2281044 GL02Ub13 1997/98 Ub13 mot mot Motion 1997/98:Ub13 av Beatrice Ask m.fl. (m) Motion Motion m? UbU 13 0 1997-10-03 00:00:00 2007-09-11 16:24:41 1997-10-03 00:00:00 med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor av Beatrice Ask m.fl. (m) webbnav {3728989D-7DD1-4455-AF1D-A03699AF181E} https://data.riksdagen.se/dokument/GL02Ub13/text https://data.riksdagen.se/dokument/GL02Ub13 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL02Ub13 <div class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">1997/98:Ub13</div> <div class="MotionarLista">av Beatrice Ask m.fl. (m)</div> <h1>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <div class="sidhuvud_publikation"> Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">1997/98:Ub13</div> <div class="MotionarLista">av Beatrice Ask m.fl. (m)</div> <h1>med anledning av prop. 1997/98:6 F�rskoleklass och andra skollagsfr�gor</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <pre>1. Inneh�llsf�rteckningInledning</pre><pre>I propositionen f�resl�r bl a regeringen att en ny skolform inr�ttas s k f�rskoleklass. Regeringen f�resl�r att antalet timmar i sl�jd och idrott �kar p� bekostnad av att elevens val i grundskolan reduceras. Propositionen inneh�ller �ven f�rslag om att kommunerna skall ha hand om tillst�ndsgivningen f�r enskild f�rskola, f�rskoleklass, integrerad skolbarnomsorg och fritidshem. Dessutom f�resl�r regeringen att kommunerna inte skall f� ta ut skolm�ltidsavgifter i grundskolan och sk�rpningar i skollagen som st�d f�r det lokala arbetet mot mobbning.</pre><pre>Regeringen skriver p� sidan 33:</pre><pre>S�rskilt angel�get �r att st�rka och utveckla grundskolans inre arbete f�r att kunna m�ta elever utifr�n deras skilda f�ruts�ttningar och behov. Alla har r�tt till en god grundl�ggande utbildning. En god start i livet ger f�ruts�ttningar f�r individen att forts�tta och l�ra.</pre><pre>Dessa tre meningar st�ller vi oss till fullo bakom. Men fr�gan �r om regeringen st�r bakom det de sj�lva skriver eftersom regeringen i handling g�r tv�rtom. Utifr�n bl a denna principiella utg�ngspunkt har regeringen f�r avsikt att g�ra f�r�ndringar genom att inf�ra s� kallade f�rskoleklasser. F�rskoleklass skall bli ett eget begrepp och d�rmed bli en del av utbildningssystemet. Regeringen f�resl�r vidare att timplanen skall f�r�ndras p� ett s�tt som medf�r att elevens fria val reduceras.</pre><pre>2. Vilka reella m�jligheter har skolan att m�ta eleven?</pre><pre>Idag finns m�jlighet f�r den elev som fyllt sex �r att b�rja i den obligatoriska skolan. F�r de allra flesta �r �nd� s.k sex�rsverksamhet inom barnomsorgen det f�rsta steget in i skolan. Kommunen har skyldighet att informera f�r�ldrar om reglerna f�r skolstart, liksom att verka f�r att anvisad plats utnyttjas. N�gra f� v�ljer, av olika sk�l, att helt avvakta n�got �r innan skolstart sker.</pre><pre>Att kunna ta emot en elev efter dennes individuella behov och intresse har kommit att bli allt mer viktigt f�r skolan. Det �r d�rf�r en tillg�ng om f�rskolepedagogernas kunskaper kan tas tillvara �ven i grundskolan. M�jligheten att integrera f�rskola och grundskola �r ett viktigt steg f�r att b�ttre kunna m�ta eleven efter dennes egna f�ruts�ttningar och behov.</pre><pre>I bet�nkandet betonas att f�rskoleklasser inte skall uppfattas som det f�rsta �ret i en tio�rig grundskola. Regeringens avsikt �r ist�llet att f�ra in f�rskolepedagogiken i skolan. I verkligheten kommer f�r�ldrar och elever nog �nd� att uppfatta f�rskole�ret som ett f�rsta skol�r. �ven om man g�r som regeringen f�resl�r, bildar en s�rskild skolform f�r f�rskoleklass, kommer inte den enskilde att m�rka n�gon skillnad i vardagen.</pre><pre>Redan idag kan den som �r 5 �r, i m�n av plats, f�rbereda sin skolstart som sex�ring i en f�rskoleklass/sex�rsverksamhet. Andra barn �r hemma med f�r�lder och skaffar andra erfarenheter. I dagens skola kan det f�rsta skol�ret erbjuda en blandning i s�v�l �ldrar som f�rkunskaper. En klass kan i praktiken best� av sex�ringar som antingen g�tt ett �r i sex�rsverksamhet som fem�ring eller sex�ringar som kommer direkt hemifr�n, sju�ringar som g�tt ett �r i skolf�rberedande verksamhet eller som kommit direkt till skolan. Detta st�ller stora krav p� skolans f�rm�ga att organisera och anpassa sitt arbetss�tt f�r att kunna m�ta den individuella elevens behov och f�ruts�ttningar. F�r regeringen verkar detta vara ett sv�rt problem att l�sa. Att inr�tta en f�rskoleklass som egen skolform inneb�r inte att behovet av att bem�ta individen minskar, snarare komplicerar regeringen det som formellt redan g�ller och vad elev och f�r�ldrar egentligen uppfattar.</pre><pre>3. S�nk den allm�nna skolstarten till sex �rs �lder</pre><pre>Vi anser att den allm�nna skolstarten skall s�ttas till det �r barnet fyller sex �r. F�r de barn som inte �r mogna att b�rja skolan skall det finnas m�jlighet att v�nta. V�r modell �r b�ttre eftersom skolan tvingas till att anpassa pedagogiken till sex�ringarna, till skillnad fr�n i dag d�r sex�ringarna oftast f�r anpassa sig till sju�ringarna (eftersom skolplikten intr�der vid 7 �rs �lder). Alla elever skall personligen bem�tas. Skolstarten ska s�ledes �ven framgent vara flexibel, och vi delar regeringens uppfattning att skolstarten skall kunna senarel�ggas ut�ver vad som idag �r m�jligt. Genom v�rt f�rslag som �ven inneh�ller �nskem�l om f�rs�ksverksamhet med individuell skolstart (se partimotion 1997/98:Ub208) beh�vs inte n�gra s.k. f�rskoleklasser. D�rf�r avsl�r vi regeringens f�rslag om att inr�tta f�rskoleklass som en egen skolform.</pre><pre>4. Individualisera undervisningen och ut�ka elevens val</pre><pre>All inl�rning som syftar till att n� b�sta m�jliga resultat m�ste utg� fr�n individens f�rkunskaper, erfarenheter och mognad. Det �r ocks� den enskilde som m�ste l�ra. Skolan kan aldrig tvinga p� n�gon kunskaper, utan det �r n�dv�ndigt att vinna elevernas intresse f�r det skolan vill f�rmedla. Den enskildes motivation har stor betydelse f�r med vilket engagemang skolarbetet bedrivs och vilka resultat som kan uppn�s. Elevernas erfarenheter och intressen �r d�rf�r viktiga utg�ngspunkter.</pre><pre>Elevernas olika beg�vningar m�ste tas tillvara i skolan. Att v�ga lita p� den egna f�rm�gan och ta egna initiativ �r en central drivkraft f�r all utveckling och fram�tskridande. Elevernas kreativa f�rm�ga ska stimuleras i skolan.</pre><pre>Regeringen uttalar behovet av att �ndra skolans arbetss�tt f�r att b�ttre m�ta elevernas skilda f�ruts�ttningar och behov. M�nga skolor arbetar utifr�n detta syns�tt och utnyttjar m�jligheten till att anv�nda timmar till skolans val f�r att profilera sig i vissa �mnen och karakt�rer, det g�ller allt fr�n milj�- till Europaskola. N�r nu regeringen v�ljer att "peta" i timplanen och styra �mnesvalet och samtidigt reducera elevernas egna m�jligheter till p�verkan, f�r det en kontraproduktiv effekt.</pre><pre>Syftet med elevens val �r att l�ta varje elev sj�lv ta ansvar f�r vidgade studier i n�got eller n�gra �mnen som skolan ger undervisning i. Vi anser att elevens val �r ett uttryck f�r att skolan respekterar och har tilltro till elevens egen f�rm�ga att ta ansvar i skolarbetet. Elevens fria val b�r p� sikt ut�kas.</pre><pre>Regeringen utg�r fr�n perspektivet att skolans f�r�ndrade m�jligheter att lokalt p�verka timplanen �r avg�rande f�r elevens b�sta. Vi anser tv�rtemot att det �r utifr�n den individuella elevens egna intressen och behov som den b�sta f�r�ndringen kan g�ras f�r eleven. Vi avvisar f�rslaget om att reducera timmarna f�r elevens fria val. D�rtill anser vi att grundskolans timplan b�r avskaffas. Vi f�resl�r att riksdagen avskaffar grundskolans timplan f�r att ge skolan ut�kade m�jligheter att via sina pedagogiska bed�mningar n� de fastst�llda kunskapsm�len. Detta medf�r dessutom att skolans m�jligheter att profilera sig ytterligare st�rks.</pre><pre>5. Regeringen har gl�mt ett steg - enskilda f�rskoleklasser</pre><pre>Enligt f�rslaget skall kommunernas f�rskoleklasser h�nf�ras till det offentliga skolv�sendet och kommer d�rf�r n�r det g�ller tillsyn, uppf�ljning m.m. att ligga under skolv�sendets ansvarsomr�de. F�rskoleklasser i friskolor skall d�remot enligt f�rslaget godk�nnas av kommunen, p� samma s�tt som g�ller f�r enskilt bedriven f�rskoleverksamhet. Kommunen skall besluta om tillst�nd och om r�tt till bidrag samt vara tillsynsmyndighet. En s�dan ordning f�r till f�ljd att det blir fr�ga om tv� olika sorters f�rskoleklasser. Den ena, den kommunala - som en skolform, den enskilda - som en barnomsorgsform. Den f�reslagna ordningen inneb�r att frist�ende skolor ges s�mre f�ruts�ttningar att erbjuda barn skolf�rberedande verksamhet. Vis av erfarenheter som hittills uppdagats n�r det g�ller kommunernas negativa behandlingar av ans�kningar att f� starta frist�ende skolor m�ste f�rslaget omarbetas. Vi avvisar regeringens f�rslag att ge kommunerna r�tten till tillst�ndsgivning f�r enskild f�rskola, f�rskoleklass, integrerad skolbarnomsorg och fritidshem.</pre><pre>Vi anser att om riksdagen inte fattar beslut om att s�nka den allm�nna skolstarten till sex �r s� ska frist�ende skolor som vill inr�tta f�rskoleklasser s�ka tillst�nd hos Skolverket. Skolverket skall p� grunder som motsvarar pr�vningen fatta beslut, och en godk�nd skola med f�rskoleklasser skall d�rmed vara ber�ttigad till bidrag fr�n kommunen.</pre><pre>6. Mobbning skall m�tas med f�rebyggande �tg�rder</pre><pre>Alla elever har r�tt att k�nna trygghet i skolan. F�rdomar och bristande tolerans m�ste m�tas med kraft och kunskap. Mobbning skall m�tas med s�v�l f�rebyggande som aktiva insatser vid varje skola. Det �vergripande ansvaret vilar p� rektor, men alla som arbetar i skolan och alla elever har ansvar f�r att skaffa sig kunskap, se och ingripa n�r elever mobbas eller mobbar.</pre><pre>De som arbetar i skolan skall visa respekt f�r andra. Det st�ller krav p� ordning och uppf�rande hos s�v�l elever som personal. I skolan skall eleverna f�rberedas f�r vuxenlivet, och att kunna h�lsa, visa v�nlighet, vara hj�lpsam och passa tider �r s�dant som ing�r i den sociala tr�ning som bl a skolan m�ste bidra till. Fr�nvarorapporteringen m�ste fungera i skolan. Skolk �r ett uttryck f�r att n�got �r fel. Det �r skolans uppgift att ta initiativ till kontakter mellan hem och skola.</pre><pre>En sv�righet i all uppfostran �r att s�tta gr�nser och h�vda dem. Det �r viktigt att d�ligt uppf�rande eller brott mot v�l k�nda regler bem�ts. Skadeg�relse och f�rsummelser m�ste f�ljas av tillr�ttavisning och krav p� att bidra till att r�tta till, eller ers�tta skadan. Eleven, f�r�ldrarna och skolan skall tillsammans komma �verens om hur det skall genomf�ras. F�r att f�rebygga och ingripa vid kriminalitet beh�ver skolan ett v�l utvecklat samarbete med f�r�ldrar, polis och sociala myndigheter.</pre><pre>7. Skolm�ltidsavgifter �r ingen fr�ga f�r regering och riksdag</pre><pre>Sedan 1940-talet har elever p� fasta tider serverats v�llagad och n�ringsriktig mat, vilket givit bra f�ruts�ttningar f�r att orka med skoldagen. Oss veterligen finns det inga kommuner i dag som tar ut skolm�ltidsavgifter i grundskolan, �nd� v�ljer regeringen att lagstifta om ett f�rbud mot att ta ut en avgift.</pre><pre>F�r oss moderater �r den kommunala sj�lvstyrelsen en viktig princip. Det �r m�rkligt att regeringen kan f�rbig� kommunernas r�tt att sj�lva best�mma hur skolm�ltiderna skall finansieras. Det �r fr�gor som mycket v�l kan avg�ras av hem, skola och kommun i samverkan. Vi avsl�r d�rf�r f�rslaget om att lagstifta om ett f�rbud f�r m�ltidsavgifter inom grundskolan.</pre> <h2>8. Hemst�llan</h2> <pre>8. Hemst�llan</pre><pre>Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls</pre><pre>1. att riksdagen avsl�r regeringens f�rslag till inr�ttande av f�rskoleklass som en egen skolform i enlighet med vad som anf�rts i motionen,</pre><pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om timplanen och elevens val,</pre><pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om skolm�ltidsavgifter,</pre><pre>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om kommunens skyldighet att ge ers�ttning till frist�ende skolor som har f�rskoleklass,</pre><pre>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att mobbning skall m�tas med �vergripande �tg�rder.</pre> <p class="MotionarLista"> <pre>Stockholm den 3 oktober 1997</pre> <pre>Beatrice Ask (m)</pre> <pre>Rune Ryd�n (m)</pre> <pre>Ulf Melin (m)</pre> <pre>Hans Hjortzberg-Nordlund (m)</pre> <pre>Catharina Elms�ter-Sv�rd (m)</pre> <pre>Tomas H�gstr�m (m)</pre> <pre>Ulf Kristersson (m)</pre> <pre>Chris Heister (m)</pre> <pre>Per Unckel (m)</pre> <pre>Birgitta Wistrand (m)</pre> </p> <LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet"> <label id="statussida"><br> <label id="div_debug" class="liten"></label></label> 1 1 att riksdagen avslår regeringens förslag till inrättande av förskoleklass som en egen skolform i enlighet med vad som anförts i motionen avslag =utskottet 1997/98:UbU5 ? 1 1 att riksdagen avslår regeringens förslag till inrättande av förskoleklass som en egen skolform i enlighet med vad som anförts i motionen ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om timplanen och elevens val ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om timplanen och elevens val avslag =utskottet 1997/98:UbU5 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolmåltidsavgifter avslag =utskottet 1997/98:UbU5 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolmåltidsavgifter ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunens skyldighet att ge ersättning till fristående skolor som har förskoleklass ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunens skyldighet att ge ersättning till fristående skolor som har förskoleklass delvis bifall =utskottet 1997/98:UbU5 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att mobbning skall mötas med övergripande åtgärder. avslag =utskottet 1997/98:UbU5 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att mobbning skall mötas med övergripande åtgärder. ? INL Inlämning 1997-10-03 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1997-10-07 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1997-10-08 00:00:00 inträffat 2 0262017901513 Beatrice Ask m 1 undertecknare 0559791876105 Rune Rydén m 2 undertecknare 0920776498515 Ulf Melin m 3 undertecknare 0834800011503 Birgitta Wistrand m 4 undertecknare 0478345475910 Chris Heister m 5 undertecknare 0222691314314 Ulf Kristersson m 6 undertecknare 0104804820009 Per Unckel m 7 undertecknare 0711876203701 Hans Hjortzberg-Nordlund m 8 undertecknare 0440497495914 Tomas Högström m 9 undertecknare 064601872511 Catharina Elmsäter-Svärd m 10 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1997/98:6 2014-11-22 20:22:05 motkat Motionskategori - 2014-11-22 20:22:05 statustext statustext Ärendet är avslutat GL02Ub13 2019-05-27 15:08:16 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-22 20:22:05