2284944GK03861996/9786propproppropProposition 1996/97:86PropositionPropositionNärings¶ och handelsdepartementet8601997-03-13 00:00:002025-12-19 13:58:271997-01-01 00:00:00Nya regler om elberedskapdigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GK0386/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GK0386https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0386
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1996/97:86</h1>
<h2>Nya regler om elberedskap</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0386/prop_199697__86-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1996/97:86</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 13 mars 1997</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Anders Sundström</p>
<p>(Närings- och handelsdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslås en elberedskapslag. Den syftar till att reglera<br>ansvaret för den planering och de åtgärder som behövs för att kunna<br>tillgodose elförsörjningen vid höjd beredskap. Huvudprincipen är att den<br>som driver elproduktion, elhandel och nätverksamhet eller i vissa fall äger<br>anläggningar för sådan verksamhet är skyldig att vidta åtgärder som<br>beslutas med stöd av lagen för att tillgodose elförsörjningen vid höjd<br>beredskap. Beslut om åtgärder kan avse såväl anläggningar som<br>verksamhet. Beslutade åtgärder är med vissa undantag<br>ersättningsberättigande. Beredskapslagring av olja och kol för<br>elproduktion vid höjd beredskap blir också ersättningsberättigande. En<br>offentligrättsligt reglerad avgift, elberedskapsavgift, föreslås för att<br>finansiera kostnaderna för att ge ersättning för beredskapsåtgärder i<br>elföretagen och lör myndighetsutövningen enligt lagen. Avgiften skall<br>betalas av innehavare av nätkoncession enligt lagen (1902:71 s.l),<br>innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen). En<br>myndighet, elberedskapsmyndigheten, skall ha till uppgift att besluta om<br>föreskrifter om elberedskap, åläggande om beredskapsåtgärder vid<br>enskilda elföretag och elektriska anläggningar, ersättning för sådana<br>åtgärder och att utöva tillsyn av elberedskapslagens efterlevnad. Denna<br>myndighetsfunktion skall ligga på Affärsverket svenska kraftnät, som<br>undantas från tillämpningen av lagen. Genom förslaget kan<br>Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar avvecklas.</p>
<p>Elberedskapslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1997. Lagen ersätter<br>lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar<br>m.m.</p>
<p>1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 86</p>
<p>Propositionen innehåller även ett förslag till en lag om ändring i lagen Prop. 1996/97:86<br>(1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol. Genom denna ändring<br>vidgas möjligheten att i särskilda fall medge att bränslelager för<br>elproduktion i krig tillfälligt får tas i anspråk även vid svåra påfrestningar<br>på elförsörjningen i fred.</p>
<p>Slutligen föreslås följdändringar i annan lagstiftning.</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Förslag till riksdagsbeslut</p>
<p>Lagtext..................................... 6</p>
<p>2.1 Förslag till elberedskapslag................... 6</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1902:71 s.l),</p>
<p>innefattande vissa bestämmelser om elektriska<br>anläggningar............................. 10</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:309) om</p>
<p>behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva<br>vissa mål ............................... 11</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983:291) . 14</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1049) om</p>
<p>beredskapslagring av olja och kol .............. 15</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1720) om</p>
<p>civilt försvar............................. 16</p>
<p>Ärendet och dess beredning....................... 17</p>
<p>Elberedskapen på den reformerade elmarknaden......... 19</p>
<p>En ny lag om elberedskap........................ 24</p>
<p>Skyldighet att vidta beredskapsåtgärder............... 27</p>
<p>Anmälningsskyldighet........................... 30</p>
<p>Ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder ......... 33</p>
<p>Ny myndighetsfunktion för tillsyn av elberedskapen, m.m. . 36</p>
<p>Tillsyn m.m..................................40</p>
<p>Finansiering av elberedskapen ..................... 42</p>
<p>Övriga lagstiftningsåtgärder....................... 46</p>
<p>12.1 Beredskapslagring av bränslen för elproduktion ... 46</p>
<p>12.2 Skyddsåtgärder för rörledningar ............... 47</p>
<p>Ikraftträdande................................. 48</p>
<p>Författningskommentar .......................... 49</p>
<p>14.1 Förslaget till elberedskapslag ................. 49</p>
<p>14.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1902:71 s.l),</p>
<p>innefattande vissa bestämmelser om elektriska<br>anläggningar............................. 60</p>
<p>14.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:309) om Prop. 1996/97:86</p>
<p>behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva</p>
<p>vissa mål ............................... 60</p>
<p>14.4 Förslaget till lag om ändring i vattenlagen</p>
<p>(1983:291) .............................. 60</p>
<p>14.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1049) om</p>
<p>beredskapslagring av olja och kol .............. 60</p>
<p>14.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1720) om</p>
<p>civilt försvar............................. 61</p>
<p>Bilaga 1 Sammanfattning av Elberedskapsutredningens<br>delbetänkande Elberedskapen - Organisation,<br>ansvarsfördelning och finansiering (SOU<br>1996:78) ............................... 62</p>
<p>Bilaga 2 Sammanfattning av Elberedskapsutredningens<br>slutbetänkande Elberedskapen - Författnings-<br>frågor (SOU 1996:149) ..................... 66</p>
<p>Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser Elbered-<br>skapsutredningens slutbetänkande Elbered-<br>skapen - Författnings frågor (SOU 1996:149) ...... 69</p>
<p>Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.................. 70</p>
<p>Bilaga 5 Lagrådets yttrande......................... 81</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1997 . 86</p>
<p>Rättsdatablad...................................... 87</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>1. antar regeringens förslag till elberedskapslag,</p>
<p>2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1),<br>innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,</p>
<p>3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:309) om<br>behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva viss mål,</p>
<p>4. antar regeringens förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983:291),</p>
<p>5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1049) om<br>beredskapslagring av olja och kol,</p>
<p>6. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1720) om<br>civilt försvar.</p>
<h2>2 Lagtext</h2>
<h3>2.1 Förslag till elberedskapslag</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>1 § Denna lag innehåller bestämmelser om beredskap vid produktion och<br>överföring av el samt vid handel med el. Bestämmelserna reglerar<br>ansvaret för den planering och de övriga åtgärder som behövs för att<br>tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap enligt lagen<br>(1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.</p>
<p>2 § Beredskapslagring av bränsle som används för elproduktion omfattas<br>av lagen endast i fråga om rätt till ersättning enligt 10 §. Särskilda be-<br>stämmelser rörande beredskapslagring finns i lagen (1984:1049) om<br>beredskapslagring av olja och kol.</p>
<p>Bestämmelser om tillträdesbegränsning finns i lagen (1990:217) om<br>skydd för vissa samhällsviktiga anläggningar m.m. och i säkerhetsskydds-<br>lagen (1996:627).</p>
<p>Bestämmelser om verkskydd finns i lagen (1994:1720) om civilt<br>försvar.</p>
<h4>Beredskapsåtgärder</h4>
<p>3 § Med beredskapsåtgärder avses särskilda åtgärder som behövs för att<br>produktion och överföring av el samt handel med el skall kunna<br>upprätthållas vid höjd beredskap.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (elbered-<br>skapsmyndigheten) far meddela närmare föreskrifter om åtgärder som kan<br>utgöra beredskapsåtgärder.</p>
<p>Skyldighet att vidta beredskapsåtgärder</p>
<p>4 § Den som driver sådan verksamhet som anges i 1 § är skyldig att vidta<br>de beredskapsåtgärder som beslutas enligt denna lag. Om det kan anses<br>lämpligt far ett beslut om beredskapsåtgärder i stället riktas till ägaren<br>eller nyttjanderättshavaren till anläggningen eller fastigheten.</p>
<p>Affärsverket svenska kraftnät omfattas inte av lagen.</p>
<p>Beslut om beredskapsåtgärder</p>
<p>5 § Elberedskapsmyndigheten prövar om beredskapsåtgärder behöver<br>vidtas och fattar beslut om sådana. Beslutet far inte vara mer betungande<br>än som kan anses vara skäligt med hänsyn till anläggningens eller<br>verksamhetens omfattning och betydelse. Vid utformningen av beslutet<br>skall elberedskapsmyndigheten beakta de effekter en åtgärd kan fa på<br>beredskapen inför svåra påfrestningar på samhället i fred.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Ett beslut far inte innebära att vapen skall anskaffas. Prop. 1996/97:86</p>
<p>Anmälningsskyldighet</p>
<p>6 § Innan en anläggning som är av väsentlig betydelse för elförsörjningen<br>i Sverige eller inom en ort eller ett område uppförs, byggs om eller på<br>annat sätt ändras skall anmälan göras till elberedskapsmyndigheten för<br>prövning enligt 5 §. Arbetet far inte påbörjas innan myndigheten fattat<br>beslut i frågan.</p>
<p>Anmälan skall göras av den som driver verksamheten. Om någon verk-<br>samhet inte drivs, skall anmälan göras av ägaren eller i förekommande<br>fall nyttjanderättshavaren till anläggningen eller fastigheten.</p>
<p>7 § Den som driver sådan verksamhet som anges i 1 § och som är av<br>väsentlig betydelse för elförsörjningen i Sverige eller inom en ort eller ett<br>område skall anmäla till elberedskapsmyndigheten om verksamheten över-<br>låts, läggs ner eller ändras på annat sätt. Sådan anmälan behöver dock<br>endast göras om verksamhetsförändringen är av väsentlig betydelse för<br>elförsörjningen. Anmälan skall ske senast i samband med ändringen.</p>
<p>8 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigande elberedskapsmyn-<br>digheten far föreskriva</p>
<p>1. vilken typ av anläggningar och verksamheter som enligt 6 och 7 §§<br>skall anses vara av väsentlig betydelse för elförsörjningen, och</p>
<p>2. vilka slag av verksamhetsförändringar som enligt 7 § skall anses vara<br>av väsentlig betydelse.</p>
<p>9 § Har ändring som anmälts enligt 6 § inte påbörjats inom två år från det<br>elberedskapsmyndigheten meddelade sitt beslut, skall en ny anmälan<br>göras.</p>
<h4>Ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder</h4>
<p>10 § Om inte annat följer av andra stycket betalas ersättning för<br>kostnader för beredskapsåtgärder som vidtas efter beslut enligt 5 §.</p>
<p>Ersättning betalas inte ut för</p>
<p>1. merkostnader som avses i 11 §, eller</p>
<p>2. kostnader för uppgiftslämnande och planering av egna uppgifter<br>inom totalförsvaret.</p>
<p>Ersättning betalas även för kostnader för sådan beredskapslagring för<br>krigssituationer som ålagts innehavare av elproducerande anläggningar<br>enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol.</p>
<p>Ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder beslutas av elbered-<br>skapsmyndigheten. Ersättningen skall normalt betalas ut efter det att åt-<br>gärden genomförts.</p>
<p>Vid beräkning av ersättning enligt första och tredje styckena skall<br>hänsyn tas till om beredskapsåtgärdema är av värde även för<br>verksamheten i fred.</p>
<p>11 § Om anmälningsskyldighet enligt 6 § inte fullgjorts kan elberedskaps- Prop. 1996/97:86<br>myndigheten besluta att rätt inte föreligger till ersättning för merkostnad<br>som uppstått på grund av att beredskapsåtgärden har måst utföras utan<br>samband med annan åtgärd.</p>
<h4>Tillsyn</h4>
<p>12 § Elberedskapsmyndigheten har tillsynen över att denna lag och<br>föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs.</p>
<p>13 § Elberedskapsmyndigheten har på begäran rätt att av den som kan<br>åläggas att utföra beredskapsåtgärder fa de upplysningar och handlingar<br>som behövs för tillsynen samt för klarläggande av om beredskapsåtgärder<br>behöver vidtas. Elberedskapsmyndigheten har också rätt att för samma<br>ändamål fa tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte<br>bostäder, där verksamhet som omfattas av denna lag bedrivs.</p>
<p>Elberedskapsmyndigheten far meddela de förelägganden och förbud som<br>behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av<br>lagen skall följas. Ett föreläggande eller förbud far förenas med vite.</p>
<p>14 § Beslut enligt 5 § om åläggande att vidta beredskapsåtgärder far<br>verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser. Detsamma gäller beslut<br>enligt 13 § om utlämnande av handlingar och om tillträde till område<br>m.m. där verksamhet bedrivs.</p>
<h4>Avgift</h4>
<p>15 § Den som innehar nätkoncession enligt lagen (1902:71 s.l),<br>innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar skall betala<br>avgift (elberedskapsavgift) för</p>
<p>1. finansiering av de beredskapsåtgärder som ersätts enligt 10 §, och</p>
<p>2. elberedskapsmyndighetens verksamhet enligt denna lag.</p>
<p>Avgiften skall grundas på det antal abonnenter som är anslutna till den<br>avgiftsskyldiges nät. En högre avgift far tas ut för högspännings-<br>abonnemang än för lågspänningsabonnemang.</p>
<p>Elberedskapsavgift påförs av elberedskapsmyndigheten. Beslutet far<br>verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far meddela<br>närmare föreskrifter om elberedskapsavgift.</p>
<h4>Tystnadsplikt</h4>
<p>16 § Den som på grund av bestämmelser i denna lag eller föreskrifter som<br>meddelats med stöd av lagen har fatt kännedom om förhållanden som är<br>av betydelse för totalförsvaret eller för rikets säkerhet i övrigt eller en<br>enskilds affärs- eller driftförhållanden far inte obehörigen röja eller<br>utnyttja uppgifterna.</p>
<p>I det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100).</p>
<h4>Överklagande m.m.</h4>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>17 § Beslut enligt 5, 10 och 11 §§. 13 § andra stycket och 15 § tredje<br>stycket far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd<br>krävs vid överklagande till kammarrätten.</p>
<p>Andra beslut än beslut om att ta ut avgift gäller omedelbart om inte<br>annat bestäms i beslutet.</p>
<h4>Ansvarsbestämmelser</h4>
<p>18 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör anmälnings-<br>skyldighet enligt 6 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.</p>
<p>Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande skall inte dömas till straff<br>för gärning som omfattas av föreläggandet.</p>
<h4>Övriga bestämmelser</h4>
<p>19 § Mål enligt vattenlagen (1983:291) om tillstånd till anläggning som<br>omfattas av bestämmelserna i denna lag eller till väsentlig ombyggnad,<br>ändring eller utvidgning av en sådan anläggning far inte avgöras innan<br>prövning har skett enligt denna lag.</p>
<p>Första stycket tillämpas också beträffande ärende om nätkoncession<br>enligt lagen (1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om elektriska<br>anläggningar om anläggningen omfattas av bestämmelser enligt denna lag.</p>
<p>20 § Den ökning i byggnadskostnader som föranleds av åtgärder enligt<br>denna lag skall inte räknas med vid den prövning som avses i 3 kap.<br>4 § vattenlagen (1983:291).</p>
<p>Vid meddelande av tillstånd som anges i 19 § första stycket skall de<br>beslut om vattenanläggningars utförande som meddelats med stöd av<br>denna lag beaktas.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>2. Genom lagen upphävs lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder<br>för vissa kraftanläggningar m.m.</p>
<p>3. 1 ärenden och mål där beslut fattats före denna lags ikraftträdande<br>skall bestämmelserna i den upphävda lagen fortfarande tillämpas. Elbered-<br>skapsmyndigheten skall dock vara enskilds motpart i mål vid allmän<br>förvaltningsdomstol efter den 1 juli 1997, även om det överklagade<br>beslutet fattats av Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar.</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1902:71 s.l), p<sub>r</sub>op. 1996/97:86</h3>
<h3>innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 33 § lagen (1902:71 s.l), innefattande vissa<br>bestämmelser om elektriska anläggningar skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>33 §'</p>
<p>I fråga om vissa starkströmsan-<br>läggningar finns ytterligare be-<br>stämmelser i lagen (1942:335)<br>om särskilda skyddsåtgärder för<br>vissa kraftanläggningar m.m.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>I fråga om vissa starkströmsan-<br>läggningar finns ytterligare be-<br>stämmelser i elberedskapslagen<br>(1997:000).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>Senaste lydelse 1988:218.</p>
<p>10</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:309) om Prop. 1996/97:86</h3>
<h3>behörighet for allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:309) om behörighet för allmän<br>förvaltningsdomstol att pröva vissa mål skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §'</p>
<p>Om besvär mot beslut, vilket meddelats med stöd av lag eller annan<br>författning som utfärdats före den 1 januari 1972, enligt vad hittills gällt<br>skall anföras hos Konungen, skall besvären, i den mån ej annat<br>föreskrives i 2 §, i stället anföras hos kammarrätt i följande mål:</p>
<p>1. mål om val till befattning eller uppdrag, mål om val för upprättande</p>
<p>av förslag till befattning eller uppdrag,</p>
<p>4. mål om annan ersättning som enligt författning utgår av statsmedel,<br>såvida ej författningen hänvisar den som gör anspråk på ersättning att vid<br>tvist anhängiggöra talan hos allmän domstol eller expropriationsdomstol<br>eller ersättning enligt författningen utgår till kommun eller annan<br>kommunal förvaltningsenhet eller fråga är om ersättning eller hittelön<br>enligt lagen (1942:350) om fornminnen eller om ersättning enligt<br>naturvårdslagen (1964:822),</p>
<p>5. mål om beslut av tullmyndighet i samband med in- eller utförsel av<br>vara med undantag dock för sådant beslut om befrielse från eller<br>nedsättning eller återbetalning av tull, skatt eller annan avgift som<br>meddelats med stöd av regeringens bemyndigande, mål om tillstånd att<br>hålla provianteringsfrilager,</p>
<p>6. mål om beslut rörande statens, kommunens eller annan komunal<br>förvaltningsenhets uttagande enligt gällande föreskrift av skatt eller annan<br>avgift, såvida ej beslutet avser nedsättning eller befrielse och meddelats<br>med stöd av regeringens bemyndigande eller fråga är om oljeavgift eller<br>avgift, vars uttagande genom utmätning förutsätter beslut av allmän<br>domstol,</p>
<p>7. mål om beslut rörande återbetalning av utskylder, böter eller andra<br>allmänna medel, såvida ej beslutet meddelats med stöd av regeringens<br>bemyndigande eller avser avgift vars uttagande genom utmätning<br>förutsätter beslut av allmän domstol,</p>
<p>8. anmärknings- och avkortningsmål, mål om tillsyn över stiftelser,</p>
<p>9. mål om beslut som enligt författning eller föreskrift rörande den<br>allmänna hälsovården, rörande förebyggande eller bekämpande av djur-<br>eller växtsjukdomar eller rörande djurs vård eller behandling i särskilt fall<br>meddelats angående förbud, föreläggande, föreskrift, tillstånd eller<br>godkännande eller angående omhändertagande, smittrening,<br>oskadliggörande eller liknande åtgärd, såvida ej fråga är om skyldighet,</p>
<p>11</p>
<p>Senaste lydelse 1994:1728.</p>
<p>som enligt författning avilar kommun eller annan kommunal<br>förvaltningsenhet, eller om beslut enligt arbetarskyddslagen (1949:1) eller<br>med stöd därav meddelade föreskrifter, allmänna ordningsstadgan<br>(1956:617), lagen (1956:618) om allmänna sammankomster eller<br>strålskyddslagen (1958:110) eller i ärende som avses i</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>skogsförläggningslagen (1963:246),</p>
<p>11. mål om föreläggande vid<br>vite, såvida ej fråga är om<br>skyldighet, som enligt författning<br>åvilar kommun eller annan kom-</p>
<p>11. mål om föreläggande vid<br>vite, såvida ej fråga är om<br>skyldighet, som enligt författning<br>åvilar kommun eller annan kom-</p>
<p>munal förvaltningsenhet, eller om<br>föreläggande enligt lagen<br>(1919:240) om fondkommissions-<br>rörelse och fondbörsversamhet,<br>lagen (1942:335) om särskilda<br>skyddsåtgärder för vissa kraftan-<br>läggningar m.m, lagen<br>(1948:433) om försäkringsrörel-<br>se, lagen (1950: 272) om rätt för<br>utländsk försäkringsanstalt att<br>driva försäkringsrörelse här i<br>riket, lagen (1950:596) om rätt<br>till fiske, lagen (1955:183) om<br>bankrörelse, lagen (1955:416) om<br>sparbanker, lagen (1956:216) om<br>jordbrukskasserörelsen, lagen<br>(1959:73) med vissa bestämmel-<br>ser om inländsk försäkrings-<br>rörelse vid krig m. m., lagen<br>(1959:118) om krigsansvarighet<br>för liv- och invaliditetsförsäkring,<br>lagen (1963:76) om kredit-<br>aktiebolag, jordförvärvslagen<br>(1965:290), förordningen<br>(1968:576) om Konungariket<br>Sveriges stadshypotekskassa och<br>om stadshypoteksföreningar,<br>miljöskyddslagen (1969:387),<br>jordhävdslagen (1969:698), lagen<br>(1970:65) om Sveriges allmänna<br>hypoteksbank och om lands-<br>hypoteksföreningar, lagen (1970:<br>596) om förenklad aktiehantering<br>eller lagen (1971:827) om<br>registrering av aktieinnehav,</p>
<p>munal förvaltningsenhet, eller om<br>föreläggande enligt lagen<br>(1919:240) om fondkommissions-<br>rörelse och fondbörsverksamhet,<br>lagen ( 1 948:433) om<br>försäkringsrörelse, lagen (1950:<br>272) om rätt för utländsk<br>försäkringsanstalt att driva för-<br>säkringsrörelse här i riket, lagen<br>(1950:596) om rätt till fiske,<br>lagen (1955:183)om bankrörelse,<br>lagen (1955:416) om sparbanker,<br>lagen (1956:216) om<br>jordbrukskasserörelsen, lagen<br>(1959:73) med vissa bestämmel-<br>ser om inländsk försäkrings-<br>rörelse vid krig m. m., lagen<br>(1959:118) om krigsansvarighet<br>för liv- och invaliditetsförsäkring,<br>lagen (1963:76) om kredit-<br>aktiebolag, jordförvärvslagen<br>(1965:290), förordningen (1968:<br>576) om Konungariket Sveriges<br>stadshypotekskassa och om stads<br>hypoteksföreningar, miljöskydds-<br>lagen (1969:387), jordhävdslagen<br>(1969:698), lagen (1970:65) om<br>Sveriges allmänna hypoteksbank<br>och om landshypoteksföreningar,<br>lagen (1970:596) om förenklad<br>aktiehantering eller lagen (1971:<br>827) om registrering av aktie-<br>innehav,</p>
<p>12. mål om utdömande av vite,</p>
<p>13. mål om beslut som i särskilt fall meddelats angående behandlingen 12</p>
<p>av häktad eller den som anhållits eller gripits för brott eller som eljest<br></p>
<p>hålles i förvar tillfälligt eller angående verkställighet av straff eller annan Prop. 1996/97:86<br>brottspåföljd eller av intagning i arbetsanstalt,</p>
<p>14. mål om handräckning.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>2. I mål där beslut fattats med stöd av lagen (1942:335) om särskilda<br>skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. skall äldre bestämmelser<br>fortfarande tillämpas.</p>
<p>13</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983:291) p<sub>r</sub>op. 1996/97:86</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att det i vattenlagen (1983:291) skall införas en<br>ny paragraf, 3 kap. 13 §, av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3 kap.</p>
<p>13 §</p>
<p>1 fråga om vissa vattenan-<br>läggningar finns ytterligare be-<br>stämmelser i 19 och 20 §§<br>elberedskapslagen (1997:000).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>14</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1049) om p<sub>r</sub>op. 1996/97:86</h3>
<h3>beredskapslagring av olja och kol</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1049) om<br>beredskapslagring av olja och kol</p>
<p>dels att 25 § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>3 a§</p>
<p>Bestämmelser om rätt till er-</p>
<p>sättning för kostnader för bered-<br>skapslagring för krigssituationer<br>finns i 10 § elberedskapslagen<br>(1997:000).</p>
<p>25 § <sup>1</sup></p>
<p>Om till följd av allvarlig försörjningskris tillförseln av lagringsbränsle<br>till landet eller viss del av landet avbryts eller försvåras, far regeringen<br>medge att beredskapslager tas i anspråk av den lagringsskyldige i den<br>utsträckning som är påkallad med hänsyn till rådande förhållanden. Vid<br>höjd beredskap far sådant medgivande lämnas även av den myndighet</p>
<p>som regeringen bestämmer.</p>
<p>Om i andra fall än som anges<br>i första stycket särskilda skäl<br>föreligger, far regeringen eller<br>den myndighet som regeringen<br>bestämmer medge att beredskaps-<br>lager för oljekondensverk till-<br>fälligt tas i anspråk för<br>anläggningen.</p>
<p>Om i andra fall än som anges i<br>första stycket särskilda skäl<br>föreligger, far regeringen eller<br>den myndighet som regeringen<br>bestämmer medge att bered-<br>skapslager för gasturbiner, olje-<br>kondensverk och kraftvärmeverk<br>tillfälligt tas i anspråk för<br>anläggningen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>15</p>
<p>Senaste lydelse 1995:921.</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1720) om p<sub>ro</sub>p. 1996/97:86</h3>
<h3>civilt försvar</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen (1994:1720) om civilt försvar</p>
<p>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 kap.</p>
<p>4 §</p>
<p>Vad som föreskrivs i denna lag<br>gäller inte om annat sägs i lagen<br>(1942:335) om särskilda skydds-<br>åtgärder för vissa kraftanlägg-<br>ningar m.m.</p>
<p>Vad som föreskrivs i denna lag<br>gäller inte om annat följer av<br>elberedskapslagen (1997:000).</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>2. I fråga om beslut som fattats med stöd av lagen (1942:335) om<br>särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. skall äldre<br>bestämmelser tillämpas.</p>
<p>16</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Våren 1992 uppdrogs åt en särskild utredare - Ellagstiftningsutredningen<br>(ELU, utredare överdirektören Olof Söderberg) - att utarbeta forslag till<br>ny lagstiftning på elområdet (dir. 1992:39). Regeringen beslutade<br>sommaren 1993 om tilläggsdirektiv (dir. 1993:93) till ELU som bl.a.<br>innebar att utredaren skulle redovisa forslag till riktlinjer for<br>beredskapsverksamheten på elområdet. ELU redovisade sina överväganden<br>angående elberedskapen i betänkandet Elförsörjning i ofred (SOU<br>1995:51). Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av<br>remissinstansernas synpunkter finns tillgänglig i Närings- och<br>handelsdepartementet (dnr N95/1147).</p>
<p>Vid remissbehandlingen framfördes starka invändningar mot delar av<br>utredningens förslag, särskilt i fråga om den ansvarsfördelning för<br>myndighetsarbetet inom elberedskapen som ELU förordat. Det fanns<br>enligt regeringens bedömning även anledning att ytterligare pröva<br>villkoren för elberedskapens finansiering och lagregleringen av<br>elberedskapen. Våren 1996 uppdrogs därför åt en särskild utredare -<br>Elberedskapsutredningen (EBU, utredare dåvarande generaldirektören<br>Gunnar Holmgren) - att lämna förslag till myndighetsorganisation,<br>ansvarsfördelning, lagstiftning och finansiering inom elberedskapens<br>område (dir. 1996:23). Utredaren hade även i uppdrag att överväga<br>behovet av lagstiftning inom området. EBU redovisade i maj 1996 sina<br>överväganden om organisation, ansvarsfördelning och finansiering i<br>betänkandet Elberedskapen - Organisation, Ansvarsfördelning och<br>Finansiering (SOU 1996:78). En sammanställning av utredningens<br>överväganden och förslag i betänkandet är bifogad som bilaga 1.<br>Förslagen har behandlats vid ett remissmöte i Näringsdepartementet den<br>25 juni 1996. En minnesanteckning från detta möte finns tillgänglig i<br>Närings- och handelsdepartementet (N96/1304).</p>
<p>EBU redovisade i oktober 1996 sina förslag till lagstiftning och<br>författningsändringar inom elberedskapens område i slutbetänkandet<br>Elberedskapen - Författningsfrågor (SOU 1996:149). En sammanställning<br>av utredningens överväganden och förslag är bifogad som bilaga 2.<br>Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna<br>finns som bilaga 3. En sammanställning av remissinstansernas synpunkter<br>finns tillgänglig i Närings- och handelsdepartementet (N96/2875).</p>
<p>Riksdagen beslutade i december 1996 om mål och inriktning för bl.a.<br>funktionen Energiförsörjning med delfunktionen Elförsörjning under<br>perioden år 1997-2001 (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöUl, rskr.<br>1996/97:112). I det sammanhanget redovisade regeringen sina överväg-<br>anden om bl.a. organisation, ansvarsfördelning och finansiering av<br>elberedskapen. Riksdagen hade inget att erinra mot dessa överväganden.<br>Försvarsutskottet framhöll att det är särskilt viktigt att finansieringen<br>säkras för de beredskapsåtgärder som behöver vidtas. Vidare anförde<br>försvarsutskottet att den förutsätter att frågan om en avgiftsfinansiering på<br>området far en så grundlig och allsidig beredning att finansieringen av<br>beredskapsåtgärdema inom funktionen Energiförsörjning säkras från och<br>med den 1 juli 1997.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>17</p>
<p>2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 86</p>
<p>Regeringen har redovisat överväganden och förslag om åtgärder för att Prop. 1996/97:86<br>höja beredskapen mot svåra påfrestningar i samhället i fred (prop.<br>1996/97:11). I det sammanhanget har regeringen redovisat sina<br>överväganden om bl.a. beredskapen mot allvarliga störningar i<br>elförsörjningen i fredstid. Riksdagen har ännu inte behandlat<br>propositionen.</p>
<p>Riksdagen beslutade hösten 1995 om ny ellagstiftning (prop.<br>1994/95:222, bet. 1995/96:NU1, rskr. 1995/96:2). Det nya regelverket<br>infördes genom förändringar av och tillägg till lagen (1902:71 s.l),<br>innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen).<br>Beslutet innebar vidare ikraftträdande av en tidigare beslutad ny lag, lagen<br>(1994:618) om handel med el, m.m (prop. 1993/94:162, bet. 1993/94:<br>NU22, rskr. 1993/94:358). Det nya regelverket trädde i kraft den 1 januari<br>1996.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 6 februari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över det lagförslag som finns i bilaga 4.</p>
<p>Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.</p>
<p>Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag och synpunkter.<br>Dessutom har några redaktionella ändringar gjorts. Lagrådets synpunkter<br>berörs i författningskommentaren till respektive paragraf.</p>
<p>18</p>
<h2>4 Elberedskapen på den reformerade elmarknaden Prop. 1996/97:86</h2>
<p>Regeringens bedömning: Elsystemets infrastruktur bör utvecklas<br>så att samhällets krav på elförsörjningen i fred och i krig kan<br>tillgodoses. Det är ett samhällsintresse att stömingskänsligheten i<br>elförsörjningen begränsas.</p>
<p>De under de senaste åren genomförda förändringarna i<br>ellagstifiningen har ändrat förutsättningarna för beredskapen inom<br>elförsörjningen. De nuvarande reglerna om beredskapsåtgärder inom<br>detta område är inte längre ändamålsenliga och bör därför ersättas<br>med ny lagstiftning.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Elförsörjningen är av central<br>betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen i Sverige. I stort<br>sett alla delar av det svenska samhället är beroende av en väl fungerande<br>elförsörjning. Elavbrott kan leda till omfattande störningar i viktiga<br>samhällsfunktioner och förorsaka betydande materiella skador och<br>ekonomiska förluster. Under svåra väderleksförhållanden kan långvariga<br>elavbrott utgöra ett hot mot individens överlevnad.</p>
<p>Elsystemets infrastruktur bör utnyttjas och utvecklas så att samhällets<br>krav på elförsörjningen i såväl fredstid som i krig kan tillgodoses.<br>Sårbarheten för fredstida och krigstida störningar bör begränsas.</p>
<p>Leveranssäkerhet i fred och i krig</p>
<p>Regeringen har nyligen redovisat sin bedömning av leveranssäkerheten i<br>den svenska elförsörjningen i fred och krig. Enligt regeringens bedömning<br>är det svenska elförsörjningssystemet förhållandevis robust och<br>motståndskraftigt mot de typer av störningar som erfarenhetsmässigt och<br>med rimlig sannolikhet kan inträffa i fredstid (prop. 1996/97:11 s. 50).<br>Fredstida elavbrott sammanhänger vanligtvis med väderrelaterade fel som<br>drabbar elsystemets lägre spänningsnivåer.</p>
<p>Elförsörjningens sårbarhet i krig bedöms vara hög (prop. 1996/97:4 s.<br>274). Elförsörjningssystemet är ett högt prioriterat militärt angreppsmål.<br>Genom begränsade militära insatser kan elförsörjningen allvarligt störas,<br>vilket indirekt allvarligt stör viktiga funktioner inom totalförsvaret och<br>övriga samhället. Enligt regeringens bedömning är den bristande<br>förmågan att upprätthålla en fungerande elförsörjning ett av de mest<br>betydande problemen inom beredskapsområdet och en gränssättande faktor<br>för hela totalförsvarets samlade förmåga. Riksdagen har inte haft något att<br>invända mot regeringens bedömning (bet. 1996/97:FöUl s. 194, rskr.<br>1996/97:112).</p>
<p>Det finns enligt regeringens bedömning ekonomiska och kommersiella<br>skäl för företagen inom elförsörjningen att upprätthålla den fredstida<br>leveranssäkerheten på en för företagens kunder och samhället önskvärd<br>och ekonomiskt rimlig nivå. Elföretagen vidtar som ett led i sin ordinarie<br>verksamhet åtgärder för att förebygga och åtgärda fredstida störningar.<br></p>
<p>19</p>
<p>Myndigheternas föreskrifts- och tillsynsarbete vad gäller driftsäkerhet, Prop. 1996/97:86<br>elsäkerhet och nätverksamhet påverkar också elföretagens arbete med<br>leveranssäkerhet.</p>
<p>Den krigstida skadebilden kan antas skilja sig från den fredstida, bl.a.<br>så till vida att de skador som kan uppstå är mer omfattande och<br>komplexa. Vidare förskjuts sannolikt tyngdpunkten i störningarna från<br>lokalnäts- till regional- och storkraftnätsnivå. Vissa av de åtgärder som<br>genomförs för att uppnå en hög leveranssäkerhet i fred förstärker<br>elförsörjningen också i krigstid. De åtgärder som krävs för att<br>åstadkomma en god leveranssäkerhet i krig är dock betydligt mer<br>omfattande och av en annan karaktär än vad som krävs för den fredstida<br>leveranssäkerheten.</p>
<p>Elberedskapen</p>
<p>Inom elförsörjningen har det sedan 1920-talet vidtagits beredskapsåtgärder<br>- s.k. elberedskap - med syfte att minska sårbarheten och öka<br>driftsäkerheten i elförsörjningen i krig. Åtgärderna omfattar bl.a. skydd<br>mot sabotage och luftanfall (fortifikatoriskt skydd), förbättrad flexibilitet<br>i överföringsnät och styrsystem, tillskapande av reservanläggningar och<br>reparationsberedskap. Även organisatoriska förberedelser som exempelvis<br>planläggning, utbildning och övning har genomförts. Regeringen har<br>nyligen redogjort för tidigare ansvarsförhållanden inom elberedskapen<br>(prop. 1996/97:4 s. 274).</p>
<p>En betydande del av beredskapsåtgärdema har genomförts av staten<br>genom Statens vattenfallsverk och senare Affärsverket svenska kraftnät.<br>Vissa åtgärder har elföretagen varit skyldiga att genomföra och finansiera,<br>bl.a. enligt lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa<br>kraftanläggningar m.m. (krigsskyddslagen). Därutöver har många elföretag<br>frivilligt åtagit sig ett betydande ansvar för att genomföra och finansiera<br>ytterligare beredskapsförberedelser, exempelvis när det gäller<br>skyddsåtgärder och branschgemensam beredskapsplanering. För vissa av<br>beredskapsåtgärdema utgår sedan budgetåret 1987/88 stimulansbidrag som<br>finansierats över statsbudgeten. Det gäller i först? hand<br>anläggningsinvesteringar för att skapa ett robustare och mer flexibelt<br>elförsöijningssystem. Elföretagen har dock kommit att stå för betydande<br>delar av elberedskapens kostnader.</p>
<p>De stora inslagen av frivillighet har bl.a. byggt på de tidigare<br>marknadsförhållandena inom elförsörjningen. Genom de legala<br>konkurrensbegränsningar som funnits har elföretagen kunnat föra<br>beredskapskostnader vidare till konsumtionsledet. Konkurrens-<br>begränsningarna har även möjliggjort ett relativt långtgående samarbete<br>om elberedskap mellan elföretagen. Statsmakterna har kunnat överlåta åt<br>Vattenfallsverket att i samråd med berörda elföretag närmare specificera<br>beredskapskraven. Engagemanget för elberedskapen avspeglar också en<br>allmänt utbredd beredskapshänsyn i samhället grundad i bl.a.<br>erfarenheterna från andra världskriget.</p>
<p>20</p>
<p>Nya förutsättningar för elberedskapen</p>
<p>Den 1 januari 1996 trädde ett nytt regelverk för elmarknaden i kraft. Det<br>innebär att produktion och försäljning av el sker i konkurrens, medan<br>nätverksamhet (dvs. verksamhet som behövs för att överföra el på det<br>elektriska nätet), som är ett naturligt monopol, även fortsättningsvis<br>regleras och övervakas. Reformen syftar till att effektivisera<br>elförsörjningen genom en ökad pris- och konkurrenspress.</p>
<p>Det nya regelverket har förändrat förutsättningarna för elberedskapen.<br>De nya marknadsförutsättningarna förväntas leda till effektiviseringar och<br>ett ökat kostnadsmedvetande bland elföretagen. Möjligheten att vältra över<br>kostnaderna på konsumenterna blir mindre, vilket far elföretagen att<br>ompröva sina frivilliga beredskapsåtaganden. Förutsättningarna för det<br>informella samarbetet om beredskapen har också ändrats. Till detta<br>kommer att den allmänna synen på beredskap ändrats till följd av den nya<br>säkerhetspolitiska situationen i Europa. De nya marknadsförhållandena<br>ställer krav på konkurrensneutralitet i ålägganden om beredskapsåtgärder,<br>särskilt när det gäller finansieringen.</p>
<p>Effektiviseringama inom elförsörjningen ökar behovet av styrning av<br>beredskapsverksamheten mot åtgärder med hög kostnadseffektivitet och<br>beredskapsnytta. Statsmakternas beredskapskrav inom elförsörjningen bör<br>tydliggöras.</p>
<p>Krigsskyddslagen och annan lagstiftning om beredskapsåtgärder</p>
<p>Den lagstiftning om beredskapsåtgärder som f.n. är tillämplig på<br>elförsöijningen utgörs dels av lagstiftning som gäller för hela<br>beredskapsområdet, dels av krigsskyddslagen som huvudsakligen är<br>tillämplig på elförsörjningen.</p>
<p>Lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.<br>(skyddslagen) syftar till att åstadkomma skydd mot sabotage, terrorism<br>och spioneri. Den är utformad för att säkerställa bevakning och tillträdes-<br>skydd vid anläggningar som är viktiga för totalförsvaret, bl.a.<br>anläggningar inom energiförsörjningen. Enligt lagen kan ägare av sådan<br>anläggning också föreläggas att mot ersättning genomföra nödvändiga<br>skyddsåtgärder.</p>
<p>Bestämmelser om s.k. verkskydd finns i lagen (1994:1720) om civilt<br>försvar. Enligt dessa bestämmelser har verkskyddet till uppgift att skydda<br>och rädda personal vid viss anläggning. Verkskydd skall organiseras vid<br>anläggningar som är av stor betydelse för totalförsvaret och som antas bli<br>utsatta i samband med stridshandlingar.</p>
<p>Säkerhetsskyddslagen (1996:627) syftar till att säkerställa skydd mot<br>bl.a. spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet.<br>Lagen innehåller bestämmelser om bl.a. informationssäkerhet,<br>tillträdesbegränsningar och säkerhetsprövning av personal.</p>
<p>Enligt lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare,<br>arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen<br>(näringsidkarlagen) är näringsidkare m.fl. skyldiga att på begäran av<br>totalförsvarsmyndighet delta i totalförsvarsplaneringen. De skall lämna de<br></p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>21</p>
<p>upplysningar om produktionsförhållanden m.m i den egna verksamheten Prop. 1996/97:86<br>som totalförsvarsmyndigheten behöver för sitt arbete. Skyldighet<br>föreligger också att medverka vid planeringen av de egna uppgifterna<br>inom totalförsvaret. Totalförsvarsmyndighet får utfärda de förelägganden<br>som behövs för att lagen skall följas. Den som på grund av<br>bestämmelserna i lagen fått utföra ett arbete som har medfört betydande<br>kostnader har möjlighet att fa ersättning för detta av allmänna medel.</p>
<p>Lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol omfattar<br>lagring av fossila bränslen för bl.a. elproduktionsändamål. Enligt lagen<br>kan innehavare av kraftvärmeverk, gasturbiner och oljekondenskraftverk<br>över viss installerad effekt åläggas att beredskapslagra bränslen för<br>anläggningens beredskapsbehov i krigsstituationer. Hur denna<br>lagringsskyldighet skall fullgöräs bestäms genom individuell prövning.<br>Innehavare av kraftvärmeverk kan även åläggas att lagra olja för fredstida<br>oljekriser.</p>
<p>Krigsskyddslagen innehåller regler om åtgärder till skydd mot skada<br>genom krigshandling eller sabotage mot anläggningar av väsentlig<br>betydelse för energiförsörjningen i landet. Enligt lagens definition är<br>sådana anläggningar kraftverk, vattenregleringsmagasin, kraftledningar<br>samt transformator- och kopplingsstationer över vissa storleksgränser.<br>Dessa gränser har höjts i takt med att storskaligheten inom elförsörjningen<br>ökat. Numera omfattas större kraftverk och vattenregleringsmagasin, det<br>landsomfattande kraftöverföringsnätet (stamnätet) samt stora<br>transformator- och kopplingsstationer. Krigsskyddslagen tillämpas även<br>ifråga om skyddsåtgärder i rörledningar avsedda för transport av naturgas<br>eller olja.</p>
<p>Krigsskyddslagen är riktad mot åtgärder i enskilda anläggningar. Enligt<br>lagen skall ny- eller ombyggnad, ändring eller utvidgning i anläggning<br>som omfattas av lagen utföras på ett sätt som i varje enskilt fall är<br>lämpligt från skyddssynpunkt. Det gäller bl.a. bomb- och brandskydd och<br>skyddsrum. Kostnaderna för åtgärderna skall anläggningsägare och<br>nyttjanderättshavare stå för. Frågor om skyddsåtgärder prövas av en<br>särskild nämnd inom Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK),<br>Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar.</p>
<p>Krigsskyddslagen bär en stark prägel av den tid varunder den tillkom.<br>Den är i sina huvuddrag oförändrad även om storleksgränsema för de<br>anläggningar som omfattas av lagen ändrats vid några tillfallen. Lagen<br>präglas av det decentraliserade elsystem och den militära hotbild som<br>gällde då den tillkom under andra världskriget. Ett effektivt bombskydd<br>vid större anläggningar bedömdes då på goda grunder som en<br>verkningsfull och tillräcklig åtgärd för att trygga elförsörjningen i krig.</p>
<p>Under de drygt femtio år som gått sedan krigsskyddslagens<br>ikraftträdande har såväl elsystemet som hotbilden genomgått stora<br>förändringar. Elproduktionen och kraftöverföringssystemet har byggts ut<br>och integrerats i takt med att elanvändningen ökat. Driften av<br>produktions- och överföringsanläggningar är numera ofta automatiserad<br>och fjärrstyrd. Data- och kommunikationssystem är nödvändiga för driften<br>av elsystemet. Driftcentralerna har fått en stor betydelse för styrningen av 22</p>
<p>elsystemet. Dessa förändringar ställer krav på andra typer av åtgärder än<br></p>
<p>de som krigsskyddslagen tar sikte på. Elsystemet kan inte skyddas enbart Prop. 1996/97:86<br>med traditionella fortifikatoriska åtgärder vid enskilda anläggningar.</p>
<p>Behovet av att skydda och skapa flexibilitet i funktioner och system inom<br>elförsörjningen har ökat. Anläggningar av ett annat slag eller storlek än<br>de som omfattas av krigsskyddslagen kan numera vara av väsentlig<br>betydelse från beredskapssynpunkt.</p>
<p>Behovet av ett nytt regelverk för elberedskapen</p>
<p>Krigsskyddslagen och skyddslagen reglerar inte alla de åtgärder som<br>numera bör komma i fråga för att trygga elförsörjningen i händelse av<br>krig. Krigskyddslagen är delvis föråldrad. Det bör skapas förutsättningar<br>för att reglera åtgärder inom ett vidare tillämpningsområde när det gäller<br>anläggningstyper, system och funktioner inom elförsörjningen. Åtgärderna<br>bör även kunna vidtas med andra syften än skydd mot förstörelse. För att<br>öka effektiviteten i beredskapsåtgärdema bör det även finnas<br>förutsättningar för ett selektivt genomförande av beredskapsåtgärdema.</p>
<p>Vidare innebär de förändrade konkurrensförhållandena på elmarknaden<br>att ett regelverk med en konkurrensneutral finansieringslösning bör<br>åstadkommas.</p>
<p>Regeringens förslag i denna proposition syftar till att skapa ett tidsenligt<br>och ändamålsenligt regelverk som skall ersätta krigsskyddslagen. Med det<br>nya regelverket skall den planering och de åtgärder som behövs för att<br>upprätthålla elförsörjningen i krig kunna åstadkommas. Detta skall ske på<br>ett konkurrensneutralt sätt.</p>
<p>23</p>
<h2>5 En ny lag om elberedskap</h2>
<p>Regeringens forslag: De grundläggande bestämmelserna om<br>elberedskapen vid produktion, överföring och handel med el samlas<br>i en lag om elberedskap (elberedskapslagen). Bestämmelserna<br>reglerar ansvaret för den planering och de åtgärder som behövs för<br>att kunna tillgodose elförsörjningen vid höjd beredskap.<br>Affärsverket svenska kraftnät omfattas inte av lagen.</p>
<p>Elberedskapslagen ersätter lagen (1942:335) om särskilda<br>skyddsåtgärder vid vissa kraftanläggningar m.m.</p>
<p>Elberedskapsutredningens (EBU) förslag: Överensstämmer delvis<br>med regeringens förslag. EBU föreslår dock att lagens syfte skall vara att<br>tillgodose elförsörjningen vid höjd beredskap eller annars då<br>elförsörjningen är allvarligt hotad.</p>
<p>Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker i<br>huvudsak utredningens förslag eller lämnar det utan synpunkter. Tre<br>instanser, länsstyrelserna i Uppsala och Hallands län samt Svenska<br>Elverksföreningen, är kritiska till att lagen skall omfatta</p>
<p>beredskapsförberedelser för fredstida störningar. Länsstyrelsen i Hallands<br>län anför att det bör finnas en klar gräns mellan</p>
<p>elberedskapsmyndighetens uppgift att säkerställa nationens behov av el<br>under höjd beredskap och den uppgift som åligger elföretagen att i<br>konkurrens med varandra tillgodose kunder med avbrottssäker el i fred.<br>Svenska Elverksföreningen anför att det är naturligt att elföretagen själva<br>vidtar åtgärder efter egen bedömning och branschpraxis när det gäller den<br>fredstida leveranssäkerheten. Några remissinstanser, bl.a. Göteborgs<br>kommun och Svenska Elverksföreningen, anför att det vore att föredra om<br>samtliga bestämmelser inom elområdet samlades i en gemensam lag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen avser att senare under år<br>1997 lägga fram ett förslag om ny ellag. Lagen är tänkt att ersätta lagen<br>(1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar<br>(ellagen) och lagen (1994:618) om handel med el, m.m.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning åstadkommes en tydlig och överskådlig<br>reglering bäst genom att bestämmelserna om elberedskapen samlas i en<br>särskild lag. De grundläggande bestämmelserna om elberedskapen vid<br>produktion, överföring och handel med el bör samlas i en elberedskaps-<br>lag. Denna lag skall innehålla bestämmelser om skyldigheter att vidta<br>beredskapsåtgärder, elberedskapsmyndighetens befogenheter, ersättning för<br>de kostnader som beredskapsåtgärder ger upphov till samt det avgifts-<br>system som skall finansiera beredskapsåtgärder inom elområdet. En<br>särskild myndighet, elberedskapsmyndigheten, skall ansvara för tillämp-<br>ningen av lagen. Svenska kraftnät skall vara elberedskapsmyndighet. Av<br>skäl som närmare utvecklas i avsnitt 9 skall Svenska kraftnät inte<br>omfattas av elberedskapslagen.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>24</p>
<p>Lagens syfte</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Elberedskapslagen syftar till att reglera ansvaret för den planering och de<br>åtgärder som behövs för att kunna tillgodose elförsörjningen vid höjd<br>beredskap. De beslut som fattas med stöd av elberedskapslagen måste<br>alltid kunna återföras till lagens syftesbestämmelser. Med elförsörjningen<br>i landet avses inte enbart landet som helhet utan även elförsörjningen<br>inom en viss ort eller ett visst område.</p>
<p>Vad som avses med höjd beredskap regleras i lagen (1992:1403) om<br>totalförsvar och höjd beredskap. Förutsättningarna för höjd beredskap är<br>att Sverige är i krig eller krigsfara eller att det råder andra utomordentliga<br>förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser<br>eller av att landet har varit i krig eller krigsfara. Bestämmelserna är inte<br>tillämpliga vid andra allvarliga störningar i fredstid. Lagen omfattar två<br>beredskapsnivåer: skärpt beredskap och högsta beredskap. Är Sverige i<br>krig råder högsta beredskap medan regeringen för övriga situationer far<br>bestämma om beredskapen skall höjas och i så fall till vilken<br>beredskapsnivå. Ett beslut om höjd beredskap kan gälla hela landet eller<br>endast en del av detta eller en viss verksamhet.</p>
<p>EBU föreslår en elberedskapslag för att tillgodose elförsörjningen vid<br>höjd beredskap eller annars då elförsörjningen är allvarligt hotad. Enligt<br>EBU motiverar den breddning av totalförsvarets uppgifter som skett<br>genom första etappen av det senaste försvarsbeslutet (prop. 1995/96:12,<br>bet. 1995/96:FöUl, rskr. 1995/96:44-46) att de beredskapsförberedelser<br>som vidtas med stöd av lagen även skall omfatta andra situationer än krig<br>eller krigsfara. Enligt EBU kan det exempelvis vara fråga om terrorism,<br>bojkotter och ekonomiska sanktioner, större naturkatastrofer, extrema<br>väderleksförhållanden eller stora tekniska störningar i delar av<br>elförsörjningen.</p>
<p>I det civila försvarets uppgifter ingår numera även att stärka samhällets<br>samlade förmåga att möta svåra påfrestningar på samhället i fred. En<br>helhetssyn på beredskapsåtgärdema skall tillämpas. Detta innebär att det<br>blir nödvändigt att i planeringen konsekvent analysera effekten av<br>beredskapsåtgärder inte bara för krig utan också med avseende på<br>fredstida störningar. Det är krigets krav som skall avgöra<br>dimensioneringen och utformningen av beredskapsåtgärdema men det är<br>väsentligt att behoven vid fredstida störningar ges vikt vid bedömningen<br>av vilka åtgärder som skall vidtas.</p>
<p>Ansvarsfördelningen inom elförsörjningen är sådan att det är en uppgift<br>för elföretagen att vidta de åtgärder som krävs för att hålla en god<br>leveranssäkerhet i fred. Myndigheternas föreskrifts- och tillsynsarbete vad<br>gäller driftsäkerhet, elsäkerhet och nätverksamhet påverkar elföretagens<br>arbete med leveranssäkerhet. Vissa av de situationer som EBU:s<br>lagförslag tar sikte på täcks in av befintlig lagstiftning. Skyddslagen är<br>exempelvis tillämplig när det gäller tillträdesskydd mot sabotage och<br>terrorism. Det ingår i Svenska kraftnäts uppgifter som systemansvarig<br>enligt ellagen att reducera risken för tekniska störningar i elförsörjningen.<br>Med systemansvar avses det övergripande ansvaret för att elektriska<br>anläggningar samverkar driftsäkert så att balans inom hela eller delar av</p>
<p>25</p>
<p>landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning av el.<br>Enligt regeringens bedömning finns en långtgående överlappning mellan<br>de beredskapsåtgärder som vidtas för situationer med höjd beredskap och<br>åtgärdsbehovet för situationer med svåra störningar i fredstid. Enligt<br>regeringens bedömning är det för närvarande inte påkallat att som EBU<br>föreslagit införa regler om leveranssäkerhet i fredstid i elberedskapslagen.<br>Ett införande av särskilda regler om leveranssäkerhet i fredstid far prövas<br>i särskild ordning om framtida erfarenheter visar att det är påkallat.</p>
<p>Kraven på åtgärder för att möta störningar i elförsörjningen vid höjd<br>beredskap skall vara avgörande för elberedskapslagens tillämpning.<br>Hänsyn skall dock tas till de planerade åtgärdernas effekter på svåra<br>påfrestningar på elförsörjningen i fredstid.</p>
<p>Lagens tillämpningsområde</p>
<p>Som framhållits tidigare är det en brist med krigsskyddslagen att den är<br>så starkt inriktad mot fortifikatoriska åtgärder i elektriska anläggningar.<br>Genom att tillämpa ett systeminriktat synsätt inom elberedskapen skulle<br>en rad verksamheter och funktioner i elsystemet kunna bidra till att ge<br>elförsörjningen förmåga att motstå de påfrestningar som kan uppstå vid<br>höjd beredskap. Elberedskapslagen bör därför tillämpas i alla led inom<br>elförsörjningen, dvs. produktion, överföring och handel med el.</p>
<p>Den nya lagen tar inte sikte på åtgärder hos den enskilde elanvändaren<br>för att trygga elförsörjningen vid höjd beredskap. Dessa frågor hanteras<br>i andra sammanhang, bl.a. i beredskapsarbetet inom andra<br>totalförsvarsfunktioner. Frågor om reglering av elanvändningen i en<br>bristsituation i krig eller fredstid faller inom tillämpningsområdet för<br>ransoneringslagen (1978:268).</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>26</p>
<h2>6 Skyldighet att vidta beredskapsåtgärder</h2>
<p>Regeringens förslag: Elföretagen är skyldiga att vidta<br>beredskapsåtgärder som syftar till att tillgodose elförsörjningen i<br>landet vid höjd beredskap och som beslutas enligt<br>elberedskapslagen. Beslut om beredskapsåtgärder skall kunna riktas<br>mot den som driver en verksamhet eller anläggning eller i de fall<br>det kan anses lämpligt mot ägare eller nyttjanderättshavare till en<br>anläggning eller en fastighet.</p>
<p>Beslut om beredskapsåtgärder skall inte göras mer ingripande än<br>vad som är skäligt med hänsyn till verksamhetens ekonomiska<br>omfattning och dess betydelse för elförsörjningen.</p>
<p>Närmare föreskrifter om vilka åtgärder som kan utgöra bered-<br>skapsåtgärder meddelas av regeringen eller efter regeringens bemyn-<br>digande elberedskapsmyndigheten.</p>
<p>Elberedskapsutredningens (EBU) forslag: Överensstämmer delvis<br>med regeringens förslag. EBU föreslår att elföretagen skall kunna åläggas<br>beredskapsåtgärder som behövs för att tillgodose elförsörjningen då den<br>är allvarligt hotad också i andra situationer än vid höjd beredskap. Dessa<br>åtgärder skall inte vara ersättningsberättigande.</p>
<p>Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker<br>utredningens förslag eller lämnar det utan synpunkter.</p>
<p>Försvarets forskningsanstalt (FOA) anför att lagstiftningen vad gäller<br>elföretagens skyldighet att upprätthålla verksamheten vid svåra<br>påfrestningar bör tydliggöras. Dessutom bör det övervägas i vad mån<br>annan lagstiftning behövs för att elföretag m.fl. skall kunna utnyttja<br>erforderliga resurser, exempelvis reparations- och driftpersonal, i den<br>akuta situationen.</p>
<p>NUTEK. anför att det i lagens förarbeten tydligt bör framgå att<br>skyldigheten att genomföra beredskapsåtgärder omfattar även<br>planeringsarbete för förbrukningsregleringar.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den s.k. ansvarsprincipen är<br>vägledande för ansvarsfördelningen inom den civila delen av<br>totalförsvaret. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en<br>samhällsverksamhet i fred har motsvarande ansvar också i krig om<br>verksamheten skall upprätthållas under sådana förhållanden. I ansvaret<br>ingår att vidta de beredskapsförberedelser som behövs.</p>
<p>Elföretagen bör i enlighet med ansvarsprincipen upprätthålla sin<br>verksamhet vid höjd beredskap och vidta de beredskapsåtgärder som<br>behövs. Med ett elföretag avses den som driver elproduktion, elhandel och<br>nätverksamhet. Det finns enligt regeringens bedömning inget behov av att<br>i elberedskaplagen föra in särskilda bestämmelser om elföretagens<br>skyldighet att upprätthålla verksamheten vid höjd beredskap och i<br>samband med andra för elförsörjningen allvarliga situationer. Med stöd av<br>ransoneringslagen och förfogandelagen (1978:262) kan statsmakterna vid<br>höjd beredskap genom beslut ta egendom i anspråk för att upprätthålla<br></p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>27</p>
<p>elförsörjningen. Ransoneringslagen kan, till skillnad från förfogandelagen, Prop. 1996/97:86<br>tillämpas även vid fredstida försörjningskriser. Av lagen framgår bl.a. att<br>näringsidkare kan åläggas att utöva verksamhet eller på annat sätt<br>medverka till framställning av förnödenhet som omfattas av reglering.<br>Elföretagens skyldighet att medverka i beredskapsplaneringen regleras<br>genom näringsidkarlagen. Behovet av reglering gäller ansvaret för<br>planering och genomförande av beredskapsåtgärder.</p>
<p>Elföretag skall enligt elberedskapslagen vara skyldiga att i sin<br>verksamhet och sina anläggningar mot ersättning vidta de<br>beredskapsåtgärder som beslutas med syfte att tillgodose elförsörjningen<br>i landet vid höjd beredskap. När det gäller anläggningar torde den som<br>driver verksamheten vid anläggningen oftast också äga anläggningen. Det<br>kan dock förekomma att driften och ägandet inte ligger inom samma<br>företag. I dessa fall skall beslut om beredskapsåtgärder även kunna riktas<br>mot anläggningsägaren eller, när det är fråga om uppförande, mot<br>områdets ägare eller nyttjanderättshavare. Avgörande för bedömningen av<br>vad som kan anses lämpligt är bl.a. beroende på vilken typ av åtgärder<br>som är i fråga. Regler om ersättning berörs närmare i avsnitt 8. Av skäl<br>som närmare utvecklas i avsnitt 9 skall Svenska kraftnät inte omfattas av<br>elberedskapslagen.</p>
<p>En beredskapsåtgärd är i princip varje åtgärd som beslutas i enlighet<br>med lagens syfte att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap.<br>Den nya lagen tar bl.a. sikte på beredskapsåtgärder i anläggningar av<br>väsentlig betydelse för elförsörjningen inom landet eller inom en ort eller<br>ett område. Det kan exempelvis gälla viktiga produktions-, överförings-<br>eller driftledningsanläggningar. För mindre anläggningar torde det endast<br>i undantagsfall vara aktuellt med beredskapsåtgärder. Det är olämpligt att<br>i lagstiftningen närmare precisera eller exemplifiera vilka<br>beredskapsåtgärder som skall vidtas. Ett stort antal olika slag av<br>beredskapsåtgärder kan aktualiseras för att därigenom åstadkomma en hög<br>funktions- och systemsäkerhet. Behovet kan ändras över tiden, exempelvis<br>till följd av teknik- och hotbildsförändringar. Det är en uppgift för<br>regeringen, eller efter regeringens bemyndigande elberedskapsmyndig-<br>heten, att närmare ange åtgärder som kan utgöra beredskapsåtgärder. I det<br>enskilda fallet avgör förhållandena vid den aktuella anläggningen eller<br>verksamheten, dess placering och funktion i elsystemet samt dess<br>betydelse för elförsörjningen vid höjd beredskap vilka åtgärder som skall<br>genomföras.</p>
<p>Bland de åtgärder som kan bli aktuella kan dock nämnas fysiska<br>skyddsåtgärder vid elektriska anläggningar och driftledningsanläggningar,<br>t.ex. anläggningens placering, val av byggnadsmaterial, dimensionering av<br>grund, väggar och tak, inhägnad och larm. Vidare kan det vara fråga om<br>funktionella åtgärder för att åstadkomma drift av elsystemet i separata<br>delsystem i händelse av att stamnätet sätts ur funktion (s.k. ö-drift),<br>liksom för att möjliggöra styrning och prioritering av elleveranser.<br>Åtgärder för att säkerställa drift- och övervakningssystemets funktion kan<br>också bli aktuella. Vidare kan det bli fråga om anskaffning och lagring av<br>reservdelar och andra stödresurser, utbildning av reparationspersonal, 28</p>
<p>utbildning och övning av egen och krigsplacerad personal samt<br></p>
<p>krigsplanläggning av annan verksamhet som omfattas av lagens Prop. 1996/97:86<br>bestämmelser. Även sådana åtgärder som är inriktade på företagens<br>medverkan vid ransoneringar och andra förbrukningsregleringar, såsom<br>exempelvis systemanpassning, informationsbearbetning, utbildning, övning<br>och annan planering omfattas av lagen. Elberedskapsmyndigheten fär inte<br>ålägga elföretagen att anskaffa vapen.</p>
<p>Ett föreläggande om beredskapsåtgärder får inte göras mer omfattande<br>eller ingripande än vad som skäligen kan krävas med hänsyn till<br>anläggningens eller verksamhetens omfattning och betydelse. Åtgärder får<br>inte föreskrivas som medför att ändamålet med företaget inte kan<br>tillgodoses eller att förutsättningarna för företaget avsevärt rubbas.</p>
<p>Nya eller ändrade föreskrifter om beredskapsåtgärder i en anläggning<br>eller verksamhet kan meddelas utan hinder av tidigare beslut. Det ligger<br>i sakens natur att förhållanden kan ändras så att åtgärder av en annan<br>omfattning eller inriktning än vad som tidigare beslutats om är påkallade.<br>Det kan exempelvis vara så att en ny krigsviktig verksamhet tillkommit<br>i ett område som tidigare varit av liten betydelse för totalförsvaret. Vidare<br>kan elsystemet ha byggts ut eller förändrats på annat sätt så att åtgärder<br>blir påkallade i en anläggning som tidigare haft liten betydelse för<br>beredskapen.</p>
<p>Om ett föreläggande att vidta beredskapsåtgärder inte följs kan<br>elberedskapsmyndigheten begära verkställighet hos kronofogdemyndighet.</p>
<p>29</p>
<h2>7 Anmälningsskyldighet</h2>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Regeringens forslag: Elektriska anläggningar som är av väsentlig<br>betydelse för elförsörjningen far inte uppföras, byggas om eller på<br>annat sätt ändras innan anmälan om detta har gjorts till<br>elberedskapsmyndigheten och myndigheten har fattat beslut i frågan.<br>Den som inte fullgör anmälningsskyldigheten kan dömas till böter<br>eller fängelse. Större förändringar i verksamhet av väsentlig<br>betydelse för elförsörjningen vid elföretag skall också anmälas till<br>elberedskapsmyndi gheten.</p>
<p>Närmare föreskrifter om vilka anläggningar och vilken verksamhet<br>som skall omfattas av anmälningsplikten, samt om dess fullgörande<br>meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,<br>elberedskapsmyndigheten.</p>
<p>Elberedskapsutredningens (EBU) förslag: Överensstämmer delvis<br>med regeringens förslag. EBU föreslår en generell anmälningsplikt vid<br>uppförande, ombyggnad eller ändring av elektriska anläggningar. EBU<br>föreslår vidare att elberedskapsmyndigheten far medge undantag från<br>anmälningsplikten för vissa slag av elektriska anläggningar eller ändringar<br>av visst slag i sådana anläggningar.</p>
<p>EBU föreslår vidare att den som driver en elektrisk anläggning, som<br>inte undantagits från anmälningsskyldigheten, innan verksamhets-<br>förändringen vidtas skall anmäla om verksamheten överlåtes, läggs ned<br>eller ändras på annat sätt, om förändringen är av väsentlig betydelse för<br>elförsörjningen. Detta skall enligt EBU även gälla då verksamhet<br>avseende produktion och överföring av el samt handel med el startas eller<br>ändras.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar utredningens<br>förslag utan invändning. Fem remissinstanser har kommenterat förslaget.<br>Kammarrätten i Jönköping, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska<br>Elverksföreningen och Svenska Gasföreningen påpekar att det bör<br>klargöras vilken verksamhet och vilka anläggningar som omfattas av<br>anmälningsplikten. Göteborgs kommun, Svenska Kraftverksföreningen och<br>Svenska Gasföreningen anför att EBU:s förslag riskerar att medföra att<br>affärshemligheter rörande exempelvis förvärv och försäljningar blir<br>offentliga innan affärerna är avslutade. Svenska Elverksföreningen anför<br>att de föreskrifter som skall reglera anmälningsfrågoma bör utarbetas i<br>samråd med branschen så att ett system skapas med hög acceptans från<br>både myndigheter och företag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I syfte att skapa förutsättningar för ett<br>effektivt beredskapsarbete bör regler om anmälningsskyldighet införas i<br>den nya lagstiftningen. Kostnaderna för flertalet beredskapsåtgärder blir<br>lägre om de vidtas i samband med att en anläggning uppförs, byggs om<br>eller ändras på annat sätt. Det gäller såväl skydds- som funktionsinriktade<br>åtgärder. Det är därför viktigt att behovet av beredskapsåtgärder kan<br>prövas på ett tidigt stadium. Det är också viktigt att beredskapsplaner<br></p>
<p>30</p>
<p>snabbt kan anpassas till verksamhetsförändringar av väsentlig betydelse. Prop. 1996/97:86</p>
<p>De nybyggnationer, ombyggnader eller förändringar som skall anmälas<br>enligt det nya regelverket skall vara av sådan betydelse för beredskapen<br>att anmälan tjänar något syfte. Anmälningsskyldigheten bör därför kunna<br>begränsas till att omfatta sådana anläggningar eller sådan verksamhet som<br>är av väsentlig betydelse för elberedskapen.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning bör anmälningsplikten begränsas på så<br>sätt att regeringen, eller efter regeringens bemyndigande<br>elberedskapsmyndigheten, genom föreskrifter anger vilka anläggningar<br>och slag av verksamhetsförändringar som omfattas av anmälningsplikten.<br>Det är enligt regeringens bedömning en för rättstillämpningen tydligare<br>och för myndigheten och berörda företag administrativt enklare reglering,<br>än det av EBU föreslagna systemet med generell anmälningsplikt.</p>
<p>De anläggningar som bör omfattas av anmälningsplikten är sådana som<br>är av väsentlig betydelse för elförsörjningen i landet eller inom en ort<br>eller ett område. En avgränsning bör inte åstadkommas genom en<br>uttömmande uppräkning av de anläggningar som är aktuella, utan genom<br>en kombination av angivande av storleksgränser för t.ex. anläggningstyper<br>och geografiska angivelser. De typer av anläggningar som för närvarande<br>bör komma ifråga är kraftverk, vattenregleringsmagasin, elledningar,<br>transformator- och kopplingsstationer, reservdelsförråd, samt drift- och<br>övervakningscentraler för produktions- och nätdrift, med tillhörande styr-<br>och kommunikationssystem. En anmälan torde komma att behöva<br>innehålla förslag till beredskapsåtgärder med kostnadsberäkningar. Dessa<br>skall tjäna som underlag för prövning av ärendet. Ytterst är det den som<br>driver en anläggning som skall ändras eller den som avser att uppföra en<br>anläggning som har ansvaret för att en anmälan görs, dvs. ägaren till<br>anläggningen eller området eller i förekommande fall nyttjande-<br>rättshavaren.</p>
<p>För att motivera berörda elföretag att fullgöra anmälningsskyldigheten<br>vad gäller anläggningar kan, enligt vad som närmare beskrivs i avsnitt 8,<br>den som inte iakttagit anmälningsskyldigheten tvingas att stå för<br>merkostnader som därmed uppstår för beredskapsåtgärder. Den som<br>uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin anmälningsskyldighet skall<br>även kunna dömas till böter eller fängelse i hcgst sex månader. Straff<br>skall inte dömas ut om föreläggande om vite åsidosatts.</p>
<p>Även andra större förändringar i verksamheten vid en elektrisk<br>anläggning eller verksamhet för produktion, överföring eller handel med<br>el skall anmälas, om verksamheten är av väsentlig betydelse för<br>elförsörjningen. Det gäller exempelvis nedläggning eller överlåtelse eller<br>en väsentlig neddragning eller utvidgning av verksamhet som har en<br>väsentlig betydelse för elförsörjningen, eller då sådan verksamhet startas.<br>Syftet är främst att elberedskapsmyndigheten skall kunna följa de<br>förändringar i elsystemet som är av betydelse från beredskapssynpunkt.<br>Anmälan skall göras senast i samband med att förändringen vidtas.<br>Därmed kan behovet av sekretess i affarsförhandlingar beaktas. Till stor<br>del kommer anmälningsskyldigheten att kunna fullgöras vid den löpande<br>beredskapsplaneringen och vid övriga kontakter mellan 31</p>
<p>elberedskapsmyndigheten och det aktuella företaget. Några sanktioner om</p>
<p>denna anmälningsskyldighet inte har fullgjorts är inte motiverade. Prop. 1996/97:86</p>
<p>Det kan förekomma att en anmäld förändring av någon anledning inte<br>genomförs omedelbart. Förutsättningar för eller behovet av<br>beredskapsåtgärder kan förändras relativt snabbt. Förändringar i<br>anläggningar som skjuts upp och sedan åter aktualiseras skall anmälas på<br>nytt, om mer än två år förflutit sedan den ursprungliga anmälan gjorts.<br>Detta skall givetvis även gälla nybyggnationer och dylikt.</p>
<p>32</p>
<h2>8 Ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder Prop. 1996/97:86</h2>
<p>Regeringens forslag: Beredskapsåtgärder som vidtas efter beslut av<br>elberedskapsmyndigheten är ersättningsberättigande.</p>
<p>Ersättning lämnas dock inte om beslutet avser uppgiftslämnande<br>eller planering av egna uppgifter inom totalförsvaret.</p>
<p>Har reglerna om anmälningsskyldighet vid nybyggnation av eller<br>förändringar i elektriska anläggningar inte följts kan den som driver<br>anläggningen själv få bekosta de fördyringar av beredskapsåtgärder<br>som därmed uppstått.</p>
<p>Ersättning skall även lämnas för beredskapslagring av bränslen för<br>elproduktion vid höjd beredskap.</p>
<p>Elberedskapsutredningens (EBU) förslag: Överensstämmer i<br>huvudsak med regeringens förslag. EBU föreslår att elföretagen skall<br>kunna åläggas beredskapsåtgärder inriktade på andra situationer än höjd<br>beredskap, och att sådana åtgärder inte skall vara ersättningsberättigande.</p>
<p>Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna instämmer i<br>EBU:s förslag eller lämnar det utan synpunkter. FOA föreslår att även<br>åtgärder för att möta svåra påfrestningar i fredstid skall berättiga till<br>ersättning.</p>
<p>Svenska Kraftverksföreningen anför att om det anses finnas ett behov<br>av lagring av anrikat uran för att tillgodose elförsörjningen vid höjd<br>beredskap bör denna lagring finansieras med elberedskapsavgifiten.</p>
<p>Svenska Elverksföreningen anför att skyddsåtgärder mot terrorism i<br>fredstid inte kan särskiljas från åtgärder mot sabotage vid höjd beredskap,<br>och att de därmed bör finansieras med bidragsmedel. När det gäller övriga<br>situationer då allvarliga störningar kan uppstå i elförsörjningen i fredstid<br>anför föreningen att om elberedskapsmyndigheten finner att särskilda<br>åtgärder erfordras, utöver de som elföretagen själva vidtar efter egen<br>bedömning och branschpraxis, skall företaget endast betala kostnaderna<br>för sådana åtgärder så länge de är ringa. I annat fall bör ersättning lämnas<br>på samma sätt som för åtgärder för höjd beredskap.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Beredskapsåtgärdema inom<br>elförsörjningsområdet bör genomföras selektivt genom att individuellt<br>utformade krav på åtgärder riktas till det enskilda elföretaget. Därmed<br>uppnås en hög kostnadseffektivitet i beredskapsarbetet. Som tidigare<br>angivits förutsätter detta ett konkurrensneutralt system för finansieringen<br>av elberedskapsåtgärdema. Ett sådant system skall säkerställa att<br>konkurrensförutsättningarna jämfört med övriga företag inom branschen<br>inte försämras för ett elföretag som åläggs beredskapsåtgärder. För<br>nätföretag, som inte är utsatta för konkurrens, gäller på motsvarande sätt<br>att det berörda företagets abonnenter inte skall belastas med högre<br>kostnader än abonnenter vid andra nätföretag till följd av<br>beredskapsåtgärder som företaget åläggs att genomföra. Detta<br>åstadkommes genom ett system som innebär att de berörda företagen</p>
<p>33</p>
<p>3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 86<br></p>
<p>ersätts för de kostnader som är förknippade med beredskapsåtgärdema. Prop. 1996/97:86</p>
<p>Beredskapsåtgärder är ersättningsberättigande</p>
<p>Huvudregeln är att beredskapsåtgärder som beslutas med stöd av lagen är<br>ersättningsberättigande. I samband med beslutet skall anges en<br>kostnadsram för åtgärden. Ersättning skall betalas i efterhand sedan<br>åtgärden har genomförts mot redovisning av åtgärdens kostnader. Ibland<br>torde det vara svårt att avgöra om en viss beredskapsåtgärd tjänar sitt<br>syfte enbart vid höjd beredskap eller om det berörda företaget har en<br>fredstida nytta av åtgärden. För sådana sammansatta beredskapsåtgärder<br>skall en fördelning av kostnaderna mellan fredsnyttan av åtgärden för<br>företaget och behovet av åtgärden vid höjd beredskap göras i samband<br>med beslutet om beredskapsåtgärden.</p>
<p>Undantag från rätten till ersättning för beredskapsåtgärder</p>
<p>Rätten till ersättning begränsas om anmälningsplikten inte har iakttagits.<br>Har således en anläggning som omfattas av anmälningsplikt uppförts eller<br>ändrats utan anmälan och en senare prövning visar att åtgärder enligt<br>lagen borde ha vidtagits, kan den som driver anläggningen föreläggas att<br>vidta åtgärderna. De fördyringar som uppstår jämfört med om åtgärderna<br>hade genomförts redan från början skall el företaget bekosta.</p>
<p>Vidare betalas inte ersättning för kostnader för uppgiftslämnande,<br>utbildnings- och övningsverksamhet och planering av egen medverkan<br>inom totalförsvaret. Om emellertid elberedskapsmyndigheten beslutat om<br>särskild övningsverksamhet kan ersättning komma att betalas ut.</p>
<p>Regeringen förutsätter att ersättningssystemet utformas så att<br>möjligheterna till ekonomisk uppföljning av verksamheten säkerställs, att<br>adekvata metoder för att mäta beredskapsnyttan i investeringsprojekten<br>utvecklas och att erfarenheter från utvärderingar av tidigare<br>bidragsverksamhet inom elberedskapen tas till vara i det fortsatta arbetet.</p>
<p>Ersättning för beredskapslagring av bränsle för elproduktion z<br>krigssituationer</p>
<p>Beredskapslagringen av olja i Sverige är av två slag, lagring för fredstida<br>oljekriser och s.k. krigslagring. Båda slagen av lagring sker med stöd av<br>lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol. Lagringen för<br>oljekriser tar sikte på allvarliga störningar i oljeförsörjningen som uppstår<br>i fredstid. Krigslagringen är avsedd för situationer då landet antingen har<br>blivit indraget i krig eller står neutralt. Krigslagringen omfattas av<br>totalförsvarsplaneringen och styrs av de förutsättningar i fråga om bl.a.<br>krigs och kriser varaktighet, med därav följande krav på uthållighet, som<br>gäller för denna planering. Såväl kol som oljeprodukter lagras.</p>
<p>Innehavare av vissa större elproducerande anläggningar kan åläggas att<br>hålla vissa oljelager baserade på behovet för resp, anläggning. Det rör sig<br>om beredskapslagring som syftar till att under viss tid möjliggöra drift av<br>gasturbiner, oljekondenskraftverk och kraftvärmeverk i krigssituationer.<br></p>
<p>34</p>
<p>Kostnaden för denna beredskapslagring är betydande och det finns därför Prop. 1996/97:86<br>risk för att viss reservkapacitet avvecklas om inte ersättning utgår. Detta<br>skulle enligt regeringens bedömning vara olämpligt från beredskaps-<br>synpunkt. Därför föreslås att kostnaderna att hålla dessa lager skall vara<br>ersättningsberättigande enligt elberedskapslagen och således kunna täckas<br>av elberedskapsavgiften. Eftersom kraftvärmeverk producerar såväl el som<br>värme måste den ersättningsberättigande delen av lagringskostnaden<br>beräknas efter hur stor del som beräknas för elproduktion. Detta är<br>nödvändigt med hänsyn till lagens avgränsning till elområdet men också<br>viktigt för att inte konkurrensläget i förhållande till övrig värmeproduktion<br>skall snedvridas.</p>
<p>Det torde fa ankomma på elberedskapsmyndigheten att inom<br>ersättningssystemets ram ta fram särskilda riktlinjer och rutiner avseende<br>ersättningsberättigande kostnader för lagring av bränsle, eftersom<br>åtgärderna inom detta område på väsentliga punkter avviker från de<br>beredskapsåtgärder som regleras i elberedskapslagen. Sannolikt blir det<br>erforderligt att finna former som i viss utsträckning baseras på<br>schablonmässiga beräkningar. Vid beslut om ersättning bör beaktas om<br>någon del av lagret tillfälligt fatt användas under ersättningsperioden,<br>exempelvis vid extremt torrår. Regeringen förutsätter att det sker ett<br>mycket nära samarbete i dessa frågor mellan elberedskapsmyndigheten<br>och den myndighet som har tillsyn över beredskapslagringen (f.n.<br>NUTEK).</p>
<p>Beredskapslagring av anrikat uran sker idag enligt avtal mellan NUTEK<br>och Svensk Kämbränslehantering AB. Lagringen avser huvudsakligen<br>fredskriser och omfattas därmed inte primärt av elberedskapslagens syften.<br>Det är inte aktuellt att införa beredskapslagring av kärnbränsle som tar<br>särskilt sikte på situationer med höjd beredskap.</p>
<p>35</p>
<h2>9 Ny myndighetsfunktion för tillsyn av<br>elberedskapen, m.m.</h2>
<p>Regeringens forslag: En myndighet (elberedskapsmyndigheten)<br>skall ha som uppgift att meddela föreskrifter om elberedskap,<br>besluta om beredskapsåtgärder vid enskilda elföretag och<br>anläggningar samt om ersättning för sådana åtgärder, samt att utöva<br>tillsyn över att elberedskapslagen följs.</p>
<p>Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar upphör.</p>
<p>Regeringens bedömning: Svenska kraftnät skall vara<br>elberedskapsmyndighet enligt elberedskapslagen.</p>
<p>Uppgiften att fastställa omfattning av beredskapslagringen av olja<br>och kol för elproducerande anläggningar skall även fortsättningsvis<br>åligga NUTEK.</p>
<p>Elberedskapsutredningens (EBU) förslag: Överensstämmer i<br>huvudsak med regeringens förslag. EBU föreslår dock inget undantag i<br>elberedskapsmyndighetens beslutanderätt. Enligt EBU skall beredskaps-<br>lagring av bränslen för elproduktion undantas från lagen (1984:1049) om<br>beredskapslagring av olja och kol. Istället skall elberedskapsmyndigheten<br>fastställa omfattningen av sådan beredskapslagring genom åläggande med<br>stöd av elberedskapslagen.</p>
<p>Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker<br>utredningens förslag om ansvarig myndighet eller lämnar det utan<br>synpunkter. Kraftverksföreningen framhåller vikten av att elberedskaps-<br>myndigheten samråder med branschen innan beslut fattas om<br>beredskapsåtgärder.</p>
<p>Hovrätten för Skåne och Blekinge anför att den utgår ifrån att<br>grundlagsstödet för att delegera rätten att besluta om föreskrifter om<br>beredskapsåtgärder så som EBU föreslår är att finna i begreppet<br>näringsverksamhet i 8 kap. 7 § första stycket 3 regeringensformen.</p>
<p>Två remissinstanser, länsstyrelserna i Uppsala och Hallands län,<br>avstyrker förslaget och anför, med hänvisning till ansvarsprincipen, att<br>NUTEK bör ha myndighetsansvaret för elberedskapen.</p>
<p>F.d. hovrättslagmannen Hans Svahn, expert i Ellagstiftningsutredningen,<br>anför att EBU:s förslag att Svenska kraftnät skall vara<br>elberedskapsmyndighet och i den egenskapen besluta om<br>beredskapsåtgärder i den egna verksamheten och utöva tillsynen över<br>denna bör övervägas ytterligare bl.a. mot förvaltningslagens bestämmelser<br>om jäv.</p>
<p>När det gäller huvudansvaret för beredskapslagringen av olja och kol<br>lämnar huvuddelen av remissinstanserna förslaget utan synpunkter. Några<br>instanser, bl.a. Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), Närings- och<br>teknikutvecklingsverket (NUTEK), Fjärrvärmeföreningen, länsstyrelsen i<br>Uppsala län och Civilbefalhavaren i mellersta civilbefalhavarområdet, är<br></p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>36</p>
<p>kritiska till EBU:s förslag i denna del. ÖCB anför att ansvaret för Prop. 1996/97:86<br>beredskapslagringen av olja och kol bör ligga hos den funktionsansvariga<br>myndigheten NUTEK. Även NUTEK förordar att nuvarande ordning<br>behålls. Verket anför att det finns klara fördelar från effektivitets- och<br>rättssynpunkt med att ansvaret för all beredskapslagring av bränslen ligger<br>hos en huvudman. Liknande synpunkter framförs av<br>Fjärrvärmeföreningen, länsstyrelsen i Uppsala län och Civilbefälhavaren<br>i mellersta civilbefälhavarområdet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: En särskild<br>myndighetsfunktion, elberedskapsmyndigheten, bör i enlighet med EBU:s<br>förslag inrättas för tillsyn av elföretagens verksamhet med elberedskap<br>enligt den nya lagen. Syftet med dess verksamhet är att skapa<br>förutsättningar för att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd<br>beredskap eller annars då elförsörjningen är allvarligt hotad.<br>Elberedskapsmyndigheten skall vara tillsynsmyndighet för den nya lagens<br>efterlevnad.</p>
<p>Elberedskapsmyndighetens uppgifter</p>
<p>Myndighetens uppgifter kan delas in i fyra huvuduppgifter: normgivning,<br>prövning av behovet av beredskapsåtgärder, administration av<br>ersättningssystemet, samt uppföljning och tillsyn. Dessa kan i korthet<br>beskrivas enligt följande.</p>
<p>I myndighetens normgivande arbete ingår att, i den utsträckning det<br>följer av regeringens bemyndigande, bl.a. utfärda närmare föreskrifter i<br>frågor som rör vad som är beredskapsåtgärder och om<br>anmälningsskyldigheten. Vidare ingår att föreskriva om regler om<br>ersättningar. Föreskrifterna om anmälningsskyldighet skall närmare reglera<br>omfattningen av och formerna för anmälningsskyldigheten.</p>
<p>En viktig uppgift för myndigheten är att i det enskilda fallet pröva<br>behovet av beredskapsåtgärder och ersättning för de åtgärder som åläggs<br>företaget. I uppgiften ligger även att i det enskilda fallet lämna föreskrifter<br>om genomförandet och redovisning av en beslutad åtgärd. Myndigheten<br>skall även oröva behovet av förelägganden och förbud i de fall lagen eller<br>beslut enligt lagen inte åtföljs. I uppgiften ingår därför också att i de fall<br>myndighetens beslut överklagats företräda staten i domstol.</p>
<p>Myndigheten skall vidare ha till uppgift att administrera<br>ersättningssystemet för den ersättning för beredskapsåtgärder som den<br>beslutar. Det gäller exempelvis rutiner för utbetalningar, redovisning och<br>kostnadsuppföljning.</p>
<p>Till uppgifterna hör också uppföljning och tillsyn av beslutade åtgärder,<br>för att kontrollera att myndighetens beslut åtföljs. I uppgiften ingår också<br>att på en mer övergripande nivå utvärdera effekterna av de<br>beredskapsåtgärder som genomförs.</p>
<p>37</p>
<p>Svenska kraftnät bör vara elberedskapsmyndighet</p>
<p>Fr.o.m. den 1 januari 1997 är Svenska kraftnät ansvarig myndighet för<br>delfunktionen Elförsörjning inom totalförsvarets civila del. Från samma<br>tidpunkt har en enhet för elberedskapen organiserats vid verket, bestående<br>av ca. tio anställda. I enheten har inlemmats organisationen vid Svensk<br>Elberedskap AB, som tidigare har ansvarat för den branschgemensamma<br>beredskapsplaneringen enligt ett avtal med NUTEK.</p>
<p>I Svenska kraftnäts uppgifter som delfunktionsansvarig ingår att<br>samordna och inrikta verksamheten med elberedskap. I detta ingår att dels<br>analysera behovet av och inriktningen på beredskapsåtgärder inom<br>elförsörjningen, dels föreslå inriktning på verksamheten med elberedskap<br>med beräkning av resursbehov.</p>
<p>Elberedskapsmyndighetens uppgifter enligt elberedskapslagen är en<br>viktig del i ansvaret för elberedskapen. Enligt regeringens bedömning bör<br>Svenska kraftnät i egenskap av ansvarig myndighet för elförsörjningen<br>vara elberedskapsmyndighet. Därigenom åstadkommes goda förutsätt-<br>ningar för en effektiv samordning, inriktning och tillsyn över elföretagens<br>beredskapsförberedelser, och för ett effektivt resursutnyttjande av de<br>medel som avsätts för elberedskapsåtgärder.</p>
<p>För att Svenska kraftnät skall vara elberedskapsmyndighet talar även att<br>Svenska kraftnät har systemansvaret för elektrisk ström enligt ellagen. I<br>systemansvaret ingår att bl.a. utfärda föreskrifter om och utöva tillsyn<br>över driftsäkerhet i elektriska anläggningar. Denna verksamhet har nära<br>anknytning till elberedskapsmyndighetens uppgifter.</p>
<p>I syfte att tillförsäkra företagen inom elbranschen och viktiga<br>totalförsvarsmyndigheter inflytande och insyn i verksamheten med<br>elberedskap har regeringen inrättat ett s.k. insynsråd vid Svenska kraftnät.<br>Rådet skall ges tillfälle att yttra sig i frågor av principiell eller större<br>betydelse som rör inriktning på beredskapsåtgärder, föreskrifter och<br>ålägganden om beredskapsåtgärder. Rådet utses av regeringen och består<br>av experter på beredskapsfrågor och elförsörjningen. Bland myndigheterna<br>är bl.a. Överstyrelsen för civil beredskap, NUTEK och Försvarsmakten<br>företrädda. Elföretagen företräds av bl.a. branschföreningarna.</p>
<p>Beredskapsåtgärder skall genomföras även i Svenska kraftnäts<br>verksamhet och anläggningar. Trots att Svenska kraftnät bedriver en<br>monopolverksamhet och inte är verksamt på den konkurrensutsatta delen<br>av elmarknaden är det uppenbarligen olämpligt att Svenska kraftnät utövar<br>elberedskapsmyndighetens funktion vad gäller den egna verksamheten.<br>Mot den bakgrunden och med hänsyn till Lagrådets synpunkter undantas<br>Svenska kraftnät från elberedskapslagen. Därmed undviks konflikten<br>mellan Svenska kraftnäts olika roller. Det framstår även som naturligt att<br>tillsynsmyndigheten förutsätts sköta de egna beredskapsangelägenhetema.<br>Av Svenska kraftnäts instruktion skall framgå att verket själv beaktar<br>behovet av beredskapsåtgärder i den egna verksamheten och i egna<br>anläggningar. Omfattningen och inriktningen av Svenska kraftnäts egna<br>beredskapsåtgärder skall prövas av regering och riksdag enligt vad som<br>närmare utvecklas i avsnitt 11. De finansieringsmässiga konsekvenserna<br>av att Svenska kraftnät undantas från elberedskapslagen behandlas också</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>38</p>
<p>i avsnitt 11.</p>
<p>Som tidigare nämnts prövas ärenden enligt krigsskyddslagen av en<br>särskild nämnd inom NUTEK, Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar<br>(Krigsskyddsnämnden). I samband med att elberedskapslagen träder i kraft<br>och krigsskyddslagen upphävs bör denna nämnd upphöra.<br>Elberedskapsmyndigheten skall vara enskilds motpart i mål vid allmän<br>förvaltningsdomstol efter den 1 juli 1997, även om det överklagade<br>beslutet har fattats av Krigsskyddsnämnden med tillämpning av äldre<br>bestämmelser.</p>
<p>Ansvaret för krigslagringen av bränsle för elproducerande anläggningar<br>Beredskapslagringen av olja och kol för krigssituationer baseras på<br>ålägganden enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och<br>kol. NUTEK är ansvarig myndighet. Huvuddragen i lagringsskyldigheten<br>har beskrivits i föregående avsnitt.</p>
<p>Lagringsskyldigheten för innehavare av oljekondensverk, gasturbiner,<br>och kraftvärmeverk fastställs efter individuell prövning, med utgångs-<br>punkt i beredskapsbehovet för den enskilda anläggningen. För<br>kraftvärmeverken innebär prövningen att hänsyn skall tas till såväl värme-<br>som elproduktion. Denna produktion är helt integrerad och måste<br>behandlas i sin helhet och i ett sammanhang. Innehavare av kraft-<br>värmeverk kan även åläggas att lagra olja för fredstida oljekriser.</p>
<p>Enligt EBU:s förslag bör det ankomma på elberedskapsmyndigheten att<br>bestämma storleken på beredskapslagringen vid elproducerande<br>anläggningar. Förslaget synes ha sin grund i önskemålet att, förutom att<br>fa kostnaderna för lagringen ersättningsberättigande, även få lagrings-<br>besluten och ersättningsbesluten fattade av en och samma myndighet. Från<br>flera utgångspunkter är EBU:s förslag välgrundat. Regeringen gör ändå<br>bedömningen att skälen för att hålla samman alla beslut om<br>lagringsskyldighet, tillsyn m.m beträffande bränslen för både fredskriser<br>och krigssituationer för närvarande väger tyngre. Dessa uppgifter bör<br>därför ligga kvar hos tillsynsmyndigheten enligt lagen (1984:1049) om<br>beredskapslagring av olja och kol, dvs. i nuläget NUTEK. Det är för<br>övrigt en sak för regeringen att lägga fast riktlinjer till grund för den<br>individuella prövning som skall ske beträffande de enskilda<br>anläggningarna. Regeringen förutsätter vidare att elberedskapsmyndigheten<br>kommer att medverka vid, och därmed fa full insyn i och möjlighet att<br>påverka den process som föregår fastställandet av lagringsskyldigheten för<br>de enskilda elproducerande anläggningarna.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>39</p>
<h2>10 Tillsyn m.m.</h2>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Regeringens förslag: Elberedskapsmyndigheten kan för sin<br>myndighetsutövning begära de upplysningar och handlingar som<br>behövs och skall fa tillträde till utrymmen där verksamhet som<br>omfattas av elberedskapslagen bedrivs.</p>
<p>Elberedskapsmyndigheten far meddela de förelägganden och<br>förbud som behövs i enskilda fall för att elberedskapslagen eller<br>föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall följas. Ett<br>föreläggande eller förbud far förenas med vite.</p>
<p>Regler om tystnadsplikt införs i elberedskapslagen.</p>
<p>Elberedskapsutredningens (EBU) förslag: Överensstämmer i huvud-<br>sak med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens<br>förslag eller lämnar det utan synpunkter. Förslaget föranleder synpunkter<br>från en instans, Kammarrätten i Jönköping, som anför att det i lagen bör<br>framgå att elberedskapsmyndighetens rätt att fa ut handlingar och<br>upplysningar som behövs för tillsynen gäller den som innehar anläggning<br>eller som driver annan verksamhet som omfattas av elberedskapslagen.<br>Vidare anförs att det kan ifrågasättas om det inte i lagtexten närmare bör<br>preciseras vilka slags handlingar och upplysningar som avses.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att elberedskapsmyndigheten skall<br>fa tillgång till de uppgifter som krävs för en effektiv inriktning av,<br>resursfördelning i och uppföljning av beredskapsarbetet, och för att sätta<br>kraft bakom myndighetens agerande bör i lagen införas regler om tillsyn,<br>med vissa sanktionsmöjligheter. Vidare bör regler om tystnadsplikt<br>införas.</p>
<p>Tillsyn</p>
<p>Den som driver eller äger en anläggning, verksamhet eller område som<br>omfattas av elberedskapslagen blir skyldig att på begäran lämna de<br>upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Det kan<br>exempelvis vara fråga om att tillhandahålla prestanda- och<br>funktionsuppgifter om anläggningar, ritningar och andra anläggnings-<br>beskrivningar, ledningskartor, organisations- och driftsplaner, planer för<br>anläggningsinvesteringar, kostnadsunderlag m.m. som behövs för<br>elberedskapsmyndighetens beslut. Det gäller såväl vid prövning av vilka<br>beredskapsåtgärder som skall vidtas som vid uppföljning och tillsyn av att<br>lagen och ålägganden enligt denna efterlevs.</p>
<p>Elberedskapsmyndigheten skall också ha rätt att fa tillträde till områden,<br>lokaler och andra utrymmen där verksamhet som omfattas av lagen<br>bedrivs. Besiktningen eller kontrollen skall ha samband med tillämpningen<br>av lagen och kunna återföras till regleringens syfte. Motiv för att kräva<br>tillträde till en anläggning kan vara att undersöka den i syfte att bedöma<br></p>
<p>40</p>
<p>vilka åtgärder som bör komma i fråga, eller för att kontrollera åtgärdernas Prop. 1996/97:86<br>genomförande.</p>
<p>Elberedskapsmyndigheten skall ha befogenhet att meddela förelägg-<br>anden och förbud som i enskilda fall kan behövas för lagens åtlydnad.<br>Sådana förelägganden och förbud far förenas med vite. Vite bör kunna<br>sättas ut även i sådana fall, där den som försummar att iaktta vad som<br>åligger honom riskerar att drabbas av att åtgärderna utförs genom<br>elberedskapsmyndighetens försorg. Om vitet sätts tillräckligt högt kan<br>detta förmå innehavaren av anläggningen eller verksamheten att själv<br>genomföra åtgärderna, vilket kan vara en enklare, snabbare och billigare<br>väg att fa åtgärderna vidtagna än att elberedskapsmyndigheten exempelvis<br>anlitar en särskild entreprenör för att genomföra åtgärderna.</p>
<p>I praktiken torde förelägganden och förbud endast komma till<br>användning i de fall där det inte är möjligt för elberedskapsmyndigheten<br>att lösa sina uppgifter i samförstånd med berörda elföretag. I fråga om<br>exempelvis uppgiftslämnande som kan bli aktuellt enligt lagen förutsätts<br>att detta i stor utsträckning kan ske i det löpande beredskapsarbetet.</p>
<p>I undantagsfall kan det förekomma att elberedskapsmyndigheten vägras<br>tillträde till en anläggning eller inte far de handlingar som har efterfrågats.<br>Det bör finnas sanktioner för sådana fall. I dessa fall föreslås myndigheten<br>därför kunna fa verkställighet hos kronofogdemyndigheten av beslut som<br>avser åtgärder för tillsyn.</p>
<p>Tystnadsplikt</p>
<p>Den som driver en kraftanläggning eller annan verksamhet som omfattas<br>av lagens bestämmelser kan komma att vidta beredskapsåtgärder av<br>betydelse för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet. Det är från<br>försvarssynpunkt av avgörande betydelse att uppgifter om sådana<br>beredskapsåtgärder inte röjs.</p>
<p>I beredskapsarbetet kan även uppstå situationer då någon i samband<br>med att beredskapsåtgärder vidtas far del av uppgifter om enskilds affärs-<br>eller driftsförhållanden. Exempel då en sådan situation kan uppstå är i<br>samband med beredskapsplanering, utbildnings- eller övningsverksamhet<br>där ett elföretag har samordningsuppgifter. Det är från konkurrenssyn-<br>punkt angeläget att sådan information inte används på ett obehörigt sätt.</p>
<p>När det gäller verksamhet inom det allmänna, exempelvis hos elbered-<br>skapsmyndigheten, gäller sekretesslagens (1980:100) bestämmelser.<br>Motsvarande reglering saknas för enskild på elberedskapsområdet. Av<br>dessa skäl införs en regel om tystnadsplikt i den nya lagen. Bestämmelsen<br>omfattar personer som är eller har varit verksamma inom företag som<br>omfattas av lagen, främst på grundval av anställning eller uppdrag. Den<br>som obehörigen för en uppgift vidare eller utnyttjar informationen bryter<br>mot tystnadsplikten.</p>
<p>41</p>
<h2>11 Finansiering av elberedskapen</h2>
<p>Regeringens forslag: Medel for elberedskapsmyndighetens<br>verksamhet enligt elberedskapslagen och statens kostnader för<br>ersättning till elföretagen för beredskapsåtgärder anvisas över<br>statsbudgeten.</p>
<p>Elberedskapen skall finansieras genom en årlig avgift<br>(elberedskapsavgift) som betalas av innehavare av nätkoncession.<br>Elberedskapsavgiften skall grundas på antalet högspännings- och<br>lågspänningsabonnenter enligt de föreskrifter som regeringen<br>meddelar.</p>
<p>Elberedskapsutredningens (EBU) forslag: Överensstämmer delvis<br>med regeringens förslag. EBU föreslår att de medel som inflyter genom<br>elberedskapsavgiften inte redovisas över statsbudgeten utan samlas i<br>Riksgäldskontoret på ett räntebärande konto med kreditmöjligheter.</p>
<p>Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker<br>utredningens förslag eller lämnar det utan synpunkter. Två<br>remissinstanser, Svenska Kommunförbundet och Svenska<br>Elverksföreningen, avstyrker förslaget och anför att elberedskapens<br>kostnader istället bör finansieras med skattemedel.</p>
<p>Några remissinstanser, däribland Göteborgs kommun, Svenska<br>Kraftverksföreningen, Svenska Elverksföreningen och Svenska<br>Gasföreningen, anför att den föreslagna elberedskapsavgiften skall kunna<br>föras vidare till elkunderna.</p>
<p>Elsäkerhetsverket anför att det är en fördel att avgifterna inom<br>elområdet betalas till en myndighet, men att det inte är självklart att det<br>är Elsäkerhetsverket som skall administrera uppbörden. Verket anför att<br>avgiftssystemens administrationskostnader bör delas av de berörda<br>myndigheterna. Vidare föreslås att förordningen (1995:1145) om<br>redovisning av nätverksamhet ändras så att nätmyndigheten kan ta in<br>uppgifter om antalet låg- och högspänningsabonnentcr, för att därigenom<br>säkerställa att rätt avgiftsbelopp betalas in.</p>
<p>Länsstyrelserna i Uppsala och Hallands län anför att EBU:s förslag till<br>finansieringssystem bör kompletteras med en analys av konsekvenser för<br>elföretagen, näringslivet och hushållen m.fl.</p>
<p>Skälen for regeringens förslag: Enligt vad regeringen tidigare har<br>redovisat har NUTEK i programplanen för funktionen Energiförsörjning<br>perioden år 1997 - 2001 beräknat elberedskapens medelsbehov till ca. 300<br>miljoner kronor per år under perioden 1997 - 2001 (prop. 1996/97:4 s.<br>287). Regeringen uppdrog i oktober 1996 åt Svenska kraftnät att förbereda<br>förändringar som inom affärsverkets verksamhet följer av<br>totalförsvarsbeslutet i december 1996. Svenska kraftnät har i en skrivelse<br>den 2 december 1996 redovisat uppdraget (dnr N97/2807). I skrivelsen<br>redovisas även Svenska kraftnäts förslag till inriktning av elberedskapen<br>för perioden år 1997 - 2001, med beräkning av medelsbehov. I detta<br></p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>42</p>
<p>belopp ingår kostnader for beredskapsåtgärder inom Svenska kraftnät. Prop. 1996/97:86<br>Enligt Svenska kraftnäts beräkningar uppgår medelsbehovet till ca. 220<br>miljoner kronor per år under den aktuella perioden. Skillnaden i<br>medelsbehov mellan Svenska kraftnäts och NUTEK:s beräkningar<br>förklaras främst av att Svenska kraftnät utgår från en mindre omfattande<br>beredskapslagring av fossila bränslen vid elproducerande anläggningar och<br>en mindre beredskapsorganisation. Vidare planeras vissa åtgärder att i<br>större utsträckning genomföras under en anpassningsperiod.</p>
<p>Avgiftsfinansiering för beredskapen inom infrastruktur områdena</p>
<p>Regeringen har i prop. 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse - etapp 2<br>redogjort for sin syn på hur den civila beredskapen i framtiden bör<br>finansieras. Enligt propositionen skall den s.k. ansvarsprincipen utökas så<br>att den även är vägledande för fördelningen av kostnadsansvaret for<br>beredskapsåtgärder. Vidare bör avgiftsfinansiering användas då det av<br>konkurrens- eller rättviseskäl är direkt olämpligt att låta enskilda aktörer<br>inom en sektor bära hela kostnaden for de beredskapsåtgärder som de<br>åläggs att genomföra. I sådana fall skall genom en lämpligt utformad<br>avgift kostnaderna spridas ut på samtliga aktörer inom sektom.</p>
<p>Regeringen redovisade bedömningen att kostnaderna för<br>beredskapsåtgärdema inom vissa infrastrukturområden, däribland<br>elförsörjningen, skall finansieras genom avgifter. Regeringen återkommer<br>nu med ett förslag till finansieringssystem for beredskapen inom<br>elförsörjningen.</p>
<p>Avgiftssystem för elberedskapen</p>
<p>Förslaget innebär att en särskild avgift, elberedskapsavgiften, införs för att<br>finansiera verksamheten med elberedskapen. Avgiften tas ut årligen som<br>en offentligrättsligt reglerad avgift. De beredskapsåtgärder som avgiften<br>skall finansiera är inriktade på krig eller krigssituationer, men leder till att<br>leveranssäkerheten stärks även i fredstid. Elsystemet är ett<br>sammanhängande system vilket innebär att en åtgärd i en del av systemet<br>har en positiv effekt på leveranssäkerheten i elsystemet som helhet. Detta<br>kommer nätföretagen till godo. Avgiften bör därför tas ut från innehavare<br>av nätkoncession enligt ellagen.</p>
<p>Avgiften grundas på antalet till nätkoncessionshavarens nät anslutna<br>lågspännings- respektive högspänningsabonnenter. Med<br>lågspänningsabonnent avses den som är ansluten med en spänningsnivå<br>som är 1000 volt eller lägre. Avgiften utformas som en fast avgift med<br>två nivåer, en för hög- och en för lågspänningsabonnenter. Proportionerna<br>mellan avgiftsnivåerna fastställs av regeringen enligt bemyndigande i<br>elberedskapslagen. Avgiften överensstämmer därmed med det system som<br>gäller för den s.k. nätövervakningsavgiften som skall täcka kostnaderna<br>för Nätmyndighetens verksamhet. Beredskapsavgiften har också likheter<br>med den s.k. elsäkerhetsavgiften som skall täcka kostnaderna för<br>Elsäkerhetsverkets verksamhet. För elsäkerhetsavgiften gäller dock att 43</p>
<p>skyldigheten att betala avgift ligger på den enskilde elabonnenten. Även<br></p>
<p>de föreslagna grunderna för beräkning av avgiften skiljer sig något från Prop. 1996/97:86<br>elsäkerhetsavgiften.</p>
<p>Avgiftsintäkterna redovisas på inkomsttitel på statsbudgeten. Det är<br>angeläget att elberedskapsavgiften kan tas ut på ett sådant sätt att<br>uppbörden kan ske enkelt och med låga administrativa kostnader. Av<br>effektivitetsskäl bör Elsäkerhetsverket ansvara för uppbörden av avgiften<br>så att den samordnas med uppbörden av övriga avgifter inom<br>elförsörjningen.</p>
<p>Svenska kraftnät skall årligen beräkna medelsbehovet för elberedskapen<br>på den av statsmakterna angivna ambitionsnivån och förslå hur de<br>beräknade medlen bör disponeras. De medel som skall utbetalas för att<br>täcka kostnaderna för verksamheten enligt elberedskapslagen kommer inte<br>att vid något tillfälle överstiga redovisade avgiftsintäkter. Förslaget skall<br>beredas i samband med programplaneringen och beredningen av budget-<br>underlaget för det civila försvaret.</p>
<p>Regeringen föreslår i budgetpropositionen ambitionsnivå med samman-<br>hängande beräkningar av medelsbehov och avgiftsuttag för verksamheten<br>med elberedskap. Programplanen och Svenska kraftnäts beräkningar tjänar<br>som underlag för regeringens förslag. Avgiftsuttaget fastställs av<br>riksdagen i samband med budgetprövningen, då den beslutar om<br>ambitionsnivå och hur medlen skall användas. Medel för verksamheten<br>anvisas via anslag på statsbudgeten. Regeringen fastställer avgifterna med<br>ledning av riksdagens beslut om avgiftsuttag.</p>
<p>För att erhålla kontinuitet och långsiktighet i investeringsplaneringen<br>inom elberedskapsområdet är det angeläget att medelstilldelningen kan<br>bedömas med viss framförhållning. Därför bör riktlinjer för nivån på<br>avgiftsuttaget antas i samband med försvarsbesluten då även<br>ambitionsnivån för elberedskapen på längre sikt fastställs.</p>
<p>De årliga elberedskapsavgiftefna har av EBU beräknats till 36 kronor<br>per lågspänningsabonnent och 1960 kronor per högspänningsabonnent vid<br>en utgiftsnivå om 200 miljoner kronor per år. EBU har utgått ifrån den<br>relation mellan låg- och högspänningsabonnenter som gäller för<br>elsäkerhetsavgiften.</p>
<p>Regeringens förslag överensstämmer i huvudsak med de principer för<br>ett avgiftssystem som föreslagits av EBU. En väsentlig skillnad är att<br>EBU föreslår att avgiftsintäkterna inte skall redovisas på inkomsttitel utan<br>att de skall fonderas på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret.</p>
<p>Det regelverk för den statliga budgetprocessen som genom riksdagens<br>beslut i december 1996 gäller från den 1 januari 1997 innebär bl.a. att s.k.<br>bruttobudgetering tillämpas för offentligrättsligt reglerade avgifter (prop.<br>1995/96:220, bet. 1995/96:KU3, rskr. 1996/97:27). Det innebär att intäkter<br>från sådana avgifter redovisas på inkomsttitel i statsbudgeten och att<br>medel för den verksamhet avgifterna är avsedd att finansiera anvisas på<br>anslag i statsbudgeten. Dessa principer skall gälla för elberedskaps-<br>avgiften och medelstilldelningen till elberedskapsverksamheten.</p>
<p>Regeringen avser att återkomma till riksdagen i tilläggsbudgeten<br>angående närmare förslag om medelstilldelning och avgiftsuttag för<br>elberedskapen avseende budgetåret 1997.</p>
<p>44</p>
<p>Finansiering av beredskapsåtgärder inom Svenska kraftnät</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Svenska kraftnät omfattas inte av elberedskapslagen. Det innebär att<br>beredskapsåtgärder i verkets anläggningar och verksamhet inte är ersätt-<br>ningsberättigande. I stället skall finansieringen ske med medel från verkets<br>affärsverksamhet enligt samma ordning som nu gäller. Kostnaderna för<br>dessa beredskapsåtgärder bör redovisas tydligt i Svenska kraftnäts<br>verksamhet. Dessa kostnader ingår i Svenska kraftnäts nätverksamhet och<br>därmed i underlaget för nättariffen för stamnätet. Det bör av nättariffen<br>klart framgå hur stor del som används för att finansiera<br>beredskapsåtgärder i stamnätet. Det skall framhållas att Svenska kraftnät<br>liksom alla nätägare inom ramen för nätverksamhet redan i fredstid är<br>skyldigt att vidta beredskapsåtgärder som syftar till att upprätthålla bered-<br>skapen i krig.</p>
<p>Omfattningen av och den övergripande inriktningen på Svenska<br>kraftnäts beredskapsåtgärder bör beslutas av riksdagen i samband med<br>budgetprövningen.</p>
<p>Enligt vad regeringen inhämtat kan kostnaderna för de<br>beredskapsåtgärder i stamnätet som är aktuella under de kommande fem<br>åren uppskattas till mellan 20 och 40 miljoner kronor per år.</p>
<p>Statsfinansiella effekter</p>
<p>De i propositionen framlagda lagförslagen torde inte fa någon nämnvärd<br>påverkan på statsfinanserna eftersom elberedskapsmyndighetens verksam-<br>het skall avgiftsfinansieras och då någon betydande ökning av antalet<br>förvaltningsärenden som överklagas till domstol inte förväntas. Förslaget<br>torde inte heller nämnvärt påverka ärendemängden hos åklagarmyndig-<br>heter och allmänna domstolar.</p>
<p>45</p>
<h2>12 Övriga lagstiftningsåtgärder</h2>
<h3>12.1 Beredskapslagring av bränslen för elproduktion</h3>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Regeringens förslag: Hänvisning införs i lagen (1984:1049) om<br>beredskapslagring av olja och kol om att ersättning för viss<br>beredskapslagring lämnas enligt elberedskapslagen.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far<br>medge att beredskapslager för krigssituationer vid gasturbiner och<br>kraftvärmeverk tillfälligt tas i anspråk även vid andra svåra<br>påfrestningar.</p>
<p>Elberedskapsutredningens (EBU) förslag: I EBU:s förslag har<br>beredskapslagring för elproduktion undantagits från tillämpningen av<br>lagen om beredskapslagring av olja och kol. Utredningen berör inte frågan<br>om medgivande att tillfälligt ta beredskapslagren i anspråk.</p>
<p>Remissinstanserna: NUTEK erinrar om att totalförsvarsplaneringen<br>skall inriktas även mot svåra påfrestningar i fred. Den möjlighet som nu<br>finns att medge att krigsberedskapslager av bränslen vid oljekondensverk<br>används i särskilda situationer bör utvidgas till att gälla även beträffande<br>gasturbiner och kraftvärmeverk.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I elberedskapslagen har införts<br>bestämmelser om att ersättning skall betalas ut till innehavare av<br>elproducerande anläggningar för beredskapslagring för krigssituationer<br>som ålagts enligt lagen om beredskapslagring av olja och kol. För<br>tydlighets skull bör en hänvisning införas i den senare lagen om<br>ersättningsbestämmelsen i elberedskapslagen.</p>
<p>Sedan länge har innehavarna av de större oljekondensverken och<br>gasturbinanläggningama varit ålagda att hålla särskilda beredskapslager,<br>vars storlek bestäms utifrån vissa antaganden om behovet att driva<br>anläggningarna i krigssituationer. För kraftvärmeverken förekommer<br>lagring för såväl fredskriser som krigssituationer. Regeringen eller den<br>myndighet som regeringen bestämmer har dock om särskilda skäl<br>förelegat fatt medge att beredskapslager för oljekondensverk tillfälligt tas<br>i anspråk för anläggningens drift även i andra situationer. Bestämmelsen<br>är i första hand avsedd för extrema torrår, men bör även vara tillämplig<br>vid lokal eller regional s.k. ö-drift om stamnätet slås ut genom t.ex.<br>sabotage eller extrema oväder.</p>
<p>Regeringen har vid tidigare överväganden (senast i prop. 1994/95:176<br>s. 54) inte funnit anledning föreslå vidgad möjlighet att i fredstid medge<br>ianspråktagande av krigslager. Med det synsätt som ligger till grund för<br>regleringen i elberedskapslagen gör regeringen nu bedömningen att lager<br>vid även andra elproducerande anläggningar än oljekondensverk i extrema<br>fall bör kunna tas i anspråk tillfälligt efter beslut av regeringen eller den<br>myndighet som regeringen bestämmer.</p>
<p>46</p>
<h3>12.2 Skyddsåtgärder för rörledningar</h3>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Regeringens bedömning: Skyddsåtgärder för rörledningar för<br>transport av råolja, naturgas och produkter av råolja eller naturgas<br>skall tills vidare regleras i koncessionsvillkoren för sådana<br>rörledningar.</p>
<p>Elberedskapsutredningens (EBU) forslag: Överensstämmer med<br>regeringens bedömning.</p>
<p>Remissinstanserna: Endast en instans, Svenska Gasföreningen,<br>kommenterar utredningens förslag. Föreningen ansluter sig till<br>utredningens förslag att frågor om skyddsåtgärder inom naturgasområdet<br>bör kunna inordnas som villkor i koncessionsgivningen.</p>
<p>Skälen for regeringens bedömning: Krigsskyddslagen blev tillämplig<br>på rörledningar i samband med att lagen (1978:160) om vissa rörledningar<br>(rörledningslagen) trädde ikraft år 1978. Rörledningslagen omfattar bl.a.<br>rörledningar för transport av råolja, naturgas eller produkter av råolja eller<br>naturgas. Skälet till att krigsskyddslagen gjordes tillämplig var att man<br>ansåg att rörledningar för transport av sådana produkter i fråga om<br>betydelse för samhällsverksamheten och näringslivet var att jämställa med<br>de anläggningar som redan omfattades av krigsskyddslagen (prop.<br>1977/78:86, bet. 1977/78:NU47, rskr. 1977/78:210).</p>
<p>Enligt rörledningslagen skall koncession avseende rörledningar förenas<br>med villkor som behövs för att skydda allmänna intressen eller enskild<br>rätt.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning är rörledningar för transport av råolja,<br>naturgas och produkter av råolja eller naturgas i allmänhet så viktiga för<br>totalförsvaret och folkförsörjningen att de måste skyddas mot inverkan<br>från stridshandlingar. Intresset av att skyddsåtgärder vidtas bör dock<br>kunna tillgodoses genom lämplig utformning av villkor i samband med<br>att koncession för rörledningar meddelas. Eftersom frågan om<br>skyddsåtgärder för rörledningar sålunda kan lösas på annat sätt är det inte<br>nödvändigt att rörledningar omfattas av elberedskapslagen. Koncessioner<br>enligt rörledningslagen meddelas av regeringen efter utlåtande från<br>koncessionsmyndigheten som f.n. är NUTEK. 1 egenskap av ansvarig<br>myndighet för funktionen Energiförsörjning inom totalförsvarets civila del<br>är NUTEK väl skickat att ta till vara beredskapsintresset i ärenden som<br>kan bli aktuella.</p>
<p>47</p>
<h2>13 Ikraftträdande</h2>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Regeringens förslag: Elberedskapslagen och de övriga lagförslagen<br>skall träda i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>Elberedskapsutredningens (EBU) förslag: Överensstämmer med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser instämmer i utredningens<br>förslag eller lämnar det utan synpunkter.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det föreliggande lagförslaget<br>innehåller inte några omedelbart genomgripande förändringar för företagen<br>inom elförsörjningen, bortsett från förslaget om rätt till ersättning för<br>beredskapsåtgärder. Det krävs därför inga omfattande eller<br>kostnadskrävande förändringar för att anpassa verksamheten hos<br>elföretagen till den nya lagstiftningen. De förändringar som krävs på<br>myndighetssidan har i huvudsak redan genomförts som en följd av att<br>Svenska kraftnät den 1 januari 1997 övertog ansvaret för elberedskapen.</p>
<p>Verksamheten med elberedskap finansieras under första halvåret 1997<br>dels med anslag från statsbudgeten som anvisats för ändamålet av<br>riksdagen för budgetåret 1997, dels med kvarvarande medel på äldre<br>anslag som tidigare anvisats för elberedskapsändamål (prop. 1996/97:1<br>UO 6, bet. 1996/97:FöUl, rskr. 1996/97:112). Vad gäller finansieringen<br>för andra halvåret 1997 har regeringen angivit att planeringen utgår ifrån<br>att avgiftsfinansiering införs från den 1 juli 1997. Försvarsutskottet har<br>uttalat att det är särskilt viktigt att finansieringen säkras från och med den<br>1 juli 1997 för de beredskapsåtgärder som behöver vidtas. Vidare har<br>försvarsutskottet anfört att det förutsätter att frågan om en<br>avgiftsfinansiering på området far en så grundlig och allsidig beredning<br>att finansieringen av beredskapsåtgärdema inom funktionen<br>Energiförsörjning säkras från och med den 1 juli 1997.</p>
<p>Det är enligt regeringens bedömning angeläget att lagstiftningen kan<br>träda i kraft så snart som möjligt. En lämplig tidpunkt är den 1 juli 1997.<br>Därmed förbättras förutsättningarna för ett effektivt elberedskapsarbete,<br>samtidigt som elberedskapens finansiering tryggas.</p>
<p>48</p>
<h2>14 Författningskommentar</h2>
<h3>14.1 Förslaget till elberedskapslag</h3>
<h4>1 §</h4>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>I denna paragraf anges lagens tillämpningsområde och syfte.<br>Bestämmelserna i lagen syftar till att reglera ansvaret för den planering<br>och de åtgärder som behövs för att kunna tillgodose elförsörjningen i<br>Sverige vid höjd beredskap enligt lagen (1992:1403) om totalförsvar och<br>höjd beredskap. Med elförsörjningen i landet avses inte enbart landet som<br>helhet utan även elförsörjningen inom en viss ort eller ett visst område.</p>
<p>Enligt 1 § lagen om totalförsvar och höjd beredskap är höjd beredskap<br>antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Om Sverige är i krig<br>råder enligt 3 § samma lag högsta beredskap. 1 andra fall då det råder<br>krigsfara eller sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av<br>krig utanför Sverige eller av att Sverige t.ex. har varit i krig far<br>regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap.</p>
<p>Som bestämmelser om elberedskap anses föreskrifter om de förberedelser<br>av olika slag som görs i fred i syfte att trygga elförsörjningen vid höjd<br>beredskap. Särskild betydelse har då de elektriska anläggningarna och<br>funktionen hos dessa. Men även verksamheten i övrigt på elområdet såvitt<br>avser produktion och överföring av el samt handel med el har inte sällan<br>väsentlig betydelse för elförsörjningen.</p>
<p>Hur den faktiska verksamheten vid produktion och överföring av el och<br>handel med el vid höjd beredskap skall styras är inte frågor som denna<br>lag reglerar. Lagen tar inte sikte på åtgärder hos den enskilde<br>elanvändaren. Termen användning finns därför inte med när det anges vad<br>lagen innehåller. En annan sak är att beredskapsåtgärder av olika slag<br>indirekt kan fa betydelse för verksamheten på elområdet och på<br>användningen av el. I fråga om den direkta styrningen av verksamheterna<br>finns bestämmelser i bl.a. 15 a § lagen (1902:71 s.l), innefattande vissa<br>bestämmelser om elektriska anläggningar och om användningen vid höjd<br>beredskap finns bestämmelser i ransoneringslagen (1978:268).</p>
<h4>2§</h4>
<p>I första stycket anges att endast bestämmelsen om kostnadsersättning är<br>tillämplig på beredskapslagring av bränsle som används för elproduktion.<br>I övriga delar gäller lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och<br>kol.</p>
<p>Elberedskapslagen tar främst sikte på fysiska åtgärder som hänför sig<br>till byggnadskonstruktioner och utrustning som tillhör anläggningar och<br>inte på åtgärder som gäller anordnande av bevakning eller av verkskydd.<br>I dessa frågor hänvisas därför i andra och tredje styckena till den<br>särskilda lagstiftning som finns om skydd för samhällsviktiga anlägg-<br>ningar och om verkskydd. Det förtjänar påpekas att uppräkningen i andra<br>stycket inte är uttömmande i fråga om annan allmän<br>beredskapslagstiftning som kan beröra ett elföretag.</p>
<p>49</p>
<p>4 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 86</p>
<h4>3§</h4>
<p>I första stycket anges vad som menas med beredskapsåtgärder. En<br>beredskapsåtgärd är i princip varje särskild åtgärd som beslutas i enlighet<br>med lagens syfte, dvs. att tillgodose elförsörjningen i riket vid höjd<br>beredskap. Mängden av åtgärder som kan behövas för att tillgodose<br>elförsöijningen i riket är stor. Det är också så att formerna för<br>beredskapsåtgärder varierar över tiden med vad som för närvarande kan<br>betecknas som en övergång från ett objektorienterat till ett<br>systemorienterat synsätt. Självfallet har den tekniska utvecklingen stor<br>betydelse. Ändrade synsätt och nya tekniker gör att det i dag inte kan<br>förutses vad som i framtiden krävs för en tillräcklig elberedskap. Det<br>finns därför i lagen inte någon närmare preciserad eller exemplifierad<br>uppräkning över vilka åtgärder som avses. Bland olika åtgärder kan<br>nämnas fysiska skyddsåtgärder vid elektriska anläggningar och<br>anläggningar som behövs för driften, t.ex. en anläggnings placering, val<br>av byggnadsmaterial, dimensionering av grund, väggar och tak, inhägnad<br>och larm, anskaffande och lagring av reservdelar, komplettering med<br>systemtekniska delar, utbildning och övning av egen och krigsplacerad<br>personal, krigsplanläggning av driften vid en elektrisk anläggning samt<br>krigsplanläggning av annan verksamhet som omfattas av lagens<br>bestämmelser.</p>
<p>För mindre elektriska anläggningar torde det inte annat än i<br>undantagsfall vara befogat med åtgärder avseende s.k. fortifikatoriskt<br>skydd, medan detta kan komma i fråga vid större anläggningar som i krig<br>kan väntas bli utsatta för stridshandlingar. Även mindre anläggningar kan<br>emellertid spela en stor roll för elsystemet varför tekniska kompletteringar<br>leder till ökad leveranssäkerhet.</p>
<p>Åtgärder för att öka produktions- och överföringssystemets uthållighet<br>under höjd beredskap genomförs i dag inte enbart i form av traditionella<br>skyddsåtgärder mot brand- och sprängverkan. Exempelvis är det en<br>strävan att förbättra möjligheterna till övergång och drift av elsystemet i<br>separata delsystem (s.k. ö-drift) i händelse av att stamnätet skulle sättas<br>ur funktion. Åtgärder som här kommer i fråga omfattar bl.a.</p>
<p>- tekniska förstärkningsåtgärder i kontroll- och fjärrstymingssystem,</p>
<p>- förberedelser vid produktionsanläggningar för dödnätsstart, husturbin-<br>drift och drift av separata delsystem (vilket kräver installation av<br>frekvensregleringsutrustning, dieselaggregat, kompletteringar av regionala<br>och lokala nät, kompletteringar av driftövervakningsutrustning samt<br>manualer, utbildning och övning för drift under höjd beredskap),</p>
<p>- åtgärder i ledningsnät för säkrare matning,</p>
<p>- anskaffning av reservkomponenter till vissa produktions- och distribu-<br>tionsanläggningar samt</p>
<p>- installation av styr- och reglerteknik för målinriktade leveranser.</p>
<p>Beredskapsåtgärder i form av beredskapslagring av olja och kol är<br>undantagna från lagen, jfr. kommentaren till 2 §.</p>
<p>Vilka åtgärder som i det enskilda fallet skall genomföras vid en<br>anläggning eller i en verksamhet beslutar elberedskapsmyndigheten om,<br>se vidare 5 §.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>50</p>
<p>I andra stycket bemyndigas regeringen eller efter regeringens Prop. 1996/97:86<br>bemyndigande elberedskapsmyndigheten att meddela föreskrifter om vilka<br>åtgärder som kan utgöra beredskapsåtgärder. Genom generella men<br>preciserade föreskrifter som har sin grund i lagens syfte kan en god<br>förutsebarhet skapas i fråga om skyldigheterna i beredskapshänseende för<br>den som driver verksamhet som omfattas av lagens bestämmelser eller<br>som avser att starta en sådan verksamhet. Stöd för bemyndigandet finns<br>i 8 kap. 7 § första stycket 3 regeringsformen.</p>
<h4>4§</h4>
<p>Beredskapsåtgärder skall vidtas i verksamhet avseende produktion och<br>överföring av el samt handel med el. Någon begränsning, liknande den i<br>dag gällande, dvs. att det skall vara fråga om anläggningar av viss storlek<br>eller att verksamheten skall vara av viss omfattning finns inte. Eftersom<br>de beredskapsåtgärder som beslutas skall vara inriktade på att tillgodose<br>elförsörjningen vid höjd beredskap kommer de anläggningar och verk-<br>samheter som berörs att, oavsett storlek, ha en särskild betydelse inom<br>elförsörjningssystemet.</p>
<p>I bestämmelsen stadgas att skyldigheten att vidta beredskapsåtgärder<br>enligt huvudregeln vilar på den som driver den verksamhet som är aktuell.<br>Normalt torde det vara ägaren som själv driver sin verksamhet men<br>verksamheten kan även drivas av en nyttjanderättshavare. I de fall där<br>annan än ägaren driver verksamheten kan beslutet om beredskapsåtgärder<br>även riktas mot ägaren. En förutsättning för att så skall få ske är att det<br>kan anses lämpligt. Som riktlinje kan anges att om åtgärderna kräver mer<br>eller mindre omfattande ingrepp i egendom bör beslutet riktas till ägaren<br>och i övrigt mot den som driver verksamheten. Det kan även bli fråga om<br>att beslut om beredskapsåtgärder rör anläggning som skall uppföras. I<br>dessa fall kan det vara aktuellt att rikta beslutet till ägaren eller i vissa fall<br>nyttjanderättshavaren till fastigheten. Avgörande för vem som skall vidta<br>åtgärderna torde bli vem som kommer att utföra byggnadsarbeten m.m.</p>
<p>De beredskapsåtgärder som skall vidtas är de som elberedskapsmyndig-<br>heten enligt 5 § i det enskilda fallet beslutat om.</p>
<p>Elberedskapsmyndigheten skall utses av regeringen. Regeringen har för<br>avsikt att utse Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) till<br>elberedskapsmyndighet. Svenska kraftnät förvaltar och driver stamnätet<br>för statens räkning. En intressekonflikt skulle uppkomma om Svenska<br>kraftnät utan begränsning eller särreglering omfattas av elberedskapslagen.<br>Efter synpunkter från Lagrådet har ett andra stycke intagits i paragrafen<br>i vilket Svenska kraftnät undantas från lagens tillämpning. Frågan om hur<br>Svenska kraftnäts eget beredskapsarbete skall hanteras och finansieras<br>behandlas i den allmänna motiveringen under avsnitten 9 och 11.</p>
<h4>5§</h4>
<p>I bestämmelsen anges att elberedskapsmyndigheten är den på området<br>beslutande myndigheten. Det ankommer på regeringen att ta ställning till 51</p>
<p>vilken myndighet som skall vara elberedskapsmyndighet.</p>
<p>Det är elberedskapsmyndigheten som i det enskilda fallet beslutar vilka Prop. 1996/97:86<br>åtgärder som skall genomföras vid en anläggning eller i en verksamhet.<br>Avgörande är då bl.a. förhållandena vid anläggningen, anläggningens<br>placering och roll i elsystemet samt anläggningens betydelse för<br>användarna. Självklart är att elberedskapsmyndighetens beslut skall kunna<br>återföras till lagens syfte att tillgodose elförsörjningen i riket vid höjd<br>beredskap.</p>
<p>Det är inte elberedskapsmyndighetens uppgift att bestämma om<br>prioriteringen mellan olika behov av el. Sådana prioriteringar görs vid<br>höjd beredskap av regeringen eller de myndigheter under regeringen som<br>har att svara för ledning och samordning av totalförsvarets verksamhet.</p>
<p>Vidare stadgas att elberedskapsmyndigheten inte far besluta om bered-<br>skapsåtgärder som är mer betungande än som kan anses skäligt med<br>hänsyn till anläggningens eller verksamhetens omfattning och betydelse.<br>Ett liknande stadgande finns i 5 § lagen (1942:335) om särskilda skydds-<br>åtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. Som framhölls i den allmänna<br>motiveringen avsåg man därmed att åtgärder som hindrade ett företags<br>tillkomst eller utveckling inte fick föreskrivas. Motsvarande gäller även<br>vid tillämpningen av den nya lagen. Det kan också uttryckas så att<br>åtgärder inte får beslutas som medför att ändamålet med företaget inte kan<br>tillgodoses eller att förutsättningarna för företaget rubbas avsevärt. Vid<br>bedömningen av skäligheten bör utöver vad som ovan nämnts bl.a. även<br>beaktas företagets storlek och framtida avkastningsförmåga samt<br>konkurrensförhållandena på marknaden. Utrymmet för att bedöma en åt-<br>gärd som mer betungande än som kan anses skäligt har dock minskat<br>eftersom ersättning för kostnader som huvudregel kommer att utges.</p>
<p>I bestämmelsen framhålls att elberedskapsmyndigheten vid utformningen<br>av beslutet skall beakta de effekter en åtgärd kan få på beredskapen inför<br>svåra påfrestningar på samhället i fred. Tanken är att en helhetssyn skall<br>tillämpas på beredskapsåtgärdema. Det innebär att det är förhållanden vid<br>höjd beredskap som i princip avgör dimensionering och utformning av<br>beredskapsåtgärdema men att behoven vid fredstida störningar ges vikt<br>vid avvägningar.</p>
<p>Såsom Lagrådet framhållit utgör bestämmelsens avfattning inte något<br>hinder mot att elberedskapsmyndigheten, så snart det finns sakliga skäl<br>därtill, meddelar ett nytt beslut angående nya eller ändrade<br>beredskapsåtgärder. Det finns därför inte behov av en särskild bestäm-<br>melse om att myndigheten kan fatta nya beslut vid ändrade förhållanden.<br>Förhållanden som kan föranleda ändrade eller nya beslut kan t.ex. vara att<br>en ny krigsviktig verksamhet tillkommit i ett område som tidigare varit<br>av liten betydelse för totalförsvaret eller att elsystemet byggts ut eller<br>förändrats på annat sätt så att åtgärder blir påkallade i en anläggning som<br>tidigare haft liten betydelse för beredskapen.</p>
<p>Ett beslut om beredskapsåtgärder får enligt andra stycket inte innefatta<br>anskaffande av vapen.</p>
<p>52</p>
<p>6§</p>
<p>Bestämmelsen innehåller föreskrifter om anmälningsskyldighet i fråga om<br>fysiska förändringar av en anläggning. En liknande bestämmelse finns i<br>lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar<br>m.m. Anmälningsskyldigheten omfattar endast anläggningar som är av<br>väsentlig betydelse för elförsörjningen i Sverige eller inom en ort eller ett<br>område. De anläggningar som i dag kan komma i fråga är t.ex kraftverk,<br>vattenregleringsmagasin, elledningar, transformator- och kopplings-<br>stationer, reservdelsförråd, samt drift- och övervakningscentraler för<br>produktions- och nätdrift, med tillhörande styr- och kommunikations-<br>system.</p>
<p>I 8 § bemyndigas regeringen eller efter regeringens bemyndigande<br>elberedskapsmyndigheten att genom föreskrifter ange vilka anläggningar<br>som skall anses vara av väsentlig betydelse för elförsörjningen.</p>
<p>Särskilt vid större anläggningar är det så att åtgärder som avser att<br>exempelvis förstärka grundkonstruktionen och öka motståndskraften mot<br>brand- och sprängskador svårligen och endast till stora kostnader kan<br>genomföras sedan anläggningen uppförts. Det är därför angeläget att det<br>på ett tidigt stadium prövas vilka beredskapsåtgärder som behövs.<br>Förutsättningarna härför finns om anmälningsskyldigheten iakttas. Som<br>anges i bestämmelsen skall elberedskapsmyndighetens beslut avvaktas<br>innan åtgärden vidtas. Självfallet skall elberedskapsmyndigheten, på<br>samma sätt som i dag gäller för Krigsskyddsnämnden för kraftan-<br>läggningar, avgöra dessa ärenden så snabbt att byggnadsarbetena m.m.<br>inte fördröjs.</p>
<p>Ytterst är det den som driver en anläggning som skall ändras som har<br>ansvaret för att en anmälan görs, dvs. ägaren till anläggningen eller<br>fastigheten eller i förekommande fall nyttjanderättshavaren. Om någon<br>verksamhet inte drivs skall anmälningsskyldigheten fullgöras av ägaren<br>eller nyttjanderättshavaren till anläggningen eller fastigheten. Bestämmel-<br>ser härom har tagits in i andra stycket.</p>
<p>Enligt 11 § kan den som utan att anmäla det uppför, bygger om eller på<br>annat sätt ändrar en anläggning själv få bära en del av kostnaderna för de<br>beredskapsåtgärder elberedskapsmyndigheten beslutar om. Vidare finns<br>straffbestämmelser i 18 §.</p>
<p>Regeringen kommer i verkställighetsföreskrifter att lämna närmare an-<br>visningar om anmälningsskyldighetens fullgörande.</p>
<p>7§</p>
<p>Genom bestämmelsen införs anmälningsskyldighet också för andra större<br>förändringar än de som avses i 6 §. Det är fråga om organisatoriska för-<br>ändringar. Bestämmelsen har ett vidare tillämpningsområde än föregående<br>paragraf och omfattar även produktions- eller överföringsverksamhet eller<br>verksamhet avseende handel med el. En förutsättning för anmälningsskyl-<br>dighet är dock att verksamheten är av väsentlig betydelse för elförsörj-<br>ningen.</p>
<p>Verksamhetsförändringar som omfattas av anmälningsskyldigheten är<br></p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>53</p>
<p>t.ex. nedläggning, överlåtelse, väsentlig neddragning eller utvidgning av Prop. 1996/97:86<br>verksamheter som har en central roll i elförsörjningssystemet. I 8 §<br>bemyndigas regeringen eller efter regeringens bemyndigande elbered-<br>skapsmyndigheten att närmare precisera vilka verksamheter och verksam-<br>hetsförändringar som avses.</p>
<p>Syftet med att dessa verksamhetsförändringar anmäls är främst att<br>elberedskapsmyndigheten skall kunna följa de ändringar på elmarknaden<br>som är av större betydelse från beredskapssynpunkt. Till stor del kommer<br>anmälningsskyldigheten att kunna fullgöras vid den löpande beredskaps-<br>planeringen och övriga kontakter mellan elberedskapsmyndigheten och<br>elföretagen. Anmälan skall ske senast i samband med att ändringen<br>genomförs. Regeringen kommer att lämna närmare föreskrifter om<br>anmälningsskyldighetens fullgörande.</p>
<h4>8§</h4>
<p>I denna paragraf lämnas bemyndigande för regeringen eller elbered-<br>skapsmyndigheten att närmare ange vilken typ av anläggningar och slag<br>av verksamheter som skall anses vara av väsentlig betydelse för<br>elförsörjningen samt vilka verksamhetsförändringar som är väsentliga.<br>Avsikten är inte att det genom en uttömmande uppräkning skall anges<br>t.ex. vilka anläggningar som omfattas. En avgränsning bör åstadkommas<br>genom en kombination av angivande av storleksgränser för olika<br>anläggningstyper och geografiska angivelser. Som utvecklats närmare i<br>den allmänna motiveringen kan numera små kraftanläggningar ha ett<br>särskilt beredskapsvärde dels genom att försörja vissa viktiga<br>försvarsanläggningar dels genom att utgöra startmotor för andra<br>kraftstationer. Hur det i dag kan vara aktuellt att bestämma vilka<br>anläggningar som bör omfattas med hänsyn till bl.a. effekt, spänning,<br>storlek eller funktion har utvecklats under avsnitt 7 i den allmänna<br>motiveringen. I samma avsnitt har frågan om vilka verksamhets-<br>förändringar som kan anses vara av väsentlig betydelse diskuterats.</p>
<p>Stöd för bemyndigandet finns i 8 kap. 7 § första stycket 3 regerings-<br>formen.</p>
<h4>9§</h4>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om giltigheten av en anmälan enligt<br>6 §. Om t.ex. en ändringsåtgärd som anmälts inte påbörjats inom två år<br>skall en ny anmälan göras. Bestämmelsen blir främst aktuell i de fall<br>elberedskapsmyndigheten vid en första anmälan inte ansett att<br>beredskapsåtgärder behöver vidtas. Genom en förnyad anmälan ges<br>myndigheten tillfälle att på nytt ta ställning till frågan om<br>beredskapsåtgärder är påkallade. En motsvarande bestämmelse finns i<br>lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder vid vissa kraftanläggningar<br>m.m.</p>
<p>54</p>
<h4>10 §</h4>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Första stycket innehåller huvudregeln om ersättning för kostnader för<br>åtgärder som vidtas med stöd av lagen, dvs. beredskapsåtgärder som varit<br>föremål för elberedskapsmyndighetens prövning och beslut. Med<br>ersättning avses full ersättning för kostnaderna. Det är ofta svårt att i<br>förväg ange kostnaderna och därmed ersättningens storlek på annat sätt<br>än att en kostnadsram anges.</p>
<p>I andra stycket räknas de undantagsfall upp där ersättning inte betalas<br>ut.</p>
<p>Som framgår av 11 § kan beslut fattas om att bl.a. den som producerar<br>eller överför elektrisk kraft själv skall svara för den merkostnad som<br>uppstått på grund av att beredskapsarbetena inte utförts i samband med<br>andra arbeten. Som förutsättning härför gäller att anmälningsskyldigheten<br>i 6 § försummats. Undantaget i punkt 1 avser nämnda situation.</p>
<p>Enligt punkt 2 betalas ersättning inte ut för kostnader för uppgifts-<br>lämnande och planeringen av egna uppgifter inom totalförsvaret. Om<br>emellertid elberedskapsmyndigheten beslutat om särskild övningsverksam-<br>het kan ersättning komma att betalas ut.</p>
<p>Förslaget i lagrådsremissen innehöll även ett undantag i fråga om rätt<br>till ersättning för kostnader som var ringa. Mot bakgrund av Lagrådets<br>påpekanden har detta undantag tagits bort.</p>
<p>I tredje stycket anges att ersättning även skall betalas ut för vissa fall<br>av beredskapslagring enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av<br>olja och kol. Det är fråga om ersättning för kostnader som en innehavare<br>av elproducerande anläggning haft för beredskapslagring för krigs-<br>situationer. Det rör sig bl.a. om beredskapslagring som syftar till att<br>möjliggöra drift av gasturbiner och oljekondensverk under dessa<br>förhållanden. Förslaget berör även lagring av bränsle vid kraftvärmeverk.<br>Eftersom denna typ av anläggningar producerar såväl el som värme måste<br>en beräkning ske av hur stor del av bränslelagringen som avser<br>elproduktionsändamål.</p>
<p>För tydlighets skull föreskrivs i fjärde stycket att det är elberedskaps-<br>myndigheten som beslutar om ersättning för beredskapsåtgärder. I be-<br>greppet beredskapsåtgärder ingår självfallet ersättningsberättigande bered-<br>skapslagring. Vidare stadgas att ersättningen normalt skall betalas ut efter<br>åtgärdens utförande. I förhållande till lagrådsremissen har ordet normalt<br>lagts till. Tillägget har skett för att markera att det vid större projekt kan<br>vara aktuellt att betala ut viss ersättning under arbetets gång. Det är dock<br>först när beredskapsåtgärden i dess helhet utförts som definitivt besked<br>om kostnaderna kan ges och slutlig utbetalning ske. När det gäller<br>beredskapslagring bör ersättning betalas ut årligen eller efter annan lämp-<br>lig tidsperiod.</p>
<p>På förslag av Lagrådet har ett femte stycke tagits in. I stycket tydliggörs<br>att ersättning endast betalas för den del av totalkostnaden som hänför sig<br>till verksamheten vid höjd beredskap. I de fall en beredskapsåtgärd även<br>har s.k. fredsnytta för företaget skall en proportionering göras mellan den<br>och behovet av åtgärden vid höjd beredskap. Proportioneringen far<br>härefter ligga till grund när ställning tas till hur stor del av kostnaderna</p>
<p>55</p>
<p>som skall ersättas.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<h4>U §</h4>
<p>Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Som<br>framgår av 10 § skall - med vissa undantag - ersättning betalas ut för de<br>beredskapsåtgärder som beslutas av elberedskapsmyndigheten. Rätten till<br>kostnadsersättning kan emellertid till viss del gå förlorad om<br>anmälningsskyldigheten i 6 § inte iakttas. Om en anläggning har uppförts<br>eller ändrats utan att föreskriven anmälan gjorts och det efter<br>elberedskapsmyndighetens prövning visar sig att åtgärder enligt lagen<br>borde ha vidtagits, kan myndigheten besluta att rätt till ersättning inte<br>föreligger för den merkostnad som uppstått. Den merkostnad som avses<br>är den kostnad som uppkommer genom att beredskapsåtgärden inte<br>utförts i samband med annan åtgärd. Förstärkning av en grundkonstruktion<br>kan t.ex. endast till stora kostnader genomföras sedan en anläggning<br>uppförts.</p>
<p>Genom bestämmelsens nuvarande utformning kan rätten till ersättning<br>begränsas även när ett ägarskifte ägt rum i tiden efter en försummad<br>anmälan. Som framgår av ordalydelsen skall en prövning ske i varje<br>enskilt fall. De fall där det kan vara aktuellt att begränsa en ny ägares rätt<br>till ersättning är t.ex. att ägarbyte sker inom en koncern eller att en<br>utomstående ny ägare är i ond tro.</p>
<h4>12 och 13 §§</h4>
<p>I 12 och 13 §§ finns vissa bestämmelser om tillsyn och inspektion m.m.<br>I enlighet med Lagrådets förslag har 14-16 §§ i lagrådsremissen arbetats<br>om och sammanförts till två nya bestämmelser 13 och 14 §§.</p>
<p>I 13 § föreskrivs en skyldighet för den som kan åläggas att utföra<br>beredskapsåtgärder att på begäran lämna de upplysningar och handlingar<br>som behövs för tillsynen. Skyldigheten riktar sig alltså mot den som äger<br>eller driver en anläggning eller verksamhet som omfattas av lagen eller<br>i förekommande fall ägare eller nyttianderättshavare till fastighet där<br>anläggning planeras att uppföras. De upplysningar och handlingar som<br>det kan vara fråga om är t.ex. att tillhandahålla ritningar,<br>anläggningsbeskrivningar, organisations-, drifts- eller investeringsplaner<br>och andra handlingar som behövs för att elberedskapsmyndigheten skall<br>fa tillräckligt underlag för sitt beslut om och i så fall vilka<br>beredskapsåtgärder som skall vidtas.</p>
<p>Elberedskapsmyndigheten har också rätt att få tillträde till fastighet,<br>lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet som<br>omfattas av denna lag bedrivs, t.ex. i syfte att besiktiga eller kontrollera<br>anläggning eller i övrigt vidta åtgärder enligt lagen.</p>
<p>Andra stycket ger elberedskapsmyndigheten en generell befogenhet att<br>meddela de förelägganden och förbud som i enskilda fall behövs för<br>lagens tillämpning.</p>
<p>I praktiken kommer förelägganden att användas enbart i de fall det inte<br>är möjligt för elberedskapsmyndigheten att lösa sina uppgifter i<br></p>
<p>56</p>
<p>samförstånd med berörd part. I fråga om exempelvis det uppgiftslämnande Prop. 1996/97:86<br>som kan bli aktuellt förutsätts att detta kan ske vid formlösa kontakter<br>mellan elberedskapsmyndigheten och aktörerna på elmarknaden.</p>
<p>Alla förelägganden och förbud enligt lagen skall kunna förenas med<br>vite. Om vitet sätts tillräckligt högt, kan detta förmå t.ex. den som driver<br>en anläggning eller verksamhet att själv genomföra åtgärderna, vilket kan<br>vara en snabbare väg att fa åtgärderna vidtagna än att verkställighet sker<br>enligt utsökningsbalkens bestämmelser.</p>
<h4>14 §</h4>
<p>I enlighet med Lagrådets förslag har bestämmelsen brutits ut, omarbetats<br>och införts i en ny paragraf.</p>
<p>I undantagsfall kan det förekomma att elberedskapsmyndigheten vägras<br>tillträde till en anläggning för att utöva tillsyn, inte far ut nödvändiga<br>handlingar eller att myndighetens åläggande att vidta beredskapsåtgärder<br>inte efterföljs. I dessa fall kan verkställighet ske enligt utsökningsbalkens<br>bestämmelser (se 3 kap. 20 § och 16 kap. 10-12 §§). I 16 kap. 12 § UB<br>ges kronofogdemyndigheten en möjlighet att överlämna åt sökanden att<br>utföra behövliga åtgärder. Den i lagrådsremissen föreslagna bestämmelsen<br>om att beredskapsåtgärder under vissa förhållanden kunde genomföras<br>genom elberedskapsmyndighetens försorg fyller därför inte någon funktion<br>och kan såsom Lagrådet föreslagit utgå.</p>
<h4>15 §</h4>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om elberedskapsavgift. Avgiften skall<br>enligt första stycket dels finansiera de beredskapsåtgärder enligt denna lag<br>och viss beredskapslagring enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring<br>av olja och kol som kostnadsersättning skall utgå för, dels täcka kostnader<br>för elberedskapsmyndighetens verksamhet enligt lagen.</p>
<p>Kretsen av avgifitsskyldiga har begränsats till de som innehar<br>nätkoncession enligt lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser<br>om elektriska anläggningar</p>
<p>Avgiften har i andra stycket utformats som en fast avgift grundad på<br>antalet elabonnenter som är anslutna till den avgiftsskyldiges nät. Avgift<br>skall kunna utgå med två nivåer, en för hög- och en för lågspännings-<br>abonnenter. Fråga om avgiftens närmare utformning och relationen mellan<br>de olika avgifter har utförligt redovisats under avsnitt 11 i den allmänna<br>motiveringen.</p>
<p>Kostnaderna för elberedskapsmyndighetens tillsynsverksamhet enligt<br>lagen kan antas bli begränsade. Avgift för detta ändamål kan därför tas<br>ut efter samma grunder som tillämpas i fråga om avgiften för finansiering<br>av beredskapsåtgärder.</p>
<p>Tredje stycket behandlar, förutom att det slås fast att det är<br>elberedskapsmyndigheten som påför avgiften, frågan om verkställighet av<br>beslutet. Enligt 3 kap. 1 § första stycket 6 utsökningsbalken far<br>verkställighet ske av förvaltningsmyndighets beslut som enligt föreskrift 57</p>
<p>far verkställas. För att möjliggöra verkställighet av beslutet har detta</p>
<p>stadgande införts. Prop. 1996/97:86</p>
<p>För den närmare utformningen av avgiftssystemet ges i Jjärde stycket</p>
<p>regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ett bemyndi-<br>gande att meddela föreskrifter om elberedskapsavgift. Stöd för<br>bemyndigandet finns i 8 kap. 9 § andra stycket regeringsformen.</p>
<h4>16 §</h4>
<p>Den som driver en kraftanläggning eller annan verksamhet som omfattas<br>av lagens bestämmelser kommer att vidta åtgärder av betydelse för<br>totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet. Av försvarshänsyn är det av<br>avgörande betydelse att uppgifter om beredskapen inte röjs. Bestämmelser<br>härom finns i första stycket. Motsvarande gäller i förhållande till enskilda<br>i de fall någon i samband med att beredskapsåtgärder vidtas far del av<br>uppgifter om en enskilds affärs- eller driftförhållanden. Särskilt i de fall<br>olika företag av samordningsskäl används i beredskapsplaneringen på<br>regional nivå kan dessa komma att få del av uppgifter som inte bör få<br>utnyttjas eller föras vidare.</p>
<p>Bestämmelserna far betydelse för personer som är eller har varit<br>verksamma inom sådana företag som omfattas av lagen, främst på grund<br>av anställning eller uppdrag.</p>
<p>Endast den som obehörigen för en uppgift vidare bryter mot<br>tystnadsplikten.</p>
<p>Som framgår av andra stycket gäller sekretesslagens (1980:100)<br>bestämmelser i det allmännas verksamhet. Verksamheten hos<br>elberedskapsmyndigheten omfattas alltså av sekretesslagens bestämmelser.</p>
<p>Bestämmelser om straff för den som bryter mot tystnadsplikten i denna<br>paragraf finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.</p>
<h4>17 §</h4>
<p>I första stycket regleras rätten att överklaga beslut som har meddelats<br>enligt lagen. Exempel på beslut som kan överklagas är beslut avseende<br>skyldigheten att vidta beredskapsåtgärder, beslut om ersättning för<br>kostnader för beredskapsåtgärder, förelägganden och förbud i övrigt samt<br>beslut om påförande av elberedskapsavgift. Prövningstillstånd krävs för<br>att fråga enligt denna lag skall kunna prövas av kammarrätten. Stycket har<br>omarbetats efter påpekande från Lagrådet på så sätt att de beslut som kan<br>överklagas anges särskilt.</p>
<p>I andra stycket anges att elberedskapsmyndighetens beslut som<br>huvudregel skall gälla omedelbart. Undantag har gjorts för påförande av<br>avgift. Det är ur beredskapssynpunkt angeläget att besluten kan verkställas<br>omedelbart utan hinder av att de överklagats. Elberedskapsmyndigheten<br>kan förordna annat om myndigheten t.ex. anser att så kan ske utan fara<br>i beredskapshänseende.</p>
<p>58</p>
<h4>18 §</h4>
<p>En delvis motsvarande bestämmelse finns i lagen (1942:335) om särskilda<br>skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.</p>
<p>Det viktigaste medlet för att åstadkomma att förelagda åtgärder vidtas<br>torde vara viteshotet. En första förutsättning för att lagen skall kunna<br>tillämpas effektivt är dock att det anmäls till elberedskapsmyndigheten<br>när anläggningar uppförs eller ändras. Denna anmälningsskyldighet måste<br>vara straffsanktionerad. Skall fängelse kunna komma i fråga måste det<br>dock vara fråga om mycket allvarliga och flagranta fall.</p>
<p>I andra stycket stadgas att den som åsidosatt ett vitesföreläggande inte<br>skall ådömas straff för gärning som omfattas av föreläggandet.</p>
<h4>19 §</h4>
<p>Motsvarande bestämmelser finns i lagen (1942:335) om särskilda<br>skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. Skälet till att<br>bestämmelserna finns där och inte i vattenlagen (1983:291) respektive i<br>lagen (1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om elektriska<br>anläggningar har ansetts vara fördelen med att samla de viktigare<br>bestämmelserna om skyddsåtgärder i en lag. Motsvarande bestämmelse<br>har därför tagits in i denna lag.</p>
<h4>20 §</h4>
<p>En motsvarande bestämmelse finns i lagen (1942:335) om särskilda<br>skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.</p>
<p>Enligt 3 kap. 4 § vattenlagen (1983:291) gäller att ett vattenföretag far<br>komma till stånd endast om fördelarna från allmän och enskild synpunkt<br>av företaget överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av<br>det. Vid beräkningen av dessa kostnader skall inte kostnader som<br>föranletts av åtgärder enligt denna lag beaktas.</p>
<p>Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</p>
<p>Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1997. Elberedskapslagen<br>ersätter lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftan-<br>läggningar m.m. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tilllämpas i<br>ärenden och mål där beslutet fattats med stöd av äldre bestämmelser.<br>Enligt 7 a § förvaltningsprocesslagen skall beslutande förvaltningsmyndig-<br>het i fråga om beslut som fattats efter den 1 maj 1996 vara enskilds<br>motpart när ärendet överlämnats till allmän förvaltningsdomstol. Med<br>anledningen av detta och då Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar<br>skall avvecklas stadgas i övergångsbestämmelserna att elbered-<br>skapsmyndigheten skall vara motpart vid allmän förvaltningsdomstol även<br>om det överklagade beslutet fattats av Krigsskyddsnämnden för kraftan-<br>läggningar.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>59</p>
<h3>14.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1902:71 s.l), p<sub>r</sub>op. 1996/97:86</h3>
<h3>innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar</h3>
<p>33#</p>
<p>I paragrafen har tagits in en hänvisning till elberedskapslagen som ersatt<br>lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar<br>m.m.</p>
<h3>14.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:309) om<br>behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål</h3>
<p>3#</p>
<p>I konsekvens med att lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för<br>vissa kraftanläggningar m.m. upphävs och då hänvisningen därför inte<br>längre fyller någon funktion tas den bort.</p>
<p>Av övergångsbestämmelserna till denna ändring framgår att äldre<br>bestämmelser fortfarande skall tillämpas i mål där beslut fattats med stöd<br>av lagen om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.</p>
<h3>14.4 Förslaget till lag om ändring i vattenlagen (1983:291)</h3>
<p>3 kap. 13 §</p>
<p>Bestämmelsen är ny och har införts på förslag av Lagrådet. Den syftar till<br>att erinra om att det i 19 och 20 §§ elberedskapslagen finns regler bl.a.<br>om hinder för vattendomstol att avgöra vattenmål innan föreskriven<br>prövning har skett enligt elberedskapslagen.</p>
<h3>14.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1049) om<br>beredskapslagring av olja och kol</h3>
<p>3 a §</p>
<p>I paragrafen införs en hänvisning till ersättningsbestämmelsen i<br>elberedskapslagen. Av bestämmelsen följer att innehavare av elproduceran-<br>de anläggning som ålagts beredskapslagring för krigssituationer har rätt<br>till ersättning för sina kostnader.</p>
<p>25#</p>
<p>Första stycket är oförändrat. Ändringen i andra stycket innebär att<br>bestämmelsen utvidgats till att omfatta alla lagringsskyldiga elprodu-<br>cerande anläggningar. Tillägget innebär att medgivande att tillfälligt<br></p>
<p>60</p>
<p>använda beredskapslager, förutom till oljekondensverk, kan ges även till Prop. 1996/97:86<br>gasturbiner och kraftvärmeverk.</p>
<p>Även om bestämmelsen i första hand är avsedd för extrema torrår kan<br>den även vara tillämplig vid övergång till drift av elsystemet i separata<br>delsystem (s.k. ö-drift).</p>
<h3>14.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1720) om<br>civilt försvar</h3>
<p>1 kap. 4 §</p>
<p>I paragrafen har tagits in en hänvisning till elberedskapslagen som ersatt<br>lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar<br>m.m. Någon ändring i sak är inte avsedd. Bestämmelserna i<br>elberedskapslagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt<br>vad som beslutats med stöd av nämnda bestämmelser skall alltså gälla<br>framför lagen om civilt försvar.</p>
<p>Av övergångsbestämmelserna framgår att äldre bestämmelser fortfarande<br>skall gälla i fråga om beslut som fattats med stöd av lagen om särskilda<br>skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.</p>
<p>61</p>
<h2>Sammanfattning av Elberedskapsutredningens del-<br>betänkande Elberedskapen - Organisation, ansvarsför-<br>delning och finansiering (SOU 1996:78)</h2>
<p>Den särskilde utredaren skall enligt direktiven lämna förslag till:</p>
<p>- myndighetsorganisation för det fredstida arbetet med elberedskapen</p>
<p>- ansvarig myndighet för den centrala ledningen av elförsörjningen i krig<br>och vid höjd beredskap</p>
<p>- fördelning av ansvar och arbetsuppgifter inom elberedskapen mellan<br>myndigheter och näringsidkare inom elförsörjningen</p>
<p>- behövlig lagstiftning</p>
<p>- avgiftssystem för finansiering av elberedskapen.</p>
<p>Vissa övergripande frågor vad gäller elberedskapen behandlas i kapitlen<br>5 och 6. I kapitel 5 behandlas grundläggande frågor om rollfördelningen<br>mellan olika aktörer inom elberedskapen. I kapitlet föreslås att:</p>
<p>- funktionen energiförsörjning även i fortsättningen skall hållas ihop</p>
<p>- Närings- och teknikutvecklingsverket även i fortsättningen skall vara<br>funktionsansvari g myndighet för funktionen energiförsörjning</p>
<p>- Närings- och teknikutvecklingsverkets uppgifter i egenskap av<br>funktionsansvarig myndighet för funktionen energiförsörjning bör<br>koncentreras till uppgifter som är gemensamma för funktionen</p>
<p>- uppgiften att prioritera samhällets behov av elkraft - under regeringen -<br>läggs på de civila ledningsorgan som har ett områdesansvar<br>(Överstyrelsen för civil beredskap, civilbefalhavama, länsstyrelserna och<br>kommunstyrelserna)</p>
<p>- elförsöijningsuppgiften bör ha ställning som delfunktion inom funk-<br>tionen energiförsörjning</p>
<p>I våra direktiv har regeringen lagt fast att elberedskapsuppgifter bör<br>anknytas till Svenska kraftnät. I kapitel 6 behandlas olika sätt att göra<br>detta. I kapitlet föreslås att:</p>
<p>- uppgiften att svara för delfunktionsansvaret för elförsörjningen läggs på<br>Svenska kraftnät</p>
<p>- särskilda insyns- och inflytandeformer skapas vid Svenska kraftnät för<br>att ge utomstående intressenter möjlighet att påverka beredskapsarbetet</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>62</p>
<p>- den personal som skall arbeta med beredskapsuppgiftema skall vara<br>anställd vid Svenska kraftnät och i alla avseenden vara underställd<br>denna myndighets ledning.</p>
<p>Myndighetsstrukturen och ansvarsfördelningen inom elberedskapen i fred<br>behandlas i kapitel 7. I kapitlet föreslås att Närings- och<br>teknikutvecklingsverket, Svenska kraftnät och Statens kämkraftinspektion<br>i fortsättningen skall ha uppgifter på central nivå inom elberedskapen.<br>Detta innebär att Elforsörjningsnämnden och Krigsskyddsnämnden för<br>kraftanläggningar kan avvecklas. Beträffande den regionala organisa-<br>tionen föreslås inga förändringar. I kapitlet föreslås att:</p>
<p>- Närings- och teknikutvecklingsverket, Svenska kraftnät och Statens<br>kämkraftinspektion skall ha uppgifter inom elberedskapen i fred</p>
<p>- Elforsörjningsnämnden avvecklas</p>
<p>- Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar avvecklas</p>
<p>- Statens strålskyddsinstitut inte längre skall ha uppgifter inom funktionen<br>energiförsörjning</p>
<p>- ett beredskapsråd med företrädare för elindustrin och vissa myndigheter<br>knyts till Svenska kraftnät</p>
<p>- ledamöterna i beredskapsrådet utses av regeringen</p>
<p>- antalet elområden på sikt minskas till tre eller fyra med gränser som så<br>långt möjligt sammanfaller med civilområdenas gränser</p>
<p>- elbefålhavama inte heller i fortsättningen ges myndighetsstatus i fred</p>
<p>- beredskapsförberedelsema inom elbefalhavarorganisationen även i fort-<br>sättningen skall skötas av vissa företag</p>
<p>- Svenska kraftnät skall sluta avtal med de företag som sköter<br>beredskapsförberedelsema inom elbefalhavarorganisationen.</p>
<p>Motsvarande frågor beträffande myndighetsstrukturen och ansvarsför-<br>delningen under säkerhetspolitiska kriser och i krig behandlas i kapitel 8.<br>Krigsorganisationen överensstämmer enligt våra förslag i huvudsak med<br>fredsorganisationen. På regional nivå ges dock elbefalhavama - inom<br>ramen för Svenska kraftnäts krigsorganisation - myndighetsstatus. I<br>kapitlet föreslås att:</p>
<p>- myndighetsstrukturen på central nivå inom elförsörjningen inte ändras<br>vid en övergång till krigsorganisation (samma myndigheter bör ha<br>uppgifter under säkerhetspolitiska kriser och i krig som i fred)</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>- Närings- och teknikutvecklingsverkets krigsuppgift bör vara att hålla<br>regeringen underrättad om läget inom funktionen energiförsörjning och<br>föreslå regeringen de åtgärder som läget kräver</p>
<p>- Svenska kraftnäts krigsuppgift bör vara att leda och samordna<br>elförsörjningen samt att vidtaga de åtgärder i elsystemet som krävs för<br>att prioriterade behov skall kunna tillgodoses</p>
<p>- Statens kämkraftinspektion bör ha samma uppgifter under säkerhets-<br>politiska kriser och i krig som myndigheten har i fred</p>
<p>- elbefälhavama skall ingå i Svenska kraftnäts krigsorganisation</p>
<p>- elbefälhavamas krigsuppgift bör vara att leda och samordna den<br>verksamhet på regional nivå som krävs för att prioriterade behov av<br>elkraft skall kunna tillgodoses.</p>
<p>Elföretagens beredskapsansvar behandlas i kapitel 9. Vi föreslår att<br>elföretagen skall vara skyldiga att upprätthålla verksamheten under<br>säkerhetspolitiska kriser och i krig samt genomföra de beredskaps-<br>förberedelser som detta kräver.</p>
<p>Finansieringen av beredskapsförberedelsema behandlas i kapitel 10. Vi<br>föreslår att myndigheternas och företagens beredskapskostnader skall<br>finansieras med en elberedskapsavgift och att de medel som avgiften<br>inbringar skall samlas på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret.<br>Avgiftens nivå bör fastställas i försvarsbesluten. I kapitlet föreslås att:</p>
<p>- myndigheternas och företagens kostnader för beredskapsförberedelser<br>inom elförsörjningsområdet finansieras med en elberedskapsavgift</p>
<p>- avgiftsnivån fastställs i försvarsbesluten</p>
<p>- elberedskapsavgiften ut tas som en offentligrättsligt reglerad<br>nätägaravgift som administreras på samma sätt som den befintliga<br>nätövervakningsavgiften</p>
<p>- elberedskapsavgiften utformas som en fast avgift som utgår med olika<br>belopp för hög- och lågspänningsabonnemang</p>
<p>- proportionen mellan hög- och lågspänningsavgiften bör vara 600/11</p>
<p>- de medel som inflyter genom elberedskapsavgiften samlas på ett ränte-<br>bärande konto med kreditmöjligheter i Riksgäldskontoret</p>
<p>- behållningen på kontot i Riksgäldskontoret endast far användas för att<br>bekosta beredskapsåtgärder inom delfunktionen elförsörjning</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>64</p>
<p>kontot i Riksgäldskontoret disponeras av Svenska kraftnät</p>
<p>- regeringen i regleringsbrev eller på annat sätt meddelar anvisningar för<br>hur behållningen på kontot i Riksgäldskontoret far användas</p>
<p>- Svenska kraftnät årligen utarbetar ett förslag till disponering av medlen<br>på kontot i Riksgäldskontoret och att detta förslag behandlas i det civila<br>försvarets programplanearbete.</p>
<p>De förslag vi har lämnat behöver ges lagstöd. I kapitel 11 föreslår vi att<br>grundläggande bestämmelser om elberedskapen skall samlas i en lag om<br>elberedskap. Vidare bör vissa förordningar ses över. I kapitlet föreslås att:</p>
<p>- grundläggande bestämmelser om elberedskapen samlas i en ny lag om<br>elberedskap</p>
<p>- den av Ellagstiftningsutredningen föreslagna lagen om beredskaps-<br>åtgärder vid vissa elektriska anläggningar arbetas in i lagen om<br>elberedskap</p>
<p>- en hänvisning till lagen om elberedskap tas in i den nya ellagen</p>
<p>- vissa myndighetsinstruktioner ändras i enlighet med det förslag till<br>ändrade myndighetsuppgifter som tidigare har lagts fram i detta<br>betänkande</p>
<p>- reglerna om energiransonering ses över i syfte att modernisera regel-<br>verket</p>
<p>- utarbetandet av ett förslag till ny lag om elberedskap, m.m. bör ske<br>inom ramen för ett fortsatt utredningsarbete.</p>
<p>Vi föreslår att den nya organisationen skall träda ikraft den 1 januari<br>1997. Fortsatt utredningsarbete krävs vad gäller vissa författningsfrågor.</p>
<p>Våra förslag avlastar statsbudgeten med 71 miljoner kronor räknat med<br>utgångspunkt från budgetåret 1995/96 (12 månader). Inga negativa<br>konsekvenser bedöms uppstå från regionalpolitisk eller<br>jämställdhetspolitisk synpunkt.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 86</p>
<h2>Sammanfattning av Elberedskapsutredningens slut-<br>betänkande Elberedskapen - Författningsfrågor (SOU<br>1996:149)</h2>
<p>Den särskilde utredaren skall enligt direktiven lämna förslag till:</p>
<p>- myndighetsorganisation för det fredstida arbetet med elberedskapen</p>
<p>- ansvarig myndighet för den centrala ledningen av elförsörjningen vid<br>höjd beredskap</p>
<p>- fördelning av ansvar och arbetsuppgifter mellan myndigheter och<br>näringsidkare inom elberedskapen</p>
<p>- avgiftssystem för finansiering av elberedskapen</p>
<p>- behövlig lagstiftning.</p>
<p>Frågor om organisationsstruktur, ansvarsfördelning och finansiering av<br>elberedskapen behandlades i utredningens första betänkande<br>Elberedskapen - organisation, ansvarsfördelning och finansiering (SOU<br>1996:78). I detta betänkande behandlas behovet av lagstiftning och övriga<br>författningsändringar inom elberedskapen.</p>
<p>I betänkandet föreslår vi att de grundläggande bestämmelserna om<br>elberedskapen samlas i en elberedskapslag. Tillämpningsområdet för lagen<br>bör omfatta beredskapsförberedelser som syftar till att ge elförsörjningen<br>erforderlig förmåga att motstå de påfrestningar som uppstår vid höjd<br>beredskap eller i andra situationer då elförsörjningen annars är allvarligt<br>hotad. Lagen föreslås bli tillämplig på produktion, överföring och handel<br>med el.</p>
<p>Uppgiften att tillämpa lagen föreslås läggas på en särskild myndighet -<br>elberedskapsmyndigheten. I vårt första betänkande föreslog vi att denna<br>uppgift skall läggas på Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät).<br>Elberedskapsmyndigheten bör ha vissa befogenheter gentemot elföre-tagen<br>och de övriga organ som omfattas av lagen. Myndighetens beslutanderätt<br>bör avse de beredskapsförberedelser som dessa organ skall genomföra för<br>att erforderlig förmåga skall kunna uppnås vid höjd beredskap eller annars<br>då elförsörjningen är allvarligt hotad. Regeringen bör ge<br>elberedskapsmyndigheten rätt att meddela verkställighetsföre-skrifter inom<br>detta område.</p>
<p>Beredskapsåtgärder som avser fredstida hot och risker bör enligt vår<br>mening inte berättiga till ersättning. Av detta skäl bör elberedskaps-<br>myndighetens befogenheter att tvinga elföretagen att genomföra åtgärder<br>mot fredstida hot och risker begränsas. I elberedskapslagen föreslår vi<br>därför en regel som innebär att elberedskapsmyndigheten inte bör far<br></p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>66</p>
<p>tvinga elföretagen att genomföra åtgärder mot fredstida hot och risker om<br>dessa åtgärder framstår som oskäligt betungande.</p>
<p>Elberedskapslagen bör inte i detalj ange vilka beredskapsåtgärder som<br>elföretagen bör vidta. Det är enligt vår mening inte möjligt att genom<br>uppräkning eller på annat sätt exakt definiera vilka beredskapsåtgärder<br>som behöver vidtas. Det bör istället ankomma på elberedskapsmyn-<br>digheten att - inom ramen för de beslut som statsmakterna har fattat -<br>precisera vilka åtgärder som behöver vidtas för att elförsörj-ningen skall<br>kunna upprätthållas vid höjd beredskap och i de övriga situationer som<br>åsyftas i lagen. I sammanhanget bör understrykas att<br>elberedskapsmyndigheten inte kan besluta om mer långtgående bered-<br>skapsåtgärder än vad som kan finansieras med de medel från det särskilda<br>beredskapskonto som står till myndighetens förfogande. Vad gäller<br>fredstida beredskapsåtgärder föreslår vi som nämnts en särskild<br>begränsningsregel.</p>
<p>Vi föreslår vidare att bestämmelser om anmälningsskyldighet vid föränd-<br>ringar i anläggningar och verksamhet tas in i elberedskapslagen. Syftet<br>med dessa bestämmelser är att elberedskapsmyndigheten i god tid skall<br>fa reda vilka förändringar som planeras och vid behov kunna vidta<br>åtgärder. Anmälningsskyldigheten föreslås gälla dels för fysiska åtgärder<br>i elektriska anläggningar dels vad gäller väsentliga verksamhets-<br>förändringar i övrigt. Elberedskapsmyndigheten föreslås fa befogenheter<br>att i vissa situationer bevilja undantag från anmälningsskyldigheten.</p>
<p>Som nämnts ovan föreslår vi att rätten till ersättning för beredskaps-<br>åtgärder skall begränsas till åtgärder som syftar till att tillgodose elför-<br>sörjningen vid höjd beredskap. Beredskapsåtgärder som avser de övriga<br>situationer som omfattas av lagen förutsätts inte bli ersättningsberättigade.<br>Också i övrigt föreslås vissa begränsningar i rätten till ersättning.</p>
<p>I vårt första betänkande har vi föreslagit att elberedskapen skall<br>finansieras med en elberedskapsavgift. I elberedskapslagen anges därför<br>att en avgift för detta ändamål far tas ut från den som innehar<br>nätkoncession. Avgiften far användas för att finansiera ersättningsberätt-<br>igade beredskapsåtgärder samt den tillsynsverksamhet som elberedskaps-<br>myndigheten skall bedriva.</p>
<p>I övrigt föreslår vi att lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja<br>och kol ändras i syfte att göra det möjligt att ersätta innehavare av vissa<br>elproduktionsanläggningar för de kostnader som uppstår vid beredskaps-<br>lagring av bränslen för elproduktion vid höjd beredskap. De anläggningar<br>som berörs av vårt förslag är i första hand gasturbiner, oljekondensverk<br>och kraftvärmeverk.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>67</p>
<p>I övrigt innebär de förslag vi har redovisat att en rad författningar måste<br>ändras. Detta gäller bl.a. vissa myndigheters instruktioner samt förord-<br>ningen (1995:1296) om elsäkerhetsavgift och nätövervakningsavgift. I<br>kapitel 6 förtecknas de författningar som berörs av våra förslag.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>68</p>
<h2>Förteckning över remissinstanser<br>Elberedskapsutredningens slutbetänkande Elbered-<br>skapen - Författningsrrågor (SOU 1996:149)</h2>
<p>Efter remiss har yttrande över Elberedskapsutredningens slutbetänkande<br>(SOU 1996:149) Elberedskapen - forfattningsfrågor avgetts av Hovrätten<br>för Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Jönköping, Domstolsverket,<br>Försvarsmakten, Överstyrelsen for civil beredskap (ÖCB), Statens<br>räddningsverk (Räddningsverket), Försvarets forskningsanstalt (FOA),<br>Civilbefälhavaren i mellersta civilområdet (CB M), Styrelsen for<br>psykologiskt försvar (SPF), Post- och telestyrelsen, Riksgäldskontoret,<br>Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Affärsverket svenska kraftnät<br>(Svenska kraftnät), Elsäkerhetsverket, Konkurrensverket, Närings- och<br>teknikutvecklingsverket (NUTEK), Länsstyrelsen i Uppsala län,<br>Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Statens<br>kämkraftinspektion, Stockholms stad, Malmö kommun, Göteborgs<br>kommun, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Industriförbund,<br>Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svenska Kraftverksföreningen,<br>Svenska Elverksföreningen och Svenska Fjärrvärmeföreningen.</p>
<p>Härutöver har skrivelser inkommit från Stor-Stockholms Energi AB<br>(STOSEB), Svenska Kolinstitutet, Svenska Gasföreningen och f.d.<br>hovrättslagmannen Hans Svahn, expert i Ellagstiftningsutredningen.</p>
<p>Svenska Petroleum Institutet och Riksförbundet Energileverantörema<br>har beretts tillfälle att yttra sig över delbetänkandet.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>69</p>
<h2>Lagrådsremissens lagförslag</h2>
<h3>Förslag till elberedskapslag</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>1 § Denna lag innehåller bestämmelser om elberedskap vid produktion<br>och överföring av el samt vid handel med el. Bestämmelserna reglerar<br>ansvaret för den planering och de övriga åtgärder som behövs för att<br>tillgododse elförsörjningen i landet vid höjd beredskap.</p>
<p>2 § Beredskapslagring av bränsle som används för elproduktion omfattas<br>av lagen endast i fråga om rätt till ersättning enligt 11 §. Särskilda<br>bestämmelser rörande beredskapslagring i övrigt finns i lagen (1984:1049)<br>om beredskapslagring av olja och kol.</p>
<p>Bestämmelser om tillträdesbegränsning finns i lagen (1990:217) om<br>skydd för vissa samhällsviktiga anläggningar m.m. och i säkerhetsskydds-<br>lagen (1996:627).</p>
<p>Bestämmelser om verkskydd finns i lagen (1994:1720) om civilt<br>försvar.</p>
<h4>Beredskapsåtgärder</h4>
<p>3 § Med beredskapsåtgärder avses särskilda åtgärder som behövs för att<br>produktion och överföring av el samt handel med el skall kunna<br>upprätthållas vid höjd beredskap.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (elbered-<br>skapsmyndigheten) far meddela närmare föreskrifter om åtgärder som kan<br>utgöra beredskapsåtgärder.</p>
<p>Skyldighet att vidta beredskapsåtgärder</p>
<p>4 § Skyldighet att vidta de beredskapsåtgärder som beslutas enligt denna<br>lag åvilar den som driver sådan verksamhet som anges i 1 §. Om det kan<br>anses lämpligt far ett beslut om beredskapsåtgärder i stället riktas till<br>ägaren eller nyttjanderättshavaren till anläggningen eller området.</p>
<p>Beslut om beredskapsåtgärder</p>
<p>5 § Elberedskapsmyndigheten prövar om beredskapsåtgärder behöver<br>vidtas och fattar beslut om sådana. Beslutet far inte vara mer betungande<br>än som kan anses vara skäligt med hänsyn till anläggningens eller<br>verksamhetens omfattning och betydelse. Vid utformningen av beslutet<br>skall elberedskapsmyndigheten även beakta de effekter en åtgärd kan fa<br>på beredskapen inför svåra påfrestningar på samhället i fred.</p>
<p>Ett beslut far inte innebära att vapen skall anskaffas.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>70</p>
<p>6 § Vid ändrade förhållanden far elberedskapsmyndigheten besluta att nya<br>eller ändrade beredskapsåtgärder skall vidtas.</p>
<p>A nmälningsskyldighet</p>
<p>7 § Innan en anläggning som är av väsentlig betydelse för elförsörjningen<br>i Sverige eller inom en ort eller ett område uppförs, byggs om eller på<br>annat sätt ändras skall anmälan göras till elberedskapsmyndigheten för<br>prövning enligt 5 §. Arbetet far inte påbörjas innan myndigheten fattat<br>beslut i frågan.</p>
<p>Anmälan skall göras av den som driver verksamheten. Om någon verk-<br>samhet inte drivs, skall anmälan göras av ägaren eller i förekommande<br>fall nyttjanderättshavaren till anläggningen eller området.</p>
<p>8 § Den som driver sådan verksamhet som anges i 1 § och som är av<br>väsentlig betydelse för elförsörjningen i Sverige eller inom en ort eller ett<br>område skall anmäla till elberedskapsmyndigheten om verksamheten över-<br>låts, läggs ner eller ändras på annat sätt. Sådan anmälan behöver dock<br>endast göras om verksamhetsförändringen är av väsentlig betydelse för<br>elförsörjningen. Anmälan skall ske senast i samband med att<br>verksamheten ändras.</p>
<p>9 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigande elberedskapsmyn-<br>digheten far föreskriva</p>
<p>1. vilken typ av anläggningar och verksamheter som enligt 7 och 8 §§<br>skall anses vara av väsentlig betydelse för elförsörjningen och</p>
<p>2. vilka slag av verksamhetsförändringar som enligt 8 § skall anses vara<br>av väsentlig betydelse.</p>
<p>10 § Har ändring eller annan åtgärd som anmälts enligt 7 § inte påbörjats<br>inom två år från det elberedskapsmyndigheten meddelade sitt beslut, skall<br>en ny anmälan göras.</p>
<h4>Ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder</h4>
<p>11 § Om inte annat följer av andra stycket betalas skälig ersättning för<br>kostnader för beredskapsåtgärder som vidtas efter beslut enligt denna lag.</p>
<p>Ersättning betalas inte ut för</p>
<p>1. merkostnader enligt 12 §,</p>
<p>2. kostnader för uppgiftslämnande och planering av egna uppgifter<br>inom totalförsvaret, eller</p>
<p>3. kostnader som kan anses som ringa.</p>
<p>Skälig ersättning betalas även för kostnader för sådan beredskapslagring<br>för krigssituationer som ålagts innehavare av elproducerande anläggningar<br>enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol.</p>
<p>Ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder beslutas av elbered-<br>skapsmyndigheten. Ersättningen skall betalas ut efter det att åtgärden<br>genomförts.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>12 § Om anmälningsskyldighet enligt 7 § inte fullgörs kan elberedskaps-<br>myndigheten besluta att den anmälningsskyldige inte har rätt till ersättning<br>för merkostnad som uppstår på grund av att beredskapsåtgärden måste<br>utföras utan samband med annan åtgärd.</p>
<h4>Tillsyn</h4>
<p>13 § Elberedskapsmyndigheten har tillsynen över att denna lag och<br>föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs.</p>
<p>14 § Elberedskapsmyndigheten har på begäran rätt att av den som kan<br>åläggas att utföra beredskapsåtgärder fa de upplysningar och handlingar<br>som behövs för tillsynen samt för klarläggande av om beredskapsåtgärder<br>behöver vidtas. Elberedskapsmyndigheten har också rätt att för samma<br>ändamål få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte<br>bostäder, där verksamhet som omfattas av denna lag bedrivs.</p>
<p>Elberedskapsmyndigheten har rätt att fa verkställighet hos kronofogde-<br>myndigheten av beslut som avser åtgärd enligt första stycket och när<br>åtgärder som beslutats enligt 15 § andra stycket skall genomföras.</p>
<p>15 § Elberedskapsmyndigheten far meddela de förelägganden och förbud<br>som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som har<br>meddelats med stöd av lagen skall följas.</p>
<p>Om ett föreläggande att vidta beredskapsåtgärder inte följs, far<br>åtgärderna genomföras genom elberedskapsmyndighetens försorg.</p>
<p>16 § Ett föreläggande eller förbud enligt denna lag eller föreskrifter som<br>meddelats med stöd av lagen far förenas med vite.</p>
<h4>Avgift</h4>
<p>17 § Den som innehar nätkoncession enligt lagen (1902:71 s.l),<br>innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar skall betala<br>avgift {elberedskapsavgift) för</p>
<p>1. finansiering av de beredskapsåtgärder som ersätts enligt 11 §, och</p>
<p>2. elberedskapsmyndighetens verksamhet enligt denna lag.</p>
<p>Avgiften skall grundas på det antal abonnenter som är anslutna till den<br>avgiftsskyldiges nät. En högre avgift far tas ut för högspännings-<br>abonnemang än för lågspänningsabonnemang.</p>
<p>Elberedskapsavgift påförs av elberedskapsmyndigheten. Beslutet far<br>verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far meddela<br>närmare föreskrifter om elberedskapsavgift.</p>
<h4>Tystnadsplikt</h4>
<p>18 § Den som på grund av bestämmelser i denna lag eller föreskrifter som<br>meddelats med stöd av lagen har fått kännedom om en enskilds affars-<br>eller driftförhållanden eller förhållanden som är av betydelse för</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>totalförsvaret eller för rikets säkerhet i övrigt far inte obehörigen röja eller<br>utnyttja uppgifterna.</p>
<p>I det allmännas verksamhet gäller i stället sekretesslagen (1980:100).</p>
<h4>Överklagande m.m.</h4>
<p>19 § Beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med<br>stöd av lagen far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.<br>Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Beslut av<br>regeringen med stöd av 21 § far dock inte överklagas.</p>
<p>Andra beslut än beslut om att ta ut avgift gäller omedelbart om inte<br>annat bestäms i beslutet.</p>
<h4>Ansvarsbestämmelser</h4>
<p>20 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör anmälnings-<br>skyldighet enligt 7 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.</p>
<p>Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande skall inte dömas till straff<br>för gärning som omfattas av föreläggandet.</p>
<h4>Övriga bestämmelser</h4>
<p>21 § Om anmälningsskyldighet enligt 7 eller 8 § uppkommer för<br>elberedskapsmyndigheten skall anmälan ske till regeringen eller den<br>myndighet regeringen bestämmer. I elberedskapsmyndighetens ställe skall<br>regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta i frågor<br>enligt 5, 6, 10-12, 15 och 16 §§ och utöva tillsyn om åtgärderna riktar sig<br>mot eller berör elberedskapsmyndigheten.</p>
<p>22 § Mål om tillstånd enligt vattenlagen (1983:291) till anläggning som<br>omfattas av bestämmelserna i denna lag eller till väsentlig ombyggnad,<br>ändring eller utvidgning av en sådan anläggning far inte avgöras innan<br>prövning har skett enligt denna lag .</p>
<p>Första stycket tillämpas också för ärende om nätkoncession enligt lagen<br>(1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar<br>om anläggningen omfattas av bestämmelser enligt denna lag.</p>
<p>23 § Den ökning i byggnadskostnader som föranleds av åtgärder enligt<br>denna lag skall inte räknas med vid den prövning som avses i 3 kap. 4§<br>vattenlagen (1983:291).</p>
<p>Vid meddelande av tillstånd som anges i 22 § första stycket skall de<br>beslut om vattenanläggningars utförande som meddelats med stöd av<br>denna lag beaktas.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>2. Genom lagen upphävs lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder<br>för vissa kraftanläggningar m.m.</p>
<p>6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 86</p>
<p>3. I ärenden och mål där beslut fattats före denna lags i kraftträdande<br>skall äldre bestämmelser fortfarande tillämpas. Elberedskapsmyndigheten<br>skall dock vara enskilds motpart i mål vid allmän förvaltningsdomstol<br>efter den 1 juli 1997, även om det överklagade beslutet fattats av<br>Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>74</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1049) om<br>beredskapslagring av olja och kol</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1049) om<br>beredskapslagring av olja och kol</p>
<p>dels att 25 § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>3a§</p>
<p>Bestämmelser om rätt till<br>ersättning för kostnader för<br>beredskapslagring för krigssitua-<br>tioner finns i 12 § elberedskaps-<br>lagen (1997:000).</p>
<p>25 § <sup>1</sup></p>
<p>Om till följd av allvarlig försörjningskris tillförseln av lagringsbränsle<br>till landet eller viss del av landet avbryts eller försvåras, får regeringen<br>medge att beredskapslager tas i anspråk av den lagringsskyldige i den<br>utsträckning som är påkallad med hänsyn till rådande förhållanden. Vid<br>höjd beredskap far sådant medgivande lämnas även av den myndighet</p>
<p>som regeringen bestämmer.</p>
<p>Om i andra fall än som anges<br>i första stycket särskilda skäl<br>föreligger, far regeringen eller<br>den myndighet som regeringen<br>bestämmer medge att beredskaps-<br>lager för oljekondensverk till-<br>fälligt tas i anspråk för<br>anläggningen.</p>
<p>Om i andra fall än som anges i<br>första stycket särskilda skäl<br>föreligger, far regeringen eller<br>den myndighet som regeringen<br>bestämmer medge att bered-<br>skapslager för gasturbiner, olje-<br>kondensverk, och kraftvärme-<br>verk tillfälligt tas i anspråk för<br>anläggningen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>Senaste lydelse 1995:921.</p>
<p>75</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1971:309) om behörighet Prop. 1996/97:86<br>för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål Bilaga 4</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:309) om behörighet för<br>allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §<sup>2</sup></p>
<p>Om besvär mot beslut, vilket meddelats med stöd av lag eller annan<br>författning som utfärdats före den 1 januari 1972, enligt vad hittills gällt<br>skall anföras hos Konungen, skall besvären, i den mån ej annat<br>föreskrives i 2 §, i stället anföras hos kammarrätt i följande mål:</p>
<p>1. mål om val till befattning eller uppdrag, mål om val för upprättande<br>av förslag till befattning eller uppdrag,</p>
<p>4. mål om annan ersättning som enligt författning utgår av statsmedel,<br>såvida ej författningen hänvisar den som gör anspråk på ersättning att vid<br>tvist anhängiggöra talan hos allmän domstol eller expropriationsdomstol<br>eller ersättning enligt författningen utgår till kommun eller annan<br>kommunal förvaltningsenhet eller fråga är om ersättning eller hittelön<br>enligt lagen (1942:350) om fornminnen eller om ersättning enligt<br>naturvårdslagen (1964:822),</p>
<p>5. mål om beslut av tullmyndighet i samband med in- eller utförsel av<br>vara med undantag dock för sådant beslut om befrielse från eller<br>nedsättning eller återbetalning av tull, skatt eller annan avgift som<br>meddelats med stöd av regeringens bemyndigande, mål om tillstånd att<br>hålla provianteringsfrilager,</p>
<p>6. mål om beslut rörande statens, kommunens eller annan komunal<br>förvaltningsenhets uttagande enligt gällande föreskrift av skatt eller annan<br>avgift, såvida ej beslutet avser nedsättning eller befrielse och meddelats<br>med stöd av regeringens bemyndigande eller fråga är om oljeavgift eller<br>avgift, vars uttagande genom utmätning förutsätter beslut av allmän<br>domstol,</p>
<p>7. mål om beslut rörande återbetalning av utskylder, böter eller andra<br>allmänna medel, såvida ej beslutet meddelats med stöd av regeringens<br>bemyndigande eller avser avgift vars uttagande genom utmätning<br>förutsätter beslut av allmän domstol,</p>
<p>8. anmärknings- och avkortningsmål, mål om tillsyn över stiftelser,</p>
<p>9. mål om beslut som enligt författning eller föreskrift rörande den<br>allmänna hälsovården, rörande förebyggande eller bekämpande av djur-<br>eller växtsjukdomar eller rörande djurs vård eller behandling i särskilt fall<br>meddelats angående förbud, föreläggande, föreskrift, tillstånd eller<br>godkännande eller angående omhändertagande, smittrening,<br>oskadliggörande eller liknande åtgärd, såvida ej fråga är om skyldighet,<br>som enligt författning åvilar kommun eller annan kommunal</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1994:1728.</p>
<p>76</p>
<p>förvaltningsenhet, eller om beslut enligt arbetarskyddslagen (1949:1) eller<br>med stöd därav meddelade föreskrifter, allmänna ordningsstadgan<br>(1956:617), lagen (1956:618) om allmänna sammankomster eller<br>strålskyddslagen (1958:110) eller i ärende som avses i</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>skogsförläggningslagen (1963:246),</p>
<p>11. mål om föreläggande vid<br>vite, såvida ej fråga är om<br>skyldighet, som enligt författning<br>åvilar kommun eller annan kom-</p>
<p>11. mål om föreläggande vid<br>vite, såvida ej fråga är om<br>skyldighet, som enligt författning<br>åvilar kommun eller annan kom-</p>
<p>munal förvaltningsenhet, eller om<br>föreläggande enligt lagen<br>(1919:240) om fondkommissions-<br>rörelse och fondbörsversamhet,<br>lagen (1942:335) om särskilda<br>skyddsåtgärder för vissa kraftan-<br>läggningar, lagen (1948:433) om<br>försäkringsrörelse, lagen (1950:<br>272) om rätt för utländsk försäk-<br>ringsanstalt att driva försäk-<br>ringsrörelse här i riket, lagen<br>(1950:596) om rätt till fiske,<br>lagen (1955:183) om bankrörelse,<br>lagen (1955:416) om sparbanker,<br>lagen (1956:216) om<br>jordbrukskasserörelsen, lagen<br>(1959:73) med vissa bestämmel-<br>ser om inländsk försäkrings-<br>rörelse vid krig m. m., lagen<br>(1959:118) om krigsansvarighet<br>för liv- och invaliditetsförsäkring,<br>lagen (1963:76) om kredit-<br>aktiebolag, jordförvärvslagen<br>(1965:290), förordningen<br>(1968:576) om Konungariket<br>Sveriges stadshypotekskassa och<br>om stadshypoteksföreningar,<br>miljöskyddslagen (1969:387),<br>jordhävdslagen (1969:698), lagen<br>(1970:65) om Sveriges allmänna<br>hypoteksbank och om lands-<br>hypoteksföreningar, lagen (1970:<br>596) om förenklad aktiehantering<br>eller lagen (1971: 827) om<br>registrering av aktieinnehav,</p>
<p>munal förvaltningsenhet, eller om<br>föreläggande enligt lagen<br>(1919:240) om fondkommissions-<br>rörelse och fondbörsverksamhet,<br>lagen (1948:433) om<br>försäkringsrörelse, lagen (1950:<br>272) om rätt för utländsk<br>försäkringsanstalt att driva för-<br>säkringsrörelse här i riket, lagen<br>(1950:596) om rätt till fiske,<br>lagen (1955:183) om bankrörelse,<br>lagen (1955:416) om sparbanker,<br>lagen ( 1 956:2 1 6) om<br>jordbrukskasserörelsen, lagen<br>(1959:73) med vissa bestämmel-<br>ser om inländsk försäkrings-<br>rörelse vid krig m. m., lagen<br>(1959:118) om krigsansvarighet<br>för liv- och invaliditetsförsäkring,<br>lagen (1963:76) om kredit-<br>aktiebolag, jordförvärvslagen<br>(1965:290), förordningen (1968:<br>576) om Konungariket Sveriges<br>stadshypotekskassa och om stads<br>hypoteksföreningar, miljöskydds-<br>lagen (1969:387),j ordhävdslagen<br>(1969:698), lagen (1970:65) om<br>Sveriges allmänna hypoteksbank<br>och om landshypoteksföreningar,<br>lagen (1970:596) om förenklad<br>aktiehantering eller lagen (1971:<br>827) om registrering av aktie-<br>innehav,</p>
<p>12. mål om utdömande av vite,</p>
<p>13. mål om beslut som i särskilt fall meddelats angående behandlingen</p>
<p>av häktad eller den som anhållits eller gripits för brott eller som eljest 77</p>
<p>hålles i förvar tillfälligt eller angående verkställighet av straff eller annan</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>brottspåföljd eller av intagning i arbetsanstalt,<br>14. mål om handräckning.</p></td><td>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 4</p></td></tr>
</table>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>2. I mål där beslut fattats med stöd av lagen (1942:335) om särskilda<br>skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. skall äldre bestämmelser<br>fortfarande tillämpas.</p>
<p>78</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt Prop. 1996/97:86<br>försvar Bilaga 4</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen (1994:1720) om civilt försvar<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 kap.</p>
<p>4 §</p>
<p>Vad som föreskrivs i denna lag<br>gäller inte om annat sägs i lagen<br>(1942:335) om särskilda skydds-<br>åtgärder för vissa kraftanlägg-<br>ningar m.m.</p>
<p>Vad som föreskrivs i denna lag<br>gäller inte om annat följer av<br>elberedskapslagen (1997:000).</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>2. I fråga om beslut som fattats med stöd av lagen (1942:335) om<br>särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. skall äldre<br>bestämmelser tillämpas.</p>
<p>79</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1902:71 s.l), innefattande<br>vissa bestämmelser om elektriska anläggningar</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 33 § lagen (1902:71 s.l), innefattande vissa<br>bestämmelser om elektriska anläggningar skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>I fråga om vissa starkströmsan-<br>läggningar finns ytterligare be-<br>stämmelser i lagen (1942:335)<br>om särskilda skyddsåtgärder for<br>vissa kraftanläggningar.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>33 §<sup>3</sup></p>
<p>I fråga om vissa starkströmsan-<br>läggningar finns ytterligare be-<br>stämmelser i elberedskapslagen<br>(1997:000).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1988:218.</p>
<p>80</p>
<h2>Lagrådets yttrande</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-02-18</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,<br>justitierådet Bengt Lambe.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 6 februari 1997 (Närings- och handelsde-<br>partementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över<br>förslag till</p>
<p>1. elberedskapslag,</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1984:1049) om beredskapslagring av<br>olja och kol,</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1971:309) om behörighet för allmän<br>förvaltningsdomstol att pröva vissa mål,</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt försvar,</p>
<p>5. lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa<br>bestämmelser om elektriska anläggningar.</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessor Marinette<br>Andersson.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.</p>
<h4>Förslaget till elberedskapslag</h4>
<p>Inledande synpunkter</p>
<p>Av bestämmelserna i 1 och 4 §§ framgår att regleringen i lagförslaget i<br>huvudsak avses gälla de som "driver sådan verksamhet" som innefattar<br>produktion, överföring eller handel med el. Därmed kommer bland andra<br>Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) att omfattas av lagen.</p>
<p>I remissen klargörs att regeringen avser att enligt 3 § i lagförslaget utse<br>Svenska kraftnät till "elberedskapsmyndighet", dvs. det organ som bl.a.<br>skall besluta om åtgärder enligt lagen och utöva tillsyn över dess<br>efterlevnad samt också förutsättas fa befogenhet att meddela närmare<br>föreskrifter av väsentlig betydelse för lagens tillämpning (jfr 3 § andra<br>stycket, 9 § och 17 § fjärde stycket).</p>
<p>Det framhålls i remissen, att det uppenbarligen är olämpligt att Svenska<br>kraftnät utövar elberedskapsmyndighetens funktioner vad gäller egna<br>verksamheter. Som en följd härav förordas i remissen en ordning som<br>innebär att regeringen eller annan myndighet som regeringen bestämmer<br>skall besluta i frågor om åtgärder som riktar sig emot eller berör Svenska<br>kraftnäts verksamhet samt i dessa fall utöva tillsyn enligt den föreslagna<br>lagen. En lagtext som ger uttryck för denna avsikt har tagits in i 21 §.</p>
<p>Det således föreslagna sättet att eliminera ifrågavarande problem<br>framstår som en högst tveksam nyskapelse. Eftersom lösningen tillkommit<br>efter remissbehandlingen av Elberedskapsutredningens slutbetänkande<br>(SOU 1996:149) saknas i lagstiftningsärendet också närmare synpunkter<br>på vilka förtroendemässiga svårigheter eller komplikationer av annan art<br>som kan uppstå om beredskapsmyndigheten, utöver sin funktion som</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>beslutande och övervakande organ, ibland också skall inta en rakt motsatt<br>ställning under lagen.</p>
<p>Det bästa sättet att undvika nämnda dilemma synes vara att ifrå-<br>gavarande funktioner flyttas över till eller anförtros ett i sammanhanget<br>fristående organ. För den händelse detta inte låter sig göra - vilket<br>Lagrådet saknar förutsättningar att bedöma - kan en annan utväg vara att<br>uttryckligen undanta Svenska kraftnät från forslagets tillämpningsområde<br>(lämpligen då i ett nytt andra stycke i 4 §). Eventuellt föreliggande behov<br>av garantier för att Svenska kraftnät själv noga beaktar behovet av egna<br>beredskapsåtgärder bör kunna tillgodoses inom ramen för affärsverkets<br>instruktion eller dess insynsråds verksamhet.</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att frågan om Svenska<br>kraftnäts tilltänkta dubbla ställningar i förevarande sammanhang ägnas<br>ytterligare överväganden under det fortsatta beredningsarbetet. En<br>utgångspunkt bör därvid vara att den föreslagna 21 § inte bör leda till<br>lagstiftning.</p>
<p>6 §</p>
<p>Föregående paragraf innehåller föreskrifter angående beslut om<br>beredskapsåtgärder. Den inleds med meningen: "Elberedskapsmyndigheten<br>prövar om beredskapsåtgärder behöver vidtas och fattar beslut om<br>sådana".</p>
<p>I förevarande paragraf anges att elberedskapsmyndigheten vid ändrade<br>förhållanden far besluta att nya eller ändrade beredskapsåtgärder skall<br>vidtas.</p>
<p>Enligt Lagrådets mening kan det ifrågasättas om det finns något egent-<br>ligt behov av ifrågavarande bestämmelse. Avfattningen av 5 § torde i sig<br>inte utgöra något hinder mot att elberedskapsmyndigheten, så snart det<br>finns sakliga skäl därtill, meddelar ett nytt beslut angående nya eller<br>ändrade beredskapsåtgärder. För den händelse det anses angeläget att<br>särskilt framhålla att det i så fall måste vara fråga om "ändrade<br>förhållanden" - ett i sig ganska obestämt kriterium - kan bestämmelsen<br>lämpligen placeras som ett nytt tredje stycke i 5 §.</p>
<p>11 §</p>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om ersättning för beredskapsåtgärder.<br>Som huvudregel gäller enligt första stycket att den som enligt 5 § ålagts<br>att vidta sådana åtgärder skall fa skälig ersättning för sina kostnader. Av<br>tredje stycket framgår att motsvarande ersättningsnivå avses gälla i de fall<br>då ersättning betalas för beredskapslagring av olja och kol.</p>
<p>I författningskommentaren uttalas att uttrycket skälig ersättning inte<br>skall uppfattas så att den ersättningsberättigade bara skall fa en del av sina<br>kostnader täckta. Avsikten är att full ersättning skall betalas ut. Att<br>ersättningen angetts som skälig hänger enligt kommentaren samman med<br>att en beredskapsåtgärd kan vara av värde även för bidragstagarens<br>verksamhet i fred (fredsnytta). I ett sådant fall skall ersättning betalas för<br>endast den del av totalkostnaden som hänför sig till verksamheten vid<br>höjd beredskap.</p>
<p>Enligt Lagrådets mening bör den avsedda ersättningsprincipen - mot</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>vilken Lagrådet inte har något att invända - komma till tydligare uttryck<br>i lagtexten. Detta kan förslagsvis ske på det sättet att ordet skälig utgår<br>i första och tredje styckena samt att ett nytt femte stycke införs av<br>följande lydelse: "Vid beräkning av ersättning enligt första och tredje<br>styckena skall hänsyn tas till om beredskapsåtgärdema är av värde även<br>för verksamheten i fred."</p>
<p>Andra stycket innehåller några undantag från huvudregeln om att den<br>som utför beredskapsåtgärdema har rätt till ersättning för sina kostnader.<br>Ett av undantagen, punkt 3. avser det fallet att kostnaderna "kan anses<br>som ringa." I remissen anges att syftet med undantaget är att förenkla den<br>administrativa hanteringen. Vidare anförs att det är<br>elberedskapsmyndighetens sak att ta ställning till vad som i det enskilda<br>fallet skall anses som ringa. Vid denna bedömning skall såväl<br>kostnadernas absoluta storlek som deras relation till den aktuella<br>verksamheten kunna vara av betydelse.</p>
<p>Av det sagda följer att den som åläggs utföra beredskapsåtgärder i viss<br>omfattning kan tvingas göra detta på egen bekostnad. I remissen finns inte<br>någon diskussion om hur denna ersättningsregel förhåller sig till<br>rättsordningen i övrigt, exempelvis de grunder för egendomsskydd som<br>kommit till uttryck i 2 kap. 18 § regeringsformen och i lagen (1994:1219)<br>om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättig-<br>heterna och de grundläggande friheterna (jfr även 2 kap. 23 § re-<br>geringsformen). Om skyldigheten att utan ersättning svara för be-<br>redskapsåtgärder kan ses som ett åliggande som avses i 8 kap. 3 §<br>regeringsformen uppkommer vidare frågan om förpliktelsen uppfyller det<br>krav på generell avfattning som anses böra uppställas i fråga om<br>föreskrifter om skatter och andra pålagor.</p>
<p>Lagrådet är medvetet om att betydande svårigheter föreligger att<br>fastställa i vilken omfattning gällande rätt medger utfärdande av före-<br>skrifter enligt vilka enskilda rättssubjekt kan utsättas för ekonomiska<br>ingrepp i sin näringsverksamhet. Till detta kommer att det angivna<br>rättsområdet är underkastat en fortlöpande utveckling. Mot bl.a. denna<br>bakgrund saknar Lagrådet möjlighet att uttala någon bestämd uppfattning<br>om huruvida det i punkt 3 angivna undantaget från rätten till ersättning<br>är förenligt med bestämmelserna om egendomsskydd. Lagrådet finner det<br>dock inte uteslutet att en tillämpning av undantagsregeln i ett enskilt fall<br>kan komma att bedömas som en kränkning av näringsidkarens rätt till sin<br>egendom. Enligt Lagrådets uppfattning kan det därför - åtminstone intill<br>dess frågan analyserats grundligare - finnas anledning att överväga ett<br>slopande av punkten 3 och således medge i princip full ersättning även för<br>kostnader som kan anses som ringa.</p>
<p>12 §</p>
<p>Denna paragraf innehåller bestämmelser om möjlighet för elberedskaps-<br>myndigheten att i fall då anmälningsskyldigheten enligt 7 § inte fullgjorts<br>besluta att ersättningen för en beredskapsåtgärd inte skall omfatta den<br>merkostnad som uppstått på grund av att beredskapsåtgärden måst utföras<br>för sig.</p>
<p>I remissen berörs inte det eventuella fallet att ett ägarskifte ägt rum<br></p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>83</p>
<p>under tiden efter den försummade underrättelsen. I lagtexten anges att<br>"den anmälningsskyldige" inte har rätt till ersättning för merkostnaden.<br>Med tanke på att det ingalunda är ovanligt med ägarbyten inom en<br>koncern samt eventuella fall av ond tro hos en utomstående ny ägare<br>föreslår Lagrådet att paragrafen ges följande lydelse.</p>
<p>"Om anmälningsskyldighet enligt 7 § inte fullgjorts kan elberedskaps-<br>myndigheten besluta att rätt inte föreligger till ersättning för merkostnad<br>som uppstått på grund av att beredskapsåtgärden har måst utföras utan<br>samband med annan åtgärd."</p>
<p>14-16 §§</p>
<p>I de föreslagna paragraferna ges regler om skyldigheter för den som kan<br>åläggas att utföra beredskapsåtgärder att ge upplysningar och utlämna<br>handlingar till elberedskapsmyndigheten ävensom att lämna myndigheten<br>tillträde till områden m.m. där verksamheten bedrivs. I anslutning härtill<br>föreskrivs att elberedskapsmyndigheten far meddela erforderliga<br>förelägganden och förbud, eventuellt förenade med vite, avseende de<br>skyldigheter som följer av lagen och myndighetens föreskrifter. Slutligen<br>ges regler om tvångsmedel för att garantera att lagen och föreskrifterna<br>följs.</p>
<p>Regleringen synes kunna bli mer överskådlig om det i en första paragraf<br>anges de i 14 § upptagna särskilda skyldigheterna och elbered-<br>skapsmyndighetens behörighet att meddela förelägganden och förbud,<br>eventuellt förenade med vite. Övriga bestämmelser kan därefter förenas<br>i en paragraf, som för där angivna beslut av elberedskapsmyndigheten<br>anger att verkställighet kan ske enligt utsökningsbalkens (UB)<br>bestämmelser (se 3 kap. 20 § samt 16 kap. 10-12 §§). Den i förslagets 15<br>§ andra stycket upptagna bestämmelsen att beredskapsåtgärder under vissa<br>förhållanden far genomföras genom myndighetens försorg synes ej<br>behövlig då 16 kap. 12 § UB inrymmer en möjlighet för<br>kronofogdemyndigheten att efter vad där sägs överlämna åt sökanden att<br>utföra behövliga åtgärder.</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda bör förslagets 14-16 §§ kunna samman-<br>föras till två paragrafer med följande lydelse:</p>
<p>"14 § Elberedskapsmyndigheten har på begäran rätt att av den som kan<br>åläggas att utföra beredskapsåtgärder fa de upplysningar och handlingar<br>som behövs för tillsynen samt för klarläggande av om beredskapsåtgärder<br>behöver vidtas. Elberedskapsmyndigheten har också rätt att för samma<br>ändamål fa tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte<br>bostäder, där verksamhet som omfattas av denna lag bedrivs.</p>
<p>Elberedskapsmyndigheten far meddela de förelägganden och förbud som<br>behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av<br>lagen skall följas. Ett föreläggande eller förbud far förenas med vite.</p>
<p>15 § Beslut enligt 5 § om åläggande att vidta beredskapsåtgärder far<br>verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser. Detsamma gäller beslut<br>enligt 14 § om utlämnande av handlingar och om tillträde till område<br>m.m. där verksamhet bedrivs."</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>84</p>
<p>19 §</p>
<p>I första stycket anges att beslut enligt den föreslagna lagen eller enligt<br>föreskrifter som meddelats med stöd av lagen far överklagas hos allmän<br>förvaltningsdomstol. Innebörden av bestämmelsen är att det ankommer på<br>förvaltningsdomstol att pröva även överklaganden rörande innehållet i<br>föreskrifter som elberedskapsmyndigheten meddelat (jfr 3, 9 och 17 §§).<br>En sådan ordning synes inte lämplig och torde - att döma av<br>författningskommentaren - inte heller vara avsedd. Enligt Lagrådets<br>uppfattning bör lagtexten preciseras i nu angivet hänseende.</p>
<p>22 och 23 §§</p>
<p>I förslagets 22 och 23 §§ upptagna regler bl.a. om hinder för vatten-<br>domstol att avgöra vattenmål innan föreskriven prövning har skett enligt<br>elberedskapslagen synes i förtydligande syfte böra kompletteras på det<br>sättet att det i vattenlagen intages en erinran om bestämmelserna.</p>
<h4>Övriga lagförslag</h4>
<p>Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</p>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>85</p>
<h2>NÄRINGS- OCH HANDELSDEPARTEMENTET p<sub>rop</sub>. 1996/97:86</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1997</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden</p>
<p>Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Asbrink, Schori,</p>
<p>Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh,<br>Johansson, Klingvall, Östros, Messing</p>
<p>Föredragande: statsrådet Sundström</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1996/97:87 Nya regler om elberedskap.</p>
<p>86</p>
<h2>Rättsdatablad</h2>
<p>Prop. 1996/97:86</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Författningsru brik</p></td><td>
<p>Bestämmelser som Celexnummer för</p>
<p>inför, ändrar, upp- bakomliggande EG-</p>
<p>bäver eller upprepar regler</p>
<p>ett normgivnings-<br>bemyndigande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>elberedskapslag</p></td><td>
<p>3, 8, 15 §§</p></td></tr>
</table>
<p>87</p>
<p>gotab 53113, Stockholm 1997</p>
11att riksdagen?11att riksdagenbifall= utskottet1996/97:FöU6?BBordläggning1997-03-14 00:00:00inträffat2INLInlämning1997-03-14 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1997-03-18 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1997-04-03 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avNäringsdepartementet2014-11-21 21:05:43statustextstatustextÄrendet är avslutatGK03862019-05-22 17:21:50tilldelatTilldelatFörsvarsutskottet2014-11-21 21:05:43behandlas_i1996/97:FöU6GK01FöU6bet1996/97FöU6Nya regler om elberedskapBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:86<br/>
Nya regler om elberedskapGK02Fö61mot1996/97Fö61med anledning av prop. 1996/97:86 Nya regler om elberedskapMotionföljdmotionav Marietta de Pourbaix-Lundin (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:86<br/>
Nya regler om elberedskapGK02Fö61mot1996/97Fö61med anledning av prop. 1996/97:86 Nya regler om elberedskapav Marietta de Pourbaix-Lundin (M)Motion