2279822 GL02N3 1997/98 N3 mot mot Motion 1997/98:N3 av Carl Bildt m.fl. (m) Motion Motion m? NU 3 0 1997-10-01 00:00:00 2007-09-11 16:22:49 1997-10-01 00:00:00 med anledning av prop. 1996/97:176 Lag om kärnkraftens avveckling av Carl Bildt m.fl. (m) webbnav {0A98679B-74B4-4B19-9293-900FF9F25B0A} https://data.riksdagen.se/dokument/GL02N3/text https://data.riksdagen.se/dokument/GL02N3 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL02N3 <div class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">1997/98:N3</div> <div class="MotionarLista">av Carl Bildt m.fl. (m)</div> <h1>med anledning av prop. 1996/97:176 Lag om kärnkraftens avveckling</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <div class="sidhuvud_publikation"> Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">1997/98:N3</div> <div class="MotionarLista">av Carl Bildt m.fl. (m)</div> <h1>med anledning av prop. 1996/97:176 Lag om k�rnkraftens avveckling</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <pre>Inneh�llsf�rteckning</pre><pre> 1 Inledning</pre><pre>Uppg�relsen mellan den socialdemokratiska regeringen, V�nsterpartiet och Centern om en f�rtida k�rnkraftsavveckling har m�tts med djup misstro. Det beror framf�r allt p� att den f�reslagna politiken uppfattas som destruktiv. Att avveckla l�nsam och milj�v�nlig elproduktion i ett l�ge n�r Sverige brottas med rekordh�g arbetsl�shet, sviktande f�retagsklimat och stora strukturella problem �r orimligt. Energiuppg�relsen st�r dessutom i strid med utslaget i 1980 �rs folkomr�stning om k�rnkraften och bryter mot 1991 �rs energipolitiska och 1993 �rs klimatpolitiska riksdagsbeslut.</pre><pre>Misstroendet kommer till uttryck �verallt; s�v�l bland vanliga medborgare som bland f�retag, organisationer, myndigheter och bed�mare utanf�r Sveriges gr�nser. I opinionsunders�kningar �r tv� tredjedelar av svenska folket emot en avveckling av Barseb�cksverket. Metallindustriarbetare- f�rbundets ordf�rande har konstaterat att den f�rtida k�rnkraftsavvecklingen "�r d�lig f�r milj�n, tillv�xten, jobben och den �r d�lig f�r v�lf�rden."</pre><pre>Det �r uppenbart att en f�rtida avveckling f�r negativa konsekvenser bl.a. f�r milj�n, investeringsklimatet och industrisyssels�ttningen. Den svenska samh�llsekonomin p�verkas negativt. Trots detta har inga bed�mningar av f�rtidsavvecklingens konsekvenser redovisats. Regeringen v�grar t.o.m. att medge att direkta avvecklingskostnader kommer att drabba statsbudgeten och skattebetalarna redan under n�sta �r.</pre><pre>En viktig del av kritiken mot regeringens energipolitik g�ller den avvecklingslag som f�resl�s i den nu f�religgande propositionen. I praktiken anv�nds lagstiftningsmakten h�r som ett utpressningsmedel. Energi�verens- kommelsen utlovar att regeringen "omedelbart efter lagens ikrafttr�dande" skall "fatta beslut om avst�llning av k�rnkraftsreaktorerna Barseb�ck 1 och Barseb�ck 2". Samtidigt bedriver regeringen f�rhandlingar eller samtal med reaktorernas �gare. Ambitionen tycks vara att med laghotet tvinga Sydkraft AB till en skenbart frivillig uppg�relse om att st�nga Barseb�ck. S� f�r den lagstiftande makten inte utnyttjas!</pre><pre>2 Avvecklingslagen</pre><pre>2.1 Of�renlig med viktiga r�ttsprinciper</pre><pre>Propositionens avvecklingslag �verensst�mmer i huvudsak med det utredningsf�rslag som tidigare i �r remissbehandlades genom departementspromemorian Lag om k�rnkraftens avveckling (Ds 1997:14). Av de knappt 40 remissinstanser som valde att yttra sig riktade samtliga n�gon form av kritik. En majoritet avstyrkte f�rslaget eller riktade stark kritik mot enskildheter i detsamma. Lagf�rslaget har vidare utsatts f�r stark kritik i den allm�nna debatten.</pre><pre>Sammantaget inneb�r de brister som p�pekats att f�rslaget inte kan l�ggas till grund f�r lagstiftning.</pre><pre>2.2 Strider mot proportionalitetsprincipen</pre><pre>N�r det allm�nna g�r ingrepp i enskildas intressen skall en s.k. proportionalitetsprincip till�mpas. Det g�ller s�v�l enligt svenska som enligt av Europeiska domstolen fastlagda r�ttsprinciper. Proportionalitetsprincipen s�ger att det allm�nnas intresse skall v�gas mot den enskildes, vilket i detta sammanhang inneb�r att ett ingrepp i den enskildes �gander�tt endast f�r ske om det allm�nnas intresse v�ger tyngre och inget annat alternativ f�r att tillgodose detta allm�nna intresse finns �n ett ingrepp i den enskildes �gander�tt.</pre><pre>Avvecklingslagen skall enligt de riktlinjer f�r energipolitiken som regeringen f�reslagit och riksdagen godk�nt anv�ndas f�r att st�nga Barseb�cksverket. Regeringen har emellertid inte visat att energipolitikens m�l inte kan tillgodoses genom en st�ngning av andra k�rnkraftsreaktorer, �n mindre visat att st�ngningen av k�rnkraftsreaktorer �ver huvud taget uppfyller ett allm�nintresse.</pre><pre>Staten skulle likav�l som att tvinga fram en avveckling av Barseb�ck kunna inleda en avveckling av n�gon av de fyra reaktorerna i Ringhals som staten �ger via Vattenfall AB. Att avvecklingen �nd� skall inledas i Barseb�ck motiverar regeringen med lokaliseringssk�l.</pre><pre>Detta motiv �r dock bristf�lligt. I samband med f�rslaget till den s.k. tv�reaktoravvecklingen p� 1980-talet ans�gs inte lokaliseringsfr�gan ha st�rre tyngd �n regionala syssels�ttningssk�l. D� utpekades en reaktor i Ringhals av framf�r allt syssels�ttningssk�l och en reaktor i Barseb�ck av lokaliseringssk�l. Valet av vilken reaktor som skulle st�ngas f�rst fick anst�. Regionala syssels�ttningssk�l kan heller inte anses ha den tyngden att de motiverar konfiskation av privata kraftverk.</pre><pre>Barseb�cksverkets lokalisering har dessutom beaktats av Statens k�rnkraftsinspektion (SKI) vid tillst�ndsgivningen och vid bed�mningen av innehavarens program f�r s�kerhetsh�jande �tg�rder. Regeringens resonemang om betydelsen av befolkningst�theten i n�romr�det (prop. 1996/97:84) saknar underlag f�r en annan bed�mning �n den som har gjorts av tillst�ndsmyndigheten.</pre><pre>Lokaliseringssk�let v�ger l�tt i j�mf�relse med de ol�genheter som �garna till Barseb�cksverket drabbas av. Dessa ol�genheter har regeringen sj�lv beskrivit i den tidigare konfidentiella promemorian: "Bed�mning av konsekvenser f�r Vattenfall AB och �garen av ett beslut att st�nga en av bolagets k�rnkraftsreaktorer". Promemorian uppr�ttades den 15 januari 1997 inom N�rings- och handelsdepartementet men har f�rst i september 1997 kommit riksdagen och n�ringsutskottet till del.</pre><pre>De avsev�rda nackdelar f�r Vattenfall AB och staten vid en st�ngning i Ringhals, som beskrivs i promemorian, har samma inneb�rd f�r Sydkraft AB och dess �gare vid en avveckling av en reaktor i Barseb�ck. Dessa konsekvenser beskrivs ocks� av Sydkraft AB i f�retagets remissvar p� lagf�rslaget.</pre><pre>Det st�r mot denna bakgrund klart att det inte �r lokaliseringen och d�rmed sammanh�ngande fr�gor som motiverar regeringens f�rslag, utan s�dana ekonomiska sk�l som kan utl�sas av N�rings- och handelsdepartementets promemoria och i f�rl�ngningen d�rav partitaktiska sk�l.</pre><pre>Propositionens f�rslag strider enligt Moderata samlingspartiets uppfattning mot proportionalitetsprincipen och b�r redan av detta sk�l avvisas av riksdagen.</pre><pre>2.3 Det erforderliga allm�nna intresset saknas</pre><pre>S�v�l i den svenska grundlagen som i Europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna (Europakonventionen) stadgas att det skall finns ett preciserat allm�nt intresse f�r att intr�ng i enskild �gander�tt skall vara motiverat. I regeringsformen anges att det skall vara ett "angel�get" allm�nt intresse.</pre><pre>En st�ngning av k�rnkraftverk strider inte mot r�ttsliga principer om detta allm�nintresse �r starkt och preciserat. Redan i dag finns i k�rntekniklagen en regel som g�r det m�jligt att st�nga k�rnkraftsreaktorer om dessa inte uppfyller de s�kerhetskrav som st�llts.</pre><pre>I det f�religgande lagf�rslaget �r emellertid allm�nintresset varken preciserat eller analyserat. F�rslaget utg�r fr�n att den f�rsta reaktorn i Barseb�ck skall st�ngas senast den 1 juli 1998 och den andra senast den 1 juli 2001, enligt riksdagens beslut den 10 juni 1997 att godk�nna riktlinjerna f�r energipolitiken (prop. 1996/97:84).</pre><pre>Regeringen har emellertid inte preciserat det angel�gna allm�nnintresse som g�r att man senast vid just dessa tidpunkter m�ste st�nga tv� reaktorer. Fr�nvaron av en analys fr�n regeringens sida av denna fr�ga tyder p� att det saknas sakliga sk�l, och d�rmed ett angel�get allm�nintresse, som kan motivera en f�rtida avveckling av Barseb�ck.</pre><pre>Det enda som s�gs i lagen �r att en avst�llning skall syfta till att "�stadkomma en ekologiskt och ekonomiskt h�llbar energif�rs�rjning byggd p� f�rnybara energislag". N�r det g�ller den f�rsta reaktorn i Barseb�ck f�religger detta allm�nintresse alldeles uppenbart ej. T.o.m. enligt regeringens egna uppgifter skulle Barseb�ck 1 komma att ers�ttas med �kad fossileldning.</pre><pre>Det blir allts� snarare s� att de energipolitiska m�len, s�som de anges i riktlinjerna f�r energipolitiken i prop. 1996/97:84, inte kan n�s om avvecklingslagen stiftas och till�mpas. S�v�l graden av "kostnadseffektiv svensk energif�rs�rjning" som "p�verkan p� h�lsa, milj� och klimat" kommer uppenbarligen att f�rs�mras i st�llet f�r att f�rb�ttras om en f�rtida k�rnkraftsavveckling genomf�rs.</pre><pre>Sammanfattningsvis f�religger ej ett allm�nintresse som motiverar de konfiskatoriska �tg�rder som avvecklingslagen syftar till.</pre><pre>2.4 Kravet p� att lagstiftning skall vara generell uppfylls ej</pre><pre>Enligt de r�ttsliga principer som best�ms av grundlagen skall all lagstiftning ges en generell utformning. Det inneb�r att lagar inte f�r stiftas f�r beslut som avser endast ett enskilt fall. Ett annat krav �r att lagen m�ste vara f�rutsebar och tydlig s� att den som ber�rs av lagen kan f�rutse dess till�mpning. �ven om avvecklingslagen till sin formella ordalydelse synes vara generellt utformad uppfyller den i realiteten inte detta krav.</pre><pre>Regeringens utf�stelser och de av riksdagen antagna riktlinjerna f�r energipolitiken i prop. 1996/97:84 behandlar uttryckligen reaktorerna i Barseb�ck men inte alls �vriga reaktorer. Det �r d�rf�r uppenbart att avvecklingslagen avser verksamheten vid just Barseb�ck. Detta f�rh�llande styrks ocks� av inneh�llet i den tidigare n�mnda, konfidentiella promemorian fr�n N�rings- och handelsdepartementet.</pre><pre>Avvecklingslagens formella kriterier f�r st�ngning �r mycket vaga, vilket m�jligg�r att lagen kan anv�ndas f�r att uppfylla partipolitiska m�l snarare �n andra m�l. Det talas allm�nt om att "reaktorns geografiska l�ge" och "andra s�rskilda f�rh�llanden s�som �lder, konstruktion och betydelse f�r energisystemet" skall beaktas.</pre><pre>Antingen inneb�r lagen ett dolt utpekande av ett best�mt f�retags lagenliga verksamhet eller ocks� �r den p� grund av sin vaghet en bristf�llig juridisk produkt.</pre><pre>Det b�r ocks� noteras att det endast �r f�r den andra reaktorn i Barseb�ck som riksdagen har beg�rt att f� pr�va om f�ruts�ttningarna f�r st�ngning �r uppfyllda. F�r �vriga reaktorer har riksdagen inte beg�rt att f� g�ra motsvarande pr�vning. Denna pr�vning p�minner f�r �vrigt om ett slags f�rvaltningsuppgift f�r riksdagen, vilket i sig �r ol�mpligt.</pre><pre>N�mnda f�rh�llanden, i kombination med det l�nga tidsperspektivet f�r en avveckling av en tredje reaktor, m�ste leda till slutsatsen att lagf�rslaget enbart tillkommit f�r att f� till st�nd en avveckling i Barseb�ck.</pre><pre>�ven om lagtexten vid ett formellt betraktelses�tt skulle kunna anses vara generellt utformad inneb�r f�rfarandet i praktiken att regeringen f�rs�ker kringg� grundl�ggande normgivningsprinciper. Det �r givetvis oacceptabelt.</pre><pre>2.5 F�rutsebarhet saknas</pre><pre>Lagf�rslagets vaghet g�r att regeringen ges obegr�nsade m�jligheter att helt godtyckligt besluta om st�ngning av reaktorer. Det sker utan att de som skulle ber�ras har n�gon som helst m�jlighet att f�rutse besluten genom de anvisningar som lagen ger. Anvisningarna �r s� oprecisa att det i dag �r fullst�ndigt om�jligt att f�rutse vilken reaktor som f�rst kommer att ber�ras f�rutom de b�da reaktorerna i Barseb�ck. D�rigenom tillgodoses ej rimliga r�ttss�kerhetskrav.</pre><pre>Som p�pekats ovan har riksdagen ingen "kontrollstation" avseende n�gon annan reaktor �n Barseb�ck 2.</pre><pre>2.6 Strider mot expropriationsr�ttsliga principer</pre><pre>F�rslaget till avvecklingslag bygger p� att beslut om upph�vande av r�tten att driva en k�rnkraftreaktor skall j�mst�llas med expropriation och att expropriationsr�ttsliga principer skall till�mpas p� ett s�dant beslut. Men i f�rslaget fr�ng�s tv� viktiga principer inom expropriationsr�tten, n�mligen r�tten till full ers�ttning och r�tten att beg�ra inl�sen.</pre><pre>R�tten till full ers�ttning �r inte uppfylld genom att regeringen f�reslagit att ers�ttningen skall best�mmas med utg�ngspunkt i antagandet att en reaktors livsl�ngd �r maximalt 40 �r. Samtidigt p�pekas i propositionen och dess f�rarbeten uttryckligen att staten kan argumentera f�r att ers�ttningen skall ber�knas enligt en kortare livsl�ngd �n 40 �r. D�remot finns det ingen m�jlighet f�r en reaktor�gare att argumentera f�r st�ndpunkten att livsl�ngden �r l�ngre �n 40 �r.</pre><pre>Det saknas sk�l f�r att bygga in en s�dan obalans i lagstiftningen. Den ger staten omotiverade processuella f�rdelar framf�r en enskild part. Antagandet om livsl�ngden strider ocks� mot vad som �r k�nt inom kraftbranschen och mot ett tidigare uttalande av n�ringsutskottet (bet. 1987/88: NU 40 sid 41 f) att livsl�ngden �r minst 40 �r.</pre><pre>N�gra b�rande saksk�l till varf�r innehavaren inte skall f� kr�va inl�sen av reaktorn har inte heller f�rebringats av regeringen. Vid en f�rtida k�rnkraftsavveckling v�ger sk�len f�r inl�sen snarare tyngre �n vid fastighetsexpropriation. F�r det talar ocks� den omst�ndigheten att st�ngning av en reaktor vid ett verk i praktiken kan f�rsv�ra eller om�jligg�ra f�r �garen att forts�tta driften vid �vriga reaktorer. Staten har m�jlighet att �verta den organisation som innehavaren har. Vidare kontrollerar staten de medel som avs�tts till rivning.</pre><pre>2.7 Varseltid saknas</pre><pre>F�rslaget till avvecklingslag �r ocks� bristf�lligt d�rf�r att reaktor�garna helt saknar tid f�r att vidta �tg�rder i syfte att minimera skadan av en framtvingad st�ngning. Redan om tre m�nader t�nker regeringen fatta beslut som inneb�r att ett b�rsnoterat f�retag endast ytterligare sex m�nader senare ber�vas r�digheten �ver tillg�ngar i m�ngmiljardklassen.</pre><pre>Trots fr�gans utomordentligt komplicerade art f�rel�g s� sent som f�r ett �r sedan inget annat underlagsmaterial inom Regeringskansliet �n en fyrsidig promemoria fr�n r�ttschefen vid N�ringsdepartementet. I denna promemoria framh�lls bl.a. att "ett definitivt beslut om avst�llning av en viss reaktor m�ste ocks� fattas i s� god tid att reaktorinnehavaren kan planera avst�llningen p� ett rimligt s�tt". I en till denna promemoria fogat, ofullst�ndigt utkast till lagtext angav r�ttschefen denna varseltid till tre �r.</pre><pre>Det b�r framh�llas att det �ven inom ramen f�r en s�dan tre�rig varseltid �r om�jligt f�r en reaktor�gare att hinna uppf�ra nya produktionsanl�ggningar som ers�ttning f�r dem f�retaget fr�ntagits r�digheten �ver. Nu f�rkortas f�rvarningstiden f�r den f�rsta reaktorn till mindre �n ett halvt �r. F�r �vriga reaktorer finns ingen varseltid �ver huvud taget. Ber�rda reaktor�gare st�lls h�rigenom inf�r en helt om�jlig situation.</pre><pre>Ocks� i samband med remissbehandlingen framkom kritik mot avsaknaden av en preciserad varseltid. Regeringen har struntat i denna kritik med motivet att de merkostnader som en alltf�r kort varseltid skulle kunna inneb�ra skulle ers�ttas av staten. Detta m�ste betraktas som en f�renkling av fr�gest�llningen, d� det �ven finns indirekta ekonomiska konsekvenser som inte �r sj�lvklart ers�ttningsbara. S�dana konsekvenser beskrivs bl.a. i den tidigare n�mnda, konfidentiella promemorian fr�n N�rings- och handelsdepartementet om effekterna f�r Vattenfall AB av en st�ngning av f�retagets reaktorer.</pre><pre>3 Lagf�rslaget i �vrigt</pre><pre>3.1 Ofullst�ndigt sak�garbegrepp</pre><pre>F�rslaget begr�nsar r�tten till ers�ttning till tillst�ndshavare och �gare till fastighet. Detta sak�garbegrepp �r ofullst�ndigt eftersom �ven andra sak�gare, t.ex. n�toperat�rer, drabbas av skada till f�ljd av st�ngning av en reaktor. Dessa brister i sak�garbegreppet p�pekades redan under remissbehandlingen men har inte justerats i tillr�cklig omfattning i det f�religgande f�rslaget. Med tanke p� de stora v�rden som st�r p� spel �r det inte acceptabelt att oklarhet r�der om f�ruts�ttningarna f�r alla ber�rda intressenters r�tt till ers�ttning.</pre><pre>3.2 Instansordningen</pre><pre>Enligt f�rslaget skall pr�vning av avst�llningsbeslut enligt lagen ske i Regeringsr�tten medan ers�ttningsfr�gan skall pr�vas i fastighetsdomstol. D� lagen �r omstridd fr�n komplicerade r�ttsliga utg�ngspunkter �r det m�rkligt att pr�vningen inte skall ske i ett sammanhang.</pre><pre>3.3 F�rh�llandet till EG-r�tten</pre><pre>Den f�rtida avvecklingen av k�rnkraften �r ett led i den av riksdagen beslutade omst�llning av energisystemet, en omst�llning som �ven f�ruts�tter ett antal andra �tg�rder som har beslutats eller m�ste beslutas av riksdagen. En del av dessa �tg�rder ber�r EG-r�tten och vad som �r till�tligt enligt denna.</pre><pre>Det g�ller s�rskilt vissa st�d�tg�rder och skattelindringar f�r den energiintensiva industrin som aktualiserats genom uttalanden fr�n ber�rda statsr�d samt den statliga monopoliseringen av nytillkommande utlandsf�rbindelser f�r el�verf�ring i f�rslaget till ny ellag (prop. 1996/97:136).</pre><pre>Avvecklinglagen ing�r s�ledes i en energipolitik som kan visa sig strida mot EG-r�tten.</pre><pre>3.4 Riksdagens st�llning urholkas</pre><pre>Oklarheterna kring avvecklingslagen g�ller ocks� kostnaderna f�r en f�rtida k�rnkraftsavveckling. Regeringen har inte gjort n�gon uppskattning av kostnaderna f�r en avveckling och �n mindre angett hur dessa kostnader skall finansieras. Med tanke p� dels de mycket stora belopp som aktualiseras, dels att f�rslaget till avvecklingslag bemyndigar regeringen att redan den 1 januari 1998 besluta att st�lla av en reaktor �r det m�rkligt att f�rslaget inte inneh�ller en redog�relse f�r hur finansieringsfr�gan skall l�sas.</pre><pre>Ett antagande av lagen inneb�r de facto att riksdagen bemyndigar regeringen att st�nga en reaktor i Barseb�ck oavsett hur stora kostnaderna f�r detta blir. Bemyndigandet omfattar �ven en st�ngning av alla andra reaktorer i Sverige med undantag av den andra reaktorn i Barseb�ck, oavsett kostnaderna f�r detta.</pre><pre>Att regeringen p� detta s�tt ges oinskr�nkta m�jligheter att helt godtyckligt st�nga reaktorer inneb�r en betydande �verf�ring av beslutsmakt fr�n riksdagen till regeringen. Riksdagens st�llning och m�jligheter att p�verka centrala energipolitiska fr�gest�llningar urholkas d�rmed.</pre><pre>Om regeringen har f�r avsikt att finansiera avvecklingen med tillg�ngar i Vattenfall AB �r detta en fr�ga f�r riksdagen att ta st�llning till, inte minst i perspektivet av att riksdagen har givit Vattenfall AB uppgiften att svara f�r en v�l fungerande energif�rs�rjning med l�ngsiktigt god l�nsamhet och avkastningsf�rm�ga.</pre><pre>4 Avslutning</pre><pre>Den f�reslagna lagen och f�rfarandet vid dess tillkomst �r ett utpr�glat hafsverk. Avvecklingslagen �verensst�mmer enligt Moderata samlingspartiets uppfattning inte med grundl�ggande principer som b�r g�lla i en r�ttsstat. Lagen liksom f�reslagen �ndring av lagen 1984:3 kr�nker den enskilda �gander�tten och riskerar att f� stora negativa effekter genom att rubba omv�rldens tilltro till r�ttss�kerheten i Sverige. Lagf�rslaget b�r s�ledes avsl�s av riksdagen.</pre> <h2>5 Hemst�llan</h2> <pre>5 Hemst�llan</pre><pre>Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls</pre><pre>1. att riksdagen avsl�r regeringens f�rslag till lag om k�rnkraftens avveckling i enlighet med vad som anf�rts i motionen,</pre><pre>2. att riksdagen avsl�r regeringens f�rslag till lag om �ndring i lagen om k�rnteknisk verksamhet i enlighet med vad som anf�rts i motionen.</pre> <p class="MotionarLista"> <pre>Stockholm den 1 oktober 1997</pre> <pre>Carl Bildt (m)</pre> <pre>Lars Tobisson (m)</pre> <pre>Gullan Lindblad (m)</pre> <pre>Anders Bj�rck (m)</pre> <pre>Beatrice Ask (m)</pre> <pre>Knut Billing (m)</pre> <pre>Birger Hag�rd (m)</pre> <pre>Gun Hellsvik (m)</pre> <pre>Bo Lundgren (m)</pre> <pre>Inger Ren� (m)</pre> <pre>Karl-G�sta Svenson (m)</pre> <pre>Per Unckel (m)</pre> <pre>Per Westerberg (m)</pre> </p> <LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet"> <label id="statussida"><br> <label id="div_debug" class="liten"></label></label> 1 1 att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om kärnkraftens avveckling i enlighet med vad som anförts i motionen avslag =utskottet 1997/98:NU5 ? 1 1 att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om kärnkraftens avveckling i enlighet med vad som anförts i motionen ? 2 2 att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen om kärnteknisk vaerksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen. ? 2 2 att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen om kärnteknisk vaerksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen. avslag =utskottet 1997/98:NU5 ? INL Inlämning 1997-10-01 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1997-10-02 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1997-10-03 00:00:00 inträffat 2 0622185335615 Carl Bildt m 1 undertecknare 0277100069203 Knut Billing m 2 undertecknare 037063714405 Anders Björck m 3 undertecknare 0213468747208 Birger Hagård m 4 undertecknare 0816308745507 Gullan Lindblad m 5 undertecknare 0537484650407 Bo Lundgren m 6 undertecknare 0274590687101 Karl-Gösta Svenson m 7 undertecknare 0245320188502 Lars Tobisson m 8 undertecknare 031005479013 Per Westerberg m 9 undertecknare 0262017901513 Beatrice Ask m 10 undertecknare 0388920259006 Inger René m 11 undertecknare 0937012299307 Gun Hellsvik m 12 undertecknare 0104804820009 Per Unckel m 13 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1996/97:176 2014-11-22 05:24:43 motkat Motionskategori - 2014-11-22 05:24:43 statustext statustext Ärendet är avslutat GL02N3 2019-05-27 14:23:10 tilldelat Tilldelat Näringsutskottet 2014-11-22 05:24:43