2281284 GL02Ub807 1997/98 Ub807 mot mot Motion 1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) Motion Motion mp? UbU 807 0 1997-10-06 00:00:00 2007-09-11 17:20:07 1997-10-06 00:00:00 Utbildning och universitetsforskning av Birger Schlaug m.fl. (mp) webbnav {40C2E177-7F2E-4471-9872-3E12E0E0D07D} https://data.riksdagen.se/dokument/GL02Ub807/text https://data.riksdagen.se/dokument/GL02Ub807 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL02Ub807 <div class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">1997/98:Ub807</div> <div class="MotionarLista">av Birger Schlaug m.fl. (mp)</div> <h1>Utbildning och universitetsforskning</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <div class="sidhuvud_publikation"> Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">1997/98:Ub807</div> <div class="MotionarLista">av Birger Schlaug m.fl. (mp)</div> <h1>Utbildning och universitetsforskning</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <pre>Inneh�llsf�rteckning</pre><pre>1 Barnomsorg, f�rskola och grundskola 3</pre><pre>1.1 Allm�nna m�l 3</pre><pre>1.2 Barnomsorg och f�rskola 4</pre><pre>1.2.1 Integrering av barnomsorg, f�rskola och grundskola 5</pre><pre>1.2.2 F�rskoll�rarutbildning och grundskoll�rarutbildning 6</pre><pre>1.3 Grundskolan 7</pre><pre>1.3.1 St�d till elever med specifika l�s- och skrivsv�righeter 8</pre><pre>1.3.2 Modersm�lsundervisning 9</pre><pre>1.3.3 Lagstiftning mot mobbning 11</pre><pre>1.3.4 Fritidsverksamheten 11</pre><pre>1.3.5 Tillsyn av skolan 12</pre><pre>1.3.6 Frist�ende och kommunala skolor, en dynamisk organisation av kommunens skolv�sende 16</pre><pre>2 Gymnasieskolan 16</pre><pre>2.1 Problem och m�jligheter 16</pre><pre>2.2 Betygssystemet 16</pre><pre>2.3 Studiernas inneh�ll och uppl�ggning 16</pre><pre>2.4 APU 16</pre><pre>2.5 Modersm�l 17</pre><pre>2.6 Allm�nna m�l 17</pre><pre>3 Universitet och h�gskola 17</pre><pre>3.1 Allm�nt 17</pre><pre>3.2 Grundutbildning 19</pre><pre>3.2.1 Yrkesutbildning 19</pre><pre>3.2.2 L�rlingsutbildning 20</pre><pre>3.2.3 Studiest�d 21</pre><pre>3.2.4 Studenternas valm�jligheter 21</pre><pre>3.2.5 Milj�kunskap 23</pre><pre>3.2.6 Bruksanvisning f�r akademiska grundexamina 23</pre><pre>3.2.7 J�mst�lldhet i grundutbildningen 24</pre><pre>3.3 Forskarutbildning 24</pre><pre>3.3.1 Regeringens regleringsf�rslag 26</pre><pre>3.3.2 Forskarutbildning f�r framtiden 28</pre><pre>3.3.3 Likv�rdiga villkor f�r kvinnor och m�n i forskarkarri�ren 28</pre><pre>3.3.4 Alternativa �tg�rdsf�rslag 30</pre><pre>3.3.5 Ny tj�nstestruktur f�r �kad r�rlighet 31</pre><pre>3.3.6 Administration och rationaliseringsm�jligheter 32</pre><pre>3.4 Forskning vid universitet och mindre och medelstora h�gskolor - ett optimeringsproblem 34</pre><pre>3.5 Finansiering av grundforskning och forskarutbildning 34</pre><pre>3.5.1 Utvecklingsfond f�r sm� och medelstora h�gskolor 40</pre><pre>3.6 Samordning och effektivisering av forskningsresurser 40</pre><pre>3.7 Rationalisera sektorsforskningen 40</pre><pre>3.8 St�rk sektorsforskningen inom milj�skydd, milj�v�nlig produktion och varuhantering samt milj�betingade h�lsorisker 40</pre><pre>3.9 F�rsvarets forskning i civil verksamhet 40</pre><pre>3.9.1 Dyslexiprojektet 43</pre><pre>3.9.2 Sensorprojektet 43</pre><pre>3.9.3 Man-maskin projektet 43</pre><pre>3.9.4 Riskanalysprojektet 43</pre><pre>3.10 Stoppa on�diga djurf�rs�k 43</pre><pre>3.10.1 Oinskr�nkt myndighetsansvar och etiska bed�mningar vid vetenskapliga djurf�rs�k 43</pre><pre>3.11 Speciellt ansvar f�r information om utvecklingen inom vissa vetenskapsgrenar 44</pre><pre>4 F�rdelning p� anslagsomr�den 45</pre><pre>5 Hemst�llan 54</pre><pre></pre><pre>Milj�partiets motion disponeras i sina huvuddrag efter regeringens budgetproposition f�r 1998 (Proposition 1997/98:I) utgiftsomr�de 16 "Utbildning och universitets- forskning". Utgiftsomr�de 15 "Studiest�d" behandlas i anslutning till den utbildning st�det avser.</pre><pre></pre><pre>Barnomsorg, f�rskola och grundskola</pre><pre>Allm�nna m�l</pre><pre>Milj�partiet de gr�na anser att skolan skall vara en skola f�r alla, d�r barn med olika f�ruts�ttningar, fr�n olika milj�er och med olika religionsinriktningar fostras till att leva tillsammans och ha respekt f�r varandras egenart. En skola f�r alla men ocks� en skola f�r envar.</pre><pre>Skolan skall vara en arbetsplats dit alla g�r med gl�dje, d�r det �r en lust att l�ra och arbeta och d�r alla k�nner ansvar f�r varandra och f�r verksamheten. Skolan �r landets st�rsta arbetsplats. Eftersom barn arbetar d�r �r det viktigt att st�lla s�rskilt h�ga krav p� skolans arbetsmilj�, b�de den fysiska och den psykosociala.</pre><pre>Utbildningen skall utg� fr�n en medveten kunskapssyn. All kunskap och all undervisning rymmer v�rderingar och d�rmed ett m�tt av subjektivitet. De v�rderingar skolan st�r f�r skall vara �ppet redovisade och kunna ifr�gas�ttas. Eleverna skall l�ra sig att sj�lva s�ka kunskap p� ett obundet, kreativt s�tt. En demokratisk grundsyn som utg�r fr�n att m�nniskan till sin natur �r aktiv och vill vara deltagande skall enligt Milj�partiets uppfattning pr�gla all utbildning.</pre><pre>F�r att �verleva som art p� jorden och r�tt skydda jordens m�nga livsformer m�ste m�nniskan utveckla en ekologisk f�rst�else och respekt f�r naturens lagar. Vi m�ste v�rdes�tta livets m�ngfald och livsformer och v�rna dess grundf�ruts�ttningar. Kunskap om och v�rdnad f�r livet i ett brett ekologiskt perspektiv �r en v�sentlig del av det som eleverna skall b�ra med sig fr�n skolan.</pre><pre>Vi m�ste ocks� f�rst� de historiska skeenden som format v�rt och andra m�nniskors olika samh�llen och deras kulturella s�rart. Barnen beh�ver kunskap om sin egen historia och insikt om att de �r med och formar framtiden. Ett brett och medm�nskligt perspektiv p� omv�rlden �r viktigt om denna framtid skall bli fredlig. F�rst�elsen och respekten f�r andra folk och kulturer �r livsviktig. Id�n om j�mst�lldhet mellan k�nen m�ste f�rankras tidigt. Som individer beh�ver barnen tycka om sig sj�lva s�dana de �r. Barn som �r starka och trygga i sig sj�lva v�gar ocks� ge av sig sj�lva. Ett medm�nskligt perspektiv p� omv�rlden blir d� m�jligt.</pre><pre>Milj�partiet anser att undervisningen skall utg� fr�n en helhetssyn p� m�nniskan. Detta skall g�lla alla utbildningsformer, fr�n f�rskola till h�gskola och annan vuxenutbildning. Eleverna skall uppmuntras att anv�nda och utveckla sin tankef�rm�ga, sina k�nslor, sin vilja, sin handlingskraft och sin fantasi.</pre><pre>Undervisningen skall bygga p� v�xelverkan mellan teori och praktik och ge eleven kunskaper som �r tydligt f�rankrade i verkligheten. Undervisningen skall s� l�ngt m�jligt anpassas efter individens egen f�rm�ga och l�ggning. Estetik och konstn�rliga f�rdigheter skall ing� som en naturlig del i arbetet och anv�ndas som kunskapsk�lla och uttrycksmedel av alla elever.</pre><pre>Utbildningen i Sverige har genomg�tt stora f�r�ndringar under de senaste �ren. F�r�ndringarna g�ller alla niv�er i utbildningssystemet. Barnomsorgen byggs ut till full behovst�ckning. Sex�rsverksamheten har f�tt nya former och m�jligheterna f�r sex�ringar att b�rja i grundskolan har �ndrats. Den pedagogiska verksamheten vid f�rskolorna har f�tt en tydligare knytning till grundskolans l�gstadium med f�rberedande pedagogiska inslag.</pre><pre>Skolplaner, kursplaner och timplaner f�r grundskolan �r nya och genom- gripande f�r�ndringar har skett inom gymnasieskolan. F�rskolan, grundskolan och gymnasieskolan har 1992-1994 drabbats av hastigt p�komna, illa genomt�nkta nedsk�rningar som motiverats av brist p� pengar i kommuner och stat. Detta har bidragit till att personal avskedats under former som inneburit ytterligare sv�righeter i en redan omtumlad verksamhet. Vuxenutbildningen har omorganiserats p� ett genomgripande s�tt. S� har t.ex. Komvux inordnats i gymnasieskolans organisation. Bland �tg�rder som riksdagen vidtagit f�r att minska den h�ga arbetsl�sheten p� kort och l�ng sikt m�rks s�rskilt en stor �kning av utbildningsm�jligheter f�r arbetsl�sa genom ett kraftigt �kat antal studieplatser vid universitet och h�gskolor, liksom vid Komvux och i viss utstr�ckning p� folkh�gskolor.</pre><pre>Trots att kortsiktiga �tg�rder p� grund av arbetsl�sheten m�ste ges h�g prioritet s� f�r inte det l�ngsiktiga arbetet att anpassa utbildningarna till de nya krav som samh�llet st�r inf�r skjutas p� framtiden. Utbildningsv�sendet har ansvaret f�r att kommande generationer r�tt kan tackla de nya och mycket stora problemen. Milj�partiet �nskar d�rf�r att det som framf�rs i det inledande avsnittet om skolans allm�nna m�ls�ttning i motionen skall genomsyra hela v�rt utbildningssystem.</pre><pre>Barnomsorg och f�rskola</pre><pre>Barnomsorgen skall i dag vara utbyggd till full behovst�ckning. Samtidigt har m�nga kommuner, med h�nvisning till den svaga ekonomin, pressat kostnaderna per barnomsorgsplats kraftigt. Antalet barn per f�rskoll�rare har �kat �ver vad som kan anses betryggande. Det finns, som flera aktuella unders�kningar visat, risk f�r att barn tar skada p� grund av kvalitetss�nkningarna inom barnomsorgen. L�rarf�rbundet har i en unders�kning p�talat allvarliga brister i s�v�l f�rskolan som grundskolan, brister som framf�r allt drabbar de svagare eleverna.</pre><pre>Risken �r stor att kommunerna med h�nvisning till den d�liga ekonomin forts�tter p� den inslagna v�gen och l�ter de minsta barnen f� de st�rsta k�nningarna av prutningarna inom den offentliga sektorn. Vi skall inte pruta p� kvaliteten i barnomsorgen. I den m�n nedsk�rningar inom denna sektor skall g�ras s� m�ste de �tf�ljas av en motsvarande �kning i den informella sektorn s� att kvaliteten kan bibeh�llas.</pre><pre>Frist�ende f�rskolor i f�r�ldraregi har redan tagit steg i denna riktning. Vid s� kallade f�r�ldraaktiva f�rskolor avlastas personalen vissa arbetsuppgifter som utf�rs av f�r�ldrarna sj�lva (st�dning, ink�p, vissa enklare reparationer, matlagning, etc.) och f�rskoll�rarna kan d�rmed h�lla en god kvalitet i den pedagogiska verksamheten och omsorgen om barnen.</pre><pre>F�r att ge f�r�ldrarna vid de kommunala f�rskolorna samma m�jlighet som f�r�ldrakooperativen redan har, s� m�ste nu g�llande skattelagstiftning �ndras s� att den ekonomiska vinsten av f�r�ldrarnas arbete inte beskattas som l�n f�r arbete eller betraktas som skattepliktig f�rm�n vid eventuell reduktion av barnomsorgsavgiften.</pre><pre>Vi f�resl�r d�rf�r en �ndring i skattelagstiftningen s� att v�rdet av f�r�ldrars arbete vid alla former av f�r�ldraaktiva f�rskolor undantages fr�n beskattning. En s�dan f�r�ndring skulle medf�ra s� stora f�rdelar att �ven med relativt blygsamma f�r�ldrainsatser skulle kommunen f� l�gre kostnad per barn, f�r�ldern minskad barnomsorgstaxa och barnen v�sentligt f�rb�ttrad barnomsorg.</pre><pre>Integrering av barnomsorg, f�rskola och grundskola</pre><pre>Sex�rsverksamheten �r en viktig del i f�rskolans verksamhet. F�rskolans hela pedagogik har p� ett annat s�tt �n tidigare siktet inst�llt p� forts�ttningen i grundskolan. Milj�partiet har upprepade g�nger f�reslagit att barnomsorg och f�rskola f�r en mer genomt�nkt m�ls�ttning kopplad till grundskolans m�l och planer. Inneh�llet i lek och undervisning b�r anges i sina v�sentliga delar i syfte att skapa garantier f�r att alla barn f�r likv�rdiga m�jligheter till utveckling och mognad. Likas� b�r n�gra obligatoriska moment i verksamheterna fastl�ggas, det kan g�lla krav p� inskolning, ordnade observationer av individuella barn med speciell uppm�rksamhet p� t ex barnens motoriska, kognitiva, sociala, spr�kliga och estetiska utveckling. Minimikrav f�r regelbundna utvecklingssamtal mellan f�r�ldrar och f�rskoll�rare (barnsk�tare) b�r fastl�ggas. Regeringen har i �r f�reslagit en integration av f�rskolans sex�rsverksamhet med grundskolan samt aviserat en integration av barnomsorg och f�rskola med skolv�sendet inom en snar framtid. Milj�partiet vill betona att en s�dan formalisering med uttalade m�l och l�roplaner f�r f�rskola och barnomsorg m�ste ske med stor eftertanke och full insikt om att barn i 2- 6-�rs �ldern har den spontana leken som fr�msta inl�rningsmetod och att utvecklingstakten �r mycket olika f�r olika barn. I den svenska f�rskolepedagogiken finns kunskaper och erfarenheter som skall l�ggas till grund f�r l�roplanernas utformning. De st�rsta vinsterna med en samordning ligger kanske i att f�rskolepedagogikens tyngdpunkter p� lek, lust och egenaktivitet kan f� st�rre utrymme i grundskolan. Pedagogiskt handlar det allts� snarare om att f�rskola-barnomsorg f�r stimulera grundskolan �n tv�rtom.</pre><pre>Det �r viktigt att de garantier om likv�rdig skola f�r alla elever i grundskolan ocks� kan garanteras de yngre barnen. Detta �r ett viktigt sk�l f�r att ange en l�roplan och m�ls�ttning f�r f�rskola och barnomsorg som skall ge alla barn samma r�tt. Ett dylikt instrument g�r det ocks� m�jligt att genom tillsyn kunna kontrollera att barnen ocks� f�r denna r�ttighet i praktiken. Milj�partiet f�resl�r att regler f�r en s�dan tillsyn tas fram och att ansvaret f�r tillsynen l�ggs p� kommunen med ett �verordnat ansvar f�r tillsynsverksamheten hos Skolverket. I och med att sm�barnsverksamheten f�rs in under skollagen skall ocks� f�rskolans (barnomsorgens) verksamhet behandlas i den kommunala skolplanen, med angivande av hur uppf�ljning, utv�rdering och tillsyn skall ske. Liksom grundskolan skall ocks� varje enskild f�rskola (daghem) utforma sin egen arbetsplan, d�r skolans egen profil och inriktning redovisas.</pre><pre>Det �r viktigt att kommunerna redan nu uppm�rksammar verksamheternas inneh�ll i daghem och f�rskolor, s� att de kan bygga upp en egen kompetens inom detta ansvarsomr�de och �r f�rberedda inf�r den nyordning som regeringen f�ranstaltat. En f�rs�ksverksamhet inom n�gra utvalda kommuner skulle ge v�rdefulla erfarenheter inf�r den ganska stora omst�llning som reformen inneb�r. Skolverket b�r f� i uppdrag att initiera en s�dan verksamhet, svara f�r uppf�ljning och sammanst�llning av erfarenheterna.</pre><pre>F�rskoll�rarutbildning och grundskoll�rarutbildning</pre><pre>F�rskolan har varit f�rberedande f�r grundskolan. Den pedagogiska inriktningen har speciellt i fem- och sex�rsverksamheten fokuserats p� grundskolans f�rsta �r. Genom att f�rskoll�rare f�r tid att g�ra regelbundna, systematiska observationer kan ocks� varje barns utveckling f�ljas, vilket sj�lvfallet g�r �verg�ngen till grundskolan smidigare och b�ttre f�rberedd �n vad som tidigare varit m�jligt. Dessa nya inslag och m�jligheter i f�rskoll�rarens pedagogiska arbete skall s�rskilt uppm�rksammas i l�rarutbildningen. S� b�r t.ex. kunskaperna i f�rberedande spr�ktr�ning f�r att minska problemet med specifika l�s- och skrivsv�righeter i grundskolan ing� i f�rskoll�rarutbildningen. Kunskaper och f�rdigheter i observationsteknik och kopplingen mellan dessa observationer och �tg�rdsprogram i det dagliga arbetet b�r st�rkas (inklusive tr�ning i utvecklingssamtal med f�r�ldrar).</pre><pre>Att arbeta som f�rskoll�rare (eller barnsk�tare) vid en f�r�ldraaktiv f�rskola inneb�r en n�got annorlunda l�rarsituation �n den som r�der vid en vanlig kommunal f�rskola. R�tt sk�tt inneb�r denna situationen viktiga positiva inslag; genom n�rmare kontakt mellan f�r�ldrar och personal, snabb respons fr�n f�r�ldrar och barn vid olika pedagogiska och praktiska �tg�rder vid f�rskolan, etc. Det finns dock sk�l att uppm�rksamma detta relativt nya inslag i f�rskoll�rarnas verksamhet. I f�rskoll�rarutbildningen b�r den speciella situation, som det n�ra samarbetet med f�r�ldrar inneb�r, behandlas s� att f�rskoll�raren r�tt kan utnyttja den nya pedagogiska situationen till barnens b�sta. Milj�partiet f�rordar �kade m�jligheter f�r f�r�ldraaktivitet i f�rskolan och utvecklingen g�r i denna riktning. Inom en snar framtid kommer f�rhoppningsvis �ven m�jligheterna till f�r�ldraaktiva f�rskolor och dagis i kommunal regi att var fullt utbyggda. En s�dan utveckling b�r underl�ttas genom att f�r�ldrasamverkan s�rskilt uppm�rksammas i f�rskoll�rarutbildningen.</pre><pre>Grundskolan</pre><pre>Grundskolan har under de senaste �ren f�tt �ndrade arbetsdirektiv i en rad olika h�nseenden, fr�n nya skolplaner, l�roplaner, kursplaner och krav p� lokala arbetsplaner till ny organisation och nytt huvudmannaskap. Det skolan framf�r allt beh�ver under den n�rmaste perioden �r arbetsro och �kade resurser. De redan beslutade f�r�ndringarna m�ste f� s�ttas i verket och utv�rderas i lugn takt. De f�r�ndringar som �r p�kallade �r i huvudsak s�dana �tg�rder som kr�vs med h�nsyn till de nedsk�rningar som skett i skolans resurser. Vissa �tg�rder �r absolut n�dv�ndiga f�r att elevernas trygghet och r�tt till adekvat hj�lp skall kunna garanteras. Bland annat p� grund av att antalet vuxna p� skolorna minskats s� m�ste mobbningsproblemet uppm�rksammas s�rskilt. Nedsk�rningarna har ocks� minskat m�jligheterna f�r barn med behov av speciellt st�d, t ex barn med specifika l�s- och skrivsv�righeter, att f� det st�d de �r ber�ttigade till. Milj�partiet har l�nge riktat uppm�rksamheten mot dessa tv� problem och har i olika sammanhang f�reslagit kraftfulla �tg�rder f�r att snabbt komma till r�tta med problemen. Milj�partiet har kr�vt en s�rskild lag som reglerar ansvar i mobbningsfr�gan och garanterar �tg�rder mot mobbning vid varje svensk skola. Ett s�dant lagf�rslag finns i �rets regeringsproposition. Detta skall �tf�ljas av �ndringar i l�roplanerna, till vilket regeringen �terkommer. Lagf�rslaget st�ds helt av Milj�partiet och vi ger i det f�ljande synpunkter p� utformningen av l�roplanens avsnitt om mobbning.</pre><pre>Dyslexifr�gan har, trots m�nga p�st�tningar fr�n Milj�partiet och andra partier, inte f�tt n�gon ordentlig behandling i regeringens f�rslag. En utredning har just avslutats. I utredningen fastsl�s ytterligare en g�ng problemets omfattning och allvar och att behovet av �tg�rder �r stort. Regeringen b�r nu l�gga en proposition med f�rslag till �tg�rdsprogram och dess finansiering.</pre><pre>St�d till elever med specifika l�s- och skrivsv�righeter</pre><pre>I utbildningen av speciall�rare m�ste kunskap om dyslexi och metodik f�r dyslexibehandling f� en framskjuten plats. F� speciall�rare har i dag tillr�ckliga kunskaper f�r att r�tt omh�nderta elever med l�s- och skrivsv�righeter. �ven i den ordinarie l�rarutbildningen m�ste l�s- och skrivsv�righeter behandlas mer omsorgsfullt. Man r�knar med att ca 10 procent av barnen har specifika l�s- och skrivsv�righeter. Det inneb�r att ca 100 000 barn skall tas om hand och f� en adekvat hj�lp s� att de inte l�mnar skolan med ett livsl�ngt handikapp med stora psykosociala konsekvenser. F�r att p�skynda m�jligheterna att f� adekvat hj�lp till dessa elever b�r fortbildning anordnas f�r de l�rare och speciall�rare som redan arbetar i grundskolan. Kvalificerad fortbildning r�rande specifika l�s- och skrivsv�righeter b�r ocks� ges f�r l�g- och mellanstadiel�rare.</pre><pre>En l�sning av dyslexiproblemet kr�ver utnyttjande av en rad olika kunskapsomr�den, fr�n kunskap om spr�kf�rst�else, spr�kinl�rning, perception till kunnande om teknik f�r information och kommunikation, datorer och bildhantering. FOA �r unikt i det avseendet att organisationen t�cker m�nga av dessa specialiteter. En samverkan mellan FOA och SIH, Skolverket, de universitetsforskare som arbetat med dyslexi (G�teborgs universitet och Karolinska institutet i Stockholm) och de aktiva intresseorganisationerna skulle ge n�rmast perfekta f�ruts�ttningar f�r att n� v�sentliga framsteg i dyslexifr�gan.</pre><pre>Den samlade kompetensen och resurserna i �vrigt f�r en l�sning av dyslexiproblemet finns allts� inom landet. En effektiv samverkan mellan institutioner som tidigare ej samverkat kr�vs och samordningen och ledningsansvaret m�ste utformas i samverkan mellan deltagande parter. Vi f�resl�r att FRN, som enligt sina direktiv har just denna samverkande funktion och dessutom har m�ng�rig erfarenhet av s�dant arbete, f�r uppdraget att samordna och administrativt leda verksamheten.</pre><pre>Projektet har en rad sinsemellan olika verksamhetsf�lt att t�cka. Det g�ller t.ex. framtagande av diagnosinstrument, hj�lpmedel, etc, men ocks� massiva insatser f�r att utveckla och sprida god information om dyslexi och m�jligheter att f� och ge hj�lp till l�rare, skolledning och allm�nhet. Det handlar om utbildning av l�rare och speciall�rare, uppf�ljning och utv�rdering under projektets g�ng o s v. Vilka delar som skall prioriteras och i vilken ordning olika insatser skall g�ras blir en uppgift f�r deltagande parter och FRN att gemensamt avg�ra.</pre><pre>Milj�partiet f�resl�r att i samh�llet redan befintliga resurser skall samordnas s� att kraftfulla insatser kan g�ras med b�rjan redan n�sta �r. En fullgod insats skulle kunna ske genom samordning av resurserna vid Svenska Dyslexistiftelsen, Svenska Dyslexif�reningen, FMLS, Skolverket, SIH, Karolinska institutet, vissa universitetsinstitutioner samt FOA och FRN. En tung del i denna samlade kompetens skulle FOA utg�ra. FOA:s roll i sammanhanget f�rklaras n�rmare i ett senare avsnitt av motionen. Dyslexiprojektet skall startas omg�ende s� att verksamheten kan p�b�rjas redan 1998.</pre><pre>Milj�partiet ansl�r i partiets budgetmotion 43 miljoner kronor f�r projektet f�rdelade �ver utgiftsposterna A4 (20 milj), A6 (10 milj), D1 (2 milj) och D2 (1 milj) samt utgiftsomr�de 6, D4 (10 milj).</pre><pre>Modersm�lsundervisning</pre><pre>Modersm�lsundervisning f�r invandrarbarn �r en fr�ga om r�tt till egen identitet och m�jligheter att med bibeh�llen sj�lvk�nsla och trygghet kunna v�xa in i det svenska samh�llet. Elever med ett visst hemspr�k �r ofta utspridda p� olika skolor och i olika klasser, det �r sv�rt att finna kompetenta hemspr�ksl�rare, det �r sv�rt att samordna scheman p� ett praktiskt s�tt med undervisning i andra �mnen etc. Dessa sv�righeter f�r inte leda till att man brister i verksamhetens kvalitet. Kravet p� god modersm�lsundervisning f�r inte svikas med h�nvisning till sv�righeter som faktiskt g�r att �vervinna med rimliga insatser och god planering.</pre><pre>N�r skolan drabbas av sparkrav p� grund av kommunernas f�rs�mrade ekonomi s� �r det stor risk att just hemspr�ksundervisningen drabbas extra h�rt. Milj�partiet vill s�rskilt framh�lla att minoritetsgruppers r�tt till undervisning i sitt modersm�l skall skyddas. En viktig f�ruts�ttning �r naturligtvis tillg�ngen p� goda spr�kl�rare. Dessa l�rare skall ha god l�rarutbildning (och erbjudas m�jlighet till l�rarutbildning i flera �mnen). Deras verksamhet skall inte s�rbehandlas vid skolan utan inordnas i kollegiets arbete och l�rarna skall f� en fastare plats i l�rarlaget. De modersm�lsl�rare som nu �r verksamma och inte har l�rarutbildning skall erbjudas kvalificerad fortbildning. Skolledningen m�ste ansvara f�r att organisation och schemal�ggning av undervisningen sker p� samma s�tt och med samma krav p� smidighet som st�lls f�r �vriga �mnen i skolan. Detta st�ller stora krav p� skolledningen - att samordna mellan rektorsomr�den och ofta �ven �ver kommungr�nser.</pre><pre>Modersm�lsundervisning i andra spr�k �n svenska skall tydligg�ras �ven f�r de elever som har svenska som modersm�l s� att alla vid skolan r�tt f�rst�r och kan v�rdes�tta att hemspr�ksundervisning ges vid skolan. Detta fordrar medvetna insatser fr�n skolledningens sida. Risken finns annars att attityder mot undervisning i modersm�l uppst�r som kan h�mma studielusten f�r dem som f�ljer undervisningen och i olyckliga fall underbl�sa fr�mlingskap mellan olika grupper av elever. Svenska som andraspr�k b�r prioriteras. M�jlighet till kompletterande spr�khj�lp f�r elever som p� grund av brister i spr�kf�rst�else f�r sv�righeter med kunskapsinh�mtande i andra �mnen m�ste finnas f�r att inte dessa elever skall l�pa risken att sacka efter i studierna i en omfattning som senare kan vara sv�rt att ta igen.</pre><pre>Lagstiftning mot mobbning</pre><pre>Det �r en grundl�ggande demokratisk r�ttighet f�r en elev att kunna k�nna sig trygg i skolan och slippa bli f�rem�l f�r �vergrepp och f�rnedrande behandling. Ingen elev skall vara r�dd f�r att g� till skolan p� grund av mobbning och ingen f�r�lder skall beh�va oroa sig f�r att hans eller hennes barn skall uts�ttas f�r n�got s�dant. �nd� �r det s� att mobbningsoffren �r en stor och av m�nga skolor f�rsummad elevgrupp, som genomlever sin skoltid med st�ndig �ngest, otrygghet och d�lig sj�lvk�nsla.</pre><pre>Rapporter fr�n s�v�l Skolverket som Barnombudsmannen visar att problemet �r stort och att hittillsvarande rekommendationer och regler inte �r tillr�ckliga. Milj�partiet har tidigare som enda parti kr�vt lagstiftning i fr�gan. Med h�nsyn till utvecklingen har Barnombudsmannen nu kommit till samma slutsats. Det kr�vs lagstiftning. Regeringen har i dagarna lagt ett f�rslag om sk�rpningar och f�rtydliganden av skollagen som st�d f�r det lokala arbetet mot mobbning. Detta �r utm�rkt och skall f�ljas upp med regler och anvisningar i l�roplaner m m. I detta arbete skall kraven p� program och ansvarsf�rdelning f�r programmens genomf�rande och tillsyn tydligg�ras.</pre><pre>Milj�partiet f�resl�r att ett tydligt krav p� att ett fullst�ndigt program f�r hantering av mobbningsproblemet skall finnas vid varje skola och att ansvaret f�r att detta finns och att programmet f�ljs skall ligga p� skolans rektor. Det skall ocks� framg� att det �ligger kommunen att �vervaka att skolorna inom kommunen verkligen f�ljer lagen genom utv�rderingar i samverkan med skolorna. Skolverket b�r s�rskilt uppm�rksammas p� att inf�randet i skollagen och l�roplanerna ocks� skall inneb�ra att Skolverket har det �vergripande tillsynsansvaret och skyldighet att ingripa n�r lagens och l�roplanens intentioner ej f�ljs.</pre><pre>Fr�gor kring mobbning skall ing� som en del i skolans viktiga uppgift att ge eleverna en demokratisk grundsyn, som bygger p� respekt och f�rst�else f�r medm�nniskor, tolerans och solidaritet. Detta har direkta konsekvenser f�r val av �tg�rdsprogram (en fr�ga som aktualiserats genom att det f�rekommit fall d�r metoder anv�nts som strider mot demokratiska grundprinciper). Ett program mot mobbning m�ste inneh�lla klara regler f�r hur man aktivt skall kontrollera om mobbning f�rekommer, regler f�r hur mobbning f�rebyggs genom att fr�gan uppm�rksammas och diskuteras �terkommande, s�v�l inom skolan med eleverna som med f�r�ldrar och personal. Elever, f�r�ldrar, personal och skolledning skall engageras aktivt i arbetet med att f�rebygga, uppt�cka och �tg�rda mobbning. Hur mobbningsoffer och mobbare skall behandlas skall klart anges liksom beredskapen att f�lja upp ett �rende under l�ng tid. Mobbning �r en f�r alla p� skolan, inklusive f�r�ldrar, gemensam angel�genhet. Detta b�r ocks� vara v�gledande f�r valet av �tg�rdsprogram.</pre><pre>Fritidsverksamheten</pre><pre>Skolbarnsomsorg i form av fritidsverksamhet i anslutning till skolan �r numera en lagstadgad r�ttighet f�r barn t.o.m. �rskurs 6. Detta motiveras bl a av att det �r vanligt att b�da f�r�ldrarna f�rv�rvsarbetar utanf�r hemmet. Barn under 13 �r skall inte beh�va vara nyckelbarn. Fritidsverksamheten har ocks� stora och viktiga uppgifter i samarbetet med skolan. Fritidspedagogernas verksamhet �r p� m�nga skolor integrerade i klassrumsarbetet. Programmen p� fritids kompletterar ocks� ofta klassundervisningen genom olika aktiviteter som �r kopplade till aktuella undervisningsmoment. Det �r viktigt att skolorna inte av besparingssk�l g�r avkall p� kvalitetskrav inom fritidsverksamheten. Tillsynen �ver denna del i skolans verksamhet �r illa organiserad. Skolverket b�r f� tydliga direktiv om att skolbarnsomsorgen vid en skolas fritidsverksamhet faller inom Skolverkets tillsynsansvar.</pre><pre>Fritidshemmens personal �r en viktig vuxenkontakt f�r barnen och kan f�r barn med sociala problem i familjen f� avg�rande betydelse. Skolbarns- omsorgen borde d�rf�r knytas till kommunernas ungdomsverksamhet vid fritidsg�rdar och ungdomsg�rdar. De fritidspedagoger som ocks� deltar i dessa verksamheter skulle kunna bli en viktig resurs f�r ungdomar som av olika sk�l tillh�r en riskgrupp med tanke p� alkohol, narkotika och kriminalitet. Betydelsen av en trygg kvarst�ende vuxenkontakt, etablerad f�re 12 �rs �lder, kan vara avg�rande f�r den pojke eller flicka som under ton�ren hamnar i sociala situationer som �r os�kra och riskfyllda. Denna samordningsm�jlighet b�r uppm�rksammas och de formella f�rut- s�ttningarna borde finnas inom ramen f�r redan p�b�rjade gemensamma projekt f�r de olika sektorerna. Kanske kan initiativet och samordningen i detta fall l�ggas vid l�nsstyrelserna. Fr�gan b�r belysas och f�rslag till praktiska l�sningar tydligg�ras f�r att underl�tta f�r kommunerna att utnyttja de f�rdelar som den ut�kade fritidsverksamheten vid skolorna kan ge.</pre><pre>Tillsyn av skolan</pre><pre>Beslut och ansvar f�r skolans verksamhet har decentraliserats. Mycket av tidigare S�:s uppgifter har f�rts �ver p� kommuner och enskilda skolor. Detta gagnar m�jligheterna till lokala initiativ och utnyttjande av lokala f�rdelar. Det stimulerar ocks� till st�rre engagemang i skolfr�gor i kommunerna och vid de enskilda skolorna. Skolan har under samma period ocks� genomg�tt stora f�r�ndringar i sin verksamhet, med nya skolplaner, etc. Detta har dessutom skett i en tid n�r skolorna i m�nga kommuner f�tt vidk�nnas mycket kraftigt minskade ekonomiska resurser. Decentralisering av verksamhetsplaneringen, nya skolplaner och minskade resurser �r, var och en, f�r�ndringar som borde leda till �kad uppm�rksamhet p� elevernas situation. Tillsynen borde i en s�dan situation sk�rpas s� att elevernas r�ttigheter till likv�rdig utbildning och trygghet i skolan kan garanteras.</pre><pre>Skolverket har huvudansvaret f�r tillsynen av skolan. Kommunerna har ansvar f�r att den direkta tillsynen sker. Det naturliga vore att Skolverket, med ett �vergripande ansvar, tillser att kommunerna f�r information om vad som f�rv�ntas av dem och sedan kontrollerar att kommunerna verkligen bedriver en aktiv tillsyn enligt anvisningarna. Skolverket har f�tt ett mycket tydligt uppdrag att f�rb�ttra tillsynsarbetet. Detta arbete har p�b�rjats och b�r vidareutvecklas i snabb takt.</pre><pre>F�r n�rvarande sker tillsynen endast i vissa mycket sn�va avseenden, som ligger n�ra kraven p� tillst�nd att driva skola. Tillsyn av undervisningens inneh�ll och kvalitet, f�rekomst av mobbning, m�jligheter till elevdemokrati, resurser f�r barn med l�s- och skrivsv�righeter, risk f�r otillb�rlig indoktrinering, tillg�ng till god skolh�lsov�rd, etc. f�rekommer i alltf�r liten utstr�ckning.</pre><pre>Fr�gan om tillsyn aktualiseras i och med att m�nga frist�ende skolor tillkommit under de senaste �ren. Kommunerna har ingen tillsyn av frist�ende skolor och Skolverket, som ansvarar f�r tillsynen, har mycket glesa bes�k och ett alltf�r grovmaskigt bed�mningsn�t. Inte minst med tanke p� de frist�ende skolornas framtid och den ryktesflora som vuxit fram kring vissa av dessa skolor (speciellt de med skolans verksamhet f�rankrad i n�gon speciell religion), borde tillsynen ske med extra stor omsorg. Elevernas r�ttigheter, enligt vad skollagen som helhet omfattar, m�ste garanteras �ven vid frist�ende skolor. Milj�partiet �r f�r en m�ngfald av pedagogiska metoder och speciella inriktningar. Vi vill emellertid inte medverka till frist�ende skolor d�r samh�llets tillsyn sviktar och elevernas r�ttigheter och personliga integritet inte kan garanteras av samh�llet. Skolverkets tillsyn b�r allts� ut�kas s� att den �ven t�cker undervisningens inneh�ll och sociala f�rh�llanden vid skolan.</pre><pre>Frist�ende och kommunala skolor, en dynamisk organisation av kommunens skolv�sende</pre><pre>Utvecklingen av den kommunala skolan g�r i riktning mot �kad decentralisering av ansvaret, st�rre frihet f�r den enskilda skolan att utveckla egna m�l och undervisningss�tt. Skolan skall ha en egen arbetsplan. Varje skola betraktas som en sj�lvst�ndig enhet med eget ekonomiskt ansvar. F�r�ldraaktiviteten stimuleras. Riksdagen har nyligen beslutat om m�jligheter att inr�tta styrelse med f�r�ldramajoritet vid en skola. De kommunala skolorna har tagit ett stort steg i riktning mot den frihet och det egenansvar som tidigare bara de frist�ende skolorna haft. Den nya friskolereformen ger friskolorna samma ekonomiska villkor som de kommunala skolorna har men med bibeh�llen frihet. Genom f�r�ndringarna i det kommunala skolv�sendet kommer friskolorna och de kommunala skolorna att ing� i ett dynamiskt system som har delvis sammanfallande intressen. Utvecklingen av den svenska skolan kan ske genom samverkan mellan skolor som har olika verksamhetsprofiler.</pre><pre>F�rdelning av anslag till skolor sker inom kommunen enligt av kommunerna utarbetade resursf�rdelningsmodeller d�r f�rdelningen sker med h�nsyn tagen till barnens behov. Anslagens storlek �terspeglar olika sociala faktorer och antal barn med speciella behov. Genom den nya friskolereformen g�ller f�rdelningssystemet gemensamt f�r kommunala skolor och frist�ende skolor. Eftersom systemet med resursf�rdelnings- modeller �r relativt nytt skall Skolverket ges i uppdrag att kontrollera att kommunerna verkligen uppfyller kraven p� att ha tydliga och offentligt redovisade resursf�rdelningsregler f�r bidrag till skolor.</pre><pre>Den frist�ende skolans pedagogiska verksamhet utg�r ett viktigt bidrag till det pedagogiska arbetet inom kommunen och kan i det �msesidiga utbytet ofta fungera som banbrytare och anvisa nya alternativ f�r pedagogiken vid de kommunala skolorna. Det �r d�rf�r ocks� naturligt att kommunen uppl�ter utrymme f�r friskolorna att beskriva sin pedagogiska verksamhet i den kommunala skolplanen.</pre><pre>Gymnasieskolan</pre><pre>Problem och m�jligheter</pre><pre>Gymnasieskolans organisation och inneh�ll har under den f�rra mandatperioden genomg�tt stora f�r�ndringar. Den nya ordningen till�ter stor variation inom givna ramar. Detta skapar goda f�ruts�ttningar f�r lokala f�r�ndringar av gymnasieskolan med ledning av de erfarenheter som v�xer fram. Tyv�rr genomf�rdes reformen alldeles f�r snabbt utan m�jligheter f�r skolledningar och l�rare att anpassa organisation och undervisningsmetodik till de delvis helt nya arbetsuppgifterna med nya kategorier elever. Gymnasiekommitt�n, med uppdrag att f�lja gymnasieskolans utveckling, har avgivit sitt slutbet�nkande vilket tillsammans med Skolverkets rapporter visar att m�nga gymnasieskolor har lyckats v�l med sina nya uppgifter men ocks� att det p� m�nga h�ll f�religger allvarliga brister som kr�ver omedelbara �tg�rder. Det �r fr�mst tv� grupper av elever som drabbas. Den ena gruppen �r elever p� yrkesf�rberedande program som i undervisning i k�rn�mnen m�ter krav som delvis sammanfaller med dem som utformats f�r elever p� de teoretiska programmen (upp till 30 procent passerar vissa kurser med icke godk�nt resultat). H�r handlar det om utslagning i st�llet f�r utveckling av unga m�nniskor. Den andra gruppen utg�rs av de elever som g�r teoretiska program och skall vidare p� olika h�gskoleutbildningar. M�nga av dessa har p� grund av konkurrensl�get vid antagningen till universitet och h�gskolor en mycket tung studieb�rda, som l�gger hinder i v�gen f�r andra aktiviteter som unga m�nniskor beh�ver f�r sin personlighets- och sociala utveckling.</pre><pre>Det arbetas f�r h�gtryck i gymnasierna f�r att komma till r�tta med problemen. F�r att den n�rmaste framtiden skall passeras utan att nya �rskullar drabbas kr�vs emellertid redan nu �tg�rder. Milj�partiet f�resl�r att l�rare och skolledare f�r ytterligare m�jligheter till effektiva fortbildningar i organisatoriska och metodiska fr�gor i den nya gymnasieskolan med exempel fr�n gymnasier som lyckats bem�stra problemen. Milj�partiet ansl�r ocks� f�r detta �ndam�l s�rskilda medel under A4 (20 miljoner kronor) i partiets budgetmotion.</pre><pre>Betygssystemet</pre><pre>N�r betygen inf�rdes h�vdades att de hade tv� funktioner, dels som motivationsh�jande pedagogiskt inslag och dels som urvalsinstrument f�r antagning till h�gre studier. D� en s� stor del av eleverna p� vissa kurser inte n�r ens till godk�nt �r betygen snarast motivationss�nkande. Eftersom huvuddelen av eleverna p� de teoretiska linjerna har de tv� h�gsta betygen fungerar inte heller d�r betygen som motivationsh�jande och inte heller som urvalsinstrument, �ven om de vore reliabla. De diskriminerar inte p� denna niv�. Dessutom tillkommer att betygskriterierna �r mycket vaga och allm�nt formulerade med resultat att l�rare tolkar betygsanvisningar p� mycket olika s�tt. I det tidigare, s.k. relativa, betygssystemet antogs eleverna vara normalf�rdelade �ver betygsskalans olika steg. I det nya systemet �r det sannolikt i st�llet s� att en stor del av variationen i betyg beror p� att det �r l�rarnas tolkning av betygsniv�erna som varierar (och f�rmodligen �r normalf�rdelad).</pre><pre>Ingen unders�kning av betygens reliabilitet eller validitet har gjorts. Vi vet allts� inte i vilken utstr�ckning betyg �r att lita p�; de �r f�rmodligen ganska slumpm�ssiga och godtyckliga. N�gon unders�kning av huruvida betygen s�ger n�gonting om elevens f�rm�ga att tillgodog�ra sig h�gre utbildning eller p� framtida yrkesframg�ng finns inte. Tidigare studier av andra betygssystem har inte kunnat p�visa n�got n�mnv�rt samband med studie- eller yrkesframg�ng. Det finns inget sk�l att tro att det nya systemet, med sina vagare betygsanvisningar och kriterier, skulle vara b�ttre i dessa avseenden.</pre><pre>Betygssystemet har s�ledes, helt i linje med vad Milj�partiet h�vdade d� det inf�rdes, visat sig ol�mpligt. Betygen b�r tas bort och ers�ttas med andra former f�r bed�mning �ven n�r det g�ller antagningsf�rfaranden. Om inte detta g�r av politiska sk�l s� m�ste under alla omst�ndigheter kunskapskraven och reglerna f�r betygss�ttning ses �ver. Milj�partiet f�resl�r att en utredning tills�tts med uppdraget att mycket skyndsamt f�resl� �tg�rder s� att betygssystemet i gymnasieskolan kan avskaffas eller starkt reduceras.</pre><pre>Studiernas inneh�ll och uppl�ggning</pre><pre>Allm�nt sett �r gymnasiestudierna �verbelastade med kunskapsstoff och alltf�r litet utrymme finns f�r estetisk verksamhet, studier av livsfilosofiska fr�gor, etc. Detta �r allvarligt med tanke p� att gymnasiestudierna g�ller en period i m�nniskans liv d� hon �r som mest �ppen f�r konstn�rliga upplevelser, s�kande och undrande inf�r de stora livsfr�gorna och i f�rd med att ta det stora klivet in i vuxenv�rlden. Det �r d�rf�r viktigt att inneh�llet i program och kurser ses �ver. Inte minst g�ller detta de stora k�rn�mnenas omfattning. K�rn�mnena m�ste ocks� inf�rgas, d v s anpassas till inneh�ll och metodik efter de program de skall ing� i. Relevant matematik, engelska etc ser ganska olika ut f�r den som l�ser p� industriprogrammet, textil, hotell och restaurang eller g�r naturvetenskapligt program f�r att bli l�rare i fysik. Denna inf�rgning och d�rmed sammanh�ngande variationer i betygskriterierna ryms helt inom ramen f�r g�llande l�roplaner och kr�ver inga �ndrade lagar eller regler.</pre><pre>Det �r ocks� tydligt att timplanerna p� m�nga h�ll haft en alltf�r styrande inverkan. Studierna skall vara m�lstyrda och det antal timmar som en elev beh�ver f�r en viss kurs skall kunna anpassas efter den enskilde elevens behov. �kat elevinflytande och nya undervisningsformer med individualiserad undervisning �r tv� viktiga inslag i gymnasieskolans utveckling. Omst�llningen st�ller stora krav p� skolledning och l�rare. S�rskilda resurser f�r utvecklingsarbetet finns i �rets budget men �r otillr�ckliga. Milj�partiet f�resl�r en ytterligare f�rst�rkning av denna post.</pre><pre>APU</pre><pre>En viktig del i gymnasieutbildningen utg�r den arbetsplatsf�rlagda utbildningen (APU). Den har s�rskild betydelse f�r de yrkesf�rberedande programmen och b�r byggas ut ytterligare. Tyv�rr har m�nga gymnasier haft stora problem med att bygga upp en meningsfull APU. S�v�l f�retag som skolledning saknar tradition p� omr�det och det beh�vs ytterligare information och v�gledning om hur ett effektivt samarbete med ortens f�retag byggs upp och ett gemensamt APU formas. Milj�partiet f�resl�r att man i f�rsta skedet koncentrerar insatserna fr�n Skolverket p� att f� den redan beslutade APU att fungera och f�rst d�refter utreder m�jligheterna till en ut�kad APU som ett led i en b�ttre yrkesf�rberedande utbildning.</pre><pre>Modersm�l</pre><pre>M�nga elever har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l. Deras situation b�r uppm�rksammas speciellt. Mycket av det som anf�rts om modersm�lsundervisning f�r grundskolan i denna motion g�ller �ven gymnasieskolan. F�r den grupp gymnasieelever som �nnu ej till�gnat sig svenska spr�ket s�v�l att de kan f�lja undervisningen i alla �mnen �r det viktigt att st�d kan ges i de �mnen d�r s� beh�vs. Modersm�lsundervisning, som ett av flera �mnen som kan v�ljas inom ramen f�r individuellt val, b�r ocks� �gnas speciell uppm�rksamhet.</pre><pre>Allm�nna m�l</pre><pre>Det finns en stor risk att den fortsatta uppf�ljningen av gymnasieskolans utveckling f�r en slagsida mot kontroll av �mneskunskap i betyg m�tt. Det �r viktigt att man i uppf�ljningen av den nya gymnasieskolan �ven uppm�rksammar �vriga aspekter p� skolans uppgifter. Elever som l�mnar gymnasieskolan skall framf�r allt ha med sig en stark lust att l�ra, en v�rdnad f�r livet och f�rst�else f�r livsvillkoren p� jorden och sin egen plats i ett historiskt och ekologiskt sammanhang samt en djupt f�rankrad demokratisk grundsyn. Gymnasieskolan f�r inte brista i dessa sina viktiga huvuduppgifter.</pre><pre>Universitet och h�gskola</pre><pre>Allm�nt</pre><pre>S�v�l grundutbildning som forskarutbildning och forskning vid universitet och h�gskolor har genomg�tt mycket stora f�r�ndringar under 1990-talet. Antalet studerande har �kat och verksamheterna expanderat bl a genom utvecklingen av flera sm� och medelstora h�gskolor. Universitet och h�gskolor har f�tt v�sentligt �kad beslutsr�tt i en rad fr�gor. Under innevarande �r har ytterligare avregleringar genomf�rts eller f�reslagits och ledningsfunktionerna har f�rb�ttrats i syfte att �ka m�jligheterna f�r en rationalisering och modernisering av verksamheterna.</pre><pre>De politiska m�ls�ttningarna med utbyggnaden har dominerats av tv� problem; den h�ga arbetsl�sheten och bristen p� h�gkvalificerad arbetskraft f�r n�ringslivet. Stora ekonomiska insatser har gjorts f�r att �ka antalet utbildningsplatser i grundutbildningen och f�rst�rka den till�mpade forskningen (fr�mst genom inr�ttande av l�ntagarfondsstiftelserna och delfinansiering av olika EU-projekt).</pre><pre>Den f�rda utbildnings- och forskningspolitiken har lett till flera allvarliga problem. Underdimensioneringen av svensk grundforskning, sedd i relation till den till�mpade forskningen, har �kat. Den successiva �kningen av antalet studerande, med mer heterogena och delvis nya elevkategorier, har inneburit att en revolution av grundutbildningen har smugit sig p� universitet och h�gskolor utan att dessa haft m�jlighet att st�lla om till den nya situationen. Kompetenta l�rare saknas, de gamla undervisningsformerna �r inte l�mpliga f�r de nya arbetsuppgifterna, antagningssystemets ramar har spr�ngts, administrationen av studiemedel till de studerande klarar inte de stora studerandegrupperna, etc. Den stora satsningen i form av 60 000 nya utbildningsplatser borde ha f�rberetts b�ttre och har som det nu �r f�tt ett drag av panik�tg�rd.</pre><pre>I �rets budgetproposition f�resl�r regeringen en rad olika �tg�rder i syfte att f�rb�ttra genomstr�mningen och kvalit�n i utbildningarna. Bland annat f�resl�s en genomgripande reglering av forskarutbildningen. Detta f�rslag har mycket stora brister. Risken �r stor att regeringen genom sina satsningar upprepar 1960-talets misstag - att genomf�ra en snabb expansion utan tillg�ng p� kompetent personal och l�mpliga undervisningsformer och sedan permanenta systemet. Om inte universitet och h�gskolor �n en g�ng skall l�sas upp och tappa utvecklingspotential s� m�ste r�rligheten i systemet �kas v�sentligt. Om dagens problem �r brist p� kompetenta l�rare s� �r morgondagens problem just bristen p� r�rlighet.</pre><pre>Vad g�ller inneh�llet i utbildningarna f�respr�kar regeringen en traditionell, n�ringslivsinriktad linje. Satsningarna p� teknisk- naturvetenskaplig utbildning, medicin och i viss m�n IT �r mycket stora med en rad aktiva stimulans�tg�rder. N�gon djupare analys av behovet av andra utbildningar g�rs ej. Detta rimmar illa med det alltmer uppenbara kravet p� en omst�llning mot en ekologiskt och socialt l�ngsiktigt h�llbar samh�llsutveckling. H�r borde fr�gor om milj�kunskap och kunskap om grundl�ggande biologiska livsbetingelser, internationell f�rankring av �mneskunskaper, vetenskapsteoretiska f�ruts�ttningar f�r m�nskligt vetande och handlande och behovet av tv�rvetenskapliga (m�ngvetenskapliga) utbildningar behandlats ing�ende och lett till f�rslag som b�ttre gagnat en framsynt utveckling av svensk utbildning och forskning.</pre><pre>Kvar st�r dock det faktum att �rets budget i ekonomiskt h�nseende inneb�r relativt goda m�jligheter f�r universitet och h�gskolor vad g�ller grundutbildning och i viss m�n forskarutbildning och forskning. �ven om expansionen kr�ver stora organisatoriska och metodiska omst�llningar s� �r f�ruts�ttningarna genom de avregleringar som skett inte orimliga. Situationen f�r universitet och h�gskolor liknar i viss m�n den situation som gymnasieskolan befann sig i inf�r genomf�randet av gymnasiereformen f�r fyra �r sedan. Erfarenheterna fr�n det reformarbetet kan vara till nytta speciellt med tanke p� behovet av f�r�ndringar av undervisningsmetodiken. En ut�kad kunskap om och samverkan med gymnasieskolan �r �ven av andra sk�l en viktig del i utvecklingsarbetet inom grundutbildningen vid universitet och h�gskolor.</pre><pre>Grundutbildning</pre><pre>Grundutbildningen har tidigare omstrukturerats med i vissa avseenden goda resultat. Ett myller av linjer har reducerats till en mer flexibel struktur. Bristande �versk�dlighet �r dock fortfarande ett problem liksom sv�righeter f�r tv�rvetenskapliga utbildningar �ver fakultetsgr�nserna.</pre><pre>I och med att antalet studerande har �kat och kommer att �ka �nnu mer, s� accentueras behoven av en anpassning av undervisningen till de nya betingelser med stora heterogena grupper och nya studerandekategorier. Kraven p� l�rarnas undervisningsskicklighet �kar och sj�lva undervisnings- metoderna m�ste i mycket h�gre grad �n tidigare anpassas till de enskilda elevernas olika grundf�ruts�ttningar.</pre><pre>Det �r nu dags att �ven h�gskoll�rarna f�r en professionalitet inom undervisningsomr�det. Milj�partiet f�resl�r att det inr�ttas en s�rskild h�gskoll�rarutbildning (en termin initialt). Denna utbildning skall ledas av erfarna h�gskoll�rare med stort intresse f�r utveckling av metodik f�r undervisning av vuxna. Den skall vara f�rlagd till h�gskolan och ha goda m�jligheter till praktiska �vningar; hela utbildningen skall ske i n�ra anknytning till verkliga undervisningssituationer. En s�dan utbildning kan ocks� fylla en lucka i utbildning av l�rare f�r vuxenutbildning utanf�r universitet och h�gskolor.</pre><pre>Fr�gan om inf�rande av en h�gskoll�rarutbildning aktualiserar den mer �vergripande fr�gan om bristen p� l�rarutbildning f�r vuxenstuderande. Behovet har tydliggjorts i samband med den mycket stora �kningen av antalet vuxenstuderande p� gymnasie- och grundskoleniv� inom ramen f�r Kunskapslyftet. En �kning med n�rmare 200 000 vuxenstuderande inom detta omr�de s�tter problemet p� sin spets. Vi �terkommer till fr�gan under avsnittet om vuxenutbildning, d�r krav st�lls p� en ordnad vuxenl�rar- utbildning.</pre><pre>Yrkesutbildning</pre><pre>M�nga yrkesutbildningar �r f�rlagda till universitet och h�gskolor med motiveringen att utbildningen skall vara forskningsanknuten. Det �r emellertid l�ngt ifr�n sj�lvklart att detta har gagnat alla yrkesutbildningar. M�nga utbildningar f�rflackas och blir otydliga genom att l�rare i utbildningen har sina kvalifikationer inom �mnesomr�dets vetenskapliga del men kanske saknar den yrkesm�ssiga erfarenheten. M�nga klagar �ver att utbildningar inte ger en yrkesidentitet, att undervisande personal inte duger som yrkesf�rebilder, att undervisningen inte sker i n�ra kontakt med den verklighet som yrket sedan g�ller, etc.</pre><pre>L�rarutbildningen �r ett bra exempel p� en yrkesutbildning som i m�nga fall drabbats h�rt av att den f�rdes till universitet och h�gskolor. Ofta har utbildningen blivit splittrad p� en m�ngd olika institutioner och praktikm�jligheterna �r ofta bristf�lliga. Undervisningens tyngdpunkt m�ste f�rskjutas mot den praktiska verksamheten i skolmilj�n och teoriundervisningen b�r p� ett helt annat s�tt �n f�r n�rvarande knytas samman med erfarenheterna fr�n den verkliga skolvardagen. Det handlar om att ers�tta en splittrad, n�got verklighetsskild utbildning med en samlad, praktiskt inriktad, d�r l�rarna b�r ha stor yrkeserfarenhet och d�r l�rarkandidaterna redan fr�n b�rjan f�r m�jlighet att utveckla sin identitet som l�rare. Att l�rarh�gskolorna utvecklas mot egna sammanh�llna enheter, att anknytning till �vningsskolor st�rks och praktikinslagen st�rks etc, �r naturligtvis inte n�got hinder f�r att de har en n�ra anknytning till ett universitet eller en h�gskola. F�rdelarna med en sammanh�llen l�rarutbildning med egen tydlig hemvist �r m�nga; bland annat skulle den ge goda f�ruts�ttningar f�r en adekvat skolforskning genom att l�rarh�gskolor i egen regi kan utveckla s�v�l skolforskning som forskarutbildning.</pre><pre>Milj�partiet f�resl�r att en utredning tills�tts f�r att ta fram f�rslag till en l�mplig utformning av yrkesutbildningar (varvid speciellt de utbildningar som nu �r f�rlagda till universitet och h�gskolor skall uppm�rksammas). Utredningen b�r ocks� utarbeta f�rslag till hur dessa utbildningar b�st lokaliseras och struktureras. Erfarenheterna fr�n den nu p�g�ende f�rs�ksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning b�r d�rvid s�rskilt beaktas.</pre><pre>L�rlingsutbildning</pre><pre>Som ett led i utvecklingen av verklighetsanknutna, eftergymnasiala yrkesutbildningar med h�g kvalitet framst�r regeringens f�rslag i utvecklingsplanen 1997 om en modern l�rlingsutbildning som en intressant m�jlighet. Milj�partiet har i olika sammanhang tidigare f�reslagit �terinr�ttandet av l�rlingsutbildningar. I separata motioner har vi redovisat riktlinjer f�r en s�dan utbildning, utg�ende fr�n erfarenheter fr�n andra l�nder som l�nge haft l�rlingsutbildningar, t ex Tyskland, Danmark och Norge men med en anpassningen till den svenska arbetsmarknaden. Den form av l�rlingsutbildning som regeringen diskuterat i utvecklingsplanen 1997 avser fr�mst gymnasiala l�rlingsutbildningar, knutna till gymnasieskolan och med skolan som huvudman. Detta �r en viktig del men f�r att l�rlingsutbildning skall bli ett kraftfullt instrument i svensk yrkesutbildning m�ste �ven de eftergymnasiala l�rlingsutbildningarna utvecklas. F�r m�nga utbildningar �r det d� naturligt att huvudansvaret l�ggs p� f�retag eller branschorganisationer, f�r andra kan utbildningens huvudman vara en folkh�gskola, en h�gskola, en kommunal f�rvaltning etc. Erfarenheterna fr�n f�rs�ken med kvalificerad yrkesutbildning b�r h�r kunna vara till stor hj�lp n�r det g�ller att finna l�mpliga organisationsformer. Det �r ocks� viktigt att arbetsmarknadens parter stimuleras att aktivt deltaga och ocks� ta initiativ till utvecklingen av olika l�rlingsutbildningar. H�r b�r regeringen kunna ta ett ansvar f�r att i ett initialskede underl�tta processen.</pre><pre>Studiest�d</pre><pre>De nya formerna f�r studiest�d som f�resl�s i Studiest�dskommitt�ns bet�nkande b�r kunna ge stora f�rdelar j�mf�rt med de gamla. De leder inte till en orimlig skulds�ttning och amorteringsplanerna borde inneb�ra en b�ttre f�rdelning av kostnaderna �ver tiden. Regeringen har avvaktat med proposition i �rendet. Reformen �r viktig och br�dskar eftersom de nuvarande nackdelarna ackumuleras. Alltfler studerande hamnar i en orimlig skuldf�lla och statens framtida f�rluster vid avskrivningar av ej amorterade studiel�n �kar. Det �r angel�get att ett f�rslag enligt den f�rdigbehandlade utredningen l�ggs till riksdagen snarast.</pre><pre>Studenternas valm�jligheter</pre><pre>M�jligheter att fritt v�lja �mneskombinationer vid h�gskolestudier m�ste f�rb�ttras. Kurserna b�r utformas s� att det i st�rre utstr�ckning �n vad som nu �r fallet g�r att kombinera �mnen fr�n olika fakulteter och vetenskapsomr�den, t.ex. tekniska �mnen med biologi och psykologi, kunskapsteori med medicin o s v. Universiteten b�r �ka samordningen i kursplaneringen och f�rb�ttra informationen till studenterna om olika m�jligheter till �mneskombinationer. Universiteten b�r ocks� efterstr�va en tydligare profilering s� att landets resurser samlas till kraftfulla enheter. Kurser inom specialomr�den b�r vara �ppna f�r studerande fr�n andra universitet och h�gskolor och en �kad r�rlighet hos studenter �r viktig. I detta sammanhang aktualiseras �ter fr�gan om CSN-kortet som inte l�ngre finansieras �ver statsbudgeten. Den gamla formen av CSN-kort b�r �terinf�ras just f�r att �ka m�jligheterna f�r studenter att studera vid olika universitet och h�gskolor.</pre><pre>Den nuvarande proceduren f�r antagning av studerande till h�gre utbildning har stora brister. H�gskolornas institutioner har att hantera stora m�ngder anm�lningar vid terminsstarten och den slutliga antagningen f�rsenas ofta upp till flera veckor. Detta medf�r att m�nga studerande anl�nder till sina studiegrupper s� sent att de f�r p�tagliga sv�righeter att till�gna sig det stoff som redan behandlats. F�r att reducera en on�dig administrativ b�rda f�r institutionerna och eliminera de genom f�rseningarna uppkomna studiehindren m�ste rutinerna f�r antagning bli betydligt effektivare. En genomgripande f�r�ndring synes p�kallad och vi f�resl�r att H�gskoleverket f�r i uppdrag att i samverkan med ber�rda myndigheter utforma ett f�rslag till nya antagningsrutiner.</pre><pre>H�r kan ocks� tas upp regeringens f�rslag till f�rdelning av det �kade antalet grundutbildningsplatser. Speciellt anm�rkningsv�rt �r att regeringen inte beaktat vilken utbildningskapacitet l�ros�tena dokumenterat. Anslaget f�r grundutbildning vid universitet och h�gskolor knyts i dag till ett uppdrag i form av ett tak (max antal studerande) under vilket full ers�ttning utg�r f�r examinerade studenter och �ver vilket inget ytterligare bidrag erh�lles. Regeringen har i �rets budget angivit en rad kriterier f�r f�rdelning av bidrag p� universitet och h�gskolor. Detta �r ett framsteg j�mf�rt med redovisningen i f�rra �rets budget. Men fortfarande saknas en redovisning av vilka universitet och h�gskolor som kunnat ge en undervisning upp till taket och hur l�ngt under taket �vriga presterat. Situationen �r den att vissa h�gskolor och universitet har undervisat l�ngt ut�ver taket (allts� ut�ver vad de f�tt ers�ttning f�r; i den gruppen dominerar universiteten) medan m�nga av de sm� och medelstora h�gskolorna �nnu inte har kapacitet att ge en utbildning ens enligt f�rra �rets m�l (tak).</pre><pre>En granskning av den nu f�reslagna f�rdelningen visar att regeringen i m�nga fall ansl�r medel f�r st�rre �kningar av studerandeantalet till de h�gskolor som inte klarat tidigare uppdrag vilket f�ranleder oss att f�resl� att f�rdelningen ses �ver och justeras. Det f�religger stor risk att utvecklingen p� vissa h�ll g�r s� snabbt att kvaliteten efters�tts eller att utbildningsm�len ej uppn�s p� grund av att f�rdelningen ej skett optimalt.</pre><pre>Milj�partiet f�resl�r att regeringens �kning med 30 000 platser p� grundutbildningen disponeras s� att universiteten f�r ta emot en st�rre del �n vad regeringen f�resl�r. Milj�partiet f�resl�r att f�rdelningen av resterande platser p� sm� och medelstora h�gskolor ses �ver och att ett v�lmotiverat f�rslag till platsf�rdelning f�r dessa tas fram av regeringen.</pre><pre>Milj�kunskap</pre><pre>Samh�llet kommer i en snar framtid att efterfr�ga personer som f�rutom traditionella yrkeskunskaper inom t ex teknik och ekonomi ocks� har gedigna baskunskaper i ekologi och biologi. M�nniskor som har kunskap inom gr�nsomr�det mellan biologi, ekologi, ekonomi och teknik beh�vs i arbetet att anpassa dricksvattenhantering, byggnation, energiproduktion, varuproduktion och �tervinning, sophantering, avloppsrening osv. till moderna krav. Dessa vidgade yrkeskunskaper beh�vs f�r att milj�v�nligare alternativ skall kunna ers�tta otidsenliga l�sningar som genom tradition har f�ste i nuvarande verksamheter.</pre><pre>Utbildningar med milj�kunskap som bas har redan inf�rts i mindre skala och d� ofta i speciella syften, t.ex. utbildning av milj�skyddsinspekt�rer. Det framtida behovet av milj�kunnig personal inom samh�llets olika sektorer �r uppenbart. Flera l�ros�ten har p� eget initiativ startat milj�relaterade utbildningar. Dessa utbildningar b�r ges s�rskilt st�d och en fortsatt utveckling i denna riktning vid alla l�ros�ten b�r stimuleras. Vi f�resl�r att en utredning tills�tts f�r att utv�rdera existerande utbildningar p� omr�det samt med ledning av denna utv�rdering utarbeta ett f�rslag till en samordnad utbildning i stor skala varvid speciellt skall uppm�rksammas milj�- kunskapernas integration med andra �mnesstudier och utbildningar. Milj�kunskap skall inte bara vara en specialitet utan b�r ing� som ett viktigt led i alla utbildningar.</pre><pre>Bruksanvisning f�r akademiska grundexamina</pre><pre>M�nga C- och D- kurser vid universitet och h�gskolor har det dubbla syftet att dels vara den bas fr�n vilken de studerande skall forts�tta till forskarutbildningen och dels (f�r flertalet studerande) vara avslutningen p� den utbildning som ligger till grund f�r deras yrkesverksamhet. F�r flertalet �mnen vid t.ex. de humanistiska och samh�llsvetenskapliga fakulteterna �r denna dubbla funktion otydlig. Studenterna vet ofta inte ens vilka villkor som g�ller f�r en fortsatt forskarutbildning och vad den leder till f�r arbetsm�jligheter. Inte heller vet de vilka f�rv�rvsm�jligheter som st�r �ppna efter olika utbildningar.</pre><pre>Samma okunnighet finns p� avn�marsidan. Arbetsgivare s�v�l inom n�ringslivet som inom den offentliga sektorn saknar god information om vad olika utbildningar ger f�r yrkesm�ssig kompetens. Det duger inte att h�vda att m�nga utbildningar �r "fria" och inte avser att vara direkta yrkesutbildningar. I dessa fall �r behovet st�rre �n n�gonsin av en genomlysning av utbildningens m�jliga anv�ndbarhet i samh�llet. Vi f�resl�r att H�gskoleverket f�r i uppdrag att i samverkan med olika universitet och h�gskolor ta fram bra informationsmaterial, ett riktat till studenter som information inf�r studieval och yrkesval och ett f�r marknaden f�r r�tt utnyttjande av utbildad arbetskraft. Viss s�dan information finns men �r alldeles otillr�cklig.</pre><pre>J�mst�lldhet i grundutbildningen</pre><pre>Statistiskt sett s� r�der inte n�gon allvarlig skevhet i k�nsf�rdelningen i grundutbildningen vid universitet och h�gskolor. Undantag finner vi i vissa �mnesgrupper inom t.ex. teknisk-naturvetenskapliga och medicinska utbildningar. De insatser som beh�vs handlar sannolikt i f�rsta hand om olika typer av information samt att l�rare i teknisk-naturvetenskapliga �mnen i grundskolan och gymnasiet utformar undervisningen med h�nsyn till skillnader mellan flickors och pojkars intressen och erfarenheter.</pre><pre>Trots att ungef�r lika m�nga kvinnor som m�n deltar i grundutbildningen s� �r det en �vervikt f�r m�n bland dem som g�r vidare till forskarutbildning. En del av orsakerna till detta st�r antagligen att finna i grundutbildningens slutskede. Ofta anv�nds det mindre forskningsarbete som utf�rs p� C- och D- niv� som merit vid antagningen till forskarutbildningen. Det finns m�nga tecken p� att m�n i st�rre utstr�ckning �n kvinnor v�ljer uppsats�mnen i n�ra anslutning till handledarens forskningsprojekt. Resultatet blir att kvinnor f�r en n�got sv�rare arbetsuppgift samt att de eventuellt inte �r lika v�lkomna i forskarutbildningen som de manliga studerande som redan arbetar i handledarens projekt. Institutionerna b�r uppm�rksammas p� detta problem och vidtaga �tg�rder s� att kvinnliga studerande inte drabbas av skillnader i f�ruts�ttningar att g� vidare till forskarutbildning.</pre><pre>T�nkbara �tg�rder �r m�nga och olika f�r olika institutioner - fr�n tydlig information om f�r- och nackdelar med olika strategier vid val av uppsats�mne till aktiva �tg�rder f�r att kompensera brister i handledning och kursgivning. Fr�gan om skillnader f�r m�n och kvinnor vad g�ller yttre, institutionella betingelser f�r studieframg�ng m�ste tas p� stort allvar. Universiteten b�r f� tydliga direktiv om behovet av �tg�rder samt krav p� redovisning av vidtagna �tg�rder och deras resultat.</pre><pre>Forskarutbildning</pre><pre>M�nga sk�l anf�rs f�r att forskarutbildningen beh�ver f�rb�ttras. Kvaliteten �r h�g men kan bli h�gre och antalet utbildade forskare �r f�r litet. Efter avslutad grundutbildning skall det ta fyra till fem �r att genomf�ra en forskarutbildning vid svenskt universitet. F�r flertalet studerande tar utbildningen betydligt l�ngre tid. Statistiken visar att studerande vid teknisk eller medicinsk forskarutbildning lyckas betydligt b�ttre �n studerande vid t.ex. humanistisk eller samh�llsvetenskaplig fakultet i studietid m�tt. Detta ger en viss v�gledning om var problemet ligger. Det �r ocks� s� att studerande med doktorandtj�nst har betydligt b�ttre studieresultat �n s�dana som ej har s�dan tj�nst.</pre><pre>Doktorandtj�nsterna, som bekostar den forskarstuderandes uppeh�lle under studietiden, betalas via anslag till universiteten (och i viss utstr�ckning via forskningsr�d, fonder och stiftelser). D�remot finns inga medel anslagna f�r den forskning som vederb�rande skall bedriva (mycket sm� bidrag kan erh�llas fr�n det helt otillr�ckliga fakultetsanslaget f�r ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet). Detta betyder i praktiken att den forskarstuderande �r h�nvisad till att anv�nda handledarens utrustning och anslag f�r datoranv�ndning, laboratoriemateriel, litteratur, kopierings- apparatur etc. Detta i sin tur f�ruts�tter att den studerande verkligen utf�r sitt avhandlingsarbete inom handledarens projekt. Handledaren, en universitetsforskare, finansierar vanligtvis sin forskning via anslag fr�n forskningsr�d. Detta beroende mellan handledaren och den forskar- studerande inneb�r vissa f�rdelar. Det �r l�ttare att effektivt fullf�lja sina studier n�r man har tillg�ng till litteratur, apparatur, handledarens kunskap etc. Man h�r ofta s�gas att b�sta forskarutbildningen f�r man om man deltar i en forskargrupp. I detta sammanhang b�r det dock uppm�rksammas att forskarutbildningens organisation och pedagogiska utformning �r av mycket skiftande kvalitet vid olika institutioner. H�r finns ett stort behov av f�rb�ttringar. Regeringen f�resl�r i budgetpropositionen att en s�rskild studierektor f�r forskarutbildning inr�ttas vid varje fakultet. Denna l�sning kan l�tt leda till ytterligare byr�kratisering av universitetsledningen utan att n�gra reella f�rb�ttringar n�s. Milj�partiet f�redrar en l�sning d�r H�gskoleverket bist�r h�gskolorna med rekommendationer och sedan i sin tillsyn s�rskilt uppm�rksammar forskarutbildningens utformning.</pre><pre>Sj�lvfallet inneb�r beroendet av handledarens anslag ocks� en risk f�r att nya id�er h�mmas. Ett annat hinder �r att handledaren ofta inte handleder lika effektivt inom hela sitt kompetensomr�de utan koncentrerar sina insatser on�digt h�rt p� sitt eget aktuella forskningsprojekt. Detta leder till en begr�nsning av bredden i forskarutbildningen. Det tycks vara s� att kvinnor i forskarutbildningen oftare �n m�n v�ljer egna avhandlings�mnen, �mnen som inte faller direkt inom n�gon handledares projekt. Detta medf�r sv�rare studief�rh�llanden med mindre resurser och hj�lp f�r kvinnor. Studietiden blir l�ngre. Till bilden h�r ocks� att handledarna som regel �r m�n.</pre><pre>F�rmodligen missgynnas kvinnliga studerande mer �n m�n av att den forskning som doktorander utf�r saknar egen finansiering. Milj�partiet ser det som angel�get, b�de f�r att �ka m�jligheten f�r nya id�er att pr�vas av unga forskare och f�r att minska ett av hindren f�r kvinnliga forskarstuderande, att till forskningsr�den ansl� s�rskilda medel f�r st�d till forskarstuderande. F�r n�rvarande kr�vs som regel minst docentkompetens f�r att det skall vara meningsfullt att s�ka anslag vid statliga forskningsr�d.</pre><pre>Genom det av Milj�partiet f�reslagna grundforskningsavdraget (GFA) kan forskarstuderandes ekonomiska situation kraftigt f�rb�ttras (utan att n�gra ytterligare medel beh�ver tillskjutas i budgeten). Milj�partiet f�resl�r ytterligare 500 miljoner kronor f�r doktorandtj�nster i �rets budget, vilket inneb�r ett tillskott p� n�rmare 2 000 doktorandtj�nster (att l�ggas till det av regeringen budgeterade tillskottet om ca 350 doktorandtj�nster). Inom ramen f�r GFA kan dessutom forskningsr�dens anslag f�rst�rkas med ca 30 procent, vilket enligt f�rslaget till stor del skall disponeras f�r forskningsanslag till yngre forskare och doktorander. (Se avsnittet om Grundforskningsavdrag nedan.)</pre><pre>Regeringens regleringsf�rslag</pre><pre>Regeringens budgetf�rslag inneb�r att antalet doktorandtj�nster �r alldeles otillr�ckligt och att n�stan inga medel avsatts f�r doktorandernas avhandlingsarbete. Detta �r allvarligt. Dessv�rre f�rv�rras situationen ytterligare f�r forskarutbildningen genom en serie regleringar som regeringen aviserar i budgeten.</pre><pre>I ett av f�rslagen regleras antagningen till forskarutbildningen varvid endast de studerande som har ordnad finansiering skall antas till utbildningen. Den mycket stora grupp som redan �r antagna men saknar finansiering skall dock kvarst�. Om detta f�rslag skulle verkst�llas s� inneb�r det att antagningen till forskarutbildningen, speciellt inom flertalet �mnen inom humanistisk och samh�llsvetenskaplig fakultet, i stort sett skulle upph�ra under de n�rmaste �ren. Det �r ju knappast troligt att nytillkomna s�kande kan h�vda sig i konkurrens med studerande som redan kommit en god bit p� v�g i sin forskarutbildning om de f� doktorandtj�nsterna (anst�llning som doktorand) eller utbildningsbidragen. Situationen f�rv�rras ytterligare om regeringens andra f�rslag om restriktioner i m�jligheten att studera med studiemedel p� forskarutbildningen skulle genomf�ras. P� sikt inneb�r f�rslaget ocks� att antalet doktorander minskar kraftigt f�r att n�rma sig det lilla antal som ryms inom gruppen som har doktorandtj�nst, utbildningsbidrag eller annan finansiering.</pre><pre>Man f�r l�tt intrycket av att regeringen saknar insikt om vilken betydelse f�r den vetenskapliga arbetsmilj�n som doktoranderna har. Vid m�nga mindre institutioner med en eller tv� finansierade doktorander finns en stor grupp (kanske 10 till 20 studerande) som deltar i institutionsforskningen genom eget arbete men med l�g aktivitetsgrad (ofta vid sidan om ett annat arbete), i institutionens seminarier etc. De l�gaktiva doktoranderna har stor betydelse f�r institutionens forskningsklimat och �r en del av den kontakt med omv�rlden som regeringen i andra sammanhang s� varmt f�respr�kar. De �r ocks� b�rare av den tradition som svenska universitet har som levande kultur- och vetenskapscentra �ppna mot samh�llet. Det vore olyckligt om denna halv�ppna del av verksamheten str�ps och forskarutbildningen �vergick till att bli en kursbunden skola f�r n�gra f� heltidsanst�llda studerande. M�ngfalden och variationen m�ste beh�llas. Och sj�lvfallet r�der det inte n�gon konflikt mellan denna funktion och en gradvis f�rb�ttring av studiefinansieringen f�r doktorander.</pre><pre>Kravet p� att den s�kande skall uppvisa ordnad finansiering f�r fyra �r (eller �tta om studierna bedrivs med halvfart) inneb�r ocks� att kvinnor missgynnas kraftigt. Det �r allm�nt k�nt att det �r en stark �vervikt av manliga studerande som g�r in i olika institutionsprojekt, t ex genom att v�lja uppsats�mnen inom n�gon rullande experimentserie. Som en naturlig f�ljd av detta f�r m�nga sedan anst�llning som forskningsassistenter eller f�rs�ksledare inom projektet. N�r s� fr�gan om antagning till forskarutbildning och anst�llning som doktorand blir aktuell s� ligger det n�ra till hands att dessa studerande bed�ms ha speciellt goda (redan dokumenterade) f�ruts�ttningar att genomf�ra forskarutbildningen och d�rf�r kommer i fr�ga i f�rsta hand. Kvinnorna, som inte �r lika ben�gna att g� in i p�g�ende institutionsprojekt, kommer automatiskt i underl�ge i konkurrensen om platserna i forskarutbildningen om kravet p� ordnad finansiering f�r antagning verkst�lls.</pre><pre>Flera uttalanden och f�rslag fr�n regeringen i �rets budgetproposition (t ex om restriktioner i studietiden, avhandlingarnas m�ngfaldigande etc) tyder p� att man tagit de v�lordnade, kursstyrda utbildningarna i vissa teknisk- naturvetenskapliga och medicinska forskarutbildningar som f�rebilder. �r det rent av s� att regeringen tror att den kortare studietiden �r ett uttryck f�r h�gre kvalit� i utbildningen? Kanske �r skillnaden i studietid i st�llet ett uttryck f�r att vissa �mnen kr�ver en st�rre f�rdjupning och vetenskapsteoretisk medvetenhet i forskarutbildningen �n andra? Kanske st�lls i vissa fall kravet p� djupare bildning och bredd �t sidan till f�rm�n f�r skickligheten att organisera bra laborativa examensuppgifter och effektiv tr�ning i publicering enligt accepterade manualer f�r n�gra internationella tidskriftserier? Fr�gorna �r ber�ttigade och s� l�nge de inte besvarats f�religger en ok�nd risk f�r att regeringens m�l, om de anv�nds generellt �ver hela forskningsf�ltet, leder till en allvarlig f�rflackning och utarmning av forskningskvalit�n inom stora vetenskapsomr�den.</pre><pre>Med h�nvisning till de uppenbara f�rs�mringar som regeringens f�rslag skulle leda till vill Milj�partiet best�mt ta avst�nd fr�n de f�rslag och bed�mningar som regeringen framf�r vad g�ller antagning till forskarutbildning och reglering av finansiering och examensm�l.</pre><pre>Forskarutbildning f�r framtiden</pre><pre>Utformningen av forskarutbildningen m�ste �ndras med h�nsyn till de nya krav som m�ter en ung forskare. De arbetsuppgifter som den forskarutbildade skall utf�ra i dagens samh�lle kr�ver ofta ett perspektiv l�ngt ut�ver specialistperspektivet. Forskaren m�ter i dag en problematik som �r l�ngt mer komplicerad och vittomfattande �n vad forskare f�r n�gra decennier sedan reflekterade �ver. Problemen har globaliserats och effekter av olika tekniska �tg�rder p� v�r omv�rld �r stor. �ven forskning inom samh�llsvetenskap och humaniora har tr�tt in i en vidgad kultursf�r med krav p� ett globalt perspektiv, solidaritet l�ngt utanf�r v�ra egna gr�nser och medvetenhet om hur v�ra tankar och handlingar beror av h�ndelser l�ngt ut i omv�rlden.</pre><pre>F�r att forskningen skall kunna aktivt bidra till en l�ngsiktigt h�llbar samh�llsutveckling m�ste dagens forskare ha en medvetenhet om villkoren f�r liv p� jorden, f�rst�else f�r m�nniskans plats i det ekologiska systemet och en insikt om de begr�nsade ramarna f�r m�nskliga kunskapers r�ckvidd samt en insikt om att dagens kunskap inte �r morgondagens sanning. Framtiden kommer att utv�rdera v�ra handlingar utifr�n kunskaper och perspektiv som vi i dag saknar. Forskaren m�ste med de resurser han eller hon f�rfogar �ver ta ett ansvar f�r att begr�nsningarna i v�r kunskap ocks� s�tter gr�nser f�r v�ra handlingsm�jligheter. Styrkan i specialistens prediktionsf�rm�ga ligger i det sn�va perspektivet, vilket ocks� utg�r ett av de st�rsta hoten mot en h�llbar utveckling. Detta har direkta konsekvenser f�r utformningen av en l�mplig forskarutbildning.</pre><pre>All forskarutbildning m�ste inneh�lla studier av de biologiska och ekologiska livsvillkoren f�r liv p� jorden och de biologiska f�ruts�ttningarna vad g�ller m�nniskans f�rm�ga till global solidaritet i tid och rum, begr�nsningarna i m�nniskans kognitiva f�rm�ga vid bed�mning av risker och storskaliga effekter, etc. Forskarutbildning m�ste ocks� ge insikt om de kunskapsteoretiska villkoren och begr�nsningarna f�r m�nskligt vetande. Milj�partiet f�resl�r att dylika undervisningsmoment i biologi, ekologi och filosofi inf�rs som obligatorium i all forskarutbildning i Sverige.</pre><pre>Likv�rdiga villkor f�r kvinnor och m�n i forskarkarri�ren</pre><pre>Regeringen har tydligt markerat sin vilja att �tg�rda oj�mlikheter i forskarkarri�ren mellan kvinnor och m�n. Genom oskicklighet och en ben�genhet att f�rs�ka p�verka symtomen i st�llet f�r orsakerna leder de f�rslag som regeringen lagt och l�gger i �rets budget ofta till f�rs�mringar, som endast i viss m�n kan uppv�gas genom den �kade uppm�rksamhet j�mst�lldhetsfr�gan f�tt genom f�rslagen. Tv� av regleringarna har s�rskilt allvarliga konsekvenser f�r kvinnor i forskarkarri�ren: begr�nsningen av meriteringstid f�r anst�llning som forskarassistent till fem �r efter doktorsexamen samt inr�ttande av rekryteringsm�l f�r nyanst�llning av kvinnliga professorer. Dessa behandlas separat i f�ljande tv� avsnitt.</pre><pre>Regeringens meritreglering f�r forskarassistent</pre><pre>Den �lder n�r man genomg�r forskarutbildning sammanfaller ofta med den tid i livet n�r man normalt skaffar barn. Sj�lvfallet inneb�r det andra f�ruts�ttningar f�r kvinnor �n m�n att genomf�ra en forskarutbildning p� f�rv�ntade fyra fem �r. M�nga familjer d�r kvinnan g�r i forskarutbildning v�ntar med det f�rsta barnet tills kvinnan tagit sin doktorsexamen. Barnaf�dande inneb�r d� en f�rdr�jning av kvinnans fortsatta karri�r, att genom egen forskning meritera sig f�r forskarassistenttj�nst. Vid svenska universitet och h�gskolor finns det bara en tj�nst efter doktorsexamen som �r avsedd f�r vidaremeritering i forskarkarri�ren, n�mligen tj�nsten som forskarassistent. Genom att konkurrensen om forskarassistenttj�nster �r h�rd och meriter endast skall r�knas fr�n de fem f�rsta �ren efter doktorsexamen s� �r m�nga kvinnor n�st intill chansl�sa att g� vidare mot ett arbete som sj�lvst�ndig forskare vid ett svenskt universitet med nuvarande system. (Om kvinnan vill ha familj och barn f�re 30 �rs �lder.) Det �r utan tvekan s� att kvinnan normalt �gnar mer tid och uppm�rksamhet �t barnet under de f�rsta �ren �n vad mannen g�r. En eftersl�pning i meriteringsutrymmet om ett eller tv� �r inneb�r att kvinnor skall konkurrera med m�n som har en till tv� femtedelar s� l�ng meriteringstid. Den begr�nsade meriteringstiden f�r anst�llning som forskarassistent �r i sin nuvarande utformning en ren kvinnof�lla.</pre><pre>Denna begr�nsning st�r ocks� i strid med vad regeringen i andra sammanhang framf�rt om vikten av en �kad samverkan med det omgivande samh�llet, betydelsen av att l�rare och unga forskare ocks� g�r ut och skaffar erfarenheter och bidrar i verksamheten i f�retag utanf�r universitet och h�gskolor. En nybliven doktorand som lyder detta r�d hamnar med regeringens f�rslag i ett klart s�mre l�ge om han eller hon har f�r avsikt att forts�tta sin forskarkarri�r via den vanliga v�gen �ver anst�llning som forskarassistent.</pre><pre>Milj�partiet f�resl�r att ingen begr�nsning i meriteringstid f�r anst�llning till forskarassistent skall f�rekomma.</pre><pre>Regeringens rekryteringsm�l</pre><pre>Regeringen har specificerat rekryteringsm�l f�r nyanst�llning av professorer f�r olika l�ros�ten. M�len �r framr�knade som estimat av vad som skulle kunna f�rv�ntas utifr�n antalet kompetenta s�kande inom respektive k�n vid l�ros�tet och skulle i praktiken inneb�ra en kvotering vid anst�llning av professorer. Ber�kningarna vilar p� antagandet att anst�llning b�r g�ras i proportion till antalet latenta s�kande med formell kompetens. Genom att skillnaderna i antal m�n och kvinnor i gruppen m�jliga s�kande ofta �r mycket stor s� leder f�rfaringss�ttet som regel till en kvalitetsf�rs�mring om de angivna m�len skall uppn�s. Det m�ste ocks� klart uttalas att det som st�lls upp som m�l f�r st�rre enheter, t ex l�ros�ten, inte kan anv�ndas som rekommendationer f�r sm� enheter, som t ex enskilda universitetsinstitutioner, med mycket sm� rekryteringsunderlag.</pre><pre>F�rslaget om ekonomiska sanktioner f�r de l�ros�ten som inte n�r de uppst�llda rekryteringsm�len �r olyckligt. Angivande av rekryteringsm�l kan m�jligen accepteras som en beh�vlig p�minnelse om riskerna f�r en fortsatt oj�mlikhet mellan kvinnor och m�n i forskarkarri�ren. Regeringens f�rslag inneb�r emellertid att �tg�rderna riktas mot symtomen i st�llet f�r att uppm�rksamheten riktas mot orsakerna.</pre><pre>Milj�partiet delar regeringens uppfattning att �tg�rder f�r �kad j�mst�lldhet �r n�dv�ndiga. D�remot har vi ingen f�rst�else f�r de r�knetekniska underligheter man anv�nder f�r att ge skenbar saklighet �t argumenten och vi delar inte regeringens sanktionsiver. Milj�partiet delar inte heller regeringens uppfattning att bindande rekryteringsm�l f�r kvotering av kvinnliga professorer vid nyanst�llning �r en l�mplig metod f�r �kad j�mst�lldhet utan avstyrker f�rslaget.</pre><pre>Alternativa �tg�rdsf�rslag</pre><pre>Redan de ovan anf�rda skillnaderna i f�ruts�ttningar f�r m�n och kvinnor i forskarutbildningen pekar p� vissa typer av l�mpliga �tg�rder f�r att f�rb�ttra situationen. �ndra handledningssituationen p� C- och D-niv�n s� att kvinnliga studerande inte drabbas av konkurrenshinder redan i ing�ngen till forskarutbildningen och genomf�r motsvarande f�r�ndringar i handledningen i forskarutbildningen. Vad g�ller val av avhandlings�mne s� g�ller vad som tidigare n�mnts i motionen i samband med uppsatsskrivande p� C- och D-niv�erna i h�g grad ocks� f�r kvinnors val av �mne f�r doktorsavhandlingen. Universitet och h�gskolor b�r f� tydliga direktiv om �tg�rder f�r att f�rb�ttra rutinerna f�r handledning med s�rskild uppm�rksamhet riktad p� kvinnliga studerandes speciella situation.</pre><pre>�ndra meriteringskraven s� att en f�rdr�jning genom barnaf�dande inte l�gger on�diga hinder i v�gen vid konkurrens om tj�nster i forskarkarri�ren. �ppna m�jligheten f�r forskarstuderande att s�ka egna forskningsmedel, s� att de inte �r helt h�nvisade till handledarnas resurser och v�lvilja (t.ex. genom r�dsanslag f�r avhandlingsarbeten). Inf�r olika typer av tidsbegr�nsade tj�nster i forskarkarri�ren.</pre><pre>Milj�partiet f�resl�r att H�gskoleverket f�r i uppdrag att aktivt verka f�r att universitet och h�gskolor vidtar �tg�rder i linje med vad ovan anf�rts i syfte att n� likv�rdiga f�ruts�ttningar f�r kvinnor och m�n i forskar- utbildningen samt att H�gskoleverket ocks� f�r ett tydligt tillsynsuppdrag vad g�ller forskarutbildningen som helhet.</pre><pre>Ny tj�nstestruktur f�r �kad r�rlighet</pre><pre>Alla universitet och de h�gskolor som har forskarutbildning och forskning i sin verksamhet m�ste f� m�jligheter till �kad r�rlighet och st�rre flexibilitet i anst�llningsf�rh�llanden. Den stela struktur som r�der i dag med en tj�nstehierarki best�ende av forskarassistent (tidsbegr�nsad), adjunkt, lektor och professor l�ser systemet p� ett olyckligt s�tt. Forskarassistenttj�nsterna �r f�r f�.</pre><pre>Tj�nstestrukturen vid universiteten b�r ses �ver med m�let att f� en st�rre r�rlighet. L�rare och forskare inom ett l�ros�te skall stimuleras att under vissa perioder arbeta vid andra l�ros�ten i och utanf�r Sverige, under vissa tider delta i forskningsprojekt utanf�r sitt l�ros�te, under vissa perioder arbeta inom andra delar av den offentliga sektorn och inom n�ringslivet. En �kad r�rlighet �r en n�dv�ndighet f�r att skapa m�jligheter f�r yngre forskare och l�rare att komma in i universitetens verksamhet. En �kad r�rlighet skulle ocks� bidraga till en �kad kompetens inom n�ringslivet, inom den offentliga sektorn och, inte minst, inom universitet och h�gskolor. V�ra svenska universitet har en n�rmast unik tr�ghet inbyggd i systemet som h�mmar utvecklingen.</pre><pre>Adjunktstj�nsterna, som huvudsakligen knyts till grundutbildningen var ursprungligen t�nkta som tidsbegr�nsade l�rartj�nster inf�rda f�r att �ka utbytet med gymnasier, h�gre yrkesutbildningar utanf�r universitet och h�gskolor samt n�ringslivet. Denna tanke har man sedan l�nge sl�ppt. Adjunktstj�nsterna har i st�llet blivit rena l�rartj�nster med s� mycket undervisning att innehavaren saknar alla praktiska m�jligheter att bedriva egen vetenskaplig verksamhet. Dessutom �r innehavet som regel inte tidsbegr�nsat. Dessa tj�nster b�r bort eller �ndras.</pre><pre>Milj�partiet har tidigare f�reslagit att tj�nstestrukturen ses �ver och �ndras radikalt f�r att �stadkomma den f�r universitet och h�gskolor s� viktiga r�rligheten och m�jligheter till f�rnyelse. Regeringen har i st�llet valt att inf�ra en form av kvasir�rlighet mellan anst�llningar s� att universitet och h�gskolor sj�lva kan anst�lla en meriterad adjunkt vid l�ros�tet som lektor och en meriterad lektor som professor. Detta f�rslag h�lsas sj�lvfallet med gl�dje av de fackliga organisationerna. F�rslaget ger �kade m�jligheter f�r de redan anst�lldas karri�r inom det egna universitetet (men minskar ocks� r�rligheten mellan l�ros�ten eller l�ros�ten och det omgivande samh�llet). I den m�n det �kade antalet h�gre tj�nster som blir f�ljden inte �tf�ljs av �kade statliga anslag, s� kan man befara att det bidrar till minskat utrymme f�r undervisning och forskning och medf�r minskade l�ner f�r ber�rda tj�nster. De �kade kostnaderna �r emellertid avsev�rda om man beaktar att en professur i dagsl�get ingalunda inskr�nker sig till enbart l�nekostnaden utan ocks� inkluderar kostnader f�r lokaler, utrustning, service etc som totalt ligger �ver 1 miljon kr per tj�nst. N�got utrymme f�r �kade kostnader i samband med reformens genomf�rande finns inte i �rets budget.</pre><pre>De tv� helt dominerande problemen n�r det g�ller tj�nsterna vid universitet och h�gskolor �r den d�liga r�rligheten och bristen p� kompetenta l�rare och forskare. Milj�partiet f�resl�r d�rf�r inf�rande av visstidsf�rordnade vid anst�llningar, en ordentlig f�rst�rkning av forskarutbildningen samt inf�rande av en s�rskild h�gskoll�rarutbildning. De tv� senare f�rslagen har presenterats utf�rligt p� annat st�lle i motionen.</pre><pre>Administration och rationaliseringsm�jligheter</pre><pre>Milj�partiet har under l�ng tid kr�vt en effektivisering av ledningsfunktionerna vid universitet och h�gskolor. Regeringen har nu f�reslagit en rad s�dana f�rb�ttringar och riksdagen f�rv�ntas besluta i �rendet under h�sten. Detta kan vara ett stort steg fram�t n�r det g�ller m�jligheterna till rationalisering, kvalitetss�kring och omst�llning av universitet och h�gskolor inf�r de helt nya utbildningsuppdrag som den kraftigt ut�kade studerandegruppen genererar. Milj�partiet v�lkomnar dessa m�jligheter och konstaterar att de kan inneb�ra att h�gskolornas stora utvecklingspotential frig�rs. Vi vill ocks� s�rskilt betona att utvecklingen av forskning och undervisning redan tidigt m�ste f� en inriktning som fr�mjar utvecklingen mot ett socialt och ekologiskt l�ngsiktigt h�llbart samh�lle.</pre><pre>Forskning vid universitet och mindre och medelstora h�gskolor - ett opti- meringsproblem</pre><pre>Milj�partiet st�der tanken p� utbyggnad av sm� och medelstora h�gskolor i syfte att f� en b�ttre spridning av utbildningsm�jligheterna, fr�mst d� grundutbildning och regionalt motiverade yrkesutbildningar. Samverkan med n�ringsliv och offentliga sektorns �vriga verksamheter i regionen b�r vara ett viktigt inslag i dessa h�gskolors verksamhet. Fr�gan om forskning vid dessa h�gskolor �r mer komplicerad. Man f�r l�tt intrycket att regeringen gjort den allm�nna bed�mningen att det �r bra om alla forskar. Det �r viktigt att fr�gan om forskning vid h�gskolor f�r en allsidig belysning och att f�ruts�ttningarna noga analyseras.</pre><pre>Det saknas t ex en analys av tillg�ngen p� kvalificerade forskare inom landet. Det finns d�rf�r inte heller n�gon v�lgrundad uppfattning om inom vilka omr�den som Sverige kan starta nya forskningscentra. Regeringen har inte heller i �rets budget f�rb�ttrat underlaget f�r f�rdelningen av forskningsresurser med h�nsyn till framtida behov.</pre><pre>Man kan i propositionen p� flera st�llen utl�sa en uppfattning att spridning av forskningsresurser �r en f�rdel i sig. Detta b�r verkligen ifr�gas�ttas. Det finns mycket som talar f�r att felet med svensk forskning snarare �r att den �r f�r utspridd och splittrad p� f�r sm� enheter. Om resurserna i st�llet koncentrerades s� skulle forskningsklimatet f�rb�ttras, effektiviteten �ka samt studiemilj�n f�r forskarstuderande berikas.</pre><pre>I det ovan givna perspektivet borde forskning vid sm� och medelstora h�gskolor utvecklas med st�rre eftertanke och omsorg om h�gskole- forskningens framtid. Kanske �r det b�ttre att man koncentrerar sig p� att f�rst finna, ur rikssynpunkt s�v�l som ur regional synpunkt, ett l�mpligt forskningsomr�de f�r en viss h�gskola och sedan satsa ordentligt p� att bygga upp en resursstark forskningsenhet vid denna h�gskola. Initialfasen m�ste f�r h�gskolan f� vara en f�rs�ksperiod med relativt stor frihet att planera och pr�va olika utvecklingsm�jligheter utan att resurser binds upp och hindrar m�jligheterna f�r andra alternativ inom den n�rmaste framtiden. Ett s�dant utvecklingsarbete m�ste utf�ras av h�gskolan sj�lv (ofta i samverkan med andra h�gskolor, universitet, myndigheter och det regionala n�ringslivet). Vi ser redan exempel p� s�dan naturligt framv�xande h�gskoleforskning och det �r viktigt att denna utveckling f�ljs och att de institutioner som dokumenterar s�dan v�xtkraft ocks� f�r ordentligt st�d.</pre><pre>Som st�d f�r en utveckling av forskning vid sm� och medelstora h�gskolor f�resl�r Milj�partiet i �rets budgetmotion inr�ttande av en "Fond f�r utveckling av forskning vid sm� och medelstora h�gskolor" med en �rlig utdelning om 50 milj kr (se separat avsnitt).</pre><pre>Finansiering av grundforskning och forskarutbildning</pre><pre>Den totala forskningsvolymen har �kat mycket kraftigt i Sverige under de senaste fyrtio �ren framf�r allt beroende p� en stark expansion av den s.k. kunskapsutnyttjande (till�mpade) forskningen. Inom tunga sektorer av svenskt n�ringsliv har behovet av egen forskning f�r produktutveckling �kat dramatiskt. P� motsvarande s�tt har den offentliga sektorns behov av forskning r�rande olika samh�llsfunktioner �kat. Den kunskapsgenererande forskningen, grundforskningen inklusive forskarutbildningen, har inte �kat i den omfattning som skulle kr�vas f�r att st� i proportion till den till�mpade forskningen. Utvecklingen har p� detta s�tt lett till att vi idag har en underdimensionering av grundforskning och forskarutbildning som inneb�r stora risker f�r kvalitetss�nkningar inom svensk forskning som helhet.</pre><pre>Den grundforskning som bedrivs vid v�ra universitet �r livsnerven f�r all vetenskaplig verksamhet i Sverige. Genom att Sverige �r ett litet land har vi ocks� ett relativt litet antal forskare vid v�ra universitet. Dessa forskare utg�r en resurs som dels svarar f�r att svensk grundforskning h�ller h�g internationell standard och dels svarar f�r att kvaliteten i den till�mpnings- forskning, som �r en f�ruts�ttning f�r produktutveckling och nyskapande inom svenskt n�ringsliv, h�ller en h�g standard. Samma grupp av forskare leder ocks� utbildningen av nya forskare.</pre><pre>Sverige har ett relativt ovanligt system f�r finansiering av forskning och forskarutbildning. Fakultetsanslag till universiteten finansierar huvud- sakligen tj�nster, t.ex. professorer, forskarassistenter och doktorander i forskarutbildningen (samt viss forskningstid f�r lektorer). De statliga forskningsr�den finansierar genom projektanslag den grundforskning som universitetens forskare (professorer, forskarassistenter och vissa lektorer) bedriver. Kostnaderna f�r doktorandernas vetenskapliga arbete (avhandlings- arbetet) finns inte inbyggda i systemet (med undantag f�r vissa marginella bidrag via fakulteterna f�r ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet). Ofta finansieras denna utbildningsforskning indirekt via de anslag som institutionernas professorer har. Resurserna f�r grundforskning �r emellertid helt otillr�ckliga f�r att tillgodose s�v�l institutionsforskarnas som doktorandernas behov av forskningsmedel.</pre><pre>Departement, statliga verk, statliga stiftelser och fonder delar �rligen ut forskningsmedel f�r olika typer av till�mpad forskning som m�ngdubbelt �verstiger de resurser som den fria forskningen och forskarutbildningen vid universiteten f�rfogar �ver via forskningsr�den. F�r att svensk forskning skall kunna h�vda sig i den v�xande internationella konkurrensen beh�ver fakulteterna och forskningsr�den en mycket kraftig f�rst�rkning av resurserna. I dag m�ste m�nga goda ans�kningar om forskningsanslag fr�n framst�ende forskare avsl�s i brist p� medel och m�nga forskare avst�r fr�n att s�ka i vetskapen om att m�jligheterna att f� anslag �r mycket sm�. Hit kan ocks� r�knas gruppen �nnu icke docentkompetenta forskare och doktorander som i praktiken inte har n�gon m�jlighet att f� anslag fr�n forskningsr�den.</pre><pre>Milj�partiet f�resl�r att medel �verf�rs fr�n den till�mpade forskningen till grundforskningen genom ett grundforskningsavdrag (GFA). Ett GFA om t ex 5 procent skulle inneb�ra en �kning av grundforskningsresurserna med n�rmare 100 procent vilket utan tvekan skulle kunna f�ra upp svensk forskning till en t�tposition internationellt sett samtidigt som grunden f�r en god forskarutbildning l�ggs och vi f�r en s�kring av tillg�ng p� forskare f�r n�ringslivets framtida behov. F�r den till�mpade forskningens del kan en femprocentig minskning t�ckas genom en rimlig rationalisering i verksamhet och administration och b�r sannolikt inte f�ranleda n�gon f�rs�mring vare sig i kvalitet eller omfattning. I ett f�rsta steg f�resl�s grundforsknings- avdraget endast tas ut fr�n medelstilldelare inom den offentliga sektorn och andra fonder och stiftelser som delar ut anslag f�r till�mpad forskning (n�ringslivets forskning undantagen).</pre><pre>Det smidigaste s�ttet att ta in grundforskningsavdrag �r sannolikt att ta det direkt vid k�llan. F�rdelningen av de p� detta s�tt frigjorda resurserna kan ske enkelt som f�rst�rkning av fakultetsanslag till universiteten och som �kat anslag till de statliga forskningsr�den. Administrationen torde bli relativt enkel och billig.</pre><pre>I Milj�partiets budget finns grundforskningsavdraget med samt en f�rdelning av dessa forskningsmedel p� forskningsr�d, fakultetsanslag till universiteten och en utvecklingsfond f�r sm� och medelstora h�gskolor. Medel fr�n grundforskningsavdraget har ber�knats utifr�n ett avdrag om 5 procent p� totalt 20 miljarder, som v�l st�mmer med anslagen till den till�mpade forskningen via statsbudgeten och via s�rskilda stiftelserna och fonder (allts� exklusive n�ringslivets forskningsresurser). Detta ger totalt 1 000 mkr, varav 370 mkr f�rdelas p� forskningsr�d och 580 mkr p� universitetens fakultetsanslag f�r fr�mst doktorandtj�nster, enligt f�ljande tabell. �terst�ende 50 mkr avs�tts f�r en utvecklingsfond f�r sm� och medelstora h�gskolor (se nedan).</pre><pre> Anslag Forskningsr�d 1998 1999 2000</pre><pre>D1 FRN 10 10 10</pre><pre>D3 HSFR 150 150 150</pre><pre>D5 MFR 40 40 40</pre><pre>D7 NFR 150 150 150</pre><pre>D9 TFR 20 20 20</pre><pre>F�rst�rkning av forskningsr�dens medel via GFA i mkr</pre><pre></pre><pre> Ansla g L�ros�te 1998 1999 2000</pre><pre>B2 Uppsala universitet 100 100 100</pre><pre>B4 Lunds universitet 100 100 100</pre><pre>B6 G�teborgs universitet 90 90 90</pre><pre>B8 Stockholms universitet 100 100 100</pre><pre>B10 Ume� universitet 80 80 80</pre><pre>B12 Link�pings universitet 40 40 40</pre><pre>B14 Karolinska institutet 30 30 30</pre><pre>B16 Kungl.tekniska h�gskolan 30 30 30</pre><pre>B18 Lule� tekniska universitet 10 10 10</pre><pre>F�rst�rkning av universitetens fakultetsanslag via GFA i mkr</pre><pre>Utvecklingsfond f�r sm� och medelstora h�gskolor</pre><pre>St�d f�r utveckling av grundforskning vid sm� och medelstora h�gskolor kan inte f�rdelas som generella anslag i budgeten en�r utvecklingen av forskningen har kommit s� olika l�ngt vid olika h�gskolor. Samtidigt �r kvalitetss�kringen os�ker i initialskedet och felaktiga satsningar kan komma att permanenta brister snarare �n st�rka goda initiativ. Behovet av forskning �r emellertid stort och motiverar st�d. Milj�partiet f�resl�r d�rf�r inr�ttandet av en utvecklingsfond f�r sm� och medelstora h�gskolor. Fondens syfte �r att stimulera utveckling av forskning, i f�rsta hand grundforskning, av betydelse f�r utveckling av h�gskolans framtida forskning. Anslag kan ges f�r en period om 1 till 3 �r. Som exempel p� verksamheter som skall prioriteras kan n�mnas</pre><pre>1. Anst�llning av en forskare (professor eller motsvarande) under begr�nsad tid f�r att utveckla ett visst omr�de, bitr�da vid undervisningen och bedriva forskning inom ett f�r h�gskolan intressant omr�de.</pre><pre>2. Projekt f�r utveckling av vissa forskningsomr�den i samverkan med h�gskolor eller universitet inom eller utom landet.</pre><pre>3. Internationell utbytesverksamhet, t ex f�r att m�jligg�ra ett l�rar- forskarutbyte med ett utl�ndskt universitet under en viss tid, som stimulans f�r h�gskolans forskning och h�gre utbildning.</pre><pre>4. Deltagande i internationella forskningsprojekt av direkt intresse f�r h�gskolans l�ngsiktiga utveckling i kompetensh�jande syfte.</pre><pre>5. Anordnande av internationella konferenser vid h�gskolan inom omr�den av speciellt intresse f�r utveckling av h�gskolans framtida forskning.</pre><pre>Fonden skall handhas av H�gskoleverket och anslagen delas ut efter ans�kan till fonden fr�n h�gskolans rektor. Ans�kningstillf�llen skall vara tv� g�nger per �r och projektens kvalitet och betydelse f�r h�gskolans utveckling skall vara huvudkriterier vid bed�mningen. Utdelning av anslag sker efter bed�mning i en grupp d�r majoriteten skall vara v�l kvalificerade forskare. N�rmare detaljer r�rande fondens m�l och villkor best�ms av H�gskoleverket i samverkan med representanter f�r h�gskolornas ledning.</pre><pre>Samordning och effektivisering av forskningsresurser</pre><pre>Genom forskningsr�dens �kade ansvar f�r svensk forskning f�r r�den ocks� ett st�rre ansvar f�r att tillgodose gr�ns�verskridande forskning och tv�rvetenskaplig forskning. Den samverkan som redan finns mellan r�d och mellan �mnesgrupper inom vissa r�d skall utvecklas ytterligare. F�rst�rkningen av anslaget till FRN motiveras huvudsakligen av att FRN skall ta ett betydligt st�rre ansvar f�r samordning av finansieringen av tv�rvetenskapliga projekt. M�jligheterna att knyta TFR:s projekt till projekt vid �vriga forskningsr�d �r h�r av speciell betydelse. FRN b�r f� ett �kat ansvar f�r samordning av universitetsforskning och forskning inom olika sektorsorgan och n�ringslivet.</pre><pre>Rationalisera sektorsforskningen</pre><pre>Vid en genomg�ng av sektorsforskningens resurser b�r ocks� en ompr�vning av behoven ske s� att kommande f�rdelning verkligen �terspeglar samh�llets behov och forskningens kvalitet. D�rvid b�r �ven de �kade m�jligheterna till internationellt st�d f�r forskning inom vissa till�mpningsomr�den uppm�rksammas, t.ex. inom EU:s ram- program. Det �r ocks� viktigt att utv�rderingen sker i ett helhetsperspektiv s� att on�diga kvalitetsbrister kan botas och dubbelarbete undvikas. Milj�partiet f�resl�r att en s�dan utredning och utv�rdering av hela sektorsforskningen g�rs och att d�rvid f�rslag tas fram f�r en genomgripande effektivisering av forskningen inom alla olika omr�den.</pre><pre>St�rk sektorsforskningen inom milj�skydd, milj�v�nlig produktion och varuhantering samt milj�betingade h�lsorisker</pre><pre>De milj�problem som det moderna samh�llet st�r inf�r kr�ver stora forskningsinsatser under de n�rmaste �ren. Vi f�resl�r att regeringen i sitt f�rslag till omf�rdelning av medel f�r sektorsforskning speciellt uppm�rksammar behovet av st�d till forskning inom milj�skydd, milj�v�nlig produktion och varuhantering samt milj�betingat h�lsoskydd.</pre><pre>Utvecklingen av milj�forskningen har kraftigt bromsats av regeringen bl a genom indragna bidrag till milj�forskningen, t ex bidrag till SNV. Detta st�r helt i strid med de utf�stelser som gjorts i regeringsf�rklaringen om satsningar p� milj� och inriktning mot ett ekologiskt h�llbart samh�lle. De mindre milj�tekniska institut som vuxit fram skall f� �kat st�d och kompletteras med ett st�rre milj�tekniskt institut enligt f�rslag i det f�ljande.</pre><pre>Regeringen har beslutat att starta ett tekniskt forskningsinstitut i G�teborg. Milj�partiet f�resl�r att ett institut med liknande konstruktion inr�ttas med inriktning p� forskning och utveckling av milj�anpassad teknik inom milj�skyddsomr�det och naturv�rdsomr�det. Ett s�dant milj�teknikinstitut skall bildas i samverkan mellan Kungliga tekniska h�gskolan, F�rsvarets forskningsanstalt, Statens naturv�rdsverk och ett eller flera universitet. Verksamhetens samordning med f�retagens intressen skall ske genom medverkan av NUTEK och f�retag eller branschorganisationer. FRN f�resl�s f� ansvaret f�r ledning av planeringsarbetet som skall ske i samarbete mellan deltagande parter. Den organisatoriska strukturen skall i relevanta delar utformas som VTT i Finland, dvs. med laboratorie- och verkstadsresurser disponibla f�r institutet. M�jligheterna till samordning med existerande laboratorier vid KTH eller n�gon universitetsinstitution skall utnyttjas. (S�dan verksamhet i mindre skala har startats p� eget initiativ av KTH). Med h�nsyn till n�rheten till olika institutioner och aktuella f�retag f�resl�s att institutet f�rl�ggs till Stockholmsregionen. (Alternativa placeringar kan �verv�gas, flera goda alternativ finns.)</pre><pre>Det milj�tekniska institutet skall ut�ver forskning och utveckling av milj�anpassad teknik ocks� fungera som referensorgan f�r �vriga utvecklingsinstitut och produktutvecklande f�retag. I kraft av sin kompetens kan institutet ha en r�dgivande funktion vid extern produktutveckling s� att man p� ett tidigt stadium i utvecklingsarbetet kan uppt�cka milj�m�ssiga nackdelar med en produkt och v�lja alternativ som �r mer milj�anpassade. Genom att milj�anpassade produkter kommer att ha ett konkurrensf�rsteg s� b�r detta vid sidan av de positiva effekterna p� milj�n ocks� generera konkurrensf�rdelar f�r svensk industri.</pre><pre>Verksamheten finansieras genom medel</pre><pre>a) fr�n staten via enskilt anslag i statsbudgeten direkt till institutet,</pre><pre>b) fr�n forskningsr�d, stiftelser och fonder genom anslag efter ans�kan fr�n institutet och</pre><pre>c) fr�n deltagande f�retag genom kostnadsers�ttning till institutet.</pre><pre>F�rsvarets forskning i civil verksamhet</pre><pre>Sveriges f�rsvar har av tradition en mycket omfattande egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. F�rsvaret �r den organisation som vid sidan om universiteten har den st�rsta vetenskapliga kompetensen. Forskningen t�cker stora delar av det vetenskapliga f�ltet fr�n rent humanistiska och samh�llsvetenskapliga omr�den till tekniska och medicinska. Denna resurs har redan utsatts f�r nedsk�rningar i samband med att f�rsvarsbudgeten successivt minskats. Man tappar kompetens inom viktiga omr�den och sannolikheten f�r att denna utveckling fortskrider �r stor. En viktig del i anpassning av svenskt f�rsvar till de nya omst�ndigheterna �r att successivt st�lla om f�rsvarets verksamhet till civil verksamhet. Detta kan ske p� olika s�tt.</pre><pre>N�r det g�ller forskningsresurser s� �r det av vitalt intresse att en omst�llning g�rs inte bara f�r att det civila samh�llet d�rmed f�r v�rdefulla f�rst�rkningar utan f�r att f�rsvaret skall kunna uppr�tth�lla en kompetens som inte annars skulle vara m�jlig under fredstid. Man kan inte l�gga forskningskompetens i malp�se. Inte heller �r det l�tt att snabbt bygga upp s�dan kompetens om detta skulle kr�vas i framtiden. Det �r allts� av flera sk�l intressant att beh�lla och utveckla FOA:s forskningsverksamhet samtidigt som verksamheten inriktas s� att den gagnar det civila samh�llet.</pre><pre>FOA t�cker m�nga intressanta omr�den. Sj�lvfallet �r man v�l rustad f�r olika direkt milit�ra till�mpningsomr�den, t.ex. stridsledning, operations- analys, strategiskt f�rsvar, psykologiskt f�rsvar etc. D�r finns ocks� specialavdelningar och forskningsgrupper med inriktning p� man-maskin system, perception och inl�rning, kognition, riskanalys etc men ocks� tekniskt avancerade projekt kring datorkommunikation, processtyrning och olika teknisk apparatur.</pre><pre>Milj�partiet f�resl�r att riksdagen ger regeringen i uppdrag att tills�tta en utredning med direktiv att utarbeta f�rslag till en omst�llning och inriktning av f�rsvarsforskningen mot civil verksamhet samt hur en s�dan omst�llning b�r organiseras och finansieras. D�rvid skall s�rskilt klarg�ras vilka civila myndigheter och organ som �r l�mpliga samarbetspartners och hur ledningsansvar och samfinansiering skall utformas.</pre><pre>Milj�partiet f�resl�r ocks� att verksamhet redan nu inleds i form av fyra pilotprojekt inom angel�gna omr�den. Erfarenheterna fr�n dessa kan d� ocks� utg�ra en grund f�r utredningens arbete. Den �vergripande samordningen och ledningen av de f�reslagna projekten kan l�mpligen f�rl�ggas till FRN.</pre><pre>Milj�partiet har i partiets budgetmotion anslagit 27 miljoner kronor f�r projekten och planeringsarbetet f�rdelade p� D1 (6 mkr), D2 (1mkr) samt under utgiftsomr�de 6, D4 (20 mkr).</pre><pre>Dyslexiprojektet</pre><pre>I anslutning till en internationell fokusering p� livsl�ngt l�rande har man i Sverige under 1996 s�rskilt uppm�rksammat problemet med specifika l�s- och skrivsv�righeter. Den inledande informationskampanjen om dyslexi forts�tter �ven under 1997 och arbetet f�r en l�sning av dyslexiproblemet forts�tter. Ut�ver de organisationer som under l�ng tid drivit fr�gan om hj�lp till elever med specifika l�s- och skrivsv�righeter �r flera olika instanser med i detta arbete. Det har bildats en s�rskilt kampanjf�rening och fond f�r �ndam�let (Dyslexifonden). Problemet med l�s- och skrivsv�righeter i skolan och bland vuxna har uppm�rksammats under flera �r i riksdagen inte minst av Milj�partiet, som i motioner l�mnat f�rslag till l�mpliga �tg�rder och finansiering. N�gra anslag har dock inte riksdagen beviljat. �ven i �rets budget hemst�ller Milj�partiet om s�rskilda medel f�r st�d till elever med specifika l�s- och skrivsv�righeter. Den av regeringen tillsatta Dyslexiutredningen har nu l�mnat sitt bet�nkande, vilket i allt v�sentligt st�der vad Milj�partiet tidigare anf�rt.</pre><pre>Mot bakgrund av den �kade betydelsen av l�s- och skrivkunnande i dagens samh�lle b�r alla m�jligheter till en effektiv och omedelbar insats tillvaratagas. En minskning av dyslexiproblemet kr�ver utnyttjande av en rad olika kunskapsomr�den, fr�n kunskap om spr�kf�rst�else, spr�kinl�rning och perception till kunnande om teknik f�r information och kommunikation, datorer, bildhantering, etc. FOA �r unikt i det avseendet att organisationen t�cker m�nga av dessa specialiteter. En samverkan mellan FOA och SIH, Skolverket, de universitetsforskare som arbetat med dyslexi (G�teborgs universitet och Karolinska institutet i Stockholm) samt de aktiva intresseorganisationerna skulle ge n�rmast perfekta f�ruts�ttningar f�r att n� stora framsteg i dyslexifr�gan.</pre><pre>Det borde vara en intressant utmaning f�r FOA att ta sig an denna civila insats, som ligger relativt l�ngt fr�n organisationens vanliga till�mpnings- omr�den, och demonstrera sin f�rm�ga att operera �ven inom det civila f�ltet.</pre><pre>Sensorprojektet</pre><pre>Den sensortekniska avdelningen vid FOA har en internationellt framskjuten position p� sitt omr�de. Bland annat har framtagandet av det som popul�rt kallas "elektronisk n�sa" uppm�rksammats. Denna teknik syftar till att detektera l�ga koncentrationer av olika gaser i luft. Sj�lvfallet vore det av stort intresse att utveckla och anv�nda tekniken inom civila omr�den, t.ex. f�r uppt�ckt och kvantifiering av utsl�pp av luftf�roreningar eller f�r larm vid ov�ntade utsl�pp fr�n energiverk eller industri. Det �r inte sv�rt att finna till�mpningsomr�den men sj�lvfallet b�r en n�rmare utredning av olika alternativ ske under FOA:s ledning eller medverkan. F�rdelen med till�mpningen inom just milj�arbetet �r emellertid s� uppenbar att ett pilotprojekt b�r kunna startas omedelbart i samverkan med t.ex. TFR, SNV och n�gra universitetsinstitutioner, eventuellt med NUTEK inkopplat f�r senare samverkan med n�gra svenska f�retag.</pre><pre>Man-maskin projektet</pre><pre>Den �kade automatiseringen och utnyttjande av teknik i allt st�rre sektorer av arbetslivet inneb�r �kade krav p� kunskap om samspelet mellan m�nniskan och den maskin som hon hanterar. Det kan g�lla operat�rer vid k�rnkraftverk eller i maskinhallar vid ett pappersbruk med komplicerade arbetsuppgifter eller den enskilda m�nniskan framf�r en dator i kontorsmilj�, kassorna i dagligvaruhandeln eller liknande. H�r har FOA en kompetens som �r unik och som skulle kunna komma samh�llet till nytta �ven i avseenden som inte direkt ber�r f�rsvaret. Det �r gott om naturliga samarbetspartners, t.ex. Arbetslivsfonden och Folkh�lsan. Regeringen b�r tills�tta en arbetsgrupp stationerad p� FOA med uppdrag att snabbt ta fram ett eller tv� l�mpliga pilotprojekt inom omr�det och d� v�lja omr�den som �r av stort samh�lleligt intresse och d�r naturliga samarbetspartners finns inom den civila sektorn.</pre><pre>Riskanalysprojektet</pre><pre>Riskanalys �r ett av f�rsvarets kompetensomr�den. Speciellt g�ller detta kvantitativa, datorbaserade system f�r operationsanalys. Denna kompetens skulle med f�rdel kunna anv�ndas f�r civila riskbed�mningar t ex i olika delar av samh�llsplaneringen. Ett samarbetsprojekt inom detta omr�de skulle sannolikt ocks� gagna f�rsvarets m�jligheter att utveckla adekvata modeller f�r riskbed�mningar i linje med den tyngdpunktsf�rskjutning som skett vad g�ller hotbilden, fr�n milit�ra hot till milj�hot.</pre><pre>Milj�partiet f�resl�r ett pilotprojekt inom detta omr�de i form av ett samarbete mellan FOA och det budgetkontor som inr�ttats vid riksdagen. En komplettering med experter p� riskbed�mningar i riksdagens budgetarbete �r synnerligen �nskv�rd. Det skulle fr�mja ett mer l�ngsiktigt perspektiv i statens budget och ge �kat utrymme f�r konsekvensanalyser av f�reslagna �tg�rder. Beslut b�r tas av riksdagen och formerna och omfattningen av samarbetet med FOA skall utvecklas av FOA och riksdagen gemensamt.</pre><pre>En omst�llning av delar av f�rsvaret till civil verksamhet optimerar anv�ndningen av befintliga resurser inom ramen f�r en f�rsvarspolitisk m�ls�ttning att bevara och utveckla kritiska delar av f�rsvarets kompetens som en f�rs�kring inf�r eventuella f�r�ndringar i beredskapsl�get.</pre><pre>Stoppa on�diga djurf�rs�k</pre><pre>Milj�partiet kr�ver att djurf�rs�k som avser tester av generellt sett on�diga varor som t.ex. kosmetika skall stoppas. I �vrigt skall djurf�rs�k minimeras och ers�ttas med andra metoder, exempelvis f�rs�k med cellodlingar. Vi kr�ver ocks� att studerande i utbildningar d�r djurf�rs�k ing�r skall erbjudas m�jligheter till djurf�rs�ksfria alternativ till det aktuella momentet d�r s� �r m�jligt.</pre><pre>Oinskr�nkt myndighetsansvar och etiska bed�mningar vid vetenskapliga djurf�rs�k</pre><pre>I vetenskapliga f�rs�k med djur uts�tts djuren f�r olika grad av lidande. En s�rskild f�rs�ksdjursetisk n�mnd bed�mer f�r varje s�dant f�rs�k om graden av lidande kan accepteras med h�nsyn till f�rs�kets betydelse. Felbed�mningar kan l�tt uppst�, dels genom att n�mnden saknar kompetens f�r s�kra f�ruts�gelser om faktiskt lidande och dels genom att of�rutsedda komplikationer kan tilltr�da. D� djuren i ett f�rs�k uts�tts f�r st�rre lidande �n det som n�mnden f�rutsett vid den etiska bed�mningen kan enligt g�llande lagstiftning inte krav st�llas fr�n t.ex. ansvarig veterin�r p� att f�rs�ket �ndras eller avbryts. Vi f�resl�r att djurskyddslagen sk�rps s� att ansvarig veterin�r eller myndighet f�r samma juridiska m�jligheter att ingripa vid allt lidande, som uppenbart �verskrider det som f�rs�ksdjursetiska n�mnden vid sin bed�mning avs�g, som veterin�r eller myndighet har vid andra fall av djurpl�geri. Vid s�dant �verskridande av f�rutsatt lidande skall lidandet j�mst�llas med djurpl�geri i lagens mening.</pre><pre>De djurf�rs�ksetiska n�mnderna vid universiteten granskar alla ans�kningar om djurf�rs�k f�r tillst�ndsgivning. Vi f�resl�r att anvisningarna f�r dessa n�mnders arbetsrutiner �ndras och specificeras s� att de som deltagit vid godk�nnande av ett djurf�rs�k ocks� skall n�rvara vid minst ett av f�rs�kstillf�llena. Det skall dessutom vara obligatoriskt f�r dessa gruppledam�ter att bes�ka djuren mellan f�rs�ken f�r att sj�lva se hur djuren har det i f�rvaringsburen e.d. Vidare skall de ha varit n�rvarande vid avlivning av f�rs�ksdjuren. Om djuren ej avlivas omedelbart efter f�rs�kets avslutande skall de bes�ka djuren �ven efter f�rs�kets avslutande. Denna ut�kning av n�mndens �ligganden ger ledam�terna �kade kunskaper och erfarenheter av den verklighet som deras bed�mningar avser. D�remot skall inte bes�ken ha n�gra tillsynsfunktioner. Tillsynsansvaret skall of�r�ndrat ligga p� ansvarig myndighet och verkst�llas av myndighetens tj�nsteman (veterin�r).</pre><pre>Det �r viktigt att alla ledam�ter i en f�r�ksdjursetisk n�mnd har goda kunskaper om ber�rda djurarters naturliga levnadss�tt, speciella behov och beteende. Universitet med en etisk n�mnd b�r ansvara f�r att relevant utbildning ges till ledam�terna. F�r finansiering av denna utbildning skall medel avs�ttas fr�n de anslag som bekostar forskningsprojekten.</pre><pre>Speciellt ansvar f�r information om utvecklingen inom vissa vetenskapsgrenar</pre><pre>Forskning genererar kontinuerligt ny kunskap. I takt med att den nya kunskapen sprids p�verkas m�nniskors attityder och uppfattningar om olika f�rh�llanden i samh�llet. Normalt tar det mycket l�ng tid fr�n det att kunskapen genereras inom en vetenskap tills den blivit allm�nt k�nd och accepterad i samh�llet.</pre><pre>Ibland g�r utvecklingen inom en vetenskap mycket snabbt och nya praktiska till�mpningar kan snabbt genereras. I m�nga fall kan dylika innovationer ha s�v�l tekniska som sociala, ekologiska och etiska konsekvenser och vara av central betydelse f�r samh�llet. Forskare specialiserade inom enskilda kunskapsomr�den kan ofta ha sv�rt att bed�ma vilka olika till�mpningar, och d�rmed sammanh�ngande konsekvenser, en ny kunskap kan eller b�r f�. Till�mpningarna har ofta effekter som ligger l�ngt utanf�r upphovsm�nnens kompetens och kan dessutom inneb�ra krav p� etiska st�llningstaganden. Det �r d�rf�r viktigt att i vissa fall aktivt p�skynda spridningen av ny kunskap i samh�llet. En bred information och diskussion �r viktig f�r att kunskapen och dess till�mpningar skall kunna r�tt bed�mas ur olika perspektiv. Information till allm�nheten �r en f�ruts�ttning f�r att demokratin skall fungera.</pre><pre>Milj�partiet f�resl�r att forskningsr�den f�r i uppdrag att inventera vilka forskningsr�n som kan f�rv�ntas ha stora samh�llskonsekvenser samt att organisera och genomf�ra uppdraget att med olika metoder informera allm�nheten och stimulera diskussioner enligt de riktlinjer som angivits i motionen. Det �r d�rvid viktigt att informationen om ett visst kunskapsomr�de kompletteras med andra discipliners bed�mningar av den aktuella utvecklingen.</pre><pre>Ett aktuellt exempel p� ett forskningsomr�de som b�r f� detta aktiva st�d vid informationsspridningen till allm�nheten �r forskningen kring gener och dess till�mpningar inom genteknik.</pre><pre>Kunskapsutvecklingen inom genforskning och genteknik har varit stark och ber�r sj�lva grundvalen f�r samh�llets existens - villkoren f�r utveckling av liv p� jorden. Forskningen inom detta omr�de kan d�rf�r ha konsekvenser som �r fundamentala och livsavg�rande i vidaste bem�rkelse. Dess anv�ndning m�ste st�llas i relation till hur selektionen hittills fungerat under evolutionen och vilka risker olika till�mpningar kan f�ra med sig.</pre><pre>�kade kunskaper om �rftliga egenskaper f�r ocks� med sig sociala konsekvenser med etiska st�llningstaganden f�r b�de den enskilde och samh�llet.</pre><pre>Milj�partiet f�resl�r att forskningsr�den f�r ett utvidgat informations- uppdrag enligt de riktlinjer som angivits ovan. Vi f�resl�r ocks� att Statens naturvetenskapliga forskningsr�d som pilotprojekt inom detta uppdrag f�r i uppgift att genomf�ra en s�dan information till svenska folket vad g�ller den gentekniska forskningen och att det f�r detta �ndam�l tillskjuts extra medel om 20 miljoner kronor.</pre><pre>F�rdelning p� anslagsomr�den</pre><pre>Milj�partiet f�resl�r f�ljande f�rdelning av anslag 1998 och ber�kningar 1999 och 2000 inom utgiftsomr�de 15 (Tabell 1) och utgiftsomr�de 16 (Tabell 2).</pre><pre></pre><pre>Tabell 1 F�rslag till anslag 1998 och ber�kningar 1999 och 2000, milj. kr</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre><pre> 15 Studiest�d Regeringen</pre><pre> Milj�partiet</pre><pre></pre><pre></pre><pre>F�rslag Ber�knat Ber�knat Avvikelse fr�n regeringen</pre><pre></pre><pre></pre><pre>1998 1999 2000 1998 1999 2000</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre><pre> Totalt utgiftsomr�det</pre><pre> 21334 22619 23815 0 0 0</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre><pre> Anslag</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre><pre> A1 Studiehj�lp m.m. 2139,1 2104,7 2199,3</pre><pre></pre><pre> A2 Studiemedel m.m. 9904,6 9866,1 10482,7</pre><pre></pre><pre> A3 Vuxenstudiest�d m.m. 8624,3 9989,8 10589,6</pre><pre></pre><pre> A4 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss f�r�ldrautbildning i teckenspr�k 63,8 65 66,3</pre><pre></pre><pre> A5 Bidrag till vissa studiesociala �ndam�l 23,1 23,5 24</pre><pre></pre><pre> A6 S�rskilt vuxenstudiest�d till studerande vid vissa l�rarutbildningar 61,6 62,3 63,5</pre><pre></pre><pre> A7 S�rskilt vuxenstudiest�d till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar 517,4 507,4 389,7</pre><pre></pre><pre></pre><pre> Tabell 2 F�rslag till anslag 1998 och ber�kningar 1999 och 2000, milj. kr</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre><pre>Till�gg fr�n</pre><pre>16 Utbildning och Regeringen</pre><pre> Milj�partiet</pre><pre> grundforsk-</pre><pre> universitetsfors kning F�rslag Ber�knat Ber�knat Avvikelse fr�n regeringen</pre><pre> ningsavdrag</pre><pre></pre><pre>1998 1999 2000 1998 1999 2000 (GFA)</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre><pre>Totalt utgiftsomr�det</pre><pre>27051 28134 29405 40 40 40</pre><pre> Anslag</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre><pre>A1 Statens skolverk 237 252,7 250,1</pre><pre></pre><pre></pre><pre>A2 Skolutveckling 163,4 167,1 171</pre><pre></pre><pre></pre><pre>A3 Forskning inom skolv�sendet 7,9 8 8,2</pre><pre></pre><pre></pre><pre>A4 Genomf�rande av skolreformer 84 45,6 44,8 40 40 40</pre><pre> A5 Statens institut f�r handikappfr�g or i skolan 116,6 120,1 122,3</pre><pre></pre><pre></pre><pre>A6 Skolutveckling och produktion av l�romedel f�r elever med handikapp 20,9 21,5 22,1 10 10 10</pre><pre> A7 Specialskolor och resurscenter 418,9 431,9 444,6</pre><pre></pre><pre></pre><pre>A8 S�rskilda insatser p� skolomr�det 258,3 269,3 279,6</pre><pre></pre><pre></pre><pre>A9 Sameskol- styrelsen 33,7 34,6 35,6</pre><pre></pre><pre></pre><pre>A10 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola 118,1 121,6 125,3</pre><pre></pre><pre></pre><pre>A11 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 67,1 71,2 72,6</pre><pre></pre><pre></pre><pre>A12 Statens skolor f�r vuxna 38,2 39,2 40,4</pre><pre></pre><pre></pre><pre>A13 Bidrag till viss verksamhet inom vuxen- utbildning 134,2 136,9 139,7</pre><pre></pre><pre></pre><pre>A14 S�rskilda utbildningsin- satser f�r vuxna 3474,3 4504,4 4474,6 -50 -50 -50</pre><pre> A15 Delegation f�r genomf�rande av vissa EU- program inom utbildning och kompetensutve ckling m.m. 9,1 9,3 8,3</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B1 Uppsala universitet:Gru ndutbildning</pre><pre> 766,8 798,1 829,8</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B2 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbild- ning 952,9 981,9 1011,3</pre><pre></pre><pre>100</pre><pre>B3 Lunds universitet: Grundutbildnin g 1165,3 1108,7 1149,9</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B4 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildni ng 977,7 1009,7 1040,1</pre><pre></pre><pre>100</pre><pre>B5 G�teborgs universitet: Grundutbildnin g 926,1 960,2 996,2</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B6 G�teborgs universitet: Forskning och forskarutbildni ng 784,3 805,4 827,2</pre><pre></pre><pre>90</pre><pre>B7 Stockholms universitet: Grundutbildnin g 647,2 676,1 704,2</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B8 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildni ng 776,2 797,6 820,7</pre><pre></pre><pre>100</pre><pre>B9 Ume� universitet: Grundutbildnin g 677,4 716,9 754,7</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B10 Ume� universitet: Forskning och forskarutbildni ng 522,2 551,7 567,7</pre><pre></pre><pre>80</pre><pre>B11 Link�pings universitet: Grundutbildnin g 638,3 690,8 741,6</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B12 Link�pings universitet: Forskning och forskarutbildni ng 343,4 362,1 371</pre><pre></pre><pre>40</pre><pre>B13 Karolinska institutet: Grundutbildnin g 295,8 301,3 310,5</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B14 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildni ng 603,2 624,2 642,7</pre><pre></pre><pre>30</pre><pre>B15 Kungl. Tekniska h�gskolan: Grundutbildnin g 676,2 711,7 744,2</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B16 Kungl. Tekniska h�gskolan: Forskning och forskarutbildni ng 506 529,5 542,9</pre><pre></pre><pre>30</pre><pre>B17 Lule� tekniska universitet: Grundutbildnin g</pre><pre> 351,7 373,9 393,2</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B18 Lule� tekniska universitet: Forskning och forskarutbildni ng 178,3 183 187,9</pre><pre></pre><pre>10</pre><pre>B19 Dansh�g- skolan: Grundutbildnin g 22,2 23,1 23,8</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B20 Dramatiska institutet: Grundutbildnin g 53,3 55,7 57,2</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B21 H�gskolan i Bor�s: Grundut- bildning 168,5 178,8 190,5</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B22 H�gskolan Dalarna: Grundut- bildning 186,6 207,6 227,3</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B23 H�gskolan i G�vle/ Sandviken: Grundutbildnin g 187 210,1 224,7</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B24 H�gskolan i Halmstad: Grundutbildnin g 127,7 142,1 154,3</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B25 H�gskolan i Kalmar: Grundutbildnin g 201,8 226 248,9</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B26 H�gskolan i Karlskrona/ Ronneby: Grundutbildnin g 127,4 147,2 166,4</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B27 H�gskolan i Karlstad: Grundutbildnin g 274,6 299,4 324,1</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B28 H�gskolan i Kristianstad: Grundutbildnin g 150 162,6 172,7</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B29 H�gskolan i Sk�vde: Grundutbildnin g 127 143,6 158,1</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B30 H�gskolan i Trolh�ttan/ Uddevalla: Grundutbildnin g 94 119,8 137,2</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B31 H�gskolan i V�xj�: Grundut- bildning 225,3 250,7 274,8</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B32 H�gskolan i �rebro: Grundutbildnin g 273,4 304,6 334,7</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B33 H�gskoleutbild ning p� Gotland: Grundut- bildning</pre><pre> 40,7 56,7 68,7</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B34 Idrottsh�g- skolan i Stockholm: Grundut- bildning 34 35,5 36,5</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B35 Konstfack: Grundut- bildning 96,7 100,6 103,3</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B36 Kungl. Konsth�gskola n: Grundutbildnin g 45,7 47,2 48,3</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B37 Kungl. Musikh�gskola n i Stockholm: Grundutbildnin g 81,6 85,1 87,6</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B38 L�rarh�gskolan i Stockholm: Grundutbildnin g 280,8 289,6 298</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B39 Mitth�gskolan: Grundutbildnin g 351,7 414,5 456,8</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B40 M�lardalens h�gskola: Grundutbildnin g 267,9 301,3 309,6</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B41 Operah�g- skolan i Stockholm:Gru ndutbildning 13,4 13,9 14,3</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B42 S�dert�rns h�gskola: Grundut- bildning 99 148,6 152,8</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B43 Teaterh�g- skolan i Stockholm:Gru ndutbildning 21,9 22,7 23,4</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B44 Enskilda och kommunala h�gskole- utbildningar m.m. 1462,6 1517,8 1568,5</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B45 S�rskilda utgifter vid universitet och h�gskolor m.m. 351 525,7 877,1</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B46 Forskning och konstn�rligt utvecklings- arbete vid vissa h�gskolor 438,7 404,7 416,1</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B47 Sunet 37,3 35 35,7</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B48 Ers�ttningar f�r klinisk utbildning och forskning 1568,2 537,8 553,9</pre><pre></pre><pre></pre><pre>B49 Nytt anslag: Utvecklings- fond f�r sm� och medelstora h�gskolor</pre><pre></pre><pre></pre><pre> 50</pre><pre>C1 H�gskoleverket 127,7 130,8 134,1</pre><pre></pre><pre></pre><pre>C2 Verket f�r h�gskoleservic e</pre><pre> 9,9 10,1 10,4</pre><pre></pre><pre></pre><pre>C3 Centrala studiest�dsn�m nden 253,9 227,4 233,5 10 10 10</pre><pre> D1 Forsknings- r�dsn�mnden: Forskning och forskningsinfor mation 88,9 91,3 85,5 8 8 8 10</pre><pre>D2 Forsknings- r�dsn�mnden: F�rvaltning 21,2 21,8 22,4 2 2 2</pre><pre> D3 Humanistisk- samh�llsveten- skapliga forsk- ningsr�det: Forskning 205,8 211,5 217,5</pre><pre></pre><pre>150</pre><pre>D4 Humanistisk- samh�llsveten- skapliga forsk- ningsr�det: F�rvaltning 10,2 10,5 10,9</pre><pre></pre><pre></pre><pre>D5 Medicinska forskningsr�det : Forskning 332,3 341,6 351,2</pre><pre></pre><pre>40</pre><pre>D6 Medicinska forsknings- r�det: F�rvaltning 9,8 10,1 10,4</pre><pre></pre><pre></pre><pre>D7 Naturveten- skapliga forsk- ningsr�det: Forskning 709,8 729,7 750,2</pre><pre></pre><pre>150</pre><pre>D8 Naturveten- skapliga Forskningsr�de t: F�rvaltning 19,7 20,3 20,9</pre><pre></pre><pre></pre><pre>D9 Teknikveten- skapliga forsk- ningsr�det: Forskning 237,7 244,4 251,2</pre><pre></pre><pre>20</pre><pre>D10 Teknikveten- skapliga forsk- ningsr�det: F�rvaltning 8 8,3 8,5</pre><pre></pre><pre></pre><pre>D11 Rymdforskning 118,9 122,3 125,7</pre><pre></pre><pre></pre><pre>D12 Kungl. biblioteket 193,1 198,3 203,7</pre><pre></pre><pre></pre><pre>D13 Statens psykologisk- pedagogiska bibliotek 8,2 8,4 8,7</pre><pre></pre><pre></pre><pre>D14 Institutet f�r rymdfysik 37,3 38,4 39,5</pre><pre></pre><pre></pre><pre>D15 Polarforsk- ningssekre- tariatet 22,3 22,8 23,3</pre><pre></pre><pre></pre><pre>D16 R�det f�r forskning och utvecklingssam arbete mellan Sverige och EU 9,7 9,9 10,2</pre><pre></pre><pre></pre><pre>D17 S�rskilda utgifter f�r forsknings- �ndam�l</pre><pre></pre><pre> 124,1 127,1 138,6</pre><pre></pre><pre></pre><pre>D18 Medel f�r dyrbar vetenskaplig utrustning 62,8 64,6 66,4</pre><pre></pre><pre></pre><pre>D19 Nytt anslag: Naturvetenska pliga forskningsr�det : Information om genteknik</pre><pre></pre><pre>20 20 20</pre><pre> E1 Kostnader f�r Sveriges medlemskap i UNESCO m.m. 36,4 37,2 38</pre><pre></pre><pre></pre><pre>E2</pre> <h2>Utvecklings-</h2> <pre>Utvecklings- arbete inom Utbildningsdep artementets omr�de m.m. 22,5 23 23,4</pre><pre></pre><pre></pre><pre>Hemst�llan</pre><pre>Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls</pre><pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om �ndring i g�llande skattelagstiftning i syfte att stimulera f�r�ldraaktivitet vid kommunala f�rskolor,1</pre><pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om inf�rande av m�l och planer f�r den pedagogiska verksamheten i barnomsorg, f�rskola och grundskola,</pre><pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om f�rskolans formella plats i utbildningsorganisationen samt Skolverkets ut�kade ansvarsomr�de,</pre><pre>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om �tg�rder i utbildning av f�rskoll�rare f�r �kade kunskaper i metodik och organisation vid f�r�ldraaktiva f�rskolor,</pre><pre>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om �tg�rder i utbildning av f�rskoll�rare med anledning av f�rskolans v�xande ansvar f�r f�rberedande tr�ning och undervisning i n�ra anknytning till grundskolepedagogiken,</pre><pre>6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om minimikrav p� tillg�ng till speciall�rare f�r elever med behov av s�rskilt st�d i grundskolan, t.ex. speciall�rare med s�rskild kompetens inom omr�det dyslexi,</pre><pre>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om behovet av att kvalificerad undervisning om dyslexi och dess behandling ges till alla l�rare i grundskolan s� att n�dv�ndig kompetens f�r omh�ndertagande av elever med specifika l�s- och skrivsv�righeter kan garanteras inom en snar framtid,</pre><pre>8. att riksdagen beslutar att samverkansprojektet Dyslexi genomf�rs enligt de riktlinjer som angivits i motionen och med de uppdrag till FRN och FOA som anges i motionen,</pre><pre>9. att riksdagen beslutar ansl� 33 miljoner kronor f�r genomf�rande av dyslexiprojektet f�rdelat p� utgiftsomr�de 16, anslagen A 4 (20 miljoner kronor), A 6 (10 miljoner kronor), D 1 (2 miljoner kronor) och D 2 (1 miljon kronor),</pre><pre>10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om behovet av �tg�rder f�r att st�rka modersm�lsundervisningen i grundskolan,</pre><pre>11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om �tg�rder mot mobbning vid svenska skolor enligt de riktlinjer som anf�rts i motionen,</pre><pre>12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om fritidsverksamhetens integrering i skola och ungdomsverksamhet,</pre><pre>13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om behovet av �tg�rder f�r att komma till r�tta med allvarliga brister i tillsynen av skolan enligt g�llande lagstiftning,</pre><pre>14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om en breddning av tillsynen av skolan till att omfatta st�rre delar av vad skollagen stipulerar, t.ex. vad g�ller mobbning, resurser f�r barn med specifika l�s- och skrivsv�righeter, elevdemokrati, otillb�rlig p�verkan (indoktrinering) och skolh�lsov�rd,</pre><pre>15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om frist�ende skolors r�tt till egen plats i kommunala skolplaner,</pre><pre>16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om �tg�rder f�r att komma till r�tta med allvarliga problem med den nya gymnasieskolan,</pre><pre>17. att riksdagen beslutar ansl� 20 miljoner kronor under utgiftsomr�de 16, A 4 f�r fortbildning av skolledare och l�rare vid gymnasieskolan,</pre><pre>18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om tills�ttande av en utredning med uppdrag att f�resl� l�mpliga alternativ till nuvarande kunskapskrav och betygssystem f�r gymnasieskolan,</pre><pre>19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om vikten av att forts�tta nedtoningen av timplanens betydelse och st�rka utvecklingen av m�linriktade studier efter individuellt anpassade studieplaner och stort elevinflytande i gymnasieskolan,</pre><pre>20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att utveckla den arbetsplatsf�rlagda utbildningen (APU) i gymnasieskolan,</pre><pre>21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att speciellt uppm�rksamma behov av st�d till gymnasielever med annat modersm�l �n svenska,</pre><pre>22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om inr�ttande av h�gskoll�rarutbildning,</pre><pre>23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om tills�ttande av en utredning som skall n�rmare granska universitetets och h�gskolors yrkesutbildningar med s�rskild pr�vning av olika yrkesutbildningars naturliga hemvist,</pre><pre>24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om inf�rande av l�rlingsutbildning vid svenska f�retag,</pre><pre>25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om n�dv�ndigheten av att den planerade f�r�ndringen av studiemedelssystemet genomf�rs snarast,</pre><pre>26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om f�rdelning av grundutbildningsplatser p� universitet och h�gskolor och �tg�rder f�r att underl�tta m�jligheterna att v�lja kombinationer av kurser vid olika fakulteter och h�gskolor,</pre><pre>27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om behovet av en genomgripande effektivisering av nuvarande system f�r antagning till grundutbildning vid universitet och h�gskolor,</pre><pre>28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om kriterier f�r f�rdelning av grundutbildningsplatser till universitet och h�gskolor,</pre><pre>29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om behovet av en utredning som skall framl�gga f�rslag om ordnad utbildning vid universitet och h�gskolor av ekotekniker, milj�ekonomer och milj�- och h�lsoskyddsinspekt�rer samt inf�rande av milj�kunskap som baskunskap vid alla studieg�ngar,</pre><pre>30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om uppdrag till H�gskoleverket att sammanst�lla en bruksanvisning f�r universitets- och h�gskoleutbildningar l�mpad f�r studenter vid studieval och f�r arbetsmarknaden som v�gledning vid planering av personalbehov,</pre><pre>31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om behovet av tydliga direktiv till universitet och h�gskolor att vidtaga �tg�rder f�r att �stadkomma likv�rdiga studief�ruts�ttningar f�r kvinnor och m�n, med speciell uppm�rksamhet p� skillnader i f�ruts�ttningar f�r meritering till forskarutbildning,</pre><pre>32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om nackdelarna med att inr�tta s�rskild anst�llning av studierektor f�r forskarutbildning vid varje fakultet,</pre><pre>33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om behovet av s�rskilt anslag f�r finansiering av doktoranders forskningsarbeten,</pre><pre>34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om finansiering av doktorandtj�nster genom inf�rande av grundforskningsavdrag (GFA),</pre><pre>35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om det ol�mpliga i att begr�nsa antagningen till forskarutbildningen f�r s�kande som ej kan uppvisa full studiefinansiering f�r den ber�knade studietiden,</pre><pre>36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om det ol�mpliga i regeringens f�rslag att begr�nsa finansiering av forskarutbildning vad g�ller studiemedel och utbildningsbidrag,</pre><pre>37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att all forskarutbildning skall inneh�lla undervisningsmoment i biologi, ekologi och filosofi,</pre><pre>38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om behovet av �tg�rder f�r att erbjuda likv�rdiga villkor f�r kvinnor och m�n i forskarutbildning vid universitet och h�gskolor,</pre><pre>39. att riksdagen mot bakgrund av vad som ovan anf�rts beslutar att avskaffa begr�nsningen i meriteringstid f�r ans�kan till forskarutbildning,</pre><pre>40. att riksdagen avsl�r regeringens f�rslag om rekryteringsm�l f�r nyanst�llning av professorer,</pre><pre>41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om behovet av �kad r�rlighet och differentiering av forskar- och l�rartj�nster vid universitet och h�gskolor,</pre><pre>42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om uppdrag till H�gskoleverket att i samverkan med universitet och h�gskolor f�resl� nya organisationsformer i syfte att m�jligg�ra effektiva rationaliseringar i verksamheterna vid universitet och h�gskolor,</pre><pre>43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om principer f�r f�rdelning av forskningsresurser till universitet och h�gskolor,</pre><pre>44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om inr�ttande av en utvecklingsfond f�r sm� och medelstora h�gskolor f�r utveckling av forskning vid dessa l�ros�ten,</pre><pre>45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning (till�mpad forskning) med h�nsyn till samh�llets behov av forskningsresurser,</pre><pre>46. att riksdagen beslutar om inf�randet av Grundforskningsavdrag (GFA) enligt de principer som angivits i motionen,</pre><pre>47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om tills�ttande av en utredning med uppdrag att f�resl� l�mpliga administrativa former f�r hanteringen av ett Grundforskningsavdrag,</pre><pre>48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om behovet av en utredning av den tv�rvetenskapliga forskningens situation med syftet att utarbeta f�rslag till �tg�rder f�r att underl�tta samverkan �ver �mnesgr�nserna,</pre><pre>49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om rationalisering av sektorsforskningen,</pre><pre>50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om behovet av kraftigt �kad forskning inom milj�skydd, milj�betingat h�lsoskydd, milj�v�nlig produktion samt milj�v�nligare varuhantering,</pre><pre>51. att riksdagen beslutar inr�tta ett centrum f�r milj�teknik med planering, organisation och verksamhet enligt vad som anf�rts i motionen,</pre><pre>52. att riksdagen beslutar att en utredning tills�tts med uppdrag att f�resl� former f�r omst�llning av delar av FOA:s verksamhet mot civila uppgifter vad g�ller forskning och utveckling enligt vad som anf�rts i motionen,2</pre><pre>53. att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att utveckla formerna f�r genomf�rande av de i motionen f�reslagna fyra pilotprojekten samt ge FOA och ber�rda instanser uppdraget att genomf�ra projekten,2</pre><pre>54. att riksdagen beslutar att ansl� 40 miljoner kronor f�rdelade p� f�ljande anslag inom utgiftsomr�de 16, A 4 (20 miljoner kronor), A 6 (10 miljoner kronor), D 1 (8 miljoner kronor) samt D 2 (2 miljoner kronor) f�r genomf�rande av de i motionen f�reslagna projekten,</pre><pre>55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om krav p� omedelbart stopp f�r alla on�diga djurf�rs�k,3</pre><pre>56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om �ndring av g�llande reglemente och lagstiftning f�r vetenskapliga djurf�rs�k s� att en myndighets veterin�r f�r befogenhet att ingripa vid of�rutsett lidande f�r djur i djurf�rs�k,3</pre><pre>57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om ut�kade krav p� f�rs�ksdjursetiska n�mnders rutiner vid djurf�rs�ks�renden samt nya best�mmelser om speciell utbildning i djurkunskap f�r n�mndernas ledam�ter,3</pre><pre>58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om speciellt ansvar f�r information om nya r�n inom vissa vetenskapsgrenar,</pre><pre>59. att riksdagen hor regeringen beg�r att Statens naturvetenskapliga forskningsr�d ges i uppdrag att informera allm�nheten om den gentekniska forskningen enligt riktlinjer som redovisas i motionen,</pre><pre>60. att riksdagen beslutar att f�r budget�ret 1998 anvisa anslagen under utgiftsomr�de 15 Studiest�d enligt Milj�partiets f�rslag i tabell 1,</pre><pre>61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om ber�knad f�rdelning p� anslag inom utgiftsomr�de 15 Studiest�d f�r �ren 1999 och 2000 enligt tabell 1,</pre><pre>62. att riksdagen beslutar att f�r budget�ret 1998 anvisa anslagen under utgiftsomr�de 16 Utbildning och forskning enligt Milj�partiets f�rslag i tabell 2,</pre><pre>63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om ber�knad f�rdelning p� anslag inom utgiftsomr�de 16 Utbildning och forskning f�r �ren 1999 och 2000 enligt tabell 2,</pre><pre>64. att riksdagen anvisar 10 miljoner kronor f�r genomf�rande av dyslexiprojektet �ver anslaget D 4 inom utgiftsomr�de 6,2</pre><pre>65. att riksdagen anvisar 30 miljoner kronor fr�n anslaget D 4 utgiftsomr�de 6 f�r genomf�rande av de i motionen f�reslagna projekten.2</pre> <p class="MotionarLista"> <pre>Stockholm den 5 oktober 1997</pre> <pre>Birger Schlaug (mp)</pre> <pre>Marianne Samuelsson (mp) Gunnar Goude (mp) Kia Andreasson (mp) Eva Go�s (mp) Barbro Johansson (mp) Per Lager (mp) Gudrun Lindvall (mp) Annika Nordgren (mp) Roy Ottosson (mp) Ragnhild Pohanka (mp)</pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre> 1 Yrkande 1 h�nvisat till SkU.</pre> <pre>2 Yrkandena 52, 53, 64 och 65 h�nvisade till F�U.</pre> <pre>3 Yrkandena 55-57 h�nvisade till JoU.</pre> </p> <LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet"> <label id="statussida"><br> <label id="div_debug" class="liten"></label></label> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring i gällande skattelagstiftning i syfte att stimulera föräldraaktivitet vid kommunala förskolor. avslag =utskottet 1997/98:SkU15 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring i gällande skattelagstiftning i syfte att stimulera föräldraaktivitet vid kommunala förskolor. ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av mål och planer för den pedagogiska verksamheten i barnomsorg, förskola och grundskola ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av mål och planer för den pedagogiska verksamheten i barnomsorg, förskola och grundskola avslag =utskottet 1997/98:UbU5 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskolans formella plats i utbildningsorganisationen samt Skolverkets utökade ansvarsområde avslag =utskottet 1997/98:UbU5 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskolans formella plats i utbildningsorganisationen samt Skolverkets utökade ansvarsområde ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i utbildning av förskollärare för ökade kunskaper i metodik och organisation vid föräldraaktiva förskolor ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i utbildning av förskollärare för ökade kunskaper i metodik och organisation vid föräldraaktiva förskolor avslag =utskottet 1997/98:UbU13 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i utbildning av förskollärare med anledning av förskolans växande ansvar för förberedande träning och undervisning i nära anknytning till grundskolepedagogiken avslag =utskottet 1997/98:UbU13 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i utbildning av förskollärare med anledning av förskolans växande ansvar för förberedande träning och undervisning i nära anknytning till grundskolepedagogiken ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minimikrav på tillgång av speciallärare för elever med behov av särskilt stöd i grundskolan, t.ex. speciallärare med särskild kompetens inom området dyslexi ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minimikrav på tillgång av speciallärare för elever med behov av särskilt stöd i grundskolan, t.ex. speciallärare med särskild kompetens inom området dyslexi avslag =utskottet 1997/98:UbU18 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att kvalificerad undervisning om dyslexi och dess behandling ges till alla lärare i grundskolan så att nödvändig kompetens för omhändertagande av elever med specifika läs- och skrivsvårigheter kan garanteras inom en snar framtid avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att kvalificerad undervisning om dyslexi och dess behandling ges till alla lärare i grundskolan så att nödvändig kompetens för omhändertagande av elever med specifika läs- och skrivsvårigheter kan garanteras inom en snar framtid ? 8 8 att riksdagen beslutar att samverkansprojektet Dyslexi genomförs enligt de riktlinjer som angivits i motionen och med de uppdrag till FRN och FOA som anges i motionen ? 8 8 att riksdagen beslutar att samverkansprojektet Dyslexi genomförs enligt de riktlinjer som angivits i motionen och med de uppdrag till FRN och FOA som anges i motionen avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 9 9 att riksdagen beslutar anslå 33 miljoner kronor för genomförande av dyslexiprojektet fördelat på utgiftsområde 16, anslagen A 4 (20 miljoner kronor), A 6 (10 miljoner kronor), D 1 (2 miljoner kronor) och D 2 (1 miljon kronor) avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 9 9 att riksdagen beslutar anslå 33 miljoner kronor för genomförande av dyslexiprojektet fördelat på utgiftsområde 16, anslagen A 4 (20 miljoner kronor), A 6 (10 miljoner kronor), D 1 (2 miljoner kronor) och D 2 (1 miljon kronor) ? 10 10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att stärka modersmålsundervisningen i grundskolan ? 10 10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att stärka modersmålsundervisningen i grundskolan avslag =utskottet 1997/98:UbU11 ? 11 11 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot mobbning vid svenska skolor enligt de riktlinjer som anförts i motionen avslag =utskottet 1997/98:UbU5 ? 11 11 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot mobbning vid svenska skolor enligt de riktlinjer som anförts i motionen ? 12 12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fritidsverksamhetens integrering i skola och ungdomsverksamhet ? 12 12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fritidsverksamhetens integrering i skola och ungdomsverksamhet avslag =utskottet 1997/98:UbU11 ? 13 13 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att komma till rätta med allvarliga brister i tillsynen av skolan enligt gällande lagstiftning avslag =utskottet 1997/98:UbU9 ? 13 13 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att komma till rätta med allvarliga brister i tillsynen av skolan enligt gällande lagstiftning ? 14 14 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en breddning av tillsynen av skolan till att omfatta större delar av vad skollagen stipulerar, t.ex. vad gäller mobbning, resurser för barn med specifika läs- och skrivsvårigheter, elevdemokrati, otillbörlig påverkan (indoktrinering) och skolhälsovård ? 14 14 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en breddning av tillsynen av skolan till att omfatta större delar av vad skollagen stipulerar, t.ex. vad gäller mobbning, resurser för barn med specifika läs- och skrivsvårigheter, elevdemokrati, otillbörlig påverkan (indoktrinering) och skolhälsovård avslag =utskottet 1997/98:UbU9 ? 15 15 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fristående skolors rätt till egen plats i kommunala skolplaner avslag =utskottet 1997/98:UbU9 ? 15 15 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fristående skolors rätt till egen plats i kommunala skolplaner ? 16 16 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med allvarliga problem med den nya gymnasieskolan ? 16 16 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med allvarliga problem med den nya gymnasieskolan avslag =utskottet 1997/98:UbU10 ? 17 17 att riksdagen beslutar anslå 20 miljoner kronor under utgiftsområde 16, A 4 för fortbildning av skolledare och lärare vid gymnasieskolan avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 17 17 att riksdagen beslutar anslå 20 miljoner kronor under utgiftsområde 16, A 4 för fortbildning av skolledare och lärare vid gymnasieskolan ? 18 18 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga alternativ till nuvarande kunskapskrav och betygssystem för gymnasieskolan ? 18 18 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga alternativ till nuvarande kunskapskrav och betygssystem för gymnasieskolan avslag =utskottet 1997/98:UbU10 ? 19 19 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att fortsätta nedtoningen av timplanens betydelse och stärka utvecklingen av målinriktade studier efter individuellt anpassade studieplaner och stort elevinflytande i gymnasieskolan avslag =utskottet 1997/98:UbU10 ? 19 19 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att fortsätta nedtoningen av timplanens betydelse och stärka utvecklingen av målinriktade studier efter individuellt anpassade studieplaner och stort elevinflytande i gymnasieskolan ? 20 20 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) i gymnasieskolan ? 20 20 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) i gymnasieskolan avslag =utskottet 1997/98:UbU10 ? 21 21 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att speciellt uppmärksamma behov av stöd till gymnasieelever med annat modersmål än svenska avslag =utskottet 1997/98:UbU9 ? 21 21 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att speciellt uppmärksamma behov av stöd till gymnasieelever med annat modersmål än svenska ? 22 22 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av högskollärarutbildning ? 22 22 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av högskollärarutbildning avslag =utskottet 1997/98:UbU13 ? 23 23 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en utredning som skall närmare granska universitets och högskolors yrkesutbildningar med särskild prövning av olika yrkesutbildningars naturliga hemvist avslag =utskottet 1997/98:UbU13 ? 23 23 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en utredning som skall närmare granska universitets och högskolors yrkesutbildningar med särskild prövning av olika yrkesutbildningars naturliga hemvist ? 24 24 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av lärlingsutbildning vid svenska företag ? 24 24 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av lärlingsutbildning vid svenska företag avslag =utskottet 1997/98:UbU10 ? 25 25 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att den planerade förändringen av studiemedelssystemet genomförs snarast avslag =utskottet 1997/98:UbU14 ? 25 25 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att den planerade förändringen av studiemedelssystemet genomförs snarast ? 26 26 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av grundutbildningsplatser på universitet och högskolor och åtgärder för att underlätta möjligheterna att välja kombinationer av kurser vid olika fakulteter och högskolor ? 26 26 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av grundutbildningsplatser på universitet och högskolor och åtgärder för att underlätta möjligheterna att välja kombinationer av kurser vid olika fakulteter och högskolor avslag =utskottet 1997/98:UbU12 ? 27 27 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en genomgripande effektivisering av nuvarande system för antagning till grundutbildning vid universitet och högskolor avslag =utskottet 1997/98:UbU12 ? 27 27 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en genomgripande effektivisering av nuvarande system för antagning till grundutbildning vid universitet och högskolor ? 28 28 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kriterier för fördelning av grundutbildningsplatser till universitet och högskolor ? 28 28 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kriterier för fördelning av grundutbildningsplatser till universitet och högskolor avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 29 29 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning som skall framlägga förslag om ordnad utbildning vid universitet och högskolor av ekotekniker, miljöekonomer och miljö- och hälsoskyddsinspektörer samt införande av miljökunskap som baskunskap vid alla studiegångar avslag =utskottet 1997/98:UbU13 ? 29 29 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning som skall framlägga förslag om ordnad utbildning vid universitet och högskolor av ekotekniker, miljöekonomer och miljö- och hälsoskyddsinspektörer samt införande av miljökunskap som baskunskap vid alla studiegångar ? 30 30 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till Högskoleverket att sammanställa en bruksanvisning för universitets- och högskoleutbildningar lämpad för studenter vid studieval och för arbetsmarknaden som vägledning vid planering av personalbehov ? 30 30 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till Högskoleverket att sammanställa en bruksanvisning för universitets- och högskoleutbildningar lämpad för studenter vid studieval och för arbetsmarknaden som vägledning vid planering av personalbehov avslag =utskottet 1997/98:UbU13 ? 31 31 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av tydliga direktiv till universitet och högskolor att vidtaga åtgärder för att åstadkomma likvärdiga studieförutsättningar för kvinnor och män, med speciell uppmärksamhet på skillnader i förutsättningar för meritering till forskarutbildning avslag =utskottet 1997/98:UbU15 ? 31 31 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av tydliga direktiv till universitet och högskolor att vidtaga åtgärder för att åstadkomma likvärdiga studieförutsättningar för kvinnor och män, med speciell uppmärksamhet på skillnader i förutsättningar för meritering till forskarutbildning ? 32 32 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nackdelarna med att inrätta särskild anställning av studierektor för forskarutbildning vid varje fakultet ? 32 32 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nackdelarna med att inrätta särskild anställning av studierektor för forskarutbildning vid varje fakultet delvis bifall =utskottet 1997/98:UbU7 ? 33 33 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av särskilt anslag för finansiering av doktoranders forskningsarbeten avslag =utskottet 1997/98:UbU7 ? 33 33 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av särskilt anslag för finansiering av doktoranders forskningsarbeten ? 34 34 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av doktorandtjänster genom införande av grundforskningsavdrag (GFA) ? 34 34 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av doktorandtjänster genom införande av grundforskningsavdrag (GFA) avslag =utskottet 1997/98:UbU7 ? 35 35 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det olämpliga i att begränsa antagningen till forskarutbildningen för sökande som ej kan uppvisa full studiefinansiering för den beräknade studietiden avslag =utskottet 1997/98:UbU7 ? 35 35 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det olämpliga i att begränsa antagningen till forskarutbildningen för sökande som ej kan uppvisa full studiefinansiering för den beräknade studietiden ? 36 36 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det olämpliga i regeringens förslag att begränsa finansiering av forskarutbildning vad gäller studiemedel och utbildningsbidrag ? 36 36 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det olämpliga i regeringens förslag att begränsa finansiering av forskarutbildning vad gäller studiemedel och utbildningsbidrag avslag =utskottet 1997/98:UbU7 ? 37 37 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att all forskarutbildning skall innehålla undervisningsmoment i biologi, ekologi och filosofi avslag =utskottet 1997/98:UbU7 ? 37 37 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att all forskarutbildning skall innehålla undervisningsmoment i biologi, ekologi och filosofi ? 38 38 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att erbjuda likvärdiga villkor för kvinnor och män i forskarutbildning vid universitet och högskolor ? 38 38 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att erbjuda likvärdiga villkor för kvinnor och män i forskarutbildning vid universitet och högskolor avslag =utskottet 1997/98:UbU7 ? 39 39 att riksdagen mot bakgrund av vad som i motionen anförts beslutar att avskaffa begränsningen i meriteringstid för ansökan till forskarassistenttjänst avslag =utskottet 1997/98:UbU15 ? 39 39 att riksdagen mot bakgrund av vad som i motionen anförts beslutar att avskaffa begränsningen i meriteringstid för ansökan till forskarassistenttjänst ? 40 40 att riksdagen avslår regeringens förslag om rekryteringsmål för nyanställning av professorer ? 40 40 att riksdagen avslår regeringens förslag om rekryteringsmål för nyanställning av professorer avslag =utskottet 1997/98:UbU15 ? 41 41 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad rörlighet och differentiering av forskar- och lärartjänster vid universitet och högskolor avslag =utskottet 1997/98:UbU12 ? 41 41 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad rörlighet och differentiering av forskar- och lärartjänster vid universitet och högskolor ? 42 42 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till Högskoleverket att i samverkan med universitet och högskolor föreslå nya organisationsformer i syfte att möjliggöra effektiva rationaliseringar i verksamheterna vid universitet och högskolor ? 42 42 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till Högskoleverket att i samverkan med universitet och högskolor föreslå nya organisationsformer i syfte att möjliggöra effektiva rationaliseringar i verksamheterna vid universitet och högskolor avslag =utskottet 1997/98:UbU12 ? 43 43 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principer för fördelning av forskningsresurser till universitet och högskolor avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 43 43 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principer för fördelning av forskningsresurser till universitet och högskolor ? 44 44 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en utvecklingsfond för små och medelstora högskolor för utveckling av forskning vid dessa lärosäten ? 44 44 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en utvecklingsfond för små och medelstora högskolor för utveckling av forskning vid dessa lärosäten avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 45 45 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning (tillämpad forskning) med hänsyn till samhällets behov av forskningsresurser avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 45 45 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning (tillämpad forskning) med hänsyn till samhällets behov av forskningsresurser ? 46 46 att riksdagen beslutar om införandet av Grundforskningsavdrag (GFA) enligt de principer som angivits i motionen ? 46 46 att riksdagen beslutar om införandet av Grundforskningsavdrag (GFA) enligt de principer som angivits i motionen avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 47 47 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga administrativa former för hanteringen av ett Grundforskningsavdrag avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 47 47 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga administrativa former för hanteringen av ett Grundforskningsavdrag ? 48 48 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning av den tvärvetenskapliga forskningens situation med syftet att utarbeta förslag till åtgärder för att underlätta samverkan över ämnesgränserna ? 48 48 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning av den tvärvetenskapliga forskningens situation med syftet att utarbeta förslag till åtgärder för att underlätta samverkan över ämnesgränserna avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 49 49 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rationalisering av sektorsforskningen avslag =utskottet 1997/98:UbU12 ? 49 49 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rationalisering av sektorsforskningen ? 50 50 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kraftigt ökad forskning inom miljöskydd, miljöbetingat hälsoskydd, miljövänlig produktion samt miljövänligare varuhantering ? 50 50 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kraftigt ökad forskning inom miljöskydd, miljöbetingat hälsoskydd, miljövänlig produktion samt miljövänligare varuhantering avslag =utskottet 1997/98:UbU13 ? 51 51 att riksdagen beslutar inrätta ett centrum för miljöteknik med planering, organisation och verksamhet enligt vad som anförts i motionen avslag =utskottet 1997/98:UbU13 ? 51 51 att riksdagen beslutar inrätta ett centrum för miljöteknik med planering, organisation och verksamhet enligt vad som anförts i motionen ? 52 52 att riksdagen beslutar att en utredning tillsätts med uppdrag att föreslå former för omställning av delar av FOA:s verksamhet mot civila uppgifter vad gäller forskning och utveckling enligt vad som anförts i motionen ? 52 52 att riksdagen beslutar att en utredning tillsätts med uppdrag att föreslå former för omställning av delar av FOA:s verksamhet mot civila uppgifter vad gäller forskning och utveckling enligt vad som anförts i motionen avslag =utskottet 1997/98:FöU1 ? 53 53 att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att utveckla formerna för genomförande av de i motionen föreslagna fyra pilotprojekten samt ge FOA och berörda instanser uppdraget att genomföra projekten avslag =utskottet 1997/98:FöU1 ? 53 53 att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att utveckla formerna för genomförande av de i motionen föreslagna fyra pilotprojekten samt ge FOA och berörda instanser uppdraget att genomföra projekten ? 54 54 att riksdagen beslutar att anslå 40 miljoner kronor fördelade på utgiftsområde 16, A 4 (20 miljoner kronor), A 6 (10 miljoner kronor), D 1 (8 miljoner kronor) samt D 2 (2 miljoner kronor) för genomförande av de i motionen föreslagna projekten ? 54 54 att riksdagen beslutar att anslå 40 miljoner kronor fördelade på utgiftsområde 16, A 4 (20 miljoner kronor), A 6 (10 miljoner kronor), D 1 (8 miljoner kronor) samt D 2 (2 miljoner kronor) för genomförande av de i motionen föreslagna projekten avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 55 55 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på omedelbart stopp för alla onödiga djurförsök avslag =utskottet 1997/98:JoU12 ? 55 55 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på omedelbart stopp för alla onödiga djurförsök ? 56 56 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av gällande reglemente och lagstiftning för vetenskapliga djurförsök så att en myndighets veterinär får befogenhet att ingripa vid oförutsett lidande för djur i djurförsök ? 56 56 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av gällande reglemente och lagstiftning för vetenskapliga djurförsök så att en myndighets veterinär får befogenhet att ingripa vid oförutsett lidande för djur i djurförsök avslag =utskottet 1997/98:JoU12 ? 57 57 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökade krav på försöksdjursetiska nämnders rutiner vid djurförsöksärenden samt nya bestämmelser om speciell utbildning i djurkunskap för nämndernas ledamöter. avslag =utskottet 1997/98:JoU12 ? 57 57 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökade krav på försöksdjursetiska nämnders rutiner vid djurförsöksärenden samt nya bestämmelser om speciell utbildning i djurkunskap för nämndernas ledamöter. ? 58 58 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om speciellt ansvar för information om nya rön inom vissa vetenskapsgrenar ? 58 58 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om speciellt ansvar för information om nya rön inom vissa vetenskapsgrenar avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 59 59 att riksdagen hos regeringen begär att Statens naturvetenskapliga forskningsråd ges i uppdrag att informera allmänheten om den gentekniska forskningen enligt riktlinjer som redovisas i motionen avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 59 59 att riksdagen hos regeringen begär att Statens naturvetenskapliga forskningsråd ges i uppdrag att informera allmänheten om den gentekniska forskningen enligt riktlinjer som redovisas i motionen ? 60 60 att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning (tabell 1) ? 60 60 att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning (tabell 1) avslag =utskottet 1997/98:UbU2 ? 61 61 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för åren 1999 och 2000 (enligt tabell 1) avslag =utskottet 1997/98:UbU2 ? 61 61 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för åren 1999 och 2000 (enligt tabell 1) ? 62 62 att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning (tabell 2) ? 62 62 att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning (tabell 2) avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 63 63 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för åren 1999 och 2000 (enligt tabell 2). avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 63 63 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för åren 1999 och 2000 (enligt tabell 2). ? 64 64 att riksdagen anvisar 10 miljoner kronor för genomförande av dyslexiprojektet över anslaget D 4 inom utgiftsområde 6 ? 64 64 att riksdagen anvisar 10 miljoner kronor för genomförande av dyslexiprojektet över anslaget D 4 inom utgiftsområde 6 avslag =utskottet 1997/98:FöU1 ? 65 65 att riksdagen anvisar 30 miljoner kronor från anslaget D 4 utgiftsområde 6 för genomförande av de i motionen föreslagna projekten. avslag =utskottet 1997/98:FöU1 ? 65 65 att riksdagen anvisar 30 miljoner kronor från anslaget D 4 utgiftsområde 6 för genomförande av de i motionen föreslagna projekten. ? INL Inlämning 1997-10-06 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1997-10-10 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1997-10-10 00:00:00 inträffat 2 0987224899103 Birger Schlaug mp 1 undertecknare 0401344912307 Eva Goës mp 2 undertecknare 0900533740700 Marianne Samuelsson mp 3 undertecknare 0161018662505 Ragnhild Pohanka mp 4 undertecknare 093487175616 Roy Ottosson mp 5 undertecknare 0962854674801 Gudrun Lindvall mp 6 undertecknare 0281408160607 Gunnar Goude mp 7 undertecknare 075043103804 Per Lager mp 8 undertecknare 0251174631818 Annika Nordgren mp 9 undertecknare 0553513261108 Barbro Johansson mp 10 undertecknare 0745615729714 Kia Andreasson mp 11 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-23 12:05:55 motkat Motionskategori - 2014-11-23 12:05:55 statustext statustext Ärendet är avslutat GL02Ub807 2019-05-27 15:08:37 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-23 12:05:55