&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;852&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;947&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+11%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A-mål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 19%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E-mål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;441&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summarisk process&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delgivning genom'&lt;br&gt;stämningsman&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighets-&lt;br&gt;försäljning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konkurstillsyn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förebyggande verk-&lt;br&gt;samhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 30%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuldsanering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 20%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 13%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1. Fr.o.m. budgetåret 1995/96 beräknas medel&lt;br&gt;under anslaget till kronofogdemyndigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fr.o.m. 1994-07-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;för stämningsmannadelgivning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;En betydande del av verksamheten täcks av de av-&lt;br&gt;giftsinkomster som levereras in till inkomsttitel på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsbudgeten. Hur dessa har utvecklats framgår av&lt;br&gt;nedanstående tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 7.2 AVGIFTSINKOMSTER 1993 - 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER KRONOR)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A-mål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E-mål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter i fas-&lt;br&gt;tighetsförs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansöknings-&lt;br&gt;avgift i BF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;642&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;813&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;804&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ett av RSV uppställt mål för den förebyggande verk-&lt;br&gt;samheten har varit att nå minst 90 procent av elever-&lt;br&gt;na i gymnasieskolans avgångsklasser med informa-&lt;br&gt;tion om risker med att ”ta på sig mer än man orkar&lt;br&gt;bära”. Målet har inte kunnat uppnås. Andelen elever&lt;br&gt;som nåtts med informationen har varit ungefär de-&lt;br&gt;samma budgetåret 1995/96 jämfört med 1994/95,&lt;br&gt;strax över 60 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet inkomna mål i den summariska processen&lt;br&gt;har minskat något 1996, jämfört med 1995. Andelen&lt;br&gt;mål där föreläggande eller begäran om komplettering&lt;br&gt;har utfärdats inom fem arbetsdagar har ökat något,&lt;br&gt;liksom andelen av de avslutade målen där den totala&lt;br&gt;handläggningstiden har understigit tre månader.&lt;br&gt;Andelen mål för vilka den totala handläggningstiden&lt;br&gt;överstigit tolv månader har fortsatt att minska kraf-&lt;br&gt;tigt och var under 1996 bara 0,2 procent vilket skall&lt;br&gt;jämföras med 1,3 procent 1995 och 4,3 procent&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom verksamhetsgrenen indrivning har det totala&lt;br&gt;indrivna beloppet ökat marginellt i allmänna mål,&lt;br&gt;från 4 509 miljoner kronor 1995 till 4 594 miljoner&lt;br&gt;kronor 1996, medan det i enskilda mål har varit&lt;br&gt;oförändrat, 1 016 miljoner kronor. Även det belopp&lt;br&gt;som i enskilda mål har återkallats av sökanden, och&lt;br&gt;som därför kan antas ha blivit betalt direkt till den-&lt;br&gt;na, har varit i stort sett oförändrat (3 404 miljoner&lt;br&gt;kronor 1996). Andelen mål där utredningen slutförts&lt;br&gt;inom tre månader har ökat för såväl allmänna som&lt;br&gt;enskilda mål och var 1996 72 procent i allmänna&lt;br&gt;mål och 80 procent i enskilda mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av antalet inkomna mål och antalet&lt;br&gt;mål i balans framgår av nedanstående tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 7.3 UTVECKLINGEN AV ANTALET&lt;br&gt;INKOMNA MÅL OCH MÅL I BALANS 1993 - 1996&lt;br&gt;(I TUSENTAL)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MÅL 1993 1994 1995 1996&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A-mål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillkomna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 424&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgående&lt;br&gt;balans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E-mäl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillkomna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;664&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;543&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgående&lt;br&gt;balans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas att den kraftiga ökningen av antalet&lt;br&gt;enskilda mål i balans beror på de nya handläggnings-&lt;br&gt;rutiner med bevakning av enskilda mål under ett eller&lt;br&gt;flera år som infördes under år 1996. Bland de all-&lt;br&gt;männa målen dominerar felparkeringsavgifter och&lt;br&gt;TV-avgifter antalsmässigt, medan det är fordons-&lt;br&gt;skatt, mervärdesskatt och F-skatt som uppvisar den&lt;br&gt;största procentuella ökningen av antalet mål jämfört&lt;br&gt;med 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett i vissa avseenden bättre mått på arbetsbelast-&lt;br&gt;ningen än antalet mål är antalet gäldenärer, och då&lt;br&gt;särskilt antalet under en period tillkomna gäldenärer&lt;br&gt;som är nya i den meningen att de inte helt nyligen&lt;br&gt;har varit föremål för utredning hos kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten. Utvecklingen de senaste åren framgår av&lt;br&gt;nedanstående tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 7.4 GÄLDENÄRSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 - 1996 (I TUSENTAL)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄLDENÄRER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillkomna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav nya&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav nä-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ringsidkare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avslutade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav nya&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav nä-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ringsidkare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav gall-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgående&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;578&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;637&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;balans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav nya&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav nä-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ringsidkare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Inom verksamhetsgrenen exekutiv fastighetsfösälj-&lt;br&gt;ning har såväl antalet inkomna som antalet avslutade&lt;br&gt;ärenden minskat kraftigt, liksom antalet sålda objekt&lt;br&gt;och antalet ärenden i balans. Både antalet inkomna&lt;br&gt;ärenden och antalet ärenden i balans är nu, efter suc-&lt;br&gt;cessiva minskningar, mindre än hälften av vad det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var år 1993. Sedan det året har andelen fastigheter&lt;br&gt;som säljs under hand i stället för på exekutiv auktion&lt;br&gt;ökat stadigt och var år 1996 uppe i 33 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet inkomna konkurstillsynsärenden har&lt;br&gt;minskat något jämfört med 1995. År 1996 var anta-&lt;br&gt;let nya konkurser 12 229. Antalet oavslutade ären-&lt;br&gt;den vid årets utgång har minskat kraftigt jämfört&lt;br&gt;med 1995 och var vid utgången av 1996 nere i 23&lt;br&gt;663. Enligt RSV kan man av tillgänglig information&lt;br&gt;sluta sig till att myndigheterna under 1996 har varit&lt;br&gt;mera aktiva än tidigare i fråga om förordnande av&lt;br&gt;förvaltare och granskning av arvodesräkningar. Även&lt;br&gt;granskningen av förvaltarnas slutredovisning i övrigt&lt;br&gt;har blivit effektivare på flera av myndigheterna, vil-&lt;br&gt;ket har lett till högre kvalitet på redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet skuldsaneringsärenden har ökat ganska&lt;br&gt;mycket jämfört med 1995, som var det första hela&lt;br&gt;kalenderåret som denna arbetsuppgift fanns. År&lt;br&gt;1996 var antalet 5 206 ärenden. Även antalet ären-&lt;br&gt;den i balans har ökat, med nära 27 procent under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996. Ungefär hälften av de inkomna ansökningarna&lt;br&gt;avvisas, avslås eller avskrivs. I flertalet av de fall där&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten lägger fram förslag till fri-&lt;br&gt;villig skuldsanering lyckas man inte få förslaget god-&lt;br&gt;taget av samtliga borgenärer. I flertalet fall som&lt;br&gt;handlagts av tingsrätterna har dessa dock beslutat&lt;br&gt;om tvingande skuldsanering i enlighet med krono-&lt;br&gt;fogdemyndighetens förslag, och RSV räknar med att&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna kommer att få gehör för&lt;br&gt;sina förslag i större utsträckning längre fram, när en&lt;br&gt;mera tydlig praxis hunnit utvecklas. Handläggnings-&lt;br&gt;tiden fram till ett beslut om frivillig skuldsanering var&lt;br&gt;under 1996 i genomsnitt nio månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I resultatredovisningen konstateras vidare att pro-&lt;br&gt;duktiviteten 1996 har försämrats jämfört med 1995&lt;br&gt;utom vad gäller verksamhetsgrenarna summarisk&lt;br&gt;process, skuldsanering och, delvis, förebyggande&lt;br&gt;verksamhet. Bakom detta ligger att antalet avslutade&lt;br&gt;mål och ärenden har minskat utan att motsvarande&lt;br&gt;minskning av resursinsatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV redovisar bedömningen att kvaliteten i verk-&lt;br&gt;samheten generellt är god. Detta grundar verket på&lt;br&gt;att antalet överklaganden är litet i förhållande till det&lt;br&gt;totala antalet beslut och att kronofogdemyndigheter-&lt;br&gt;nas beslut i stor utsträckning står sig vid en&lt;br&gt;överprövning (produktkvalitet). Vidare konstateras&lt;br&gt;att handläggningstiderna har kunnat förkortas för&lt;br&gt;samtliga verksamhetsgrenar. Enligt RSV är hand-&lt;br&gt;läggningstiderna det viktigaste måttet på process-&lt;br&gt;kvaliteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har i början av 1997 redovisat en modell för&lt;br&gt;resultatstyrning inom exekutionsväsendet (RSV&lt;br&gt;Rapport 1996:6). Redovisningen gäller främst den&lt;br&gt;process för målformulering, uppföljning och analys&lt;br&gt;m.m. som verket avser att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens bedömning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;För landet som helhet gäller att handläggningstiderna&lt;br&gt;för de flesta typer av mål och ärenden nu förkortas&lt;br&gt;och balanserna minskar avsevärt. Regeringen bedö-&lt;br&gt;mer bl.a. mot den bakgrunden resultatet av krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheternas verksamhet under år 1996 som&lt;br&gt;fullt tillfredsställande. Det finns dock inte obetydliga&lt;br&gt;regionala skillnader i fråga om t.ex. handläggningsti-&lt;br&gt;der. Detta är något som RSV enligt regeringens me-&lt;br&gt;ning bör uppmärksamma särskilt i sin styrning av&lt;br&gt;verksamheten och närmare utreda orsakerna till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom verksamhetsgrenen exekutiv fastighetsför-&lt;br&gt;säljning är situationen även för landet som helhet&lt;br&gt;fortfarande besvärlig, trots de förbättringar som skett&lt;br&gt;de senaste åren. Med nuvarande mindre ärendetill-&lt;br&gt;strömning och med ökad användning av under-&lt;br&gt;handsförsäljning är emellertid utsikterna till ytterliga-&lt;br&gt;re förbättringar enligt regeringens mening goda. Det&lt;br&gt;bör nämnas att en utvärdering av exekutiv försälj-&lt;br&gt;ning under hand nyligen har gjorts av RSV. Utvärde-&lt;br&gt;ringen har bl.a. visat att det finns behov av vissa ra-&lt;br&gt;tionaliseringsåtgärder i förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att uppehålla sig särskilt vid&lt;br&gt;uppgifterna i resultatredovisningen om hur produkti-&lt;br&gt;viteten utvecklats. När den redovisade produktivite-&lt;br&gt;ten i indrivningsarbetet för några år sedan steg kraf-&lt;br&gt;tigt i samband med ökande mål- och ärende-&lt;br&gt;volymer, i kombination med att resurser tillfälligt&lt;br&gt;fördes över från indrivningsverksamheten till främst&lt;br&gt;den summariska processen, påpekade regeringen i&lt;br&gt;flera sammanhang (jfr bl.a. prop. 1993/94:100 bil. 8&lt;br&gt;s. 40) att den bedömde det som ofrånkomligt att det-&lt;br&gt;ta varit förenat med sänkt ambitionsnivå inom vissa&lt;br&gt;områden. När tillströmningen av mål om betalnings-&lt;br&gt;föreläggande och handräckning därefter minskade&lt;br&gt;underströk regeringen vikten av att återföra resurser&lt;br&gt;till indrivningsverksamheten för att återställa och&lt;br&gt;förbättra kvaliteten i indrivningsarbetet (jfr prop.&lt;br&gt;1994/95:100 bil. 8 s. 40 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en höjd ambitionsnivå vad gäller utred-&lt;br&gt;ningarna i indrivningsarbetet inte med automatik på-&lt;br&gt;verkar viktningen av prestationerna i produktivitets-&lt;br&gt;mätningen är det naturligt att den kan leda till att&lt;br&gt;den redovisade produktiviteten sjunker. Därför kan&lt;br&gt;en sådan utveckling inte utan vidare ses som något&lt;br&gt;negativt utan det fordras en närmare analys av hur&lt;br&gt;prestationernas innehåll har förändrats. Som redan&lt;br&gt;nämnts finns det ett behov av att förbättra uppfölj-&lt;br&gt;ningen av ambitionsnivåerna för utredningen i olika&lt;br&gt;typer av mål och beträffande olika kategorier av gäl-&lt;br&gt;denärer. I regleringsbrevet för år 1998 avser rege-&lt;br&gt;ringen att precisera vad som skall gälla i fråga om&lt;br&gt;utvecklingen av ambitionsnivåerna i olika kategorier&lt;br&gt;av mål och beträffande olika kategorier av gäldenä-&lt;br&gt;rer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här sammanhanget bör också påpekas att&lt;br&gt;minskningen av antalet avslutade enskilda mål åt-&lt;br&gt;minstone till en betydande del är ett resultat av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrade rutinerna fr.o.m. den 1 april 1996. Detta&lt;br&gt;måste givietvis beaktas när man gör jämförelser med&lt;br&gt;tiden före 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan antytts finns det en stor osäkerhet om&lt;br&gt;hur mål- och ärendemängden kommer att utvecklas i&lt;br&gt;fortsättningen. Utvecklingen vad gäller enskilda mål&lt;br&gt;under 1970- och 1980-talen kan grovt beskrivas så&lt;br&gt;att perioder av ganska stark ökning avlöstes av peri-&lt;br&gt;oder av stagnation men inte nämnvärd minskning av&lt;br&gt;målmängden. Detta har lett till en avsevärd ökning&lt;br&gt;av antalet mål under perioden som helhet. För de&lt;br&gt;allmänna målen gäller att tillströmningen har påver-&lt;br&gt;kats av flera förändringar i rutiner m.m., främst det&lt;br&gt;successiva införandet av påminnelserutiner hos skat-&lt;br&gt;temyndigheterna, som medförde att antalet mål un-&lt;br&gt;der en period sjönk kraftigt. Samtidigt bör framhållas&lt;br&gt;att det på senare tid är andra medelsslag än skatt&lt;br&gt;som antalsmässigt kommit att dominera bland de&lt;br&gt;allmänna målen och att ökningen vad gäller dessa&lt;br&gt;medelsslag lett till att man i dag är tillbaka på det ti-&lt;br&gt;diga 1980-talets stora antal mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det som nu har sagts vill regeringen under-&lt;br&gt;stryka vikten av att alla möjligheter nu tas tillvara att&lt;br&gt;genom utveckling av teknikstöd, arbetsformer och&lt;br&gt;organisation m.m. förbereda myndigheterna så att de&lt;br&gt;kan klara verksamheten utan allvarliga störningar&lt;br&gt;om mål- och ärendemängderna i en relativt nära&lt;br&gt;framtid på nytt skulle börja öka påtagligt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömningar med anledning&lt;br&gt;av revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;RRV:s revisionsberättelse avseende skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen och exekutionsväsendet innehåller inte någon&lt;br&gt;invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller att RRV i sin årliga rapport föreslår&lt;br&gt;att systemet för konkurstillsyn ses över med utgångs-&lt;br&gt;punkt i konkurshanteringen som helhet. Översynen&lt;br&gt;bör enligt RRV bl.a. fokusera inriktningen av och&lt;br&gt;ansvaret för tillsynen. Vidare vill RRV uppmärk-&lt;br&gt;samma regeringen på möjligheterna att effektivisera&lt;br&gt;nuvarande tillsyn genom förändringar i förvaltar-&lt;br&gt;och arvodessystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 maj 1997 direktiv för&lt;br&gt;en utredning om konkurstillsynen i framtiden m.m.&lt;br&gt;(dir. 1997:74). I utredarens uppdrag ingår att utreda&lt;br&gt;bl.a. vilken inriktning och vilket närmare innehåll&lt;br&gt;tillsynen skall ha, vad som bör gälla för utseende och&lt;br&gt;arvodering av konkursförvaltare och om konkur-&lt;br&gt;skostnaderna totalt sett kan minskas och i så fall hur&lt;br&gt;det kan ske. Utgångspunkten skall enligt direktiven&lt;br&gt;vara att tillsynsfunktionen även fortsättningsvis skall&lt;br&gt;vara offentlig och knuten till kronofogdemyndighe-&lt;br&gt;terna, att RSV:s centrala funktion skall behållas och&lt;br&gt;att konkursförvaltningen skall vara privat. Uppdra-&lt;br&gt;get skall redovisas senast den 30 december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regionindelningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i december 1996 om en ny regi-&lt;br&gt;onindelning för kronofogdemyndigheterna. I stället&lt;br&gt;för de 24 myndigheter som fanns till utgången av år&lt;br&gt;1996 bildades den 1 januari 1997 tio regionala myn-&lt;br&gt;digheter. RSV har i juni 1997 till regeringen redovisat&lt;br&gt;läget i arbetet med att forma den nya inre organisa-&lt;br&gt;tionen för myndigheterna, ett arbete som bedrivs i&lt;br&gt;flera etapper under 1997. RSV har utfärdat riktlinjer&lt;br&gt;för detaljutformning av organisationen och beman-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under utgiftsområde 3, Skatteför-&lt;br&gt;valtning och uppbörd föreslagit att även skatteför-&lt;br&gt;valtningen på regional nivå skall bestå av tio myn-&lt;br&gt;digheter, med samma geografiska verksamhets-&lt;br&gt;områden som kronofogdemyndigheterna, fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1999. Förhållandena i Hallands län är&lt;br&gt;emellertid särpräglade och regeringen har i fråga om&lt;br&gt;skatteförvaltningen föreslagit att regionerna utformas&lt;br&gt;på det sättet att Kungsbacka, Varbergs och Falken-&lt;br&gt;bergs kommuner förs samman med Västra Götaland&lt;br&gt;och övriga kommuner i länet med Skåne. Motsva-&lt;br&gt;rande justering bör vid samma tidpunkt göras i fråga&lt;br&gt;om kronofogdemyndigheterna. Det innebär att La-&lt;br&gt;holms, Halmstads och Hylte kommuner fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1999 förs över från Kronofogdemyndighe-&lt;br&gt;ten i Göteborg till Kronofogdemyndigheten i Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4 Anslag&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;E 1. Kronofogdemyndigheterna&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 779 315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214 717&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 289 137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 298 135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 318 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 283 651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 320 147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 356 899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för RSV:s arbetsuppgifter som central myn-&lt;br&gt;dighet inom exekutionsväsendet anvisas under ut-&lt;br&gt;giftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd, ram-&lt;br&gt;anslaget A 1. Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos kronofogdemyndigheterna har det under&lt;br&gt;budgetåren 1993/94, 1994/95 och 1995/96 byggts&lt;br&gt;upp ett avsevärt anslagssparande. Regeringen har vid&lt;br&gt;tre tillfällen, nu senast våren 1997, beslutat om bort-&lt;br&gt;föring av vissa medel från anslaget som en besparing.&lt;br&gt;Sammanlagt har i enlighet med regeringens beslut&lt;br&gt;62 760 000 kr förts bort från anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatinformation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För kronofogdemyndigheterna gäller för perioden&lt;br&gt;1995/96 - 1998 ett besparingskrav på 11 procent.&lt;br&gt;Därutöver har ett tillfälligt resurstillskott på 25 mil-&lt;br&gt;joner kronor som gavs budgetåret 1994/95 därefter&lt;br&gt;dragits bort i två omgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det både i absoluta tal och i förhållande till an-&lt;br&gt;slagsbeloppet avsevärda överskottet har flera förkla-&lt;br&gt;ringar. En viktig del av förklaringen är att det all-&lt;br&gt;mänt sett är svårt att på förhand med någon större&lt;br&gt;precision ange i vilken takt medel som har avsatts för&lt;br&gt;investeringar i utrustning och systemutveckling m.m.&lt;br&gt;på IT-området kommer att förbrukas. För kronofog-&lt;br&gt;demyndigheterna tillkommer den omständigheten att&lt;br&gt;arbetet i ett omfattande projekt som avser nytt tek-&lt;br&gt;nikstöd för indrivningsverksamheten har varit avbru-&lt;br&gt;tet under en stor del av 1996 och 1997 men numera&lt;br&gt;har återupptagits. En annan del av förklaringen är&lt;br&gt;minskat antal mål av vissa slag, vilket har lett till läg-&lt;br&gt;re kostnader än beräknat för exekutiva förrättningar&lt;br&gt;m.m., och återhållsamhet hos myndigheterna med att&lt;br&gt;rekrytera nya medarbetare. Ett inte obetydligt belopp&lt;br&gt;är också avsatt för pensionsersättningar i samband&lt;br&gt;med avveckling av personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av RSV senast redovisade prognosen över&lt;br&gt;medelsförbrukningen tyder på att anslagssparandet&lt;br&gt;hos kronofogdemyndigheterna kommer att avvecklas&lt;br&gt;helt och ha vänts till ett mindre underskott vid ut-&lt;br&gt;gången av år 2000. Det bör understrykas att medels-&lt;br&gt;förbrukningens utveckling är starkt beroende av hur&lt;br&gt;mängden inkommande mål och ärenden utvecklas.&lt;br&gt;De senaste årens kraftiga minskning inom vissa verk-&lt;br&gt;samhetsgrenar visar vissa tecken på att nu ha brutits.&lt;br&gt;Det är dock alltför tidigt att dra några säkra slutsat-&lt;br&gt;ser om den saken.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner mot bakgrund av det som sagts&lt;br&gt;inte anledning att nu göra någon ändrad bedömning&lt;br&gt;vad gäller resursbehovet under perioden t.o.m. år&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Övrig verksamhet inom rättsväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.1 Anslag&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;F 1. Brottsförebyggande rådet&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 931 &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 864&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Regeringen föreslår i tilläggsbudgeten att BRÅ skall tillföras 9 miljoner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;kronor under 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är ett kvalificerat&lt;br&gt;expertorgan under regeringen. Rådets övergripande&lt;br&gt;mål är att främja brottsförebyggande insatser genom&lt;br&gt;utveckling, utvärdering, tillämpad forskning och in-&lt;br&gt;formation inom det kriminalpolitiska området och&lt;br&gt;därigenom bidra till att minska brottsligheten och&lt;br&gt;öka människors trygghet. Viktiga inslag i verksamhe-&lt;br&gt;ten är att ta fram underlag till regeringen och rättsvä-&lt;br&gt;sendets myndigheter för åtgärder och prioriteringar i&lt;br&gt;det kriminalpolitiska arbetet, utvärdering av vidtagna&lt;br&gt;åtgärder samt stöd till lokalt brottsförebyggande ar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda vid BRÅ räknat i årsarbetskraf-&lt;br&gt;ter var under budgetåret 1995/96 32, varav 25 var&lt;br&gt;tillsvidareanställda och 7 tillfälligt anställda. Dess-&lt;br&gt;utom har BRÅ använt sig av konsulter och arvodes-&lt;br&gt;anställda motsvarande tio årsarbetskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatinformation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;BRÅ:s verksamhet kan delas upp på verksamhetsom-&lt;br&gt;rådena forsknings- och utvecklingsverksamhet, stöd&lt;br&gt;till lokalt brottsförebyggande arbete, officiell statistik&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för rättsväsendet samt informations- och förlagsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom forsknings- och utvecklingsverksamheten&lt;br&gt;har BRÅ haft 48 pågående projekt och bedrivit ex-&lt;br&gt;tern verksamhet i form av bl.a. föreläsningar, under-&lt;br&gt;visning och expertmedverkan i utredningar. Ett fler-&lt;br&gt;tal nystartade projekt avser brottsförebyggande&lt;br&gt;arbete på lokal nivå. BRÅ har medverkat i det arbete&lt;br&gt;som bedrivits av Kommittén för brottsförebyggande&lt;br&gt;arbete och har bl.a. genomfört en opinionsundersök-&lt;br&gt;ning bland allmänheten om brott och brottsförebyg-&lt;br&gt;gande arbete. Under budgetåret har BRÅ vidare in-&lt;br&gt;lett ett omfattande projekt för att belysa effekter av&lt;br&gt;tidiga åtgärder, bl.a. sådana som syftar till att för-&lt;br&gt;hindra eller motverka att barn och ungdomar dras in&lt;br&gt;i en kriminell livsstil. BRÅ har också deltagit i arbetet&lt;br&gt;i Inrikesdepartementets arbetsgrupp med uppgift att&lt;br&gt;motverka och förebygga rasistiskt våld. På uppdrag&lt;br&gt;av regeringens barn- och ungdomsdelegation och i&lt;br&gt;samarbete med Centrum för invandringsforskning&lt;br&gt;har en enkätstudie genomförts bland ungdomar om&lt;br&gt;deras utsatthet för etniskt och politiskt relaterat hot,&lt;br&gt;spridning av rasistisk och antirasistisk propaganda&lt;br&gt;samt ungdomarnas attityder till demokrati m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1996 övertog BRÅ&lt;br&gt;hela produktionen av den officiella rättsstatistiken&lt;br&gt;från Statistiska centralbyrån. Övertagandet har lett&lt;br&gt;till att rådet har utvecklat ett nytt system för statis-&lt;br&gt;tikproduktionen. Arbetet med att bygga upp en ny&lt;br&gt;databas och att revidera befintlig statistik har inne-&lt;br&gt;burit att utgivningen av statistiken har försenats. Vid&lt;br&gt;årsskiftet 1997/98 räknar BRÅ med att ha kommit i&lt;br&gt;kapp med utgivningen av statistiken. Parallellt med&lt;br&gt;uppbyggnaden av databasen sker ett mer långsiktigt&lt;br&gt;arbete för att utveckla rättsstatistiken. Kostnaderna&lt;br&gt;för att ta över och utveckla rättsstatistiken har blivit&lt;br&gt;betydligt högre än beräknat och rådet behöver därför&lt;br&gt;ett tillskott på 9 miljoner kronor under innevarande&lt;br&gt;budgetår. Huvudorsaken är att kostnaderna för upp-&lt;br&gt;byggnaden av den nya databasen har blivit högre än&lt;br&gt;vad som kunde förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÅ räknar också med att resursbehovet ökar&lt;br&gt;med 7,3 miljoner kronor för vart och ett av budget-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åren 1998-2000. Det främsta skälet till detta är de&lt;br&gt;strukturförändringar som pågår inom rättsväsendets&lt;br&gt;informationsförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÅ bedriver en omfattande informationsverk-&lt;br&gt;samhet om brottsprevention och andra kriminalpoli-&lt;br&gt;tiska frågor via bl.a. massmedier, konferenser, semi-&lt;br&gt;narier och kurser. Rådet har två egna tidskrifter,&lt;br&gt;varav en engelskspråkig, som tillsammans har en&lt;br&gt;upplaga på ca 17 000 exemplar. BRÅ har också ett&lt;br&gt;brett internationellt kontaktnät för erfarenhets- och&lt;br&gt;forskningsutbyte. I syfte att göra statistiken mer in-&lt;br&gt;formativ och lättillgänglig har BRÅ utformat statis-&lt;br&gt;tikpaket och gjort det möjligt att teckna abonnemang&lt;br&gt;för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning av BRÅ:s resultat&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;BRÅ visar allmänt en hög ambitionsnivå med högt&lt;br&gt;ställda krav på kvalitet. Rådet har lagt ner ett stort&lt;br&gt;arbete på den officiella rättsstatistiken och har i prin-&lt;br&gt;cip kommit i kapp med utgivningen av statistiken.&lt;br&gt;De områden som BRÅ har prioriterat överensstäm-&lt;br&gt;mer med den förstärkning av rådets inriktning mot&lt;br&gt;stöd till lokalt brottsförebyggande arbete som krävs&lt;br&gt;för att på sikt ta hand om de uppgifter som följer av&lt;br&gt;det nationella brottsförebyggande programmet (Ds&lt;br&gt;1996:59). BRÅ har i stor omfattning medverkat i det&lt;br&gt;arbete som utförs av Kommittén för brottsförebyg-&lt;br&gt;gande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Utredningsförslag om förändringar av&lt;br&gt;BRÅ:s verksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i juni 1996 åt en särskild utre-&lt;br&gt;dare att göra en översyn av forskningen inom rätts-&lt;br&gt;väsendet. Utredaren överlämnade betänkandet&lt;br&gt;Forskning för rättsväsendet (Ds 1997:28) i mars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997. Utredningsförslaget syftar till en effektivare&lt;br&gt;användning av de samlade resurserna för forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsverksamheten inom rättsväsendet och&lt;br&gt;till att skapa förutsättningar för en bättre forsk-&lt;br&gt;ningsmiljö. Utredaren föreslår bl.a. att forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsverksamheten vid BRÅ och Rikspo-&lt;br&gt;lisstyrelsens forskningsenhet läggs samman till en en-&lt;br&gt;het vid BRÅ och att denna lokaliseras till forsknings-&lt;br&gt;enhetens nuvarande lokaler vid Polishögskolan i&lt;br&gt;Sörentorp, Solna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÅ skall enligt förslaget ha två huvuduppgifter,&lt;br&gt;dels stöd till lokalt brottsförebyggande arbete, dels&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsverksamhet för rätts-&lt;br&gt;väsendet. Stödet till lokalt brottsförebyggande arbete&lt;br&gt;är ett led i genomförandet av det nationella brotts-&lt;br&gt;förebyggande programmet, för vilket Kommittén för&lt;br&gt;brottsförebyggande arbete har ansvaret t.o.m. ut-&lt;br&gt;gången av 1998. Vidare skall BRÅ ges det huvud-&lt;br&gt;sakliga ansvaret för att det bedrivs forskning om&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet. Den forskning om ekobrott&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i dag finns vid olika institutioner över hela lan-&lt;br&gt;det, bör enligt utredaren tas tillvara genom att BRÅ&lt;br&gt;utlyser projektmedel för sådan forskning. Forskare&lt;br&gt;från universitet och högskolor kan då ansöka om&lt;br&gt;dessa medel. Rådets anställda bör enligt förslaget i&lt;br&gt;ökad utsträckning kunna delta i kompetensutveck-&lt;br&gt;ling för personal inom rättsväsendet. Liksom tidigare&lt;br&gt;skall rådet, enligt utredningen, ansvara för den offici-&lt;br&gt;ella rättsstatistiken, utföra analyser och prognoser av&lt;br&gt;brottsutvecklingen samt lämna information om&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsverksamhet liksom om&lt;br&gt;brottsförebyggande verksamhet. Ren metodutveck-&lt;br&gt;ling skall enligt förslaget även i framtiden främst vara&lt;br&gt;en fråga för myndigheterna själva. BRÅ bör dock&lt;br&gt;kunna lämna vetenskapligt stöd i arbetet och hjälpa&lt;br&gt;till med att utveckla metoder som kan underlätta för&lt;br&gt;myndigheterna att bättre följa upp sin verksamhet.&lt;br&gt;Till det som BRÅ särskilt bör uppmärksamma hör&lt;br&gt;frågor som har samband med rättsväsendets totala&lt;br&gt;effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall enligt förslaget bedrivas i nära&lt;br&gt;samarbete med universitet och högskolor och med de&lt;br&gt;andra myndigheterna inom rättsväsendet. Rörlighet&lt;br&gt;mellan de olika miljöerna skall uppmuntras. Den&lt;br&gt;professur i polisforskning som i dag finns vid Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsens forskningsenhet skall enligt förslaget&lt;br&gt;föras över till BRÅ och på sikt bör BRÅ kunna inrät-&lt;br&gt;ta professurer med ett universitets eller en högskolas&lt;br&gt;medverkan. Rådet bör enligt förslaget också utnyttja&lt;br&gt;möjligheten med adjungerade professorer vid univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att det inrättas ett rådgivande&lt;br&gt;organ i form av en referensgrupp med företrädare för&lt;br&gt;Justitiedepartementet och rättsväsendets myndigheter&lt;br&gt;och med statssekreteraren i Justitiedepartementet&lt;br&gt;som ordförande. Referensgruppen skall främst lämna&lt;br&gt;förslag till prioriteringar inom rådets forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet och verka för ökade kontak-&lt;br&gt;ter mellan praktiskt och vetenskapligt verksamma&lt;br&gt;inom rättsväsendet. Referensgruppen bör även kun-&lt;br&gt;na ta upp andra frågor som är av gemensamt intresse&lt;br&gt;för rättsväsendets myndigheter, t.ex. utveckling av&lt;br&gt;rättsstatistiken och informationsinsatser som kan be-&lt;br&gt;röra flera myndigheter. Referensgruppen övertar&lt;br&gt;därmed också den nuvarande informationsdelegatio-&lt;br&gt;nens uppgifter. Den vetenskapliga nämnden skall en-&lt;br&gt;ligt förslaget även fortsättningsvis bidra till hög ve-&lt;br&gt;tenskaplig kvalitet i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna bör enligt utredaren kunna träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1998. Eftersom förslagen innebär&lt;br&gt;nya och väsentligt utökade arbetsuppgifter för BRÅ,&lt;br&gt;föreslår utredaren att rådet årligen bör kunna dispo-&lt;br&gt;nera medel i storleksordningen 50-60 mkr. I beloppet&lt;br&gt;ingår BRÅ:s nuvarande budget, budgeten för Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsens forskningsenhet på drygt 8 mkr, ca&lt;br&gt;10 mkr för ekobrottsforskning och ca 8 mkr för att&lt;br&gt;kunna ta över de uppgifter som Kommittén för&lt;br&gt;brottsförebyggande arbete har. Enligt utredaren bör&lt;br&gt;rättsväsendets myndigheter i viss utsträckning bidra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med medel till uppbyggnaden av den utvidgade&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsenheten vid BRÅ samt&lt;br&gt;betala för uppdrag som rådet utför direkt för deras&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En övervägande&lt;br&gt;majoritet av remissinstanserna är positiva till utred-&lt;br&gt;ningens förslag om en sammanslagning. BRÅ och&lt;br&gt;Kommittén för brottsförebyggande arbete anser att&lt;br&gt;förslaget är av sådan principiell karaktär att det bör&lt;br&gt;utredas ytterligare. BRÅ, Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Uppsala universitet m.fl. ifrågasätter om förslaget&lt;br&gt;innebär en tillräcklig utökning av BRÅ:s resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser påpekar att god forskning&lt;br&gt;mer är ett resultat av bl.a. personliga kvaliteter hos&lt;br&gt;personalen och en väl fungerande forskningsmiljö än&lt;br&gt;av den yttre organisationen. Några, bl.a. BRÅ, beto-&lt;br&gt;nar värdet av att det finns flera konkurrerande verk-&lt;br&gt;samheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser, däribland Riksåklagaren,&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen anser&lt;br&gt;att det är väsentligt med en referensgrupp, för att re-&lt;br&gt;geringen och övriga myndigheter skall få inflytande&lt;br&gt;över bl.a. vilka områden som skall prioriteras och för&lt;br&gt;ökad samverkan inom rättsväsendet. Andra, bl.a.&lt;br&gt;BRÅ, Kriminologiska institutionen vid Stockholms&lt;br&gt;universitet och Jusek, pekar på risken för en alltför&lt;br&gt;stark styrning. BRÅ menar att förslaget medför risk&lt;br&gt;för kompetenskonflikter mellan t.ex. referensgrup-&lt;br&gt;pen, den vetenskapliga nämnden och ansvariga fors-&lt;br&gt;kare och hävdar dessutom att forskningens självstän-&lt;br&gt;dighet och därmed trovärdighet skulle urholkas.&lt;br&gt;BRÅ har även framfört stark kritik mot förslaget att&lt;br&gt;statssekreteraren i Justitiedepartementet skulle vara&lt;br&gt;ordförande i referensgruppen. Humanistisk- sam-&lt;br&gt;hällsvetenskapliga forskningsrådet pekar på risken&lt;br&gt;för att det vetenskapliga inslaget i forskningen och&lt;br&gt;vetenskapligt baserade initiativ till forskning får stå&lt;br&gt;tillbaka till förmån för mer kortsiktiga intressen.&lt;br&gt;Kriminologiska institutionen vid Stockholms univer-&lt;br&gt;sitet menar att en rimligare styrning skulle kunna ske&lt;br&gt;genom inrättandet av programstöd för olika områ-&lt;br&gt;den, där t.ex. BRÅ:s vetenskapliga nämnd ges upp-&lt;br&gt;draget att fördela medlen bland ansökningar från&lt;br&gt;forskare inom och utom BRÅ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser är ense om den allmänna&lt;br&gt;inriktningen av myndighetens arbete men flera läm-&lt;br&gt;nar synpunkter på enskilda angelägna forskningsom-&lt;br&gt;råden. Några anser att forskningen om ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet, bl.a. på grund av sin karaktär av grund-&lt;br&gt;forskning och tvärvetenskap, bör vara en uppgift för&lt;br&gt;universitet och högskolor. Att rådet skulle ha ansvar&lt;br&gt;för projektmedel till ekobrottsforskning välkomnas&lt;br&gt;av några och ifrågasätts av andra. Linköpings univer-&lt;br&gt;sitet anser att sådan medelsfördelning bör skötas av&lt;br&gt;ett från BRÅ fristående organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÅ och Jusek menar att den föreslagna lokalise-&lt;br&gt;ringen skulle försvåra rådets täta kontakter med före-&lt;br&gt;trädare för myndigheter, organisationer och skolor&lt;br&gt;samt med journalister och allmänhet. Juridiska fakul-&lt;br&gt;tetsnämnden vid Uppsala universitet anser också att&lt;br&gt;den föreslagna lokaliseringen kan bidra till en isole-&lt;br&gt;ring. Rådet menar vidare att hyreskostnaderna i&lt;br&gt;Sörentorp inte är väsentligt lägre än andra alternativ.&lt;br&gt;BRÅ anför också bl.a. att det finns risk för att dess&lt;br&gt;trovärdighet kan ifrågasättas om verksamheten&lt;br&gt;sammankopplas med polisverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning av utrednings-&lt;br&gt;förslaget&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sammanslagning av BRÅ och Rikspolisstyrelsens&lt;br&gt;forskningsenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på kriminalpolitiken och myndigheterna in-&lt;br&gt;om rättsväsendet ökar. Rättsväsendet måste bli effek-&lt;br&gt;tivare och insatserna på det kriminalpolitiska områ-&lt;br&gt;det måste, för att fungera väl, bygga på kunskap.&lt;br&gt;Rättsväsendets nuvarande resurser är begränsade och&lt;br&gt;det ekonomiska läget gör att de inte kan öka nämn-&lt;br&gt;värt. Resurserna för tillämpad forskning och utveck-&lt;br&gt;lingsverksamhet inom rättsväsendet är i huvudsak&lt;br&gt;delade mellan de två relativt små institutionerna&lt;br&gt;BRÅ och Rikspolisstyrelsens forskningsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en effektivare användning av de samlade&lt;br&gt;resurserna för forskning, utveckling och därmed&lt;br&gt;sammanhängande verksamhet inom rättsväsendet&lt;br&gt;anser regeringen därför att verksamheten vid BRÅ&lt;br&gt;och Rikspolisstyrelsens forskningsenhet bör slås&lt;br&gt;ihop. En sammanslagning skulle bl.a. ge en bredare&lt;br&gt;verksamhet, större flexibilitet samt bättre förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att göra helhetsbedömningar av utred-&lt;br&gt;ningsbehovet och för större projekt. Regeringen an-&lt;br&gt;ser inte att det finns behov av ytterligare utredning&lt;br&gt;för att kunna ta ställning till förslaget om en sam-&lt;br&gt;manslagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanslagningen bör inledas den 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998. Rikspolisstyrelsens forskningsenhets nuvaran-&lt;br&gt;de budget på 8,1 miljoner kronor bör därför överfö-&lt;br&gt;ras till BRÅ i enlighet med utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÅ:s arbetsuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÅ är och skall fortsätta att fungera som expertor-&lt;br&gt;gan åt regeringen och rättsväsendets myndigheter,&lt;br&gt;vilket gör att BRÅ:s verksamhet skiljer sig från den&lt;br&gt;vid exempelvis universitet och högskolor. Rådets hu-&lt;br&gt;vuduppgifter är att ta fram underlag till regeringen&lt;br&gt;och rättsväsendets myndigheter för åtgärder och pri-&lt;br&gt;oriteringar i det kriminalpolitiska arbetet, utvärdera&lt;br&gt;vidtagna åtgärder och stödja lokalt brottsförebyg-&lt;br&gt;gande arbete. Rådet skall också främja brottsföre-&lt;br&gt;byggande insatser genom utveckling, tillämpad&lt;br&gt;forskning och information. BRÅ bör även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis ha ett nära samarbete med de universitet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskolor som redan bedriver forskning inom områ-&lt;br&gt;det eller som planerar sådan forskningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÅ skall mer än tidigare fungera som ett cent-&lt;br&gt;rum för forsknings- och utvecklingsverksamheten&lt;br&gt;inom hela rättsväsendet. Rådet skall prioritera sam-&lt;br&gt;ma områden som prioriteras inom kriminalpolitiken&lt;br&gt;i stort. BRÅ skall delta i undervisningen vid Polishög-&lt;br&gt;skolan och i kompetensutveckling för anställda inom&lt;br&gt;hela rättsväsendet. Det är viktigt att BRÅ med kort&lt;br&gt;varsel kan ta hand om uppdrag som regeringen eller&lt;br&gt;rättsväsendets myndigheter har behov av att få ut-&lt;br&gt;förda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till lokalt brottsförebyggande arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av BRÅ:s viktigaste uppgifter är, som nämnts, att&lt;br&gt;stödja lokalt brottsförebyggande arbete. BRÅ bör&lt;br&gt;förbereda sig för att vid årsskiftet 1998/1999 helt ta&lt;br&gt;över de uppgifter Kommittén för brottsförebyggande&lt;br&gt;arbete ansvarar för. Rådet bör för detta ändamål få 3&lt;br&gt;miljoner kronor för 1998. Utredningens förslag att&lt;br&gt;på sikt tillföra omkring 8 miljoner kronor kommer&lt;br&gt;att vara utgångspunkt för regeringens fortsatta be-&lt;br&gt;dömning av hur mycket pengar BRÅ bör erhålla för&lt;br&gt;det lokala brottsförebyggande arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många lokala organ som bedriver brottsförebyg-&lt;br&gt;gande verksamhet kallar sig brottsförebyggande råd&lt;br&gt;vilket innebär en risk för förväxling. Därför bör&lt;br&gt;BRÅ, i samband med sammanslagningen, byta namn&lt;br&gt;till Nationella brottsförebyggande rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÅ skall stimulera det lokala brottsförebyggande&lt;br&gt;arbetet, genom att bl.a. aktivt verka för att lokalt&lt;br&gt;brottsförebyggande arbete organiseras på ett lämpligt&lt;br&gt;sätt, samla och sprida kunskap om framgångsrika&lt;br&gt;projekt, hjälpa till med uppföljning och utveckling av&lt;br&gt;projekt samt verka för att behovet av kvalificerad&lt;br&gt;utbildning tillgodoses. Samverkan mellan BRÅ, övri-&lt;br&gt;ga myndigheter, privata näringsidkare, organisatio-&lt;br&gt;ner, föreningar och enskilda medborgare är av avgö-&lt;br&gt;rande betydelse för att det brottsförebyggande&lt;br&gt;arbetet skall lyckas. BRÅ skall också, efter överta-&lt;br&gt;gandet av kommitténs uppgifter, fortsätta kommit-&lt;br&gt;téns arbete med att fördela medel till lokala brotts-&lt;br&gt;förebyggande projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om ekonomisk brottslighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att det bedrivs ekobrottsforskning bör,&lt;br&gt;som utredaren föreslår, i ett inledningsskede ligga hos&lt;br&gt;BRÅ. Eftersom det rör sig om ett nytt forskningsom-&lt;br&gt;råde anser regeringen att goda skäl talar för en steg-&lt;br&gt;vis resursökning och föreslår därför att BRÅ för&lt;br&gt;forskning om den ekonomiska brottsligheten en-&lt;br&gt;gångsvis tillförs 3, 6 respektive 8 miljoner kronor&lt;br&gt;under budgetåren 1998-2000. Genom att ansvaret&lt;br&gt;läggs på BRÅ kan verksamheten i större utsträckning&lt;br&gt;styras till särskilt angelägna frågor och resultaten kan&lt;br&gt;lättare användas som underlag för åtgärder. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att det är viktigt i ett skede när omfatt-&lt;br&gt;ningen av forskningen är begränsad och behovet av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att snabbt få fram forskning är mycket stort. Att en&lt;br&gt;stor del av verksamheten kommer att bestå av ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete, utvärdering och kunskapsförmedling&lt;br&gt;talar också för att lägga ansvaret på BRÅ. Den delen&lt;br&gt;av verksamheten bör även i framtiden ligga hos rå-&lt;br&gt;det. För att säkerställa att det bedrivs forskning på&lt;br&gt;området, bör huvuddelen av de medel som BRÅ till-&lt;br&gt;delas för ekobrottsforskning utlysas som projektme-&lt;br&gt;del för forskning om ekonomisk brottslighet, vilka&lt;br&gt;forskare från universitet och högskolor kan ansöka&lt;br&gt;om. Härigenom stimuleras forskning vid olika insti-&lt;br&gt;tutioner i landet. Detta bör säkerställa en långsiktig&lt;br&gt;kunskapsutveckling på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrningen av BRÅ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att regeringen och rättsväsendets myndigheter&lt;br&gt;skall kunna påverka inriktningen av BRÅ:s verksam-&lt;br&gt;het, så att de områden prioriteras där behovet av&lt;br&gt;kunskap och beslutsunderlag är störst, bör en refe-&lt;br&gt;rensgrupp bildas. Ett syfte med ett sådant organ är&lt;br&gt;också att stimulera kontakter mellan BRÅ och övriga&lt;br&gt;myndigheter inom rättsväsendet. BRÅ:s chef bör va-&lt;br&gt;ra ordförande i referensgruppen. Att avgöra vilka&lt;br&gt;slutsatser som skall dras av forsknings- utvecklings-&lt;br&gt;och utredningsverksamheten samt av rättsstatistiken&lt;br&gt;ankommer naturligtvis inte på referensgruppen. Bil-&lt;br&gt;dandet av en referensgrupp gör att det inte längre&lt;br&gt;finns behov av en särskild informationsdelegation.&lt;br&gt;Den vetenskapliga nämnden bör finnas kvar för att&lt;br&gt;garantera en hög vetenskaplig kvalitet. Styrelsen, re-&lt;br&gt;ferensgruppen och den vetenskapliga nämnden skall&lt;br&gt;ha i huvudsak olika uppgifter och någon risk för&lt;br&gt;kompetenskonflikter bör därför inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÅ:s lokalisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktorer som tillgänglighet och rekryteringsmöjlighe-&lt;br&gt;ter talar för att BRÅ även fortsättningsvis skall vara&lt;br&gt;lokaliserat i Stockholm. Det bör vara en fråga för&lt;br&gt;myndigheten att med detta som utgångspunkt och&lt;br&gt;med beaktande av kostnaderna för olika alternativ&lt;br&gt;besluta i lokaliseringsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning&lt;br&gt;av revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar&lt;br&gt;i revisionsberättelsen avseende BRÅ.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att BRÅ tilldelas ett anslag på&lt;br&gt;46 864 000 kronor för år 1998. I detta belopp ingår&lt;br&gt;bl.a. en överföring av Rikspolisstyrelsens forsknings-&lt;br&gt;enhets nuvarande budget på 8,1 mkr, 3 mkr för stöd&lt;br&gt;till lokalt brottsförebyggande arbete samt engångsvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels 3 mkr för forskning om ekonomisk brottslighet,&lt;br&gt;dels 7 mkr för rättsstatistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i tilläggsbudgeten att BRÅ en-&lt;br&gt;gångsvis skall tillföras ytterligare 9 miljoner kronor&lt;br&gt;under innevarande budgetår, för att täcka de ökade&lt;br&gt;kostnaderna för rättsstatistiken. För att bl.a. kunna&lt;br&gt;fortsätta utvecklingsarbetet med rättsstatistiken bör&lt;br&gt;BRÅ också erhålla ett engångsvis tillskott på 7 miljo-&lt;br&gt;ner kronor för 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÅ:s resursbehov för rättsstatistiken avser stora&lt;br&gt;belopp i förhållande till den nuvarande budgeten.&lt;br&gt;Justitiedepartementet har gett Statskontoret i upp-&lt;br&gt;drag att göra en översyn av BRÅ:s arbete med pro-&lt;br&gt;duktion och utveckling av rättsstatistiken och att&lt;br&gt;lämna förslag på handlingsalternativ för det fortsatta&lt;br&gt;arbetet med denna. Statskontoret skall redovisa re-&lt;br&gt;sultatet av översynen senast den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på rättsstatistiken på längre sikt och den&lt;br&gt;framtida organisationen av arbetet med rättsstatisti-&lt;br&gt;ken faller utanför Statskontorets uppdrag. Regering-&lt;br&gt;en överväger vilka åtgärder som behöver vidtas för&lt;br&gt;att det långsiktiga behovet av utveckling på rättssta-&lt;br&gt;tistikens område skall kunna tillgodoses på bästa&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag om att rättsväsendets myndig-&lt;br&gt;heter bör betala för olika uppdrag som BRÅ utför&lt;br&gt;direkt för deras räkning och att myndigheterna på&lt;br&gt;sikt i viss utsträckning bör bidra med medel till&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsverksamheten vid BRÅ&lt;br&gt;bereds vidare inom Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanslagningen förutsätter att BRÅ inled-&lt;br&gt;ningsvis koncentrerar sina resurser på att snabbt få&lt;br&gt;den nya organisationen att fungera på ett så effektivt&lt;br&gt;sätt som möjligt. BRÅ:s expansion under de senaste&lt;br&gt;åren, de höga kostnaderna för rättsstatistiken och&lt;br&gt;regeringens förslag om att verksamheten skall utökas&lt;br&gt;ytterligare, gör sammantaget att det finns anledning&lt;br&gt;för BRÅ att ytterligare utveckla metoder för styrning,&lt;br&gt;uppföljning och analys av verksamheten. Generellt&lt;br&gt;måste exempelvis en avvägning göras mellan kvalite-&lt;br&gt;ten i resultatet och gjorda resursinsatser. BRÅ bör&lt;br&gt;vidare noga överväga vilka rationaliseringar som kan&lt;br&gt;göras inom såväl rättsstatistiken som övriga verk-&lt;br&gt;samhetsområden för att minska kostnaderna. Rege-&lt;br&gt;ringen kommer att noga följa verksamheten och me-&lt;br&gt;delsanvändningen och särskilt granska effekterna av&lt;br&gt;den relativt omfattande utökningen av rådets verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;F 2. Rättsmedicinalverket&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249 896 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170 342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165 728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165 709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170 887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinalverket (RMV) skall ansvara för ge-&lt;br&gt;nomförandet av rättspsykiatrisk, rättsmedicinsk,&lt;br&gt;rättskemisk och rättsgenetisk verksamhet i den ut-&lt;br&gt;sträckning sådana frågor inte handläggs av någon&lt;br&gt;annan statlig myndighet. RMV skall genom sin verk-&lt;br&gt;samhet medverka till att skapa goda förutsättningar&lt;br&gt;för rättssäkerhet och effektivitet inom rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan budget och utfall för bud-&lt;br&gt;getåret 1995/96 visar att RMV:s utgifter inom den&lt;br&gt;anslagsfinansierade verksamheten överstigit anslaget&lt;br&gt;med 1,7 miljoner kronor som tagits från det tidigare&lt;br&gt;anslagssparandet. Överskridandet beror bl.a. på av-&lt;br&gt;vecklingskostnader inom rättspsykiatrin. Prognosen&lt;br&gt;för anslagsbelastningen under innevarande budgetår&lt;br&gt;visar att RMV:s utgifter kommer att överstiga ansla-&lt;br&gt;get med närmare tio procent, vilket kommer att yt-&lt;br&gt;terligare belasta anslagssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ackumulerade anslagssparandet uppgick till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23,3 miljoner kronor men beräknas i sin helhet vara&lt;br&gt;förbrukat efter utgången av 1998, främst för avveck-&lt;br&gt;lingskostnader inom rättspsykiatrin.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatinformation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En genomgång av RMV:s årsredovisning för budget-&lt;br&gt;året 1995/96 visar att de mål som statsmakterna&lt;br&gt;uppställt för RMV:s verksamheter i allt väsentligt har&lt;br&gt;kunnat infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- RMV uppfyller i så gott som samtliga ärenden de&lt;br&gt;krav som ställts på undersöknings- och hand-&lt;br&gt;läggningstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Mycket arbete har satsats på kvalitetssäkringsar-&lt;br&gt;bete samt på kompetens- och metodutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den tidigare mycket svaga rekryteringen av&lt;br&gt;rättsläkare har under budgetåret radikalt förbätt-&lt;br&gt;rats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Forsknings- och utvecklingsarbetet samt informa-&lt;br&gt;tionsinsatserna har intensifierats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- RMV har utvecklat sin ADB-verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regleringsbrevets krav på verksamhetsuppfölj-&lt;br&gt;ning och resultatanalys har tillgodosetts genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklade system för ärendehantering, kvali-&lt;br&gt;tetsövervakning och erfarenhetsåterföring. För att&lt;br&gt;bl.a. förfina och förenkla systemen för stycke-&lt;br&gt;kostnadsanalyser planerades en utveckling av&lt;br&gt;ekonomihanteringsrutinerna under budgetåret&lt;br&gt;1995/96. Emellertid har beslut om upphandling&lt;br&gt;av nytt ekonomihanteringssystem fattats först i&lt;br&gt;februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Under 1996 har den rättskemiska avdelningen&lt;br&gt;blivit ackrediterad av SWEDAC som provnings-&lt;br&gt;laboratorium omfattande 23 olika metoder och&lt;br&gt;68 olika analyter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav den 21 december 1995 RMV i upp-&lt;br&gt;drag att göra en översyn och analys av den rättspsy-&lt;br&gt;kiatriska undersökningsverksamhetens dimensione-&lt;br&gt;ring och struktur. Resultatet av utredningen och en&lt;br&gt;särskild skrivelse med RMVts ställningstagande re-&lt;br&gt;dovisades till regeringen den 25 februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bedömning av den framtida ekonomiska si-&lt;br&gt;tuationen som gjorts i budgetunderlaget gäller under&lt;br&gt;förutsättning att den rättspsykiatriska enheten i Upp-&lt;br&gt;sala läggs ned under försommaren 1998 och att ent-&lt;br&gt;reprenadverksamheten i Vadstena avvecklas fr.o.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999. Enligt RMV:s bedömning är ramarna mycket&lt;br&gt;knappa och för att undvika underskott kommer det&lt;br&gt;att bli nödvändigt att bl.a. successivt minska insat-&lt;br&gt;serna för personal- och kompetensutveckling samt&lt;br&gt;stödet till forsknings- och utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Budget för avgiftsfinansierad verksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;TABELL 8.1 OFFENTLIGRÄTTSLIG&lt;br&gt;VERKSAMHET DÄR MYNDIGHETEN&lt;br&gt;DISPONERAR AVGIFTSINTÄKTERNA&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGS-&lt;br&gt;VERKSAMHET&lt;br&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;br&gt;(SOM FÅR&lt;br&gt;DISPO-&lt;br&gt;NERAS) '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(INTÄKT -&lt;br&gt;KOSTNAD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 691&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 429&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 738&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Av intäkterna under perioden härrör 12-13 % från uppdrag från staten. Resten&lt;br&gt;(87-88 %) härrör från övriga uppdragsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RMV bedriver avgiftsfinansierad offentligrättslig&lt;br&gt;verksamhet inom den rättsgenetiska avdelningen&lt;br&gt;(Rättsgenetiska institutet). Verksamheten har under&lt;br&gt;nittiotalet genomgått ett metodologiskt förnyelsear-&lt;br&gt;bete vilket har medfört att resursinsatsen per ärende&lt;br&gt;minskat avsevärt. RMV har därför under våren 1996&lt;br&gt;fattat beslut om dels en personalreduktion på ca&lt;br&gt;20 %, dels en minskning av lokalytan med en tredje-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del. Beslutade åtgärder är huvudsakligen genomför-&lt;br&gt;da. Intäkterna beräknas minska med ca 10% under&lt;br&gt;1997 till följd av sjunkande ärendemängd vilket i sin&lt;br&gt;tur beror på sjunkande nativitet. RMV har beslutat&lt;br&gt;om en avgiftshöjning under hösten 1997 vilken till-&lt;br&gt;sammans med nyssnämnda åtgärder bedöms leda till&lt;br&gt;att uppdragsintäkterna täcker driftskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL 8.2 UPPDRAGSVERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGS-&lt;br&gt;VERKSAMHET&lt;br&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;br&gt;(SOM FÅR&lt;br&gt;DISPO-&lt;br&gt;NERAS)'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;br&gt;(INTÄKT -&lt;br&gt;KOSTNAD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 068&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Av intäkterna under perioden härrör 50- 51 % från uppdrag från staten. Resten&lt;br&gt;(49-50 %) härrör från övriga uppdragsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppdragsverksamhet som inte är offentligrättslig&lt;br&gt;bedrivs inom rättspsykiatri- och rättskemiområdena.&lt;br&gt;Uppdragen inom rättskemiområdet har fortlöpande&lt;br&gt;ökat i antal och intäkterna från avgifter täcker kost-&lt;br&gt;naderna. Inom det rättspsykiatriska området har, ef-&lt;br&gt;ter beslut i riksdag och regering, RMV givits i upp-&lt;br&gt;drag att avveckla den psykiatriska uppdragsvården&lt;br&gt;vilket medfört kraftigt minskade intäkter och efter&lt;br&gt;hand minskade kostnader. Under 1996 har RMVts&lt;br&gt;uppdragsintäkter jämfört med 1994/95 sammantaget&lt;br&gt;minskat med 28 % till 39,7 miljoner kronor. Av-&lt;br&gt;vecklingen av vårduppdragen är verkställd under&lt;br&gt;1996 men vissa awecklingskostnader kvarstår under&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning&lt;br&gt;av revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) bedömer att årsredovis-&lt;br&gt;ningen i allt väsentligt är rättvisande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiadministrativa värdering som RRV&lt;br&gt;utfört av samtliga statliga myndigheter har beträf-&lt;br&gt;fande RMV givit EA-värdet fullt tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i allt väsentligt de bedömningar&lt;br&gt;som RMV har gjort i årsredovisning m.m. och menar&lt;br&gt;att arbetet även fortsättningsvis bör bedrivas med&lt;br&gt;samma inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen&lt;br&gt;att 165 709 000 kronor anvisas under anslaget F2&lt;br&gt;Rättsmedicinalverket. För åren 1999 och 2000 be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas anslaget till 170 887 000 respektive&lt;br&gt;176 231 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;F 3. Gentekniknämnden&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 140 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 594&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gentekniknämnden inrättades den 1 juli 1994.&lt;br&gt;Nämnden övertog bl.a. de arbetsuppgifter som Dele-&lt;br&gt;gationen för hybrid-DNA-frågor hade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gentekniknämnden skall bl.a. yttra sig över an-&lt;br&gt;sökningar om tillstånd enligt lagen (1994:900) om&lt;br&gt;genetiskt modifierade organismer och samråda med&lt;br&gt;andra myndigheter när dessa meddelar föreskrifter.&lt;br&gt;Nämnden skall vidare bedriva rådgivande verksam-&lt;br&gt;het samt följa utvecklingen på genteknikområdet och&lt;br&gt;bevaka de etiska frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anslagssparande som byggts upp under bud-&lt;br&gt;getåret 1995/96 beräknas inte öka under innevaran-&lt;br&gt;de år vilket tyder på att myndighetens verksamhet&lt;br&gt;nu, efter en uppstartningsperiod, är fullt utbyggd.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för Gentekniknämnden är&lt;br&gt;att nämnden skall främja en etiskt försvarbar och sä-&lt;br&gt;ker användning av gentekniken så att oönskade ef-&lt;br&gt;fekter på människors och djurs hälsa och miljön&lt;br&gt;undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera decenniers forskningsinsatser på gentekni-&lt;br&gt;kens område har lett till praktiska tillämpningar och&lt;br&gt;kommersiella produkter inom sjukvårds- och jord-&lt;br&gt;brukssektorerna. Tekniken har börjat tillämpas även&lt;br&gt;inom livsmedelssektorn. Forskningen inom gentekni-&lt;br&gt;ken har vidare öppnat möjligheter inom miljövården&lt;br&gt;genom att skräddarsy organismer för nedbrytning av&lt;br&gt;miljögifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på genteknikområdet går snabbt. En&lt;br&gt;missbedömning av teknikens användning kan medfö-&lt;br&gt;ra skador på miljön som inte kan repareras. Gentek-&lt;br&gt;niknämndens verksamhet är därför mycket betydel-&lt;br&gt;sefull. Samhällets åtgärder syftar till att minimera&lt;br&gt;riskerna för skador på miljön samt andra oönskade&lt;br&gt;effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av verksamhetsredogörelsen för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 framgår att nämnden genom att bl.a. avge&lt;br&gt;yttranden, utarbeta rapporter och anordna konferen-&lt;br&gt;ser har verkat för att det övergripande målet skall&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning&lt;br&gt;av revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 revisionsberättelsen avseende Gentekniknämnden&lt;br&gt;för år 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av Gentekniknämndens verksamhet är&lt;br&gt;väl avvägd. Nämnden bör därför för nästa budgetår&lt;br&gt;få ett anslag som är oförändrat i förhållande till an-&lt;br&gt;slaget för innevarande budgetår. För åren 1999 och&lt;br&gt;2000 beräknas anslaget till 2 283 000 respektive&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 351 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;F 4. Brottsoffermyndigheten&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 372 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsoffermyndighetens övergripande mål och upp-&lt;br&gt;gifter är att främja brottsoffers rättigheter samt be-&lt;br&gt;vaka deras behov och intressen. Myndigheten skall&lt;br&gt;särskilt pröva ärenden om brottsskadeersättning och&lt;br&gt;ärenden om bidrag från brottsofferfonden. Vid myn-&lt;br&gt;digheten finns en särskild nämnd för prövning av vis-&lt;br&gt;sa ärenden om brottsskadeersättning samt ett råd för&lt;br&gt;prövning om bidrag från brottsofferfonden. Vid årets&lt;br&gt;slut fanns 16 anställda vid myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret&lt;br&gt;1995/96 visar att myndigheten sparade 1,4 miljoner&lt;br&gt;kronor under förra budgetåret. Myndighetens pro-&lt;br&gt;gnos för innevarande år visar att anslagsbelastningen&lt;br&gt;kommer överstiga tilldelat anslag med 2 miljoner&lt;br&gt;kronor. Myndighetens ackumulerade sparande&lt;br&gt;kommer enligt denna prognos vara 1,5 miljoner kro-&lt;br&gt;nor vid årets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Resultatbedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Under kalenderåret 1996 inkom drygt 4 700 brotts-&lt;br&gt;skadeärenden, vilket är en ökning med sex procent&lt;br&gt;jämfört med kalenderåret 1995. Av de inkomna&lt;br&gt;brottsskadeärendena härrör knappt 4 100 st eller 85&lt;br&gt;procent ifrån personskador, medan resterande drygt&lt;br&gt;600 st eller 15 procent härrör ifrån sak- och förmö-&lt;br&gt;genhetsskador. Under kalenderåret har antalet in-&lt;br&gt;komna personskadeärenden ökat medan antalet in-&lt;br&gt;komna sak- och förmögenhetsärenden i det närmaste&lt;br&gt;varit oförändrat. Brottsoffermyndigheten bedömer&lt;br&gt;att antalet brottsskadeärenden kommer fortsätta öka&lt;br&gt;med mellan fem och tio procent årligen de närmaste&lt;br&gt;åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regleringsbrevet för det gångna budgetåret an-&lt;br&gt;gavs att 70 procent av brottsskadeärendena skall&lt;br&gt;handläggas inom tre månader, att ärendebalansen i&lt;br&gt;fråga om brottsskadeersättning skall minska samt att&lt;br&gt;Brottsoffermyndigheten skall ägna särskild uppmärk-&lt;br&gt;samhet åt informationsinsatser avseende möjlighe-&lt;br&gt;terna till bidrag från brottsofferfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten har inte uppnått målet med att&lt;br&gt;handlägga 70 procent av brottsskadeärendena inom&lt;br&gt;tre månader. Detta förklaras med att en stor del av&lt;br&gt;ärenden kräver komplettering. Ärendebalansen i frå-&lt;br&gt;ga om brottsskadeersättning har minskat, med fem&lt;br&gt;procent till ca 1 700 vid budgetårets slut. Antalet av-&lt;br&gt;gjorda brottsskadeärenden var under kalenderåret&lt;br&gt;närmare 5 100, vilket är en ökning med 18 procent&lt;br&gt;jämfört kalenderåret 1995. Brottsoffermyndig-hetens&lt;br&gt;handläggningskostnad per ärende uppgick under ka-&lt;br&gt;lenderåret 1996 till 1 718 kronor, vilket är 50 kro-&lt;br&gt;nor lägre än för budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från brottsofferfonden har under budgetåret 13,3&lt;br&gt;miljoner kronor delats ut till 79 olika brottsoffer-&lt;br&gt;projekt. Av dessa medel har Brottsofferjourernas&lt;br&gt;riksförbund tilldelats ca 2,7 miljoner kronor, kvin-&lt;br&gt;nojourerna 1,8 miljoner kronor och olika forsk-&lt;br&gt;ningsprojekt på området 4,5 miljoner kronor. Reste-&lt;br&gt;rande medel har utbetalats dels till privat och&lt;br&gt;offentlig brottsofferinriktad verksamhet, dels till in-&lt;br&gt;formationsinsatser. Till brottsofferfonden inkom un-&lt;br&gt;der budgetåret 15,7 miljoner kronor. Brottsofferfon-&lt;br&gt;den tillförs medel främst genom avgifter från dem&lt;br&gt;som dömts för brott där fängelse ingår i straffskalan.&lt;br&gt;Fonden tillförs även medel från de personer som av-&lt;br&gt;tjänar straff i form av intensivövervakning med elek-&lt;br&gt;tronisk kontroll i sådana fall där de åläggs att till&lt;br&gt;fonden betala en avgift på 50 kronor per dag som&lt;br&gt;verkställigheten skall pågå, dock högst 3 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning med anledning&lt;br&gt;av revisionens iakttagelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar&lt;br&gt;i revisionsberättelsen avseende Brottsoffermyndighe-&lt;br&gt;ten för år 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För första gången sedan 1992/93 har ärendebalansen&lt;br&gt;minskat i fråga om brottsskadeärenden. Detta har&lt;br&gt;skett samtidigt som antalet inkomna ärenden har&lt;br&gt;ökat med sex procent. En delförklaring finns säkert i&lt;br&gt;att personalen vid den tämligen nybildade myndighe-&lt;br&gt;ten (1 januari 1994) nu blivit mer erfaren och ut-&lt;br&gt;vecklat effektivare handläggningsrutiner. Den effek-&lt;br&gt;tivare handläggningen avspeglar sig även i lägre&lt;br&gt;styckkostnader. Regeringen anser att kostnaderna för&lt;br&gt;handläggning av den beräknade mängden brottsska-&lt;br&gt;deärenden ryms inom den befintliga ekonomiska ra-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för 1998 minskar jämfört med 1997 på&lt;br&gt;grund av vissa tekniska justeringar som motiveras av&lt;br&gt;ändrade utgifter. Som kompensation för beräknade&lt;br&gt;utgiftsökningar för löner m.m. räknas anslaget upp&lt;br&gt;med 215 000 kronor. Vidare minskas anslaget med&lt;br&gt;155 000 kronor med anledning av att lönekost-&lt;br&gt;nadspålägget 1998 ersätts med försäkringsmässigt&lt;br&gt;beräknade premier fr.o.m. år 1998. Anslaget minskas&lt;br&gt;också med 204 000 kronor med anledning av statens&lt;br&gt;lokalförsörjningsverks bedömning av hur mycket lo-&lt;br&gt;kalhyrorna kan sänkas vid omförhandlingar av hy-&lt;br&gt;resavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget föreslås därmed 1998 års anslag&lt;br&gt;uppgå till 9 356 000 kronor. För åren 1999 och&lt;br&gt;2000 beräknas anslaget till 9 631 000 respektive&lt;br&gt;9 915 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;F 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för skador på&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;grund av brott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 119 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligt&lt;br&gt;brottsskadelagen (1978:413) för skador på grund av&lt;br&gt;brott. De huvudsakliga faktorerna som styr utgifter-&lt;br&gt;na på anslaget är antalet beviljade ansökningar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottsskadeersättningens storlek. Anslaget disponeras&lt;br&gt;av Brottsoffermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1995/96 utbetalades drygt 81 mil-&lt;br&gt;joner kronor i brottsskadeersättning. Merparten ut-&lt;br&gt;gick som ersättning för personskador medan knappa&lt;br&gt;0,7 miljoner utgick som ersättning för sak- och för-&lt;br&gt;mögenhetsskada. Som framgår av redovisningen un-&lt;br&gt;der anslaget F 4 Brottsoffermyndigheten, har antalet&lt;br&gt;ansökningar om brottsskadeersättning ökat under&lt;br&gt;budgetåret, en ökning som förväntas hålla i sig även&lt;br&gt;de närmaste åren. Med hänsyn till detta har regering-&lt;br&gt;en beräknat anslaget till 73 645 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian Några frågor om&lt;br&gt;brottsskadeersättning, Ds 1997:45, föreslås vissa&lt;br&gt;ändringar i brottsskadelagen. Förslagen avser bl.a.&lt;br&gt;ansökningstidens längd och jämkning av brottsska-&lt;br&gt;deersättning. Om promemorians samtliga förslag ge-&lt;br&gt;nomförs bedöms genomförandet kunna ske utan&lt;br&gt;kostnadsökningar. Regeringen planerar att avlämna&lt;br&gt;en proposition under budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåren 1999 och 2000 har anslaget beräk-&lt;br&gt;nats till 75 074 000 kronor respektive 76 533 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;F 6. Rättshjälpskostnader m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 216 597 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;842 682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;853 972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;840 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;758 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;758 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;758 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Anslaget hette tidigare Rättshjälpskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas de kostnader som enligt&lt;br&gt;21 kap. 10 § rättegångsbalken, rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1972:429; omtryckt 1993:9) och lagen (1988:609)&lt;br&gt;om målsägandebiträde skall betalas av allmänna me-&lt;br&gt;del. Rättshjälp omfattar allmän rättshjälp, rättshjälp&lt;br&gt;åt misstänkt i brottmål (bl.a. offentlig försvarare),&lt;br&gt;rättshjälp genom offentligt biträde samt rådgivning.&lt;br&gt;De faktorer som styr kostnaderna är framförallt an-&lt;br&gt;talet ärenden, ärendenas omfattning och svårighets-&lt;br&gt;grad, ersättningsnivån till biträden och offentliga för-&lt;br&gt;svarare samt den andel av rättshjälpskostnaderna&lt;br&gt;som betalas av den rättssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 22 § rättshjälpslagen och 21 kap. 10 § rät-&lt;br&gt;tegångsbalken bestämmer regeringen den timkost-&lt;br&gt;nadsnorm som ligger till grund för ersättning för ar-&lt;br&gt;bete på rättshjälpsområdet. Ersättningen till biträden&lt;br&gt;och offentliga försvarare regleras också i viss ut-&lt;br&gt;sträckning med hjälp av taxor. För närvarande finns&lt;br&gt;två taxor; en taxa för ersättning till offentliga försva-&lt;br&gt;rare i vissa brottmål i tingsrätt och hovrätt och en&lt;br&gt;taxa för ersättning till biträde i mål om äktenskaps-&lt;br&gt;skillnad efter gemensam ansökan (DVFS 1996:13,&lt;br&gt;B32 resp. 1996:14, B33). Taxorna beslutas av Dom-&lt;br&gt;stolsverket på grundval av timkostnadsnormen. Re-&lt;br&gt;geringen har bestämt timkostnadsnormen för perio-&lt;br&gt;den den 1 juli 1996 - den 31 december 1997 till 803&lt;br&gt;kronor exklusive mervärdesskatt (1004 kr inklusive&lt;br&gt;mervärdesskatt).&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;h5&gt;Ny rättshjälpslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den nya rättshjälpslag (prop. 1996/97:9, bet.&lt;br&gt;1996/97:JuU3, rskr. 1996/97:55). som träder i&lt;br&gt;kraft den 1 december i år innebär en mängd för-&lt;br&gt;ändringar. En viktig nyhet är att rättshjälpen blir&lt;br&gt;generellt subsidiär till rättsskyddet. Den som har&lt;br&gt;en rättsskyddsförsäkring som täcker den aktuella&lt;br&gt;angelägenheten skall inte få rättshjälp. Inte heller&lt;br&gt;skall den som med hänsyn till sitt försäkrings-&lt;br&gt;skydd i övrigt eller sina ekonomiska och personli-&lt;br&gt;ga förhållanden borde ha haft en rättsskyddsför-&lt;br&gt;säkring kunna få rättshjälp. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl skall dock rättshjälp kunna beviljas&lt;br&gt;också den som borde ha haft en rättsskyddsför-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som rättshjälpens grundläggande syfte&lt;br&gt;att utgöra ett yttersta skyddsnät för dem som inte&lt;br&gt;kan få rättsligt bistånd på annat sätt behålls, innebär&lt;br&gt;det nya systemet också kostnadssänkningar. Den nya&lt;br&gt;rättshjälpslagen med följdändringar beräknas på sikt&lt;br&gt;leda till besparingar på knappt 200 miljoner kronor&lt;br&gt;per år.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Slutsatser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anslaget beräknas till 758 544 000 kronor för åren&lt;br&gt;1998-2000. Minskningen av utgifterna jämfört med&lt;br&gt;år 1997 beror på den nya rättshjälpslag som beskri-&lt;br&gt;vits ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;F 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Diverse kostnader för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 937 &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1 996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas en rad kostnader för rättsvä-&lt;br&gt;sendet, bl.a. ersättningar till vittnen, parter och rätte-&lt;br&gt;gångsbiträden samt kostnader för statens rättegång-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att utgifterna kommer att&lt;br&gt;uppgå till ca 24 222 000 kronor vilket innebär att&lt;br&gt;anslaget behöver höjas med 14 000 000 kronor. Or-&lt;br&gt;sakerna till detta är att anslaget felbudgeterats inför&lt;br&gt;år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Rom för unifiering av privaträtten (UNIDROIT),&lt;br&gt;Association Internationale des Hautes Jurisdiction&lt;br&gt;Administratives samt Bernunionen (WIPO= World&lt;br&gt;Intellectual Property Organization)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas också bidrag till Helsingfors&lt;br&gt;Kriminalpolitiska Institut och till Nordiska samar-&lt;br&gt;betsrådet för Kriminologi. Även bidrag till den admi-&lt;br&gt;nistrativa budgeten för Schengensamarbetet skall be-&lt;br&gt;talas från anslaget. Vidare betalas bidrag till vissa&lt;br&gt;andra internationella sammanslutningar med an-&lt;br&gt;knytning till Justitiedepartementets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringen överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget bör uppgå till 8 356 000 kronor för bud-&lt;br&gt;getåret 1998. Motsvarande belopp beräknas för åren&lt;br&gt;1999 och 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den ökning av anslagsutgifterna som inträffat inne-&lt;br&gt;varande år motiverar en översyn av hur väl den nu-&lt;br&gt;varande anslagskonstruktionen befrämjar att resur-&lt;br&gt;serna används effektivt. Även om belastningen på&lt;br&gt;anslaget till stor del styrs av regler kan det finnas&lt;br&gt;brister . Regeringen kommer därför att se över ansla-&lt;br&gt;get och i budgetproposition för år 1999 återkomma&lt;br&gt;till vilka åtgärder som eventuellt bör vidtas. Eftersom&lt;br&gt;det inte kan uteslutas att utgiftsökningen år 1997 till&lt;br&gt;viss del är tillfällig bedömer regeringen att anslaget&lt;br&gt;bör beräknas till 19 560 000 kronor år 1998. För&lt;br&gt;åren 1999 och 2000 beräknas anslaget till&lt;br&gt;19 974 000 respektive 20 398 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;F 8. Avgifter till vissa internationella&lt;br&gt;sammanslutningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 587 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Anslaget hette tidigare Bidrag till vissa internationella sammanslutningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas årsavgifter till Haagkonferensen&lt;br&gt;för internationell privaträtt, Internationella institutet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;F 9. Bidrag till brottsförebyggande&lt;br&gt;arbete&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reserva-&lt;br&gt;tion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen presenterade i juni 1996 ett nationellt&lt;br&gt;brottsförebyggande program. Syftet med program-&lt;br&gt;met är att förstärka och utveckla de brottsförebyg-&lt;br&gt;gande insatserna i hela landet. För detta ändamål har&lt;br&gt;tidigare anvisats 10 800 000 kronor för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 och 7 200 000 kronor för budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att det nationella programmet&lt;br&gt;presenterades tillsattes en kommitté som bl.a. fick till&lt;br&gt;uppgift att stödja lokalt brottsförebyggande arbete&lt;br&gt;och fördela stöd till uppbyggnaden av sådan verk-&lt;br&gt;samhet. För utförandet av denna uppgift har kom-&lt;br&gt;mittén genom regeringsbeslut den 10 oktober 1996&lt;br&gt;anförtrotts de medel som avsatts för budgetåret&lt;br&gt;1995/96. De ansökningar om ekonomiskt stöd som&lt;br&gt;kommit in till kommittén visar att det finns ett stort&lt;br&gt;behov av att utveckla de brottsförebyggande insat-&lt;br&gt;serna. Kommittén har bl.a. startat en högskoleut-&lt;br&gt;bildning i lokalt brottsförebyggande arbete och dri-&lt;br&gt;ver projekt som syftar till att stärka skolans&lt;br&gt;brottsförebyggande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen gjort ett tillkännagivande,&lt;br&gt;med anledning av justitieutskottets betänkande&lt;br&gt;1996/97:JuU12, med innebörd att regeringen snarast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör inleda en försöksverksamhet med medling. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att inom kort initiera en sådan försöks-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma ett fungerande och effektivt&lt;br&gt;brottsförebyggande arbete krävs också på andra om-&lt;br&gt;råden systematiska och åtgärdsinriktade projekt som&lt;br&gt;utvärderas och följs. Vidare är det angeläget att den&lt;br&gt;samlade kunskapen sprids till dem som praktiskt ar-&lt;br&gt;betar med frågorna. Det finns behov av att på olika&lt;br&gt;sätt nationellt stödja denna kunskapsuppbyggnad&lt;br&gt;och förmedling av information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av de brottsförebyggande insatserna&lt;br&gt;medför således ett ökat medelsbehov för att främja&lt;br&gt;nya initiativ i det brottsförebyggande arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;För att förstärka de brottsförebyggande insatserna&lt;br&gt;och för att främja nya initiativ i det brottsförebyg-&lt;br&gt;gande arbetet föreslår regeringen att anslaget en-&lt;br&gt;gångsvis år 1998 tillförs 15 000 000 kronor utöver&lt;br&gt;tidigare beräknade 7 200 000 kronor. För åren 1999&lt;br&gt;och 2000 beräknas anslaget till 7 200 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Övrig statlig verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9.1 Allmänna advokatbyråer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De allmänna advokatbyråernas främsta uppgift är att&lt;br&gt;lämna biträde och rådgivning enligt rättshjälpslagen.&lt;br&gt;Om det kan ske utan hinder för den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs enligt rättshjälpslagen, skall byråerna även&lt;br&gt;lämna annat biträde i rättsliga angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns 26 allmänna advokatbyråer varav sju&lt;br&gt;byråer bedriver social mottagning på 15 mottag-&lt;br&gt;ningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ekonomiskt mål&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska målet är fr.o.m. år 1997 att varje&lt;br&gt;byrå skall generera intäkter exklusive finansiella in-&lt;br&gt;täkter som motsvarar minst verksamhetens kostna-&lt;br&gt;der exklusive finansiella kostnader, dvs. full kost-&lt;br&gt;nadstäckning i enlighet med avgiftsförordningen&lt;br&gt;(1992:191). Om det ekonomiska målet även hade&lt;br&gt;gällt under budgetåret 1995/96 så hade endast sju av&lt;br&gt;de allmänna advokatbyråerna uppfyllt målet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Resultatutveckling&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Resultatet för de allmänna advokatbyråerna har&lt;br&gt;försämrats och huvudförklaringen är att antalet&lt;br&gt;ärenden har fortsatt att minska. Under kalender-&lt;br&gt;året 1996 hade byråerna sammantaget ett resultat&lt;br&gt;som uppfyllde det nya ekonomiska målet, fakture-&lt;br&gt;ringsvolymen ökade något och kostnaderna mins-&lt;br&gt;kade, främst beroende på en minskning av antalet&lt;br&gt;anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i resultatet för de första sex&lt;br&gt;månaderna 1997 bedömer regeringen att det eko-&lt;br&gt;nomiska målet inte kommer att uppnås åren 1997&lt;br&gt;och 1998 trots att kostnaderna beräknas fortsätta att&lt;br&gt;minska. En bidragande orsak till resultatförsämring-&lt;br&gt;en är de ändrade reglerna om underhållsbidrag. De&lt;br&gt;nya reglerna har medfört en väsentlig minskning av&lt;br&gt;de allmänna advokatbyråernas målvolym. År 1998&lt;br&gt;kommer den nya rättshjälpslag som träder i kraft i&lt;br&gt;slutet av innevarande år att minska de allmänna ad-&lt;br&gt;vokatbyråernas intäkter, hur mycket är dock mycket&lt;br&gt;svårt att bedöma i nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens bedömning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska utfallet för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;är för flertalet byråer inte tillfredsställande. De&lt;br&gt;åtgärder som Domstolsverket tillsammans med&lt;br&gt;byråerna har vidtagit för att förbättra resultatet&lt;br&gt;har förbättrat situationen men inte i så hög grad&lt;br&gt;att det ekonomiska målet förväntas uppnås. Det&lt;br&gt;är viktigt att Domstolsverket tillsammans med by-&lt;br&gt;råerna fortsätter sitt arbete med att vidta åtgärder&lt;br&gt;i syfte att förbättra det ekonomiska resultatet. De&lt;br&gt;byråer, som även efter vidtagna åtgärder, inte kla-&lt;br&gt;rar det ekonomiska målet kan komma att läggas&lt;br&gt;ned. Domstolsverket har i början av september&lt;br&gt;1997 i skrivelser till regeringen föreslagit att All-&lt;br&gt;männa advokatbyrån i Karlstad samt Allmänna&lt;br&gt;advokatbyrån i Halmstads filialkontor i Varberg&lt;br&gt;avvecklas. Regeringen kommer att noga följa den&lt;br&gt;fortsatta utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter exkl.finansiella intäkter'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader exkl. finansiella kostnader'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Löpande priser i miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltning och&lt;br&gt;internationell&lt;br&gt;samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till statsbudget för år 1998&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utrikesförvaltning och internationell samverkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.............................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrikesförvaltningen m.m................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1 &amp;nbsp;Utrikesförvaltningen........................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 2 &amp;nbsp;Nordiskt samarbete.........................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i&lt;br&gt;utlandet m.m...................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella organisationer..........................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag till vissa internationella organisationer.................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenta nationerna..........................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådet....................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa&lt;br&gt;(OSSE).............................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU (GUSP)......................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga internationella organisationer..............................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nordiska ministerrådet....................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisationen för ekonomiskt samarbete och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling (OECD)..........................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 4 &amp;nbsp;Fredsfrämjande verksamhet.............................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Information om Sverige i utlandet...................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska institutet.............................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 2 &amp;nbsp;Övrig information om Sverige i utlandet.........................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m............31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 1 &amp;nbsp;Utredningar och andra insatser på det utrikes-&lt;br&gt;politiska området............................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 2 &amp;nbsp;Information och studier om säkerhetspolitik och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fredsfrämjande utveckling...............................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag till Stockholms internationella freds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsinstitut (SIPRI)................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 4 &amp;nbsp;Forskning till stöd för nedrustning och inter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nationell säkerhet............................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrikespolitiska Institutet................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 6 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och&lt;br&gt;säkerhetspolitisk betydelse..............................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga utrikespolitiska frågor.........................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inspektionen för strategiska produkter............................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 2&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europainformation m.m.................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges samlade bidrag till FN.......................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5.2 Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt ackrediteringar för de Stockholms-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;baserade ambassadörerna................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner målen för utgiftsområdet i enlighet&lt;br&gt;med vad regeringen förordar under avsnitt 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner förslaget att bilda en ny myndighet&lt;br&gt;Svenska institutet med uppgift att bedriva mot-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande verksamhet som bedrivs av Stiftelsen&lt;br&gt;Svenska institutet (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under ut-&lt;br&gt;giftsområde 5 Utrikesförvaltning och internatio-&lt;br&gt;nell samverkan enligt följande uppställning:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSBELOPP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 1 Utrikesförvaltningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 757 629&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 2 Nordiskt samarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1 Bidrag till vissa internationella organisationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;464 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 2 Nordiska ministerrådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;274 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 4 Fredsfrämjande verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143 409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C 1 Svenska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 748&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C 2 Övrig information om Sverige i utlandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D 1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D 3 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D 4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D 5 Utrikespolitiska Institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D 6 Forskningsverksamhet av särskild utrikes-och säkerhetspolitisk betydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 1 Inspektionen för strategiska produkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 2 Europainformation m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2811 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Omfattning/ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet Utrikesförvaltning och internationell&lt;br&gt;samverkan består av följande verksamhetsområden:&lt;br&gt;utrikesförvaltning, internationella organisationer, in-&lt;br&gt;formation om Sverige i utlandet, nedrustnings- och&lt;br&gt;säkerhetspolitiska frågor samt övriga utrikespolitiska&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 1996 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 764 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 1S2&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 880&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 811&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 873&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 943&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges utrikesförvaltning har på ett aktivt sätt med-&lt;br&gt;verkat till att uppnå regeringens ambitioner och mål&lt;br&gt;på det utrikespolitiska området såsom de redovisas i&lt;br&gt;inledningen till detta utgiftsområde. Ca 95% av ut-&lt;br&gt;gifterna inom utgiftsområdet avser utrikesförvalt-&lt;br&gt;ningen (61%) och bidragen till internationella orga-&lt;br&gt;nisationer (34%). Utvecklingen av dessa utgifter är&lt;br&gt;bl.a. beroende av den svenska kronans ställning och&lt;br&gt;inflationen utomlands. Utgiftsutvecklingen har också&lt;br&gt;påverkats av att viss verksamhet inkl, medel över-&lt;br&gt;förts till utgiftsområde 6 Totalförsvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom ett anslagssparande på i första hand&lt;br&gt;verksamhetsområdet Utrikesförvaltningen m.m.&lt;br&gt;uppvisar övriga verksamhetsområden ett ekonomiskt&lt;br&gt;utfall som i stort överensstämmer med budgeterade&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltningen har under den gångna perioden&lt;br&gt;fortsatt att anpassa sin verksamhet efter de krav som&lt;br&gt;en tilltagande internationalisering ställer på Sverige.&lt;br&gt;En integration av departementets verksamhetsområ-&lt;br&gt;den (politik, handel, internationellt utvecklings-&lt;br&gt;samarbete och migration) har genomförts i syfte att&lt;br&gt;göra det möjligt för departementet att bättre ta till&lt;br&gt;vara Sveriges intressen såväl i vårt eget grannskap&lt;br&gt;som i det vidare internationella sammanhanget. EU:s&lt;br&gt;regeringskonferens, förberedelserna för EU:s utvidg-&lt;br&gt;ning, Europas säkerhetspolitiska omdaning, vårt&lt;br&gt;medlemskap i FN:s säkerhetsråd, främjande av&lt;br&gt;svenska ekonomiska intressen i utlandet och en suc-&lt;br&gt;cessiv anpassning av våra relationer till länderna i&lt;br&gt;Asien, Afrika och Latinamerika till en ny tids villkor,&lt;br&gt;har ägnats stor uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål för utgiftsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sveriges&lt;br&gt;intressen i förbindelserna med andra länder. Till de&lt;br&gt;särskilt prioriterade målen hör en utveckling av Ös-&lt;br&gt;tersjösamarbetet och regionens integration i en vidare&lt;br&gt;europeisk och internationell samverkan, utvidgning-&lt;br&gt;en av EU, ansträngningar att göra utrikesförvaltning-&lt;br&gt;en till ett bättre instrument i näringspolitiken, en re-&lt;br&gt;form av FN och en förnyelse av Sveriges relationer&lt;br&gt;till Afrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det kommande verksamhetsåret kommer&lt;br&gt;beslutet om en utvidgning av EU, beslut om rikt-&lt;br&gt;linjer för reformer av centrala politikområden in-&lt;br&gt;om EU, den europeiska säkerhetspolitikens ut-&lt;br&gt;veckling och vårt medlemskap i säkerhetsrådet att&lt;br&gt;kräva fortsatt uppmärksamhet. Utrikesförvalt-&lt;br&gt;ningen kommer att ägna mycket arbete åt de ge-&lt;br&gt;nomgripande reformer som är nödvändiga för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra FN till ett effektivare redskap för förebyg-&lt;br&gt;gande av kriser och konflikthantering och för&lt;br&gt;ekonomisk och social utveckling. Östersjösamar-&lt;br&gt;betet är likaledes ett prioriterat ämnesområde.&lt;br&gt;Ökad vikt kommer att läggas vid handels- och&lt;br&gt;sysselsättningsfrämjande åtgärder, särskilt inom&lt;br&gt;utlandsorganisationen. Vissa nya resurser kommer&lt;br&gt;att avdelas för detta ändamål. En översyn av Sve-&lt;br&gt;riges relationer till Afrika har inletts. Resultatet&lt;br&gt;härav kommer att föreläggas riksdagen. På mot-&lt;br&gt;svarande sätt görs en studie om Sveriges relationer&lt;br&gt;till de asiatiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;Tillståndet och utvecklingen inom området&lt;br&gt;samt regeringens slutsatser&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det svenska folkets levnadsvillkor blir alltmera bero-&lt;br&gt;ende av vad som sker i omvärlden och av vårt lands&lt;br&gt;mångskiftande samverkan med andra länder. Syssel-&lt;br&gt;sättning och ekonomisk tillväxt förutsätter ett öppet&lt;br&gt;och väl fungerande internationellt handelsutbyte.&lt;br&gt;Sveriges fred och dess invånares säkerhet i vid me-&lt;br&gt;ning är avhängig av global och europeisk säkerhet&lt;br&gt;och utveckling. Bestående säkerhet för vårt land och&lt;br&gt;trygghet och välfärd för vårt folk förutsätter interna-&lt;br&gt;tionell solidaritet och gemensam säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökande världshandel, globala kapitalrörelser och&lt;br&gt;snabba tekniska framsteg, inte minst på informa-&lt;br&gt;tionsområdet, präglar idag den internationella ut-&lt;br&gt;vecklingen. Samtidigt består - och vidgas i många fall&lt;br&gt;- de djupa klyftorna mellan rika och fattiga länder&lt;br&gt;och mellan besuttna och utsatta grupper inom län-&lt;br&gt;derna. Urbanisering, industrialisering och utnyttjande&lt;br&gt;av naturresurser utsätter miljön för svåröverskådliga&lt;br&gt;påfrestningar. Världen och Europa har befriats från&lt;br&gt;fruktan för stormaktskrig, men runt om i världen fö-&lt;br&gt;rekommer väpnade konflikter och djupgående etnis-&lt;br&gt;ka, religiösa och ekonomiska motsättningar. Mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheter undertrycks och människor drivs att&lt;br&gt;fly.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund blir förebyggande av väpna-&lt;br&gt;de konflikter, fredsfrämjande insatser, en öppen&lt;br&gt;världshandel och strävan efter en miljömässigt håll-&lt;br&gt;bar utveckling angelägna uppgifter för svensk utri-&lt;br&gt;kespolitik i dag. Sedan länge är respekt för folkrätten&lt;br&gt;och de mänskliga rättigheterna, demokrati, fortsatt&lt;br&gt;nedrustning, rättfärdig social och ekonomisk utveck-&lt;br&gt;ling, jämställdhet mellan kvinnor och män och fri&lt;br&gt;världshandel med varor och tjänster centrala mål för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svensk utrikespolitik. För att uppnå dem är arbetet i&lt;br&gt;Förenta nationerna (FN) och dess olika organ och i&lt;br&gt;Världshandelsorganisationen (WTO) av grundläg-&lt;br&gt;gande betydelse. Stödet till FN, där Sverige åren&lt;br&gt;1997 och 1998 tillhör säkerhetsrådet, förblir en&lt;br&gt;hörnsten i svensk utrikespolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den allt närmare samverkan på skilda om-&lt;br&gt;råden inom Europeiska unionen (EU) deltar Sverige&lt;br&gt;aktivt i formandet av det framtida Europa, samtidigt&lt;br&gt;som vårt medlemskap i EU i allt högre grad påverkar&lt;br&gt;vårt eget samhälles utveckling. Medlemskapet i EU&lt;br&gt;har givit Sveriges samarbete med omvärlden en ny&lt;br&gt;dimension och påverkar svensk utrikespolitik på en&lt;br&gt;lång rad områden. I EU, Organisationen för säkerhet&lt;br&gt;och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet, Euro-&lt;br&gt;atlantiska partnerskapsrådet (EAPR) och Västeuro-&lt;br&gt;peiska unionen (VEU) medverkar Sverige till fram-&lt;br&gt;växten av en ny alleuropeisk säkerhets- o^h samar-&lt;br&gt;betsstruktur. Att befästa och bygga ut samarbetet i&lt;br&gt;Norden, Östersjöområdet och Barentsregionen och&lt;br&gt;knyta detta till det vidare europeiska samarbetet är&lt;br&gt;av särskild vikt för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiska förbindelser, freds- och säkerhetsfräm-&lt;br&gt;jande arbete, handel, utvecklingssamarbete och&lt;br&gt;migrationsfrågor blir allt mera sammanflätade i ett&lt;br&gt;växande ömsesidigt internationellt beroende. I syfte&lt;br&gt;att stärka vår förmåga att föra en sammanhållen ut-&lt;br&gt;rikespolitik och för att skapa en rationell bered-&lt;br&gt;ningsordning reformerades Utrikesdepartementets&lt;br&gt;organisation år 1996. Erfarenheterna av denna re-&lt;br&gt;form, innebärande integration av UD:s olika verk-&lt;br&gt;samhetsområden, har varit positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl samordnad information i utlandet om Sve-&lt;br&gt;rige och svenska förhållanden utgör en betydelsefull&lt;br&gt;del av svensk utrikespolitik. Nämnden för Sverige-&lt;br&gt;främjande i utlandet har fått en central roll som sam-&lt;br&gt;arbetsforum för strategiskt sverigefrämjande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN och global säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan hotet om ett stormaktskrig, som ytterst kunnat&lt;br&gt;leda till bruk av massförintelsevapen, tonat bort, har&lt;br&gt;arbetet för att trygga internationell säkerhet delvis&lt;br&gt;ändrat karaktär. Det har blivit allt viktigare att före-&lt;br&gt;bygga konflikter inom länderna och att genom&lt;br&gt;snabba internationella fredsfrämjande insatser hejda&lt;br&gt;väpnade konflikter såväl inom som mellan enskilda&lt;br&gt;stater. Betydelsen av att långsiktigt bygga för fred ge-&lt;br&gt;nom att främja respekt för mänskliga rättigheter,&lt;br&gt;demokrati och social och ekonomisk utveckling&lt;br&gt;framträder allt tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett brett spektrum av synpunkter och förslag på&lt;br&gt;detta område redovisas i studien ”Konfliktföre-&lt;br&gt;byggande verksamhet”, som 1997 slutförts inom&lt;br&gt;UD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det kalla krigets slut är gränsen mellan mili-&lt;br&gt;tär och icke-militär säkerhet mindre tydlig. På sam-&lt;br&gt;ma sätt som krig och väpnade konflikter är miljöför-&lt;br&gt;störing, massfattigdom, etniskt, religiöst och politiskt&lt;br&gt;förtryck, grov internationell brottslighet och sprid-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av massförstörelsevapen hot, som måste mötas&lt;br&gt;globalt. Att trygga enskilda människors säkerhet och&lt;br&gt;skapa bättre levnadsvillkor för dagens och framtida&lt;br&gt;generationer har alltmera blivit en uppgift för inter-&lt;br&gt;nationell samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN bär ett övergripande ansvar för internationell&lt;br&gt;fred och säkerhet men också för ekonomisk och so-&lt;br&gt;cial utveckling i alla dess aspekter. Både när det gäller&lt;br&gt;att förebygga konflikter och att möta icke-militära&lt;br&gt;hot har FN och dess olika organ en central uppgift.&lt;br&gt;Under 1990-talet har FN i en rad stora konferenser&lt;br&gt;om miljö, mänskliga rättigheter, befolkning, kvinnor&lt;br&gt;och social utveckling samt boende och bebyggelse&lt;br&gt;fört upp dessa frågor på den globala dagordningen.&lt;br&gt;Det är en viktig del av Sveriges internationella solida-&lt;br&gt;ritetsarbete att medverka till att dessa konferenser ges&lt;br&gt;en effektiv och samordnad uppföljning. Ett led i en&lt;br&gt;sådan uppföljning på miljöområdet var stats- och re-&lt;br&gt;geringschefernas möte i FN i juni 1997, där hand-&lt;br&gt;lingsprogrammet från konferensen i Rio de Janeiro&lt;br&gt;1992, Agenda 21, utvärderades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det växande behovet av internationell samverkan&lt;br&gt;på skilda områden ställer ökade krav på FN:s hand-&lt;br&gt;lingsförmåga och effektivitet. En nödvändig förut-&lt;br&gt;sättning för att FN skall fungera effektivt är emeller-&lt;br&gt;tid att samtliga medlemsländer, särskilt de stora och&lt;br&gt;rika, fullgör sina ekonomiska skyldigheter mot&lt;br&gt;världsorganisationen. FN:s generalsekreterare fram-&lt;br&gt;lade i juli 1997 ett genomgripande reformprogram&lt;br&gt;för FN:s olika verksamhetsområden, ledningsstruk-&lt;br&gt;tur och budgetprocess. Reformarbetet kommer att&lt;br&gt;intensifieras under hösten 1997 och 1998. Tillsam-&lt;br&gt;mans med andra länder driver Sverige arbetet på att&lt;br&gt;reformera FN i den s.k. 16-gruppen. I generalsekrete-&lt;br&gt;rarens program återfinns många av de förslag, som i&lt;br&gt;början av 1997 redovisades i det nordiska FN-&lt;br&gt;projektet på det sociala och ekonomiska området.&lt;br&gt;Rapporten ”Vårt globala grannskap” från Kommis-&lt;br&gt;sionen för globalt samarbete, som presenterades&lt;br&gt;1995 och vars rekommendationer regeringen delar,&lt;br&gt;utgör en viktig utgångspunkt för reformarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges arbete i FN:s säkerhetsråd präglas av ett&lt;br&gt;långsiktigt reformperspektiv. Det är nödvändigt att&lt;br&gt;förbättra FN:s förmåga att förhindra och tidigt in-&lt;br&gt;gripa i konflikter. Erfarenheten har också visat att&lt;br&gt;nya typer av fredsfrämjande FN-operationer måste&lt;br&gt;utvecklas, där politiska, militära, humanitära, eko-&lt;br&gt;nomiska och sociala insatser samverkar. Vidare finns&lt;br&gt;ett starkt behov av att stärka banden mellan säker-&lt;br&gt;hetsrådet och generalförsamlingen liksom mellan sä-&lt;br&gt;kerhetsrådet och såväl regionala som enskilda orga-&lt;br&gt;nisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige innehade under juli månad 1997 ordför-&lt;br&gt;andeskapet i säkerhetsrådet. Under denna tid be-&lt;br&gt;handlades ett drygt tjugotal konflikter. På svenskt&lt;br&gt;initiativ gjordes ett särskilt ordförandeuttalande om&lt;br&gt;poliser i det fredsfrämjande arbetet. Där betonades&lt;br&gt;deras växande roll i såväl konfliktförebyggande som&lt;br&gt;fredsbevarande insatser och återuppbyggnaden efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en konflikt. Sverige ägnade under ordförandeskapet&lt;br&gt;särskild uppmärksamhet åt frågan om större öppen-&lt;br&gt;het i rådets arbetsformer och bättre konsultationer&lt;br&gt;med truppbidragare. År 1998 kommer Sverige åter&lt;br&gt;att under en månad leda säkerhetsrådets arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrätten har alltid intagit en central plats i&lt;br&gt;svensk utrikespolitik. Av särskild vikt är att förbättra&lt;br&gt;efterlevnaden av dess bestämmelser och att staterna&lt;br&gt;ansluter sig till bindande tvistlösningsmekanismer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet för de mänskliga rättigheterna måste&lt;br&gt;ständigt föras vidare. Först under senare år har kvin-&lt;br&gt;nors rättigheter och jämställdhet och barnens rättig-&lt;br&gt;heter på allvar uppmärksammats internationellt.&lt;br&gt;Dödsstraff utdöms och verkställs ännu på många håll&lt;br&gt;i stort antal. Att dödsstraffet avskaffas är ett priorite-&lt;br&gt;rat mål i svensk utrikespolitik. Respekten för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna i inbördeskonflikter måste&lt;br&gt;stärkas, och mänskliga rättigheter måste beaktas&lt;br&gt;bättre i multilateralt och bilateralt utvecklingssamar-&lt;br&gt;bete. Av särskild betydelse är att på olika sätt för-&lt;br&gt;bättra efterlevnaden av normer och konventioner för&lt;br&gt;mänskliga rättigheter. Sverige deltar aktivt i arbetet&lt;br&gt;på att skapa en permanent internationell brottmåls-&lt;br&gt;domstol och stöder Jugoslavien- och Rwandatribu-&lt;br&gt;nalerna, som trots svårigheter och tillkortakomman-&lt;br&gt;den utgör steg i denna riktning. Vårt lands djupa&lt;br&gt;engagemang i arbetet på att stärka efterlevnaden av&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna kommer att fullföljas med&lt;br&gt;kraft både i FN och andra sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges nedrustningsarbete skall målmedvetet&lt;br&gt;drivas vidare. Att få till stånd fortsatt reduktion och&lt;br&gt;slutlig eliminering av massförstörelsevapen förblir en&lt;br&gt;prioriterad uppgift för en aktiv svensk nedrustnings-&lt;br&gt;politik även efter förbättringen av stormaktsrelatio-&lt;br&gt;nerna. Konventionen mot kemiska vapen trädde i&lt;br&gt;kraft i april 1997. Arbete pågår för att stärka kon-&lt;br&gt;ventionen om förbud mot biologiska vapen genom&lt;br&gt;ett kontrollsystem. Sedan september 1996 har över&lt;br&gt;140 stater, däribland de fem kärnvapenmakterna och&lt;br&gt;Sverige, undertecknat fördraget om totalförbud mot&lt;br&gt;kämsprängningar. START Il-avtalet bör snarast trä-&lt;br&gt;da i kraft och följas av förhandlingar om ett START&lt;br&gt;III-avtal. Förhandlingar om förbud mot tillverkning&lt;br&gt;av klyvbart material för vapenändamål är ett ytterli-&lt;br&gt;gare viktigt steg mot total frihet från kärnvapen.&lt;br&gt;Sverige stöder den s.k. Canberrakommissionens krav&lt;br&gt;på att kärnvapenstyrkor skall tas ur beredskapsläge,&lt;br&gt;att stridsspetsar och vapenbärare skall hållas åtskilda&lt;br&gt;samt att kärnvapenmakterna skall ingå bindande av-&lt;br&gt;tal om att aldrig tillgripa kärnvapen mot icke-&lt;br&gt;kämvapenstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antipersonella landminor (truppminor) har för-&lt;br&gt;ödande mänskliga, sociala och ekonomiska konsek-&lt;br&gt;venser genom att de dödar och lemlästar civila långt&lt;br&gt;efter det att en konflikt upphört. Sverige införde&lt;br&gt;1996 förbud mot användning av sådana minor, och&lt;br&gt;befintliga lager skall förstöras. Riksdagen ratificerade&lt;br&gt;i maj 1997 det reviderade protokoll med skärpta&lt;br&gt;regler om användning av antipersonella minor, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhandlats fram under svensk ledning. Hösten 1997&lt;br&gt;inleds förhandlingar om att få till stånd ett interna-&lt;br&gt;tionellt totalförbud mot dessa vapen. Vårt land&lt;br&gt;kommer att fortsätta att spela en pådrivande roll i&lt;br&gt;detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige fäster stor vikt vid implementeringen av&lt;br&gt;det globala Wassenaar-arrangemanget med syfte att&lt;br&gt;hindra spridning av både krigsmateriel och strate-&lt;br&gt;giskt känsliga produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges stöd till multilateralt utvecklingssamarbe-&lt;br&gt;te behandlas under utgiftsområde 7 Internationellt&lt;br&gt;bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri världshandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandel är en allt starkare drivkraft för eko-&lt;br&gt;nomisk tillväxt och utveckling. Det gäller globalt, i&lt;br&gt;utvecklingsländerna såväl som i EU och i Sverige.&lt;br&gt;Världshandeln växer snabbare än världsproduktio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett utrikeshandelsberoende land som Sverige&lt;br&gt;är en stärkt frihandel en nödvändighet. Därför verkar&lt;br&gt;Sverige för multilateralt samarbete och väl fungeran-&lt;br&gt;de spelregler för den internationella handeln. Detta&lt;br&gt;är en förutsättning för att alla länder oavsett ekono-&lt;br&gt;misk styrka skall ges lika rättigheter på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;WTO har under sina två första år varit mycket&lt;br&gt;framgångsrikt i arbetet på att förstärka det globala&lt;br&gt;regelverket. WTO:s första ministerkonferens i de-&lt;br&gt;cember 1996 fastlade ett frihandelsinriktat arbets-&lt;br&gt;program för de kommande åren. Under 1997 har två&lt;br&gt;nya avtal slutits inom WTO, om bastelefonitjänster&lt;br&gt;och om informationsteknik. Ett arbete har inletts för&lt;br&gt;att skapa gemensamma regler på investerings- och&lt;br&gt;konkurrensområdet. Det är viktigt att alla länder&lt;br&gt;omfattas av det globala regelverket. I dag är drygt&lt;br&gt;130 stater medlemmar i WTO och ett trettiotal för-&lt;br&gt;handlar om medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala frihandelsarrangemang kan utgöra vär-&lt;br&gt;defulla och pådrivande komplement till multilaterala&lt;br&gt;lösningar. Sveriges agerande utgör ett gott exempel&lt;br&gt;på en sådan positiv samverkan. Inom EU har Sverige&lt;br&gt;alltsedan inträdet drivit vår traditionella frihandels-&lt;br&gt;linje och verkat för öppenhet mot omvärlden. Vi&lt;br&gt;verkar för en reform av den gemensamma jord-&lt;br&gt;brukspolitiken och därigenom en liberalisering av&lt;br&gt;handeln med jordbruksprodukter. Vårt land fortsät-&lt;br&gt;ter att arbeta för en förbättring av utvecklingsländer-&lt;br&gt;nas tillträde till den europeiska marknaden. Särskilt&lt;br&gt;stor vikt lägger Sverige vid ett närmare samarbete&lt;br&gt;med de central- och östeuropeiska länderna och län-&lt;br&gt;derna i Medelhavsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet och samarbete i Europa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan det kalla krigets konfrontation mellan militär-&lt;br&gt;blocken i Europa upphört, har framväxten av en ny&lt;br&gt;säkerhets- och samarbetsordning blivit möjlig. Vikti-&lt;br&gt;ga beslut, som påverkar denna, har fattats och kom-&lt;br&gt;mer att fattas under 1997 och de närmaste åren där-&lt;br&gt;efter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU är den centrala institutionen i och redskapet&lt;br&gt;för att skapa en europeisk samarbetsstruktur. Inom&lt;br&gt;den gemensamma marknaden sker merparten av Sve-&lt;br&gt;riges handelsutbyte med omvärlden, och den gemen-&lt;br&gt;samma utrikes- och säkerhetspolitiken är viktigaste&lt;br&gt;forum för svensk utrikespolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringskonferensen, som avslutades med topp-&lt;br&gt;mötet i Amsterdam i juni 1997, förde integrationen&lt;br&gt;mellan unionens medlemmar ytterligare framåt och&lt;br&gt;beredde vägen för EU:s fortsatta utvidgning. Ur&lt;br&gt;svensk synvinkel var regeringskonferensen värdefull&lt;br&gt;och framgångsrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sverige är det av särskild vikt att medlemslän-&lt;br&gt;derna tagit ett ökat gemensamt ansvar för stora frå-&lt;br&gt;gor, som direkt berör de enskilda människornas lev-&lt;br&gt;nadsvillkor och framtidstro. Det nya sysselsätt-&lt;br&gt;ningsavsnittet i Amsterdamfördraget bygger på ett&lt;br&gt;svenskt förslag. Miljön får ett starkare skydd, offent-&lt;br&gt;lighetsprincipen har knäsatts i EU, och jämställdhe-&lt;br&gt;ten har blivit ett grundläggande mål för arbetet inom&lt;br&gt;EU. Samarbetet på det rättsliga och inrikesområdet&lt;br&gt;har stärkts. Det gäller såväl den gemensamma kam-&lt;br&gt;pen mot internationell brottslighet som fri rörlighet&lt;br&gt;för personer inom EU. Genomgripande förändringar&lt;br&gt;av EU:s beslutsformer får dock anstå i avvaktan på&lt;br&gt;unionens utvidgning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt medlemskap i Europeiska valutaunio-&lt;br&gt;nen (EMU) från den 1 januari 1999 är ej aktuellt.&lt;br&gt;För tiden därefter skall Sverige ha maximal hand-&lt;br&gt;lingsfrihet. I förhandlingarna om EU:s nästa femårs-&lt;br&gt;budget lägger Sverige särskild vikt vid reformer av&lt;br&gt;den gemensamma jordbrukspolitiken och EU:s regi-&lt;br&gt;onalpolitik och strukturpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central målsättning för svensk Europapolitik&lt;br&gt;infriades i och med att medlemsländerna vid Amster-&lt;br&gt;dammötet bekräftade att vägen nu ligger öppen för&lt;br&gt;att inleda utvidgningsprocessen. Genom utvidgning-&lt;br&gt;en till Central- och Östeuropa fullföljer EU sin upp-&lt;br&gt;gift som alleuropeiskt freds- och samarbetsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen avgav i juli 1997 yttranden över&lt;br&gt;kandidatländerna och rekommenderade att förhand-&lt;br&gt;lingar skulle påbörjas med sex av dem. Sverige&lt;br&gt;kommer även fortsättningsvis att verka för att inträ-&lt;br&gt;desförhandlingar skall inledas samtidigt med alla&lt;br&gt;kandidatländer, som uppfyller demokratikravet.&lt;br&gt;Tidpunkten för medlemskap måste dock bero av&lt;br&gt;varje ansökarlands förutsättningar. Redan utvidg-&lt;br&gt;ningsprocessen, som skall börja kring årsskiftet&lt;br&gt;1997/98, innebär ett stöd för demokratisk stabilitet&lt;br&gt;och ekonomisk utveckling i ansökarländerna. Sverige&lt;br&gt;har ett starkt intresse av att våra baltiska grannländer&lt;br&gt;och Polen blir medlemmar i EU och arbetar aktivt&lt;br&gt;för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De central- och östeuropeiska länderna har gjort&lt;br&gt;betydande framsteg såväl i sin ekonomiska utveck-&lt;br&gt;ling som för att befästa demokratin. Stabil demokrati&lt;br&gt;och förbättrade sociala och ekonomiska villkor i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa är en förutsättning för bestå-&lt;br&gt;ende fred och säkerhet i hela Europa. Genom ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mångskiftande samarbete och stöd kan Västeuropa&lt;br&gt;på ett avgörande sätt bidra till att målen uppnås. Av&lt;br&gt;särskild betydelse är utvecklingen i Ryssland. Att&lt;br&gt;demokratiseringen i Ryssland fullföljs och befästs är&lt;br&gt;avgörande för framtida säkerhet och samarbete i Eu-&lt;br&gt;ropa. Därför fäster Sverige både i alleuropeiskt och&lt;br&gt;regionalt perspektiv största vikt vid dialogen med&lt;br&gt;Ryssland och stödet till reformprocessen där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska omvandlingen efter det kalla kri-&lt;br&gt;gets slut fick tragiska följder i det tidigare Jugoslavi-&lt;br&gt;en, främst Bosnien-Hercegovina. Sedan freden åter-&lt;br&gt;ställts, är Daytonavtalets efterlevnad och återupp-&lt;br&gt;byggnaden av det krigshärjade området den viktigas-&lt;br&gt;te uppgiften. De i konflikten inblandade parterna bär&lt;br&gt;ansvaret för detta, men Sverige skall fortsätta att&lt;br&gt;medverka aktivt i det nödvändiga stödet från om-&lt;br&gt;världen i denna process. Det svenska stödet inriktas i&lt;br&gt;synnerhet på demokratifrämjande och humanitära&lt;br&gt;insatser samt återuppbyggnad inklusive stöd till flyk-&lt;br&gt;tingåtervandring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juli 1997 fattade Atlantpakten (NATO) ett förs-&lt;br&gt;ta beslut om utvidgning med tre länder. Utvidgning-&lt;br&gt;en är ett led i den pågående förändringen av NATO&lt;br&gt;och en del av omdaningen av säkerhetsstrukturen i&lt;br&gt;Europa efter det kalla kriget. NATO är en struktur&lt;br&gt;för militärt samarbete. Sverige välkomnar föränd-&lt;br&gt;ringen från exklusiv inriktning på försvar av med-&lt;br&gt;lemsländerna till bred samverkan med även utanför-&lt;br&gt;stående länder för att möta nya hot mot europeisk&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett Europa, där säkerhetshoten i växande ut-&lt;br&gt;sträckning är icke-militära, är själva förändrings-&lt;br&gt;processen i NATO och den europeiska säkerhets-&lt;br&gt;strukturen det centrala. Det viktiga är att denna pro-&lt;br&gt;cess som helhet leder fram mot gemensam säkerhet&lt;br&gt;och en alleuropeisk säkerhetsgemenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de grundläggande principerna för europeisk&lt;br&gt;säkerhet hör varje lands rätt att självt träffa sitt sä-&lt;br&gt;kerhetspolitiska vägval, att inga nya skiljelinjer får&lt;br&gt;skapas i Europa och att alla stater bär ett ansvar för&lt;br&gt;den gemensamma säkerheten. I ljuset av dessa prin-&lt;br&gt;ciper skall NATO:s utvidgningsbeslut värderas lik-&lt;br&gt;som avtalet mellan NATO och Ryssland, som under-&lt;br&gt;tecknades i maj 1997, och tillkomsten samma månad&lt;br&gt;av Euro-atlantiska partnerskapsrådet (EAPR), där&lt;br&gt;Sverige ingår. De är alla sammanhängande delar av&lt;br&gt;den positiva förändringsprocessen i europeisk säker-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgningsbeslutet ändrar inte Sveriges förhål-&lt;br&gt;lande till NATO. Sveriges militära alliansfrihet, som&lt;br&gt;syftar till att vårt land skall kunna vara neutralt i&lt;br&gt;händelse av krig i vårt närområde, består. Den gag-&lt;br&gt;nar vår egen säkerhet bäst och utgör en grund för vår&lt;br&gt;strävan att stärka säkerheten i vårt närområde. Ge-&lt;br&gt;nom vårt medlemskap i OSSE och Europarådet, vårt&lt;br&gt;observatörskap i VEU och vårt deltagande i PFF-&lt;br&gt;samarbetet och EAPR tar Sverige ett betydande an-&lt;br&gt;svar för uppbyggnaden av en alleuropeisk säkerhets-&lt;br&gt;struktur. Sverige och Finland har vidare genom sitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av regeringskonferensen antagna förslag att stärka&lt;br&gt;EU:s roll i konflikthantering i samverkan med VEU&lt;br&gt;bidragit till att befästa EU som centralt organ för eu-&lt;br&gt;ropeisk säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser i första hand EAPR som organ för&lt;br&gt;praktiskt samarbete om krishantering, något som&lt;br&gt;NATO lägger allt större tonvikt vid. Sveriges intensi-&lt;br&gt;fierade deltagande i PFF och dess övningsverksamhet&lt;br&gt;förbättrar vår förmåga att genomföra fredsfrämjande&lt;br&gt;insatser tillsammans med NATO och övriga samar-&lt;br&gt;betsländer utan att beröra försvaret av vårt eget terri-&lt;br&gt;torium. Med den militära alliansfriheten som grund&lt;br&gt;samverkar Sverige förutom i PFF med NATO i den&lt;br&gt;av NATO ledda SFOR-styrkan, som med mandat&lt;br&gt;från FN:s säkerhetsråd i december 1996 ersatte den&lt;br&gt;tidigare IFOR-styrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OSSE intar med sin breda medlemskrets en sär-&lt;br&gt;ställning i det alleuropeiska säkerhetssamarbetet.&lt;br&gt;Som bl. a. utvecklingen i det forna Jugoslavien visar,&lt;br&gt;spelar OSSE idag en ledande roll i icke-militär säker-&lt;br&gt;hetsfrämjande verksamhet. Det gäller konfliktföre-&lt;br&gt;byggande arbete, konflikthantering och återupp-&lt;br&gt;byggnad efter väpnade konflikter. Sverige lägger&lt;br&gt;särskild vikt vid respekten för mänskliga rättigheter&lt;br&gt;och rättsstatens principer och ansträngningarna att&lt;br&gt;förbättra övervakningen av hur medlemsländerna&lt;br&gt;efterlever sina åtaganden. OSSE:s högkommissarie&lt;br&gt;för nationella minoriteter fyller en viktig uppgift för&lt;br&gt;att avvärja etniska konflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rustningskontroll är en av Sverige prioriterad&lt;br&gt;uppgift för OSSE. Vårt land följer nära förhandling-&lt;br&gt;arna inom OSSE:s ram om en anpassning av Avtalet&lt;br&gt;om konventionella styrkor i Europa (CFE-avtalet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådet har fått ökad betydelse i den om-&lt;br&gt;vandling av Europa som nu pågår. En av organisa-&lt;br&gt;tionens viktigaste uppgifter är att stödja den fortsatta&lt;br&gt;demokratiutvecklingen i Central- och Östeuropa. In-&lt;br&gt;satserna inriktas på uppbyggnaden av rättssamhället&lt;br&gt;och en fast förankring av de mänskliga rättigheterna&lt;br&gt;i det legala och politiska systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige i Norden, Östersjöområdet och Barentsregi-&lt;br&gt;onen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ett särskilt intresse och ansvar för säker-&lt;br&gt;het och samarbete i Norden, Östersjöområdet och&lt;br&gt;Barentsregionen. Nordeuropas säkerhet kan inte&lt;br&gt;isoleras från europeisk och nordatlantisk säkerhet.&lt;br&gt;Det innebär att ett viktigt led av svensk politik i om-&lt;br&gt;rådet är att fast inlemma detta i det europeiska och&lt;br&gt;euroatlantiska samarbetet. EU och PFF spelar här en&lt;br&gt;central roll. Sverige skall särskilt verka för att EU:s&lt;br&gt;växande intresse för Östersjöregionen vidgas och i&lt;br&gt;högre grad också riktas mot Barentsregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nordiska samarbetet och vår samverkan med&lt;br&gt;övriga nordiska länder är en del av Sveriges Europa-&lt;br&gt;politik. På grundval av värdegemenskapen inom&lt;br&gt;Norden skall samarbetet utvecklas och vara en stabil&lt;br&gt;plattform för konkret samverkan och internationellt&lt;br&gt;agerande - i närområdet, i Europa och globalt. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nordiska samarbetet fördjupas utifrån de förutsätt-&lt;br&gt;ningar, som följer av de nordiska ländernas olika&lt;br&gt;vägval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges ordförandeskap under 1998 i det nordis-&lt;br&gt;ka samarbetet, såväl inom som utanför Nordiska&lt;br&gt;ministerrådets ram, förpliktar. Det skall utövas aktivt&lt;br&gt;och med en ambition att göra samarbetets politiska&lt;br&gt;och strategiska dimensioner tydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av det inomnordiska samarbetet&lt;br&gt;skall fullföljas i syfte att koncentrera det till områ-&lt;br&gt;den, där samnordiska lösningar ger komparativa för-&lt;br&gt;delar framför nationella eller bredare internationella&lt;br&gt;arrangemang. Den kulturella och språkliga gemen-&lt;br&gt;skap, som finns i Norden, skall bevaras och utveck-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska samarbetsstrukturer skall systematiskt&lt;br&gt;utnyttjas som fora för avstämning och samstämt age-&lt;br&gt;rande i aktuella EU-/EES-frågor, så att detta främjar&lt;br&gt;svenska och nordiska intressen. Regeringen skall ar-&lt;br&gt;beta för att resultaten från EU:s regeringskonferens&lt;br&gt;förverkligas i nära kontakt mellan de nordiska län-&lt;br&gt;derna. Det är av största vikt att fri rörlighet för per-&lt;br&gt;soner genomförs med bibehållen passfrihet inom&lt;br&gt;Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska omvandlingen efter det kalla kri-&lt;br&gt;gets slut har öppnat möjligheten att återknyta tusen-&lt;br&gt;åriga ekonomiska och kulturella band mellan folken&lt;br&gt;kring Östersjön. Det är ett svenskt intresse att regio-&lt;br&gt;nen utvecklas till en väl fungerande hemmamarknad&lt;br&gt;och att alla stater får medlemskap i WTO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige verkar främst genom den år 1996 inledda&lt;br&gt;Visbyprocessen pådrivande i framväxten av ett nät-&lt;br&gt;verk av samarbete på skilda områden mellan Öster-&lt;br&gt;sjöländerna till stöd för fördjupad demokratisering&lt;br&gt;och sociala och ekonomiska reformer. Arbetet med&lt;br&gt;att förbättra miljön och bekämpa den organiserade&lt;br&gt;brottsligheten har fortsatt hög prioritet. Så hölls t.ex.&lt;br&gt;ett miljöministermöte i Saltsjöbaden år 1996 i syfte&lt;br&gt;att inleda arbetet på en Agenda 21 för Östersjöom-&lt;br&gt;rådet. De tre handlingsprogram, som antogs vid Ös-&lt;br&gt;tersjöstaternas råds femte ministersession i Kalmar&lt;br&gt;1996, har givit samarbetet nya impulser och breddat&lt;br&gt;verksamhetsområdet. Nya krav ställs därmed på rå-&lt;br&gt;dets samordnande och vägledande roll. Vid minister-&lt;br&gt;sessionen i Riga i juli 1997 beslöts att förslag skall&lt;br&gt;utarbetas om att inrätta ett permanent sekretariat för&lt;br&gt;Östersjörådet. Sverige har erbjudit sig att vara värd&lt;br&gt;för sekretariatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt svenskt mål är Rysslands inlemmande i&lt;br&gt;ett vidare europeiskt samarbete till gagn för såväl&lt;br&gt;demokratiseringsprocessen i Ryssland som alleuro-&lt;br&gt;peisk säkerhet. För regionens säkerhet och utveckling&lt;br&gt;är stödet till nordvästra Ryssland och Kaliningrad&lt;br&gt;liksom främjandet av allsidiga kontakter mellan&lt;br&gt;Ryssland och de baltiska länderna av stor betydelse.&lt;br&gt;Regeringen tillmäter Barentssamarbetet största bety-&lt;br&gt;delse. Sverige innehar under år 1997 ordförandeska-&lt;br&gt;pet i Barentsrådet. Skärpt kärnsäkerhet, förbättringar&lt;br&gt;av den sargade miljön, ökat kultursamarbete och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;breddade mellanfolkliga kontakter är svenska mål-&lt;br&gt;sättningar för ordförandeskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges utvecklingssamarbete med Estland, Lett-&lt;br&gt;land, Litauen och Polen inriktas idag främst på att&lt;br&gt;underlätta anpassning till och medlemskap i EU. Det&lt;br&gt;sker genom kunskapsöverföring och tekniskt samar-&lt;br&gt;bete inom områdena säkerhet, demokrati, ekonomi&lt;br&gt;och miljö. I ett särskilt program får ansökarländerna&lt;br&gt;del av erfarenheterna av den svenska medlemsstrate-&lt;br&gt;gin. Sveriges utvecklingssamarbete med länderna i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa behandlas under utgiftsom-&lt;br&gt;råde 7 Internationellt bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete utanför Europa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan länge ett brett och välutvecklat bå-&lt;br&gt;de bilateralt och multilateralt samarbete med länder&lt;br&gt;och regioner utanför Europa. Genom arbetet i FN&lt;br&gt;och andra internationella organisationer bidrar vårt&lt;br&gt;land till att stärka internationell fred och säkerhet, till&lt;br&gt;att angripa hoten mot vår gemensamma miljö, till&lt;br&gt;solidaritet med utvecklingsländerna och till att för-&lt;br&gt;bättra de enskilda människornas trygghet och lev-&lt;br&gt;nadsvillkor. Vårt aktiva deltagande i EU:s breda di-&lt;br&gt;alog och biståndssamarbete med utvecklingsländerna&lt;br&gt;har givit svensk politik en ny dimension. Sverige ver-&lt;br&gt;kar för en effektivisering av EU:s politik bl. a. genom&lt;br&gt;en reformering av Lomésamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbindelserna med Förenta staterna intar en sär-&lt;br&gt;ställning i Sveriges relationer med länderna utanför&lt;br&gt;Europa både bilateralt och multilateralt. Det gäller&lt;br&gt;handel och vetenskapligt och kulturellt utbyte likaväl&lt;br&gt;som säkerhetsskapande samarbete. Dialogen mellan&lt;br&gt;EU och Förenta staterna och Canada har en avgö-&lt;br&gt;rande betydelse för den globala utvecklingen på skil-&lt;br&gt;da områden. Genom sitt medlemskap i NATO och&lt;br&gt;OSSE är de båda nordamerikanska staterna djupt&lt;br&gt;engagerade i europeisk säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges bilaterala förbindelser med länderna i&lt;br&gt;Mellanöstern, Afrika, Asien och Oceanien och La-&lt;br&gt;tinamerika omfattar politiska relationer, utvecklings-&lt;br&gt;samarbete och handelsutbyte. Omorganisationen av&lt;br&gt;Utrikesdepartementet har möjliggjort en förbättrad&lt;br&gt;samordning mellan dessa olika aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges internationella utvecklingssamarbete med&lt;br&gt;utvecklingsländer behandlas under utgiftsområde 7&lt;br&gt;Internationellt bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige fullföljer på olika sätt sitt långvariga och&lt;br&gt;djupa engagemang för en allomfattande fredsuppgö-&lt;br&gt;relse i Mellanöstern. Bl.a. ger vi ett betydande stöd&lt;br&gt;till den palestinska befolkningen på Västbanken och i&lt;br&gt;Gaza. Sverige medverkar inom ramen för Barcelo-&lt;br&gt;naprocessen i EU:s växande samarbete med länderna&lt;br&gt;på södra och östra sidan av Medelhavet. I detta&lt;br&gt;sammanhang kan särskilt nämnas etablerandet av ett&lt;br&gt;frihandelsområde och det s.k. Euro-Islamprojektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad länder och regioner i Afrika har under se-&lt;br&gt;nare år genomgått en positiv ekonomisk och politisk&lt;br&gt;utveckling, även om bilden av en kontinent i kris&lt;br&gt;alltjämt dominerar. Sålunda har den djupa mänskliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tragedin i stora sjö-området efter folkmordet i&lt;br&gt;Rwanda återigen understrukit behovet av humanitärt&lt;br&gt;bistånd, skydd av utsatta människors säkerhet och&lt;br&gt;stöd för konfliktförebyggande åtgärder i Afrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till en ny Afrikapolitik kommer att före-&lt;br&gt;läggas riksdagen i en regeringsskrivelse kring årsskif-&lt;br&gt;tet, baserat på bl.a. de slutsatser och rekommenda-&lt;br&gt;tioner som framförts i utredningen ”Partner med&lt;br&gt;Afrika”. Grundtanken är att relationerna med de af-&lt;br&gt;rikanska länderna måste bygga på ett mer jämbör-&lt;br&gt;digt förhållande än det traditionella mellan givare&lt;br&gt;och mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många länder i Asien genomgår en starkt dyna-&lt;br&gt;misk ekonomisk utveckling. En betydande del av till-&lt;br&gt;växten i världsekonomin under de närmaste åren&lt;br&gt;kommer att ske i Kina och andra östasiatiska stater.&lt;br&gt;Samtidigt består en djup fattigdom och ett hårt un-&lt;br&gt;dertryckande av mänskliga rättigheter i många asia-&lt;br&gt;tiska länder. Både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt&lt;br&gt;kommer Asien att spela en central roll i den globala&lt;br&gt;utvecklingen under kommande år. Sverige medverkar&lt;br&gt;aktivt i EU:s strävan att stärka banden och utvidga&lt;br&gt;förbindelserna med Asien. En pågående UD-&lt;br&gt;utredning kommer att utarbeta förslag till en strategi&lt;br&gt;för att intensifiera Sveriges relationer med Asien. Ut-&lt;br&gt;redningen, som kommer att presentera sitt förslag&lt;br&gt;hösten 1998, inriktas på fem huvudområden: Asien i&lt;br&gt;den internationella ekonomin, fattigdom och livs-&lt;br&gt;kvalitet, miljö och hållbart utnyttjande av naturresur-&lt;br&gt;ser, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställd-&lt;br&gt;het samt den asiatiska säkerhetssituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den positiva demokratiska och ekonomiska ut-&lt;br&gt;vecklingen i Latinamerika fortsätter. Fredsavtalet i&lt;br&gt;Guatemala vid årsskiftet 1996/97 innebar en stor&lt;br&gt;framgång för freden i hela området. Det kommersi-&lt;br&gt;ella och politiska intresset för regionen är stort, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såväl de bilaterala relationerna som EU:s förbindelser&lt;br&gt;med Latinamerika utvecklas snabbt. En strategi för&lt;br&gt;främjandet av handeln med Latinamerika har under&lt;br&gt;året tagits fram i departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den positiva utvecklingen är klyftorna mel-&lt;br&gt;lan olika befolkningsgrupper breda och sociala miss-&lt;br&gt;förhållanden råder på många håll. Inre konflikter och&lt;br&gt;övergrepp förekommer fortfarande, och Sverige&lt;br&gt;kommer att fortsätta det aktiva arbete för fred, de-&lt;br&gt;mokrati och mänskliga rättigheter som bedrivs sedan&lt;br&gt;länge. Den sociala och ekonomiska utvecklingen i&lt;br&gt;Nicaragua, Bolivia och en rad andra länder kommer&lt;br&gt;fortsatt att stödjas från svenskt håll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kommentarer till utgiftsutvecklingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för budgetåret 1997 beräknas överstiga&lt;br&gt;budgeten beroende på att en del av anslagssparan-&lt;br&gt;det/reservationerna från 1995/96 tas i anspråk. I öv-&lt;br&gt;rigt är det enbart inom verksamhetsområdena Utri-&lt;br&gt;kesförvaltningen och Internationella organisationer&lt;br&gt;som några större avvikelser kan konstateras. Utrikes-&lt;br&gt;förvaltningen uppvisar 1995/96 sålunda ett stort an-&lt;br&gt;slagssparande som förklaras närmare i det följande.&lt;br&gt;Den kraftiga minskningen av anslagen till Internatio-&lt;br&gt;nella organisationer beror i första hand på att kost-&lt;br&gt;nader för fredsfrämjande insatser med väpnad trupp,&lt;br&gt;som tidigare legat under detta utgiftsområde, fr.o.m.&lt;br&gt;1997 överflyttats till utgiftsområde 6 Totalförsvar&lt;br&gt;samt att en besparing samtidigt genomförts på 250&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN FÖR DE I UTGIFTSOMRÅDE 5 INGÅENDE VERKSAMHETSOMRÅDENA&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DÄRAV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSPROGNOS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 813&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella organisationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;927&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;947&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Information om Sverige i utlandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frå-&lt;br&gt;gor m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga utrikespolitiska frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt för utgiftsområde 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 764&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Utrikesförvaltningen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Omfattning/ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsområdet omfattar anslagen utrikesför-&lt;br&gt;valtningen, dvs. såväl Utrikesdepartementet som ut-&lt;br&gt;rikesrepresentationen, nordiskt samarbete som här&lt;br&gt;avser i första hand resekostnader för Sveriges delta-&lt;br&gt;gande i det nordiska samarbetet samt ekonomiskt&lt;br&gt;bistånd till svenska medborgare i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1938&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 316 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 579&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 813&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 763&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 805&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 853&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha tillgång till den nya tekniken innan utgången&lt;br&gt;av 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens oförändrat höga ambitioner på det utri-&lt;br&gt;kespolitiska området ställer krav på en väl fungeran-&lt;br&gt;de utrikesförvaltning. Denna måste därför även fort-&lt;br&gt;satt utvecklas, genom rationalisering och effekti-&lt;br&gt;visering, och förändras för att kunna svara mot de&lt;br&gt;krav som ställs på den i en snabbt föränderlig värld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de medel som ställs till Utrikesdeparte-&lt;br&gt;mentets förfogande från den s.k. profilpotten sker en&lt;br&gt;ökad satsning på främjande av export, investeringar&lt;br&gt;och turism. Detta sker bl.a. genom upprättande av&lt;br&gt;två generalkonsulat, i Gdansk och Los Angeles.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den omorganisation av utrikesförvaltningen,&lt;br&gt;som nu slutförts, har den anpassats till de nya uppgif-&lt;br&gt;ter för utrikespolitiken som en tilltagande internatio-&lt;br&gt;nalisering medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska utfallet för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;visar på ett stort anslagssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomgripande omorganisation av Utrikesdepar-&lt;br&gt;tementet har genomförts under budgetåren 1995/96&lt;br&gt;och 1997 i syfte att stärka den operativa verksamhe-&lt;br&gt;ten och genomföra rationaliseringar inom den admi-&lt;br&gt;nistrativa verksamheten. Sveriges medlemskap i Eu-&lt;br&gt;ropeiska unionen samt i FN:s säkerhetsråd har&lt;br&gt;påverkat arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Installationstakten för den s.k. nya tekniska platt-&lt;br&gt;formen för ADB och kommunikation har ökats så&lt;br&gt;att både departementet och utlandsmyndigheterna&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 1 Utrikesförvaltningen&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 310 445 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;717 849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 574 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 667 384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 807 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 757 629&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 799 134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 846 538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltningens viktigaste uppgifter är att be-&lt;br&gt;vaka och främja svenska intressen, politiska såväl&lt;br&gt;som handels- och biståndsrelaterade. Detta görs ge-&lt;br&gt;nom politisk, ekonomisk och handelspolitisk bevak-&lt;br&gt;ning, genom export-, investerings- och turistfrämjan-&lt;br&gt;de verksamhet, insatser inom kultur och information&lt;br&gt;samt handläggning av migrations- och rättsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Utrikesförvaltningen används för de&lt;br&gt;samlade förvaltningskostnaderna för departementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och de 100 utlandsmyndigheterna samt de drygt 400&lt;br&gt;honorärkonsulaten. Totalt omfattar utrikesförvalt-&lt;br&gt;ningen ca 2400 anställda, varav omkring 1000 ut-&lt;br&gt;görs av lokalanställda. Till de tyngre förvaltnings-&lt;br&gt;kostnaderna hör förutom löner och utlandstillägg till&lt;br&gt;de anställda, även fastighetskostnader, resekostnader&lt;br&gt;för deltagande i ett stort antal internationella möten&lt;br&gt;och förhandlingar, driftskostnader för en, på grund&lt;br&gt;av verksamhetens art, omfattande IT- och telekom-&lt;br&gt;munikationsverksamhet. I anslaget ingår också kost-&lt;br&gt;nader för utredningar och officiella besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader som kan uppstå med anledning av ga-&lt;br&gt;rantier för banklån till personal respektive uppsagda&lt;br&gt;anställda inom utrikesförvaltningen belastar detta&lt;br&gt;anslag. Utestående lån uppgår för närvarande till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12,8 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan budget och utfall för bud-&lt;br&gt;getåret 1995/96 visar att utrikesförvaltningen hade&lt;br&gt;ett stort anslagssparande. Detta anslagssparande be-&lt;br&gt;ror både på egna åtgärder och yttre omständigheter.&lt;br&gt;Dels har den nya rambudgettekniken medvetet ut-&lt;br&gt;nyttjats för att spara medel under ett budgetår för att&lt;br&gt;klara extraordinära utgifter ett annat budgetår, fast-&lt;br&gt;ställda sparbeting genomförts tidigt under mandat-&lt;br&gt;perioden samt ett ökat kostnadsmedvetande åstad-&lt;br&gt;kommits inom utrikesförvaltningen. Dels har&lt;br&gt;anslagssparandet åstadkommits av yttre icke påverk-&lt;br&gt;bara förändringar i form av kursvinster som resultat&lt;br&gt;av en förstärkning av den svenska kronan i förhål-&lt;br&gt;lande till de utländska valutor som i stor omfattning&lt;br&gt;används inom utrikesförvaltningen för betalning av&lt;br&gt;dess kostnader. I samband med diskussionerna under&lt;br&gt;våren 1997 om det fortsatta besparingsarbetet beslu-&lt;br&gt;tade regeringen att 200 miljoner kronor av anslags-&lt;br&gt;sparandet skulle dras in. Under utgiftsområde 1 an-&lt;br&gt;slag C 1 föreslår regeringen dessutom att högst 135&lt;br&gt;miljoner kronor av anslagssparandet överförs som&lt;br&gt;anslagssparande till ramanslaget Regeringskansliet&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen, som innebär ett tydliggörande av olika admi-&lt;br&gt;nistrativa funktioner samt en rationalisering som in-&lt;br&gt;nebär en resursöverföring till den operativa verksam-&lt;br&gt;heten inom utrikesförvaltningen. Därmed är ett om-&lt;br&gt;fattande reformarbete slutfört och det nya UD är&lt;br&gt;klart. Det uppsatta målet för omorganisationen har&lt;br&gt;uppnåtts genom att Utrikesdepartementet nu är an-&lt;br&gt;passat till de nya uppgifter för utrikespolitiken som&lt;br&gt;en tilltagande internationalisering, det växande öm-&lt;br&gt;sesidiga beroendet mellan departementets traditio-&lt;br&gt;nella politikområden samt inte minst EU-&lt;br&gt;medlemskapet medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt hög ambitionsnivå ställer också krav&lt;br&gt;på prioriteringar och avväganden. Förutsättningarna&lt;br&gt;för att genomföra sådana överväganden har klart&lt;br&gt;förbättrats genom den utvecklade process för verk-&lt;br&gt;samhetsplanering som numera tillämpas inom utri-&lt;br&gt;kesförvaltningen. Härigenom ges möjlighet till en&lt;br&gt;sammanhållen bedömning och avvägning mellan oli-&lt;br&gt;ka krav och önskemål vad gäller såväl personella&lt;br&gt;som finansiella resurser inom utrikesförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer har i rapporten ”Utrikes-&lt;br&gt;förvaltningen” granskat utrikesförvaltningen med&lt;br&gt;tonvikt på dess uppgifter, organisation, styrning, per-&lt;br&gt;sonal och kostnader. Utrikesdepartementets remiss-&lt;br&gt;svar har nyligen lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av anslaget för 1998 har hänsyn&lt;br&gt;tagits till att anslaget för 1997 tillfälligtvis hade&lt;br&gt;sänkts med drygt 100 miljoner kronor samt till det&lt;br&gt;för mandatperioden beslutade sparprogrammet. För&lt;br&gt;att fullfölja besparingsåtgärderna som aviserades i&lt;br&gt;regeringens ekonomiska vårproposition har anslags-&lt;br&gt;posten för utredningar minskats med 3 miljoner kro-&lt;br&gt;nor fr.o.m. år 1998. För år 1999 har anslaget be-&lt;br&gt;räknats till 1 799 miljoner kronor och för år 2000&lt;br&gt;till 1 847 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisas närmare under inledningen till detta&lt;br&gt;utgiftsområde kommer regeringen även framdeles att&lt;br&gt;ha höga ambitioner på det utrikespolitiska området.&lt;br&gt;För att kunna möta de krav detta ställer på en väl&lt;br&gt;fungerande utrikesförvaltning har denna under det&lt;br&gt;senare året genomgått en omfattande omorganisa-&lt;br&gt;tion. Denna innebär att det i stället för den gamla&lt;br&gt;politiska avdelningen, handelsavdelningen, avdel-&lt;br&gt;ningen för internationellt utvecklingssamarbete och&lt;br&gt;rättsavdelningen, sedan 1 juli 1996 finns ett antal&lt;br&gt;geografiska och funktionella enheter. Omorganisa-&lt;br&gt;tionen har nu slutförts genom en reformering av den&lt;br&gt;administrativa verksamheten inom utrikesförvalt-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Nordiskt samarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 072 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas kostnader för Sveriges delta-&lt;br&gt;gande i samarbetet inom ramen för Nordiska minis-&lt;br&gt;terrådet (samarbetsministrarna) och Nordiska sam-&lt;br&gt;arbetskommittén m.fl. samarbetsorgan samt för&lt;br&gt;deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbe-&lt;br&gt;te, däribland det svensk-norska samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A 3 Ekonomiskt bistånd till svenska&lt;br&gt;medborgare i utlandet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 060 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 371 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;prognos&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av anslaget används huvuddelen till att täcka de&lt;br&gt;kostnader som avses i lagen (1973:137) om ekono-&lt;br&gt;miskt bistånd till svenska medborgare i utlandet&lt;br&gt;m.m. Det rör sig om periodiskt understöd till vissa i&lt;br&gt;utlandet, främst i Sydamerika, bosatta svenska med-&lt;br&gt;borgare. Därutöver betalas från anslaget eftergifter&lt;br&gt;och jämkning av fordringar för utgivet tillfälligt eko-&lt;br&gt;nomiskt bistånd till nödställda svenska medborgare i&lt;br&gt;utlandet samt för brottmål och kostnader vid döds-&lt;br&gt;fall. Anslaget används också till rättsligt bistånd till&lt;br&gt;brottsoffer utomlands. Från anslaget betalas också&lt;br&gt;kostnader för expertgruppen för identifiering av ka-&lt;br&gt;tastroffall utomlands, kostnader i sjöfartsfrågor samt&lt;br&gt;avgifter för stämningsmannadelgivning.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för periodiskt understöd minskar, me-&lt;br&gt;dan frihetsberövanden på grund av grova narkoti-&lt;br&gt;kabrott i utlandet kan komma att medföra ökande&lt;br&gt;kostnader för rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslaget finns en medelsram på 50 000 kronor&lt;br&gt;för särskilda informationsinsatser riktade till utlands-&lt;br&gt;resenärer, främst ungdomar, i syfte att minska be-&lt;br&gt;lastningen på utrikesförvaltningens konsulära resur-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Internationella organisationer&lt;/h3&gt;
&lt;h6&gt;Omfattning/ändamål&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att 906 miljoner kronor anvisas&lt;br&gt;under utgiftsområde 5 för bidrag till Internationella&lt;br&gt;organisationer. Härutöver finansieras även interna-&lt;br&gt;tionella organisationer under utgiftsområde 7 Inter-&lt;br&gt;nationellt bistånd. Inom verksamhetsområdet finan-&lt;br&gt;sieras i första hand bidrag till Förenta nationerna,&lt;br&gt;Europarådet, Organisationen för säkerhet och sam-&lt;br&gt;arbete i Europa (OSSE), den gemensamma utrikes-&lt;br&gt;och säkerhetspolitiken inom EU (GUSP), Nordiska&lt;br&gt;ministerrådet, Organisationen för ekonomiskt sam-&lt;br&gt;arbete och utveckling (OECD) samt kostnader för&lt;br&gt;fredsfrämjande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökande globaliseringen innebär att den poli-&lt;br&gt;tiska och ekonomiska utvecklingen i vår omvärld i&lt;br&gt;allt högre grad påverkar förutsättningarna också för&lt;br&gt;den nationella politiken. Samarbetet inom interna-&lt;br&gt;tionella organisationer får därmed än större betydel-&lt;br&gt;se. Det är därför angeläget att Sverige fortsatt aktivt&lt;br&gt;engagerar sig i det multilaterala samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för Sveriges medlemskap i internatio-&lt;br&gt;nella organisationer styrs av organisationernas bud-&lt;br&gt;getar. De obligatoriska bidragen uttaxeras enligt en&lt;br&gt;på förhand fastställd bidragsskala, som varierar från&lt;br&gt;organisation till organisation. Budgetramen för de&lt;br&gt;olika organisationerna blir därmed en av de viktigas-&lt;br&gt;te utgiftsstyrande faktorerna. Eftersom bidragen ut-&lt;br&gt;taxeras i annan valuta än svenska kronor (främst US-&lt;br&gt;dollar) påverkar även kronans värde utgiftsnivån.&lt;br&gt;Denna påverkas också av inflationen i respektive or-&lt;br&gt;ganisations verksamhetsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige strävar generellt efter en effektivare och&lt;br&gt;mer resultatstyrd verksamhet inom ramen för en mer&lt;br&gt;återhållsam budgetutveckling. I ökande omfattning&lt;br&gt;sker kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar&lt;br&gt;av organisationernas verksamhet för att säkerställa&lt;br&gt;en effektiv resursanvändning av de svenska bidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 1996 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 226 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 475&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;907&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;906&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;927&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;947&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges bidrag till de olika internationella organi-&lt;br&gt;sationerna har i huvudsak motsvarat budgetbe-&lt;br&gt;räkningarna. Skillnaden mellan budget och utfall&lt;br&gt;1995/96 beror framför allt på att betalningstid-&lt;br&gt;punkten för bidraget till Nordiska ministerrådet&lt;br&gt;ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen till internationella organisationer har&lt;br&gt;minskat vilket beror på att besparingar skett på de&lt;br&gt;anslag som i huvudsak finansierar svenskt delta-&lt;br&gt;gande i internationella fredsfrämjande insatser. På&lt;br&gt;anslaget B 9 Fredsbevarande verksamhet besluta-&lt;br&gt;des en besparing om 250 miljoner kronor inför&lt;br&gt;budgetåret 1997. Vidare beslutades att anslaget&lt;br&gt;skulle delas, så att fredsfrämjande insatser med&lt;br&gt;väpnad trupp finansieras över utgiftsområde 6,&lt;br&gt;medan övrig fredsfrämjande verksamhet finansie-&lt;br&gt;ras över utgiftsområde 5 och det nya anslaget B 4&lt;br&gt;Fredsfrämjande verksamhet. Inför budgetåret&lt;br&gt;1998 föreslås ytterligare besparingar på dessa bå-&lt;br&gt;da utgiftsområden. Sveriges bidrag till Unido fi-&lt;br&gt;nansieras fr.o.m. år 1998 över utgiftsområde 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt medlemskap i FN:s säkerhetsråd och Sveriges&lt;br&gt;fortsatt höga ambition att aktivt stödja FN och dess&lt;br&gt;fredsfrämjande verksamhet gör, i kombination med&lt;br&gt;besparingar på verksamhetsområdet, att det blir än&lt;br&gt;angelägnare att resterande medel används på ett op-&lt;br&gt;timalt sätt. Härvid bör Sverige prioritera ett brett del-&lt;br&gt;tagande med kvalificerad personal i pågående och&lt;br&gt;nya fredsfrämjande missioner. Vidare bör Sverige ak-&lt;br&gt;tivt bidra till utvecklingen av en helhetssyn på freds-&lt;br&gt;främjande insatser som innefattar såväl politiska, mi-&lt;br&gt;litära, polisiära, civila som humanitära aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall delta aktivt i det pågående arbetet&lt;br&gt;med att stärka och effektivisera FN. Som medlem i&lt;br&gt;säkerhetsrådet även under 1998 kommer Sverige att&lt;br&gt;fortsatt lägga stor vikt vid att stärka FN:s förmåga&lt;br&gt;till konfliktförebyggande och tidiga insatser, bidra till&lt;br&gt;att stärka den humanitära rätten och folkrättens&lt;br&gt;ställning samt stödja användandet av fredliga in-&lt;br&gt;strument i konfliktlösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europarådet, OSSE och inom EU skall Sverige&lt;br&gt;fortsätta att medverka till framväxten av en ny alleu-&lt;br&gt;ropeisk säkerhets- och samarbetsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;B 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa internationella&lt;br&gt;organisationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;399 994 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452 462 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;prognos&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;422 015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;464 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;474 406&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;den 1997-98 är ett uttryck för den politiska betydelse&lt;br&gt;vi tillmäter organisationen och dess verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget B 1 betalas obligatoriska kostnader&lt;br&gt;för Sveriges andel till FN:s reguljära budget och FN:s&lt;br&gt;fredsbevarande insatser. Vidare ingår Sveriges bi-&lt;br&gt;dragsandelar till den nystartade Haag-baserade Or-&lt;br&gt;ganisationen för förbud mot kemiska vapen&lt;br&gt;(Organisation for the Prohibition of Chemical Wea-&lt;br&gt;pons, OPCW) och till Förberedande kommissionen i&lt;br&gt;Wien för upprättandet av den internationella kon-&lt;br&gt;trollorganisationen under fördraget om fullständigt&lt;br&gt;förbud mot kärnsprängningar (Comprehensive Nuc-&lt;br&gt;lear Test-Ban Treaty Organization, CTBTO) samt&lt;br&gt;andra konventionsorgan. Från anslaget betalas också&lt;br&gt;Sveriges bidragsandel för de pågående förhandling-&lt;br&gt;arna i Geneve om ett verifikationsprotokoll för kon-&lt;br&gt;ventionen om förbud mot biologiska vapen. Under&lt;br&gt;anslaget budgeteras härutöver för obligatoriska kost-&lt;br&gt;nader till följd av bl.a. uppföljnings- och gransk-&lt;br&gt;ningskonferenser för internationella konventioner,&lt;br&gt;däribland konventionen om förbud mot särskilt in-&lt;br&gt;humana vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1997 kommer den fortsatta finansi-&lt;br&gt;eringen av krigstribunalerna för f.d. Jugoslavien och&lt;br&gt;Rwanda att behandlas. Sverige tillsammans med EU&lt;br&gt;verkar för att dessa skall finansieras över FN:s regul-&lt;br&gt;jära budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s finansiella kris har accentuerats under 1997.&lt;br&gt;Främst på grund av att vissa större bidragsgivare an-&lt;br&gt;tingen innehållit eller på grund av ekonomiska svå-&lt;br&gt;righeter inte har kunnat betala sina bidrag fullt ut.&lt;br&gt;De pågående diskussionerna om reformer av FN:s&lt;br&gt;programverksamhet och en eventuell skuldbetalning&lt;br&gt;av Förenta staterna ger anledning till försiktig opti-&lt;br&gt;mism om organisationens framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas obligatoriska avgifter för&lt;br&gt;Sveriges medlemskap i ett antal internationella or-&lt;br&gt;ganisationer, som Sverige är folkrättsligt bundet&lt;br&gt;att betala. Anslaget omfattar främst Sveriges bi-&lt;br&gt;drag till Förenta nationerna, Europarådet, Orga-&lt;br&gt;nisationen för säkerhet och samarbete i Europa&lt;br&gt;(OSSE) samt den gemensamma utrikes- och sä-&lt;br&gt;kerhetspolitiken inom EU (GUSP).&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Förenta nationerna&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;FN är en hörnsten i svensk utrikespolitik och det&lt;br&gt;svenska medlemskapet i säkerhetsrådet under perio-&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför budgetåret 1995/96 formulerades målsättning-&lt;br&gt;en att Sverige skulle verka aktivt bl.a. för att stärka&lt;br&gt;FN:s fredsfrämjande förmåga samt att reformera&lt;br&gt;FN:s ekonomiska och sociala verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har genom åren givit betydande bidrag till&lt;br&gt;FN, dess fredsbevarande operationer, medling och&lt;br&gt;andra politiska insatser liksom till organisationens&lt;br&gt;ekonomiska och sociala verksamhet. Hösten 1996&lt;br&gt;valdes Sverige, med starkt stöd från övriga medlems-&lt;br&gt;stater, in som medlem i FN:s säkerhetsråd för perio-&lt;br&gt;den 1997 - 1998. Säkerhetsrådet har det övergripan-&lt;br&gt;de ansvaret för upprätthållande av internationell fred&lt;br&gt;och säkerhet. Vårt medlemskap ställer höga krav på&lt;br&gt;ett aktivt engagemang i alla de frågor som rådet be-&lt;br&gt;handlar. Det innebär också höga förväntningar på&lt;br&gt;aktivt deltagande från svensk sida i de skilda freds-&lt;br&gt;främjande insatser som säkerhetsrådet beslutar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s struktur och verksamhet behöver förnyas och&lt;br&gt;stärkas. Generalsekreteraren har under 1997 presen-&lt;br&gt;terat omfattande förslag till reformer. Sverige söker&lt;br&gt;stärka och påverka organisationens verksamhet. Det&lt;br&gt;är angeläget att göra organisationen mer kostnadsef-&lt;br&gt;fektiv så att dess finansiering tryggas långsiktigt. Det-&lt;br&gt;ta arbete sker bl.a. inom ramen för de mellanstatliga&lt;br&gt;förhandlingarna om reformer på det ekonomiska och&lt;br&gt;sociala området. Under hösten 1996 har de nordiska&lt;br&gt;länderna presenterat ett förslag om bl.a. gemensam-&lt;br&gt;ma fältkontor för FN-systemet i mottagarländerna.&lt;br&gt;På finansområdet prioriterar Sverige att skuldregle-&lt;br&gt;ring sker och vidare en bättre betalningsdisciplin och&lt;br&gt;reviderade bidragsskalor. I många av dessa frågor får&lt;br&gt;våra synpunkter ökad genomslagskraft genom EU-&lt;br&gt;samarbetet. Även det etablerade nordiska samarbetet&lt;br&gt;avseende FN-frågor ökar våra möjligheter att påver-&lt;br&gt;ka organisationens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige, liksom övriga EU-länder, tillhör de med-&lt;br&gt;lemsstater som alltid betalar sina obligatoriska bidrag&lt;br&gt;till fullo och i tid. Det förblir en angelägen uppgift att&lt;br&gt;söka förbättra betalningsdisciplinen, reformera FN:s&lt;br&gt;bidragsskalor och göra organisationen mer kostnads-&lt;br&gt;effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två största posterna inom Förenta nationerna&lt;br&gt;är bidraget till FN:s reguljära budget och bidraget till&lt;br&gt;kostnaderna för FN:s fredsbevarande operationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN har hållit sig inom den för 1996-97 allokerade&lt;br&gt;ramen för den reguljära budgeten om 2 608 miljoner&lt;br&gt;US-dollar och därtill gjort besparingar om 154 mil-&lt;br&gt;joner US-dollar. Budgetramen för tvåårsperioden&lt;br&gt;1998-99 fastställdes av generalförsamlingen till&lt;br&gt;2 512 miljoner US-dollar. Uppskattningsvis torde&lt;br&gt;beloppet behöva uppräknas till 2 583 miljoner US-&lt;br&gt;dollar för att täcka inflation och kursförändringar.&lt;br&gt;Under denna period förväntas FN spara 124 miljoner&lt;br&gt;US-dollar. Under hösten 1997 förhandlar medlems-&lt;br&gt;staterna om nya bidragsskalor för perioden 1998-&lt;br&gt;2001. Sveriges nuvarande bidragsandel om 1,23 %&lt;br&gt;kan komma att öka något. Regeringen bedömer pre-&lt;br&gt;liminärt att 133,6 miljoner kronor bör avsättas för&lt;br&gt;att betala Sveriges bidrag till FN:s reguljära budget&lt;br&gt;under budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges andel av de uttaxerade bidragen till bud-&lt;br&gt;getarna för FN:s fredsbevarande operationer uppgår&lt;br&gt;f.n. till 1,23 % för år 1998. Det svenska bidraget för&lt;br&gt;budgetåret 1998 beräknas preliminärt till 253,7 mil-&lt;br&gt;joner kronor. Även för fredsbevarande operationer&lt;br&gt;kommer en ny bidragsskala att fastställas, som troli-&lt;br&gt;gen medför en ökning av Sveriges andel. Det finns&lt;br&gt;också ett stort mått av osäkerhet om antalet opera-&lt;br&gt;tioner. FN:s säkerhetsråd kan komma att fatta beslut&lt;br&gt;om nya insatser eller avsluta pågående operationer.&lt;br&gt;Genom det svenska medlemskapet i säkerhetsrådet&lt;br&gt;under 1998 ökar förväntningarna på ett svenskt en-&lt;br&gt;gagemang i dessa operationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga bidrag har preliminärt beräknats 14,5&lt;br&gt;miljoner kronor för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Europarådet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Europarådets huvuduppgift är att främja respekten&lt;br&gt;för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens&lt;br&gt;principer. Europarådet har bl.a. en viktig roll i de-&lt;br&gt;mokratiseringsprocessen i de central- och östeurope-&lt;br&gt;iska länderna. Dessa huvudlinjer har sedan anknyt-&lt;br&gt;ning till i princip samtliga områden i Europarådets&lt;br&gt;övriga breda verksamhetsfält, som sammanfattnings-&lt;br&gt;vis berör sociala frågor och livskvalitet respektive&lt;br&gt;kulturfrågor och kulturell mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas Sveriges bidrag till Euro-&lt;br&gt;parådets reguljära budget samt obligatoriska debite-&lt;br&gt;ringar till pensionsbudgeten, en extraordinär budget&lt;br&gt;som avser en nyligen uppförd byggnad för MR-&lt;br&gt;institutionerna, flera s.k. partsavtal (avtal på social-&lt;br&gt;och hälsoområdet, Europafarmakopén, fonden för&lt;br&gt;social utveckling, Pompidougruppen för narkotika-&lt;br&gt;frågor och kommissionen för demokrati genom lag)&lt;br&gt;samt Europarådets ungdomsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av en positiv kronkursutveckling kom&lt;br&gt;utfallet för budgetåret 1995/96 att underskrida anvi-&lt;br&gt;sade medel med knappt fyra miljoner kronor. För&lt;br&gt;innevarande budgetår förväntas en större överens-&lt;br&gt;stämmelse mellan budget och utfall.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen stöder i princip den återhållsamma linje&lt;br&gt;som sedan flera år präglar Europarådets budgetpro-&lt;br&gt;cess. Sverige fortsätter att verka, i enlighet med de&lt;br&gt;målsättningar som uppställts, för att rådet koncent-&lt;br&gt;rerar sin verksamhet till utveckling av demokrati,&lt;br&gt;mänskliga rättigheter och rättsstatens principer samt&lt;br&gt;den viktiga uppgiften att integrera de nya medlems-&lt;br&gt;länderna i Central- och Östeuropa, varav 16 hittills&lt;br&gt;har upptagits som fullvärdiga medlemmar i organisa-&lt;br&gt;tionen. Ytterligare ansökningar föreligger. I såväl ny-&lt;br&gt;blivna medlemsländer som s.k. kandidatländer an-&lt;br&gt;ordnas stödprogram, med huvudsaklig inriktning på&lt;br&gt;uppbyggnad av rättssamhället och förankring av de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna i det legala och politiska sys-&lt;br&gt;temet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att få nya arbetsuppgifter att gå ihop med real&lt;br&gt;nolltillväxt på resurssidan ställer stora krav på effek-&lt;br&gt;tivisering, rationalisering och omprioritering inom&lt;br&gt;organisationen. Ett led i detta arbete är en av gene-&lt;br&gt;ralsekreteraren inledd översyn av Europarådets verk-&lt;br&gt;samhet sektor för sektor. Enligt regeringens uppfatt-&lt;br&gt;ning bör även budgetprocessen bli föremål för en&lt;br&gt;motsvarande översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets reguljära budget för 1997 har vo-&lt;br&gt;lymmässigt ökat kraftigt i förhållande till förra året,&lt;br&gt;huvudsakligen beroende på att Ryssland för första&lt;br&gt;gången deltar fullt ut som s.k. stor bidragsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(tillsammans med de andra fyra ”stora”, Frankrike,&lt;br&gt;Italien, Storbritannien och Tyskland). Sverige bidrar&lt;br&gt;under 1997 med 2,33 % till den reguljära budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt har budgetbehandlingen de senaste åren&lt;br&gt;präglats av återhållsamhet och så har även varit fallet&lt;br&gt;i samband med den under våren inledda diskussionen&lt;br&gt;om 1998 års budget. Ett budgettak för nästa år har&lt;br&gt;fastställts till ca 990 miljoner franska franc, vilket&lt;br&gt;belopp motsvarar medlemsländernas bidrag till 1997&lt;br&gt;års budget samt en inflationsuppräkning på drygt 1,4&lt;br&gt;0/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/o.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovannämnda beslut om budgettak har dock fat-&lt;br&gt;tats med reservation för följande två väsentliga fakto-&lt;br&gt;rer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;De nuvarande institutionerna för mänskliga rät-&lt;br&gt;tigheter (kommission och domstol) kommer under&lt;br&gt;1998 att slås samman till ett organ (en permanent&lt;br&gt;domstol), vilket innebär finansiella konsekvenser som&lt;br&gt;ännu inte går att överblicka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I samband med Europarådets toppmöte i oktober&lt;br&gt;1997 kan beslut komma att fattas som medför ökade&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En debatt om den framtida verksamheten i Euro-&lt;br&gt;parådets ungdomsfond pågår - i termer av såväl fi-&lt;br&gt;nansiering som organisation - men den torde inte re-&lt;br&gt;sultera i några kostnadsökningar i förhållande till&lt;br&gt;nuvarande situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har preliminärt beräknat bidraget till&lt;br&gt;Europarådet till 34 miljoner kronor för budgetåret&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Organisationen för säkerhet och samarbete i&lt;br&gt;Europa (OSSE)&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget B 1 betalas obligatoriska kostnader för&lt;br&gt;Sveriges andel av OSSE:s integrerade budget&lt;br&gt;(sammanlagt ett tjugotal delbudgetar), gemensamt&lt;br&gt;beslutade särskilda budgetar, OSSEts kommunika-&lt;br&gt;tionssystem, skiljedomstolen enligt konventionen om&lt;br&gt;förlikning och skiljedom inom OSSE (den s.k. Stock-&lt;br&gt;holms-konventionen) samt vissa andra av organisa-&lt;br&gt;tionen debiterade gemensamma kostnader. Sveriges&lt;br&gt;andel av den gemensamma budgeten uppgår f.n. till&lt;br&gt;3,55 %. Bidragen uttaxeras normalt i österrikiska&lt;br&gt;schilling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget till OSSE budgetåret 1995/96 överskred&lt;br&gt;budgeterat belopp med ca 7 miljoner kronor i första&lt;br&gt;hand beroende på en utvidgad insats i Bosnien-&lt;br&gt;Hercegovina och en nyupprättad mission i Kroatien.&lt;br&gt;Detta överskridande kunde finansieras genom att&lt;br&gt;andra anslag inom verksamhetsområdet underskreds.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar aktivt i OSSE:s arbete. Genom sin all-&lt;br&gt;europeiska och transatlantiska karaktär (från Van-&lt;br&gt;couver till Vladivostok) och utgångspunkten i ett&lt;br&gt;brett säkerhetsbegrepp ger OSSE ett viktigt bidrag till&lt;br&gt;den framväxande nya säkerhetsordningen. Verksam-&lt;br&gt;heten omfattar insatser för demokrati och fredlig&lt;br&gt;konfliktlösning i länder och regioner, liksom arbete&lt;br&gt;för mänskliga rättigheter, minoriteter, valövervak-&lt;br&gt;ning, riskanalys, förtroendeskapande åtgärder etc.&lt;br&gt;Ordförandeland under 1997 är Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av OSSE:s representationer är Bosnien-&lt;br&gt;Hercegovina den ojämförligt största. Dess huvud-&lt;br&gt;uppgift under 1997 var att förbereda lokalvalen i&lt;br&gt;september, men den har även gjort väsentliga insatser&lt;br&gt;för demokratisk utveckling och skydd för mänskliga&lt;br&gt;rättigheter. Representationen i Kroatien har fått ett&lt;br&gt;utvidgat mandat som inte enbart är inriktat på MR-&lt;br&gt;övervakning. Representationen skall även aktivt bi-&lt;br&gt;dra till att Kroatien genomför sina åtaganden röran-&lt;br&gt;de återflyttning av flyktingar och internflyktingar.&lt;br&gt;Den skall vidare överta vissa av FN:s uppgifter i östra&lt;br&gt;Slavonien. Den utsända personalen skall ökas till 250&lt;br&gt;(från nuvarande 14). Mandaten för övriga represen-&lt;br&gt;tationer har förlängts. I Tjetjenien arbetar stödgrup-&lt;br&gt;pen för att befästa fredsprocessen efter valen i början&lt;br&gt;av 1997. OSSE deltar i insatserna för att stödja Al-&lt;br&gt;banien, i första hand inför parlamentsvalet 1997 och&lt;br&gt;som stöd för den av OSSE:s ordförande utsedde re-&lt;br&gt;presentantens medlande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige ingår i Minskgruppen för en lösning av&lt;br&gt;konflikten kring Nagorno-Karabach. Minskgruppen&lt;br&gt;leds f.n. av en trojka bestående av tre stormakts-&lt;br&gt;medlemmar. Beredskap finns för en eventuell freds-&lt;br&gt;bevarande insats i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om mänskliga rättigheter och demokra-&lt;br&gt;tiuppbyggnad leds från kontoret i Warszawa (Office&lt;br&gt;for Democratic Institutions and Human Rights -&lt;br&gt;ODIHR). Kontoret samordnar bl.a. insatser för val-&lt;br&gt;övervakning i medlemsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minoritetskommissarien med säte i Haag utför ett&lt;br&gt;betydelsefullt konfliktförebyggande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhandlingsarbetet är den främsta uppgiften att&lt;br&gt;fortsätta förberedelserna på en säkerhetsmodell och&lt;br&gt;en säkerhetsstadga enligt de beslut som fattades vid&lt;br&gt;toppmötet i Lissabon. Vidare kommer Wien-&lt;br&gt;dokumentet 1994 om förtroende- och säkerhetsska-&lt;br&gt;pande åtgärder att bli föremål för en översyn. Inom&lt;br&gt;den ekonomiska dimensionen hölls ett forum i Prag i&lt;br&gt;juni 1997 och ett antal specialseminarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OSSE har genom kontinuerlig bevakning av sä-&lt;br&gt;kerhetsutvecklingen i Europa en väsentlig roll att&lt;br&gt;fylla som regional säkerhetsorganisation. OSSE be-&lt;br&gt;höver ytterligare utveckla sin organisation men med&lt;br&gt;bevarad flexibilitet. Budgetprocessen behöver ses&lt;br&gt;över och resurser garanteras för de uppgifter organi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sationen tilldelats och påtagit sig. Insatsberedskapen&lt;br&gt;behöver förstärkas ytterligare. OSSE befinner sig i en&lt;br&gt;konsolideringsfas samtidigt som det normgivande&lt;br&gt;arbetet fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För OSSE beräknas preliminärt 16,5 miljoner&lt;br&gt;kronor för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Den gemensamma utrikes- och säkerhetspo-&lt;br&gt;litiken inom EU (GUSP)&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Sverige blev genom medlemskapet i EU del i det&lt;br&gt;mellanstatliga samarbetet inom den gemensamma&lt;br&gt;utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) vilket utgör&lt;br&gt;EU:s andra pelare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges deltagande i GUSP-arbetet innebär att&lt;br&gt;verka inom nya strukturer och nya åtaganden när EU&lt;br&gt;beslutar att agera gemensamt. Genomförandet sker&lt;br&gt;genom beslut om gemensamma åtgärder och stånd-&lt;br&gt;punkter, liksom genom deklarationer och demarcher.&lt;br&gt;Besluten kan innebära finansiella åtaganden för&lt;br&gt;medlemsländerna. Fördelningsnyckel fastställs för&lt;br&gt;varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Övriga internationella organisationer&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Övriga internationella organisationer innefattar de&lt;br&gt;obligatoriska bidragen till Permanenta skiljedomsto-&lt;br&gt;len i Haag, den s.k. Fact Finding Commission under&lt;br&gt;första tilläggsprotokollet till Genéve-konventionerna,&lt;br&gt;havsrättsdomstolen i Hamburg, havsbottenmyndig-&lt;br&gt;heten i Kingston, Jamaica, del av regeringens bidrag&lt;br&gt;till Arktiska rådet, det föreslagna sekretariatet för&lt;br&gt;Östersjörådet, deltagande i Wassenaar-arrange-&lt;br&gt;manget och andra internationella exportkontrollar-&lt;br&gt;rangemang samt kostnader för skattejustering av&lt;br&gt;pensioner för svensk personal som arbetat i de s.k.&lt;br&gt;koordinerade organisationerna. Hit har också förts&lt;br&gt;Sveriges bidrag till Haagakademien för internationell&lt;br&gt;rätt och till internationella institutet för humanitär&lt;br&gt;rätt i San Remo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminärt beräknas bidragen till 3,5 miljoner&lt;br&gt;kronor för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;B 2 Nordiska ministerrådet&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;br&gt;GUSP-samarbetet spelar en central roll i den fortsatta&lt;br&gt;europeiska integrationen. Regeringen har verkat för&lt;br&gt;att samarbetet utvecklas och effektiviseras, och att&lt;br&gt;GUSP-insatser främst bör finansieras genom den ge-&lt;br&gt;mensamma EG-budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s regeringskonferens har nyligen avslutats. I&lt;br&gt;Amsterdamfördraget beslutades att de finansiella&lt;br&gt;medel som behövs för att genomföra GUSP som hu-&lt;br&gt;vudregel ska tas från den gemensamma EU-&lt;br&gt;budgeten. Undantagna är åtgärder för krishantering,&lt;br&gt;som enligt huvudregeln ska uttaxeras i särskild ord-&lt;br&gt;ning. Rådet kan med enhällighet också besluta om&lt;br&gt;nationell finansiering av gemensamma insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov kvarstår därför av medlemsstaternas enga-&lt;br&gt;gemang i finansieringen av gemensamma insatser.&lt;br&gt;Exempel på för Sverige prioriterade insatser som in-&lt;br&gt;volverar nationell finansiering är stödet till gemen-&lt;br&gt;skapens övervakningsmission i det f.d. Jugoslavien&lt;br&gt;(ECMM), vars mandat breddats till att omfatta Al-&lt;br&gt;banien, samt den gemensamma åtgärden avseende&lt;br&gt;valobservation i Bosnien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget till GUSP-samarbetet beräknas prelimi-&lt;br&gt;närt till 8,4 miljoner kronor för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;326 260 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267 933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;274 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280 334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas kostnader för Sveriges andel till&lt;br&gt;Nordiska ministerrådets budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktorer som styr utgifterna under detta anslag är&lt;br&gt;utvecklingen av organisationens budget, Sveriges an-&lt;br&gt;del av budgeten samt valutakursförändringar. Belop-&lt;br&gt;pen betalas till större delen i danska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan budget och utfall för bud-&lt;br&gt;getåret 1995/96 visar att utgifterna blev ca 70 % av&lt;br&gt;det budgeterade beloppet. Detta beror på att betal-&lt;br&gt;ningstidpunkten för andra hälften av bidraget flytta-&lt;br&gt;des från december 1996 till januari 1997 på grund av&lt;br&gt;övergången till kalenderbudgetår.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige arbetar inom ramen för Nordiska ministerrå-&lt;br&gt;det för ett ändamålsenligt nordiskt samarbete. Arbe-&lt;br&gt;tet inom ministerrådet är en integrerad del av de&lt;br&gt;nordiska relationer och kontakter som bidrar till att&lt;br&gt;forma vår politik för närområdet, för det vidare Eu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ropasamarbetet liksom för globalt samarbete. Det är&lt;br&gt;Sveriges strävan att samarbetet inom ministerrådet&lt;br&gt;koncentreras till områden där samnordiska lösningar&lt;br&gt;ger komparativa fördelar framför nationella eller&lt;br&gt;bredare internationella arrangemang, att nordiska&lt;br&gt;samarbetsstrukturer kan utnyttjas för informations-&lt;br&gt;utbyte och/eller samstämt agerande i aktuella EU-&lt;br&gt;/EES-frågor och att verka för att nordiskt närområ-&lt;br&gt;dessamarbete blir ett strategiskt komplement till bila-&lt;br&gt;terala insatser och annat regionalt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På svenskt initiativ har besparingarna på Nordiska&lt;br&gt;ministerrådets budget fortsatt. Syftet har varit att&lt;br&gt;åstadkomma en prioritering och koncentration till&lt;br&gt;områden där det nordiska samarbetet erbjuder kom-&lt;br&gt;parativa fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska ministerrådet fastställde i november&lt;br&gt;1996 ministerrådets budget för år 1997. Budgeten&lt;br&gt;uppgår till totalt 703 miljoner danska kronor. Sveri-&lt;br&gt;ges andel av Nordiska ministerrådets budget för&lt;br&gt;verksamhetsåret 1997 är 35,6% enligt den fördel-&lt;br&gt;ningsnyckel som tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det budgetförslag som ministerrådet utarbetat&lt;br&gt;för år 1998 uppgår budgeten till 696 miljoner dans-&lt;br&gt;ka kronor. Områden som prioriteras är miljöfrågor,&lt;br&gt;mobilitetsåtgärder, insatser för barn och unga, IT-&lt;br&gt;frågor och folkligt kultursamarbete. Satsningarna på&lt;br&gt;närområdet och arktiskt samarbete fortsätter. Nor-&lt;br&gt;diska ministerrådets budget för 1998 kommer, efter&lt;br&gt;behandling i Nordiska rådet, att fastställas i novem-&lt;br&gt;ber 1997. Då kommer också prisomräkning att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare redogjordes för i budgetpropositio-&lt;br&gt;nen för år 1997 kan ett belopp för studentutbyte&lt;br&gt;komma att föras bort från anslaget som en besparing&lt;br&gt;i enlighet med en överenskommelse år 1996 om till-&lt;br&gt;träde till högre utbildning för studerande i de nordis-&lt;br&gt;ka länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats till 274,3 miljoner kronor&lt;br&gt;för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsländerna och för expansion av världshan-&lt;br&gt;deln på multilateral och icke diskriminerande basis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD:s verksamhet är inriktad på ekonomi och&lt;br&gt;handel. Under senare år har verksamheten utsträckts&lt;br&gt;till att täcka nästan samtliga samhällsområden. Däri-&lt;br&gt;bland kan nämnas OECD:s studie rörande syssel-&lt;br&gt;sättning och arbetslöshet och organisationens arbete&lt;br&gt;med handel och relaterade politikområden såsom&lt;br&gt;handel och miljö, handel och konkurrens, handel och&lt;br&gt;investeringar, handel och arbetsvillkor och jord-&lt;br&gt;brukspolitik. Denna utvidgning av verksamheten lik-&lt;br&gt;som utvidgningen av organisationen med fem nya&lt;br&gt;medlemmar sedan 1994 har fått konsekvenser för&lt;br&gt;organisationens budget och övriga arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av OECD:s budget avser kostnader&lt;br&gt;för sekretariatet och de traditionella OECD-&lt;br&gt;akti vitetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga medlemsländer bidrar till finansieringen&lt;br&gt;efter en skala framräknad på basis av BNP. Den&lt;br&gt;svenska andelen är 1,10%, vilket är en sänkning från&lt;br&gt;1,19% 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den egna budgeten administrerar OECD&lt;br&gt;bidragen till vissa närstående internationella organ&lt;br&gt;och aktiviteter. I anslaget inkluderas därför även Sve-&lt;br&gt;riges bidrag exempelvis till det internationella energi-&lt;br&gt;organet (International Energy Agency; IEA), europe-&lt;br&gt;iska transportministerkonferensen (European&lt;br&gt;Conference of Ministers of Transport; ECMT), cent-&lt;br&gt;ret för utbildningsforskning (Centre for Educational&lt;br&gt;Research and Innovation; CERI) samt olika special-&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;B 3 Organisationen för ekonomiskt&lt;br&gt;samarbete och utveckling&lt;br&gt;(OECD)&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;37 252 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD befinner sig i en förändringsprocess till följd&lt;br&gt;av budgetnedskärningar samtidigt som medlemskret-&lt;br&gt;sen utvidgats och nya uppgifter tillkommit. Rege-&lt;br&gt;ringens målsättning i denna förändringsprocess är att&lt;br&gt;slå vakt om OECD:s kärnverksamhet och dess be-&lt;br&gt;prövade arbetsmetoder, men samtidigt verka för att&lt;br&gt;effektivisera och rationalisera arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD:s budget löper under kalenderåret och&lt;br&gt;fastställs i december. Faktorer som styr utgifterna&lt;br&gt;under detta anslag är dels utvecklingen av organisa-&lt;br&gt;tionens budget, dels valutakursförändringar. Belop-&lt;br&gt;pet betalas i franska franc. Med ledning av tillgäng-&lt;br&gt;ligt underlag har anslaget beräknats till 24,4 miljoner&lt;br&gt;kronor för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige arbetar genom medlemskapet i OECD för&lt;br&gt;långsiktig ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;B 4 Fredsfrämjande verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 462 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reserva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ tion &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 047 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prognos &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;196 206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143 409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare anslaget Fredsbevarande verksamhet&lt;br&gt;delades fr.o.m. år 1997 så att kostnader som avser&lt;br&gt;fredsfrämjande insatser med väpnad trupp flyttades&lt;br&gt;till utgiftsområde 6 Totalförsvar medan övrig freds-&lt;br&gt;främjande verksamhet belastar detta anslag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Den utgående reservationen, 126 miljoner kronor,&lt;br&gt;som finns på ett särskilt äldreanslag, har uppkommit&lt;br&gt;som en följd av att vissa fredsfrämjande insatser, för&lt;br&gt;vilka medel avsatts, senarelades eller helt uteblev. Ett&lt;br&gt;ytterligare skäl är att anslaget genom riksdagsbeslut i&lt;br&gt;december 1996 tillfördes 100 miljoner kronor från&lt;br&gt;Försvarsdepartementets huvudtitel för att täcka upp-&lt;br&gt;komna merkostnader till följd av ändrad tillämpning&lt;br&gt;av skattelagstiftningen avseende traktamenten för&lt;br&gt;personalen i Försvarsmaktens utlandsstyrka. Dessa&lt;br&gt;merkostnader har sedermera reglerats. Prognosen för&lt;br&gt;innevarande budgetår visar att tilldelade medel på&lt;br&gt;anslaget B 4 kommer att utnyttjas fullt ut inom ra-&lt;br&gt;men för pågående eller planerade/tillkommande in-&lt;br&gt;satser och att en del av äldreanslaget kommer att tas i&lt;br&gt;anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltog under förra budgetåret med väpnad&lt;br&gt;trupp i Bosnien och Makedonien. Den ursprungliga&lt;br&gt;FN-ledda insatsen i Bosnien övergick i december&lt;br&gt;1995 till den av Nordatlantiska försvarsorganisatio-&lt;br&gt;nen NATO ledda multinationella fredsstyrkan Imp-&lt;br&gt;lementation Force, IFOR. I samband därmed reduce-&lt;br&gt;rades antalet svensk militär personal från ca 1 000&lt;br&gt;personer till 840. Då IFOR i december 1996 om-&lt;br&gt;vandlades till fredsstyrkan Stabilization Force, SFOR,&lt;br&gt;reducerades antalet svensk personal till 510 personer.&lt;br&gt;Det svenska högkvarterskompaniet som utgjorde en&lt;br&gt;del av FN-insatsen avvecklades under våren 1996.&lt;br&gt;Under budgetåret ställdes även en svensk pluton om&lt;br&gt;ca 40 personer till FN:s förfogande i dess fredsfräm-&lt;br&gt;jande mission, United Nations Preventive Deploy-&lt;br&gt;ment Force, UNPREDEP, i Makedonien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har Sverige deltagit med ett stort antal mili-&lt;br&gt;tära och civila observatörer, civilpoliser, sanktions-&lt;br&gt;övervakare m.fl. i ett 10-tal missioner runt om i värl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den, exempelvis i Guatemala, Angola, f.d. Jugo-&lt;br&gt;slavien, Indien-Pakistan, Georgien och Irak-Kuwait.&lt;br&gt;För närvarande deltar Sverige med knappt 700 per-&lt;br&gt;soner i olika fredsfrämjande missioner beslutade av&lt;br&gt;FN eller OSSE. Tillsammans med Danmark, Kanada,&lt;br&gt;Norge och Österrike har Sverige påbörjat etablering-&lt;br&gt;en av en snabb-insatsbrigad, SHIRBRIG (Multin-&lt;br&gt;ational United Nations Stand-by Forces High Readi-&lt;br&gt;ness Brigade) med högkvarter i Köpenhamn, att&lt;br&gt;ställas till FN:s förfogande för fredsfrämjande insat-&lt;br&gt;ser. Anslaget har vidare använts för stöd till utbild-&lt;br&gt;ningsinsatser inom området, såväl i form av finansie-&lt;br&gt;ring av utländskt deltagande i svenska kurser som&lt;br&gt;genom direkt stöd till internationella seminarier och&lt;br&gt;konferenser. Inom ramen för PFF-samarbetet anord-&lt;br&gt;nar Sverige dessutom ett stort antal kurser och semi-&lt;br&gt;narier om fredsfrämjande, humanitär och rädd-&lt;br&gt;ningstjänstverksamhet. Utländskt deltagande även i&lt;br&gt;dessa kurser har finansierats över detta anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirka hälften av anslaget B 4 bedöms komma att&lt;br&gt;avsättas för att täcka kostnader för fortsatt deltagan-&lt;br&gt;de i de pågående missionerna. Av dessa medel be-&lt;br&gt;döms i sin tur hälften komma att gå till insatser i f.d.&lt;br&gt;Jugoslavien och Makedonien. Det är emellertid an-&lt;br&gt;geläget att Sverige fortsatt under medlemskapet i sä-&lt;br&gt;kerhetsrådet i någon form kan stödja/delta i de insat-&lt;br&gt;ser vi är med och beslutar om. Härvid är det&lt;br&gt;väsentligt att det globala ansvar för fred och säkerhet&lt;br&gt;som säkerhetsrådet utövar, också fortsatt återspeglas&lt;br&gt;i vår nationella politik genom att Sveriges engage-&lt;br&gt;mang ges bred geografisk spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare Sveriges målsättning att särskilt ut-&lt;br&gt;nyttja medlemskapet i FN:s säkerhetsråd till att ge&lt;br&gt;frågor om förebyggande av konflikter ökad upp-&lt;br&gt;märksamhet. Under 1997 har en studie om konflikt-&lt;br&gt;förebyggande verksamhet slutförts inom Utrikesde-&lt;br&gt;partementet. För närvarande övervägs inom&lt;br&gt;departementet hur olika förslag som framförts i den-&lt;br&gt;na ska kunna omsättas till konkreta åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredning har under året presenterat&lt;br&gt;förslag om civilpoliser i internationell fredsfrämjande&lt;br&gt;verksamhet. Dessa förslag kommer nu att följas upp&lt;br&gt;såväl nationellt som internationellt. Under ordföran-&lt;br&gt;deskapet i säkerhetsrådet sommaren 1997 tog Sveri-&lt;br&gt;ge initiativ till ett uttalande av rådet avseende en ut-&lt;br&gt;ökad roll för civilpoliser i framtida fredsfrämjande&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De reformförslag avseende FN som presenterats&lt;br&gt;under 1997 lyfter fram fred och säkerhet som en av&lt;br&gt;FN:s fyra kärnverksamheter och föreslår förändring-&lt;br&gt;ar för att olika delar av FN-systemet ska kunna sam-&lt;br&gt;verka mera effektivt. Sverige kommer bl.a. att fort-&lt;br&gt;sätta verka för att synen på fredsfrämjande&lt;br&gt;verksamhet inkluderar alla relevanta komponenter.&lt;br&gt;Samtidigt finns utrymme att ytterligare utveckla delar&lt;br&gt;av den etablerade fredsfrämjande verksamheten såväl&lt;br&gt;inom FN-sekretariatet som i fält. Sverige avser t.ex.&lt;br&gt;fortsatt stödja uppbyggnaden av FN:s kapacitet inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områdena ”early waming”, ”lessons leamed” och&lt;br&gt;”early action”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fullfölja besparingsåtgärderna som avise-&lt;br&gt;rades i den ekonomiska vårpropositionen har ansla-&lt;br&gt;get minskats med 4,8 miljoner kronor fr.o.m. år&lt;br&gt;1998. Vid beräkningen av anslaget för 1998 har hän-&lt;br&gt;syn också tagits till att 6 miljoner kronor för Sveriges&lt;br&gt;deltagande i Partnerskap för fred (PFF) föreslås föras&lt;br&gt;över till utgiftsområde 6 Totalförsvar. För år 1999&lt;br&gt;har anslaget beräknats till 147,4 miljoner kronor och&lt;br&gt;för år 2000 till 151,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Information om Sverige i utlandet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Omfattning/ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsområdet Information om Sverige i ut-&lt;br&gt;landet omfattar anslaget till Svenska institutet för in-&lt;br&gt;formations-, kultur- och erfarenhetsutbyte med ut-&lt;br&gt;landet samt anslaget till de svenska utlands-&lt;br&gt;myndigheterna för informations- och kulturutbytes-&lt;br&gt;verksamhet och allmänna främjandeinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med verksamheten är att skapa good-&lt;br&gt;will och förtroende för Sverige som internationell&lt;br&gt;samarbetspartner och därmed främja svenska intres-&lt;br&gt;sen och bidra till tillväxt och sysselsättning. De&lt;br&gt;svenska utlandsmyndigheterna utgör regeringens&lt;br&gt;främsta instrument för att genomföra detta mål i en-&lt;br&gt;skilda länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;skett 1995/96 jämfört med föregående år. Däremot&lt;br&gt;har uppdragen till Svenska institutet (jfr under ansla-&lt;br&gt;get C 1 Svenska institutet) ökat markant, främst inom&lt;br&gt;ramen for det s.k. Visbyprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet har&lt;br&gt;vunnit ett brett erkännande som samarbetsforum för&lt;br&gt;sverigefrämjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom anslaget C 1. Svenska institutet skall insatser i&lt;br&gt;Västeuropa prioriteras då behovet av information&lt;br&gt;accentuerats genom medlemskapet i EU. Under an-&lt;br&gt;slaget C 2. Övrig information om Sverige i utlandet&lt;br&gt;skall insatser i Västeuropa, Nordamerika och Ostasi-&lt;br&gt;en prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen om Sverige i utlandet måste fortsät-&lt;br&gt;ta att utvecklas för att möta nya behov och krav på&lt;br&gt;grund av omvärldsförändringar. Även Svenska insti-&lt;br&gt;tutet bör därför prioritera uppbyggnad av kapacitet&lt;br&gt;för projektsamordning, bl.a. till följd av rekommen-&lt;br&gt;dationer från Nämnden för Sverigefrämjande i ut-&lt;br&gt;landet och förslag från svenska och utländska sam-&lt;br&gt;arbetspartners.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningarna för verksamheten bedöms ha upp-&lt;br&gt;fyllts väl. Kraven och förväntningarna har ökat mar-&lt;br&gt;kant under senare år. Genomförandet av informa-&lt;br&gt;tions- och kulturinsatser samt allmänt sverige-&lt;br&gt;främjande insatser i utlandet är starkt beroende av&lt;br&gt;nationella och lokala samarbetspartners.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens övergripande målsättningar och in-&lt;br&gt;riktning har legat fast. Några större förändringar i&lt;br&gt;verksamheten finansierad via detta anslag har inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som anslagits för information om Sveri-&lt;br&gt;ge i utlandet har väl främjat målet för detta an-&lt;br&gt;slag. Verksamhetsredovisningen för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 samt första halvåret 1997 visar att en&lt;br&gt;bred informations- och kulturutbytesverksamhet&lt;br&gt;genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;C 1 Svenska institutet&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 642 &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reserva-&lt;br&gt;tion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 748&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet är en statligt finansierad stiftelse&lt;br&gt;med uppgift att vara ett centralt informations- och&lt;br&gt;serviceorgan för information om Sverige i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget, som är Svenska institutets huvudanslag,&lt;br&gt;finansierar informations-, kultur- och erfarenhetsut-&lt;br&gt;byte med utlandet. Genomförandet sker i samverkan&lt;br&gt;med bl.a. utrikesförvaltningen. Verksamheten är hu-&lt;br&gt;vudsakligen efterfrågestyrd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har Svenska institutet anslag och upp-&lt;br&gt;dragsmedel för biståndsrelaterade insatser i Central-&lt;br&gt;och Östeuropa och i tredje världen (utgiftsområde 7),&lt;br&gt;för uppdrag på utbildnings- och forskningsområdet&lt;br&gt;(utgiftsområde 16 resp, utgiftsområde 14) och för&lt;br&gt;insatser som rör internationellt kulturutbyte&lt;br&gt;(utgiftsområde 17). Till detta kommer ett antal sär-&lt;br&gt;skilda uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret&lt;br&gt;1995/96 visar att reservationen, 1,6 miljoner kronor,&lt;br&gt;som finns på ett särskilt äldreanslag, utgörs av medel&lt;br&gt;som beslutats för informationssatsningar under&lt;br&gt;1995/96, men som utbetalats först under 1997. Prog-&lt;br&gt;nosen för anslagsbelastningen under innevarande&lt;br&gt;budgetår visar att anslagna medel samt reservationen&lt;br&gt;på äldreanslaget kommer att utnyttjas fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att en ny myndighet Svenska in-&lt;br&gt;stitutet med uppgift att bedriva motsvarande verk-&lt;br&gt;samhet som Stiftelsen Svenska institutet bildas vid&lt;br&gt;tidpunkt under budgetåret som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer. Avsikten är att den nya myndigheten skall vara&lt;br&gt;bildad senast den 1 april 1998. Verksamheten vid&lt;br&gt;myndigheten bör ta fasta på institutets nuvarande&lt;br&gt;inriktning och ta till vara institutets specifika interna-&lt;br&gt;tionella kompetens. Härvid bör även de av riksdagen&lt;br&gt;fastställda kulturpolitiska målen beaktas. Eventuella&lt;br&gt;organisatoriska förändringar skall vara genomförda&lt;br&gt;per den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har slagit fast att statlig verksamhet&lt;br&gt;som huvudregel skall bedrivas i myndighetsform&lt;br&gt;(bl.a. i prop, 1995/96:61, bet. 1995/96:LU7, rskr.&lt;br&gt;1995/96:79). Myndighetsformen har sådana egen-&lt;br&gt;skaper att staten i de allra flesta fall knappast har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning att ens överväga delegering av en förvalt-&lt;br&gt;ningsuppgift till ett privaträttsligt organ. Styr- och&lt;br&gt;ledningsformerna vid myndigheter är avpassade för&lt;br&gt;förvaltningsuppgifter. Grundläggande är också att&lt;br&gt;endast myndigheter kan vara bundna av bestämmel-&lt;br&gt;serna i ett regleringsbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har i sin årliga rapport&lt;br&gt;1997 uppmärksammat regeringen på den komplika-&lt;br&gt;tion som den nya stiftelselagen (1994:1200) innebär&lt;br&gt;för Stiftelsen Svenska institutet. Kraven enligt stiftel-&lt;br&gt;selagen respektive regleringsbrevet för 1997 överens-&lt;br&gt;stämmer sålunda inte längre med varandra. Detta&lt;br&gt;gäller bl.a. utformningen av de finansiella dokumen-&lt;br&gt;ten i årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutets ledning har efter styrelsebeslut&lt;br&gt;den 23 april 1997 tillskrivit regeringen med begäran&lt;br&gt;om att regeringen skall pröva institutets organisa-&lt;br&gt;tionsform med sikte på att Svenska institutet ombil-&lt;br&gt;das från anslagsstiftelse till myndighet så snart som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutets verksamhetsredovisning för bud-&lt;br&gt;getåret 1995/96 ger vid handen att antalet inkom-&lt;br&gt;mande och behandlade ärenden med önskemål om&lt;br&gt;service och stöd från institutet ökat. Svenska institu-&lt;br&gt;tet har dock inte kunnat ställa upp med resurser som&lt;br&gt;motsvarar denna ökning; antalet utbytesprojekt och&lt;br&gt;produktioner finansierade över SI:s huvudanslag har&lt;br&gt;minskat något. Inkomsterna från försäljningen i Sve-&lt;br&gt;rigebokhandeln, som institutet driver, visar en ök-&lt;br&gt;ning om ca 15 procent. Departementets önskemål&lt;br&gt;om kapacitet för projektsamordning har inte kunnat&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fullfölja besparingsåtgärderna som avise-&lt;br&gt;rades i den ekonomiska vårpropositionen har ansla-&lt;br&gt;get minskats med 3 miljoner kronor fr.o.m. år 1998.&lt;br&gt;För år 1999 har anslaget beräknats till 52 miljoner&lt;br&gt;kronor och för år 2000 till 53 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning med anledning av revisio-&lt;br&gt;nens iakttagelser (budgetåret 1995/96)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att Regeringskansliets revi-&lt;br&gt;sionskontor inte haft några invändningar mot Svens-&lt;br&gt;ka institutets årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;C 2 Övrig information om Sverige i&lt;br&gt;utlandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Reserva-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15314 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget finansierar i första hand särskilda, av rege-&lt;br&gt;ringen prioriterade, informations- och främjandein-&lt;br&gt;satser genom de svenska utlandsmyndigheterna. Det&lt;br&gt;används även till person- och journalistinbjudningar&lt;br&gt;samt seminarier och visst kulturutbyte. De huvud-&lt;br&gt;sakliga faktorer som styr utgifterna på området är&lt;br&gt;dels efterfrågan från utländska målgrupper, dels be-&lt;br&gt;hov av riktade evenemang och särskilda informa-&lt;br&gt;tionsinsatser i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan budget och utfall 1995/96&lt;br&gt;visar att en reservation på 4,3 miljoner kronor upp-&lt;br&gt;kommit. Reservationen, som finns på ett särskilt äld-&lt;br&gt;reanslag, är medel som beslutats för informations-&lt;br&gt;satsningar under 1995/96, men där viss del av&lt;br&gt;betalningarna sker under 1997. Prognosen för an-&lt;br&gt;slagsbelastningen under innevarande budgetår visar&lt;br&gt;att tilldelade medel samt reservationen på äldreansla-&lt;br&gt;get kommer att utnyttjas fullt ut för pågående och&lt;br&gt;planerade insatser.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Resultatinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under 1995/96 och första halvåret&lt;br&gt;1997 genom de svenska utlandsmyndigheterna prio-&lt;br&gt;riterat informations-, kultur- och allmänna främjan-&lt;br&gt;deinsatser i Västeuropa, Nordamerika och Ostasien i&lt;br&gt;enlighet med de mål som fastställdes i regleringsbre-&lt;br&gt;vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett internationellt perspektiv kan konstateras att&lt;br&gt;främjandefrågorna får en allt större vikt inom många&lt;br&gt;utrikesförvaltningar som ett led i att främja respekti-&lt;br&gt;ve lands intressen. På grund av det statsfinansiella&lt;br&gt;läget är resurserna för informations- och kulturverk-&lt;br&gt;samhet genom de svenska utlandsmyndigheterna&lt;br&gt;dock begränsade. Där så är möjligt skall samarbets-&lt;br&gt;möjligheter med nationella och lokala arrangörer tas&lt;br&gt;tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget har särskilda medel om 1 miljon&lt;br&gt;kronor beräknats för Nämnden för Sverigefrämjande&lt;br&gt;i utlandet för att initiera eller medverka i samarbets-&lt;br&gt;projekt inom sverigefrämjandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Omfattning/ändamål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Målsättningarna för verksamhetsområdet är att&lt;br&gt;främja information och forskning om nedrustnings-&lt;br&gt;och säkerhetspolitiska frågor samt att tillförsäkra Ut-&lt;br&gt;rikesdepartementet teknisk och vetenskaplig sakkun-&lt;br&gt;skap vid förhandlingar om nedrustning och rust-&lt;br&gt;ningskontroll samt vid internationellt samarbete för&lt;br&gt;att motverka spridning av massförstörelsevapen. In-&lt;br&gt;om ramen härför lämnas stöd till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Stockholms internationella fredsforskningsin-&lt;br&gt;stitut (SIPRI)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Utrikespolitiska Institutet (UI)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Försvarets forskningsanstalt (FOA)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;organisationer och stiftelser för information&lt;br&gt;och studier om global och europeisk säker-&lt;br&gt;hetspolitik och fredsfrämjande utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;utredningar, seminarier, utgivande av böcker&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE RRISERI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens övergripande målsättningar och in-&lt;br&gt;riktning ligger fast. Några större förändringar har&lt;br&gt;därför inte skett i verksamheten jämfört med när-&lt;br&gt;mast föregående budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att Stockholms internationella freds-&lt;br&gt;forskningsinstitut (SIPRI) och Utrikespolitiska Insti-&lt;br&gt;tutet i ökande utsträckning externfinansierar sin&lt;br&gt;verksamhet. Det är vidare angeläget att Försvarets&lt;br&gt;forskningsanstalt anpassar sin verksamhet till den&lt;br&gt;utveckling som skett på nedrustningsområdet genom&lt;br&gt;kemvapenkonventionens ikraftträdande och slutfö-&lt;br&gt;randet av förhandlingarna om fördraget om fullstän-&lt;br&gt;digt förbud mot kärnsprängningar. Verksamheten&lt;br&gt;bör även anpassas till möjligheten av kommande in-&lt;br&gt;ternationella förhandlingar om ett avtal om förbud&lt;br&gt;mot produktion av klyvbart material för vapenän-&lt;br&gt;damål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningarna för verksamhetsområdet bedöms ha&lt;br&gt;uppfyllts väl. För anslaget D 1 Utredningar och and-&lt;br&gt;ra insatser på det utrikespolitiska området förutses&lt;br&gt;dock ett anslagssparande för budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;D 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Utredningar och andra insatser&lt;br&gt;på det utrikespolitiska området&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 365 &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reserva-&lt;br&gt;tion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 322&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med anslaget är att ge stöd till verksam-&lt;br&gt;het som främjar svensk utrikespolitik, framför allt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad gäller nedrustnings- och säkerhetspolitik. Den&lt;br&gt;utgående reservationen från 1995/96, 2 miljoner&lt;br&gt;kronor, finns på ett särskilt äldreanslag och kommer&lt;br&gt;att användas för insatser under de närmaste två åren.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd åt utredningar, seminarier, utgivande av böcker&lt;br&gt;m.m. ger en flexibel möjlighet att genom anlitande av&lt;br&gt;insatser utanför Utrikesdepartementet främja den&lt;br&gt;svenska utrikespolitiken. Seminarier m.m. som har&lt;br&gt;finansierats inom anslaget har fallit under prioritera-&lt;br&gt;de områden för den svenska utrikespolitiken. Som&lt;br&gt;exempel på bidrag från detta anslag under inneva-&lt;br&gt;rande budgetår kan nämnas stöd för ett internatio-&lt;br&gt;nellt seminarium om totalförbud mot antipersonella&lt;br&gt;minor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd enligt förordningen har under budgetåret 1997&lt;br&gt;utgått till tretton organisationer och till drygt 100&lt;br&gt;projekt. Sammantaget bedöms uppställda mål ha&lt;br&gt;uppfyllts väl inom den givna budgetramen och stödet&lt;br&gt;bedöms ha haft god spridningseffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det väsentligt att kunskap, in-&lt;br&gt;tresse och engagemang för frågor som rör global och&lt;br&gt;europeisk säkerhet stimuleras. Stödet till organisatio-&lt;br&gt;ner och stiftelser för detta ändamål fyller därför en&lt;br&gt;viktig funktion. En förutsättning för att stöd skall&lt;br&gt;lämnas är att det främjar verksamhet som är av all-&lt;br&gt;mänt intresse och har stor spridningseffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 3 Bidrag till Stockholms interna-&lt;br&gt;tionella fredsforskningsinstitut&lt;br&gt;(SIPRI)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 2 Information och studier om sä-&lt;br&gt;kerhetspolitik och fredsfräm-&lt;br&gt;jande utveckling&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 471 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reserva-&lt;br&gt;tion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;32 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar, efter yttrande av en bered-&lt;br&gt;ningsgrupp, om fördelning av medel från anslaget i&lt;br&gt;enlighet med förordningen (1993:983) om statligt&lt;br&gt;stöd för information och studier om säkerhetspolitik&lt;br&gt;och fredsfrämjande utveckling samt de ändringar&lt;br&gt;som införts i denna genom förordning (1996:824).&lt;br&gt;Bidrag lämnas som organisationsstöd eller projektbi-&lt;br&gt;drag. Stödet omfattar ämnesområdena nedrustning&lt;br&gt;och rustningskontroll, konflikthantering samt andra&lt;br&gt;säkerhetspolitiska ämnen inom ramen för ett vidgat&lt;br&gt;säkerhetspolitiskt synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utgående reservationen från 1995/96, 86 000&lt;br&gt;kronor, finns på ett särskilt äldreanslag och beräknas&lt;br&gt;tas i anspråk under 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms internationella fredsforskningsinstitut&lt;br&gt;har till ändamål att i enlighet med de grunder som&lt;br&gt;riksdagen fastställt bedriva forskning i konflikt- och&lt;br&gt;samarbetsfrågor. Syftet med forskningen är att ge bi-&lt;br&gt;drag till förståelsen av betingelserna för fredliga lös-&lt;br&gt;ningar av konflikter och för en stabil fred.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIPRI:s forskning åtnjuter ett högt internationellt an-&lt;br&gt;seende. Genom framför allt en omfattande publika-&lt;br&gt;tionsverksamhet, men även genom anordnande av&lt;br&gt;seminarier m.m. har forskningsresultaten en god&lt;br&gt;spridningseffekt. SIPRI har lyckats väl i att anpassa&lt;br&gt;forskningen efter den internationella utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots ett minskat anslag har SIPRI väl uppfyllt&lt;br&gt;uppställda mål. Det är emellertid angeläget att SIPRI&lt;br&gt;fortsatt verkar för att en ökande andel av institutets&lt;br&gt;verksamhet kan finansieras från andra källor än stat-&lt;br&gt;liga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning med anledning av revisio-&lt;br&gt;nens iakttagelser (budgetåret 1995/96)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att det vid granskningen av&lt;br&gt;SIPRI:s bokslut och redovisning för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 inte framkommit några anmärkningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;D 5 Utrikespolitiska Institutet&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;D 4 Forskning till stöd för nedrust-&lt;br&gt;ning och internationell säkerhet&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;15 579 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 408&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;18 286 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med anslaget till Utrikespolitiska Institu-&lt;br&gt;tet är att främja intresse för internationella frågor&lt;br&gt;samt att öka kunskapen om detta ämne genom&lt;br&gt;forskning och information till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med anslaget är att tillföra Utrikesdepar-&lt;br&gt;tementet teknisk och vetenskaplig sakkunskap från&lt;br&gt;Försvarets forskningsanstalt (FOA) vid förhandlingar&lt;br&gt;om nedrustning, rustningsbegränsning, internationell&lt;br&gt;säkerhet samt vid internationellt samarbete för att&lt;br&gt;motverka spridning av massförstörelsevapen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens mål har uppfyllts väl. Tillgång på&lt;br&gt;teknisk och vetenskaplig expertis är en nödvändighet&lt;br&gt;för att Sverige aktivt skall kunna delta i det interna-&lt;br&gt;tionella arbetet för nedrustning, rustningskontroll&lt;br&gt;och främjande av internationell säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att Försvarets forskningsanstalt&lt;br&gt;fortlöpande anpassar sin verksamhet till utvecklingen&lt;br&gt;på berörda områden. Under 1997 har konventionen&lt;br&gt;om förbud mot kemiska vapen trätt i kraft. Vidare&lt;br&gt;har förberedande kommissionen för upprättande av&lt;br&gt;en internationell kontrollorganisation enligt fördra-&lt;br&gt;get om fullständigt förbud mot kärnsprängningar&lt;br&gt;inlett sitt arbete. Detta kräver att det stöd som För-&lt;br&gt;svarets forskningsanstalt lämnar Utrikesdepartemen-&lt;br&gt;tet på områdena ifråga ges delvis ny inriktning. Verk-&lt;br&gt;samheten bör också inriktas på möjligheten av&lt;br&gt;kommande internationella förhandlingar om ett avtal&lt;br&gt;om förbud mot produktion av klyvbart material för&lt;br&gt;vapenändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen för programmet Europeisk säkerhet före-&lt;br&gt;slås flyttas till anslaget D 6 Forskningsverksamhet av&lt;br&gt;särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse för&lt;br&gt;att öka flexibiliteten vid användningen av medlen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikespolitiska Institutets information genom publi-&lt;br&gt;kationer, seminarier m.m. riktad till en bred svensk&lt;br&gt;allmänhet fyller en viktig funktion genom att främja&lt;br&gt;intresset och kunskapen för utrikespolitiska frågor.&lt;br&gt;Institutets forskning har tilldragit sig stort intresse&lt;br&gt;och den utgör basen för den breda informationsverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet har trots ett minskat anslag väl uppfyllt&lt;br&gt;målsättningarna för verksamheten. Det är dock av&lt;br&gt;fortsatt stor vikt att institutet säkerställer en högre&lt;br&gt;grad av extern finansiering för att minska beroendet&lt;br&gt;av statliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning med anledning av revisio-&lt;br&gt;nens iakttagelser (budgetåret 1995/96)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att det i revisionsberättel-&lt;br&gt;sen för år 1996 inte framkommit några anmärkning-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;D 6 Forskningsverksamhet av sär-&lt;br&gt;skild utrikes- och säkerhetspoli-&lt;br&gt;tisk betydelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Reserva-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 209 &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 634&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 747&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98 1 satnl. Vol. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med anslaget är att stödja forsknings-&lt;br&gt;verksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk&lt;br&gt;betydelse. Huvuddelen av medlen under anslaget fi-&lt;br&gt;nansierar ett särskilt säkerhetspolitiskt forsknings-&lt;br&gt;program vid Utrikespolitiska Institutet. Därutöver&lt;br&gt;fördelar regeringen direkt stöd åt framför allt yngre&lt;br&gt;forskare inom utrikes- och säkerhetspolitik från detta&lt;br&gt;anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utgående reservationen från 1995/96, 243 000&lt;br&gt;kronor, som fanns på ett särskilt äldreanslag, har&lt;br&gt;tagits i anspråk under första halvåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen är att de medel som anslagits har&lt;br&gt;främjat målet för detta anslag. Bedömningen grundas&lt;br&gt;på redovisningar av utförd forskning från mottagar-&lt;br&gt;na av stöd samt på en utvärdering som gjordes våren&lt;br&gt;1996 av en fristående, särskilt anlitad sakkunnig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget föreslås tillföras 1 850 000 kronor för&lt;br&gt;forskning om europeisk säkerhet (tidigare upptagna&lt;br&gt;under anslaget D 4). Samarbetet med Försvarets&lt;br&gt;forskningsanstalt kommer att fortsätta med såväl re-&lt;br&gt;gelbundna konsultationer som tjänsteutbyte och sär-&lt;br&gt;skilda studier. Genom överföringen av medlen ges&lt;br&gt;även möjlighet att lägga ut forskningsuppdrag på&lt;br&gt;andra uppdragstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7. Övriga utrikespolitiska frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Omfattning/ändamål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta verksamhetsområde ingår anslagen för In-&lt;br&gt;spektionen för strategiska produkter (ISP) samt Eu-&lt;br&gt;ropainformation m.m. Medel för internationella ex-&lt;br&gt;portkontrollarrangemang finns budgetåret 1998&lt;br&gt;under anslaget B 1 Bidrag till vissa internationella&lt;br&gt;organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 1996 1 997 1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ISP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid Inspektionen för strategiska pro-&lt;br&gt;dukter (ISP) har för 1996 redovisat ett underskott&lt;br&gt;uppgående till 434 000 kronor. Orsaken till denna&lt;br&gt;utveckling kan i första hand härledas till en viss un-&lt;br&gt;derbudgetering för den nya myndigheten, som inrät-&lt;br&gt;tades den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europainformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsverksamheten har under andra halvåret&lt;br&gt;1996 samt första halvåret 1997 huvudsakligen inrik-&lt;br&gt;tats på den regeringskonferens som pågått mellan&lt;br&gt;EU:s medlemsländer. Det ekonomiska utfallet för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 blev lägre än beräknat, dels på&lt;br&gt;grund av organisatoriska förändringar för EU-&lt;br&gt;informationen, dels på grund av att den parlamenta-&lt;br&gt;riska EU 96-kommmittén bedrev en omfattande in-&lt;br&gt;formationsverksamhet om EU:s regeringskonferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ISP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ISP har anförtrotts uppgiften att vara nationell myn-&lt;br&gt;dighet för den nya kemvapenkonventionen, CWC,&lt;br&gt;som trädde i kraft den 29 april 1997. Dessa arbets-&lt;br&gt;uppgifter ställer ökade krav på myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europainformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges medlemskap i EU har inneburit förändringar&lt;br&gt;för inriktningen av EU-informationen. Den allmänna&lt;br&gt;EU-informationen har placerats på riksdagen medan&lt;br&gt;regeringen bedriver en bred och saklig informa-&lt;br&gt;tionsverksamhet om aktuella EU-händelser och rege-&lt;br&gt;ringens EU-politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ISP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1998 bör ett nytt datasystem för ISP prioriteras&lt;br&gt;liksom tillräckliga resurser för att kunna fullgöra de&lt;br&gt;arbetsuppgifter som medlemskapet i CWC medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europainformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1998 kommer regeringen att prioritera infor-&lt;br&gt;mation om EU:s utvidgning. Information om EU:s&lt;br&gt;regeringskonferens kommer också att vara fortsatt&lt;br&gt;viktig. Riksdagen skall under våren 1998 ta ställning&lt;br&gt;till det nya Amsterdamfördraget. Även efter ett god-&lt;br&gt;kännande och fram till dess att ändringarna börjar&lt;br&gt;gälla kommer det att krävas information om detta.&lt;br&gt;Materialproduktion om regeringens EU-politik på&lt;br&gt;olika sakområden skall ges högre prioritet. För att nå&lt;br&gt;ut till allmänheten krävs marknadsföringsåtgärder&lt;br&gt;samt en omfattande distribution av det material som&lt;br&gt;produceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 1 Inspektionen för strategiska&lt;br&gt;produkter&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 984 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;kredit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 823&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avser perioden 1996-02-01 - 1996-12-31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen för strategiska produkter (ISP) inrätta-&lt;br&gt;des den 1 februari 1996 genom att Krigsmaterielin-&lt;br&gt;spektionen inom Utrikesdepartementets handelsav-&lt;br&gt;delning ombildades till myndighet (prop.&lt;br&gt;1995/96:31, bet. 1995/96:UU3, rskr. 1995/96:93).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ISP skall sköta tillsyn och annan kontroll enligt la-&lt;br&gt;gen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen&lt;br&gt;(1991:341) om strategiska produkter. Inspektionen&lt;br&gt;skall också vara nationell myndighet enligt Sveriges&lt;br&gt;åtaganden inom ramen för icke-spridning av kemiska&lt;br&gt;vapen. Inspektionen prövar förvaltningsärenden om&lt;br&gt;kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt&lt;br&gt;känsliga produkter eller varor med dubbla använd-&lt;br&gt;ningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har till sitt förfogande dels export-&lt;br&gt;kontrollrådet, dels det teknisk-vetenskapliga rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för verksamheten täcks av avgifter,&lt;br&gt;som redovisas mot särskild inkomsttitel på statsbud-&lt;br&gt;geten. Avgiften tas ut av de företag vars produkter&lt;br&gt;omfattas av kontrollen över krigsmateriel och andra&lt;br&gt;strategiska produkter (varor med dubbla använd-&lt;br&gt;ningsområden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har varit tvungen att utnyttja&lt;br&gt;434 000 kronor av anslagskrediten under 1995/96,&lt;br&gt;då upprättandet av den nya myndigheten blev dyrare&lt;br&gt;än beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnadsskede på ett effektivt sätt kunnat upprätt-&lt;br&gt;hålla sina löpande åligganden av vilka tillståndsgiv-&lt;br&gt;ningarna utgör myndighetens kärnverksamhet. I&lt;br&gt;samband med övergången till en självständig myn-&lt;br&gt;dighet har vissa problem avseende underskott på per-&lt;br&gt;sonalsidan och brister i datasystemet kunnat konsta-&lt;br&gt;teras. Ett omfattande arbete förestår med införande&lt;br&gt;av ett datoriserat ärendehanteringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under uppbyggnadstiden av den nya myndigheten&lt;br&gt;har det inte kunnat undvikas att ärendebalansen in-&lt;br&gt;om några områden blivit större än normalt. Detta&lt;br&gt;har dock åtgärdats och balanserna har kunnat redu-&lt;br&gt;ceras till ett minimum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under första verksamhetsåret hade myndigheten&lt;br&gt;inte kapacitet att genomföra lika många möten med&lt;br&gt;representanter för exporterande företag som tidigare&lt;br&gt;varit brukligt. Viss eftersläpning uppstod också i&lt;br&gt;rapporteringen från dessa möten. Under första halv-&lt;br&gt;året 1997 har mötesfrekvensen återgått till normal&lt;br&gt;nivå. Eftersläpningen i rapporteringen är obetydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de påfrestningar som uppstod i samband&lt;br&gt;med bildandet av den nya myndigheten har möten&lt;br&gt;med Exportkontrollrådet (tidigare rådgivande&lt;br&gt;nämnden) genomförts med normal frekvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen av anslaget för 1998 beror i första hand&lt;br&gt;på nya arbetsuppgifter för ISP, såsom ansvarig&lt;br&gt;svensk myndighet för kemvapenkonventionen,&lt;br&gt;CWC. Detta innebär bl.a. att ISP övertar ansvaret för&lt;br&gt;vissa insamlingsuppgifter som nu åvilar Kemikalie-&lt;br&gt;inspektionen, Kemi. Resurser behövs också för att&lt;br&gt;myndigheten skall kunna informera om sin verksam-&lt;br&gt;het. Ett enigt konstitutionsutskott har ställt sig bak-&lt;br&gt;om önskemålet att ISP ”förses med särskilda resurser&lt;br&gt;för insatser avseende möjligheten att förse allmänhe-&lt;br&gt;ten med basinformation om krigsmaterielexporten”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning med anledning av revisio-&lt;br&gt;nens iakttagelser (budgetåret 1995196)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har den 26 mars 1997 avlämnat revisionsberät-&lt;br&gt;telse för ISP avseende räkenskapsåret 1996-02-01 -&lt;br&gt;1996-12-31. RRV har inte haft några invändningar&lt;br&gt;mot ISP:s årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet beviljade utförseltillstånd på krigsmaterielsi-&lt;br&gt;dan och värdet av dessa fortsatte att minska under&lt;br&gt;1996. Under första halvåret 1997 har dock antalet&lt;br&gt;beviljade tillstånd ökat väsentligt igen. Samtidigt har&lt;br&gt;flera ansökningar om tillstånd blivit mer komplicera-&lt;br&gt;de och kräver längre handläggningstid. Härtill kom-&lt;br&gt;mer ett stort antal tillståndsärenden gällande export&lt;br&gt;av strategiska produkter, tillstånd att tillverka och&lt;br&gt;tillhandahålla krigsmateriel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då ISP inrättades först under budgetåret 1995/96&lt;br&gt;går det inte att göra några jämförelser med tidigare&lt;br&gt;år. Myndigheten har dock under ett intensivt upp-&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 2 Europainformation m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 129 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reserva-&lt;br&gt;tion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet har under flera år bedrivit en&lt;br&gt;omfattande informationsverksamhet om det europe-&lt;br&gt;iska samarbetet. Under åren 1993-1995 bedrevs in-&lt;br&gt;formationsarbetet till stor del av Sekretariatet för Eu-&lt;br&gt;ropainformation i UD. Sekretariatet förmedlade&lt;br&gt;huvudsakligen baskunskaper om EU. I enlighet med&lt;br&gt;de bedömningar som gjordes av Utredningen om&lt;br&gt;framtida central Europainformation förlädes denna&lt;br&gt;verksamhet per den 1 januari 1996 till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet ansvarar sedan dess för en&lt;br&gt;saklig och bred informationsverksamhet om aktuella&lt;br&gt;EU-frågor och om regeringens EU-politik till den&lt;br&gt;svenska allmänheten. En sådan verksamhet är ange-&lt;br&gt;lägen ur ett demokratiskt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De organisatoriska förändringarna liksom det fak-&lt;br&gt;tum att EU 96-kommittén hade i uppgift att informe-&lt;br&gt;ra om EU:s regeringskonferens innebar att verksam-&lt;br&gt;heten i Utrikesdepartementet inte bedrevs i full skala&lt;br&gt;under 1996. En reservation från 1995/96 på 12,8&lt;br&gt;miljoner kronor finns därför på ett särskilt äldrean-&lt;br&gt;slag. Reservationen är intecknad för fortsatt informa-&lt;br&gt;tion om EU:s regeringskonferens. Denna verksamhet&lt;br&gt;kommer att fortgå under 1997 och under 1998, då&lt;br&gt;riksdagen skall ta ställning till Amsterdamfördraget.&lt;br&gt;Viss information kommer också att krävas efter ett&lt;br&gt;godkännande och fram till dess att ändringarna trä-&lt;br&gt;der i kraft. Det beräknas ske tidigast 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet till den svenska allmänheten om aktuella EU-&lt;br&gt;frågor och sin EU-politik samt även om Sverige som&lt;br&gt;EU-land i andra EU-länder. Detta omfattar bl.a. se-&lt;br&gt;minarier och hearings, materialproduktion i olika&lt;br&gt;former, en omfattande distribution samt marknads-&lt;br&gt;föring för att göra informationen lättillgänglig för&lt;br&gt;allmänheten. Även för budgetåren 1999 och 2000&lt;br&gt;har anslaget beräknats till 7,8 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under 1996 och första halvåret 1997&lt;br&gt;prioriterat en omfattande informationsverksamhet&lt;br&gt;om EU:s regeringskonferens. Ett nyhetsbrev har givits&lt;br&gt;ut var fjortonde dag och distribuerats i en upplaga på&lt;br&gt;45 000 exemplar. Av dessa har knappt hälften givits&lt;br&gt;en vidare spridning genom landets folkbibliotek.&lt;br&gt;Över 10 000 privatpersoner prenumererar på ny-&lt;br&gt;hetsbrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera debatten och informera om sak-&lt;br&gt;frågorna i regeringskonferensen har sex stora semi-&lt;br&gt;narier arrangerats. UD har också medverkat i ett fler-&lt;br&gt;tal seminarier arrangerade av andra ute i landet.&lt;br&gt;Kontinuerliga mätningar av allmänhetens kännedom&lt;br&gt;om regeringskonferensen har gjorts. Såväl nyhetsbrev&lt;br&gt;som seminarier har marknadsförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under första halvåret av 1997 har en populärver-&lt;br&gt;sion av regeringens årsberättelse om verksamheten i&lt;br&gt;EU tryckts i 80 000 exemplar och givits en mycket&lt;br&gt;bred spridning. Annonser om skriften har införts i&lt;br&gt;rikstäckande dagspress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fullfölja besparingsåtgärderna som avise-&lt;br&gt;rades i den ekonomiska vårpropositionen har ansla-&lt;br&gt;get minskats med 1 miljon kronor fr.o.m. år 1998.&lt;br&gt;Anslaget för 1998 är beräknat så att regeringen skall&lt;br&gt;kunna bedriva en bred och saklig informationsverk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;BILAGA 5.1&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sveriges samlade bidrag till FN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O= obligatoriskt bidrag&lt;br&gt;F = frivilligt bidrag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Myndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN-organisation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 94/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 95/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(18 mån.)&lt;br&gt;Milj, kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;WIPO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;UTRIKESDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s reguljära budget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s fredsbevarande operationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNIDO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemvapenkonventionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga obligatoriska bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fredsbevarande insatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;806,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 463,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fred och återuppbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvinnokonferensen i Peking&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DHA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GEF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;264,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HABITAT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IFAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ITC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UN AIDS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNCDF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNCTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNDCP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNDP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;573,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNESCO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNFPA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNHCR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;497,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNICEF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;566,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNIFEM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNRWA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Världsbanken/IDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;648,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 372,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;WFP inkl. IEFR/PRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;434,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;WHO/PSA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;WMU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sida&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FAO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HABITAT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IAEA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ICTP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ILO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IMO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;O/F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tl^Tl^^rl^TlTjTlTITl^Tl^rlTI^TlTl^TlTl^Tl^TlTl^^Tl^TjTl^Tl^TlTrl^TlTlOOOOO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN-organisation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 94/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 95/96&lt;br&gt;(18 mån.)&lt;br&gt;Milj, kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sida&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1TC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IUCN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mekong k&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNDCP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNDESD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNDHA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNDP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNEP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNESCO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNFPA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNHCR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;347,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNICEF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;538,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;469,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNIDO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNIFEM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNOCHA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNRISD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNRWA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNSO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Världsbanken/IDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;593,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;WFP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;WHO/PSA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;WIPO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;WMU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5 504,8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8 795,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. SOCIALDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;WHO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;” för rapportering om läkemedelsbiverkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IMO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OTIF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IRCA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ICAO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Post- &amp;amp; Telestyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ITU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;” &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;UPU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SMHI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O O &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OO&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;39,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTBILDNINGSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNESCO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JORDBRUKSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FAO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ILO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FN-organisation&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utfall 94/95 Utfall 95/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr Milj, kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O/F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. NÄRINGSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;WIPO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intemat. Studiegruppen för bly och zink&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internat. Studiegruppen för nickel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9. MILJÖDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTALT SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 015,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;BILAGA 5.2&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt&lt;br&gt;ackrediteringar för de Stockholmsbaserade ambassadörerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Beskickningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(sidoackrediteringar inom parentes)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Abidjan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Lomé, Ouagadougou, Porto Novo)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Addis Abeba&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Djibouti, Asmara)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Amman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ankara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Baku)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Athén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bagdad “)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bangkok&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Rangoon, Vientiane, Phnom-Penh)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beirut*)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belgrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Vaduz)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bissau*)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bonn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brasilia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bryssel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budapest&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Chisinau)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buenos Aires&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Asuncion, Montevideo)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bukarest&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Canberra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Wellington)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Caracas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Port of Spain, Georgetown, Paramaribo)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Colombo*)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Damaskus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beirut)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dar es Salaam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dhaka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dublin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gaborone&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Maseru)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guatemala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(San Salvador, Tegucigalpa, Belmopan)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hanoi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havanna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Heliga Stolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(San Marino)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helsingfors&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Islamabad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jakarta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kairo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Khartoum)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kiev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kuala Lumpur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kuwait&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Abu Dhabi, Doha, Manarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpenhamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Accra)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lima&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(La Paz)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lissabon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;London&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luanda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Sao Tomé)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lusaka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Lilongwe)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luxemburg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Madrid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Andorra la Vella)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Managua&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(San José, Panama)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Manila&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Koror)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maputo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Mbabane)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mexico&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moskva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Alma-Ata, Asjchabad, Bisjkek, Jerevan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minsk, Tasjkent, Tbilisi, Dusjanbe)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nairobi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Bujumbura, Kampala, Kigali)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;New Delhi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Colombo, Kathmandu, Thimphu, Malé)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oslo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ottawa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Nassau)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paris&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Peking&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Pyongyang***), Ulan Bator)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Bratislava)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pretoria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rabat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reykjavik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riyadh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Muscat, Sana)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Tirana)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Santafé de Bogotå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Quito)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Santiago de Chile&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sarajevo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Seoul&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Singapore&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Bandar Seri Bagawan)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sofia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tallinn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teheran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tel Aviv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Nicosia)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tokyo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Majuro, Pohnpei)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tunis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vientiane*)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilnius&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Warszawa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Washington&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ljubljana)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Windhoek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zagreb&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Ambassadkansli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Delegationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges ständiga representation vid Europeiska&lt;br&gt;Unionen (EU) i Bryssel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges ständiga representation vid Förenta natio-&lt;br&gt;nerna i New York&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges ständiga representation vid de internatio-&lt;br&gt;nella organisationerna i Geneve&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges delegation vid Organisationen för ekono-&lt;br&gt;miskt samarbete och utveckling (OECD) i Paris&lt;br&gt;Sveriges delegation vid Europarådet i Strasbourg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges ständiga delegation vid Organisationen för&lt;br&gt;säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i Wien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Karriärkonsulat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Generalkonsulat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gdansk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hamburg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hongkong (Macau)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Istanbul&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jerusalem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Los Angeles&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;New York&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S:t Petersburg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Shanghai&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Konsulat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mariehamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V. Stockholmsbaserade ambassadörer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sex sändebuden har följande ackrediteringar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bangui (Centralafrikanska Republiken), Brazza-&lt;br&gt;ville, (Folkrepubliken Kongo), Kinshasa***)&lt;br&gt;(Demokratiska Republiken Kongo), Libreville&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Gabon), Malabo (Ekvatorialguinea), Yaoundé&lt;br&gt;(Kameroun), Bissau (Guinea-Bissau), Praia (Kap&lt;br&gt;Verde), N’Djamena (Tschad).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Banjul (Gambia), Freetown (Sierra Leone), Mon-&lt;br&gt;rovia (Liberia).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bamako (Mali), Conakry (Republiken Guinea),&lt;br&gt;Dakar (Senegal), Niamey (Niger), Nouakchott&lt;br&gt;(Mauretanien), Tripoli (Libyen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Antananarivo (Madagaskar), Mogadishu&lt;br&gt;(Somalia), Moroni (Comorerna), Port Louis&lt;br&gt;(Mauritius), Valletta (Malta), Victoria&lt;br&gt;(Seychellerna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Basseterre (St Christopher och Nevis), Bridge-&lt;br&gt;town (Barbados), Castries (St Lucia) Kingston&lt;br&gt;(Jamaica), Kingstown (St Vincent och Grenadi-&lt;br&gt;nerna), Port-au-Prince (Haiti), Roseau&lt;br&gt;(Dominica), Santo Domingo (Dominikanska Re-&lt;br&gt;publiken), St George’s (Grenada), St John’s&lt;br&gt;(Antigua och Barbuda).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Apia (Västra Samoa), Nuku’alofa (Tonga), Suva&lt;br&gt;(Fiji), Honiara (Salomonöarna), Port Moresby&lt;br&gt;(Papua Nya Guinea), Port Vila (Vanuatu).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*) Beskickningen förestås av en chargé d’affaires&lt;br&gt;**) Beskickningen är tills vidare obemannad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* * *) Har utsänd personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt bistånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till statsbudget för år 1998&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Internationellt bistånd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Verksamhet under utgiftsområdet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 A&amp;nbsp;Internationellt utvecklingssamarbete&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens prioriteringar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 A&amp;nbsp;1 Biståndsverksamhet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1. Multilateralt utvecklingssamarbete&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Sverige i det multilaterala systemet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 FN:s ekonomiska och sociala verksamhet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 Multilaterala utvecklingsbanker&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 Övrigt multilateralt samarbete&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2. EU:s gemensamma utvecklingssamarbete&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3. Bilateralt utvecklingssamarbete&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Afrika&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Asien&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Latinamerika&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 Europa&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.5 Verksamhetsområden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Övrigt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 A 2 Biståndsförvaltning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Sida) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska Afrikainstitutet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 B Samarbete med Central- och Östeuropa&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetets huvudområden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsländerna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det EU-relaterade samarbetet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska unionens samarbete med Central-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Östeuropa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalt samarbete &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Multilateralt samarbete &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 B&amp;nbsp;1. Samarbete med Central- och&amp;nbsp;Östeuropa&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 B 2. Avsättning för förlustrisker vad avser garantier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för finansiellt stöd och exportkreditgarantier &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förkortningslista &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;81&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Totalförsvar&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till statsbudget för år 1998&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Totalförsvar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext............................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskadeskydd. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1997:568) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskadeskyddlO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1994:1547) om tullfrihet m.m...............11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Utgiftsområde 6 Totalförsvar.........................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Utgiftsområdets omfattning..............13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Resultatbedömning m.m...................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Beredskapskredit för totalförsvaret ...16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Militärt försvar m.m......................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Verksamhetsområdets omfattning.....17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Resultatbedömning och slutsatser.....18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Anslag Al........................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Krigs- och grundorganisationens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling...............................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Försvarsmaktens skolverksamhet......21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Omorganisation av Försvars-&lt;br&gt;maktens högkvarter.................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Sammanslagning av försvarsområden25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Försvarsmaktens helikopter-&lt;br&gt;organisation ............................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 Inrättande av Försvarsmaktens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underhållscentrum..................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Vissa tidsförhållanden&amp;nbsp;m.m.............28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11 Grundorganisationens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och lokalisering.......................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12 Programredovisning........................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.13 Anslag A 2......................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.14 Anslag A 3......................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Vissa funktioner inom det civila försvaret.....43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Verksamhetsområdets omfattning.....43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Resultatbedömning och&amp;nbsp;slutsatser.....44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Förändrad finansieringsform för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investeringar i beredskapstillgångar.........44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Anslag B 1.........................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Anslag B 2.........................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Anslag B 3........................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Anslag B 4........................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 Anslag B 5........................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 Anslag B 6........................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 Anslag B&amp;nbsp;7......................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.11 Anslag B&amp;nbsp;8......................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 12 Anslag B 9......................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.13 Anslag B 10....................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Kustbevakningen och nämnder m.m.............59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Verksamhetsområdets omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ändamål...........................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Anslag C&amp;nbsp;2........................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Anslag C&amp;nbsp;2........................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Anslag C&amp;nbsp;3........................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Anslag C&amp;nbsp;4........................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Stödverksamhet.............................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Verksamhetsområdets omfattning ....&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Resultatbedömning och slutsatser.....65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Fortifikationsverket..........................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Försvarets materielverk.....................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Anslag D 1........................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 Anslag D 2........................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 Anslag D 3........................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 Anslag D 4........................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.9 Anslag D 5........................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.10 Anslag D 6......................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Ändringar i lagen om statligt person-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadeskydd.......................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Ändring i lagen om tullfrihet m.m.................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskadeskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antar förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1997:568) om ändring i lagen (1977:265) om&lt;br&gt;statligt personskadeskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antar förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1994:1547) om tullfrihet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret om 40 000 000 000 kronor&lt;br&gt;för år 1998 om krig, krigsfara eller andra utom-&lt;br&gt;ordentliga förhållanden föreligger (avsnitt 3.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. godkänner förslaget till inriktning av investe-&lt;br&gt;ringsplan för Försvarsmakten för perioden 1998-&lt;br&gt;2000 (avsnitt 4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bemyndigar regeringen att ifråga om ramanslaget&lt;br&gt;A 1 Försvarsmakten beställa materiel m.m. och&lt;br&gt;utvecklingsarbete så att behovet av anslagsmedel&lt;br&gt;efter budgetåret 1998 för denna materiel m.m.&lt;br&gt;och tidigare beställningar tillsammans uppgår till&lt;br&gt;högst 83 505 400 000 kronor (avsnitt 4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bemyndigar regeringen att ifråga om ramanslaget&lt;br&gt;Al Försvarsmakten beställa anslagsfinansierade&lt;br&gt;anläggningar så att behovet av anslagsmedel efter&lt;br&gt;budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställ-&lt;br&gt;ningar tillsammans uppgår till högst 457 500 000&lt;br&gt;kronor (avsnitt 4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. godkänner förslaget att försvarsmaktsgemen-&lt;br&gt;samma organisationsenheter inom ramen för of-&lt;br&gt;ficershögskole- och krigshögskoleprogrammen in-&lt;br&gt;rättas och lokaliseras till Halmstad, Solna och&lt;br&gt;Östersund samt att Krigskolan i Solna läggs ned&lt;br&gt;(avsnitt 4.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. godkänner förslaget att en organisationsenhet för&lt;br&gt;utbildning i markstrid inrättas och lokaliseras till&lt;br&gt;Skövde, Motala (Kvarn) och Boden (avsnitt 4.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. godkänner förslaget att en organisationsenhet för&lt;br&gt;försvarsmaktsgemensam utbildning avseende de&lt;br&gt;operativa ledningssystemen inrättas i Enköping&lt;br&gt;(avsnitt 4.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. godkänner förslaget att omorganisera Flygvap-&lt;br&gt;nets Halmstadsskolor till Försvarsmaktens Halm-&lt;br&gt;stadsskolor (avsnitt 4.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. godkänner förslaget att försvarsområdesstaben i&lt;br&gt;Skövde läggs ned (avsnitt 4.7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. godkänner förslaget till nytt försvarsområde för&lt;br&gt;Västra Götalands län (avsnitt 4.7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. godkänner förslaget att under organisationsenhe-&lt;br&gt;ten Försvarsmaktens helikopterflottilj organisera&lt;br&gt;verksamheten i fyra divisioner (avsnitt 4.8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. godkänner förslaget att Försvarsmaktens under-&lt;br&gt;hållscentrum (tidigare benämnt Försvarsmaktens&lt;br&gt;försörjningscentrum) lokaliseras till Karlstad&lt;br&gt;(avsnitt 4.9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. godkänner att regeringen beslutar om tidpunkter&lt;br&gt;för genomförandet av de föreslagna organisa-&lt;br&gt;tionsförändringarna och organisationsenheternas&lt;br&gt;benämningar (avsnitt 4.10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. godkänner förslaget till inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten för program 1. Operativa lednings- och un-&lt;br&gt;derhållsförband (avsnitt 4.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. godkänner förslaget till inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten för program 2. Fördelningsförband (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. godkänner förslaget till inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten för program 3. Försvarsområdesförband&lt;br&gt;(avsnitt 4.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. godkänner förslaget till inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten för program 4. Armébrigadförband (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. godkänner förslaget till inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten för program 5. Marina lednings- och under-&lt;br&gt;hållsförband (avsnitt 4.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. godkänner förslaget till inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten för program 6. Försvarsmaktens helikopter-&lt;br&gt;förband (avsnitt 4.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. godkänner förslaget till inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten för program 7. Stridsfartygsförband (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. godkänner förslaget till inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten för program 8. Kustförsvarsförband (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. godkänner förslaget till inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten för program 9. Flygvapnets lednings- och un-&lt;br&gt;derhållsförband (avsnitt 4.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. godkänner förslaget till inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten för program 10. JAS 39-förband (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. godkänner förslaget till inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten för program 11. Övriga stridsflygförband&lt;br&gt;(avsnitt 4.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. godkänner förslaget till inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten för program 12. Transportflygförband&lt;br&gt;(avsnitt 4.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. godkänner förslaget till inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten för program 13. För krigsorganisationen ge-&lt;br&gt;mensamma resurser (avsnitt 4.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. godkänner förslaget till inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten för program 14. För grundorganisationen&lt;br&gt;gemensamma resurser (avsnitt 4.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. godkänner förslaget till inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten för program 15. Internationell verksamhet&lt;br&gt;(avsnitt 4.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. godkänner förslaget till inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten för anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser&lt;br&gt;(avsnitt 4.13),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. godkänner förslag till att en successiv övergång&lt;br&gt;till lånefinansiering av investeringar i beredskap-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stillgångar sker inom det civila försvaret (avsnitt&lt;br&gt;5.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. godkänner förslaget till inriktning av investe-&lt;br&gt;ringsplan för Överstyrelsen för civil beredskap,&lt;br&gt;såvitt avser funktionen Civil ledning för perioden&lt;br&gt;1998-2000 (avsnitt 5.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget&lt;br&gt;B 1 funktionen Civil ledning beställa lednings-&lt;br&gt;och signalskyddssystem samt kommunaltekniska&lt;br&gt;anläggningar så att behovet av anslagsmedel efter&lt;br&gt;budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställ-&lt;br&gt;ningar tillsammans uppgår till högst 166 000 000&lt;br&gt;kronor (avsnitt 5.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget&lt;br&gt;B 2 funktionen Försörjning med industrivaror&lt;br&gt;godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att&lt;br&gt;behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998&lt;br&gt;för dessa och tidigare beställningar tillsammans&lt;br&gt;uppgår till högst 130 000 000 kronor (avsnitt&lt;br&gt;5.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget&lt;br&gt;B 3 funktionen Befolkningsskydd och rädd-&lt;br&gt;ningstjänst medge att ersättning lämnas för be-&lt;br&gt;ställningar av skyddsrum och ledningsplatser&lt;br&gt;m.m. så att behovet av anslagsmedel efter bud-&lt;br&gt;getåret 1998 för dessa och tidigare beställningar&lt;br&gt;tillsammans uppgår till högst 1 285 000 000 kro-&lt;br&gt;nor (avsnitt 5.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget&lt;br&gt;B 6 funktionen Hälso- och sjukvård m.m. medge&lt;br&gt;beställningar och godkänna avtal, såvitt avser be-&lt;br&gt;redskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel&lt;br&gt;efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare be-&lt;br&gt;ställningar tillsammans uppgår till högst 30 000&lt;br&gt;000 kronor (avsnitt 5.9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. fastställer ett beräknat avgiftsuttag för telebered-&lt;br&gt;skapsavgiften, såvitt avser funktionen Telekom-&lt;br&gt;munikationer till sammanlagt 100 000 000 kro-&lt;br&gt;nor under budgetåret 1998 (avsnitt 5.10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. godkänner förslaget till inriktning av investe-&lt;br&gt;ringsplan för Post- och telestyrelsen, såvitt avser&lt;br&gt;funktionen Telekommunikationer m.m. för peri-&lt;br&gt;oden 1998-2000 (avsnitt 5.10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget&lt;br&gt;B 7 funktionen Telekommunikationer m.m. god-&lt;br&gt;känna avtal och beställningar, såvitt avser tjäns-&lt;br&gt;ter, utrustning och anläggningar för beredskaps-&lt;br&gt;åtgärder så att behovet av anslagsmedel efter&lt;br&gt;budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställ-&lt;br&gt;ningar tillsammans uppgår till högst&lt;br&gt;375 000 000 kronor (avsnitt 5.10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget&lt;br&gt;B 8 funktionen Postbefordran godkänna avtal&lt;br&gt;och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning&lt;br&gt;och anläggningar för beredskapsåtgärder så att&lt;br&gt;behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998&lt;br&gt;för dessa och tidigare beställningar tillsammans&lt;br&gt;uppgår till högst 27 000 000 kronor (avsnitt&lt;br&gt;5.11),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget&lt;br&gt;B 9 funktionen Transporter godkänna beställ-&lt;br&gt;ningar såvitt avser reservbromaterial så att beho-&lt;br&gt;vet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för&lt;br&gt;dessa och tidigare beställningar tillsammans upp-&lt;br&gt;går till högst 20 000 000 kronor (avsnitt 5.12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. fastställer ett beräknat avgiftsuttag för elbered-&lt;br&gt;skapsavgiften såvitt avser funktionen Energiför-&lt;br&gt;sörjning till ett belopp om sammanlagt&lt;br&gt;200 000 000 kronor under budgetåret 1998&lt;br&gt;(avsnitt 5.13),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget&lt;br&gt;B 10 funktionen Energiförsörjning godkänna av-&lt;br&gt;tal och beställningar såvitt avser beredskapsåt-&lt;br&gt;gärder så att behovet av anslagsmedel efter bud-&lt;br&gt;getåret 1998 för dessa och tidigare beställningar&lt;br&gt;tillsammans uppgår till högst 189 000 000 kro-&lt;br&gt;nor (avsnitt 5.13),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. godkänner förslaget till inriktning av investe-&lt;br&gt;ringsplan för Kustbevakningen för perioden&lt;br&gt;1998-2001 (avsnitt 6.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1998&lt;br&gt;låta Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret för investeringar i mark, vissa anlägg-&lt;br&gt;ningar och lokaler intill ett sammanlagt belopp&lt;br&gt;om 4 000 000 000 kronor (avsnitt 7.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. godkänner förslaget till inriktning av investe-&lt;br&gt;ringsplan för Fortifikationsverket för perioden&lt;br&gt;1998-2000 (avsnitt 7.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. bemyndigar regeringen att tillgodose Försvarets&lt;br&gt;materielverks behov av rörelsekapital intill ett&lt;br&gt;sammanlagt belopp om högst 34 000 000 000&lt;br&gt;kronor för budgetåret 1998 genom en kredit i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret (avsnitt 7.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. godkänner förslaget till inriktning av investe-&lt;br&gt;ringsplan för Försvarets materielverk för perioden&lt;br&gt;1998-2000 (avsnitt 7.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. godkänner förslaget till inriktning av investe-&lt;br&gt;ringsplan för Totalförsvarets pliktverk för perio-&lt;br&gt;den 1998-2000 (avsnitt 7.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. godkänner förslaget till inriktning av investe-&lt;br&gt;ringsplan för Försvarshögskolan för perioden&lt;br&gt;1998-2000 (avsnitt 7.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. godkänner förslaget till inriktning av investe-&lt;br&gt;ringsplan för Försvarets forskningsanstalt för pe-&lt;br&gt;rioden 1998-2000 (avsnitt 7.8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54. godkänner förslaget till inriktning av investe-&lt;br&gt;ringsplan för Flygtekniska försöksanstalten för&lt;br&gt;perioden 1998-2000 (avsnitt 7.9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under ut-&lt;br&gt;giftsområde 6 Totalförsvar enligt följande upp-&lt;br&gt;ställning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSBELOPP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ITUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 707 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fredsfrämjande truppinsatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384 419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för kroppsskador&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Civil ledning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;473 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Försörjning med industrivaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 232 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Psykologiskt försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Ordning och säkerhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 563&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 7.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Telekommunikationer m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 8.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Postbefordran&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 9.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Transporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 10.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Energiförsörjning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230 687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426 827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C 2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nämnder m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C 3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och&lt;br&gt;andra naturolyckor m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C 4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets pliktverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D 2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarshögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets radioanstalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;428 667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137 343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D 5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;obetecknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 243 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1977:265)&lt;br&gt;om statligt person-&lt;br&gt;skadeskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 12 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 13 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 1 och som har skadats un-&lt;br&gt;der grundutbildning som är längre&lt;br&gt;än 60 dagar skall sjukpenningun-&lt;br&gt;derlag och livränteunderlag ej be-&lt;br&gt;räknas till lägre belopp än som&lt;br&gt;anges i 4 kap. 10 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1976:380) om arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring. Detta gäller även den&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket 3&lt;br&gt;och som när skadan inträffade&lt;br&gt;hade varit intagen längre tid än&lt;br&gt;sex månader samt, om regeringen&lt;br&gt;föreskriver det, den som avses i 1&lt;br&gt;§ andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1994:2073.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 1 och som har skadats un-&lt;br&gt;der grundutbildning som är längre&lt;br&gt;än 60 dagar skall sjukpenningun-&lt;br&gt;derlag och livränteunderlag inte&lt;br&gt;beräknas till lägre belopp än vad&lt;br&gt;som motsvarar fyra gånger bas-&lt;br&gt;beloppet för tid före 21 års ålder,&lt;br&gt;fyra och en halv gånger basbelop-&lt;br&gt;pet för tid mellan 21 och 25 års&lt;br&gt;ålder och fem gånger basbeloppet&lt;br&gt;för tid från och med 25 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 3 och som när skadan in-&lt;br&gt;täffade hade varit intagen längre&lt;br&gt;tid än sex månader skall sjukpen-&lt;br&gt;ningunderlag och livränteunderlag&lt;br&gt;inte beräknas till lägre belopp än&lt;br&gt;som anges i 4 kap. 10 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1976:380) om ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkring. Detta gäller&lt;br&gt;även för den som avses i 1 § andra&lt;br&gt;stycket om regeringen föres-kriver&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 a §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 1 och som har skadats un-&lt;br&gt;der grundutbildning som är längre&lt;br&gt;än 60 dagar, har efter skyddsti-&lt;br&gt;dens utgång rätt till ersättning för&lt;br&gt;nödvändiga kostnader för läkar-&lt;br&gt;vård, sjukvårdande behandling,&lt;br&gt;sjukhusvård samt läkemedel un-&lt;br&gt;der högst tre års tid. I kostnader&lt;br&gt;för vård inräknas nödvändiga&lt;br&gt;kostnader för resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser i fråga om sjukpenningunderlag tillämpas fort-&lt;br&gt;farande vid beräkning av sjukpenning som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya bestämmelserna om livränteunderlag skall tillämpas på liv-&lt;br&gt;räntor som fastställts från och med den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1997:568)&lt;br&gt;om ändring i lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt per-&lt;br&gt;sonskadeskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1977:265) om statligt per-&lt;br&gt;sonskadeskydd i paragrafens lydelse enligt lagen (1997:568) om ändring&lt;br&gt;i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 §’&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den som avses i 1 § första stycket 1 har rätt till särskild sjukpenning,&lt;br&gt;om han under grundutbildning som är längre än 60 dagar har ådragit sig&lt;br&gt;sjukdom som efter skyddstidens slut sätter ned hans förmåga att skaffa&lt;br&gt;sig inkomst genom arbete med minst en fjärdedel. Detta gäller även vid&lt;br&gt;sjukdom som har ådragits under utryckningsmånaden eller månaden ef-&lt;br&gt;ter denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild sjukpenning beräknas&lt;br&gt;på ersättningsunderlag som sägs i&lt;br&gt;4 kap. 10 5 andra stycket lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild sjukpenning beräknas&lt;br&gt;på ersättningsunderlag som upp-&lt;br&gt;går till belopp som motsvarar fyra&lt;br&gt;gånger basbeloppet för tid före 21&lt;br&gt;års ålder, fyra och en halv gånger&lt;br&gt;basbeloppet för tid mellan 21 och&lt;br&gt;25 års ålder och fem gånger bas-&lt;br&gt;beloppet för tid från och med 25&lt;br&gt;års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1481.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel särskild sjukpenning utgör för dag 80 procent av ersättnings-&lt;br&gt;underlaget, delat med 365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har rätt till särskild sjukpenning samtidigt har rätt till an-&lt;br&gt;nan ersättning enligt denna lag, sjukpenning enligt lagen om arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring eller sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, utges den särskilda sjukpenningen endast i den mån den är&lt;br&gt;högre. För den period sjukpenning har beräknats med tillämpning av 3&lt;br&gt;kap. 10-10 b §§ lagen om allmän försäkring utges den särskilda sjuk-&lt;br&gt;penningen endast i den mån den är högre för sådan period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP, 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:1547)&lt;br&gt;om tullfrihet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUVARANDE LYDELSE &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FÖRESLAGEN LYDELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förnödenheter och proviant som medförs eller tas ombord på&lt;br&gt;transportmedel som går i utrikes trafik, om varorna är avsedda för&lt;br&gt;transportmedlet eller för besättning eller passagerare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som införs av en person som återvänder hit efter att på grund av&lt;br&gt;sitt arbete ha vistats i tredje land under en längre tid, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. varor som förtullas för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3. varor som förtullas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten eller för För- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvarsmakten,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvarets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarets materielverk och som skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;materielverk eller för Försvarets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användas för militärt ändamål el- &amp;nbsp;&amp;nbsp;radioanstalt och som skall använ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ler varor som skall användas i &amp;nbsp;&amp;nbsp;das för militärt ändamål eller va-&lt;br&gt;landet för tillverkning eller under- &amp;nbsp;&amp;nbsp;ror som skall användas i landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;håll av produkter för sådant än- &amp;nbsp;&amp;nbsp;för tillverkning eller underhåll av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;damål. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;produkter för sådant ändamål.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1995:1642.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Utgiftsområde 6 Totalförsvar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I samband med att regeringen överlämnar budget-&lt;br&gt;propositionen till riksdagen lämnar regeringen i år&lt;br&gt;även skrivelsen 1997/98:4 Totalförsvar i förnyelse,&lt;br&gt;härefter benämnd 1997 års skrivelse. I denna infor-&lt;br&gt;merar regeringen om sådant inom utgiftsområdet&lt;br&gt;som riksdagen begärt att få reda på av regeringen el-&lt;br&gt;ler som regeringen i övrigt finner angeläget att redo-&lt;br&gt;visa.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Utgiftsområdets omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdets omfattning för perioden 1997-2001&lt;br&gt;fastställdes av riksdagen i december 1996 i enlighet&lt;br&gt;med regeringens proposition 1996/97:4 Totalförsvar&lt;br&gt;i förnyelse - etapp 2, härefter benämnd totalför-&lt;br&gt;svarspropositionen år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvar är verksamhet som behövs för att&lt;br&gt;förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap&lt;br&gt;är totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall&lt;br&gt;bedrivas. Totalförsvar består av militär verksamhet&lt;br&gt;(militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarsresurserna skall utformas så att de&lt;br&gt;även kan användas vid internationella fredsfrämjan-&lt;br&gt;de och humanitära insatser och stärka samhällets&lt;br&gt;förmåga att förebygga och hantera svåra påfrest-&lt;br&gt;ningar på samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar det militära försvaret och&lt;br&gt;delar av det civila försvaret, nämnder samt stödverk-&lt;br&gt;samhet till militärt och civilt försvar. I utgiftsområdet&lt;br&gt;ingår även den verksamhet som bedrivs av Kustbe-&lt;br&gt;vakningen och av Statens räddningsverk inom freds-&lt;br&gt;räddningstjänsten samt den internationella freds-&lt;br&gt;främjande verksamhet som genomförs med svensk&lt;br&gt;militär trupp utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområdet verkar myndigheterna För-&lt;br&gt;svarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap, Ci-&lt;br&gt;vilbefälhavarna, Styrelsen för psykologiskt försvar,&lt;br&gt;Statens räddningsverk, Kustbevakningen, Överkla-&lt;br&gt;gandenämnden för totalförsvaret, Totalförsvarets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;chefsnämnd, Totalförsvarets pliktverk, Försvars-&lt;br&gt;högskolan, Försvarets radioanstalt, Försvarets forsk-&lt;br&gt;ningsanstalt, Flygtekniska försöksanstalten, Försva-&lt;br&gt;rets materielverk och Fortifikationsverket samt vissa&lt;br&gt;mindre nämnder. Vidare finansieras inom utgifts-&lt;br&gt;området viss civil försvarsverksamhet hos myndig-&lt;br&gt;eter som i övrigt finansieras inom andra utgiftsområ-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar ramen för utgiftsområde 6&lt;br&gt;Totalförsvar för år 1998 till 41 244 miljoner kronor,&lt;br&gt;för år 1999 till 43 911 miljoner kronor och för år&lt;br&gt;2000 till 45 750 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 280 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26 683&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42 163&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41 244&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43 911&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45 750&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1995/96 utgjordes av 18 månader. Diffe-&lt;br&gt;rensen mellan år 1997 och år 1998 beror på att det i&lt;br&gt;prognosticerade utgifter för budgetåret 1997 även&lt;br&gt;ingår utnyttjande av föregående års anslagssparande&lt;br&gt;och reservationer. Uppgiften för budgetåret 1998 av-&lt;br&gt;ser enbart föreslagen anslagstilldelning. Uppgifterna&lt;br&gt;för åren 1999 och 2000 är endast en preliminär be-&lt;br&gt;räkning utifrån nu kända förutsättningar vad avser&lt;br&gt;antaganden om den ekonomiska utvecklingen, voly-&lt;br&gt;mutveckling och principbeslut om besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentarer till verksamhctsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningar av verksamhetsutfall för utgiftsområ-&lt;br&gt;det som helhet och för de verksamhetsområden som&lt;br&gt;ingår däri görs utifrån försvarsbeslutet som riksdagen&lt;br&gt;fattade hösten 1996. Sammantaget är det regeringens&lt;br&gt;bedömning att totalförsvaret har förmåga att i rå-&lt;br&gt;dande säkerhetspolitiska läge lösa ålagda uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområdet finns ett planerat anslagsspa-&lt;br&gt;rande som huvudsakligen utgörs av anslagssparande&lt;br&gt;för anslaget A 1 Försvarsmakten. Anslagssparandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom Försvarsmakten uppgår till ca 5 procent av an-&lt;br&gt;slagets storlek, eller ca 2,1 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I totalförsvarsbeslutet år 1996 tog riksdagen, förut-&lt;br&gt;om ett förnyat säkerhetspolitiskt ställningstagande,&lt;br&gt;bl.a. ställning till den kvantitativa och kvalitativa in-&lt;br&gt;riktningen av det militära försvarets krigsorganisa-&lt;br&gt;tion, organisationen av militärt försvar i fred samt&lt;br&gt;inriktningen av verksamheter inom civilt försvar i&lt;br&gt;krig och fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål för utgiftsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärt försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i fred förbereda för att i krig försvara riket mot&lt;br&gt;väpnade angrepp som hotar dess frihet och obero-&lt;br&gt;ende. Angrepp skall kunna mötas var det än&lt;br&gt;kommer ifrån och hela landet skall kunna försva-&lt;br&gt;ras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kontinuerligt i fred och under kriser kunna över-&lt;br&gt;vaka och hävda rikets territoriella integritet, i luf-&lt;br&gt;ten, till sjöss och på marken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna ställa kvalificerade förband och andra re-&lt;br&gt;surser till förfogande för internationella freds-&lt;br&gt;främjande och humanitära insatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kontinuerligt kunna stödja samhället vid svåra på-&lt;br&gt;frestningar i fred,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ha en beredskap som medger att Försvarsmaktens&lt;br&gt;huvuddel inom ett år efter beslut har uppnått full&lt;br&gt;krigsduglighet. Beredskap, organisation och plan-&lt;br&gt;läggning skall vidare medge att Försvarsmaktens&lt;br&gt;förmåga långsiktigt kan anpassas för att motsvara&lt;br&gt;framtida krav och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilt försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig&lt;br&gt;försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunk-&lt;br&gt;tionerna samt bidra till Försvarsmaktens förmåga&lt;br&gt;vid ett väpnat angrepp och vid krig i vår omvärld,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna genomföra internationella fredsfrämjande&lt;br&gt;och humanitära insatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra&lt;br&gt;påfrestningar i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verka för att förebygga olyckor i samhället och&lt;br&gt;begränsa skador vid sådana olyckor genom bl.a.&lt;br&gt;information, utbildning, övning, uppföljning och&lt;br&gt;tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bedriva sjöövervakning (kontroll- och tillsynsverk-&lt;br&gt;samhet) och miljöräddningstjänst i syfte att be-&lt;br&gt;gränsa brottsligheten och öka säkerheten till sjöss&lt;br&gt;samt ha en hög beredskap för sjöräddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för år 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigast är att fortsätta genomförandet av den lång-&lt;br&gt;siktiga inriktning som lagts fast för verksamheten in-&lt;br&gt;om utgiftsområdet i och med 1996 års försvarsbe-&lt;br&gt;slut. På samtliga nivåer inom totalförsvaret är goda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunskaper om och bred uppslutning kring inrikt-&lt;br&gt;ningen i försvarsbeslutet betydelsefulla komponenter&lt;br&gt;i detta arbete. Inom det militära försvaret skall dess-&lt;br&gt;utom åtgärder vidtas för att höja befälskårens kom-&lt;br&gt;petens samt för att anpassa verksamheten till de eko-&lt;br&gt;nomiska förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Resultatbedömning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom totalförsvarsbeslutet år 1996 lade riksdagen&lt;br&gt;fast vilka mål och resurser som totalförsvaret skulle&lt;br&gt;ha under perioden 1997 - 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet innebar att förändringar skulle ske i För-&lt;br&gt;svarsmaktens krigs- och grundorganisation. Ett vik-&lt;br&gt;tigt inslag i beslutet är att Försvarsmaktens bered-&lt;br&gt;skap skall medge att organisationens huvuddel inom&lt;br&gt;ett år efter beslut därom skall ha uppnått full krigs-&lt;br&gt;duglighet. Dessutom skall Försvarsmaktens förmåga&lt;br&gt;långsiktigt kunna anpassas till att motsvara framtida&lt;br&gt;krav och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill redan här peka på två allvarliga&lt;br&gt;problem som har uppmärksammats och som, om de&lt;br&gt;inte åtgärdas, kan äventyra totalförsvarsbeslutet.&lt;br&gt;Försvarsmakten har anmält att kompetensen inom&lt;br&gt;befälskåren kan komma att gå ned så kraftigt att&lt;br&gt;möjligheterna att nå full krigsduglighet inte med sä-&lt;br&gt;kerhet kan uppnås inom ett år. Bristerna får även&lt;br&gt;menliga följder för förmågan till långsiktig anpass-&lt;br&gt;ning. I Försvarsmaktens planläggning finns vidare&lt;br&gt;verksamhetskostnader om ca 300 - 500 miljoner&lt;br&gt;kronor per år utöver den ekonomiska ram som riks-&lt;br&gt;dagen har bestämt. Enligt Försvarsmakten kan en-&lt;br&gt;dast ambitionssänkningar för närvarande åstad-&lt;br&gt;komma balans. Försvarsmakten har vidare anmält&lt;br&gt;att det inte kan uteslutas att förslag om strukturella&lt;br&gt;åtgärder avseende såväl krigs- som grundorganisa-&lt;br&gt;tionen måste föreläggas regeringen för ställningsta-&lt;br&gt;gande för att åstadkomma balans mellan uppgifter&lt;br&gt;och resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att nu nämnda förhållanden är&lt;br&gt;anmärkningsvärda och allvarliga. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning skall det inom den ekonomiska ram som&lt;br&gt;anges i totalförsvarsbeslutet vara möjligt att genom-&lt;br&gt;föra krigs- och grundorganisationsförändringen och&lt;br&gt;att upprätthålla den kompetens och kvalitet i verk-&lt;br&gt;samheten som förutsattes i beslutet. Regeringen före-&lt;br&gt;slår därför varken någon förändring av de mål för&lt;br&gt;verksamheten eller av den ekonomiska ram som&lt;br&gt;riksdagen har bestämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att&lt;br&gt;redovisa en plan för åtgärder som senast under år&lt;br&gt;1999 har höjt befälens kompetens till en nivå som&lt;br&gt;gör att myndigheten kan uppfylla totalförsvarsbeslu-&lt;br&gt;tets mål vad gäller krigsduglighet och förmåga till&lt;br&gt;anpassning. Vidare gavs Försvarsmakten redan i april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 i uppdrag att hålla regeringen informerad om&lt;br&gt;hur man avser att lösa den av myndigheten aviserade&lt;br&gt;obalansen mellan verksamhetskostnader och ekono-&lt;br&gt;miska resurser. Efter redovisningen från Försvars-&lt;br&gt;makten i augusti 1997 har regeringen beslutat att ge&lt;br&gt;myndigheten i uppdrag att förklara hur obalansen&lt;br&gt;har uppkommit och att lämna en redovisning av al-&lt;br&gt;ternativa åtgärder för att komma till rätta med den. I&lt;br&gt;redovisningen skall ingå åtgärder som Försvarsmak-&lt;br&gt;ten själv kan vidta. Regeringen återkommer till riks-&lt;br&gt;dagen i denna fråga under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen övergår härefter till att redovisa sin re-&lt;br&gt;sultatbedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån det nu rådande säkerhetspolitiska läget är&lt;br&gt;det regeringens bedömning att totalförsvaret kan be-&lt;br&gt;vara rikets frihet och oberoende, befolkningens sä-&lt;br&gt;kerhet samt upprätthålla de viktigaste samhällsfunk-&lt;br&gt;tionerna i händelse av krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det militära försvarets re-&lt;br&gt;surser kan vidmakthålla rikets territoriella integritet&lt;br&gt;såväl i fred som under kriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarsbeslutet år 1996 innebar även för det&lt;br&gt;civila försvaret ökade krav på anpassning på såväl&lt;br&gt;kort som lång sikt. Beslutet har även inneburit en&lt;br&gt;ändrad inriktning jämfört med 1992 års försvarsbe-&lt;br&gt;slut. De redovisningar som de funktionsansvariga&lt;br&gt;myndigheterna har lämnat avser resultat i förhållan-&lt;br&gt;de till 1992 års försvarsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i inriktningen enligt 1992 års&lt;br&gt;försvarsbeslut bedömer regeringen att förmågan hos&lt;br&gt;vissa funktioner inom det civila försvaret inte är fullt&lt;br&gt;godtagbar, bl.a. till följd av materiella brister. I stort&lt;br&gt;kan det civila försvarets samlade förmåga emellertid&lt;br&gt;bedömas som godtagbar. Bedömningen kvarstår&lt;br&gt;även utifrån planeringsförutsättningarna i 1996 års&lt;br&gt;totalförsvarsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att de åtgärder som de funk-&lt;br&gt;tionsansvariga myndigheterna planerar genomföra&lt;br&gt;under budgetåret 1998 samt de förändrade ansprå-&lt;br&gt;ken på totalförsvaret som redovisas i 1996 års total-&lt;br&gt;försvarsbeslut kommer att innebära att det civila för-&lt;br&gt;svarets samlade förmåga bättre kan motsvara kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter från genomförda internationella&lt;br&gt;fredsfrämjande och humanitära insatser visar att del-&lt;br&gt;tagande myndigheter inom totalförsvaret kan bedriva&lt;br&gt;sådan verksamhet med hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att totalförsvarets stöd till sam-&lt;br&gt;hällets förmåga att möta svåra påfrestningar på sam-&lt;br&gt;hället i fred bör vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens bedömning att den verksamhet&lt;br&gt;som Kustbevakningen bedrivit under föregående&lt;br&gt;budgetår har begränsat brottsligheten och ökat sä-&lt;br&gt;kerheten till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att fredsräddningstjänsten&lt;br&gt;har fört med sig att antalet olyckor i samhället har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskat och att omfattningen på de skador som upp-&lt;br&gt;stått vid sådana olyckor har begränsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i den ekonomiska vårpropo-&lt;br&gt;sitionen år 1996 om besparingar inom utgiftsområ-&lt;br&gt;det fr.o.m. år 1997 på 250 miljoner kronor och&lt;br&gt;fr.o.m. år 1998 på ytterligare 200 miljoner kronor. I&lt;br&gt;den ekonomiska vårpropositionen år 1997 beslöt&lt;br&gt;riksdagen vidare om ytterligare besparingar fr.o.m. år&lt;br&gt;1998 på 150 miljoner kronor och fr.o.m. år 1999 på&lt;br&gt;ytterligare 50 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av besparingarna avser 145 miljoner kronor&lt;br&gt;fr.o.m. år 1997 omläggningen till avgiftsfinansiering&lt;br&gt;inom funktionerna Energiförsörjning och Telekom-&lt;br&gt;munikationer m.m. En neddragning av den freds-&lt;br&gt;främjande verksamheten om 100 miljoner kronor&lt;br&gt;har genomförts fr.o.m. år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga besparingar avser rationaliseringar och ef-&lt;br&gt;fektiviseringar av Försvarsdepartementets myndighe-&lt;br&gt;ter. Krav har i regleringsbrevet för innevarande år&lt;br&gt;ställts på Försvarets materielverk och Försvarets&lt;br&gt;forskningsanstalt. I regleringsbrevet för år 1998&lt;br&gt;kommer sådana krav att ställas på dessa och andra&lt;br&gt;myndigheter under verksamhetsområde D Stödverk-&lt;br&gt;samhet. Då denna verksamhet, i de delar som omfat-&lt;br&gt;tas av rationaliserings- och effektiviseringskrav, är&lt;br&gt;avgiftsfinansierad har den medelsmässiga besparing-&lt;br&gt;en skett genom neddragningar av anslaget A 1 För-&lt;br&gt;svarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten av rationaliseringarna och effektivise-&lt;br&gt;ringama kommer att redovisas för regeringen i myn-&lt;br&gt;digheternas årsredovisningar. Regeringen kommer&lt;br&gt;att få en första redovisning i årsredovisningarna för&lt;br&gt;år 1997. Regeringen avser att återkomma till riksda-&lt;br&gt;gen med information om hur rationaliseringarna och&lt;br&gt;effektiviseringama har genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 de fall Riksrevisionsverket har gjort invändningar&lt;br&gt;mot myndigheternas årsredovisning eller lämnat all-&lt;br&gt;varligare anmärkningar redovisas dessa under re-&lt;br&gt;spektive myndighets verksamhetsområde tillsam-&lt;br&gt;mans med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1996:1059) om statsbudgeten innehåller be-&lt;br&gt;stämmelser som innebär att investeringar av större&lt;br&gt;omfattning skall underställas riksdagen. Se vidare&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1998, volym 1, avsnitt 6&lt;br&gt;Ekonomisk styrning av statlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN FÖR DE I UTGIFTSOMRÅDE 6 INGÅENDE VERKSAMHETSOMRÅDENA&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DÄRAV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSPROGNOS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A Militärt försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 054&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 443&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B Civilt försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 958&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 285*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C Kustbevakningen och nämnder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D Stödmyndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;918&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;968&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt för utgiftsområde 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 911&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Varav 150 miljoner kronor på tilläggsbudget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan Anvisat 1997 och Utgiftsprognos 1997 visar att det även i fortsättningen finns ett&lt;br&gt;anslagssparande inom utgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Beredskapskredit för&lt;br&gt;totalförsvaret&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen för år 1998 be-&lt;br&gt;myndigar regeringen att utnyttja en kredit om 40&lt;br&gt;miljarder kronor i Riksgäldskontoret. Krediten skall&lt;br&gt;kunna utnyttjas om krig, krigsfara eller andra utom-&lt;br&gt;ordentliga förhållanden föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bemyndigade (prop. 1996/97:1, bet.&lt;br&gt;1996/97:FöUl, rskr.l996/97:109) regeringen att ut-&lt;br&gt;nyttja en kredit i Riksgäldskontoret om 40 000 mil-&lt;br&gt;joner kronor för budgetåret 1997 om krig, krigsfara&lt;br&gt;eller andra utomordentliga förhållanden föreligger.&lt;br&gt;Regeringen anser att ett motsvarande bemyndigande,&lt;br&gt;avseende samma belopp, bör lämnas för budgetåret&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det militära försvarets del skall beredskaps-&lt;br&gt;krediten säkerställa att en nödvändig beredskapshöj-&lt;br&gt;ning inte förhindras eller fördröjs därför att regering-&lt;br&gt;en inte disponerar erforderliga betalningsmedel. Kre-&lt;br&gt;diten är beräknad att täcka de kostnader som&lt;br&gt;motsvarar en månads beredskapshöjande verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det civila försvaret har beredskaps-&lt;br&gt;krediten beräknats för bl.a. förmånsmedel för inkal-&lt;br&gt;lad pliktpersonal inom totalförsvaret, investeringar i&lt;br&gt;reservdelar och utrustning inom kommuni-&lt;br&gt;kationssektorn samt färdigställande av skyddade ut-&lt;br&gt;rymmen för befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapskrediten är beräknad att utnyttjas i un-&lt;br&gt;gefär lika delar mellan det militära och det civila för-&lt;br&gt;svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beredskapskrediten utnyttjas, avser regering-&lt;br&gt;en att återkomma till riksdagen med redovisning av&lt;br&gt;behovet av medel för den fortsatta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Militärt försvar m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Verksamhetsområdets&lt;br&gt;omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I verksamhetsområdet ingår anslagen A 1 Försvars-&lt;br&gt;makten, A 2 Fredsfrämjande truppinsatser och A 3&lt;br&gt;Ersättning för kroppsskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande övergripande mål skall enligt 1996 års&lt;br&gt;totalförsvarsbeslut gälla för det militära försvaret och&lt;br&gt;därmed för Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens fundamentala uppgift är att i&lt;br&gt;fred förbereda för att i krig försvara riket mot väp-&lt;br&gt;nade angrepp som hotar dess frihet och oberoende.&lt;br&gt;Angrepp skall kunna mötas var det än kommer ifrån&lt;br&gt;och hela landet skall kunna försvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten skall kontinuerligt i fred och un-&lt;br&gt;der kriser kunna övervaka och hävda rikets territori-&lt;br&gt;ella integritet, i luften, till sjöss och på marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten skall kunna ställa kvalificerade&lt;br&gt;förband och andra resurser till förfogande för inter-&lt;br&gt;nationella fredsfrämjande och humanitära insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten skall kontinuerligt kunna stödja&lt;br&gt;samhället vid svåra påfrestningar i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande omvärldsläge är de militära hoten&lt;br&gt;starkt begränsade. Försvarsmakten skall emellertid&lt;br&gt;ha förmåga att anpassa sig till förändrade krav och&lt;br&gt;förutsättningar i detta avseende. På motsvarande sätt&lt;br&gt;skall förmågan att lösa övriga uppgifter kunna an-&lt;br&gt;passas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens beredskap skall därför medge att&lt;br&gt;organisationens huvuddel inom ett år efter beslut&lt;br&gt;därom har uppnått full krigsduglighet. Beredskap,&lt;br&gt;organisation och planläggning skall vidare medge att&lt;br&gt;Försvarsmaktens förmåga långsiktigt kan anpassas,&lt;br&gt;dvs. utökas eller förändras för att motsvara framtida&lt;br&gt;krav och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 472 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23 479&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38 054&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37 154&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39 676&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41 443&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det låga anslagsutfallet budgetåret 1995/96 och år&lt;br&gt;1996 förklaras huvudsakligen av att principen för&lt;br&gt;finansiering av förskott till försvarsindustrin avseen-&lt;br&gt;de materielanskaffning har ändrats (lånefinansiering).&lt;br&gt;Detta har budgettekniskt inneburit en minskad utgift&lt;br&gt;på statsbudgeten med 14,6 miljarder kronor under&lt;br&gt;budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har anslaget minskats med 3,3 miljarder&lt;br&gt;kronor budgetåret 1995/96 på grund av förändrat&lt;br&gt;medelsbehov. Medlen har i stället budgeterats för&lt;br&gt;budgetåret 1997 (prop. 1995/96:150, s. 147).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att Försvarsmakten har en för-&lt;br&gt;måga som i stort motsvarar kraven i 1996 års total-&lt;br&gt;försvarsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juni 1996 ändrades principen för finansiering&lt;br&gt;av förskottsbetalningar till försvarsindustrin avseende&lt;br&gt;materielanskaffning. Ändringen innebar att förskot-&lt;br&gt;ten inte längre finansieras via Försvarsmaktens anslag&lt;br&gt;utan genom att Försvarets materielverk har fått till-&lt;br&gt;gång till en kredit i Riksgäldskontoret. Omläggning-&lt;br&gt;en innebär en förskjutning av utbetalningar från&lt;br&gt;statsverket. Anslaget A 1 Försvarsmakten har därför&lt;br&gt;engångsvis reducerats med 14,6 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med år 1997 fakturerar Försvarets mate-&lt;br&gt;rielverk Försvarsmakten först vid leverans eller an-&lt;br&gt;nan, i förväg beslutad, prestation, s.k. milstolpsfaktu-&lt;br&gt;rering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens resurser för drift och löpande&lt;br&gt;underhåll av fastigheter har under första halvåret&lt;br&gt;1997 förts över till Fortifikationsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1995/96 reducerades Försvars-&lt;br&gt;maktens utlandsstyrka med ca 400 personer i sam-&lt;br&gt;band med övergången från den FN-ledda styrkan&lt;br&gt;UNPROFOR (United Nation Protection Force) till&lt;br&gt;den av NATO ledda styrkan IFOR (Implementation&lt;br&gt;Force). Vid budgetårets slut uppgick utlandsstyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 925 personer varav 176 ställts till FN:s förfogan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för år 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten skall under år 1998 prioritera åtgär-&lt;br&gt;der för att höja befälskårens kompetens och anpassa&lt;br&gt;verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har uppdragit åt Försvarsmakten att re-&lt;br&gt;dovisa en plan för åtgärder som senast under år 1999&lt;br&gt;har höjt befälskårens kompetens till en nivå som gör&lt;br&gt;att myndigheten kan uppfylla totalförsvarsbeslutets&lt;br&gt;mål vad gäller krigsduglighet och förmåga till an-&lt;br&gt;passning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare gett Försvarsmakten i upp-&lt;br&gt;drag att förklara hur den redovisade ekonomiska&lt;br&gt;obalansen har uppkommit och att lämna en redovis-&lt;br&gt;ning av alternativa åtgärder för att komma till rätta&lt;br&gt;med den.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Resultatbedömning och&lt;br&gt;slutsatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av det militära försvarets resultat görs&lt;br&gt;utifrån den gällande försvarspolitiska inriktningen&lt;br&gt;enligt 1996 års totalförsvarsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det militära försvarets förmåga att upprätthålla&lt;br&gt;Sveriges territoriella integritet och oberoende är i rå-&lt;br&gt;dande säkerhetspolitiska läge god. Det militära för-&lt;br&gt;svaret har även en god förmåga att delta i internatio-&lt;br&gt;nella operationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det militära försvarets organisation och struktur&lt;br&gt;är i stort sett i balans med de uppgifter som ålagts&lt;br&gt;den. De väsentligaste delarna av krigsorganisationen&lt;br&gt;kan uppnå full krigsduglighet inom tolv månader och&lt;br&gt;den operativa förmågan kan anpassas till en långsik-&lt;br&gt;tig förändring av hotbilden. Som redan framgått kan&lt;br&gt;bristerna i utbildningen av personalen äventyra för-&lt;br&gt;mågan i dessa avseenden. Så har t.ex. repetitionsut-&lt;br&gt;bildningen inte bedrivits i tillräcklig omfattning. En&lt;br&gt;sådan låg utbildningsnivå riskerar att i längden föra&lt;br&gt;med sig att kompetensnivån inom befälskåren ned-&lt;br&gt;går. Därmed äventyras bl.a. det militära försvarets&lt;br&gt;möjligheter att kortsiktigt höja krigsdugligheten. Re-&lt;br&gt;geringen återkommer till detta i slutsatserna under&lt;br&gt;avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgångarna bland totalförsvarspliktiga som full-&lt;br&gt;gör värnplikt är för höga. Regeringen har därför gett&lt;br&gt;Totalförsvarets pliktverk i samverkan med utbild-&lt;br&gt;ningssamordnarna ett uppdrag som innebär att åt-&lt;br&gt;gärder skall vidtas för att minska avgångar bland de&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga. Uppdraget skall redovisas i&lt;br&gt;kommande årsredovisning. Regeringen avser dess-&lt;br&gt;utom att besluta om tillsättande av en utredning med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdrag att göra en översyn av tillämpningen av&lt;br&gt;pliktsystemet. Utredningen får bl.a. till uppgift att se&lt;br&gt;över problematiken med avgångar bland de totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten har under budgetåret 1995/96&lt;br&gt;deltagit i 16 fredsfrämjande operationer. Den inter-&lt;br&gt;nationella verksamheten har finansierats via tredje&lt;br&gt;huvudtiteln, Utrikesdepartementet, och de freds-&lt;br&gt;främjande truppinsatserna från anslaget B 9 Fredsbe-&lt;br&gt;varande verksamhet. Denna verksamhet finansieras&lt;br&gt;f.r.o.m. budgetåret via utgiftsområde 6 Totalförsvar,&lt;br&gt;anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser, Verk-&lt;br&gt;samhetsområde A - Militärt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagssparandet för budgetåret 1995/96 uppgick&lt;br&gt;till 2,1 miljarder kronor, vilket motsvarar fem pro-&lt;br&gt;cent av tilldelade anslagsmedel. Anslagssparandet har&lt;br&gt;bl.a. uppstått genom reduceringar i förbandsverk-&lt;br&gt;samheten och senarelagd eller försenad materiel-&lt;br&gt;anskaffning. Anslagssparandet var enligt Försvars-&lt;br&gt;makten nödvändigt för att möta de svårigheter som&lt;br&gt;kunde förutses åren 1997 och 1998 bl.a. med anled-&lt;br&gt;ning av övergången till full tillämpning av anslags-&lt;br&gt;förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anför i sin sammanfattande be-&lt;br&gt;dömning av Försvarsmaktens årsredovisning att ett&lt;br&gt;ambitiöst arbete har genomförts inom Försvarsmak-&lt;br&gt;ten för att förbättra återrapporteringen. Detta har&lt;br&gt;gett positiva effekter i årsredovisningen. Det finns&lt;br&gt;dock ett behov av fortsatta insatser för att ytterligare&lt;br&gt;förbättra redovisningens kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har i sin årliga rapport till re-&lt;br&gt;geringen föreslagit att regeringen bör ställa tydliga&lt;br&gt;krav på Försvarsmakten att utarbeta egna system och&lt;br&gt;rutiner för uppföljning, analys och prognoser för an-&lt;br&gt;slaget A 1 Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Riksrevisionsverkets uppfattning&lt;br&gt;att årsredovisningen har förbättrats men att det fort-&lt;br&gt;farande finns brister. Enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;beror en del, men inte alla, brister på osäkerheter i&lt;br&gt;samband med tekniska omläggningar av finansie-&lt;br&gt;ringsformerna för materielanskaffning. Regeringen&lt;br&gt;har gett Försvarsmakten i uppdrag att redovisa vilka&lt;br&gt;åtgärder som den avser vidta för att förbättra system&lt;br&gt;och rutiner för uppföljning, analys och prognoser av-&lt;br&gt;seende anslaget A 1 Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Anslag A 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;A 1. FÖRSVARSMAKTEN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 379 621 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 073 242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 418 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 333 826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 546 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 707 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 217 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 972 244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den försvarsmaktsövergripande resultatin-&lt;br&gt;formationen redovisas under avsnittet 4.2. Ytterliga-&lt;br&gt;re redovisning lämnas nedan programvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD&lt;br&gt;VERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AVGIFTSBELAGD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;br&gt;(INTÄKT -&lt;br&gt;KOSTNAD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 758 641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 721 217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1995/96 har Försvarsmakten arbe-&lt;br&gt;tat med att förbättra redovisningen av den avgiftsfi-&lt;br&gt;nansierade verksamheten. Ett första steg har varit att&lt;br&gt;dels identifiera de verksamheter som har finansierats&lt;br&gt;eller bör finansieras med avgifter, dels definiera de&lt;br&gt;intäkter som skall redovisas mot anslag. Vidare har&lt;br&gt;regeringen i 1997 års regleringsbrev ställt högre krav&lt;br&gt;på Försvarsmaktens redovisning av avgiftsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De prognoser som redovisas i tabellen ovan byg-&lt;br&gt;ger på fyra månaders utfall för budgetåret 1997 och&lt;br&gt;blir osäkra bl.a. på grund av att historiska värden&lt;br&gt;saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora avgiftsinkomsterna under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 förklaras dels av att de motsvarar ett bud-&lt;br&gt;getår om 18 månader, dels av att avgiftsinkomsterna&lt;br&gt;även omfattar intäkter från Försvarets materielverk&lt;br&gt;för tjänster som Försvarsmaktens verkstäder utfört.&lt;br&gt;Dessa betalningsmedel har ursprungligen tillförts ma-&lt;br&gt;terielverket från Försvarsmakten och bör därför inte&lt;br&gt;betraktas som avgiftsinkomster i detta sammanhang.&lt;br&gt;Dessa intäkter finns inte med i prognoserna från och&lt;br&gt;med budgetåret 1997. I de fall materielverket ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nyttjar verkstädernas tjänster utan beställning från&lt;br&gt;Försvarsmakten, skall intäkterna även fortsättnings-&lt;br&gt;vis medräknas i den avgiftsbelagda verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Investeringsplan avseende anskaffning av&lt;br&gt;materiel, anläggningar och anläggnings-&lt;br&gt;tillgångar som används i verksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inrikt-&lt;br&gt;ningen av Försvarsmaktens investeringsplan för peri-&lt;br&gt;oden 1998-2000 enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INVESTERINGSPLAN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;TOTAL PROGNOS BUDGET BERÅKN BERÅKN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KRONOR)KOSTNAD 1997 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999 2000&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Materielan-&lt;br&gt;skaffning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;regerings-&lt;br&gt;objekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178 162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;anmälnings&lt;br&gt;objekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;428&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;objekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förskjutning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;materiel-&lt;br&gt;anskaffning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270 541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anlägg-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anlägg-&lt;br&gt;nings-&lt;br&gt;tillgångar i&lt;br&gt;verksam-&lt;br&gt;heten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;inves-&lt;br&gt;teringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273 367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 729&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansie-&lt;br&gt;ring:&lt;br&gt;lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273 367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;finan-&lt;br&gt;siering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273 367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 729&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;En mera detaljerad redovisning av investeringsplanen&lt;br&gt;skulle innehålla uppgifter som omfattas av sekretess.&lt;br&gt;En närmare redovisning av investeringsplanen kom-&lt;br&gt;mer att lämnas i särskild ordning inför försvarsut-&lt;br&gt;skottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande materielanskaffningsfrågor skall enligt&lt;br&gt;regleringsbrevet för år 1997 underställas regeringens&lt;br&gt;prövning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- anskaffning av kortvågskommunikationssystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;serieförberedelser för den måldetekterande artille-&lt;br&gt;rigranaten BONUS,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärns-&lt;br&gt;robotsystem 56 (BILL),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;renovering av luftvärnsrobotsystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;anskaffning av snabbpejl för televapenförband,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;anskaffning av systemmateriel till stridsvagnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;halvtidsmodernisering av ubåtar typ Västergöt-&lt;br&gt;land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- anskaffning av taktiskt radiosystem för flygvap-&lt;br&gt;net (TARAS),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utveckling och anskaffning av spaningskapsel till&lt;br&gt;JAS 39 Gripen delserie 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utveckling och anskaffning av JAS 39 Gripen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa objekt har renovering av luftvärnsrobotsys-&lt;br&gt;tem, anskaffning av systemmateriel till stridsvagnar,&lt;br&gt;radiosystem TARAS och utveckling och anskaffning&lt;br&gt;av JAS 39 Gripen delserie 3 beslutats av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i regleringsbrevet för år 1998&lt;br&gt;besluta om en uppdatering av förteckningen över vil-&lt;br&gt;ka objekt som skall underställas regeringens pröv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regleringsbrevet för år 1997 skall Försvars-&lt;br&gt;makten göra en skriftlig anmälan till Regeringskans-&lt;br&gt;liet om sin avsikt att anskaffa eller låta utveckla ma-&lt;br&gt;teriel där den totala utgiften för ett enskilt objekt&lt;br&gt;uppgår till 100 miljoner kronor eller mer. En sådan&lt;br&gt;anmälan kan leda till att det blir regeringen som fat-&lt;br&gt;tar beslut i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de regerings- och anmälningsobjekt som För-&lt;br&gt;svarsmakten planerar för beslut under år 1998 kan&lt;br&gt;nämnas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- anskaffning av BONUS,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- anskaffning av broterrängbilar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- modifiering för integration av radarjaktrobot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99 (AMRAAM) på JA 37,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utveckling av krigsbro 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fortsatt anskaffning av ytstridsfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Försvarsdepartementet pågår ett utvecklingsar-&lt;br&gt;bete avseende styrningen och uppföljningen av an-&lt;br&gt;skaffning av materiel till Försvarsmakten. Regering-&lt;br&gt;ens avsikt är att identifiera de viktigaste&lt;br&gt;materielobjekten och tillhörande kringutrustning i&lt;br&gt;form av simulatorer, ammunition, reservdelar m.m.&lt;br&gt;När dessa objekt med tillhörande utrustning har&lt;br&gt;identifierats avser regeringen att styra anskaffningen&lt;br&gt;med investeringsramar. Ramarna skall prisomräknas&lt;br&gt;och får inte utan regeringens beslut överskridas. An-&lt;br&gt;skaffning av materiel som inte omfattas av investe-&lt;br&gt;ringsramar bör Försvarsmakten besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När systemet är fullt utvecklat medger det att re-&lt;br&gt;geringen på ett bättre sätt än hittills kan följa upp&lt;br&gt;kostnadsutvecklingen och andra aspekter avseende&lt;br&gt;materielanskaffningen. Därmed skapas också bättre&lt;br&gt;förutsättningar för att regeringen skall kunna infor-&lt;br&gt;mera riksdagen på ett adekvat sätt. Enligt regeringens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mening kommer denna information att svara mot de&lt;br&gt;krav, som försvarsutskottet har ställt i bet.&lt;br&gt;1996/97:FöU4, på regeringens redovisning av frågor&lt;br&gt;som rör utveckling och anskaffning av försvarsmate-&lt;br&gt;riel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I totalförsvarspropositionen år 1996 behandlades&lt;br&gt;de delbetänkanden som Utredningen om utvärdering&lt;br&gt;av försvarets ledning och struktur (SOU 1996:123)&lt;br&gt;lämnat. Regeringen delade där utredningens uppfatt-&lt;br&gt;ning att den gällande ansvars- och kompetensfördel-&lt;br&gt;ningen mellan Försvarsmakten och Försvarets mate-&lt;br&gt;rielverk inte till alla delar är entydig och anmälde att&lt;br&gt;regeringen samtidigt med beredningen av högkvarte-&lt;br&gt;rets organisation inför 1998 års kontrollstation avsåg&lt;br&gt;att behandla denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om försvarets materielförsörjning bör dock&lt;br&gt;enligt regeringens mening ses i ett vidare perspektiv&lt;br&gt;än enbart ansvars- och rollfördelningen mellan För-&lt;br&gt;svarsmakten och Försvarets materielverk. Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket framhåller i sin årliga rapport till rege-&lt;br&gt;ringen att betydande rationaliseringsvinster borde&lt;br&gt;vara möjliga med en effektivare materiel- och re-&lt;br&gt;servmaterielförsörjning. Regeringen anser mot denna&lt;br&gt;bakgrund att en utvärdering av effektiviteten i mate-&lt;br&gt;rielförsörjningsprocessen och möjligheterna att ratio-&lt;br&gt;nalisera och effektivisera denna bör göras. Formerna&lt;br&gt;för en sådan utvärdering kommer att övervägas inom&lt;br&gt;Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beställ ningsbemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar rege-&lt;br&gt;ringen att medge beställningar av materiel och ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete för att tillgodose nedan angivna be-&lt;br&gt;hov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår regeringen att riksdagen bemyndi-&lt;br&gt;gar regeringen att medge beställningar av anslags-&lt;br&gt;finansierade anläggningar för att tillgodose nedan&lt;br&gt;angivna behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BEMYNDIGANDERAM FÖR MATERIEL-&lt;br&gt;ANSKAFFNING EFTER BUDGETÅRET 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER KRONOR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjade bemyndiganden till och med år 1997 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59 991,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden för nya beställningar år 1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23 513,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Total bemyndiganderam 83 505 ,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BEMYNDIGANDERAM FÖR ANSKAFFNING AV&lt;br&gt;ANSLAGSFINANSIERADE ANLÄGGNINGAR EFTER&lt;br&gt;BUDGETÅRET 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER KRONOR)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjade bemyndiganden till och med år 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden för nya beställningar år 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;325,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total bemyndiganderam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarsbeslutet år 1996 anger mål och resurser&lt;br&gt;för samt utformningen av totalförsvaret under den&lt;br&gt;kommande femårsperioden. De omfattande om-&lt;br&gt;världsförändringar som föregick totalförsvarsbeslutet&lt;br&gt;ledde till en förnyad syn på säkerhetspolitiska frågor.&lt;br&gt;Detta har inneburit förändringar för Försvarsmak-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer mot denna bakgrund att&lt;br&gt;Försvarsmaktens förmåga för närvarande är god i&lt;br&gt;förhållande till nu ställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten anmälde dock i årsredovisningen&lt;br&gt;för budgetåret 1995/96 ett antal brister som föranlett&lt;br&gt;regeringen att noga följa hur totalförsvarsbeslutet&lt;br&gt;genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten har i årsredovisningen anmält att&lt;br&gt;kompetensen inom befälskåren kan komma att gå&lt;br&gt;ned så kraftigt att möjligheterna att nå full krigsdug-&lt;br&gt;lighet inte med säkerhet kan uppnås inom ett år.&lt;br&gt;Bristerna får även menliga följder för förmågan till&lt;br&gt;långsiktig anpassning. I delårsrapporten anmäler&lt;br&gt;Försvarsmakten att hittills genomförd verksamhet&lt;br&gt;under år 1997 indikerar att riskerna kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Försvarsmaktens budgetunderlag från den 28&lt;br&gt;februari 1997 anmäldes att verksamhetskostnaderna&lt;br&gt;i nu gällande planering var ca 300 - 500 miljoner&lt;br&gt;kronor per år över anvisad ram. Enligt Försvarsmak-&lt;br&gt;ten kan för närvarande balans i planerna endast&lt;br&gt;åstadkommas genom ambitionssänkningar. Inför ut-&lt;br&gt;arbetandet av budgetunderlaget för år 1999 kan det&lt;br&gt;enligt Försvarsmakten inte uteslutas att förslag om&lt;br&gt;strukturella åtgärder avseende såväl krigs- som&lt;br&gt;grundorganisationen måste föreläggas regeringen för&lt;br&gt;ställningstagande för att åstadkomma balans mellan&lt;br&gt;uppgifter och resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att bristerna avseende kom-&lt;br&gt;petensen hos befälskåren och den ekonomiska oba-&lt;br&gt;lansen är allvarliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att&lt;br&gt;redovisa en plan för åtgärder som senast under år&lt;br&gt;1999 har höjt befälskårens kompetens till en nivå&lt;br&gt;som medför att Försvarsmakten kan uppfylla för-&lt;br&gt;svarsbeslutets mål vad gäller krigsduglighet och för-&lt;br&gt;måga till anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det inom den ekonomiska&lt;br&gt;ram som anges i totalförsvarsbeslutet skall vara möj-&lt;br&gt;ligt att genomföra krigs- och grundorganisationsför-&lt;br&gt;ändringen och att upprätthålla den kompetens och&lt;br&gt;kvalitet i verksamheten som förutsattes i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i april 1997 gav regeringen Försvarsmakten&lt;br&gt;i uppdrag att hålla regeringen informerad om hur&lt;br&gt;man avser att komma till rätta med den av myndig-&lt;br&gt;heten aviserade ekonomiska obalansen. Efter redo-&lt;br&gt;visningen från Försvarsmakten i augusti 1997 har&lt;br&gt;regeringen beslutat att ge myndigheten i uppdrag att&lt;br&gt;förklara hur obalansen har uppkommit och att läm-&lt;br&gt;na en redovisning av alternativa åtgärder för att&lt;br&gt;komma till rätta med den. I redovisningen skall ingå&lt;br&gt;åtgärder som Försvarsmakten själv kan vidta. Rege-&lt;br&gt;ringen återkommer till riksdagen i denna fråga under&lt;br&gt;år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Krigs- och grund-&lt;br&gt;organisationens utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten har i sin delårsrapport redovisat&lt;br&gt;planeringen för krigs- och grundorganisationens ut-&lt;br&gt;veckling. Enligt 1996 års totalförsvarsbeslut skall hu-&lt;br&gt;vuddelen av de enheter som skall läggas ned vara&lt;br&gt;nedlagda före den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med omstruktureringen har påskyndats&lt;br&gt;och enligt Försvarsmaktens plan skall huvuddelen av&lt;br&gt;åtgärderna vara avslutade före den 30 juni 1998.&lt;br&gt;Personalavgångarna är dock mindre än förväntat på&lt;br&gt;grund av att yrkesofficerarna i större utsträckning än&lt;br&gt;vad Försvarsmakten hade räknat med har flyttat till&lt;br&gt;andra förband och därmed stannat kvar i Försvars-&lt;br&gt;makten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildningen vid de flesta berörda nedlägg-&lt;br&gt;ningsförband upphörde redan under våren 1997.&lt;br&gt;Verksamheten vid de tre fördelningsstaber som enligt&lt;br&gt;försvarsbeslutet skall läggas ned senast den 1 januari&lt;br&gt;1999 upphörde i praktiken den 30 juni 1997. Även i&lt;br&gt;andra avseenden framgår det av Försvarsmaktens&lt;br&gt;plan att omstruktureringen kan genomföras snabbare&lt;br&gt;än de tidpunkter som förutsågs i 1996 års totalför-&lt;br&gt;svarsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer mot bakgrund av denna re-&lt;br&gt;dovisning att den krigs- och grundorganisationsut-&lt;br&gt;veckling som beslutades i 1996 års totalförsvarsbe-&lt;br&gt;slut kan vara genomförd tidigt under perioden.&lt;br&gt;Därmed skapas möjligheter för att de beräknade&lt;br&gt;kostnadsminskningarna med anledning av omstruk-&lt;br&gt;tureringen inte skall äventyras. Detta förutsätter att&lt;br&gt;antalet anställda utvecklas i enlighet med vad som&lt;br&gt;förutsattes i totalförsvarsbeslutet år 1996. Regering-&lt;br&gt;en berör frågan om minskning av personal i 1997 års&lt;br&gt;skrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Försvarsmaktens&lt;br&gt;skolverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad regeringen anmälde i totalför-&lt;br&gt;svarspropositionen 1996 beslutade regeringen den 5&lt;br&gt;december 1996 om direktiv för en översyn av det&lt;br&gt;militära försvarets skolverksamhet. Chefen för För-&lt;br&gt;svarsdepartementet förordnade, med stöd av rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, landshövdingen Gunnar&lt;br&gt;Björk till särskild utredare. Arbetet har bedrivits un-&lt;br&gt;der benämningen Utredningen om Försvarsmaktens&lt;br&gt;skolverksamhet (skolutredningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med direktiven redovisade skolutred-&lt;br&gt;ningen den 16 januari 1997 förslag till inriktning för&lt;br&gt;det fortsatta utredningsarbetet. Förslaget byggde på&lt;br&gt;en första inventering och analys av utredningsdirek-&lt;br&gt;tiven och avsåg i första hand utbildningsverksamhet&lt;br&gt;som vänder sig till annan personal än värnpliktiga.&lt;br&gt;Då förslaget till fortsatt inriktning överenstämfle med&lt;br&gt;givna direktiv lade regeringen redovisningen till&lt;br&gt;handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolutredningen överlämnade den 11 augusti&lt;br&gt;1997 delbetänkandet En samordnad militär skolor-&lt;br&gt;ganisation (SOU 1997:112) till regeringen. Utred-&lt;br&gt;ningens förslag berör anställd personal i Försvar-&lt;br&gt;smakten. De direkt berörda myndigheterna,&lt;br&gt;Försvarsmakten och Försvarshögskolan, samt berör-&lt;br&gt;da centrala arbetstagarorganisationer har den 28 au-&lt;br&gt;gusti 1997 vid en av Försvarsdepartementet anord-&lt;br&gt;nad hearing framfört viktiga synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till denna hearing ingav de inbjudna&lt;br&gt;myndigheterna och organisationerna skriftliga syn-&lt;br&gt;punkter. Dessa finns tillgängliga i en promemoria i&lt;br&gt;Försvarsdepartementet (dnr Fo97/1832/MIL). Övri-&lt;br&gt;ga intressenter har därutöver vid en uppvaktnings-&lt;br&gt;helg hos försvarsministern getts möjlighet att redovi-&lt;br&gt;sa sina synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av utredningens förslag är av det slaget att&lt;br&gt;riksdagen bör ta ställning till dem. De flesta gäller&lt;br&gt;emellertid sådant som regeringen själv kan avgöra.&lt;br&gt;Regeringen anser att det är värdefullt att ge riksdagen&lt;br&gt;en helhetsbild av de förändringar på skolområdet&lt;br&gt;som regeringen vill genomföra. Utöver de förslag&lt;br&gt;som regeringen förelägger riksdagen presenterar re-&lt;br&gt;geringen därför också lösningar på vissa organisato-&lt;br&gt;riska frågor där riksdagens medverkan inte är påkal-&lt;br&gt;lad. Lösningarna överensstämmer med de förslag&lt;br&gt;som skolutredningen har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försvarsmaktsgemensam officersutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktsgemensamma organisationsenheter&lt;br&gt;inom ramen för officershögskole- och krigshögskole-&lt;br&gt;programmen inrättas och lokaliseras till Halmstad,&lt;br&gt;Solna och Östersund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsskolan i Solna läggs ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolutredningens förslag: Överensstämmer i allt vä-&lt;br&gt;sentligt med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearing: Försvarsmakten tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag att en försvarsmaktsgemensam utbildning ge-&lt;br&gt;nomförs inom ramen för den grundläggande utbild-&lt;br&gt;ningen. Försvarsmakten anser vidare att eftersom det&lt;br&gt;nya skolsystemet ännu inte har utformats i alla delar&lt;br&gt;måste delbetänkandet ses som ett dimensionerings-&lt;br&gt;och lokaliseringsförslag grundat på osäkra antagan-&lt;br&gt;den. Ett omfattande arbete återstår med att utforma&lt;br&gt;den framtida officersutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser Försvarsmakten att&lt;br&gt;varken antal eller lokalisering av de framtida gemen-&lt;br&gt;samma militärhögskolorna bör beslutas av riksdagen&lt;br&gt;redan i höst. Motsvarande uppfattning redovisas av&lt;br&gt;ett antal personalorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning kommer en försvarsmaktsgemensam in-&lt;br&gt;ledande grundläggande yrkesofficersutbildning att&lt;br&gt;underlätta en förstärkt identifiering med en integre-&lt;br&gt;rad försvarsmakt. Regeringen bedömer också att en&lt;br&gt;sådan utbildning borde kunna genomföras mera ra-&lt;br&gt;tionellt än med dagens organisation genom stordrifts-&lt;br&gt;fördelar. Skolutredningen har för sin del beräknat att&lt;br&gt;förändringen medför en besparing på ca 500 miljo-&lt;br&gt;ner kronor under den kommande tioårsperioden.&lt;br&gt;Dessutom medför förslaget betydande möjligheter att&lt;br&gt;dra nytta av den kompetens som finns inom det ci-&lt;br&gt;vila högskoleväsendet på de tre föreslagna orterna.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att föränd-&lt;br&gt;ringen bör beslutas redan nu. Detta innebär att nuva-&lt;br&gt;rande verksamhet vid Flygvapnets officershögskola i&lt;br&gt;Halmstad, Flygvapnets krigshögskola i Uppsala, Ma-&lt;br&gt;rinens officershögskola i Karlskrona, Marinens&lt;br&gt;krigshögskola i Berga samt Krigsskolan i Solna in-&lt;br&gt;ordnas i organisationsenheterna. Om riksdagen god-&lt;br&gt;känner regeringens förslag, kommer regeringen att&lt;br&gt;besluta om nedläggning av dessa skolor och om be-&lt;br&gt;nämningar på de nya organisationsenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att återkomma till riks-&lt;br&gt;dagen under år 1998 med en redovisning av hur den&lt;br&gt;resterande delen av utbildningen utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig och grundläggande frågeställning i detta&lt;br&gt;sammanhang blir att mer exakt fastställa vilka ut-&lt;br&gt;bildningsdelar vid nuvarande officers- och krigshög-&lt;br&gt;skolor som framdeles bör genomföras inom ramen&lt;br&gt;för den nya skolorganisationen samt vilka delar som&lt;br&gt;i fortsättningen bör bedrivas vid fack-, funktions-&lt;br&gt;och truppslagsskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härvid återstår många viktiga principiella frågor&lt;br&gt;om det mer konkreta innehållet i utbildningen på&lt;br&gt;olika nivåer och för olika kategorier anställda. Det är&lt;br&gt;då väsentligt att utbildningen sammantaget har ett&lt;br&gt;innehåll som så bra som möjligt kombinerar teore-&lt;br&gt;tisk undervisning och praktisk tillämpning. Detta är&lt;br&gt;nödvändigt för en bibehållen god kvalitet. Unga offi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cerare måste tidigt ha såväl en god teoretisk platt-&lt;br&gt;form som en mer specialiserad färdighet inom den&lt;br&gt;disciplin hon eller han skall verka i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill betona vikten av att den försvars-&lt;br&gt;maktsgemensamma delen av utbildningen komplet-&lt;br&gt;teras med praktisk tillämpning i för den enskilde rätt&lt;br&gt;miljö. Exempelvis torde det vara nödvändigt att den&lt;br&gt;officer som skall bli stridspilot direkt efter den ge-&lt;br&gt;mensamma delen fortsätter med grundflyg-&lt;br&gt;utbildning. På samma sätt torde en blivande sjöoffi-&lt;br&gt;cer direkt efter den gemensamma delen behöva fort-&lt;br&gt;sätta på krigsrustade fartyg som är baserade i t.ex.&lt;br&gt;Karlskrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att förslaget till yrkesoffi-&lt;br&gt;cersutbildning skapar förutsättningar även för en ut-&lt;br&gt;veckling av reservofficersutbildningen. Skolutred-&lt;br&gt;ningen skall i slutrapporten lämna förslag även i&lt;br&gt;detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skola för utbildning i markstrid&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En organisationsenhet för utbildning i markstrid in-&lt;br&gt;rättas och lokaliseras till Skövde, Motala (Kvarn) och&lt;br&gt;Boden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolutredningens förslag: Överensstämmer i allt vä-&lt;br&gt;sentligt med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearing: Försvarsmakten anser att utredarens för-&lt;br&gt;slag är genomförbart. Försvarsmakten betonar att&lt;br&gt;förmågan till vinterkrigföring även i framtiden måste&lt;br&gt;säkerställas inom ramen för den nya skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser&lt;br&gt;att det är lämpligt att inrätta en ny organisationsen-&lt;br&gt;het för utbildning i markstrid. Denna bör vara lokali-&lt;br&gt;serad med avdelningar på flera platser. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening bör en sådan avdelning i första hand&lt;br&gt;vara lokaliserad vid eller nära en brigadproducerande&lt;br&gt;enhet. För detta talar såväl utbildningsmässiga skäl&lt;br&gt;som rationalitetsskäl. En avdelning bör vara lokalise-&lt;br&gt;rad till Skövde. Varken Arméns stridsskola Nord i&lt;br&gt;Umeå eller Arméns stridsskola Mitt i Kvarn är lokali-&lt;br&gt;serad till eller i närheten av en brigadproducerande&lt;br&gt;enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Kvarn konstaterar regeringen att&lt;br&gt;produktionsförutsättningarna där är mycket goda,&lt;br&gt;bl.a. avseende tillgången på skjut- och övningsfält.&lt;br&gt;Dessutom finns det i dag ett väl fungerande sam-&lt;br&gt;arbete mellan Arméns stridsskola Syd och Arméns&lt;br&gt;stridsskola Mitt. Dessa skäl talar för att en av avdel-&lt;br&gt;ningarna lokaliseras till Kvarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bl.a. ekonomiska skäl anser regeringen att Ar-&lt;br&gt;méns stridsskola Nord i Umeå skall läggas ned. Det&lt;br&gt;finns dock ett behov av stridsutbildning under vinter-&lt;br&gt;förhållanden. En avdelning bör därför inrättas i Bo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den. Bodens garnisons resurser och allsidighet ger&lt;br&gt;många fördelar för utbildningsverksamheten, genom&lt;br&gt;samverkan mellan olika typer av markstridsförband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget har skolutredningen för sin del be-&lt;br&gt;dömt att förändringarna innebär en besparing på ca&lt;br&gt;230 miljoner kronor under den kommande tioårspe-&lt;br&gt;rioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksdagen godkänner regeringens förslag,&lt;br&gt;kommer regeringen att besluta i frågan om hur den&lt;br&gt;nya organisationsenheten skall benämnas samt om&lt;br&gt;inordning resp, avveckling av hittillsvarande verk-&lt;br&gt;samheter vid Arméns stridsskolor. Regeringen kom-&lt;br&gt;mer vidare att bemyndiga Försvarsmakten att besluta&lt;br&gt;om lokaliseringen av den nya organisationsenhetens&lt;br&gt;ledning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försvarsmaktsgemensam utbildning&lt;br&gt;avseende de operativa ledningssystemen&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En organisationsenhet för försvarsmaktsgemensam&lt;br&gt;utbildning avseende de operativa ledningssystemen&lt;br&gt;inrättas i Enköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolutredningens förslag: Överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearing: Försvarsmakten anser att utredarens för-&lt;br&gt;slag är genomförbart och att det på lång sikt är vik-&lt;br&gt;tigt att utbildningen inom detta område helt kan&lt;br&gt;koncentreras till Enköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens fiirslag: Utbildningen av&lt;br&gt;personal för drift och underhåll av de operativa led-&lt;br&gt;ningssystemen bedrivs på ett flertal platser och på&lt;br&gt;uppdrag av olika produktionsledare. Teknikutveck-&lt;br&gt;lingen inom området innebär att en ökad samord-&lt;br&gt;ning är både möjlig och önskvärd. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att utbildningen inom de operativa lednings-&lt;br&gt;systemen, både vad gäller drift och underhåll, bör&lt;br&gt;samordnas. Besparingsskäl talar också för en sådan&lt;br&gt;samordning. Vid nuvarande Arméns tekniska skola i&lt;br&gt;Östersund samlas den teknikinriktade utbildningen&lt;br&gt;avseende de rörliga systemen. Vid nuvarande IT-&lt;br&gt;skolan i Halmstad kvarstår tills vidare utbildning på&lt;br&gt;de befintliga fasta systemen och flygvapnets taktiska&lt;br&gt;system. I ett längre perspektiv bör även den taktiska&lt;br&gt;ledningssystemutbildningen integreras i den nya or-&lt;br&gt;ganisationsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksdagen godkänner regeringens förslag,&lt;br&gt;kommer regeringen att besluta om benämning på&lt;br&gt;den nya enheten och om vilken utbildning som skall&lt;br&gt;kvarstå i, resp, överföras från, Enköping, Östersund&lt;br&gt;och Halmstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försvarsmaktens Halmstadsskolor&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Flygvapnets Halmstadsskolor omorganiseras till För-&lt;br&gt;svarsmaktens Halmstadsskolor.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la, men även på grund av den utbildningsmiljö i öv-&lt;br&gt;rigt som kan erhållas i Östersund. 1 samband med att&lt;br&gt;underhållsdelen ur hittillsvarande Arméns under-&lt;br&gt;hålls- och motorskola inordnas i den nya organisa-&lt;br&gt;tionsenheten i Halmstad bör därför resterande delar&lt;br&gt;av skolan omlokaliseras till Östersund och inordnas i&lt;br&gt;nuvarande Arméns tekniska skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolutredningens förslag: Överensstämmer i allt vä-&lt;br&gt;sentligt med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearing: Försvarsmakten anser att förslaget i&lt;br&gt;princip är genomförbart. Underindelningen av orga-&lt;br&gt;nisationen bör däremot enligt Försvarsmaktens upp-&lt;br&gt;fattning övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Verksamheten vid&lt;br&gt;Flygvapnets Halmstadsskolor bör av såväl principi-&lt;br&gt;ella som ekonomiska skäl kompletteras med utbild-&lt;br&gt;ning som idag bedrivs på andra skolor, även utanför&lt;br&gt;Flygvapnet. Regeringen anser att en sådan inriktning&lt;br&gt;för utbildningsverksamheten vid Halmstadsskolorna&lt;br&gt;bör föranleda en ny benämning på etablissemanget&lt;br&gt;som helhet. Regeringen föreslår därför att Flygvap-&lt;br&gt;nets Halmstadsskolor omorganiseras till Försvars-&lt;br&gt;maktens Halmstadsskolor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försvarsmaktsgemensam utbildning i&lt;br&gt;underhålls- och bastjänst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en försvarsmaktsgemensam en-&lt;br&gt;het för utbildning i underhålls- och bastjänst skall&lt;br&gt;organiseras inom Försvarsmaktens Halmstadsskolor.&lt;br&gt;Verksamheten vid Flygvapnets basbefälskola i Halm-&lt;br&gt;stad, underhållsdelen av Arméns underhålls- och mo-&lt;br&gt;torskola i Skövde, Marinens intendenturskola i&lt;br&gt;Karlskrona, Marinens bassäkerhetsskola i Berga&lt;br&gt;samt Flygvapnets väderskola i Ljungbyhed skall en-&lt;br&gt;ligt regeringens mening flyttas till Halmstad och in-&lt;br&gt;ordnas i den nya enheten för utbildning i underhålls-&lt;br&gt;och bastjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en försvarsmaktsgemensam&lt;br&gt;underhålls- och basskola kommer att medföra flera&lt;br&gt;fördelar för de berörda skolorna. Härigenom ges go-&lt;br&gt;da möjligheter att långsiktigt utveckla kompetensen&lt;br&gt;inom området. Regeringen bedömer också att bespa-&lt;br&gt;ringar kan göras genom förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Motorutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att motorutbildningen vid Arméns&lt;br&gt;underhålls- och motorskola skall flyttas till Öster-&lt;br&gt;sund och inordnas i nuvarande Arméns tekniska&lt;br&gt;skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör motorutbild-&lt;br&gt;ningen gynnas på olika sätt av denna omlokalisering,&lt;br&gt;bl.a. mot bakgrund av det samarbete och de synergi-&lt;br&gt;effekter som kan uppnås med Arméns tekniska sko-&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Flygvapnets flygledarskola&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Flygvapnets flygledarskola skall&lt;br&gt;flyttas från Ljungbyhed till Halmstad och inordnas i&lt;br&gt;Försvarsmaktens Halmstadsskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att synergieffekter kan erhållas&lt;br&gt;med luftvärnskåren och den tidigare nämnda för-&lt;br&gt;svarsmaktsgemensamma enheten för utbildning i un-&lt;br&gt;derhålls- och bastjänst. Samarbetet med Luftfarts-&lt;br&gt;verkets flygledarskola bör dock fördjupas så att&lt;br&gt;befintliga resurser kan utnyttjas så bra som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skeppsteknisk utbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den skeppstekniska skolan på&lt;br&gt;Berga skall flyttas till Karlskrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening talar rationalitetsskäl&lt;br&gt;för att den skeppstekniska utbildningen samlas till en&lt;br&gt;plats. I Karlskrona finns den större delen av den&lt;br&gt;skeppstekniska utbildningsverksamheten. En lokali-&lt;br&gt;sering dit bör därför bidra till att befintliga resurser&lt;br&gt;kan utnyttjas på ett sätt som kommer att gagna den&lt;br&gt;samlade tekniska utbildningen inom marinen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Marinens dykskolor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att antalet marina dykskolor skall&lt;br&gt;reduceras från tre till två som lokaliseras till Berga&lt;br&gt;och Karlskrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening förbättras förut-&lt;br&gt;sättningarna för totalförsvarssamordning av dykut-&lt;br&gt;bildningen genom en koncentration till två dyksko-&lt;br&gt;lor. Regeringen avser vidare att ge Försvarsmakten i&lt;br&gt;uppdrag att dels inventera all dykutbildning som idag&lt;br&gt;genomförs inom Försvarsmakten, dels mot bakgrund&lt;br&gt;av denna inventering överväga om ytterligare kon-&lt;br&gt;centration till dessa två skolor är lämplig och möjlig&lt;br&gt;samt lämna de förslag som övervägandena leder till.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kustartilleriets stridsskola&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skolutredningen har föreslagit att Kustartilleriets&lt;br&gt;stridsskola flyttas från Täby till Andra kustartilleri-&lt;br&gt;brigaden i Vaxholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att saken kräver ytterligare över-&lt;br&gt;väganden och kommer därför senare att ta ställning&lt;br&gt;till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Totalförsvarets skyddsskola&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill ta tillfället i akt att informera riksda-&lt;br&gt;gen om att den anser att Totalförsvarets skyddskola&lt;br&gt;har fått en ökad betydelse för totalförsvaret. Inte&lt;br&gt;minst inom området kemisk krigföring och uppfölj-&lt;br&gt;ning av kemiska vapen, utgör Skyddsskolan i dess&lt;br&gt;samverkan med Försvarets forskningsanstalt och&lt;br&gt;Umeå universitet en viktig kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Omorganisation av&lt;br&gt;Försvarsmaktens högkvarter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Redan inför 1992 års försvarsbeslut föreslog Utred-&lt;br&gt;ningen om lednings- och myndighetsorganisationen&lt;br&gt;för försvaret (LEMO) i delbetänkandet Försvars-&lt;br&gt;maktens ledning (SOU 1991:112) att högkvarteret i&lt;br&gt;fred borde indelas i huvudavdelningar för operativ&lt;br&gt;ledning, programledning och förbandsproduktions-&lt;br&gt;ledning. Regeringen tillkännagav att förslaget i hu-&lt;br&gt;vudsak överensstämde med regeringens uppfattning&lt;br&gt;(prop,1991/92:102, s. 43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Utredningens för utvärdering av försvarets led-&lt;br&gt;ning och struktur (UTFÖR) betänkande Iakttagelser&lt;br&gt;och förslag efter omstruktureringen av försvarets&lt;br&gt;ledning och stöd (SOU 1996:123) konstaterades att&lt;br&gt;de efter 1992 års försvarsbeslut beräknade bespa-&lt;br&gt;ringarna i ledningsorganisationen endast förverkli-&lt;br&gt;gats till ca 50%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare konstaterades att regeringens intentioner&lt;br&gt;inte slagit igenom i högkvarterets organisation och&lt;br&gt;ansvarsfördelning. Den avsedda starka avvägnings-&lt;br&gt;funktionen hade inte byggts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anförde i totalförsvarspropositionen år&lt;br&gt;1996 att den delade utredningens uppfattning att&lt;br&gt;högkvarterets organisation och ansvarsfördelning in-&lt;br&gt;te är den mest ändamålsenliga och att tidigare beslu-&lt;br&gt;tade besparingar inte hade uppnåtts. Mot bakgrund&lt;br&gt;av detta informerade regeringen riksdagen om sin&lt;br&gt;avsikt att ge Försvarsmakten i uppdrag att genomfö-&lt;br&gt;ra en översyn av högkvarterets organisation och&lt;br&gt;lämna förslag till erforderliga förändringar som kan&lt;br&gt;genomföras senast i anslutning till 1998 års kontroll-&lt;br&gt;station.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regleringsbrevet för år 1997 gavs Försvarsmak-&lt;br&gt;ten i uppdrag att lämna förslag till en organisation&lt;br&gt;som kunde tydliggöra ansvaret för avvägning, opera-&lt;br&gt;tiv verksamhet resp, produktion samt säkerställa en&lt;br&gt;sammanhållen avvägningsfunktion och en ändamåls-&lt;br&gt;enlig beställarkompetens. Regeringen uppdrog vidare&lt;br&gt;åt Försvarsmakten att vidta åtgärder så att kostna-&lt;br&gt;derna för ledningsorganisationen, främst högkvarte-&lt;br&gt;ret, kan minskas med 100 miljoner kronor årligen&lt;br&gt;fr.o.m. budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten redovisade den 15 augusti 1997&lt;br&gt;sina förslag för regeringen. Organisationsförslaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattar en matrisorganisation med å ena sidan ope-&lt;br&gt;rationsledning, förbandsledning, materielledning och&lt;br&gt;personalledning och å andra sidan fyra generalin-&lt;br&gt;spektörer med ansvar för krigsförbandens kvalitet&lt;br&gt;och förmåga. Beredningen av Försvarsmaktens av-&lt;br&gt;vägningsbeslut och inriktning skall ske i en plane-&lt;br&gt;ringsledning. Arbetet i högkvarteret skall enligt för-&lt;br&gt;slaget sammanhållas av en stabschef. Vidare föreslås&lt;br&gt;en samordning av den flygmedicinska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten&lt;br&gt;omfattas inte av förslaget. Den är i stället föremål för&lt;br&gt;utredning av 1996 års underrättelsetjänstkommitté&lt;br&gt;(dir. 1996:111).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att förslaget om högkvarterets&lt;br&gt;organisation kan ligga till grund för regeringens fort-&lt;br&gt;satta beredning. Det ankommer på regeringen att be-&lt;br&gt;sluta om omorganisation av Försvarsmaktens hög-&lt;br&gt;kvarter. Regeringen återkommer till riksdagen med&lt;br&gt;information i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Sammanslagning av&lt;br&gt;försvarsområden&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Försvarsområdesstaben i Skövde läggs ned varvid det&lt;br&gt;blivande Västra Götalands län bildar ett nytt försvar-&lt;br&gt;sområde (Fo 32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1996 års totalförsvarsbeslut reducerades antalet&lt;br&gt;försvarsområden till 16. En ytterligare reduktion be-&lt;br&gt;dömdes enligt regeringen kunna ske när länsindel-&lt;br&gt;ningen i Västsverige beslutats. Av beslutet framgick&lt;br&gt;också den långsiktiga inriktningen mot 14 försvars-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten har den 27 juli 1997 lämnat för-&lt;br&gt;slag om ledning och benämning för försvarsområde-&lt;br&gt;na. Förslaget omfattar även de enheter som skall or-&lt;br&gt;ganiseras för att bl.a. stödja den frivilliga&lt;br&gt;försvarsverksamheten och samverka med kommu-&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande försvarsområdesstaberna föreslår re-&lt;br&gt;geringen avveckling i Skövde, varvid det blivande&lt;br&gt;västra Götalands län bildar ett försvarsområde med&lt;br&gt;försvarsområdesstab i Göteborg vid Västkustens ma-&lt;br&gt;rinkommando. I övrigt föreslår regeringen inga för-&lt;br&gt;ändringar i försvarsområdesorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär en årlig besparing om&lt;br&gt;13 miljoner kronor från och med år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att inrätta enheter för stöd åt&lt;br&gt;den frivilliga försvarsverksamheten och samverkan&lt;br&gt;med kommuner enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Södra skånska gruppen i Revingehed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kronobergsgruppen i Växjö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1 997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kalmargruppen i Kalmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bohus/Dalsgruppen i Skredsvik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Alvsborgsgruppen i Borås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skaraborgsgruppen i Skövde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Livgrenadjärgruppen i Linköping,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Västmanlandsgruppen i Västerås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Gävleborgsgruppen i Gävle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Jämtlandsgruppen i Östersund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Försvarsmaktens&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;helikopterorganisation&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Under organisationsenheten Försvarsmaktens heli-&lt;br&gt;kopterflottilj organiseras verksamheten i fyra divisio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar i avsnitt 4.12, Program 6.&lt;br&gt;Försvarsmaktens helikopterförband frågor om&lt;br&gt;Försvarsmaktens helikopterförband. I detta av-&lt;br&gt;snitt lämnar regeringen en samlad redovisning av&lt;br&gt;frågor som rör Försvarsmaktens framtida helikop-&lt;br&gt;terverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1996 års totalförsvarsbeslut lades grunden&lt;br&gt;fast för en omorganisering av Försvarsmaktens heli-&lt;br&gt;kopterverksamhet. Där beslutades att Försvarsmak-&lt;br&gt;tens helikopterorganisation den 1 januari 1998 skall&lt;br&gt;samlas i ett nytt program, att verksamheten skall le-&lt;br&gt;das genom Försvarsmaktens helikopterflottilj och att&lt;br&gt;denna flottiljs ledning skall lokaliseras till Linköping&lt;br&gt;(Malmen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten har den 13 augusti 1997 lämnat&lt;br&gt;sitt slutliga förslag till regeringen i fråga om helikop-&lt;br&gt;terverksamheten. Vidare har skrivelser kommit in&lt;br&gt;från olika myndigheter och intressenter. Härutöver&lt;br&gt;har Försvarsdepartementet tagit emot uppvaktningar&lt;br&gt;i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verksamheten i stort&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom det nya programmet 6. Försvarsmaktens heli-&lt;br&gt;kopterförband samlas samtliga Försvarsmaktens he-&lt;br&gt;likopterförband och det befintliga ubåtsjaktflygpla-&lt;br&gt;net. De uppgifter som härigenom kan lösas inom&lt;br&gt;programmet i krig och i fred kommer att delvis vara&lt;br&gt;gemensamma för alla förband och delvis vara unika&lt;br&gt;för skilda system. Sammantaget har helikopterför-&lt;br&gt;banden - liksom hittills - följande uppgifter i krig:&lt;br&gt;Markmålsstrid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;understödja bl.a. brigader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utföra pansarbekämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;leda indirekt eld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömålsstrid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ubåtsjakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ytmålsspaning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;sjuktransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- transporter av trupp och materiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;personaltransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningstjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fred skall förbanden i första hand utbilda officerare&lt;br&gt;och värnpliktiga för de olika krigsuppgifterna och&lt;br&gt;beredskapstjänst samt svara för löpande under-&lt;br&gt;hållsuppgifter och bl.a. avtalad räddningsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att omorganiseringen till en ge-&lt;br&gt;mensam helikopterverksamhet för hela Försvarsmak-&lt;br&gt;ten kommer att leda till effektivare verksamhet och&lt;br&gt;till samordningsvinster. Försvarsmakten kommer nu&lt;br&gt;att kunna utnyttja helikopterresurserna på ett mer&lt;br&gt;flexibelt sätt än tidigare. Vidare kommer utbildning-&lt;br&gt;en att kunna bedrivas på ett mer rationellt sätt. Un-&lt;br&gt;derhållstjänsten kommer att kunna hållas samman&lt;br&gt;bättre och därmed minskas kostnaderna. För att be-&lt;br&gt;gränsa kostnaderna är vidare en strävan i omstruktu-&lt;br&gt;reringen att så långt möjligt undvika investeringar i&lt;br&gt;nya lokaler m.m. Större omflyttningar av verksam-&lt;br&gt;het, som skulle kunna föranleda krav på t.ex. nya&lt;br&gt;helikopterhangarer har därför undvikits&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Organisationen i krig&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom programmet Försvarsmaktens helikopterför-&lt;br&gt;band kommer att ingå förband för bl.a. pansarvärn,&lt;br&gt;ubåtsjakt och spaning mot ytmål, flygräddning och&lt;br&gt;transporter. Verksamheten skall, när den inledda&lt;br&gt;omstruktureringen m.m. är genomförd, vara organi-&lt;br&gt;serad i huvudsak enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en rörlig helikopterledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en arméflygbataljon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;två pansarvärnshelikopterkompanier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;sju fördelningshelikopterplutoner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;två marina helikopterdivisioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;sex flygräddningsgrupper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ett ubåtsjaktflygplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till budgetåret 2002 är inriktningen följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den rörliga helikopterledningen vidmakthålls,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;helikopterförbanden integreras i de taktiska led-&lt;br&gt;ningssystemen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;omsättningen av medeltung helikopter i armé-&lt;br&gt;flygbataljonen fullföljs. Bataljonen omorganiseras&lt;br&gt;därvid till en transporthelikopterbataljon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- två pansarvärnshelikopterkompanier vidmakt-&lt;br&gt;hålls,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- två fördelningshelikopterkompanier organiseras&lt;br&gt;och vidmakthålls,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fyra fördelningshelikopterplutoner vidmakthålls&lt;br&gt;och tre avvecklas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- två marina helikopterdivisioner vidmakthålls,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ubåtsjaktflygplanet vidmakthålls,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sex flygräddningsgrupper vidmakthålls.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Organisationen i fred&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På central nivå skall Försvarsmaktens helikopter-&lt;br&gt;verksamhet ledas av högkvarteret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regional nivå inrättas Försvarsmaktens helikop-&lt;br&gt;terflottilj. Flottiljstaben är en fredsorganisationsenhet&lt;br&gt;som med en mindre del skall kunna övergå till att&lt;br&gt;vara en personell förstärkningsresurs för ledning på&lt;br&gt;högre och lägre regional nivå i kris och krig. Denna&lt;br&gt;del kallas då Rörlig helikopterledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lokal nivå föreslår regeringen att verksamheten&lt;br&gt;organiseras i fyra divisioner. Division Norr kommer&lt;br&gt;att ha sin ledning i Boden och omfattar nuvarande&lt;br&gt;Norrbottens arméflygbataljon i Boden och nuvaran-&lt;br&gt;de flygräddningsgrupperna vid F 21 i Luleå och F 4 i&lt;br&gt;Östersund. Divisionen skall kunna svara för sjörädd-&lt;br&gt;ning i Bottenviken och Bottenhavet. Division Ost&lt;br&gt;kommer att ha sin ledning i Berga och omfattar nu-&lt;br&gt;varande 11. helikopterdivisionen i Berga och nuva-&lt;br&gt;rande flygräddningsgruppen vid F 16 i Uppsala. Divi-&lt;br&gt;sionen skall kunna svara för räddningsberedskap&lt;br&gt;från Visby och på ostkusten. Division Malmen&lt;br&gt;kommer att ha sin ledning på Malmen och omfattar&lt;br&gt;nuvarande Östgöta arméflygbataljon på Malmen och&lt;br&gt;gemensamma skolor. Division Syd, slutligen, kom-&lt;br&gt;mer att ha sin ledning i Kallinge och omfattar de nu-&lt;br&gt;varande enheterna 12. helikopterdivisionen i Säve,&lt;br&gt;13. helikopterdivisionen i Kallinge och flygrädd-&lt;br&gt;ningsgrupperna vid F 7 i Såtenäs, F 10 i Ängelholm&lt;br&gt;och F 17 i Kallinge. Divisionen skall kunna svara för&lt;br&gt;sjöräddning på syd- och västkusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Division Syd kommer helikoptrar för rädd-&lt;br&gt;ning att utgångsbaseras i Kallinge och Säve. Inom&lt;br&gt;Division Ost och Division Norr kommer flygrädd-&lt;br&gt;ningsresurser vidare att utgångsbaseras vid Berga re-&lt;br&gt;spektive flygflottiljerna F 4 och F 21. Flygräddnings-&lt;br&gt;resurser för F 16, F 7 och F 10 kommer att baseras&lt;br&gt;vid respektive flottilj under flygövningstid och häm-&lt;br&gt;tas då inom Division Ost från Berga och inom Divi-&lt;br&gt;sion Syd från Kallinge. Flygräddning för F 7 kommer&lt;br&gt;dock att hämtas från Säve.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tunga helikoptrar kommer att finnas vid Division&lt;br&gt;Norr, Division Ost och Division Syd. Detta har bety-&lt;br&gt;delse från räddningstjänstsynpunkt. Divisionerna har&lt;br&gt;i detta avseende ett ansvarsområde som geografiskt&lt;br&gt;överensstämmer med respektive militärområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den nu redovisade organisa-&lt;br&gt;tionen i fred innebär en tydligt försvarsmaktsgemen-&lt;br&gt;sam organisation. Organisationen tillgodoser också&lt;br&gt;Försvarsmaktens krav på bl.a. en effektiv för-&lt;br&gt;bandsproduktion och yttäckande flygräddningsbe-&lt;br&gt;redskap. Den marina helikopterverksamheten skall i&lt;br&gt;krig organiseras i två divisioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill härutöver kommentera frågorna&lt;br&gt;om räddningsberedskap m.m. De 12. och 13. heli-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kopterdivisionerna omorganiseras till en helikopter-&lt;br&gt;division, benämnd 13. Helikopterdivisionen, som in-&lt;br&gt;går i Division Syd. På Säve kommer det att&lt;br&gt;stationeras fem tunga helikoptrar. Dessa skall kunna&lt;br&gt;utnyttjas såväl för produktion av krigsförband som&lt;br&gt;för räddningsverksamhet m.m. Regeringen anser att&lt;br&gt;denna lösning bäst tillgodoser det i skilda samman-&lt;br&gt;hang framförda önskemålet om tillgång till helikop-&lt;br&gt;ter på västkusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förutsätter härvidlag att möjligheterna&lt;br&gt;till samverkan med de civila myndigheterna och&lt;br&gt;medverkan i bl.a. räddningstjänst och sjuktranspor-&lt;br&gt;ter med helikopter även fortsättningsvis utvecklas.&lt;br&gt;Det gäller att behålla och upparbeta en god person-&lt;br&gt;kännedom så att det mycket väl fungerande samar-&lt;br&gt;betet mellan berörd personal inom militära och civila&lt;br&gt;myndigheter kan fortsätta även då verksamheten på&lt;br&gt;Säve leds från Division Syd i Kallinge. I detta sam-&lt;br&gt;manhang vill regeringen påminna om att i en flyg-&lt;br&gt;eller sjöräddningssituation leds verksamheten, liksom&lt;br&gt;i dag, av den gemensamma flyg- och sjöräddnings-&lt;br&gt;centralen, ARCC, i Göteborg. Regeringen vill även&lt;br&gt;framhålla att om det skulle visa sig att verksamheten&lt;br&gt;inte utvecklas i den angivna riktningen är regeringen&lt;br&gt;beredd att återkomma till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill regeringen understryka betydel-&lt;br&gt;sen av att det finns resurser för räddning i hela lan-&lt;br&gt;det. Riksdagen har vid flera tillfällen diskuterat frå-&lt;br&gt;gan om helikopter för räddning och försvarsutskottet&lt;br&gt;anförde i bet. 1996/97:FöUl bl.a. att det är angeläget&lt;br&gt;med en bättre beredskap i norra Sverige. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening har förutsättningarna för att hålla&lt;br&gt;helikopter från Försvarsmakten i beredskap för&lt;br&gt;räddningstjänst i norra Sverige förbättrats väsentligt&lt;br&gt;genom den omstrukturering av helikopterverksamhe-&lt;br&gt;ten som regeringen har redovisat här. I samman-&lt;br&gt;hanget kan nämnas såväl det uppdrag till Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen och Försvarsmakten att utreda&lt;br&gt;förutsättningarna för polisen att nyttja Försvarsmak-&lt;br&gt;tens helikoptrar som redovisades till regeringen den 7&lt;br&gt;maj 1997 som den utredning om behov av helikop-&lt;br&gt;tertjänst för flyg- och sjöräddning som utarbetats in-&lt;br&gt;om Sjöfartsverket och Luftfartsverket. Genom dessa&lt;br&gt;utredningar föreligger enligt regeringens mening nu&lt;br&gt;en god grund för ett fortsatt aktivt arbete. Regering-&lt;br&gt;en, som således utgår från att de berörda myndighe-&lt;br&gt;terna snarast enas om hur räddningstjänstberedska-&lt;br&gt;pen i Norrland och särskilt utmed norrlandskusten&lt;br&gt;skall organiseras, bedömer att ytterligare åtgärder&lt;br&gt;från regeringens sida inte erfordras i nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Försvarsmaktens&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;underhållscentrum&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.10 Vissa tidsförhållanden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens underhållscentrum (tidigare be-&lt;br&gt;nämnt Försvarsmaktens försörjningscentrum) lokali-&lt;br&gt;seras till Karlstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I totalförsvarsbeslutet år 1996 godkände riksdagen&lt;br&gt;regeringens förslag att inrätta Försvarsmaktens för-&lt;br&gt;sörjningscentrum. I sitt förslag hade regeringen inte&lt;br&gt;tagit ställning till centrumets lokalisering men ansåg&lt;br&gt;preliminärt att denna skulle vara Skövde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens och Försvarets materielverk har&lt;br&gt;till regeringen lämnat ett förslag till hur vissa områ-&lt;br&gt;den inom underhållstjänsten inom Försvarsmakten&lt;br&gt;bör förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till förslaget är att Försvarsmaktens&lt;br&gt;krigsorganisation och grundorganisation kommer att&lt;br&gt;minska. Det föreligger därför ett behov av att anpas-&lt;br&gt;sa såväl Försvarsmaktens som Försvarets materiel-&lt;br&gt;verks uppgifter och resurser inom underhållsområ-&lt;br&gt;det. Vidare har underhållstjänsten förskjutits från&lt;br&gt;den lokala nivån till de tre underhållsregementena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att Försvarsmakten ges ansvar&lt;br&gt;för dirigering av förnödenheter (inklusive transport-&lt;br&gt;stöd), förnödenhetsredovisning, förrådsdrift, bilut-&lt;br&gt;tagning och militärt fordonsregister, förplägnad ut-&lt;br&gt;om för krigsmaterielanskaffning samt doku-&lt;br&gt;mentation (handböcker) inom underhållsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för tillgångar och skulder samt redovis-&lt;br&gt;ningen av reservmateriel och drivmedelslager skall&lt;br&gt;fr.o.m. 1 januari 1998 övergå till Försvarsmakten.&lt;br&gt;Försvarsmakten kommer hädanefter att ge Försvarets&lt;br&gt;materielverk i uppdrag att anskaffa reservmateriel&lt;br&gt;och drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bedöms enligt Försvarsmakten innebära&lt;br&gt;en rationalisering om ca tio procent och därmed en&lt;br&gt;besparing på ca 15 miljoner kronor årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att myndigheternas förslag kan&lt;br&gt;ligga till grund för ett fortsatt beredningsarbete. Det&lt;br&gt;ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens och Försvarets materielverks för-&lt;br&gt;slag påverkar i sin tur organisation m.m. av Försvars-&lt;br&gt;maktens förnödenhetscentrum. Regeringens inrikt-&lt;br&gt;ning är att de delar av Försvarets materielverks verk-&lt;br&gt;samhet i Karlstad som överförs till Försvarsmakten&lt;br&gt;skall integreras i en organisation tillsammans med&lt;br&gt;Försvarsmaktens verkstadsadministrativa centrum i&lt;br&gt;Karlstad och Försvarsmaktens försörjningscentrum.&lt;br&gt;Namnet på detta nya centrum, lokaliserat till Karl-&lt;br&gt;stad senast den 1 januari 1999, blir Försvars-maktens&lt;br&gt;underhållscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall besluta om tidpunkter för genomfö-&lt;br&gt;randet av de föreslagna organisationsförändringarna&lt;br&gt;och om organisationsenheternas benämningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande genomförande av organisations-&lt;br&gt;förändringarna anser regeringen att avvecklingen&lt;br&gt;skall påbörjas direkt efter riksdagens beslut och slut-&lt;br&gt;föras så snabbt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att de enheter som skall läg-&lt;br&gt;gas ned kan utgå ur grund- och i förekommande fall&lt;br&gt;krigsorganisationen före den 1 januari 1999. Av-&lt;br&gt;vecklingsåtgärderna skall vara avslutade före den 1&lt;br&gt;januari 2000. Motsvarande tidsförhållanden bör&lt;br&gt;gälla som bortre gräns för övriga organisationsför-&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör, i likhet med vad riksdagen beslutade om i&lt;br&gt;totalförsvarsbeslutet år 1996, ankomma på regering-&lt;br&gt;en att bestämma organisationsenheternas benäm-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.11 Grundorganisationens&lt;br&gt;omfattning och lokalisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med de ändringar som regeringens förslag innebär&lt;br&gt;kommer Försvarsmaktens grundorganisation att be-&lt;br&gt;stå av följande organisationsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;CENTRAL LEDNING&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;KADERORGANISERADE KRIGSFÖRBAND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högkvarteret i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;SÖDRA MILITÄROMRÅDET (MILO S)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;KADERORGANISERADE KRIGSFÖRBAND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra militärområdesstaben (Milostab S) i Kristianstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra arméfördelningen (13. förd) i Kristianstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norra skånska dragonregementet (P 2/Fo 14) i Hässleholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norra Smålands regemente (I 12/Fo 17) i Eksjö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallands regemente (I 16/Fo 31) i Halmstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smålandsbrigaden (IB 12) i Eksjö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallandsbrigaden (IB 16) i Halmstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skånska dragonbrigaden (MekB 8) i Hässleholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skaraborgsbrigaden (MekB 9) i Skövde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra skånska brigaden (MekB 7) i Lund (Revingehed)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wendes artilleriregemente (A 3) i Hässleholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydkustens marinkommando (MKS/Fo 15) i Karlskrona&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västkustens marinkommando (MKV/Fo 32) i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje ytattackflottiljen (3. yaflj) i Karlskrona&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde kustartilleribrigaden (KAB 4) i Karlskrona&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs marinbrigad (GMB) i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra flygkommandot (FKS) i Ängelholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra underhållsregementet (Uhreg S) i Kristianstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTBILDNINGSFÖRBAND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livregementets husarer (K3) (Fallskärmjägarkåren ingår) i Karls-&lt;br&gt;borg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta luftvärnskår (Lv 6) i Halmstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta ingenjörkår (Ing 2) i Eksjö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta trängkår (T 2) i Skövde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skaraborgs flygflottilj (F 7) i Lidköping (Såtenäs)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skånska flygflottiljen (F10) i Ängelholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blekinge flygflottilj (F 17) i Ronneby&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;MELLERSTA MILITÄROMRÅDET (MILO M)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;KADERORGANISERADE KRIGSFÖRBAND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellersta militärområdesstaben (Milostab M) i Strängnäs&lt;br&gt;Östra arméfördelningen (4. förd) i Strängnäs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotlands militärkommando (MKG/Fo 42) i Visby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södermanlands regemente (P10/Fo 43) i Strängnäs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea livgarde (I 1/Fo 44) i Upplands-Bro (Kungsängen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplands regemente (S 1/Fo 47) i Enköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livregementets grenadjärer (I 3/Fo 51) i Örebro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmlands regemente (I 2/Fo 52) i Kristinehamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dalregementet (I 13/Fo 53) i Falun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livgardesbrigaden (IB 1) i Upplands-Bro (Kungsängen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmlandsbrigaden (IB 2) i Kristinehamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dalabrigaden (NB 13) i Falun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södermanlandsbrigaden (MekB 10) i Strängnäs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotlandsbrigaden (MekB 18) i Visby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ostkustens marinkommando (MKO) i Haninge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra ytattackflottiljen (2. yaflj) i Haninge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första ubåtsavdelningen (1. ubavd) i Haninge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra minkrigsavdelningen (2. minkriavd) i Haninge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kustartilleribrigaden (KAB 2) i Vaxholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fårösunds marinbrigad (FMB) i Fårösund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellersta flygkommandot (FKM) i Upplands-Bro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellersta underhållsregementet (Uhreg M) i Strängnäs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muskö örlogsvarv (ÖVM) i Haninge_________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTBILDNINGSFÖRBAND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livgardets dragoner (K 1) i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotlands artilleriregemente (A 7) i Visby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotlands luftvärnskår (Lv 2) i Visby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Roslagens luftvärnskår (Lv 3) i Norrtälje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustflottan (Kfl) i Haninge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens helikopterflottilj i Linköping (Malmen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;NORRA MILITÄROMRÅDET (MILO N)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;KADERORGANISERADE KRIGSFÖRBAND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norra militärområdesstaben (Milostab N) i Boden&lt;br&gt;Övre Norra arméfördelningen (6. förd) i Boden&lt;br&gt;Västernorrlands regemente (I 21/Fo 23) i Sollefteå&lt;br&gt;Västerbottens regemente (I 20/Fo 61) i Umeå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bodens försvarsområde (Fo 63) i Boden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fältjägarbrigaden (NB 5) i Östersund&lt;br&gt;Ångermanlandsbrigaden (NB 21) i Sollefteå&lt;br&gt;Norrbottensbrigaden (MekB 19) i Boden&lt;br&gt;Bodens artilleriregemente (A 8) i Boden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lapplands jägarregemente (I 22) i Kiruna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens gränsjägare i Kalix&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrlandskustens marinkommando (MKN) i Härnösand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norra flygkommandot (FKN) i Luleå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norra underhållsregementet (Uhreg N) i Boden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTBILDNINGSFÖRBAND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrlands luftvärnskår (Lv 7) i Boden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrlands ingenjörkår (Ing 3) i Boden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrlands signalkår (S 3) i Boden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrlands trängkår (T 3) i Sollefteå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands flygflottilj (F 4) i Östersund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens flygflottilj (F 21) i Luleå&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;SKOLOR M.M.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum i Eksjö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets skyddsskola (SkyddS) i Umeå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets internationella kommando i Södertälje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets sjukvårdscentrum i Hammarö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens underhållscentrum i Karlstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikshemvärnscentrum (RiksHvC) i Stockholm (Salem)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arméns taktiska centrum i Enköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens Halmstadsskolor i Halmstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arméns tekniska skola i Östersund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berga örlogsskolor (BÖS) i Haninge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustartillericentrum (KAC) i Täby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsenhet för grundläggande officersutbildning i Halm-&lt;br&gt;stad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsenhet för grundläggande officersutbildning i Solna&lt;br&gt;Organisationsenhet för grundläggande officersutbildning i Öster-&lt;br&gt;sund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsenhet för utbildning i markstrid i Skövde, Motala&lt;br&gt;(Kvarn) och Boden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsenhet för försvarsmaktsgemensam utbildning avse-&lt;br&gt;ende de operativa ledningssystemen i Enköping&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.12 Programredovisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Här redovisas de olika programmens innehåll, resul-&lt;br&gt;tat och framtida verksamhetsinriktning. Generella&lt;br&gt;brister och vidtagna åtgärder med anledning av dem&lt;br&gt;har redovisats i de föregående avsnitten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Program 1. Operativa lednings- och&lt;br&gt;underhållsförband&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Programmets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Programmet innehåller förband med huvudsaklig&lt;br&gt;uppgift att utöva eller möjliggöra operativ ledning&lt;br&gt;och operativ underhållstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmet ingår för närvarande bland annat&lt;br&gt;högkvarteret, miloförstärkningsstaben och tre militä-&lt;br&gt;rområdesstaber med stabs- och sambandsförband&lt;br&gt;m.m., tre underhållsregementen, sex markteleunder-&lt;br&gt;hållsbataljoner och sex militärområdestransportba-&lt;br&gt;taljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet skall inriktas mot att miloförstärk-&lt;br&gt;ningsstaben, tre markteleunderhållsbataljoner och en&lt;br&gt;militärområdestransportbataljon läggs ned senast år&lt;br&gt;2001. Under samma period tillkommer två signal-&lt;br&gt;spaningsbataljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet omfattar även den militära underrät-&lt;br&gt;telse- och säkerhetstjänstens verksamhet. Försvars-&lt;br&gt;utskottet kommer att få särskild information om&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska&lt;br&gt;inriktningen bedömer regeringen att de förband som&lt;br&gt;ingår i programmet har förmåga att genomföra de&lt;br&gt;uppgifter som lagts på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovningsverksamhet samt utveckling av metoder&lt;br&gt;och materiel för ledning har i stort skett i planerad&lt;br&gt;omfattning och med goda resultat. Införandet av&lt;br&gt;ledningssystemet ORION riskerar att bli försenat&lt;br&gt;minst ett år på grund av tekniska problem. Förråds-&lt;br&gt;hållning och underhåll har organiserats så att mili-&lt;br&gt;tärbefälhavarnas operativa och fredsrationella krav&lt;br&gt;har tillgodosetts. Materielleveranser har skett i stort&lt;br&gt;enligt plan och till oförändrad investeringsvolym&lt;br&gt;jämfört med föregående budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att uppfylla de skärpta kraven avse-&lt;br&gt;ende förvaring och transport av vapen och ammuni-&lt;br&gt;tion har vidtagits och planering för fortsatta åtgärder&lt;br&gt;har skett. En närmare redovisning av detta lämnas i&lt;br&gt;1997 års skrivelse, avsnitt 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år&lt;br&gt;1997 bedöms ge godtagbara förutsättningar för den&lt;br&gt;inriktning av programmet som regeringen föreslår för&lt;br&gt;budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inriktning av verksamheten budgetåret 1998&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under programmet skall inriktas så att&lt;br&gt;pågående organisationsförändringar och införandet&lt;br&gt;av nya databaserade informations- och ledningssys-&lt;br&gt;tem kan fortsätta i enlighet med intentionerna i total-&lt;br&gt;försvarsbeslutet. Integration, utbildning och övning&lt;br&gt;med befintliga och successivt utbyggda delar av led-&lt;br&gt;ningssystemet skall göras så att effekterna av genom-&lt;br&gt;förd ledningssystemförändring kan värderas. Utveck-&lt;br&gt;lingen skall ske i samverkan med Överstyrelsen för&lt;br&gt;civil beredskap. Erforderliga prioriteringar skall göras&lt;br&gt;så att de delar av de datoriserade informationssyste-&lt;br&gt;men, som tekniskt påverkas av sekelskiftet, åtgärdas i&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omorganisation av Försvarsmaktens högkvarter&lt;br&gt;skall genomföras under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den organisatoriska förändringen av milounder-&lt;br&gt;hållsorganisationen skall fortsätta, bl.a. innebärande&lt;br&gt;integrering med delar av övriga programs under-&lt;br&gt;hållsorganisation i underhållsregementena. Behov av&lt;br&gt;stöd till frivilligorganisationerna skall härvid beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av kortvågsradiosystemet (KV 90)&lt;br&gt;skall påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har i sin revisionsrapport avseen-&lt;br&gt;de hanteringen av mobiliseringsförråd i armén före-&lt;br&gt;slagit en rad åtgärder för att minska kostnaderna och&lt;br&gt;förbättra förrådshållningen i Försvarsmakten. Rege-&lt;br&gt;ringen avser i regleringsbrevet för år 1998 att ge För-&lt;br&gt;svarsmakten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder&lt;br&gt;som kan vidtas för att effektivisera förrådshantering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för programmet un-&lt;br&gt;der budgetåret 1998 till 1 656 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Program 2. Fördelningsförband&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Programmets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Programmet innehåller förband med huvudsaklig&lt;br&gt;uppgift att leda och understödja armébrigadernas&lt;br&gt;strid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmet ingår för närvarande sex fördel-&lt;br&gt;ningsstaber med betjäningsförband, sju artillerirege-&lt;br&gt;mentsstaber med fördelningsartilleribataljoner samt&lt;br&gt;ca 100 fristående bataljoner innefattande bl.a. jägar-&lt;br&gt;förband, luftvärnsförband och fältsjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet skall inriktas mot att antalet fördel-&lt;br&gt;nings- och artilleriregementsstaber skall reduceras till&lt;br&gt;vardera tre och att resterande förband får en omfatt-&lt;br&gt;ning och sammansättning som svarar mot bri-&lt;br&gt;gadstrukturens behov senast år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska&lt;br&gt;inriktningen bedömer regeringen att de förband som&lt;br&gt;ingår i programmet har förmåga att genomföra de&lt;br&gt;uppgifter som lagts på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom materielområdet har seriebeställning av ar-&lt;br&gt;tillerilokaliseringsradarn ARTHUR gjorts med plane-&lt;br&gt;rad leverans från och med år 1999. Utvecklingen av&lt;br&gt;luftvärnsrobotsystem 23 BAMSE har fortsatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år&lt;br&gt;1997 bedöms ge godtagbara förutsättningar för den&lt;br&gt;inriktning av programmet som regeringen föreslår för&lt;br&gt;budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inriktning av verksamheten budgetåret 1998&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och&lt;br&gt;utveckla kvarvarande förband inom programmet så&lt;br&gt;att de operativa kraven på förmåga och krigsduglig-&lt;br&gt;het kan uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den materiella förnyelsen inom programmet skall&lt;br&gt;bland annat syfta till att utveckla ett i Försvarsmak-&lt;br&gt;ten sammanhållet ledningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av krigsbro 6 skall beställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för programmet under&lt;br&gt;budgetåret 1998 till 2 592 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Program 3. Försvarsområdesförband&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Programmets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Programmet innehåller förband med huvudsaklig&lt;br&gt;uppgift att leda territoriell verksamhet, skydda för&lt;br&gt;totalförsvaret viktiga resurser, försvara vissa infalls-&lt;br&gt;portar samt leda mobilisering och transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmet ingår för närvarande bl.a. 24 för-&lt;br&gt;svarsområdesstaber, förband för stads- och gräns-&lt;br&gt;strid, luftvärns- och ingenjörsförband m.m. Sam-&lt;br&gt;manlagt omfattar programmet ca 242 000 personer,&lt;br&gt;varav ca 86 000 i hemvärnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet skall inriktas mot att antalet försvars-&lt;br&gt;områdesstaber skall reduceras till 14. Enheter för&lt;br&gt;bl.a. stöd till frivillig försvarsverksamhet och kontakt&lt;br&gt;med kommuner skall inrättas i de utökade försvars-&lt;br&gt;områdena. Personalstyrkan inom programmet skall&lt;br&gt;minska till ca 215 000 personer senast år 2001, var-&lt;br&gt;av hemvärnet skall omfatta 125 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska&lt;br&gt;inriktningen bedömer regeringen att de förband som&lt;br&gt;ingår i programmet har förmåga att genomföra de&lt;br&gt;uppgifter som lagts på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Repetitionsutbildning har genomförts i begränsad&lt;br&gt;omfattning. Krigsförbandsövning samt ledningsöv-&lt;br&gt;ningar har med goda resultat genomförts vid vissa&lt;br&gt;försvarsområdesstaber. Regeringen noterar att bl.a.&lt;br&gt;korta funktionsövningar för reservofficerare har vid-&lt;br&gt;tagits för att vidmakthålla officerarnas personliga&lt;br&gt;färdighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemvärns- och frivilligutbildningen har genom-&lt;br&gt;förts på samma nivå som tidigare år. Hemvärnets&lt;br&gt;totala numerär har dock minskat något då personal&lt;br&gt;som inte aktivt deltar i verksamheten har avvecklats.&lt;br&gt;Regeringen har från Försvarsmakten begärt in en&lt;br&gt;plan för hur rekryteringsmålen skall uppnås. Denna&lt;br&gt;plan skall redovisas för regeringen den 3 november&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemvärnet har under året tillförts ny materiel -&lt;br&gt;bl.a. fältuniform 90, kroppsskydd och skyddsmask&lt;br&gt;90. Efter Försvarsmaktens årsredovisning avser rege-&lt;br&gt;ringen att redovisa för riksdagen vilken materiell sta-&lt;br&gt;tus som uppnåtts under år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år&lt;br&gt;1997 bedöms ge godtagbara förutsättningar för den&lt;br&gt;inriktning av programmet som regeringen föreslår för&lt;br&gt;budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inriktning av verksamheten budgetåret 1998&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Inriktning av verksamheten budgetåret 1998&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och&lt;br&gt;utveckla kvarvarande förband inom programmet så&lt;br&gt;att de operativa kraven på förmåga och krigsduglig-&lt;br&gt;het kan uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningen av direktriktningssikten till för-&lt;br&gt;svarsområdesluftvärnskompaniema skall slutföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringen till hemvärnet skall prioriteras. För-&lt;br&gt;söksverksamhet med tre månaders utbildning för&lt;br&gt;placering i hemvärnet skall fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och&lt;br&gt;utveckla kvarvarande förband inom programmet så&lt;br&gt;att de operativa kraven på förmåga och krigsduglig-&lt;br&gt;het kan uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Armébrigaderna skall utvecklas och moderniseras&lt;br&gt;främst genom ökad mekanisering. Därutöver skall&lt;br&gt;brigadernas lednings- och mörkerstridsförmåga för-&lt;br&gt;bättras. Serieförberedelser för den måldetekterande&lt;br&gt;artillerigranaten BONUS skall beställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för programmet under&lt;br&gt;budgetåret 1998 till 2 224 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för programmet under&lt;br&gt;budgetåret 1998 till 5 875 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Program 4. Armébrigadförband&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Programmets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Programmet innehåller förband med huvudsaklig&lt;br&gt;uppgift att föra anfallsstrid. Armébrigaderna är allsi-&lt;br&gt;digt sammansatta, har hög rörlighet, gott skydd och&lt;br&gt;stor eldkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmet ingår för närvarande sex infanteri-&lt;br&gt;brigader, fem norrlandsbrigader, två pansarbrigader&lt;br&gt;och tre mekaniserade brigader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet skall inriktas mot att omfatta 13 ar-&lt;br&gt;mébrigader senast år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska&lt;br&gt;inriktningen bedömer regeringen att de förband som&lt;br&gt;ingår i programmet har förmåga att genomföra de&lt;br&gt;uppgifter som lagts på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Armébrigadernas mekanisering har fortsatt med&lt;br&gt;tillförsel av stridsvagn 121 (Leopard 2), stridsvagn&lt;br&gt;122 (nytillverkade Leopard 2 I), stridsfordon 90 och&lt;br&gt;pansarbandvagn 401 (MT-LB). Anskaffningen av&lt;br&gt;personligt splitterskydd och C-stridsdräkter har fort-&lt;br&gt;satt. Programmets omfattande inslag av materielin-&lt;br&gt;vesteringar får dock ännu inte genomslag i form av&lt;br&gt;ökning av krigsduglighet i krigsförbanden. Förband&lt;br&gt;med stridsvagn 121 har p.g.a. brist på reservdelar&lt;br&gt;och övningsammunition inte nått uppsatta mål. Re-&lt;br&gt;geringen förutsätter att Försvarsmakten kommer till&lt;br&gt;rätta med brister av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år&lt;br&gt;1997 bedöms ge godtagbara förutsättningar för den&lt;br&gt;inriktning av programmet som regeringen föreslår för&lt;br&gt;budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Program 5. Marina lednings- och&lt;br&gt;underhållsförband&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Programmets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Programmet innehåller förband med uppgift att leda&lt;br&gt;och understödja de marina krigsförbanden. I pro-&lt;br&gt;grammet ingår för närvarande bl.a. fyra marinkom-&lt;br&gt;mandon, ett marindistrikt, en rörlig marin lednings-&lt;br&gt;grupp och åtta bas- och underhållsbataljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet skall utvecklas mot att innehålla fyra&lt;br&gt;marinkommandon, en rörlig marin ledningsgrupp&lt;br&gt;och fem marina underhållsbataljoner senast år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska&lt;br&gt;inriktningen bedömer regeringen att de förband som&lt;br&gt;ingår i programmet har förmåga att fullgöra de upp-&lt;br&gt;gifter som lagts på dem. Detta gäller särskilt kader-&lt;br&gt;organiserade delar av förbanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En teknisk förnyelse av ledningssystemet, som&lt;br&gt;skall ge effekt framåt sekelskiftet, pågår. Materielan-&lt;br&gt;skaffningen är dock försenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år&lt;br&gt;1997 bedöms ge godtagbara förutsättningar för den&lt;br&gt;inriktning av programmet som regeringen föreslår för&lt;br&gt;budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inriktning av verksamheten budgetåret 1998&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och&lt;br&gt;utveckla kvarvarande förband inom programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av lednings- och informationssystem&lt;br&gt;skall fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av utgående förband, bl.a. tre ba-&lt;br&gt;taljoner ur bas- och underhållsorganisationen, skall&lt;br&gt;slutföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för programmet under&lt;br&gt;budgetåret 1998 till 1 263 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Program 6. Försvarsmaktens helikopter-&lt;br&gt;förband&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Programmets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Programmet inrättas den 1 januari 1998. Program-&lt;br&gt;met kommer att innehålla förband för bl.a. pansar-&lt;br&gt;värn, ubåtsjakt och spaning mot ytmål, flygräddning&lt;br&gt;samt transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmet kommer att ingå bl.a. en arméflyg-&lt;br&gt;bataljon, tre marina helikopterdivisioner och sju&lt;br&gt;flygräddningsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet skall inriktas mot att flygräddnings-&lt;br&gt;organisationen reduceras till sex grupper senast år&lt;br&gt;2001. Vidare skall den redan tidigare beslutade re-&lt;br&gt;duktionen av de marina helikopterdivisionerna till&lt;br&gt;två genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår har förberedelserna för&lt;br&gt;att införa den gemensamma helikopterflottiljen fort-&lt;br&gt;satt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att vissa brister före-&lt;br&gt;kommer inom de förband som kommer att ingå i&lt;br&gt;programmet när det inrättas den 1 januari 1998. Ett&lt;br&gt;av syftena med programmet är att uppnå samord-&lt;br&gt;ningsvinster i fråga om bl.a. produktionsledning, ut-&lt;br&gt;bildning och beredskap. Regeringen anser att detta&lt;br&gt;bör leda till effektivare verksamhet inom program-&lt;br&gt;met jämfört med hittillsvarande ordning. Mot bak-&lt;br&gt;grund härav och den verksamhet som genomförs un-&lt;br&gt;der innevarande budgetår bedömer regeringen att de&lt;br&gt;nu föreliggande bristerna, trots att de till viss del är&lt;br&gt;allvarliga, kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots genomförd förbandsutbildning uppfyller&lt;br&gt;arméflygbataljonen inte kraven på krigsduglighet,&lt;br&gt;vilket främst beror på omorganisation av krigsför-&lt;br&gt;bandet och bristen på flygförare. De marina förban-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dens förmåga att lösa de uppgifter som lagts på dem&lt;br&gt;är i huvudsak god. Det finns emellertid vissa brister&lt;br&gt;vad gäller materiel och utbildning för rörlig bastjänst,&lt;br&gt;vilket gör att erforderlig krigsduglighet inte uppnås.&lt;br&gt;Erfarenheterna från Estoniakatastrofen har bidragit&lt;br&gt;till att öka förbandens förmåga inom räddningstjäns-&lt;br&gt;ten. Modifieringen av flygräddningshelikoptrarna har&lt;br&gt;slutförts. Regeringen bedömer att flygräddningsför-&lt;br&gt;banden har god förmåga att genomföra ålagda upp-&lt;br&gt;gifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förutsätter att Försvarsmakten under&lt;br&gt;budgetåret 1998 vidtar erforderliga åtgärder för att&lt;br&gt;avhjälpa bristen på flygförare i arméflygbataljonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år&lt;br&gt;1997 bedöms således, trots att vissa mål inte har&lt;br&gt;uppnåtts, ge godtagbara förutsättningar för den in-&lt;br&gt;riktning av programmet som regeringen föreslår för&lt;br&gt;budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inriktning av verksamheten budgetåret 1998&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och&lt;br&gt;utveckla kvarvarande förband inom programmet.&lt;br&gt;Detta innebär bl.a. följande. Organiseringen av För-&lt;br&gt;svarsmaktens helikopterflottilj på Malmen, Linkö-&lt;br&gt;ping, skall fullföljas. Den rörliga helikopterledningen&lt;br&gt;skall krigs- och kaderorganiseras inom ramen för he-&lt;br&gt;likopterflottiljen. Helikopterförbanden skall snarast&lt;br&gt;integreras i taktiska ledningssystem. Den rörliga ba-&lt;br&gt;sorganisationen skall vidareutvecklas och samordnas&lt;br&gt;i väsentliga funktioner mellan helikopterförbanden.&lt;br&gt;Utgående förband skall avvecklas senast budgetåret&lt;br&gt;1999. Omsättningen av de medeltunga helikoptrarna&lt;br&gt;för arméflygbataljonen skall fortsätta. I samband&lt;br&gt;med detta organiseras bataljonen om till en trans-&lt;br&gt;porthelikopterbataljon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för programmet under&lt;br&gt;budgetåret 1998 till 623 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Program 7. Stridsfartygsförband&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Programmets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Programmet innehåller förband med huvudsaklig&lt;br&gt;uppgift att hävda vår territoriella integritet och att&lt;br&gt;kunna möta ett väpnat angrepp mot vår kust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmet ingår bl.a. två ytstridsflottiljer med&lt;br&gt;sex kustkorvetter, 12 robotbåtar och 12 patrullbåtar,&lt;br&gt;tre minkrigsavdelningar med bl.a. sju minjaktfartyg&lt;br&gt;typ Landsort och två minfartyg, samt en ubåtsavdel-&lt;br&gt;ning med 12 ubåtar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet skall utvecklas mot att innehålla bl.a.&lt;br&gt;två ytstridsflottiljer med sex kustkorvetter, sex ro-&lt;br&gt;botbåtar och 12 patrullbåtar, tre minkrigsavdelning-&lt;br&gt;ar med bl.a. sju minjaktsfartyg typ Landsort och två&lt;br&gt;minfartyg, samt en ubåtsavdelning med nio ubåtar,&lt;br&gt;varav två i materielberedskap, senast år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska&lt;br&gt;inriktningen bedömer regeringen att de förband som&lt;br&gt;ingår i programmet har förmåga att genomföra de&lt;br&gt;uppgifter som lagts på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förband som under senare år varit engagerade i&lt;br&gt;ubåtsskyddsverksamheten uppvisar däremot vissa&lt;br&gt;begränsningar vad gäller förmåga i andra huvudupp-&lt;br&gt;gifter. Samtliga stridsfartygsförband har dessutom&lt;br&gt;brister när det gäller att uppträda i större förband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den materiella förnyelsen av förbanden har i hu-&lt;br&gt;vudsak genomförts enligt plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år&lt;br&gt;1997 bedöms ge godtagbara förutsättningar för den&lt;br&gt;inriktning av programmet som regeringen föreslår för&lt;br&gt;budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet skall utvecklas mot att innehålla två&lt;br&gt;rörliga kustartilleribrigadledningar, sex kustförsvars-&lt;br&gt;bataljoner, sex amfibiebataljoner, tre kustartilleri-&lt;br&gt;bataljoner och ett tungt kustrobotbatteri senast år&lt;br&gt;2001.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den rådande försvarspolitiska in-&lt;br&gt;riktningen bedömer regeringen att de förband som&lt;br&gt;ingår i programmet har förmåga att genomföra de&lt;br&gt;uppgifter som lagts på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar i övningsverksamheten och efter-&lt;br&gt;satt materielunderhåll innebär dock att förbanden&lt;br&gt;har reducerad krigsduglighet. Den begränsade repeti-&lt;br&gt;tionsutbildningen har bl.a. medfört att överförd&lt;br&gt;värnpliktig personal inte kunnat omskolas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år&lt;br&gt;1997 bedöms ge godtagbara förutsättningar för den&lt;br&gt;inriktning av programmet som regeringen föreslår för&lt;br&gt;budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inriktning av verksamheten budgetåret 1998&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Inriktning av verksamheten budgetåret 1998.&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och&lt;br&gt;utveckla kvarvarande förband inom programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halvtidsmodifiering av patrullbåtar typ Kaparen&lt;br&gt;skall slutföras. Anskaffning av minröjningsfartyg typ&lt;br&gt;Styrsö skall slutföras. Anskaffning av korvett typ&lt;br&gt;Visby skall fortsätta. Återstående ubåtar typ Gotland&lt;br&gt;skall införas i krigsorganisationen. En ubåt typ&lt;br&gt;Näcken och tre ubåtar typ Sjöormen skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och&lt;br&gt;utveckla kvarvarande förband inom programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningen av materiel för en andra rörlig bri-&lt;br&gt;gadledning och av modern båtmateriel för den fjärde&lt;br&gt;amfibiebataljonen skall fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av fyra kustförsvarsbataljoner skall&lt;br&gt;fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för programmet under&lt;br&gt;budgetåret 1998 till 1 441 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för programmet under&lt;br&gt;budgetåret 1998 till 2 174 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Program 8. Kustförsvarsförband&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Programmets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Programmet innehåller förband med huvudsaklig&lt;br&gt;uppgift att försvara infallsportar och skärgårdsområ-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmet ingår för närvarande bl.a. en rörlig&lt;br&gt;kustartilleribrigadledning, 12 kustförsvarsbataljoner,&lt;br&gt;fem amfibiebataljoner, tre kustartilleribataljoner och&lt;br&gt;ett tungt kustrobotbatteri.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Program 9. Flygvapnets lednings- och under-&lt;br&gt;hållsförband&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Programmets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Programmet innehåller förband med huvudsaklig&lt;br&gt;uppgift att leda och betjäna flygförbanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmet ingår för närvarande bl.a. tre flyg-&lt;br&gt;kommandostaber, tre vädercentraler, nio strilbataljo-&lt;br&gt;ner och 24 basbataljoner. I programmet ingår även&lt;br&gt;försvarets telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet skall inriktas mot att antalet strilba-&lt;br&gt;taljoner skall reduceras till sex och antalet basbatal-&lt;br&gt;joner till 16 senast år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska&lt;br&gt;inriktningen bedömer regeringen att de förband som&lt;br&gt;ingår i programmet har förmåga att genomföra de&lt;br&gt;uppgifter som lagts på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att antalet krigsför-&lt;br&gt;band inom programmet som inte uppfyller kraven på&lt;br&gt;krigsduglighet är i stort oförändrat sedan tidigare.&lt;br&gt;Bristerna beror främst på ett otillräckligt antal öv-&lt;br&gt;ningstillfällen. Sammantaget har dock samtliga för-&lt;br&gt;band och försvarets telenät vidmakthållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basbataljonema har vissa brister, främst vad gäller&lt;br&gt;deras uppgift att försvara flygbaser. Detta beror hu-&lt;br&gt;vudsakligen på den otillräckliga samövningen och&lt;br&gt;repetitionsutbildningen. Däremot har kommunika-&lt;br&gt;tionsutbyggnaden vid ett antal flygbaser förbättrat&lt;br&gt;basbataljonernas ledningsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen noterar problem med utbildningen av&lt;br&gt;radarjaktledare för flygstridskraftemas stridsled-&lt;br&gt;ningsförband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningen inom flottiljverkstäderna har lett&lt;br&gt;till att underhållsproduktionen har kunnat öka utan&lt;br&gt;att kostnaderna har ökat i motsvarande grad. För-&lt;br&gt;svarets telenät har moderniserats så att en fortsatt&lt;br&gt;anpassning av nätet till Försvarsmaktens lednings-&lt;br&gt;och informationssystem samt framtida behov är&lt;br&gt;möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år&lt;br&gt;1997 bedöms, trots att vissa mål således inte har&lt;br&gt;uppnåtts, ge godtagbara förutsättningar för den in-&lt;br&gt;riktning av programmet som regeringen föreslår för&lt;br&gt;budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inriktning av verksamheten budgetåret 1998&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och&lt;br&gt;utveckla kvarvarande förband inom programmet. De&lt;br&gt;inledda åtgärderna för att lösa problemen med ut-&lt;br&gt;bildningen av radarjaktledare skall fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om den centrala taktiska ledningsor-&lt;br&gt;ganisationen för flygstridskrafterna skall slutföras.&lt;br&gt;Omstruktureringen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inom&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vädercentral-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationen fullföljs genom att Vädercentral Syd&lt;br&gt;och Vädercentral Nord läggs ned. Förbanden skall&lt;br&gt;utvecklas bl.a. genom att det för flygstridskrafterna&lt;br&gt;gemensamma ledningssystemet fortsätter att införas&lt;br&gt;och genom att anskaffningen för stridsledning och&lt;br&gt;radarspaning fortsätter. Avvecklingen av utgående&lt;br&gt;förband skall fortsätta och vara slutförd senast bud-&lt;br&gt;getåret 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för programmet under&lt;br&gt;budgetåret 1998 till 3 672 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Program 10. JAS 39-förband&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Programmets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Programmet innehåller ännu inte några organiserade&lt;br&gt;krigsförband. Den första JAS 39 Gripendivisionen&lt;br&gt;kommer att organiseras under innevarande år. Pro-&lt;br&gt;grammet skall inriktas mot att på sikt omfatta 12&lt;br&gt;JAS 39 Gripen-divisioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i juni 1997 att anskaffa en&lt;br&gt;tredje delserie JAS 39 Gripen omfattande 64 flyg-&lt;br&gt;plan. Regeringen har lämnat särskild information till&lt;br&gt;försvarsutskottet om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En utförligare redovisning av läget i JAS 39 Gripen-&lt;br&gt;projektet lämnas i 1997 års skrivelse, avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande år fortsätter leveranserna av&lt;br&gt;delserie 2 av JAS 39 Gripen. Vidare pågår bl.a. om-&lt;br&gt;skolning av flygförare inför organiseringen av den&lt;br&gt;första Gripendivisionen hösten 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år&lt;br&gt;1997 bedöms ge goda förutsättningar för den inrikt-&lt;br&gt;ning av programmet som regeringen föreslår för&lt;br&gt;budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inriktning av verksamheten budgetåret 1998&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla den&lt;br&gt;första JAS 39 Gripendivisionen och att organisera&lt;br&gt;nya sådana divisioner. Förbanden skall utvecklas vi-&lt;br&gt;dare bl.a. genom fortsatt anskaffning av JAS 39 Gri-&lt;br&gt;pen och flygplanets tvåsitsiga version samt genom&lt;br&gt;fortsatt anskaffning av utbildningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom materielområdet skall anskaffningen och in-&lt;br&gt;tegreringen av radarjaktrobot 99 fortsätta, liksom&lt;br&gt;utvecklingen och anskaffningen av kommunikations-&lt;br&gt;system till JAS 39 Gripen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för programmet under&lt;br&gt;budgetåret 1998 till 7 632 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Program 11. Övriga stridsflygförband&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Programmets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Programmet innehåller förband med huvudsaklig&lt;br&gt;uppgift för luftförsvaret, attackförmågan och under-&lt;br&gt;rättelseinhämtningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmet ingår för närvarande bl.a. två divi-&lt;br&gt;sioner J 35, åtta divisioner JA 37 och sex divisioner&lt;br&gt;AJS 37.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet skall inriktas mot att antalet divisio-&lt;br&gt;ner skall reduceras till sju senast år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska&lt;br&gt;inriktningen bedömer regeringen att de förband som&lt;br&gt;ingår i programmet har förmåga att genomföra de&lt;br&gt;uppgifter som lagts på dem. Samtidigt kan regeringen&lt;br&gt;konstatera att det finns brister inom vissa prioritera-&lt;br&gt;de förband. På grund av ett otillräckligt antal öv-&lt;br&gt;ningstillfällen uppfyller således vissa förband inte&lt;br&gt;kraven på krigsduglighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget har samtliga flygdivisioner vid-&lt;br&gt;makthållits. Utveckling och anskaffning av ny mate-&lt;br&gt;riel (bl.a. robot 99 och störkapsel för JA 37 och&lt;br&gt;bombkapsel för AJS-systemet) förbättrar förbandens&lt;br&gt;förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år&lt;br&gt;1997 bedöms således ge godtagbara förutsättningar&lt;br&gt;för den inriktning av programmet som regeringen&lt;br&gt;föreslår för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inriktning av verksamheten budgetåret 1998&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall inriktas mot att vidmakthålla&lt;br&gt;och utveckla kvarvarande förband inom program-&lt;br&gt;met. Utvecklingen innebär bl.a. att JA 37 skall fort-&lt;br&gt;sätta att systemmodifieras, SK 37 skall fortsätta att&lt;br&gt;modifieras och tillföras telestörsystem och att integ-&lt;br&gt;rationen av robot 99 på JA 37 skall fortsätta. Av-&lt;br&gt;vecklingen av utgående förband skall vara slutförd&lt;br&gt;senast budgetåret 1998.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsgrupperna över till program 6. För-&lt;br&gt;svarsmaktens helikopterförband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet skall inriktas mot att den regionala&lt;br&gt;transportflygorganisationen skall reduceras till fyra&lt;br&gt;divisioner senast år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska&lt;br&gt;inriktningen bedömer regeringen att de förband som&lt;br&gt;ingår i programmet har förmåga att genomföra de&lt;br&gt;uppgifter som lagts på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av ett otillräckligt antal övningstillfällen&lt;br&gt;uppfyller vissa förband inte kraven på krigsduglighet.&lt;br&gt;Däremot har deltagandet i internationell verksamhet&lt;br&gt;(flygtransportuppgifter för Tp 84 för bl.a. FN i f.d.&lt;br&gt;Jugoslavien och Röda korset i Afrika) i viss mån&lt;br&gt;motverkat bortfallet av flygtid. Likaså förbättrar&lt;br&gt;teknik- och materielutvecklingen (utprovning av&lt;br&gt;flygplanen för signalspaning, installering av motme-&lt;br&gt;del på Tp 84) förbandens förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygräddningsgrupperna redovisas under program&lt;br&gt;6. Försvarsmaktens helikopterförband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år&lt;br&gt;1997 bedöms ge godtagbara förutsättningar för den&lt;br&gt;inriktning av programmet som regeringen föreslår för&lt;br&gt;budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inriktning av verksamheten budgetåret 1998&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och&lt;br&gt;utveckla kvarvarande förband inom programmet.&lt;br&gt;Under budgetåret skall omsättningen av signalspa-&lt;br&gt;ningsförbandet från Tp 85 till S 102 B fortsätta. Av-&lt;br&gt;vecklingen av utgående förband skall vara slutförd&lt;br&gt;senast budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för programmet under&lt;br&gt;budgetåret 1998 till 1 650 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för programmet under&lt;br&gt;budgetåret 1998 till 268 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Program 12. Transportflygförband&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Programmets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Programmet innehåller förband med huvudsaklig&lt;br&gt;uppgift inom flygtransportverksamheten, signalspa-&lt;br&gt;ningen och flygräddningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmet ingår bl.a. fyra centrala transport-&lt;br&gt;flygdivisioner (varav ett signalspaningsförband), åtta&lt;br&gt;regionala transportflygdivisioner och sju flygrädd-&lt;br&gt;ningsgrupper. Den 1 januari 1998 förs flygrädd-&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Program 13. För krigsorganisationen&lt;br&gt;gemensamma resurser&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Programmets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom programmet skall stödja de öv-&lt;br&gt;riga programmens produktion av krigsförband så att&lt;br&gt;verksamhetsmålen kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmet ingår Försvarsmaktens olika centra&lt;br&gt;för stöd och utbildning, typförbands- och funktions-&lt;br&gt;ansvar. En stor del av verksamheten omfattar utbild-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av officerare. Utbildningen leder normalt till en&lt;br&gt;placering i högre krigsbefattning och ofta i ett annat&lt;br&gt;förband än det eleven varit placerad i under sin ut-&lt;br&gt;bildning. En annan stor del av verksamheten är de&lt;br&gt;försvarsmaktsgemensamma resursledningssystemen&lt;br&gt;som vidmakthålls och anpassas till den tekniska ut-&lt;br&gt;vecklingen. De frivilliga försvarsorganisationernas&lt;br&gt;utbildning budgeteras inom programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet omfattar även forskning, kompetens-&lt;br&gt;uppbyggnad, utveckling samt utbildning inom am-&lt;br&gt;munitions- och minröjningområdet både för Interna-&lt;br&gt;tionella kommandots behov och krigsorganisationens&lt;br&gt;behov. Huvuddelen av verksamheten bedrivs vid To-&lt;br&gt;talförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum&lt;br&gt;som inrättades den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har strävat efter att så stor del som&lt;br&gt;möjligt av verksamhetens kostnader fördelas på de&lt;br&gt;krigsorganisatoriska programmen. Programmets in-&lt;br&gt;nehåll har därför reducerats genom att vissa perso-&lt;br&gt;nal- och materielverksamheter samt ledning av viss&lt;br&gt;förbandsproduktion, såsom Kustflottans verksamhet&lt;br&gt;förts över till de krigsorganisatoriska programmen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska&lt;br&gt;inriktningen bedömer regeringen att stödet till krigs-&lt;br&gt;förbanden är godtagbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets datakommunikationstjänst har&lt;br&gt;byggt ut stamnät och anslutit till 39 platser där för-&lt;br&gt;banden m.fl. kan använda elektronisk post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försök med en ny metod för kvalitetsutveckling&lt;br&gt;och kvalitetsvärdering har genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaringen av vapen har centraliserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktualiteten hos Försvarsmaktens kartmateriel&lt;br&gt;har väsentligt förbättrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projekt SIRIUS startade år 1993 och omfattar en&lt;br&gt;ny generation programvaruprodukter som stöd för&lt;br&gt;förnödenhetsförsörjning, tekniska tjänster, ledning av&lt;br&gt;underhållsresurser samt värdering av krigsorganisa-&lt;br&gt;tionens materiel. Ett fyrtiotal äldre resursledningssys-&lt;br&gt;tem planerades vara avlösta före sekelskiftet. Rege-&lt;br&gt;ringen har gett Riksrevisionsverket i uppdrag att göra&lt;br&gt;en riskanalys av projektet. Riksrevisionsverkets rap-&lt;br&gt;port har redovisat vilka risker som bedöms föreligga&lt;br&gt;och vilken riskbedömning som bör göras. Projektut-&lt;br&gt;formningen med en omfattande målsättning men&lt;br&gt;med en stram tidsplan i kombination med en oprö-&lt;br&gt;vad utvecklingsmetodik gör att rapporten betecknar&lt;br&gt;SIRIUS som ett riskprojekt. Regeringen kommer no-&lt;br&gt;ga att följa projekt SIRIUS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens skolor anmäler väl uppnådda&lt;br&gt;mål med en del undantag som har sin orsak i bris-&lt;br&gt;tande övningstillfällen med trupp. Dessutom finns&lt;br&gt;vissa kvantitativa brister vilka beror på att rekryte-&lt;br&gt;ringsunderlaget minskat samt att vakansläget vid&lt;br&gt;förbanden inneburit att alla elevplatser inte utnytt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jats. Skolutredningen utreder för närvarande den&lt;br&gt;framtida officersutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är specialutbildning för vissa delar av&lt;br&gt;den civila personalen inom bl.a. ekonomifunktionen&lt;br&gt;eftersatt. Kunskaperna om de förändringar som skett&lt;br&gt;inom det ekonomiadministrativa regelverket är dåli-&lt;br&gt;ga. Regeringen ser allvarligt på detta förhållande och&lt;br&gt;förutsätter att Försvarsmakten ser till att personalen&lt;br&gt;har erforderlig kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år&lt;br&gt;1997 bedöms ge godtagbara förutsättningar för den&lt;br&gt;inriktning som regeringen föreslår för budgetåret&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inriktning av verksamheten budgetåret 1998&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen till och av yrkes- och reservofficerare&lt;br&gt;skall genomföras så att krigsorganisationens behov&lt;br&gt;och krav tillgodoses. Den civila personalens kompe-&lt;br&gt;tens i fråga om ekonomifunktionen skall säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av målflygdivisionen och flygplans-&lt;br&gt;system 32 skall slutföras under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om den civila trafikflygförarutbildningen och&lt;br&gt;trafikflygarhögskolan behandlas i 1997 års skrivelse,&lt;br&gt;avsnitt 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att av verksamhetsskäl få en rationell, organi-&lt;br&gt;satorisk och lokalmässig lösning, som med hänsyn&lt;br&gt;till ekonomi och personalförsörjning är hållbar på&lt;br&gt;lång sikt, skall den flygburna signal- och radarspa-&lt;br&gt;ningen i fred samt flygtransportresurserna i Bromma&lt;br&gt;lokaliseras till Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för programmet un-&lt;br&gt;der budgetåret 1998 till 4 403 miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslaget beräknas även medel för frivilliga för-&lt;br&gt;svarsorganisationers utbildningsverksamhet. Verk-&lt;br&gt;samheten skall bedrivas i enlighet med Försvarsmak-&lt;br&gt;tens förslag. För 1998 års verksamhet avdelas ett&lt;br&gt;belopp om 106 miljoner kronor. Resultatet av ge-&lt;br&gt;nomförd verksamhet skall redovisas vid delårsrap-&lt;br&gt;port och årsredovisning. (För stöd till de frivilliga&lt;br&gt;försvarsorganisationerna inom totalförsvaret, se vi-&lt;br&gt;dare under avsnitt 7.10.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Program 14. För grundorganisationen&lt;br&gt;gemensamma resurser&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Programmets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom programmet, som inte direkt&lt;br&gt;sammanhänger med utvecklingen av krigsorganisa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen, skall stödja grundorganisationens produktion&lt;br&gt;så att verksamhetsmålen kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet innehåller bl.a. utbildningshjälpme-&lt;br&gt;del, t.ex. simulatorer, för att genomföra effektiv och&lt;br&gt;realistisk utbildning såväl enskilt som i förband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har strävat efter att så stor del som&lt;br&gt;möjligt av verksamhetens kostnader fördelas på de&lt;br&gt;krigsorganisatoriska programmen. Programmets in-&lt;br&gt;nehåll har därför reducerats genom att vissa perso-&lt;br&gt;nal- och materielverksamheter samt visst underhåll&lt;br&gt;för de marina programmen förts över till de krigsor-&lt;br&gt;ganisatoriska programmen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska&lt;br&gt;inriktningen bedömer regeringen att stödet till&lt;br&gt;grundorganisationen är godtagbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av utbildningshjälpmedel har varit&lt;br&gt;lovande både vad avser teknik och metoder. Simula-&lt;br&gt;torer och anläggningar för stabs- och förbandsträ-&lt;br&gt;ning har tillfört både realism och ett ökat antal öv-&lt;br&gt;ningstillfällen till rimliga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år&lt;br&gt;1997 bedöms ge godtagbara förutsättningar för den&lt;br&gt;inriktning som regeringen föreslår för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inriktning av verksamheten budgetåret 1998&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten skall vidareutveckla uppdragsstyr-&lt;br&gt;ning gentemot stödmyndigheterna. En bättre sam-&lt;br&gt;ordning av dessa avtal skall eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av ledningsträningsanläggning för&lt;br&gt;fördelnings- och brigadförband samt datainsam-&lt;br&gt;lingsutrustning för simulatorer skall slutföras. Fort-&lt;br&gt;satt anskaffning skall ske av skjutsimulatorer och&lt;br&gt;stridsträningsanläggning. Taktiska simulatorer skall&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall bedrivas så att ökad kunskap&lt;br&gt;och möjlighet skapas för att kunna upptäcka och&lt;br&gt;röja minor. Okad samverkan inom detta område&lt;br&gt;skall ske med berörda totalförsvarsmyndigheter.&lt;br&gt;Verksamheten skall särskilt inriktas mot att öka den&lt;br&gt;svenska förmågan att bidra till humanitär ammuni-&lt;br&gt;tions- och minröjning i internationella sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för programmet under&lt;br&gt;budgetåret 1998 till 1 007 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Program 15. Internationell verksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Programmets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Programmet omfattar verksamhet för att Försvars-&lt;br&gt;makten skall kunna delta i fredsfrämjande och hu-&lt;br&gt;manitära insatser som Sverige medverkar och kom-&lt;br&gt;mer att medverka i. Insatserna utomlands finansieras&lt;br&gt;vad gäller trupp via anslaget A 2 Fredsfrämjande&lt;br&gt;truppinsatser. För militärobservatörer, civilpoliser&lt;br&gt;och andra enskilda personer, sker finansiering via&lt;br&gt;utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell&lt;br&gt;samverkan samt utgiftsområde 7 Internationellt bi-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet omfattar även svensk medverkan i&lt;br&gt;Partnerskap för fred (PFF) med förband och enskilda&lt;br&gt;personer i kurser, seminarier och övningar i enlighet&lt;br&gt;med Sveriges individuella partnerskapsprogram. Stöd&lt;br&gt;för vissa länders deltagande i PFF-aktiviteter som ge-&lt;br&gt;nomförs i Sverige ingår i programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet innefattar också svensk medverkan i&lt;br&gt;Multinational United Nations Standby Forces High&lt;br&gt;Readiness Brigade (SHIRBRIG) samt deltagande i&lt;br&gt;seminarier, kurser och övningar inom ramen för Sve-&lt;br&gt;riges observatörsskap i Västeuropeiska Unionen&lt;br&gt;(WEU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom programmet kan också stöd lämnas till de&lt;br&gt;baltiska länderna efter särskilt regeringsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1995/96 finansierades verksamhet&lt;br&gt;som nu ryms i program 15 under den dåvarande&lt;br&gt;tredje huvudtiteln, Utrikesdepartementet, anslaget B&lt;br&gt;9 Fredsbevarande verksamhet. Från och med bud-&lt;br&gt;getåret 1997 finansieras verksamheten under utgifts-&lt;br&gt;område 6. Totalförsvar, anslaget A 1 Försvarsmak-&lt;br&gt;ten, program 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Försvarsmakten har ett arbete genomförts i&lt;br&gt;syfte att förbättra förutsättningarna för att kunna&lt;br&gt;delta i fredsfrämjande och humanitära insatser och i&lt;br&gt;övrigt internationellt samarbete. Försvarets Interna-&lt;br&gt;tionella Centrum omorganiserades den 1 juli 1997&lt;br&gt;till Försvarets Internationella Kommando. Utveck-&lt;br&gt;lingen av den tidigare beslutade snabbinsatsstyrkan&lt;br&gt;sker enligt plan och styrkan bedöms vara klar att&lt;br&gt;kunna sättas in den 1 juli 1998. Genom inrättandet&lt;br&gt;av Partnership for Peace Regional Training Centre&lt;br&gt;den 1 juli 1997, som är en organisatorisk enhet ingå-&lt;br&gt;ende i Försvarets Internationella Kommando, bidrar&lt;br&gt;Sverige aktivt till att fördjupa samarbetet inom PFF i&lt;br&gt;enlighet med totalförsvarsbeslutet år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har genom ändring av regleringsbrevet&lt;br&gt;för år 1997 preciserat handlingsreglerna för svenskt&lt;br&gt;deltagande i PFF-samarbetet och har härigenom för-&lt;br&gt;tydligat styrningen av det svenska deltagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens internationella uppgifter ställer&lt;br&gt;ökade krav på förmågan att samarbeta med andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länder. För att förbättra samverkansförmågan har&lt;br&gt;regeringen gett Försvarsmakten i uppdrag att studera&lt;br&gt;behovet av ökad interoperabilitet. Uppdraget skall&lt;br&gt;redovisas den 1 oktober 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har givit Försvarsmakten i uppdrag att&lt;br&gt;analysera och redovisa möjligheterna av ett utökat&lt;br&gt;utbildningsmässigt och materiellt stöd till de baltiska&lt;br&gt;länderna mot bakgrund av de organisationsföränd-&lt;br&gt;ringar som fastställts i 1996 års totalförsvarsbeslut.&lt;br&gt;Uppdraget har redovisats den 15 augusti 1997. Vida-&lt;br&gt;re har regeringen förordnat en särskild utredare för&lt;br&gt;översyn av formerna för stödet till totalförsvars-&lt;br&gt;uppbyggnaden i Central- och Östeuropa. Utredaren&lt;br&gt;kommer inledningsvis att studera och utveckla den&lt;br&gt;totalförsvarsrådgivning som ges gentemot regerings-&lt;br&gt;nivån i Lettland. Uppdraget skall redovisas den 1&lt;br&gt;mars 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under år 1997 bedöms ge goda&lt;br&gt;förutsättningar för den inriktning som regeringen fö-&lt;br&gt;reslår för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inriktning av verksamheten budgetåret 1998&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall inriktas mot att kunna delta i&lt;br&gt;fredsfrämjande insatser med självständiga enheter&lt;br&gt;upp till bataljons styrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation och utveckling av snabbinsatsstyr-&lt;br&gt;kan, omfattande ledningspersonal, mekaniserat&lt;br&gt;kompani samt ingenjörkompani med inriktning på&lt;br&gt;bl.a. ammunitions- och minröjning skall slutföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för programmet under&lt;br&gt;budgetåret 1998 till 228 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSFÖRDELNING M.M. FÖR BUDGETÅRET 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER KRONOR. AVRUNOADE BELOPPI&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PROGRAM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLDELADE MEDEL&lt;br&gt;ENLIGT REGLERINGS-&lt;br&gt;BREV FÖR BÄ 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTFALL 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLDELADE MEDEL&lt;br&gt;ENLIGT REGLERINGS-&lt;br&gt;BREV FÖR ÅR 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PROGNOS UT-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FALL ÅR 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BUDGETERADE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MEDEL FÖR ÅR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Operativa lednings- och underhålls-&lt;br&gt;förband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 658&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 662&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 084&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Fördelningsförband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 592&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Försvarsområdesförband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Armébrigadförband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Marina lednings- och underhålls-&lt;br&gt;förband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. Försvarsmaktens helikopterförband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7. Stridsfartygsförband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8. Kustförsvarsförband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 688&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 531&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 441&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9. Flygvapnets lednings- och under-&lt;br&gt;hållsförband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10. JAS 39-förband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 782&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11. Övriga stridsflygförband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 547&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12. Transportflygförband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;654&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13. För krigsorganisationen&lt;br&gt;gemensamma resurser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 403&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14. Förgrundorganisationen&lt;br&gt;gemensamma resurser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 956&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15. Internationell verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.13 Anslag A 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;A 2. FREDSFRÄMJANDE TRUPPINSATSER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 264 262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;895 798&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;472 526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;449 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384 419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395 136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;406 184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2 Avser hela anslaget B 9. Fredsbevarande verksamhet, vilket finansierade&lt;br&gt;både insatser med trupp och militärobservatörer, civilpoliser och andra&lt;br&gt;enskilda. A 2. finansierar endast insatser med trupp. Se vidare nedan.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan år 1993 deltagit med en mekanise-&lt;br&gt;rad bataljon i den fredsfrämjande insatsen i Bosnien-&lt;br&gt;Hercegovina. Den ursprungliga FN-ledda insatsen&lt;br&gt;övergick i december 1995 till den av Nordatlantiska&lt;br&gt;försvarsorganisationen (NATO) ledda multinatio-&lt;br&gt;nella fredsstyrkan IFOR (Implementation Force). I&lt;br&gt;samband därmed reducerades den svenska militära&lt;br&gt;personalen från ca 1 000 personer till 840. Då IFOR&lt;br&gt;i december 1996 omvandlades till fredsstyrkan&lt;br&gt;SFOR (Stabilization Force) till 510 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1995/96 finansierades verksam-&lt;br&gt;het som nu ryms inom anslaget A 2 under den dåva-&lt;br&gt;rande tredje huvudtiteln, Utrikesdepartementet, an-&lt;br&gt;slaget B 9 Fredsbevarande verksamhet. Från och med&lt;br&gt;budgetåret 1997 finansieras verksamheten under ut-&lt;br&gt;giftsområde 6. Totalförsvar, anslaget A 2 Freds-&lt;br&gt;främjande truppinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande ställer Sverige en reducerad ba-&lt;br&gt;taljon till förfogande som ingår i en mellan de nor-&lt;br&gt;diska länderna och Polen gemensam brigad. Utöver&lt;br&gt;bataljonen ingår även stabs- och underhållspersonal i&lt;br&gt;det svenska bidraget som totalt omfattar ca 500 per-&lt;br&gt;soner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I FN:s mission UNPREDEP (United Nations Pre-&lt;br&gt;ventive Deployment Force) i Makedonien bidrar Sve-&lt;br&gt;rige med en pluton som ingår i det mellan Danmark,&lt;br&gt;Norge och Sverige gemensamma kompaniet&lt;br&gt;SCANDCOY (Scandinavian Company). Det svenska&lt;br&gt;bidraget omfattar förutom plutonen även viss stabs-&lt;br&gt;personal och uppgår till ca 40 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltagandet i de fredsfrämjande insatserna i det&lt;br&gt;forna Jugoslavien har bidragit till en fortsatt stabilise-&lt;br&gt;ring av situationen. Insatsen i Bosnien-Hercegovina&lt;br&gt;har utgjort en av de viktigaste förutsättningarna för&lt;br&gt;att kunna genomföra Daytonavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den FN-ledda insatsen i Makedonien kommer san-&lt;br&gt;nolikt att pågå även under år 1998 och bedöms kun-&lt;br&gt;na genomföras i nuvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen medgav år 1996 att regeringen fick&lt;br&gt;ställa en väpnad styrka om högst 510 personer som&lt;br&gt;ett svenskt bidrag till en multinationell fredsstyrka till&lt;br&gt;förfogande för genomförandet av fredsöverenskom-&lt;br&gt;melsen för Bosnien-Hercegovina när Förenta natio-&lt;br&gt;nernas säkerhetsråd bemyndigande FN:s medlems-&lt;br&gt;stater att upprätta en sådan styrka (prop.&lt;br&gt;1996/97:54, bet. 1996/97:UU5, rskr. 1996/97:116).&lt;br&gt;Den 12 december 1996 bemyndigande säkerhetsrå-&lt;br&gt;det (resolution nr 1088 1996) medlemsländerna att&lt;br&gt;för en period av 18 månader delta i den multinatio-&lt;br&gt;nella fredsstyrkan SFOR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandatet för SFOR-insatsen i Bosnien-&lt;br&gt;Hercegovina upphör den 12 juni 1998. För att följa&lt;br&gt;upp och genomföra Daytonavtalet bedöms en fort-&lt;br&gt;satt internationell militär närvaro vara nödvändig i&lt;br&gt;Bosnien-Hercegovina även under andra halvåret&lt;br&gt;1998. Sannolikt kan emellertid den nuvarande styr-&lt;br&gt;kan reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett yttrande till finansutskottet över den ekono-&lt;br&gt;miska vårpropositionen (1996/97:FöU4y) har för-&lt;br&gt;svarsutskottet förutsatt att regeringen, om behov&lt;br&gt;uppkommer av Sveriges medverkan i internationella&lt;br&gt;fredsfrämjande insatser av större omfattning än vad&lt;br&gt;som ryms inom budgeten, i en särskild proposition&lt;br&gt;återkommer till riksdagen med förslag om motsva-&lt;br&gt;rande förstärkning av utgiftsområdet. Pengar för att&lt;br&gt;fullfölja åtagandet att ställa en snabbinsatsstyrka till&lt;br&gt;FN:s förfogande bör enligt försvarsutskottet anvisas&lt;br&gt;inom ordinarie budgetram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget A 2 skall finansiera insatsen i Bosnien-&lt;br&gt;Hercegovina och en eventuell fortsättning av denna&lt;br&gt;samt insatsen i Makedonien. Anslaget skall också&lt;br&gt;kunna användas för att finansiera insatser med den&lt;br&gt;svenska snabbinsatsstyrkan och svensk medverkan i&lt;br&gt;snabbinsatsbrigaden SHIRBRIG. Krävs insatser av&lt;br&gt;större omfattning än vad som ryms i budgeten, måste&lt;br&gt;frågan om finansiering av insatserna behandlas i den&lt;br&gt;ordning som försvarsutskottet angett. Regeringen&lt;br&gt;avser då att återkomma till riksdagen. Detta kan bli&lt;br&gt;aktuellt om Sverige skall medverka i en eventuell mi-&lt;br&gt;litär fredsfrämjande insats i Bosnien-Hercegovina&lt;br&gt;även under andra halvåret 1998. Ställning till en så-&lt;br&gt;dan insats kan tas först när de närmare förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för en eventuell svensk medverkan är kän-&lt;br&gt;da.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inriktning av verksamheten budgetåret 1998&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall under första halvåret 1998 inrik-&lt;br&gt;tas på att vidmakthålla en reducerad bataljon jämte&lt;br&gt;stabs- och underhållspersonal om ca 500 personer till&lt;br&gt;den multinationella fredsstyrkan SFOR (Stabilization&lt;br&gt;Force) i den pågående insatsen i Bosnien-&lt;br&gt;Hercegovina i syfte att befrämja utvecklingen mot&lt;br&gt;ökad fred och säkerhet i enlighet med Daytonavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall verksamheten inriktas på att vid-&lt;br&gt;makthålla en pluton jämte stabspersonal om ca 40&lt;br&gt;personer till FN:s pågående insats UNPREDEP&lt;br&gt;(United Nations Preventive Deployment Force) i&lt;br&gt;Makedonien i syfte att bidra till fortsatt stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för anslaget till&lt;br&gt;384 419 000 kronor för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.14 Anslag A 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;A 3. ERSÄTTNING FÖR KROPPSSKADOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;92 091&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 841&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för ersättning enligt lagen (1977:265) om&lt;br&gt;statligt personskadeskydd minskade kraftigt mellan&lt;br&gt;år 1993 och år 1995, främst beroende på att LSP-&lt;br&gt;sjukpenningen i stort sett togs bort fr.o.m. andra&lt;br&gt;halvåret 1993. Regeländringen har fått successivt ge-&lt;br&gt;nomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare 88% av utgifterna under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 är hänförbara till äldre skadefall, dvs. ska-&lt;br&gt;dor som inträffat före juli 1977. Dessa utgifter be-&lt;br&gt;räknas dock minska mätt i fast penningvärde. Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket räknar med att utgifterna enligt&lt;br&gt;lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd på&lt;br&gt;sikt ökar i ungefär samma takt som utgifterna för&lt;br&gt;äldre skadefall minskar. Utgifternas utveckling beror&lt;br&gt;bl.a. på hur många som kommer att bli inkallade till&lt;br&gt;plikttjänstgöring framöver samt på hur basbeloppet&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsats&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 8 Ändring i lagen om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd lämnat förslag som innebär för-&lt;br&gt;bättringar i de totalförsvarspliktigas personskade-&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar mot bakgrund av lagför-&lt;br&gt;slaget medlen under anslaget till 61 700 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget finansieras ersättningar enligt lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskadeskydd (LSP) i de&lt;br&gt;fall skada inträffat under militär verksamhet. För&lt;br&gt;skador som inträffat före juli 1977 belastas anslaget&lt;br&gt;bl.a. av ersättningar enligt lagen (1950:261) om er-&lt;br&gt;sättning i anledning av kroppsskada ådragen under&lt;br&gt;militärtjänstgöring (militärersättningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Vissa funktioner inom det civila försvaret&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Verksamhetsområdets&lt;br&gt;omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det civila försvaret omfattar all den civila verksam-&lt;br&gt;het som ingår i totalförsvaret, dvs. alla beredskaps-&lt;br&gt;förberedelser som statliga civila myndigheter, kom-&lt;br&gt;muner, landsting och kyrkliga kommuner samt&lt;br&gt;enskilda och företag vidtar i fredstid och all den ci-&lt;br&gt;vila verksamhet som behövs under krigsförhållanden&lt;br&gt;för att värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvän-&lt;br&gt;dig försörjning, säkerställa de viktigaste samhälls-&lt;br&gt;funktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga&lt;br&gt;vid väpnat angrepp och vid krig i vår omvärld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1996 års totalförsvarsbeslut är uppgifterna&lt;br&gt;för det civila försvaret att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig&lt;br&gt;försörjning, säkerställa de viktigaste samhälls-&lt;br&gt;funktionerna och bidra till Försvarsmaktens för-&lt;br&gt;måga vid väpnat angrepp och vid krig i vår om-&lt;br&gt;värld,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna genomföra internationella fredsfräm-&lt;br&gt;jande och humanitära insatser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stärka samhällets samlade förmåga att möta&lt;br&gt;svåra påfrestningar på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande omvärldsläge är de militära hoten starkt&lt;br&gt;begränsade. Det civila försvaret skall emellertid ha&lt;br&gt;förmåga att anpassa sig till förändrade krav och för-&lt;br&gt;utsättningar i detta avseende. Det civila försvaret&lt;br&gt;skall inom ett år kunna genomföra anpassning inför&lt;br&gt;ett angrepp med iståndsatta styrkor samt även kunna&lt;br&gt;anpassas långsiktigt för att motsvara framtida krav&lt;br&gt;och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. ansvarsprincipen innebär att den som har&lt;br&gt;ansvar för en verksamhet i fred också skall ha detta&lt;br&gt;ansvar under krig, om verksamheten skall upprätt-&lt;br&gt;hållas då. Med utgångspunkt från denna princip är&lt;br&gt;samhället i civila försvarssammanhang indelat i för&lt;br&gt;närvarande 18 funktioner. En funktion innefattar en&lt;br&gt;för totalförsvaret viktig verksamhet som kräver nå-&lt;br&gt;gon form av statlig samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap är den myndig-&lt;br&gt;het som svarar för samordningen av verksamheten&lt;br&gt;inom det civila försvaret. Härutöver har civilbefälha-&lt;br&gt;varna, länsstyrelserna och kommunstyrelserna ansvar&lt;br&gt;för samordningen av det civila försvaret i sina respek-&lt;br&gt;tive geografiska områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det civila försvarets 18 funktioner har 10 an-&lt;br&gt;slag inom verksamhetsområdet. Övrig statlig verk-&lt;br&gt;samhet inom det civila försvaret finansieras inom&lt;br&gt;andra utgiftsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till verksamhetsområdet hör också de frågor av-&lt;br&gt;seende fredsräddningstjänst som ingår i Statens&lt;br&gt;räddningsverks ansvarsområde. De statliga kostna-&lt;br&gt;derna för denna verksamhet finns redovisade under&lt;br&gt;anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och rädd-&lt;br&gt;ningstjänst. Dessa kostnader ingår således f.n. i den&lt;br&gt;ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret.&lt;br&gt;I uppdraget till den utredare som har fått till uppgift&lt;br&gt;att göra en översyn av Statens räddningsverks mål&lt;br&gt;och medel ingår att överväga vilka av Räddningsver-&lt;br&gt;kets verksamheter som bör ingå i planeringsramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR ILÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 989 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 958&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 702&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 638&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 751&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 790&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentar till&lt;br&gt;verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att myndigheterna inom verk-&lt;br&gt;samhetsområdt i stort nått de i regleringsbreven för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 uppställda målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avgiftssystem för funktionen Telekommunikatio-&lt;br&gt;ner och funktionen Energiförsörjning trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1997. Avgifterna inlevereras till särskild&lt;br&gt;inkomsttitel och anslaget bruttofinansieras på stats-&lt;br&gt;budgetens utgiftssida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Prioriteringar för år 1998&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Samtliga aktörer inom det civila försvaret skall ha&lt;br&gt;god kunskap om inriktningen i 1996 års totalför-&lt;br&gt;svarsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Inriktningen i 1996 års totalförsvarsbeslut skall&lt;br&gt;genomsyra samtliga aktörers arbete på de cent-&lt;br&gt;rala, regionala och kommunala nivåerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Resultatbedömning och&lt;br&gt;slutsatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det civila försvarets resultat redovisas av myndighe-&lt;br&gt;terna i kategorierna god, godtagbar, ej godtagbar och&lt;br&gt;kritisk. Med detta avses respektive funktions förmå-&lt;br&gt;ga att kunna lösa sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionernas förmåga bedöms inte endast uti-&lt;br&gt;från de aktiviteter som bedrivits under ett budgetår&lt;br&gt;utan det bygger på en rad aktiviteter som genomförts&lt;br&gt;under ett flertal år. För varje funktion finns ett funk-&lt;br&gt;tionsmål angivet. För att nå målet måste funktionens&lt;br&gt;förmåga successivt utvecklas och förbättras. De verk-&lt;br&gt;samhetsmål som regeringen anger i regleringsbrev&lt;br&gt;utgår från funktionsmålen. Resultatet av myndighe-&lt;br&gt;ternas arbete mot angivna verksamhetsmål skall&lt;br&gt;därmed successivt under femårsperioden sammanta-&lt;br&gt;get leda fram till de önskade funktions- och effekt-&lt;br&gt;målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därav följer att även om myndigheten genomfört&lt;br&gt;en verksamhet enligt de verksamhetsmål som angetts&lt;br&gt;i regleringsbrevet kan funktionens förmåga ha vissa&lt;br&gt;brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattande beskrivning av det civila för-&lt;br&gt;svarets förmåga är förenad med stora osäkerheter.&lt;br&gt;Gränssättande för hela det civila försvarets uthållig-&lt;br&gt;het är främst förmågan inom elförsörjning, tele-&lt;br&gt;kommunikationer och informationsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsmålen i regleringsbrevet för budget-&lt;br&gt;året 1995/96 angavs utifrån inriktningen i 1992 års&lt;br&gt;försvarsbeslut. De redovisningar som funktions-&lt;br&gt;ansvariga myndigheter har lämnat avser därmed re-&lt;br&gt;sultat i förhållande till detta försvarsbeslut. Totalför-&lt;br&gt;svarsbeslutet år 1996 med bl.a. anpassningsfilosofin&lt;br&gt;har i viss utsträckning ändrat den inriktning mot vil-&lt;br&gt;ket de funktionsansvariga myndigheterna skall arbe-&lt;br&gt;ta. I vissa fall har detta resulterat i att ambitionen in-&lt;br&gt;om något område har sänkts. Det gäller t.ex. behovet&lt;br&gt;av beredskapslager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av detta är det enligt regeringen in-&lt;br&gt;te möjligt att göra mer preciserade bedömningar av&lt;br&gt;beredskapsläget i förhållande till totalförsvarsbeslutet&lt;br&gt;år 1996. Utifrån 1992 års försvarsbeslut bedömer&lt;br&gt;regeringen dock att det finns brister inom vissa funk-&lt;br&gt;tioner. I stort kan beredskapsläget emellertid anses&lt;br&gt;godtagbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen från myndigheterna inom det civila&lt;br&gt;försvaret visar att angivna mål enligt regleringsbrevet&lt;br&gt;för budgetåret 1995/96 i huvudsak har uppnåtts.&lt;br&gt;Vad gäller beredskapsläget för funktionerna bedömer&lt;br&gt;de funktionsansvariga myndigheterna att förmågan i&lt;br&gt;stort är godtagbar men att vissa brister finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planeringsunderlaget för det civila försvaret av-&lt;br&gt;seende budgetåret 1998 redovisar Överstyrelsen för&lt;br&gt;civil beredskap bedömd förmåga efter genomförd&lt;br&gt;verksamhet under år 1998. Utifrån de mål som anges&lt;br&gt;i totalförsvarsbeslutet år 1996 samt det förslag till&lt;br&gt;medelsfördelning som Överstyrelsen för civil bered-&lt;br&gt;skap redovisar anser funktionsansvariga myndigheter&lt;br&gt;att de olika funktionernas beredskap ytterligare&lt;br&gt;kommer att förbättras under budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att funktionernas förmåga&lt;br&gt;kommer att utvecklas till det bättre under budgetåret&lt;br&gt;1998. Då år 1997 är det första året i försvarsbesluts-&lt;br&gt;perioden är det av stor vikt att funktionsansvariga&lt;br&gt;myndigheters årsredovisningar m.m. för budgetåret&lt;br&gt;1997 innehåller tydliga redovisningar av bered-&lt;br&gt;skapsläget mot 1996 års totalförsvarsbeslut. Detta&lt;br&gt;förutsätter dock att samtliga aktörer har god kun-&lt;br&gt;skap om beslutets inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Förändrad finansieringsform för&lt;br&gt;investeringar i beredskaps-&lt;br&gt;tillgångar&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En successiv övergång till lånefinansiering av investe-&lt;br&gt;ringar i beredskapstillgångar sker inom det civila för-&lt;br&gt;svaret.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Investeringar i lager för beredskapsändamål finansie-&lt;br&gt;ras via anslag, vilket innebär att hela utgiften avräk-&lt;br&gt;nas mot anslaget vid anskaffningstillfället. Detta&lt;br&gt;medför att myndigheten inte belastas med några ka-&lt;br&gt;pitalkostnader. I myndigheternas redovisning redovi-&lt;br&gt;sas lagret som en tillgång vilken balanseras mot pos-&lt;br&gt;ten statskapital på skuldsidan i balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om myndigheten inte belastats med kapital-&lt;br&gt;kostnader finns det i dag räntekostnader för befintli-&lt;br&gt;ga beredskapstillgångar. Ränteutgifterna redovisas i&lt;br&gt;dag under statens gemensamma räntor på statsbud-&lt;br&gt;geten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med en övergång till lånefinansiering av be-&lt;br&gt;redskapstillgångar är att på ett tydligt sätt kunna re-&lt;br&gt;dovisa de totala kostnaderna för beredskaps-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten. Genom att myndigheterna belastas&lt;br&gt;med de faktiska kostnaderna skapas dessutom inci-&lt;br&gt;tament för myndigheterna att genom sitt handlande&lt;br&gt;även minimera kostnaderna för staten. I en beslutssi-&lt;br&gt;tuation är det därför viktigt att samtliga kostnader&lt;br&gt;finns med dvs. den totala kapitalkostnaden för be-&lt;br&gt;redskapsverksamheten. Vid en övergång till lånefi-&lt;br&gt;nansiering kommer myndigheten att anslagsbelasta&lt;br&gt;amorteringar och ränteutgifter i stället för att hela&lt;br&gt;utgiften för beredskapsinvesteringar belastar myn-&lt;br&gt;dighetens anslag vid anskaffningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att kapitalkostnader för beredskapstill-&lt;br&gt;gångar synliggörs, medför en övergång till lånefinan-&lt;br&gt;siering en positiv engångseffekt på statsbudgeten.&lt;br&gt;Myndigheten tar upp ett lån eller utnyttjar en kredit i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret till samma belopp som det bok-&lt;br&gt;förda värdet av beredskapstillgångar. Beloppet an-&lt;br&gt;vänds till att återbetala statskapitalet dvs. beloppet&lt;br&gt;inlevereras på inkomsttitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i totalförsvarspropositionen år&lt;br&gt;1996 angett att en övergång till lånefinansiering av&lt;br&gt;beredskapslager bör ske fr.o.m budgetåret 1998. In-&lt;br&gt;för propositionen gav regeringen i juni 1996 Riksre-&lt;br&gt;visionsverket i uppdrag att utforma en redovisnings-&lt;br&gt;och lånemodell som medger lånefinansiering av be-&lt;br&gt;redskapsinvesteringar. Riksrevisionsverket föreslår i&lt;br&gt;rapporten Lånefinansiering av beredskapsinveste-&lt;br&gt;ringar m.m. från september 1996 att beredskapslager&lt;br&gt;bör delas in i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;varor som finansieras med kredit i Riksgäldskon-&lt;br&gt;toret (endast räntekostnader),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;inventarier som finansieras via lån i Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret (ränte- och amorteringskostnader).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beredskapsvaror avses i huvudsak varor som&lt;br&gt;omsätts löpande för att hålla lagret kurant. Bered-&lt;br&gt;skapsvaror är nästan uteslutande insatsvaror eller&lt;br&gt;halvfabrikat. Beredskapsvaror skall som nämnts&lt;br&gt;ovan finansieras via en kredit i Riksgäldskontoret.&lt;br&gt;Krediten som avser beredskapsvaror skall vara amor-&lt;br&gt;teringsfri då det inte görs några avskrivningar på des-&lt;br&gt;sa varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsinventarier avser tillgångar av stadigva-&lt;br&gt;rande karaktär som nästan uteslutande är färdigva-&lt;br&gt;ror. För inventarier skall avskrivningsplaner och&lt;br&gt;därmed amorteringstider fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De myndigheter som berörs av en övergång till lå-&lt;br&gt;nefinansiering är Överstyrelsen för civil beredskap,&lt;br&gt;Statens räddningsverk och Socialstyrelsen. Regering-&lt;br&gt;en föreslår en övergång till lånefinansiering för Över-&lt;br&gt;styrelsen för civil beredskap från och med budgetåret&lt;br&gt;1998. Då verksamheten vid Statens räddningsverk är&lt;br&gt;föremål för särskild utredning anser regeringen att&lt;br&gt;Räddningsverket för närvarande inte bör övergå till&lt;br&gt;lånefinansiering. Socialstyrelsen har påbörjat en di-&lt;br&gt;mensioneringsstudie avseende behoven av bered-&lt;br&gt;skapslager. Myndigheten saknar dessutom system-&lt;br&gt;stöd vilket enligt regeringens mening gör att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergång till lånefinansiering för närvarande inte&lt;br&gt;heller bör ske där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsens för civil beredskap lager består till&lt;br&gt;nästan 100 procent av beredskapsvaror. Enligt låne-&lt;br&gt;finansieringsförslaget skall myndigheten därmed få&lt;br&gt;en kredit i Riksgäldskontoret. Krediten motsvaras av&lt;br&gt;bokfört lagervärde. Enligt Överstyrelsens beräkning-&lt;br&gt;ar uppgår räntekostnader för kredit i Riksgäldskon-&lt;br&gt;toret för budgetåret 1998 till 28 miljoner kronor be-&lt;br&gt;räknat på ett lagervärde om 595 miljoner kronor per&lt;br&gt;den 31 december 1997. Regeringen anser att en&lt;br&gt;övergång till lånefinansiering bör ske enligt den mo-&lt;br&gt;dell som staten tidigare tillämpat, dvs. myndigheten&lt;br&gt;levererar in medel motsvarande det bokförda värdet&lt;br&gt;och får sedan årligen en kompensation för räntor och&lt;br&gt;eventuella amorteringar. Den civila ekonomiska pla-&lt;br&gt;nerings-ramen kommer till följd av denna tekniska&lt;br&gt;förändring att höjas med ett belopp motsvarande&lt;br&gt;kostnaden för räntor och eventuella amorterings-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksdagen godkänner regeringens förslag om&lt;br&gt;en succesiv övergång till lånefinansiering kommer&lt;br&gt;regeringen att fatta beslut med följande innebörd.&lt;br&gt;Överstyrelsen för civil beredskap skall fr.o.m. bud-&lt;br&gt;getåret 1998 finansiera investeringar i beredskapstill-&lt;br&gt;gångar med lån eller kredit i Riksgäldskontoret. Sta-&lt;br&gt;tens räddningsverk samt Socialstyrelsen skall under&lt;br&gt;budgetåret 1998 genomföra förberedelser så att en&lt;br&gt;övergång till lånefinansiering kan ske fr.o.m. budget-&lt;br&gt;året 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Anslag B 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;B 1. FUNKTIONEN CIVIL LEDNING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;509 644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;12&lt;/sub&gt; Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361 827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;432 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;446 142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;473 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475 586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;488 244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Anslaget avser tidigare anslagen C 1 - C 5 Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap samt C 3 Civilbefälhavarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom funktionen Civil ledning har Överstyrelsen för&lt;br&gt;civil beredskap, civilbefälhavama, länsstyrelserna och&lt;br&gt;kommunstyrelserna uppgifter. Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap är funktionsansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget B 1 Funktionen Civil ledning avser verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs av Överstyrelsen för civil bered-&lt;br&gt;skap samt civilbefälhavarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen har till uppgift att i fred samordna&lt;br&gt;beredskapsförberedelser som bedrivs på central nivå&lt;br&gt;inom det civila försvaret. Inom samordningsrollen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har Överstyrelsen till uppgift att verka för att de ci-&lt;br&gt;vila ledningsorganen har ett gemensamt synsätt vad&lt;br&gt;gäller bl.a. ledningsprinciper, beredskapsinriktning&lt;br&gt;och mål- och riskanalyser. Överstyrelsen har även till&lt;br&gt;uppgift att samordna utbildnings- och övningsverk-&lt;br&gt;samheten inom civilt försvar. Dessutom ingår att ge&lt;br&gt;länsstyrelserna stöd vad avser förmågan att lämna&lt;br&gt;planeringsunderlag samt följa upp och utvärdera den&lt;br&gt;lokala beredskapen. Av anslaget B 1 utbetalar Över-&lt;br&gt;styrelsen för civil beredskap ca 165 miljoner kronor&lt;br&gt;till kommunerna avseende ersättning för beredskaps-&lt;br&gt;förberedelser. I ledningsfunktionen ingår frågor om&lt;br&gt;tekniskt ledningsstöd som avser signalskyddsbered-&lt;br&gt;skap, förstärkning av ledningsplatser och telesäker-&lt;br&gt;hetsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavarna har till uppgift att inom funk-&lt;br&gt;tionen i samverkan med respektive militärbefälhava-&lt;br&gt;re bl.a. utarbeta en gemensam grundsyn som under-&lt;br&gt;lag för planeringen av totalförsvarets verksamhet&lt;br&gt;inom respektive civilområde. Civilbefälhavarna har&lt;br&gt;tilldelats ca 37 miljoner kronor av anslaget för år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagssparandet från budgetåret 1995/96 hän-&lt;br&gt;förs främst till reservationsanslaget C 2 Tekniska åt-&lt;br&gt;gärder i ledningssystemet m.m. Det avser bl.a. utbe-&lt;br&gt;talning av statsbidrag till reservanordningar inom&lt;br&gt;den kommunaltekniska försörjningen och senare-&lt;br&gt;läggning av utbyggnad av ledningsplatser i dåvarande&lt;br&gt;Kristianstads- och Malmöhus län som skedde i av-&lt;br&gt;vaktan på den nu beslutade länsindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även under höjd beredskap skall personalen vid ci-&lt;br&gt;vila myndigheter kunna stanna kvar vid och till hu-&lt;br&gt;vuddel leda verksamheten från fredsarbetsplatsen.&lt;br&gt;Under det gångna budgetåret har ledningsförmågan&lt;br&gt;stärkts genom åtgärder vid vissa länsstyrelser. Emel-&lt;br&gt;lertid har det inte skett i tillräcklig omfattning varför&lt;br&gt;funktionens tekniska ledningsförmåga på fredsar-&lt;br&gt;betsplatser inte är godtagbar avseende telesäkerhet,&lt;br&gt;skydd och uthållighet. Personellt är ledningsförmå-&lt;br&gt;gan godtagbar och även förmågan att överföra in-&lt;br&gt;formation med signalskyddad text, tal och bild. Där-&lt;br&gt;emot är nivån inte godtagbar vad avser förmågan att&lt;br&gt;signalskydda datakommunikation. De materiella&lt;br&gt;bristerna avseende reservkraft, telekommunikationer,&lt;br&gt;skydd etc gör att funktionens ledningsförmåga totalt&lt;br&gt;sett inte är godtagbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1995/96 har Överstyrelsen genom-&lt;br&gt;fört verksamhet enligt de i regleringsbrevet angivna&lt;br&gt;verksamhetsmålen. Det avser myndighetens uppgifter&lt;br&gt;dels som samordnande myndighet för civilt försvar,&lt;br&gt;dels som ansvarig myndighet för funktionen Civil&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledning. Utvecklingen har varit sådan att funktionens&lt;br&gt;samlade förmåga successivt har förbättrats men i sin&lt;br&gt;helhet har dock inte det övergripande funktionsmålet&lt;br&gt;enligt försvarsbeslutet år 1992 uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret har Överstyrelsen genomfört ef-&lt;br&gt;fektiviseringar och besparingar i syfte att kunna ge-&lt;br&gt;nomföra större engångsinsatser samt förberedelser&lt;br&gt;inför förändringar till följd av 1996 års totalför-&lt;br&gt;svarsbeslut. En del av besparingarna har budgeterats&lt;br&gt;för ett antal nya prioriterade projekt under budget-&lt;br&gt;året 1997 som t.ex Uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;det civila försvaret samt Uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;av kommunåtgärder enligt lagen (1994:1720) om&lt;br&gt;civilt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Civilbefälhavama&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De av regeringen uppställda målen har i stort kunnat&lt;br&gt;uppnås. Det sker också en kontinuerlig förbättring av&lt;br&gt;förmågan att redovisa bedömningar av effekter av&lt;br&gt;verksamheten. En fortsatt utveckling inom området&lt;br&gt;krävs emellertid. I 1997 års budgetproposition fram-&lt;br&gt;hölls att den del av det civila försvarets resurser som&lt;br&gt;civilbefälhavarna utgör, bör kunna utnyttjas även vid&lt;br&gt;svåra påfrestningar i fred. Mot bakgrund härav fick&lt;br&gt;civilbefälhavama i 1997 års regleringsbrev i uppdrag&lt;br&gt;att gemensamt senast den 1 juni 1997 till regeringen&lt;br&gt;redovisa vilka resurser som kan komma i fråga och&lt;br&gt;för vilka ändamål dessa kan utnyttjas. Civilbefälha-&lt;br&gt;varna har i juni 1997 lämnat en rapport i ämnet.&lt;br&gt;Den kommer att utgöra en del av underlaget för den&lt;br&gt;arbetsgrupp inom Regeringskansliet, som i enlighet&lt;br&gt;med vad som redovisas i avsnitt 5.1 i 1997 års skri-&lt;br&gt;velse, skall analysera och lämna förslag avseende&lt;br&gt;rollerna för de olika myndigheterna i ledningskedjan.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Länsstyrelserna&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De av regeringen uppställda målen har i stort kunnat&lt;br&gt;uppnås. I totalförsvarspropositionen år 1996, avsnitt&lt;br&gt;7.6.2, framhöll regeringen att utvecklingen inom&lt;br&gt;länsstyrelserna på området civilt försvar noga kom-&lt;br&gt;mer att följas. Anledningen var att besparingar på&lt;br&gt;länsstyrelsernas område även berört detta område. I&lt;br&gt;1997 års skrivelse, avsnitt 12, redogörs särskilt för&lt;br&gt;bedömningen av länsstyrelsernas förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Investeringsplan&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inrikt-&lt;br&gt;ningen av investeringsplanen för Överstyrelsen för&lt;br&gt;civil beredskap, såvitt avser funktionen Civil ledning&lt;br&gt;för perioden 1998-2000 enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INVESTERINGSPLAN FÖR ÖVERSTYRELSEN FÖR&lt;br&gt;CIVIL BEREDSKAP, SÅVITT AVSER FUNKTIONEN&lt;br&gt;CIVIL LEDNING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTAL&lt;br&gt;KOSTNAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BUDGET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;br&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Tekniskt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ledn.stöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Signalskydd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Kommunalteknisk&lt;br&gt;försörjning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Övriga&lt;br&gt;investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;finansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;Beställ ningsbemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1997 tilldelades funktionen Civil led-&lt;br&gt;ning beställningsbemyndiganden inom en kostnads-&lt;br&gt;ram om högst 157 000 000 kronor, varav&lt;br&gt;84 000 000 kronor beräknas tas i anspråk under&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar rege-&lt;br&gt;ringen att för funktionen Civil ledning beställa led-&lt;br&gt;nings- och signalskyddssystem samt kommunaltek-&lt;br&gt;niska anläggningar för att tillgodose nedan angivna&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BEMYNDIGANDERAM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER KRONOR)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjade bemyndiganden till och med år 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden för nya beställningar år 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total bemyndiganderam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Funktionens medelsbehov avser i stor utsträckning&lt;br&gt;investeringsåtgärder som vidtas vid andra myndighe-&lt;br&gt;ter än Överstyrelsen. Förstärkningen av ledningsför-&lt;br&gt;mågan på länsstyrelserna avser byggande av led-&lt;br&gt;ningsplatser samt säkerhetshöjande åtgärder för&lt;br&gt;telekommunikationer och datorstöd. Arbetet med&lt;br&gt;bl.a byggandet av ledningsplatser har vid slutet av år&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 slutförts vid nio länsstyrelser samt påbörjats&lt;br&gt;under år 1997 vid ytterligare sju. Kostnaderna för&lt;br&gt;arbetet faller ut enligt de av Överstyrelsen fastställda&lt;br&gt;bygg- och betalningsplanerna. Enligt dessa planer&lt;br&gt;kommer arbetet vad gäller ledningsplatser att intensi-&lt;br&gt;fieras under år 1998 vilket leder till ett ökat anslags-&lt;br&gt;behov under budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i avsnitt 5.2 har myndigheternas pla-&lt;br&gt;neringsförutsättningar ändrats i och med den inrikt-&lt;br&gt;ning som beslutats i 1996 års totalförsvarsbeslut.&lt;br&gt;Därav följer också att bedömningen av en funktions&lt;br&gt;förmåga kan ändras - i flertalet fall till det bättre. Re-&lt;br&gt;geringen anser emellertid att de materiella brister&lt;br&gt;som funktionen Civil ledning redovisat vid utgången&lt;br&gt;av 1992 års försvarsbeslut skall åtgärdas. Utveckling-&lt;br&gt;en av ledningssystem och teknisk ledningsstöd är&lt;br&gt;därmed ett av de områden som regeringen särskilt&lt;br&gt;kommer att följa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De riktlinjer och mål för funktionen Civil ledning&lt;br&gt;som tidigare lagts fast i totalförsvarspropositionen år&lt;br&gt;1996 skall gälla även under år 1998. Regeringen be-&lt;br&gt;räknar medlen för funktionen Civil ledning under&lt;br&gt;budgetåret 1998 till 473 145 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Anslag B 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;B 2. FUNKTIONEN FÖRSÖRJNING MED&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INDUSTRIVAROR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 929 &lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247 588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 406&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 679&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142 319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Tidigare anslaget F 1 Försörjning med industrivaror och F 2 Industriella&lt;br&gt;åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap är funktionsansva-&lt;br&gt;rig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen omfattar produktion och distribution&lt;br&gt;av varor och tjänster som behövs för totalförsvarets&lt;br&gt;försörjning vid ett väpnat angrepp. De verksamheter&lt;br&gt;som avses är bl.a. elektronikprodukter, textilvaror,&lt;br&gt;kemiska produkter, papper, plast, gummi, verkstads-&lt;br&gt;produkter, stål och metaller samt service och repara-&lt;br&gt;tioner inom dessa branscher. Grunden för funktio-&lt;br&gt;nens verksamhet är de resurser som näringslivet&lt;br&gt;förfogar över i fred och de beredskapsförberedelser&lt;br&gt;som genomförs för att komplettera dessa resurser.&lt;br&gt;Arbetet sker i nära samverkan med näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagssparandet från budgetåret 1995/96 hän-&lt;br&gt;förs främst till reservationsanslaget F 2 Industriella&lt;br&gt;åtgärder. I huvudsak avser det beredskapsavtal som&lt;br&gt;tecknats med företag där utbetalning enligt kontrakt&lt;br&gt;kommer att ske under de närmaste fem åren.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsmålen har i huvudsak uppnåtts. Det&lt;br&gt;övergripande målet att verksamheten i enlighet med&lt;br&gt;förutsättningarna i försvarsbeslutet år 1992 skall sä-&lt;br&gt;kerställa att produktion kan bedrivas under period&lt;br&gt;då krigsförband antar anbefalld krigsduglighet har&lt;br&gt;dock inte uppnåtts. Vissa brister finns inom elektro-&lt;br&gt;nik- och verkstadsområdena samt vissa delar av ke-&lt;br&gt;miområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De resultat som redovisats för funktionen För-&lt;br&gt;sörjning med industrivaror för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;avser det sista året i föregående försvarsbeslutsperi-&lt;br&gt;od. Den inriktning som angavs i totalförsvarspropo-&lt;br&gt;sitionen år 1996 innebar att planeringsförutsättning-&lt;br&gt;arna för funktionen ändrades i relativt hög grad.&lt;br&gt;Omstruktureringen av beredskapslager avser s.k. icke&lt;br&gt;strategiska varor. De nya planeringsförutsättningarna&lt;br&gt;innebär att Överstyrelsen kompenserar en minskning&lt;br&gt;av lagren med en ökad satsning på riskinformations-&lt;br&gt;system som syftar till att tidigt få information om så-&lt;br&gt;dana förändringar på marknaden som påverkar för-&lt;br&gt;sörjningsberedskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beredskapssyfte tecknar Överstyrelsen s.k. bered-&lt;br&gt;skapsavtal med vissa företag där företagen bl.a. åtar&lt;br&gt;sig att lagerhålla en viss lagervolym eller att upprätt-&lt;br&gt;hålla tillverkningskapacitet. Beredskapsavtal teckna-&lt;br&gt;de före budgetåret 1997 finansieras via reservations-&lt;br&gt;anslaget F 2 Industriella åtgärder. Beviljade&lt;br&gt;bemyndiganden togs inte i anspråk och äldre avtal&lt;br&gt;ingår därmed inte i nedan redovisade ianspråktagna&lt;br&gt;bemyndiganden. Budgetåret 1997 ändrades anslags-&lt;br&gt;konstruktionen från reservationsanslag till ramanslag&lt;br&gt;för Överstyrelsen. För avtal tecknade fr.o.m. år 1997&lt;br&gt;som medför utbetalningar tidigast år 1998 krävs&lt;br&gt;därmed riksdagens bemyndigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då utbetalningar avseende beredskapsavtal följer&lt;br&gt;en sedan tidigare fastställd utbetalningsplan kommer&lt;br&gt;Överstyrelsen att även för budgetåret 1997 redovisa&lt;br&gt;utgående reservationer. Beloppet är emellertid in-&lt;br&gt;tecknat i avtal med industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen innebär åtaganden för industrin för vilket&lt;br&gt;de får en viss ersättning. Endast i undantagsfall avser&lt;br&gt;utbetalningarna investeringar i beredskapslager som&lt;br&gt;Överstyrelsen äger men som är placerade hos företag.&lt;br&gt;Genom att Överstyrelsen påbörjat utförsäljning av&lt;br&gt;beredskapslager och det därmed för närvarande inte&lt;br&gt;kommer att ske någon nyanskaffning redovisas inte&lt;br&gt;någon investeringsplan för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beställningsbemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1997 tilldelades funktionen Försörj-&lt;br&gt;ning med industrivaror beställningsbemyndiganden&lt;br&gt;inom en kostnadsram om högst&lt;br&gt;100 000 000 kronor varav 33 000 000 kronor be-&lt;br&gt;räknas tas i anspråk under år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar rege-&lt;br&gt;ringen att för funktionen Försörjning med industriva-&lt;br&gt;ror godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder för&lt;br&gt;att tillgodose nedan angivna behov.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BEMYNDIGANDERAM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjade bemyndiganden till och med år 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden för nya beställningar år 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total bemyndiganderam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser (budgetåret 1995/96)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets granskning av årsredovisningen&lt;br&gt;för Överstyrelsen för civil beredskap har inte föran-&lt;br&gt;lett någon invändning i revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen har under budgetåret 1995/96 köpt&lt;br&gt;optioner avseende metaller i syftet att utvärdera om&lt;br&gt;köpoptioner kan användas som ett beredskapsin-&lt;br&gt;strument som delvis skulle kunna ersätta fysisk lag-&lt;br&gt;ring. Riksrevisionsverket har i revisionsrapport på-&lt;br&gt;talat att köpen inte överensstämmer med&lt;br&gt;myndighetens instruktion samt att förfarandet inte&lt;br&gt;följt bestämmelserna i lagen (1992:1528) om offent-&lt;br&gt;lig upphandling. Överstyrelsen hade avbrutit köpen&lt;br&gt;av optioner redan innan Riksrevisionsverket lämnade&lt;br&gt;revisions-rapporten. Revisionens iakttagelse medför&lt;br&gt;därför inte några särskilda åtgärder från regeringens&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket föreslår i verkets årliga rap-&lt;br&gt;port år 1997 att hos Överstyrelsen redovisade ”ej&lt;br&gt;reinvesterade medel” skall inlevereras till statsverket.&lt;br&gt;I avsnitt 5.3 föreslår regeringen en förändrad finansi-&lt;br&gt;eringsform för beredskapsinvesteringar inom det ci-&lt;br&gt;vila försvaret. Regeringen föreslår att Överstyrelsen&lt;br&gt;fr.o.m. år 1998 skall finansiera investeringar för be-&lt;br&gt;redskapsändamål med kredit eller lån i Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret. I samband med övergången till den föränd-&lt;br&gt;rade finansieringsformen skall enligt regeringens&lt;br&gt;mening en avstämning av de ej reinvesterade medlen&lt;br&gt;ske och beloppet inleveras till statsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1997 minskade statsmakterna resur-&lt;br&gt;stilldelningen till funktionen. Vid beräkning av ansla-&lt;br&gt;get förutsattes att inkomster till följd av utförsäljning&lt;br&gt;samt anslagssparande från föregående budgetår&lt;br&gt;skulle finansiera en angiven verksamhetsnivå. I 1997&lt;br&gt;års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150)&lt;br&gt;angav regeringen att en övergång till bruttobudgete-&lt;br&gt;ring skall ske fr.o.m. budgetåret 1998 varför anslags-&lt;br&gt;nivån höjs med belopp motsvarande beräknade för-&lt;br&gt;säljningsintäkter. Fortsättningsvis skall inkomster&lt;br&gt;redovisas mot inkomsttitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Överstyrelsen medför omstruktureringen av&lt;br&gt;beredskapslagren att medel frigörs som kan använ-&lt;br&gt;das i annan verksamhet, främst analys- och plane-&lt;br&gt;ringsarbete som genom den förändrade totalförsvar-&lt;br&gt;sinriktningen har fått ökad aktualitet.&lt;br&gt;Omstrukturering av lager medför emellertid att an-&lt;br&gt;slagsnivån för beredskapsinvesteringar successivt&lt;br&gt;minskar. Behov av beredskapslager kommer dock&lt;br&gt;även i fortsättningen att finnas då anskaffning av vis-&lt;br&gt;sa strategiska varor inte går att skjuta upp till en an-&lt;br&gt;passningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändrade planeringsförutsättningarna inne-&lt;br&gt;bär att de brister som Överstyrelsen redovisar för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 (elektronik- och verkstadsområ-&lt;br&gt;det etc.) till viss del kan bedömas komma att minska&lt;br&gt;under det kommande budgetåret. Överstyrelsen an-&lt;br&gt;ger att planerade beredskapsåtgärder som man avser&lt;br&gt;att genomföra under budgetåret 1998 kommer att&lt;br&gt;förbättra funktionens förmåga. Regeringen delar&lt;br&gt;Överstyrelsens uppfattning och kommer särskilt att&lt;br&gt;följa Överstyrelsens arbete med omstrukturering av&lt;br&gt;lager samt arbetet med att förbättra funktionens&lt;br&gt;förmåga inför kriser och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De riktlinjer och mål för funktionen Försörjning&lt;br&gt;med industrivaror som tidigare lagts fast i totalför-&lt;br&gt;svarspropositionen år 1996 skall även gälla under år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998. Regeringen beräknar medlen för funktionen&lt;br&gt;Försörjning med industrivaror under budgetåret&lt;br&gt;1998 till 140 974 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Anslag B 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;B 3. FUNKTIONEN BEFOLKNINGSSKYDD OCH&lt;br&gt;RÄDDNINGSTJÄNST&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 526 061 ’ &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 724&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 044 803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 142 709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 229 631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 232 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 306 346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 313 637&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Tidigare anslagen D 1 Befolkningsskydd och räddningstjänst och D 2&lt;br&gt;Skyddsrum m.m. samt anslaget C 3 Utredning av allvarliga olyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk är funktionsansvarig myndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk är central förvaltningsmyn-&lt;br&gt;dighet för räddningstjänst och olycks- och skadefö-&lt;br&gt;rebyggande åtgärder enligt räddningstjänstlagen&lt;br&gt;(1986:1102), för landtransporter av farligt gods, för&lt;br&gt;anordnande av skyddsrum, skyddade utrymmen och&lt;br&gt;ledningsplatser. Myndigheten har vidare att samord-&lt;br&gt;na planläggningen på regional nivå för sanering efter&lt;br&gt;utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk an-&lt;br&gt;läggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringen bör det fr.o.m. budgetåret 1998&lt;br&gt;ankomma på Statens räddningsverk att disponera en&lt;br&gt;del av förvaltningskostnaderna för Statens haveri-&lt;br&gt;kommission. Kostnaderna för Haverikommmissio-&lt;br&gt;nen delas in i förvaltningskostnader och särskilda ut-&lt;br&gt;redningskostnader. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;del&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningskostnaderna har hittills betalats med me-&lt;br&gt;del som Försvarsdepartementet disponerat. Övriga&lt;br&gt;delar av förvaltningskostnaderna betalas med medel&lt;br&gt;som disponeras av Försvarsmakten, Luftfartsverket,&lt;br&gt;Sjöfartsverket samt Banverket. För Haverikommis-&lt;br&gt;sionens särskilda utredningskostnader hänvisas till&lt;br&gt;anslag C 4 Ersättning för verksamhet vid rädd-&lt;br&gt;ningstjänst m.m. (avsnitt 6.5). För regeringens sam-&lt;br&gt;lade överväganden och slutsatser rörande Statens ha-&lt;br&gt;verikommission hänvisas till utgiftsområde 22 avsnitt&lt;br&gt;5 B Sjö- och luftfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen av verksamhetens resultat visar att&lt;br&gt;verksamhetsmålen i huvudsak har uppnåtts. Vad&lt;br&gt;gäller verksamhetsmålet Varning och information&lt;br&gt;har dock målet att kunna varna utomhus inte kunnat&lt;br&gt;nås då en del kommuner tagit varningsaggregat ur&lt;br&gt;drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att tekniken snabbt kan anpassas så&lt;br&gt;att befolkningen i områden med farlig verksamhet&lt;br&gt;eller i riskområden med högsta eller hög prioritet en-&lt;br&gt;ligt de regionala mål- och riskanalyserna skall kunna&lt;br&gt;varnas genom utomhusvarning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag&lt;br&gt;att göra en översyn av Statens räddningsverks mål&lt;br&gt;och medel. Utredaren har den 30 maj 1997 lämnat&lt;br&gt;en delrapport om ett eventuellt överförande av medel&lt;br&gt;för skyddsrumsbyggande till kommunerna. Utreda-&lt;br&gt;ren anser inte att medel skall överföras så länge nu-&lt;br&gt;varande planerings- och finansieringssystem tilläm-&lt;br&gt;pas. Utredningen kommer i enlighet med sina&lt;br&gt;direktiv att i det fortsatta arbetet närmare överväga&lt;br&gt;frågor som rör skyddsrum. I uppdraget ingår även att&lt;br&gt;utreda vilka av Räddningsverkets verksamheter som&lt;br&gt;bör ingå i den ekonomiska planeringsramen för det&lt;br&gt;civila försvaret samt att belysa möjligheterna till ef-&lt;br&gt;fektiviseringar och rationaliseringar. Uppdraget skall&lt;br&gt;slutredovisas den 1 mars 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen för budgetåret 1997 visar på ett an-&lt;br&gt;slagssparande om cirka 82 miljoner kronor. Beloppet&lt;br&gt;avser huvudsakligen anslagsposten 2. Skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas årsredovisningar uppvisar att de av&lt;br&gt;regeringen uppställda målen i stort har kunnat upp-&lt;br&gt;nås. I totalförsvarspropositionen år 1996, avsnitt&lt;br&gt;7.6.2, framhöll regeringen att utvecklingen inom&lt;br&gt;länsstyrelserna på räddningstjänstområdet noga&lt;br&gt;kommer att följas. Anledningen var att besparingar&lt;br&gt;på länsstyrelsernas område även berört detta område.&lt;br&gt;I 1997 års skrivelse, avsnitt 12, redogörs särskilt för&lt;br&gt;bedömningen av länsstyrelsernas förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Budget för avgiftsbelagd verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppgick&lt;br&gt;för budgetåret 1995/96 till 196 975 000 kronor, var-&lt;br&gt;av 9 230 000 kronor för tjänsteexport. För budget-&lt;br&gt;året 1997 är budgeterat 159 000 000 kronor, varav&lt;br&gt;8 000 000 kronor för tjänsteexport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGS-&lt;br&gt;VERKSAMHET&lt;br&gt;(TUSENTAL KR.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;br&gt;(INTÄKT -&lt;br&gt;KOSTNAD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 570 186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 373 211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 197 013&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-976 013&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;Beställningsbemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar rege-&lt;br&gt;ringen att för funktionen Befolkningsskyddoch&lt;br&gt;räddningstjänst medge att ersättning lämnas för be-&lt;br&gt;ställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m.&lt;br&gt;för att tillgodose nedan angivna behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BEMYNDIGANDERAM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER KRONOR)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjade bemyndiganden till och med år 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden för nya beställningar år 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total bemyndiganderam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Statens räddningsverk genom-&lt;br&gt;fört verksamheten så att givna mål för funktionen i&lt;br&gt;stort sett har uppnåtts. De riktlinjer och mål för&lt;br&gt;funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst&lt;br&gt;som tidigare lagts fast i totalförsvarspropositionen år&lt;br&gt;1996 skall även gälla under budgetåret 1998. Mot&lt;br&gt;bakgrund av detta föreslår regeringen att Statens&lt;br&gt;räddningsverk för funktionen Befolkningsskydd och&lt;br&gt;räddningstjänst samt fredsräddningstjänst tilldelas 1&lt;br&gt;232 554 000 kronor för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslaget beräknas även medel för frivilliga för-&lt;br&gt;svarsorganisationers utbildningsverksamhet. Verk-&lt;br&gt;samheten skall bedrivas i enlighet med resp, myndig-&lt;br&gt;hets förslag. För 1998 års utbildningsverksamhet&lt;br&gt;avdelas ett belopp om 52,7 miljoner kronor, varav&lt;br&gt;för Arbetsmarknadsstyrelsen 21,1 miljoner kronor.&lt;br&gt;(För stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna&lt;br&gt;inom totalförsvaret, se avsnitt 7.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Anslag B 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;B 4. FUNKTIONEN PSYKOLOGISKT FÖRSVAR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 214 &lt;sup&gt;1,2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 920 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 248 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 I beloppet ingår medel till Centralförbundet Folk och Försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar är funktionsansva-&lt;br&gt;rig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget omfattar kostnader som Styrelsen för&lt;br&gt;psykologiskt försvar har i fråga om uppdrag att be-&lt;br&gt;driva verksamhet inom forskning, beredskapsplan-&lt;br&gt;läggning och utbildning samt information om säker-&lt;br&gt;hetspolitik och totalförsvar. Anslaget omfattar även&lt;br&gt;kostnader för information om civilbefolkningens&lt;br&gt;möjligheter att inom folkrättens ramar bjuda en ock-&lt;br&gt;upant motstånd samt vissa nya uppgifter med an-&lt;br&gt;knytning till beredskapsplanläggning inom Radio-&lt;br&gt;och TV-området. I anslaget ingår även medel för Sty-&lt;br&gt;relsens uppgifter när det gäller beredskap inför svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens för psykologiskt försvar verksamhet har&lt;br&gt;under budgetåret 1995/96 i stort uppfyllt de i regle-&lt;br&gt;ringsbrevet uppställda resultatkraven. Verksamheten&lt;br&gt;vid styrelsen är av sådan art att uppnådda effekter är&lt;br&gt;svårmätbara. Detta ställer högre krav på modeller&lt;br&gt;och metoder att återrapportera verksamhet. Utveck-&lt;br&gt;lingsarbetet pågår och regeringen följer detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1996/97:158 Radio och TV under höjd be-&lt;br&gt;redskap och vid svåra påfrestningar på samhället i&lt;br&gt;fred, föreslås att den fredstida strukturen på radio-&lt;br&gt;och TV-området skall bibehållas så långt möjligt un-&lt;br&gt;der sådana förhållanden. I detta sammanhang före-&lt;br&gt;slås att Styrelsen tilldelas vissa utökade uppgifter. Det&lt;br&gt;föreslås bl.a. att Styrelsen skall verka som ett sam-&lt;br&gt;rådsorgan vid den beredskapsplanläggning som skall&lt;br&gt;ske vid de radio- och TV-företag som av regeringen&lt;br&gt;åläggs att upprätta sådana planer. Likaså bör radio-&lt;br&gt;och TV-företag som inte är public service-företag&lt;br&gt;kunna få råd och stöd från myndigheten. Styrelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslås bli funktionsansvarig myndighet för TERA-&lt;br&gt;COM Svensk Rundradio AB. Ett rådgivande organ&lt;br&gt;för etermediafrågor skall enligt förslaget inrättas vid&lt;br&gt;Styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket bedömer att myndighetens årsre-&lt;br&gt;dovisning i allt väsentligt är rättvisande, men har&lt;br&gt;dock redovisat en invändning beträffande den inter-&lt;br&gt;na kontrollen. Riksrevisionsverket pekar på att den&lt;br&gt;interna kontrollen under året inte fungerat på ett till-&lt;br&gt;fredsställande sätt med fel och brister i redovisningen&lt;br&gt;som följd. Riksrevisionsverket anser att Styrelsen för&lt;br&gt;psykologiskt försvar bör göra en översyn av myndig-&lt;br&gt;hetens ansvarsfördelning inom det ekonomiadminist-&lt;br&gt;rativa området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar har förklarat att&lt;br&gt;den under året skall åtgärda nämnda brister i årsre-&lt;br&gt;dovisningen. Regeringen avser att följa upp vidtagna&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär regeringens bedömning att nu-&lt;br&gt;varande inriktning av verksamheten bör gälla även&lt;br&gt;för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nya uppgifter i samband med bered-&lt;br&gt;skapsplanläggning inom Radio- och TV-området&lt;br&gt;tilldelas Styrelsen för psykologiskt försvar 2,2 miljo-&lt;br&gt;ner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för funktionen till&lt;br&gt;18 002 000 kronor för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Anslag B 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;B 5. FUNKTIONEN ORDNING OCH SÄKERHET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i,2 Utgifts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 877 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Nytt anslag fr.o.m 1 januari 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen är funktionsansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget avser utbildning och utrustning av bered-&lt;br&gt;skapspolisen. Övrig civil försvarsverksamhet inom&lt;br&gt;funktionen finansieras under utgiftsområde 4 Rätts-&lt;br&gt;väsendet, anslag A 1 Polisorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1996 års totalförsvarsbeslut skall beredskap-&lt;br&gt;spolisens organisation utökas och utbildningen av&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga till beredskapspoliser skall för-&lt;br&gt;längas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1997 planerar Rikspolisstyrelsen för hur&lt;br&gt;den utvidgade organisationen skall utbildas, rekryte-&lt;br&gt;ras och utrustas. Vidare genomförs utbildning av&lt;br&gt;chefer, uttagning av totalförsvarspliktiga och an-&lt;br&gt;skaffning av utrustning som en förberedelse för ut-&lt;br&gt;bildning av beredskapspoliserna under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för beredskapspolisut-&lt;br&gt;bildning inom funktionen Ordning och säkerhet till&lt;br&gt;31 889 000 kronor för budgetåret 1998. Inriktning-&lt;br&gt;en skall vara att 1000 totalförsvarspliktiga skall ha&lt;br&gt;utbildats under budgetåret för den nya organisatio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har redovisat att insatserna på bered-&lt;br&gt;skapsområdet har kunnat förstärkas kvalitativt sam-&lt;br&gt;tidigt som resursåtgången kraftigt begränsats. Bered-&lt;br&gt;skapslagringen har tidigare haft problem men&lt;br&gt;fungerar nu tillfredsställande. Den bedömda förmå-&lt;br&gt;gan den 31 december 1996 var inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården att kapacitet och uthållighet var godtag-&lt;br&gt;bar även om det fanns vissa brister avseende bl.a.&lt;br&gt;ledning och samband, teknisk försörjning och&lt;br&gt;akuttransporter. Inom socialtjänsten samt miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddet var kapacitet, uthållighet och omställ-&lt;br&gt;ningsförmåga godtagbara. Möjligheterna att minska&lt;br&gt;verkan av radioaktivt nedfall och av kemiska eller&lt;br&gt;biologiska stridsmedel var dock begränsade. Social-&lt;br&gt;styrelsen kommer hösten 1997 att redovisa ett rege-&lt;br&gt;ringsuppdrag om att förbättra den nationella medi-&lt;br&gt;cinska beredskapen vid incidenter med radioaktiva,&lt;br&gt;biologiska och kemiska ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beställningsbemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Anslag B 6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;B 6. FUNKTIONEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD M.M.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 288 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233 837&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 563&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122 408&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen är funktionsansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget bekostas utgifter för bl.a. investe-&lt;br&gt;ringar och drift av beredskapslager för den civila häl-&lt;br&gt;so- och sjukvårdens krigsorganisation samt för ut-&lt;br&gt;bildning (inkl, frivilligorganisationer) av sådan&lt;br&gt;personal som skall tjänstgöra inom den civila hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdens krigsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan budget och utfall för bud-&lt;br&gt;getåret 1995/96 visar på ett anslagssparande på 233&lt;br&gt;837 000 kronor. Anslagssparandet hänförs till en&lt;br&gt;stor del av bundna beslut om omsättning av bered-&lt;br&gt;skapslager m.m. Enligt prognosen för budgetåret&lt;br&gt;1997 kommer Socialstyrelsen att förbruka ca 65 pro-&lt;br&gt;cent av tillgängliga medel under året.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar rege-&lt;br&gt;ringen att för funktionen Hälso- och sjukvård m.m.&lt;br&gt;medge beställningar och godkänna avtal såvitt avser&lt;br&gt;beredskapsåtgärder för att tillgodose nedan angivna&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BEMYNDIGANDERAM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER KRONOR!&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjade bemyndiganden till och med år 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden för nya beställningar år 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total bemyndiganderam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De riktlinjer och mål som tidigare lagts fast för funk-&lt;br&gt;tionen Hälso- och sjukvård m.m. i totalförsvarspro-&lt;br&gt;positionen år 1996 skall även gälla under år 1998.&lt;br&gt;Regeringen anser det viktigt att Socialstyrelsen priori-&lt;br&gt;terar områden som har brister inom delfunktionerna&lt;br&gt;hälso- och sjukvård, socialtjänst, miljö- och hälso-&lt;br&gt;skydd samt smittskydd. Regeringen beräknar medlen&lt;br&gt;för anslaget under år 1998 till 99 563 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beräknat anslaget med utgångs-&lt;br&gt;punkt i de uppställda målen för funktionen Hälso-&lt;br&gt;och sjukvård m.m. för försvarsbeslutsperioden 1997&lt;br&gt;- 2001. Vid beräkningen av anslaget har hänsyn ta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gits till anslagsparandet samt till behovet av beställ-&lt;br&gt;ningsbemyndiganden för åtgärder inom funktionen.&lt;br&gt;För år 1998 beräknas kostnaderna under anslaget till&lt;br&gt;135 600 000 kronor. Regeringen räknar med att en&lt;br&gt;övergång till lånefinansiering av beredskapsinveste-&lt;br&gt;ringar för ifrågavarande ändamål kan komma att ske&lt;br&gt;fr.o.m. budgetåret 1999, vilket kan komma att på-&lt;br&gt;verka medelsbehoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslaget beräknas även medel för frivilliga för-&lt;br&gt;svarsorganisationers utbildningsverksamhet. För&lt;br&gt;1998 års utbildningsverksamhet avdelas ett belopp&lt;br&gt;om 4 000 000 kronor. (För stöd till de frivilliga för-&lt;br&gt;svarsorganisationerna inom totalförsvaret, se avsnitt&lt;br&gt;7.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ende dessa berganläggningar sker i stället under år&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat (prop. 1996/97:61, bet.&lt;br&gt;1996/97:TU5, rskr. 1996/97:201) att ett avgiftssys-&lt;br&gt;tem skall träda i kraft den 1 juli 1997. Förslaget in-&lt;br&gt;nebär i korthet att teleoperatörerna utöver tidigare&lt;br&gt;egna insatser, nu även genom avgifter bidrar till fi-&lt;br&gt;nansiering av åtgärder för att skydda telekommuni-&lt;br&gt;kationerna mot allvarliga fredstida hot och påfrest-&lt;br&gt;ningar. Det sammanlagda avgiftsuttaget för&lt;br&gt;teleberedskapsavgiften år 1998 bör fastställas till 100&lt;br&gt;miljoner kronor. Intäkterna från teleberedskapsavgif-&lt;br&gt;ten bör tillföras statsbudgeten på särskild inkomstti-&lt;br&gt;tel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Anslag B 7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;B 7. FUNKTIONEN TELEKOMMUNIKATIONER M.M.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;254 353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;, &lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; Reser-&lt;br&gt;vation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214 207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;312 309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203 505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusentals kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Utgift för budgetåret 1995/96 samt utgående reservation är hänförliga till&lt;br&gt;anslaget D 2 Upphandling av särskilda samhällsåtaganden, uppfört på&lt;br&gt;statsbudgeten budgetåret 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Anslaget har tillförts 50 miljoner kronor på tilläggsbudget (prop.&lt;br&gt;1996/97:150, bet 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen, som är sektorsmyndighet på&lt;br&gt;teleområdet, är funktionsansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På försvarsområdet upphandlar Post- och telesty-&lt;br&gt;relsen tjänster, utrustning och anläggningar för att&lt;br&gt;tillgodose samhällets behov av uthålliga telekommu-&lt;br&gt;nikationer under höjd beredskap. Anslaget B 7 Funk-&lt;br&gt;tionen Telekommunikationer används till att trygga&lt;br&gt;totalförsvarets behov av telekommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då anslaget används till upphandling av bl.a.&lt;br&gt;nätinvesteringar som över tiden är beroende av ope-&lt;br&gt;ratörernas planering är utbetalningstillfällena mycket&lt;br&gt;ojämna. En jämförelse mellan budget och utfall visar&lt;br&gt;att Post- och telestyrelsen har en utgående reserva-&lt;br&gt;tion på anslaget D 2 Upphandling av särskilda sam-&lt;br&gt;hällsåtaganden, senast uppfört på statsbudgeten&lt;br&gt;budgetåret 1995/96, på totalt 287 550 000 kronor.&lt;br&gt;Av reservationen är 214 207 000 kronor hänförliga&lt;br&gt;till funktionen Telekommunikationer. Post- och tele-&lt;br&gt;styrelsens prognos visar att myndigheten kommer att&lt;br&gt;använda en stor del av reservationen under budget-&lt;br&gt;året 1997. Prognosen för år 1997 har dock justerats&lt;br&gt;ned. Det beror på att färdigställandet av vissa ber-&lt;br&gt;ganläggningar har försenats. Anslagspåverkan avse-&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1996 års totalförsvarsbeslut är funktionen&lt;br&gt;Telekommunikationer en prioriterad funktion. Åt-&lt;br&gt;gärder inom denna funktion kan inte helt och hållet&lt;br&gt;anstå till en anpassningsperiod. För telekommunika-&lt;br&gt;tionerna krävs därför kontinuerliga åtgärder i freds-&lt;br&gt;tid, i samband med utbyggnad av långsiktiga investe-&lt;br&gt;ringar i infrastrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för funktionen Telekom-&lt;br&gt;munikationer är enligt totalförsvarsbeslutet år 1996&lt;br&gt;att verksamheten skall bedrivas så att totalförsvarets&lt;br&gt;behov av teletjänster under höjd beredskap tillgodo-&lt;br&gt;ses. Verksamheten skall även bedrivas så att de resur-&lt;br&gt;ser och den beredskap som skapas också skall kunna&lt;br&gt;utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det långsiktiga verksamhetsmålet har delvis upp-&lt;br&gt;nåtts genom att delar av transportnätet fått ökat&lt;br&gt;skydd och en ny berganläggning har tagits i drift där&lt;br&gt;viktig teleutrustning installerats. Telekommunikatio-&lt;br&gt;nernas sårbarhet har under budgetåret 1995/96&lt;br&gt;minskats genom att bland annat televäxlar flyttats till&lt;br&gt;bergrumsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det långsiktiga målet beträffande prioritering av&lt;br&gt;samhällsviktig teletrafik har ännu inte uppnåtts. Hit-&lt;br&gt;tills har det inte funnits möjlighet att prioritera sam-&lt;br&gt;hällsviktig trafik. Post- och telestyrelsen har tidigare&lt;br&gt;gjort ett flertal försök att komma fram till en lämplig&lt;br&gt;teknisk lösning. Nu synes en sådan finnas att tillgå.&lt;br&gt;Post- och telestyrelsen skall enligt regleringsbrev för&lt;br&gt;år 1997 återkomma till regeringen med en redovis-&lt;br&gt;ning av hur arbetet med abonnentprioritering ut-&lt;br&gt;vecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen har upphandlat mobila bas-&lt;br&gt;stationer för GSM-systemet. Syftet är att tillvarata&lt;br&gt;möjligheterna att tillfälligt etablera ett mobilt telenät&lt;br&gt;i ett område där täckning saknas. Avsikten är att sys-&lt;br&gt;temet skall finnas tillgängligt för att kunna utnyttjas&lt;br&gt;vid svåra påfrestningar på samhället i fred samt som&lt;br&gt;förstärkningsresurs i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har givit Post- och telestyrelsen i upp-&lt;br&gt;drag att tillse att kompetens i krishanteringsfrågor&lt;br&gt;avseende sådana svåra påfrestningar på samhället i&lt;br&gt;fred som avser Post- och telestyrelsens ansvarsområ-&lt;br&gt;de skall finnas på myndigheten i enlighet med riksda-&lt;br&gt;gens beslut (prop. 1996/97:11, bet. 1996/97:FöU5,&lt;br&gt;rskr. 1996/97:203)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BEMYNDIGANDERAM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER KRONOR)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjade bemyndiganden till och med år 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden för nya beställningar år 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total bemyndiganderam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;Teleberedskapsavgift&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ett beräknat avgiftsuttag för teleberedskap för funk-&lt;br&gt;tionen Telekommunikationer fastställs til! ett belopp&lt;br&gt;om sammanlagt 100 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Investeringsplan&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1995/96 har telekommunikatio-&lt;br&gt;nernas sårbarhet minskat. Målet vad gäller att kunna&lt;br&gt;prioritera samhällsviktiga abonnenter i det fasta tele-&lt;br&gt;nätet har inte kunnat uppnås under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 eftersom en teknisk lösning saknats. Post-&lt;br&gt;och telestyrelsen skall återkomma till regeringen med&lt;br&gt;en redovisning av hur arbetet med abonnentpriorite-&lt;br&gt;ring utvecklas. Regeringen beräknar medlen för&lt;br&gt;funktionen till 199 500 000 kronor för budgetåret&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förslår att riksdagen godkänner inrikt-&lt;br&gt;ningen av Post- och telestyrelsens investeringsplan,&lt;br&gt;såvitt avser funktionen Telekommunikationer m.m.&lt;br&gt;för perioden 1998-2000 enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INVESTERINGSPLAN FÖR POST- OCH&lt;br&gt;TELESTYRELSEN, SÅVITT AVSER FUNKTIONEN&lt;br&gt;TELEKOMMUNIKATIONER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PROGNOS&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BUDGET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Berganläggn. och&lt;br&gt;nätåtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;finansiering&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beställningsbemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar rege-&lt;br&gt;ringen att för funktionen Telekommunikationer&lt;br&gt;m.m. godkänna avtal och beställningar avseende&lt;br&gt;tjänster, utrustningar och anläggningar för bered-&lt;br&gt;skapsändamål för att tillgodose nedan angivna be-&lt;br&gt;hov.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.11 Anslag B 8&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;B 8. FUNKTIONEN POSTBEFORDRAN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 916&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;12&lt;/sub&gt; Reser-&lt;br&gt;vation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 590&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusentals kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Utgift för1995/96 samt utgående reservation är hänförliga till anslaget D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Upphandling av särskilda samhällsåtaganden, uppfört på statsbudgeten&lt;br&gt;budgetåret 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen som är tillståndsmyndighet på&lt;br&gt;postområdet är funktionsansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen upphandlar bl.a. tjänster,&lt;br&gt;utrustning och anläggningar för att trygga samhällets&lt;br&gt;behov av uthållig postbefordran under höjd bered-&lt;br&gt;skap. Anslaget används för att trygga totalförsvarets&lt;br&gt;behov av postbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan budget och utfall visar att&lt;br&gt;Post- och telestyrelsen har en utgående reservation på&lt;br&gt;anslaget D 2 Upphandling av särskilda samhällsåta-&lt;br&gt;ganden, senast uppfört på statsbudgeten budgetåret&lt;br&gt;1995/96, på totalt 287 550 000 kronor. Av reserva-&lt;br&gt;tionen är 17 474 000 kronor från budgetåret&lt;br&gt;1995/96 hänförliga till funktionen Postbefordran.&lt;br&gt;Den kvarstående reservationen kommer att användas&lt;br&gt;till upphandling av reservkraft till Posten AB:s sorte-&lt;br&gt;ringsterminaler i storstäderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten har under budgetåret 1995/96 upp-&lt;br&gt;handlat reservkraft till postterminaler m.m. Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen har vidare genomfört planeringsdialoger&lt;br&gt;samt upphandlat övningar av Posten AB. Vid ett&lt;br&gt;större elkraftsbortfall är förmågan att upprätthålla&lt;br&gt;sortering och elektronisk postproduktion ej godtag-&lt;br&gt;bar på grund av avsaknad av reservkraft. Reservkraf-&lt;br&gt;ten har upphandlats till vissa delar av landet och in-&lt;br&gt;stallationer påbörjats. Reservkraft saknas dock&lt;br&gt;fortfarande för storstadsområdena. Upphandling av&lt;br&gt;reservkraft för storstadsområdena påbörjas under år&lt;br&gt;1998. Under år 1997 beräknas reservkraft vara in-&lt;br&gt;stallerad vid totalt åtta postterminaler. Det långsikti-&lt;br&gt;ga verksamhetsmålet har således under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 inte fullt ut uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beställningsbemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar rege-&lt;br&gt;ringen att för funktionen Postbefordran godkänna&lt;br&gt;avtal och beställningar avseende tjänster, utrustning-&lt;br&gt;ar och anläggningar för beredskapsändamål för att&lt;br&gt;tillgodose nedan angivna behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BEMYNDIGANDERAM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER KRONOR)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjade bemyndiganden till och med år 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden för nya beställningar år 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total bemyndiganderam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medel för funktionen till&lt;br&gt;21 700 000 kronor för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.12 Anslag B 9&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;B 9. FUNKTIONEN TRANSPORTER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221 049 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reser-&lt;br&gt;vation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 089&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 969&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194 154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197 949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap är funktionsansva-&lt;br&gt;rig myndighet. Funktionen omfattar delfunktionerna&lt;br&gt;Väghållning (Vägverket), Järnvägstransporter (SJ),&lt;br&gt;Banhållning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(Banverket),&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjötransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Sjöfartsverket), Flygtransporter (Luftfartsverket),&lt;br&gt;Landsvägs-transporter och Transportsamordning&lt;br&gt;(ÖCB). Dessutom ingår Statens räddningsverk med&lt;br&gt;ansvar för transporter av farligt gods på landsväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom funktionen Transporter skall&lt;br&gt;bedrivas så att under höjd beredskap Försvarsmak-&lt;br&gt;tens samt totalförsvarets behov i övrigt kan tillgodo-&lt;br&gt;ses. Verksamheten skall även bedrivas med syfte att&lt;br&gt;de resurser och den beredskap som skapas även skall&lt;br&gt;kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället&lt;br&gt;i fred och för internationella fredsfrämjande och hu-&lt;br&gt;manitära insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan budget och utfall för bud-&lt;br&gt;getåret 1995/96 visar att funktionen Transporter har&lt;br&gt;ett anslagsparande på 20 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förmågan att upprätthålla väghållningen vid väpnat&lt;br&gt;angrepp i ett förändrat omvärldsläge begränsas av&lt;br&gt;bristen på reservbromateriel samt kompetens att&lt;br&gt;bygga reservbroar. Beträffande järnvägstransporter&lt;br&gt;och banhållning är bl.a. förmågan att utföra järn-&lt;br&gt;vägstransporter vid störda förhållanden till stor del&lt;br&gt;beroende av en fungerande elförsörjning och intakta&lt;br&gt;broar. När det gäller flygtransporter bedöms att&lt;br&gt;markåtgärder vid flygplatserna, dvs. anpassning av&lt;br&gt;kapacitet gällande bansystem och uppställningsyta&lt;br&gt;kommer att färdigställas under de närmaste åren. För&lt;br&gt;närvarande är förmågan att utföra sjötransporter i&lt;br&gt;säkerhetspolitiska kriser och i krig med enbart&lt;br&gt;svenskflaggade fartyg allmänt sett bristfällig. I fråga&lt;br&gt;om transportsamordning är bedömningen att det&lt;br&gt;finns tid för kompletterande utbildning och övning&lt;br&gt;av ledningsorganisationen under ett anpassningsske-&lt;br&gt;de. Kapacitetsmålen för landsvägstransporter har i&lt;br&gt;stort sett uppnåtts. Försvarsmaktens behov av trans-&lt;br&gt;portresurser för tunga stridsfordon m.m. bedöms&lt;br&gt;dock inte kunna tillgodoses fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatinformation för delfunktionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom väghållning har investeringar i beredskapsma-&lt;br&gt;terial under år 1996 ökat transportkapaciteten vid&lt;br&gt;nyttjande av reservbromateriel. Verksamheten 1997-&lt;br&gt;1998 avser fortsatt inriktning mot att upprätthålla&lt;br&gt;kapaciteten för drift och reparation av vägnätet un-&lt;br&gt;der störda förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller järnvägsområdet har stryktåligheten&lt;br&gt;för viktigare anläggningar och ledningsförmågan&lt;br&gt;förbättrats genom fortifikatoriskt skydd i samband&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ny-, om- eller tillbyggnad. Ledningsmöjligheter&lt;br&gt;och ledningsförmåga har förbättrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom delfunktionen Sjötransporter har upplagring&lt;br&gt;av boj material för utprickning av beredskapsleder&lt;br&gt;skett liksom utbildning av personal i Sjöfartsverkets&lt;br&gt;krigsorganisation. Vidare har lednings- och funk-&lt;br&gt;tionsövningar genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom delfunktionen Flygtransporter har anslaget&lt;br&gt;huvudsakligen använts för att bygga upp inhemsk&lt;br&gt;kompetens vad beträffar civilt flygunderhåll samt för&lt;br&gt;inköp av reservdelar och komponenter för civila&lt;br&gt;tunga transportflygplan och helikoptrar. Arbetet med&lt;br&gt;den civila luftfartens krigsorganisation har i princip&lt;br&gt;avslutats under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom delfunktionen Transportsamordning har en&lt;br&gt;effektivare planläggning av transportverksamheten&lt;br&gt;åstadkommits genom att beredskapsåtgärderna inom&lt;br&gt;funktionen transporter har samordnats i ett plane-&lt;br&gt;ringsunderlag och att information om detta har spri-&lt;br&gt;dits till samtliga aktörer inom funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beställningsbemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar rege-&lt;br&gt;ringen att för funktionen Transporter medge beställ-&lt;br&gt;ningar av reservbromateriel för att tillgodose nedan&lt;br&gt;angivna behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BEMYNDIGANDERAM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER KRONORI&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjade bemyndiganden till och med år 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden för nya beställningar är 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total bemyndiganderam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringen skall inriktningen enligt 1996 års&lt;br&gt;totalförsvarsbeslut ligga fast. Regeringen beräknar&lt;br&gt;anslaget för funktionen Transporter till 190 500 000&lt;br&gt;kronor för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.13 Anslag B 10&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;B 10. FUNKTIONEN ENERGIFÖRSÖRJNING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 656 '&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reser-&lt;br&gt;vation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127 612 &lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230 687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240 671&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Tidigare tolfte huvudtiteln Energi anslagen E 1 Handlingsberedskap och E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Åtgärder inom elförsörjningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Anslaget har tillförts 100 miljoner kronor på tilläggsbudget (prop.&lt;br&gt;1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är&lt;br&gt;funktionsansvarig myndighet. Vidare har Affärsver-&lt;br&gt;ket svenska kraftnät och Statens kärnkraftinspektion&lt;br&gt;uppgifter inom funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Energiförsörjning har från den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1997 delats in i två delfunktioner. NUTEK an-&lt;br&gt;svarar för funktionen och delfunktionen Bränsle- och&lt;br&gt;drivmedelsförsörjning. Svenska kraftnät ansvarar för&lt;br&gt;delfunktionen Elförsörjning. Den 1 juli 1997 trädde&lt;br&gt;elberedskapslagen (1997:288) i kraft (prop.&lt;br&gt;1996/97:86, bet. 1996/97:FöU6, rskr. 1996/97:204).&lt;br&gt;Huvudprincipen är att elföretagen är skyldiga att&lt;br&gt;mot ersättning vidta beredskapsåtgärder som beslu-&lt;br&gt;tas med stöd av lagen. Ersättningen finansieras ge-&lt;br&gt;nom elberedskapsavgiften, som är en offentligrätts-&lt;br&gt;ligt reglerad avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget används för beredskapsinsatser inom&lt;br&gt;energiområdet som syftar till att dels vidmakthålla&lt;br&gt;och utveckla handlingsberedskapen för att möta&lt;br&gt;störningar i energiförsörjningen i säkerhetspolitiska&lt;br&gt;kriser och i krig, dels minska känsligheten för stör-&lt;br&gt;ningar inom elförsörjningsområdet vid höjd bered-&lt;br&gt;skap. Med anslaget finansieras ersättningar som be-&lt;br&gt;slutas enligt elberedskapslagen (1997:288) och&lt;br&gt;Svenska kraftnäts myndighetsutövning enligt nämn-&lt;br&gt;da lag. Anslagssparandet från budgetåret 1995/96&lt;br&gt;hänförs till de äldre reservationsanslagen tolfte hu-&lt;br&gt;vudtiteln Energi E 1 Handlingsberedskap och E 2&lt;br&gt;Åtgärder inom elförsörjningen. Det beror främst på&lt;br&gt;en lägre investeringsaktivitet bland elföretagen än&lt;br&gt;vad som förutsetts. Anslagssparandet från äldrean-&lt;br&gt;slaget E 2 disponeras av Svenska kraftnät för att fi-&lt;br&gt;nansiera beredskapsåtgärder inom elförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har för år 1997 tillförts 100 miljoner kro-&lt;br&gt;nor på tilläggsbudget (prop. 1996/97:150, bet.&lt;br&gt;1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Avvikelse mel-&lt;br&gt;lan anvisade medel och utgiftsprognos för år 1997&lt;br&gt;beror huvudsakligen på att det behövts längre tid än&lt;br&gt;beräknat för att etablera den nya organisationen för&lt;br&gt;elberedskapen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsmålen har i huvudsak uppnåtts. Det kan&lt;br&gt;dock konstateras brister i förmågan att tillgodose to-&lt;br&gt;talförsvarets behov av elkraft. Bristerna samman-&lt;br&gt;hänger främst med svårigheterna att skydda anlägg-&lt;br&gt;ningar och system i elförsörjningen mot utslagning&lt;br&gt;och störningar till följd av angrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns det brister i förmågan att genomföra&lt;br&gt;förbrukningsregleringar. Dessa sammanhänger&lt;br&gt;främst med att befintliga system, främst ransone-&lt;br&gt;ringssystemen, har blivit otidsenliga till följd av bl.a.&lt;br&gt;den tekniska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har i budgetunderlaget för budgetåret&lt;br&gt;1998 föreslagit en oförändrad nivå på de medel som&lt;br&gt;anvisas för verkets beredskaps verksamhet, dvs. ca 16&lt;br&gt;miljoner kronor. Svenska kraftnät beräknar att me-&lt;br&gt;delsbehovet inom delfunktionen Elförsörjning, med&lt;br&gt;den av riksdagen beslutade inriktningen för verk-&lt;br&gt;samheten (totalförsvarspropositionen år 1996), un-&lt;br&gt;der år 1998 uppgår till 215 miljoner kronor. I detta&lt;br&gt;belopp har beräknats kostnader för förmånsmedel&lt;br&gt;till civilpliktiga med 15 miljoner kronor. Därutöver&lt;br&gt;har kostnaderna för Svenska kraftnäts egna bered-&lt;br&gt;skapsåtgärder beräknats till ca 20 miljoner kronor.&lt;br&gt;Dessa åtgärder finansieras med Svenska kraftnäts eg-&lt;br&gt;na medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda avgiftsuttaget för elbered-&lt;br&gt;skapsavgiften år 1998 bör fastställas till 200 miljoner&lt;br&gt;kronor. Intäkterna från elberedskapsavgiften bör till-&lt;br&gt;föras statsbudgeten på särskild inkomsttitel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Elberedskapsavgift&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ett beräknat avgiftsuttag för elberedskap för funk-&lt;br&gt;tionen Energiförsörjning fastställs till ett belopp om&lt;br&gt;sammanlagt 200 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beställningsbemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar rege-&lt;br&gt;ringen att för funktionen Energiförsörjning godkän-&lt;br&gt;na avtal och beställningar för att tillgodose nedan&lt;br&gt;angivna behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BEMYNDIGANDERAM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER KRONOR)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjade bemyndiganden till och med år 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden för nya beställningar år 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total bemyndiganderam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att upprätthålla en god beredskap&lt;br&gt;inom energiförsörjningen. Tyngdpunkten i bered-&lt;br&gt;skapsarbetet bör läggas på åtgärder som syftar till att&lt;br&gt;säkra en hög tillgänglighet i energiförsörjningen, sär-&lt;br&gt;skilt elförsörjningen, i stömingssituationer och vid&lt;br&gt;höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att elberedskapslagen och&lt;br&gt;den nya beredskapsorganisationen inom elförsörj-&lt;br&gt;ningen ger förutsättningar för att komma till rätta&lt;br&gt;med bristerna inom detta område. Åtgärderna inom&lt;br&gt;elförsörjningen bör under år 1998 inriktas mot att&lt;br&gt;dels höja den organisatoriska beredskapen, dels ut-&lt;br&gt;veckla metoder för att prioritera och utvärdera be-&lt;br&gt;redskapsinsatserna. I detta arbete skall erfarenheter-&lt;br&gt;na från tidigare bidragsverksamhet inom&lt;br&gt;elberedskapsområdet tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör den inriktning som anges i totalför-&lt;br&gt;svarspropositionen år 1996 ligga fast. Regeringen har&lt;br&gt;nyligen givit Överstyrelsen för civil beredskap i upp-&lt;br&gt;drag att i samråd med NUTEK och Svenska kraftnät&lt;br&gt;ta fram riktlinjer för att samordna de statliga åtgär-&lt;br&gt;derna för att anskaffa reservkraftaggregat med be-&lt;br&gt;redskapsåtgärderna inom elförsörjningen. Uppdraget&lt;br&gt;syftar till att öka effektiviteten i beredskapsinsatser-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare åtgärder behövs för att komma till rät-&lt;br&gt;ta med bedömda brister i förmågan att genomföra&lt;br&gt;förbrukningsregleringar på energiområdet. Bl.a. be-&lt;br&gt;höver ransoneringssystemen ses över och anpassas till&lt;br&gt;den tekniska utvecklingen och till ändrade organisa-&lt;br&gt;toriska och administrativa förutsättningar. Till grund&lt;br&gt;för de större förändringar som förutses beträffande&lt;br&gt;delsystemen avser regeringen att initiera en översyn&lt;br&gt;av vissa grundläggande frågor av betydelse för ut-&lt;br&gt;formningen av förbrukningsregleringar inom ener-&lt;br&gt;giområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför riksdagens beslut år 1994 att avveckla de&lt;br&gt;statliga civila oljelagren för krigssituationer överväg-&lt;br&gt;des om inte några av de ca 40 lageranläggningarna&lt;br&gt;borde behållas i s.k. malpåse för att möta föränd-&lt;br&gt;ringar i det säkerhetspolitiska läget. Regeringen var&lt;br&gt;då inte beredd att ta ställning till frågan (prop.&lt;br&gt;1993/94:141 s. 13). Anledningen var bl.a. att kom-&lt;br&gt;mande totalförsvarsbeslut borde avvaktas och att det&lt;br&gt;ändå skulle ta några år innan avvecklingen kunde&lt;br&gt;inledas vid samtliga anläggningar. I totalförsvarspro-&lt;br&gt;positionen år 1996 (s. 289) anmälde regeringen att&lt;br&gt;frågan fortfarande var under beredning. Den plan-&lt;br&gt;mässiga avvecklingen av lageranläggningarna be-&lt;br&gt;skrivs närmare under utgiftsområde 24 anslag A 10&lt;br&gt;Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av&lt;br&gt;oljelagringsanläggningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Awecklingsarbetet beträffande lageranläggning-&lt;br&gt;arna har nu nått så långt att ställning bör tas i frågan&lt;br&gt;om malpåseläggning. Inom Regeringskansliet bereds&lt;br&gt;för närvarande frågan om att behålla två eller tre&lt;br&gt;anläggningar i funktionsdugligt skick i första hand&lt;br&gt;under innevarande försvarsbeslutsperiod. Det gäller&lt;br&gt;bergrumsanläggningar av särskild betydelse för&lt;br&gt;handlingsberedskapen inom funktionen Energiför-&lt;br&gt;sörjning enligt nuvarande planläggning. Merkostna-&lt;br&gt;den för att behålla dessa anläggningar funktionsdug-&lt;br&gt;liga bedöms bli låg under de närmaste åren och ryms&lt;br&gt;inom anslagsramen. Genom korttidsuthyrningar bör&lt;br&gt;kostnaden kunna nedbringas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1998 bildas en central energimyn-&lt;br&gt;dighet (prop 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr.&lt;br&gt;1996/97:272). Till den nya myndigheten förs bl.a.&lt;br&gt;NUTEK:s uppgifter inom funktionen Energiförsörj-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för funktionen till&lt;br&gt;230 687 000 kronor för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kustbevakningen och nämnder m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Verksamhetsområdets&lt;br&gt;omfattning och ändamål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsområdet omfattar anslagen C 1 Kustbe-&lt;br&gt;vakningen, C 2 Nämnder: Vissa mindre nämnder,&lt;br&gt;Överklagandenämnden för totalförsvaret, Totalför-&lt;br&gt;svarets chefsnämnd, Bidrag till Svenska Röda Korset&lt;br&gt;och Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar, C&lt;br&gt;3 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot&lt;br&gt;jordskred och andra naturolyckor och C 4 Ersättning&lt;br&gt;för verksamhet vid räddningstjänst. De verksamheter&lt;br&gt;som bedrivs inom verksamhetsområdet har olika ka-&lt;br&gt;raktär, vilket innebär att en sammantagen bedöm-&lt;br&gt;ning av verksamhetsområdet inte kan göras. En när-&lt;br&gt;mare beskrivning av utgiftsutveckling,&lt;br&gt;resultatbedömning m.m. ges därför under respektive&lt;br&gt;anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1996 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;484 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag C 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;C 1. KUSTBEVAKNINGEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;474 102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;, Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317 341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;406 731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426 827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447 768&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459 788&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen har till uppgift att i enlighet med&lt;br&gt;sin instruktion och andra särskilda föreskrifter utföra&lt;br&gt;sjöövervakning och annan kontroll- och tillsynsverk-&lt;br&gt;samhet samt miljöräddning till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen har för budgetåret 1995/96 re-&lt;br&gt;dovisat ett anslagssparande på ca 49,6 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Av anslagssparandet avser huvuddelen kapital-&lt;br&gt;kostnader för lånefinansierade materielinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1995/96 har Kustbevakningen&lt;br&gt;producerat 248 000 fartygstimmar vilket väl motsva-&lt;br&gt;rar myndighetens målsättning på 240 000 fartygs-&lt;br&gt;timmar. Antalet producerade flygtimmar är 3 859&lt;br&gt;och motsvarar i det närmaste myndighetens målsätt-&lt;br&gt;ning på 3 900 flygtimmar. Vidare har Kustbevak-&lt;br&gt;ningen under budgetåret genomfört 46 bekämp-&lt;br&gt;ningsoperationer inom miljöräddningstjänsten. Av&lt;br&gt;dessa genomfördes 11 andra halvåret 1995 och 35 år&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1996 har Kustbevakningen registrerat&lt;br&gt;411 oljeutsläpp. Motsvarande siffra för år 1995 var&lt;br&gt;482. Denna nedgång i registrerade oljeutsläpp kan&lt;br&gt;bero på att Kustbevakningen har gjort extra sats-&lt;br&gt;ningar i vissa områden men också på att Kustbevak-&lt;br&gt;ningen flugit något mindre och därigenom upptäckt&lt;br&gt;färre antal oljeutsläpp. Kustbevakningen har på&lt;br&gt;grund av personalbrist och nödvändiga modifierings-&lt;br&gt;och underhållsarbeten på flygplanen inte alltid nått&lt;br&gt;upp till målet att ha två flygplan i produktion varje&lt;br&gt;dygn. Fram till år 1996 har oljeutsläppen ökat suc-&lt;br&gt;cessivt. En möjlig förklaring skulle kunna vara att&lt;br&gt;den höga nivån av oljeutsläpp består men att den&lt;br&gt;uppåtgående trenden har brutits. Stabiliseringen mås-&lt;br&gt;te dock fortgå en längre tid för att bekräfta hypote-&lt;br&gt;sen om en sådan trend.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1995/96 har Kustbevakningen&lt;br&gt;genomfört ett besparingsprogram på 28 miljoner&lt;br&gt;kronor. Besparingsprogrammet har bl.a. inneburit att&lt;br&gt;viss personal sagts upp, vissa administrativa funktio-&lt;br&gt;ner centraliserats, hyreskontrakt omförhandlats samt&lt;br&gt;att rekrytering till linjeorganisationen helt ställts in&lt;br&gt;under budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konsekvenser av EU-medlemskapet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1997 fick Kustbevakningen en en-&lt;br&gt;gångskompensation på 20 miljoner kronor på grund&lt;br&gt;av ökade uppgifter med anledning av Sveriges med-&lt;br&gt;lemskap i EU i avvaktan på att regeringen skulle ta&lt;br&gt;ställning till de närmare konsekvenserna av detta i&lt;br&gt;budgetarbetet för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 17 oktober 1996 gav regeringen därför Kust-&lt;br&gt;bevakningen i uppdrag att se över EU-&lt;br&gt;medlemskapets konsekvenser för myndighetens verk-&lt;br&gt;samhetsområde. Kustbevakningen har den 14 januari&lt;br&gt;1997 lämnat en redovisning till regeringen. Av den&lt;br&gt;s.k. EU-rapporten framgår tydligt att Kustbevak-&lt;br&gt;ningen fått utökade uppgifter med anledning av Sve-&lt;br&gt;riges medlemskap i EU. Regeringen har noga analy-&lt;br&gt;serat och prövat det ökade resursbehov som&lt;br&gt;Kustbevakningen angett i EU-rapporten. Regeringen&lt;br&gt;anser att Kustbevakningens anslag bör höjas med&lt;br&gt;20 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGS-&lt;br&gt;VERKSAMHET&lt;br&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;br&gt;(INTÄKT -&lt;br&gt;KOSTNAD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■32,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Av tabellen kan utläsas att Kustbevakningens avgifts-&lt;br&gt;finansierade verksamhet inte har full kostnadstäck-&lt;br&gt;ning. Regeringen anser att full kostnadstäckning i&lt;br&gt;detta fall inte är nödvändig eftersom den avgiftsfi-&lt;br&gt;nansierade verksamheten till stor del är av serviceka-&lt;br&gt;raktär och avgifterna kan ses som ett bidrag till de&lt;br&gt;kostnader som myndigheten ändå skulle ha haft och&lt;br&gt;som finansieras genom anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsinkomsterna, som redovisas mot anslag, är&lt;br&gt;för budgetåret 1997 beräknade till 3,2 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Avgifterna avser 2,5 miljoner kronor för upp-&lt;br&gt;dragsverksamheten (marin forskning) och 700 000&lt;br&gt;kronor för övriga uppdrag. Kustbevakningen har fått&lt;br&gt;i uppdrag att, efter samråd med Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;fastställa en miljöräddningstaxa. Vidare har regering-&lt;br&gt;en gett Kustbevakningen tillstånd att i högre grad ta&lt;br&gt;ut avgifter för transportuppdrag, oceanografiska&lt;br&gt;uppdrag, dykuppdrag samt för uppdrag av liknande&lt;br&gt;natur.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Investeringsplan&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inrikt-&lt;br&gt;ning av Kustbevakningens investeringsplan för perio-&lt;br&gt;den 1998-2001 enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INVESTERINGSPLAN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;TOTAL&amp;nbsp;&amp;nbsp;BUDGET&amp;nbsp;&amp;nbsp;BERÄKNAT&amp;nbsp;&amp;nbsp;BERÄKNAT&amp;nbsp;&amp;nbsp;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KRONOR) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;KOSTNAD&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1938&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kombina-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;151,0&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40.0&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53,5&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52,5&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsfartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201-202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Övriga in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vesteringar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44,1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41.2&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31,1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;84,1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94,7&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;83,6&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investe-&lt;br&gt;ringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- län 84,1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94,7&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;83,6&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;84,1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94,7&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;83,6&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiering&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Kustbevakningen genomfört&lt;br&gt;verksamheten så att givna mål i stort sett är uppfyll-&lt;br&gt;da. Regeringen bedömer att nuvarande inriktning av&lt;br&gt;verksamheten skall gälla för budgetåret 1998. Mot&lt;br&gt;bakgrund av detta föreslår regeringen att Kustbevak-&lt;br&gt;ningen tilldelas 426 827 000 kronor för budgetåret&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Anslag C 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;C 2. NÄMNDER M.M.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 814 &lt;sup&gt;1,2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996 Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prognos &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7 640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 898 &lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Tidigare anslagen G 10 Vissa mindre nämnder, G 11 Överklagandenämn-&lt;br&gt;den för totalförsvaret, G 12 Totalförsvarets chefsnämnd och G 13 Dele-&lt;br&gt;gationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Fr.o.m. budgetåret 1998 ingår även bidrag till Centralförbundet Folk och&lt;br&gt;Försvar i anslaget. Bidraget utgör under år 1997 en del av anslaget B 4&lt;br&gt;Styrelsen för Psykologiskt försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Vissa mindre nämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anslaget avser verksamhet vid Riksvärderingsnämn-&lt;br&gt;den, de lokala värderingsnämnderna, fiskeskydds-&lt;br&gt;nämnder inom Försvarsdepartementets verksamhets-&lt;br&gt;område, Försvarsmaktens flygförarnämnd,&lt;br&gt;Försvarets underrättelsenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksvärderingsnämnden och de lokala värderings-&lt;br&gt;nämnderna har till uppgift att handlägga ersätt-&lt;br&gt;ningsärenden i samband med förfogande och ranso-&lt;br&gt;nering. Fiskeskyddsnämnderna har till uppgift att&lt;br&gt;fatta beslut om ersättning för intrång i fiske till följd&lt;br&gt;av militär verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens flygförarnämnd har till uppgift&lt;br&gt;att besluta i vissa frågor vid tillämpningen av avtalet&lt;br&gt;om vissa löne- och anställningsvillkor för flygtjänst-&lt;br&gt;görande personal inom Försvarsmakten. Försvarets&lt;br&gt;underrättelsenämnd har till uppgift att följa under-&lt;br&gt;rättelsetjänsten inom Försvarsmakten och Försvarets&lt;br&gt;radioanstalt samt inom de övriga myndigheter som&lt;br&gt;bedriver underrättelsetjänst och som enligt förord-&lt;br&gt;ningen (1996:1515) med instruktion för Regerings-&lt;br&gt;kansliet hör till Försvarsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar&lt;br&gt;överförs den 1 januari 1998 från utgiftsområde 24&lt;br&gt;Näringsliv till utgiftsområde 6 Totalförsvar, anslaget&lt;br&gt;C 2 Nämnder m.m., anslagsposten 1 Vissa mindre&lt;br&gt;nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden beslutar i ärenden rörande&lt;br&gt;hemlighållandet av försvarsuppfinningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt hänvisas till regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinning-&lt;br&gt;ar (prop. 1997/98:1, utgiftsområde 24 Näringsliv).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för Vissa mindre&lt;br&gt;nämnder till 721 000 kronor för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Överklagandenämnden för&lt;br&gt;totalförsvaret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Överklagandenämnden har till uppgift att särskilt&lt;br&gt;pröva överklagande av beslut som rör totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga och annan personal inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1995 trädde den nya lagen (1994:1809)&lt;br&gt;om totalförsvarsplikt i kraft, vilket har medfört vissa&lt;br&gt;förändringar av de ärendetyper som nämnden hand-&lt;br&gt;lägger. Överklagandenämnden har indelat verksam-&lt;br&gt;heten i två ärendetyper, nämligen pliktärenden och&lt;br&gt;anställningsärenden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1995/96 har närmare 3 700&lt;br&gt;ärenden prövats av Överklagandenämnden. Flertalet&lt;br&gt;ärenden utgörs av yrkanden om uppskov med&lt;br&gt;plikttjänstgöring samt av yrkanden att placeras i ut-&lt;br&gt;bildningsreserven eller att helt undantas från totalför-&lt;br&gt;svarsplikt. Nämnden har under budgetåret prövat 67&lt;br&gt;s.k. anställningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att de mål som regeringen&lt;br&gt;har satt upp för verksamheten under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Antalet inkommande ärenden varierar bl.a. med för-&lt;br&gt;ändringarna i utbildningsverksamheten. Överklagan-&lt;br&gt;denämnden bedömer att de beslutade reduceringarna&lt;br&gt;av krigsorganisationen kommer att innebära att an-&lt;br&gt;talet pliktärenden minskar i jämförelse med tidigare&lt;br&gt;budgetår samt att antalet anställningsärenden kom-&lt;br&gt;mer att öka något som ett resultat av 1996 års för-&lt;br&gt;svarsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för Överklagande-&lt;br&gt;nämnden för totalförsvaret till 6 027 000 kronor för&lt;br&gt;budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Totalförsvarets chefsnämnd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets chefsnämnd har till uppgift att verka&lt;br&gt;för samordning av viktiga centrala myndigheters&lt;br&gt;verksamhet inom totalförsvaret i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1995/96 hade Totalförsvarets&lt;br&gt;chefsnämnd dispens från reglerna om delårsrapporter&lt;br&gt;och om resultatredovisning i årsredovisningen i för-&lt;br&gt;ordningen (1996:882) om myndigheters årsredovis-&lt;br&gt;ning m.m. Enligt regleringsbrevet skulle chefsnämn-&lt;br&gt;den dock ge en beskrivning av resultatet av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefsnämndens redovisning av verksamhetens re-&lt;br&gt;sultat visar att verksamhetsmålen i huvudsak har&lt;br&gt;uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Totalförsvarets chefsnämnd ge-&lt;br&gt;nomfört verksamheten så att målen är uppfyllda. Re-&lt;br&gt;geringen bedömer att nuvarande inriktning av verk-&lt;br&gt;samheten skall gälla för år 1998. Mot bakgrund av&lt;br&gt;detta beräknar regeringen medlen för Totalförsvarets&lt;br&gt;chefsnämnd till 871 000 kronor för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bidrag till Svenska Röda Korset&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska Röda Korset får bidrag av staten för att or-&lt;br&gt;ganisera en nationell upplysningsbyrå som ersätter&lt;br&gt;den tidigare myndigheten Delegationen för planlägg-&lt;br&gt;ning av efterforskningsbyrån (EKC-delegationen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar bidrag för Svenska Röda Korset&lt;br&gt;med 515 000 kronor för verksamhet enligt avtal med&lt;br&gt;staten år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bidrag till Centralförbundet&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Folk och Försvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bidraget till Centralförbundet Folk och Försvar har&lt;br&gt;tidigare utgjort en anslagspost under anslaget för&lt;br&gt;funktionen Psykologiskt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av Centralförbundets Folk och Försvar årsberättelse&lt;br&gt;framgår att en omfattande verksamhet bedrivits med&lt;br&gt;bl.a. informationskonferenser, kurser, studieresor&lt;br&gt;och studiebesök om säkerhetspolitiken och totalför-&lt;br&gt;svarsrelaterade frågor. Under det förlängda verksam-&lt;br&gt;hetsåret har 69 arrangemang genomförts med sam-&lt;br&gt;manlagt ca 3 730 deltagare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar bidrag för Centralförbundet&lt;br&gt;Folk och Försvar med 3 765 000 kronor för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1995/96 hade EKC-delegationen dis-&lt;br&gt;pens från reglerna om delårsrapporter och om resul-&lt;br&gt;tatredovisning i årsredovisningen enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i förordningen (1996:882) om myndigheters&lt;br&gt;årsredovisning m.m. Enligt regleringsbrevet skulle&lt;br&gt;delegationen dock ge en beskrivning av resultatet av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EKC-delegationens redovisning av verksamhetens&lt;br&gt;resultat visar att verksamheten har bedrivits på en&lt;br&gt;mycket låg nivå vilket lett till att en stor del av till-&lt;br&gt;delade medel inte utnyttjats. Detta beror på att den&lt;br&gt;dåvarande Delegationen för planläggning av efter-&lt;br&gt;forskningsbyråns verksamhet genomgick en större&lt;br&gt;omorganisation med avveckling av dåvarande verk-&lt;br&gt;samhetsstruktur och med förberedelse inför att verk-&lt;br&gt;samheten, från den 1 januari 1997, skulle komma att&lt;br&gt;handhas av Svenska Röda Korset enligt avtal med&lt;br&gt;staten. Regeringen bedömer att resultatet mot denna&lt;br&gt;bakgrund är rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Anslag C 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;C 3. STATENS RÄDDNINGSVERK:&lt;br&gt;FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER MOT&lt;br&gt;JORDSKRED OCH ANDRA NATUROLYCKOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;37 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel utbetalas enligt de grunder som anges i 1986&lt;br&gt;års kompletteringsproposition (prop. 1985/86:150,&lt;br&gt;bet. 1985/86:FöUll och FiU29, rskr. 1985/86:345&lt;br&gt;och 361) om förebyggande åtgärder mot jordskred&lt;br&gt;och andra naturolyckor. Regeringen har uppdragit åt&lt;br&gt;Statens geotekniska institut att ta fram ett fördjupat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlag om behovet och konsekvenserna av en ut-&lt;br&gt;ökad roll för myndigheten när det gäller ras- och&lt;br&gt;skredfrågor. Institutet skall också, i samråd med&lt;br&gt;Räddningsverket, analysera behovet av nationella&lt;br&gt;skredriskkartor för bebyggda och planlagda områ-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för anslaget till&lt;br&gt;25 000 000 kr för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Anslag C 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;C 4. ERSÄTTNING FÖR VERKSAMHET VID&lt;br&gt;RÄDDNINGSTJÄNST M.M.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;17 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget, som disponeras av Statens rädd-&lt;br&gt;ningsverk, utbetalas vissa ersättningar till följd av&lt;br&gt;uppkomna kostnader vid genomförda räddningsin-&lt;br&gt;satser, bekämpningsoperationer till sjöss och för ut-&lt;br&gt;redning av allvarliga olyckor. Det statliga finansie-&lt;br&gt;ringsansvaret är styrt av räddningstjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för anslaget till&lt;br&gt;20 000 000 kronor budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Stödverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Verksamhetsområdets&lt;br&gt;omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom verksamhetsområdet finns myndigheter och&lt;br&gt;verksamhet som har till huvudsaklig uppgift att&lt;br&gt;stödja Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom verksamhetsområdet finansi-&lt;br&gt;eras antingen genom anslag över statsbudgeten, ge-&lt;br&gt;nom avgifter eller genom en kombination av dessa&lt;br&gt;båda finansieringsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verksamhetsområdet ingår myndigheterna Forti-&lt;br&gt;fikationsverket, Försvarets materielverk, Totalförsva-&lt;br&gt;rets pliktverk, Försvarshögskolan, Försvarets radio-&lt;br&gt;anstalt, Försvarets forskningsanstalt samt&lt;br&gt;Flygtekniska försöksanstalten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verksamhetsområdet ingår även anslaget D 6&lt;br&gt;Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom total-&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR ILOPANDE PRISER!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;198»&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 281 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;877&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;956&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;968&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;979&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Resultatbedömning och&lt;br&gt;slutsatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att de i verksamhetsområdet&lt;br&gt;ingående myndigheterna i allt väsentligt har nått de&lt;br&gt;fastställda målen. En utförligare resultatbedömning&lt;br&gt;lämnas under respektive myndighetsavsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att den ekonomiadministrativa&lt;br&gt;kompetensen inom myndigheterna har förbättrats.&lt;br&gt;Fortfarande finns dock vissa brister i redovisningen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer även i fortsättningen att lägga&lt;br&gt;stor vikt vid att myndigheternas ekonomiadministra-&lt;br&gt;tiva förmåga förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Fortifikationsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyn-&lt;br&gt;dighet med huvuduppgift att förvalta statens fastig-&lt;br&gt;heter avsedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfas-&lt;br&gt;tigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsverkets verksamhet finansieras med&lt;br&gt;avgiftsinkomster. Verksamheten leds av en styrelse&lt;br&gt;med fullt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för Fortifikationsverket är&lt;br&gt;att fastigheterna skall förvaltas så att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- god hushållning och hög ekonomisk effektivitet&lt;br&gt;uppnås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalre-&lt;br&gt;surser kan tillhandahållas till konkurrenskraftiga&lt;br&gt;villkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fastigheternas värden långsiktigt tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsverket skall inom ramen för de övergri-&lt;br&gt;pande målen anpassa sin verksamhet till förändrade&lt;br&gt;förutsättningar under försvarsbeslutsperioden. Ambi-&lt;br&gt;tionen när det gäller miljöarbetet skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar motsvara den som gäller för andra stora fastig-&lt;br&gt;hetsförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar rege-&lt;br&gt;ringen att för budgetåret 1998 låta Fortifikationsver-&lt;br&gt;ket ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i&lt;br&gt;mark, vissa anläggningar och lokaler intill ett sam-&lt;br&gt;manlagt belopp av 4 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen /997/9S I saml. Vol. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsverkets omsättning för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 uppgick till 2 939 871 000 kronor. Statska-&lt;br&gt;pitalet uppgick till 11 143 278 000 kronor. Avkast-&lt;br&gt;ningsränta om åtta procent på detta kapital har inbe-&lt;br&gt;talats till statsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsverket har fram till budgetåret&lt;br&gt;1995/96 ägnat ett omfattande arbete åt att utveckla&lt;br&gt;den egna organisationen när det gäller bl.a. ansvars-&lt;br&gt;fördelning med anledning av den genomförda orga-&lt;br&gt;nisationsförändringen, verksamhets-, kompetens- och&lt;br&gt;organisationsutveckling i övrigt, IT-strategi och ver-&lt;br&gt;kets resultatredovisning. De uppställda målen i dessa&lt;br&gt;avseenden har i huvudsak nåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av anskaffningsverksamheten under&lt;br&gt;budgetåret har minskat i förhållande till budgetåret&lt;br&gt;1994/95 och andelen ombyggnad har ökat på be-&lt;br&gt;kostnad av andelen nyanskaffning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaken till dessa förhållanden är dels en ökad&lt;br&gt;medvetenhet hos hyresgästerna om lokalutnyttjan-&lt;br&gt;dets reella kostnader och en önskan att minimera&lt;br&gt;dessa, dels osäkerhet inför 1996 års totalförsvarsbe-&lt;br&gt;slut. Omslutningen uppgick till 1 158 miljoner kro-&lt;br&gt;nor, varav 282 miljoner avser anslagsfinansierade&lt;br&gt;anläggningar. Övriga investeringar finansierades med&lt;br&gt;lån i Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningarna har i huvudsak genomförts enligt&lt;br&gt;upprättade planer och enligt överenskomna kostna-&lt;br&gt;der och produktionstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala omslutningen för verksamhetsgrenen&lt;br&gt;underhåll och drift uppgick under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 till cirka 4 200 miljoner kronor. Häri ingår&lt;br&gt;Försvarsmaktens kostnader för underhåll och drift.&lt;br&gt;Härav utgjorde 2 260 miljoner kronor kapitalkost-&lt;br&gt;nader, 1 762 miljoner kronor kostnader för under-&lt;br&gt;håll och drift och 197 miljoner kronor Fortifika-&lt;br&gt;tionsverkets interna administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsverket har genomfört det underhåll&lt;br&gt;som erfordras för att bibehålla fastigheternas funk-&lt;br&gt;tioner och värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsverket har prioriterat avyttrings-&lt;br&gt;verksamheten bl.a. genom att inrätta en avyttrings-&lt;br&gt;enhet och genom kompetensutveckling av persona-&lt;br&gt;len. Avyttringar som följer av 1992 års försvarsbeslut&lt;br&gt;har i stort sett slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utgången av budgetåret 1995/96 pågick 172&lt;br&gt;avyttringsprojekt. Under budgetåret har 75 avytt-&lt;br&gt;ringar slutförts. Förberedelser för avyttringar som&lt;br&gt;följer av 1996 års totalförsvarsbeslut har påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten har karaktäriserats av god affärs-&lt;br&gt;mässighet. Marknadsmässiga ersättningar har erhål-&lt;br&gt;lits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av avyttringsverksamheten uppgick för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 till cirka 70 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AVGIFTSBELAGD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VERKSAMHET&lt;br&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(INTÄKT -&lt;br&gt;KOSTNAD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS&lt;br&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;% '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 939 871&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 458 913&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1480 958&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 994 130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 042 907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;951 223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 876 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 883 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;993 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 167 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 270 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;896 905&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Den höga kostnadstäckningen t.o.m år 1997 beror på att Fortifika-&lt;br&gt;tionsverket har ett avkastningskrav från regeringen uppgående till åtta&lt;br&gt;procent av statskapitalet. Minskningen i kostnadstäckning år 1998 beror&lt;br&gt;på att Fortifikationsverkets omslutning fördubblas med anledning av att&lt;br&gt;resurser för drift och underhåll av fastigheter har tillförts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Investeringsplan&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inrikt-&lt;br&gt;ningen av Fortifikationsverkets investeringsplan för&lt;br&gt;perioden 1998-2000 enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INVESTERINGSPLAN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PROGNOS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BUDGET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;br&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar, an-&lt;br&gt;slagsfinansierade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Fastigheter, ny-&lt;br&gt;byggnation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Fastigheter, om-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;byggnation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar, låne-&lt;br&gt;finansierade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Fastigheter, ny-&lt;br&gt;byggnation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;610.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;410,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Fastigheter, om-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;byggnation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Markanskaffning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nybyggnad, för-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skottshyra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;930,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 310,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 020,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;710,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 010,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;760,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- förskottshyra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;finansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;930,0 1 310,0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1 020,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning med anledning&lt;br&gt;av revisionens iakttagelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anger i sin revisionsrapport bl.a.&lt;br&gt;följande angående resultatredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsverket har till viss del uppmärksam-&lt;br&gt;mat och anpassat årets resultatredovisning i enlighet&lt;br&gt;med tidigare rekommendationer från Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket. Det finns dock fortfarande brister i re-&lt;br&gt;sultatredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksrevisionsverket medför dessa brister att&lt;br&gt;det är svårt att bedöma Fortifikationsverkets må-&lt;br&gt;luppfyllelse. Resultatredovisningen bör därför ut-&lt;br&gt;vecklas och struktureras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Fortifikationsverkets resul-&lt;br&gt;tatredovisning har blivit mera ändamålsenlig men att&lt;br&gt;brister kvarstår. Regeringen kommer därför att noga&lt;br&gt;följa utvecklingsarbetet i detta avseende inom Forti-&lt;br&gt;fikationsverket. Regeringskansliet har dock utöver&lt;br&gt;resultatredovisningen bl.a. genom mål- och resultat-&lt;br&gt;dialogen med Fortifikationsverket haft tillgång till&lt;br&gt;annan information om verkets resultat. Detta gör att&lt;br&gt;regeringen har kunnat bedöma verkets målupp-&lt;br&gt;fyllelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer med utgångspunkt från Fortifi-&lt;br&gt;kationsverkets årsredovisning och information som&lt;br&gt;har inhämtats på annat sätt att verksamheten under&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 har genomförts med gott resul-&lt;br&gt;tat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Försvarets materielverk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk är en avgiftsfinansierad cen-&lt;br&gt;tral förvaltningsmyndighet med uppgift att anskaffa,&lt;br&gt;vidmakthålla och avveckla materiel och förnödenhe-&lt;br&gt;ter på uppdrag av Försvarsmakten samt att inom det-&lt;br&gt;ta område stödja Försvarsmaktens verksamhet.&lt;br&gt;Verksamheten leds av en styrelse med fullt ansvar.&lt;br&gt;Myndigheten biträder Försvarsmakten i fråga om&lt;br&gt;långsiktig materielförsörjningsplanering samt materi-&lt;br&gt;elsystemkunskap. Försvarets materielverk får inom&lt;br&gt;sitt verksamhetsområde även tillhandahålla tjänster&lt;br&gt;åt andra myndigheter än Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för Försvarets materiel-&lt;br&gt;verk är att genom en kostnadseffektiv och säker ma-&lt;br&gt;terielanskaffning bidra till att stärka den samlade för-&lt;br&gt;svarsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk skall inom ramen för det&lt;br&gt;övergripande målet anpassa verksamheten till för-&lt;br&gt;ändrade förutsättningar under försvarsbeslutsperio-&lt;br&gt;den fram till år 2001. Av särskild betydelse är att yt-&lt;br&gt;terligare förbättra affärsmässigheten i upphandlingen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt att bistå Försvarsmakten i dess planering för&lt;br&gt;förmåga till anpassning. Försvarets materielverk skall&lt;br&gt;öka sin medverkan i det internationella materiel-&lt;br&gt;samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar rege-&lt;br&gt;ringen att tillgodose Försvarets materielverks behov&lt;br&gt;av rörelsekapital, intill ett sammanlagt belopp om&lt;br&gt;högst 34 miljarder kronor för budgetåret 1998, ge-&lt;br&gt;nom en kredit i Riksgäldskontoret. Krediten avser&lt;br&gt;såväl finansieringen av fakturering för slutförda pres-&lt;br&gt;tationer, s.k. milstolpsfakturering, som finansiering&lt;br&gt;av utestående förskott och den interna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk redovisar i årsredovisningen&lt;br&gt;för budgetåret 1995/96 resultatet av verkets effektivi-&lt;br&gt;seringsprogram, MÅL 96, som innebar att materiel-&lt;br&gt;verket under treårsperioden budgetåren 1993/94 till&lt;br&gt;1995/96 skulle minska sina årliga driftskostnader&lt;br&gt;med 295 miljoner kronor (motsvarande 25%). Ma-&lt;br&gt;terielverket har uppfyllt detta besparingskrav, och&lt;br&gt;har under budgetåret utöver MÅL 96 genomfört be-&lt;br&gt;sparingar på 84 miljoner kronor. Detta har åstad-&lt;br&gt;kommits bl.a. genom att minska antalet helårsan-&lt;br&gt;ställda med ca 450 personer. Dessa besparingar har&lt;br&gt;kommit Försvarsmakten till del i form av lägre pri-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk har i årsredovisningen vi-&lt;br&gt;dare redovisat hur många leveranser som har skett&lt;br&gt;under budgetåret, vilket utgör en uppskattning av&lt;br&gt;verkets leveranssäkerhet. Av redovisningen framgår&lt;br&gt;att 49% av antalet leveranser, motsvarande 77% av&lt;br&gt;värdet, har skett enligt vad som planerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverks verksamhet har under&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 varit uppdelad på följande verk-&lt;br&gt;samhetsgrenar: Materielprodukter, Stöd till Försvars-&lt;br&gt;makten, Reservmaterielförsörjning, Drivmedelsför-&lt;br&gt;sörjning, Internationell verksamhet samt Övrigt.&lt;br&gt;Verksamhetsgrenen Materielprodukter står för 92 %&lt;br&gt;av kostnaderna. Kostnaderna uppgick till 29 073&lt;br&gt;miljoner kronor och intäkterna var 29 552 miljoner&lt;br&gt;kronor. Resultatet var sålunda ett överskott på 479&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1997 har regeringen beslutat om&lt;br&gt;att verksamheten skall indelas och redovisas i verk-&lt;br&gt;samhetsgrenarna Ledning av Försvarets materielverk,&lt;br&gt;Ledningsstöd, Anskaffning och Driftstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AVGIFTSBELAGD&lt;br&gt;VERKSAMHET&lt;br&gt;(MILJONER KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;br&gt;(INTÄKT -&lt;br&gt;KOSTNAD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 462&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;781&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För åren 1998, 1999 och 2000 finns en ökad osä-&lt;br&gt;kerhet till följd av övergången till s.k. milstolpsfaktu-&lt;br&gt;rering vid slutförda prestationer istället för samlings-&lt;br&gt;fakturering som baseras på upparbetade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Investeringsplan&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inrikt-&lt;br&gt;ningen av Försvarets materielverks investeringsplan&lt;br&gt;för perioden 1998-2000 enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INVESTERINGSPLAN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER&lt;br&gt;KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTAL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOSTNAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PROGNOS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BUDGET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Förvaltn.-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ändamål&lt;br&gt;övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Provplatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;349,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Teknisk&lt;br&gt;referens-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Uppgrad.&lt;br&gt;Teknisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;plattform&lt;br&gt;FMV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Dokument-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;system&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- COTS,&lt;br&gt;ersättning&lt;br&gt;för PLS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;investe-&lt;br&gt;ringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;786,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- län 786,7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;143,0&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;223,9&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;214,8&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;205,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;786,7&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;143,0&amp;nbsp;&amp;nbsp;223,9&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;214,8&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;205,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiering&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning med anledning&lt;br&gt;av revisionens iakttagelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets bedömning är att årsredovis-&lt;br&gt;ningen med komplettering i allt väsentligt är rättvi-&lt;br&gt;sande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisonsverket konstaterar att materielverkets&lt;br&gt;årsredovisning förbättrats vad avser de finansiella&lt;br&gt;delarna, medan resultatredovisningen däremot inte i&lt;br&gt;alla delar är tillfredsställande. Regeringen avser att&lt;br&gt;noga följa det utvecklingsarbete som pågår för att&lt;br&gt;förbättra resultatredovisningen vid Försvarets mate-&lt;br&gt;rielverk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten tillämpar anslagsförordningen&lt;br&gt;(1992:670) fullt ut fr.o.m. den 1 januari 1997. Efter-&lt;br&gt;som anslagsförordningen endast medger anslagsbe-&lt;br&gt;lastning för prestation som erhållits har Försvarets&lt;br&gt;materielverk övergått till fakturering vid slutförda&lt;br&gt;prestationer, s.k. milstolpsfakturering, i stället för&lt;br&gt;den tidigare samlingsfaktureringen, som baserades på&lt;br&gt;vid respektive tidpunkt upparbetade kostnader. Det-&lt;br&gt;ta har medfört ett ökat behov av rörelsekapital för&lt;br&gt;materielverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i september 1996 åt Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket att utreda Försvarets materielverks behov&lt;br&gt;av rörelsekapital. Regeringen har vidare uppdragit åt&lt;br&gt;materielverket att redovisa verkets behov av rörelse-&lt;br&gt;kapital såväl för budgetåret 1998 som på lång sikt.&lt;br&gt;Försvarets materielverk bedömer att verkets behov&lt;br&gt;av rörelsekapital för år 1998 kan punktvis komma&lt;br&gt;att uppgå till högst 15 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materielverket behöver en kredit för att finansiera&lt;br&gt;uteliggande förskott till industrin. Denna kredit bör&lt;br&gt;uppgå till högst 18 miljarder kronor. Därutöver har&lt;br&gt;materielverket alltsedan övergången till avgiftsfinan-&lt;br&gt;siering haft en kredit för att finansiera den interna&lt;br&gt;verksamheten. Detta behov kvarstår och uppgår till&lt;br&gt;ca 850 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndi-&lt;br&gt;gar regeringen att tillgodose Försvarets materielverks&lt;br&gt;behov av rörelsekapital uppgående till högst 34 mil-&lt;br&gt;jarder kronor för budgetåret 1998 genom en kredit i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret. Detta innefattar såväl behovet av&lt;br&gt;kredit för milstolpsfakturering som materielverkets&lt;br&gt;kredit för utestående förskott samt verkets behov av&lt;br&gt;kredit för den interna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppmärksammade under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 vissa frågor kring affärsmässigheten i mate-&lt;br&gt;rielverkets upphandlingar och gav i regleringsbrevet&lt;br&gt;för år 1997 materielverket i uppdrag att genomföra&lt;br&gt;stickprovsundersökningar inom hela verket för att&lt;br&gt;undersöka upphandlingarnas överensstämmelse med&lt;br&gt;regelverket samt affärsmässigheten i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har utsetts för att utreda&lt;br&gt;möjligheterna att omlokalisera delar av materielver-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kets verksamhet till Arboga. Utredaren redovisade&lt;br&gt;sitt förslag till regeringen den 18 augusti 1997. Utre-&lt;br&gt;daren har redovisat möjligheter att överföra befintlig&lt;br&gt;eller planerad verksamhet som omfattar ett 150-tal&lt;br&gt;tjänster till Arboga. Förslaget rör bl.a. tjänster vid&lt;br&gt;Försvarets materielverk och Försvarsmakten. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att fatta beslut i frågan under hösten&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk har stora uteliggande be-&lt;br&gt;ställningar hos utländsk försvarsindustri med åtföl-&lt;br&gt;jande valutaberoende. För att finna möjliga lösningar&lt;br&gt;att minska valutarisken har regeringen gett Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret i uppdrag att i samarbete med Försva-&lt;br&gt;rets materielverk föreslå en modell för hantering av&lt;br&gt;valutaflöden och valutarisker, i första hand för mate-&lt;br&gt;rielverket. Den första etappen av uppdraget skall re-&lt;br&gt;dovisas i december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förutsätter att de ovan redovisade värde-&lt;br&gt;na på leveranssäkerhet kan höjas när myndigheten&lt;br&gt;successivt anpassar sig till det nya styrsystemet, av-&lt;br&gt;giftsfinansieringen och ändrade ekonomiadministra-&lt;br&gt;tiva rutiner. Det bör bl.a. vara möjligt att eliminera&lt;br&gt;nu förekommande eftersläpning av rapportering och&lt;br&gt;fakturering efter det att leverans skett. Regeringen&lt;br&gt;anser att det är av stor vikt att Försvarets materiel-&lt;br&gt;verk och Försvarsmakten vidtar åtgärder för att för-&lt;br&gt;bättra måluppfyllelsen i detta avseende under bud-&lt;br&gt;getåret 1998 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringarna under budgetåret 1998 är att för-&lt;br&gt;bättra affärsmässigheten i upphandlingarna och att&lt;br&gt;förbättra leveranssäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Anslag D 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;D 1. TOTALFÖRSVARETS PLIKTVERK&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295 466 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197 892&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238 139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244 715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets pliktverks huvudsakliga uppgifter&lt;br&gt;regleras i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för Totalförsvarets plikt-&lt;br&gt;verk är att ge myndigheter och andra som har be-&lt;br&gt;manningsansvar inom totalförsvaret stöd och service&lt;br&gt;i frågor avseende bemanning med totalförsvarsplikti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ga som skrivs in för värnplikt eller civilplikt. Stöd och&lt;br&gt;service skall även lämnas till de bemanningsansvariga&lt;br&gt;i fråga om totalförsvarspliktigas tjänstgöring och re-&lt;br&gt;dovisning av annan personal inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets pliktverk skall mönstra, skriva in&lt;br&gt;och krigsplacera totalförsvarspliktiga enligt lagen om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets pliktverks verksamhet har för in-&lt;br&gt;nevarande budgetår indelats i följande verksamhets-&lt;br&gt;grenar: Mönstring, Antagningsprövning och Inskriv-&lt;br&gt;ning, Stöd under tjänstgöring, Stöd till&lt;br&gt;krigsorganisationen samt Övrig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets pliktverk ansvarar för mönstring och&lt;br&gt;inskrivning av totalförsvarspliktiga och har 1 juni&lt;br&gt;1995 - 31 december 1996 mönstrat 73 163 män och&lt;br&gt;antagningsprövat 755 kvinnor. Totalförsvarets plikt-&lt;br&gt;verks mål att mönstra och antagningspröva 79 965&lt;br&gt;totalförsvarpliktiga har ej uppfyllts dels på grund av&lt;br&gt;att personer som har kallats till mönstring har utebli-&lt;br&gt;vit och inte kunnat nås genom efterspaning, dels på&lt;br&gt;grund av att mönstringstillfällen har senarelagts av&lt;br&gt;sociala skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets pliktverk kallade 54 734 totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga till grundutbildning, varav 51 834 för&lt;br&gt;värnplikt och 2 900 för civilplikt. Under budgetåret&lt;br&gt;påbörjade 52 271 sin totalförsvarsplikt och 7 049&lt;br&gt;avbröt densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets pliktverks stöd till krigsorganisa-&lt;br&gt;tionen omfattar annan utredning än mönstring,&lt;br&gt;krigsplacering och utsändning av order, ändrad&lt;br&gt;krigsplacering, ändringar till följd av omorganisation&lt;br&gt;av Försvarsmaktens krigsförband, uppföljning av&lt;br&gt;personaltillgångar och prognoser och statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen visar att verksamheten bedrivits&lt;br&gt;med sådan inriktning att uppsatta mål i allt väsentligt&lt;br&gt;har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGS-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VERKSAMHET&lt;br&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;br&gt;(INTÄKT -&lt;br&gt;KOSTNAD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 059&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Investeringsplan&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inrikt-&lt;br&gt;ningen av Totalförsvarets pliktverks investeringsplan&lt;br&gt;för perioden 1998-2000 enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INVESTERINGSPLAN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarshögskolan bildades den 1 januari 1997 ge-&lt;br&gt;nom en sammanslagning av tidigare Militärhögsko-&lt;br&gt;lan och Försvarshögskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för Försvarshögskolan är&lt;br&gt;att genom utbildning och forskning stödja totalför-&lt;br&gt;svarets kompetensuppbyggnad och chefsutveckling&lt;br&gt;av såväl militär som civil personal.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER&lt;br&gt;KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTAL&lt;br&gt;KOSTNAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PROGNOS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BUDGET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- utv. PLIS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;in-&lt;br&gt;vesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;251,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;251,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;251,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ll.o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;finansiering&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets pliktverk har lämnat underlag för&lt;br&gt;fördjupad prövning för budgetåren 1998-2001.&lt;br&gt;Sammantaget innebär regeringens bedömning att in-&lt;br&gt;riktningen av verksamheten för Totalförsvarets plikt-&lt;br&gt;verk i stora delar kan bygga på den verksamhet som&lt;br&gt;hittills bedrivits. Frågan om avgiftsfinansiering av vis-&lt;br&gt;sa tjänster hos Totalförsvarets pliktverk är föremål&lt;br&gt;för överväganden inom Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk till 231 750 000 kronor budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;F.d. Militärhögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten har bedrivits i&lt;br&gt;enlighet med angiven inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F.d. Försvarshögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten motsvarar de&lt;br&gt;krav regeringen ställt på myndigheten. Mål och upp-&lt;br&gt;drag i regleringsbrevet har uppfyllts och återrappor-&lt;br&gt;terats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGS-&lt;br&gt;VERKSAMHET&lt;br&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;br&gt;(INTÄKT -&lt;br&gt;KOSTNAD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 794&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;299 031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226 736&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229 488&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;252 239&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16 888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;251 486 |&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;253 656 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;Investeringsplan&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Anslag D 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;D 2. FÖRSVARSHÖGSKOLAN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 842 &lt;sup&gt;1,2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 249 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Beloppet avser summan av de tidigare anslagen B 3 Militärhögskolan och&lt;br&gt;G 5 Försvarshögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inrikt-&lt;br&gt;ningen av Försvarshögskolans investeringsplan för&lt;br&gt;perioden 1998-2000 enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;INVESTERINGSPLAN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER&lt;br&gt;KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PROGNOS&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BUDGET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÖKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillgångar som&lt;br&gt;används i&lt;br&gt;verksamheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;finansiering&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser (Militärhögskolan)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har riktat invändningar mot f.d.&lt;br&gt;Militärhögskolans årsredovisning. Årets kapitalför-&lt;br&gt;ändring är inte rättvisande beroende på felaktig re-&lt;br&gt;dovisning av intäkter i den avgiftsfinansierade verk-&lt;br&gt;samheten. Bokförda intäkter om cirka 29 miljoner&lt;br&gt;kronor avseende uppdrag från Försvarsmakten mot-&lt;br&gt;svarar inte avtalad och genomförd verksamhet. Des-&lt;br&gt;sa medel borde i stället ha bokförts som förskott från&lt;br&gt;kund (så har sedermera skett). Militärhögkolan re-&lt;br&gt;dovisar därmed enligt Riksrevisionsverket intäkter&lt;br&gt;som ännu inte motsvaras av upparbetade kostnader&lt;br&gt;under perioden. Redovisningen ger därför inget rätt-&lt;br&gt;visande resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver denna huvudinvändning anför Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket bl.a. att internkontrollen under året inte&lt;br&gt;fungerat på ett tillfredsställande sätt med fel och bris-&lt;br&gt;ter i redovisningen som följd. Verket konstaterar&lt;br&gt;också att Militärhögskolan tidigare redovisat att åt-&lt;br&gt;gärder skall vidtas för att förbättra resultatredovis-&lt;br&gt;ningen, men att de flesta av dessa åtgärder trots detta&lt;br&gt;inte genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser allvarligt på Riksrevisionsverkets&lt;br&gt;kritik mot Militärhögskolan. Bristerna visar att det&lt;br&gt;behövs en förbättrad dialog mellan Försvarsmakten&lt;br&gt;och Försvarshögskolan i syfte att förtydliga rollerna.&lt;br&gt;Sedan Militärhögskolan har avvecklats har den nya&lt;br&gt;Försvarshögskolan för Försvarsdepartementet redo-&lt;br&gt;visat hur verksamheten framgent kommer att pro-&lt;br&gt;duktionsledas och ekonomistyras. Denna ordning&lt;br&gt;bedöms av regeringen innebära klara förbättringar&lt;br&gt;och att ovanstående brister kan avhjälpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att noga följa upp att de bris-&lt;br&gt;ter som Riksrevisionsverket påtalat undanröjs. Sär-&lt;br&gt;skild vikt kommer att läggas vid utvecklandet av di-&lt;br&gt;alogen mellan Försvarshögskolan och Försvars-&lt;br&gt;makten samt med övriga beställare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För år 1997 har regeringen beslutat att verksamheten&lt;br&gt;vid Försvarshögskolan skall indelas i verksamhets-&lt;br&gt;grenarna Högre chefsutbildning för totalförsvaret,&lt;br&gt;Militär chefs- och specialistutbildning, Civil chefs-&lt;br&gt;och specialistutbildning samt Forskning och utveck-&lt;br&gt;ling. I 1997 års regleringsbrev angav också regering-&lt;br&gt;en att det är angeläget dels att den del av verksamhe-&lt;br&gt;ten som vänder sig till en kvalificerad internationell&lt;br&gt;deltagarkrets får en distinkt identitet, dels att utri-&lt;br&gt;kespolitisk kompetens finns i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarshögskolan har i 1997 års regleringsbrev&lt;br&gt;fått uppdraget att slutföra de delar av organisations-&lt;br&gt;kommitténs för Försvarshögskolan (dir.l996:75)&lt;br&gt;uppgifter, som rör dels forskningens styrning och fi-&lt;br&gt;nansiering, dels finansieringen av skolans verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarshögskolan har lämnat en särskild redo-&lt;br&gt;visning om informationskrigföring och därvid begärt&lt;br&gt;ett årligt belopp om 2,5 miljoner kronor för detta&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försvarshögskolans förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Forskningens inriktning och styrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning som nu byggs upp vid Försvarshög-&lt;br&gt;skolan bör koncentreras mot områden som är viktiga&lt;br&gt;vid skolan. Samarbetet med olika högskolor kommer&lt;br&gt;att öka. Varje institution bör få en professur och en&lt;br&gt;rekryteringstjänst som huvudsakligen finansieras med&lt;br&gt;medel för grundforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om inriktning av forskningen skall fattas av&lt;br&gt;Försvarshögskolans institutioner. Den övergripande&lt;br&gt;ledningen av forskningen vid Försvarshögskolan&lt;br&gt;kommer under rektor att utövas av den nya Forsk-&lt;br&gt;nings- och utbildningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finansieras grundforskningen vid fyra av&lt;br&gt;skolans sex institutioner genom uppdrag från För-&lt;br&gt;svarsmakten. För institutionerna för civil beredskap&lt;br&gt;resp, strategi kan finansieringen inte ske genom upp-&lt;br&gt;drag från Försvarsmakten eftersom denna verksam-&lt;br&gt;het har inriktning mot totalförsvar, militärhistoria&lt;br&gt;och säkerhetspolitik. Regeringen bör enligt Försvars-&lt;br&gt;högskolan anvisa medel via Försvarsmakten, Över-&lt;br&gt;styrelsen för civil beredskap och Regeringskansliet&lt;br&gt;(Utrikesdepartementet). En sådan styrning lägger&lt;br&gt;grunden för en tydligare koppling mellan uppdrags-&lt;br&gt;givare och uppdragstagare samt ger långsiktighet och&lt;br&gt;stabilitet i finansieringen av grundforskningen vid&lt;br&gt;Försvarshögskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kringkostnader för administrativt stöd, resor&lt;br&gt;m.m., kan totalkostnaden för grundforskningskom-&lt;br&gt;petens beräknas till 3 miljoner kronor per institution,&lt;br&gt;dvs. totalt 18 miljoner kronor för de sex institutio-&lt;br&gt;nerna. Övrig forskning skall även fortsättningsvis fi-&lt;br&gt;nansieras genom uppdrag förutom den del som rege-&lt;br&gt;ringen liksom tidigare finansierar genom anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering av övrig verksamhet vid&lt;br&gt;Försvarshögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För- och nackdelar med anslags- respektive avgiftsfi-&lt;br&gt;nansiering av Försvarshögskolans övriga verksamhet&lt;br&gt;har analyserats. Härvid har framkommit att kost-&lt;br&gt;nadsmedvetenheten, styrning, inriktning, offerering&lt;br&gt;och fakturering av verksamheten samt behovspröv-&lt;br&gt;ning av densamma ökar och blir tydligare med av-&lt;br&gt;giftsfinansiering av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för avgiftsfinansiering av de i dag&lt;br&gt;anslagsfinansierade områdena är att Överstyrelsen&lt;br&gt;för civil beredskap, Försvarsmakten och Regerings-&lt;br&gt;kansliet (Utrikesdepartementet) tilldelas medel för att&lt;br&gt;kunna göra beställningar inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. budgetåret 1999 bör, enligt Försvarshög-&lt;br&gt;skolan, den nu aktuella verksamheten i sin helhet&lt;br&gt;kunna finansieras med avgifter under förutsättning&lt;br&gt;att Överstyrelsen för civil beredskap, Försvarsmakten&lt;br&gt;och Regeringskansliet (Utrikesdepartementet)&lt;br&gt;”tecknar avtal” om utbildning inom respektive om-&lt;br&gt;råde med Försvarshögskolan och att Försvarshög-&lt;br&gt;skolans nuvarande medel, som är i anslagsform, för-&lt;br&gt;delas till Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringskansliet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utrikesdepartementet). Förslaget innebär därmed&lt;br&gt;inte ökade kostnader för myndigheters och andra or-&lt;br&gt;ganisationers deltagande i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Försvarshögskolan bör verksamheten vid&lt;br&gt;Institutionen för Högre Totalförsvarsutbildning un-&lt;br&gt;der budgetåret 1998 vara anslagsfinansierad med in-&lt;br&gt;riktning att bli avgiftsfinansierad. Tiden fram till näs-&lt;br&gt;ta budgetprocess bör användas till att ta fram&lt;br&gt;styrformer, som är anpassade för avgiftsfinansiering.&lt;br&gt;Det är avsikten att detta arbete skall utföras i nära&lt;br&gt;samarbete med de framtida uppdragsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Grundforskningen bör i likhet med vad som gäller&lt;br&gt;för högskolor och universitet finansieras via anslag.&lt;br&gt;Medel har därför avsatts inom anslaget med 18 mil-&lt;br&gt;joner kronor för denna uppgift. Medel har tillförts&lt;br&gt;från anslaget A 1 Försvarsmakten och anslaget B 1&lt;br&gt;funktionen Civil ledning. Härigenom styrs denna&lt;br&gt;verksamhet på likartat sätt som inom högskolesek-&lt;br&gt;torn samtidigt som långsiktighet och stabilitet upp-&lt;br&gt;nås. Regeringen bedömer att den föreslagna inrikt-&lt;br&gt;ningen av forskningen vid Försvarshögskolan i&lt;br&gt;princip kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller styrning och finansiering av övrig verk-&lt;br&gt;samhet inklusive övrig forskning kan det visserligen&lt;br&gt;rent principiellt finnas vissa fördelar med Försvars-&lt;br&gt;högskolans förslag. Men det finns även svårigheter&lt;br&gt;och problem med förslaget. Regeringen lämnar där-&lt;br&gt;för inte nu några förslag till riksdagen om ytterligare&lt;br&gt;förändringar. Frågan om hur den framtida styrning-&lt;br&gt;en och finansieringen skall utformas kommer att bli&lt;br&gt;föremål för fortsatt beredning inom Regeringskansli-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;et. Regeringen avser, i enlighet med totalförsvarsbe-&lt;br&gt;slutet år 1996, att se till att utbildning i säkerhetspo-&lt;br&gt;litik och totalförsvar av personal i ledande&lt;br&gt;befattningar inom totalförsvaret kan genomföras på&lt;br&gt;en hög ambitionsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att informationskrigföring är ett&lt;br&gt;ämnesområde som väl passar in i Försvarshögskolans&lt;br&gt;verksamhet som totalförsvarsmyndighet. Regeringen&lt;br&gt;har därför beräknat att 2,5 miljoner kronor förs från&lt;br&gt;anslaget A 1 Försvarsmakten till Försvarshögskolan&lt;br&gt;för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att sammanslagningen av f.d.&lt;br&gt;Försvarshögskolan och f.d. Militärhögskolan redan&lt;br&gt;har gett avsedda synergieffekter. Försvarshögskolan&lt;br&gt;bedöms kunna ge myndigheter och personal inom&lt;br&gt;totalförsvaret en god och erforderlig kompetensut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medel för Försvarshögskolan&lt;br&gt;med 36 603 000 kronor för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 Anslag D 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;D 3. FÖRSVARETS RADIOANSTALT&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;607 995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;, Anslags-&lt;br&gt;kredit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422 771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;423 569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;424 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;428 667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437 624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;446 071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Försvarets radioanstalt är en central förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet med uppgift att bedriva signalspaning.&lt;br&gt;Verksamheten bedrivs enligt den inriktning som re-&lt;br&gt;geringen, Försvarsmakten och övriga uppdragsgivare&lt;br&gt;anger. Försvarets radioanstalt skall också utveckla&lt;br&gt;teknisk materiel och metoder som behövs för att be-&lt;br&gt;driva denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsutskottet kommer att informeras om&lt;br&gt;verksamheten i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En särskild resultatundersökning har gjorts genom&lt;br&gt;informationsvärdering hos kunderna. Regeringen be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dömer att verksamhetsmålen för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan fortsätta i&lt;br&gt;enlighet med inlämnat budgetförslag för år 1998.&lt;br&gt;Försvarets underrättelsenämnd har tillstyrkt radioan-&lt;br&gt;staltens budgetunderlag. Regeringen beräknar med-&lt;br&gt;len för Försvarets radioanstalt till&lt;br&gt;428 667 000 kronor budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.8 Anslag D 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;D 4. FÖRSVARETS FORSKNINGSANSTALT&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172 178 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122 174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137 343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt är en i huvudsak avgifts-&lt;br&gt;finansierad myndighet med uppgift att bedriva&lt;br&gt;forskning och utredningsarbete för totalförsvaret&lt;br&gt;samt till stöd för nedrustning och internationell sä-&lt;br&gt;kerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsmedel används för områdena NBC-&lt;br&gt;forskning och Försvars- och säkerhetspolitik samt&lt;br&gt;föreslås engångsvis användas under budgetåret 1998&lt;br&gt;för sanering efter forskning kring explosivämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall också verka för att synergief-&lt;br&gt;fekter mellan civil och militär forskning samt natio-&lt;br&gt;nell och internationell forskning tillvaratas. Försva-&lt;br&gt;rets forskningsanstalt skall i samverkan med&lt;br&gt;uppdragsgivarna inom totalförsvaret verka för att&lt;br&gt;denna resurs nyttiggörs även för samhällsektorer&lt;br&gt;utanför totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för Försvarets forsknings-&lt;br&gt;anstalt är att med beaktande av krav på relevans och&lt;br&gt;vetenskaplig kvalitet bedriva forskning och utred-&lt;br&gt;ningsarbete för totalförsvaret samt till stöd för ned-&lt;br&gt;rustning och internationell säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt anger i sin årsredovis-&lt;br&gt;ning att ett betydande antal för totalförsvaret viktiga&lt;br&gt;forskningsresultat har nåtts samtidigt som en bred&lt;br&gt;kompetensutveckling skett, vilket skapar grund för&lt;br&gt;framtida handlingsfrihet av vikt inte minst för total-&lt;br&gt;försvarets anpassning. De uppdrag som erhållits från&lt;br&gt;kunderna har med några få undantag genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsanstalten framhåller att den effektivise-&lt;br&gt;ringsprocess som startade under budgetåret 1994/95&lt;br&gt;och som har slutförts under budgetåret 1995/96 har&lt;br&gt;fått genomslag på de priser som debiterats mot kun-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsanstalten pekar på att det ekonomiska&lt;br&gt;resultatet för budgetåret 1995/96 är gott, särskilt&lt;br&gt;som det belastats med engångskostnader för avveck-&lt;br&gt;ling av personal och lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalts verksamhet är upp-&lt;br&gt;delad på följande verksamhetsgrenar: Försvars- och&lt;br&gt;säkerhetspolitik, Utformning av militärt försvar och&lt;br&gt;civil beredskap, Vapen och skydd, Sensorer, Led-&lt;br&gt;ningssystem, Telekrig, Människan i totalförsvaret,&lt;br&gt;Skydd mot N-, B- och C-stridsmedel samt forskning&lt;br&gt;för övriga samhällssektorer. De totala intäkterna&lt;br&gt;uppgick till ca 943 miljoner kronor och de totala&lt;br&gt;kostnaderna till ca 939 miljoner kronor, vilket ger ett&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;resultat på ca 4 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGS-&lt;br&gt;VERKSAMHET&lt;br&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;br&gt;(INTÄKT -&lt;br&gt;KOSTNAD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;753 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;749 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;528 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;527 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;545 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;543 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;545 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;543 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;545 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;545 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;Investeringsplan&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inrikt-&lt;br&gt;ningen av Försvarets forskningsanstalts investerings-&lt;br&gt;plan för perioden 1998-2000 enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INVESTERINGSPLAN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PROGNOS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BUDGET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;br&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;br&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar i&lt;br&gt;tillgångar som&lt;br&gt;används i verk-&lt;br&gt;samheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;finansiering&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt bedriver på Försvarsde-&lt;br&gt;partementets uppdrag ett 30-tal forskningsprojekt&lt;br&gt;inom verksamhetsgrenen Försvars- och säkerhetspo-&lt;br&gt;litik. Studier genomförs avseende försvarets möjlighe-&lt;br&gt;ter till anpassning, den breddade hotbilden, öststats-&lt;br&gt;studier, Europeiska säkerhetsstrukturer och&lt;br&gt;internationella insatser. Studierna inom dessa områ-&lt;br&gt;den fortsätter och kommer bl.a. att utgöra underlag&lt;br&gt;inför den säkerhetspolitiska kontrollstationen år&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan flera decennier hållit en hög pro-&lt;br&gt;fil i internationellt nedrustningsarbete. Detta gäller&lt;br&gt;inte minst kärnvapenområdet. Den för en liten stat&lt;br&gt;unika kunskap som Sverige besitter har varit en för-&lt;br&gt;utsättning för den respekt som landet åtnjutit i detta&lt;br&gt;sammanhang. Regeringen avser även fortsättningsvis&lt;br&gt;ta initiativ inom nedrustningsområdet. Försvarets&lt;br&gt;forskningsanstalt kommer som ett led i det svenska&lt;br&gt;nedrustningsarbetet att genomföra ett seminarium i&lt;br&gt;syfte att studera förutsättningarna för ett eventuellt&lt;br&gt;verifikationssystem för ett avtal om förbud mot pro-&lt;br&gt;duktion av klyvbart material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har jämfört med den bedömning av&lt;br&gt;verksamheten som gjordes i anslutning till myndighe-&lt;br&gt;tens fördjupade anslagsframställning som lämnades&lt;br&gt;år 1996 också beräknat ett engångsbelopp, för sane-&lt;br&gt;ring efter forskning kring explosivämnen i Ursvik,&lt;br&gt;som överförts från medel som tidigare inplanerats för&lt;br&gt;Försvarsmakten. Det är avsikten att eventuella medel&lt;br&gt;för sanering som inte förbrukas skall återföras till&lt;br&gt;Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av verksamheten under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 har varit gott såväl verksamhetsmässigt som&lt;br&gt;ekonomiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mål som regeringen har satt upp för verksam-&lt;br&gt;heten under budgetåret 1995/96 har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för Försvarets forsk-&lt;br&gt;ningsanstalt till 137 343 000 kronor budgetåret&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.9 Anslag D 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;D 5. FLYGTEKNISKA FÖRSÖKSANSTALTEN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 323 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 921&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 755&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten är en i huvudsak av-&lt;br&gt;giftsfinansierad myndighet med uppgift att främja&lt;br&gt;utvecklingen av flygtekniken inom landet. Flygtek-&lt;br&gt;niska försöksanstalten är riksmätplats för tryck enligt&lt;br&gt;förordningen (1989:527) om riksprovplatser och&lt;br&gt;riksmätplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten finansieras med av-&lt;br&gt;giftsinkomster och anslag. Verksamheten leds av en&lt;br&gt;styrelse med fullt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstaltens omsättning uppgick&lt;br&gt;för budgetåret 1995/96 till 169,6 miljoner kronor, en&lt;br&gt;ökning på 12-månadersbasis från föregående bud-&lt;br&gt;getår med cirka 8,5 miljoner kronor. Resultatet öka-&lt;br&gt;de från en nollnivå till drygt en miljon kronor. Verk-&lt;br&gt;samheten var under budgetåret uppdelad på följande&lt;br&gt;verksamhetsgrenar: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensamt, Aerodynamik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Struktur- och materialteknik, Flygsystemteknik,&lt;br&gt;Akustik, Vindenergiverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten har under budget-&lt;br&gt;året 1995/96 följt upp och ytterligare reducerat verk-&lt;br&gt;samhetens omkostnader. Sammantaget bedömer&lt;br&gt;Flygtekniska försöksanstalten att en årlig nettokost-&lt;br&gt;nadsbesparing på 4-5 procent uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försvarsanknutna verksamheten på aerody-&lt;br&gt;namiksidan dominerades under budgetåret 1995/96&lt;br&gt;av arbeten med anknytning till flygplan JAS 39 Gri-&lt;br&gt;pen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom teknikområdet struktur- och&lt;br&gt;materialteknik har bl.a. omfattat fortsatta arbeten&lt;br&gt;med utveckling av ny krigsreparationsteknik för JAS&lt;br&gt;39 Gripen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom teknikområdet flygsystem har&lt;br&gt;omfattat luftstridssimulering, flygdynamik och män-&lt;br&gt;niska/maskinsamverkan samt flygets miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstaltens analysverktyg för&lt;br&gt;ljud- och vibrationsutbredning har under året tilläm-&lt;br&gt;pats i uppdrag för bl.a. Saab 2000 och Ariane 5. In-&lt;br&gt;om ramen för ett program av Närings- och teknikut-&lt;br&gt;vecklingsverket har Flygtekniska försöksanstalten&lt;br&gt;varit projektledare för ett samarbetsprojekt avseende&lt;br&gt;aktiv bullerkontroll för lätta tågvagnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga vindenergiforskningen bedrivs sedan&lt;br&gt;några år tillbaka i konsortieform under ledning av&lt;br&gt;Flygtekniska försöksanstalten. Arbetet med att ut-&lt;br&gt;vidga vindkraftsforskningen mot övriga Europa har&lt;br&gt;under budgetåret 1995/96 enligt försöksanstalten va-&lt;br&gt;rit framgångsrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPDRAGS-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INTÄKTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOM FÅR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DISPONERAS)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RESULTAT&lt;br&gt;(INTÄKT -&lt;br&gt;KOSTNAD)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOSTNADS -&lt;br&gt;TÄCKNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137 363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 053&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 866&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;Investeringsplan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;INVESTERINGSPLAN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(MILJONER&lt;br&gt;KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTAL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOSTNAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PROGNOS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BUDGET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;br&gt;-Ställbar&lt;br&gt;dysa till T&lt;br&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-Kompressor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Simulerings&lt;br&gt;-center&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-Övriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;objekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;invester-&lt;br&gt;ingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;finansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten under bud-&lt;br&gt;getåret 1995/96 har genomförts med gott resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medlen för Flygtekniska för-&lt;br&gt;söksanstalten till 31 773 000 kronor budgetåret&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inrikt-&lt;br&gt;ningen av Flygtekniska försöksanstaltens investe-&lt;br&gt;ringsplan för perioden 1998-2000 enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.10 Anslag D 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 6. STÖD TILL FRIVILLIGA FÖRSVARS-&lt;br&gt;ORGANISATIONER INOM TOTALFÖRSVARET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;147 979 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Tidigare anslaget G 15 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom total-&lt;br&gt;försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget omfattar kostnader för stöd till den verk-&lt;br&gt;samhet som anges i förordningen (1994:524) om fri-&lt;br&gt;villig försvarsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver tilldelas de frivilliga försvarsorganisa-&lt;br&gt;tionerna för sin utbildningsverksamhet medel från&lt;br&gt;anslagen A 1 Försvarsmakten, B 3 Befolkningsskydd&lt;br&gt;och räddningstjänst samt B 6 Hälso- och sjukvård&lt;br&gt;m.m. Arbetsmarknadsstyrelsen tilldelas medel genom&lt;br&gt;en anslagspost under anslaget B 3 Befolkningsskydd&lt;br&gt;och räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De frivilliga försvarsorganisationer som anges i bila-&lt;br&gt;ga till förordningen om frivillig försvarsverksamhet&lt;br&gt;får bidrag för den del av deras verksamhet som&lt;br&gt;främjar totalförsvaret och som omfattar ledning och&lt;br&gt;administration, försvarsupplysning och rekrytering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som finansieras med statsbidrag om-&lt;br&gt;fattas inte av bestämmelserna i förordningen&lt;br&gt;(1996:882) om myndigheters årsredovisning. Härav&lt;br&gt;följer att årsredovisningar och anslagsframställningar&lt;br&gt;inte lämnats i enlighet med föreskrifterna i nämnda&lt;br&gt;förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad regeringen redovisar i 1997 års&lt;br&gt;skrivelse disponerar och fördelar myndigheterna För-&lt;br&gt;svarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap&lt;br&gt;medlen för stöd till de frivilliga försvars-&lt;br&gt;organisationerna. Från och med budgetåret 1998 in-&lt;br&gt;går även medel för stöd till frivilliga försvarsorganisa-&lt;br&gt;tioner inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m.&lt;br&gt;Medlen ges i form av statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För år 1998 tilldelas de frivilliga försvarsorganisatio-&lt;br&gt;nerna 101 971 000 kronor för stöd till verksamhe-&lt;br&gt;ten. För utbildningsverksamheten bedöms&lt;br&gt;162 700 000 kronor avdelas, varav 56 700 000 kro-&lt;br&gt;nor från anslag inom det civila försvaret och&lt;br&gt;106 000 000 kronor från anslag inom det militära&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har även i 1997 års skrivelse behand-&lt;br&gt;lat de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet&lt;br&gt;i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ändringar i lagen om statligt personskadeskydd&lt;/h2&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Minimibeloppen i lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd för beräkning av sjukpenningun-&lt;br&gt;derlag och livränteunderlag, liksom för beräkning av&lt;br&gt;underlag för den särskilda sjukpenningen, höjs för&lt;br&gt;dem som omfattas av bestämmelserna om längre&lt;br&gt;grundutbildning än 60 dagar enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt. För dem återin-&lt;br&gt;förs också rätten till ersättning för nödvändiga kost-&lt;br&gt;nader för läkarvård, sjukvårdande behandling, sjuk-&lt;br&gt;husvård samt läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Bakgrund&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd gäl-&lt;br&gt;ler ersättning av staten vid personskada till bl.a. den&lt;br&gt;som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalför-&lt;br&gt;svarsplikt eller inställer sig till mönstring, eller annan&lt;br&gt;uttagning enligt den lagen eller till antagningspröv-&lt;br&gt;ning enligt lagen om möjlighet för kvinnor att fullgö-&lt;br&gt;ra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbild-&lt;br&gt;ning. När begreppet totalförsvarspliktiga används i&lt;br&gt;det följande avses även kvinnor som fullgör utbild-&lt;br&gt;ning med stöd av lagen om möjlighet för kvinnor att&lt;br&gt;fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundut-&lt;br&gt;bildning. Personskadeskyddet är avsett att ge de to-&lt;br&gt;talförsvarspliktiga ett motsvarande skydd som för-&lt;br&gt;värvsarbetande har. Skyddet gäller under hela&lt;br&gt;tjänstgöringstiden inklusive fritid och övningsuppe-&lt;br&gt;håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En totalförsvarspliktig har under sin tjänstgörings-&lt;br&gt;tid rätt att behålla sina förmåner enligt förordningen&lt;br&gt;(1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;även när han eller hon är sjuk. Bland förmånerna in-&lt;br&gt;går fri hälso- och sjukvård. Även efter utrycknings-&lt;br&gt;dagen har en totalförsvarspliktig som vid tiden för&lt;br&gt;utryckning får sluten vård vid vårdinrättning alltjämt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt till sådan fri sjukvård under högst 90 dagar där-&lt;br&gt;efter. Däremot har en totalförsvarspliktig under den&lt;br&gt;tid han eller hon är inkallad, den s.k. skyddstiden,&lt;br&gt;inte någon rätt till sjukpenning enligt lagen om stat-&lt;br&gt;ligt personskadeskydd. En totalförsvarspliktig har&lt;br&gt;vanligtvis inte heller någon rätt till sjukpenning enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning enligt lagen om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd utges först efter skyddstidens utgång. Hel&lt;br&gt;sjukpenning utges, efter avdrag med en karensdag,&lt;br&gt;med 75 % av sjukpenningrundande inkomst. Från&lt;br&gt;och med den 1 januari 1998 utges sjukpenningen&lt;br&gt;med 80 % av sjukpenninggrundande inkomst efter&lt;br&gt;avdrag med en karensdag (prop. 1996/97:63, bet.&lt;br&gt;1996/97:SfU12, rskr. 1996/97:273). Sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst är den inkomst som den sjuke&lt;br&gt;kan antas få. Många totalförsvarspliktiga rycker&lt;br&gt;dock in till grundutbildning innan de hunnit få arbete&lt;br&gt;och inkomster. Den sjukpenninggrundande inkoms-&lt;br&gt;ten kommer därför i stället att bestämmas med hjälp&lt;br&gt;av vissa minimibelopp kopplade till den skadades&lt;br&gt;ålder, vilket innebär att endast en låg ersättning ut-&lt;br&gt;ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om totalförsvarspliktigas sociala och&lt;br&gt;ekonomiska situation lämnade i ett betänkande&lt;br&gt;(SOU 1996:18) bl.a. vissa förslag till förbättringar i&lt;br&gt;personskadeskyddet för totalförsvarspliktiga. Frågan&lt;br&gt;om förändringar av personskadeskyddet har också&lt;br&gt;drivits av vämpliktsrörelsen och behandlades i det&lt;br&gt;sammanhanget bl.a. på Värnpliktskongressen i En-&lt;br&gt;köping i mars 1997. Även Civilpliktsrådet har ut-&lt;br&gt;tryckt att förbättringar bör göras av ersättningen&lt;br&gt;som utges vid skador. Regeringen uppdrog den 15&lt;br&gt;maj 1997 åt Försvarsmakten och Överstyrelsen för&lt;br&gt;civil beredskap att dels göra en kartläggning av de&lt;br&gt;totalförsvarspliktigas personskador som inträffat ef-&lt;br&gt;ter den 1 juli 1995, dels redovisa förslag på förbätt-&lt;br&gt;ringar i ersättningssystemet samt kostnaderna för&lt;br&gt;förändringarna. Försvarsmakten inkom med en skri-&lt;br&gt;velse till regeringen den 16 juni 1997 och Överstyrel-&lt;br&gt;sen för civil beredskap inkom med en skrivelse den&lt;br&gt;13 juni 1997. Båda myndigheterna har föreslagit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en fördjupad analys görs av behovet av förändringar&lt;br&gt;inom ersättningssystemet. Myndigheterna har även&lt;br&gt;lämnat förslag till förändringar av ersättningssyste-&lt;br&gt;met. Såväl Vämpliktsrådet som Civilpliktsrådet har&lt;br&gt;medverkat i arbetet med skrivelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 26 juni 1997 att tillkalla&lt;br&gt;en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn&lt;br&gt;av arbetsskadeförsäkringen. Enligt direktiven&lt;br&gt;(1997:91) skall utredaren i det sammanhanget även&lt;br&gt;se över personskadeskyddet för de totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tiga. Uppdraget skall vara avslutat senast den 30 ja-&lt;br&gt;nuari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anförde i totalförsvarspropositionen år&lt;br&gt;1996, att den avsåg att återkomma med förslag om&lt;br&gt;förbättringar i de totalförsvarspliktigas personskade-&lt;br&gt;skydd. Vikten av att arbetet med förändringar av&lt;br&gt;personskadeskyddet skyndsamt fullföljs betonades i&lt;br&gt;riksdagsbehandlingen (bet. 1996/97:FöUl). Försvars-&lt;br&gt;makten och Överstyrelsen för civil beredskap har&lt;br&gt;lämnat förslag till förändringar. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund anser regeringen att det finns anledning att re-&lt;br&gt;dan nu föreslå vissa förändringar av reglerna om er-&lt;br&gt;sättningsunderlaget för sjukpenning och livränta&lt;br&gt;samt ersättning för vissa nödvändiga kostnader för&lt;br&gt;läkarvård m.m. för de totalförsvarspliktiga. I bered-&lt;br&gt;ningen av det förslag som regeringen nu förelägger&lt;br&gt;riksdagen har Försvarsmakten och Överstyrelsen för&lt;br&gt;civil beredskap lämnat synpunkter under hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om statligt personskadeskydd tillämpas, så-&lt;br&gt;som nämnts, bl.a. på den som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;om totalförsvarsplikt eller inställer sig till mönstring,&lt;br&gt;eller annan uttagning enligt den lagen eller till antag-&lt;br&gt;ningsprövning enligt lagen om möjlighet för kvinnor&lt;br&gt;att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre&lt;br&gt;grundutbildning. Begreppet ”skada” innefattar enligt&lt;br&gt;lagen om statligt personskadeskydd både olycksfalls-&lt;br&gt;skada och sjukdom (prop. 1976/77:64, s. 127).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § lagen om statligt personskadeskydd&lt;br&gt;lämnas ersättning för sjukdom, bestående nedsätt-&lt;br&gt;ning av arbetsförmågan och dödsfall. Personskade-&lt;br&gt;skyddet omfattar enligt 6 § skada som har ådragits&lt;br&gt;under skyddstiden. Med skyddstid avses enligt 4 §&lt;br&gt;den tid som löper mellan det att den första färden&lt;br&gt;påbörjats till inställelsen till dess att den sista färden&lt;br&gt;från verksamheten avslutats. I 7 och 8 §§ har vissa&lt;br&gt;presumtionsregler intagits för när en skada skall an-&lt;br&gt;ses ha uppkommit. Reglerna innebär att om någon&lt;br&gt;har varit utsatt för ett olycksfall under skyddstiden,&lt;br&gt;skall skada som han eller hon då ådragit sig anses&lt;br&gt;vara orsakad av olycksfallet, om övervägande skäl&lt;br&gt;talar för det. Om skada till följd av annat än olycks-&lt;br&gt;fall visar sig efter skyddstiden skall den anses vara&lt;br&gt;ådragen under skyddstiden om verksamheten skäli-&lt;br&gt;gen kan antas ha väsentligt bidragit till skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av sjukpenning tillämpas vissa&lt;br&gt;i 10 § lagen om statligt personskadeskydd angivna&lt;br&gt;bestämmelser i lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkring. Enligt 3 kap. 1 § lagen om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring har den som är sjukförsäkrad enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring vid arbetsskada rätt till samma&lt;br&gt;förmåner från sjukförsäkringen som vid annan sjuk-&lt;br&gt;dom. Hel sjukpenning utges enligt 3 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring, efter en karensdag, med 75&lt;br&gt;procent av den sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;dividerat med 365. Såsom tidigare nämnts utges hel&lt;br&gt;sjukpenning från och med den 1 januari 1998 med&lt;br&gt;80 procent av sjukpenninggrundande inkomst. Sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst är enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring den årsinkomst som den för-&lt;br&gt;säkrade tills vidare kan antas få. Det är dock vanligt&lt;br&gt;förekommande att totalförsvarspliktiga inte har haft&lt;br&gt;något arbete varför det inte går att fastställa någon&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst. I stället får ett sjuk-&lt;br&gt;penningunderlag enligt 12 § lagen om statligt per-&lt;br&gt;sonskadeskydd bestämmas med hjälp av de regler&lt;br&gt;om vissa minimibelopp kopplade till den skadades&lt;br&gt;ålder som återfinns i 4 kap. 10 § andra stycket lagen&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring. Sjukpenningunderlaget&lt;br&gt;får inte beräknas till lägre belopp än vad som mot-&lt;br&gt;svarar två gånger basbeloppet för tid före 21 års ål-&lt;br&gt;der, två och en halv gånger basbeloppet för tid mel-&lt;br&gt;lan 21 och 25 års ålder och tre gånger basbeloppet&lt;br&gt;för tid från och med 25 års ålder. Bestämmelserna i&lt;br&gt;12 § omfattar den som har skadats under grundut-&lt;br&gt;bildning som är längre än 60 dagar. Sjukpenning och&lt;br&gt;livränta utges enligt 11 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;statligt personskadeskydd inte under skyddstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även såvitt gäller bestämmandet av livränta till-&lt;br&gt;lämpas vissa i 10 § lagen om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd angivna bestämmelser i lagen om arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring. Den som genom arbetsskada fått sin&lt;br&gt;förmåga att skaffa inkomst genom arbete nedsatt&lt;br&gt;med minst en femtondel har enligt 4 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring rätt till ersättning i form&lt;br&gt;av livränta, såvida den årliga förlusten inte understi-&lt;br&gt;ger en fjärdedels basbelopp. Livränteunderlaget be-&lt;br&gt;stäms enligt 4 kap. 5 § lagen om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring på samma sätt som den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten enligt 3 kap. 2 § lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring. Om det inte går att fastställa någon sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst får även för livräntan regler-&lt;br&gt;na i 4 kap. 10 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring om vissa minimibelopp kopp-&lt;br&gt;lade till den skadades ålder tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § lagen om statligt personskadeskydd&lt;br&gt;kan en särskild sjukpenning utges om en totalför-&lt;br&gt;svarspliktig under grundutbildning som är längre än&lt;br&gt;60 dagar har ådragit sig sjukdom under skyddstiden,&lt;br&gt;utryckningsmånaden eller den efterföljande månaden&lt;br&gt;och denna sjukdom nedsätter den sjukes förmåga att&lt;br&gt;skaffa sig inkomst genom arbete med minst en fjär-&lt;br&gt;dedel. Denna form av sjukpenning utges vid sjukdom&lt;br&gt;som på grund av bestämmelserna i 6-8 §§ inte täcks&lt;br&gt;av lagens övriga ersättningsbestämmelser. Om den&lt;br&gt;sjuke samtidigt har rätt till annan ersättning enligt&lt;br&gt;lagen om statligt personskadeskydd, sjukpenning en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt lagen om arbetsskadeförsäkring eller sjukpenning&lt;br&gt;enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring, utges den&lt;br&gt;särskilda sjukpenningen endast om den är högre. Hel&lt;br&gt;särskild sjukpenning utges som annan sjukpenning&lt;br&gt;till 75 procent av den sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komsten dividerat med 365. Den särskilda sjukpen-&lt;br&gt;ningen kommer i likhet med sjukpenningen enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring att från och med den 1&lt;br&gt;januari 1998 utges med 80 procent av den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten. Ersättningsunderlaget för&lt;br&gt;särskild sjukpenning bestäms alltid enligt reglerna i 4&lt;br&gt;kap. 10 § lagen om arbetsskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor betydelse att medborgarna känner an-&lt;br&gt;svar för och efter förmåga medverkar till Sveriges&lt;br&gt;försvar. Detta tillgodoses bäst genom ett system med&lt;br&gt;plikttjänstgöring. Under tjänstgöringen utsätts dock&lt;br&gt;de totalförsvarspliktiga för vissa risker som de i an-&lt;br&gt;nat fall inte skulle utsättas för. Det är därför viktigt&lt;br&gt;att utbildningen genomförs på ett sådant sätt att ris-&lt;br&gt;kerna så långt det är möjligt minimeras. När en&lt;br&gt;olycka trots vidtagna åtgärder ändå inträffar är det&lt;br&gt;angeläget att reglerna om personskadeskydd kan ge&lt;br&gt;ett gott skydd för den som drabbas av en skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av personskadeskyddet är rätten till&lt;br&gt;sjukpenning. Vissa förändringar som gjordes bl.a.&lt;br&gt;den 1 januari 1993 i lagen om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;och den 1 januari 1996 i lagen om allmän försäkring,&lt;br&gt;har medfört sänkt ersättningsnivå för sjukpenning&lt;br&gt;som utges i samband med skador. De förändringar&lt;br&gt;som gjorts har gällt de totalförsvarspliktiga på sam-&lt;br&gt;ma sätt som arbetstagare m.fl. År 1993 togs även vis-&lt;br&gt;sa ersättningar för sjukvårdskostnader bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att&lt;br&gt;personskadeskyddet förbättras för de totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga. Utredningen om totalförsvarpliktigas&lt;br&gt;sociala och ekonomiska situation föreslog att de to-&lt;br&gt;talförsvarspliktiga som drabbas av skador får en&lt;br&gt;bättre sjukpenning och att de ändringar som gjordes&lt;br&gt;år 1993 tas bort såvitt gäller de totalförsvarspliktiga.&lt;br&gt;Den särskilde utredare som nu fått i uppdrag att se&lt;br&gt;över arbetsskadeförsäkringen skall, som tidigare&lt;br&gt;nämnts, även se över personskadeskyddet för de to-&lt;br&gt;talförsvarspliktiga. Uppdraget skall vara avslutat se-&lt;br&gt;nast den 30 januari 1998. Försvarsmakten och Över-&lt;br&gt;styrelsen för civil beredskap har föreslagit en rad&lt;br&gt;olika förändringar, varav bl.a. den att beloppet för&lt;br&gt;sjukpenningunderlaget höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är nödvändigt att vissa&lt;br&gt;förbättringar av de totalförsvarspliktigas ersättnings-&lt;br&gt;skydd genomförs redan nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det förslag som lämnats av Försvarsmakten&lt;br&gt;och Överstyrelsen för civil beredskap bör sjukpen-&lt;br&gt;ningunderlaget grunda sig på fyra basbelopp för den&lt;br&gt;som är yngre än 21 år, fyra och ett halvt basbelopp&lt;br&gt;för den som är mellan 21 och 25 år och fem basbe-&lt;br&gt;lopp för den som fyllt 25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den föreslagna höjningen av&lt;br&gt;antalet basbelopp ger en god förbättring av sjukpen-&lt;br&gt;ningen för den som före fullgörandet av grundut-&lt;br&gt;bildningen inte har haft möjlighet att komma in på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. I 12 § lagen om statligt per-&lt;br&gt;sonskadeskydd bör därför göras en ändring av inne-&lt;br&gt;börd att för den som omfattas av bestämmelserna&lt;br&gt;om längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen&lt;br&gt;om totalförsvarsplikt och som har skadats under så-&lt;br&gt;dan utbildning, får sjukpenningunderlaget inte be-&lt;br&gt;räknas till lägre belopp än vad som motsvarar fyra&lt;br&gt;gånger basbeloppet för tid före 21 års ålder, fyra och&lt;br&gt;en halv gånger basbeloppet för tid mellan 21 och 25&lt;br&gt;års ålder och fem gånger basbeloppet för tid från och&lt;br&gt;med 25 års ålder. Såsom tidigare har nämnts finns&lt;br&gt;enligt 13 § lagen om statligt personskadeskydd även&lt;br&gt;en rätt till särskild sjukpenning för den som under&lt;br&gt;grundutbildning som är längre än 60 dagar har ådra-&lt;br&gt;git sig sjukdom som efter skyddstidens slut sätter ned&lt;br&gt;hans förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete&lt;br&gt;med minst en fjärdedel. Detsamma gäller vid sjuk-&lt;br&gt;dom som har ådragits under utryckningsmånaden&lt;br&gt;eller månaden efter denna. Även i denna bestämmel-&lt;br&gt;se bör göras en ändring som innebär att den särskilda&lt;br&gt;sjukpenningen skall beräknas på ett underlag som&lt;br&gt;uppgår till de belopp som motsvarar fyra gånger&lt;br&gt;basbeloppet, fyra och en halv gånger basbeloppet&lt;br&gt;samt fem gånger basbeloppet för de olika ålderskate-&lt;br&gt;gorierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom tidigare redovisats skall även för livränta&lt;br&gt;reglerna om vissa minimibelopp i 4 kap. 10 § andra&lt;br&gt;stycket lagen om arbetsskadeförsäkring tillämpas,&lt;br&gt;om det inte går att fastställa någon sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst för den skadade. Det är inte lämpligt&lt;br&gt;att underlaget för livränta beräknas till ett lägre be-&lt;br&gt;lopp än underlaget för sjukpenning. Därför bör i 12&lt;br&gt;§ lagen om statligt personskadeskydd göras en sådan&lt;br&gt;ändring att även livränteunderlaget bestäms till de&lt;br&gt;antal basbelopp för de olika ålderskategorierna som&lt;br&gt;föreslagits gälla vid bestämandet av sjukpenningun-&lt;br&gt;derlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ersättning för vissa sjukvårdskostnader&lt;br&gt;enligt lagen om arbetsskadeförsäkring och därige-&lt;br&gt;nom motsvarande ersättning enligt lagen om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd för sådana kostnader som upp-&lt;br&gt;kommer efter skyddstiden upphörde den 1 juli 1993.&lt;br&gt;Regeringen anser att totalförsvarspliktiga som ge-&lt;br&gt;nomgår den längre grundutbildningen bör få samma&lt;br&gt;ersättning som utgavs före den 1 juli 1993. I lagen&lt;br&gt;om statligt personskadeskydd bör därför införas en&lt;br&gt;ny bestämmelse av innebörd att den som omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna om längre grundutbildning än 60&lt;br&gt;dagar enligt lagen om totalförsvarsplikt och som har&lt;br&gt;skadats under sådan utbildning äger efter skyddsti-&lt;br&gt;dens utgång, rätt även till ersättning för nödvändiga&lt;br&gt;kostnader för läkarvård, sjukvårdande behandling,&lt;br&gt;sjukhusvård samt läkemedel under en tid av högst tre&lt;br&gt;år. I kostnader för vård skall inräknas nödvändiga&lt;br&gt;kostnader för resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar att kostnaderna för förbätt-&lt;br&gt;ringarna uppgår till 1,7 miljoner kronor (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 4.14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna bör träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ändring i lagen om&lt;br&gt;tullfrihet m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I tullfrihetslagen föreslås en ändring av innebörd att&lt;br&gt;regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet även&lt;br&gt;för varor från ett land utanför EU som förtullas för&lt;br&gt;Försvarets radioanstalt och som skall användas för&lt;br&gt;militärt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får enligt 7 § första stycket 3 lagen&lt;br&gt;(1994:1547) om tullfrihet m.m. meddela föreskrifter&lt;br&gt;om tullfrihet för varor som förtullas för Försvars-&lt;br&gt;makten eller för Försvarets materielverk och som&lt;br&gt;skall användas för militärt ändamål eller varor som&lt;br&gt;skall användas i landet för tillverkning eller underhåll&lt;br&gt;av produkter för sådant ändamål. Bestämmelsen&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 a § förordningen (1994:1605) om tullfri-&lt;br&gt;het m.m. gäller tullfrihet för varor som förtullas för&lt;br&gt;Försvarsmakten eller för Försvarets materielverk och&lt;br&gt;som skall användas i det militära försvaret och utgör&lt;br&gt;krigsmateriel enligt förordningen (1992:1303) om&lt;br&gt;krigsmateriel eller avses i 1 &amp;nbsp;§ förordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:2060) om strategiska produkter. Tullfrihet&lt;br&gt;gäller också för varor som skall användas i landet för&lt;br&gt;tillverkning eller underhåll av produkter för svenskt&lt;br&gt;militärt ändamål. Denna bestämmelse trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till bestämmelserna var att Sverige i&lt;br&gt;och med medlemskapet i EU inte längre kunde till-&lt;br&gt;lämpa den ordning för tullfrihet i fråga om import av&lt;br&gt;försvarsmateriel som tidigare hade gällt i Sverige&lt;br&gt;(prop. 1995/96:12 och 57, bet. 1995/96:SkU17, rskr.&lt;br&gt;1995/96:120). All handel mellan medlemsstaterna&lt;br&gt;inom EU är i princip fri och man har gemensamma&lt;br&gt;tullar mot tredje land. Romfördragets artikel 223. Ib&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öppnar dock en möjlighet för medlemsländerna att&lt;br&gt;bl.a. hålla den egna importen av försvarsmateriel från&lt;br&gt;tredje land fri från tull. Enligt artikeln får således&lt;br&gt;varje medlemsstat vidta de åtgärder som den anser&lt;br&gt;nödvändiga för att skydda sina väsentliga säkerhets-&lt;br&gt;intressen i fråga om tillverkning av eller handel med&lt;br&gt;vapen, ammunition och krigsmateriel. Sådana åtgär-&lt;br&gt;der får dock, enligt vad som sägs i artikeln, inte för-&lt;br&gt;sämra konkurrensvillkoren på den gemensamma&lt;br&gt;marknaden vad gäller varor som inte är avsedda spe-&lt;br&gt;ciellt för militära ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tullfrihet var föranledd av en anmälan&lt;br&gt;av Försvarets materielverk till Regeringskansliet och&lt;br&gt;hade beretts av en arbetesgrupp inom Regerings-&lt;br&gt;kansliet. Mot bakgrund av att även Försvarets radio-&lt;br&gt;anstalt är en sådan myndighet som hanterar för-&lt;br&gt;svarsmateriel som skall användas för militärt&lt;br&gt;ändamål, har inom Regeringskansliet (Försvars-&lt;br&gt;departementet) utarbetats en promemoria med för-&lt;br&gt;slag att föreskrifter om tullfrihet får meddelas även&lt;br&gt;för varor som förtullas för Försvarets radioanstalt&lt;br&gt;och som skall användas för militärt ändamål. Försva-&lt;br&gt;rets radioanstalt, Generaltullstyrelsen, Försvarsmak-&lt;br&gt;ten och Rikspolisstyrelsen har getts tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig över promemorians lagförslag. De har inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot promemorieförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser bestämmelsen i 7 § tullfrihetslagen får&lt;br&gt;som nämnts föreskrifter om tullfrihet bl.a. meddelas&lt;br&gt;för varor som förtullas för Försvarsmakten eller för&lt;br&gt;Försvarets materielverk och som skall användas för&lt;br&gt;militärt ändamål. Även Försvarets radioanstalt är en&lt;br&gt;sådan myndighet som hanterar försvarsmateriel som&lt;br&gt;skall användas för militärt ändamål. I 7 § första&lt;br&gt;stycket 3 bör därför en ändring göras av innebörd att&lt;br&gt;regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet även&lt;br&gt;för varor som förtullas för Försvarets radioanstalt&lt;br&gt;och som skall användas för militärt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1547)&lt;br&gt;om tullfrihet m.m. kan formellt sett anses höra till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets granskningsområde. Den föreslagna änd-&lt;br&gt;ringen, att låta ytterligare en myndighet omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna om tullfrihet, är dock av sådan be-&lt;br&gt;skaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastställer biståndsramen för internationellt ut-&lt;br&gt;vecklingssamarbete till 0,70 % av vid budgete-&lt;br&gt;ringstillfället beräknad BNI för 1998,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och&lt;br&gt;åtaganden som förordas under verksamhetsom-&lt;br&gt;råde A Internationellt utvecklingssamarbete, av-&lt;br&gt;snittet Utfästelser och åtaganden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndigar regeringen att ikläda staten betal-&lt;br&gt;ningsansvar i form av statliga garantier till ett&lt;br&gt;belopp av högst 12 000 000 000 kr för garanti-&lt;br&gt;givning inom det internationella utvecklings-&lt;br&gt;samarbetet i enlighet med vad som förordas un-&lt;br&gt;der avsnittet Bilateralt utvecklingssamarbete,&lt;br&gt;underavsnittet Krediter och garantier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänner inrättande av en säkerhetsreserv för&lt;br&gt;garantiverksamhet som inte är kopplad till kre-&lt;br&gt;ditgivning i enlighet med vad som förordas under&lt;br&gt;avsnittet Bilateralt utvecklingssamarbete, un-&lt;br&gt;deravsnittet Krediter och garantier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. godkänner att subventioner av premier för bi-&lt;br&gt;ståndsgarantier får belasta anslaget A 1 Bistånds-&lt;br&gt;verksamhet i enlighet med vad som förordas un-&lt;br&gt;der avsnittet Bilateralt utvecklingssamarbete,&lt;br&gt;underavsnittet Krediter och garantier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. godkänner att avräkning av gåvoelement i u-&lt;br&gt;krediter skall ske i enlighet med vad som förordas&lt;br&gt;under avsnittet Bilateralt utvecklingssamarbete,&lt;br&gt;underavsnittet Krediter och garantier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bemyndigar regeringen att ikläda staten betal-&lt;br&gt;ningsansvar i form av statliga garantier för finan-&lt;br&gt;siellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till&lt;br&gt;ett belopp om högst 150 000 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bemyndigar regeringen att under budgetåret åta&lt;br&gt;sig ekonomiska förpliktelser för insatser i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa innebärande åtaganden&lt;br&gt;om högst 810 000 000 kronor som medför&lt;br&gt;utgifter efter år 1998,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under ut-&lt;br&gt;giftsområde 7 Internationellt bistånd enligt föl-&lt;br&gt;jande uppställning:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSBELOPP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A1. Biståndsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservarionsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 214 267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 2. Biståndsförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409 333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1. Samarbete med Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;789 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 2. Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd&lt;br&gt;och exportkreditgarantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 434 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/981 saml. Vol. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Verksamhet under utgiftsområdet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet Internationellt bistånd omfattar verk-&lt;br&gt;samhetsområdena A. Internationellt utvecklings-&lt;br&gt;samarbete respektive B. Samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt utvecklingssamarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det överordnade målet för Sveriges internationella&lt;br&gt;utvecklingssamarbete är att höja de fattiga folkens&lt;br&gt;levnadsnivå. De sex av riksdagen fastlagda bistånds-&lt;br&gt;politiska målen - att bidra till resurstillväxt, ekono-&lt;br&gt;misk och politisk självständighet, ekonomisk och so-&lt;br&gt;cial utjämning, demokratisk samhällsutveckling, en&lt;br&gt;framsynt hushållning med naturresurser och omsorg&lt;br&gt;om miljön samt jämställdhet mellan kvinnor och&lt;br&gt;män - samverkar för att bidra till det övergripande&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete med Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av riksdagen fastslagna målen för samarbetet med&lt;br&gt;Central- och Östeuropa är att främja en säkerhets-&lt;br&gt;gemenskap, fördjupa demokratins kultur, stödja en&lt;br&gt;socialt hållbar ekonomisk omvandling samt stödja en&lt;br&gt;miljömässigt hållbar utveckling. Härtill har riksdagen&lt;br&gt;beslutat att allt samarbete skall genomsyras av ett&lt;br&gt;jämställdhetsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för utgiftsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala biståndsramen, motsvarande 0,70 % av&lt;br&gt;prognosticerad BNI år 1998 beräknas till 12 418&lt;br&gt;miljoner kronor. I förhållande till regeringens eko-&lt;br&gt;nomiska vårproposition 1996/97:150 är ramen för&lt;br&gt;utgiftsområdet nedjusterad med 65 miljoner kronor&lt;br&gt;för år 1998, vilket beror på att biståndsramen, som&lt;br&gt;beräknas till 0,70 % av BNI, omräknats som följd av&lt;br&gt;förändring av BNI-prognosen för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN INOM UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSPROGNOS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A. Internationellt utvecklingssamarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B. Samarbete med Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 241&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt för utgiftsområde 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 028&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 A Internationellt utvecklingssamarbete&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens prioriteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser biståndet som ett oumbärligt in-&lt;br&gt;strument att främja säkerhet och solidaritet. Det&lt;br&gt;är i Sveriges intresse att det internationella ut-&lt;br&gt;vecklingssamarbetet stärks. Biståndsfinansierade&lt;br&gt;insatser kan vara avgörande för att säkra fred,&lt;br&gt;fördjupa demokratins kultur, bistå människor i&lt;br&gt;nöd, utveckla handel och på olika sätt främja en&lt;br&gt;globalt hållbar utveckling. Utifrån det övergri-&lt;br&gt;pande målet att höja de fattiga folkens levnads-&lt;br&gt;nivå har Sverige över åren utvecklat metoder att&lt;br&gt;ge ett effektivt bistånd, såväl bilateralt genom&lt;br&gt;Sida och enskilda organisationer som genom ett&lt;br&gt;aktivt multilateralt arbete. Därigenom har Sveri-&lt;br&gt;ge blivit en uppskattad partner till dem vars egen&lt;br&gt;uppgift det är att utkräva sin rätt, befria sig från&lt;br&gt;fattigdom och ta makt över sin framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndet är såväl genom sin storlek som ge-&lt;br&gt;nom sin kvalitet ett utomordentligt användbart&lt;br&gt;instrument för Sveriges internationella ansvars-&lt;br&gt;tagande på många områden. Efter betydande&lt;br&gt;nedskärningar sedan 1992, kommer biståndet nu&lt;br&gt;efter budgetsaneringen att öka, för 1998 med&lt;br&gt;472 miljoner till 12 418 miljoner kronor, mot-&lt;br&gt;svarande 0,70 % av BNI. År 2000 kommer bi-&lt;br&gt;ståndet att öka även i nivå, till 0,72%. Detta&lt;br&gt;kontrasterar mot den internationella utveckling&lt;br&gt;som sänkt det samlade biståndet under samma&lt;br&gt;period från 0,33% till 0,25% av BNI, den histo-&lt;br&gt;riskt lägsta nivån någonsin. Medan stora bi-&lt;br&gt;ståndsgivare som USA och nu även Japan går&lt;br&gt;ned i volym, ökar det samlade nordiska bistån-&lt;br&gt;det. I Afrika söder om Sahara är nu de nordiska&lt;br&gt;länderna sammantaget större givare än både&lt;br&gt;USA och Storbritannien. Endast Frankrike, EG&lt;br&gt;och IDA är påtagligt större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kvalitativt är Sverige ledande. En bety-&lt;br&gt;dande policy- och metodutveckling har ägt rum&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under senare år, särskilt sedan det nya Sida bil-&lt;br&gt;dades 1995. På områdena jämställdhet och håll-&lt;br&gt;bar utveckling har riksdagen redan tagit ställning&lt;br&gt;till regeringens förslag. Inom kort förestår riks-&lt;br&gt;dagsbehandling av en modem policy för fattig-&lt;br&gt;domsbekämpning. Före april 1998 avser rege-&lt;br&gt;ringen förelägga riksdagen förslag rörande&lt;br&gt;demokrati, mänskliga rättigheter och en samlad&lt;br&gt;Afrikapolitik. Dessutom pågår ett arbete om&lt;br&gt;Sveriges Asienpolitik. En ny humanitär policy&lt;br&gt;bereds ävenledes. På flera områden har också&lt;br&gt;biståndets möjligheter att verka konfliktförebyg-&lt;br&gt;gande och fredsfrämjande förstärkts med nya&lt;br&gt;former av insatser. Under 1998 kommer en för-&lt;br&gt;stärkning av insatser för särskilt utsatta barn att&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det integrerade Utrikesdepartementet, det nya&lt;br&gt;Sida, landstrategiarbetet (regeringen har antagit&lt;br&gt;26 land- och regionstrategier), reformer av fält-&lt;br&gt;organisationen samt vår starka ställning i samar-&lt;br&gt;betet med FN, utvecklingsbankerna och EU har&lt;br&gt;bidragit till att Sverige i dag har ett bistånd som&lt;br&gt;kan styras och koordineras väl. Sida har, utöver&lt;br&gt;ett omfattande policyarbete, i det s.k. 2015-&lt;br&gt;arbetet belyst utvecklingssamarbetets förutsätt-&lt;br&gt;ningar på tjugo års sikt. Den självständiga Ex-&lt;br&gt;pertgruppen för studier i utvecklingsfrågor bely-&lt;br&gt;ser i ett antal studier svåra frågor som&lt;br&gt;biståndsberoende, de nya kapitalmarknaderna,&lt;br&gt;lärandet i biståndet och barns ekonomiska roll i&lt;br&gt;u-länder. Utrikesdepartementet och Sida kom-&lt;br&gt;mer under 1998 att ytterligare öka kompetensen&lt;br&gt;att leverera ett modernt, serviceinriktat samarbe-&lt;br&gt;te mellan svenska intressen och människor och&lt;br&gt;länder i den fattigare delen av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter biståndets första år, u-hjälpens, då fokus&lt;br&gt;låg på enskilda biståndsprojektet, och den senas-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;te 15-årsperioden, då fokus legat på strukturan-&lt;br&gt;passning och god samhällsstyrning, förestår nu&lt;br&gt;sannolikt en period då utvecklingssamarbetet&lt;br&gt;måste ses i ljuset av den kraftfulla globalisering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Globaliseringen manifesteras i en allt snabbare&lt;br&gt;ökning av flödet av varor, tjänster, kapital, kun-&lt;br&gt;skap, teknologi, kultur och information liksom&lt;br&gt;växande regionala och globala miljöproblem.&lt;br&gt;Det leder till att frågor av lokal och nationell ka-&lt;br&gt;raktär måste ses i ett globalt sammanhang Den&lt;br&gt;väldiga politiska och ekonomiska omvandlingen&lt;br&gt;i det som en gång var tredje världen påverkar&lt;br&gt;alla länder. Hastigheten i förändringarna och&lt;br&gt;den växande mängden av information skapar&lt;br&gt;osäkerhet om framtiden. Samspelet mellan olika&lt;br&gt;flöden, inte minst kunskap, formar en ny verk-&lt;br&gt;lighet. Regeringen avser tillsammans med ordfö-&lt;br&gt;randelandet i den alliansfria rörelsen, Colombia,&lt;br&gt;genomföra en internationell konferens om poli-&lt;br&gt;tikens möjligheter att dra nytta av de positiva&lt;br&gt;effekterna av globaliseringen och mildra de nega-&lt;br&gt;tiva. Globaliseringen ställer länder inför utma-&lt;br&gt;ningar och ödesfrågor som måste angripas ge-&lt;br&gt;mensamt. Utvecklingssamarbetet är här ett&lt;br&gt;oundgängligt instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studier, t.ex. av OECD, anger att på sikt är&lt;br&gt;förutsättningarna för fortsatt tillväxt, fattig-&lt;br&gt;domsbekämpning och sociala framsteg goda.&lt;br&gt;Utmaningarna är dock stora och mer pessimis-&lt;br&gt;tiska förutsägelser finns. Även i ekonomier med&lt;br&gt;god tillväxt ökar ofta klyftorna mellan fattiga&lt;br&gt;och rika. Belastningen på miljön överstiger glo-&lt;br&gt;balt vad som är långsiktigt hållbart. De politiska&lt;br&gt;reaktionerna på förändringstrycket kan leda till&lt;br&gt;en nytändning för internationellt samarbete och&lt;br&gt;till impulser för lokalt engagemang, men också&lt;br&gt;till populistiska rörelser som bygger på männi-&lt;br&gt;skors rädsla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aldrig har så många människor fått det så&lt;br&gt;mycket bättre som under de senaste trettio åren.&lt;br&gt;Aldrig har andelen fattiga varit så låg. Samtidigt&lt;br&gt;fortsätter antalet fattiga att öka. Aldrig har så&lt;br&gt;många fötts in i fattigdom. Kvinnor utgör en allt&lt;br&gt;större andel av de fattiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i de senaste budgetpropositio-&lt;br&gt;nerna tydliggjort avsikten att stärka fattigdoms-&lt;br&gt;inriktningen och långsiktigheten i utvecklings-&lt;br&gt;samarbetet. På basis av bl.a. Sidas utredning och&lt;br&gt;handlingsprogram om stöd till bärkraftig för-&lt;br&gt;sörjning och fattigdomsbekämpning, överläm-&lt;br&gt;nade regeringen i juni i år skrivelsen De fattigas&lt;br&gt;rätt - vårt gemensamma ansvar. Fattigdomsbe-&lt;br&gt;kämpning i Sveriges utvecklingssamarbete (skr.&lt;br&gt;1997/97:169) till riksdagen. I skrivelsen redovi-&lt;br&gt;sas hur fattigdomsarbetet kan ges en starkare&lt;br&gt;profil i utvecklingssamarbetet, såväl strategiskt&lt;br&gt;som metodiskt, såväl i det bilaterala utvecklings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetet som i samverkan med FN, EU och de&lt;br&gt;multilaterala utvecklingsbankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer än 30 års erfarenhet av bistånd har gett&lt;br&gt;oss kunskap och insikt om att fattigdomsbe-&lt;br&gt;kämpning kräver ett integrerat synsätt, där sam-&lt;br&gt;banden mellan politisk, ekonomisk, miljömässig&lt;br&gt;och social utveckling är avgörande. Fattigdom&lt;br&gt;handlar inte bara om brist på materiella resurser.&lt;br&gt;Det handlar också om mäns och kvinnors brist&lt;br&gt;på rättigheter, kunskap och inflytande över egna&lt;br&gt;livsvillkor. De fattigas egen syn på vad fattigdom&lt;br&gt;respektive ett gott liv är och vad som krävs för&lt;br&gt;att ta sig ur fattigdomen måste vara utgångs-&lt;br&gt;punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kampen mot fattigdom måste ledas av de fat-&lt;br&gt;tiga länderna själva. Deras vilja och förmåga att&lt;br&gt;föra en politik som stärker fattiga människors&lt;br&gt;säkerhet, förmåga och möjligheter och som bi-&lt;br&gt;drar till att mobilisera egna resurser för att be-&lt;br&gt;kämpa fattigdom är avgörande. Utvecklings-&lt;br&gt;samarbetets roll är att stödja och genom&lt;br&gt;dialogen påverka förändringar i samarbetslän-&lt;br&gt;derna som skapar förutsättningar för uthållig&lt;br&gt;tillväxt och förbättrade levnadsvillkor för fattiga&lt;br&gt;kvinnor, män och inte minst barn - att förbättra&lt;br&gt;barnens villkor och möjligheter utgör den vikti-&lt;br&gt;gaste investeringen i en nations framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen enkel formel för att göra ut-&lt;br&gt;vecklingssamarbetet mer inriktat på fattigdoms-&lt;br&gt;bekämpning. Det handlar inte främst om att ut-&lt;br&gt;forma speciella insatser för att nå de fattiga utan&lt;br&gt;om ett synsätt som utgår från de fattigas situa-&lt;br&gt;tion. Okad kunskap om och förståelse för speci-&lt;br&gt;fika förutsättningar i olika länder är en nödvän-&lt;br&gt;dig förutsättning för en starkare fattigdoms-&lt;br&gt;profil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det långsiktiga bilaterala utvecklingssamarbe-&lt;br&gt;tet bör främst koncentreras till fattiga länder&lt;br&gt;vars regeringar har politisk vilja och förmåga att&lt;br&gt;bedriva en framgångsrik politik mot fattigdom.&lt;br&gt;Internationellt skall Sverige fortsätta att verka&lt;br&gt;för att fattigdomsorientering får ett starkare ge-&lt;br&gt;nomslag i FN:s utvecklingssamarbete, i utveck-&lt;br&gt;lingsbankernas långivning och policydialog och i&lt;br&gt;EU:s bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokratins värderingar och principer får&lt;br&gt;fotfäste i allt fler av världens länder. Denna ut-&lt;br&gt;veckling innebär helt nya förutsättningar att ar-&lt;br&gt;beta med demokratimålet. Sida fick därför i fjol i&lt;br&gt;uppdrag att till regeringen föreslå en samman-&lt;br&gt;hållen policy på området. Med Sidas arbete som&lt;br&gt;grund avser regeringen att i början av 1998 i&lt;br&gt;form av en skrivelse till riksdagen presentera sin&lt;br&gt;politik för hur Sverige genom utvecklingssamar-&lt;br&gt;betet avser stödja demokratisering och respekt&lt;br&gt;för mänskliga rättigheter. Inom Utrikesdeparte-&lt;br&gt;mentet har vidare inletts ett brett arbete för att&lt;br&gt;tydligare formulera regeringens politik för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 främja de mänskliga rättigheterna, kvinnor och&lt;br&gt;mäns, de jure och de facto. Arbetet skall utmyn-&lt;br&gt;na i en skrivelse till riksdagen inför 5 O-årsminnet&lt;br&gt;av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för den egna utvecklingen ligger på&lt;br&gt;varje land. Samtidigt är varje land och varje&lt;br&gt;människa beroende av vad som händer i andra&lt;br&gt;länder. För att klara globaliseringens utmaningar&lt;br&gt;likaväl som att lösa fattigdomens problem, krävs&lt;br&gt;ett partnerskap mellan i- och u-länder, som på&lt;br&gt;mer jämbördig basis deltar i styrningen av värl-&lt;br&gt;dens angelägenheter. Det kräver också att ut-&lt;br&gt;vecklingssamarbetet omformas så att det förmår&lt;br&gt;förverkliga den helhetssyn som vunnit brett stöd&lt;br&gt;och som kräver förankring i ett partnerskap, vil-&lt;br&gt;ket bl.a. kommer till uttryck i det av OECD-&lt;br&gt;länderna antagna policydokumentet &amp;quot;Shaping&lt;br&gt;the 21st Century&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genuina partnerskap förutsätter trovärdiga&lt;br&gt;parter. Därför blir den demokratiska sam-&lt;br&gt;hällsutvecklingen central för att kunna skapa ge-&lt;br&gt;nuina partnerskap. I utvecklingssamarbetet mås-&lt;br&gt;te partnerskap bygga på gemensam värdegrund&lt;br&gt;och samsyn om prioriteringar, men också på en&lt;br&gt;klar ansvarsfördelning liksom ömsesidiga villkor&lt;br&gt;och åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i det långsiktiga programlandssamar-&lt;br&gt;betet som betydelsen av ett nytt partnerskap är&lt;br&gt;som störst. I många av de fattigaste länderna har&lt;br&gt;ett långtgående biståndsberoende utvecklats. Gi-&lt;br&gt;varna har tagit över allt för mycket av genomfö-&lt;br&gt;randet av biståndet. En lösning måste både&lt;br&gt;handla om att stärka samarbetsländernas förmå-&lt;br&gt;ga och att minska belastningen genom att givar-&lt;br&gt;na går från ord till handling när det gäller givar-&lt;br&gt;samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett partnerskap rör inte bara relationen mel-&lt;br&gt;lan stater utan bör också inkludera ett brett del-&lt;br&gt;tagande från näringslivet och det civila samhäl-&lt;br&gt;let, både av män och kvinnor. Det svenska&lt;br&gt;utvecklingssamarbetet har länge byggt på brett&lt;br&gt;deltagande, t.ex. genom den stora del av bistån-&lt;br&gt;det som går genom folkrörelser och enskilda or-&lt;br&gt;ganisationer, vårt unikt omfattande och långsik-&lt;br&gt;tiga forskningssamarbete, företag och&lt;br&gt;myndigheter som inleder internationellt samar-&lt;br&gt;bete genom kunskapsöverföring och under sena-&lt;br&gt;re år även stödet till svenska riksdagspartier för&lt;br&gt;demokratistöd i u-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare former behöver utvecklas för att&lt;br&gt;underlätta samarbete mellan parter i Sverige och&lt;br&gt;i u-länder på basis av jämbördighet och ömsesi-&lt;br&gt;digt intresse, t.ex. långsiktigt samarbete mellan&lt;br&gt;organisationer, institutioner och företag i Sverige&lt;br&gt;och samarbetsländema. Näringslivets Interna-&lt;br&gt;tionella Råd har lanserat en idé om koncentrera-&lt;br&gt;de satsningar på ett intensifierat utbyte med någ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ra länder i samverkan med näringslivet, som&lt;br&gt;regeringen finner intressant att diskutera vidare.&lt;br&gt;Regeringen förordar i denna budgetproposition&lt;br&gt;ett mer flexibelt utnyttjande av krediter och ga-&lt;br&gt;rantier i biståndet där näringslivet utgör en stark&lt;br&gt;resursbas liksom nya former av näringslivs-&lt;br&gt;samarbete där svenska erfarenheter kan tas till-&lt;br&gt;vara. Erfarenheterna från det framgångsrika&lt;br&gt;StartÖst-programmet där svenska små och me-&lt;br&gt;delstora företag får stöd att etablera verksamhe-&lt;br&gt;ter i Baltikum överförs nu i ett StartSyd-&lt;br&gt;program. Särskilda satsningar skall göras för att&lt;br&gt;främja bredare utbyte och samarbete på olika&lt;br&gt;områden med vissa länder, t.ex. Indien, Chile&lt;br&gt;och Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aldrig har maximen att kunskap är makt va-&lt;br&gt;rit mer träffande. I dag krävs en fungerande in-&lt;br&gt;frastruktur för kunskap, telekommunikationer,&lt;br&gt;datakunskap och forskningskapacitet på mycket&lt;br&gt;högre nivå än för bara några år sedan. Ett allt&lt;br&gt;friare flöde av information skapar nya möjlighe-&lt;br&gt;ter men ökar också gapet mellan länder och&lt;br&gt;människor ifråga om tillgång till och förmågan&lt;br&gt;att utnyttja kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbyggnad av kunskap och kapacitet är&lt;br&gt;också en förutsättning för att realisera part-&lt;br&gt;nerskapstanken och åstadkomma ett mer jämlikt&lt;br&gt;förhållande i biståndsrelationen. Det är också&lt;br&gt;avgörande för att bidra till u-ländernas integra-&lt;br&gt;tion i världsekonomin. Det handlar inte om den&lt;br&gt;gamla felställda frågan om handel eller bistånd&lt;br&gt;utan om att med bistånd stärka de fattiga län-&lt;br&gt;dernas förmåga att delta i världsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser under 1998 analysera kun-&lt;br&gt;skaps- och IT-frågorna i utvecklingssamarbetet&lt;br&gt;närmare - ett arbete som kan utmynna i en stra-&lt;br&gt;tegi avseende utvecklingssamarbetets uppgift i&lt;br&gt;kunskapssamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens skrivelse Ekologisk hållbarhet&lt;br&gt;(1997/98:13) redovisas arbetet för att föra Sveri-&lt;br&gt;ge mot målet om ekologisk hållbarhet. För ut-&lt;br&gt;vecklingssamarbetets del framgår att integratio-&lt;br&gt;nen av miljöaspekten ytterligare skall förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möta de hot som ökad marginalisering&lt;br&gt;av fattiga länder och människor liksom växande&lt;br&gt;kunskapsklyftor utgör krävs ett gemensamt an-&lt;br&gt;svartstagande. Förenta Nationerna är det vikti-&lt;br&gt;gaste instrumentet för internationell samverkan.&lt;br&gt;Regeringen stödjer de reformförslag som lagts&lt;br&gt;fram av FN:s generalsekreterare Kofi Annan.&lt;br&gt;Det är angeläget att föreslagna reformer nu kon-&lt;br&gt;kretiseras. Regeringen prioriterar arbetet med att&lt;br&gt;fokusera FN:s ekonomiska och sociala verksam-&lt;br&gt;het, som bör ges en klarare fattigdomsinriktning&lt;br&gt;och innefatta uppföljning av arbetet med hållbar&lt;br&gt;utveckling. Verksamheten måste effektiviseras&lt;br&gt;bl.a. genom bättre styrformer och ökad samord-&lt;br&gt;ning på landnivå. FN behöver också en långsik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;il&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tig finansiering baserad på en rättvis bördeför-&lt;br&gt;delning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC)&lt;br&gt;har 1997 antagit betydelsefulla riktlinjer, bl.a. på&lt;br&gt;svenskt initiativ om att integrera ett jämställd-&lt;br&gt;hetsperspektiv i allt FN-arbete. Sverige kommer&lt;br&gt;att bevaka att detta beslut efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De multilaterala utvecklingsbankerna har un-&lt;br&gt;der senare år stärkt sin övergripande inriktning&lt;br&gt;på fattigdomsbekämpning. De snabbt växande&lt;br&gt;privata flödena till allt fler u-länder leder också&lt;br&gt;till behov av anpassning till en situation där&lt;br&gt;bankernas roll är att komplettera en ökande till-&lt;br&gt;gång till kommersiell finansiering och att genom&lt;br&gt;rådgivning och stöd till reformer bidra till att fler&lt;br&gt;länder kar attrahera privata flöden. Framöver&lt;br&gt;förväntas bankerna i högre grad koncentrera sin&lt;br&gt;koncessionella utlåning till de fattigaste länderna&lt;br&gt;och till sektorer som är centrala för deras lång-&lt;br&gt;siktiga ekonomiska utveckling. En annan viktig&lt;br&gt;del i bankernas omorientering handlar om att&lt;br&gt;fördjupa rollen som förmedlare av kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framtida inriktningen och utformningen&lt;br&gt;av EU:s utvecklingssamarbete är en fråga av hög&lt;br&gt;prioritet för regeringen, inte minst inom ramen&lt;br&gt;för den s.k. post-Lomédiskussionen om det&lt;br&gt;framtida samarbetet med AVS-statema (Afrika,&lt;br&gt;Västindien och Stillahavsområdet). Kvaliteten,&lt;br&gt;effektiviteten och fattigdomsinriktningen i EU:s&lt;br&gt;bistånd måste stärkas liksom samstämmigheten&lt;br&gt;mellan olika politikområden som bistånds-,&lt;br&gt;handels-, utrikes-, miljö- och jordbrukspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de åtgärder som annonseras i denna pro-&lt;br&gt;position återfinns följande 10 punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Regeringen föreslår att biståndsramen för&lt;br&gt;1998 höjs med 472 miljoner kronor till&lt;br&gt;12 418 miljoner kronor, motsvarande&lt;br&gt;0,70 % av BNI. År 2000 skall biståndsnivån&lt;br&gt;höjas till 0,72 % av BNI. Ambitionen är att&lt;br&gt;Sverige åter skall uppnå enprocentmålet när&lt;br&gt;de statsfinansiella förutsättningarna för detta&lt;br&gt;föreligger. Utbetalningsnivån förutses under&lt;br&gt;de närmaste åren kunna hållas på en högre&lt;br&gt;nivå genom ett bättre utnyttjande av reserva-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Regeringen fullföljer under 1997-98 arbetet&lt;br&gt;med att förnya utvecklingssamarbetet utifrån&lt;br&gt;centrala policyperspektiv:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Demokrati, mänskliga rättigheter, utveckling&lt;br&gt;och biståndets roll behandlas i en särskild&lt;br&gt;riksdagsskrivelse. Denna skrivelse framställs i&lt;br&gt;nära samband med det arbete på en skrivelse&lt;br&gt;om regeringens MR-politik som skall färdig-&lt;br&gt;ställas inför 50-årsminnet av FN:s allmänna&lt;br&gt;förklaring om de mänskliga rättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa arbeten följer på tidigare förnyelsearbete:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om fattigdomsbekämpning, som redovisats&lt;br&gt;riksdagen i särskild skrivelse 1997,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;om jämställdhet, där beslut om nytt bi-&lt;br&gt;ståndsmål togs av riksdagen 1996, och rege-&lt;br&gt;ringen antagit särskilda riktlinjer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;om hållbar utveckling i särskild riksdagsskri-&lt;br&gt;velse 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Arbetet med att stärka biståndets fredsfräm-&lt;br&gt;jande roll fortsätter genom ökad tonvikt på&lt;br&gt;konfliktlösning och -förebyggande liksom&lt;br&gt;samspelet med långsiktiga utvecklingsinsat-&lt;br&gt;ser. Regeringen prioriterar särskilt landminor&lt;br&gt;och barn i krig. En humanitärpolitisk strategi&lt;br&gt;utvecklas i syfte att stärka det svenska age-&lt;br&gt;randet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Regeringen kommer att söka ett nytt part-&lt;br&gt;nerskap med samarbetsländema, där motta-&lt;br&gt;garens ledande och biståndets stödjande roll&lt;br&gt;tydliggörs i en mer jämbördig relation. Det&lt;br&gt;förutsätter kapacitet och förmåga hos sam-&lt;br&gt;arbetsländerna liksom ny metodik och bättre&lt;br&gt;koordinering av biståndsgivarna, vilket&lt;br&gt;framhävs i den nyligen framlagda utredning&lt;br&gt;Partner med Afrika. Ett konkret exempel är&lt;br&gt;det nya nordiska partnerskapet med Tanza-&lt;br&gt;nia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Kunskap ger makt. Globaliseringen och de&lt;br&gt;snabba framstegen inom bl.a. informations-&lt;br&gt;teknologin riskerar att skapa nya klyftor. Re-&lt;br&gt;geringen kommer under kommande år att&lt;br&gt;prioritera insatser för ett kompetenslyft&lt;br&gt;främst i Afrika, bl.a. genom forsknings-&lt;br&gt;samarbete och kunskapsutveckling. Rege-&lt;br&gt;ringen kommer att inleda ett arbete för att&lt;br&gt;analysera utvecklingssamarbetets uppgift i&lt;br&gt;kunskapssamhället, inklusive IT-&lt;br&gt;revolutionens nya möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Regeringen avser utveckla en strategi för att&lt;br&gt;stärka stödet till barns rättigheter och för-&lt;br&gt;bättrade levnadsvillkor. Inom ramen för det&lt;br&gt;multilaterala utvecklingssamarbetet anslås&lt;br&gt;för 1998 särskilda medel för insatser till stöd&lt;br&gt;för utsatta barn i fattiga länder för att bidra&lt;br&gt;till att stärka arbetet med barnfrågor interna-&lt;br&gt;tionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. En översyn över de svenska förbindelserna&lt;br&gt;med såväl Afrika, Asien som Latinamerika&lt;br&gt;äger rum. Utredningen Partner med Afrika&lt;br&gt;har överlämnats till regeringen och kommer&lt;br&gt;att ligga till grund för en särskild riksdags-&lt;br&gt;skrivelse om en ny svensk Afrikapolitik. Asi-&lt;br&gt;enstudien skall belysa utvecklingen i Asien&lt;br&gt;och lämna förslag till en strategi för att inten-&lt;br&gt;sifiera Sveriges relationer med Asien. Regi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;onstrategier för Sveriges utvecklingssamarbe-&lt;br&gt;te med Centralamerika och Sydamerika har&lt;br&gt;tagits fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Regeringen kommer att driva på arbetet för&lt;br&gt;att skapa hållbara finansieringssystem för&lt;br&gt;FN-systemet och utvecklingsbankerna, base-&lt;br&gt;rade på långsiktighet, förutsägbarhet och&lt;br&gt;rättvis bördefördelning. Hög prioritet måste&lt;br&gt;nu ges åt att konkretisera de förslag till FN-&lt;br&gt;reformer som lagts fram, inte minst för att&lt;br&gt;åstadkomma bättre styrning och effektivitet&lt;br&gt;på det sociala och ekonomiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Med utgångspunkt i den EU-strategi regering-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en presenterade hösten 1996 kommer rege-&lt;br&gt;ringen att verka för att den s.k. post-&lt;br&gt;Lomédiskussionen inför de förhandlingar&lt;br&gt;som inleds 1998 om det framtida samarbetet&lt;br&gt;med AVS-länderna skall utgöra ett led i att&lt;br&gt;effektivisera och höja kvaliteten i EU:s ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete. Koherensfrågorna, dvs. ökad&lt;br&gt;samstämmighet mellan olika politikområden,&lt;br&gt;måste få ökat genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Regeringen vill pröva hur biståndet ytterliga-&lt;br&gt;re kan stödja breda samhällskontakter och&lt;br&gt;stimulera samarbete av ömsesidigt intresse&lt;br&gt;t.ex. inom forskning, institutions- och nä-&lt;br&gt;ringslivssamarbete. Ett led i detta är också att&lt;br&gt;öka kunskapen om och intresset för utveck-&lt;br&gt;lingsfrågor och de problem biståndet skall&lt;br&gt;medverka till att lösa. Regeringen fäster stor&lt;br&gt;vikt vid Sidas ambitioner att se över sin in-&lt;br&gt;formationsverksamhet för att öka genom-&lt;br&gt;slagskraften.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resurser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i den ekonomiska vårpropositio-&lt;br&gt;nen (1996/97:150) föreslagit att biståndsramen&lt;br&gt;skall uppgå till 0,7 % av beräknad BNI för år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 och år 1999, medan biståndsramen år&lt;br&gt;2000 höjs till 0,72 % av BNI. För år 1998 mot-&lt;br&gt;svarar ramen 12 418 miljoner kronor, vilket in-&lt;br&gt;nebär en ökning med 472 miljoner kronor jäm-&lt;br&gt;fört med år 1997. Verksamhetsområdet A.&lt;br&gt;Internationellt utvecklingssamarbete ökar med&lt;br&gt;432 miljoner kronor, eftersom avräkningarna&lt;br&gt;från biståndsramen räknas upp med 40 miljoner&lt;br&gt;kronor jämfört med föregående budgetår. För år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999 beräknas biståndsramen till 13 048 miljo-&lt;br&gt;ner kronor och för år 2000 beräknas den till&lt;br&gt;14 098 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelningen av medel har regeringen för&lt;br&gt;budgetåret 1998 beaktat såväl gjorda utfästelser&lt;br&gt;som reservationsläget. Bidragen till multilaterala&lt;br&gt;utvecklingsbanker ökar på grund av tidigare&lt;br&gt;gjorda utfästelser. Bidragen till FN-systemet för-&lt;br&gt;blir i stort sett oförändrade. Inom ramen för des-&lt;br&gt;sa görs en målinriktad satsning på utsatta barn i&lt;br&gt;fattiga länder och på jämställdhet. Anslagsposten&lt;br&gt;för det bilaterala utvecklingssamarbetet ökar&lt;br&gt;med hänsyn till de stora reservationerna lång-&lt;br&gt;sammare än biståndsbudgeten som helhet. Pos-&lt;br&gt;terna för Afrika, Asien, enskilda organisationer,&lt;br&gt;krediter, forskning och ekonomiska reformer&lt;br&gt;ökar. Minskningar inom särskilda utvecklings-&lt;br&gt;program är motiverade av betydande reservatio-&lt;br&gt;ner och innebär inte att verksamheten behöver&lt;br&gt;skäras ned. Från denna delpost överförs vidare&lt;br&gt;medel för landinriktade insatser till stöd för de-&lt;br&gt;mokrati och respekt för mänskliga rättigheter till&lt;br&gt;regionposterna för Afrika och Asien. En ny Eu-&lt;br&gt;ropapost inrättas för stöd till främst f.d. Jugosla-&lt;br&gt;vien och vissa utvecklingsländer i Kaukasus och&lt;br&gt;Centralasien genom omfördelning av medel från&lt;br&gt;delposten för humanitärt bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTFALL PÅ BISTÅNDSANSLAGEN 1992-1997&lt;br&gt;(exkl Central- och Östeuropasamarbetet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A INTERNATIONELLT UTVECKLINGS-&lt;br&gt;SAMARBETE&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 964 565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 671 459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 191 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 258 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 623 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 217 707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 230 702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. A Internationellt utvecklingssamarbete består av anslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1 Biståndsverksamhet och A 2 Biståndsförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 2 579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(18 mån.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(kalenderår)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(prognos)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avräkningar frän biståndsramen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avräkningen från biståndsramen för kostnader&lt;br&gt;för asylsökande från u-länder räknas upp till 778&lt;br&gt;miljoner kronor år 1998 beroende på indexupp-&lt;br&gt;räkning med 13 miljoner kronor. För år 1999&lt;br&gt;och 2000 skall asylavräkningama beräknas på&lt;br&gt;vid respektive budgeteringstillfälle tillgängligt&lt;br&gt;prognosunderlag. Från biståndsramen avräknas&lt;br&gt;vidare kostnader för det svenska bidraget till den&lt;br&gt;del av EU:s gemensamma bistånd, som finansie-&lt;br&gt;ras över den Europeiska kommissionens reguljä-&lt;br&gt;ra budget. För år 1998 uppgår bidraget till 707&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkningar för administrativa kostnader och&lt;br&gt;andra utgifter ökar enligt riksdagens tidigare be-&lt;br&gt;slut med 20 miljoner kronor år 1998 och uppgår&lt;br&gt;efter uppräkning för inflation till 309 miljoner&lt;br&gt;kronor. Totalt uppgår avräkningama från bi-&lt;br&gt;ståndsramen till 1 794 miljoner kronor år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utfästelser och åtaganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett effektivt utvecklingssamarbete kräver möjlig-&lt;br&gt;heter att göra fleråriga utfästelser och åtaganden.&lt;br&gt;Regeringen hemställer därför om bemyndigande&lt;br&gt;att göra följande utfästelser och åtaganden under&lt;br&gt;anslaget A 1 Biståndsverksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det multilaterala utvecklingssamarbetet får&lt;br&gt;regeringen ikläda staten förpliktelser i förhand-&lt;br&gt;lingar om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;FN:s frivilligfinansierade verksamhet på det&lt;br&gt;ekonomiska och sociala området upp till tre&lt;br&gt;gånger 1998 års medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kapitalökningar i Afrikanska utvecklings-&lt;br&gt;banken (AfDB) och i Världsbankens garanti-&lt;br&gt;organ (MIGA), kapitalpåfyllnader i NOR-&lt;br&gt;SAD, i African Capacity Building Foundation&lt;br&gt;(ACBF) och Globala miljöfonden (GEF) samt&lt;br&gt;kapitalinsats vid ett eventuellt medlemskap i&lt;br&gt;Karibiska utvecklingsbanken, med utgångs-&lt;br&gt;punkt i att den svenska andelen skall av-&lt;br&gt;spegla en rimlig internationell bördefördel-&lt;br&gt;ning mellan bidragsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det bilaterala utvecklingssamarbetet får&lt;br&gt;regeringen ikläda staten förpliktelser som till-&lt;br&gt;sammans med tidigare gjorda, utestående utfäs-&lt;br&gt;telser motsvarar högst fem gånger landramen på&lt;br&gt;årsbasis för det landramsfinansierade samarbetet&lt;br&gt;med programländer för vilka regeringen fastställt&lt;br&gt;landstrategier eller motsvarande. I fall då land-&lt;br&gt;ramen förändras, t.ex. vid successiv avveckling&lt;br&gt;av samarbetet eller vid uppbyggnad av ett nytt&lt;br&gt;programlandssamarbete, får regeringen i varje&lt;br&gt;särskilt fall fastställa maximal utfästelseram i syf-&lt;br&gt;te att undvika att redan gjorda åtaganden över-&lt;br&gt;skrids. För övriga landprogram och andra verk-&lt;br&gt;samheter får utfästelseramen uppgå till högst tre&lt;br&gt;gånger 1998 års medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BISTÅNDSRAM, AVRÄKNINGAR OCH BISTÅNDSANSLAG&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BUDGETÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biståndsram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 946,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 048&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 098&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Avräkningar,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 754,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 794,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 830,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 866,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Asylkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;765,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;793,6&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;809.4&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU-bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;707,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;721,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;735,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Adm. m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;309,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;321,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A Internationellt&lt;br&gt;utvecklingssamarbete&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 191,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 623,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 217,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 230,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biståndsram i % av beräknad BNI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,83 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,70 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,70 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,70 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,72%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Budgetåret 1995/96 omräknat till 12-månadersbasis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Biståndsramen för 1999 och 2000 enligt nu gällande prognos för BNI för de åren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Omräknas vid budgeteringstillfället enligt då gällande prognos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. A Internationellt utvecklingssamarbete består av A 1 Biståndsverksamhet och A 2 Biståndsförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheternas olika inriktning och långsik-&lt;br&gt;tighet gör att avtal med längre giltighetstid&lt;br&gt;främst avser det landramsfinansierade samarbe-&lt;br&gt;tet, krediter och forskning. Överskådlighet och&lt;br&gt;enkelhet motiverar att reglerna för åtagande-&lt;br&gt;möjligheter är generella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala utestående åtagandena för det mul-&lt;br&gt;tilaterala utvecklingssamarbetet uppgår till ca&lt;br&gt;10 700 miljoner kronor, varav ca två tredjedelar&lt;br&gt;avser IDA och EUF. Av de totala åtagandena&lt;br&gt;motsvaras ca 1 600 miljoner kronor av reserva-&lt;br&gt;tioner. De totala utestående utfästelserna för det&lt;br&gt;bilaterala utvecklingssamarbetet uppgår till ca&lt;br&gt;6,3 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utvecklingsamarbetets förvaltnings&lt;br&gt;myndigheter - Sida och Nordiska Afrika-&lt;br&gt;institutet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med tidigare beslutade sparbeting&lt;br&gt;avseende statliga myndigheters förvaltningskost-&lt;br&gt;nader, minskas förvaltningsanslaget för Styrelsen&lt;br&gt;för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)&lt;br&gt;och Nordiska Afrikainstitutet (NAI) med 9 mil-&lt;br&gt;joner kronor år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 A 1 Biståndsverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;A 1 BISTÅNDSVERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 375 908&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 536 261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 779 093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 214 267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 796 266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 796 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Består av anslagsposterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1.1 Multilateralt bistånd 3 011 000 tkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete 7 160 000 tkr&lt;br&gt;A 1.3 Övrigt 43 267 tkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det multilaterala biståndsanslagets utveckling&lt;br&gt;bå 86/87 - bå 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mkr&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-116.png" style="width:168pt;height:123pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Multilateralt utvecklings-&lt;br&gt;samarbete&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;Anslag och anslagsstruktur&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;FN:s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Multilateralt utvecklingssamarbete omfattar&lt;br&gt;ekonomiska och sociala verksamhet, Internationella&lt;br&gt;finansieringsinstitutioner respektive Övrigt multilate-&lt;br&gt;ralt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar för anslagsposten A 1.1&lt;br&gt;Multilateralt utvecklingssamarbete för budgetåret&lt;br&gt;1998 3 011 miljoner kronor. Detta innebär en ök-&lt;br&gt;ning om 291 miljoner kronor (10 %) om hänsyn tas&lt;br&gt;till att överföringar (totalt 90 miljoner kronor) har&lt;br&gt;gjorts till anslagsposten A 1.2 Bilteralt utvecklings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTFALL BÅ 1995/96, PROGNOS 1997 SAMT FÖRSLAG FÖR 1998 (TUSEN KRONOR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbete. Hela ökningen avser de internationella&lt;br&gt;finansieringsinstitutionerna, främst Världsbanken,&lt;br&gt;och beror på dragningar under budgetåret på redan&lt;br&gt;gjorda åtaganden i s.k. påfyllnadsprocesser. De totala&lt;br&gt;årsbidragen till FN:s ekonomiska och sociala verk-&lt;br&gt;samhet är i huvudsak oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingående reservation beräknas 1 januari 1998&lt;br&gt;uppgå till 1 703 miljoner kronor. Av dessa medel är&lt;br&gt;94 % intecknade i form av skuldsedlar, dvs. bindan-&lt;br&gt;de åtaganden till Världsbanken och de regionala ut-&lt;br&gt;vecklingsbankerna. Denna reservation kommer suc-&lt;br&gt;cessivt att minska de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsfördelning samt prognos för utfall och ut-&lt;br&gt;gående reservation 1997 framgår av nedanstående&lt;br&gt;tabell. En jämförelse av medlesfördelningen inom det&lt;br&gt;multilaterala biståndsanslaget fr.o.m. bå 86/87 fram-&lt;br&gt;går ur diagrammet ovan.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSPOST A 1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DÄRAV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANVISAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTS-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROGNOS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. FN:s ekonomiska och sociala verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 892 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 397 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 630 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 667 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 570 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Internationella finansieringsinstitutioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 861 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 323 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;811 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 581 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 102 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Övrigt multilateralt samarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;378 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;323 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;339 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5131 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 043 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 810 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 498 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 011 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. budgetåret 1998 överförs budgetposten Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF) och Internationella sjöfartsuniversitetet (WMU) till&lt;br&gt;anslagsposten A 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BASBUDGETSTÖD TILL FN:S EKONOMISKA OCH SOCIALA VERKSAMHET 1994-1997 SAMT BUDGET-&lt;br&gt;FÖRSLAG BÅ 1997 (TUSEN KRONOR)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅRSBIDRAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅRSBIDRAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅRSBIDRAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅRSBIDRAG&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s utvecklingsprogram, UNDP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s kapitalutvecklingsfond, UNCDF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s barnfond, UNICEF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s befolkningsfond, UNFPA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 16 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s världslivsmedelsprogram, WFP'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s flyktingkommissarie, UNHCR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar,&lt;br&gt;UNRWA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Multilateral handelsrelaterad biståndsverksamhet&lt;br&gt;(UNCTAD, WTO, ITC)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Narkotikainsatser genom FN-systemet (UNDCP,&lt;br&gt;WHO/PSA, förberedelser till UNGASS 98)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNAIDS&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s industriutvecklingsorganisatoin (UNIDO)&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 610 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 514 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 574 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 570 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 570 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Inklusive åtaganden enligt 1995 års livsmedelskonvention (FAC) och bidrag till Internationella katastroflagret för livsmedel (IEFR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 1995 och 1996 gavs bidrag till UNAIDS, dels via Sida, dels via Övrigt multilateralt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 1994-1997 finansierades bidragen till UNIDO över anslaget B9&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1. FN:s ekonomiska och sociala verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fäster mycket stor vikt vid ett stort och&lt;br&gt;effektivt biståndssamarbete via FN. Detta präglar i&lt;br&gt;hög grad det svenska och nordiska utvecklings-&lt;br&gt;samarbetet. En viss minskning av medelstilldelningen&lt;br&gt;för delposten för FN:s ekonomiska och sociala verk-&lt;br&gt;samhet för budgetåret 1998 föreslås. Eftersom en del&lt;br&gt;av 1997 års budgetmedel användes för retroaktiva&lt;br&gt;bidragsutbetalningar för 1996, vilket inte behövs för&lt;br&gt;1997, kommer den totala bidragsnivån under 1998&lt;br&gt;inte att minska trots de minskade anslagen. FN:s or-&lt;br&gt;ganisationer i stort kommer alltså inte att drabbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellen ovan visar årsbidragen i form av basbud-&lt;br&gt;getstöd till vissa FN-organisationer för perioden&lt;br&gt;1994-1997 samt förslag för 1998. Den pågående re-&lt;br&gt;formeringen av FN:s organisation kan komma att&lt;br&gt;påverka fördelningen av basbudgetstöd redan under&lt;br&gt;1998. Dels kan det ske genom FN-beslut om organi-&lt;br&gt;satoriska förändringar som t.ex. en integration av&lt;br&gt;olika organ, dels bör anslagsnivåer påverkas av orga-&lt;br&gt;nisationernas förmåga och beredskap att stödja gene-&lt;br&gt;ralsekreterarens reformsträvanden som bl.a. syftar till&lt;br&gt;högre relevans och effektivitet för FN på landnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av årsbidrag till viss frivilligfinansierad&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mkr&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-117.png" style="width:174pt;height:111pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Basbudgetstöd till FN:s ekonomiska och&lt;br&gt;sociala verksamhet bå 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNIDO, ITC,&lt;br&gt;UNAIDS och&lt;br&gt;narkotika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,2%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNHCR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17,1%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNRWA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9,2%&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-118.png" style="width:83pt;height:89pt;"/&gt;
&lt;p&gt;WFP, IEFR&lt;br&gt;och FAC&lt;br&gt;11,4%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNDP,&lt;br&gt;UNCDF&lt;br&gt;&lt;sup&gt;z&lt;/sup&gt;32,4%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNFPA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7,9%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2. Internationella finansieringsinstitutioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De multilaterala utvecklingsbankernas reguljära&lt;br&gt;verksamhet, som består av utlåning till marknads-&lt;br&gt;mässiga villkor, baseras på långsiktiga kapitalinsatser&lt;br&gt;från medlemsländerna. Bankernas fonder för för-&lt;br&gt;månlig kreditgivning finansieras däremot av bidrag&lt;br&gt;enligt en internationellt överenskommen bidragsska-&lt;br&gt;la, vilka betalas in under en period om några år. Re-&lt;br&gt;surserna används sedan successivt över en längre pe-&lt;br&gt;riod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världsbankens fond för förmånlig kreditgivning,&lt;br&gt;IDA, har fram till 1991 fyllts på ungefär vart tredje&lt;br&gt;år. Bidragen till IDA budgeterades fram till budget-&lt;br&gt;året 1991/92 med hela det svenska bidraget, vilket&lt;br&gt;deponerades hos riksbanken i form av skuldsedlar. I&lt;br&gt;takt med att organisationen begärde tillgång till re-&lt;br&gt;surserna drogs medel från skuldsedlarna. Dragning-&lt;br&gt;arna gjordes under en längre period än tiden för in-&lt;br&gt;betalning, vilket ledde till att intecknade&lt;br&gt;reservationer uppstod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera anslås endast belopp motsvarande de&lt;br&gt;förväntade dragningarna, vilket gör att de intecknade&lt;br&gt;reservationerna successivt minskar. Dragningar sker&lt;br&gt;f.n. på nionde, tionde och elfte påfyllnaden (IDA 9,&lt;br&gt;IDA 10 och IDA 11). Regeringen har infört samma&lt;br&gt;budgeteringssystem för Interamerikanska utveck-&lt;br&gt;lingsbanken, Asiatiska utvecklingsfonden och Afri-&lt;br&gt;kanska utvecklingsfonden fr.o.m. aktuella påfyll-&lt;br&gt;nadsperioder. Detta betyder att de åtaganden som&lt;br&gt;Sverige gör under 1997 kommer att belasta budgeten&lt;br&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellen nedan visar budgetbehovet för budget-&lt;br&gt;året 1998, dvs. förväntade dragningar i de fall medel&lt;br&gt;inte budgeterats tidigare, samt som jämförelse bud-&lt;br&gt;getåren 1995/96 samt 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INTERNATIONELLA FINANSIERINGS-&lt;br&gt;INSTITUTIONER (TUSEN KRONOR)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BUDGET&lt;br&gt;BÅ 95/96&lt;br&gt;(12 MÅN)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BUDGET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BÅ 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Världsbanksgruppen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;636 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;696 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionala utvecklingsbanker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga utvecklingsbanker och&lt;br&gt;fonder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;811 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 102 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;3. Övrigt multilateralt samarbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under delposten Övrigt multilateralt samarbete fi-&lt;br&gt;nansieras Multilaterala miljöinsatser, Konfliktföre-&lt;br&gt;byggande insatser, Särskilda multilaterala insatser&lt;br&gt;och Övriga insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetposten Särskilda multilaterala insatser är&lt;br&gt;ny. Genom införandet av denna möjliggörs, i begrän-&lt;br&gt;sad utsträckning, icke organisationsbundet stöd till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet på de områden som lagts fast i t.ex. glo-&lt;br&gt;bala överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tidigare ges denna typ av ämnesinriktat stöd&lt;br&gt;till multilaterala miljöinsatser och konfliktförebyg-&lt;br&gt;gande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från delposten Övriga insatser finansieras bidrag&lt;br&gt;till organisationer, såväl inom som utanför FN-&lt;br&gt;systemet, samt analyser, seminarier och andra inter-&lt;br&gt;nationella aktiviteter som främjar internationell sam-&lt;br&gt;verkan och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen till Internationella familjeplaneringsfede-&lt;br&gt;rationen (IPPF) och till Internationella sjöfartsuniver-&lt;br&gt;sitetet, WMU, som tidigare finansierades från denna&lt;br&gt;post (totalt 80 miljoner kronor) övergår fr.o.m. bud-&lt;br&gt;getåret 1998 till Sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVRIGT MULTILATERALT SAMARBETE&lt;br&gt;(TUSEN KRONOR)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BUDGET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BÅ 95/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;02 MÅN|&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BUDGET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BÅ 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöinsatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konfliktförebyggande insatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särsk. multilaterala insatser:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Utsatta barn i fattiga länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Särsk. jämställdhetsinsatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;IDEA ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga insatser&lt;sup&gt;!&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;369 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;339 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Medel finns reserverade under Övriga insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fr.o.m. budgetåret 1998 överförs budgetposten Internationella familje-&lt;br&gt;planeringsfederationen (IPPF) och Internationella sjöfartsuniversitetet&lt;br&gt;(WMU) till anslagsposten A 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.1.1 Sverige i det multilaterala systemet&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Övergripande prioriteringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Internationell samverkan och utvecklingssamarbete&lt;br&gt;har sin utgångspunkt både i solidaritet och i gemen-&lt;br&gt;samma intressen. Sambanden över gränser och beho-&lt;br&gt;vet av globala lösningar gör hållbar utveckling, fred&lt;br&gt;och respekt för mänskliga rättigheter till allas angelä-&lt;br&gt;genhet. Det multilaterala utvecklingssamarbetets bi-&lt;br&gt;drag till konfliktlösning och konfliktförebyggande&lt;br&gt;har central betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet att i internationellt partnerskap lösa eko-&lt;br&gt;nomiska, sociala och miljömässiga problem har un-&lt;br&gt;der 1990-talet givit upphov till en rad stora FN-&lt;br&gt;konferenser. De handlingsplaner som antagits vid&lt;br&gt;konferenserna har stimulerat en internationell debatt&lt;br&gt;som speglat nya globala villkor och relationer. De&lt;br&gt;globala mötena har också drivit fram starka regio-&lt;br&gt;nala, nationella och inte minst lokala processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för FN-konferenserna har också varit&lt;br&gt;ett samlat synsätt och ett individperspektiv. Konfe-&lt;br&gt;renserna kan ses som en sammanhängande rad av&lt;br&gt;världsmöten om nära sammanlänkade ämnen, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pekar på ett mer integrerat sätt att arbeta i interna-&lt;br&gt;tionell samverkan med tvärgående temaområden&lt;br&gt;som utgångspunkt för planering och insatser. Möte-&lt;br&gt;na har betonat vikten av strategier, som syftar till att&lt;br&gt;främja hållbar utveckling, minska fattigdom och&lt;br&gt;brott mot mänskliga rättigheter samt ett jämställd-&lt;br&gt;hetsperspektiv på utvecklingssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora utmaningarna efter konferenserna ligger i&lt;br&gt;att omvandla besluten och rekommendationerna till&lt;br&gt;praktisk handling. Det kommer även att gälla de&lt;br&gt;globala FN-konferensema 1998 om droger respekti-&lt;br&gt;ve om kultur och utveckling, den senare i Stockholm.&lt;br&gt;Världens regeringar måste enskilt och samfällt fullgö-&lt;br&gt;ra sina åtaganden. Dessa åtaganden måste också få&lt;br&gt;genomslag i FN:s arbete. Det behövs ett FN som mer&lt;br&gt;än idag arbetar på ett integrerat, tematiskt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningsmöten äger löpande rum för att ut-&lt;br&gt;värdera genomförandet av världskonferenserna. Det&lt;br&gt;extra mötet i juni 1997 med FN:s generalförsamling&lt;br&gt;fem år efter Rio-konferensen (UNCED) om miljö&lt;br&gt;och utveckling visade på det starka genomslag konfe-&lt;br&gt;rensen haft men också på svårigheterna att enas om&lt;br&gt;nya åtaganden. Mötet visade att det krävs fortsatt&lt;br&gt;arbete för att integrera miljöaspekter i allt utveck-&lt;br&gt;lingssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med regeringens fattigdomsskrivelse till&lt;br&gt;riksdagen skall det multilaterala utvecklingssamarbe-&lt;br&gt;tet präglas av en klar fattigdomsinriktning och syfta&lt;br&gt;till att förbättra levnadsvillkoren för fattiga grupper&lt;br&gt;av människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt detta innebär att vi från svensk sida bör be-&lt;br&gt;trakta FN-systemet ur ett delvis nytt perspektiv där vi&lt;br&gt;ser till i vad mån FN:s program och fonder arbetar&lt;br&gt;med de temaområden som Sverige prioriterar: fattig-&lt;br&gt;domsbekämpning, hållbar utveckling, och mänskliga&lt;br&gt;rättigheter för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklandet av FN som ett instrument för inter-&lt;br&gt;nationell samverkan på det ekonomiska och sociala&lt;br&gt;området blir en fortsatt huvudfråga. Det är angeläget&lt;br&gt;att föreliggande reformförslag resulterar i konkreta&lt;br&gt;förbättringar. Det gäller såväl utvecklingsinsatsernas&lt;br&gt;effektivitet, inklusive finansiering, som formerna för&lt;br&gt;det mellanstatliga samarbetet. Samverkan mellan FN&lt;br&gt;och de internationella finansinstitutionerna och and-&lt;br&gt;ra mellanstatliga organ, den privata sektorn, enskilda&lt;br&gt;organisationer och bilaterala insatser måste fortsatt&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På landnivå måste FN:s verksamhet förbättras ge-&lt;br&gt;nom att systemets olika organ konsolideras både&lt;br&gt;administrativt och i programarbetet. Sverige stöder&lt;br&gt;denna utveckling genom två pilotprojekt i Guatemala&lt;br&gt;och i Zimbabwe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige kommer även fortsättningsvis, bl.a. genom&lt;br&gt;EU, att särskilt verka för mer förutsägbara, rättvist&lt;br&gt;fördelade och långsiktigt inriktade former för finan-&lt;br&gt;siering av FN:s utvecklingssamarbete. Styrelsearbetet&lt;br&gt;i FN:s fonder och program med finansieringsmetoder&lt;br&gt;kommer framöver att ha hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Problem med dagens finansieringssystem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det svenska stödet till flertalet frivilligfinansierade&lt;br&gt;FN-organisationer sker i form av ett generöst bas-&lt;br&gt;budgetstöd. Det nuvarande finansieringssystemet har&lt;br&gt;dock flera svagheter och utgör ett hinder för organi-&lt;br&gt;sationerna att arbeta effektivt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Givarbilden är skev och Sverige är för de flesta&lt;br&gt;organisationer en av de största givarna. Organisa-&lt;br&gt;tionerna är beroende av ett fåtal givare, vilket för-&lt;br&gt;svagar den multilaterala karaktären och gör or-&lt;br&gt;ganisationerna sårbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Basbudgetstödet har minskat i omfattning reellt&lt;br&gt;och relativt i förhållande till bidrag öronmärkta&lt;br&gt;för specifika insatser. Detta innebär, trots inrät-&lt;br&gt;tandet av de exekutiva styrelserna, att medlems-&lt;br&gt;staternas möjlighet till styrning är begränsad.&lt;br&gt;Utan ett fungerande styrsystem hämmas verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Organisationernas ansträngningar att mobilisera&lt;br&gt;resurser har i allt högre grad kommit att inriktas&lt;br&gt;på extrabudgetära resurser vilket innebär att&lt;br&gt;verksamheten styrs mot de områden som kan ge-&lt;br&gt;nerera resurser. Basbudgetstöd blir då mindre at-&lt;br&gt;traktivt för givare eftersom basbudgeten används&lt;br&gt;för att täcka grundläggande administrativa kost-&lt;br&gt;nader och mobilisera extra bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finns anledning att se över det&lt;br&gt;nuvarande finansieringssystemet i syfte att stärka or-&lt;br&gt;ganisationerna och deras multilaterala karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Svenska bidrag som en andel av en&lt;br&gt;organsations totala basbudget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En tänkbar modifiering av finansieringssystemet är&lt;br&gt;att verka för att inrätta en modell liknande den som&lt;br&gt;används bl.a. inom IDA, där alla givare i en för-&lt;br&gt;handllingprocess kommer överens om en andel av&lt;br&gt;den totala budgeten. Genom att ange de svenska bi-&lt;br&gt;dragen som en procentandel av den totala basbudge-&lt;br&gt;ten skulle organisationen och andra givare stimuleras&lt;br&gt;att medverka till att införa detta system. Detta kunde&lt;br&gt;i sin tur stärka organisationernas multilaterala karak-&lt;br&gt;tär och främja en rättvis bördefördelning mellan gi-&lt;br&gt;vare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den procentuella nivån för basbudgetstödet till&lt;br&gt;varje organisation bör fastställas från fall till fall, men&lt;br&gt;ha som utgångspunkt en rättvis bördefördelning&lt;br&gt;mellan givarländer. I dagsläget ligger den svenska&lt;br&gt;andelen vanligen mellan 7 och 11 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet bör vara att den svenska procentuella nivån&lt;br&gt;skall vara lägre än vad som är fallet i dagsläget ge-&lt;br&gt;nom att andra länder ökar sina bidrag. För budget-&lt;br&gt;året 1998 införs denna modell på försök för UNDP&lt;br&gt;och formaliseras för UNDCP för att se om modellen&lt;br&gt;får önskad effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.1.2 FN:s ekonomiska och sociala&lt;br&gt;verksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;FN:s ekonomiska och sociala verksamhet bör i enlig-&lt;br&gt;het med förslagen i Nordiska FN-projektet intensifie-&lt;br&gt;ras och inriktas på en ökad grad av effektivisering,&lt;br&gt;större effekt på landnivå, ett finansieringssystem som&lt;br&gt;ger långsiktighet och förutsägbarhet och en rättvis&lt;br&gt;bördefördelning mellan givare. En annan slutsats är&lt;br&gt;att fackorganen bör spela en mer framträdande roll i&lt;br&gt;reformarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående reformeringen, som drivs av gene-&lt;br&gt;ralsekreteraren, kan få betydande konsekvenser för&lt;br&gt;FN-systemets organisation och verksamhet. Arbetet i&lt;br&gt;de många olika FN-organen måste ses i ljuset av&lt;br&gt;denna övergripande reformprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att FN:s arbete ges en tydligare&lt;br&gt;ämnesinriktad fokusering genom att de globala kon-&lt;br&gt;ferenserna och andra globala överenskommelser ses&lt;br&gt;som riktmärken för verksamheten. De styrande or-&lt;br&gt;ganens förmåga att ange riktlinjer för organisatio-&lt;br&gt;nens verksamhet är därmed avgörande. Arbetet med&lt;br&gt;att stärka denna förmåga går vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser svenska bidrag prövas metoder att till&lt;br&gt;basbudgetstödet koppla krav på genomförande av&lt;br&gt;beslut tagna av organisationernas styrande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens insatser för att öka den svenska syn-&lt;br&gt;ligheten inom det multilaterala systemet, främst ge-&lt;br&gt;nom ökad upphandling från svenska företag och&lt;br&gt;ökad rekrytering av svenskar till tjänster inom orga-&lt;br&gt;nisationen kommer att fortsätta. Självfallet måste&lt;br&gt;denna policy drivas utifrån höga krav på upphand-&lt;br&gt;lingens och rekryteringens behov av kvalitet, relevans&lt;br&gt;och kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bedömning av verksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;FN:s utvecklingsprogram, UNDP, har en central&lt;br&gt;ställning inom FN:s utvecklingsverksamhet. Dels&lt;br&gt;verkar UNDP på viktiga ämnesområden, som fattig-&lt;br&gt;domsbekämpning, hållbar utveckling och kapacitets-&lt;br&gt;uppbyggnad, dels är UNDP FN:s samordnande or-&lt;br&gt;gan på land- och högkvartersnivå. Samtidigt som&lt;br&gt;UNDP:s ämnesfokusering skall koncentreras till spe-&lt;br&gt;cifika och väl avgränsade områden måste organisa-&lt;br&gt;tionens samordnande roll stärkas. Allra mest centralt&lt;br&gt;är att UNDP:s arbete tydligare förskjuts mot landni-&lt;br&gt;vån. Detta bör ta sig uttryck i en ändrad besluts-&lt;br&gt;struktur, som i sin tur skulle innebära betydligt&lt;br&gt;mindre högkvarter och starkare landkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNDPis basbudget har minskat kontinuerligt un-&lt;br&gt;der flera år samtidigt som öronmärkta bidrag ökat&lt;br&gt;kraftigt. För att UNDP skall kunna fylla sin roll i&lt;br&gt;FN-systemet måste basbudgeten fastställas till en ni-&lt;br&gt;vå som svarar mot de krav medlemsstaterna ställer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på organisationen. Medlemsstaterna bör gemensamt&lt;br&gt;ta ansvar för att tillräcklig finansiering säkerställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska bidraget bör fortsättningsvis anges&lt;br&gt;som andel av UNDP:s basbudget och bör kunna fast-&lt;br&gt;ställas för en flerårsperiod. En rimlig svensk andel&lt;br&gt;bör vara högst 7 %. Det svenska anslaget till&lt;br&gt;UNDP:s basbudget bör anges till högst 470 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s kapitalutvecklingsfond, UNCDF, som for-&lt;br&gt;mellt verkar inom ramen för UNDP, är det frivilligfi-&lt;br&gt;nansierade FN-organ som kommit längst vad avser&lt;br&gt;en förutsägbar finansiell bas. På svenskt initiativ har&lt;br&gt;en grupp av åtta givarländer sagt sig vilja säkerställa&lt;br&gt;de finansiella resurserna på nuvarande nivå under de&lt;br&gt;kommande tre åren. Samtal pågår med andra länder&lt;br&gt;om att utveckla detta system. UNCDF:s verksamhet&lt;br&gt;som är innovativ och katalytisk, är fattigdomsinrik-&lt;br&gt;tad, småskalig och effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom FN-systemet spelar FN:s barnfond,&lt;br&gt;UNICEF en avgörande roll som opinionsbildare för&lt;br&gt;barnfrågor och som genomförare av konkreta insat-&lt;br&gt;ser för barns trygghet, överlevnad, skydd och ut-&lt;br&gt;veckling. Sverige anser att UNICEF utför denna upp-&lt;br&gt;gift bra och är organisationens näst största&lt;br&gt;bidragsgivare. Det svenska basbudgetstödet uppgår&lt;br&gt;för år 1997 till 283 miljoner kronor. Till detta kom-&lt;br&gt;mer Sidas s.k. multibi-stöd (extrabudgetära medel),&lt;br&gt;som 1997 beräknas uppgå till cirka 300 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk profilfråga i det multilaterala utveck-&lt;br&gt;lingssamarbetet är att verksamheten i huvudsak skall&lt;br&gt;bedrivas i fattiga länder. En jämförelse mellan&lt;br&gt;UNICEF och andra FN-organ visar att UNICEF har&lt;br&gt;en betydligt svagare fattigdomsinriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots Sveriges dominerande ställning som bi-&lt;br&gt;dragsgivare är graden av svensk synlighet i organisa-&lt;br&gt;tionen påfallande låg, vilket negativt påverkar möj-&lt;br&gt;ligheten att på ett konstruktivt sätt bidra till&lt;br&gt;verksamhetens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har under en lång rad år förespråkat en&lt;br&gt;jämnare bördefördelning mellan givare. De svenska&lt;br&gt;bidragen till UNICEF är oproportionerligt stora, bå-&lt;br&gt;de i relation till andra givare (Sverige ensamt bidrar&lt;br&gt;med 12 % av basbudgeten) och till svenska bidrag&lt;br&gt;till andra FN-organisationer. Sverige kommer därför&lt;br&gt;fr.o.m. 1998 att minska det svenska basbudgetstödet&lt;br&gt;till 250 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det område som UNICEF arbetar inom kommer&lt;br&gt;inte att drabbas. Sverige kommer även fortsättnings-&lt;br&gt;vis att prioritera frågor som rör barns livsvillkor, och&lt;br&gt;rättigheter. Sverige avser vidare arbeta för att ett mer&lt;br&gt;systematiskt bamperspektiv tydliggörs i det samlade&lt;br&gt;internationella utvecklingssamarbetet. En rad inter-&lt;br&gt;nationella organ och enskilda organisationer bedriver&lt;br&gt;verksamhet av betydelse för barns livsvillkor. Fler&lt;br&gt;aktörer bör aktiveras och verksamheten breddas för&lt;br&gt;att ytterligare förbättra insatserna för barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samlade stödet till insatser för barn kommer&lt;br&gt;att öka genom att 60 miljoner kronor avsätts till om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådet utsatta barn i fattiga länder vilket beskrivs un-&lt;br&gt;der avsnittet särskilda multilaterala insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN.-s befolkningsfond, (UNFPA) har under 1996&lt;br&gt;på ett förtjänstfullt sätt fortsatt att operationalisera&lt;br&gt;det handlingsprogram som antogs vid FN:s konfe-&lt;br&gt;rens om befolkning och utveckling i Kairo 1994.&lt;br&gt;UNFPA är en relativt liten och effektiv organisation.&lt;br&gt;Dess relation med såväl givare som mottagarländer&lt;br&gt;är god och styrelsearbetet fungerar bra. Regeringens&lt;br&gt;avser av dessa skäl öka bidragen till UNFPA något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s livsmedelsprogram (WFP) strävar efter att nå&lt;br&gt;de allra fattigaste med livsmedelsbistånd, i första&lt;br&gt;hand via humanitära insatser. Det är i katastrofsam-&lt;br&gt;manhang programmet har sina största förtjänster.&lt;br&gt;Dessa finansieras dock i huvudsak utanför basbudge-&lt;br&gt;ten. Denna används till en mycket stor del för admi-&lt;br&gt;nistrativa kostnader. Programmet utför även utveck-&lt;br&gt;lingsinsatser med hjälp av livsmedel. I det fallet kan&lt;br&gt;det finnas anledning att överväga om det finns bättre&lt;br&gt;inriktning av de svenska resurserna. Det är angeläget&lt;br&gt;att motverka snedvridningseffekter av livsmedelsbi-&lt;br&gt;stånd genom att bl.a. verka för att det fokuseras på&lt;br&gt;särskilt utsatta grupper. Livsmedelsbiståndets roll i&lt;br&gt;framtiden bör även ses i ljuset av en globalt ökande&lt;br&gt;frihandel med livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) har till upp-&lt;br&gt;gift att ge skydd och stöd åt flyktingar och andra&lt;br&gt;nödställda i flyktingliknande tillstånd i avsikt att&lt;br&gt;långsiktigt lösa flyktingarnas problem. Under senare&lt;br&gt;år har UNHCR ökat sitt arbete för internflyktingar.&lt;br&gt;Väpnade konflikter och grova kränkningar av&lt;br&gt;mänskliga rättigheter är de vanligaste orsakerna till&lt;br&gt;flykt. Antalet flyktingar i världen har minskat, men&lt;br&gt;de förhållanden under vilka flykt företas och flyk-&lt;br&gt;tingbistånd förmedlas har försvårats och säkerhets-&lt;br&gt;riskerna ökar. Tre modeller för att lösa flyktingars&lt;br&gt;situation används i UNHCR:s arbete: lokal integre-&lt;br&gt;ring i mottagarlandet, placering i tredje land och&lt;br&gt;återvandring. Under senare år har återvandring varit&lt;br&gt;den dominerande lösningen. Det har föranlett&lt;br&gt;UNHCR att i ökad utsträckning engagera sig i flyk-&lt;br&gt;tingarnas hemländer. UNHCR har i ökad utsträck-&lt;br&gt;ning utvecklats till en bred humanitär organisation&lt;br&gt;och intar idag en ledande roll i FN-systemet. Rege-&lt;br&gt;ringen avser fördjupa samarbetet med UNHCR som&lt;br&gt;ett led i arbetet med att förtydliga Sveriges samlade&lt;br&gt;syn på flyktingfrågor och humanitära kriser, avseen-&lt;br&gt;de såväl det humanitära skyddet och biståndet som&lt;br&gt;den humanitära rätten och kopplingen mellan flyk-&lt;br&gt;tingkatastrofer och konfliktlösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid FN:s hjälporganisation för pa-&lt;br&gt;lestinaflyktingar (UNRWA) inriktas främst på skol-&lt;br&gt;undervisning och hälsovård. De allt större behoven&lt;br&gt;på dessa områden har på senare år inte mötts av&lt;br&gt;motsvarande bidragshöjningar från världssamfundet&lt;br&gt;och organisationens finansiella ställning är därför&lt;br&gt;mycket besvärlig. Sverige är en av de största bidrags-&lt;br&gt;givarna till UNRWA, vars verksamhet är väsentlig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att främja en utveckling mot stabilitet och fred i&lt;br&gt;Mellanöstern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under multilateral handelsrelaterad biståndsverk-&lt;br&gt;samhet ger Sverige under budgetåret 1997 stöd till&lt;br&gt;UNCTAD, WTO samt dess gemensamma organisa-&lt;br&gt;tion ITC. Dessa organisationer har under de senaste&lt;br&gt;åren utvecklat ett väl fungerande samarbete bl.a. ge-&lt;br&gt;nom gemensamma biståndsprojekt där respektive&lt;br&gt;organisations komparativa fördelar tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige var under många år en av de största bi-&lt;br&gt;dragsgivarna till ITC men har i likhet med andra gi-&lt;br&gt;vare under senare år kraftigt minskat bidragen p.g.a.&lt;br&gt;tvivel om organisationens inriktning och verksamhet.&lt;br&gt;Under 1997 har dock en förändring till det bättre&lt;br&gt;kunnat skönjas, bl.a. som en följd av den nuvarande&lt;br&gt;ledningens målmedvetna reformsträvanden och änd-&lt;br&gt;rade fokusering av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNCTAD bedriver handelsstödjande tekniskt bi-&lt;br&gt;stånd med särskild fokusering på de minst utvecklade&lt;br&gt;länderna. Sverige avser fortsätta att bidra till denna&lt;br&gt;verksamhet. Sverige föreslås också fortsättningsvis&lt;br&gt;bidra till WTO:s tekniska bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetposten narkotikainsatser genom FN-&lt;br&gt;systemet finansieras bl.a. bidrag till FN:s narkoti-&lt;br&gt;kaprogram (UNDCP) och ett mindre bidrag till&lt;br&gt;WHO:s program mot missbruk av beroendefram-&lt;br&gt;kallande medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan 1970-talet haft en hög profil in-&lt;br&gt;om FN på narkotikaområdet och står fast vid en&lt;br&gt;strikt tolkning av FN:s konventioner. Sverige avvisar&lt;br&gt;därför alla förslag till legalisering av icke-medicinsk&lt;br&gt;användning av narkotika och psykotropa ämnen.&lt;br&gt;Under året kommer särskild uppmärksamhet att ges&lt;br&gt;till narkotikafrågorna eftersom ett extra generalför-&lt;br&gt;samlingsmöte om narkotika ska hållas i juni 1998.&lt;br&gt;Syftet med detta möte är att stärka det internatio-&lt;br&gt;nella samarbetet på narkotikaområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största mottagaren av svenskt stöd är FN:s&lt;br&gt;narkotikaprogram (UNDCP) där Sverige är en av de&lt;br&gt;största bidragsgivarna. Sverige arbetar för att&lt;br&gt;UNDCP skall vara en liten, effektiv organisation, ett&lt;br&gt;&amp;quot;centre of excellence” och en katalysator på narkoti-&lt;br&gt;kaområdet. UNDCP skall genomföra vissa pilotpro-&lt;br&gt;jekt själv, men framför allt stimulera övriga delar av&lt;br&gt;FN-systemet, Världsbanken och enskilda länder att&lt;br&gt;integrera narkotikaaspekterna i sina aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande problem för UNDCP är att&lt;br&gt;många medlemsländer nästan enbart ger öronmärkta&lt;br&gt;bidrag och ett mycket litet basbudgetstöd. Tre län-&lt;br&gt;der, däribland Sverige, har under en lång rad av år&lt;br&gt;bidragit med över hälften av basbudgeten. För att&lt;br&gt;stärka den multilaterala karaktären av UNDCP och&lt;br&gt;ge incitament till andra givare att ta ett större ansvar&lt;br&gt;bestäms det svenska basbudgetstödet som en viss an-&lt;br&gt;del av det totala basbudgeten, dock högst det i bud-&lt;br&gt;geten fastslagna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s samlade program för HIV/AIDS, UNAIDS,&lt;br&gt;går nu in i sitt tredje verksamhetsår. Styrelsearbetet&lt;br&gt;har förändrats i positiv riktning. Verksamheten är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inne i ett utvecklingsskede. Från svensk sida kommer&lt;br&gt;ett väl fungerande styrsystem och finansieringsfrå-&lt;br&gt;gorna även fortsättningsvis att prioriteras. Sverige&lt;br&gt;kommer också att verka för utveckla och förstärka&lt;br&gt;UNAIDS arbete på landnivå för att säkerställa att&lt;br&gt;effektivt stöd ges till de nationella åtgärderna mot&lt;br&gt;epidemin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till FN:s industriutvecklingsorganisation&lt;br&gt;(UNIDO) utbetalas den svenska medlemsavgiften&lt;br&gt;fr.o.m. 1998 från denna anslagspost.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.1.3 Multilaterala utvecklingsbanker&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Bankernas roll i utvecklingssamarbetet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsbankerna - Världsbanken och de regio-&lt;br&gt;nala bankerna i Latinamerika, Asien och Afrika -&lt;br&gt;lånar årligen ut drygt 40 miljarder US dollar. Detta&lt;br&gt;gör dem till viktiga aktörer med betydande genom-&lt;br&gt;slagskraft i utvecklingsarbetet. Huvuddelen av utlå-&lt;br&gt;ningen sker på marknadsmässiga villkor till medelin-&lt;br&gt;komstländer, medan utlåningen till de fattigaste&lt;br&gt;länderna sker på förmånliga villkor. Härtill kommer&lt;br&gt;utvecklingsbankernas ledande roll i policyutveckling&lt;br&gt;och givarsamordning. På senare år har bankerna&lt;br&gt;stärkt sin övergripande inriktning på fattigdomsbe-&lt;br&gt;kämpning genom nya strategier och utökad ana-&lt;br&gt;lyskapacitet. Bland de fattigdomsorienterade inslagen&lt;br&gt;ingår ökat stöd åt s.k. mikrokrediter, ett instrument&lt;br&gt;som också är intressant ur jämställdhetssynpunkt,&lt;br&gt;eftersom det ofta avser utlåning till kvinnliga småfö-&lt;br&gt;retagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världsbankens och IMF:s gemensamma initiativ&lt;br&gt;för att lätta skuldbördan för de fattigaste och mest&lt;br&gt;skuldtyngda länderna (HIPC) är ett centralt inslag i&lt;br&gt;arbetet med att frigöra resurser till ländernas egna&lt;br&gt;ansträngningar att minska sin fattigdom. De första&lt;br&gt;besluten om skuldlättnader har fattats inom ramen&lt;br&gt;för initiativet. En omtolkning av regelverket sedan&lt;br&gt;initiativets början har emellertid utökat antalet kan-&lt;br&gt;didatländer och komplicerat de ännu inte lösta finan-&lt;br&gt;sieringsproblemen. Internationella valutafonden del-&lt;br&gt;tar i skuldinitiativet. Även Interamerikanska&lt;br&gt;utvecklingsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken,&lt;br&gt;Internationella jordbruksutvecklingsfonden och&lt;br&gt;Nordiska utvecklingsfonden har fattat beslut om att&lt;br&gt;delta i initiativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förstärkta fattigdomsfokuseringen har lett till&lt;br&gt;insikten att förankring och deltagande är nödvändigt&lt;br&gt;för att insatserna effektivt skall nå uppsatta mål.&lt;br&gt;Partnerskapstanken är ett resultat av vidareutveck-&lt;br&gt;ling av det traditionella givar-mottagarförhållandet.&lt;br&gt;Likaså betonas vikten av en demokratisk samhällsut-&lt;br&gt;veckling byggd på god samhällsstyrning och effektiv&lt;br&gt;statsförvaltning. I enlighet med svenska prioritering-&lt;br&gt;ar, ger bankerna hög prioritet åt att stödja låntagar-&lt;br&gt;ländernas arbete med att effektivisera statens roll för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhällsutvecklingen. Till detta område hör lagstift-&lt;br&gt;ning och rättssystem som skyddar individens rättig-&lt;br&gt;heter. Dit hör också minskade militärutgifter till&lt;br&gt;förmån för utvecklingsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare års markant ökade behov av insatser för&lt;br&gt;återuppbyggnad av samhällen som härjats av krig&lt;br&gt;och förstörelse har också påverkat bankernas verk-&lt;br&gt;samhet. Deras finansiella resurser och expertis ger&lt;br&gt;dem förutsättningar att delta aktivt, även om de ofta&lt;br&gt;politiskt komplexa sammanhangen innebär särskilda&lt;br&gt;begränsningar för bankerna. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;har Sverige under 1997 finansierat en studie om vil-&lt;br&gt;ken roll bankerna kan spela i återuppbyggnadsske-&lt;br&gt;det. Under året har också Världsbanken antagit en&lt;br&gt;policy på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag är inte hotet mot finansieringen av utveck-&lt;br&gt;lingsbankernas utlåning på mjuka villkor till de fatti-&lt;br&gt;gaste länderna lika akut som tidigare. Det visas av&lt;br&gt;utfallet av 1996 års överenskommelser om påfyllnad&lt;br&gt;av IDA och Afrikanska utvecklingsfonden liksom&lt;br&gt;1997 års överenskommelser om påfyllnad av den&lt;br&gt;Asiatiska utvecklingsfonden och av den Internatio-&lt;br&gt;nella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD). Samtidigt&lt;br&gt;framstår förhoppningar om en återgång till tidigare&lt;br&gt;påfyllnadsnivåer som orealistisk. Den ökade konkur-&lt;br&gt;rensen om biståndsresurser höjer kraven på kvalitet&lt;br&gt;och effektivitet. Bankerna har därför lagt ytterligare&lt;br&gt;kraft på att utveckla metoder och indikatorer för att&lt;br&gt;mäta resultatet av sina insatser. På sikt ställs en rad&lt;br&gt;frågor om utvecklingsbankernas roll och finansiering,&lt;br&gt;bl.a. därför att en ökande andel av bankernas och&lt;br&gt;fondernas utlåning kan finansieras med deras egna&lt;br&gt;inkomster och återflöden. Regeringen kommer i hög-&lt;br&gt;re grad att ägna sig åt dessa perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Sveriges medlemskap i utvecklingsbanker-&lt;br&gt;na har svenska företag rätt att delta i konkurrensen&lt;br&gt;om de mycket betydande leveranser som finansieras&lt;br&gt;av bankerna. Regeringen arbetar aktivt för att öka&lt;br&gt;Sveriges andel av denna upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bedömning av verksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Världsbanksgruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av en omvärldsanalys som lyfter fram&lt;br&gt;bl.a. globalisering, demokratisering och aktivare ci-&lt;br&gt;vila samhällen, genomför Världsbanken under en&lt;br&gt;treårsperiod de mest genomgripande reformerna se-&lt;br&gt;dan dess tillblivelse. Regeringens bedömning är att&lt;br&gt;omorienteringen är viktig för bankens fortsatta rele-&lt;br&gt;vans. Den omfattar konkreta åtgärder för att förbätt-&lt;br&gt;ra projektkvaliteten, bl.a. genom att knyta ny långiv-&lt;br&gt;ning mer till resultatet av tidigare utlåning.&lt;br&gt;Reformerna handlar också om att anpassa sig till en&lt;br&gt;situation där lån som Världsbanken tillhandahåller&lt;br&gt;allt oftare kompletterar andra flöden. Bankens roll&lt;br&gt;som katalysator blir då mer central. Genom stöd till&lt;br&gt;skattereformer och utveckling av finans- och kapi-&lt;br&gt;talmarknader bidrar banken till att förbättra förut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättningarna för privata investeringar. Gruppen&lt;br&gt;stödjer också upprättande av privata företag samt&lt;br&gt;erbjuder garantier mot politiska risker. Ett tecken på&lt;br&gt;att privatsektorutvecklingen blir en allt viktigare del&lt;br&gt;av bankens verksamhet är behovet av nytt kapital i&lt;br&gt;Världsbanksgruppens garantiorgan, MIGA och den&lt;br&gt;pågående utvecklingen av garantiinstrumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världsbankens förnyade fokus på fattigdomsbe-&lt;br&gt;kämpning framhäver vikten av förankring och delta-&lt;br&gt;gande. I sökandet efter en ny typ av partnerskap ser&lt;br&gt;banken framför allt över sitt förhållande till Afrika.&lt;br&gt;Utveckling av partnerskap ligger i linje med de preli-&lt;br&gt;minära överväganden som regeringen gör inom ra-&lt;br&gt;men för den svenska Afrikapolitiken - Partnerskap&lt;br&gt;med Afrika - som utvecklas. Inom banken finns även&lt;br&gt;ökad öppenhet gentemot andra givare om rollfördel-&lt;br&gt;ning och samordning, som förstärks av satsningen på&lt;br&gt;ökad fältnärvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stärka samarbetet med det civila samhället&lt;br&gt;har banken, tillsammans med ett stort antal enskilda&lt;br&gt;organisationer, tagit ett initiativ för att se över struk-&lt;br&gt;turanpassningens effekter i utvalda länder. Projektet&lt;br&gt;förväntas leda till förbättrad förståelse om hur lokalt&lt;br&gt;deltagande kan förbättra det ekonomiska beslutsfat-&lt;br&gt;tandet. Regeringen stödjer initiativet och upprätthål-&lt;br&gt;ler samtidigt en dialog med svenska enskilda organi-&lt;br&gt;sationer om denna såväl som andra delar av&lt;br&gt;Världsbankens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom bankens Särskilda program för Afrika&lt;br&gt;(SPA), samordnas sedan 1987 givarnas stöd till de&lt;br&gt;strukturanpassningsprogram som pågår i ett tjugotal&lt;br&gt;länder i Afrika söder om Sahara. Sverige har en le-&lt;br&gt;dande roll i den pågående utvärderingen av verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till det senast ingångna IDA-avtalet&lt;br&gt;(IDA 11) växte ett nytt synsätt fram beträffande bi-&lt;br&gt;dragsdisciplin och respekt för ingångna avtal. De nya&lt;br&gt;reglerna, som framförhandlats med aktiv svensk&lt;br&gt;medverkan, har inneburit att bl.a. amerikanska före-&lt;br&gt;tag under ett års tid har avstängts från en stor del av&lt;br&gt;upphandlingen till IDA-finansierade projekt. Huru-&lt;br&gt;vida åtgärden har bestående effekt på bidragsdiscip-&lt;br&gt;linen kommer att framgå när nästa påfyllnadsför-&lt;br&gt;handling för IDA påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala utvecklingsbanker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformprocessen i Afrikanska utvecklingsbanken&lt;br&gt;(AfDB), som inleddes i och med den nye presidenten&lt;br&gt;Omar Kabbajs tillträde sommaren 1995, har börjat&lt;br&gt;ge resultat. Regeringen välkomnar de förbättringar&lt;br&gt;som hittills kan skönjas huvudsakligen inom de fi-&lt;br&gt;nansiella och operationella funktionerna i banken.&lt;br&gt;Samtidigt krävs förstärkta insatser för att bl.a. åstad-&lt;br&gt;komma bättre styrning av banken och effektivare&lt;br&gt;administration. Sverige och övriga nordiska länder&lt;br&gt;spelar en aktiv och konstruktiv roll i reformproces-&lt;br&gt;sen, som är nära knuten till de pågående förhand-&lt;br&gt;lingarna om en femte kapitalökning. Sverige ingår i&lt;br&gt;en särskild högnivågrupp bestående av fem regionala&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och tre icke-regionala länder. Gruppens uppgift är att&lt;br&gt;utarbeta rekommendationer om kapitalökningen och&lt;br&gt;härtill knutna frågor rörande de icke-regionala län-&lt;br&gt;dernas inflytande i banken med syfte att stärka ban-&lt;br&gt;kens finansiella ställning. Utlåningen av mjuka medel&lt;br&gt;ur den i juni 1996 avslutade sjunde påfyllnaden av&lt;br&gt;den afrikanska utvecklingsfonden har påbörjats.&lt;br&gt;Återstående inbetalningar från givarna, inklusive Sve-&lt;br&gt;rige, under 1997 och 1998 är villkorade till framsteg&lt;br&gt;i reformprocessen. I samband med Sveriges Part-&lt;br&gt;nerskap Afrika-initiativ genomfördes ett seminarium&lt;br&gt;i samarbete med AfDB i Abidjan i januari i år. Initia-&lt;br&gt;tivet har väckt stort intresse bland bankens med-&lt;br&gt;lemsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) har under de&lt;br&gt;senaste åren genomgått en genomgripande föränd-&lt;br&gt;ring av sin utlåningspolitik och ett intensivt policyut-&lt;br&gt;vecklingsarbete har ägt rum i linje med avtalet 1994&lt;br&gt;om bankens fjärde kapitalökning. I samband med&lt;br&gt;bankens trettioårsjubileum presenterades en omfat-&lt;br&gt;tande studie &amp;quot;Emerging Asia&amp;quot;, som analyserar de se-&lt;br&gt;naste årens utveckling i Asien och vilka effekter bi-&lt;br&gt;ståndet haft på utvecklingen. Den kommer att utgöra&lt;br&gt;ett viktigt underlag i bankens arbete med att fast-&lt;br&gt;ställa de långsiktiga prioriteringarna för verksamhe-&lt;br&gt;ten. Studien kommer också att utnyttjas för det ana-&lt;br&gt;lysarbete som regeringen inlett med att utveckla en&lt;br&gt;svensk Asienstrategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av 1997 nådde medlemsländerna en över-&lt;br&gt;enskommelse om att fylla på bankens fond för utlå-&lt;br&gt;ning på förmånliga villkor till de fattigare länderna i&lt;br&gt;regionen. Sverige fick gehör för flera förhandlings-&lt;br&gt;krav, bl.a. att en betydande del av resurserna om&lt;br&gt;möjligt skall tas från bankens internt genererade re-&lt;br&gt;surser och att de rikare regionala medlemsländerna&lt;br&gt;skall ta ett större ansvar än tidigare. Uppgörelsen in-&lt;br&gt;nebär att bankens långivning i fortsättningen kom-&lt;br&gt;mer att få en tydligare inriktning på fattigdomsfrå-&lt;br&gt;gor, jämställdhet och miljö. Banken kommer vidare&lt;br&gt;att ställa högre krav på låntagarländerna om åtgärder&lt;br&gt;mot korruption och återhållsamhet med militärutgif-&lt;br&gt;ter. Regeringen anser att ökad tonvikt måste läggas&lt;br&gt;på tillämpningen av de fattade policybesluten. Ett&lt;br&gt;viktigt steg är därvid att stärka fältnärvaron i regio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter avtalet 1994 om den åttonde påfyllnaden av&lt;br&gt;den lnteramerikanska utvecklingsbankens (IDB) re-&lt;br&gt;surser har banken gått in i ett skede av konsolidering.&lt;br&gt;Banken är den utan jämförelse största regionala ut-&lt;br&gt;vecklingsbanken med långt större verksamhet i regi-&lt;br&gt;onen än Världsbanken. Regeringen anser att banken&lt;br&gt;lyckats väl i sin uppföljning av påfyllnaden. Viktiga&lt;br&gt;steg har tagits för att åstadkomma en ökad fattig-&lt;br&gt;domsinriktning. Miljöanalyser har blivit en integre-&lt;br&gt;rad del av landprogrammeringen. Regeringen väl-&lt;br&gt;komnar också bankens vidgade roll som&lt;br&gt;samarbetspartner i regionens utvecklingsprocess bl.a.&lt;br&gt;vad gäller konstruktiva insatser i samband med freds-&lt;br&gt;och återuppbyggnadsprocessen i Centralamerika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har dock IDB:s verksamhet&lt;br&gt;i de fattigaste länderna försvårats av att bankens sär-&lt;br&gt;skilda fond för utlåning på förmånliga villkor, FSO,&lt;br&gt;håller på att ta slut. Medlemsländerna diskuterar hur&lt;br&gt;resurser kan tillföras fonden. Sverige har, tillsam-&lt;br&gt;mans med de flesta andra bidragsgivare, krävt att de&lt;br&gt;rikare länderna i regionen skall visa solidaritet med&lt;br&gt;de fattigare länderna genom att en del av bankens&lt;br&gt;nettovinst förs över till FSO, vilket vi fått visst gehör&lt;br&gt;för. Samtidigt finns en förhoppning kvar hos länder-&lt;br&gt;na i regionen om att givarna skall skjuta till ytterliga-&lt;br&gt;re medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga utvecklingsbanker och -fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)&lt;br&gt;har ett mycket tydligt fokus på fattigdomsbekämp-&lt;br&gt;ning genom sin inriktning på projekt för att förbättra&lt;br&gt;levnadsförhållandena för landsbygdsbefolkningen i&lt;br&gt;de fattigaste utvecklingsländerna. Sverige har under&lt;br&gt;senare år haft en särskilt aktiv och framträdande roll&lt;br&gt;i organisationen. Vid fondens årsmöte i februari&lt;br&gt;1997 godkändes en omfattande påfyllnad av resur-&lt;br&gt;serna samt ett reformpaket, som förhandlats fram&lt;br&gt;under svenskt ordförandeskap. Regeringen gör be-&lt;br&gt;dömningen att reformpaketet, som ger fonden en&lt;br&gt;starkare förankring i såväl i- som u-länder, tillsam-&lt;br&gt;mans med påfyllnaden innebär att fonden åter kan&lt;br&gt;ägna all kraft åt verksamheten. I den nya styrel-&lt;br&gt;sekonstellationen har Sverige, Norge, Danmark och&lt;br&gt;Finland egna platser, vilket ger de nordiska länderna&lt;br&gt;förstärkta möjligheter att påverka verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska utvecklingsfonden (NDF) är en nordisk&lt;br&gt;biståndsinstitution med säte i Helsingfors för finansi-&lt;br&gt;ering av utvecklingsprojekt som främjar ekonomisk&lt;br&gt;och social utveckling i utvecklingsländer. Utlåning&lt;br&gt;sker på IDA-villkor. Fonden ger krediter endast i&lt;br&gt;samfinansiering med andra finansiärer, främst andra&lt;br&gt;multilaterala finansieringsinstitutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1995 genomfördes en utvärdering&lt;br&gt;av NDF. Som ett resultat av utvärderingen beslöt&lt;br&gt;Nordiska ministerrådet i april 1996 om en fördubb-&lt;br&gt;ling av fondens grundkapital till närmare 5,2 miljar-&lt;br&gt;der kronor. Sedan 1994 bedriver NDF en försöks-&lt;br&gt;verksamhet med stöd till utvecklingen av den privata&lt;br&gt;sektorn i utvecklingsländer. Verksamheten kommer&lt;br&gt;att utvärderas i slutet av 1997. Under budgetåret in-&lt;br&gt;gick NDF ett samarbetsavtal med Norsad Agency,&lt;br&gt;som verkar för att främja näringslivssamarbetet&lt;br&gt;mellan Norden och SADC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NORSAD (som består av NORSAD Fund och&lt;br&gt;NORSAD Agency) etablerades 1990 i syfte att&lt;br&gt;främja näringslivssamarbete mellan Norden och&lt;br&gt;SADC-länderna, genom fondens medverkan främst i&lt;br&gt;form av s.k. joint ventures. Fondens grundkapital på&lt;br&gt;200 miljoner danska kronor är till stor del förbrukat&lt;br&gt;varför en kapitalpåfyllnad aktualiserats. Ett kapital-&lt;br&gt;tillskott i storleksordningen 150 miljoner danska&lt;br&gt;kronor har diskuterats, vilket enligt gällande fördel-&lt;br&gt;ningsnyckel skulle innebära ett bidrag om 55-60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljoner danska kronor för svensk del som förutses&lt;br&gt;inbetalas över några år. Formellt beslut i frågan&lt;br&gt;kommer att fattas före utgången av mars 1998, då&lt;br&gt;fondens nuvarande mandat går ut. Därmed kan inbe-&lt;br&gt;talningen av en del av kapitaltillskottet bli aktuellt&lt;br&gt;under 1998, vilket kan finansieras med reservationer&lt;br&gt;som regeringen disponerar och som inte behöver ut-&lt;br&gt;nyttjas för ursprungligen avsett ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;African Capacity Building Foundation (ACBF)&lt;br&gt;arbetar huvudsakligen med att stärka utvecklingslän-&lt;br&gt;ders kapacitet att utforma och genomföra makro-&lt;br&gt;ekonomisk politik. ACBF har nyligen genomgått en&lt;br&gt;granskning rörande arbetsmetoder och kapacitet att&lt;br&gt;utöva sitt mandat. Utredningen visar att ACBF i stort&lt;br&gt;utfört ett gott arbete och regeringen anser därför att&lt;br&gt;fonden förtjänar fortsatt stöd. En påfyllnad av&lt;br&gt;ACBF:s kapital kommer att förhandlas med början&lt;br&gt;under 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karibiska utvecklingsbankens (CDB) långivning&lt;br&gt;är inriktad på de små karibiska ö-länderna. Karibis-&lt;br&gt;ka utvecklingsbanken är en operativt och administra-&lt;br&gt;tivt effektiv organisation med en stabil finansiell&lt;br&gt;ställning. Sveriges förbindelser med regionen är out-&lt;br&gt;vecklade. Regeringen anser att medlemskap i CDB&lt;br&gt;skulle stärka vår närvaro i regionen såväl i utrikes-,&lt;br&gt;bistånds- som handelspolitiskt hänseende. Medlem-&lt;br&gt;skapsförhandlingar har inletts och inriktas för närva-&lt;br&gt;rande på kriterier för ett svenskt inträde i banken.&lt;br&gt;Utgången av dessa förhandlingar blir bestämmande&lt;br&gt;för ställningstagande till medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för fredsprocessen, framfördes i slutet&lt;br&gt;av 1994 förslag om att upprätta nya finansiella ar-&lt;br&gt;rangemang i Mellanöstern och Nordafrika. Under de&lt;br&gt;besvärliga och långdragna förhandlingar som däref-&lt;br&gt;ter förts har olika institutionella arrangemang disku-&lt;br&gt;terats. Det alternativ som fått bredast uppslutning är&lt;br&gt;upprättandet av en regional utvecklingsbank med&lt;br&gt;säte i Kairo. I flera europeiska länder, inklusive Sve-&lt;br&gt;rige, finns en kvardröjande tveksamhet till huruvida&lt;br&gt;en regional utvecklingsbank bäst svarar mot ekono-&lt;br&gt;miska och finansiella behov i regionen, bl.a. mot&lt;br&gt;bakgrund av den verksamhet som redan bedrivs på&lt;br&gt;dessa områden av Världsbanken och EU. Den fort-&lt;br&gt;satta utvecklingen i förhandlingarna om att upprätta&lt;br&gt;nya finansiella arrangemang i Mellanöstern och&lt;br&gt;Nordafrika är nära knuten till fredsprocessens ut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.1.4 Övrigt multilateralt samarbete&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Under delposten Övrigt multilateralt samarbete&lt;br&gt;finansieras Multilaterala miljöinsatser, Konfliktfö-&lt;br&gt;rebyggande insatser, Särskilda multilaterala insat-&lt;br&gt;ser och Övriga mindre insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Multilaterala miljöinsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens prioriteringar som lades fast i skrivelsen&lt;br&gt;Sveriges utvecklingssamarbete för hållbar utveckling&lt;br&gt;(Skr. 1996/97:2) ligger fast. Avgörande för att åstad-&lt;br&gt;komma varaktiga förändringar för ett hållbart sam-&lt;br&gt;hälle är att miljöaspekter integreras i all verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver behöver vissa medel avsättas för sär-&lt;br&gt;skilt angelägna insatser i det multilaterala samarbe-&lt;br&gt;tet. Uppföljningen av FN:s generalförsamlings extra&lt;br&gt;möte för utvärdering av Agenda 21 som hölls i juni&lt;br&gt;1997 är angelägen och bör inrymma insatser av ka-&lt;br&gt;talytisk och tillfällig karaktär i de multilaterala orga-&lt;br&gt;nisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sådana direkta insatser hör även stödet till den&lt;br&gt;globala miljöfonden (GEF). Den finansierar mer-&lt;br&gt;kostnader som mottagarländerna ådrar sig för att&lt;br&gt;uppnå globala miljövinster inom områdena biologisk&lt;br&gt;mångfald, klimatförändringar, skydd av internatio-&lt;br&gt;nellt vatten och uttunning av ozonskiktet. GEF fun-&lt;br&gt;gerar f.n. också som multilateral finansieringskälla&lt;br&gt;för konventionerna om biologisk mångfald och kli-&lt;br&gt;matförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1997 inleddes förhandlingar om den andra&lt;br&gt;påfyllnaden av GEF:s resurser. Regeringen anser att&lt;br&gt;GEF:s verksamhet fyller ett stort behov. Det är också&lt;br&gt;angeläget att integrera de nya riktlinjer som konven-&lt;br&gt;tionerna lämnar inom ramen för GEF:s verksamhet.&lt;br&gt;Granskning och utvärdering av verksamheten har&lt;br&gt;under åren förbättrats genom ett särskilt program.&lt;br&gt;De kompletterar därmed den redan existerande funk-&lt;br&gt;tionen hos de genomförande organisationerna&lt;br&gt;Världsbanken, UNDP och UNEP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att bördefördelningen mellan gi-&lt;br&gt;varna bör vara rättvis och fastställas i en öppen pro-&lt;br&gt;cess som tar hänsyn till deras betalningsförmåga.&lt;br&gt;Nya givare bör anmodas ansluta sig till givarkretsen.&lt;br&gt;Sverige bör, liksom vid den första påfyllnaden, ta ett&lt;br&gt;stort ansvar i denna förhandlingsprocess. Påfyllnads-&lt;br&gt;förhandlingarna beräknas avslutas under första hal-&lt;br&gt;van av 1998, men Sveriges utbetalning till GEF II&lt;br&gt;under året kommer inte att uppgå till tidigare årsba-&lt;br&gt;serade nivåer, varför medelstilldelningen till budget-&lt;br&gt;posten har minskat. Regeringen kommer i budget-&lt;br&gt;propositionen för 1999 redovisa de långsiktiga&lt;br&gt;betalningsåtagandena för GEF II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetet med Montrealprotokollet för ozonskik-&lt;br&gt;tets skydd är den viktigaste uppgiften att säkerställa&lt;br&gt;u-ländernas eget ansvar för utfasningen av ozonned-&lt;br&gt;brytande ämnen. Vid den senaste påfyllnaden av&lt;br&gt;Montrealprotokollets multilaterala fond fastslogs en&lt;br&gt;påfyllnad om 466 miljoner USD för perioden 1997-&lt;br&gt;1999. Sveriges andel utgör knappt 1,4 % av total-&lt;br&gt;beloppet eller omkring 2,2 miljoner USD. Regeringen&lt;br&gt;anser att en större andel av fondens medel bör an-&lt;br&gt;vändas för att höja u-ländernas kapacitet, t.ex. för&lt;br&gt;myndighetsutövande. Regeringen avser att fortsatt&lt;br&gt;använda en del av det årliga bidraget till fonden för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilaterala projekt i enlighet med det regelverk som&lt;br&gt;finns inom Montrealprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de initiativ som blir resultatet av FN:s ex-&lt;br&gt;tra möte anser regeringen att det finns anledning att&lt;br&gt;ytterligare förstärka genomförandet av de redan exis-&lt;br&gt;terande konventionerna om klimatförändringar, bi-&lt;br&gt;ologisk mångfald och ökenutbredning i de multilate-&lt;br&gt;rala organisationernas verksamhet genom bidrag till&lt;br&gt;studier, konferenser och andra former av kapacitets-&lt;br&gt;byggande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Multilaterala konfliktförebyggande insatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det multilaterala systemet har en huvudroll i det in-&lt;br&gt;ternationella samfundets ansträngningar att förebyg-&lt;br&gt;ga uppkomsten av väpnade konflikter, bidra till lös-&lt;br&gt;ningar och skapa förutsättningar för varaktig fred.&lt;br&gt;Erfarenheterna från de senaste årens humanitära ka-&lt;br&gt;tastrofer och väpnade konflikter visar på svårigheten&lt;br&gt;med entydiga tillvägagångssätt. I de allra flesta fall&lt;br&gt;ställs krav på en kombination av insatser där politis-&lt;br&gt;ka, civila, humanitära och tidvis också militära inslag&lt;br&gt;kompletterar varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för verksamhetsområdet multilateralt&lt;br&gt;konfliktförebyggande har regeringen under det gång-&lt;br&gt;na året stött flera nyskapande initiativ. Bland dessa&lt;br&gt;märks insatser avseende förvarning, biståndskondi-&lt;br&gt;tionalitet i konfliktsituationer och användbarheten av&lt;br&gt;militära resurser i katastrofbiståndet. På det freds-&lt;br&gt;främjande området kan nämnas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-svensk civil närvaro i Hebron/Israel, Angola och&lt;br&gt;Guatemala;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bidrag till FN:s och OAU:s särskilde representant i&lt;br&gt;Stora sjöregionen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-stöd till utredande av ägandeförhållanden i Bosni-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser även fortsättningsvis aktivt delta i&lt;br&gt;den internationella policy- och metodutvecklingen&lt;br&gt;när det gäller konflikthantering för att förebygga&lt;br&gt;humanitära katastrofer och bidra till effektiva insat-&lt;br&gt;ser för konfliktlösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser verka för att FN-systemet, de in-&lt;br&gt;ternationella utvecklingsbankerna och andra interna-&lt;br&gt;tionella, regionala och enskilda organisationer ut-&lt;br&gt;vecklar synsätt och institutionell kapacitet i syfte att&lt;br&gt;bidra till en varaktig lösning på de vitt skilda bak-&lt;br&gt;omliggande faktorer som är utlösande när det gäller&lt;br&gt;dagens humanitära katastrofer. I hög grad handlar&lt;br&gt;det om konfliktförebyggande, krishantering och kon-&lt;br&gt;fliktlösning. Både inom det humanitära och det ut-&lt;br&gt;vecklingsinriktade biståndet bör det strategiska tän-&lt;br&gt;kandet utvecklas när det gäller konflikthantering.&lt;br&gt;Erfarenheter bör analyseras och dragna lärdomar&lt;br&gt;systematisk återföras till verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytänkande och metodutveckling skall främjas&lt;br&gt;genom svenskt stöd. Ett utökat samarbete med insti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tutioner inom och utanför FN-systemet inklusive en-&lt;br&gt;skilda organisationer, som är verksamma inom kon-&lt;br&gt;flikthantering, eftersträvas. Särskilt angeläget är&lt;br&gt;gränslandet mellan humanitära, utvecklings- och&lt;br&gt;rättsstatsbyggande insatser i det tidiga återuppbygg-&lt;br&gt;nadskedet efter en konflikt liksom initiativ som syftar&lt;br&gt;till att i bred bemärkelse avmilitarisera ett samhälle&lt;br&gt;efter en konflikt och bidra till försoning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska stödet skall även fortsättningsvis stär-&lt;br&gt;ka de civila och humanitära aspekterna i FN:s freds-&lt;br&gt;bevarande och fredsfrämjande insatser i utvecklings-&lt;br&gt;länder. Bland annat kommer stödet att avse svenskt&lt;br&gt;deltagande med civil personal i dessa insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningen av slutsatserna och rekommenda-&lt;br&gt;tionerna från departementets studie “Konfliktföre-&lt;br&gt;byggande verksamhet” kommer att påverka inrikt-&lt;br&gt;ningen av anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att anslaget i första hand använts för att&lt;br&gt;finansiera mindre insatser av innovativ karaktär finns&lt;br&gt;en reservation sedan tidigare år vilket motiverar en&lt;br&gt;marginell sänkning av anslaget för 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda multilaterala insatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att kunna ge bidrag till vissa ämnes-&lt;br&gt;områden utan att vara bunden till en viss organisa-&lt;br&gt;tion eller kanal. Genom införande av budgetposten&lt;br&gt;Särskilda multilaterala insatser tas ett steg i denna&lt;br&gt;riktning. Denna strävan kommer att relateras till den&lt;br&gt;reformprocess som pågår inom FN-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med budgetposten är bl.a. att stärka FN-&lt;br&gt;organens arbete och att främja genomförandet av&lt;br&gt;den dagordning som antagits vid de globala FN-&lt;br&gt;konferenserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda multilaterala insatser är ingen ny förete-&lt;br&gt;else i det svenska multilaterala samarbetet. Stöd till&lt;br&gt;multilaterala miljöinsatser och konfliktförebyggande&lt;br&gt;insatser är exempel på detta. Det är angeläget att&lt;br&gt;möjlighet ges att ge särskilt stöd även på andra om-&lt;br&gt;råden. Dessa områden kan variera från år till år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för de områden som skulle kun-&lt;br&gt;na vara aktuella 1998 är FN:s världskonferenser,&lt;br&gt;vars slutsatser och rekommendationer kommit att bli&lt;br&gt;normgivande vad gäller t.ex. miljö och hållbar ut-&lt;br&gt;veckling eller jämställdhet. Fördelar med en fördel-&lt;br&gt;ning efter områden som är fastställda i globala över-&lt;br&gt;enskommelser är att de har hög politiskt prioritet och&lt;br&gt;att världssamfundet satt upp mål för internationell&lt;br&gt;samverkan på dessa områden. Särskilda miljöinsatser&lt;br&gt;och konfliktförebyggande åtgärder utgår från såväl&lt;br&gt;svenska prioriteringar som globalt fastställda mål.&lt;br&gt;Områden som är särskilt angelägna för Sverige, men&lt;br&gt;som saknar särskilda medel, är t.ex. jämställdhet och&lt;br&gt;utsatta barn i fattiga länder. Dessa områden föreslås&lt;br&gt;införas under 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att se särskilda multilaterala insatser&lt;br&gt;som ett komplement till basbudgetstöd. En alltför&lt;br&gt;långtgående satsning på särskilda multilaterala insat-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser kan riskera att försvaga det multilaterala systemet&lt;br&gt;genom att organisationer inte längre själva kan göra&lt;br&gt;prioriteringar utan i stället styrs av enskilda länders,&lt;br&gt;ibland kortsiktiga, politiska prioriteringar. Genom&lt;br&gt;att ge små bidrag till en organisation för insatser på&lt;br&gt;ett visst område är avsikten att detta skall ha en ka-&lt;br&gt;talytisk inverkan på hela organisationen. En organi-&lt;br&gt;sation som tar emot ett betydande svenskt basbud-&lt;br&gt;getstöd kan således få ytterligare bidrag för särskilda&lt;br&gt;insatser på angivna områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsatta barn i fattiga länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnperspektivet i biståndet och i det internationella&lt;br&gt;samarbetet måste utvecklas vilket bl.a. Riksdagen&lt;br&gt;givit uttryck för (bet. 1996/97:UU15 Internationellt&lt;br&gt;utvecklingssamarbete}.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är internationellt pådrivande i frågor som&lt;br&gt;rör barns villkor. Barnkonventionen, bamtoppmötet,&lt;br&gt;världskongressen mot kommersiell sexuell exploate-&lt;br&gt;ring av barn och studien om barn i väpnade konflik-&lt;br&gt;ter är några exempel. Sverige arbetar särskilt aktivt&lt;br&gt;med implementering av barnkonventionen, åtgärder&lt;br&gt;mot kommersiell sexuell exploatering av barn, barn i&lt;br&gt;väpnade konflikter och barnarbete. En ny svensk&lt;br&gt;profilfråga är barn med handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konsekvent tillämpat bamperspektiv i det in-&lt;br&gt;ternationella utvecklingssamarbetet ställer emellertid&lt;br&gt;krav på en mer medveten strategi. Kanaler och sam-&lt;br&gt;arbetspartners bör övervägas systematiskt. Po-&lt;br&gt;licyskapande och metodutveckling skall ge större ge-&lt;br&gt;nomslag för barnaspekterna i det svenska biståndet&lt;br&gt;och för svenska ståndpunkter inom barnområdet i&lt;br&gt;det internationella samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom FN-systemet uppmärksammas barns villkor&lt;br&gt;som en integrerad del av alla stora FN-konferenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNICEF är den viktigaste multilaterala kanalen&lt;br&gt;för svenskt stöd till utsatta barn i fattiga länder. Ut-&lt;br&gt;över UNICEF bedriver en rad andra internationella&lt;br&gt;organisationer verksamhet av betydelse för barns&lt;br&gt;ekonomiska, sociala, psykologiska och kulturella&lt;br&gt;villkor. Dit hör exempelvis UNDP, UNFPA,&lt;br&gt;UNHCR, WFP, WHO, ILO, UNESCO och Världs-&lt;br&gt;banken och samt en rad enskilda organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med särskilda multilaterala insatser på detta&lt;br&gt;område är att förstärka arbetet med utsatta barn i&lt;br&gt;fattiga länder och förbättra genomförandet av för&lt;br&gt;barnen angelägna insatser genom att aktivera och&lt;br&gt;bredda verksamheten till fler internationella organi-&lt;br&gt;sationer. En sådan, mer samlad och integrerad ansats&lt;br&gt;ligger väl i linje med det pågående reformarbetet in-&lt;br&gt;om FN och med den fattigdomsinriktning som slås&lt;br&gt;fast i regeringens skrivelse till riksdagen&lt;br&gt;1996/97:169, De fattigas rätt - vårt gemensamma&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda jämställdhetsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I FN följer Sverige aktivt upp det beslut som fattades&lt;br&gt;vid kvinnokonferensen i Peking att verka för att ett&lt;br&gt;jämställdhetsperspektiv skall genomsyra FN:s arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN skall vidare utarbeta förslag till konkreta åtgär-&lt;br&gt;der för att motverka fattigdom, stärka kvinnors&lt;br&gt;mänskliga rättigheter, motverka våld mot kvinnor -&lt;br&gt;både i hemmen och under väpnade konflikter - och&lt;br&gt;uppmärksamma flickors villkor, t.ex. genom att&lt;br&gt;motverka könsstympning och tidiga giftermål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i OECD:s biståndskommitté, DAC har Sve-&lt;br&gt;rige varit pådrivande för att ta fram konkreta rikt-&lt;br&gt;linjer för hur bidragsgivares biståndsarbete skall ut-&lt;br&gt;formas efter ett jämställdhetsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1997 stod integrering av jämställdhetspers-&lt;br&gt;pektivet i FN:s arbete (sk &amp;quot;mainstreaming&amp;quot;) i cent-&lt;br&gt;rum för arbetet i FN:s ekonomiska sociala råd&lt;br&gt;(ECOSOC). Sverige och EU spelar en pådrivande roll&lt;br&gt;för att utforma ett konkret handlingsprogram för hur&lt;br&gt;FN:s organ skall präglas av ett klart jämställdhet-&lt;br&gt;sperspektiv. I detta arbete som rör såväl metodut-&lt;br&gt;veckling som kapacitetsbyggande kan olika delar av&lt;br&gt;FN-systemet bidra till att stärka kvinnors ekonomis-&lt;br&gt;ka ställning, öka deras inflytande i beslutande fora,&lt;br&gt;motverka våld mot kvinnor och stärka deras mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheter. UNDP har en viktig funktion i dessa&lt;br&gt;sammanhang liksom FN:s kvinnofond (UNIFEM)&lt;br&gt;och UNICEF, med satsningar på flickor, UNHCR&lt;br&gt;med uppmärksamhet på flyktingkvinnor och FN:s&lt;br&gt;MR-center liksom FN:s särskilda rapportör om våld&lt;br&gt;mot kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att förbättra kvinnors villkor bygger i&lt;br&gt;huvudsak på s.k. mainstreaming, dvs att kvinnors&lt;br&gt;intressen tillvaratas i det ordinarie utvecklingsarbetet.&lt;br&gt;Regeringen avser därutöver stödja särskilda insatser&lt;br&gt;av pilotkaraktär för att stärka FN-organisationer ar-&lt;br&gt;bete på jämställdhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga insatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Från delposten Övriga insatser finansieras bidrag till&lt;br&gt;organisationer, såväl inom som utanför FN-systemet,&lt;br&gt;samt analyser, seminarier och andra internationella&lt;br&gt;aktiviteter som främjar internationell samverkan och&lt;br&gt;utveckling. Även om insatserna ofta kan förutses kan&lt;br&gt;de inte alltid beloppsbestämmas i förväg. En viss&lt;br&gt;mindre reserv är därmed påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;International IDEA (Internationella institutet för&lt;br&gt;demokrati och fria val) bildades på svenskt initiativ i&lt;br&gt;Stockholm 1995 av 14 länder från hela världen. Un-&lt;br&gt;der 1997 har Namibia och Botswana tillkommit som&lt;br&gt;nya medlemmar. IDEA är en internationell mötes-&lt;br&gt;plats för att stödja demokratisk utveckling och fria&lt;br&gt;val runt om i världen. Institutet är globalt till sin na-&lt;br&gt;tur och ett forum för de olika slag av aktörer som&lt;br&gt;deltar i de demokratiska processerna. Denna breda&lt;br&gt;syn präglar allt från struktur, ägandeskap, anställ-&lt;br&gt;ningspolicy och finansiering till verksamhetsinrikt-&lt;br&gt;ning. Även om IDEA till formen är en mellanstatlig&lt;br&gt;organisation är den också öppen för medlemskap för&lt;br&gt;internationella icke-statliga organisationer på i hu-&lt;br&gt;vudsak samma villkor som för regeringar. Parliamen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tarians for Global Action (PGA) och Interameri-&lt;br&gt;kanska institutet för mänskliga rättigheter är&lt;br&gt;exempel på två icke statliga medlemmar. IDEA arbe-&lt;br&gt;tar främst med utveckling av en databank och infor-&lt;br&gt;mationsservice, forskning, erfarenhetsåtervinning och&lt;br&gt;utveckling och spridning av riktlinjer samt rådgivning&lt;br&gt;och kapacitetsuppbyggnad. Sverige har som initiativ-&lt;br&gt;tagare till och värdland för institutet ett speciellt an-&lt;br&gt;svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det pågående arbetet att stärka och effektivisera&lt;br&gt;FN avser Sverige under denna budgetpost finansiera&lt;br&gt;insatser vars syfte är att stödja och påskynda denna&lt;br&gt;reformprocess. Exempel på sådana insatser är integ-&lt;br&gt;rering av FN:s kontor på landnivå och stöd till det&lt;br&gt;nyligen bildade UN Staff College.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mindre bidrag i huvudsak som basbudgetstöd och&lt;br&gt;administrativa bidrag utbetalas även bl.a. till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- FN:s boende- och bebyggelsecenter (HABITAT),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Internationella rödakorskommittén (ICRC),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Internationella migrationsorganisationen (1OM)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Internationella tropiska timmerorganisationen&lt;br&gt;(ITTO) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Internationella juteorganisationen (IJO).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2. EU:s gemensamma utvecklings-&lt;br&gt;samarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Europeiska Unionens (EU) medlemsstater svarar till-&lt;br&gt;sammans för ca 60 % av OECD-ländernas samlade&lt;br&gt;utvecklingssamarbete. En allt större andel - 16 % år&lt;br&gt;1996 - av medlemsstaternas samlade bistånd kanali-&lt;br&gt;seras genom Europeiska gemenskapens (EG) olika&lt;br&gt;biståndsprogram, vilket främst administreras av&lt;br&gt;kommissionen. Sannolikt kommer denna andel att&lt;br&gt;öka ytterligare under de närmaste åren. Samarbetet&lt;br&gt;med utvecklingsländer finansieras dels från EG:s re-&lt;br&gt;guljära budget, dels genom bidrag till den Europeiska&lt;br&gt;utvecklingsfonden (EUF). Biståndet ges i huvudsak i&lt;br&gt;form av gåva. År 1996 uppgick utbetalningarna till&lt;br&gt;drygt 5 miljarder ecu, vilket gjorde EG till världens,&lt;br&gt;efter IDA, största multilaterala biståndsorganisation&lt;br&gt;och den femte största givaren inom OECD:s bi-&lt;br&gt;ståndskommitté (DAC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att svara för genomförandet av det ge-&lt;br&gt;mensamma biståndet har kommissionen i uppdrag&lt;br&gt;att verka för bättre koordinering mellan detta och&lt;br&gt;medlemsländernas nationella bistånd. Kommissio-&lt;br&gt;nens betydelse inom det internationella utvecklings-&lt;br&gt;samarbetet stärks därmed ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet i EU har således inneburit att Sve-&lt;br&gt;rige fått tillgång till en ny och viktig samarbetsform i&lt;br&gt;utvecklingssamarbetet. De övergripande målen för&lt;br&gt;EU:s utvecklingssamarbete stämmer väl överens med&lt;br&gt;svenska målsättningar. Bristande effektivitet i genom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förandet gör dock att målen inte alltid nås. Dessutom&lt;br&gt;är verksamheten inte alltid kostnadseffektiv.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utvecklingssamarbetet inom den reguljära&lt;br&gt;budgeten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Över den reguljära budgeten finansieras livsmedelsbi-&lt;br&gt;stånd, katastrofhjälp, stöd genom enskilda organisa-&lt;br&gt;tioner, samarbete med Asien och Latinamerika&lt;br&gt;(ALA), Sydafrika, f.d. Jugoslavien samt icke-&lt;br&gt;medlemsländer i Medelhavsområdet (MEDA). År&lt;br&gt;1996 uppgick utbetalningarna till 3,5 miljarder ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALA-samarbetet omfattar program- och projekt-&lt;br&gt;bistånd, livsmedelsbistånd, humanitärt bistånd,&lt;br&gt;landsbygdsutveckling, stöd för hälso- och befolk-&lt;br&gt;ningsinsatser, stöd till enskilda organisationer samt&lt;br&gt;stöd för att utjämna fluktuationer i exportinkomster&lt;br&gt;på främst jordbruksområdet. I princip kan samtliga&lt;br&gt;länder som ej gör sig skyldiga till brott mot mänskli-&lt;br&gt;ga rättigheter och grundläggande demokratiska prin-&lt;br&gt;ciper komma i fråga för samarbete. Tyngdpunkten&lt;br&gt;ligger dock på de fattigaste länderna och de fattigaste&lt;br&gt;delarna av befolkningen, samt på regioner eller län-&lt;br&gt;der med betydande kommersiell potential. För perio-&lt;br&gt;den 1996-2000 beräknas biståndet till ALA-&lt;br&gt;länderna uppgå till ca 6 miljarder ecu. Av detta går&lt;br&gt;65 % till Asien och 35 % till Latinamerika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna i f.d. Jugoslavien består främst av hu-&lt;br&gt;manitärt bistiånd. Samarbetet med Sydafrika befin-&lt;br&gt;ner sig i en uppbyggnadsfas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med Medelhavsländerna, som ur-&lt;br&gt;sprungligen huvudsakligen utgjordes av frihandelsav-&lt;br&gt;tal för industriprodukter, har utvecklats till att om-&lt;br&gt;fatta också bistånd. Samarbetets omfattning har ökat&lt;br&gt;markant under 1990-talet. För perioden 1995-1999&lt;br&gt;har ca 6 miljarder ecu avsatts för det finansiella sam-&lt;br&gt;arbetet med Marocko, Tunisien, Algeriet, Egypten,&lt;br&gt;Jordanien, Libanon, Syrien, Israel samt Västban-&lt;br&gt;ken/Gaza. Samarbetet omfattar bl.a. humanitärt&lt;br&gt;stöd, livsmedelsbistånd, stöd för strukturanpassning,&lt;br&gt;infrastruktur, naturresurser samt regionalt och hori-&lt;br&gt;sontellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av Sveriges bidrag till EG-budgeten som&lt;br&gt;avräknas biståndsramen uppgår till 707 miljoner&lt;br&gt;kronor år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samarbetet med AVS-länderna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den s.k. Lomékonventionen samar-&lt;br&gt;betar EU med sjuttioen länder i Afrika, Västindien&lt;br&gt;och Stillahavsområdet (de s.k. AVS-länderna). Sam-&lt;br&gt;arbetet finansieras utanför den reguljära budgeten&lt;br&gt;genom särskilda bidrag från EU:s medlemsstater till&lt;br&gt;den Europeiska utvecklingsfonden (EUF). AVS-&lt;br&gt;länderna erhåller också bistånd över EG:s budget,&lt;br&gt;t.ex. humanitärt bistånd. Under perioden 1986-95&lt;br&gt;erhöll AVS-staterna ungefär hälften av EG-biståndet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer än 75 % av stödet till AVS-staterna finansiera-&lt;br&gt;des över EUF, medan EG:s budget svarade för 14 %&lt;br&gt;och 7 % bestod av koncessionella lån från Europeis-&lt;br&gt;ka Investeringsbanken (EIB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd för strukturanpassning och finansiellt stöd&lt;br&gt;inom Stabex- och Sysminfaciliteterna för att utjämna&lt;br&gt;fluktuationer i exportintäkter från jordbruket respek-&lt;br&gt;tive gruvindustrin svarar för ca 25 % av biståndet.&lt;br&gt;Livsmedelsbiståndet är fortfarande betydande. Till&lt;br&gt;följd av händelseutvecklingen i bl.a. Stora sjöregio-&lt;br&gt;nen har det humanitära stödet ökat markant under&lt;br&gt;senare år. Ungefär hälften av biståndet inom Lomé-&lt;br&gt;konventionen landprogrammeras genom femåriga&lt;br&gt;landramar. Dessa omfattar stöd för t. ex. infrastruk-&lt;br&gt;tur, industri, landsbygdsutveckling och jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande Lomékonventionen (Lomé IV)&lt;br&gt;avser en tioårsperiod fram till 1 mars år 2000. I no-&lt;br&gt;vember 1995 undertecknades ett avtal om vissa för-&lt;br&gt;ändringar i konventionens innehåll för den andra&lt;br&gt;femårsperioden (Lomé FV:2). Den 23 maj 1996 god-&lt;br&gt;kände riksdagen (prop. 1995/96:36, bet.&lt;br&gt;1995/96:UU24, rskr. 1995/96:257) ändringarna i&lt;br&gt;överenskommelsen och den föreslagna finansieringen&lt;br&gt;av samarbetet. Lomé IV:2 innebar att gemenskapens&lt;br&gt;medlemsstater inrättade en åttonde utvecklingsfond&lt;br&gt;(EUF VIII) om totalt 13,1 miljarder ecu. Enligt över-&lt;br&gt;enskommelsen skall Sverige bidra med 350 miljoner&lt;br&gt;ecu. På grund av fördröjningar i utbetalningstakten&lt;br&gt;från tidigare utvecklingsfonder krävs inga inbetal-&lt;br&gt;ningar till EUF VIII under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingar om samarbetet mellan EU och&lt;br&gt;AVS-länderna fr.o.m. den 1 mars 2000 skall inledas&lt;br&gt;senast i september 1998. Innan dess skall EU formu-&lt;br&gt;lera sin förhandlingsposition. Den 1 december 1997&lt;br&gt;avser Europeiska kommissionen presentera sitt för-&lt;br&gt;slag till förhandlingsmandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en förberedelse inför de kommande förhand-&lt;br&gt;lingarna presenterade kommissionen i november&lt;br&gt;1996 en s.k. grönbok om förbindelserna mellan EU&lt;br&gt;och AVS-länderna inför 2000-talet. Grönboken in-&lt;br&gt;riktas på att ställa ett antal centrala frågor inför&lt;br&gt;framtiden snarare än att lämna entydiga rekommen-&lt;br&gt;dationer. Utgångspunkten är de väldiga politiska och&lt;br&gt;ekonomiska förändringar som ägt rum sedan kon-&lt;br&gt;ventionen första gången undertecknades för ett tju-&lt;br&gt;gotal år sedan liksom erfarenheterna sedan dess, som&lt;br&gt;motiverar en genomgripande översyn av samarbetet&lt;br&gt;vad gäller både dess innehåll och form. Grönboken&lt;br&gt;identifierar ett antal nyckel-områden: den geografis-&lt;br&gt;ka omfattningen, möjligheterna till differentierade&lt;br&gt;former för samarbetet med olika AVS-stater, han-&lt;br&gt;delsregimen, fattigdomsbekämpning, internationell&lt;br&gt;konkurrenskraft, makroekonomisk stabilitet och ut-&lt;br&gt;veckling av den privata sektom, statens roll i utveck-&lt;br&gt;lingsprocessen, god samhällsstyrning och mänskliga&lt;br&gt;rättigheter och formerna för samarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diskussionerna har Sverige angett att de viktigas-&lt;br&gt;te principerna bör vara partnerskap, fokusering på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattigdomsbekämpning och Afrika, förenlighet med&lt;br&gt;WTO-åtaganden och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Svenska prioriteringar i EU-samarbetet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill se den s.k. post Lomédiskussionen&lt;br&gt;som en del av en diskussion om hela EU:s utveck-&lt;br&gt;lingssamarbete, inklusive dess organisation. Sverige&lt;br&gt;önskar bl. a. ta tillfället i akt att på sikt åstadkomma&lt;br&gt;en regionalisering (Afrika, Asien, Latinamerika osv.)&lt;br&gt;av EU:s utvecklingssamarbete. Möjligheter till detta&lt;br&gt;föreligger genom att post Lomédiskussionen, den&lt;br&gt;samlade utvärderingen av EU:s utvecklingssamarbete&lt;br&gt;och diskussionen om de framtida finansiella perspek-&lt;br&gt;tiven sammanfaller i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framtida inriktningen och utformningen av&lt;br&gt;EU:s utvecklingssamarbete är en fråga av hög priori-&lt;br&gt;tet. Regeringen anser att inriktningen på fattigdoms-&lt;br&gt;bekämpning skall stärkas. I detta sammanhang är&lt;br&gt;formerna för och omfattningen av samarbetet med&lt;br&gt;AVS-länderna från och med år 2000 avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s främsta fördel jämfört med andra multilate-&lt;br&gt;rala organisationer är att unionen i ett sammanhang&lt;br&gt;kan hantera bistånds-, handels-, utrikes- och säker-&lt;br&gt;hetspolitik, migration m.m. Därmed har unionen&lt;br&gt;förutsättningar att i förhållande till ett enskilt land&lt;br&gt;eller region föra en politik som är koherent, dvs. vars&lt;br&gt;olika delar samverkar på ett för landet eller regionen&lt;br&gt;gynnsamt sätt. Denna komparativa fördel utnyttjas&lt;br&gt;inte tillräckligt idag. Regeringen prioriterar pågående&lt;br&gt;arbete inom EU för bättre samstämmighet i EU:s re-&lt;br&gt;lationer till utvecklingsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är aktivt i såväl policydialogen som inrikt-&lt;br&gt;ningen och utformningen av det gemensamma bi-&lt;br&gt;ståndet. Genom aktivt deltagande i beredningen av&lt;br&gt;beslut och riktlinjer, som gäller både för det gemen-&lt;br&gt;samma utvecklingssamarbetet och för de enskilda&lt;br&gt;medlemsstaternas bistånd, kan Sverige bidra till en&lt;br&gt;positiv utveckling av utvecklingssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen prioriterar att höja kvaliteten och ef-&lt;br&gt;fektiviteten i det gemensamma utvecklingssamarbe-&lt;br&gt;tet. I detta ingår ökad insyn och öppenhet, bättre&lt;br&gt;planering, genomförande och utvärdering, utveckling&lt;br&gt;av landstrategier, bättre samordning samt effektivare&lt;br&gt;organisation i såväl Bryssel som i fält. Sveriges gedig-&lt;br&gt;na erfarenhet av utvecklingssamarbete och goda re-&lt;br&gt;nommé på området ger oss en god grund för att på-&lt;br&gt;verka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska agerandet i EU vägleds av den strategi&lt;br&gt;som fastställdes hösten 1996 med prioritering av fat-&lt;br&gt;tigdomsbekämpning, miljö och hållbar utveckling,&lt;br&gt;demokrati och mänskliga rättigheter samt jämställd-&lt;br&gt;het. Därtill läggs särskild vikt vid frågor som rör hu-&lt;br&gt;manitärt bistånd, livsmedelssäkerhet samt stöd ge-&lt;br&gt;nom enskilda organisationer. Även inom dessa&lt;br&gt;sektorer och ämnesområden läggs särskild vikt vid&lt;br&gt;kvalitets- och effektivitetsaspekter. Sverige arbetar&lt;br&gt;också aktivt för att följa upp EU:s resolution om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämställdhet, t.ex. genom att understryka vikten av&lt;br&gt;att kommissionen tar fram riktlinjer för hur jäm-&lt;br&gt;ställdhetsperspektivet skall tillämpas i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU bildar en viktig plattform för att stärka det&lt;br&gt;multilaterala utvecklingssamarbetet genom FN. EU&lt;br&gt;kan därmed vara pådrivande för de förslag till re-&lt;br&gt;former av FN-systemet som lagts fram.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3. Bilateralt utvecklingssamarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingssamarbetet genom Sida omfattar ca två&lt;br&gt;tredjedelar av det svenska biståndet och äger rum in-&lt;br&gt;om flertalet samhällssektorer i över hundra länder&lt;br&gt;och genom ett stort antal kanaler. Mångfalden är ut-&lt;br&gt;tryck både för utvecklingsfrågornas komplexitet och&lt;br&gt;för Sveriges önskan och intresse av att samarbeta&lt;br&gt;med många länder. Som framgår av diagrammen&lt;br&gt;nedan är insatserna främst koncentrerade till de fat-&lt;br&gt;tiga länderna och till Afrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bilaterala utvecklingssamarbetet bygger på en&lt;br&gt;helhetssyn på utveckling, som under senare år steg&lt;br&gt;för steg fördjupats och utvecklats i samarbete mellan&lt;br&gt;regeringskansliet och Sida. Den syn på hur biståndet&lt;br&gt;bör ges en starkare fattigdomsprofil regeringen givit&lt;br&gt;uttryck för i sin skrivelse till riksdagen (skr.&lt;br&gt;1996/97:169) om de fattigas rätt bygger till stor del&lt;br&gt;på Sidas fattigdomsutredning och kommer att påver-&lt;br&gt;ka Sidas verksamhet. För att ytterligare konkretisera&lt;br&gt;de biståndspolitiska målen har Sida på regeringens&lt;br&gt;uppdrag tagit fram fyra handlingsprogram avseende&lt;br&gt;fattigdom, demokrati, hållbar utveckling respektive&lt;br&gt;jämställdhet, vilka skall genomsyra hela verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av mål och policy sker i internatio-&lt;br&gt;nellt samarbete. Exempel kan tas från jämställdhets-&lt;br&gt;området. Handlingsplanen från kvinnokonferensen i&lt;br&gt;Peking har på ett avgörande sätt påverkat utform-&lt;br&gt;ningen av både Sidas handlingsplan och konkreta&lt;br&gt;bilaterala insatser, där bl.a. fem samarbetsländer har&lt;br&gt;valts ut för fördjupade jämställdhetssatsningar: Na-&lt;br&gt;mibia, Tanzania, Indien, Nicaragua och Estland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av särskild betydelse för det framtida bilaterala&lt;br&gt;utvecklingssamarbetet är utvecklingen av begreppet&lt;br&gt;partnerskap bl.a. inom ramen för den utredning om&lt;br&gt;samarbetet med Afrika, som överlämnats till rege-&lt;br&gt;ringen och skall ligga till grund för en skrivelse till&lt;br&gt;riksdagen om en ny Afrikapolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett allt bredare perspektiv krävs på utvecklings-&lt;br&gt;problematiken. Nya frågor får ökad betydelse, t.ex.&lt;br&gt;kapitalmarknader och handel, lokal demokrati och&lt;br&gt;undervisning i mänskliga rättigheter för polis. Det&lt;br&gt;civila samhällets, näringslivets och demokratisering-&lt;br&gt;ens ökande betydelse kräver uppbrott från traditio-&lt;br&gt;nella former och roller och ett samarbete baserat på&lt;br&gt;ett mer genuint partnerskap mellan fler aktörer i så-&lt;br&gt;väl givar- som mottagarländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation och styrning av biståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har de senaste åren stärkt utvecklings-&lt;br&gt;samarbetets organisation och struktur. Integrationen&lt;br&gt;av samtliga biståndsmyndigheters verksamhet i det&lt;br&gt;nya Sida är nu genomförd. Genom sin breda upp-&lt;br&gt;sättning av instrument och djupa kunskaper om oli-&lt;br&gt;ka sektorer och länder, har Sida goda möjligheter att&lt;br&gt;effektivt bidra till samarbetsländernas utveckling.&lt;br&gt;Utvecklingssamarbetets förändrade villkor, inriktning&lt;br&gt;och utformning ställer dock stora och delvis nya krav&lt;br&gt;på Sida som organisation. En kontinuerlig kompe-&lt;br&gt;tensutveckling krävs. Den omfattande policyutveck-&lt;br&gt;ling och erfarenhetsåtervinning som sker inom&lt;br&gt;svenskt och internationellt utvecklingssamarbete&lt;br&gt;måste genomsyra tänkandet, leda till nya former och&lt;br&gt;metoder samt genomföras i praktiken. Regeringen&lt;br&gt;avser att under år 1998 ägna särskild uppmärksam-&lt;br&gt;het åt dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla biståndsorganisationer står inför liknande&lt;br&gt;utmaningar. Världsbanken genomför under en tre-&lt;br&gt;årsperiod de mest genomgripande interna reformerna&lt;br&gt;i bankens historia, den s.k. Strategic Compact, som&lt;br&gt;innebär en grundläggande omorganisation av ban-&lt;br&gt;kens struktur och arbetssätt i syfte att höja bankens&lt;br&gt;kapacitet, kompetens och förändringsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förnyelse på djupet kräver både tid och resur-&lt;br&gt;ser. Utrikesdepartementets och Sidas kapacitet och&lt;br&gt;kompetens behöver stärkas för att möta de nya ut-&lt;br&gt;maningarna. Sida måste ha förmåga att både integre-&lt;br&gt;ra helhetssynen och flexibelt och framgångsrikt ge-&lt;br&gt;nomföra planerade insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassning till varje samarbetslands unika förut-&lt;br&gt;sättningar är avgörande för ett framgångsrikt ut-&lt;br&gt;vecklingssamarbete. Det viktigaste instrumentet för&lt;br&gt;detta inom det bilaterala biståndet, liksom för flerta-&lt;br&gt;let andra bilaterala och multilaterala organ, är land-&lt;br&gt;strategier. I den svenska landstrategiprocessen tas&lt;br&gt;landstrategier fram i ett nära samarbete mellan Rege-&lt;br&gt;ringskansliet, Sida och samarbetslandet. Särskild vikt&lt;br&gt;bör läggas vid att öka samarbetslandets engagemang&lt;br&gt;i processen. Strategier har fastlagts eller är under be-&lt;br&gt;redning för ett trettiotal programländer, vissa andra&lt;br&gt;viktiga samarbetsländer och regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För programländerna kopplas strategierna nor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;malt till treåriga samarbetsavtal, i vilka Sverige utfäs-&lt;br&gt;ter sig att lämna stöd under perioden på basis av en&lt;br&gt;landram för att ge samarbetslandet möjlighet att på&lt;br&gt;några års sikt planera sina utvecklingsinsatser. Upp-&lt;br&gt;nådda resultat skall vägleda landval, inriktning, ut-&lt;br&gt;formning och omfattning av framtida utvecklings-&lt;br&gt;samarbete. Samtidigt måste uppmärksammas att&lt;br&gt;utvecklingssamarbetet och då särskilt programlands-&lt;br&gt;samarbetet har ett långsiktigt perspektiv. Landstrate-&lt;br&gt;giprocessen är avsedd att vara det samlade tillfället&lt;br&gt;att dra slutsatser och fatta beslut grundade på analys&lt;br&gt;och erfarenheter avseende uppnådda resultat och&lt;br&gt;samarbetslandets vilja och förmåga att föra en fattig-&lt;br&gt;domsbekämpande politik. Landstrategierna har&lt;br&gt;normalt ett femårsperspektiv. En ny landstrategi ut-&lt;br&gt;arbetas vart tredje år om inte regeringen bedömer att&lt;br&gt;arbetet med en ny strategi kan skjutas framåt i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstrategiprocessen är ett led i att höja effektivi-&lt;br&gt;teten genom starkare koppling till resultat. Ett annat&lt;br&gt;är Sidas förstärkta utvärderingsverksamhet. Vidare&lt;br&gt;sker löpande översyner av Sidas verksamhet. Under&lt;br&gt;1996 och 1997 har Sida på regeringens uppdrag slut-&lt;br&gt;fört översyner av krediter inom biståndet, närings-&lt;br&gt;livssamarbete, livsmedelssäkerhet i Afrika samt stöd&lt;br&gt;till utveckling av kapitalmarknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidas årsredovisning är en viktig del i uppföljning-&lt;br&gt;en av utvecklingssamarbetets resultat. I samarbete&lt;br&gt;mellan Regeringskansliet, RRV och Sida genomför-&lt;br&gt;des under 1996 ett utvecklingsprojekt i syfte att för-&lt;br&gt;bättra Sidas årsredovisning, som låg till grund för&lt;br&gt;årsredovisningen redan för budgetåret 1995/96.&lt;br&gt;RRV har anmärkt på årsredovisningen med anled-&lt;br&gt;ning bl.a. av brister avseende kopplingen mellan mål&lt;br&gt;och resultat, redovisningen av prestationer och kost-&lt;br&gt;nader samt kvalitetsäkring av underlaget för redovis-&lt;br&gt;ningen. Kritiken visar på behov av metodutveckling&lt;br&gt;och tydliga krav. Sida bör i samarbete med RRV och&lt;br&gt;Regeringskansliet fortsätta att utveckla årsredovis-&lt;br&gt;ningen så att den kan fylla sitt syfte som en form för&lt;br&gt;kontinuerlig uppföljning av biståndets resultat och&lt;br&gt;effektivitet. Med tanke på utvecklingssamarbetets&lt;br&gt;långsiktiga perspektiv och komplexitet, bör Sidas&lt;br&gt;årsredovisning inriktas på myndighetsnära uppgifter,&lt;br&gt;bl.a. kostnadseffektivitet. De mer långsiktiga effek-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av det bilaterala biståndet på sektorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanitärt bistånd&lt;br&gt;13,7%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokrati och mänskliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelser och&lt;br&gt;enskilda org.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11,8%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsknings-&lt;br&gt;samarbete&lt;br&gt;4,8%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättigheter 6,3%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,5%&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-119.png" style="width:81pt;height:79pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Ek. reformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Social&lt;br&gt;utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;,6%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvalt-&lt;br&gt;ningsbistånd&lt;br&gt;4,7%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skuld-&lt;br&gt;lättnad&lt;br&gt;6,1%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infrastruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av det bilaterala biståndet på världsdelar&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-120.png" style="width:101pt;height:79pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Asien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24,0%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturresurser&lt;br&gt;och miljö&lt;br&gt;8,1 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och näringsliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16,4 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terna följs genom utvärderingar inom bl.a. landstra-&lt;br&gt;tegiprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Medelstilldelning och anslagsstruktur&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anslagsposten för det bilaterala biståndet ökar 1998&lt;br&gt;med 235 miljoner kronor till 7 160 miljoner kronor.&lt;br&gt;Av ökningen beror 90 miljoner kronor på överföring&lt;br&gt;från anslagsposten för multilateralt utvecklings-&lt;br&gt;samarbete. En fortsatt ökning under kommande år&lt;br&gt;kan förutses. Samtidigt kommer förutsedda ökade&lt;br&gt;medelsbehov för utvecklingsbankerna och Europeis-&lt;br&gt;ka utvecklingsfonden till följd av tidigare åtaganden&lt;br&gt;att innebära en relativt sett långsammare tillväxt för&lt;br&gt;det bilaterala utvecklingssamarbetet än för utveck-&lt;br&gt;lingssamarbetet som helhet. En noggrann prövning&lt;br&gt;av samtliga bilaterala verksamheter blir således nöd-&lt;br&gt;vändig på grundval av såväl regeringens ovan angiv-&lt;br&gt;na prioriteringar som uppnådda resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna prövning måste också reservationer vägas&lt;br&gt;in. Trots minskningen av anslagen för utvecklings-&lt;br&gt;samarbetet har reservationerna fortsatt öka. Målet är&lt;br&gt;inte att uppnå höga utbetalningar. Biståndet behövs&lt;br&gt;bäst där det är svårast att genomföra. Långsiktig&lt;br&gt;verksamhet i fattiga länder, där osäkerheten är stor,&lt;br&gt;drabbas ofta av förseningar. Samtidigt eftersträvas&lt;br&gt;hög kvalitet och noggrann kontroll för att bl.a. und-&lt;br&gt;vika korruption. Härtill kommer att utvecklings-&lt;br&gt;samarbetet ändrar karaktär från fristående projekt&lt;br&gt;till stöd till processer, där varje insats oftast är mind-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida har på regeringens uppdrag genomfört en&lt;br&gt;analys av reservationernas utveckling och orsaker&lt;br&gt;och lämnat förslag på åtgärder. Det handlar bl.a. om&lt;br&gt;att planera för en högre aktivitetsnivå, utveckla for-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer och metoder som medger detta, och stärka fäl-&lt;br&gt;torganisationens ställning. Sida föreslår också att&lt;br&gt;samarbetsavtalen skall omfatta totala belopp för av-&lt;br&gt;talsperioden, och inte baseras på årsvisa landramar.&lt;br&gt;Sida föreslår vidare att landramar skall kunna an-&lt;br&gt;vändas för betalningsbalansstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har gett Sida ökad flexibilitet för att&lt;br&gt;undvika reservationer t.ex. genom möjligheter att&lt;br&gt;göra omfördelningar mellan delposterna inom an-&lt;br&gt;slagsposten för bilateralt utvecklingssamarbete. Det&lt;br&gt;förutsätter en mer realistisk och flexibel planering&lt;br&gt;som tar hänsyn till att sannolikheten för förseningar&lt;br&gt;är stor. Vad gäller de konkreta förslagen, har Sida&lt;br&gt;redan möjlighet att i förslag till samarbetsavtal ange&lt;br&gt;ett totalbelopp som motsvarar landramen under av-&lt;br&gt;talsperioden. Betalningsbalansstöd bör i första hand&lt;br&gt;lämnas från delposten för ekonomiska reformer men&lt;br&gt;kan också i vissa fall finansieras från landramar. Det&lt;br&gt;långsiktiga, processinriktade kapacitetsuppbyggan-&lt;br&gt;det, som inte kräver stora finansiella resurser, bör i&lt;br&gt;ökad utsträckning kombineras med sektorprogram-&lt;br&gt;stöd till regeringar som för en framstegsvänlig och&lt;br&gt;fattigdomsbekämpande politik. Särskilt gäller detta&lt;br&gt;inom programlandssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i sina överväganden om fördel-&lt;br&gt;ningen mellan olika delposter inom det bilaterala ut-&lt;br&gt;vecklingssamarbetet för budgetåret 1998, som redo-&lt;br&gt;visas nedan, beaktat reservationerna med undantag&lt;br&gt;för ingångna samarbetsavtal. Sänkning av landramar&lt;br&gt;med anledning av stora reservationer bör normalt&lt;br&gt;aktualiseras då samarbetsavtal löper ut. Nedskär-&lt;br&gt;ningar i medelstilldelningen skall inte medföra mins-&lt;br&gt;kad verksamhet. Det bilaterala utvecklingssamarbe-&lt;br&gt;tets fördelning framgår av de diagram som återges&lt;br&gt;ovan, med fördelning på land, sektor respektive ka-&lt;br&gt;nal under budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSPOSTEN FÖR DET BILATERALA UTVECKLINGSSAMARBETET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 1998&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Afrika &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 540 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Asien&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;885 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Latinamerika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Europa&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Särskilda utvecklingsprogram&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 175 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 020 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. Krediter för utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7. Forskningssamarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;410 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8. Enskilda organisationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;830 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9. Humanitärt bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 052 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;780 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10. Ekonomiska reformer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;410 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11. Information&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 925 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 160 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.60 000 tkr överförs från delposten 5 Särskilda utvecklingsprogram för stöd till demokrati och mänskliga rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 280 000 tkr överförs från delposten 9 Humanitärt bistånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 80 000 tkr överförs till delposten för år 1997 från anslagsposten A 1.1 Multilateralt utvecklingssamarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsstrukturen är i stort sett oförändrad jäm-&lt;br&gt;fört med innevarande budgetår. En särskild post för&lt;br&gt;Europa tillkommer, omfattande i huvudsak insatser i&lt;br&gt;de länder som uppstått ur f.d. Jugoslavien, men ock-&lt;br&gt;så vissa länder i Kaukasus och Centralasien samt&lt;br&gt;Moldava. Samtliga insatser skall avse länder som står&lt;br&gt;på OECD:s biståndskommittés, DAC:s, lista över&lt;br&gt;utvecklingsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpost 1 Afrika omfattar dels landramarna för&lt;br&gt;programländerna i Afrika, dels medel för regionalt&lt;br&gt;samarbete och övriga insatser. År 1998 överförs till&lt;br&gt;regionalt/övrigt medel för insatser för stöd till demo-&lt;br&gt;krati och mänskliga rättigheter som inte kan finansi-&lt;br&gt;eras från landramarna. Dessa insatser finansierades&lt;br&gt;förut under delpost 4 Särskilda program. Detta plus&lt;br&gt;den gradvisa avvecklingen av landramen för samar-&lt;br&gt;betet med Botswana och en viss ökning av landra-&lt;br&gt;marna för Etiopien och Tanzania, vilka minskades år&lt;br&gt;1997 på grund av stora reservationer, innebär att&lt;br&gt;delposten beräknas öka med 60 miljoner kronor till&lt;br&gt;1 600 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpost 2 Asien omfattar dels landramarna för&lt;br&gt;programländerna i Afrika, dels medel för regionalt&lt;br&gt;samarbete och övriga insatser. År 1998 överförs till&lt;br&gt;regionalt/övrigt medel för insatser för demokrati och&lt;br&gt;mänskliga rättigheter som inte kan finansieras från&lt;br&gt;landramarna. Dessa insatser finansierades förut un-&lt;br&gt;der delpost 4 Särskilda program. Detta plus ökning&lt;br&gt;av landramen för Vietnam, som minskades år 1997&lt;br&gt;på grund av stora reservationer, innebär att delpos-&lt;br&gt;ten beräknas öka med 115 miljoner kronor till 1 000&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpost 3 Latinamerika omfattar landramen för&lt;br&gt;Nicaragua och medel för insatser i Central- och Syd-&lt;br&gt;amerika. Genom omläggningen av samarbetet till ett&lt;br&gt;mer processinriktat stöd främst för demokrati och&lt;br&gt;mänskliga rättigheter har medelsbehovet minskat&lt;br&gt;under en övergångsperiod och reservationerna ökat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till en alltför hög nivå. Delposten beräknas därför&lt;br&gt;minska med 45 miljoner kronor till 385 miljoner&lt;br&gt;kronor. När reservationen minskat beräknas delpos-&lt;br&gt;ten åter kunna höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpost 4 Europa är ny. Insatser i f.d. Jugoslavien&lt;br&gt;har tidigare främst finansierats från delposten för&lt;br&gt;humanitärt bistånd. Möjligheten att nu övergå i&lt;br&gt;återuppbyggnadsbistånd motiverar en särskild&lt;br&gt;delpost även om humanitära insatser fortsatt&lt;br&gt;kommer att vara viktiga. Den övervägande andelen&lt;br&gt;av delposten förväntas under 1998 gå till insatser i&lt;br&gt;f.d. Jugoslavien. På några års sikt är avsikten att&lt;br&gt;bygga upp viss verksamhet i länder i bl.a. Kaukasien&lt;br&gt;och Centralasien. De postsovjetiska övergångs-&lt;br&gt;problemen motiverar att hanteringen av dessa medel&lt;br&gt;hålls samman. För delposten beräknas 280 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpost 5 Särskilda program omfattar ett flertal&lt;br&gt;verksamheter. Fördelningen framgår av tabellen. Be-&lt;br&gt;tydande nedskärningar har gjorts på flera verksamhe-&lt;br&gt;ter motiverade av de omfattande reservationerna. En&lt;br&gt;stor del av den i samband med regeringens ekono-&lt;br&gt;miska vårproposition beslutade indragningen om&lt;br&gt;500 miljoner kronor belastade denna post. Insatserna&lt;br&gt;är relativt små och kortvariga, varför det inte finns&lt;br&gt;skäl att hålla reservationer som en säkerhetsreserv.&lt;br&gt;Medlen för demokrati och mänskliga rättigheter&lt;br&gt;minskar på grund av överföringen av landinriktade&lt;br&gt;insatser till regionposterna för Afrika, Asien och Eu-&lt;br&gt;ropa på samma sätt som tidigare skett för Latiname-&lt;br&gt;rika. Till medlen för programutveckling förs stödet&lt;br&gt;till Internationella familjeplaneringsfederationen&lt;br&gt;(IPPF) och World Maritime University i Malmö, vil-&lt;br&gt;ka tidigare finansierats från anslagsposten för multi-&lt;br&gt;lateralt utvecklingssamarbete. Sammanlagt beräknas&lt;br&gt;delposten minska med 155 miljoner kronor till 1 020&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRDELNING UNDER DELPOSTEN SÄRSKILDA UTVECKLINGSPROGRAM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 1998&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivsutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Demokrati och mänskliga rättigheter'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontraktsfinansierat tekniskt bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella kurser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda miljöprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Programutveckling &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rekrytering och utbildning av fältpersonal och&lt;br&gt;multilaterala experter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 175 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 020 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 120 000 tkr överförs till delposterna 1. Afrika och 2. Asien för år 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 80 000 tkr överförs från multilateralt samarbete för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpost 6 Krediter för utveckling omfattar u-&lt;br&gt;krediter och biståndskrediter. Delposten beräknas&lt;br&gt;öka med 10 miljoner kronor till 400 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. I utredningen &amp;quot;Bistånd på kredit&amp;quot;, som be-&lt;br&gt;handlas nedan, liksom i budgetunderlaget har Sida&lt;br&gt;föreslagit att delposten ersätts med en delpost för sär-&lt;br&gt;skilda investeringar, som förutom krediter bl.a. skulle&lt;br&gt;kunna omfatta gåvofinansiering av angelägna inves-&lt;br&gt;teringar. Regeringen anser att det inom ramen för&lt;br&gt;nuvarande anslagsstruktur finns utrymme för den&lt;br&gt;flexibilitet, som är Sidasts motiv för förslaget, bl.a.&lt;br&gt;genom möjligheter att utnyttja medel under region-&lt;br&gt;posterna även för investeringsprojekt. Däremot bör i&lt;br&gt;enlighet med vad som förordas nedan, medlen under&lt;br&gt;delposten kunna utnyttjas flexibelt för olika kredit-&lt;br&gt;former och -villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpost 7 Forskningssamarbete beräknas för år&lt;br&gt;1998 erhålla 410 miljoner kronor. Verksamheten är&lt;br&gt;högt prioriterad och beräknas kunna erhålla fortsatt&lt;br&gt;ökad medelstilldelning när den nuvarande reserva-&lt;br&gt;tionen minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpost 8 Enskilda organisationer finansierar stöd&lt;br&gt;genom svenska folkrörelser och enskilda organisatio-&lt;br&gt;ner. Delposten beräknas öka med 10 miljoner kronor&lt;br&gt;till 830 miljoner kronor i enlighet med vad som an-&lt;br&gt;gavs i budgetpropositionen för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpost 9 Humanitärt bistånd beräknas minska&lt;br&gt;till 780 miljoner kronor genom överföring av medel&lt;br&gt;till den särskilda delposten för Europa för insatser&lt;br&gt;främst i f.d. Jugoslavien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpost 10 Ekonomiska reformer minskades kraf-&lt;br&gt;tigt år 1997 med anledning av de mycket stora reser-&lt;br&gt;vationerna. De kommer att minska betydligt under&lt;br&gt;innevarande budgetår på grund av att fler skuldtyng-&lt;br&gt;da länder nu genomför en ekonomisk reformpolitik,&lt;br&gt;som uppfyller kriterierna för betalningsbalansstöd&lt;br&gt;eller bidrag till skuldlättnader i olika former. För år&lt;br&gt;1998 beräknas därför en ökning med 210 miljoner&lt;br&gt;kronor till 410 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpost 11 Information beräknas öka med 11,8&lt;br&gt;miljoner kronor till 45 miljoner kronor i syfte att&lt;br&gt;stödja Sidas ambitioner om en ökad satsning på in-&lt;br&gt;formation om Sveriges samlade utvecklingssamarbete&lt;br&gt;och om biståndets uppgift att bidra till lösningar på&lt;br&gt;globala problem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sidas verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den följande redogörelsen för mål, resultat och fram-&lt;br&gt;tida inriktning det bilaterala utvecklingssamarbetet&lt;br&gt;inleds med region- och landdimensionen, som är den&lt;br&gt;viktigaste, där regeringens styrning i huvudsak utövas&lt;br&gt;genom landstrategierna. Därefter följer en redogörel-&lt;br&gt;se för olika verksamhetsområden, samhällssektorer,&lt;br&gt;former och kanaler. Regeringens styrning av Sidas&lt;br&gt;verksamhet i denna dimension sker i huvudsak ge-&lt;br&gt;nom budgetcykeln.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.3.1 Afrika&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I och med det kalla krigets upphörande har i Afrika,&lt;br&gt;liksom i stora delar av övriga världen, möjligheter&lt;br&gt;skapats att lösa upp tidigare låsta positioner. Utveck-&lt;br&gt;lingen i Etiopien och Mozambique, och nu senast i&lt;br&gt;Demokratiska republiken Kongo (f.d. Zaire), är de&lt;br&gt;kanske tydligaste exemplen i Afrika. Samtidigt har&lt;br&gt;nya, eller i vissa fall nygamla, interna konflikter ut-&lt;br&gt;brutit, bland vilka den mest allvarliga var folkmordet&lt;br&gt;i Rwanda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirka 10 % av världens befolkning bor i Afrika,&lt;br&gt;som emellertid endast står för 1,5 % av tillväxten i&lt;br&gt;världen och mindre än 1 % av världens samlade ex-&lt;br&gt;port. Samtidigt som allt fler människor i världen tar&lt;br&gt;sig ur fattigdomsfällan ökar antalet fattiga i länder&lt;br&gt;med stark befolkningsökning och otillräcklig eko-&lt;br&gt;nomisk tillväxt, främst i Afrika. Skuldbördan är be-&lt;br&gt;tungande. Ekonomiska reformer är i flera länder inne&lt;br&gt;i en kännbar och därmed politiskt påfrestande fas.&lt;br&gt;Korruption hindrar utveckling och skadar förtroen-&lt;br&gt;det för politiken och politiker, såväl internt som i&lt;br&gt;förhållandet till biståndsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare tid har emellertid en försiktigt uppåtgå-&lt;br&gt;ende ekonomisk trend kunnat registreras för Afrika&lt;br&gt;som helhet. År 1996 steg BNP med 3,9 % och den&lt;br&gt;negativa per capitautvecklingen bröts. De 33 fattigas-&lt;br&gt;te ländernas tillväxt låg över genomsnittet med&lt;br&gt;4,5 %. Samtidigt har den demokratiska utvecklingen&lt;br&gt;i Afrika tagit fart: allt fler afrikanska länder har hållit&lt;br&gt;flerpartival. Flera bakslag har dock visat att val i sig&lt;br&gt;inte är en garanti för en hållbar demokratisk utveck-&lt;br&gt;ling. Det regionala samarbetet i Afrika ökar. Tecken&lt;br&gt;finns på en ny tilltro till den egna förmågan hos en&lt;br&gt;framväxande ung afrikansk ledargeneration, inte&lt;br&gt;minst kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tagit initiativet till ett omfattande&lt;br&gt;utvärderings- och analysarbete för att definiera vilken&lt;br&gt;roll Sverige bör spela i den omvandling som förestår&lt;br&gt;eller redan inletts i Afrika. I juli 1997 presenterades&lt;br&gt;utredningen ”Partner med Afrika” som underlag för&lt;br&gt;en ny svensk Afrikapolitik. Det var resultatet av ett&lt;br&gt;års analys- och konsultationsarbete med stor&lt;br&gt;medverkan av afrikaner. I utredningen utvecklas ett&lt;br&gt;nytt partnerskapsbegrepp och förutsättningarna för&lt;br&gt;att utforma ett mer jämbördigt samarbete med&lt;br&gt;Afrika. Länder i Afrika måste ta ett större eget&lt;br&gt;ansvar för sin utveckling och ges möjlighet att ta del i&lt;br&gt;ett utökat internationellt ekonomiskt samarbete.&lt;br&gt;Utredningen skall ligga till grund för en särskild&lt;br&gt;skrivelse till riksdagen. Viktiga frågor för det&lt;br&gt;framtida samarbetet blir stöd till politiska och&lt;br&gt;ekonomiska reformer, fortsatt stöd till sociala&lt;br&gt;sektorer, konfliktförebyggande och bättre&lt;br&gt;givarsamordning. Förslag om hur stöd till&lt;br&gt;konfliktförebyggande och konfliktlösning kan&lt;br&gt;stärkas har lagts fram i en särskild rapport om&lt;br&gt;”Säkerhet och utveckling i Afrika” (Ds 1996:15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndet kan inte ensamt lösa de afrikanska ut-&lt;br&gt;vecklingsländernas problem. Investeringar, mark-&lt;br&gt;nadstillträde för afrikanska produkter samt ramverk&lt;br&gt;och allmänna förutsättningar för näringslivsutveck-&lt;br&gt;ling är faktorer som kommer att kräva ökad upp-&lt;br&gt;märksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av det hittillsvarande utvecklings-&lt;br&gt;samarbetet med länder i Afrika har varit blandat. I&lt;br&gt;de följande avsnitten kommenteras detta ländervis. I&lt;br&gt;fallet Tanzania har de nordiska länderna tillsammans&lt;br&gt;med regeringen i Dar es Salaam efter en utvärdering&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemensamt utformat början på ett partnerskapsbase-&lt;br&gt;rat samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa länder i Afrika har redan nått - eller förvän-&lt;br&gt;tas inom överskådlig framtid nå - en utvecklingsnivå&lt;br&gt;som möjliggör en minskning av det traditionella bi-&lt;br&gt;ståndssamarbetet kopplat till stöd till ett bredare&lt;br&gt;samarbete. Under år 1998 avvecklas sålunda land-&lt;br&gt;programmet i Botswana. På sikt bör detta kunna ske&lt;br&gt;även för länder som Namibia och Sydafrika där and-&lt;br&gt;ra samarbetsformer kan utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LANDRAMAR, GÄLLANDE 1997 SAMT PLANERADE 1998&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Afrika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Angola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Botswana&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eritrea&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Etiopien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Guinea-Bissau&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kenya&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mozambique&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Namibia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sydafrika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tanzania&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uganda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Zambia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Zimbabwe&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionalt/Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 540 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Asien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bangladesh&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Indien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kambodja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Laos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sri Lanka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vietnam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västbanken/Gaza&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionalt/Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;885 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Latinamerika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nicaragua&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centralamerika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sydamerika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regionala samarbetet i Afrika förväntas få&lt;br&gt;ökad betydelse. En intressant utveckling pågår främst&lt;br&gt;inom Southern African Development Community,&lt;br&gt;SADC. Sverige har, tillsammans med övriga nordiska&lt;br&gt;länder och nu även inom ramen för EU, ett betydan-&lt;br&gt;de engagemang i form av stöd till olika SADC-&lt;br&gt;aktiviteter. Detta samarbete ses nu över inom ramen&lt;br&gt;för en politisk dialog mellan Norden och SADC re-&lt;br&gt;spektive EU och SADC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild översyn har gjorts av Sveriges relatio-&lt;br&gt;ner med Västafrika. Denna har pekat på det under-&lt;br&gt;skott som kan sägas finnas i fråga om svensk närvaro&lt;br&gt;i och kunskaper rörande en viktig del av Afrika söder&lt;br&gt;om Sahara. Regeringen har för avsikt att vidareut-&lt;br&gt;veckla relationerna med Västafrika och återkommer&lt;br&gt;härtill i den särskilda skrivelsen om svensk Afrikapo-&lt;br&gt;litik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programländer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga framsteg i fredsprocessen i Angola gjordes i&lt;br&gt;april 1997, då UNITA:s parlamentsledamöter intog&lt;br&gt;sina platser i nationalförsamlingen och en nationell&lt;br&gt;enhetsregering bildades. Detta skedde emellertid med&lt;br&gt;betydande försening. Ännu kvarstår osäkerhet om&lt;br&gt;graden av demobilisering av UNITA:s styrkor och&lt;br&gt;strider har förekommit i framför allt de nordöstra&lt;br&gt;delarna av landet. FN:s säkerhetsråd har beslutat om&lt;br&gt;skärpta sanktioner mot UNITA. Utvecklingen i De-&lt;br&gt;mokratiska Republiken Kongo (f.d. Zaire) torde få&lt;br&gt;stor betydelse för den fortsatta fredsprocessen i An-&lt;br&gt;gola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grava kränkningar av de mänskliga rättigheterna&lt;br&gt;förekommer från båda parters sida. Det finns dock&lt;br&gt;hopp om att MR-läget på sikt skall förbättras, förut-&lt;br&gt;satt att fredsprocessen fortsätter. Det ekonomiska&lt;br&gt;läget är fortsatt allvarligt och omfattande åtgärder&lt;br&gt;måste vidtas för att stabilisera ekonomin. Regeringen&lt;br&gt;förhandlar med IMF om åtgärder som väntas leda till&lt;br&gt;ett strukturanpassningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingssamarbetet bedrivs enligt mål och rikt-&lt;br&gt;linjer, som fastställdes i februari 1996. En ny land-&lt;br&gt;strategi skall utarbetas under år 1998. En grundläg-&lt;br&gt;gande förutsättning för svenskt stöd till långsiktiga&lt;br&gt;utvecklingsinsatser i Angola är att fredsprocessen&lt;br&gt;fullföljs och ekonomiska reformer genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långvariga konflikten och den ekonomiska&lt;br&gt;misshushållningen har försvårat det hittillsvarande&lt;br&gt;utvecklingssamarbetet. Landprogrammet (hälsa, fis-&lt;br&gt;ke, energi och telekommunikationer) har därför in-&lt;br&gt;skränkts till förmån för rehabiliteringsinsatser. Bi-&lt;br&gt;ståndet bör även under år 1998 huvudsakligen&lt;br&gt;inriktas på fredsfrämjande, humanitära och sociala&lt;br&gt;insatser, återuppbyggnad samt stöd till demokrati&lt;br&gt;och mänskliga rättigheter. Samarbetet inom sekto-&lt;br&gt;rerna fiske och energi fasas ut. Angola bör även i&lt;br&gt;fortsättningen kunna få stöd till fredsprocessen och&lt;br&gt;humanitära insatser från andra anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Botswana är ett demokratiskt och relativt rikt&lt;br&gt;land. Respekten för de mänskliga rättigheterna, som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regleras i konstitutionen, är tillfredställande. Tillväx-&lt;br&gt;ten är hög. Som i övriga länder i regionen är emeller-&lt;br&gt;tid rikedomen ojämnt fördelad och majoriteten av&lt;br&gt;befolkningen lever i fattigdom. Landet är ensidigt be-&lt;br&gt;roende av gruvnäring och boskapsskötsel. Botswana&lt;br&gt;är hårt drabbat av HIV/AIDS med närmare 25 %&lt;br&gt;smittade i fertil ålder. Ett annat problem är den&lt;br&gt;snabba befolkningsökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingssamarbetets överordnade mål är att&lt;br&gt;verka för förbättring av villkoren för landets fattiga&lt;br&gt;samt att medverka till breddning av och produktivi-&lt;br&gt;tetshöjning inom ekonomin. Till följd av landets go-&lt;br&gt;da ekonomiska utveckling har biståndet allt mer&lt;br&gt;kommit att inriktats mot institutions- och kapaci-&lt;br&gt;tetsuppbyggnad. Dessutom ges stöd till utbildning,&lt;br&gt;kultur och enskilda organisationers verksamhet. Det&lt;br&gt;30-åriga samarbetet bedöms ha gett goda och bestå-&lt;br&gt;ende resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programlandssamarbetet med Botswana avslutas&lt;br&gt;vid utgången av 1998 p.g.a. landets höga utveck-&lt;br&gt;lingsnivå. Det skall ersätts av andra former av sam-&lt;br&gt;arbete. Sida kommer att under år 1998 ta fram för-&lt;br&gt;slag till utformning av samarbetet efter 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eritrea är ett av världens absolut fattigaste länder.&lt;br&gt;Det har efter ett långt krig omfattande behov på en&lt;br&gt;rad områden. Rehabiliterings- och återuppbyggnads-&lt;br&gt;program genomförs, liksom program för att förbätt-&lt;br&gt;ra den sociala situationen som präglas av hög späd-&lt;br&gt;barnsdödlighet, låg livslängd och utbredd&lt;br&gt;analfabetism. Eritreas starka betoning av självtillit&lt;br&gt;och samarbete på jämställd grund med Sverige och&lt;br&gt;andra partners är utgångspunkter för relationerna&lt;br&gt;med omvärlden. Under första kvartalet 1997 har val&lt;br&gt;till de regionala parlamenten genomförts med ett&lt;br&gt;högt valdeltagande - mellan 80 och 90 % av dem&lt;br&gt;som registrerat sig röstade. Bland medlemmar i de&lt;br&gt;regionala parlamenten skall ledamöter i det natio-&lt;br&gt;nella parlamentet längre fram utses. I maj 1997 pre-&lt;br&gt;senterades ett utkast till ny konstitution, som ratifice-&lt;br&gt;rats av landets konstitutionsförsamling. Utkastet tar&lt;br&gt;ej upp frågan om flerpartisystem. Det politiska livet&lt;br&gt;domineras ännu av det enda tillåtna partiet Folkfron-&lt;br&gt;ten för demokrati och rättvisa, PFDJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utvecklingssamarbetet för 1997-1998 ingår stöd&lt;br&gt;till utbildning och förbättrad kunskapsnivå inom&lt;br&gt;förvaltningen och kapacitetsuppbyggnad. Viktigt är&lt;br&gt;vidare stöd till återuppbyggnad, särskilt rehabilite-&lt;br&gt;ring av energisektorn. Också miljömålet vägleder&lt;br&gt;samarbetet mot bakgrund av den allvarliga jordero-&lt;br&gt;sionen och markförstöringen i Eritrea. Utöver land-&lt;br&gt;ramen förutses insatser avseende demokrati och&lt;br&gt;mänskliga rättigheter, stöd för utveckling av universi-&lt;br&gt;tetet och stöd via enskilda organisationer. Bi-&lt;br&gt;ståndskrediter kan komma i fråga inom främst ener-&lt;br&gt;gisektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sviterna efter många års inbördeskrig präglar fort-&lt;br&gt;farande Etiopien. Landet är mycket fattigt med åter-&lt;br&gt;kommande försörjningssvårigheter på grund av tor-&lt;br&gt;ka. Den ekonomiska tillväxten är dock god och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inflationen är under kontroll. Försörjningsläget har&lt;br&gt;förbättrats under de senaste åren men årets skörd&lt;br&gt;hotar att slå fel med betydande behov av livsmedels-&lt;br&gt;hjälp som följd. Flerpartival till parlamentet har hål-&lt;br&gt;lits i enlighet med landets nya konstitution. Flera op-&lt;br&gt;positionspartier bojkottade valet med hänvisning till&lt;br&gt;att de inte tilläts agera eller att deras ledare trakasse-&lt;br&gt;rades. Utvecklingen avseende demokratisering och&lt;br&gt;respekt för mänskliga rättigheter har stora brister och&lt;br&gt;är en fråga som EU och Sverige lyft fram i dialogen&lt;br&gt;med den etiopiska regeringen. Det federala stats-&lt;br&gt;skicket innebär att de centrala ministeriernas styrning&lt;br&gt;och inflytande har minskat i betydelse och omfatt-&lt;br&gt;ning, parallellt med att regionerna inlett en uppbygg-&lt;br&gt;nad av egen administrativ kapacitet. Genomförandet&lt;br&gt;av utvecklingssamarbetet har bl.a. till följd härav för-&lt;br&gt;senats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utvecklingssamarbetet ingår stöd till utveckling&lt;br&gt;av landsbygden, hälsovård och utbildning, sexuell&lt;br&gt;och reproduktiv hälsa samt infrastruktur. Stöd till&lt;br&gt;kapacitetsuppbygnad samt till demokratisering och&lt;br&gt;mänskliga rättigheter prioriteras. Utöver landramen&lt;br&gt;förutses stöd till insatser avseende demokrati och&lt;br&gt;mänskliga rättigheter, forskning samt svenska enskil-&lt;br&gt;da organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första demokratiska valen i Guinea Bissau äg-&lt;br&gt;de rum 1994. PAIGC, som har haft regeringsmakten&lt;br&gt;sedan självständigheten 1973, har en stark ställning.&lt;br&gt;Kommunalval var planerade under 1997, men dessa&lt;br&gt;kommer antagligen att äga rum samtidigt som par-&lt;br&gt;lamentsvalen 1998. Demokratiseringsprocessen har&lt;br&gt;medfört en viss öppenhet och debatt, men fortfaran-&lt;br&gt;de finns brister vad gäller respekt för mänskliga rät-&lt;br&gt;tigheter och rättsväsendets opartiskhet. Guinea Bis-&lt;br&gt;sau är ett av världens fattigaste länder.&lt;br&gt;Utbildningsnivån är mycket låg. Skuldsituationen&lt;br&gt;hämmar landets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella biståndet till landet har varit&lt;br&gt;stort, men effekterna är begränsade. Biståndssamar-&lt;br&gt;betet med Sverige inleddes redan innan landet blev&lt;br&gt;självständigt. Genom åren har Sverige givit ett omfat-&lt;br&gt;tande stöd till landet inom så gott som samtliga sam-&lt;br&gt;hällssektorer. Landstrategin för Guinea Bissau för&lt;br&gt;perioden 1995-1998 anger att det svenska biståndet&lt;br&gt;skall koncentreras till undervisning, jordbruk, natio-&lt;br&gt;nella folkhälsolaboratoriet samt kapacitetsuppbygg-&lt;br&gt;nad. Sida har under 1996 genomfört en utredning&lt;br&gt;om samarbetet. Beslut om det fortsatta utvecklings-&lt;br&gt;samarbetet med Guinea Bissau efter 1998 kommer&lt;br&gt;att beredas under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det politiska klimatet i Kenya har blivit allt hår-&lt;br&gt;dare inför de val som skall hållas senast i början av&lt;br&gt;januari 1998. Mycket återstår för att skapa jämbör-&lt;br&gt;diga förhållanden mellan regering och opposition,&lt;br&gt;som dessutom är mycket splittrad även om det på&lt;br&gt;senare tid förekommit försök till samling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen beträffande mänskliga rättigheter är&lt;br&gt;otillfredsställande. Trakasserier av politiska me-&lt;br&gt;ningsmotståndare med återkommande inslag av po-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lisbrutalitet förekommer. Positivt är att öppenheten i&lt;br&gt;samhället, understödd av det mycket vitala och livak-&lt;br&gt;tiga civila samhället, numera är betydligt större än&lt;br&gt;under enpartisystemets tid. Enskilda organisationer&lt;br&gt;har en erfarenhet och bredd som i få andra afrikans-&lt;br&gt;ka länder. Utvecklingen i Kenya kräver stor upp-&lt;br&gt;märksamhet. En fortsatt negativ utveckling kan få&lt;br&gt;återverkningar på biståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska biståndet till Kenya har sedan början&lt;br&gt;av 90-talet redan reducerats kraftigt, bl.a. till följd av&lt;br&gt;utbredd korruption och den politiska situationen.&lt;br&gt;MR- och demokratistödet har däremot ökat. Målen&lt;br&gt;för utvecklingssamarbetet, som fastställts i en land-&lt;br&gt;strategi för åren 1995-98, är att stödja den demokra-&lt;br&gt;tiska processen, förbättra levnadsvillkoren för lands-&lt;br&gt;bygdens fattiga samt bidra till ett hållbart utnyttjande&lt;br&gt;av naturresurser och miljö. Insatserna inom dessa&lt;br&gt;områden har hittills på det hela taget givit gott resul-&lt;br&gt;tat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan fredsavtalets undertecknande år 1992 ge-&lt;br&gt;nomgår Mozambique en omvälvande förändrings-&lt;br&gt;process politiskt och ekonomiskt. Vid de första de-&lt;br&gt;mokratiska valen år 1994 vann regeringspartiet&lt;br&gt;FRELIMO en knapp seger. Utvecklingen går mot ett&lt;br&gt;mer demokratiskt samhälle. Fortfarande kvarstår&lt;br&gt;dock att etablera en verklig demokratisk kultur och&lt;br&gt;att höja kompetensen i statsförvaltningen. Ekonomin&lt;br&gt;läggs om från planekonomi till marknadsekonomi.&lt;br&gt;Landet samarbetar alltmer med sina grannar. Mo-&lt;br&gt;zambique har under år 1997 ingått ett avtal med&lt;br&gt;Sydafrika om byggande av en motorväg mellan Ma-&lt;br&gt;puto och Witbank, det första av en rad projekt i den&lt;br&gt;s.k. Maputokorridoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mozambique är ett av världens fattigaste och mest&lt;br&gt;skuldsatta länder. Utlandsskulden uppgår till ca 5,5&lt;br&gt;miljarder US-dollar, nära fyra gånger landets BNP.&lt;br&gt;Den tunga skuldbördan hämmar ekonomisk och so-&lt;br&gt;cial utveckling. Sverige har under de senaste åren gi-&lt;br&gt;vit ett betydande betalningsbalansstöd till Mozam-&lt;br&gt;bique. Under år 1997 bidrar Sverige till en nyinrättad&lt;br&gt;skuldfond för avbetalning av multilaterala skulder.&lt;br&gt;Landet är mycket biståndsberoende. Biståndet be-&lt;br&gt;räknas utgöra 50-60 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beslutat om en landstrategi för&lt;br&gt;samarbetet med Mozambique för 1996 - 2001. Hu-&lt;br&gt;vudlinjerna är fattigdomsbekämpning och främjande&lt;br&gt;av demokratisk utveckling. Stödet till energisektorn&lt;br&gt;samt flertalet insatser inom undervisnings- och för-&lt;br&gt;valtningsstödet avslutas 1999. Ett provinsinriktat&lt;br&gt;stöd, som inkluderar jordbruk, utveckling av den&lt;br&gt;privata sektorn, undervisning, kultur, förvaltning och&lt;br&gt;eventuellt vägar, demokrati och konfliktförebyggan-&lt;br&gt;de, påbörjas under 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namibia har sedan självständigheten år 1990 ut-&lt;br&gt;vecklats till en väl fungerande demokrati med en för&lt;br&gt;afrikanska förhållanden hög BNP per capita. Det re-&lt;br&gt;gerande partiet SWAPO, som fick över 70 % av rös-&lt;br&gt;terna i det senaste parlamentsvalet, dominerar det&lt;br&gt;politiska livet. Grundläggande mänskliga fri- och rät-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98 1 saml. Val. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tigheter efterlevs på ett i huvudsak tillfredsställande&lt;br&gt;sätt och erfarenheterna av samarbetet med Namibia&lt;br&gt;är goda. De största problemen är en extremt skev&lt;br&gt;inkomst- och jordfördelning, hög arbetslöshet, en&lt;br&gt;långsam reformering av statsförvaltningen och vat-&lt;br&gt;tenbrist. AIDS blir ett allt större problem. Det är vik-&lt;br&gt;tigt för det fortsatta samarbetet att Namibia vidtar&lt;br&gt;åtgärder för att komma tillrätta med den ojämna in-&lt;br&gt;komstfördelningen och för att främja ökad syssel-&lt;br&gt;sättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för utvecklingssamarbetet&lt;br&gt;med Namibia är i enlighet med landstrategin för åren&lt;br&gt;1995-98 att stödja landets strävan efter att varaktigt&lt;br&gt;förbättra levnadsförhållandena för landets fattiga&lt;br&gt;och stärka den demokratiska utvecklingen. Samarbe-&lt;br&gt;tet koncentreras till områdena utbildning, kommuni-&lt;br&gt;kation och förvaltning. Jämställdhets- och miljöas-&lt;br&gt;pekter ägnas särskild uppmärksamhet. Vidare ges&lt;br&gt;stöd till arbete för mänskliga rättigheter och demo-&lt;br&gt;krati, miljö samt näringslivsutveckling. Inom miljö-&lt;br&gt;samarbetet koncentreras insatserna till vattenpro-&lt;br&gt;blematiken. Landets utvecklingsnivå motiverar att en&lt;br&gt;utfasning av programlandssamarbetet övervägs på&lt;br&gt;sikt till förmån för andra former av samarbete. Un-&lt;br&gt;der år 1998 kommer en ny landstrategi att utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots omfattande reformer präglas Sydafrika allt-&lt;br&gt;jämt i hög grad av arvet efter apartheid. Det kommer&lt;br&gt;att ta tid att råda bot på de djupa sociala och eko-&lt;br&gt;nomiska klyftor som i dag utgör en hämsko för ut-&lt;br&gt;veckling. Svenskt bistånd är därför inriktat på att&lt;br&gt;under en övergångsperiod stödja den demokratiska&lt;br&gt;utvecklingen och att främja social och ekonomisk&lt;br&gt;jämlikhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingssamarbetet med Sydafrika har under&lt;br&gt;de två gångna åren kännetecknats av en övergång&lt;br&gt;från det tidigare stödet till kampen mot apartheid, i&lt;br&gt;huvudsak kanaliserat via enskilda organisationer, till&lt;br&gt;ett samarbete med den sydafrikanska regeringen.&lt;br&gt;Omvandlingen har präglats av vissa svårigheter, bl.a.&lt;br&gt;har bristande mottagningskapacitet lett till förse-&lt;br&gt;ningar och en växande reservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I februari 1997 ingicks ett samarbetsavtal med&lt;br&gt;Sydafrika för åren 1997-98.1 förhållande till de and-&lt;br&gt;ra samarbetsländerna i Afrika är biståndets ekono-&lt;br&gt;miska betydelse relativt liten men det kan, strategiskt&lt;br&gt;inriktat, spela en viktig roll i samhällsomvandlingen.&lt;br&gt;Det svenska biståndet koncentreras därför till för&lt;br&gt;förändringsprocessen viktiga områden som demokra-&lt;br&gt;ti och mänskliga rättigheter, omvandlingen av den&lt;br&gt;statliga förvaltningen samt stöd till stadsplanering&lt;br&gt;och bostadsbyggande. Parallellt med satsningar på&lt;br&gt;dessa för utvecklingssamarbetet nya områden kom-&lt;br&gt;mer en successiv utfasning av biståndet inom kultur&lt;br&gt;och media att ske. Undervisningsbiståndet, som ut-&lt;br&gt;gjorde en viktig del av stödet till kampen mot apart-&lt;br&gt;heid, genomgår under år 1997 en översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1998 kommer riktlinjer för det fortsatta&lt;br&gt;utvecklingssamarbetet att tas fram. Planering för en&lt;br&gt;breddning av samarbetet med inslag av handel, inves-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teringar, forskning, institutionssamarbete, enskilda&lt;br&gt;organisationer etc. bör ingå i riktlinjerna för samar-&lt;br&gt;betet efter 1998. Syftet bör vara att, vid sidan av det&lt;br&gt;traditionella fattigdomsorienterade biståndet, skapa&lt;br&gt;ett brett, hållbart och långsiktigt samarbete som inte&lt;br&gt;är biståndsberoende. Vidareutvecklingen av det sam-&lt;br&gt;arbetet bör dock kännetecknas av flexibilitet och ta&lt;br&gt;sin utgångspunkt i den fortsatta politiska och sociala&lt;br&gt;utvecklingen i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1995 genomfördes för första gången fler-&lt;br&gt;partival i Tanzania. Benjamin Mkapa valdes till pre-&lt;br&gt;sident och det segrande partiet, CCM, kunde fortsät-&lt;br&gt;ta i regeringsställning. Valen genomfördes i relativt&lt;br&gt;god ordning. Landet börjar nu långsamt hämta sig&lt;br&gt;från sin djupa ekonomiska kris. En stor statsskuld&lt;br&gt;och utbredd korruption är några av de problem som&lt;br&gt;Tanzania brottas med idag. Regelverket för enskilda&lt;br&gt;organisationers verksamhet är ännu oklart, vilket är&lt;br&gt;ett problem för landets ekonomiska utveckling. Pro-&lt;br&gt;blemen på ön Zanzibar kvarstår med politisk insta-&lt;br&gt;bilitet, korruption och brott mot de mänskliga rät-&lt;br&gt;tigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nordiska länderna inledde år 1996 ett part-&lt;br&gt;nerskap med Tanzania inom utvecklingssamarbetet i&lt;br&gt;syfte att effektivisera samarbetet och minska bi-&lt;br&gt;ståndsberoendet. Partnerskapet innebär att Tanzania&lt;br&gt;ansvarar för inriktning, mål och genomförande av&lt;br&gt;biståndet medan givarländerna har en kompletteran-&lt;br&gt;de roll. Förutsättningar för partnerskapet är att lan-&lt;br&gt;det inriktar sig på marknadsekonomi, bekämpar fat-&lt;br&gt;tigdomen, verkar för demokrati och effektiviserar&lt;br&gt;statsförvaltningen. Statens roll skall förändras så att&lt;br&gt;det civila samhället och näringslivet kan delta till&lt;br&gt;fullo i utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt landstrategin för 1997-2001 skall samarbe-&lt;br&gt;tet koncentreras till färre sektorer och inriktas på&lt;br&gt;demokratiseringsprocessen, uppbyggnad av en öppen&lt;br&gt;och bättre fungerande statsförvaltning, förbättring av&lt;br&gt;miljön, primärundervisningen och den högre utbild-&lt;br&gt;ning och forskning samt ekonomiska reformer och&lt;br&gt;näringslivssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nyvalda parlamentet i Uganda, som ännu inte&lt;br&gt;bygger på flerpartisystem, visar prov på stark vitali-&lt;br&gt;tet, vilket inger förhoppningar om att reformarbetet&lt;br&gt;och liberaliseringen av ekonomin kommer att fortsät-&lt;br&gt;ta. Uganda antog 1995 en ny författning, i vilken&lt;br&gt;grundläggande mänskliga rättigheter är inskrivna.&lt;br&gt;Läget för de mänskliga rättigheterna har förbättrats,&lt;br&gt;och det finns en vilja att fortsätta förbättra situatio-&lt;br&gt;nen. Alltjämt finns dock betydande brister. Brott mot&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna förekommer från båda&lt;br&gt;sidor, inte minst i samband med militärens aktioner&lt;br&gt;mot rebellerna i norra Uganda. Situationen i de norra&lt;br&gt;delarna av landet och relationerna med Sudan är en&lt;br&gt;akut säkerhetspolitisk fråga. Det östafrikanska sam-&lt;br&gt;arbetet prioriteras högt av Uganda. Integrationen av&lt;br&gt;landets ekonomi i ett bredare regionalt samarbete är&lt;br&gt;en av de viktiga frågorna framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den makroekonomiska utvecklingen är god. Oro-&lt;br&gt;ligheterna i norr, svårigheter att driva in skatter och&lt;br&gt;den stora skuldbördan avskräcker dock alltjämt in-&lt;br&gt;vesterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för utvecklingssamarbetet, som fastställts i&lt;br&gt;en landstrategi för åren 1996-99, är att bidra till&lt;br&gt;landets återhämtning genom stöd till ekonomisk re-&lt;br&gt;formpolitik, social infrastruktur samt demokratisk&lt;br&gt;utveckling. Stödet till uppbyggnad av den sociala in-&lt;br&gt;frastrukturen kanaliseras i huvudsak genom multila-&lt;br&gt;terala organisationer. Den svenska diplomatiska re-&lt;br&gt;presentationen i Kampala kommer att stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från svenskt och internationellt håll ses med oro&lt;br&gt;på den politiska utvecklingen i Zambia. I valet 1996&lt;br&gt;utestängdes genom en konstitutionsförändring en av&lt;br&gt;presidentkandidaterna. Som följd av missnöje med&lt;br&gt;hur valet hanterades, innehöll givarna inklusive Sve-&lt;br&gt;rige betalningsbalansstödet. För svensk del har även&lt;br&gt;landstrategiarbetet påverkats. Att Zambias regering&lt;br&gt;sedan valet har tillsatt kommissioner för att stärka de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna och bekämpa korruptionen&lt;br&gt;är positivt men konkreta framsteg inom dessa områ-&lt;br&gt;den krävs innan relationen kan normaliseras. Sverige&lt;br&gt;stödjer IDEA:s insatser för att förbättra dialogen&lt;br&gt;mellan landets regering och opposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zambia befinner sig också i ekonomisk kris. Den&lt;br&gt;mycket stora utlandsskulden måste hanteras. Den för&lt;br&gt;landet avgörande kopparproduktionen har sjunkit&lt;br&gt;främst som följd av misskötsel. Den långvariga eko-&lt;br&gt;nomiska krisen har lett till försämringar inom flera&lt;br&gt;områden i samhället. Den zambiska regeringen sam-&lt;br&gt;arbetar emellertid med IMF och Världsbanken i ett&lt;br&gt;strukturanpassningsprogram. Privatiseringen av kop-&lt;br&gt;parbolaget och fullföljandet av reformeringen av den&lt;br&gt;offentliga sektorn är viktiga etapper i det arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska biståndet är fattigdomsinriktat och&lt;br&gt;har koncentrerats till undervisning, hälsovård och&lt;br&gt;jordbruk. Insatserna inom jordbruk och hälsovård&lt;br&gt;har gett relativt goda resultat trots landets institutio-&lt;br&gt;nella och ekonomiska problem. Samarbetet omfattar&lt;br&gt;även program för långsiktig kapacitetsutveckling in-&lt;br&gt;om den centrala förvaltningen. En landstrategi för&lt;br&gt;åren 1998-2002 förbereds. Prioritet planeras ges till&lt;br&gt;insatser som stödjer demokratisering, den ekonomis-&lt;br&gt;ka reformprocessen och social utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formellt sett baseras Zimbabwes styrelseskick på&lt;br&gt;flerpartisystem och fri opinionsbildning. I praktiken&lt;br&gt;saknas dock en demokratisk kultur och det politiska&lt;br&gt;livet domineras av ett parti. Massmedias frihet är&lt;br&gt;fortfarande begränsad. Respekten för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna har försämrats de senaste åren, bl.a. ge-&lt;br&gt;nom verkställande av dödsstraff och förföljelse av&lt;br&gt;homosexuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska utvecklingen har under de senas-&lt;br&gt;te åren varit tvetydig. Zimbabwe brottas med ett&lt;br&gt;stort budgetunderskott. Den ekonomiska ojämlikhe-&lt;br&gt;ten är stor. Tillväxtprognosen ser dock positiv ut och&lt;br&gt;ekonomin har goda förutsättningar att utvecklas,&lt;br&gt;förutsatt bland annat goda skördar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av biståndssamarbetet är i huvud-&lt;br&gt;sak goda. En landstrategi för åren 1997-2001 fast-&lt;br&gt;ställdes år 1997. Samarbetet inriktas i högre grad än&lt;br&gt;tidigare på fattigdomsbekämpning och insatser för&lt;br&gt;att stärka respekten för mänskliga rättigheter och&lt;br&gt;främja en demokratisk kultur. De större samarbets-&lt;br&gt;områdena skall under slutet av perioden vara för-&lt;br&gt;valtning, undervisning, näringsliv, högre utbildning&lt;br&gt;och forskning, demokrati, mänskliga rättigheter och&lt;br&gt;kultur samt eventuellt en ytterligare sektor. Stödet till&lt;br&gt;hälso- och transportsektorerna fasas ut under år&lt;br&gt;1999. Betalningsbalansstöd eller budgetstöd kan bli&lt;br&gt;aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga länder i Afrika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Stora sjöregionen har gått in i ett nytt&lt;br&gt;skede efter de förändringar som ägt rum i Demokra-&lt;br&gt;tiska republiken Kongo. Det finns på längre sikt ut-&lt;br&gt;sikter till konstruktiva lösningar på de komplexa&lt;br&gt;problemen i Burundi och Rwanda och den ömsesidi-&lt;br&gt;ga destabiliseringen mellan länderna kan förhopp-&lt;br&gt;ningsvis övergå i ett regionalt samarbete. Konflikter-&lt;br&gt;na i regionen har skapat svår nöd bland människorna&lt;br&gt;och lett till sönderfall av samhällen. Under år 1997&lt;br&gt;beräknas de svenska insatserna i Burundi, Rwanda&lt;br&gt;och Demokratiska Republiken Kongo uppgå till ca&lt;br&gt;150 miljoner kronor. Medlen kanaliseras genom FN&lt;br&gt;samt svenska och internationella enskilda organisa-&lt;br&gt;tioner. Biståndets främsta uppgift är att stödja sam-&lt;br&gt;hällelig återuppbyggnad och demokratisk utveckling&lt;br&gt;samt underlätta återvandring och integrering av flyk-&lt;br&gt;tingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Demokratiska republiken Kongo är läget efter&lt;br&gt;maktskiftet oklart. Det fanns förhoppningar om att&lt;br&gt;president Kabila och övergångsregeringen snabbt&lt;br&gt;skulle infria de löften om demokrati och fria val samt&lt;br&gt;respekt för mänskliga rättigheter som gavs före&lt;br&gt;makttillträdet. Tidtabellen för demokratiseringspro-&lt;br&gt;cessen har dock inte hållits. Samtidigt är problemen i&lt;br&gt;landet efter president Mobutus styre mycket stora&lt;br&gt;och den nya regeringen har ambitiöst börjat formule-&lt;br&gt;ra ett utvecklingsprogram. Flyktingproblemen kvar-&lt;br&gt;står om än inte i lika stor skala. Utöver det regionala&lt;br&gt;stödet enligt ovan fortsätter samarbetet genom de&lt;br&gt;svenska missionsorganisationerna. Ett eventuellt ut-&lt;br&gt;ökat samarbete kommer att beredas under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den politiska krisen i Burundi har gradvis förvär-&lt;br&gt;rats och läget är instabilt. Grannländernas sanktioner&lt;br&gt;har slagit hårt mot befolkningen. Sverige inledde&lt;br&gt;1995 ett treårigt program i Burundi om 45 miljoner&lt;br&gt;kronor, med målet att stärka de demokratiska insti-&lt;br&gt;tutionerna samt främja fred och försoning. I pro-&lt;br&gt;grammet ingår bland annat parlamentarikerutbyte&lt;br&gt;mellan Burundi och Sverige och utbildning i mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheter för poliser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora frågorna i Rwanda är flyktingproblemen,&lt;br&gt;de allvarliga bristerna i rättssystemet och de försäm-&lt;br&gt;rade fängelsevillkoren samt bristen på säkerhet i lan-&lt;br&gt;det. Rwanda är det enskilda land som totalt tagit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emot störst bistånd i regionen. Ett husbyggnadspro-&lt;br&gt;gram genom Africa Housing Fund för ca 6 000 fa-&lt;br&gt;miljer inkluderar försonings- och utbildningskompo-&lt;br&gt;nenter. Insatsen samfinansieras nordiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med länderna i Nordafrika sker utvecklings-&lt;br&gt;samarbetet främst i form av tekniskt samarbete och&lt;br&gt;u-krediter. Egypten är det dominerande samarbets-&lt;br&gt;landet. Områdena energi, miljö, industri och tele-&lt;br&gt;kommunikationer dominerar. Dessa länder sänder&lt;br&gt;även deltagare till de biståndsfinansierade internatio-&lt;br&gt;nella kurser som ordnas i Sverige. En del av Tunisiens&lt;br&gt;återbetalning på gamla svenska biståndslån överförs&lt;br&gt;till en skuldavskrivningsfond som årligen förmedlar&lt;br&gt;10 miljoner kronor till miljövårds- respektive kvin-&lt;br&gt;noprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av Sveriges bistånd till Afrika är&lt;br&gt;humanitärt stöd. Kortvariga insatser kan komma&lt;br&gt;ifråga i länder utsatta för naturkatastrofer.&lt;br&gt;Långvariga humanitära insatser har utgått bl.a. till&lt;br&gt;Liberia, Sierra Leone, Somalia och Sudan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redogjorts för ovan, återkommer regeringen&lt;br&gt;om samarbetet med Västafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala insatser i Afrika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regionala samarbetet i Afrika fortsätter att stär-&lt;br&gt;kas även om förväntningarna i Afrika och i omvärl-&lt;br&gt;den på OAU inte infriats. Efter de politiska föränd-&lt;br&gt;ringarna i södra Afrika söker Southern African&lt;br&gt;Development Community (SADC) nya vägar och en&lt;br&gt;ny roll för att vidareutveckla samarbetet. I Östafrika&lt;br&gt;fortsätter de regionala samarbetssträvandena genom&lt;br&gt;East African Cooperation (EAC). Även på andra håll&lt;br&gt;i Afrika pågår olika subregionala samarbetsinitiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till regionalt samarbete har hittills i huvud-&lt;br&gt;sak gått till SADC och södra Afrika med särskild in-&lt;br&gt;riktning på transporter, mark- och miljövård samt&lt;br&gt;vattenresursfrågor. Stöd lämnas vidare till mellan-&lt;br&gt;statligt samarbete på Afrikas Horn, fredsfrämjande&lt;br&gt;och konfliktförebyggande insatser samt regionalt&lt;br&gt;samarbete i Östafrika. Regeringen kommer under&lt;br&gt;året att fastställa en strategi för det regionala stödet i&lt;br&gt;Afrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda medlen för regionalt samarbete och&lt;br&gt;övriga insatser skall användas till stöd för regionalt&lt;br&gt;samarbete, demokratisering och respekt för mänskli-&lt;br&gt;ga rättigheter samt andra angelägna insatser. Stöd till&lt;br&gt;insatser för demokratisering och främjande av re-&lt;br&gt;spekten för mänskliga rättigheter genom icke-statliga&lt;br&gt;aktörer skall i fortsättningen finansieras från denna&lt;br&gt;post. Målet med insatserna bör vara att främja de-&lt;br&gt;mokratins kultur och respekten för mänskliga rättig-&lt;br&gt;heter, såväl i programländer som i andra länder i re-&lt;br&gt;gionen. Regeringen ökar medlen till posten regionalt&lt;br&gt;och övrigt också i syfte att öka flexibiliteten. Från&lt;br&gt;posten skall således också kunna finansieras insatser i&lt;br&gt;icke-programländer eller särskilt prioriterade insatser&lt;br&gt;i programländer, där landramen inte räcker till.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.3.2 Asien&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Över hälften av världens befolkning och världens fat-&lt;br&gt;tiga lever i Asien. Men mycket stora grupper har&lt;br&gt;upplevt påtagliga ekonomiska förbättringar under de&lt;br&gt;senaste decennierna. I de mest framgångsrika länder-&lt;br&gt;na har tillväxten varit hög samtidigt som inkomst-&lt;br&gt;fördelningen blivit jämnare. För hundratals miljoner&lt;br&gt;människor har utvecklingen betytt slutet på akut fat-&lt;br&gt;tigdom. På något decenniums sikt förväntas bara ett&lt;br&gt;mindre antal länder i Asien att vara u-länder i tradi-&lt;br&gt;tionell mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingspolitiken varierar mellan länderna,&lt;br&gt;men de framgångsrika ekonomierna har många ge-&lt;br&gt;mensamma drag, t. ex. stabila statsfinanser, mark-&lt;br&gt;nadsekonomi, exportinriktning och förhållandevis&lt;br&gt;hög läskunnighet. Bistånd har haft en väsentlig bety-&lt;br&gt;delse, särskilt i inledningen till den snabba tillväxtfa-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även demokratin har gjort framsteg i regionen&lt;br&gt;under senare år. I Asien finns dock också det till sy-&lt;br&gt;nes mest övertygade motståndet mot demokratise-&lt;br&gt;ring. Till bilden av Asien hör också utdragna interna&lt;br&gt;konflikter med såväl politiska, religiösa som etniska&lt;br&gt;inslag. Att stödja de demokratiska krafterna är där-&lt;br&gt;för ett viktigt mål för biståndet till Asien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen fattiga i Asien kommer enligt flertalet be-&lt;br&gt;dömare att minska. Men länge än kommer åtskilliga&lt;br&gt;hundratals miljoner människor att leva i djup fattig-&lt;br&gt;dom, huvudsakligen i Sydasien men även i Östasien&lt;br&gt;och Sydostasien. UNDP anger i sin senaste Human&lt;br&gt;Development Report att 950 av världens 1 300 mil-&lt;br&gt;joner absolut fattiga lever i Asien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sociala problemen är stora i många länder.&lt;br&gt;Halva den vuxna befolkningen i Sydasien är illiterat&lt;br&gt;och barn under fem år har den högsta dödligheten i&lt;br&gt;världen. Kvinnornas situation är svår. Problemen ho-&lt;br&gt;tar att förvärras i Asiens mångmiljonstäder, bland&lt;br&gt;migrantarbetare, i minoritetsområden och bland&lt;br&gt;kvinnor och barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöförstörelse hotar på många håll att undermi-&lt;br&gt;nera de stora framsteg som gjorts. Produktionsut-&lt;br&gt;vecklingen och den ökade köpkraftens nya konsum-&lt;br&gt;tionsmönster får effekter på ländernas miljö och&lt;br&gt;världens råvaruförsörjning, livsmedelssituation och&lt;br&gt;klimat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom miljö samt demokrati, men också inom and-&lt;br&gt;ra områden behövs ökat samarbete och utbyte mel-&lt;br&gt;lan länderna i Europa och Asien. Inom EU liksom för&lt;br&gt;svenskt vidkommande ges förbindelserna med Asien&lt;br&gt;ökad prioritet. Under 1997 har regeringen tillsatt en&lt;br&gt;arbetsgrupp inom Utrikesdepartementet med uppgift&lt;br&gt;att lämna förslag till en strategi för att stärka Sveriges&lt;br&gt;relationer med de asiatiska länderna. Målet med ar-&lt;br&gt;betet är att fördjupa och bredda Sveriges kunskaper&lt;br&gt;om och engagemang i Asien. Resultatet av arbetet&lt;br&gt;kommer att utgöra grunden för en särskild skrivelse&lt;br&gt;till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingssamarbete kommer också i framtiden&lt;br&gt;att vara en viktig del i Sveriges relationer med Asien.&lt;br&gt;Volymmässigt domineras Sveriges bilaterala utveck-&lt;br&gt;lingssamarbete med Asien av programländerna i&lt;br&gt;Sydasien. Tonvikten i samarbetet med dessa länder&lt;br&gt;ligger på fattigdomsbekämpning och jämställdhet.&lt;br&gt;Biståndet inriktas alltmer på innovationer och nya&lt;br&gt;institutionella lösningar för att nå de fattiga, särskilt&lt;br&gt;kvinnor. Samtidigt ökar, t.ex. i Indien, inslagen av&lt;br&gt;ömsesidigt erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan&lt;br&gt;Sverige och en växande modern sektor. Miljö är ett&lt;br&gt;sådant samarbetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är också en stor givare av humanitärt&lt;br&gt;bistånd till Asien. Stödet inriktas framför allt på&lt;br&gt;flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sydostasien domineras det svenska biståndet till&lt;br&gt;programländerna av stöd till reformprocesser och&lt;br&gt;institutionsuppbyggnad. Med mer utvecklade länder&lt;br&gt;i Öst- och Sydostasien inriktas samarbetet på överfö-&lt;br&gt;ring av svenska erfarenheter och kunskaper, inte&lt;br&gt;minst på miljöområdet. Stödet består av mjuka kre-&lt;br&gt;diter för större projekt inom t.ex. energi och sjuk-&lt;br&gt;vård, kontraktsfinansierat tekniskt samarbete och&lt;br&gt;kurser i Sverige. Biståndet skall främst finansiera in-&lt;br&gt;ledande utbyte mellan svenska institutioner, företag&lt;br&gt;och universitet och motparter i samarbetsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samarbetsländerna i Asien skall stöd till de-&lt;br&gt;mokrati och skydd av de mänskliga rättigheterna ges&lt;br&gt;en framträdande roll. Barns rättigheter skall upp-&lt;br&gt;märksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programländer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1991 har Bangladesh bedrivit en marknadso-&lt;br&gt;rienterad ekonomisk politik syftande till att privatise-&lt;br&gt;ra de statliga företagen, minska den offentliga sek-&lt;br&gt;torn, liberalisera handeln och avreglera i enlighet&lt;br&gt;med de strukturanpassningsprogram som överens-&lt;br&gt;kommits med Världsbanken och IMF. Politiken har&lt;br&gt;medfört en gynnsam ekonomisk utveckling, men fat-&lt;br&gt;tigdomen i landet är djup och utbredd. Biståndsbero-&lt;br&gt;endet minskar men är högt i ett asiastiskt perspektiv.&lt;br&gt;Hälften av det statliga investeringsprogrammet finan-&lt;br&gt;sieras med bistånd. Ett fritt parlamentsval genomför-&lt;br&gt;des i juni 1996. Den nya regeringen betonar vikten&lt;br&gt;av nationell sammanhållning och förespråkar fortsatt&lt;br&gt;liberalisering av ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska biståndet till Bangladesh är inriktat&lt;br&gt;på undervisning, landsbygdsutveckling och hälsovård&lt;br&gt;samt på insatser för att främja demokratisk utveck-&lt;br&gt;ling och skydd av mänskliga rättigheter. Stärkande&lt;br&gt;av kvinnans ställning är ett genomgående tema i hela&lt;br&gt;samarbetet. Goda resultat har uppnåtts, vilket bland&lt;br&gt;annat medfört att landlösa har fått tillgång till kredi-&lt;br&gt;ter och att kvinnor har involverats i sysselsättnings-&lt;br&gt;skapande åtgärder. Den nuvarande landstrategin för&lt;br&gt;Bangladesh gäller t.o.m. 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I april 1997 fick Indien en ny koalitionsregering&lt;br&gt;bestående av 13 partier med stöd av kongresspartiet,&lt;br&gt;som dock valt att inte ingå i regeringen. Den nya re-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geringen avser att fortsätta den ekonomiska reform-&lt;br&gt;politiken. Budgeten innebar en fortsatt övergång till&lt;br&gt;en mer marknadsekonomisk inriktning. Sedan den&lt;br&gt;ekonomiska reformpolitiken inleddes 1991 har Indi-&lt;br&gt;en haft en snabb ekonomisk utveckling. Under 1996&lt;br&gt;var tillväxten 7 %. Det råder stark enighet bland alla&lt;br&gt;partier om att de ekonomiska reformerna är den en-&lt;br&gt;da vägen till ekonomisk framgång. Betydande för-&lt;br&gt;bättringar har uppnåtts inom de sociala sektorerna.&lt;br&gt;Det finns dock fortfarande ett stort antal absolut fat-&lt;br&gt;tiga, även om dessa som andel av befolkningen har&lt;br&gt;minskat avsevärt under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstrategi för utvecklingssamarbetet med&lt;br&gt;Indien gäller för åren 1997-1999. Det är i huvudsak&lt;br&gt;inriktad på hälsovård, primärundervisning, miljö,&lt;br&gt;effektivare energiproduktion och energianvändning&lt;br&gt;samt institutionsuppbyggnad. Kvinnornas situation&lt;br&gt;uppmärksammas särskilt. Samarbetet skall inriktas&lt;br&gt;på katalytiska och nyskapande insatser. Ett&lt;br&gt;betydande och ökande element i samarbetet är nya&lt;br&gt;metoder för kunskapsutbyte och insatser av&lt;br&gt;ömsesidigt intresse som ett led i allt mer intensiva och&lt;br&gt;bredare svensk-indiska förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energibrist utgör ett av Indiens allvarligaste pro-&lt;br&gt;blem men genom utbyggnad av vattenkraften tillförs&lt;br&gt;ett betydande tillskott av elektricitet. Vattenkraftver-&lt;br&gt;ket Uri, som är den enskilt största svenska insatsen&lt;br&gt;någonsin, togs i drift under år 1997. U-krediter bör&lt;br&gt;även i fortsättningen vara ett viktigt instrument. En-&lt;br&gt;skilda organisationer kommer även i fortsättningen&lt;br&gt;att utgöra en viktig samarbetspartner inom biståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sri Lanka har enligt många kriterier redan uppnått&lt;br&gt;en hög social utvecklingsnivå. Samtidigt tär den på-&lt;br&gt;gående konflikten med gerillarörelsen LITE allvar-&lt;br&gt;ligt på landets resurser. Den konfliktkultur som upp-&lt;br&gt;stått både mellan tamiler och singaleser och mellan&lt;br&gt;de stora politiska partierna har försvårat en förhand-&lt;br&gt;lingslösning. En uppgörelse i mars 1997 mellan de&lt;br&gt;två största partierna om konsultationer var dock ett&lt;br&gt;steg framåt. Det maktdelningsförslag med överföring&lt;br&gt;av befogenheter till regionerna som regeringen pre-&lt;br&gt;senterat är fortfarande under parlamentsbehandling.&lt;br&gt;Ekonomin hämmas av konflikten. Försvarsutgifterna&lt;br&gt;är höga, investeringstakten låg och budgetunderskot-&lt;br&gt;tet allvarligt. Samtidigt har Sri Lanka öppnat sig mot&lt;br&gt;världsekonomin, utbildningsnivån är hög och landets&lt;br&gt;potential är avsevärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska biståndet har främst varit inriktat på&lt;br&gt;utbildning, forskning och landsbygdsutveckling. Av-&lt;br&gt;sikten är att övergå till att huvudsakligen stödja de-&lt;br&gt;mokratin i vid mening. En ny landstrategi utarbetas&lt;br&gt;under 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den politiska situationen i Kambodja har präglats&lt;br&gt;av ett stort mått av osäkerhet och spänning där lan-&lt;br&gt;dets bräckliga demokrati hotats av inre splittring och&lt;br&gt;politisk instabilitet. Detta tog sig i juli 1997 uttryck i&lt;br&gt;en allvarlig kris då landets två premiärministrar kom&lt;br&gt;i direkt konflikt och strider utbröt. Svåra övergrepp&lt;br&gt;mot de mänskliga rättigheterna har konstaterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska utvecklingen har varit relativt&lt;br&gt;gynnsam de senaste åren. Regeringen har drivit en&lt;br&gt;tillväxtorienterad politik. Utvecklingen har dock&lt;br&gt;framförallt kommit de större städerna till del. De re-&lt;br&gt;former som påbörjats inom områdena demobilise-&lt;br&gt;ring, förvaltning och skogspolitik har endast haft be-&lt;br&gt;gränsad framgång. Landets förvaltning är fortfarande&lt;br&gt;svag. Likaså har rättssystemet stora brister. Beroen-&lt;br&gt;det av utländskt bistånd är mycket stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kambodja är sedan budgetåret 1995/96 svenskt&lt;br&gt;programland. Biståndet bygger på en landstrategi&lt;br&gt;som gäller t.o.m. år 1998. Samarbetet sker genom&lt;br&gt;FN-organ men en svensk fältnärvaro har etablerats.&lt;br&gt;Samarbetet inriktas på insatser som kommer befolk-&lt;br&gt;ningen direkt till godo i form av stöd till landsbygds-&lt;br&gt;utveckling genom UNDP, undervisning genom&lt;br&gt;UNICEF och minröjning. Insatser för att främja de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna sker i första hand genom&lt;br&gt;FN:s center för mänskliga rättigheter (UNCHR). Be-&lt;br&gt;redskap finns också att tillsammans med andra giva-&lt;br&gt;re stödja valprocessen inför 1998 års val om förut-&lt;br&gt;sättningar för ett fritt och rättvist val förefaller&lt;br&gt;föreligga. En fortsatt negativ politisk utveckling kan&lt;br&gt;föranleda en omprövning av utvecklingssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska utvecklingen i Laos är positiv&lt;br&gt;och landet har sedan flera år en hög ekonomisk till-&lt;br&gt;växt. Den är dock i hög grad koncentrerad till stä-&lt;br&gt;derna och till provinserna längs Mekongfloden. Till-&lt;br&gt;växten når inte i samma grad den majoritet av&lt;br&gt;befolkningen som bor på landsbygden. Politiskt är&lt;br&gt;Laos en enpartistat som uppvisar få tecken på poli-&lt;br&gt;tisk liberalisering. Landets förvaltning är svag men en&lt;br&gt;förvaltningsreform har påbörjats. Likaså pågår re-&lt;br&gt;former av lagstiftingen bl.a. för att stärka medbor-&lt;br&gt;garnas rättssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingssamarbetet styrs av en landstrategi&lt;br&gt;som gäller t.o.m. år 1998. Det svenska biståndet till&lt;br&gt;Laos domineras av väg- och skogsprogram. Vägstö-&lt;br&gt;det är i ökad utsträckning inriktat på provinsvägar&lt;br&gt;för att underlätta underutvecklade regioners delta-&lt;br&gt;gande i landets ekonomiska utveckling. Andra vikti-&lt;br&gt;ga områden är projekt inom vatten- och sanitetssek-&lt;br&gt;torn samt insatser för att stärka rättsväsendet. En ny&lt;br&gt;landstrategi skall utarbetas under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Vietnam pågår en omfattande ekonomisk re-&lt;br&gt;formprocess som har lett till hög ekonomisk tillväxt.&lt;br&gt;Vietnams ekonomiska kontakter med omvärlden&lt;br&gt;breddas. De marknadsekonomiska reformerna för-&lt;br&gt;väntas fortsätta, samtidigt som staten och det kom-&lt;br&gt;munistiska partiets maktställning fortfarande är oho-&lt;br&gt;tad. Trots de senaste årens starka ekonomiska&lt;br&gt;utveckling lever hälften av Vietnams befolkning un-&lt;br&gt;der fattigdomsstecket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska utvecklingssamarbetet med Vietnam&lt;br&gt;styrs av en landstrategi som gäller t.o.m. år 1998.&lt;br&gt;Det är inriktat på att stödja den pågående reform-&lt;br&gt;processen och framväxten av ett demokratiskt sam-&lt;br&gt;hälle främst genom effektivisering av den statliga för-&lt;br&gt;valtningen, modernisering av rättsväsendet,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälsovårdsreformer, utbyggnad av elnätet, jordre-&lt;br&gt;former samt kultur- och forskningssamarbete. Vidare&lt;br&gt;ger Sverige stöd till främjandet av mänskliga rättighe-&lt;br&gt;ter och demokrati. Det framtida samarbetet med Vi-&lt;br&gt;etnam bör också till stor del inriktas på åtgärder för&lt;br&gt;att stärka framväxten av det civila samhället. En ny&lt;br&gt;landstrategi skall utarbetas under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västbanken/Gaza&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast begränsade framsteg har gjorts i de pales-&lt;br&gt;tinsk-israeliska fredsförhandlingarna under det gång-&lt;br&gt;na året. Det israeliska valet i maj 1996 medförde ett&lt;br&gt;maktskifte i Israel. Likud bildade en koalitionsrege-&lt;br&gt;ring, ledd av premiärminister Netanyahu. Genomfö-&lt;br&gt;randet av 1995 års interimsöverenskommelse mellan&lt;br&gt;Israel och PLO har fördröjts. Den israeliska bosätt-&lt;br&gt;ningspolitiken fortsätter vilket ytterligare undergräv-&lt;br&gt;er förtroendet mellan parterna. Genomförandet av&lt;br&gt;tidtabellen för 1993 års principdeklarations förhand-&lt;br&gt;lingsfaser är kraftigt försenad. Det förefaller för när-&lt;br&gt;varande inte realistiskt att ett palestinskt självstyre&lt;br&gt;skall bli verklighet år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen för svenskt utvecklings-&lt;br&gt;samarbete med Västbanken och Gaza är att främja&lt;br&gt;en fredlig utveckling, stärka fredsprocessen genom&lt;br&gt;socialt och ekonomiskt förbättrade förhållanden för&lt;br&gt;det palestinska folket samt bidra till uppbyggnaden&lt;br&gt;av ett demokratiskt samhälle. Dessa mål präglar ock-&lt;br&gt;så det internationella stödet till fredsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndet till det långsiktiga uppbyggnadsarbetet&lt;br&gt;av institutioner och samhällsstrukturer har försvårats&lt;br&gt;och försenats främst på grund av den osäkra politis-&lt;br&gt;ka situationen och brist på förhandlingsframsteg.&lt;br&gt;Härtill kommer förseningar orsakade av israeliska&lt;br&gt;avspärrningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för en fungerande palestinsk&lt;br&gt;ekonomi är bräckliga och ett minimum av förutsäg-&lt;br&gt;barhet saknas vad beträffar rörligheten för arbets-&lt;br&gt;kraft och varor. FN-rapporter visar att BNP per capi-&lt;br&gt;ta bland palestinier på Västbanken och i Gaza sjunkit&lt;br&gt;med 30 % sedan år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl palestinska som israeliska brott mot de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna inger oro. Den palestinska&lt;br&gt;myndigheten har åsidosatt rättssäkerheten och&lt;br&gt;kringskurit yttrandefriheten. Israeliska övergepp som&lt;br&gt;husdemoleringar, överdrivet bruk av våld och admi-&lt;br&gt;nistrativt frihetsberövande är vanligen före-&lt;br&gt;kommmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den lokala givarsamordningen av det inter-&lt;br&gt;nationella biståndet leder Sverige en arbetsgrupp för&lt;br&gt;sysselsättningsskapande åtgärder. Sverige är även&lt;br&gt;ordförande i den lokala EU-israeliska arbetsgruppen&lt;br&gt;om palestinsk sysselsättning. I den multilaterala ar-&lt;br&gt;betsgruppen för palestinska flyktingar är Sverige in-&lt;br&gt;ternationell samordnare av politiska och biståndsre-&lt;br&gt;laterade insatser för palestinska barn och ungdomar.&lt;br&gt;Stödet till genomförandet av den palestinska planen&lt;br&gt;för barns rättigheter fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges bilaterala bistånd beräknas 1998 till 120&lt;br&gt;miljoner kronor. Därtill bidrar Sverige med 135 mil-&lt;br&gt;joner kronor till FN-organet för palestinaflyktingar,&lt;br&gt;UNRWA. Riktlinjer för utvecklingssamarbetet med&lt;br&gt;Västbanken/Gaza åren 1998-2000 kommer att fast-&lt;br&gt;ställas under hösten 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra samarbetsländer i Asien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska biståndet till Afghanistan, som 1996&lt;br&gt;uppgick till 80 miljoner kronor, är huvudsakligen&lt;br&gt;inriktat på humanitära insatser via UNHCR, minröj-&lt;br&gt;ningsinsatser via UNOCHA och landsbygdsinsatser&lt;br&gt;via Svenska Afghanistankommittén. Denna inrikt-&lt;br&gt;ning avses fortsätta. Mintätheten och behovet att re-&lt;br&gt;patriera flyktingar gör att resurser kommer att krävas&lt;br&gt;under lång tid. Diskrimineringen av kvinnor innebär&lt;br&gt;att biståndet särskilt bör beakta kvinnans ställning i&lt;br&gt;allmänhet och rätt till utbildning och arbete i synner-&lt;br&gt;het. Mer omfattande återuppbyggnadsinsatser kan&lt;br&gt;bli aktuella i ett senare skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1997 har regeringen beslutat om en land-&lt;br&gt;strategi för utvecklingssamarbetet med Filippinerna.&lt;br&gt;Samarbetet inriktas på stöd genom utbyte med Sveri-&lt;br&gt;ge till processer och institutioner som är väsentliga&lt;br&gt;för en fortsatt ekonomisk och social utveckling. Ökat&lt;br&gt;stöd inom miljöområdet skall eftersträvas. Stödet ge-&lt;br&gt;nom enskilda organisationer kommer även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis att vara viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående reformeringen av Kinas ekonomi&lt;br&gt;har inneburit snabb ekonomisk tillväxt och genom-&lt;br&gt;gripande ekonomiska och sociala förändringar. Den&lt;br&gt;snabba tillväxten sker dock bl.a till priset, av en på-&lt;br&gt;gående miljöförstöring. Kinas rättssystem genomgår&lt;br&gt;en modernisering, men det finns stora brister avseen-&lt;br&gt;de bl.a. respekten för den enskilda individens rättig-&lt;br&gt;heter. Sverige bedriver en aktiv dialog om mänskliga&lt;br&gt;rättigheter med Kina som kompletteras med konkre-&lt;br&gt;ta insatser för att stödja det fortsatta reformarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen antog år 1997 en landstrategi för ut-&lt;br&gt;vecklingssamarbetet med Kina. Samarbetet skall syf-&lt;br&gt;ta till att stödja den pågående reformprocessen och&lt;br&gt;framväxten av ett modernt rättssystem och regelverk.&lt;br&gt;Samarbetet skall inriktas på områden inom vilka&lt;br&gt;svenska erfarenheter, kunskaper och teknologi kan&lt;br&gt;bidra till utveckling och förändring i Kina. Huvud-&lt;br&gt;delen av samarbetet förutses avse miljöinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala och övriga insatser i Asien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala insatserna i Asien syftar till att främja&lt;br&gt;det regionala samarbetet i framförallt Sydostasien&lt;br&gt;och de svenska programländernas möjligheter att&lt;br&gt;delta i detta samarbete. Nya avtal har under 1996&lt;br&gt;ingåtts med Mekongkommissionen och Asian Insti-&lt;br&gt;tute of Technology (AIT).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1996 beslutade regeringschefer från 10 asi-&lt;br&gt;atiska länder, ASEAN (Brunei, Filippinerna, Indone-&lt;br&gt;sien, Malaysia, Singapore, Thailand, Vietnam), Ja-&lt;br&gt;pan, Kina, Sydkorea och EU-länderna att inleda ett&lt;br&gt;samarbete inom ramen för det s.k. Asia-Europe Me-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eting (ASEM). Ett antal intiativ har redan tagits bl.a.&lt;br&gt;avseende miljö, mänskliga rättigheter, kulturutbyte&lt;br&gt;och ekonomiskt- och tekniskt samarbete. Under år&lt;br&gt;1998 kan det bli aktuellt att med svenska bidrag del-&lt;br&gt;ta i finansieringen av ASEM-intiativ för kun-&lt;br&gt;skapsöverföring, erfarenhetsutbyte och dialog mellan&lt;br&gt;Europa och Asien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida har under 1996 genomfört en utvärdering av&lt;br&gt;direktstödet till lokala enskilda organisationer i Syda-&lt;br&gt;sien. Utvärderingen konstaterade att dessa organisa-&lt;br&gt;tioner har en viktig roll att spela i utvecklingen inom&lt;br&gt;länderna. Stöd genom lokala enskilda organisationer&lt;br&gt;skall även i fortsättningen vara en viktig del i utveck-&lt;br&gt;lingssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida skall i nära samråd med Utrikesdepartemen-&lt;br&gt;tet bereda insatser till stöd för fredsprocessen i Mel-&lt;br&gt;lanöstern. Sådana kan bl.a. initieras i anslutning till&lt;br&gt;de multilaterala arbetsgrupperna, stödja utrednings-&lt;br&gt;eller forskningsinsatser eller avse humanitära projekt&lt;br&gt;för flyktingar utanför de palestinska områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen undersöker möjligheter och förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att upprätta ett svenskt institut i Alexand-&lt;br&gt;ria i Egypten. Institutet skulle tjäna som mötesplats&lt;br&gt;mellan Europa och regionen, med aktiviteter som&lt;br&gt;möten, seminarier, forskning, kulturellt utbyte och&lt;br&gt;information. Syftet skulle vara att främja dialogen i&lt;br&gt;vid mening mellan Europa och regionen i frågor av&lt;br&gt;ömsesidigt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida har på regeringens uppdrag analyserat förut-&lt;br&gt;sättningar för stöd till regionalt samarbete i Asien.&lt;br&gt;Ett breddat stöd eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda medlen för regionalt samarbete och&lt;br&gt;övriga insatser skall användas till stöd för regionalt&lt;br&gt;samarbete, demokratisering och respekt för mänskli-&lt;br&gt;ga rättigheter samt andra angelägna insatser. Stöd till&lt;br&gt;insatser för demokratisering och främjande av re-&lt;br&gt;spekten för mänskliga rättigheter genom icke-statliga&lt;br&gt;aktörer skall i fortsättningen finansieras från denna&lt;br&gt;post. Målet med insatserna bör vara att främja de-&lt;br&gt;mokratins kultur och respekt för mänskliga rättighe-&lt;br&gt;ter, i såväl programländer samt andra samarbetslän-&lt;br&gt;der. Regeringen ökar medlen till posten&lt;br&gt;regionalt/övrigt också i syfte att stärka flexibiliteten.&lt;br&gt;Från posten skall således också kunna finansieras in-&lt;br&gt;satser i icke-programländer eller särskilt prioriterade&lt;br&gt;insatser i programländer där landramen inte räcker&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.3.3 Latinamerika&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Alla länder i Latinamerika, med undantag av Cuba,&lt;br&gt;styrs idag av demokratiskt valda regeringar och står&lt;br&gt;inför utmaningen att fördjupa och konsolidera de-&lt;br&gt;mokratin. Ett antal länder har inlett moderniserings-&lt;br&gt;och decentraliseringsprocesser, som syftar till att ge&lt;br&gt;staten en klarare roll och föra över resurser och be-&lt;br&gt;slut till regional och lokal nivå. Att bygga upp en ef-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fektiv statlig förvaltning, inklusive ett väl fungerande&lt;br&gt;rättssystem, och säkerställa respekten för de mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheterna är andra utmaningar som syftar till&lt;br&gt;att stärka demokratin. I de flesta länder har den eko-&lt;br&gt;nomiska utvecklingen varit positiv de senaste åren.&lt;br&gt;Trots detta är det inhemska sparandet och tillväxten&lt;br&gt;i en del länder fortfarande otillräckliga och den&lt;br&gt;ojämna fördelningen av resurser består. Fattigdomen&lt;br&gt;är fortfarande utbredd, särskilt på landsbygden och&lt;br&gt;bland ursprungsbefolkningarna. Det ökade regionala&lt;br&gt;samarbetet är viktigt för den ekonomiska utveckling-&lt;br&gt;en, och även för att stärka demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med fredsavtalet i Guatemala i december&lt;br&gt;1996 råder nu fred i hela Centralamerika efter årti-&lt;br&gt;onden av väpnade konflikter. Situationen är dock&lt;br&gt;fortfarande bräcklig i regionen, och även i framtiden&lt;br&gt;krävs samförståndslösningar och gemensamma an-&lt;br&gt;strängningar för att skapa försoning och förutsätt-&lt;br&gt;ningar för utveckling för folkflertalet. Respekten för&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna har ökat, men fortfarande&lt;br&gt;sker övergrepp och straffriheten är utbredd. Situatio-&lt;br&gt;nen kräver därför fortsatt internationell uppmärk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska utvecklingssamarbetet med&lt;br&gt;Centralamerika (utom Nicaragua) styrs sedan den 1&lt;br&gt;januari 1997 av en femårig regionstrategi.&lt;br&gt;Samarbetet koncentreras till fem områden: fred och&lt;br&gt;försoning, demokrati, mänskliga rättigheter,&lt;br&gt;reformering av staten, samt ekonomisk och social&lt;br&gt;utveckling med inriktning på de fattigaste. Detta&lt;br&gt;innebär en ökad koncentration av samarbetet. Den&lt;br&gt;redan inledda utfasningen av regionala insatser&lt;br&gt;fortsätter. Stödet inriktas på de enskilda länderna. I&lt;br&gt;regionen prioriteras främst samarbetet med&lt;br&gt;Guatemala, där genomförandet av fredsavtalen&lt;br&gt;kräver stora resurser, samt El Salvador, där&lt;br&gt;försonings- och demokratiseringsprocessen behöver&lt;br&gt;stärkt stöd. Även Honduras bör mot bakgrund av&lt;br&gt;fattigdomssituationen och den svaga demokratin få&lt;br&gt;ökat svenskt stöd, särskilt genom multilaterala&lt;br&gt;organisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare kommer en betydande del av bi-&lt;br&gt;ståndet till regionen att kanaliseras genom FN-&lt;br&gt;systemet, IDB, Världsbanken och andra multilaterala&lt;br&gt;organisationer. Det väl fungerande samarbetet med&lt;br&gt;svenska enskilda organisationer svarar för en stor del&lt;br&gt;av verksamheten i regionen. Det är väsentligt att&lt;br&gt;fortsätta detta samarbete och den fruktbara dialogen&lt;br&gt;mellan Utrikesdepartementet, Sida och de enskilda&lt;br&gt;organisationerna särskilt i den gemensamma strä-&lt;br&gt;van att främja det civila samhällets aktiva deltagande&lt;br&gt;i utvecklings- och demokratiseringsprocessen. Sverige&lt;br&gt;bör särskilt följa EU-kommissionens biståndsarbete i&lt;br&gt;regionen och fortsätta att stödja arbetet för att finna&lt;br&gt;nya samarbetsformer inom FN-systemet. Sverige bör&lt;br&gt;också verka för att fördjupa det bilaterala samarbetet&lt;br&gt;med länderna i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med Centralamerika befinner sig för&lt;br&gt;närvarande till stor del i en planeringsfas sedan regi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;onstrategin antagits och fred uppnåtts i Guatemala.&lt;br&gt;Därför har utbetalningsnivån varit lägre än planerat&lt;br&gt;och förhållandevis stora reservationer har uppstått,&lt;br&gt;vilket motiverar en neddragning av anslaget år 1998.&lt;br&gt;Utbetalningstakten kan dock förväntas öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan januari 1997 styrs Nicaragua av en liberal-&lt;br&gt;konservativ regering ledd av president Arnoldo&lt;br&gt;Alemän. Det höga valdeltagandet kan ses som ett&lt;br&gt;tecken på det nicaraguanska folkets samhällsenga-&lt;br&gt;gemang. Samtidigt är de demokratiska strukturerna&lt;br&gt;fortfarande bräckliga. För den nya regeringen är det&lt;br&gt;nu mycket viktigt att presentera en sammanhållen&lt;br&gt;regeringspolitik för modernisering av statsapparaten&lt;br&gt;och bekämpning av fattigdomen. Nicaragua ligger&lt;br&gt;beträffande ekonomisk utveckling långt efter grann-&lt;br&gt;länderna och biståndsberoendet är mycket stort. För&lt;br&gt;att den ekonomiska tillväxt som inleddes år 1994&lt;br&gt;skall fortsätta behöver jordbruket och näringslivet&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett aktivt skuldsaneringsprogram har Ni-&lt;br&gt;caragua lyckats minska sin utlandsskuld, men fortfa-&lt;br&gt;rande slukar skuldtjänsten en stor del av statsbudge-&lt;br&gt;ten. Nicaragua bör även i fortsättningen kunna&lt;br&gt;erhålla betalningsbalansstöd och skuldlättnader. Det&lt;br&gt;är också angeläget att Nicaragua så snart som möj-&lt;br&gt;ligt kan komma i åtnjutande av ytterligare skuldlätt-&lt;br&gt;nader genom det s.k. HlPC-initiativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska utvecklingssamarbetet med Nicara-&lt;br&gt;gua fokuseras sedan år 1996 på att främja demokra-&lt;br&gt;ti, förbättrad samhällsstyrning, försoning och ökad&lt;br&gt;respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan&lt;br&gt;kvinnor och män samt minskad fattigdom genom&lt;br&gt;rättvis och hållbar ekonomisk och social utveckling.&lt;br&gt;Vidare ges stöd till utveckling av universiteten. Sida&lt;br&gt;har av regeringen fått i uppdrag att inom dessa över-&lt;br&gt;gripande mål utarbeta en landstrategi för Nicaragua,&lt;br&gt;som skall gälla fr.o.m. år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av stora reservationer sänktes&lt;br&gt;landramen för Nicaragua 1997. Den ökade fokuse-&lt;br&gt;ringen på mänskliga rättigheter och demokrati gör&lt;br&gt;samarbetet mindre resurskrävande än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt bistånd till Karibien har hittills bestått av&lt;br&gt;tekniskt samarbete med Jamaica och Dominikanska&lt;br&gt;republiken samt några mindre, regionala projekt. Ett&lt;br&gt;viktigt led i de svenska ansträngningarna att vidga&lt;br&gt;samarbetet med regionen är de pågående förhand-&lt;br&gt;lingarna om svenskt medlemskap i Karibiska utveck-&lt;br&gt;lingsbanken, CDB, vilket skall ge möjlighet att mera&lt;br&gt;effektivt bidra till regionens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av regeringsbeslut i oktober 1995 om&lt;br&gt;systemöppnande bistånd till Cuba stödjer Sida initia-&lt;br&gt;tiv av svenska och internationella institutioner och&lt;br&gt;organisationer i syfte att skapa förutsättningar för&lt;br&gt;ekonomisk och politisk systemöppning som främjar&lt;br&gt;demokratiska reformer och respekten för mänskliga&lt;br&gt;rättigheter i Cuba. Denna typ av bistånd skall fort-&lt;br&gt;sätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1996 påbörjades ett stöd till demokrati-&lt;br&gt;processen i Haiti, regionens fattigaste land. Under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 gjorde institutionella problem att inga medel&lt;br&gt;utbetalades. Under år 1998 bör ansträngningarna&lt;br&gt;intensifieras att finna vägar att genom FN eller IDB&lt;br&gt;stödja uppbyggnaden av demokratiska institutioner&lt;br&gt;och rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska utvecklingsamarbetet med Sydameri-&lt;br&gt;ka utgörs till stor del av samarbetet med Bolivia. Det&lt;br&gt;styrs sedan år 1997 av en femårig landstrategi. Sam-&lt;br&gt;arbetets övergripande mål är att främja en jämlik,&lt;br&gt;bärkraftig och demokratisk utveckling. Sverige stöd-&lt;br&gt;jer de bolivianska reformerna avseende utbildning,&lt;br&gt;förvaltning, decentralisering och folkligt deltagande.&lt;br&gt;Stödet inkluderar bl.a. aktiviteter som syftar till god&lt;br&gt;samhällsstyrning, lokalt såväl som centralt, och effek-&lt;br&gt;tivisering av rättssystemet. Stöd ges även till enskilda&lt;br&gt;organisationers arbete för att stärka demokratin och&lt;br&gt;öka respekten för mänskliga fri- och rättigheter med&lt;br&gt;tonvikt på ursprungsbefolkningarnas rättigheter och&lt;br&gt;främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Nä-&lt;br&gt;ringslivssamarbetet inkluderar bl.a. stöd till mikrofö-&lt;br&gt;retag och kompetensutveckling. Delar av det svenska&lt;br&gt;biståndet till Bolivia kanaliseras genom multilaterala&lt;br&gt;organ, främst Världsbanken och UNICEF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolivia har fortfarande en tung skuldbörda.&lt;br&gt;Världsbanken och IMF har fattat beslut om skuld-&lt;br&gt;lättnad för Bolivia inom ramen för det s.k. HIPC-&lt;br&gt;initiativet. Svenskt betalningsbalansstöd har under år&lt;br&gt;1997 lämnats till den nationella multilaterala skuld-&lt;br&gt;fonden för att stärka den skuldstrategi landet utarbe-&lt;br&gt;tat bl.a. för att uppfylla kriterier för skuldreduktion&lt;br&gt;inom HlPC-initiativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida har i fått uppdrag att för utvecklingssamarbe-&lt;br&gt;tet med de övriga länderna i Sydamerika utarbeta en&lt;br&gt;femårig regionstrategi. De övergripande målen skall&lt;br&gt;vara att bekämpa fattigdomen i regionen samt att&lt;br&gt;fördjupa och konsolidera demokratin. Samarbetet&lt;br&gt;skall bidra till en rättvis och hållbar ekonomisk och&lt;br&gt;social utveckling i regionen. Strategiförslaget skall&lt;br&gt;inkludera former för ett bredare samarbete grundat&lt;br&gt;på ömsesidiga intressen mellan Sverige och Sydame-&lt;br&gt;rika och mellan länderna i regionen. Stöd skall också&lt;br&gt;ges för att stärka rättsstaten och de demokratiska in-&lt;br&gt;stitutionerna, öka respekten för mänskliga rättighe-&lt;br&gt;ter, jämställdhet mellan kvinnor och män och öka&lt;br&gt;folkligt deltagande i demokratiska processer. Re-&lt;br&gt;kommendationerna från översynen av MR- och de-&lt;br&gt;mokratibiståndet i Colombia och Peru inkluderas i&lt;br&gt;strategin.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.3.4 Europa&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Medlen under Europaposten skall användas i länder&lt;br&gt;som av DAC klassificerats som utvecklingsländer,&lt;br&gt;dvs. vissa länder som uppstått ur forna Jugoslavien&lt;br&gt;och Sovjetunionen samt Albanien. Sveriges samarbe-&lt;br&gt;te med andra länder i Central- och Östeuropa be-&lt;br&gt;handlas nedan under verksamhetsområde B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndsinsatserna i Europa har expanderat kraf-&lt;br&gt;tigt under 1990-talet, främst på grund av krigen i det&lt;br&gt;forna Jugoslavien och Sovjetunionens upplösning.&lt;br&gt;Sveriges bistånd till det forna Jugoslavien uppgick&lt;br&gt;1991-1996 till ca 1,3 miljarder kronor. I februari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 beslutade regeringen på basis av en skrivelse&lt;br&gt;från Sida om en ram på 230 milj kronor för 1997.&lt;br&gt;Ramen har under år 1997 utökats med 80 miljoner&lt;br&gt;kronor. Den övervägande delen av humanitär hjälp&lt;br&gt;och återuppbyggnadsstöd har gått till Bosnien-&lt;br&gt;Hercegovina. Mottagarna av stöd för främjande av&lt;br&gt;demokrati och mänskliga rättigheter har i de flesta&lt;br&gt;fall varit organisationer och enskilda personer i Kroa-&lt;br&gt;tien och det som nu är Förbundsrepubliken Jugosla-&lt;br&gt;vien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har insatserna främst finansierats inom det&lt;br&gt;humanitära biståndet. Det finns nu, som Sida angett i&lt;br&gt;budgetunderlaget, möjligheter att successivt övergå&lt;br&gt;till ett mer långsiktigt, återuppbyggnadsinriktat&lt;br&gt;samarbete, vilket motiverar införandet av en särskild&lt;br&gt;delpost för utvecklingssamarbete med Europa. Under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 kommer fortfarande den helt övervägande&lt;br&gt;delen av insatserna att ske i Bosnien-Hercegovina,&lt;br&gt;Förbundsrepubliken Jugoslavien, Kroatien och&lt;br&gt;Makedonien vilka tidigare utgjorde delar av det&lt;br&gt;forna Jugoslavien samt Albanien. På sikt förväntas&lt;br&gt;samarbetet med Moldova samt vissa länder i&lt;br&gt;Kaukasus och Centralasien öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter krigen i det forna Jugoslavien är situationen i&lt;br&gt;regionen fortsatt orolig. Det finns interna, ofta et-&lt;br&gt;niskt betingade, spänningar och med något undantag&lt;br&gt;ekonomisk instabilitet. Demokratin är outvecklad&lt;br&gt;och respekten för mänskliga rättigheter svag. Det är&lt;br&gt;en angelägen uppgift att förhindra ökad polarisering&lt;br&gt;i den fattigaste regionen i Europa. Även om biståndet&lt;br&gt;till regionen alltmer får karaktären av långsiktigt ut-&lt;br&gt;vecklingssamarbete måste ett stort mått av flexibilitet&lt;br&gt;behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU har inom det internationella samfundet gått i&lt;br&gt;spetsen för ett regionalt synsätt på länderna i områ-&lt;br&gt;det. Denna regionala ansats kommer att utvecklas&lt;br&gt;ytterligare. Sverige stödjer detta synsätt. Det är dock&lt;br&gt;lika viktigt att staterna kan samverka med varandra&lt;br&gt;som att de kan samverka med det övriga Europa.&lt;br&gt;Detta har emellertid i praktiken visat sig vara svårt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett regionalt perspektiv bör anläggas. Kroatien&lt;br&gt;och Förbundsrepubliken Jugoslavien är båda viktiga&lt;br&gt;parter i den bosniska fredsprocessen. Det kan inte&lt;br&gt;uteslutas att andra konflikter bryter ut i regionen.&lt;br&gt;Sverige bör emellertid kombinera det regionala pers-&lt;br&gt;pektivet med att se de ex-jugoslaviska staterna som&lt;br&gt;individuella stater, snarare än som delar av det forna&lt;br&gt;Jugoslavien. Flera år har gått sedan Jugoslaviens&lt;br&gt;sammanbrott och svenska utrikespolitiska övervä-&lt;br&gt;ganden måste mer och mer grundas på analyser av&lt;br&gt;utvecklingen i de olika länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för Sveriges och de flesta andra givarländers&lt;br&gt;insatser är att bidra till en stabil fred och till att regi-&lt;br&gt;onen på sikt integreras i det europeiska samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt bistånd skall således bidra till att skapa demo-&lt;br&gt;kratiska och ekonomiska strukturer som motverkar&lt;br&gt;nya konflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den politiska och humanitära situationen i&lt;br&gt;Bosnien-Hercegovina är fortfarande besvärlig. Det är&lt;br&gt;viktigt att återuppbyggnaden stödjer en integration&lt;br&gt;av de tre etniska delarna. Insatserna måste även&lt;br&gt;villkoras till att den politiska ledningen i landet&lt;br&gt;verkligen arbetar för fredsprocessen. Extra viktigt i&lt;br&gt;Bosnien är vidare stöd åt människor som på olika&lt;br&gt;sätt traumatiserats av kriget. En stor del av det&lt;br&gt;svenska biståndet utgår till s.k. integrerade&lt;br&gt;boendeprojekt, där insatserna utöver husreparationer&lt;br&gt;även omfattar reparationer av skolor, vårdcentraler,&lt;br&gt;vattenförsörjning, minröjning etc. En viktig del av&lt;br&gt;biståndet sedan 1996 är att stödja de flyktingar och&lt;br&gt;internflyktingar som vill återvända till sina hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroatien är det land som har kommit längst i den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen. De delar av landet som&lt;br&gt;1991-95 stod utanför regeringens kontroll har nu&lt;br&gt;återintegrerats i Kroatien. Däremot har man inte vi-&lt;br&gt;sat någon större vilja att återintegrera de 100 000-&lt;br&gt;tals serber som flytt landet och nu befinner sig i För-&lt;br&gt;bundsrepubliken Jugoslavien eller i Bosnien. Kroatien&lt;br&gt;har utsatts för hård kritik för bristande respekt för&lt;br&gt;mänskliga rättigheter när det gäller behandlingen av&lt;br&gt;den serbiska minoriteten liksom bristen på pressfrihet&lt;br&gt;i landet. De svenska biståndsinsatserna i Kroatien&lt;br&gt;kommer därför, liksom hittills, även framgent att&lt;br&gt;främst bestå av stöd till återintegrering av flyktingar&lt;br&gt;och internflyktingar samt stöd till organisationer och&lt;br&gt;enskilda som arbetar för demokrati och mänskliga&lt;br&gt;rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsrepubliken Jugoslavien dras med svåra&lt;br&gt;ekonomiska problem och bristfälliga demokratiska&lt;br&gt;institutioner. Landet är inte medlem i någon interna-&lt;br&gt;tionell organisation. Särskilt allvarliga är förhållan-&lt;br&gt;dena i Kosovo. Förbundsrepubliken Jugoslavien&lt;br&gt;tvingas också bära en tung flyktingbörda. Landet har&lt;br&gt;över 500 000 flyktingar från Bosnien och Kroatien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har Sverige genom att stödja ett antal or-&lt;br&gt;ganisationer, framförallt oberoende media, sökt&lt;br&gt;främja demokrati och mänskliga rättigheter. Behovet&lt;br&gt;av fortsatt humanitär hjälp och olika, delvis nya,&lt;br&gt;former av demokratistöd är uppenbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av händelserna i Makedonien och&lt;br&gt;Albanien under 1997 har deras betydelse för stabili-&lt;br&gt;teten i området blivit alltmer uppenbar. I en sam-&lt;br&gt;manhållen svensk och europeisk strategi för området&lt;br&gt;får betydelsen av den albanska frågans sprängkraft&lt;br&gt;och dessa båda staters ekonomiska underutveckling&lt;br&gt;inte underskattas. De svenska insatserna skall omfat-&lt;br&gt;ta också dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Moldova samt länderna i Kaukasus&lt;br&gt;och Centralasien är intimt förknippad med det sä-&lt;br&gt;kerhetspolitiska läget i vårt närområde. Flera av dem&lt;br&gt;har dessutom en stor utvecklingspotential. Gemen-&lt;br&gt;samt för dem är att de sedan självständigheten drab-&lt;br&gt;bats hårt av ekonomisk tillbakagång och behöver&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd för en nödvändig demokratisk och ekonomisk&lt;br&gt;reformering. Flera av dem är sedan sovjettiden också&lt;br&gt;hårt drabbade av olika miljöproblem, som de på&lt;br&gt;grund av det ekonomiska läget har svårt att själva&lt;br&gt;hantera. Ett samarbete med vissa av dessa länder&lt;br&gt;kommer att byggas upp under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.3.5 Verksamhetsområden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Demokratisering och respekt för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stöd till demokratisering och respekt för de mänskli-&lt;br&gt;ga rättigheterna utgör ett alltmer prioriterat område&lt;br&gt;inom svenskt utvecklingssamarbete. Regeringen fäs-&lt;br&gt;ter mycket stor vikt vid denna verksamhet och avser&lt;br&gt;därför att i början av 1998 i formen av en skrivelse&lt;br&gt;till riksdagen om demokrati, mänskliga rättigheter,&lt;br&gt;utveckling och biståndets roll presentera sin politik&lt;br&gt;för hur Sverige genom utvecklingssamarbetet kan&lt;br&gt;stärka stödet till demokratisering och respekt för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokrati och mänskliga rättigheter integreras&lt;br&gt;mer och mer i olika delar av utvecklingssamarbetet.&lt;br&gt;Idag finns t.ex. samarbete med flera av de svenska&lt;br&gt;programländernas statsförvaltningar på området som&lt;br&gt;finansieras inom landramarna. Ytterligare ett led i&lt;br&gt;integreringen är att verksamhet i Afrika, Asien och&lt;br&gt;Europa som tidigare finansierades på demokratian-&lt;br&gt;slaget i år flyttas över till de regionala anslagen på&lt;br&gt;samma sätt som för Latinamerika. Demokratiansla-&lt;br&gt;get inom delposten Särskilda program skall främst&lt;br&gt;finansiera verksamhet som inte direkt rör en specifik&lt;br&gt;region eller ett land. Sammantaget ökar resurserna på&lt;br&gt;verksamhet som stödjer demokratisering och respekt&lt;br&gt;för mänskliga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den under budgetåret 1995/96 inledda försöks-&lt;br&gt;verksamheten med stöd genom svenska partianknut-&lt;br&gt;na organ till demokratins uppbyggnad i u-länder och&lt;br&gt;i länder i Central- och Östeuropa ses för närvarande&lt;br&gt;över. Regeringens preliminära bedömning är att&lt;br&gt;verksamheten har utvecklats positivt och att det där-&lt;br&gt;för kan finnas anledning att utöka den.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Jämställdhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen antog våren 1996 ett nytt biståndspoli-&lt;br&gt;tiskt mål om att utvecklingssamarbetet skall främja&lt;br&gt;jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta mål har&lt;br&gt;aktivt följts upp, både i Sveriges bilaterala utveck-&lt;br&gt;lingssamarbete och i FN, EU och DAC liksom i ut-&lt;br&gt;vecklingen av svensk policy.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida har på regeringens uppdrag utvecklat former&lt;br&gt;och arbetsmetoder för ett förstärkt jämställdhets-&lt;br&gt;perspektiv i utvecklingssamarbetet. En övergripande&lt;br&gt;erfarenhetsredovisning, med bl.a. en rad goda exem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pel på jämställdhetsområdet, har utarbetats liksom&lt;br&gt;en ny policy och ett nytt handlingsprogram för Sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt föreligger nu ett flertal enhets- eller&lt;br&gt;avdelningsvisa handlingsplaner inom Sida, med kon-&lt;br&gt;kret vägledning för hur ett jämställdhetsperspektiv&lt;br&gt;skall tillämpas i Sidas arbete, t.ex. vad gäller insatser&lt;br&gt;på miljöområdet eller för att främja mänskliga rät-&lt;br&gt;tigheter och deltagande i en demokratisk samhällsut-&lt;br&gt;veckling. Tonvikten i Sidas arbete med jämställdhet&lt;br&gt;inom biståndet kommer att ligga på bilaterala insat-&lt;br&gt;ser. Sida kommer dock även fortsättningsvis att bistå&lt;br&gt;Utrikesdepartementet i ett aktivt jämställdhetsarbete&lt;br&gt;också inom FN, EU och DAC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1997 framlades en utredning om kompe-&lt;br&gt;tens i jämställdhetsfrågor inom biståndsförvaltning-&lt;br&gt;en. Med anledning av utredningen görs nu en bety-&lt;br&gt;dande statsning inom Utrikesdepartementet i form av&lt;br&gt;utbildning, nätverksbyggande — såväl internt som&lt;br&gt;externt - och utarbetande av exempel som visar hur&lt;br&gt;kvinnors och mäns olika behov och villkor kan&lt;br&gt;uppmärksammas mer i bl.a. landstrategier, stöd till&lt;br&gt;respekt för mänskliga rättigheter och humanitärt ar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Miljö och hållbar utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i riksdagsskrivelsen om Sveriges in-&lt;br&gt;ternationella samarbete för hållbar utveckling (skr.&lt;br&gt;1996/97:2) förordat att den inriktning för det bilate-&lt;br&gt;rala utvecklingssamarbetet som föreslagits av Sida i&lt;br&gt;handlingsprogrammet för bistånd till hållbar utveck-&lt;br&gt;ling ytterligare bör förstärkas och fördjupas. Arbetet&lt;br&gt;för en hållbar utveckling skall genomsyra hela ut-&lt;br&gt;vecklingssamarbetet, vilket bl.a. bör avspeglas i dia-&lt;br&gt;logen med samarbetsländerna liksom i landstrategi-&lt;br&gt;erna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt utveckling av riktlinjer och metoder för&lt;br&gt;hållbart nyttjande av sötvatten skall ges hög prioritet&lt;br&gt;i samarbetet med mottagarländerna. Området kom-&lt;br&gt;mer att särskilt uppmärksammas i samband med&lt;br&gt;nästa års möte med FN:s Kommission för hållbar&lt;br&gt;utveckling. Det särskilda nätverket för vattenfrågor,&lt;br&gt;Global Water Partnership, bör fortsatt stödjas liksom&lt;br&gt;särskilda insatser i södra Afrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland andra prioriterade områden märks särskilt&lt;br&gt;Sidas s.k. kustzonsinitiativ för att främja en hållbar&lt;br&gt;utveckling i marina och kustnära områden och den&lt;br&gt;satsning som nu görs för att skapa livsmedelssäkerhet&lt;br&gt;i Afrika, insatser relaterade till miljöproblem inom&lt;br&gt;den moderna sektorn främst i form av utsläpp och&lt;br&gt;miljögifter i Asien och Latinamerika, liksom stöd för&lt;br&gt;att förhindra utarmning av mark och vatten i det&lt;br&gt;traditionella jord- och skogsbruket i asiatiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för särskilda miljöinsatser inom delposten&lt;br&gt;Särskilda utvecklingsprogram skall användas för att&lt;br&gt;söka kunskap om metoder och utveckla dessa, stödja&lt;br&gt;samarbete med multilaterala organ samt att främja&lt;br&gt;och skapa samarbete kring konventionerna om bio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;logisk mångfald, klimatförändringar och ökenut-&lt;br&gt;bredning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Offentlig förvaltning, kunskaps- och&lt;br&gt;kapacitetsuppbyggnad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett av de allvarligaste och snabbast ökande gapen&lt;br&gt;mellan fattiga och rika gäller kunskap och kapacitet,&lt;br&gt;inte minst förmågan att hantera informationstekno-&lt;br&gt;logins explosionsartade utveckling. Förvaltningsbi-&lt;br&gt;stånd liksom de nedan behandlade verksamheterna&lt;br&gt;kontraktsfinansierat tekniskt samarbete, internatio-&lt;br&gt;nella kurser och även forskningssamarbete har en&lt;br&gt;särskilt central betydelse för Sveriges stöd till upp-&lt;br&gt;byggnad av kompetens och kunskap i u-länderna.&lt;br&gt;Att stärka samarbetsländemas kapacitet är också av-&lt;br&gt;görande för att åstadkomma ett mer jämlikt förhål-&lt;br&gt;lande i biståndsrelationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God samhällstyrning är en fundamental förutsätt-&lt;br&gt;ning att utvecklingen skall komma alla medborgare i&lt;br&gt;ett land till del. Även om viljan finns i många länder&lt;br&gt;brister ofta förmågan. En fungerande offentlig sektor&lt;br&gt;med tydliga och klart avgränsade uppgifter och nöd-&lt;br&gt;vändiga resurser och kapacitet att utföra dem är av&lt;br&gt;fundamental betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De minst utvecklade länderna har ofta en centrali-&lt;br&gt;serad, ineffektiv och ibland korrumperad offentlig&lt;br&gt;sektor byggd på en blandning av arvet från den ko-&lt;br&gt;loniala administrationen och inflytande från plane-&lt;br&gt;konomiskt utvecklingstänkande. Administrationen&lt;br&gt;lider brist på såväl mänskliga och instutionella som&lt;br&gt;ekonomiska resurser. Skattesystemen fungerar dåligt&lt;br&gt;och de omfördelande mekanismerna är ineffektiva.&lt;br&gt;Ekonomisk utveckling uteblir i många fall beroende&lt;br&gt;på en svag offentlig förvaltning som inte klarar av att&lt;br&gt;leverera service till det privata näringslivet. En svag&lt;br&gt;och korrumperad offentlig sektor drabbar även bi-&lt;br&gt;ståndet och får ofta som konsekvens att ett land har&lt;br&gt;svårt att tillgodogöra sig de resurser som finns till-&lt;br&gt;gängliga från det internationella samfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korruptionen är ett av utvecklingsländernas störs-&lt;br&gt;ta problem. Den innebär alltid ökad ojämlikhet och&lt;br&gt;försvårar kampen för social rättvisa. Den folkliga&lt;br&gt;vreden mot korrumperade makthavare kan driva på&lt;br&gt;en diktators avgång. Fortsatt korruption hotar idag&lt;br&gt;att undergräva demokratins legitimitet i många län-&lt;br&gt;der. Likaså kan övergången till en fungerande mark-&lt;br&gt;nadsekonomi hotas, när statens förmåga inte räcker&lt;br&gt;till eller då korruptionen snedvrider konkurrensen,&lt;br&gt;vilket underminerar marknadsekonomins livskraft&lt;br&gt;och legitimitet. Att stärka samarbetsländemas för-&lt;br&gt;måga att bekämpa korruption är en viktig del av för-&lt;br&gt;valtningsbiståndet. Det är också viktigt att Sida och&lt;br&gt;de organ som Sida anlitar lägger fortsatt stor vikt att&lt;br&gt;motverka korruption i samband med t.ex. upphand-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsbiståndet, som är en av de viktigaste&lt;br&gt;sektorerna inom det svenska utvecklingssamarbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syftar till att bygga upp, förstärka, reformera och ef-&lt;br&gt;fektivisera strategiska delar av förvaltningssystemet&lt;br&gt;såsom centralförvaltningens struktur, offentlig fi-&lt;br&gt;nansförvaltning, lokal och kommunal förvaltning&lt;br&gt;samt rättsväsendet och är i huvudsak inriktat på&lt;br&gt;kunskaps- och institutionsutveckling. Insatserna ut-&lt;br&gt;görs främst av långsiktigt institutionssamarbete mel-&lt;br&gt;lan organisationer och myndigheter i Sverige och i&lt;br&gt;samarbetslandet. En viktig del av utvecklingssamar-&lt;br&gt;betet inom hälso- och undervisningssektorerna ut-&lt;br&gt;görs numera av förvaltningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den påbörjade förskjutningen mot stärkande av&lt;br&gt;rättsväsendet, förvaltningsreformer samt lokal och&lt;br&gt;kommunal förvaltning bör fortsätta. Prioritet bör&lt;br&gt;också ges till insatser som syftar till att stärka motta-&lt;br&gt;garländernas förmåga att mobilisera resurser för den&lt;br&gt;offentliga verksamhetens nödvändiga utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontraktsfinansierat tekniskt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för det kontraktsfinansierade tekniska samar-&lt;br&gt;betet (KTS) är kapacitets- och kompetensutveckling i&lt;br&gt;och kunskapsöverföring till utvecklingsländer utan-&lt;br&gt;för programlandskretsen. KTS är ett av de viktigaste&lt;br&gt;instrumenten för utbyte inom detta av regeringen&lt;br&gt;högt prioriterade område. KTS bygger på svenska&lt;br&gt;resurser och främjar således den internationella ex-&lt;br&gt;poneringen av svenska företag, myndigheter och in-&lt;br&gt;stitutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten består av många, små insatser med&lt;br&gt;tyngdvikt på infrastruktur, miljö och förvaltning och&lt;br&gt;förutsätter kompetenta parter både i Sverige och&lt;br&gt;mottagarlandet. Det är därför viktigt att stödet läm-&lt;br&gt;nas inom områden som direkt efterfrågas av samar-&lt;br&gt;betsländema och avser områden där svensk kompe-&lt;br&gt;tens och konkurrenskraft är stark. Intresset i&lt;br&gt;samarbetsländerna garanteras av en hög grad av&lt;br&gt;kostnadsdelning. En bred krets av såväl mottagar-&lt;br&gt;länder, som organisationer och företag i Sverige bör&lt;br&gt;eftersträvas liksom flexibilitet och snabb handlägg-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella kurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för de internationella kurserna är att överföra&lt;br&gt;svenska kunskaper på områden av strategisk betydel-&lt;br&gt;se för utvecklingen i utvecklingsländer. Mötet mellan&lt;br&gt;människor från olika länder men med gemensamma&lt;br&gt;intressen är också viktigt för utbytet av kurserna.&lt;br&gt;Deltagarna skall efter genomgången kurs ha stärkt&lt;br&gt;kompetens och vara bättre lämpade att fullgöra kva-&lt;br&gt;lificerade värv i sina hemländer. Målet överenstäm-&lt;br&gt;mer således väl med regeringens prioritering av kapa-&lt;br&gt;citets- och kompetensutveckling i samarbetsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurserna vänder sig till en mycket bred krets län-&lt;br&gt;der och är ett viktigt instrument för samarbete med&lt;br&gt;länder som inte erhåller omfattande svenskt bistånd i&lt;br&gt;övrigt. Under 1995/96 genomfördes 103 kurser med&lt;br&gt;sammanlagt 2 494 deltagare från 105 länder. 29 %&lt;br&gt;av kursdeltagarna var kvinnor, varav flertalet deltog i&lt;br&gt;särskilda kvinnoinriktade kurser eller i kurser inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sociala områden. Miljö, administration, industri, so-&lt;br&gt;ciala sektorer och energi är de ämnen som samlat&lt;br&gt;flest deltagare. Intresset är stort för kurserna i sam-&lt;br&gt;arbetsländerna. Sida planerar därför regionala eller&lt;br&gt;nationella kurser i några länder som är särskilt intres-&lt;br&gt;santa för ett bredare ekonomiskt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fäster stor vikt vid de internationella&lt;br&gt;kurserna. Sida bör fortsatt sträva efter att behålla en&lt;br&gt;stor bredd på kursutbud, kursarrangörer och länder&lt;br&gt;från vilka deltagare kommer. Sida bör också sträva&lt;br&gt;efter en ökad andel kvinnor bland deltagarna på alla&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sociala sektorer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Människor är den viktigaste resursen i alla samhäl-&lt;br&gt;len. Social utveckling handlar om att att stärka män-&lt;br&gt;niskors säkerhet, förmåga och möjligheter. Tillgång&lt;br&gt;till hälsovård och utbildning är grundläggande för att&lt;br&gt;åstadkomma detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för alla är centralt för att göra kunskap&lt;br&gt;tillgänglig också för de marginaliserade, men också&lt;br&gt;för att främja framväxten av en demokratisk kultur&lt;br&gt;och underlätta de fattigas deltagande i den ekono-&lt;br&gt;miska utvecklingen. Utbildning av kvinnor har stort&lt;br&gt;genomslag på både deras egen, familjens och barnens&lt;br&gt;levnadsstandard. Kvinnor med utbildning och arbete&lt;br&gt;föder färre barn och barnen får bättre hälsa och ut-&lt;br&gt;bildning. Att förbättra barnens möjligheter, framför-&lt;br&gt;allt genom fullbordad skolgång, utgör den viktigaste&lt;br&gt;investeringen i en nations framtid. Länder med god&lt;br&gt;primärskola har bevisat högre tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ohälsa är en viktig orsak till fattigdom och häm-&lt;br&gt;mar tillväxt och social utveckling. En fungerande&lt;br&gt;hälsovård, som är tillgänglig också för de fattiga, är&lt;br&gt;därför viktigt för att stärka människors förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att både hälsovården och utbildningen har&lt;br&gt;uppvisat betydande förbättringar under de tre senaste&lt;br&gt;årtiondena är utmaningarna avsevärda. Av befolk-&lt;br&gt;ningen i utvecklingsländerna har 80 % idag tillgång&lt;br&gt;till någon form av hälsoservice, men nästan 50 % av&lt;br&gt;människorna i Afrika söder om Sahara har det inte. I&lt;br&gt;utvecklingsländerna beräknas 840 miljoner männi-&lt;br&gt;skor fortfarande vara analfabeter, varav 535 miljoner&lt;br&gt;är kvinnor. I Afrika har ekonomisk tillbakagång i&lt;br&gt;flera länder lett till försämrade sociala förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningsbiståndet inriktas på att stödja re-&lt;br&gt;formprocesser för att ge grundläggande utbildning&lt;br&gt;för alla, inklusive handikappade, att höja utbildning-&lt;br&gt;ens kvalitet samt att nå diskriminerade grupper, så-&lt;br&gt;som fattiga flickor. I de fattigare länderna i Afrika&lt;br&gt;når skolväsendet ofta en fallande andel av barnen. I&lt;br&gt;många länder gäller det därför att bidra till att bygga&lt;br&gt;upp skolväsendet. Undervisningsbiståndet bör i än&lt;br&gt;högre grad omvandlas till sektorprogramstöd, dvs.&lt;br&gt;budgetstöd till ett mottagarstyrt nationellt program&lt;br&gt;där Sverige och andra givare för en dialog om sek-&lt;br&gt;torns och sektorprogrammets utveckling. Vissa me-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;todutvecklande insatser bör dock fortsatt finansieras.&lt;br&gt;Några prioriterade områden för kvalitetsförbättring-&lt;br&gt;ar är läroplansutveckling, läromedel och lärarfort-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt hälsobistånd bör likaså fortsatt inriktas på&lt;br&gt;att stödja reformprocesser i syfte att åstadkomma&lt;br&gt;hälso- och sjukvård av god kvalitet för alla samt att&lt;br&gt;förbättra folkhälsan för utsatta grupper. Även hälso-&lt;br&gt;biståndet bör omformas till sektorprogramstöd. Prio-&lt;br&gt;riterade områden är reformer som syftar till effektivi-&lt;br&gt;sering och decentralisering (inkl, läkemedelsfrågor),&lt;br&gt;sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inklusi-&lt;br&gt;ve HIV/AIDS-bekämpning, samt barn och ungdo-&lt;br&gt;mars hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ekonomiska reformer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska reformer är en förutsättning för långsik-&lt;br&gt;tig ekonomisk och social utveckling och en effektiv&lt;br&gt;fattigdomsbekämpning. Efter mer än tio års reform-&lt;br&gt;program i de länder som erhållit svenskt stöd är re-&lt;br&gt;sultaten överlag positiva vad gäller makroekonomisk&lt;br&gt;stabilisering och tillväxt. För att uppnå hållbara för-&lt;br&gt;bättringar krävs dock att reformprocessen fördjupas&lt;br&gt;och mer inriktas på strukturella och institutionella&lt;br&gt;reformer. Flertalet länder som erhållit svenskt stöd&lt;br&gt;har emellertid en tung skuldbörda som försvårar re-&lt;br&gt;formprocessen och som måste angripas för att nå en&lt;br&gt;stabil ekonomisk utveckling. En stor andel av statsin-&lt;br&gt;täkterna går till skuldtjänst, vilket minskar utrymmet&lt;br&gt;för sociala utgifter och för investeringar i långsiktig&lt;br&gt;kapacitetsuppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under lång tid prioriterat och in-&lt;br&gt;ternationellt verkat för en långsiktig lösning på&lt;br&gt;skuldfrågan för de fattigaste, mest skuldsatta länder-&lt;br&gt;na. Under 1996 utformade Världsbanken och Inter-&lt;br&gt;nationella valutafonden (IMF) ett initiativ for att&lt;br&gt;uppnå en hållbar skuldsituation för de tyngst skuld-&lt;br&gt;satta fattiga länderna (det s.k. HlPC-initiativet). Un-&lt;br&gt;der 1997 har detta börjat genomföras. En förutsätt-&lt;br&gt;ning för att ett land ska komma ifråga för initiativet&lt;br&gt;är att det genomför reformprogram i samarbete med&lt;br&gt;IMF och Världsbanken under ett antal år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länder som kvalificerar för HIPC behöver fortsat-&lt;br&gt;ta skuldlättnader och betalningsbalansstöd under pe-&lt;br&gt;rioden fram till den tidpunkt när skuldlättnad inom&lt;br&gt;HIPC utfaller. Stödet under denna period är extra&lt;br&gt;viktigt eftersom länderna annars riskerar att inte&lt;br&gt;kunna uppfylla villkoren. Världsbanken har därför&lt;br&gt;aviserat att man i vissa fall kommer att omvandla en&lt;br&gt;del av sina lån till gåvor under denna period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal länder (bl.a. Uganda, Bolivia,&lt;br&gt;Mozambique och Guinea-Bissau) har inrättat&lt;br&gt;multilaterala skuldfonder. Syftet med dessa är att&lt;br&gt;kanalisera egna resurser och bilaterala bidrag för&lt;br&gt;multilateral skuldtjänst inom ramen för en enhetlig&lt;br&gt;och av landet självt utformad skuldstrategi.&lt;br&gt;Skuldfonderna kan vara lämpliga kanaler för svenskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd till ekonomiska reformer i avvaktan på&lt;br&gt;skuldlättnader inom HlPC-initiativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till ekonomiska reformer koncentreras till&lt;br&gt;fattiga länder med svår skuldsituation, som genom-&lt;br&gt;för ekonomiska reformprogram med tydlig inrikt-&lt;br&gt;ning på fattigdomsbekämpning. Stödet ges främst till&lt;br&gt;länder med vilka Sverige bedriver långsiktigt utveck-&lt;br&gt;lingssamarbete och kan göra egna bedömningar av&lt;br&gt;behov av och kapacitet att hantera olika former av&lt;br&gt;programstöd. Stödet ges i samordning med IMF,&lt;br&gt;Världsbanken och andra givare. Formen för stödet&lt;br&gt;anpassas efter situationen i varje enskilt land. Huvud-&lt;br&gt;formerna är skuldlättnader och budgetstöd. Sveriges&lt;br&gt;bidrag till IMF:s särskilda facilitet för stöd till fattiga&lt;br&gt;länder som genomför strukturanpassning, ESAF&lt;br&gt;(Enhanced Structural Adjustment Facility) lämnas&lt;br&gt;också från denna delpost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att bidra till HlPC-initativet suc-&lt;br&gt;cessivt under dess genomförande under förutsättning&lt;br&gt;av en rimlig bördefördelning. För svenskt vidkom-&lt;br&gt;mande kan bidrag lämnas i form av stöd till den s.k.&lt;br&gt;HIPC Trust Fund, som skall finansiera skuldlättna-&lt;br&gt;der till Världsbanken och de regionala utvecklings-&lt;br&gt;bankerna eller för kostnader i samband med de skul-&lt;br&gt;davskrivningar (upp till 80 %) som aviserats inom&lt;br&gt;Parisklubben, som en del av HlPC-initiativet. Sverige&lt;br&gt;kan också bidra med extra resurser till IMF:s ESAF-&lt;br&gt;program, som skall användas för att finansiera&lt;br&gt;skuldättnad till IMF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningstakten under 1995/96 av stöd till&lt;br&gt;ekonomiska reformer och skuldlättnad var låg med&lt;br&gt;omfattande reservationer som följd, vilket främst be-&lt;br&gt;rodde på osäkerhet om situationen i bl.a. Zambia&lt;br&gt;och Tanzania. Om problem uppstår samtidigt i flera&lt;br&gt;länder, blir utbetalningarna betydligt lägre än plane-&lt;br&gt;rat. Å andra sidan kan utbetalningarna öka snabbt,&lt;br&gt;om situationen är tillfredsställande i ett stort antal&lt;br&gt;länder. Formerna ses därför över för att effektivisera&lt;br&gt;medelsutnyttjandet. Under andra halvåret 1997 be-&lt;br&gt;döms utbetalningarna öka kraftigt och större delen&lt;br&gt;av disponibla medel beräknas bli förbrukade, vilket&lt;br&gt;motiverar en ökad medelstilldelning 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Infrastruktur&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Målet är att bidra till uppbyggnad av miljömässigt&lt;br&gt;och ekonomiskt bärkraftig infrastruktur. Stödet om-&lt;br&gt;fattar främst energi, telekommunikationer, vägar,&lt;br&gt;vatten och urban infrastruktur och inriktas såväl på&lt;br&gt;investeringar, drift och underhåll som kapacitets- och&lt;br&gt;kompetensutveckling och strukturfrågor. Stödet fi-&lt;br&gt;nansieras i programländerna främst från landramar-&lt;br&gt;na. I andra länder och vissa programländer finansie-&lt;br&gt;ras investeringar genom krediter för utveckling och&lt;br&gt;kunskapsöverföring främst genom kontraktsfinansie-&lt;br&gt;rat tekniskt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöaspekterna har fått ökad betydelse. Två av&lt;br&gt;de fem områden som prioriteras i Sidas handlings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;program för hållbar utveckling berör särskilt in-&lt;br&gt;frastrukturområdet, nämligen energi och urban mil-&lt;br&gt;jö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vatten är en ödesfråga. Från slutet av 1970-talet&lt;br&gt;har andelen människor i utvecklingsländerna med&lt;br&gt;tillgång till rent dricksvatten ökat med mer än hälf-&lt;br&gt;ten. I Östasien har 94 % av befolkningen tillgång till&lt;br&gt;rent vatten, medan motsvarande siffra bara är 42 %&lt;br&gt;för Afrika söder om Sahara. Vattenförsörjning och&lt;br&gt;därtill kopplade hygienfrågor har en avgörande bety-&lt;br&gt;delse för folkhälsan. Vatten har också särskild bety-&lt;br&gt;delse för kvinnors och barns situation, eftersom de&lt;br&gt;ofta ansvarar för familjens vattenförsörjning. Vatten&lt;br&gt;är en nyttighet som alla dagligen behöver för att&lt;br&gt;överleva, och som därför även de fattigaste är bered-&lt;br&gt;da att betala för i tid eller pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndets betydelse som finansiär av investeringar&lt;br&gt;i infrastruktur minskar, utom i de allra fattigaste län-&lt;br&gt;derna, i takt med att allt fler länder attraherar privata&lt;br&gt;flöden för sådana ändamål, inklusive genom privati-&lt;br&gt;sering av infrastruktur i statlig regi. Samtidigt ökar&lt;br&gt;betydelsen av en fungerande offentlig kontroll och av&lt;br&gt;hållbara system för investering, drift och underhåll,&lt;br&gt;särskilt av lokala, småskaliga investeringar. Vatten&lt;br&gt;och sanitetsfrågor är, liksom bostadsfrågor, lämpliga&lt;br&gt;områden för småskaliga kreditsystem relaterade till&lt;br&gt;teknisk rådgivning. Fortsatta innovativa försök med&lt;br&gt;lokalt anpassade lösningar är också viktiga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Näringslivssamarbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet spelar en viktig roll för fattigdomsbe-&lt;br&gt;kämpning och utveckling, bl.a. genom sysselsättning&lt;br&gt;och produktion liksom genom att indirekt skapa re-&lt;br&gt;surser för finansiering av insatser inom andra sam-&lt;br&gt;hällssektorer. Ökad sysselsättning i utvecklingslän-&lt;br&gt;derna måste till stor del komma från expansion av&lt;br&gt;småföretag. Allt fler länder inser vikten av att staten&lt;br&gt;måste skapa gynnsamma förutsättningar för en ex-&lt;br&gt;pansion av näringslivet i form av en sund ekonomisk&lt;br&gt;politik, lagstiftning, utveckling av den finansiella sek-&lt;br&gt;torn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till näringslivsutveckling omfattar såväl stöd&lt;br&gt;till makroekonomiska och institutionella reformer&lt;br&gt;och utbildning av arbetskraft som direkta insatser i&lt;br&gt;företag, branscher och institutioner för att öka kom-&lt;br&gt;petens och kapitaltillgång. Näringslivssamarbetet har&lt;br&gt;hittills fokuserats på direkta stödformer i form av&lt;br&gt;kompetensutveckling, företagssamarbete och kapi-&lt;br&gt;talmarknadsutveckling. Målgruppen är främst små&lt;br&gt;och medelstora företag men även organisationer in-&lt;br&gt;om den privata sektorn och institutioner inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn av betydelse för företagsmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida har under 1996 på regeringens uppdrag ge-&lt;br&gt;nomfört en översyn av verksamheten. Förslagen går&lt;br&gt;ut på att ge näringslivssamarbetet en bredare inrikt-&lt;br&gt;ning, bl.a. genom ökat stöd till det institutionella&lt;br&gt;ramverket liksom infrastruktur och offentlig affärs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet. Stöd till mikroföretag bör inkluderas.&lt;br&gt;Vidare bör stödet till den finansiella sektorn, inklusi-&lt;br&gt;ve mobilisering av finansiella resurser, tillmätas större&lt;br&gt;vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar bedömningen att stödet i växan-&lt;br&gt;de omfattning bör inriktas på uppbyggnad av en&lt;br&gt;fungerande ram för näringslivet och kapacitets- och&lt;br&gt;kompetensuppbyggnad. Samtidigt finns det behov av&lt;br&gt;nytänkande och nya metoder för att mer direkt ut-&lt;br&gt;nyttja svenska erfarenheter. Det svenska näringslivet&lt;br&gt;utgör därvidlag en stark resursbas. Försök med s.k.&lt;br&gt;alliansskapande eller ekonomiskt samarbete har in-&lt;br&gt;letts för att med delfinansiering av biståndsmedel&lt;br&gt;stimulera utbyte i ömsesidigt intresse. Det fram-&lt;br&gt;gångsrika försöket med stöd till svenska små- och&lt;br&gt;medelstora företag att investera i de baltiska länder-&lt;br&gt;na, StartÖst, överförs nu till utvecklingssamarbetet&lt;br&gt;genom StartSyd. Näringslivets Internationella Råd&lt;br&gt;har uttryckt intresse för att göra en samlad satsning&lt;br&gt;på relationerna mellan Sverige, främst då näringsli-&lt;br&gt;vet, och några u-länder. Förslaget kommer att bere-&lt;br&gt;das vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till näringslivssamarbete har länge känne-&lt;br&gt;tecknats av stora reservationer. Arbetssättet är admi-&lt;br&gt;nistrativt resurskrävande. I översynen föreslår Sida&lt;br&gt;därför dels en längre driven utkontraktering av t.ex.&lt;br&gt;handelsfrämjande, dels koncentration på färre län-&lt;br&gt;der. Med tanke på att behovet av kapacitetsupp-&lt;br&gt;byggnad är särskilt stort i Afrika bör en växande del&lt;br&gt;av verksamheten koncentreras dit. Vidare bör över-&lt;br&gt;vägas om inte en del av insatserna kan finansieras&lt;br&gt;från landramarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utveckling av den finansiella sektorn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav i regleringsbrevet för 1995/96 upp-&lt;br&gt;drag till Sida att analysera biståndets roll i u-&lt;br&gt;ländernas kapitalförsörjning med speciell tonvikt på&lt;br&gt;länder i östra och södra Afrika. Utredningen över-&lt;br&gt;lämnades till regeringen i juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen slår fast att ett väl fungerande finan-&lt;br&gt;siellt system är en viktig faktor för att ett land ska&lt;br&gt;kunna uppnå en hållbar tillväxt. Grundläggande för-&lt;br&gt;utsättningar för detta är makroekonomisk stabilitet,&lt;br&gt;väl fungerande marknader, god samhällstyrning och&lt;br&gt;en effektiv statsförvaltning. Under de senaste åren&lt;br&gt;har framsteg uppnåtts på dessa områden och i många&lt;br&gt;länder finns nu förutsättningar för att genom utveck-&lt;br&gt;ling av de finansiella marknaderna bidra till tillväxt&lt;br&gt;och fattigdomsbekämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för denna utveckling ligger i första hand&lt;br&gt;hos ländernas regeringar, men bistånd kan spela en&lt;br&gt;viktig roll. Enligt utredningen bör prioritet ges åt&lt;br&gt;tekniska insatser som bidrar till en förbättrad finan-&lt;br&gt;siell infrastruktur (lagar och regelverk) och utveck-&lt;br&gt;ling av finansiella marknader och institutioner. Som&lt;br&gt;exempel nämner utredningen stöd till centralbanker,&lt;br&gt;bankinspektioner, börsinspektioner, bankstöds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnder och socialförsäkringsorgan i vilka staten&lt;br&gt;spelar en framträdande roll och vilka underlättar&lt;br&gt;framväxten av bärkraftiga företag och orgnisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar i ägarkapital bör enligt utredningen&lt;br&gt;kunna ske indirekt i begränsad omfattning. Utred-&lt;br&gt;ningen lyfter också fram bistånd till utveckling av&lt;br&gt;institutioner inom mikrofinansområdet som speciellt&lt;br&gt;viktigt ur ett fattigdomsperspektiv. I detta bistånd&lt;br&gt;föreslås ett ökat samarbete ske med svenska enskilda&lt;br&gt;organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i utredningens slutsatser&lt;br&gt;och vill understryka vikten av att Sida avsätter resur-&lt;br&gt;ser och utvecklar former för ett innovativt utveck-&lt;br&gt;lingssamarbete på detta område. Regeringen betonar&lt;br&gt;också vikten av att insatser bereds inom ramen för en&lt;br&gt;samordning med t.ex. Världsbanken och andra giva-&lt;br&gt;re med erfarenhet på området.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Krediter och garantier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sidas utredning, &amp;quot;Bistånd på kredit&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav i regleringsbrevet för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 Sida i uppdrag att analysera krediters roll&lt;br&gt;för utvecklingsländerna och dra konsekvenser härav&lt;br&gt;för det svenska biståndets del. Sida överlämnade i&lt;br&gt;november 1996 utredningen &amp;quot;Bistånd på kredit&amp;quot; till&lt;br&gt;regeringen. Vissa myndigheter, intresseorganisationer&lt;br&gt;m.fl. har beretts möjlighet att lämna synpunkter på&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betonar att målen för kreditbistånd&lt;br&gt;är desamma som för biståndet i allmänhet. Allt stöd&lt;br&gt;till investeringsprojekt bör utformas så att dessa mål&lt;br&gt;främjas på bästa sätt. Sidas beslut bör i första hand&lt;br&gt;grundas på en bedömning av investeringens eller&lt;br&gt;verksamhetens samhällsekonomiska lönsamhet.&lt;br&gt;Miljökonsekvensbedömningar skall ingå i analysen.&lt;br&gt;Skillnaden mellan den samhällsekonomiska och den&lt;br&gt;finansiella lönsamheten bör utgöra grunden för be-&lt;br&gt;slut om subventionering av projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller val av länder betonas vikten av att kre-&lt;br&gt;diter ges till länder med sund makroekonomisk situa-&lt;br&gt;tion. Länder som begärt omförhandling av sin ut-&lt;br&gt;landsskuld bör inte få krediter innan en hållbar och&lt;br&gt;trovärdig skuldstrategi fastställts. I övrigt föreslås att&lt;br&gt;gåvoelementet anpassas till landets skuldsituation. I&lt;br&gt;betalningssvaga länder som inte tillhör de mest&lt;br&gt;skuldtyngda bör investeringar kunna kreditfinansie-&lt;br&gt;ras om de bedöms stärka landets valutasituation. In-&lt;br&gt;dikativa bedömningar av förutsättningarna för kre-&lt;br&gt;ditbistånd skall göras i landstrategierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sektorer som föreslås komma ifråga för kre-&lt;br&gt;ditbistånd är i första hand infrastruktur, industri,&lt;br&gt;jordbruk och den finansiella sektorn. De investering-&lt;br&gt;ar som lämpar sig bäst för kreditfinansiering är de&lt;br&gt;som har möjligheter att generera egna intäkter. Inves-&lt;br&gt;teringar inom sociala sektorer kan komma ifråga i&lt;br&gt;kreditvärdiga länder med sunda statsfinanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krediter lämnas idag främst i form av bundna u-&lt;br&gt;krediter, som finansieras genom upplåning på kapi-&lt;br&gt;talmarknaden i kombination med biståndsmedel, det&lt;br&gt;s.k gåvoelementet, som medger utlåning på förmån-&lt;br&gt;liga villkor. Kreditgivningen regleras av den s.k. kon-&lt;br&gt;sensusöverenskommelsen inom OECD, som Sverige&lt;br&gt;har biträtt, bl.a. vad gäller gåvoelementets storlek&lt;br&gt;och vilken typ av projekt som kan komma ifråga.&lt;br&gt;Gåvoelementet skall uppgå till lägst 35 % utom för&lt;br&gt;de minst utvecklade länderna (MUL) där lägst 50 %&lt;br&gt;gäller. Sedan u-kreditsystemet inrättades 1981 har&lt;br&gt;krediter för 14,6 miljarder kronor lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet är utformat för finansiering av färdiga&lt;br&gt;kontrakt, vilket innebär att biståndsbedömningen&lt;br&gt;kommer in sent i processen. Sida föreslår att systemet&lt;br&gt;även mer aktivt skall kunna inriktas på finansiering&lt;br&gt;av projekt. Detta kommer att kräva en mer aktiv&lt;br&gt;projektberedning av Sida. Utredningen föreslår också&lt;br&gt;att möjligheterna att ge obundna u-krediter utökas.&lt;br&gt;Förbehållet bör vara att obundna u-krediter ges inom&lt;br&gt;områden där svenska leverantörer tillhör de världsle-&lt;br&gt;dande. Vidare föreslås att u-krediter bör kunna mju-&lt;br&gt;kas upp med gåvobistånd i syfte att höja gåvoele-&lt;br&gt;mentetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från budgetåret 1994/95 inrättades ett system&lt;br&gt;med biståndskrediter. Detta är till skillnad från u-&lt;br&gt;kreditsystemet helt anslagsfinansierat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lånevillkoren för biståndskrediter ansluter till&lt;br&gt;IDA-villkoren som motsvarar ett gåvoelement på&lt;br&gt;80 %. Krediterna är avsedda för projektfinansiering&lt;br&gt;(enligt utredningens definition) och i normalfallet&lt;br&gt;obundna. Biståndskrediter skall företrädesvis lämnas&lt;br&gt;till sektorer där svenskt näringsliv är konkurrenskraf-&lt;br&gt;tigt. Kreditgivningen skall inriktas på intäktsgenere-&lt;br&gt;rande och tillväxtfrämjande projekt i mindre kredit-&lt;br&gt;värdiga länder eller på sociala eller miljörelaterade&lt;br&gt;investeringar i kreditvärdiga länder. Utredningen fö-&lt;br&gt;reslår att biståndskrediter skall kunna bindas till&lt;br&gt;upphandling i Sverige i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett huvudförslag i utredningen är en utökad an-&lt;br&gt;vändning av garantier. Garantier lämnas idag främst&lt;br&gt;i samband med u-krediter och i begränsad omfatt-&lt;br&gt;ning inom stödet till näringslivsutveckling och han-&lt;br&gt;delsfrämjande. Utredningen föreslår ett mer flexibelt&lt;br&gt;användande av garantiinstrumentet. Motivet är&lt;br&gt;främst att fristående garantier ger en betydligt större&lt;br&gt;utväxlingseffekt, genom mobilisering av kommersi-&lt;br&gt;ellt kapital, än biståndssubventionerade krediter. Ga-&lt;br&gt;rantier inom biståndet föreslås kunna utfärdas utan&lt;br&gt;koppling till u-krediter t.ex. för krediter som finansi-&lt;br&gt;eras på marknadsvillkor för s.k. BOT-projekt (Build-&lt;br&gt;Operate-Transfer) med svenskt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fristående garantisystem förutsätter avsättning&lt;br&gt;till en särskild säkerhetsreserv. Det föreslås ske ge-&lt;br&gt;nom att medel om ca 480 miljoner kronor, som upp-&lt;br&gt;stått genom avsättningar för subventioner inom u-&lt;br&gt;kreditsystemet som kommit att överstiga kostnaden&lt;br&gt;för gåvoelementen och som ackumulerats på ett kon-&lt;br&gt;to i Riksgäldskontoret, används för att upprätta en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhetsreserv. Det föreslås även att statsmakterna&lt;br&gt;fastställer en garantiram på totalt 12 miljarder kro-&lt;br&gt;nor för garantigivning inom biståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för garantier kopplade till u-krediter skall&lt;br&gt;i princip vara riskavspeglande. Utredningen föreslår&lt;br&gt;dock att endast premier upp till förslagsvis 6 % av&lt;br&gt;kreditbeloppet uttas av låntagaren och att resterande&lt;br&gt;belopp belastar biståndsanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår inga förändringar i Export-&lt;br&gt;kreditnämndens roll i samband med krediter inom&lt;br&gt;biståndet. EKN bör även i fortsättningen lämna råd&lt;br&gt;till Sida vad gäller landriskbedömningen, hantera ga-&lt;br&gt;rantisystemet för u-krediter, inklusive premieupp-&lt;br&gt;börd, samt stå för skaderegleringar och återvinning-&lt;br&gt;ar. Det föreslås emellertid att Sida formellt endast&lt;br&gt;inhämtar EKN:s yttrande om landrisk vad avser län-&lt;br&gt;der utanför kretsen av samarbetsländer.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Inom det internationella biståndet spelar krediter,&lt;br&gt;främst via de multilaterala utvecklingsbankerna, en&lt;br&gt;viktig roll. Det svenska biståndet är huvudsakligen&lt;br&gt;gåvofinansierat, men krediter utgör ett betydelsefullt&lt;br&gt;komplement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till kommersiell finansiering kan&lt;br&gt;krediter inom biståndet innebära två fördelar för lån-&lt;br&gt;tagarlandet: landet får tillgång till billigare utländskt&lt;br&gt;kapital och kan genomföra samhällsekonomiskt lön-&lt;br&gt;samma investeringar som annars inte hade kommit&lt;br&gt;till stånd. Av detta följer att krediter främst bör an-&lt;br&gt;vändas i länder som har begränsade möjligheter att&lt;br&gt;få tillgång till privata internationella kapitalflöden&lt;br&gt;och för projekt som är samhällsekonomiskt men inte&lt;br&gt;finansiellt lönsamma och som därför har svårigheter&lt;br&gt;att få normal marknadsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om krediter måste alltid bedömas mot bak-&lt;br&gt;grund av låntagarlandets ekonomiska situation. De&lt;br&gt;hårdast skuldsatta länderna skall inte komma ifråga&lt;br&gt;för krediter innan de inlett en långsiktigt hållbar&lt;br&gt;skuldsanering, t.ex. inom ramen för HlPC-initiativet.&lt;br&gt;För andra länder bör skuldsituationen påverka kredi-&lt;br&gt;tens gåvoelement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bistånd till investeringar i konkurrensutsatt verk-&lt;br&gt;samhet bör i princip inte innehålla någon subvention&lt;br&gt;till slutanvändaren, oavsett om det handlar om gåvo-&lt;br&gt;eller kreditfinansiering. Genom vidareutlåning på&lt;br&gt;marknadsvillkor kan snedvridningar undvikas. Gå-&lt;br&gt;voandelen tillförs staten i mottagarlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skillnad i jämförelse med gåvobistånd är att&lt;br&gt;kreditfinansiering ofta innebär en noggrannare&lt;br&gt;granskning i mottagarlandet i och med att beslut&lt;br&gt;normalt krävs på hög nivå, som ratificering i parla-&lt;br&gt;mentet eller formell regeringsbehandling. Gåvobi-&lt;br&gt;ståndet behöver mera sällan gå igenom samma pro-&lt;br&gt;cess. Detta kan medföra att en hårdare prioritering&lt;br&gt;görs vid kreditfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgivning kan också skapa en mer jämbördig&lt;br&gt;förhandlingsposition än rent gåvobistånd, i och med&lt;br&gt;att både långivare och låntagare tar på sig tydliga&lt;br&gt;ekonomiska förpliktelser. Detta gäller speciellt om&lt;br&gt;biståndet är efterfrågestyrt och syftar till att finansie-&lt;br&gt;ra kontrakt mellan självständiga parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett starkt argument för krediter i biståndet är det&lt;br&gt;s.k. uppväxlingsmotivet, vilket innebär att biståndet&lt;br&gt;utöver själva gåvoelementet mobiliserar ett inflöde av&lt;br&gt;kommersiellt kapital, som annars inte skulle ha till-&lt;br&gt;förts landet. Detta gäller främst i ett subventionerat&lt;br&gt;kreditsystem som bygger på upplåning på kapital-&lt;br&gt;marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså goda skäl att se krediter som en&lt;br&gt;naturlig finansieringsform i biståndet. Framför allt är&lt;br&gt;det viktigt att i framtiden riva ner de skarpa gränser&lt;br&gt;som ofta finns mellan olika former av biståndsfinan-&lt;br&gt;siering. Gåvobistånd kan utformas så att det får lik-&lt;br&gt;nande effekter i mottagarlandet som en kredit. Kre-&lt;br&gt;ditbiståndet kan å andra sidan utformas på olika sätt&lt;br&gt;med varierande gåvoelement. Syftet bör vara att så&lt;br&gt;långt som möjligt anpassa finansieringsformen efter&lt;br&gt;situationen i landet och projektets karaktär. Rege-&lt;br&gt;ringen tillstyrker därför Sidas förslag om ökad flexi-&lt;br&gt;bilitet i utnyttjandet av olika kreditinstrument och -&lt;br&gt;former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U-kreditsystemet har visat sig vara ett väl funge-&lt;br&gt;rande system och bör i sina huvuddrag behållas.&lt;br&gt;Samtidigt bör utökade möjligheter att använda&lt;br&gt;obundna u-krediter införas inom ramen för interna-&lt;br&gt;tionellt överenskomna regler om lägsta tillåtna sub-&lt;br&gt;ventionsgrad. Detta kan öka möjligheterna för Sveri-&lt;br&gt;ge att utfästa krediter i samfinansiering med&lt;br&gt;Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna,&lt;br&gt;vilket vore värdefullt. Biståndskrediter bör även fort-&lt;br&gt;sättningsvis i normalfallet vara obundna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontraktsfinansiering bör även fortsättningsvis&lt;br&gt;vara huvudprincipen för u-krediter. Regeringen delar&lt;br&gt;dock Sidas åsikt att ett ökat utrymme bör finnas för&lt;br&gt;projektfinansiering (enligt utredningens definition)&lt;br&gt;via krediter. Projekt skall beredas enligt Sidas nor-&lt;br&gt;mala principer och kreditens utformning och för-&lt;br&gt;månlighetsgrad anpassas till det speciella fallet. Kre-&lt;br&gt;ditfinansierade insatser skall utsättas för samma&lt;br&gt;bedömning som gåvofinansierade med hänsynsta-&lt;br&gt;gande till samtliga biståndspolitiska mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser positivt på förslaget till en friståen-&lt;br&gt;de biståndsmotiverad garantigivning, som inte är&lt;br&gt;kopplad till u-kreditsystemet. Regeringen avser att ge&lt;br&gt;ett uppdrag till Sida att i samråd med EKN utarbeta&lt;br&gt;förslag till riktlinjer, principer för garantipremier,&lt;br&gt;förvaltning m.m. som grund för att inleda en för-&lt;br&gt;söksverksamhet med fristående garantigivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillstyrker också förslaget om att me-&lt;br&gt;del som ackumulerats genom avsättningar för sub-&lt;br&gt;ventioner, inklusive löftesprovisioner och räntor, in-&lt;br&gt;om u-kreditsystemet och där den faktiska kostnaden&lt;br&gt;understiger ursprungligen beräknade, avsätts som en&lt;br&gt;separat säkerhetsreserv för fristående garantigivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtida löftesprovisioner skall föras till säkerhetsre-&lt;br&gt;serven för u-krediter som förvaltas av EKN för Sidas&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till Sidas roll i u-kreditsystemet och&lt;br&gt;den utvidgning av garantigivning inom biståndet som&lt;br&gt;förordas föreslår regeringen i finansplanen att även&lt;br&gt;Sida skall vara en garantiansvarig myndighet. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår även, i enlighet med Sidas förslag, att&lt;br&gt;en ram för Sidas garantigivning införs, som skall om-&lt;br&gt;fatta samtliga garantiformer inom utvecklingssamar-&lt;br&gt;betet, varav huvuddelen utgörs av garantiarrange-&lt;br&gt;mang för u-krediter, som vid det senaste årsskiftet&lt;br&gt;uppgick till ca 8,8 miljarder kronor inklusive utfäs-&lt;br&gt;telser. Regeringen gör bedömningen att totalramen&lt;br&gt;för Sidas garantiverksamhet bör fastställas till 12&lt;br&gt;miljarder kronor. Regeringen kommer inom denna&lt;br&gt;ram att fastställa tak för biståndsgarantier för u-&lt;br&gt;krediter, garantier inom näringslivsstödet och den&lt;br&gt;planerade försöksverksamheten med fristående ga-&lt;br&gt;rantigivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av regering och riksdag fastställda principerna&lt;br&gt;om riskavspeglande premier och säkerhetsreserv skall&lt;br&gt;tillämpas även vad gäller Sidas garantigivning. Det är&lt;br&gt;dock inte lämpligt att fullt ut använda EKN:s premi-&lt;br&gt;esättning vid biståndsgarantier för u-krediter. Sida&lt;br&gt;föreslår därför att riskavspeglande premier uttas till&lt;br&gt;en viss nivå, förslagsvis 6 %, och att biståndsanslaget&lt;br&gt;belastas vid högre premienivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar denna bedömning och avser, un-&lt;br&gt;der förutsättning av riksdagens godkännande, att&lt;br&gt;uppdra åt Sida att under en treårig försöksperiod in-&lt;br&gt;föra ett system med subventionerade premier över en&lt;br&gt;viss nivå, som efter samråd med Sida och EKN&lt;br&gt;kommer att fastställas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen hemställer också att riksdagen, med&lt;br&gt;beaktande av budgetlagen (§10) godkänner att Sida&lt;br&gt;liksom hittills får avsätta och anslagsavräkna erfor-&lt;br&gt;derliga medel för gåvoelementet i u-krediter i anslut-&lt;br&gt;ning till att krediterna lämnas. Medlen förs till ränte-&lt;br&gt;bärande konto i Riksgäldskontoret och skall,&lt;br&gt;inklusive ränta som genereras på kontot, täcka kost-&lt;br&gt;naden för räntesubventioner under krediternas löp-&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditriskbedömningar görs nu av EKN för alla&lt;br&gt;aktuella länder, med rekommendation till Sida. Den-&lt;br&gt;na ordning bör bibehållas. Förutsättningar och&lt;br&gt;lämpliga sektorer för kreditbistånd bör behandlas i&lt;br&gt;de landstrategier som fastställs för program- och&lt;br&gt;andra samarbetsländer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Forskningssamarbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Målet för forskningssamarbetet är att stärka utveck-&lt;br&gt;lingsländernas forskningskapacitet och främja ut-&lt;br&gt;vecklingsinriktad forskning genom stöd till forsk-&lt;br&gt;ningssamarbete med och mellan utvecklingsländer,&lt;br&gt;till internationell forskning med inriktning på ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vecklingsländer och u-landsrelaterade problem samt&lt;br&gt;till u-landsforskning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska forskningssamarbetet är i flera avse-&lt;br&gt;enden unikt. Vid sammanslagningen av de tidigare&lt;br&gt;biståndsmyndigheterna lades därför stor vikt vid att&lt;br&gt;bevara Sarecs självständighet, samtidigt som ökad&lt;br&gt;integration med övrigt utvecklingssamarbetet efter-&lt;br&gt;strävades. Integrationen innebär bl.a. en koncentra-&lt;br&gt;tion på Sidas fyra handlingsprogram, kanske främst&lt;br&gt;handlingsprogrammet för hållbar utveckling, särskilt&lt;br&gt;livsmedelssäkerhet, vatten och kustnära zoner, men&lt;br&gt;också forskning om hälsa, demokrati och mänskliga&lt;br&gt;rättigheter, jämställdhet och utvecklingsekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilateralt forskningsstöd liksom regionala pro-&lt;br&gt;gram inriktas främst mot kapacitetsuppbyggnad i&lt;br&gt;utvecklingsländer. Det kräver av effektivitetsskäl&lt;br&gt;fortsatt koncentration till ett fåtal länder och regio-&lt;br&gt;ner, främst i Afrika. Det bilaterala samarbetet väntas&lt;br&gt;öka genom ett utvidgat universitetsstöd. Insatser som&lt;br&gt;är mer inriktade på att uppnå forskningsresultat in-&lt;br&gt;kluderar regionala, subregionala och särskilda forsk-&lt;br&gt;ningsprogram liksom bidrag till internationella&lt;br&gt;forskningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningen till den nya organisationen har lett&lt;br&gt;till en lägre aktivitetsnivå, vilket avspeglas i en ökad&lt;br&gt;reservation. Under 1996-97 har nivån successivt&lt;br&gt;återställts. Budgetåret 1995/96 gick hälften av med-&lt;br&gt;len till icke-länderfördelade insatser, medan Afrika&lt;br&gt;direkt mottog 32 %, Latinamerika 10 % och Asien&lt;br&gt;9 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Sidas syn på vikten av ökad&lt;br&gt;satsning på kapacitet och kunskap. Forsknings-&lt;br&gt;samarbetet har här en särskilt viktig strategisk upp-&lt;br&gt;gift. Som Sida framhåller bör även samarbete mellan&lt;br&gt;Sverige och mer forskningsstarka utvecklingsländer&lt;br&gt;stimuleras på områden av ömsesidigt intresse. Sådant&lt;br&gt;samarbete bör i ökad grad kunna involvera svensk&lt;br&gt;forskning i internationella nätverk för forskning om&lt;br&gt;globala problem i enlighet med regeringens forsk-&lt;br&gt;ningspolitiska proposition.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Humanitärt bistånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av det svenska humanitära biståndet&lt;br&gt;under 1997 avser insatser i samband med ett tiotal&lt;br&gt;inbördeskrig: från Afghanistan, Irak, Nordkorea och&lt;br&gt;Bosnien till Angola, Somalia, Sudan, Stora sjö-&lt;br&gt;regionen, Liberia och Sierra Leone. Offer för väpna-&lt;br&gt;de konflikter utgör således den största målgruppen&lt;br&gt;för det humanitära biståndet. Afrika är den konti-&lt;br&gt;nent som drabbats hårdast av humanitära katastrofer&lt;br&gt;även om många framsteg gjorts under senare år när&lt;br&gt;det gäller fred och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väpnade konflikter som en huvudsaklig orsak till&lt;br&gt;humanitära hjälpbehov ser ut att bestå. Humanitära&lt;br&gt;krisers lösning kräver politiska initiativ och stor kun-&lt;br&gt;skap om de aktuella konflikternas specifika karaktär.&lt;br&gt;Även om det humanitära biståndet skall verka fritt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från andra bevekelsegrunder än de rent humanitära&lt;br&gt;växer insikten om sambanden mellan politisk kon-&lt;br&gt;fliktlösning och humanitär krislösning. Sida lägger&lt;br&gt;idag ökad vikt vid konfliktförståelse och detta åter-&lt;br&gt;speglas i Sidas anvisningar till enskilda organisationer&lt;br&gt;och andra insatsansvariga parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfliktlösning och humanitär krishantering är&lt;br&gt;ömsesidigt beroende. I kampen om jordens otillräck-&lt;br&gt;liga överlevnadsresurser råder ett nära samband&lt;br&gt;mellan utvecklingsvillkor och samhällsupplösande&lt;br&gt;konflikter. Sida eftersträvar en tydligare utvecklings-&lt;br&gt;dimension i det humanitära biståndet samtidigt som&lt;br&gt;konfliktlösning, försoning och konfliktförebyggande&lt;br&gt;ges en tydligare profil i det långsiktiga utvecklingsbi-&lt;br&gt;ståndet. Sida satsar på att utveckla strategier som tar&lt;br&gt;hänsyn till komplexiteten att bygga upp lokal kapaci-&lt;br&gt;tet under pågående konflikt och samtidigt sträva ef-&lt;br&gt;ter att biståndet förblir opartiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det humanitära biståndet kanaliseras i huvudsak&lt;br&gt;genom FN-organisationer, i första hand Flykting-&lt;br&gt;kommssariatet (UNHCR), Världslivsmedelspro-&lt;br&gt;grammet (WFP), FN:s barnfond (UNICEF) samt In-&lt;br&gt;ternationella rödakorskommittén (ICRC).&lt;br&gt;Internationella rödakorsfederationen och andra in-&lt;br&gt;ternationella och svenska enskilda organisationer är&lt;br&gt;också viktiga kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd har utgått till FN:s humanitära fältsamord-&lt;br&gt;ning och FN-sekretariatets avdelning för humanitära&lt;br&gt;frågor (DHA). Sverige har alltid hävdat att de huma-&lt;br&gt;nitära frågorna har en given plats under generalsekre-&lt;br&gt;terarens ledning och i nära anslutning till FN:s poli-&lt;br&gt;tiska och fredsbevarande arbete. Säkerhetsrådet har&lt;br&gt;på ett påtagligt sätt engagerat sig i de humanitära&lt;br&gt;krisernas politiska dimensioner och understrukit vik-&lt;br&gt;ten av garanterad säkerhet för de humanitära hjäl-&lt;br&gt;parbetarna och full respekt för den humanitära rät-&lt;br&gt;ten samt den humanitära principen om obehindrat&lt;br&gt;tillträde till nödställd befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet har under året utarbetat en&lt;br&gt;humanitärpolitisk strategi, som avser att ge en hel-&lt;br&gt;hetssyn på de många dimensionerna i dagens huma-&lt;br&gt;nitära krishantering. Till de frågor som behandlas&lt;br&gt;hör tillämpning av de humanitära grundprinciperna,&lt;br&gt;humanitärt rättskydd och säkerhet, humanitära in-&lt;br&gt;satser i icke-fungerande statsbildningar, samspelet&lt;br&gt;med mänskliga rättigheter, konfliktlösning, konflikt-&lt;br&gt;förebyggande och utveckling. Ett ytterligare syfte&lt;br&gt;med strategin är att stärka det svenska agerandet på&lt;br&gt;det humanitära området genom att olika ansvarsom-&lt;br&gt;råden samverkar i det humanitära arbetet, t.ex. avse-&lt;br&gt;ende global och regional säkerhet, migrationspolitik,&lt;br&gt;folkrättskunskap, mänskliga rättigheter och demo-&lt;br&gt;kratifrämjande samt landkännedom. Det löpande&lt;br&gt;samrådet mellan Utrikesdepartementet och Sida när&lt;br&gt;det gäller humanitära policyfrågor äger rum i den s.k.&lt;br&gt;katastrofsamordningsgruppen. Denna samrådsform&lt;br&gt;ger utrymme för ett fruktbart utbyte om såväl den&lt;br&gt;humanitära politikens utformning som det humani-&lt;br&gt;tära biståndets effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida har vinnlagt sig om ökad vikt vid uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering av det humanitära biståndet. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att ställa större krav på att även berörda&lt;br&gt;FN-organisationer och EU-kommissionens humani-&lt;br&gt;tära gren (ECHO) höjer ambitionsnivån när det gäl-&lt;br&gt;ler erfarenhetsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett effektivt humanitärt bistånd förutsätter en hög&lt;br&gt;grad av flexibilitet. För svenskt vidkommande före-&lt;br&gt;ligger redan ett jämfört med många andra länder&lt;br&gt;brett nyttjandeområde inom det humanitära bistån-&lt;br&gt;det, t.ex. avseende tidig återuppbyggnad. Sverige&lt;br&gt;kommer att fortsätta att internationellt verka för att&lt;br&gt;det humanitära biståndet ges ett bredare perspektiv,&lt;br&gt;såväl i förhållande till fredsfrämjande återuppbygg-&lt;br&gt;nad som till politisk konfliktlösning. FN-systemet&lt;br&gt;behöver vidareutveckla sin strategiska samordning på&lt;br&gt;detta område. Ett fördjupat nordiskt samarbete för-&lt;br&gt;utses också bidra till vidare policyutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige hör till världens största biståndsgivare när&lt;br&gt;det gäller avveckling av det hot som landminor ut-&lt;br&gt;gör. Sida och Utrikesdepartementet har tillägnat sig&lt;br&gt;ökad erfarenhet när det gäller bistånd för minröjning&lt;br&gt;både inom det humanitära biståndet och det mer&lt;br&gt;långsiktiga utvecklingssamarbetet. Erfarenheterna&lt;br&gt;har också ökat när det gäller demobilisering och stöd&lt;br&gt;till f.d. soldaters återanpassning och utkomstmöjlig-&lt;br&gt;heter i det civila.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt motbjudande inslag i den nya kon-&lt;br&gt;fliktbilden är det stora antal barn som värvas eller&lt;br&gt;tvångsrekryteras för att delta i väpnade stridigheter.&lt;br&gt;Den ökade uppmärksamhet som ägnats barnens si-&lt;br&gt;tuation i konflikter, både inom FN och i Sverige, bör&lt;br&gt;fördjupas och vidareutvecklas. Detsamma gäller&lt;br&gt;kvinnornas särskilda utsatthet och ökade ansvars-&lt;br&gt;börda när det gäller att värna om den sociala sam-&lt;br&gt;manhållningen som hotas eller slås sönder av va-&lt;br&gt;penmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska enskilda organisationer spelar en viktig&lt;br&gt;roll i det humanitära arbetet. Det gäller främst det av&lt;br&gt;Sida finansierade biståndet, men också inom FN:s&lt;br&gt;ram och, i en än så länge mer blygsam skala när det&lt;br&gt;gäller ECHO. Utrikesdepartementet, Sida och svens-&lt;br&gt;ka humanitära enskilda organisationer samverkar i&lt;br&gt;ett nätverk kring rekryterings- och utbildningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att regioner och samhällen marginalise-&lt;br&gt;ras och människor tvingas leva på existensminimum&lt;br&gt;slår naturkatastrofer allt hårdare. Utvecklingsinsatser&lt;br&gt;krävs för att förebygga och lindra effekten av dessa&lt;br&gt;ständigt återkommande katastrofer. Likaså krävs&lt;br&gt;ökad insikt om de bakomliggande orsakerna till s.k.&lt;br&gt;naturkatastrofer, där missriktad utvecklingspolitik&lt;br&gt;ofta är en utslagsgivande faktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det humanitära biståndet kommer även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen att ligga på en hög nivå, även efter det att en&lt;br&gt;stor del av stödet till det forna Jugoslavien överförts&lt;br&gt;till en särskild Europapost. Härtill kommer reguljära&lt;br&gt;bidrag till de humanitära organisationerna inom FN-&lt;br&gt;systemet och till ICRC från anslagsposten för det&lt;br&gt;multilaterala utvecklingssamarbetet samt utrymme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för humanitära insatser inom vissa landramar. Land-&lt;br&gt;ramsstöd för humanitära ändamål har tidigare bl.a.&lt;br&gt;utgått i Angola, Kambodja och Sri Lanka.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bistånd genom folkrörelser och enskilda&lt;br&gt;organisationer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett livskraftigt civilt samhälle är fundamentalt i ut-&lt;br&gt;vecklingsländernas utveckling. De svenska enskilda&lt;br&gt;organisationernas engagemang och arbete spelar här&lt;br&gt;en stor roll. Folkrörelseförankringen och den svenska&lt;br&gt;folkbildningstraditionen används för att stödja ut-&lt;br&gt;vecklingen av enskilda organisationer i samar-&lt;br&gt;betsländerna och för att stärka det civila samhällets&lt;br&gt;institutioner. Det förutsätter att regeringarna i sam-&lt;br&gt;arbetsländema i sin tur också är öppna för en dialog&lt;br&gt;med det civila samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precis som deras roll och arbete i det svenska&lt;br&gt;samhället varierar, bedriver folkrörelser och enskilda&lt;br&gt;organisationer många olika verksamheter i det inter-&lt;br&gt;nationella samarbetet. Arbetet kan indelas i tre om-&lt;br&gt;råden: påverkan i normativa frågor, organisations-&lt;br&gt;och kompetensutveckling och direkt stöd till speciella&lt;br&gt;målgrupper, ofta fattiga och utsatta kvinnor, män&lt;br&gt;och barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationernas verksamhet har under senare år&lt;br&gt;fokuserats mer på stöd till nationella och lokala or-&lt;br&gt;ganisationer. Denna utveckling ligger helt i linje med&lt;br&gt;det statliga biståndets utveckling och är en konsek-&lt;br&gt;vens av insikten att det bara är landet självt och dess&lt;br&gt;invånare som kan lösa sina egna problem. De enskil-&lt;br&gt;da organisationernas arbete tenderar att få större ge-&lt;br&gt;nomslag där det finns en stödjande infrastruktur,&lt;br&gt;dvs. där staten är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna har i samarbetet med sina part-&lt;br&gt;ners utvecklat kontakter och nätverk som ger speciell&lt;br&gt;kunskap, vilket kan ge dem en unik roll i bekämpan-&lt;br&gt;det av fattigdomen. Att stärka fattigdomsinriktning-&lt;br&gt;en är fortsatt en viktig utmaning för de svenska or-&lt;br&gt;ganisationerna och skall ges prioritet i Sidas dialog&lt;br&gt;med dem. Den utvärdering av effekterna av enskilda&lt;br&gt;organisationers bistånd som Sida lät genomföra&lt;br&gt;1994/95 visade att organisationerna lyckats väl med&lt;br&gt;att uppnå de uttalade och omedelbara målen men att&lt;br&gt;detta inte nödvändigtvis innebär att insatserna har en&lt;br&gt;långsiktigt hållbar utvecklingseffekt. Denna utvärde-&lt;br&gt;ring har under budgetåret 1995/96 följts upp genom&lt;br&gt;att Sida arrangerat seminarier i Sverige och i tre sam-&lt;br&gt;arbetsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av bidragen för utvecklingsinsatser ge-&lt;br&gt;nom folkrörelser och enskilda organisationer lämnas&lt;br&gt;till 13 större organisationer med vilka Sida har ett&lt;br&gt;långsiktigt samarbete baserat på fleråriga ramavtal.&lt;br&gt;Bidrag ges också för informationsinsatser i Sverige.&lt;br&gt;Av ramorganisationerna är fem paraplyorganisatio-&lt;br&gt;ner för mindre organisationer, vilket innebär att to-&lt;br&gt;talt ca 300 svenska enskilda organisationer under&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 beviljats bidrag för sammanlagt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ca 2000 utvecklingsinsatser. Undervisning, demokra-&lt;br&gt;ti och mänskliga rättigheter samt hälsa är de största&lt;br&gt;sektorerna. Ansträngningar bör göras för att öka&lt;br&gt;stödet till organisationsuppbyggnad och kompe-&lt;br&gt;tensutveckling. Svenska riksdagspartier och dem när-&lt;br&gt;stående organ kan söka bidrag på för utvecklingsin-&lt;br&gt;satser på samma premisser som övriga&lt;br&gt;organisationer. Stödet till partier behandlas ovan un-&lt;br&gt;der avsnittet om demokratisering och respekt för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Volontärer utgör den största personalresursen in-&lt;br&gt;om svenskt utvecklingssamarbete och ger många&lt;br&gt;svenskar möjlighet till praktiska insatser i u-länder.&lt;br&gt;Volontärinsatser har alltmer inriktats på insatser för&lt;br&gt;demokrati, erfarenhetsutbyte och kunskapsutveck-&lt;br&gt;ling. Det är en positiv utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning om volontärverksamhetens utveck-&lt;br&gt;lingseffekter i samarbetsländerna har slutförts under&lt;br&gt;år 1997. En av de viktigaste slutsatserna är att ut-&lt;br&gt;vecklingseffektema av volontärinsatser är oklara och&lt;br&gt;måste förbättras. Som en konsekvens av detta måste&lt;br&gt;kraven öka på samtliga aktörer, dvs. volontären,&lt;br&gt;samarbetsorganisationen och den svenska organisa-&lt;br&gt;tionen. Detta kräver förändringar i regelverket för&lt;br&gt;volontärer och sändande organisationer. Med högre&lt;br&gt;krav kommer framför allt organisationer som har&lt;br&gt;lång erfarenhet av bistånds- och utvecklingsprojekt&lt;br&gt;att kunna sända ut volontärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med Sveriges inträde i EU öppnades möjligheter&lt;br&gt;för svenska folkrörelser och andra enskilda organisa-&lt;br&gt;tioner att erhålla stöd från EU:s biståndsbudget. Un-&lt;br&gt;der budgetåret 1995/96 har Sida finansierat ett sam-&lt;br&gt;verkansprojekt för att stimulera svenska enskilda&lt;br&gt;organisationer att söka bidrag genom EU.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Programutveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Programutveckling skall bidra till ökad effektivitet i&lt;br&gt;utvecklingssamarbetet. Under posten finansieras dels&lt;br&gt;försöksverksamhet och metodutveckling, särskilt på&lt;br&gt;viktiga, underförsörjda områden, dels initiativ av&lt;br&gt;Sida tillsammans med andra givare eller organisatio-&lt;br&gt;ner för att angripa problem vilkas lösning kräver&lt;br&gt;breda ansatser, t.ex. uppföljning av FN:s världskon-&lt;br&gt;ferenser. Medlen finansierar även vissa insatsförbere-&lt;br&gt;delser och utvärderingar. Ett exempel på ett nytt om-&lt;br&gt;råde är urban utveckling, där Sida avser utveckla&lt;br&gt;metoder i första hand i programländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1998 överförs från anslagsposten för&lt;br&gt;multilateralt utvecklingssamarbete till programut-&lt;br&gt;veckling finansieringen av Sveriges bidrag till Interna-&lt;br&gt;tionella familjeplaneringsfederationen (IPPF) och&lt;br&gt;World Maritime University (WMU) i Malmö. Med-&lt;br&gt;len har även tidigare disponerats av Sida. Under se-&lt;br&gt;nare år har ett antal nya organisationer uppstått in-&lt;br&gt;om området sexuell och reproduktiv hälsa. Det&lt;br&gt;svenska stödet kan därför på sikt fördelas genom fler&lt;br&gt;kanaler. Området är högt prioriterat. Det svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stödet till WMU baseras på en fördelningsnyckel, där&lt;br&gt;Sverige som värdland tar på sig en bestämd andel av&lt;br&gt;kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1998 minskas medelstilldelningen på grund&lt;br&gt;av de höga ingående reservationerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Internationell rekrytering och resursbas&lt;br&gt;utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I och med sammanslagningen 1 juli 1995, tillfördes&lt;br&gt;Sida bl.a. utbildningsverksamheten vid Sandö (Sandö&lt;br&gt;U-centrum). Under 1996 genomfördes en organisa-&lt;br&gt;tionsförändring i avsikt att på ett tydligt sätt mobili-&lt;br&gt;sera Sidas resurser för att aktivt medverka till en hög&lt;br&gt;standard vid rekrytering till internationella tjänster&lt;br&gt;samt flexibilitet för att snabbt kunna svara mot nya&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten omfattar främst multilateral rekry-&lt;br&gt;tering med särskild inriktning på att öka antalet&lt;br&gt;svenskar i strategiska befattningar inom prioriterade&lt;br&gt;internationella organisationer. En annan väsentlig del&lt;br&gt;är inriktad på rekrytering och utbildning av personal&lt;br&gt;som ställs till förfogande för internationella uppdrag&lt;br&gt;inom främst demokrati och mänskliga rättigheter&lt;br&gt;och för insatser som valexperter och observatörer.&lt;br&gt;Vidare tillkommer rekrytering och utbildning av bila-&lt;br&gt;teral fältpersonal och konsulter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen om befattningar i internationella&lt;br&gt;organisationer är stark och för att komma ifråga för&lt;br&gt;sådana krävs alltid tidigare internationell erfarenhet.&lt;br&gt;Ett strategiskt instrument för vidare internationell&lt;br&gt;tjänstgöring är det multilaterala biträdande expert-&lt;br&gt;programmet (JPO-programmet). Under den senaste&lt;br&gt;tioårsperioden har omkring 500 unga svenska aka-&lt;br&gt;demiker genom detta program givits betydande kun-&lt;br&gt;skap och erfarenhet av internationell tjänstgöring.&lt;br&gt;Regeringen är angelägen om att de internationella&lt;br&gt;rekryteringsansträngningarna bedrivs mer strategiskt&lt;br&gt;och effektivt. En särskild rekryteringsfunktion har&lt;br&gt;därför inrättats inom Utrikesdepartementet, som i&lt;br&gt;samarbete med Sida och andra organisationer sam-&lt;br&gt;ordnar arbetet. Som en integrerad del av de intensifi-&lt;br&gt;erade rekryteringsansträngningarna, kommer det&lt;br&gt;multilaterala biträdande expertprogrammet att vid-&lt;br&gt;gas och ges ökad uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare bredda den svenska resursbasen&lt;br&gt;och intresset för internationell tjänstgöring kommer&lt;br&gt;Sida att fortsätta satsningen på att unga svenska aka-&lt;br&gt;demiker förbereds för och ges möjlighet till interna-&lt;br&gt;tionell praktik och erfarenhet. Detta sker dels genom&lt;br&gt;möjligheter till resestipendier för oavlönade prak-&lt;br&gt;tiktjänster vid internationella organisationer, dels ge-&lt;br&gt;nom programmet för ”Minor Field Studies”.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Målet för Sidas informationsverksamhet är att öka&lt;br&gt;det svenska folkets intresse för och kunskaper om&lt;br&gt;utvecklingsfrågor och utvecklingssamarbete. En aktiv&lt;br&gt;debatt om dessa frågor är av stor betydelse för&lt;br&gt;Sverige som blir allt mer integrerat i en snabbt&lt;br&gt;föränderlig värld. Information om andra länder och&lt;br&gt;kulturer är också viktigt för att motverka&lt;br&gt;främlingsfientlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida har ansvar för att informera om utvecklings-&lt;br&gt;frågor, om det egna biståndet, inkl, samarbetet med&lt;br&gt;länder i Central- och Östeuropa, om EU:s gemen-&lt;br&gt;samma utvecklingssamarbete samt om multilateralt&lt;br&gt;utvecklingssamarbete. Informationsverksamheten&lt;br&gt;riktar sig till hela samhället, även om ungdomar, bå-&lt;br&gt;de i och utanför skolan, kanske är den viktigaste&lt;br&gt;målgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de medel som anvisas genom delposten för&lt;br&gt;information, ges bidrag från delposten för bistånd via&lt;br&gt;enskilda organisationer till deras informationsverk-&lt;br&gt;samhet i Sverige samt till folkbildningsorganisatio-&lt;br&gt;nerna för kursverksamhet om bistånds- och utveck-&lt;br&gt;lingsfrågor. Totalt uppgår informationsinsatserna till&lt;br&gt;över 100 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidas årliga mätningar av opinionsläget avseende&lt;br&gt;utvecklingssamarbetet och mer oregelbundet åter-&lt;br&gt;kommande djupundersökningar visar på en oroande&lt;br&gt;minskning av stödet och på en brist på kunskap och&lt;br&gt;insikt i utvecklingsfrågor. Jämförliga undersökningar&lt;br&gt;inom andra EU-länder och inom EU som helhet visar&lt;br&gt;inte på samma utveckling. Det finns därför anledning&lt;br&gt;att överväga nya kanaler och metoder för att nå ut&lt;br&gt;med information om det internationella utvecklings-&lt;br&gt;samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingssamarbetet bygger i grunden på det&lt;br&gt;svenska folkets solidaritet med fattiga människor i&lt;br&gt;andra länder, men också på en djupare förståelse av&lt;br&gt;Sveriges långsiktiga intressen avseende t.ex. fred,&lt;br&gt;miljö och ekonomi. Detta tillsammans med de för-&lt;br&gt;ändringar avseende såväl utvecklingssamarbetets ut-&lt;br&gt;formning och inriktning, som betydelsen av olika in-&lt;br&gt;formationskanaler inom Sverige, understryker vikten&lt;br&gt;av Sidas ambition att förnya informationsverksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida har i sitt budgetunderlag föreslagit en kraftig&lt;br&gt;ökning av delposten. Regeringen delar denna priori-&lt;br&gt;tering och föreslår en ökning för att möjliggöra ökad&lt;br&gt;information om alla delar av Sveriges samlade ut-&lt;br&gt;vecklingssamarbete. Ett nära samarbete mellan Utri-&lt;br&gt;kesdepartementet och Sida i dessa frågor skall efter-&lt;br&gt;strävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Från anslagsposten A. 1.3 Övrigt finansieras gäststi-&lt;br&gt;pendie- och utbytesverksamhet genom Stiftelsen&lt;br&gt;Svenska institutet, stöd till vissa organisationer, ut-&lt;br&gt;redningsverksamhet samt kapitaltillskott till Swed-&lt;br&gt;fund International AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsfördelning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäststipendie- och utbytesverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom Stiftelsen Svenska institutet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga insatser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningar m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13 267 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43 267 000&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gäststipendie- och utbytesverksamhet genom&lt;br&gt;Stiftelsen Svenska institutet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna verksamhet omfattar gäststipendieprogram&lt;br&gt;för långtidsstipendier och person- och erfarenhetsut-&lt;br&gt;byte för sökande från vissa utvecklingsländer samt&lt;br&gt;personal- och administrationskostnader i samband&lt;br&gt;med mottagande av FN-stipendiater i Sverige. Insti-&lt;br&gt;tutet önskar budgetåret 1998 finansiera bl.a. studie-&lt;br&gt;program för parlamentariker, opinionsbildare, be-&lt;br&gt;slutsfattare och experter inom områden av relevans&lt;br&gt;för utvecklingen av demokrati och mänskliga rättig-&lt;br&gt;heter samt fortsatt kontakt- och erfarenhetsutbyte&lt;br&gt;med den islamska världen med fokus på Västban-&lt;br&gt;ken/Gaza och de länder som aktivt deltar i fredspro-&lt;br&gt;cessen i Mellanöstern. Dessutom föreslår institutet en&lt;br&gt;resursförstärkning för utbyte med Kina, eftersom&lt;br&gt;ökad kunskap i kinesiska och om det moderna kine-&lt;br&gt;siska samhället är av stor betydelse. Regeringen till-&lt;br&gt;styrker institutets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga insatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För den nordiska samfinansierade verksamheten vid&lt;br&gt;Nordiska Afrikainstitutet beräkas det svenska bidra-&lt;br&gt;get till 4 550 000 kronor. Regeringen förordar en&lt;br&gt;ökad satsning på den policyrelaterade verksamheten&lt;br&gt;och information liksom en höjning av resestipendie-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under delposten finansieras vidare bl.a. bidrag till&lt;br&gt;Stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, som se-&lt;br&gt;dan sextiotalet bedriver en verksamhet med mycket&lt;br&gt;gott internationellt anseende. Under senare år har&lt;br&gt;verksamheten bl.a. inriktats på behovet att reformera&lt;br&gt;FN-systemet, vilket är av stort värde med hänsyn till&lt;br&gt;Sveriges starka engagemang i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från delposten finansieras också Sveriges bidrag&lt;br&gt;till Nordiska United World College (UWC). UWC&lt;br&gt;startade 1995 i Norge och bedriver en internationell&lt;br&gt;gymnasieutbildning med miljöprofil i syfte att främja&lt;br&gt;fred och samarbete. Bidraget finansierar kostnader&lt;br&gt;för elever från u-länder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utredningar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Från delposten finansieras utredningar, seminarier,&lt;br&gt;konferenser, information m.m. I verksamheten&lt;br&gt;märks förberedelser inför kommande förhandlingar&lt;br&gt;mellan EU och AVS-länderna samt den expertgrupp&lt;br&gt;för studier i utvecklingsfrågor (EGDI), som regering-&lt;br&gt;en tillsatte i september 1995 med uppgift att genom-&lt;br&gt;föra studier som kan bidra till ökad förståelse av oli-&lt;br&gt;ka utvecklingsproblem och till utformning av ett mer&lt;br&gt;effektivt bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom EGDI har nu kommit igång och de&lt;br&gt;första delstudierna har färdigställts. Gruppen förvän-&lt;br&gt;tas genomföra studier med fördjupade analyser av&lt;br&gt;frågor av vikt för biståndets långsiktiga effektivitet.&lt;br&gt;Gruppens arbete koncentreras kring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur biståndsberoende kan minska,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;hur biståndsorganisationer bättre kan lära av er-&lt;br&gt;farenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur nya handels- och kapitalströmmar påverkar&lt;br&gt;Afrika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur ekonomiska reformer påverkar inkomsterna&lt;br&gt;på landsbygden i Afrika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;hur barns villkor kan förbättras genom en utökad&lt;br&gt;förståelse av deras ekonomiska och sociala roll,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;hur kapacitet och institutioner kan byggas upp&lt;br&gt;och vidmakthållas i utvecklingsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1997-98 anvisas vidare medel för den av rege-&lt;br&gt;ringen tillsatta studien med uppgift att utforma för-&lt;br&gt;slag till en ny svensk Asienpolitik. Dessutom kommer&lt;br&gt;uppföljningar av redan gjorda utredningar att bekos-&lt;br&gt;ta delposten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under delposten skall även fortsättningsvis ange-&lt;br&gt;lägna och oförutsedda behov som kan uppstå under&lt;br&gt;budgetåret finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Swedfund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Swedfund International AB bidrar till utvecklingen&lt;br&gt;av bärkraftiga företag i samarbetsländerna genom&lt;br&gt;riskkapitalsatsningar i form av aktier eller lån, främst&lt;br&gt;i samverkan med svenskt näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1995/96 bildades det helägda&lt;br&gt;dotterbolaget Swedfund Financial Markets AB, som&lt;br&gt;skall medverka till utveckling av de finansiella sekto-&lt;br&gt;rerna i de baltiska staterna genom att tillhandahålla&lt;br&gt;kapital och kunskap. Dotterbolaget är idag aktieäga-&lt;br&gt;re i tio banker och har lämnat förlagslån till ytterliga-&lt;br&gt;re två.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedfunds investeringsportfölj bestod vid utgång-&lt;br&gt;en av budgetåret av 52 projekt varav ca två tredje-&lt;br&gt;delar i u-länder. Under budgetåret genomfördes fem&lt;br&gt;nyinvesteringar i utvecklingsländer och fem i Central-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Östeuropa. Samtidigt sålde Swedfund sitt aktie-&lt;br&gt;innehav i tolv bolag, varav tio i u-länder och två i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa. Verksamheten uppvisade ett&lt;br&gt;positivt rörelseresultat. Projektintäkternas andel av&lt;br&gt;projektkostnaderna uppgick till 51 % för koncernen&lt;br&gt;och 66 % för moderbolaget, vilket översteg målsätt-&lt;br&gt;ningen om 40 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget kapital har tillförts bolaget under de senaste&lt;br&gt;åren. Swedfund har i skrivelse till regeringen i mars&lt;br&gt;1997 hemställt om ytterligare kapitaltillskott. Rege-&lt;br&gt;ringen kommer som grundval för bedömningen av&lt;br&gt;omfattningen av ett sådant tillskott att genomföra en&lt;br&gt;översyn med tonvikt på en analys av olika alternativ&lt;br&gt;vad gäller framtida inriktning och omfattning av bo-&lt;br&gt;lagets verksamhet inklusive finansieringsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn bör därvid tas till det arbete bolaget gjort&lt;br&gt;i syfte att utarbeta en mer långsiktig affärsplan lik-&lt;br&gt;som till avvägningar om balansen medan satsningar i&lt;br&gt;u- respektive östländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fäster stor vikt vid den roll bolaget&lt;br&gt;spelar för att bidra till utveckling av ett konkurrens-&lt;br&gt;kraftigt näringsliv i samarbetsländerna. Det är samti-&lt;br&gt;digt angeläget att renodla bolagets respektive andra&lt;br&gt;organs roller, främst Sidas, för att undvika överlapp-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen kommer att genomföras under hösten&lt;br&gt;1997 och beslut om kapitaltillskott behöver sanno-&lt;br&gt;likt fattas under våren 1998. Regeringen har bered-&lt;br&gt;skap i form av disponibla medel inom såväl utveck-&lt;br&gt;lingssamarbetet med u-länder (reservationer som inte&lt;br&gt;tagits i anspråk) som inom östsamarbetet för finansi-&lt;br&gt;ering av ytterligare kapitalinsats under 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 A 2. Biståndsförvaltning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;A 2. BISTÅNDSFÖRVALTNING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;588 657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;412 307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;458 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409 333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;421 441&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;433 922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Består av anslagsposterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 2.1 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)&lt;br&gt;401 444 tkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 2.2 Nordiska Afrika Institutet (NAI) 7 889 tkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;amorteringar. Sida har ett anslagssparande som ökat&lt;br&gt;till 132 miljoner kronor. Det anges av Sida bero på&lt;br&gt;bl.a. att ombyggnationer m.m. av nya lokaler efter&lt;br&gt;sammanslagningen av de tidigare myndigheterna fi-&lt;br&gt;nansierats med lån, en tillfällig hyresreduktion, ratio-&lt;br&gt;naliseringar och lägre utlandskostnader än beräknat&lt;br&gt;tack vare en starkare växelkurs för kronan under&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h3&gt;Styrelsen för internationellt utveck-&lt;br&gt;lingssamarbete (Sida)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sida är enligt förordningen med instruktion för Sty-&lt;br&gt;relsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)&lt;br&gt;(1995:869) central förvaltningsmyndighet för Sveri-&lt;br&gt;ges bilaterala utvecklingssamarbete och för stödet till&lt;br&gt;länder i Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida framhåller i budgetunderlaget att myndighe-&lt;br&gt;ten under 1995/96 och 1997 genomfört omfattande&lt;br&gt;nedskärningar och rationaliseringar av förvaltningen,&lt;br&gt;i huvudsak genom samordningsvinster efter sam-&lt;br&gt;manslagningen av de tidigare fem biståndsmyndighe-&lt;br&gt;terna men också genom nedläggning av vissa aktivi-&lt;br&gt;teter. Personalens engagemang har varit avgörande i&lt;br&gt;detta arbete. För att bibehålla detta engagemang be-&lt;br&gt;hövs kontinuerlig kompetensutveckling. Sida under-&lt;br&gt;stryker att minskade förvaltningsresurser i längden&lt;br&gt;inte är förenliga med höga och ökande krav på kvali-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida föreslår dels att 12,4 sakanslagsfinansierade&lt;br&gt;tjänster vid Sida i Stockholm inlöses genom att an-&lt;br&gt;slagsposten A.2.1 ökas med 6,2 miljoner kronor, dels&lt;br&gt;att anslagsposten höjs med ytterligare 22 miljoner&lt;br&gt;kronor motsvarande Sidas kostnader för räntor och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för det övergripande målet för Sveriges&lt;br&gt;utvecklingssamarbete - att höja de fattiga folkens&lt;br&gt;levnadsnivå - skall Sida bedriva utvecklingssamarbe-&lt;br&gt;te i enlighet med de av riksdagen fastställda bistånds-&lt;br&gt;politiska målen samt de landstrategier och andra po-&lt;br&gt;licydokument som regeringen fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser för budgetåret 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida är underkastat tidigare beslutad minskning av&lt;br&gt;förvaltningskostnaderna med 11 % under perioden&lt;br&gt;1995/96-1998. För budgetåret 1998 innebär det&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag 401 444 tkr&lt;br&gt;beräknade avgiftsinkomster 4 500 tkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt 406 944 tkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidas förslag om kompensation för avveckling av&lt;br&gt;sakanslagsfinansiering av tjänster vid kontoret i&lt;br&gt;Stockholm samt för ökade räntor och amorteringar&lt;br&gt;avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida intar en ledande ställning i det internationella&lt;br&gt;givarsamfundet såväl avseende ett kvalitativt högt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stående bistånd som när det gäller utveckling av&lt;br&gt;analys och policy. Sida har framgångsrikt genomfört&lt;br&gt;den omfattande omorganisationen som samman-&lt;br&gt;slagningen av fem myndigheter till den nya Styrelsen&lt;br&gt;för internationellt utvecklingssamarbete innebar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock problem i vissa avseenden, t.ex. de&lt;br&gt;alltför höga reservationerna, som föranledde beslut&lt;br&gt;om indragning av 500 miljoner kronor i samband&lt;br&gt;med den ekonomiska vårpropositionen. Sida måste&lt;br&gt;också (som framhållits under avsnitt 4.3 ovan) satsa&lt;br&gt;på att höja kompetens och kapacitet, inklusive i form&lt;br&gt;av en flexibel organisation och nya arbetsformer, för&lt;br&gt;att stärka och effektivisera stödet till viktiga områ-&lt;br&gt;den, t.ex. demokrati och mänskliga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1998 fortsätter den under 1997 inledda&lt;br&gt;försöksverksamheten avseende sakanslagsfinansie-&lt;br&gt;ring av vissa tjänster i fält. Verksamheten syftar till&lt;br&gt;att underlätta för Sida att på ett flexibelt och kost-&lt;br&gt;nadseffektivt sätt anpassa fältverksamheten till skif-&lt;br&gt;tande förutsättningar för beredning och genomfö-&lt;br&gt;rande av insatser i samarbetsländerna. Under 1998 är&lt;br&gt;det väsentligt att de möjligheter som härmed erbjuds&lt;br&gt;utnyttjas till fullo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömningar med anledning av revisio-&lt;br&gt;nens iakttagelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har lämnat en revisionsberättelse med invänd-&lt;br&gt;ning på grund av att resultatredovisningen inte upp-&lt;br&gt;fyller väsentliga krav enligt förordningen (1993:134)&lt;br&gt;om myndigheters årsredovisning och anslagsfram-&lt;br&gt;ställning. Kritiken avsåg främst bristande koppling&lt;br&gt;mellan mål och resultat, bristande redovisning av&lt;br&gt;prestationer och kostnader samt bristande rutiner för&lt;br&gt;kvalitetsstärkning av underlaget för årsredovisningen.&lt;br&gt;Vid en särskild granskning av vissa integrerade ut-&lt;br&gt;landsmyndigheter konstaterades att medan Sidas re-&lt;br&gt;gelverk är en bra grund för god intern kontroll, bris-&lt;br&gt;ter efterlevnaden av regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att RRV:s kritik på flera punkter&lt;br&gt;är konstruktiv. Myndighetens verksamhet är dock&lt;br&gt;mycket komplex med insatser i ett stort antal länder&lt;br&gt;och inom flertalet samhällssektorer. Utvecklings-&lt;br&gt;samarbete är därtill en långsiktig verksamhet. För&lt;br&gt;analys av effekterna, dvs. det slutgiltiga resultatet av&lt;br&gt;Sidas verksamhet finns dels Sidas stärkta utvärde-&lt;br&gt;ringsverksamhet, dels landstrategiprocessen, dels mer&lt;br&gt;eller mindre regelbundet återkommande, djupgående&lt;br&gt;granskningar av olika delar av Sidas verksamhet.&lt;br&gt;Årsredovisningen bör därför inriktas på myndighets-&lt;br&gt;nära information särskilt avseende kostnadseffektivi-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidas årsredovisning utformades redan för bud-&lt;br&gt;getåret 1995/96 i enlighet med en modell som utar-&lt;br&gt;betats inom ett projekt genomfört i samarbete mellan&lt;br&gt;Regeringskansliet, Sida och RRV, vilket medförde&lt;br&gt;vissa övergångssvårigheter. Bland annat var befintliga&lt;br&gt;ekonomiadministrativa system inte utformade för att&lt;br&gt;svara mot de nya krav som ställdes. RRV:s kritik vi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sar dock att Sida måste prioritera såväl ekonomistyr-&lt;br&gt;ning i vid mening som resultatredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingssamarbetets förändrade villkor, inriktning&lt;br&gt;och utformning ställer stora och delvis nya krav på&lt;br&gt;Sida som organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omfattande policyutveckling och erfaren-&lt;br&gt;hetsåtervinning som sker inom svenskt och interna-&lt;br&gt;tionellt utvecklingssamarbete måste genomsyra tän-&lt;br&gt;kandet, leda till nya former och metoder samt&lt;br&gt;genomföras i praktiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer därför i Sidas bedömning&lt;br&gt;att behovet ökat av kontinuerlig kapacitetsutveckling&lt;br&gt;och att minskande förvaltningsresurser i längden inte&lt;br&gt;är förenliga med höga och ökande krav på kvalitet.&lt;br&gt;Regeringen avser därför stödja Sidas avsikt att ge-&lt;br&gt;nomföra ett kapacitetslyft inom organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nordiska Afrikainstitutet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nordiska Afrikainstitutet, (NAI) huvudsakliga upp-&lt;br&gt;gift är att främja och driva forskning om Afrika och&lt;br&gt;att informera om Afrika och aktuella afrikanska frå-&lt;br&gt;gor inom Norden. Detta sker genom forskning, kon-&lt;br&gt;ferenser och seminarier, biblioteket och dokumenta-&lt;br&gt;tion, publikationer samt policyrelaterad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De policyinriktade aktiviteterna har fått ökat ut-&lt;br&gt;rymme. Institutet anser att kompensationen för bl.a.&lt;br&gt;ökade hyreskostnader i förra årets budgetproposition&lt;br&gt;skapat utrymme för viss konsolidering av verksamhe-&lt;br&gt;ten. Institutet föreslår en höjning av verksamhetsan-&lt;br&gt;slaget för den policyrelaterade verksamheten, för ett&lt;br&gt;nytt bibliotekssystem samt för att upprätthålla nivån&lt;br&gt;på resestipendieprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för Nordiska Afrikainstitutet är enligt förord-&lt;br&gt;ningen (1995:1352) med instruktion för myndighe-&lt;br&gt;ten, att inom Norden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;främja och driva vetenskaplig forskning om&lt;br&gt;Afrika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;främja samarbete och kontakter mellan nordiska&lt;br&gt;och afrikanska forskare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utgöra ett dokumentationscentrum för forskning&lt;br&gt;och studier om Afrika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;informera om Afrikaforskning och aktuella afri-&lt;br&gt;kanska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De riktlinjer för Nordiska Afrikainstitutets verksam-&lt;br&gt;het som regeringen redovisade i 1993 års budgetpro-&lt;br&gt;position (prop. 1992/93:100 bil. 4, bet.&lt;br&gt;1992/93:UU15, rskr. 1992/93:297) gäller alltjämt.&lt;br&gt;Institutet skall befästa sin ställning som samordnare&lt;br&gt;och katalysator för den nordiska Afrikaforskningen.&lt;br&gt;En viss del av verksamheten skall även framgent vara&lt;br&gt;efterfrågestyrd och finansierad genom uppdrag från&lt;br&gt;bl.a. de nordiska biståndsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser för 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag 7 889 tkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknade avgiftsinkomster 500 tkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets forsknings- och forskningsstödjande verk-&lt;br&gt;samhet finansieras gemensamt av de nordiska län-&lt;br&gt;derna. Den svenska andelen beräknas till 4 550 000&lt;br&gt;kronor och finansieras från anslagspost A 1.3. I bi-&lt;br&gt;draget ingår en särskild satsning på den policyrelate-&lt;br&gt;rade verksamheten och information liksom en ök-&lt;br&gt;ning av resestipendieverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nordiska samsynen på och den gemensamma&lt;br&gt;finansieringen av institutets forskningsprogram är av&lt;br&gt;grundläggande betydelse. Nordiska Afrikainstitutet&lt;br&gt;har nu uppnått långsiktighet vad gäller de nordiska&lt;br&gt;ländernas gemensamma finansiering. Institutet skall&lt;br&gt;sträva efter att denna bibehålls. Institutet har tecknat&lt;br&gt;treåriga samarbetsavtal med Damark, Finland och&lt;br&gt;Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av årsredovisningen framgår att institutet under det&lt;br&gt;senaste decenniet kunnat genomföra en kraftig ex-&lt;br&gt;pansion av sin forskningsverksamhet tack vare ett&lt;br&gt;ökat engagemang från de reguljära anslags- och bi-&lt;br&gt;dragsgivarna, vilket har resulterat i ökande intresse&lt;br&gt;för institutets forskning från omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet visar flera exempel på att det är högkva-&lt;br&gt;litativ forskning som bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kontakterna och samarbetet med andra forsk-&lt;br&gt;ningsinstitutioner har intensifierats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Biståndsmyndigheterna i Norden begär allt större&lt;br&gt;medverkan av institutet på olika områden och&lt;br&gt;uppdragen från nordiska biståndsmyndigheter&lt;br&gt;och andra organisationer inom biståndet tenderar&lt;br&gt;att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Efterfrågan på föreläsare från institutets forskar-&lt;br&gt;kollektiv har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Forskarna får sina rapporter publicerade i inter-&lt;br&gt;nationella tidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biblioteksverksamheten kan för de flesta mätbara&lt;br&gt;aktiviteter uppvisa ca 5 % ökning. Ett åtgärdspro-&lt;br&gt;gram för biblioteket har genomförts mycket väl trots&lt;br&gt;en tidvis besvärlig personalsituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De policyinriktade aktiviteterna har fått ökat ut-&lt;br&gt;rymme och institutet har under senare år uppvisat en&lt;br&gt;kraftig ökning av antalet publikationer. Även försälj-&lt;br&gt;ningssiffrorna visar en glädjande uppgång. Flera in-&lt;br&gt;stitutioner, främst i Norden, önskar publicera sig ge-&lt;br&gt;nom institutet och en stor del av produktionen blir&lt;br&gt;föremål för positiva bedömningar i internationella&lt;br&gt;tidskrifter. Forskare, både nordiska och afrikanska,&lt;br&gt;men även amerikanska och europeiska sänder sina&lt;br&gt;manuskript till institutet med ambitionen att få dem&lt;br&gt;utgivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömingar med anledning av revisio-&lt;br&gt;nens iakttagelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska Afrikainstitutets årsredovisning ger enligt&lt;br&gt;RRV en rättvisande bild av verksamhetens kostnader&lt;br&gt;och intäkter och av myndighetens ekonomiska ställ-&lt;br&gt;ning. Myndigheten redovisar överskådligt kostna-&lt;br&gt;derna per verksamhetsgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid Nordiska Afrikainstitutet har de&lt;br&gt;senaste åren intensifierats. De utåtriktade aktiviteter-&lt;br&gt;na har breddats och utökats. Institutets internatio-&lt;br&gt;nella status har höjts. Det är mycket viktigt att insti-&lt;br&gt;tutet kan fortsätta att ha en hög profil för att bidra&lt;br&gt;till att stärka och skapa intresse för Nordens Afrika-&lt;br&gt;politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balans bör råda mellan den akademiska forsk-&lt;br&gt;ningen och den mer policyinriktade verksamheten.&lt;br&gt;Den akademiska forskningen skall utgöra basen i&lt;br&gt;NAI:s verksamhet. NAI:s medverkan i arbetet med&lt;br&gt;att ta fram underlag för en ny svensk Afrikapolitik är&lt;br&gt;ett bra exempel på hur kompetensen vid NAI skall&lt;br&gt;användas. Den resurs som institutet utgör när det&lt;br&gt;gäller Afrikakunnande i Norden bör utnyttjas i ännu&lt;br&gt;högre grad. Det är viktigt att den kunskapsbas som&lt;br&gt;byggts upp på NAI också utnyttjas för att sprida in-&lt;br&gt;formation om Afrika och för att påverka det interna-&lt;br&gt;tionella samarbetet med Afrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 B Samarbete med Central- och Östeuropa&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN FÖR ANSLAGNA MEDEL&lt;br&gt;AVSEENDE SAMARBETET MED CENTRAL- OCH&lt;br&gt;ÖSTEUROPA&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 441 536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;736 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;942 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1998 kommer regeringen bl.a. att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;intensifiera insatserna för att bistå de länder som&lt;br&gt;skall förhandla om medlemskap i EU, särskilt&lt;br&gt;Estland, Lettland, Litauen och Polen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;främja regional utveckling i norra Europa inom&lt;br&gt;ramen för Östersjösamarbetet och Barentssamar-&lt;br&gt;betet, bl.a. genom att aktivt verka för undanrö-&lt;br&gt;jande av handelshinder och andra problem som&lt;br&gt;står i vägen för ekonomisk samverkan och ökat&lt;br&gt;utbyte av varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utnyttja den ökade reformviljan i Ryssland till att&lt;br&gt;genomföra planerade insatser inom den sociala&lt;br&gt;sektorn och hälso- och sjukvården, främst då det&lt;br&gt;gäller äldreomsorg och vård av handikappade&lt;br&gt;barn, samt identifiera nya områden för samarbete&lt;br&gt;inom dessa sektorer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;stödja en på svenskt initiativ upprättad juristhög-&lt;br&gt;skola i Riga, som skall ge studenter i de tre baltis-&lt;br&gt;ka staterna möjlighet att bedriva högre juridik-&lt;br&gt;studier i enlighet med de krav som rättsstaten och&lt;br&gt;marknadsekonomin ställer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;med stöd av utvärderingen av det hittillsvarande&lt;br&gt;samarbetet med Central- och Östeuropa lägga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fram en särskild proposition i mars 1998 om det&lt;br&gt;fortsatta samarbetet under perioden 1999-2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1998 är det sista inom ramen för det&lt;br&gt;flerårsprogram för samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa som antogs våren 1995. Programmet&lt;br&gt;baseras på regeringens särproposition 1994/95:160,&lt;br&gt;enligt vilken 4 010 miljoner kronor under tre och ett&lt;br&gt;halvt år skulle anslås till fortsatt bilateralt och&lt;br&gt;multilateralt samarbete med de central- och&lt;br&gt;östeuropeiska länderna, med tonvikt på Sveriges&lt;br&gt;geografiska närområde. Fyra övergripande mål&lt;br&gt;ställdes upp, nämligen att främja en&lt;br&gt;säkerhetsgemenskap, att fördjupa demokratins&lt;br&gt;kultur, att stödja en socialt hållbar ekonomisk&lt;br&gt;omvandling och att stödja en miljömässigt hållbar&lt;br&gt;utveckling. Riksdagen har senare beslutat att ett&lt;br&gt;jämställdhetsperspektiv skall genomsyra hela&lt;br&gt;samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dynamiska utvecklingen i Central- och Öst-&lt;br&gt;europa har redan avsatt påtagliga positiva resultat&lt;br&gt;med avseende på politisk stabilitet och ekonomiska&lt;br&gt;framsteg. Det återstår likväl mycket att göra inom de&lt;br&gt;områden som täcks av de uppställda målen. Sam-&lt;br&gt;hällsomvandlingen har fått en ny dimension genom&lt;br&gt;de associerade centraleuropeiska och baltiska länder-&lt;br&gt;nas önskan att bli fullvärdiga medlemmar av Euro-&lt;br&gt;peiska unionen. EU har å sin sida åtagit sig att un-&lt;br&gt;derlätta och påskynda denna utvidgning. På grundval&lt;br&gt;av de inlämnade ansökningarna och bedömningar av&lt;br&gt;hur långt länderna hunnit i den nödvändiga anpass-&lt;br&gt;ningen till EU:s regelverk och normer förutses för-&lt;br&gt;handlingar kunna inledas efter årsskiftet. Strävan att&lt;br&gt;knyta Ryssland, Ukraina och andra länder i det forna&lt;br&gt;Sovjetunionen närmare det europeiska samarbetet på&lt;br&gt;olika områden, blir betydelsefullt det närmaste året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i Sveriges intresse att medverka till ut-&lt;br&gt;vidgningen och utvecklingen av relationerna med de&lt;br&gt;central- och östeuropeiska länderna. Detta betonades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också i 1995 års särproposition. Sveriges eget samar-&lt;br&gt;bete med Central- och Östeuropa under år 1998&lt;br&gt;skall i första hand ses som ett fullföljande av den&lt;br&gt;verksamhet som hittills bedrivits inom ramen för det&lt;br&gt;gällande programmet. De mål som där uppställdes är&lt;br&gt;fortfarande giltiga. De erfarenheter Sverige vunnit av&lt;br&gt;sin egen EU-anpassning och sina egna medlemskaps-&lt;br&gt;förhandlingar blir en väsentlig del av det stöd som&lt;br&gt;erbjuds de central- och östeuropeiska länderna som&lt;br&gt;ansökt om medlemskap i EU. Den kunskapsöverfö-&lt;br&gt;ring av detta slag som redan äger rum kommer att&lt;br&gt;vidareutvecklas. De landstrategier som har utarbetats&lt;br&gt;för de prioriterade samarbetsländerna har identifierat&lt;br&gt;olika angelägna insatsområden, av vilka många är av&lt;br&gt;stor betydelse för integrationsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan faktor som vidgar och fördjupar pers-&lt;br&gt;pektivet på utvecklingen i Central- och Östeuropa är&lt;br&gt;strävan att genom såväl egna som multilaterala insat-&lt;br&gt;ser stärka det regionala samarbetet. Målet är att&lt;br&gt;främja ett dynamiskt och demokratiskt norra Europa&lt;br&gt;som en del av samarbetet i hela Europa. De nya initi-&lt;br&gt;ativ till samverkan i Östersjöregionen som togs år&lt;br&gt;1996 i samband med regeringschefsmötet i Visby och&lt;br&gt;mötet med Östersjöstaternas råd i Kalmar har vida-&lt;br&gt;reutvecklats, och har sedan lett till konkreta resultat,&lt;br&gt;bl.a. då det gäller miljösamarbete och bekämpande&lt;br&gt;av organiserad brottslighet. Det är särskilt viktigt att&lt;br&gt;de baltiska staterna, Polen och Ryssland själva upp-&lt;br&gt;muntras att spela en än mer aktiv roll i Östersjö-&lt;br&gt;samarbetet. Sverige önskar också medverka till att de&lt;br&gt;möjligheter som finns till samordning av bilaterala&lt;br&gt;insatser och olika EU-program i Östersjöregionen&lt;br&gt;utnyttjas optimalt. Näringslivets medverkan är av&lt;br&gt;avgörande betydelse. Folkrörelser och enskilda orga-&lt;br&gt;nisationer samt regionala och lokala organ, som bi-&lt;br&gt;drar till att ge Östersjösamarbetet bred förankring,&lt;br&gt;skall få fortsatt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av det euro-arktiska samarbetet har&lt;br&gt;stor betydelse för förbindelserna med nordvästra&lt;br&gt;Ryssland. För att utveckla samverkan mellan de&lt;br&gt;nordliga regionerna beslöts vid ett utrikesminister-&lt;br&gt;möte år 1993 att bilda Barents Euro-Arktiska råd.&lt;br&gt;Sverige innehar efter Ryssland ordförandeskapet för&lt;br&gt;Barentsrådet under år 1997. Under ordförandeåret&lt;br&gt;söker Sverige särskilt bidra till att stärka banden&lt;br&gt;mellan Barentsregionen och EU, förbättra villkoren&lt;br&gt;för handel och investeringar, öka insatserna på kärn-&lt;br&gt;säkerhetens område, uppmärksamma miljö- och&lt;br&gt;energifrågor. Sverige innehar även ordförandeskapet&lt;br&gt;för Barentsrådets ekonomiska arbetsgrupp. Nästa&lt;br&gt;ministermöte planeras äga rum i Luleå i januari&lt;br&gt;1998. Regeringen kommer även fortsättningsvis att&lt;br&gt;ge Barentssamarbetet hög prioritet då det gäller den&lt;br&gt;regionala utvecklingen i Sveriges närområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1998 föreslår rege-&lt;br&gt;ringen att medel om 810 800 000 kronor anvisas för&lt;br&gt;samarbetet med Central- och Östeuropa. Vidare fö-&lt;br&gt;reslås att regeringen bemyndigas att ikläda staten be-&lt;br&gt;talningsansvar i form av statliga garantier för finansi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ellt stöd till länder i Central- och Östeuropa om&lt;br&gt;högst 150 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1998 är det sista året i det treåriga&lt;br&gt;programmet för Central- och Östeuropa. I 1997 års&lt;br&gt;ekonomiska vårproposition angavs att regeringen har&lt;br&gt;beräknat ett fortsatt samarbetsprogram med Central-&lt;br&gt;och Östeuropa på 810 000 000 kronor per år för&lt;br&gt;1999 och 2000, under förutsättning att en oberoende&lt;br&gt;utvärdering av samarbetet genomförs. Vidare angavs&lt;br&gt;att regeringen under år 1998 kommer att lämna för-&lt;br&gt;slag till omfattningen och inriktningen av samarbetet&lt;br&gt;efter år 1998. Skrivningarna i vårpropositionen syf-&lt;br&gt;tade till att ge utrymme och flexibilitet för den kom-&lt;br&gt;mande perioden. För att verksamheten med samarbe-&lt;br&gt;tet med Central- och Östeuropa inte avsevärt skall&lt;br&gt;påverkas negativt under år 1998 föreslås att rege-&lt;br&gt;ringen får bemyndigande att under budgetåret 1998&lt;br&gt;åta sig ekonomiska förpliktelser för insatser i Cen-&lt;br&gt;tral- och Östeuropa innebärande åtaganden om&lt;br&gt;högst 810 miljoner kronor som medför utgifter efter&lt;br&gt;år 1998 under förutsättning att den oberoende ut-&lt;br&gt;värderingen har presenterats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Samarbetets huvudområden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Att främja en säkerhetsgemenskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan det kalla krigets slut har säkerhetsbegreppet&lt;br&gt;breddats till att omfatta andra hot än de rent militä-&lt;br&gt;ra. Civilt betonade faror och hot såsom kampen mot&lt;br&gt;organiserad och gränsöverskridande ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet, terrorism, miljöhot, kärnvapenspridning&lt;br&gt;m.m. har fått ökad betydelse. Den militära dimen-&lt;br&gt;sionen i hotbilden har inte försvunnit men är en del&lt;br&gt;av en större helhet. Det svenska säkerhetsfrämjande&lt;br&gt;stödet grundar sig på en strävan att bidra till för-&lt;br&gt;stärkt säkerhet i hela Europa som ett led i utvecklan-&lt;br&gt;det av en alleuropeisk freds- och säkerhetsordning.&lt;br&gt;Genom ett säkerhetsfrämjande samarbete med&lt;br&gt;grannländerna och med beaktande av FN och OSSE&lt;br&gt;fastlagda principer, gagnar vi vår egen säkerhet och&lt;br&gt;bidrar till ökad stabilitet och säkerhet i Östersjöregi-&lt;br&gt;onen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säkerhetsfrämjande stödet kan användas för&lt;br&gt;insatser i hela Central- och Östeuropa, men särskild&lt;br&gt;prioritet ges insatser i närområdet, främst i de baltis-&lt;br&gt;ka staterna men också i Polen och i nordvästra de-&lt;br&gt;larna av Ryssland inklusive Kaliningrad. Stödet sam-&lt;br&gt;ordnas av en interdepartemental arbetsgrupp under&lt;br&gt;ledning av biträdande statssekreteraren i Utrikesde-&lt;br&gt;partementet. Beslut om varje insats fattas av rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1990 har totalt 300 miljoner kronor utgått i&lt;br&gt;säkerhetsfrämjande stöd. Huvuddelen av samarbetet&lt;br&gt;har gällt de tre baltiska länderna och omfattar bl.a.&lt;br&gt;stöd till säkerhetspolitisk kompetensutveckling, kust-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och gränsbevakning, sjö- och luftfart, polis, tull, civil-&lt;br&gt;försvar och räddningstjänst. Sverige har också bistått&lt;br&gt;de baltiska staterna att bygga upp försvarsmakter&lt;br&gt;under demokratisk kontroll. Insatserna avseende de&lt;br&gt;västra land- och sjögränserna liksom på rädd-&lt;br&gt;ningstjänstens område har gått in i en avslutande fas.&lt;br&gt;Fortsatta insatser på dessa områden kommer främst&lt;br&gt;att ha karaktären av underhåll och uppföljning av&lt;br&gt;genomförda projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De erfarenheter som under 90-talet vunnits genom&lt;br&gt;insatser på det säkerhetsfrämjande området har un-&lt;br&gt;derstrukit vikten av subregionalt och regionalt sam-&lt;br&gt;arbete i Östersjöregionen. Det säkerhetsfrämjande&lt;br&gt;stödet bör därför fortsättningsvis inriktas på regio-&lt;br&gt;nalt samarbete och gränsöverskridande samarbets-&lt;br&gt;projekt. Stärkandet av demokratins och rättsstatens&lt;br&gt;institutioner har viktiga säkerhetsfrämjande aspekter,&lt;br&gt;inte minst beträffande de s.k. lågnivåhoten dvs. icke&lt;br&gt;militära hot mot säkerheten. I stor utsträckning bör&lt;br&gt;stödet vara anpassat till rådande europeiska normer&lt;br&gt;och i synnerhet EU:s regelsystem. Det svenska stödet&lt;br&gt;till polis- och tullväsende utgör exempel på säker-&lt;br&gt;hetsfrämjande insatser som också är av betydelse för&lt;br&gt;ländernas ekonomiska utveckling och integration i&lt;br&gt;Europa och för EU. Stödet bör därför fortsatt inrik-&lt;br&gt;tas på uppbyggnaden av grundläggande statsfunktio-&lt;br&gt;ner: polis, kust- och gränsbevakning, tullväsende,&lt;br&gt;demokratisk försvarsmakt, säkerhetspolitisk kompe-&lt;br&gt;tens m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att öka de baltiska ländernas förmå-&lt;br&gt;ga att delta i PFF-samarbetet (Partnerskap för fred)&lt;br&gt;kommer också att stödjas, t.ex. officersutbildning&lt;br&gt;och minröjningsoperationer. Sverige avser också&lt;br&gt;stödja en fortsättning av Baltisk bataljon&lt;br&gt;(BALTBAT) projektet, liksom upprättande av en&lt;br&gt;sambaltisk marinstyrka, Baltic Naval Squadron&lt;br&gt;(BALTRON) som avses användas exempelvis för&lt;br&gt;förstärkt kustbevakning, räddningstjänst samt min-&lt;br&gt;röjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att fördjupa demokratins kultur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokratiseringen har utgjort ett av de viktigaste&lt;br&gt;inslagen i de central- och östeuropeiska staternas&lt;br&gt;samhällsomvandling. Sverige kommer att fortsätta&lt;br&gt;att stödja den löftesrika processen och bidra till att&lt;br&gt;fördjupa demokratins kultur. Det kommer att vara&lt;br&gt;lika viktigt för de central- och östeuropeiska länder-&lt;br&gt;na att kunna uppvisa stabila demokratiska institutio-&lt;br&gt;ner och respekt för mänskliga rättigheter och minori-&lt;br&gt;teter som att visa på framsteg i övergången till&lt;br&gt;marknadsekonomi vid bedömningen av deras ansök-&lt;br&gt;ningar om medlemskap i EU. Demokratisamarbetet&lt;br&gt;utgör därför ett viktigt bidrag till ansökarländernas&lt;br&gt;närmande till EU. Stödet på demokratiområdet har&lt;br&gt;ökat markant de senaste åren, både vad gäller antalet&lt;br&gt;insatser och volym, men stödinsatser inom detta om-&lt;br&gt;råde är vanligen mindre finansiellt krävande än på&lt;br&gt;andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beslutat på förslag från Sida om en&lt;br&gt;strategi för stöd till en demokratisk samhällsutveck-&lt;br&gt;ling och respekt för mänskliga rättigheter i Central-&lt;br&gt;och Östeuropa, som är vägledande för demokrati-&lt;br&gt;samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i strategin skall insatserna fo-&lt;br&gt;kuseras på stöd till rättsväsendet, lokal demokrati&lt;br&gt;(bl.a. det fördjupade vänortssamarbete), journa-&lt;br&gt;listutbildning, beredning av de politiska besluten och&lt;br&gt;samspel mellan de politiska instanserna och förvalt-&lt;br&gt;ningen, kontroll och revision i förvaltningen samt&lt;br&gt;medborgarutbildning och medborgaraktiviteter i&lt;br&gt;samhällsfrågor. Jämställdhetstänkande skall prägla&lt;br&gt;demokratisamarbetet liksom alla andra delar i öst-&lt;br&gt;samarbetet, men direkta insatser för att främja jäm-&lt;br&gt;ställdhet mellan kvinnor och män lyfts särskilt fram i&lt;br&gt;demokratistrategin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingssamarbetet på rättsområdet bör få&lt;br&gt;ökad uppmärksamhet i strävandena att stödja de bal-&lt;br&gt;tiska ländernas och Polens närmande till EU. Sida&lt;br&gt;har det senaste året tagit inititativ till utökade insat-&lt;br&gt;ser på området i de baltiska staterna. Arbetet inom&lt;br&gt;den under året upprättade Kommittén för utveck-&lt;br&gt;lingssamarbete på rättsområdet förväntas bidra bl.a.&lt;br&gt;till en stärkt resursbas inom sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom fattades beslut vid ett nordiskt-baltiskt&lt;br&gt;utrikesministermöte i september 1997 om tillsättan-&lt;br&gt;det av en nordisk-baltisk aktionsgrupp för att sam-&lt;br&gt;ordna nordiskt stöd till de baltiska ländernas när-&lt;br&gt;mande till EU på tredjepelarområdet, t.ex.&lt;br&gt;rättsväsende, polisväsende, tull- och gränskontroll&lt;br&gt;och migrationsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att det samarbete som&lt;br&gt;sker genom Svenska institutet och mellan enskilda&lt;br&gt;organisationer och folkrörelser i Sverige och samar-&lt;br&gt;betsländerna är av avgörande betydelse för fördju-&lt;br&gt;pandet av demokratins kultur. Språk- och integra-&lt;br&gt;tionsstödet för de rysktalande befolkningsgrupperna i&lt;br&gt;Estland och Lettland är också mycket betydelsefullt,&lt;br&gt;såväl i demokratihänseende som i ett säkerhetsfräm-&lt;br&gt;jande perspektiv. Detta stöd skall öka nästkomman-&lt;br&gt;de år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att på djupet förändra den politiska kulturen är&lt;br&gt;en lång process. Resultaten i ett kort perspektiv är&lt;br&gt;svåra att mäta. Några svenska insatser som genom-&lt;br&gt;förts de senaste åren är att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ca 100 journalister har fått utbildning i Sverige&lt;br&gt;om medias roll i en demokrati,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ett 80-tal svenska kommuner deltar eller har del-&lt;br&gt;tagit i det fördjupade vänortssamarbetet med&lt;br&gt;kommuner på andra sidan Östersjön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utbildning av kriminal- och fångvårdspersonal för&lt;br&gt;en humanare fångvård i de baltiska länderna har&lt;br&gt;genomförts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;så gott som alla svenska riksdagspartier har i dag&lt;br&gt;etablerade kontakter med systerpartier på andra&lt;br&gt;sidan Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling&lt;br&gt;Huvuddelen av samarbetet inom det ekonomiska&lt;br&gt;området syftar till att bygga upp och stödja de insti-&lt;br&gt;tutioner som behövs för en fungerande marknadse-&lt;br&gt;konomi och därmed bidra till en dynamisk ekono-&lt;br&gt;misk utveckling i Östersjöregionen. Parallellt med&lt;br&gt;den ekonomisk omställningen utsätts det sociala&lt;br&gt;skyddsnätet för svåra påfrestningar och insatser inom&lt;br&gt;den sociala sektorn är därför av särskild betydelse.&lt;br&gt;Uppgiften är att fullfölja omvandlingen från de sovje-&lt;br&gt;tiska samhällsstrukturerna, över etablerandet av&lt;br&gt;marknadsekonomins fundament och de övergångs-&lt;br&gt;problemen till en fullfjädrad social marknadsekono-&lt;br&gt;mi och välfärdssamhälle av västeuropeisk karaktär.&lt;br&gt;Att lyckas med detta är av avgörande betydelse för&lt;br&gt;Europaintegrationen och för att ett framtida utvidgat&lt;br&gt;EU skall fungera väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges stöd till den ekonomiska utvecklingen är&lt;br&gt;framför allt inriktat på institutionsuppbyggnad. Stö-&lt;br&gt;det omfattar bland annat samarbete inom offentlig&lt;br&gt;förvaltning, som budget, statistik, revision, skattesys-&lt;br&gt;tem, arbetsmarknadens institutioner och infrastruk-&lt;br&gt;tur. Ett omfattande samarbete bedrivs också avseen-&lt;br&gt;de lantmäteri och fastighetsregistrering, vilket&lt;br&gt;underlättar för de nya ägandeförhållandena i länder-&lt;br&gt;na. Samarbetet på dessa områden, som pågått under&lt;br&gt;flera år, är särskilt betydelsefullt i ljuset av kandidat-&lt;br&gt;ländernas närmande till EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det näringslivsinriktade sam-&lt;br&gt;arbetet är av fortsatt betydelse. Samverkan med&lt;br&gt;svenskt näringsliv är av ömsesidigt intresse för Sveri-&lt;br&gt;ge och länderna i Central- och Östeuropa. Det nä-&lt;br&gt;ringslivsfrämjande stödet till regionen sker bland an-&lt;br&gt;nat via Sida genom StartÖst, som syftar till att&lt;br&gt;underlätta för svenska små och medelstora företag&lt;br&gt;som vill etablera sig i Baltikum, nordvästra Ryssland&lt;br&gt;och Ukraina. De svenska företagen får härigenom&lt;br&gt;stöd främst till utbildning. Programmet Advantage&lt;br&gt;Balticum riktar sig till baltiska företag och syftar till&lt;br&gt;att öka deras export till Sverige. Från och med hösten&lt;br&gt;1997 inkluderas även ukrainska företag i program-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två program stödjer också utvecklingen av ban-&lt;br&gt;ker och företag i Baltikum. Det baltiska investerings-&lt;br&gt;programmet (BIP) är ett samnordiskt program som&lt;br&gt;etablerades 1992 och som efter en förlängning fort-&lt;br&gt;sätter fram till slutet av år 1999. BIP syftar till att&lt;br&gt;förbättra företagsklimatet i de baltiska länderna,&lt;br&gt;bland annat genom stöd till tre nationella investe-&lt;br&gt;ringsbanker. Genom Swedfund Financial Markets&lt;br&gt;AB (SFM) stödjer Sverige den privata banksektorn i&lt;br&gt;samtliga tre baltiska länder. SFM bidrar med aktie-&lt;br&gt;kapaital och lån till banker och hypoteksinstitut, men&lt;br&gt;förmedlar även tekniskt stöd genom seminarier och&lt;br&gt;kurser. Bolaget är nu delägare i ca tio banker. SFM:s&lt;br&gt;engagemang har bidragit till att stabilisera banksek-&lt;br&gt;torn och att åter bygga upp förtroendet för privata&lt;br&gt;banker i de baltiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1998 planerar regeringen att&lt;br&gt;fortsätta bidra till ett stärkande av den ekonomiska&lt;br&gt;omvandlingen i länderna, med tonvikt på de områ-&lt;br&gt;den som för ansökarländerna har en direkt relevans&lt;br&gt;för närmandet till EU. Härtill skall de senaste årens&lt;br&gt;utveckling med ökat svenskt stöd till en förstärkning&lt;br&gt;och moderinisering av den sociala sektorn i samar-&lt;br&gt;betsländerna fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Att stödja en miljömässigt hållbar utveckling&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sveriges miljöinsatser i Central- och Östeuropa in-&lt;br&gt;riktas på att bevara och förbättra miljön, särskilt i&lt;br&gt;och kring Östersjön. Utgångspunkten för insatserna&lt;br&gt;är Åtgärdsprogrammet för Östersjön med förslag på&lt;br&gt;insatser som gynnar gränsöverskridande samarbete.&lt;br&gt;Insatserna består dels av institutionellt stöd till cent-&lt;br&gt;rala och regionala miljöförvaltningar och dels av in-&lt;br&gt;vesteringar som är nära kopplade till kunskapsöver-&lt;br&gt;föring. Ett nära samarbete mellan&lt;br&gt;Utrikesdepartementet och Miljödepartementet sker&lt;br&gt;beträffande miljöstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största föroreningskällorna i Östersjön är av-&lt;br&gt;loppsvatten från hushåll och industrier samt jord-&lt;br&gt;brukets läckage av näringsämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har hittills tecknat avtal om delfinansiering&lt;br&gt;av sju större vatten- och avloppsprojekt i Baltikum&lt;br&gt;och deltar för närvarande i förberedelser om ytterli-&lt;br&gt;gare vatten- och avloppsprojekt i Baltikum, Polen,&lt;br&gt;Ukraina och Ryssland där de största insatserna pla-&lt;br&gt;neras i S:t Petersburg respektive Kaliningrad. Sverige&lt;br&gt;har även finansierat studier avseende avfallsprojekt i&lt;br&gt;Lettland och Polen samt mottagningsanordningar för&lt;br&gt;olja i hamnar i Polen och Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare inriktningen vad gäller avloppsre-&lt;br&gt;ning bör ses över i enlighet med det nya åtgärdspro-&lt;br&gt;grammet för Östersjön. Även miljöinsatser inom&lt;br&gt;jordbruksområdet har hög prioritet. En fortsättning&lt;br&gt;på det tidigare stöd som förmedlats via Statens lant-&lt;br&gt;bruksuniversitet (SLU) vad gäller demonstrations-&lt;br&gt;projekt i de baltiska republikerna, Polen och Ryss-&lt;br&gt;land avseende ett miljöanpassat jordbruk förbereds&lt;br&gt;nu av Sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid statsministrarnas i Östersjöregionen möte i&lt;br&gt;Visby år 1996 fastlades att uthållig utveckling skulle&lt;br&gt;vara grunden för det fortsatta samarbetet i regionen.&lt;br&gt;Bakom detta ligger en insikt om att många mil-&lt;br&gt;jöproblem inte går att lösa annat än genom interna-&lt;br&gt;tionell samverkan. En annan viktig utgångspunkt är&lt;br&gt;att förebygga oönskade miljökonsekvenser som kan&lt;br&gt;bli följden av en snabb ekonomisk utveckling i Öster-&lt;br&gt;sjöregionen och att därför lägga grunden för en sund&lt;br&gt;utveckling som tar de första stegen mot en uthållig&lt;br&gt;utveckling av regionen. Det svenska initiativet att ut-&lt;br&gt;veckla en Agenda 21 för Östersjöområdet är en av-&lt;br&gt;spegling av detta. I detta arbete kommer EU:s ut-&lt;br&gt;vidgning att spela en viktig roll som drivkraft för&lt;br&gt;fortsatt miljöanpassning i regionen. Centrala frågor&lt;br&gt;rörande de sju tunga samhällssektorer som ska be-&lt;br&gt;handlas inom ramen för en Agenda 21 för Öster-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjömområdet kommer att tas upp. Det gäller bl.a.&lt;br&gt;energisektorns anpassning till uthållig utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet har&lt;br&gt;verksamheten fortsatt koncentrerats till området&lt;br&gt;kring Östersjön. Ett av målen för svenska insatser är&lt;br&gt;att användningen av kärnenergin sker med högsta&lt;br&gt;möjliga säkerhetskrav och att kärnkraftverken i regi-&lt;br&gt;onen uppfyller internationellt rekommenderade sä-&lt;br&gt;kerhetskrav. De kärnkraftverk som inte kan uppnå&lt;br&gt;en acceptabel säkerhet bör stängas så snart som möj-&lt;br&gt;ligt. Detta är en förutsättning för det ekonomiska&lt;br&gt;biståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter Sovjetunionens upplösning har ett intensivt&lt;br&gt;internationellt samarbete bedrivits för att förbättra&lt;br&gt;kärnsäkerhet och strålskydd i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa och de nya oberoende staterna. Det&lt;br&gt;svenska stödet kanaliseras genom Statens&lt;br&gt;kärnkraftsinspektion (SKI) och Statens&lt;br&gt;strålskyddsinstitut (SSI). Det är angeläget att ställa de&lt;br&gt;svenska insatserna i relation till dem som görs av&lt;br&gt;andra instanser, t.ex. EU och EBRD, (European&lt;br&gt;Bank for Reconstruction and Development).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet bedrivs inom områden som reaktorsä-&lt;br&gt;kerhet, strålskyddsåtgärder, hantering och omhän-&lt;br&gt;dertagande av radioaktivt avfall samt förbättrad be-&lt;br&gt;redskap. Det svenska stödet koncentrerades till en&lt;br&gt;början på säkerhetsförbättringar i de äldre sovjetisk-&lt;br&gt;byggda kärnkraftverken. Särskilt har insatser vid&lt;br&gt;kärnkraftverket Ignalina i Litauen prioriterats. Vid&lt;br&gt;Ignalinaverket har under det gångna året insatserna&lt;br&gt;möjliggjort flera organisatoriska och tekniska för-&lt;br&gt;bättringar, bl.a. utveckling av lednings- och kvalitets-&lt;br&gt;säkringsfunktionen, ökad tryckavlastning, förstärk-&lt;br&gt;ning av brandskydd, reparation av svetsar i rörsystem&lt;br&gt;samt förbättrat tillträdesskydd. Stödet har också om-&lt;br&gt;fattat stärkande av säkerhetsmyndigheterna och för-&lt;br&gt;bättring av säkerhetskulturen vid kärnkraftverket.&lt;br&gt;Dessa insatser blir särskilt betydelsefulla de närmaste&lt;br&gt;åren när reaktornerna skall licensieras utifrån de sä-&lt;br&gt;kerhetskrav som tillämpas i väst. Samarbete med&lt;br&gt;Ryssland avseende en säkerhetsanalys av kärnkraft-&lt;br&gt;verket i Leningrads län och brandskyddet vid kärn-&lt;br&gt;kraftverket i Kola har inletts. Det svenska stödet bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsätta, men i större utstsräckning inriktas på att&lt;br&gt;stärka mottagarländernas säkerhetsmyndigheter och&lt;br&gt;på åtgärder för att höja säkerhetskulturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att de mest akuta frågorna rörande re-&lt;br&gt;aktorernas säkerhet har identifierats och vissa av&lt;br&gt;dem åtgärdats, finns det anledning att intensifiera&lt;br&gt;samarbetet på andra långsiktigt viktiga områden. Av-&lt;br&gt;fallssituationen på Kolahalvön och miljöpåverkan&lt;br&gt;från dumpningen av radioaktivt material i Barents-&lt;br&gt;och Karahaven är områden där Sveriges engagemang&lt;br&gt;bör öka samtidigt som samarbetet i Östesjöområdet&lt;br&gt;fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Samarbetsländerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under 1996 fastställde regeringen landstrategier för&lt;br&gt;utvecklingssamarbetet med Estland, Lettland,&lt;br&gt;Litauen, Ryssland och Polen. Riktlinjer för&lt;br&gt;utvecklingssamarbetet med Ukraina antogs också.&lt;br&gt;Landstrategierna gäller för perioden fram till och&lt;br&gt;med år 1998 och styr inriktningen av de svenska&lt;br&gt;insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för Sveriges samarbete med Estland,&lt;br&gt;Lettland, Litauen och Polen är att stödja dessa län-&lt;br&gt;ders medlemskap i EU. Huvuddelen av det svenska&lt;br&gt;stödet är inriktat på kunskapsöverföring och institu-&lt;br&gt;tionsuppbyggnad som underlättar anpassningen till&lt;br&gt;EU. Särskilda insatser görs härutöver i form av semi-&lt;br&gt;narier för politiker och tjänstemän i statsförvaltning-&lt;br&gt;arna i samtliga ansökarländer beträffande exemplevis&lt;br&gt;inre marknadsfrågor, lagharmonisering och förhand-&lt;br&gt;lingsstrategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att från svensk sida stödja de&lt;br&gt;baltiska ländernas strävan att bli medlemmar i olika&lt;br&gt;internationella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med framför allt Ryssland, men även&lt;br&gt;med Ukraina och övriga länder i forna Sovjetunionen&lt;br&gt;syftar till att knyta dessa länder närmare de europe-&lt;br&gt;iska samarbetsstrukturerna. Inte minst Barents-&lt;br&gt;samarbetet är ett led i denna strävan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk utveckling 1996 (%)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-121.png" style="width:81pt;height:4pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-122.png" style="width:161pt;height:91pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-123.png" style="width:163pt;height:26pt;"/&gt;
&lt;p&gt;■ Förändring av BNP □ Inflation ® Arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Estland&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska systemskiftet från planekonomi till&lt;br&gt;en marknadsekonomi med privat ägande har genom-&lt;br&gt;förts målmedvetet och i högt tempo. Omstrukture-&lt;br&gt;ringen av ekonomin har hunnit långt. Produktions-&lt;br&gt;fältet har vänt och tillväxttakten var under 1996&lt;br&gt;positiv. Estland ingår i den grupp om fem östeuro-&lt;br&gt;peiska länder som av EU-kommisionen föreslagits&lt;br&gt;inleda förhandlingar om ett framtida medlemskap i&lt;br&gt;EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med landstrategin skall samarbetet&lt;br&gt;stödja en fortsatt konsolidering och fördjupning av&lt;br&gt;den ekonomiska och politiska reformprocessen.&lt;br&gt;Tekniskt stöd och utbildningsinsatser inriktas härvid&lt;br&gt;särskilt på att underlätta och stödja förhandlingarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ett framtida estniskt EU-medlemskap. För närva-&lt;br&gt;rande finansieras tre svenska EU-rådgivare vid est-&lt;br&gt;niska ministerier. En betydande del av samarbetet&lt;br&gt;utgörs av säkerhetsfrämjande insatser bl.a. till landets&lt;br&gt;polis-, tull- och gränsbevakningsmyndigheter. Inom&lt;br&gt;ramen för det fördjupade vänortssamarbetet genom-&lt;br&gt;förs omfattande insatser avseende lokal demokrati.&lt;br&gt;Ett särskilt samarbete bedrivs, delvis genom språkut-&lt;br&gt;bildning, för att underlätta integreringen av de rysk-&lt;br&gt;talande befolkningsgrupperna i Estland och detta&lt;br&gt;samarbete kommer att öka under år 1998. Samarbe-&lt;br&gt;tet på rättsområdet förväntas också öka inte minst&lt;br&gt;som ett led i att stödja Estlands medlemskap i EU.&lt;br&gt;Samarbetet på det ekonomiska området har bl.a.&lt;br&gt;omfattat bidrag till utveckling av kapital- och fi-&lt;br&gt;nansmarknadens institutioner, försäkringsväsendet&lt;br&gt;och den offentliga administrationen. Tack vare&lt;br&gt;svenskt stöd finns nu fungerande institutioner avse-&lt;br&gt;ende luftfart, sjöfart och vägväsende. På miljöområ-&lt;br&gt;det sker samarbete främst avseende vatten- och av-&lt;br&gt;loppsrening &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;samt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;energieffektivisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingssamarbetet med Estland har minskat i&lt;br&gt;volym, vilket är en naturlig följd av den relativt&lt;br&gt;framgångsrika reformprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Lettland&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Lettlands ekonomiska omvandling och demokratise-&lt;br&gt;ringsprocess har varit framgångsrik. Tillväxten har&lt;br&gt;tagit fart och inflationen sjunker men fortfarande&lt;br&gt;finns institutionella brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt landstrategin skall tekniskt stöd och utbild-&lt;br&gt;ningsinsatser särskilt inriktas på att underlätta och&lt;br&gt;stödja Lettlands förberedelsearbete inför ett framtida&lt;br&gt;EU-medlemskap. Större delen av det svenska utveck-&lt;br&gt;lingssamarbetet har bäring på EU-förberedelserna,&lt;br&gt;t.ex. inom det säkerhetsfrämjande området avseende&lt;br&gt;tull och gränsbevakning, som är av särskild betydelse&lt;br&gt;eftersom de baltiska staternas östgränser blir unio-&lt;br&gt;nens yttre gränser vid ett medlemskap. Omfattande&lt;br&gt;institutionsuppbyggnad har genomförts inom den&lt;br&gt;offentliga förvaltningen. Därtill kommer det närings-&lt;br&gt;livsfrämjande stödet, som förutom programmen Ad-&lt;br&gt;vantage Balticum och StartOst också gäller privatise-&lt;br&gt;ringsprocessen med utbildnings- och tekniskt stöd till&lt;br&gt;landreformen, utveckling av ett lantmäteri- och fas-&lt;br&gt;tighetsregister. Inom utbildningssektorn har Sverige&lt;br&gt;bidragit med stöd till Riga Commerce School samt&lt;br&gt;till upprättandet av en handelshögskola för de tre&lt;br&gt;baltiska länderna med säte i Riga. Detta har bidragit&lt;br&gt;positivt till det marknadsekonomiska klimatet i&lt;br&gt;Lettland och också påverkat utformningen av den&lt;br&gt;nationella utbildningen i ekonomi. Med syfte att&lt;br&gt;skapa liknande förändringspotential inom rättsvä-&lt;br&gt;sendet har Sverige tagit initiativ till och delfinansierar&lt;br&gt;inrättandet av en rättshögskola i Riga. Sveriges utfäs-&lt;br&gt;telser uppgår till 40 miljoner kronor. Ytterligare stöd&lt;br&gt;till reformering av rättsväsendet planeras. På det so-&lt;br&gt;ciala området genomförs för närvarande reformer av&lt;br&gt;pensions- och socialförsäkringssystemet samt social-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänsten med stöd av Världsbanken och Sverige. Stöd&lt;br&gt;kommer fortsatt att ges till demokratifrämjande in-&lt;br&gt;satser, bl.a. kommer stödet för integrering av de rysk-&lt;br&gt;talande befolkningsgrupperna att intensifieras under&lt;br&gt;1998. Likaledes kommer ansträngningana inom&lt;br&gt;miljö- och energiområdet att fortsätta dock med&lt;br&gt;större inriktning på insatser i mindre städer och&lt;br&gt;kommuner. Svenskt stöd till förberedelser för&lt;br&gt;fjärrvärmerehablilitering i Riga och Daugavpils på-&lt;br&gt;går.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Litauen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Även den litauiska ekonomin har gjort stora fram-&lt;br&gt;steg sedan frigörelsen, även om vissa utmaningar&lt;br&gt;kvarstår, som att avsluta privatiseringen. Inflationen&lt;br&gt;sjönk under 1996 och den ekonomiska tillväxten var&lt;br&gt;under samma år positiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för de båda andra baltiska staterna&lt;br&gt;inriktas det tekniska stödet och utbildningsinsatserna&lt;br&gt;på att stödja förberedelserna inför ett framtida EU-&lt;br&gt;medlemskap. Sverige genomför betydande&lt;br&gt;säkerhetsfrämjande insatser i Litauen bl.a. på&lt;br&gt;sjögräns- och kustbevakningens område. Ett stort&lt;br&gt;utvecklingsprogram med inriktning på&lt;br&gt;institutionsuppbyggnad har genomförts inom skogs-&lt;br&gt;och jordbruksnäringarna, inom luftfarts- och&lt;br&gt;sjöfartsverk, sjöräddning, oljebekämpning,&lt;br&gt;fartygsinspektion m.m. Sverige och Litauen har ett&lt;br&gt;väl utvecklat vänortssamarbete, vilket framför allt&lt;br&gt;syftar till att främja lokal demokratiutveckling och&lt;br&gt;öka kompetensen inom den lokala förvaltningen.&lt;br&gt;Nya kunskapsöverförande projekt för utveckling av&lt;br&gt;rättsväsendet planeras. Inom den sociala sektorn&lt;br&gt;pågår, med stöd från Världsbanken och Sverige, en&lt;br&gt;omställning av det sociala arbetet från&lt;br&gt;institutionsvård till öppna former för vård och&lt;br&gt;omsorg. På miljö- och energiområdet kommer&lt;br&gt;samarbetet avseende vatten- och avloppsrening samt&lt;br&gt;energieffektivisering att utvidgas till att omfatta&lt;br&gt;mindre städer och kommuner. Stödet till&lt;br&gt;kärnkraftverket Ignalina utgör den största svenska&lt;br&gt;enskilda samarbetsinsatsen i Baltikum och bidrar till&lt;br&gt;att göra Litauen till det land som får mest svenskt&lt;br&gt;stöd. Kravet på förbättrad säkerhet vid Ignalina&lt;br&gt;nämns allt oftare i EU-kommissionens kommentarer&lt;br&gt;till utvecklingen i Litauen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Polen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Polen är idag en fungerande parlamentarisk demo-&lt;br&gt;krati med en dynamisk marknadsekonomi. Den eko-&lt;br&gt;nomiska tillväxten fortsätter för sjätte året i rad och&lt;br&gt;förväntas i år bli den högsta i Europa. Stora uppgifter&lt;br&gt;återstår samtidigt inom miljöområdet och den sociala&lt;br&gt;sektorn och här spelar fortsatt svenskt stöd en viktig&lt;br&gt;roll, även om samarbetsvolymerna minskat något till&lt;br&gt;följd av Polens framgångsrika ekonomiska utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska kommisionen har föreslagit att Polen&lt;br&gt;skall ingå i den grupp om fem östeuropeiska länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skall inleda förhandlingar om ett framtida med-&lt;br&gt;lemskap i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polen är som grannland till Sverige en viktig part-&lt;br&gt;ner för samarbete inom de flesta samhällsområden.&lt;br&gt;Inte minst näringslivskontakterna väntas fortsätta&lt;br&gt;öka. De svenska stödinsatserna har i ökad utsträck-&lt;br&gt;ning kommit att inriktas på att stödja landets när-&lt;br&gt;mande till EU. Också samarbetet på miljö, energi-&lt;br&gt;och det sociala området, liksom stöd till lokal demo-&lt;br&gt;krati, har en fortsatt framträdande plats i landstrate-&lt;br&gt;gin för Polen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet på miljöområdet har bland annat lett&lt;br&gt;till projekteringar och investeringar i tre större av-&lt;br&gt;loppsverk, en mönstergill reducering av kolförbrän-&lt;br&gt;ningen i staden Torun, att stränderna i badorten So-&lt;br&gt;pot åter kunnat öppnas för allmänheten och att en&lt;br&gt;Agenda 21 genomförs lokalt i samarbete mellan sju&lt;br&gt;polska och svenska kommuner. På arbetsmarknads-&lt;br&gt;området har två pilotprojekt avseende arbetsförmed-&lt;br&gt;lingsverksamhet öppnats och vidareutbildningsinsat-&lt;br&gt;ser har genomförts i sex städer. Inom den sociala&lt;br&gt;sektorn har Sverige hjälpt den polska regeringen ut-&lt;br&gt;arbeta modeller för den genomgripande reformering&lt;br&gt;av pensionssystemet som man avser genomföra i en&lt;br&gt;nära framtid. Bland utbildningsinsatserna kan näm-&lt;br&gt;nas en kurs för polska miljöjoumalister i Sverige och&lt;br&gt;att en magisterutbildning inom bank- och finansom-&lt;br&gt;rådet etablerats i Kraköw i samarbete med Stock-&lt;br&gt;holms Universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översvämningarna i Polen sommaren 1997 för-&lt;br&gt;anledde en särskild biståndsinsats från den svenska&lt;br&gt;regeringen. Vid sidan av en katastrofinsats av Rädd-&lt;br&gt;ningsverket anslogs 75 miljoner kronor för kort- och&lt;br&gt;långsiktiga åtgärder: återuppbyggnad av vattenför-&lt;br&gt;sörjnings- och avloppsanläggningar samt uppförande&lt;br&gt;av bostäder. Beslut fattades även om att 50 miljoner&lt;br&gt;kronor skulle avsättas ur den så kallade Östersjömil-&lt;br&gt;jarden för återuppbyggnadsinsatser i samarbete med&lt;br&gt;näringslivet. Sveriges insats var en av de största som&lt;br&gt;ett enskilt land gjorde i Polen som en följd av över-&lt;br&gt;svämningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ryssland&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ryssland genomgår alltjämt en omfattande sam-&lt;br&gt;hällsomvandling. BNP fortsatte att falla under 1996&lt;br&gt;men viss tillväxt förväntas under 1997. President&lt;br&gt;Jeltsins återkomst till den politiska scenen och den&lt;br&gt;nya mer reformsinnade regeringen är central för den&lt;br&gt;fortsatta reformprocessen. Den kultur som ger de-&lt;br&gt;mokratin dess innehåll är dock alltjämt svag och den&lt;br&gt;inrikespolitiska situationen i Ryssland präglas av&lt;br&gt;fortsatt osäkerhet och svårutsägbarhet. Institution-&lt;br&gt;suppbyggnaden och förnyelsen går relativt långsamt.&lt;br&gt;En decentralisering till regionerna och utveckling av&lt;br&gt;lokalt självstyre fortsätter och bör vara en viktig&lt;br&gt;grund för fortsatta demokratiska landvinningar. Re-&lt;br&gt;lationerna till Tjetjenien är alltjämt känsliga, men&lt;br&gt;normaliseringsprocessen fortskrider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryssland har på kort tid tagit viktiga steg från&lt;br&gt;planekonomi till marknadsekonomi. Ekonomin har&lt;br&gt;visat tecken på att kunna gå mot en stabilisering,&lt;br&gt;men det råder alltjämt stor osäkerhet och det finns&lt;br&gt;risk för bakslag. Inflationen har kunnat nedbringas&lt;br&gt;och tillväxten väntas öka under 1997, efter sju år av&lt;br&gt;produktionsfält Till följd av omfattande privatise-&lt;br&gt;ringar härrör nära två tredjedelar av BNP från den&lt;br&gt;privata sektorn. Anpassningen av den offentliga för-&lt;br&gt;valtningen liksom av de institutioner som är nödvän-&lt;br&gt;diga för att marknadsekonomin skall fungera effek-&lt;br&gt;tivt går trögt. Ofullständig lagstiftning skapar&lt;br&gt;gråzoner och utgör grund för korruption och brotts-&lt;br&gt;lighet. Skatte- och uppbördssystemen är otillräckligt&lt;br&gt;utvecklade. Förändringarna i samhället innebär stora&lt;br&gt;påfrestningar för stora delar av befolkningen. Re-&lt;br&gt;formpolitiken har hittills misslyckats när det gäller&lt;br&gt;att skapa nya sociala trygghetsstrukturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bedriver idag samarbete med samtliga re-&lt;br&gt;gioner och större städer i nordvästra Ryssland inklu-&lt;br&gt;sive Kaliningrad. På några områden, t.ex. lantmäteri&lt;br&gt;och fastighetsregistrering samt statistik, har verk-&lt;br&gt;samheten utvecklats snabbt till ett mer omfattande&lt;br&gt;stöd för system- och informationsutveckling. Genom&lt;br&gt;lantmäteristödet deltar Sverige i genomförandet av&lt;br&gt;världens största landreform. På det sociala området&lt;br&gt;och inom miljö- och energiområdet har samarbetet&lt;br&gt;hittills varit begränsat men har nu förutsättningar för&lt;br&gt;att kunna öka och detta skall vi verka aktivt för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högre prioritet som givits Ryssland under se-&lt;br&gt;nare år bör även gälla under nästkommande budget-&lt;br&gt;år förutsatt att reformprocessen medger fortsatt ef-&lt;br&gt;fektiva insatser. Samarbetet skall enligt landstrategin&lt;br&gt;även fortsättningsvis inriktas på kunskapsöverföring&lt;br&gt;och institutionsutveckling till stöd för reformproces-&lt;br&gt;sen. Den geografiska inriktningen på regionerna i&lt;br&gt;nordvästra Ryssland och Kaliningrad skall kvarstå,&lt;br&gt;men möjligheter skall finnas att genomföra insatser&lt;br&gt;även i andra områden i Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt stöd för förstärkning och utveckling av&lt;br&gt;lokalt självstyre och lokal förvaltning, stöd till en-&lt;br&gt;skilda organisationer och stöd inom det kulturella&lt;br&gt;och akademiska området förutses under budgetåret. I&lt;br&gt;syfte att främja en socialt hållbar ekonomisk om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfästelser gjorda under kalenderåret 1996 (tkr)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-124.png" style="width:175pt;height:107pt;"/&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vandling kommer Sverige att stödja framväxten av&lt;br&gt;ett socialt trygghetssystem och effektivisering av häl-&lt;br&gt;so- och sjukvårdens organisation. Fortsatt stöd&lt;br&gt;kommer också att lämnas för samarbete inom före-&lt;br&gt;tagsledarutbildning och offentlig förvaltning, varvid&lt;br&gt;äganderättsfrågor, utveckling av arbetsmarknadens&lt;br&gt;institutioner, statistik och skatteförvaltning kommer&lt;br&gt;att ha en framträdande plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ukraina&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av landets storlek och dess geopolitis-&lt;br&gt;ka läge i Europa intar Ukraina en särställning bland&lt;br&gt;de övriga samarbetsländerna. Utvecklingen i Ukraina&lt;br&gt;är av säkerhetspolitiskt intresse för Sverige och kon-&lt;br&gt;takterna mellan Ukraina och Sverige har intensifie-&lt;br&gt;rats. Regeringen antog hösten 1996 riktlinjer för&lt;br&gt;samarbetet med Ukraina för de kommande två åren.&lt;br&gt;Antalet samarbetsprojekt i landet fördubblades un-&lt;br&gt;der förra året. Det bilaterala utvecklingssamarbetet&lt;br&gt;med Ukraina uppgår hittills till ca 40 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. De största projekten återfinns inom områdena&lt;br&gt;lantmäteri och lokalt självstyre. Sverige avser fortsät-&lt;br&gt;ta öka omfattningen av utvecklingssamarbetet med&lt;br&gt;Ukraina under 1998. Från och med hösten 1997&lt;br&gt;finns ett lektorat i svenska språket inrättat vid&lt;br&gt;Sjevtjenkouniversitetet i Kiev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Vitryssland inger för närvarande stora&lt;br&gt;bekymmer. Från svensk sida föreligger emellertid en&lt;br&gt;ambition att också i Vitryssland utveckla samarbetet&lt;br&gt;så snart den inhemska reformprocessen öppnar möj-&lt;br&gt;ligheter för effektiva svenska insatser och ett ökat&lt;br&gt;svenskt-vitryskt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga iänder utanför det prioriterade närområ-&lt;br&gt;det kan enstaka bilaterala insatser komma ifråga.&lt;br&gt;Svenskt stöd till dessa länder sker dock främst genom&lt;br&gt;EU:s samarbetsprogram och det multilaterala samar-&lt;br&gt;betet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya anslagsposten Europa under&lt;br&gt;verksamhetsområde &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;A1 Internationellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingssamarbete finansieras samarbete med det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges insatser i samarbetsländerna (tkr)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forna Jugoslavien samt med de länder i Kaukasus&lt;br&gt;och Centralasien som enligt DAC (Development&lt;br&gt;Assistance Committee of the OECD) är&lt;br&gt;klassificerade som utvecklingsländer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Det EU-relaterade samarbetet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En mycket stor del av utvecklingssamarbetet med&lt;br&gt;Estland, Lettland, Litauen och Polen utgörs av kun-&lt;br&gt;skapsöverföring och institutionsuppbyggnad som har&lt;br&gt;relevans för ansökarländernas anpassningsprocess till&lt;br&gt;EU. De omfattande insatserna på landreformområ-&lt;br&gt;det, stödet till den finansiella sektorn, det nu växande&lt;br&gt;samarbetet på rättsområdet, tredjepelarsamarbetet&lt;br&gt;inom ramen för det säkerhetsfrämjande stödet samt&lt;br&gt;miljösamarbetet är exempel på stöd som är centrala&lt;br&gt;för fördjupningen av marknadsekonomin och demo-&lt;br&gt;kratin, samtidigt som de utgör viktiga bidrag till län-&lt;br&gt;dernas anpassningsprocess till EU:s krav och regel-&lt;br&gt;verk. Under budgetåret 1998 förväntas samarbetet i&lt;br&gt;ännu högre utsträckning komma att inriktas på stöd&lt;br&gt;till de områden som för dessa länder i EU-&lt;br&gt;kommissionens utlåtanden identifierats som särskilt&lt;br&gt;angelägna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill finns ett särskilt stödprogram uppgående&lt;br&gt;till 4 miljoner kronor för innevarande budgetår som&lt;br&gt;består av utbildnings- och informationsinsatser i&lt;br&gt;form av seminarier, studiebesök och personutbyten&lt;br&gt;riktade till såväl politiker som centralt placerade&lt;br&gt;tjänstemän i ansökarländernas förvaltningar. Detta&lt;br&gt;program hanteras av Utrikesdepartementet och&lt;br&gt;vänder sig till de tio ansökarländerna i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Under innevarande år har olika insatser&lt;br&gt;genomförts med samtliga dessa länder. För&lt;br&gt;budgetåret 1998 förväntas eftrfrågan vara fortsatt&lt;br&gt;hög på stöd inför medlemskapsförhandlingama.&lt;br&gt;Ytterligare medel kommer därför att avsättas för&lt;br&gt;detta ändamål.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-125.png" style="width:174pt;height:125pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Europeiska unionens samarbete med&lt;br&gt;Central- och Östeuropa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utöver de anslagsposter som redovisas under utgifts-&lt;br&gt;område 7 avsätts, liksom under år 1997, särskilda&lt;br&gt;medel för att täcka den svenska andelen av Europe-&lt;br&gt;iska unionens anslag för samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Detta belopp, som tagits upp under an-&lt;br&gt;nat utgiftsområde, uppgår till 335 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s stöd kanaliseras främst genom PHARE-&lt;br&gt;programmet för de centraleuropeiska och baltiska&lt;br&gt;länderna (1997: 1 206 miljoner ecu) respektive&lt;br&gt;TACIS-programmet för länderna inom Oberoende&lt;br&gt;Staters Samvälde och Mongoliet (1997: 540 miljoner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ecu). Dessa program har i stigande grad utvecklats&lt;br&gt;till redskap för att förverkliga de politiska och&lt;br&gt;ekonomiska integrationssträvandena. För bistånd till&lt;br&gt;länderna inom f.d. Jugoslavien (utom Slovenien)&lt;br&gt;finns härutöver särskilda medel avsatta (1997: 254&lt;br&gt;miljoner ecu).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya riktlinjer för PHARE-programmet med ökad&lt;br&gt;tonvikt på de associerade staternas medlemskapsför-&lt;br&gt;beredelser har utarbetats. Bortsett från de länder som&lt;br&gt;saknar Europa-avtal, för vilka hittillsvarande rutiner&lt;br&gt;kommer att tillämpas, kommer de nationella pro-&lt;br&gt;grammen under år 1998 att ersättas av part-&lt;br&gt;nerskapsavtal för anslutning (s.k. accession partners&lt;br&gt;hips), där större utrymme förutses för institution-&lt;br&gt;suppbyggnad och investeringsstöd med anknytning&lt;br&gt;till det framtida EU-inträdet. Den nya modellen&lt;br&gt;kommer också att främja närmare samverkan mellan&lt;br&gt;EU:s medlemsstater och kandidatländerna, bl.a. i&lt;br&gt;form av etablerandet av ett mera långsiktigt samarbe-&lt;br&gt;te mellan myndigheter och institutioner. Dels för att&lt;br&gt;öka effektiviteten, dels för att komma till rätta med&lt;br&gt;de besvärande eftersläpningarna i genomförandet av&lt;br&gt;insatserna, kommer projekt av större omfattning att&lt;br&gt;prioriteras. De underprogram (bl.a. för demokra-&lt;br&gt;tifrämjande, regional näringslivsutveckling och sam-&lt;br&gt;arbete inom den sociala sektorn) som riktar sig till&lt;br&gt;enskilda organisationer samt regionala och lokala&lt;br&gt;organ och som till sin natur är småskaliga skall dock&lt;br&gt;finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller TACIS-länderna anknyter samarbetsin-&lt;br&gt;satserna till de partnerskaps- och samarbetsavtal som&lt;br&gt;ingåtts eller håller på att ingås med dessa länder, lik-&lt;br&gt;som till de handlingsprogram som Europeiska unio-&lt;br&gt;nen upprättat för vissa av dem (Ryssland och Ukrai-&lt;br&gt;na). Huvuddelen av projekten inom TACIS-&lt;br&gt;programmet koncentreras nu till ett begränsat antal&lt;br&gt;sektorer, främst ekonomisk utveckling, förvaltnings-&lt;br&gt;bistånd och förbättrad kärnsäkerhet. Samtidigt har,&lt;br&gt;genom den fr.o.m. 1996 gällande nya förordningen&lt;br&gt;för programmet, utrymme skapats för regionala och&lt;br&gt;lokala samarbetsprojekt tillsammans med såväl EU:s&lt;br&gt;medlemsstater som PHARE-länderna. Det första s.k.&lt;br&gt;cross border-programmet inom TACIS ram har re-&lt;br&gt;dan beslutats. Det inkluderar bl.a. förbättringar då&lt;br&gt;det gäller gränsövergångarna mellan Ryssland, Vit-&lt;br&gt;ryssland, Ukraina och deras västliga grannstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU har markerat ett ökat intresse för såväl Öster-&lt;br&gt;sjöregionen som Barentsområdet. Genomförandet av&lt;br&gt;den första omgången av den till regionala och lokala&lt;br&gt;aktörer riktade s.k. småprojektfaciliteten inom 1996&lt;br&gt;års PHARE-program för gränsöverskridande samar-&lt;br&gt;bete i Östersjöregionen betecknades som en fram-&lt;br&gt;gång. Detta har lett till en betydande förstärkning av&lt;br&gt;anslaget under budgetåret 1997. I Barentsområdet&lt;br&gt;finns redan kopplingar mellan EU:s gränsregionala&lt;br&gt;program (Interreg) och Ryssland. Olika möjligheter&lt;br&gt;diskuteras att knyta samman Interreg och PHARE:s&lt;br&gt;cross border-program för Östersjöregionen, liksom&lt;br&gt;att samordna insatser inom PHARE- och TACIS-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programmen i området. Sverige stödjer dessa sam-&lt;br&gt;ordningssträvanden och är berett att, vid behov, ta&lt;br&gt;initiativ för att underlätta dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom aktivt deltagande i styrkommittéerna för&lt;br&gt;PHARE och TACIS kommer Sverige, såsom hittills,&lt;br&gt;också att bidra till att programmen effektiviseras och&lt;br&gt;innefattar insatser inom sektorer som enligt svensk&lt;br&gt;uppfattning förtjänar särskild uppmärksamhet. Ex-&lt;br&gt;empel är småföretagsamheten, miljön och den sociala&lt;br&gt;sektorn. Flera svenskar har nu erhållit tjänster i&lt;br&gt;kommissionen, vilket ger ökade möjligheter att med-&lt;br&gt;verka i utarbetandet av programmen. Vidare har en&lt;br&gt;del av sekretariatet för ett av de interna regionala&lt;br&gt;programmen, Interreg II C, med särskilda medel för&lt;br&gt;samarbete rörande fysisk planering i Östersjöområ-&lt;br&gt;det, förlagts till Sverige (Karlskrona). Det svenska&lt;br&gt;deltagandet i genomförandet av EU-projekt i Cen-&lt;br&gt;tral- och Östeuropa är däremot alltjämt begränsat.&lt;br&gt;Att bidra till informationen om programmen och&lt;br&gt;öka intresset hos svenska företag, institutioner och&lt;br&gt;organisationer förblir en angelägen uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska investeringsbanken (EIB) bedriver hu-&lt;br&gt;vudsakligen verksamhet inom Europeiska unionen,&lt;br&gt;men utlåning sker även till PHARE-länderna, fram-&lt;br&gt;för allt för infrastrukturprojekt. Under innevarande&lt;br&gt;treårsperiod uppgår EIB:s utlåning till dessa stater till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,5 miljarder ecu, ca 32 miljarder kronor. Genom&lt;br&gt;samverkan med PHARE kan gåvomedel ställas till&lt;br&gt;förfogande för förstudier och tekniskt samarbete.&lt;br&gt;Banken har nyligen beslutat inrätta en särskild facili-&lt;br&gt;tet för de associerade länderna i anslutning till med-&lt;br&gt;lemskapsförberedelserna. Belopp och villkor är ännu&lt;br&gt;inte fastställda.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regionalt samarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Östersjöstatemas råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea Sta-&lt;br&gt;tes) är en mellanstatlig organisation på utrikesminis-&lt;br&gt;ternivå, som bildades år 1992 för att främja och för-&lt;br&gt;djupa samarbetet i Östersjöregionen. Förutom&lt;br&gt;Östersjöns alla strandstater ingår Norge, Island och&lt;br&gt;Europeiska kommissionen i rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet sammanträder en gång årligen. Däremellan&lt;br&gt;möts dess ämbetsmannakommitté och tre&lt;br&gt;arbetsgrupper för frågor avseende demokratisering,&lt;br&gt;ekonomiskt samarbete respektive käm- och&lt;br&gt;strålsäkerhet regelbundet. &amp;quot;EuroFaculty&amp;quot; är rådets&lt;br&gt;institution för administration av högre ekonomisk,&lt;br&gt;statsvetenskaplig och juridisk utbildning vid&lt;br&gt;universiteten i de tre baltiska länderna samt, på&lt;br&gt;försök från år 1997, i Kaliningrad. Sveriges bidrag till&lt;br&gt;&amp;quot;EuroFaculty&amp;quot; utgörs av ett tioårigt avtal med&lt;br&gt;Handelshögskolan i Riga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjöstaternas råd har sin egen MR-&lt;br&gt;kommissarie med säte i Köpenhamn, som bevakar&lt;br&gt;att respekten för mänskliga rättigheter och demokra-&lt;br&gt;tiska institutioner efterföljs i samtliga elva medlems-&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1996/97 har Lettland innehaft ordförande-&lt;br&gt;skapet i Östersjöstaternas råd. Huvuduppgiften för&lt;br&gt;innevarande år har varit att söka följa upp och ge-&lt;br&gt;nomföra de tre handlingsprogram som rådet antog&lt;br&gt;vid sin femte ministerssion (Kalmar 1996) och som&lt;br&gt;syftar till att öka samarbetet i frågor avseende demo-&lt;br&gt;krati inklusive medborgerlig säkerhet och utbildning&lt;br&gt;m.m., ekonomiskt samarbete över ett brett fält samt&lt;br&gt;miljön i Östersjöregionen. Arbetet, som också är en&lt;br&gt;viktig del i förmedlemskapsstrategierna för Estland,&lt;br&gt;Lettland, Litauen och Polen, bedrivs till stor del i de&lt;br&gt;tre arbetsgrupperna och miljöorganet HELCOM un-&lt;br&gt;der överinseende av rådets ämbetsmannakommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då nya krav därmed ställs på rådets samordnande&lt;br&gt;och vägledande roll beslöts vid ministersessionen i&lt;br&gt;Riga i juli 1997 att förslag skall utarbetas om att in-&lt;br&gt;rätta ett permanent sekretariat för Östersjörådet.&lt;br&gt;Sverige har erbjudit sig att vara värd för sekretariatet.&lt;br&gt;En sekretariatsliknande och informationsutvecklande&lt;br&gt;verksamhet har 1996/97 bedrivits i&lt;br&gt;&amp;quot;Statsrådsberedningens Östersjögrupp&amp;quot;, med hän-&lt;br&gt;visning till den svenske statsministerns mandat från&lt;br&gt;regeringschefsmötet i Visby i maj 1996, att &amp;quot;tills vi-&lt;br&gt;dare tillförsäkra koordineringen av samarbetet i Ös-&lt;br&gt;tersjöregionen &amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visby-mötet beslutade även att upprätta en ak-&lt;br&gt;tionsgrupp mot den organiserade brottsligheten i Ös-&lt;br&gt;tersjöregionen. Gruppens arbete har drivits aktivt&lt;br&gt;under svenskt ordförandeskap. Aktionsgruppen skall&lt;br&gt;rapportera till nästa regeringschefsmöte i Östersjöre-&lt;br&gt;gionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På svenskt förslag beslutade rådets sjätte minister-&lt;br&gt;session i Riga den 3 juli 1997, att problemen i regio-&lt;br&gt;nen beträffande dels kommersiellt utnyttjande av&lt;br&gt;barn, dels förekomsten av miljögiftet PCB skulle&lt;br&gt;närmare studeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ministersessionen övergick ordförandeskapet i&lt;br&gt;Östersjöstaternas Råd till Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barentssamarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett utrikesministermöte i november 1996 övertog&lt;br&gt;Sverige ordförandeskapet i Barents Euro-Arktiska&lt;br&gt;råd. Rådet bildades som ett resultat av den s.k. Kir-&lt;br&gt;kenes-deklarationen av den 11 januari 1993 där de&lt;br&gt;deltagande länderna förbinder sig att samarbeta i vad&lt;br&gt;som idag kan definieras som den nordliga gränsregi-&lt;br&gt;onen mellan Norge, EU och Ryssland inom område-&lt;br&gt;na miljö, ekonomi, teknik och vetenskap, regional&lt;br&gt;infrastruktur, ursprungsbefolkningar, kultur, turism&lt;br&gt;samt folkliga kontakter. Bakom deklarationen står&lt;br&gt;de fem nordiska länderna, Ryska Federationen, Eu-&lt;br&gt;ropeiska kommissionen samt 9 s.k. observatörslän-&lt;br&gt;der (Canada, Frankrike, Italien, Japan, Nederländer-&lt;br&gt;na, Polen, Storbritannien, Tyskland samt USA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med Kirkenes-deklarationen undertecknade&lt;br&gt;företrädarna för ett antal län i regionen ett särskilt&lt;br&gt;samarbetsprotokoll, varigenom Barents Regionråd&lt;br&gt;upprättades. I det regionala samarbetet ingår idag&lt;br&gt;styresmännen från Finnmarks, Nordlands och Troms&lt;br&gt;fylkeskommuner i Norge, landshövdingarna i svens-&lt;br&gt;ka Norrbotten och finska Lappland samt guvernö-&lt;br&gt;rerna från Murmansk och Archangelsks oblaster, re-&lt;br&gt;publiken Karelen och okrugen Nenets. Sedan 1996&lt;br&gt;ingår landshövdingarna från svenska Västerbotten&lt;br&gt;och finska Uleå borgs län som observatörer i det regi-&lt;br&gt;onala samarbetet. Sverige har välkomnat denna ut-&lt;br&gt;vidgning och verkar aktivt för att observatörslänen&lt;br&gt;upptas fullt ut i det regionala samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övertagandet av Barentsrådets ordförande-&lt;br&gt;skap angavs från svensk sida en programförklaring i&lt;br&gt;vilken framgår att Sverige under året vill bidra till att&lt;br&gt;stärka banden mellan Barentsregionen och EU, för-&lt;br&gt;bättra villkoren för handel och investeringar, öka in-&lt;br&gt;satserna på kärnsäkerhetens område, bevaka utveck-&lt;br&gt;lingen inom miljöområdet, utveckla samarbete kring&lt;br&gt;kultur samt de mellanfolkliga kontakterna. Inför näs-&lt;br&gt;ta ministermöte, som planeras äga rum i Luleå i ja-&lt;br&gt;nuari 1998, samordnas det mellanstatliga samarbetet&lt;br&gt;av en särskild ämbetsmannakommitté, Committee of&lt;br&gt;Senior Officials. Kommittén har bl.a. hållit ett ge-&lt;br&gt;mensamt möte med de regionala företrädarna samt i&lt;br&gt;Bryssel med företrädare för Europeiska kommissio-&lt;br&gt;nens olika generaldirektorat. Kommittén har även&lt;br&gt;diskuterat erfarenheterna och arbetsformerna av Ba-&lt;br&gt;rentssamarbetet under den gångna femårsperioden i&lt;br&gt;syfte att förelägga ministerrådet förslag till arbetets&lt;br&gt;framtida inriktning. För det mellanstatliga Barents-&lt;br&gt;samarbetet finns även arbetsgrupper upprättade för&lt;br&gt;ekonomi, miljö samt för Nordostpassagen. Sverige&lt;br&gt;har under år 1997 även innehaft ordförandeskapet&lt;br&gt;för arbetsgruppen för ekonomisk utveckling. Arbets-&lt;br&gt;gruppens arbete är under året inriktat på att redovisa&lt;br&gt;handelshinder inom regionen samt föreslå ett åt-&lt;br&gt;gärdsprogram för att därigenom främja handeln in-&lt;br&gt;om regionen. Finansiering av vissa infrastrukturpro-&lt;br&gt;jekt i Ryssland är ett annat aktuellt projekt för&lt;br&gt;arbetsgruppen. Under år 1997 arbetar dessutom en&lt;br&gt;särskild expertgrupp med att ta fram ett förslag till&lt;br&gt;handlingsplan på energiområdet för Barentsregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör även framhållas region-&lt;br&gt;rådets arbete som på ett avgörande sätt bidrar till att&lt;br&gt;bredda och fördjupa de kontakter inom kultur, miljö&lt;br&gt;och annat mellanfolkligt samarbete som utvecklats,&lt;br&gt;inte minst med de ryska delarna av regionen. Under&lt;br&gt;åren 1995-96 svarade länsstyrelsen i Norrbotten för&lt;br&gt;samordningen och utvecklingen av detta regionala&lt;br&gt;arbete genom länets ordförandeskap för Regionrå-&lt;br&gt;det. Under åren 1997-98 är finska Lapplands län&lt;br&gt;ordförande. Regionrådet har bl.a. formulerat ett s.k.&lt;br&gt;Barentsprogram, som tjänar som planeringsram för&lt;br&gt;önskvärda insatser i regionen. Eftersom samarbets-&lt;br&gt;projekt i regionen i huvudsak finansieras i respektive&lt;br&gt;land, har Barentsprogrammet ännu inte fått det ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nomslag av samfinanisering som eftersträvas av de&lt;br&gt;regionala företrädarna. Genom Sveriges och Finlands&lt;br&gt;medlemskap i EU kan finansiering av projekt ske via&lt;br&gt;EU:s stödordningar såsom TACIS och olika Interreg-&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har projekt i den ryska delen av Barents-&lt;br&gt;regionen huvudsakligen finansierats med medel anvi-&lt;br&gt;sade genom Sida och Svenska Institutet under ut-&lt;br&gt;giftsområde 7. Under år 1997 har särskilt insatser i&lt;br&gt;nordvästra delen i Ryssland prioriterats. Regeringen&lt;br&gt;har bland annat beslutat om särskilda insatser på&lt;br&gt;kärnsäkerhetens område genom SSI om 10 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige kommer även i fortsättningen, genom&lt;br&gt;medlemskapet i EU och i andra nordiska och interna-&lt;br&gt;tionella organisationer, att tillvarata möjligheterna&lt;br&gt;att påverka inriktningen och omfattningen av insat-&lt;br&gt;ser till förmån för nordvästra Ryssland samt även i&lt;br&gt;övrigt bidra till en fortsatt utveckling av det regionala&lt;br&gt;samarbetet i Barentsregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1995/96 har regeringen anvisat&lt;br&gt;1 500 000 kronor för Barentssekretariatets administ-&lt;br&gt;rativa kostnader. I beloppet ingår kostnader för ar-&lt;br&gt;betsgruppsmöten, länsstyrelsesamarbete och kostna-&lt;br&gt;der för projektidentifikation. Härutöver har Sida&lt;br&gt;beviljat projektmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Multilateralt samarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Multilaterala organ spelar en viktig roll i omvand-&lt;br&gt;lingsprocessen i Central- och Östeuropa. I huvudsak&lt;br&gt;finansieras denna verksamhet av organisationernas&lt;br&gt;ordinarie resurser. Regeringen finner det angeläget&lt;br&gt;att därutöver kanalisera bilaterala medel via multila-&lt;br&gt;terala organ eller i samfinansiering med till exempel&lt;br&gt;Världsbanken eller EBRD. Detta sker bland annat&lt;br&gt;genom att bilaterala medel ställs till förfogande i tek-&lt;br&gt;niska konsultfonder. Sverige kan därigenom få större&lt;br&gt;utväxling för de bilaterala resurser som regeringen&lt;br&gt;avsatt för Central- och Östeuropa. Sverige medver-&lt;br&gt;kar aktivt i utformningen av de finansiella institutio-&lt;br&gt;nernas program i syfte att påverka deras verksamhet&lt;br&gt;utifrån egna prioriteringar och erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella valutafonden (IMF) har i Central-&lt;br&gt;och Östeuropa spelat en samordnande roll avseende&lt;br&gt;stödet till ekonomiska reformer i syfte att nå makro-&lt;br&gt;ekonomisk stabilitet och uthållig ekonomisk tillväxt i&lt;br&gt;regionen. IMF:s lån till flertalet länder i regionen&lt;br&gt;kompletterades i det inledande skedet med bilaterala&lt;br&gt;lån från OECD-länderna, den s.k. G 24-gruppen. De&lt;br&gt;svenska åtagandena mom ramen för G 24 uppgår till&lt;br&gt;ca 160 miljoner dollar. Sverige deltar numera i EU:s&lt;br&gt;gemensamma utlåning, vilken garanteras mot EU:s&lt;br&gt;budget. Eventuella bilaterala insatser kan dock&lt;br&gt;komma att övervägas i länder som från svensk sida&lt;br&gt;anses prioriterade om gemensamt EU-stöd inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer till stånd. Ett visst utrymme för sådana in-&lt;br&gt;satser har medtagits under det för budgetåret 1998&lt;br&gt;upptagna anslaget 7 B 2 Avsättning för förlustrisker&lt;br&gt;vad avser garantier för finansiellt stöd och export-&lt;br&gt;kreditgarantier samt under 7 B 1.3 Till regeringens&lt;br&gt;disposition i de fall betalningsbalansstödet skall utgå&lt;br&gt;i gåvoform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världsbankens verksamhet är inriktad på stöd till&lt;br&gt;ländernas strukturella reformer, som privatisering,&lt;br&gt;modernisering av infrastruktur, förbättring av det&lt;br&gt;sociala skyddsnätet och insatser för att förbättra&lt;br&gt;miljön. Beslut om en påfyllnad med 16 miljoner kro-&lt;br&gt;nor av den svenska konsultfonden för Central- och&lt;br&gt;Östeuropa till Världsbanken har fattats under året&lt;br&gt;och det svenska bidraget uppgår därmed totalt till 70&lt;br&gt;miljoner kronor. Därutöver har Sverige tidigare bi-&lt;br&gt;dragit med 3 miljoner kronor till Världsbankens fond&lt;br&gt;för stöd till sociala sektorer i Baltikum samt 5 miljo-&lt;br&gt;ner kronor till IFC:s fond för utveckling av den pri-&lt;br&gt;vata sektorn. Svensk samfinansiering med Världs-&lt;br&gt;banken förekommer bl.a. i olika energi- och&lt;br&gt;miljöprojekt, i sociala sektorn samt stöd till den fi-&lt;br&gt;nansiella sektorn i Baltikum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska återuppbyggnads- och utvecklings-&lt;br&gt;banken, EBRD, stödjer övergången till marknadse-&lt;br&gt;konomi och demokrati i samtliga länder i Central-&lt;br&gt;och Östeuropa samt OSS. Bankens verksamhet är&lt;br&gt;inriktad på stöd till omstrukturering och privatisering&lt;br&gt;av företag, utveckling av den finansiella sektorn samt&lt;br&gt;investeringar på energi- och transportområdena.&lt;br&gt;Förutom ägarinsatsen i banken, har Sverige bidragit&lt;br&gt;med totalt 55 miljoner kronor till en konsultfond för&lt;br&gt;tekniskt samarbete för utnyttjande av svenska ex-&lt;br&gt;perttjänster i projekt som genomförs av EBRD. Ett&lt;br&gt;viktigt samarbete mellan Sverige och EBRD utgörs av&lt;br&gt;samfinansieringen av en riskkapitalfond för nord-&lt;br&gt;västra Ryssland. Sverige, Norge och Finland bidrar&lt;br&gt;med totalt 20 miljoner US-dollar (ca 50 miljoner&lt;br&gt;kronor per land) i tekniskt stöd medan EBRD skjuter&lt;br&gt;till 30 miljoner US-dollar för riskkapitalinvesteringar&lt;br&gt;i ryska medelstora företag. Fonden har under det se-&lt;br&gt;naste året gjort tre investeringar: ett sågverk och ett&lt;br&gt;växthus i Archangelsk, samt ett hotell i Murmansk.&lt;br&gt;Sverige har också bidragit med 9 miljoner ecu till en&lt;br&gt;av EBRD upprättad kärnsäkerhetsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD har sedan 1990 ett särskilt sekretariat för&lt;br&gt;stöd till den ekonomiska och politiska reformproces-&lt;br&gt;sen i Central- och Östeuropa, Centre for Coopera-&lt;br&gt;tion with European Economies in Transition,&lt;br&gt;(CCET) som är inriktat på stöd i form av politisk-&lt;br&gt;ekonomisk rådgivning. Ett särskilt program för re-&lt;br&gt;formering av statsförvaltningarna, SIGMA, finansie-&lt;br&gt;ras till största delen av medel från EU/PHARE, men&lt;br&gt;även genom bilaterala bidrag. Sverige gav under&lt;br&gt;budgetåret 1996 ett bidrag till SIGMA på en miljon&lt;br&gt;kronor och överväger ytterligare bidrag till CCET:s&lt;br&gt;planerade program till Baltikum. Totalt uppgår Sve-&lt;br&gt;riges frivilliga bidrag till SIGMA och CCET till drygt&lt;br&gt;7 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNDP:s (United Nations Development Program)&lt;br&gt;verksamhet i regionen syftar bland annat till att stär-&lt;br&gt;ka demokratiska traditioner och demokratiska vär-&lt;br&gt;deringar. Förutom Sveriges generella bidrag till&lt;br&gt;UNDP har extra medel avsatts för särskilda projekt&lt;br&gt;och program i Central- och Östeuropa. Under bud-&lt;br&gt;getåret 1995/96 gav Sverige ett frivilligt bidrag om en&lt;br&gt;miljon US dollar till UNDP:s (DPG-program,&lt;br&gt;(Democracy, Participation and Governance) i Cent-&lt;br&gt;ralasien och Kaukasus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Europarådet är aktivt i Central- och Östeu-&lt;br&gt;ropa, inom områden som bland annat berör mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheter, lagstiftning, författning och institu-&lt;br&gt;tionsuppbyggnad av domstols-, åklagar- och&lt;br&gt;polisväsende. Under år 1997 har Europarådet erhållit&lt;br&gt;en miljon kronor i frivilligt bidrag från Sverige. Rege-&lt;br&gt;ringen ser positivt på det arbete Europarådet bedriver&lt;br&gt;med småskaliga medel för att stärka demokratins&lt;br&gt;kultur i Central- och Östeuropa och förutser fortsatt&lt;br&gt;stöd nästkommande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Bl. Samarbete med Central- och Östeuropa&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN PÅ ANSLAG B 1. SAM-&lt;br&gt;ARBETE MED CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 219 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920 535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;722 910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;795 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;789 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;785 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;785 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSÖVERSIKT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTAL KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FÖRSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa genom Sida&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;513 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa genom Svenska Insti-&lt;br&gt;tutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Östekonomiska insti-&lt;br&gt;tutet (tidigare uo 5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga bidrag till samarbetet&lt;br&gt;med Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Säkerhetsfrämjande insatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Multilateralt stöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Till regeringens disposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa anslag B 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;795 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;789 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsättning för förlustrisker vad&lt;br&gt;avser garantier för finansiellt&lt;br&gt;stöd och exportkreditgarantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa anslag B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till EU:s budget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;335 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;335 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 145 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 145 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Av anslaget beräknas 513 miljoner kronor anvisas till&lt;br&gt;Sida, 54 miljoner kronor till Svenska Institutet, 4,6&lt;br&gt;miljoner kronor till Östekonomiska Institutet, 85&lt;br&gt;miljoner kronor till Säkerhetsfrämjande insatser, 55&lt;br&gt;miljoner kronor till Multilateralt stöd och 78,2 mil-&lt;br&gt;joner kronor till Till regeringens disposition. Härtill&lt;br&gt;kommer 335 miljoner kronor som täcker Sveriges&lt;br&gt;andel av EU:s östsamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1998 är det sista året i det treåriga&lt;br&gt;programmet för Central- och Östeuropa. I 1997 års&lt;br&gt;ekonomiska vårproposition anges att regeringen&lt;br&gt;kommer under år 1998 lämna förslag på omfatt-&lt;br&gt;ningen och inriktningen av samarbetet efter år 1998.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att samarbetet med Central-&lt;br&gt;och Östeuropa kommer att fortsätta och har beräk-&lt;br&gt;nat medel motsvarande en nominellt oförändrad nivå&lt;br&gt;även efter 1998. Regeringen har därför preliminärt&lt;br&gt;beräknat 810 miljoner kronor vardera för åren 1999&lt;br&gt;och 2000. Innan medel anvisas för samarbetet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag för samarbetet med Central och Östeuropa&lt;br&gt;bå 1998&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL031/prop_199798__1-126.png" style="width:176pt;height:185pt;"/&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Central- och Östeuropa skall dock en oberoende ut-&lt;br&gt;värdering av verksamheten genomföras. Denna&lt;br&gt;kommer att presenteras i november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom utvärderingen kommer mål och resultat&lt;br&gt;att undersökas. En enklare kostnadsredovisning är&lt;br&gt;önskvärd för att lättare avläsa mål och medel. Det&lt;br&gt;kan redan nu konstateras att Sida-Öst genomför&lt;br&gt;fortlöpande utvärderingar av sina insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På anslagen uppstår reservationer med hänsyn till&lt;br&gt;att många insatser är fleråriga och hittills har finansi-&lt;br&gt;erats inom det treåriga programmet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa genom Sida&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete&lt;br&gt;(Sida) är central förvaltningsmyndighet för Sveriges&lt;br&gt;bilaterala utvecklingssamarbete med utvecklingslän-&lt;br&gt;der och för stödet till länder i Central- och Östeuro-&lt;br&gt;pa. Inom Sida handläggs samarbetsinsatsema i Cen-&lt;br&gt;tral- och Östeuropa på en särskild östavdelning&lt;br&gt;(Sida-Öst).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida har under budgetåret 1995/96 utarbetat för-&lt;br&gt;slag till landstrategier för Estland, Lettland, Litauen,&lt;br&gt;Polen och Ryssland samt miljö- och demokratistrate-&lt;br&gt;gier enligt i regleringsbrev angiven tidplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På uppdrag av regeringen har Sida inlämnat ett&lt;br&gt;förslag om utnyttjande av krediter i östsamarbetet,&lt;br&gt;samt ett förslag om inriktning och former för energi-&lt;br&gt;samarbetet. Regeringen kommer att svara Sida under&lt;br&gt;våren 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd i form av tekniskt samarbete och kapacitets-&lt;br&gt;utveckling har inriktats på systemförändringar inom&lt;br&gt;olika samhällsområden av strategisk betydelse för&lt;br&gt;omvandlingsprocessen. Stöd har givits till framväxten&lt;br&gt;av ett väl fungerande näringsliv utifrån de lokala fö-&lt;br&gt;retagens behov genom utbildning och kunskapsöver-&lt;br&gt;föring för att främja handel och företagsinvestering-&lt;br&gt;ar. Inom miljöområdet har stöd lämnats till&lt;br&gt;projektförberedelser och investeringar inom ramen&lt;br&gt;för åtgärdsprogrammet för Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Sida-Öst är en effektiv och&lt;br&gt;ändamålsenlig myndighet att handha en stor del av&lt;br&gt;samarbetet med Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen för samarbetet med Cen-&lt;br&gt;tral- och Östeuropa framgår av de inledande texter-&lt;br&gt;na. Insatser som främjar Baltikums och Polens EU-&lt;br&gt;medlemskap skall generellt ges företräde. Regeringen&lt;br&gt;vill också särskilt framhålla betydelsen av en för-&lt;br&gt;djupning av demokratisamarbetet och samarbetet&lt;br&gt;inom de sociala sektorerna. Inom näringslivsområdet&lt;br&gt;är det fortsatt angeläget att utveckla ekonomiska re-&lt;br&gt;gelverk och fungerande institutioner. Miljöinsatser&lt;br&gt;skall fortsatt vara ett prioriterat område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida skall i sin verksamhet fortsatt ge prioritet åt&lt;br&gt;Sveriges närområde dvs. Estland, Lettland, Litauen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polen och nordvästra Ryssland. Det är angeläget att&lt;br&gt;samarbetet med Ukraina fortsätter att öka i omfatt-&lt;br&gt;ning. För samtliga dessa länder skall samarbetets in-&lt;br&gt;riktning baseras på de landstrategier som regeringen&lt;br&gt;beslutat om. Detta utesluter inte att Sida kan göra&lt;br&gt;särskilt motiverade, enstaka insatser också i länder&lt;br&gt;utanför ovan nämnda krets. Konsultfonderna via&lt;br&gt;EBRD, IBRD och IFC liksom de internationella kur-&lt;br&gt;serna, vilka riktar sig till en bredare krets länder, är&lt;br&gt;särskilt lämpliga instrument för insatser i länder&lt;br&gt;utanför den prioriterade kretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av Östersjöstaternas regeringschef-&lt;br&gt;skonferens i Visby under 1996 har en miljard kronor&lt;br&gt;avsatts utöver det reguljära samarbetet för att stärka&lt;br&gt;samarbetet och utvecklingen i Östersjöregionen. Des-&lt;br&gt;sa medel skall komplettera och förstärka det normala&lt;br&gt;östsamarbetet. Sida har även givits ett särskilt upp-&lt;br&gt;drag att bereda ett antal större energi- och avlopp-&lt;br&gt;sprojekt som delfinansieras av den extra miljarden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsöverföring och ekonomiskt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens åsikt att samarbete som syftar till&lt;br&gt;att fördjupa demokratin bör ägnas stor uppmärk-&lt;br&gt;samhet i Sidas program. Institutionella insatser för&lt;br&gt;att utveckla ett effektivt näringsliv har fortfarande&lt;br&gt;stor betydelse. Insatsernas karaktär förutses dock&lt;br&gt;komma att ändras i takt med utvecklingen och i&lt;br&gt;överenstämmelse med de åtaganden som flera av&lt;br&gt;samarbetsländerna gjort i förmedlemskapsavtalen&lt;br&gt;med EU. Sida skall genom olika insatser underlätta&lt;br&gt;integrationsprocessen med EU i första hand för län-&lt;br&gt;derna inom närområdet. Stöd till insatser med hu-&lt;br&gt;vudsaklig finansiering ur PHARE- och TACIS-&lt;br&gt;programmen kan också finansieras från denna post.&lt;br&gt;Regeringen beräknar anslå 285 miljoner kronor till&lt;br&gt;denna delpost, en ökning med 10 miljoner kronor. I&lt;br&gt;anslagsposten ingår även medel för administrativa&lt;br&gt;kostnader hos Sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att miljöinsatser skall givas fortsatt&lt;br&gt;hög prioritet inom samarbetet. Det gäller det institu-&lt;br&gt;tionella samarbetet, förvaltningsstödet och insatser&lt;br&gt;på lagstiftningens område, som fått ökad betydelse,&lt;br&gt;bl.a. genom att nationella miljöstrategier antagits i&lt;br&gt;flera av samarbetsländerna men främst genom den&lt;br&gt;EU-anpassning som startat inom associationsländer-&lt;br&gt;na. Det är därför också viktigt att det investerings-&lt;br&gt;stöd som utvecklats de senaste åren med huvudin-&lt;br&gt;riktning mot Åtgärdsprogrammet för Östersjön&lt;br&gt;fortsätter. Åtgärdsprogrammet genomgår för närva-&lt;br&gt;rande en översyn med syfte att aktualisera och stärka&lt;br&gt;programmet. Den reviderade versionen kommer att&lt;br&gt;antas vid en miljöministerkonferens inom HELCOM&lt;br&gt;våren 1998. Regeringen avser att anslå 168 miljoner&lt;br&gt;kronor till denna delpost. De anslagna medlen får&lt;br&gt;användas till investeringar. I anslagsposten ingår&lt;br&gt;även Statens Naturvårdsverks förvaltningsstöd till&lt;br&gt;regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser inom kärnsäkerhetsområdet skall sam-&lt;br&gt;ordnas med Sidas program för energisamarbete. För-&lt;br&gt;utsättningen för att kunna stänga osäkra reaktorer&lt;br&gt;bygger bl.a. på att ekonomiskt bärkraftiga alternativ&lt;br&gt;kan tas fram och att nödvändiga energieffektivise-&lt;br&gt;rings- och sparprogram tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att Sida samordnar sitt arbete med&lt;br&gt;internationella organ som EBRD, IBRD, PHA-&lt;br&gt;RE/TACIS, de nordiska miljöfinansieringsinstitutio-&lt;br&gt;nerna NEFCO och NIB samt andra bilaterala pro-&lt;br&gt;gram. Det svenska stödet för kärnsäkerhet och&lt;br&gt;strålskydd skall fortsatt kanaliseras genom Sida till&lt;br&gt;Statens kärnkraftsinspektion (SKI) respektive Statens&lt;br&gt;strålskyddsinstitut (SSI). Regeringen avser anslå 55&lt;br&gt;miljoner kronor till denna delpost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete genom enskilda organisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom denna delpost finansieras samarbetet med en-&lt;br&gt;skilda organisationer dels genom ramavtal dels ge-&lt;br&gt;nom projektavtal. Regeringen beräknar anslå 60&lt;br&gt;miljoner kronor till denna delpost en ökning med 3&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s.k. Visbyprogrammet och finansieras ur den s.k. Ös-&lt;br&gt;tersjömiljarden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektet Partnerskap för Kultur har inletts på ini-&lt;br&gt;tiativ av Utrikesdepartementet och Kulturdeparte-&lt;br&gt;mentet i samarbete med Svenska institutet. Detta in-&lt;br&gt;ternationella samarbete avses bidra till förstärkt&lt;br&gt;kultursamarbete med länderna i Central- och Östeu-&lt;br&gt;ropa. Under år 1998 - som är Stockholms kulturhu-&lt;br&gt;vudstadsår - inleds insatsen med en kulturkonferens i&lt;br&gt;Stockholm för i första hand unga intellektuella i Ös-&lt;br&gt;tersjöregionen. Konferensen arrangeras i samarbete&lt;br&gt;med kulturinstitutioner och kulturarbetare i Sverige&lt;br&gt;och i de berörda länderna och avses bidra till långsik-&lt;br&gt;tiga effekter i form av stöd till nätverksbyggande och&lt;br&gt;utökade kontakter. Projektet som kommer att pågå&lt;br&gt;under minst två år finansieras inom befintliga ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel till Svenska institutet beräknas uppgå till&lt;br&gt;54 miljoner kronor för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa genom Svenska institutet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet (SI) har till uppgift att främja Sve-&lt;br&gt;riges internationella kontakter genom utbyte inom&lt;br&gt;utbildning och forskning samt genom kultur- och&lt;br&gt;erfarenhetsutbyte. Beträffande samarbetet med Cen-&lt;br&gt;tral- och Östeuropa bör projekten utformas så att de&lt;br&gt;påverkar den pågående omvandlings- och demokra-&lt;br&gt;tiprocessen i samarbetslandet. Önskemålen om stöd&lt;br&gt;till undervisning i svenska har ökat betydligt i Ryss-&lt;br&gt;land, Ukraina och Vitryssland. Regeringen finner det&lt;br&gt;angeläget att möta det omfattande intresse som finns&lt;br&gt;för det svenska språket i närområdet och denna&lt;br&gt;verksamhets betydelse som demokrati- och kulturbä-&lt;br&gt;rare. Dessutom är det angeläget att fortsätta stödet&lt;br&gt;till integreringsfrämjande åtgärder i regionen bl.a.&lt;br&gt;genom språkundervisning i estniska och lettiska för&lt;br&gt;respektive lands rysktalande befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom reformprocessen finns nu en grund för att&lt;br&gt;bygga en långsiktig fredlig gemenskap. Kultur och&lt;br&gt;öppna debatter är betydelsefulla redskap i strävan att&lt;br&gt;undanröja fördomar, öka utbytet av kunskaper och&lt;br&gt;mänskliga erfarenheter. Utrikesdepartementet och&lt;br&gt;Kulturdepartementet avser att i samarbete med&lt;br&gt;Svenska institutet under hösten 1997 initiera ett in-&lt;br&gt;ternationellt samarbete som skall ge upphov till ett&lt;br&gt;förstärkt kultursamarbet med länderna i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Svenska institutet har dessutom nyligen&lt;br&gt;fått regeringens uppdrag att administrera två stora&lt;br&gt;stipendieprogram som löper över tre år på totalt 220&lt;br&gt;miljoner kronor varav 120 miljoner kronor avser det&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska&lt;br&gt;Institutet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Östekonomiska institutet (ÖEI) bildades 1989 och&lt;br&gt;har som uppgift att främja kunskapen i Sverige om&lt;br&gt;den ekonomiska utvecklingen i Central- och Östeu-&lt;br&gt;ropa samt OSS-området. Institutet riktar sig till både&lt;br&gt;stat och näringsliv och förmedlar forskningsrön&lt;br&gt;bland annat genom seminarier och rapporter. Institu-&lt;br&gt;tet är också aktivt i en rad internationella forsk-&lt;br&gt;ningsprojekt och samarbetar med andra institut i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa. Under året har institutet an-&lt;br&gt;ställt ytterligare forskare för att stärka kunskapsba-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett avtal, senast reviderat 1994, åtar sig&lt;br&gt;staten att lämna årliga bidrag till institutet. Under&lt;br&gt;budgetåret 1997 erhöll institutet en medelsökning&lt;br&gt;motsvarande 2 miljoner kronor för att kunna möta&lt;br&gt;ökade kvalitetskrav, vilket innebar ett totalt bidrag&lt;br&gt;från staten om 4,6 miljoner kronor. Motsvarande&lt;br&gt;bidragsökning erhölls också från andra finansiärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1998 föreslås statens bidrag uppgå&lt;br&gt;till 4,6 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga bidrag till samarbetet med&lt;br&gt;Central- och Östeuropa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsfrämjande insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för det säkerhetsfrämjande stödet till Central-&lt;br&gt;och Östeuropa är att främja en gemensam säkerhet i&lt;br&gt;regionen. Prioriterade länder är Estland, Lettland,&lt;br&gt;Litauen, Polen och de nordvästra delarna av Ryss-&lt;br&gt;land inklusive Kaliningrad. Insatser kan också göras i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra delar av Central- och Östeuropa. Regionala&lt;br&gt;projekt över gränserna eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna avser stöd till stärkande av demokratins&lt;br&gt;och rättsstatens institutioner, bekämpande av icke-&lt;br&gt;militära säkerhetshot som t.ex. organiserad brottslig-&lt;br&gt;het och flyktingsmuggling, olaga hantering med va-&lt;br&gt;pen och kärnämnen. Inom försvarsområdet priorite-&lt;br&gt;ras utbildnings- och rådgivningsinsatser liksom&lt;br&gt;fortsatt stöd till den baltiska bataljonen (BALTBAT).&lt;br&gt;Stöd kommer också att utgå till BALTBATis motsva-&lt;br&gt;righet på den marina sidan BALTRON.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För säkerhetsfrämjande insatser beräknas 85 mil-&lt;br&gt;joner kronor anslås för budgetåret 1998, en ökning&lt;br&gt;med 12 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Multilateralt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det angeläget att stödja det samar-&lt;br&gt;bete som bedrivs inom ramen för internationella or-&lt;br&gt;ganisationer i Central- och Östeuropa och har för&lt;br&gt;avsikt att aktivt delta i utformningen av dei interna-&lt;br&gt;tionella samarbetet. Det är angeläget att samfinansie-&lt;br&gt;ring mellan bilaterala och multilaterala program och&lt;br&gt;projekt tas till vara. Organisationerna skall huvud-&lt;br&gt;sakligen finansiera sin verksamhet genom ordinarie&lt;br&gt;resurser, men regeringen avser fortsätta stödja insat-&lt;br&gt;ser som är av särskild betydelse för reformprocessen&lt;br&gt;och som kan tänkas vara underrepresenterade i det&lt;br&gt;internationella samarbetet, t.ex. avseende demokra-&lt;br&gt;tistöd, samarbete inom den sociala sektorn och insat-&lt;br&gt;ser som främjar samarbetet mellan reformländerna,&lt;br&gt;genom frivilliga extrabudgetära bidrag. Härutöver,&lt;br&gt;kan inom ramen för internationellt samordnade ak-&lt;br&gt;tioner, begränsade insatser i form av betalningsba-&lt;br&gt;lansstöd på gåvobasis till de fattigaste länderna i re-&lt;br&gt;gionen komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar anslå 55 miljoner kronor för&lt;br&gt;multilateralt stöd (inklusive bidrag till NEFCO) för&lt;br&gt;budgetåret 1998, en minskning med 35 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till regeringens disposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den snabba utvecklingen i länderna i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa är det nödvändigt med en&lt;br&gt;anslagspost för medel till regeringens disposition.&lt;br&gt;Hittills under året har medel bland annat anslagits till&lt;br&gt;insatser för hantering av radioaktivt avfall i Barents-&lt;br&gt;regionen och medel till det översvämningsdrabbade&lt;br&gt;Polen. Ur denna anslagspost finansieras även den&lt;br&gt;särkilda EU-relaterade stödinsatsen för associa-&lt;br&gt;tionsländema i Central- och Östeuropa som admin-&lt;br&gt;sitreras av Utrikesdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel till regeringens disposition är avhängigt av&lt;br&gt;medel till annat anslag och övriga anslags- och del-&lt;br&gt;poster. Ett starkt samband finns särskilt mellan del-&lt;br&gt;posten multilateralt stöd och medel till regeringens&lt;br&gt;disposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att täcka utgifter för administs-&lt;br&gt;rativa kostnader i utrikesförvaltningen för insatsser i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa från denna anslagspost. 1&lt;br&gt;denna delpost ingår också medel till handelshögsko-&lt;br&gt;lan i Riga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar att 78,2 miljoner kronor bör&lt;br&gt;avsättas till regeringens disposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 B 2. Avsättning för förlustrisker vad avser garantier&lt;br&gt;för finansiellt stöd och exportkreditgarantier&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN PÅ ANSLAG B 2. AV-&lt;br&gt;SÄTTNING FÖR FÖRLUSTRISKER VAD AVSER&lt;br&gt;GARANTIER FÖR FINANSIELLT STÖD OCH EX-&lt;br&gt;PORTKREDTGARANTIER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;521 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länderna i Central- och Östeuropa har behov av fi-&lt;br&gt;nansiellt stöd för att påskynda reformprocessen. Det-&lt;br&gt;ta kan bland annat avse betalningsbalansstöd kopp-&lt;br&gt;lat till utlåning från internationella finansiella&lt;br&gt;institutioner. Finansiellt stöd lämnas även i form av&lt;br&gt;exportkreditgarantier till vissa länder i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen avsätts för att täcka eventuella skadeförluster&lt;br&gt;vid exportkreditgarantigivning med 15 miljoner kro-&lt;br&gt;nor och för finansiellt stöd med 6 miljoner kronor.&lt;br&gt;Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att&lt;br&gt;under budgetåret 1998 ikläda staten betalnings-&lt;br&gt;ansvar i form av statsgarantier för finansiellt stöd till&lt;br&gt;länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om&lt;br&gt;högst 150 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har under perioden 1991/92 till och med&lt;br&gt;1994/95 gjort utfästelser om betalningsbalansstöd&lt;br&gt;uppgående till totalt cirka 1 580 miljoner kronor.&lt;br&gt;Garantiavsättningar har gjorts med 10 % av detta&lt;br&gt;belopp, dvs. 158 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med Sveriges medlemskap i EU har det bila-&lt;br&gt;terala betalningsbalansstödet ersatts med deltagande&lt;br&gt;i EU:s gemensamma utlåning, varför omfattningen av&lt;br&gt;garantiavsättningarna minskat de senaste tre åren. I&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997 föreslogs att 15&lt;br&gt;miljoner kronor skulle avsättas för ett beräknat ga-&lt;br&gt;rantiåtagande om 150 miljoner kronor för finansiellt&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tilläggsbudget för år 1997 (prop. 1996/97:150)&lt;br&gt;föreslog regeringen riksdagen att staten ikläder sig ett&lt;br&gt;betalningsansvar på ytterligare 322 miljoner kronor&lt;br&gt;för att uppfylla det statliga garantiåtagandet mot&lt;br&gt;Nordiska investeringsbanken med anledning av upp-&lt;br&gt;rättandet av en nordisk miljöinvesteringslåneordning&lt;br&gt;(MIL) på 100 miljoner ecu. Sveriges andel uppgår till&lt;br&gt;322 miljoner kronor med en garantiavsättning på ca&lt;br&gt;50 miljoner kronor varav 6 miljoner kronor föreslås&lt;br&gt;att avsättas budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom redovisats tidigare bör även framgent fin-&lt;br&gt;nas en beredskap för eventuellt bilateralt betalnings-&lt;br&gt;balansstöd för vissa länder i de fall gemensamt EU-&lt;br&gt;stöd inte kommer till stånd. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;riksdagen godkänner ett statligt garantiåtagande för&lt;br&gt;betalningsbalansstöd om 150 miljoner kronor för år&lt;br&gt;1998. Avsättning för förlustrisker avseende denna&lt;br&gt;garanti bedöms ej nödvändig då något ytterligare ga-&lt;br&gt;rantiåtagande för år 1997, förutom tidigare nämnda&lt;br&gt;garantiåtagande för MIL, ej kommer att tas i an-&lt;br&gt;språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportkreditgarantiramen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade år 1993 att vid Exportkredit-&lt;br&gt;nämnden (EKN) inrätta en särskild exportkredit-&lt;br&gt;garantiram om en miljard kronor för de baltiska län-&lt;br&gt;derna och Ryssland. I samband med att ramen våren&lt;br&gt;1995 utvidgades till två miljarder kronor, vidgades&lt;br&gt;landkretsen med Kazakstan, Ukraina och Vitryssland&lt;br&gt;för affärer som samfinansieras med internationell fi-&lt;br&gt;nansinstitution. Syftet med denna garantigivning är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att genom engagemang från svenska företag bidra till&lt;br&gt;att utveckla näringslivet i de berörda länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda riktlinjer som fastställts för denna ga-&lt;br&gt;rantigivning ändrades hösten 1996 mot bakgrund av&lt;br&gt;det förbättrade riskläget och de erfarenheter som in-&lt;br&gt;hämtats sedan ramen tillkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EKN har i skrivelse den 14 april och 28 juli 1997&lt;br&gt;inkommit med underlag för en bedömning av verk-&lt;br&gt;samheten inom den särskilda ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EKN framhåller däri att omfattande förändringar&lt;br&gt;ägt rum i flertalet av de länder som omfattas av ra-&lt;br&gt;men sedan den inrättades. Riskbilden i främst de bal-&lt;br&gt;tiska länderna men också Ryssland har förbättrats,&lt;br&gt;vilket lett till att EKN numera kan lämna garanti på&lt;br&gt;dessa länder inom sin ordinarie verksamhet för såväl&lt;br&gt;korta som längre affärer, dock med vissa restriktio-&lt;br&gt;ner. En rad institutionella brister kvarstår dock, vil-&lt;br&gt;ket försvårar normal kredit- och garantigivning.&lt;br&gt;EKN anser därför att det finns ett fortsatt behov av&lt;br&gt;den särskilda ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på garantier ökade under år 1996 re-&lt;br&gt;lativt långsamt. Engagemanget under ramen uppgick&lt;br&gt;den 30 juni 1997 till ca 1 700 miljoner kronor, varav&lt;br&gt;ca 40 % (679 miljoner kronor) i förbindelser. Ca&lt;br&gt;60 % av engagemanget avser Ryssland och 40 % de&lt;br&gt;baltiska länderna. Litauen står för den största voly-&lt;br&gt;men förbindelser och Ryssland för det största tota-&lt;br&gt;lengagemanget (förbindelser och utfästelser). Takten&lt;br&gt;i utnyttjandet har i år ökat och Rysslands andel gått&lt;br&gt;upp. Projekt relaterade till transporter samt skogs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och träförädling dominerar på Baltikum och är fram-&lt;br&gt;trädande också på Ryssland. De affärer som avser&lt;br&gt;Ryssland är normalt större än de som gäller de bal-&lt;br&gt;tiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En relativt stor andel av de garanterade affärerna,&lt;br&gt;ca 20 %, har drabbats av problem. Detta har lett till&lt;br&gt;att 73 miljoner kronor utbetalats i skadeersättning&lt;br&gt;(varav 39 miljoner kronor anses som slutlig förlust).&lt;br&gt;EKN söker genom skadeförbyggande verksamhet&lt;br&gt;minimera skadorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EKN konstaterar att de 385 miljoner kronor som&lt;br&gt;hittills avsatts (varav 37 miljoner kronor utnyttjats),&lt;br&gt;liksom planerad avsättning för år 1998 med 15 mil-&lt;br&gt;joner kronor bedöms räcka för förutsedda skadefall&lt;br&gt;åren 1997-1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den särskilda exportkreditga-&lt;br&gt;rantiramen är ett viktigt instrument för att främja&lt;br&gt;handel och investeringar mellan främst Sverige och&lt;br&gt;de tre baltiska länderna och Ryssland. Regeringen&lt;br&gt;delar EKN:s bedömning att det trots den förbättrade&lt;br&gt;riskläget finns ett behov av ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När garantiramen utökades till 2 miljarder kronor&lt;br&gt;bedömdes att avsättningen för förlustrisker totalt&lt;br&gt;borde uppgå till 400 miljoner kronor. Som tidigare&lt;br&gt;framgått har 385 miljoner kronor av detta belopp&lt;br&gt;hittills avsatts. Den planerade avsättningen för bud-&lt;br&gt;getåret 1998 är 15 miljoner kronor. Regeringen före-&lt;br&gt;slår att 15 miljoner kronor avsätts under anslaget för&lt;br&gt;att täcka eventuella skadeersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förkortningslista&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ACP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AVS Länder i Afrika-, Västindien- och Stilla&lt;br&gt;Havsområdet inom Lomésamarbetet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;African, Caribbean and Pacific Countries&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AfDB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Afrikanska utvecklingsbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;African Development Bank&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AfDF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Afrikanska utvecklingsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;African Development Fund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AsDB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Asiatiska utvecklingsbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Asian Development Bank&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AsDF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BALTBAT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Asiatiska utvecklingsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN-bataljonen i Baltikum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Asian Development Fund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CBC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Baltiska investeringsprogrammet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Baltic Investment Programme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centre for Cooperation with European&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Economies in Transition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CDB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karibiska utvecklingsbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Caribbean Development Bank&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DAC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD:s biståndskommitté&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Development Assistance Committee&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s regionala kommission för Afrika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Economic Commission for Africa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EBRD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska utvecklingsbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;European Bank for Reconstruction and De-&lt;br&gt;velopment&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECHO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska byrån för humanitärt bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;European Community Humanitarian Office&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECOSOC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s råd för ekonomiska och sociala frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Economic and Social Council of the United&lt;br&gt;Nations&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EDF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska utvecklingsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;European Development Fund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskaperna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;The European Communities&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EIB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska investeringsbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;European Investment Bank&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESAF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IMF:s utvidgade strukturanpassingsfacilitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enhanced Structural Adjustment Facility&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska unionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;European Union&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EUF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska utvecklingsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;European Development Fund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FAO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Food and Agriculture Organization&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HELCOM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Helsingforskommissionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;The Baltic Marine Environment Protection&lt;br&gt;Commission&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HDR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNDP:s årsrapport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Human Development Report&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IBRD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella banken för återuppbyggnad&lt;br&gt;och utveckling (Världsbanken)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;International Bank for Reconstruction and&lt;br&gt;Development&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ICRC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella Rödakorskommittén&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;International Committee of the Red Cross&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella utvecklingsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;International Development Association&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IDB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Interamerikanska utvecklingsbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Interamerican Development Bank&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IFAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella jordbruksutvecklingsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;International Fund for Agricultural Deve-&lt;br&gt;lopment&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IFC&lt;br&gt;IGADD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella finansieringsbolaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;International Finance Corporation&lt;br&gt;Inter-Governmental Group on Drought and&lt;br&gt;Development&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IJO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella juteorganisationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;International Organization of Jute&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IMF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella valutafonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;International Monetary Fund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ITTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella timmerorganisationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;International Timber Trade Organization&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Swedish Trade Union Confederation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LRF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas riksförbund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Federation of Swedish Farmers&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Organisationen för ekonomiskt samarbete&lt;br&gt;och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Organisation for Economic Co-operation&lt;br&gt;and Development&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mänskliga rättigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Human Rights&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NAI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordiska Afrikainstitutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;The Nordic Africa Institute&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NATO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Atlantpaktsorganisationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;North Atlantic Treaty Organization&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NDF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordiska utvecklingsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordic Development Fund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NEFCO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordiska miljöfinansieringsbolaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordic Environment Finance Corporation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NGO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Icke-statlig enskild organisation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Non-Governmental Organization&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NSA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EBRD:s kärnsäkerhetsfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuclear Safety Account&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OSS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oberoende staters samvälde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Commonwealth of Independent States&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PHARE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU:s program för samarbete med Central-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Poland &amp;nbsp;&amp;nbsp;and&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hungary:&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Economic&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 7&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;europa och de baltiska staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reconstruction Aid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PMU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pingsmissionens u-landshjälp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PMU InterLife&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;National Audit Bureau&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SADC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapen för utveckling i södra Afrika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Southern African Development&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SCC/UG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utan Gränser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Swedish Cooperative Centre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SHIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk författningssamling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska handikapporganisationernas inter-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Swedish organization of the Handicapped&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sida&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nationella biståndsstiftelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för internationellt utvecklings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;International Aid Foundation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedish International Development Coope-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SIU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kärnkraftsinspektion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ration Agency&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedish Nuclear-Power Inspectorate&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SPA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Världsbankens särskilda program för Afrika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Program of Assistance for Africa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Swedish Institute&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SSI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens strålskyddsinstitut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;National Radiation Protection Institute&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;svs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TACIS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk volontärsamverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s program för samarbete med OSS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Technical Assistance to the Commonwealth&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TCO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemmännens centralorganisation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of Independent States&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Confederation of Professional Employees&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UBV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNAIDS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för biståndsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s aidsprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UN Aids Programme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNCDF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s kapitalutvecklingsfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UN Capital Development Fund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNCED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s konferens om miljö och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UN Conference on Environment and De-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNCTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s konferens för handel och utvecklings&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;velopment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UN Conference on Trade and Development&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNDCP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s narkotikaprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UN Drug Control Programme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNDP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s utvecklingsprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UN Development Programme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNEP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s miljöprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UN Environment Programme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNESCO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s organisation för utbildning, forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UN Educational, Scientific and Cultural&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNFPA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och kultur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s befolkningsfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Organization&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UN Fund for Population Activities&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNHCR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s flyktingkommissarie&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UN High Commissioner for Refugees&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNICEF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s barnfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UN Children's Emergency Fund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNIDO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s organisation för industriell utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UN Industrial Development Organization&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNIFEM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s utvecklingsfond för kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UN Development fund for Women&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNOCHA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN:s fond för koordinering av humanitärt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UN:s Office for the Coordination of Hu-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UNRWA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bistånd till Afghanistan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s hjälporganisation för Palestinaflyk-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;manitarian Assistance in Afghanistan&lt;br&gt;UN Relief and Works Agency for Palestine&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;WDR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tingar i Mellanöstern&lt;br&gt;Världsbankens årsrapporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Refugees in the Near East&lt;br&gt;World Development Report&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;WEP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ILO:s världssysselsättningsprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;World Employment Programme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;WEU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västeuropeiska unionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Westerna European Union&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;WFP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Världslivsmedelsprogrammet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;World Food Programme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;WHO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Världshälsoorganisationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;World Health Organization&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrare och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flyktingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till statsbudget för år 1998&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Invandrare och flyktingar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till regeringsbeslut....................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning..................................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Omfattning och ändamål.................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Resultatbedömningar och slutsatser.............................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Migrationspolitik.................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Omfattning och ändamål..............................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Resultatbedömningar och slutsatser.............................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Anslag.........................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1. Statens invandrarverk.................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 2. Mottagande av asylsökande.......................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 3. Migrationspolitiska åtgärder......................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 4. Utlänningsnämnden...................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 5. Offentligt biträde i utlänningsärenden.......................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 6. Utresor för avvisade och utvisade..............................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Integrationspolitik..............................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 1 Omfattning och ändamål............................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Resultatbedömningar..................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Anslag.........................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1. Integrationsmyndigheten............................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 2. Särskilda insatser i utsatta bostadsområden...............19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 3. Integrationsåtgärder...................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 4. Kommunersättningar vid flyktingmottagande...........21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 5. Hemutrustningslån.....................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under ut-&lt;br&gt;giftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt&lt;br&gt;följande uppställning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSTYP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGSBELOPP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(TUSENTAL KRONOR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 1. Statens invandrarverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452 402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 2. Mottagande av asylsökande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;773 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 3. Migrationspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313 289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 4. Utlänningsnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 5. Offentligt biträde i utlänningsärenden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 6. Utresor för avvisade och utvisade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1. Integrationsmyndigheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 376&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 2. Särskilda insatser i utsatta bostadsområden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 3. Integrationsåtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 4. Kommunersättningar vid flyktingmottagande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 713 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 5. Hemutrustningslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 549&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 863 934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Omfattning och ändamål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frå-&lt;br&gt;gor rörande flyktingpolitik, invandringen till Sverige,&lt;br&gt;mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att vis-&lt;br&gt;tas här samt internationellt samarbete på det migra-&lt;br&gt;tionspolitiska området. Utgiftsområdet omfattar vi-&lt;br&gt;dare integrationspolitik med frågor rörande&lt;br&gt;invandrares introduktion i Sverige, delaktighet och&lt;br&gt;inflytande, åtgärder mot etnisk diskriminering, främ-&lt;br&gt;lingsfientlighet och rasism samt ersättning till kom-&lt;br&gt;munerna för mottagande av flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISERI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1S99&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 914,1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 601,0&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 759,2&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 863,9'&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 761,5&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 570,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Regeringen har, jämfört med vårpropositionen, omfördelat 100 miljoner kronor&lt;br&gt;till detta utgiftsområde från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De stora utgifterna inom utgiftsområdet avser mot-&lt;br&gt;tagande av asylsökande och statlig ersättning till&lt;br&gt;kommunerna för flyktingar och vissa andra invand-&lt;br&gt;rare. Sedan antalet asylsökande minskat har kostna-&lt;br&gt;derna gått ner. Ersättningen till kommunerna för äld-&lt;br&gt;re och handikappade ökar dock fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Större förändringar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Under år 1997 har Statens invandrarverk tagit över&lt;br&gt;ansvaret från polisen för ansökningar och grundut-&lt;br&gt;redningar i asylärenden, ansökningar och utredning-&lt;br&gt;ar i övriga ärenden om uppehållstillstånd och svenskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medborgarskap samt utlänningar som tagits i förvar&lt;br&gt;enligt utlänningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Mål för utgiftsområdet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Migrationspolitikens mål är att i en värld präglad av&lt;br&gt;ökad öppenhet, samverkan och utbyte på alla områ-&lt;br&gt;den verka för att migration till och från vårt land kan&lt;br&gt;ske i ordnade former samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;att värna asylrätten och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;att upprätthålla den reglerade invandringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skall ske på ett sätt som svarar mot kraven på&lt;br&gt;öppenhet och utbyte och präglas av rättssäkerhet,&lt;br&gt;humanitet och respekt för individens mänskliga rät-&lt;br&gt;tigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationspolitikens mål skall, enligt regeringens&lt;br&gt;förslag i propositionen Sverige, framtiden och mång-&lt;br&gt;falden - från invandrarpolitik till integrationspolitik&lt;br&gt;(1997/98:16), vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett&lt;br&gt;etnisk och kulturell bakgrund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;en samhällsgemenskap med samhällets mångfald&lt;br&gt;som grund, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;en samhällsutveckling som kännetecknas av öm-&lt;br&gt;sesidig respekt och tolerans och som alla oavsett&lt;br&gt;bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga&lt;br&gt;för.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Prioriteringar för år 1998&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Moderniseringen av handläggning och prövning av&lt;br&gt;utlänningars rätt att vistas i Sverige fortsätter. In-&lt;br&gt;vandrarverkets roll som central utlänningsmyndighet&lt;br&gt;stärks. Utlänningsnämnden får ökade resurser för att&lt;br&gt;kunna förkorta handläggningstiderna. Satsningen&lt;br&gt;under budgetåret 1997 på åtgärder för att främja fri-&lt;br&gt;villig återvandring fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om integrationspolitik lägger rege-&lt;br&gt;ringen fram förslag till mål för en ny integrationspoli-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1997/98 1 saml. Vol. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tik. En ny myndighetsstruktur för integrationsfrågor&lt;br&gt;föreslås. Statens invandrarverks uppgifter koncentre-&lt;br&gt;ras till migrationspolitik och medborgarskapsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognoser och uppföljning skall förbättras inom&lt;br&gt;utgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Resultatbedömningar och slut-&lt;br&gt;satser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av det beslut om den framtida migrationspolitiken&lt;br&gt;som riksdagen fattade i december 1996, enligt förslag&lt;br&gt;från regeringen i propositionen Svensk migrations-&lt;br&gt;politik i ett globalt perspektiv (1996/97:25), framgår&lt;br&gt;att politiken skall präglas av helhetssyn. Politikområ-&lt;br&gt;det omfattar även bistånds-, säkerhets-, försvars- och&lt;br&gt;handelspolitiken. Statliga insatser på samtliga dessa&lt;br&gt;områden påverkar invandringen till Sverige. Antalet&lt;br&gt;asylsökande är nu förhållandevis lågt och ligger på&lt;br&gt;samma nivå som i början av 1980-talet, dvs. 8 000 -&lt;br&gt;10 000 asylsökande per år. Bortsett från ökningen av&lt;br&gt;antalet asylsökande i samband med krisen i f.d. Jugo-&lt;br&gt;slavien har utvecklingen under 1990-talet varit rela-&lt;br&gt;tivt stabil. Under år 1997 beräknas drygt 8 000 per-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;soner komma att söka asyl i Sverige. Snabba&lt;br&gt;omvärldsförändringar kan dock inträffa och plane-&lt;br&gt;ringsnivån för mottagandet av asylsökanden och&lt;br&gt;prövningen av asylärenden bestäms till 13 350&lt;br&gt;asylsökande för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunutflyttningarna av flyktingar kulminera-&lt;br&gt;de åren 1993 och 1994. Till årsskiftet 1997/98 be-&lt;br&gt;döms de asylsökande som väntat länge på slutligt be-&lt;br&gt;slut om uppehållstillstånd ha fått sina ärenden&lt;br&gt;avgjorda och kan ha fått awisningsbeslut eller blivit&lt;br&gt;kommunmottagna. Fr.o.m. budgetåret 1998 antas&lt;br&gt;7 000 utlänningar årligen tas emot i kommunerna&lt;br&gt;och berättiga dessa till statlig ersättning. Den särskil-&lt;br&gt;da statliga ersättningen för äldre och handikappade&lt;br&gt;utlänningar har ökat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det integrationspolitiska arbetet skall i enlighet&lt;br&gt;med förslagen i regeringens proposition om integra-&lt;br&gt;tionspolitik särskilt inriktas på att ge förutsättningar&lt;br&gt;för individens egen försörjning och delaktighet i&lt;br&gt;samhället. En ny myndighet för integrationsfrågor&lt;br&gt;skall inrättas den 1 juni 1998. Som följd härav bör&lt;br&gt;anslagsstrukturen för verksamhetsområde B 1. Integ-&lt;br&gt;rationspolitik ändras. Förslag redovisas i avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLING FÖR DE I UTGIFTSOMRÅDET INGÅENDE VERSAMHETSOMRÅDENA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFT &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;DÄRAV ANVISAT UTGIFTSPROGNOS FÖRSLAG BERÄKNAT BERÄKNAT&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Migrationspolitik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 884,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 980,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 045,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 748,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 723,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 717,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Integrationspolitik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 029,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 621,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 452,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 713,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 115,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 038,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 852,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt för utgiftsområde 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 914,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 601,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 453,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 759,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 863,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 761,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 570,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Migrationspolitik&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Omfattning och ändamål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsområdet omfattar migrationspolitik&lt;br&gt;med frågor rörande flyktingpolitik, invandringen till&lt;br&gt;Sverige, mottagande av asylsökande, utlänningars&lt;br&gt;rätt att vistas här samt internationellt samarbete på&lt;br&gt;det migrationspolitiska området. I verksamhetsom-&lt;br&gt;rådet ingår Statens invandrarverk och Utlännings-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Svensk migrationspolitik i globalt&lt;br&gt;perspektiv (1996/97:25) framhölls att politiken skall&lt;br&gt;utgå från en helhetssyn som inkluderar aktiva före-&lt;br&gt;byggande åtgärder. Även samarbetet med andra sta-&lt;br&gt;ter framhölls. Betydelsen av EU-samarbetet kommer&lt;br&gt;att öka till följd av att man i Amsterdamfördraget&lt;br&gt;fört in invandrings- och flyktingfrågorna under första&lt;br&gt;pelaren. Dublinkonventionen, som närmare reglerar&lt;br&gt;vilket land som har ansvar för att pröva en asyl-&lt;br&gt;ansökan, kommer att träda i kraft hösten 1997.&lt;br&gt;Konventionen gäller mellan EU:s medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En parlamentarisk kommitté har tillsatts för att&lt;br&gt;utreda om utlännings- och medborgarskapsärenden&lt;br&gt;skall prövas i tvåpartsprocess och om prövningen&lt;br&gt;skall göras av domstolar, domstolsliknande organ&lt;br&gt;eller renodlade förvaltningsmyndigheter. Kommittén&lt;br&gt;skall även göra en i första hand språklig och redak-&lt;br&gt;tionell översyn av utlänningslagen så att lagens struk-&lt;br&gt;tur blir tydligare och mer överskådlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning tillsattes under år 1997 med uppgift&lt;br&gt;att föreslå framtida organisation och riktlinjer för&lt;br&gt;verkställighet av awisnings- och utvisningsbeslut. Ut-&lt;br&gt;redningen skall även föreslå andra åtgärder för att&lt;br&gt;främja återvändande för personer som nekats uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd i Sverige. Likaså utreds metoder för den&lt;br&gt;inre utlänningskontrollen. Förslagen från utredning-&lt;br&gt;en skall lämnas till regeringen senast den 30 septem-&lt;br&gt;ber 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR ILÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1398&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 884,6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 980,0&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 045,4'&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 748,2&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 723,2&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 717,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varav 2,9 miljoner kronor utgörs av ett äldre anslag inom verksamhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall&lt;br&gt;och ekonomiskt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för mottagande av asylsökande under&lt;br&gt;år 1997 kommer liksom föregående budgetår att&lt;br&gt;överstiga tilldelade medel. Anledningen till detta är&lt;br&gt;främst att drygt 25 procent av de personer som är&lt;br&gt;registrerade i mottagandesystemet är personer med&lt;br&gt;lagakraftvunna awisningsbeslut. Besluten har av oli-&lt;br&gt;ka anledningar inte kunnat verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Resultatbedömningar och slutsat-&lt;br&gt;ser&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Invandringen till Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Målet för asylprövningen har inte uppfyllts under&lt;br&gt;budgetåret 1995/96. Endast 35 % av asylärendena&lt;br&gt;hos Statens invandrarverk har avgjorts inom verk-&lt;br&gt;samhetsmålets handläggningstid. Från dessa ärenden&lt;br&gt;har exkluderats ärenden som berörts av verkställig-&lt;br&gt;hetsstopp, avvaktar praxisbeslut eller generellt ligger&lt;br&gt;utanför möjligheterna att klara målet på två måna-&lt;br&gt;ders handläggningstid. Med flera omständigheter&lt;br&gt;bortdefinierade och trots detta en låg måluppfyllelse&lt;br&gt;riskerar verksamhetsmålet att bli alltför avlägset för&lt;br&gt;att fylla en styrande funktion för verksamheten. För&lt;br&gt;att uppnå bättre styrande effekter har regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omarbetat målen i Invandrarverkets regleringsbrev&lt;br&gt;för budgetåret 1997. Under första kvartalet år 1997&lt;br&gt;var måluppfyllelsen 43 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden har prioriterat handläggning-&lt;br&gt;en av överklaganden över beslut om avvisning eller&lt;br&gt;utvisning. Handläggningstiderna i dessa ärendekate-&lt;br&gt;gorier har blivit kortare medan handläggningstiderna&lt;br&gt;för medborgarskapsärenden fortfarande är långa.&lt;br&gt;Nämnden har alltsedan sin tillkomst haft stora ären-&lt;br&gt;debalanser. Extraresurser har tidvis tillförts. För när-&lt;br&gt;varande är det primära problemet den stora mängd&lt;br&gt;nya ansökningar om uppehållstillstånd som måste&lt;br&gt;handläggas med förtur. Utlänningsnämnden har se-&lt;br&gt;dan den 1 januari 1997 en ny typ av ärenden som&lt;br&gt;avser överklagande av beslut om uppehållstillstånd&lt;br&gt;där avvisnings- eller utvisningsbeslut inte är aktuellt.&lt;br&gt;Efter ett drygt halvårs verksamhet är det ännu för&lt;br&gt;tidigt att dra några säkra slutsatser om resultatet av&lt;br&gt;nämndens verksamhet i denna del. Hittills har ären-&lt;br&gt;detypen varit resurskrävande. Enligt nämndens egen&lt;br&gt;bedömning är en ökning av antalet ärenden att vän-&lt;br&gt;ta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mottagandet av asylsökande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De beräkningar som gjordes av regeringen inför bud-&lt;br&gt;getåret 1997 om antalet personer i mottagandesys-&lt;br&gt;temet har inte hållit. Den främsta orsaken till detta är&lt;br&gt;att ett förhållandevis stort antal utlänningar med av-&lt;br&gt;visningsbeslut ännu inte har kunnat återvända hem.&lt;br&gt;Regeringen kommer att fortsätta sina ansträngningar&lt;br&gt;att söka träffa avtal med vissa länder om återvän-&lt;br&gt;dande av personer som inte får uppehållstillstånd i&lt;br&gt;Sverige. Ett resultat av dessa förhandlingar är bl.a.&lt;br&gt;den principöverenskommelse som träffats med För-&lt;br&gt;bundsrepubliken Jugoslavien om att dess medborgare&lt;br&gt;skall kunna återvända hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den organiserade verksamheten för asylsökande&lt;br&gt;har successivt ökat och breddats. Såväl måluppfyllel-&lt;br&gt;se och deltagande som det genomsnittliga antalet&lt;br&gt;timmar per vecka har på många håll ökat i landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kvotflyktingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom organiserad överföring av kvotflyktingar tog&lt;br&gt;Sverige under det 18 månader långa budgetåret&lt;br&gt;1995/96 emot 2 170 kvotflyktingar. Dessutom avsat-&lt;br&gt;tes medel för medicinsk evakuering för vård i Sverige&lt;br&gt;av sjuka och skadade bosnier som på grund av kriget&lt;br&gt;inte kunde få vård i hemlandet samt medicinska al-&lt;br&gt;ternativa återgärder för vård av bosnier i närområ-&lt;br&gt;det. I slutet av budgetåret 1995/96 avsattes 6,5 mil-&lt;br&gt;joner kronor till en fond som FN:s&lt;br&gt;flyktingkommissarie (UNHCR) administrerar. Fon-&lt;br&gt;den, som inrättades år 1997, är ett försöksprojekt&lt;br&gt;under tre år. Syftet med fonden är huvudsakligen att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidga kretsen av länder som tar emot kvotflyktingar.&lt;br&gt;Det finns ett fortsatt behov av en flyktingkvot.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återvandring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med återvandring avses att personer som har perma-&lt;br&gt;nent uppehållstillstånd i Sverige frivilligt återvandrar&lt;br&gt;till sitt hemland eller bosätter sig i ett annat land.&lt;br&gt;Dessa personer kan erhålla ett kontantbidrag.&lt;br&gt;Fr.o.m. den 1 maj 1997 har bidragen höjts. En vuxen&lt;br&gt;person kan få 10 000 kronor medan upp till fyra&lt;br&gt;barn kan få 5 000 kronor var. Tillsammans kan en&lt;br&gt;familj få högst 40 000 kronor. Bidraget behovsprö-&lt;br&gt;vas och kan endast betalas ut en gång per person.&lt;br&gt;Under budgetåret 1995/96 ökade antalet ansökning-&lt;br&gt;ar om bidrag för resor från Sverige för bosättning i&lt;br&gt;annat land och 560 personer fick sådant bidrag, de&lt;br&gt;flesta under kalenderåret 1996. T.o.m. juli 1997 har&lt;br&gt;750 personer beviljats bidrag. Av dessa var 530&lt;br&gt;medborgare i Bosnien-Hercegovina. Medel har också&lt;br&gt;avsatts för förberedelser i Sverige inför bosniska flyk-&lt;br&gt;tingars framtida återvandring samt för s.k. rekogno-&lt;br&gt;seringsresor för bosnier inför en eventuell återvand-&lt;br&gt;ring. Resebidrag för rekognoseringsresor beviljades&lt;br&gt;till drygt 8 000 personer under budgetåret 1995/96.&lt;br&gt;Våren 1997 beslutade regeringen att avsätta medel&lt;br&gt;till en ”återvandringsattaché” vid Sveriges ambassad&lt;br&gt;i Sarajevo för att främja återvandring. En samråds-&lt;br&gt;grupp har även bildats med somalierna i Sverige.&lt;br&gt;Denna disponerar vissa medel för förberedelser i Sve-&lt;br&gt;rige för ett återvändande till Somalia.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återvändande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med återvändande avses att personer som inte fått&lt;br&gt;uppehållstillstånd eller fått tidsbegränsat uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd återvänder till sitt hemland. Regeringen har&lt;br&gt;för detta ändamål utfärdat en tidsbegränsad förord-&lt;br&gt;ning om bidrag i vissa fall till utlänningar som väg-&lt;br&gt;rats uppehållstillstånd. Förordningen trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 maj 1997 och gäller till utgången av april&lt;br&gt;1998. Det innebär bl.a. att de kosovoalbaner som&lt;br&gt;tvingats bli kvar mer än två år i Sverige på grund av&lt;br&gt;att de inte tagits emot i sitt hemland, kan få ett visst&lt;br&gt;ekonomiskt stöd om och när deras hemresa blir möj-&lt;br&gt;lig-&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Efterforskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svenska röda korset bedriver efterforskning av för-&lt;br&gt;svunna anhöriga i fall där man förlorat kontakten på&lt;br&gt;grund av krig, väpnad konflikt eller naturkatastrof.&lt;br&gt;Organisationen arbetar även med utväxlandet av&lt;br&gt;meddelanden mellan skyddade personer och deras&lt;br&gt;familjemedlemmar samt till områden där postgången&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte fungerar. Organisationen bedriver också arbete&lt;br&gt;med familjeåterförening. Staten ger ett visst bidrag&lt;br&gt;till verksamheten enligt ett avtal med Svenska röda&lt;br&gt;korset.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Internationell samverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen disponerar medel för att bekosta vissa&lt;br&gt;migrationspolitiska projekt och Sveriges deltagande i&lt;br&gt;sådant internationellt samarbete som syftar till att&lt;br&gt;utveckla och tillämpa nya flykting- och migrations-&lt;br&gt;politiska strategier.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Anslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;A 1. Statens invandrarverk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;586 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;506 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525 592&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452 402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;428 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416 631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget avser förvaltningskostnader för Statens in-&lt;br&gt;vandrarverk. En jämförelse mellan budget och utfall&lt;br&gt;för budgetåret 1995/96 visar att verket detta år hade&lt;br&gt;ett anslagssparande på 16, 7 miljoner kronor. Inne-&lt;br&gt;varande budgetår visar anslagsprognosen att de spa-&lt;br&gt;rade medlen kommer att tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket är central utlänningsmyndighet&lt;br&gt;och ansvarar för utlännings-, invandrar- och med-&lt;br&gt;borgarskapsfrågor i den mån frågorna inte handläggs&lt;br&gt;av någon annan myndighet. Invandrarverket skall&lt;br&gt;utreda och pröva ansökningar om visering, up-&lt;br&gt;pehållstillstånd, flyktingförklaring och resedokument&lt;br&gt;samt om svenskt medborgarskap. Verket svarar ock-&lt;br&gt;så för mottagande av asylsökande, för överföring och&lt;br&gt;mottagande av organiserat uttagna flyktingar samt&lt;br&gt;har ansvar för de utlänningar som tas i förvar enligt&lt;br&gt;utlänningslagen. Fr.o.m. den 1 juni 1998 kommer en&lt;br&gt;ny myndighet att vara central förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;för integrationsfrågor. Dessa frågor flyttas därmed&lt;br&gt;från Invandrarverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket kommer fr.o.m. den 1 oktober&lt;br&gt;1997 att organisatoriskt delas upp i fem regioner.&lt;br&gt;Den 30 juni 1997 var 1 368 personer anställda vid&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation och slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av medel görs bedömningen att an-&lt;br&gt;talet ärenden rörande uppehållstillstånd där asyl-&lt;br&gt;skäl inte åberopas utgör 75 000, antalet vise-&lt;br&gt;ringsärenden som prövas av Invandrarverket&lt;br&gt;utgör 30 000 samt att antalet grundärenden i frå-&lt;br&gt;ga om svenskt medborgarskap utgör 29 000. Även&lt;br&gt;om antalet asylsökande är förhållandevis lågt bör&lt;br&gt;Invandrarverket av beredskapsskäl ha kapacitet&lt;br&gt;att handlägga ärenden motsvarande upp till 18&lt;br&gt;000 asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Awecklingskostnader har funnits under budget-&lt;br&gt;året 1997 och kan även förutses under budgetåret&lt;br&gt;1998. Vilka kostnader som kan komma att belasta&lt;br&gt;anslaget under året beror i hög grad på vilka uppsäg-&lt;br&gt;ningstider berörd personal har. Avvecklingen beror&lt;br&gt;dels på att antalet asylsökande minskat, dels föränd-&lt;br&gt;ringar av verkets verksamhetsuppgifter. Vissa nya&lt;br&gt;uppgifter kommer att tillföras medan andra kommer&lt;br&gt;att avvecklas. Uppgifter som avvecklas hos Invand-&lt;br&gt;rarverket, och som i fortsättningen kommer att i&lt;br&gt;oförändrad eller modifierad form ingå i Integra-&lt;br&gt;tionsmyndighetens ansvarsområde, motiverar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59,3 miljoner kronor på helårsbasis räknas av från&lt;br&gt;anslaget A 1. och tillförs anslaget B 1. integra-&lt;br&gt;tionsmyndigheten. För budgetåret 1998 skall dock&lt;br&gt;30,05 miljoner kronor ligga kvar på anslaget A 1.&lt;br&gt;Eftersom växlingen av ansvarsområde sker den 1 juni&lt;br&gt;1998 och Invandrarverket dessutom kommer att ha&lt;br&gt;awecklingskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets granskning av Invandrarver-&lt;br&gt;ket har visat att årsredovisningen i allt väsentligt&lt;br&gt;är rättvisande och uppfyller de krav som uppställs&lt;br&gt;genom regeringsbeslut eller förordning. Regering-&lt;br&gt;en ansluter sig till denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;A 2. Mottagande av asylsökande&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1 869 647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 195 264&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;922 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;993 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;773 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;773 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;773 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget finansierar mottagandet av asylsökande och&lt;br&gt;personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Från&lt;br&gt;anslaget bekostas även asylsökandes resor från Sveri-&lt;br&gt;ge och kostnaderna för utlänningar som tagits i för-&lt;br&gt;var enligt utlänningslagen (1989:529). Staten ersätter&lt;br&gt;kommunerna för den ersättning som ges till vissa&lt;br&gt;andra utlänningar än asylsökande medan de väntar&lt;br&gt;på beslut om uppehållstillstånd. Ersättningen har ti-&lt;br&gt;digare finansierats över anslaget B 4. Kommunerer-&lt;br&gt;sättningar vid flyktingmottagande. Fr.o.m. budget-&lt;br&gt;året 1998 kommer medlen att finnas på anslaget A 2.&lt;br&gt;Mottagande av asylsökande. Kostnaden beräknas till&lt;br&gt;12 miljoner kronor för budgetåret 1998. Motsva-&lt;br&gt;rande medel förs över från B 4. till A 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1997 beräknas ett överskridande&lt;br&gt;av anslaget med 71 miljoner kronor. Detta beror&lt;br&gt;främst på att ett stort antal personer med lagakraft-&lt;br&gt;vunna awisningsbeslut inte kunnat återsändas till&lt;br&gt;sina hemländer samt att asylprövningen i vissa ären-&lt;br&gt;den präglats av en allt högre komplexitet i ärendena&lt;br&gt;med längre utredningstider som resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk organiserar mottagandet av&lt;br&gt;asylsökande. De asylsökande kan antingen bo på en&lt;br&gt;av verkets förläggningar eller få ersättning för eget&lt;br&gt;boende. Invandrarverket ansvarar även för utlän-&lt;br&gt;ningar som tagits i förvar enligt utlänningslagen. En-&lt;br&gt;ligt avtal mellan staten och Landstingsförbundet ger&lt;br&gt;landstingen hälso- och sjukvård till asylsökande och&lt;br&gt;försvarstagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser funktionen Flyktingverksamhet inom&lt;br&gt;det civila försvaret skall verksamheten bedrivas på&lt;br&gt;sådant sätt att Invandrarverkets resurser och den be-&lt;br&gt;redskap som finns för att ta emot asylsökande även&lt;br&gt;skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på sam-&lt;br&gt;hället i fred samt vid internationella fredsfrämjande&lt;br&gt;och humanitära insatser.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I början av budgetåret 1997 var antalet registre-&lt;br&gt;rade personer i mottagandesystemet 17 302 varav&lt;br&gt;5 237 var barn under 16 år. Den genomsnittliga&lt;br&gt;vistelsetiden för de ca 14 000 personer som var&lt;br&gt;registrerade den 1 juli 1997 var ca två år och fyra&lt;br&gt;månader. Detta speglar främst de svårigheter som&lt;br&gt;funnits att återsända personer med avvisningsbe-&lt;br&gt;slut till sina hemländer, men även att måluppfyl-&lt;br&gt;lelsen för handläggningstider i asylärenden varit&lt;br&gt;låg. De långa vistelsetiderna innebär högre total-&lt;br&gt;kostnader för mottagandet än beräknat. Däremot&lt;br&gt;redovisas lägre dygnskostnader per person och&lt;br&gt;dygn, 186 kronor mot beräknat 197 kronor. Det-&lt;br&gt;ta beror främst på de stordriftsfördelar Invandrar-&lt;br&gt;verket kunnat nå med en hög beläggning i motta-&lt;br&gt;gandesystemet. En annan orsak till en lägre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dygnskostnad är att mottagandet av asylsökande&lt;br&gt;under senare år har ändrat karaktär. Från att tidi-&lt;br&gt;gare uteslutande ha inneburit förläggningsboende&lt;br&gt;i någon form, bor i dag nära 60 % av de asyl-&lt;br&gt;sökande i eget boende.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid utgången av år 1997 beräknas det finnas 11 500&lt;br&gt;personer i mottagandesystemet. När överenskom-&lt;br&gt;melsen med Förbundsrepubliken Jugoslavien träder i&lt;br&gt;kraft, kommer huvuddelen av dessa att kunna lämna&lt;br&gt;mottagandesystemet. Uppskattningsvis beräknas&lt;br&gt;därmed den genomsnittliga beläggningen minskas till&lt;br&gt;9 500 personer från tidigare beräknade 9 800 perso-&lt;br&gt;ner. Förändringen avser endast personer som vistats i&lt;br&gt;Sverige i mer än ett år. När antalet personer i motta-&lt;br&gt;gandesystemet minskar, försvinner stordriftsförde-&lt;br&gt;larna delvis. Dygnskostnaden per person kan därför&lt;br&gt;beräknas öka till 205 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;A 3. Migrationspolitiska åtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;337 786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330 518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;311 319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;309 488&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313 289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314 602&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315 842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1997 finns Internationell samverkan inom ramen för migrations-&lt;br&gt;politiken m.m. som ett äldre anslag inom verksamhetsområdet. Beloppet&lt;br&gt;uppgår till 2 870 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i migrationspolitiken är vår bered-&lt;br&gt;skap att ta emot kvotflyktingar. Staten betalar ut er-&lt;br&gt;sättning till de kommuner som tar emot dessa flyk-&lt;br&gt;tingar. Av medlen för kvotflyktingar genomförs även&lt;br&gt;vissa hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Sta-&lt;br&gt;ten kan även ge bidrag till åtgärder för frivillig åter-&lt;br&gt;vandring av personer som efter att ha varit bosatta i&lt;br&gt;Sverige under längre eller kortare tid väljer att åter-&lt;br&gt;vandra till sitt ursprungliga hemland eller till annat&lt;br&gt;bosättningsland. Genom en tidsbegränsad förordning&lt;br&gt;kan vissa utlänningar som inte får stanna kvar i Sve-&lt;br&gt;rige få bidrag i samband med utresan. Anhöriga till&lt;br&gt;flyktingar i Sverige kan få bidrag till resan hit om de&lt;br&gt;vill förena sig med sina anhöriga i Sverige. Medel an-&lt;br&gt;visas även för att bekosta vissa migrationspolitiska&lt;br&gt;projekt och Sveriges deltagande i internationellt sam-&lt;br&gt;arbete inom flykting- och invandringsområdet. Lika-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så anvisas medel från detta anslag till Svenska röda&lt;br&gt;korsets efterforskningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anslagsmedel för budgetåret 1995/96 har i stats-&lt;br&gt;budgeten avsatts för överföring av kvotflyktingar&lt;br&gt;och mottagande av dem i kommunerna samt al-&lt;br&gt;ternativa insatser och åtgärder motsvarande kost-&lt;br&gt;nader för 2 760 organiserat överförda flyktingar.&lt;br&gt;Under budgetåret 1995/96 (18 månader) överför-&lt;br&gt;des 2 170 kvotflyktingar till Sverige. Kostnaderna&lt;br&gt;för denna verksamhet, inklusive kostnaderna till&lt;br&gt;den fond som UNHCR administrerar samt ersätt-&lt;br&gt;ningen till de kommuner som tagit emot flykting-&lt;br&gt;arna uppgick till 297,3 miljoner kronor. Under&lt;br&gt;budgetåret 1997 har riksdagen anvisat medel mot-&lt;br&gt;svarande kostnader för 1 840 kvotöverförda flyk-&lt;br&gt;tingar. Under första halvåret 1997 har 1 174&lt;br&gt;kvotflyktingar överförts till Sverige. Uttagningar-&lt;br&gt;na sker som regel i samarbete med UNHCR.&lt;br&gt;Medlen används därutöver för att ge särskilt ut-&lt;br&gt;satta personer en fristad i Sverige. Inom ramen för&lt;br&gt;anslagsmedlen har fem miljoner kronor avsatts till&lt;br&gt;medicinska insatser och fem miljoner kronor till&lt;br&gt;projektmedel för förberedelser i Sverige inför&lt;br&gt;framtida återvandring till Bosnien-Hercegovina&lt;br&gt;samt Somalia och övriga områden på Afrikas&lt;br&gt;horn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen till flyktingars resor från Sverige, s.k.&lt;br&gt;återvandringsbidrag, uppgick till 2,9 miljoner kronor&lt;br&gt;under budgetåret 1995/96. Av de anvisade medlen&lt;br&gt;har inte allt utnyttjats bl.a. beroende på att ökningen&lt;br&gt;av återvandringen inträffade under senare delen av&lt;br&gt;perioden och att resorna gick till ett land nära Sveri-&lt;br&gt;ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1995/96 uppgick kostnaderna&lt;br&gt;för resor till Sverige för anhöriga till flyktingar till&lt;br&gt;998 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;A 4. Utlänningsnämnden&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;kredit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 746&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan budget och utfall för budget-&lt;br&gt;året 1995/96 visar att av den beviljade anslagskredi-&lt;br&gt;ten på 2,9 miljoner kronor hade ca 2,7 miljoner kro-&lt;br&gt;nor utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden prövar överklaganden av be-&lt;br&gt;slut som fattas av Invandrarverket avseende avvis-&lt;br&gt;ningar och utvisningar samt ansökningar om uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd, flyktingförklaring, resedokument och&lt;br&gt;svenskt medborgarskap. Nämnden prövar även s.k.&lt;br&gt;nya ansökningar om uppehållstillstånd. Sådan ansö-&lt;br&gt;kan kan göras efter det att ett avvisnings- eller utvis-&lt;br&gt;ningsbeslut vunnit lagakraft. Fr.o.m. den 1 december&lt;br&gt;1997 tillförs Utlänningsnämnden uppgiften att pröva&lt;br&gt;överklagande beträffande offentliga biträden i utlän-&lt;br&gt;ningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden består av 8 ordinarie ordföranden och 5&lt;br&gt;ersättare för dessa samt 30 ledamöter. Arbetet leds&lt;br&gt;av en generaldirektör vilken också är en av nämn-&lt;br&gt;dens ordinarie ordföranden. Den 30 juni 1997 var&lt;br&gt;127 personer anställda vid nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nedgången av antalet asylsökande har inte fullt ut&lt;br&gt;slagit igenom i Utlänningsnämndens verksamhet.&lt;br&gt;På grund av att så många avvisningsbeslut ännu&lt;br&gt;inte verkställts är antalet nya ansökningar om up-&lt;br&gt;pehållstillstånd fortfarande stort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anslagsmedlen för år 1998 avseende mottagande&lt;br&gt;av kvotflyktingar bör liksom innevarande budget-&lt;br&gt;år få användas med viss flexibilitet och motsvara&lt;br&gt;kostnaderna för 1 840 överförda flyktingar. Rege-&lt;br&gt;ringen bedömer, liksom för innevarande budgetår,&lt;br&gt;att många personer bl.a. från f.d. Jugoslavien&lt;br&gt;kommer att vilja flytta hem och att medel kom-&lt;br&gt;mer att tas i anspråk för detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömningar med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionverkets granskning av Utlännings-&lt;br&gt;nämnden har visat att årsredovisningen i allt vä-&lt;br&gt;sentligt är rättvisande och uppfyller de krav som&lt;br&gt;uppställs genom regeringsbeslut eller förordning.&lt;br&gt;Regeringen ansluter sig till denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En översyn av Utlänningsnämndens arbetsformer&lt;br&gt;och resursanvändning är påkallad. En bedömning&lt;br&gt;bör därvid göras av vilka åtgärder som kan vidtas&lt;br&gt;för att ytterligare förkorta handläggningstiderna.&lt;br&gt;För att stödja nämnden i ett sådant arbete och för&lt;br&gt;att få ner ärendebalansen tillförs anslaget fyra&lt;br&gt;miljoner kronor fr.o.m. år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget nyinrättades budgetåret 1997. Från an-&lt;br&gt;slaget finansieras resor ut ur landet för utlänning-&lt;br&gt;ar som avvisats eller utvisats enligt beslut av rege-&lt;br&gt;ringen, Statens invandrarverk och&lt;br&gt;Utlänningsnämnden med stöd av utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529). Kriminalvårdens transporttjänst or-&lt;br&gt;ganiserar resor på uppdrag av verkställande myn-&lt;br&gt;dighet. Innevarande budgetår visar anslags-&lt;br&gt;prognosen att kostnaderna kommer att understiga&lt;br&gt;tilldelade medel för budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 5. Offentligt biträde i utlännings-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;ärenden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beloppen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anslaget nyinrättades budgetåret 1997. Anslagsprog-&lt;br&gt;nosen för budgetåret 1997 visar att kostnaderna&lt;br&gt;kommer att understiga tilldelade medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga biträden förordnas för närvarande med&lt;br&gt;stöd av rättshjälpslagen (1972:429) i ärenden enligt&lt;br&gt;utlänningslagen (1989:529) där fråga uppkommit&lt;br&gt;om avvisning eller utvisning. Fr.o.m. den 1 december&lt;br&gt;1997 återfinns bestämmelserna i 11 kap. utlännings-&lt;br&gt;lagen samt lagen (1996:1620) om offentligt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Rätten att erhålla rättshjälp är viktig. Anslaget&lt;br&gt;bör anpassas till antagandet om antalet asylsö-&lt;br&gt;kande under bugetåret.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Resultatinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Färre avvisnings- och utvisningsbeslut förutses&lt;br&gt;komma att bli verkställda under budgetåret 1997&lt;br&gt;än vad som beräknats i budgetpropositionen&lt;br&gt;1997. Detta beror dels på nedgången i antalet&lt;br&gt;asylsökande, dels på de problem som uppstått i&lt;br&gt;samband med att vissa länder inte tillåter sina&lt;br&gt;medborgare att återvända hem sedan de avvisats&lt;br&gt;eller utvisats från Sverige. Eftersom ett förhållan-&lt;br&gt;devis stort antal resor skett till närliggande länder&lt;br&gt;har kostnaderna per återvändande legat på en läg-&lt;br&gt;re nivå än beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den principöverenskommelse som nu finns med&lt;br&gt;Förbundsrepubliken Jugoslavien beräknas leda till&lt;br&gt;att antalet verkställigheter av avvisningsbeslut&lt;br&gt;ökar. Med hänsyn till att dessa resor bör kunna&lt;br&gt;anordnas till förhållandevis låga kostnader finner&lt;br&gt;regeringen att anslagets storlek kan bestämmas till&lt;br&gt;en nivå i närheten av det prognostiserade utfallet&lt;br&gt;för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;A 6. Utresor för avvisade och utvisade&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Integrationspolitik&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Omfattning och ändamål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsområdet omfattar integrationspolitik&lt;br&gt;med frågor rörande invandrares introduktion i Sve-&lt;br&gt;rige, delaktighet och inflytande, åtgärder mot etnisk&lt;br&gt;diskriminering, främlingsfientlighet och rasism samt&lt;br&gt;ersättning till kommunerna för flyktingmottagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 juni 1998 ingår, under förutsätt-&lt;br&gt;ning av riksdagens beslut, en ny myndighet för integ-&lt;br&gt;rationsfrågor i verksamhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSUTVECKLINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 029.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;2 621,0&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 713,8&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 115,7&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 038,2&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 852,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringar för 1998 om integrationspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition Sverige, framtiden och mångfalden -&lt;br&gt;från invandrarpolitik till integrationspolitik&lt;br&gt;(prop. 1997/98: 16) föreslår regeringen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att det integrationspolitiska arbetet skall särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inriktas på att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ge förutsättningar för individers egen försörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och delaktighet i samhället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förebygga och motverka diskriminering, främlings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fientlighet och rasism,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- värna om grundläggande demokratiska värden och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och&lt;br&gt;möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att förverkligandet av de integrationspolitiska må-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;len bör följas upp kontinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att en ny myndighet inrättas den 1 juni 1998 med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvar för att integrationspolitiska mål och syn-&lt;br&gt;sätt får genomslag på olika samhällsområden&lt;br&gt;samt för att aktivt stimulera integrationsproces-&lt;br&gt;sen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt satsning på särskilda insatser i utsatta bo-&lt;br&gt;stadsområden skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Resultatbedömning och slut-&lt;br&gt;satser&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;Särskilda åtgärder i invandrartäta områden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Genom ekonomiskt stöd får kommunerna möjlighet&lt;br&gt;att bedriva utvecklingsarbete i syfte att förbättra&lt;br&gt;livsmiljöerna i invandrartäta och utsatta bostadsom-&lt;br&gt;råden i framför allt storstadsregionerna. Sedan stödet&lt;br&gt;infördes budgetåret 1995/96 har åtta storstadskom-&lt;br&gt;muner upprättat särskilda handlingsplaner för sam-&lt;br&gt;manlagt tolv bostadsområden. Detta har hittills in-&lt;br&gt;neburit en mobilisering av de boende som har&lt;br&gt;engagerat sig och aktiverats i handlingsplanerna. Nya&lt;br&gt;kontakter har knutits och det sociala nätverket&lt;br&gt;stärkts. Uppmärksamheten på de skillnader som&lt;br&gt;finns mellan olika bostadsområden har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillföra erfarenheter från andra kommuner&lt;br&gt;än storstadskommuner utsåg regeringen våren 1997&lt;br&gt;kommunerna Eskilstuna, Landskrona, Norrköping&lt;br&gt;och Trollhättan att ingå i stödkretsen. Sammanlagt&lt;br&gt;tolv kommuner skall därmed stimuleras till insatser&lt;br&gt;som även skall kunna utgöra goda exempel för andra&lt;br&gt;kommuner. Utvärderingarna sker lokalt och hösten&lt;br&gt;1997 förväntas de åtta storstadskommunerna redovi-&lt;br&gt;sa sina första erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under budgetåret 1997 lämnat stöd&lt;br&gt;till olika projekt, varav 10 miljoner kronor till den&lt;br&gt;svenska samordningskommittén för Europaåret mot&lt;br&gt;rasism. Kommitténs direktiv föreskriver att aktivite-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terna under Europaåret skall sikta till långsiktighet&lt;br&gt;och lokalt engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillsatt en särskild utredare (dir.&lt;br&gt;1997:11) för att se över lagen mot etnisk diskrimine-&lt;br&gt;ring. Översynen skall redovisas senast den 1 decem-&lt;br&gt;ber 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Kommunersättningar vid flyktingmottagande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Krigen i f.d. Jugoslavien ledde till att 62 700 flyk-&lt;br&gt;tingar togs emot i 272 kommuner under år 1994.&lt;br&gt;Viseringsplikt och slut på striderna har sedan gjort&lt;br&gt;att så få som 6 800 flyktingar togs emot i 243 kom-&lt;br&gt;muner år 1996. Kommunmottagandet under de se-&lt;br&gt;naste åren framgår av följande tabell:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1331 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1'393&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;'953&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;lt;996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1'397&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 840 &amp;nbsp;&amp;nbsp;18 550&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25 220&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;62 990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15 920&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 800&amp;nbsp;&amp;nbsp;12 700'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Prognos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk har inte gjort några kontinuer-&lt;br&gt;liga mätningar av hur väl introduktionen av flykting-&lt;br&gt;ar i det svenska samhället fungerar. Olika utvärde-&lt;br&gt;ringar har dock visat på ökade svårigheter att bli&lt;br&gt;självförsörjande. Bara omkring tio procent av dem&lt;br&gt;som bosatt sig i Sverige under senare år klarar sin&lt;br&gt;egen försörjning genom lönearbete tre och ett halvt&lt;br&gt;år efter kommunmottagandet. Detta beror framför&lt;br&gt;allt på den höga arbetslösheten på den svenska ar-&lt;br&gt;betsmarknaden och på att flyktingarnas kunskaper i&lt;br&gt;svenska och deras yrkeskvalifikationer inte motsva-&lt;br&gt;rar de krav som ställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskaperna i svenska språket har en nyckelroll&lt;br&gt;för hur väl introduktionen skall lyckas. En stor andel&lt;br&gt;av eleverna avbryter dock undervisningen i svenska&lt;br&gt;för invandrare eller uppnår inte godkänt resultat.&lt;br&gt;Detta gäller särskilt elever med ingen eller mycket&lt;br&gt;kort utbildning i hemlandet och/eller med krigsupp-&lt;br&gt;levelser eller handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyktingmottagandet åren 1991 och 1992 har&lt;br&gt;följts upp med avseende på hur väl den statliga er-&lt;br&gt;sättningen täckt kommunernas kostnader. Ersätt-&lt;br&gt;ningsperioderna som studerats gäller åren 1991 -&lt;br&gt;1994 och 1992 - 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta kommuner som tog emot flyktingar år&lt;br&gt;1991 har fått sina kostnader ersatta. Kommunmot-&lt;br&gt;tagandet år 1992 har däremot medfört ett genom-&lt;br&gt;snittligt underskott för kommunerna. Skillnaden i&lt;br&gt;kostnadstäckningsgrad kan delvis förklaras med att&lt;br&gt;ett särskilt konjunkturtillägg betalades ut för de flyk-&lt;br&gt;tingar som togs emot under år 1991. Den bakomlig-&lt;br&gt;gande orsaken till att den statliga ersättningen inte&lt;br&gt;räckt till är emellertid att få flyktingar kommit ut i&lt;br&gt;arbete och kunnat försörja sig. Kommunernas social-&lt;br&gt;bidragskostnader har därför blivit större än beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller såväl 1991 som 1992 års flykting-&lt;br&gt;mottagning har det visat sig att kommuner som tog&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emot vidareflyttade flyktingar fick sämre kostnads-&lt;br&gt;täckning än utflyttarkommunerna. Små kommuner,&lt;br&gt;oberoende av geografiskt läge, är i allmänhet utflytt-&lt;br&gt;ningskommuner och fick sina kostnader täckta med&lt;br&gt;statsbidrag. Inflyttningskommunerna, som nästan&lt;br&gt;alla är stora och medelstora kommuner i mellersta&lt;br&gt;och södra Sverige, fick ingen schablonersättning för&lt;br&gt;sådana flyktingar som flyttade från ursprungskom-&lt;br&gt;munen 18 månader efter det första kommunmotta-&lt;br&gt;gandet. Utbetalningsreglerna är nu ändrade för att&lt;br&gt;motverka denna effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner med stort flyktingmottagande har fått&lt;br&gt;särskild kompensation åren 1996 och 1997 med&lt;br&gt;sammanlagt 400 miljoner kronor från anslaget A 2.&lt;br&gt;Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och&lt;br&gt;landsting under utgiftsområde 25. Regeringen avser&lt;br&gt;att fördela ytterligare en viss del av detta anslag som&lt;br&gt;bidrag till kommuner med höga kostnader för flyk-&lt;br&gt;tingmottagande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Hemutrustningslån&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1994 - 1996 har antalet nya hemut-&lt;br&gt;rustningslån till flyktingar m.fl. utlänningar minskat&lt;br&gt;kraftigt, vilket är en återspegling av att kommunut-&lt;br&gt;flyttningarna avtagit:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beviljade ansökningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbetalade belopp, tkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585 536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De genomsnittliga lånebeloppen har dessutom mins-&lt;br&gt;kat från 20 600 kronor år 1994 till 14 600 kronor&lt;br&gt;under 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kapital som Centrala studiestödsnämnden&lt;br&gt;(CSN) lånar ut till flyktingarna finansieras med lån&lt;br&gt;hos Riksgäldskontoret. Den totala lånestocken är&lt;br&gt;stor och det är i första hand redan beviljade lån som&lt;br&gt;styr anslagsutvecklingen de kommande åren. Ansla-&lt;br&gt;get B 5. Hemutrustningslån används till räntesubven-&lt;br&gt;tionering av CSN:s låntagare samt eftergifter av låne-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN:s totala skuld till Riksgäldskontoret har de&lt;br&gt;senaste åren utvecklats på följande sätt (miljoner&lt;br&gt;kronor):&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 185,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 329,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 319,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Under år 1996 skulle 193 miljoner kronor planenligt&lt;br&gt;ha återbetalats till CSN, men det kom in endast 92,4&lt;br&gt;miljoner kronor. Orsakerna till att resterande 100,3&lt;br&gt;miljoner kronor inte betalades tillbaka är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57,1, varav kapitaliserad ränta 9,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftergift___________34,9, varav kapitaliserad ränta 2,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt 8,3 varav kapitaliserad ränta 1,40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100,3 miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd. Många invandrare har efter flera år i Sveri-&lt;br&gt;ge ännu inte kommit ut på arbetsmarknaden. Ande-&lt;br&gt;len anståndsansökningar har ökat med mer än 45&lt;br&gt;procent sedan år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftergifter. Om låntagaren bedöms ha en varaktigt&lt;br&gt;nedsatt betalningsförmåga kan lånet efterskänkas&lt;br&gt;helt eller delvis. Vid dödsfall efterskänks skulden.&lt;br&gt;Antalet ansökningar om eftergift har ökat under åren&lt;br&gt;1996 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt. Under år 1996 fanns 52 000 lån som för-&lt;br&gt;fallit till betalning. Drygt 4 000 lån betalades aldrig&lt;br&gt;trots påminnelser.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.2.1 En ny integrationspolitik&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1997/98:16) om integrationspolitik&lt;br&gt;redovisar regeringen sina bedömningar och skäl för&lt;br&gt;en ny integrationspolitik. Regeringen anser att sam-&lt;br&gt;hällets etniska och kulturella mångfald bör tas som&lt;br&gt;utgångspunkt för den generella politikens utformning&lt;br&gt;och genomförande på alla samhällsområden och ni-&lt;br&gt;våer. Särlösningar som riktar sig specifikt till invand-&lt;br&gt;rare som grupp bör begränsas till insatser och åtgär-&lt;br&gt;der som kan behövas under den första tiden i Sverige.&lt;br&gt;De mål som regeringen föreslår för inte-&lt;br&gt;grationspolitiken tar fasta på samhällets mångfald&lt;br&gt;och syftar till att motverka och förebygga en segrege-&lt;br&gt;ring och marginalisering som sammanfaller med et-&lt;br&gt;niska gränser. Integrationspolitikens genomförande&lt;br&gt;och resultat föreslås bli föremål för kontinuerlig upp-&lt;br&gt;följning. Som en konsekvens av den nya politiken&lt;br&gt;skall också invandrarbegreppets användning i för-&lt;br&gt;fattningar ses över.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Delaktighet och inflytande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen framhåller i propositionen om integra-&lt;br&gt;tionspolitik att särskilda insatser bör göras för att&lt;br&gt;stimulera invandrares delaktighet i samhällsutveck-&lt;br&gt;lingen. Det är bl.a. viktigt att stimulera lokala initia-&lt;br&gt;tiv. Vidare framhålls i propositionen att statliga och&lt;br&gt;kommunala myndigheter bör svara för att samhälls-&lt;br&gt;information når alla i befolkningen, oavsett här-&lt;br&gt;komst och etnisk bakgrund och att den är anpassad&lt;br&gt;till mottagarnas skilda förutsättningar och behov.&lt;br&gt;Det kan också behövas särskilda insatser för att till-&lt;br&gt;godose nyanlända invandrares behov av samhällsin-&lt;br&gt;formation. Däremot ifrågasätts om staten bör ge stöd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till informations- och tidningsverksamhet på vissa&lt;br&gt;språk och på lätt svenska i nuvarande form. Därför&lt;br&gt;föreslår regeringen att det statliga stödet till Stiftel-&lt;br&gt;sen Invandrartidningen avvecklas. Regeringen före-&lt;br&gt;slår också att bidragsgivningen till invandrarnas riks-&lt;br&gt;organisationer m.fl. i större utsträckning bör&lt;br&gt;resultatstyras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda insatser i utsatta bostadsområden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den generella politiken har hittills inte givit tillräck-&lt;br&gt;ligt stöd för en utveckling som hindrar boendesegre-&lt;br&gt;gationen att tillta och etnifieras. Att bryta segregatio-&lt;br&gt;nen är ett nationellt intresse där kommunerna har en&lt;br&gt;nyckelroll. I propositionen om integrationspolitik&lt;br&gt;framhåller regeringen att en fortsatt satsning på ut-&lt;br&gt;satta bostadsområden bör göras under de närmaste&lt;br&gt;åren. Ett mindre antal bostadsområden som ingår i&lt;br&gt;den satsning som gjorts under de senaste åren bör få&lt;br&gt;möjlighet att vidareutveckla sitt arbete med hjälp av&lt;br&gt;statligt stöd. Syftet är att åstadkomma en varaktig&lt;br&gt;förbättring av situationen i dessa bostadsområden&lt;br&gt;och att de skall kunna fungera som nationella exem-&lt;br&gt;pel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En integrationsmyndighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att de integrationspolitiska målen skall kunna&lt;br&gt;fullföljas behövs ett övergripande ansvar för frågor&lt;br&gt;med anknytning till samhällets etniska och kulturella&lt;br&gt;mångfald och för att följa och utvärdera utvecklingen&lt;br&gt;ur ett integrationspolitiskt perspektiv. Den ökade&lt;br&gt;segregeringen och marginaliseringen i samhället mås-&lt;br&gt;te med kraft motverkas. I propositionen om integra-&lt;br&gt;tionspolitik föreslår regeringen att en ny myndighet&lt;br&gt;för integrationsfrågor inrättas. Myndigheten skall&lt;br&gt;bl.a. ansvara för att integrationspolitikens mål och&lt;br&gt;synsätt får genomslag på olika samhällsområden&lt;br&gt;samt för att aktivt stimulera integrationsprocesserna i&lt;br&gt;samhället. Särskilt viktiga uppgifter för myndigheten&lt;br&gt;bör vara att verka för lika rättigheter och möjligheter&lt;br&gt;för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, att fö-&lt;br&gt;rebygga och motverka diskriminering, främlingsfi-&lt;br&gt;entlighet och rasism samt att se till att nyanlända in-&lt;br&gt;vandrare får stöd för sin integration i det svenska&lt;br&gt;samhället. Ombudsmannen mot etnisk diskrimine-&lt;br&gt;ring skall inordnas i den nya myndighetens organisa-&lt;br&gt;tion med en i myndigheten självständig ställning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Introduktion av nyanlända invandrare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Alla nyanlända invandrares behov av samhällsstöd&lt;br&gt;bör uppmärksammas av statliga myndighe» och&lt;br&gt;kommuner i syfte att underlätta deras försirjning&lt;br&gt;och delaktighet i samhället. Behovet av stöd kiftar&lt;br&gt;beroende på bakgrund och eventuella flyktosaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför är det viktigt att stödåtgärderna tar hänsyn&lt;br&gt;till varje individs speciella behov och förutsättningar.&lt;br&gt;Utgångspunkten är individens eget ansvar för att&lt;br&gt;skapa sig en tillvaro i Sverige. Skyddsbehövandes be-&lt;br&gt;hov av stöd under den första tiden i Sverige kan skilja&lt;br&gt;sig från andra invandrares. För denna grupp lämnas&lt;br&gt;också statlig ersättning till kommunerna. Regeringen&lt;br&gt;framhåller i propositionen om integrationspolitik att&lt;br&gt;nuvarande system med individuella introduktions-&lt;br&gt;planer och introduktionsprogram för skyddsbehö-&lt;br&gt;vande kan behöva utvecklas. Den nya integra-&lt;br&gt;tionsmyndigheten föreslås få ansvar för&lt;br&gt;uppföljningen av introduktionen av skyddsbehövan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av den nya integrationspolitiken före-&lt;br&gt;slår regeringen i denna proposition en förändrad an-&lt;br&gt;slagsstruktur för verksamhetsområdet. Regeringens&lt;br&gt;övriga bedömningar inom integrationspolitiken och&lt;br&gt;skälen för den återfinns i regeringens proposition om&lt;br&gt;integrationspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.2.2 En ny anslagsstruktur&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Anslag budgetåret 1997&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Innevarande budgetår finansieras verksamhetsområ-&lt;br&gt;de B med följande anslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1. Särskilda åtgärder i invandrartäta områden&lt;br&gt;(ramanslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål: Projektstöd till kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 2. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism&lt;br&gt;(obetecknat anslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål: I huvudsak projektstöd till organisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 3. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering&lt;br&gt;(ramanslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål: Myndighetsfinansiering av DO och&lt;br&gt;Nämnden mot etnisk diskriminering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 4. Åtgärder för invandrare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(obetecknat anslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål: Statsbidrag till invandrares riksorganisa-&lt;br&gt;tioner, statsbidrag till Stiftelsen invandrartidningen&lt;br&gt;samt projektstöd till organisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 5. Kommunersättningar vid flyktingmottagande&lt;br&gt;(ramanslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål: Statsbidrag till kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 6. Hemutrustningslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ramanslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål: Räntesubventioner och avskrivningar av&lt;br&gt;lån.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anslag budgetåret 1998&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i propositionen om integrationspolitik&lt;br&gt;medför att anslagsstrukturen för år 1998 och kom-&lt;br&gt;mande budgetår i stället bör vara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1. Integrationsmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ramanslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål: Myndighetsfinansiering av Integrations-&lt;br&gt;myndigheten, Ombudsmannen mot etnisk diskrimi-&lt;br&gt;nering och Nämnden mot etnisk diskriminering.&lt;br&gt;Medel tillförs från nuvarande anslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Al. Statens invandrarverk (i huvudsak nuvarande&lt;br&gt;integrationsverksamhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- B 3. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- B 4. Åtgärder för invandrare (del av statsbidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till Stiftelsen Invandrartidningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- B 5. Kommunersättningar vid flyktingmottagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(medel för uppföljning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 2. Särskilda insatser i utsatta bostadsområden&lt;br&gt;(ramanslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oförändrat ändamål och finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 3. Integrationsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ramanslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål: Projektstöd för att stimulera integrations-&lt;br&gt;processerna i samhället samt för att förebygga och&lt;br&gt;motverka diskriminering, främlingsfientlighet och&lt;br&gt;rasism. Informations- och uppföljningsprojekt som&lt;br&gt;initieras av Integrationsmyndigheten, statsbidrag till&lt;br&gt;organisationer samt regeringsinitiativ inom området.&lt;br&gt;Medel tillförs från nuvarande anslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- B 2. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- B 4. Åtgärder för invandrare (statsbidrag till in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vandrares riksorganisationer, projektstöd och del&lt;br&gt;av statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- N 2. Stöd till demokratiutveckling, utgiftsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 4. Kommunersättningar vid flyktingmottagande&lt;br&gt;(ramanslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål: I huvudsak oförändrat ändamål och finan-&lt;br&gt;siering. Ersättningen för bistånd åt andra utlänningar&lt;br&gt;än asylsökande skall dock föras till anslaget A 2.&lt;br&gt;Mottagande av asylsökande. Uppföljningsverksam-&lt;br&gt;heten flyttas till det nya anslaget B 1. Integra-&lt;br&gt;tionsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 5. Hemutrustningslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ramanslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oförändrat ändamål och finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationsmyndigheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nytt an-&lt;br&gt;slag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 376&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 399&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationsmyndigheten skall fr.o.m. den 1 juni&lt;br&gt;1998 vara central förvaltningsmyndighet för integra-&lt;br&gt;tionsfrågor i enlighet med vad regeringen föreslår i&lt;br&gt;propositionen om integrationspolitik. Regeringen har&lt;br&gt;för avsikt att inom kort tillsätta en organisations-&lt;br&gt;kommitté som skall utreda den närmare organisatio-&lt;br&gt;nen av myndigheten, dess ledningsform samt ge för-&lt;br&gt;slag till namn på myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1998 kommer Ombudsmannen&lt;br&gt;mot etnisk diskriminering och Integrationsmyndighe-&lt;br&gt;ten att behöva ha delad dispositionsrätt till anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga anslagsöverföringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Medlen för uppföljning av den statliga ersättningen&lt;br&gt;till kommunerna för flyktingmottagande - 1 miljon&lt;br&gt;kronor - förs till Integrationsmyndigheten efter att&lt;br&gt;tidigare ha finansierats över anslaget för kommuner-&lt;br&gt;sättningar vid flyktingmottagande. Statsbidraget till&lt;br&gt;Stiftelsen Invandrartidningen, som avvecklas efter&lt;br&gt;den 30 april 1998, fördelas mellan de nya anslagen&lt;br&gt;B 1. Integrationsmyndigheten och B 3. Integrations-&lt;br&gt;åtgärder. Av tidigare beräknat statsbidrag på&lt;br&gt;15 355 000 kronor skall 5 118 000 kronor användas&lt;br&gt;till Stiftelsens verksamhet för perioden januari - april&lt;br&gt;1998 och finansieras inom anslaget B 3. Integra-&lt;br&gt;tionsåtgärder. Resterande belopp som uppgår till&lt;br&gt;10 237 000 kronor tillförs Integrationsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SAMMANFATTANDE ANSLAGSBERÄKNING (TKR)&lt;br&gt;FÖR INTEGRATIONSMYNDIGHETEN ÄR 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel från A 1. Statens invandrarverk avseende juni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- december 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ombudsmannen mot etnisk diskriminering hela 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel från statsbidraget till Stiftelsen Invandrartid-&lt;br&gt;ningen avseende maj - december 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningskostnader från anslaget för kommuner-&lt;br&gt;sättningar vid flyktingmottagande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Integrationsmyndigheten år 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 376&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;h4&gt;Anslagsöverföring från Statens invandrarverk&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avvecklas hos Statens invandrarverk&lt;br&gt;och som i fortsättningen kommer att i oförändrad&lt;br&gt;eller modifierad form ingå i Integrationsmyndighe-&lt;br&gt;tens ansvarsområde motiverar att 59,3 miljoner kro-&lt;br&gt;nor på helårsbasis räknas av från anslaget A 1. Sta-&lt;br&gt;tens invandrarverk och tillförs Integrations-&lt;br&gt;myndigheten. För budgetåret 1998 skall dock&lt;br&gt;30 050 000 kronor ligga kvar hos Invandrarverket,&lt;br&gt;eftersom växlingen av ansvarsområde sker den 1 juni&lt;br&gt;1998 och verket dessutom kommer att ha aweck-&lt;br&gt;lingskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anslagsöverföring från Ombudsmannen mot&lt;br&gt;etnisk diskriminering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare anslaget B 3. Ombudsmannen mot et-&lt;br&gt;nisk diskriminering avvecklas och de medel som tidi-&lt;br&gt;gare beräknats för ändamålet, 4 889 000 kronor,&lt;br&gt;förs i sin helhet över till anslaget B 1. Integra-&lt;br&gt;tionsmyndigheten. Ombudsmannen förutsätts finan-&lt;br&gt;sieras från det nya anslaget även under tiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1998 t.o.m. 30 maj 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Etableringskostnaderna för den nya myndigheten,&lt;br&gt;som beräknats till ca 4 miljoner kronor, ingår i an-&lt;br&gt;slagsbeloppet 45 376 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;B 2. Särskilda insatser i utsatta bo-&lt;br&gt;stadsområden&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reser-&lt;br&gt;vation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 637'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 637&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1. Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Skillnaden mellan anvisade 125 000 tkr och utgiften 28 363 tkr beror på&lt;br&gt;att utbetalningarna av beviljade medel till kommunerna sker successivt&lt;br&gt;och löper över flera budgetår.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;3. Härav 96 637 tkr från 1995/96:XD12. Särskilda insater i invandrartäta&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget avser särskilda insatser för att främja ut-&lt;br&gt;vecklingen i invandrartäta och utsatta storstadsom-&lt;br&gt;råden samt bostadsområden med likartad situation.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas utvecklingsarbete skall vara långsik-&lt;br&gt;tigt. Ett övergripande syfte med stimulansbidraget är&lt;br&gt;att ge utrymme för uthålliga lokala processer. Som en&lt;br&gt;följd av att ersättningarna till kommuner och lands-&lt;br&gt;ting för flyktingmottagande innevarande budgetår&lt;br&gt;beräknas överstiga anvisade medel, har regeringen i&lt;br&gt;tilläggsbudget för år 1997 föreslagit att 70 miljoner&lt;br&gt;kronor på anslaget B 1. Särskilda insatser i invand-&lt;br&gt;rartäta bostadsområden skall dras in. Denna indrag-&lt;br&gt;ning bedöms inte påverka kommunernas insatser&lt;br&gt;under innevarande budgetår. I enlighet med vårpro-&lt;br&gt;positionen har riksdagen beslutat att utöka satsning-&lt;br&gt;en på utsatta bostadsområden under åren 1998 och&lt;br&gt;1999. Regeringen anser att denna ambitionshöjning&lt;br&gt;är angelägen. Med hänsyn till de stigande kostnader-&lt;br&gt;na för ersättning till kommunerna för flyktingmotta-&lt;br&gt;gande och att det inte finns något ekonomiskt ut-&lt;br&gt;rymme för att utöka utgiftsramen för 1998 bör&lt;br&gt;ambitionshöjningen kunna genomföras under en&lt;br&gt;längre tidsperiod. Därför föreslår regeringen en om-&lt;br&gt;fördelning av anslagsnivåerna för åren 1998 och&lt;br&gt;1999 i förhållande till de nivåer som angavs i vår-&lt;br&gt;propositionen. Därigenom kan medel för utveck-&lt;br&gt;lingsarbete anslås också för år 2000 så att ett långsik-&lt;br&gt;tigt arbete blir möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få ytterligare erfarenheter och effekter av&lt;br&gt;de insatser som de tolv utsedda kommunerna genom-&lt;br&gt;för, anser regeringen att några bostadområden skall&lt;br&gt;få möjlighet att vidareutveckla sitt arbete i syfte att&lt;br&gt;åstadkomma en varaktig förbättring av situationen&lt;br&gt;och kunna fungera som nationella exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av anslaget bör även detta år avsättas för&lt;br&gt;uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning.&lt;br&gt;Även admininistration av bidragen finansieras från&lt;br&gt;anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;B 3. Integrationsåtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nytt an-&lt;br&gt;slag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Anslaget disponeras&lt;br&gt;tegrationsprocessen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för åtgärder för att stimulera in-&lt;br&gt;i samhället samt för åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;som förebygger och motverkar diskriminering,&lt;br&gt;främlingsfientlighet och rasism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare disponeras anslaget för informationsinsat-&lt;br&gt;ser samt för projekt med syfte att följa upp och ut-&lt;br&gt;värdera samhällsutvecklingen mot bakgrund av sam-&lt;br&gt;hällets etniska och kulturella mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget disponeras också för bidrag enligt för-&lt;br&gt;ordningen (1986:472) om statsbidrag till invandrares&lt;br&gt;riksorganisationer samt till vissa samarbetsorgan för&lt;br&gt;sådana riksorganisationer. Från anslaget finansieras&lt;br&gt;också sådana bidrag som lämnas enligt förordningen&lt;br&gt;(1990:632) om bidrag till avgränsade projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1998 kommer Regeringskan-&lt;br&gt;sliet, Statens invandrarverk och Integrationsmyndig-&lt;br&gt;heten att ha delad dispositionsrätt till anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Medel från anslaget bör i enlighet med vad som an-&lt;br&gt;förts i propositionen om integrationspolitik användas&lt;br&gt;av Integrationsmyndigheten, bl.a. för att stimulera&lt;br&gt;dem som invandrat till ett ökat deltagande i sam-&lt;br&gt;hällslivet samt för att förebygga och motverka dis-&lt;br&gt;kriminering, främlingsfientlighet och rasism. Vidare&lt;br&gt;beräknas medel för vissa informationsinsater i sam-&lt;br&gt;band med invandrares introduktion. För dessa åtgär-&lt;br&gt;der åtgår 36 477 000 kronor, varav 12 miljoner kro-&lt;br&gt;nor skall finnas till regeringens disposition. Härav&lt;br&gt;har 2 miljoner kronor beräknats för delfinansiering&lt;br&gt;av ett planerat Forum för världskultur inom Kultur-&lt;br&gt;departementets ansvarsområde. Därtill skall 2 miljo-&lt;br&gt;ner kronor utgöra bidrag till den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs av intressentföreningen Sverige år 2000, vars&lt;br&gt;syfte är att öka den mångkulturella kompetensen i&lt;br&gt;arbetslivet, i enlighet med det avtal som finns mellan&lt;br&gt;staten och intressentföreningen. Statsbidragsgivning-&lt;br&gt;en till Stiftelsen Invandrartidningen skall upphöra&lt;br&gt;den 30 april 1998 då nuvarande avtal med stiftelsen&lt;br&gt;löper ut. Av det tidigare beräknade statliga stödet har&lt;br&gt;10 237 000 kronor förts till Integrationsmyndigheten&lt;br&gt;och 5 118 000 kronor skall användas till Stiftelsens&lt;br&gt;verksamhet under perioden 1 januari t.o.m. den 30&lt;br&gt;april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om integrationspolitik redovisar&lt;br&gt;regeringen sina skäl för att bidraget till invandrarnas&lt;br&gt;riksorganisationer m.fl. skall resultatstyras. Rege-&lt;br&gt;ringen aviserar i denna att en särskild utredare skall&lt;br&gt;tillsättas som i samråd med bl.a. invandrarnas orga-&lt;br&gt;nisationer skall föreslå formerna för ett nytt bidrags-&lt;br&gt;system. Det nya systemet skall börja införas år 1999&lt;br&gt;och vara fullt genomfört år 2001. Därför föreslås&lt;br&gt;inga förändringar av statsbidragen till invandrares&lt;br&gt;riksorganisationer för år 1998. Regeringen beräknar&lt;br&gt;organisationsstödet budgetåret 1998 till 16 265 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala medelsberäkningen för anslaget uppgår&lt;br&gt;därmed till 57 860 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SAMMANFATTANDE ANSLAGS-&lt;br&gt;BERÄKNING (TKR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förutvarande B 2. Åtgärder mot främlingsfi-&lt;br&gt;entlighet och rasism&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel från f.d. B 4. Åtgärder för invandrare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förutvarande N 2. Stöd till demokratiutveck-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ling (utgiftsområde 17)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa B 3. Infegrationsåtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;B 4. Kommunersättningar vid flyk-&lt;br&gt;tingmottagande&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;4 702 431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 404 597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 160 591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 386 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 713 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 666 590&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 474 292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget disponeras för statsbidrag till kommuner&lt;br&gt;och landsting enligt förordningen (1990:927) om&lt;br&gt;statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Under&lt;br&gt;budgetåret 1998 kommer Statens invandrarverk och&lt;br&gt;den nya integrationsmyndigheten att ha delad dispo-&lt;br&gt;sitionsrätt till anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna budgetåret 1995/96 understeg anvisat&lt;br&gt;anslag med drygt 1 545 miljoner kronor, huvudsak-&lt;br&gt;ligen beroende på att färre asylsökande kom till Sve-&lt;br&gt;rige och fick uppehållstillstånd än vad som - mot&lt;br&gt;bakgrund av krigen i f.d. Jugoslavien - kunde förut-&lt;br&gt;ses när anslaget beräknades hösten 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen för anslagsbelastningen innevarande&lt;br&gt;budgetår indikerar en medelsbrist på drygt 225 mil-&lt;br&gt;joner kronor. Underskottet utgör ett netto av över-&lt;br&gt;och underutnyttj anden av de olika ersättningsformer&lt;br&gt;som finansieras från anslaget. Grundproblemet är&lt;br&gt;den snabbt växande omfattningen av ersättningarna&lt;br&gt;till äldre och handikappade flyktingar. Dessa ersätt-&lt;br&gt;ningar, som kalenderårsvis i efterskott kompenserar&lt;br&gt;kommunerna för utgifter enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) och lagen (1992:1068) om introduktion-&lt;br&gt;sersättning för flyktingar och vissa andra utlänning-&lt;br&gt;ar, var budgeterade till 180 miljoner kronor. Merpar-&lt;br&gt;ten av årets stödutbetalningar har nu verkställts och&lt;br&gt;med stor sannolikhet beräknas stödformen komma&lt;br&gt;att kosta staten 455 miljoner kronor år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bedömningarna om medelsbehovet grundar sig på&lt;br&gt;att så många som 12 700 flyktingar tas emot under&lt;br&gt;år 1997. Detta stora kommunmottagande beror på&lt;br&gt;att asylsökande, främst Kosovo-albaner, som väntat&lt;br&gt;på besked om uppehållstillstånd nu får stanna i Sve-&lt;br&gt;rige. Utbetalningarna av schablonersättningar m.m.&lt;br&gt;till kommunerna faller emellertid till största delen ut&lt;br&gt;under åren 1998 och 1999. Kommunmottagandet år&lt;br&gt;1998 bedöms omfatta 7 000 personer, inkluderande&lt;br&gt;vissa anhöriga till flyktingar samt sådana flyktingar&lt;br&gt;som överförts till Sverige efter särskild uttagning -&lt;br&gt;s.k. kvotflyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kraftigt ökade ersättningarna till kommunerna&lt;br&gt;för äldre och handikappade flyktingar skall analyse-&lt;br&gt;ras. Det handlar om ett växande åliggande för staten,&lt;br&gt;eftersom personer som berättigar kommunerna till&lt;br&gt;ersättning i princip faller ifrån endast om de blir&lt;br&gt;svenska medborgare, flyttar ut från Sverige eller avli-&lt;br&gt;der. Regeringen har beslutat att ge Invandrarverket i&lt;br&gt;uppdrag att kartlägga kommunmottagandet under&lt;br&gt;1990-talet och att i samband härmed vidareutveckla&lt;br&gt;sina anslagsprognoser. Verket skall speciellt analyse-&lt;br&gt;ra mottagandet av äldre och handikappade flyktingar&lt;br&gt;och vilka statliga ersättningar till kommunerna som&lt;br&gt;de närmarste åren kan förväntas för dessa personka-&lt;br&gt;tegorier vid tillämpning av nuvarande ersättnings-&lt;br&gt;regler. I uppdraget ingår också att utreda om regler-&lt;br&gt;na - där först helt schablonbidrag utgår och efter tolv&lt;br&gt;månader och framgent särskild ersättning - innebär&lt;br&gt;viss överkompensation för kommunerna. Föreligger&lt;br&gt;överkompensation avser regeringen att efter över-&lt;br&gt;läggningar med Svenska kommunförbundet vidta&lt;br&gt;erforderliga korrigeringar i förordningen (1990:927)&lt;br&gt;om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna möta utgiftsanspråken år 1998 har&lt;br&gt;regeringen omfördelat 100 miljoner kronor som tidi-&lt;br&gt;gare beräknats under utgiftsområde 25, anslaget A 2.&lt;br&gt;Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MEDELSBERÄKNING (TKR)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄNDAMÅL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNAT UTFALL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;br&gt;FÖRSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundersättning till kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Schablonersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 001 219'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för äldre och handikappade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barn utan egna vårdnadshavare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära ersättningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för bistånd&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 386 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 713 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Härutöver har 243,5 miljoner kronor beräknats under anslaget A 3. Migrationspolitiska åtgärder för sådana schablonersättningar som avser kommunmotta-&lt;br&gt;gande av 1 840 kvotflyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Ändamålet föreslås fr.o.m. år 1998 finansieras från anslaget A 2. Mottagande av asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Ändamålet föreslås fr.o.m. år 1998 finansieras från anslaget B 1. Integrationsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;B 5. Hemutrustningslån&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;210 759&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137 908&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifts-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 549&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Med de antaganden som gjorts om kommunmotta-&lt;br&gt;gandet av flyktingar m.fl. utlänningar och mot bak-&lt;br&gt;grund av de ökande utgifterna för eftergifter av lån&lt;br&gt;beräknas anslagsbehovet till 98 549 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att se över regelverket för hem-&lt;br&gt;utrustningslån bl.a. för att se om det behöver anpas-&lt;br&gt;sas till de förändringar av socialtjänstlagen som ge-&lt;br&gt;nomförs den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget finansieras räntesubventioner och ef-&lt;br&gt;tergifter i låneverksamheten för hemutrustning till&lt;br&gt;flyktingar och vissa andra utlänningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar riksdagens förvaltningsstyrelse att för budgetåret 1998 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i riksdagens fastigheter intill ett sammanlagt belopp av 28 600 000 kronor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar riksdagens förvaltningsstyrelse att för budgetåret 1998 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i riksdagens fastigheter intill ett sammanlagt belopp av 28 600 000 kronor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att anslaget Regeringskansliet m.m. får användas för att bekosta utgifter som ursprungligen tillgodosågs från anslagen till Extra utgifter</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att anslaget Regeringskansliet m.m. får användas för att bekosta utgifter som ursprungligen tillgodosågs från anslagen till Extra utgifter</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om medelstilldelning från rundradiokontot till Granskningsnämnden för radio och TV för år 1998 på 4 464 000 kronor som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om medelstilldelning från rundradiokontot till Granskningsnämnden för radio och TV för år 1998 på 4 464 000 kronor som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget om ändrade villkor för att teckna abonnemang på taltidningar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget om ändrade villkor för att teckna abonnemang på taltidningar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat i avsnitt 4.4</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat i avsnitt 4.4</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån motsvarande 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordat i avsnitt 4.4</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån motsvarande 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordat i avsnitt 4.4</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken får avräknas mot försäljningsinkomsterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken får avräknas mot försäljningsinkomsterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt följande uppställning (tusental kronor): A1 Konjunkturinstitutet; ramanslag; 35 494; A2 Riksrevisionsverket; ramanslag; 176 625; A3 Statskontoret; ramanslag; 65 370; A4 Statistiska centralbyrån; ramanslag; 327 886; A5 Folk- 0ch bostadsräkning; reservationsanslag; 70 000; A6 Finansinspektionen; ramanslag; 110 875; A7 Insättningsgarantinämnden; ramanslag; 985; A8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader; ramanslag; 82 644; A9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning; ramanslag; 769 000; A10 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet; ramanslag; 1; A11 Statens lokalförsörjningsverk: Avvecklingskostnader; ramanslag; 8 500; A12 Täckning av merkostnader för lokaler; ramanslag; 20 000; A13 Nämnden för offentlig upphandling; ramanslag; 6 292; A14 Ekonomiska rådet; ramanslag; 1 680; A15 Vissa nämnder m.m.; ramanslag; 1 588; A16 Bokföringsnämnden; ramanslag; 5 394; A17 Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed; obetecknat anslag; 800; A18 Utvecklingsarbete; ramanslag; 30 170; A19 Kammarkollegiet; ramanslag; 23 137; A20 Kontrollfunktionen i staten; reservationsanslag; 120 000; B1 Åtgärder för att stärka det finansiella systemet; ramanslag; 55 000; B2 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond; ramanslag; 134 700; C1 Riksdagens revisorer; ramanslag; 16 673; Summa;; 2 062 814</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt följande uppställning (tusental kronor): A1 Konjunkturinstitutet; ramanslag; 35 494; A2 Riksrevisionsverket; ramanslag; 176 625; A3 Statskontoret; ramanslag; 65 370; A4 Statistiska centralbyrån; ramanslag; 327 886; A5 Folk- 0ch bostadsräkning; reservationsanslag; 70 000; A6 Finansinspektionen; ramanslag; 110 875; A7 Insättningsgarantinämnden; ramanslag; 985; A8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader; ramanslag; 82 644; A9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning; ramanslag; 769 000; A10 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet; ramanslag; 1; A11 Statens lokalförsörjningsverk: Avvecklingskostnader; ramanslag; 8 500; A12 Täckning av merkostnader för lokaler; ramanslag; 20 000; A13 Nämnden för offentlig upphandling; ramanslag; 6 292; A14 Ekonomiska rådet; ramanslag; 1 680; A15 Vissa nämnder m.m.; ramanslag; 1 588; A16 Bokföringsnämnden; ramanslag; 5 394; A17 Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed; obetecknat anslag; 800; A18 Utvecklingsarbete; ramanslag; 30 170; A19 Kammarkollegiet; ramanslag; 23 137; A20 Kontrollfunktionen i staten; reservationsanslag; 120 000; B1 Åtgärder för att stärka det finansiella systemet; ramanslag; 55 000; B2 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond; ramanslag; 134 700; C1 Riksdagens revisorer; ramanslag; 16 673; Summa;; 2 062 814</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av budgeteffekter för budgetåret 1998 av förändrade skatte- och avgiftsregler (avsnitt 4.8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av budgeteffekter för budgetåret 1998 av förändrade skatte- och avgiftsregler (avsnitt 4.8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 enligt 6 § andra stycket</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 enligt 6 § andra stycket</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>C 2. Övrig information om Sverige i utlandet; Ramanslag; 9 835 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>C 2. Övrig information om Sverige i utlandet; Ramanslag; 9 835 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om principerna för tillfälligt driftsstöd (avsnitt 5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om principerna för tillfälligt driftsstöd (avsnitt 5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för vissa länder fastställa utgiftsramen till fem gånger landramen för budgetåret 1995/96 omräknat på 12-månadersbasis (avsnitt 5.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för vissa länder fastställa utgiftsramen till fem gånger landramen för budgetåret 1995/96 omräknat på 12-månadersbasis (avsnitt 5.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 14 anvisade ramanslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder används för utgifterna för ett nationellt program för IT-utbildning (avsnitt 5.11)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 14 anvisade ramanslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder används för utgifterna för ett nationellt program för IT-utbildning (avsnitt 5.11)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att överta Kungliga Dramatiska Teatern AB:s lån i Rikgäldskontoret (avsnitt 5.13)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att överta Kungliga Dramatiska Teatern AB:s lån i Rikgäldskontoret (avsnitt 5.13)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att regeringen får använda högst 500 000 000 kronor av det under utgiftsområde 19 uppförda ramanslaget Regional- politiska åtgärder till ett program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder (avsnitt 5.15)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att regeringen får använda högst 500 000 000 kronor av det under utgiftsområde 19 uppförda ramanslaget Regional- politiska åtgärder till ett program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder (avsnitt 5.15)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1997 ge Affärsverket Svenska kraftnät befogenhet att inom en sammanlagd ram om 2 500 000 000 kronor få ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret (avsnitt 5.17)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1997 ge Affärsverket Svenska kraftnät befogenhet att inom en sammanlagd ram om 2 500 000 000 kronor få ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret (avsnitt 5.17)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anför om Statens Haverikommission (avsnitt 5.18)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anför om Statens Haverikommission (avsnitt 5.18)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att regeringen får använda det under utgiftsområde 22 uppförda ramanslaget Informationsteknik: Telekommunikationer till en förstudie om Sveriges IT-utveckling (avsnitt 5.18)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att regeringen får använda det under utgiftsområde 22 uppförda ramanslaget Informationsteknik: Telekommunikationer till en förstudie om Sveriges IT-utveckling (avsnitt 5.18)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 23 uppförda ramanslaget Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. även får belastas med s.k. tekniska kostnader till följd av offentlig lagring (avsnitt 5.19)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 23 uppförda ramanslaget Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. även får belastas med s.k. tekniska kostnader till följd av offentlig lagring (avsnitt 5.19)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit avseende avgiftsfinansieringen av det under utgiftsområde 23 föreslagna ramanslaget Djurregister (avsnitt 5.19)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit avseende avgiftsfinansieringen av det under utgiftsområde 23 föreslagna ramanslaget Djurregister (avsnitt 5.19)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i bifogade tabell (tusental kronor), UO 1 Rikets styrelse,förändr. av ram/anslag +2 000, Anslag D3 Sametinget, ramanslag, förändr. +2 000, UO 2 Samhällekonomi och finansförvaltning, förändr.av ram/anslag +2 500, Anslag A1 Konjunkturinstitutet, ramanslag, förändr. +1 000, Anslag A6 Finansinspektionen, ramanslag, förändr. +1 500, Anslag A8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag, förändr. +2 500, Anslag A9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning, ramanslag, förändr. -2 500, UO 4 Rättsväsendet, förändr. av ram/anslag, 0, Anslag D1 Kriminalvården, ramanslag, förändr. -9 000, Anslag F1 Brottsförebyggande rådet, ramanslag, förändr. +9 000, Anslag F6 Rättshjälpskostnader, ramanslag, förändr. -14 000, Anslag F7 Diverse kostnader för rättsväsendet, ramanslag, förändr. +14 000, UO 6 Totalförsvar, förändr. av ram/anslag 0, Anslag A1 Försvarsmakten, ramanslag, förändr. -50 000, Anslag B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag, förändr. +50 000, UO 8 Invandrare och flyktingar, förändr.av ram/anslag 0, Anslag A1 Statens invandrarverk, ramanslag, förändr. +4 000, Anslag A4 Utlänningsnämnden, ramanslag, förändr. +1 500, Anslag A5 Rättshjälp i utlänningsärenden, ramanslag, förändr. -1 500, Anslag A6 Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag, förändr. -34 000, Anslag B1 Särskilda insatser i invandrartäta områden, ramanslag, förändr. -70 000, Anslag B2 Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism, obetecknat anslag, förändr. -10 000, Anslag B5 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, ramanslag, förändr. +110 000, UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, förändr. av ram/anslag +344 320, Anslag A1 Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag, förändr. -130 000, Anslag A2 Bidrag till hälso- och sjukvård, obetecknat anslag, förändr. +75 000, Anslag A5 Bidrag till WHO, ramanslag, förändr. +6 320, Anslag A9 Folkhälsoinstitutet, ramanslag, förändr. -10 000, Anslag B7 Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag, förändr. +338 000, Anslag C5 Statens institutionsstyrelse, ramanslag, förändr. +65 000, UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, förändr. av ram/anslag +588 550, Anslag A3 Underhållsstöd, ramanslag, förändr. +588 550, UO 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, förändr. av ram/anslag +1 585 000, Anslag A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning, ramanslag, förändr. +1 585 000, UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, förändr. av ram/anslag +6 293, Anslag A5 Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet, ramanslag, förändr. +8 793, Anslag D1 Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket, ramanslag, förändr. -2 500, UO 16 Utbildning och universitetsforskning, förändr. av ram/anslag +159 500, Anslag B45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag, förändr. +159 500, Anslag C1 Högskoleverket, ramanslag, förändr. -22 000, Anslag C3 Centrala studiestödsnämnden, ramanslag, förändr. +22 000, Anslag D18 Europeisk forskningssamverkan, ramanslag, förändr. -10 000, Anslag E1 Kostnader för Sveriges medlemsskap i Unesco m.m., ramanslag, förändr. +10 000, UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, förändr.av ram/anslag +3 000, Anslag A11 Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag, förändr. +3 000, UO 20 Allmän miljö- och naturvård, förändr. av ram/anslag +28 755, Anslag A2 Miljöövervakning m.m., ramanslag, förändr. +19 984, Anslag A11 Utbildning och information om miljöbalken, reservationsanslag, (nytt) +8 000, Anslag B4 Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m, ramanslag, förändr. +771, UO 22 Kommunikationer, förändr. av ram/anslag 0, Anslag B2 Transportstöd för Gotland, ramanslag, förändr. +7 000, Anslag B5 Övervakning av M/S Estonia, reservationsanslag, förändr. -9 166, Anslag B7 Utredningsarbete m.m. med anledning av M/S Estonias förlisning, obetecknat anslag, förändr. +3 000, Anslag B8 Vissa kostnader för övertäckning av M/S Estonia, ramanslag, (nytt) +2 166, Anslag D2 Köp av interregional persontrafik på järnväg, ramanslag, förändr. -3 000, UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, förändr. av ram/anslag +36 450, Anslag B1 Statens jordbruksverk, ramanslag, förändr. +15 000, Anslag B2 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., ramanslag, förändr. -22 000, Anslag B8 Strukturstöd inom livsmedelssektorn, ramanslag, förändr. -16 000, Anslag B18 Djurregister, ramanslag, (nytt) +10 000, Anslag B19 Vissa saneringsåtgärder i Solna, obetecknat anslag, (nytt) +2 000, Anslag C1 Fiskeriverket, ramanslag, förändr. +3 650, Anslag E2 Bidrag till distriksveterinärorganiationen, obetecknat anslag, förändr. +7 800, Anslag E5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag, förändr. +36 000, Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget, +2 756 368</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i bifogade tabell (tusental kronor), UO 1 Rikets styrelse,förändr. av ram/anslag +2 000, Anslag D3 Sametinget, ramanslag, förändr. +2 000, UO 2 Samhällekonomi och finansförvaltning, förändr.av ram/anslag +2 500, Anslag A1 Konjunkturinstitutet, ramanslag, förändr. +1 000, Anslag A6 Finansinspektionen, ramanslag, förändr. +1 500, Anslag A8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag, förändr. +2 500, Anslag A9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning, ramanslag, förändr. -2 500, UO 4 Rättsväsendet, förändr. av ram/anslag, 0, Anslag D1 Kriminalvården, ramanslag, förändr. -9 000, Anslag F1 Brottsförebyggande rådet, ramanslag, förändr. +9 000, Anslag F6 Rättshjälpskostnader, ramanslag, förändr. -14 000, Anslag F7 Diverse kostnader för rättsväsendet, ramanslag, förändr. +14 000, UO 6 Totalförsvar, förändr. av ram/anslag 0, Anslag A1 Försvarsmakten, ramanslag, förändr. -50 000, Anslag B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag, förändr. +50 000, UO 8 Invandrare och flyktingar, förändr.av ram/anslag 0, Anslag A1 Statens invandrarverk, ramanslag, förändr. +4 000, Anslag A4 Utlänningsnämnden, ramanslag, förändr. +1 500, Anslag A5 Rättshjälp i utlänningsärenden, ramanslag, förändr. -1 500, Anslag A6 Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag, förändr. -34 000, Anslag B1 Särskilda insatser i invandrartäta områden, ramanslag, förändr. -70 000, Anslag B2 Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism, obetecknat anslag, förändr. -10 000, Anslag B5 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, ramanslag, förändr. +110 000, UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, förändr. av ram/anslag +344 320, Anslag A1 Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag, förändr. -130 000, Anslag A2 Bidrag till hälso- och sjukvård, obetecknat anslag, förändr. +75 000, Anslag A5 Bidrag till WHO, ramanslag, förändr. +6 320, Anslag A9 Folkhälsoinstitutet, ramanslag, förändr. -10 000, Anslag B7 Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag, förändr. +338 000, Anslag C5 Statens institutionsstyrelse, ramanslag, förändr. +65 000, UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, förändr. av ram/anslag +588 550, Anslag A3 Underhållsstöd, ramanslag, förändr. +588 550, UO 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, förändr. av ram/anslag +1 585 000, Anslag A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning, ramanslag, förändr. +1 585 000, UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, förändr. av ram/anslag +6 293, Anslag A5 Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet, ramanslag, förändr. +8 793, Anslag D1 Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket, ramanslag, förändr. -2 500, UO 16 Utbildning och universitetsforskning, förändr. av ram/anslag +159 500, Anslag B45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag, förändr. +159 500, Anslag C1 Högskoleverket, ramanslag, förändr. -22 000, Anslag C3 Centrala studiestödsnämnden, ramanslag, förändr. +22 000, Anslag D18 Europeisk forskningssamverkan, ramanslag, förändr. -10 000, Anslag E1 Kostnader för Sveriges medlemsskap i Unesco m.m., ramanslag, förändr. +10 000, UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, förändr.av ram/anslag +3 000, Anslag A11 Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag, förändr. +3 000, UO 20 Allmän miljö- och naturvård, förändr. av ram/anslag +28 755, Anslag A2 Miljöövervakning m.m., ramanslag, förändr. +19 984, Anslag A11 Utbildning och information om miljöbalken, reservationsanslag, (nytt) +8 000, Anslag B4 Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m, ramanslag, förändr. +771, UO 22 Kommunikationer, förändr. av ram/anslag 0, Anslag B2 Transportstöd för Gotland, ramanslag, förändr. +7 000, Anslag B5 Övervakning av M/S Estonia, reservationsanslag, förändr. -9 166, Anslag B7 Utredningsarbete m.m. med anledning av M/S Estonias förlisning, obetecknat anslag, förändr. +3 000, Anslag B8 Vissa kostnader för övertäckning av M/S Estonia, ramanslag, (nytt) +2 166, Anslag D2 Köp av interregional persontrafik på järnväg, ramanslag, förändr. -3 000, UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, förändr. av ram/anslag +36 450, Anslag B1 Statens jordbruksverk, ramanslag, förändr. +15 000, Anslag B2 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., ramanslag, förändr. -22 000, Anslag B8 Strukturstöd inom livsmedelssektorn, ramanslag, förändr. -16 000, Anslag B18 Djurregister, ramanslag, (nytt) +10 000, Anslag B19 Vissa saneringsåtgärder i Solna, obetecknat anslag, (nytt) +2 000, Anslag C1 Fiskeriverket, ramanslag, förändr. +3 650, Anslag E2 Bidrag till distriksveterinärorganiationen, obetecknat anslag, förändr. +7 800, Anslag E5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag, förändr. +36 000, Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget, +2 756 368</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 8. Kustförsvarsförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 8. Kustförsvarsförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 9. Flygvapnets lednings- och underhållsförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 9. Flygvapnets lednings- och underhållsförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 10. JAS 39-förband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 10. JAS 39-förband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 11. Övriga stridsflygförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 11. Övriga stridsflygförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 12. Transportflygförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 12. Transportflygförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 13. För krigsorganisationen gemensamma resurser (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 13. För krigsorganisationen gemensamma resurser (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 14. För grundorganisationen gemensamma resurser (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 14. För grundorganisationen gemensamma resurser (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 15. Internationell verksamhet (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 15. Internationell verksamhet (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för anslaget A 2. Fredsfrämjande truppinsatser (avsnitt 4.13)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för anslaget A 2. Fredsfrämjande truppinsatser (avsnitt 4.13)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslag till att en successiv övergång till lånefinansiering av investeringar i beredskapstillgångar sker inom det civila försvaret (avsnitt 5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslag till att en successiv övergång till lånefinansiering av investeringar i beredskapstillgångar sker inom det civila försvaret (avsnitt 5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt avser funktionen Civil ledning för perioden 1998-2000 (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt avser funktionen Civil ledning för perioden 1998-2000 (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 2. Funktionen Försörjning med industrivaror godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 130 000 000 kronor (avsnitt 5.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 2. Funktionen Försörjning med industrivaror godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 130 000 000 kronor (avsnitt 5.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 3. Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst medge att ersättning lämnas för beställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m. så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 1 285 000 000 kronor (avsnitt 5.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 3. Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst medge att ersättning lämnas för beställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m. så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 1 285 000 000 kronor (avsnitt 5.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 6. Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. medge beställningar och godkänna avtal, såvitt avser beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 30 000 000 kronor (avsnitt 5.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 6. Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. medge beställningar och godkänna avtal, såvitt avser beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 30 000 000 kronor (avsnitt 5.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>39</nummer>
<beteckning>39</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer ett beräknat avgiftsuttag för teleberedskapsavgiften, såvitt avser funktionen Telekommunikationer till sammanlagt 100 000 000 kronor under budgetåret 1998 (avsnitt 5.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>39</nummer>
<beteckning>39</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer ett beräknat avgiftsuttag för teleberedskapsavgiften, såvitt avser funktionen Telekommunikationer till sammanlagt 100 000 000 kronor under budgetåret 1998 (avsnitt 5.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40</nummer>
<beteckning>40</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Post- och telestyrelsen, såvitt avser funktionen Telekommunikationer m.m. för perioden 1998-2000 (avsnitt 5.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40</nummer>
<beteckning>40</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Post- och telestyrelsen, såvitt avser funktionen Telekommunikationer m.m. för perioden 1998-2000 (avsnitt 5.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>41</nummer>
<beteckning>41</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 7. Funktionen Telekommunikationer m.m. godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 375 000 000 kronor (avsnitt 5.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>41</nummer>
<beteckning>41</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 7. Funktionen Telekommunikationer m.m. godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 375 000 000 kronor (avsnitt 5.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>42</nummer>
<beteckning>42</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 8. Funktionen Postbefordran godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 27 000 000 kromnor (avsnitt 5.11)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>42</nummer>
<beteckning>42</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 8. Funktionen Postbefordran godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 27 000 000 kromnor (avsnitt 5.11)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>43</nummer>
<beteckning>43</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 9. Funktionen Transporter godkänna beställningar såvitt avser reservbromaterial så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 20 000 000 kronor (avsnitt 5.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>43</nummer>
<beteckning>43</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 9. Funktionen Transporter godkänna beställningar såvitt avser reservbromaterial så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 20 000 000 kronor (avsnitt 5.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>44</nummer>
<beteckning>44</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer ett beräknat avgiftsuttag för elberedskapsavgiften såvitt avser funktionen Energiförsörjning till ett belopp om sammanlagt 200 000 000 kronor under budgetåret 1998 (avsnitt 5.13)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>44</nummer>
<beteckning>44</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer ett beräknat avgiftsuttag för elberedskapsavgiften såvitt avser funktionen Energiförsörjning till ett belopp om sammanlagt 200 000 000 kronor under budgetåret 1998 (avsnitt 5.13)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>45</nummer>
<beteckning>45</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 10. Funktionen Energiförsörjning godkänna avtal och beställningar såvitt avser beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 189 000 000 kronor (avsnitt 5.13)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>45</nummer>
<beteckning>45</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 10. Funktionen Energiförsörjning godkänna avtal och beställningar såvitt avser beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 189 000 000 kronor (avsnitt 5.13)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>46</nummer>
<beteckning>46</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Kustbevakningen för perioden 1998-2001 (avsnitt 6.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>46</nummer>
<beteckning>46</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Kustbevakningen för perioden 1998-2001 (avsnitt 6.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>47</nummer>
<beteckning>47</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1998 låta Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt belopp om 4 000 000 000 kronor (avsnitt 7.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>47</nummer>
<beteckning>47</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1998 låta Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt belopp om 4 000 000 000 kronor (avsnitt 7.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>48</nummer>
<beteckning>48</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Fortifikationsverket för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>48</nummer>
<beteckning>48</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Fortifikationsverket för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>49</nummer>
<beteckning>49</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital intill ett sammanlagt belopp om högst 34 000 000 000 kronor för budgetåret 1998 genom en kredit i Riksgäldskontoret (avsnitt 7.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>49</nummer>
<beteckning>49</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital intill ett sammanlagt belopp om högst 34 000 000 000 kronor för budgetåret 1998 genom en kredit i Riksgäldskontoret (avsnitt 7.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50</nummer>
<beteckning>50</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Försvarets materielverk för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50</nummer>
<beteckning>50</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Försvarets materielverk för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>51</nummer>
<beteckning>51</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Totalförsvarets pliktverk för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>51</nummer>
<beteckning>51</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Totalförsvarets pliktverk för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>52</nummer>
<beteckning>52</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Försvarshögskolan för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>52</nummer>
<beteckning>52</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Försvarshögskolan för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>53</nummer>
<beteckning>53</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Försvarets forskningsanstalt för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>53</nummer>
<beteckning>53</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Försvarets forskningsanstalt för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>54</nummer>
<beteckning>54</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Flygtekniska försöksanstalten för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>54</nummer>
<beteckning>54</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Flygtekniska försöksanstalten för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>55</nummer>
<beteckning>55</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande uppställning: A1. Försvarsmakten;ramanslag;36 707 400 000, A2. Fredsfrämjande truppinsatser; ramanslag; 384 419 000, A3. Ersättning för kroppsskador;ramanslag;61 700 000, B1. Funktionen Civil ledning;ramanslag;473 145 000, B2. Funktionen Försörjning med industrivaror;ramanslag;140 974 000, B3. Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst;ramanslag;1 232 554 000, B4. Funktionen psykologiskt försvar; ramanslag; 18 002 000, B5. Funktionen Ordning och säkerhet; ramanslag; 31 889 000, B6. Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.; ramanslag; 99 563, B7. Funktionen Telekommunikationer m.m.; ramanslag; 199 500 000, B8. Funktionen Postbefordran; ramanslag; 21 700 000, B9. Funktionen Transporter; ramanslag; 190 500 000, B10. Funktionen Energiförsörjning; ramanslag; 230 687 000, C1. Kustbevakningen; ramanslag; 426 827 000, C2. Nämnder m.m.; ramanslag; 11 898 000, C3. Statens räddningsverk:Förebyggande åtärder mot jordskred och andra naturolyckor m.m.; ramanslag; 25 000 000, C4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst; ramanslag; 20 000 000, D1. Totalförsvarets pliktverk: ramanslag; 231 750 000, D2. Försvarshögskolan; ramanslag; 36 603 000, D3. Försvarets radioanstalt; ramanslag; 428 667 000, D4. Försvarets forskningsanstalt; ramanslag; 137 343 000, D5. Flygtekniska försöksanstalten; ramanslag; 31 773 000, D6. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret; obetecknat; 101 971 000.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>55</nummer>
<beteckning>55</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande uppställning: A1. Försvarsmakten;ramanslag;36 707 400 000, A2. Fredsfrämjande truppinsatser; ramanslag; 384 419 000, A3. Ersättning för kroppsskador;ramanslag;61 700 000, B1. Funktionen Civil ledning;ramanslag;473 145 000, B2. Funktionen Försörjning med industrivaror;ramanslag;140 974 000, B3. Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst;ramanslag;1 232 554 000, B4. Funktionen psykologiskt försvar; ramanslag; 18 002 000, B5. Funktionen Ordning och säkerhet; ramanslag; 31 889 000, B6. Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.; ramanslag; 99 563, B7. Funktionen Telekommunikationer m.m.; ramanslag; 199 500 000, B8. Funktionen Postbefordran; ramanslag; 21 700 000, B9. Funktionen Transporter; ramanslag; 190 500 000, B10. Funktionen Energiförsörjning; ramanslag; 230 687 000, C1. Kustbevakningen; ramanslag; 426 827 000, C2. Nämnder m.m.; ramanslag; 11 898 000, C3. Statens räddningsverk:Förebyggande åtärder mot jordskred och andra naturolyckor m.m.; ramanslag; 25 000 000, C4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst; ramanslag; 20 000 000, D1. Totalförsvarets pliktverk: ramanslag; 231 750 000, D2. Försvarshögskolan; ramanslag; 36 603 000, D3. Försvarets radioanstalt; ramanslag; 428 667 000, D4. Försvarets forskningsanstalt; ramanslag; 137 343 000, D5. Flygtekniska försöksanstalten; ramanslag; 31 773 000, D6. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret; obetecknat; 101 971 000.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall och delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att högst 135 miljoner kronor av anslagssparandet på ramanslaget Utrikesförvaltningen överförs som anslagssparande till ramanslaget Regeringskansliet m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att högst 135 miljoner kronor av anslagssparandet på ramanslaget Utrikesförvaltningen överförs som anslagssparande till ramanslaget Regeringskansliet m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att regeringen, för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden, får överskrida ramanslaget Räntor på statsskulden</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att regeringen, för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden, får överskrida ramanslaget Räntor på statsskulden</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att göra högst de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 1998 avseende åtagandebemyndiganden</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att göra högst de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 1998 avseende åtagandebemyndiganden</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (avsnitt 1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (avsnitt 1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner målen inom utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 2 Rättsväsendet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner målen inom utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 2 Rättsväsendet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner målen för utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 2</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner målen för utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 2</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer biståndsramen för internationellt utvecklingssamarbete till 0,70 % av vid budgeteringstillfället beräknad BNI för 1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer biståndsramen för internationellt utvecklingssamarbete till 0,70 % av vid budgeteringstillfället beräknad BNI för 1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10012</nummer>
<beteckning>10012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner målen inom utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 3.1.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10012</nummer>
<beteckning>10012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner målen inom utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 3.1.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10013</nummer>
<beteckning>10013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10013</nummer>
<beteckning>10013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10014</nummer>
<beteckning>10014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner målen inom utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 3.1</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10014</nummer>
<beteckning>10014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner målen inom utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 3.1</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10015</nummer>
<beteckning>10015</beteckning>
<lydelse>A 1. Statens invandrarverk; ramanslag; 452 402 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10015</nummer>
<beteckning>10015</beteckning>
<lydelse>A 1. Statens invandrarverk; ramanslag; 452 402 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10016</nummer>
<beteckning>10016</beteckning>
<lydelse>A 2. Mottagande av asylsökande; ramanslag; 773 650 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10016</nummer>
<beteckning>10016</beteckning>
<lydelse>A 2. Mottagande av asylsökande; ramanslag; 773 650 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10017</nummer>
<beteckning>10017</beteckning>
<lydelse>A 3. Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag: 313 289 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10017</nummer>
<beteckning>10017</beteckning>
<lydelse>A 3. Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag: 313 289 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10018</nummer>
<beteckning>10018</beteckning>
<lydelse>A 4. Utlänningsnämnden; ramanslag; 65 388 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10018</nummer>
<beteckning>10018</beteckning>
<lydelse>A 4. Utlänningsnämnden; ramanslag; 65 388 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10019</nummer>
<beteckning>10019</beteckning>
<lydelse>A 5. Offentligt biträde i utlänningsärenden; ramanslag; 60 295 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10019</nummer>
<beteckning>10019</beteckning>
<lydelse>A 5. Offentligt biträde i utlänningsärenden; ramanslag; 60 295 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10020</nummer>
<beteckning>10020</beteckning>
<lydelse>A 6. Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag; 83 210 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10020</nummer>
<beteckning>10020</beteckning>
<lydelse>A 6. Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag; 83 210 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10021</nummer>
<beteckning>10021</beteckning>
<lydelse>B 1. Integrationsmyndigheten; ramanslag; 45 376 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10021</nummer>
<beteckning>10021</beteckning>
<lydelse>B 1. Integrationsmyndigheten; ramanslag; 45 376 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10022</nummer>
<beteckning>10022</beteckning>
<lydelse>B 2. Särskilda insatser i utsatta bostadsområden; ramanslag; 200 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10022</nummer>
<beteckning>10022</beteckning>
<lydelse>B 2. Särskilda insatser i utsatta bostadsområden; ramanslag; 200 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10023</nummer>
<beteckning>10023</beteckning>
<lydelse>B 3. Integrationsåtgärder; ramanslag; 57 860 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10023</nummer>
<beteckning>10023</beteckning>
<lydelse>B 3. Integrationsåtgärder; ramanslag; 57 860 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10024</nummer>
<beteckning>10024</beteckning>
<lydelse>B 4. Kommunersättningar vid flyktingmottagande; ramanslag; 1 713 915 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10024</nummer>
<beteckning>10024</beteckning>
<lydelse>B 4. Kommunersättningar vid flyktingmottagande; ramanslag; 1 713 915 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10025</nummer>
<beteckning>10025</beteckning>
<lydelse>B 5. Hemutrustningslån; ramanslag; 98 549 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10025</nummer>
<beteckning>10025</beteckning>
<lydelse>B 5. Hemutrustningslån; ramanslag; 98 549 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10026</nummer>
<beteckning>10026</beteckning>
<lydelse>antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10026</nummer>
<beteckning>10026</beteckning>
<lydelse>antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10027</nummer>
<beteckning>10027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10027</nummer>
<beteckning>10027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10028</nummer>
<beteckning>10028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen upphäver beslutet (prop. 1996/97:1, bet. TU1, rskr. 115) om planeringsramar för byggande av vägar och länstrafikanläggningar för åren 1998 och 1999</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10028</nummer>
<beteckning>10028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen upphäver beslutet (prop. 1996/97:1, bet. TU1, rskr. 115) om planeringsramar för byggande av vägar och länstrafikanläggningar för åren 1998 och 1999</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10029</nummer>
<beteckning>10029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 för statens räkning åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för budgetåret 1999</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:JoU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10029</nummer>
<beteckning>10029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 för statens räkning åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för budgetåret 1999</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10030</nummer>
<beteckning>10030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10030</nummer>
<beteckning>10030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:JoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10031</nummer>
<beteckning>10031</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till ekonomisk planeringsram för varksamheten under perioden 1998-1999 (avsnitt B9), perioden 1998-2002 (avsnitt B1-B3) och perioden 1998-2004 (avsnitt B4-B7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10031</nummer>
<beteckning>10031</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till ekonomisk planeringsram för varksamheten under perioden 1998-1999 (avsnitt B9), perioden 1998-2002 (avsnitt B1-B3) och perioden 1998-2004 (avsnitt B4-B7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10032</nummer>
<beteckning>10032</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner sammanslagningen av Sveriges geologiska undersökning och Statens oljelager i enlighet med vad regeringen förordar (anslag A 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10032</nummer>
<beteckning>10032</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner sammanslagningen av Sveriges geologiska undersökning och Statens oljelager i enlighet med vad regeringen förordar (anslag A 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10033</nummer>
<beteckning>10033</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:485) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10033</nummer>
<beteckning>10033</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:485) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10034</nummer>
<beteckning>10034</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om arbetslivsutveckling</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10034</nummer>
<beteckning>10034</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om arbetslivsutveckling</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10035</nummer>
<beteckning>10035</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det övergripande målet för utgiftsområdet enligt vad regeringen förordar (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10035</nummer>
<beteckning>10035</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det övergripande målet för utgiftsområdet enligt vad regeringen förordar (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20002</nummer>
<beteckning>20002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de mål för utgiftsområde 2 som regeringen förordat i avsnitt 3.1</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20002</nummer>
<beteckning>20002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de mål för utgiftsområde 2 som regeringen förordat i avsnitt 3.1</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20003</nummer>
<beteckning>20003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att regeringen, för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden, får överskrida ramanslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med skuldförvaltning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20003</nummer>
<beteckning>20003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att regeringen, för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden, får överskrida ramanslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med skuldförvaltning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20004</nummer>
<beteckning>20004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning (tusental kronor): A1 Tullavgift; ramanslag; 2 934 000; A2 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter; ramanslag; 362 000; A3 Mervärdesskattebaserad avgift; ramanslag; 8 093 000; A4 Avgiften baserad på bruttonationalinkomsten; ramanslag; 8 256 000; Summa;; 19 645 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20004</nummer>
<beteckning>20004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning (tusental kronor): A1 Tullavgift; ramanslag; 2 934 000; A2 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter; ramanslag; 362 000; A3 Mervärdesskattebaserad avgift; ramanslag; 8 093 000; A4 Avgiften baserad på bruttonationalinkomsten; ramanslag; 8 256 000; Summa;; 19 645 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20005</nummer>
<beteckning>20005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 ta upp lån enligt</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20005</nummer>
<beteckning>20005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 ta upp lån enligt</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20006</nummer>
<beteckning>20006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt följande uppställning: A1. Polisorganisationen; ramanslag; 10 956 709 000, A2. Säkerhetspolisen; ramanslag; 516 984 000, B1. Åklagarorganisationen; ramanslag; 634 605 000, B2. Ekobrottsmyndigheten; ramanslag; 180 100 000, C1. Domstolväsendet m.m.; ramanslag; 2 979 279 000, D1. Kriminalvården; ramanslag; 3 376 390 000, E1. Kronofogdemyndigheterna; ramanslag; 1 283 651 000, F1. Brottsförebyggande rådet; ramanslag; 46 864 000, F2. Rättsmedicinalverket; ramanslag; 165 709 000, F3. Gentekniknämnden; ramanslag; 2 218 000, F4. Brottsoffermyndigheten; ramanslag; 9 356 000, F5. Ersättning för skador på grund av brott; ramanslag; 73 645 000, F6. Rättshjälpskostnader m.m.; ramanslag; 758 544 000, F7. Diverse kostnader för rättsväsendet; ramanslag; 19 560 000, F8. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar; ramanslag; 8 356 000, F9. Bidrag till brottsförebyggande arbete; ramanslag; 22 200 000, Summa; ; 21 034 170 000.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20006</nummer>
<beteckning>20006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt följande uppställning: A1. Polisorganisationen; ramanslag; 10 956 709 000, A2. Säkerhetspolisen; ramanslag; 516 984 000, B1. Åklagarorganisationen; ramanslag; 634 605 000, B2. Ekobrottsmyndigheten; ramanslag; 180 100 000, C1. Domstolväsendet m.m.; ramanslag; 2 979 279 000, D1. Kriminalvården; ramanslag; 3 376 390 000, E1. Kronofogdemyndigheterna; ramanslag; 1 283 651 000, F1. Brottsförebyggande rådet; ramanslag; 46 864 000, F2. Rättsmedicinalverket; ramanslag; 165 709 000, F3. Gentekniknämnden; ramanslag; 2 218 000, F4. Brottsoffermyndigheten; ramanslag; 9 356 000, F5. Ersättning för skador på grund av brott; ramanslag; 73 645 000, F6. Rättshjälpskostnader m.m.; ramanslag; 758 544 000, F7. Diverse kostnader för rättsväsendet; ramanslag; 19 560 000, F8. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar; ramanslag; 8 356 000, F9. Bidrag till brottsförebyggande arbete; ramanslag; 22 200 000, Summa; ; 21 034 170 000.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20007</nummer>
<beteckning>20007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att bilda en ny myndighet Svenska institutet med uppgift att bedriva motsvarande verksamhet som bedrivs av Stiftelsen Svenska institutet (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20007</nummer>
<beteckning>20007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att bilda en ny myndighet Svenska institutet med uppgift att bedriva motsvarande verksamhet som bedrivs av Stiftelsen Svenska institutet (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20008</nummer>
<beteckning>20008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1997:568) om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20008</nummer>
<beteckning>20008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1997:568) om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20009</nummer>
<beteckning>20009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20009</nummer>
<beteckning>20009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20010</nummer>
<beteckning>20010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att en försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur, bedrivs med den inriktningen som regeringen föreslagit</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20010</nummer>
<beteckning>20010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att en försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur, bedrivs med den inriktningen som regeringen föreslagit</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20011</nummer>
<beteckning>20011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att av det för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Fortbildning m.m. får användas högst 6 800 000 kr år 1998 och högst 800 000 kr år 1999 för svensk undervisning i utlandet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20011</nummer>
<beteckning>20011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att av det för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Fortbildning m.m. får användas högst 6 800 000 kr år 1998 och högst 800 000 kr år 1999 för svensk undervisning i utlandet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20012</nummer>
<beteckning>20012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner en låneram om totalt 800 000 000 kr för Vägverket för såväl inköp av omsättningstillgångar och anläggningstillgångar som för byggande av broar som ersätter färjor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20012</nummer>
<beteckning>20012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner en låneram om totalt 800 000 000 kr för Vägverket för såväl inköp av omsättningstillgångar och anläggningstillgångar som för byggande av broar som ersätter färjor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20013</nummer>
<beteckning>20013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt följande uppställning: A 1. Statens naturvårdsverk; ramanslag; 268 104 000 kr, A 2. Miljöövervakning m.m.; ramanslag: 85 452 000 kr, A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag; ramanslag; 140 000 kr, A 4; Investeringar och skötsel för naturvård; ramsanslag; 291 473 000 kr, A 5. Koncessionsnämnden för miljöskydd; ramanslag; 19 014 000 kr, A 6. Kemikalieinspektionen; ramanslag; 80 011 000 kr, A 7. Visst internationellt miljösamarbete; ramanslag; 37 762 000 kr, A 8. Stockholms internationella miljöinstitut; obetecknat anslag; 12 000 000 kr, B 1. Statens strålskyddsinstitut; ramanslag; 78 055 000 kr, B 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader; ramanslag; 75 479 000 kr, B 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag; 63 950 000 kr, B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 752 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:JoU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20013</nummer>
<beteckning>20013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt följande uppställning: A 1. Statens naturvårdsverk; ramanslag; 268 104 000 kr, A 2. Miljöövervakning m.m.; ramanslag: 85 452 000 kr, A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag; ramanslag; 140 000 kr, A 4; Investeringar och skötsel för naturvård; ramsanslag; 291 473 000 kr, A 5. Koncessionsnämnden för miljöskydd; ramanslag; 19 014 000 kr, A 6. Kemikalieinspektionen; ramanslag; 80 011 000 kr, A 7. Visst internationellt miljösamarbete; ramanslag; 37 762 000 kr, A 8. Stockholms internationella miljöinstitut; obetecknat anslag; 12 000 000 kr, B 1. Statens strålskyddsinstitut; ramanslag; 78 055 000 kr, B 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader; ramanslag; 75 479 000 kr, B 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag; 63 950 000 kr, B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 752 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20014</nummer>
<beteckning>20014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt följande uppställning: A 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.; ramanslag; 37 414 000 kr, B 1. Statens jordbruksverk; ramanslag; 220 188 000 kr, B 2. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.; ramanslag; 22 000 000 kr, B 3. Djurregister; ramanslag; 35 000 000 kr, B 4. Statens utsädeskontroll; ramanslag; 978 000 kr, B 5. Statens växtsortnämnd; ramanslag; 1 349 000 kr, B 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket; reservationsanslag; 26 246 000 kr, B 7. Bekämpande av växtsjukdomar; ramanslag; 2 629 000 kr, B 8. Strukturstöd inom livsmedelssektorn; ramanslag; 110 000 000 kr, B 9. Från EG-budgeten finanserat strukturstöd; ramanslag; 125 000 000 kr, B 10. Regionala stöd till jordbruket; ramanslag; 717 000 000 kr, B 11. Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket; ramanslag; 325 000 000 kr, B 12. Kompletterande åtgärder inom jordbruket; ramanslag; 1 420 000 000 kr, B 13. Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket; ramanslag; 1 427 500 000 kr, B 14. Arealersättning och djurbidrag m.m.; ramanslag; 4 850 000 000 kr, B 15. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter; ramanslag; 2 000 000 000 kr, B 16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.; ramanslag; 80 000 000 kr, B 17. Jordbrukets blockdatabas; ramanslag; 17 000 000 kr, C 1. Fiskeriverket; ramanslag; 57 908 000 kr, C 2. Strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 30 890 000 kr, C 3. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 84 650 000 kr, C 4. Fiskevård; ramanslag; 20 000 000 kr, D 1. Främjande av rennäringen m.m.; ramanslag; 61 700 000 kr, D 2. Ersättningar för viltskador m.m.; ramanslag; 46 500 000 kr, D 3. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.; ramanslag; 1 538 000 kr, E 1. Statens veterinärmedicinska anstalt; ramanslag; 75 055 000 kr, E 2. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen; obetecknat anslag; 78 109 000 kr, E 3. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder; ramanslag; 18 792 000 kr, E 4. Centrala försöksdjursnämnden; ramanslag; 6 893 000 kr, E 5. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar; ramanslag; 89 500 000 kr, F 1. Statens livsmedelsverk; ramanslag; 105 831 000 kr, F 2. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden; ramanslag; 4 019 000 kr, F 3. Kostnader för livsmedelsberedskap; ramanslag; 28 614 000 kr, F 4. Livsmedelsstatistik; ramanslag; 27 084 000 kr, F 5. Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten; ramanslag; 6 000 000 kr, F 6. Exportfrämjande åtgärder; ramanslag; 5 000 000 kr, G 1. Sveriges lantbruksuniversitet; ramanslag; 1 021 979 000 kr, G 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader; ramanslag; 10 806 000 kr, G 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning; ramanslag; 195 234 000 kr, G 4. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien; obetecknat anslag; 901 000 kr, H 1. Skogsvårdsorganisationen; ramanslag; 257 211 000 kr, H 2. Bidrag till skogsvård m.m.; reservationsanslag; 6 000 000 kr, H 3. Insatser för skogsbruket; ramanslag;  60 700 000 kr, H 4. Internationellt skogssamarbete; ramanslag;  1 405 000 kr, H 5. Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning; ramanslag; 6 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:JoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20014</nummer>
<beteckning>20014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt följande uppställning: A 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.; ramanslag; 37 414 000 kr, B 1. Statens jordbruksverk; ramanslag; 220 188 000 kr, B 2. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.; ramanslag; 22 000 000 kr, B 3. Djurregister; ramanslag; 35 000 000 kr, B 4. Statens utsädeskontroll; ramanslag; 978 000 kr, B 5. Statens växtsortnämnd; ramanslag; 1 349 000 kr, B 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket; reservationsanslag; 26 246 000 kr, B 7. Bekämpande av växtsjukdomar; ramanslag; 2 629 000 kr, B 8. Strukturstöd inom livsmedelssektorn; ramanslag; 110 000 000 kr, B 9. Från EG-budgeten finanserat strukturstöd; ramanslag; 125 000 000 kr, B 10. Regionala stöd till jordbruket; ramanslag; 717 000 000 kr, B 11. Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket; ramanslag; 325 000 000 kr, B 12. Kompletterande åtgärder inom jordbruket; ramanslag; 1 420 000 000 kr, B 13. Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket; ramanslag; 1 427 500 000 kr, B 14. Arealersättning och djurbidrag m.m.; ramanslag; 4 850 000 000 kr, B 15. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter; ramanslag; 2 000 000 000 kr, B 16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.; ramanslag; 80 000 000 kr, B 17. Jordbrukets blockdatabas; ramanslag; 17 000 000 kr, C 1. Fiskeriverket; ramanslag; 57 908 000 kr, C 2. Strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 30 890 000 kr, C 3. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 84 650 000 kr, C 4. Fiskevård; ramanslag; 20 000 000 kr, D 1. Främjande av rennäringen m.m.; ramanslag; 61 700 000 kr, D 2. Ersättningar för viltskador m.m.; ramanslag; 46 500 000 kr, D 3. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.; ramanslag; 1 538 000 kr, E 1. Statens veterinärmedicinska anstalt; ramanslag; 75 055 000 kr, E 2. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen; obetecknat anslag; 78 109 000 kr, E 3. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder; ramanslag; 18 792 000 kr, E 4. Centrala försöksdjursnämnden; ramanslag; 6 893 000 kr, E 5. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar; ramanslag; 89 500 000 kr, F 1. Statens livsmedelsverk; ramanslag; 105 831 000 kr, F 2. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden; ramanslag; 4 019 000 kr, F 3. Kostnader för livsmedelsberedskap; ramanslag; 28 614 000 kr, F 4. Livsmedelsstatistik; ramanslag; 27 084 000 kr, F 5. Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten; ramanslag; 6 000 000 kr, F 6. Exportfrämjande åtgärder; ramanslag; 5 000 000 kr, G 1. Sveriges lantbruksuniversitet; ramanslag; 1 021 979 000 kr, G 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader; ramanslag; 10 806 000 kr, G 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning; ramanslag; 195 234 000 kr, G 4. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien; obetecknat anslag; 901 000 kr, H 1. Skogsvårdsorganisationen; ramanslag; 257 211 000 kr, H 2. Bidrag till skogsvård m.m.; reservationsanslag; 6 000 000 kr, H 3. Insatser för skogsbruket; ramanslag;  60 700 000 kr, H 4. Internationellt skogssamarbete; ramanslag;  1 405 000 kr, H 5. Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning; ramanslag; 6 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20015</nummer>
<beteckning>20015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med bidrag för att minska elanvändningen innebärande åtaganden om högst 400 miljoner kronor för år 1999, högst 350 miljoner kronor för år 2000, högst 350 miljoner kronor för år 2001 och högst 245 miljoner kronor för år 2002</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20015</nummer>
<beteckning>20015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med bidrag för att minska elanvändningen innebärande åtaganden om högst 400 miljoner kronor för år 1999, högst 350 miljoner kronor för år 2000, högst 350 miljoner kronor för år 2001 och högst 245 miljoner kronor för år 2002</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20016</nummer>
<beteckning>20016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten tillhörig fast egendom under Sveriges geologiska undersöknings förvaltning i enlighet med vad regeringen förordar (anslag A 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20016</nummer>
<beteckning>20016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten tillhörig fast egendom under Sveriges geologiska undersöknings förvaltning i enlighet med vad regeringen förordar (anslag A 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20017</nummer>
<beteckning>20017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om generationsväxling (ramanslaget A 1 Bidrag till arbetslöhetsersättning)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20017</nummer>
<beteckning>20017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om generationsväxling (ramanslaget A 1 Bidrag till arbetslöhetsersättning)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20018</nummer>
<beteckning>20018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20018</nummer>
<beteckning>20018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20019</nummer>
<beteckning>20019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om landsbygdsstöd (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20019</nummer>
<beteckning>20019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om landsbygdsstöd (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30002</nummer>
<beteckning>30002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit angående en reformerad stabsorganisation i avsnitt 4.2</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30002</nummer>
<beteckning>30002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit angående en reformerad stabsorganisation i avsnitt 4.2</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30003</nummer>
<beteckning>30003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m. enligt följande uppställning (tusental kronor): A1 Räntor på statsskulden; ramanslag; 108 415 000; B1 Oförutsedda utgifter; ramanslag;10 000; C1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning; ramanslag; 700 000; Summa;; 109 125 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30003</nummer>
<beteckning>30003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m. enligt följande uppställning (tusental kronor): A1 Räntor på statsskulden; ramanslag; 108 415 000; B1 Oförutsedda utgifter; ramanslag;10 000; C1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning; ramanslag; 700 000; Summa;; 109 125 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30004</nummer>
<beteckning>30004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner en reviderad beräkning av de offentliga utgifterna för åren 1998-2000 (avsnitt 4.5.2, tabell 4.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30004</nummer>
<beteckning>30004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner en reviderad beräkning av de offentliga utgifterna för åren 1998-2000 (avsnitt 4.5.2, tabell 4.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30005</nummer>
<beteckning>30005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt följande uppställning: A 1 Riksskatteverket; ramanslag; 356 304; A 2 Skattemyndigheterna; ramanslag; 4 269 581; A 3 Tullverket; ramanslag; 1 036 369.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30005</nummer>
<beteckning>30005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt följande uppställning: A 1 Riksskatteverket; ramanslag; 356 304; A 2 Skattemyndigheterna; ramanslag; 4 269 581; A 3 Tullverket; ramanslag; 1 036 369.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SkU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30006</nummer>
<beteckning>30006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1640) om ändring i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:LU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30006</nummer>
<beteckning>30006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1640) om ändring i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30007</nummer>
<beteckning>30007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30007</nummer>
<beteckning>30007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30008</nummer>
<beteckning>30008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier till ett belopp av högst 12 000 000 000 kr för garantigivning inom det internationella utvecklingssamarbetet i enlighet med vad som förordas under avsnitt Bilateralt utvecklingssamarbete, underavsnittet Krediter och garantier</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30008</nummer>
<beteckning>30008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier till ett belopp av högst 12 000 000 000 kr för garantigivning inom det internationella utvecklingssamarbetet i enlighet med vad som förordas under avsnitt Bilateralt utvecklingssamarbete, underavsnittet Krediter och garantier</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30009</nummer>
<beteckning>30009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30009</nummer>
<beteckning>30009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30010</nummer>
<beteckning>30010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel, under 1998 åta sig ekonomiska förpliktelser så att dessa, tillsammans med tidigare åtagna förpliktelser i fråga om detta ramanslag, uppgår till högst 90 miljoner kronor under 1999, högst 60 miljoner kronor år 2000 och högst 80 miljoner kronor under år 2001 och senare</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30010</nummer>
<beteckning>30010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel, under 1998 åta sig ekonomiska förpliktelser så att dessa, tillsammans med tidigare åtagna förpliktelser i fråga om detta ramanslag, uppgår till högst 90 miljoner kronor under 1999, högst 60 miljoner kronor år 2000 och högst 80 miljoner kronor under år 2001 och senare</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30011</nummer>
<beteckning>30011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att eventuellt anslagssparande under anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslagsposten 4.1 Särskilda insatser för barn och ungdom, överförs som ingående reservation till reservationsanslaget A 3 Kulturåret 1998, anslagsposten 1 Bidrag till Kultur i hela landet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30011</nummer>
<beteckning>30011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att eventuellt anslagssparande under anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslagsposten 4.1 Särskilda insatser för barn och ungdom, överförs som ingående reservation till reservationsanslaget A 3 Kulturåret 1998, anslagsposten 1 Bidrag till Kultur i hela landet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30012</nummer>
<beteckning>30012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om omfattningen och principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1998-2000 (avsnitt 5.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30012</nummer>
<beteckning>30012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om omfattningen och principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1998-2000 (avsnitt 5.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30013</nummer>
<beteckning>30013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 1998 vid behov omfördela medel mellan anslagen A 2 Väghållning och statsbidrag och A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30013</nummer>
<beteckning>30013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 1998 vid behov omfördela medel mellan anslagen A 2 Väghållning och statsbidrag och A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30014</nummer>
<beteckning>30014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor innebärande åteganden om högst 215 miljoner kronor för år 1999, högst 215 miljoner kronor för år 2000, högst 180 miljoner kronor för år 2001 och högst 95 miljoner kronor för år 2002</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30014</nummer>
<beteckning>30014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor innebärande åteganden om högst 215 miljoner kronor för år 1999, högst 215 miljoner kronor för år 2000, högst 180 miljoner kronor för år 2001 och högst 95 miljoner kronor för år 2002</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30015</nummer>
<beteckning>30015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att högst 1 000 000 000 kronor av ramanslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning får användas under budgetåret 1998 för försöksverksamhet med friare användning av arbetslöshetsersättning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30015</nummer>
<beteckning>30015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att högst 1 000 000 000 kronor av ramanslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning får användas under budgetåret 1998 för försöksverksamhet med friare användning av arbetslöshetsersättning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30016</nummer>
<beteckning>30016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30016</nummer>
<beteckning>30016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30017</nummer>
<beteckning>30017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30017</nummer>
<beteckning>30017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40002</nummer>
<beteckning>40002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets genomförande åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter uppgående till högst 50 miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad som förordas under anslaget A 18 Utvecklingsarbete</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40002</nummer>
<beteckning>40002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets genomförande åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter uppgående till högst 50 miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad som förordas under anslaget A 18 Utvecklingsarbete</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40003</nummer>
<beteckning>40003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar om fördelning av utgifterna för budgetåret 1998 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen anfört (avsnitt 4.5.3, tabell 4.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40003</nummer>
<beteckning>40003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar om fördelning av utgifterna för budgetåret 1998 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen anfört (avsnitt 4.5.3, tabell 4.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40004</nummer>
<beteckning>40004</beteckning>
<lydelse>A 1. Utrikesförvaltningen; Ramanslag; 1 757 629 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40004</nummer>
<beteckning>40004</beteckning>
<lydelse>A 1. Utrikesförvaltningen; Ramanslag; 1 757 629 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40005</nummer>
<beteckning>40005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inrättande av en säkerhetsreserv för garantiverksamhet som inte är kopplad till kreditgivning i enlighet med vad som förordas under avsnitt Bilateralt utvecklingssamarbete, underavsnittet Krediter och garantier</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40005</nummer>
<beteckning>40005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inrättande av en säkerhetsreserv för garantiverksamhet som inte är kopplad till kreditgivning i enlighet med vad som förordas under avsnitt Bilateralt utvecklingssamarbete, underavsnittet Krediter och garantier</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40006</nummer>
<beteckning>40006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret om 40 000 000 000 kronor för år 1998 om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger (avsnitt 3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40006</nummer>
<beteckning>40006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret om 40 000 000 000 kronor för år 1998 om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger (avsnitt 3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40007</nummer>
<beteckning>40007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget Statens institutionsstyrelse under 1998 åta sig ekonomiska förpliktelser så att dessa, tillsammans med tidigare åtagna förpliktelser i fråga om detta ramanslag, uppgår till högst 20 miljoner kronor under 1999, högst 20 miljoner kronor år 2000 och högst 20 miljoner kronor under år 2001 och senare</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40007</nummer>
<beteckning>40007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget Statens institutionsstyrelse under 1998 åta sig ekonomiska förpliktelser så att dessa, tillsammans med tidigare åtagna förpliktelser i fråga om detta ramanslag, uppgår till högst 20 miljoner kronor under 1999, högst 20 miljoner kronor år 2000 och högst 20 miljoner kronor under år 2001 och senare</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40008</nummer>
<beteckning>40008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40008</nummer>
<beteckning>40008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40009</nummer>
<beteckning>40009</beteckning>
<lydelse>A 1. Ålderspensioner; ramanslag; 52 492 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40009</nummer>
<beteckning>40009</beteckning>
<lydelse>A 1. Ålderspensioner; ramanslag; 52 492 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40010</nummer>
<beteckning>40010</beteckning>
<lydelse>A 2. Efterlevandepensioner till vuxna; ramanslag; 555 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40010</nummer>
<beteckning>40010</beteckning>
<lydelse>A 2. Efterlevandepensioner till vuxna; ramanslag; 555 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40011</nummer>
<beteckning>40011</beteckning>
<lydelse>A 3. Bostadstillägg till pensionärer; ramanslag; 9 654 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40011</nummer>
<beteckning>40011</beteckning>
<lydelse>A 3. Bostadstillägg till pensionärer; ramanslag; 9 654 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40012</nummer>
<beteckning>40012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att bidragsnivån för länsmusiken skall sänkas från 252 920 000 kronor år 1997 till 202 900 000 kronor år 1999</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40012</nummer>
<beteckning>40012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att bidragsnivån för länsmusiken skall sänkas från 252 920 000 kronor år 1997 till 202 900 000 kronor år 1999</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40013</nummer>
<beteckning>40013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår angående timersättning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40013</nummer>
<beteckning>40013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår angående timersättning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40014</nummer>
<beteckning>40014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om läkarutbildningen (avsnitt 5.2.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40014</nummer>
<beteckning>40014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om läkarutbildningen (avsnitt 5.2.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40015</nummer>
<beteckning>40015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att anslaget Väghållning och statsbidrag får belastas med kostnader för ränta och amortering av upptagna lån för väg E 6 delen Stenungsund-Ljungskile, väg E 18/20 delen Örebro-Arboga, väg E 4 delen Stora Åby-Väderstad, väg E 22 delen Söderåkra-Hossmo samt trafikplats E 4 Hallunda</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40015</nummer>
<beteckning>40015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att anslaget Väghållning och statsbidrag får belastas med kostnader för ränta och amortering av upptagna lån för väg E 6 delen Stenungsund-Ljungskile, väg E 18/20 delen Örebro-Arboga, väg E 4 delen Stora Åby-Väderstad, väg E 22 delen Söderåkra-Hossmo samt trafikplats E 4 Hallunda</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40016</nummer>
<beteckning>40016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till huvudsaklig inriktning för bidrag till den kommunala energirådgivningen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40016</nummer>
<beteckning>40016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till huvudsaklig inriktning för bidrag till den kommunala energirådgivningen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40017</nummer>
<beteckning>40017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40017</nummer>
<beteckning>40017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40018</nummer>
<beteckning>40018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om högst 2 000 000 000 kronor under budgetåret 1998 för utbetalningar av lönegarantiersättning (ramanslaget A 2 Bidrag till lönegarantiersättning)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40018</nummer>
<beteckning>40018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om högst 2 000 000 000 kronor under budgetåret 1998 för utbetalningar av lönegarantiersättning (ramanslaget A 2 Bidrag till lönegarantiersättning)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40019</nummer>
<beteckning>40019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:580) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40019</nummer>
<beteckning>40019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:580) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40020</nummer>
<beteckning>40020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om småföretagsstöd (avsnitt 4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40020</nummer>
<beteckning>40020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om småföretagsstöd (avsnitt 4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50002</nummer>
<beteckning>50002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att regeringen i tillämpliga fall får efterskänka de ränte- och amorteringsfria lån som Kammarkollegiet förvaltar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50002</nummer>
<beteckning>50002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att regeringen i tillämpliga fall får efterskänka de ränte- och amorteringsfria lån som Kammarkollegiet förvaltar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50003</nummer>
<beteckning>50003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt följande uppställning (tusental kronor): A1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting; ramanslag; 71 326 400; A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting; reservationsanslag; 736 600; A3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting; obetecknat anslag; 20 985 000; A4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning; obetecknat anslag;; 700; Summa; 93 048 700</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50003</nummer>
<beteckning>50003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt följande uppställning (tusental kronor): A1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting; ramanslag; 71 326 400; A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting; reservationsanslag; 736 600; A3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting; obetecknat anslag; 20 985 000; A4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning; obetecknat anslag;; 700; Summa; 93 048 700</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50004</nummer>
<beteckning>50004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000 som riktlinjer för regeringens budgetarbete (avsnitt 4.5.3, tabell 4.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50004</nummer>
<beteckning>50004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000 som riktlinjer för regeringens budgetarbete (avsnitt 4.5.3, tabell 4.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50005</nummer>
<beteckning>50005</beteckning>
<lydelse>A 2. Nordiskt samarbete; Ramanslag; 1 452 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50005</nummer>
<beteckning>50005</beteckning>
<lydelse>A 2. Nordiskt samarbete; Ramanslag; 1 452 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50006</nummer>
<beteckning>50006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att subventioner av premier för biståndsgarantier får belasta anslaget A 1 Biståndsverksamhet i enlighet med vad som förordas under avsnitt Bilateralt utvecklingssamarbete, underavsnitt Krediter och garantier</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50006</nummer>
<beteckning>50006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att subventioner av premier för biståndsgarantier får belasta anslaget A 1 Biståndsverksamhet i enlighet med vad som förordas under avsnitt Bilateralt utvecklingssamarbete, underavsnitt Krediter och garantier</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50007</nummer>
<beteckning>50007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Försvarsmakten för perioden 1998-2000 (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50007</nummer>
<beteckning>50007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Försvarsmakten för perioden 1998-2000 (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50008</nummer>
<beteckning>50008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt följande uppställning (anslagsbelopp tusental kronor)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50008</nummer>
<beteckning>50008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt följande uppställning (anslagsbelopp tusental kronor)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50009</nummer>
<beteckning>50009</beteckning>
<lydelse>A 1. Sjukvårdsförmåner m.m.; ramanslag; 1 550 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50009</nummer>
<beteckning>50009</beteckning>
<lydelse>A 1. Sjukvårdsförmåner m.m.; ramanslag; 1 550 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50010</nummer>
<beteckning>50010</beteckning>
<lydelse>A 2. Bidrag för läkemedelsförmånen; ramanslag; 13 491 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50010</nummer>
<beteckning>50010</beteckning>
<lydelse>A 2. Bidrag för läkemedelsförmånen; ramanslag; 13 491 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50011</nummer>
<beteckning>50011</beteckning>
<lydelse>A 3. Bidrag till hälso- och sjukvården; ramanslag; 939 424</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50011</nummer>
<beteckning>50011</beteckning>
<lydelse>A 3. Bidrag till hälso- och sjukvården; ramanslag; 939 424</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50012</nummer>
<beteckning>50012</beteckning>
<lydelse>A 4. Insatser mot aids; ramanslag; 65 622</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50012</nummer>
<beteckning>50012</beteckning>
<lydelse>A 4. Insatser mot aids; ramanslag; 65 622</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50013</nummer>
<beteckning>50013</beteckning>
<lydelse>A 5. Ersättning till Spri; anslag; 29 700</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50013</nummer>
<beteckning>50013</beteckning>
<lydelse>A 5. Ersättning till Spri; anslag; 29 700</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50014</nummer>
<beteckning>50014</beteckning>
<lydelse>A 6. Bidrag till WHO; ramanslag; 33 697</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50014</nummer>
<beteckning>50014</beteckning>
<lydelse>A 6. Bidrag till WHO; ramanslag; 33 697</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50015</nummer>
<beteckning>50015</beteckning>
<lydelse>A 7. Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedels biverkningar; anslag; 2 591</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50015</nummer>
<beteckning>50015</beteckning>
<lydelse>A 7. Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedels biverkningar; anslag; 2 591</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50016</nummer>
<beteckning>50016</beteckning>
<lydelse>A 8. Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan; ramanslag; 16 800</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50016</nummer>
<beteckning>50016</beteckning>
<lydelse>A 8. Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan; ramanslag; 16 800</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50017</nummer>
<beteckning>50017</beteckning>
<lydelse>A 9. Folkhälsoinstitutet; ramanslag; 110 178</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50017</nummer>
<beteckning>50017</beteckning>
<lydelse>A 9. Folkhälsoinstitutet; ramanslag; 110 178</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50018</nummer>
<beteckning>50018</beteckning>
<lydelse>A 10. Smittskyddsinstitutet; ramanslag; 98 923</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50018</nummer>
<beteckning>50018</beteckning>
<lydelse>A 10. Smittskyddsinstitutet; ramanslag; 98 923</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50019</nummer>
<beteckning>50019</beteckning>
<lydelse>A 11. Statens Institut för psykosocial miljömedicin; ramanslag; 10 853</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50019</nummer>
<beteckning>50019</beteckning>
<lydelse>A 11. Statens Institut för psykosocial miljömedicin; ramanslag; 10 853</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50020</nummer>
<beteckning>50020</beteckning>
<lydelse>A 12. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik; ramanslag; 15 517</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50020</nummer>
<beteckning>50020</beteckning>
<lydelse>A 12. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik; ramanslag; 15 517</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50021</nummer>
<beteckning>50021</beteckning>
<lydelse>A 13. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd; ramanslag; 22 879</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50021</nummer>
<beteckning>50021</beteckning>
<lydelse>A 13. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd; ramanslag; 22 879</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50022</nummer>
<beteckning>50022</beteckning>
<lydelse>B 1. Vissa statsbidrag inom äldre- och handikappområdet; reservationsanslag; 275 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50022</nummer>
<beteckning>50022</beteckning>
<lydelse>B 1. Vissa statsbidrag inom äldre- och handikappområdet; reservationsanslag; 275 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50023</nummer>
<beteckning>50023</beteckning>
<lydelse>B 2. Statsbidrag till vårdartjänst; ramanslag; 189 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50023</nummer>
<beteckning>50023</beteckning>
<lydelse>B 2. Statsbidrag till vårdartjänst; ramanslag; 189 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50024</nummer>
<beteckning>50024</beteckning>
<lydelse>B 3. Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder; anslag; 75 394</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50024</nummer>
<beteckning>50024</beteckning>
<lydelse>B 3. Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder; anslag; 75 394</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50025</nummer>
<beteckning>50025</beteckning>
<lydelse>B 4. Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer; anslag; 132 194</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50025</nummer>
<beteckning>50025</beteckning>
<lydelse>B 4. Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer; anslag; 132 194</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50026</nummer>
<beteckning>50026</beteckning>
<lydelse>B 5. Ersättning för texttelefoner; ramanslag; 16 077</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50026</nummer>
<beteckning>50026</beteckning>
<lydelse>B 5. Ersättning för texttelefoner; ramanslag; 16 077</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50027</nummer>
<beteckning>50027</beteckning>
<lydelse>B 6. Bilstöd till handikappade; ramanslag; 203 978</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50027</nummer>
<beteckning>50027</beteckning>
<lydelse>B 6. Bilstöd till handikappade; ramanslag; 203 978</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50028</nummer>
<beteckning>50028</beteckning>
<lydelse>B 7. Kostnader för statlig assistansersättning; ramanslag; 4 053 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50028</nummer>
<beteckning>50028</beteckning>
<lydelse>B 7. Kostnader för statlig assistansersättning; ramanslag; 4 053 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50029</nummer>
<beteckning>50029</beteckning>
<lydelse>B 8. Statens institut för särskilt utbildningsstöd; ramanslag; 8 561</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50029</nummer>
<beteckning>50029</beteckning>
<lydelse>B 8. Statens institut för särskilt utbildningsstöd; ramanslag; 8 561</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50030</nummer>
<beteckning>50030</beteckning>
<lydelse>B 9. Handikappombudsmannen; ramanslag; 7 746</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50030</nummer>
<beteckning>50030</beteckning>
<lydelse>B 9. Handikappombudsmannen; ramanslag; 7 746</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50031</nummer>
<beteckning>50031</beteckning>
<lydelse>C 1. Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård samt alkohol- och drogförebyggande arbete; anslag; 52 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50031</nummer>
<beteckning>50031</beteckning>
<lydelse>C 1. Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård samt alkohol- och drogförebyggande arbete; anslag; 52 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50032</nummer>
<beteckning>50032</beteckning>
<lydelse>C 2. Bidrag till organisationer på det sociala området; anslag; 64 341</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50032</nummer>
<beteckning>50032</beteckning>
<lydelse>C 2. Bidrag till organisationer på det sociala området; anslag; 64 341</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50033</nummer>
<beteckning>50033</beteckning>
<lydelse>C 3. Barnombudsmannen; ramanslag; 7 550</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50033</nummer>
<beteckning>50033</beteckning>
<lydelse>C 3. Barnombudsmannen; ramanslag; 7 550</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50034</nummer>
<beteckning>50034</beteckning>
<lydelse>C 4. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor; ramanslag; 6 468</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50034</nummer>
<beteckning>50034</beteckning>
<lydelse>C 4. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor; ramanslag; 6 468</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50035</nummer>
<beteckning>50035</beteckning>
<lydelse>C 5. Statens institutionsstyrelse; ramanslag; 503 986</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50035</nummer>
<beteckning>50035</beteckning>
<lydelse>C 5. Statens institutionsstyrelse; ramanslag; 503 986</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50036</nummer>
<beteckning>50036</beteckning>
<lydelse>C 6. Alkoholinspektionen; ramanslag; 14 548</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50036</nummer>
<beteckning>50036</beteckning>
<lydelse>C 6. Alkoholinspektionen; ramanslag; 14 548</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50037</nummer>
<beteckning>50037</beteckning>
<lydelse>C 7. Alkoholsortimentsnämnden; ramanslag; 674</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50037</nummer>
<beteckning>50037</beteckning>
<lydelse>C 7. Alkoholsortimentsnämnden; ramanslag; 674</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50038</nummer>
<beteckning>50038</beteckning>
<lydelse>C 8. Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder; ramanslag; 30 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50038</nummer>
<beteckning>50038</beteckning>
<lydelse>C 8. Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder; ramanslag; 30 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50039</nummer>
<beteckning>50039</beteckning>
<lydelse>D 1. Socialstyrelsen; ramanslag; 369 636</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50039</nummer>
<beteckning>50039</beteckning>
<lydelse>D 1. Socialstyrelsen; ramanslag; 369 636</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50040</nummer>
<beteckning>50040</beteckning>
<lydelse>E 1. Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning; ramanslag; 94 610</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50040</nummer>
<beteckning>50040</beteckning>
<lydelse>E 1. Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning; ramanslag; 94 610</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50041</nummer>
<beteckning>50041</beteckning>
<lydelse>E 2. Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning; ramanslag; 7 569</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50041</nummer>
<beteckning>50041</beteckning>
<lydelse>E 2. Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning; ramanslag; 7 569</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50042</nummer>
<beteckning>50042</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anfört angående gemensamt mål för samverkan inom rehabiliteringsområdet under avsnitt 3.4.1</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50042</nummer>
<beteckning>50042</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anfört angående gemensamt mål för samverkan inom rehabiliteringsområdet under avsnitt 3.4.1</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50043</nummer>
<beteckning>50043</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att bidrag till länsmusiken inordnas i det stödsystem som gäller för övrig regional kulturverksamhet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50043</nummer>
<beteckning>50043</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att bidrag till länsmusiken inordnas i det stödsystem som gäller för övrig regional kulturverksamhet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50044</nummer>
<beteckning>50044</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet för studielån om 71 miljarder kronor t.o.m. budgetåret 1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50044</nummer>
<beteckning>50044</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet för studielån om 71 miljarder kronor t.o.m. budgetåret 1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50045</nummer>
<beteckning>50045</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar (avsnitt 5.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50045</nummer>
<beteckning>50045</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar (avsnitt 5.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50046</nummer>
<beteckning>50046</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statens aktieinnehav i Walleniusinstitutet Utbildning AB får avyttras</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50046</nummer>
<beteckning>50046</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statens aktieinnehav i Walleniusinstitutet Utbildning AB får avyttras</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50047</nummer>
<beteckning>50047</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet innebärande åtaganden om högst 90 miljoner kronor för år 1999, högst 60 miljoner kronor för år 2000, högst 40 miljoner kronor för år 2001, högst 30 miljoner kronor för år 2002, högst 20 miljoner kronor för år 2003 och högst 10 miljoner kronor för 2004</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50047</nummer>
<beteckning>50047</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet innebärande åtaganden om högst 90 miljoner kronor för år 1999, högst 60 miljoner kronor för år 2000, högst 40 miljoner kronor för år 2001, högst 30 miljoner kronor för år 2002, högst 20 miljoner kronor för år 2003 och högst 10 miljoner kronor för 2004</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50048</nummer>
<beteckning>50048</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50048</nummer>
<beteckning>50048</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50049</nummer>
<beteckning>50049</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet enligt följande uppställning: A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning; ramanslag; 40 681 334 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50049</nummer>
<beteckning>50049</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet enligt följande uppställning: A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning; ramanslag; 40 681 334 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50050</nummer>
<beteckning>50050</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet enligt följande uppställning: A 2 Bidrag till lönegarantiersättning; ramanslag; 2 042 022 000.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50050</nummer>
<beteckning>50050</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet enligt följande uppställning: A 2 Bidrag till lönegarantiersättning; ramanslag; 2 042 022 000.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50051</nummer>
<beteckning>50051</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:705) om arbetsplatsintroduktion</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50051</nummer>
<beteckning>50051</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:705) om arbetsplatsintroduktion</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50052</nummer>
<beteckning>50052</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om stöd till kommersiell service (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50052</nummer>
<beteckning>50052</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om stöd till kommersiell service (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50053</nummer>
<beteckning>50053</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner målet att främja en ekologiskt hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande (avsnitt 3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:BoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50053</nummer>
<beteckning>50053</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner målet att främja en ekologiskt hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande (avsnitt 3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60002</nummer>
<beteckning>60002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1998 (bilaga 1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60002</nummer>
<beteckning>60002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1998 (bilaga 1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60003</nummer>
<beteckning>60003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:LU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60003</nummer>
<beteckning>60003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60004</nummer>
<beteckning>60004</beteckning>
<lydelse>A 3. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.; Ramanslag; 4 402 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60004</nummer>
<beteckning>60004</beteckning>
<lydelse>A 3. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.; Ramanslag; 4 402 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60005</nummer>
<beteckning>60005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att avräkning av gåvoelement i u-krediter skall ske i enlighet med vad som förordas under avsnittet Bilateralt utvecklingssamarbete, underavsnittet Krediter och garantier</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60005</nummer>
<beteckning>60005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att avräkning av gåvoelement i u-krediter skall ske i enlighet med vad som förordas under avsnittet Bilateralt utvecklingssamarbete, underavsnittet Krediter och garantier</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60006</nummer>
<beteckning>60006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget A 1. Försvarsmakten beställa materiel m.m. och utvecklingsarbete så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för denna materiel m.m. och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 83 505 400 000 kronor (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60006</nummer>
<beteckning>60006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget A 1. Försvarsmakten beställa materiel m.m. och utvecklingsarbete så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för denna materiel m.m. och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 83 505 400 000 kronor (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60007</nummer>
<beteckning>60007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att bidrag till länsarkiven inordnas i det stödsystem som gäller för övrig regional kulturverksamhet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60007</nummer>
<beteckning>60007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att bidrag till länsarkiven inordnas i det stödsystem som gäller för övrig regional kulturverksamhet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60008</nummer>
<beteckning>60008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa sådan produktion av studentlitteratur, för högst 6 miljoner kronor, som medför utgifter efter år 1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60008</nummer>
<beteckning>60008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa sådan produktion av studentlitteratur, för högst 6 miljoner kronor, som medför utgifter efter år 1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60009</nummer>
<beteckning>60009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om lärarutbildningar (avsnitt 5.2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60009</nummer>
<beteckning>60009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om lärarutbildningar (avsnitt 5.2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60010</nummer>
<beteckning>60010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen om 60 000 000 kr i prisnivå januari 1992 för fortsatt planerings- och förberedelsearbete samt information inom ramen för den nya trafiklösningen i Stockholm</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60010</nummer>
<beteckning>60010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen om 60 000 000 kr i prisnivå januari 1992 för fortsatt planerings- och förberedelsearbete samt information inom ramen för den nya trafiklösningen i Stockholm</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60011</nummer>
<beteckning>60011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regringen att under år 1998 åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd för introduktion av ny energiteknik innebärande åtaganden om högst 90 miljoner kronor för år 1999, högst 90 miljoner kronor för år 2000, högst 50 miljoner kronor för år 2001, högst 50 miljoner kronor för år 2002, högst 50 miljoner kronor för år 2003 och högst 50 miljoner kronor för år 2004</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60011</nummer>
<beteckning>60011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regringen att under år 1998 åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd för introduktion av ny energiteknik innebärande åtaganden om högst 90 miljoner kronor för år 1999, högst 90 miljoner kronor för år 2000, högst 50 miljoner kronor för år 2001, högst 50 miljoner kronor för år 2002, högst 50 miljoner kronor för år 2003 och högst 50 miljoner kronor för år 2004</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60012</nummer>
<beteckning>60012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1996:423) om kommuners medverkan i försöksverksamhet med lokal samverkan om arbetsmarknadsutvecklingen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60012</nummer>
<beteckning>60012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1996:423) om kommuners medverkan i försöksverksamhet med lokal samverkan om arbetsmarknadsutvecklingen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60013</nummer>
<beteckning>60013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 1. Regionalpolitiska åtgärder; ramanslag; 1 597 517 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60013</nummer>
<beteckning>60013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 1. Regionalpolitiska åtgärder; ramanslag; 1 597 517 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60014</nummer>
<beteckning>60014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 2. Regionalpolitisk låneverksamhet; ramanslag; 390 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60014</nummer>
<beteckning>60014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 2. Regionalpolitisk låneverksamhet; ramanslag; 390 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60015</nummer>
<beteckning>60015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken; ramanslag; 12 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60015</nummer>
<beteckning>60015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken; ramanslag; 12 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60016</nummer>
<beteckning>60016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter; ramanslag; 415 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60016</nummer>
<beteckning>60016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter; ramanslag; 415 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60017</nummer>
<beteckning>60017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 5. Transportbidrag; ramanslag; 336 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60017</nummer>
<beteckning>60017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 5. Transportbidrag; ramanslag; 336 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60018</nummer>
<beteckning>60018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 6. Glesbygdsverket: ramanslag; 23 393 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60018</nummer>
<beteckning>60018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 6. Glesbygdsverket: ramanslag; 23 393 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60019</nummer>
<beteckning>60019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 7. Statens institut för regionalforskning; ramanslag; 7 943 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60019</nummer>
<beteckning>60019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 7. Statens institut för regionalforskning; ramanslag; 7 943 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60020</nummer>
<beteckning>60020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 8. Europeiska regionala utvecklingsfonden; ramanslag; 748 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60020</nummer>
<beteckning>60020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 8. Europeiska regionala utvecklingsfonden; ramanslag; 748 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60021</nummer>
<beteckning>60021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 9. Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn; reservationsanslag; 75 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60021</nummer>
<beteckning>60021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A 9. Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn; reservationsanslag; 75 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60022</nummer>
<beteckning>60022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om sänkt bidragsandel i fråga om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus (avsnitt 3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60022</nummer>
<beteckning>60022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om sänkt bidragsandel i fråga om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus (avsnitt 3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:BoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70002</nummer>
<beteckning>70002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna under budgetåret 1998 (tabell 4.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70002</nummer>
<beteckning>70002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna under budgetåret 1998 (tabell 4.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70003</nummer>
<beteckning>70003</beteckning>
<lydelse>B 1. Bidrag till vissa internationella organisationer; Ramanslag; 464 161 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70003</nummer>
<beteckning>70003</beteckning>
<lydelse>B 1. Bidrag till vissa internationella organisationer; Ramanslag; 464 161 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70004</nummer>
<beteckning>70004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 150 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70004</nummer>
<beteckning>70004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 150 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70005</nummer>
<beteckning>70005</beteckning>
<lydelse>attr riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget A 1 Försvarsmakten beställa anslagsfinansierade anläggningar så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår rill högst 457 500 000 kronor (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70005</nummer>
<beteckning>70005</beteckning>
<lydelse>attr riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget A 1 Försvarsmakten beställa anslagsfinansierade anläggningar så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår rill högst 457 500 000 kronor (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70006</nummer>
<beteckning>70006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70006</nummer>
<beteckning>70006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70007</nummer>
<beteckning>70007</beteckning>
<lydelse>A 1. Sjukpenning och rehabilitering, m.m.; ramanslag; 17 881 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70007</nummer>
<beteckning>70007</beteckning>
<lydelse>A 1. Sjukpenning och rehabilitering, m.m.; ramanslag; 17 881 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70008</nummer>
<beteckning>70008</beteckning>
<lydelse>A 2. Förtidspensioner; ramanslag; 13 375 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70008</nummer>
<beteckning>70008</beteckning>
<lydelse>A 2. Förtidspensioner; ramanslag; 13 375 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70009</nummer>
<beteckning>70009</beteckning>
<lydelse>A 3. Handikappersättningar; ramanslag; 1 001 900 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70009</nummer>
<beteckning>70009</beteckning>
<lydelse>A 3. Handikappersättningar; ramanslag; 1 001 900 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70010</nummer>
<beteckning>70010</beteckning>
<lydelse>B 1. Riksförsäkringsverket; ramanslag; 665 012 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70010</nummer>
<beteckning>70010</beteckning>
<lydelse>B 1. Riksförsäkringsverket; ramanslag; 665 012 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70011</nummer>
<beteckning>70011</beteckning>
<lydelse>B 2. Allmänna försäkringskassor; ramanslag; 4 269 564 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70011</nummer>
<beteckning>70011</beteckning>
<lydelse>B 2. Allmänna försäkringskassor; ramanslag; 4 269 564 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70012</nummer>
<beteckning>70012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70012</nummer>
<beteckning>70012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70013</nummer>
<beteckning>70013</beteckning>
<lydelse>A 1. Allmänna barnbidrag; ramanslag; 17 018 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70013</nummer>
<beteckning>70013</beteckning>
<lydelse>A 1. Allmänna barnbidrag; ramanslag; 17 018 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70014</nummer>
<beteckning>70014</beteckning>
<lydelse>A 2. Föräldraförsäkring; ramanslag; 14 759 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70014</nummer>
<beteckning>70014</beteckning>
<lydelse>A 2. Föräldraförsäkring; ramanslag; 14 759 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70015</nummer>
<beteckning>70015</beteckning>
<lydelse>A 3. Underhållsstöd; ramanslag; 2 125 661 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70015</nummer>
<beteckning>70015</beteckning>
<lydelse>A 3. Underhållsstöd; ramanslag; 2 125 661 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70016</nummer>
<beteckning>70016</beteckning>
<lydelse>A 4. Bidrag till kostnader för internationella adoptioner; ramanslag; 24 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70016</nummer>
<beteckning>70016</beteckning>
<lydelse>A 4. Bidrag till kostnader för internationella adoptioner; ramanslag; 24 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70017</nummer>
<beteckning>70017</beteckning>
<lydelse>A 5. Barnpensioner; ramanslag; 291 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70017</nummer>
<beteckning>70017</beteckning>
<lydelse>A 5. Barnpensioner; ramanslag; 291 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70018</nummer>
<beteckning>70018</beteckning>
<lydelse>A 6. Vårdbidrag för funktionshindrade barn; ramanslag; 1 595 900 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70018</nummer>
<beteckning>70018</beteckning>
<lydelse>A 6. Vårdbidrag för funktionshindrade barn; ramanslag; 1 595 900 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70019</nummer>
<beteckning>70019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa talböcker, punktskriftsböcker m.m. för högst 11 000 000 kronor som medför utgifter under år 1999</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70019</nummer>
<beteckning>70019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa talböcker, punktskriftsböcker m.m. för högst 11 000 000 kronor som medför utgifter under år 1999</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70020</nummer>
<beteckning>70020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt följande uppställning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70020</nummer>
<beteckning>70020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt följande uppställning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70021</nummer>
<beteckning>70021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om konstnärliga utbildningar (avsnitt 5.2.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70021</nummer>
<beteckning>70021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om konstnärliga utbildningar (avsnitt 5.2.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70022</nummer>
<beteckning>70022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen om 100 000 000 kr i prisnivå januari 1992 för fortsatt planerings- och förberedelsearbete samt information inom ramen för den nya trafiklösningen i Göteborg</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70022</nummer>
<beteckning>70022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen om 100 000 000 kr i prisnivå januari 1992 för fortsatt planerings- och förberedelsearbete samt information inom ramen för den nya trafiklösningen i Göteborg</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70023</nummer>
<beteckning>70023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att fullföljande av de åtaganden som gjorts med stöd av förordningen (1992:854) om stöd för att främja användningen av biobränsle skall finansieras med medel från det nya energiteknikbidraget</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70023</nummer>
<beteckning>70023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att fullföljande av de åtaganden som gjorts med stöd av förordningen (1992:854) om stöd för att främja användningen av biobränsle skall finansieras med medel från det nya energiteknikbidraget</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70024</nummer>
<beteckning>70024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:528) om revisorer</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70024</nummer>
<beteckning>70024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:528) om revisorer</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70025</nummer>
<beteckning>70025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att 14 000 000 kronor av inflytande arbetsmarknadsavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter får användas för tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen (ramanslaget A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70025</nummer>
<beteckning>70025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att 14 000 000 kronor av inflytande arbetsmarknadsavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter får användas för tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen (ramanslaget A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70026</nummer>
<beteckning>70026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 disponera högst 20 miljoner kronor för bidrag till vissa åtgärder inom ramen för internationellt samarbete på bygg- och bostadsområdet (avsnitt 3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70026</nummer>
<beteckning>70026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 disponera högst 20 miljoner kronor för bidrag till vissa åtgärder inom ramen för internationellt samarbete på bygg- och bostadsområdet (avsnitt 3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:BoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80002</nummer>
<beteckning>80002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av förändringar av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Rikgäldskontoret för budgetåret 1998 (avsnitt 4.3.5, tabell 4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80002</nummer>
<beteckning>80002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av förändringar av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Rikgäldskontoret för budgetåret 1998 (avsnitt 4.3.5, tabell 4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80003</nummer>
<beteckning>80003</beteckning>
<lydelse>B 2. Nordiska ministerrådet; Ramanslag; 274 300 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80003</nummer>
<beteckning>80003</beteckning>
<lydelse>B 2. Nordiska ministerrådet; Ramanslag; 274 300 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80004</nummer>
<beteckning>80004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 göra utfästelser för insatser i Central- och Östeuropa intill ett belopp om högst 810 000 000 kr utöver anvisade medel för budgetåret 1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80004</nummer>
<beteckning>80004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 göra utfästelser för insatser i Central- och Östeuropa intill ett belopp om högst 810 000 000 kr utöver anvisade medel för budgetåret 1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80005</nummer>
<beteckning>80005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att försvarsmaktsgemensamma organisationsenheter inom ramen för officershögskole- och krigshögskoleprogrammen inrättas och lokaliseras till Halmstad, Solna och Östersund samt att Krigsskolan i Solna läggs ned (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80005</nummer>
<beteckning>80005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att försvarsmaktsgemensamma organisationsenheter inom ramen för officershögskole- och krigshögskoleprogrammen inrättas och lokaliseras till Halmstad, Solna och Östersund samt att Krigsskolan i Solna läggs ned (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80006</nummer>
<beteckning>80006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, beställa konstverk för högst 15 000 000 kronor som medför utgifter efter år 1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80006</nummer>
<beteckning>80006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, beställa konstverk för högst 15 000 000 kronor som medför utgifter efter år 1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80007</nummer>
<beteckning>80007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om omfattning och inriktning av högskoleverksamheten i Malmö (avsnitt 5.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80007</nummer>
<beteckning>80007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om omfattning och inriktning av högskoleverksamheten i Malmö (avsnitt 5.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80008</nummer>
<beteckning>80008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen upphäver beslutet (prop. 1996/97:1, bet. TU1, rskr. 115) om planeringsram för nyinvesteringar i stomjärnvägar m.m. för åren 1998 och 1999</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80008</nummer>
<beteckning>80008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen upphäver beslutet (prop. 1996/97:1, bet. TU1, rskr. 115) om planeringsram för nyinvesteringar i stomjärnvägar m.m. för åren 1998 och 1999</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80009</nummer>
<beteckning>80009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att anslagssparande från anslaget A 3. Åtgärder för energieffektivisering m.m. i bl.a. Baltikum och östeuropa överförs till anslaget B 7. Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80009</nummer>
<beteckning>80009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att anslagssparande från anslaget A 3. Åtgärder för energieffektivisering m.m. i bl.a. Baltikum och östeuropa överförs till anslaget B 7. Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80010</nummer>
<beteckning>80010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveckling, som inberäknat löpande avtal och beslut, innebär utgifter om högst 575 miljoner kronor under budgetåret 1999, högst 500 miljoner kronor under budgetåret 2000, högst 425 miljoner kronor under budgetåret 2001 och högst 130 miljoner kronor under budgetåret 2002 (anslag D 1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80010</nummer>
<beteckning>80010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveckling, som inberäknat löpande avtal och beslut, innebär utgifter om högst 575 miljoner kronor under budgetåret 1999, högst 500 miljoner kronor under budgetåret 2000, högst 425 miljoner kronor under budgetåret 2001 och högst 130 miljoner kronor under budgetåret 2002 (anslag D 1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80011</nummer>
<beteckning>80011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att högst 250 000 000 kronor av medlen under ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för tillfälliga personalförstärkningar vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut under budgetåret 1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80011</nummer>
<beteckning>80011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att högst 250 000 000 kronor av medlen under ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för tillfälliga personalförstärkningar vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut under budgetåret 1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80012</nummer>
<beteckning>80012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om inriktning för de lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet (kapitel 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:BoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80012</nummer>
<beteckning>80012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om inriktning för de lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet (kapitel 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90002</nummer>
<beteckning>90002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1998 dels besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i anläggningstillgångar intill ett sammanlagt belopp av 15 700 000 000 kronor, dels besluta om krediter för myndigheters räntekonton intill ett sammanlagt belopp av 13 400 000 000 kronor (avsnitt 4.6, tabell 4.11 och 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90002</nummer>
<beteckning>90002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1998 dels besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i anläggningstillgångar intill ett sammanlagt belopp av 15 700 000 000 kronor, dels besluta om krediter för myndigheters räntekonton intill ett sammanlagt belopp av 13 400 000 000 kronor (avsnitt 4.6, tabell 4.11 och 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90003</nummer>
<beteckning>90003</beteckning>
<lydelse>B 3. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD): Ramanslag; 24 400 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90003</nummer>
<beteckning>90003</beteckning>
<lydelse>B 3. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD): Ramanslag; 24 400 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90004</nummer>
<beteckning>90004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90004</nummer>
<beteckning>90004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90005</nummer>
<beteckning>90005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att en organisationsenhet för utbildning i markstrid inrättas och lokaliseras till Skövde, Motala (Kvarn) och Boden (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90005</nummer>
<beteckning>90005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att en organisationsenhet för utbildning i markstrid inrättas och lokaliseras till Skövde, Motala (Kvarn) och Boden (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90006</nummer>
<beteckning>90006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Bidrag till kulturmiljövård, inom en ram av högst 10 000 000 kronor, besluta om bidrag som medför utgifter efter år 1998, dock längst t.o.m. år 2001</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90006</nummer>
<beteckning>90006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Bidrag till kulturmiljövård, inom en ram av högst 10 000 000 kronor, besluta om bidrag som medför utgifter efter år 1998, dock längst t.o.m. år 2001</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90007</nummer>
<beteckning>90007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om omfattning och inriktning av högskoleverksamheten på Gotland (avsnitt 5.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90007</nummer>
<beteckning>90007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om omfattning och inriktning av högskoleverksamheten på Gotland (avsnitt 5.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90008</nummer>
<beteckning>90008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner en låneram om totalt 7 735 000 000 kr för Banverket för investeringar i eldriftsanläggningar, produktions- och telenätsutrustning, rörelsekapital, finansiering av omsättningstillgångar, tidigareläggningskostnader som finansieras med bidrag från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) samt för statens andel av kapitalkostnader för lån avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet enligt överenskommelse år 1983 mellan SJ, Stockholms läns landsting och staten</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90008</nummer>
<beteckning>90008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner en låneram om totalt 7 735 000 000 kr för Banverket för investeringar i eldriftsanläggningar, produktions- och telenätsutrustning, rörelsekapital, finansiering av omsättningstillgångar, tidigareläggningskostnader som finansieras med bidrag från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) samt för statens andel av kapitalkostnader för lån avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet enligt överenskommelse år 1983 mellan SJ, Stockholms läns landsting och staten</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90009</nummer>
<beteckning>90009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som inriktning godkänner investerings- och finansieringsplanen för Affärsverkskoncernen svenska kraftnät för perioden 1998-2000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90009</nummer>
<beteckning>90009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som inriktning godkänner investerings- och finansieringsplanen för Affärsverkskoncernen svenska kraftnät för perioden 1998-2000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90010</nummer>
<beteckning>90010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, inom ramen för en nationell IT-strategi, ställa ut kreditgarantier utan att beloppet för tillfället begränsas</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90011</nummer>
<beteckning>90011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att bidrag till utbildning i företag får lämnas även efter budgetåret 1997 (ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90011</nummer>
<beteckning>90011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att bidrag till utbildning i företag får lämnas även efter budgetåret 1997 (ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90012</nummer>
<beteckning>90012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, åta sig ekonomiska förpliktelser innebärande åtaganden om högst 1 000 000 000 kronor under år 1999 och högst 1 000 000 000 kronor under år 2000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90012</nummer>
<beteckning>90012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, åta sig ekonomiska förpliktelser innebärande åtaganden om högst 1 000 000 000 kronor under år 1999 och högst 1 000 000 000 kronor under år 2000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:BoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100002</nummer>
<beteckning>100002</beteckning>
<lydelse>B 4. Fredsfrämjande verksamhet; Ramanslag; 143 409 000;</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100002</nummer>
<beteckning>100002</beteckning>
<lydelse>B 4. Fredsfrämjande verksamhet; Ramanslag; 143 409 000;</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100003</nummer>
<beteckning>100003</beteckning>
<lydelse>A 1. Biståndsverksamhet;reservationsanslag;10 214 267 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100003</nummer>
<beteckning>100003</beteckning>
<lydelse>A 1. Biståndsverksamhet;reservationsanslag;10 214 267 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100004</nummer>
<beteckning>100004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att en organisationsenhet för försvarsmaktsgemensam utbildning avseende de operativa ledningssystemen inrättas i Enköping (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100004</nummer>
<beteckning>100004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att en organisationsenhet för försvarsmaktsgemensam utbildning avseende de operativa ledningssystemen inrättas i Enköping (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100005</nummer>
<beteckning>100005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Bidrag till icke-statliga kulturlokaler inom en ram av högst 2 000 000 kronor besluta om bidrag som medför utgifter efter år 1998, dock längst t.o.m. år 2001</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100005</nummer>
<beteckning>100005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Bidrag till icke-statliga kulturlokaler inom en ram av högst 2 000 000 kronor besluta om bidrag som medför utgifter efter år 1998, dock längst t.o.m. år 2001</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100006</nummer>
<beteckning>100006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor (avsnitten 5.4.1 och 5.4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100006</nummer>
<beteckning>100006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor (avsnitten 5.4.1 och 5.4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100007</nummer>
<beteckning>100007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för anslaget Banverket: Sektorsuppgifter besluta om bidrag till banhållning på Inlandsbanan för tidsperioden fr.o.m. den 1 maj 1998 t.o.m. den 31 december 1998 till ett belopp om högst 33 300 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100007</nummer>
<beteckning>100007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för anslaget Banverket: Sektorsuppgifter besluta om bidrag till banhållning på Inlandsbanan för tidsperioden fr.o.m. den 1 maj 1998 t.o.m. den 31 december 1998 till ett belopp om högst 33 300 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100008</nummer>
<beteckning>100008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner omfattning och inriktning av Affärsverket svenska kraftnäts beredskapsåtgärder</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100008</nummer>
<beteckning>100008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner omfattning och inriktning av Affärsverket svenska kraftnäts beredskapsåtgärder</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100009</nummer>
<beteckning>100009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, inom ramen för en nationell IT-strategi, kunna frångå principen om riskrelaterad avgift för garantier</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100010</nummer>
<beteckning>100010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ett nytt anställningsstöd (ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100010</nummer>
<beteckning>100010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ett nytt anställningsstöd (ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100011</nummer>
<beteckning>100011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning: A1. Boverket: Förvaltningskostnader 120 455 000 kronor, A2. Räntebidrag m.m. 12 100 000 000 kronor, A3. Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m. 8 000 000 kronor, A4. Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader 12 480 000 kronor, A5. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet 1 500 000 000 kronor, A6. Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader 22 779 000 kronor, A7. Byggforskning 164 430 000 kronor, A8. Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador 60 000 000 kronor, A9. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 12 000 000 kronor, A10. Bostadsbidrag 5 919 600 000 kronor, A11. Bonusränta för ungdomsbosparande 3 000 000 kronor, B1. Geoteknik 22 555 000 kronor, C1 Länsstyrelserna m.m. 1 646 031 000 kronor, C2. Regionala självstyrelseorgan 12 680 000 kronor, D1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket 416 174 000 kronor, D2. Statens va-nämnd 5 349 000 kronor, E1. Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet 800 000 000 kronor. Summa 22 825 533 000 kronor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100011</nummer>
<beteckning>100011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning: A1. Boverket: Förvaltningskostnader 120 455 000 kronor, A2. Räntebidrag m.m. 12 100 000 000 kronor, A3. Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m. 8 000 000 kronor, A4. Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader 12 480 000 kronor, A5. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet 1 500 000 000 kronor, A6. Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader 22 779 000 kronor, A7. Byggforskning 164 430 000 kronor, A8. Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador 60 000 000 kronor, A9. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 12 000 000 kronor, A10. Bostadsbidrag 5 919 600 000 kronor, A11. Bonusränta för ungdomsbosparande 3 000 000 kronor, B1. Geoteknik 22 555 000 kronor, C1 Länsstyrelserna m.m. 1 646 031 000 kronor, C2. Regionala självstyrelseorgan 12 680 000 kronor, D1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket 416 174 000 kronor, D2. Statens va-nämnd 5 349 000 kronor, E1. Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet 800 000 000 kronor. Summa 22 825 533 000 kronor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:BoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110002</nummer>
<beteckning>110002</beteckning>
<lydelse>C 1. Svenska Institutet; Ramanslag; 50 748 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110002</nummer>
<beteckning>110002</beteckning>
<lydelse>C 1. Svenska Institutet; Ramanslag; 50 748 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110003</nummer>
<beteckning>110003</beteckning>
<lydelse>A 2. Biståndsförvaltning;ramanslag;409 333 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110003</nummer>
<beteckning>110003</beteckning>
<lydelse>A 2. Biståndsförvaltning;ramanslag;409 333 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110004</nummer>
<beteckning>110004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att omorganisera Flygvapnets Halmstadsskolor till Försvarsmaktens Halmstadsskolor (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110004</nummer>
<beteckning>110004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att omorganisera Flygvapnets Halmstadsskolor till Försvarsmaktens Halmstadsskolor (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110005</nummer>
<beteckning>110005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio AB (verksamhetsområde I Film och medier)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110005</nummer>
<beteckning>110005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio AB (verksamhetsområde I Film och medier)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110006</nummer>
<beteckning>110006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner principerna för uppställande av examensmål för forskarutbildningen (avsnitt 5.5.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110006</nummer>
<beteckning>110006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner principerna för uppställande av examensmål för forskarutbildningen (avsnitt 5.5.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110007</nummer>
<beteckning>110007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att från anslaget Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar finansiera vissa infrastrukturinvesteringar på Inlandsbanan för vilka medel också erhålls från EU</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110007</nummer>
<beteckning>110007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att från anslaget Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar finansiera vissa infrastrukturinvesteringar på Inlandsbanan för vilka medel också erhålls från EU</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110008</nummer>
<beteckning>110008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad som anförts</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110008</nummer>
<beteckning>110008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad som anförts</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110009</nummer>
<beteckning>110009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för rymdverksamhet åta sig nya ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter efter år 1998 uppgående till högst 338,1 miljoner kronor (anslag D 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110009</nummer>
<beteckning>110009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för rymdverksamhet åta sig nya ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter efter år 1998 uppgående till högst 338,1 miljoner kronor (anslag D 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110010</nummer>
<beteckning>110010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om förlängning av bidrag till starta-eget för invandrare fr.o.m. den 1 januari 1998 (ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110010</nummer>
<beteckning>110010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om förlängning av bidrag till starta-eget för invandrare fr.o.m. den 1 januari 1998 (ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120002</nummer>
<beteckning>120002</beteckning>
<lydelse>B 1. Samarbete med Central- och Östeuropa;reservationsanslag;789 800 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120002</nummer>
<beteckning>120002</beteckning>
<lydelse>B 1. Samarbete med Central- och Östeuropa;reservationsanslag;789 800 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120003</nummer>
<beteckning>120003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att försvarsområdesstaben i Skövde läggs ned (avsnitt 4.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120003</nummer>
<beteckning>120003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att försvarsområdesstaben i Skövde läggs ned (avsnitt 4.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120004</nummer>
<beteckning>120004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen uppdrar åt regeringen att på bolagsstämman 1998 i AB Svenska Spel besluta om stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120004</nummer>
<beteckning>120004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen uppdrar åt regeringen att på bolagsstämman 1998 i AB Svenska Spel besluta om stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120005</nummer>
<beteckning>120005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om stöd till gästforskare/gästlärare utomlands (avsnitt 5.8.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120005</nummer>
<beteckning>120005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om stöd till gästforskare/gästlärare utomlands (avsnitt 5.8.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120006</nummer>
<beteckning>120006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att infrastrukturinvesteringar på Inlandsbanan skall kunna avräknas från den av riksdagen beslutade regionala investeringsramen för investeringar i regional transportinfrastruktur</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120006</nummer>
<beteckning>120006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att infrastrukturinvesteringar på Inlandsbanan skall kunna avräknas från den av riksdagen beslutade regionala investeringsramen för investeringar i regional transportinfrastruktur</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120007</nummer>
<beteckning>120007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt följande: A 1. Energimyndighet: Förva ltningskostnader, ramanslag, 138 041, A 2. Kostnader för bildande av en ny energimyndighet, ramanslag, 25 000, B 1. Bidrag för att minska elanvändning, ramanslag, 290 000, B 2. Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor, ramanslag, 215 000, B 3. Åtgärfer för effektivare energianvändning, ramanslag, 90 000, B 4. Energiforskning, ramanslag, 320 000, B 5. Bidrag till energiteknikfonden, anslag, 90 000, B 6. Introduktion av ny energiteknik, ramanslag, 160 000, B 7, Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser, ramanslag, 50 000, B 8. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet, ramanslag, 5 000, B 9. Åtgärder för el- och värmeförsörjning i Sydsverige, ramanslag, 200 000. Summa 1 583 041.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120007</nummer>
<beteckning>120007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt följande: A 1. Energimyndighet: Förva ltningskostnader, ramanslag, 138 041, A 2. Kostnader för bildande av en ny energimyndighet, ramanslag, 25 000, B 1. Bidrag för att minska elanvändning, ramanslag, 290 000, B 2. Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor, ramanslag, 215 000, B 3. Åtgärfer för effektivare energianvändning, ramanslag, 90 000, B 4. Energiforskning, ramanslag, 320 000, B 5. Bidrag till energiteknikfonden, anslag, 90 000, B 6. Introduktion av ny energiteknik, ramanslag, 160 000, B 7, Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser, ramanslag, 50 000, B 8. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet, ramanslag, 5 000, B 9. Åtgärder för el- och värmeförsörjning i Sydsverige, ramanslag, 200 000. Summa 1 583 041.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120008</nummer>
<beteckning>120008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförser av varor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120008</nummer>
<beteckning>120008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförser av varor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120009</nummer>
<beteckning>120009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att samordningen mellan änkepension och utbildningsbidrag slopas fr.o.m. den 1 januari 1998 (ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120009</nummer>
<beteckning>120009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att samordningen mellan änkepension och utbildningsbidrag slopas fr.o.m. den 1 januari 1998 (ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130002</nummer>
<beteckning>130002</beteckning>
<lydelse>D 1. Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området, Ramanslag; 2 259 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130002</nummer>
<beteckning>130002</beteckning>
<lydelse>D 1. Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området, Ramanslag; 2 259 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130003</nummer>
<beteckning>130003</beteckning>
<lydelse>B 2. Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier;reservationsanslag;21 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130003</nummer>
<beteckning>130003</beteckning>
<lydelse>B 2. Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier;reservationsanslag;21 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130004</nummer>
<beteckning>130004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till nytt försvarsområde för Västra Götalands län (avsnitt 4.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130004</nummer>
<beteckning>130004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till nytt försvarsområde för Västra Götalands län (avsnitt 4.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130005</nummer>
<beteckning>130005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 1; Statens kulturråd; ramanslag; 26 920 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130005</nummer>
<beteckning>130005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 1; Statens kulturråd; ramanslag; 26 920 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130006</nummer>
<beteckning>130006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 2; Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete; ramanslag; 130 075 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130006</nummer>
<beteckning>130006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 2; Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete; ramanslag; 130 075 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130007</nummer>
<beteckning>130007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 3; Kulturåret 1998; reservationsanslag; 83 636 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130007</nummer>
<beteckning>130007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 3; Kulturåret 1998; reservationsanslag; 83 636 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130008</nummer>
<beteckning>130008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 4; Nationella uppdrag; ramanslag; 6 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130008</nummer>
<beteckning>130008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 4; Nationella uppdrag; ramanslag; 6 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130009</nummer>
<beteckning>130009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 5;  Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel; anslag; 67 702 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130009</nummer>
<beteckning>130009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 5;  Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel; anslag; 67 702 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130010</nummer>
<beteckning>130010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: B 1; Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter; anslag; 727 076 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130010</nummer>
<beteckning>130010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: B 1; Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter; anslag; 727 076 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130011</nummer>
<beteckning>130011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: B 2. Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner; anslag; 602 427 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130011</nummer>
<beteckning>130011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: B 2. Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner; anslag; 602 427 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130012</nummer>
<beteckning>130012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: B 3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål; ramanslag; 94 894 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130012</nummer>
<beteckning>130012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: B 3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål; ramanslag; 94 894 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130013</nummer>
<beteckning>130013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 1; Bidrag till regional biblioteksverksamhet; anslag; 36 872 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130013</nummer>
<beteckning>130013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 1; Bidrag till regional biblioteksverksamhet; anslag; 36 872 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130014</nummer>
<beteckning>130014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 2; Litteraturstöd; ramanslag; 64 567 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130014</nummer>
<beteckning>130014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 2; Litteraturstöd; ramanslag; 64 567 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130015</nummer>
<beteckning>130015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 3; Stöd till kulturtidskrifter; ramanslag; 19 500 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130015</nummer>
<beteckning>130015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 3; Stöd till kulturtidskrifter; ramanslag; 19 500 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130016</nummer>
<beteckning>130016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 4; Stöd till bokhandel; ramanslag; 7 301 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130016</nummer>
<beteckning>130016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 4; Stöd till bokhandel; ramanslag; 7 301 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130017</nummer>
<beteckning>130017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 5; Talboks- och punktskriftsbiblioteket; ramanslag; 56 704 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130017</nummer>
<beteckning>130017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 5; Talboks- och punktskriftsbiblioteket; ramanslag; 56 704 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130018</nummer>
<beteckning>130018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 6; Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur; anslag; 13 056 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130018</nummer>
<beteckning>130018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 6; Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur; anslag; 13 056 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130019</nummer>
<beteckning>130019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 7; Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk; anslag; 17 524 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130019</nummer>
<beteckning>130019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 7; Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk; anslag; 17 524 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130020</nummer>
<beteckning>130020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 8; Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden; anslag; 3 501 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130020</nummer>
<beteckning>130020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 8; Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden; anslag; 3 501 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130021</nummer>
<beteckning>130021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 1; Statens konstråd; ramanslag; 4 503 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130021</nummer>
<beteckning>130021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 1; Statens konstråd; ramanslag; 4 503 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130022</nummer>
<beteckning>130022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 2; Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön; ramanslag; 42 938 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130022</nummer>
<beteckning>130022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 2; Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön; ramanslag; 42 938 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130023</nummer>
<beteckning>130023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 3; Nämnden för hemslöjdsfrågor; ramanslag; 1 056 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130023</nummer>
<beteckning>130023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 3; Nämnden för hemslöjdsfrågor; ramanslag; 1 056 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130024</nummer>
<beteckning>130024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 4; Främjande av hemslöjden; ramanslag; 16 907 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130024</nummer>
<beteckning>130024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 4; Främjande av hemslöjden; ramanslag; 16 907 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130025</nummer>
<beteckning>130025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 5 Bidrag till bild- och formområdet; ramanslag; 14 741 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130025</nummer>
<beteckning>130025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 5 Bidrag till bild- och formområdet; ramanslag; 14 741 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130026</nummer>
<beteckning>130026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: E 1; Konstnärsnämnden; ramanslag; 9 207 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130026</nummer>
<beteckning>130026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: E 1; Konstnärsnämnden; ramanslag; 9 207 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130027</nummer>
<beteckning>130027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: E 2; Ersättningar och bidrag till konstnärer; ramanslag; 240 105 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130027</nummer>
<beteckning>130027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: E 2; Ersättningar och bidrag till konstnärer; ramanslag; 240 105 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130028</nummer>
<beteckning>130028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 1; Riksarkivet och landsarkiven; ramanslag; 226 435 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130028</nummer>
<beteckning>130028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 1; Riksarkivet och landsarkiven; ramanslag; 226 435 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130029</nummer>
<beteckning>130029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 2; Arkivet för ljud och bild; ramanslag; 25 434 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130029</nummer>
<beteckning>130029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 2; Arkivet för ljud och bild; ramanslag; 25 434 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130030</nummer>
<beteckning>130030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 3; Språk- och folkminnesinstitutet; ramanslag; 27 761 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130030</nummer>
<beteckning>130030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 3; Språk- och folkminnesinstitutet; ramanslag; 27 761 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130031</nummer>
<beteckning>130031</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 4; Svenskt biografiskt lexikon; ramanslag; 3 405 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130031</nummer>
<beteckning>130031</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 4; Svenskt biografiskt lexikon; ramanslag; 3 405 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130032</nummer>
<beteckning>130032</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 5; Bidrag till regional arkivverksamhet; anslag; 2 320 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130032</nummer>
<beteckning>130032</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 5; Bidrag till regional arkivverksamhet; anslag; 2 320 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130033</nummer>
<beteckning>130033</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: G 1; Riksantikvarieämbetet; ramanslag; 136 979 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130033</nummer>
<beteckning>130033</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: G 1; Riksantikvarieämbetet; ramanslag; 136 979 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130034</nummer>
<beteckning>130034</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: G 2; Bidrag till kulturmiljövård; ramanslag; 236 937 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130034</nummer>
<beteckning>130034</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: G 2; Bidrag till kulturmiljövård; ramanslag; 236 937 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130035</nummer>
<beteckning>130035</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: G 3; Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar; reservationsanslag; 50 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130035</nummer>
<beteckning>130035</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: G 3; Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar; reservationsanslag; 50 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130036</nummer>
<beteckning>130036</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 1 Centrala museer:; Myndigheter; ramanslag; 571 863 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130036</nummer>
<beteckning>130036</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 1 Centrala museer:; Myndigheter; ramanslag; 571 863 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130037</nummer>
<beteckning>130037</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 2.; Centrala museer:; Stiftelser; anslag; 173 050 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130037</nummer>
<beteckning>130037</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 2.; Centrala museer:; Stiftelser; anslag; 173 050 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130038</nummer>
<beteckning>130038</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 3. Bidrag till regionala museer; anslag; 104 595 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130038</nummer>
<beteckning>130038</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 3. Bidrag till regionala museer; anslag; 104 595 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130039</nummer>
<beteckning>130039</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 4.; Bidrag till vissa museer; anslag; 39 504 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130039</nummer>
<beteckning>130039</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 4.; Bidrag till vissa museer; anslag; 39 504 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130040</nummer>
<beteckning>130040</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 5; Stöd till icke-statliga kulturlokaler; ramanslag; 10 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130040</nummer>
<beteckning>130040</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 5; Stöd till icke-statliga kulturlokaler; ramanslag; 10 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130041</nummer>
<beteckning>130041</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 6; Riksutställningar; ramanslag; 33 466 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130041</nummer>
<beteckning>130041</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 6; Riksutställningar; ramanslag; 33 466 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130042</nummer>
<beteckning>130042</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 7; Utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål; ramanslag; 80 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130042</nummer>
<beteckning>130042</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 7; Utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål; ramanslag; 80 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130043</nummer>
<beteckning>130043</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 1; Filmstöd; ramanslag; 129 838 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130043</nummer>
<beteckning>130043</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 1; Filmstöd; ramanslag; 129 838 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130044</nummer>
<beteckning>130044</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 2; Statens biografbyrå; ramanslag; 7 661 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130044</nummer>
<beteckning>130044</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 2; Statens biografbyrå; ramanslag; 7 661 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130045</nummer>
<beteckning>130045</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 3; Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland; anslag; 25 540 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130045</nummer>
<beteckning>130045</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 3; Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland; anslag; 25 540 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130046</nummer>
<beteckning>130046</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 4; Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbet; ramanslag; 1 010 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130046</nummer>
<beteckning>130046</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 4; Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbet; ramanslag; 1 010 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130047</nummer>
<beteckning>130047</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: J 1; Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet; ramanslag; 36 938 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130047</nummer>
<beteckning>130047</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: J 1; Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet; ramanslag; 36 938 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130048</nummer>
<beteckning>130048</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: J 2.; Forskning och dokumentation om medieutvecklingen; anslag; 834 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130048</nummer>
<beteckning>130048</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: J 2.; Forskning och dokumentation om medieutvecklingen; anslag; 834 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130049</nummer>
<beteckning>130049</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: K 1; Stöd till trossamfund; ramanslag; 55 700 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130049</nummer>
<beteckning>130049</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: K 1; Stöd till trossamfund; ramanslag; 55 700 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130050</nummer>
<beteckning>130050</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: L 1; Bidrag till folkbildningen; anslag; 2 418 014 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130050</nummer>
<beteckning>130050</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: L 1; Bidrag till folkbildningen; anslag; 2 418 014 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130051</nummer>
<beteckning>130051</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: L 2; Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen; anslag; 70 325 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130051</nummer>
<beteckning>130051</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: L 2; Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen; anslag; 70 325 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130052</nummer>
<beteckning>130052</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: L 3; Bidrag till kontakttolkutbildning; anslag; 8 848 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130052</nummer>
<beteckning>130052</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: L 3; Bidrag till kontakttolkutbildning; anslag; 8 848 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130053</nummer>
<beteckning>130053</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: M 1; Ungdomsstyrelsen; ramanslag; 12 101 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130053</nummer>
<beteckning>130053</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: M 1; Ungdomsstyrelsen; ramanslag; 12 101 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130054</nummer>
<beteckning>130054</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: M 2; Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.; ramanslag; 96 389 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130054</nummer>
<beteckning>130054</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: M 2; Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.; ramanslag; 96 389 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130055</nummer>
<beteckning>130055</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: N 1; Bidrag till allmänna samlingslokaler; ramanslag; 40 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130055</nummer>
<beteckning>130055</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: N 1; Bidrag till allmänna samlingslokaler; ramanslag; 40 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130056</nummer>
<beteckning>130056</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: N 2.; Stöd till idrotten; ramanslag; 483 240 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130056</nummer>
<beteckning>130056</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: N 2.; Stöd till idrotten; ramanslag; 483 240 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130057</nummer>
<beteckning>130057</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: N 3; Lotteriinspektionen; ramanslag; 19 488 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130057</nummer>
<beteckning>130057</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: N 3; Lotteriinspektionen; ramanslag; 19 488 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130058</nummer>
<beteckning>130058</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen förordar för de olika utbildningsområdena för budgetåret 1998 (avsnitt 5.10.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130058</nummer>
<beteckning>130058</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen förordar för de olika utbildningsområdena för budgetåret 1998 (avsnitt 5.10.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130059</nummer>
<beteckning>130059</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal om villkoren för bidraget till banhållningen av Inlandsbanan och ändringar i befintliga avtal, i enlighet med vad regeringen i propositionen anfört</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130059</nummer>
<beteckning>130059</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal om villkoren för bidraget till banhållningen av Inlandsbanan och ändringar i befintliga avtal, i enlighet med vad regeringen i propositionen anfört</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130060</nummer>
<beteckning>130060</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att regeringen sluter nytt avtal med Sveriges Allmänna Exportförening och Sveriges Exportråd i huvudsaklig överensstämmelse med vad som sägs under avsnitt E 2 Exportfrämjande verksamhet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130060</nummer>
<beteckning>130060</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att regeringen sluter nytt avtal med Sveriges Allmänna Exportförening och Sveriges Exportråd i huvudsaklig överensstämmelse med vad som sägs under avsnitt E 2 Exportfrämjande verksamhet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130061</nummer>
<beteckning>130061</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att rätten till utbildningsbidrag under sommarledighet vid särskilt upphandlad arbetsmarknadsutbildning slopas fr.o.m. den 1 januari 1998 (ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130061</nummer>
<beteckning>130061</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att rätten till utbildningsbidrag under sommarledighet vid särskilt upphandlad arbetsmarknadsutbildning slopas fr.o.m. den 1 januari 1998 (ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>140002</nummer>
<beteckning>140002</beteckning>
<lydelse>D 2. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling; Ramanslag; 9 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>140002</nummer>
<beteckning>140002</beteckning>
<lydelse>D 2. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling; Ramanslag; 9 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>140003</nummer>
<beteckning>140003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att under organisationsenheten Försvarsmaktens helikopterflottilj organisera verksamheten i fyra divisioner (avsnitt 4.8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>140003</nummer>
<beteckning>140003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att under organisationsenheten Försvarsmaktens helikopterflottilj organisera verksamheten i fyra divisioner (avsnitt 4.8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>140004</nummer>
<beteckning>140004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om generellt utbildningsuppdrag (avsnitt 5.11)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>140004</nummer>
<beteckning>140004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om generellt utbildningsuppdrag (avsnitt 5.11)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>140005</nummer>
<beteckning>140005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner övergripande mål och verksamhetsinriktning för Sjöfartsverket för perioden 1998-2000 i enlighet med vad regeringen i propositionen anfört</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>140005</nummer>
<beteckning>140005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner övergripande mål och verksamhetsinriktning för Sjöfartsverket för perioden 1998-2000 i enlighet med vad regeringen i propositionen anfört</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>140006</nummer>
<beteckning>140006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att staten åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier till ett belopp av högst 100 000 000 000 kr för det ordinarie garantisystemet (anslag E 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>140006</nummer>
<beteckning>140006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att staten åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier till ett belopp av högst 100 000 000 000 kr för det ordinarie garantisystemet (anslag E 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>140007</nummer>
<beteckning>140007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om bidrag till kommunerna vid feriearbeten för gymnasiestuderande ungdomar (ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>140007</nummer>
<beteckning>140007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om bidrag till kommunerna vid feriearbeten för gymnasiestuderande ungdomar (ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>150002</nummer>
<beteckning>150002</beteckning>
<lydelse>D 3. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI); Obetecknat anslag; 20 324 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>150002</nummer>
<beteckning>150002</beteckning>
<lydelse>D 3. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI); Obetecknat anslag; 20 324 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>150003</nummer>
<beteckning>150003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att Försvarsmaktens underhållscentrum (tidigare benämnt Försvarsmaktens försörjningscentrum) lokaliseras till Karlstad (avsnitt 4.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>150003</nummer>
<beteckning>150003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att Försvarsmaktens underhållscentrum (tidigare benämnt Försvarsmaktens försörjningscentrum) lokaliseras till Karlstad (avsnitt 4.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>150004</nummer>
<beteckning>150004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Uppsala universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 1</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>150004</nummer>
<beteckning>150004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Uppsala universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 1</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>150005</nummer>
<beteckning>150005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Sjöfartsverket för perioden 1998-2000 i enlighet med vad regeringen i propositionen anfört</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>150005</nummer>
<beteckning>150005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Sjöfartsverket för perioden 1998-2000 i enlighet med vad regeringen i propositionen anfört</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>150006</nummer>
<beteckning>150006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att staten åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier till ett belopp av högst 3 000 000 000 kr för investeringar i utlandet (anslag E 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>150006</nummer>
<beteckning>150006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att staten åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier till ett belopp av högst 3 000 000 000 kr för investeringar i utlandet (anslag E 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>150007</nummer>
<beteckning>150007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändringar i fråga om finansieringsbidrag vid arbetsplatsintroduktion fr.o.m. den 1 januari 1998 (ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>150007</nummer>
<beteckning>150007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändringar i fråga om finansieringsbidrag vid arbetsplatsintroduktion fr.o.m. den 1 januari 1998 (ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>160002</nummer>
<beteckning>160002</beteckning>
<lydelse>D 4. Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet; Ramanslag; 10 262 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>160002</nummer>
<beteckning>160002</beteckning>
<lydelse>D 4. Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet; Ramanslag; 10 262 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>160003</nummer>
<beteckning>160003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att regeringen beslutar om tidpunkter för genomförandet av de föreslagna organisationsförändringarna och organisationsenheternas benämningar (avsnitt 4.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>160003</nummer>
<beteckning>160003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att regeringen beslutar om tidpunkter för genomförandet av de föreslagna organisationsförändringarna och organisationsenheternas benämningar (avsnitt 4.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>160004</nummer>
<beteckning>160004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lunds universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 3</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>160004</nummer>
<beteckning>160004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lunds universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 3</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>160005</nummer>
<beteckning>160005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen i propositionen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>160005</nummer>
<beteckning>160005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen i propositionen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>160006</nummer>
<beteckning>160006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret (anslag E 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>160006</nummer>
<beteckning>160006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret (anslag E 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>160007</nummer>
<beteckning>160007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget B 3 Bidrag och uppdrag inom arbetslivsområdet m.m., inom en ram av högst 180 000 000 kronor besluta om bidrag som medför utgifter efter år 1998, dock längst t.o.m. år 2002</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>160007</nummer>
<beteckning>160007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget B 3 Bidrag och uppdrag inom arbetslivsområdet m.m., inom en ram av högst 180 000 000 kronor besluta om bidrag som medför utgifter efter år 1998, dock längst t.o.m. år 2002</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>170002</nummer>
<beteckning>170002</beteckning>
<lydelse>D 5. Utrikespolitiska institutet; Obetecknat anslag; 10 004 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>170002</nummer>
<beteckning>170002</beteckning>
<lydelse>D 5. Utrikespolitiska institutet; Obetecknat anslag; 10 004 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>170003</nummer>
<beteckning>170003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 1. Operativa lednings- och underhållsförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>170003</nummer>
<beteckning>170003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 1. Operativa lednings- och underhållsförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>170004</nummer>
<beteckning>170004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Göteborgs universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 5</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>170004</nummer>
<beteckning>170004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Göteborgs universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 5</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>170005</nummer>
<beteckning>170005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 1998 ge Sjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen i propositionen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>170005</nummer>
<beteckning>170005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 1998 ge Sjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen i propositionen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>170006</nummer>
<beteckning>170006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att reglera Exportkreditnämndens garantigivning i kris- och krigslägen, både avseende import till och export från Sverige med utgångspunkt från Exportkreditnämndens föslag</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>170006</nummer>
<beteckning>170006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att reglera Exportkreditnämndens garantigivning i kris- och krigslägen, både avseende import till och export från Sverige med utgångspunkt från Exportkreditnämndens föslag</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>170007</nummer>
<beteckning>170007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet, inom en ram av högst 160 000 000 kronor beslutar om bidrag som medför utgifter efter år 1998, dock längst t.o.m. år 2002</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>170007</nummer>
<beteckning>170007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet, inom en ram av högst 160 000 000 kronor beslutar om bidrag som medför utgifter efter år 1998, dock längst t.o.m. år 2002</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>180002</nummer>
<beteckning>180002</beteckning>
<lydelse>D 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse; Ramanslag; 5 524 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>180002</nummer>
<beteckning>180002</beteckning>
<lydelse>D 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse; Ramanslag; 5 524 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>180003</nummer>
<beteckning>180003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 2. Fördelningsförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>180003</nummer>
<beteckning>180003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 2. Fördelningsförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>180004</nummer>
<beteckning>180004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Umeå universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 9</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>180004</nummer>
<beteckning>180004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Umeå universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 9</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>180005</nummer>
<beteckning>180005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i propositionen anfört om anskaffande och bortskänkande av minnesmärke</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>180005</nummer>
<beteckning>180005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i propositionen anfört om anskaffande och bortskänkande av minnesmärke</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>180006</nummer>
<beteckning>180006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i kris- och krigslägen besluta hur stor del av den ordinarie garantiramen som skall få disponeras för garantigivningen i kris- och krigslägen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>180006</nummer>
<beteckning>180006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i kris- och krigslägen besluta hur stor del av den ordinarie garantiramen som skall få disponeras för garantigivningen i kris- och krigslägen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>180007</nummer>
<beteckning>180007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att AmuGruppen AB fr.o.m. den 1 januari 1998 inte längre skall vara beredskapsmyndighet inom totalförsvarets funktion Arbetskraft (ramanslaget B 7 AmuGruppen AB)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>180007</nummer>
<beteckning>180007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att AmuGruppen AB fr.o.m. den 1 januari 1998 inte längre skall vara beredskapsmyndighet inom totalförsvarets funktion Arbetskraft (ramanslaget B 7 AmuGruppen AB)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>190002</nummer>
<beteckning>190002</beteckning>
<lydelse>E 1. Inspektionen för strategiska produkter; Ramanslag; 15 801 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>190002</nummer>
<beteckning>190002</beteckning>
<lydelse>E 1. Inspektionen för strategiska produkter; Ramanslag; 15 801 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>190003</nummer>
<beteckning>190003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 3. Försvarsområdesförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>190003</nummer>
<beteckning>190003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 3. Försvarsområdesförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>190004</nummer>
<beteckning>190004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Linköpings universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 11</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>190004</nummer>
<beteckning>190004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Linköpings universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 11</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>190005</nummer>
<beteckning>190005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 1998 överskrida anslaget B 2 Transportstöd för Gotland med anledning av vad regeringen i propositionen anfört</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>190005</nummer>
<beteckning>190005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 1998 överskrida anslaget B 2 Transportstöd för Gotland med anledning av vad regeringen i propositionen anfört</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>190006</nummer>
<beteckning>190006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta i frågor rörande förvärv av 10 % av aktiekapitalet och röstetalet för samtliga aktier i ett bolag, till vilket förvaltningen i Sverige av det nordiska miljömärkningssystemet och EU:s miljömärkningsordning avses överföras (anslag F 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>190006</nummer>
<beteckning>190006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta i frågor rörande förvärv av 10 % av aktiekapitalet och röstetalet för samtliga aktier i ett bolag, till vilket förvaltningen i Sverige av det nordiska miljömärkningssystemet och EU:s miljömärkningsordning avses överföras (anslag F 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>190007</nummer>
<beteckning>190007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att medge anslutning av anställda hos arbetsgivare till den statliga tjänstepensioneringen, grupplivförsäkringen, trygghetsavtalet och/eller personskadeavtalet i enlighet med vad regeringen förordat (ramanslaget D 2 Statliga tjänstepensioner m.m.)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>190007</nummer>
<beteckning>190007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att medge anslutning av anställda hos arbetsgivare till den statliga tjänstepensioneringen, grupplivförsäkringen, trygghetsavtalet och/eller personskadeavtalet i enlighet med vad regeringen förordat (ramanslaget D 2 Statliga tjänstepensioner m.m.)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200002</nummer>
<beteckning>200002</beteckning>
<lydelse>E 2. Europainformation m.m.; Ramanslag; 7 800 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200002</nummer>
<beteckning>200002</beteckning>
<lydelse>E 2. Europainformation m.m.; Ramanslag; 7 800 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200003</nummer>
<beteckning>200003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 4. Armébrigadförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200003</nummer>
<beteckning>200003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 4. Armébrigadförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200004</nummer>
<beteckning>200004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Luleå tekniska universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 17</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200004</nummer>
<beteckning>200004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Luleå tekniska universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 17</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200005</nummer>
<beteckning>200005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i propositionen anfört om Handelsflottans kultur- och fritidsråd</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200005</nummer>
<beteckning>200005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i propositionen anfört om Handelsflottans kultur- och fritidsråd</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200006</nummer>
<beteckning>200006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt följande uppställning: A 1. Närings- och teknikutvecklingsvarket:Förvaltningskostnader, ramanslag, 208 355, A 2. Småföretagsutveckling, ramanslag, 134 062, A 3. Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag, 16 500, A 4. Turistfrämjande, ramanslag 80 096, A 5. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m., ramanslag, 12 000, A 6. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen, obetecknat anslag, 15 000, A 7. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m., ramanslag, 25 000, A 8. Avgifter till vissa internationella organisationer, ramanslag, 24 329, A 9. Sveriges geo logiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.,ramansl ag, 184 093, A 10, Sveriges geollgiska undersökning: Geovetenskaplig forskning, ramanslag, 4 687, A 11. Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m. Ramanslag, 77 000, A 12. Fortsatt statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt, reservationsanslag. 74 100, B 1. Patentbesvärsrätten, ramanslag, 12 536, B 2. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet, ramanslag, 12 536, B 3. Styrlesen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplater, obetecknat anslag, 8 271, B 4. Elsäkerhetsverket, ramanslag, 36 961, B 5. Sprängämnesinspektionen, ramanslag, 14 943, B 6. Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m., ramanslag, 70 589, C 1. Komkurrensverket, ramanslag, 62 106, C 2. Konkurrensforskning, ramanslag, 3 473, D 1. Teknisk forskning och utvekcling, ramanslag, 672 953, D 2. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, ramanslag, 14 351, D 3. Rymdverksamhet, ramanslag, 524 013, D 4. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenkapliga attachéverksamhet, obetecknat anslag, 29 892, D 5. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, obetecknat anslag, 5 359, E 1. Kommerskollegium, ramanslag, 46 533, E 2. Exportfrämjande verksamhet, ramanslag, 127 656, E 3. Exportkreditnämnden, ramanslag, 50 000, E 4. AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning, ramanslag, 9 063, E 5. Investeringsfrämjande, ramanslag, 39 168, F 1. Marknadsdomstolen, ramanslag, 4 686, F 2. Konsumentverket, ramanslag, 67 876, F 3. Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag, 13 560, F 4. Fastighetsmöklarnämnden, ramanslag, 6 068, F 5. Stöd till konsumentorganisationer, ramanslag, 4 100, F 6. Stöd till konsumentforskning, ramanslag, 2 114, F 7. Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat anslag, 4 600, Summa: 2 698 330. ramanslag, 4 687</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200006</nummer>
<beteckning>200006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt följande uppställning: A 1. Närings- och teknikutvecklingsvarket:Förvaltningskostnader, ramanslag, 208 355, A 2. Småföretagsutveckling, ramanslag, 134 062, A 3. Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag, 16 500, A 4. Turistfrämjande, ramanslag 80 096, A 5. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m., ramanslag, 12 000, A 6. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen, obetecknat anslag, 15 000, A 7. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m., ramanslag, 25 000, A 8. Avgifter till vissa internationella organisationer, ramanslag, 24 329, A 9. Sveriges geo logiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.,ramansl ag, 184 093, A 10, Sveriges geollgiska undersökning: Geovetenskaplig forskning, ramanslag, 4 687, A 11. Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m. Ramanslag, 77 000, A 12. Fortsatt statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt, reservationsanslag. 74 100, B 1. Patentbesvärsrätten, ramanslag, 12 536, B 2. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet, ramanslag, 12 536, B 3. Styrlesen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplater, obetecknat anslag, 8 271, B 4. Elsäkerhetsverket, ramanslag, 36 961, B 5. Sprängämnesinspektionen, ramanslag, 14 943, B 6. Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m., ramanslag, 70 589, C 1. Komkurrensverket, ramanslag, 62 106, C 2. Konkurrensforskning, ramanslag, 3 473, D 1. Teknisk forskning och utvekcling, ramanslag, 672 953, D 2. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, ramanslag, 14 351, D 3. Rymdverksamhet, ramanslag, 524 013, D 4. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenkapliga attachéverksamhet, obetecknat anslag, 29 892, D 5. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, obetecknat anslag, 5 359, E 1. Kommerskollegium, ramanslag, 46 533, E 2. Exportfrämjande verksamhet, ramanslag, 127 656, E 3. Exportkreditnämnden, ramanslag, 50 000, E 4. AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning, ramanslag, 9 063, E 5. Investeringsfrämjande, ramanslag, 39 168, F 1. Marknadsdomstolen, ramanslag, 4 686, F 2. Konsumentverket, ramanslag, 67 876, F 3. Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag, 13 560, F 4. Fastighetsmöklarnämnden, ramanslag, 6 068, F 5. Stöd till konsumentorganisationer, ramanslag, 4 100, F 6. Stöd till konsumentforskning, ramanslag, 2 114, F 7. Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat anslag, 4 600, Summa: 2 698 330. ramanslag, 4 687</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200007</nummer>
<beteckning>200007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader; ramanslag; 4 118 585 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200007</nummer>
<beteckning>200007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader; ramanslag; 4 118 585 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200008</nummer>
<beteckning>200008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder; ramanslag; 21 043 793 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200008</nummer>
<beteckning>200008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder; ramanslag; 21 043 793 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200009</nummer>
<beteckning>200009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A 3, Särskilda åtgärder för arbetshandikappade; ramanslag; 6 596 798 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200009</nummer>
<beteckning>200009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A 3, Särskilda åtgärder för arbetshandikappade; ramanslag; 6 596 798 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200010</nummer>
<beteckning>200010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A 4. Europeiska socialfonden m.m.; ramanslag; 2 100 600 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200010</nummer>
<beteckning>200010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A 4. Europeiska socialfonden m.m.; ramanslag; 2 100 600 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200011</nummer>
<beteckning>200011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A 5. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering; ramanslag; 11 274 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200011</nummer>
<beteckning>200011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A 5. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering; ramanslag; 11 274 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200012</nummer>
<beteckning>200012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A 6. Vissa kostnader för införandet av en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring; ramanslag; 51 500 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200012</nummer>
<beteckning>200012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A 6. Vissa kostnader för införandet av en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring; ramanslag; 51 500 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200013</nummer>
<beteckning>200013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 1. Arbetarskyddsverket; ramanslag; 365 196 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200013</nummer>
<beteckning>200013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 1. Arbetarskyddsverket; ramanslag; 365 196 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200014</nummer>
<beteckning>200014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 10. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar; ramanslag; 55 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200014</nummer>
<beteckning>200014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 10. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar; ramanslag; 55 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200015</nummer>
<beteckning>200015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 11. Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten; obetecknat anslag; 4 147 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200015</nummer>
<beteckning>200015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 11. Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten; obetecknat anslag; 4 147 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200016</nummer>
<beteckning>200016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 12. Internationella avgifter; ramanslag; 24 195 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200016</nummer>
<beteckning>200016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 12. Internationella avgifter; ramanslag; 24 195 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200017</nummer>
<beteckning>200017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 2. Arbetslivsinstitutet; ramanslag; 208 361 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200017</nummer>
<beteckning>200017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 2. Arbetslivsinstitutet; ramanslag; 208 361 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200018</nummer>
<beteckning>200018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 3. Bidrag och uppdrag inom arbetslivsområdet m.m.; ramanslag; 261 485 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200018</nummer>
<beteckning>200018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 3. Bidrag och uppdrag inom arbetslivsområdet m.m.; ramanslag; 261 485 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200019</nummer>
<beteckning>200019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 4. Rådet för arbetslivsforskning; ramanslag; 24 752 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200019</nummer>
<beteckning>200019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 4. Rådet för arbetslivsforskning; ramanslag; 24 752 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200020</nummer>
<beteckning>200020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 5. Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet; ramanslag; 212 217 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200020</nummer>
<beteckning>200020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 5. Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet; ramanslag; 212 217 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200021</nummer>
<beteckning>200021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 6. Bidrag till Samhall AB; ramanslag; 4 356 419 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200021</nummer>
<beteckning>200021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 6. Bidrag till Samhall AB; ramanslag; 4 356 419 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200022</nummer>
<beteckning>200022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 7. AmuGruppen AB; ramanslag; 9 514 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200022</nummer>
<beteckning>200022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 7. AmuGruppen AB; ramanslag; 9 514 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200023</nummer>
<beteckning>200023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 8. Arbetsdomstolen; ramanslag; 15 849 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200023</nummer>
<beteckning>200023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 8. Arbetsdomstolen; ramanslag; 15 849 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200024</nummer>
<beteckning>200024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 9. Statens förlikningsmannaexpedition; ramanslag; 2 339 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200024</nummer>
<beteckning>200024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B 9. Statens förlikningsmannaexpedition; ramanslag; 2 339 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200025</nummer>
<beteckning>200025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: C 1. Jämställdhetsombudsmannen; ramanslag; 13 943 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200025</nummer>
<beteckning>200025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: C 1. Jämställdhetsombudsmannen; ramanslag; 13 943 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200026</nummer>
<beteckning>200026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: C 2. Särskilda jämställdhetsåtgärder; ramanslag; 13 706 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200026</nummer>
<beteckning>200026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: C 2. Särskilda jämställdhetsåtgärder; ramanslag; 13 706 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200027</nummer>
<beteckning>200027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: C 3. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet; obetecknat anslag; 3 432 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200027</nummer>
<beteckning>200027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: C 3. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet; obetecknat anslag; 3 432 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200028</nummer>
<beteckning>200028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: D 1. Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket; ramanslag; 3 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200028</nummer>
<beteckning>200028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: D 1. Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket; ramanslag; 3 000 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200029</nummer>
<beteckning>200029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: D 2. Statliga tjänstepensioner m.m.; ramanslag; 8 042 900 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200029</nummer>
<beteckning>200029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: D 2. Statliga tjänstepensioner m.m.; ramanslag; 8 042 900 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200030</nummer>
<beteckning>200030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: D 3. Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området; ramanslag; 57 892 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>200030</nummer>
<beteckning>200030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: D 3. Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området; ramanslag; 57 892 000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>210002</nummer>
<beteckning>210002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 5. Marina lednings- och underhållsförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>210002</nummer>
<beteckning>210002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 5. Marina lednings- och underhållsförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>210003</nummer>
<beteckning>210003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan Dalarna skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 22</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>210003</nummer>
<beteckning>210003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan Dalarna skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 22</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>210004</nummer>
<beteckning>210004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner övergripande mål, myndighetsmål, verksamhetsinriktning för Luftfartsverket för perioden 1998-2000 i enlighet med vad regeringen i propositionen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>210004</nummer>
<beteckning>210004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner övergripande mål, myndighetsmål, verksamhetsinriktning för Luftfartsverket för perioden 1998-2000 i enlighet med vad regeringen i propositionen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>220002</nummer>
<beteckning>220002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 6. Försvarsmaktens helikopterförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>220002</nummer>
<beteckning>220002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 6. Försvarsmaktens helikopterförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>220003</nummer>
<beteckning>220003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Gävle/Sandviken skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 23</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>220003</nummer>
<beteckning>220003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Gävle/Sandviken skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 23</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>220004</nummer>
<beteckning>220004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Luftfartsverkskoncernen för perioden 1998-2000 i enlighet med vad regeringen i propositionen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>220004</nummer>
<beteckning>220004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Luftfartsverkskoncernen för perioden 1998-2000 i enlighet med vad regeringen i propositionen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>230002</nummer>
<beteckning>230002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 7. Stridsfartygsförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>230002</nummer>
<beteckning>230002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 7. Stridsfartygsförband (avsnitt 4.12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>230003</nummer>
<beteckning>230003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Halmstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 24</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>230003</nummer>
<beteckning>230003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Halmstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 24</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>230004</nummer>
<beteckning>230004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Luftfartsverket i enlighet med vad regeringen i propositionen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>230004</nummer>
<beteckning>230004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Luftfartsverket i enlighet med vad regeringen i propositionen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>240002</nummer>
<beteckning>240002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Kalmar skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 25</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>240002</nummer>
<beteckning>240002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Kalmar skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 25</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>240003</nummer>
<beteckning>240003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 1998 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen i propositionen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>240003</nummer>
<beteckning>240003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 1998 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen i propositionen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>250002</nummer>
<beteckning>250002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Karlstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 27</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>250002</nummer>
<beteckning>250002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Karlstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 27</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>250003</nummer>
<beteckning>250003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i propositionen anfört om Statens haverikommission</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>250003</nummer>
<beteckning>250003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i propositionen anfört om Statens haverikommission</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>260002</nummer>
<beteckning>260002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan Kristianstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 28</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>260002</nummer>
<beteckning>260002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan Kristianstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 28</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>260003</nummer>
<beteckning>260003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, för ändamål som omfattas av ramanslaget C 2 Upphandling av samhällsåtaganden under år 1998 ikläda staten ekonomiska förpliktelser innebärande åtaganden om högst 75 000 000 kr som medför utgifter under år 1999</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>260003</nummer>
<beteckning>260003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, för ändamål som omfattas av ramanslaget C 2 Upphandling av samhällsåtaganden under år 1998 ikläda staten ekonomiska förpliktelser innebärande åtaganden om högst 75 000 000 kr som medför utgifter under år 1999</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>270002</nummer>
<beteckning>270002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Växjö skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 31</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>270002</nummer>
<beteckning>270002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Växjö skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 31</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>270003</nummer>
<beteckning>270003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen upphäver beslutet (prop. 1995/96:218, bet. TU6, rskr. 34) om ett upphandlingsförfarande för att uppnå den grundläggande kassaservice som föreskrivs i postlagen (1993:1684)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>270003</nummer>
<beteckning>270003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen upphäver beslutet (prop. 1995/96:218, bet. TU6, rskr. 34) om ett upphandlingsförfarande för att uppnå den grundläggande kassaservice som föreskrivs i postlagen (1993:1684)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>280002</nummer>
<beteckning>280002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Örebro skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 32</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>280002</nummer>
<beteckning>280002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Örebro skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 32</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>280003</nummer>
<beteckning>280003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner övergripande mål och verksamhetsinriktning för Statens järnvägar för perioden 1998-2000 i enlighet med vad regeringen i propositionen anfört</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>280003</nummer>
<beteckning>280003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner övergripande mål och verksamhetsinriktning för Statens järnvägar för perioden 1998-2000 i enlighet med vad regeringen i propositionen anfört</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>290002</nummer>
<beteckning>290002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lärarhögskolan i Stockholm skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 38</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>290002</nummer>
<beteckning>290002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lärarhögskolan i Stockholm skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 38</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>290003</nummer>
<beteckning>290003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Statens järnvägar för perioden 1998-2000 i enlighet med vad regeringen i propositionen anfört</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>290003</nummer>
<beteckning>290003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Statens järnvägar för perioden 1998-2000 i enlighet med vad regeringen i propositionen anfört</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>300002</nummer>
<beteckning>300002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Mitthögskolan skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 39</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>300002</nummer>
<beteckning>300002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Mitthögskolan skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 39</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>300003</nummer>
<beteckning>300003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 1998 ge Statens järnvägar finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen i propositionen anfört</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>300003</nummer>
<beteckning>300003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 1998 ge Statens järnvägar finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen i propositionen anfört</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>310002</nummer>
<beteckning>310002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att inrätta ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg (avsnitt 7.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>310002</nummer>
<beteckning>310002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget att inrätta ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg (avsnitt 7.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>310003</nummer>
<beteckning>310003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram på 379 000 000 kr upphandla interregional persontrafik på järnväg för år 1999</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>310003</nummer>
<beteckning>310003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram på 379 000 000 kr upphandla interregional persontrafik på järnväg för år 1999</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>320002</nummer>
<beteckning>320002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om högpresterande datorsystem (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>320002</nummer>
<beteckning>320002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om högpresterande datorsystem (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>320003</nummer>
<beteckning>320003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, för ändamål som omfattas av ramanslaget, E 2 Kommunikationsforskningsberedningen, ikläda staten ekonomiska förpliktelser för högst 290 000 000 kr som medför utgifter efter år 1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>320003</nummer>
<beteckning>320003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, för ändamål som omfattas av ramanslaget, E 2 Kommunikationsforskningsberedningen, ikläda staten ekonomiska förpliktelser för högst 290 000 000 kr som medför utgifter efter år 1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>330002</nummer>
<beteckning>330002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser som innebär åtaganden i enlighet med vad regeringen förordar under avsnittet 4</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>330002</nummer>
<beteckning>330002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser som innebär åtaganden i enlighet med vad regeringen förordar under avsnittet 4</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>330003</nummer>
<beteckning>330003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner effektmål, verksamhetsmål och avkastningskrav för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i enlighet med vad regeringen i propositionen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>330003</nummer>
<beteckning>330003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner effektmål, verksamhetsmål och avkastningskrav för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i enlighet med vad regeringen i propositionen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>340002</nummer>
<beteckning>340002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag angående användningen av anslagssparande som förordas under anslaget D 17. Särskilda utgifter för forskningsändamål</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>340002</nummer>
<beteckning>340002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag angående användningen av anslagssparande som förordas under anslaget D 17. Särskilda utgifter för forskningsändamål</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>340003</nummer>
<beteckning>340003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att samordningsansvaret för trafiksäkerhetsarbetet på regional nivå skall åvila respektive trafikverk fr.o.m. den 1 januari 1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>340003</nummer>
<beteckning>340003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att samordningsansvaret för trafiksäkerhetsarbetet på regional nivå skall åvila respektive trafikverk fr.o.m. den 1 januari 1998</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>350002</nummer>
<beteckning>350002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 1. Funktionen Civil ledning beställa lednings- och signalskyddssystem samt kommunaltekniska anläggningar så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 166 000 000 kronor (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>350002</nummer>
<beteckning>350002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 1. Funktionen Civil ledning beställa lednings- och signalskyddssystem samt kommunaltekniska anläggningar så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 166 000 000 kronor (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>350003</nummer>
<beteckning>350003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning enligt följande uppställning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>350003</nummer>
<beteckning>350003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning enligt följande uppställning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>350004</nummer>
<beteckning>350004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt följande uppställning: A 1. Vägverket: Administration, ramanslag, 1 209 781 000 kr, A 2. Väghållning och statsbidrag, ramanslag, 11 835 873 000 kr, A 3. Banverket: Sektorsuppgifter, ramanslag, 755 694 000 kr, A 4. Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar, ramanslag, 7490 404 000 kr, A 5. Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk, ramanslag, 200 000 kr, B 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål, obetecknat anslag, 44 415 000 kr, B 2. Transportstöd till Gotland, ramanslag, 175 000 000 kr, B 3. Ersättning till viss kanaltrafik m.m., obetecknat anslag, 62 660 000 kr, B 4. Bidrag till sjöfarten, ramanslag, 400 000 000 kr, B 5. Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen, obetecknat anslag, 15 200 000 kr, C 1. Post- och telestyrelsen, ramanslag, 156 924 000 kr, C 2. Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag, 157 484 000 kr, C 3. Rikstäckande betalnings- och kassaservice, ramanslag, 200 000 000 kr, C 4. Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, ramanslag, 140 000 000 kr, C 5. Informationsteknik: Telekommunikation m.m., ramanslag, 25 000 000 kr, D 1. Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier, ramanslag, 200 000 000 kr, D 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg, ramanslag, 412 946 000 kr, D 3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik, ramanslag, 209 463 000 kr, D 4. Viss internationell verksamhet, ramanslag, 7 500 000 kr, D 5. Kostnader för avveckling av styrelsen för riksfärdstjänst, obetecknat anslag, 285 000 kr, E 1. Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag, 29 203 000 kr, E 2. Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag, 146 766 000 kr, E 3. Statens institut för kommunikationsanalys, ramanslag, 37 215 000 kr, E 4. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m., ramanslag, 188 751 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>350004</nummer>
<beteckning>350004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt följande uppställning: A 1. Vägverket: Administration, ramanslag, 1 209 781 000 kr, A 2. Väghållning och statsbidrag, ramanslag, 11 835 873 000 kr, A 3. Banverket: Sektorsuppgifter, ramanslag, 755 694 000 kr, A 4. Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar, ramanslag, 7490 404 000 kr, A 5. Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk, ramanslag, 200 000 kr, B 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål, obetecknat anslag, 44 415 000 kr, B 2. Transportstöd till Gotland, ramanslag, 175 000 000 kr, B 3. Ersättning till viss kanaltrafik m.m., obetecknat anslag, 62 660 000 kr, B 4. Bidrag till sjöfarten, ramanslag, 400 000 000 kr, B 5. Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen, obetecknat anslag, 15 200 000 kr, C 1. Post- och telestyrelsen, ramanslag, 156 924 000 kr, C 2. Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag, 157 484 000 kr, C 3. Rikstäckande betalnings- och kassaservice, ramanslag, 200 000 000 kr, C 4. Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, ramanslag, 140 000 000 kr, C 5. Informationsteknik: Telekommunikation m.m., ramanslag, 25 000 000 kr, D 1. Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier, ramanslag, 200 000 000 kr, D 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg, ramanslag, 412 946 000 kr, D 3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik, ramanslag, 209 463 000 kr, D 4. Viss internationell verksamhet, ramanslag, 7 500 000 kr, D 5. Kostnader för avveckling av styrelsen för riksfärdstjänst, obetecknat anslag, 285 000 kr, E 1. Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag, 29 203 000 kr, E 2. Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag, 146 766 000 kr, E 3. Statens institut för kommunikationsanalys, ramanslag, 37 215 000 kr, E 4. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m., ramanslag, 188 751 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-09-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-09-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-09-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:35:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL031</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:05</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:35:11</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:AU1</uppgift>
<ref_dok_id>GL01AU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Budgetpropositionen för år 1998, utgiftsområdena 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:AU2</uppgift>
<ref_dok_id>GL01AU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Budgetpropositionen för år 1998, utgiftområde 19 Regional utjämning och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:BoU1</uppgift>
<ref_dok_id>GL01BoU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 18 samt vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:FiU1</uppgift>
<ref_dok_id>GL01FiU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:FiU11</uppgift>
<ref_dok_id>GL01FiU11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Tilläggsbudget 2 för budgetåret 1997</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:FiU2</uppgift>
<ref_dok_id>GL01FiU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:FiU3</uppgift>
<ref_dok_id>GL01FiU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:FiU4</uppgift>
<ref_dok_id>GL01FiU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:FiU5</uppgift>
<ref_dok_id>GL01FiU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:FöU1</uppgift>
<ref_dok_id>GL01FöU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FöU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sveriges totalförsvar 1998</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:JoU1</uppgift>
<ref_dok_id>GL01JoU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Statsbudgeten för budgetåret 1998 utgiftsområde 23</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:JoU2</uppgift>
<ref_dok_id>GL01JoU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Statsbudgeten för budgetåret 1998 (Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:JuU1</uppgift>
<ref_dok_id>GL01JuU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 4 Rättsväsendet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:KrU1</uppgift>
<ref_dok_id>GL01KrU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Budgetpropositionen för år 1998, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:KU1</uppgift>
<ref_dok_id>GL01KU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Budgetpropositionen - utgiftsområde 1 Rikets styrelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:LU5</uppgift>
<ref_dok_id>GL01LU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Granskning av försvarsuppfinningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:NU1</uppgift>
<ref_dok_id>GL01NU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:NU16</uppgift>
<ref_dok_id>GL01NU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskov med behandlingen av förslag om bemyndiganden till regeringen avseende kreditgarantier, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:NU2</uppgift>
<ref_dok_id>GL01NU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Anslag inom utgiftsområde 21 Energi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SfU1</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SfU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Anslag inom socialförsäkringsområdet (utgiftsområdena 10, 11 och 12)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SfU2</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SfU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SkU1</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SkU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Anslag till Skatteförvaltningen och Tullverket</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SoU1</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SoU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Budgetpropositionen för 1998, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:TU1</uppgift>
<ref_dok_id>GL01TU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Budgetpropositionen för år 1998, utgiftsområde 22 Kommunikationer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:TU5</uppgift>
<ref_dok_id>GL01TU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Finansiering av vissa trafikanläggningar i Stockholms län m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:UbU1</uppgift>
<ref_dok_id>GL01UbU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:UbU2</uppgift>
<ref_dok_id>GL01UbU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 15 Studiestöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:UbU7</uppgift>
<ref_dok_id>GL01UbU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Forskarutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:UU1</uppgift>
<ref_dok_id>GL01UU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:UU2</uppgift>
<ref_dok_id>GL01UU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>