2281025 GL02U702 1997/98 U702 mot mot Motion 1997/98:U702 av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp) Motion Motion fp? UU 702 0 1997-10-06 00:00:00 2007-09-11 17:13:43 1997-10-06 00:00:00 Nordiskt samarbete av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp) webbnav {0D4678F1-2296-4D10-B508-01A45C4197B5} https://data.riksdagen.se/dokument/GL02U702/text https://data.riksdagen.se/dokument/GL02U702 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL02U702 <div class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">1997/98:U702</div> <div class="MotionarLista">av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp)</div> <h1>Nordiskt samarbete</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <div class="sidhuvud_publikation"> Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">1997/98:U702</div> <div class="MotionarLista">av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp)</div> <h1>Nordiskt samarbete</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <pre>Nordiskt samarbete</pre><pre>Den nordiska identiteten bygger p� stor spr�klig och kulturell samh�righet. Likartade historiska erfarenheter har lett till att reformationen, demokratin och den sociala v�lf�rden inf�rts p� likartat s�tt i de olika nordiska staterna. De nordiska l�nderna har dessutom likartade demografiska och milj�m�ssiga f�rh�llanden.</pre><pre>Det nordiska samarbetet bygger p� en genuin v�rdegemenskap mellan fem l�nder och tre sj�lvstyrande omr�den i Norden. Det ger samarbetet b�de en djup folklig f�rankring och en unik legitimitet. Styrkan i det nordiska samarbetet bygger inte minst p� att det vilar p� omfattande n�tverk p� alla niv�er. Det politiska samarbetet mellan regeringarna och inom Nordiska r�det har sin motsvarighet p� kommunal niv� genom v�nortssamarbetet och andra organisationer med l�ng tradition p� gr�ns�verskridande verksamhet p� individuell och p� folklig niv� genom F�reningen Norden. I en tid d� anslagen till nordiskt samarbete skurits ned, dessv�rre p� svenskt initiativ, b�r regeringen unders�ka m�jligheterna att kompensera bortfallet genom att �ka samverkan mellan de officiella samarbetsorganen och frivilligorganisa- tioner t ex F�reningen Norden. Vi vill i detta sammanhang uttala f�r- hoppningen att besparings�tg�rderna nu �r avslutade.</pre><pre>V�lf�rden</pre><pre>Till den nordiska v�rdegemenskapen h�r att vi ser v�lf�rden som politikens m�l. D�rom �r vi i varje fall i princip eniga i alla politiska partier i Norden. Partier som har sitt ursprung i folkr�relser, vare sig de ideologiskt grundar sig p� kristna v�rderingar eller p� ett mer utilitaristiskt syns�tt, har alla individens v�lf�rd som grundv�rdering. I den bem�rkelsen brukar vi s�ga att de liberala v�rderingarna har vunnit �ver hela f�ltet.</pre><pre>V�lf�rd �r mycket mer �n att f�rdela skattemedel till ekonomiskt svaga grupper. Det handlar om att f� en rad behov tillfredsst�llda. V�lf�rd betyder ocks� frihet fr�n tv�ng och m�jligheter att ha ett arbete att f�rs�rja sig p�. M�nga behov �r b�de angel�gna f�r medborgaren och l�mpliga eller m�jliga att hantera i det gemensamma. Den nordiska v�ldf�rdsmodellen med omfattande behov tillgodosedda genom skattefinansiering eller obligatoriska avgifter �r st�lld under debatt. Nordenutskottet i Nordiska r�det har d�rf�r tillsatt en arbetsgrupp f�r att n�rmare granska framtiden f�r den nordiska v�lf�rdsmodellen. Arbetsgruppen, d�r en av undertecknarna �r ordf�rande, har nyligen presenterat en rapport och planerar ocks� att anordna en temakonferens om den nordiska v�lf�rdsmodellen.</pre><pre>Arbetsgruppen kom fram till att man m�se st�lla ett antal krav p� v�lf�rdssystemen. Den fann en tendens att tryggheten och tilltron till systemet minskat och inte l�ngre upplevs som lika sj�lvklar. Detta skapar oro, s�rskilt hos �ldre. Unga m�nniskor har en delvis annan syn och andra krav p� v�lf�rd. Milj�n st�r t.ex. i fokus. M�nga grundl�ggande fr�gor st�lls i rapporten, t.ex. skall v�rd och omsorg finansieras. Kan h�gre skatter accepteras eller h�jda avgifter? Kan �kat inslag av behovspr�vning bli aktuellt? Kommer den offentliga sektorn att klara den framtida v�rden och omsorgen eller kommer delar, och i s� fall vilka, att l�ggas �ver p� privata och kooperativa intressenter? Hur blir det med m�jligheten att v�lja sj�lv? Kommer anh�riga att beh�va bidra med mer omsorg f�r att tillfredsst�lla de �kande behoven? Skall transfereringssystemen g�lla alla eller m�ste det bli fler selektiva inslag, som i Finland, och fler privata och/eller kooperativa alternativ?</pre><pre>Vidare p�pekas att n�r system och beslut f�rs ner p� lokal niv� f�rlorar man i enhetlighet, kvalitet och i viss m�n valfrihet. D�remot kan man n� en b�ttre anpassning till individers speciella behov. Ju mer komplexa v�lf�rdssystemen blir desto sv�rare blir �verblickbarheten. F�rre st�dformer och regler kan � andra sidan minska omfattningen av st�den. En av slutsatserna �r att sambandet mellan r�ttigheter och skyldigheter f�r den enskilde m�ste �teruppr�ttas.</pre><pre>Vidare st�lls bl.a. fr�gan hur besparingar p�verkar tryggheten och utvecklingen, t.ex. hur barnbidrag och f�r�ldraf�rs�kringen p�verkar barna- f�dandet.</pre><pre>Milj�n tas upp i n�gra punkter, t.ex. vilka omst�llningar som m�ste g�ras f�r att n� ett ekologiskt h�llbart samh�lle och hur man kan utveckla "gr�na jobb".</pre><pre>Det p�pekas att samh�llsmilj�n och d�rmed den sociala milj�n blivit annorlunda i m�nga fall. V�ldet �kar. Tillg�ng till och missbruk av alkohol och narkotika g�r allt l�ngre ner i �ldersgrupperna. Oron f�r den egna v�lf�rden blir starkare. Den �ldre generationen oroas inte bara av v�ldet utan ocks� av att inte f� en trygg �lderdom med tillg�ng till omsorg och v�rd vid behov. D�rf�r st�ller arbetsgruppen fr�gorna hur man utvecklar deltagandet, ansvaret och gemenskapen f�r att f�rebygga droger och brott och hur man kan v�nda utvecklingen av v�ld b�de i ungdomsgrupper och mot �ldre.</pre><pre>Arbetsgruppen f�resl�r en rad initiativ under h�sten 1997 och v�ren 1998. Det �r viktigt att betona att v�lf�rdsdebatten �r en fortg�ende process p� olika niv�er och inom olika omr�den. Nordenutskottet b�r bidra till en aktiv debatt och l�ta utarbeta underlag f�r en eventuell temakonferens i mars 1999 om den nordiska v�lf�rden p� 2000-talet.</pre><pre>Flyktingpolitiken</pre><pre>Det finns ett samband mellan den f�rs�mrade v�lf�rden och medborgarnas attityd till invandrare och flyktingar. Den allvarliga flyktingsituationen accentuerar de problem som vid m�nga tillf�llen tagits upp mellan Nordiska r�dets d�varande juridiska utskott och ministerr�det, n�mligen migrations- och flyktingproblematiken. M�nga l�nder i V�steuropa har inf�rt sk�rpt lagstiftning och praxis vad g�ller uppeh�llstillst�nd av humanit�ra sk�l och asyl. Denna sk�rpta inst�llning kommer i konflikt med den traditionella solidaritet med m�nniskor i n�d som vi bek�nner oss till i Norden och tenderar att s�tta andra l�nder under �kad press.</pre><pre>Skydd f�r s� m�nga flyktingar som m�jligt kombinerat med strategier f�r att eliminera orsakerna till flykt m�ste vara det centrala i en gemensam och human flyktingpolitik. Inte minst inom EU diskuteras ansvarsf�rdelning mellan l�nderna f�r flyktingar. �ven mellan de nordiska l�nderna finns det stora skillnader i regel och praxis vad g�ller flyktingmottagning.</pre><pre>Nordiska r�det har antagit ett stort antal rekommendationer p� detta omr�de, t.ex. om enhetlig utl�nningslagstiftning, samordnad utl�nningslag- stiftning och utl�nningspolitik, enhetliga viseringsregler i de nordiska l�nderna och samarbete inom flyktingpolitiken.</pre><pre>Trots de insatser som under ministerr�det har gjorts inom den nordiska samr�dsgruppen f�r flyktingfr�gor (BSHF) och det s.k. migrationsutskottet �terst�r mycket arbete f�r att f� till st�nd b�ttre samordning av politiken och ansvarsf�rdelning f�r flyktingar inom Norden.</pre><pre>Flyktingpolitiska fr�gor ses i de nordiska l�nderna som en rent nationell angel�genhet men det flyktingpolitiska samarbetet mellan l�nderna har st�rkts genom bildandet av samr�dsgruppen. Samarbete har f�rekommit om s�rskilt integration och information inom ramen f�r den nordiska kontaktgruppen f�r migrationsfr�gor. Samarbete har p�g�tt inom ramen f�r Nordiska utl�nningsutskottet som behandlar utl�nningskontroll och fr�gor r�rande det nordiska passomr�det.</pre><pre>Nordenutskottet har behandlat ett medlemsf�rslag om flyktingpolitik och f�resl�r att Nordiska r�det rekommenderar de nordiska l�ndernas regeringar</pre><pre> att verka f�r en mer human och helhetsorienterad flyktingpolitik i Norden och Europa,</pre><pre> att verka f�r inr�ttandet av en europeisk ordning baserad p� en rimlig ansvarsf�rdelning mellan EES-l�nderna till skydd f�r de personer/grupper som f�rdrivits p� grund av v�pnad konflikt eller kr�nkningar av m�nskliga r�ttigheter och som inte omfattas av FN:s flyktingkonvention. Ordningen b�r �ven omfatta f�rebyggande insatser samt prioritera hj�lp i n�romr�det,</pre><pre> att i internationella fora (EU, Europar�det och FN) verka f�r att i varje enskild konflikt uppn� enighet om n�r tillf�lliga flyktingar kan anses vara permanenta samt</pre><pre> att aktivt verka f�r ytterligare samordning av regelverk och asylpraxis i syfte att f� en b�ttre ansvarsf�rdelning av flyktingar i Norden.</pre><pre>Vi ser fram emot r�dets behandling av detta f�rslag och mot att regeringarna uppfyller den rekommendation som r�det v�ntas anta.</pre><pre>Finska spr�kets st�llning</pre><pre>I ett annat medlemsf�rslag f�resl�r mittengruppen en rekommendation till Sveriges regering</pre><pre> att underteckna Europar�dets konventiom om regionala spr�k och minoritetsspr�k och garantera det finska spr�ket en status som minoritetsspr�k i hela landet.</pre><pre>Bakgrunden h�rf�r �r att viceordf�randen f�r Finlands delegation i Nordiska r�det p�pekat att n�r den samh�llsekonomiska situationen f�rs�mrats, drabbar besparingarna de finskspr�kiga verksamheterna i kommunerna i Sverige. Finsk undervisning minskar, daghem l�ggs ner, social-, psyk- och �ldringsv�rd dras in. Nedsk�rningarna drabbar s�rskilt h�rt den finska minoriteten - en befolkningsgrupp som �nd� v�sentligt bidragit till uppbyggnaden av v�lf�rden i landet under de senaste decennierna. Trots att Sveriges regering tidigare har givit uttryck f�r att finska spr�ket har en s�rst�llning inom olika sektorer i samh�llet visar de erfarenheter den finskspr�kiga befolkningen har att det finns mycket bristande kunskaper ute i kommunerna om vad denna s�rst�llning betyder.</pre><pre>R�rlighet �ver gr�nserna</pre><pre>En smidigt fungerande gr�nstrafik underl�ttar enskilda m�nniskors vardag och uppr�tth�ller mellanfolkligt samarbete i gr�nsregionerna. V�l fungerande gr�nsrutiner �r n�dv�ndiga f�r s�v�l norska som svenska gr�nsregioner som ofta har en infrastruktur av glesbygdskarakt�r.</pre><pre>Vi ser d�rf�r med tillfredsst�llelse att Danmark, Finland och Sverige f�tt observat�rsstatus i relation till Schengen�verenskommelsen liksom EES- l�nderna Island och Norge i avvaktan p� ett samarbetsavtal. Att infria den fria r�rligheten enligt Maastrichtf�rdraget och avskaffa gr�nskontrollerna kr�ver en �msesidig tillit, n�got som det nordiska samarbetet och de nordiska n�tverken lagt en grund f�r i Norden.</pre><pre>I Nordiska r�det har problemen f�r dem som bor p� ena sidan om en nordisk gr�ns och arbetar p� den andra varit som en f�ljetong i mer �n 20 �r. Oftast har det g�llt skatteproblem n�r man haft inkomst p� ena sidan gr�nsen och varit folkbokf�rd p� den andra. Det har ocks� g�llt problem med beskattning av fastigheter och fordon. Vid flera sessioner har fr�gor st�llts till ministerr�det vilka �tg�rder man avsett att vidta f�r att l�sa gr�nsg�ngares problem. Senast har det g�llt att k�ra utlandsregistrerade fordon �ver gr�nsen. Det har b�de r�rt sig om r�tten att tillf�lligt �vernatta p� arbetsplatsen utan att f� sin bil beslagtagen och r�tten att passera en nordisk landgr�ns med sin tj�nstebil. Den g�ngen har regeringarna h�nvisat till sm�rre anpassningar av reglerna f�r anv�ndning av utlandsregistrerade personbilar, inneb�rande entydiga kriterier f�r fastst�llande av hemvist. Men man erk�nde ocks� att problemet inte var l�st f�r alla gr�nspendlare och att det inte heller kunde l�sas utan att man till�mpade n�gorlunda lika avgifter f�r personbilar i de nordiska l�nderna, vilket knappast var aktuellt. M�nga hade kanske hoppats att gemensamt intr�de i EU skulle uppl�st alla dessa sv�righeter och problem men s� blev inte fallet. Vi har emellertid b�de den nordiska arbetsmarknaden och EES-avtalet, som avser fri r�rlighet f�r arbetskraft, kapital, varor och tj�nster att h�nvisa till. Vi vill d�rf�r anmoda regeringen att utnyttja de avtalsverk som finns f�r att �stadkomma l�sningar p� kvarst�ende konkreta problem som f�rsv�rar f�r nordbor att bos�tta sig och arbeta i annat nordiskt land. Kvarst�ende sv�righeter strider ju b�de mot andan i den fria nordiska arbetsmarknaden och EES-avtalet som alla nordiska l�nder deltar i.</pre><pre>TV-samarbetet</pre><pre>F�r n�got mer �n ett �r sedan uttalade de nordiska satsministrarna att helt avg�rande f�r det nordiska samarbetet �r f�rm�gan att f�rst� varandra. Det �r dokumenterat att svenskarna �r s�mst p� att f�rst� andra nordiska spr�k. Om inte det nordiska samarbetet skall �ventyras, m�ste vi bygga upp ett helt annat kunnande �n det som vi har nu. F�r detta syfte �r TV-programmen en mycket viktig v�g.</pre><pre>Det �r inte tekniken som hindrar oss i Sverige att f�lja grannl�ndernas TV- program. Om m�jligheterna togs tillvara fullt ut, skulle mer �n h�lften av alla svenska hush�ll nu kunna se de norska och danska motsvarigheterna till Kanal 1, TV2 och TV4.</pre><pre>I verkligheten har dock bara 4 % av de svenska TV-tittarna tillg�ng till de norska programmen. 11 % kan se de danska och 8 % den kombinerade finska kanalen, som s�nds i olika kabel-TV-n�t. D�rf�r m�ste regeringen agera f�r att �ka m�jligheterna f�r svenska hush�ll att ta del av ett nordiskt TV-utbud och d�rmed medverka till att st�rka den nordiska spr�kf�rst�elsen. Detta beh�ver inte medf�ra kostnader utan �r en fr�ga om politisk vilja.</pre><pre>F�reningen Norden</pre><pre>Frivilligorganisationerna �r den breda folkliga bas som det nordiska samarbetet vilar p�. Den prioritering av kulturomr�det som Nordiska ministerr�det givit uttryck f�r skulle f� st�rre effekt om den kompletteras med insatser f�r att stimulera det folkliga engagemanget och organisationslivets insatser.</pre><pre>I och med att Nordiska r�dets r�dssekretariat f�rra �ret flyttade fr�n Stockholm till K�penhamn saknas i Stockholm en ut�triktad nordisk informationsverksamhet. D�rf�r tog F�reningen Norden initiativ till ett Nordens Informationscentrum, Arena Norden, som inledde sin verksamhet i slutet av 1995. Arena Norden verkar f�r att synligg�ra det nordiska samarbetets merv�rde och resultat f�r allm�nhet, organisationer och n�ringsliv. Detta g�ller s�v�l det officiella nordiska samarbetet som det breda folkliga.</pre><pre>Arena Norden v�nder sig till en nordiskt intresserad allm�nhet och till de personer som �r intresserade av det nordiska f�reningslivet. Ut�ver detta prioriteras l�rare och elever i grundskolan som f�r l�romedel och m�jlighet till informationss�kning p� det nordiska skoldatan�tet. Vidare f�r ungdomar information om studiestipendier och m�jligheter att sommarjobba i ett grannland, och studenter och forskare f�r hj�lp med informationss�kning och kontakter i de nordiska l�nderna. Nordiska invandrare kan l�sa tidningar och l�na b�cker p� sitt mordersm�l samt f� hj�lp med formella kontakter i praktiska �renden.</pre><pre>Nordiska r�dets svenska delegation har nyligen slutit ett samarbetsavtal med Arena Norden som inneb�r att Arena Norden �vertar en stor del av den informationsverksamhet som f�rut handhafts av delegationens sekretariat. F�r dessa arbetsuppgifter betalar delegationen 25 000 kronor per kvartal. Detta avtal b�r h�lsas med tillfredsst�llelse d� det inneb�r en viss kompensation f�r de nedsk�rningar p� personalsidan som drabbat delegationen under de senaste �ren. Det �r d�rf�r av st�rsta vikt att Arena Norden bibeh�lls och ges allt st�d.</pre> <h2>Hemst�llan</h2> <pre>Hemst�llan</pre><pre>Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls</pre><pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om initiativ f�r att f�ra vidare den nordiska debatten om v�lf�rden,</pre><pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om en b�ttre samordning av de nordiska l�ndernas flyktingpolitik,1</pre><pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om finska spr�kets st�llning i Sverige,</pre><pre>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om uppf�ljning av gr�nsg�ngares problem i avsikt att fr�mja �kad r�rlighet och smidigt "vardagsumg�nge" �ver landgr�nserna,1</pre><pre>5. att riksdagen hos regeringen beg�r att de f�r�ndringar g�rs som erfordras f�r att nordiska l�nders public service-kanaler skall kunna ses i andra nordiska l�nder,</pre><pre>6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om �tg�rder f�r att stimulera engagemanget inom s�v�l F�reningen Norden som andra organisationer verksamma p� folklig niv�,</pre><pre>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att verksamheten vid Arena Norden - som �r en v�sentlig del av den nordiska informationen i Sverige - s�kras.</pre> <p class="MotionarLista"> <pre>Stockholm den 4 oktober 1997</pre> <pre>Elver Jonsson (fp) Anne Wibble (fp) 1 Yrkande 2 h�nvisat till SfU.</pre> <pre>2 Yrkande 4 h�nvisat till SkU.</pre> </p> <LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet"> <label id="statussida"><br> <label id="div_debug" class="liten"></label></label> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ för att föra vidare den nordiska debatten om välfärden avslag =utskottet 1997/98:UU18 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ för att föra vidare den nordiska debatten om välfärden ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bättre samordning av de nordiska ländernas flyktingpolitik. ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bättre samordning av de nordiska ländernas flyktingpolitik. avslag =utskottet 1997/98:SfU9 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finska språkets ställning i Sverige avslag =utskottet 1997/98:UU18 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finska språkets ställning i Sverige ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av gränsgångares problem i avsikt att främja ökad rörlighet och smidigt "vardagsumgänge" över landgränserna. ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av gränsgångares problem i avsikt att främja ökad rörlighet och smidigt "vardagsumgänge" över landgränserna. avslag =utskottet 1997/98:SkU15 ? 5 5 att riksdagen hos regeringen begär att de förändringar görs som erfordras för att nordiska länders public service-kanaler skall kunna ses i andra nordiska länder avslag =utskottet 1997/98:UU18 ? 5 5 att riksdagen hos regeringen begär att de förändringar görs som erfordras för att nordiska länders public service-kanaler skall kunna ses i andra nordiska länder ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera engagemanget inom såväl Föreningen Norden som andra organisationer verksamma på folklig nivå ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera engagemanget inom såväl Föreningen Norden som andra organisationer verksamma på folklig nivå avslag =utskottet 1997/98:UU18 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verksamheten vid Arena Norden - som är en väsentlig del av den nordiska informationen i Sverige - säkras. avslag =utskottet 1997/98:UU18 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verksamheten vid Arena Norden - som är en väsentlig del av den nordiska informationen i Sverige - säkras. ? INL Inlämning 1997-10-06 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1997-10-10 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1997-10-10 00:00:00 inträffat 2 088849148003 Elver Jonsson fp 1 undertecknare 0201502585302 Anne Wibble fp 2 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-23 10:00:39 motkat Motionskategori - 2014-11-23 10:00:39 statustext statustext Ärendet är avslutat GL02U702 2019-05-27 15:08:14 tilldelat Tilldelat Utrikesutskottet 2014-11-23 10:00:39