2281018 GL02U638 1997/98 U638 mot mot Motion 1997/98:U638 av Karin Pilsäter och Ola Ström (fp) Motion Motion fp? UU 638 0 1997-10-06 00:00:00 2007-09-11 17:09:55 1997-10-06 00:00:00 Syrianernas situation i Turkiet av Karin Pilsäter och Ola Ström (fp) webbnav {A8B9636E-4BE4-4BAC-A68F-48298B2FFB1E} https://data.riksdagen.se/dokument/GL02U638/text https://data.riksdagen.se/dokument/GL02U638 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL02U638 <div class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">1997/98:U638</div> <div class="MotionarLista">av Karin Pilsäter och Ola Ström (fp)</div> <h1>Syrianernas situation i Turkiet</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <div class="sidhuvud_publikation"> Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">1997/98:U638</div> <div class="MotionarLista">av Karin Pils�ter och Ola Str�m (fp)</div> <h1>Syrianernas situation i Turkiet</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <pre>I Sverige finns idag en stor grupp syrianer/assyrier. Trots detta �r uppenbarligen de svenska myndigheternas och beslutsfattarnas kunskaper och insikter om varf�r de befinner sig h�r ytterst bristf�lliga. Sverige m�ste engagera sig h�rdare f�r dessa m�nniskor.</pre><pre>Turkiet</pre><pre>Den syrianska minoriteten har aldrig blivit erk�nd i dagens Turkiet. Det var bl a aghorna, de muslimska klanledarna, som s�g till att inte alla kristna blev accepterade fullt ut. I Lausannef�rdraget 1923 erk�nde Turkiet endast judar, armenier och greker som minoriteter. Dessa minoriteter har d�rf�r f�tt status som befolkningsminoritet vilket syrianerna aldrig f�tt. Sverige har precis som m�nga andra l�nder inte h�jt r�sten s�rskilt h�gt till syrianernas f�rsvar. Kanske kan det bero p� att syrianerna, till skillnad fr�n m�nga andra folkgrupper i Mellan�stern, aldrig tagit till vapen f�r att h�vda sina r�ttigheter och d�rmed inte gjort sig h�rda.</pre><pre>F�re 1945 hade syrianerna inskrivit i sina identitetshandlingar "Hristiyan S�riani kadim", vilket betyder "gammal kristen folkgrupp." Efter 1945 st�r det "Hristiyan" i syrianernas identitetshandlingar. Denna form av registrering g�r det bland annat n�stan om�jligt f�r syrianerna att skaffa sig jobb i Turkiet d� s� snart legitimation visas, de avf�rdas fr�n det s�kta arbetet. Systemet p�minner starkt om det som utformades 1938 d� judar skulle ha ett r�tt J inst�mplat i sina pass. Man kan d�rf�r p�st� att den turkiska staten �r delaktig i denna form av diskriminering som �r ett led i den etniska rensningen som skett och fortfarande p�g�r.</pre><pre>Detta har inneburit att syrianerna aldrig har kunnat bli etablerade i det officiella turkiska samh�llslivet. De kan m�jligen f� studera p� universitet och f� akademiska examina men aldrig f� n�gra arbeten som dessa examina ber�ttigar till, varken inom den kommunala eller den statliga sektorn. En muslim g�r alltid f�re i k�n.</pre><pre>Vid sekelskiftet fans det ca 30 % kristna i Turkiet, f�r att fram till 1995 ha minskat till ca 0,16 %. Efter 1915 var syrianerna i hela Turkiet ca 125 000, dvs efter den stora massakern. I dag finns endast 1 500-2 000 kvar i syd�stra Turkiet och ca 8 000 i Istanbul. Detta beror, f�rutom det som n�mnts, ocks� p� det faktum att 100-tals byar har j�mnats med marken de senaste �ren. Detta har skett som ett led i den politiska upptrappningen mellan kurdiska gerillagrupper och den turkiska milit�ren. Syrianerna har i mycket liten utstr�ckning deltagit i det politiska livet, utan ist�llet h�llit sig utanf�r. D�remot har de genom den utveckling som skett i de syd�stra omr�dena hamnat mellan dessa olika intressegrupper.</pre><pre>Sveriges f�rre ambassad�r i Turkiet, Erik Cornell, menar att synen p� minoriteterna har sk�rpts genom konflikten med PKK. Kristna aff�rsm�n har sv�rt att h�vda sig i r�ttskonflikter och dessutom f�r inte de kristna n�got skydd av staten n�r de trakasseras av kurder eller andra muslimer. Han s�ger vidare att myndigheter samarbetar med regeringens lojala kurder, t ex genom byvaktssystemet. Rapporter fr�n omr�det tyder p� att just byvakter kan vara aktiva med att trakassera syrianer och d�rmed f�rv�rra deras l�ge som en udda grupp. Det kan till�ggas att just byvakterna �r utsedda av de turkiska makthavarna och d�rmed �r ocks� den turkiska staten medansvarig f�r det som sker. Syrianerna har genom �rens lopp blivit utsatta f�r �vergrepp och mord riktade direkt mot dem som haft en utbildning, varit l�skunniga eller p� annat s�tt utgjort en ledande funktion. Omkring ett 70-tal personer har m�rdats de senaste 30 �ren. Det kan l�ta som f�, men i f�rh�llande till befolkningstalet och till att de flesta (ca 45) av dessa mord har �gt rum under de senaste 10 �ren, har dessa h�ndelser radikalt p�verkat syrianernas m�jligheter att leva i omr�det.</pre><pre>Dessutom har otaliga druvodlingar och sk�rdar f�rst�rts, boskap har stulits, hus och aff�rer har plundrats, egendomsbrott och olaga hot samt kidnappningar av unga syrianska flickor skett systematiskt, allt riktat mot den syrianska folkgruppen. Detta inneb�r att om en syrian blir utsatt f�r n�gon form av n�mnda r�tts�vergrepp och anm�ler detta till polisen eller annan ordningsmakt, blir resultatet en �n v�rre tragedi. Det vill s�ga att syrianen blir i regel sj�lv anm�ld av myndigheterna och misst�nkliggjord och d� ofta anklagad f�r att vara PKK-sympatis�r. Regeln �r att den syrian som anm�ler n�got blir sj�lv utsatt f�r misshandel eller tortyr och �talad. D�rf�r sker i dag inga anm�lningar, eftersom det d� blir �n v�rre.</pre><pre>�r Istanbul ett alternativ?</pre><pre>Svenska myndigheter har h�vdat att syrianer kan flytta till Istanbul. Logiskt sett borde det vara ett alternativ. Fakta talar dessv�rre mot att Istanbul skulle vara n�got alternativ f�r folket. Varken arbeten eller bost�der finns i den �verbefolkade staden. En inflyttning p� omkring 500 000 personer varje �r till Istanbul leder till massarbetsl�shet, �kat v�ld och kriminalitet. De syrianska barnen som vill b�rja i skolan m�ts regelm�ssigt av f�rnedringar fr�n b�de l�rare, rektorer och f�rst�s fr�n andra elever. F�rnedringen leds oftast fr�n skolledningens sida. De syrianska barnen tvingas regelm�ssigt delta i islamundervisningen, som inte �r enbart teoretisk undervisning utan ocks� g�r ut p� att praktiskt till�mpa islam.</pre><pre>Syrien och Libanon</pre><pre>F�r inte s� l�nge sedan uppm�rksammade massmedierna att runt 10 000 kunde riskera att bli utvisade p� grund av felaktiga uppgifter om sitt medborgarskap. Grunden till det ok�nda medborgarskapet orsakades av h�ndelserna omkring 1912-1918 d� flera hundra tusen syrianer och ca 1,5 miljoner armenier m�rdades i nuvarande Turkiet. M�nga av de �verlevande flydde d� till nuvarande Libanon eller Syrien. Som exempel kan n�mnas Kamishly, en stad i norra Syrien som till stor del byggdes upp av flyende syrianer och andra kristna omkring 1920. Det �r ett v�lk�nt faktum att m�nga av de familjer som bodde i Libanon, men d�r m�nnen fick extra arbete i Syrien, blev registrerade som syriska medborgare. F�r m�nga var detta obekant. N�r sedan svenska ambassaden gjorde kontroller i folkbokf�ringen uppdagades detta. �nd� har m�nga av dessa m�nniskor aldrig ans�kt om medborgarskap i Syrien.</pre><pre>N�r dessa syrianer sedan kommer till Sverige och h�vdar att de inte vet vilket medborgarskap de har, h�vdar svenska myndigheter att de ljuger. Sj�lva h�vdar de att de aldrig ans�kt om att bli syriska medborgare. Vem �r det som ljuger?</pre><pre>Svenska myndigheter m�ste upph�ra med att �terkalla de permanenta uppeh�llstillst�nd som givits om det inte f�religger n�got allvarligt kriminellt hos vederb�rande. Att �terkalla ett permanent uppeh�llstillst�nd efter ibland upp till 10 �r f�r m�nniskor med barn f�dda i Sverige �r ov�rdigt en demokrati som Sverige. Regeringen b�r f�resl� en �ndring av UtL 2 kap. 14 �, s� att en tidsgr�ns s�tts. Eftersom osant intygande avskrivs i brottm�l efter tv� �r, vilket inneb�r att en �klagare inte kan v�cka �tal p� nytt efter den tiden, borde regeringen i �nnu h�gre grad g�ra motsvarande n�r det g�ller asyls�kande. Eftersom asyls�kande inte �r att betrakta som ett brott borde det logiskt sett vara naturligt att inf�ra en tidsgr�ns ocks� n�r det g�ller asyls�kande. Detta �r s�rskilt angel�get f�r barnfamiljer!</pre><pre>M�nga syrianer g�mmer sig undan polisen f�r att inte bli utvisade. Mot bakgrund av vad som h�r anf�rts, b�r det inte vara f�renat med n�gon st�rre sv�righet att f�rst� varf�r man v�ljer att g�mma sig. Det borde inte r�da n�gra tvivel om att de syrianer som antingen nu g�mmer sig eller fastnat i Istanbul borde f� stanna i Sverige. Alla syrianer vill inte till Sverige men en del av dem s�ker sig hit p� grund av sl�ktskap eller annan anknytning till Sverige.</pre> <h2>Hemst�llan</h2> <pre>Hemst�llan</pre><pre>Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls</pre><pre>1. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag till s�dan �ndring i utl�nningslagen att en tidsgr�ns f�r preskription av felaktiga uppgifter inf�rs,1</pre><pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att syrianernas situation i Turkiet b�r komma upp p� EU- agendan,</pre><pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att situationen f�r kvarvarande syrianer och syrianer p� internflykt i Turkiet b�r uppm�rksammas av Sverige.</pre> <p class="MotionarLista"> <pre>Stockholm den 5 oktober 1997</pre> <pre>Karin Pils�ter (fp) Ola Str�m (fp)</pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre> 1 Yrkande 1 h�mvisat till SfU.</pre> </p> <LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet"> <label id="statussida"><br> <label id="div_debug" class="liten"></label></label> 1 1 att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i utlänningslagen att en tidsgräns för preskription av felaktiga uppgifter införs. avslag = utskottet 1997/98:SfU7 ? 1 1 att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i utlänningslagen att en tidsgräns för preskription av felaktiga uppgifter införs. ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att syrianernas situation i Turkiet bör komma upp på EU-agendan ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att syrianernas situation i Turkiet bör komma upp på EU-agendan avslag =utskottet 1997/98:UU17 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att situationen för kvarvarande syrianer och syrianer på internflykt i Turkiet bör uppmärksammas av Sverige. avslag =utskottet 1997/98:UU17 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att situationen för kvarvarande syrianer och syrianer på internflykt i Turkiet bör uppmärksammas av Sverige. ? INL Inlämning 1997-10-06 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1997-10-10 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1997-10-10 00:00:00 inträffat 2 0101299073819 Karin Pilsäter fp 1 undertecknare 0315680549012 Ola Ström fp 2 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-22 06:33:29 motkat Motionskategori - 2014-11-22 06:33:29 statustext statustext Ärendet är avslutat GL02U638 2019-05-27 14:25:00 tilldelat Tilldelat Utrikesutskottet 2014-11-22 06:33:29