<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2226415</hangar_id>
 <dok_id>GK0384</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>84</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:84</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Närings¶ och handelsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>84</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-03-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:58:27</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>En uthållig energiförsörjning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0384/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0384</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0384</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:84&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;En uthållig energiförsörjning&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0384/prop_199697__84-1.png" style="width:38pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 mars 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Sundström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Närings- och handelsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen inbjöd våren 1996 riksdagspartierna till överläggningar i syfte&lt;br&gt;att skapa ett underlag för långsiktigt hållbara beslut om energipolitiken.&lt;br&gt;Överläggningarna slutfördes den 4 februari 1997 med en överens-&lt;br&gt;kommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet&lt;br&gt;om riktlinjer för energipolitiken. I propositionen redovisas överens-&lt;br&gt;kommelsen till sin exakta ordalydelse och föreslås att de i överens-&lt;br&gt;kommelsen angivna riktlinjerna för energipolitiken antas av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga&lt;br&gt;tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga&lt;br&gt;villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv energi-&lt;br&gt;användning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg&lt;br&gt;negativ påverkan på hälsa, miliö och klimat samt underlätta omställningen&lt;br&gt;till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god&lt;br&gt;ekonomisk och social utveckling i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningen av energisystemet är ett led i Sveriges strävan att vara&lt;br&gt;ett föregångsland när det gäller att skapa en ekologiskt hållbar utveckling.&lt;br&gt;Energiöverenskommelsen innebär att de två kämkraftsreaktorema i Barse-&lt;br&gt;bäck skall ställas av. Förslag till lagstiftning om kärnkraftens avveckling&lt;br&gt;kommer att föreläggas riksdagen under år 1997. Bortfallet av el skall&lt;br&gt;kompenseras genom effektivare energianvändning, konvertering samt&lt;br&gt;hushållning med och tillförsel av el från andra energikällor. Stängningen&lt;br&gt;av den första reaktorn skall i huvudsak kompenseras genom en minskad&lt;br&gt;användning av el i fjärrvärmesystemet. Ett villkor för avställningen av&lt;br&gt;den andra reaktorn är att bortfallet av elproduktion kan kompenseras.&lt;br&gt;Något årtal då den sista kämkraftsreaktom tas ur drift bör inte fastställas.&lt;br&gt;Härigenom ges tillräckligt lång tid för omställningen av energisystemet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delegation tillkallas med uppgift att utveckla el- och värme- Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;försörjningen i Sydsverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att bidrag skall lämnas för anslutning av&lt;br&gt;el värmda byggnader till fjärrvärmenäten och för konvertering från&lt;br&gt;elvärme till uppvärmning med bränsle. Bidrag till installation av&lt;br&gt;utrustning som medför en minskning av eleffektuttaget lämnas till ägare&lt;br&gt;av småhus med elvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd föreslås vidare lämnas till investeringar i vindkraftverk, småskaliga&lt;br&gt;vattenkraftverk och anläggningar för kraftvärmeproduktion med bio-&lt;br&gt;bränslen. Investeringsstöden kompletteras med stöd till upphandling av&lt;br&gt;ny elproduktionsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållningen med energi stimuleras genom information, utbildning,&lt;br&gt;teknikupphandling av energieffektiv teknik, provning, märkning och&lt;br&gt;certifiering av energikrävande utrustning samt kommunal energi-&lt;br&gt;rådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga insatserna för utveckling av teknik för framtidens energi-&lt;br&gt;system föreslås förstärkas och koncentreras. Energiforskningen ges ökade&lt;br&gt;resurser och far en delvis ny inriktning där forskning om energisystemet&lt;br&gt;och det internationella samarbetet med särskilt länderna i Östersjö-&lt;br&gt;regionen betonas. Stödet till branschgemensam forskning och utveck-&lt;br&gt;lingen av ny energiteknik i företag och branscher förstärks genom att&lt;br&gt;Energiteknikfonden tillförs ytterligare medel. Ett energiteknikbidrag införs&lt;br&gt;för att stödja energiteknik som behöver utvecklas genom att provas i full&lt;br&gt;skala och demonstreras med reducerad risk för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny energimyndighet föreslås inrättas den 1 januari 1998. Till energi-&lt;br&gt;myndigheten förs merparten av myndighetsfunktionerna på energi-&lt;br&gt;området. Myndigheten far vidare ansvaret att verkställa huvuddelen av&lt;br&gt;omställningsåtgärdema och att samordna omställningsarbetet. Vattenfall&lt;br&gt;AB skall inom ramen för kravet på affärsmässighet avsätta resurser för&lt;br&gt;utvecklingen av ny elproduktionsteknik och därmed bidra till en svensk&lt;br&gt;elförsörjning som är ekologiskt och ekonomiskt uthållig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strategi redovisas för minskad klimatpåverkan från energisektorn.&lt;br&gt;Fortsatta insatser föreslås för bilateralt och multilateralt samarbete&lt;br&gt;avseende gemensamt genomförande inom ramen för klimatkonventionen.&lt;br&gt;Programmet för utveckling av etanolproduktion baserad på skogsråvara&lt;br&gt;förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut......................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning........................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En uthållig energiförsörjning - riktlinjer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energipolitiken................................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Energipolitikens mål........................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kärnkraften .............................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Programmet för ett ekologiskt uthålligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energisystem ............................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens uppgifter.......................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Atomansvarighet ......................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kring Östersjön........................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Klimatpolitiken inom energiområdet............ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Energibeskattningen ....................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Energi- och elförsörjningen....................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Energibalansen........................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Elproduktion och eltillförsel ................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Användningen av el ....................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den nordeuropeiska elmarknaden.............. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen under det närmaste decenniet....... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning av energistatistiken............... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Energisamarbete med Östeuropa ................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kärnkraften.................................. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stängning av kärnkraftverket i Barsebäck ........ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftning om kärnkraftens avveckling......... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;El- och värmeförsörjningen i Sydsverige......... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Program för ett ekologiskt och ekonomiskt&amp;nbsp;uthålligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energisystem ................................. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter .......................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder för att minska elanvändningen ......... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder för att öka tillförseln av el............ 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag till investeringar i biobränslebaserad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftvärme ........................ 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag till investeringar i vindkraftverk&amp;nbsp;....&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag till investeringar i småskalig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenkraft ........................ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.4 &amp;nbsp;Upphandling av ny elproduktionsteknik&amp;nbsp;....&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder för effektivare energianvändning........ 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter..................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.2 &amp;nbsp;Information, utbildning m.m............ 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.3 &amp;nbsp;Teknikupphandling av energieffektiv&amp;nbsp;teknik .&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Provning, märkning och certifiering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energi krävande utrustning, m .m.......... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.5 &amp;nbsp;Kommunal energirådgivning............ 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Utveckling av teknik för framtidens energisystem . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter..................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.2 &amp;nbsp;Energiforskning..................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.3 &amp;nbsp;Forskning om energisystemet ........... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.4 &amp;nbsp;Forskningssamarbete med länderna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjöregionen .................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.5 &amp;nbsp;En förstärkning av Energiteknikfonden ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Introduktion av ny energiteknik.......... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Energibeskattningen ........................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Energiöverenskommelsen ................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De senaste årens förändringar av energiskatterna ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En översyn av energibeskattningen............. 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens uppgifter i omställningsarbetet............... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny energimyndighet..................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vattenfall AB............................ 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga myndighetsuppgifter.................. 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågor om kärnsäkerhet och ansvaret vid en atomolycka ..&amp;nbsp;&amp;nbsp;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;En fortsatt hög kärnsäkerhet ................. 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Atomansvarighet ......................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En strategi för minskad klimatpåverkan från energisektorn .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;Inledning............................... 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Det internationella samarbetet ................ 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;Utsläpp av koldioxid från energisektorn i Sverige . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;Energipolitiska insatser på klimatområdet........ 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4.1 &amp;nbsp;Åtgärder i internationellt samarbete....... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4.2 Etanolproduktion från skogsråvara........ 78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner vad regeringen förordar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;riktlinjer för energipolitiken (avsnitt 3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;åtgärder för el- och värmeförsörjningen i Sydsverige&lt;br&gt;(avsnitt 6.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inrättandet av en ny central energimyndighet (avsnitt 9.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;riktlinjer för Vattenfall AB:s verksamhet (avsnitt 9.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och&lt;br&gt;ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;åtgärder för att minska elanvändningen (avsnitt 7.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag till investeringar i biobränslebaserad kraftvärme&lt;br&gt;(avsnitt 7.3.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag till investeringar i vindkraftverk (avsnitt 7.3.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag till investeringar i småskalig vattenkraft (avsnitt 7.3.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;upphandling av ny elproduktionsteknik (avsnitt 7.3.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;information, utbildning, m m. (avsnitt 7.4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;teknikupphandling av energi effektiv teknik (avsnitt 7.4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;provning, märkning och certifiering av energi krävande&lt;br&gt;utrustning, m.m. (avsnitt 7.4.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;kommunal energirådgivning (avsnitt 7.4.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;&amp;nbsp;energiforskning (avsnitt 7.5.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;forskning om energisystemet (avsnitt 7.5.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;forskningssamarbete med länderna i Östersjöregionen&lt;br&gt;(avsnitt 7.5.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;&amp;nbsp;en förstärkning av Energiteknikfonden (avsnitt 7.5.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;&amp;nbsp;introduktion av ny energiteknik (avsnitt 7.5.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner den strategi för minskad klimatpåverkan från&lt;br&gt;energisektorn som regeringen förordar avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;&amp;nbsp;åtgärder i internationellt samarbete (avsnitt 11.4.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;&amp;nbsp;etanolproduktion från skogsråvara (11.4.2).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken (prop.&lt;br&gt;1990/91:88, bet. 1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373). Beslutet grundade sig&lt;br&gt;i allt väsentligt på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna,&lt;br&gt;Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En parlamentarisk kommission - Energikommissionen - tillsattes&lt;br&gt;sommaren 1994 (dir. 1994:67, dir. 1994:120). Kommissionens uppgift var&lt;br&gt;bl.a. att granska de pågående energipolitiska programmen för omställning&lt;br&gt;och utveckling av energisystemet och analysera behovet av förändringar&lt;br&gt;och ytterligare åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen överlämnade den 18 december 1995 slutbetänkandet&lt;br&gt;Omställning av energisystemet (SOU 1995:139) till regeringen. Till&lt;br&gt;betänkandet fogades fyra underlagsbilagor (SOU 1995:140, del 1 -4).&lt;br&gt;Energikommissionens slutbetänkande har remissbehandlats. En samman-&lt;br&gt;fattning av betänkandet och remissinstansernas synpunkter finns i departe-&lt;br&gt;mentspromemorian Energikommissionens betänkande (Ds 1996:55).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver kommissionens betänkanden har en stor mängd rapporter, syn-&lt;br&gt;punkter och förslag rörande åtgärder inom energiområdet överlämnats till&lt;br&gt;regeringen från myndigheter, kommuner, organisationer, företag och&lt;br&gt;enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen inbjöd våren 1996 riksdagspartierna till överläggningar om&lt;br&gt;energipolitiken på grundval av 1991 års överenskommelse, Energi-&lt;br&gt;kommissionens betänkande och remissvaren på detta. Överläggningarna&lt;br&gt;slutfördes den 4 februari 1997 med en överenskommelse mellan Social-&lt;br&gt;demokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet om en uthållig energi-&lt;br&gt;försöijning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3 redovisas överenskommelsen till sin exakta ordalydelse.&lt;br&gt;Regeringen föreslår att de i överenskommelsen angivna riktlinjerna för&lt;br&gt;energipolitiken antas av riksdagen. Regeringen avser att i den ekonomiska&lt;br&gt;vårpropositionen återkomma med förslag till finansiering av de i före-&lt;br&gt;liggande proposition föreslagna åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 En uthållig energiförsörjning - riktlinjer för&lt;br&gt;energipolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Energipolitikens mål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga&lt;br&gt;tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga&lt;br&gt;villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv energi-&lt;br&gt;användning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg&lt;br&gt;negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen&lt;br&gt;till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekono-&lt;br&gt;misk och social utveckling i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipolitiken skall bidra till att stabila förutsättningar skapas för ett&lt;br&gt;konkurrenskraftigt näringsliv och till en förnyelse och utveckling av den&lt;br&gt;svenska industrin. Energipolitiken skall också bidra till ett breddat&lt;br&gt;energi-, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som grundas&lt;br&gt;på varaktiga, helst inhemska och fömybara, energikällor samt en effektiv&lt;br&gt;energianvändning. Energin skall användas så effektivt som möjligt med&lt;br&gt;hänsyn taget till alla resurstillgångar. Stränga krav skall ställas på&lt;br&gt;säkerhet och omsorg om hälsa och miljö vid användning och utveckling&lt;br&gt;av all energiteknik. Kärnkraften skall ersättas med effektivisering av&lt;br&gt;elanvändningen, konvertering till fömybara energislag samt miljömässigt&lt;br&gt;acceptabel elproduktionsteknik. Användningen av fossila bränslen bör&lt;br&gt;hållas på en låg nivå. Naturgasen är det fördelaktigaste fossila bränslet&lt;br&gt;och det befintliga naturgasnätet bör utnyttjas. Nationalälvama och de&lt;br&gt;övriga älvsträckor som riksdagen har undantagit från utbyggnad skyddas&lt;br&gt;även fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En säker tillgång på el till ett rimligt pris är en viktig förutsättning för&lt;br&gt;den svenska industrins internationella konkurrenskraft. Energipolitiken&lt;br&gt;skall utformas så att denna förutsättning bevaras. En ökad produktion och&lt;br&gt;ekonomisk aktivitet är av avgörande betydelse för sysselsättningen och&lt;br&gt;därmed för vår framtida välfärd. Med utgångspunkt i den politik för&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt som riksdagen beslutat om bör elanvändningen för&lt;br&gt;industrins produktion ges möjlighet att öka under det närmaste decenniet.&lt;br&gt;En effektiv elanvändning skall främjas i såväl industrin som andra&lt;br&gt;samhällsektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kämkraftsawecklingen och omställningen av energisystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen uttalade år 1980 (prop. 1979/80:170, bet. 1979/80:NU70, rskr.&lt;br&gt;1979/80:410) att kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med&lt;br&gt;hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning&lt;br&gt;och välfärd. Vidare angav riksdagen att det bör slås fast att den sista&lt;br&gt;reaktorn i Sverige skall stängas senast år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken (prop.&lt;br&gt;1990/91:88, bet. 1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373). Energisystemet skall&lt;br&gt;förnyas genom att renare och milj ovänligare teknik för tillförsel,&lt;br&gt;omvandling, distribution och användning etableras och underhålls. Detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ske med hög kostnadseffektivitet. Inledningen och takten i käm- Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;kraftsawecklingen avgörs av resultaten av hushållningen med el,&lt;br&gt;tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna&lt;br&gt;att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strategi för den fortsatta omställningen av energisystemet läggs nu&lt;br&gt;fast. Den gäller särskilt elproduktionen och en effektiv energianvändning.&lt;br&gt;Målet är att energisystemet skall bli ekologiskt och ekonomiskt uthålligt.&lt;br&gt;Energiförsörjningen skall i huvudsak baseras på fömybara energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De energipolitiska riktlinjerna i 1991 års uppgörelse ligger fast. Såväl&lt;br&gt;samhällsekonomiska som miljömässiga skäl talar för att omställningen&lt;br&gt;och utvecklingen av energisystemet bör ske under tillräckligt lång tid för&lt;br&gt;att målen i 1991 års energipolitiska uppgörelse skall kunna uppnås.&lt;br&gt;Problem uppstår för sysselsättning, välfärd, konkurrenskraft och miljö om&lt;br&gt;all kämkraftsproduktion avvecklas till år 2010. Det är partiernas&lt;br&gt;bedömning att något årtal då den sista kämkraftsreaktom tas ur drift inte&lt;br&gt;bör fastställas. Härigenom ges tillräckligt lång tid för omställningen av&lt;br&gt;energisystemet. Omställningen skall därför påbörjas snarast.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Kärnkraften&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas de åtgärder som skall vidtas för att möjliggöra en&lt;br&gt;avställning av den första reaktorn senast den 1 juli 1998 och den andra&lt;br&gt;reaktorn senast den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag till en lag om avställning av kämkraftsreaktorer föreläggs&lt;br&gt;riksdagen under år 1997 i så god tid att lagen kan träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998.1 lagen föreskrivs att rätten att driva kämkraftsreaktorer för&lt;br&gt;att utvinna kärnenergi kan upphävas av regeringen. Sådana beslut skall&lt;br&gt;fattas med utgångspunkt i att reaktorerna skall ställas av i den ordning&lt;br&gt;och vid de tidpunkter som bäst gagnar den av riksdagen beslutade&lt;br&gt;omställningen av energisystemet och dess genomförande. Av kriterierna&lt;br&gt;bör vidare följa att avställningen skall inledas med de reaktorer som mest&lt;br&gt;kan ifrågasättas från lokaliseringssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barsebäcksverkets lokalisering är olämplig. Förhandlingar skall inledas&lt;br&gt;med ägaren till Barsebäcksverket om att stänga en reaktor före den 1 juli&lt;br&gt;1998 och en andra reaktor före den 1 juli 2001. Regeringen avser att&lt;br&gt;omedelbart efter lagens ikraftträdande fatta beslut om avställning av&lt;br&gt;kämkraftsreaktorema Barsebäck 1 och Barsebäck 2. Ett villkor för&lt;br&gt;stängningen av den andra reaktorn är att bortfallet av elproduktion kan&lt;br&gt;kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad använd-&lt;br&gt;ning av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB skall medverka till att stängningen av Barsebäcksverket&lt;br&gt;kan genomföras enligt redovisad tidtabell. Vattenfall ges uppdraget att&lt;br&gt;som en av sina viktigaste uppgifter aktivt medverka i omställningen av&lt;br&gt;energisystemet. Efter regeringens kontakter med företrädare för Sydkrafts&lt;br&gt;huvudägare är vår uppfattning att en stängning senast 1 juli 1998 av den&lt;br&gt;första reaktorn kommer att kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder vidtas för att under de närmaste åren kompensera bortfallet av&lt;br&gt;el från de bägge reaktorerna genom effektivare energianvändning, konver-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tering samt hushållning med och tillförsel av el från andra energikällor. Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;Förutsättningar skapas för att utnyttja det befintliga naturgasnätet&lt;br&gt;effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt långsiktigt omställningsprogram inrättas för utveckling av ett&lt;br&gt;ekologiskt uthålligt energisystem. Inriktningen är att utveckla ny&lt;br&gt;energiteknik för tillförsel och hushållning med el och andra energiformer.&lt;br&gt;Syftet är att åstadkomma en ekologiskt och ekonomiskt hållbar energi-&lt;br&gt;försöijning i huvudsak byggd på fömybara energislag. Målet är också att&lt;br&gt;tillförsäkra svensk industri och samhällslivet i övrigt el från ekologiskt&lt;br&gt;uthålliga energikällor till internationellt konkurrenskraftiga priser. Sverige&lt;br&gt;skall vara i huvudsak självförsörjande på el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom stängningen av två reaktorer och genom det långsiktiga&lt;br&gt;programmet skapas förutsättningar för att nya konkurrenskraftiga&lt;br&gt;elproduktionsaltemativ successivt skall kunna föras in i det svenska&lt;br&gt;energisystemet. På det sättet kan den fortsatta omställningen till ett&lt;br&gt;ekologiskt uthålligt samhälle genomföras till rimliga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny elproduktionskapacitet och minskad elanvändning är ett villkor för&lt;br&gt;avställning av ytterligare reaktorer. Efter avställningen av Barsebäcks-&lt;br&gt;verket skall en uppföljning ske av utvecklingen av elpriser, investeringar,&lt;br&gt;miljöpåverkan, sysselsättnings-och fördelningseffekter samt elmarknadens&lt;br&gt;funktionssätt m.m. Resultaten av det energipolitiska programmet skall&lt;br&gt;utvärderas och tillsammans med erfarenheterna från stängningen av&lt;br&gt;reaktorerna i Barsebäcksverket utgöra underlag för kommande beslut om&lt;br&gt;hur den fortsatta omställningen skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före nästkommande mandatperiods utgång fattas beslut avseende hur&lt;br&gt;den fortsatta avställningen av kämkraftsreaktorer skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Programmet för ett ekologiskt uthålligt energisystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att på kort sikt minska elanvändningen och tillföra ny&lt;br&gt;elproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda åtgärder vidtas för aft användningen av el skall minska och för&lt;br&gt;att en ökad utbyggnad skall ske av el- och värmeproduktion baserad på&lt;br&gt;fömybara energislag. De sammanlagda resultaten förväntas motsvara&lt;br&gt;årsproduktionen av el i Barsebäcksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna innefattar en minskad användning av de s.k. avkopp-&lt;br&gt;lingsbara elpannorna i fjärrvärmesystemet, insatser för konvertering och&lt;br&gt;effektsänkande åtgärder i hus med direktverkande elvärme, ökad&lt;br&gt;ijärrvärmeanslutning samt tillförsel av ny elproduktion från fömybara&lt;br&gt;energikällor genom bl.a. investeringsstöd och teknikupphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser görs för att utveckla kraft- och värmeförsörjningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sydsverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållningen med energi stimuleras genom information, rådgivning&lt;br&gt;och utbildning om effektiv energianvändning och genom provning och&lt;br&gt;testning av varor, utrustning och energisystem. Kommunal energi-&lt;br&gt;rådgivning och utbildning av bl.a. energirådgivare skall stödjas med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statliga medel. Marknadsintroduktion av ny energisnål teknik skall Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;påskyndas genom teknikupphandling. Det är viktigt att också industrin&lt;br&gt;omfattas av åtgärderna för en effektivare energianvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoder skall utvecklas för att göra det möjligt att utvärdera&lt;br&gt;effektiviteten hos och mäta resultaten av de energipolitiska programmen.&lt;br&gt;Detta blir en uppgift för energimyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsiktigt program för ett ekologiskt uthålligt energisystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt energipolitiskt program inrättas för forskning, utveckling och&lt;br&gt;demonstration av ekologisk och ekonomiskt uthållig tillförsel,&lt;br&gt;omvandling, distribution och användning av energi. Samverkan mellan&lt;br&gt;staten, näringslivet och forskningssamhället är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmets huvudinriktning är att minska kostnaderna för att utnyttja&lt;br&gt;de fömybara energislagen så att dessa blir ekonomiskt bärkraftiga&lt;br&gt;alternativ till kärnkraft och fossila bränslen. Teknisk utveckling och&lt;br&gt;marknadsutveckling bör främjas samtidigt. Insatser skall göras främst för&lt;br&gt;ökad tillförsel av biobränsle men även för teknik avseende vind- och&lt;br&gt;vattenkraft, teknik för värmelagring m.m. På längre sikt gäller insatserna&lt;br&gt;t.ex. bränslecells- och batteriteknik, artificiell fotosyntes, solceller och&lt;br&gt;solvärme inom energiforskningsprogrammets ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energihushållningen skall främjas genom teknikutveckling, information&lt;br&gt;och utbildning, åtgärder för minskad användning av hushålls- och driftel&lt;br&gt;i bebyggelsen samt åtgärder för ökad energieffektivitet inom industrin.&lt;br&gt;Goda helhetslösningar skall främjas genom systemstudier och genom&lt;br&gt;ökad kunskap om sambanden mellan energi, miljö och ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av programmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det energipolitiska program som partierna är överens om att genomföra&lt;br&gt;innebär statliga utgifter om totalt ca 9 miljarder kronor under en&lt;br&gt;sjuårsperiod. Programmen skall finansieras fullt ut. De partier som står&lt;br&gt;bakom uppgörelsen skall enas om lämplig finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Statens uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt, ekologiskt och ekonomiskt bärkraftigt, energisystem skall&lt;br&gt;utvecklas. Den svenska elförsörjningen skall även i framtiden i huvudsak&lt;br&gt;baseras på inhemskt producerad el. Statens viktigaste uppgift under&lt;br&gt;omställningen av energisystemet är att ange de ramar inom vilka före-&lt;br&gt;tagen och konsumenterna skall verka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens innehav av ungefär halva den svenska elproduktionskapaciteten&lt;br&gt;genom Vattenfall AB är en viktig tillgång. Vattenfalls huvuduppgift är att&lt;br&gt;inom ramen för kravet på affärsmässighet bidra till en svensk&lt;br&gt;elförsöijning som är ekologiskt och ekonomiskt uthållig och som ger&lt;br&gt;svensk industri och samhället i övrigt el till konkurrenskraftiga priser.&lt;br&gt;Resurser som skapas inom Vattenfall skall användas för utveckling av ny&lt;br&gt;elproduktionsteknik och för investeringar som behövs för omställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förändring av Vattenfalls roll bör markeras i riksdagens riktlinjer Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;avseende Vattenfalls verksamhet. Vattenfall AB skall förbli i statlig ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny central energimyndighet inrättas senast den 1 januari 1998 med&lt;br&gt;ansvar för myndighetsfunktionerna på energiområdet. Myndigheten far&lt;br&gt;huvudansvaret för att verkställa merparten av det energipolitiska&lt;br&gt;programmet och ett samordningsansvar för omställningsåtgärdema. Den&lt;br&gt;nya myndigheten skall följa programmets genomförande samt ta fram&lt;br&gt;underlag för utvärdering av åtgärderna och för redovisning av effekterna&lt;br&gt;av att ställa av reaktorerna i Barsebäck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsverket svenska kraftnät har systemansvaret för det svenska&lt;br&gt;elsystemet. Svenska kraftnät äger också huvuddelen av de svenska&lt;br&gt;utlandsförbindelserna och samordnar utlandshandeln med el. Verket har&lt;br&gt;en central funktion för att övervaka utrikeshandelns betydelse för den&lt;br&gt;svenska försöijningstryggheten. För att motverka obalanser i handeln med&lt;br&gt;el mellan den öppna svenska marknaden och övriga Europas elmarknader&lt;br&gt;bör samhällskontrollen stärkas. Principen skall vara att staten genom&lt;br&gt;Svenska kraftnät äger och förvaltar utlandsförbindelserna. Enbart Svenska&lt;br&gt;kraftnät bör ges koncession för tillkommande utlandsförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kämkraffinspektion (SKI) och Statens strålskyddsinstitut (SSI)&lt;br&gt;har de övervakande uppgifterna vad gäller kärnsäkerhet och strålskydd.&lt;br&gt;Avställningen av Barsebäcksreaktorema kommer inledningsvis att kräva&lt;br&gt;ökade insatser från SKI och SSI. Myndigheterna bör fa ökade resurser för&lt;br&gt;att kontrollera säkerheten vid kämkraftsföretaget under genomförandet av&lt;br&gt;avställningen. Det är viktigt att långsiktigt bevara och förstärka&lt;br&gt;säkerhetsmyndighetemas resurser för att vidmakthålla samhällets insyn&lt;br&gt;och kontrollmöjligheter. Kraven på SKI:s tillsynsverksamhet kommer att&lt;br&gt;öka i takt med att planeringen av den slutliga avfallshanteringen efterhand&lt;br&gt;övergår i konkretare åtgärder. Även SSI kommer att i ökande omfattning&lt;br&gt;involveras i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna måste ha särskilda resurser för att kunna behålla och&lt;br&gt;anställa specialistkompetens på området. Samhällets insyn och statens&lt;br&gt;övergripande ansvar för kärnsäkerheten måste upprätthållas. De&lt;br&gt;resursförstärkningar som kan komma att behövas bör finansieras med&lt;br&gt;höjda avgifter för kämkraftsforetagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Atomansvarighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska atomansvarighetslagen (1968:45) bygger på internationella&lt;br&gt;konventioner. Av lagen följer bl.a. att om ersättningsbeloppen enligt&lt;br&gt;lagen eller konventionssystemet inte räcker till för att uppkomna skador&lt;br&gt;skall kunna ersättas fullt ut kan ytterligare ersättning utgå av statsmedel.&lt;br&gt;Någon viss ersättningsnivå garanteras dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partierna är eniga om att anläggningshavamas ersättningsskyldighet bör&lt;br&gt;utökas. Frågan om ett utökat ansvar för kämkraftsforetagen ses för&lt;br&gt;närvarande över i regeringskansliet och ett förslag till ändrad lagstiftning&lt;br&gt;är under utarbetande. Regeringen avser att under innevarande år förelägga&lt;br&gt;riksdagen en proposition om ändringar i atomansvarighetslagen inne-&lt;br&gt;bärande ett ökat ansvar för kämkraftsforetagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 &amp;nbsp;Ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete kring Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;Östersjön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En fungerande och miljöriktig energiförsörjning är av avgörande&lt;br&gt;betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen i Östersjöområdet.&lt;br&gt;Det finns ett stort utrymme för kostnadseffektiva åtgärder vad gäller&lt;br&gt;energieffektivisering, koldioxidutsläpp, försurande utsläpp och kärn-&lt;br&gt;säkerhet. Den nya situationen i Östersjöområdet ger Sverige möjlighet att&lt;br&gt;aktivt delta i uppbyggnaden av ett nytt energisystem runt Östersjön. Detta&lt;br&gt;kommer att gagna både vårt land och övriga länder i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan reformprocessen i de central- och östeuropeiska staterna inleddes&lt;br&gt;i slutet av 1980-talet har Sveriges samarbete med dessa länder blivit en&lt;br&gt;viktig del av svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Det är ett starkt svenskt&lt;br&gt;intresse att länderna i Central- och Östeuropa kan fullfölja den pågående&lt;br&gt;samhällsomvandlingen och bli integrerade delar i en europeisk&lt;br&gt;gemenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har avsatt en miljard kronor för ökat samarbete i Östersjö-&lt;br&gt;regionen. Ett antal konkreta projekt förbereds på energiområdet. Sverige&lt;br&gt;samarbetar nära med såväl andra länder i regionen som med&lt;br&gt;internationella finansiella institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förbättrad infrastruktur på energiområdet i Östersjöområdet skulle&lt;br&gt;avsevärt öka försörjningstryggheten i Sverige och övriga Europa. Sverige&lt;br&gt;skall aktivt verka för en integrering av de nationella energisystemen i&lt;br&gt;Norden och Östersjöregionen. Det är av stort svenskt intresse att minska&lt;br&gt;riskerna med kärnkraften i Baltikum och östra Europa och att utveckla ett&lt;br&gt;energisystem kring Östersjön som är säkert, väl dimensionerat och&lt;br&gt;ekologiskt uthålligt. Ett program för energieffektivisering, konvertering&lt;br&gt;och miljöförbättrande åtgärder i el- och värmeproduktionsanläggningar&lt;br&gt;runt Östersjön är ett viktigt inslag i samarbetet. Åtgärderna är även en&lt;br&gt;strategiskt viktig del av den svenska klimatpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna för ökad kärnsäkerhet bl.a. i Ryssland och Baltikum bör&lt;br&gt;fortsätta. SKI kanaliserar det svenska kämsäkerhetsstödet i Baltikum och&lt;br&gt;östra Europa. Kämsäkerhetsarbetet i dessa länder, till vilket många länder&lt;br&gt;bidrar, är av största betydelse för säkerheten i vårt närområde. Syftet är&lt;br&gt;framför allt att åtgärda uppenbara säkerhetsbrister i reaktorer som av&lt;br&gt;energiskäl inte omedelbart kan stängas samt att stärka oberoende&lt;br&gt;säkerhetsmyndigheters arbete med att ställa krav på och övervaka&lt;br&gt;säkerheten vid dessa anläggningar. Det är angeläget att detta arbete förs&lt;br&gt;vidare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 &amp;nbsp;Klimatpolitiken inom energiområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utsläpp av koldioxid vid förbränning av fossila bränslen påverkar&lt;br&gt;klimatet. Det är därför angeläget att i största möjliga utsträckning undvika&lt;br&gt;förbränning av fossila bränslen. Detta kan ske genom en aktiv&lt;br&gt;energihushållning och genom att utnyttja fömybara energislag. Av de&lt;br&gt;fossila bränslena ger naturgas lägst utsläpp av koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska klimatpolitiska insatserna har på energiområdet koncen- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trerats till följande områden: dels forskning, utveckling och användning Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;i Sverige av energieffektiv teknik för energihushållning och utnyttjande&lt;br&gt;av fömybara energikällor, dels insatser för energieffektivisering och&lt;br&gt;övergång till fömybara energikällor i Baltikum och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för den svenska&lt;br&gt;klimatpolitiken (prop. 1992/93:179, bet. 1992/93 :JoU 19, rskr.&lt;br&gt;1992/93:361). Där fastlades den nationella strategin att koldioxidutsläppen&lt;br&gt;från fossila bränslen stabiliseras på 1990 års nivå år 2000 för att därefter&lt;br&gt;minska och att klimatpolitiken måste utformas i ett internationellt&lt;br&gt;perspektiv och i internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittillsvarande internationella åtgärder enligt klimatkonventionen har&lt;br&gt;visat sig otillräckliga för att konventionens syfte skall uppnås.&lt;br&gt;Förhandlingar om ytterligare åtaganden och åtgärder förs nu med siktet&lt;br&gt;bortom sekelskiftet. Ett framgångsrikt internationellt samarbete förutsätter&lt;br&gt;en rättvis fördelning av åtaganden och kostnader. Ländernas skilda&lt;br&gt;utgångslägen och förutsättningar bör liksom principen om en&lt;br&gt;kostnadseffektiv fördelning av åtgärder enligt klimatkonventionen beaktas&lt;br&gt;vid åtaganden inom ramen för konventionen. Hänsyn bör tas till bl.a.&lt;br&gt;redan vidtagna åtgärder och klimatpåverkande utsläpp per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör genomföra kostnadseffektiva insatser såväl internationellt&lt;br&gt;som nationellt. Kravet på en rättvis fördelning av kostnadsansvaret och&lt;br&gt;kostnadseffektiva åtgärder måste upprätthållas. Den svenska klimat-&lt;br&gt;strategin skall utformas så att utsläppen i Sverige av koldioxid begränsas&lt;br&gt;så långt det är möjligt med hänsyn till konkurrenskraft, sysselsättning och&lt;br&gt;välfärd. Produktion och användning av alternativa drivmedel skall stödjas&lt;br&gt;som ett led i minskningen av trafikens miljöpåverkande utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen mot en alltmer internationell elmarknad nödvändiggör att&lt;br&gt;åtgärder mot utsläpp från elproduktion samordnas inom Europa så långt&lt;br&gt;detta är möjligt. Sverige skall aktivt verka för reduktioner av utsläppen&lt;br&gt;även från konkurrensutsatt verksamhet som den energiintensiva industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör som medlem i Europeiska unionen verka för en gemensam&lt;br&gt;klimatpolitik och vara pådrivande i det internationella klimatarbetet.&lt;br&gt;Sverige bör särskilt verka för att effektiva styrmedel och åtgärder&lt;br&gt;utvecklas inom ramen för EU:s klimatpolitik och klimatkonventionen.&lt;br&gt;Sverige bör även samverka med andra länder på det sätt klimatkonven-&lt;br&gt;tionen anger, genom s.k. gemensamt genomförande. Sverige bör verka för&lt;br&gt;att mål antas som minskar utsläppen efter sekelskiftet och som leder till&lt;br&gt;stabilisering av halten av främst koldioxid på en nivå, som förhindrar&lt;br&gt;allvarliga klimatförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.8 Energibeskattningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Energibeskattningen skall ge goda förutsättningar för den svenska&lt;br&gt;industrins internationella konkurrenskraft. Det skall vara lönsamt att&lt;br&gt;investera i varu- och tjänsteproduktion i Sverige och det skall vara fördel-&lt;br&gt;aktigt att investera i ekologisk energiteknik, bl.a. effektivare energi-&lt;br&gt;användning. Produktionsskatten på kärnkraft skall utformas enligt dessa&lt;br&gt;principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen bör ge drivkrafter för hushållning och konvertering till Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;fömybara energislag, samtidigt som den inte skall påverka industrins&lt;br&gt;internationella konkurrenskraft negativt. Beskattningsreglerna bör främja&lt;br&gt;elproduktion med fömybara energislag. Naturgasens miljöfördelar jämfört&lt;br&gt;med olja och kol skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Energi- och elförsörjningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Energibalansen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Energitillförseln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillförseln av energi har varit stabil i Sverige under de senaste 25 åren.&lt;br&gt;Det har dock under perioden skett betydande förändringar av den tillförda&lt;br&gt;energins fördelning på energislag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljans andel av energitillförseln har minskat från 77 % år 1970 till&lt;br&gt;43 % år 1995. Under samma period har andelen tillförd el ökat från ca&lt;br&gt;10 % till ca 30 %. Tillförseln av biobränslen har på samma tid för-&lt;br&gt;dubblats och utgjorde år 1995 ca 18 % av den totala energitillförseln.&lt;br&gt;Drygt hälften utgörs av bränslen som genereras och används internt inom&lt;br&gt;skogsindustrin, främst inom massa- och pappersindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärrvärmeproduktionen har sedan år 1970 ökat från årligen ca 15 TWh&lt;br&gt;till dagens ca 50 TWh. Fjärrvärmesektoms energitillförsel dominerades&lt;br&gt;under 1970-talet av olja, men är numera mycket diversifierad.&lt;br&gt;Biobränslena svarar för drygt 20 TWh av bränsletillförseln och är därmed&lt;br&gt;det dominerande energislaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.1 Energibalans för åren 1970, 1980, 1990 och 1995, TWh&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk energianvändning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav:&lt;br&gt;industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;transporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bostäder, service m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikes sjöfart, förluster och&lt;br&gt;energi för icke-energiändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillförsel av bränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav:&lt;br&gt;oljor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kol/koks&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;biobränslen, torv m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraft, brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraft, brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Spillvärme och värmepumps-&lt;br&gt;värme i fjärrvärmeanläggningar -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoimport av el&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa tillförsel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: NUTEK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energianvändningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom industrin samt i bostads- och servicesektorn har energianvändningen&lt;br&gt;minskat något under de senaste 25 åren. Variationer förekommer dock&lt;br&gt;mellan åren, främst beroende på konjunktur- och temperaturskillnader.&lt;br&gt;Transportsektorns energianvändning har frånsett tillfälliga nedgångar ökat&lt;br&gt;kontinuerligt från 56 TWh år 1970 till 87 TWh år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom industrin har användningen av oljeprodukter minskat från 74&lt;br&gt;TWh år 1970 till 22 TWh år 1995, samtidigt som elanvändningen har&lt;br&gt;ökat från 33 till 52 TWh. Sammantaget har utvecklingen inneburit en&lt;br&gt;minskning av industrins specifika energianvändning med ca 30 %. Med&lt;br&gt;specifik energianvändning avses energiåtgång per krona produktionsvärde&lt;br&gt;i fasta priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bostads- och servicesektorn har den årliga användningen av olja&lt;br&gt;minskat från 119 till 37 TWh mellan åren 1970 och 1995 medan&lt;br&gt;elanvändningen har ökat från 22 till 72 TWh. Även användningen av&lt;br&gt;fjärrvärme har ökat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en relativt kort tidsperiod har således energianvändningens&lt;br&gt;sammansättning ändrats avsevärt. Mest markant är den övergång från olja&lt;br&gt;till el som ägt rum i bostads- och servicesektorn, i industrin och i fjärr-&lt;br&gt;värmesystemet. Vidare har en omfattande övergång skett från olja till&lt;br&gt;biobränslen. Energin används i dag betydligt mer effektivt än för 25 år&lt;br&gt;sedan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Elproduktion och eltillförsel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges elproduktion ökade kraftigt under perioden 1970 - 1995, från ca&lt;br&gt;60 TWh till 143 TWh. Den stora ökningen ägde rum fram till år 1987,&lt;br&gt;varefter produktionen har varit nära nog konstant. Produktionen baseras&lt;br&gt;i dag huvudsakligen på vattenkraft och kärnkraft. I elproduktionssystemet&lt;br&gt;ingår även kraftvärmeverk och industriella mottrycksanläggningar samt&lt;br&gt;oljekondensanläggningar, dieselaggregat, gasturbiner och vindkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stora drag svarar vatten- och kärnkraft under normala förhållanden&lt;br&gt;vardera för omkring hälften av elproduktionen. Under ett normalår kan&lt;br&gt;de svenska vattenkraftverken producera ca 63,5 TWh el. Vid torrår kan&lt;br&gt;elproduktionen minska med upp till 15 TWh, och vid våtår öka med ca&lt;br&gt;10 TWh, jämfört med normal årsproduktionen. Produktionsförmågan i&lt;br&gt;kämkraftsreaktorema är ca 72 TWh el per år. Produktionen i kärnkraft-&lt;br&gt;verken har under de senaste tio åren varit i genomsnitt ca 66 TWh per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den installerade effekten i kraftvärmeverken i fjärrvärmenäten medger&lt;br&gt;en årlig elproduktion på 8 - 10 TWh. Möjligheterna att avsätta värmen&lt;br&gt;i fj ärrvärmenäten har dock begränsat elproduktionen, som under senare&lt;br&gt;år har varit knappt 5 TWh per år. I industriella mottrycksanläggningar&lt;br&gt;produceras årligen ca 4 TWh el. Den tekniskt möjliga produktionen&lt;br&gt;bedöms vara ca 5 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljekondensanläggningama och gasturbinerna används i huvudsak som&lt;br&gt;reservkapacitet vid exempelvis torrår eller vid bortfall av kärnkraft och&lt;br&gt;för s.k. spetslast vid högt effektuttag i elsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag omkring 300 vindkraftverk i drift. Enligt preliminära Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;uppgifter var vindkraftsproduktionen 0,14 TWh el år 1996. Detta innebär&lt;br&gt;en ökning med ca 35 % från år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsanläggningama i elsystemet utnyttjas vanligen i kostnads-&lt;br&gt;ordning. Anläggningar med låga rörliga produktionskostnader används i&lt;br&gt;första hand. I det svenska produktionssystemet har vattenkraftsanlägg-&lt;br&gt;ningama de lägsta rörliga kostnaderna. Därefter följer kärnkraftverken och&lt;br&gt;sedan kraftvärmeanläggningama. Kraftvärmeverken utnyttjas främst under&lt;br&gt;den kalla årstiden då det s.k. värmeunderlaget, dvs. avsättningsmarknaden&lt;br&gt;för värme, är störst. Vattenkraften används även för regleringsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1995 var i likhet med flertalet år under den senaste tioårsperioden&lt;br&gt;ett våtår, medan år 1996 var ett extremt torrår. Preliminär statistik för år&lt;br&gt;1996 visar en vattenkraftsproduktion som var nära 20 % lägre än under&lt;br&gt;ett normalår. Den låga produktionen i vattenkraftverken kompenserades&lt;br&gt;huvudsakligen av ökad produktion i kondenskraftverken och nettoimport&lt;br&gt;av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.2 Elproduktion åren 1970, 1980, 1990, 1995 och 1996, TWh&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(prel)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vindkraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriellt mottryck&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kraftvärme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kondensanläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasturbiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoimport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: NUTEK&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Användningen av el&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Elanvändningen har ökat med i genomsnitt 3,3 % per år sedan år 1970,&lt;br&gt;dock med stora årsvisa variationer. Under några år i början av 1980-talet&lt;br&gt;ökade användningen med 7 - 10 % per år, medan den under perioden&lt;br&gt;1990 - 1994 stagnerade, huvudsakligen som en följd av den kraftiga&lt;br&gt;lågkonjunkturen. År 1995 ökade elanvändningen med 2,5 % (temperatur-&lt;br&gt;korrigerat 2 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom industrin har ökningstakten i elanvändningen sedan år 1970 varit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i genomsnitt 1,7 % per år. Tillväxttakten i användningen har dock&lt;br&gt;varierat mellan åren, främst beroende på att den ekonomiska aktiviteten&lt;br&gt;har växlat. Under perioden 1983 - 1989 ökade industriproduktionen med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i genomsnitt 2,8 % och industrins elanvändning med 4,2 % per år. Under Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;den lågkonjunktur som sedan följde i böljan av 1990-talet minskade&lt;br&gt;industriproduktionen med i genomsnitt 4,5 % och elanvändningen med&lt;br&gt;drygt 3 % per år. År 1995 ökade industrins elanvändning med 3 %,&lt;br&gt;främst på grund av hög produktionstillväxt i verkstads- och gruvindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av industrins elanvändning kan omkring 63 % hänföras till några&lt;br&gt;elkrävande branscher, nämligen gruvindustri, massa- och pappersindustri,&lt;br&gt;kemisk industri, jord- och stenindustri samt järn-, stål- och metallindustri.&lt;br&gt;Enbart massa- och pappersindustrin använder drygt 19 TWh el per år,&lt;br&gt;vilket motsvarar 37 % av industrins elanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändningen i bostads- och servicesektorn fördelade sig år 1995 på&lt;br&gt;elvärme 29 TWh, hushållsel 18 TWh och driftel 26 TWh. Användningen&lt;br&gt;av el för bostads- och lokaluppvärmning femfaldigades i Sverige under&lt;br&gt;perioden 1970 - 1985, från knappt 5 TWh till ca 25 TWh per år,&lt;br&gt;beroende på framför allt övergång från olja till el för uppvärmning.&lt;br&gt;Därefter har användningen av såväl elvärme som hushållsel ökat&lt;br&gt;långsammare. Användningen av driftel i lokaler och bostäder har däremot&lt;br&gt;ökat kraftigt under de senaste åren, vilket främst beror på en snabb&lt;br&gt;ökning av den samlade lokalytan och antalet kontorsmaskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportsektorn svarar för en liten del av den totala elanvändningen.&lt;br&gt;I denna sektor ökade den årliga elanvändningen från 2,1 TWh år 1970 till&lt;br&gt;2,5 TWh i mitten av 1980-talet och har därefter varit i det närmaste&lt;br&gt;oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till elpannorna i fjärrvärmesystemet och i industrin har som mest ca&lt;br&gt;9 TWh el per år levererats under den senaste tioårsperioden. Denna elan-&lt;br&gt;vändning kan ofta kopplas bort när produktionskostnaderna i elsystemet&lt;br&gt;ökar och det blir billigare att använda bränslen för värmeproduktion.&lt;br&gt;Omfattningen av leveranserna beror därför på det aktuella priset på el,&lt;br&gt;vilket i sin tur bestäms av elsystemets produktionsförmåga och av den&lt;br&gt;samlade efterfrågan på el. År 1995 var användningen av el i elpannor 5,2&lt;br&gt;TWh, varav i industrins elpannor ca 1,4 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.3 Elanvändning åren 1970, 1980, 1990, 1995 och 1996, TWh&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(prel)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total slutlig användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder, service m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fjärrvärme, raffinaderier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Distributionsförluster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total användning netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: NUTEK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Den nordeuropeiska elmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det svenska elproduktionssystemet är sammankopplat med övriga&lt;br&gt;nordiska länders elsystem, med undantag för Island. Det är kopplat till&lt;br&gt;det västeuropeiska systemet genom en kabel mellan Sverige och&lt;br&gt;Tyskland. Det finns dessutom möjligheter att överföra el till och från&lt;br&gt;kontinenten via Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har under lång tid haft elutbyte med grannländerna. Elhandeln&lt;br&gt;har varit lönsam för företagen och till nytta för konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elhandeln har flera fördelar. Genom att de nationella elsystemen&lt;br&gt;kopplas samman kan det samlade behovet av reservkapacitet minskas. Ett&lt;br&gt;effektivt utnyttjande av vattenkraften minskar vidare användningen av&lt;br&gt;bränslebaserad elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett sammankopplat elsystem kan de billigaste produktions- anlägg-&lt;br&gt;ningarna utnyttjas i första hand. Detta är särskilt fördelaktigt i de nordiska&lt;br&gt;länderna, vilkas produktionssystem är mycket olika. Genom elhandeln&lt;br&gt;sänks de totala kostnaderna och elpriserna, som också tenderar att&lt;br&gt;utjämnas mellan länderna vid en öppen handel. Detta bidrar till att&lt;br&gt;prisvariationerna blir lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även olikheter mellan ländernas förbrukningsmönster ger underlag för&lt;br&gt;elhandel. Genom den ökade konkurrensen på en integrerad marknad&lt;br&gt;minskar riskerna för en alltför stark marknadsdominans på de nationella&lt;br&gt;elmarknaderna. Det samlade behovet av ny produktionskapacitet blir lägre&lt;br&gt;och kostnaden för utbyggnad minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår en ständig utveckling av den nordiska elmarknaden. Vid de&lt;br&gt;nordiska energiministrarnas möte i Helsingör sommaren 1995 enades&lt;br&gt;ministrarna om vissa principer för den nordiska elhandeln. Principerna&lt;br&gt;syftar till att tillvarata de ömsesidiga ekonomiska, energimässiga och&lt;br&gt;miljömässiga fördelar som den nordiska elhandeln innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1996 öppnades en norsk-svensk börs för handel med el&lt;br&gt;och gränstariffema mellan de båda länderna togs bort. Även finska,&lt;br&gt;danska och ryska företag handlar på elbörsen. Den pågående&lt;br&gt;reformeringen av elmarknaden i Finland kan möjliggöra en närmare&lt;br&gt;integrering med den norsk-svenska elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU har nyligen beslutats om ett elmarknadsdirektiv som innebär&lt;br&gt;en stegvis öppning av medlemsländernas elmarknader. Vissa länder kan&lt;br&gt;väntas reformera sina elmarknader i snabbare takt. Den nordiska&lt;br&gt;elmarknaden kommer att knytas närmare kontinenten genom tre kablar&lt;br&gt;från Norge till Tyskland och Nederländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan Östersjöländerna bedrivs ett ökande samarbete på energi- och&lt;br&gt;miljöområdet. Ett konsortium, där Vattenfall AB ingår, genomför en&lt;br&gt;delvis EU-finansierad förstudie om en s.k. Östersjöring (Baltic Ring).&lt;br&gt;Syftet är att undersöka möjligheterna att gradvis knyta ihop&lt;br&gt;elmarknaderna i länderna runt Östersjön och att därigenom förbättra de&lt;br&gt;ekologiska, ekonomiska och sociala förhållandena i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Energikommissionen kan värdet av möjligheterna till en&lt;br&gt;omfattande utrikeshandel inte nog understrykas. Det gäller i synnerhet i&lt;br&gt;det för Sverige aktuella perspektivet av en omställning av energisystemet.&lt;br&gt;I en situation när det uppkommer ett större behov av nytillskott i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elproduktionen kan import från utlandet bidra till att utjämna variationer Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;i den inhemska produktionen och därav följande prisfluktuationer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Utvecklingen under det närmaste decenniet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt den energipolitiska överenskommelse som nu har träffats, skall&lt;br&gt;stängningen av de två reaktorerna i Barsebäck genomföras på ett sådant&lt;br&gt;sätt att en strukturomvandling inom industrin inte orsakas av höjda&lt;br&gt;marknadspriser på el. Hushållens elpriser skall inte öka påtagligt. Stäng-&lt;br&gt;ningen av de två reaktorerna skall inte äventyra den industristruktur och&lt;br&gt;de uppvårmningssystem som Sverige har byggt upp under decennier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De relativt låga elpriserna i Sverige har lett till en jämfört med andra&lt;br&gt;länder hög användning av el för uppvärmning liksom en stor andel&lt;br&gt;elintensiv industri. Sverige har även kunnat sänka koldioxidutsläppen till&lt;br&gt;en låg nivå jämfört med andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningen till ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem&lt;br&gt;skall ges god tid och ske i en takt som är förenlig med högt ställda mål&lt;br&gt;för sysselsättning, konkurrenskraft och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett ömsesidigt beroende mellan elprisernas och elanvänd-&lt;br&gt;ningens utveckling. Energikommissionen lät till grund för sina konse-&lt;br&gt;kvensanalyser göra efierfrågeprognoser för el och bränslen. Allmänt kan&lt;br&gt;sägas att de prognoser och kalkyler som gjorts av bl.a. NUTEK. och&lt;br&gt;Energikommissionen tyder på att elpriserna i Sverige under det närmaste&lt;br&gt;årtiondet kommer att stiga väsentligt snabbare än den allmänna prisnivån.&lt;br&gt;De stigande elpriserna är en viktig orsak till att användningen av el&lt;br&gt;bedöms öka långsammare än BNP, dvs. med i genomsnitt ca 1 % per år.&lt;br&gt;Det är en betydligt lägre ökningstakt än under 1970- och 1980-talen, då&lt;br&gt;elanvändningen ökade med i genomsnitt ca 3 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prognoserna har hänsyn tagits till att högre elpriser ger drivkrafter att&lt;br&gt;investera i mer energisnål produktionsteknik och att byta från el till andra&lt;br&gt;energiformer. Den specifika elanvändningen i industrin förväntas minska&lt;br&gt;med ca 1,5 % per år. Industrins totala elanvändning väntas dock öka till&lt;br&gt;följd av en ökad industriproduktion. Elanvändningen i bebyggelsen väntas&lt;br&gt;vara ungefär oförändrad år 2010 jämfört med i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en beskattning av energi som även i framtiden främjar bio-&lt;br&gt;bränslen, och med i övrigt goda förutsättningar för biobränslebaserad&lt;br&gt;kraftvärme, kan en del av den förväntade ökningen av energi-&lt;br&gt;användningen tillgodoses med biobränslen. Trots den förväntade svaga&lt;br&gt;efterfrågeökningen på el visar prognoserna att användningen av fossila&lt;br&gt;bränslen skulle öka under det närmaste decenniet även om alla kämkrafts-&lt;br&gt;reaktorer skulle ha behållits i drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De elprishöjningar, som kan förutses i Sverige under de närmaste tio&lt;br&gt;åren, beror på att dyrare bränslen och energiteknik efter hand måste&lt;br&gt;tillföras energisystemet. Energianvändningen och dess fördelning mellan&lt;br&gt;el och bränslen kommer därigenom troligen att långsamt utvecklas till att&lt;br&gt;bli mer lik den i andra västeuropeiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionens prognoser pekar på ökade koldioxidutsläpp till&lt;br&gt;år 2010 med ca 20 % från 1995 års nivå, vid en ekonomisk tillväxttakt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på drygt 2 % per år, en ökningstakt i elanvändningen med drygt 1 % per Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;år samt vid antagandet att alla kämkraftsreaktorer är i drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utveckling av koldioxidutsläppen måste brytas för att Sverige&lt;br&gt;på sikt skall kunna utveckla ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt&lt;br&gt;energisystem. Det nya energipolitiska programmet innebär en kraftig&lt;br&gt;satsning på forskning och utveckling av ny energiteknik för tillförsel av&lt;br&gt;fömybara energislag och för ökad lönsamhet i energieffektiviseringen.&lt;br&gt;Därigenom läggs en god grund för den långsiktiga utvecklingen av ett&lt;br&gt;ekologiskt hållbart samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Redovisning av energistatistiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns olika sätt att redovisa tillförseln och användningen av energi.&lt;br&gt;Enligt den hittills använda svenska metoden blir den redovisade tillförseln&lt;br&gt;av energi lägre än vad som framgår av energibalanser, som redovisas av&lt;br&gt;bl.a. EU och OECD. Skillnaden beror i huvudsak på att kärnkraften med&lt;br&gt;den svenska metoden redovisas som tillförd el, medan den med den&lt;br&gt;internationella metoden redovisas som den vid reaktorerna avgivna&lt;br&gt;värmemängden. Enligt den internationella metoden har Sveriges totala&lt;br&gt;energitillförsel ökat med ungefar 25 % sedan år 1970.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionen påpekade att det vid jämförelser av Sveriges&lt;br&gt;energitillförsel med andra länders är viktigt att samma redovisningsmetod&lt;br&gt;används. Med hänsyn till det ökade internationella samarbetet&lt;br&gt;rekommenderade kommissionen att Sverige övergår till att använda&lt;br&gt;samma redovisningsmetod som övriga EU-länder. I Energikommissionens&lt;br&gt;betänkande illustreras skillnaden mellan de två redovisningsmetodema&lt;br&gt;(SOU 1995:139, tabell 1.1). Regeringen anser att de metoder som&lt;br&gt;används inom EU och av övriga OECD-länder skall användas också av&lt;br&gt;svenska myndigheter. Under en övergångsperiod är det lämpligt att&lt;br&gt;redovisa uppgifter enligt båda metoderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Energisamarbete med Östeuropa&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkterna för ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete&lt;br&gt;kring Östersjön har redovisats i avsnitt 3.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiförsörjningen i de forna centralplanerade ekonomierna i&lt;br&gt;Östeuropa karakteriserades av en bristfällig hushållning med&lt;br&gt;energiresurser och en avsevärd miljöpåverkan. Energisystemen i dessa&lt;br&gt;länder är överdimensionerade, bl.a. som en följd av att det har saknats ett&lt;br&gt;samband mellan de verkliga kostnaderna och det pris användaren betalar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energisystemen i Östeuropa förändras snabbt. I samband med&lt;br&gt;frigörelsen från det tidigare Sovjetunionen minskade energiförbrukningen&lt;br&gt;omgående med mellan 20 och 50 %. Orsaken var dels tillbakagången i&lt;br&gt;ekonomin, dels en viss anpassning av priserna för energiråvaror till&lt;br&gt;världsmarknadspriserna. Konsumentpriserna på el och värme har&lt;br&gt;emellertid inte justerats uppåt i motsvarande grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiföretagen i Östeuropa har i många fall råkat i ekonomiska&lt;br&gt;svårigheter vilket har lett till ett kraftigt eftersatt underhåll och urholkning&lt;br&gt;av reserverna för framtida investeringar. Ofta är dessutom ägarför-&lt;br&gt;hållandena i kraft- och värmesektom oklara. Slutanvändama saknar i sin&lt;br&gt;tur finansiella resurser för att genomföra ekonomiskt motiverade energi-&lt;br&gt;hushållningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nödvändiga förändringsarbetet försvåras också av att det i många&lt;br&gt;länder finns varken lagstiftning eller kunskaper på förvaltnings- och&lt;br&gt;företagsnivå för marknadsanpassningen av energisektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en stor potential för förbättringar inom energisektorn i&lt;br&gt;Östeuropa. Frågan har hög prioritet i dessa länder. De stora ekonomiska&lt;br&gt;värden som finns i energisektorn gör dock att problemen kan lösas fullt&lt;br&gt;ut först på lång sikt och med stöd av en gynnsam ekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett gemensamt intresse för alla länder runt Östersjön att utveckla&lt;br&gt;energisystemet i området så att det i framtiden kan erbjuda en säker och&lt;br&gt;miljövänlig energitillförsel. Målet för det svenska deltagandet i bilaterala&lt;br&gt;och internationella insatser i regionen bör vara att åstadkomma ett&lt;br&gt;energisystem som karakteriseras av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energin används så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla&lt;br&gt;resurstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energitillförselns och energianvändningens belastning på den om-&lt;br&gt;givande naturen och miljön minimeras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de tekniska och ekonomiska möjligheterna att utnyttja fömybara&lt;br&gt;energikällor tas till vara i största möjliga utsträckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användningen av fossila bränslen i energisystemet och transport-&lt;br&gt;sektorn är så liten som möjligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöijningstryggheten har ökat genom att de nationella energi-&lt;br&gt;systemen är integrerade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användningen av energi sker med högsta möjliga säkerhetskrav och&lt;br&gt;kärnkraftverken i regionen uppfyller internationellt rekommenderade&lt;br&gt;säkerhetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige genomför redan omfattande åtgärder för att medverka till Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;utvecklingen av energisystemen i Östeuropa. Insatser görs såväl bilateralt&lt;br&gt;som i samverkan med andra länder genom internationella organisationer&lt;br&gt;och finansieringsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa omfattar dels ett&lt;br&gt;program på totalt fyra miljarder kronor, som löper över budgetåren&lt;br&gt;1995/96, 1997 och 1998 (prop. 1994/95:160, bet. 1994/95:UU16, rskr.&lt;br&gt;1994/95:308), dels ytterligare en miljard kronor som riksdagen har anvisat&lt;br&gt;för samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (prop. 1995/96:222,&lt;br&gt;bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307). Ett antal projekt förbereds på&lt;br&gt;energiområdet. Det gäller bl.a. upprustning av flera fjärrvärmenät.&lt;br&gt;Avsikten är att energisituationen i Litauen skall behandlas i en särskild&lt;br&gt;bilateral arbetsgrupp på regeringsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett informellt miljöministermöte i Saltsjöbaden i oktober 1996&lt;br&gt;beslutades att en Agenda 21 för Östersjöområdet skall utvecklas. Sverige&lt;br&gt;svarar för sekretariatsfunktionen i arbetet med att utveckla en sådan&lt;br&gt;Agenda 21 (dir. 1996:99). Energisektorn är en av de sektorer som&lt;br&gt;behandlas i agendan. Avsikten är att agendan skall kunna antas under det&lt;br&gt;första halvåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mötet med Barentsregionens Euro-arktiska Råd (Barentsrådet) i&lt;br&gt;november 1996 beslöt utrikesministrarna att en handlingsplan skall&lt;br&gt;utarbetas för energifrågor i Barentsregionen. Sverige har under år 1997&lt;br&gt;ordförandeskapet i Barentsrådet. Sverige har nyligen sammankallat en&lt;br&gt;expertgrupp för att utarbeta handlingsplanen, som skall presenteras i&lt;br&gt;böljan av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en ytterligare förstärkning av insatserna i länderna i Östersjö-&lt;br&gt;regionen föreslår regeringen ett ökat samarbete rörande forskning och&lt;br&gt;utveckling (avsnitt 7.5) och ett fortsatt program för utveckling av energi-&lt;br&gt;systemet i bl.a. Baltikum och Östeuropa (avsnitt 11.4). De svenska&lt;br&gt;insatserna inom kämsäkerhetsområdet i Baltikum och Östeuropa&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 10.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kärnkraften&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Stängning av kärnkraftverket i Barsebäck&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De två kämkraftsreaktorema i Barsebäck&lt;br&gt;är olämpligt lokaliserade och skall ställas av. Förhandlingar skall&lt;br&gt;inledas med ägaren av Barsebäcksverket om att stänga en reaktor&lt;br&gt;före den 1 juli 1998 och en andra reaktor före den 1 juli 2001.&lt;br&gt;Förslag till lagstiftning om kärnkraftens avveckling kommer att&lt;br&gt;föreläggas riksdagen under år 1997. Bortfallet av el skall&lt;br&gt;kompenseras genom effektivare energianvändning, elhushållning,&lt;br&gt;konvertering från el samt tillförsel av el från andra energikällor. Ett&lt;br&gt;villkor för stängningen av den andra reaktorn är att bortfallet av&lt;br&gt;elproduktion kan kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion&lt;br&gt;och minskad användning av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny elproduktionskapacitet och minskad elanvändning är ett villkor&lt;br&gt;för avställning av ytterligare reaktorer. Något årtal då den sista&lt;br&gt;kämkraftsreaktom tas ur drift skall inte fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: I 1991 års energipolitiska riktlinjer&lt;br&gt;utvecklades de energipolitiska målen (prop. 1990/91:88, bet.&lt;br&gt;1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373). En säker och konkurrenskraftig el-&lt;br&gt;och energiförsörjning är ett övergripande energipolitiskt mål. I&lt;br&gt;försörjningstryggheten ligger också att energisystemet skall vara uthålligt&lt;br&gt;och robust i det längre tidsperspektivet och därför skall uppfylla viktiga&lt;br&gt;miljö- och säkerhetskrav. I riktlinjerna angavs att frågan om när&lt;br&gt;kämkraftsawecklingen kan inledas och i vilken takt den kan ske avgörs&lt;br&gt;av resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från&lt;br&gt;miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla&lt;br&gt;internationellt konkurrenskraftiga elpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 års energipolitiska överenskommelse innebär att de två&lt;br&gt;kämkraftsreaktorema i Barsebäck skall ställas av. Barsebäcksverkets&lt;br&gt;lokalisering är olämplig. Förhandlingar skall inledas med ägaren av&lt;br&gt;Barsebäcksverket om att stänga en reaktor före den 1 juli 1998 och en&lt;br&gt;andra reaktor före den 1 juli 2001. Regeringen avser att under år 1997&lt;br&gt;förelägga riksdagen förslag till en lag som ger regeringen möjlighet att&lt;br&gt;besluta om avställning av kämkraftsreaktorer. Avsikten är att lagen skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1998. Regeringen avser att med stöd av lagen&lt;br&gt;fatta beslut om avställning av reaktorerna i Barsebäcksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag till lagstiftning om kärnkraftens avveckling har utarbetats&lt;br&gt;inom Regeringskansliet (Ds 1997:14). Utgångspunkten i lagförslaget är&lt;br&gt;att reaktorerna skall ställas av i den ordning och vid de tidpunkter som&lt;br&gt;bäst gagnar den av riksdagen beslutade omställningen av energisystemet&lt;br&gt;och dess genomförande. Av kriterierna bör särskilt framgå att&lt;br&gt;avställningen skall inledas med de reaktorer som mest kan ifrågasättas&lt;br&gt;från lokaliseringssynpunkt. För riksdagens information redovisas&lt;br&gt;förslagets huvudsakliga innehåll i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda åtgärder skall vidtas för att under de närmaste åren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompensera bortfallet av el från de bägge reaktorerna genom effektivare Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;energianvändning, elhushållning, konvertering från el samt tillförsel av&lt;br&gt;el från andra energikällor. Dessa åtgärder redovisas i avsnitten 6.3 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 - 7.4. Det är regeringens bedömning att stängningen av Barsebäcks-&lt;br&gt;verket därmed kan genomföras utan att den generella elprisnivån påverkas&lt;br&gt;nämnvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Barsebäcksverket arbetar ca 400 personer. Avställningen av käm-&lt;br&gt;kraftsreaktorema i Barsebäck kommer att följas av en lång tids fortsatt&lt;br&gt;drifttillsyn samt planering av den slutliga nedläggningen. En stor del av&lt;br&gt;detta arbete kan och bör handhas av verkets egen personal. Ägaren till&lt;br&gt;Barsebäcksverket har meddelat att hela personalstyrkan vid verket kan&lt;br&gt;beredas fortsatt arbete efter den första reaktorns avställning och till&lt;br&gt;utgången av år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barsebäcksverkets personal har generellt en hög kompetens med en ofta&lt;br&gt;specialiserad inriktning. Verket är en del av en större energikoncem och&lt;br&gt;många av verkets anställda bör på sikt kunna beredas annan syssel-&lt;br&gt;sättning. I god tid före verkets slutliga nedläggning bör berörda myndig-&lt;br&gt;heter tillsammans med arbetsgivaren och personalorganisationerna över-&lt;br&gt;väga de särskilda åtgärder som kan behöva vidtas för personalen. I&lt;br&gt;Regeringskansliet övervägs för närvarande formerna för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barsebäcksverkets ägare har enligt det föreliggande lagförslaget rätt till&lt;br&gt;ersättning av staten för förlusten när rätten att driva reaktorerna upphör.&lt;br&gt;I lagförslaget anges vissa förutsättningar som skall tillämpas vid ersätt-&lt;br&gt;ningens bestämmande. I förhandlingar med ägaren utgör ersättningsfrågan&lt;br&gt;en väsentlig del. Regeringen avser att återkomma till riksdagen angående&lt;br&gt;ersättningen och dess finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den energipolitiska överenskommelse som nu har träffats innebär att&lt;br&gt;1991 års energipolitiska riktlinjer ligger fast. Såväl samhällsekonomiska&lt;br&gt;som miljömässiga skäl talar för att omställningen och utvecklingen av&lt;br&gt;energisystemet bör ske under tillräckligt lång tid för att målen i 1991 års&lt;br&gt;energipolitiska beslut skall kunna uppnås. Problem uppstår för syssel-&lt;br&gt;sättning, välfärd, konkurrenskraft och miljö om all kämkraftsproduktion&lt;br&gt;avvecklas till år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor för stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck är att&lt;br&gt;bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom tillförsel av ny el-&lt;br&gt;produktion och minskad användning av el. Ny elproduktion och minskad&lt;br&gt;elanvändning är ett villkor för avställning av ytterligare reaktorer. Något&lt;br&gt;årtal då den sista kämkraftsreaktom tas ur drift bör inte fastställas.&lt;br&gt;Härigenom ges tillräckligt lång tid för omställningen av energisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 &amp;nbsp;Lagstiftning om kärnkraftens avveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Regeringskansliet har utarbetat ett förslag till lag-&lt;br&gt;stiftning om kärnkraftens avveckling. Förslaget redovisas i departements-&lt;br&gt;promemorian Lag om kärnkraftens avveckling (Ds 1997:14). Det bygger&lt;br&gt;på de överväganden som har gjorts i Energikommissionens slut-&lt;br&gt;betänkande Omställning av energisystemet (SOU 1995:139) samt under-&lt;br&gt;lagsbilaga 26 till detta betänkande, Rättsliga frågor i samband med käm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftens avveckling (SOU 1995:140, del 4). I huvudsak innebär lagför- Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;slaget följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen far inom i lagen givna ramar besluta att rätten att med stöd&lt;br&gt;av tillstånd enligt kämtekniklagen driva en kämkraftsreaktor för att&lt;br&gt;utvinna kärnenergi skall upphöra att gälla vid en viss tidpunkt. Till-&lt;br&gt;ståndet, och de skyldigheter som är förknippade med detta, kvarstår i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett sådant beslut av regeringen ger rätt till ersättning från staten för&lt;br&gt;förlusten. Ersättningsberättigade enligt lagen är tillståndshavare och ägare&lt;br&gt;till fastighet som använts till kärnteknisk verksamhet. Kostnaderna för att&lt;br&gt;avveckla och riva kämkraftsanläggningar finansieras dock genom det&lt;br&gt;system av avgiftsmedel och säkerheter som finansieringslagen tillhanda-&lt;br&gt;håller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ersättningen bestäms huvudsakligen enligt expropriationsrättsliga&lt;br&gt;principer och i den ordning som expropriationslagen anger. Detta innebär&lt;br&gt;att ersättningstalan i princip handläggs som expropriationsmål och att&lt;br&gt;expropriationslagens bestämmelser om nedsättning, fördelning och&lt;br&gt;utbetalning av ersättning blir tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vissa särskilda förutsättningar tillämpas vid ersättningens bestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall antas att priset på högspänd el i Sverige inte ändras mer än vad&lt;br&gt;som skulle ha skett utan avveckling av kärnkraften enligt denna lag. En&lt;br&gt;kalkylränta om fem procentenheter skall användas vid diskontering av&lt;br&gt;framtida driftsnetton. Slutligen skall det antas att kämkraftsreaktoms&lt;br&gt;drifttid inte är längre än 40 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kämtekniklagen tillämpas i övrigt vad gäller drift och avveckling av&lt;br&gt;verksamheten. Säkerhetsaspekter vid kärnteknisk verksamhet regleras inte&lt;br&gt;i lagen om kärnkraftens avveckling. Den föreslagna lagen tillämpas såle-&lt;br&gt;des inte när tillstånd återkallas enligt kämtekniklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget remissbehandlas för närvarande. Regeringen avser att efter&lt;br&gt;remissbehandlingen och efter lagrådets hörande förelägga riksdagen ett&lt;br&gt;lagförslag som kan behandlas av riksdagen hösten 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 El- och värmeförsörjningen i Sydsverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Åtgärder skall vidtas för att utveckla el- och&lt;br&gt;värmeförsörjningen i Sydsverige. Regeringen skall för detta&lt;br&gt;ändamål tillkalla en delegation, som avses fa disponera 400&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Stängningen av den första reaktorn i&lt;br&gt;Barsebäck innebär ett bortfall av årlig elproduktion på 3 - 4 TWh. Vid&lt;br&gt;en stängning av den andra reaktorn minskar elproduktionen med ytter-&lt;br&gt;ligare 3-4 TWh per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfallet av elproduktion skall kompenseras genom minskad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användning av el och ökad elproduktion främst baserad på fömybara Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;energislag. Särskilda åtgärder för detta redovisas i avsnitten 7.2 - 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om de föreslagna insatserna innebär en full kompensation med&lt;br&gt;avseende på energibalansen i landet som helhet, krävs särskilda åtgärder&lt;br&gt;för att utveckla el- och värmeförsörjningen i Sydsverige. Stängningen av&lt;br&gt;Barsebäcksverket kommer att påverka elbalansen i Sydsverige, där verket&lt;br&gt;normalt svarar för en betydande del av eltillförseln. Åtgärder bör vidtas&lt;br&gt;för att förbättra möjligheterna att överföra el till Sydsverige, öka&lt;br&gt;produktionen av el och värme och minska eleffektbehovet inom området.&lt;br&gt;Det torde också krävas investeringar i t.ex. ställverksanläggningar och&lt;br&gt;utrustning för spänningsreglering för att upprätthålla elkvaliteten i&lt;br&gt;regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig åtgärd är att stärka överföringsförbindelsema för el till Syd-&lt;br&gt;sverige. Planerade förstärkningar och nybyggnationer av högspännings-&lt;br&gt;ledningar till Sydsverige norrifrån bör genomföras skyndsamt, liksom de&lt;br&gt;ledningsförstärkningar i övriga delar av landet och annan anpassning av&lt;br&gt;stamnätet, som kan krävas för att öka marginalerna vid höglastsituationer.&lt;br&gt;Kraftutbytet med Själland och Tyskland är viktigt för att förbättra&lt;br&gt;leveranssituationen under den tid det tar att bygga ut el- och värme-&lt;br&gt;försöijningen och öka kapaciteten i övriga ledningsförbindelser. Det är en&lt;br&gt;uppgift för Affärsverket svenska kraftnät att genomföra de förstärkningar&lt;br&gt;av stamnätet som krävs för att upprätthålla elbalansen i Sydsverige och&lt;br&gt;i övrigt förbättra förutsättningarna för ett effektivt kraftutbyte med&lt;br&gt;utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att förutsättningar skapas för att det befintliga&lt;br&gt;naturgasnätet skall kunna utnyttjas effektivare. Regeringen har nyligen&lt;br&gt;beviljat Malmö Energi AB tillstånd enligt 4 kap. lagen om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. (NRL) att uppföra en naturgaseldad kombicykel-&lt;br&gt;anläggning med en storlek av 100 MW fjärrvärme och 100 MW el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan från Göteborg Energi AB om tillstånd enligt NRL att upp-&lt;br&gt;föra en naturgaseldad kombicykelanläggning med en storlek av 200 MW&lt;br&gt;fjärrvärme och 260 MW el bereds för närvarande i Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare åtgärder bör vidtas för att utveckla el- och värme-&lt;br&gt;produktionen i den sydsvenska regionen. Regeringen avser att inom kort&lt;br&gt;tillkalla en delegation med uppgift att utveckla el- och värme-&lt;br&gt;försöijningen i Sydsverige. Delegationen bör för detta ändamål disponera&lt;br&gt;400 miljoner kronor. Delegationen bör ges vida möjligheter att initiera&lt;br&gt;åtgärder som stärker regionens el- och värmeförsöijning. Åtgärderna bör&lt;br&gt;kunna gälla såväl energihushållning och minskad elanvändning som&lt;br&gt;utbyggnad av el- och värmeproduktion. Det är av väsentlig betydelse att&lt;br&gt;delegationen snabbt kan bidra med planerings- och projekteringsstöd och&lt;br&gt;skyndsamt kan utreda behovet av investeringar i infrastruktur. Effektivare&lt;br&gt;energianvändning och en ökad användning av fömybara energislag är&lt;br&gt;angeläget liksom ett bättre utnyttjande av det befintliga naturgasnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avseratt återkomma till anslagsfrågan i budgetpropositionen&lt;br&gt;för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Program för ett ekologiskt och ekonomiskt&lt;br&gt;uthålligt energisystem&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett nytt energipolitiskt program inrättas&lt;br&gt;för omställningen av energisystemet. Programmet omfattar åtgärder&lt;br&gt;som syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- minska användningen av el för uppvärmning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utnyttja det befintliga elsystemet effektivare och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- öka tillförseln av el och värme från fömybara energikällor.&lt;br&gt;Bortfallet av elproduktion från Barsebäcksverket skall kompenseras.&lt;br&gt;Därför skall under en femårsperiod investeringsbidrag lämnas till&lt;br&gt;utbyggnad av el- och värmeproduktion samt till effektivisering och&lt;br&gt;minskad användning av el i bostadssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det energipolitiska programmets huvudinriktning är en kraftfull,&lt;br&gt;långsiktig satsning på forskning, utveckling och demonstration av&lt;br&gt;ny energiteknik. Målet är att under de närmaste tio till femton åren&lt;br&gt;kraftigt öka el- och värmeproduktionen från fömybara energikällor&lt;br&gt;och utveckla kommersiellt lönsam teknik för energieffektivisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Väl fungerande energimarknader är&lt;br&gt;av grundläggande betydelse för en trygg och säker energiförsörjning och&lt;br&gt;en god hushållning med naturresurserna. Staten har ansvaret för att ange&lt;br&gt;och upprätthålla de ramar inom vilka aktörerna på energiområdet fattar&lt;br&gt;sina beslut. Miljöhänsyn kan tas genom användning av ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel, t.ex. skatt på koldioxid och svavel. Sverige har valt att, i&lt;br&gt;väsentligt högre grad än de flesta andra länder, använda ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel som skatter och avgifter för att genom prisbildningen påverka&lt;br&gt;resursanvändningen i miljövänligare riktning. Skatter som återspeglar&lt;br&gt;miljökostnaderna påverkar samtidigt konkurrensen mellan inhemska och&lt;br&gt;utländska elleverantörer och industriföretag. Därför finns en gräns för hur&lt;br&gt;mycket de svenska förhållandena kan avvika från dem som gäller för&lt;br&gt;Sveriges konkurrentländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda företagen saknar ofta möjligheter och incitament att på&lt;br&gt;egen hand genomföra mer omfattande forskningssatsningar för ny&lt;br&gt;ekologiskt uthållig energiteknik. Det är därför en uppgift för samhället att&lt;br&gt;bidra till forskning och teknikutveckling på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs således statliga åtgärder som kompletterar och korrigerar&lt;br&gt;marknadslösningarna. Det program som regeringen föreslår i det följande&lt;br&gt;syftar till att på såväl kort som lång sikt minska användningen av el för&lt;br&gt;uppvärmning, utnyttja det befintliga elsystemet bättre och öka tillförseln&lt;br&gt;av el och energi från fömybara energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder föreslås för att under de närmaste åren ersätta bortfallet av&lt;br&gt;elproduktion från Barsebäcksverket med minskad elanvändning och ny&lt;br&gt;el- och värmeproduktion från fömybara energikällor. För dessa åtgärder&lt;br&gt;bör anvisas 3 100 miljoner kronor under en femårsperiod. Åtgärderna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innefattar investeringsstöd till befintlig teknik för effektivare Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;energianvändning och stöd för utbyggnad av biobränslebaserad&lt;br&gt;kraftvärme, vindkraft och småskalig vattenkraft. Utvecklingen och&lt;br&gt;användningen av energieffektiv teknik stimuleras genom särskilda&lt;br&gt;åtgärder som innefattar information, rådgivning, utbildning samt provning&lt;br&gt;och testning av varor och utrustning. Vidare omfattar insatserna ett&lt;br&gt;fortsatt stöd till introduktion av energieffektiv teknik. Den lokala&lt;br&gt;energirådgivningen i kommunerna förstärks. Åtgärder skall vidtas för att&lt;br&gt;minska användningen av el i fjärrvärmesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bidrag m.m. som redovisas i avsnitten 7.2 - 7.4 föreslås i allmänhet&lt;br&gt;gälla under en femårsperiod. Investeringsstöd bör av flera skäl inte ges&lt;br&gt;en permanent karaktär. När stöden är uttalat tidsbegränsade motverkas&lt;br&gt;risken för prishöjningar till följd av investeringsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att genomföra den långsiktiga omställningen av energisystemet&lt;br&gt;krävs en omfattande och målmedveten satsning på teknisk utveckling&lt;br&gt;inom energiområdet. Huvudinriktningen är att sänka kostnaderna för och&lt;br&gt;stödja introduktionen av ny miljövänlig energiteknik som kan bedömas&lt;br&gt;bli lönsam på sikt. Inledningsvis bör 5 070 miljoner kronor avsättas under&lt;br&gt;en sjuårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av de bidrag som regeringen föreslår i det följande&lt;br&gt;bedöms överensstämma med EG:s statsstödsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i den ekonomiska vårpropositionen återkomma&lt;br&gt;med förslag till finansiering av det energipolitiska programmet. Det&lt;br&gt;sammanlagda finansieringsbehov som kan bli aktuellt för omställnings-&lt;br&gt;program och eventuella åtgärder beträffande produktionsskatt på el&lt;br&gt;(avsnitt 8.3) bör fördelas jämnt över den aktuella tidsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ekologiskt hållbart Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det energipolitiska programmet är en betydelsefull investering i den&lt;br&gt;ekologiskt hållbara utvecklingen av Sverige. En hållbar utveckling inne-&lt;br&gt;bär att vi skall klara dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för&lt;br&gt;framtida generationers liv och välfärd. Ekonomisk utveckling och social&lt;br&gt;välfärd skall gå hand i hand med skydd av miljön och naturresurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekologiskt hållbar utveckling handlar i grunden om att skydda&lt;br&gt;miljön och att hushålla med naturresurserna. För att Sverige skall kunna&lt;br&gt;nå en ekologiskt hållbar utveckling krävs aktiva åtgärder för att förändra&lt;br&gt;samhället och produktionen. Med detta perspektiv kan utvecklingen inte&lt;br&gt;lämnas till att avgöras enbart på marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som presenteras i avsnitten 7.2 - 7.5 bidrar till utvecklingen&lt;br&gt;av ett ekologiskt hållbart Sverige. Regeringen avser att i den ekonomiska&lt;br&gt;vårpropositionen lämna ytterligare förslag för att stimulera investeringar&lt;br&gt;för ekologisk hållbarhet. Insatserna inom energiområdet är en del av sats-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna kommer att ha en viktig roll i genomförandet av de&lt;br&gt;insatser som leder till ekologisk uthållighet. De flesta investeringsbesluten&lt;br&gt;kräver en god lokal förankring. Åtgärderna för minskad elanvändning, ny&lt;br&gt;elproduktion och ökad energihushållning möjliggör för kommunerna att&lt;br&gt;förstärka sina insatser genom att kombinera investeringar inom energi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;området med andra investeringar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att det vidsträckta intresse som finns för att hushålla&lt;br&gt;med energi och andra naturresurser stimuleras och förstärks. På lokal nivå&lt;br&gt;drivs ett aktivt Agenda 21-arbete som alltmer utvidgas till att omfatta&lt;br&gt;energifrågorna. Information, rådgivning och stöd till kompetensupp-&lt;br&gt;byggnad är därför viktiga insatser. Inom energiområdet kommer de&lt;br&gt;statliga insatserna för information, provning, teknikupphandling, kommu-&lt;br&gt;nal energirådgivning m.m. att utgöra ett betydelsefullt stöd för de lokala&lt;br&gt;och regionala satsningarna för ekologisk uthållighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet inom EU skapar nya möjligheter för utvecklingen av energi-&lt;br&gt;systemet. EG-kommissionen lade den 20 november 1996 fram en s.k.&lt;br&gt;grönbok med förslag till en strategi för utvecklingen av fömybar energi.&lt;br&gt;I den föreslagna strategin behandlas riktlinjer och gemenskapsåtgärder&lt;br&gt;som skall bidra till både en reell marknadsutveckling i det kortare tids-&lt;br&gt;perspektivet och teknisk utveckling i det längre tidsperspektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU deltar Sverige i de forsknings- och utvecklingsprogram för&lt;br&gt;ren och effektiv energiteknik som är en del av det s.k. fjärde ram-&lt;br&gt;programmet (avsnitt 7.5.2). Vidare pågår för närvarande diskussioner om&lt;br&gt;en fortsättning på ett EU-program för att främja införandet av fömybara&lt;br&gt;energikällor, ALTENER (avsnitt 7.3). Ett särskilt program för energi-&lt;br&gt;effektivisering, SAVE, omfattar aktiviteter för att stödja en effektivare&lt;br&gt;användning av energi och spridningen av energieffektiv teknik (avsnitt&lt;br&gt;7.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningssamarbetet inom International Energy Agency (IEA) syftar&lt;br&gt;till att långsiktigt förbättra energiförsörjningen genom ökad diversifiering,&lt;br&gt;effektivitet och flexibilitet i energisektorn. Deltagandet i IEA-samarbetet&lt;br&gt;är av stor vikt för de svenska forskarnas och det svenska näringslivets&lt;br&gt;internationella teknikbevakning på energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör i det internationella forsknings- och utvecklingssamarbetet&lt;br&gt;satsa på områden där vårt energisystem ställer särskilda krav på kunskap&lt;br&gt;och kompetens samt där vårt land kan förväntas bidra till den inter-&lt;br&gt;nationella utvecklingen. Genom egna insatser far vi också förutsättningar&lt;br&gt;att ta till vara nya rön i den internationella forskningen. Förutsättningarna&lt;br&gt;för framgång är en hög teknisk kompetens inom såväl forsknings-&lt;br&gt;samhället som näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvariga myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK är central förvaltningsmyndighet på energiområdet. Regeringen&lt;br&gt;föreslår i avsnitt 9.1 att en ny central energimyndighet inrättas den&lt;br&gt;1 januari 1998 med ansvar för bl.a. myndighetsfunktionerna på energi-&lt;br&gt;området. Myndigheten bör ges huvudansvaret för att verkställa merparten&lt;br&gt;av det energipolitiska programmet och fa ett samordningsansvar for&lt;br&gt;omställningsåtgärdema. Även andra myndigheter far uppgifter inom det&lt;br&gt;energipolitiska programmet. För riksdagens information redovisar rege-&lt;br&gt;ringen i anslutning till förslagen om energipolitiska åtgärder också sin &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömning av till vilken myndighet ansvaret för respektive åtgärd skall Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;förläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En planerad och kontinuerlig uppföljningsprocess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den energipolitiska överenskommelsen är det av central betydelse&lt;br&gt;att resultaten av de åtgärder som vidtas för att minska elanvändningen&lt;br&gt;och öka tillförseln av el fortlöpande kan mätas, sammanställas och&lt;br&gt;avrapporteras. Det är en uppgift för den centrala energimyndigheten att&lt;br&gt;planera och utveckla metoder för uppföljning av de energipolitiska&lt;br&gt;åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att resultatuppföljningen utvecklas så att den kan utgöra&lt;br&gt;underlag för kommande utvärderingar. Metoder bör utvecklas för att göra&lt;br&gt;det möjligt att utvärdera effektiviteten hos och mäta resultaten av&lt;br&gt;åtgärderna. Ett system för uppföljning och utvärdering bör planeras så att&lt;br&gt;det kan användas redan när de energipolitiska åtgärderna börjar tillämpas.&lt;br&gt;Underlag bör tas fram som gör det möjligt att allsidigt belysa resultaten&lt;br&gt;av åtgärderna, och att sätta dem i relation till de anvisade resurserna.&lt;br&gt;Resultaten bör belysas utifrån en systemsyn, där också indirekta&lt;br&gt;ekonomiska och tekniska effekter inkluderas. Utvärderingsfrågan bör&lt;br&gt;också vara högt prioriterad i den nya energimyndighetens forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet för ökade energisystemkunskaper (avsnitt 7.5.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen och regeringen skall ha möjlighet att regelbundet bedöma&lt;br&gt;resultaten av de energipolitiska åtgärderna. Resultaten av det energi-&lt;br&gt;politiska programmet skall utvärderas och tillsammans med erfarenheterna&lt;br&gt;från stängningen av reaktorerna i Barsebäcksverket utgöra underlag för&lt;br&gt;kommande beslut om hur den fortsatta omställningen skall genomföras.&lt;br&gt;Det är en uppgift för regeringen att utfärda närmare anvisningar om&lt;br&gt;utvärderingen av det energipolitiska programmet. Regeringen avser att&lt;br&gt;årligen informera riksdagen om de resultat som har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Åtgärder för att minska elanvändningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En minskad elanvändning och ett minskat&lt;br&gt;eleffektuttag är viktiga förutsättningar för att kompensera bortfallet&lt;br&gt;av elproduktion i Barsebäcksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag lämnas för att ansluta främst småhus till de befintliga&lt;br&gt;Q ärrvärmenäten. Erfarenheterna från pilotprojekt skall ligga till&lt;br&gt;grund för den närmare utformningen av bidragsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag lämnas med upp till 10 000 kr per småhus för installation&lt;br&gt;av s.k. effektvakt och kompletterande värmeanläggning som medför&lt;br&gt;ett minskat eleffektuttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag lämnas med upp till 30 % av skäliga kostnader för byte till&lt;br&gt;värmeanläggning baserad på ett vattenburet värmesystem och för&lt;br&gt;installation av anordning för värmeackumulering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsreglerna träder i kraft den 1 januari 1998 och avser&lt;br&gt;installationer, anläggningar eller utrustning som beställts tidigast&lt;br&gt;den 1 juli 1997. För bidragen anvisas 1 650 miljoner kronor under&lt;br&gt;en femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bortfallet av elproduktion från&lt;br&gt;Barsebäcksverket skall kompenseras genom bl.a. en minskad användning&lt;br&gt;av el och ett minskat eleffektuttag. Under de närmast följande åren är det&lt;br&gt;nödvändigt med statliga ekonomiska stöd för att åstadkomma den&lt;br&gt;minskning av elanvändningen och den tillförsel av el från fömybara&lt;br&gt;energislag, som skall kompensera bortfallet av elproduktion i Barsebäcks-&lt;br&gt;verket. Det skall ske så att industrins och hushållens utgifter inte ökar&lt;br&gt;påtagligt till följd av höjda marknadspriser på el. Målet är en minskad&lt;br&gt;årlig elanvändning om ca 5 TWh inom en femårsperiod. Energikommis-&lt;br&gt;sionen påpekade i sitt slutbetänkande att det problem i elförsörjningen&lt;br&gt;som först kan beräknas uppstå är brist på effekt, snarare än brist på&lt;br&gt;energi. De åtgärder som regeringen föreslår för att minska elanvänd-&lt;br&gt;ningen är därför utformade så att de leder till en minskning av effekt-&lt;br&gt;uttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av ny teknik förbättrar de ekonomiska förutsättningarna&lt;br&gt;för anslutning av mindre befolkningstäta bostadsområden till fjärrvärme-&lt;br&gt;näten. Därigenom kan elanvändningen för fastighetsuppvärmning&lt;br&gt;minskas. Under de närmast följande åren är det nödvändigt med ett&lt;br&gt;statligt ekonomiskt stöd för att åstadkomma mer omfattande fjärrvärme-&lt;br&gt;anslutningar. Genom bidrag till konvertering från elvärme i småhus som&lt;br&gt;inte kan fjärrvärmeanslutas minskas elanvändningen ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bidragen bör 1 650 miljoner kronor anvisas under en femårsperiod.&lt;br&gt;Bidragsreglerna träder i kraft den 1 januari 1998 och avser installationer,&lt;br&gt;anläggningar eller utrustning som beställts tidigast den 1 juli 1997.&lt;br&gt;Regeringen avser att återkomma till anslagsfrågan i budgetpropositionen&lt;br&gt;för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas aktiva medverkan kommer att ha stor betydelse för&lt;br&gt;genomförandet av åtgärderna för minskad elanvändning. Regeringen avser&lt;br&gt;att ge kommunerna möjlighet att ta ett visst administrativt ansvar för de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder som särskilt avser lokalbeståndet. Regeringen avser att i den Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;ekonomiska vårpropositionen återkomma till kommunernas roll för ett&lt;br&gt;ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjandet av elpannor i Q ärrvärmenäten bedöms med tiden minska&lt;br&gt;i takt med stigande elpriser. Enligt Energikommissionens prognoser är&lt;br&gt;detta en av de anpassningsåtgärder som först kommer att tillgripas vid&lt;br&gt;bortfall av kämkraftsproduktion. Under de senaste tre åren har ca 3 TWh&lt;br&gt;el använts per år i Q ärrvärmenätens elpannor. I slutet av 1980-talet och&lt;br&gt;början av 1990-talet var utnyttjandet högre, 5-6 TWh per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskatten på el är i dag 2,3 öre lägre per kWh för el som används&lt;br&gt;i fjärrvärmen än för el som används i hushållen. Vid ett ca 5 öre högre&lt;br&gt;pris per kWh än i dag, skulle enligt prognoserna elanvändningen i&lt;br&gt;elpannorna minska med 3-4 TWh under ett normalår. Anledningen är&lt;br&gt;att de rörliga kostnaderna i elpannorna vid en sådan elprisnivå skulle&lt;br&gt;överstiga bränslepannornas kostnader under större delen av året.&lt;br&gt;Elpannorna förväntas att då användas i endast begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En minskad användning av elpannorna kan således bidra till en avsevärt&lt;br&gt;minskad elanvändning under ett normalår. Samtidigt skulle bränsle-&lt;br&gt;användningen öka. Det kan uppskattas att en stor del av det ersättande&lt;br&gt;bränslet inledningsvis skulle utgöras av olja. På några års sikt kan dock&lt;br&gt;denna andel väntas minska till följd av en generellt ökad användning av&lt;br&gt;biobränslen i Q ärrvärmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för&lt;br&gt;år 1998 med förslag till åtgärder för att påskynda en minskning av&lt;br&gt;elanvändningen i Q ärrvärmesystemen. En utgångspunkt är att elanvänd-&lt;br&gt;ningen skall minskas främst när så är ekonomiskt och miljömässigt&lt;br&gt;motiverat utifrån driftsförhållandena i det samlade el- och värme-&lt;br&gt;försörjningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Jjärrvärmeanslutning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärrvärmen är i dag väl utbyggd i de flesta befolkningstäta kommunerna&lt;br&gt;i Sverige och anslutningsgraden är hög. Fjärrvärmeförsörjningen är&lt;br&gt;koncentrerad till de befolkningstäta områdena, dvs. till flerbostadshus,&lt;br&gt;industrier och lokaler. Omkring 7 % av småhusen och 44 % av&lt;br&gt;flerbostadshusen i landet är anslutna till fjärrvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden av fjärrvärmen har verksamt bidragit till att energi-&lt;br&gt;politiska mål har kunnat nås. Framför allt har utbyggnaden lett till ett&lt;br&gt;minskat oljeberoende. Fjärrvärmen gör det möjligt att utnyttja biobränsle&lt;br&gt;och att utvinna energi från spillvärme och avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eluppvärmningen i bebyggelsen är koncentrerad till småhusen. År 1995&lt;br&gt;användes ca 20 TWh el för uppvärmning i småhusen, ca 3 TWh i&lt;br&gt;flerbostadshusen och ca 5 TWh i lokalerna. Omkring 235 000 småhus&lt;br&gt;och 7 800 flerbostadshus värms med elpanna och ca 460 000 småhus och&lt;br&gt;7 500 flerbostadshus med direktei.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Utbyggnaden av fjärrvärmenäten har varit beroende av el- och&lt;br&gt;bränsleprisrelationema, tätorternas geografiska och demografiska struktur&lt;br&gt;samt de existerande värmeinstallationema i bebyggelsen. Flera faktorer&lt;br&gt;har således avgjort de ekonomiska förutsättningarna för att förse ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;område med fjärrvärme. Dagens fjärrvärmeområden har ofta en värme- Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;täthet över eller mycket över 50 GWh per km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och år. Fjärrvärme-&lt;br&gt;utbyggnaden har i allmänhet gjort halt där flerfamiljs-, industri- eller&lt;br&gt;servicebebyggelse övergår i småhusbebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ny teknik med lägre kostnader beräknas det under vissa&lt;br&gt;förhållanden vara möjligt att ansluta områden med lägre värmetäthet till&lt;br&gt;fjärrvärmen, bl.a. rena småhusområden. Enligt fjärrvärmebranschen skulle&lt;br&gt;kostnaderna för konvertering till fjärrvärme kunna reduceras avsevärt om&lt;br&gt;konverteringen genomförs samtidigt i ett helt småhusområde och teknik&lt;br&gt;med lägre kostnader används för kulvertdragning och distribution av&lt;br&gt;värmen inom området. För gruppbebyggelse med direktverkande el kan&lt;br&gt;kostnaderna för installation av vattenburet värmesystem bli lägre om&lt;br&gt;installationerna görs på ett standardiserat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konvertering av elvärmda hus till fjärrvärme medför att elbehovet&lt;br&gt;minskar och att underlaget för elproduktion i kraftvärmeverk ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet är att under en femårsperiod minska den årliga elanvändningen&lt;br&gt;med 1,5 TWh genom konvertering till fjärrvärme. Det har då förutsatts&lt;br&gt;att områdena innehåller olika typer av uppvärmning, dvs. att inte alla hus&lt;br&gt;i de områden som ansluts har direktelvärme. Under en längre tidsperiod&lt;br&gt;är ytterligare konverteringar möjliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par pilotprojekt avses att genomföras under året. Genom dessa&lt;br&gt;projekt kan den nya tekniken provas, liksom möjligheterna att på ett&lt;br&gt;standardiserat sätt genomföra installationsarbeten i fastigheterna med så&lt;br&gt;små störningar som möjligt för de boende. Erfarenheterna bör samman-&lt;br&gt;ställas skyndsamt för att projekten snabbt skall kunna utvärderas och&lt;br&gt;ligga till grund för den närmare utformningen av bidragsreglerna för ökad&lt;br&gt;fjärrvärmeanslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att bemyndiga den nya energimyndigheten att ansvara&lt;br&gt;för bidraget. Förutom bidrag för anslutning av fastigheter till fjärrvärmen&lt;br&gt;bör även andra möjliga stöd- och stimulansåtgärder övervägas som kan&lt;br&gt;bidra till ett ökat kraftvärmeutnyttjande, t.ex. stöd till sammankoppling&lt;br&gt;av fjärrvärmenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala värmeförsörjningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta kommuner med fj ärrvärmesystem har någon form av plan för&lt;br&gt;fjärrvärmeutbyggnaden, ofta en värmeplan. I flera kommuner finns även&lt;br&gt;mer omfattande planer för energi- eller värmeförsörjningen. De senare&lt;br&gt;behandlar ofta, förutom fjärrvärmeutbyggnaden, även val av bränsle i&lt;br&gt;fjärrvärmesystemet samt värmeförsörjningen utanför fjärrvärmeområdet.&lt;br&gt;De kommunala energiföretagen/värmeverken har vanligtvis ansvaret för&lt;br&gt;dessa planer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kartläggning av kommunernas planer for fjärrvärmeanslutning bör&lt;br&gt;genomföras. Kartläggningen är ett viktigt underlag för bedömningen av&lt;br&gt;möjligheterna till fjärrvärmeanslutning på längre sikt. Det kommer att&lt;br&gt;behövas information om den kommunala värmeförsörjningen inför beslut&lt;br&gt;om stöd för en ökad fjärrvärmeanslutning och andra åtgärder för att&lt;br&gt;minska elanvändningen. Regeringen avser att uppdra åt NUTEK att&lt;br&gt;genomfora en inventering och sammanställning av kommunernas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värmeförsöijningsplaner. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagens lokaliseringsprincip innebär att en kommun som&lt;br&gt;bedriver värmeproduktion i princip endast far leverera värme inom den&lt;br&gt;egna kommunen. Flera remissinstanser har i yttranden över Energi-&lt;br&gt;kommissionens betänkande och Elbörsutredningens betänkande Regler för&lt;br&gt;handel med el (SOU 1996:49) påpekat att bestämmelsen leder till att&lt;br&gt;effektiva värmeförsöijningslösningar förhindras i områden nära kommun-&lt;br&gt;gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att inom kort låta se över kommunallagens bestäm-&lt;br&gt;melser i detta avseende. I översynen skall ingå att bedöma om&lt;br&gt;lokaliseringsprincipen är ett hinder för en effektiv fjärrvärmeutbyggnad&lt;br&gt;och, om så bedöms vara fallet, att överväga förändringar i kommunal-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elejfektminskande åtgärder inom bostadssektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att reducera effektbelastningen i elsystemet under hög-&lt;br&gt;lastperioder. Som redan har påpekats torde risken vara större för brist på&lt;br&gt;effekt i det svenska elsystemet än brist på energi. Ett minskat eleffekt-&lt;br&gt;uttag är ett värdefullt bidrag till resurshushållningen i energisystemet som&lt;br&gt;helhet. Det är ett alternativ för elvärmda hus som inte ligger i områden&lt;br&gt;som är lämpliga för utbyggnad av fjärrvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala effektuttaget i elvärmda fastigheter kan ofta minskas med&lt;br&gt;enkla medel och utan minskad komfort. I vissa fall krävs att en komplet-&lt;br&gt;terande värmekälla installeras. Det är också lämpligt att vid ett kraftigt&lt;br&gt;minskat effektuttag installera en s.k. effektvakt. För det enskilda hushållet&lt;br&gt;innebär sådana åtgärder en utgiftsminskning. Denna är dock i de flesta&lt;br&gt;fall inte tillräckligt stor för att åtgärderna skall vara lönsamma att genom-&lt;br&gt;föra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att ett bidrag lämnas med upp till 10 000 kr&lt;br&gt;per småhus för installation av effektvakt och bränslebaserad värme-&lt;br&gt;produktionsanläggning eller utrustning för värmeackumulering som&lt;br&gt;medför en minskning av effektuttaget under höglasttid. Regeringen avser&lt;br&gt;att bemyndiga Boverket att ansvara för bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till konvertering från elvärme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar bör skapas för att minska elanvändningen i den elvärmda&lt;br&gt;bebyggelse där fjärrvärmeanslutning inte är möjlig. Kostnaden för&lt;br&gt;konvertering av hus med elvärme till individuell bränsleeldning är dock&lt;br&gt;hög. De privatekonomiska motiven för ett fullständigt byte från el till&lt;br&gt;bränslen är därför små. För konverteringen kan krävas skorsten, panna&lt;br&gt;och bränslelager samt installation av t.ex. ett vattenburet system för&lt;br&gt;distribution av värmen i huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att ett bidrag lämnas med upp till 30 % av&lt;br&gt;skäliga kostnader för byte till värmeanläggning baserad på ett vattenburet&lt;br&gt;värmesystem och för installation av anordning för värmeackumulering.&lt;br&gt;Bidrag skall dock inte lämnas för värmeproduktionsanläggning, t.ex.&lt;br&gt;panna eller värmepump. Det ankommer på regeringen att bestämma det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högsta belopp med vilket bidrag kan lämnas. Den skattereduktion för Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;arbetskostnaden som husägaren kan tillgodogöra sig t.o.m. år 1997 skall&lt;br&gt;ingå som en del i bidragsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att bemyndiga Boverket att ansvara för bidraget. I&lt;br&gt;samband med att det s.k. ROT-avdraget upphör vid utgången av år 1997&lt;br&gt;bör det övervägas att i stället för bidrag lämna ett fördelaktigt lån för&lt;br&gt;ändamålet. Regeringen avser att uppdra åt Boverket att utarbeta ett&lt;br&gt;förslag till utformning av det fortsatta stödet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Åtgärder för att öka tillförseln av el&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det långsiktiga målet är att elförsörjningen baseras på ekologiskt uthållig&lt;br&gt;elproduktion. Tillförseln av el från fömybara energikällor skall öka. El är&lt;br&gt;inom många användningsområden den bästa och effektivaste energi-&lt;br&gt;bäraren. Miljöfördelarna är stora, och i många sammanhang saknas&lt;br&gt;ekonomiskt rimliga alternativ till el. Utvecklingen och marknadsintroduk-&lt;br&gt;tionen av effektiva och miljöacceptabla elproduktionsanläggningar är där-&lt;br&gt;för en viktig del av omställningsstrategin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91/88, bet.&lt;br&gt;1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373) infördes stöd under en femårsperiod&lt;br&gt;till investeringar i biobränsleeldad kraftvärme och till vindkraft. Som&lt;br&gt;motiv för att införa investeringsstöden anfördes i propositionen att i&lt;br&gt;avvaktan på en internationell samordning, andra styrmedel än koldioxid-&lt;br&gt;skatten måste utnyttjas för att främja de fömybara energislagen och&lt;br&gt;kraftvärmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Energikommissionens betänkande konstateras att investeringsstöden&lt;br&gt;har gett resultat. Stöden har enligt NUTEK. fram t.o.m. februari 1997&lt;br&gt;resulterat i uppförande av kraftvärmeanläggningar med en sammanlagd&lt;br&gt;effekt på 326 MW el och 726 MW värme. Vindkraftverk har uppförts&lt;br&gt;med en sammanlagd effekt på 97 MW. Investeringar har gjorts som&lt;br&gt;sannolikt inte annars skulle ha genomförts. Kommissionen konstaterar&lt;br&gt;dock samtidigt att stöden inte har stimulerat den tekniska utvecklingen&lt;br&gt;och att de inte har medfört någon kostnadspress för de berörda slagen av&lt;br&gt;anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera en fortsatt utbyggnad av ekologiskt uthållig&lt;br&gt;elproduktion bör investeringsbidrag lämnas under ytterligare fem års tid.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför i det följande bidrag till investeringar i&lt;br&gt;biobränslebaserad kraft värmeproduktion, vindkraft och småskalig vatten-&lt;br&gt;kraft. Vid utformningen av bidragen skall erfarenheterna från de investe-&lt;br&gt;ringsstöd som lämnades under åren 1991 - 1996 tas till vara, så att&lt;br&gt;bidragen ger största möjliga utbyte och främjar val av effektiv teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar i anläggningar för el- och värmeproduktion är mycket&lt;br&gt;långsiktiga. Den teknik som väljs vid investeringstillfållet kommer att ha&lt;br&gt;en avgörande betydelse för anläggningens prestanda under hela dess&lt;br&gt;livstid. Val av ny teknik innebär emellertid en större risk och en högre&lt;br&gt;prisnivå. Investeringsstöden bör därför kunna kompletteras med ett&lt;br&gt;särskilt stöd för upphandling av ny elproduktionsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna utformningen av de bidrag som regeringen föreslår&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedöms överensstämma med EG:s statsstödsregler, närmare bestämt de Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;särskilda riktlinjerna för miljöstöd. Driftsstöd utgår för närvarande till&lt;br&gt;vindkraft i form av den s.k. miljöbonusen och till elproduktionsanlägg-&lt;br&gt;ningar som kan leverera en effekt om högst 1 500 kW i form av en&lt;br&gt;reducerad nättariff. EG-kommissionens konkurrensdirektorat granskar för&lt;br&gt;närvarande utformningen av dessa driftsstöd i förhållande till riktlinjerna&lt;br&gt;för miljöstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s program för att främja fömybara energikällor inrättades genom ett&lt;br&gt;rådsbeslut år 1993. ALTENER är ett femårigt teknikneutralt program med&lt;br&gt;en budget på 40 miljoner ecu. Syftet med programmet är att främja&lt;br&gt;införandet av fömybara energikällor, sol, vind, geotermi, småskalig&lt;br&gt;vattenkraft och biobränslen genom bl.a. stöd till att utarbeta tekniska&lt;br&gt;standarder och specifikationer, informationsprojekt och bidrag till utvärde-&lt;br&gt;ringar samt bedömningar av teknisk genomförbarhet. Programmet skall&lt;br&gt;bidra till att minska nettoutsläppen av koldioxid. Under innevarande år&lt;br&gt;väntas ett förslag från EG-kommissionen om en fortsättning på&lt;br&gt;ALTENER-programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges arbete inom området ny energitillförselteknik har varit och är&lt;br&gt;framgångsrikt i ett europeiskt perspektiv. I diskussionen om en fort-&lt;br&gt;sättning på ALTENER verkar Sverige för att på gemenskapsnivå främja&lt;br&gt;fömybara energislag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 Bidrag till investeringar i biobränslebaserad kraftvärme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Produktionen av el från fömybara&lt;br&gt;energikällor skall öka. Ett bidrag lämnas med 3 000 kr per&lt;br&gt;installerad kW elproduktionskapacitet för investeringar i&lt;br&gt;anläggningar för kraftvärmeproduktion med biobränslen. Bidraget&lt;br&gt;far dock uppgå till högst 25 % av investeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsreglerna träder i kraft den 1 juli 1997. För bidraget anvisas&lt;br&gt;450 miljoner kronor under en femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att öka elproduktionen&lt;br&gt;genom utbyggnad av biobränsleeldad kraftvärme. Det gäller såväl&lt;br&gt;nyinvesteringar som konvertering av hetvattenpannor till kraftvärme. En&lt;br&gt;kraftvärmeutbyggnad motsvarande ca 0,75 TWh el per år uppskattas vara&lt;br&gt;möjlig att genomföra under en femårsperiod. Vid nuvarande energipriser&lt;br&gt;och med tillgänglig teknik är emellertid såväl konverteringar som&lt;br&gt;nybyggnationer endast undantagsvis företagsekonomiskt motiverade.&lt;br&gt;Någon form av stöd krävs därför för att investeringarna skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en del av 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet.&lt;br&gt;1990/9LNU40, rskr. 1990/91:373) anslogs en miljard kronor för stöd till&lt;br&gt;investeringar i kraftvärme. Stödet lämnades till nyinvesteringar med&lt;br&gt;4 000 kr per kW installerad eleffekt. Vid konverteringar uppgick stödet&lt;br&gt;till 25 % av investeringen, dock högst 4 000 kr per kW installerad&lt;br&gt;eleffekt. Ett villkor för att erhålla bidrag var att bränsleförsörjningen&lt;br&gt;skulle ske med i huvudsak biobränslen. Förbränningsanläggningar för&lt;br&gt;vissa sorterade avfallsfraktioner blev senare berättigade till bidrag på en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reducerad nivå (prop. 1992/93:179, bet. 1992/93 :JoU 19, rskr. Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;1992/93:361).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till investeringar för kraftvärmeproduktion med biobränslen bör&lt;br&gt;även fortsättningsvis lämnas i form av ett bidrag per kilowatt installerad&lt;br&gt;eleffekt. Härigenom främjas en hög elverkningsgrad, dvs. en så stor&lt;br&gt;elproduktion som möjligt från en given bränslemängd. Genom att stora&lt;br&gt;erfarenheter i dag finns av teknik för biobränsleeldad kraftvärme bedöms&lt;br&gt;stödnivån kunna fastställas till 3 000 kr per kW installerad elproduktions-&lt;br&gt;kapacitet. Bidraget bör dock uppgå till högst 25 % av investeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget bör även fortsättningsvis ges under förutsättning att bränsle-&lt;br&gt;försöijningen sker med i huvudsak biobränslen. Likaså bör bidraget&lt;br&gt;kunna ges både till kraftvärmeanläggningar anslutna till fjärrvärme och&lt;br&gt;till mottrycksanläggningar inom industrin. Medel bör anvisas med&lt;br&gt;450 miljoner kronor under en femårsperiod. Bidragsreglerna bör träda i&lt;br&gt;kraft den 1 juli 1997. 45 miljoner kronor bör anvisas för år 1997 och&lt;br&gt;90 miljoner kronor för år 1998. Regeringen avser att bemyndiga NUTEK&lt;br&gt;att ansvara för bidraget. När energimyndigheten har inrättats bör frågorna&lt;br&gt;föras över till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till anslagsfrågan i den ekonomiska&lt;br&gt;vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 Bidrag till investeringar i vindkraftverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Produktionen av el från fömybara energi-&lt;br&gt;källor skall öka. Ett bidrag lämnas med 15 % av investeringen i&lt;br&gt;vindkraftverk med en eleffekt på minst 200 kW.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsreglerna träder i kraft den 1 juli 1997. För bidraget anvisas&lt;br&gt;300 miljoner kronor under en femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Vindkraft i grupper på platser med gott&lt;br&gt;vindläge och utan större konkurrens om markanvändningen kan producera&lt;br&gt;el till rimliga kostnader. Vid lokaliseringen måste beaktas att platser med&lt;br&gt;gott vindläge oftast är kustnära platser där etableringen av vindkraftverk&lt;br&gt;löper risk att komma i konflikt med bl.a. naturvård och friluftsliv. Andra&lt;br&gt;intressekonflikter finns med försvarets radarspaning, telekommunikation&lt;br&gt;och signalspaning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet är en ökad årlig elproduktion från landbaserad vindkraft med&lt;br&gt;0,5 TWh inom fem år. De totala investeringarna för en sådan utbyggnad&lt;br&gt;uppskattas till ca två miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en del av 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet.&lt;br&gt;1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373) anslogs 250 miljoner kronor för stöd&lt;br&gt;till investeringar i vindkraftverk under en femårsperiod. Bidrag lämnades&lt;br&gt;ursprungligen med 25 % av investeringen. Bidragsnivån höjdes år 1993&lt;br&gt;till 35 % av investeringen (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:NU20, rskr.&lt;br&gt;1992/93:137).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1994 beslutade riksdagen (prop. 1993/94:100 bil. 13, bet.&lt;br&gt;1993/94:NU17, rskr. 1993/94:356) att teknikupphandling skulle få prövas&lt;br&gt;inom ramen för stödsystemet. I de fall teknikupphandling tillämpades fick&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stödandelen utgöra högst 50 % av investeringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av perioden då stödnivån uppgick till 25 % var efterfrågan på&lt;br&gt;investeringsstödet låg. Sedan stödnivån höjts och ett särskilt driftsstöd till&lt;br&gt;vindkraft införts den 1 juli 1994 i form av ett skatteavdrag&lt;br&gt;(bet. 1993/94:SkU34, rskr. 1993/94:297) har emellertid efterfrågan på&lt;br&gt;investeringsstödet varit betydande. Driftsstödet, den s.k. miljöbonusen,&lt;br&gt;motsvarar energiskatten på el. Med anledning av att de anslagna medlen&lt;br&gt;för investeringsstödet var fullt intecknade anslogs hösten 1995 ytterligare&lt;br&gt;100 miljoner kronor (prop. 1995/96:25, bet. 1995/96:FiUl, rskr.&lt;br&gt;1995/96:133). Dessa medel intecknades omgående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbonusen höjs den 1 juli 1997 för både befintliga och nya&lt;br&gt;vindkraftverk, som följd av den beslutade höjningen av skatten på el.&lt;br&gt;Miljöbonusen kommer då att uppgå till 13,8 öre per kWh jämfört med&lt;br&gt;9 öre när den infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ellagen (1902:71 s. 1) är den som innehar leveranskoncession&lt;br&gt;skyldig att köpa el från elproduktionsanläggning som är belägen inom&lt;br&gt;området och som kan leverera en effekt om högst 1 500 kW. Det innebär&lt;br&gt;att små elproduktionsanläggningar är garanterade avsättning för elen. I&lt;br&gt;ellagen finns även föreskrifter om reglering av priset. Systemet med&lt;br&gt;leveranskoncession, vars främsta syfte är att skapa trygghet för små&lt;br&gt;konsumenter vid övergången till den nya lagstiftningen, skall utvärderas&lt;br&gt;före år 2000 (prop. 1994/95:222) för att ge underlag för en prövning av&lt;br&gt;systemet. I det sammanhanget bör även villkoren för avsättning av bl.a.&lt;br&gt;vindkraftsel ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta vindkraftverk som nu uppförs har en eleffekt på ca 500 kW.&lt;br&gt;Det finns dock särskilda marknadssegment för småskalig vindkraft.&lt;br&gt;Tekniken tillämpas exempelvis när elanvändningen ställer krav på&lt;br&gt;kompletterande energikällor och på platser där det inte lönar sig att dra&lt;br&gt;fram det ordinarie elnätet. Små vindkraftsaggregat av storleksordningen&lt;br&gt;20 kW kan i dessa fall vara av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1996 har NUTEK genomfört en teknikupphandling av vind-&lt;br&gt;kraft i syfte att förbättra prestanda och sänka prisnivåerna för vindkraft-&lt;br&gt;verk. Resultatet av teknikupphandlingen, liksom den stora efterfrågan på&lt;br&gt;investeringsstöd, tyder på att summan av bidrag genom investeringsstöd&lt;br&gt;och miljöbonus väsentligt överstiger den stödnivå som skulle ge största&lt;br&gt;möjliga utbyte av stöden i form av ny elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är motiverat att även fortsättningsvis ge bidrag till investeringar i&lt;br&gt;vindkraft. En förutsättning för att investeringsbidrag skall lämnas bör vara&lt;br&gt;att vindkraftsanläggningama uppfyller vissa kvalitetskrav och förläggs till&lt;br&gt;platser med goda vindförhållanden. Bidrag bör normalt lämnas för&lt;br&gt;investeringar i vindkraftverk med en eleffekt på lägst 200 kW. Då erhålls&lt;br&gt;bäst effekt av de statliga insatserna. Investeringsstödet kan därmed hållas&lt;br&gt;på en lägre nivå än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att peka ut goda förläggningsplatser för vindkraften bör&lt;br&gt;intensifieras. Det är NUTEK:s (sedermera energimyndighetens) ansvar att&lt;br&gt;i samråd med övriga berörda myndigheter, länsstyrelser, kommuner och&lt;br&gt;nätföretag leda arbetet med att få fram lämpliga platser för etablering av&lt;br&gt;vindkraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår ett bidrag med 15 % av den totala investeringen för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vindkraftverk med en eleffekt på minst 200 kW. Medel bör anvisas med Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;300 miljoner kronor under en femårsperiod. Om avsatta medel förbrukas&lt;br&gt;bör ytterligare medelstilldelning kunna övervägas. Bidragsreglerna bör&lt;br&gt;träda i kraft den 1 juli 1997. 30 miljoner kronor bör anvisas för år 1997&lt;br&gt;och 60 miljoner kronor för år 1998. Regeringen avser att bemyndiga&lt;br&gt;NUTEK att även fortsättningsvis ansvara för bidraget. När energi-&lt;br&gt;myndigheten har inrättats bör frågorna föras över till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till anslagsfrågan i den ekonomiska&lt;br&gt;vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.3 Bidrag till investeringar i småskalig vattenkraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Produktionen av el från fömybara energi-&lt;br&gt;källor skall öka. Ett bidrag lämnas med 15 % av investeringen i&lt;br&gt;miljövänliga, småskaliga vattenkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsreglerna träder i kraft den 1 juli 1997. För bidraget anvisas&lt;br&gt;150 miljoner kronor under en femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens forslag: Miljöanpassade investeringar i&lt;br&gt;småskalig vattenkraft kan ge ett bidrag när det gäller att öka tillförseln av&lt;br&gt;el från fömybara energislag. Med småskalig vattenkraft avses vattenkraft-&lt;br&gt;verk med en installerad effekt som är mindre än 1 500 kW. Det finns ca&lt;br&gt;1 200 små vattenkraftverk med en sammanlagd installerad effekt på ca&lt;br&gt;300 MW. Årsproduktionen är ca 1,5 TWh. Utbyggnaden är i dag obe-&lt;br&gt;tydlig på grund av att den småskaliga vattenkraften är dyrare jämfört med&lt;br&gt;annan kraftproduktion och att det ofta finns motstående miljöintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen har till Vattendragsutredningen&lt;br&gt;(Ml993:12) redovisat ett antal små vattenkraftsprojekt, där elproduktion&lt;br&gt;skulle kunna ske till kostnader som är jämförbara med t.ex. vindkraft.&lt;br&gt;Utifrån bl.a. redovisningen av dessa möjliga vattenkraftsprojekt beräknas&lt;br&gt;att en ökad årsproduktion om 0,25 TWh el från småskalig vattenkraft&lt;br&gt;skulle kunna tillkomma inom fem år. De totala investeringarna för en&lt;br&gt;sådan utbyggnad uppskattas till ca 900 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att investeringar i vattenkraft sker med hänsyn till dess&lt;br&gt;miljö- och omgivningspåverkan. Gällande vattenlagstiftning och natur-&lt;br&gt;resurslagstiftning ger möjlighet att förhindra utbyggnader som påtagligt&lt;br&gt;skadar motstående intressen, samtidigt som fortsatta investeringar kan&lt;br&gt;genomföras. Investeringarna torde i huvudsak komma att gälla redan&lt;br&gt;befintliga anläggningar och utnyttjandet av redan befintliga regleringar&lt;br&gt;samt förbättrad turbinteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår ett bidrag med 15 % av den totala investeringen i&lt;br&gt;miljövänlig, småskalig vattenkraft i enlighet med det anförda. Medel bör&lt;br&gt;anvisas med 150 miljoner kronor under en femårsperiod. Bidragsreglerna&lt;br&gt;bör träda i kraft den 1 juli 1997. Fem miljoner kronor bör anvisas för år&lt;br&gt;1997. Regeringen avser att bemyndiga NUTEK att ansvara för bidraget&lt;br&gt;När energimyndigheten har inrättats bör frågorna föras över till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till anslagsfrågan i den ekonomiska&lt;br&gt;vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.4 Upphandling av ny elproduktionsteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Kostnaderna för elproduktion från fömybara&lt;br&gt;energikällor kan på sikt minskas genom en effektivare upphandling&lt;br&gt;av ny teknik. Ett bidrag lämnas för upphandling av ny teknik för&lt;br&gt;elproduktion med fömybara energislag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsreglerna träder i kraft den 1 januari 1998. För bidraget&lt;br&gt;anvisas 100 miljoner kronor under en femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Regeringen har i avsnitten 7.3.1 - 7.3 3&lt;br&gt;redovisat sin bedömning av hur investeringsstöden för ekologiskt uthållig&lt;br&gt;elproduktion bör utformas. Den hittillsvarande ordningen innebär att&lt;br&gt;prövningen av bidragsansökningar begränsas till att kontrollera att vissa&lt;br&gt;grundläggande krav uppfylls. Denna ordning bör behållas. Det är dock&lt;br&gt;viktigt att kunna dra nytta av de fördelar som ligger i att ny och&lt;br&gt;effektivare teknik kommer till användning. Det kan ske genom att på&lt;br&gt;konkurrensneutrala villkor främja etablering på marknaden av teknik som&lt;br&gt;bedöms kunna bli kommersiell relativt snart. Härigenom kan kostnaderna&lt;br&gt;reduceras på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att elmarknaden omorganiserades i Storbritannien år&lt;br&gt;1989 infördes den s.k. Non Fossil Fuel Obligation (NFFO). Detta stöd-&lt;br&gt;system innebär att de regionala kraftbolagen erhåller en tidsbegränsad&lt;br&gt;kompensation för den merkostnad som följer av att företagen köper in el&lt;br&gt;från bl.a. fömybara energikällor. Syftet med stödet, för vilket ett upp-&lt;br&gt;handlingsförfarande tillämpas, är att etablera en marknad för teknik som&lt;br&gt;kan bli kommersiell relativt snart samtidigt som kostnaderna kan&lt;br&gt;reduceras. Stödet har bidragit till att kostnaderna för elproduktion från&lt;br&gt;fömybara energikällor har minskat avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i Sverige bör metoderna för upphandling utvecklas. Ett upphand-&lt;br&gt;lingsstöd bör därför införas som komplement till de investeringsstöd för&lt;br&gt;ny elproduktion som beskrivits i tidigare avsnitt. Därvid bör en priori-&lt;br&gt;tering på tekniska grunder kunna göras av ansökningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel bör anvisas med 100 miljoner kronor under en femårsperiod för&lt;br&gt;utveckling och provning av ett upphandlingsförfarande för ny teknik för&lt;br&gt;elproduktion med fömybara energislag. Bidragsreglerna bör träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1998. För år 1998 bör 20 miljoner kronor anvisas. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att bemyndiga energimyndigheten att ansvara för verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avseratt återkomma till anslagsfrågan i budgetpropositionen&lt;br&gt;för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Åtgärder för effektivare energianvändning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.4.1 Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Möjligheterna att hushålla med energi&lt;br&gt;och minska elanvändningen skall utnyttjas. Statliga insatser&lt;br&gt;genomförs för att öka kunskapen om och stimulera intresset för&lt;br&gt;ekonomiskt och miljömässigt motiverade energieffektiviseringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Det övergripande målet för&lt;br&gt;energieffektivisering är att, med bibehållen välfärd, utnyttja resurser så&lt;br&gt;effektivt som möjligt. Genom effektiv användning av energi kan sam-&lt;br&gt;hällets kostnader minskas och negativa externa effekter, som inte&lt;br&gt;avspeglas i energipriset, delvis undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk utveckling och ökade kunskaper leder ofta till att nya&lt;br&gt;produkter och system ersätter motsvarande äldre med högre energiåtgång.&lt;br&gt;En stor del av denna process pågår utan speciell styrning genom att det&lt;br&gt;sker en förnyelse av utrustningen i företag och bostäder, vilket också&lt;br&gt;leder till högre energieffektivitet. Utöver denna successiva effektivisering&lt;br&gt;finns möjligheter att ytterligare minska användningen av energi genom&lt;br&gt;målmedvetna åtgärder för effektivare användning. Utvecklingen och&lt;br&gt;introduktionen av energieffektiv teknik kan främjas. Särskilda insatser kan&lt;br&gt;göras för att öka kunskapen och stimulera intresset för ekonomiskt och&lt;br&gt;miljömässigt motiverade energieffektiviseringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållning med energi har varit ett viktigt energipolitiskt medel sedan&lt;br&gt;1970-talet. År 1974 beslutade riksdagen om ett program med vissa&lt;br&gt;energibesparande åtgärder inom en medelsram om knappt 250 miljoner&lt;br&gt;kronor (prop. 1974:69, bet. 1974:CU21, rskr. 1974:180). Programmet&lt;br&gt;innefattade i huvudsak stöd till investeringar som syftade till bättre&lt;br&gt;hushållning med energi. Sedan dess har en rad åtgärder vidtagits i syfte&lt;br&gt;att stimulera hushållningen med energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års energipolitiska riktlinjer betonas vikten av hushållningen&lt;br&gt;med energi (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91 :NU40, rskr. 1990/91: 373). De&lt;br&gt;åtgärder för en effektiv energianvändning som beslutades i samband med&lt;br&gt;1991 års energipolitiska riktlinjer innefattar stöd till upphandling och&lt;br&gt;introduktion av energieffektiva produkter, processer och system, demon-&lt;br&gt;stration av energieffektiv teknik i bostäder och lokaler, delfinansiering av&lt;br&gt;energi effektiva demonstrations- och pilotanläggningar inom industrin,&lt;br&gt;energiinriktad information till industriföretag, utveckling av energi-&lt;br&gt;deklarationer samt utveckling av informations- och undervisningsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionen har granskat resultaten av de energipolitiska&lt;br&gt;program som var en del av 1991 års energipolitiska beslut. Kommis-&lt;br&gt;sionen konstaterar att det är svårt att med stor säkerhet kvantifiera det&lt;br&gt;totala resultatet av de satsningar som genomförs inom programmet för&lt;br&gt;effektivare energianvändning. En av kommissionens slutsatser är att det&lt;br&gt;finns behov av att ytterligare utveckla rutiner för resultatmätning och&lt;br&gt;utvärdering av denna typ av energipolitiska åtgärder. Det är viktigt att&lt;br&gt;insatser för energieffektivisering genomförs utifrån ett systemperspektiv.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen framhåller att dess underlagsmaterial indikerar att en Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;eventuellt fortsatt verksamhet skulle kunna koncentreras på kärnverksam-&lt;br&gt;heten, dvs. teknikupphandling och spridningsaktiviteter. Vidare bör&lt;br&gt;fördelningen mellan nationella insatser och insatser som kan göras från&lt;br&gt;något av EU-programmen övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande (avsnitten 7.4.2 - 7.4.5) föreslås åtgärder för att stärka&lt;br&gt;kunskaperna om möjligheterna att hushålla med energi och stimulera till&lt;br&gt;minskad energianvändning. Dessa åtgärder skall, i kombination med ett&lt;br&gt;utvidgat europeiskt samarbete för energieffektivisering, bidra till att&lt;br&gt;ytterligare minska användningen av el och öka hushållningen med energi.&lt;br&gt;De nämnda åtgärderna innebär att de tidigare årens insatser för effektivare&lt;br&gt;energianvändning förs vidare i delvis nya former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bör anvisas 450 miljoner kronor under en femårsperiod&lt;br&gt;för teknikupphandling av energieffektiv teknik, information, utbildning,&lt;br&gt;provning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning samt&lt;br&gt;kommunal energirådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet i EU ger möjligheter att genomföra insatser för energi-&lt;br&gt;hushållning och effektivare energianvändning inom ramen för europeiska&lt;br&gt;projekt. I december 1996 antogs ett direktiv för fortsättningen på EU:s&lt;br&gt;energieffektiviseringsprogram SAVE. SAVE II är ett femårigt program&lt;br&gt;som huvudsakligen syftar till att undanröja institutionella, informations-&lt;br&gt;och andra hinder för en effektivare användning av energi och för&lt;br&gt;spridning av effektiv teknik. Programmets budget är 45 miljoner ecu.&lt;br&gt;Programmet omfattar aktiviteter såsom utredningar, pilotprojekt och&lt;br&gt;erfarenhetsutbyte för att främja energieffektivisering inom unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.2 Information, utbildning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En allsidig och aktuell information om&lt;br&gt;energisystemet och energieffektiv teknik har stor betydelse för en&lt;br&gt;effektiv energianvändning. För information, utbildning m.m. anvisas&lt;br&gt;60 miljoner kronor under en femårsperiod. Verksamheten påbörjas&lt;br&gt;den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Långsiktiga investeringar i energi-&lt;br&gt;systemet är nödvändiga för att samhällets behov av energi skall kunna&lt;br&gt;tillgodoses. Genom kontinuerlig och aktuell information om pris- och&lt;br&gt;marknadsutvecklingen skapas bättre förutsättningar för väl underbyggda&lt;br&gt;beslut om investeringar och inköp av utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera till en god energihushållning och effektivisering av&lt;br&gt;energianvändningen bör konsumenternas kunskaper om energianvändning&lt;br&gt;och effektivisering stärkas och användningen av energieffektiv teknik&lt;br&gt;stimuleras. De lokala energisystemen skall utnyttjas effektivt. I be-&lt;br&gt;byggelsen skall lämpliga avvägningar kunna göras mellan tillförsel av&lt;br&gt;energi och åtgärder för att reducera energianvändningen. Det är därför&lt;br&gt;viktigt att kunskaper om energisystemet och den tillgängliga tekniken når&lt;br&gt;ut och att kompetensen överallt är hög så att energiutrustning och energi-&lt;br&gt;systemen används effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas information till allmänheten måste samordnas så att Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;den blir entydig. Informationsverksamheten bör därför samordnas av den&lt;br&gt;nya energimyndigheten. En helhetssyn på energisystemet bör vara&lt;br&gt;vägledande för informationsinsatserna så att kunskaperna ökar i samhället&lt;br&gt;om också de mer komplexa aspekterna av energianvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om energianvändning och effektivisering bör riktas till&lt;br&gt;specifika avnämargrupper, som t.ex. arkitekter, fastighetsförvaltare,&lt;br&gt;skolor, vitvaruförsäljare och större elkonsumenter. Kompetensutveck-&lt;br&gt;lingen bör stödjas för nyckelpersoner som fastighetsskötare, elektriker,&lt;br&gt;VVS-tekniker m.fl. Det är vidare väsentligt att de regionala och lokala&lt;br&gt;organisationer som arbetar med energifrågor ges tillgång till en allsidig&lt;br&gt;och korrekt information. Bidrag bör kunna lämnas till organisationer för&lt;br&gt;särskilda informations- eller utbildningsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala verksamheten är av stor betydelse för utvecklingen av en&lt;br&gt;effektiv energianvändning och ett ekologiskt uthålligt samhälle. Inom&lt;br&gt;kommunerna sker ett omfattande arbete, t.ex. inom det lokala Agenda 21-&lt;br&gt;arbetet som alltmer utvidgas till att omfatta energifrågorna. Det finns&lt;br&gt;därför ett stort behov av stöd för utbildning och spridning av&lt;br&gt;informations- och rådgivningsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningen av myndigheternas information på energiområdet bör&lt;br&gt;inte gälla enbart informationens innehåll, utan också formerna för&lt;br&gt;distribution och spridning. Energimyndigheten, Boverket och Konsument-&lt;br&gt;verket kommer att ha omfattande och viktiga informationsuppgifter på&lt;br&gt;energiområdet. En ökad samordning bör kunna bidra till sänkta informa-&lt;br&gt;tionskostnader och ökad tillgänglighet för avnämarna. Den moderna&lt;br&gt;informationstekniken bör i ökad utsträckning utnyttjas för att föra ut&lt;br&gt;underlag till den lokala och regionala energirådgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För central information och rådgivning bör anvisas 60 miljoner kronor&lt;br&gt;under en femårsperiod. Verksamheten bör påbörjas den 1 januari 1998.&lt;br&gt;Regeringen avser att återkomma till anslagsfrågan i budgetpropositionen&lt;br&gt;för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en uppgift för den nya energimyndigheten att ansvara för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.3 Teknikupphandling av energieffektiv teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utveckling och marknadsintroduktion av&lt;br&gt;energieffektiv teknik stimuleras genom stöd till teknikupphandling.&lt;br&gt;100 miljoner kronor anvisas för ändamålet under en femårsperiod&lt;br&gt;från den 1 januari 1998. Det nuvarande stödsystemet för upphand-&lt;br&gt;ling av energieffektiv teknik upphör i och med utgången av år&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Verksamheten med stöd för upphandling&lt;br&gt;av energieffektiv teknik startades år 1988 (prop. 1987/88:90, bet.&lt;br&gt;1987/88:NU40, rskr. 1987/88:375). Syftet med stödet var att stimulera till&lt;br&gt;teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter, processer&lt;br&gt;och system genom att tekniska och kommersiella risker hos beställaren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reduceras. Stödet kunde omfatta hela elanvändningsområdet och kunde Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;lämnas till hela utvecklingskedjan i ett teknikupphandlingsprojekt, från&lt;br&gt;förstudier och utvecklingsarbete till genomförande, utvärdering och&lt;br&gt;vidareutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från de första åren var positiva och därför beslöt&lt;br&gt;riksdagen år 1991 om en förlängning och utvidgning av programmet&lt;br&gt;(prop. 1990/91:88, bet. 1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373). Programmet&lt;br&gt;utvidgades till att omfatta effektivisering av all slags energianvändning&lt;br&gt;och blev tyngdpunkten i det program för effektivare energianvändning&lt;br&gt;som riksdagen fattade beslut om. Riksdagen anvisade totalt 750 miljoner&lt;br&gt;kronor för stöd till teknikupphandling under en femårsperiod. Programmet&lt;br&gt;förlängdes sedermera till att gälla inom oförändrade medelsramar t.o.m.&lt;br&gt;den 30 juni 1998 (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr.&lt;br&gt;1992/93:362).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till utveckling och introduktion av energieffektiv teknik genom&lt;br&gt;teknikupphandling har ofta visat sig vara en bra metod för att fa fram ny&lt;br&gt;teknik. Stödet bör användas vid upphandling av sådana produkter eller&lt;br&gt;system där utveckling av ny teknik är nödvändig för att beställarens krav&lt;br&gt;skall kunna tillgodoses. Det tekniska utvecklingsarbete som avses kan&lt;br&gt;gälla tillämpning av avancerad teknik, men även mindre utvecklingssteg&lt;br&gt;och produktmodifieringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till teknikupphandling bör användas som ett komplement till&lt;br&gt;övriga insatser för energihushållning och teknikutveckling. Verksamheten&lt;br&gt;med provning och märkning av energikrävande utrustning (avsnitt 7.4.4)&lt;br&gt;är inriktad på att fortlöpande driva fram produktutvecklingen.&lt;br&gt;Teknikupphandling bör användas när det finns särskilda skäl eller&lt;br&gt;förutsättningar för att stimulera produkt- och systemutvecklingen.&lt;br&gt;Teknikupphandlingsprojekten bör samordnas med berörda sektorsmyndig-&lt;br&gt;heters respektive verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 miljoner kronor bör anvisas för stöd till utveckling och&lt;br&gt;introduktion av energieffektiv teknik genom teknikupphandling under en&lt;br&gt;femårsperiod från den 1 januari 1998. Det nuvarande stödsystemet för&lt;br&gt;upphandling av energieffektiv teknik bör upphöra i och med utgången av&lt;br&gt;år 1997. Under perioden 1998 - 2002 bör årligen anvisas 20 miljoner&lt;br&gt;kronor. Regeringen avser att återkomma till anslagsfrågan i budgetpropo-&lt;br&gt;sitionen för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att bemyndiga den nya energimyndigheten att ansvara&lt;br&gt;för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.4 Provning, märkning och certifiering av energikrävande&lt;br&gt;utrustning, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillgången till objektiv produktinformation&lt;br&gt;är avgörande för att konsumenterna skall kunna jämföra&lt;br&gt;marknadsutbudet och prioritera produkternas viktigaste egenskaper.&lt;br&gt;Återkommande tester och provningar behövs som underlag för att&lt;br&gt;driva på produktutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;El- och energikrävande utrustning bör energideklareras och&lt;br&gt;miljömärkas. Metodutvecklingen av standarder för energiför-&lt;br&gt;brukning samt av system för märkning bör fortsätta i internationellt&lt;br&gt;samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För viss kunskapsförmedling, provning, testning och märkning av&lt;br&gt;energikrävande produkter och system anvisas 40 miljoner kronor&lt;br&gt;under en femårsperiod från den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Hushållen svarar för närmare en&lt;br&gt;tredjedel av landets totala energiförbrukning. Även om elvärmen svarar&lt;br&gt;för stora delar av hushållens elförbrukning är det angeläget att också&lt;br&gt;främja hushållningen med energi i övrigt. Hushållningen med energi inom&lt;br&gt;denna sektor bör främjas genom bl.a. provning och testning av varor,&lt;br&gt;utrustning och system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången till objektiv produktinformation underlättar för konsumen-&lt;br&gt;terna att jämföra marknadsutbudet och att prioritera produkternas&lt;br&gt;viktigaste egenskaper. Detta leder också till att kravet på tillverkarna att&lt;br&gt;utveckla sina produkter ständigt förblir högt. Provning och testning är&lt;br&gt;således av stor betydelse för att fa fram energieffektiva produkter och&lt;br&gt;system och för att snabbt fa ut dem på marknaden. Det är särskilt viktigt&lt;br&gt;att det finns ett fullgott faktaunderlag inför investeringar i t.ex. nya&lt;br&gt;uppvärmningssystem, energibesparande utrustning och hushållsapparater,&lt;br&gt;eftersom utrustningen ofta har hög komplexitet och inköp görs sällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När konsumenten överväger ett inköp är den specifika energiåtgången&lt;br&gt;och utgifterna för energi viktiga liksom den aktuella produktens pris,&lt;br&gt;prestanda och livslängd. Informationsunderlaget bör möjliggöra en&lt;br&gt;avvägning mellan alla aspekter. Energiåtgången ställs då mot andra&lt;br&gt;kvaliteter. Kostnaderna för att samla den nödvändiga informationen kan&lt;br&gt;dock snabbt bli höga. Marknadsöversikter som utarbetas och samman-&lt;br&gt;ställs av en oberoende instans underlättar informationsinhämtningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en del av 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet.&lt;br&gt;1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) anslogs fem miljoner kronor till&lt;br&gt;Konsumentverket för arbete med energideklarationer och produkt-&lt;br&gt;märkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverkets arbete med energifrågor är inriktat på att stödja,&lt;br&gt;stimulera och undervisa konsumenter och näringslivsföreträdare att&lt;br&gt;hushålla med energi. Överenskommelser med näringslivet och marknads-&lt;br&gt;kontroller utgör andra åtgärder. Verket bidrar till objektiv produkt-&lt;br&gt;information genom jämförande varuprovning. Provning och metod-&lt;br&gt;utveckling är viktiga delar av verksamheten. Konsumentverket provar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. hushållsapparater. Andra produkter som har testats är kombipannor, Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;vedpannor, värmepumpar, ackumulatorsystem, solvärmeanläggningar och&lt;br&gt;pellettbrännare. Resultaten av provningarna sprids till kommunala&lt;br&gt;konsumentvägledare, energirådgivare och allmänheten genom bl.a.&lt;br&gt;förlagsprodukter och tidningen Råd &amp;amp; Rön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket är vidare föreskrivande myndighet för den europeiska&lt;br&gt;energideklarationen för hushållsapparater och för den europeiska&lt;br&gt;miljömärkningen. El- och energikrävande utrustning bör energideklareras&lt;br&gt;och miljömärkas så långt det är relevant och praktiskt möjligt. Det är&lt;br&gt;väsentligt att arbetet med märkning och deklarationer samordnas både&lt;br&gt;nationellt - mellan myndigheter och frivilliga organisationer - och&lt;br&gt;internationellt. En omfattande flora av märkningar kan lätt förfela sina&lt;br&gt;syften. Konsumentverket är den huvudansvariga myndigheten på detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en uppgift för Konsumentverket att ansvara för verksamheten&lt;br&gt;med provning, testning och märkning av energikrävande produkter och&lt;br&gt;system. De medel som anvisas under anslaget bör kunna användas också&lt;br&gt;för sådan forsknings- och utredningsverksamhet som är av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för verksamhetens genomförande. Den bör ske i samråd med&lt;br&gt;de myndigheter som har specialkompetens på de aktuella områdena, t.ex.&lt;br&gt;vad gäller bostäder. När det gäller att sprida information och provnings-&lt;br&gt;resultat är ett nära samarbete med energimyndigheten väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energimyndigheten föreslås i avsnitt 7.5.3 fa ett särskilt ansvar för att&lt;br&gt;utveckla formerna för ett långsiktigt samarbete mellan forskningen och&lt;br&gt;den konkreta stöd- och rådgivningsverksamheten. Detta är viktigt bl.a. för&lt;br&gt;att verksamheten skall kunna utvärderas. Konsumentverket är med sin&lt;br&gt;särskilda kompetens och sina kunskaper om brukarkraven en central&lt;br&gt;instans när det gäller hushålls- och konsumentsektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För viss kunskapsförmedling, provning, märkning och certifiering av&lt;br&gt;energikrävande utrustning, m.m. bör 40 miljoner kronor anvisas under en&lt;br&gt;femårsperiod från den 1 juli 1997. För år 1997 bör fyra miljoner kronor&lt;br&gt;anvisas. Regeringen avser att återkomma till anslagsfrågan i den&lt;br&gt;ekonomiska vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.5 Kommunal energirådgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Kommunerna ges möjlighet att erhålla bidrag&lt;br&gt;för lokal rådgivning på energiområdet. 250 miljoner kronor anvisas&lt;br&gt;under en femårsperiod för stöd till kommunal energirådgivning.&lt;br&gt;Bidrag skall kunna sökas från den 1 januari 1998 och avse&lt;br&gt;rådgivningsverksamhet som har inletts tidigast den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Generell information och&lt;br&gt;rådgivningsmaterial måste i många fall användas med beaktande av de&lt;br&gt;särskilda förutsättningar som föreligger lokalt. Enskilda hushåll och&lt;br&gt;företag kan ha svårigheter att tillgodogöra sig tillgängligt informations-&lt;br&gt;material på grund av energifrågornas komplexitet. Det finns därför ofta&lt;br&gt;behov av att fa den generella informationen anpassad till den egna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situationen. För sådana insatser krävs en lokalt förankrad rådgivning på Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;energiområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med budgetåret 1977/78 lämnades statligt stöd till&lt;br&gt;kommunernas rådgivnings- och besiktningsverksamhet inom energihus-&lt;br&gt;hållningsområdet (prop. 1976/77:107, bet. 1976/77:CU:34 och 39, rskr.&lt;br&gt;1976/77:244 och 245). Fr.o.m. budgetåret 1983/84 lämnades bidrag även&lt;br&gt;till motsvarande verksamhet som de större fastighetsförvaltama geom-&lt;br&gt;förde i egen regi. Praktiskt taget samtliga landets kommuner bedrev vid&lt;br&gt;denna tid besiktnings- och rådgivningsverksamhet riktad till fastighets-&lt;br&gt;ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1986 upphörde statsbidraget (prop. 1984/85:100 bil. 13,&lt;br&gt;bet. 1984/85:BoU17, rskr. 1984/85:138). Som motiv anfördes bl.a. att&lt;br&gt;kommunerna själva borde ha huvudansvaret för att planera, förbereda och&lt;br&gt;initiera genomförandet av såväl energihushållningsåtgärder som åtgärder&lt;br&gt;för att mer generellt förbättra bostadsbeståndet, i enlighet med det av&lt;br&gt;riksdagen år 1984 beslutade bostadsförbättringsprogrammet (prop.&lt;br&gt;1983/84:40 bil. 9, bet. 1983/84:BoUll, rskr. 1983/84:63). Det framhölls&lt;br&gt;också att det borde ankomma på kommunerna att själva bedöma vilken&lt;br&gt;omfattning och inriktning på verksamheten som är mest ändamålsenlig&lt;br&gt;med hänsyn till de lokala behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att statsbidraget upphörde lade många kommuner ned&lt;br&gt;sin rådgivnings- och besiktningsverksamhet. Andra kommuner fortsatte&lt;br&gt;med verksamheten i någon form, exempelvis inom de kommunala energi-&lt;br&gt;företagens eller byggnadsnämndernas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal energirådgivning finns nu på endast några fa håll i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänhet förmedlar de kommunala konsumentvägledama information&lt;br&gt;och råd om produkters energiprestanda, tillsammans med övrig&lt;br&gt;konsumentinformation och rådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna bör ha kompetens för en specialiserad rådgivning på&lt;br&gt;energiområdet. Den kommunala rådgivningen kompletterar den som ges&lt;br&gt;av el- och bränsleleverantörema. Den kommunala energirådgivningen har&lt;br&gt;direkt lokal anknytning och därmed också en viktig uppgift i att förmedla&lt;br&gt;kunskaper till de lokala organisationer som verkar med bl.a. energifrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna bör kunna ansöka om medel för lokal energirådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av medlen bör dels ett grundbidrag, dels ett invånar-&lt;br&gt;relaterat bidrag utgå. Medelstilldelningen skall kunna utnyttjas antingen&lt;br&gt;för att finansiera en verksamhet med energirådgivare i den egna&lt;br&gt;kommunen eller som delfinansiering av energirådgivning för flera&lt;br&gt;kommuner eller på regional basis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommunal energirådgivning bör 250 miljoner kronor anvisas under&lt;br&gt;en femårsperiod. Under perioden 1998 - 2002 bör till kommunerna&lt;br&gt;årligen anvisas 50 miljoner kronor. Bidragssystemet bör träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1998 och avse verksamhet som har påbörjats tidigast den 1 juli&lt;br&gt;1997. Regeringen avser att återkomma med närmare förslag i budget-&lt;br&gt;propositionen för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att bemyndiga den nya energimyndigheten att ansvara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för bidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Utveckling av teknik för framtidens energisystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.5.1 Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En målmedveten satsning på forskning,&lt;br&gt;utveckling och demonstration är basen i den långsiktiga strategin&lt;br&gt;för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem. Målet är&lt;br&gt;att sänka kostnaderna för och introducera ny energiteknik baserad&lt;br&gt;på fömybara energislag. De statliga insatserna för utveckling av&lt;br&gt;tekniken för framtidens energisystem förstärks och koncentreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiforskningen ges ökade resurser och far en delvis ny&lt;br&gt;inriktning där forskning om energisystemet och det internationella&lt;br&gt;samarbetet med särskilt länderna i Östersjöregionen betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till branschgemensam forskning och utvecklingen av ny&lt;br&gt;energiteknik i företag och branscher förstärks genom att Energi-&lt;br&gt;teknikfonden tillförs ytterligare medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett energiteknikbidrag införs för att stödja energiteknik som&lt;br&gt;behöver utvecklas genom att provas i full skala och demonstreras&lt;br&gt;med reducerad risk för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: 1997 års energipolitiska överens-&lt;br&gt;kommelse är en kraftfull markering av att Sverige skall bygga ett lång-&lt;br&gt;siktigt uthålligt energisystem. Användningen av kärnkraft och fossila&lt;br&gt;bränslen skall minska. Denna utveckling skall åstadkommas med högt&lt;br&gt;ställda mål för sysselsättning, konkurrenskraft och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionen har genomfört en analys av de resultat som har&lt;br&gt;nåtts genom 1991 års energipolitiska beslut. Kommissionen konstaterar&lt;br&gt;att forskning och utveckling är en förutsättning för att möjliggöra en&lt;br&gt;ekologiskt hållbar tillväxt och att energiforskningen bör ges större&lt;br&gt;resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En målmedveten satsning på forskning, utveckling och demonstration&lt;br&gt;är basen i den långsiktiga strategin för ett ekologiskt och ekonomiskt&lt;br&gt;uthålligt energisystem. Målet är att sänka kostnaderna för och introducera&lt;br&gt;ny energiteknik baserad på fömybara energislag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de närmaste tio till femton åren skall inslaget öka kraftigt av el-&lt;br&gt;och värmeproduktion baserad på fömybara energikällor, främst&lt;br&gt;biobränslen, storskalig vindkraft och solenergi. Den befintliga vatten-&lt;br&gt;kraften skall effektiviseras. För detta krävs att ny teknik utvecklas till att&lt;br&gt;bli lönsam och kommersiellt tillgänglig. Insatserna för att utveckla energi-&lt;br&gt;systemet kan därigenom bidra till nya exportmarknader för industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ansvaret för att ange och upprätthålla de ramar inom vilka&lt;br&gt;övriga aktörer på energiområdet fattar sina beslut. En viktig del i detta&lt;br&gt;ramverk är det statliga stödet till forskning, utveckling och demonstration&lt;br&gt;av ny miljöanpassad och effektiv energiteknik. Statens roll är att&lt;br&gt;garantera långsiktigheten samt att vara en katalysator för näringslivets&lt;br&gt;medverkan. Staten måste vidare ta ansvar för att skapa sådana förut-&lt;br&gt;sättningar att prisbildningen på energimarknaderna kan utgöra ett stöd för&lt;br&gt;de investeringar som krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet måste ha den avgörande rollen när det gäller att identifiera Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;de produkter och processer som kan bli lönsamma på marknaden. Det är&lt;br&gt;också näringslivet som bör genomföra de investeringar som är nöd-&lt;br&gt;vändiga för omställning och utveckling av energisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nära och aktivt samarbete mellan staten och näringslivet är en&lt;br&gt;grundläggande förutsättning för att de statliga insatserna för forskning och&lt;br&gt;utveckling skall ge långsiktigt uthålliga resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett livskraftigt näringsliv avsätter betydande resurser för produkt-&lt;br&gt;utveckling. Viktiga inslag är att utveckla och demonstrera nya produkter,&lt;br&gt;processer och system. Staten understödjer denna verksamhet genom bl.a.&lt;br&gt;stöd till grundläggande energiforskning, kollektivforskning och produkt-&lt;br&gt;utveckling samt till utveckling, provning och demonstration av ny teknik&lt;br&gt;i fullskale- och försöksanläggningar. Dessa insatser bör nu förstärkas i&lt;br&gt;samtliga led i utvecklingsprocessen, dvs. från grundforskning till teknik-&lt;br&gt;utveckling och introduktion på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad internationell samverkan är viktig. De nationella energi-&lt;br&gt;systemen blir alltmer sammanflätade och länderna kan genom ett närmare&lt;br&gt;samarbete fa en tryggare energiförsörjning. Stordriftsfördelar i produk-&lt;br&gt;tionen och effektivitet i handel och distribution kan pressa priser och&lt;br&gt;kostnader. Genom det internationella forskningssamarbetet höjs kompe-&lt;br&gt;tens och kvalitet i den nationella forskningen. Det ökade internationella&lt;br&gt;samarbetet och Sveriges medlemskap i EU har inneburit delvis nya&lt;br&gt;förutsättningar för arbetet med att utveckla ny teknik på energiområdet.&lt;br&gt;Samarbetet ger Sverige ökade möjligheter att ta till vara internationella&lt;br&gt;erfarenheter. En aktiv internationell samverkan är nödvändig för att&lt;br&gt;Sverige skall kunna tillgodogöra sig fördelarna med internatio-&lt;br&gt;naliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att inbjuda industrin till ett brett samarbete för&lt;br&gt;utveckling av energiteknik. Regeringen avser att i samband med bildandet&lt;br&gt;av den nya energimyndigheten ge detta samarbete en fast struktur och en&lt;br&gt;långsiktig inriktning. Ett statligt ägt Vattenfall har ett särskilt ansvar i&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingssamarbetet inför de investeringar som skall&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitten 7.5 2 - 7.5.6 föreslås att de statliga insatserna för utveckling&lt;br&gt;av teknik för framtidens energisystem förstärks och koncentreras.&lt;br&gt;Energiforskningen bör ges ökade resurser och fa en delvis ny inriktning&lt;br&gt;där forskning om energisystemet och internationellt samarbete med&lt;br&gt;särskilt länderna i Östersjöregionen betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett energiteknikbidrag bör införas för att stödja energiteknik som&lt;br&gt;behöver utvecklas genom att provas i full skala och demonstreras med&lt;br&gt;reducerad risk för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga teknikutvecklingsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas exempel på områden som kan bli aktuella för&lt;br&gt;insatser genom medel från energiforskningsanslaget, Energiteknikfonden&lt;br&gt;och det nya energiteknikbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftvärme baserad på biobränslen är en viktig utvecklingslinje. En&lt;br&gt;storskalig utbyggnad av biobränslebaserad kraftproduktion förutsätter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högre elutbyte och lägre produktionskostnader än vad dagens teknik Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;medger. Betydande forsknings- och utvecklingsinsatser har gjorts i&lt;br&gt;Sverige vad gäller bränsleförsöijning och teknik för elproduktion baserad&lt;br&gt;på biobränsle. Det finns dock fortfarande kunskapsluckor beträffande&lt;br&gt;resurser, ekonomi och miljöpåverkan i delar av biobränslekedjan,&lt;br&gt;inklusive hantering och nyttiggörande av askor. Mycket omfattande&lt;br&gt;försök har gjorts för att utveckla teknik för bl.a. förgasning av biobränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att åtgärder vidtas för att minska koldioxidutsläppen i&lt;br&gt;trafiksektorn. En intressant möjlighet är att kombinera etanolframställning&lt;br&gt;för fordonsbränsle med elgenerering. För att öka tillförseln av&lt;br&gt;biobränslebaserade drivmedel bedrivs forskning och utveckling för att ta&lt;br&gt;fram en ny process baserad på cellulosahaltiga råvaror, t.ex. skogsråvara.&lt;br&gt;Därigenom kan produktionskostnaden sänkas. Forskning och utveckling&lt;br&gt;måste påskyndas för att möjliggöra en snabb introduktion av etanol i&lt;br&gt;transportsektorn. Frågan om etanolproduktion från skogsråvara behandlas&lt;br&gt;i avsnitt 11.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska utvecklingslinjen på vindkraftområdet bör föras till&lt;br&gt;introduktion på marknaden. Stordriftsfördelar som ges i goda vindlägen&lt;br&gt;och i havsbaserad vindkraft bör tas till vara genom provning i full skala&lt;br&gt;med reducerad risk för företagen. Den kunskap som har genererats vid&lt;br&gt;befintliga försöksanläggningar skall omsättas i nya effektivare fullskale-&lt;br&gt;anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling rörande solceller befinner sig i dag i en&lt;br&gt;genombrottssituation. Framgångsrika laboratorieförsök visar att det finns&lt;br&gt;förutsättningar för tillverkning av tunnfilmsbaserade applikationer i&lt;br&gt;industriell skala. Sverige bedriver internationellt sett framgångsrik&lt;br&gt;forskning på detta område av solenergitekniken. Vidare utvecklar till-&lt;br&gt;verkare av solvärmefangare teknik för bl.a. rationalisering av tillverk-&lt;br&gt;ningsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättrad teknik för överföring, distribution och lagring av energi kan&lt;br&gt;bidra till en effektivare och säkrare tillförsel av energi i ledningsbundna&lt;br&gt;system. Elöverföring och eldistribution i såväl stor som i liten skala är ett&lt;br&gt;centralt område. En utvecklad teknik för lagring av värme och el kommer&lt;br&gt;drastiskt att förbättra förutsättningarna för solenergi och vindkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.2 Energiforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Forskning och utveckling är en förutsättning&lt;br&gt;för att möjliggöra en ekologiskt och ekonomiskt uthållig&lt;br&gt;samhällsutveckling. Såväl den tillämpade som den grundläggande&lt;br&gt;energiforskningen ges större resurser. Resurser avsätts för att&lt;br&gt;bevaka den internationella forskningen och för att utnyttja&lt;br&gt;resultaten nationellt. Detta är av stor betydelse för en långsiktigt&lt;br&gt;hög kvalitet i den svenska energiforskningen och för att stärka och&lt;br&gt;utveckla det svenska näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till energiforskning anvisas 2 310 miljoner kronor under en&lt;br&gt;sjuårsperiod från den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till regeringens förslag: Energiforskningsprogrammet har&lt;br&gt;sedan starten år 1975 innefattat stöd till forskning och utveckling av&lt;br&gt;teknik för bl.a. tillförsel av biobränslen. Ny miljövänlig teknik för&lt;br&gt;förbränning av fasta bränslen har utvecklats och kommit till användning,&lt;br&gt;liksom ny teknik för effektivare energianvändning. Betydelsefulla steg har&lt;br&gt;tagits i utvecklingen av vindkraft, termisk förgasning av biomassa och&lt;br&gt;metoder för odling och utnyttjande av energiskog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen för energiforskningen är att bygga upp&lt;br&gt;vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten,&lt;br&gt;högskolorna och i näringslivet för utvecklingen och omställningen av&lt;br&gt;energisystemet i enlighet med riksdagens beslut år 1991 om riktlinjer för&lt;br&gt;energipolitiken. Riksdagen beslutade år 1993 (prop. 1992/93:170, bet&lt;br&gt;1992/93 :NU30, rskr. 1992/93:399) om det nuvarande energiforsknings-&lt;br&gt;programmets inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga anslagen till forskning, utveckling och demonstration på&lt;br&gt;energiområdet var som störst i början av 1980-talet. Under perioden&lt;br&gt;1975 - 1993 utgjorde stödet till energiforskning och utveckling i&lt;br&gt;genomsnitt 5 % av statens totala forsknings- och utvecklingsinsatser.&lt;br&gt;Under budgetåret 1994/95 var andelen drygt 2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella samarbetet har fatt ökad betydelse genom EU:s&lt;br&gt;forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram för ren och effektiv&lt;br&gt;energiteknik. Samarbetet inom området icke-nukleär energi har sedan år&lt;br&gt;1994 utgjort en del av det s.k. fjärde ramprogrammet förEU:s forsknings-&lt;br&gt;insatser. Programmet pågår fram t.o.m. den 31 december 1998. Detta&lt;br&gt;samarbete på gemenskapsnivå ger Sverige ökade möjligheter att ta till&lt;br&gt;vara internationella erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Forskning och utveckling är en&lt;br&gt;förutsättning för att möjliggöra en ekologiskt och ekonomiskt uthållig&lt;br&gt;samhällsutveckling. Energiforskningen bör ges större resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statligt finansierade långsiktiga forskningsinsatserna skall prioritera&lt;br&gt;en kunskaps- och kompetensutveckling som i ett längre tidsperspektiv&lt;br&gt;bidrar till utvecklingen av ett uthålligt energisystem. Den svenska&lt;br&gt;elförsörjningen skall även i framtiden i huvudsak baseras på inhemskt&lt;br&gt;producerad el. Sverige har ett bra utgångsläge för en sådan inriktning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att betydande resurser under lång tid har satsats på energi- Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;forskning utgående från svenska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en bedömning av energiforskningens roll måste det långsiktiga&lt;br&gt;perspektivet vara utgångspunkten. Teknikområden som i dag studeras på&lt;br&gt;grundforskningsnivå kommer sannolikt till praktisk användning i&lt;br&gt;energisystemet först i ett långt tidsperspektiv. Exempelvis kan bränsle-&lt;br&gt;celler, energilagring och solceller fordra omfattande forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsinsatser under några årtionden innan tekniken är utprovad och&lt;br&gt;introducerad i energisystemet. Forskningen måste ha hög kompetens och&lt;br&gt;beredskap för att ta till vara nya lovande tekniska framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande naturvetenskapliga energiforskningen är inriktad på&lt;br&gt;att utveckla de vetenskapliga grunderna för tillförsel, omvandling,&lt;br&gt;distribution och användning av energi med samtidig omsorg om miljön.&lt;br&gt;Denna grundläggande forskning utgör en förutsättning för det tillämpade&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsarbetet och är också basen för hög nationell&lt;br&gt;kompetens inom olika teknikområden, exempelvis produktion och&lt;br&gt;omvandling av bioenergi, elöverföring över stora avstånd, avancerade&lt;br&gt;cykler för elproduktion, förbränningsteknik, rökgasrening, effektiva&lt;br&gt;industriprocesser, motorutveckling och fjärrvärmeteknik. Ett kvalificerat&lt;br&gt;materialtekniskt kunnande är avgörande för utvecklingen inom flera delar&lt;br&gt;av energisystemet. Det gäller bl.a. forsknings- och utvecklingsarbete som&lt;br&gt;är inriktat på att ta fram material som klarar högre tryck och temperatur,&lt;br&gt;vilket är nödvändigt om högre elverkningsgrader skall kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskaperna om transportsystemet är en viktig fråga och kunskaps-&lt;br&gt;behovet spänner över hela området från samhällsplanering till fordons-&lt;br&gt;utveckling och bränsletillförsel. Inom detta område spelar energi-&lt;br&gt;forskningen en viktig roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning som syftar till energieffektivisering med ett gott inomhus-&lt;br&gt;klimat är angelägen. Resultaten skall föra fram till bättre system för&lt;br&gt;underhåll och till väl avvägda strategier för utbyte av värmesystem och&lt;br&gt;energieffektivisering i byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att resurser avsätts för att bevaka den internationella&lt;br&gt;forskningen och för att utnyttja resultaten nationellt. Detta är av stor&lt;br&gt;betydelse för en långsiktigt hög kvalitet i den svenska energiforskningen,&lt;br&gt;men också för att stärka och utveckla det svenska näringslivet. ELJ:s och&lt;br&gt;IEA:s forskningssamarbeten bör prioriteras. Erfarenheterna härifrån är&lt;br&gt;viktiga att föra vidare i bl.a. det särskilda forskningssamarbete med&lt;br&gt;länderna i Östersjöregionen som regeringen föreslår i avsnitt 7.5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige verkar i förberedelserna inför EU:s femte ramprogram bl.a. för&lt;br&gt;att forskningsinsatserna på gemenskapsnivå skall inriktas på en ekologiskt&lt;br&gt;och ekonomiskt uthållig energiförsörjning och energianvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel bör anvisas för energiforskning med 2 310 miljoner kronor under&lt;br&gt;en sjuårsperiod från den 1 januari 1998. För år 1998 bör anvisas&lt;br&gt;270 miljoner kronor. För perioden 1999 - 2004 bör årligen anvisas&lt;br&gt;340 miljoner kronor. Regeringen avser att återkomma till anslagsfrågan&lt;br&gt;i budgetpropositionen för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att bemyndiga den nya energimyndigheten att ansvara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för verksamheten. Berörda sektorsmyndigheter bör som hittills ha det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergripande ansvaret för den sektorsrelaterade forskningen. Naturveten-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapliga forskningsrådet bör på motsvarande sätt ansvara för den lång- Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;siktiga grundläggande energiforskningen. Den nya energimyndigheten bör&lt;br&gt;ha ett ansvar för att sammanställa och redovisa planerad och pågående&lt;br&gt;verksamhet samt resultat av insatserna för ett hållbart energisystem bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom ramen för det planerade forskningsprogrammet för en hållbar&lt;br&gt;utveckling (prop. 1996/97:5, bet 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för kämteknikprogrammet och forskningsreaktom i Studsvik har&lt;br&gt;tidigare anvisats över statsbudgeten via energiforskningsanslaget. Fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1998 bör stödet till kärnteknisk forskning och forsknings-&lt;br&gt;reaktom anvisas över utgiftsområde 16 Utbildning och universitets-&lt;br&gt;forskning. Regeringen återkommer till denna fråga i den ekonomiska vår-&lt;br&gt;propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.3 Forskning om energisystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Energisystemforskning och metoder för&lt;br&gt;datainsamling, analys, prognoser, utvärdering m.m. är av strategisk&lt;br&gt;betydelse för en framgångsrik energipolitik. För utvecklingen av&lt;br&gt;tillämpad energisystemforskning anvisas 210 miljoner kronor under&lt;br&gt;en sjuårsperiod från den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: Produktionen, tillförseln, omvandlingen&lt;br&gt;och användningen av energi är ett komplext system. Energisystemets&lt;br&gt;utveckling har en stor ekonomisk och miljömässig betydelse och är&lt;br&gt;invävd i hela samhällsutvecklingen. Huvuduppgiften för energiforsk-&lt;br&gt;ningen är att medverka till den tekniska utvecklingen av nya produkter&lt;br&gt;och processer. En annan viktig uppgift är att genom ökade kunskaper om&lt;br&gt;energisystemet förbättra möjligheterna att introducera ny ekologiskt&lt;br&gt;uthållig teknik och att på ett ändamålsenligt sätt vidta energipolitiskt&lt;br&gt;motiverade åtgärder. För detta krävs fördjupade kunskaper om energi-&lt;br&gt;systemets funktionssätt vilket inbegriper interaktioner mellan det tekniska&lt;br&gt;systemet, energimarknaderna, miljön och klimatet. Detta kräver en&lt;br&gt;samordnad tillämpning av naturvetenskaplig, teknisk och samhälls-&lt;br&gt;vetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energisystemstudier har förekommit i energiforskningsprogrammet&lt;br&gt;sedan dess begynnelse. Inom det nuvarande energiforskningsanslagets&lt;br&gt;ram ansvarar NUTEK för ett särskilt program rörande energisystemstudier&lt;br&gt;(AES-programmet). AES-programmet har bidragit till att öka kunskapen&lt;br&gt;om energisystemet som helhet. Verksamheten bör fortsättningsvis&lt;br&gt;utvidgas och ges en delvis annan inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördjupad kunskap om energisystemet är en nödvändig grund för&lt;br&gt;framtida beslut om energisystemets omställning. De energipolitiska&lt;br&gt;avgörandena måste baseras på ett allsidigt beslutsunderlag. Energi-&lt;br&gt;systemets utveckling och sambanden mellan energi, miljö, teknisk&lt;br&gt;utveckling och ekonomisk tillväxt måste analyseras inför beslut om&lt;br&gt;energipolitiska åtgärder. Centrala frågor är hur ny teknik kan bidra till att&lt;br&gt;öka andelen fömybara energislag i Sverige och till att öka den industriella&lt;br&gt;tillväxten, och hur Sverige kan bidra till att utveckla metoder för att t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdera klimatpolitiska åtgärder och mäta effekter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av metoder och modeller för prognoser och utvärderingar&lt;br&gt;är angelägen. Därvid krävs omfattande arbete med uppbyggnad av data,&lt;br&gt;standardisering av analysmetoder och systematisk bedömning av regist-&lt;br&gt;rerade effekter och bakomliggande orsaker. Såväl statsmakterna som&lt;br&gt;forskningssamhället och näringslivet bör snabbare kunna fa relevant&lt;br&gt;information när det sker förändringar inom energisektorn. Inriktningen&lt;br&gt;bör vara att metodutvecklingen med tiden skall integreras med den&lt;br&gt;löpande utrednings- och prognosverksamheten, och att systemstudierna&lt;br&gt;bidrar till ett gott underlag för uppföljningen av de energipolitiska&lt;br&gt;programmen (avsnitt 7.1). Det bör vara en uppgift för energimyndigheten&lt;br&gt;att utveckla denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energimyndigheten bör också utveckla formerna för ett långsiktigt&lt;br&gt;kontinuerligt samarbete mellan forskningen och den konkreta stödverk-&lt;br&gt;samheten, vilket är viktigt för bl.a. utvärderingsverksamheten. Därmed&lt;br&gt;ökar möjligheterna att identifiera problem som kräver forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsinsatser. Det ger också bättre möjligheter att empiriskt testa&lt;br&gt;forskningsresultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökande internationaliseringen ställer nya krav. Det svenska&lt;br&gt;energisystemet blir en allt mer integrerad del av de nordiska och&lt;br&gt;europeiska energisystemen. Också vad gäller regleringar, handelsformer&lt;br&gt;och ekonomiska förbindelser förändras det svenska energisystemets&lt;br&gt;samspel med omvärlden. Detta måste beaktas i forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För forskning om energisystemet bör 210 miljoner kronor anvisas under&lt;br&gt;en sjuårsperiod. För perioden 1998 - 2004 bör årligen anvisas 30 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till anslagsfrågan i budgetpropositionen&lt;br&gt;för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.4 Forskningssamarbete med länderna i Östersjöregionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett forsknings- och utvecklingssamarbete&lt;br&gt;inleds med länderna i Östersjöregionen på energiområdet. För&lt;br&gt;verksamheten anvisas 70 miljoner kronor under en sjuårsperiod från&lt;br&gt;den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Forskningssamarbetet med länderna runt&lt;br&gt;Östersjön har stor betydelse för hela regionens utveckling (prop.&lt;br&gt;1996/97:5, bet. 1996/97UbU3, rskr. 1996/97:99). Riksdagen har ställt&lt;br&gt;betydande medel till förfogande för detta forskningssamarbete&lt;br&gt;(prop. 1995/96:25, bet. 1995/96:FiUl, rskr. 1995/96:133). Sverige deltar&lt;br&gt;genom programmet för energieffektivisering m.m. i bl.a. Baltikum och&lt;br&gt;Östeuropa (avsnitt 11.4.1) i uppbyggnaden av ett ekologiskt och&lt;br&gt;ekonomiskt uthålligt energisystem i Östeuropa. Sverige deltar även i&lt;br&gt;multilateralt samarbete med detta syfte, främst genom de internationella&lt;br&gt;finansieringsinstituten och inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att de pågående insatserna i Östersjöregionen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompletteras med en möjlighet till samverkan rörande forskning och Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;utveckling på energiområdet. Det kan röra bilaterala samverkansprojekt&lt;br&gt;eller projekt som genomförs inom EU eller internationella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet för energieffektivisering m.m. i bl.a. Baltikum och&lt;br&gt;Östeuropa är motiverat av klimatpolitiska skäl. De forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsinsatser som nu föreslås bör i första hand syfta till att&lt;br&gt;underlätta omställningen av energisystemen i Östeuropa. Klimatpolitiska&lt;br&gt;aspekter bör dock i betydande omfattning kunna beaktas inom denna&lt;br&gt;samverkan. Exempelvis bör medlen kunna utnyttjas för metodutveckling&lt;br&gt;avseende kreditenng av gemensamt genomförda åtgärder inom ramen för&lt;br&gt;klimatkonventionen (avsnitt 11.2). Även frågor rörande s.k. överlåtbara&lt;br&gt;utsläppsrätter bör kunna analyseras inom ramen för anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För forskningssamarbete med länder i Östersjöregionen bör 70 miljoner&lt;br&gt;kronor anvisas under den kommande sjuårsperioden. Regeringen avser att&lt;br&gt;återkomma till anslagsfrågan i budgetpropositionen för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att bemyndiga den nya energimyndigheten att ansvara&lt;br&gt;för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.5 En förstärkning av Energiteknikfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Stödet till utveckling av ny energiteknik i&lt;br&gt;företag och branscher förstärks. Forskningsinsatser som är&lt;br&gt;strategiska för teknikutvecklingen skall genomföras i samverkan&lt;br&gt;mellan staten och näringslivet. Verksamheten innebär en fortsatt&lt;br&gt;användning och förstärkning av det stöd som hittills givits för&lt;br&gt;branschgemensam forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheten anvisas 870 miljoner kronor under en&lt;br&gt;sjuårsperiod från den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till regeringens förslag: Energiteknikfonden inrättades år&lt;br&gt;1988 (prop. 1987/88:90, bet. 1987/88:NU40, rskr. 1987/88:375). Syftet&lt;br&gt;med fonden var ursprungligen att utveckla eller förbereda kommersiell&lt;br&gt;introduktion av ny energiteknik eller ny miljöskyddsteknik. Genom&lt;br&gt;riksdagens energipolitiska beslut år 1991 (prop. 1990/91:88, bet.&lt;br&gt;1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373) ändrades reglerna för fonden så att&lt;br&gt;finansiering enligt nuvarande riktlinjer också kan ges till program-&lt;br&gt;orienterad forskning och branschgemensam forskning. Möjligheten att via&lt;br&gt;fonden finansiera ny miljöskyddsteknik togs bort år 1994&lt;br&gt;(prop. 1993/94:100 bil. 13, 1993/94:NU17, rskr. 1993/94:356). Energi-&lt;br&gt;teknikfonden tillförs fr.o.m. budgetåret 1993/94 medel som motsvarar tio&lt;br&gt;kronor per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter&lt;br&gt;(prop. 1992/93:100 bil.13,bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändring av reglerna som genomfördes år 1991 har inneburit att&lt;br&gt;energiteknikfonden kompletterar den statligt finansierade energi-&lt;br&gt;forskningen. Kollektivforskningsprogram med en ökad tillämpnings-&lt;br&gt;inriktning har på detta sätt fatt större omfattning medan stödet till&lt;br&gt;försöksanläggningar har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering från fonden kan lämnas som bidrag, villkorliga bidrag,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lånegarantier och från år 1991 även som lån. Bidragsandelen kan uppgå Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;till högst 50 %, vilket innebär att alla projekt finansierade från fonden är&lt;br&gt;samfinansierade med organisationer eller företag. Den verksamhet som&lt;br&gt;finansieras genom fonden har utvärderats av Energiforskningsnämnden år&lt;br&gt;1991 (Efn rapport 36) och NUTEK år 1993 (Energirapport 1993).&lt;br&gt;Utvärderingarna visar att fonden har fungerat ändamålsenligt och att den&lt;br&gt;har bidragit till att främja näringlivets satsningar på ny energiteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sverige har en lång tradition av&lt;br&gt;samverkan mellan staten och näringslivet i tekniska och industriella&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsprojekt. Det gäller även energiförsörjningen.&lt;br&gt;Den samlade kunskapen om tillförsel, omvandling, distribution och&lt;br&gt;användning av energi är omfattande. Det är viktigt att integrera&lt;br&gt;forskningen med utveckling, provning och demonstration av ny teknik.&lt;br&gt;Vid utvecklingen av nya processer och ny produktionsteknik krävs ofta&lt;br&gt;koncentrerade forskningsinsatser för att genom ny kunskap bidra till att&lt;br&gt;lösa problem som identifierats i praktisk provning och demonstration. En&lt;br&gt;samverkan mellan staten, näringslivet och forskningssamhället är&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiteknikfonden bör fortsatt bidra till att främja konkurrensneutralt&lt;br&gt;samarbete. Det finns ett behov av att formerna för kunskapsöverföring&lt;br&gt;mellan forskningssamhället, energiproducentema och de företag som&lt;br&gt;utvecklar energiteknik förstärks och vidareutvecklas. Fleråriga överens-&lt;br&gt;kommelser bör träffas mellan staten och näringslivet om gemensamma&lt;br&gt;program för resultatinriktat forsknings- och utvecklingsarbete. Stödet till&lt;br&gt;utvecklingen av ny energiteknik i företag och branscher bör förstärkas.&lt;br&gt;Forskningsinsatser som är strategiska för teknikutvecklingen bör genom-&lt;br&gt;föras i samverkan mellan staten och näringslivet. Verksamheten innebär&lt;br&gt;en fortsatt användning och förstärkning av det stöd som hittills givits för&lt;br&gt;branschgemensam forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel från Energiteknikfonden bör även i fortsättningen kunna lämnas&lt;br&gt;med högst 50 % av kostnaden för investeringar eller forskningssamarbete.&lt;br&gt;Undantagsvis bör dock energiforskningsanslaget liksom hittills kunna&lt;br&gt;kombineras med stöd från Energiteknikfonden så att den totala stödnivån&lt;br&gt;blir högre. Det kan gälla för utveckling av samhällelligt angelägen teknik&lt;br&gt;där den ekonomiska drivkraften saknas för företagen på kort sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiteknikfonden bör tillföras 870 miljoner kronor under en&lt;br&gt;sjuårsperiod från den 1 januari 1998. För år 1998 bör 90 miljoner kronor&lt;br&gt;anvisas. Under perioden 1999 - 2004 bör årligen anvisas 130 miljoner&lt;br&gt;kronor. Regeringen avser att återkomma till anslagsfrågan i budget-&lt;br&gt;propositionen för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att vid bildandet av den nya energimyndigheten&lt;br&gt;bemyndiga denna att ansvara för verksamheten och samordna den med&lt;br&gt;berörda sektormyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.6 Introduktion av ny energiteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett nytt energiteknikbidrag inrättas för att&lt;br&gt;stödja teknik som, med reducerad risk för företagen, behöver&lt;br&gt;utvecklas i full skala och demonstreras inför kommersiell&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiteknikbidrag skall kunna lämnas med högst 50 % av&lt;br&gt;investeringen. Bidraget kompletterar den verksamhet som&lt;br&gt;finansieras med medel från Energiteknikfonden och stärker länken&lt;br&gt;mellan teknikutveckling och marknadsintroduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheten anvisas 1 610 miljoner kronor under en&lt;br&gt;sjuårsperiod från den 1 januari 1998. Teknikupphandling skall&lt;br&gt;kunna utnyttjas inom ramen för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Produktionskostnaderna för kraft- och&lt;br&gt;värmeproduktion från fömybara energikällor ligger i allmänhet betydligt&lt;br&gt;över dagens priser för el och värme. För varje anläggning som byggs&lt;br&gt;minskar dock produktionskostnaden i takt med att kunskapen om tekniken&lt;br&gt;ökar. Detta sker bl.a. genom att tekniken provas och används i större&lt;br&gt;skala och genom målinriktade forskningsinsatser för att eliminera s.k.&lt;br&gt;tekniska flaskhalsar som kan identifieras genom provningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsevärda insatser krävs för att påtagligt minska produktions-&lt;br&gt;kostnaderna för energi från fömybara energikällor. För att prova&lt;br&gt;energiteknik under verkliga förhållanden måste ofta stora investeringar&lt;br&gt;genomföras samtidigt som ingen ekonomisk avkastning kan förväntas från&lt;br&gt;den aktuella anläggningen. Det är således en hög risk förknippad med&lt;br&gt;sådana investeringar. De företag som är direkt involverade kan inte heller&lt;br&gt;vara säkra på att ensamma kunna tillgodogöra sig de tekniska framsteg&lt;br&gt;som projektet leder till. Dessa faktorer gör att investeringar i energi-&lt;br&gt;sektorn generellt kännetecknas av ett stort statligt engagemang, speciellt&lt;br&gt;vid uppbyggnaden av storskalig teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nära och aktivt samarbete mellan staten och näringslivet är&lt;br&gt;nödvändigt för att de statliga insatserna skall ge långsiktigt uthålliga&lt;br&gt;resultat. Ett nytt energiteknikbidrag bör inrättas för att komplettera&lt;br&gt;Energiteknikfonden. Bidraget bör användas för att stödja teknik som, med&lt;br&gt;reducerad risk för företagen, behöver utvecklas i full skala och demon-&lt;br&gt;streras inför kommersiell användning. Det blir en uppgift för den nya&lt;br&gt;energimyndigheten att i samarbetet med industrin komma fram till&lt;br&gt;områden som skall prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av 1991 års energipolitiska beslut anvisades för en&lt;br&gt;femårsperiod fr.o.m. budgetåret 1992/93 sammanlagt 625 miljoner kronor&lt;br&gt;för utveckling av ny teknik för elproduktion med biobränsle&lt;br&gt;(prop. 1991/92:97, bet. 1991/92:NU25, rskr. 1991/92:271). Medlen&lt;br&gt;fördelas av Programstyrelsen för främjande av biobränsleanvändningen.&lt;br&gt;Anslaget disponeras av NUTEK t.o.m. den 30 juni 1997. År 1993&lt;br&gt;bemyndigades programstyrelsen att disponera medlen också för&lt;br&gt;demonstrationsanläggningar för produktion av etanol ur cellulosarika&lt;br&gt;råvaror. Nya projekt med stöd av anslaget beräknas inte starta i någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;större omfattning före den 30 juni 1997. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till utveckling av ny teknik för elproduktion med biobränsle&lt;br&gt;utvidgas genom det nu föreslagna energiteknikbidraget till ett generellt&lt;br&gt;stöd till ny teknik baserad på fömybara energislag. Teknikupphandling&lt;br&gt;bör kunna utnyttjas inom ramen för verksamheten. För det nya energi-&lt;br&gt;teknikbidraget bör 1 610 miljoner kronor anvisas under en sjuårsperiod.&lt;br&gt;Verksamheten bör påbörjas den 1 januari år 1998. För år 1998 bör&lt;br&gt;170 miljoner kronor anvisas. Under perioden 1999 - 2004 bör årligen&lt;br&gt;anvisas 240 miljoner kronor. Bidraget skall kunna kombineras med andra&lt;br&gt;stöd till energipolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att vid bildandet av den nya energimyndigheten&lt;br&gt;bemyndiga denna att ansvara för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till anslagsfrågan i budgetpropositionen&lt;br&gt;för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Energibeskattningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;Energiöverenskommelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1997 års energipolitiska överenskommelse skall följande gälla för&lt;br&gt;energibeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energibeskattningen skall ge goda förutsättningar för den svenska&lt;br&gt;industrins internationella konkurrenskraft. Det skall vara lönsamt att&lt;br&gt;investera i varu- och tjänsteproduktion i Sverige och det skall vara&lt;br&gt;fördelaktigt att investera i ekologisk energiteknik, bl.a. effektivare&lt;br&gt;energianvändning. Produktionsskatten på kärnkraft skall utformas enligt&lt;br&gt;dessa principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen bör ge drivkrafter för hushållning och konvertering till&lt;br&gt;fömybara energislag, samtidigt som den inte skall påverka industrins&lt;br&gt;internationella konkurrenskraft negativt. Beskattningsreglerna bör&lt;br&gt;främja elproduktion med fömybara energislag. Naturgasens miljöför-&lt;br&gt;delar jämfört med olja och kol skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut som följer av den energipolitiska överenskommelsen förutsätter&lt;br&gt;vissa förändringar i energibeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det bortfall av el som följer av avställningen&lt;br&gt;av den första reaktorn till stor del kan kompenseras genom en minskad&lt;br&gt;användning av el i fjärrvärmeverk (avsnitt 7.2). Regeringen avser att i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1998 återkomma till riksdagen med förslag till&lt;br&gt;åtgärder för att minska elanvändningen i fjärrvärmesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de investeringsstöd som föreslås i energipropositionen förväntas&lt;br&gt;en ökad användning av biobränslen och i Sydsverige även av naturgas.&lt;br&gt;Biobränslen och naturgas bör även i framtiden beskattas gynnsammare än&lt;br&gt;kol och olja.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 &amp;nbsp;De senaste årens förändringar av energiskatterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan hösten 1994 har riksdagen beslutat om ett antal åtgärder på&lt;br&gt;energiskatteområdet som bidrag till att stärka de offentliga finanserna,&lt;br&gt;finansieringen av medlemskapet i Europeiska unionen och en bred&lt;br&gt;satsning på utbildningsområdet (prop. 1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28,&lt;br&gt;rskr. 1994/95:439, prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr.&lt;br&gt;1995/96:305 och prop. 1996/97:1, bet,1996/97:FiUl, rskr. 1996/97:53).&lt;br&gt;Statens intäkter från energirelaterade skatter har ökat från drygt 40&lt;br&gt;miljarder kronor år 1994 till 48 miljarder kronor år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1996, efter förslag från regeringen, om&lt;br&gt;höjningar av energiskatterna i två steg. Den första trädde i kraft den&lt;br&gt;1 september 1996 och den andra skulle ha ägt rum den 1 juli 1997. Vid&lt;br&gt;varje tillfälle skulle skattesatserna på bensin och olja för motordrift höjas&lt;br&gt;med 2,5 %, skatten på elektrisk kraft med 1,5 öre per kWh och övriga&lt;br&gt;energiskatter med 10 %. Produktionsskatterna på elektrisk kraft från&lt;br&gt;kärnkraft och äldre vattenkraft skulle öka med 1 öre per kWh vid varje&lt;br&gt;steg (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr. 1995/96:305).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om höjda produktionsskatter utsattes för kritik som gällde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främst effekter på de konkurrensutsatta företagen inom den elintensiva Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;industrin. I budgetpropositionen för år 1997 föreslog regeringen ett&lt;br&gt;alternativ till det andra steget av de beslutade produktionsskatte-&lt;br&gt;höjningama. Alternativet innebar att energiskatten på bränslen höjs med&lt;br&gt;2 % och energiskatten på elektrisk kraft höjs med 0,8 öre per kWh.&lt;br&gt;Skattehöjningarna beräknas utifrån de belopp som skulle ha börjat&lt;br&gt;tillämpas den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslogs vidare att vattenkraftsskatten från den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1996 på ett budgetneutralt skulle läggas om till en fastighets-&lt;br&gt;skatt på markvärdet. Förändringen motiverades utifrån att den tidigare&lt;br&gt;produktionsskatten innebar en risk för ineffektivt utnyttjande av landets&lt;br&gt;vattenkraftstillgångar, eftersom produktionsskatten påverkade den rörliga&lt;br&gt;driftskostnaden i elproduktionen och var differentierad mellan gamla och&lt;br&gt;nya anläggningar. Riksdagen beslutade under hösten 1996 i enlighet med&lt;br&gt;regeringens proposition (prop. 1996/97:1, bet,1996/97:FiUl, rskr.&lt;br&gt;1996/97:53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har också fattat beslut om skattelindring för fjärrvärme-&lt;br&gt;företag motsvarande de regler som gäller för industrin (prop.&lt;br&gt;1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr. 1995/96:305). En utgångspunkt&lt;br&gt;vid beslutet var att behovet av bibehållna konkurrensförutsättningar för&lt;br&gt;biobränslen borde tillgodoses genom ett särskilt stöd. Riksdagen har&lt;br&gt;därefter beslutat, efter förslag från regeringen, att skattenedsättning för&lt;br&gt;fjärrvärme som levererats till industrin eller växthusnäringen skall omfatta&lt;br&gt;även de fall då elektrisk kraft använts vid värmeframställningen (prop.&lt;br&gt;1996/97:14, bet. 1996/97:SkU8, rskr. 1996/97:71).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 En översyn av energibeskattningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En översyn av energiskattesystemet påbörjas under år 1997 i Regerings-&lt;br&gt;kansliet för att analysera och precisera den principskiss till ett reformerat&lt;br&gt;skattesystem som presenterats i Skatteväxlingskommitténs betänkande&lt;br&gt;(SOU 1997:11). översynen skall beakta riktlinjerna för energibeskatt-&lt;br&gt;ningen i 1997 års energiöverenskommelse och behandla Altemativ-&lt;br&gt;bränslekommitténs förslag (SOU 1996:184). Översynen beräknas att vara&lt;br&gt;genomförd så att förslag kan lämnas till riksdagen under år 1998. Ett nytt&lt;br&gt;energiskattesystem kan träda i kraft tidigast den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att främja användningen av biobränslen och&lt;br&gt;särskilt biobränslebaserad kraftvärme kommer att behandlas i översynen&lt;br&gt;av energiskattesystemet. Vidare skall hänsyn tas till det arbete som pågår&lt;br&gt;inom EU med ett nytt energibeskattningsdirektiv. Översynen av energi-&lt;br&gt;skattesystemet kommer att samordnas med förberedelserna för den&lt;br&gt;kommunikationspolitiska propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt för industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1992 års energiskattereform slopades i stort sett det gamla skattened-&lt;br&gt;sättningssystemet. En koldioxidskatt, motsvarande 25 % av den generella&lt;br&gt;nivån, infördes för bränslen som förbrukas vid tillverkningsprocessen i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;industriell verksamhet. Regeringen har föreslagit att koldioxidskatten Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;fördubblas för industrin från den 1 juli 1997, samtidigt som vissa skatte-&lt;br&gt;lättnader införs för energiintensiv industri (prop. 1996/97:29). EG-&lt;br&gt;kommissionen har i februari 1997 godkänt de svenska ansökningarna om&lt;br&gt;avvikelser från gemenskapsrätten på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana undantag från gemenskapsrätten beviljas endast för begränsad&lt;br&gt;tid men kan normalt förlängas. Det är dock önskvärt att energiskatte-&lt;br&gt;systemet far en långsiktigt stabil utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att energibeskattningen ger goda förutsättningar för&lt;br&gt;den svenska industrins konkurrenskraft. I översynen av energiskatte-&lt;br&gt;systemet bör även en energibeskattning för industrin övervägas som inne-&lt;br&gt;bär en lägre beskattning av industrins processer än beskattningen av&lt;br&gt;energi för uppvärmning av industrins lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsskatt på el&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt utgår i dag med 2,2 öre per kWh på el producerad i kärnkraftverk&lt;br&gt;efter den höjning med ett öre per kWh som trädde i kraft den&lt;br&gt;1 september 1996 (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr.&lt;br&gt;1995/96:305).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsskatten på kärnkraft kan medföra snedvridningar i elproduk-&lt;br&gt;tionssystemet. Eftersom den rörliga kostnaden påverkas av skatten&lt;br&gt;snedvrids den kostnadsmässiga rangordningen av elproduktionsanlägg-&lt;br&gt;ningamamed ett sämre resursutnyttjande som följd. Ändrade produktions-&lt;br&gt;kostnader i någon del av systemet far genomslag på utnyttjandet av hela&lt;br&gt;produktionskapaciteten. Sedan år 1996 finns en svensk-norsk elbörs och&lt;br&gt;det pågår en integrering av elmarknaderna i hela Norden. Detta innebär&lt;br&gt;att även en låg skattenivå i ett enskilt land kan fa effekter på utnyttjandet&lt;br&gt;av de samlade elproduktionsresursema i Norden. En effektivt fungerande&lt;br&gt;nordisk elmarknad kräver en samordning av skatterna i elproduktionen.&lt;br&gt;Riksdagen har uppmärksammat problemet och bl.a. återtagit en tidigare&lt;br&gt;beslutad ytterligare höjning av skatten på kärnkraft (avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är förhållandena på elmarknaden sådana att en skattehöjning i stor&lt;br&gt;utsträckning förs vidare från producenten till kunden. Elleverantörerna till-&lt;br&gt;lämpar i stor utsträckning standardkontrakt som enligt deras egen mening&lt;br&gt;ger dem en vidsträckt rätt att justera elpriserna vid skattehöjningar. I takt&lt;br&gt;med en fortsatt utveckling av den svenska och nordiska elmarknaden&lt;br&gt;torde företagens möjligheter till prisövervältring minska, men övervältring&lt;br&gt;på priserna kan under de närmaste åren medföra negativa effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stängningen av en kämkraftsreaktor kan medföra att bortfallet av el&lt;br&gt;ersätts med annan elproduktion med högre rörliga kostnader och att även&lt;br&gt;elintensiv industri därmed far en kostnadsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att senast i budgetpropositionen för år 1998 åter-&lt;br&gt;komma till frågan om nivån och utformningen av produktionsskatten på&lt;br&gt;el. Regeringen kommer därvid, om den bedömer att produktionsskatten&lt;br&gt;till någon del bör behållas, att överväga om det är möjligt och ändamåls-&lt;br&gt;enligt att ersätta den nuvarande skatten på kämkraftsproducerad el med&lt;br&gt;en fast skatt som är oberoende av produktionsnivån. En möjlig bas för en&lt;br&gt;sådan skatt är varje reaktors tillåtna högsta effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Statens uppgifter i omställningsarbetet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 En ny energimyndighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Myndighetsfunktionen inom energiområdet&lt;br&gt;bör tydliggöras och förstärkas. En ny central energimyndighet&lt;br&gt;inrättas den 1 januari 1998. Till energimyndigheten förs merparten&lt;br&gt;av myndighetsfunktionerna på energiområdet. Myndigheten far&lt;br&gt;ansvaret att verkställa huvuddelen av omställningsåtgärdema och att&lt;br&gt;samordna omställningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: Energiförsörjningen är en viktig del av&lt;br&gt;samhällets infrastruktur. Energisektorns uppbyggnad och funktion är&lt;br&gt;beroende av många långsiktiga beslut. I såväl produktionen som&lt;br&gt;distributionen och användningen av el och annan energi krävs ofta stora&lt;br&gt;och kapitalintensiva investeringar. Utbyggnaden av det svenska&lt;br&gt;energisystemet är ett resultat av ett utvecklat samspel mellan staten,&lt;br&gt;kommunerna, företagen och de enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ansvaret för att ange och upprätthålla de ramar inom vilka&lt;br&gt;övriga aktörer fattar sina beslut. De förändringar och anpassningar till&lt;br&gt;ändrade förhållanden som måste göras skall beslutas utifrån en väl&lt;br&gt;underbyggd energipolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) inrättades den 1 juli&lt;br&gt;1991 (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91 :NU38, rskr. 1990/91:318). Till&lt;br&gt;NUTEK fördes i huvudsak verksamheten i de tidigare myndigheterna&lt;br&gt;Statens energiverk, Statens industriverk och Styrelsen för teknisk&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK är central förvaltningsmyndighet på energiområdet och&lt;br&gt;ansvarar också för statliga insatser för att främja teknisk forskning och&lt;br&gt;industriellt utvecklingsarbete, etablering och utveckling av små och&lt;br&gt;medelstora företag samt en balanserad regional utveckling. I anslutning&lt;br&gt;härtill skall verket genomföra utrednings- och utvärderingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetsfunktionen inom energiområdet bör tydliggöras och&lt;br&gt;förstärkas. En ny central energimyndighet bör nu inrättas med ansvar för&lt;br&gt;myndighetsfunktionerna på energiområdet. Till myndigheten bör föras&lt;br&gt;myndighetsuppgifter inom tillförsel- och distributionsområdet, bered-&lt;br&gt;skapen och den kommunala energiplaneringen samt i anknytning till&lt;br&gt;naturresursplaneringen. En central uppgift för myndigheten bör vidare&lt;br&gt;vara att bevaka energimarknadernas och energisystemets utveckling och&lt;br&gt;att analysera dess betydelse för miljö, teknisk utveckling och ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt. Myndigheten bör ansvara för statliga insatser för att främja&lt;br&gt;forskning och utveckling på energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 års energipolitiska överenskommelse ställer nya och utökade krav&lt;br&gt;på genomförandet av omställningen av energisystemet. Energimyndig-&lt;br&gt;heten bör ges huvudansvaret för att verkställa merparten av de energi-&lt;br&gt;politiska programmen och ett samordningsansvar för omställnings-&lt;br&gt;åtgärdema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättandet av en särskild energimyndighet kommer att i hög grad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påverka verksamheten i NUTEK. Det kan förutsättas att den personal som&lt;br&gt;i dag arbetar med energifrågor vid NUTEK i huvudsak kommer att&lt;br&gt;beredas arbetstillfällen vid den nya myndigheten. Inrättandet av den nya&lt;br&gt;myndigheten bedöms inte komma att leda till att personal friställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att inom kort tillkalla en särskild utredare för att svara&lt;br&gt;för det förberedelsearbete som krävs för att en ny energimyndighet skall&lt;br&gt;kunna inrättas den 1 januari 1998. I uppdraget ingår bl.a. att utarbeta&lt;br&gt;förslag till organisation och uppgifter för myndigheten samt att vidta&lt;br&gt;nödvändiga organisatoriska och administrativa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i den ekonomiska vårpropositionen och i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1998 återkomma angående anslagsfrågan och&lt;br&gt;till sådana särskilda förslag avseende den fortsatta verksamheten vid&lt;br&gt;NUTEK som kan föranledas av bl.a. bildandet av den särskilda energi-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Vattenfall AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vattenfall AB är en viktig resurs i&lt;br&gt;omställningsarbetet Vattenfall skall inom ramen för kravet på&lt;br&gt;affärsmässighet ägna särskild uppmärksamhet åt utvecklingen av ny&lt;br&gt;elproduktionsteknik och därmed bidra till en svensk elförsöijning&lt;br&gt;som är ekologiskt och ekonomiskt uthållig. Vattenfall skall förbli&lt;br&gt;i statlig ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till regeringens förslag: Riksdagen beslöt våren 1991 att&lt;br&gt;överföra huvuddelen av verksamheten i Statens vattenfallsverk till ett&lt;br&gt;aktiebolag, Vattenfall AB, och att avskilja verksamheten i storkraftnätet&lt;br&gt;till en särskild organisation (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91 :NU38, rskr.&lt;br&gt;1990/91:318 samt prop. 1991/92:49, bet. 1991/92:NU10, rskr.&lt;br&gt;1991/92:92). I regeringens näringspolitiska proposition år 1991 (prop.&lt;br&gt;1990/91:87) angavs att det viktigaste motivet till att föra över huvuddelen&lt;br&gt;av Vattenfalls verksamhet från affärsverk till bolag var att effektivisera&lt;br&gt;förvaltningen av statens kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bolagiseringen skulle bl.a. effektivisering och rationalisering av&lt;br&gt;Vattenfalls verksamhet underlättas, liksom anpassningen till den&lt;br&gt;fortgående internationaliseringen av elmarknaden. Bolagsformen skulle&lt;br&gt;ge Vattenfall ökade möjligheter att ta tillvara affärsmöjligheter i Sverige&lt;br&gt;och utomlands samt att konkurrera på lika villkor med övriga företag på&lt;br&gt;elmarknaden. En avgörande förutsättning för att Vattenfall skulle kunna&lt;br&gt;fylla sin uppgift att som kraftföretag svara för en väl fungerande&lt;br&gt;energiförsörjning var att verksamheten har långsiktigt god lönsamhet och&lt;br&gt;avkastningsförmåga. En god och stabil lönsamhet ansågs viktig för att&lt;br&gt;säkra basen för investeringar, marknadssatsningar och utvecklingsarbete.&lt;br&gt;Det angavs vidare att kraftkonsumentemas ställning bör stärkas genom&lt;br&gt;åtgärder som ökar konkurrensen mellan producenter i Sverige samt&lt;br&gt;mellan svenska och utländska producenter. Dessutom borde småskaliga&lt;br&gt;producenter tillförsäkras goda möjligheter att sälja el på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen konstaterades att det nya aktiebolaget kommer att kunna Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;göra bl.a. investeringar utomlands, men att den inhemska verksamheten&lt;br&gt;dock bör vara basen och ges högsta prioritet vad gäller överväganden om&lt;br&gt;investeringar, produktion och utvecklingsarbete. Det påpekades att Statens&lt;br&gt;vattenfallsverk tidigare tagit hänsyn till att vissa orter där affärsverket&lt;br&gt;bedriver sin verksamhet har sysselsättningsproblem. Detta borde gälla&lt;br&gt;även för det nya aktiebolaget. Medverkan i långtgående regionalpolitiska&lt;br&gt;satsningar borde dock behandlas särskilt. Vidare underströk regeringen att&lt;br&gt;det nya bolaget även fortsättningsvis bör arbeta aktivt med energitjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1992 började Vattenfall AB sin verksamhet. Samtidigt&lt;br&gt;inrättades Affärsverket svenska kraftnät som driver och förvaltar&lt;br&gt;stamnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall har nu varit verksamt som bolag i drygt fem år. Under denna&lt;br&gt;period har bolaget utvecklats positivt med avseende på de mål som&lt;br&gt;statsmakterna satte upp i samband med bolagiseringen. Omsättningen har&lt;br&gt;ökat med ca 25 % i löpande priser och förvaltningen av statens kapital&lt;br&gt;har effektiviserats, vilket kan avläsas i bl.a. väsentligt ökad avkastning på&lt;br&gt;eget kapital. Verksamheten har vidare i många avseenden utvecklats, bl.a.&lt;br&gt;genom förvärv av och strukturrationaliseringar inom nätverksamhet i&lt;br&gt;Sverige samt investeringar utomlands, främst i Norden. Samtidigt har&lt;br&gt;utländska kraftbolag gjort omfattande investeringar i svenska kraftföretag.&lt;br&gt;Vattenfall har bedrivit ett aktivt utvecklings- och rationaliseringsarbete,&lt;br&gt;och kan erbjuda el till konkurrenskraftiga priser samt energikunnande till&lt;br&gt;sina kunder på den svenska elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall har under den senaste tioårsperioden satsat ett par miljarder&lt;br&gt;kronor på forskning och utveckling. Inom vissa områden är satsningarna&lt;br&gt;internationellt betydelsefulla. När det gäller bränsleproduktion och&lt;br&gt;kretsloppsteknik har Vattenfall i samverkan med Statens&lt;br&gt;Lantbruksuniversitet och skogsindustrin utvecklat ett unikt kunnande. I&lt;br&gt;Nässjö demonstreras biobränslekretsloppet i full skala. Inom&lt;br&gt;energieffektiviseringsområdet är satsningen på Uppdrag 2000 och&lt;br&gt;utvecklingen av värmepumpar goda exempel på att Vattenfalls utveck-&lt;br&gt;lingsarbete ligger långt framme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfalls långsiktiga forsknings- och utvecklingsverksamhet pågår&lt;br&gt;inom flera områden, av vilka de flesta har en inriktning på fömybara&lt;br&gt;energislag. Bland dessa är verksamheten avseende bioenergi störst.&lt;br&gt;Satsningen sker både på bränsleteknik, där uthållig bränsleproduktion och&lt;br&gt;kretsloppssystem är prioriterade, och inom förbränningsområdet där&lt;br&gt;tyngdpunkten ligger på effektiv och miljövänlig energiomvandling. Inom&lt;br&gt;vindkraftsområdet är Vattenfalls satsningar koncentrerade till stora verk,&lt;br&gt;som har förutsättningar för bättre areal utnyttjande och därmed högre&lt;br&gt;produktionspotential. I övrigt ingår i den långsiktiga forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingssatsningen utveckling av solvärme, bränsleceller och solceller&lt;br&gt;för elgenerering. Vattenfall medverkar i ett stort antal forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsprojekt inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vattenfall AB är det största svenska&lt;br&gt;elproduktionsföretaget och svarar för ungefär hälften av den svenska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elproduktionen. Bolaget är i kraft av sin storlek, och med den stora&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 76 rad 17 Står: 1997 Rättat till: 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgången på kompetens, en viktig resurs på energiområdet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ägare till Vattenfall bestämmer staten målen för företagets&lt;br&gt;verksamhet. Vattenfall har som huvuduppgift att på ett effektivt sätt&lt;br&gt;producera och leverera el till sina kunder. Detta skall ske på ett&lt;br&gt;affärsmässigt sätt, vilket innebär att företaget uppfyller marknadsmässiga&lt;br&gt;avkastnings- och utdelningskrav i sin affärsverksamhet. Härigenom&lt;br&gt;medverkar Vattenfall till att trygga tillgången på el till ett rimligt pris och&lt;br&gt;till att skapa goda förutsättningar för den svenska industrins&lt;br&gt;konkurrenskraft. Det är därför naturligt att staten har ett starkt intresse av&lt;br&gt;företagets långsiktiga utveckling. På ägaren faller ansvaret att ange de&lt;br&gt;övergripande förutsättningarna för bolagets agerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det långsiktiga tekniska utvecklingsarbete, som är av avgörande&lt;br&gt;betydelse för omställningen av energisystemet, är kraftföretagens och&lt;br&gt;industrins aktiva medverkan nödvändig. Vattenfall bör vara en&lt;br&gt;föregångare i detta avseende. Företaget bör aktivt verka för att den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen förs framåt. En sådan verksamhet ingår naturligt i&lt;br&gt;en framgångsrik affärsstrategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Vattenfalls långsiktiga utvecklings- och investeringsplaner bör utveck-&lt;br&gt;lingen av ny ekologisk elproduktionsteknik och investeringar i el- och&lt;br&gt;värmeproduktion från fömybara energislag vara framträdande. Vattenfall&lt;br&gt;bör inom ramen för kraven på affärsmässighet avsätta resurser för&lt;br&gt;utvecklingen av ny elproduktionsteknik och därmed bidra till en svensk&lt;br&gt;elförsörjning som är ekologiskt och ekonomiskt uthållig. Vattenfall ges&lt;br&gt;därigenom en strategisk roll i omställningsarbetet. De resurser som&lt;br&gt;genereras i Vattenfall blir av stor betydelse för energisystemets&lt;br&gt;omställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB skall förbli i statlig ägo. Det är också viktigt att&lt;br&gt;Vattenfall hålls samman som en koncern. De samlade ekonomiska och&lt;br&gt;tekniska resurserna i Vattenfall är av stor betydelse för en effektiv svensk&lt;br&gt;elförsörjning och för den tekniska utvecklingen inom energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Övriga myndighetsuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Staten äger huvuddelen av det svenska sti jnnätet för el och en stor del av&lt;br&gt;utlandsförbindelserna. Affärsverket svenska kraftnät har ansvaret för att&lt;br&gt;förvalta, driva och utveckla stamnätet och de statligt ägda utlands-&lt;br&gt;förbindelserna. Verket har det s.k. systemansvaret för det svenska&lt;br&gt;elsystemet och samordnar utrikeshandeln med el. En viktig uppgift för&lt;br&gt;verket är att övervaka utrikeshandeln och värdera dess betydelse för den&lt;br&gt;svenska försöijningstryggheten och att lämna underlag för regleringen av&lt;br&gt;elexporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stamnätet och utlandsförbindelserna är en viktig del av infrastrukturen.&lt;br&gt;Det är en uppgift för Svenska kraftnät att genomföra de förstärkningar av&lt;br&gt;stamnätet som krävs för att upprätthålla elbalansen i Sydsverige och i&lt;br&gt;övrigt förbättra möjligheten till ett effektivt kraftutbyte med utlandet. Det&lt;br&gt;är därför naturligt att staten har det avgörande inflytandet över dessa&lt;br&gt;överföringsförbindelser. Regeringen kommer inom kort att till riksdagen&lt;br&gt;överlämna ett förslag till en moderniserad ellagstiftning. Där kommer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. att föreslås en ökad samhällskontroll över tillkommande utlands- Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kämkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut har de&lt;br&gt;övervakande uppgifterna vad gäller kärnsäkerhet och strålskydd. De två&lt;br&gt;myndigheternas centrala uppgifter i samband med omställningen av&lt;br&gt;energisystemet framgår av avsnitt 10.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket är den centrala förvaltningsmyndigheten för frågor om byggd&lt;br&gt;miljö och hushållning med naturresurser, fysisk planering, byggande och&lt;br&gt;boende. Verket har därför viktiga uppgifter när det gäller bebyggelsens&lt;br&gt;energiförsöijning och energianvändning. Boverket ges i uppdrag att admi-&lt;br&gt;nistrera flera åtgärdsprogram för att minska elanvändningen (avsnitt 7.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggforskningsrådet har samordningsansvaret för den del av&lt;br&gt;energiforskningen som avser energianvändningen i byggnader och byggd&lt;br&gt;miljö. Naturvetenskapliga forskningsrådet har ett delansvar för den&lt;br&gt;grundläggande energiforskningen. Också andra myndigheter som&lt;br&gt;Kommunikationsforskningsberedningen, Skogs- och jordbrukets&lt;br&gt;forskningsråd och Teknikvetenskapliga forskningsrådet har betydelsefulla&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet for konsumentfrågor.&lt;br&gt;Mål för verksamheten är bl.a. att ge hushållen möjlighet att utnyttja sina&lt;br&gt;ekonomiska och andra resurser effektivt och att medverka till att sådana&lt;br&gt;produktions- och konsumtionsmönster utvecklas som minskar&lt;br&gt;påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling.&lt;br&gt;Konsumentverket svarar för provning, märkning och certifiering av&lt;br&gt;energikrävande produkter, m.m. (avsnitt 7.4.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Frågor om kärnsäkerhet och ansvaret vid en&lt;br&gt;atomolycka&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 En fortsatt hög kärnsäkerhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det ökande kontrollarbetet på svenska&lt;br&gt;reaktorer och planeringen för slutförvaret av det utbrända&lt;br&gt;kärnbränslet ställer stora krav på de ansvariga säkerhets-&lt;br&gt;myndighetema. Det gäller även arbetet med att höja säkerheten hos&lt;br&gt;andra reaktorer i närområdet. Avställningen av de två reaktorerna&lt;br&gt;i Barsebäck medför en ökad arbetsbelastning för såkerhets-&lt;br&gt;myndighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kämkrafiinspektion och Statens strålskyddsinstitut bör ges&lt;br&gt;ökade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Kämkraftsforetagen har regeringens&lt;br&gt;tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet. Det är innehavarna av&lt;br&gt;tillstånden som har det fulla ansvaret för att de nationella säkerhetsmålen&lt;br&gt;nås. Statens kämkrafiinspektion (SKI) har till uppgift att bl.a. övervaka&lt;br&gt;att kämkraftsforetagen tar ansvar för säkerheten. Statens&lt;br&gt;strålskyddsinstitut (SSI) övervakar strålskyddet vid de kärntekniska&lt;br&gt;anläggningarna och vid behandlingen och lagringen av kärnavfall samt&lt;br&gt;utövar tillsyn över denna verksamhet. Myndigheterna har regeringens&lt;br&gt;uppdrag att årligen till regeringen redovisa säkerhets- och strålskyddsläget&lt;br&gt;i de svenska reaktorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avställningen av de två reaktorerna i Barsebäck kommer att kräva&lt;br&gt;ökade insatser från myndigheterna. Säkerheten vid verket måste&lt;br&gt;upprätthållas i den nya situation som uppstår. Personalens motivation,&lt;br&gt;engagemang och uppmärksamhet måste vidmakthållas på en hög nivå&lt;br&gt;trots den påfrestning som avställningen av verket innebär för&lt;br&gt;verksamheten och personalen. Myndigheterna måste överväga särskilda&lt;br&gt;tillsynsinsatser och beredas tillfälle att förstärka sin kompetens och sina&lt;br&gt;resurser för att övervaka att säkerheten vidmakthålls under hela&lt;br&gt;driftperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av skärpt kontrollverksamhet när reaktorerna blir äldre samt&lt;br&gt;kraftföretagens aviserade renoveringar och moderniseringar indikerar&lt;br&gt;vidare att antalet ärenden och deras grad av komplexitet kommer att öka&lt;br&gt;framöver. Den genomgång av konstruktionsförutsättningama för de äldre&lt;br&gt;reaktorerna som nu pågår inom kämkraftsindustrin kan komma att&lt;br&gt;resultera i reviderade bedömningar av behovet av säkerhetshöjande&lt;br&gt;åtgärder. Myndigheterna måste vara starkt engagerade och pådrivande i&lt;br&gt;detta arbete, bl.a. genom att formulera de säkerhetskrav som bör gälla&lt;br&gt;efter sekelskiftet. Kommittén för internationell granskning av den svenska&lt;br&gt;tillsynen inom kämteknikområdet har i betänkandet (SOU 1996:75)&lt;br&gt;Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet framhållit att SKI redan i dag är&lt;br&gt;en organisation under stress på grund av den ökade arbetsbelastning som&lt;br&gt;uppstår när större projekt liknande det modemiseringsarbete som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomförts vid Oskarshamn 1 måste följas upp. Utredningen anser att Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;inrättandet av en inhemsk teknisk stödorganisation skulle förbättra SKI:s&lt;br&gt;möjlighet att arbeta långsiktigt med viktiga myndighetsfrågor såsom&lt;br&gt;föreskrifter och forskning, samtidigt som kortsiktiga större projekt kan&lt;br&gt;hanteras på ett effektivt sätt. Förutsättningarna för att skapa en sådan&lt;br&gt;teknisk stödorganisation på svensk eller nordisk basis bör undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kämavfallsområdet väntas kraven på SKI:s tillsynsverksamhet öka&lt;br&gt;i takt med att planeringen av den slutliga avfallshanteringen efter hand&lt;br&gt;övergår i konkreta åtgärder. Även SSI kommer att i ökande omfattning&lt;br&gt;involveras i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsbelastningen och resursbehovet hos SKI och SSI kan mot denna&lt;br&gt;bakgrund komma att öka ytterligare utöver vad som skett under senare år.&lt;br&gt;Det är viktigt att de båda myndigheterna har resurser till tillsyns-&lt;br&gt;verksamhet och forskning samt kompetensutveckling och internationellt&lt;br&gt;erfarenhetsutbyte. Myndigheterna bör ha resurser för att behålla och&lt;br&gt;anställa specialistkompetens på området. De resursförstärkningar som kan&lt;br&gt;komma att behövas bör finansieras med höjda avgifter för kämkrafts-&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnsäkerhet i närområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stort svenskt intresse att minska riskerna med kärnkraften i&lt;br&gt;Baltikum och Östeuropa och att utveckla ett energisystem kring Östersjön&lt;br&gt;som är säkert, väl dimensionerat och ekologiskt uthålligt. Ett av målen&lt;br&gt;för svenska insatser i regionen är att användningen av energin sker med&lt;br&gt;högsta möjliga säkerhetskrav och att kärnkraftverken i regionen uppfyller&lt;br&gt;internationellt rekommenderade säkerhetskrav (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter Sovjetunionens upplösning har ett intensivt internationellt&lt;br&gt;samarbete bedrivits för att förbättra kärnsäkerhet och strålskydd i Central-&lt;br&gt;och Östeuropa och de nya oberoende staterna. Det svenska stödet till&lt;br&gt;kärnsäkerhet och strålskydd kanaliseras genom SKI och SSI. Samarbetet&lt;br&gt;bedrivs inom områden som reaktorsäkerhet, strålskyddsåtgärder, hantering&lt;br&gt;och omhändertagande av radioaktivt avfall, förbättrad beredskap och&lt;br&gt;förbättrad kontroll av kärnämnen. De kärnkraftverk som inte kan uppnå&lt;br&gt;en acceptabel säkerhet bör stängas så snart som möjligt. Detta är en&lt;br&gt;förutsättning för det svenska ekonomiska biståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska stödet koncentrerades inledningsvis på säkerhets-&lt;br&gt;förbättringar i de äldre sovjetiskbyggda kärnkraftverken. Särskilt har&lt;br&gt;insatser vid Ignalinaverket i Litauen prioriterats. Stödet har också omfattat&lt;br&gt;stärkande av säkerhetsmyndighetema och förbättring av säkerhetskulturen&lt;br&gt;vid kärnkraftverken. Detta samarbete har gett ett gott resultat. Insatserna&lt;br&gt;blir extra betydelsefulla de närmaste åren när reaktorerna skall licensieras&lt;br&gt;utifrån de säkerhetskrav som tillämpas i väst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar i säkerhetsförbättringar med syfte att förlänga drifttiden&lt;br&gt;ryms dock inte inom det svenska kämsäkerhetsstödet, utan sådana&lt;br&gt;investeringar måste bekostas av länderna själva. Det svenska stödet bör&lt;br&gt;fortsätta, men i större utsträckning inriktas på att stärka mottagarländernas&lt;br&gt;säkerhetsmyndigheter och på åtgärder för att höja säkerhetskulturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att de mest akuta frågorna rörande reaktorernas säkerhet har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;identifierats och vissa av dem har åtgärdats, finns det anledning att Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;intensifiera samarbetet på andra långsiktigt viktiga områden.&lt;br&gt;Avfallssituationen på Kolahalvön och miljöpåverkan från dumpningen av&lt;br&gt;radioaktivt material i Barents- och Karahaven är områden där Sveriges&lt;br&gt;engagemang bör öka samtidigt som samarbetet i Östersjöområdet&lt;br&gt;fortsätter. Insatserna för att förbättra kontrollen av kärnämnen är också av&lt;br&gt;stor vikt. Detta säkerhetssamarbete, som är av global natur, bör ske inte&lt;br&gt;bara i närområdet utan också i länder som Kazakstan och Ukraina.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Atomansvarighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Sverige regleras ansvaret för skador som uppkommer i samband med&lt;br&gt;verksamhet inom atomanläggningar av atomansvarighetslagen (1968:45).&lt;br&gt;Enligt lagen, som bygger på två internationella konventioner, är&lt;br&gt;anläggningshavarens skadeståndsansvar strikt, dvs. oberoende av vållande,&lt;br&gt;och anläggningshavaren har en rätt att begränsa sitt ansvar till ett visst&lt;br&gt;belopp för varje olycka. Detta belopp är för närvarande bestämt till&lt;br&gt;175 miljoner särskilda dragningsrätter, vilket för närvarande motsvarar&lt;br&gt;ungefär 1 800 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionen hade som en av sina uppgifter att uppmärksamma&lt;br&gt;förutsättningarna för kraftföretagens ersättningsskyldighet enligt&lt;br&gt;atomansvarighetslagen och redovisa förutsättningarna för en utveckling&lt;br&gt;av det internationella regelverk som styr ansvaret för atomskador. I sitt&lt;br&gt;slutbetänkande (SOU 1995:139) anförde Energikommissionen att&lt;br&gt;nuvarande system har vissa brister. En sådan brist är belopps-&lt;br&gt;begränsningen av skadeståndsansvaret vilket kan fa ogynnsamma&lt;br&gt;konsekvenser för de skadelidande. Kommissionen föreslog därför att&lt;br&gt;frågan om ett utökat ansvar för kraftföretagen skulle ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet förordnade mot denna bakgrund i oktober 1996&lt;br&gt;en särskild utredare att se över vissa frågor om ett utökat&lt;br&gt;ersättningsansvar enligt atomansvarighetslagen. I detta översynsarbete&lt;br&gt;skall bl.a. utredas om innehavarna av atomanläggningar i Sverige kan&lt;br&gt;åläggas ett obegränsat skadeståndsansvar. Om ett sådant&lt;br&gt;skadeståndsansvar inte bedöms som möjligt, skall det utredas vilka andra&lt;br&gt;åtgärder som kan göras för att anläggningshavamas ansvar ändå skall&lt;br&gt;höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren kommer att slutföra sitt arbete under våren 1997 och hans&lt;br&gt;förslag kommer därefter att remissbehandlas. Det är regeringens avsikt&lt;br&gt;att, mot bakgrund av vad som framkommer under remissbehandlingen, så&lt;br&gt;snart som möjligt återkomma i frågan om ett utökat ansvar för&lt;br&gt;atomskador med förslag om ändringar i atomansvarighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 En strategi för minskad klimatpåverkan från&lt;br&gt;energisektorn&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för den svenska&lt;br&gt;klimatpolitiken (prop. 1992/93:179, bet. 1992/93 :JoU 19, rskr.&lt;br&gt;1992/93:361). Riksdagens energipolitiska beslut år 1991 (prop.&lt;br&gt;1990/91:88, bet. 1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373) utgjorde grunden för&lt;br&gt;1993 års beslut. Enligt 1993 års riktlinjer fastlades den nationella&lt;br&gt;strategin att koldioxidutsläppen från fossila källor stabiliseras på 1990 års&lt;br&gt;nivå år 2000 för att därefter minska och att klimatpolitiken måste&lt;br&gt;utformas i ett internationellt perspektiv och i internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av 1997 års energipolitiska överenskommelse utvecklas&lt;br&gt;i det följande strategin för den svenska klimatpolitiken inom&lt;br&gt;energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Det internationella samarbetet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Insatserna mot växthuseffekten måste&lt;br&gt;göras på ett globalt plan och vara långsiktigt inriktade. Ett fram-&lt;br&gt;gångsrikt internationellt samarbete förutsätter en rättvis fördelning&lt;br&gt;av åtaganden och kostnader. Ländernas skilda utgångslägen och&lt;br&gt;förutsättningar bör, liksom principen om en kostnadseffektiv&lt;br&gt;fördelning av åtgärder enligt klimatkonventionen, beaktas vid&lt;br&gt;åtaganden inom ramen for konventionen. Hänsyn bör tas till bl.a.&lt;br&gt;redan vidtagna åtgärder och klimatpåverkande utsläpp per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska klimatstrategins närmare utformning skall ske mot&lt;br&gt;bakgrund av jämförelser med faktiskt vidtagna åtgärder i andra&lt;br&gt;länder för att undvika att Sverige åtar sig att lägga en väsentligt&lt;br&gt;större börda på den svenska industrin än vad konkurrentländerna&lt;br&gt;lägger på sin industri. Utsläppen i Sverige av koldioxid begränsas&lt;br&gt;så långt det är möjligt med hänsyn till konkurrenskraft,&lt;br&gt;sysselsättning och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rättvis fördelning av utsläppen mellan länderna bör utgå från&lt;br&gt;att konkurrensutsatt verksamhet såsom energiintensiv industriell&lt;br&gt;produktion och elproduktion skall ges likartade förutsättningar&lt;br&gt;oavsett i vilket land produktionen sker. Internationellt bör Sverige&lt;br&gt;verka för reduktioner av utsläppen även från konkurrensutsatt&lt;br&gt;verksamhet. När det gäller utsläppen från övriga sektorer, t.ex.&lt;br&gt;transporter och uppvärmning, bör utsläppen per invånare på sikt&lt;br&gt;konvergera mot en gemensam nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatkonventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s ramkonvention om klimatförändring undertecknades av 156 länder&lt;br&gt;i anslutning till den s.k. Riokonferensen år 1992. Efter godkännande av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksdagen i samband med 1993 års klimatpolitiska beslut ratificerade Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;Sverige konventionen i juni 1993. Konventionen trädde i kraft den 21&lt;br&gt;mars 1994. Konventionen innebär inte några kvantitativa eller&lt;br&gt;tidsbestämda åtaganden för enskilda länder. Industriländerna har åtagit sig&lt;br&gt;att anta nationella strategier och vidta åtgärder för att begränsa utsläppen.&lt;br&gt;Många länder har liksom Sverige uttalat nationella mål för&lt;br&gt;utsläppsminskningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konventionens första partsmöte i Berlin år 1995 kunde parterna&lt;br&gt;enas om att industriländernas åtaganden enligt konventionen inte är&lt;br&gt;tillräckliga. För perioden efter år 2000 behövs nya åtaganden, som på sikt&lt;br&gt;bör omfatta även utvecklingsländerna. På mötet beslutades att en ny&lt;br&gt;förhandlingsprocess skulle inledas med sikte på att ett protokoll med nya&lt;br&gt;åtaganden för begränsningar av utsläpp av koldioxid och andra&lt;br&gt;växthusgaser med specifika mål för åren 2005,2010 och 2020, skall antas&lt;br&gt;vid det tredje partsmötet. Dessa utgångspunkter bekräftades vid det andra&lt;br&gt;partsmötet i Genéve i juli 1996. Det tredje partsmötet kommer att äga&lt;br&gt;rum i slutet av år 1997 i Kyoto, Japan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU är en part i klimatkonventionen. I en särskild arbetsgrupp under&lt;br&gt;EU:s ministerråd förbereds nu gemenskapens ståndpunkt inför fortsatta&lt;br&gt;förhandlingar inom klimatkonventionen. Ståndpunkter inom flera&lt;br&gt;sakområden håller på att utarbetas. EU har till konventionen lämnat ett&lt;br&gt;förslag till protokoll. Förslaget innebär såväl kvantifierade åtaganden för&lt;br&gt;parterna som förpliktelser att gemensamt och samordnat genomföra&lt;br&gt;åtgärder mot klimatförändringar. En fråga av särskild betydelse är därvid&lt;br&gt;hur en rättvis fördelning mellan medlemsländerna skall ske av unionens&lt;br&gt;samlade utsläppsminskning. Frågan är komplicerad, eftersom stora&lt;br&gt;skillnader finns mellan ländernas utgångspunkter och kostnader för att&lt;br&gt;genomföra åtgärder. Vid miljöministrarnas rådsmöte den 3 mars 1997&lt;br&gt;beslutades att EU i de globala klimatförhandlingama skall föreslå att&lt;br&gt;industriländerna skall minska sina sammanvägda utsläpp av koldioxid,&lt;br&gt;metan och lustgas med 15 % till år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadseffektivitet och rättvisa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De starkt varierande kostnaderna för åtgärder såväl inom som mellan&lt;br&gt;länder innebär att kraven på kostnadseffektivitet måste ställas högt för att&lt;br&gt;klimatpolitiken skall bli trovärdig i ett långsiktigt perspektiv. Ett&lt;br&gt;framgångsrikt internationellt samarbete förutsätter också en rättvis&lt;br&gt;fördelning av åtaganden och kostnader mellan länder och mellan enskilda&lt;br&gt;aktörer. I klimatkonventionen har industriländerna åtagit sig att ta&lt;br&gt;ledningen i insatser mot klimatförändringen. Utvecklingsländernas utsläpp&lt;br&gt;av växthusgaser ökar snabbt och dessa länder svarar snart för en&lt;br&gt;dominerande del av de totala utsläppen, vilket understryker behovet av&lt;br&gt;internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att ländernas olika utgångslägen bör beaktas. Det är ett&lt;br&gt;grundläggande krav vad gäller utvecklingsländernas situation. Det är&lt;br&gt;också av betydelse för sådana länder som Sverige, där elsystemet inte är&lt;br&gt;baserat på fossila bränslen. Sverige har dessutom minskat sina utsläpp&lt;br&gt;kraftigt under de senaste årtiondena. Detta har skett huvudsakligen genom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder på energiområdet som oljeersättning, energihushållning och en Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;ökad användning av fömybara energislag. Flertalet andra industriländer&lt;br&gt;har under samma period ökat utsläppen. De svenska utsläppen av&lt;br&gt;koldioxid per person och i förhållande till nationalprodukten är bland de&lt;br&gt;lägsta i Europa. Kostnaderna för ytterligare minskningar i Sverige är&lt;br&gt;därför höga jämfört med de flesta andra länder. Kostnaderna blir särskilt&lt;br&gt;höga om minskningar av utsläppen företas samtidigt som kärnkraften&lt;br&gt;avvecklas under en kort tidsrymd. Sverige har därför svårt att ta på sig&lt;br&gt;likformiga ländervisa procentuella utsläppsminskningar efter år 2000. Den&lt;br&gt;svenska klimatstrategin bör därför också inriktas på att Sverige medverkar&lt;br&gt;i åtgärder som vidtas i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ländernas skilda utgångslägen och förutsättningar bör liksom principen&lt;br&gt;om en kostnadseffektiv fördelning av åtgärder enligt klimatkonventionen&lt;br&gt;beaktas vid åtaganden inom ramen för konventionen. Hänsyn bör tas till&lt;br&gt;bl.a. redan vidtagna åtgärder och klimatpåverkande utsläpp per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska klimatstrategins närmare utformning skall ske mot&lt;br&gt;bakgrund av jämförelser med faktiskt vidtagna åtgärder i andra länder för&lt;br&gt;att undvika att Sverige åtar sig att lägga en väsentligt större börda på den&lt;br&gt;svenska industrin än vad konkurrentländerna lägger på sin industri.&lt;br&gt;Utsläppen i Sverige av koldioxid begränsas så långt det är möjligt med&lt;br&gt;hänsyn till konkurrenskraft, sysselsättning och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rättvis fördelning av utsläppen mellan länderna bör utgå från att&lt;br&gt;konkurrensutsatt verksamhet såsom energiintensiv industriell produktion&lt;br&gt;och elproduktion skall ges likartade förutsättningar oavsett i vilket land&lt;br&gt;produktionen sker. Internationellt bör Sverige verka för reduktioner av&lt;br&gt;utsläppen även från konkurrensutsatt verksamhet. När det gäller utsläppen&lt;br&gt;från övriga sektorer, t.ex. transporter och uppvärmning, bör utsläppen per&lt;br&gt;invånare på sikt konvergera mot en gemensam nivå. Hänsyn bör dock tas&lt;br&gt;till klimat och andra geografiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör, även i det internationella samarbetet, verka för omställning&lt;br&gt;till ekologiskt och ekonomiskt uthålliga energisystem. Detta kan ske&lt;br&gt;exempelvis genom utveckling av ny teknik för energiomvandling och nya&lt;br&gt;processer inom den energiintensiva industrin. Av särskild vikt är&lt;br&gt;forskning och utveckling som syftar till att öka användningen av&lt;br&gt;fömybara energislag och åtgärder för att främja ökad energieffektivitet.&lt;br&gt;En målmedveten satsning på forskning, utveckling och demonstration är&lt;br&gt;basen i den långsiktiga strategin för ett ekologiskt och ekonomiskt&lt;br&gt;uthålligt energisystem. Sverige har stora fördelar av att ligga långt&lt;br&gt;framme i denna utveckling. På sikt kan det leda till ökad tillväxt och&lt;br&gt;större marknadsandelar för svensk industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör vara pådrivande beträffande tillämpningen av effektiva styr-&lt;br&gt;medel och åtgärder på energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett fatal länder har hittills infört koldioxidskatter. Sverige är ett&lt;br&gt;av dessa länder. Inom EU fortgår arbetet med en utvidgad gemensam&lt;br&gt;beskattning av fossila bränslen. Energi- och koldioxidskatter är effektiva&lt;br&gt;klimatpolitiska styrmedel. Utvecklingen mot en alltmer internationell&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elmarknad nödvändiggör att åtgärderna mot utsläpp från elproduktion Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;samordnas inom Europa så långt detta är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör verka för att energibeskattning på miniminivå införs i EU&lt;br&gt;för samtliga fossila bränslen och el samt för att subventioner till fossila&lt;br&gt;bränslen sänks eller avskaffas där sådana förekommer. Vid framtagandet&lt;br&gt;av ett nytt energibeskattningsdirektiv inom EU bör även kolinnehållet i&lt;br&gt;bränslet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra styrmedel än koldioxidskatten måste utnyttjas inom vårt&lt;br&gt;land för att främja en uthållig energianvändning inom industrin, för att&lt;br&gt;främja de fömybara energislagen och kraftvärmen och för att öka&lt;br&gt;energihushållningen i alla sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt genomförande av åtgärder mot klimatförändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från klimatsynpunkt spelar det ingen roll var på jorden utsläppen av&lt;br&gt;växthusgaser sker. Klimatpolitiken förutsätter därför ett globalt samarbete,&lt;br&gt;som grundas på effektivitet och rättvisa. S.k. gemensamt genomförande&lt;br&gt;av åtgärder mot klimatpåverkan ökar möjligheten att uppnå&lt;br&gt;kostnadseffektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med gemensamt genomförande av åtgärder mot klimatförändringar&lt;br&gt;avses att ett land genomför åtgärder i ett annat land och räknar sig&lt;br&gt;utsläppsminskningar tillgodo. De former av gemensamt genomförande&lt;br&gt;som hittills främst har diskuterats är förenade med betydande&lt;br&gt;tillämpningsproblem. Denna fråga har behandlats i kommitténs för&lt;br&gt;internationellt miljösamarbete slutbetänkande Gemensamt genomförande&lt;br&gt;(SOU 1994:140). En rad initiativ har tagits i internationella fora för att&lt;br&gt;utveckla metoder och regler för en reguljär verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världsbanken inledde år 1996 ett treårigt program för att vinna&lt;br&gt;erfarenheter av gemensamt genomförande. Ett viktigt syfte med arbetet&lt;br&gt;är att utvidga samarbetet mellan internationella organisationer,&lt;br&gt;myndigheter och frivilligorganisationer på området. Programmet omfattar&lt;br&gt;såväl investeringar som utredningsverksamhet avseende regler för&lt;br&gt;tillämpning. International Energy Agency (IEA) genomför ett antal&lt;br&gt;pilotstudier som är delvis finansierade av Nordiska ministerrrådet. Inom&lt;br&gt;ramen för EU:s THERMIE-program pagår en studie för att belysa&lt;br&gt;metodfrågor. Inom ramen för Nordiska ministerrådets verksamhet har&lt;br&gt;flera studier genomförts, vilka bl.a. har innefattat utvärdering av ett antal&lt;br&gt;projekt och kriterier för gemensamt genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelsystemet för gemensamt genomförande måste förankras&lt;br&gt;internationellt för att vara verkningsfullt. Det är därför viktigt att Sverige&lt;br&gt;även fortsättningsvis deltar i såväl det utvecklingsarbete som nu pågår&lt;br&gt;beträffande faktiska investeringar som arbetet med att utforma ett&lt;br&gt;effektivt och trovärdigt regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid klimatkonventionens första partsmöte år 1995 beslutades att en&lt;br&gt;försöksperiod, Activities Implemented Jointly (AIJ), skulle inrättas för&lt;br&gt;gemensamt genomförda åtgärder. Försöksperioden skall pågå längst till&lt;br&gt;år 2000. Under denna period far länderna inte tillgodoräkna sig de&lt;br&gt;utsläppsreduktioner som uppnås genom åtgärderna. En förutsättning för&lt;br&gt;att ett projekt skall kunna inräknas i försöksperioden är att projektets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiering är additionell, dvs. att den inte ingår i industriländernas Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;normala biståndsåtaganden. För perioden efter försöksfasen är inga regler&lt;br&gt;fastställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De projekt som genomförs inom det pågående svenska programmet för&lt;br&gt;energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa skall&lt;br&gt;rappporteras till klimatkonventionen i enlighet med de antagna&lt;br&gt;anvisningarna för försöksperioden för gemensamt genomförande.&lt;br&gt;Programmet behandlas närmare i avsnitt 11.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Utsläpp av koldioxid från energisektorn i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den energipolitiska överenskommelsen&lt;br&gt;innebär att betydande resurser skall satsas på utvecklingen av ett&lt;br&gt;ekologiskt uthålligt energisystem. Det innebär en förstärkning av&lt;br&gt;den omställningsprocess på energiområdet som har pågått under&lt;br&gt;lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kortsiktiga ökning av koldioxidutsläppen som blir följden av&lt;br&gt;beslutet att stänga den första reaktorn i Barsebäck innebär inte&lt;br&gt;någon avgörande förändring av Sveriges möjligheter att bidra till&lt;br&gt;att uppnå sådana långsiktiga mål som kan komma att beslutas inom&lt;br&gt;ramen för klimatkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: De svenska utsläppen av koldioxid&lt;br&gt;från energisektorn minskade kraftigt under 1970- och 1980-talen. Efter&lt;br&gt;en mindre ökning i början av 1990-talet var koldioxidutsläppen år 1995&lt;br&gt;enligt preliminära siffror återigen nere på 1990 års nivå.&lt;br&gt;Transportsektorns utsläpp utgör en ökande andel av de totala utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionen bedömde att det mål som riksdagen har ställt upp,&lt;br&gt;om att utsläppen av koldioxid skall stabiliseras till år 2000 och därefter&lt;br&gt;minska, inte kommer att kunna uppnås med dagens styrmedel. Detta&lt;br&gt;gäller särskilt minskningen efter år 2000. Ytterligare åtgärder är enligt&lt;br&gt;kommissionen nödvändiga om målen skall nås. Samma slutsatser drar&lt;br&gt;Naturvårdsverket i sin utredning Sverige mot mirskad klimatpåverkan&lt;br&gt;(rapport 4634).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.5 redovisas beräkningar som pekar på ökade koldioxid-&lt;br&gt;utsläpp till år 2010 med ca 20 % från 1995 års nivå. En sådan utveckling&lt;br&gt;måste brytas. Den energipolitiska överenskommelse som nu har träffats&lt;br&gt;innebär en kraftfull satsning på utvecklingen av ett ekologiskt uthålligt&lt;br&gt;energisystem. Insatserna beskrivs i avsnitt 7 och vad gäller alternativa&lt;br&gt;drivmedel i avsnitt 11.4.2. Dessa insatser innebär att Sverige fortsätter&lt;br&gt;och förstärker den omställningsprocess på energiområdet som har pågått&lt;br&gt;under lång tid. Som ett resultat av bl.a. denna process har vi vid en inter-&lt;br&gt;nationell jämförelse med andra industriländer mycket låga utsläpp av&lt;br&gt;koldioxid per invånare och per BNP-enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kortsiktiga ökning av koldioxidutsläppen som blir följden av&lt;br&gt;beslutet att stänga den första reaktorn i Barsebäck innebär inte någon&lt;br&gt;avgörande förändring av Sveriges möjligheter att bidra till att uppnå&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana långsiktiga mål som kan komma att beslutas inom ramen för Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;kl imatkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Energipolitiska insatser på klimatområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder i internationellt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Energipolitiskt motiverade internationella&lt;br&gt;klimatinsatser ingår som en viktig del i strategin för minskad&lt;br&gt;klimatpåverkan från energisektorn. Insatserna skall huvudsakligen&lt;br&gt;inriktas på bilateralt och multilateralt samarbete avseende gemen-&lt;br&gt;samt genomförande inom ramen för klimatkonventionen, bl.a. ett&lt;br&gt;fortsatt program för utveckling av energisystemet i bl.a Baltikum&lt;br&gt;och Östeuropa. Inriktningen och omfattningen av detta program&lt;br&gt;skall omprövas inför budgetåret 1999. I det sammanhanget skall&lt;br&gt;myndighetsansvaret för de statliga svenska insatserna på energi-&lt;br&gt;området i Baltikum och Östeuropa ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser&lt;br&gt;anvisas 350 miljoner kronor under en sjuårsperiod från den 1&lt;br&gt;januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till regeringens förslag: År 1992 anvisade riksdagen&lt;br&gt;45 miljoner kronor för bidrag till uppbyggnaden av ett miljöanpassat&lt;br&gt;energisystem i Baltikum (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:JoU 11, rskr.&lt;br&gt;1992/93:138). I samband med 1993 års klimatpolitiska beslut (prop.&lt;br&gt;1992/93:179, bet. 1992/93:JoU 19, rskr. 1992/93:361) beslöt riksdagen att&lt;br&gt;dessa svenska stödinsatser skulle förstärkas och förlängas i tiden. För&lt;br&gt;ändamålet anslogs 95 miljoner kronor under budgetåret 1993/94. Därefter&lt;br&gt;har riksdagen anslagit ytterligare 144,5 miljoner kronor för programmet&lt;br&gt;(prop. 1993/94:100 bil. 13, bet. 1993/94:NU17, rskr. 1993/94:356, prop.&lt;br&gt;1995/96:25, bet. 1995/96:FiU01, rskr. 1995/96:133 och prop. 1996/97:1,&lt;br&gt;utgiftsområde 21, bet. 1996/97:NU2, rskr. 1996/97:122).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1993 har omkring 60 projekt påbörjats inom ramen för&lt;br&gt;programmet. Av dessa är ca 40 avslutade. Verksamheten är i huvudsak&lt;br&gt;inriktad på fjärrvärmesektom och gäller såväl produktion som distribution&lt;br&gt;och användning av fj ärrvärme i byggnader. Produktionsprojekten avser&lt;br&gt;i huvudsak ombyggnad av pannor så att biobränslen i stället för fossila&lt;br&gt;bränslen kan utnyttjas i dessa. Distributionsprojekten avser upprustning&lt;br&gt;av fjärrvärmenät genom utbyte eller omisolering av rörsystemen,&lt;br&gt;vattenbehandling för att förlänga systemens livslängd samt installationer&lt;br&gt;av undercentraler och reglerutrustning m.m. Effektiviseringsprojekten i&lt;br&gt;byggnader omfattar åtgärder som ombyggnad eller omisolering av&lt;br&gt;yttertak, installation av undercentraler, värmeväxlare, mät- och&lt;br&gt;reglerutrustning samt tätning av fönster och dörrar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna har huvudsakligen gjorts i de baltiska staterna. Några projekt&lt;br&gt;har inletts i Ryssland. Projekten genomförs i samarbete med ansvariga&lt;br&gt;ministerier och myndigheter i berörda länder, antingen efter direkta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag från dessa eller genom att inkomna projektförslag från exempelvis Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;anläggningsägare godkänns av myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har beräknat att utsläppsminskningama till följd av hittills&lt;br&gt;genomförda projekt uppgår till ca 300 000 ton koldioxid per år. Dessutom&lt;br&gt;har åtgärderna inneburit utsläppsminskningar med ca 3 000 ton svavel-&lt;br&gt;dioxid och ca 170 ton kväveoxider per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet har väckt positiv uppmärksamhet internationellt. Nordiska&lt;br&gt;ministerrådet har i en studie av gemensamt genomförande bl.a. utvärderat&lt;br&gt;ett par projekt inom programmet. Dessa projekt fick båda goda vitsord i&lt;br&gt;utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Jämfört med de flesta andra&lt;br&gt;industriländer har Sverige åstadkommit en långtgående minskning av&lt;br&gt;koldioxidutsläppen under de senaste årtiondena. Sverige är det land inom&lt;br&gt;EU som har högst kostnader för att genomföra ytterligare åtgärder för att&lt;br&gt;minska koldioxidutsläppen. Från svenska utgångspunkter är det därför&lt;br&gt;nödvändigt att de krav som ställs på klimatkonventionens parter&lt;br&gt;formuleras så att åtgärder kan vidtas på ett kostnadseffektivt och rättvist&lt;br&gt;sätt. Ett viktigt instrument är möjligheten till gemensamt genomförande,&lt;br&gt;som har behandlats i avsnitt 11.2. Sverige bör fortsatt verka för att ett&lt;br&gt;trovärdigt och effektivt system för gemensamt genomförande utvecklas&lt;br&gt;och kan tillämpas för de länder som gör kvantitativa åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har genom programmet för energieffektiviseringar m.m. i bl.a.&lt;br&gt;Baltikum och Östeuropa vunnit stora erfarenheter av förutsättningarna för&lt;br&gt;gemensamt genomförande. Det pågående programmet fungerar i huvudsak&lt;br&gt;väl. Resultatet av de pågående klimatförhandlingama bör dock beaktas.&lt;br&gt;Det är angeläget att denna verksamhet fortsätter och förstärks.&lt;br&gt;Programmet är också en viktig del av Sveriges strävan att aktivt delta i&lt;br&gt;uppbyggnaden av ett nytt energisystem runt Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är även angeläget att Sverige har möjlighet att delta i de&lt;br&gt;multilaterala samarbetsprojekt som pågår eller planeras avseende&lt;br&gt;gemensamt genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att 350 miljoner kronor anvisas under den&lt;br&gt;kommande sjuårsperioden för energipolitiskt motiverade internationella&lt;br&gt;klimatinsatser. Medlen skall huvudsakligen disponeras för bilateralt och&lt;br&gt;multilateralt samarbete avseende gemensamt genomförande inom ramen&lt;br&gt;för klimatkonventionen. För år 1998 bör anvisas 50 miljoner kronor, av&lt;br&gt;vilka huvuddelen avser ett fortsatt program för utveckling av&lt;br&gt;energisystemet i bl.a. Baltikum och Östeuropa. Regeringen avser att&lt;br&gt;återkomma till anslagsfrågan i budgetpropositionen för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör ha ett pragmatiskt perspektiv i klimatarbetet. Det faktum&lt;br&gt;att formerna för gemensamt genomförande inte har fastlagts bör inte vara&lt;br&gt;något hinder för klimatpolitiskt motiverade svenska åtgärder i bl.a.&lt;br&gt;Baltikum och Östeuropa. Detta synsätt lades fast redan i 1993 års&lt;br&gt;klimatpolitiska beslut. Programmet för utveckling av energisystemet i&lt;br&gt;bl.a. Baltikum och Östeuropa samt övrigt statligt svenskt utvecklingsstöd&lt;br&gt;inom energiområdet i regionen kommer att bli föremål för utvärdering&lt;br&gt;inför budgetåret 1999.1 utvärderingen skall de svenska insatserna belysas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. i förhållande till de multilaterala finansieringsinstitutens arbete inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma område. Inriktningen och omfattningen av programmen bör Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;omprövas mot bakgrund av resultatet av utvärderingen. I det samman-&lt;br&gt;hanget bör myndighetsansvaret för de statliga svenska insatserna på&lt;br&gt;energiområdet i Baltikum och Östeuropa ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 7.5.3 har regeringen föreslagit att ett forskningssamarbete på&lt;br&gt;energiområdet skall inledas med länderna i Östersjöregionen. Regeringen&lt;br&gt;utgår från att insatser inom ramen för detta samarbete där så är lämpligt&lt;br&gt;samordnas med och utnyttjas som ett komplement till programmet för&lt;br&gt;utveckling av energisystemet i bl.a. Baltikum och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4.2 Etanolproduktion från skogsråvara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För utveckling av ny teknik för&lt;br&gt;etanolproduktion från skogsråvara anvisas 210 miljoner kronor&lt;br&gt;under en sjuårsperiod fr o m, den 1 januari 1998. Forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsinsatserna intensifieras för att sänka produktions-&lt;br&gt;kostnaderna för etanol baserad på cellulosahaltiga råvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: En förändrad energianvändning i&lt;br&gt;transportsektorn är en strategisk klimatpolitisk uppgift. Utvecklingen av&lt;br&gt;alternativa drivmedel kan bidra till att minska klimatpåverkande utsläpp.&lt;br&gt;En låg framställningskostnad är en viktig förutsättning för introduktion&lt;br&gt;av etanol som drivmedel i större skala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett program för utveckling av ny teknik för etanolframställning&lt;br&gt;initierades genom att riksdagen anvisade 45 miljoner kronor för&lt;br&gt;budgetåren 1993/94, 1994/95 och 1995/96 (prop. 1992/93:179, bet.&lt;br&gt;1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Programmet tillkom för att de olika&lt;br&gt;stegen i nya processer för etanolproduktion skulle kunna studeras i ett&lt;br&gt;sammanhang och i större skala. Den nya tekniken anses ha goda utsikter&lt;br&gt;att på sikt kunna producera etanol till konkurrenskraftiga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NU TEK har på uppdrag av regeringen utarbetat ett förslag till riktlinjer&lt;br&gt;för en långsiktig forsknings- och utvecklingsstrategi för alternativa&lt;br&gt;drivmedel (dnr. N96/894). I rapporten rekommenderas ett fortsatt&lt;br&gt;långsiktigt stöd till forskning och utveckling av en etanolprocess baserad&lt;br&gt;på cellulosa. Ett mål är att utveckla processen och uppföra en&lt;br&gt;etanolproduktionsanläggning under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Regeringskansliet pågår förberedelser för ett nytt trafikpolitiskt beslut&lt;br&gt;år 1998. Där skall anges på vilket sätt ett miljöanpassat transportsystem&lt;br&gt;skall kunna uppnås. Minskad användning av fossila bränslen och&lt;br&gt;introduktion av etanol är en strategisk fråga i sammanhanget.&lt;br&gt;Ansträngningarna bör intensifieras för att sänka tillverkningskostnaderna&lt;br&gt;för etanol genom forskning och teknisk utveckling i samverkan mellan&lt;br&gt;näringsliv och forskningssamhälle. Programmet för utveckling av ny&lt;br&gt;teknik för produktion av etanol från skogsråvaror bör därför förstärkas.&lt;br&gt;Satsningarna för att utveckla en ny etanolprocess utgör nödvändiga delar&lt;br&gt;i en samlad politik för att omställa transportsektorn i miljöanpassad&lt;br&gt;riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utveckling av ny teknik för etanolproduktion ur skogsråvaror bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210 miljoner kronor anvisas under en sjuårsperiod. Regeringen avser att Prop. 1996/97:84&lt;br&gt;återkomma till anslagsfrågan i budgetpropositionen för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att bemyndiga den nya energimyndigheten att ansvara&lt;br&gt;för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan den nya tekniken böljar tillämpas praktiskt och kommersiellt&lt;br&gt;måste de ekologiska och övriga miljömässiga konsekvenserna bedömas.&lt;br&gt;För att trädbränsleuttaget skall vara långsiktigt hållbart behövs ökad&lt;br&gt;kunskap om de begränsningar av uttag som krävs för att miljömålen i&lt;br&gt;skogen skall uppnås och om de begränsningar som ges av olika&lt;br&gt;ståndorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NÄRINGS- OCH HANDELSDEPARTEMENTET Prop 1996/97 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;br&gt;Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh,&lt;br&gt;Johansson, Klingvall, östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Sundström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:84 En uthållig energiförsöijning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53024, Stockholm 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner vad regeringen förordar om riktlinjer för energipolitiken (avsnitt 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner vad regeringen förordar om riktlinjer för energipolitiken (avsnitt 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner vad regeringen förordar om åtgärder för el- och värmeförsörjningen i Sydsverige (avsnitt 6.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner vad regeringen förordar om åtgärder för el- och värmeförsörjningen i Sydsverige (avsnitt 6.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner vad regeringen förordar om inrättandet av en ny central energimyndighet (avsnitt 9.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner vad regeringen förordar om inrättandet av en ny central energimyndighet (avsnitt 9.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner vad regeringen förordar om riktlinjer för Vattenfall AB:s verksamhet (avsnitt 9.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner vad regeringen förordar om riktlinjer för Vattenfall AB:s verksamhet (avsnitt 9.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende åtgärder för att minska elanvändningen (avsnitt 7.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende åtgärder för att minska elanvändningen (avsnitt 7.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende bidrag till investeringar i biobränslebaserad kraftvärme (avsnitt 7.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende bidrag till investeringar i biobränslebaserad kraftvärme (avsnitt 7.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende bidrag till investeringar i vindkraftverk (avsnitt 7.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende bidrag till investeringar i vindkraftverk (avsnitt 7.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende bidrag till investeringar i småskalig vattenkraft (avsnitt 7.3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende bidrag till investeringar i småskalig vattenkraft (avsnitt 7.3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende upphandling av ny elproduktionsteknik (avsnitt 7.3.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende upphandling av ny elproduktionsteknik (avsnitt 7.3.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende information, utbildning, m.m. (avsnitt 7.4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende information, utbildning, m.m. (avsnitt 7.4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende teknikupphandling av energieffektiv teknik (avsnitt 7.4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende teknikupphandling av energieffektiv teknik (avsnitt 7.4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende provning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning, m.m. (avsnitt 7.4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende provning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning, m.m. (avsnitt 7.4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende kommunal energirådgivning (avsnitt 7.4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende kommunal energirådgivning (avsnitt 7.4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende energiforskning (avsnitt 7.5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende energiforskning (avsnitt 7.5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende forskning om energisystemet (avsnitt 7.5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende forskning om energisystemet (avsnitt 7.5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende forskningssamarbete med länderna i Östersjöregionen (avsnitt 7.5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende forskningssamarbete med länderna i Östersjöregionen (avsnitt 7.5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende en förstärkning av Energiteknikfonden (avsnitt 7.5.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende en förstärkning av Energiteknikfonden (avsnitt 7.5.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende introduktion av ny energiteknik (avsnitt 7.5.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner utformningen av det program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som regeringen förordar avseende introduktion av ny energiteknik (avsnitt 7.5.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner den strategi för minskad klimatpåverkan från energisektorn som regeringen förordar avseende åtgärder i internationellt samarbete (avsnitt 11.4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner den strategi för minskad klimatpåverkan från energisektorn som regeringen förordar avseende åtgärder i internationellt samarbete (avsnitt 11.4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner den strategi för minskad klimatpåverkan från energisektorn som regeringen förordar avseende etanolproduktion från skogsråvara (11.4.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner den strategi för minskad klimatpåverkan från energisektorn som regeringen förordar avseende etanolproduktion från skogsråvara (11.4.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-03-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:37:55</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0384</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:37:55</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:NU12</uppgift>
<ref_dok_id>GK01NU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ann-Marie Fagerström  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ann-Marie Fagerström  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Arne Kjörnsberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Arne Kjörnsberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Schlaug  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Schlaug  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Ericsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Ericsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inge Carlsson  och Paavo Vallius  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inge Carlsson  och Paavo Vallius  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Lundberg  m.fl. (S, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Lundberg  m.fl. (S, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jarl Lander  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jarl Lander  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Johnny Ahlqvist  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johnny Ahlqvist  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Ericsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Ericsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Stjernkvist  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Stjernkvist  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Klevenås  och Pär-Axel Sahlberg  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Klevenås  och Pär-Axel Sahlberg  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ola Karlsson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ola Karlsson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Erik Granström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Erik Granström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sivert Carlsson  och Agne Hansson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sivert Carlsson  och Agne Hansson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Torsten Gavelin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:84&lt;br/&gt;
En uthållig energiförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02N32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Torsten Gavelin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>