<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228680</hangar_id>
 <dok_id>GK0397</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>97</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:97</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>97</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-03-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:58:37</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Prästers tystnadsplikt</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0397/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0397</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0397</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:97&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Prästers tystnadsplikt&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0397/prop_199697__97-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 mars 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar av kyrkolagens (1992:300)&lt;br&gt;bestämmelser om prästers tystnadsplikt. Förslaget innebär en precisering&lt;br&gt;av vad som omfattas av tystnadsplikten genom att begreppet själa-&lt;br&gt;vårdande samtal byts ut mot enskild själavård. Vidare innebär förslaget&lt;br&gt;att kretsen som omfattas av tystnadsplikten utvidgas genom att tystnads-&lt;br&gt;plikten skall omfatta alla som är behöriga att utöva det kyrkliga ämbetet&lt;br&gt;som präst i Svenska kyrkan och inte endast dem som i Svenska kyrkans&lt;br&gt;ordning vigts till det kyrkliga ämbetet som präst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följdändringar föreslås i rättegångsbalken och i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bygger på en skrivelse från 1996 års kyrkomöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft, den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 97&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll.......................................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut.................................................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring&amp;nbsp;i kyrkolagen (1992:300)...............4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring&amp;nbsp;i rättegångsbalken.........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring&amp;nbsp;i sekretesslagen (1980:100)..........6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Nuvarande ordning...................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Brister i nuvarande ordning......................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tystnadspliktens omfattning...........................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kretsen av präster som omfattas av tystnadsplikten.......................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anpassning av annan lagstiftning...................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande..................................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser...........................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Kyrkomötets lagförslag..........................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag..................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande..................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1997.........25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 kap.&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i Svenska kyrkans&lt;br&gt;ordning har vigts till det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet som präst har tyst-&lt;br&gt;nadsplikt i fråga om uppgifter&lt;br&gt;som han eller hon har erfarit&lt;br&gt;under bikt eller själavårdande&lt;br&gt;samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § kyrkolagen (1992:300) skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit&lt;br&gt;behörig att utöva det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet som präst i Svenska&lt;br&gt;kyrkan har tystnadsplikt i fråga&lt;br&gt;om uppgifter som han eller hon&lt;br&gt;därvid har erfarit under bikt eller&lt;br&gt;enskild själavård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:300.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa&lt;br&gt;lagrum, inte far lämna en uppgift far inte höras som vittne om denna utan&lt;br&gt;tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykolo-&lt;br&gt;ger, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;och deras biträden far höras som vittnen om något som i denna deras&lt;br&gt;yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit,&lt;br&gt;endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten&lt;br&gt;gäller, samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen&lt;br&gt;inte far lämna uppgifter som avses där far höras som vittne om dem&lt;br&gt;endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen&lt;br&gt;gäller samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsombud, biträden eller försvarare far höras som vittnen om&lt;br&gt;vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket är andra än&lt;br&gt;försvarare skyldiga att vittna mål angående brott, för vilket inte är&lt;br&gt;föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för den som&lt;br&gt;i Svenska kyrkans ordning har&lt;br&gt;vigts till det kyrkliga ämbetet&lt;br&gt;som präst finns föreskrifter i 36&lt;br&gt;kap. kyrkolagen (1992:300). Den&lt;br&gt;som inom något annat trossam-&lt;br&gt;fund än Svenska kyrkan är präst&lt;br&gt;eller den som i sådant samfund&lt;br&gt;intar motsvarande ställning far&lt;br&gt;inte höras som vittne om något&lt;br&gt;som han eller hon har erfarit&lt;br&gt;under bikt eller själavårdande&lt;br&gt;samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för den som&lt;br&gt;är eller har varit behörig att&lt;br&gt;utöva det kyrkliga ämbetet som&lt;br&gt;präst i Svenska kyrkan finns före-&lt;br&gt;skrifter i 36 kap. kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300). Den som inom något&lt;br&gt;annat trossamfund än Svenska&lt;br&gt;kyrkan är präst eller den som i&lt;br&gt;sådant samfund intar motsvaran-&lt;br&gt;de ställning får inte höras som&lt;br&gt;vittne om något som han eller&lt;br&gt;hon har erfarit under bikt eller&lt;br&gt;enskild själavård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:142.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om&lt;br&gt;förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i&lt;br&gt;nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som&lt;br&gt;vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med&lt;br&gt;den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. I fråga om uppgift som&lt;br&gt;anförtrotts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 11 § sekretesslagen (1980:100)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tystnadsplikt&lt;br&gt;angående uppgift som under bikt&lt;br&gt;eller själavårdande samtal anför-&lt;br&gt;trotts den som i Svenska kyrkans&lt;br&gt;ordning har vigts till det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet som präst gäller i stället&lt;br&gt;för bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;vad som är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tystnadsplikt&lt;br&gt;angående uppgift som under bikt&lt;br&gt;eller enskild själavård anförtrotts&lt;br&gt;den som är eller har varit&lt;br&gt;behörig att utöva det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet som präst i Svenska&lt;br&gt;kyrkan gäller i stället för&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag vad&lt;br&gt;som är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. I fråga om uppgift som&lt;br&gt;anförtrotts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1298.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter framställning av 1994 års kyrkomöte (1KL 1994:2, kskr. 1994:10)&lt;br&gt;tillsatte Svenska kyrkans centralstyrelse den 17 oktober 1994 en&lt;br&gt;utredning om vissa frågor rörande tystnadsplikt för präster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen överlämnade i juni 1995 betänkandet Prästens tystnads-&lt;br&gt;plikt (Svenska kyrkans utredningar 1995:4) till centralstyrelsen. Be-&lt;br&gt;tänkandet remitterades av centralstyrelsen till ett antal myndigheter och&lt;br&gt;kyrkliga organisationer. En förteckning över remissinstanserna finns i&lt;br&gt;bilaga 1. En sammanställning av remissvaren redovisas i Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelses skrivelse till 1996 års kyrkomöte, CsSkr 1996:4&lt;br&gt;Prästens tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse i frågan till 1996 års kyrkomöte föreslog centralstyrelsen&lt;br&gt;att kyrkomötet hos regeringen skulle begära vissa ändringar av&lt;br&gt;bestämmelserna om prästers tystnadsplikt (CsSkr 1996:4). Kyrkomötet&lt;br&gt;har i en skrivelse till regeringen anmält att man beslutat i enlighet med&lt;br&gt;centralstyrelsens förslag (2KL 1996:2, kskr. 1996:1). Kyrkomötets&lt;br&gt;lagförslag finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beslutade den 27 februari 1997 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de förslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regler om prästers tystnadsplikt fanns redan i 1686 års kyrkolag. I lagen&lt;br&gt;föreskrevs tystnadsplikt om vad som uppenbarats vid hemligt skriftermål,&lt;br&gt;vilket definierades som den enskildes bekännelse inför präst för att få ”...&lt;br&gt;råd och tröst utav den heliga skrift.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens bestämmelser om tystnadsplikt gällde endast för hemligt&lt;br&gt;skriftermål, dvs. bikt. För sådant som framkommit vid själavårdande&lt;br&gt;samtal i övrigt följde av prästämbetet att prästen inte fick röja detta. När&lt;br&gt;den nya regeringsformen trädde i kraft den 1 januari 1975 blev tystnads-&lt;br&gt;plikt på sådan grund inte längre möjlig. Av 2 kap. 12 § och 8 kap. 3 §&lt;br&gt;regeringsformen följer att uttryckligt lagstöd krävs för att tystnadsplikt&lt;br&gt;skall föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter initiativ av 1975 års kyrkomöte antog riksdagen lagen (1979:926)&lt;br&gt;om tystnadsplikt för präst inom Svenska kyrkan (prop. 1979/80:20, bet.&lt;br&gt;1979/80:KU7, rskr. 1979/80:4). Lagen trädde i kraft den 1 januari 1981.&lt;br&gt;Den innebar att tystnadsplikt gällde för vad som erfarits under enskilt&lt;br&gt;skriftermål eller under själavårdande samtal i övrigt för den som var&lt;br&gt;prästvigd i Svenska kyrkan oavsett om han eller hon innehade prästtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller inte. Lagen upphävdes i samband med införandet av den nya kyrko-&lt;br&gt;lagen (1992:300) då bestämmelserna i sak oförändrade överfördes till&lt;br&gt;kyrkolagen. Enligt 36 kap. 1 § kyrkolagen gäller tystnadsplikt för den&lt;br&gt;som i Svenska kyrkans ordning har vigts till det kyrkliga ämbetet som&lt;br&gt;präst i fråga om uppgifter som han eller hon har erfarit under bikt eller&lt;br&gt;själavårdande samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna tystnadsplikt för präster anses vara absolut. Det innebär att det&lt;br&gt;inte kan göras något undantag från den beroende på om men eller skada&lt;br&gt;skulle uppstå i det enskilda fallet om en uppgift röjs. Den som samtalat&lt;br&gt;med prästen kan inte heller lösa denne från tystnadsplikten (jfr&lt;br&gt;Justitieombudsmannens beslut 1993-06-16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkolagens regler om tystnadsplikt omfattar alla präster som vigts till&lt;br&gt;den kyrkliga ämbetet i Svenska kyrkans ordning, oavsett om de innehar&lt;br&gt;en offentlig tjänst som präst eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 36 kap. 5 § rättegångsbalken följer att prästens tystnadsplikt har&lt;br&gt;ovillkorligt företräde framför vittnesplikten. Den genombryts inte heller&lt;br&gt;av det s.k. meddelarskyddet i 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för präster i andra trossamfund gäller enligt 36 kap. 5 §&lt;br&gt;rättegångsbalken förbud mot att vittna om uppgifter de erhållit vid bikt&lt;br&gt;eller själavårdande samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diakon- eller diakonissvigda omfattas inte av kyrkolagens regler om&lt;br&gt;tystnadsplikt. Om dessa är offentligt anställda gäller i stället de&lt;br&gt;bestämmelser i 7 kap. 33 § sekretesslagen som reglerar sekretessen inom&lt;br&gt;den församlingsvårdande verksamheten. Även för en präst som är&lt;br&gt;offentligt anställd gäller bestämmelser i sekretesslagen för uppgifter som&lt;br&gt;prästen far kännedom om i församlingsvårdande verksamhet eller&lt;br&gt;personalsocial verksamhet under former som inte är hänförliga till bikt&lt;br&gt;eller själavårdande samtal (7 kap. 11 och 33 §§ sekretesslagen). Den&lt;br&gt;sekretess som gäller enligt dessa bestämmelser kan under vissa&lt;br&gt;omständigheter brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 kap. sekretesslagen finns bestämmelser om begränsning av de&lt;br&gt;bestämmelser om sekretess som annars skulle gälla enligt lagen. Bl.a. far&lt;br&gt;sekretessbelagda uppgifter under särskilt angivna förutsättningar lämnas&lt;br&gt;ut till vissa myndigheter. Enskild till vars förmån sekretessen gäller far&lt;br&gt;efterge den. Den som är misstänkt för brott far lämna ut sekretessbelagd&lt;br&gt;uppgift om det behövs för att han skall kunna ta till vara sin rätt.&lt;br&gt;Bestämmelserna om tystnadsplikt för uppgifter som lämnas under bikt&lt;br&gt;och själavårdande samtal är enligt 1 kap. 11 § undantagna från&lt;br&gt;sekretesslagens tillämpningsområde. De nämnda begränsningarna gäller&lt;br&gt;alltså inte för prästernas tystnadsplikt enligt kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Brister i nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den utredning som Svenska kyrkans centralstyrelse tillsatte på begäran&lt;br&gt;av 1994 års kyrkomöte konstaterade att det finns följande praktiska&lt;br&gt;tillämpningsproblem förknippande med prästens tystnadsplikt (Svenska&lt;br&gt;kyrkans utredningar 1995:4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket själavårdande samtal ger upphov till en rad avgränsnings-&lt;br&gt;problem. Ett sådant problem är att det begränsar den enskilda själavården&lt;br&gt;på ett sätt som inte stämmer med kyrkans själavårdstradition. Osäkerhet&lt;br&gt;uppstår t.ex. om vad som gäller när själavården sker genom brevväxling.&lt;br&gt;Ett annat är att uttrycket själavårdande samtal så allmänt hållet att är&lt;br&gt;svårt att dra en gräns mot andra samtal. Enligt ett vanligt språkbruk bör&lt;br&gt;allt som prästen gör i sitt arbete ha själavårdande inriktning och alla&lt;br&gt;samtal skulle därmed kunna kallas själavårdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på att gränsen mellan det vanliga och det själavårdande&lt;br&gt;samtalet kan bli flytande är det slag av samtal som vanligen sker inför&lt;br&gt;vigslar och begravningar. I sådana sammanhang kan samtalet omärkligt&lt;br&gt;glida in på personliga själavårdande frågor med anledning av den&lt;br&gt;förestående förrättningen. Det blir då svårt att bedöma vilka sekretess-&lt;br&gt;regler som gäller för samtalet eller delar av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir alltmer vanligt att domkapitlet förklarar präster som inte vigts&lt;br&gt;i Svenska kyrkans ordning behöriga att utöva det kyrkliga ämbetet som&lt;br&gt;präst i Svenska kyrkan. Det medför att det inom samma församling kan&lt;br&gt;finnas präster för vilka det gäller olika bestämmelser om tystnadsplikt.&lt;br&gt;Varken för den präst som behörigförklarats av domkapitlet eller för de&lt;br&gt;enskilda personer som i förtroende vänder sig till Svenska kyrkans&lt;br&gt;präster kan denna ordning anses tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte har mot denna bakgrund hos regeringen begärt&lt;br&gt;lagändringar beträffande dels gränsdragningen mellan själavårdande&lt;br&gt;samtal och vanliga samtal, dels kretsen av präster som omfattas av&lt;br&gt;tystnadsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Tystnadspliktens omfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tystnadsplikten skall omfatta uppgifter som en&lt;br&gt;präst har fatt under bikt eller enskild själavård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser tillstyrker&lt;br&gt;det av utredningen lämnade förslaget. Domkapitlet i Växjö föreslår dock&lt;br&gt;att den absoluta tystnadsplikten endast skall avse bikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Prästers tystnadsplikt i fråga om vad&lt;br&gt;som avhandlats under bikt har i grunden en teologisk motivering och har&lt;br&gt;lång hävd i svensk rätt. Den har ansetts vara absolut. Tystnadsplikt för&lt;br&gt;själavårdande samtal vid sidan om bikten infördes som tidigare nämnts år&lt;br&gt;1981.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte nu anledning att överväga att inskränka tystnadsplikten&lt;br&gt;till att endast avse bikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att frågan om tystnadsplikten är absolut har varit&lt;br&gt;föremål för olika uppfattningar. Regeringen anser dock att övervägande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl talar för att tystnadsplikten är absolut (se Fitger Rättegångsbalken II&lt;br&gt;s. 36:23 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de stränga krav som den absoluta tystnadsplikten&lt;br&gt;ställer på prästen är det angeläget att gränserna för denna klarläggs.&lt;br&gt;Tystnadsplikten innebär även en inskränkning av den yttrandefrihet och&lt;br&gt;informationsfrihet som varje medborgare enligt grundlagen är tillförsäk-&lt;br&gt;rad. Enligt regeringsformen far en sådan begränsning inte gå utöver det&lt;br&gt;ändamål som har föranlett den och ej heller gå så långt att den utgör ett&lt;br&gt;hot mot den fria åsiktsbildningen (2 kap. 12 § regeringsformen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som utgör bikt är väl definierat i kyrkliga föreskrifter. Det har inte&lt;br&gt;framkommit några problem att i praktisk tillämpning avgöra när en&lt;br&gt;biktsituation föreligger. Begreppet själavårdande samtal är mera oprecist&lt;br&gt;och saknar en entydig definition. Vid behandlingen i kyrkomötet i&lt;br&gt;samband med att begreppet infördes i lagstiftningen uttalade kyrkolags-&lt;br&gt;utskottet att begreppet själavårdande samtal är vagt men avser att täcka&lt;br&gt;alla upplysningar som en präst erhåller vid samtal med enskilda under&lt;br&gt;sådana omständigheter, att tystnad kan anses ha förutsatts av den som&lt;br&gt;kommit i kontakt med prästen (KL 1979:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet själavårdande samtal har givit upphov till flera avgräns-&lt;br&gt;ningsproblem. Det har införts relativt sent och stämmer inte överens med&lt;br&gt;Svenska kyrkans själavårdstradition. En närmast enhällig uppfattning hos&lt;br&gt;remissinstanserna är att begreppet enskild själavård skulle innebära en&lt;br&gt;klargörande precisering. Det kan noteras att den föreslagna ändringen har&lt;br&gt;stöd även i det yttrande som avgivits gemensamt av Katolska biskops-&lt;br&gt;ämbetet, Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund och Sveriges&lt;br&gt;frikyrkosamråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med enskild själavård avses i första hand själavårdande samtal som&lt;br&gt;sker under avskildhet i ett personligt möte mellan en präst och en&lt;br&gt;konfident (eller flera konfidenter med ett gemensamt problem). Det&lt;br&gt;behöver dock inte vara fråga om ett samtal. Även brevväxling mellan en&lt;br&gt;präst och en konfident som avser konfidentens liv och tro är att betrakta&lt;br&gt;som enskild själavård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar bedömningen att begreppet enskild själavård skulle&lt;br&gt;innebära en precisering av tystnadspliktens omfattning. Mellan enskild&lt;br&gt;och allmän själavård kan man dra tydliga gränser. Om begreppet införs&lt;br&gt;bör det kunna skapa ökad klarhet när samtalet med en präst sker inom&lt;br&gt;ramen för ett arbetslag, t.ex. inom sjukvården eller i samband med&lt;br&gt;telefonjourverksamhet. Det borde också kunna bidra till att det blir&lt;br&gt;naturligt att samtalets karaktär och tystnadspliktens omfattning klargörs&lt;br&gt;mellan prästen och den enskilde innan samtalet inleds. Till detta kommer&lt;br&gt;att begreppet enskild själavård är starkt förankrat i kyrkans eget&lt;br&gt;språkbruk. Mot denna bakgrund anser regeringen att förslaget bör&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även begreppet enskild själavård kommer att leda till avgränsnings-&lt;br&gt;problem. Dessa bör dock kunna begränsas genom information och&lt;br&gt;utbildning för präster och motsvarande i andra trossamfund rörande&lt;br&gt;tystnadspliktens innebörd och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kretsen av präster som omfattas av&lt;br&gt;tystnadsplikten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tystnadsplikten skall gälla den som är eller har&lt;br&gt;varit behörig att utöva det kyrkliga ämbetet som präst i Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan&lt;br&gt;tillstyrker förslaget att knyta tystnadsplikten till behörigheten att utöva&lt;br&gt;det kyrkliga ämbetet som präst i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelsen i 36 kap. 1 § kyrko-&lt;br&gt;lagen innebär att tystnadsplikten endast avser de präster inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan som har prästvigts i Svenska kyrkans ordning. Präster som präst-&lt;br&gt;vigts enligt någon annan kyrkas ordning och som genom särskilt beslut&lt;br&gt;av ett domkapitel förklarats behöriga att utöva det kyrkliga ämbetet som&lt;br&gt;präst i Svenska kyrkan omfattas inte av kyrkolagens bestämmelser om&lt;br&gt;tystnadsplikt. Det föreligger inte några skillnader mellan den som&lt;br&gt;prästvigts i Svenska kyrkans ordning och den som behörighetsförklarats&lt;br&gt;av ett domkapitel när det gäller att utöva prästämbetet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som är behörig framgår av föreskifter som kyrkomötet - med&lt;br&gt;stöd av 29 kap. 12 § kyrkolagen - utfärdat om behörighet att utöva det&lt;br&gt;kyrkliga ämbetet som präst (SKFS 1989:8, ändrad senast 1994:15). Av&lt;br&gt;föreskrifterna framgår att behörig är dels den som i Svenska kyrkans&lt;br&gt;ordning har vigts till präst, dels den som av domkapitlet på vissa i&lt;br&gt;författningen angivna grunder förklarats behörig. I en särskild förordning&lt;br&gt;(SKFS 1992:12) regleras bl.a. under vilka förutsättningar någon kan&lt;br&gt;skiljas från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet som präst eller för viss&lt;br&gt;tid förklaras obehörig att utöva detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gällande begränsningen av tystnadsplikten till dem som är präst-&lt;br&gt;vigda i Svenska kyrkans ordning infördes genom lagen om tystnadsplikt&lt;br&gt;för präst inom Svenska kyrkan. Tystnadsplikten knöts till prästvigningen&lt;br&gt;i stället för till andra tänkbara faktorer såsom att prästen hade ställning&lt;br&gt;som offentlig funktionär eller att samtalet skedde inom ramen för&lt;br&gt;utövandet av en tjänst, vilket betraktades som sämre lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen finns det numera ett stort antal präster i Svenska&lt;br&gt;kyrkan som inte är prästvigda i denna kyrkas ordning. Det rör sig främst&lt;br&gt;om präster som prästvigts i andra nordiska länder och präster från&lt;br&gt;samarbetskyrkor. Ökat ekumeniskt samarbete gör att det finns anledning&lt;br&gt;att anta att antalet sådana präster kommer att öka. För dessa präster gäller&lt;br&gt;i sekretesshänseende de mindre stränga reglerna i 7 kap. 33 § sekretess-&lt;br&gt;lagen om sekretess i Svenska kyrkans församlingsvårdande verksamhet.&lt;br&gt;Det innebär att uppgifter som kommit till prästens kännedom i sådan&lt;br&gt;verksamhet under vissa förhållanden måste lämnas ut till annan myndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte tillfredsställande att personer som i förtroende vänder sig&lt;br&gt;till präster i Svenska kyrkan inte kan vara säkra på vilka sekretessregler&lt;br&gt;som gäller för de uppgifter de lämnar till prästen. Samma regler bör i&lt;br&gt;detta hänseende gälla för alla präster som är verksamma inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Tystnadsplikten bör därför inte knytas till prästvigningen utan till&lt;br&gt;behörigheten att utöva det kyrkliga ämbetet som präst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten avses inte gälla uppgifter som lämnats under tid när&lt;br&gt;någon inte varit behörig att utöva prästämbetet. Däremot skall tystnads-&lt;br&gt;plikten vara livslång för de uppgifter som en präst fatt del av under bikt&lt;br&gt;eller enskild själavård under tid då han eller hon var behörig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Anpassning av annan lagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I 36 kap. 5 § rättegångsbalken och i 1 kap. 11 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) görs konsekvensändringar till följd av&lt;br&gt;förslaget om ändringar i kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av flertalet remissinstanser.&lt;br&gt;Svea hovrätt anser att regleringen i rättegångsbalken är oklar. Justitie-&lt;br&gt;kanslern menar att bestämmelsen i rättegångsbalken bör analyseras&lt;br&gt;närmare. Vidare ifrågasätter Svea hovrätt och Kyrkomötets besvärs-&lt;br&gt;nämnd om tystnadsplikten alltid skall vara absolut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Till följd av ändringen i 36 kap. 1 §&lt;br&gt;kyrkolagen bör motsvarande ändringar göras i 36 kap. 5 § femte stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken och 1 kap. 11 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har berört frågan om det inte bör finnas möjlighet&lt;br&gt;att i särskilda fall låta en präst vittna om sådant som omfattas av&lt;br&gt;tystnadsplikten. De har efterlyst en närmare analys av frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utredning som de nu föreslagna ändringarna i kyrkolagen och&lt;br&gt;rättegångsbalken grundar sig på har inte behandlat frågan om eventuella&lt;br&gt;undantag från vittnesförbudet i 36 kap. 5 § rättegångsbalken. Det saknas&lt;br&gt;därför underlag för att i detta sammanhang överväga begränsningar av&lt;br&gt;den absoluta tystnadsplikten. I samband med att Svenska kyrkan år 2000&lt;br&gt;far ändrade relationer till staten far behovet av en utredning av denna&lt;br&gt;fråga övervägas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition 1996/97:124 Ändringar i socialtjänstlagen&lt;br&gt;också föreslagit ändringar i 36 kap. 5 § rättegångsbalken. Det förslaget&lt;br&gt;avser en annan del av bestämmelsen än den som nu är aktuell och avses&lt;br&gt;träda i kraft först den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Bestämmelserna skall träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1997 och skall inte tillämpas retroaktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna bör inte tillämpas retroaktivt. I stället&lt;br&gt;bör de nu gällande bestämmelserna tillämpas i fråga om uppgifter som&lt;br&gt;anförtrotts före det att de nya bestämmelserna träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För präster som inte tidigare har omfattats av tystnadsplikt berör de&lt;br&gt;nya bestämmelserna således inte uppgifter som de mottagit före lagens&lt;br&gt;ikraftträdande. De uppgifterna omfattas alltså inte av den absoluta&lt;br&gt;tystnadsplikten. För övriga präster innebär de föreslagna bestämmelserna&lt;br&gt;inte heller någon ändring av tystnadspliktens omfattning i fråga om&lt;br&gt;uppgifter som de mottagit innan det att bestämmelserna trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser på promemorian&lt;br&gt;Prästens tystnadsplikt (Svenska kyrkans utredningar&lt;br&gt;1995:4)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser har inkommit med yttrande över promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsnämnden för biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets besvärsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S:t Lukasstiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katolska biskopsämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans pastoralinstitut i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans personalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Frikyrkosamråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teologiska fakultetsnämnden i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga domkapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovkonsistorium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelserna i Uppsala, Linköpings, Strängnäs, Västerås, Karlstads,&lt;br&gt;Härnösands och Visby stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlingsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans utbildningsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kyrkomötets lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;36 kap. Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i Svenska kyrkans&lt;br&gt;ordning har vigts till det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet som präst har tyst-&lt;br&gt;nadsplikt i fråga om uppgifter&lt;br&gt;som han eller hon har erfarit&lt;br&gt;under bikt eller själavårdande&lt;br&gt;samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är behörig att utöva&lt;br&gt;det kyrkliga ämbetet som präst i&lt;br&gt;Svenska kyrkan har tystnadsplikt&lt;br&gt;i fråga om uppgifter som han&lt;br&gt;eller hon har erfarit under bikt&lt;br&gt;eller enskild själavård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller den som har&lt;br&gt;varit behörig att utöva det kyrk-&lt;br&gt;liga ämbetet som präst i Svenska&lt;br&gt;kyrkan i fråga om uppgifter som&lt;br&gt;han eller hon har erfarit under&lt;br&gt;bikt eller enskild själavård under&lt;br&gt;tid om som denna behörighet&lt;br&gt;varit gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;36 kap. Om vittne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av 2 kap. 1&lt;br&gt;eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100) eller någon&lt;br&gt;bestämmelse, till vilken hänvisas&lt;br&gt;i något av dessa lagrum, inte får&lt;br&gt;lämna en uppgift far inte höras&lt;br&gt;som vittne om denna utan&lt;br&gt;tillstånd från den myndighet i&lt;br&gt;vars verksamhet uppgiften har&lt;br&gt;inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare,&lt;br&gt;barnmorskor, sjuksköterskor,&lt;br&gt;psykologer, psykoterapeuter, kura-&lt;br&gt;torer vid familjerådgivnings-&lt;br&gt;byråer som drivs av kommuner,&lt;br&gt;landsting, församlingar eller&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter och deras&lt;br&gt;biträden får höras som vittnen om&lt;br&gt;något som i denna deras&lt;br&gt;yrkesutövning anförtrotts dem&lt;br&gt;eller som de i samband därmed&lt;br&gt;erfarit, endast om det är medgivet&lt;br&gt;i lag eller den, till vars förmån&lt;br&gt;tystnadsplikten gäller, samtycker&lt;br&gt;till det. Den som till följd av 9&lt;br&gt;kap. 4 § sekretesslagen inte far&lt;br&gt;lämna uppgifter som avses där&lt;br&gt;får höras som vittne om dem&lt;br&gt;endast om det är medgivet i lag&lt;br&gt;eller den till vars förmån sekre-&lt;br&gt;tessen gäller samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsombud, biträden&lt;br&gt;eller försvarare far höras som&lt;br&gt;vittnen om vad som anförtrotts&lt;br&gt;dem för uppdragets fullgörande&lt;br&gt;endast om parten medger det.&lt;br&gt;Utan hinder av vad som sägs i&lt;br&gt;andra eller tredje stycket är andra&lt;br&gt;än försvarare skyldiga att vittna&lt;br&gt;mål angående brott, för vilket&lt;br&gt;inte är föreskrivet lindrigare&lt;br&gt;straff än fängelse i två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av 2 kap. 1&lt;br&gt;eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100) eller någon&lt;br&gt;bestämmelse, till vilken hänvisas&lt;br&gt;i något av dessa lagrum, inte far&lt;br&gt;lämna en uppgift far inte höras&lt;br&gt;som vittne om denna utan&lt;br&gt;tillstånd från den myndighet i&lt;br&gt;vars verksamhet uppgiften har&lt;br&gt;inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare,&lt;br&gt;barnmorskor, sjuksköterskor,&lt;br&gt;psykologer, psykoterapeuter. kura-&lt;br&gt;torer vid familjerådgivnings-&lt;br&gt;byråer som drivs av kommuner,&lt;br&gt;landsting, församlingar eller&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter och deras&lt;br&gt;biträden far höras som vittnen om&lt;br&gt;något som i denna deras&lt;br&gt;yrkesutövning anförtrotts dem&lt;br&gt;eller som de i samband därmed&lt;br&gt;erfarit, endast om det är medgivet&lt;br&gt;i lag eller den, till vars förmån&lt;br&gt;tystnadsplikten gäller, samtycker&lt;br&gt;till det. Den som till följd av 9&lt;br&gt;kap. 4 § sekretesslagen inte far&lt;br&gt;lämna uppgifter som avses där&lt;br&gt;far höras som vittne om dem&lt;br&gt;endast om det är medgivet i lag&lt;br&gt;eller den till vars förmån sekre-&lt;br&gt;tessen gäller samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsombud, biträden&lt;br&gt;eller försvarare får höras som&lt;br&gt;vittnen om vad som anförtrotts&lt;br&gt;dem för uppdragets fullgörande&lt;br&gt;endast om parten medger det.&lt;br&gt;Utan hinder av vad som sägs i&lt;br&gt;andra eller tredje stycket är andra&lt;br&gt;än försvarare skyldiga att vittna&lt;br&gt;mål angående brott, för vilket&lt;br&gt;inte är föreskrivet lindrigare&lt;br&gt;straff än fängelse i två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för den som&lt;br&gt;i Svenska kyrkans ordning har&lt;br&gt;vigts till det kyrkliga ämbetet&lt;br&gt;som präst finns föreskrifter i 36&lt;br&gt;kap. kyrkolagen (1992:300). Den&lt;br&gt;som inom något annat trossam-&lt;br&gt;fund än Svenska kyrkan är präst&lt;br&gt;eller den som i sådant samfund&lt;br&gt;intar motsvarande ställning far&lt;br&gt;inte höras som vittne om något&lt;br&gt;som han eller hon har erfarit&lt;br&gt;under bikt eller själavårdande&lt;br&gt;samtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt&lt;br&gt;enligt 3 kap. 3 § tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen eller 2 kap. 3 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen far&lt;br&gt;höras som vittne om förhållanden&lt;br&gt;som tystnadsplikten avser endast&lt;br&gt;i den mån det föreskrivs i&lt;br&gt;nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt vad som sägs&lt;br&gt;i denna paragraf inte far höras&lt;br&gt;som vittne om ett visst för-&lt;br&gt;hållande, far vittnesförhör inte&lt;br&gt;heller äga rum med den som&lt;br&gt;under tystnadsplikt biträtt med&lt;br&gt;tolkning eller översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för den som&lt;br&gt;är behörig att utöva det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet som präst i Svenska&lt;br&gt;kyrkan finns föreskrifter i 36 kap.&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300). Den som&lt;br&gt;inom något annat trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan är präst eller den&lt;br&gt;som i sådant samfund intar&lt;br&gt;motsvarande ställning far inte&lt;br&gt;höras som vittne om något som&lt;br&gt;han eller hon har erfarit under&lt;br&gt;bikt eller enskild själavård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt&lt;br&gt;enligt 3 kap. 3 § tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen eller 2 kap. 3 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen far&lt;br&gt;höras som vittne om förhållanden&lt;br&gt;som tystnadsplikten avser endast&lt;br&gt;i den mån det föreskrivs i&lt;br&gt;nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt vad som sägs&lt;br&gt;i denna paragraf inte far höras&lt;br&gt;som vittne om ett visst för-&lt;br&gt;hållande, får vittnesförhör inte&lt;br&gt;heller äga rum med den som&lt;br&gt;under tystnadsplikt biträtt med&lt;br&gt;tolkning eller översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 kap. 1 § kyrkolagen (1992:300) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i Svenska kyrkans&lt;br&gt;ordning har vigts till det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet som präst har tystnads-&lt;br&gt;plikt i fråga om uppgifter som&lt;br&gt;han eller hon har erfarit under&lt;br&gt;bikt eller själavårdande samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit&lt;br&gt;behörig att utöva det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet som präst i Svenska&lt;br&gt;kyrkan har tystnadsplikt i fråga&lt;br&gt;om uppgifter som han eller hon&lt;br&gt;därvid har erfarit under bikt eller&lt;br&gt;enskild själavård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:300.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa&lt;br&gt;lagrum, inte far lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan&lt;br&gt;tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykolo-&lt;br&gt;ger, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras&lt;br&gt;yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit,&lt;br&gt;endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten&lt;br&gt;gäller, samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen&lt;br&gt;inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem&lt;br&gt;endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen&lt;br&gt;gäller samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om&lt;br&gt;vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket är andra än&lt;br&gt;försvarare skyldiga att vittna mål angående brott, för vilket inte är&lt;br&gt;föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för den som&lt;br&gt;i Svenska kyrkans ordning har&lt;br&gt;vigts till det kyrkliga ämbetet&lt;br&gt;som präst finns föreskrifter i 36&lt;br&gt;kap. kyrkolagen (1992:300). Den&lt;br&gt;som inom något annat trossam-&lt;br&gt;fund än Svenska kyrkan är präst&lt;br&gt;eller den som i sådant samfund&lt;br&gt;intar motsvarande ställning får&lt;br&gt;inte höras som vittne om något&lt;br&gt;som han eller hon har erfarit&lt;br&gt;under bikt eller själavårdande&lt;br&gt;samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt for den som&lt;br&gt;är eller har varit behörig att&lt;br&gt;utöva det kyrkliga ämbetet som&lt;br&gt;präst i Svenska kyrkan finns&lt;br&gt;föreskrifter i 36 kap. kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300). Den som inom något&lt;br&gt;annat trossamfund än Svenska&lt;br&gt;kyrkan är präst eller den som i&lt;br&gt;sådant samfund intar mot-&lt;br&gt;svarande ställning far inte höras&lt;br&gt;som vittne om något som han&lt;br&gt;eller hon har erfarit under bikt&lt;br&gt;eller enskild själavård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:142.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen far höras som vittne om&lt;br&gt;förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i&lt;br&gt;nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte far höras som&lt;br&gt;vittne om ett visst förhållande, far vittnesförhör inte heller äga rum med&lt;br&gt;den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. I fråga om uppgift som&lt;br&gt;anförtrotts före ikraftträdandet gäller 5 § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 11 § sekretesslagen (1980:100)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tystnadsplikt&lt;br&gt;angående uppgift som under bikt&lt;br&gt;eller själavårdande samtal anför-&lt;br&gt;trotts den som i Svenska kyrkans&lt;br&gt;ordning har vigts till det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet som präst gäller i stället&lt;br&gt;för bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;vad som är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tystnadsplikt&lt;br&gt;angående uppgift som under bikt&lt;br&gt;eller enskild själavård anförtrotts&lt;br&gt;den som är eller har varit&lt;br&gt;behörig att utöva det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet som präst i Svenska&lt;br&gt;kyrkan gäller i stället för&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag vad&lt;br&gt;som är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juli 1997. I fråga om uppgift som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anförtrotts före ikraftträdandet gäller 11 § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-03-03&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet&lt;br&gt;Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 27 februari 1997 (Kulturdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekrertesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Knut Weibull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen görs olika uttalanden som far anses ha innebörden att&lt;br&gt;tystnadsplikten är absolut (avsnitt 5 och 7). Lagrådet vill därför påpeka&lt;br&gt;att frågan varit föremål för olika uppfattningar. I remissyttrande över&lt;br&gt;betänkandet Prästens tystnadsplikt (Svenska kyrkans utredningar 1995:4)&lt;br&gt;ifrågasatte t.ex. Svea hovrätt om tystnadsplikten alltid skall vara absolut.&lt;br&gt;Jfr Svensk juristtidning 1993 s. 680-690 och SKU 1995:4 s. 14-26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statministem Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;br&gt;Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh,&lt;br&gt;Johansson, Klingvall, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:97 Prästers tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53111, Stockholm 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:KU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-03-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:38:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0397</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:51</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:38:16</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:KU18</uppgift>
<ref_dok_id>GK01KU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Prästers tystnadsplikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>