<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2307710</hangar_id>
 <dok_id>GK038</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>8</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:8</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>8</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-09-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:46</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utökad användning av strafföreläggande</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK038/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK038</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK038</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:8&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Utökad användning av strafföreläggande&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK038/prop_199697__8-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att åklagare skall ha möjlighet att utfärda&lt;br&gt;strafföreläggande i de fall det är uppenbart att rätten skulle döma till&lt;br&gt;villkortig dom eller sådan påföljd i förening med böter. Möjligheten&lt;br&gt;skall inte omfatta de fall då den misstänkte var under arton år då brottet&lt;br&gt;begicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för reformen är att domstolsprövningen och&lt;br&gt;därigenom domstolens resurser skall förbehållas sådana mål där&lt;br&gt;parterna inte är ense eller som avser allvarliga eller komplicerade brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att vissa ADB-anpassningar måste göras hos åklagare&lt;br&gt;och polis föreslås reformen träda i kraft först den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996197. 1 samt. Nr 8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken ..... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1963:197) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt kriminalregister................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund................................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vidgat utrymme för strafföreläggande .............. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser ..................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande m.m.......................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer ...................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken .... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1963:197) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt kriminalregister...................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över betänkandet Ett reformerat åklagar-&lt;br&gt;väsende (1992:61) ...................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslaget i betänkandet&amp;nbsp;Ett reformerat åklagar-&lt;br&gt;väsende ............................. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ................ 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ...................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 ................................... 40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 48 kap. 2, 4 och 10 §§ samt 59 kap. 7 §&lt;br&gt;rättegångsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande enligt detta&lt;br&gt;kapitel innebär att den miss-&lt;br&gt;tänkte till godkännande omedel-&lt;br&gt;bart eller inom viss tid föreläggs&lt;br&gt;ett bötesstraff, fastställt vid&lt;br&gt;strafföreläggande efter vad åkla-&lt;br&gt;garen anser att brottet bör för-&lt;br&gt;anleda och vid föreläggande av&lt;br&gt;ordningsbot efter vad som be-&lt;br&gt;stäms enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott förenat med egen-&lt;br&gt;doms förverkande, annan sådan&lt;br&gt;särskild rättsverkan eller sär-&lt;br&gt;skild rättsverkan i form av av-&lt;br&gt;gift enligt lagen (1994:419) om&lt;br&gt;brottsofferfond, skall också&lt;br&gt;denna föreläggas den misstänkte&lt;br&gt;till godkännande. Av 5 a § fram-&lt;br&gt;går att ett strafföreläggande&lt;br&gt;också får omfatta ett enskilt&lt;br&gt;anspråk som avser betalnings-&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strafföreläggande enligt detta&lt;br&gt;kapitel innebär att den miss-&lt;br&gt;tänkte till godkännande omedel-&lt;br&gt;bart eller inom viss tid föreläggs&lt;br&gt;ett bötesstraff efter vad åkla-&lt;br&gt;garen anser att brottet bör för-&lt;br&gt;anleda. Under förutsättningar&lt;br&gt;som anges i 4 § andra stycket&lt;br&gt;får strafföreläggande även avse&lt;br&gt;villkorlig dom eller sådan&lt;br&gt;påföljd i förening med böter. Av&lt;br&gt;5 a § framgår att ett strafföre-&lt;br&gt;läggande också får omfatta ett&lt;br&gt;enskilt anspråk som avser betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande av ordningsbot&lt;br&gt;enligt detta kapitel innebär att&lt;br&gt;den misstänkte till godkännande&lt;br&gt;omedelbart eller inom viss tid&lt;br&gt;föreläggs ett bötesstraff efter&lt;br&gt;vad som bestäms enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott förenat med egen-&lt;br&gt;doms förverkande, annan sådan&lt;br&gt;särskild rättsverkan eller sär-&lt;br&gt;skild rättsverkan i form av av-&lt;br&gt;gift enligt lagen (1994:419) om&lt;br&gt;brottsofferfond, skall också&lt;br&gt;denna föreläggas den misstänkte&lt;br&gt;till godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1412.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strafföreläggande får utfärdas&lt;br&gt;beträffande brott, för vilket&lt;br&gt;böter ingår i straffskalan, dock&lt;br&gt;inte normerade böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om strafföreläggande för&lt;br&gt;brott som har begåtts av någon&lt;br&gt;som är under arton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bötesstraff får föreläggas&lt;br&gt;genom strafföreläggande be-&lt;br&gt;träffande brott, för vilket böter&lt;br&gt;ingår i straffskalan, dock inte&lt;br&gt;normerade böter. Det finns sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om före-&lt;br&gt;läggande av bötesstraff för brott&lt;br&gt;som har begåtts av någon som&lt;br&gt;är under arton år. Bestämmelsen&lt;br&gt;i 34 kap. 1 § första stycket 2&lt;br&gt;brottsbalken är tillämplig vid&lt;br&gt;föreläggande av bötesstraff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkorlig dom eller sådan&lt;br&gt;påföljd i förening med böter får&lt;br&gt;föreläggas genom strafföre-&lt;br&gt;läggande i fall dä det är uppen-&lt;br&gt;bart att rätten skulle döma till&lt;br&gt;sådan påföljd. \hd som nu sagts&lt;br&gt;gäller dock inte beträffande&lt;br&gt;brott som har begåtts av någon&lt;br&gt;som inte har fyllt arton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftligt godkännande av&lt;br&gt;strafföreläggande får i den miss-&lt;br&gt;tänktes ställe lämnas av den som&lt;br&gt;är ombud för honom, om det till&lt;br&gt;åklagaren inges fullmakt i origi-&lt;br&gt;nal. Fullmakten skall, utöver&lt;br&gt;vad som följer av 12 kap.,&lt;br&gt;innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftligt godkännande av&lt;br&gt;strafföreläggande, som inte av-&lt;br&gt;ser villkorlig dom, får i den&lt;br&gt;misstänktes ställe lämnas av den&lt;br&gt;som är ombud för honom, om&lt;br&gt;det till åklagaren inges fullmakt&lt;br&gt;i original. Fullmakten skall, ut-&lt;br&gt;över vad som följer av 12 kap.,&lt;br&gt;innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förklaring att ombudet har rätt att godkänna strafföreläggande på&lt;br&gt;den misstänktes vägnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om det brott som godkännandet får avse, varvid skall anges&lt;br&gt;brottets art samt tid och plats för dess begående, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om den högsta bötespåföljd, den särskilda rättsverkan och&lt;br&gt;det enskilda anspråk som den misstänkte är villig att godta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sådan fullmakt getts in till åklagaren, får ombudet motta hand-&lt;br&gt;lingar i saken på den misstänktes vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1412.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1412.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill klaga på strafföreläggande skall göra detta skriftligen.&lt;br&gt;Skrivelsen skall ges in till tingsrätt som kunnat ta upp åtal for brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen skall ha kommit in &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skrivelsen skall ha kommit in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till tingsrätten inom ett år efter&lt;br&gt;det att åtgärd för verkställighet&lt;br&gt;av föreläggandet företogs hos&lt;br&gt;den misstänkte. I fråga om hand-&lt;br&gt;läggningen skall 52 kap. 2, 3&lt;br&gt;och 5-12 §§ tillämpas. Bestäm-&lt;br&gt;melse som avser hovrätt gäller&lt;br&gt;därvid i stället tingsrätten.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till tingsrätten inom ett år efter&lt;br&gt;det att åtgärd för verkställighet&lt;br&gt;av föreläggandet företogs hos&lt;br&gt;den misstänkte. Om föreläggan-&lt;br&gt;det inte avser någon annan&lt;br&gt;brottspåföljd än villkorlig dom&lt;br&gt;räknas tiden från prövotidens&lt;br&gt;början. I fråga om handlägg-&lt;br&gt;ningen skall 52 kap. 2, 3 och 5-&lt;br&gt;12 §§ tillämpas. Bestämmelse&lt;br&gt;som avser hovrätt gäller därvid i&lt;br&gt;stället tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1963:197) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt kriminalregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 7 §§ lagen (1963:197) om allmänt&lt;br&gt;kriminalregister skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skall innehålla uppgifter angående dem som av domstol i&lt;br&gt;riket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dömts till fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överlämnats till rättspsykiatrisk vård eller, om för brottet är före-&lt;br&gt;skrivet fängelse, till vård enligt lagen (1988:870) om vård av miss-&lt;br&gt;brukare i vissa fall; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ålagts förvandlingsstraff för böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har brott, för vilket dömts till skyddstillsyn eller villkorlig dom,&lt;br&gt;enligt domen begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning,&lt;br&gt;skall detta särskilt anmärkas i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I registret skall antecknas&lt;br&gt;brottet samt uppgift om verk-&lt;br&gt;ställd personutredning och om&lt;br&gt;domen eller beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\hd som sägs i första och&lt;br&gt;andra stycket gäller även dem&lt;br&gt;som förelagts villkorlig dom&lt;br&gt;enligt 48 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I registret skall antecknas&lt;br&gt;brottet samt uppgift om verk-&lt;br&gt;ställd personutredning och om&lt;br&gt;domen, beslutet eller före-&lt;br&gt;läggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift, som beträffande någon intagits i registret, skall utgå därur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om överrätt genom dom eller beslut som vunnit laga kraft, frikänt&lt;br&gt;honom för den åtalade gärningen eller ock funnit honom skyldig till&lt;br&gt;denna men icke dömt honom till påföljd, som skall antecknas i registret,&lt;br&gt;eller om hovrätt har upphävt tingsrätts beslut om förvandlingsstraff för&lt;br&gt;böter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om domstol efter resning meddelat dom eller beslut som avses i 1;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om strafföreläggande&lt;br&gt;undanröjts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när han avlidit; eller&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4. när han avlidit; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när åttio år förflutit från&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5. när åttio år förflutit från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hans födelseår. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;hans födelseår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1141.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:354.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Är 1990 tillkallades en parlamentariskt sammansatt kommitté med upp-&lt;br&gt;drag att utreda åklagarverksamheten och brottmålsförfarandet. Kom-&lt;br&gt;mittén antog namnet Åklagarutredningen -90. I juni 1992 avgav utred-&lt;br&gt;ningen betänkandet Ett reformerat åklagarväsende (SOU 1992:61).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i betänkandet tar sikte på åklagarväsendets organisation,&lt;br&gt;åklagarnas uppgifter och brottmålsförfårandet. Betänkandet har remiss-&lt;br&gt;behandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet (dnr 92-2972). Utredningens lagforslag i nu aktuell del finns i&lt;br&gt;bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av utredningens förslag har lett till lagstiftning genom&lt;br&gt;proposition (1994/95:23) Ett effektivare brottmålsförfarande&lt;br&gt;(bet.l994/95:JuU2, rskr. 1994/95:40). En sammanfattning av betän-&lt;br&gt;kandet och utredningens lagförslag i dess helhet finns i bilagor till&lt;br&gt;nämnda proposition. I det lagstiftningärendet avvisade den dåvarande&lt;br&gt;regeringen förslaget att åklagare skulle få utfärda strafföreläggande i de&lt;br&gt;fäll det är uppenbart att påföljden skall bestämmas till villkorlig dom&lt;br&gt;(a. prop. s. 98ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta ärende tar regeringen ånyo upp utredningens förslag att ge&lt;br&gt;åklagare möjlighet att förelägga påföljden villkorlig dom genom&lt;br&gt;strafföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 22 augusti 1996 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande&lt;br&gt;finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionens lagförslag följt Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 5 samt i författningskom-&lt;br&gt;mentarerna till de lagrum som Lagrådet lämnat synpunkter på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller därutöver förslag till de ändringar i lagen&lt;br&gt;(1963:197) om allmänt kriminalregister som aviserades i lagråds-&lt;br&gt;remissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ansvar for brott som hör under allmänt åtal får under vissa&lt;br&gt;villkor tas upp av åklagare genom strafföreläggande. Ett sådant innebär&lt;br&gt;att den misstänkte till godkännande föreläggs ett visst bötesstraff.&lt;br&gt;Godkännandet innebär att den misstänkte erkänner gärningen och godtar&lt;br&gt;bötesstraffet. Om föreläggandet godkänns gäller det som en lagakraft-&lt;br&gt;vunnen dom. Reglerna om strafföreläggande finns i 48 kap. rättegångs-&lt;br&gt;balken och i strafföreläggandekungörelsen (1970:60).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strafföreläggandeinstitutet tillkom år 1948. Föreläggandet fick enligt Prop. 1996/97:8&lt;br&gt;den ursprungliga lydelsen avse högst 20 dagsböter. Tillämpnings-&lt;br&gt;området för strafföreläggande har därefter vidgats i flera omgångar.&lt;br&gt;Åklagare får sedan den 1 december 1995 utfärda strafföreläggande för&lt;br&gt;alla typer av brott där böter ingår i straffskalan. Undantag gäller dock&lt;br&gt;för normerade böter. Ett föreläggande får också omfatta särskild rätts-&lt;br&gt;verkan, t.ex. egendoms förverkande, och medgivna enskilda anspråk&lt;br&gt;som avser betalningsskyldighet samt avgift enligt lagen (1994:419) om&lt;br&gt;brottsofferfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfärandet är helt skriftligt. Föreläggandet skall tecknas på formulär&lt;br&gt;som fästställs av Riksåklagaren. Åklagaren skall vid utfärdandet bedöma&lt;br&gt;vilket bötesstraff som i det enskilda fallet bör föreläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förfärandet företer likheter med de summariska process-&lt;br&gt;formerna inom civilrätten föreligger den avgörande skillnaden att åkla-&lt;br&gt;garen och den misstänkte i princip inte disponerar över själva saken.&lt;br&gt;Åklagaren skall vid bedömningen av om ett föreläggande skall utfärdas&lt;br&gt;bedöma saken på samma sätt som vid prövning av om åtal skall väckas.&lt;br&gt;Tillräckliga skäl för den misstänktes skuld måste således föreligga.&lt;br&gt;Förfärandet innefättar dock det dispositiva momentet att den misstänkte&lt;br&gt;genom sitt godkännande avstår från domstolsprövning och att avgöran-&lt;br&gt;det blir bindande för honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande sker genom att den misstänkte med sin namnunderskrift&lt;br&gt;tecknar sitt godkännande på handlingen. Också betalning kan räknas&lt;br&gt;som ett godkännande om föreläggandet inte avser annat än böter eller&lt;br&gt;böter och avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Om god-&lt;br&gt;kännande inte sker skall åtal normalt väckas. Godkännande som sker&lt;br&gt;efter det att åklagaren utfärdat stämning eller stämningsansökan är utan&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något annorlunda förhåller det sig med enskilda anspråk som alltid är&lt;br&gt;av dispositiv karaktär. Till skillnad mot straffet och särskild rättsverkan&lt;br&gt;av brott kan ett enskilt anspråk bli föremål för förhandlingar mellan&lt;br&gt;parterna. De enskilda anspråk som är aktuella vid brott för vilka&lt;br&gt;strafföreläggande kan utfärdas är normalt begränsade och uppgår sällan&lt;br&gt;till mer än något eller några tusental kronor. Strafföreläggande skall&lt;br&gt;utfärdas endast om det kan förväntas att den misstänkte kommer att&lt;br&gt;godkänna föreläggandet i dess helhet och strafföreläggandet vinner&lt;br&gt;rättskraft endast om så sker. I fråga om enskilda anspråk innebär detta,&lt;br&gt;till skillnad mot vad som gäller vid den summariska processen i civil-&lt;br&gt;rättsliga mål, att det krävs ett aktivt handlande från den som föreläggan-&lt;br&gt;det avser för att betalningsansvar skall kunna utkrävas. Möjligheten att&lt;br&gt;ta upp ett enskilt anspråk i ett strafföreläggande gäller endast för sådana&lt;br&gt;anspråk som avser betalningsskyldighet och där omständigheterna är&lt;br&gt;sådana att åklagaren enligt 22 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken&lt;br&gt;är skyldig att föra målsägandens talan. Om det enskilda anspråket i&lt;br&gt;sådana fall är stridigt utgör det hinder mot att över huvud taget utfärda&lt;br&gt;strafföreläggande på grund av brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en åklagare efter det att ett strafföreläggande har godkänts finner&lt;br&gt;att det förekommit någon uppenbar oriktighet i föreläggandet har han &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller hon möjlighet att, under vissa förutsättningar, besluta om rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt kan ett godkänt strafföreläggande angripas endast genom extra- Prop. 1996/97:8&lt;br&gt;ordinära rättsmedel. I konsekvens med att ett godkänt strafföreläggande&lt;br&gt;skall behandlas som en lagakraftvunnen dom är bestämmelserna om&lt;br&gt;resning av brottmålsdom tillämpliga även på ett sådant föreläggande. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 kap. 5 § rättegångsbalken finns vidare vissa särregler angående&lt;br&gt;extraordinär klagan över domvilla beträffande ett godkänt strafföre-&lt;br&gt;läggande. Ett sådant föreläggande skall undanröjas om godkännandet&lt;br&gt;inte kan anses som en giltig viljeförklaring eller om det vid ärendets&lt;br&gt;handläggning förekommit sådant fel, att föreläggandet bör anses&lt;br&gt;ogiltigt, eller om föreläggandet av någon annan anledning inte överens-&lt;br&gt;stämmer med lag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Vidgat utrymme för strafföreläggande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Åklagare skall få utfärda strafföreläggande&lt;br&gt;i de fall det är uppenbart att påföljden skall bestämmas till&lt;br&gt;villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkorlig dom skall inte kunna föreläggas i sådana fall då den&lt;br&gt;misstänkte var under arton år då brottet begicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag utom&lt;br&gt;så till vida att utredningen inte har föreslagit något undantag för unga&lt;br&gt;lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten&lt;br&gt;för Västra Sverige och samtliga tingsrätter som yttrat sig i frågan&lt;br&gt;avstyrker förslaget att åklagare skall få förelägga villkorlig dom. Som&lt;br&gt;skäl anges bl.a. att förslaget inte kan godtas från rättssäkerhetssynpunkt&lt;br&gt;och att det kan få negativa verkningar på den enskildes syn på allvaret&lt;br&gt;i olika lagstridiga handlingssätt. Några tillägger att det av principiella&lt;br&gt;skäl inte bör komma i fråga att överlåta den dömande makten på&lt;br&gt;åklagare för brott där påföljden inte kan stanna vid böter. Riksåklagaren&lt;br&gt;och en stor majoritet av regionåklagarmyndighetema och åklagar-&lt;br&gt;myndigheterna tillstyrker förslaget med hänvisning till de skäl som&lt;br&gt;utredningen har framfört. Domstolsverket tillstyrker med tvekan&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En effektiv användning av befintliga&lt;br&gt;resurser för brottsbekämpning förutsätter bl.a. att handläggnings-&lt;br&gt;formema i olika avseenden förenklas utan att avkall görs på rättssäker-&lt;br&gt;heten. Ett viktigt inslag i senare års reformarbete har varit att minska&lt;br&gt;belastningen på bl.a. domstolarna. Införandet och den successiva&lt;br&gt;utvidgningen av strafföreläggandeinstitutet har haft stor effekt i detta&lt;br&gt;avseende. Det stora flertalet brott beivras i dag utan domstols med-&lt;br&gt;verkan. Ett mål med reformarbetet har varit att domstolsprövningen&lt;br&gt;skall förbehållas sådana mål där parterna inte är ense eller som avser&lt;br&gt;allvarligare eller komplicerade brott. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta synsätt även i fortsättningen prägla reformarbetet beträffande Prop. 1996/97:8&lt;br&gt;domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av det tidigare reformarbetet när det gäller straff-&lt;br&gt;föreläggande är positiva. Strafföreläggande medger en snabb och&lt;br&gt;effektiv form att fastställa straff, och i vissa fall medgivna enskilda&lt;br&gt;anspråk, när den misstänkte erkänner gärningen, brottet inte är alltför&lt;br&gt;allvarligt och det inte råder någon tvekan om påföljden. Systemet har,&lt;br&gt;förutom att det innebär en effektivare användning av resurserna,&lt;br&gt;obestridliga fördelar både för den misstänkte och målsäganden.&lt;br&gt;Avgörandet kommer snabbt i både ansvarsdelen och skadeståndsfrågan.&lt;br&gt;Den misstänkte kan ta ställning till det förelagda straffet och i&lt;br&gt;förekommande fall till yrkat skadestånd och själv bedöma om det står i&lt;br&gt;rimlig proportion till gärningen. Han eller hon får direkt kännedom om&lt;br&gt;den samlade reaktionen på brottet. De berörda parterna slipper vidare&lt;br&gt;en ibland tidskrävande och kostsam inställelse vid domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I domstolarnas praxis förekommer en rad fall där påföljden regel-&lt;br&gt;mässigt bestäms till villkorlig dom, normalt i kombination med ett&lt;br&gt;bötesstraff. Under senare år har det meddelats ca 11 000 villkorliga&lt;br&gt;domar per år. Det gäller särskilt förmögenhetsbrott av begränsad om-&lt;br&gt;fattning som inte utgör återfall i brott och där gärningsmannen saknar&lt;br&gt;övervakarbehov. Som exempel på sådana brott kan nämnas stölder av&lt;br&gt;engångskaraktär, bedrägerier bestående i övertrasseringar av eget konto&lt;br&gt;och försäkringskassebedrägerier. Det rör sig inte sällan om personer&lt;br&gt;som tidigare inte är brottsbelastade men som i stundens ingivelse eller&lt;br&gt;på grund av ekonomiska svårigheter begår brott för att bättra på sin&lt;br&gt;ekonomiska ställning. Ansvarbedömningen är i dessa fall i regel&lt;br&gt;okomplicerad och påföljdsvalet ofta helt förutsebart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att åklagare skall få utfärda strafföreläggande i&lt;br&gt;de fäll det är uppenbart att påföljden skall bestämmas till villkorlig&lt;br&gt;dom. Förslaget innebär enligt regeringens mening otvivelaktigt att vissa&lt;br&gt;mål skulle kunna handläggas mer rationellt. Som några remissinstanser&lt;br&gt;påpekat måste emellertid även andra omständigheter vägas in i bedöm-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har påpekat att villkorlig dom i första hand&lt;br&gt;kommer i fråga för förstagångsforbrytare och att det ur kriminalpolitisk&lt;br&gt;synvinkel finns ett värde i att påföljden döms ut av domstol. Regeringen&lt;br&gt;delar uppfattningen att det i vissa fall kan finnas ett värde i att&lt;br&gt;lagföringen sker vid domstol. Detta gäller särskilt när det är fråga om&lt;br&gt;unga lagöverträdare. Vi återkommer strax närmare till den frågan. När&lt;br&gt;det gäller förstagångsforbrytare i allmänhet måste man enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening väga in att det föreligger en möjlighet att företa bl.a.&lt;br&gt;mål av nu aktuell karaktär till huvudförhandling utan att den tilltalade är&lt;br&gt;närvarande. Har den tilltalade inte varit närvarande vid förhandlingen är&lt;br&gt;hans eller hennes enda kontakt med domstolen stämningen, kallelsen till&lt;br&gt;förhandlingen, det skriftliga exemplaret av domen och en kortfattad&lt;br&gt;beskrivning av innebörden av påföljden villkorlig dom. I de fall domen&lt;br&gt;avkunnas i den tilltalades närvaro lämnas ofta inte någon utförligare&lt;br&gt;beskrivning av vad påföljdsvalet innebär. För den tilltalade måste&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därmed skillnaderna mellan de olika formerna för beivrandet av brottet&lt;br&gt;många gånger framstå som obetydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur kriminalpolitisk synvinkel kan det enligt regeringens mening vara&lt;br&gt;väl så viktigt att samhällets reaktion på den begångna gärningen kom-&lt;br&gt;mer i så nära anslutning som möjligt till tidpunkten för brottet. Detta&lt;br&gt;kan uppnås i större utsträckning med strafföreläggandeinstitutet än om&lt;br&gt;man måste avvakta en huvudförhandling i domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av de remissinstanser som har avstyrkt utredningens förslag har&lt;br&gt;framhållit att villkorlig dom är en påföljd på fängelsenivå och att en&lt;br&gt;möjlighet att förelägga villkorlig dom genom strafföreläggande innebär&lt;br&gt;en principiellt betydelsefull förskjutning av tyngdpunkten i rättskip-&lt;br&gt;ningen från domstolarna till åklagare. I det sammanhanget vill rege-&lt;br&gt;ringen framhålla att åklagare genom åtalsunderlåtelsereformen år 1985&lt;br&gt;(prop. 1984/85:3) gavs möjlighet att under vissa förutsättningar ge&lt;br&gt;åtalsunderlåtelse i sådana fall där det kunde antas att påföljden i hän-&lt;br&gt;delse av åtal skulle bli villkorlig dom. Åtalsunderlåtelse innebär en&lt;br&gt;sakerförklaring till brottet. Åklagaren har, kan man säga, genom be-&lt;br&gt;slutet fastlagt den misstänktes skuld. Formell möjlighet till överklagande&lt;br&gt;saknas i princip, även om en högre åklagare genom överprövning kan&lt;br&gt;pröva beslutet på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav anser regeringen att det från principiell synpunkt&lt;br&gt;inte föreligger någon större skillnad mellan åklagarnas rätt att besluta&lt;br&gt;om åtalsunderlåtelse och en rätt för åklagare att beträffande liknande&lt;br&gt;fall utfärda strafföreläggande avseende påföljden villkorlig dom. Det är&lt;br&gt;vår uppfattning att en sådan ordning inte heller innebär någon fara från&lt;br&gt;rättssäkerhetssynpunkt om reformen begränsas till fall där skuldfrågan&lt;br&gt;är okomplicerad och påföljdsvalet helt förutsebart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan givetvis finnas ett värde i att den misstänkte möter en myn-&lt;br&gt;dighetsperson i samband med lagföringen för att inskärpa allvaret i&lt;br&gt;samhällets reaktion. Som det redogjorts för ovan har domstolarnas&lt;br&gt;pedagogiska roll i detta avseende uttunnats något eftersom det är möjligt&lt;br&gt;att avgöra mål vid huvudförhandling utan att den tilltalade är när-&lt;br&gt;varande. Detta syfte kan därför enligt regeringens mening uppnås på ett&lt;br&gt;bättre sätt om åklagaren utfärdar ett strafföreläggande då påföljden&lt;br&gt;bestäms till villkorlig dom och åklagaren i dessa fall sammanträffar med&lt;br&gt;gärningsmannen. Så fungerar det redan i dag i de fall åklagare meddelat&lt;br&gt;åtalsunderlåtelse vid förväntad villkorlig dom. I dessa fall har det före-&lt;br&gt;skrivits att underrättelse om beslutet bör lämnas muntligen till den&lt;br&gt;misstänkte (4 § kungörelsen [1964:740] med föreskrifter för åklagare i&lt;br&gt;vissa brottmål). En muntlig delgivning av ett strafföreläggande medför&lt;br&gt;att åklagaren närmare kan förklara innebörden av den villkorliga&lt;br&gt;domen, inskärpa betydelsen av kravet på skötsamhet och redogöra för&lt;br&gt;risken att strängare straff kan komma att följa på brottet i händelse av&lt;br&gt;återfall. För den enskilde skulle ingripandet komma att framstå som väl&lt;br&gt;så allvarligt som en domstolsbehandling av fallet. Genom ett personligt&lt;br&gt;sammanträffande med en representant för rättsväsendet skulle också&lt;br&gt;respekten för avgörandet och rättssystemet kunna ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är inte beredd att föreslå att åklagare får utfärda&lt;br&gt;strafföreläggande i alla de fall där påföljden kan bli villkorlig dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 8&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagares möjlighet att utfärda föreläggande av villkorlig dom måste Prop. 1996/97:8&lt;br&gt;vara förenad med vissa restriktioner. Redan av de allmänna principerna&lt;br&gt;för användning av strafföreläggande följer att det inte kan bli fråga om&lt;br&gt;att förelägga villkorlig dom, om det finns ens den minsta osäkerhet när&lt;br&gt;det gäller skuldfrågan. Brottet skall relativt sett framstå som mindre&lt;br&gt;allvarligt. Några som helst tveksamheter beträffande påföljdsvalet får&lt;br&gt;inte föreligga. Krävs personutredning för att bedöma vilken påföljd som&lt;br&gt;är lämpligast för den misstänkte bör saken prövas av domstol. Det skall&lt;br&gt;således vara uppenbart att huvudpåföljden skall vara villkorlig dom.&lt;br&gt;Därutöver kan det naturligtvis vara i viss mån tveksamt om den&lt;br&gt;villkorliga domen skall förenas med ett bötesstraff. Om det med hänsyn&lt;br&gt;till domstolarnas praxis framstår som klart att ett bötesstraff också bör&lt;br&gt;utdömas bör detta inte föranleda att strafföreläggande är uteslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör åklagaren kunna avgöra om tilläggsböter&lt;br&gt;bör utgå, och storleken av ett sådant straff, lika väl som han eller hon&lt;br&gt;redan i dag har möjlighet att vid utfärdande av strafföreläggande pröva&lt;br&gt;bötesbeloppets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om unga lagöverträdare krävs begränsningar. Hand-&lt;br&gt;läggningen av ungdomsmål har reformerats under senare år (prop.&lt;br&gt;1994/95:12, bet. 1994/95:JuUl, rskr. 1994/95:39, bet. 1994/95:JuU6,&lt;br&gt;rskr. 1994/95:165; SFS 1994:1760). Reformerna har i huvudsak tagit&lt;br&gt;sikte på förfarandet vid lagföring av ungdomar under 18 år. Reformerna&lt;br&gt;har inneburit ett förbättrat samarbete mellan olika myndigheter vid&lt;br&gt;handläggningen av ungdomsmål och att snabbheten har ökat vid för-&lt;br&gt;farandet hos polis, åklagare och domstol. De nya bestämmelserna inne-&lt;br&gt;bär bl.a. att särskilt lämpade poliser och åklagare skall leda för-&lt;br&gt;undersökningen i mål med ungdomar under 18 år och att en tidsfrist för&lt;br&gt;förundersökningen skall gälla i sådana mål. För ungdomar under 18 år&lt;br&gt;gäller även särskilda regler för åklagarens möjlighet att inhämta&lt;br&gt;yttrande enligt lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brott-&lt;br&gt;mål m.m. och dennes skyldighet att inhämta yttrande från social-&lt;br&gt;nämnden. Särskilda regler för dessa ungdomar finns även när det gäller&lt;br&gt;kvarhållande, strafföreläggande, åtalsunderlåtelse, häktning och offentlig&lt;br&gt;försvarare. Vid domstolarna skall mål mot ungdomar under tjugoett år&lt;br&gt;normalt handläggas av lagfarna domare och nämndemän som med&lt;br&gt;avseende på intresse och fallenhet är särskilt lämpade för uppgiften.&lt;br&gt;Domar i dessa mål skall, om det inte finns synnerliga hinder, avkunnas&lt;br&gt;i samband med huvudförhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PåfÖljdssystemet när det gäller ungdomar är rikt differentierat och&lt;br&gt;påföljdsvalet i det enskilda fallet kan därmed vara särskilt svårt. Att den&lt;br&gt;unge får rätt påföljd är naturligtvis av yttersta vikt. De fäll där en ung&lt;br&gt;person begått ett brott för vilket straffet ligger över bötesnivån bör med&lt;br&gt;hänsyn till det som har sagts nu inte undantas den kvalificerade&lt;br&gt;prövning som domstolsaltemativet erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslogs att åklagaren skall ha möjlighet att utfärda&lt;br&gt;strafföreläggande i det fall det är uppenbart att påföljden skall bestäm-&lt;br&gt;mas till villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter. Enligt&lt;br&gt;förslaget skulle de nya reglerna inte omfatta ungdomar som var under &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 år när brottet begicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening är de invändningar och betänkligheter som Prop. 1996/97:8&lt;br&gt;remissinstanserna anfört mot utredningens förslag i allt väsentligt&lt;br&gt;fortfarande bärkraftiga. Till detta fogar Lagrådet att en rätt betydande&lt;br&gt;del av ”målgruppen” för den föreslagna reformen kommer att bestå av&lt;br&gt;lagöverträdare i åldema 18-21 år och att den därför i vissa hänseenden&lt;br&gt;även torde stå i mindre god överensstämmelse med regleringen i och&lt;br&gt;avsikterna bakom de ändringar som vidtogs år 1994 beträffande unga&lt;br&gt;lagöverträdare. Lagrådet vill likväl inte motsätta sig att förslaget läggs&lt;br&gt;till grund för lagstiftning - främst med tanke på behovet av en effektiv&lt;br&gt;användning av befintliga resurser för brottsbekämpningen samt att&lt;br&gt;ordningen ger möjlighet till snabbare reaktioner på ifrågavarande&lt;br&gt;lagöverträdelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till 1994 års reform angående unga lagöverträdare var att&lt;br&gt;lagföring av ungdomar ansågs ställa särskilda krav på förfärandet och&lt;br&gt;på dem som hanterar det. Dessa krav gör sig i högre grad gällande&lt;br&gt;beträffande den yngsta kategorin; 15-18 åringarna och tyngdpunkten i&lt;br&gt;1994 års reform låg därför på ungdomar under 18 år. Bedömningen av&lt;br&gt;frågor om påföljd är också mer grannlaga för dem som inte har fyllt 18&lt;br&gt;år än för den äldre kategorin. Regeringen vidhåller därför sitt förslag att&lt;br&gt;undantaget från reformen bör begränsas till att gälla ungdomar under 18&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt följer regeringen utredningens förslag och föreslår att det bör&lt;br&gt;införas en möjlighet för åklagare att utfärda strafföreläggande i de fall&lt;br&gt;det är uppenbart att påföljden skall bestämmas till villkorlig dom eller&lt;br&gt;sådan påföljd i förening med böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka lagändringar krävs?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen kräver ändringar i 48 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbalken.&lt;br&gt;Enligt samma kapitels 10 § får ett skriftligt godkännande av&lt;br&gt;strafföreläggande i den misstänktes ställe lämnas av ett befullmäktigat&lt;br&gt;ombud. Mot bakgrund av den vikt som regeringen lägger vid ett per-&lt;br&gt;sonligt sammanträffande med åklagare när påföljden i ett strafföre-&lt;br&gt;läggande bestäms till villkorlig dom bör - som utredningen föreslagit -&lt;br&gt;ett föreläggande som innefattar villkorlig dom inte kunna godkännas&lt;br&gt;genom ett befullmäktigat ombud. Paragrafen bör ändras i enlighet med&lt;br&gt;det sagda. Regeringen godtar Lagrådets förslag att reglera undantaget&lt;br&gt;för ungdomar under 18 år i 48 kap. 4 § rättegångsbalken i stället för i&lt;br&gt;lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Ett för-&lt;br&gt;tydligande bör också göras i 59 kap. 7 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är hur regler som gör det möjligt för åklagaren att&lt;br&gt;bestämma påföljden till villkorlig dom förhåller sig till reglerna i&lt;br&gt;27 kap. brottsbalken om villkorlig dom och reglerna i 34 kap. brotts-&lt;br&gt;balken om sammanträffande av brott och förändring av påföljd och om&lt;br&gt;det krävs några ändringar i dessa regler. Både Riksdagens ombudsmän,&lt;br&gt;som avstyrker reformen, och Riksåklagaren, som tillstyrker reformen,&lt;br&gt;har efterlyst överväganden i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att ett godkänt strafföreläggande gäller som en laga- Prop. 1996/97:8&lt;br&gt;kraftvunnen dom (48 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken) krävs&lt;br&gt;inga justeringar i 27 kap. 3 § brottsbalken om utgångspunkten för&lt;br&gt;prövotidens beräkning; den kommer att räknas från den dag straff-&lt;br&gt;föreläggandet godkändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen redovisades en analys av i vad mån olika&lt;br&gt;bestämmelser i de akuella kapitlen i brottsbalken bör vara tillämpliga&lt;br&gt;när påföljden villkorlig dom döms ut genom strafföreläggande. Det&lt;br&gt;konstaterades också att några lagändringar inte krävdes i denna del,&lt;br&gt;bl.a. med hänvisning till att vissa av bestämmelserna enligt sin orda-&lt;br&gt;lydelse endast riktade sig till rätten. Enligt Lagrådet kan förekomsten&lt;br&gt;av ordet ”rätten” inte tilläggas denna innebörd. Med den föreslagna&lt;br&gt;utvidgningen av tillämpningsområdet för strafföreläggande finns enligt&lt;br&gt;Lagrådet, med nuvarande lydelse av 34 kap. 1 § första stycket 2 brotts-&lt;br&gt;balken, en möjlighet för åklagaren att förelägga villkorlig dom som sär-&lt;br&gt;skild påföljd. Enligt Lagrådet bör 48 kap. 4 § andra stycket komplette-&lt;br&gt;ras om avsikten är att strafföreläggande skall vara uteslutet i denna&lt;br&gt;situation. Enligt Lagrådets mening saknas det dock - mot bakgrund av&lt;br&gt;kravet på att påföljdsvalet skall vara självklart - egentlig anledning att&lt;br&gt;särreglera den angivna situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer med Lagrådet i så måtto att förekomsten av&lt;br&gt;ordet ”rätten” i bestämmelsen inte i sig utesluter att reglerna skulle&lt;br&gt;kunna vara tillämpliga vid strafföreläggande. Reglerna i brottsbalken 27&lt;br&gt;kap. om villkorlig dom och i 34 kap. om sammanträffande av brott och&lt;br&gt;förändring av påföljd är såväl av materiellt slag som handlingsregler&lt;br&gt;som riktar sig till rätten och det torde ofta vara en tillfällighet om en&lt;br&gt;bestämmelse har formulerats som en materiell regel eller som en regel&lt;br&gt;som anger vad rätten får göra. Skälet till detta är naturligvis att straff-&lt;br&gt;processen bygger på att ansvar och påföljd utdöms av domstol. För att&lt;br&gt;åklagare skall kunna döma till påföljd krävs uttryckliga regler om detta.&lt;br&gt;Eftersom dessa regler utgör undantag från huvudregeln att påföljd skall&lt;br&gt;utdömas av domstol begränsas åklagarens handlingsutrymme av hur den&lt;br&gt;aktuella regeln har formulerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om krav på skötsamhet m.m. vid villkorlig dom och som&lt;br&gt;riktar sig till den dömde, t.ex. 27 kap. 4 § och 27 kap. 5 § första&lt;br&gt;meningen brottsbalken gäller naturligtvis oavsett om den villkorliga&lt;br&gt;domen har dömts ut av domstol eller av åklagare. Den möjlighet som&lt;br&gt;enligt 27 kap. 5 § andra meningen finns att meddela föreskrifter om när&lt;br&gt;och hur den dömde skall fullgöra sin skadeståndsskyldighet bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte kunna tillämpas av åklagare; om åklagaren&lt;br&gt;anser att sådana föreskrifter är nödvändiga bör han avstå från att utfärda&lt;br&gt;strafföreläggande och i stället väcka åtal. Det krävs inga särskilda&lt;br&gt;regler om att åklagaren inte får meddela sådana föreskrifter vid&lt;br&gt;strafföreläggande. Att åklagaren inte har sådan behörighet framgår i&lt;br&gt;stället av den ändring vi föreslår i 48 kap. 4 § rättegångsbalken. Vårt&lt;br&gt;förslag innehåller således inget bemyndigande för åklagaren att meddela&lt;br&gt;sådana föreskrifter. Eftersom strafföreläggande endast kan omfatta&lt;br&gt;medgivna enskilda anspråk som avser betalningsskyldighet blir det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aldrig aktuellt att vid strafföreläggande tillämpa 27 kap. 5 § andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket som innebär att föreskrifter kan meddelas om att den dömde Prop. 1996/97:8&lt;br&gt;skall biträda den skadelidande med visst arbete. Bestämmelserna i&lt;br&gt;27 kap. 5 § kommer således även i fortsättningen att kunna tillämpas&lt;br&gt;endast i de fall åtal har väckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har godkänt ett strafföreläggande, där påföljden bestämts&lt;br&gt;till villkorlig dom, har begått annat brott före godkännandet eller begår&lt;br&gt;nytt brott efter godkännandet skall åklagaren väcka åtal och rätten har&lt;br&gt;att tillämpa 34 kap. 1 § brottsbalken på samma sätt som i dag. Rätten&lt;br&gt;kan således förordna att den villkorliga domen skall avse även andra&lt;br&gt;brott (första punkten) eller undanröja den villkorliga domen och bestäm-&lt;br&gt;ma annan påföljd för brotten (tredje punkten). Vi vill med anledning av&lt;br&gt;synpunkter som framförts under remissbehandlingen framhålla att det i&lt;br&gt;det sistnämnda fallet inte blir fråga om att undanröja själva strafföre-&lt;br&gt;läggandet. Det är den villkorliga domen som undanröjs. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i 34 kap. 1 § första stycket 1 och 3 kan således aldrig bli aktuella&lt;br&gt;att tillämpa vid strafföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som ovan anförts om förhållandet mellan&lt;br&gt;åklagarens behörighet och bestämmelserna i 27 kap. och 34 kap. brotts-&lt;br&gt;balken måste, enligt regeringens mening, åklagaren ges ett uttryckligt&lt;br&gt;lagstöd för att bestämmelsen i 34 kap. 1 § första stycket 2 brottsbalken&lt;br&gt;om sammanträffande av brott sklall få tillämpas vid strafföreläggande.&lt;br&gt;Eftersom det ställs krav på att det skall vara uppenbart att påföljden&lt;br&gt;skall bestämmas villkorlig dom för att strafföreläggandeinstitutet skall&lt;br&gt;kunna användas bör det, som Lagrådet är inne på, inte bli aktuellt för&lt;br&gt;åklagaren att tillämpa 34 kap. 1 § första stycket 2 brottsbalken och före-&lt;br&gt;lägga villkorlig dom som särskild påföljd. Det kan helt enkelt aldrig&lt;br&gt;vara uppenbart att påföljden skall bestämmas till villkorlig dom under&lt;br&gt;pågående verkställighet av en tidigare dom på fängelse eller skydds-&lt;br&gt;tillsyn eller under löpande prövotid för villkorlig dom. Bestämmelsen&lt;br&gt;bör därför inte kunna tillämpas vid sådana situationer. Lagtekniskt&lt;br&gt;utesluts möjligheterna för åklagaren att tillämpa 34 kap. 1 § första styc-&lt;br&gt;ket 2 brottsbalken vid föreläggande av villkorlig dom genom att den nya&lt;br&gt;reglering vi föreslår i 48 kap. 4 § rättegångsbalken inte innehåller en&lt;br&gt;hänvisning till den aktuella bestämmelsen. Enligt vad regeringen erfarit&lt;br&gt;förekommer i dag att åklagare, med uttrycklig eller underföstådd hän-&lt;br&gt;visning till 34 kap. 1 § första stycket 2 brottsbalken, förelägger bötes-&lt;br&gt;straff genom strafföreläggande i sådana fall. För att klargöra att denna&lt;br&gt;bestämmelse även fortsättningsvis skall kunna användas vid föreläggan-&lt;br&gt;de av böter föreslår vi att det för detta fåll införs en hänvisning till den&lt;br&gt;aktuella bestämmelsen i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även villkorlig dom som åläggs genom strafföreläggande måste&lt;br&gt;givetvis antecknas i kriminalregistret. Detta föranleder ändringar i lagen&lt;br&gt;(1963:197) om allmänt kriminalregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strafföreläggandets rättskraft m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett godkänt strafföreläggande gäller enligt 48 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken som en lagakraftvunnen dom. Den förelagde kan efter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkännande inte angripa föreläggandet på annat sätt än genom extra- Prop. 1996/97:8&lt;br&gt;ordinära rättsmedel. När strafföreläggandeinstitutet utvidgades senast,&lt;br&gt;vilket bl.a. innebar att ett föreläggande också kan omfatta enskilda an-&lt;br&gt;språk som avser betalningsskyldighet, fänn man att då gällande rätts-&lt;br&gt;kraftsregler inte behövde ändras (prop. 1994/95:23 s. 103 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga är nu närmast om ett föreläggande av villkorlig dom bör kunna&lt;br&gt;angripas på andra sätt än genom extraordinära rättsmedel. Med hänsyn&lt;br&gt;till att de brott som det nu är fråga om är något allvarligare än de som&lt;br&gt;tidigare har kunnat straffÖreläggas kan det ifrågasättas om den förelagde&lt;br&gt;bör ges möjlighet att, även om han eller hon godkänt ett föreläggande,&lt;br&gt;få sin sak prövad i domstol. Vad som enligt utredningen därvid skulle&lt;br&gt;kunna komma i fråga är att förena ett godkännande med en rätt att inom&lt;br&gt;en begränsad tid begära återvinning av saken. Det skulle innebära att&lt;br&gt;föreläggandet rivs upp i sin helhet om återvinning begärs. Mot en sådan&lt;br&gt;möjlighet talar att ett föreläggande bara skall ges då påföljdsvalet&lt;br&gt;framstår som uppenbart. Möjligheten att godkänna ett föreläggande kan&lt;br&gt;vidare jämföras med rätten för den som dömts till fängelse att avstå från&lt;br&gt;överklaganderätten genom nöjdförklaring. Om en särbehandling skulle&lt;br&gt;ske av de strafförelägganden som avser villkorlig dom skulle systemet&lt;br&gt;bli komplicerat och svåröverskådligt för den enskilde, eftersom olika&lt;br&gt;ändringsgrunder skulle gälla för olika påföljder. Mot bakgrund härav&lt;br&gt;gör regeringen samma bedömning som den som utredningen stannat för,&lt;br&gt;dvs. att ett godkänt strafföreläggande även avseende villkorlig dom skall&lt;br&gt;vinna laga kraft enligt de regler som i dag generellt gäller för&lt;br&gt;strafföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att strafföreläggandet i rättskraftshänseende även&lt;br&gt;fortsättningsvis bör ses som en helhet. Det gäller oavsett vilken påföljd&lt;br&gt;som valts och även om föreläggandet är förenat med enskilt anspråk.&lt;br&gt;Har föreläggandet bestritts i någon del måste således hela saken&lt;br&gt;underställas domstol. Ett strafföreläggande kan därigenom inte vinna&lt;br&gt;laga kraft endast i en viss del.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under den senaste tioårsperioden har det utdömts ca 11 000 villkorliga&lt;br&gt;domar per år. Enligt uppgifter som Justitiedepartementet har inhämtat är&lt;br&gt;drygt hälften av de mål där villkorlig dom har utdömts som huvud-&lt;br&gt;påföljd erkända. Om åldersgruppen 15-18 år undantas, återstår något&lt;br&gt;mindre än hälften av de villkorliga domarna. Det är orealistiskt att anta&lt;br&gt;att samtliga i dag erkända brott som leder till villkorliga domar skulle&lt;br&gt;kunna straffÖreläggas. Åklagaren skall ju endast utfärda ett strafföre-&lt;br&gt;läggande i fall där det är uppenbart att påföljden skall bestämmas till&lt;br&gt;villkorlig dom. Ett försiktigt antagande är att ca hälften av de erkända&lt;br&gt;fallen skulle kunna straffÖreläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till kostnaden för ett brottmål i domstol - kostnaden per&lt;br&gt;mål har då rensats från diverse fasta kostnader för domstolen, såsom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administrations- och lokalkostnader - kan besparingen för domstols- Prop. 1996/97:8&lt;br&gt;väsendet uppskattas till drygt 12 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det merarbete som reformen innebär för åklagarna uppvägs enligt&lt;br&gt;regeringens mening av att åklagarna slipper inställa sig i rätten. För&lt;br&gt;åklagarväsendet blir reformen således kostnadsneutral, bortsett från en&lt;br&gt;engångskostnad på ca 1 miljon kronor för att anpassa befintliga ADB-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Rikspolisstyrelsen beräknas en engångskostnad på ca 1 miljon&lt;br&gt;kronor uppstå för anpassning av dess ADB-system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kan reformen beräknas spara ca 10 miljoner kronor&lt;br&gt;under det första året och därefter ca 12 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom åklagarväsendet och vid Rikspolisstyrelsen sker sedan maj 1995&lt;br&gt;hanteringen av strafförelägganden med hjälp av automatisk data-&lt;br&gt;behandling. Inom åklagarväsendet utarbetas för närvarande ett nytt&lt;br&gt;ADB-baserat strafföreläggandesystem som planeras vara färdigt för att&lt;br&gt;kunna tas i bruk senast den 1 januari 1998. För att även strafföre-&lt;br&gt;lägganden av villkorlig dom skall kunna hanteras krävs att befintliga&lt;br&gt;system i viss mån programmeras om och att det nya ADB-systemet&lt;br&gt;anpassas till den föreslagna utvidgningen. Enligt vad Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet har inhämtat från Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen kan en&lt;br&gt;omprogrammering av befintliga system vara avslutad tidigast vid halv-&lt;br&gt;årsskiftet 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, som bedömer att den föreslagna reformen är angelägen,&lt;br&gt;anser att det nuvarande ADB-systemet bör anpassas till den föreslagna&lt;br&gt;utvidgningen av strafföreläggandeinstitutet så snart som möjligt och att&lt;br&gt;reformens ikraftträdande därför inte bör avvakta att det nya ADB-&lt;br&gt;systemet kan tas i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de nya reglerna inte bör träda i kraft förrän nödvändiga&lt;br&gt;omprogrammeringar genomförts av åklagarnas och polisens ADB-&lt;br&gt;baserade strafförelägganderutiner föreslås lagändringarna träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;8.1 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår vad som kan tas upp i ett föreläggande enligt 48&lt;br&gt;kap. Paragrafen har redigerats om och kompletterats med en upplysning&lt;br&gt;om att även en villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan tas upp i ett strafföreläggande. I enlighet med Lagrådets förslag har Prop. 1996/97:8&lt;br&gt;kompletteringen utformats så att den refererar till förutsättningarna i 48&lt;br&gt;kap. 4 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har formulerats om för att endast omfatta&lt;br&gt;föreläggande av bötesstraff och utökats med paragrafens tidigare andra&lt;br&gt;stycke, eftersom det endast är för bötesfallen som hänvisningen till&lt;br&gt;lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare&lt;br&gt;blir aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har dessutom införts en bestämmelse som reglerar att&lt;br&gt;åklagaren kan förelägga böter som särskild påföljd enligt 34 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 2 brottsbalken. Någon motsvarande reglering finns inte&lt;br&gt;beträffande föreläggande av villkorlig dom, vilket utesluter att strafföre-&lt;br&gt;läggande av villkorlig dom kan användas vid sådana situationer som&lt;br&gt;avses i 34 kap. 1 § första stycket 2 brottsbalken. När sådana situationer&lt;br&gt;blir aktuella skall frågorna alltid avgöras av domstol. Frågan har även&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag. Av styckets första mening framgår att åklagarens möjlighet att&lt;br&gt;förelägga villkorlig dom förutsätter att han eller hon gör den bedöm-&lt;br&gt;ningen att rätten uppenbarligen skulle vid ett åtal välja ett sådant&lt;br&gt;påföljdsaltemativ; det är alltså frågan om ett hypotetiskt prov från&lt;br&gt;åklagarens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid straffmätning och val av påföljd skall enligt 29 kap. 5 § och&lt;br&gt;30 kap. 4 § brottsbalken viss hänsyn tas till omständigheter vid sidan av&lt;br&gt;brottets straffvärde, såsom att den tilltalade kan komma att drabbas av&lt;br&gt;avskedande eller andra konsekvenser för hans eller hennes yrkes-&lt;br&gt;utövning. När sådana omständigheter föreligger bör, om inte påföljds-&lt;br&gt;bestämningen ändå framstår som uppenbar, målet underställas domstols&lt;br&gt;prövning. För frågan när ett fall skall anses uppenbart, se även avsnitt&lt;br&gt;5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall målet även omfattar enskilda anspråk och det enskilda&lt;br&gt;anspråket är tvistigt utgör även detta hinder mot att över huvud taget&lt;br&gt;utfärda strafföreläggande på grund av brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra styckets andra mening framgår förbudet mot att använda&lt;br&gt;strafföreläggande avseende villkorlig dom om den misstänkte inte har&lt;br&gt;fyllt 18 år vid tiden för det brott han eller hon misstänkts för. De&lt;br&gt;närmare skälen för att undanta ungdomar som inte fyllt 18 år från&lt;br&gt;åklagares möjlighet att utfärda strafföreläggande för villkorlig dom&lt;br&gt;framgår av avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att åldersgränsen har knutits till tidpunkten för brottet&lt;br&gt;medför det att även ungdomar som efter brottet men före lagföringen&lt;br&gt;hunnit fylla 18 år undantas från åklagarens möjligheter att utfärda&lt;br&gt;strafföreläggande med påföljden villkorlig dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke första meningen har ett tillägg gjorts som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär att paragrafens bestämmelse om godkännande genom ombud&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är tillämplig i de fall föreläggandet avser villkorlig dom eller sådan Prop. 1996/97:8&lt;br&gt;påföljd i förening med böter. Paragrafen behåller således sitt nuvarande&lt;br&gt;tillämpningsområde. Frågan har även behandlats i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafens andra stycke har för tydlighets skull ett tillägg gjorts så att&lt;br&gt;prövotidens inledande kan jämställas med att en åtgärd för verkställighet&lt;br&gt;företas hos den misstänkte. Tillägget avser endast sådana fall då&lt;br&gt;strafföreläggandet inte avser någon annan brottspåföljd än villkorlig&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1963:197) om&lt;br&gt;allmänt kriminalregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första och andra stycke avser för närvarande endast&lt;br&gt;avgörande av domstol. För att klargöra att även villkorlig dom som har&lt;br&gt;ålagts genom strafföreläggande skall antecknas i kriminalregistret har i&lt;br&gt;ett nytt tredje stycke därför föreskrivits att bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra stycket skall gälla även för villkorlig dom som har förelagts med&lt;br&gt;stöd av 48 kap. rättegångsbalken. Även paragrafens sista stycke har&lt;br&gt;ändrats för att omfatta en sådan påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande övriga paragrafer, förutom 7 §, har några ändringar inte&lt;br&gt;ansetts påkallade. Vad särskilt gäller 3 § kan nämnas att denna blir&lt;br&gt;direkt tillämplig på villkorlig dom som har meddelats genom strafföre-&lt;br&gt;läggande i och med att ett godkänt strafföreläggande gäller som en&lt;br&gt;lagakraftvunnen dom (48 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kompletterats med en ny punkt för att omfatta också&lt;br&gt;sådana fall då ett godkänt strafföreläggande har undanröjts av domstol&lt;br&gt;med stöd av bestämmelserna i 59 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över de remissinstanser som har yttrat Prop. 1996/97:8&lt;br&gt;sig över betänkandet Ett reformerat åklagarväsende Bilaga 1&lt;br&gt;(1992:61)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av Riksdagens om-&lt;br&gt;budsmän, Justiftekanslem, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen, Överbefälhavaren, Försvarets civilförvaltning, Kustbevak-&lt;br&gt;ningen, Vägverket, Trafiksäkerhetsverket, Sjöfartsverket, Statskontoret,&lt;br&gt;General tullstyrelsen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Statens&lt;br&gt;invandrarverk, Konsumentverket, Svea hovrätt, Hovrätten för Västra&lt;br&gt;Sverige, Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt, Jönköpings tingsrätt,&lt;br&gt;Göteborgs tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten&lt;br&gt;i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Statsåklagarmyndigheten for&lt;br&gt;speciella mål, Regionåklagarmyndigheten i Stockholm, Regionåklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Linköping, Regionåklagarmyndigheten i Jönköping,&lt;br&gt;Regionåklagarmyndigheten i Kalmar, Regionåklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Malmö, Regionåklagarmyndigheten i Göteborg, Regionåklagarmyndig-&lt;br&gt;heten i Vänersborg, Regionåklagarmyndigheten i Karlstad, Region-&lt;br&gt;åklagarmyndigheten i Västerås, Regionåklagarmyndigheten i Gävle,&lt;br&gt;Regionåklagarmyndigheten i Härnösand, Regionåklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Umeå, Regionåklagarmyndigheten i Luleå, Åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Alingsås, Åklagarmyndigheten i Arvika, Åklagarmyndigheten i Avesta,&lt;br&gt;Åklagarmyndigheten i Boden, Åklagarmyndigheten i Bollnäs, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Borlänge, Åklagarmyndigheten i Borås, Åklagarmyndig-&lt;br&gt;heten i Danderyd, Åklagarmyndigheten i Eksjö, Åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Enköping, Åklagarmyndigheten i Eskilstuna, Åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Eslöv, Åklagarmyndigheten i Falun, Åklagarmyndigheten i Gällivare,&lt;br&gt;Åklagarmyndigheten i Gävle, Åklagarmyndigheten i Göteborg, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Hallsberg, Åklagarmyndigheten i Halmstad, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Handen, Åklagarmyndigheten i Haparanda, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Helsingborg, Åklagarmyndigheten i Huddinge, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Hudiksvall, Åklagarmyndigheten i Härnösand, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Hässleholm, Åklagarmyndigheten i Jönköping, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Kalmar, Åklagarmyndigheten i Karlshamn, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Karlskoga, Åklagarmyndigheten i Karlskrona, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Karlstad, Åklagarmyndigheten i Katrineholm, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Kiruna, Åklagarmyndigheten i Kristianstad, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Kristinehamn, Åklagarmyndigheten i Kungälv, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Köping, Åklagarmyndigheten i Landskrona, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Lidköping, Åklagarmyndigheten i Lindesberg, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Linköping, Åklagarmyndigheten i Ludvika, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Luleå, Åklagarmyndigheten i Lund, Åklagarmyndigheten&lt;br&gt;i Lycksele, Åklagarmyndigheten i Malmö, Åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Mariestad, Åklagarmyndigheten i Mora, Åklagarmyndigheten i Motala,&lt;br&gt;Åklagarmyndigheten i Mölndal, Åklagarmyndigheten i Nacka, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Norrköping, Åklagarmyndigheten i Norrtälje, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Nyköping, Åklagarmyndigheten i Oskarshamn, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Piteå, Åklagarmyndigheten i Sala, Åklagarmyndigheten i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sandviken, Åklagarmyndigheten i Simrishamn, Åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Skellefteå, Åklagarmyndigheten i Skövde, Åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Sollefteå, Åklagarmyndigheten i Sollentuna, Åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Solna, Åklagarmyndigheten i Stockholm, Åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Sundsvall, &amp;nbsp;Åklagarmyndigheten&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sunne,&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åklagarmyndigheten&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södertälje, &amp;nbsp;Åklagarmyndigheten&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tierp,&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åklagarmyndigheten&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trelleborg, Åklagarmyndigheten i Trollhättan, Åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Uddevalla, &amp;nbsp;Åklagarmyndigheten&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&amp;nbsp;&amp;nbsp;Umeå,&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åklagarmyndigheten&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala, Åklagarmyndigheten i Varberg, Åklagarmyndigheten i Visby,&lt;br&gt;Åklagarmyndigheten i Vänersborg, Åklagarmyndigheten i Värnamo,&lt;br&gt;Åklagarmyndigheten i Västervik, Åklagarmyndigheten i Västerås, Åkla-&lt;br&gt;garmyndigheten i Växjö, Åklagarmyndigheten i Ystad, Åklagarmyndig-&lt;br&gt;heten i Ängelholm, Åklagarmyndigheten i Örebro, Åklagarmyndigheten&lt;br&gt;i Örnsköldsvik, Åklagarmyndigheten i Östersund, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län (länspolismästaren), Länsstyrelsen i Uppsala län&lt;br&gt;(länspolismästaren), Länsstyrelsen i Älvsborgs län (länspolismästaren),&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Värmlands län (länspolismästaren), Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västerbottens län (länspolismästaren), Länsstyrelsen i Västemorrlands&lt;br&gt;län (länspolismästaren), Polismyndigheten i Nyköping, Polismyndig-&lt;br&gt;heten i Helsingborg, Polismyndigheten i Ystad, Polismyndigheten i&lt;br&gt;Kalmar, Polismyndigheten i Gävle, Polismyndigheten i Haparanda,&lt;br&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges domareförbund, Föreningen Sveriges åklagare, Föreningen&lt;br&gt;Sveriges polischefer, Stockholms kommun, Malmö kommun, Göteborgs&lt;br&gt;kommun, Svenska Kommunförbundet, Småkom, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation, Centralorganisationen SACO/SR, Statstjänsteman-&lt;br&gt;naförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Sparbanksgruppen AB, Finansbolagens förening, Nämndemännens&lt;br&gt;riksförbund, Föreningen Sveriges kommunala parkeringsbolag, Sveriges&lt;br&gt;privata parkeringsövervakningsföretag, Svenska Kennelklubben och&lt;br&gt;Svenska jägareförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslaget i betänkandet Ett reformerat&lt;br&gt;åklagarväsende&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 48 kap. rättegångsbalken skall ha nedan&lt;br&gt;angivna lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 Kap. Om strafföreläggande&lt;br&gt;och föreläggande av ordnings-&lt;br&gt;bot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om ansvar för brott,&lt;br&gt;som hör under allmänt åtal, får&lt;br&gt;under de villkor som föreskrivas&lt;br&gt;i detta kapitel upptagas av&lt;br&gt;åklagare och av polisman&lt;br&gt;genom föreläggande av ord-&lt;br&gt;ningsbot. Föreläggande som nu&lt;br&gt;nämnts träder i stället för åtal i&lt;br&gt;den utsträckning som framgår av&lt;br&gt;3§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter angående&lt;br&gt;tillämpningen av detta kapitel&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller av&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande enligt detta&lt;br&gt;kapitel innebär att den miss-&lt;br&gt;tänkte till godkännande omedel-&lt;br&gt;bart eller inom viss tid före-&lt;br&gt;lägges ett bötesstraff, fastställt&lt;br&gt;vid strafförelägande efter vad&lt;br&gt;åklagaren anser brottet förskylla&lt;br&gt;och vid föreläggande av&lt;br&gt;ordningsbot efter vad som&lt;br&gt;bestäms enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott förenat med egen-&lt;br&gt;doms förverkande eller annan&lt;br&gt;sådan särskild rättsverkan, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 Kap. Om föreläggande av&lt;br&gt;påföljd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ansvar för brott,&lt;br&gt;som hör under allmänt åtal, för&lt;br&gt;under de villkor som föreskrivs i&lt;br&gt;detta kapitel tas upp av åklagare&lt;br&gt;och polis genom föreläggande&lt;br&gt;av påföljd. Ett sådant före-&lt;br&gt;läggande ersätter åtal i den ut-&lt;br&gt;sträckning som framgår av 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter angående&lt;br&gt;tillämpningen av detta kapitel&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller av&lt;br&gt;myndighet som regerignen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande av påföljd får&lt;br&gt;utfördas beträffande brott som&lt;br&gt;förskyller böter (bötesföre-&lt;br&gt;läggande). Föreläggande får&lt;br&gt;också utfördas i fall då det är&lt;br&gt;uppenbart att påföljden ska&lt;br&gt;bestämmas till villkorlig dom&lt;br&gt;eller sådan påföljd i förening&lt;br&gt;med böter (föreläggande av&lt;br&gt;villkorlig dom).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också denna föreläggas den&lt;br&gt;misstänkte till godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föreläggande enligt denna&lt;br&gt;kapitel utfärdats till godkän-&lt;br&gt;nande inom viss tid, får fråga&lt;br&gt;om ansvar för brottet ej upp-&lt;br&gt;tagas på nytt förrän denna tid&lt;br&gt;utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föreläggande godkänts,&lt;br&gt;gäller det som dom vilken har&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strafföreläggande får utfördas&lt;br&gt;beträffande brott, för vilket ej&lt;br&gt;stadgas svårare straff än böter,&lt;br&gt;dock ej normerade böter, och&lt;br&gt;beträffande brott, för vilket&lt;br&gt;stadgas dagsböter eller fängelse&lt;br&gt;i högst sex månader. Om dags-&lt;br&gt;böter skall användas som påföljd&lt;br&gt;för brottet, få dock strafföre-&lt;br&gt;läggande utfärdas endast när&lt;br&gt;brottet ensamt eller tillsammans&lt;br&gt;med annat sådant brott som nu&lt;br&gt;har nämnts förskyller högst&lt;br&gt;etthundra dagsböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om strafföreläggande för&lt;br&gt;brott som begåtts av någon som&lt;br&gt;är under arton är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bötesföreläggande och före-&lt;br&gt;läggande av villkorlig dom&lt;br&gt;innebär att den misstänkte för&lt;br&gt;godkännande antingen omedel-&lt;br&gt;bart eller inom viss tid föreläggs&lt;br&gt;frågan om ansvar och påföljd&lt;br&gt;för brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brottet förenat med för-&lt;br&gt;verkande av egendom eller&lt;br&gt;någon annan sådan särskild&lt;br&gt;rättsverkan, skall också denna&lt;br&gt;föreläggas den misstänkte för&lt;br&gt;godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har målsäganden förklarat att&lt;br&gt;han ämnar föra talan om enskilt&lt;br&gt;anspråk och är omständigheter-&lt;br&gt;na sådana att det åligger&lt;br&gt;åklagaren att enligt 22 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket utföra målsägan-&lt;br&gt;dens talan, skall också det&lt;br&gt;enskilda anspråket föreläggas&lt;br&gt;den misstänkte för godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föreläggandet utfärdats&lt;br&gt;förgodkännande inom viss tid,&lt;br&gt;får en fråga som omfattas av&lt;br&gt;föreläggandet inte tas upp på&lt;br&gt;nytt förrän den tiden gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föreläggandet godkänts,&lt;br&gt;gäller det som en lagakraft-&lt;br&gt;vunnen dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strafföreläggande får inte&lt;br&gt;utfärdas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förutsättningar för allmänt&lt;br&gt;åtal inte föreligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om i föreläggandet inte tas&lt;br&gt;upp alla brott av den miss-&lt;br&gt;tänkte, vilka enligt åklagarens&lt;br&gt;vetskap föreligger till bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om målsäganden förklarat, att&lt;br&gt;han ämnar föra talan om enskilt&lt;br&gt;anspråk i anledning av brottet,&lt;br&gt;eller begärt, att åtal skall&lt;br&gt;väckas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om talan om företagsbot skall&lt;br&gt;föras i anledning av brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strafföreläggande avfattas&lt;br&gt;skriftligen och undertecknas av&lt;br&gt;åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den misstänkte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. brottet med angivande av&lt;br&gt;tid och plats för dess begående&lt;br&gt;samt övriga omständigheter som&lt;br&gt;behövs för att känneteckna det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det eller de lagrum som äro&lt;br&gt;tillämpli ga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det straff och den särskilda&lt;br&gt;rättsverkan, som förelägas den&lt;br&gt;misstänkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdas strafföreläggande till&lt;br&gt;godkännande inom viss tid, skall&lt;br&gt;den misstänkte genom anteck-&lt;br&gt;ning i föreläggandet eller på&lt;br&gt;annat sätt givas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande får utfärdas av&lt;br&gt;åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bötesföreläggande för brott&lt;br&gt;som förskyller penningböter och&lt;br&gt;för vilka bötesbeloppet bestämts&lt;br&gt;på sätt som anges i 6 § får&lt;br&gt;utfärdas också av polisman.&lt;br&gt;Beträffande sådana brott får&lt;br&gt;regeringen förordna att före-&lt;br&gt;läggande får utfärdas också av&lt;br&gt;tjänsteman vid en annan&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har målsäganden framställt&lt;br&gt;enskilt anspråk på grund av&lt;br&gt;brottet, får föreläggande ut-&lt;br&gt;färdas endast av åklagare. Åven&lt;br&gt;i annat fall skall, när om-&lt;br&gt;ständigheterna är sådana att&lt;br&gt;beslut i saken bör ankomma på&lt;br&gt;åklagare, frågan om utfärdande&lt;br&gt;av föreläggande överlämnas till&lt;br&gt;åklagaren för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren väljer i samtåd&lt;br&gt;med rikspolisstyrelsen ut de&lt;br&gt;brott, för vilka polisman eller&lt;br&gt;annan tjänsteman skall få&lt;br&gt;utfärda bötesföreläggande enligt&lt;br&gt;5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren bestämmer för&lt;br&gt;de olika brotten de belopp som&lt;br&gt;skall anges i förelägandet. Där-&lt;br&gt;vid anges även grunderna för&lt;br&gt;beräkning av gemensamt straff&lt;br&gt;för flera brott. Om särskilda&lt;br&gt;skäl föreligger, får riksåklaga-&lt;br&gt;ren uppdra åt en statsåklagare&lt;br&gt;att bestämma bötesbeloppets&lt;br&gt;storlek i fråga om vissa brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande får inte utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om det inte finns förut-&lt;br&gt;sättningar för allmänt åtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om i föreläggandet inte tas&lt;br&gt;upp alla bron av den miss-&lt;br&gt;tänkte, som enligt utfärdarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplysning om sättet för&lt;br&gt;godkännande och om den i tid&lt;br&gt;som fastställts härför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplysning att, om godkän-&lt;br&gt;nande ej sker, åtal kan äga rum&lt;br&gt;efter utgången av den fastställda&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strafföreläggande lämnas eller&lt;br&gt;sändes till den misstänkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen äger förordna att i&lt;br&gt;stället för föreläggandet får&lt;br&gt;lämnas eller sändas skriftligt&lt;br&gt;besked, som upptager&lt;br&gt;föreläggandets innehåll och&lt;br&gt;sådana upplysningar som anges&lt;br&gt;i 7§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strafföreläggande godkännes&lt;br&gt;genom att den misstänkte under-&lt;br&gt;tecknar och tillställer veder-&lt;br&gt;börlig mottagare förklaring, att&lt;br&gt;han erkänner gärningen och&lt;br&gt;godtager det straff och den sär-&lt;br&gt;skilda rättsverkan som upptagits&lt;br&gt;i föreläggandet. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om vem som skall&lt;br&gt;mottaga sådan förklaring med-&lt;br&gt;delas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande, som tecknas på&lt;br&gt;annan handlign än föreläggan-&lt;br&gt;det, är gällande endast om det&lt;br&gt;klart framgår vilket före-&lt;br&gt;läggande som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vetskap föreligger till bedömning&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om talan om företagsbot&lt;br&gt;skall föras i anledning av&lt;br&gt;brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet avfattas skrift-&lt;br&gt;ligen och undertecknas av den&lt;br&gt;tjänsteman som utfärdar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den misstänkte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. brottet med angivande av&lt;br&gt;tid och plats för dess begående&lt;br&gt;samt övriga omständigheter som&lt;br&gt;fordras för att känneteckna det&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den påföljd och särskilda&lt;br&gt;rättsverkan som föreläggs den&lt;br&gt;misstänkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptas ett enskilt anspråk i&lt;br&gt;föreläggandet skall också&lt;br&gt;lämnas uppgift om målsäganden&lt;br&gt;och anspråket samt de omstän-&lt;br&gt;digheter, som detta grundas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande lämnas eller&lt;br&gt;sänds till den misstänkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bötesföreläggande enligt 5 §&lt;br&gt;första stycket andra meningen&lt;br&gt;bör utfördas i den misstänktes&lt;br&gt;närvaro, varvid den misstänkte&lt;br&gt;skall fä tillfälle att omedelbart&lt;br&gt;godkänna föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande av villkorlig dom&lt;br&gt;skall delges den misstänkte&lt;br&gt;muntligen av åklagaren, varvid&lt;br&gt;upplysning skall lämnas om&lt;br&gt;innebörden av den förelagda&lt;br&gt;påföljden och de skyldigehter&lt;br&gt;som är förknippade med denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdas föreläggande för att&lt;br&gt;godkännas inom viss tid, skall&lt;br&gt;den misstänkte genom anteck-&lt;br&gt;ning i föreläggandet eller på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat sätt ges upplysning om&lt;br&gt;sättet för godkännande och den&lt;br&gt;tid som fastställts för detta. Han&lt;br&gt;skall också upplysas om att åtal&lt;br&gt;kan äga rum efter den angivna&lt;br&gt;tiden om godkännande inte sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftligt godkännande av&lt;br&gt;strafföreläggande får i den&lt;br&gt;misstänktes ställe lämnas av&lt;br&gt;ombud för honom, om till åkla-&lt;br&gt;garen inges fullmakt i huvud-&lt;br&gt;skrift vilken, utöver vad som&lt;br&gt;följer av 12 kap., innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förklaring att ombudet äger&lt;br&gt;godkänna strafföreläggande på&lt;br&gt;den misstänktes vägnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift om det brott som&lt;br&gt;godkännandet får avse, varvid&lt;br&gt;skall anges brottets art samt tid&lt;br&gt;och plats för dess begående,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift om den högsta bötes-&lt;br&gt;påföljd som den misstänkte är&lt;br&gt;villig att godtaga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift om särskild rättsverkan&lt;br&gt;som är i fråga som den miss-&lt;br&gt;tänkte är villig att godtaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sådan fullmakt ingivits till&lt;br&gt;åklagaren, får ombudet mottaga&lt;br&gt;handlingar i saken på den miss-&lt;br&gt;tänktes vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser strafföreläggande ej&lt;br&gt;annat än böter och betalas&lt;br&gt;böterna till myndighet, som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, utan att&lt;br&gt;skriftligt godkännande skett,&lt;br&gt;anses betalningen som god-&lt;br&gt;kännande, om det icke framgår&lt;br&gt;att den misstänkte ej har avsett&lt;br&gt;att godkänna föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet godkänns ge-&lt;br&gt;nom att den misstänkte under-&lt;br&gt;tecknar och tillställer behörig&lt;br&gt;mottagare en förklaring att han&lt;br&gt;erkänner gärningen och godtar&lt;br&gt;den påföljd och särskilda rätts-&lt;br&gt;verkan samt det enskilda an-&lt;br&gt;språk som upptagits i före-&lt;br&gt;läggandet. Närmare bestäm-&lt;br&gt;melser om vem som skall motta&lt;br&gt;sådan förklaring meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föreläggandet godkänts i&lt;br&gt;endast viss del är godkännandet&lt;br&gt;ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett godkännande, som skrivs&lt;br&gt;på någon annan handling än&lt;br&gt;föreläggandet, är giltigt endast&lt;br&gt;om det klart framgår vilket före-&lt;br&gt;läggande som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftligt godkännande av&lt;br&gt;bötesföreläggande får i den&lt;br&gt;misstänktes ställe lämnas av den&lt;br&gt;som är ombud för honom, om&lt;br&gt;det till den utfördande myndig-&lt;br&gt;heten inges fullmakt i original.&lt;br&gt;Fullmakten skall, utöver vad&lt;br&gt;som följer av 12 kap., innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förklaring att ombudet har&lt;br&gt;rätt att godkänna bötesföre-&lt;br&gt;läggande på den misstänktes&lt;br&gt;vägnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om det brott som&lt;br&gt;godkännandet får avse, varvid&lt;br&gt;skall anges brottets art samt tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och plats för dess begående Prop. 1996/97:8&lt;br&gt;samt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om den högsta&lt;br&gt;bötespäföljd, den särskilda&lt;br&gt;rättsverkan och det enskilda&lt;br&gt;anspråk som den misstänkte är&lt;br&gt;villig att godta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sådan fullmakt ingivits till&lt;br&gt;myndigheten, får ombudet motta&lt;br&gt;handlingar i saken på den&lt;br&gt;misstänktes vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande, som sker sedan&lt;br&gt;åklagaren utfärdat stämning&lt;br&gt;eller stämningsansökan, är utan&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser föreläggandet inget&lt;br&gt;annat än böter och betalas&lt;br&gt;böterna till den myndighet, som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, utan att&lt;br&gt;skriftligt godkännande skett,&lt;br&gt;anses betalningen som godkän-&lt;br&gt;nande, om det inte framgår att&lt;br&gt;den misstänkte inte har avsett&lt;br&gt;att godkänna föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om åklagaren finner att ett&lt;br&gt;strafföreläggande, som har god-&lt;br&gt;känts, innehåller en uppenbar&lt;br&gt;oriktighet till följd av åklagarens&lt;br&gt;eller någon annans skrivfel,&lt;br&gt;räknefel eller liknande förbi-&lt;br&gt;seende, skall han, sedan den&lt;br&gt;som har godkänt föreläggandet&lt;br&gt;getts tillfälle att yttra sig, be-&lt;br&gt;sluta om rättelse av föreläggan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse får inte göms, om&lt;br&gt;den som har godkänt före-&lt;br&gt;läggandet motsätter sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rättelse får inte innebära&lt;br&gt;att straffet höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreläggande av ordningsbot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande av ordningsbot&lt;br&gt;får utfördas beträffande brott,&lt;br&gt;för vilket ej stadgas annat straff&lt;br&gt;än böter omedelbart i penningar&lt;br&gt;och ej heller normerade böter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godkännande sker sedan&lt;br&gt;stämning eller stämningsansökan&lt;br&gt;utfärdats, är det ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och för vilket ordningsbot&lt;br&gt;be stämts på sätt som föreskrivs i&lt;br&gt;14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om före-&lt;br&gt;läggande av ordningsbot äro&lt;br&gt;icke tillämpliga, om särskilt&lt;br&gt;villkor är stadgat för allmänt&lt;br&gt;åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen äger meddela före-&lt;br&gt;skrifter om det högsta belopp,&lt;br&gt;till vilket ordningsbot får be-&lt;br&gt;stämmas, och om andra be-&lt;br&gt;gränsningar för användningen&lt;br&gt;av föreläggande av ordningsbot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren företager i&lt;br&gt;samråd med rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;urval av de brott, för vilka ord-&lt;br&gt;ningsbot skall bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren bestämmer för&lt;br&gt;olika brott de belopp som skola&lt;br&gt;upptagas såsom ordningsbot.&lt;br&gt;Därvid anges även grunder för&lt;br&gt;beräkning av gemensam ord-&lt;br&gt;ningsbot för flera brott. Om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligga, äger&lt;br&gt;riksåklagaren uppdraga ät stats-&lt;br&gt;åklagare att i fråga om vissa&lt;br&gt;brott bestämma beloppet för&lt;br&gt;ordningsbot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande av ordningsbot&lt;br&gt;får icke utfördas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om den misstänkte förnekar&lt;br&gt;gärningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om i föreläggandet ej upp-&lt;br&gt;tagas alla brott av den miss-&lt;br&gt;tänkte, vilka enligt polismannens&lt;br&gt;vetskap föreligga till bedömning,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det föreligger anledning&lt;br&gt;att antaga att talan om enskilt&lt;br&gt;anspråk kommer att föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande bör ej utfördas,&lt;br&gt;om det i annat fall kan antagas&lt;br&gt;vara påkallat att åklagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utfördaren finner att ett&lt;br&gt;föreläggande, som har godkänts,&lt;br&gt;innehåller en uppenbar oriktig-&lt;br&gt;het till följd av utfördarens eller&lt;br&gt;någon annans skrivfel, räknefel&lt;br&gt;eller liknande förbiseende, skall&lt;br&gt;han, sedan den som godkänt&lt;br&gt;förelägandet beretts tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig, besluta om rättelse av&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse får inte göras, om den&lt;br&gt;som har godkänt föreläggandet&lt;br&gt;motsätter sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rättelse får inte innebära&lt;br&gt;att straffet höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner den som utfärdat sådant&lt;br&gt;bötesföreläggande som avses i&lt;br&gt;5 § första stycket andra me-&lt;br&gt;ningen i omedelbart samband&lt;br&gt;med att föreläggandet utfärdats&lt;br&gt;och godkänts att föreläggandet&lt;br&gt;innehåller en uppenbar oriktig-&lt;br&gt;het, och avser denna annat än&lt;br&gt;att bötesbeloppet är för lågt, får&lt;br&gt;den utfärdande tjänstemannen,&lt;br&gt;om det kan ske genast, utan&lt;br&gt;hinder av 4 § andra stycket&lt;br&gt;bereda den misstänkte tillfälle&lt;br&gt;att stryka över godkännandet.&lt;br&gt;Sker detta, skall föreläggandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövar fråga om strafföre-&lt;br&gt;läggande eller åtal för brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande av ordningsbot&lt;br&gt;avfattas skriftligen och under-&lt;br&gt;tecknas av polismannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande bör utfärdas i&lt;br&gt;den misstänktes närvaro, varvid&lt;br&gt;den misstänkte skall erhålla&lt;br&gt;tillfälle att omedelbart godkänna&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreläggande utfärdas i&lt;br&gt;den misstänktes frånvaro eller&lt;br&gt;om misstänkt, som är närvaran-&lt;br&gt;de när föreläggande utfärdas,&lt;br&gt;behöver rådrum, får polisman-&lt;br&gt;nen tillställa honom före-&lt;br&gt;läggandet för senare ställnings-&lt;br&gt;tagande till frågan om god-&lt;br&gt;kännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 § andra&lt;br&gt;stycket 1, 2 och 4 samt i 7, 9,&lt;br&gt;11 och 12 a §§ gäller även i&lt;br&gt;fråga om föreläggande av ord-&lt;br&gt;ningsbot. Mtd som sägs om&lt;br&gt;åklagare i 12 a § skall därvid i&lt;br&gt;stället avse polisman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner polisman i omedelbart&lt;br&gt;samband med att föerläggande&lt;br&gt;av ordningsbot utfärdats och&lt;br&gt;godkänts, att föerläggandet&lt;br&gt;innehåller uppenbart oriktighet,&lt;br&gt;och avse denna annat än att&lt;br&gt;ordningsbotsbeloppet ärför lågt,&lt;br&gt;får polismannen, om det kan ske&lt;br&gt;genast, utan hinder av 3 §&lt;br&gt;andra stycket bereda den miss-&lt;br&gt;tänkte tillfälle ai stryka över&lt;br&gt;godkännandet. Sker detta, skall&lt;br&gt;föreläggandet återkallas. Nytt&lt;br&gt;föreläggande får därefter ut-&lt;br&gt;färdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkallas. Ett nytt föreläggande&lt;br&gt;får därefter utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännes föreläggande av&lt;br&gt;ordningsbot sedan åklagaren&lt;br&gt;utfärdat stämning eller stäm-&lt;br&gt;ningsansökan, är godkännandet&lt;br&gt;utan verkan. Sker godkännandet&lt;br&gt;sedan strafföreläggande ut-&lt;br&gt;färdats, är godkännandet också&lt;br&gt;utan verkan, om icke den åkla-&lt;br&gt;gare som utfärdat strafföre-&lt;br&gt;läggandet förklarar, att godkän-&lt;br&gt;nandet skall gälla, och åter-&lt;br&gt;kallar strafföreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen äger förordna, att&lt;br&gt;föreläggande av ordningsbot får&lt;br&gt;utfärdas även av åklagare och&lt;br&gt;tulltjänsteman. De bestämmelser&lt;br&gt;i detta kapitel som gälla polis-&lt;br&gt;man äga motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning beträffande den som avses&lt;br&gt;med sådant förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 48 kap. 2, 4 och 10 §§, 59 kap. 7 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande enligt detta&lt;br&gt;kapitel innebär att den miss-&lt;br&gt;tänkte till godkännande omedel-&lt;br&gt;bart eller inom viss tid föreläggs&lt;br&gt;ett bötesstraff, fastställt vid&lt;br&gt;strafföreläggande efter vad åkla-&lt;br&gt;garen anser att brottet bör för-&lt;br&gt;anleda och vid föreläggande av&lt;br&gt;ordningsbot efter vad som be-&lt;br&gt;stäms enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott förenat med egen-&lt;br&gt;doms förverkande, annan sådan&lt;br&gt;särskild rättsverkan eller sär-&lt;br&gt;skild rättsverkan i form av av-&lt;br&gt;gift enligt lagen (1994:419) om&lt;br&gt;brottsofferfond, skall också&lt;br&gt;denna föreläggas den misstänkte&lt;br&gt;till godkännande. Av 5 a § fram-&lt;br&gt;går att ett strafföreläggande&lt;br&gt;också får omfatta ett enskilt&lt;br&gt;anspråk som avser betalnings-&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strafföreläggande får utfärdas&lt;br&gt;beträffande brott, för vilket&lt;br&gt;böter ingår i straffskalan, dock&lt;br&gt;inte normerade böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strafföreläggande enligt detta&lt;br&gt;kapitel innebär att den miss-&lt;br&gt;tänkte till godkännande omedel-&lt;br&gt;bart eller inom viss tid föreläggs&lt;br&gt;ett bötesstraff efter vad åkla-&lt;br&gt;garen anser att brottet bör för-&lt;br&gt;anleda eller villkorlig dom eller&lt;br&gt;sådan påföljd i förening med&lt;br&gt;böter. Av 5 a § framgår att ett&lt;br&gt;strafföreläggande också får om-&lt;br&gt;fatta ett enskilt anspråk som&lt;br&gt;avser betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande av ordningsbot&lt;br&gt;enligt detta kapitel innebär att&lt;br&gt;den misstänkte till godkännande&lt;br&gt;omedelbart eller inom viss tid&lt;br&gt;föreläggs ett bötesstraff efter&lt;br&gt;vad som bestäms enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott förenat med egen-&lt;br&gt;doms förverkande, annan sådan&lt;br&gt;särskild rättsverkan eller sär-&lt;br&gt;skild rättsverkan i form av av-&lt;br&gt;gift enligt lagen (1994:419) om&lt;br&gt;brottsofferfond, skall också&lt;br&gt;denna föreläggas den misstänkte&lt;br&gt;till godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bötesstraff får föreläggas&lt;br&gt;genom strafföreläggande be-&lt;br&gt;träffande brott, för vilket böter&lt;br&gt;ingår i straffskalan, dock inte&lt;br&gt;normerade böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1412.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1412.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkorlig dom eller sådan&lt;br&gt;påföljd i förening med böter får&lt;br&gt;föreläggas genom strafföre-&lt;br&gt;läggande i fall då det är&lt;br&gt;uppenbart att påföljden skall&lt;br&gt;bestämmas pä sådant sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns särskilda bestämmelser om strafföreläggande för brott som&lt;br&gt;har begåtts av någon som är under arton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftligt godkännande av&lt;br&gt;strafföreläggande får i den miss-&lt;br&gt;tänktes ställe lämnas av den som&lt;br&gt;är ombud för honom, om det till&lt;br&gt;åklagaren inges fullmakt i origi-&lt;br&gt;nal. Fullmakten skall, utöver&lt;br&gt;vad som följer av 12 kap.,&lt;br&gt;innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftligt godkännande av&lt;br&gt;strafföreläggande, som inte av-&lt;br&gt;ser villkorlig dom, får i den&lt;br&gt;misstänktes ställe lämnas av den&lt;br&gt;som är ombud för honom, om&lt;br&gt;det till åklagaren inges fullmakt&lt;br&gt;i original. Fullmakten skall, ut-&lt;br&gt;över vad som följer av 12 kap.,&lt;br&gt;innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förklaring att ombudet har rätt att godkänna strafföreläggande på&lt;br&gt;den misstänktes vägnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om det brott som godkännandet får avse, varvid skall anges&lt;br&gt;brottets art samt tid och plats för dess begående, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om den högsta bötespåföljd, den särskilda rättsverkan och&lt;br&gt;det enskilda anspråk som den misstänkte är villig att godta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sådan fullmakt getts in till åklagaren, får ombudet motta hand-&lt;br&gt;lingar i saken på den misstänktes vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill klaga på strafföreläggande skall göra detta skriftligen.&lt;br&gt;Skrivelsen skall ges in till tingsrätt som kunnat ta upp åtal för brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen skall ha kommit in &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skrivelsen skall ha kommit in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till tingsrätten inom ett år efter&lt;br&gt;det att åtgärd för verkställighet&lt;br&gt;av föreläggandet företogs hos&lt;br&gt;den misstänkte. I fråga om&lt;br&gt;handläggningen skall 52 kap. 2,&lt;br&gt;3 och 5-12 §§ tillämpas. Be-&lt;br&gt;stämmelse som avser hovrätt&lt;br&gt;gäller därvid i stället tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till tingsrätten inom ett år efter&lt;br&gt;det att åtgärd för verkställighet&lt;br&gt;av föreläggandet företogs hos&lt;br&gt;den misstänkte. Om föreläggan-&lt;br&gt;det inte avser någon annan&lt;br&gt;brottspåföljd än villkorlig dom&lt;br&gt;räknas tiden från prövotidens&lt;br&gt;början. I fråga om handlägg-&lt;br&gt;ningen skall 52 kap. 2, 3 och 5-&lt;br&gt;12 §§ tillämpas. Bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1412.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avser hovrätt gäller därvid i Prop. 1996/97:8&lt;br&gt;stället tingsrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1964:167) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om unga lagöverträdare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15 §&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Åklagaren får, trots de&lt;br&gt;begränsningar som gäller enligt&lt;br&gt;48 kap. 4 § första stycket första&lt;br&gt;meningen rättegångsbalken, ut-&lt;br&gt;färda strafföreläggande för brott&lt;br&gt;som har begåtts av någon som&lt;br&gt;inte har fyllt arton år, om det&lt;br&gt;kan antas att den unge, om åtal&lt;br&gt;hade väckts, skulle ha dömts&lt;br&gt;endast till böter. Därvid skall&lt;br&gt;åklagaren beakta de särskilda&lt;br&gt;regler enligt vilka rätten kan&lt;br&gt;döma till lindrigare straff än det&lt;br&gt;är föreskrivet för brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För brott som har begåtts av&lt;br&gt;någon som inte har fyllt arton år&lt;br&gt;gäller i fråga om strafföre-&lt;br&gt;läggande följande i stället för&lt;br&gt;bestämmelserna i 48 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket rättegångsbalken.&lt;br&gt;Bötesstraff får föreläggas, om&lt;br&gt;det kan antas att den unge, om&lt;br&gt;åtal hade väckts, skulle ha&lt;br&gt;dömts endast till böter. Därvid&lt;br&gt;skall åklagaren beakta de&lt;br&gt;särskilda regler enligt vilka&lt;br&gt;rätten kan döma till lindrigare&lt;br&gt;straff än det är föreskrivet för&lt;br&gt;brottet. Villkorlig dom får inte&lt;br&gt;föreläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1760.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von&lt;br&gt;Bahr, justitierådet Bengt Lambe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 22 augusti 1996 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om unga lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Thomas Rolén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen av Åklagarutredningens betänkande Ett&lt;br&gt;reformerat åklagarväsende (SOU 1992:6) framfördes, bl.a. från hörda&lt;br&gt;domstolar, stark kritik mot den del av utredningens förslag som innebar&lt;br&gt;att det skulle öppnas en möjlighet för åklagare att, inom ramen för&lt;br&gt;institutet strafföreläggande, förelägga villkorlig dom eller sådan påföljd&lt;br&gt;i förening med böter. Vad som därvid framhölls var bl.a. att förslaget&lt;br&gt;inte kunde godtas ur rättssäkerhetssynpunkt. Eftersom villkorlig dom&lt;br&gt;utgör ett alternativ till fängelse var det därtill fråga om ställnings-&lt;br&gt;taganden som borde göras av domstol. Det befarades också att reformen&lt;br&gt;kunde få negativa verkningar på den enskildes syn på allvaret i olika&lt;br&gt;lagstridiga handlingssätt. (Prop. 1994/95:23 s 98).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sitt ställningstagande till nämnda förslag anförde den dåvarande&lt;br&gt;regeringen bl.a., att villkortig dom är en påföljd på fängelsenivå, att&lt;br&gt;fängelse skall ådömas endast när annan påföljd inte kan komma i fråga&lt;br&gt;samt att den föreslagna ordningen därför skulle innebära en principiellt&lt;br&gt;betydelsefull förskjutning av tyngdpunkten i rättskipningen från dom-&lt;br&gt;stolarna till åklagare. Det framhölls vidare att det ur kriminalpolitisk&lt;br&gt;synpunkt finns ett värde i att påföljden i dessa fåll, som ofta gäller&lt;br&gt;förstagångsforbrytare, åläggs av domstol. För den händelse villkorlig&lt;br&gt;dom kunde föreläggas genom strafföreläggande - vilket institut hittills&lt;br&gt;använts endast vid vad som uppfattats som inte alltför allvarliga&lt;br&gt;lagöverträdelser - lanns en påtaglig risk att reformen skulle kunna få&lt;br&gt;negativa verkningar i fråga om den enskildes syn på allvaret i olika&lt;br&gt;lagstridiga handlingssätt och därmed för moralbildningen i samhället.&lt;br&gt;Regeringens slutsats var därför att utredningens förslag i denna del inte&lt;br&gt;skulle genomföras. (A prop. s. 101).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening är de invändningar och betänkligheter som&lt;br&gt;sålunda anförts mot Åklagarutredningens förslag i denna del i allt&lt;br&gt;väsentligt fortfarande bärkraftiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande förslag skiljer sig på så sätt från det tidigare övervägda&lt;br&gt;att ett undantag nu gjorts för brott som begåtts av någon som ännu inte&lt;br&gt;fyllt aderton år. Eftersom det finns anledning räkna med att en rätt&lt;br&gt;betydande del av ”målgruppen” för den föreslagna reformen kommer&lt;br&gt;att bestå av lagöverträdare i åldern 18-21 år kan till nyss återgivna&lt;br&gt;invändningar fogas det konstaterandet, att reformen i vissa hänseenden&lt;br&gt;även torde stå i mindre god överensstämmelse med regleringen i och&lt;br&gt;avsikterna bakom de ändringar i lagen (1964:167) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om unga lagöverträdare som vidtogs 1994 (SFS&lt;br&gt;1994:1760).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som i lagrådsremissen anförts om de skäl som&lt;br&gt;nu likväl talar för en reform av detta slag - främst då behovet av en&lt;br&gt;effektiv användning av befintliga resurser för brottsbekämpningen samt&lt;br&gt;att ordningen ger möjlighet till snabbare reaktioner på ifrågavarande&lt;br&gt;lagöverträdelser - vill Lagrådet likväl inte motsätta sig att det&lt;br&gt;remitterade förslaget läggs till grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda synpunkter beträffande de remitterade lagförslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ärendets föredragning i Lagrådet har upplysts att möjligheten att&lt;br&gt;förelägga villkorlig dom förutsätter att åklagaren gör den bedömningen&lt;br&gt;att rätten uppenbarligen skulle vid ett åtal välja ett sådant påföljds-&lt;br&gt;altemativ; det är alltså fråga om ett hypotetiskt prov från åklagarens&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet - som ej har någon invändning mot den valda lösningen -&lt;br&gt;anser att 48 kap. 4 § andra stycket bör avfattas på ett sätt som klart&lt;br&gt;återger den angivna förutsättningen. Detta kan ske genom att ”påföljden&lt;br&gt;skall bestämmas på sådant sätt” ersätts med ”rätten skulle döma till&lt;br&gt;sådan påföljd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämpligen bör den inledande presentationen i 48 kap. 2 § av&lt;br&gt;strafföreläggandets innebörd utformas så att den vad gäller villkorlig&lt;br&gt;dom refererar till förutsättningarna i 48 kap. 4 §. Lagrådet föreslår att&lt;br&gt;”eller villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter” ersätts&lt;br&gt;med en självständig mening: ”Under förutsättningar som anges i 4 §&lt;br&gt;andra stycket får strafföreläggande avse villkorlig dom eller sådan&lt;br&gt;påföljd i förening med böter”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om samspelet mellan 48 kap. och bestämmelserna i&lt;br&gt;34 kap. om sammanträffande av brott görs i lagrådsremissen gällande&lt;br&gt;att reglerna i 34 kap., som anger ”rätten” som den som beslutar i en&lt;br&gt;sammanträffandesituation, utesluter att strafföre läggande då används.&lt;br&gt;Enligt Lagrådet kan förekomsten av ordet ”rätten” ej tilläggas den&lt;br&gt;angivna innebörden. Med den utsträckning av strafföreläggandets&lt;br&gt;tillämpningsområde som nu görs till villkorlig dom synes en möjlighet&lt;br&gt;inrymmas for åklagaren att förelägga villkorlig dom som särskild&lt;br&gt;påföljd enligt 34 kap. 1 § första stycket 2. Är lagstiftarens avsikt att&lt;br&gt;strafföreläggande då skall vara uteslutet bör andra stycket i 48 kap. 4 §&lt;br&gt;kompletteras. Enligt Lagrådets mening saknas det dock - mot bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av kravet på att påföljdsvalet är självklart - egentlig anledning att&lt;br&gt;särreglera den angivna situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga&lt;br&gt;lagöverträdare saknas behov av den föreslagna ändringen. Den&lt;br&gt;särreglering som åsyftas för de yngsta lagöverträdarna, nämligen förbud&lt;br&gt;att använda strafföreläggande avseende villkorlig dom, kan med fördel&lt;br&gt;tas in i 48 kap. 4 § andra stycket som en andra mening: ”Vad nu sagts&lt;br&gt;gäller dock icke beträffande brott som har begåtts av någon som inte&lt;br&gt;har fyllt arton år”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:8&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lindh, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996:97:8 Utökad användning av&lt;br&gt;strafföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 52050, Stockholm 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:JuU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-09-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-09-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-10-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-10-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:27:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK038</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:27:04</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:JuU4</uppgift>
<ref_dok_id>GK01JuU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utökad användning av strafföreläggande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:8&lt;br/&gt;
Utökad användning av strafföreläggande</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ju1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:8 Utökad användning av strafföreläggande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:8&lt;br/&gt;
Utökad användning av strafföreläggande</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ju2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:8 Utökad användning av strafföreläggande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:8&lt;br/&gt;
Utökad användning av strafföreläggande</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ju3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:8 Utökad användning av strafföreläggande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Alice Åström  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:8&lt;br/&gt;
Utökad användning av strafföreläggande</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ju1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:8 Utökad användning av strafföreläggande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alice Åström  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gun Hellsvik  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:8&lt;br/&gt;
Utökad användning av strafföreläggande</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ju3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:8 Utökad användning av strafföreläggande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gun Hellsvik  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Siw Persson  och Ola Ström  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:8&lt;br/&gt;
Utökad användning av strafföreläggande</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ju2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:8 Utökad användning av strafföreläggande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Siw Persson  och Ola Ström  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>