<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2889477</hangar_id>
 <dok_id>GKB132</dok_id>
 <rm>1996</rm>
 <beteckning>32</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1996:32</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>K-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>32</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-05-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-10-17 05:09:08</systemdatum>
 <publicerad>1996-05-09 00:00:00</publicerad>
 <titel>Översyn av luftfartslagstiftningen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1996:32</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GKB132/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GKB132</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GKB132</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Översyn av luftfartslagstiftningen&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde den 9 maj 1996"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 9 maj 1996&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#EG-rättsakter"&gt;EG-rättsakter&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsbehovet"&gt;Utredningsbehovet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Redovisning av uppdraget"&gt;Redovisning av uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1996:32&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde den 9 maj 1996"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde den 9 maj 1996"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 9 maj 1996&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Sammanfattning av uppdraget"&gt;&lt;a name="Sammanfattning av uppdraget"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en översyn av gällande författningar på den civila luftfartens område och utarbeta förslag till den författningsreglering som behövs.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Gällande regler, m.m."&gt;&lt;a name="Gällande regler, m.m."&gt;Gällande regler, m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De viktigaste författningarna inom området civil luftfart i dag är
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

1. luftfartslagen (1957:297),
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

2. luftfartsförordningen (1986:171),
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

3. lagen (1922:382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart,
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

4. förordningen (1994:1808) om behöriga myndigheter på den civila luftfartens område,
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

5. lagen (1984:283) med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö,
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

6. förordningen (1984:308) om ersättning för tull- och passkontroll m.m.
vid Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö,
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

7. förordningen (1979:969) om restriktioner för luftfart inom vissa områden,
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

8. förordningen (1978:788) om luftleder,
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

9. kungörelsen (1961:563) angående trafikregler för luftfarten,&lt;br /&gt;
10. kungörelsen (1972:17) om behandling av föremål som upphittats inom flygplats eller på luftfartyg, m.m. och
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

11. lagen (1970:926) om särskild kontroll på flygplats.
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

Därutöver finns författningar om inskrivning av rätt till luftfartyg m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="EG-rättsakter"&gt;&lt;a name="EG-rättsakter"&gt;EG-rättsakter&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom EG finns ett drygt tiotal rättsakter av betydelse för den civila luftfarten här i landet. Exempel på några av de viktigaste är följande:
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

1. rådets förordning (EEG) nr 3975/87 om förfarandet för tillämpning av konkurrensreglerna på företag inom luftfartssektorn,
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

2. rådets förordning (EEG) nr 2407/92 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag,
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

3. rådets förordning (EEG) nr 2408/92 om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen,
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

4. rådets förordning (EEG) nr 2409/92 om biljettpriser för regelbunden luftfart,
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

5. rådets förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser,
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

6. rådets förordning (EEG) nr 2299/89 om en uppförandekod för datoriserade bokningssystem, ändrad genom rådets förordning (EEG) nr 3089/93,
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

7. rådets förordning (EEG) nr 3922/91 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart, och
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

8. rådets  direktiv 91/670/EEG om ömsesidigt godkännande av certifikat för personal med funktioner inom den civila luftfarten.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsbehovet"&gt;&lt;a name="Utredningsbehovet"&gt;Utredningsbehovet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den senaste översynen av den svenska lagstiftningen slutfördes 1981
(Flyglagsutredningen, Dir. 1979:144). Vid den tidpunkten kännetecknades luftfarten av en genomgående reglering och tillståndskrav uppställdes för såväl varje enskild flyglinje inom Sverige som för trafik mellan Sverige och annat land. Under 1990-talet har den civila luftfarten genomgått stora förändringar. Det svenska inrikesflyget avreglerades den 1 juli 1992. EG:s regelverk har blivit tillämpligt för svenska lufttrafikföretag vid olika tidpunkter och i olika omfattning, först genom ett särskilt avtal mellan Sverige, Norge och EEG, därefter genom avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och nu senast genom Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Den 1 april 1997 kommer rätten för EG-lufttrafikföretag att företa inrikes lufttransporter i andra medlemsstater, s.k. cabotage, att i det närmaste släppas fri.
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

När olika EG-rättsakter blivit tillämpliga här i landet har  nödvändiga lagändringar gjorts. Dagens svenska regelverk stämmer emellertid i vissa fall mindre väl överens med den nu gällande ordningen för inrikes trafik och trafiken inom EU. I många delar tillämpas nämligen EG:s regelverk genom principen att EG:s regler har företräde framför nationell motsvarande lagstiftning.
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

EG:s regelverk innehåller inte några straffrättsliga bestämmelser utan sådana regler ankommer det på respektive medlemsstat att bestämma. I detta hänseende brister det i överensstämmelse mellan de materiella reglerna och de gällande straffbestämmelserna. Som exempel kan nämnas att det i dag saknas adekvata straffbestämmelser till reglerna om operativ licens och drifttillstånd (AOC) i rådets förordning (EEG) nr 2407/92 och regelverket i rådets förordning (EEG) nr 3922/91.
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

Luftfartsverket har i en skrivelse till regeringen den 22 december 1994 föreslagit en översyn av luftfartslagstiftningen. Till skrivelsen har verket fogat en promemoria där brister och svagheter av olika allvarlig grad räknas upp.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med anledning av ett beslut av Justitieombudsmannen har Luftfartsverket även i en skrivelse den 7 juli 1995 framfört önskemål om en översyn av luftfartslagstiftningen.
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

Riksrevisionsverket har i en rapport (F 1993:33) Luftfartsinspektionens kontroll av flygsäkerheten föreslagit dels att regeringen skall överväga möjligheterna att differentiera Luftfartsinspektionens maktmedel, dels -
med anledning av svårigheterna att komma till rätta med viss olovlig verksamhet, främst s.k. svartflygning - att regeringen skall överväga om inte luftfartsmål bör koncentreras till en särskild domstol, eventuellt med expertmedverkan. Problemet med svartflyg har även påtalats av både enskilda och organisationer.
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

Mot denna bakgrund bör luftfartslagstiftningen nu ses över. Regeringen anser dock att det inte finns något omedelbart behov av översyn av reglerna i 9 kap. luftfartslagen. Kommissionen har den 20 december 1995 presenterat ett förslag till rådets förordning (EG) om lufttrafikföretagens ersättningsansvar vid olyckor.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Frågor som rör fraktförares ansvar för personskador kommer därför att beredas inom regeringskansliet, och utredningsuppdraget omfattar inte bestämmelserna i 9 kap. 17-30 §§ luftfartslagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av luftfartslagstiftningen med undantag för bestämmelserna i 9 kap. 17-30
§§ luftfartslagen. Utgångspunkten för utredarens förslag skall vara att hela lagstiftningen moderniseras och bringas att överensstämma med de internationella regelverk som binder Sverige. Det gäller då inte bara EG:s regelverk, utan också vad som följer av Sveriges åtaganden i andra sammanhang.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör sträva efter att begränsa antalet regler och författningar. Effekterna av regleringarna på marknadens effektivitet bör analyseras. Utredaren bör därvid uppmärksamma om reglerna i onödan medför kostnader för företagen, liksom om reglerna försvårar en väl fungerande konkurrens med negativa effekter för samhällsekonomin och konsumenterna som följd.
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

Huvudsyftet med utredningen är som ovan angetts att modernisera och anpassa lagstiftningen till det internationella regelverket. Det står också utredaren fritt att även i övrigt lämna förslag till förändrade regler i de fall detta bedöms vara lämpligt.
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

Regeringen vill särskilt framhålla att följande frågor och problem bör behandlas&lt;br /&gt;
- den rättsliga grunden för Luftfartsverkets myndighetsutövning inom flygtrafiktjänsten i fråga om den militära luftfarten,&lt;br /&gt;
- den rättsliga grunden för Luftfartsverkets normgivning och tillsyn beträffande skyddet mot brottsliga handlingar som äventyrar säkerheten för den civila luftfarten,&lt;br /&gt;
- säkerhetsbegreppet såväl skyddet mot kapning, sabotage och dylikt som flygsäkerheten,&lt;br /&gt;
- Luftfartsverkets rätt att föra talan i domstol,&lt;br /&gt;
- reglerna om utfärdande, omprövning m.m. av certifikat,&lt;br /&gt;
- föreskrifter om skyldighet att föra och visa upp flygdagbok,&lt;br /&gt;
- skillnaden mellan allmän och enskild flygplats,&lt;br /&gt;
- samordning av miljö- och naturresurslagstiftningen för nya flygplatser,&lt;br /&gt;
- kravet på tillståndsprövning av anläggande av statliga flygplatser,&lt;br /&gt;
- rätten att utfärda ordnings- och säkerhetsföreskrifter för allmänna flygplatser, upprätthållande av ordningen där samt kostnadsansvaret för säkerhetskontroll,&lt;br /&gt;
- betalningsansvaret för avgifter enligt luftfartstaxan vid Luftfartsverkets flygplatser m.m. och klarläggande av om betalningsansvaret är solidariskt eller inte,&lt;br /&gt;
- lufttrafikföretag med dålig betalningsförmåga,&lt;br /&gt;
- ägandeförhållandenas betydelse för erhållande av tillstånd till luftfart i inrikes trafik m.m.,&lt;br /&gt;
- krav på obligatorisk ansvarsförsäkring, jfr lagutskottets betänkande 1995/96:LU20 Ersättningsrättsliga frågor,&lt;br /&gt;
- anpassning av straffbestämmelserna till EG-rätten och en översyn av påföljderna.
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (Dir. 1994:23), att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (Dir. 1992:50) samt att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (Dir. 1994:124).
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

I analysarbetet och vid konsekvensbedömningar av regleringarna skall utredaren i tillämpliga delar följa regeringens beslut den 1 september 1994 om en ordning för systematisk genomgång i regeringskansliet av företagsregler, liksom de checklistor m.m. som anges i beslutet.
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

Utredaren bör samråda med Miljöbalksutredningen (M 1993:04).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Redovisning av uppdraget"&gt;&lt;a name="Redovisning av uppdraget"&gt;Redovisning av uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 oktober 1997.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>