2279744 GL02N223 1997/98 N223 mot mot Motion 1997/98:N223 av Carl Bildt m.fl. (m) Motion Motion m? NU 223 0 1997-10-06 00:00:00 2007-09-11 16:40:56 1997-10-06 00:00:00 Energipolitik för tillväxt, företagande och nya arbeten av Carl Bildt m.fl. (m) webbnav {D3196F2B-4B5C-41E4-9FB4-1A196B8128AF} https://data.riksdagen.se/dokument/GL02N223/text https://data.riksdagen.se/dokument/GL02N223 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL02N223 <div class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">1997/98:N223</div> <div class="MotionarLista">av Carl Bildt m.fl. (m)</div> <h1>Energipolitik för tillväxt, företagande och nya arbeten</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <div class="sidhuvud_publikation"> Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">1997/98:N223</div> <div class="MotionarLista">av Carl Bildt m.fl. (m)</div> <h1>Energipolitik f�r tillv�xt, f�retagande och nya arbeten</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <pre>Inneh�llsf�rteckning</pre><pre> 1 Sammanfattning</pre><pre>Moderata samlingspartiet ser energipolitiken som ett instrument f�r att n� �vergripande m�l som konkurrenskraft, god milj� och v�lf�rd. K�rnkraft �r inte n�got sj�lv�ndam�l, lika lite som dess avskaffande borde vara det. Alla slag av energiproduktion har sina f�rdelar och nackdelar. K�rnkraftens nackdelar kan med stor marginal bem�stras. Om s� inte var fallet skulle vi f�respr�ka nedl�ggning, inte av en, utan av tolv reaktorer.</pre><pre>Beslutet om en f�rtida k�rnkraftsavveckling �r illa underbyggt. Inga bed�mningar har gjorts av kostnaderna. Avvecklingen inneb�r en gigantisk kapitalf�rst�ring, som g�r ut �ver jobben, milj�n och v�r levnadsstandard. V�rens riksdagsbeslut att inleda en f�rtida k�rnkraftsavveckling b�r upph�vas. F�rslaget till lag om k�rnkraftens avveckling kr�nker v�sentliga r�ttsgrundsatser och b�r avvisas.</pre><pre>I motionen anges nya riktlinjer f�r energipolitiken. Denna skall utformas f�r att st�dja en ekonomisk utveckling som g�r det m�jligt att eliminera den h�ga arbetsl�sheten. Staten skall inte detaljplanera och detaljreglera energisystemets utveckling, utan fastst�lla l�ngsiktigt h�llbara ramar och villkor. Ansvaret f�r den fortl�pande omst�llningen, milj�anpassningen och f�rnyelsen av energiproduktionen l�ggs p� producenterna.</pre><pre>Energibeskattningen skall g�ras konkurrensneutral. Fiskala skatter b�r tas ut endast i konsumtionsledet medan milj�styrande skatter och avgifter b�r tas ut i produktionsledet. Energiskatterna b�r i �kad utstr�ckning harmoniseras mellan de nordiska l�nderna. Utsl�ppen av v�xthusgaser m�ste begr�nsas.</pre><pre>Effektiviseringen och hush�llningen med energiresurser skall forts�tta. Staten skall inte subventionera investeringar i ny kraftproduktion, utan prioritera l�ngsiktig forskning och utveckling. Det s.k. tankef�rbudet i k�rntekniklagen skall upph�vas.</pre><pre>Det partitaktiska spelet kring k�rnkraften m�ste bringas att upph�ra och utslaget i 1980 �rs folkomr�stning f�ljas. Investerarna m�ste ges h�llbara besked om de l�ngsiktiga f�ruts�ttningarna f�r att investera i industriell verksamhet i Sverige.</pre><pre>Svensk k�rnkraftsteknologi h�ller h�g standard. K�rns�kerhetsarbetet b�r inriktas p� s�kerhetsh�jande �tg�rder i v�rt n�romr�de.</pre><pre>Ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraften skall subventioneras av staten. Dagens �lvskydd i lagstiftningen bibeh�lls of�r�ndrat. En storskalig introduktion av fossilgas i Sverige avvisas. Milj�konsekvensbeskrivning beg�rs av en storskaligt �kad biobr�nsleanv�ndning.</pre><pre>Vattenfalls oberoende st�llning skall �teruppr�ttas och �gandet breddas. N�gon ny energimyndighet inr�ttas ej.</pre><pre>2 Moderata utg�ngspunkter</pre><pre>Det finns inga genv�gar till en trygg ekonomisk framtid f�r Sverige. Endast genom h�g och uth�llig tillv�xt g�r det att bygga en stabil grund f�r v�lf�rd och syssels�ttning.</pre><pre>Den borgerliga regeringen s�kte under perioden 1991-1994 l�gga grunden till en s�dan ekonomisk tillv�xt genom en serie strukturella reformer. D�rf�r togs hinder bort f�r f�retagande i allm�nhet och f�r sm� och medelstora f�retag i synnerhet. Skadliga skatter p� sparande, investeringar och f�retagande slopades. Stora delar av transfereringssystemen, liksom den arbetsr�ttsliga lagstiftningen, reformerades. En obligatorisk arbetsl�shets- f�rs�kring inf�rdes.</pre><pre>Parallellt h�rmed gjorde den borgerliga regeringen omfattande satsningar p� forskning och utveckling, p� f�rb�ttrad riskkapitalf�rs�rjning och p� ny infrastruktur. En ny konkurrenslagstiftning inf�rdes, samtidigt som tidigare, statlig aff�rsverksamhet avreglerades och/eller privatiserades. F�rslag framlades om avreglering av elmarknaden och Sveriges f�rhandlingar om ett intr�de i Europeiska unionen fullf�ljdes.</pre><pre>I sin sista finansplan r�knade den borgerliga regeringen med att det skulle fordras en tillv�xt om ca 4 procent per �r under resten av 1990-talet f�r att halvera arbetsl�sheten till sekelskiftet. N�gon s�dan tillv�xt har emellertid aldrig kommit till st�nd. Efter valet 1994 valde de socialdemokratiska regeringarna i st�llet att bedriva en m�lmedveten �terst�llarpolitik, parad med mycket kraftiga skatteh�jningar. Nya hinder lades d�rmed f�r investeringar, f�retagande och tillv�xt. Som en f�ljd h�rav ligger arbetsl�sheten ocks� kvar p� of�r�ndrat mycket h�g niv�.</pre><pre>Den ogynnsamma utvecklingen vad avser tillv�xt och syssels�ttning understryker betydelsen av en l�ngsiktigt h�llbar energipolitik. Sveriges f�rm�ga att h�vda sig industriellt och ekonomiskt blir i �nnu h�gre grad �n tidigare beroende av att tillg�ngen p� energi, och priset, ger konkurrensf�rdelar. En god ekonomisk och social utveckling blir om�jlig om inte energif�rs�rjningen �r l�ngsiktigt tryggad till konkurrenskraftiga priser. Ett misslyckande h�rvidlag om�jligg�r ocks� en utveckling som �r skonsam mot milj�n.</pre><pre>Energipolitiken �r inte ett sj�lv�ndam�l utan en avg�rande och strategisk faktor f�r Sveriges m�jligheter att skapa fler arbeten och �kad v�lf�rd. Den tillv�xt och industriella utveckling som kr�vs kommer att leda till �kad efterfr�gan p� el. Energipolitiken f�r d� inte l�gga hinder i v�gen, utan m�ste tv�rtom garantera att denna efterfr�gan kan m�tas p� ett ekonomiskt och milj�m�ssigt bra s�tt.</pre><pre>Moderata samlingspartiet anser att energipolitiken skall ha f�ljande utg�ngspunkter:</pre><pre>- Sverige skall dra nytta av alla de resurser som st�r till folkhush�llets f�rfogande. Riksdagens energibeslut v�ren 1997 �r mot den bakgrunden djupt olyckligt. De energipolitiska riktlinjer som antogs skadar Sverige som industrination. S�rskilt allvarligt �r beslutet om att p�b�rja en f�rtida avveckling av k�rnkraften. Det inneb�r en kapitalf�rst�ring som saknar motstycke i historien och som kommer att medf�ra v�lf�rdsf�rluster. Milj�n skadas och det blir sv�rare att bek�mpa arbetsl�sheten.</pre><pre>- Klimatfr�gan �r det st�rsta milj�problemet - en global �verlevnadsfr�ga f�r m�nskligheten. D�rf�r m�ste Sverige bedriva en offensiv klimatpolitik och fullg�ra sina internationella �taganden p� omr�det.</pre><pre>- Staten skall inte detaljreglera och detaljplanera energisystemets utveckling. Statens uppgift �r i st�llet att fastst�lla ramar och villkor som medf�r att hush�ll och f�retag ges l�ngsiktigt h�llbara spelregler.</pre><pre>- Energipolitiken skall vara f�renlig med en �terg�ng till full syssels�ttning. Energianv�ndningen i allm�nhet och elf�rbrukningen i synnerhet �r n�ra kopplad till den ekonomiska tillv�xten.</pre><pre>I dessa olika h�nseenden medf�rde 1997 �rs energipolitiska riksdagsbeslut steg i fel riktning. Moderata samlingspartiet anser d�rf�r att riksdagen skyndsamt skall anta nya energipolitiska riktlinjer i enlighet med vad som anf�rs i denna motion.</pre><pre>3 Hush�llning och effektivisering</pre><pre>3.1 Gott utg�ngsl�ge</pre><pre>Sverige har idag ett av v�rldens b�st fungerande system f�r produktion och �verf�ring av elenergi. N�stan all el som f�rbrukas produceras av oss sj�lva. Andelen fossila br�nslen �r - �n s� l�nge - liten, vilket g�r utsl�ppen sm� j�mf�rt med n�stan alla andra l�nder.</pre><pre>El �r en �verl�gsen energib�rare och det �r k�rnkraften som har m�jliggjort den �kade elanv�ndningen i kombination med en offensiv milj�- och klimatpolitik. Riksdagen kunde 1985 besluta att bevara de fyra stora or�rda �lvarna. D�refter har skyddet f�rst�rkts ocks� f�r andra vattendrag. �r 1988 kunde riksdagen p� f�rslag fr�n Moderata samlingspartiet inf�ra ett tak f�r koldioxidutsl�ppen. Vattenkraften och k�rnkraften har tillsammans gjort det svenska elsystemet effektivt, konkurrenskraftigt och milj�v�nligt.</pre><pre>3.2 Energieffektivisering</pre><pre>Fortl�pande sker det en betydande energieffektivisering. Hittills har denna effektivisering g�tt hand i hand med en �kad elanv�ndning. �verg�ngen till el har varit s�rskilt p�taglig inom industrin, d�r el ersatt anv�ndning av br�nslen med l�gre verkningsgrad. Mellan 1970 och 1994 �kade andelen el av den totala energianv�ndningen i industrin fr�n 20 till 36 procent. H�g elanv�ndning i n�ringslivet sammanh�nger med h�g specialisering och med en stark st�llning p� den internationella marknaden.</pre><pre>Nya industriprocesser kr�ver elkraft i st�llet f�r fossila br�nslen. I dag anv�nds 4-5 TWh el, vilket �r mer �n en Barseb�ck-reaktor, bara till renings- processer. Nya tekniker och styrprocesser �r baserade p� elanv�ndning och �ven framgent kommer industriell tillv�xt och f�rnyelse att inneb�ra att energieffektivisering paras med en �kad elanv�ndning.</pre><pre>Hush�llning med energi kan definieras som en minskad energianv�ndning, utan uppoffringar i form av s�nkt standard. Om effektivare teknik kan anv�ndas s� att standarden/kvaliteten �kar erh�ller vi en energieffek- tivisering. Det �r allts� ingen sj�lvklarhet att effektivisering leder till totalt sett l�gre energianv�ndning.</pre><pre>I samband med �tg�rder f�r energihush�llning och effektivisering m�ste ocks� beaktas f�rbrukningen av andra resurser. En i verklig mening effektiv energianv�ndning m�ste inneb�ra att f�retag och hush�ll anv�nder s� mycket av energi och andra resurser att den totala resurs�tg�ngen blir s� liten som m�jligt. En minskad energianv�ndning som sker till priset av ett �kat resurssl�seri i stort �r inte efterstr�vansv�rd. Den �r dessutom f�renad med samh�llsekonomiska kostnader.</pre><pre>3.3 M�jlig hush�llning</pre><pre>Potentialer f�r energihush�llning och effektivisering m�ste bed�mas utifr�n vad som �r en effektiv resursanv�ndning i stort.</pre><pre>Det finns i dag 590 000 sm�hus som uteslutande v�rms med el, varav 440 000 med s.k. direktverkande elv�rme. Konvertering av ett s�dant hus till annan uppv�rmningsform kostar 80-150 000 kronor. En storskalig konvertering skulle ianspr�kta betydande resurser, som i st�llet kan anv�ndas till samh�llsekonomiskt mer l�nsamma investeringar.</pre><pre>Regeringens f�rslag att hindra anv�ndningen av avkopplingsbara elpannor i fj�rrv�rmesystemen leder inte heller till en �kad hush�llning med el. Snarare blir fallet det motsatta, eftersom elpannorna �r viktiga fr�n just resurshush�llningssynpunkt. De utnyttjas idag f�r att ta vara p� det �verskott av vattenkraft som alltid kommer att finnas under vissa �r och perioder, fr�mst v�r och sommar. Hindras anv�ndningen av elpannorna blir resultatet ett �kat resurssl�seri genom att �verskottsvatten tappas f�rbi vatten- kraftverken, utan att energin tas till vara. Om elpannorna, genom ett formellt beslut eller genom straffbeskattning, fasas ut ur fj�rrv�rmesystemen blir dessutom alternativet att i st�llet producera motsvarande energim�ngd genom f�rbr�nning av fr�mst olja. D�rmed f�r �tg�rden ocks� negativa konse- kvenser f�r v�r milj�.</pre><pre>4 Energipolitiska program</pre><pre>4.1 Erfarenheter</pre><pre>De energipolitiska program som har g�llt fram till nu har utv�rderats vid ett flertal tillf�llen, senast av Energikommissionen (SOU 1995:139), Riksrevisionsverket (RRV 1996:44) och Riksdagens n�ringsutskotts arbetsgrupp f�r uppf�ljnings- och utv�rderingsfr�gor (1996/97:URD1).</pre><pre>Dessa utv�rderingar har alla p�visat allvarliga brister. Programmens struktur har i utv�rderingarna ansetts vara sv�r�versk�dlig och resultat- uppf�ljningen bristf�llig. Programmen har gripit in i varandra p� ett osystematiskt s�tt, vilket f�rsv�rat m�jligheterna att utv�rdera kostnads- effektiviteten i de enskilda programmen. Det har t.o.m. varit sv�rt att f�lja vad som har satsats p� olika energik�llor och vad som har blivit resultatet d�rav.</pre><pre>S�rskilt investeringsst�den till biokraftv�rme, vindkraft och solv�rme har blivit f�rem�l f�r allvarlig kritik. Energikommissionen ans�g om det f�rstn�mnda att "den direkta effekten av st�det, i form av ny biobr�nsleanv�ndning som inte skulle ha tillkommit utan st�d, �r sv�r att uppskatta d� biobr�nslen �ven till f�ljd av r�dande beskattning har en mycket stark st�llning i v�rmeproduktionen. Investeringsst�det kan inte bed�mas ha haft n�gon st�rre effekt p� den tekniska utvecklingen." Betr�ffande vindkraften konstaterade kommissionen att "investeringsst�det tycks inte ha bidragit positivt till den tekniska utvecklingen" och f�r solv�rmest�det konstaterades att det "inte bidragit till n�gon minskning av produktionskostnaden".</pre><pre>4.2 De nya programmen</pre><pre>I samband med energibeslutet v�ren 1997 godk�nde riksdagen ett nytt fem�rigt program med bidrag om 3 100 Mkr f�r minskad elanv�ndning och investeringar i ny elproduktion och ett sju�rigt program med bidrag om 5 630 Mkr till forskning och utveckling av ny teknik. Med kostnader f�r bl.a. inr�ttande av en ny energimyndighet kom de f�reslagna utgifterna att uppg� till �ver 9 000 Mkr.</pre><pre>De nya programmen har beskrivits i n�rmast dramatiska ordalag. Genom "en kraftfull, l�ngsiktig satsning p� forskning, utveckling och demonstration av ny energiteknik" s�ger sig socialdemokraterna vilja manifestera sin ambition att st�lla om Sverige till ett ekologiskt f�reg�ngsland. I sj�lva verket �r bristen p� nyt�nkande p�taglig. De nya programmen utg�r v�sentligen en upprepning av de program som inf�rdes vid 1991 �rs energipolitiska uppg�relse och som har g�llt fram till nu. I ekonomiska termer inneb�r den 'kraftfulla' politiken en marginell �kning av statens �rliga insatser fr�n ca 1 200 Mkr till ca 1 400 Mkr.</pre><pre>4.3 Investeringsst�d</pre><pre>De nya programmen medf�r ingen f�rb�ttring i de avseenden som har kritiserats i de n�mnda utv�rderingarna. Energikommissionen kunde konstatera att investeringsst�den riskerar att motverka en naturlig prispress p� marknaden och att de d�rf�r endast b�r ges under en �verg�ngsperiod. Trots detta vill socialdemokraterna utstr�cka programmen till att g�lla i ytterligare fem �r, l�t vara med f�rs�mrade villkor. Dessutom f�resl�s �nnu ett investeringsst�d, denna g�ng till utbyggnad av sm�skalig vattenkraft.</pre><pre>Moderata samlingspartiet anser att det �r olyckligt med statliga bidrag som tenderar att bara bli till en l�pande subvention av gammal, befintlig teknik. Inte heller b�r staten subventionera en vattenkraftsutbyggnad som regelm�ssigt leder till konflikt med viktiga milj�intressen. I den m�n sm�skaliga vattenkraftsprojekt kan realiseras utan p�taglig milj�p�verkan b�r de komma till st�nd utan hj�lp fr�n skattebetalarna.</pre><pre>Det nya investeringsbidraget b�r ocks� ses mot bakgrund av Vattendragsutredningens f�rslag till �ndringar av �lvskyddet. Vissa vattendrag som i dag skyddas enligt naturresurslagen kommer att f� ett urholkat skydd om f�rslagen i utredningens slutbet�nkande Omtankar om vattendrag (SOU 1996:155) genomf�rs. Moderata samlingspartiet ser med oro p� en situation d�r ett delvis f�rsvagat �lvskydd kombineras med investeringsst�d f�r vattenkraftsutbyggnad och sammanfaller med en f�rtida k�rnkraftsavveckling.I st�llet b�r riksdagen dra slutsatserna av gjorda utv�rderingar och slopa investeringsst�den helt.</pre><pre>4.4 Energiforskning</pre><pre>Statens st�d till utvecklingen p� energiomr�det b�r koncentreras till de omr�den d�r f� andra akt�rer har m�jlighet att ta ansvar. Det g�ller fr�mst finansiering av forskning inom energiomr�det, s�rskilt l�ngsiktig forskning, men ocks� st�d till information och insatser som minskar s�kkostnaderna f�r elkonsumenterna och p�skyndar spridningen av ny teknik.</pre><pre>Moderata samlingspartiet bejakar s�ledes statliga insatser p� energiforskningsomr�det. Samtidigt f�rekommer det i den energipolitiska debatten �tskilligt �nsket�nkande om forskningens m�jligheter p� kort sikt. Forskning och utveckling �r ett mycket l�ngsiktigt och t�lamodspr�vande arbete. Svensk energiforskning utg�r en liten br�kdel i en global forskningsanstr�ngning. M�jligheterna att �stadkomma de avg�rande teknik- genombrotten kommer d�rf�r aldrig att vara en funktion av antalet satsade miljarder i den svenska statsbudgeten.</pre><pre>Regeringen f�resl�r en kraftig besparing p� forskningsanslagen p� de tekniska och naturvetenskapliga omr�dena. En stor del av besparingen skall l�ggas p� Sveriges medlemskap i internationella forskningsorganisationer och regeringen �verl�ter i �vrigt till forskningsorganisationerna att f�rdela besparingarna. I utredningsbet�nkandet Besparingar i stort och sm�tt (SOU 1997:69) f�resl�s kraftiga ingrepp i s�v�l den nationella fusionsforskningen som i Sveriges medverkan i det internationella fusionsforskningsprojektet JET. Regeringen har d�rtill valt att inte f�rnya Sveriges erbjudande om att st� v�rd f�r n�sta steg i den internationella fusionsforskningen, f�rs�ks- anl�ggningen ITER.</pre><pre>Moderata samlingspartiet anser att regeringen behandlar fr�gan om fusionsforskningen alltf�r l�ttvindigt. Denna forskning pr�glas av mycket l�nga tidsperspektiv och kr�ver l�ngsiktigt internationellt samarbete f�r att n� framg�ng. Det �r d�rf�r beklagligt om Sverige inte tar tydlig st�llning i fr�gan om fusionsforskningens framtid.</pre><pre>I ett mycket l�ngt perspektiv �r fusionsenergi en av de f� i dag synliga m�jligheter som st�r till m�nsklighetens f�rfogande n�r det g�ller att t�cka v�rldens v�xande energibehov. Forskningen befinner sig fortfarande i ett tidigt och os�kert skede men viktiga framsteg har gjorts under senare �r. Fortsatta anstr�ngningar i samarbete med andra stater �r motiverade och Sveriges medverkan inom fusionsforskningen b�r d�rf�r s�kerst�llas.</pre><pre>Slutligen m�ste riksdagen upph�va den best�mmelse i k�rntekniklagen som f�rbjuder vissa typer av k�rnteknisk forskning - den s.k. tankef�rbuds- lagen. Detta handlar ytterst om att sl� vakt om den akademiska friheten. All lagstiftning m�ste pr�glas av de grundl�ggande principerna om yttrande- och tankefrihet. Tankef�rbudslagen kan d�rtill f� skadliga effekter genom att f�rsv�ra forskning kring effektivare utnyttjande av k�rnbr�nslet, minimering av avfallsm�ngder, transmutation av befintligt k�rnavfall m.m.</pre><pre>Kvalificerade svenska k�rntekniker och forskare skall inte beh�va st� bredvid och passivt betrakta en utveckling som kan leda till resultat av stort intresse �ven f�r v�rt land. Stimulerande arbetsuppgifter och ekonomiska f�ruts�ttningar �r n�dv�ndiga f�r att attrahera goda forskare till k�rnteknik- omr�det.</pre><pre>5 Hush�llen</pre><pre>5.1 Dubbla p�lagor</pre><pre>Ryckigheten i den svenska energipolitiken har drabbat hush�llen h�rt. De omfattande problemen med s.k. sjuka hus och d�lig inomhusluft g�r att h�rleda till de statliga energisparsatsningar som varit ett led i en tidigare energipolitik. Hush�llen har f�tt b�ra en dubbel kostnad f�r detta. De har b�de varit med och finansierat politiken via skattsedeln och de har sj�lva f�tt betala f�r att l�sa problemen.</pre><pre>Med nuvarande energipolitik kommer hush�llen �terigen att f� vidk�nnas stora kostnader. De investeringar i elv�rme som staten tidigare har uppmuntrat kommer nu att st� hush�llen dyrt. De elskatteh�jningar som genomf�rdes under 1996 och vid halv�rsskiftet 1997 har �kat boende- kostnaderna ytterligare. Samtidigt har hush�llens marginaler krympt till f�ljd av �kade inkomstskatter och egenavgifter, minskade bidrag och regeringens of�rm�ga att minska arbetsl�sheten.</pre><pre>Genomf�rs en f�rtida k�rnkraftsavveckling leder det till att elpriserna och boendekostnaderna �kar ytterligare. Skall den elintensiva industrins konkurrenskraft dessutom skyddas f�r hush�llen b�ra den st�rsta delen av b�rdan. Trots detta har det aldrig gjorts n�gon bed�mning av vilka sociala effekter som v�rens energibeslut kan f�.</pre><pre>5.2 Elv�rmda sm�hus</pre><pre>En st�ngning av en reaktor i Barseb�ck bygger p� att hush�llens elf�rbrukning kan minskas genom �verg�ng fr�n eluppv�rmning till annan uppv�rmning. B�de regeringen och Villa�garnas riksf�rbund har uppskattat kostnaden f�r en konvertering av ett sm�hus uppv�rmt med direktverkande el till mellan 80 000 och 150 000 kronor. Trots skattefinansierade investeringsbidrag p� 30 procent s� kommer kostnaderna allts� att bli mycket stora f�r de hush�ll som tvingas att byta v�rmesystem f�r att undkomma h�jda elpriser. Varje ber�rd sm�hus�gare kommer att tvingas betala mellan 55 000 och 105 000 kronor ur egen ficka.</pre><pre>Vissa kommuner har ett mycket stort inslag av eluppv�rmda sm�hus i sitt bostadsbest�nd. Fr�mst g�ller detta kommuner med m�nga sm�hus byggda p� 1970-talet, d� staten uppmuntrade just denna, nu s� f�rkastliga uppv�rmningsform. I m�nga kommuner som expanderade under denna tid har betydligt mer �n h�lften av sm�husen n�gon form av eluppv�rmning, varav de flesta har direktverkande elv�rme. I dessa kommuner riskerar hush�llen att f� l�gga en v�sentligt �kad andel av sina resurser p� boendet, vilket f�r effekter p� hush�llens efterfr�gan och p� hush�llens marginaler att klara sitt uppeh�lle p� egen hand.</pre><pre>Konkurrensverket varnar nu ocks� f�r h�jda fj�rrv�rmepriser. En storskalig konvertering fr�n elv�rme till fj�rrv�rme riskerar att skapa en monopolsituation eftersom konverteringskostnaden �r s� h�g.</pre><pre>5.3 K�rnkraftsavvecklingens inverkan</pre><pre>Styrelseordf�randen i Sydkraft AB, den tidigare socialdemokratiske kommunalpolitikern Nils Yngvesson, har ber�knat statens direkta skadest�nd vid en st�ngning av Barseb�ck till minst 20 000 Mkr. Inr�ttandet av en ny energimyndighet och nya statliga omst�llningsprogram kostar ytterligare drygt 9 000 miljoner kronor. Till detta kommer bortfallande energiskatteinkomster i den utstr�ckning det s� sm�ningom blir m�jligt att ers�tta beskattat kol med obeskattade biobr�nslen.</pre><pre>Om den elintensiva industrin skall skyddas mot dessa kostnadseffekter kr�vs energiskatteh�jningar p� i storleksordningen 8 �re/kWh f�r hush�llen. Om den elprish�jning som f�ljer av minskat utbud p� en kortsiktigt given elmarknad inkluderas, och om de ytterligare vinster som kan uppst� f�r Vattenfall exkluderas, kommer enligt energiforskaren Karl-Axel Edin, Socialdemokraternas politik, uttryckt i eng�ngsbelopp att inneb�ra en merkostnad om ca 21 000 kronor f�r ett villahush�ll med elv�rme och ca 4 000 kronor f�r ett villahush�ll med annat uppv�rmningss�tt.</pre><pre>6 Industrin</pre><pre>6.1 Konkurrensl�get</pre><pre>Utvecklingen av svensk industri har historiskt gynnats av den goda tillg�ngen p� billig elenergi. Vattenkraftens och senare k�rnkraftens l�ga produktionskostnader har givit v�rdefulla konkurrensf�rdelar. Svensk elproduktion �r alltj�mt effektiv och j�mf�relsevis billig i ett internationellt perspektiv. L�ga produktionskostnader f�rekommer dock ocks� i m�nga konkurrentl�nder som baserar sin elproduktion i huvudsak p� inhemsk fossilproduktion.</pre><pre>Avg�rande f�r konkurrenskraften �r heller inte produktionskostnaden, utan anv�ndarens slutpris. Svensk industri har f�tt kraftigt f�rs�mrade f�ruts�ttningar bl.a. till f�ljd av regeringens v�ldsamma energiskatte- h�jningar. Bara under 1996 inf�rde socialdemokraterna ytterligare skatter p� el motsvarande ca 3 �re per kWh. F�r flera av de elintensiva f�retagen motsvarade dessa skatteh�jningar en merkostnad p� 70 000 kronor eller mer - r�knat per anst�lld. H�jningarna har ocks� lett till avskedanden bl.a. vid Varg�n Alloys i V�nersborg och vid Gr�nges Metall i Sundsvall.</pre><pre>Svenska hush�ll och icke elintensiv industri har alltj�mt ett gynnsamt elkostnadsl�ge j�mf�rt med utlandet. F�r den elintensiva industrin �r situationen emellertid en annan. H�r kan bed�mningen heller inte grundas p� officiell statistik. Elintensiv industri har regelm�ssigt speciella kraftavtal d�r elpriserna bevaras som aff�rshemligheter.</pre><pre>Energikommissionen l�t g�ra en s�rskild studie och slutsatsen blev att "den bild som framg�r av unders�kningen �r s�ledes att f�r elintensiv industri ligger de svenska elpriserna varken extremt h�gt eller l�gt. I vissa f�r den svenska basindustrin viktiga konkurrentl�nder, s�som Norge, Kanada och USA, �r de priser som framkommit i unders�kningen v�sentligt l�gre �n priserna i Sverige."</pre><pre>Moderata samlingspartiets bed�mning �r att m�nga svenska f�retag inom skogs- och kemiindustrin, gruvorna och st�lindustrin ofta har h�gre elpriser �n vad konkurrenterna har i USA, Kanada, Norge, Frankrike och Spanien, men n�got l�gre priser j�mf�rt med Tyskland. Om vi �ven framgent vill sl� vakt om svensk basindustri finns det inte n�got utrymme f�r en energipolitik som f�rs�mrar konkurrenskraften ytterligare.</pre><pre>6.2 Svensk basindustri</pre><pre>Det finns en tendens till att betrakta den tunga svenska basindustrin som n�gon sorts relik fr�n industrialismens barndom, en d�dsd�md industrigren som snart skall ers�ttas av kunskapsbaserade tj�nstef�retag. Detta �r fel.</pre><pre>F�r det f�rsta �r svensk basindustri h�gteknologisk. Den �r s� h�gteknologisk att den sannolikt utg�r en viktig del av f�rklaringen till de m�nga framg�ngsrika svenska mjukvaruf�retagen inom IT-sektorn. F�r det andra syssels�tter den ett stort antal underleverant�rer. Svensk verkstadsindustri - med idag 350 000 anst�llda - har i h�g grad n�tt sin position just som underleverant�rer till basindustrierna. F�r det tredje svarar de traditionella basindustrierna f�r en betydande del av f�r�dlingsv�rdet i den samlade svenska exporten. Bara svensk skogsindustri syssels�tter direkt 120 000 m�nniskor och svarar f�r 17 procent av exporten. Den f�rbrukar ocks� ensam energi motsvarande produktionen i fem Barseb�ck-reaktorer.</pre><pre>Basindustrin utg�r alltj�mt en ryggrad i det svenska n�ringslivet. Olyckligtvis �r denna ryggrad elintensiv och f�r detta kommer den att straffas om k�rnkraften f�rtidsavvecklas. Socialdemokraterna s�ger sig vilja skydda industrin fr�n avvecklingens oundvikliga konsekvenser. Det g�r emellertid inte att l�gga p� de svenska hush�llen hur stora b�rdor som helst och d�rtill medf�r EU:s konkurrensbegr�nsningsregler restriktioner f�r m�jligheterna att ge speciella f�rdelar till utvalda industrier.</pre><pre>6.3 Hela Sverige m�ste leva</pre><pre>Svensk basindustri �r elintensiv och k�nslig f�r en energipolitik som h�jer priserna. De elintensiva arbetsst�llena finns framf�r allt i fem branscher och delbranscher; pappers- och massaindustri, j�rn- och st�lindustri, kemisk industri, gruvor samt ickej�rnmetallverk. Ett stort antal lokala arbetsmarknader �r helt eller delvis beroende av s�dana f�retag.</pre><pre>En f�rtida k�rnkraftsavveckling riskerar d�rmed att f� allvarliga regionala konsekvenser. Allvarligast blir situationen i Norrbottens inland, l�ngs Norrlandskusten samt i ett band fr�n Dalsland �ver V�rmland, Bergslagen och Dalarna till G�strikland. De enskilda l�n som �r mest beroende av elintensiv industri �r Norrbotten, V�sternorrland, G�vleborg och V�rmland. Alla dessa l�n �r redan idag mycket h�rt drabbade av arbetsl�shet.</pre><pre>F�r de mest utsatta l�nen kan hela bygder g� under om k�rnkraftsavvecklingen leder till elpriser som flyttar f�retagens investeringar utomlands. En nedl�ggning av Ovako Steel i Hofors skulle inneb�ra utslagning av 1 700 arbeten i en ort med totalt 4 500 sysselsatta. I v�rml�ndska Munkfors och Hagfors skulle arbetsl�sheten direkt stiga till ca 35 procent om f�retaget B�hler Uddeholm valde att flytta sin verksamhet annorst�des. I Avesta i Dalarna finns totalt 2 000 anst�llda inom elintensiv industri, vilket motsvarar en femtedel av alla sysselsatta inom kommunen. I Skellefte� arbetar �nnu fler, hela 2 300 personer, inom elintensiv industri. I G�llivare skulle arbetsl�sheten stiga fr�n ca 2 000 till n�ra 4 000 personer om den elintensiva industrin hotades.</pre><pre>En k�rnkraftsavveckling hotar inte bara elintensiv basindustri, utan ocks� ett stort antal underleverant�rer och servicef�retag. Bara skogen, kemin, gruvorna och st�let syssels�tter idag direkt och indirekt ca 270 000 m�nniskor. I m�nga regioner �r �ven den offentliga sektorn helt beroende av att den tunga industrin har en fortsatt framtid. Det �r inte konstigt att ocks� en facklig organisation som Svenska kommunalarbetaref�rbundet (SKAF) tar skarpt avst�nd fr�n en f�rtida k�rnkraftsavveckling.</pre><pre>6.4 Kapitalf�rst�ring ger inga arbeten</pre><pre>Den socialdemokratiska partiledningen delar inte fackf�reningsr�relsens, industrins och v�ra farh�gor. I st�llet uttrycker den f�rhoppningar om att "omst�llningen av energisystemet kommer att utvecklas till en tillv�xtmotor f�r hela Sverige de n�rmaste �ren" (Ur regeringskansliets informationsskrift om energi�verenskommelsen). S�kandet efter en "tillv�xtmotor" framst�r onekligen som f�rst�eligt mot bakgrund av de tre senaste �rens of�r�ndrat h�ga arbetsl�shet men d�rifr�n �r steget l�ngt till slutsatsen.</pre><pre>Om man driver fram en genomgripande omst�llning av landets energisystem �r det f�rmodligen sant att det uppkommer nya arbetstillf�llen i nya branscher. Samtidigt �r det v�ldokumenterat att m�ngdubbelt fler arbeten sl�s ut i mer traditionella branscher n�r elpriserna oundvikligen stiger till f�ljd av samma omst�llning.</pre><pre>Det knyts f�rhoppningar till att en storskalig biobr�nsleanv�ndning skall kunna generera ett betydande antal arbetstillf�llen i skogsl�nen. Samtidigt �r det just i dessa l�n som arbetsplatser i basindustrin kommer att sl�s ut. Det �r sv�rt att se att det skulle finnas n�gon f�rdel f�r skogsl�nens v�lf�rdsutveckling i att byta ut h�gv�rdig pappersmassa mot l�gv�rdigt vedbr�nsle. Av skogsindustrins totala int�kter svarar ocks� biobr�nslen f�r endast en procent.</pre><pre>Hela teorin om att det skulle vara m�jligt att �stadkomma nya arbeten genom en medveten kapitalf�rst�ring ter sig bisarr. Om teorin vore sann skulle det heller inte finnas n�gra sk�l att begr�nsa kapitalf�rst�ringen till att bara g�lla en eller tv� reaktorer i Barseb�ck. D� finns det inom landet alltj�mt ett antal l�nsamma industrier i olika branscher, som man kan f�rbjuda i f�rhoppning om att det skapar nya arbetstillf�llen att bygga upp n�gonting annat i st�llet.</pre><pre>7 Den politiska splittringen</pre><pre>7.1 Konfrontationspolitiken</pre><pre>Med 1997 �rs energipolitiska riksdagsbeslut f�rvandlades Socialdemokraterna fr�n ett linje 2-parti till ett linje 3-parti. Den helomv�ndningen utgjorde samtidigt ett uppbrott fr�n de tillv�xtorienterade traditioner och v�rden som under efterkrigstiden har varit centrala f�r svensk arbetarr�relse.</pre><pre>Den socialdemokratiska partiledningen slog d�rmed ocks� in p� en �ppen konfrontationslinje i energipolitiken. Beslutet utmanade inte bara den borgerliga oppositionen i riksdagen, utan ocks� en samlad svensk fackf�reningsr�relse, ett enigt n�ringsliv och en majoritet i v�ljark�ren. S�rskilt utmanande blev det n�r den socialdemokratiska partiledningen s�kte motivera k�rnkraftsavvecklingen just med omsorg om industrin och industriarbetarna. D�rmed tydliggjorde den p� ett f�ga blygsamt s�tt att man visste b�ttre �n Industrif�rbundet, LO och industrifacken vad som �r bra f�r industrin och dess anst�llda. N�mnda organisationer har i st�llet kallat st�ngningen av Barseb�ck f�r "ett vansinnigt beslut" och en "gigantisk kapitalf�rst�ring". LO-tidningen anklagar regeringen f�r att "f�rv�rra den ekonomiska krisen och �ventyra v�rt lands framtid som industrination".</pre><pre>S� sent som den 18 mars 1997 tr�ffade tjugo arbetsgivar- och fackf�rbund inom industrisektorn ett samarbetsavtal om industriell utveckling och l�nebildning. I det avtalet understryker parterna hur viktigt det �r f�r arbeten och milj�n att en konkurrenskraftig energif�rs�rjning tryggas: "En f�rtida avveckling av k�rnkraften skulle, liksom speciella svenska konkurrens- snedvridande elskatter, st� i strid med dessa krav och b�r d�rf�r avvisas".</pre><pre>7.2 Det partitaktiska spelet</pre><pre>Den splittring som har �stadkommits �r djupt tragisk f�r Sverige. N�r regeringen f�r drygt ett �r sedan bj�d in till parti�verl�ggningar - i st�llet f�r att p� g�ngse s�tt framl�gga sina egna f�rslag till riksdagen - var det uttalade syftet att s�ka �stadkomma en bred och l�ngsiktig uppg�relse som skulle ge stabila villkor f�r industrins investeringar. Detta misslyckades totalt eftersom socialdemokraterna medvetet valde bort m�jligheten att bygga vidare p� 1991 �rs energipolitiska riktlinjer och komma �verens med Moderaterna, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna. En s�dan uppg�relse hade blivit b�de bred och l�ngsiktig. Den hade erh�llit st�d fr�n 75 � 80 % av riksdagens ledam�ter och - som framg�tt ovan - en total uppslutning fr�n svensk fackf�reningsr�relse och industri.</pre><pre>I en situation n�r regeringens utlovade halvering av arbetsl�sheten ter sig mer avl�gsen �n n�gonsin b�r alla krafter i samh�llet samverka f�r att skapa s� goda f�ruts�ttningar som m�jligt f�r investeringar, f�retagande och syssels�ttning. Det �r d�rf�r ytterst beklagligt att den socialdemokratiska partiledningen har valt att sl� in p� en extrem och destruktiv energipolitisk linje. Politiken �r extrem d�rf�r att den bygger p� uppg�relser med f�rlorarna i folkomr�stningen 1980. Den �r destruktiv d�rf�r att den inneb�r kapitalf�rst�ring. Vi tvingas att avveckla tillg�ngar som vi tillsammans har byggt upp - och som bidrar till produktion, syssels�ttning och v�lf�rd - utan att ha n�got b�ttre att s�tta i st�llet.</pre><pre>F�r de flesta iakttagare st�r det klart att det fr�mst �r maktpolitiska aspekter - framf�rallt en str�van att f�rsv�ra tillkomsten av en borgerlig regering efter 1998 �rs val - som v�gleder den socialdemokratiska parti- ledningen. Socialdemokraterna har ocks� en dyster tradition av partitaktiska dispositioner och kortsiktigt beslutsfattande i just energipolitiken. Den manipulativa utformningen av 1980 �rs folkomr�stning, det numera �tertagna p�hittet med �rtalet 2010 och Birgitta Dahls "o�terkalleliga" avvecklingsbeslut 1988 �r exempel p� detta.</pre><pre>Ambitionen att s�ka hantera den interna partiopinionen och att splittra de borgerliga partierna har p� ett f�ga statsmannam�ssigt s�tt till�tits att dominera socialdemokratisk energipolitik under snart tv� decennier. Denna g�ng g�r partitaktiken direkt ut �ver m�jligheterna att skapa nya arbeten i en situation n�r arbetsl�sheten �r h�gre �n n�gonsin i modern tid. Den bidrar d�rf�r starkt till att ytterligare f�rs�mra medborgarnas tilltro till politiker och politiskt beslutsfattande.</pre><pre>7.3 1980 �rs folkomr�stning</pre><pre>Det har nu g�tt drygt sjutton �r sedan det genomf�rdes en r�dgivande folkomr�stning om k�rnkraften. En stor del av v�ljark�ren har bytts ut och det �r givet att omr�stningsresultatet har en begr�nsad legitimitet efter s� l�ng tid. Likafullt anser moderaterna det vara felaktigt att fr�ng� utslaget i 1980 �rs folkomr�stning, utan att f�rst underst�lla fr�gan svenska folket i en ny folkomr�stning eller i allm�nna val.</pre><pre>Att nu inleda en f�rtida k�rnkraftsavveckling strider alldeles uppenbart mot folkomr�stningens utslag. I folkomr�stningen godk�ndes en f�rdubbling av det svenska k�rnkraftsprogrammet fr�n sex till tolv reaktorer, allt i syfte att minska v�rt lands beroende av fossila br�nslen. Enligt valsedlarna f�r linje 1 (m) och linje 2 (s, fp) skulle dessa reaktorer sedan anv�ndas "i avvaktan p� att f�rnybara energik�llor blir tillg�ngliga" och avvecklingen skulle d�refter ske med "h�nsyn till behovet av elektrisk kraft f�r uppr�tth�llande av syssels�ttning och v�lf�rd".</pre><pre>Inget av dessa kriterier kan idag tillgodoses. En st�ngning av reaktorn Barseb�ck 1 �r inte m�jlig att �stadkomma med mindre �n att det huvudsakligen blir fossila br�nslen som ers�tter. Det leder i sin tur till �kade luftf�roreningar och utsl�pp av koldioxid. Sveriges milj�minister har ocks� i f�rhandlingar med de �vriga milj�ministrarna inom EU utverkat r�tt f�r Sverige att �ka koldioxidutsl�ppen med fem procent till �r 2010, medan de flesta andra EU-l�nder skall s�nka sina utsl�pp. N�got h�nsynstagande till syssels�ttning och v�lf�rd tas inte heller. En f�rtida k�rnkraftsavveckling inneb�r i st�llet en kapitalf�rst�ring av tidigare aldrig sk�dat format. Den kommer dessutom till st�nd i ett l�ge n�r arbetsl�sheten bitit sig fast p� h�g niv�.</pre><pre>7.4 1991 �rs energipolitiska beslut</pre><pre>En f�rtida k�rnkraftsavveckling strider ocks� mot de energipolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen s� sent som 1991. "N�r k�rnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan ske avg�rs av resultaten av hush�llningen av el, tillf�rseln av el fr�n milj�acceptabel kraftproduktion och m�jligheterna att bibeh�lla internationellt konkurrenskraftiga elpriser" (prop. 1990/91:88, bet. NU 1990/91:40).</pre><pre>I riksdagens beslut v�ren 1997 anges uttryckligen att st�ngningen av den f�rsta reaktorn i Barseb�ck skall ske helt utan h�nsynstagande till om bortfallande elproduktion kan kompenseras och utan h�nsyn till de priseffekter som kan uppst� p� elmarknaden till f�ljd av st�ngningen. D�refter f�rutses en �terg�ng till villkoren i 1991 �rs riksdagsbeslut n�r det g�ller den andra reaktorn i Barseb�ck: "Ett villkor f�r st�ngningen av den andra reaktorn �r att bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom tillf�rsel av ny elproduktion och minskad anv�ndning av el" hette det i propositionen. Med tanke p� de uppenbara brott som sker mot b�de folkomr�stningen och tidigare energipolitiska beslut n�r det g�ller Barseb�ck 1 �r det sv�rt att se vad som skulle garantera att Socialdemokraterna inte bryter ocks� detta sitt f�rnyade l�fte avseende Barseb�ck 2.</pre><pre>7.5 K�rnkraftens parenteser</pre><pre>Inneb�rden av utslaget i 1980 �rs folkomr�stning och i de energipolitiska riksdagsbeslut som d�refter har fattats �r att k�rnkraften s� sm�ningom skall ers�ttas med f�rnybar, helst inhemsk, energiproduktion. Fr�n moderata utg�ngspunkter finns det inte n�gra sk�l f�r att ompr�va den m�ls�ttningen. Moderata samlingspartiet st�r d�rmed kvar vid samma energipolitik som partiet formulerade som linje 1 inf�r 1980 �rs folkomr�stning och som sammanf�ll med framsidan p� Socialdemokraternas och Folkpartiets valsedel f�r linje 2.</pre><pre>Det finns - lika litet idag som f�r sjutton �r sedan - n�gra sakliga sk�l f�r att med politiska beslut p�b�rja en st�ngning i f�rtid av reaktorer. Socialdemokraternas st�ndpunkt att den l�ngsiktigt utlovade avvecklingen av k�rnkraften kr�ver riksdagsbeslut och omfattande, skattesubventionerade omst�llningsprogram �r felaktig.</pre><pre>Om det lagverk som tillkom efter 1980 �rs folkomr�stning inte �ndras s� kommer k�rnkraften s� sm�ningom att fasas ut ur det svenska elproduktionssystemet. Av 5 � 1 stycket lagen (1984:3) om k�rnteknisk verksamhet framg�r uttryckligen att "tillst�nd att uppf�ra en k�rnkraftsreaktor f�r inte meddelas". D�rmed kan dagens tolv reaktorer inte ers�ttas med nya n�r de har tj�nat ut. Den �rtalsexercis som har pr�glat de senaste sjutton �rens energidebatt blir mot denna bakgrund totalt meningsl�s. Den har ingen grund vare sig i folkomr�stningen eller i tidigare energipolitiska beslut, vilka alla har angivit villkor f�r k�rnkraftens avveckling som inte g�r att �rtalsfixera.</pre><pre>Det �r ett steg i r�tt riktning att riksdagen har tagit bort det slut�r f�r k�rnkraftens avveckling, 2010, som Socialdemokraterna helt op�kallat introducerade efter folkomr�stningen 1980. D�remot �terst�r att dra den logiska slutsatsen av denna ompr�vning: N�r avvecklingen inte m�ste vara slutf�rd till en viss tidpunkt saknas sk�l f�r att p�b�rja den vid en annan, best�md tidpunkt! Det �r med andra ord dags att s�tta stopp f�r �rtalsexercisen.</pre><pre>8 Energipolitikens nya f�ruts�ttningar</pre><pre>8.1 Marknadst�nkande i st�llet f�r planhush�llning</pre><pre>Med f�renade anstr�ngningar har de borgerliga partierna och Socialdemokraterna genomf�rt en avreglering av elmarknaden. P� denna avreglerade elmarknad r�der fundamentalt �ndrade f�ruts�ttningar j�mf�rt med tidigare. Priss�ttningen, investeringsbesluten och planeringen sker nu utifr�n den information som elmarknaden f�rmedlar till konsumenter och producenter. Den form av energipolitik som vi traditionellt har bedrivit i Sverige - med detaljerade energibalanser, prognoser och planer f�r framtida kraftproduktion - �r i dag varken �nskv�rd eller ens m�jlig att bedriva med n�gon framg�ng eller precision.</pre><pre>Det g�ller nu att ta tillvara de nya f�ruts�ttningarna i st�llet f�r att �terfalla till ett traditionellt plant�nkande, d�r staten skall ta initiativ till och garantera investeringarna. Den politiska detaljstyrningen av energisektorn �kar nu, vilket leder till on�diga samh�llsekonomiska kostnader. I st�llet f�r att ge f�retagen stabila villkor kommer energipolitiken att skifta i takt med valresultaten, opinionsvindarna och tilltron till den politiska ingenj�rs- konsten.</pre><pre>Moderata samlingspartiets uppfattning �r att energipolitiken i st�llet skall tillvarata alla de m�jligheter som elmarknadens avreglering �ppnar. Den fortl�pande omst�llningen, milj�anpassningen och f�rnyelsen av energisystemet gagnas b�st om statsmakterna kan ge l�ngsiktigt stabila f�ruts�ttningar f�r kraftf�retagen, industrin och hush�llen. Under s�dana omst�ndigheter har dessa b�st m�jlighet att bed�ma hur de fortsatta investeringarna i kraftproduktion och energif�rbrukande utrustning skall ske. Kraftbranschen f�r d� sj�lv ta det fulla ansvaret f�r sin utveckling.</pre><pre>8.2 Inget el�verskott</pre><pre>Planerna p� en st�ngning av Barseb�ck bygger delvis p� den felaktiga f�ruts�ttningen att Sverige skulle ha ett permanent el�verskott. I det sammanhanget brukar man ofta �beropa att fem reaktorer var avst�llda samtidigt under sista kvartalet 1992. Dessa reaktorer svarade dock endast f�r 1/3 av k�rnkraftens produktion och samtidigt var vattenmagasinen �verfulla, v�derleken mild och l�gkonjunkturen djup. Att situationen kunde bem�stras var inte ett uttryck f�r att Sverige har n�got permanent el�verskott.</pre><pre>N�r Energikommissionen i sitt slutbet�nkande Omst�llning av energisystemet (SOU 1995:139) h�vdade att det b�r vara m�jligt att st�lla av ett aggregat "utan att kraftbalansen f�rsvagas p�tagligt", s� var det en bed�mning som kom att vederl�ggas av verkligheten redan efterf�ljande �r. Det kyliga och torra �ret 1996 blev det hittills n�st b�sta �ret f�r k�rnkraften, som svarade f�r mer �n h�lften av landets totala elproduktion. Samtidigt k�rdes de oljeeldade reservkraftverken i Stenungsund och Karlshamn i ovanligt stor utstr�ckning. �ndock tvingades Sverige att nettoimportera drygt 5 TWh ytterligare el fr�n grannl�nderna, huvudsakligen kolbaserad el fr�n Danmark.</pre><pre>En st�ngning av Barseb�ck kommer att leda till ett permanent bortfall av elproduktion i Sydsverige p� 8-9 TWh. I motsvarande m�n �kar behovet av import fr�n Danmark.</pre><pre>8.3 En "naturlig" k�rnkraftsavveckling</pre><pre>Det faktum att staten var involverad i k�rnkraftens utbyggnad inneb�r inte att staten m�ste engagera sig ocks� i dess utfasning. Det �r korrekt att energisektorn historiskt sett har varit statsstyrd och centralreglerad. Det har g�llt i andra l�nder och det har g�llt i Sverige. Energipolitiken har, liksom politiken r�rande livsmedel och jordbruk, ytterst ansetts handla om nationens sj�lvf�rs�rjning och oberoende. D�rf�r intog staten en central roll i vattenkraftsutbyggnaden och elektrifieringen av landet, liksom senare i utbyggnaden av det svenska k�rnkraftsprogrammet.</pre><pre>Med den avreglering av elmarknaden som har genomf�rts �ver traditionella politiska blockgr�nser har denna situation f�r�ndrats i grunden. Elmarknaden �r inte l�ngre planstyrd, utan fungerar i huvudsak som vilken annan varumarknad som helst. Olika f�retag s�ker i fri konkurrens att m�ta kundernas �nskem�l. Det ger kunderna en oerh�rt stark st�llning. Om konsumenterna vill rata k�rnkraftsproducerad el - p� samma s�tt som man tidigare ratade klorblekt papper p� en annan marknad - f�r detta en omedelbar genomslagskraft.</pre><pre>Avregleringen av elmarknaden ger d�rmed ytterligare m�jligheter att l�gga ansvaret f�r f�rnyelse, utveckling och omst�llning av produktionsapparaten d�r det ansvaret r�tteligen h�r hemma, n�mligen hos kraftbranschen sj�lv. Paradoxalt nog �r det vid just detta historiska tillf�lle som socialdemokraterna v�ljer att �terfalla i gammaldags plant�nkande.</pre><pre>De tolv svenska reaktorerna har visserligen kommit till under kort tid men kommer d�rf�r inte att bli gamla och l�ggas ner under samma korta tid. Den bild som har givits - att Sverige kommer att st� inf�r en panikavveckling p� kort tid om inte statsmakterna griper in och planerar avvecklingen - �r totalt felaktig. S�dana resonemang avsl�jar en brist p� insikt i hur industriell verksamhet fungerar och bedrivs.</pre><pre>K�rnkraftsreaktorer har inte n�gon specifik "teknisk livsl�ngd", varken de 25 �r som en g�ng ledde socialdemokraterna fram till �rtalet 2010 eller de 40 �r som kraftindustrin brukar �beropa som reaktorernas konstruktionskrav. I realiteten �r livsl�ngden en rent kommersiell fr�ga. I princip alla reaktordelar g�r att renovera. En reaktor kommer d�rmed att leva vidare s� l�nge �garen anser det vara kommersiellt l�nsamt att �rligen reinvestera de belopp som erfordras f�r att m�ta myndigheternas s�kerhetskrav och de egna kraven p� h�g drifts�kerhet. Men s� sm�ningom kommer �garen givetvis till den tidpunkt n�r l�nsamheten i fortsatta reinvesteringar blir tveksam. D� fasas annan produktion in som ers�ttning och reaktorn l�ggs ner. Det enda som kan s�gas med s�kerhet om denna tidpunkt �r att den inte kan f�ruts�gas av politiker.</pre><pre>N�r Moderata samlingspartiet f�respr�kar en "naturlig" k�rnkraftsav- veckling �r detta d�rf�r inte ett uttryck f�r n�gon sorts "marknadsliberal fundamentalism". Det �r att dra erfarenhet av statens interventioner p� andra omr�den. Det finns inte l�ngre n�gon skillnad mellan kraftbranschen och andra industribranscher med liknande karakt�ristika, d.v.s. en kapitalintensiv verksamhet med mycket l�nga ledtider fr�n investeringsbeslut till produktion. Fr�n andra s�dana branscher �r l�rdomen att utveckling, f�rnyelse och milj�anpassning av produktionsapparaten b�st gagnas om staten fastst�ller stabila krav och spelregler - lagar, milj�krav och skatter - men i �vrigt h�ller fingrarna borta. Ingen skulle komma p� den bef�ngda id�n att tala om f�r exempelvis Hylte Bruk n�r det �r dags att investera i en ny pappersmaskin. Men i energibeslutet g�r staten just detta och g�r in f�r att styra produktionen i en enskild fabrik, i detta fall elfabriken i Barseb�ck.</pre><pre>Vid en naturlig k�rnkraftsavveckling sker utvecklingen stegvis - det �r just det som �r po�ngen. Reinvesteringarna f�rdelas inte j�mnt, utan riktas som i alla industrier till de produktionsanl�ggningar som bed�ms ha framtiden f�r sig. En lekmannam�ssig bed�mning ger vid handen att de �ldre och mindre reaktorerna sannolikt f�rst n�r gr�nsen f�r ol�nsamhet, medan de st�rsta - reaktorerna Oskarshamn 3 och Forsmark 3 - sannolikt har en mycket l�ng, kvarvarande drifttid. Vid en "naturlig" nedl�ggning uppkommer dock inga on�diga kostnader. N�r man med statliga p�bud st�nger en produktions- anl�ggning som Barseb�ck i f�rtid uppkommer s�v�l f�retagsekonomiska som statsfinansiella och samh�llsekonomiska konsekvenser.</pre><pre>I fallet Barseb�ck uppkommer d�rtill milj�m�ssiga kostnader. Vi �terf�r den fossilanv�ndning som Barseb�ck en g�ng - �r 1977 med Centerns medverkan - laddades f�r att vi skulle undg�. I detta ligger en djup tragik. K�rnkraften har varit avsedd att ge oss andrum i avvaktan p� att f�rnybara energik�llor skall bli ett konkurrenskraftigt alternativ. Moderata samlingspartiet anser att vi skall utnyttja den tiden.</pre><pre>8.4 K�rns�kerheten</pre><pre>Det finns sk�l att betona att svensk k�rnkraft inte utg�r n�got exempel p� en f�r�ldrad teknologi. �ven i detta h�nseende grundas den f�rtida k�rnkraftsavvecklingen p� felaktiga f�ruts�ttningar. Trots det "tankef�rbud" som en tidigare socialdemokratisk regering har inf�rt i k�rntekniklagen s� bedrivs en fortl�pande k�rnteknologisk forskning, utveckling och f�rnyelse.</pre><pre>Dagens svenska reaktorer har f�ga gemensamt med dem som var f�rem�l f�r folkomr�stning f�r sjutton �r sedan. En allm�n expertuppfattning �r att de senaste svenska reaktorerna fr�n mitten av 1980-talet nu h�ller samma teknologiska standard som dagens m�nga nybyggen i Fj�rran �stern. Det �r allts� s�kra reaktorer som st�ngs vid en f�rtida k�rnkraftsavveckling i Sverige. Samtidigt �r energif�rs�rjningen inte l�ngre en avgr�nsat nationell fr�ga. Infrastrukturen i form av ledningsn�t f�r elektricitet och gas byggs samman. De nordiska l�ndernas elsystem �r idag v�l sammanl�nkade och utbyggnaden av f�rbindelser �ver gr�nserna forts�tter.</pre><pre>Om Sverige frivilligt avh�nder sig egna elproduktionsresurser �kar d�rf�r avs�ttningsm�jligheterna f�r el fr�n produktionsanl�ggningar i v�r omv�rld. B�st nytta av detta kommer �garna till �ldre danska kolkondenskraftverk att f�. Men eftersom b�de Sverige och Ryssland �r hopkopplade med Finland s� riskerar vi ocks� att indirekt f�rl�nga den �terst�ende drifttiden f�r det ryska k�rnkraftverket i Sosnovyj Bor, om vi avvecklar svenska reaktorer. Sambandet med Litauen �r �nnu inte lika tydligt. Men i framtiden kommer den s.k. Baltic Ring - hopkopplingen av alla elsystem runt �stersj�n - med all s�kerhet att realiseras. D� f�r vi en direkt utbytbarhet ocks� mellan den svenska k�rnkraften och k�rnkraftverket i Ignalina. S�v�l i Sosnovyj Bor som i Ignalina �r det fr�ga om l�ttvattenkylda, grafitmodererade kanalkokar- reaktorer, d.v.s. samma teknologiska koncept som i Tjernobyl. En paradoxal och djupt oroande effekt av en f�rtida k�rnkraftsavveckling i Sverige kan d�rmed komma att bli en f�rs�mrad k�rns�kerhet i hela norra Europa.</pre><pre>Om reaktorn Barseb�ck 1 st�ngs vid halv�rsskiftet 1998 �r detta ocks� negativt f�r k�rns�kerheten inom Sverige. De svenska tillsynsmyndigheterna - Statens k�rnkraftinspektion (SKI) och Statens str�lskyddsinstitut (SSI) - har b�da pekat p� riskerna f�r teknikerflykt fr�n branschen. Det faktum att en st�ngning, med all r�tt, uppfattas som godtycklig och irrationell motverkar det aktiva ansvarstagande och s�kerhetst�nkande hos personalen som �r ett b�rande inslag i det svenska s�kerhetskonceptet. Ocks� den omst�ndigheten att framtr�dande f�retr�dare f�r Socialdemokraterna offentligt uttryckt sin "lycka" �ver att hundratals m�nniskor kommer att frist�llas vid Barseb�ck Kraft AB har skapat en psykologisk situation som p�verkar s�kerheten negativt. Trots aktiva �tg�rder fr�n Sydkrafts sida - bl.a. en fem�rig anst�llningsgaranti f�r personalen vid Barseb�ck - kan det d�rf�r komma att bli sv�rt att garantera den fortsatta driften vid Barseb�ck 2.</pre><pre>8.5 Atomansvarighetslagen</pre><pre>�garna till de svenska k�rnkraftverken har fulla egendomsf�rs�kringar f�r sina anl�ggningar. Vid en teoretisk olycka med stora skador p� kraftverk och omgivning skulle det ber�rda kraftbolaget allts� f� full ers�ttning f�r de egna skadorna. Samtidigt begr�nsas bolagets skadest�ndsansvar gentemot tredje man av best�mmelserna i det internationella konventionssystemet. I st�llet f�r staten tr�da in.</pre><pre>Den h�r ordningen ter sig inte rimlig. Moderata samlingspartiet anser att str�van b�r vara att �stadkomma n�gon form av regressr�tt som s�kerst�ller att staten vid ett st�rre skadefall kan �terkr�va medel intill dess att reaktor�garens egna kapital �r helt f�rbrukat.</pre><pre>N�gra andra sk�l till att �ndra atomansvarighetslagen f�religger inte. Enligt v�r uppfattning �r det viktigt att Sverige �ven forts�ttningsvis �r anslutet till det internationella konventionssystemet (Paris-, Bryssel- och Wienkonventionerna). Det faktum att konventionerna visserligen �l�gger reaktor�garen ett strikt skadest�ndsansvar men samtidigt begr�nsar ers�ttningsbeloppens storlek kan inte - s�som ibland g�rs g�llande - tas till int�kt f�r att k�rnkraften skulle vara "subventionerad".</pre><pre>8.6 K�rnkraftens kostnader</pre><pre>Det �r inte ekonomiska, utan f�rs�kringstekniska sk�l som i praktiken f�rhindrar reaktor�garna att teckna fulla ansvarsf�rs�kringar. Att s.k. restriskolyckor �r s� osannolika att de inte f�rv�ntas intr�ffa saknar d�rvid betydelse. De strikta begr�nsningarna av f�rs�kringsbolagens m�jligheter att g�ra �taganden mot en och samma kund leder till att det saknas erforderligt utrymme p� den kommersiella f�rs�kringsmarknaden.</pre><pre>D�remot g�r det att teoretiskt ber�kna vad f�rs�kringspremien skulle ha varit p� en f�rs�kringsmarknad d�r utrymmet hade funnits. Det visar sig d� att det handlar om j�mf�relsevis blygsamma belopp, som p� intet s�tt f�r�ndrar bilden av k�rnkraften som en idag billig och l�nsam form av energiproduktion. I sj�lva verket ryms en s�dan, t�nkt f�rs�kringspremie flera g�nger om inom ramen f�r den s�rskilda produktionsskatt som staten redan tar ut p� k�rnkraftsproducerad el.</pre><pre>Att en katastrof ytterst f�r �terverkningar p� hela samh�llet ligger i begreppets natur. Det �r inte unikt f�r k�rnkraft, utan g�ller �ven f�r t.ex. dammkatastrofer, stora oljeutsl�pp, jordb�vningar, �versv�mningar och vulkanutbrott. Samma likheter f�religger i f�rs�kringsh�nseende. S�ledes kan inte exempelvis �garen till en stor kraftverksdamm ansvarsf�rs�kra sig f�r varje t�nkbar olycka och v�ra hemf�rs�kringsvillkor t�cker heller inte skadorna till f�ljd av ett dammbrott.</pre><pre>Som princip bejakar Moderata samlingspartiet en ordning d�r varje energislag s� l�ngt som m�jligt b�r sina egna kostnader. I en fri ekonomi �r prisbildningen viktig och dolda subventioner leder till att resurserna styrs fel. Det �r d�rf�r bra om olika s.k. externa kostnader som kan uppst� vid produktionen av en vara, t.ex. i form av milj�f�rst�ring, ocks� �terspeglas i dess pris. F�r energiproduktion �r en s�dan internalisering av externa kostnader dock f�renad med betydande v�rderingsproblem.</pre><pre>Energikommissionen bes�kte under sitt arbete urangruvor i Kanada och kunde p� plats konstatera att det knappast f�religger n�gon skillnad i milj�p�verkan mellan uranbrytning och vilken annan gruvbrytning som helst. Men hur skall man v�rdera fossileldningens inverkan p� jordens klimat? Hur skall man v�rdera f�rst�rd fj�llnatur efter �lvdalar d�r vattenkraften byggs ut? Driver man det principiella resonemanget alltf�r l�ngt l�mnar man nationalekonomins omr�de och betr�der i st�llet filosofins; Alla m�nskliga aktiviteter leder till p�verkan p� omgivningen. Om vi skall ekonomiskt v�rdera, ber�kna och "internalisera" all denna p�verkan blir slutsatsen sannolikt att vi inte har r�d att leva �verhuvudtaget.</pre><pre>Trots v�rderingsproblemen har flera seri�sa f�rs�k gjorts att uppskatta de externa kostnaderna vid olika slag av elproduktion. Exempel p� detta �r EU- kommissionens Externe-projekt och den rapport External Costs And Benefits of Fuel Cycles som har tagits fram p� uppdrag av USA:s energidepartement. Trots att n�gra kostnader f�r v�xthuseffekten inte har tagits med indikerar rapporterna genomg�ende mycket l�ga externa kostnader f�r k�rnkrafts- producerad el, i synnerhet i j�mf�relse med motsvarande kostnader f�r olja, kol och bioenergi.</pre><pre>9 Klimatpolitiken</pre><pre>9.1 Ett klimatpolitiskt svek</pre><pre>Socialdemokraterna medger numera �ppet att �kade koldioxidutsl�pp blir den oundvikliga f�ljden av den energipolitiska uppg�relsen om en f�rtida k�rnkraftsavveckling. Sverige �verger d�rmed de klimatpolitiska riktlinjer som riksdagen v�ren 1993 antog p� den d�varande, borgerliga regeringens f�rslag. D�r fastlades den nationella strategin att koldioxidutsl�ppen fr�n fossila br�nslen skall stabiliseras p� 1990 �rs niv� �r 2000 f�r att d�refter minska. Denna m�ls�ttning om�jligg�rs vid en f�rtida k�rnkraftsavveckling.</pre><pre>I riksdagens klimatbeslut 1993 understr�ks att klimatpolitiken m�ste utformas i ett internationellt perspektiv och i ett internationellt samarbete. Detta tycks Socialdemokraterna nu ta till int�kt f�r att tona ner v�rt nationella ansvar. Man tycks mena att Sverige p.g.a. ett s�rskilt �rorikt f�rflutet p� klimatpolitikens omr�de b�r ha f�rtj�nat att framgent f� b�ra mindre b�rdor �n andra l�nder. I f�rhandlingar med �vriga EU-l�nder har socialdemokraterna ocks� utverkat en r�tt f�r Sverige att �ka koldioxid- utsl�ppen med 5 procent till �r 2010, i st�llet f�r att minska dem som de flesta andra EU-l�nder kommer att g�ra.</pre><pre>F�r Moderata samlingspartiets vidkommande har v�xthusgasernas klimatp�verkan karakt�ren av en global �verlevnadsfr�ga. Det var sk�let till att moderaterna p� 1980-talet drev fram det f�rsta klimatpolitiska beslutet i riksdagen. Den omst�ndigheten att Sverige har l�ga koldioxidutsl�pp per capita j�mf�rt med m�nga andra industril�nder tycker vi �r positivt. Men det kan f�r oss aldrig bli ett argument f�r att medvetet - och helt i on�dan - sl�ppa ut mer koldioxid till atmosf�ren.</pre><pre>9.2 Importen av el</pre><pre>N�r elproduktionen fr�n vattenkraft och k�rnkraft inte r�cker till f�r att f�rs�rja Sverige t�cks underskottet med el fr�n de oljeeldade reservkraftverken i Stenungsund och Karlshamn samt genom import av el fr�n grannl�nderna. Redan �kat utnyttjande av de tv� inhemska oljekondensverken medf�r en betydande milj�p�verkan. Om dessa kraftverk k�rs f�r full kapacitet adderar de mer koldioxid till atmosf�ren �n utsl�ppen fr�n samtliga bensindrivna personbilar i hela landet.</pre><pre>Ett �nnu st�rre milj�problem uppkommer n�r tillskottselektriciteten �r kolbaserad, vilket �r fallet med huvuddelen av importen. Under 1996 - d� den svenska vattenkraftproduktionen l�g ca 20 procent under genomsnittet p� grund av d�lig vattentillg�ng - nettoimporterade Sverige drygt 5 TWh elkraft, vilket motsvarar mer �n halva �rsproduktionen vid Barseb�ckverket. Under de kallaste perioderna vintern 1995/96 skedde import samtidigt fr�n alla grannl�nder - Danmark, Tyskland, Norge och Finland. Inte minst importen fr�n sistn�mnda land �r v�rd att notera. Genom det finska elsystemets hopkoppling med det ryska importerades i praktiken rysk k�rnkraftsel till Sverige under denna period.</pre><pre>Planerna p� att koppla ihop Litauens eln�t med �vriga Europa har p� senare tid tagit fastare former. D�rigenom kan Sverige komma att importera el fr�n Ignalina om importbehovet �kar.</pre><pre>Runt om Sveriges gr�nser finns ledig elproduktionskapacitet. Den har det gemensamt att produktionen d�r sker i former som vi av milj�sk�l inte vill acceptera i v�rt eget land. Det �r till dessa milj�skadliga anl�ggningar - allt fr�n rysk k�rnkraft till gammal, dansk kolkraft - som vi tvingas lita vid en f�rtida k�rnkraftsavveckling..</pre><pre>9.3 Utsl�ppen �kar</pre><pre>K�rnkraftsavvecklingens milj�skadliga konsekvenser begr�nsar sig inte till �kade utsl�pp av koldioxid till atmosf�ren. Ocks� utsl�ppen av f�rsurande �mnen som svavel och kv�veoxider kommer att �ka. Den realistiska bed�mningen �r att det v�sentligen blir �kad import av kolbaserad el fr�n Danmark som kommer att kompensera bortfallet av ren och utsl�ppsfri el fr�n Barseb�ck. F�r att ers�tta Barseb�ck med s�dan el �tg�r det sex ton stenkol i minuten! Det f�rsurande nedfallet fr�n denna produktion kommer genom de f�rh�rskande vindarna att drabba fr�mst sydv�stra Sverige, som redan i utg�ngsl�get �r h�rt drabbat av f�rsurning och �verg�dning. Fr�n milj�synpunkt ter sig en s�dan utveckling mycket olycklig.</pre><pre>Nedanst�ende tabell visar de betydande effekter som uppst�r om dagens elproduktion i Barseb�ck fullt ut ers�tts med motsvarande m�ngd el fr�n moderna kolkondenskraftverk. D� skall noteras att de produktions- anl�ggningar i Danmark som kan komma ifr�ga f�r �kad import dessv�rre �r av betydligt �ldre datum och har s�mre rening och st�rre utsl�pp �n de moderna verk som tabellens ber�kningar grundas p�.</pre><pre>Tabell 1. Utsl�pps�kning om Barseb�cksverket ers�tts av modern kolkondenskraft.</pre><pre>Tabell 1: (Utsl�pps�kningar Koldioxid Svaveldioxid Kv�veoxider )</pre><pre>(Underlag: Statens energiverk, SCB)</pre><pre>Nu �r det naturligtvis om�jligt att i detalj ber�kna hur stora utsl�pps�kningarna blir om Barseb�cksverket avvecklas. F�r det f�rsta p�verkas behovet av ers�ttande kraft av v�derleken och den inhemska elf�rbrukningens utveckling. F�r det andra varierar milj�p�verkan med det slag av kraftproduktion som kommer i Barseb�cks st�lle. Den socialdemokratiska regeringen har sj�lv f�rmodat att "det kan uppskattas att en stor del av det ers�ttande br�nslet inledningsvis skulle utg�ras av olja". (prop. 1996/97:84)</pre><pre>Avvecklingspartierna har emellertid ocks� aviserat att det befintliga fossilgasn�tet skall anv�ndas i st�rre utstr�ckning och att nya satsningar skall g�ras f�r att �ka andelen biobr�nslebaserad kraftv�rme. All ers�ttning kommer s�ledes inte att ske genom import fr�n Danmark. Oaktat detta kommer milj�effekterna att bli v�sentliga om Barseb�ck st�ngs. Detta g�ller �ven om Barseb�cksverkets produktion p� sikt skulle kunna ers�ttas med fossilgas och biokraftv�rme:</pre><pre>Tabell 2. Utsl�pp om Barseb�cksverket ers�tts med fossilgas eller biobr�nslen.</pre><pre>Tabell 2: (Utsl�pps�kningar Koldioxid ton Svaveldioxid ton Kv�veoxider ton )</pre><pre>(K�lla: Biobr�nslekommissionen, Statens energiverk)</pre><pre>10 Barseb�ck</pre><pre>10.1 Beslutsunderlag saknas</pre><pre>F�rtida k�rnkraftsavveckling �r en �tg�rd som har betydande r�ckvidd och p�verkar energif�rs�rjningen, milj�n, hush�llens ekonomi, investeringarna, industrisyssels�ttningen och samh�llsekonomin i stort. Trots detta har aldrig n�gra seri�sa bed�mningar gjorts av avvecklingens konsekvenser i dessa olika h�nseenden.</pre><pre>En st�ngning av Barseb�ck 1 f�r omedelbara och direkta konsekvenser f�r statens finanser. Inte heller p� denna punkt l�mnar regeringen n�gra besked. Budgetpropositionen inneh�ller inte ens en antydan till bed�mning av vilken kostnad som en st�ngning �samkar staten - och d�rmed de svenska skattebetalarna - redan n�sta �r.</pre><pre>Fr�nvaron av besked motiveras med att det skulle vara d�lig "f�rhand- lingstaktik" att ange kostnaden innan f�rhandlingarna med Sydkraft har slutf�rts. Samtidigt inneb�r energiuppg�relsen mellan Socialdemokraterna, Centern och V�nstern att en st�ngning skall beslutas av regeringen med st�d av en ny lag om k�rnkraftens avveckling - allts� helt oberoende av n�gra f�rhandlingar.</pre><pre>Moderata samlingspartiet finner det uppr�rande att socialdemokraterna p� detta s�tt driver fram beslut som p�verkar v�rt lands industriella framtid, utan att f�rst presentera n�got som helst beslutsunderlag v�rt namnet.</pre><pre>Det har inte ens klargjorts hur den �syftade st�ngningen av Barseb�ck egentligen skall g� till. I energipropositionen sades visserligen att "f�rhandlingar skall inledas med �garen av Barseb�cksverket om att st�nga en reaktor f�re den 1 juli 1998 och en andra reaktor f�re den 1 juli 2001". Detta indikerar att regeringen efterstr�var n�gon sorts frivillig f�rhandlingsuppg�relse mellan staten och Sydkraft och samtal p�g�r ocks�. Men samtidigt f�resl�s en s�rskild k�rnkraftsavvecklingslag. Och energiupp- g�relsen mellan Socialdemokraterna, Centern och V�nstern utlovar att man "avser att omedelbart efter lagens ikrafttr�dande fatta beslut om avst�llning av k�rnkraftsreaktorerna Barseb�ck 1 och Barseb�ck 2". Detta f�r inte precis tankarna till f�rhandlingar och en frivillig �verenskommelse.</pre><pre>Beskeden �r s�ledes mots�gelsefulla och oklara. Den mest n�raliggande slutsatsen �r att regeringen med hj�lp av den nya lagstiftningen skall f�rs�ka att tvinga Sydkraft till en skenbart frivillig f�rhandlingsuppg�relse under h�sten. Detta s�tt att anv�nda den lagstiftande makten inger stark oro.</pre><pre>10.2 Lagen om k�rnkraftens avveckling</pre><pre>Moderata samlingspartiet utvecklar i en s�rskild partimotion sina motiv till varf�r riksdagen b�r avsl� regeringens f�rslag till lag om k�rnkraftens avveckling.</pre><pre>Lagen �r ett utpr�glat hastverk som p� mycket kort tid har pressats fram av en arbetsgrupp inom regeringskansliet och d�refter lagr�dsgranskats p� rekordtid. Redan denna handl�ggningsordning �r uppseendev�ckande, eftersom lagf�rslaget har en stor principiell r�ckvidd med b�ring p� s�v�l den enskilda �gander�tten som svensk grundlag och den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna (Europakonventionen). Sedan den 1 januari 1995 g�ller Europakonventionen dessutom som svensk r�tt.</pre><pre>Hela hanteringsordningen har varit uppr�rande. Redan f�re remissbehandlingen, lagr�dsgranskningen och regeringens eget beslut drev socialdemokraterna fram ett godk�nnande i riksdagen av att denna fortfarande obefintliga lagstiftning redan om tre m�nader skall anv�ndas f�r att med ytterligare sex m�naders varsel ber�va ett b�rsnoterat f�retag r�digheten �ver tillg�ngar i m�ngmiljardklassen!</pre><pre>Trots fr�gans komplicerade art f�rel�g s� sent som f�r ett �r sedan inget annat underlagsmaterial inom regeringskansliet �n en fyrsidig promemoria fr�n r�ttschefen vid n�ringsdepartementet. I denna promemoria framh�lls bl.a. att "ett definitivt beslut om avst�llning av en viss reaktor m�ste ocks� fattas i s� god tid att reaktorinnehavaren kan planera avst�llningen p� ett rimligt s�tt". I en till promemorian fogad, ofullst�ndig skiss till lagtext angav r�ttschefen denna f�rvarningstid till tre �r.</pre><pre>�ven inom ramen f�r en s�dan, tre�rig f�rvarningstid skulle det vara helt om�jligt f�r en drabbad reaktor�gare att hinna uppf�ra ny kraftproduktion till ers�ttning f�r den avst�ngda. Nu f�rkortas f�rvarningstiden till mindre �n ett halvt �r, vilket st�ller varje reaktor�gare i en helt om�jlig situation. En s�dan lagstiftning st�r enligt v�r uppfattning inte i �verensst�mmelse med de principer som b�r g�lla i en r�ttsstat.</pre><pre>Enligt v�r mening kommer en lagstiftning av de f�reslagna arten menligt att p�verka omv�rldens tilltro till Sverige som en stabil, marknadsekonomisk r�ttsstat. Det faktum att reaktorerna i Barseb�ck innehas av ett b�rsnoterat aktiebolag med utl�ndska �garintressen f�rst�rker denna mycket negativa signal till investerare i v�r omv�rld.</pre><pre>10.3 Avvecklingslagens brister</pre><pre>Verksamheten vid Barseb�ck och �vriga k�rnkraftverk bedrivs med st�d av drifttillst�nd enligt lagen om k�rnteknisk verksamhet. Vissa drifttillst�nd �r tidsbegr�nsade men �ven f�r dessa tillst�nd g�ller presumtionen att de skall f�rl�ngas om reaktorerna uppfyller de s�kerhetskrav som tillsynsmyndigheterna st�ller med st�d av lagen. Avvecklingslagstiftningen blir mot denna bakgrund direkt konfiskatorisk och ger reaktor�garen r�tt till full ers�ttning f�r sin f�rlust enligt reglerna om egendomsskydd i 2 kap 18 � regeringsformen och enligt artikel 1 i f�rsta till�ggsprotokollet till Europakonventionen.</pre><pre>�ven i detta h�nseende �r f�rslaget bristf�lligt. Som s�rskild f�ruts�ttning vid ers�ttningens best�mmande f�resl�s antagandet att en k�rnkraftsreaktor inte kan nyttjas mer �n 40 �r efter det att den togs i kommersiell drift. Tiden 40 �r kommer d� att fungera som en maximigr�ns f�r v�rderingen av r�relseskadan, trots att en reaktor mycket v�l kan anv�ndas och generera en ers�ttningspliktig vinst under l�ngre tid.</pre><pre>Enligt grundl�ggande r�ttsstatliga principer skall all lagstiftning ges en generell utformning. Det inneb�r att lagformen inte f�r anv�ndas f�r beslut som uttryckligen avser endast ett enskilt fall. Ett annat krav �r att en lag m�ste vara tydlig och f�rutsebar s� att den som omfattas av lagen kan f�rutse dess till�mpning.</pre><pre>Mot bakgrund av Socialdemokraternas energiuppg�relse med Centern och V�nsterpartiet �r det uppenbart att avvecklingslagen avser verksamheten vid just Barseb�cksverket. Samtidigt �r f�rslagets formella kriterier f�r st�ngning mycket vaga. Det talas allm�nt om att "reaktorns geografiska l�ge" samt "andra s�rskilda f�rh�llanden s�som �lder, konstruktion och betydelse f�r energisystemet" skall beaktas. Antingen inneb�r lagen ett dolt utpekande av ett best�mt f�retags lagliga verksamhet eller ocks� �r den en bristf�llig juridisk produkt p� grund av sin vaghet.</pre><pre>Slutligen �r det s� att en konfiskatorisk lag �verhuvudtaget inte �r m�jlig att stifta med mindre �n att det finns ett behov av att tillgodose "angel�gna allm�nna intressen" (RF 2:18). I f�revarande fall anges att syftet med lagf�rslaget �r att �stadkomma en "ekologiskt och ekonomiskt h�llbar energif�rs�rjning byggd p� f�rnybara energislag". Detta allm�nintresse synes inte f�religga, eftersom elproduktionen vid Barseb�cksverket enligt regeringens egna uppgifter kommer att ers�ttas med �kad anv�ndning av fossila br�nslen.</pre><pre>11 Biobr�nslen, vattenkraft och fossilgas</pre><pre>11.1 Storskalig biobr�nsleanv�ndning</pre><pre>F�rhoppningar knyts nu till m�jligheterna att snabbt kunna f� till st�nd en storskalig anv�ndning av biobr�nslen. Biobr�nsleanv�ndning har en stor f�rdel, eftersom den inte bidrar till v�xthuseffekten. Den koldioxid som frig�rs vid f�rbr�nningen binds �ter n�r gr�dan v�xer upp igen. Emellertid g�r det inte att blunda f�r att biobr�nslen kan leda till utsl�pp av cancerframkallande, polyaromatiska kolv�ten och andra milj�- och h�lsoskadliga substanser.</pre><pre>Om bioenergi motsvarande elproduktionen i Barseb�ck skulle odlas i Sydsverige skulle n�stan hela �kerarealen i det nya Sk�ne l�n beh�va tas i anspr�k. Detta �r naturligtvis orimligt. D�rf�r talar man om �kad anv�ndning av hyggesrester och �kad exploatering av v�ra skogar. Farh�gor framf�rs nu om att den biologiska m�ngfalden i de svenska skogarna kan komma att hotas vid en forcerad, storskalig anv�ndning av biobr�nsle.</pre><pre>Den snabbaste tillv�xten av biomassa sker vid relativt l�g �lder. Energiskogar avverkas d�rf�r med korta omloppstider till skillnad fr�n det traditionella skogsbruket. N�r allt mindre br�nnbart material l�mnas kvar riskerar detta att leda till n�ringsbrist i markerna samt utarmning av antalet v�xt- och djurarter. M�nga menar idag att f� organismer i skogen i l�ngden klarar ett s�dant skogsbruk.</pre><pre>Moderata samlingspartiet ser en �kad biobr�nsleanv�ndning som positiv. Vi vill emellertid p�tala att det inte finns n�gra patentl�sningar - alla slag av energiproduktion har sina f�rdelar men ocks� sina nackdelar. Man m�ste g�ra en ordentlig milj�konsekvensbeskrivning av en storskaligt �kad biobr�nsleanv�ndning.</pre><pre>Biobr�nslen �r idag ett bra alternativ f�r v�rmeproduktion men ett d�ligt f�r elproduktion. Forskning och utveckling p�g�r d�rf�r kring en teknik med f�rgasning av biomassa i kombination med kraftv�rme- eller kondensproduktion. Om Socialdemokraterna lyckas i ambitionen att snabbt �stadkomma en utbyggnad av den konventionella biokraftv�rmen kommer detta att fylla fj�rrv�rmeunderlaget med s�dana anl�ggningar. Vi riskerar d� att det l�ngre fram inte kommer att finnas n�gon marknad f�r utprovning och pr�vning av f�rgasningstekniken om och n�r denna n�rmar sig kommersiell anv�ndbarhet.</pre><pre>�verhuvudtaget riskerar k�rnkraftsavvecklingen att framtvinga nya storskaliga l�sningar - det m� sedan g�lla i biobr�nsleanv�ndningen eller i form av utbyggda fossilgasn�t. Detta �r olyckligt och vi vill erinra om vad Energikommissionens sakkunnige milj�expert, professor Arne Jernel�v, anf�rde i ett s�rskilt yttrande till kommissionens bet�nkande: "Om man tittar i backspegeln kan man konstatera att s�v�l den omst�llning som resulterade i vattenkraftens utbyggnad som den som gav oss k�rnkraften resulterat i milj�effekter och -problem, som vi idag bed�mer som mycket mer allvarliga �n vad de bed�mdes vara vid omst�llningstidpunkten". Professor Jernel�vs slutsats blev "att med f�rsiktighet och gradvisa f�rb�ttringar driva de energisystem vi har vidare i st�llet f�r att kraftfullt st�lla om till nya med delvis ok�nda milj�risker, vore nog den klokaste till�mpningen av milj�v�rdens f�rsiktighetsprincip".</pre><pre>11.2 Vattenkraften</pre><pre>Moderata samlingspartiet mots�tter sig - som framg�r under avsnitt 4.3 Investeringsst�d - b�de f�rslaget om att skattesubventionera vattenkraftsutbyggnad och en f�rsvagning av �lvskyddet.</pre><pre>Det r�der ingen tvekan om att vattenkraften p� m�nga s�tt �r bra fr�n milj�synpunkt. Det �r en f�rnybar energik�lla och den avger inga utsl�pp till omgivningen. Samtidigt �r det ofr�nkomligt att exploateringen av vattendrag f�r elproduktion har en mycket stor lokal milj�p�verkan. Det g�ller �ven de koncept f�r en mer skonsam exploatering som p� senare �r har utarbetats av kraftindustrin och det g�ller ocks� vid utbyggnad av sm� vattenkraftverk.</pre><pre>En mer betydande potential f�r ny vattenkraft finns i de �lvstr�ckor som idag �r skyddade i naturresurslagen, framf�r allt de fyra or�rda norrlands�lvarna. Vi �r inte beredda att medverka till n�gon exploatering i dessa omr�den. Vi ser det som v�rt ansvar gentemot kommande generationer att i g�rligaste m�n bevara dessa unika naturmilj�er.</pre><pre>Moderata samlingspartiet anser att dagens �lvskydd �r v�l avv�gt. Vi kommer d�rf�r inte att medverka till n�gra f�r�ndringar i lagstiftningen, varken f�r att underl�tta eller f�rsv�ra en utbyggnad av vattenkraften.</pre><pre>11.3 Fossilgasen</pre><pre>Efter elmarknadens avreglering finns f�ruts�ttningar f�r att m�ta framtida �kningar av inhemsk elefterfr�gan p� ett diversifierat och sm�skaligt s�tt. En konsekvens av en f�rtida k�rnkraftsavveckling �r �kade risker f�r att vi �nyo tvingas in i nya storskaliga energisystem.</pre><pre>Socialdemokraterna planerar f�r ett �kat utnyttjande av det befintliga fossilgasn�tet i Sydsverige. Det �r inv�ndningsfritt att utnyttja befintlig infrastruktur, i detta fall gasledningar, fullt ut. Det allvarliga �r att k�rnkraftsavvecklingen nu snabbt bygger upp ett tryck p� att introducera fossilgasen i stor skala i Sverige.</pre><pre>I j�mf�relse med kol och olja ger fossilgasen l�gre utsl�pp av koldioxid. Milj�vinster kan d�rf�r erh�llas om fossilgas ers�tter andra fossila br�nslen, exempelvis inom transportsektorn eller f�r uppv�rmnings�ndam�l. Om fossilgas d�remot ers�tter utsl�ppsfri k�rnkraft f�r elproduktion blir resultatet kraftigt �kade utsl�pp av s�v�l koldioxid som kv�veoxider. Fossilgasen �r och f�rblir ett fossilt br�nsle - en �ndlig och icke inhemsk naturresurs.</pre><pre>En utbyggnad av fossilgasn�tet b�r ses ocks� ur ett nordiskt och internationellt perspektiv. S�v�l fr�n Norge som Finland och Ryssland finns ett intresse av att knyta ihop gasn�ten. Det st�r emellertid klart att ett ledningsn�t genom Sverige f�ruts�tter avtappning och ett betydande utnyttjande av gasen i Syd- och Mellansveriges befolkningst�ta omr�den. En s�dan storskalig gasintroduktion skulle snabbt sl� ut biobr�nsleanv�ndningen i kraftv�rme- och fj�rrv�rmeproduktion. En �kad gasanv�ndning kommer endast till en del att ske p� bekostnad av andra fossila br�nslen.</pre><pre>Till milj�aspekterna kan fogas att uppbyggnad av ett gasn�t �r utomordentligt kapitalkr�vande. Ett betydande investeringsutrymme skulle intecknas f�r att bygga upp en dubbel infrastruktur i form av gasledningar bredvid elledningarna.</pre><pre>Mot angiven bakgrund mots�tter sig Moderata samlingspartiet en storskalig fossilgasintroduktion i Sverige.</pre><pre>12 Energipolitiken i �vrigt</pre><pre>12.1 Energibeskattningen</pre><pre>Moderata samlingspartiet anser att den viktigaste uppgiften p� energiskatteomr�det nu �r att f� till st�nd en �kad harmonisering av energibeskattningen mellan de nordiska l�nderna. �kande skillnader och olika beskattningsprinciper mellan l�nderna hotar effektiviteten p� den gemensamma, nordiska elmarknaden. Det inneb�r att de samlade produktionsresurserna utnyttjas mindre effektivt, vilket leder till samh�llsekonomiska kostnader och en �kad milj�p�verkan.</pre><pre>Moderata samlingspartiet anser att de s�rskilda produktionsskatterna p� vattenkraft och k�rnkraft skall slopas. Endast milj�styrande skatter och avgifter b�r anv�ndas i produktionsledet och den fiskala beskattningen i st�llet ske p� ett konkurrensneutralt s�tt i konsumtionsledet. Det �r ocks� viktigt att alla styrmedel utformas p� ett s�tt som g�r dem kostnadseffektiva.</pre><pre>Koldioxidbeskattning kan st�dja klimatpolitiken genom att medverka till en begr�nsning av utsl�ppen fr�n fossila br�nslen. Den f�ruts�tter dock �tminstone en europeisk samordning, eftersom effekten annars blir att produktion flyttar till andra l�nder. Man b�r heller inte ha en �vertro p� m�jligheterna att med s�dana styrmedel internalisera milj�kostnaderna i elpriset. Risken �r d� att man hamnar i ett slags statlig prispolitik som leder till ineffektivitet och s�mre resurshush�llning.</pre><pre>12.2 Vattenfall AB</pre><pre>Vattenfall AB skall vara ett strikt aff�rsm�ssigt bolag som deltar i konkurrensen p� j�mb�rdiga villkor med andra kraftproducenter. Under de fem �r som har g�tt sedan bolagiseringen har Vattenfalls ledning ocks� lyckats att etablera bolaget som en professionell, trov�rdig och oberoende akt�r p� kraftmarknaden. Alla de m�l som riksdagen satte upp vid bolagiseringen har uppfyllts. F�rvaltningen av statens kapital har effektiviserats till fromma f�r skattebetalarna. Verksamheten har rationaliserats till fromma f�r kunderna och den har anpassats till den fortg�ende internationaliseringen av elmarknaden. Betydande satsningar - m�ngmiljardbelopp under 1990-talet - har gjorts p� forskning och utveckling.</pre><pre>Allt detta �r ett resultat av att Socialdemokraterna och de borgerliga partierna - huvudsakligen i samf�rst�nd - har genomf�rt en bolagisering av Vattenfall och en avreglering av den svenska elmarknaden. N�r Socialdemokraterna nu tilldelar Vattenfall AB vad man kallar en "strategisk roll i omst�llningsarbetet" och politiserar f�retagets ledning bryts detta samf�rst�nd. Det inneb�r ett stort steg tillbaka.</pre><pre>Regeringen m�ste anpassa sig till de nya f�ruts�ttningar som g�ller p� en konkurrensutsatt elmarknad. Den �kade politiska styrningen skadar f�rtroendet f�r Vattenfall inom och utom landet. Bolagets fortsatta utveckling h�mmas n�r politiska sk�l l�gger hinder i v�gen f�r ett aff�rsm�ssigt agerande.</pre><pre>Politiseringen riskerar ocks� att snedvrida konkurrensen. N�r staten best�mmer spelreglerna p� en �terigen alltmer politiskt styrd energimarknad och samtidigt �kar den politiska kontrollen �ver det st�rsta f�retaget p� denna marknad uppst�r en skadlig intressesammanblandning. Risken �r dessutom �verh�ngande f�r att det uppst�r skadliga spridningseffekter d.v.s. att politiseringen skapar en generell os�kerhet om den roll som stora statliga f�retag spelar p� konkurrensutsatta marknader.</pre><pre>Moderata samlingspartiet anser att Vattenfall AB �ven forts�ttningsvis skall bedriva sin verksamhet sj�lvst�ndigt och p� aff�rsm�ssiga grunder samt att �gandet i Vattenfall AB skall breddas.</pre><pre>12.3 Energimyndigheten</pre><pre>P� f�rslag av en socialdemokratisk regering besl�t riksdagen att 1991 sl� samman Statens energiverk, Statens industriverk och Styrelsen f�r teknisk utveckling till en ny central f�rvaltningsmyndighet, ben�mnd N�rings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Efter sex �r �ngrar sig nu en annan socialdemokratisk minist�r och �mnar �teruppr�tta Energiverket i ny form.</pre><pre>N�gra egentliga sk�l f�r att bryta s�nder NUTEK har aldrig redovisats. Det f�refaller i st�llet som om �tg�rden �r ett sj�lv�ndam�l. Detta framgick ocks� n�r man f�rst fattade riksdagsbeslut om att inr�tta den nya myndigheten f�r att f�rst d�refter l�ta utreda vilka uppgifter denna nya myndighet egentligen skall ha. Moderata samlingspartiet anser att n�gon form av omv�nt f�rfarande hade tett sig mer passande.</pre><pre>N�r f�rslaget om en ny myndighet f�rst framf�rdes av Energikommissionen - med en om m�jligt �n mer knapph�ndig motivering - konstaterade Statskontoret i sitt remissvar att det framgick varken om de f�reslagna myndighetsuppgifterna �verhuvudtaget beh�vs eller varf�r de i s�dana fall inte skulle kunna fullg�ras av NUTEK. De statliga myndighetsinsatserna inom energipolitiken st�ller krav p� kompetens inte bara inom energiomr�det, utan ocks� n�r det g�ller teknisk forskning, utveckling och demonstration, f�retagsutveckling och transportfr�gor. S�dan kompetens finns samlad p� NUTEK. Dessutom kostar en ny myndighet on�diga skattepengar.</pre><pre>Enligt Moderata samlingspartiets uppfattning �r det en felaktig �tg�rd att organisera en ny myndighet ocks� av det sk�let att energisektorn inte �r betj�nt av �kad politisk styrning. Som tidigare har redovisats kr�vs inga politiska beslut f�r att s�kerst�lla en l�ngsiktig avveckling av k�rnkraften. F�rnyelsen och omst�llningen av energisystemet gagnas b�st av stabila spelregler och ett minimum av politisering. Myndighetsuppgifterna p� energiomr�det kan och b�r �ven forts�ttningsvis sk�tas av NUTEK.</pre><pre>12.4 Slutf�rvaret av k�rnavfall</pre><pre>Kraftindustrin har i lag �lagts ansvaret f�r det slutliga omh�ndertagandet av allt anv�nt k�rnbr�nsle och annat h�gaktivt avfall fr�n k�rnkraftverkens drift. F�r att m�ta detta krav har industrin bildat bolaget Svensk K�rnbr�nslehantering AB (SKB).</pre><pre>Inga politiska beslut har fattats om formerna f�r slutf�rvar. SKB:s arbetshypotes �r inriktad mot ett koncept som inneb�r inkapsling och slutdeponering av allt h�gaktivt avfall i ett djupf�rvar 500 meter ner i det svenska urberget.</pre><pre>Innan SKB:s koncept kan utvecklas f�rdigt f�r att v�rderas och myndighetspr�vas fr�n bl.a. s�kerhets-, str�lskydds- och milj�synpunkt beh�ver f�retaget genomf�ra f�rstudier och platsunders�kningar p� ett antal orter i landet. Hittills har detta f�rhindrats i bl.a. Storuman och Mal� efter lokala folkomr�stningar.</pre><pre>I de ber�rda orterna har folkomr�stningarna i praktiken gjorts till en fr�ga om godk�nnande eller ej av ett slutf�rvar i kommunen. Resultatet blir dels att SKB inte kan f�rdigutveckla sitt koncept f�r avfallshanteringen, dels risk f�r att f�rstudierna styrs till orter med potentiellt positiv opinion snarare �n till orter med optimala geologiska och andra f�ruts�ttningar. Detta �r givetvis olyckligt.</pre><pre>En l�sning av slutf�rvarsfr�gan br�dskar visserligen inte men det �r en nationell angel�genhet. D�rmed blir det ocks� ett ansvar f�r regering och riksdag att f�ra processen fram�t. Den lokala opinionen i olika kommuner �r givetvis mycket viktig att beakta men den b�r rimligen inte v�gas in f�rr�n en godk�nd slutf�rvarsmetod finns framme och olika alternativ till lokalisering f�religger.</pre><pre>Mot denna bakgrund anser Moderata samlingspartiet att det b�r ankomma p� regeringen att vidta erforderliga �tg�rder f�r att s�kerst�lla slutf�rvarsfr�gans l�sning.</pre><pre>12.5 Os�kerheten sl�r ut arbeten</pre><pre>Det saknas fortfarande besked om hur den framtida energibeskattningen skall utformas. Det finns inga bed�mningar av de samh�llsekonomiska kostnader som oundvikligen kommer att uppst� om staten medvetet f�r�der produktionsresurser genom att st�nga Barseb�ck. Det finns ingen antydan till ber�kning av de direkta kostnader som inom kort kommer att drabba den svenska statsbudgeten. �n mindre har hush�llen och industrin f�tt n�gra besked om vilka ytterligare b�rdor som �r att v�nta.</pre><pre>Tidigare har investerare inom och utom landet f�rlitat sig p� att socialdemokratisk retorik �r just retorik. N�r den socialdemokratiska partikongressen 1996 uttalade att "enligt v�r m�ls�ttning b�r k�rnkraftsavvecklingen inledas under mandatperioden ..." s� trodde flertalet utomst�ende bed�mare att rationalitet och saklighet s� sm�ningom skulle ta �verhanden. N�r denna tro sedermera visade sig vara felaktig tvingades investerarna att ta fasta ocks� p� kongressbeskedet att "... d�refter skall k�rnkraftsavvecklingen forts�tta i j�mn takt".</pre><pre>Om denna fortsatta, j�mna avvecklingstakt ges emellertid inga besked. Den energiuppg�relse som har ing�tts mellan Socialdemokraterna, Centern och V�nstern �r v�sentligen en kortsiktig �verenskommelse om vissa energianslag i statsbudgeten och om en eller m�jligen tv� reaktorer i Barseb�ck. F�r tiden fr.o.m. �r 2001 utlovas investerarna ingenting annat �n ett fortsatt partipolitiskt schackrande med nya f�rhandlingar, utv�rderingar, kontrollstationer och �verl�ggningar.</pre><pre>Ett stort antal av landets energiintensiva f�retag har idag inslag av utl�ndskt �gande. Var f�retagen skall g�ra sina investeringar �r inte givet p� f�rhand. Alternativ till fortsatta investeringar i Sverige finns n�stan alltid. En st�ngning i Barseb�ck s�nder ett mycket negativt budskap till dessa akt�rer. Tillsammans med fr�nvaron av besked om vad som sedan skall h�nda skapar detta en best�ende os�kerhet om vilka de l�ngsiktiga f�ruts�ttningarna egentligen �r f�r att bedriva industriell verksamhet i Sverige. Denna os�kerhet kommer att kosta v�rt land ett stort antal arbetstillf�llen. H�ri ligger den riktigt stora kostnaden f�r energiuppg�relsen, som s�ledes b�r rivas upp.</pre> <h2>13 Hemst�llan</h2> <pre>13 Hemst�llan</pre><pre>Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls</pre><pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om energipolitikens betydelse f�r den ekonomiska utvecklingen,</pre><pre>2. att riksdagen beslutar godk�nna riktlinjer f�r energipolitiken i enlighet med vad som anf�rts i motionen,</pre><pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om effektivisering och hush�llning med energi,</pre><pre>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om fortsatt anv�ndning av s.k. avkopplingsbara elpannor,</pre><pre>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om de energipolitiska programmen,</pre><pre>6. att riksdagen beslutar slopa investeringsst�d f�r ny energiproduktion i enlighet med vad som anf�rts i motionen,</pre><pre>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om energiforskningens betydelse,</pre><pre>8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om vikten av fortsatt svenskt deltagande i den internationella fusionsforskningen,1</pre><pre>9. att riksdagen beslutar upph�va det s.k. tankef�rbudet i 6 � k�rntekniklagen i enlighet med vad som anf�rts i motionen,</pre><pre>10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om hush�llens energikostnader,</pre><pre>11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om industrins elkostnadsl�ge,</pre><pre>12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om energipolitikens regionalpolitiska effekter,</pre><pre>13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om utslagning av arbetsplatser vid en f�rtida avveckling av k�rnkraften,</pre><pre>14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att utslaget i 1980 �rs folkomr�stning b�r f�ljas,</pre><pre>15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om energipolitikens nya f�ruts�ttningar p� en avreglerad elmarknad,</pre><pre>16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om en "naturlig" utfasning av den svenska k�rnkraften,</pre><pre>17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om riskerna f�r k�rns�kerheten vid en f�rtida avveckling av svensk k�rnkraft,</pre><pre>18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om �versynen av atomansvarighetslagen,2</pre><pre>19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om k�rnkraftens kostnader,</pre><pre>20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om utformningen av en offensiv klimatpolitik,</pre><pre>21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om milj�effekterna av �kad elimport,</pre><pre>22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om fortsatt drift vid k�rnkraftverket i Barseb�ck,</pre><pre>23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om storskalig biobr�nsleanv�ndning,</pre><pre>24. att riksdagen hos regeringen beg�r en utredning av milj�konsekvenserna vid en storskaligt �kad biobr�nsleanv�ndning i enlighet med vad som anf�rts i motionen,</pre><pre>25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om skyddet f�r vattendrag mot exploatering f�r energi�ndam�l,3</pre><pre>26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om en storskalig fossilgasintroduktion i Sverige,</pre><pre>27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om behovet av �kad harmonisering av energibeskattningen mellan de nordiska l�nderna,4</pre><pre>28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att fiskal energibeskattning endast skall ske i konsumtionsledet,4</pre><pre>29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om koldioxidbeskattning,4</pre><pre>30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om internalisering av externa kostnader i energipriserna,4</pre><pre>31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om Vattenfalls oberoende och aff�rsm�ssighet,</pre><pre>32. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om breddning av �gandet i Vattenfall AB i enlighet med vad som anf�rts i motionen,</pre><pre>33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att en ny energimyndighet ej skall inr�ttas,</pre><pre>34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om statsmakternas ansvar f�r fr�gan om slutf�rvar av k�rnavfall,5</pre><pre>35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om vikten av besked r�rande de l�ngsiktiga f�ruts�ttningarna f�r att investera i industriell verksamhet i Sverige.</pre> <p class="MotionarLista"> <pre>Stockholm den 27 september 1997</pre> <pre>Carl Bildt (m)</pre> <pre>Lars Tobisson (m)</pre> <pre>Gullan Lindblad (m)</pre> <pre>Anders Bj�rck (m)</pre> <pre>Beatrice Ask (m)</pre> <pre>Knut Billing (m)</pre> <pre>Birger Hag�rd (m)</pre> <pre>Gun Hellsvik (m)</pre> <pre>Bo Lundgren (m)</pre> <pre>Inger Ren� (m)</pre> <pre>Karl-G�sta Svenson (m)</pre> <pre>Per Unckel (m)</pre> <pre>Per Westerberg (m)</pre> <pre>1 Yrkande 8 h�nvisat till UbU. 2 Yrkande 18 h�nvisat till LU.</pre> <pre>3 Yrkande 25 h�nvisat till BoU.</pre> <pre>4 Yrkande 27, 28, 29 och 30 h�nvisade till SkU.</pre> <pre>5 Yrkande 34 h�nvisat till JoU.</pre> </p> <LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet"> <label id="statussida"><br> <label id="div_debug" class="liten"></label></label> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energipolitikens betydelse för den ekonomiska utvecklingen avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energipolitikens betydelse för den ekonomiska utvecklingen ? 2 2 att riksdagen beslutar godkänna riktlinjer för energipolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen ? 2 2 att riksdagen beslutar godkänna riktlinjer för energipolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om effektivisering och hushällning med energi avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om effektivisering och hushällning med energi ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt användning av s.k. avkopplingsbara elpannor. ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt användning av s.k. avkopplingsbara elpannor. avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de energipolitiska programmen avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de energipolitiska programmen ? 6 6 att riksdagen beslutar slopa investeringsstöd för ny energiproduktion i enlighet med vad som anförts i motionen ? 6 6 att riksdagen beslutar slopa investeringsstöd för ny energiproduktion i enlighet med vad som anförts i motionen avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energiforskningens betydelse avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energiforskningens betydelse ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt svenskt deltagande i den internationella fusionsforskningen. ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt svenskt deltagande i den internationella fusionsforskningen. avslag =utskottet 1997/98:UbU1 ? 9 9 att riksdagen beslutar upphäva det s.k. tankeförbudet i 6 § kärntekniklagen i enlighet med vad som anförts i motionen avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 9 9 att riksdagen beslutar upphäva det s.k. tankeförbudet i 6 § kärntekniklagen i enlighet med vad som anförts i motionen ? 10 10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hushållens energikostnader ? 10 10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hushållens energikostnader avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 11 11 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om industrins elkostnadsläge avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 11 11 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om industrins elkostnadsläge ? 12 12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energipolitikens regionalpolitiska effekter ? 12 12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energipolitikens regionalpolitiska effekter avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 13 13 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utslagning av arbetsplatser vid en förtida avveckling av kärnkraften avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 13 13 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utslagning av arbetsplatser vid en förtida avveckling av kärnkraften ? 14 14 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utslaget i 1980 års folkomröstning bör följas ? 14 14 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utslaget i 1980 års folkomröstning bör följas avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 15 15 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energipolitikens nya förutsättningar på en avreglerad elmarknad avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 15 15 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energipolitikens nya förutsättningar på en avreglerad elmarknad ? 16 16 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en "naturlig" utfasning av den svenska kärn kraften ? 16 16 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en "naturlig" utfasning av den svenska kärn kraften avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 17 17 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riskerna för kärnsäkerheten vid en förtida avveckling av svensk kärnkraft avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 17 17 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riskerna för kärnsäkerheten vid en förtida avveckling av svensk kärnkraft ? 18 18 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översynen av atomansvarighetslagen. ? 18 18 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översynen av atomansvarighetslagen. avslag =utskottet 1997/98:LU27 ? 19 19 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kärnkraftens kostnader avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 19 19 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kärnkraftens kostnader ? 20 20 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av en offensiv klimatpolitik ? 20 20 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av en offensiv klimatpolitik avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 21 21 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöeffekterna av ökad elimport avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 21 21 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöeffekterna av ökad elimport ? 22 22 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt drift vid kärnkraftverket i Barsebäck ? 22 22 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt drift vid kärnkraftverket i Barsebäck avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 23 23 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om storskalig biobränsleanvändning avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 23 23 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om storskalig biobränsleanvändning ? 24 24 att riksdagen hos regeringen begär en utredning av miljökonsekvenserna vid en storskaligt ökad biobränsleanvändning i enlighet med vad som anförts i motionen ? 24 24 att riksdagen hos regeringen begär en utredning av miljökonsekvenserna vid en storskaligt ökad biobränsleanvändning i enlighet med vad som anförts i motionen avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 25 25 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyddet för vattendrag mot exploatering för energiändamål. avslag =utskottet 1997/98:BoU3 ? 25 25 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyddet för vattendrag mot exploatering för energiändamål. ? 26 26 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en storskalig fossilgasintroduktion i Sverige ? 26 26 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en storskalig fossilgasintroduktion i Sverige avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 27 27 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad harmonisering av energibeskattningen mellan de nordiska länderna avslag =utskottet 1997/98:SkU18 ? 27 27 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad harmonisering av energibeskattningen mellan de nordiska länderna ? 28 28 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fiskal energibeskattning endast skall ske i konsumtionsledet ? 28 28 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fiskal energibeskattning endast skall ske i konsumtionsledet avslag =utskottet 1997/98:SkU18 ? 29 29 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koldioxidbeskattning avslag =utskottet 1997/98:SkU18 ? 29 29 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koldioxidbeskattning ? 30 30 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internalisering av externa kostnader i energipriserna. ? 30 30 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internalisering av externa kostnader i energipriserna. avslag =utskottet 1997/98:SkU18 ? 31 31 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Vattenfalls oberoende och affärsmässighet avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 31 31 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Vattenfalls oberoende och affärsmässighet ? 32 32 att riksdagen hos regeringen begär förslag om breddning av ägandet i Vattenfall AB i enlighet med vad som anförts i motionen ? 32 32 att riksdagen hos regeringen begär förslag om breddning av ägandet i Vattenfall AB i enlighet med vad som anförts i motionen avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 33 33 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ny energimyndighet ej skall inrättas avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 33 33 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ny energimyndighet ej skall inrättas ? 34 34 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsmakternas ansvar för frågan om slutförvar av kärnavfall. ? 34 34 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsmakternas ansvar för frågan om slutförvar av kärnavfall. avslag =utskottet 1997/98:JoU17 ? 35 35 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av besked rörande de långsiktiga förutsättningarna för att investera i industriell verksamhet i Sveri ge. avslag =utskottet 1997/98:NU2 ? 35 35 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av besked rörande de långsiktiga förutsättningarna för att investera i industriell verksamhet i Sveri ge. ? INL Inlämning 1997-10-06 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1997-10-10 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1997-10-10 00:00:00 inträffat 2 0622185335615 Carl Bildt m 1 undertecknare 0277100069203 Knut Billing m 2 undertecknare 037063714405 Anders Björck m 3 undertecknare 0213468747208 Birger Hagård m 4 undertecknare 0816308745507 Gullan Lindblad m 5 undertecknare 0537484650407 Bo Lundgren m 6 undertecknare 0274590687101 Karl-Gösta Svenson m 7 undertecknare 0245320188502 Lars Tobisson m 8 undertecknare 031005479013 Per Westerberg m 9 undertecknare 0262017901513 Beatrice Ask m 10 undertecknare 0388920259006 Inger René m 11 undertecknare 0937012299307 Gun Hellsvik m 12 undertecknare 0104804820009 Per Unckel m 13 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-22 14:23:18 motkat Motionskategori - 2014-11-22 14:23:18 statustext statustext Ärendet är avslutat GL02N223 2019-05-27 14:23:03 tilldelat Tilldelat Näringsutskottet 2014-11-22 14:23:18