<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228826</hangar_id>
 <dok_id>GK0370</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>70</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:70</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>70</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-01-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:58:17</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny vallag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0370/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0370</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0370</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:70&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ny vallag&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0370/prop_199697__70-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 januari 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Pagrotsky&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny vallag som är gemensam för val till&lt;br&gt;riksdagen, val till landstings- och kommunfullmäktige samt val till&lt;br&gt;Europaparlamentet. Den ersätter 1972 års vallag samt den lag om val&lt;br&gt;till Europaparlamentet som tillämpades vid Sveriges första val till&lt;br&gt;Europaparlamentet år 1995. Vidare föreslås en lag om röst-&lt;br&gt;längdsregister och en ny lag om brevröstning som skall ersätta lagen om&lt;br&gt;brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz samt&lt;br&gt;fartygsröstningen. Dessutom föreslås en rad följdändringar med&lt;br&gt;anledning av den nya vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya vallagen bygger i stora delar på reglerna i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen men innehåller också viktiga nyheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vallagen får en ny språkdräkt. Ett av syftena med omarbetningen är&lt;br&gt;att lagens uppbyggnad skall stå i överensstämmelse med ordningsföljden&lt;br&gt;av de moment som genomförs vid ett val. Därför har flera omkastningar&lt;br&gt;av reglerna gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljarna ges möjlighet att inom ramen för partivalssystemet avge en&lt;br&gt;särskild personröst. Personröstningen enligt den vid försöksvalen i vissa&lt;br&gt;kommuner och valet till Europaparlamentet tillämpade s.k. modifierade&lt;br&gt;danska modellen har arbetats in i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personröstningsmomentet framhävs bäst genom att kandidaterna&lt;br&gt;tydligt förs fram inför valen. Bland annat för att förenkla möjligheten&lt;br&gt;till detta föreslås en frivillig reglering där partier som väljer att&lt;br&gt;registrera sin partibeteckning också slutligt anmäler samtliga sina&lt;br&gt;kandidater. Härigenom får också partiet skydd för sin partibeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslaget slås det fest enligt vilka principer personröstningen Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;skall förstärkas. Den modell som föreslås medför att behovet av&lt;br&gt;strykningar och tillskrivna namn feller bort. Tillskrivna namn beaktas&lt;br&gt;därför inte vid sammanräkningen för ett parti som registrerat&lt;br&gt;partibeteckning och anmält kandidater. Strykningar skall inte alls&lt;br&gt;beaktas vid sammanräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna skall dels underlätta för väljarna att personrösta,&lt;br&gt;dels göra det möjligt att klara en snabb och riktig sammanräkning av&lt;br&gt;rösterna. Dessutom kommer missbruket av den fria nomineringsrätten,&lt;br&gt;t.ex. bruket av s.k. piratlistor, att motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att det införs ett nytt system för&lt;br&gt;framställning av röstlängder och röstkort. Detta innebär att&lt;br&gt;kvalifikationsdagen för rösträtt bestäms till 30 dagar före valdagen.&lt;br&gt;Systemet med en alltid gällande röstlängd ersätts med ett system där&lt;br&gt;röstlängden endast tas fram då det skall hållas ett val eller en&lt;br&gt;omröstning. Den särskilda röstlängden för utlandssvenskar tas bort och&lt;br&gt;utlandssvenskarna skall vara upptagna i samma röstlängd som övriga&lt;br&gt;väljare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya vallagen genomförs det EG-direktiv som stadgar rätt&lt;br&gt;för unionsmedborgare bosatta i en annan medlemsstat att där rösta i&lt;br&gt;kommunala val. Reglerna innebär att det nuvarande kravet på tre års&lt;br&gt;folkbokföring för att utlänningar skall ha rätt att rösta i kommunalval&lt;br&gt;tas bort för unionsmedborgare. Treårskravet tas också bort för&lt;br&gt;medborgare i Island och Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram ett förslag som tillmötesgår en begäran&lt;br&gt;från 1995 års kyrkomöte angående de kyrkliga valen. Förslaget innebär&lt;br&gt;dels att valdag vid 1997 års val blir tredje söndagen i september, dels&lt;br&gt;att mandatperioden för kyrkofullmäktige och andra kyrkliga organ blir&lt;br&gt;fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya vallagen och övriga lagförslag föreslås träda i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.........................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext ....................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;vallag .........................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om röstlängdsregister.............70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om brevröstning i vissa fall.........72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om ändring i riksdagsordningen ......76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om ändring i lagen (1972:704)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kyrkofullmäktigval, m.m..................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkomröstningslagen (1979:369) ............... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om Sveriges indelning i kommuner och landsting .....92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om homosexuella sambor....................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om folkbokföringsregister....................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900) . 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300) ... 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sametingslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992:1433) ........................... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:743)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om aviseringsregister...................... 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning...................... 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Utgångspunkter för regeringens förslag till en ny vallag ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvuddragen i det gällande valsystemet.......... 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av förnyelse inom valsystemet........... 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar i förhållande till det i dag gällande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valsystemet............................ 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Information om det nya valsystemet............. 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Språklig och redaktionell översyn.................. 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Personvalsinslaget............................ 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett ökat personvalsinslag ................... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avvägningen mellan partiernas och väljarnas inflytande 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kandidaturvalet......................... 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättarsystemet och den s.k. dubbelvalsavvecklingen . . 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning av valfinansiering................ 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Den&amp;nbsp;fria nomineringsrätten...................... 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En frivillig reglering om anmälan av kandidater för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;partier som registrerat partibeteckning........... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Strukna och tillskrivna kandidatnamn............ 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Nytt&amp;nbsp;röstlängdsförfarande m.m.................... 133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kortare tid mellan kvalifikationsdagen och valdagen ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya röstlängdsregler för utlandssvenskar ......... 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Registerlagstiftning....................... 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Vissa&amp;nbsp;frågor om röstning ....................... 144 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt röstmottagningsställe................. 144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utlandsröstning, brevröstning och fartygsröstning ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ångerröstningen begränsas inte ............... 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Namnvalsedlar på posten ................... 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inga partisymboler på valsedlarna.............. 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Identitetskontroll vid röstning i vallokal .......... 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Särskilda frågor vid kommunala val ................ 155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Rösträtt och valbarhet i kommunala val .......... 155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Mandattiden för kommunfullmäktige i Stockholms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun ............................. 157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;Ersättarsystemet vid val till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunfullmäktige ...................... 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 &amp;nbsp;Utjämningsmandat och småpartispärr föreslås inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid val till kommunfullmäktige................ 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Sammanräkning sförfarandet...................... 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;Den preliminära sammanräkningen............. 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Den slutliga sammanräkningen och grunden för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets mandatfördelning ............ 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;Förvaring av valsedelsmaterial................ 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;Användning av optisk läsning vid sammanräkningen ..&amp;nbsp;&amp;nbsp;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Överklagande av val .......................... 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;Valprövningsnämndens sammansättning .......... 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;För tidigt ingivna överklaganden .............. 167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;Underrättelse till partier om utseende av nya ledamöter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya företrädare och ersättare................. 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Ändrad valdag och förlängd valperiod vid kyrkliga val..... 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;Ändrad valdag.......................... 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;Förlängd valperiod....................... 171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Kostnader och ikraftträdande..................... 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Författningskommentar......................... 175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 &amp;nbsp;Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;vallag ...................... 175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 &amp;nbsp;Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;röstlängdsregister........... 245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3 &amp;nbsp;Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;brevröstning&amp;nbsp;i vissa fall....... 247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen .... 249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kyrkofullmäktigval, m.m................. 249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i folkomröstningslagen . . 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.7 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om Sveriges indelning i kommuner och landsting .... 251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.8 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;homosexuella sambor ..................... 251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.9 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om folkbokföringsregister................... 251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.10 Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;kommunallagen ..... 251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.11 Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;kyrkolagen ........ 253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.12 Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;sametingslagen ...... 253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.13 Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om aviseringsregister...................... 253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 1993 års vallagskommittés sammanfattning av&lt;br&gt;slutbetänkandet \bllagen (SOU 1994:30) ......... 255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna ............ 260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Nomineringsrätts- och valkretskommitténs samman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattning av betänkandet Vissa valfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1995:143) ........................ 261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna ............ 264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Nomineringsrätts- och valkretskommitténs samman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattning av betänkandet Utvärderat personval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1996:66)......................... 265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Förteckning över remissinstanserna ............ 269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Rådets direktiv 94/80/EG, med ändring 96/30/EG . . . 270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 9 januari 1997 ............................. 281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad................................. 282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;vallag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om röstlängdsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om brevröstning i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i riksdagsordningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1979:411) om Sveriges indelning i&lt;br&gt;kommuner och landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till vallag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller för val till riksdagen, för val till landstings- och&lt;br&gt;kommunfullmäktige samt för val till Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådana val röstar väljarna på ett parti och har möjlighet att avge&lt;br&gt;en särskild personröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\km har rösträtt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Rösträtt vid val till riksdagen har svenska medborgare som fyller 18&lt;br&gt;år senast på valdagen och som är bosatta i landet eller någon gång har&lt;br&gt;varit folkbokförda här. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Rösträtt vid val till landstingsfullmäktige har den som fyller 18 år&lt;br&gt;senast på valdagen och är folkbokförd inom landstinget. Rösträtt vid val&lt;br&gt;till kommunfullmäktige har den som fyller 18 år senast på valdagen och&lt;br&gt;är folkbokförd i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater&lt;br&gt;(unionsmedborgare) samt medborgare i Island eller Norge som fyller 18&lt;br&gt;år senast på valdagen och är folkbokförda i landet har rösträtt vid val&lt;br&gt;till landstings- och kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen har rösträtt vid&lt;br&gt;val till landstings- och kommunfullmäktige om de har varit folkbokförda&lt;br&gt;i landet tre år i följd före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rösträtt vid val till landstings- och kommun-&lt;br&gt;fullmäktige finns i 4 kap. 2-4 §§ kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt också vid val&lt;br&gt;till Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr rådets akt om allmänna och direkta val av företrädare till Europaparlamentet fogad&lt;br&gt;till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euroatom av den 20 september 1976 (EGT nr L&lt;br&gt;278, 8.10.1976, s. 5, Celex C476X 1008(01)), rådets beslut den 1 februari 1993 om&lt;br&gt;ändring av den akt om allmänna och direkta val av företrädare i Europaparlamentet som&lt;br&gt;bifogats rådets beslut av den 20 september 1976, (EGT nr L 33, 9.2.93, s. 15, Celex&lt;br&gt;393DOO81), samt rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av&lt;br&gt;närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för&lt;br&gt;unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (EGT nr L&lt;br&gt;329, 30.12.93, s. 34, Celex 393L0109).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Unionsmedborgare som har rösträtt enligt 3 § andra stycket och som Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;vid val till Europaparlamentet inte röstar i någon annan medlemsstat&lt;br&gt;inom Europeiska unionen, har rösträtt vid ett sådant val i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Frågor om rösträtt enligt 2-4 §§ avgörs på grundval av en röstlängd&lt;br&gt;som upprättats före valet. Närmare bestämmelser om röstlängd finns i&lt;br&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vé/n är valbar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som har rösträtt vid val till riksdagen är valbar till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta regleras i 3 kap. 10 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som på valdagen har rösträtt vid val till landstings- eller&lt;br&gt;kommunfullmäktige är valbar i ett sådant val. Detta regleras i 4 kap. 5&lt;br&gt;och 6 §§ kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Valbar till Europaparlamentet är var och en som har rösträtt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §. Unionsmedborgare är dock valbara under den ytterligare förut-&lt;br&gt;sättningen att de enligt 5 kap. 16 § visar att de i sitt hemland inte&lt;br&gt;förlorat sin valbarhet vid val till Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den är inte heller valbar som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ledamot av regeringen i en medlemsstat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ledamot av Europeiska Gemenskapernas kommission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska&lt;br&gt;Gemenskapernas domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ledamot av Europeiska revisionsrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medlem av rådgivande kommittén i Europeiska kol- och&lt;br&gt;stålgemenskapen eller av Ekonomiska och sociala kommittén i&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts&lt;br&gt;enligt fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och stål-&lt;br&gt;gemenskapen, Europeiska gemenskapen och Europeiska atom-&lt;br&gt;energigemenskapen för att förvalta gemenskapernas medel eller för att&lt;br&gt;utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska&lt;br&gt;investeringsbanken, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tjänsteman eller annars anställd i aktiv tjänst inom Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skall val hållas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Val skall hållas på en söndag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordinarie val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunfullmäktige skall hållas samma dag. Valdag skall vara den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje söndagen i september.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;kommunfullmäktige hålls vart fjärde år. Detta regleras i 3 kap. 3 §&lt;br&gt;regeringsformen och 5 kap. 5 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extra val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen bestämmer&lt;br&gt;regeringen vilken dag som skall vara valdag. Ett sådant extra val hålls&lt;br&gt;inom tre månader från beslutet. Efter val till riksdagen får regeringen&lt;br&gt;inte besluta om extra val förrän tre månader har gått från den nyvalda&lt;br&gt;riksdagens första sammanträde. Inte heller får regeringen besluta om&lt;br&gt;extra val under tid då dess ledamöter, efter det att samtliga ledamöter&lt;br&gt;har entledigats, uppehåller sina befattningar till dess att en ny regering&lt;br&gt;skall tillträda. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 4 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har riksdagen fyra gånger förkastat riksdagens talmans förslag till&lt;br&gt;statsminister hålls extra val till riksdagen. Vid ett sådant extra val till&lt;br&gt;riksdagen bestämmer riksdagens talman efter samråd med den centrala&lt;br&gt;valmyndigheten vilken dag som skall vara valdag. Om inte ordinarie val&lt;br&gt;till riksdagen ändå skall hållas, hålls extra val inom tre månader. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser finns i 6 kap. 3 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vid omval till riksdagen skall regeringen bestämma vilken dag&lt;br&gt;som skall vara valdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omval till landstings- eller kommunfullmäktige skall den centrala&lt;br&gt;valmyndigheten efter samråd med länsstyrelsen bestämma vilken dag&lt;br&gt;som skall vara valdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Val till Europaparlamentet skall hållas i juni vart femte år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När indelningen i landsting eller kommuner ändras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om en ändrad landstings- eller kommunindelning skall träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari året efter det år då ordinarie val hålls till landstings- och&lt;br&gt;kommunfullmäktige, skall redan det valet avse landstinget och&lt;br&gt;kommunen enligt den nya indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Det skall finnas en central valmyndighet. Regeringen skall&lt;br&gt;bestämma vilken myndighet som skall vara central valmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver sina övriga uppgifter enligt denna lag skall den centrala&lt;br&gt;valmyndigheten informera allmänheten om när, var och hur man skall&lt;br&gt;rösta samt om vad som i övrigt gäller för valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Länsstyrelsen skall vara regional valmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § I varje kommun skall det finnas en valnämnd. Valnämnden skall Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;vara lokal valmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden skall ha tillgång till personal i den omfattning som be-&lt;br&gt;hövs för att nämnden skall kunna utföra sina uppgifter. Det som en&lt;br&gt;kommun, en valnämnd och valförrättama är skyldiga att göra enligt&lt;br&gt;denna lag skall bekostas av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För valnämnden gäller det som sägs om nämnder i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om en ändrad kommunal indelning innebär att en ny kommun&lt;br&gt;bildas, skall de indelningsdelegerade välja ledamöter till valnämnden&lt;br&gt;och ersättare för dessa innan ändringen träder i kraft. Detta skall de&lt;br&gt;göra snarast möjligt under året före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xblprövningsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En valprövningsnämnd utses av riksdagen. Valprövningsnämnden&lt;br&gt;är sista instans för överklagande av val och av sådana beslut där det&lt;br&gt;särskilt anges att beslutet får överklagas till nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden består av en ordförande, som är eller skall ha&lt;br&gt;varit ordinarie domare och som inte får tillhöra riksdagen. Ledamöterna&lt;br&gt;i Valprövningsnämnden väljs efter vaije ordinarie val till riksdagen, så&lt;br&gt;snart valet vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden&lt;br&gt;äger rum. Ordförande väljs särskilt. För ordförande och ledamöterna&lt;br&gt;utses ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 11 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Valkretsar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § För val skall det finnas valkretsar. En valkrets är ett geografiskt&lt;br&gt;avgränsat område för vilket det skall väljas ledamöter till den beslutande&lt;br&gt;församling som valet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För val till Europaparlamentet utgör landet en valkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\bl till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar. Dessa är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stockholms kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stockholms läns valkrets (Stockholms län med undantag av&lt;br&gt;Stockholms kommun),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppsala län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Södermanlands län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Östergötlands län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Jönköpings län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kronobergs län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kalmar län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gotlands län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;Blekinge län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Malmö kommun,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;Skåne läns västra valkrets (Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;Skåne läns södra valkrets (Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds,&lt;br&gt;Sjöbo, Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och&lt;br&gt;Ystads kommuner),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;Skåne läns norra och östra valkrets (Bromölla, Båstads,&lt;br&gt;Hässleholms, Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns,&lt;br&gt;Tomelilla, Åstorps, Ängelholms, Örkelljunga och Östra Göinge&lt;br&gt;kommuner),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;Hallands län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Göteborgs kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;Bohusläns valkrets (Göteborgs och Bohus län med undantag av&lt;br&gt;Göteborgs kommun),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;Älvsborgs läns norra valkrets (Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-&lt;br&gt;Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollhät-&lt;br&gt;tans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls kommuner),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;Älvsborgs läns södra valkrets (Bollebygds, Borås, Marks, Sven-&lt;br&gt;ljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;Skaraborgs län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;Värmlands län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;Örebro län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;Västmanlands län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;Dalarnas län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;Gävleborgs län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;Västemorrlands län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;Jämtlands län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. &amp;nbsp;Västerbottens län, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;Norrbottens län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wz/ till landstingsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;§ Vid val till landstingsfullmäktige skall landsting delas in i&lt;br&gt;valkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En valkrets skall omfatta en eller flera kommuner, om inte något&lt;br&gt;annat följer av 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En valkrets bör utformas så att den kan beräknas få minst åtta festa&lt;br&gt;valkretsmandat enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 och 6 §§. Den bör ha&lt;br&gt;en sammanhängande gränslinje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av en kommun får bilda en valkrets tillsammans med en&lt;br&gt;annan kommun, en del av en annan kommun eller delar av andra&lt;br&gt;kommuner, om valkretsen annars inte kan beräknas få minst 8 festa&lt;br&gt;valkretsmandat. En kommun får också delas in i två eller flera valkret-&lt;br&gt;sar, om man på så sätt kan uppnå en lämpligare valkretsindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en kommun delas in i två eller flera valkretsar för val till lands-&lt;br&gt;tingsfullmäktige och om kommunen är indelad i valkretsar för val till&lt;br&gt;kommunfullmäktige, skall gränsen för en valkrets för val till landstings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullmäktige sammanfalla med gränsen för en valkrets för val till Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vbl till kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid val till kommunfullmäktige är kommunen valkrets, om inte&lt;br&gt;något annat följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommun har fler än 6 000 personer som har rösträtt, får&lt;br&gt;kommunen delas in i två eller flera valkretsar. Om det finns fler än&lt;br&gt;24 000 som har rösträtt i en kommun eller om det för kommunen skall&lt;br&gt;utses minst 51 fullmäktige, skall kommunen delas in i två eller flera&lt;br&gt;valkretsar. En kommun som har färre än 6 000 personer som har&lt;br&gt;rösträtt får delas in i två eller flera valkretsar bara om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl därför att kommunen sträcker sig över ett betydande&lt;br&gt;geografiskt område eller har andra geografiska förhållanden som&lt;br&gt;motiverar en sådan indelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet personer som har rösträtt i en kommun skall beräknas på&lt;br&gt;grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om&lt;br&gt;aviseringsregister den 1 juli det år beslutet om valkretsindelning fettas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En valkrets skall utformas så att den kan få minst 15 kommun-&lt;br&gt;fullmäktige. Den bör ha en sammanhängande gränslinje. En församling&lt;br&gt;skall lämnas odelad eller i vart fell inte delas in i fler än två kretsar.&lt;br&gt;Antalet fullmäktige för hela kommunen skall fördelas så jämnt som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om valkretsindelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Indelningen i valkretsar för val till landstingsfullmäktige skall be-&lt;br&gt;slutas av fullmäktige, sedan kommunerna har fått tillfälle att yttra sig.&lt;br&gt;För att gälla skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Indelningen i valkretsar för val till kommunfullmäktige skall&lt;br&gt;beslutas av fullmäktige. För att gälla skall beslutet vara fastställt av&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid för beslut om indelning i valkretsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Landstings- och kommunfullmäktiges beslut om ändrad indelning i&lt;br&gt;valkretsar skall meddelas senast den 31 oktober året före det valår då&lt;br&gt;den nya indelningen skall gälla för första gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets&lt;br&gt;indelning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att&lt;br&gt;beslut om indelning i valkretsar får meddelas senare än som sägs i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Landstings- och kommunfullmäktiges beslut om indelning i&lt;br&gt;valkretsar får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut om att fastställa valkretsindelning enligt 8 och&lt;br&gt;9 §§ får överklagas hos Valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Valkretsmandat&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mandaten i riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Riksdagen består av 349 ledamöter. De 349 mandaten består av 310&lt;br&gt;festa valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. Detta regleras i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 6 §§ regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om hur festa valkretsmandat och utjäm-&lt;br&gt;ningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den centrala valmyndigheten skall för val till riksdagen besluta hur&lt;br&gt;många festa valkretsmandat som vaije valkrets skall ha. Det skall göras&lt;br&gt;på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije valkrets skall få ett fest valkretsmandat för vaije gång som&lt;br&gt;antalet personer som har rösträtt i valkretsen är jämnt delbart med en&lt;br&gt;trehundrationdel av antalet personer som har rösträtt i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte alla festa valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får&lt;br&gt;valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de&lt;br&gt;överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora&lt;br&gt;i två eller flera valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall&lt;br&gt;få mandatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet personer som har rösträtt skall beräknas på grundval av&lt;br&gt;uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviserings-&lt;br&gt;register den 1 november året före valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ändrad länsindelning eller ändrad kommunal indelning skall beaktas&lt;br&gt;vid val till riksdagen redan från och med den dagen ändringen har&lt;br&gt;beslutats, om beslutet kommer att påverka antalet festa valkretsmandat&lt;br&gt;och det träder i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie val till&lt;br&gt;riksdagen har hållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandaten i landstingsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Landstingsfullmäktige beslutar hur många mandat som fullmäktige&lt;br&gt;skall ha. Detta regleras i 5 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Mandaten i landstingsfullmäktige består av festa valkretsmandat och&lt;br&gt;utj ämningsmandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nio tiondelar av mandaten är festa valkretsmandat. Om talet blir&lt;br&gt;brutet när antalet festa valkretsmandat beräknas, skall det rundas av till&lt;br&gt;närmast lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om hur festa valkretsmandat och utjäm- Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;ningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Länsstyrelsen skall besluta hur många festa valkretsmandat som&lt;br&gt;vaije valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet personer som har rösträtt i landstinget delas med antalet festa&lt;br&gt;valkretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i&lt;br&gt;vaije valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje&lt;br&gt;gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med&lt;br&gt;detta tal får den valkretsen ett mandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte alla festa valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får&lt;br&gt;valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de&lt;br&gt;överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora&lt;br&gt;i två eller flera valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall&lt;br&gt;få mandatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet personer som har rösträtt i landstinget skall beräknas på&lt;br&gt;grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om&lt;br&gt;aviseringsregister den 1 november året före valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandaten i kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Kommunfullmäktige skall besluta hur många mandat som fullmäkti-&lt;br&gt;ge skall ha. Detta regleras i 5 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga mandat i fullmäktige är festa mandat. Närmare bestäm-&lt;br&gt;melser om hur mandaten fördelas på grundval av valresultatet finns i 18&lt;br&gt;och 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en kommun är indelad i flera valkretsar skall länsstyrelsen&lt;br&gt;besluta hur många mandat som vaije valkrets skall ha. Det skall göras&lt;br&gt;på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet personer som har rösträtt i kommunen delas med antalet&lt;br&gt;mandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i vaije&lt;br&gt;valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Vaije gång&lt;br&gt;som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal&lt;br&gt;får den valkretsen ett mandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte alla mandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de&lt;br&gt;återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår&lt;br&gt;vid beräkningen. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera&lt;br&gt;valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet personer som har rösträtt i kommunen skall beräknas på&lt;br&gt;grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om&lt;br&gt;aviseringsregister den 1 november året före valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om antalet mandat som en valkrets får enligt 8 § blir mindre än 15,&lt;br&gt;skall antalet ändå bestämmas till 15. Antalet mandat i övriga kretsar&lt;br&gt;skall då jämkas i motsvarande utsträckning. I ett sådant fell skall&lt;br&gt;valkretsindelningen omprövas före nästa val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skall fördelningen mellan valkretsarna av de fasta mandaten Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;beslutas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § och länsstyrelsens&lt;br&gt;beslut enligt 6, 8 och 9 §§ om antalet festa valkretsmandat skall med-&lt;br&gt;delas senast den 30 april det år då ordinarie val skall hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets&lt;br&gt;indelning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att&lt;br&gt;beslut om fördelning av mandat får meddelas senare än som sägs i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Hos Valprövningsnämnden får överklagas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § om antalet valkrets-&lt;br&gt;mandat vid val till riksdagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- länsstyrelsens beslut enligt 6, 8 och 9 §§ om antalet valkrets-&lt;br&gt;mandat för val till landstings- och kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Valdistrikt och valförrättare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mildistrikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Varje kommun skall delas in i geografiskt avgränsade röstningsom-&lt;br&gt;råden. Ett sådant område kallas valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om kommunen har fler än en valkrets for val till kommun-&lt;br&gt;fullmäktige, skall vaije sådan krets omfetta ett eller flera valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett valdistrikt bör omfetta 1 200-1 500 personer som har rösträtt.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl, får ett valdistrikt omfetta färre än 300 som&lt;br&gt;har rösträtt. Länsstyrelsen får efter samråd med valnämnden besluta om&lt;br&gt;valdistrikt som omfettar fler än 1 800 personer som har rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av fullmäktige i kommunen skall länsstyrelsen besluta om&lt;br&gt;kommunens indelning i valdistrikt. Kommunen skall se över indelningen&lt;br&gt;året närmast före det år då ordinarie val till riksdagen skall hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i&lt;br&gt;valdistrikt. Innan länsstyrelsen fettar ett sådant beslut, skall fullmäktige&lt;br&gt;i kommunen få tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid för beslut om indelning i valdistrikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Länsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas&lt;br&gt;senast den 1 december året före det år då beslutet skall tillämpas för&lt;br&gt;första gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall omedelbart i ortstidning kungöra beslut om&lt;br&gt;indelning i valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;indelning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om indelning i valdistrikt får meddelas senare än som sägs i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Shlförrättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § När val skall hållas enligt denna lag skall valnämnden utse minst&lt;br&gt;fyra personer att vara valförrättare i vaije valdistrikt. Nämnden skall&lt;br&gt;forordna en av dessa att vara ordförande och en att vara ersättare för&lt;br&gt;ordföranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid röstningen skall minst tre av valförrättama vara närvarande. En&lt;br&gt;av dessa skall vara ordföranden eller ordförandens ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Alla som är valbara till ledamöter i valnämnden är skyldiga att ta&lt;br&gt;emot ett uppdrag som valförrättare, om de inte har ett giltigt hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Länsstyrelsens beslut enligt 3 § i ärenden om indelning i valdistrikt&lt;br&gt;får överklagas hos Valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en valnämnd har beslutat att inte godta ett hinder mot att ta emot&lt;br&gt;ett uppdrag som valförrättare, får detta beslut överklagas hos länssty-&lt;br&gt;relsen. Tiden för överklagande räknas från den dag beslutet meddela-&lt;br&gt;des. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Registrering av partibeteckningar och anmälan av&lt;br&gt;kandidater&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Partibeteckning skyddas genom registrering och anmälan av kandidater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En partibeteckning kan skyddas vid val. För att få ett sådant skydd&lt;br&gt;skall partiet registrera partibeteckningen och anmäla kandidater till&lt;br&gt;valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skyddet för en registrerad partibeteckning består i att sådana namn&lt;br&gt;som skrivits till eller som inte avser någon av de kandidater som partiet&lt;br&gt;anmält till valet enligt 13 § skall anses obefintliga om de förekommer&lt;br&gt;på valsedlar för partiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om valsedlar med registrerad partibeteckning finns&lt;br&gt;också i 6 kap. 3 och 5 §§ och 18 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ansökan om registrering av en partibeteckning görs hos den&lt;br&gt;centrala valmyndigheten. För att partiets beteckning skall registreras&lt;br&gt;skall kraven i 4-7 §§ vara uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ansökan om registrering av en partibeteckning skall vara skriftlig.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;jg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan skall det stå för vilket slag av val som partiet söker registre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring. Om ansökan gäller registrering för val till landstings- eller Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;kommunfullmäktige, skall partiet också ange för vilket landsting eller&lt;br&gt;vilken kommun det begär registrering. Med ansökan skall följa för-&lt;br&gt;klaringar enligt 7 § eller ett intyg av notarius publicus att sådana förkla-&lt;br&gt;ringar har visats upp för honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ansökan om registrering av en partibeteckning skall ha kommit in&lt;br&gt;till den centrala valmyndigheten senast den sista februari det år då val&lt;br&gt;skall hållas för att partibeteckningen skall kunna få skydd vid valet. Om&lt;br&gt;ansökan gäller ett annat val än ordinarie val till riksdagen, ordinarie val&lt;br&gt;till landstings- och kommunfullmäktige eller val till Europaparlamentet,&lt;br&gt;skall ansökan ha kommit in inom en vecka efter det att beslutet om val-&lt;br&gt;dag har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den centrala valmyndigheten skall registrera en partibeteckning om&lt;br&gt;följande villkor är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Partibeteckningen består av eller innehåller ord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Partiet är inte en underavdelning av en politisk sammanslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En ansökan om registrering för val till riksdagen har dokumenterat&lt;br&gt;stöd av minst 1 500 personer som har rösträtt i hela landet, om inte&lt;br&gt;partiet är representerat i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En ansökan om registrering för val till landstings- eller kom-&lt;br&gt;munfullmäktige har dokumenterat stöd av minst 100 respektive minst 50&lt;br&gt;personer som har rösträtt i det landsting eller den kommun som ansökan&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. En ansökan om registrering för val till Europaparlamentet har&lt;br&gt;dokumenterat stöd av minst 1 500 personer som har rösträtt i hela&lt;br&gt;landet, om inte partiet är representerat i parlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Partibeteckningen kan inte antas bli förväxlad med en beteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;som redan är registrerad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;som ett parti redan ansökt om att få registrerad, om beteckningar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na skulle komma att bli registrerade för samma val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Partibeteckningen kan inte antas bli förväxlad med en beteckning&lt;br&gt;som tidigare gällt för samma slag av val men som avregistrerats för&lt;br&gt;högst fem år sedan på grund av namnbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 § finns bestämmelser om undantag från kravet i 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § De som enligt 6 § 3-5 stöder en ansökan om registrering skall&lt;br&gt;själva skriva under en förklaring om stödet. De skall i förklaringen&lt;br&gt;också ange sitt personnummer och den kommun där de är folkbokförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vilka val registreringen gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en partibeteckning registreras för val till riksdagen, gäller&lt;br&gt;registreringen också för val till landstings- och kommunfullmäktige i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hela landet samt för val till Europaparlamentet. Registreras en parti- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beteckning för val till landstingsfullmäktige, gäller registreringen val i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det landstinget och val till kommunfullmäktige i de kommuner som Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;ligger inom landstinget. Registreras en partibeteckning för val till&lt;br&gt;kommunfullmäktige i en kommun, gäller registreringen val i den kom-&lt;br&gt;munen. Registreras en partibeteckning för val till Europaparlamentet,&lt;br&gt;gäller registreringen det valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett parti som har registrerat en partibeteckning går med på det,&lt;br&gt;kan ett annat parti få samma beteckning registrerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;för val till riksdagen även om beteckningen redan är registrerad&lt;br&gt;för val till landstings- eller kommunfullmäktige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;för val till landstingsfullmäktige, även om partibeteckningen redan&lt;br&gt;är registrerad för val till kommunfullmäktige inom landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller också om det första partiets ansökan ännu inte lett till&lt;br&gt;registrering, när det andra partiet lämnar in sin ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombud skall anmälas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett parti som fått sin partibeteckning registrerad skall anmäla ett&lt;br&gt;ombud till den centrala valmyndigheten inom en månad efter det att&lt;br&gt;registreringen av partibeteckningen har kungjorts enligt 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ombud som partierna har anmält är behöriga att lämna medgivan-&lt;br&gt;de enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avregistreras partibeteckningar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En registrerad partibeteckning skall tas bort ur registret om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. partiet begär det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. partiet inte har anmält kandidater för två ordinarie val i följd till&lt;br&gt;riksdagen, landstings- eller kommunfullmäktige eller till Europa-&lt;br&gt;parlamentet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. partiet inte har anmält ett ombud enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse av registrering och avregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När en partibeteckning har registrerats eller tagits bort ur registret,&lt;br&gt;skall den centrala valmyndigheten kungöra detta i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan av kandidater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § För att skydda sin beteckning vid val skall partier som registrerat&lt;br&gt;partibeteckning också anmäla samtliga sina kandidater. Om regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver det får&lt;br&gt;anmälan i stället göras hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Anmälan av kandidater skall göras skriftligen av partiets ombud&lt;br&gt;eller av en person som ombudet utsett. Kandidaterna skall skriftligen&lt;br&gt;förklara att de gett partiet tillstånd att anmäla dem. Förklaringen skall&lt;br&gt;skickas med anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § För val till riksdagen skall partiet anmäla kandidater i en viss val- Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;krets. För val till landstingsfullmäktige skall partiet som kandidater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmäla personer folkbokförda i landstinget och som kandidater för val&lt;br&gt;till kommunfullmäktige personer folkbokförda i kommunen. För val till&lt;br&gt;Europaparlamentet skall partiet anmäla kandidater för landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkran av unionsmedborgare som önskar kandidera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Unionsmedborgare som inte samtidigt är svenska medborgare och&lt;br&gt;som önskar kandidera vid val till Europaparlamentet skall senast vid en&lt;br&gt;tid som den centrala valmyndigheten bestämmer enligt 19 §, lämna en&lt;br&gt;försäkran till den centrala valmyndigheten. I den skall de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ange den valkrets eller område i hemstaten där de senast var&lt;br&gt;upptagna i röstlängd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försäkra att de inte kandiderar vid val till Europaparlamentet i&lt;br&gt;någon annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en sådan försäkran skall följa ett intyg av den behöriga&lt;br&gt;myndigheten i hemstaten att valbarheten inte gått förlorad där eller att&lt;br&gt;denna diskvalifikationsgrund inte finns såvitt myndigheten vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristfällig anmälan av kandidater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om en anmälan saknar uppgifter skall den myndighet som tagit&lt;br&gt;emot anmälan genast underrätta den som anmält kandidaterna. Om det&lt;br&gt;är fråga om en försäkran enligt 16 § skall den centrala valmyndigheten&lt;br&gt;underrätta kandidaten själv. Detsamma skall gälla om en förklaring eller&lt;br&gt;ett intyg som fogats till en anmälan eller en försäkran saknar uppgifter.&lt;br&gt;I underrättelsen skall det anges när handlingen senast skall ha ändrats&lt;br&gt;eller kompletterats. Ärendet skall slutligt prövas av den centrala&lt;br&gt;valmyndigheten så snart som möjligt efter denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Kandidaters namn skall anses som obefintliga i anmälan, om&lt;br&gt;partiet inte kan visa att det har fått kandidaternas tillstånd att anmäla&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kandidat som inte visar upp ett intyg enligt 16 § andra stycket får&lt;br&gt;inte kandidera. Om en sådan kandidats namn anmäls till ett val skall&lt;br&gt;kandidatens namn anses obefintligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för anmälan av kandidater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den centrala valmyndigheten skall inför vaije val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bestämma när kandidaterna senast skall anmälas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kungöra denna tidpunkt i Post- och Inrikes Tidningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;underrätta vaije parti som registrerat sin partibeteckning om tid-&lt;br&gt;punkten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bestämma när försäkran enligt 16 § senast skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Listor över partier som anmält kandidater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den centrala valmyndigheten skall upprätta listor över de partier&lt;br&gt;som registrerat partibeteckning och anmält kandidater. Sådana listor&lt;br&gt;skall upprättas för vaije slag av val och for vaije riksdagsvalkrets, vaije&lt;br&gt;landsting och vaije kommun eller, vid val till Europaparlamentet, landet&lt;br&gt;som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. 11 § finns det bestämmelser om att sådana listor skall finnas&lt;br&gt;i röstningslokalema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den centrala valmyndighetens beslut i ärenden enligt detta kapitel&lt;br&gt;får överklagas hos Valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Valsedlar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Milsedlars utformning och innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den centrala valmyndigheten skall hålla till handa de valsedlar som&lt;br&gt;skall användas vid val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riks-&lt;br&gt;dagen skall användas gula, för val till landstingsfullmäktige blå och för&lt;br&gt;val till kommunfullmäktige vita valsedlar. För val till&lt;br&gt;Europaparlamentet skall användas vita valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala valmyndigheten får förse valsedlar med en särskild&lt;br&gt;beteckning för att underlätta räkningen av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § På en valsedel skall det finnas en partibeteckning. En valsedel bör&lt;br&gt;dessutom innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;namn på en eller flera kandidater,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en valkretsbeteckning som visar för vilken valkrets valsedeln är&lt;br&gt;avsedd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en valbeteckning som visar för vilket val valsedeln gäller, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;uppgift om det parti som valsedeln gäller för har registrerat sin&lt;br&gt;partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § På valsedlar som innehåller kandidatnamn bör vaije kandidat&lt;br&gt;identifieras på ett sådant sätt att det klart framgår vem som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en valsedel innehåller kandidatnamn skall det på valsedeln finnas&lt;br&gt;ett markerat utrymme intill vaije namn där väljarna kan lämna en&lt;br&gt;särskild personröst genom en markering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en valsedel innehåller kandidatnamn, skall namnen förses med&lt;br&gt;nummer och tas upp i nummerordning under varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en väljare skriver till ett kandidatnamn på en valsedel för ett&lt;br&gt;parti som inte registrerat sin partibeteckning eller anmält kandidater&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 5 kap. 13 §, skall väljaren anses ha lämnat en särskild personröst Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;för namnet. Har flera kandidatnamn skrivits till på en sådan valsedel,&lt;br&gt;skall väljaren anses ha lämnat en personröst for det första namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 18 kap. 11 § tredje stycket framgår att strykningar av namn på&lt;br&gt;valsedel som upptar namn inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon inte samtyckt till att vara kandidat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som har angetts som kandidat på en valsedel som hålls till&lt;br&gt;handa vid ett val utan att ha samtyckt till det kan anmäla detta till&lt;br&gt;länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall föra en förteckning över de anmälningar som&lt;br&gt;kommer in före valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur valsedlar skall beställas och hur de hålls till handa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den centrala valmyndigheten förser på beställning vaije parti med&lt;br&gt;valsedlar till det antal partiet önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beställning från ett parti som registrerat sin partibeteckning och&lt;br&gt;anmält kandidater enligt 5 kap. 13 § levereras bara om beställningen&lt;br&gt;gjorts av en behörig företrädare för partiet, av partiets ombud eller av&lt;br&gt;en person som ombudet utsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som motsvarar&lt;br&gt;tre gånger antalet personer som har rösträtt i valkretsen för ett parti&lt;br&gt;som deltar i riksdagsvalet, om partiet vid detta val får eller vid något av&lt;br&gt;de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela&lt;br&gt;landet. Detta gäller också ett parti som, utan att ha uppnått den angivna&lt;br&gt;röstandelen, är eller genom valet blir representerat i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som motsvarar&lt;br&gt;tre gånger antalet personer som har rösträtt i valet för ett parti som&lt;br&gt;deltar i val till landstings- eller kommunfullmäktige, om partiet är eller&lt;br&gt;genom valet blir representerat i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som mot-&lt;br&gt;svarar tre gånger antalet personer som har rösträtt i valet för ett parti&lt;br&gt;som deltar i valet till Europaparlamentet, om partiet vid detta val får&lt;br&gt;eller vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått&lt;br&gt;mer än 1 procent av rösterna i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vid tillämpning av 8-10 §§ beräknas antalet personer som har&lt;br&gt;rösträtt på grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen&lt;br&gt;(1995:743) om aviseringsregister den 1 november året före valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;§ Den centrala valmyndigheten levererar bara valsedlar som&lt;br&gt;beställaren betalar i förskott, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. valsedlarna beställs av ett annat parti än som sägs i 8-10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. valsedlarna beställs av någon annan än den som är behörig Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;företrädare för partiet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. valsedlar beställs till ett antal som överstiger vad som sägs i&lt;br&gt;8-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om ett parti har betalat valsedlarna i förskott och om partiet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8-10 §§ får rätt att vid valet få kostnadsfria valsedlar, skall förskottet&lt;br&gt;betalas tillbaka. Återbetalningen får motsvara högst vad staten skall&lt;br&gt;svara för enligt 8-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppet betalas tillbaka till partiet oavsett vem som har betalat för-&lt;br&gt;skottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Den centrala valmyndigheten förser på beställning och utan sär-&lt;br&gt;skild ersättning valsedlarna med partibeteckning, kandidatnamn samt&lt;br&gt;valkrets- och valbeteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skall valsedlar beställas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Före ett val skall den centrala valmyndigheten bestämma den sista&lt;br&gt;dag då valsedlar skall ha beställts för att de skall kunna levereras 45&lt;br&gt;dagar före valdagen. I särskilda fall får myndigheten bestämma en&lt;br&gt;senare dag för beställning och leverans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en beställning kommer in senare än vad den centrala valmyndig-&lt;br&gt;heten har bestämt, hålls valsedlar till handa bara om de kan levereras&lt;br&gt;före valdagen och utan att leveransen av tidigare gjorda beställningar&lt;br&gt;försenas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Den centrala valmyndigheten har rätt att få hjälp av länsstyrelsen i&lt;br&gt;ärenden enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Den centrala valmyndighetens beslut i ärenden enligt detta kapitel&lt;br&gt;får överklagas hos Valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Röstlängder och röstkort&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;som skall finnas i röstlängd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Röstlängderna för val till riksdagen skall innehålla alla svenska&lt;br&gt;medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller har&lt;br&gt;varit folkbokförda i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska medborgare som inte har varit folkbokförda i landet någon&lt;br&gt;gång under de senaste tio åren skall tas upp i en röstlängd bara om de&lt;br&gt;senast 30 dagar före valdagen skriftligen anmäler sig. Den som gjort en&lt;br&gt;sådan anmälan skall tas upp i röstlängd i 10 år från dagen för anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avges en röst från en person som inte tagits upp i en röstlängd men &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i övrigt uppfyller kraven för rösträtt, skall den avgivna rösten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses som en anmälan enligt andra stycket. I fråga om anmälan finns Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;också regler i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Röstlängderna för val till landstings- och kommunfullmäktige skall&lt;br&gt;innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;alla svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och&lt;br&gt;som är folkbokförda i landstinget respektive kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- unionsmedboigare samt medborgare i Island och Norge som fyller&lt;br&gt;18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i landstinget&lt;br&gt;respektive kommunen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen, som är&lt;br&gt;folkbokförda i landstinget respektive kommunen och som har varit&lt;br&gt;folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;§ Röstlängderna för val till Europaparlamentet skall innehålla&lt;br&gt;uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;svenska medborgare som sägs i 1 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;unionsmedborgare som fyller 18 år senast på valdagen, som är&lt;br&gt;folkbokförda i landet och som senast 30 dagar före valdagen enligt 5 §&lt;br&gt;skriftligen hos skattemyndigheten anmält sin önskan att tas upp i&lt;br&gt;röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka uppgifter en röstlängd grundar sig på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När det skall hållas val enligt denna lag skall skattemyndigheten&lt;br&gt;upprätta en röstlängd för varje valdistrikt. Det är uppgifterna i&lt;br&gt;aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister 30&lt;br&gt;dagar före valdagen som skall ligga till grund för uppgifterna i röstläng-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om röstlängd vid val till Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt vid val till Europa-&lt;br&gt;parlamentet skall senast 30 dagar före valdagen skriftligen hos skatte-&lt;br&gt;myndigheten anmäla sin önskan om att tas upp i röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin anmälan skall unionsmedborgare i en skriftlig försäkran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast var&lt;br&gt;upptagna i röstlängd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försäkra att de inte kommer att rösta i en annan medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut med anledning av anmälningar meddelas när röstlängden&lt;br&gt;upprättas. Underrättelse om ett sådant beslut skall sändas till&lt;br&gt;valmyndigheten i den stat där väljaren är medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilken röstlängd skall de som har rösträtt finnas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om&lt;br&gt;aviseringsregister skall ligga till grund för beslut om vilken röstlängd de&lt;br&gt;som anges i 1-3 §§ skall finnas i. De skall tas upp i röstlängden för det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valdistrikt inom vilket de är folkbokförda 30 dagar före valdagen. De Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;som då inte är folkbokförda i landet skall tas upp i röstlängden i det&lt;br&gt;valdistrikt inom vilket de senast var folkbokförda. Finns det inte någon&lt;br&gt;uppgift om folkbokföring så att de kan hänföras till visst valdistrikt men&lt;br&gt;finns det en uppgift om i vilken kommun som de senast varit&lt;br&gt;folkbokförda, bestämmer skattemyndigheten i vilken röstlängd de skall&lt;br&gt;tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstkort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För var och en som finns i en röstlängd skall skattemyndigheten&lt;br&gt;upprätta ett röstkort. För val som hålls samtidigt skall det upprättas ett&lt;br&gt;gemensamt röstkort. För väljare som inte har någon känd adress skall&lt;br&gt;det upprättas röstkort bara om de begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett röstkort skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- väljarens namn och nummer i röstlängden, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vilka val som väljaren får delta i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstkortet bör också innehålla annan information om valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Röstkorten skall skickas ut så snart som möjligt, dock senast i så&lt;br&gt;god tid att de kan beräknas vara väljare som är folkbokförda i landet till&lt;br&gt;handa senast 18 dagar före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röst-&lt;br&gt;kort skall få ett duplettröstkort om de begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Duplettröstkort skall beställas hos skattemyndigheten. De som vill ha&lt;br&gt;ett duplettröstkort skall lämna uppgift om namn och personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om adress&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En anmälan om adress från svenska medborgare som inte är&lt;br&gt;folkbokförda i landet skall anses också som en anmälan om att tas upp&lt;br&gt;i röstlängd, om anmälan görs skriftligen till en skattemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse av uppgifter i en röstlängd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om&lt;br&gt;dem skall senast måndagen före valdagen skriftligen begära att&lt;br&gt;uppgifterna rättas. Detta gäller också de som anser sig vara felaktigt&lt;br&gt;uteslutna ur röstlängden. Det som hänt senare än 30 dagar före&lt;br&gt;valdagen får inte ligga till grund för rättelse enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om rättelse skall prövas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;§ Får skattemyndigheten från en myndighet i någon annan&lt;br&gt;medlemsstat meddelande om att en person som har rösträtt och som&lt;br&gt;finns upptagen i röstlängd här i landet, redan avgett en röst i val till&lt;br&gt;Europaparlamentet, skall skattemyndigheten genast rätta röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § När samtliga beslut om rättelser förts in i en röstlängd skall den så Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;snart som möjligt sändas till den kommun där valdistriktet ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Skattemyndighetens beslut i ett ärende om rättelse får överklagas&lt;br&gt;bara i samband med att det val överklagas för vilket röstlängden har&lt;br&gt;upprättats. I ett sådant ärende får bara det åberopas som har förekommit&lt;br&gt;hos skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Kuvert&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § För val skall det finnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;valkuvert,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterkuvert för budröst, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fönsterkuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kuverten hålls till handa bara genom den centrala valmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Valkuvert skall vara utformade på ett sådant sätt att färgen på den&lt;br&gt;valsedel som väljaren lagt i kuvertet kan ses utan att valhemligheten&lt;br&gt;avslöjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Valkuvert och ytterkuvert för budröst skall i god tid före valet&lt;br&gt;finnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;hos valnämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på de postkontor där röstning skall anordnas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;hos den som ansvarar för den särskilda röstmottagningen i vaije&lt;br&gt;kommun, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;hos de utlandsmyndigheter som skall anordna röstmottagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana kuvert skall också finnas hos Posten Aktiebolags lantbrev-&lt;br&gt;bärare som skall ta hand om ytterkuvert för budröst och hos de personer&lt;br&gt;som av valnämnden fått i uppdrag att hålla till handa valkuvert och&lt;br&gt;ytterkuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fönsterkuvert för röstning på postkontor, på särskilda röstmottag-&lt;br&gt;ningsställen inom landet och på sådana röstmottagningsställen som&lt;br&gt;inrättas av en utlandsmyndighet skall i god tid före valet finnas hos&lt;br&gt;respektive röstmottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer&lt;br&gt;än 1 procent av rösterna i hela landet skall vid riksdagsval, landstings-&lt;br&gt;och kommunfullmäktigval på begäran få valkuvert och ytterkuvert för&lt;br&gt;budröst utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett parti som vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet&lt;br&gt;har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet skall vid sådant val&lt;br&gt;på begäran få valkuvert och ytterkuvert för budröst utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Allmänt om röstning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagning och röstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § All röstmottagning skall vara offentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För att avge sin röst skall väljarna för vaije slag av val ta en&lt;br&gt;valsedel för det parti de vill rösta på. Om de vill avge en särskild&lt;br&gt;personröst skall de göra en markering för den kandidat som de helst vill&lt;br&gt;se vald. Därefter skall väljarna själva lägga in den valsedel de valt i ett&lt;br&gt;valkuvert för vaije slag av val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som på grund av ett fysiskt funktionshinder inte kan göra i&lt;br&gt;ordning eller lämna sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som&lt;br&gt;hjälper dem vid röstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstningslokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Röstning kan anordnas i följande röstningslokaler:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vallokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Posten Aktiebolags postkontor inom landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. särskilda röstmottagningsställen inom landet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. röstmottagningsställen som utlandsmyndigheter har inrättat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommunen skall se till att det finns lämpliga lokaler som kan&lt;br&gt;användas som vallokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § På valdagen skall väljarna rösta i vallokalen i det valdistrikt där de&lt;br&gt;finns i röstlängden. Väljare som vistas utomlands eller av någon annan&lt;br&gt;anledning inte kan rösta på valdagen i sin vallokal kan rösta i en annan&lt;br&gt;röstningslokal som sägs i 3 § 2-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare får rösta genom bud eller lantbrevbärare enligt vad som anges&lt;br&gt;i 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare får brevrösta bara enligt lagen (1997:000) om brevröstning i&lt;br&gt;vissa fåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstkort vid. röstningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Väljare som röstar i sin vallokal bör ha med sig sitt röstkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få rösta på ett postkontor eller ett särskilt röstmottagningsställe&lt;br&gt;inom landet måste väljare ha med sig sitt röstkort och lämna det till&lt;br&gt;röstmottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de som vill rösta hos en utlandsmyndighet inte har något röstkort&lt;br&gt;skall röstmottagaren fylla i ett adresskort för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xhlhemligheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Väljarnas valhemlighet skall skyddas. I vaije röstningslokal skall det&lt;br&gt;finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna utan&lt;br&gt;insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrustning i röstnings lokalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För vaije slag av val som hålls i en vallokal skall det finnas en&lt;br&gt;valurna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § I vaije vallokal skall finnas den röstlängd som upprättats för&lt;br&gt;valdistriktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I vaije röstningslokal skall det finnas ett exemplar av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I en vallokal skall det finnas listor över partier som registrerat&lt;br&gt;partibeteckning och anmält kandidater för valet i den valkrets som&lt;br&gt;valdistriktet hör till. På de postkontor där röstning anordnas och på&lt;br&gt;särskilda röstmottagningsställen inom landet skall sådana listor för valen&lt;br&gt;i samtliga valkretsar finnas. Dessa listor bör också finnas hos de&lt;br&gt;röstmottagningsställen som en utlandsmyndighet har inrättat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Listor som sägs i denna paragraf upprättas på sätt som anges i 5 kap.&lt;br&gt;20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § I anslutning till vaije röstningslokal skall det ordnas en lämplig&lt;br&gt;plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är möjligt får en sådan&lt;br&gt;plats i stället ordnas inne i lokalen. På denna plats skall väljarna för det&lt;br&gt;val som avses ha tillgång till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;valsedlar för val till riksdagen samt landstings- och kommun-&lt;br&gt;fullmäktige med parti- och valbeteckning (partimarkerade valsedlar) för&lt;br&gt;varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer&lt;br&gt;än 1 procent av rösterna i hela landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;valsedlar för val till Europaparlamentet med parti- och&lt;br&gt;valbeteckning (partimarkerade valsedlar) för vaije parti som vid något&lt;br&gt;av de två senaste valen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela&lt;br&gt;landet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;blanka valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valförrättama och röstmottagama skall se till att valsedlar enligt&lt;br&gt;första stycket finns utlagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De partier som deltar i valen skall också kunna lägga ut sina valsedlar&lt;br&gt;på denna plats. På särskilda röstmottagningsställen inom landet och&lt;br&gt;röstmottagningsställen som inrättas av utlandsmyndigheter får partierna&lt;br&gt;bara lägga ut partimarkerade valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Vid val skall kuvert som sägs i 8 kap. finnas i vaije röstningslokal&lt;br&gt;i den mån de krävs för röstning i lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordning i röstningslokalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I en röstningslokal eller i ett utrymme intill lokalen får det inte&lt;br&gt;hållas tal. Där får inte heller delas ut eller sättas upp tryckta eller&lt;br&gt;skrivna upprop till väljarna. Där får inte heller spelas upp sådana&lt;br&gt;upprop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Valförrättama eller röstmottagama skall ansvara för ordningen i Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;röstningslokalen. Den som finns i röstningslokalen eller i ett utrymme&lt;br&gt;intill lokalen skall rätta sig efter de regler som valförrättaren eller röst-&lt;br&gt;mottagaren meddelar för att röstningen skall kunna genomföras. Blir det&lt;br&gt;sådan oordning att den inte kan avstyras har valförrättaren eller röst-&lt;br&gt;mottagaren rätt att avbryta röstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om röstningen i en vallokal avbryts skall vaije valurna och&lt;br&gt;röstlängden förseglas och förvaras på ett säkert sätt. När röstningen&lt;br&gt;skall fortsätta, skall valförrättaren visa dem som är närvarande att för-&lt;br&gt;seglingarna inte har öppnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbryts röstningen på ett postkontor, på ett särskilt röstmottagnings-&lt;br&gt;ställe inom landet eller hos en utlandsmyndighet skall de kuvert som&lt;br&gt;tagits emot förvaras på ett säkert sätt under avbrottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xhlförrättmng och röstmottagning skall dokumenteras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yl § Valförrättama skall föra protokoll över valförrättningen i&lt;br&gt;vallokalen. Röstmottagare på postkontor, vid särskilda röstmottag-&lt;br&gt;ningsställen inom landet eller hos en utlandsmyndighet skall fortlöpande&lt;br&gt;föra anteckningar över röstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll och anteckningar skall föras på blanketter som fastställts av&lt;br&gt;den centrala valmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Röstning i vallokal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När får röstning pågå i en vallokal?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En vallokal skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8.00 och&lt;br&gt;20.00. Om väljarna i distriktet ändå får tillräckligt bra möjligheter att&lt;br&gt;rösta, får den centrala valmyndigheten bestämma att vallokalen i ett&lt;br&gt;visst valdistrikt skall vara öppen för röstning under kortare tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § När vallokalen har öppnats för röstning, skall den av valförrättama&lt;br&gt;som är ordförande visa dem som är närvarande att vaije valurna är tom.&lt;br&gt;Sedan får röstningen börja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Väljare som finns i vallokalen eller på en plats som de har anvisats&lt;br&gt;intill lokalen, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstningen skall förklaras avslutad, när tiden för röstning i vallokalen&lt;br&gt;har gått ut och de som är närvarande har fått tillfälle att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur röstning i vallokal går till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I vallokalen skall valförrättama ge väljarna ett valkuvert för vaije&lt;br&gt;slag av val som de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm.&lt;br&gt;Där skall de avge sin röst och lägga en valsedel för vaije slag av val i&lt;br&gt;ett valkuvert utan att vika valsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;till valförrättaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Valförrättama får begära att väljaren uppger sitt fullständiga namn&lt;br&gt;och sin födelsetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Innan något valkuvert tas emot skall valförrättaren kontrollera att&lt;br&gt;väljaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;enligt röstlängden har rösträtt i det val som väljaren vill delta i,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;inte redan har röstat i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valförrättaren skall också kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av&lt;br&gt;val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En valförrättare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de&lt;br&gt;krav som ställs i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val,&lt;br&gt;får valförrättaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall&lt;br&gt;samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Uppfylls de krav som ställs i 6 och 7 §§ skall valförrättaren ta emot&lt;br&gt;väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga det i valurnan för det val&lt;br&gt;valsedeln gäller och markera i röstlängden att väljaren röstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en röst skall lämnas genom bud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall valförrättaren&lt;br&gt;kontrollera att väljaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;enligt röstlängden har rösträtt i ett val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;inte redan har röstat i valet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att&lt;br&gt;väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i&lt;br&gt;budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av&lt;br&gt;funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen&lt;br&gt;för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare&lt;br&gt;än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valförrättaren skall också kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterkuvertet är igenklistrat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren&lt;br&gt;själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som&lt;br&gt;gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes&lt;br&gt;barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga&lt;br&gt;angelägenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller&lt;br&gt;sambos barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet inte är vittne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ytterkuvertet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet och vittnet har fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Uppfylls de krav som ställs i 10 § skall valförrättaren öppna&lt;br&gt;ytterkuvertet för budröst och kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterkuvertet innehåller valkuvert,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En valförrättare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte uppfyller de krav som ställs i 10 och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har väljaren gjort i ordning mer än ett valkuvert för något val får&lt;br&gt;valförrättaren inte ta emot något av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Uppfylls de krav som ställs i 10—12 §§ skall valförrättaren ta emot&lt;br&gt;väljarens valkuvert, i budets närvaro lägga det i valurnan för det val&lt;br&gt;valsedeln gäller och markera i röstlängden att väljaren röstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Ett valkuvert som lämnats i ett ytterkuvert för budröst men som&lt;br&gt;inte tas emot skall innan det lämnas tillbaka till budet läggas in i ett&lt;br&gt;särskilt kuvert. Detta kuvert skall klistras igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ytterkuvert för budröst som har öppnats av valförrättare enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § skall tas om hand av valförrättama och överlämnas till valnämn-&lt;br&gt;den. Nämnden skall förvara det under valperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilskjutsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kommunen bör ordna valskjutsar på valdagen för väljare som bor&lt;br&gt;avlägset eller isolerat och för vilka det blir dyrt eller tar lång tid att ta&lt;br&gt;sig till vallokalen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Röstning på postkontor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På vilka postkontor skall röstning anordnas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När val skall hållas skall den centrala valmyndigheten efter samråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med Posten Aktiebolag bestämma på vilka postkontor röstmottagning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall anordnas. Vid val till riksdagen och vid ordinarie val till lands-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tings- eller kommunfullmäktige skall röstmottagning alltid anordnas på Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;minst ett postkontor i vaije kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vilken period får man poströsta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § På de postkontor där röstmottagning anordnas skall det vid ordinarie&lt;br&gt;val till riksdagen, vid ordinarie val till landstings- och kommunfullmäk-&lt;br&gt;tige samt vid val till Europaparlamentet vara möjligt att rösta från och&lt;br&gt;med den artonde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid andra&lt;br&gt;val skall det vara möjligt att rösta på dessa postkontor från och med den&lt;br&gt;tionde dagen före valdagen till och med valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skall postkontor hålla öppet för röstning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § På ett postkontor där röstmottagning anordnas före valdagen skall&lt;br&gt;det vara möjligt att rösta under hela den tid då postkontoret är öppet för&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av Posten Aktiebolag får den centrala valmyndigheten för&lt;br&gt;ett visst postkontor begränsa denna tid. Det skall dock alltid vara&lt;br&gt;möjligt att rösta under minst en timme varje dag då ett sådant post-&lt;br&gt;kontor är öppet för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § På valdagen skall de postkontor där röstmottagning anordnas vara&lt;br&gt;öppna för röstning under minst en timme före klockan 11.00 och minst&lt;br&gt;en timme efter klockan 15.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige får den centrala&lt;br&gt;valmyndigheten bestämma att det inte skall anordnas någon röstmottag-&lt;br&gt;ning på postkontor på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utser röstmottagare på postkontor?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Posten Aktiebolag skall utse röstmottagama på postkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet att rösta efter utsatt tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Väljare som finns i postkontoret eller på en plats som de har&lt;br&gt;anvisats intill kontoret, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att&lt;br&gt;rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur röstning på postkontor går till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Väljarna skall visa sitt röstkort för röstmottagaren, som skall ge&lt;br&gt;dem ett valkuvert för vaije slag av val de vill delta i och hänvisa dem&lt;br&gt;till en ledig valskärm. Där skall de avge sin röst och lägga en valsedel&lt;br&gt;för vaije slag av val i ett valkuvert utan att vika valsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten&lt;br&gt;och sitt röstkort till röstmottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig. Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;Om de inte gör det får de inte rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om det hålls flera slag av val samtidigt, skall väljare som röstar på&lt;br&gt;ett postkontor rösta samtidigt i alla de val som de vill delta i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att&lt;br&gt;väljaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som väljaren vill&lt;br&gt;delta i, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bara har gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagaren skall också kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller&lt;br&gt;de krav som ställs i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val,&lt;br&gt;får röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall&lt;br&gt;samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Uppfylls de krav som ställs i 10 och 11 §§ skall röstmottagaren ta&lt;br&gt;emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och&lt;br&gt;väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en röst skall lämnas genom bud eller lantbrevbårare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Bestämmelser om röstning genom bud eller lantbrevbårare finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot från ett bud skall&lt;br&gt;röstmottagaren kontrollera att väljaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att&lt;br&gt;väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i&lt;br&gt;budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av&lt;br&gt;funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen&lt;br&gt;för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare&lt;br&gt;än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagaren skall också kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterkuvertet är igenklistrat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren&lt;br&gt;själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som&lt;br&gt;gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes&lt;br&gt;barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som&lt;br&gt;yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;angelägenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller&lt;br&gt;sambos barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet inte är vittne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på&lt;br&gt;ytterkuvertet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet och vittnet har fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot från en lantbrevbårare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall röstmottagaren kontrollera att väljaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att&lt;br&gt;väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i&lt;br&gt;vittnets närvaro, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagaren skall också kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterkuvertet är igenklistrat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivit under försäkran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv lämnat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ytterkuvertet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller&lt;br&gt;sambos barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lantbrevbäraren inte är vittne, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vittnet har fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Ett bud eller en lantbrevbårare som inte är känd för röstmottagaren&lt;br&gt;skall legitimera sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En röstmottagare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst, om&lt;br&gt;inte de krav som ställs i 14-16 §§ är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Uppfylls de krav som ställs i 14-16 §§ skall röstmottagaren ta&lt;br&gt;emot ytterkuvertet, i budets eller lantbrevbärarens närvaro lägga in det&lt;br&gt;i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort och klistra igen&lt;br&gt;kuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren&lt;br&gt;skall lämnas tillbaka till budet eller lantbrevbäraren. Ett ytterkuvert som&lt;br&gt;lämnats genom en lantbrevbårare men som inte tas emot av&lt;br&gt;röstmottagaren skall lämnas tillbaka till väljaren av lantbrevbäraren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\hd röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordning och på en särskild förteckning anteckna vaije väljares namn och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den valnämnd som vaije fönsterkuvert skall skickas till. På fönsterku-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vertet skall röstmottagaren anteckna det värdepostnummer som finns i Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till valnämnden i den&lt;br&gt;kommun där väljaren finns i röstlängden. Skickas kuverten med post&lt;br&gt;skall de ordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. Röstning vid särskilt röstmottagningsställe&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mir kan särskild röstmottagning anordnas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den centrala valmyndigheten får bestämma att särskild röst-&lt;br&gt;mottagning skall anordnas vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsan-&lt;br&gt;stalter eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den centrala valmyndigheten får bestämma att särskild röst-&lt;br&gt;mottagning skall anordnas på annan plats än som sägs i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den centrala valmyndigheten får uppdra åt någon annan att&lt;br&gt;bestämma om särskild röstmottagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den centrala valmyndigheten skall samråda med valnämnden innan&lt;br&gt;den bestämmer var särskild röstmottagning skall anordnas. Inför beslut&lt;br&gt;enligt 1 § skall myndigheten samråda också med vårdinrättningens eller&lt;br&gt;vårdanstaltens ledning om var och när särskild röstmottagning skall&lt;br&gt;anordnas. Inför beslut enligt 2 § skall myndigheten samråda också med&lt;br&gt;länsstyrelsen om var särskild röstmottagning skall anordnas. Vad som&lt;br&gt;nu sagts skall också gälla för den som enligt 3 § skall bestämma om&lt;br&gt;särskild röstmottagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När får särskild röstmottagning anordnas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Särskild röstmottagning vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvård s-&lt;br&gt;anstalter eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter får anordnas&lt;br&gt;från och med den sjunde dagen före valdagen till och med valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild röstmottagning enligt 2 § får anordnas bara på valdagen. Ett&lt;br&gt;sådant röstmottagningsställe skall vara öppet under minst två timmar.&lt;br&gt;Öppethållandet bör pågå minst en timme före klockan 11.00 och minst&lt;br&gt;en timme efter klockan 15.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\km utser röstmottagare på ett särskilt röstmottagningsställe?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den centrala valmyndigheten skall utse röstmottagama på de&lt;br&gt;särskilda röstmottagningsställena. Myndigheten får uppdra åt valnämn-&lt;br&gt;den eller någon annan att utse röstmottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet att rösta efter utsatt tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Väljare som finns i ett särskilt röstmottagningsställe eller på en plats&lt;br&gt;som de har anvisats intill röstmottagningsstället, när tiden för röstning&lt;br&gt;går ut, skall få tillfälle att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur särskild röstmottagning går till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Väljarna skall visa sitt röstkort for röstmottagaren, som skall ge&lt;br&gt;dem ett valkuvert för vaije slag av val de vill delta i och hänvisa dem&lt;br&gt;till en ledig valskärm. Där skall de avge sin röst och lägga en valsedel&lt;br&gt;för vaije val i ett valkuvert utan att vika valsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten&lt;br&gt;och sitt röstkort till röstmottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig.&lt;br&gt;Om de inte gör det får de inte rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om det hålls flera slag av val samtidigt, skall väljare som röstar&lt;br&gt;på ett särskilt röstmottagningsställe rösta samtidigt i alla de val som de&lt;br&gt;vill delta i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att&lt;br&gt;väljaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som väljaren vill&lt;br&gt;delta i, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bara har gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagaren skall också kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller&lt;br&gt;de krav som ställs i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val,&lt;br&gt;får röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall&lt;br&gt;samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Uppfylls de krav som ställs i 11 och 12 §§ skall röstmottagaren ta&lt;br&gt;emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och&lt;br&gt;väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en röst skall lämnas genom bud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall röstmottagaren&lt;br&gt;kontrollera att väljaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av&lt;br&gt;funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen&lt;br&gt;för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare&lt;br&gt;än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagaren skall också kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterkuvertet är igenklistrat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren&lt;br&gt;själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som&lt;br&gt;gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes&lt;br&gt;barn, sambos barn, fäder, moder eller syskon, eller är en person som&lt;br&gt;yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera&lt;br&gt;varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga&lt;br&gt;angelägenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller&lt;br&gt;sambos barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet inte är vittne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på&lt;br&gt;ytterkuvertet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet och vittnet har fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Ett bud som inte är känt för röstmottagaren skall legitimera sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En röstmottagare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst, om&lt;br&gt;inte de krav som ställs i 15 och 16 §§ är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Uppfylls de krav som ställs i 15 och 16 §§ skall röstmottagaren ta&lt;br&gt;emot ytterkuvertet, i budets närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert&lt;br&gt;tillsammans med väljarens röstkort och klistra igen kuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren&lt;br&gt;skall lämnas tillbaka till budet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kzJ röstmottagaren skall göra med Jönsterkuverten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i&lt;br&gt;ordning och på en särskild förteckning anteckna vaije väljares namn och&lt;br&gt;den valnämnd som vaije fönsterkuvert skall skickas till. På fönsterku-&lt;br&gt;vertet skall röstmottagaren anteckna det nummer som finns i förteck-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till valnämnden i den&lt;br&gt;kommun där väljaren finns i röstlängden. Skickas kuverten med post&lt;br&gt;skall de ordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap. Röstning hos utlandsmyndighet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Röstning kan anordnas hos utlandsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När val skall hållas skall den centrala valmyndigheten, efter samråd&lt;br&gt;med Utrikesdepartementet, bestämma hos vilka svenska utlandsmyndig-&lt;br&gt;heter som röstmottagning skall anordnas. Vid omval till riksdagen och&lt;br&gt;till landstings- eller kommunfullmäktige får den centrala valmyndigheten&lt;br&gt;bestämma att röstning inte skall anordnas hos utlandsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vilken period får man rösta hos utlandsmyndigheter?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och&lt;br&gt;kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet får röstmottag-&lt;br&gt;ningen hos en utlandsmyndighet bölja tidigast den tjugofjärde dagen&lt;br&gt;före valdagen. Vid andra val får röstmottagningen bölja tidigast den&lt;br&gt;tjugonde dagen före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagningen får pågå så länge att de valkuvert som myndigheten&lt;br&gt;har tagit emot kan vara hos den centrala valmyndigheten senast klockan&lt;br&gt;12.00 dagen före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Utlandsmyndighetens chef skall bestämma när och var röstmottag-&lt;br&gt;ningen skall anordnas. Beslutet skall kungöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lém är röstmottagare hos en utlandsmyndighet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Utlandsmyndighetens chef, eller den person som myndighetens chef&lt;br&gt;utser, skall vara röstmottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet att rösta efter utsatt tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Väljare som finns i ett röstmottagningsställe som anordnats av en&lt;br&gt;utlandsmyndighet eller på en plats som de har anvisats intill&lt;br&gt;röstmottagningsstället, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att&lt;br&gt;rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur röstning hos en utlandsmyndighet går till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Röstmottagaren skall ge väljarna ett valkuvert för vaije slag av val&lt;br&gt;som de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där skall de&lt;br&gt;avge sin röst och lägga en valsedel för vaije slag av val i ett valkuvert&lt;br&gt;utan att vika valsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten&lt;br&gt;och sitt röstkort till röstmottagaren. Röstmottagaren skall för de väljare&lt;br&gt;som inte har något röstkort med ledning av de uppgifter väljarna lämnar&lt;br&gt;fylla i ett särskilt adresskort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig.&lt;br&gt;Om de inte gör det får de inte rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om det hålls flera val samtidigt, skall väljare som röstar på ett Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;röstmottagningsställe som anordnas av en utlandsmyndighet rösta&lt;br&gt;samtidigt i alla de val som de vill delta i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att&lt;br&gt;väljaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bara har gjort i ordning ett valkuvert for vaije slag av val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagaren skall också kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller&lt;br&gt;de krav som ställs i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val,&lt;br&gt;får röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall&lt;br&gt;samtliga kuvert for det valet lämnas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Uppfylls de krav som ställs i 9 och 10 §§ skall röstmottagaren ta&lt;br&gt;emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och&lt;br&gt;väljarens röstkort eller adresskort i ett fönsterkuvert och klistra igen&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en röst skall lämnas genom bud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall röstmottagaren&lt;br&gt;kontrollera att väljaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att&lt;br&gt;väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i&lt;br&gt;budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av&lt;br&gt;funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen&lt;br&gt;för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare&lt;br&gt;än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagaren skall också kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterkuvertet är igenklistrat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren&lt;br&gt;själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som&lt;br&gt;gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes&lt;br&gt;barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som&lt;br&gt;yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera&lt;br&gt;varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga&lt;br&gt;angelägenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller&lt;br&gt;sambos barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet inte är vittne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;ytterkuvertet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet och vittnet har fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Ett bud som inte är känt för röstmottagaren skall legitimera sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om budet inte kan visa upp väljarens röstkort, skall röstmottagaren&lt;br&gt;med ledning av giltig legitimation for väljaren och de uppgifter om&lt;br&gt;väljaren som budet kan lämna fylla i ett adresskort för väljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En röstmottagare får inte ta emot ytterkuvert för budröst, om inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de krav som ställs i 13-15 §§ är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Uppfylls de krav som ställs i 13-15 §§ skall röstmottagaren ta&lt;br&gt;emot ytterkuvertet, i budets närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert&lt;br&gt;tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort och klistra igen&lt;br&gt;kuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren&lt;br&gt;skall lämnas tillbaka till budet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i&lt;br&gt;ordning och på en särskild förteckning anteckna vaije väljares namn. På&lt;br&gt;fönsterkuvertet skall röstmottagaren anteckna det nummer som finns i&lt;br&gt;förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten och den förteckning&lt;br&gt;som sägs i 19 § till den centrala valmyndigheten. Skickas kuverten och&lt;br&gt;förteckningen med post skall de ordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utlandsröstema kommer till den centrala valmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den centrala valmyndigheten skall allteftersom fönsterkuverten&lt;br&gt;kommer in från utlandsmyndigheterna fortlöpande anteckna hur många&lt;br&gt;fönsterkuvert som kommer in till myndigheten och därefter skicka&lt;br&gt;fonsterkuverten till valnämnden i den kommun där väljaren finns i&lt;br&gt;röstlängden. Skickas kuverten med post skall de ordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en väljare inte finns i röstlängden eller om det inte är möjligt att&lt;br&gt;utreda var väljaren finns i röstlängd därför att personnummer saknas&lt;br&gt;eller är ofullständigt skall den centrala valmyndigheten behålla&lt;br&gt;fönsterkuvertet. De fönsterkuvert som behålls av myndigheten skall&lt;br&gt;förvaras på ett säkert sätt till dess valet vinner laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap. Röstning genom bud eller lantbrevbärare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar for röstning genom bud eller lantbrevbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Väljare får lämna sin valsedel genom bud enligt 2-6 §§ eller genom&lt;br&gt;Posten Aktiebolags lantbrevbärare enligt 7-9 §§. Om en röst lämnas&lt;br&gt;genom ett bud eller genom en lantbrevbärare skall den lämnas i ett&lt;br&gt;ytterkuvert för budröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budröstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Väljare som är sjuka, fönktionshindrade eller gamla och därför inte&lt;br&gt;kan komma personligen till sin vallokal eller någon annan röstningslokal&lt;br&gt;får lämna sin valsedel genom bud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xbm kan vara bud?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bud får vara väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn,&lt;br&gt;sambos barn, fader, moder eller syskon. Bud får också den vara som&lt;br&gt;yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera&lt;br&gt;varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga&lt;br&gt;angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som anlitas som bud skall ha fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur röstning genom bud går till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Väljare som vill rösta genom bud skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;för vaije slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett&lt;br&gt;valkuvert,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;i budets och ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i&lt;br&gt;ordning i ett ytterkuvert för budröst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;klistra igen ytterkuvertet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försäkra på heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och&lt;br&gt;ytterkuvertet på detta sätt och att de på grund av funktionshinder,&lt;br&gt;sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i val-&lt;br&gt;lokalen eller annan röstningslokal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är&lt;br&gt;tillåtet enligt 11 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ytterkuvertet skall budet och vittnet skriftligen intyga att väljaren&lt;br&gt;själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som&lt;br&gt;gör att innehållet i försäkran inte är riktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens&lt;br&gt;barn får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller&lt;br&gt;sambons barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Budet skall skriva sitt namn, sitt personnummer och sin adress på&lt;br&gt;ytterkuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vbr skall budet lämna rösten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Budet skall lämna ytterkuvertet för budröst i väljarens vallokal.&lt;br&gt;Budrösten får också lämnas på ett postkontor, ett särskilt röstmottag-&lt;br&gt;ningsställe eller ett röstmottagningsställe som anordnas av en utlands-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning genom lantbrevbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Väljare som betjänas av Posten Aktiebolags lantbrevbärare får&lt;br&gt;lämna sina röster genom lantbrevbäraren, om röstmottagning anordnas&lt;br&gt;vid det postkontor som lantbrevbäraren hör till. Den centrala&lt;br&gt;valmyndigheten får vid val som inte gäller hela landet, på förslag av&lt;br&gt;Posten Aktiebolag, begränsa antalet linjer där väljarna får lämna sina&lt;br&gt;röster genom lantbrevbäraren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lantbrevbärare som tar hand om ytterkuvert för budröster bör ha&lt;br&gt;med sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;partimarkerade valsedlar för vaije parti som vid något av de två&lt;br&gt;senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela&lt;br&gt;landet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;blanka valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur röstning genom lantbrevbärare går till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Väljare som vill rösta genom lantbrevbärare skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;för vaije slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett&lt;br&gt;valkuvert,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;i ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett&lt;br&gt;ytterkuvert för budröst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;klistra igen ytterkuvertet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försäkra på heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och&lt;br&gt;ytterkuvertet på detta sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är&lt;br&gt;tillåtet enligt 11 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ytterkuvertet skall vittnet skriftligen intyga att väljaren själv har&lt;br&gt;skrivit under försäkran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens&lt;br&gt;barn får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller&lt;br&gt;sambons barn. Inte heller lantbrevbäraren får vara vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Väljaren skall själv lämna ytterkuvertet för budröst och sitt röstkort&lt;br&gt;till lantbrevbäraren. Väljare som inte är kända för lantbrevbäraren skall&lt;br&gt;legitimera sig. Om de inte gör det får lantbrevbäraren inte ta hand om&lt;br&gt;ytterkuvertet för budröst. Lantbrevbäraren skall på ytterkuvertet intyga&lt;br&gt;att väljaren själv lämnat ytterkuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vbr skall lantbrevbärare lämna rösten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Lantbrevbäraren skall lämna ytterkuvertet för budröst till en&lt;br&gt;röstmottagare på det postkontor som lantbrevbäraren hör till. Kuvertet&lt;br&gt;får lämnas där även om postkontoret inte är öppet för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När får ytterkuvert för budröst göras i ordning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vid ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings-&lt;br&gt;och kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet får en budröst&lt;br&gt;göras i ordning tidigast 24 dagar före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid andra val får en budröst som lämnas i vallokalen, på ett särskilt&lt;br&gt;röstmottagningsställe eller på ett postkontor göras i ordning tidigast 10&lt;br&gt;dagar före valdagen. En budröst som lämnas hos en utlandsmyndighet&lt;br&gt;vid sådana val får göras i ordning tidigast 20 dagar före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 kap. Den fortsatta behandlingen av inkomna fönsterkuvert&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vbd valnämnden skall göra med inkomna fönsterkuvert&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Valnämnden skall på valdistrikt sortera de fönsterkuvert som före&lt;br&gt;valdagen kommer från röstmottagare på postkontor, särskilda&lt;br&gt;röstmottagningsställen eller från den centrala valmyndigheten. Kuverten&lt;br&gt;skall sedan läggas i särskilda omslag som skall förseglas. På vaije&lt;br&gt;omslag skall det antecknas hur många fönsterkuvert som omslaget in-&lt;br&gt;nehåller. Omslagen bör skickas till respektive valdistrikt i så god tid att&lt;br&gt;fönsterkuverten finns hos valförrättama när röstningen i vallokalen&lt;br&gt;böljar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Fönsterkuvert som på valdagen kommer till valnämnden skall&lt;br&gt;skickas till valförrättama i respektive valdistrikt, om kuverten kan&lt;br&gt;beräknas vara hos valförrättama innan tiden for röstning i vallokalen&lt;br&gt;går ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan dessa fönsterkuvert skickas till vallokalen skall de läggas i&lt;br&gt;särskilda omslag som förseglas. På vaije omslag skall det antecknas hur&lt;br&gt;många fönsterkuvert som omslaget innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Valnämnden skall behålla de fönsterkuvert som kommer till den så&lt;br&gt;sent att de beräknas inte kunna vara hos valförrättama innan tiden för&lt;br&gt;röstningen i vallokalen har gått ut. Dessa kuvert skall valnämnden&lt;br&gt;granska vid nämndens sammanträde för preliminär rösträkning enligt 17&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Fönsterkuvert som finns hos valnämnden skall förvaras på ett säkert&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Valnämnden skall föra protokoll där den fortlöpande antecknar vad&lt;br&gt;nämnden gör med de fönsterkuvert som kommer till nämnden. Protokoll&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall föras på en blankett som festställts av den centrala valmyndig- Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xhd valförrättama skall göra med fönsterkuvert som valnämnden har&lt;br&gt;skickat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Valförrättama skall ta emot omslagen med fönsterkuvert. De skall&lt;br&gt;anteckna i valdistriktets protokoll hur många omslag de tagit emot och&lt;br&gt;hur många fönsterkuvert som omslagen innehåller enligt vad som står&lt;br&gt;på dem. Omslagen får inte öppnas innan den granskning som sägs i 7 §&lt;br&gt;påböijats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Valförrättama skall förhandsgranska omslagen och fönsterkuverten&lt;br&gt;som kommit till vallokalen i den omfattning som den pågående&lt;br&gt;röstningen tillåter. Vid denna förhandsgranskning skall valförrättama&lt;br&gt;göra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Öppna omslagen, räkna fönsterkuverten och anteckna antalet i&lt;br&gt;protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kontrollera att väljarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;är upptagna i röstlängd för valdistriktet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;inte lämnat fler än ett fönsterkuvert, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;inte röstat i vallokalen under valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valförrättaren skall också kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fönsterkuverten inte blivit öppnade efter att de klistrats igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Öppna de fönsterkuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut&lt;br&gt;innehållet och kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fönsterkuvertet innehåller valkuvert,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 7 § 2 ett&lt;br&gt;ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 2-6 §§ (bud) skall valförrättaren&lt;br&gt;vid den fortsatta förhandsgranskningen kontrollera att väljaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att&lt;br&gt;väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i&lt;br&gt;budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av&lt;br&gt;funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen&lt;br&gt;för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare&lt;br&gt;än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valförrättaren skall också kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterkuvertet är igenklistrat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren&lt;br&gt;själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som&lt;br&gt;gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet inte är vittne, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- budet antecknat sitt namn, sitt personnummer och sin adress på Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;ytterkuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 7 § 2 ett&lt;br&gt;ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 7-9 §§ (lantbrevbärare) skall&lt;br&gt;valförrättaren vid den fortsatta förhandsgranskningen kontrollera att&lt;br&gt;väljaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att&lt;br&gt;väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i&lt;br&gt;vittnets närvaro, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare&lt;br&gt;än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valförrättaren skall också kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterkuvertet är igenklistrat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har&lt;br&gt;skrivit under försäkran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv lämnat&lt;br&gt;ytterkuvertet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lantbrevbäraren inte är vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Uppfylls de krav som ställs i 8 och 9 §§ skall valförrättaren öppna&lt;br&gt;ytterkuvertet för budröst och kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterkuvertet innehåller valkuvert,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av&lt;br&gt;val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vid granskning enligt 7-10 §§ skall valförrättama vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;markera i röstlängden de väljare vars valkuvert uppfyller kraven i&lt;br&gt;7-10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lägga tillbaka valkuverten i sina fönsterkuvert tillsammans med&lt;br&gt;väljarens röstkort eller adresskort, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lägga tillbaka valkuvert som kommit i ytterkuvert för budröst i sitt&lt;br&gt;ytterkuvert och lägga tillbaka dessa kuvert i sitt fönsterkuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Efter att röstningen avslutats skall valförrättama göra följande med&lt;br&gt;de fönsterkuvert, ytterkuvert för budröst respektive valkuvert som&lt;br&gt;granskats enligt 7-10 §§. De skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 7-10 §§ i valurnan för&lt;br&gt;det val valsedeln gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lägga de fönsterkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 § 2 i ett&lt;br&gt;särskilt omslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lägga öppnade fönsterkuvert som innehåller ytterkuvert för budröst&lt;br&gt;eller valkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 § 3 eller i 8-10 §§ i ett&lt;br&gt;särskilt omslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;anteckna valdistriktets namn och hur många fönsterkuvert&lt;br&gt;omslaget innehåller på vaije omslag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försegla vaije omslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ytterkuvert för budröst som valförrättama har öppnat enligt 10 §&lt;br&gt;skall dessa ta hand om och lämna till valnämnden. Nämnden skall&lt;br&gt;förvara dem under valperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om ett omslag som innehåller fönsterkuvert kommer från&lt;br&gt;valnämnden till valförrättama efter att röstningen i valdistriktet&lt;br&gt;avslutats, skall omslaget inte öppnas utan skickas tillbaka till val-&lt;br&gt;nämnden efter att den preliminära rösträkningen i vallokalen avslutats.&lt;br&gt;Att omslaget skickats tillbaka skall antecknas i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ångerröstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Väljare skall kunna rösta i sin vallokal även om de röstat i annan&lt;br&gt;röstningslokal (ångerrösta).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en väljare ångerröstar skall det antecknas i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en väljare vill ångerrösta skall det fönsterkuvert som kommer&lt;br&gt;från väljaren tas fram. Om fönsterkuvertet inte lämnas tillbaka till&lt;br&gt;väljaren skall det läggas i ett särskilt kuvert som klistras igen och förses&lt;br&gt;med en anteckning om innehållet. Först när fönsterkuvertet lämnats&lt;br&gt;tillbaka eller lagts in i ett särskilt kuvert får väljaren lämna sin röst i&lt;br&gt;vallokalen. Vad valförrättaren gjort skall antecknas i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap. Preliminär rösträkning i vallokal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Omedelbart efter att röstningen i vallokalen förklarats avslutad och&lt;br&gt;samtliga valkuvert som skall läggas i valurnan lagts ner i den skall val-&lt;br&gt;förrättama räkna rösterna. Denna rösträkning är offentlig och skall&lt;br&gt;genomföras utan avbrott. Resultatet av rösträkningen är preliminärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Har riksdagsval hållits samtidigt med annat val, skall riksdagsvalet&lt;br&gt;räknas först. Räkningen skall för vaije slag av val gå till på följande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Valurnan skall tömmas och valkuverten räknas. Antalet väljare&lt;br&gt;som enligt röstlängden deltagit i valet skall räknas. Antalet kuvert och&lt;br&gt;antalet röstande skall antecknas i protokollet. Stämmer inte uppgiften&lt;br&gt;om antal valkuvert med uppgiften om antalet röstande skall den sannoli-&lt;br&gt;ka orsaken till skillnaden antecknas i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Valsedlarna skall tas ur valkuverten. Innehåller ett valkuvert mer&lt;br&gt;än en valsedel skall valsedlarna läggas tillbaka i kuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om en valsedel är blank därför att den saknar partibeteckning, har&lt;br&gt;mer än en partibeteckning eller är märkt så att den kan antas vara ogil-&lt;br&gt;tig enligt 18 kap. 10 §, skall valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller 3 skall&lt;br&gt;läggas i särskilda omslag. På vaije omslag skall valförrättama anteckna&lt;br&gt;hur många kuvert som omslaget innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. De valsedlar som valförrättama godkänt skall sorteras i grupper Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;efter partibeteckning. Antalet valsedlar i vaije grupp skall räknas och&lt;br&gt;antalet antecknas i protokollet. Valsedlarna för vaije parti skall sedan&lt;br&gt;läggas i särskilda omslag. På vaije omslag skall valförrättama anteckna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vilket val valsedlarna gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;antalet valsedlar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;för vilket parti valsedlarna gäller, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;uppgift om valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Omslag enligt 4 och 5 skall förseglas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Protokollet skall skrivas under av ordföranden och två av de närva-&lt;br&gt;rande valförrättama. Därmed är den preliminära rösträkningen i&lt;br&gt;vallokalen avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Omedelbart efter att den preliminära rösträkningen avslutats skall&lt;br&gt;valförrättama till valnämnden överlämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;röstlängden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterkuvert för budröst som sägs i 10 kap. 15 § och 15 kap. 13 §,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;omslag som sägs i 2 § samt 15 kap. 12 och 14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden skall se till att samtliga dessa handlingar kommer in till&lt;br&gt;nämnden. Om någon handling saknas skall den begäras in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Valnämnden skall behålla röstlängderna, ytterkuverten för budröst&lt;br&gt;som sägs i 4 § och omslagen som sägs i 15 kap. 12 och 14 §§. Nämn-&lt;br&gt;den skall till länsstyrelsen genast överlämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;protokollen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;omslag som sägs i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 kap. Valnämndens sammanträde för preliminär rösträkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Xhlnämndens förberedelser för rösträkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Så snart som möjligt dock tidigast onsdagen efter valdagen skall&lt;br&gt;valnämnden granska och räkna de röster som inte räknats i vallokalerna.&lt;br&gt;Detta sammanträde är offentligt. Resultatet av valnämndens rösträkning&lt;br&gt;är preliminärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanträdet skall nämnden granska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fönsterkuvert som kommit in till nämnden och behållits där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fönsterkuvert som valförrättama lämnat tillbaka till nämnden enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fönsterkuvert som kommit in till nämnden innan någon valurna&lt;br&gt;tömts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fönsterkuvert som valförrättama enligt 15 kap. 12 § lagt in i&lt;br&gt;särskilda omslag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;omslagskuvert för brevröst enligt lagen (1997:000) om brevröst-&lt;br&gt;ning i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För varje slag av val och valkrets skall det användas en valurna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Valnämndens sammanträde skall bölja med att valnämnden granskar&lt;br&gt;de fönsterkuvert som sägs i 1 §. Vid denna granskning skall&lt;br&gt;valnämnden göra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Öppna omslagen, räkna fönsterkuverten och anteckna antalet i&lt;br&gt;protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kontrollera att väljarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;har rösträtt i kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;inte lämnat fler än ett fönsterkuvert, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;inte röstat i vallokalen under valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden skall också kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fönsterkuverten inte blivit öppnade efter att de klistrats igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Öppna de fönsterkuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut inne-&lt;br&gt;hållet och kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fönsterkuvertet innehåller valkuvert,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 3 § 2 ett&lt;br&gt;ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 2-6 §§ (bud) skall valnämnden&lt;br&gt;vid den fortsatta granskningen kontrollera att väljaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att&lt;br&gt;väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i&lt;br&gt;budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av&lt;br&gt;funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen&lt;br&gt;för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare&lt;br&gt;än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden skall också kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterkuvertet är igenklistrat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren&lt;br&gt;själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som&lt;br&gt;gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet inte är vittne, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på&lt;br&gt;ytterkuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 3 § 2 ett&lt;br&gt;ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 7-9 §§ (lantbrevbärare) skall&lt;br&gt;valnämnden vid den fortsatta granskningen kontrollera att väljaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att&lt;br&gt;väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i&lt;br&gt;vittnets närvaro, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare&lt;br&gt;än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden skall också kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterkuvertet är igenklistrat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har&lt;br&gt;skrivit under försäkran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv lämnat&lt;br&gt;ytterkuvertet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lantbrevbäraren inte är vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Uppfylls de krav som ställs i 4 och 5 §§ skall valnämnden öppna&lt;br&gt;ytterkuvertet för budröst och kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterkuvertet innehåller valkuvert,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid granskningen enligt 3-6 §§ skall valnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 3-6 §§ i valurnan for det&lt;br&gt;val valsedeln gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;markera i röstlängden för det val som valsedeln gäller att väljaren&lt;br&gt;röstat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lägga de fönsterkuvert som inte uppfyllt kraven i 3 § 2 i ett&lt;br&gt;särskilt omslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lägga tillbaka ytterkuvert för budröst eller valkuvert som inte&lt;br&gt;uppfyllt kraven som ställs i 3 § 3 och i 4-6 §§ i sina fönsterkuvert till-&lt;br&gt;sammans med väljarens röstkort eller adresskort efter att valkuvert som&lt;br&gt;kommit i ytterkuvert för budröst lagts i sina ytterkuvert och lägga&lt;br&gt;fönsterkuverten i ett särskilt omslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;anteckna valdistriktets namn och hur många fönsterkuvert&lt;br&gt;omslaget innehåller på vaije omslag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försegla vaije omslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När valnämnden granskat fönsterkuverten skall nämnden granska&lt;br&gt;omslagskuverten för brevröst enligt lagen (1997:000) om brevröstning i&lt;br&gt;vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den preliminära rösträkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § När samtliga valkuvert som skall läggas ner i valurnan lagts ner i&lt;br&gt;den skall valnämnden räkna rösterna. Har riksdagsval hållits samtidigt&lt;br&gt;med annat val, skall riksdagsvalet räknas först. Räkningen skall för&lt;br&gt;vaije slag av val gå till på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Valurnan skall tömmas och valkuverten räknas. Antalet väljare&lt;br&gt;som enligt röstlängden deltagit i valet skall räknas. Antalet kuvert och&lt;br&gt;antalet röstande skall antecknas i protokollet. Stämmer inte uppgiften&lt;br&gt;om antal valkuvert med uppgiften om antalet röstande skall den sannoli-&lt;br&gt;ka orsaken till skillnaden antecknas i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Valsedlarna skall tas ur valkuverten. Innehåller ett valkuvert mer&lt;br&gt;än en valsedel skall valsedlarna läggas tillbaka i kuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om en valsedel är blank därför att den saknar partibeteckning, har Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;mer än en partibeteckning eller är märkt så att den kan antas vara ogil-&lt;br&gt;tig enligt 18 kap. 10 §, skall valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller 3 skall&lt;br&gt;läggas i särskilda omslag. På vaije omslag skall valnämnden anteckna&lt;br&gt;hur många kuvert som omslaget innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. De valsedlar som valnämnden godkänt skall sorteras i grupper&lt;br&gt;efter partibeteckning. Antalet valsedlar i vaije grupp skall räknas och&lt;br&gt;antalet antecknas i protokollet. Valsedlarna för vaije parti skall sedan&lt;br&gt;läggas i särskilda omslag. På vaije omslag skall valnämnden anteckna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vilket val valsedlarna gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;antalet valsedlar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;för vilket parti valsedlarna gäller, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;uppgift om kommun och valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Omslag enligt 4 och 5 skall förseglas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om fönsterkuvert kommer till valnämnden under rösträkningen&lt;br&gt;efter att någon valurna tömts skall kuverten hållas skilda från övriga&lt;br&gt;kuvert. Sådana kuvert skall läggas i ett eller flera särskilda omslag.&lt;br&gt;Valnämnden skall anteckna på omslaget vad det innehåller. Omslaget&lt;br&gt;skall förseglas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ytterkuvert för budröst som öppnats av valnämnden vid gransk-&lt;br&gt;ningen enligt 6 § skall tas om hand av nämnden. Nämnden skall förvara&lt;br&gt;dessa ytterkuvert och ytterkuvert som sägs i 10 kap. 15 § och 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § under valperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Valnämnden skall föra protokoll över sin rösträkning. Protokoll&lt;br&gt;skall föras på en blankett som fastställts av den centrala val-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § När sammanträdet for rösträkning avslutats skall valnämnden till&lt;br&gt;länsstyrelsen genast överlämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;nämndens protokoll, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de omslag som nämnden gjort i ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen begär det skall nämnden också överlämna röstläng-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;§ Länsstyrelsen skall göra den slutliga sammanräkningen av&lt;br&gt;valresultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den centrala valmyndigheten skall på grundval av resultatet av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutliga sammanräkningen fördela mandaten i riksdagen och&lt;br&gt;Europaparlamentet samt utse riksdagsledamöter, företrädare i&lt;br&gt;Europaparlamentet och ersättare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall bistå den centrala valmyndigheten i den Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;utsträckning som det behövs för att den skall kunna utse ledamöter,&lt;br&gt;företrädare och ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om val till landstings- och kommunfullmäktige skall länssty-&lt;br&gt;relsen fördela mandaten mellan partierna och för vaije valkrets utse&lt;br&gt;ledamöter och ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Länsstyrelsen skall vid den slutliga sammanräkningen pröva om&lt;br&gt;valsedlarna är giltiga enligt 9 och 10 §§ och om något namn på en&lt;br&gt;valsedel skall anses vara obefintligt enligt 11 § samt meddela de beslut&lt;br&gt;som denna prövning kan föranleda. Länsstyrelsen skall också meddela&lt;br&gt;de beslut som behövs med anledning av uppgifterna i de protokoll som&lt;br&gt;förts över röstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om förfarandet hos länsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Länsstyrelsens sammanräkning skall vara offentlig och skall&lt;br&gt;påbörjas så fort som möjligt. Har val till riksdagen hållits samtidigt med&lt;br&gt;annat val skall valet till riksdagen räknas först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om handlingarna från valnämnden är ofullständiga eller bristfälliga&lt;br&gt;på något annat sätt skall länsstyrelsen begära att de kompletteras. Om&lt;br&gt;det behövs skall länsstyrelsen också begära uppgift om varför hand-&lt;br&gt;lingarna är i bristfälligt skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Länsstyrelsen skall kungöra tid och plats för sammanräkningen. I&lt;br&gt;kungörelsen skall länsstyrelsen ange i vilken ordning som de olika valen&lt;br&gt;kommer att räknas. Kungörelsen skall anslås på kommunernas&lt;br&gt;anslagstavlor och senast dagen före det att sammanräkningen börjar&lt;br&gt;införas i en ortstidning inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den slutliga sammanräkningen skall genomföras utan dröjsmål. Om&lt;br&gt;sammanräkningen avbryts skall valsedlar och övriga valhandlingar&lt;br&gt;förvaras på ett säkert sätt. Innan sammanräkningen börjar igen skall&lt;br&gt;länsstyrelsen kontrollera att det inte gjorts något obehörigt med valhand-&lt;br&gt;lingama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Länsstyrelsen skall föra protokoll över den slutliga samman-&lt;br&gt;räkningen. Formulär för protokoll skall vara fastställt av den centrala&lt;br&gt;valmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltighetsgrunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Har valsedlarna som väljarna lämnat inte förvarats på ett säkert sätt&lt;br&gt;skall de förklaras ogiltiga, om det kan antas att det gjorts något&lt;br&gt;obehörigt med dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En valsedel är ogiltig om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. saknar partibeteckning eller har mer än en partibeteckning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om&lt;br&gt;kuvertet innehåller flera valsedlar och alla har samma partibeteckning&lt;br&gt;skall dock en valsedel räknas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett&lt;br&gt;sådant fall åt i fråga om kandidatnamn eller de särskilda personrösterna,&lt;br&gt;skall namnen på sedlarna anses obefintliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obefintliga namn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kandidaten inte är valbar eller det inte framgår klart vem som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namnet skrivits till på en valsedel som gäller for ett parti som&lt;br&gt;registrerat partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. namnet inte är anmält och finns på valsedel för ett parti som&lt;br&gt;registrerat partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnen på en valsedel skall vidare anses obefintliga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. valsedeln upptar namn men inte är försedd med ett markerat&lt;br&gt;utrymme för personröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det lämnats mer än en särskild personröst eller det inte framgår&lt;br&gt;vem personrösten avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. markering för den särskilda personrösten kan antas ha gjorts&lt;br&gt;maskinellt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ordningen mellan namnen inte framgår klart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett namn skall inte anses obefintliga på grund av att de strukits från&lt;br&gt;en valsedel som upptar namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xblets avslutning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsvalet och val till Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;§ När länsstyrelsen har färdigställt sammanräkningen så att&lt;br&gt;ledamöter eller företrädare och ersättare kan utses skall den slutliga&lt;br&gt;sammanräkningen avslutas genom att protokollet läggs fram för&lt;br&gt;granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Valsedlarna skall läggas in i särskilda omslag, de godkända för sig&lt;br&gt;och de ogiltiga för sig. De ogiltiga valsedlarna och valsedlar där det&lt;br&gt;förekommer strykningar, tillägg och särskild personröst skall förvaras&lt;br&gt;under valperioden. Övriga valsedlar skall förvaras till dess att valet har&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omslagen med valsedlar får öppnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det skall göras en ny eller en fortsatt sammanräkning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det annars behövs för valmyndigheternas utvärdering av valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § När den centrala valmyndigheten har fördelat mandaten mellan&lt;br&gt;partierna och utsett ledamöter eller företrädare och ersättare skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valresultatet tillkännages genom att det kungörs i Post- och Inrikes Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;Tidningar. Därmed är valet avslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall också kungöras i Post- och Inrikes Tidningar, när nya&lt;br&gt;ledamöter och ersättare utsetts enligt 58-60 §§ eller nya företrädare och&lt;br&gt;ersättare utsetts enligt 67-69 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till landstings- och kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § När länsstyrelsen har fördelat mandaten mellan partierna och utsett&lt;br&gt;ledamöter och ersättare skall valresultatet kungöras genom att&lt;br&gt;protokollet läggs fram för granskning. Därmed är valet avslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla när nya ledamöter och ersättare utsetts enligt&lt;br&gt;61-66 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Valsedlarna skall läggas in i särskilda omslag, de godkända for sig&lt;br&gt;och de ogiltiga för sig. De ogiltiga valsedlarna och valsedlar där det&lt;br&gt;förekommer strykningar, tillägg och särskild personröst skall förvaras&lt;br&gt;under valperioden. Övriga valsedlar skall förvaras till dess att valet har&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omslagen med valsedlar får öppnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det skall göras en ny eller en fortsatt sammanräkning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det annars behövs för valmyndigheternas utvärdering av valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om mindre än hälften av det bestämda antalet ledamöter har blivit&lt;br&gt;utsett vid valet, skall länsstyrelsen anmäla detta till Valpröv-&lt;br&gt;ningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur fördelningen av mandaten mellan partierna görs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsvalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den centrala valmyndigheten skall fördela mandaten i riksdagen på&lt;br&gt;grundval av länsstyrelsernas sammanräkning så som den slutligen&lt;br&gt;registrerats i det särskilda formuläret enligt 8 § och med tillämpning av&lt;br&gt;3 kap. 7-8 §§ regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara partier som har fått minst 4 procent av rösterna i hela landet får&lt;br&gt;delta i fördelningen av mandaten. Ett parti som har fått färre röster&lt;br&gt;skall dock delta i fördelningen av festa valkretsmandat i en valkrets, där&lt;br&gt;partiet har fått minst 12 procent av rösterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § De festa valkretsmandaten skall enligt 3 kap. 8 § första stycket&lt;br&gt;regeringsformen för vaije valkrets fördelas proportionellt mellan de&lt;br&gt;partier som får delta i fördelningen. Fördelningen görs genom att&lt;br&gt;jämförelsetal beräknas för partierna med utgångspunkt i valresultatet i&lt;br&gt;valkretsen. Det parti som vid vaije beräkning får det största&lt;br&gt;jämförelsetalet tilldelas ett mandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § För att avgöra hur många mandat som ett parti enligt 3 kap. 8 § Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;andra stycket regeringsformen skall ha sammanlagt i riksdagen för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara proportionellt representerat i hela landet skall den jämkade&lt;br&gt;uddatalsmetoden tillämpas på hela landet som en valkrets. Vaije parti&lt;br&gt;skall tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att partiet&lt;br&gt;skall få en representation som svarar mot dess andel av samtliga röster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått&lt;br&gt;fler mandat än vad som behövs för att det skall vara proportionellt&lt;br&gt;representerat i riksdagen skall man vid fördelningen av utjämnings-&lt;br&gt;mandaten bortse från partiet och de mandat det har fått. Detsamma&lt;br&gt;gäller för ett parti och de mandat partiet fått, om det fått mindre än 4&lt;br&gt;procent av rösterna i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar skall göras enligt 20&lt;br&gt;kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om ett parti i någon valkrets fått fler mandat än vad som&lt;br&gt;motsvarar antalet namn på partiets valsedlar, skall överskjutande mandat&lt;br&gt;med tillämpning av 20 kap. 2 § flyttas till en annan valkrets där partiet&lt;br&gt;deltar i fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandatet inte&lt;br&gt;tillsättas på detta sätt skall det vara obesatt under valperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om det blir lika stora tal för flera partier eller valkretsar vid&lt;br&gt;beräkningarna enligt 19-22 §§, skall lotten avgöra vilket parti eller&lt;br&gt;vilken valkrets som skall få mandatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till landstingsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Mandaten i landstingsfullmäktige skall fördelas mellan partier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara partier som har fått minst 3 procent av rösterna i hela landstinget&lt;br&gt;får delta i fördelningen av mandaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § De festa valkretsmandaten i landstingsfullmäktige skall för vaije&lt;br&gt;valkrets fördelas proportionellt mellan partierna på grundval av&lt;br&gt;valresultatet i valkretsen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal&lt;br&gt;beräknas för partierna. Det parti som vid vaije beräkning får det största&lt;br&gt;jämförelsetalet skall tilldelas ett mandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Utjämningsmandaten skall fördelas mellan partierna så att för-&lt;br&gt;delningen av alla mandat i landstingsfullmäktige blir proportionell mot&lt;br&gt;partiernas röstetal i hela landstinget. För att avgöra hur många mandat&lt;br&gt;i landstingsfullmäktige ett parti skall ha sammanlagt for att vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;proportionellt representerat i landstinget skall den jämkade uddatalsme- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;toden tillämpas på hela landstinget som en valkrets. Vaije parti skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att partiet skall få Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;en representation som svarar mot dess andel av samtliga röster i&lt;br&gt;landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om ett parti vid fördelningen av de festa valkretsmandaten har fått&lt;br&gt;fler mandat än vad som behövs för att det skall vara proportionellt&lt;br&gt;representerat enligt 26 §, skall man vid fördelningen av utjämnings-&lt;br&gt;mandaten bortse från partiet och de mandat det har fått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar skall göras enligt 20&lt;br&gt;kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Om ett parti i någon valkrets har fått fler mandat än vad som&lt;br&gt;motsvarar antalet namn på partiets valsedlar, skall överskjutande mandat&lt;br&gt;med tillämpning av 20 kap. 2 § flyttas till en annan valkrets. Kan&lt;br&gt;mandatet inte tillsättas på detta sätt skall det vara obesatt under&lt;br&gt;valperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om det blir lika stora tal för flera partier eller valkretsar vid&lt;br&gt;beräkningarna enligt 25-28 §§, skall lotten avgöra vilket parti eller&lt;br&gt;vilken valkrets som skall få mandatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Mandaten i kommunfullmäktige skall för vaije valkrets fördelas&lt;br&gt;proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.&lt;br&gt;Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för partierna. Det&lt;br&gt;parti som vid vaije beräkning får det största jämförelsetalet skall&lt;br&gt;tilldelas ett mandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om ett parti har fått fler mandat än vad som motsvarar antalet&lt;br&gt;namn på partiets valsedlar, skall ett överskjutande mandat vara obesatt&lt;br&gt;under valperioden. Om kommunen är indelad i valkretsar, skall dock&lt;br&gt;mandatet med tillämpning av 20 kap. 2 § flyttas till en annan valkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Om det blir lika stora tal för flera partier eller valkretsar vid be-&lt;br&gt;räkningarna enligt 30 och 31 §§, skall lotten avgöra vilket parti eller&lt;br&gt;vilken valkrets som skall få mandatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Den centrala valmyndigheten skall fördela mandaten mellan&lt;br&gt;partierna på grundval av länsstyrelsernas sammanräkning så som den&lt;br&gt;slutligen registrerats i det särskilda formuläret enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Bara partier som fått minst 4 procent av rösterna i hela landet får Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;delta i fördelningen av mandaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Mandaten skall fördelas proportionellt mellan de partier som får&lt;br&gt;delta i fördelningen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal&lt;br&gt;beräknas för partierna med utgångspunkt i valresultatet i hela landet.&lt;br&gt;Det parti som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet tilldelas&lt;br&gt;ett mandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Om det blir lika stora tal för flera partier vid beräkningarna enligt&lt;br&gt;34 och 35 §§, skall lotten avgöra vilket parti som skall få mandatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ledamöterna och företrädarna utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsvalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § För vaije mandat som ett parti har fått i riksdagen skall en ledamot&lt;br&gt;utses. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 9 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala valmyndigheten skall utse ledamöterna på grundval av&lt;br&gt;länsstyrelsens sammanräkning så som den slutligen registrerats i det&lt;br&gt;särskilda formuläret enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på&lt;br&gt;grundval av storleken på vaije kandidats personliga röstetal enligt&lt;br&gt;20 kap. 3 §. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som&lt;br&gt;fått särskilda personröster till ett antal av minst 8 procent av partiets&lt;br&gt;röstetal i valkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra&lt;br&gt;vem som skall ha företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 38 §, skall&lt;br&gt;ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom vaije parti bestämmas&lt;br&gt;genom att ett jämförelsetal beräknas för dem med tillämpning av&lt;br&gt;heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem&lt;br&gt;som skall ha företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dubbelvalsavveckling vid riksdagsvalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer&lt;br&gt;än ett parti skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal&lt;br&gt;är störst i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaterna&lt;br&gt;inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall&lt;br&gt;de tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle&lt;br&gt;komma först i ordningen enligt 52 §. Vid denna beräkning skall man&lt;br&gt;bortse från den som redan valts till ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i&lt;br&gt;förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat&lt;br&gt;tillträdas härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 39 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till landstingsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § För vaije mandat som ett parti har fått i landstingsfullmäktige skall&lt;br&gt;länsstyrelsen utse en ledamot på grundval av ordningen mellan&lt;br&gt;kandidaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på&lt;br&gt;grundval av storleken på vaije kandidats personliga röstetal enligt 20&lt;br&gt;kap. 3 §. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som&lt;br&gt;fått särskilda personröster till ett antal av minst 5 procent av partiets&lt;br&gt;röstetal i valkretsen, dock lägst 100 röster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra&lt;br&gt;vem som skall ha företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 41 §, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen bestämma ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom&lt;br&gt;vaije parti genom att beräkna ett jämförelsetal för dem med tillämpning&lt;br&gt;av heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem&lt;br&gt;som skall ha företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dubbelvalsavveckling vid val till landstingsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer&lt;br&gt;än ett parti skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal&lt;br&gt;är störst i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaterna&lt;br&gt;inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall&lt;br&gt;de tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle&lt;br&gt;komma först i ordningen enligt 54 §. Vid denna beräkning skall man&lt;br&gt;bortse från den som redan valts till ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall&lt;br&gt;dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i&lt;br&gt;förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat&lt;br&gt;tillträdas härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § För vaije mandat som ett parti har fått i kommunfullmäktige skall&lt;br&gt;länsstyrelsen utse en ledamot på grundval av ordningen mellan&lt;br&gt;kandidaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på&lt;br&gt;grundval av storleken på vaije kandidats personliga röstetal enligt&lt;br&gt;20 kap. 3 §. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fått särskilda personröster till ett antal av minst 5 procent av partiets Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;röstetal i valkretsen, dock lägst 50 röster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra&lt;br&gt;vem som skall ha företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 44 §, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen bestämma ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom&lt;br&gt;vaije parti genom att beräkna ett jämförelsetal för dem med tillämpning&lt;br&gt;av heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem&lt;br&gt;som skall ha företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dubbelvalsavveckling vid val till kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer&lt;br&gt;än ett parti skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal&lt;br&gt;är störst i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaterna&lt;br&gt;inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall&lt;br&gt;de tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle&lt;br&gt;komma först i ordningen enligt 20 kap. 5 §. Vid denna beräkning skall&lt;br&gt;man bortse från den som redan valts till ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall&lt;br&gt;dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i&lt;br&gt;förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat&lt;br&gt;tillträdas härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 45 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § För vaije mandat som ett parti har fått i Europaparlamentet skall&lt;br&gt;en företrädare utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala valmyndigheten skall utse företrädarna på grundval av&lt;br&gt;länsstyrelsens sammanräkning så som den slutligen registrerats i det&lt;br&gt;särskilda formuläret enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på&lt;br&gt;grundval av storleken på vaije kandidats personliga röstetal enligt&lt;br&gt;20 kap. 3 §. Personligt röstetal fastställs bara för en kandidat som fått&lt;br&gt;särskilda personröster till ett antal av minst 5 procent av partiets röstetal&lt;br&gt;i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra&lt;br&gt;vem som skall ha företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § Kan inte ett tillräckligt stort antal företrädare utses enligt 48 §,&lt;br&gt;skall ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom vaije parti&lt;br&gt;bestämmas genom att ett jämförelsetal beräknas för dem med&lt;br&gt;tillämpning av heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skall ha företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dubbelvalsavveckling vid val till Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Kandidater som har fått mandat för mer än ett parti skall tillträda&lt;br&gt;det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till&lt;br&gt;antalet röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på&lt;br&gt;grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda det mandat för&lt;br&gt;vilket deras jämförelsetal är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle&lt;br&gt;komma först i ordningen enligt 57 §. Vid denna beräkning skall man&lt;br&gt;bortse från den som redan valts till ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall&lt;br&gt;dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i&lt;br&gt;förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat&lt;br&gt;tillträdas härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 49§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ersättarna utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsvalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § Den centrala valmyndigheten skall utse ersättare för ledamöterna i&lt;br&gt;riksdagen på grundval av ordningen enligt 52 §. För vaije ledamot utses&lt;br&gt;lika många ersättare som ledamotens parti fått mandat i valkretsen. Det&lt;br&gt;skall dock alltid utses minst tre ersättare för vaije ledamot. När&lt;br&gt;ersättare utses skall man bortse från den som valts till ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det inte någon som enligt första stycket kan utses till ersättare&lt;br&gt;skall reglerna i 20 kap. 6 § tillämpas. För vaije ledamot får det bara&lt;br&gt;finnas en ersättare enligt detta stycke. Kan ersättare inte utses på det&lt;br&gt;sättet utses inte någon ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § Om det behövs skall den centrala valmyndigheten för att utse&lt;br&gt;ersättare för de kandidater som ordnats enligt 38 och 39 §§ bestämma&lt;br&gt;en särskild ordning mellan kandidaterna på partiets valsedlar. Detta&lt;br&gt;skall göras enligt 20 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som&lt;br&gt;skall ha företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till landstingsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 &amp;nbsp;§ Länsstyrelsen skall utse ersättare för ledamöterna i&lt;br&gt;landstingsfullmäktige på grundval av ordningen enligt 54 §. För vaije&lt;br&gt;ledamot skall länsstyrelsen utse lika många ersättare som ledamotens&lt;br&gt;parti fått mandat i valkretsen. Det skall dock alltid utses minst tre&lt;br&gt;ersättare för vaije ledamot. När ersättare utses skall man bortse från&lt;br&gt;den som valts till ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan inte ersättare utses på det sättet utses inte någon ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § Om det behövs skall länsstyrelsen för att utse ersättare för de&lt;br&gt;kandidater som ordnats enligt 41 och 42 §§ bestämma en särskild&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordning mellan kandidaterna på partiets valsedlar. Detta skall göras Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;enligt 20 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som&lt;br&gt;skall ha företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 § Kommunfullmäktige bestämmer hur många ersättare som skall&lt;br&gt;finnas för ledamöterna i fullmäktige. Antalet utgör en viss andel, dock&lt;br&gt;högst hälften av det antal platser som vaije parti får i kommunen. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser finns i 5 kap. 4 § andra stycket kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall utse ersättare till det antal och på det sätt som&lt;br&gt;sägs i 20 kap. 7 §. Om andelen ersättare av de platser som ett parti fått&lt;br&gt;utgör ett brutet tal skall detta avrundas till närmast högre hela tal. För&lt;br&gt;partier som har fått ett eller två mandat i fullmäktige skall även 20 kap.&lt;br&gt;8 § tillämpas om det annars inte kommer att utses två ersättare. Kan&lt;br&gt;någon ersättare för en viss ledamot inte utses på det sättet, utses ingen&lt;br&gt;ersättare för den ledamoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 § Den centrala valmyndigheten skall utse ersättare för företrädarna i&lt;br&gt;Europaparlamentet på grundval av ordningen enligt 57 §. För vaije&lt;br&gt;företrädare utses lika många ersättare som företrädarens parti fått&lt;br&gt;mandat i valet. Det skall dock alltid utses minst tre ersättare för vaije&lt;br&gt;företrädare. När ersättare utses skall man bortse från den som valts till&lt;br&gt;företrädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det inte någon som enligt första stycket kan utses till ersättare&lt;br&gt;skall reglerna i 20 kap. 6 § tillämpas. För vaije företrädare får det bara&lt;br&gt;finnas en ersättare enligt detta stycke. Kan ersättare inte utses på det&lt;br&gt;sättet utses inte någon ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § Om det behövs skall den centrala valmyndigheten för att utse&lt;br&gt;ersättare för de kandidater som ordnats enligt 48-50 §§ bestämma en&lt;br&gt;särskild ordning mellan kandidaterna på partiets valsedlar. Detta skall&lt;br&gt;göras enligt 20 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som&lt;br&gt;skall ha företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ledamöter, företrädare och ersättare avgår under valperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsvalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 § Avgår en ledamot i riksdagen under valperioden skall den centrala&lt;br&gt;valmyndigheten på anmälan av riksdagens talman utse en ny ledamot.&lt;br&gt;Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt&lt;br&gt;ordningen mellan ersättarna enligt 52 §. Kan någon ny ledamot inte&lt;br&gt;utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 § Om en ny ledamot tidigare varit ersättare enligt 51 § andra stycket Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;for den avgångna ledamoten skall en ny ersättare utses enligt 51 §. Har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mandatet flyttats från en valkrets till en annan, skall det anses att&lt;br&gt;mandatet vid valet tilldelats den sistnämnda valkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället for en ledamot&lt;br&gt;som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den&lt;br&gt;avgångna ledamoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 § Den centrala valmyndigheten skall på anmälan av riksdagens&lt;br&gt;talman med tillämpning av 51 § om möjligt utse två nya ersättare, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;antalet ersättare för en riksdagsledamot har minskat till hälften&lt;br&gt;eller mindre än hälften av det antal som utsetts vid valet därför att&lt;br&gt;ersättare har utsetts till ordinarie ledamöter eller har avgått av någon&lt;br&gt;annan orsak, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;antalet ersättare inte är tillräckligt stort för att ersättare skall&lt;br&gt;kunna inträda i en ledamots ställe enligt föreskrifterna i regeringsformen&lt;br&gt;och riksdagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till landstingsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 § Avgår en ledamot i landstingsfullmäktige under valperioden skall&lt;br&gt;länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande utse en ny ledamot.&lt;br&gt;Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt&lt;br&gt;ordningen mellan ersättarna enligt 54 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 § Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt 61 § skall&lt;br&gt;länsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanräkningen skall 20 kap. 6 § tillämpas. Kan någon ny&lt;br&gt;ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av&lt;br&gt;valperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § Om en ersättare har utsetts till ordinarie ledamot eller avgått som&lt;br&gt;ersättare av någon annan orsak skall länsstyrelsen på anmälan av&lt;br&gt;fullmäktiges ordförande göra nya sammanräkningar och utse ytterligare&lt;br&gt;en ersättare för vaije ledamot som berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en ledamot&lt;br&gt;som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den&lt;br&gt;avgångna ledamoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanräkningen skall 54 § tillämpas. Kan någon ersättare inte&lt;br&gt;utses enligt första stycket utses ingen ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 § Avgår en ledamot i kommunfullmäktige under valperioden skall&lt;br&gt;länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande utse en ny ledamot.&lt;br&gt;Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt&lt;br&gt;ordningen mellan ersättarna enligt 55 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 § Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt 64 § skall Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;länsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanräkningen skall 20 kap. 6 § tillämpas. Kan någon ny&lt;br&gt;ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av&lt;br&gt;valperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 § Om en ersättare har utsetts till ordinarie ledamot eller avgått som&lt;br&gt;ersättare av någon annan orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av&lt;br&gt;fullmäktiges ordförande göra nya sammanräkningar och utse ytterligare&lt;br&gt;en ersättare för vaije ledamot som berörs. I de fall antalet ersättare&lt;br&gt;också efter det att ersättare avgått uppgår till minst det antal som&lt;br&gt;fullmäktige bestämt skall en ny ersättare utses bara om ledamoten i&lt;br&gt;annat fall skulle komma att sakna ersättare som utsetts för henne eller&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en ledamot&lt;br&gt;som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den&lt;br&gt;avgångna ledamoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanräkningen skall 55 § tillämpas. Kan någon ersättare inte&lt;br&gt;utses enligt första stycket utses ingen ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 § Avgår en företrädare i Europaparlamentet under valperioden skall&lt;br&gt;den centrala valmyndigheten på anmälan från Europaparlamentet utse en&lt;br&gt;ny företrädare. Till ny företrädare skall utses den som står i tur att&lt;br&gt;inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 57 §. Kan någon ny&lt;br&gt;företrädare inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av&lt;br&gt;valperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 § Om en ny företrädare tidigare varit ersättare enligt 56 § andra&lt;br&gt;stycket för den avgångna företrädaren skall en ny ersättare utses enligt&lt;br&gt;56 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättare för en annan företrädare som utsetts i stället för en&lt;br&gt;företrädare som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit&lt;br&gt;ersättare för den avgångna företrädaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 &amp;nbsp;§ Den centrala valmyndigheten skall på anmälan av&lt;br&gt;Europaparlamentet med tillämpning av 56 § om möjligt utse två nya&lt;br&gt;ersättare, om antalet ersättare för en företrädare har minskat till hälften&lt;br&gt;eller mindre än hälften av det antal som utsetts vid valet därför att&lt;br&gt;ersättare har utsetts till företrädare eller har avgått av annan orsak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet för företrädare i Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 § En företrädare i Europaparlamentet har rätt att fullgöra sitt&lt;br&gt;uppdrag trots tjänsteuppgifter eller andra förpliktelse som företrädaren&lt;br&gt;är skyldig att fullgöra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap. Överklagande av val och utfärdande av bevis om vem som Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;valts&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den centrala valmyndighetens eller länsstyrelsens beslut att fast-&lt;br&gt;ställa utgången av ett val eller av en sådan sammanräkning för att utse&lt;br&gt;efterträdare eller ersättare som sägs i 18 kap. 58-69 §§ får överklagas&lt;br&gt;hos Valprövningsnämnden enligt bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem får överklaga?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett beslut får överklagas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den som enligt röstlängden har rösträtt vid valet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den som enligt beslut av skattemyndigheten i ett ärende om&lt;br&gt;rättelse av röstlängd enligt 7 kap. 11 § var utesluten från rösträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den som efter anmälan enligt 7 kap. 1 eller 10 § inte tagits upp i&lt;br&gt;röstlängden, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ett parti som har deltagit i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som vill överklaga ett beslut enligt 1 § skall ge in skrivelsen&lt;br&gt;med överklagandet till den myndighet som meddelat beslutet (besluts-&lt;br&gt;myndighet). Den skall ha kommit dit tidigast dagen efter valdagen och&lt;br&gt;senast inom tio dagar efter det att valet avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller överklagandet beslut om att utse nya ledamöter eller&lt;br&gt;företrädare eller ersättare enligt 18 kap. 58-69 §§ skall skrivelsen med&lt;br&gt;överklagandet ha kommit till beslutsmyndigheten inom tio dagar efter&lt;br&gt;det att sammanräkningen avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om skrivelsen med överklagandet kommit in till Valprövnings-&lt;br&gt;nämnden inom överklagandetiden, skall överklagandet tas upp till&lt;br&gt;prövning även om inte skrivelsen kommit till beslutsmyndigheten i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Det är Valprövningsnämnden som skall avgöra om en skrivelse med&lt;br&gt;ett överklagande har kommit i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klagandens rätt att få del av uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som vill överklaga har rätt att hos den myndighet som&lt;br&gt;meddelat beslutet genast få utdrag ur protokoll eller annan handling&lt;br&gt;över sammanräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Snarast möjligt efter att tiden för överklagande gått ut skall besluts-&lt;br&gt;myndigheten på en gång kungöra samtliga överklaganden och skicka &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivelserna till Valprövningsnämnden. Om ett överklagande gäller riks-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagen eller Europaparlamentet, skall kungörelsen införas i Post- och Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;Inrikes Tidningar. Om ett överklagande gäller landstings- eller&lt;br&gt;kommunfullmäktige, skall kungörelsen införas i en ortstidning inom&lt;br&gt;landstinget respektive kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I en kungörelse enligt 7 § skall en viss kort tid anges inom vilken&lt;br&gt;förklaring över överklagandena skall ha kommit in till Valprövnings-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutsmyndighetens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Beslutsmyndigheten skall skyndsamt till Valprövningsnämnden ge in&lt;br&gt;yttrande över överklagandena. Bestämmelserna i 27 och 28 §§&lt;br&gt;förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte till-&lt;br&gt;ämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser om överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett beslut genom vilket någon har utsetts till ledamot av riksdagen&lt;br&gt;eller till ersättare gäller även om beslutet överklagats. Ändras valet&lt;br&gt;inträder en ny ledamot eller ersättare på sin plats så snart valet har&lt;br&gt;kungjorts. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 11 § första stycket&lt;br&gt;regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut genom vilket någon har utsetts till ledamot i landstings-&lt;br&gt;eller kommunfullmäktige eller till ersättare gäller även om beslutet har&lt;br&gt;överklagats. Om någon annan utses till ledamot eller ersättare med&lt;br&gt;anledning av överklagandet gäller det beslutet så snart det val eller den&lt;br&gt;sammanräkning har avslutats genom vilken ledamoten eller ersättaren&lt;br&gt;blivit utsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare i Europaparlamentet tillträder sitt uppdrag då de utsetts&lt;br&gt;och deras behörighet prövats av Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;gäller inte beslut som sägs i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller&lt;br&gt;företrädare i Europaparlamentet eller till ersättare skall den centrala val-&lt;br&gt;myndigheten genast utfärda bevis om detta. I beviset skall den centrala&lt;br&gt;valmyndigheten ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;namnet på den som blivit utsedd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den tid, det parti och den valkrets som ledamoten eller ersättaren&lt;br&gt;blivit utsedd för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift om den eller&lt;br&gt;de ledamöter eller företrädare som han eller hon utsetts till ersättare för&lt;br&gt;och ordningen mellan ersättarna, om flera ersättare utsetts för samma&lt;br&gt;ledamot eller företrädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;sammanräkning vid vilken ledamoten eller företrädaren eller ersättaren&lt;br&gt;blivit utsedd. Beviset skall skickas till den som blivit utsedd samt&lt;br&gt;Valprövningsnämnden och riksdagens talman. Bevis som avser&lt;br&gt;företrädare skall dessutom skickas till Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § För den som blivit utsedd till ledamot av landstings- eller kom-&lt;br&gt;munfullmäktige eller till ersättare skall länsstyrelsen genast utfärda&lt;br&gt;bevis om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beviset skall länsstyrelsen ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;namnet på den som blivit utsedd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den tid, det parti och, i förekommande fall, den valkrets som&lt;br&gt;ledamoten eller ersättaren blivit utsedd för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från&lt;br&gt;sammanräkning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd.&lt;br&gt;Beviset skall skickas till den som blivit utsedd samt landstings-&lt;br&gt;respektive kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partier skall underrättas om vissa beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Beslutsmyndigheten skall om möjligt underrätta ett parti som&lt;br&gt;berörs av ett beslut genom vilket en sammanräkning enligt 18 kap.&lt;br&gt;58-69 §§ fastställts. Beslutsmyndigheten får avgöra på vilket sätt partiet&lt;br&gt;skall underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilprövningsnämndens prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § När Valprövningsnämnden prövar ett överklagande av ett beslut&lt;br&gt;genom vilket utgången av ett ordinarie val till riksdagen eller ett&lt;br&gt;ordinarie val till landstings- eller kommunfullmäktige har festställts,&lt;br&gt;skall nämnden ha samma sammansättning som den hade vid tiden för&lt;br&gt;dessa val. När nämnden prövar ett överklagande av ett beslut genom&lt;br&gt;vilket utgången av ett annat val festställts, får nämnden ha den&lt;br&gt;sammansättning den hade vid tiden för det valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nämnden avgör ett ärende enligt denna lag skall nämndens&lt;br&gt;samtliga ledamöter vara närvarande. Undantag från denna bestämmelse&lt;br&gt;finns i 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om Valprövningsnämnden i ett ärende enligt 1 § finner att någon&lt;br&gt;behöver höras som vittne vid domstol, kan nämnden förordna att&lt;br&gt;vittnesförhör skall hållas vid tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och&lt;br&gt;11 §§ rättegångsbalken. Ersättning till vittnen skall betalas av allmänna&lt;br&gt;medel. Kostnaden för detta skall stanna på staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga och kommunala myndigheter, Posten Aktiebolag och någon&lt;br&gt;annan som anordnat särskild röstmottagning skall lämna Valprövnings-&lt;br&gt;nämnden de upplysningar och yttranden som den begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Valprövningsnämnden skall vid prövningen av ett överklagande Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omval i den berörda valkretsen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det vid förberedande och genomförande av valet som en&lt;br&gt;myndighet svarar for förekommit avvikelse från föreskriven ordning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon hindrat röstningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvanskat avgivna röster, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omval skall dock förordnas bara om det med fog kan antas att vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som förekommit har inverkat på valutgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan rättelse åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon&lt;br&gt;annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall nämnden i stället uppdra åt&lt;br&gt;beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Har det vid en sammanräkning som sägs i 18 kap. 58-69 §§ före-&lt;br&gt;kommit avvikelse från föreskriven ordning och är det inte osannolikt att&lt;br&gt;avvikelsen har inverkat på utgången av sammanräkningen, skall&lt;br&gt;Valprövningsnämnden vid prövning av ett överklagande upphäva&lt;br&gt;sammanräkningen och uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta den&lt;br&gt;rättelse som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om ett visst beslut enligt lag inte får överklagas eller om det skall&lt;br&gt;överklagas i särskild ordning, får en omständighet som avses med&lt;br&gt;beslutet inte åberopas vid ett överklagande som avses i 18 eller 19 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om talan i samband med ett överklagande av val mot&lt;br&gt;en skattemyndighets beslut om rättelse av en röstlängd finns i 7 kap.&lt;br&gt;14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om en länsstyrelse har gjort en anmälan enligt 18 kap. 17 § att för&lt;br&gt;få ledamöter utsetts i landstings- eller kommunfullmäktige, skall&lt;br&gt;Valprövningsnämnden upphäva valet och besluta om omval av samtliga&lt;br&gt;ledamöter och ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\hlprövningsnämndens granskning av bevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Valprövningsnämnden skall granska bevis för riksdagsledamöter&lt;br&gt;eller företrädare i Europaparlamentet och ersättare för att pröva om&lt;br&gt;beviset blivit utfärdat i enlighet med 11 §. Granskningen skall efter&lt;br&gt;riksdagsval vara avslutad senast dagen innan den riksdag som valet gällt&lt;br&gt;samlas till riksmöte. Övriga bevis som kommer in till Valp-&lt;br&gt;rövningsnämnden skall granskas så snart det kan ske. Berättelse om&lt;br&gt;granskningen skall genast överlämnas till riksdagens talman. Gäller&lt;br&gt;valet företrädare skall berättelse om granskningen dessutom skickas till&lt;br&gt;Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Nämnden får uppdra åt ordföranden eller ersättaren för ordföran-&lt;br&gt;den att på nämndens vägnar i ärenden av enklare art granska bevis för&lt;br&gt;en riksdagsledamot eller en företrädare och ersättare för en&lt;br&gt;riksdagsledamot eller en företrädare som utses under löpande valperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. I saml. Nr 70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av att en riksdagsledamot eller en företrädare avgått eller Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;ersättare utsetts enligt 18 kap. 58, 60, 67 och 69 §§&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap. Beräkningsgrunder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den jämkade uddatalsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Jämförelsetal enligt 18 kap. 19, 20, 25, 26, 30 och 35 §§ skall&lt;br&gt;beräknas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge partiet ännu inte tilldelats något mandat beräknas&lt;br&gt;jämförelsetalet genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4.&lt;br&gt;Därefter beräknas jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med&lt;br&gt;det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat som redan&lt;br&gt;har tilldelats partiet i valkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av utjämningsmandat och överskjutande mandat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Fördelning av utjämningsmandat enligt 18 kap. 21 § andra stycket&lt;br&gt;och 27 § andra stycket samt fördelning av överskjutande mandat enligt&lt;br&gt;18 kap. 22, 28 och 31 §§ skall göras på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de utjämningsmandat eller överskjutande mandat som ett parti har&lt;br&gt;fått tillförs det första den valkrets där partiet efter fördelningen av de&lt;br&gt;fasta valkretsmandaten har större jämförelsetal än i övriga valkretsar.&lt;br&gt;Återstående mandat tillförs ett efter ett den valkrets där partiet för vaije&lt;br&gt;gång har störst jämförelsetal vid en fortsatt tillämpning av den jämkade&lt;br&gt;uddatalsmetoden enligt 1 § på partiets röstetal i valkretsarna. I en&lt;br&gt;valkrets där partiet inte har fått något fest valkretsmandat skall dock&lt;br&gt;jämförelsetalet vid tilldelningen av det första mandatet vara lika med&lt;br&gt;partiets röstetal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personligt röstetal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ordningen mellan kandidatnamnen enligt 18 kap. 38 § första&lt;br&gt;stycket, 41 § andra stycket, 44 § andra stycket och 48 § skall festställas&lt;br&gt;på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett personligt röstetal festställs på grundval av de särskilda&lt;br&gt;personröster som avgivits för kandidaten. Valsedlar på vilka det lämnats&lt;br&gt;särskilda personröster ordnas gruppvis efter partibeteckning. Därefter&lt;br&gt;räknas antalet personröster för vaije namn i gruppen. För namn som&lt;br&gt;fått personröster motsvarande det antal som anges i de nämnda&lt;br&gt;lagrummen festställs ett personligt röstetal. Ett namns personliga&lt;br&gt;röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för namnet un-&lt;br&gt;der samma partibeteckning. Det namn som har störst personligt röstetal&lt;br&gt;tar första plats i ordningen, det som har näst störst tar andra plats och&lt;br&gt;så vidare enligt samma grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Heltalsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ordningen mellan kandidatnamnen enligt 18 kap. 39, 42, 45 och&lt;br&gt;49 §§ inom vaije parti skall festställas med tillämpning av heltalsmeto-&lt;br&gt;den genom särskilda uträkningar på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid vaije uträkning gäller en valsedel bara för ett namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uträkningen gäller en valsedel för det namn som står först på&lt;br&gt;sedeln varvid bortses från namn som redan utsetts. Valsedlar med&lt;br&gt;samma första namn bildar en grupp. Vaije grupps röstetal räknas fram.&lt;br&gt;Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. Samma&lt;br&gt;tal är också jämförelsetal för det namn som står först på gruppens&lt;br&gt;valsedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst får den första platsen i&lt;br&gt;den ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid vaije följande uträkning gäller en valsedel för det namn som står&lt;br&gt;först på sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i&lt;br&gt;ordningen. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast&lt;br&gt;föregående uträkning gällde för det namn som fick plats i ordningen,&lt;br&gt;upplöses och ordnas i nya grupper, så att valsedlar som vid den&lt;br&gt;pågående uträkningen gäller för ett och samma namn bildar en grupp.&lt;br&gt;Övriga befintliga grupper behålls däremot oförändrade. För vaije&lt;br&gt;nybildad grupp räknas röstetalet fram. Röstetalet är lika med det antal&lt;br&gt;valsedlar som ingår i gruppen. För samtliga namn som deltar i&lt;br&gt;uträkningen beräknas röstetal och jämförelsetal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp eller det&lt;br&gt;sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för&lt;br&gt;namnet. Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess röstetal, om inte&lt;br&gt;den grupp av valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av&lt;br&gt;en förut utdelad plats. Om detta är fellet, får man namnets jämförelsetal&lt;br&gt;genom att dess röstetal delas med det tal som motsvarar den del&lt;br&gt;gruppen tagit i besättandet av plats eller platser som utdelats (gruppens&lt;br&gt;platstal), ökat med 1, eller, om flera grupper av valsedlar som gäller&lt;br&gt;för namnet deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa&lt;br&gt;gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp&lt;br&gt;beräknas genom att gruppens röstetal delas med det största jämförel-&lt;br&gt;setalet vid uträkningen närmast före gruppens bildande. Bråktal som&lt;br&gt;uppkommer vid delning beräknas med 2 decimaler. Den sista&lt;br&gt;decimalsifiran får inte höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det namn vars jämförelsetal är störst får nästa plats i ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild ordning för att utse ersättare och för avveckling av dubbelvalda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den särskilda ersättarordningen enligt 18 kap. 52, 54 och 57 §§&lt;br&gt;samt dubbelvalsavveckling enligt 18 kap. 46 § skall göras på följande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand ordnas namnen på grundval av beräkningen av deras&lt;br&gt;personliga röstetal enligt vad som sägs i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan inte tillräckligt många namn ordnas enligt andra stycket skall de&lt;br&gt;ordnas på grundval av de valsedlar som gällde för namnet, när det fick&lt;br&gt;plats i ordningen enligt 3 och 4 §§. Vid denna uträkning gäller varje&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namnet på den som redan Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;fått plats i den särskilda ordningen anses som obefintligt, skall&lt;br&gt;röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som&lt;br&gt;får högsta röstetalet får plats i den särskilda ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för vissa fall av utseende av ersättare och efterträdare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ersättare skall utses enligt 18 kap. 51 § andra stycket eller 56 §&lt;br&gt;andra stycket samt om en ny ledamot skall utses enligt 62 eller 65 §&lt;br&gt;skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kandidat inom valkretsen som står i tur att få nästa mandat för&lt;br&gt;partiet utses till ersättare eller ny ledamot. Saknas en sådan kandidat på&lt;br&gt;partiets valsedlar, skall den centrala valmyndigheten med tillämpning av&lt;br&gt;2 § bestämma en annan valkrets, där partiet deltar i fördelningen av&lt;br&gt;festa valkretsmandat, från vilken ersättaren eller ledamoten skall utses.&lt;br&gt;Till ersättare utses den som där står närmast i tur att få mandat for&lt;br&gt;partiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättare för kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ersättare enligt 18 kap. 55 § utses på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand utses ersättare på grundval av ordningen mellan&lt;br&gt;kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga&lt;br&gt;röstetal enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra hand utses ersättare genom en sammanräkning inom det parti&lt;br&gt;för vilket han eller hon har blivit vald. Vid vaije sammanräkning tas&lt;br&gt;hänsyn bara till de valsedlar som upptar ledamotens namn och som på&lt;br&gt;grund härav gällde för detta namn, när det fick plats i ordningen. Vaije&lt;br&gt;valsedel gäller som en hel röst. Med iakttagande av att namnet på en&lt;br&gt;kandidat som genom valet blivit utsedd till ledamot skall anses som&lt;br&gt;obefintligt tillgodoräknas röstvärdet det namn som står främst på sedeln.&lt;br&gt;Den som får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den ledamot&lt;br&gt;som sammanräkningen avser. Får flera kandidater lika röstetal skall&lt;br&gt;lotten avgöra vem som skall ha företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det antal ersättare som har utsetts är mindre än det antal som&lt;br&gt;kommunfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 4 § andra stycket kommu-&lt;br&gt;nallagen (1991:900) och samma ersättare har utsetts för tre eller flera&lt;br&gt;ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa&lt;br&gt;ledamöter. Därvid skall även namnet på en kandidat som genom valet&lt;br&gt;blivit utsedd till ersättare för den ledamot som sammanräkningen avser&lt;br&gt;anses som obefintligt. I övrigt görs på sätt som anges i andra och tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det antal som kom-&lt;br&gt;munfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 4 § andra stycket kommunal-&lt;br&gt;lagen och samma ersättare har utsetts för fem eller flera ledamöter,&lt;br&gt;utses ytterligare en sammanräkning ersättare för var och en av dessa&lt;br&gt;ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare samman- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för sju eller flera&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;ersättare är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om det sedan ersättare utsetts enligt 7 § visar sig att det för&lt;br&gt;ledamot eller ledamöter i ett parti som har fått ett eller två mandat&lt;br&gt;utsetts bara en ersättare skall ytterligare en sammanräkning göras. I det&lt;br&gt;fall partiet har fått två mandat skall sammanräkningen i första hand&lt;br&gt;göras för den ledamot som har störst personligt röstetal och därefter för&lt;br&gt;den som har störst jämförelsetal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997, då vallagen (1972:620)&lt;br&gt;och lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet skall upphöra att&lt;br&gt;gälla. Dessa lagar skall dock tillämpas vid utseende av efterträdare till&lt;br&gt;ledamot och företrädare samt vid utseende av efterträdare till ersättare&lt;br&gt;som ersatt ledamot eller företrädare som avgått under den valperiod&lt;br&gt;som löper när den nya lagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Partibeteckningar som registrerats enligt vallagen (1972:620) skall&lt;br&gt;anses som registrerad enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgifter om adress som finns i särskild röstlängd får vid&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag registreras i ett lokalt folkbokförings-&lt;br&gt;register enligt lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister.&lt;br&gt;Skattemyndigheten skall upplysa de registrerade om åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vid val till riksdagen, rådgivande folkomröstning i hela landet och&lt;br&gt;vid folkomröstning i grundlagsfråga som äger rum före år 2002 samt&lt;br&gt;vid val till Europaparlamentet år 1999 skall vid tillämpning av 7 kap.&lt;br&gt;1 § denna lag gälla att de som inte varit folkbokförda i landet någon&lt;br&gt;gång efter den 1 juli 1991, bara tas upp i röstlängd om de anmäler att&lt;br&gt;de vill finnas i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ansökan om att tas upp i särskild röstlängd som inkommer efter&lt;br&gt;den 1 januari 1997 skall anses som anmälan enligt 7 kap. 1 § denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om röstlängdsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För de ändamål som anges i 2 § får skattemyndigheterna och&lt;br&gt;Riksskatteverket med hjälp av automatisk databehandling föra register&lt;br&gt;för tillhandahållande av röstlängder för hela landet (röstlängdsregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Röstlängdsregistret får användas för framställning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;röstlängder och röstkort enligt vallagen (1997:000), lagen&lt;br&gt;(1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. och folkomröstningslagen&lt;br&gt;(1979:369),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. röstlängder och röstkort vid folkomröstning i en kommun eller i&lt;br&gt;ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. duplettröstkort, tillsyn, planering och uppföljning av val eller&lt;br&gt;omröstning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registeransvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skattemyndigheten är registeransvarig för det röstlängdsregister som&lt;br&gt;förs inom myndighetens ansvarsområde. Riksskatteverket är register-&lt;br&gt;ansvarigt för alla registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerinnehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett röstlängdsregister får innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska medboigare som är eller som har varit folkbokförda i&lt;br&gt;landet och som är eller fyller 18 år senast den dag som val eller&lt;br&gt;folkomröstning skall hållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. unionsmedborgare samt medboigare från Island och Norge som&lt;br&gt;fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i landet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra utlänningar som sammanhängande varit folkbokförda i&lt;br&gt;landet tre år i följd före valdagen eller dagen för omröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För den som avses i 4 § får registret innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn, personnummer, adress och den församling som personen är&lt;br&gt;folkbokförd i enligt folkbokföringslagen (1991:481),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medborgarskap, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillhörighet i svenska kyrkan eller medlemskap i en icke-territoriell&lt;br&gt;församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte är folkbokförd i landet får i registret också anges&lt;br&gt;när de utvandrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Utöver de uppgifter som sägs i 5 § får registret innehålla uppgifter Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;om valdistrikt, vallokaler och vallokalernas öppettider samt adress till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett röstlängdsregister får även innehålla de tekniska och&lt;br&gt;administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålen med&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökbegrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I ett röstlängdsregister får som sökbegrepp bara användas uppgift&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn eller personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhörighet i svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medlemskap i en icke-territoriell församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. medborgarskap i Sverige, Danmark, Finland, Island eller Norge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. medborgarskap i ett land inom eller utom Europeiska unionen&lt;br&gt;(unionsmedboigarskap eller icke unionsmedborgarskap), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Riksskatteverket, skattemyndigheterna och länsstyrelserna får ha&lt;br&gt;direktåtkomst till alla röstlängdsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Uppgifter i registret får lämnas ut på medium för automatisk&lt;br&gt;databehandling bara om detta följer av lag eller förordning eller&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har medgett&lt;br&gt;detta eller om uppgiften skall användas för framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Begär en enskild att få underrättelse enligt 10 § datalagen&lt;br&gt;(1973:289), skall underrättelsen lämnas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gallring av uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En månad efter att det val eller den omröstning för vilket&lt;br&gt;röstlängdsregistret upprättades har vunnit laga kraft skall uppgifterna&lt;br&gt;om personer i registret gallras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om brevröstning i vissa fall&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\km får brevrösta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen, ordinarie val till&lt;br&gt;landstings- och kommunfullmäktige samt vid extra val till riksdagen, val&lt;br&gt;till Europaparlamentet och folkomröstning får väljare som vistas i&lt;br&gt;Tyskland och Schweiz eller ombord på ett svenskt fartyg i utrikes fart&lt;br&gt;brevrösta enligt bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid brevröstning skall bestämmelserna i vallagen (1997:000)&lt;br&gt;tillämpas om inte annat följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur brevröstning går till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som vill brevrösta skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;för vaije slag av val själv lägga in en valsedel i ett valkuvert,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;i närvaro av två vittnen lägga de valkuvert som gjorts i ordning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett ytterkuvert för brevröst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;klistra igen ytterkuvertet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försäkra på heder och samvete att valkuvert och ytterkuvert gjorts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ordning på detta sätt och att de gjorts i ordning i Tyskland eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweiz respektive ombord på ett svenskt fartyg i utrikes fart,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skriva sitt namn och sitt personnummer på ytterkuvertet för&lt;br&gt;brevröst, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När ytterkuvertet för brevröst gjorts i ordning på det sätt som sägs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 2 § skall vittnena på ytterkuvertet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit under försäkran och&lt;br&gt;att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är&lt;br&gt;riktigt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skriva sina adresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller&lt;br&gt;makens barn får inte vara vittne. Desamma gäller sambo eller sambons&lt;br&gt;barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur brevrösten skall skickas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När ytterkuvertet gjorts i ordning på det sätt som sägs i 2 och 3 §§&lt;br&gt;skall väljaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lägga ytterkuvertet i ett omslagskuvert för brevröst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;klistra igen detta kuvert,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skriva sitt namn och sitt personnummer på omslagskuvertet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skicka omslagskuvertet med postbefordran till den centrala&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett omslagskuvert görs i ordning ombord på ett fartyg skall Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;fartygets befälhavare, eller någon som befälhavaren utser, ange&lt;br&gt;fartygets namn på omslagskuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När brevrösten får göras i ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen, ordinarie val till&lt;br&gt;landstings- och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet och vid&lt;br&gt;en folkomröstning får ett ytterkuvert för brevröst från Tyskland eller&lt;br&gt;Schweiz göras i ordning tidigast 24 dagar före valdagen och senast&lt;br&gt;dagen före valdagen. Vid dessa val får ett ytterkuvert för brevröst från&lt;br&gt;ett fartyg göras i ordning tidigast 55 dagar före valdagen och senast&lt;br&gt;dagen före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid extra val till riksdagen och vid folkomröstning som hålls&lt;br&gt;samtidigt med sådana val får ett ytterkuvert från en väljare i Tyskland&lt;br&gt;eller Schweiz göras i ordning tidigast 20 dagar före valdagen och från&lt;br&gt;en väljare ombord på ett fartyg tidigast 30 dagar före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett omslagskuvert skall anses avgivet den dag då det är poststäm-&lt;br&gt;plat, eller om det har gjorts i ordning ombord på ett fartyg, det datum&lt;br&gt;som sägs i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Omslagskuvert för brevröst skall skickas med post i så god tid att&lt;br&gt;det kan beräknas vara den centrala valmyndigheten till handa senast&lt;br&gt;dagen efter valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den centrala valmyndigheten skall allt eftersom omslagskuverten&lt;br&gt;kommer från Tyskland eller Schweiz eller från ett fartyg i utrikes fart&lt;br&gt;fortlöpande anteckna hur många omslagskuvert som kommer in till&lt;br&gt;myndigheten och därefter skicka kuverten till valnämnden i den&lt;br&gt;kommun där väljaren finns i röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valnämnden skall göra med omslagskuverten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När det kommer ett omslagskuvert för brevröst från den centrala&lt;br&gt;valmyndigheten till valnämnden skall nämnden anteckna detta i ett&lt;br&gt;protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden skall förvara omslagskuverten på ett säkert sätt fram till&lt;br&gt;valnämndens sammanträde för preliminär rösträkning enligt 17 kap.&lt;br&gt;vallagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Valnämnden skall granska omslagskuverten och deras innehåll vid&lt;br&gt;valnämndens sammanträde för preliminär rösträkning enligt 17 kap.&lt;br&gt;vallagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att valnämnden gjort det som sägs i 17 kap. 3-7 §§ vallagen&lt;br&gt;skall nämnden granska omslagskuverten för brevröst. Vid denna&lt;br&gt;granskning skall nämnden göra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Räkna antalet omslagskuvert och anteckna antalet i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Granska omslagskuverten. Vid denna granskning skall valnämnden Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;kontrollera att omslagskuvert&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;inte har blivit öppnat efter att det klistrats igen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;har skickats med post från Tyskland, Schweiz eller från ett lårtyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i utrikes fart, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;inte har avgetts senare än dagen före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Öppna de omslagskuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut&lt;br&gt;ytterkuvertet och kontrollera att väljarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;har rösträtt i kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;inte har röstat i vallokalen under valdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;inte har lämnat ett fönsterkuvert som sägs i 8 kap. 3 § tredje&lt;br&gt;stycket vallagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;inte har lämnat fler än ett ytterkuvert för brevröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Uppfylls kraven som ställs i 12 § skall valnämnden fortsätta att&lt;br&gt;granska ytterkuvert och kontrollera att det är igenklistrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ytterkuvertet är igenklistrat skall valnämnden vid sin fortsatta&lt;br&gt;granskning kontrollera att väljaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att&lt;br&gt;väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i&lt;br&gt;närvaro av två vittnen och att kuverten gjorts i ordning i Tyskland eller&lt;br&gt;Schweiz respektive ombord på ett fartyg i utrikes fart,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skrivit sitt namn och sitt personnummer på kuvertet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden skall också kontrollera att två vittnen på ytterkuvertet&lt;br&gt;skriftligen intygat att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;väljaren själv lagt valkuvert i ytterkuvertet och klistrat igen det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;väljaren själv har skrivit under en försäkran på ytterkuvertet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterkuvertet gjorts i ordning i Tyskland, Schweiz respektive&lt;br&gt;ombord på ett fartyg i utrikes fart, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterkuvertet inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Uppfylls kraven i 13 § skall valnämnden öppna ytterkuvertet och&lt;br&gt;kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det innehåller valkuvert,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Vid granskningen enligt 12-14 §§ skall valnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 12-14 §§ i valurnan för&lt;br&gt;den valkrets och för det val som valsedeln gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;markera i röstlängden för det val som valsedeln gäller att väljaren&lt;br&gt;röstat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lägga de omslagskuvert som inte uppfyllt kraven i 12 § andra&lt;br&gt;stycket 2 i ett särskilt omslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lägga tillbaka ytterkuvert eller valkuvert som inte uppfyllt kraven&lt;br&gt;i 12 § andra stycket 3 och i 13 och 14 §§ i sina omslagskuvert efter att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valkuvert lagts tillbaka i sitt ytterkuvert och lägga omslagskuverten i ett Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;särskilt omslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- anteckna valkretsens och kommunens namn och hur många&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omslagskuvert omslaget innehåller på vaije särskilt omslag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försegla det särskilda omslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997 och gäller till utgången av år&lt;br&gt;2002. Genom ikraftträdandet skall lagen (1993:1404) om brevröstning i&lt;br&gt;Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelsen 7.4.2 riksdags-&lt;br&gt;ordningen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7A.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid proportionellt val användes valsedlar, på vilka före namnen har&lt;br&gt;satts ut partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för viss&lt;br&gt;grupp av riksdagsledamöter eller för viss meningsriktning). Namnen&lt;br&gt;föres upp i en följd under varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedel är ogiltig om den saknar partibeteckning eller upptager mer&lt;br&gt;än en partibeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namn på valsedel skall anses obefintligt, om ordningen mellan&lt;br&gt;namnet och annat namn ej framgår klart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De platser som har tilldelats&lt;br&gt;ett parti besättes så att partiets&lt;br&gt;första plats tillerkännes den vars&lt;br&gt;namn står främst i ordningen&lt;br&gt;inom partiet, partiets andra plats&lt;br&gt;den som bär det andra namnet i&lt;br&gt;ordningen och så vidare enligt&lt;br&gt;samma grund. När ordningen&lt;br&gt;mellan namn på ett partis&lt;br&gt;valsedlar skall bestämmas, äger&lt;br&gt;14 kap. 6 § vallagen (1972:620)&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De platser som har tilldelats&lt;br&gt;ett parti besättes så att partiets&lt;br&gt;första plats tillerkännes den vars&lt;br&gt;namn står främst i ordningen&lt;br&gt;inom partiet, partiets andra plats&lt;br&gt;den som bär det andra namnet i&lt;br&gt;ordningen och så vidare enligt&lt;br&gt;samma grund. När ordningen&lt;br&gt;mellan namn på ett partis&lt;br&gt;valsedlar skall bestämmas, äger&lt;br&gt;20 kap. 4 § vallagen (1997:000)&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Riksdagsordningen senast omtryckt 1995:272.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:704) om&lt;br&gt;kyrkofullmäktigval, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 5, 7, 8, 13, 15, 17, 18, 20, 21, 28, 30,&lt;br&gt;34-39, 41-43 och 49-51 §§ samt att rubriken närmast före 36 § lagen&lt;br&gt;(1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid val i hela riket av kyrko- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid val i hela riket av kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige är valdag tredje &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fullmäktige är valdag tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;söndagen i oktober. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;söndagen i september.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid val av kyrkofullmäktige som inte omfattar hela riket är valdag&lt;br&gt;den söndag som centrala valmyndigheten bestämmer efter samråd med&lt;br&gt;länsstyrelsen. Sådant val får inte hållas samtidigt med val av&lt;br&gt;landstingsledamöter eller kommunfullmäktige inom valdistriktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije församling bildar ett valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår delar av församling i olika valdistrikt vid val till riksdagen,&lt;br&gt;skall vaije del bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige.&lt;br&gt;Länsstyrelsen får dock förordna att sådana delar av församling&lt;br&gt;tillsammans skall utgöra ett valdistrikt. Innan beslut härom meddelas,&lt;br&gt;skall församlingen och valnämnden beredas tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut som avses i&lt;br&gt;andra stycket äger 3 kap. 3 §&lt;br&gt;förde stycket och 6 § första&lt;br&gt;stycket vallagen (1972:620) mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut som avses i&lt;br&gt;andra stycket äger 4 kap. 4 och&lt;br&gt;5 §§ samt 8 § första stycket&lt;br&gt;vallagen (1997:000) motsvaran-&lt;br&gt;de tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om valförrätta-&lt;br&gt;re i 3 kap. 4 och 5 §§ samt 6 §&lt;br&gt;andra stycket vallagen (1972:&lt;br&gt;620) äger motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning vid val av kyrkofullmäkti-&lt;br&gt;ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upprättandet av allmän röst-&lt;br&gt;längd skall utöver vad som sägs&lt;br&gt;i 4 kap. vallagen (1972:620)&lt;br&gt;följande särskilda bestämmelser&lt;br&gt;iakttagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om valförrätta-&lt;br&gt;re i 4 kap. 6 och 7 §§ samt 8 §&lt;br&gt;andra stycket vallagen&lt;br&gt;(1997:000) äger motsvarande&lt;br&gt;tillämpning vid val av kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upprättandet av röstlängd&lt;br&gt;skall utöver vad som sägs i 7&lt;br&gt;kap. vallagen (1997:000) föl-&lt;br&gt;jande särskilda bestämmelser&lt;br&gt;iakttagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1994:288.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:747.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte den 1 Juli&lt;br&gt;enligt Svenska kyrkans medlems-&lt;br&gt;register inte är medlem i&lt;br&gt;Svenska kyrkan eller som enligt&lt;br&gt;aviseringsregistret enligt lagen&lt;br&gt;(1995:743) om aviseringsregister&lt;br&gt;tillhör icke-territoriell för-&lt;br&gt;samling görs anteckning i röst-&lt;br&gt;längden om detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstlängd för territoriell&lt;br&gt;församling skall innehålla&lt;br&gt;uppgifter om personer som är&lt;br&gt;folkbokförda i församlingen om&lt;br&gt;de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fyller 18 år senast pä&lt;br&gt;valdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- är svenska medborgare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- är utlänningar och varit&lt;br&gt;folkbokförda i landet tre år i&lt;br&gt;följd före valdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;enligt Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelses register över&lt;br&gt;kyrkotillhöriga den 15 augusti&lt;br&gt;valåret tillhör Svenska kyrkan,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inte är medlemmar i icke-&lt;br&gt;territoriell församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För val i en icke-territoriell&lt;br&gt;församling upprättas särskild&lt;br&gt;röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar valdistrikt, som avses i vallagen, två eller flera församlingar&lt;br&gt;eller distrikt eller delar av församlingar eller distrikt vid val av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige, skall särskild del av röstlängden uppläggas för vaije&lt;br&gt;församling eller kyrkligt valdistrikt eller del därav. Om det behövs med&lt;br&gt;anledning av beslutad ändring i församlingsindelningen, skall särskild&lt;br&gt;del av röstlängden läggas upp för det område av församlingen som in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delningsändringen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det om någon gjorts en&lt;br&gt;anteckning enligt andra stycket&lt;br&gt;och har begäran om rättelse inte&lt;br&gt;framställts på det sått som sägs i&lt;br&gt;4 kap. 4 § första stycket valla-&lt;br&gt;gen, skall skattemyndigheten&lt;br&gt;besluta om rättelse i röstläng-&lt;br&gt;den, om det är uppenbart att&lt;br&gt;anteckningen är felaktig. En&lt;br&gt;sådan ansökan skall ha gjorts&lt;br&gt;hos skattemyndigheten senast&lt;br&gt;den 1 oktober det år då röst-&lt;br&gt;längden upprättades. I fråga om&lt;br&gt;en sådan ansökan och beslut&lt;br&gt;med anledning därav äger 4&lt;br&gt;kap. 4 § vallagen motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättelse av&lt;br&gt;uppgifter i röstlängd skall 7 kap.&lt;br&gt;11 och 13 §§ vallagen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lokal där röstning äger rum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lokal där röstning äger rum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall väljarna ha tillgång till&lt;br&gt;blanketter till valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrevbärare som tar emot&lt;br&gt;valsedelsförsändelser bör med-&lt;br&gt;föra valsedelsblanketter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\hlsede Isblankett er tillhanda-&lt;br&gt;hålls genom centrala valmyn-&lt;br&gt;dighetens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall väljarna ha tillgång till Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;blanka valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrevbärare som tar emot&lt;br&gt;ytterkuvert för budröst bör med-&lt;br&gt;föra blanka valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blanka valsedlar tillhandahålls&lt;br&gt;genom centrala valmyndighetens&lt;br&gt;försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstkort tillämpas 7&lt;br&gt;kap. 1 § andra stycket, 2 §&lt;br&gt;första stycket och 3 § vallagen&lt;br&gt;(1972:620). Röstkorten skall vid&lt;br&gt;val i hela landet sändas till de&lt;br&gt;röstberättigade senast 30 dagar&lt;br&gt;före valdagen. Vid annat val&lt;br&gt;skall röstkorten sändas till de&lt;br&gt;röstberättigade senast 16 dagar&lt;br&gt;före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstkort tillämpas 7&lt;br&gt;kap. 7-9 §§ vallagen (1997:&lt;br&gt;000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning sker på valdagen i&lt;br&gt;vallokalen för det valdistrikt där&lt;br&gt;väljaren är upptagen i röstlängd.&lt;br&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br&gt;vistelse utom riket eller på&lt;br&gt;annan ort inom riket eller av&lt;br&gt;annat skäl finner sig vara&lt;br&gt;förhindrad att rösta på valdagen&lt;br&gt;i vallokalen för det valdistrikt&lt;br&gt;där han är upptagen i röstlängd,&lt;br&gt;får rösta på postkontor inom&lt;br&gt;riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om val av kyrkofullmäktige&lt;br&gt;samfällighet äger rum samtidigt, s&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid ett och samma tillfälle utöva sin rösträtt i de val som han vill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning sker på valdagen i&lt;br&gt;vallokalen för det valdistrikt där&lt;br&gt;väljaren är upptagen i röstlängd.&lt;br&gt;Röstberättigad, som på grund av&lt;br&gt;vistelse utom riket eller på&lt;br&gt;annan ort inom riket eller av&lt;br&gt;annat skäl finner sig vara&lt;br&gt;förhindrad att rösta på valdagen&lt;br&gt;i vallokalen för det valdistrikt&lt;br&gt;där han är upptagen i röstlängd,&lt;br&gt;får rösta på ett särskilt&lt;br&gt;röstmottagmngsställe eller på ett&lt;br&gt;postkontor inom riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för församling och för kyrklig&lt;br&gt;all väljare som röstar på postkontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deltaga i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstningen i vallokal&lt;br&gt;och på postkontor gäller i övrigt&lt;br&gt;8 kap. 2 § första stycket,&lt;br&gt;3-5 §§, 7 §, 9 § första och&lt;br&gt;andra styckena samt 10, 11, 13&lt;br&gt;och 14 §§ vallagen (1972:620) i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstningen i vallokal,&lt;br&gt;på ett särskilt röstmottagnings-&lt;br&gt;ställe och på postkontor gäller i&lt;br&gt;övrigt 8 kap. 3 §, 9 kap. 1, 2,&lt;br&gt;6-8 och 14-17 §§, 10 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket, 4-8 §§, 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §, 7 § andra stycket, 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §, och 8 § andra stycket valla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen (1997:000) i tillämpliga Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avlämnande av valsedel&lt;br&gt;genom bud (röstning med val-&lt;br&gt;sedelsförsändelse) finns bestäm-&lt;br&gt;melser i 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lokal där röstning äger rum&lt;br&gt;skall ett exemplar av denna lag&lt;br&gt;samt av vallagen (1972:620)&lt;br&gt;finnas tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avlämnande av valsedel&lt;br&gt;genom bud (röstning med ytter-&lt;br&gt;kuvert för budröst) finns bestäm-&lt;br&gt;melser i 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lokal där röstning äger rum&lt;br&gt;skall ett exemplar av denna lag&lt;br&gt;samt av vallagen (1997:000)&lt;br&gt;finnas tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;br&gt;Kommunen skall tillhandahålla&lt;br&gt;lämpliga vallokaler. I anslutning&lt;br&gt;till vallokalen eller i denna skall&lt;br&gt;anordnas lämplig plats där de&lt;br&gt;partier som deltager i valen kan&lt;br&gt;lägga ut sina valsedlar. Valför-&lt;br&gt;rättaren skall tillse att väljarna&lt;br&gt;där har tillgång till blanketter&lt;br&gt;för valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall tillhandahålla&lt;br&gt;lämpliga vallokaler. I anslutning&lt;br&gt;till vallokalen eller i denna skall&lt;br&gt;anordnas lämplig plats där de&lt;br&gt;partier som deltager i valen kan&lt;br&gt;lägga ut sina valsedlar. Valför-&lt;br&gt;rättaren skall tillse att väljarna&lt;br&gt;där har tillgång till blanka val-&lt;br&gt;sedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När val skall förrättas bestämmer centrala valmyndigheten efter samråd&lt;br&gt;med Posten Aktiebolag på vilka postkontor röstning skall genomföras.&lt;br&gt;Vid val som omfattar hela riket skall röstning alltid kunna äga rum på&lt;br&gt;minst ett postkontor i vaije kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de postkontor där röstning&lt;br&gt;genomförs skall man, vid val i&lt;br&gt;hela landet, kunna rösta från&lt;br&gt;och med den tjugofjärde dagen&lt;br&gt;före valdagen till och med&lt;br&gt;torsdagen före valdagen. Vid&lt;br&gt;annat val skall man på dessa&lt;br&gt;postkontor kunna rösta från och&lt;br&gt;med den tionde dagen före&lt;br&gt;valdagen till och med torsdagen&lt;br&gt;före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor äger rum under tid då postkontor är öppet för&lt;br&gt;allmänheten. På förslag av Posten Aktiebolag får centrala valmyn-&lt;br&gt;digheten begränsa den tid då röstning får ske på postkontor. Röstning&lt;br&gt;skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme vaije dag då&lt;br&gt;postkontoret är öppet för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättas med anledning av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den centrala valmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valet postkontor vid sjukhus, får bestämma att särskild röst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de postkontor där röstning&lt;br&gt;genomförs skall man, vid val i&lt;br&gt;hela landet, kunna rösta från&lt;br&gt;och med den artonde dagen före&lt;br&gt;valdagen till och med torsdagen&lt;br&gt;före valdagen. Vid annat val&lt;br&gt;skall man på dessa postkontor&lt;br&gt;kunna rösta från och med den&lt;br&gt;tionde dagen före valdagen till&lt;br&gt;och med torsdagen före valda-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålderdomshem, kriminalvårdsan-&lt;br&gt;stalt eller liknande vård-&lt;br&gt;inrättning eller vårdanstalt, äger&lt;br&gt;röstning där rum på tid som&lt;br&gt;Posten Aktiebolag bestämmer&lt;br&gt;efter samråd med valnämnden&lt;br&gt;och med vårdinrättningens eller&lt;br&gt;vårdanstaltens ledning, dock&lt;br&gt;tidigast sjunde dagen före valda-&lt;br&gt;gen. Posten Aktiebolag skall&lt;br&gt;samråda med valnämnden och&lt;br&gt;med vårdinrättningens eller&lt;br&gt;vårdanstaltens ledning om hur&lt;br&gt;röstningen skall genomföras. På&lt;br&gt;begäran av Posten Aktiebolag&lt;br&gt;skall valnämnden utse&lt;br&gt;erforderligt antal personer att&lt;br&gt;biträda röstmottagare på&lt;br&gt;postkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagning skall anordnas vid Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;sjukhus, ålderdomshem, krimi-&lt;br&gt;nalvårdsanstalt eller liknande&lt;br&gt;vårdinrättning eller vårdanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskild röstmottagning&lt;br&gt;anordnas skall 12 kap. 3, 4 och&lt;br&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ vallagen (1997:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas. Röstning på ett sådant&lt;br&gt;särskilt röstmottagningsställe får&lt;br&gt;anordnas tidigast sjunde dagen&lt;br&gt;före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare skall sända mot-&lt;br&gt;tagna fönsterkuvert till valnämn-&lt;br&gt;den i den kommun där väljaren&lt;br&gt;är upptagen i allmän röstlängd.&lt;br&gt;Försändelsen skall anordnas som&lt;br&gt;värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare skall sända mot-&lt;br&gt;tagna fönsterkuvert till valnämn-&lt;br&gt;den i den kommun där väljaren&lt;br&gt;är upptagen i röstlängd. Försän-&lt;br&gt;delsen skall anordnas som&lt;br&gt;värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;br&gt;I fråga om den vidare behand-&lt;br&gt;lingen av röster som har av-&lt;br&gt;givits på postkontor tillämpas&lt;br&gt;samma förfarande som anges i&lt;br&gt;12 kap. 1-5 §§ vallagen&lt;br&gt;(1972:620) med följande undan-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fönsterkuvert, som kommer&lt;br&gt;in till valnämnden efter valda-&lt;br&gt;gen eller så sent denna dag att&lt;br&gt;de ej kan beräknas komma&lt;br&gt;valförrättama till handa innan&lt;br&gt;röstningen i vallokalen slutar,&lt;br&gt;skall behållas av valnämnden&lt;br&gt;som därefter förfar med dem på&lt;br&gt;det sätt som anges i 13 kap.&lt;br&gt;10 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den vidare behand-&lt;br&gt;lingen av röster som har av-&lt;br&gt;givits på postkontor tillämpas&lt;br&gt;samma förfarande som anges i&lt;br&gt;75 kap. vallagen (1997:000)&lt;br&gt;med följande undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fönsterkuvert, som kommer&lt;br&gt;in till valnämnden efter valda-&lt;br&gt;gen eller så sent denna dag att&lt;br&gt;de ej kan beräknas komma&lt;br&gt;valförrättama till handa innan&lt;br&gt;röstningen i vallokalen slutar,&lt;br&gt;skall behållas av valnämnden&lt;br&gt;som därefter förfar med dem på&lt;br&gt;det sätt som anges i 17 kap.&lt;br&gt;10 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;röstning med valsedelsförsän-&lt;br&gt;delse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;röstning med ytterkuvert för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budröst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte&lt;br&gt;kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i&lt;br&gt;röstlängd, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är&lt;br&gt;väljarens make, sambo, barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller&lt;br&gt;makes eller sambos barn. Den som yrkesmässigt eller på ett därmed&lt;br&gt;likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på annat sätt&lt;br&gt;brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter får också vara bud.&lt;br&gt;Budet skall ha fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av&lt;br&gt;Posten Aktiebolags lantbrev-&lt;br&gt;bärare får lämna valsedelsför-&lt;br&gt;sändelse genom denne, om&lt;br&gt;röstning äger rum vid det post-&lt;br&gt;kontor till vilket lantbrevbäraren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av&lt;br&gt;Posten Aktiebolags lantbrev-&lt;br&gt;bärare får lämna ytterkuvert för&lt;br&gt;budröst genom denne, om&lt;br&gt;röstning äger rum vid det post-&lt;br&gt;kontor till vilket lantbrevbäraren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är knuten. Vid val som ej&lt;br&gt;omfattar hela riket får dock&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på&lt;br&gt;förslag av Posten Aktiebolag be-&lt;br&gt;gränsa antalet linjer vid vilka&lt;br&gt;valsedel får lämnas genom lant-&lt;br&gt;brevbärare.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är knuten. Vid val som ej&lt;br&gt;omfattar hela riket får dock&lt;br&gt;centrala valmyndigheten på&lt;br&gt;förslag av Posten Aktiebolag be-&lt;br&gt;gränsa antalet linjer vid vilka&lt;br&gt;valsedel får lämnas genom lant-&lt;br&gt;brevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;sup&gt;3&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;I fråga om anordnande av valse-&lt;br&gt;delsförsändelser tillämpas 11&lt;br&gt;kap. 3 § andra stycket, 5 §&lt;br&gt;andra stycket samt 6 a § tredje&lt;br&gt;stycket vallagen (1972:620). En&lt;br&gt;valsedelsförsändelse får vara&lt;br&gt;anordnad, vid val i hela landet&lt;br&gt;tidigast 24 dagar och vid annat&lt;br&gt;val tidigast 10 dagar före valda-&lt;br&gt;gen. I fråga om avlämnande av&lt;br&gt;valsedelsförsändelser till lant-&lt;br&gt;brevbärare tillämpas vidare 11&lt;br&gt;kap. 5 § tredje stycket vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anordnande av ytter-&lt;br&gt;kuvert för budröst tillämpas 14&lt;br&gt;kap. 4, 5 och 8 §§ vallagen&lt;br&gt;(1997:000). Ett ytterkuvert för&lt;br&gt;budröst får vara anordnad, vid&lt;br&gt;val i hela landet tidigast 24&lt;br&gt;dagar och vid annat val tidigast&lt;br&gt;10 dagar före valdagen. I fråga&lt;br&gt;om avlämnande av ytterkuvert&lt;br&gt;för budröst till lantbrevbärare&lt;br&gt;tillämpas vidare 14 kap. 9 §&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mtlsedelsförsändelse enligt 36 §&lt;br&gt;första stycket lämnas på valda-&lt;br&gt;gen i vallokalen för det valdi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterkuvert för budröst enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § första stycket lämnas på&lt;br&gt;valdagen i vallokalen för det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1400.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strikt där väljaren är upptagen i&lt;br&gt;röstlängd. Sådan försändelse får&lt;br&gt;lämnas också på postkontor där&lt;br&gt;röstning äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsförsändelse enligt&lt;br&gt;36 § andra stycket lämnas på&lt;br&gt;postkontor till vilket lantbrev-&lt;br&gt;bäraren är knuten. Milsedelsför-&lt;br&gt;sändelsen får mottagas även&lt;br&gt;under tid då postkontoret ej är&lt;br&gt;öppet för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valdistrikt där väljaren är upp- Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;tagen i röstlängd. Ett sådant&lt;br&gt;ytterkuvert får lämnas också på&lt;br&gt;postkontor där röstning äger&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterkuvert för budröst enligt&lt;br&gt;36 § andra stycket lämnas på&lt;br&gt;postkontor till vilket lantbrev-&lt;br&gt;bäraren är knuten. Ytterkuvertet&lt;br&gt;får mottagas även under tid då&lt;br&gt;postkontoret ej är öppet för all-&lt;br&gt;mänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;I fråga om valsedelsförsändelser&lt;br&gt;tillämpas i övrigt 11 kap.&lt;br&gt;7-9 §§ vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ytterkuvert för bud-&lt;br&gt;röst tillämpas i övrigt 10 kap.&lt;br&gt;10-15 §§, 11 kap. 14-21 §§ och&lt;br&gt;12 kap. 15-21 §§ vallagen&lt;br&gt;(1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart efter det att röstningen i vallokal förklarats avslutad räknar&lt;br&gt;valförrättama preliminärt de avgivna rösterna. Rösträkningen är&lt;br&gt;offentlig och skall genomföras utan avbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den preliminära rösträkningen&lt;br&gt;i vallokal genomförs enligt 13&lt;br&gt;kap. 2-6 §§ och 7 § första&lt;br&gt;stycket vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den preliminära rösträkningen&lt;br&gt;i vallokal genomförs enligt 16&lt;br&gt;kap. vallagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;br&gt;Omedelbart efter det att den&lt;br&gt;preliminära rösträkningen i&lt;br&gt;vallokalen har avslutats sänds&lt;br&gt;röstlängd, protokoll och de&lt;br&gt;särskilda kuvert och omslag som&lt;br&gt;avses i 13 kap. 6 § vallagen&lt;br&gt;(1972:620) till valnämnden.&lt;br&gt;Sker insändandet med post, skall&lt;br&gt;försändelsen anordnas som&lt;br&gt;värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart efter det att den&lt;br&gt;preliminära rösträkningen i&lt;br&gt;vallokalen har avslutats sänds&lt;br&gt;röstlängd, protokoll och de&lt;br&gt;särskilda kuvert och omslag som&lt;br&gt;avses i 16 kap. 4 § vallagen&lt;br&gt;(1997:000) till valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid offentlig&lt;br&gt;förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall&lt;br&gt;kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i före-&lt;br&gt;kommande fall i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas,&lt;br&gt;om ej hinder möter. Kungörelsen skall anslås på församlingarnas&lt;br&gt;anslagstavlor samt senast dagen före sammanräkningens början införas&lt;br&gt;i ortstidning inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den slutliga sam-&lt;br&gt;manräkningen tillämpas i övrigt&lt;br&gt;de bestämmelser i 14 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket, 2-4 §§, 5 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 samt 15, 15d,&lt;br&gt;16, 17 och 19-24 §§ vallagen&lt;br&gt;(1972: 620) som avser val av&lt;br&gt;kommunfullmäktige och utseen-&lt;br&gt;de av ersättare för fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 14 kap. 19 §&lt;br&gt;vallagen om beslut som har&lt;br&gt;fattats med stöd av 14 kap. 18&lt;br&gt;a § nämnda lag skall vid till-&lt;br&gt;ämpningen av första stycket i&lt;br&gt;stället gälla beslut som har&lt;br&gt;fettats med stöd av 13 kap. 4 §,&lt;br&gt;16 kap. 2 och 3 §§ eller 17 kap.&lt;br&gt;7-9 §§ kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den slutliga sam-&lt;br&gt;manräkningen tillämpas, med&lt;br&gt;undantag för vad som sägs om&lt;br&gt;personligt röstetal, i övrigt 18&lt;br&gt;kap. 2 § andra stycket, 3,&lt;br&gt;5-10 §§, 11 § första stycket 1&lt;br&gt;och andra stycket 4 samt 75-7 7,&lt;br&gt;30-32, 44-46, 55 och 64-66 §§&lt;br&gt;vallagen (1997:000) som avser&lt;br&gt;val av kommunfullmäktige och&lt;br&gt;utseende av ersättare för full-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 18 kap. 55 §&lt;br&gt;vallagen om beslut som har&lt;br&gt;fettats med stöd av 5 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) skall vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av första stycket i stället&lt;br&gt;gälla beslut som har fettats med&lt;br&gt;stöd av 13 kap. 4 §, 16 kap. 2&lt;br&gt;och 3 §§ eller 17 kap. 7-9 §§&lt;br&gt;kyrkolagen (1992: 300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 75 kap. 2 §&lt;br&gt;vallagen (1972:620) om bevis&lt;br&gt;för den som blivit utsedd till&lt;br&gt;ledamot av kommunfullmäktige&lt;br&gt;eller till ersättare äger motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning vid kyrkofull-&lt;br&gt;mäktigval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 19 kap. 13&lt;br&gt;och 14 §§ vallagen (1997:000)&lt;br&gt;om bevis för den som blivit&lt;br&gt;utsedd till ledamot av kommun-&lt;br&gt;fullmäktige eller till ersättare&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning&lt;br&gt;vid kyrkofullmäktigval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut, varigenom länsstyrelsen har festställt utgången av val eller av&lt;br&gt;förrättning för utseende av efterträdare för fullmäktige eller av&lt;br&gt;ytterligare ersättare, får överklagas hos Valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut får överklagas av&lt;br&gt;den som enligt röstlängd var&lt;br&gt;röstberättigad vid valet samt av&lt;br&gt;den som enligt beslut av skatte-&lt;br&gt;myndigheten i ett ärende som&lt;br&gt;sägs i 4 kap. 4 § vallagen&lt;br&gt;(1972: 620) var utesluten från&lt;br&gt;rösträtt. Det får också över-&lt;br&gt;klagas av ett parti som har&lt;br&gt;deltagit i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagandet&lt;br&gt;skall ges in till länsstyrelsen och&lt;br&gt;vara denna till handa inom tio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut får överklagas av&lt;br&gt;den som enligt röstlängd var&lt;br&gt;röstberättigad vid valet samt av&lt;br&gt;den som enligt beslut av skatte-&lt;br&gt;myndigheten i ett ärende som&lt;br&gt;sägs i 7 kap. 11 och 13 §§&lt;br&gt;vallagen (1997:000) var&lt;br&gt;utesluten från rösträtt. Det får&lt;br&gt;också överklagas av ett parti&lt;br&gt;som har deltagit i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagandet&lt;br&gt;skall ges in till länsstyrelsen och&lt;br&gt;vara denna till handa tidigast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagar efter det att valet eller&lt;br&gt;förrättningen avslutades. Har&lt;br&gt;skrivelsen kommit in till&lt;br&gt;Valprövningsnämnden före&lt;br&gt;överklagandetidens utgång, skall&lt;br&gt;den omständigheten att inlagan&lt;br&gt;kommit in till länsstyrelsen först&lt;br&gt;därefter dock inte föranleda att&lt;br&gt;överklagandet inte tas upp till&lt;br&gt;prövning. Valprövningsnämnden&lt;br&gt;prövar om skrivelsen har&lt;br&gt;kommit in i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagen efter valdagen och senast&lt;br&gt;inom tio dagar efter det att valet&lt;br&gt;eller förrättningen avslutades.&lt;br&gt;Har skrivelsen kommit in till&lt;br&gt;Valprövningsnämnden före&lt;br&gt;överklagandetidens utgång, skall&lt;br&gt;den omständigheten att inlagan&lt;br&gt;kommit in till länsstyrelsen först&lt;br&gt;därefter dock inte föranleda att&lt;br&gt;överklagandet inte tas upp till&lt;br&gt;prövning. Valprövningsnämnden&lt;br&gt;prövar om skrivelsen har&lt;br&gt;kommit in i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall länsstyrelsen&lt;br&gt;samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till&lt;br&gt;valprövningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning inom den kom-&lt;br&gt;mun som församlingen ingår i. I kungörelsen anges viss kort tid inom&lt;br&gt;vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till Valpröv-&lt;br&gt;ningsnämnden. Länsstyrelsen skall dessutom skyndsamt inkomma till&lt;br&gt;valprövningsnämnden med yttrande över överklagandena. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av&lt;br&gt;beslut skall inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill överklaga har rätt att hos länsstyrelsen genast få utdrag&lt;br&gt;ur protokoll eller annan handling över förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;br&gt;I fråga om handläggningen och&lt;br&gt;prövningen av ett överklagande&lt;br&gt;som avses i 50 § tillämpas 15&lt;br&gt;kap. 6 §, 7 § ftjrsta, andra,&lt;br&gt;ftärde och femte styckena och&lt;br&gt;9 § vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 15 kap. 7 §&lt;br&gt;tredje stycket vallagen tillämpas&lt;br&gt;när länsstyrelsen enligt 43 § gör&lt;br&gt;en anmälan med tillämpning av&lt;br&gt;14 kap. 21 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handläggningen och&lt;br&gt;prövningen av ett överklagande&lt;br&gt;som avses i 50 § tillämpas 1&lt;br&gt;kap. 19 §, 19 kap. 16-20 och&lt;br&gt;23 §§ vallagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § vallagen tillämpas när läns-&lt;br&gt;styrelsen enligt 43 § gör en&lt;br&gt;anmälan med tillämpning av 18&lt;br&gt;kap. 17 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i folkomröstningslagen&lt;br&gt;(1979:369)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2-6, 8, 10-12, 16 och 17 §§ folkomröst-&lt;br&gt;ningslagen (1979:369) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Central valmyndighet som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620)&lt;br&gt;är också central myndighet för&lt;br&gt;folkomröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För folkomröstning är riket&lt;br&gt;indelat i omröstningsdistrikt.&lt;br&gt;Del av kommun som vid val&lt;br&gt;enligt vallagen (1972:620) bildar&lt;br&gt;ett valdistrikt utgör ett omröst-&lt;br&gt;ningsdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För folkomröstnings genom-&lt;br&gt;förande svarar inom vaije kom-&lt;br&gt;mun valnämnd som avses i 3&lt;br&gt;kap. vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När folkomröstning förrättas i&lt;br&gt;samband med val till riksdagen&lt;br&gt;tjänstgör de valförrättare som&lt;br&gt;har utsetts enligt 3 kap. 4 §&lt;br&gt;vallagen också som omröst-&lt;br&gt;ningsförrättare. Inför annan&lt;br&gt;folkomröstning utser valnämn-&lt;br&gt;den för vaije omröstningsdistrikt&lt;br&gt;minst fyra personer att vid&lt;br&gt;omröstningen tjänstgöra som&lt;br&gt;omröstningsförrättare i dis-&lt;br&gt;triktet. Vad som i 3 kap.&lt;br&gt;vallagen föreskrivs om valför-&lt;br&gt;rättare tillämpas beträffande&lt;br&gt;särskilt utsedd omröstningsför-&lt;br&gt;rättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Central valmyndighet som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 75 § vallagen&lt;br&gt;(1997:000) är också central&lt;br&gt;myndighet för folkomröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För folkomröstning är riket&lt;br&gt;indelat i omröstningsdistrikt.&lt;br&gt;Del av kommun som vid val&lt;br&gt;enligt vallagen (1997:000) bildar&lt;br&gt;ett valdistrikt utgör ett omröst-&lt;br&gt;ningsdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För folkomröstnings genom-&lt;br&gt;förande svarar inom vaije kom-&lt;br&gt;mun valnämnd som avses i 7&lt;br&gt;kap. 17 § vallagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När folkomröstning förrättas i&lt;br&gt;samband med val till riksdagen&lt;br&gt;tjänstgör de valförrättare som&lt;br&gt;har utsetts enligt 4 kap. 6 §&lt;br&gt;vallagen också som omröst-&lt;br&gt;ningsförrättare. Inför annan&lt;br&gt;folkomröstning utser valnämn-&lt;br&gt;den för vaije omröstningsdistrikt&lt;br&gt;minst fyra personer att vid&lt;br&gt;omröstningen tjänstgöra som&lt;br&gt;omröstningsförrättare i dis-&lt;br&gt;triktet. Vad som i 4 kap.&lt;br&gt;vallagen föreskrivs om valför-&lt;br&gt;rättare tillämpas beträffande&lt;br&gt;särskilt utsedd omröstningsför-&lt;br&gt;rättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid folkomröstning tillkommer den som är röstberättigad vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;val till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan huruvida rösträtt enligt&lt;br&gt;första stycket föreligger avgörs&lt;br&gt;på grundval av en före omröst-&lt;br&gt;ningen upprättad röstlängd. All-&lt;br&gt;män och särskild röstlängd&lt;br&gt;enligt 4 kap. vallagen (1972:&lt;br&gt;620) länder till efterrättelse. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 4 kap. 6, 9, 16&lt;br&gt;och 18 §§ samma lag om talan&lt;br&gt;mot beslut om rättelse av&lt;br&gt;röstlängd i samband med besvär&lt;br&gt;över val skall gälla även i fråga&lt;br&gt;om besvär över folkomröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När omröstning äger rum,&lt;br&gt;skall särskild röstlängd vara&lt;br&gt;tillgänglig i omröstningslokalen&lt;br&gt;för det distrikt som avses i 4&lt;br&gt;kap. 20 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en person har&lt;br&gt;rösträtt avgörs på grundval av&lt;br&gt;en före omröstningen upprättad&lt;br&gt;röstlängd. Om inte omröstningen&lt;br&gt;hålls samtidigt med ett annat val&lt;br&gt;enligt vallagen (1997:000) skall&lt;br&gt;röstlängd för omröstningen upp-&lt;br&gt;rättas med tillämpning av 7 kap.&lt;br&gt;1, 4, 10, 11 och 13 §§ vallagen.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 7 kap. 14 §&lt;br&gt;den lagen om rätten att&lt;br&gt;överklaga beslut om rättelse av&lt;br&gt;röstlängd i samband med att&lt;br&gt;valet överklagas skall gälla även&lt;br&gt;i fråga om överklagande av en&lt;br&gt;omröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en folkomröstning skall för-&lt;br&gt;rättas, skall, i den mån den&lt;br&gt;centrala valmyndigheten inte&lt;br&gt;bestämmer annat, för var och en&lt;br&gt;som enligt gällande röstlängd är&lt;br&gt;röstberättigad vid omröstningen&lt;br&gt;upprättas ett röstkort med&lt;br&gt;uppgifter om den röstbe-&lt;br&gt;rättigade. Röstkortet skall dess-&lt;br&gt;utom innehålla uppgifter om&lt;br&gt;omröstningen till ledning för&lt;br&gt;den röstberättigade. För fol-&lt;br&gt;komröstning och val till riks-&lt;br&gt;dagen som äger rum samtidigt&lt;br&gt;upprättas gemensamt röstkort. I&lt;br&gt;fråga om röstkort tillämpas i&lt;br&gt;övrigt 7 kap. 1 § andra stycket,&lt;br&gt;2 § första och tredje styckena&lt;br&gt;samt 3 § vallagen (1972:620).&lt;br&gt;Röstkorten skall sändas till de&lt;br&gt;röstberättigade senast 30 dagar&lt;br&gt;eller, om omröstningen äger&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en folkomröstning skall för-&lt;br&gt;rättas, skall, i den mån den&lt;br&gt;centrala valmyndigheten inte&lt;br&gt;bestämmer annat, för var och en&lt;br&gt;som enligt den röstlängd som&lt;br&gt;upprättats för omröstningen är&lt;br&gt;röstberättigad vid omröstningen&lt;br&gt;upprättas ett röstkort med upp-&lt;br&gt;gifter om den röstberättigade.&lt;br&gt;Röstkortet skall dessutom in-&lt;br&gt;nehålla uppgifter om omröst-&lt;br&gt;ningen till ledning för den&lt;br&gt;röstberättigade. För folkom-&lt;br&gt;röstning och val till riksdagen&lt;br&gt;som äger rum samtidigt upp-&lt;br&gt;rättas gemensamt röstkort. I&lt;br&gt;fråga om röstkort tillämpas i&lt;br&gt;övrigt 7 kap. 7-9 §§ vallagen&lt;br&gt;(1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1401.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:164.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rum i samband med extra val till&lt;br&gt;riksdagen eller om den inte&lt;br&gt;omfattar hela riket, senast 16&lt;br&gt;dagar före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland&lt;br&gt;allmänheten om tid och sätt for röstning och om de bestämmelser i&lt;br&gt;övrigt som gäller for folkomröstningen. Myndigheten bör vidare inför&lt;br&gt;folkomröstning i grundlagsfråga på lämpligt sätt sprida kännedom bland&lt;br&gt;allmänheten om lydelsen av det förslag som omröstningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsverket svarar för kostnaderna för framställning av det antal&lt;br&gt;röstsedlar som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lokal där omröstning äger rum skall de röstande ha tillgång till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. röstsedlar för vaije förslag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. blanka röstsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstkuvert till-&lt;br&gt;lämpas bestämmelserna i 8 kap.&lt;br&gt;8 och 9 §§ vallagen (1972:620)&lt;br&gt;om valkuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning sker på dagen för folk-&lt;br&gt;omröstningen i omröstnings-&lt;br&gt;lokalen för det omröstnings-&lt;br&gt;distrikt där den röstande är upp-&lt;br&gt;tagen i röstlängd. Röstbe-&lt;br&gt;rättigad, som på grund av vistel-&lt;br&gt;se utom riket eller på annan ort&lt;br&gt;inom riket eller av annat skäl&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att&lt;br&gt;rösta på tid och plats som nu&lt;br&gt;sagts, får rösta på Posten&lt;br&gt;Aktiebolags postkontor inom&lt;br&gt;riket, hos svensk utlands-&lt;br&gt;myndighet eller på svenskt&lt;br&gt;fartyg i utrikes fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera omröstningar äger&lt;br&gt;rum samtidigt, skall den som&lt;br&gt;röstar på postkontor, hos ut-&lt;br&gt;landsmyndighet eller på fartyg&lt;br&gt;vid ett och samma tillfälle utöva&lt;br&gt;sin rösträtt i samtliga omröst-&lt;br&gt;ningar som han vill deltaga i.&lt;br&gt;Om omröstning äger rum i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är föremål för folkomröstning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kuvert tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket, 2 och 3 §§ valla-&lt;br&gt;gen (1997:000) om valkuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning sker på dagen för folk-&lt;br&gt;omröstningen i omröstnings-&lt;br&gt;lokalen för det omröstnings-&lt;br&gt;distrikt där den röstande är upp-&lt;br&gt;tagen i röstlängd. Röstbe-&lt;br&gt;rättigad, som på grund av vistel-&lt;br&gt;se utom riket eller på annan ort&lt;br&gt;inom riket eller av annat skäl&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att&lt;br&gt;rösta på tid och plats som nu&lt;br&gt;sagts, får rösta på Posten&lt;br&gt;Aktiebolags postkontor inom&lt;br&gt;riket, på ett särskilt röst-&lt;br&gt;mottagningsställe inom landet&lt;br&gt;eller hos svensk utlandsmyndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera omröstningar äger&lt;br&gt;rum samtidigt, skall den som&lt;br&gt;röstar på postkontor, på ett sär-&lt;br&gt;skilt röstmottagningsställe inom&lt;br&gt;landet eller hos utlandsmyndig-&lt;br&gt;het vid ett och samma tillfälle&lt;br&gt;utöva sin rösträtt i samtliga om-&lt;br&gt;röstningar som han vill deltaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1696.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband med val till riksdagen,&lt;br&gt;skall röstande som nu har an-&lt;br&gt;givits, som önskar delta både i&lt;br&gt;omröstningen och i valet, avge&lt;br&gt;sin röst i folkomröstningen sam-&lt;br&gt;tidigt som han röstar i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstningen och om&lt;br&gt;den vidare behandlingen av rös-&lt;br&gt;ter som har avgivits på post-&lt;br&gt;kontor, hos utlandsmyndighet&lt;br&gt;eller på fartyg tillämpas i övrigt&lt;br&gt;bestämmelserna om ordinarie&lt;br&gt;val till riksdagen i 8-12 kap.&lt;br&gt;vallagen (1972:620). Om folk-&lt;br&gt;omröstning äger rum i samband&lt;br&gt;med extra val till riksdagen eller&lt;br&gt;om den inte omfattar hela riket,&lt;br&gt;tillämpas i stället bestämmel-&lt;br&gt;serna om extra val i 8-12 kap.&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i. Om omröstning äger mm i&lt;br&gt;samband med val till riksdagen,&lt;br&gt;skall röstande som nu har&lt;br&gt;angivits, som önskar delta både&lt;br&gt;i omröstningen och i valet, avge&lt;br&gt;sin röst i folkomröstningen sam-&lt;br&gt;tidigt som han röstar i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstningen och om&lt;br&gt;den vidare behandlingen av rös-&lt;br&gt;ter som har avgivits på postkon-&lt;br&gt;tor, på ett särskilt röstmot-&lt;br&gt;tagningsställe inom landet eller&lt;br&gt;hos utlandsmyndighet tillämpas i&lt;br&gt;övrigt bestämmelserna om ordi-&lt;br&gt;narie val till riksdagen i 11-15&lt;br&gt;kap. vallagen (1997:000). Om&lt;br&gt;folkomröstning äger mm i sam-&lt;br&gt;band med extra val till riks-&lt;br&gt;dagen eller om den inte omfattar&lt;br&gt;hela riket, tillämpas i stället&lt;br&gt;bestämmelserna om extra val i&lt;br&gt;11-15 kap. vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lokal där röstning äger mm skall finnas tillgängligt ett exemplar av&lt;br&gt;denna lag, av särskild lag för den ifrågavarande folkomröstningen, om&lt;br&gt;sådan har beslutats, och av vallagen. Såvitt gäller folkomröstning i&lt;br&gt;grundlagsfråga skall därjämte finnas tillgänglig texten till det förslag&lt;br&gt;som avses med omröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösterna räknas preliminärt i&lt;br&gt;omröstningslokal och hos&lt;br&gt;valnämnd. Därvid tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 13 kap. val-&lt;br&gt;lagen (1972: 620). Har om-&lt;br&gt;röstning förrättats samtidigt med&lt;br&gt;val till riksdagen, sker den&lt;br&gt;preliminära rösträkningen&lt;br&gt;gemensamt för omröstningen&lt;br&gt;och valet såvitt gäller åtgärder&lt;br&gt;som avses i 13 kap. 3-5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösterna räknas preliminärt i&lt;br&gt;omröstningslokal och hos&lt;br&gt;valnämnd. Därvid tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 16 och 17&lt;br&gt;kap. vallagen (1997:000). Har&lt;br&gt;omröstning förrättats samtidigt&lt;br&gt;med val till riksdagen, sker&lt;br&gt;granskningen av förtidsröster&lt;br&gt;enligt 15 kap. 7-13 §§ och 17&lt;br&gt;kap. 3-7 §§ gemensamt för om-&lt;br&gt;röstningen och valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid räkningen ordnas röstsedlarna i grupper efter meningsyttring.&lt;br&gt;Blanka röstsedlar bildar en grupp. Antalet röstsedlar inom vaije grupp&lt;br&gt;räknas och antalet antecknas i protokollet. Röstsedlarna läggs därefter&lt;br&gt;gruppvis in i särskilda omslag. På omslagen antecknas vilken grupp&lt;br&gt;röstsedlar omslaget innehåller och röstsedlarnas antal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rösträkning hos valnämnd används en urna för vaije omröstning&lt;br&gt;och för vaije område som bildar en valkrets vid val av kommun-&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösterna räknas slutligt av läns-&lt;br&gt;styrelsen. Rösterna skall därvid&lt;br&gt;redovisas särskilt för vaije om-&lt;br&gt;råde som bildar en valkrets vid&lt;br&gt;val av kommunfullmäktige. Vid&lt;br&gt;rösträkningen tillämpas 14 kap.&lt;br&gt;1 och 2 §§ samt 3 § tredje&lt;br&gt;stycket vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösterna räknas slutligt av läns-&lt;br&gt;styrelsen. Rösterna skall därvid&lt;br&gt;redovisas särskilt för vaije om-&lt;br&gt;råde som bildar en valkrets vid&lt;br&gt;val av kommunfullmäktige. Vid&lt;br&gt;rösträkningen skall 18 kap. 1 §&lt;br&gt;och 3-9 §§ vallagen (1997:000)&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot beslut, varigenom&lt;br&gt;centrala valmyndigheten fast-&lt;br&gt;ställt utgången av folkom-&lt;br&gt;röstning, förs hos Valprövnings-&lt;br&gt;nämnden genom besvär.&lt;br&gt;Besvären prövas av valpröv-&lt;br&gt;ningsnämnden i den samman-&lt;br&gt;sättning denna hade vid tiden&lt;br&gt;jör omröstningen. I fråga om&lt;br&gt;sådan talan tillämpas i övrigt&lt;br&gt;bestämmelserna i 75 kap. 4 §&lt;br&gt;tredje och jjärde styckena valla-&lt;br&gt;gen (1972:620) om besvär som&lt;br&gt;avser riksdagen samt 5, 6 och&lt;br&gt;9 §§ samma kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får föras av den som&lt;br&gt;enligt röstlängd var röstberätti-&lt;br&gt;gad vid folkomröstningen samt&lt;br&gt;av den som enligt beslut som&lt;br&gt;sägs i 4 kap. 4 och 16 §§ valla-&lt;br&gt;gen (1972:620) var utesluten&lt;br&gt;från rösträtt. Talan får också&lt;br&gt;föras av ett parti eller en kam-&lt;br&gt;panjkommitté som har verkat&lt;br&gt;för något av de förslag som&lt;br&gt;omröstningen har gällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i den verksamhet för för-&lt;br&gt;beredande och genomförande av&lt;br&gt;folkomröstning, för vilken&lt;br&gt;myndighet svarar, förekommit&lt;br&gt;avvikelse från föreskriven&lt;br&gt;ordning eller har någon hindrat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot beslut, varigenom&lt;br&gt;centrala valmyndigheten fast-&lt;br&gt;ställt utgången av folkom-&lt;br&gt;röstning, förs hos Valprövnings-&lt;br&gt;nämnden. I fråga om sådan ta-&lt;br&gt;lan tillämpas bestämmelserna i 7&lt;br&gt;kap. 19 §, 19 kap. 3 § jörsta&lt;br&gt;stycket, 4 och 5-8 §§ vallagen&lt;br&gt;(1997:000) vad avser överkla-&lt;br&gt;ganden av riksdagsval samt 76&lt;br&gt;och 17 §§ samma kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får föras av den som&lt;br&gt;enligt röstlängd var röstberätti-&lt;br&gt;gad vid folkomröstningen samt&lt;br&gt;av den som enligt beslut som&lt;br&gt;sägs i 7 kap. 77 § vallagen var&lt;br&gt;utesluten från rösträtt. Talan får&lt;br&gt;också föras av ett parti eller en&lt;br&gt;kampanjkommitté som har&lt;br&gt;verkat för något av de förslag&lt;br&gt;som omröstningen har gällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i den verksamhet för för-&lt;br&gt;beredande och genomförande av&lt;br&gt;folkomröstning, för vilken&lt;br&gt;myndighet svarar, förekommit&lt;br&gt;avvikelse från föreskriven&lt;br&gt;ordning eller har någon hindrat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1401.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1401.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omröstningen, förvanskat av-&lt;br&gt;givna röster eller otillbörligen&lt;br&gt;verkat vid omröstningen på&lt;br&gt;något annat sätt, skall val-&lt;br&gt;prövningsnämnden, om det med&lt;br&gt;fog kan antas att vad som har&lt;br&gt;förekommit har inverkat på&lt;br&gt;utgången av omröstningen, vid&lt;br&gt;prövning av besvär över omröst-&lt;br&gt;ningen upphäva denna i den&lt;br&gt;omfattning som behövs och för-&lt;br&gt;ordna om ny omröstning&lt;br&gt;beträffande ett eller flera&lt;br&gt;områden som bildar valkrets vid&lt;br&gt;val av kommunfullmäktige eller,&lt;br&gt;om rättelse kan åstadkommas&lt;br&gt;genom förnyad rösträkning,&lt;br&gt;uppdra åt centrala valmyndig-&lt;br&gt;heten att vidta sådan rättelse.&lt;br&gt;Förordnande om ny omröstning&lt;br&gt;får dock, såvitt gäller&lt;br&gt;rådgivande folkomröstning,&lt;br&gt;meddelas endast om vad som&lt;br&gt;förekommit kan ha lett till att&lt;br&gt;resultatet av folkomröstningen&lt;br&gt;har blivit missvisande med&lt;br&gt;hänsyn till omröstningens&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omröstningen, förvanskat av-&lt;br&gt;givna röster eller otillbörligen&lt;br&gt;verkat vid omröstningen på&lt;br&gt;något annat sätt, skall val-&lt;br&gt;prövningsnämnden, om det med&lt;br&gt;fog kan antas att vad som har&lt;br&gt;förekommit har inverkat på&lt;br&gt;utgången av omröstningen, vid&lt;br&gt;prövning av ett överklagande av&lt;br&gt;omröstningen upphäva denna i&lt;br&gt;den omfattning som behövs och&lt;br&gt;förordna om ny omröstning&lt;br&gt;beträffande ett eller flera&lt;br&gt;områden som bildar valkrets vid&lt;br&gt;val av kommunfullmäktige eller,&lt;br&gt;om rättelse kan åstadkommas&lt;br&gt;genom förnyad rösträkning,&lt;br&gt;uppdra åt centrala valmyndig-&lt;br&gt;heten att vidta sådan rättelse.&lt;br&gt;Förordnande om ny omröstning&lt;br&gt;får dock, såvitt gäller&lt;br&gt;rådgivande folkomröstning,&lt;br&gt;meddelas endast om vad som&lt;br&gt;förekommit kan ha lett till att&lt;br&gt;resultatet av folkomröstningen&lt;br&gt;har blivit missvisande med&lt;br&gt;hänsyn till omröstningens&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enligt bestämmelse i lag talan mot visst beslut inte får föras eller&lt;br&gt;skall föras i särskild ordning, får omständighet som avses med beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte åberopas vid besvär som avses i&lt;br&gt;Av 5 § andra stycket följer att&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 6 § och&lt;br&gt;18 § första stycket vallagen&lt;br&gt;(1972:620) om talan i samband&lt;br&gt;med besvär över val mot en&lt;br&gt;skattemyndighets respektive&lt;br&gt;centrala valmyndighetens beslut&lt;br&gt;om rättelse av röstlängd skall&lt;br&gt;tillämpas i fråga om besvär över&lt;br&gt;folkomröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 § andra stycket följer att&lt;br&gt;bestämmelserna i 7 kap. 14 §&lt;br&gt;vallagen (1997:000) om talan i&lt;br&gt;samband med överklagande av&lt;br&gt;val mot en skattemyndighets&lt;br&gt;beslut om rättelse av röstlängd&lt;br&gt;skall tillämpas i fråga om&lt;br&gt;överklagande av en folkom-&lt;br&gt;röstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;Sveriges indelning i kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 24 § lagen (1979:411)' om Sveriges&lt;br&gt;indelning i kommuner och landsting skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns skäl till det skall en särskild undersökning göras om&lt;br&gt;befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild&lt;br&gt;utredare finner skäl till en sådan undersökning, skall han anmäla detta&lt;br&gt;till kammarkollegiet, som beslutar i frågan. Länsstyrelsen beslutar i&lt;br&gt;ärende som länsstyrelsen utreder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom&lt;br&gt;omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länssty-&lt;br&gt;relsen får därvid anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens&lt;br&gt;verksamhet i övrigt hindras därigenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall undersökningen ske ge-&lt;br&gt;nom en omröstning får läns-&lt;br&gt;styrelsen besluta att det, med&lt;br&gt;tillämpning av 7 kap. vallagen&lt;br&gt;(1997:000), skall framställas&lt;br&gt;röstlängd och röstkort for om-&lt;br&gt;röstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstlängd och röstkort&lt;br&gt;framställs av skattemyndigheten&lt;br&gt;i det län inom vilket kommunen&lt;br&gt;eller landstinget ligger. Skatte-&lt;br&gt;myndigheten har rätt till&lt;br&gt;ersättning för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:198.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;br&gt;homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813) om homosexuella sambor&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och be-&lt;br&gt;stämmelser tillämpas även på de homosexuella samborna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 19 § första stycket, punkt 1 nionde stycket och punkt 3 sjunde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 31 § samt punkt 3 a av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. 9 § rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. 10 § insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. 14 kap. 3 §, 4 § tredje&lt;br&gt;stycket och 8 § tredje stycket&lt;br&gt;vallagen (1997:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1972:704) om kyrkofullmäktigval,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. 11 kap. 3 § första och&lt;br&gt;andra styckena och 5 § andra&lt;br&gt;stycket vallagen (1972:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. 36 § första stycket lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. 2 § andra stycket lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:1404) om brevröstning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsrepubliken Tyskland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och i Schweiz,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 och 16 §§, 12 kap. 7 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §§ samt 16 kap. 7 och 9 §§&lt;br&gt;föräldrarbalken, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;&amp;nbsp;säkerhetsskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:627),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa&lt;br&gt;fall vid 1997-2001 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. 4 § lagen (1997:000) om&lt;br&gt;brevröstning i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2,&lt;br&gt;15 och 16 §§, 12 kap. 7 och&lt;br&gt;8 §§ samt 16 kap. 7 och 9 §§&lt;br&gt;föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;&amp;nbsp;säkerhetsskyddslagen&lt;br&gt;(1996:627), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1233.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536)&lt;br&gt;om folkbokföringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:1536) om folkbok-&lt;br&gt;föringsregister skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer&lt;br&gt;som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för&lt;br&gt;vilket registret förs. För en sådan person får anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. födelsetid och personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet, lägenhetsbeteckning, folkbokföringsort och&lt;br&gt;folkbokföring under särskild rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. födelsehemort och födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som&lt;br&gt;den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om&lt;br&gt;sambandet är grundat på adoption,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. sjömansregistrering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. inflyttning från utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. avregistrering vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) dödsfall och dödförklaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utflyttning till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) obefintlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) beslut om fingerade personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. gravsättning.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12. gravsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. anmälan enligt 7 kap. 1&lt;br&gt;och 10 §§ vallagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personen får också anges uppgifter som den 30 juni 1991 i&lt;br&gt;enlighet med särskilda bestämmelser är antecknade i sådan personakt&lt;br&gt;som avses i 16 § folkbokföringskungörelsen (1967:495) samt uppgifter&lt;br&gt;om medlemskap i en icke-territorielll församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1539.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 4 kap. 2 § och 5 kap. 2, 4, 5, 16 och&lt;br&gt;34 §§ kommunallagen (1991:900) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;br&gt;2§&lt;br&gt;Rösträtt vid val av ledamöter&lt;br&gt;och ersättare i kommun-&lt;br&gt;fullmäktige har den som är&lt;br&gt;folkbokförd i kommunen och&lt;br&gt;har fyllt 18 år senast på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid val av ledamöter&lt;br&gt;och ersättare i kommun-&lt;br&gt;fullmäktige har den som är&lt;br&gt;folkbokförd i kommunen, senast&lt;br&gt;på valdagen fyller 18 år och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är medborgare i Sverige&lt;br&gt;eller i någon annan av&lt;br&gt;Europeiska unionens medlems-&lt;br&gt;stater (unionsmedborgare),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;är medborgare i Island&lt;br&gt;eller Norge, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. for det fall de är andra&lt;br&gt;utlänningar, har varit folk-&lt;br&gt;bokförda i Sverige tre år i följd&lt;br&gt;före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare har rösträtt bara&lt;br&gt;om han har varit folkbokförd i&lt;br&gt;Sverige den 1 november de tre&lt;br&gt;åren närmast före valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;br&gt;2§&lt;br&gt;Vid tillämpningen av 1 § skall&lt;br&gt;den som har upptagits i&lt;br&gt;gällande röstlängd anses som&lt;br&gt;röstberättigad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 1 § skall&lt;br&gt;den som har tagits upp i&lt;br&gt;röstlängd vid det senaste&lt;br&gt;ordinarie valet till fullmäktige&lt;br&gt;anses som röstberättigad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr rådets direktiv 94/80/EG av den 19 december 1994 om närmare bestämmelser för&lt;br&gt;rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en&lt;br&gt;medlemsstat där de inte är medborgare (EGT nr L 368, 31.12.1994, s. 38, Celex&lt;br&gt;394L0080) samt rådets direktiv 96/30/EG av den 13 maj 1996 om ändring av direktivet&lt;br&gt;94/80/EG av den 19 december 1994 om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet&lt;br&gt;vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är&lt;br&gt;medborgare (EGT nr L 122, 22.5.1996, s. 14, Celex 396L0030).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledamöterna i fullmäktige skall det finnas ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om antalet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I en kommun bestämmer kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättare finns i vallagen munfullmåktige det antal&lt;br&gt;(1972:620). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ersättare som skall ligga till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund for tillämpningen av&lt;br&gt;bestäm-melsema i 18 kap. 55 §&lt;br&gt;vallagen (1997:000). Antalet&lt;br&gt;skall utgöra en viss andel, dock&lt;br&gt;högst hälften av det antal&lt;br&gt;platser som varje parti får i&lt;br&gt;kommunen. Beslutet skall fattas&lt;br&gt;före den 1 april valåret. Läns-&lt;br&gt;styrelsen skall genast under-&lt;br&gt;rättas om kommunfullmäktiges&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om att utse ersät-&lt;br&gt;tare i fullmäktige finns i valla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige skall väljas för fyra år&lt;br&gt;räknat från och med den 1 november valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valprövningsnämnden har&lt;br&gt;beslutat om omval enligt 75&lt;br&gt;kap. 7 § tredje stycket vallagen&lt;br&gt;(1972:620), skall dock&lt;br&gt;mandattiden förlängas till dess&lt;br&gt;omvalet har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Stockholms kommun räknas&lt;br&gt;oktober valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valprövningsnämnden har&lt;br&gt;beslutat om omval enligt 19&lt;br&gt;kap. 21 § vallagen (1997:000),&lt;br&gt;skall dock mandattiden förlängas&lt;br&gt;till dess omvalet har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mandattiden från och med den 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunfullmäktige har ersättare från samma valkrets som ledamoten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företräde till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om före-&lt;br&gt;trädesordningen finns i vallagen&lt;br&gt;(1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samtliga ersättare for en&lt;br&gt;ledamot i kommunfullmäktige är&lt;br&gt;förhindrade att inställa sig eller&lt;br&gt;att vidare delta i ett samman-&lt;br&gt;träde, skall i ledamotens ställe&lt;br&gt;den ersättare inträda som enligt&lt;br&gt;den bestämda ordningen står i&lt;br&gt;tur att tjänstgöra för den&lt;br&gt;ledamot som har fått den första&lt;br&gt;platsen för partiet i valkretsen.&lt;br&gt;Om en sådan ersättare inte kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstgöra, skall den ersättare Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;inträda som står i tur att&lt;br&gt;tjänstgöra for den ledamot som&lt;br&gt;har fått den andra platsen för&lt;br&gt;partiet i valkretsen och så&lt;br&gt;vidare efter samma grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om partiets samtliga ersättare&lt;br&gt;i valkretsen är förhindrade att&lt;br&gt;inställa sig eller att vidare delta&lt;br&gt;i ett sammanträde, skall den&lt;br&gt;ersättare inträda som har utsetts&lt;br&gt;för partiet i någon annan&lt;br&gt;valkrets efter den grund som&lt;br&gt;nyss har sagts. Därvid har den&lt;br&gt;ersättare företräde som har&lt;br&gt;utsetts i den valkrets där partiets&lt;br&gt;röstetal är högst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende&lt;br&gt;som fullmäktige skall handlägga skall inhämtas synpunkter från&lt;br&gt;medlemmar i kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller&lt;br&gt;något liknande förfarande. Vid opinionsundersökning eller liknande&lt;br&gt;förfarande får valnämnden i kommunen anlitas, om nämndens verk-&lt;br&gt;samhet i övrigt inte hindras av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall synpunkter inhämtas&lt;br&gt;genom en omröstning får full-&lt;br&gt;mäktige besluta att det, med&lt;br&gt;tillämpning av 7 kap. vallagen&lt;br&gt;(1997:000), skall framställas&lt;br&gt;röstlängd och röstkort for om-&lt;br&gt;röstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om förfarandet vid folkomröstning finns i lagen&lt;br&gt;(1994:692) om kommunala folkomröstningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:690.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300) Prop. 1996/97:70&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 16 §, 12 kap. 2 §, 13 kap. 5 §, 14&lt;br&gt;kap. 1 §, 15 kap. 6 §, 17 kap. 11 och 26 §§, 20 kap. 1 §, 27 kap. 5 §,&lt;br&gt;29 kap. 4 §, 43 kap. 19 § och 46 kap. 3 § kyrkolagen (1992:300) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkostämman får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om att upphäva ett&lt;br&gt;sådant beslut får inte väckas i&lt;br&gt;fullmäktige förrän tre år har&lt;br&gt;förflutit sedan ledamöterna i&lt;br&gt;fullmäktige började sin tjänst-&lt;br&gt;göring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om att upphäva ett&lt;br&gt;sådant beslut får inte väckas i&lt;br&gt;fullmäktige förrän fyra år har&lt;br&gt;förflutit sedan ledamöterna i&lt;br&gt;fullmäktige böljade sin tjänst-&lt;br&gt;göring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller ett&lt;br&gt;direktvalt kyrkoråd i en församling har den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd i församlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör Svenska kyrkan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som har fyllt arton år senast på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte är svensk med- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den som inte är svensk med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgare har rösträtt bara om han&lt;br&gt;har varit folkbokförd i landet&lt;br&gt;den 1 november de tre åren&lt;br&gt;närmast före valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgare har rösträtt bara om han&lt;br&gt;har varit folkbokförd i landet tre&lt;br&gt;år i följd före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är medlem i en icke-territoriell församling har inte rösträtt&lt;br&gt;vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller direktvalt&lt;br&gt;kyrkoråd i en annan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare väljs&lt;br&gt;för fyra år räknat från och med&lt;br&gt;den 1 januari året efter det år då&lt;br&gt;valet har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare väljs&lt;br&gt;för tre år räknat från och med&lt;br&gt;den 1 januari året efter det år då&lt;br&gt;valet har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:296.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:296.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkostämman väljer för tre&lt;br&gt;kalenderår bland de röst-&lt;br&gt;berättigade en ordförande och&lt;br&gt;en eller två vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ordföranden eller någon&lt;br&gt;tjänstgöringstiden, väljs en annan fö&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkostämman väljer för fyra&lt;br&gt;kalenderår bland de röst-&lt;br&gt;berättigade en ordförande och&lt;br&gt;en eller två vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vice ordförande avgår under&lt;br&gt;återstoden av denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare i&lt;br&gt;församlingsdelegerade väljs för&lt;br&gt;fyra år räknat från och med den&lt;br&gt;1 januari året efter det år då val&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige har för-&lt;br&gt;rättats i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare i&lt;br&gt;församlingsdelegerade väljs för&lt;br&gt;tre år räknat från och med den 1&lt;br&gt;januari året efter det år då val&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige har för-&lt;br&gt;rättats i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När val av ledamöter och ersättare inte äger rum under år då val av&lt;br&gt;fullmäktige förrättats i hela landet, skall valet dock inte avse längre tid&lt;br&gt;än till utgången av det år då sådana val av fullmäktige skall äga rum&lt;br&gt;nästa gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade förrättas före&lt;br&gt;december månads utgång året före det år då tjänstgöringstiden böijar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana ledamöter och ersättare&lt;br&gt;som avses i 6 och 7 §§ skall&lt;br&gt;väljas för tre år, räknat från och&lt;br&gt;med den 1 januari året efter det&lt;br&gt;år då val av kyrkofullmäktige&lt;br&gt;har förrättats i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana ledamöter och ersättare&lt;br&gt;som avses i 6 och 7 §§ skall&lt;br&gt;väljas för fyra år, räknat från&lt;br&gt;och med den 1 januari året efter&lt;br&gt;det år då val av kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige har förrättats i hela&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i&lt;br&gt;församlingen enligt 12 kap. 2 §. Minst en av kyrkvärdarna skall utses&lt;br&gt;bland ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkvärdarna utses för tre år&lt;br&gt;räknat från och med den 1&lt;br&gt;januari året efter det år då val&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige har&lt;br&gt;förrättats i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkvärdarna utses för fyra år&lt;br&gt;räknat från och med den 1&lt;br&gt;januari året efter det år då val&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige har&lt;br&gt;förrättats i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet utser för vaije kalenderår en kassaförvaltare, om rådets&lt;br&gt;medelsförvaltning inte har ordnats på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:296.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:296.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;s&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de år då val av kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige har förrättats i hela&lt;br&gt;landet skall nyvalda fullmäktige&lt;br&gt;eller kyrkostämman välja revi-&lt;br&gt;sorer och revisorsersättare för&lt;br&gt;granskning av verksamheten&lt;br&gt;under de fyra följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de år då val av kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige har förrättats i hela&lt;br&gt;landet skall nyvalda fullmäktige&lt;br&gt;eller kyrkostämman välja revi-&lt;br&gt;sorer och revisorsersättare för&lt;br&gt;granskning av verksamheten&lt;br&gt;under de tre följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum&lt;br&gt;eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och&lt;br&gt;mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör&lt;br&gt;uppdragen för revisorerna och revisorsersättama två månader efter det&lt;br&gt;att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige&lt;br&gt;förrätta nytt val av revisorer och revisorsersättare för återstoden av&lt;br&gt;tjänstgöringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När domkapitlen i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och&lt;br&gt;Växjö stift handlägger ärenden som rör domkyrkan skall en lekman,&lt;br&gt;som särskilt blivit utsedd av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, ingå&lt;br&gt;som ledamot i domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamoten skall väljas för tre&lt;br&gt;år, räknat från och med den 1&lt;br&gt;januari året efter det år då val&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige har ägt rum&lt;br&gt;i hela landet. Ledamoten väljs&lt;br&gt;av det nyvalda kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lekmannaledamoten skall på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamoten skall väljas för&lt;br&gt;fyra år, räknat från och med den&lt;br&gt;1 januari året efter det år då val&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige har ägt rum&lt;br&gt;i hela landet. Ledamoten väljs&lt;br&gt;av det nyvalda kyrkorådet,&lt;br&gt;ima sätt väljas en ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till kyrkomötet förrättas vart Val till kyrkomötet förrättas vart&lt;br&gt;tredje år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;jjärde år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije val gäller för tiden från det att det nyvalda kyrkomötet har&lt;br&gt;samlats till dess det närmast därefter valda kyrkomötet samlas. Denna&lt;br&gt;tid är kyrkomötets valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;br&gt;Ledamöter och ersättare väljs&lt;br&gt;för tre år, räknat från och med&lt;br&gt;den 1 januari året efter det år då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:296.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare väljs&lt;br&gt;för fyra år, räknat från och med&lt;br&gt;den 1 januari året efter det år då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;val av kyrkofullmäktige har ägt&lt;br&gt;rum i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;val av kyrkofullmäktige har ägt Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;rum i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds stifts sydvästra valkrets&lt;br&gt;omfattar Malmöhus län och dess&lt;br&gt;nordöstra valkrets Kristianstads&lt;br&gt;län och Blekinge län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds stifts sydvästra valkrets&lt;br&gt;omfattar Malmö kommun samt&lt;br&gt;Skåne låns västra och södra&lt;br&gt;valkrets som dessa anges i&lt;br&gt;vallagen (1997:000). Lunds&lt;br&gt;stifts nordöstra valkrets omfattar&lt;br&gt;Skåne läns norra och östra&lt;br&gt;valkrets som dessa anges i&lt;br&gt;vallagen samt Blekinge län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands län och dess östra&lt;br&gt;valkrets Västemorrlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå stifts södra valkrets omfattar Västerbottens län och dess norra&lt;br&gt;valkrets Norrbottens län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i sametingslagen&lt;br&gt;(1992:1433)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § samt 3 kap. 3, 17, 22 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32-33 §§ sametingslagen (1992:1433) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sametinget skall bestå av 31&lt;br&gt;ledamöter, utsedda genom val.&lt;br&gt;För ledamöterna skall det utses&lt;br&gt;ersättare. I fråga om antalet&lt;br&gt;ersättare och hur de skall utses&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 14 kap.&lt;br&gt;18 § vallagen (1972:620) rö-&lt;br&gt;rande landstingsvalen. Leda-&lt;br&gt;möterna skall vara svenska&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förslag av Sametinget&lt;br&gt;Sametinget. Ordföranden skall&lt;br&gt;Sametinget väljer vice ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sametinget skall bestå av 31&lt;br&gt;ledamöter, utsedda genom val.&lt;br&gt;För ledamöterna skall det utses&lt;br&gt;ersättare. I fråga om antalet&lt;br&gt;ersättare och hur de skall utses&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 18 kap.&lt;br&gt;53 § vallagen (1997:000) rö-&lt;br&gt;rande val till landstings-&lt;br&gt;fullmäktige. Ledamöterna skall&lt;br&gt;vara svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordnar regeringen ordförande i&lt;br&gt;utses bland dem tingets ledamöter,&lt;br&gt;bland ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sameröstlängd tas den same upp som anmäler sig till valnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som är svensk medboigare och&lt;br&gt;fyller 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som&lt;br&gt;i andra stycket anges för&lt;br&gt;svenska medboigare skall i&lt;br&gt;röstlängden tas upp även de&lt;br&gt;utlänningar som enligt&lt;br&gt;aviseringsregistret enligt lagen&lt;br&gt;(1995:743) om aviserings-&lt;br&gt;register har varit folkbokförda i&lt;br&gt;landet den 1 november de tre&lt;br&gt;åren närmast före valåret och&lt;br&gt;som anmäler sig till val-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på den samiska valdagen fyllt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som&lt;br&gt;i andra stycket anges för&lt;br&gt;svenska medboigare skall i&lt;br&gt;röstlängden tas upp även de&lt;br&gt;utlänningar som enligt&lt;br&gt;aviseringsregistret enligt lagen&lt;br&gt;(1995:743) om aviserings-&lt;br&gt;register har varit folkbokförda i&lt;br&gt;landet tre år i följd före&lt;br&gt;valdagen och som anmäler sig&lt;br&gt;till valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:748.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande röstning i vallokal&lt;br&gt;gäller också 8 kap. 10 §, 11 §&lt;br&gt;första stycket och 14 § vallagen&lt;br&gt;(1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbryts röstningen skall&lt;br&gt;betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid röstning i vallokal gäller&lt;br&gt;också 9 kap. 2 § andra stycket,&lt;br&gt;7 och 15 §§ samt 10 kap. 3 §&lt;br&gt;vallagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagna ytterkuvert förvaras på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en offentlig förrättning, som skall påbötjas så snart det kan ske&lt;br&gt;sedan en vecka förflutit från valdagen, skall valnämnden granska och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkna de avgivna rösterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanräkningen prövar&lt;br&gt;valnämnden valsedlarnas giltig-&lt;br&gt;het och meddelar de beslut som&lt;br&gt;denna prövning föranleder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härvid gäller för valnämnden i&lt;br&gt;tillämpliga delar vad som enligt&lt;br&gt;14 kap. 2 § andra stycket och&lt;br&gt;3-5 §§ vallagen (1972:620)&lt;br&gt;gäller för länsstyrelsen vid&lt;br&gt;slutlig sammanräkning och&lt;br&gt;mandatfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förrättningen skall protokoll föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanräkningen prövar&lt;br&gt;valnämnden valsedlarnas giltig-&lt;br&gt;het och meddelar de beslut som&lt;br&gt;denna prövning föranleder.&lt;br&gt;Härvid gäller för valnämnden i&lt;br&gt;tillämpliga delar vad som enligt&lt;br&gt;18 kap. 9 och 10 §§ samt 11 §&lt;br&gt;första stycket 1 och andra&lt;br&gt;stycket 4 vallagen (1997:000)&lt;br&gt;gäller för länsstyrelsen vid&lt;br&gt;slutlig sammanräkning och&lt;br&gt;mandatfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mandatfördelningen mellan&lt;br&gt;grupper, partier och liknande&lt;br&gt;sammanslutningar skall reglerna&lt;br&gt;i 14 kap. 15 d och 17 §§&lt;br&gt;vallagen (1972:620) tillämpas.&lt;br&gt;Dock gäller att jämförelsetalet&lt;br&gt;innan något mandat har&lt;br&gt;tilldelats skall vara detsamma&lt;br&gt;som röstetalet för gruppen,&lt;br&gt;partiet eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mandatfördelningen mellan&lt;br&gt;grupper, partier och liknande&lt;br&gt;sammanslutningar skall mandat-&lt;br&gt;en fördelas proportionellt på&lt;br&gt;grundval av valresultatet.&lt;br&gt;Härvid tilldelas mandaten, ett&lt;br&gt;efter annat den grupp, det parti&lt;br&gt;eller motsvarande som for varje&lt;br&gt;gång uppvisar det största&lt;br&gt;jämförelsetalet. Jämförelsetalet&lt;br&gt;beräknas genom att gruppernas,&lt;br&gt;partiernas eller de liknande sam-&lt;br&gt;manslutningarnas röstetal delas&lt;br&gt;med det tal som är ett högre än&lt;br&gt;det dubbla antalet mandat som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redan har tilldelats gruppen,&lt;br&gt;partiet eller sammanslutningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan valnämnden fördelat mandaten i Sametinget skall resultatet av&lt;br&gt;valet offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden skall utan dröjsmål till regeringen redovisa resultatet av&lt;br&gt;valet samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot har avgått&lt;br&gt;före utgången av den tid för&lt;br&gt;vilken han blivit vald, skall&lt;br&gt;valnämnden på anmälan av&lt;br&gt;Sametingets ordförande inkalla&lt;br&gt;en ny ordinarie ledamot enligt&lt;br&gt;de bestämmelser i 14 kap. 22 §&lt;br&gt;vallagen (1972:620) som avser&lt;br&gt;ny ordinarie landstingsledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ersättare för ledamot&lt;br&gt;har inträtt som ordinarie&lt;br&gt;ledamot eller avgått som&lt;br&gt;ersättare av annan orsak, skall&lt;br&gt;valnämnden på anmälan av&lt;br&gt;Sametingets ordförande utse&lt;br&gt;ytterligare ersättare enligt de&lt;br&gt;bestämmelser i 14 kap. 23 §&lt;br&gt;vallagen (1972:620) som avser&lt;br&gt;ersättare för landstingsledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förrättning som avses i&lt;br&gt;första och andra styckena är&lt;br&gt;avslutad när protokollet från&lt;br&gt;förrättningen har lästs upp.&lt;br&gt;Efter sammanräkningen skall&lt;br&gt;valsedlarna åter läggas in i&lt;br&gt;omslag på sätt som föreskrivs i&lt;br&gt;31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot har avgått före&lt;br&gt;utgången av den tid för vilken&lt;br&gt;han blivit vald, skall&lt;br&gt;valnämnden på anmälan av&lt;br&gt;Sametingets ordförande inkalla&lt;br&gt;en ny ordinarie ledamot enligt&lt;br&gt;de bestämmelser i 18 kap. 62 §&lt;br&gt;vallagen (1997:000) som avser&lt;br&gt;ny ordinarie landstingsledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ersättare för ledamot&lt;br&gt;har inträtt som ordinarie&lt;br&gt;ledamot eller avgått som&lt;br&gt;ersättare av annan orsak, skall&lt;br&gt;valnämnden på anmälan av&lt;br&gt;Sametingets ordförande utse&lt;br&gt;ytterligare ersättare enligt de&lt;br&gt;bestämmelser i 18 kap. 63 §&lt;br&gt;vallagen (1997:000) som avser&lt;br&gt;ersättare för landstingsledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förrättning som avses i&lt;br&gt;första och andra styckena är&lt;br&gt;avslutad när protokollet från&lt;br&gt;förrättningen har lagts fram for&lt;br&gt;granskning. Efter sammanräk-&lt;br&gt;ningen skall valsedlarna åter&lt;br&gt;läggas in i omslag på sätt som&lt;br&gt;föreskrivs i 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämndens beslut enligt 22, 32 och 32 a §§ får överklagas hos&lt;br&gt;Valprövningsnämnden. Ett beslut får överklagas av den som enligt&lt;br&gt;röstlängden var röstberättigad vid valet. Det får också överklagas av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupp, ett parti eller en liknande&lt;br&gt;valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall ges in till&lt;br&gt;Valprövningsnämnden och vara&lt;br&gt;nämnden till handa inom tio&lt;br&gt;dagar efter det att resultatet av&lt;br&gt;valet offentliggjorts enligt 32&lt;br&gt;eller 32 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Valprövningsnämndens&lt;br&gt;prövning av överklaganden som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanslutning som har deltagit i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall ges in till&lt;br&gt;Valprövningsnämnden och vara&lt;br&gt;nämnden till handa tidigast&lt;br&gt;dagen efter valdagen och senast&lt;br&gt;inom tio dagar efter det att&lt;br&gt;resultatet av valet offentliggjorts&lt;br&gt;enligt 32 eller 32 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Valprövningsnämndens&lt;br&gt;prövning av överklaganden som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:553.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:553.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avses i denna paragraf får&lt;br&gt;nämnden upphäva valet eller&lt;br&gt;föranstalta om andra mindre&lt;br&gt;ingripande åtgärder enligt de&lt;br&gt;grunder som anges i 15 kap. 7 §&lt;br&gt;vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avses i denna paragraf får Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;nämnden upphäva valet eller&lt;br&gt;föranstalta om andra mindre&lt;br&gt;ingripande åtgärder enligt de&lt;br&gt;grunder som anges i 19 kap. 18&lt;br&gt;eller 19 §§ vallagen (1997:000).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:743)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;om aviseringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§ lagen (1995:743) om aviserings-&lt;br&gt;register skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aviseringsregistret får innehålla uppgifter om personer som är eller&lt;br&gt;har varit folkbokförda i landet eller som annars tilldelats person-&lt;br&gt;nummer. För en sådan person får de uppgifter anges som registrerats&lt;br&gt;enligt lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister och som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfästighet, lägenhetsbeteckning, folkbokföringsort och&lt;br&gt;folkbokföring under särskild rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. födelsehemort och födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. make, föräldrar, barn och vårdnadshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. datum för inflyttning från utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. avregistrering med uppgift om dödsfall, utflyttning till utlandet&lt;br&gt;eller annan anledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;medlemskap i icke-ter-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11. medlemskap i icke-ter-&lt;br&gt;ritoriell församling. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ritoriell församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. anmälan enligt 7 kap. 1&lt;br&gt;och 10 §§ vallagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aviseringsregistret får som sökbegrepp användas uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som avses i 4 § 1-4 och 8,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. som avses i 4 § 1-4, 8 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-12,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller&lt;br&gt;Island, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om medborgarskap i land inom eller utom Europeiska unionen&lt;br&gt;(unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sökbegrepp får, enligt de närmare föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, också&lt;br&gt;användas uppgift som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1234.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I mars 1991 bemyndigades chefen for Justitiedepartementet att tillkalla&lt;br&gt;en särskild utredare (dir. 1991:13) för att se över valförfarandet från&lt;br&gt;administrativ och teknisk synpunkt. Utredningen antog namnet Val-&lt;br&gt;lagsutredningen (Ju 1991:02).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I april 1992 beslutade den dåvarande regeringen att utvidga uppdraget&lt;br&gt;till att särskilt se över de bestämmelser som reglerar&lt;br&gt;röstningsförfarandet för utlandssvenskar i syfte att göra det lättare för&lt;br&gt;denna väljarkategori att delta i riksdagsvalen (dir. 1992:49).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att Vallagsutredningen i oktober 1992 överlämnat&lt;br&gt;delbetänkandet V4L, Organisation Teknik Ekonomi (SOU 1992:108)&lt;br&gt;beslutade regeringen i juni 1993 att ombilda Vallagsutredningen till en&lt;br&gt;parlamentariskt sammansatt kommitté. Kommittén antog namnet 1993&lt;br&gt;års vallag skommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i mars 1994 överlämnat slutbetänkandet Villagen&lt;br&gt;(SOU 1994:30). Kommitténs sammanfattning av betänkandet finns i&lt;br&gt;bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig finns i bilaga 2. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr&lt;br&gt;Ju94/1087).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1993:1403) om försöksverksamhet vid de allmänna&lt;br&gt;valen år 1994 kunde Riksskatteverket efter samråd med länsstyrelser&lt;br&gt;och valnämnder besluta att viss försöksverksamhet fick genomföras vid&lt;br&gt;de allmänna valen 1994. Riksskatteverket har i januari 1996 redovisat&lt;br&gt;sina erfarenheter av denna försöksverksamhet i rapporten&lt;br&gt;Försöksverksamhet vid de allmänna valen 1994 (dnr Ju96/338).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav i november 1995 Riksskatteverket två uppdrag. Det&lt;br&gt;ena avsåg en översyn av röstlängds- och röstkortsframställningen.&lt;br&gt;Verket har redovisat sina överväganden med anledning av uppdraget i&lt;br&gt;rapporten Nytt system för framställning av röstlängder och röstkort (dnr&lt;br&gt;Ju96/2119). I rapporten presenterar Riksskatteverket rutiner och&lt;br&gt;systemlösningar för hur röstlängder och röstkort skall kunna framställas&lt;br&gt;enligt de av 1993 års vallagskommitté föreslagna nya reglerna. Det&lt;br&gt;andra uppdraget gällde att lägga fram förslag till ett system för optisk&lt;br&gt;läsning av valsedlar inför de allmänna valen år 1998. I rapporten Optisk&lt;br&gt;läsning av valsedlar (dnr Ju96/2136) redovisar Riksskatteverket olika&lt;br&gt;modeller för sammanräkning av valresultatet, två med optisk läsning&lt;br&gt;och en som nu utan optisk läsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med arbetet med en ny vallag har frågan om personval&lt;br&gt;beretts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I böljan av år 1992 tillkallades Personvalskommittén (Ju 1992:02)&lt;br&gt;med uppdrag att lägga fram förslag som medför ett ökat inslag av&lt;br&gt;personval till riksdagen samt överväga det lämpliga i att införa ett&lt;br&gt;sådant inslag också vid val till beslutande kommunala församlingar. I&lt;br&gt;betänkandet Ökat personval (SOU 1993:21) har kommittén redogjort för&lt;br&gt;olika modeller med inslag av personval samt lämnat förslag för att&lt;br&gt;komma till rätta med problem kring missbruket av den fria&lt;br&gt;nomineringsrätten. Betänkandet har remissbehandlats och en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitie- Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;departementet (dnr Ju93/1120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de överläggningar mellan riksdagspartierna som hölls hösten 1993&lt;br&gt;diskuterades bl.a. Personvalskommitténs förslag. Partierna kom därvid&lt;br&gt;överens om att det i regeringsformen skulle införas en bestämmelse om&lt;br&gt;att val till riksdagen sker genom röstning på parti med möjlighet for&lt;br&gt;väljarna att avge en särskild personröst och att en personvalsreform&lt;br&gt;borde föregås av försök. På grundval av överenskommelsen vid&lt;br&gt;överläggningarna ändrades 3 kap. 1 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överläggningarna enades man vidare bl.a. om att frågan om&lt;br&gt;åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten och eventuell&lt;br&gt;delning av vissa större riksdagsvalkretsar skulle beredas i&lt;br&gt;parlamentariska utredningar. Mot denna bakgrund tillkallade regeringen&lt;br&gt;i juni 1994 en parlamentariskt sammansatt kommitté (Ju 1994:06) som&lt;br&gt;fick i uppdrag att se över vissa frågor med anknytning till valsystemet&lt;br&gt;(dir. 1994:49). Kommittén antog namnet Nomineringsrätts- och&lt;br&gt;valkretskommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan försök med personröstning ägt rum i sju kommuner vid valet&lt;br&gt;till kommunfullmäktige år 1994 och då personröstning också var ett&lt;br&gt;inslag i valet till Europaparlamentet år 1995, fick Nomineringsrätts- och&lt;br&gt;valkretskommittén i tilläggsdirektiv (dir. 1995:7 och dir. 1995:115) i&lt;br&gt;uppdrag att följa upp resultatet av personvalsinslaget i dessa val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommittén överlämnade i december&lt;br&gt;1995 ett första betänkande Vissa valfrågor (SOU 1995:143). Kommittén&lt;br&gt;har i betänkandet presenterat två modeller för att komma till rätta med&lt;br&gt;missbruket av den fria nomineringsrätten. I övrigt lade kommittén inte&lt;br&gt;fram förslag till författningsändringar. Mot bakgrund av kommitténs&lt;br&gt;redovisning i betänkandet kommer förslag i fråga om en ändrad&lt;br&gt;utformning av valkretsarna vid val till riksdagen inte att läggas fram nu.&lt;br&gt;Kommitténs sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remiss-&lt;br&gt;instanser som yttrat sig finns i bilaga 4. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju96/295).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommittén överlämnade i maj 1996 sitt&lt;br&gt;andra betänkande Utvärderat personval (SOU 1996:66). I betänkandet&lt;br&gt;har kommittén redovisat ett antal förslag till förändringar i valsystemet&lt;br&gt;i syfte att underlätta personvalsinslaget vid de allmänna valen år 1998.&lt;br&gt;Kommitténs sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 5. Även detta&lt;br&gt;betänkande har remissbehandlats och en förteckning över de&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig finns i bilaga 6. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr&lt;br&gt;Ju96/1819).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års kyrkomöte har i en skrivelse till regeringen anhållit dels&lt;br&gt;beträffande valdagens förläggning om en sådan lagändring att&lt;br&gt;kyrkofullmäktigvalen från och med 1997 års val äger rum tredje&lt;br&gt;söndagen i september, dels beträffande mandatperiodens längd om en&lt;br&gt;sådan lagändring att mandatperioden för kyrkofullmäktige och andra&lt;br&gt;berörda kyrkliga organ blir fyra år (kskr. 1995:4, 1KL 1995, CsSkr.&lt;br&gt;1995:5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska unionens råd har utfärdat direktiv 94/80/EG av den 19 Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;december 1994 om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid&lt;br&gt;kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat&lt;br&gt;där de inte är medborgare. Direktivet omfattar allmänna och direkta&lt;br&gt;kommunala val och riktar sig till medlemsstaterna. I en bilaga till&lt;br&gt;direktivet bestäms närmare vilka de grundläggande lokala&lt;br&gt;förvaltningsenheterna är i varje medlemsstat. För Sveriges del omfettas&lt;br&gt;kommuner och landsting (se rådets direktiv 96/30/EG av den 13 maj&lt;br&gt;1996 om ändring av direktiv 94/80/EG). Direktivet inarbetas enligt&lt;br&gt;förslaget i kommunallagen och den nya vallagen. Direktiven finns&lt;br&gt;intagna i bilaga 7. I denna fråga har underhandssynpunkter inhämtats&lt;br&gt;från Kommunförbundet och Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 17 september 1995 hölls det i Sverige val till Europaparlamentet.&lt;br&gt;Valet reglerades genom lagen (1995:734) om val till Europaparlamentet.&lt;br&gt;I förarbetena till lagen (prop. 1994/95:154, bet. 1994/95:KU4O)&lt;br&gt;framhölls att de grundläggande principer som lagen bygger på bör&lt;br&gt;kunna vinna fortsatt tillämpning. Eftersom lagen uttryckligen endast&lt;br&gt;gäller vid 1995 års val måste den dock omarbetas. Liksom har skett i&lt;br&gt;den nuvarande lagen måste vid en sådan omarbetning särskilt beaktas de&lt;br&gt;detaljerade och bindande EG-rättsliga bestämmelser som finns om val&lt;br&gt;av företrädare i Europaparlamentet. Dessa är i främst en av rådet&lt;br&gt;beslutad akt om allmänna och direkta val till Europaparlamentet (den&lt;br&gt;s.k. valrättsakten fogad till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euroatom&lt;br&gt;av den 20 september 1976, se prop. 1994/95:154, bilaga 3 och 4).&lt;br&gt;Dessutom finns bestämmelser i rådets direktiv 93/109/EG av den 6&lt;br&gt;december 1993 om festställande av närmare bestämmelser för rösträtt&lt;br&gt;och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som&lt;br&gt;är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (se prop.&lt;br&gt;1994/95:154, bilaga 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger nu fram förslag till en ny vallag huvudsakligen i&lt;br&gt;enlighet med 1993 års vallagskommittés förslag kompletterat med de&lt;br&gt;överväganden i fråga om personval som följt med anledning av det&lt;br&gt;utredningsarbete som skett i denna fråga. Vidare innehåller förslaget&lt;br&gt;bl.a. ett inarbetande av bestämmelser om rösträtt och valbarhet i&lt;br&gt;kommunala val samt om val till Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen lägger regeringen fram förslag som tillmötesgår&lt;br&gt;framställningen från kyrkomötet. Däremot finner regeringen inte&lt;br&gt;anledning att nu, i ett skede där 1997 års val kommer att vara det sista&lt;br&gt;kyrkliga valet i statlig regi, i övrigt vidta några reformåtgärder för de&lt;br&gt;kyrkliga valen. De ändringar som föreslås i propositionen är endast&lt;br&gt;sådana som är nödvändiga med hänsyn till förslaget till en ny vallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga förslag har utarbetats i nära samråd med Riksskatteverkets&lt;br&gt;valenhet som är central valmyndighet i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om röstlängdsregister utgör ett sådant förslag som&lt;br&gt;Lagrådet enligt 8 kap. 18 § regeringsformen bör granska. Detta gäller&lt;br&gt;också för vissa övriga förslag till ändringar i gällande författningar som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas upp i propositionen. Med hänsyn till att förslagen endast innebär Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;mindre anpassningar till förslaget om ny vallag finner regeringen att&lt;br&gt;Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkterna för regeringens förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvuddragen i det gällande valsystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande reglerna om valsystemet finns i regeringsformen och&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900). Detaljerade regler om valförfarandet finns&lt;br&gt;i vallagen (1972:620). För val till kyrkofullmäktige finns regler i&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300) och lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,&lt;br&gt;m.m. För val till Europaparlamentet finns regler i lagen (1995:734) om&lt;br&gt;val till Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordinarie val till riksdagen sker vart fjärde år. Detta val samt val i&lt;br&gt;hela landet av ledamöter och ersättare i landstings- och&lt;br&gt;kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje söndagen i&lt;br&gt;september. Vid val i hela landet av kyrkofullmäktige är tredje söndagen&lt;br&gt;i oktober valdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till Europaparlamentet hålls i alla stater som är medlemmar i&lt;br&gt;Europeiska unionen under fyra dagar i en bestämd tidsperiod i juni&lt;br&gt;månad. Senast hölls val i juni 1994 bland de dåvarande&lt;br&gt;medlemsstaterna. Nästa val kommer att äga rum i juni 1999. Med stöd&lt;br&gt;av artikel 31 i anslutningsakten höll Sverige sitt första allmänna, direkta&lt;br&gt;val till Europaparlamentet den 17 september 1995. Grundtanken i lagen&lt;br&gt;om val till Europaparlamentet är att valet så nära som möjligt skall&lt;br&gt;ansluta till den ordning som gäller vid val till riksdagen. Eftersom i&lt;br&gt;valen till Europaparlamentet endast 22 företrädare skall utses från&lt;br&gt;Sverige och då mandaten skall fördelas proportionellt med hänsyn till&lt;br&gt;valresultatet i landet som helhet, anges det i lagen att någon indelning&lt;br&gt;av landet i valkretsar inte skall förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För val till riksdagen är landet indelat i valkretsar. Valkretsarna är för&lt;br&gt;närvarande 29 och motsvarar i stort länsindelningen. För&lt;br&gt;landstingsvalen är landstingen indelade i valkretsar. Dessa skall omfatta&lt;br&gt;en eller flera kommuner men får också utformas på annat sätt. För val&lt;br&gt;till kommunfullmäktige skall de större kommunerna vara indelade i&lt;br&gt;valkretsar. Om en kommun i övrigt får delas i valkretsar avgörs i första&lt;br&gt;hand av det antal personer som har rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. vallagen finns bestämmelser om registrering av&lt;br&gt;partibeteckning och anmälan av kandidater. Genom registreringen får ett&lt;br&gt;parti ett visst skydd för sin beteckning. Skyddet innebär att någon&lt;br&gt;forväxlingsbar partibeteckning inte får registreras. Registreringen&lt;br&gt;innebär också ett skydd mot illojal användning av en partibeteckning vid&lt;br&gt;val. Detta skydd består i att kandidatnamn på en sådan valsedel skall&lt;br&gt;anses obefintliga om inte valsedeln som första och andra namn upptar&lt;br&gt;en kandidat som är anmäld av partiet. Registrering av partibeteckning är&lt;br&gt;frivillig. Ordningen för partiernas nominering av kandidater till de&lt;br&gt;allmänna valen är inte reglerad. Detta leder bl.a. till att väljarna har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet att på valsedeln ta upp vilken partibeteckning och vilka Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;kandidater de vill. Denna långtgående s.k. fria nomineringsrätt är en&lt;br&gt;internationellt sett ovanlig företeelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fyllt 18 år senast på valdagen och som är upptagen i&lt;br&gt;röstlängd, har rösträtt till riksdagen. Det finns två typer av röstlängd,&lt;br&gt;en allmän och en särskild. Båda dessa röstlängder upprättas årligen. De&lt;br&gt;skrivs ut de år då det skall hållas val. Röstlängderna gäller från den 1&lt;br&gt;september till och med den 31 augusti påföljande år. Röstlängderna&lt;br&gt;skall upprättas senast den 15 juli. Den allmänna upprättas för vaije&lt;br&gt;valdistrikt av skattemyndigheten i länet och i den antecknas alla svenska&lt;br&gt;medborgare som är folkbokförda på fastighet i valdistriktet den 1 juli&lt;br&gt;och som har fyllt eller fyller 17 år senast den 1 september det år&lt;br&gt;röstlängden upprättas. Den som inte är folkbokförd i valdistriktet den 1&lt;br&gt;juli är således inte kvalificerad att få rösta. Den tidpunkt som avgör&lt;br&gt;detta brukar kallas för kvalifikationsdagen. Den särskilda röstlängden&lt;br&gt;innehåller uppgifter om utlandssvenskar som senast den 1 juli ansökt om&lt;br&gt;att bli upptagna i röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ett valår skall det för var och en som tas upp i röstlängd&lt;br&gt;upprättas ett röstkort. Röstkortet skall innehålla uppgifter om väljarens&lt;br&gt;namn och nummer i röstlängden. Kortet skall också innehålla uppgifter&lt;br&gt;om väljarens valdistrikt och i vilken vallokal han eller hon skall rösta på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning kan ske både inom och utom landet. Röstning i vallokal på&lt;br&gt;valdagen är naturligtvis det primära alternativet. Härutöver finns&lt;br&gt;möjlighet att rösta på postkontor. Andelen poströster har ökat for vaije&lt;br&gt;val sedan möjligheten till poströstning infördes år 1942. Röstning på&lt;br&gt;postkontor får böija 24 dagar före valdagen och pågår fram till och med&lt;br&gt;valdagen. Ångerröstning är möjlig. Med detta avses att rösta i vallokal&lt;br&gt;under valdagen trots att man poströstat. Särskilda postkontor kan också&lt;br&gt;inrättas på sjukhus, ålderdomshem eller kriminalvårdsanstalt eller&lt;br&gt;liknande vårdinrättning eller vårdanstalt. Riksskatteverket beslutar,&lt;br&gt;också efter förslag från Utrikesdepartementet, om att röstmottagning&lt;br&gt;kan ske på vissa svenska utlandsmyndigheter. Ett par länder godtar inte&lt;br&gt;att utlandsmyndigheter tar emot röster. Därför har brevröstning blivit&lt;br&gt;nödvändigt i vissa fåll. Riksskatteverket beslutar också om röstning på&lt;br&gt;fartyg i utrikes fart. Röstning kan dessutom ske genom bud eller&lt;br&gt;lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträkningen sker på tre olika ställen. Sedan vallokalen stängt&lt;br&gt;kl. 20.00 på valdagen vidtar en preliminär röstsammanräkning av&lt;br&gt;valförrättama i vallokalen. Onsdagen efter valdagen sker valnämndens&lt;br&gt;preliminära rösträkning då också röster som valdistrikten inte hunnit få&lt;br&gt;beaktas. Detta är den s.k. onsdagsräkningen. Allt valmaterial skickas&lt;br&gt;därefter till länsstyrelsen som ombesörjer den slutliga&lt;br&gt;sammanräkningen. När denna avslutats kan mandatfördelningen vidta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandatfördelningen vid riksdagsvalet ombesörjs av Riksskatteverket.&lt;br&gt;Vid val av landstingsledamöter samt kommunfullmäktige ansvarar&lt;br&gt;länsstyrelserna för mandatfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valadministrationen är organiserad i tre nivåer. Riksskatteverket är &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;U2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;central valmyndighet och ansvarar centralt för förberedelserna och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomförandet av de allmänna valen. Regionalt är länsstyrelserna Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;valmyndigheter och har det formella ansvaret för förberedelserna och&lt;br&gt;genomförandet av allmänna val. På den regionala nivån ingår också&lt;br&gt;skattemyndigheten i valadministrationen. Lokalt är det kommunerna&lt;br&gt;som administrerar allmänna val. Det är den kommunala valnämnden&lt;br&gt;som planerar och genomför röstningen på valdagen och som&lt;br&gt;administrerar den preliminära rösträkning som sker under valnatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valutgången överklagas handläggs överklagandet hos&lt;br&gt;Valprövningsnämnden. Nämnden har också ett flertal andra uppgifter&lt;br&gt;inom ramen för valförfarandet. Valprövningsnämnden utses av&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Behovet av förnyelse inom valsystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Valsystemet skall bidra till förverkligandet av folkstyrelsen. Det är av&lt;br&gt;grundläggande betydelse ur politisk-demokratisk synvinkel att&lt;br&gt;valsystemet, inbegripet valorganisationen, är så uppbyggt att det&lt;br&gt;legitimerar valresultatet och att väljarna kan känna förtroende för detta&lt;br&gt;och därmed också tilltro till att valets resultat är riktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsystemet måste vara säkert. I detta ligger att både regelverket och&lt;br&gt;organisationen skall vara uppbyggt på så sätt att de hindrar manipulation&lt;br&gt;av valresultaten. Valsystemet måste vidare vara rättssäkert ur väljarens&lt;br&gt;perspektiv. Detta rör bl.a. frågor om röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör valsystemet vara förutsägbart i den meningen att väljarna&lt;br&gt;skall kunna förlita sig på att valresultatet bestäms av de regler som&lt;br&gt;gäller och att valorganisationen fungerar så likformigt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen är det av stor betydelse att valförfarandet ger förutsättningar&lt;br&gt;för en effektiv administration och hantering. Detta gäller såväl&lt;br&gt;personella och ekonomiska resurser som lokaler och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vallagen har ändrats vid åtskilliga tillfällen sedan den trädde i kraft.&lt;br&gt;Någon mer övergripande genomgång av lagen har emellertid aldrig&lt;br&gt;gjorts. De förändringar som genomförts har i huvudsak föranletts av&lt;br&gt;ändringar i valsystemet eller begränsats till vidareutveckling av det&lt;br&gt;valförfarande som tillämpades redan vid 1970 och 1973 års allmänna&lt;br&gt;val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vallagen bör innehålla en så långt det är möjligt fullständig reglering&lt;br&gt;av valförfarandet. Ett huvudskäl för detta är naturligtvis att&lt;br&gt;valförfarandet i huvudsak är gemensamt för de olika val som äger rum&lt;br&gt;inom landet. Redan i arbetet med 1972 års vallag slogs fest att det vore&lt;br&gt;i hög grad irrationellt att ha bestämmelser om samtidiga val som är eller&lt;br&gt;i stor utsträckning kan göras överensstämmande i två skilda lagar. Även&lt;br&gt;för val som sker på annan valdag som valet till Europaparlamentet finns&lt;br&gt;skäl att undvika en särskild lag med omfettande hänvisningar till den&lt;br&gt;generella vallagen. Detta ställningstagande innebär att vallagen å ena&lt;br&gt;sidan innehåller grundläggande regler om valförferandet och å andra&lt;br&gt;sidan detaljerade regler av mer teknisk valadministrativ natur. Vallagen&lt;br&gt;får en stor omfattning vilket ställer höga krav på en genomtänkt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;disposition. Det är vidare angeläget att vallagen bidrar till förståelse för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1996/97. I saml. Nr 70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur valsystemet fektiskt är uppbyggt. Vallagen skall självklart också Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;vara användbar för dem som tillämpar lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt hittillsvarande valsystem har beskrivits som ett renodlat partival.&lt;br&gt;Väljaren har fått ta ställning till de alternativ som partierna utgör. Inom&lt;br&gt;partivalets ram har det dock funnits vissa möjligheter för väljaren att&lt;br&gt;påverka vilka personer som skall ta plats i de beslutande&lt;br&gt;församlingarna. Formellt har nämligen väljarna en i det närmaste total&lt;br&gt;frihet att lägga sin röst på just de personer som bäst svarar mot deras&lt;br&gt;preferenser. I realiteten har emellertid inslaget av personröstning varit&lt;br&gt;obetydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att flera utredningar under de senaste 20 åren behandlat frågan&lt;br&gt;om ett ökat inslag av personval kunde politisk enighet inte nås förrän&lt;br&gt;genom Personvalskommitténs betänkande Ökat personval (SOU&lt;br&gt;1993:21). Vid överläggningar mellan företrädare för riksdagspartierna&lt;br&gt;under hösten 1993 träffades överenskommelse bl.a. om att ett ökat&lt;br&gt;inslag av personval skulle införas. Riksdagspartierna var överens om att&lt;br&gt;en personvalsreform borde föregås av försök vid de allmänna valen år&lt;br&gt;1994. Först vid det ordinarie val som hålls efter 1994 års val kunde&lt;br&gt;personröstning tillämpas första gången och då enligt den modifierade&lt;br&gt;danska modell med preferensröstning som Personvalskommittén&lt;br&gt;förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de överläggningar mellan riksdagspartierna som hölls i&lt;br&gt;personvalsffågan under hösten 1993 blev partierna också ense om att&lt;br&gt;det i 3 kap. 1 § regeringsformen skulle införas en bestämmelse om att&lt;br&gt;val till riksdagen sker genom röstning på parti med möjlighet för&lt;br&gt;väljarna att avge särskild personröst.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Förändringar i förhållande till det i dag gällande&lt;br&gt;valsystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som här läggs fram bygger i stora delar på reglerna i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Flera viktiga delar i förslaget är dock nyheter. Här&lt;br&gt;skall dessa presenteras översiktligt för att sedan tas upp utförligare&lt;br&gt;längre fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett syfte med omarbetningen av vallagen är att lagens uppbyggnad&lt;br&gt;skall stå i överensstämmelse med ordningsföljden av de moment som&lt;br&gt;genomförs vid ett val. För att uppfylla detta har flera omkastningar av&lt;br&gt;reglerna gjorts. Vidare är en strävan att lagen skall vara enklare att hitta&lt;br&gt;i. Detta har bl.a. medfört användning av underrubriker och&lt;br&gt;hänvisningar till grundläggande regler i andra om valförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad regeringsformen numera föreskriver ges väljarna&lt;br&gt;möjlighet att inom ramen för partivalssystemet avge en särskild&lt;br&gt;personröst. Vilket genomslag en sådan personröst skall få i förhållande&lt;br&gt;till partiernas rangordning av kandidaterna vid nomineringsprocessen&lt;br&gt;avgörs av den spärr som gäller för att de särskilda personrösterna skall&lt;br&gt;räknas för en kandidat. Det föreslås att spärren i den nya vallagen sätts&lt;br&gt;till åtta procent vid riksdagsvalet och till fem procent vid övriga val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personröstningsmomentet framhävs bäst genom att kandidaterna Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;tydliggörs inför valen. Bland annat för att förenkla möjligheten till detta&lt;br&gt;föreslås en frivillig reglering där partier som väljer att registrera sin&lt;br&gt;partibeteckning också slutligt anmäler sina samtliga kandidater.&lt;br&gt;Härigenom får också partiet skydd för sin partibeteckning. Den&lt;br&gt;hittillsvarande ordningen där minst fyra kandidater anmäldes och två av&lt;br&gt;de anmälda kandidaterna måste stå överst på en namnvalsedel&lt;br&gt;utmönstras därvid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslaget slås det fast enligt vilken princip personröstning skall&lt;br&gt;ske. Den modell med preferensröstning som föreslås medför att behovet&lt;br&gt;av strykningar och tillskrivna namn bortfaller. Tillskrivna namn beaktas&lt;br&gt;därför inte vid sammanräkningen för de partier som registrerat&lt;br&gt;partibeteckning och anmält kandidater. Strykningar skall aldrig beaktas&lt;br&gt;vid sammanräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna har det dubbla syftet att dels underlätta för väljarna&lt;br&gt;att personrösta, dels göra det möjligt att klara en snabb och riktig&lt;br&gt;sammanräkning av rösterna. Till detta kommer att missbruket av den&lt;br&gt;fria nomineringsrätten, t.ex. bruket av s.k. piratlistor, motverkas. För&lt;br&gt;att underlätta personröstning upphävs också förbudet mot namnvalsedlar&lt;br&gt;på posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättare för ledamöter och företrädare skall i första hand utses på&lt;br&gt;grundval av en kandidats personliga röstetal. Detta innebär för&lt;br&gt;ersättarvalet att den s.k. listtroheten frångås för de fall en kandidat fått&lt;br&gt;personröster över spärren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt system för framställning av röstlängder och röstkort införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att kvalifikationsdagen för rösträtt bestäms till 30 dagar&lt;br&gt;före valdagen. Systemet med en alltid gällande röstlängd ersätts med ett&lt;br&gt;system där röstlängden endast tas fram då det skall hållas ett val eller&lt;br&gt;en omröstning. Eftersom röstkorten kommer att vara tillgängliga för&lt;br&gt;väljarna senare än i dag kortas förtidsröstningen vid posten till 18 dagar&lt;br&gt;före valdagen. Den särskilda röstlängden för utlandssvenskar tas bort&lt;br&gt;och utlandssvenskarna tas upp i samma röstlängd som övriga väljare.&lt;br&gt;En särskild registerlag för röstlängds- och röstkortsframställning&lt;br&gt;föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Permanenta regler om Sveriges val till Europaparlamentet förs in i&lt;br&gt;den generella vallagen. Detta sker genom att reglerna för det val som&lt;br&gt;hölls år 1995 i tillämpliga delar förs över till den nya vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya vallagen genomförs det EG-direktiv som stadgar rätt&lt;br&gt;för unionsmedborgare bosatta i en annan medlemsstat att där rösta i&lt;br&gt;kommunala val. Reglerna innebär att det nuvarande kravet på tre års&lt;br&gt;folkbokföring för att utlänningar skall ha rätt att rösta i kommunalval&lt;br&gt;tas bort för unionsmedborgare. Treårskravet tas också bort för&lt;br&gt;medborgare i Island och Norge.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Information om det nya valsystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är troligt att den nu förestående förändringen av valsystemet med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. personröstning, anmälan av kandidater och nytt röstlängds-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfarande ur väljarnas synpunkt framstår som mer påtaglig än Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;övergången till enkammarriksdag och proportionellt valsystem i början&lt;br&gt;av 1970-talet. Informationsinsatsen vid denna förändring av valsystemet&lt;br&gt;var massiv. Enligt regeringens mening krävs vid den förestående&lt;br&gt;reformen en motsvarande insats för att det nya valsystemet skall få ett&lt;br&gt;bra genomslag. Aktiva informationsinsatser från såväl partierna som det&lt;br&gt;allmännas sida skyndar också på reformens genomslag. Erfarenheterna&lt;br&gt;från försöksvalen och valet till Europaparlamentet visar att en allsidig&lt;br&gt;belysning är nödvändig på ett tidigare stadium än vad som blev fallet&lt;br&gt;vid t.ex. valet till Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala kostnaderna för de allmänna valen år 1994 (bortsett från&lt;br&gt;folkomröstningen) uppgick till ca 175,4 miljoner kronor. Av dessa&lt;br&gt;avsåg ca 18,2 miljoner kronor utskick av röstkort, vari ingår en&lt;br&gt;informationsbroschyr, samt ca 2,6 miljoner kronor för övrig informa-&lt;br&gt;tion. Endast cirka en och en halv procent av valanslaget gick således till&lt;br&gt;information. Utöver valanslaget krävs till 1998 års val enligt&lt;br&gt;regeringens mening högre anslag för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att myndigheterna skall kunna fullgöra den informationsinsats som&lt;br&gt;måste till har extra resurser avsatts i årets budget som kan förutsättas&lt;br&gt;täcka behovet av en inledande insats. Regeringen beräknade i budgeten&lt;br&gt;(prop. 1996/97:1 utg. omr. 1 anslag C 3) valanslaget för innevarande&lt;br&gt;budgetår till 48 miljoner kronor. Beloppet avser bl.a. kostnader för&lt;br&gt;1997 års kyrkoval. För år 1998, då allmänna val första gången skall&lt;br&gt;hållas med det nya systemet, beräknas utgifterna uppgå till 205 miljoner&lt;br&gt;kronor och för år 1999, då val till Europaparlamentet skall hållas nästa&lt;br&gt;gång, till 120 miljoner kronor. Av dessa har för 1998 års allmänna val&lt;br&gt;10 miljoner kronor avsatts för informationsinsatser. Skulle ytterligare&lt;br&gt;behov uppkomma får detta behandlas vid nästa budgetberedning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga i det här sammanhanget är vilken instans som har&lt;br&gt;ansvaret för informationsspridningen. Den i dag tillämpade&lt;br&gt;uppdelningen av informationsspridningen mellan myndigheter och&lt;br&gt;partier är inte reglerad på något sätt. En sådan reglering är inte heller&lt;br&gt;nödvändig eller önskvärd. Partierna har givetvis en central roll som&lt;br&gt;länk till väljarna. Samtidigt har myndigheterna ett primärt ansvar för att&lt;br&gt;en riktig information ges om valsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur informationsinsatsen från statens sida skall se ut får avgöras av&lt;br&gt;den myndighet på vilken det ankommer att utforma informationen.&lt;br&gt;Erfarenheterna från försöksvalen och valet till Europaparlamentet får&lt;br&gt;vara vägledande. Regeringen avser att ge Riksskatteverket som central&lt;br&gt;valmyndighet i uppdrag att arbeta fram en plan för hur information om&lt;br&gt;valet skall utformas och spridas. Det bör sedan ankomma på Riksskatte-&lt;br&gt;verket och andra valmyndigheter att se över vilket informationsmaterial&lt;br&gt;som behövs och arbeta fram materialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiernas roll i detta sammanhang har redan nämnts. Det är&lt;br&gt;uppenbart att partierna har ett stort inflytande när det gäller att öka&lt;br&gt;förståelsen för valsystemet. Det visade sig i de båda val som&lt;br&gt;genomförts med personröstning att partierna inte var uppmärksamma på&lt;br&gt;de förändringar som införts i valen. Till nästa val kan dock förutsättas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att partierna har en bättre kännedom om det nya valsystemet och att de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fått adekvat information från myndigheterna. De kan därmed medverka Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;till att valsystemet kan belysas för allmänheten på ett enklare sätt. De&lt;br&gt;förenklingar av systemet som föreslås i förhållande till försöksvalet och&lt;br&gt;valet till Europaparlamentet bidrar naturligtvis också till att göra det&lt;br&gt;lättare att föra ut informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiernas roll är också mycket viktig när det gäller att verka för&lt;br&gt;närmare kontakter mellan väljarna och kandidaterna. Partierna bör mer&lt;br&gt;aktivt verka för att väljarna skall få kännedom om vilka kandidater som&lt;br&gt;partiet för fram.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Språklig och redaktionell översyn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av att det genomförs flera stora och angelägna sakliga&lt;br&gt;ändringar behövs det också en språklig och redaktionell bearbetning av&lt;br&gt;den nu gällande vallagen. Strävan för den bearbetning som nu har gjorts&lt;br&gt;har varit att skapa en lag som är lätt att hitta i och är lätt att följa&lt;br&gt;genom att den i huvudsak är uppbyggd i samma ordningsföljd som de&lt;br&gt;olika momenten i valförfarandet. En följd av detta är att reglerna i flera&lt;br&gt;fall har kastats om i förhållande till den nuvarande lagen och att de&lt;br&gt;olika avsnitten också har försetts med underrubriker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller upprepningar av vissa grundläggande bestämmelser&lt;br&gt;om valförfarandet som ges i regeringsformen och kommunallagen. Ett&lt;br&gt;syfte med denna ordning är att samla samtliga bestämmelser som rör de&lt;br&gt;allmänna valen i samma lag. I samband med upprepningarna finns en&lt;br&gt;hänvisning till den grundläggande bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera paragrafer räknar upp olika moment som skall iakttas i samband&lt;br&gt;med valförfarandet. Dessa har delats upp i strecksatser för att underlätta&lt;br&gt;läsningen. I de fall där det behövs för hänvisning till lagtexten&lt;br&gt;- antingen inom lagen eller för personer som fattar beslut enligt lagen -&lt;br&gt;har strecksatserna numrerats för att underlätta hänvisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de bestämmelser i förslaget som behandlar den slutliga&lt;br&gt;sammanräkningen och mandatfördelningen samt hur ledamöter och&lt;br&gt;ersättare skall utses är valmatematiska formler klädda i ord. De&lt;br&gt;bestämmelserna blir med nödvändighet förhållandevis omfattande och&lt;br&gt;dessutom svårtillgängliga för dem som inte fullt ut behärskar materialet.&lt;br&gt;Eftersom bestämmelserna tynger lagtexten har de samlats i ett&lt;br&gt;avslutande kapitel som enbart innehåller det som kan kallas&lt;br&gt;valmatematik. När det behövs ges det hänvisningar till bestämmelserna&lt;br&gt;i det kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personvalsinslaget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inslaget av personval har tidigare varit obetydligt i vårt land. Det&lt;br&gt;hittillsvarande valsystemet brukar karakteriseras som ett renodlat&lt;br&gt;partival. De möjligheter som väljarna vid valet har att framföra&lt;br&gt;synpunkter på namnordningen genom att skriva till egna kandidater på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valsedlarna eller att stryka kandidater på de förtryckta namnvalsedlama Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;har i realiteten inte fått någon effekt på den slutliga namnordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ökat inslag av personval har varit föremål för olika överväganden&lt;br&gt;inom det statliga utredningsväsendet under den senare delen av detta&lt;br&gt;århundrade. Författningsutredningen föreslog i betänkandet Sveriges&lt;br&gt;statsskick (SOU 1963:17) en obligatorisk personröstning med&lt;br&gt;partirekommendation av vissa kandidater och mindre valkretsar som bas&lt;br&gt;för välj arkontakt. Förslaget kritiserades dock som komplicerat och&lt;br&gt;genomfördes aldrig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundlagberedningen övervägde också personmomentet i valet i sitt&lt;br&gt;slutbetänkande Ny regeringsform - Ny riksdagsordning (SOU 1972:15).&lt;br&gt;Emellertid saknades möjlighet att i det sammanhanget göra under-&lt;br&gt;sökningar kring frågan om personvalsinslaget. I stället fick detta&lt;br&gt;övervägas av Personvals- och valkretsutredningen. Utredningen&lt;br&gt;presenterade i betänkandet Personval och valkretsindelning (SOU&lt;br&gt;1977:94) ett förslag som innebar en fakultativ personröstning med&lt;br&gt;officiell kandidatur. Den kandidat som fick flest röster blev direkt&lt;br&gt;invald. Partiröstema överfördes till övriga kandidater på listan.&lt;br&gt;Förslaget mottogs med blandade reaktioner vid remissbehandlingen.&lt;br&gt;Ytterligare överväganden ansågs nödvändiga och förslaget ledde inte till&lt;br&gt;något lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkstyrelsekommittén framhöll i betänkandet Folkstyrelsens villkor&lt;br&gt;(SOU 1987:6) vikten av att valsystemet underlättar för väljarna att&lt;br&gt;påverka valet av kandidater. Ett ökat personvalsinslag skulle enligt&lt;br&gt;kommittén uppmuntra väljarna att intressera sig mer för åsikter och&lt;br&gt;egenskaper hos de uppställda kandidaterna och dessa skulle å sin sida&lt;br&gt;anse det viktigt att informera sig om väljamas inställning. Det förslag&lt;br&gt;om personröstning som framfördes ledde dock inte till någon&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personvalskommittén diskuterade i sitt betänkande Ökat personval&lt;br&gt;(SOU 1993:21) ett antal olika modeller för ett ökat personvalsinslag i&lt;br&gt;det svenska valsystemet. Endast för en av dessa modeller utarbetades ett&lt;br&gt;fullständigt författningsförslag. Kommittén gav den modellen namnet&lt;br&gt;modifierad dansk modell eftersom den inspirerats av det danska&lt;br&gt;valsystemets sidoordnade uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunddragen i det av Personvalskommittén utarbetade förslaget är&lt;br&gt;följande. Nominering av kandidater går till på samma sätt som tidigare.&lt;br&gt;Det förutsätts alltså att partierna presenterar valsedlar som tar upp&lt;br&gt;kandidatnamn i den ordning som partiets nomineringsförfårande lett&lt;br&gt;fram till. Modellen påverkar inte mandatfördelningen mellan partierna&lt;br&gt;utan endast platsfördelningen inom ett parti. Ett valsystem med ökat&lt;br&gt;personvalsinslag enligt modellen utgår således alltjämt från ett val&lt;br&gt;mellan partier. Det nya i förslaget är att väljarna också har möjlighet att&lt;br&gt;markera en kandidat, inte flera, på valsedeln. Genom markeringen har&lt;br&gt;väljarna avgett en särskild personröst. Systemet med personröstning är&lt;br&gt;inte tvingande. Det står alltså väljarna fritt att inte markera någon&lt;br&gt;kandidat och i stället godta partiets ordning av kandidaterna eller enbart&lt;br&gt;rösta med en partimarkerad valsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan mandaten fördelats mellan partierna skall de besättas med Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;personer. Förslagets enkla grundprincip är att den kandidat som fått&lt;br&gt;flest personröster blir utsedd; den med näst flest personröster besätter&lt;br&gt;det andra mandatet osv. tills samtliga mandat är tillsatta. För att&lt;br&gt;förhindra en ordning där endast ett fåtal personröster blir avgörande för&lt;br&gt;platsfördelningen, vilket kraftigt skulle reducera partiinflytandet,&lt;br&gt;föreslogs en spärr. Spärren anordnades på så sätt att endast i de fall en&lt;br&gt;kandidat erhållit personröster motsvarande en viss andel av avgivna&lt;br&gt;röster i valkretsen skulle personrösterna avgöra ordningen. Den spärr&lt;br&gt;som föreslogs gälla vid riksdagsvalen sattes till åtta procent av partiets&lt;br&gt;röster i valkretsen. Motsvarande siffra för kommunala val sattes till fem&lt;br&gt;procent. För det fall ingen kandidat skulle nå upp till spärren eller om&lt;br&gt;inte alla platser kunde tillsättas med hjälp av personrösterna skulle den&lt;br&gt;i dag gällande fördelningsmetoden tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1993 hölls partiöverläggningar som bl.a. behandlade&lt;br&gt;frågan om personval. Partierna enades därvid om att införa ett system&lt;br&gt;med personval enligt den modifierade danska modellen. Partierna&lt;br&gt;enades vidare om att införandet skulle föregås av försök i minst tre&lt;br&gt;kommuner. Vid överläggningarna enades partierna också om att&lt;br&gt;grundlagen skulle ändras för att lyfta fram personvalsinslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av överenskommelserna beslutade riksdagen om&lt;br&gt;grundlagsändringar, vilka trädde i kraft 1 januari 1995 (prop.&lt;br&gt;1993/94:115, bet. 1993/94:KU44 och bet. 1993/94:KU1 samt SFS&lt;br&gt;1994:1469), varigenom det bl.a. infördes en ny andra mening i 3 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket regeringsformen med följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val&lt;br&gt;sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild&lt;br&gt;personröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personvalsinslaget har genom den nya bestämmelsen lyfts fram. Det&lt;br&gt;framgår också att den personröst som en röst på partiet indirekt ger i&lt;br&gt;det hittillsvarande systemet, kan förstärkas med den särskilda&lt;br&gt;personrösten enligt det nya systemet. Det har således genom ändringen&lt;br&gt;i grundlag festlagts att det svenska valsystemet utgår från ett partival&lt;br&gt;men att det skall finnas en möjlighet för väljarna att avge en särskild&lt;br&gt;personröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare beslutades mot bakgrund av överenskommelsen mellan&lt;br&gt;partierna om försöksval med personröstning (prop. 1993/94:129, bet.&lt;br&gt;1993/94:KU23, SFS 1994:285). Försök med personval enligt den&lt;br&gt;modifierade danska modellen har ägt rum vid val till&lt;br&gt;kommunfullmäktige år 1994 i Helsingborg, Linköping, Solna,&lt;br&gt;Vaggeryd, Vänersborg, Östersund och Övertorneå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1994/95:154 Val till Europaparlamentet m.m. anförde&lt;br&gt;regeringen bl.a. att ett svenskt system för val till Europaparlamentet så&lt;br&gt;långt som möjligt borde ansluta till det gällande systemet för&lt;br&gt;riksdagsval. Vidare anfördes att eftersom det vid 1998 års allmänna&lt;br&gt;nationella val och framöver kommer att finnas en möjlighet till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personröstning, talade starka skäl för att valet till Europaparlamentet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även i detta avseende borde genomföras på ett sätt som ansluter till&lt;br&gt;valet till riksdagen. Valet till Europaparlamentet år 1995 genomfördes&lt;br&gt;därför med möjlighet för väljarna att avge en särskild persoi.röst.&lt;br&gt;Spärren för väljarnas inflytande sattes emellertid till fem procent med&lt;br&gt;hänsyn till att landet som helhet utgjorde en valkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de förslag och de val som genomförts med&lt;br&gt;möjlighet för väljarna att avge särskild personröst har Nomineringsrätts-&lt;br&gt;och valkretskommittén haft i uppdrag att utvärdera de genomförda&lt;br&gt;valen. Övervägandena från utvärderingen redovisas i kommitténs&lt;br&gt;slutbetänkande Utvärderat personval (SOU 1996:66). Kommittén har&lt;br&gt;utgått från den modifierade danska modellen. Sammanfattningsvis&lt;br&gt;kommer kommittén fram till att personvalsinslaget skall förstärkas och&lt;br&gt;göras så ändamålsenligt som är möjligt inom ramen för det traditionella&lt;br&gt;partivalssystemet. Utan att föreslå förändringar i de grundläggande&lt;br&gt;principerna för det personvalssystem som prövats vid de senaste valen,&lt;br&gt;har kommittén framfört förslag som förenklar valsystemet som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Ett ökat personvalsinslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Väljarna ges genom närmare bestämmelser&lt;br&gt;i vallagen möjlighet att i enlighet med regeringsformens&lt;br&gt;föreskrifter avge en särskild personröst inom ramen för&lt;br&gt;partivalssystemet. Personröstning skall ske enligt den modell som&lt;br&gt;prövats vid val till kommunfullmäktige i sju kommuner och i valet&lt;br&gt;till Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag: Olika system för personval behandlades av&lt;br&gt;Personvalskommittén i betänkandet Ökat personval (SOU 1993:21). I&lt;br&gt;betänkandet förespråkades i första hand en modifierad dansk modell.&lt;br&gt;Denna modell har tillämpats i försöksval år 1994 i sju kommuner och i&lt;br&gt;valet till Europaparlamentet år 1995. Dessa val har utvärderats av&lt;br&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommittén och resultaten redovisas i&lt;br&gt;slutbetänkandet Utvärderat personval (SOU 1996:66). Det förslag till&lt;br&gt;ökat personvalsinslag som sålunda föreslagits och använts är det som&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet på Personvalskommitténs&lt;br&gt;betänkande är över lag positivt. De flesta remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;en reform som innebär att personvalsmomentet förstärks. Detsamma&lt;br&gt;kan sägas om Nomineringsrätts- och valkretskommitténs andra&lt;br&gt;betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av den ovan tecknade redogörelsen&lt;br&gt;framgår att frågan huruvida personval skall införas diskuterats under en&lt;br&gt;längre tid. Genom partiöverenskommelsen hösten 1993 och den därpå&lt;br&gt;följande ändringen av 3 kap. 1 § regeringsformen har ett ökat inslag av&lt;br&gt;personval enligt den modifierade danska modellen blivit en obligatorisk&lt;br&gt;del i det svenska valsystemet. Det är förutsatt att personvalsinslaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall genomföras inte bara vid riksdagsval utan även vid landstings- och Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;kommunfullmäktig val, liksom för val till Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till vallag är utformat i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Avvägningen mellan partiernas och väljarnas inflytande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Spärren för att de särskilda personrösterna&lt;br&gt;skall beaktas sätts i den nya vallagen till en böijan till åtta procent&lt;br&gt;av partiets röstetal i valkretsen vid riksdagsval och till fem&lt;br&gt;procent vid kommunalvalen. För valet till Europaparlamentet skall&lt;br&gt;den vid 1995 års val tillämpade nivån om fem procent gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Personvalskommitténs ställningstagande i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkandet Ökat personval (SOU 1993:21) föregicks av omfattande&lt;br&gt;diskussioner kring spärmivån som utmynnade i ett förslag som&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens. Nomineringsrätts- och val-&lt;br&gt;kretskommittén behandlade också frågan om vilken nivå spärren skall&lt;br&gt;ligga på i betänkandet Utvärderat personval (SOU 1996:66) och&lt;br&gt;frångick inte Personvalskommitténs överväganden i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Som tidigare nämnts är de flesta&lt;br&gt;remissinstanserna positiva till Personvalskommitténs betänkande om ett&lt;br&gt;ökat inslag av personval. Beträffande nivån på spärren i den&lt;br&gt;modifierade danska modellen går meningarna dock isär. Av de&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig särskilt i denna fråga godtar några den&lt;br&gt;föreslagna nivån; bland dessa finns Länsstyrelserna i Alvsborgs och&lt;br&gt;Jämtlands län samt Nacka och Jönköpings kommuner. Två instanser,&lt;br&gt;varav en är Centerkvinnoma, vill ha en lägre nivå och två instanser,&lt;br&gt;varav en är Sveriges Socialdemokratiska kvinnor, vill att den skall vara&lt;br&gt;högre. Remissyttrandena på Nomineringsrätts- och valkretskommitténs&lt;br&gt;andra betänkande uppvisar även de en splittrad bild beträffande nivån på&lt;br&gt;spärren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett centralt argument för en spärr är&lt;br&gt;att partierna har ett befogat intresse att kunna påverka kandidaturvalet.&lt;br&gt;Partiet känner väl till kandidaternas förutsättningar för att förverkliga&lt;br&gt;partiets idéer och mål. Det är rimligt att den rangordning som partierna&lt;br&gt;gör inte kan kullkastas av ett fåtal väljare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta bör läggas den för vårt statsskick grundläggande principen&lt;br&gt;att all makt utgår från folket, och det är därför väljarna som skall&lt;br&gt;avgöra vilka som skall representera dem. Det är med denna ordning&lt;br&gt;också rimligt att folkets vilja får genomslag även på personurvalet.&lt;br&gt;Denna avvägning mellan partiernas och väljarnas inflytande var föremål&lt;br&gt;för särskilda överväganden inom Personvalskommittén. Kommittén&lt;br&gt;enades efter ingående diskussion om att en väl avvägd nivå torde ligga&lt;br&gt;i intervallet 5-10 procent. Kommittén förespråkade en viss försiktighet&lt;br&gt;när det gällde att fastställa spärmivån och lät den i ett inledningsskede&lt;br&gt;hellre ligga något högre än för lågt. Slutligen stannade kommittén vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en nivå om åtta procent av partiets röster i valkretsen vid riksdagsval Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;och vid fem procent vid kommunalvalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de partiöverläggningar som följde på kommitténs betänkande&lt;br&gt;diskuterades också nivån och partierna enades om att följa kommitténs&lt;br&gt;nivå vad gäller riksdagsvalet år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (prop. 1993/94:115 s. 10) där förslag till&lt;br&gt;grundlagsändring om personval lades fram, angav den dåvarande&lt;br&gt;regeringen att vid det första ordinarie riksdagsvalet skulle nivån ligga på&lt;br&gt;åtta procent av partiets röstetal men vid påföljande val borde den kunna&lt;br&gt;sänkas. Riksdagen lämnade uttalandet utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lagstiftningsärendet angående valet till Europaparlamentet&lt;br&gt;diskuterades spärmivån på nytt. Det sades i propositionen till lagen om&lt;br&gt;val till Europaparlamentet (prop. 1994/95:154 s. 38) att för att person-&lt;br&gt;valsmomentet skulle få genomslag i det valet, där landet som helhet&lt;br&gt;utgör en valkrets, borde spärren sättas vid den undre gräns som Person-&lt;br&gt;valskommittén föreslagit, dvs. fem procent. Vidare uttalades i ärendet&lt;br&gt;att det för riksdagsvalets del inte fanns anledning att frångå den&lt;br&gt;spärmivå som man vid partiöverläggningama enats om. Riksdagen&lt;br&gt;lämnade uttalandet utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommittén hade i uppdrag att utvärdera&lt;br&gt;de val som genomförts med möjlighet att avge särskild personröst.&lt;br&gt;Kommittén anförde att den vid utvärderingen, mot bakgrund av vad som&lt;br&gt;tidigare uttalats i lagstiftningsärendena, utgick från den av&lt;br&gt;Personvalskommittén förespråkade försiktighetsprincipen. Nominerings-&lt;br&gt;rätts- och valkretskommittén redovisade utfallet av valen mot bakgrund&lt;br&gt;av bl.a. spärmivån. Det visade sig att genomslaget generellt sett var&lt;br&gt;lågt. Kommittén menade att det med hänsyn till förtroendet för person-&lt;br&gt;röstningen är viktigt att väljarnas åsikter tillåts slå igenom i&lt;br&gt;valresultatet. Den intressekonflikt som föreligger mellan partiernas och&lt;br&gt;väljarnas krav på inflytande måste beaktas, men avvägningen bör ske så&lt;br&gt;att väljarnas förtroende för systemet upprätthålls och förstärks. Vidare&lt;br&gt;uttalade kommittén att de val med personröstning som hittills hållits&lt;br&gt;indikerar att nivån på spärren i vart fall bör närma sig den av&lt;br&gt;Personvalskommittén förespråkade lägsta nivån för en spärr, dvs. fem&lt;br&gt;procent. Trots det anförda föreslog kommittén ingen sänkning av nivån&lt;br&gt;utan fann att en sådan borde anstå till dess personvalet prövats i full&lt;br&gt;skala. Nomineringsrätts- och valkretskommitténs betänkande har över&lt;br&gt;lag bemötts positivt i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är den av Personvalskommittén och&lt;br&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommittén förespråkade försiktighets-&lt;br&gt;principen en lämplig väg att gå. Detta innebär att spärmivån i ett&lt;br&gt;inledningsskede sätts något högre för att om så beslutas, senare kunna&lt;br&gt;justeras nedåt. Detta innebär att de nivåer som partierna tidigare&lt;br&gt;kommit överens om skall vara desamma som nu föreslås i den nya&lt;br&gt;vallagen, dvs. åtta respektive fem procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Kandidaturvalet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ledamöter och ersättare skall i första hand&lt;br&gt;utses på grundval av sina personliga röster och i andra hand på ett&lt;br&gt;jämförelsetal beräknat på ett oreducerat röstvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag: Personvalskommitténs (SOU 1993:21) och&lt;br&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommitténs (SOU 1996:66) förslag&lt;br&gt;motsvarar regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har ställt sig positiva till kommittéernas förslag&lt;br&gt;eller lämnat dem utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Personvalsinslaget i valsystemet skall&lt;br&gt;lyftas fram genom tillämpning av den modifierade danska modellen.&lt;br&gt;Personvalskommittén resonerade mot bakgrund av modellen kring hur&lt;br&gt;konkurrensen mellan kandidater som inte nått över spärren skulle lösas.&lt;br&gt;Kommittén stannade för att man vid ordnandet av kandidater enligt&lt;br&gt;heltalsmetoden skulle bortse från dem som blivit valda på personröster.&lt;br&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommittén kom till samma slutsats vid&lt;br&gt;sin utvärdering av valen med personröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att ledamöter i första&lt;br&gt;hand skall utses på personliga röster. Om inte tillräckligt många&lt;br&gt;ledamöter kan utses enligt det sagda skall kandidaterna ordnas genom&lt;br&gt;beräkning av ett jämförelsetal enligt den i dag tillämpade&lt;br&gt;heltalsmetoden. Därvid bortses från kandidater som utsetts på&lt;br&gt;personröster och beräkningen skall ske efter ett oreducerat röstvärde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Ersättarsystemet och den s.k. dubbelvalsavvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personrösterna får fullt genomslag också på&lt;br&gt;ersättarsidan. Ersättare skall utses på sina personliga röster&lt;br&gt;oavsett från vilken valsedelstyp rösterna härrör. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla för dubbelvalsavvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag: Personvalskommittén (SOU 1993:21) föreslog att&lt;br&gt;personrösterna skulle få betydelse för ersättarordningen endast om&lt;br&gt;listtroheten bevarades. Nomineringsrätts- och valkretskommitténs (SOU&lt;br&gt;1996:66) förslag innebär att personrösterna skall beaktas oavsett från&lt;br&gt;vilken valsedelstyp de kommer vilket motsvarar regeringens. En&lt;br&gt;ledamot var skiljaktig och menade att dagens ersättarregler skulle&lt;br&gt;tillämpas oavsett om ledamoten utsetts på personröster eller genom&lt;br&gt;beräkning av ett jämförelsetal enligt heltalsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har ställt sig positiva till Nomineringsrätts- och&lt;br&gt;valkretskommitténs förslag eller lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ersättarsystemet fick enligt&lt;br&gt;Personvalskommitténs förslag en utformning som anslöt till ett listtroget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt att utse ersättare. Det innebar att personröster endast beaktades om Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;de kom från en lista som varit med och utsett ledamoten. Ett sådant&lt;br&gt;system medför stora problem vid sammanräkningen och mandat-&lt;br&gt;fördelningen på sätt som Nomineringsrätts- och valkretskommittén&lt;br&gt;tydligt visat på. För att förenkla systemet med ett ökat personvalsinslag&lt;br&gt;föreslår regeringen att personrösterna också på ersättarsidan får fullt&lt;br&gt;genomslag för det fell en kandidat fått personröster över spärren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom reglerna om dubbelvalsavveckling bygger på ersättarreglema&lt;br&gt;kommer personrösterna att få genomslag fullt ut också vid&lt;br&gt;dubbelvalsavveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Redovisning av valfinansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Något förslag om reglering av&lt;br&gt;redovisning av partiernas valfinansiering bör inte nu läggas fram.&lt;br&gt;I avsaknad av sådan reglering förutsätts att partierna liksom i dag&lt;br&gt;öppet redovisar hur de finansierar sina valkampanjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag: Personvalskommittén (SOU 1991:21) och Nomi-&lt;br&gt;neringsrätts- och valkretskommittén (SOU 1996:66) lämnade inget&lt;br&gt;författningsförslag i frågan men förespråkade öppenhet i redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna lämnade de synpunkter som de nämnda&lt;br&gt;kommittéerna gav i frågan utan erinran. Samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;fakulteten vid Umeå universitet anser emellertid att det i ett modernt&lt;br&gt;demokratiskt samhälle måste vara möjligt att garantera medborgarna&lt;br&gt;insyn i partiernas och kandidaternas ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I Sverige finns det inga&lt;br&gt;bestämmelser som särskilt reglerar hur de politiska partierna skall&lt;br&gt;redovisa hur de finansierat sin verksamhet vid valen. Annan lagstiftning&lt;br&gt;kring partiernas och kandidaternas ekonomi runt valkampanjer är också&lt;br&gt;mycket begränsad. De är därför oförhindrade att spendera de medel de&lt;br&gt;önskar i samband med en sådan kampanj. De kan också i princip fritt ta&lt;br&gt;emot bidrag från olika bidragsgivare. Den vanligaste formen av stöd är&lt;br&gt;emellertid det statliga och kommunala partistödet. De begränsningar&lt;br&gt;som finns är i praktiken knutna till de som finns i partistödssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte finns någon tvingande reglering på området finns en&lt;br&gt;tradition och en överenskommelse mellan partierna som innebär att de&lt;br&gt;redovisar sina intäkter och kostnader på riksplanet. Redovisningen sker&lt;br&gt;på en särskild blankett och sker vid förfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under arbetet med det ökade personvalsinslaget har frågan om&lt;br&gt;oönskade effekter på personvalsinslaget tagits upp bl.a. utifrån&lt;br&gt;finansieringen. Vid införandet av lagen om val till Europaparlamentet&lt;br&gt;berörde konstitutionsutskottet frågan (bet. 1994/95:KU4O s. 15).&lt;br&gt;Utskottet underströk starkt behovet av en öppen redovisning av&lt;br&gt;kampanjmedel vid ett ökat inslag av personval. Enligt utskottets mening&lt;br&gt;borde det noga övervägas vilka åtgärder som kan och bör vidtas för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åstadkomma den eftersträvade öppenheten. Riksdagen lämnade Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;uttalandet utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommittén anförde att de utvärderingar&lt;br&gt;som gjorts av valen med personröstning inte visat att några&lt;br&gt;ovidkommande ekonomiska hänsyn avgjort vem som utsetts. Kommittén&lt;br&gt;menade att det saknades skäl att överväga någon reglering. Som ett&lt;br&gt;exempel på hur redovisningen kan formaliseras hänvisade kommittén till&lt;br&gt;ett avtal mellan partierna i Solna kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av resultatet av den utvärdering som gjorts om&lt;br&gt;kampanj medel i samband med det ökade inslaget av personröstningen&lt;br&gt;anser regeringen att det i dagsläget saknas skäl att föreslå någon&lt;br&gt;reglering. Givetvis skall utvecklingen följas mycket noga. Skulle det&lt;br&gt;visa sig att ovidkommande ekonomiska faktorer påverkar utfallet av&lt;br&gt;valet får regeringen återkomma i den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill framhålla vikten av den frivilliga regleringen och att&lt;br&gt;det i den tas fram enhettiga riktlinjer för hur den öppna redovisningen&lt;br&gt;skall komma till stånd. Ansvaret för detta måste åvila partierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partierna kan givetvis inte ta ansvar för hur enskilda kandidater lägger&lt;br&gt;upp sina personliga valkampanjer vilket dock inte borde förhindra&lt;br&gt;partierna från att utforma generella rekommendationer om förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Den fria nomineringsrätten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att underlätta personröstningen, hindra&lt;br&gt;missbruket av den fria nomineringsrätten och möjliggöra en säker&lt;br&gt;och snabb sammanräkning begränsas den fria nomineringsrätten i&lt;br&gt;vissa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag: Personvalskommittén föreslog i betänkandet Ökat&lt;br&gt;personval (SOU 1993:21) en förhandsanmälan av partier vid val.&lt;br&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommittén behandlade frågan om&lt;br&gt;missbruket av den fria nomineringsrätten och föreslog i sitt första&lt;br&gt;betänkande Vissa valfrågor (SOU 1995:143) i första hand en ordning&lt;br&gt;med fullständiga offentliga valförberedelser omfettande anmälan både av&lt;br&gt;partier och kandidater. Som alternativ föreslogs ett tydligare&lt;br&gt;straffansvar för missbruk av den fria nomineringsrätten. Kommittén&lt;br&gt;kopplade ihop frågan om den fria nomineringsrätten med&lt;br&gt;personvalsinslaget i slutbetänkandet Utvärderat personval (SOU&lt;br&gt;1996:66) och föreslog en ordning med frivillig anmälan av kandidater.&lt;br&gt;Förslagen i det senare betänkandet överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Personvalskommitténs förslag om obligatorisk&lt;br&gt;förhandsanmälan godtogs i det stora hela av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Nomineringsrätts- och valkretskommitténs första-&lt;br&gt;handsaltemativ i det första betänkandet om fullständiga offentliga&lt;br&gt;valförberedelser är endast ett fåtal remissinstanser negativa. De&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universiteten i Stockholm,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala, Lund och Umeå samt Länsstyrelsen i Östergötlands län Prop.&lt;br&gt;avstyrker eller ställer sig tveksamma till förslaget. Motivet till detta är&lt;br&gt;att de anser att principen om den fria nomineringsrätten är så värdefull&lt;br&gt;att den inte bör inskränkas samt att en inskränkning av principen kan&lt;br&gt;leda till negativa reaktioner bland väljarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övervägande delen av remissinstanserna är positiva till förslaget&lt;br&gt;om fekultativ anmälan av kandidater för partier som registrerat&lt;br&gt;partibeteckning. De samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universiteten&lt;br&gt;i Stockholm, Uppsala och Umeå avstyrker eller ställer sig tveksamma&lt;br&gt;till förslaget. Motivet för detta är detsamma som för deras inställning&lt;br&gt;till fullständiga offentliga valförberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Principen om den fria&lt;br&gt;nomineringsrätten har kallats en hörnsten inom det svenska valsystemet.&lt;br&gt;Den fria nomineringsrätten kan i korthet sägas innebära att väljarna på&lt;br&gt;valdagen har rätt att fritt välja vilket parti de önskar rösta på samt själva&lt;br&gt;bestämma vilka kandidater de vill rösta på. I detta ligger således att&lt;br&gt;väljarna kan komponera egna namnvalsedlar genom att stryka eller&lt;br&gt;skriva till kandidater på valsedlarna. Den fria nomineringsrätten har&lt;br&gt;emellertid på olika sätt missbrukats under den tid som rätten funnits.&lt;br&gt;För att hindra missbruket infördes år 1935 regler som innebar att&lt;br&gt;partierna fick möjlighet att registrera en partibeteckning. För att skydda&lt;br&gt;partiets beteckning skall kandidater till ett visst antal - dock inte alla -&lt;br&gt;anmälas. Skyddet uppkommer numera genom att de två första namnen&lt;br&gt;på en valsedel för ett visst parti måste vara anmälda för att namnen&lt;br&gt;skall beaktas vid mandatfördelning inom partiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De argument som talar för att den fria nomineringsrätten skall stå&lt;br&gt;kvar oförändrad framgår av vissa remissinstansers tveksamma&lt;br&gt;inställning till inskränkningar i den fria nomineringsrätten. Tanken är&lt;br&gt;att den fria nomineringsrätten ger väljarna en sådan frihet att de i&lt;br&gt;största möjliga mån tillåts att påverka valet av ledamöter. Detta sägs i&lt;br&gt;slutändan borga för ett högt valdeltagande. Emellertid har det visat sig&lt;br&gt;att den fria nomineringsrätten mycket sällan påverkat ledamotsvalet.&lt;br&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommittén, liksom tidigare kommittéer,&lt;br&gt;pekar t.ex. på att det krävs att mer än 50 procent av alla väljare stryker&lt;br&gt;samma kandidat för att strykningarna skall få effekt. Detta har i&lt;br&gt;realiteten inneburit att strykningarna i riksdagsval aldrig avgjort vem&lt;br&gt;som blivit vald. Vid kommunala val har strykningar haft endast en&lt;br&gt;mycket begränsad effekt. På liknande sätt förhåller det sig med av&lt;br&gt;väljarna tillskrivna namn. Endast i ett fåtal fall i mindre kommuner och&lt;br&gt;i val till kyrkofullmäktige har tillskrivna namn lett till att den tillskrivna&lt;br&gt;kandidaten valts in. Detta har huvudsakligen rört sig om partier som&lt;br&gt;inte gått fram med tillräckligt många egna kandidater i valet och som&lt;br&gt;fått en oväntad framgång i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det visar sig således att den fria nomineringsrätten i mycket liten&lt;br&gt;omfattning medverkar till att väljarna faktiskt påverkar ledamotsvalet.&lt;br&gt;Från principiella utgångspunkter synes det mer riktigt att låta de&lt;br&gt;särskilda personrösterna vara de som avgör vilken kandidat som utses.&lt;br&gt;Den modifierade danska modellen är också utformad så att den ger&lt;br&gt;väljarna en reell möjlighet att utöva inflytande på personvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande valsystemet bygger vid utseende av ledamöter i princip Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;uteslutande på partiernas nomineringar. De olika namnvalsedlar som&lt;br&gt;partierna går fram med i valen styr i själva verket helt ordningen mellan&lt;br&gt;kandidaterna. Den frihet som tillkommer väljaren är att välja mellan&lt;br&gt;partiernas olika namnvalsedlar. Det är också mot bakgrund av bristen&lt;br&gt;på väljarinflytande som det rena partivalssystemet kritiseras och det&lt;br&gt;ökade personvalsinflytandet arbetades fram. Det framstår därför närmast&lt;br&gt;som vilseledande att hävda att den fria nomineringsrätten är det som&lt;br&gt;leder till störst väljarinflytande i det nya svenska valsystemet med ökat&lt;br&gt;inslag av personval. Som tidigare nämnts är det i stället det framtida&lt;br&gt;valsystemets utgångspunkt att det är personmarkeringama som skall&lt;br&gt;styra ordningen bland kandidaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat argument för den fria nomineringsrätten är att den utgör en&lt;br&gt;säkerhetsventil mot maktmissbruk inom partierna. Genom ett system där&lt;br&gt;alla namn skall vara anmälda av partiet för att räknas kan en minoritet&lt;br&gt;inom partiet inte gå fram med en s.k. spränglista med sina kandidater.&lt;br&gt;Detta argument har också samband med att det motverkar partisplittring&lt;br&gt;om minoriteten kan gå fram med en egen namnlista. Det är givet att ett&lt;br&gt;system med anmälda kandidater medför att partiernas ansvar för&lt;br&gt;nomineringsprocessen ökar än mer. De undersökningar som hittills&lt;br&gt;gjorts beträffande nomineringsprocessen har rört förhållandena enligt&lt;br&gt;det tidigare rena partivalssystemet. Det är därför svårt att dra några&lt;br&gt;säkra slutsatser för det framtida systemet med ett ökat inslag av&lt;br&gt;personval. Undersökningarna visar dock att partierna tar stor hänsyn till&lt;br&gt;minoriteter inom partierna och opinionen i samhället. Vid valet år 1994&lt;br&gt;fanns således endast sju riktiga spränglistor där partiet inte tagit&lt;br&gt;kostnadsansvaret för en viss namnvalsedel. Det kan antas att partierna i&lt;br&gt;framtiden, då väljarna getts möjlighet att lämna en särskild personröst,&lt;br&gt;måste vara mycket följsamma vid nomineringsprocessen. Samman-&lt;br&gt;fattningsvis finns det således inte någon påtaglig anledning att befara att&lt;br&gt;partierna skulle lämnas för stor makt om en inskränkning av den fria&lt;br&gt;nomineringsrätten infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också skäl som mera självständigt talar för en ordning med&lt;br&gt;anmälda kandidater. Ett sådant är att kandidaterna måste framhävas&lt;br&gt;mera i ett system med ökat inslag av personval. Anmälan av&lt;br&gt;kandidaterna gör det i viss mån enklare för väljarna att orientera sig&lt;br&gt;bland kandidaterna. Anmälningsförfarandet medverkar således till bättre&lt;br&gt;ordning och ökad klarhet vid valen. Ett system där endast två&lt;br&gt;kandidater skulle stå överst på valsedeln bidrar däremot, som bl.a. valet&lt;br&gt;till Europaparlamentet visade, till att det uppstår förvirring kring&lt;br&gt;valsystemet. Det är då en fördel med ett system där alla kandidater&lt;br&gt;anmäls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett skäl för en ordning med anmälda kandidater är det&lt;br&gt;missbruk som är möjligt på grund av friheten att komponera egna listor.&lt;br&gt;Det missbruk som Nomineringsrätts- och valkretskommittén i första&lt;br&gt;hand pekade på är bruket av s.k. piratlistor. Detta innebär ett&lt;br&gt;otillbörligt utnyttjande av ett partis beteckning. Förfarandet går ut på att&lt;br&gt;man utnyttjar ett etablerat partis beteckning och under de två för partiet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmälda kandidaterna sätter upp egna kandidater som inte vare sig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillhör eller sympatiserar med partiet, utan snarare har åsikter som går Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;rakt mot de idéer som partiet står för. Vid kommunalvalen år 1994&lt;br&gt;erövrade kandidater tre mandat från ett etablerat parti på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet det är särskilt allvarligt för förtroendet för systemet om&lt;br&gt;personer kan ta sig in på mandat som egentligen gäller för en&lt;br&gt;åsiktsriktning som väljaren inte stödjer. Genom ett&lt;br&gt;anmälningsförfarande för kandidaterna kan sådana missbruk effektivt&lt;br&gt;hindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang måste också den effekt personvalet får på&lt;br&gt;sammanräkningen uppmärksammas. Det står nämligen klart efter&lt;br&gt;försöksvalen med personröstning samt valet till Europaparlamentet att&lt;br&gt;möjligheterna till en snabb och riktig sammanräkning försvåras genom&lt;br&gt;införandet av personröstning. Genom ett anmälningsförfarande för&lt;br&gt;kandidater för de partier som registrerat partibeteckning kan&lt;br&gt;sammanräkningen göras mycket enkel. Sammantaget med regeringens&lt;br&gt;förslag beträffande strykningar och tillskrivna namn (se avsnitt 7.2)&lt;br&gt;torde personvalet inte försvåra sammanräkningen i förhållande till vad&lt;br&gt;som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den frihet som nu gäller i nomineringsfrågan torde vara unik i ett&lt;br&gt;internationellt perspektiv. I praktiskt taget alla andra demokratiska&lt;br&gt;länder förekommer offentliga valförberedelser i någon form. Det kan&lt;br&gt;inte hävdas att valen i dessa länder skulle vara mindre fria än de som&lt;br&gt;förekommer i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om den fria nomineringsrätten utgör en viktig del av det&lt;br&gt;svenska valsystemet vars betydelse inte skall underskattas. Emellertid&lt;br&gt;saknas skäl att anta att en inskränkning i form av frivillig anmälan av&lt;br&gt;kandidater allvarligt skulle påverka t.ex. valdeltagandet. En sådan&lt;br&gt;inskränkning av den fria nomineringsrätten skall vägas mot de fördelar&lt;br&gt;som systemet medför i form av ordning vid valen. Det är också&lt;br&gt;väsentligt att, så som varit fallet utomlands sedan lång tid, skapa så&lt;br&gt;goda förutsättningar som möjligt för det ökade inslaget av personval.&lt;br&gt;Slutligen är det av vikt för mandatfördelningen mellan partierna, men&lt;br&gt;framför allt också för mandatfördelningen inom partierna att&lt;br&gt;sammanräkningen kan ske på ett så enkelt sätt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en avvägning mellan skälen för och emot en inskränkning av den&lt;br&gt;fria nomineringsrätten finner regeringen att den frivilliga ordning som&lt;br&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommittén föreslagit i betänkandet&lt;br&gt;Utvärderat personval (SOU 1996:66) har sådana fördelar att den mot&lt;br&gt;bakgrund av det införda personvalsinslaget uppväger den inskränkning i&lt;br&gt;den fria nomineringsrätten som anmälningsförfarandet medför. Det bör&lt;br&gt;alltså införas en ordning där samtliga kandidater skall anmälas för&lt;br&gt;partier som valt att registrera sin partibeteckning. Vidare anser&lt;br&gt;regeringen att de särskilda personrösterna i första hand skall avgöra&lt;br&gt;vilken kandidat som blir vald (se avsnitt 7.1). Som framgår nedan av&lt;br&gt;avsnitt 7.2 föreslår regeringen att strykningar av kandidatnamn på&lt;br&gt;valsedlar inte skall beaktas vid sammanräkningen. Tillskrivna namn&lt;br&gt;skall inte beaktas på valsedlar för partier som registrerat beteckning och&lt;br&gt;anmält kandidater. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att välja en ordning med frivillig anmälan av samtliga Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;kandidater, undviker man också de mera långtgående inskränkningar av&lt;br&gt;den fria nomineringsrätten som Nomineringsrätts- och valkrets-&lt;br&gt;kommittén föreslog i sitt första betänkande. Ett utökat straffirättsligt&lt;br&gt;ansvar behövs inte heller. Det blir inte heller nödvändigt med en&lt;br&gt;ordning där partierna skall anmäla sig i förväg som&lt;br&gt;Personvalskommittén föreslog (SOU 1993:21).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 En frivillig reglering om anmälan av samtliga kandi-&lt;br&gt;dater för partier som registrerat partibeteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En frivillig reglering om anmälan av&lt;br&gt;kandidater införs till 1998 års val. De partier som väljer att&lt;br&gt;registrera sin partibeteckning måste anmäla samtliga sina&lt;br&gt;kandidater i valet. Om inte kandidater anmäls gäller den fria&lt;br&gt;nomineringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler om att endast några kandidater måste anmälas&lt;br&gt;och att två kandidater måste stå överst på en namnvalsedel&lt;br&gt;utmönstras från den nya vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag: Nomineringsrätts- och valkretskommittén föreslog&lt;br&gt;en frivillig reglering om anmälan av kandidater för partier som&lt;br&gt;registrerat partibeteckning i slutbetänkandet Utvärderat personval (SOU&lt;br&gt;1996:66). Förslagen i slutbetänkandet överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna är&lt;br&gt;positiva till Nomineringsrätts- och valkretskommitténs förslag om&lt;br&gt;frivillig anmälan av kandidater för partier som registrerat&lt;br&gt;partibeteckning. Som tidigare nämnts har de samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;fakulteterna vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Umeå avstyrkt&lt;br&gt;eller ställt sig tveksamma till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: De nuvarande reglerna om skydd för partibeteckning och&lt;br&gt;anmälan av kandidater är utformade på följande sätt. Ett parti som vill&lt;br&gt;skydda sin partibeteckning kan ansöka om registrering hos Riks-&lt;br&gt;skatteverket. Registrering får ske om partibeteckningen består av eller&lt;br&gt;innehåller ord, partiet inte utgör en underavdelning av en politisk&lt;br&gt;sammanslutning, ansökan biträds vid registrering till riksdagsval av&lt;br&gt;1 500, vid val till landstingsfullmäktige av minst 100 och för val till&lt;br&gt;kommunfullmäktige minst 50 röstberättigade medlemmar samt att&lt;br&gt;partibeteckningen inte är förväxlingsbar med annan registrerad sådan&lt;br&gt;eller sådan beteckning som blivit avregistrerad efter namnbyte för högst&lt;br&gt;fem år sedan. Skyddet som ges genom registreringen kan i första hand&lt;br&gt;ses som ett administrativt skydd för partibeteckningen. Genom&lt;br&gt;registreringen hindras att andra forväxlingsbara partibeteckningar regist-&lt;br&gt;reras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En partibeteckning som registrerats för riksdagsval gäller för de&lt;br&gt;kommunala valen i hela landet. En registrering för val till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingsfullmäktige gäller för val till kommunfullmäktige i kommuner Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;inom landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När registrering skett uppstår skyddet genom att ett visst antal&lt;br&gt;kandidater anmäls. Alla kandidater behöver inte anmälas enligt det&lt;br&gt;system som gäller i dag. För vaije parti som registrerat partibeteckning&lt;br&gt;måste det finnas anmälda kandidater till ett antal av minst fyra och&lt;br&gt;högst mellan femton och trettio beroende på vilket val det är fråga om.&lt;br&gt;Skyddet för partibeteckningen ligger i att en valsedel alltid som första&lt;br&gt;namn skall ta upp två anmälda kandidater. Om någon av de två första&lt;br&gt;kandidaterna inte är anmäld eller om de anmälda kandidaterna stryks,&lt;br&gt;räknas endast den partibeteckning som finns på valsedeln. Härigenom&lt;br&gt;försvåras i viss mån genomförandet av s.k. piratlistoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det beskrivna systemet innebär, med&lt;br&gt;det ökade inslaget av personval, att det är oklart vilket genomslag&lt;br&gt;väljarnas preferens för en kandidat får. Sammanställt med ett system&lt;br&gt;med strykningar blir detta än mer oklart för väljarna. Det uppfattas&lt;br&gt;också som att alla kandidater som finns på namnvalsedlama är anmälda.&lt;br&gt;Av det som nu sagts ftamgår att systemet måste ändras och bli mer&lt;br&gt;lättillgängligt och ”väljarvänligt”. Som framgår av föregående avsnitt&lt;br&gt;bör systemet enligt regeringens mening utformas enligt det förslag som&lt;br&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommittén föreslog i betänkandet&lt;br&gt;Utvärderat personval (SOU 1996:66). Detta system kan i korthet&lt;br&gt;beskrivas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av partibeteckning skall alltjämt vara frivillig. Om ett&lt;br&gt;parti väljer att registrera partibeteckningen skall detta ske enligt samma&lt;br&gt;förutsättningar som enligt dagens regler. Med en sådan ordning krävs&lt;br&gt;inga grundlagsändringar, vilket innebär att systemet kan användas redan&lt;br&gt;vid 1998 års val. Reglerna om registrering av partibeteckning leder till&lt;br&gt;att en beteckning som registreras för ett parti för valet till riksdagen&lt;br&gt;också är registrerad för samtliga kommunala val i landet. På&lt;br&gt;motsvarande sätt blir en partibeteckning för ett parti som registreras för&lt;br&gt;val till landstingsfullmäktige också gällande för samtliga val till&lt;br&gt;kommunfullmäktige i de kommuner som ligger inom landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det föreslagna systemet måste samtliga kandidater för ett parti&lt;br&gt;anmälas i alla de val som partiet ställer upp i för att skydd skall uppstå.&lt;br&gt;Andra namn än de anmälda beaktas inte för ett sådant parti. Skulle&lt;br&gt;partiet inte både ha registrerat partibeteckning och anmält kandidater i&lt;br&gt;ett val finns inget skydd för beteckningen i det valet. Den fria&lt;br&gt;nomineringsrätten gäller för dessa fall fullt ut och tillskrivna kandidater&lt;br&gt;skall sålunda räknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förslag medför att två parallella system kommer att&lt;br&gt;finnas. Ett system innebär att partierna kan välja att skydda sin&lt;br&gt;beteckning. För dessa fall inskränks den fria nomineringsrätten. Det&lt;br&gt;andra systemet är däremot fritt vad gäller nomineringsrätten. Detta&lt;br&gt;gäller för de partier som inte registrerat partibeteckning och anmält&lt;br&gt;kandidater. För dessa partier gäller att väljarna fritt kan skriva till&lt;br&gt;kandidater vid valet. Det är också möjligt att bilda ett parti genom att&lt;br&gt;på valdagen skriva till en beteckning på en blank valsedel. Detta &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär att möjligheten enligt det nuvarande systemet att kort före ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;val gå fram med en ny partibildning utan att anmälningsförfarandet Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;iakttagits behålls.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Strukna och tillskrivna kandidatnamn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Strykningar av namn på valsedlar skall inte&lt;br&gt;beaktas vid sammanräkningen. Inte heller skall tillskrivna namn&lt;br&gt;för de partier som registrerat partibeteckning och anmält&lt;br&gt;kandidater beaktas vid sammanräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommittén föreslog i delbetänkandet&lt;br&gt;Utvärderat personval (SOU 1996:66) en ordning som överensstämmer&lt;br&gt;med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i huvudsak ställt sig positiva till Nominerings-&lt;br&gt;rätts- och valkretskommitténs förslag eller lämnat det utan erinran. De&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universiteten i Stockholm,&lt;br&gt;Uppsala och Umeå avstyrker eller ställer sig tveksamma till förslaget.&lt;br&gt;Detta grundar sig på överväganden kring den fria nomineringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Utgångspunkten för det valsystem&lt;br&gt;som skall införas till de allmänna valen år 1998 är att det skall vara ett&lt;br&gt;partival. Det personvalsmoment som knutits till det ursprungliga&lt;br&gt;systemet innebär att väljarna ges en reell möjlighet att påverka valet av&lt;br&gt;de personer som skall sitta i de beslutande församlingarna. Behovet av&lt;br&gt;möjligheten till negativa yttringar, så som t.ex. strykningar, kan under&lt;br&gt;dessa förhållanden ifrågasättas. Den personvalsreform som nu skall&lt;br&gt;införas bygger i stället på en syn som innebär att väljarna i en positiv&lt;br&gt;handling skall ange vem de helst vill se bli vald. Den föreslagna&lt;br&gt;modellen är sådan att den på ett enkelt och positivt sätt anger hur&lt;br&gt;kontakterna mellan väljare och kandidater kan utvecklas och förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under remissförfarandet hävdats att det i möjligheten till&lt;br&gt;strykningar ligger en psykologisk effekt. Väljarna kan genom&lt;br&gt;strykningar visa sitt ogillande med viss kandidat. Emellertid bör denna&lt;br&gt;effekt ställas mot hur strykningarna påverkar valresultatet. Det har&lt;br&gt;aldrig i ett riksdagsval hänt att namnordningen förändrats på grund av&lt;br&gt;strykningar. Det hänger samman med att det i princip krävs att mer än&lt;br&gt;femtio procent av väljarna enar sig bakom en och samma strykning för&lt;br&gt;att strykningen skall kunna få genomslag. Det synes sålunda som om&lt;br&gt;hittillsvarande system endast gett ett sken av väljarinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att skriva till ett namn har endast i mycket speciella fall&lt;br&gt;haft någon reell betydelse när det gäller att bestämma namnordningen&lt;br&gt;inom ett parti. Om tillskrivna namn inte skulle beaktas, påverkar det&lt;br&gt;inte i någon egentlig mening ett personvalssystem. Skulle en ordning&lt;br&gt;med forhandsanmälda kandidater införas är detta förhållande än mer&lt;br&gt;uppenbart. Möjligheten att skriva till namn måste dock anpassas till det&lt;br&gt;system för anmälan av kandidater som införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner mot bakgrund av det anförda att möjligheten att Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;skriva till nya kandidater på valsedlarna samt möjligheten att stryka&lt;br&gt;kandidater från namnvalsedlar kan förändras. Detta bör bl.a. ske på så&lt;br&gt;sätt att tillskrivna namn inte beaktas vid sammanräkningen. Emellertid&lt;br&gt;bör denna förändring begränsas till att gälla valsedlar för de partier som&lt;br&gt;registrerat partibeteckning och anmält kandidater. För partier som inte&lt;br&gt;anmält kandidater är det en fördel om kandidater kan skrivas till. På så&lt;br&gt;sätt undviker man nämligen att det uppstår tomma stolar för partier som&lt;br&gt;inte etablerat sig och anmält kandidater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strykningarna av kandidatnamn är en negativ välj aryttring. Med&lt;br&gt;införandet av den föreslagna modellen för personröstning ges väljarna&lt;br&gt;möjlighet att på ett positivt sätt ange sina preferenser för en viss&lt;br&gt;kandidat. Behovet av möjligheten till strykning av kandidatnamn&lt;br&gt;bortfaller i stort. Strykningar bör därför enligt regeringens mening inte&lt;br&gt;beaktas på valsedlar för något parti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av den nu skisserade ordningen blir att principen om den&lt;br&gt;fria nomineringsrätten inskränks men inte på ett sådant sätt att det lär få&lt;br&gt;några reella följder för valresultatet. I gengäld uppnår man att samman-&lt;br&gt;räkningsförfarandet förenklas väsentligt samt att ett snabbt och säkert&lt;br&gt;valresultat kan garanteras. Det skall också framhållas att de föreslagna&lt;br&gt;förändringarna innebär att rösten alltid tillgodoräknas partiet och att de&lt;br&gt;av partiet nominerade och anmälda kandidaterna alltid räknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som nu föreslås ger sammantagna med att kandidater för&lt;br&gt;partier med registrerad partibeteckning skall anmälas, alltså goda förut-&lt;br&gt;sättningar för korrekt och snabb sammanräkning av röster. För de&lt;br&gt;partier som får mandat, vilka i allt väsentligt endast torde utgöras av&lt;br&gt;partier som registrerat partibeteckning och anmält kandidater, skall&lt;br&gt;sammanräkningar för att utse ledamöter och ersättare vidtas. I och med&lt;br&gt;att strykningar och tillskrivna namn inte beaktas för parti som&lt;br&gt;registrerat partibeteckning och anmält kandidater kommer samman-&lt;br&gt;räkningen att förenklas. Kandidaterna har preliminärt granskats redan&lt;br&gt;vid anmälan och kan på grundval av beställningarna av valsedlar läggas&lt;br&gt;in i det för valen framtagna ADB-stödet. Mindre arbete krävs för&lt;br&gt;bedömning av valsedlar och säkerheten ökar. På så sätt kan förutses att&lt;br&gt;sammanräkningsförfarandet kan underlättas så att tiderna för&lt;br&gt;sammanräkningen inte överskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som aktualiseras i detta sammanhang är hur tillskrivna och&lt;br&gt;strukna kandidater skall behandlas av valmyndigheterna. Strykningar&lt;br&gt;kan ge partierna vissa möjligheter att fånga upp signaler om att vissa&lt;br&gt;kandidater är mindre populära. Det är dock inte nödvändigt att räkna&lt;br&gt;strykningar för att sammanräkna valresultatet och de skall inte heller&lt;br&gt;ingå i sammanräkningen av valet. Däremot har valmyndigheterna en&lt;br&gt;allmän serviceskyldighet. Vid valet till Europaparlamentet fick&lt;br&gt;Kristdemokraterna inte minst fyra procent av rösterna i landet.&lt;br&gt;Personrösterna för partiets kandidater räknades här först sedan valet&lt;br&gt;sammanräknats endast på det sätt som var omedelbart relevant för den&lt;br&gt;slutliga mandatfördelningen. Detta förfarande har Justitieombudsmannen&lt;br&gt;inte funnit anledning att kritisera (JO dnr 3589-1995). Motsvarande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfaringssätt kan tillämpas för det fåll det skulle föreligga ett intresse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av att få strykningarna redovisade. Det bör således vara möjligt att efter Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;den egentliga sammanräkningen av omedelbar betydelse för&lt;br&gt;mandatfördelningen också kontrollera om strykningar av viss omfattning&lt;br&gt;förekommer. De föreslagna reglerna utesluter inte en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Nytt röstlängdsförfarande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Kortare tid mellan kvalifikationsdag och valdag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kvalifikationsdagen för rösträtt bestäms till&lt;br&gt;30 dagar före valdagen. Tiden för förtidsröstning på posten kortas&lt;br&gt;från 24 dagar till 18 dagar före valdagen. Systemet med en alltid&lt;br&gt;gällande röstlängd ersätts med ett system där röstlängden bara tas&lt;br&gt;fram då det skall hållas ett val eller en omröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års vallagskommittés förslag stämmer i huvudsak överens med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslaget.&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Stockholms län anser dock att kvalifikationsdagen&lt;br&gt;bör bestämmas till 45 dagar före valet. Även andra skattemyndigheter&lt;br&gt;samt några länsstyrelser uttrycker oro för att tidsramarna blir för korta.&lt;br&gt;Några skattemyndigheter framhåller vikten av att tillförlitlig teknisk&lt;br&gt;utrustning finns att tillgå och av en väl fungerande organisation.&lt;br&gt;Samhällsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet är kritisk till&lt;br&gt;inskränkningen av tiden för förtidsröstningen på posten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationsdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu gällande vallagen är det, som redan framgått, förhållandena&lt;br&gt;den 1 juli som bestämmer om en person med rösträtt också skall vara&lt;br&gt;berättigad att delta i ett kommande val. Detta innebär att vid ordinarie&lt;br&gt;val är det således folkbokföringsuppgiftema mer än två månader före&lt;br&gt;valdagen som bildar utgångspunkten. Det har sedan länge ansetts som&lt;br&gt;viktigt att man vid utformningen av röstlängdsförfarandet strävar efter&lt;br&gt;att så många som möjligt av dem som på valdagen faktiskt uppfyller&lt;br&gt;kraven för rösträtt också skall vara upptagna i röstlängden och därmed&lt;br&gt;få delta i valet. Detta är också regeringens utgångspunkt. Av olika skäl&lt;br&gt;- röstlängderna måste framställas, allmänheten skall ges tillfälle att&lt;br&gt;granska längderna osv. - måste dock längderna bygga på förhållanden&lt;br&gt;som var kända viss tid före valdagen. Den tid som för närvarande löper&lt;br&gt;från kvalifikationsdagen den 1 juli till valdagen, mer än två månader, är&lt;br&gt;oacceptabelt lång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framfor allt lokaldemokratiska skäl som talar för att Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;kvalifikationsdagen bör läggas betydligt närmare valdagen än nu. Detta&lt;br&gt;hänger samman med att de väljare som flyttar under sommarmånaderna&lt;br&gt;så långt det är möjligt skall kunna få rösträtt i sin nya kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationsdagen bör således bestämmas på ett sådant sätt att&lt;br&gt;uppgifterna i den röstlängd som kommer till användning är så aktuella&lt;br&gt;som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna utgångspunkt måste också det nuvarande systemet med en&lt;br&gt;fast, alltid given, bestämd kvalifikationsdag, ifrågasättas. Dagens tids-&lt;br&gt;bestämning med den 1 juli som utgångspunkt är avpassad för de&lt;br&gt;ordinarie val som hålls i september och för valen till kyrkofullmäktige&lt;br&gt;m.m. som hittills hållits i oktober.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot innebär det nuvarande systemet att om t.ex. extra val hålls&lt;br&gt;under våren, kommer uppgifterna i röstlängden att spegla förhållanden&lt;br&gt;relativt långt tillbaka i tiden. Till detta kommer att det skall hållas val&lt;br&gt;till Europaparlamentet i juni månad vart femte år, nästa gång år 1999.&lt;br&gt;Med den nuvarande fasta giltighetstiden för röstlängderna skulle detta&lt;br&gt;betyda att uppgifterna i röstlängden vid val till Europaparlamentet&lt;br&gt;kommer att vara närmare ett år gamla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för en röstlängd med fest giltighetstid anser regeringen att det&lt;br&gt;bör införas ett system där röstlängden bara tas fram när det skall hållas&lt;br&gt;val, folkomröstning eller annan omröstning. En sådan röstlängd bör tas&lt;br&gt;fram inför ordinarie val till riksdagen, landstings- och kommun-&lt;br&gt;fullmäktige liksom om det utlyses extra val eller omval till riksdagen&lt;br&gt;eller vid omval till landstings- eller kommunfullmäktige. Röstlängderna&lt;br&gt;skall också tas fram vid val till Europaparlamentet, inför rådgivande&lt;br&gt;folkomröstning i hela landet och vid folkomröstning i grundlagsfråga.&lt;br&gt;Röstlängd och röstkort för ett visst landsting eller en kommun bör också&lt;br&gt;kunna tas fram inför lokala folkomröstningar. Även vid det kommande&lt;br&gt;valet till kyrkofullmäktige eller direktvalda kyrkoråd under hösten 1997&lt;br&gt;bör en röstlängd tas fram enligt det nu föreslagna systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års vallagskommittés förslag med en kvalifikationsdag som inte&lt;br&gt;är bestämd till ett visst datum utan i stället knuten till en viss period&lt;br&gt;före valdagen, skapar förutsättningar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den utgångspunkt som ovan angetts, nämligen att tiden mellan&lt;br&gt;kvalifikationsdagen och valdagen bör sättas så kort som det är möjligt,&lt;br&gt;samtidigt som det fortfarande finns en möjlighet att granska&lt;br&gt;röstlängderna och att administrera röstlängderna, bör kvalifikations-&lt;br&gt;dagen kunna bestämmas till 30 dagar före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således att kvalifikationsdagen bestäms till 30&lt;br&gt;dagar före valdagen vid ordinarie val till riksdagen, landstings- och&lt;br&gt;kommunfullmäktige. Motsvarande bör också gälla vid extra val eller&lt;br&gt;folkomröstningar som inte sker i samband med ordinarie val samt vid&lt;br&gt;val till Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidsröstningen på posten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande reglering börjar poströstningen 24 dagar före&lt;br&gt;valdagen. Röstning på posten kräver att väljaren har ett röstkort. Med&lt;br&gt;det nya systemet med en kvalifikationsdag 30 dagar före valdagen går&lt;br&gt;det inte att, vid ordinarie val, garantera att alla väljare kan få sina&lt;br&gt;röstkort innan förtidsröstningen på posten börjar. Det är emellertid&lt;br&gt;väsentligt att väljarna när poströstningen startar också har fått sina&lt;br&gt;röstkort. Samhällsvetenskapliga fekultetsnämnden vid Umeå universitet&lt;br&gt;har i sitt remissvar uttalat kritik mot en sådan inskränkning.&lt;br&gt;Fakultetsnämnden pekar på att poströstningens generösa bestämmelser i&lt;br&gt;hög utsträckning bidragit till att upprätthålla ett internationellt sett högt&lt;br&gt;valdeltagande i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal väljare väljer att poströsta. Omkring 35 procent av&lt;br&gt;väljarna har under de senaste ordinarie valen valt denna form av&lt;br&gt;röstning. Poströstningen har tveklöst utvecklats till en form för röstning&lt;br&gt;som har en kraftig inverkan på valdeltagandet. Sett ur ett mer&lt;br&gt;principiellt perspektiv vore det i och for sig att föredra om dessa väljare&lt;br&gt;kunde och ville rösta på valdagen. Inte minst for att valrörelsen är som&lt;br&gt;mest intensiv de sista veckorna före valdagen borde så många väljare&lt;br&gt;som möjligt få chansen att ta del av innehållet i den politiska debatt som&lt;br&gt;förs strax före valet, innan de röstar. Som redan konstaterats har dock&lt;br&gt;möjligheten att rösta i förtid genom poströstning stor betydelse i det&lt;br&gt;svenska valsystemet. Särskilt i glesbygder är det en service som är av&lt;br&gt;stor vikt. Poströstningen utgör därför ett angeläget komplement till&lt;br&gt;röstningen i vallokal när det gäller att uppnå ett högt valdeltagande.&lt;br&gt;Regeringen överväger därför inte några mer grundläggande ingrepp i&lt;br&gt;förtidsröstningen. Samtidigt är det av betydelse i sammanhanget att&lt;br&gt;konstatera att det bara är ett fåtal av dessa väljare som röstar under de&lt;br&gt;första dagarna i poströstningsperioden. Av det totala antalet&lt;br&gt;poströstande är det endast omkring 2-3 procent som röstar under de&lt;br&gt;inledande dagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För framställning av röstkort visar Riksskatteverkets rapport Nytt&lt;br&gt;system för framställning av röstlängder och röstkort att det är möjligt att&lt;br&gt;framställa en försändelse med röstkort och informationsfolder på tre till&lt;br&gt;fyra dagar. I den tiden ingår inläsning av data, framställning av&lt;br&gt;försändelser, sortering samt avlämning för postbefordran. Kostnaderna&lt;br&gt;för att skicka försändelserna som A-post beräknas uppgå till ungefär 17&lt;br&gt;miljoner kronor. Kostnaden för B-post uppgår till ungefär 15 miljoner&lt;br&gt;kronor. Riksskatteverket har mot denna bakgrund föreslagit att&lt;br&gt;förtidsröstningen på posten kortas ytterligare 2-3 dagar i förhållande till&lt;br&gt;kommitténs förslag. Genom att skjuta på tidpunkten skulle det utan&lt;br&gt;vidare gå att använda B-post och en besparing på ca 2 miljoner kronor&lt;br&gt;skulle således kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en avvägning av det välmotiverade intresset av att låta kretsen av&lt;br&gt;de som får rösta bestämmas genom en kvalifikationsdag som ligger så&lt;br&gt;nära valdagen som möjligt och intresset av en tidig poströstning, menar&lt;br&gt;regeringen att det kan övervägas att korta ned tiden för&lt;br&gt;förtidsröstningen på posten. En sådan inskränkning torde kunna antas få&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast en marginell betydelse för väljarna. Det finns inte heller något Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;underlag för ett påstående att de relativt få väljare som hittills röstat de&lt;br&gt;första dagarna, skulle sakna möjlighet att delta i kommande val trots att&lt;br&gt;förtidsröstningen påböijas något senare. Mot den bakgrunden menar&lt;br&gt;regeringen att tiden för poströstning bör kunna förkortas några dagar.&lt;br&gt;Poströstningen föreslås därför börja tidigast 18 dagar före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självklart kommer det vara av stor vikt att Riksskatteverket som central&lt;br&gt;valmyndighet i god tid informerar väljarna om förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsschemat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse av den allmänna röstlängden sker genom att väljaren&lt;br&gt;kontrollerar uppgifterna när han eller hon får röstkortet. Det är rimligt&lt;br&gt;att utgå från att väljarna bör ha minst två veckor på sig att begära&lt;br&gt;rättelse. Samtidigt bör det finnas utrymme för att skriva ut röstlängden&lt;br&gt;efter att alla rättelser har förts in. Med dessa utgångspunkter bör sista&lt;br&gt;dagen för att begära rättelse av röstlängden bestämmas till sex dagar&lt;br&gt;före valdagen, dvs. sista måndagen före valdagen. Härefter kan&lt;br&gt;röstlängden skrivas ut och distribueras till valnämnderna under veckan&lt;br&gt;före valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framhållits är det av yttersta vikt att, med en&lt;br&gt;kvalifikationsdag som bestäms till tiden 30 dagar före valdagen, det&lt;br&gt;finns en väl fungerande valadministrativ organisation och god teknisk&lt;br&gt;utrustning. Ett antal remissinstanser inom valadministrationen har&lt;br&gt;uttryckt ferhågor för att tiden inte kommer att räcka till. 1993 års&lt;br&gt;vallagskommittés tidsplan och de slutsatser som Riksskatteverket dragit&lt;br&gt;i sin rapport Nytt system for framställning av röstlängder och röstkort&lt;br&gt;visar emellertid att det är möjligt, med tillräckligt goda&lt;br&gt;säkerhetsmarginaler, att framställa röstlängder och röstkort inom 30-&lt;br&gt;dagarsfiristen. Riksskatteverket har därvid redogjort för en lösning där&lt;br&gt;röstlängder framställs med central utskrift och efterbehandling. Med&lt;br&gt;hjälp av ett festställt distributionssystem skickas sedan längderna ut till&lt;br&gt;de lokala skattekontoren. Med beaktande av bl.a. säkerhetsmarginaler&lt;br&gt;skulle längderna vara skattekontoren tillhanda under onsdagen, fyra&lt;br&gt;dagar före valdagen. Efter kontroll på lokalkontoren bör valnämnderna&lt;br&gt;kunna få röstlängderna på torsdagen, tre dagar före valdagen. Detta kan&lt;br&gt;jämföras med sex dagar före valdagen år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som 1993 års vallagskommitté visat skulle under ett år då ordinarie&lt;br&gt;val skall hållas och valdagen är den 15 september tidsschemat se ut på&lt;br&gt;följande sätt. Schemat är justerat med hänsyn till den här föreslagna&lt;br&gt;ordningen för utsändande av röstkorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Kvalifikationsdag 16 augusti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Röstkorten sänds ut 20-22 augusti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Förtidsröstningen på posten böljar 28 augusti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Sista dag för rättelse 9 september&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När samtliga rättelser förts in i röstlängden distribueras den till Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;valnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag till rutiner och systemlösningar förutsätter&lt;br&gt;ändringar i lagstiftningen om folkbokförings- och aviseringsregistren,&lt;br&gt;vilket regeringen återkommer till i avsnitt 8.3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Nya röstlängdsregler för utlandssvenskar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den särskilda röstlängden för&lt;br&gt;utlandssvenskar tas bort. Utlandssvenskarna tas upp i samma&lt;br&gt;röstlängd som övriga väljare och då i de valdistrikt som&lt;br&gt;utlandssvenskarna tillhörde när de utvandrade. Utlandssvenskarna&lt;br&gt;får ett röstkort genom att anmäla sin adress i utlandet. Den som&lt;br&gt;flyttar utomlands står kvar i röstlängd i minst tio år och skall&lt;br&gt;kunna förlänga den tiden genom att anmäla sin önskan att bli&lt;br&gt;upptagen i röstlängd. En avgiven röst likställs med en anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års vallagskommittés förslag stämmer i huvudsak överens med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är med undantag från ett mindre antal&lt;br&gt;genomgående positivt inställda till förslaget. Två remissinstanser&lt;br&gt;avstyrker förslaget; Skattemyndigheten i Kristianstads län och&lt;br&gt;länsstyrelsen i Gotlands län. Skattemyndigheten i Gotlands län anser att&lt;br&gt;frågan bör bli föremål för ytterligare översyn. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Kronobergs län framhåller behovet av bred information om förslaget&lt;br&gt;genomförs. Skattemyndigheten i Stockholms län menar att inte vaije&lt;br&gt;adressändring som görs borde kunna leda till en registrering i röstlängd.&lt;br&gt;Först om utlandssvensken uttryckligen anger att anmälan avser röstlängd&lt;br&gt;skall villkoret vara uppfyllt, enligt skattemyndigheten. Riksskatteverket&lt;br&gt;har i sitt remissvar angett att verket delar skattemyndighetens&lt;br&gt;uppfattning att en formlös anmälan om adressändring inte kan utgöra&lt;br&gt;begäran om förlängning av den tid som en utlandssvensk får stå i&lt;br&gt;röstlängden. Föreningen Svenskar i Världen föreslår att valförfarandet&lt;br&gt;ytterligare förenklas och att det för riksdagsval bör inrättas en egen&lt;br&gt;valkrets för alla svenska medboigare som bor i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett system där det inte alltid finns en&lt;br&gt;gällande röstlängd och där kvalifikationsdagen är flytande påverkar&lt;br&gt;också framställningen av röstlängden för de väljare som i dag tas upp i&lt;br&gt;den särskilda röstlängden, dvs. utlandssvenskarna. Nuvarande system&lt;br&gt;utgår från att dessa väljare särskilt måste ansöka om att bli upptagna i&lt;br&gt;den särskilda röstlängden för att kunna utöva sin rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en flytande kvalifikationsdag finns det dock en stor risk, framför&lt;br&gt;allt vid extra val, att flera väljare skulle förbise att det skall hållas ett&lt;br&gt;val och att de därför missar att ansöka om att tas upp i röstlängden. Ett&lt;br&gt;system med ansökningsförfarande innebär dessutom en relativt&lt;br&gt;omfattande administration hos den centrala valmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppfattning är att systemet för röstlängdsframställning för Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;utlandssvenskarna så långt som möjligt bör överensstämma med vad&lt;br&gt;som gäller för svenskar boende i Sverige. Det kan på goda grunder&lt;br&gt;hävdas att det är en rättvisefråga att skapa ett system där inte en väljare&lt;br&gt;bosatt utomlands skall ha sämre förutsättningar att rösta än en väljare&lt;br&gt;bosatt inom landet. Regeringens slutsats är således att utlandssvenskarna&lt;br&gt;bör tas upp i röstlängd på motsvarande sätt som personer som är&lt;br&gt;folkbokförda i Sverige. Även i ett system där utlandssvenskarna med&lt;br&gt;automatik blir upptagna i röstlängden kommer det dock att krävas en&lt;br&gt;viss aktivitet från dessa väljare. Detta hänger samman med att&lt;br&gt;utlandssvenskarna måste kunna få sina röstkort för att kunna kontrollera&lt;br&gt;röstlängdens innehåll. För att det skall vara möjligt krävs det därför att&lt;br&gt;utlandssvensken anmäler sin adress i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1993 års vallagskommittés förslag skulle en sådan&lt;br&gt;adressändring kunna ske formlöst när som helst under året. Den som&lt;br&gt;vill vara säker på att ett röstkort skall sändas till honom eller henne&lt;br&gt;skall naturligtvis anmäla sin adress vid utflyttningen men också anmäla&lt;br&gt;ändrad adress under utlandsvistelsen. Den som inte anmält adress kan&lt;br&gt;inte få något röstkort men står ändå upptagen i röstlängden. Några&lt;br&gt;remissinstanser inom skatteförvaltningen har menat att det borde ställas&lt;br&gt;krav på utlandssvensken att vid en sådan adressändring uttryckligen&lt;br&gt;ange att saken gäller ändring i röstlängd. Vissa skattemyndigheter har&lt;br&gt;nämligen ett stort antal uppgifter från utlandssvenskar att hantera. Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning är det, när ett nytt röstlängdssystem införs, av&lt;br&gt;central vikt att detta görs så enkelt och begripligt som möjligt för&lt;br&gt;samtliga väljare. Förslaget att ta bort det nuvarande systemet med en&lt;br&gt;särskild röstlängd är ett stort steg i riktning mot en ökad jämlikhet vid&lt;br&gt;röstningsförfarandet mellan svenskar boende utom och inom landet. I&lt;br&gt;detta sammanhang är det självklart angeläget att det nya systemet blir så&lt;br&gt;lätt som möjligt att använda sig av för väljarna. Skulle det sättas upp ett&lt;br&gt;krav på att en adressändring uttryckligen måste anges vara kopplad till&lt;br&gt;röstlängden, finns det en uppenbar risk att flera utlandssvenskar skulle&lt;br&gt;gå miste om ett röstkort som de annars skulle vara berättigade till. En&lt;br&gt;sådan situation vill regeringen söka hindra att uppstå. Starka skäl talar&lt;br&gt;således för att låta en adressändring som görs hos skattemyndigheten&lt;br&gt;också komma utlandssvensken till godo i röstlängdssammanhang.&lt;br&gt;Regeringen anser alltså att en anmälan om ändrad adress skall anses&lt;br&gt;även som en anmälan att tas upp i röstlängd. Det bör dock krävas att&lt;br&gt;anmälan är skriftlig och ges in till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är hur uppgifterna i röstlängden skall kunna hållas&lt;br&gt;aktuella så att inte den som avlidit eller den som förlorat sitt svenska&lt;br&gt;medborgarskap står kvar i längden under lång tid. Enligt 1993 års&lt;br&gt;vallagskommittés uppfattning är rapporteringen av dödsfall utomlands&lt;br&gt;god men ett automatiskt system för röstlängd skulle ändå innebära att ett&lt;br&gt;visst antal avlidna personer kommer att stå kvar i röstlängden en tid.&lt;br&gt;Det finns risk för att andra personer försöker rösta i den avlidnes ställe.&lt;br&gt;Antalet torde inte bli särskilt omfattande, enligt kommitténs uppfattning.&lt;br&gt;Regeringen delar den uppfattningen. Ett annat problem med att hålla &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifterna i röstlängden så aktuella som möjligt är att personer kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlora sitt svenska medborgarskap. Frågan om förlust av svenskt Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;medborgarskap kommer upp om en utlandssvensk söker nytt pass vid en&lt;br&gt;svensk ambassad eller ett svenskt konsulat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka nu nämnda problem föreslog 1993 års&lt;br&gt;vallagskommitté att väljaren skall gallras ut ur röstlängden efter tio år.&lt;br&gt;Genom kravet på att väljaren skall legitimera sig eller ha två vittnen&lt;br&gt;som intygar vem väljaren är motverkas också risken för att röstning&lt;br&gt;sker i den avlidnes ställe. Visserligen kommer det med det nya systemet&lt;br&gt;förekomma ett visst antal felaktigheter främst beroende på att rapporter&lt;br&gt;om dödsfall inte kommer svenska myndigheter tillhanda, men&lt;br&gt;regeringens uppfattning är att dessa fel i sammanhanget får en&lt;br&gt;underordnad betydelse sett i förhållande till de fördelar som görs i fråga&lt;br&gt;om förbättrade möjligheter för utlandssvenskarna att utnyttja sin rösträtt&lt;br&gt;i Sverige. Denna uppfattning delas också av flertalet remissinstanser&lt;br&gt;som uttalat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således att utlandssvenskar skall tas upp i&lt;br&gt;röstlängd automatiskt mot bakgrund av de uppgifter som finns i&lt;br&gt;folkbokföringssystemet. Vad som nu sagts skall gälla i tio år efter&lt;br&gt;utflyttningen. För den som under denna period på nytt anmäler att de&lt;br&gt;vill finnas i röstlängden skall en ny tioårsperiod börja löpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu ett helt nytt röstlängdssystem infors vid nästa ordinarie val&lt;br&gt;kommer självklart behovet av information att vara synnerligen påtagligt.&lt;br&gt;Som framgår under avsnitt 4.4 fäster regeringen också stor vikt vid att&lt;br&gt;en omfettande och väl förberedd informationsinsats sker inför valen år&lt;br&gt;1998. Det säger sig emellertid självt att oavsett dessa insatser kommer&lt;br&gt;ett antal väljare inte kunna nås av denna information. Eftersom det nya&lt;br&gt;systemet främst syftar till att så många utlandssvenskar som möjligt&lt;br&gt;skall kunna rösta är det angeläget att reglerna utformas på ett sådant sätt&lt;br&gt;att ränteförluster för denna grupp av väljare undviks. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att det tillskapas regler med syfte att fånga upp så många&lt;br&gt;som möjligt av dessa väljare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När röstlängderna nu skall framställas för första gången finns det&lt;br&gt;emellertid en risk för att dessa blir ohanterliga och alltför omfettande&lt;br&gt;om samtliga som någon gång varit folkbokförda i landet under den&lt;br&gt;senaste tioårsperioden skall noteras med automatik. I likhet med 1993&lt;br&gt;års vallagskommitté finner regeringen att en tidsgräns bör sättas upp.&lt;br&gt;Tidsgränsen skall vara avgörande för vilka utlandssvenskar som skall&lt;br&gt;tas upp i den automatiska röstlängden när den framställs för att tas i&lt;br&gt;bruk under de inledande valen efter lagens ikraftträdande. Regeringen&lt;br&gt;menar att denna gräns bör bestämmas till den tidpunkt då det nya&lt;br&gt;folkbokföringssystemet togs i bruk, dvs. den 1 juli 1991. Om denna&lt;br&gt;fråga se vidare under författningskommentaren till övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu gällande särskilda röstlängden kan det finnas ett antal&lt;br&gt;svenskar som inte varit folkbokförda i landet efter den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Dessa har genom att ansöka om att bli upptagna i särskild röstlängd,&lt;br&gt;deklarerat sitt intresse att delta i val i Sverige. Det vore olyckligt om&lt;br&gt;dessa vid en övergång till ett nytt system, riskerade att inte få rösta. För &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att säkerställa denna grupps möjlighet att rösta i kommande val föreslår&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen att uppgifter om namn och adress över dessa väljare skall få Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;föras över till de lokala folkbokföringsregistren. Av öveigångs-&lt;br&gt;bestämmelsema och författningskommentaren till dessa framgår närmare&lt;br&gt;hur detta är avsett att fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i sin rapport Nytt system för framställning av&lt;br&gt;röstlängder och röstkort pekat på att det bland dem som utvandrat före&lt;br&gt;1991 finns personer som inte ansökt om att tas upp i röstlängd men som&lt;br&gt;röstat i samtliga val under hela sin utlandsvistelse och trott att de&lt;br&gt;avlämnat giltiga röster. Det skulle inte heller med de föreslagna&lt;br&gt;reglerna vara tillräckligt att rösta vid valen för att behålla sin rösträtt.&lt;br&gt;Riksskatteverket föreslår att en avgiven röst skulle jämställas med en&lt;br&gt;anmälan om adress. Härigenom skulle en sådan person vid kommande&lt;br&gt;val finnas i röstlängden. 1993 års vallagskommitté ansåg för sin del inte&lt;br&gt;att en sådan vidsträckt möjlighet borde införas men anförde att det torde&lt;br&gt;finnas anledning i vart fall under de första kommande valen, att betrakta&lt;br&gt;en avgiven röst, liksom en anmälan om adress, som en begäran om&lt;br&gt;rättelse av röstlängden om denna begäran kommer in senast sista dagen&lt;br&gt;för rättelse, dvs. måndagen före valdagen. Något författningsförslag i&lt;br&gt;frågan lämnades dock inte av kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör som nyss nämnts, reglerna vara&lt;br&gt;utformade så att - så långt det är rimligt - så många utlandssvenskar&lt;br&gt;som möjligt kan utöva sin rösträtt. Ett ytterligare sätt att tillmötesgå&lt;br&gt;detta önskemål är att föreskriva att den som avger en röst utan att vara&lt;br&gt;upptagen i röstlängden får anses ha gjort en anmälan om att finnas i&lt;br&gt;röstlängden. Sker detta senare än trettio dagar före valdagen, dvs. efter&lt;br&gt;kvalifikationsdagen, är personen i fråga visserligen inte berättigad att&lt;br&gt;rösta i det stundande valet men den avgivna rösten innebär att väljaren&lt;br&gt;för de tio kommande åren kommer att tas upp i röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot anser regeringen inte att 1993 års vallagskommittés idé om&lt;br&gt;att en sent avgiven röst skulle betraktas som en begäran om rättelse av&lt;br&gt;röstlängden bör leda till lagstiftning. Skälen för detta är dels att&lt;br&gt;förfarandet strider mot den grundläggade regeln om att förhållanden&lt;br&gt;som inträffat efter kvalifikationsdagen inte får läggas till grund för&lt;br&gt;rättelse, dels skulle en sådan regel ställa helt andra krav på&lt;br&gt;utlandsmyndigheternas redovisning av röster till Riksskatteverket.&lt;br&gt;Utlandsmyndigheterna skulle vara tvungna att skicka utlandsröstema till&lt;br&gt;Riksskatteverket i ett tidigare skede än for närvarande. Det är inte&lt;br&gt;ovanligt att utlandsröstema kommer till verket först under lördagen före&lt;br&gt;valdagen. En annan ordning skulle förutsätta att röstningen vid&lt;br&gt;utlandsmyndigheterna avslutades tidigare än i dag. Det är enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte eftersträvansvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Registerlagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En särskild registerlag föreslås för&lt;br&gt;röstlängds- och röstkortsframställningen. I lagen ges regler till&lt;br&gt;skydd för den personliga integriteten i datalagens (1973:289)&lt;br&gt;mening. Uppgift om att en svensk medborgare som är bosatt&lt;br&gt;utomlands anmält att han eller hon vill finnas med i röstlängden&lt;br&gt;skall få registreras i de lokala folkbokföringsregistren samt i&lt;br&gt;aviseringsregistret. Vidare skall uppgift om orsak till&lt;br&gt;avregistrering från folkbokföringen samt uppgift om icke-&lt;br&gt;territoriell församling få användas som sökbegrepp i&lt;br&gt;aviseringsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstlängdsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års vallagskommittés förslag stämmer överens med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslaget.&lt;br&gt;Datainspektionen har dock ifrågasatt behovet av att dels ha ett centralt&lt;br&gt;aviseringsregister, dels ett röstlängdsregister. Datainspektionen har&lt;br&gt;vidare anfört att de uppgifter som behövs i det register som skall ligga&lt;br&gt;till grund för framställningen av röstlängder och röstkort typiskt sett&lt;br&gt;inte är av särskilt integritetskänslig karaktär. Statistiska centralbyrån har&lt;br&gt;framhållit vikten av att röstlängdsregistret ges en sådan utformning att&lt;br&gt;uppgiftslämnandet till den officiella valstatistiken sker på ett sådant sätt&lt;br&gt;att Statistiska centralbyrån automatiskt och omedelbart får tillgång till&lt;br&gt;material som behövs för statistikproduktionen före och efter valen.&lt;br&gt;Riksskatteverket har ifrågasatt om verket skall anses vara&lt;br&gt;registeransvarigt för samtliga röstlängdsregister. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västmanlands län menar att registeransvaret för röstlängdsregistret bör&lt;br&gt;läggas på länsstyrelserna. Riksarkivet har tillstyrkt regeln om att&lt;br&gt;gallring av personuppgifter i röstlängdsregister skall ske en månad efter&lt;br&gt;det att val eller omröstning vunnit laga kraft. Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse har angett att för att fastställa vem som har rösträtt i en&lt;br&gt;icke-territoriell församling behöver det finnas uppgift om såväl&lt;br&gt;tillhörigheten till Svenska kyrkan som om medlemskapet i den icke-&lt;br&gt;territoriella församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En förutsättning för att det skall vara&lt;br&gt;möjligt att korta tiden mellan kvalifikationsdagen och valdagen är att så&lt;br&gt;många relevanta uppgifter som möjligt finns samlade i ett register.&lt;br&gt;Registret måste föras med stöd av ADB och kommer att utgöra ett&lt;br&gt;personregister i datalagens (1973:289) mening. Genom att huvuddragen&lt;br&gt;för registreringen läggs fest i en särskild registerlag tillgodoses väl&lt;br&gt;behovet av skydd för den enskildes personliga integritet. I registerlagen&lt;br&gt;ges bestämmelser om registerändamål, registerinnehåll, direktåtkomst,&lt;br&gt;uppgiftslämnande, sökmöjligheter och gallringsregler. Uppgifterna till&lt;br&gt;röstlängdsregistret kommer i allt väsentligt att inhämtas från&lt;br&gt;aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den ändring av vallagen som trädde i kraft den 1 januari 1994 Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;sker rättelse av den allmänna röstlängden genom att väljaren&lt;br&gt;kontrollerar uppgifterna i den allmänna röstlängden på så sätt att han&lt;br&gt;eller hon tar del av uppgifterna på röstkortet och att rättelser förs in i&lt;br&gt;röstlängden efter hand. I frågan om vilken myndighet som skulle&lt;br&gt;handlägga rättelser beslöts att ansvaret för rättelser borde ligga hos&lt;br&gt;skattemyndigheten. I propositionen (prop. 1993/94:21) anförde&lt;br&gt;regeringen emellertid att den nya ordningen inte på något sätt innebar&lt;br&gt;ett slutligt ställningstagande vare sig i fråga om ansvaret för&lt;br&gt;röstlängdsframställningen eller ansvaret för de regionala uppgifterna i&lt;br&gt;valoiganisationen i övrigt. Enligt regeringen kunde ett sådant&lt;br&gt;ställningstagande inte tas förrän Vallagsutredningen lämnat sitt&lt;br&gt;slutbetänkande och det blivit klart hur den framtida regionala&lt;br&gt;förvaltningen och förvaltningsmyndigheternas ledningsformer kommer&lt;br&gt;att se ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års vallagskommitté har föreslagit att skattemyndigheten ges&lt;br&gt;ansvaret för rättelser av röstlängden och också att denna myndighet får&lt;br&gt;ett registeransvar för röstlängdsregistret. Endast ett fåtal remissinstanser&lt;br&gt;har motsatt sig denna lösning. Regeringen för sin del finner inte någon&lt;br&gt;anledning att i detta skede, också mot bakgrund av den kritik&lt;br&gt;Vallagsutredningens förslag rörande den regionala valadministrationen&lt;br&gt;fått, avvika från den nu gällande ordningen med skattemyndigheten som&lt;br&gt;ansvarig för rättelse av röstlängden. Under dessa förhållanden är det&lt;br&gt;också naturligt att skattemyndigheten ges ett registeransvar för&lt;br&gt;röstlängdsregistret i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av uppgifter om tillhörighet i Svenska kyrkan kommer&lt;br&gt;röstlängdsregistret inte att innehålla känsliga uppgifter i datalagens&lt;br&gt;mening. Däremot kommer vissa uppgifter i röstlängdsregistret att vara&lt;br&gt;sådana som i folkbokföringen omfettas av sekretess. Vad som här avses&lt;br&gt;är personuppgifter om sådana personer som har skyddade&lt;br&gt;personuppgifter och som omfettas av sekretess enligt 7 kap. 15 § första&lt;br&gt;stycket 1 sekretesslagen (1980:100). Enligt kommitténs uppfattning&lt;br&gt;kommer det sekretesskydd som finns inom folkbokföringen att gälla&lt;br&gt;även för uppgifterna i röstlängdsregistret. Däremot påtalade kommittén&lt;br&gt;att när röstlängderna skrivits ut och sänts till valnämnderna i&lt;br&gt;kommunerna, fenns inte längre någon sekretessgrund. Följden skulle&lt;br&gt;således kunna bli att skyddsvärda uppgifter gjordes offentliga när de&lt;br&gt;kommit in till valnämnderna. Kommittén föreslog dock inte någon&lt;br&gt;särreglering med anledning av denna fråga, och hänvisade till dels&lt;br&gt;praktiska skäl mot en sådan särlösning, dels till det förhållandet att det&lt;br&gt;endast blir under en kort tid som röstlängderna finns allmänt&lt;br&gt;tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har ifrågasatt kommitténs tolkning av gällande rätt&lt;br&gt;såvitt avser påståendet att folkbokföringssekretessen enligt 7 kap. 15 §&lt;br&gt;sekretesslagen också kommer att gälla för röstlängdsregistret hos&lt;br&gt;skattemyndigheten utan ett särskilt förordnande från regeringen.&lt;br&gt;Datainspektionen har anfört att den anser att uppgifter om skyddad&lt;br&gt;adress inte alls bör förekomma i röstlängderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 15 § 1 sekretesslagen följer att om det av särskild&lt;br&gt;anledning kan antas att en person eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men om uppgift om t.ex. en hemadress röjs, får uppgiften inte lämnas&lt;br&gt;ut. Om en sådan skyddad adressuppgift inom folkbokföringen lämnas&lt;br&gt;över till en kommun på grund av en i författning reglerad förpliktelse, i&lt;br&gt;form av en röstlängd, saknas sekretesskydd hos kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Riksskatteverkets uppfattning att det är tveksamt om&lt;br&gt;röstlängdsregistren kan anses utgöra befolkningsregister såsom det har&lt;br&gt;avsetts i 7 kap. 15 § sekretesslagen. Tillämpningen av bestämmelsen&lt;br&gt;talar för att med befolkningsregister avses i första hand register över&lt;br&gt;totalbefolkningen. Däremot är det uppenbart att röstlängdsregistren&lt;br&gt;innefattar en betydande del av befolkningen. Regeringen avser därför att&lt;br&gt;i förordning föreskriva om sekretess för röstlängdsregistren. Härigenom&lt;br&gt;kommer folkbokföringssekretessen att gälla för uppgifterna i&lt;br&gt;röstlängderna även vid skattemyndigheten. När längderna överlämnas&lt;br&gt;till valnämnden finns ej motsvarande skydd. Som 1993 års&lt;br&gt;vallagskommitté funnit talar dock övervägande skäl mot att införa&lt;br&gt;särskilda regler med anledning av detta. Det kan i sammanhanget&lt;br&gt;noteras att röstlängden hos valnämnden saknar adressuppgift och endast&lt;br&gt;är tillgänglig där under kort tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aviseringsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års vallagskommitté hade inget förslag i denna del eftersom&lt;br&gt;aviseringsregister inte fanns när kommittén lade fram sitt betänkande&lt;br&gt;(SOU 1994:30). Kommittén utgick dock från att ett sådant register&lt;br&gt;skulle införas. Riksskatteverkets rapport Nyff system för framställning av&lt;br&gt;röstlängder och röstkort överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot de&lt;br&gt;resonemang som 1993 års vallagskommitté förde utöver vad som&lt;br&gt;framgår ovan under underavsnittet röstlängdsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 8.2 föreslås att svenska&lt;br&gt;medboigare som är bosatta utomlands automatiskt skall tas med i&lt;br&gt;röstlängden om de utvandrat under de senaste tio åren före valdagen.&lt;br&gt;Även de som inte varit folkbokförda i landet någon gång under de&lt;br&gt;senaste tio åren skall tas upp i röstlängden om de anmält att de vill&lt;br&gt;finnas i röstlängden. En anmälan om ändrad adress skall också ses som&lt;br&gt;en anmälan om att finnas i röstlängden. Administrationen av&lt;br&gt;anmälningarna kommer att handhas av skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid framställningen av röstlängderna skall uppgifterna i&lt;br&gt;aviseringsregistret på kvalifikationsdagen ligga till grund för uppgifterna&lt;br&gt;i röstlängderna. De uppgifter som tas in i aviseringsregistret hämtas&lt;br&gt;från de lokala folkbokföringsregistren. För att det föreslagna systemet&lt;br&gt;med röstlängdsregister skall fungera måste därför en anmälan från&lt;br&gt;utlandssvenskar om att de vill finnas i röstlängden registreras såväl i de&lt;br&gt;lokala folkbokföringsregistren som i aviseringsregistret. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att uppgift om att en sådan anmälan gjorts får tas in i de&lt;br&gt;lokala folkbokföringsregistren och i aviseringsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aviseringsregistret får enligt nuvarande regler uppgift om Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;avregistrering från folkbokföringen inte användas som sökbegrepp. För&lt;br&gt;att aviseringsregistret skall kunna användas vid framställning av&lt;br&gt;röstlängdsregistret måste det vara möjligt att söka fram de svenska&lt;br&gt;medborgare som är bosatta utomlands och således avregistrerats från&lt;br&gt;folkbokföringen som utvandrade. Regeringen föreslår därför att uppgift&lt;br&gt;om avregistrering från folkbokföringen skall få användas som&lt;br&gt;sökbegrepp i aviseringsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstlängder kommer att framställas även för de kyrkliga valen.&lt;br&gt;Personer som är medlemmar i en icke-territoriell församling har rätt att&lt;br&gt;rösta i en sådan församling. För att kunna framställa röstlängder även&lt;br&gt;för de icke-territoriella församlingarna måste uppgift om medlemskap i&lt;br&gt;en sådan församling kunna sökas fram. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;även uppgift om icke-territoriell församling skall få användas som&lt;br&gt;sökbegrepp i aviseringsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa frågor om röstning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt röstmottagningsställe&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksskatteverket får bestämma att den&lt;br&gt;röstmottagning som sker på vårdinrättningar eller andra in-&lt;br&gt;stitutioner före valdagen skall kunna anordnas inte bara av Posten&lt;br&gt;Aktiebolag utan också av annan, t.ex. kommunens valnämnd.&lt;br&gt;Detta skall gälla även för den röstmottagning som kan anordnas&lt;br&gt;på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års vallagskommittés förslag stämmer överens med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Första gången poströstning ägde rum var vid 1942 års&lt;br&gt;kommunalval. Till en böljan fick endast den som av särskilda skäl var&lt;br&gt;förhindrad att rösta i vallokalen rösta på posten. Möjligheterna att&lt;br&gt;poströsta vidgades inför 1970 års val. Formellt förutsätts i lagen att&lt;br&gt;väljare skall rösta på valdagen i den vallokal där väljaren är upptagen i&lt;br&gt;röstlängd. Om väljaren finner sig vara förhindrad att rösta på valdagen&lt;br&gt;i sin vallokal får han rösta på postkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionsröstningen genomförs av tradition under söndagen före&lt;br&gt;valdagen på tillfälliga postkontor som inrättats vid olika typer av&lt;br&gt;institutioner. Röstmottagning anordnades vid de tre senaste valen vid&lt;br&gt;sjukvårdsinrättningar, ålderdomshem, servicehus, kriminalvård s-&lt;br&gt;anstalter, häkten, hem för vård eller boende samt andra vård-&lt;br&gt;inrättningar. Totala antalet röstande vid dess inrättningar har uppgått till&lt;br&gt;kring 40 000 eller knappt en procent av samtliga röster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Postverket ombildats till Posten Aktiebolag är det Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;Riksskatteverket som bestämmer vid vilka postkontor som röstning skall&lt;br&gt;genomföras. Vid val till riksdagen och vid ordinarie val till landstings-&lt;br&gt;och kommunfullmäktige måste finnas minst ett postkontor för röstning i&lt;br&gt;vaije kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfälliga postkontor för röstmottagning kan inrättas både när det&lt;br&gt;gäller institutionsröstningen och tillfälligt postkontor som inrättas under&lt;br&gt;valdagen. Beslut om detta fattas av Riksskatteverket efter samråd med&lt;br&gt;Posten Aktiebolag. När det gäller tidpunkten för röstningen vid denna&lt;br&gt;typ av postkontor så skall Posten Aktiebolag bestämma detta efter&lt;br&gt;samråd med valnämnden och när det gäller institutionsröstningen, med&lt;br&gt;vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning. Motsvarande samråd&lt;br&gt;skall ske när det gäller röstningens genomförande på en institution.&lt;br&gt;Institutionsröstningen får inte genomföras tidigare än sju dagar före&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom den ändring av vallagen som&lt;br&gt;beslutats på grund av Postens bolagisering har Riksskatteverket blivit&lt;br&gt;central valmyndighet också för förtidsröstningen inom landet. Detta&lt;br&gt;ansvar låg tidigare helt hos Posten. Med Riksskatteverket som centralt&lt;br&gt;ansvarig för institutionsröstningen framstår det inte som naturligt att&lt;br&gt;myndigheten skall vara hänvisad till att enbart använda sig av Posten&lt;br&gt;Aktiebolag när det gäller annan röstmottagning än den som sker i&lt;br&gt;Posten Aktiebolags ordinarie lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valen år 1994 genomfördes försök där vissa kommuner ansvarade&lt;br&gt;för institutionsröstningen. Försöksverksamhet tillkom efter förslag av&lt;br&gt;Vallagsutredningen, som ansåg att det fanns anledning att ifrågasätta om&lt;br&gt;inte institutionsröstningen borde överföras till kommunerna. Enligt&lt;br&gt;Riksskatteverkets rapport Försöksverksamhet vid de allmänna valen&lt;br&gt;1994 slog försöken väl ut. Den försöksverksamhet med&lt;br&gt;institutionsröstning som förkom år 1994 genomfördes i Borlänge,&lt;br&gt;Enköping, Gävle, Mora och Ljungby. Vid valet år 1995 övertogs&lt;br&gt;institutionsröstningen av valnämnderna i Huddinge, Enköping, Håbo,&lt;br&gt;Borlänge, Gagnef och Mora. Inte från någon valnämnd meddelades&lt;br&gt;några svårigheter. En synpunkt som framförts är att&lt;br&gt;institutionsröstningen borde ske även på valdagen och inte endast som&lt;br&gt;nu söndagen före valdagen. För detta fordras dock inte någon ny&lt;br&gt;författningsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En andra försöksverksamhet vid 1994 års val rörde&lt;br&gt;röstmottagningsställe på annat ställe än den ordinarie vallokalen, s.k.&lt;br&gt;ambulerande röstmottagningsställe. Försöksverksamheten kom att ske i&lt;br&gt;Piteå, Skellefteå och Valdemarsviks kommuner. I dessa kommuner&lt;br&gt;genomfördes särskilda röstmottagningsställen i stora valdistrikt på så&lt;br&gt;sätt att de under dagen förflyttade sig mellan olika delar av distriktet.&lt;br&gt;Vid 1995 års val till Europaparlamentet har ytterligare kommuner&lt;br&gt;använt sig av den möjligheten. Det är enligt rapporten från&lt;br&gt;Riksskatteverket möjligt att göra vissa besparingar utan att väsentligen&lt;br&gt;försämra servicen för glesbygdsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att den ordning som hittills &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpats i form av försöksverksamhet skall införas. Detta bör ske så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det i den nya lagen införs ett särskilt kapitel om inrättande av Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;särskilda röstmottagningsställen för vilka den centrala valmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att ansvaret för den särskilda röstmottagningen övertagits av&lt;br&gt;Riksskatteverket får verket möjlighet att bestämma vem som skall utföra&lt;br&gt;röstmottagningen på en viss institution. Inledningsvis kan det framstå&lt;br&gt;som naturligt att denna uppgift lämnas till Posten Aktiebolag; företaget&lt;br&gt;har under lång tid utan anmärkning skött denna uppgift. Men det kan i&lt;br&gt;vissa fall framstå som ändamålsenligt att kommunen tar detta ansvar.&lt;br&gt;Kommunen skulle t.ex. kunna samordna denna röstning med röstningen&lt;br&gt;på valdagen. Motsvarande resonemang kan föras när det gäller&lt;br&gt;röstmottagningsställen på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid vilka vårdinrättningar som röstning skall genomföras bör&lt;br&gt;bestämmas av Riksskatteverket efter samråd med valnämnden och&lt;br&gt;vårdinrättningen och den centrala förvaltning under vilken den sorterar.&lt;br&gt;Valnämnden bör i sin tur samråda med socialförvaltningen i kommunen.&lt;br&gt;I fråga om tidpunkten för röstmottagningen bör samråd ske med&lt;br&gt;vårdinrättningen. Såväl valnämnderna som länsstyrelserna bör höras i&lt;br&gt;frågan om var det skall inrättas ett särskilt röstmottagningsställe på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Själva röstmottagningen bör genomföras på sätt som skedde vid&lt;br&gt;försöksverksamheten. I stort skall det svara mot vad som gäller vid&lt;br&gt;poströstning. Detta innebär att antalet röstmottagare kan bestämmas av&lt;br&gt;Riksskatteverket eller den myndighet som Riksskatteverket bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Utlandsröstning, brevröstning och fartygsröstning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utlandsröstning skall enligt den nya&lt;br&gt;vallagen ske på samma sätt som i dag från utlandsmyndigheterna.&lt;br&gt;Brevröstning skall kunna ske förutom från Tyskland och Schweiz,&lt;br&gt;också från fartyg i utrikes fart. De särskilda bestämmelserna om&lt;br&gt;fartygsröstning skall upphöra. Brevröstningen förenklas i vissa&lt;br&gt;avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års vallagskommitté föreslog att brevröstning från Tyskland&lt;br&gt;endast skulle förekomma vid extra val till riksdagen och&lt;br&gt;folkomröstning. I övrigt stämmer kommitténs förslag överens med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslaget att&lt;br&gt;inte utvidga brevröstningen till att bli generell för utlandsröstning.&lt;br&gt;Samma inställning har remissinstanserna till att brevröstning skall kunna&lt;br&gt;ske från fartyg i utrikes fart. Föreningen Svenskar i Världen förordar&lt;br&gt;dock att brevröstningen görs generell eftersom det är besvärligt,&lt;br&gt;tidsödande och dyrbart för många att ta sig till en röstningslokal.&lt;br&gt;Utrikesdepartementet anser att brevröstning även i fortsättningen skall&lt;br&gt;vara möjlig från Tyskland eftersom röstmottagning är tillåten endast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från utlandsmyndigheter med utsänd personal, dvs. endast från Bonn, Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;Berlin och Hamburg. En del remissinstanser däribland Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Norrbottens län, Solna kommun samt Svenska kommunförbundet, är&lt;br&gt;tveksamma till att slopa kravet på att röstkortet skall bifogas&lt;br&gt;försändelsen vid brevröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Det vanligaste sättet att ordna möjlighet att rösta för&lt;br&gt;väljare som vistas utomlands är att anordna röstmottagning på svenska&lt;br&gt;beskickningar och konsulat. Regler om sådan röstmottagning finns i 10&lt;br&gt;kap. 7-11 §§ den nuvarande vallagen. Röstning sker hos de svenska&lt;br&gt;utlandsmyndigheter som Riksskatteverket bestämmer efter samråd med&lt;br&gt;Utrikesdepartementet. Röstmottagare är chefen för utlandsmyndigheten&lt;br&gt;eller den som han bestämmer. Särskild röstmottagning kan således&lt;br&gt;komma ifråga på svenska byggarbetsplatser, på avlägsna eller isolerade&lt;br&gt;orter, orter med större turistkoncentration, kurorter, orter där svenska&lt;br&gt;FN-bataljoner är stationerade etc. Förfarandet vid röstning vid svenska&lt;br&gt;utlandsmyndigheter är i huvudsak detsamma som vid poströstning. Det&lt;br&gt;krävs emellertid inte att väljaren har något röstkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 kap. 12-16 §§ i den nuvarande vallagen finns bestämmelser om&lt;br&gt;röstning på fartyg. Där föreskrivs bl.a. att röstning kan anordnas på&lt;br&gt;svenska fartyg i utrikes fart. Riksskatteverket bestämmer inför vaije val&lt;br&gt;på vilka fartyg röstning skall äga rum. Rätt att rösta ombord har den&lt;br&gt;som tillhör besättningen eller annan personal på fartyget eller är&lt;br&gt;passagerare. Förfarandet vid röstning på fartyg är i huvudsak detsamma&lt;br&gt;som vid poströstning och röstning vid svenska utlandsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tredje sätt att rösta utomlands är att brevrösta. Sedan 1956 års val&lt;br&gt;har någon röstmottagning inte kunnat genomföras hos de svenska&lt;br&gt;utlandsmyndigheterna i Schweiz och sedan 1979 års val inte heller i&lt;br&gt;Tyskland. Sedan Tyskland accepterat att utländska medborgare deltar i&lt;br&gt;val i sina hemländer genom att sända sina valsedlar till hemlandet med&lt;br&gt;posten, s.k. brevröstning, beslöt riksdagen inför 1982 års val att som en&lt;br&gt;försöksverksamhet införa brevröstning för de väljare som vistades i&lt;br&gt;Tyskland. Sedan Schweiz accepterat brevröstning beslöt riksdagen inför&lt;br&gt;1991 års ordinarie val brevröstning skulle vara möjlig inte bara från&lt;br&gt;Tyskland utan också från Schweiz. Röstning vid svenska&lt;br&gt;utlandsmyndigheter i Schweiz tillåts fortfarande inte. Tyskland har&lt;br&gt;numera förklarat sig kunna tillåta röstmottagning vid svenska&lt;br&gt;utlandsmyndigheter. En förutsättning för ett sådant tillstånd är att man&lt;br&gt;från svensk sida ansöker om detta minst sex månader före valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En utgångspunkt för&lt;br&gt;Vallagsutredningen och senare också 1993 års vallagskommitté var att&lt;br&gt;underlätta för utlandssvenskarna att använda sig av den rösträtt som de&lt;br&gt;är tillerkända om de någon gång varit bosatta här i landet. Som framgår&lt;br&gt;av skälen för regeringens förslag till det nya förenklade&lt;br&gt;röstlängdsförfarandet bör utlandsröstningen genom utlands-&lt;br&gt;myndigheterna finnas kvar i sin nuvarande utformning. Här skall vissa&lt;br&gt;ytterligare frågor om förenkling av utlandsröstning beröras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brevröstningens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga är om utland sröstningen bör underlättas genom att&lt;br&gt;brevröstningen utvidgas till att omfetta all utlandsröstning. Mot en&lt;br&gt;sådan utvidgning talar det fektum att brevröstning strider mot vårt&lt;br&gt;valförfarandes grundläggande principer när det gäller möjligheten att&lt;br&gt;garantera väljarens valhemlighet men också när det gäller valförferan-&lt;br&gt;dets tillförlitlighet och säkerhet. När det gäller tillförlitligheten kan&lt;br&gt;brevröstningen ifrågasättas framför allt på grund av att en hög andel&lt;br&gt;brevröster underkänns, och när det gäller säkerheten så måste man&lt;br&gt;räkna med att en generell möjlighet att brevrösta skulle innebära en&lt;br&gt;ökad risk för att röster försvinner i postgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör man inte göra något avsteg från det&lt;br&gt;normala röstningsförferandet för att kunna tillgodose ett relativt litet&lt;br&gt;antal röstande utan att mycket starka skäl talar för det. Sådana skäl kan&lt;br&gt;t.ex. vara att väljaren inte annars kan rösta eller att det medför mycket&lt;br&gt;stora praktiska, ekonomiska eller administrativa resurser. Regeringen&lt;br&gt;vill därför i princip inte ställa sig bakom en utvidgning av möjligheterna&lt;br&gt;att brevrösta till länder där ordinär röstning är möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana praktiska och administrativa skäl som nämnts finns, enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning, när det gäller fertygsröstningen. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att fertygsröstningen ersätts med en möjlighet att&lt;br&gt;brevrösta. De personer som får rösta på detta sätt är de ombordanställda&lt;br&gt;eller andra personer som befinner sig på fertyg i ljärrfert utanför&lt;br&gt;Östersjön eller Nordsjön och som inte kan rösta på posten i Sverige&lt;br&gt;eller vid röstmottagning som anordnas av svensk utlandsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brevröstning tilläts jämte röstning vid utlandsmyndigheterna i&lt;br&gt;Tyskland under de allmänna nationella valen år 1994 och valet till&lt;br&gt;Europaparlamentet år 1995. Det har inte framkommit att det uppstod&lt;br&gt;några praktiska problem vid dessa val. Eftersom det finns många&lt;br&gt;svenskar i Tyskland som skulle kunna få det svårt att ta sig till en&lt;br&gt;utlandsmyndighet anser regeringen att brevröstning i Tyskland skall&lt;br&gt;tillåtas också infor nästa mandatperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom röstmottagning alltjämt inte tillåts på schweiziskt territorium&lt;br&gt;bör brevröstning också kunna ske från Schweiz i kommande val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstkort behövs inte vid brevröstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det skall vara möjligt för alla dem som befinner sig på fertyg&lt;br&gt;i ljärrfert att brevrösta kan man inte upprätthålla kravet på att väljaren&lt;br&gt;skall bifoga sitt röstkort vid brevröstningen. Lika med kommittén anser&lt;br&gt;regeringen att kravet på att två vittnen intygar att väljaren själv skrivit&lt;br&gt;på försändelsen och att han eller hon gjort det av fri vilja med&lt;br&gt;tillräcklig grad av säkerhet kan anses säkerställa väljarens identitet.&lt;br&gt;Kravet på att röstkortet skall bifogas brevrösten kan därför avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poststämpeln skall alltjämt vara utgångspunkten för bedömningen av Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;huruvida någon får brevrösta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom brevröstning är ett sätt att rösta som innebär ett undantag från&lt;br&gt;det normala sättet att rösta måste valmyndigheterna kunna kontrollera&lt;br&gt;att villkoren for detta undantag är uppfyllt. En enkel kontroll kan ske&lt;br&gt;genom datumet på poststämpeln. Kravet på poststämpel bör således&lt;br&gt;gälla för brevröstning från Tyskland och Schweiz. I fall där&lt;br&gt;brevröstning sker på fertyg bör det krävas att brevrösten bekräftas av&lt;br&gt;fartygets befälhavare genom att fertygets namn sätts ut på omslaget.&lt;br&gt;Detta kan ske med fertygets stämpel. På så sätt blir det enkelt att&lt;br&gt;kontrollera att rösten ställts i ordning på ett fertyg. Kommittén har&lt;br&gt;framfört att det torde bli svårt att kontrollera om rösten ställts i ordning&lt;br&gt;på ett fertyg som går i Nordsjön eller Östersjön. Risken att sådan&lt;br&gt;röstning sker får minimeras genom informationsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden har i ett par avgöranden (se t.ex. VPN&lt;br&gt;1991:14) underkänt valsedelsförsändelser som sänts med kurirpost från&lt;br&gt;Tyskland med hänvisning till att det saknades poststämpel på&lt;br&gt;försändelsen. Vaije kuvert som sänds med kurirbefordran numreras och&lt;br&gt;förtecknas i en kurirförteckning. Denna förteckning sänds i original&lt;br&gt;tillsammans med posten till Utrikesdepartementet. På kuverten finns&lt;br&gt;ingen stämpel eller officiell anteckning som visar att de sänts med&lt;br&gt;kurirpost. Det nummer som kuvertet har skrivs dit för hand. Om en&lt;br&gt;brevröst som sänts på detta sätt kommer till valnämnden för granskning&lt;br&gt;i detta skick kan valnämnden inte säkerställa att väljaren tillhör den&lt;br&gt;kategori som får brevrösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika med kommittén finner regeringen att det inte är rimligt att&lt;br&gt;ålägga valnämnden att särskilt utreda om rösten ställts i ordning i rätt&lt;br&gt;land eller i rätt tid i dessa fell. Regeringen föreslår därför inte någon&lt;br&gt;särskild bestämmelse för dessa fell. Som skedde vid förra valet får&lt;br&gt;problemet i stället lösas genom särskild information till&lt;br&gt;utlandsmyndigheterna om de formella kraven för brevröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brevröstema skall sändas till Riksskatteverket som vidarebefordrar dem&lt;br&gt;till valnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser skall väljaren sända sin brevröst med&lt;br&gt;post direkt till valnämnden i den kommun där han finns upptagen i&lt;br&gt;röstlängden. Om kravet på röstkort tas bort kan inte väljaren säkert se&lt;br&gt;vilket valdistrikt som han tillhör och till vilken kommun rösten skall&lt;br&gt;sändas. Som kommittén har föreslagit bör därför brevröstema, liksom&lt;br&gt;andra utlandsröster, i stället sändas till Riksskatteverket och distribueras&lt;br&gt;därifrån till respektive valnämnd. De farhågor som vissa remissinstanser&lt;br&gt;givit uttryck för att slopandet av röstkortet skulle medföra merarbete för&lt;br&gt;valförrättama torde med detta förslag kunna undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om brevröstning införs i en särskild lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om brevröstning bör såsom nu samlas i en särskild lag. Denna&lt;br&gt;bör vara fristående från vallagen eftersom den även i fortsättningen&lt;br&gt;kommer att vara tidsbegränsad. Uppföljning av frågan om brevröstning&lt;br&gt;bör lämpligen ske efter vaije riksdagsval.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Ångerröstningen begränsas inte&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Möjligheten för väljarna att ångerrösta&lt;br&gt;bör inte inskränkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års vallagskommitté föreslog att ångerröstningen skulle&lt;br&gt;begränsas till kl. 17.00 på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är mycket splittrat, även inom&lt;br&gt;valadministrationen. Många är för en begränsning medan andra anser&lt;br&gt;det tveksamt att begränsa möjligheten att rösta i vallokalen på valdagen.&lt;br&gt;Ett par länsstyrelser ser farhågor för tilltron till systemet om väljare&lt;br&gt;som efter kl. 17 kommer till vallokalen och där finner valförrättare i&lt;br&gt;färd med att stoppa valkuvert i urnorna. Valprövningsnämnden&lt;br&gt;ifrågasätter om fördelarna med att begränsa ångerröstningen uppväger&lt;br&gt;nackdelarna. Nämnden förutsåg också praktiska problem med&lt;br&gt;överklaganden som följd. Riksskatteverket, vars principiella hållning är&lt;br&gt;att ångerröstningen helt skall tas bort, är för den inskränkning som&lt;br&gt;kommittén föreslog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissförfarandet över Nomineringsrätts- och valkretskommitténs&lt;br&gt;andra betänkande (SOU 1996:66) framförde en länsstyrelse att&lt;br&gt;ångerröstningen skulle tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns många olika sätt att&lt;br&gt;förtidsrösta. Man kan t.ex. poströsta, rösta på utlandsmyndighet,&lt;br&gt;institutionsrösta eller brevrösta. Att väljarna förtidsröstat på något av&lt;br&gt;dessa sätt hindrar inte att de röstar i vallokalen på valdagen. I så fall&lt;br&gt;gäller den röst som lämnats i vallokalen. Väljare som förtidsröstat eller&lt;br&gt;som poströstat på valdagen har alltså möjlighet att ändra sitt val genom&lt;br&gt;att rösta även i vallokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att väljarna på detta sätt har möjlighet att ångerrösta får bl.a. den&lt;br&gt;konsekvensen att poströsterna som skickas ut till vallokalerna för&lt;br&gt;preliminär räkning inte kan läggas ner i valurnorna förrän man med&lt;br&gt;säkerhet vet att väljaren inte kommer att rösta i vallokalen, dvs. först&lt;br&gt;när vallokalen stängts för röstning. Under valdagen kan poströsterna&lt;br&gt;förhandsgranskas i vallokalen om det inte stör den pågående röstningen&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att förhandsgranska poströsterna innebär att valförrättar-&lt;br&gt;na, om de hunnit förhandsgranska samtliga poströster, kan lägga ner de&lt;br&gt;preliminärt godkända rösterna i valurnan så snart röstningen avslutats i&lt;br&gt;vallokalen. Har de inte förhandsgranskats under valdagen får denna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskning ske efter det att röstningen avslutats. Först när samtliga Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;röster i valet lagts ner i valurnan får denna öppnas och valkuverten tas&lt;br&gt;ur och den preliminära rösträkningen inledas. Ångerröstningen och den&lt;br&gt;administrativa omgång som den medför kan beräknas försena den&lt;br&gt;preliminära sammanräkningen i vallokalen med mellan 30 och 60&lt;br&gt;minuter. Det kan därför ifrågasättas om inte ångerröstningen bör&lt;br&gt;begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års vallagskommitté stannade för att ångerröstningen skulle&lt;br&gt;begränsas till kl. 17.00 på valdagen. Förtidsröstema kunde efter&lt;br&gt;granskning få läggas i valurnorna for att räkningen av röster skulle&lt;br&gt;vidta omedelbart när vallokalen stängs. Nomineringsrätts- och&lt;br&gt;valkretskommittén lämnade inget eget förslag, men framhöll ändå vikten&lt;br&gt;av att sammanräkningen kunde ske snabbt och påpekade att reglerna&lt;br&gt;med personröstning krävde att sammanräkningen skulle göras så enkel&lt;br&gt;och snabb som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt vid bedömningen av om ångerröstningen skall&lt;br&gt;begränsas är att valförferandet måste göras så enkelt som möjligt.&lt;br&gt;Förtroendet för systemet måste kunna upprätthållas och systemet vara så&lt;br&gt;utformat att risken för överklaganden minimeras. Förslaget att begränsa&lt;br&gt;ångerröstningen medför i och för sig en möjlighet till att förkorta tiden&lt;br&gt;för sammanräkningen. Emellertid är det tveksamt om fördelarna med en&lt;br&gt;begränsning leder till några egentliga tidsvinster. I stället kan en sådan&lt;br&gt;ordning förväntas öka förvirringen kring röstningen och risken för&lt;br&gt;misstag är påtaglig. Behovet av en snabbare sammanräkning är inte av&lt;br&gt;sådan styrka att det uppväger de nackdelar som en begränsning av&lt;br&gt;förtidsröstningen innebär. Det kan av principiella skäl inte heller&lt;br&gt;komma i fråga att slopa möjligheten att rösta på valdagen. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att det i den nya vallagen inte bör införas någon&lt;br&gt;begränsning av rätten att ångerrösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet att påskynda den preliminära sammanräkningen får&lt;br&gt;genomföras på annat sätt. Reglerna om kontroll av förtidsröstema bör&lt;br&gt;kunna utformas så att granskningen skall ske under valdagen. Givetvis&lt;br&gt;måste beaktas att röstningen skall kunna genomföras. Det bör emellertid&lt;br&gt;i de allra flesta fall vara möjligt att ha granskningen färdig då&lt;br&gt;röstningen avslutas. Tidsförlusten motsvarar då den tid det tar att lägga&lt;br&gt;i valkuverten i valurnorna. Förslaget har därför utformats för att&lt;br&gt;understryka vikten av att granskning av förtidsröster sker under&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Namnvalsedlar på posten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förbudet mot namnvalsedlar på posten tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommitténs förslag stämmer överens&lt;br&gt;med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är övervägande positiva till förslaget. Posten Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;Aktiebolag har pekat på risken för att utrymmesbrist kan uppstå på&lt;br&gt;postkontoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som redan framgått är en&lt;br&gt;huvudprincip i det svenska valsystemet att röstning skall äga rum i&lt;br&gt;vallokalen på valdagen. Emellertid har möjligheter öppnats för röstning&lt;br&gt;utanför vallokalen och det vanligaste sättet är poströstning. Röstningen&lt;br&gt;pågår från några veckor före valdagen fram till och med valdagen.&lt;br&gt;Poströstningen sker under de tider som posten är öppen och går i stort&lt;br&gt;till som röstning i vallokal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av röstning på posten har stadigt ökat sedan möjligheten&lt;br&gt;infördes år 1942. De senare åren har dock en stabil tendens kunnat&lt;br&gt;iakttas där andelen poströster de senaste åren för riksdagsvalen uppgått&lt;br&gt;till runt 35 procent av totala antalet röster i valet. Vid valet till Europa-&lt;br&gt;parlamentet var andelen poströster 23 procent. Enligt Riksskatteverkets&lt;br&gt;uppskattningar ökade andelen namnvalsedlar av poströsterna i för-&lt;br&gt;hållande till det närmast föregående riksdagsvalet. Vid valet till&lt;br&gt;Europaparlamentet använde ca 50 procent av väljarna namnvalsedlar&lt;br&gt;medan motsvarande siffra var 39 procent i riksdagsvalet år 1994. Det är&lt;br&gt;alltså en betydande andel av de väljare som avger sina röster på posten&lt;br&gt;som använder namnvalsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den redovisade statistiken är det av vikt att&lt;br&gt;förutsättningarna till personröstning på posten så långt som möjligt&lt;br&gt;motsvarar vad som gäller för röstning i vallokal. Personröstning&lt;br&gt;försvåras i hög grad för dem som poströstar av förbudet mot&lt;br&gt;namnvalsedlar på posten. En sådan ordning är mindre lämplig med&lt;br&gt;tanke på att det nu föreslås ett system med ökat inslag av&lt;br&gt;personröstning. Regeringen föreslår därför att regeln som hindrar&lt;br&gt;utläggning av namnvalsedlar på postkontor inte tas in i den nya&lt;br&gt;vallagen. Det skall således vara möjligt för partierna att lägga ut&lt;br&gt;namnvalsedlar också på postkontoren. Det skall å andra sidan inte&lt;br&gt;föranleda någon skyldighet för röstmottagaren att lägga ut&lt;br&gt;namnvalsedlar för partierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får förutsättas att det kan inrättas sådana platser i vallokalerna&lt;br&gt;som gör att god ordning kan upprätthållas även med utlagda&lt;br&gt;namnvalsedlar. Det får liksom i dag ankomma på Riksskatteverket att&lt;br&gt;tillsammans med Posten Aktiebolag komma fram till vilka postkontor&lt;br&gt;som är lämpliga för röstning med hänsyn till de nu föreslagna reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Inga partisymboler på valsedlarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon möjlighet att&lt;br&gt;också trycka partisymbolema på valsedlarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag: 1993 års vallagskommitté (SOU 1993:40)&lt;br&gt;diskuterade möjligheten att trycka partisymboler på valsedlarna men&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avstod från att lägga fram förslag med sådant innehåll. Också Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommittén (SOU 1995:143) avstod från&lt;br&gt;att lägga fram förslag i denna del. Kommittéerna ansåg inte att&lt;br&gt;fördelarna uppvägde de nackdelar som kunde förutses av en ordning där&lt;br&gt;partisymboler trycks på valsedlarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i stort instämt i de båda kommittéernas&lt;br&gt;bedömning att det inte är befogat att införa partisymboler på&lt;br&gt;valsedlarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det har länge förekommit att&lt;br&gt;partier framfört sina budskap under en viss symbol. Partierna vill på det&lt;br&gt;sättet profilera sig visuellt. Exempel på sådana symboler är Modera-&lt;br&gt;ternas stiliserade M, Socialdemokraternas ros, Centerns fyrklöver,&lt;br&gt;Folkpartiets blåklint, Kristdemokraternas vitsippa, Vänsterpartiets&lt;br&gt;stiliserade V med infälld nejlika, Miljöpartiets maskros och Ny&lt;br&gt;demokratis ansikte. Symbolerna har blivit allmänt kända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande vallagens 6 kap. om valsedlar innehåller inte några&lt;br&gt;bestämmelser som tar sikte på just symboler på valsedlar. Däremot&lt;br&gt;finns regler som anger vad som händer om en valsedel inte är utformad&lt;br&gt;på det sätt vallagen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som framförts för att införa en ordning som underlättar&lt;br&gt;möjligheterna för partierna att gå fram med partiskiljande symboler på&lt;br&gt;valsedlarna är att det skulle underlätta för nya grupper av väljare som&lt;br&gt;tillkommit på senare tid såsom tidigare omyndigförklarade personer som&lt;br&gt;inte tidigare hade rösträtt och vissa invandrargrupper som kan ha svårt&lt;br&gt;att tillgodogöra sig texten på valsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid skäl som talar mot att tillåta partisymboler på&lt;br&gt;valsedlarna. Det förfaller mindre lämpligt att samtidigt med&lt;br&gt;personvalets införande i det svenska valsystemet också införa regler&lt;br&gt;som framhäver partierna. Ett andra mycket starkt skäl är att&lt;br&gt;valhemligheten lättare kan avslöjas med färgglada symboler på&lt;br&gt;valsedlarna. Förutom dessa principiella invändningar kan också anföras&lt;br&gt;vissa tekniska. En sådan är att valsedeln, med utrymme för&lt;br&gt;personmarkering, inte är av sådant format att den också kan ta upp en&lt;br&gt;symbol som är stor nog att skiljas från andra. Dessutom måste&lt;br&gt;eventuellt ny maskinell utrustning införskaffas för tryckning. Slutligen&lt;br&gt;kan det uppkomma svårigheter vid sammanräkningen om också en&lt;br&gt;bedömning av valsedlarnas giltighet med hänsyn till partisymbolen skall&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dessa invändningar mot att tillåta symboler på&lt;br&gt;valsedlarna fann både 1993 års vallagskommitté och Nomineringsrätts-&lt;br&gt;och valkretskommittén att värdet av införandet av möjligheten till&lt;br&gt;symboler inte uppvägde de nackdelar som kunde förutses. Regeringen&lt;br&gt;instämmer i den bedömningen. Det föreslås därför inga regler för att&lt;br&gt;underlätta möjligheten att trycka partisymboler på valsedlarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Identitetskontroll vid röstning i vallokal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte intas något obligatoriskt&lt;br&gt;krav på legitimation för att få rösta i vallokal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års vallagskommitté avstod från att lägga fram något förslag&lt;br&gt;om obligatoriskt krav på legitimation i vallokal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har genomgående ställt sig bakom kommitténs&lt;br&gt;ställningstagande. Riksskatteverket, liksom några andra instanser, har&lt;br&gt;emellertid anfört att identitetskontrollen bör vara densamma i vallokal&lt;br&gt;som i andra röstningslokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 8 kap. 3 § i den nu&lt;br&gt;gällande vallagen bör väljaren vid personlig röstning i vallokalen&lt;br&gt;medföra sitt röstkort. Av röstkortet framgår om väljaren kommit till rätt&lt;br&gt;vallokal och i vilka val han eller hon får rösta. Väljaren visar upp sitt&lt;br&gt;röstkort och får då ett valkuvert för vaije val han eller hon får delta i.&lt;br&gt;När han har ställt i ordning sina valkuvert skall han överlämna dessa till&lt;br&gt;den valförrättare som är ordförande. Om ordföranden begär det skall&lt;br&gt;väljaren uppge sitt fullständiga namn, födelsetid och hemvist inom&lt;br&gt;valdistriktet. Utgångspunkten är att man skall godta de uppgifter som&lt;br&gt;väljaren lämnar. Dessa uppgifter kan i viss utsträckning kontrolleras&lt;br&gt;mot uppgifterna i röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den information om valförrättningen som Riksskatteverket lämnat&lt;br&gt;sägs, att om väljaren inte har röstkort så bör han tillfrågas om&lt;br&gt;fullständigt namn och personnummer. Dessa uppgifter bör röst-&lt;br&gt;mottagaren kontrollera mot uppgifterna i röstlängden. Enligt&lt;br&gt;Riksskatteverkets information bör, om osäkerhet råder om identiteten,&lt;br&gt;väljaren kunna visa legitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot vad som gäller för röstning i vallokal gäller för&lt;br&gt;röstning på postkontor, hos utlandsmyndigheter och på fertyg att väljare&lt;br&gt;som inte är känd för röstmottagaren skall visa legitimation. Kan&lt;br&gt;väljaren inte göra detta får han inte rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bereda sig eller annan tillfälle att rösta genom att uppträda under&lt;br&gt;felskt namn eller att rösta i flera valdistrikt kan enligt 17 kap. 8 §&lt;br&gt;brottsbalken vara straffbart som otillbörligt verkande vid röstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått skiljer sig reglerna beträffande legitimationskravet&lt;br&gt;beroende på i vilken röstningslokal väljaren röstar. Ett skäl att införa ett&lt;br&gt;generellt legitimationskrav är att reglerna bör vara desamma oavsett var&lt;br&gt;väljaren utövar sin rösträtt. Vidare skulle ett legitimationskrav motverka&lt;br&gt;missbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommittén funnit är ett starkt skäl mot att införa ett generellt&lt;br&gt;legitimationskrav, att det kan medföra att väljare som blivit nekade att&lt;br&gt;rösta på grund av att de inte kunnat visa legitimation inte röstar över&lt;br&gt;huvud taget. Vidare kan personer som saknar legitimation gå miste om&lt;br&gt;möjligheten att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som kan uppstå på grund av att det saknas ett generellt&lt;br&gt;legitimationskrav har inte visat sig vara sådana att det enligt regeringens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömning är befogat att nu föreskriva om krav på legitimation vid all Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;röstning. Regeringen menar därför att dagens förfärande skall gälla&lt;br&gt;också enligt den nya vallagen. Om en väljare inte kan legitimera sig&lt;br&gt;eller på annat sätt göra sannolikt att han är den han utger sig för att&lt;br&gt;vara får valförrättaren vägra att ta emot hans röst. Detta bör vara&lt;br&gt;tillräckligt för att komma till rätta med problem som må finnas kring&lt;br&gt;personer som söker utnyttja någon annans rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Särskilda frågor vid kommunala val&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Rösträtt och valbarhet i kommunala val&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som inte är svensk medborgare men&lt;br&gt;som är medborgare i någon av Europeiska unionens&lt;br&gt;medlemsstater (unionsmedborgare) eller som är medborgare i&lt;br&gt;Island eller Norge skall ha samma rätt som en svensk medborgare&lt;br&gt;att rösta och vara valbar i de allmänna valen till landstings- och&lt;br&gt;kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maastrichtfördraget och rådets direktiv 94/80/EG: Genom&lt;br&gt;Maastrichtfördraget infördes i Romfördraget bestämmelser om ett&lt;br&gt;unionsmedborgarskap för alla medlemsstaters medboigare. Genom detta&lt;br&gt;kom medborgarna att tillerkännas ett antal rättigheter.&lt;br&gt;Unionsmedborgarskapet har till syfte att underlätta unionsmedborgares&lt;br&gt;integration i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 8b. 1 i Romfördraget infördes en bestämmelse om rösträtt och&lt;br&gt;valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som bor i ett land&lt;br&gt;inom Europeiska unionen där de inte är medborgare. I artikeln&lt;br&gt;föreskrivs också att rådet före den 31 december 1994 enhälligt skall&lt;br&gt;utfärda närmare bestämmelser i frågan. Sådana närmare bestämmelser&lt;br&gt;finns intagna i rådets direktiv 94/80/EG av den 19 december 1994 om&lt;br&gt;närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för&lt;br&gt;unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är&lt;br&gt;medborgare (se bilaga 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med artikel 8b. 1 i Romfördraget är enligt ingressen till&lt;br&gt;direktivet att säkerställa att alla unionsmedborgare, vare sig de är&lt;br&gt;medborgare i den medlemsstat där de är bosatta eller inte, kan utöva sin&lt;br&gt;rösträtt och sin valbarhet vid kommunala val i den staten på lika villkor.&lt;br&gt;Regeln är ett exempel på tillämpningen av principen om jämlikhet&lt;br&gt;mellan och lika behandling av en medlemsstats medboigare och&lt;br&gt;medboigare i andra medlemsstater och en naturlig följd av den rätt att&lt;br&gt;röra sig fritt och uppehålla sig som föreskrivs i artikel 8a i&lt;br&gt;Romfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet omfattar allmänna och direkta val till kommunfullmäktige&lt;br&gt;(artikel 2) och riktar sig till medlemsstaterna (artikel 16). Den som är&lt;br&gt;unionsmedboigare enligt artikel 8.1 andra stycket Romfördraget och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är medborgare i bosättningsstaten, men som på referensdagen ändå Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;uppfyller de villkor for rösträtt och valbarhet som enligt den statens&lt;br&gt;lagstiftning gäller för de egna medborgarna, skall ha rösträtt och vara&lt;br&gt;valbar vid kommunala val i bosättningsstaten i enlighet med direktivet&lt;br&gt;(artikel 3). Med referensdag menas den eller de dagar då&lt;br&gt;unionsmedborgare enligt bosättningsstatens lagstiftning skall uppfylla&lt;br&gt;villkoren för rösträtt och valbarhet i den staten (artikel 2).&lt;br&gt;Medlemsstaterna skall anta de lagar och författningar som är&lt;br&gt;nödvändiga för att följa direktivet före den 1 januari 1996 (artikel 14).&lt;br&gt;Direktivet har trätt i kraft (artikel 15). I en bilaga till direktivet bestäms&lt;br&gt;närmare vilka de grundläggande lokala förvaltningsenheterna är i vaije&lt;br&gt;medlemsstat. För Sveriges del omfattas kommuner och landsting (se&lt;br&gt;direktiv 96/30/EG av den 13 maj 1996 om ändring i direktivet&lt;br&gt;94/80/EG om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid&lt;br&gt;kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat&lt;br&gt;där de inte är medborgare, bilaga 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I 4 kap. 2 § kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) anges att den som är folkbokförd i kommunen och har fyllt&lt;br&gt;18 år senast på valdagen har rösträtt vid val av ledamöter och ersättare&lt;br&gt;i kommunfullmäktige. Den som inte är svensk medborgare har rösträtt&lt;br&gt;bara om han varit folkbokförd i Sverige den 1 november de tre åren&lt;br&gt;närmast före valåret (den s. k. treårsregeln). Av 4 kap. 3 och 5 §§&lt;br&gt;följer att rösträttsreglema för val till kommunfullmäktige också är&lt;br&gt;styrande för valet till landstingsfullmäktige och för valbarheten i dessa&lt;br&gt;val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till år 1976 hade endast svenska medboigare rätt att rösta och&lt;br&gt;vara valbara i kommunala val. Icke svenska medborgare gavs denna rätt&lt;br&gt;år 1976 och de nya reglerna tillämpades första gången vid 1976 års val&lt;br&gt;(prop. 1975/76:23). De nya reglerna innehöll den treårsregel som gäller&lt;br&gt;än i dag. I förarbetena sägs att det var motiverat att införa en viss&lt;br&gt;kvalifikationstid för icke svenska medboigare med avseende på rätten&lt;br&gt;att rösta och vara valbar i de kommunala valen. Tre år ansågs vara en&lt;br&gt;väl avvägd tid. Man ansåg nämligen att det borde skapas rimliga&lt;br&gt;garantier för att den utländske väljaren skulle ha vissa icke alltför&lt;br&gt;obetydliga kunskaper i svenska språket, känna till och ha förståelse för&lt;br&gt;svenska förhållanden och ha ett naturligt personligt intresse inte bara för&lt;br&gt;de alldeles aktuella förhållandena utan också för de mera långsiktiga&lt;br&gt;kommunala angelägenheterna (a. prop. s. 93 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om rösträtt och valbarhet i kommunallagen anpassas till&lt;br&gt;rådsdirektivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har som medlem i Europeiska unionen en skyldighet att&lt;br&gt;genomföra rådets direktiv i svensk rätt. Rådets direktiv 94/80/EG har&lt;br&gt;aktualiserat behovet av att se över och ändra tillämpningsområdet för&lt;br&gt;treårsregeln i 4 kap. 2 § kommunallagen såvitt avser unionsmedboigare&lt;br&gt;som är bosatta i Sverige och som i övrigt uppfyller villkoren för rösträtt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och valbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Treårsregeln modifieras så att sådana medborgare får samma rätt som Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;svenska medborgare att rösta och vara valbara i svenska kommunala&lt;br&gt;val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vidgade rösträtten och valbarheten bör även omfatta de nordiska&lt;br&gt;medborgare som inte är unionsmedborgare men som är bosatta i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges skyldigheter gentemot Europeiska unionen omfattar endast att&lt;br&gt;ge unionsmedborgama samma rätt som svenska medboigare att rösta&lt;br&gt;och vara valbara i kommunala val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av direktivet i svensk rätt ändrar inte&lt;br&gt;bestämmelserna om att de medboigare i Island och Norge som är&lt;br&gt;bosatta i Sverige även fortsättningsvis skulle omfettas av treårsregeln.&lt;br&gt;Nordiska medboigare skulle således komma att behandlas olika&lt;br&gt;beroende på om de är unionsmedborgare eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark har i samband med genomförandet av direktivet i dansk lag&lt;br&gt;beslutat att även medborgare i Island och Norge skall ha rätt att rösta&lt;br&gt;och vara valbara i danska kommunalval på samma villkor som gäller&lt;br&gt;för övriga nordiska medboigare som på grund av sitt&lt;br&gt;unionsmedborgarskap omfettas av direktivet. En motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse finns i Finland. Island och Norge tillämpar en treårsregel&lt;br&gt;för andra än de egna medboigama. I Island är det dessutom så att inga&lt;br&gt;andra än nordiska medboigare har rätt att rösta i kommunala val. I&lt;br&gt;Norge förberedes införandet av en regel där nordiska medboigare får&lt;br&gt;rösträtt från bosättningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att Danmark och Finland har givit nordiska&lt;br&gt;medborgare rätt att rösta och vara valbara i kommunala val på samma&lt;br&gt;villkor som de egna medborgarna och att Norge har för avsikt att införa&lt;br&gt;sådana regler samt att det inom Norden finns en gemensam bas vad&lt;br&gt;gäller språk och samhällsstruktur anser regeringen att det är rimligt att&lt;br&gt;även Sverige inför en motsvarande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller övriga i Sverige bosatta personer bör enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning treårsregeln ligga fest. Treårsperioden bör dock lämpligen&lt;br&gt;räknas från valdagen i stället för från den 1 november tre år närmast&lt;br&gt;före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Mandattiden för kommunfullmäktige i Stockholms&lt;br&gt;kommun&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Särregleringen beträffande mandat-&lt;br&gt;perioden för kommunfullmäktige i Stockholms kommun bör inte&lt;br&gt;ändras nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag: Nomineringsrätts- och valkretskommittén föreslog&lt;br&gt;i sitt andra betänkande Utvärderat personval (SOU 1996:66) att den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särreglering som finns i 5 kap. 5 § kommunallagen beträffande Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;mandattiden for kommunfullmäktige i Stockholms kommun skulle&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kommitténs förslag föranledde tre positiva&lt;br&gt;yttranden bland remissinstanserna, däribland Länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län. Stockholms kommun motsätter sig dock att kommitténs förslag&lt;br&gt;genomförs. Kommunen har pekat på att behovet av särreglering alltjämt&lt;br&gt;kvarstår. Förankringsprocessen i budgetarbetet i kommunen kräver de&lt;br&gt;extra veckor som särregleringen ger. I annat fell kan budgeten inte&lt;br&gt;beslutas inom den tid som kommunallagen förutsätter, vilket får effekter&lt;br&gt;på skattesatserna. Att överskrida tidsramen för budgetprocessen, vilket&lt;br&gt;i och för sig är möjligt enligt kommunallagen, medför att det skulle bli&lt;br&gt;huvudregel för Stockholms kommun att budgeten inte fastställdes i tid&lt;br&gt;och att skattesatserna fick justeras efter årsskiftet. Sådana åtgärder får&lt;br&gt;enligt kommunen inte byggas in i budgethanteringen. Kommunen driver&lt;br&gt;en stor del av sin verksamhet i företagsform vilket också försvårar&lt;br&gt;budgetprocessen. Kommunen påbörjade dessutom den 1 januari 1996&lt;br&gt;införandet av en ny organisation med nya stadsdelsnämnder. Detta&lt;br&gt;fektum - vilket inte var känt för kommittén - fördröjer budgetprocessen&lt;br&gt;för kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Särregleringen i 5 kap. 5 §&lt;br&gt;tredje stycket kommunallagen beträffande kommunfullmäktige i&lt;br&gt;Stockholms kommun innebär att sammanräkningen för kommunen skall&lt;br&gt;vara klar den 15 oktober valåret i stället för den 1 november som gäller&lt;br&gt;för övriga kommuner. Särregleringen går långt tillbaka i tiden och&lt;br&gt;grundar sig på att Stockholm som landets huvudstad och största stad&lt;br&gt;erbjudit särskilda problem vad gäller organisation m.m. Stockholms&lt;br&gt;kommun har i remissvaret med skärpa vänt sig mot kommitténs&lt;br&gt;uttalande om att effekterna av att särregleringen upphävdes inte skulle&lt;br&gt;bli särskilt omfettande. Vad kommunen anfört i denna del visar också&lt;br&gt;att det uppstår effekter som för närvarande är svåröverblickbara. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening ger kommitténs överväganden inte tillräckligt&lt;br&gt;underlag för att, mot vad kommunen anfört, gå vidare med ett förslag&lt;br&gt;om att upphäva särregleringen beträffande mandatperioden. Något&lt;br&gt;förslag med sådant innehåll bör därför inte läggas fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som kan uppkomma vid den slutliga sammanräkningen&lt;br&gt;beträffande valet till Stockholms kommun får, i den mån det bedöms&lt;br&gt;nödvändigt, mötas med ökade resurser vid sammanräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Ersättarsystemet vid val till kommunfullmäktige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det lägsta antalet ersättare för en ledamot i&lt;br&gt;fullmäktige skall ökas från en till två. För partier som har fått ett&lt;br&gt;eller två mandat skall därför alltid utses två ersättare. För att&lt;br&gt;undvika att en ledamot blir utan ersättare från den egna listan&lt;br&gt;införs vissa särbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag: 1993 års vallagskommittés förslag stämmer överens Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslagen.&lt;br&gt;Riksskatteverket har dock påpekat att förslaget måste utformas så att det&lt;br&gt;täcker den situationen där två ledamöter från olika listor bara fått en&lt;br&gt;ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Antalet ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 kap. 18 a § i den nuvarande vallagen bestämmer kommun-&lt;br&gt;fullmäktige hur många ersättare som skall finnas för ledamöterna i&lt;br&gt;fullmäktige. Antalet skall utgöra viss andel, dock högst hälften, av det&lt;br&gt;antal platser som vaije parti får i kommunen. Det av fullmäktige&lt;br&gt;bestämda antalet ligger till grund för tillämpningen av bestämmelserna&lt;br&gt;om hur ersättarna utses. Ersättare utses genom ett successivt&lt;br&gt;sammanräkning sförfarande. För vaije ledamot inom samtliga valkretsar&lt;br&gt;i kommunen görs en sammanräkning inom det parti för vilket ledamoten&lt;br&gt;blivit vald. Till ersättare utses den kandidat som står först på flest av de&lt;br&gt;valsedlar som bidragit till att ledamoten blivit vald. Varje valsedel&lt;br&gt;gäller därvid som en hel röst. Systemet är alltså listtroget. Om det efter&lt;br&gt;dessa sammanräkningar visar sig att antalet ersättare som utsetts under-&lt;br&gt;stiger den av fullmäktige bestämda andelen och samma ersättare utsetts&lt;br&gt;för tre eller flera ledamöter görs för dessa ledamöter ytterligare&lt;br&gt;sammanräkning för att utse ersättare. Är antalet ersättare fortfarande&lt;br&gt;inte tillräckligt och har samma ersättare utsetts till fem eller flera&lt;br&gt;ledamöter görs för dessa ytterligare sammanräkning för att utse&lt;br&gt;ersättare. Förfarandet upprepas för de ledamöter vilkas ersättare utsetts&lt;br&gt;för sju eller flera, nio eller flera osv. till dess att tillräckligt många&lt;br&gt;ersättare har utsetts. Kan någon ersättare för en viss ledamot inte utses&lt;br&gt;på detta sätt utses inte någon ersättare. Dessa regler framgår av 14 kap.&lt;br&gt;19 § den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett parti har vunnit ett mandat utses alltid en ersättare. Har partiet&lt;br&gt;vunnit två mandat kan, beroende på omständigheterna, en eller två&lt;br&gt;personer komma att utses till ersättare. Om partiet vunnit tre mandat,&lt;br&gt;och den andel ersättare som fullmäktige bestämt är hälften, kommer det&lt;br&gt;att utses minst två och högst tre ersättare. För ett parti som vunnit fyra&lt;br&gt;mandat blir motsvarande antal ersättare två respektive fyra. Ett parti&lt;br&gt;som fått fem eller sex mandat kommer att få minst tre ersättare och&lt;br&gt;högst fem respektive sex ersättare. En förutsättning för att antalet&lt;br&gt;ersättare skall bli fler än vad fullmäktige bestämt är att partiet gått fram&lt;br&gt;med flera listor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De angivna reglerna medför en sårbarhet för partier med endast en&lt;br&gt;ersättare. Denna sårbarhet blir tydlig framför allt vad gäller närvaron&lt;br&gt;vid kommunfullmäktiges sammanträden. Det finns en viss risk för att&lt;br&gt;majoritetsförhållandet i kommunfullmäktige skulle kunna komma att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förskjutas om ett parti helt saknade representation vid omröstningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små partier som har en eller två platser i fullmäktige och därmed ofta Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;endast en ersättare riskerar att bli utan representation vid förfall från&lt;br&gt;ledamoten. Problemet blir särskilt synbart för partier i&lt;br&gt;vågmästarställning. De olägenheter som nu nämnts kan undanröjas på så&lt;br&gt;sätt att fler ersättare utses. Regeringen föreslår att kommitténs förslag&lt;br&gt;genomfors. Antalet ersättare för ledamot i kommunfullmäktige skall&lt;br&gt;således minimeras till två. Härigenom uppnås effekten att för partier&lt;br&gt;som har fått ett eller två mandat utses alltid två ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättare när ledamöter eller ersättare avgår samt frågan om ledamot&lt;br&gt;utan ersättare från den egna listan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot i kommunfullmäktige avgår i förtid skall den ersättare&lt;br&gt;som står i tur att inträda kallas in för tjänstgöring. Finns det ingen&lt;br&gt;ersättare att kalla in skall länsstyrelsen göra en ny sammanräkning för&lt;br&gt;att utse efterträdare. Då skall man tillämpa de bestämmelser i 14 kap.&lt;br&gt;19 § i den nuvarande vallagen som beskrivits tidigare. Om en ersättare&lt;br&gt;tas i anspråk på detta sätt eller avgår av annan anledning är huvudregeln&lt;br&gt;att en ny ersättare skall utses. Från den regeln gäller dock ett viktigt&lt;br&gt;undantag, vilket är en följd av att ett parti kan ha fått fler ersättare än&lt;br&gt;vad fullmäktige bestämt. En ny ersättare skall nämligen utses endast om&lt;br&gt;avgången medför att antalet ersättare kommer att understiga den av&lt;br&gt;fullmäktige bestämda andelen ersättare. Denna begränsningsregel&lt;br&gt;infördes i 14 kap. 23 § i den nuvarande vallagen år 1985. Det hade&lt;br&gt;nämligen visat sig att bestämmelserna utan begränsningsregel kunde&lt;br&gt;leda till att antalet ersättare ökade under mandatperioden genom att en&lt;br&gt;avgången ersättare ersattes med flera personer. Detta trots att det&lt;br&gt;återstående antalet ersättare varit tillräckligt. Sådana effekter kunde&lt;br&gt;exempelvis uppstå om ett parti gått fram med flera olika listor med&lt;br&gt;delvis samma namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års vallagskommitté behandlade frågan om antalet ersättare skall&lt;br&gt;vara konstant i kommunfullmäktige. Kommittén menade dock att det&lt;br&gt;förefaller ogörligt att uppnå en ordning som garanterar att ersättarantalet&lt;br&gt;är konstant under mandatperioden utan att samtidigt göra betydande&lt;br&gt;ingrepp i systemet. Regeringen delar den uppfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med införandet av ett ökat personval har förutsättningarna för&lt;br&gt;utseende av ersättare förändrats något. Ersättare utses enligt förslaget i&lt;br&gt;första hand på grundval av sitt personliga röstetal för ett parti.&lt;br&gt;Listtroheten frångås i vissa fell. Detta kan antas leda till att antalet&lt;br&gt;ersättare stabiliseras. Detsamma gäller den ordning som kommittén&lt;br&gt;förespråkade för det fell ersättare utses från den valsedel som mest&lt;br&gt;bidragit till att ledamoten tog plats. Dessa regler medför att en ledamot&lt;br&gt;som inte utses på personliga röster alltid skall få en ersättare om det&lt;br&gt;finns ytterligare namn på den egna listan. En följd av det sagda,&lt;br&gt;menade 1993 års vallagskommitté, blir att något fler personer än nu&lt;br&gt;kommer att tas i anspråk som ersättare. Det är tveksamt om så blir&lt;br&gt;fellet när ersättarna i första hand skall utses bland de kandidater som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fått personliga röster över spärren. Regeringen föreslår den ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som kommittén föreslagit för det fell ersättare inte kan utses på sina Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;personliga röstetal utan utses från den valsedel som mest bidragit till att&lt;br&gt;ledamoten tog plats. Sådana regler föreslås i 18 kap. 66 § förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Utjämningsmandat och småpartispärr föreslås inte för&lt;br&gt;val till kommunfullmäktige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas utjämningsmandat&lt;br&gt;för val till kommunfullmäktige. Inte heller föreslås införande av&lt;br&gt;någon småpartispärr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag: 1993 års vallagskommitté lämnade inget förslag till&lt;br&gt;utjämningsmandat eller småpartispärr för val till kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta instanser delar kommitténs bedömning.&lt;br&gt;Vissa remissinstanser, däribland Umeå kommun, menade att&lt;br&gt;utredningsarbetet borde fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Kommittén har utförligt&lt;br&gt;behandlat frågan om utjämningsmandat vid val till kommunfullmäktige.&lt;br&gt;Som kommittén påpekar ger en återblick på de senaste decenniernas&lt;br&gt;författningsarbete på valområdet vid handen att frågan om ökad&lt;br&gt;proportionalitet vid valen till kommunfullmäktige ännu inte har fått en&lt;br&gt;helt tillfredsställande lösning, såvitt gäller de valkretsindelade&lt;br&gt;kommunerna. Detta torde delvis bero på den från tid till annan skiftande&lt;br&gt;inställningen till huruvida en reform i syfte att öka proportionaliteten&lt;br&gt;också bör förenas med en småpartispärr. Anledningen till att det varit&lt;br&gt;svårt att uppnå enighet torde främst vara att önskemålet om ökad&lt;br&gt;proportionalitet egentligen är oförenligt med kravet på att partier med&lt;br&gt;små röstetal skall uteslutas från möjligheten att bli representerade i&lt;br&gt;fullmäktige. En småpartispärr leder ju alltid till ett mindre proportionellt&lt;br&gt;resultat än om någon spärr inte funnits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén kunde inte enas i frågan och detta hade sin orsak i olika&lt;br&gt;synsätt på behovet av att komplettera ett kommunproportionellt system&lt;br&gt;med en småpartispärr och delade meningar om angelägenheten i att ha&lt;br&gt;likartade system för val till landstings- och kommunfullmäktige.&lt;br&gt;Kommittén valde därför att avstå från att lägga fram ett förslag.&lt;br&gt;Regeringen anser på grund av det anförda att det inte nu skall införas&lt;br&gt;några regler om utjämningsmandat eller småpartispärr i den nya&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Sammanräkningsförfarandet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Den preliminära sammanräkningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Särskilda regler for den preliminära&lt;br&gt;rösträkningen bör inte införas. De nuvarande reglerna lämnar&lt;br&gt;visst utrymme att laga efter läglighet vid den preliminära samman-&lt;br&gt;räkningen av personrösterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommittén (SOU 1996:66) avstod&lt;br&gt;från att lämna förlag till ytterligare reglering av den preliminära&lt;br&gt;rösträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft några erinringar i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Personvalskommittén&lt;br&gt;behandlade inte rösträkningen något närmare i sitt betänkande Ökat&lt;br&gt;personval (SOU 1993:21) och föreslog inga särskilda regler i ämnet.&lt;br&gt;Det inflöt heller inga regler vare sig i lagen om försök i vissa&lt;br&gt;kommuner där väljarna skall kunna avge en särskild personröst eller i&lt;br&gt;lagen om val till Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i Sverige blivit en sed att redan under valnatten fastställa ett&lt;br&gt;preliminärt resultat med mandatfördelning mellan partierna. Det har&lt;br&gt;också spekulerats i vilka kandidater som kommer att besätta mandaten.&lt;br&gt;Detta har kunnat ske på grundval av de kandidatlistor som partierna går&lt;br&gt;fram med i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kommunvalsförsöket räknades rösterna - även personrösterna -&lt;br&gt;av valförrättama ute i valdistrikten. Resultatet var varierande. Som&lt;br&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommittén anfört visar erfarenheterna&lt;br&gt;från försöksvalen inte på något som talar för att en sådan preliminär&lt;br&gt;räkning skulle underlätta att snabbare få fram det slutliga resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket fastställde vid 1994 års allmänna val ett preliminärt&lt;br&gt;resultat för riksdagsvalet kl. 00.22, för kommunfullmäktigvalen kl.&lt;br&gt;01.35 och för landstingsfullmäktigvalen kl. 02.22. Det framstår som&lt;br&gt;klart att det inte är möjligt att efter dessa tidpunkter starta en manuell&lt;br&gt;räkning av personröster så att ett preliminärt resultat också för&lt;br&gt;personfördelningen skulle föreligga på måndagen efter valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken Personvalskommitténs förslag till modifieringar på grund av&lt;br&gt;personvalsinslaget eller de lagar som tillämpats vid de genomförda&lt;br&gt;valen med personröstning ålägger valnämnderna att räkna personröster&lt;br&gt;vid den preliminära rösträkningen. Regeringen finner inte skäl att&lt;br&gt;föreslå att det i den nya vallagen skall införas särskilda regler för den&lt;br&gt;preliminära rösträkningen vad gäller personröster. Frånvaron av sådana&lt;br&gt;regler hindrar givetvis inte att röster sorteras eller på annat sätt&lt;br&gt;behandlas redan i vallokalen för att underlätta den slutliga samman-&lt;br&gt;räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Den slutliga sammanräkningen och grunden för&lt;br&gt;Riksskatteverkets mandatfördelning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagregleringen av sammanräknings-&lt;br&gt;förfarandet anpassas till det i dag använda förfarandet där&lt;br&gt;Riksskatteverket vid riksdagsvalet fördelar mandat mellan&lt;br&gt;partierna, bestämmer ordningen mellan kandidatnamnen samt&lt;br&gt;utser ledamöter och ersättare. Detta sker på grundval av de&lt;br&gt;resultat från sammanräkningarna som länsstyrelserna lägger in i&lt;br&gt;det för valmyndigheterna gemensamma ADB-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag m.m.: Vallagsutredningens förslag i betänkandet&lt;br&gt;Organisation Teknik Ekonomi (SOU 1992:108) rörande ordningen&lt;br&gt;vid den slutliga sammanräkningen grundade sig på en förstudie av&lt;br&gt;Riksskatteverket. Förfarandet har prövats vid försöksverksamhet bl.a.&lt;br&gt;vid 1994 års val. Ordningen vid försöksvalen motsvarar regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrade sig i frågan&lt;br&gt;ställde sig positiva till Vallagsutredningens förslag till en&lt;br&gt;försöksverksamhet med undantag från vissa bestämmelser i 14 kap.&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den slutliga sammanräkningen för&lt;br&gt;riksdagsvalen enligt den nu gällande vallagen går till på följande sätt.&lt;br&gt;Länsstyrelsen granskar och räknar valsedlarna. Tanken är sedan att&lt;br&gt;länsstyrelsen på grundval av uppskattningar av antalet mandat i&lt;br&gt;valkretsen skall ordna det antal namn som är nödvändigt för att&lt;br&gt;ledamöter och ersättare skall kunna utses. Vid riksdagsval är det dock&lt;br&gt;numer Riksskatteverket som utser ledamöter och ersättare. Sedan en&lt;br&gt;längre tid har ADB-stöd använts för förfärandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vallagsutredningen föreslog att det vid 1994 års val skulle&lt;br&gt;genomföras ett försök där regeringen lämnades möjlighet att medge&lt;br&gt;undantag från vissa regler om sammanräkning. Genom lagen&lt;br&gt;(1993:1403) om försöksverksamhet vid de allmänna valen år 1994 gavs&lt;br&gt;regeringen möjlighet att medge sådana undantag. Regeringen beslutade&lt;br&gt;om sådant medgivande, som endast rörde länsstyrelsernas och&lt;br&gt;Riksskatteverkets arbete. Försöket innebar att alla bearbetningar för att&lt;br&gt;ta fram valresultatet påbörjades av Riksskatteverket när länsstyrelserna&lt;br&gt;var klara med sammanräkningen. Namnordningen bestämdes inte av&lt;br&gt;länsstyrelserna utan av Rikskatteverket med stöd av den databearbetning&lt;br&gt;som verket genomförde. Samtliga länsstyrelser och Riksskatteverket har&lt;br&gt;dock tillgång till samma material genom det gemensamma datanätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten slog väl ut. Reglerna i den nya vallagen bör&lt;br&gt;därför enligt regeringens mening utformas i enlighet med försöken i&lt;br&gt;denna del. Det innebär att länsstyrelserna skall ansvara för granskning&lt;br&gt;och räkning av röster vid riksdagsvalet. Sedan detta är avslutat&lt;br&gt;godkänns sammanräkningen i ett särskilt formulär i det för&lt;br&gt;valmyndigheterna gemensamma datorsystemet. Härigenom kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resultatet inte längre påverkas av länsstyrelserna. Riksskatteverket kan Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;härefter starta sin bearbetning for att ordna namnen och utse ledamöter&lt;br&gt;eller företrädare och ersättare. Det sagda leder till att det inte längre är&lt;br&gt;länsstyrelsemas skriftliga protokoll som utgör grunden för&lt;br&gt;mandatfördelningen, vilket också påskyndar förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Förvaring av valsedelsmaterial&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om förvaring av valsedelsmaterial&lt;br&gt;förtydligas. Härigenom görs klart att omslag skall få öppnas för&lt;br&gt;utvärdering och uppföljning av val även sedan sammanräkningen&lt;br&gt;avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag saknas i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I den nuvarande vallagen finns bestämmelser om hur&lt;br&gt;valsedlarna skall förvaras sedan rösträkningen avslutats. Av 14 kap. 8 §&lt;br&gt;i den nuvarande vallagen framgår bl.a. att valsedlarna sedan&lt;br&gt;sammanräkningen avslutats skall läggas i omslag. De godkända och de&lt;br&gt;ogiltiga valsedlarna läggs var för sig. De ogiltiga valsedlarna och&lt;br&gt;godkända valsedlar där det förekommer strykningar eller tillägg skall&lt;br&gt;förvaras till utgången av den tid som valet gäller för. Övriga valsedlar&lt;br&gt;skall förvaras till dess valet vunnit laga kraft. För kommunalvalen gäller&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser enligt 14 kap. 20 § där det sägs att&lt;br&gt;valsedlarna skall läggas in i omslag, de godkända för sig och de ogiltiga&lt;br&gt;för sig. Omslagen skall förseglas och valsedlarna förvaras till utgången&lt;br&gt;av den tid valet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valet till Europaparlamentet tillämpades personröstningsförfarandet.&lt;br&gt;För partier som inte nådde upp till fyra procent av rösterna skedde en&lt;br&gt;räkning av personrösterna i efterhand för att undersöka utfallet. Detta&lt;br&gt;skedde som ett led i utvärderingen av valet. Justitieombudsmannen fick&lt;br&gt;i anledning härav en anmälan (dnr 3589-1995) gällande bristande&lt;br&gt;sammanräkning av de personliga röstetalen för partier som inte fått fyra&lt;br&gt;procent av rösterna i landet. Justitieombudsmannen fann inte anledning&lt;br&gt;till kritik såvitt gäller den slutliga röstsammanräkningen. Däremot&lt;br&gt;uppmärksammades ”vissa oklarheter och spänningar i förhållandet&lt;br&gt;mellan själva valförfarandet och önskemål om specialredovisning av&lt;br&gt;vissa röster. ” Ärendet överlämnades med anledning härav för kännedom&lt;br&gt;till Justitiedepartementet (dnr Ju96/1791).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter i frågan har under hand inhämtats från bl.a.&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Reglerna om förvaring av&lt;br&gt;valsedelsmaterial har tillämpats på lite olika sätt av valmyndigheterna.&lt;br&gt;Vissa har uppfattat reglerna så att det är möjligt att öppna omslagen&lt;br&gt;även av andra anledningar än förnyad sammanräkning. Detta har&lt;br&gt;grundats på stadgandet i 14 kap. 2 § där det sägs att om det vid en&lt;br&gt;sådan förrättning framkommer att valsedlarna inte förvarats på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivet sätt skall de förklaras för ogiltiga, om det inte kan antas att Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;obehörig åtgärd ej vidtagits med dem. Emellertid har stadgandet även&lt;br&gt;tolkats i motsatt riktning vilket innebär att omslagen inte får brytas utan&lt;br&gt;att det är fråga om en ny förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klargöra att det är tillåtet att öppna omslagen för utvärdering&lt;br&gt;och efterhandskontroll av uppgifter som inte är av omedelbar betydelse&lt;br&gt;för mandatfördelningen föreslår regeringen att reglerna utformas så att&lt;br&gt;det klart framgår att det finns en sådan möjlighet. Detta sker lämpligen&lt;br&gt;genom en uppräkning i lagtext för vilka ändamål en öppning av&lt;br&gt;omslagen får ske.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Användning av optisk läsning vid sammanräkningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas några regler om att&lt;br&gt;optisk läsning skall användas vid sammanräkning av valen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag m.m.: Frågan om optisk läsning behandlades av&lt;br&gt;Vallagsutredningen i betänkandet V4L Organisation Teknik Ekonomi&lt;br&gt;(SOU 1992:108) som förespråkade användning av optisk läsning.&lt;br&gt;Riksskatteverket har på regeringens uppdrag utfört en undersökning om&lt;br&gt;möjligheterna att använda optisk läsning. Resultatet presenteras i&lt;br&gt;rapporten Optisk läsning av valsedlar. Sammanfattningsvis är verkets&lt;br&gt;slutsats att tiden inte är mogen för ett införande av ett system med&lt;br&gt;optisk läsning av valsedlar. Tekniken har inte tidigare använts för val,&lt;br&gt;den är tekniskt komplicerad och dessutom kostsam. Sammanräkning&lt;br&gt;med stöd av optisk läsning gör det visserligen snabbare att få fram ett&lt;br&gt;preliminärt resultat men priset är högt. Av rapporten framgår att en&lt;br&gt;fördyring på 14,7 miljoner kronor i sådant fell måste accepteras.&lt;br&gt;Allvarligare ändå är att Riksskatteverket klargör att optisk läsning är så&lt;br&gt;komplex att en viss risk föreligger för att det slutliga resultatet&lt;br&gt;äventyras eller försenas. Dessutom säger verket att optisk läsning&lt;br&gt;innebär att en lägre nivå på detaljrikedom och precision i det slutliga&lt;br&gt;resultatet måste accepteras. Slutsatsen enligt rapporten är att&lt;br&gt;sammanräkningen även vid 1998 års val bör ske utan optisk läsning.&lt;br&gt;Riksskatteverket konstaterar att sammanräkningen kan ske i huvudsak&lt;br&gt;utan fördröjning i tid genom en förbättring av ADB-stödet. Genom&lt;br&gt;införandet av ett statistiksystem kommer det gå att presentera ett&lt;br&gt;preliminärt ”prognos”-resultat avseende invalda kandidater för&lt;br&gt;riksdagsvalet på måndag kväll, för kommunfullmäktigvalen för några&lt;br&gt;kommuner sent första veckan, för övriga i böijan på andra veckan samt&lt;br&gt;för landstingsfullmäktigvalen sent andra veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Ett alternativ med optisk läsning&lt;br&gt;av valsedlar till valen år 1998 är inte genomförbart vare sig i fråga om&lt;br&gt;säkerhet eller i fråga om kostnadsnivå. Ett bibehållande av ett&lt;br&gt;sammanräkningssystem utan optisk läsning förutsätter emellertid att man&lt;br&gt;genomför de förslag som lagts fram i betänkandet Utvärderat personval&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1996:66) i syfte att underlätta sammanräkningsförfarandet. Som Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;framgår av propositionens innehåll föreslår regeringen sådana&lt;br&gt;förenklingar i valsystemet som möjliggör ett godtagbart samman-&lt;br&gt;räkningsförfarande. Något förslag om införande av optisk läsning för&lt;br&gt;valsedlar bör alltså inte läggas fram för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Överklagande av val&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Valprövningsnämndens sammansättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det införs ändrade regler för Val-&lt;br&gt;prövningsnämndens sammansättning. Detta innebär att en nämnd&lt;br&gt;som utsetts för en period prövar överklaganden av alla de&lt;br&gt;överklaganden beträffande val som förrättas under nämndens&lt;br&gt;valperiod. Liksom i dag skall dock den gamla nämnden pröva&lt;br&gt;överklaganden som rör ordinarie riksdagsval och andra val som&lt;br&gt;förrättas samtidigt med sådant val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag saknas i denna fråga. Den har kommit upp under&lt;br&gt;konstitutionsutskottets behandling av lagen om val till&lt;br&gt;Europaparlamentet (bet. 1994/95:KU40). De problem som reglerna&lt;br&gt;medför genom att ledamöterna i den gamla nämnden måste inkallas för&lt;br&gt;att pröva ett val under den nya nämndens valperiod föranledde två&lt;br&gt;motioner. I dessa efterfrågades en ändring med innebörd att reglerna&lt;br&gt;skulle utformas så att en nämnd som utsetts av den sittande riksdagen&lt;br&gt;skulle kunna pröva överklaganden (mot. 1994/95 :K708 och&lt;br&gt;1994/95:K715). Konstitutionsutskottet uttalade i likhet med&lt;br&gt;motionärerna att de nuvarande reglerna om Valprövningsnämndens&lt;br&gt;sammansättning medför onödiga komplikationer såvitt angår andra val&lt;br&gt;än riksdagsval och folkomröstningar. Utskottet uttalade också att&lt;br&gt;regeringen inom ramen för det pågående arbetet med en ny vallag borde&lt;br&gt;se över reglerna och lägga fram ett förslag i enlighet med motionerna.&lt;br&gt;Vad utskottet uttalat i det ärendet överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter i denna fråga har under hand inhämtats från bl.a.&lt;br&gt;Valprövningsnämnden och Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Val till riksdagen får enligt 3 kap.&lt;br&gt;11 § regeringsformen överklagas hos en valprövningsnämnd. Nämnden&lt;br&gt;består av en ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare&lt;br&gt;och som inte får tillhöra riksdagen, samt sex andra ledamöter.&lt;br&gt;Ledamöterna väljs efter vaije ordinarie val för tiden till dess nytt val av&lt;br&gt;nämnden äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen om Valprövningsnämndens valperiod följer att&lt;br&gt;överklagande över riksdagsval prövas av den nämnd som har utsetts av&lt;br&gt;den gamla riksdagen. Sammansättningen av Valprövningsnämnden vid&lt;br&gt;prövning av överklagande av beslut om utgången av ordinarie val till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstings- och kommunfullmäktige framgår av 15 kap. 4 § sista stycket Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;i den nuvarande vallagen. Nämnden skall vid prövning av dessa val ha&lt;br&gt;den sammansättning som den hade vid valet. Det är alltså samma&lt;br&gt;nämnd som prövar de samtidiga allmänna nationella valen. Denna&lt;br&gt;nämnd har utsetts av den gamla riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden prövar också bl.a. överklaganden av beslut om&lt;br&gt;utseende av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige. För prövning av&lt;br&gt;kyrkoval finns inte någon föreskrift om nämndens sammansättning.&lt;br&gt;Vidare prövar nämnden överklaganden av omröstningar enligt&lt;br&gt;folkomröstningslagen (1979:369). Enligt 16 § den lagen skall&lt;br&gt;överklaganden prövas av nämnden i den sammansättning den hade vid&lt;br&gt;tiden för omröstningen. Det är alltså den sittande nämnden som prövar&lt;br&gt;dessa omröstningar. Vid valet till Europaparlamentet år 1995&lt;br&gt;tillämpades reglerna om överklagande av riksdagsval. Någon särskild&lt;br&gt;regel om Valprövningsnämndens sammansättning gavs således inte för&lt;br&gt;valet till Europaparlamentet. Det innebar att det var den nämnd som&lt;br&gt;utsetts av den gamla riksdagen för valperioden 1991-1994, som skulle&lt;br&gt;pröva överklaganden av fastställande av valet till Europaparlamentet år&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår med anledning av vad konstitutionsutskottet anfört&lt;br&gt;att sammansättningen av Valprövningsnämnden skall utformas mer&lt;br&gt;ändamålsenligt. Regeringens förslag innebär att ordinarie val till&lt;br&gt;riksdagen samt ordinarie val av landstings- och kommunftillmäktige,&lt;br&gt;liksom i dag, skall prövas av en nämnd som utsetts av den tidigare&lt;br&gt;riksdagen. För övriga val skall nämndens prövning kunna ske i en&lt;br&gt;sammansättning som utsetts av den sittande riksdagen, dvs. den nämnd&lt;br&gt;som är aktuell vid det valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna skall gälla generellt för samtliga val och omröstningar som&lt;br&gt;skall prövas av nämnden. Särregleringen i 16 § folkomröstningslagen är&lt;br&gt;därför obehövlig och kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 För tidigt ingivna överklaganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Även för tidigt ingivna överklaganden skall&lt;br&gt;prövas materiellt av Valprövningsnämnden. Överklagandetiden&lt;br&gt;löper från dagen efter valdagen fram till tio dagar efter det att&lt;br&gt;valet avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag: 1993 års vallagskommittés förslag stämmer&lt;br&gt;överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslaget.&lt;br&gt;Valprövningsnämnden har yttrat att det kan vara önskvärt med en&lt;br&gt;enhetlig reglering av förfarandet vid överklagande. Valproceduren är&lt;br&gt;enligt nämnden dock så speciell att den nu föreslagna särskilda&lt;br&gt;ordningen för överklaganden av val torde kunna godtas och tillstyrker&lt;br&gt;därför förslagen i denna del. Endast Länsstyrelsen i Västemorrlands län&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställer sig tveksam till förslaget. Länsstyrelsen menar att det inte är&lt;br&gt;logiskt att tillåta överklagande av ett beslut som inte meddelats och att&lt;br&gt;det i praktiken inte torde innebära några större olägenheter att avvakta&lt;br&gt;beslut om valutgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Rätten till överklagande i vallagen är en typ av&lt;br&gt;överklagande av förvaltningsbeslut, som dock har reglerats på ett sådant&lt;br&gt;sätt att det ligger nära till hands att jämföra med överklagande av&lt;br&gt;kommunala beslut. Således kan de betecknas som rättsprövning vilket&lt;br&gt;innebär att endast beslutets laglighet, och inte dess lämplighet, kan&lt;br&gt;prövas. Vidare är prövningen av överklagandet till sin art kassatorisk,&lt;br&gt;vilket innebär att nämnden normalt inte ersätter det överklagade beslutet&lt;br&gt;med ett eget. Skulle nämnden finna att det har förekommit något sådant&lt;br&gt;fel som nämns i 15 kap. 7 § i den nuvarande vallagen i samband med&lt;br&gt;valet och felet dessutom kan antas ha inverkat på valutgången, skall&lt;br&gt;nämnden upphäva valet i den omfattning som behövs och förordna om&lt;br&gt;omval i valkrets. Kan rättelse åstadkommas genom förnyad samman-&lt;br&gt;räkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd skall&lt;br&gt;nämnden i stället uppdra åt beslutsmyndigheten att förordna om sådan&lt;br&gt;rättelse. Valprövningsnämnden kan förordna om omval också i vissa&lt;br&gt;andra situationer, som det saknas anledning att gå närmare in på i detta&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande måste göras i rätt tid för att kunna prövas.&lt;br&gt;Bestämmelser om överklagandetider finns i 15 kap 4 § i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Där anges att skrivelsen med överklagandet skall vara&lt;br&gt;beslutsmyndigheten, dvs. Riksskatteverket vid riksdagsval och val till&lt;br&gt;Europaparlamentet och länsstyrelsen vid övriga val, tillhanda inom tio&lt;br&gt;dagar efter det att val eller förrättning för utseende av ledamöter,&lt;br&gt;företrädare och ersättare avslutades. Riksdagsvalet och valet till&lt;br&gt;Europaparlamentet avslutas genom att Riksskatteverket kungör val-&lt;br&gt;resultatet i Post- och Inrikes Tidningar. De kommunala valen och&lt;br&gt;kyrkovalen avslutas genom att protokollet över förrättningen läses upp.&lt;br&gt;Det är Valprövningsnämnden som avgör om ett överklagande har&lt;br&gt;kommit in i rätt tid eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle överklagandet ha kommit in för sent avvisas det och någon&lt;br&gt;prövning i sak sker alltså inte. Från denna regel gäller ett undantag.&lt;br&gt;Skulle skrivelsen med överklagandet ha getts in i rätt tid direkt till&lt;br&gt;nämnden avvisas klagandens talan inte även om skrivelsen därefter&lt;br&gt;anländer för sent till beslutsmyndigheten. Avgörande är alltså när&lt;br&gt;beslutsmyndigheten alternativt nämnden tar emot överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt kan en skrivelse med överklagande komma in för&lt;br&gt;tidigt. Det är nämligen inte helt ovanligt att en person som anser att det&lt;br&gt;begåtts ett eller annat fel i samband med valet ger in en&lt;br&gt;överklagandeskrift efter valdagen men innan något formellt beslut&lt;br&gt;rörande valutgången har fattats. Kommer skriften in till&lt;br&gt;beslutsmyndigheten eller Valprövningsnämnden före det att beslutet&lt;br&gt;meddelats prövas inte överklagandet. Situationen är inte reglerad i lag&lt;br&gt;men enligt fast praxis i Valprövningsnämnden, som bygger på allmänna&lt;br&gt;förvaltningsprocessrättsliga principer, lämnas det utan åtgärd. Det&lt;br&gt;brukar motiveras med att överklagandet inte kan uppfattas som ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande av något beslut varigenom valutgången festställts. Om Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;klaganden vill ha saken prövad måste han eller hon på nytt ge in&lt;br&gt;skriften med överklagandet sedan beslutet väl har fettats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Liksom 1993 års vallagskommitté&lt;br&gt;anser regeringen att dagens ordning där överklaganden inte prövas om&lt;br&gt;de kommit in för tidigt medför ett mindre tillfredsställande resultat i&lt;br&gt;vissa situationer. Det är därför befogat att anlägga ett mindre&lt;br&gt;formalistiskt synsätt. Då får det godtas att egenartade situationer uppstår&lt;br&gt;som innebär att överklaganden tillåts innan beslutet som överklagandet&lt;br&gt;riktar sig mot har fettats. Emellertid skall detta ses mot bakgrund av att&lt;br&gt;överklagande av val också riktar sig mot fel som begåtts vid&lt;br&gt;genomförandet av valet. Vidare är överklagandet i första hand inte en&lt;br&gt;klagan i egen sak. Det rör sig mer om någon form av medborgartalan&lt;br&gt;som skall boiga för en riktig rättstillämpning vid valen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda föreslår regeringen att det för&lt;br&gt;överklaganden av val bör införas en annan reglering än vad som är den&lt;br&gt;gängse vid överklagande av förvaltningsbeslut eller domstols-&lt;br&gt;avgöranden. Regleringen bör som kommittén anför begränsas till&lt;br&gt;överklagande av val och beslut som kan överklagas endast i samband&lt;br&gt;härmed. Den bör dock omfetta samtliga val som regleras av vallagens&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna har utformats enligt kommitténs förslag och innebär i&lt;br&gt;korthet att en skrift om överklagande av valet, som kommit in dagen&lt;br&gt;efter valet skall uppfattas som ett överklagande trots att inget beslut&lt;br&gt;föreligger. Regleringen kommer att beröras närmare i författnings-&lt;br&gt;kommentaren till 19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Underrättelse till partier om utseende av nya&lt;br&gt;ledamöter, nya företrädare och ersättare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Partier skall underrättas om vissa beslut&lt;br&gt;som gäller utseende av nya ledamöter, nya företrädare och&lt;br&gt;ersättare under valperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag: 1993 års vallagskommittés förslag stämmer&lt;br&gt;överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett parti har rätt att överklaga ett val&lt;br&gt;som det deltagit i. Partier har dessutom rätt att överklaga beslut om&lt;br&gt;utseende av nya ledamöter, nya företrädare och ersättare. Dessa senare&lt;br&gt;beslut kungörs i Post- och Inrikes Tidningar såvitt gäller riksdagsvalet&lt;br&gt;och valet till Europaparlamentet. Beslut som rör utseende av&lt;br&gt;efterträdare och ersättare i de kommunala valen offentliggörs genom att&lt;br&gt;protokollet från förrättningen läses upp. Det finns inte, vare sig i fråga&lt;br&gt;om riksdagsvalet, valet till Europaparlamentet eller de kommunala&lt;br&gt;valen, någon skyldighet att i förväg kungöra förrättningen. Den som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blivit utsedd vid en sådan förrättning skall underrättas om beslutet. Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;Underrättelse skall också tillställas, såvitt avser riksdagsvalet,&lt;br&gt;Valprövningsnämnden och riksdagens talman och vid valet till&lt;br&gt;Europaparlamentet också Europaparlamentet. I fråga om kommunala val&lt;br&gt;skall, förutom den som blivit utsedd, också vederbörande kommun&lt;br&gt;underrättas. Någon skyldighet att underrätta det aktuella partiet finns&lt;br&gt;inte i något fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 21 § förvaltningslagen finns en bestämmelse enligt vilken sökande,&lt;br&gt;klagande eller annan part skall underrättas om beslut. Det får dock&lt;br&gt;anses vara oklart huruvida ett parti som har rätt att överklaga ett val&lt;br&gt;också har ställning av part i den mening som avses i nämnda lagrum.&lt;br&gt;Enligt 1993 års vallagskommittés mening talar övervägande skäl for att&lt;br&gt;så inte är fellet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har redogjort för och Justitieombudsmannen påpekat (se&lt;br&gt;JO dnr 4426-1992) att partiernas möjlighet att fektiskt utnyttja sin rätt&lt;br&gt;att överklaga beslut om utseende av ersättare när ledamot och ersättare&lt;br&gt;avgår under valperioden framstår som begränsade bl.a. mot bakgrund&lt;br&gt;av den korta överklagandetiden och det förhållandet att någon skyldighet&lt;br&gt;att underrätta berörd partiorganisation om sådana beslut inte finns&lt;br&gt;stadgad i vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att förutsättningarna för ett parti att utnyttja&lt;br&gt;möjligheten att överklaga beslut om utseende av efterträdare och&lt;br&gt;ersättare bör förbättras. Ett parti som berörs av ett sådant beslut bör&lt;br&gt;därför underrättas om beslutet. I en ny vallag bör därför införas en&lt;br&gt;regel enligt vilken ett parti som berörs av det ifrågavarande beslutet om&lt;br&gt;möjligt skall underrättas därom. Det närmare sättet för underrättelsen&lt;br&gt;bör få avgöras av beslutsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Ändrad valdag och förlängd valperiod vid&lt;br&gt;kyrkliga val&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Ändrad valdag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tredje söndagen i september skall vara&lt;br&gt;valdag vid val i hela riket av kyrkofullmäktige och direktvalda&lt;br&gt;kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag saknas i denna fråga. Ärendet har initierats av&lt;br&gt;skrivelser från Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Svenska kyrkans församlingar ansvarar för kyrkans&lt;br&gt;verksamhet på lokalplanet. Församlingar kan bilda kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter för vården av gemensamma angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en församling utövas beslutanderätten av kyrkofullmäktige eller, om&lt;br&gt;församlingen har mindre än 500 röstberättigade kyrkotillhöriga, på&lt;br&gt;kyrkostämma. Beslutande organ i en kyrklig samfallighet är&lt;br&gt;församlingsdelegerade eller - om samfälligheten är total - kyrko-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullmäktige. I vissa fell kan beslutanderätten i en församling, som ingår Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;i en total kyrklig samfällighet, få utövas av ett direktvalt kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vaije stift finns en stiftssamfallighet som består av samtliga&lt;br&gt;församlingar i stiftet. Stiftssamfällighetens beslutanderätt utövas av&lt;br&gt;stiftsfullmäktige. De väljs av elektorer, som i sin tur väljs i vaije&lt;br&gt;församling av det nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om val av kyrkofullmäktige och av direktvalda kyrkoråd&lt;br&gt;finns i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. I 3 § finns&lt;br&gt;bestämmelser om valdagens förläggning. Valdag vid ordinarie val av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige och direktvalda kyrkoråd är tredje söndagen i oktober.&lt;br&gt;Enligt nuvarande bestämmelser äger nästa val rum den 19 oktober&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har anhållit (kskr. 1995:4, 1KL 1995:9) om en sådan&lt;br&gt;lagändring att kyrkofullmäktigvalen fr.o.m. 1997 års val äger rum&lt;br&gt;tredje söndagen i september i stället för oktober.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett kyrkofullmäktigval i slutet av&lt;br&gt;oktober månad innebär ett mycket pressat tidsschema för att hinna med&lt;br&gt;de val av stiftsfullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkoråd m.fl., som&lt;br&gt;måste göras innan den nya valperioden böijar löpa den 1 januari. Det&lt;br&gt;gäller framför allt beträffande elektorsvalen för val av stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det definitiva resultatet av kyrkofullmäktigvalen år 1994 var klart&lt;br&gt;först 29 dagar efter valet, alltså den 14 november. Enligt föreskrifter i&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300) skall val av elektorer för stiftsfullmäktigval äga&lt;br&gt;rum redan före utgången av november månad. Elektorerna skall sedan&lt;br&gt;välja stiftsfullmäktige före utgången av december. En flyttning av&lt;br&gt;valdagen från oktober till september skulle innebära en lättnad i de&lt;br&gt;olägenheter som den snävt tilltagna tidsperioden förorsakar.&lt;br&gt;Riksskatteverket som lämnat synpunkter under hand har inte haft något&lt;br&gt;att invända mot förslaget. Regeringen föreslår därför att valdagen flyttas&lt;br&gt;till tredje söndagen i september.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Förlängd valperiod&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Val i hela riket till kyrkofullmäktige och&lt;br&gt;andra kyrkliga organ skall förrättas vart fjärde år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéförslag saknas i denna ffåga. Ärendet har initierats av&lt;br&gt;skrivelser från Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Föreskrifter om valperiodens längd vid kyrkliga val finns&lt;br&gt;i kyrkolagen (1992:300). Valperioden är tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En treårig mandatperiod gäller för följande val:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kyrkofullmäktige och direktvalda kyrkoråd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ordförande och vice ordförande i kyrkostämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- församlingsdelegerade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kyrkoråd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kyrkvärdar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- revisorer,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ledamot i vissa domkapitel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kyrkomötet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har anhållit (kskr. 1995:4, 1KL 1995:9) om en sådan&lt;br&gt;lagändring att mandatperioden for kyrkofullmäktige och andra berörda&lt;br&gt;kyrkliga organ blir fyra år fr.o.m. 1997 års val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse har i en skrivelse den 24 juni 1996&lt;br&gt;fast regeringens uppmärksamhet på vikten av att kyrkomötets begäran&lt;br&gt;om förlängning av valperioden tillgodoses. I en till skrivelsen fogad&lt;br&gt;promemoria redogörs inledningsvis bl.a. för det inomkyrkliga&lt;br&gt;utredningsarbetet beträffande kyrkliga val efter relationsändringen.&lt;br&gt;Därefter framhålls följande. Beslut om hur valen skall genomföras och&lt;br&gt;ansvarsfördelningen for deras genomförande kan inte fattas förrän av&lt;br&gt;1999 års kyrkomöte. Det kommer att finnas behov av omfattande och&lt;br&gt;intensiv satsning på information och utbildning med sikte inte minst på&lt;br&gt;förtroendevalda och anställda inom kyrkan. Det är också sannolikt att&lt;br&gt;kyrkomötets beslut behöver följas upp med beslut om&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter och med utarbetande av delvis nya&lt;br&gt;administrativa rutiner. Det bedöms därför som mindre lämpligt att redan&lt;br&gt;första året med den nya stat-kyrkarelationen genomföra kyrkliga val&lt;br&gt;med delvis nya förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Mandatperioden för riksdagen samt&lt;br&gt;landstings- och kommunfullmäktige förlängdes från tre till fyra år&lt;br&gt;fr.o.m. år 1995. Motsvarande förlängning gjordes inte beträffande de&lt;br&gt;kyrkliga valen. År 1970 hade däremot valperioden för både kyrkliga&lt;br&gt;och borgerliga val förkortats från fyra till tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har efter förslag av regeringen (prop 1995/96:80, bet.&lt;br&gt;1995/96:KU 12, rskr. 1995/96:84) fettat ett principbeslut om ändrade&lt;br&gt;relationer mellan staten och Svenska kyrkan fr.o.m. år 2000. Nästa&lt;br&gt;kyrkofullmäktigval äger rum år 1997. Valet därefter kommer att hållas&lt;br&gt;samma år som relationsändringen träder i kraft om nuvarande regler&lt;br&gt;behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det historiska beslutet om de nya relationerna mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan innebär stora förändringar för kyrkans vidkommande.&lt;br&gt;Kyrkan behöver därför få tid för bl.a. nödvändig information och&lt;br&gt;utbildning beträffande relationsändringen och det nya valsystemet. Att&lt;br&gt;hålla ett ordinarie val redan år 2000 skulle därför vara förenat med&lt;br&gt;betydande praktiska olägenheter och kunna få negativa effekter på den&lt;br&gt;demokratiska beslutsprocessen inom kyrkan. Ett kyrkoval år 2001 är&lt;br&gt;alltså att föredra med hänsyn både till önskemålet att underlätta&lt;br&gt;genomförandet av stat-kyrkareformen och till kravet på att den kyrkliga&lt;br&gt;demokratin skall fungera väl. Riksskatteverket som lämnat synpunkter&lt;br&gt;under hand har inte haft något att invända mot förslaget. Kyrkomötets&lt;br&gt;begäran bör därför bifellas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Kostnader och ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det som tidigare antagits skulle komma att påverka kostnaderna for de&lt;br&gt;framtida valen i förhållande till tidigare val är framför allt det nya&lt;br&gt;inslaget av personröstning, det därmed sammanhängande anmälnings-&lt;br&gt;förfarandet för kandidater, det nya röstlängdsförfårandet samt den&lt;br&gt;omfattande informationsinsatsen som inledningsvis blir nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala kostnaderna för de allmänna valen år 1994 (bortsett från&lt;br&gt;folkomröstningen) uppgick till ca 175,4 miljoner kronor. Regeringen&lt;br&gt;beräknade i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1 utg. omr. 1 anslag C&lt;br&gt;3) valanslaget för innevarande budgetår till 48 miljoner kronor.&lt;br&gt;Beloppet avser bl.a. kostnader för 1997 års kyrkoval som endast&lt;br&gt;beträffande röstlängderna kommer att påverkas av de här föreslagna&lt;br&gt;nyheterna i valsystemet. För år 1998, då allmänna val första gången&lt;br&gt;skall hållas med det nya systemet, beräknas utgifterna enligt&lt;br&gt;budgetpropositionen uppgå till 205 miljoner kronor och för år 1999, då&lt;br&gt;val till Europaparlamentet skall hållas nästa gång, till 120 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personvalsinslaget kunde i den form det hade i Personvalskommitténs&lt;br&gt;betänkande förutses bidra till ökade kostnader. Dessa föranleddes&lt;br&gt;framför allt av kostnader för personal vid den slutliga&lt;br&gt;sammanräkningen. Genom Riksskatteverkets beräkningar kommer&lt;br&gt;emellertid kostnaderna för sammanräkningen vid 1998 års val, med&lt;br&gt;personval, att stanna vid ca 20 miljoner kronor. Detta motsvarar i stort&lt;br&gt;sammanräkning skostnaden för 1994 års val. Anledningen till att&lt;br&gt;kostnaderna kan hållas på denna nivå är att valsystemet enligt&lt;br&gt;regeringens förslag förutom personvalet också innebär en förenkling av&lt;br&gt;sammanräkningen i och med att flertalet kandidater kommer att anmälas&lt;br&gt;slutligt redan före valet samt att tillskrivna namn och strykningar i&lt;br&gt;princip inte behöver beaktas vid sammanräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har tidigare antytts att anmälningsförfarandet kan komma att leda&lt;br&gt;till en ökad hantering av kandidatnamn före valet. Emellertid&lt;br&gt;förekommer redan i dag en omfattande hantering vid beställning av&lt;br&gt;valsedlar. Eftersom anmälningsförfarandet sammankopplats med&lt;br&gt;beställningsrutinen kommer den ökade hanteringen endast att bli&lt;br&gt;marginell och bestå av samtycke från ett större antal kandidater än&lt;br&gt;tidigare. Några kostnadsökningar för staten kan således inte förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya röstlängds- och röstkortsförfarandet beräknas medföra&lt;br&gt;kostnader om totalt ca 18 miljoner kronor. Av dessa avser ca 1 miljon&lt;br&gt;kronor utvecklingskostnader. Vissa av dessa kostnader utgör redan&lt;br&gt;förbrukade medel i samband med utprovning av ett lämpligt system&lt;br&gt;inför förändringarna. Den i övrigt största posten är portokostnaden om&lt;br&gt;ca 16 miljoner kronor som faller ut oavsett vilket system som används&lt;br&gt;för framställning av röstlängd och röstkort. I samband med&lt;br&gt;behandlingen av det nya röstlängdsförfårandet (se avsnitt 8.1) har&lt;br&gt;omtalats att en besparing om ca 2 miljoner kronor föreslås för det fäll&lt;br&gt;poströstningen begränsas i enlighet med förslaget. Det kan alltså inte&lt;br&gt;förutses några särskilda kostnadsökningar på grund av det nya&lt;br&gt;röstlängdsförfårandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kostnaderna för 1998 års allmänna val, där de flesta kostnader&lt;br&gt;med anledning av det nya systemet kan förväntas uppstå, har redan&lt;br&gt;omtalats att 10 miljoner kronor avser den informationsinsats som måste&lt;br&gt;till i samband med införandet av det nya valsystemet för att det skall få&lt;br&gt;ett bra genomslag (se avsnitt 4.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att förslagen i propositionen&lt;br&gt;angående ett nytt valsystem - bortsett från engångsinsatsen på&lt;br&gt;information vid 1998 års val - inte kommer att föranleda några ökade&lt;br&gt;kostnader utöver vad som skulle förekommit också med det hittills&lt;br&gt;gällande systemet. Kostnaderna ryms således inom de ramar som redan&lt;br&gt;budgeterats för anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De författningsförslag som framförs i denna proposition föreslås träda&lt;br&gt;i kraft den 1 juni 1997. Det finns då utrymme för partierna att inleda&lt;br&gt;nomineringsarbetet med sikte mot de nya reglerna vid 1998 års val. De&lt;br&gt;kyrkofullmäktigval som skall hållas år 1997 är de sista som staten&lt;br&gt;svarar för. För dessa val föreslås en ändring som innebär att valdagen&lt;br&gt;förläggs till september. Tiden från ikraftträdandet bör ändå räcka till.&lt;br&gt;Detta beror på att det hittills tillämpade valsystemet skall gälla i de&lt;br&gt;valen; endast det nya röstlängdssystemet i det föreslagna systemet blir&lt;br&gt;tillämpligt vid dessa val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;15.1 Förslaget till vallag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det följande anges för vaije lagrum i den föreslagna vallagen var dess&lt;br&gt;motsvarighet finns i den nuvarande lagen. I de fell den föreslagna lagen&lt;br&gt;inte har någon motsvarighet anges detta särskilt. Detsamma gäller i de&lt;br&gt;fell då den föreslagna bestämmelsen innebär en ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar huvudsakligen 1 kap. 1 § i den nuvarande&lt;br&gt;lagen. Vad som tillkommit är ett klarläggande att vallagen även gäller&lt;br&gt;för Sveriges val till Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen. Det&lt;br&gt;anger principerna för det ökade personvalsinslaget i det svenska&lt;br&gt;valsystemet (se avsnitt 6 och 6.1). Redan i lagens inledning bör&lt;br&gt;principerna för vad det är väljarna röstar på framhållas. Röstning sker&lt;br&gt;således i första hand på parti. Detta innebär att partiernas rangordning&lt;br&gt;vid nomineringen blir avgörande för kandidatordningen. Det lämnas&lt;br&gt;emellertid i den nya vallagen också en möjlighet för väljarna att -&lt;br&gt;utöver det personval som partirösten medför - avge en särskild&lt;br&gt;personröst. Det är således fråga om ett ökat inslag av personröstning. I&lt;br&gt;3 kap. 1 § första stycket regeringsformen finns ett motsvarande&lt;br&gt;stadgande som uttryckligen endast gäller riksdagsvalen. Förevarande&lt;br&gt;stycke klargör att det ökade personvalsinslaget gäller i samtliga&lt;br&gt;allmänna val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\km har rösträtt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Stadgandet&lt;br&gt;utgör endast en erinran om vad som har slagits fest i grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Vad&lt;br&gt;som i paragrafen anges om rösträtt vid val till landstings- och&lt;br&gt;kommunfullmäktige innebär en erinran om vad som gäller enligt&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av direktiv 94/80/EG av den 19 december 1994 om närmare&lt;br&gt;bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för&lt;br&gt;unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är&lt;br&gt;medborgare, följer att unionsmedborgare som inte är svenska&lt;br&gt;medboigare skall ha rätt att rösta vid kommunala val på samma villkor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som svenska medborgare. Samma regler gäller för medborgare i Island Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;och Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket används uttrycket ”andra utlänningar” efter mönster av&lt;br&gt;den nuvarande vallagen för att ange vilka som utöver de som räknas&lt;br&gt;upp i första och andra stycket har rösträtt i kommunala val. Uttrycket&lt;br&gt;täcker också statslösa personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna om kvalifikationsdag för utlänningar, som är&lt;br&gt;den 1 november tre år före valåret, grundar sig på de tekniska&lt;br&gt;förutsättningar som fanns vid mantalsskrivning i det tidigare&lt;br&gt;folkbokföringssystemet. Med det nuvarande systemet kan kvali-&lt;br&gt;fikationsdagen bestämmas till tre år före valdagen. Förslagen är&lt;br&gt;utarbetade i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har sin motsvarighet i 5 § lagen (1995:374) om val till&lt;br&gt;Europaparlamentet. Den anger vilka personer som har rätt att rösta i det&lt;br&gt;svenska valet till Europaparlamentet. Genom bestämmelsen tillämpas&lt;br&gt;artikel 4.1 rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om&lt;br&gt;festställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val&lt;br&gt;till Europaparlamentet för unionsmedboigare som är bosatta i en&lt;br&gt;medlemsstat där de inte är medboigare, vilken föreskriver att ingen får&lt;br&gt;rösta mer än en gång i samma val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 5 § framgår att unionsmedboigare som vill utöva sin&lt;br&gt;rösträtt har att göra en anmälan om det och att därvid försäkra att vissa&lt;br&gt;för rösträtten relevanta omständigheter är uppfyllda, bland dem att han&lt;br&gt;eller hon inte avser att rösta i en annan medlemsstat. I 7 kap. 12 §&lt;br&gt;föreskrivs att skattemyndigheten skall rätta röstlängden om myndigheten&lt;br&gt;får uppgift om att den som finns upptagen i röstlängd här har röstat i&lt;br&gt;samma val till Europaparlamentet i en annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den&lt;br&gt;innebär en erinran av vad som anges i 3 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;regeringsformen och 4 kap. 4 § kommunallagen. Det görs i lagen ingen&lt;br&gt;uppdelning mellan de som har rösträtt och de som är röstberättigade.&lt;br&gt;En person som har rösträtt måste emellertid vara upptagen i röstlängd&lt;br&gt;för att vara berättigad att utöva sin rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lém är valbar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den&lt;br&gt;utgör en erinran om vad som är grundlagsreglerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen men&lt;br&gt;motsvaras av 4 kap. 5 och 6 §§ kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen och regleringen i kommunallagen kan utläsas att&lt;br&gt;valbarheten således inte är knuten till förhållandena den dag röstlängden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprättades. Även den som blivit folkbokförd i kommunen efter det att Prop.&lt;br&gt;röstlängden upprättades är valbar om han eller hon i övrigt uppfyller&lt;br&gt;rösträttsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;br&gt;Motsvarar 7 § lagen om val till Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket, första meningen, anges som huvudregel att, liksom&lt;br&gt;vid ordinarie val här i landet, den som har rösträtt (jfr 4 §) också är&lt;br&gt;valbar. Det innebär att eftersom en unionsmedborgare som röstar i ett&lt;br&gt;val till Europaparlamentet i en stat inte också i samma val kan rösta i&lt;br&gt;en annan stat, är han eller hon inte heller valbar i den andra staten. I&lt;br&gt;andra meningen görs för unionsmedborgare det undantaget att den som&lt;br&gt;förlorat sin valbarhet i hemlandet inte är valbar. Detta utgör en&lt;br&gt;tillämpning av artikel 10.2 direktivet 93/109/EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs, för såväl svenska medborgare som för&lt;br&gt;unionsmedborgare, att den som innehar vissa särskilt uppräknade&lt;br&gt;ämbeten eller uppdrag inte är valbar som företrädare i&lt;br&gt;Europaparlamentet. I den delen är bestämmelsen en tillämpning av&lt;br&gt;bindande föreskrifter i artikel 6 valrättsakten (fogad till rådets beslut&lt;br&gt;76/787/EKSG, EEG, Euroatom av den 20 september 1976 om allmänna&lt;br&gt;direkta val till Europaparlamentet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av en persons valbarhet får, liksom i riksdagsvalen,&lt;br&gt;företas av den centrala valmyndigheten då myndigheten enligt 18 kap.&lt;br&gt;har att utse svenska företrädare i Europaparlamentet. Till ledning for&lt;br&gt;sin prövning har myndigheten då bl.a. de uppgifter som lämnats i&lt;br&gt;försäkran enligt 5 kap. 16 §. Av 19 kap. 10 § framgår att&lt;br&gt;Europaparlamentet också skall pröva företrädarnas behörighet innan&lt;br&gt;dessa tillträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skall val hållas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 1 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordinarie val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar del av 1 kap. 3 § första stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Uttrycket ”val i hela riket av landstingsledamöter&lt;br&gt;och kommunfullmäktige” ersatts med uttrycket ”ordinarie val”. Denna&lt;br&gt;terminologi används fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket utgör en erinran om vad som följer av 3 kap. 3 §&lt;br&gt;regeringsformen och 5 kap. 5 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extra val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 1 kap. 3 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Att&lt;br&gt;valdag alltid är en söndag framgår av 9 §. Bestämmelsen innefattar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1996/97. I saml. Nr 70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också en erinran om vad som gäller enligt 3 kap. 4 § och 6 kap. 3 § Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 1 kap. 3 § andra stycket och tredje stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket ”val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige som&lt;br&gt;inte omfattar hela riket” har ersatts med termen ”omval”. Denna&lt;br&gt;terminologi används fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att valdag alltid är en söndag framgår av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 3.1 valrättsakten skall företrädarna i Europaparlamentet&lt;br&gt;väljas for en period av fem år. Nästa val äger rum år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt valrättsakten kan medlemsstaterna i viss utsträckning välja&lt;br&gt;valdag. Enligt artikel 9.1 i valrättsakten skall emellertid valet förrättas&lt;br&gt;under en och samma tidsperiod, nämligen från torsdag morgon till&lt;br&gt;närmast följande söndag. För det första direktvalet av ledamöter till&lt;br&gt;Europaparlamentet år 1979 valde rådet en viss tidsperiod i juni månad.&lt;br&gt;Sedan den tidpunkten fastställts gäller den enligt artikel 10 även for&lt;br&gt;senare valtillfällen. Att valdag för svensk del alltid är en söndag&lt;br&gt;framgår av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När indelning i landsting eller kommuner ändras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 1 kap. 4 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\blmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 1 kap. 2 § i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Riksskatteverket är central valmyndighet, se förordning (1985:953) om&lt;br&gt;central valmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar i stort 7 kap. 4 § i den nuvarande vallagen&lt;br&gt;och ålägger Riksskatteverket att på lämpligt sätt informera väljarna om&lt;br&gt;valet i olika hänseenden. Särskilt skall framhållas att sådan information&lt;br&gt;bör - med anledning av det nya systemet om kortare tider för att&lt;br&gt;framställa röstlängder - lämnas om tidpunkter för när röstkort kommer&lt;br&gt;att sändas ut och när rättning av röstlängd kan göras. Vidare bör&lt;br&gt;givetvis information ges om tidpunkten och sättet för röstning.&lt;br&gt;Stadgandet innebär ingen utökad informationsskyldighet för&lt;br&gt;Riksskatteverket i förhållande till dagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär ett klargörande av vad som faktiskt gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 3 kap. 1 § och 2 § första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Stadgandet att valnämnden skall vara lokal valmyndighet innebär ett&lt;br&gt;klargörande av vad som faktiskt gäller vid genomförande av val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet att svara för kostnaderna avser sådana&lt;br&gt;åtgärder som det uttryckligen åligger kommunen att svara för enligt&lt;br&gt;lagen. I de fell uppgifter delegeras till kommunen med stöd av&lt;br&gt;föreskrifter i lagen, jfr t.ex. 12 kap. 3 &amp;nbsp;§ förslaget, svarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdragsgivaren för kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 3 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om den kommunala indelningen finns i lagen (1979:411)&lt;br&gt;om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xhlprövningsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen utgör i huvudsak en erinran om vad som gäller enligt 3&lt;br&gt;kap. 11 § regeringsformen. Stadgandet har tagits in i detta kapitel för&lt;br&gt;att i ett tidigt skede presentera Valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Valkretsar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket saknar motsvarighet i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen och har tillkommit i klargörande syfte, se 3 kap. 6 §&lt;br&gt;regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvaras av 1 § andra stycket lagen om val till&lt;br&gt;Europaparlamentet. Till skillnad mot vad som enligt 3 kap. 6 § första&lt;br&gt;stycket regeringsformen gäller vid riksdagsval, skall landet inte vara&lt;br&gt;indelat i valkretsar. Mandaten skall vid val till Europaparlamentet&lt;br&gt;fördelas proportionellt med hänsyn till valresultatet i landet som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\hl till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 2 kap. 1 § i den nuvarande vallagen, som dock inte&lt;br&gt;innehåller ett motsvarande namngivande av samtliga valkretsar.&lt;br&gt;Utformningen av uppräkningen har skett i överensstämmelse med hur&lt;br&gt;valkretsarna allmänt återges i den offentliga valstatistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xbl till landstingsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 2 kap. 5 § och 6 § första stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Frågan om vem som är valbar är inte knuten till någon&lt;br&gt;särskild valkrets inom landstinget, jfr kommentaren till 1 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 2 kap. 6 § första och andra styckena i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 2 kap. 6 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xbl till kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvaras av 2 kap. 9 § första stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Frågan om vem som är valbar är inte knuten till någon&lt;br&gt;särskild valkrets inom kommunen, jfr kommentaren till 1 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av antalet personer som uppfyller rösträttskraven&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § den 1 juli året före valåret, skall enligt&lt;br&gt;bestämmelserna uppgifterna hämtas från aviseringsregistret enligt lagen&lt;br&gt;(1995:743) om aviseringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 2 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om valkretsindelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 2 kap. 7 § första och tredje styckena i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 2 kap. 11 § första och tredje styckena i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid för beslut om indelning i valkretsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 2 kap. 7 § andra stycket samt 11 § andra stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 2 kap. 13 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvaras av del av 2 kap. 7 § första stycket och 11 §&lt;br&gt;första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvaras av del av 2 kap. 7 § tredje stycket och 11 §&lt;br&gt;tredje stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Valkretsmandat&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mandaten i riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen och har&lt;br&gt;tillkommit i klargörande syfte. Första stycket utgör en erinran om&lt;br&gt;innehållet i 3 kap. 1 § andra stycket och 3 kap. 6 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 2 kap. 2 § första stycket och 3 § i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Jämför också vad som sägs om beräkning av det antal personer som&lt;br&gt;uppfyller villkoren för rösträtt i kommentaren till 2 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 2 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandaten i landstingsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen och har&lt;br&gt;tillkommit i klargörande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 2 kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen. En&lt;br&gt;hänvisning till bestämmelserna om hur mandaten fördelas på valkretsar&lt;br&gt;har också gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 2 kap. 8 § andra och tredje styckena i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Jämför också vad som sägs om beräkning av det antal&lt;br&gt;personer som uppfyller villkoren för rösträtt i kommentaren till 2 kap.&lt;br&gt;6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandaten i kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den&lt;br&gt;har tillkommit i klargörande syfte. I 5 kap. 1 § kommunallagen används&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock inte termen mandat utan där sägs att fullmäktige bestämmer hur Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;många ledamöter fullmäktige skall ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 2 kap. 12 § första stycket och 10 § i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Jämför också vad som sägs om beräkning av det antal&lt;br&gt;personer som uppfyller villkoren för rösträtt i kommentaren till 2 kap.&lt;br&gt;6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 2 kap. 12 § första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skall fördelningen mellan valkretsarna av de fasta mandaten&lt;br&gt;beslutas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 2 kap. 2 § första stycket, 8 § andra stycket och 12 §&lt;br&gt;första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 2 kap. 13 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 2 kap. 4 §, 8 § fjärde stycket och 12 § andra stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Valdistrikt och valförrättare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;\bldistrikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar delvis 3 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Bestämmelsen har i klargörande syfte kompletterats med uppgift om vad&lt;br&gt;ett valdistrikt har för funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 3 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del 3 kap. 3 § andra och tredje styckena i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyhet är att bestämmelsen medger att länsstyrelsen efter samråd&lt;br&gt;med valnämnd beslutar om större valdistrikt än sådana som omfattar&lt;br&gt;1 800 röstberättigade. Motsvarande möjlighet tillämpades försöksvis vid&lt;br&gt;1994 års allmänna val (SFS 1993:1403), varvid beslutanderätten dock&lt;br&gt;tillkom centrala valmyndigheten. Samma möjlighet som den nu&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna tillämpades vid valet till Europaparlamentet (9 § andra Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;stycket lagen om val till Europaparlamentet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid för beslut om indelning i valdistrikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 3 kap. 3 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse skall alltid ske i viss ordning av beslut om indelning i&lt;br&gt;valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valförrättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 3 kap. 4 § i den nuvarande vallagen. Antalet valförrättare är&lt;br&gt;i förslaget oförändrat i förhållande till nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 3 kap. 5 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 3 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet motsvarar i stora drag 5 kap. i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Kapitlet innehåller fakultativa regler om skydd för partibeteckning. För&lt;br&gt;att ett parti enligt nu gällande regler skall få skydd krävs att det&lt;br&gt;registrerar en partibeteckning och anmäler minst fyra kandidater. I&lt;br&gt;propositionen föreslås ett fakultativt system där samtliga kandidater&lt;br&gt;anmäls. Regleringen bygger på nuvarande ordning med anmälan av&lt;br&gt;kandidater och beställning av valsedlar och innebär i stora drag följande&lt;br&gt;(se avsnitt 7.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett parti kan, men måste inte, registrera en partibeteckning. Om&lt;br&gt;partiet registrerar en beteckning skall det också anmäla samtliga&lt;br&gt;kandidater som det avser att ställa upp med i valet. För ett parti som&lt;br&gt;registrerat partibeteckning och anmält kandidater kan inte väljarna&lt;br&gt;nominera egna kandidater fritt. Om ett parti registrerar partibeteckning&lt;br&gt;men inte anmäler kandidater till något val finns, liksom i dag, möjlighet&lt;br&gt;att ändå fritt nominera kandidater. Regleringen innebär således liksom i&lt;br&gt;dag två parallella sätt för hur kandidater förs fram i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regleringen är i första hand att uppnå ordning&lt;br&gt;beträffande kandidaterna vid införandet av det ökade personvalet. De&lt;br&gt;partier som registrerat partibeteckning ges möjlighet till ökat skydd mot&lt;br&gt;manipulationer med beteckningarna i valen genom att missbruk i form&lt;br&gt;av piratlistor inte blir möjligt. Ur sammanräkningssynpunkt vinner man&lt;br&gt;att kandidater för praktiskt taget alla partier som kan förväntas ta plats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den valda församlingen är kända på förhand. Sammanställt med Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;förslaget att inte beakta strykningar och tillskrivna namn framhävs&lt;br&gt;person-valsmomentet väsentligt i förhållande till vad som annars skulle&lt;br&gt;gällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partibeteckning skyddas genom registrering och anmälan av kandidater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i vallagen. Syftet är att&lt;br&gt;inledningsvis slå last de grundläggande förutsättningarna för skydd av&lt;br&gt;partibeteckning. För att skydd skall inträda krävs både registrering av&lt;br&gt;partibeteckningen och anmälan av kandidater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Syftet är att försöka klaigöra vari skyddet bestar. Detta framgår i första&lt;br&gt;hand av reglerna om obefintliga namn i 18 kap. 11 § första stycket 2-3&lt;br&gt;vartill hänvisas i andra stycket. Förevarande stycke har därför ingen&lt;br&gt;egentlig självständig rättsfoljd utan skall tjäna som en upplysning om&lt;br&gt;vari skyddet för partibeteckningen består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket utgör en hänvisning till andra lagrum där valsedlar med&lt;br&gt;registrerad partibeteckning berörs och motsvaras av 5 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar del av 5 kap. 1 § första stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Den anger att ansökan om registrering av&lt;br&gt;partibeteckning skall göras hos centrala valmyndigheten, dvs.&lt;br&gt;Riksskatteverket. Dessutom lämnas en påminnelse om att vissa&lt;br&gt;förutsättningar som anges i de följande paragraferna skall vara uppfyllda&lt;br&gt;för att en ansökan om registrering av partibeteckning skall godtas. I&lt;br&gt;vallagen saknas anvisningar om förfarandet enligt detta kapitel. Det är&lt;br&gt;förvaltningslagen (1986:223) som reglerar handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad ansökan skall innehålla och motsvarar 5 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra och tredje meningarna föreskrivs att det i den skriftliga&lt;br&gt;ansökan skall anges vilket val ansökan avser. Detta har betydelse för&lt;br&gt;omfattningen av skyddet vid val, vilket lämnas föreskrifter om i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista meningen tas en regel in med innebörd att ansökan skall vara&lt;br&gt;åtföljd av förklaringar enligt 7 § från de som stöder ansökan om&lt;br&gt;registrering av partibeteckning. Vidare anges att förklaringarna kan&lt;br&gt;ersättas av intyg om att förklaringarna visats upp för notarius publicus.&lt;br&gt;Närmare föreskrifter om hur många som skall biträda en ansökan finns&lt;br&gt;i 6 § 3-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar reglerna i 5 kap. 2 § andra stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Bestämmelser innehåller tidsfrister inom vilken&lt;br&gt;ansökan om registrering skall vara inlämnad för att skydd skall uppnås.&lt;br&gt;Liksom i dag gäller vid ordinarie val sista februari och vid annat&lt;br&gt;nationellt val inom en vecka efter det att beslutet om valdag har&lt;br&gt;meddelats. För valet till Europaparlamentet har samma tid som för&lt;br&gt;övriga ordinarie val behållits. Detta bygger emellertid på förutsättningen&lt;br&gt;att dessa val i fortsättningen hålls i juni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i första stycket motsvarar 5 kap. 3 § första stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Stycket anger de närmare förutsättningar som&lt;br&gt;gäller för registrering. Den praxis som hittills utformats är avsedd att&lt;br&gt;tillämpas även fortsättningsvis. Kravet på att de som stöder en ansökan&lt;br&gt;om registrering skall vara medlemmar har ändrats till att avse de som&lt;br&gt;har rösträtt. Detta stämmer med hur reglerna tillämpas i dag. Att kräva&lt;br&gt;att en medlemsförteckning skall förevisas anses inte förenligt med&lt;br&gt;traditionen i Sverige där partierna lämnats utan insyn från statsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 5 har en ny regel intagits som anger hur villkoren för&lt;br&gt;registrering i valet till Europaparlamentet är utformade vad gäller det&lt;br&gt;dokumenterade stödet bland de som har rösträtt. Dessa svarar mot&lt;br&gt;reglerna för riksdagsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sista stycket har ingen motsvarighet i vallagen och är tillagt för&lt;br&gt;att lättare hitta undantaget från kravet i första stycket 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;br&gt;Motsvarar 5 kap. 3 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Personnummer och folkbokföringsort skall anges för att det skall vara&lt;br&gt;möjligt att kontrollera kravet på stöd från de som har rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vilka val registreringen gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i paragrafen anger för vilka val registreringen gäller och&lt;br&gt;motsvarar 5 kap. 4 § första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Registrering i val till riksdagen gäller för alla kommunala val och valet&lt;br&gt;till Europaparlamentet. Registrering för val i landstingsfullmäktige&lt;br&gt;gäller för val i kommuner inom landstinget. Reglerna har i första hand&lt;br&gt;betydelse vid de undantag som regleras i nästa paragraf men framför&lt;br&gt;allt för de fall där den fria nomineringsrätten skall gälla på grund av att&lt;br&gt;inga kandidater anmälts enligt 5 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna motsvarar 5 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;För att undvika att en partibeteckning blir låst endast för det fäll ett&lt;br&gt;lokalt eller ett regionalt parti fått beteckningen registrerad öppnas i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;paragrafen en möjlighet att ändå registrera partibeteckningen i ett annat Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;val. Detta kan dock endast ske om det parti som först registerat&lt;br&gt;beteckningen medger registrering för annat parti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombud skall anmälas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 5 kap. 5 § i den nuvarande vallagen och anger&lt;br&gt;att ett parti som fått sin beteckning registrerad skall ha ett ombud&lt;br&gt;anmält. Anmäls inget ombud inom en månad kan beteckningen&lt;br&gt;avregistreras enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket lämnas viss befogenhet till ombuden.&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvarar del av 5 kap. 4 § andra stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Ombuden har också befogenheter som går utöver&lt;br&gt;vad som framgår av förevarande paragraf. Detta framgår av t.ex. 14&lt;br&gt;och 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudens funktion är viktig för anmälningsförfarandet. I praktiken är&lt;br&gt;det dessa som svarar för partiet i frågor som berörs i kapitlet och som&lt;br&gt;beställer valsedlar. Ansökan om registrering kan i och för sig endast&lt;br&gt;göras av ett parti. I praxis har det tolkats på så sätt att endast partier&lt;br&gt;som är juridiska personer kan få sin partibeteckning registrerad (VPN&lt;br&gt;1990:1). Härav följer att endast behöriga företrädare för den juridiska&lt;br&gt;personen kan ansöka om registrering. Sedan registreringen fullgjorts&lt;br&gt;och ombud utsetts är det dessa som svarar för kontakterna med&lt;br&gt;valmyndigheterna. För att förhindra missbruk är det viktigt att det&lt;br&gt;endast är ombuden som för partiets talan. Se vidare 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Når avregistreras partibeteckningar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;br&gt;Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 5 kap. 6 § i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse av registrering och avregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;br&gt;Paragrafen motsvarar 5 kap. 7 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan av kandidater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs var anmälan av samtliga kandidater skall göras.&lt;br&gt;Den motsvarar del av 5 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Det förutsätts att Riksskatteverket liksom i dag ges möjlighet&lt;br&gt;och sedan meddelar närmare föreskrifter om förfarandet. I det nya&lt;br&gt;systemet där i princip alla kandidater skall anmälas kommer&lt;br&gt;länsstyrelsen att ta emot och handlägga anmälningarna. När&lt;br&gt;kandidaterna godkänts läggs namnen in på det för valmyndigheterna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemensamma ADB-systemet. Kandidatregistret kommer sedan att utgöra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grunden för beställning av valsedlar och senare också Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;röstsammanräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar vissa regler i 5 kap. 8 § tredje stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Anmälan av kandidater skall göras av ombudet&lt;br&gt;eller en person som ombudet utsett. I praktiken går det till så att partiet&lt;br&gt;anmäler ett ombud som i sin tur utser personer på regional och&lt;br&gt;kommunal nivå som ansvarar för anmälan av kandidater inom partiet.&lt;br&gt;Regeln fångar upp denna funktionsfördelning. Inga andra personer än de&lt;br&gt;nämnda kan göra anmälningar av kandidater. Detta för att säkra att&lt;br&gt;ingen manipulerar med s.k. piratlistor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen innebär att skriftligt godkännande från samtliga&lt;br&gt;kandidater krävs. Redan i dag tillämpar de etablerade partierna ett&lt;br&gt;förfarande där samtliga kandidater samtycker till nomineringen. Något&lt;br&gt;nämnvärt merarbete kommer därför inte föreskriften att innebära för&lt;br&gt;partierna. Det förutsätts att Riksskatteverket, liksom i dag, informerar&lt;br&gt;partierna och tar fram formulär som gör anmälningsförfarandet enklare.&lt;br&gt;Anmälan av kandidater kan också samordnas med beställning av&lt;br&gt;valsedlar enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan mot bakgrund av att alla kandidater skall anmälas för partier&lt;br&gt;som registrerat partibeteckning tyckas överflödigt att den föreslagna&lt;br&gt;regeln i 6 kap. 6 §, om ovilliga kandidaters rätt att anmäla att de inte&lt;br&gt;kandiderar på visst sätt, står kvar. Även om anmälningarna hittills inte&lt;br&gt;varit många bör regeln finnas kvar eftersom den kan komma att&lt;br&gt;tillämpas när kandidater nomineras fritt av partier som inte registrerar&lt;br&gt;partibeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 5 kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften om minsta och högsta antal anmälda kandidater slopas. I&lt;br&gt;stället föreslås regler om att alla kandidater skall vara anmälda för ett&lt;br&gt;parti som registrerat beteckning. Härigenom uppstår en möjlighet att&lt;br&gt;redan före valet veta vilka kandidater som skall delta för de partier som&lt;br&gt;registrerat partibeteckning. Det kan inte heller uppstå någon tvekan om&lt;br&gt;vilka kandidater som är anmälda på sätt som kan ske enligt de&lt;br&gt;nuvarande reglerna. De allra flesta partier har registrerat&lt;br&gt;partibeteckning. Anmälan av kandidater kommer därför att ske av i&lt;br&gt;huvudsak alla kandidater inför valet. Sammanräkningsförfarandet&lt;br&gt;underlättas under sådana förhållanden väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett parti anmäler för få kandidater kan det uppstå tomma stolar.&lt;br&gt;Detta förekommer redan i dag. Partierna är dock angelägna om att det&lt;br&gt;finns kandidater som kan besätta de mandat som tilldelats partiet. När&lt;br&gt;det gäller begränsningar av antalet kandidater utgörs dessa i första hand&lt;br&gt;av det antal kandidater som kan förekomma på en valsedel, i dag 65&lt;br&gt;namn. Det finns emellertid inget hinder mot att ett parti går fram med&lt;br&gt;två namnvalsedlar i ett val. Personvalsinslaget kan dock sägas göra ett&lt;br&gt;sådant förfarande mindre ändamålsenligt ur väljarsynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För riksdagsval skall kandidaterna anmälas valkretsvis. Något krav på Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;bostadssamband med valkretsen finns dock inte. För de kommunala&lt;br&gt;valen gäller att kandidaterna vid val till landstingsfullmäktige skall vara&lt;br&gt;folkbokförda i kommun i landstinget och för val till kommunfullmäktige&lt;br&gt;i kommunen. För valet till Europaparlamentet gäller inga särskilda krav&lt;br&gt;eftersom landet inte är indelat i valkretsar vid det valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkran av unionsmedborgare som önskar kandidera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna är hämtade från 19 § lagen om val till Europaparlamentet. De&lt;br&gt;är tillämpningar av artiklarna 4.2, 10.1 och 10.2 av direktivet&lt;br&gt;93/109/EG. De anger att unionsmedborgare som vill kandidera måste&lt;br&gt;lämna försäkran om att kandidaten endast kandiderar i det svenska valet&lt;br&gt;till Europaparlamentet och intyg om viss uppgift från sin hemstat&lt;br&gt;angående valbarheten. Om unionsmedborgare lämnar uppgifter i&lt;br&gt;försäkran som är oriktiga kan det föranleda straffansvar för osant&lt;br&gt;intygande enligt 15 kap. 11 § första stycket brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är inte föreskrifterna uppfyllda enligt paragrafen är kandidaten inte&lt;br&gt;valbar. Givetvis gäller övriga krav i 1 kap. angående valbarheten vid&lt;br&gt;sidan om de i förevarande paragrafen uppställda. Valbarhetsprövningen&lt;br&gt;kan preliminärt vidta vid anmälan av kandidater eller då försäkran&lt;br&gt;lämnas. Slutlig prövning kan dock inte göras förrän vid den slutliga&lt;br&gt;sammanräkningen. Viss möjlighet har lämnats att på ett tidigare stadium&lt;br&gt;bortse från namnet om föreskrifterna i förevarande paragraf inte är&lt;br&gt;uppfyllda. Detta framgår av 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristfällig anmälan av kandidater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 5 kap. 9 § första stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Den ger vissa anvisningar om handläggningen av anmälan av&lt;br&gt;kandidater. Paragrafen gäller enligt sin ordalydelse endast for anmälan&lt;br&gt;av kandidater eller försäkran från kandidater men motsvarande principer&lt;br&gt;tillämpas vid registrering av partibeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom allmänna förvaltningsrättsliga principer föreskrivs i&lt;br&gt;förevarande paragraf vissa särskilda kommunikationsfrågor. En ofull-&lt;br&gt;ständighet skall enligt paragrafen föranleda valmyndigheten att genast&lt;br&gt;underrätta den som anmält kandidaterna eller lämnat en försäkran. Detta&lt;br&gt;kan ske på olika sätt beroende på vari bristerna i anmälan består. Enligt&lt;br&gt;paragrafen skall underrättelsen innehålla en tid inom vilken anmälan&lt;br&gt;eller försäkran skall ha ändrats eller kompletterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tiden för föreläggandet gått ut skall anmälan eller försäkran&lt;br&gt;prövas av Riksskatteverket. Som påpekats vid remissförfarandet kan en&lt;br&gt;underrättelse om komplettering eller ändring föranleda att anmälan eller&lt;br&gt;försäkran återkallas. Under sådana förhållanden förefaller det inte&lt;br&gt;nödvändigt att prövning av Riksskatteverket sker. I detta sammanhang&lt;br&gt;bör emellertid framhållas vikten av att återkallelsen är otvetydig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Iförsta stycket anges påföljderna till föreskriften i 14 § om att&lt;br&gt;kandidaten måste ge tillstånd till kandidaturen. Saknas sådant tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall namnet anses obefintligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreslås en ny bestämmelse som saknar motsvarighet i&lt;br&gt;gällande rätt. Den innebär att valmyndigheten ges möjlighet att bortse&lt;br&gt;från kandidat som inte kan lämna intyg enligt 16 §. Bestämmelsen är en&lt;br&gt;tillämpning av artikel 6.2 direktivet 93/109/EG. Kandidat som inte&lt;br&gt;uppvisar intyg skall vägras att kandidera. Skulle en kandidat som inte&lt;br&gt;lämna intyg enligt 16 § anmälas som kandidat av något parti skall&lt;br&gt;kandidatnamnet anses vara obefintligt i anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget ges utöver föreskrifterna i denna paragraf ingen regel om&lt;br&gt;prövning av valbarhet m.m. i samband med anmälningsförfarandet.&lt;br&gt;Liksom i dag prövas valbarheten först vid röstsammanräkningen enligt&lt;br&gt;reglerna om obefintliga namn i 18 kap. 11 § första stycket 1 förslaget.&lt;br&gt;En preliminär prövning kan dock företas vid förberedelsen av valet. Det&lt;br&gt;är dock inte meningen att valbarheten skall hänföras till annan tidpunkt&lt;br&gt;än valdagen. Skulle det visa sig att en anmäld kandidat inte är valbar&lt;br&gt;bör kontakt tas med partiet för att utreda frågan. Det kan förutsättas att&lt;br&gt;frågan löses vid en sådan kontakt. Annars får man luta sig mot reglerna&lt;br&gt;om obefintliga namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor kan också uppkomma om en kandidat vid anmälan inte kan&lt;br&gt;identifieras. Avsikten är att otydligheter av den här karaktären skall&lt;br&gt;lösas genom kontakter mellan valmyndigheten och partiombudet. Några&lt;br&gt;uttryckliga regler i förevarande paragraf är inte nödvändiga förutom vad&lt;br&gt;gäller medgivande till kandidatur och intyget om att valbarheten inte&lt;br&gt;gått förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för anmälan av kandidater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 5 kap. 8 § andra stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Den dag som Riksskatteverket bestämmer grundar sig på att&lt;br&gt;valsedlar med kandidatnamn skall kunna tryckas och distribueras i god&lt;br&gt;tid före valet. Dessa regler kan kvarstå oförändrade i förslaget till en ny&lt;br&gt;vallag. Oftast bestämmer Riksskatteverket tiden till slutet av april&lt;br&gt;månad valåret. Se vidare 6 kap. 14 §. Av 13 § framgår till vem&lt;br&gt;anmälan skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Listor över partier som anmält kandidater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 5 kap. 10 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att länsstyrelserna skall vara de myndigheter som tar emot&lt;br&gt;anmälan. Anmälningarna läggs därefter in i ett kandidatregister på ett&lt;br&gt;ADB-medium. Detta register är åtkomligt för samtliga valmyndigheter.&lt;br&gt;Regeln i den nuvarande vallagen om att Riksskatteverket skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;distribuera namnlistorna till länsstyrelserna är därför överflödig och kan Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i övrigt utgår från att listor upprättas över de partier som&lt;br&gt;registrerat partibeteckning och anmält kandidater. Det medför att det för&lt;br&gt;vaije valkrets finns listor som anger vilka partier som uppfyller angivna&lt;br&gt;krav. Enligt den föreslagna 9 kap. 11 § skall sådana listor och annat&lt;br&gt;valmaterial finnas i vallokal. Dessa regler innebär att valmyndigheterna&lt;br&gt;måste se till att distribuera det material som lagen anger. Samtliga&lt;br&gt;regler om distribution av valmaterial i den nu behandlade paragrafen är&lt;br&gt;därför överflödiga och kan utgå. För klarhetens skull görs emellertid en&lt;br&gt;hänvisning till 9 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;br&gt;Paragrafen motsvarar 5 kap. 11 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Valsedlar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet behandlar frågor med anknytning till valsedlarna och motsvarar&lt;br&gt;i stort 6 kap. i den nuvarande vallagen. Genomgående har i kapitlet&lt;br&gt;beteckningen ”blanketter för valsedlar” tagits bort och ersatts med det&lt;br&gt;enklare uttrycket ”valsedlar”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xblsedlars utformning och innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 6 kap. 1 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 6 kap. 2 § första stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Föreskrifterna anger hur en valsedel skall se ut. Trots den&lt;br&gt;kategoriska formuleringen finns ingen bestämmelse som medför att&lt;br&gt;valsedel som inte stämmer med föreskrifterna skall kasseras. Jfr&lt;br&gt;föreslagna 18 kap. 9-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 6 kap. 7 § andra stycket vallagen. De&lt;br&gt;särskilda beteckningarna som avses är listtypbeteckning, dvs. en kod&lt;br&gt;som anger hur valsedeln ser ut i fråga om namn och partibeteckning.&lt;br&gt;Vidare anges vissa beteckningar i 3 §. Där finns valbeteckning, dvs.&lt;br&gt;vilket av riksdagsvalet, valet till landstingsfullmäktige eller valet till&lt;br&gt;kommunfullmäktige som valsedeln gäller för. Slutligen finns också&lt;br&gt;valkretsbeteckning, som anger vilken valkrets det är fråga om. Dessa&lt;br&gt;beteckningar sätts ut för att underlätta sammanräkningen. Valsedelns&lt;br&gt;giltighet påverkas inte heller av dessa beteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 6 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt i paragrafen är den sista strecksatsen där det föreskrivs att det på Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;valsedlarna bör lämnas en upplysning om ett parti registrerat&lt;br&gt;partibeteckning och anmält kandidater. Detta kan t.ex. ske genom att&lt;br&gt;valsedeln för ett sådant parti förses med en uppgift ovanför&lt;br&gt;kandidatnamnen som anger att kandidaterna är anmälda. Föreskriften&lt;br&gt;behövs för att väljarna skall veta att tillskrifter och strykningar av&lt;br&gt;kandidatnamn på en sådan valsedel inte beaktas. På valsedlar där ingen&lt;br&gt;upplysning lämnas beaktas tillskrivna namn men inte strykningar av&lt;br&gt;namn. Detta framgår av reglerna i 5 § och 18 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar om vilka partier som registrerat partibeteckning och&lt;br&gt;anmält kandidater finns att hämta från de listor över partier som&lt;br&gt;registrerat beteckning och anmält kandidater som skall upprättas enligt&lt;br&gt;5 kap. 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 6 kap. 2 § tredje stycket den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Bestämmelsen har flyttats hit för att i denna paragraf samla&lt;br&gt;regler om valsedlar som upptar kandidatnamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt och behandlar vissa uppgifter på namnvalsedlar.&lt;br&gt;Genom stycket förs Personvalskommitténs förslag in om att det skall&lt;br&gt;finnas en ruta för att väljarna skall kunna markera personrösten.&lt;br&gt;Lagtexten har utformats så att den korresponderar med formuleringen i&lt;br&gt;3 kap. 1 § regeringsformen om att det avges en särskild personröst.&lt;br&gt;Däremot finns inte föreskriften om en särskild rad för tillskrivna namn&lt;br&gt;med eftersom en särskild reglering beträffande dessa fall föreslås vilket&lt;br&gt;framgår av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista stycket motsvarar 6 kap. 3 § första stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Där sägs att kandidatnamnen skall nummerordnas under&lt;br&gt;varandra. I 6 kap. 3 § andra stycket i den nuvarande vallagen sägs att&lt;br&gt;kandidatnamnen gäller för både ledamotsval och, i den mån de inte tas&lt;br&gt;i anspråk för ledamotsval, val av ersättare. Det har inte ansetts&lt;br&gt;nödvändigt att ta upp några motsvarande regler i detta avsnitt, då det av&lt;br&gt;18 kap. angående den slutliga sammanräkningen framgår att&lt;br&gt;ledamöterna utses före ersättarna och att dessa utses från&lt;br&gt;namnval sedlarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen är nya. Den föreslagna regelns första&lt;br&gt;stycke utgår från reglerna i 18 kap. där det föreskrivs att namn som inte&lt;br&gt;är anmälda eller som skrivs till på en valsedel för parti som registrerat&lt;br&gt;partibeteckning och anmält kandidater inte beaktas. Detta innebär att&lt;br&gt;skyddet för partibeteckningarna stärks avsevärt. Dessutom underlättas&lt;br&gt;sammanräkningen. Genom föreskrifterna i 3 § om att det skall framgå&lt;br&gt;om partibeteckningen är registrerad och kandidater anmälda, får&lt;br&gt;väljarna kännedom om de har möjlighet att skriva till namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i denna paragraf och reglerna i 18 kap. 11 § innebär för&lt;br&gt;partier som registrerat partibeteckning och anmält kandidater att de&lt;br&gt;partimarkerade valsedlarna endast kan räknas som en röst på partiet. På&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ifyllningsvalsedlama beaktas endast den tillskrivna partibeteckningen. Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;På namnvalsedlama slutligen räknas endast de anmälda kandidaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här skall reglerna i 5 kap. 8 § förslaget uppmärksammas. Om ett&lt;br&gt;parti registrerar sin partibeteckning för riksdagsval gäller den för alla&lt;br&gt;landets kommunala val. Det samma är fallet för kommuner inom ett&lt;br&gt;landsting om partibeteckningen registreras för landstingsval. För att&lt;br&gt;skydd skall uppstå måste därutöver kandidater anmälas i kommunerna i&lt;br&gt;samtliga val där den registrerade beteckningen gäller. Det händer i dag&lt;br&gt;att partier inte anmäler kandidater trots att de registrerat partibe-&lt;br&gt;teckning. Om så skulle bli fallet även sedan förslaget om anmälan om&lt;br&gt;kandidater genomförs finns risk för att tomma stolar skall uppstå om&lt;br&gt;inte tillskrivna namn tillåts i vissa fell trots att partiet registrerat partibe-&lt;br&gt;teckning. För att undvika detta har förslaget formulerats så att skydd&lt;br&gt;uppstår endast för det fell partiet både registrerat partibeteckning och&lt;br&gt;anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På valsedlar som inte upptar parti som registrerat beteckning och&lt;br&gt;anmält kandidater är det enligt förslaget möjligt att skriva till namn som&lt;br&gt;beaktas vid sammanräkningen. Detta motsvarar den nuvarande&lt;br&gt;ordningen med fri nomineringsrätt. Ett tillskrivet namn kommer&lt;br&gt;dessutom att betraktas som en personröst på namnet. Skulle flera namn&lt;br&gt;vara tillskrivna skall väljaren anses ha avgett en personröst för det&lt;br&gt;första namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har intagits en hänvisning till reglerna i 18 kap. 11 §&lt;br&gt;tredje stycket. Reglerna innebär att strykningar av namn inte längre&lt;br&gt;skall beaktas. Skulle ett eller flera namn ändå vara strukna bortses från&lt;br&gt;strykningarna vid sammanräkningen. Förevarande stycke ger väljarna&lt;br&gt;upplysning om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom alla kandidater skall anmälas, om anmälan över huvud taget&lt;br&gt;sker, saknas behov av att i en ny vallag ta in reglerna i 6 kap. 3 §&lt;br&gt;tredje stycket i den nuvarande vallagen - som 1993 års vallagskommitté&lt;br&gt;förslog skulle upptas i förevarande paragraf - om att valsedel skall som&lt;br&gt;första två namn uppta anmälda kandidater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon inte samtyckt till att vara kandidat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 6 kap. 7 a § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna innebär att en kandidat kan offentligt påpeka att kandidaten&lt;br&gt;inte står bakom den valsedel där han tagits upp. Tillämpningsområdet&lt;br&gt;för regeln blir mycket snävt eftersom alla kandidater som anmälts skall&lt;br&gt;lämna sitt medgivande enligt 5 kap. 14 §. Det kan dock förekomma att&lt;br&gt;personer tas upp som kandidater för partier som inte registrerar&lt;br&gt;partibeteckning. Regeln bör därför finnas kvar i den nya vallagen.&lt;br&gt;Föreskriften om att valsedeln skall bifogas anmälan har dock slopats&lt;br&gt;eftersom valmyndigheten ändå har tillgång till valsedlarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur valsedlar skall beställas och hur de hålls till handa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar del av 6 kap. 4 § första stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen och av detta framgår att Riksskatteverket skall&lt;br&gt;tillhandahålla valsedlar till partierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt och anger att effektuering av beställningar kan&lt;br&gt;vägras. Beslut om detta får fettas av den myndighet som tar emot&lt;br&gt;beställningen. Regeln, som efterfrågats vid remissförfarandet, införs för&lt;br&gt;att förhindra missbruk av partiernas anmälningar av kandidater. Regeln&lt;br&gt;innebär att reglerna om anmälan av kandidater enligt 5 kap. och&lt;br&gt;beställning av valsedlar knyts samman. I dag fungerar systemet så att&lt;br&gt;vem som helst kan beställa valsedlar med vilket utseende som helst.&lt;br&gt;Detta innebär att en person utanför ett parti kan beställa valsedlar för&lt;br&gt;det partiet och ange vilka kandidater som helst på valsedeln. Enda&lt;br&gt;begränsningen har varit att beställaren skall betala valsedlarna i&lt;br&gt;förskott. För att förhindra att valsedlar som tillhandahålls av&lt;br&gt;Riksskatteverket gäller för annat än det parti som beställt dem införs en&lt;br&gt;regel som innebär att endast ombud eller personer som ombuden&lt;br&gt;utpekat, kan beställa valsedlar för partier som skyddat sin&lt;br&gt;partibeteckning enligt 5 kap. Regeln stoppar effektivt missbruket med&lt;br&gt;s.k. piratlistor från personer som utnyttjar etablerade partiers&lt;br&gt;beteckning. De innebär vidare att s.k. spränglistor från partiernas&lt;br&gt;minoriter inte längre blir möjliga. Endast av partiet godtagna s.k.&lt;br&gt;särlistor kommer att levereras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande regel har i viss mån samma tillämpningsområde som&lt;br&gt;12 §. Detta är t.ex. fellet om ett parti har rätt till gratis valsedlar enligt&lt;br&gt;vad som sägs i 8-10 §§ och har skyddat sin beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar del av 6 kap. 4 § första stycket och 5 § första&lt;br&gt;stycket vallagen. I paragraferna har intagits föreskrifterna om vilka&lt;br&gt;partier som har rätt till gratis valsedlar. Endast språkliga justeringar har&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt och reglerar rätten till&lt;br&gt;valsedlarna i val till Europaparlamentet. Reglerna har utformats efter&lt;br&gt;mönster av reglerna om val till riksdagen. Anknytningen till&lt;br&gt;riksdagsvalet gäller emellertid inte längre vilket var fellet vid valet till&lt;br&gt;Europaparlamentet år 1995. I den nya vallagen har röstandelen för fria&lt;br&gt;valsedlar anknutits till valen till Europaparlamentet; för nästa val gäller&lt;br&gt;det val som hölls år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 6 kap. 5 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som motsvarar 6 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vallagen, innebär att Riksskatteverket inte levererar valsedlar utan att&lt;br&gt;kostnaden är täckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 6 kap. 6 § i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. De behandlar när och hur återbetalning av förskott skall ske&lt;br&gt;till partier som vid valet fått röster så det uppfyller kraven i 8-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att tryckning av partibeteckning och kandidatnamn&lt;br&gt;samt valkrets- och valbeteckning sker utan kostnad. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar 6 kap. 7 § första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skall valsedlar beställas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 6 kap. 8 § i den nuvarande vallagen. Den anger&lt;br&gt;att Riksskatteverket skall bestämma en sista dag då valsedlar skall&lt;br&gt;beställas för att de skall kunna levereras i god tid före valet. Valsedlar&lt;br&gt;levereras också om beställningen kommer in senare men bara om&lt;br&gt;leverans kan ske före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 6 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. I praktiken kommer, liksom i dag, hanteringen av&lt;br&gt;valsedelsbeställningama att ske vid länsstyrelserna. Därför har den&lt;br&gt;nuvarande vallagens föreskrift också tagits in i förslaget. Hanteringen&lt;br&gt;av anmälningar av kandidater enligt 5 kap. 13 § och beställning av&lt;br&gt;valsedlar kommer således att ske i ett sammanhang och på ett ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om överklagande motsvarar 6 kap. 10 § första stycket i&lt;br&gt;den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Röstlängder och röstkort&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel grundas på det nya röstlängdssystemet.&lt;br&gt;De bestämmelser i 4 och 7 kap. i den nuvarande vallagen som inte&lt;br&gt;anges nedan har utgått som en följd av det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\fem som skall finnas i röstlängd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersätter del av bestämmelserna om röstlängd i 4 kap. 2 §, 11 § andra&lt;br&gt;stycket och 12-14 §§ i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 § andra stycket framgår att om en anmälan görs skall väljaren&lt;br&gt;tas upp i röstlängd. Något krav på att anmälan måste åtföljas av en&lt;br&gt;adressuppgift finns inte, men endast den som uppger adress kan få&lt;br&gt;röstkort, se vidare 7 §. Av andra stycket framgår vidare att endast den&lt;br&gt;som varit folkbokförd någon gång under de senaste tio åren med&lt;br&gt;automatik tas upp i röstlängden. Som framgår av avsnitt 8.2 bör vid&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag emellertid gränsen bestämmas till den&lt;br&gt;tidpunkt då det nya folkbokföringssystemet togs i bruk, dvs. den 1 juli&lt;br&gt;1991. Se också kommentaren till övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § tredje stycket har tillkommit för att undvika rättsförluster för&lt;br&gt;utlandssvenskarna. En avgiven röst skall alltså jämställas med en&lt;br&gt;anmälan om att få finnas i röstlängd. Innebörden av en sådan avgiven&lt;br&gt;röst är att rösten visserligen underkänns vid det stundande valet,&lt;br&gt;eftersom personen i fråga inte finns upptagen i röstlängden trettio dagar&lt;br&gt;före valet, (jfr 4 §) men personen kommer att finnas i röstlängden för&lt;br&gt;de kommande tio åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § används uttrycket ”andra utlänningar” efter mönster av den&lt;br&gt;nuvarande vallagen för att ange vilka som utöver dem som räknas upp i&lt;br&gt;första och andra stycket har rösträtt i kommunala val. Uttrycket täcker&lt;br&gt;också statslösa personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka uppgifter en röstlängd grundar sig på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersätter 4 kap. 1 § och del av 2 §, 11 § och 12 § i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 8.3 föreslås tillskapandet av särskild lag om&lt;br&gt;röstlängdsregister. Registret kommer att bestå av uppgifter som i&lt;br&gt;huvudsak hämtas från aviseringsregistret. Uppgifter om valdistrikt&lt;br&gt;hämtas dock från fastighetstaxeringsregistret. Vidare framgår av avsnitt&lt;br&gt;8.1 att det nya röstlängdssystemet skall användas både vid val och&lt;br&gt;omröstningar. Ur röstlängdsregistret framställs röstlängderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om röstlängd vid val till Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 11 § lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet.&lt;br&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gör det möjligt för unionsmedborgare&lt;br&gt;som är bosatta i Sverige att rösta här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att den unionsmedboigare som är bosatt här och&lt;br&gt;som önskar utöva sin rösträtt har att göra anmälan (jfr artikel 8.1 i&lt;br&gt;direktivet 93/109/EG) om att han eller hon önskar bli upptagen i&lt;br&gt;röstlängd. Skattemyndigheten tillhandahåller blanketter för anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att den som gör en sådan anmälan som avses i Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;första stycket i en skriftlig försäkran skall lämna vissa for hans eller&lt;br&gt;hennes rätt att rösta relevanta uppgifter (jfr artikel 9.2 i direktivet). Om&lt;br&gt;unionsmedborgare lämnar uppgifter i försäkran som är oriktiga kan det&lt;br&gt;föranleda straffansvar för osant intygande enligt 15 kap. 11 § första&lt;br&gt;stycket brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket föreskrivs att det skall fattas ett beslut i anledning av&lt;br&gt;ansökan. Detta sker genom att röstlängden upprättas. Underrättelse om&lt;br&gt;sådant beslut skall sändas till valmyndigheten i den stat där den som&lt;br&gt;avses med beslutet är medborgare. Skattemyndighetens beslut att ta upp&lt;br&gt;den som gjort anmälan i röstlängd grundas således dels på uppgifterna i&lt;br&gt;anmälan och i försäkran, dels på en kontroll av att den som gjort&lt;br&gt;anmälan var folkbokförd här i landet trettio dagar före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 7 direktivet har bosättningsstaten rätt att kontrollera att&lt;br&gt;unionsmedboigare inte har förlorat rösträtten i sin hemstat. Det är från&lt;br&gt;svenska synpunkter främmande att frånta någon hans rösträtt. Någon&lt;br&gt;sådan kontroll som direktivet ger möjlighet till bör därför inte företas&lt;br&gt;från svensk sida. Om en uppgift av den innebörden ändå lämnas bör&lt;br&gt;den lämnas utan avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att underrätta hemstaten följer av artikel 13 direktivet&lt;br&gt;som föreskriver att bosättningsstaten skall, i tillräckligt god tid före&lt;br&gt;valet, förse hemstaten med information om medboigare i denna som&lt;br&gt;finns upptagna i röstlängden. Vidare föreskrivs att hemstaten skall, i&lt;br&gt;enlighet med sin nationella lagstiftning, vidta lämpliga åtgärder för att&lt;br&gt;säkerställa att dess medborgare inte röstar mer än en gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilken röstlängd skall de som har rösträtt finnas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 4 kap. 2 § och 14 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) om rätt&lt;br&gt;folkbokföringsort som skall ligga till grund för uppgifterna i&lt;br&gt;röstlängden. En förutsättning är dock att registrering av ändrad&lt;br&gt;folkbokföringsort hunnit ske eftersom det är det faktiska innehållet i&lt;br&gt;aviseringsregistret på kvalifikationsdagen som skall ligga till grund för&lt;br&gt;uppgifterna i röstlängderna. Aviseringsregistret innehåller inte uppgifter&lt;br&gt;om valdistrikt. Uppgifter om valdistrikt hämtas från registret för&lt;br&gt;fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstkort&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 7 kap. 1 § och 2 § första och tredje styckena i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Jfr kommentaren till 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersätter 7 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen. I avsnitt 8.1&lt;br&gt;har tidsschemat för det nya röstlängdssystemet vid ett ordinarie val&lt;br&gt;beskrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 7 kap. 3 § första och andra styckena i den nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vallagen. Någon uttrycklig motsvarighet till tredje och fjärde styckena&lt;br&gt;finns inte eftersom systemet med gällande röstlängd tas bort och&lt;br&gt;kvalifikationsdagen endast är 30 dagar före valdagen. Eftersom&lt;br&gt;röstlängdsregistret upprättas genom ett uttag ur aviseringsregistret på&lt;br&gt;kvalifikationsdagen finns det inte någon röstlängd att framställa röstkort&lt;br&gt;mot före den dagen. Kravet på att den som vill ha ett duplettröstkort&lt;br&gt;skall uppge sitt hemvist i den ort där han är uppförd i röstlängd, eller i&lt;br&gt;den ort där han senast var folkbokförd har tagits bort som överflödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya systemet räcker det med personnummer och namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om adress&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den är&lt;br&gt;en följd av reglerna om utlandssvenskarna i det föreslagna&lt;br&gt;röstlängdssystemet. Anmälan skall göras till en skattemyndighet, inte till&lt;br&gt;Riksskatteverket. Det krävs inte att anmälaren särskilt uppger att&lt;br&gt;anmälan avser en önskan att bli införd i röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blanketter för anmälan bör finnas hos skattemyndigheten,&lt;br&gt;Riksskatteverket och samtliga utlandsmyndigheter oavsett vilka av dessa&lt;br&gt;som också kommer att utgöra röstmottagningsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse av uppgifter i en röstlängd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersätter 4 kap. 4 § i den nuvarande vallagen. Det är bestämmelserna i&lt;br&gt;folkbokföringslagen (1991:481) om rätt folkbokföringsort som skall&lt;br&gt;ligga till grund för bedömningen om uppgifterna i röstlängden skall&lt;br&gt;rättas. Vid framställningen av röstlängderna skall det faktiska innehållet&lt;br&gt;i aviseringsregistret på kvalifikationsdagen ligga till grund för&lt;br&gt;uppgifterna i röstlängderna (jfr kommentaren till 6 §). Detta innebär att&lt;br&gt;en flyttning som gjorts mer än 30 dagar före valdagen, men inte hunnit&lt;br&gt;registreras på kvalifikationsdagen inte kan beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om rättelse kompletterar den allmänna regeln om&lt;br&gt;rättelse av skrivfel och liknande som följer av 26 § förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223). Som framgår av kommentaren under 1 § tredje stycket&lt;br&gt;leder en anmälan om adress eller avgiven röst från någon som inte&lt;br&gt;tagits upp i röstlängden inte till att röstlängden skall rättas, om&lt;br&gt;uppgiften lämnas mindre än trettio dagar före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersätter 15 § i lagen om val till Europaparlamentet. En särreglering&lt;br&gt;torde vara nödvändig eftersom direktivet anger att medlemsstaterna är&lt;br&gt;skyldiga att motverka att någon röstar två gånger i samma val till&lt;br&gt;Europaparlamentet. Det kan dock antas att bestämmelsen i praktiken&lt;br&gt;inte kommer att tillämpas särskilt ofta. Detta hänger samman med dels &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det förhållandet att röstning sker med endast någon eller några dagars&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellanrum i de olika medlemsstaterna, dels med att staterna mer sällan Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;för register på personnivå över vilka av de som varit upptagna i&lt;br&gt;röstlängden som också fektiskt röstat. Det förhållande att sista dag för&lt;br&gt;rättelse enligt 11 § gått till ända påverkar givetvis inte rättelse enligt&lt;br&gt;förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Den ger en förklaring till hur hanteringen av röstlängderna skall gå till,&lt;br&gt;se 9 kap. 9 § där det uttryckligen sägs att röstlängderna skall finnas i&lt;br&gt;respektive vallokal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 4 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Kuvert&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har ingen direkt motsvarighet i vallagen, men innebär&lt;br&gt;ingen saklig ändring. Valkuvert används för att lägga ner valsedeln i vid&lt;br&gt;alla former av röstning. Ytterkuvert för budröstning används som&lt;br&gt;namnet anger vid budröstning - men också vid röstning genom&lt;br&gt;lantbrevbärare - för att stoppa ned valkuvert i. Fönsterkuvert används&lt;br&gt;vid röstning utanför vallokal för att stoppa ned valkuvert och ytterkuvert&lt;br&gt;för budröstning i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andm stycket motsvarar 8 kap. 8 § första stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Riksskatteverket distribuerar valkuvert vid valen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 8 kap. 8 § andra stycket i den nuvarande vallagen. I dag har&lt;br&gt;kuvertet en urstansning på mitten av ena långsidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar delvis 8 kap. 9 § första och andra styckena&lt;br&gt;i den nuvarande vallagen. De behandlar var valkuverten skall finnas.&lt;br&gt;Ändringarna är en följd av 1993 års vallagskommittés förslag att&lt;br&gt;särskilda röstmottagningsställen inom landet skall ersätta de tillfälligt&lt;br&gt;inrättade postkontoren för röstmottagning på bl.a. institutioner samt av&lt;br&gt;att fertygsröstningen ersätts med brevröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 8 kap. 9 § tredje stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen, och anger partiernas rätt till gratis valkuvert och ytterkuvert&lt;br&gt;för budröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras partiernas rätt till kuvert i valet till Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;Europaparlamentet som i dag finns i 23 § lagen om val till&lt;br&gt;Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Allmänt om röstning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagning och röstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i dag. Principen om&lt;br&gt;offentlighet vid val finns dock i 8 kap. 10 § första stycket första&lt;br&gt;meningen i den nuvarande vallagen. Den nya bestämmelsen innebär inte&lt;br&gt;någon skillnad i förhållande till vad som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar del av 8 kap. 4 § i den nuvarande vallagen. I&lt;br&gt;bestämmelsen har införts föreskrifter som talar om hur röstningen går&lt;br&gt;till med ett ökat personvalsinslag. Tidigare när valet i första hand var&lt;br&gt;ett partival räckte det att tala om att en valsedel skulle läggas in i ett&lt;br&gt;kuvert. Den nya bestämmelsen har utformats så att det framgår att&lt;br&gt;väljarna skall välja en valsedel med partibeteckning som motsvarar det&lt;br&gt;parti de tänker rösta på samt att de har möjlighet att göra en särskild&lt;br&gt;personmarkering för den kandidat de vill se vald. Genom detta har&lt;br&gt;väljarna avgett sin röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andm stycket motsvarar 8 kap. 14 § i den nuvarande vallagen som&lt;br&gt;reglerar funktionshindrades möjligheter att få hjälp vid röstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstningslokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i vallagen. Se dock 8 kap.&lt;br&gt;1 § i den nuvarande vallagen. Den har tagits med för att visa vid vilka&lt;br&gt;olika ställen det kan förekomma röstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar del av 9 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar del av 8 kap. 1 § första stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen och anger var väljarna skall rösta. Ändringarna är&lt;br&gt;en följd av förslaget att särskilda röstmottagningsställen inom landet&lt;br&gt;skall ersätta de tillfälligt inrättade postkontoren samt av att&lt;br&gt;fertygsröstningen ersätts med brevröstning. Väljare som inte kan rösta i&lt;br&gt;sin vallokal kan inte rösta i annan vallokal. Däremot kan sådana väljare&lt;br&gt;enligt den föreslagna texten rösta i annan röstningslokal än vallokal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andm och tredje stycket anger i vilka fell undantag medges från&lt;br&gt;huvudregeln i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstkort vid röstningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om röstkort som enligt föreskriften bör&lt;br&gt;finnas med vid röstning i vallokal och vid utlandsmyndighet. Vid övriga&lt;br&gt;röstmottagningsställen måste röstkortet vara med for att väljaren skall&lt;br&gt;kunna utöva sin rösträtt. Bestämmelserna motsvarar 8 kap. 3 § i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen, med de ändringar som följer av vad som sagts&lt;br&gt;under 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilhemligheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 8 kap. 10 § första stycket andra meningen i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Föreskrifter om väljarens valhemlighet finns också&lt;br&gt;i 3 kap. 1 § regeringsformen. Där sägs att riksdagen utses genom fria,&lt;br&gt;hemliga och direkta val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrustning i röstningslokal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8-10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 8 § motsvarar innehållet i 8 kap. 4 § sista meningen i&lt;br&gt;den nuvarande vallagen och utsäger det självklara att det skall finnas en&lt;br&gt;valurna för vaije val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 9 § om att det skall finnas röstlängd i vallokalen&lt;br&gt;motsvarar innehållet 4 kap. 20 § och 9 kap. 3 § sista stycket sista&lt;br&gt;meningen i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 10 § om att det i röstningslokalema skall finnas ett&lt;br&gt;exemplar av vallagen motsvarar 8 kap. 12 § första stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 8 kap. 12 § andra stycket i den nuvarande vallagen, med de&lt;br&gt;ändringar som följer av vad som sagts under 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har vissa följdändringar vidtagits på grund av det ökade&lt;br&gt;personvalsinslaget och det därav föranledda anmälningsförfarandet. Av&lt;br&gt;5 kap. 20 § förslaget framgår att de listor som upprättas avser de partier&lt;br&gt;som anmält kandidater. Detta är också den information som väljarna&lt;br&gt;behöver ha reda på för att kunna göra sin personmarkering. Andra&lt;br&gt;ändringar på dessa partiers valsedlar beaktas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 6 kap. 9 § första stycket, del av 9 kap. 6 §, 10 kap. 5 a och&lt;br&gt;7 a §§ i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket första meningen anges den i dag gällande regeln att&lt;br&gt;valsedlar skall finnas i anslutning till röstningslokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen har regeln om att det är möjligt att anordna en&lt;br&gt;sådan plats i röstningslokalen om den inte kan anordnas i anslutning till&lt;br&gt;röstningslokalen gjorts generell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare sägs i stycket att visst material skall finnas tillgängligt på Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;sådan plats. Detta är partimarkerade valsedlar för partier som fått mer&lt;br&gt;än en procent av rösterna vid något av de två föregående riksdags-&lt;br&gt;respektive europaparlamentsvalen och blanka valsedlar. Med blanka&lt;br&gt;valsedlar menas valsedlar utan någon partibeteckning eller&lt;br&gt;kandidatnamn, s.k. ifyllningsvalsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att det är valförrättama och röstmottagama&lt;br&gt;som skall se till att dessa valsedlar finns på den anvisade platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket anger sedan att partierna skall ha möjlighet att lägga ut&lt;br&gt;sina valsedlar, dvs. sådana valsedlar som inte hålls till handa av&lt;br&gt;valmyndigheterna, på den plats som anordnats. I dag görs i princip en&lt;br&gt;skillnad mellan den plats som finns för de blanka och de partimarkerade&lt;br&gt;valsedlarna samt för den plats som finns för andra valsedlar. Det är&lt;br&gt;emellertid rimligt att valsedlarna finns tillgängliga för väljarna på&lt;br&gt;samma plats. Valförrättama eller röstmottagama har ansvar för&lt;br&gt;tillgängligheten endast vad avser blanka valsedlar samt partimarkerade&lt;br&gt;valsedlar för partier som fått mer än en procent av rösterna vid något&lt;br&gt;av de två föregående angivna valen. Dämtöver har valförrättama eller&lt;br&gt;röstmottagama enligt grunderna för 14-16 §§ förslaget ett allmänt&lt;br&gt;ansvar för ordningen i vallokalen och därtill anslutande utrymmen. Det&lt;br&gt;medför att dessa även svarar för ordningen bland samtliga valsedlar som&lt;br&gt;läggs ut (jfr VPN 1985:35). Detta behövs inte utsägas direkt i lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket sista meningen anges att namnvalsedlar inte får läggas&lt;br&gt;ut i vissa röstningslokaler. I förhållande till den nuvarande vallagen har&lt;br&gt;en saklig ändring skett i det att namnvalsedlar får läggas ut på&lt;br&gt;postkontoren (se avsnitt 9.4). Förslaget innebär inte någon skyldighet&lt;br&gt;för valmyndigheterna eller posten att lägga ut namnvalsedlar även på&lt;br&gt;postkontoren. Däremot öppnas en möjlighet för partierna att få ut sina&lt;br&gt;namnvalsedlar. Det kan förutses att det i praktiken kommer att finnas,&lt;br&gt;förutom partimarkerade och blanka valsedlar, namnvalsedlar för partier&lt;br&gt;från den egna valkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;br&gt;Motsvarar delvis 8 kap. 9 § i den nuvarande vallagen. Att kuvert enligt&lt;br&gt;den föreslagna bestämmelsen skall finnas också i vallokal innebär ingen&lt;br&gt;saklig skillnad mot vad som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordning i röstningslokalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 8 kap. 11 § tredje stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningen vid val och i röstningslokal regleras givetvis också av&lt;br&gt;bestämmelserna i brottsbalken; se t.ex. 17 kap. 8 och 9 §§ brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 och 16 §§&lt;br&gt;Motsvarar 8 kap. 11 § första och andra stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Den lägger ansvaret för ordningen i röstningslokalen och&lt;br&gt;utrymmen intill på valförrättaren och röstmottagaren. Vid sådan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oordning som medför att röstning inte kan fortsätta lämnas möjlighet att Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;avbryta röstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xidförrättning och röstmottagning skall dokumenteras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar delvis 8 kap. 13 § i den nuvarande vallagen. Förslaget&lt;br&gt;innebär att också blanketterna för de anteckningar som skall föras i&lt;br&gt;andra röstningslokaler än vallokaler skall festställas av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Röstning i vallokal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i kapitlet är till stora delar klara och enkla. Lagtexten behöver&lt;br&gt;endast mera sällan kommenteras. Detta gäller för samtliga kapitel vilka&lt;br&gt;behandlar röstningsförferandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När får röstning pågå i en vallokal?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att röstning som huvudregel pågår mellan kl. 8 och 20 motsvarar 9&lt;br&gt;kap. 1 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 kap. 2 § i den nuvarande vallagen. För att&lt;br&gt;uppfylla offentligheten vid röstningen och rösträkningen och därigenom&lt;br&gt;motverka valfusk föreskrivs liksom i dag att valurnorna skall visas upp&lt;br&gt;innan röstningen påböijas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 8 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen och anger att de väljare som kommit in i vallokal eller&lt;br&gt;anslutande område skall lämnas tillfälle att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har intagits regeln om avslutning av röstning i&lt;br&gt;vallokal. Den har på grund av samhörigheten med regeln i första&lt;br&gt;stycket tagits in här och motsvarar 9 kap. 5 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur röstning i vallokal går till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 8 kap. 1 § och 9 kap. 3 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften om att väljarna skall hänvisas till ledig valskärm och&lt;br&gt;rösta där innebär inte att valförrättama kan vägra att ta emot ett&lt;br&gt;valkuvert från en väljare som vill stoppa sina valsedlar i valkuvert ute i&lt;br&gt;vallokalen och, trots uppmaning från valförrättama, inte vill rösta&lt;br&gt;avskilt bakom valskärmen. I vissa fell kan möjligen väljarens beteende&lt;br&gt;när valhemligheten frivilligt kränks uppfattas som agitation. Den&lt;br&gt;allmänna skyldigheten för valförrättama att hålla ordning i vallokalen&lt;br&gt;och hindra agitation i vallokalen medför att väljaren kan komma att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöva avvisas. Detta torde dock bli fellet endast i mycket uppenbara Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;fell. Detta medför dock inte att det finns skäl att senare inte ta emot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rösten från väljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 9 kap. 3 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;För att kunna pricka av personen i röstlängden har förrättama rätt att&lt;br&gt;begära att väljaren skall uppge namn och födelsetid. Någon skyldighet&lt;br&gt;för väljarna att identifiera sig i vallokalen föreskrivs inte, jfr avsnitt&lt;br&gt;9.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 9 kap. 3 § tredje stycket och 4 § i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar de inledande kontroller valförrättama skall&lt;br&gt;utföra. I den nya vallagen anges dessa fullständigt för samtliga ställen&lt;br&gt;där röstning kan äga rum. Att kontrollskyldigheten uttryckligen anges&lt;br&gt;omfetta också att ett valkuvert uppenbart innehåller en valsedel innebär&lt;br&gt;inte någon saklig ändring, eftersom ett kuvert som inte uppfyller dessa&lt;br&gt;krav inte får tas emot enligt nuvarande 9 kap. 4 §. Valkuvert skall&lt;br&gt;således liksom i dag inte tas emot om det innehåller fler än en valsedel&lt;br&gt;eller innehåller annat än en valsedel. Granskningen om valkuvert&lt;br&gt;innehåller fler än en valsedel behöver dock inte drivas för långt&lt;br&gt;eftersom det finns regler i 18 kap. 10 § förslaget för hur dessa fell skall&lt;br&gt;regleras. Ändringen är systematiskt motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar fell där valkuvert inte skall tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar del av 9 kap. 4 § i den nuvarande vallagen&lt;br&gt;och har i övrigt ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen,&lt;br&gt;men innebär inte någon ändring av hur nuvarande regler skall tillämpas.&lt;br&gt;Den innebär ett angivande vad som skall ske om föreskrifterna i 6 §&lt;br&gt;förslaget inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar del av 9 kap. 4 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfylls de krav som framgår av de båda föregående paragraferna skall&lt;br&gt;rösterna tas emot av valförrättama och läggas i valurnan. Det bör&lt;br&gt;således ankomma på valförrättaren att stoppa ner kuverten i valurnan.&lt;br&gt;Detta motsvarar vad som gäller i dag enligt delar av 9 kap. 3 § tredje&lt;br&gt;stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en röst skall lämnas genom bud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9-11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 9 § hänvisar till 14 kap. om budröstning och motsvarar&lt;br&gt;8 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda övriga paragraferna motsvarar del av 11 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon uttrycklig skyldighet att kontrollera att valkuvert inte är tomt Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;och att det innehåller en valsedel finns inte i dag. Av nuvarande 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § följer emellertid att kuvert som inte uppfyller dessa krav inte får tas&lt;br&gt;emot. Ändringen är därför systematiskt motiverad men innebär inte&lt;br&gt;någon faktisk förändring i förhållande till vad som gäller nu. Se också&lt;br&gt;kommentaren till 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande skyldigheten att kontrollera att försändelsen är i&lt;br&gt;föreskrivet skick har ersatts med ett uttryckligt angivande av vilka&lt;br&gt;kontrollåtgärder som valförrättaren skall vidta. Dessa åtgärder framgår&lt;br&gt;av en jämförelse mellan 11 kap. 7 § och 11 kap. 3, 4, 6 a och 9 §§ i&lt;br&gt;den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket ytterkuvert för budröst ersätter den nuvarande benämningen&lt;br&gt;valsedelsförsändelse. Den terminologin används fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kontroll som valförrättama kan göra beträffande budet och&lt;br&gt;vittnena vad gäller släktskap, ålder, m.m. är att ställa en fråga till&lt;br&gt;budet. Denne är den enda personen som varit närvarande när&lt;br&gt;ytterkuvertet ställdes i ordning. Uppgifterna skall godtas om de inte&lt;br&gt;framstår som helt osannolika eller strider mot vad som är allmänt känt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att godkända valkuvert skall läggas i urna motsvarar vad som gäller&lt;br&gt;enligt delar av 11 kap. 7 § första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 11 kap. 7 § andra stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milskjutsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i dag bör valnämnden ordna valskjutsar i vissa fåll. Detta&lt;br&gt;motsvarar 9 kap. 7 § i den nuvarande vallagen. För att lösa de problem&lt;br&gt;som långa avstånd medför kan eventuellt ett särskilt&lt;br&gt;röstmottagningsställe enligt 12 kap. också komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Röstning på postkontor.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På vilka postkontor skall röstning anordnas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 10 kap. 1 § första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i dag skall det efter överläggningar mellan Riksskatteverket och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;204&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten Aktiebolag bestämmas vilka postkontor som skall vara Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;röstmottagningsställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vilken period får man poströsta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 10 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande vallagen, med den&lt;br&gt;ändringen att tidsfristen för poströstning vid ordinarie val kortats till 18&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skall postkontor hålla öppet för röstning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar 10 kap. 2 § första stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen och föreskriver vissa hållpunkter för öppethållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\hm utser röstmottagare på postkontor?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 10 kap. 3 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet att rösta efter utsatt tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 8 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Den&lt;br&gt;anger att väljare skall få avsluta sin röstning för det fall de finns inne i&lt;br&gt;eller på plats intill postkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur röstning på postkontor går till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 8 kap. 5 § och 10 kap. 4 § forsta-tredje styckena i&lt;br&gt;den nuvarande vallagen. Att väljarna skall visa upp sitt röstkort innan&lt;br&gt;de stoppar in sina valsedlar i kuvert kan vara lämpligt för att undvika&lt;br&gt;diskussioner om väljaren får rösta utan det när valkuverten skall tas&lt;br&gt;emot. Jfr också 9 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om legitimering som villkor för att få utnyttja sin rösträtt&lt;br&gt;på postkontor motsvarar 10 kap. 4 § fjärde stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Sedvanlig legitimation på postkontor får anses uppfylla kravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som röstar på postkontor måste rösta samtidigt i samtliga val&lt;br&gt;vilket motsvarar bestämmelsen i 8 kap. 1 § andra stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas vilka kontrollåtgärder röstmottagaren skall vidta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innan valkuvertet tas emot. Reglerna motsvarar del av 10 kap. 4 §&lt;br&gt;tredje stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon uttrycklig skyldighet att kontrollera att valkuvert innehåller en&lt;br&gt;valsedel finns inte i dag. Av nuvarande 10 kap. 5 § följer emellertid att&lt;br&gt;ett kuvert som är tomt eller inte uppenbart innehåller en valsedel inte&lt;br&gt;får tas emot. Ändringen är därför systematiskt motiverad men innebär&lt;br&gt;inte någon faktisk förändring i förhållande till vad som gäller nu. Se&lt;br&gt;motsvarande regler i 10 kap. 6 och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag inte heller någon uttrycklig skyldighet att kontrollera&lt;br&gt;att väljaren har rösträtt. En sådan föreskrift bör därför tas in i lagen&lt;br&gt;vilket skett i det föreslagna första stycket. Detta innebär naturligtvis inte&lt;br&gt;någon saklig förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 10 kap. 5 § i den nuvarande vallagen. Den anger att ett&lt;br&gt;valkuvert inte får tas emot om inte kraven i 10 § är uppfyllda samt&lt;br&gt;vissa kompletterande regler för särskilda fall. Se motsvarande regel i 10&lt;br&gt;kap. 7 § förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 8 kap. 5 § och 10 kap. 4 § andra stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften att röstmottagaren skall lägga röstkortet närmast fönster-&lt;br&gt;kuvertets fönster saknar motsvarighet i förslaget. Någon saklig ändring&lt;br&gt;är inte avsedd. Avsikten är bara att lagen inte skall tyngas av den typen&lt;br&gt;av självklara detaljföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en röst lämnas genom bud eller lantbrevbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13-15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § motsvarar 8 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda andra paragraferna motsvarar del av 11 kap. 8 § första&lt;br&gt;stycket vallagen och behandlar kontrollåtgärder av ytterkuvert för&lt;br&gt;röstning genom bud eller lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uttrycklig skyldighet att kontrollera att väljaren har rösträtt enligt&lt;br&gt;röstkortet har tagits in i första stycket i 14 och 15 §§. Detta innebär&lt;br&gt;naturligtvis inte någon saklig förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande skyldigheten att kontrollera att försändelsen är i&lt;br&gt;föreskrivet skick har ersatts med ett uttryckligt angivande av vilka&lt;br&gt;kontrollåtgärder som röstmottagaren skall vidta. Dessa åtgärder vid&lt;br&gt;budröstning framgår i dag av en jämförelse mellan 11 kap. 8 § och 11&lt;br&gt;kap. 3 och 6 a §§ och för röstning genom lantbrevbärare av 11 kap. 8 §&lt;br&gt;och 11 kap. 5 och 6 a §§ i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 11 kap. 8 § tredje stycket första meningen i den nuvarande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vallagen och behandlar legitimationskrav för bud och lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen och innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om inte kraven i 14-16 §§ är uppfyllda får inte ytterkuvertet tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar del av 11 kap. 8 § första stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte ytterkuvert tas emot skall de återlämnas till budet eller&lt;br&gt;lantbrevbäraren. Lantbrevbäraren skall också återlämna det till väljaren.&lt;br&gt;Detta motsvarar delar av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16J röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 och 21 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 10 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. Röstning vid särskilt röstmottagningsställe&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel motsvarar i huvudsak de regler som&lt;br&gt;enligt den nuvarande vallagen gäller röstning vid tillfälligt inrättade&lt;br&gt;postkontor. Det centrala myndighetsansvaret för poströstningen&lt;br&gt;inklusive ansvaret för institutionsröstningen och röstning på tillfälliga&lt;br&gt;postkontor har i samband med bolagiseringen av postverksamheten i&lt;br&gt;Sverige övertagits av Riksskatteverket. Genom bestämmelserna i&lt;br&gt;kapitlet får Riksskatteverket bestämma att röstmottagning skall kunna&lt;br&gt;ske vid institutioner på s.k. särskilda röstmottagningsställen eller på&lt;br&gt;särskilda lokaler utanför vallokalen, s.k. ambulerande röstmottagnings-&lt;br&gt;ställen. På detta sätt blir Riksskatteverket fritt att på det mest&lt;br&gt;kostnadseffektiva sättet anordna röstning utanför vallokalen före och&lt;br&gt;under valdagen. Regleringen lämnar fritt om röstmottagningen skall&lt;br&gt;handhas av valnämnden, Posten Aktiebolag eller annan. Se också avsnitt&lt;br&gt;9.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V6r kan särskild röstmottagning anordnas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 10 kap. 1 § första stycket och 2 § andra stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Bestämmelsen motsvarar vad som brukar benämnas&lt;br&gt;institutionsröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 10 kap. 2 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna innebär att röstmottagning kan anordnas på bästa&lt;br&gt;lämpliga sätt utanför vallokal eller sådan vårdinrättning eller vårdanstalt&lt;br&gt;som sägs i 1 §. Detta kan ske genom t.ex. sådan verksamhet som&lt;br&gt;innebär att valnämnden inom ett valdistrikt upprättar ett särskilt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röstmottagningsställe för väljare som har långt till röstningslokalen. Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;Detta mottagningsställe kan också vara ambulerande i den meningen att&lt;br&gt;det kan befinna sig på olika ställen vid olika tidpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen som inte har någon motsvarighet i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen har behandlats i avsnitt 9.1. Den innebär att den centrala&lt;br&gt;valmyndigheten får delegera beslutanderätten om särskild&lt;br&gt;röstmottagning till någon annan. Detta avses främst att ske till&lt;br&gt;valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 10 kap. 2 § andra och tredje styckena i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen såvitt gäller samråd med valnämnd och vårdinrättning eller&lt;br&gt;anstalt. Föreskriften att samråd skall ske med länsstyrelsen innan ett&lt;br&gt;särskilt röstmottagningsställe enligt 2 § inrättas på valdagen har ingen&lt;br&gt;motsvarighet i den nuvarande vallagen och är motiverad av att&lt;br&gt;länsstyrelsen som regional valmyndighet bör ha möjligheter att lämna&lt;br&gt;synpunkter på var det skall anordnas en sådan röstmottagning. Denna&lt;br&gt;fråga kan ha betydelse för kommunens valdistriktsindelning eftersom det&lt;br&gt;kan vara möjligt att inrätta ett särskilt röstmottagningsställe for t.ex. de&lt;br&gt;väljare i ett valdistrikt som får långt till vallokalen efter en ändrad&lt;br&gt;indelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den centrala valmyndigheten delegerar uppgiften att bestämma&lt;br&gt;var särskild röstmottagning skall anordnas, så skall den myndighet som&lt;br&gt;fått denna delegation ha motsvarande samråd med valnämnden,&lt;br&gt;länsstyrelsen respektive vårdinrättningarnas huvudmän med den&lt;br&gt;naturliga begränsning som följer av om valnämnden eller länsstyrelsen&lt;br&gt;själv skall besluta i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När får särskild röstmottagning anordnas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar när särskild röstmottagning kan anordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar del av 10 kap. 2 § andra stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Röstmottagning kan ske från söndagen före&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar del av 10 kap. 2 § tredje stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Ambulerande röstmottagningsställen har krav om&lt;br&gt;att vara öppna under vissa tider. I stycket har det intagits en ny regel&lt;br&gt;om begränsad öppethållandetid. Regeln innebär att öppethållandet kan&lt;br&gt;begränsas till för- eller eftermiddag. Fortfarande gäller dock att lokalen&lt;br&gt;bör vara öppen både på för- och eftermiddagen. Den nya regeln har&lt;br&gt;tagits med för att underlätta för ambulerande röstmottagningsställen som&lt;br&gt;inte behöver återvända till det ursprungliga röstningsstället på&lt;br&gt;eftermiddagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\km utser röstmottagare på ett särskilt röstmottagningsställe?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 10 kap. 3 § och del av 2 § andra stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen, med de ändringar som följer av att den centrala&lt;br&gt;valmyndigheten får delegera uppgiften att utse röstmottagare till&lt;br&gt;valnämnden eller någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet att rösta efter utsatt tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 8 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande vallagen och&lt;br&gt;motsvarar vad som gäller vid röstning i samtliga lokaler för röstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur särskild röstmottagning går till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8-13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om hur särskild röstmottagning går till har utformats efter&lt;br&gt;samma mönster som reglerna om röstning på postkontor enligt 11 kap.&lt;br&gt;7-12 §§ vartill det hänvisas för ytterligare kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en röst skall lämnas genom bud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14-19 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om röstning genom bud har utformats efter samma mönster&lt;br&gt;som reglerna om röstning på postkontor enligt 11 kap. 13 och 14 §§&lt;br&gt;samt 16-19 §§ vartill det hänvisas för kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\hd röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 och 21 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 10 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap. Röstning hos utlandsmyndighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Röstning kan anordnas hos utlandsmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om hur röstning kan anordnas inleder kapitlet.&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvarar 10 kap. 7 § första stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vilken period får man rösta hos utlandsmyndigheter?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om röstningsperioden motsvarar till sin utformning 10&lt;br&gt;kap. 7 § andra och tredje styckena i den nuvarande vallagen. Röstkort&lt;br&gt;kan inte vara hos väljarna förrän 18 dagar före valdagen. Eftersom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röstkort inte är nödvändigt vid utlandsröstning har tiden för röstning Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;emellertid inte kortats. Röstning vid utlandsmyndigheter får således&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liksom i dag böija tidigast tjugofjärde dagen före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 10 kap. 7 § fjärde stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\km är röstmottagare hos en utlandsmyndighet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar vad som gäller enligt 10 kap. 7 § femte stycket i&lt;br&gt;den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet att rösta hos utlandsmyndigheten efter utsatt tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 8 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Möjlighet att rösta hos utlandsmyndigheten sedan tiden för röstning gått&lt;br&gt;ut har reglerats som för röstning i vallokal, på postkontor och särskilda&lt;br&gt;röstmottagningsställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur röstning hos en utlandsmyndighet går till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 6-11 §§ om hur röstning går till hos utlandsmyndighet har&lt;br&gt;utformats efter samma mönster som reglerna om röstning på postkontor&lt;br&gt;enligt 11 kap. 7-12 §§ och röstning vid särskilt röstmottagningsställe&lt;br&gt;enligt 12 kap. 8-13 §§. Den skillnaden finns dock att väljarna inte&lt;br&gt;behöver ha med sig röstkortet vid röstningen. Här nedan kommer endast&lt;br&gt;att anges vilken bestämmelse i den nuvarande vallagen som motsvarar&lt;br&gt;förslagets samt vissa avvikelser från de nämnda reglerna. I övrigt&lt;br&gt;hänvisas till kommentarerna till motsvarande regler i de angivna&lt;br&gt;paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 10 kap. 8 § första och andra styckena samt del av tredje&lt;br&gt;stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 10 kap. 8 § gärde stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 8 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som är fallet för övriga slag av röstning finns i&lt;br&gt;vallagen inte någon uttrycklig bestämmelse om vad röstmottagare hos en&lt;br&gt;utlandsmyndighet skall kontrollera. Detta framgår i stället indirekt av 10&lt;br&gt;kap. 9 § i den nuvarande vallagen, där det anges i vilka fall valkuvert&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte får tas emot. Den föreslagna bestämmelsen har således ingen direkt Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den har utformats i&lt;br&gt;överensstämmelse med hur motsvarande regler för röstning i vallokal,&lt;br&gt;på postkontor och vid särskilt röstmottagningsställe konstruerats. De&lt;br&gt;skillnader som finns motiveras av att det inte krävs att väljarna vid&lt;br&gt;röstning hos en utlandsmyndighet har sina röstkort med när de röstar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämför de föreslagna 10 kap. 6 §, 11 kap. 10 § och 12 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 10 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;br&gt;Motsvarar del av 10 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande vallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en röst skall lämnas genom bud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 12-17 §§ om röstning genom bud har utformats efter samma&lt;br&gt;mönster som reglerna om röstning på postkontor enligt 11 kap. 13 och&lt;br&gt;14 samt 16-19 §§ samt röstning vid särskilt röstmottagningsställe enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 14-19 §§. För ytterligare kommentarer kan hänvisas till de&lt;br&gt;angivna paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 8 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande skyldigheten att kontrollera att en valsedelsförsändelse&lt;br&gt;är i föreskrivet skick har ersatts med en lista på vad röstmottagaren&lt;br&gt;skall kontrollera. Dessa åtgärder framgår i dag av en jämförelse mellan&lt;br&gt;11 kap. 8 § och 11 kap. 3 och 6 a §§ i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Motsvarande uppräkning har gjorts för röstning i andra röstningslokaler,&lt;br&gt;se 10 kap. 10 §, 11 kap. 14 § och 12 kap. 15 § förslaget. Skyldigheten&lt;br&gt;för valförrättama och röstmottagama att kontrollera är i dessa regler&lt;br&gt;mer omfattande med hänsyn till att kontrollen av om väljaren har&lt;br&gt;rösträtt kan göras mot röstlängden eller mot väljarens röstkort. Som&lt;br&gt;nämnts föreskrivs för utlandsröstning inget krav för väljarna att ha med&lt;br&gt;sitt röstkort när de röstar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 11 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 11 kap. 8 § andra stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 11 kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 10 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 10 kap. 10 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utlandsröstema kommer till den centrala valmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 10 kap. 11 § i den nuvarande vallagen med de&lt;br&gt;ändringar som följer av att den särskilda röstlängden tas bort. Även&lt;br&gt;utlandsröstema skall således sändas till valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket saknar motsvarighet i den gällande vallagen. Kuvert&lt;br&gt;som inte kan skickas till någon valnämnd på grund av att man inte&lt;br&gt;finner väljaren i röstlängden skall behållas av Riksskatteverket. Något&lt;br&gt;skäl att bevara dessa kuvert efter det att valet vunnit laga kraft finns&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap. Röstning genom bud eller lantbrevbärare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för röstning genom bud eller lantbrevbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i vallagen. Jämför dock 11&lt;br&gt;kap. 3 och 5 §§ vallagen. Ordet ”valsedelsförsändelse” har ersatts med&lt;br&gt;uttrycket ”ytterkuvert för budröst”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budröstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 11 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen,&lt;br&gt;med den ändringen att kraven för att få anlita bud skärpts i så måtto att&lt;br&gt;den som vill budrösta skall vara förhindrad inte bara från att infinna sig&lt;br&gt;i sin vallokal eller annan röstningslokal, utan också sakna möjlighet att&lt;br&gt;poströsta. Ändringen torde inte ha någon större praktisk betydelse, men&lt;br&gt;kan vara ägnad att understryka principen att budröstning bara skall&lt;br&gt;användas i de fall då väljaren inte kan rösta personligen i en&lt;br&gt;röstningslokal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\km kan vara bud?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en uppräkning av vem som kan vara bud. Den&lt;br&gt;motsvarar del av 11 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur röstning genom bud går till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 11 kap. 3 § andra stycket och 6 a § tredje stycket i&lt;br&gt;den nuvarande vallagen. Den anger hur budröstningen går till och utgör&lt;br&gt;utgångspunkten för den kontroll som röstmottagama och valförrättama&lt;br&gt;har att göra enligt 10-13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mir skall budet lämna rösten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 11 kap. 4 § i den nuvarande vallagen och klargör att&lt;br&gt;budröstning kan förekomma vid samtliga röstningslokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning genom lantbrevbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 11 kap. 5 § första stycket och 6 kap. 9 §&lt;br&gt;andra stycket i den nuvarande vallagen. De föreskriver vissa&lt;br&gt;möjligheter att begränsa omfattningen av röstning genom&lt;br&gt;lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur röstning genom lantbrevbärare går till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 11 kap. 5 § andra stycket och 6 a § tredje stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. I paragrafen föreskrivs hur röstning genom&lt;br&gt;lantbrevbärare skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 11 kap. 5 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. I&lt;br&gt;bestämmelsen används uttrycket ”ta hand om” väljarens ytterkuvert.&lt;br&gt;Detta har valts för att lantbrevbäraren inte är röstmottagare enligt lagens&lt;br&gt;mening. För röstmottagama används i stället uttrycket ”ta emot” vilket&lt;br&gt;skall leda tankarna just till röstmottagningen. Av reglerna om att&lt;br&gt;lantbrevbärarens omhändertagande av ytterkuvert inte är röstmottagning&lt;br&gt;följer att detta inte heller är offentligt enligt 9 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wzr skall lantbrevbäraren lämna rösten ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 11 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. När lantbrevbäraren&lt;br&gt;lämnar ytterkuverten till röstmottagaren sker detta av praktiska skäl inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på samma sätt som när ett bud eller en väljare lämnar sin röst på Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;postkontoret. Lantbrevbäraren överlämnar ofta omhändertagna röster till&lt;br&gt;röstmottagaren bakom disken. Detta kan också ske när postkontoret är&lt;br&gt;stängt för allmänheten. Detta undantag från offentlighet vid&lt;br&gt;röstmottagning är betingat av praktiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När får ytterkuvert för budröst göras i ordning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 11 kap. 6 a § första och andra styckena i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Tidsfristen för budröstning inför ordinarie val kortas inte.&lt;br&gt;Detta på grund av att budröstning vid utlandsröstning alltjämt skall&lt;br&gt;förekomma och utlandsröstning tillåts från 24 dagen före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 kap. Den fortsatta behandlingen av inkomna fönsterkuvert&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;WzJ valnämnden skall göra med inkomna fönsterkuvert&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar del av 12 kap. 1 § i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Den anger att valnämnden skall ta emot och sortera fönsterkuverten så&lt;br&gt;att dessa kan vara valdistrikten till handa när röstningen börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 12 kap. 2 § i den nuvarande vallagen. I paragrafen&lt;br&gt;föreskrivs att fönsterkuvert som kommer till valnämnden under&lt;br&gt;valdagen skall sändas till vallokalen om de kan beräknas komma dit&lt;br&gt;innan röstningen avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 12 kap. 2 § i den nuvarande vallagen. Fönsterkuvert&lt;br&gt;som inte kan beräknas vara i vallokalen innan röstningen avslutas skall&lt;br&gt;behållas av valnämnden och granskas vid den s.k. onsdagsräkningen&lt;br&gt;enligt 17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att fönsterkuvert skall förvaras på betryggande sätt motsvarar vad som&lt;br&gt;gäller enligt 12 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 12 kap. 3 § i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Blanketter för protokoll som skall föras av valnämnden fastställs liksom&lt;br&gt;i dag av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\hd valförrättama skall göra med fönsterkuvert som valnämnden har Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;skickat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 12 kap. 4 § första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Som framgått av tidigare paragrafer skall fönsterkuverten sändas till&lt;br&gt;valdistrikten. Valförrättama skall anteckna hur många som kommer till&lt;br&gt;distriktet och förvara dem under valdagen. Granskning av dessa skall&lt;br&gt;vidtas i den omfåtting röstningen tillåter, vilket framgår av de närmast&lt;br&gt;följande paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Den bestämmelsen är i första hand en hänvisning till diverse olika&lt;br&gt;regler i den nuvarande vallagen i främst delar av 13 kap. 3 och 4 §§. I&lt;br&gt;överensstämmelse med hur reglerna för valförrättama och röst-&lt;br&gt;mottagama i övrigt utformats, har i förslaget uttryckligen angivits vilka&lt;br&gt;kontrollåtgärder som skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om kontroll är i stort desamma som gäller enligt 14 kap. 4 §&lt;br&gt;i förslaget. Vid kontroll av budröster enligt förslaget i förevarande&lt;br&gt;paragraf gäller i stort detsamma som enligt 11 kap. 14 §, 12 kap. 15 §&lt;br&gt;och 13 kap. 13 §. Till skillnad från vad som gäller enligt dessa&lt;br&gt;bestämmelser skall valförrättaren vid sin granskning av budröster inte&lt;br&gt;kontrollera att budet eller vittnet uppfyller de krav som ställs i 14 kap.&lt;br&gt;3 § respektive 4 § tredje stycket. Detta hänger samman med att budet&lt;br&gt;inte finns närvarande vid denna granskning och alltså inte kan svara på&lt;br&gt;eventuella frågor som kan ställas av valförrättaren respektive röst-&lt;br&gt;mottagaren när budrösten lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se också kommentaren till 11 kap. 14 §, 12 kap. 15 § och 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för röstning genom lantbrevbärare finns i 14 kap.&lt;br&gt;Kontrollerna enligt förevarande paragraf motsvarar vad som gäller&lt;br&gt;enligt 14 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämför också vad som sagts under 8 § och kommentaren till 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket jämfört med 13 kap. 4 §&lt;br&gt;tredje stycket i den nuvarande vallagen. De fortsatta kontrollerna&lt;br&gt;motsvarar vad som skall göras enligt 10-13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har uttryckligen angivits att markering skall ske i röstlängden. Detta&lt;br&gt;överensstämmer med hur nuvarande 12 kap. 4 § jämförd med 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § tillämpas i dag. Härvid tillämpas det systemet att valförrättama vid&lt;br&gt;den preliminära granskningen i vallokalen, och vid den granskning som&lt;br&gt;sker efter att vallokalen stängts för röstning, markerar i röstlängden&lt;br&gt;med ett ”P” att väljaren poströstat eller förtidsröstat hos&lt;br&gt;utlandsmyndighet eller på ett fartyg. Motsvarande skall gälla vid&lt;br&gt;förtidsröstning enligt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 12 kap. 4 § i den nuvarande vallagen. Valkuvert som&lt;br&gt;uppfyller kraven skall givetvis läggas i urnan. Föreskrifter ges också för&lt;br&gt;de kuvert som inte uppfyller kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 13 kap. 4 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen och&lt;br&gt;behandlar förvaring av visst material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 12 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Förtidsröster som kommer till vallokalen sedan röstningen avslutats&lt;br&gt;skall återsändas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ångerröstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 och 16 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 12 kap. 5 § i den nuvarande vallagen. Ångerröstning är&lt;br&gt;således inte begränsad i förhållande till vad som i dag gäller. Se avsnitt&lt;br&gt;9.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap. Preliminär rösträkning i vallokalen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 13 kap. 1 § i den nuvarande vallagen. Föreskriften att&lt;br&gt;riksdagsvalet skall räknas först har flyttats till den föreslagna 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 13 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. Föreskriften att&lt;br&gt;riksdagsvalet skall räknas först har hämtats från 13 kap. 1 § i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. I punkten 3 avses de ogiltighetsgrunder som&lt;br&gt;föreslås i 18 kap. 10 §. Dessutom tas ordet blank med för att detta i&lt;br&gt;flera sammanhang efterfrågas. Någon saklig skillnad mot de nuvarande&lt;br&gt;reglerna avses inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges när rösträkningen i vallokalen avslutas vilket sker&lt;br&gt;när protokollet skrivs under. Detta motsvarar del av 13 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 13 kap. 7 § andra stycket och 8 § första stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Föreskriften om att material om det sänds med post&lt;br&gt;skall anordnas som värdepost har tagits bort. Riksskatteverket meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om hur valmaterialet skall vidarebefordras mellan&lt;br&gt;valförrättama och valnämnden. Skulle det vara nödvändigt att befordra&lt;br&gt;materialet med post skall naturligtvis det sätt användas som ger bästa&lt;br&gt;garantierna för att försändelsen kommer fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 13 kap. 8 § andra stycket i den nuvarande vallagen&lt;br&gt;och säger att visst material skall behållas av valnämnden. Se också&lt;br&gt;kommentaren till 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 kap. Valnämndens sammanträde för preliminär rösträkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Xblnämndens förberedelser för rösträkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 13 kap. 9 § första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Det anges också uttryckligen att valnämnden vid den s.k.&lt;br&gt;onsdagsräkningen skall granska inkomna brevröster. Detta stämmer&lt;br&gt;också med det faktiska förfaringssättet i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller valnämndens granskning av de fönsterkuvert som&lt;br&gt;valförrättama inte kunnat godkänna vid sin granskning och därför lagt&lt;br&gt;in i ett omslag så innebär den en överprövning av den bedömning som&lt;br&gt;valförrättama gjort. Om valförrättama vid sin granskning öppnat&lt;br&gt;fönsterkuvert eller ett ytterkuvert för budröst så skall detta självfallet&lt;br&gt;inte leda till att valnämnden av det skälet underkänner rösten. Någon&lt;br&gt;uttrycklig bestämmelse om detta har inte ansetts nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas föreskrifter om att valnämnden skall kungöra att räkning&lt;br&gt;skall vidta. Kungörelse för detta är alltså inte nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 13 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Valnämnden har att göra samma granskning av de röster de räknar som&lt;br&gt;valförrättama gjort i vallokalen. Reglerna i 15 kap. 7-12 §§ upprepas&lt;br&gt;således här för fullständighetens skull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Granskning av brevröstema skall göras efter att fönsterkuverten enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § har granskats. Detta motsvarar vad som gäller enligt den nuvarande Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;brevröstningslagen (1993:1404).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den preliminära rösträkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 13 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. Att riksdagsvalet&lt;br&gt;räknas först motsvarar 13 kap. 1 § i den nuvarande vallagen. Förslaget&lt;br&gt;överensstämmer med vad som gäller for rösträkningen i vallokalen. Se&lt;br&gt;kommentaren till 16 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 13 kap. 10 § i den nuvarande vallagen. Den behandlar vad&lt;br&gt;som skall göras med fönsterkuvert som kommer till valnämnden under&lt;br&gt;rösträkningen efter det att valurnorna tömts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar i stort 13 kap. 4 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Paragrafen behandlar visst material som valnämnden skall förvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 och 13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 13 kap. 11 § i den nuvarande vallagen. Paragraferna tar upp&lt;br&gt;protokollforing och avslutningen vid den preliminära rösträkningen hos&lt;br&gt;valnämnden. Föreskriften om att material om det sänds med post skall&lt;br&gt;anordnas som värdepost har tagits bort. Se kommentaren till 16 kap.&lt;br&gt;4§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen av paragrafen motsvarar del av nuvarande 14 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket vallagen. Andra meningen har ingen direkt motsvarighet&lt;br&gt;i dagens vallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att länsstyrelsen är den myndighet som svarar för&lt;br&gt;den slutliga sammanräkningen och vad sammanräkningen skall användas&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första styckets regler är hämtade från 14 kap. 3 § första stycket, 9 §&lt;br&gt;första stycket, 10 § första stycket och 11 § första stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Stycket drar upp fördelningen av arbetsuppgifter&lt;br&gt;mellan den centrala valmyndigheten och länsstyrelserna. Det nya i&lt;br&gt;förhållande till dagens regler är förfärandet vid sammanräkning av&lt;br&gt;riksdagsval. Förfarandet beskrivs i avsnitt 11.2. Reglerna om&lt;br&gt;sammanräkningen har utformats så att det ansluter till det i dag gällande&lt;br&gt;faktiska förfärandet. Lagtexten har justerats och gjorts så generell att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skall kunna inrymma vissa uppgifter for länsstyrelserna utöver Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;själva sammanräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 14 kap. 3 § andra stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Regeln anger att länsstyrelsen svarar för mandatfördelning och&lt;br&gt;utseende av ledamöter och ersättare i landstings- och&lt;br&gt;kommunfullmäktig val. Ändringen i förhållande till nu gällande lydelse&lt;br&gt;är endast redaktionell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 14 kap. 2 § första stycket i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Paragrafen anger sammanfattande länsstyrelsens uppgifter vid den&lt;br&gt;slutliga sammanräkningen. Det har uttryckligen angetts att också&lt;br&gt;namnen på valsedlarna skall prövas. Detta stämmer med hur reglerna&lt;br&gt;tillämpas i dag. Godkännande av namn kommer dock att bli ännu&lt;br&gt;viktigare i ett system med personvalsinslag och anmälningsförfarande&lt;br&gt;för kandidater. Viss del av arbetet har dock redan gjorts i och med att&lt;br&gt;kandidater anmäldes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om förfarandet hos länsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis innehållet i 14 kap. 1 § första stycket första&lt;br&gt;meningen i den nuvarande vallagen. Om reglerna om offentlighet vid&lt;br&gt;sammanräkningen åsidosätts kan det efter överklagande förordnas om&lt;br&gt;omval. I andra meningen har lagts till att riksdagsvalet skall räknas&lt;br&gt;först vid de samtidiga valen. Detta motsvarar hur sammanräkningen&lt;br&gt;faktiskt går till i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 1 § andra stycket första meningen i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Regeln som ger länsstyrelsen möjlighet att kräva in&lt;br&gt;valmaterial finns för att den slutliga sammanräkningen skall grundas på&lt;br&gt;ett riktigt och fullständigt material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar del av 14 kap. 1 § första stycket andra och tredje&lt;br&gt;meningen i den nuvarande vallagen. Reglerna ålägger länsstyrelserna&lt;br&gt;viss skyldighet att offentliggöra när sammanräkningen skall äga rum.&lt;br&gt;De behövs för att sprida kännedom om när sammanräkningen skall ske&lt;br&gt;och därmed säkerställa offentlighet kring sammanräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 3 § tredje stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Regeln i första meningen om att sammanräkningen skall ske&lt;br&gt;utan dröjsmål är till för att erinra om de tider som gäller för&lt;br&gt;sammanräkningen och vikten av att den sker snarast så att ett slutligt&lt;br&gt;resultat kan tas fram så fort som möjligt efter valet. Reglerna i övrigt är&lt;br&gt;till för att säkerställa ett riktigt valresultat (se vidare 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 2 § tredje stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Protokollen som förs enligt reglerna skall tjäna som underlag&lt;br&gt;för bedömningen huruvida sammanräkningen gjorts på ett riktigt sätt.&lt;br&gt;Formulär för protokoll finns i dag inlagda i det för valmyndigheterna&lt;br&gt;gemensamma ADB-systemet. Se vidare avsnitt 11.2 och kommentaren&lt;br&gt;till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltighetsgrunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar innehållet i 14 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Den förvaring av valsedlar som åsyftas i paragrafen är dels&lt;br&gt;valnämndens förvaring av valsedlarna, dels förvaring av valsedlar hos&lt;br&gt;länsstyrelsen under och efter den slutliga sammanräkningen. Att&lt;br&gt;valsedlar skall förvaras säkert är grundläggande för att kunna garantera&lt;br&gt;ett rättvisande resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 4 § i den nuvarande vallagen. Den&lt;br&gt;behandlar ogiltighet av valsedel och vissa fall när namn på en valsedel&lt;br&gt;skall anses obefintliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket överensstämmer med dagens lydelse. Med hänsyn till&lt;br&gt;den stadgade praxis som utbildats kring lagrummet kan lagtexten stå&lt;br&gt;kvar enligt den tidigare lydelsen. Utgångspunkten för bedömningen i&lt;br&gt;praxis enligt punkten 2 är att endast valsedlar som märkts avsiktligt och&lt;br&gt;som är ägnade att avslöja väljarnas identitet och därmed kränka&lt;br&gt;valhemligheten, skall förklaras ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen i andra stycket följer helt Personvalskom-&lt;br&gt;mitténs förslag i betänkandet Ökat personval (SOU 1993:21). Utgångs-&lt;br&gt;punkten i stycket är att två valsedlar i samma valkuvert skall medföra&lt;br&gt;att båda anses ogiltiga. Om valsedlarna skulle ha samma partibeteckning&lt;br&gt;skall rösten tillfalla partiet. Om kandidatnamnen inte är desamma på&lt;br&gt;valsedlarna skall man bortse från samtliga kandidatnamn. Detta innebär&lt;br&gt;också att namnen skall anses obefintliga även om kandidatlistorna i&lt;br&gt;huvudsak är olika men personrösterna avgetts för ett gemensamt namn.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla även för det fell namnen är desamma på&lt;br&gt;valsedlarna men personmarkeringama inte stämmer överens mellan&lt;br&gt;valsedlarna. Så torde såväl fell där markering gjorts för olika kandidater&lt;br&gt;på olika valsedlar som fell där markering endast finns på en av flera&lt;br&gt;valsedlar vara att behandla. Underförstått framgår att valsedlarna godtas&lt;br&gt;som giltig röst i befintligt skick endast om de är identiska både vad&lt;br&gt;gäller partibeteckning och kandidatnamn samt personmarkeringen är&lt;br&gt;gjord för samma kandidat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personvalskommittén föreslog att paragrafen skulle utökas med ett&lt;br&gt;tredje stycke med ytterligare regler angående huruvida namn skall anses&lt;br&gt;obefintliga. I förslaget hänförs dessa till 11 § som är den paragraf som&lt;br&gt;huvudsakligen behandlar detta. De särskilda regler om obefintliga namn&lt;br&gt;som finns i andra stycket förevarande paragraf rör endast särskilda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågor med anledning av att två eller flera valsedlar förekommer i Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;valkuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obefintliga namn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 5 § i den nuvarande vallagen. Den&lt;br&gt;behandlar huruvida namn på en valsedel skall anses obefintliga. Den&lt;br&gt;föreslås disponerad på ett nytt sätt så att det tydligare framgår hur&lt;br&gt;många namn som skall anses obefintliga. I första stycket är det fråga&lt;br&gt;om ett eller flera namn som skall anses obefintliga medan det i andra&lt;br&gt;stycket är alla namn på valsedeln som skall anses obefintliga. Ett nytt&lt;br&gt;tredje stycke behandlar vad som händer om namn stryks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 avser kandidatens valbarhet vid valet och kandidatens&lt;br&gt;identitet. Punkten motsvarar dagens regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 2 föreslås att tillskrivna namn inte skall beaktas på en&lt;br&gt;valsedel för ett parti som registrerat sin partibeteckning och anmält&lt;br&gt;kandidater enligt 5 kap. 13 §. Sådana namn skall således anses&lt;br&gt;obefintliga enligt punkt 2. Denna regel inskärper att tillskrivna namn&lt;br&gt;inte beaktas vid sammanräkningen. Det sätt som personröstning sker på&lt;br&gt;enligt det nya systemet är att väljarna genom en markering på valsedeln&lt;br&gt;avger en särskild personröst. Andra förändringar av valsedeln beaktas&lt;br&gt;inte. För andra partier, dvs. sådana som inte skyddat sin&lt;br&gt;partibeteckning, kan kandidater skrivas till på valsedeln. Dessa&lt;br&gt;tillskrivna namn behandlas dessutom som personröster enligt 6 kap. 3 §&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 3 behandlas det fall att en lista tryckts upp med&lt;br&gt;kandidater som inte nominerats från partiet. Vid sammanräkningen skall&lt;br&gt;bortses från de namnen. Regeln har efterfrågats under&lt;br&gt;remissbehandlingen av betänkandet Utvärderat personval (SOU&lt;br&gt;1996:66). Den förhindrar att valkupper genomförs. För att förhindra&lt;br&gt;sådant missbruk som dessutom förlänger den slutliga sammanräkningen&lt;br&gt;bör den nu diskuterade regeln införas. Regeln berör inte det fellet att&lt;br&gt;någon obehörig person beställt valsedlar med icke anmälda namn. Detta&lt;br&gt;fell tas upp i 6 kap. förslaget. Där framgår att en sådan beställning från&lt;br&gt;någon obehörig inte kommer att levereras. För den som trycker upp&lt;br&gt;valsedlar vilka tar upp ett etablerat partis beteckning samt, utöver&lt;br&gt;anmälda kandidatnamn, tar upp inte anmälda namn i syfte att användas&lt;br&gt;i valet kan straffansavar för otillbörligt verkande vid val bli aktuellt&lt;br&gt;enligt 17 kap. 8 § brottsbalken. De nu nämnda reglerna hindrar&lt;br&gt;effektivt missbruk av den fria nomineringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket punkterna 1, 2 och 3 är hämtade från Personvalskom-&lt;br&gt;mitténs förslag beträffande 14 kap. 4 § vallagen i betänkandet Ökat&lt;br&gt;personval (SOU 1993:21) medan punkt 4 motsvarar dagens första&lt;br&gt;stycke 2. Den nuvarande punkten 3 i första stycket om att valsedel&lt;br&gt;måste toppas av två av partiet anmälda kandidater behövs inte enligt&lt;br&gt;förslaget eftersom alla kandidater skall vara anmälda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 1 avser att hindra partier från att trycka valsedlar utan&lt;br&gt;särskilt utrymme för personröstning, i form av en ruta, vilket skulle&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motverka möjligheterna till personröstning. Systemet medger endast att Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;en särskild personröst avges. Om flera personröster avges kan det inte&lt;br&gt;avgöras vilken som gäller. I sådant fåll skall därför enligt andra stycket&lt;br&gt;2 alla namnen anses obefintliga. Detsamma torde bli fallet om en&lt;br&gt;markering finns för en kandidat och det på samma valsedel finns ett&lt;br&gt;tillskrivet namn som skall räknas som en personröst enligt 6 kap. 5 §.&lt;br&gt;Rösten räknas dock i båda fållen partiet till godo. Personmarkeringar&lt;br&gt;som gjorts maskinellt tillåts inte enligt punkt 3 i förslaget. Om&lt;br&gt;markeringar gjorts på maskinell väg skall namnen på valsedeln anses&lt;br&gt;obefintliga. Rösten räknas dock partiet till godo. Syftet med regeln är&lt;br&gt;att motverka organiserade valkupper. Tolkningen av ordet maskinellt&lt;br&gt;kan ställa till vissa tillämpningsproblem. Personvalskommittén avsåg&lt;br&gt;dock i första hand valsedlar som lagts i en maskin som producerat&lt;br&gt;markeringen. Med tanke på utvecklingen inom tryckeribranschen kan&lt;br&gt;det uppstå situationer där det är svårt att avgöra hur markeringen gjorts.&lt;br&gt;Andra typer av massproducerade markeringar vilka sker för hand fåller&lt;br&gt;inte in under stadgandet (se SOU 1993:21 avsnitt 6.6.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt och anger att strykningar inte längre skall&lt;br&gt;beaktas (se avsnitt 7.2). En upplysning till väljarna finns i 6 kap. 5 §&lt;br&gt;förslaget. Om strykningar ändå sker på en valsedel skall&lt;br&gt;valmyndigheten bortse från strykningen. Namnlistan i dess ursprungliga&lt;br&gt;utformning gäller alltså trots strykningen. Om endast tillskrivna namn&lt;br&gt;finns på valsedeln, där detta är möjligt enligt reglerna, och det översta&lt;br&gt;av dessa strukits är det dock naturligt att bortse från både namn och&lt;br&gt;strykning. Någon särskild regel för detta speciella fell är inte nöd-&lt;br&gt;vändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xblets avslutning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsvalet och valet till Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglema motsvarar i viss mån 14 kap. 8 § i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Den nya ordningen för sammanräkning av riksdagsval har berörts i&lt;br&gt;avsnitt 11.2 och ovan under 2 §. Utformningen av lagtexten skall&lt;br&gt;ansluta till den nya arbetsfördelningen. Länsstyrelsen granskar och&lt;br&gt;räknar rösterna. När detta är klart ges ett godkännande av&lt;br&gt;sammanräkningen i ett formulär som därefter inte kan ändras. Därefter&lt;br&gt;kan Riksskatteverket fördela mandat, ordna namn samt utse ledamöter&lt;br&gt;eller företrädare och ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under remissbehandlingen påpekats att uppläsningen av&lt;br&gt;protokollet är otidsenlig. En viss justering har därför gjorts i det att det&lt;br&gt;enligt förslaget inte är nödvändigt att läsa upp protokollet som&lt;br&gt;avslutning på valet. Det är tillräckligt att protokollet läggs fram för&lt;br&gt;granskning av den som vill ta del av det. Detta markerar att&lt;br&gt;sammanräkningen är slut. Det skall inte längre vara protokollet som&lt;br&gt;utgör grunden för utseende av ledamöter och ersättare (se t.ex. 18 §).&lt;br&gt;Eftersom Riksskatteverket inte längre använder protokollet som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlag för mandatfördelningen behöver protokollet i original inte Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;översändas till verket. Arkivering av protokollet sker hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna motsvarar till viss del 14 kap. 8 § första stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedlarna skall, enligt dagens vallag, som avslutning på&lt;br&gt;sammanräkningen av riksdagsvalet, läggas i omslag varvid de godkända&lt;br&gt;läggs för sig och de ogiltiga för sig. De ogiltiga och de valsedlar där&lt;br&gt;det förekommer strykningar eller tillägg skall för riksdagsvalets del&lt;br&gt;förvaras under valperioden medan de övriga valsedlarna skall förvaras&lt;br&gt;tills valet vinner laga kraft. Eftersom strykningar och tillägg inte&lt;br&gt;beaktas vid sammanräkningen enligt förslaget skulle det vara möjligt att&lt;br&gt;slopa regeln om bevarande av valsedlar med sådana anteckningar på.&lt;br&gt;Emellertid kan det finnas ett intresse att granska sådana valsedlar även&lt;br&gt;sedan valet vunnit laga kraft, t.ex. partier som vill undersöka hur deras&lt;br&gt;nominering slagit ut genom att granska om strykningar förekommit,&lt;br&gt;varför förvaringsplikten för sådana valsedlar står kvar. Föreskrifter om&lt;br&gt;detta har intagits i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnordningen grundas i den föreslagna nya vallagen på de särskilda&lt;br&gt;personmarkeringama. Valsedlar med sådan markering skall därför&lt;br&gt;förvaras på det föreskrivna sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har införts en ny regel vari det tillåts att omslagen&lt;br&gt;med valsedlar öppnas. Reglerna har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 11.3). Där framgår att det uppstått tvekan&lt;br&gt;huruvida det är möjligt att öppna omslagen för andra fell än de då ny&lt;br&gt;sammanräkning skall verkställas. Eftersom det finns ett behov av att&lt;br&gt;öppna omslagen också i vissa andra fall, som t.ex. utvärdering eller&lt;br&gt;kontrollräkning utan direkt relevans för mandatfördelningen (se också&lt;br&gt;under 11 §), införs en regel om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar del av 14 kap. 12 § i den nuvarande vallagen. I&lt;br&gt;reglerna som behandlar avslutningen av mandatfördelningen hos&lt;br&gt;Riksskatteverket har endast språkliga justeringar gjorts. Det kan&lt;br&gt;anmärkas att förfarandet hos Riksskatteverket inte är offentligt som den&lt;br&gt;preliminära och slutliga sammanräkningen hos övriga valmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till landstings- och kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 20 § del av första stycket och andra&lt;br&gt;stycket i den nuvarande vallagen. I reglerna som behandlar avslutningen&lt;br&gt;av mandatfördelningen vid länsstyrelsen har redaktionella och språkliga&lt;br&gt;förändringar gjorts. Som anförts under 12 § är det inte längre&lt;br&gt;nödvändigt att läsa upp protokollet utan det är tillräckligt att det läggs&lt;br&gt;fram för granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i paragrafen gäller också för sammanräkning enligt Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;61-66 §§. Även en sådan sammanräkning skall således avslutas genom&lt;br&gt;att protokollet läggs fram för granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar del av 14 kap. 20 § första stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Den behandlar länsstyrelsens förvaring av valsedlarna i&lt;br&gt;landstings- och kommunfullmäktig val. Reglernas tillämpningsområde&lt;br&gt;har gjorts trängre i det att inte alla valsedlar skall förvaras hela&lt;br&gt;valperioden. I ett annat avseende har tillämpningsområdet vidgats&lt;br&gt;eftersom valsedlar med personröster skall sparas. Reglerna motsvarar&lt;br&gt;vad som föreslås gälla för riksdagsval. Detta innebär att det är valsedlar&lt;br&gt;där strykning, tillägg eller särskild personröst avgivits som skall&lt;br&gt;förvaras hela valperioden. Vad gäller paragrafens utformning i övrigt&lt;br&gt;hänvisas till vad som anförs under 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i paragrafen gäller också efter en sammanräkning enligt&lt;br&gt;58-69 §§. Efter sammanräkningen skall således valsedlarna läggas in i&lt;br&gt;omslaget igen. Någon upprepning av detta i anslutning till de nämnda&lt;br&gt;reglerna, vilket sker i 14 kap. 24 § i den nuvarande vallagen, är inte&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 21 § i den nuvarande vallagen. Den anger&lt;br&gt;att länsstyrelsen skall anmäla om mindre än hälften av det bestämda&lt;br&gt;antalet ledamöter har blivit utsett i något kommunalt val.&lt;br&gt;Valprövningsnämnden skall då förordna om omval enligt 19 kap. 21 §&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur fördelningen av mandaten mellan partierna görs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsvalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med fördelningen av mandat mellan partierna regleras i de&lt;br&gt;följande paragraferna. Först fördelas de festa mandaten valkretsvis på&lt;br&gt;grundval av resultatet i valkretsen. Därefter fördelas alla&lt;br&gt;utjämningsmandaten med utgångspunkt i rösternas fördelning mellan&lt;br&gt;partierna i hela valet. Om ett parti fått fler mandat än vad det skulle få&lt;br&gt;vid en strikt proportionell fördelning eller om ett parti tagit mandat i en&lt;br&gt;valkrets på grund av att det fått minst 12 procent av rösterna i&lt;br&gt;valkretsen skall utjämningsmandaten fördelas utan att partiet och de&lt;br&gt;mandat partiet fått beaktas. Slutligen fördelas partiernas&lt;br&gt;utjämningsmandat mellan valkretsarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i första stycket motsvarar 14 kap. 9 § första stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Grunden för Riksskatteverkets mandatfördelning&lt;br&gt;har dock ändrats. I dag gäller att det är länsstyrelsernas protokoll som&lt;br&gt;utgör grunden för mandatfördelningen. Som påpekas i avsnitt 11.2 och&lt;br&gt;ovan under 2 § läggs emellertid resultatet från sammanräkningen in i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;formulär i ett för valmyndigheterna gemensamt ADB-system. Detta Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;formulär tas senare ut som protokoll vilket framgår av 8 §. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket kan använda uppgifterna i formuläret vinner man tid i&lt;br&gt;sammanräkningsförfarandet. Genom att uppgifterna i formuläret&lt;br&gt;godkänns av länsstyrelsen kan de inte ändras. Uppgifterna kan&lt;br&gt;härigenom utgöra grund för mandatfördelningen. Paragrafen har därför&lt;br&gt;utformats för att det anförda systemet skall kunna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket anger vilka partier som skall delta i&lt;br&gt;mandatfördelningen, dvs. den s.k. småpartispärren vid riksdagsvalet.&lt;br&gt;Reglerna finns ursprungligen i 3 kap. 7 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som drar upp principerna för fördelningen av de fasta&lt;br&gt;valkretsmandaten mellan partierna motsvarar 3 kap. 8 § första stycket&lt;br&gt;regeringsformen och 14 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Endast språkliga justeringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i paragrafen behandlar fördelningen av utjämningsmandat och&lt;br&gt;motsvarar vad som redan gäller enligt 3 kap. 8 § andra stycket&lt;br&gt;regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att samla samtliga regler som rör riksdagsvalet på ett ställe har&lt;br&gt;regler motsvarande 3 kap. 8 § regeringsformen tagits in i den nya&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 9 § femte stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Bestämmelsen behandlar s.k. överskjutande mandat. Det är&lt;br&gt;regler för hur mandat kan flyttas mellan valkretsar för det fall ett parti&lt;br&gt;fått fler mandat än vad det finns kandidater i valkretsen. Ändringarna i&lt;br&gt;förslaget är endast språkliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen omtalas att lotten avgör om lika tal uppstår vid&lt;br&gt;mandatfördelningen. Detta är det normala vid lika tal enligt vallagen.&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvarar 14 kap. 9 § sjätte stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till landstingsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i paragrafen motsvarar 14 kap. 15 a § i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. De behandlar de grundläggande reglerna om fördelning av&lt;br&gt;mandat mellan partierna i landstingsfullmäktige med småpartispärren.&lt;br&gt;Mandatfördelningen för val till landstingsfullmäktige följer i stort&lt;br&gt;mandatfördelningen i riksdagsvalet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 15 b § första stycket i den nu gällande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vallagen. De fasta valkretsmandaten fördelas på motsvarande sätt som&lt;br&gt;vid riksdagsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i paragrafen behandlar hur ett proportionellt resultat i&lt;br&gt;landstinget skall uppnås. De motsvarar 14 kap. 15 b § andra stycket i&lt;br&gt;den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i paragrafen, som behandlar en avvikelse från ett&lt;br&gt;proportionellt resultat i landstinget, motsvarar 14 kap. 15 b § tredje&lt;br&gt;stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i paragrafen behandlar hur ett mandat kan flyttas till en annan&lt;br&gt;valkrets inom samma landsting om kandidater för något parti skulle&lt;br&gt;saknas i en valkrets. De motsvarar 14 kap. 15 b § femte stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 15 b § sjätte stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen och innebär att lotten skall avgöra vid lika tal vid&lt;br&gt;beräkningarna. Detta gäller för samtliga val som styrs av vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i paragrafen motsvarar 14 kap. 15 d § första stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Paragrafen behandlar mandatfördelningen mellan&lt;br&gt;partier vid kommunfullmäktig val. Fördelningen av mandat mellan&lt;br&gt;partierna &amp;nbsp;&amp;nbsp;går i&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stort&amp;nbsp;&amp;nbsp;till som&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i riksdagsval och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;val&amp;nbsp;&amp;nbsp;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingsfullmäktige. På en punkt skiljer sig dock systemet. Som&lt;br&gt;anförts i &amp;nbsp;avsnitt&amp;nbsp;&amp;nbsp;10.4&amp;nbsp;&amp;nbsp;införs inte&amp;nbsp;&amp;nbsp;utjämningsmandat i&amp;nbsp;&amp;nbsp;val&amp;nbsp;&amp;nbsp;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunfullmäktige. Fördelningen av mandat sker därför endast&lt;br&gt;valkretsvis för den valkretsindelade kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 15 d § tredje stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen och innehåller regler om hur det förhållandet att ett parti fått&lt;br&gt;fler mandat än det har kandidater i kommun skall hanteras, s.k.&lt;br&gt;överskjutande mandat. Är kommunen valkretsindelad flyttas de&lt;br&gt;överskjutande mandaten till en annan valkrets på samma sätt som&lt;br&gt;utjämningsmandaten. Utgör kommunen en valkrets är mandatet obesatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 15 d § fjärde stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Också vid val till kommunfullmäktige avgör lotten vid lika tal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se ovan 23 och 29 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är hämtad från 30 § lagen om val till Europaparlamentet.&lt;br&gt;Den motsvarar i stort vad som gäller för riksdagsvalet. Eftersom det är&lt;br&gt;fråga om endast 22 mandat med hela landet som valkrets kan&lt;br&gt;länsstyrelserna inte genomföra någon fördelning av mandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är hämtad från 33 § lagen om val till Europaparlamentet.&lt;br&gt;Av regeln framgår att småpartispärren utformats på samma sätt för val&lt;br&gt;till Europaparlamentet som i riksdagsvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är hämtad från 32 § lagen om val till Europaparlamentet.&lt;br&gt;Även vid valet till Europaparlamentet tillämpas en proportionell metod&lt;br&gt;vid fördelning av mandat. Denna är, liksom vid övriga val när&lt;br&gt;fördelning av mandat mellan partierna görs, den jämkade&lt;br&gt;uddatalsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar inte direkt något stadgande i lagen om val till&lt;br&gt;Europaparlamentet men gäller ändå enligt hänvisningar till den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Även vid val till Europaparlamentet gäller att lotten&lt;br&gt;avgör vid lika tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ledamöterna och företrädarna utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsvalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Det är hämtat från 3 kap. 9 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 14 kap. 10 § i den nuvarande vallagen. Som&lt;br&gt;behandlats i 2 § har sammanräkningsförfarandet förändrats genom&lt;br&gt;införandet av en för valmyndigheterna gemensam databas. Detta innebär&lt;br&gt;som anförts i kommentaren till 18 § att mandatfördelningen mellan och&lt;br&gt;inom partierna kan grundas på de i datorsystemet inlagda uppgifterna&lt;br&gt;som framgår av formuläret för protokoll i stället för på länsstyrelsernas&lt;br&gt;protokoll. Detta förkortar tiden för sammanräkningen. Andra stycket&lt;br&gt;har anpassats till det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningen bestäms enligt 38-40 §§. Här anges två olika sätt att utse&lt;br&gt;ledamöter. Enligt 38 § skall ledamöterna i första hand utses efter&lt;br&gt;storleken på kandidaternas personliga röstetal. Kan inte sådant tal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;festställas för kandidater till ett antal motsvarande antalet mandat som Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;partiet fått skall ledamöterna enligt 39 § utses efter storleken på&lt;br&gt;kandidaternas jämförelsetal uträknat enligt heltalsmetoden. Hur&lt;br&gt;beräkningen av personligt röstetal och &amp;nbsp;&amp;nbsp;jämförelsetal enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heltalsmetoden går till framgår av reglerna i 20 kap. som behandlar&lt;br&gt;beräkningsgrunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär en anvisning om att det i förslaget i första hand är&lt;br&gt;de särskilda personrösterna som avgör vilken kandidat som blir utsedd&lt;br&gt;till ledamot. Förslaget bygger helt på Personvalskommitténs i&lt;br&gt;betänkandet Ökat personval (SOU 1993:21) presenterade modifierade&lt;br&gt;danska modell (se kapitel 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger att det i första hand är det personliga röstetalet&lt;br&gt;som är avgörande. Det personliga röstetalet räknas fram enligt 20 kap.&lt;br&gt;3 § förslaget. Den enkla utgångspunkten är att de särskilda&lt;br&gt;personmarkeringama på valsedeln räknas samman. Endast särskilda&lt;br&gt;personröster för ett och samma parti beaktas vilket framgår av&lt;br&gt;förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att balansera välj arinflytandet har en spärr införts (se avsnitt 6.2).&lt;br&gt;Spärmivån framgår av första stycket och är satt till åtta procent av&lt;br&gt;rösterna för partiet i valkretsen. Utgångspunkten för beräkning av&lt;br&gt;spärren är här som annars i valsammanhang att endast partiets giltiga&lt;br&gt;röster beaktas. Det behövs ingen särskild föreskrift om detta. Ett&lt;br&gt;personligt röstetal festställs endast för kandidater som kommit över&lt;br&gt;spärren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spärren måste beräknas inom varje parti för sig. Om ett parti fått&lt;br&gt;25 821 röster i en valkrets är spärren i absoluta tal 2 065,68. Eftersom&lt;br&gt;inga delade personröster kan ges enligt den modifierade danska&lt;br&gt;modellen blir spärren i absoluta tal, efter en avrundning uppåt, 2 066&lt;br&gt;särskilda personröster, vilket utgör minst åtta procent av rösterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lika röstetal uppstår skall som annars inom valrätten lotten avgöra&lt;br&gt;ordningen vilket intagits en bestämmelse om i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framräkning av personligt röstetal behandlas också under 20 kap.&lt;br&gt;3§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar delar av 14 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf har föreskrifter givits om vilken&lt;br&gt;beräkningsmetod som skall tillämpas för det fell inte tillräckligt antal&lt;br&gt;ledamöter kan utses enligt 38 §. Detta kan bli fellet i två situationer.&lt;br&gt;Den ena är att inga kandidater får särskilda personröster till ett antal&lt;br&gt;som motsvarar spärren. Den andra är när några kandidater visserligen&lt;br&gt;kommit över spärren men inte så många som partiet vunnit mandat i&lt;br&gt;valkretsen. I sådan fell skall den sedan lång tid använda heltalsmetoden&lt;br&gt;(också kallad den d 'Hondt-Phragménska metoden vid sin fulla&lt;br&gt;tillämpning) tillämpas för att beräkna ett jämförelsetal for kandidaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter utses sedan efter storleken på jämförelsetalen. Dessa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uträknas enligt 20 kap. 4 § förslaget. För det fell kandidater utsetts på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundval av sina personliga röstetal uppkommer fråga hur dessa skall Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;påverka beräkningen av jämförelsetalen. Personvalskommittén stannade&lt;br&gt;för att helt bortse från dem vilket innebär att nästa namn på valsedeln&lt;br&gt;får ett oreducerat röstetal vid beräkningen enligt den nämnda&lt;br&gt;paragrafen. Också Nomineringsrätts- och valkretskommittén behandlade&lt;br&gt;frågan och lämnade exempel på tillämpningen av regeln (SOU 1996:66&lt;br&gt;avsnitt 4.6.2). Förevarande regel har utformats i enlighet med de&lt;br&gt;överväganden som de nämnda kommittéerna företog (se avsnitt 6.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 14 kap. 6 § sista stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Om lika jämförelsetal uppstår skall lotten avgöra ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår finns det vid en sammanställning av 38 och 39 §§ två&lt;br&gt;olika metoder för att utse ledamöter. Detta är fallet också när ersättare&lt;br&gt;skall utses. Detta gör systemet mer komplext från samman-&lt;br&gt;räkningssynpunkt men genom de av Nomineringsrätts- och val-&lt;br&gt;kretskommittén föreslagna förenklingarna, som inarbetats i förslaget till&lt;br&gt;ny vallag, kommer det ändå som helhet att förenklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dubbelvalsavveckling vid riksdagsvalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna motsvarar utan personvalsinslag 14 kap. 10 § tredje stycket i&lt;br&gt;den nuvarande vallagen. I paragrafen behandlas den s.k. dubbel-&lt;br&gt;valsavvecklingen vid riksdagsval. Paragrafen, som utformats i enlighet&lt;br&gt;med Personvalskommitténs förslag i Ökat personval (SOU 1993:21),&lt;br&gt;behandlar tre olika frågor som i förslaget delats upp i var sitt stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vilket av flera mandat som en ledamot skall&lt;br&gt;tillträda för det fall han blivit vald i flera än en valkrets. Samma&lt;br&gt;reglering ges för det fall en ledamot blivit vald för flera partier.&lt;br&gt;Teoretiskt kan det också hända att en ledamot blir vald i flera valkretsar&lt;br&gt;för olika partier samtidigt. Förslaget löser hithörande problem genom&lt;br&gt;att ledamoten skall tillträda det mandat där väljarstödet är starkast.&lt;br&gt;Bestämmelsen utgår, i enlighet med utgångspunkten att personvals-&lt;br&gt;inslaget skall stärkas, från att ett mandat som erövrats med personligt&lt;br&gt;röstetal skall tillträdas före ett som erövrats på grundval av kandidatens&lt;br&gt;jämförelsetal uträknat enligt den i dag tillämpade heltalsmetoden. Om&lt;br&gt;en kandidat erövrat ett mandat i t.ex. Kalmar län på grundval av sina&lt;br&gt;personliga röster där, skall det tillträdas före ett mandat som erövrats i&lt;br&gt;Jönköpings län på grundval av jämförelsetalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en jämförelse mellan de personliga röstetalen enligt första stycket&lt;br&gt;skall inte det absoluta röstetalet vara avgörande. Ett sådant förfarande&lt;br&gt;kan nämligen innebära att en mindre valkrets missgynnas. I stället skall&lt;br&gt;det relativa personliga röstvärdet användas. Detta beräknas genom att en&lt;br&gt;ledamots personliga röstetal i valkretsen divideras med partiets totala&lt;br&gt;röstetal i valkretsen. Kandidat A ställer upp för Y-partiet och får 3 000&lt;br&gt;personliga röster i N-läns valkrets. Y-partiet får 30 000 röster i den&lt;br&gt;valkretsen. I A-läns valkrets får Y-partiet 180 000 röster. Kandidat A&lt;br&gt;får här 15 000 personliga röster. A skall utses till ledamot och frågan är&lt;br&gt;vilket mandat som skall tillträdas. A får som relativt röstvärde i N-läns &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valkrets 0,1 och i A-län 0,08. A skall tillträda mandatet i N-läns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valkrets eftersom andelen av partiets röstvärde är störst för A i den Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;valkretsen. Skulle det absoluta röstvärdet läggas till grund för&lt;br&gt;bedömningen om störst väljarstöd uppkommer ett annat resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket behandlar vem som skall efterträda den kandidat som&lt;br&gt;lämnat ett mandat obesatt enligt vad som ovan sagts. Detta regleras&lt;br&gt;genom en hänvisning till reglerna om utseende av ersättare i 52 §. Detta&lt;br&gt;kommer att behandlas vid det nämnda lagrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket lämnas föreskrifter för det fall en ledamot enligt första&lt;br&gt;stycket blivit utsedd så att två eller fler mandat blivit obesatta.&lt;br&gt;Föreskriften gäller oavsett om ledamoten utsetts i samma valkrets eller&lt;br&gt;i olika valkretsar. Fråga uppstår då i vilken ordning mandaten skall&lt;br&gt;besättas. Detta avgörs i första hand av de relativa personliga röstetalen&lt;br&gt;för mandaten. Om ledamoten A:son, vid avveckling enligt första&lt;br&gt;stycket, tillträtt sitt mandat genom beräkning av ett personligt röstetal,&lt;br&gt;skall annan ledamot tillsättas på ett mandat som A:son fått genom&lt;br&gt;beräkning av ett jämförelsetal, först sedan samtliga lediga mandat&lt;br&gt;tillsatts där A:son utsetts på personliga röster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan här vara fråga om t.ex. att en kandidat erövrat tre mandat för&lt;br&gt;ett parti (X). Kandidaten tillträder då ett av dessa och för de två mandat&lt;br&gt;som inte tillträtts måste nya ledamöter utses. Om samma ledamot också&lt;br&gt;utsetts till ledamot på två mandat för ett annat parti (Y) skall kandidaten&lt;br&gt;i och för sig tillträda det mandat där väljarstödet är störst, oavsett för&lt;br&gt;vilket parti kandidaten valts. Däremot blir det i det nämnda fallet inte&lt;br&gt;fråga om att tillämpa första stycket för att bestämma i vilken ordning de&lt;br&gt;fyra obesatta mandaten skall tillsättas. Till skillnad ffån första stycket&lt;br&gt;tillämpas förevarande stycke endast inom ett parti. För parti X tillsätts&lt;br&gt;således de båda obesatta mandat i den ordning som väljarstödet anger.&lt;br&gt;På samma sätt tillsätts Y-partiets båda obesatta mandat efter hur&lt;br&gt;väljarstödet är för dessa båda mandaten. Tillämpningen av paragrafen&lt;br&gt;där en kandidat valts för två partier är ovanlig. Den kan förutses bli än&lt;br&gt;mindre använd enligt förslagets ordning med förhandsanmälda&lt;br&gt;kandidater för de partier som registrerat partibeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beskrivna reglerna skall tillämpas också för det fall två eller flera&lt;br&gt;kandidater inom samma parti lämnat mandat obesatta på grund av inval&lt;br&gt;i mer än en valkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till landstingsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 14 kap. 15 c § första meningen i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Den anger endast att en ledamot skall utses för&lt;br&gt;vaije mandat som partiet får samt att detta skall ske enligt en viss&lt;br&gt;ordning mellan kandidaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket saknar motsvarighet i den nu gällande vallagen. I&lt;br&gt;stycket föreskrivs att det personliga röstetalet i första hand är avgörande&lt;br&gt;för vilken kandidat som tar mandatet. Regeln har utformats i&lt;br&gt;överensstämmelse med regeln för riksdagsval i 38 §. Ledning för&lt;br&gt;tillämpningen kan då hämtas från vad som anförts i kommentaren till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spärren vid val till landstingsfullmäktige är dock utformad på ett Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;annorlunda sätt i två avseenden. Spärren är utformad dels så att nivån&lt;br&gt;är lägre än för riksdagsval, dels finns en spärr i absoluta tal. Nivån på&lt;br&gt;spärren kunde enligt Personvalskommittén inte sättas endast till viss&lt;br&gt;andel av rösterna för kommunalvalen. För att förhindra mycket små&lt;br&gt;grupper att avgöra namnordningen är det nödvändigt att för de&lt;br&gt;kommunala valen också ha en spärr i absoluta tal. För valen till&lt;br&gt;landstingsfullmäktige sattes denna till 100 särskilda personröster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har intagits en lottningsregel. Om lika röstetal uppstår&lt;br&gt;skall som annars inom valrätten lotten avgöra ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 14 kap. 15 § i den nuvarande vallagen. Den&lt;br&gt;har utformats i överensstämmelse med vad som gäller enligt valet till&lt;br&gt;riksdagen enligt 39 §. Jämförelsetal enligt heltalsmetoden skall räknas ut&lt;br&gt;endast om kandidaterna inte fått personröster eller inte tillräckligt&lt;br&gt;många kandidater fått personröster som överstiger spärren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 14 kap. 15 b § sista stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen och anger att lotten skall avgöra vid lika jämförelsetal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dubbelvalsavveckling vid val till landstingsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 16 § i den nuvarande vallagen. Dubbel-&lt;br&gt;valsavvecklingen vid val till landstingsfullmäktige har utformats på ett&lt;br&gt;sätt som överensstämmer med reglerna för riksdagsval. Vad som sägs i&lt;br&gt;kommentaren till 40 § gäller därför också vid tillämpning av denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 14 kap. 15 d § andra stycket första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket saknar motsvarighet i den nu gällande vallagen och är&lt;br&gt;en följd av det ökade personvalsinslaget. I stycket föreskrivs att det&lt;br&gt;personliga röstetalet i första hand är avgörande för vilken kandidat som&lt;br&gt;tar mandatet. Regeln har utformats i överensstämmelse med regeln för&lt;br&gt;riksdagsval i 38 § och val till landstingsfullmäktige i 41 §. Ledning för&lt;br&gt;tillämpningen kan då hämtas från vad som anförts i kommentaren till&lt;br&gt;dessa paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spärren vid val till kommunfullmäktige är liksom motsvarande regel&lt;br&gt;för val till landstingsfullmäktige utformad på ett annorlunda sätt i&lt;br&gt;förhållande till riksdagsvalet dels vad gäller nivån på spärren, dels i det&lt;br&gt;att det finns en spärr i absoluta tal om 50 särskilda personröster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har intagits en lottningsregel. Om lika röstetal uppstår&lt;br&gt;skall lotten avgöra ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 14 kap. 15 d § andra stycket andra meningen&lt;br&gt;jämfört med 15 § i den nuvarande vallagen. Den har utformats i&lt;br&gt;överensstämmelse med vad som gäller valet till riksdagen enligt 39 §&lt;br&gt;och till landstingsfullmäktige enligt 42 &amp;nbsp;§. Jämförelsetal enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heltalsmetoden skall räknas ut endast om kandidaterna inte fått&lt;br&gt;personröster eller inte tillräckligt många kandidater fått personröster&lt;br&gt;som överstiger spärren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andm stycket motsvarar 14 kap. 15 d § sista stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen och anger att lotten skall avgöra vid lika jämförelsetal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dubbelvalsavveckling vid val till kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 16 § i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Dubbelvalsavvecklingen vid val till kommunfullmäktige har utformats&lt;br&gt;på ett sätt som överensstämmer med reglerna för riksdagsval och&lt;br&gt;landstingsval. Vad som sägs under 40 och 43 §§ gäller därför också vid&lt;br&gt;tillämpning av denna paragraf. Det skall uppmärksammas att det inte är&lt;br&gt;den ordning av ersättare till kommunfullmäktige vilken det stadgas om&lt;br&gt;i 55 § som direkt tillämpas vid dubbelvalsavvecklingen i valet till&lt;br&gt;kommunfullmäktige. Genom hänvisningen till 20 kap. 5 § i förevarande&lt;br&gt;paragraf tillämpas dock samma grunder för ersättarordningen som för&lt;br&gt;dubbelvalsavvecklingen. Vid såväl valet till riksdagen som valet till&lt;br&gt;landstingsfullmäktige tillämpas 20 kap. 5 § vid beräkningen av såväl&lt;br&gt;ersättarordning som dubbelvalsavveckling. Att de ersättarregler som&lt;br&gt;gäller för val till kommunfullmäktige enligt 20 kap. 7 § inte tillämpas&lt;br&gt;direkt beror på de särregler beträffande antalet ersättare som gäller för&lt;br&gt;detta val. Förutom det ökade inslaget av personval innebär&lt;br&gt;utformningen ingen saklig förändring i förhållande till den i dag&lt;br&gt;gällande ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;br&gt;Bestämmelserna motsvarar 34 § i lagen om val till Europaparlamentet.&lt;br&gt;Den bygger på samma principer som gäller för utseende av ledamöter&lt;br&gt;till riksdagen. Vad som sagts beträffande detta gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;för valet till Europaparlamentet. Riksskatteverket skall således ordna&lt;br&gt;och utse kandidaterna. Sammanräkningen genomförs av länsstyrelserna&lt;br&gt;och resultatet läggs in på formulär enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 och 49 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar delar av 35 &amp;nbsp;§ i lagen om val till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentet. Beräkningsgrunderna är även för valet till&lt;br&gt;Europaparlamentet intagna i 20 kap. Regleringen bygger helt på&lt;br&gt;reglerna om utseende av ledamöter vid valet till riksdagen. Vad som&lt;br&gt;sagts angående detta behöver inte upprepas här. Enda skillnaden är att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spärren vid val till Europaparlamentet är satt till fem procent av Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;rösterna eftersom hela landet utgör en valkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dubbelvalsavveckling vid val till Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar vissa av bestämmelserna 36 § i lagen om val&lt;br&gt;till Europaparlamentet. De har utformats enligt samma mönster som&lt;br&gt;reglerna om val till riksdagen. Vid val till Europaparlamentet saknas&lt;br&gt;dock valkretsindelning varför det endast kan bli dubbelval för två eller&lt;br&gt;flera partier. I övrigt kan hänvisas till vad som anförs beträffande&lt;br&gt;dubbelvalsavveckling vid riksdagsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ersättare skall utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsvalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna motsvarar 14 kap. 11 § första och del av andra stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Enligt paragrafen är det Riksskatteverket som utser&lt;br&gt;ersättare. Som berörts i 2 § är den tidigare uppdelningen av&lt;br&gt;arbetsuppgifter mellan Riksskatteverket och länsstyrelserna vid utseende&lt;br&gt;av ersättare och namnordnande av ersättare inte längre aktuell. Hur&lt;br&gt;ersättare skall namnordnas framgår av 52 § som i sin tur hänvisar till&lt;br&gt;20 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i andra stycket intagna stadgandet om ersättare för det fåll inte&lt;br&gt;huvudregeln i första stycket kan tillämpas får sitt materiella innehåll&lt;br&gt;genom en hänvisningen till 20 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar delar av 14 kap. 7 § i den nuvarande vallagen. Ändringen&lt;br&gt;hänför sig till den nya arbetsfördelningen mellan valmyndigheterna som&lt;br&gt;behandlats under 2 §. Hur ersättarordningen beräknas behandlas&lt;br&gt;närmare i 20 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till landstingsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 och 54 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 14 kap. 18 § i den nuvarande vallagen. Reglernas utformning&lt;br&gt;överensstämmer med vad som gäller för riksdagsvalet. Vad som sagts&lt;br&gt;där gäller i tillämpliga delar också för landstingsvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa delar av paragrafen motsvarar 14 kap. 18 a § i den nuvarande&lt;br&gt;lagen. Hänvisningen till kommunallagen (1991:900) är en följd av att&lt;br&gt;reglerna om antalet ersättare som kommunfullmäktige skall bestämma&lt;br&gt;flyttats till kommunallagen. Detta framgår av förslaget till lag om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i kommunallagen. Resterande regler utgör hänvisningar till de Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;materiella reglerna i 20 kap. om beräkningsgrunder där de materiella&lt;br&gt;reglerna för ersättarordningen behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 och 57 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 37 § lagen om val till Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättare utses enligt samma principer som vid riksdagsval. Vad som&lt;br&gt;sagts beträffande detta behöver inte upprepas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ledamöter, företrädare och ersättare avgår under valperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsvalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna motsvarar 14 kap. 13 § första stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 14 kap. 13 § andra stycket i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 14 kap. 14 § i den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till landstingsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna motsvarar 14 kap. 22 § första stycket vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 14 kap. 22 § andra och tredje styckena i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 14 kap. 23 § i den nuvarande vallagen till den del lagrummet&lt;br&gt;behandlar landstingsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 14 kap. 22 § första stycket vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 14 kap. 22 § andra och tredje styckena vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 14 kap. 23 § i den nuvarande vallagen med den ändring som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års vallagskommitté föreslog (SOU 1994:30), att det i en viss&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situation blir möjligt att utse ersättare också i de fell det kvarvarande Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;antalet ersättare uppgår till minst det antal fullmäktige bestämt. Den&lt;br&gt;situation som avses är att en ledamot saknar en ”egen” ersättare eller,&lt;br&gt;mer egentligt, en ersättare som vid sammanräkningen utsetts just för&lt;br&gt;henne eller honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya personvalsinslaget i valsystemet kan mot den skisserade&lt;br&gt;bakgrunden inte sägas medföra några komplikationer. Ersättarsystemet&lt;br&gt;med personvalsgenomslag innebär nämligen att listtroheten frångås i&lt;br&gt;vissa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fell en tidigare ersättare utsetts till ny ledamot har&lt;br&gt;länsstyrelsen redan kännedom om att ersättare skall utses. Länsstyrelsen&lt;br&gt;behöver då givetvis inte avvakta anmälan från kommunen for att&lt;br&gt;påböija sammanräkningen för att utse ny ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67-69 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar 39 § lagen om val till Europaparlamentet. De&lt;br&gt;bygger på samma principer som riksdagsvalet med de modifieringar&lt;br&gt;som valet till Europaparlamentet kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet for företrädare i Europaparlamentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i paragrafen motsvarar 42 a § i lagen om val till&lt;br&gt;Europaparlamentet. De innebär att de svenska företrädarna i&lt;br&gt;Europaparlamentet skall ha samma rätt som riksdagens ledamöter att&lt;br&gt;fullgöra sitt uppdrag utan hinder av tjänsteuppgift. Motsvarande regler&lt;br&gt;för riksdagsledamöter finns i riksdagsordningen. Förevarande stadgande&lt;br&gt;saknar systematisk samhörighet med reglerna i den nya vallagen men&lt;br&gt;har tagits in här eftersom tjänstgöringsregler för företrädare inte finns&lt;br&gt;någon annanstans i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap. Överklagande av val och utfärdande av bevis om vem som&lt;br&gt;valts&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet regleras överklagande av val. Dessutom regleras överklagande&lt;br&gt;av sammanräkning för utseende av nya ledamöter, nya företrädare eller&lt;br&gt;ersättare enligt 18 kap. 58-69 §§. Slutligen gäller kapitlet för&lt;br&gt;överklagande av beslut som kan överklagas endast i samband med&lt;br&gt;överklagande av val, dvs. överklagande av beslut om rättelse av&lt;br&gt;röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 15 kap. 4 § första stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Den myndighet som skall pröva överklagandet, den s.k.&lt;br&gt;prövningsmyndigheten, är Valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem får överklaga?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 15 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Den&lt;br&gt;anger kretsen av klagoberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt allmänna regler uppställs tre formella krav på överklagande av&lt;br&gt;förvaltningsbeslut. Överklagandet skall vara skriftligt, det överklagade&lt;br&gt;beslutet skall anges samt skälen för överklagandet skall anges i&lt;br&gt;skrivelsen om överklagandet. Dessa bestämmelser framgår av 23 §&lt;br&gt;första stycket förvaltningslagen (1986:223) och upprepas inte i den nya&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket första meningen av förevarande paragraf motsvarar del&lt;br&gt;av 15 kap. 4 § tredje stycket första meningen i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. I bestämmelsen anges att skrivelsen med överklagandet skall&lt;br&gt;ges in till den myndighet som beslutat, den s.k. beslutsmyndigheten.&lt;br&gt;Med beslutsmyndighet avses Riksskatteverket såvitt avser val till&lt;br&gt;riksdagen och val till Europaparlamentet samt länsstyrelsen såvitt avser&lt;br&gt;val till landstings- och kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket andra meningen motsvarar resterande del av 15 kap.&lt;br&gt;4 § tredje stycket första meningen i den nuvarande vallagen. I&lt;br&gt;bestämmelsen behandlas tiden för överklagande av val och beslut som&lt;br&gt;får överklagas endast i samband därmed. Vad som är nytt i&lt;br&gt;bestämmelsen är att det lämnas en möjlighet att överklaga valet innan&lt;br&gt;det blivit formellt fastställt. Se avsnitt 12.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget anges både klagotidens startpunkt och slutpunkt vilket&lt;br&gt;innebär att vallagen vid överklagande av val arbetar med en annan&lt;br&gt;överklagandetid än vad som annars gäller inom förvaltningsrätten. Ett&lt;br&gt;förslag med detta innehåll är lätt att förstå. Reglerna om besvärsrättens&lt;br&gt;omfattning, överklagandeskrift och Valprövningsnämndens besvärs-&lt;br&gt;prövning m.m. blir automatiskt tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller inlagans utformning är att märka att klaganden enligt&lt;br&gt;23 § förvaltningslagen skall ange vilket beslut som överklagas och&lt;br&gt;vilken ändring som begärs. Då inlagan avges före det att valutgången&lt;br&gt;festställts formellt kan man naturligtvis inte uppställa något krav på&lt;br&gt;preciserade uppgifter i dessa avseenden. I de allra flesta fell torde det&lt;br&gt;dock vara möjligt att utläsa vad klaganden avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts tidigare bör första dag för att ge in överklaganden vara&lt;br&gt;dagen efter valdagen. Överklaganden som kommer in dessförinnan har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;således inte kommit in inom överklagandetiden. Dagens praxis Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;beträffande sådana överklaganden är inte avsedd att ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regeln får också som följd att beslut om rättelse av&lt;br&gt;röstlängd kan överklagas tidigare än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar del av 15 kap. 4 § tredje stycket vallagen. I&lt;br&gt;stycket tas en regel upp som motsvarar vad som gäller inom övrig&lt;br&gt;förvaltningsprocessrätt. Om ett överklagande inom den överklagandetid&lt;br&gt;som nämns i 3 § lämnas in till prövningsmyndigheten i stället för till&lt;br&gt;beslutsmyndigheten skall överklagandet prövas även om det inte&lt;br&gt;kommer till beslutsmyndigheten inom den angivna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar del av 15 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Till skillnad från vad som gäller inom den allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsprocessrätten skall prövningsmyndigheten, dvs. Valprövnings-&lt;br&gt;nämnden, pröva om överklagande av val kommit in i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klagandens rätt att få del av uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges det självklara att den som avser att överklaga har&lt;br&gt;rätt att få utdrag ur protokollet eller annan handling över&lt;br&gt;sammanräkningen. Den motsvarar 15 kap. 5 § i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 och 8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar del av 15 kap. 4 § fjärde stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. I dessa föreskrivs att överklagande skall kungöras&lt;br&gt;och vad som skall iakttas i samband med kommunikation i samband&lt;br&gt;med ett överklagande. Förklaringar kommer i stort sett aldrig in efter&lt;br&gt;kungörandet. Reglerna bör dock stå kvar med hänsyn till att ett&lt;br&gt;överklagande av ett val kan ses som en form av medborgartalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutsmyndighetens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar del av 15 kap. 4 § fjärde stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen och behandlar vissa frågor som anknyter till besluts-&lt;br&gt;myndighetens yttrande över överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser om överklagandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första och andra stycket paragrafen, som motsvarar 3 kap. 11 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringsformen och del av 15 kap. 8 § i den nuvarande vallagen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regleras vad som händer med de utsedda ledamöterna och ersättarna när Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;ett val överklagas. Det följer av reglerna att beslutet om att utse en&lt;br&gt;ledamot eller ersättare inte påverkas av överklagandet och att&lt;br&gt;ledamöterna och ersättarna skall utöva sina uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jjärde stycket föreskrivs följaktligen att inhibitionsreglema i 29 §&lt;br&gt;förvaltningslagen inte är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är hämtat ftån 42 &amp;nbsp;§ lagen om val till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentet. För valet till Europaparlamentet gäller enligt artikel&lt;br&gt;11 valrättsakten att Europaparlamentet prövar företrädarnas behörighet.&lt;br&gt;Detta innebär att de företrädare som valts i det valet tillträder först&lt;br&gt;sedan Riksskatteverket utsett dem och utfärdat bevis för dem samt&lt;br&gt;Europaparlamentet prövat deras behörighet. Ett överklagande kan&lt;br&gt;således inte påverka deras ställning så länge de inte tillträtt. Om det vid&lt;br&gt;ett överklagande skulle förordnas om ny sammanräkning så att&lt;br&gt;mandatfördelningen förändras kan det hända att en tidigare utsedd&lt;br&gt;företrädare inte blir utsedd vid den nya mandatfördelningen. Det finns&lt;br&gt;då en företrädare utsedd. Ingen av företrädarna har dock tillträtt&lt;br&gt;eftersom Europaparlamentet inte prövat behörigheten. Det kan inte bli&lt;br&gt;fråga om inhibition i något av dessa fäll vilket också framgår av fjärde&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 och 12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar 15 kap. 1 § i den nuvarande vallagen. Bevis&lt;br&gt;skall utfärdas för ledamöter, företrädare och ersättare vid val till&lt;br&gt;riksdagen och Europaparlamentet. Bevisen har på senare år utformats&lt;br&gt;på ett sådant sätt att de numera utgör ett slags diplom. Framställningen&lt;br&gt;av bevisen tar vid riksdagsval cirka två dagar i anspråk vilket förskjuter&lt;br&gt;sammanräkningen. Eftersom reglerna om granskning av bevis också&lt;br&gt;finns i 1 kap. 5 § riksdagsordningen och inte kan modifieras till 1998&lt;br&gt;års val har reglerna i vallagen överförts i den nya vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 och 14 §§&lt;br&gt;Motsvarar 15 kap. 2 § i den nuvarande vallagen. De behandlar&lt;br&gt;utfärdande av bevis för val till landstings- och kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partier skall underrättas om vissa beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den&lt;br&gt;har tillkommit för att partierna skall få bättre möjligheter än i dag att&lt;br&gt;utnyttja sin möjlighet att överklaga beslut om utseende av efterträdare&lt;br&gt;och ersättare (se avsnitt 12.3). Bestämmelsen omfattar också beslut som&lt;br&gt;mynnar ut i att det av något skäl inte varit möjligt att utse någon&lt;br&gt;efterträdare eller ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn bl.a. till att det inte finns någon skyldighet för ett parti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att anmäla sitt deltagande i förväg kan undantagsvis situationer &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppkomma där det inte är möjligt att identifiera en företrädare för det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktuella partiet. I sådana fall kan underrättelseskyldigheten givetvis inte Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;fullgöras. Lagtexten har utformats med beaktande av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilprövningsnämndens prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket behandlar Valprövningsnämndens sammansättning och&lt;br&gt;motsvarar till viss del 15 kap. 4 § femte stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen (se avsnitt 12.1). Nytt i meningen är att också&lt;br&gt;sammansättningen av nämnden vid ordinarie val till riksdagen&lt;br&gt;uttryckligen reglerats. I dag följer detta av valperioden för nämnden&lt;br&gt;som den anges i 3 kap. 11 § regeringsformen och 1 kap. 19 § förslaget.&lt;br&gt;I andra meningen av förevarande stycke sägs att annat val än ordinarie&lt;br&gt;val till riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige prövas i den&lt;br&gt;sammansättning som nämnden hade vid det valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det likartade uttryckssättet i första och andra meningen skall förstås&lt;br&gt;mot bakgrund av Valprövningsnämndens valperiod. Innebörden av&lt;br&gt;reglerna är att nämnden prövar överklagande över ett ordinarie val till&lt;br&gt;riksdagen och till ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige&lt;br&gt;enligt den sammansättning som den tidigare riksdagen bestämt. Efter&lt;br&gt;det ordinarie valet till riksdagen utses en ny nämnd så snart valet vunnit&lt;br&gt;laga kraft. Det sker när samtliga överklaganden över valet prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya nämnden skall verka till dess nytt val till nämnden hållits.&lt;br&gt;Alla överklaganden av val som hålls sedan ny nämnd valts kan prövas i&lt;br&gt;den nya sammansättningen. Detta innebär att t.ex. samtliga omval till&lt;br&gt;riksdag samt landstings- och kommunfullmäktige, extra val till&lt;br&gt;riksdagen och omval vid sådant val, val till Europaparlamentet, val till&lt;br&gt;Sametinget samt folkomröstningar enligt folkomröstningslagen&lt;br&gt;(1979:369) kan prövas av Valprövningsnämnden i den sammansättning&lt;br&gt;som nämnden hade vid tiden för genomförandet av det val som prövas.&lt;br&gt;Reglerna om aktuell sammansättning kan tillämpas också vid de&lt;br&gt;kyrkliga valen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 15 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. Den&lt;br&gt;behandlar Valprövningsnämndens möjlighet att begära bevisupptagning&lt;br&gt;i ärenden om överklagande av val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-21 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar 15 kap. 7 § i den nuvarande vallagen. De&lt;br&gt;behandlar omfattningen av Valprövningsnämndens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vtlprövningsnämndens granskning av bevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 15 kap. 3 § i den nuvarande vallagen samt 41 § lagen om val&lt;br&gt;till Europaparlamentet. Det har ifrågasatts om granskningen inte kan&lt;br&gt;avse Riksskatteverkets protokoll i stället för de bevis som utfärdas&lt;br&gt;eftersom framställningen av bevisen tar två dagar i anspråk och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlänger sammanräkningstiden. Regler om granskning av bevis finns Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;emellertid också i 1 kap. 5 § riksdagsordningen varför reglerna om&lt;br&gt;granskning av bevis oförändrade nu bör överföras till den nya vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 15 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen. De&lt;br&gt;särskilda sammansättningsreglema i vissa fåll har också gjorts&lt;br&gt;tillämpliga på val till Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap. Beräkningsgrunder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet har de regler som mera direkt kan sägas beröra val-&lt;br&gt;matematiken samlats. Dessa regler är ofta invecklade till sin utformning&lt;br&gt;eftersom de med ord uttrycker något som egentligen är en matematisk&lt;br&gt;formel. Dessa regler, som i förslaget benämns beräkningsgrunder, har&lt;br&gt;samlats på ett ställe i förevarande kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den jämkade uddatalsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delar av 14 kap. 9 § andra och tredje styckena,&lt;br&gt;15 b § första och fjärde styckena samt 15 d § första stycket i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. I regeln anges den jämkade uddatalsmetoden.&lt;br&gt;Denna metod används enligt paragrafen för fördelning av både festa&lt;br&gt;mandat och utjämningsmandat mellan partier. Enligt 2 § används den&lt;br&gt;också vid fördelning av utjämningsmandat ut på valkretsarna inom ett&lt;br&gt;parti vid val till riksdagen och val till landstingsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden är en variant av en annan vars upphovsman var fransmannen&lt;br&gt;Sainte-Lagué. I korthet beräknas jämförelsetalet genom att partiets&lt;br&gt;röstetal divideras med uddatalen. I sin rena variant divideras röstetalet&lt;br&gt;för partiet vid den första beräkningen med uddatalet 1. När metoden&lt;br&gt;infördes i Sverige till valet år 1952 var det för att få en mer&lt;br&gt;proportionell fördelningsmetod. För att undvika partisplittring gjordes&lt;br&gt;en inbyggd spärr genom att den första divisom jämkades till 1,4.&lt;br&gt;Tillsammans med valkretsvis mandatfördelning utgör jämkningen en&lt;br&gt;viss spärr mot småpartier. Detta övervinns vid riksdagsval och val till&lt;br&gt;landstingsfullmäktige med utjämningsmandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av utjämningsmandat och överskjutande mandat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 14 kap. 9 § fjärde-femte styckena, 15 b §&lt;br&gt;fjärde-femte styckena samt 15 d § tredje stycket i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges paragrafens tillämpningsområde. Detta är att&lt;br&gt;fördela utjämningsmandaten ut på valkretsarna vid riksdagsval och val&lt;br&gt;till landstingsfullmäktige samt att fördela överskjutande mandat inom ett&lt;br&gt;parti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket talar om hur den fördelningen går till. Huvudsakligen Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;används den jämkade uddatalsmetoden enligt 1 §. För det fåll ett parti i&lt;br&gt;en valkrets inte har fått något fest valkretsmandat skall jämförelsetalet&lt;br&gt;vara detsamma som röstetalet, dvs. ojämkat. Det är således fråga om&lt;br&gt;den rena varianten av uddatalsmetoden. Denna regel infördes för att&lt;br&gt;gynna mindre valkretsar som annars hade svårt att hävda sig i&lt;br&gt;fördelningen av mandat ut på valkretsarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personligt röstetal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen (se kapitel 6).&lt;br&gt;I paragrafen anges hur det personliga röstetalet skall räknas fram enligt&lt;br&gt;det nya personvalssystemet. Reglerna kan möjligen anses vara mera av&lt;br&gt;sammanräkning skaraktär än beräkningskaraktär. De har i alla fell&lt;br&gt;ansetts böra placeras i forevarande kapitel bland andra regler som&lt;br&gt;tillämpas vid sammanräkningar vid olika val. Uttrycket ”personligt&lt;br&gt;röstetal” avser att fånga två förhållanden: dels att kandidaten fått&lt;br&gt;personröster över spärren, dels att kandidaten fått dessa för ett och&lt;br&gt;samma parti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få fram ett personligt röstetal skall följande förfarande iakttas.&lt;br&gt;Sammanräkningar sker för vaije parti eftersom personrösterna för en&lt;br&gt;kandidat bara läggs samman i den mån de avgivits för kandidaten under&lt;br&gt;samma partibeteckning. Särskilda personröster för samma kandidat som&lt;br&gt;förekommer på partiets olika namnvalsedlar läggs dock ihop. Detta&lt;br&gt;innebär att man sorterar valsedlarna efter hur personmarkeringama är&lt;br&gt;fördelade. Därefter kontrolleras vilka kandidater som kommit över&lt;br&gt;spärren. För de kandidater som kommit över spärren festställs ett&lt;br&gt;personligt röstetal. Detta motsvarar antalet röster en kandidat fått.&lt;br&gt;Kandidater för vilka det festställts ett personligt röstetal utses sedan en&lt;br&gt;efter en alltefter storleken på deras personliga röstetal. Skulle det finnas&lt;br&gt;ytterligare mandat att tillsätta för partiet får valsedlarna sorteras på nytt&lt;br&gt;för framräkning av jämförelsetal enligt nästa paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Heltalsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar de delar av 14 kap. 6 och 15 §§ i den nuvarande vallagen&lt;br&gt;som behandlar utseende av ledamöter enligt heltalsmetoden. Reglerna är&lt;br&gt;kända sedan länge inom den svenska valrätten. De grundar sig&lt;br&gt;ursprungligen på d 'Hondts metod som i Sverige kallas heltalsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Heltalsmetoden innebär i korthet att kandidatnamnen inom vaije parti&lt;br&gt;först ordnas i grupper om valsedlar med samma kandidat som första&lt;br&gt;namn. Det sammanlagda antalet valsedlar för kandidaten ger ett&lt;br&gt;röstetal. Röstetalet divideras med heltalen 1, 2, 3, 4 osv. varvid ett&lt;br&gt;jämförelsetal framkommer. Ledamöter utses därefter efter storleken på&lt;br&gt;jämförelsetalen. Metoden fungerar som den beskrivits då ingen kandidat&lt;br&gt;är gemensam för olika typer av namnvalsedlar. Benämningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heltalsmetoden är däremot missvisande då det finns gemensamma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kandidater för olika typer av namnvalsedlar. En modifikation infördes Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;därför som kallades den Phragménska metoden för att få till stånd en&lt;br&gt;rättvisande röstreduktionen även vid dessa fell. I dessa fell används&lt;br&gt;således en d 'Hondt-Phragménsk metod. I dagligt tal används emellertid&lt;br&gt;regelmässigt benämningen heltalsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya i beräkningen grundar sig på införandet av&lt;br&gt;personvalsinslaget. Enligt förslaget skall ledamöter utses antingen bland&lt;br&gt;de kandidater som kommit över spärren eller bland kandidater som inte&lt;br&gt;fått så många röster att de kommit över spärren varvid heltalsmetoden&lt;br&gt;tillämpas vilket innebär att ett jämförelsetal beräknas för kandidaterna&lt;br&gt;(se Personvalskommitténs exempel i SOU 1993:21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den övergång mellan de två olika metoder som används för att&lt;br&gt;utse ledamöter uppkommer frågan vilket jämförelsetal som skall gälla&lt;br&gt;för den första kandidat som skall utses efter en som utsetts på sina&lt;br&gt;personliga röster. Två lösningar är här möjliga. Den ena är att helt&lt;br&gt;bortse från tidigare på personröster utsedda kandidater, varvid första&lt;br&gt;lediga kandidat får hela valsedelsgruppens röstetal. Den andra är att&lt;br&gt;reducera röstetalet på sätt som sker om hänsyn tas till de på&lt;br&gt;personrösterna utsedda kandidaterna och därmed sänka jämförelsetalet&lt;br&gt;för den första lediga kandidaten. Efter omfettande behandling föreslog&lt;br&gt;Personvalskommittén att man helt skulle bortse från de på personröster&lt;br&gt;redan utsedda kandidaterna och för övriga kandidater grunda&lt;br&gt;jämförelsetalet på röstetalet för listan. Nomineringsrätts- och&lt;br&gt;valkretskommittén (SOU 1996:66) kom till samma resultat och&lt;br&gt;remissinstanserna har inte haft några erinringar mot att utforma reglerna&lt;br&gt;på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har således utformats så att ett oreducerat röstvärde skall&lt;br&gt;ligga till grund för den första sammanräkningen enligt heltalsmetoden&lt;br&gt;(se avsnitt 6.3). Detta har markerats genom att det i lagtexten införts en&lt;br&gt;passus om att man bortser från namn som redan utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild ordning för att utse ersättare och för avveckling av dubbelval&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delar av 14 kap. 7, 16 och 18 §§ i den nuvarande&lt;br&gt;vallagen i den mån de behandlar på vilket sätt ersättare skall utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger tillämpningsområdet för paragrafen. Genom&lt;br&gt;uppdelningen av regler om mandatfördelning mellan 18 och 20 kap.&lt;br&gt;förekommer, liksom i den nuvarande vallagen, en del hänvisningar till&lt;br&gt;paragrafer där en sak behandlas med giltighet för flera fell. I 18 kap.&lt;br&gt;40, 43 och 50 §§ behandlas dubbelvalsavveckling vid val till riksdagen,&lt;br&gt;Europaparlamentet och landstingsfullmäktige. Dessa regler hänvisar i&lt;br&gt;sin tur till 52, 54 och 57 §§ där det anges att en särskild ersättarordning&lt;br&gt;skall göras enligt förevarande paragraf. På så sätt knyts ersättarregler&lt;br&gt;och dubblevalsavvecklingen ihop beträffande de nämnda valen. För val&lt;br&gt;till kommunfullmäktige är systematiken annorlunda beroende på att&lt;br&gt;ersättarreglema för dessa val är speciella vad gäller antalet ersättare, se&lt;br&gt;nedan 7 §. I reglerna om dubbelvalsavveckling vid dessa val i 18 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § hänvisas direkt till förevarande paragraf utan omvägen över de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunala ersättarreglema i 18 kap. 55 §. Sammantaget innebär Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;reglerna i första stycket att reglerna i andra och tredje stycket skall&lt;br&gt;tillämpas dels när särskild ersättarordning skall festställas i val till&lt;br&gt;riksdagen, Europaparlamentet och landstingsfullmäktige, dels när&lt;br&gt;dubbelvalsavveckling skall ske och detta oavsett vilket val det är fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket anger hur kandidaterna skall ordnas. Reglerna har&lt;br&gt;utformats efter Nomineringsrätts- och valkretskommitténs förslag (SOU&lt;br&gt;1996:66). Ändringarna innebär att personrösterna slår igenom fullt ut&lt;br&gt;även på ersättarsidan i den mån en kandidat får sådana över spärren.&lt;br&gt;Detta leder i sin tur till att det listtrogna systemet får stå tillbaka för&lt;br&gt;väljarinflytandet så länge det finns kandidater som fått personröster över&lt;br&gt;spärren. Detta är dock inte någon betydande förskjutning i synsättet. Ur&lt;br&gt;enkelhetssynpunkt är det dessutom en fördel. Namnen har redan ordnats&lt;br&gt;efter sina personliga röster enligt 3 §. Namnordningen är därför redan&lt;br&gt;klar vid ordnande av ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättare skall enligt förslaget utses på samma sätt oavsett hur&lt;br&gt;ledamoten utsetts. I praktiken kommer det dock att finnas två sätt att&lt;br&gt;utse ersättare för en ledamot som utsetts på personröster. Ersättare kan&lt;br&gt;för det första utses på personröster enligt förevarande paragrafs andra&lt;br&gt;stycke eller, för det fell inte tillräckligt många kandidater får person-&lt;br&gt;röster över spärren, enligt det i dag gällande sättet med listans röstetal&lt;br&gt;som utgångspunkt som anges i tredje stycket. För det fell tredje stycket&lt;br&gt;tillämpas beaktas endast de valsedlar från vilka ledamoten fått&lt;br&gt;personröster. Listtroheten beaktas således inte fullt ut i detta fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot utsetts efter sitt jämförelsetal kan ersättare endast&lt;br&gt;utses enligt tredje stycket förevarande paragraf eftersom det inte kan&lt;br&gt;finnas ledamöter som fått personröster över spärren. Listtroheten&lt;br&gt;beaktas i dessa fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för vissa fall av utseende av ersättare och efterträdare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna motsvarar vad som gäller för riksdagsval i 14 kap. 11 § andra&lt;br&gt;stycket i den nuvarande vallagen. Nytt är att efterträdarreglema för&lt;br&gt;landstings- och kommunfullmäktig val beskrivs tydligare. Detta&lt;br&gt;motsvarar hur reglerna tillämpas i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättare för kommunfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 14 kap. 19 § andra-femte styckena i den nuvarande vallagen.&lt;br&gt;Ersättarsystemet med personvalsinslaget var föremål för grundliga&lt;br&gt;överväganden inom både Personvalskommittén och Nomineringsrätts-&lt;br&gt;och valkretskommittén. Även det kommunala ersättarsystemet har&lt;br&gt;utformats så att personrösterna får genomslag fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om utseende av ersättare är självständiga i förhållande till&lt;br&gt;reglerna om dubbelvalsavvecklingen vid val till kommunfullmäktige. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid bygger de på samma principer. Reglerna vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunfullmäktigval svarar också i allt väsentligt mot de som gäller Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;vid övriga val. Vissa särregler gäller för antalet ersättare i&lt;br&gt;kommunfullmäktig valen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget som helt bygger på Nomineringsrätts- och&lt;br&gt;valkretskommitténs förslag (SOU 1996:66) innebär i korthet följande.&lt;br&gt;För vaije ledamot skall ersättare utses. Det spelar inte någon roll på&lt;br&gt;vilket sätt ledamoten utsetts. Ersättare för ledamoten skall dock i första&lt;br&gt;hand utses bland de kandidater som fått personröster till ett antal som&lt;br&gt;överstiger spärren. Finns inte tillräckligt antal kandidater som fått&lt;br&gt;personröster över spärren utses ersättare enligt tredje stycket på&lt;br&gt;röstetalet enligt de i dag gällande reglerna. Därefter kontrolleras om&lt;br&gt;antalet ersättare är för lågt i förhållande till vad kommunen bestämt.&lt;br&gt;Om så är fallet och förutsättningarna i fjärde stycket är uppfyllda, skall&lt;br&gt;ytterligare ersättare utses. Ersättare utses återigen bland kandidater som&lt;br&gt;fått personröster om någon fått sådana över spärren. Är så inte fallet&lt;br&gt;utses de enligt fjärde stycket på röstetalet enligt de i dag gällande&lt;br&gt;reglerna. Efter vaije omgång ersättare som utses kontrolleras om antalet&lt;br&gt;ersättare motsvarar vad kommunen bestämt. Är det för lågt och&lt;br&gt;förutsättningarna i femte till sjätte styckena är uppfyllda skall ytterligare&lt;br&gt;ersättare utses. Detta pågår till dess föreskrifterna om antalet ersättare&lt;br&gt;uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommittén lämnade ett utförligt&lt;br&gt;exempel på ersättarsystemet i det nya valsystemet med ett ökat&lt;br&gt;personvalsinslag. Det exemplet skall inte återges här men det kan&lt;br&gt;tilläggas att förslaget utformats i överensstämmelse med exemplet (SOU&lt;br&gt;1996:66 avsnitt 4.6.3.v).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den&lt;br&gt;har tillkommit för att inte någon ledamot skall få färre än två ersättare&lt;br&gt;(se avsnitt 10.3). Regeln minimerar således antalet ersättare till två i val&lt;br&gt;till kommunfullmäktige. Bakgrunden till regeln är att partier som endast&lt;br&gt;får en eller två mandat i fullmäktige normalt endast får en ersättare&lt;br&gt;utsedd. Detta kan förskjuta majoritetsförhållandet om ett parti saknar&lt;br&gt;representanter på grund av förfall. Regeln har tillkommit på förslag av&lt;br&gt;1993 års vallagskommitté (se SOU 1994:30 avsnitt 4.3). Dessa regler&lt;br&gt;skall ses tillsammans med reglerna om företrädesordning i&lt;br&gt;kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelsen fordrar ingen särskild kommentar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För att partibeteckningar inte skall bli utan skydd i och med&lt;br&gt;införandet av den nya vallagen har angetts vad som sker med de gamla&lt;br&gt;registreringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Eftersom det nya röstlängdssystemet bygger på ett principiellt&lt;br&gt;anmälningsförfarande för en utlandssvensk som inte varit folkbokförd i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landet under de senaste tio åren, finns en risk vid övergången till det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya att en del utlandssvenskar drabbas av rättsförluster. Det gäller de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som finns upptagna i den nu gällande särskilda röstlängden men som Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;flyttat ut ur landet före 1 juli 1991. Dessa personer har genom sin&lt;br&gt;anmälan till den särskilda röstlängden visat ett intresse av att få delta i&lt;br&gt;val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de inte skall förlora denna sin möjlighet inför valen år 1998&lt;br&gt;föreskrivs att uppgifterna i den särskilda röstlängden får föras över till&lt;br&gt;lokala folkbokföringsregister. Uppgifterna i de lokala folkbok-&lt;br&gt;föringsregistren förs därefter över till aviseringsregistret. De kan sedan&lt;br&gt;hämtas till röstlängdsregistret när röstlängd skall upprättas. Tidpunkten&lt;br&gt;för ikraftträdandet bör utgöra utgångspunkt för tioårsperiodens böljan.&lt;br&gt;Det kan uppkomma problem att föra över personer som finns i den&lt;br&gt;särskilda röstlängden och som utvandrat före 1947. För dessa personer&lt;br&gt;finns ingen personakt vilket utgör grunden för ett folkbokföringsärende.&lt;br&gt;Emellertid rör detta problem såvitt känt är endast ett par personer och&lt;br&gt;dessa får hanteras särskilt av de berörda myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall vara skyldig att informera de vars uppgifter&lt;br&gt;på detta sätt förs in i de lokala folkbokföringsregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Som angetts i avsnitt 8.2 bör en tidsgräns sättas upp när det gäller&lt;br&gt;vilka utlandssvenskar som skall tas upp i röstlängden automatiskt när&lt;br&gt;den framställs för första gången. Gränsen bestäms till den tidpunkt då&lt;br&gt;det nya folkbokföringssystemet togs i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I den nuvarande vallagen kan en ansökan om att bli upptagen i&lt;br&gt;särskild röstlängd göras före den 1 juli. Härutöver krävs, för att&lt;br&gt;anmälan skall tas upp till prövning, att till ansökan bifogas en försäkran&lt;br&gt;som skall vara avgiven samma år, dvs. inte före den 1 januari. För att&lt;br&gt;säkerställa att väljare som ansöker om att bli upptagna i särskild&lt;br&gt;röstlängd enligt gällande vallag kan få sin ansökan bedömd enligt det&lt;br&gt;nya systemet, bör en sådan ansökan jämställas med en anmälan om att&lt;br&gt;bli upptagen i röstlängd enligt 7 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.2 Förslaget till lag om röstlängdsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges att det för tillhandahållande av röstlängder får&lt;br&gt;inrättas och föras röstlängdsregister med stöd av ADB. Registren&lt;br&gt;kommer att utgöra personregister i datalagens (1973:289) mening. De&lt;br&gt;närmare skälen för inrättandet av röstlängdsregistret framgår av avsnitt&lt;br&gt;8.3. Registrens användningsområden framgår av 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålsbeskrivningen är uttömmande vilket innebär att registren inte&lt;br&gt;får användas i något annat syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registeransvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ett röstlängdsregister kommer att upprättas för varje&lt;br&gt;skattemyndighets verksamhetsområde blir respektive myndighet&lt;br&gt;ansvarigt enligt datalagen för registret i denna del. Riksskatteverket&lt;br&gt;kommer att ha möjlighet att förfoga över innehållet i samtliga register&lt;br&gt;och är därför att anse som registeransvarigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerinnehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den personkrets som anges i paragrafen motsvaras av de som kan ha&lt;br&gt;rösträtt vid olika val eller omröstningar som sker i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som enligt denna bestämmelse får registreras i ett&lt;br&gt;röstlängdsregister hämtas från aviseringsregistret enligt lagen&lt;br&gt;(1995:743) om aviseringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 anges att medlemskap i icke-territoriell församling får&lt;br&gt;registreras. Som exempel på sådana församlingar kan nämnas Finska&lt;br&gt;församlingen i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tydlighets skull har här angivits att också valspecifika uppgifter får&lt;br&gt;finnas i registret. Uppgift om valdistrikt hämtas från festighets-&lt;br&gt;taxeringsregistret. De uppgifter som anges i denna bestämmelse utgör&lt;br&gt;inte i sig personuppgifter i datalagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de administrativa och tekniska uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;tillgodose ändamålen med registren får föras in. Med stöd av denna&lt;br&gt;bestämmelse kan sekretessmarkering, s.k. spärrmarkering, samt&lt;br&gt;markeringar som behövs för driften lagras i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökbegrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 5 får som sökbegrepp användas unionsmedboigarskap eller&lt;br&gt;inte unionsmedborgarskap. Sökning på ett visst medboigarskap inom&lt;br&gt;eller utom Europeiska unionen är inte möjlig enligt denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skattemyndigheterna och Riksskatteverket har direktåtkomst i den&lt;br&gt;utsträckning de har registeransvar är självklart. Härutöver finns det ett&lt;br&gt;behov hos skattemyndigheterna att ha tillgång till röstlängdsregister hos&lt;br&gt;andra skattemyndigheter. Likaså har länsstyrelserna i sin roll som&lt;br&gt;regional valmyndighet ett sådant behov. Länsstyrelsen har jour under&lt;br&gt;valdagen och hjälper valnämnderna med uppgifter ur röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras i vilka situationer utlämnande av uppgifter på&lt;br&gt;ADB-medium får ske. Bestämmelsen träffar således inte utlämnande&lt;br&gt;som sker i annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen regleras särskilt den del av registeransvaret som avser&lt;br&gt;skyldigheten att på begäran snarast lämna den registrerade besked om&lt;br&gt;de uppgifter som finns om henne eller honom i registret. Enligt&lt;br&gt;paragrafen befrias Riksskatteverket från denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gallring av uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom röstlängdsregistret upprättas särskilt varje gång ett val eller en&lt;br&gt;folkomröstning skall ske genom uttag ur aviseringsregistret, bör&lt;br&gt;registret gallras en viss tid efter det att valet har vunnit laga kraft. Det&lt;br&gt;ändamål som registret inrättats för har då upphört.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.3 Förslaget till lag om brevröstning vissa fell&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;\km får brevrösta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 1 § i den tidsbegränsade lagen (1993:1404) om brevröstning&lt;br&gt;i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz (brevröstningslagen) med&lt;br&gt;det tillägget att brevröstning också skall vara möjlig ombord på ett&lt;br&gt;svenskt fartyg i utrikes fart. När det gäller röstning i Tyskland så kan&lt;br&gt;den numera genomföras med ordinär röstmottagning hos de svenska&lt;br&gt;utlandsmyndigheterna där när det gäller ordinarie val till riksdagen och&lt;br&gt;till landstings- och kommunfullmäktige. Om det utlyses extra val, omval&lt;br&gt;eller folkomröstning kan, med hänsyn till att man från tysk sida kräver&lt;br&gt;en ansökan om att få ta emot röster där minst sex månader i förväg, det&lt;br&gt;inte anordnas någon ordinär röstmottagning. För dem som vistas i&lt;br&gt;Tyskland vid ett sådant val eller omröstning bör det därför också i&lt;br&gt;fortsättningen vara möjligt att brevrösta. För personer som vistas i&lt;br&gt;Tyskland är det vid ordinarie val möjligt att rösta antingen vid&lt;br&gt;utlandsmyndigheterna eller genom brevröstning (se avsnitt 9.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur går brevröstning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 2 § andra stycket brevröstningslagen med det tillägget&lt;br&gt;att brevröstning också skall vara möjlig från fertyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 2 § andra stycket brevröstningslagen, se också&lt;br&gt;motiveringen till 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 2 § andra stycket brevröstningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur brevrösten skall skickas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 2 § tredje stycket brevröstningslagen med den skillnaden att&lt;br&gt;brevrösten inte skall skickas direkt till valnämnden utan skall skickas till&lt;br&gt;centrala valmyndigheten som skall kontrollera var väljaren finns i&lt;br&gt;röstlängden och i sin tur distribuera brevröstema till respektive val-&lt;br&gt;nämnd. Föreskriften att den som vill rösta skall skriva sitt personnum-&lt;br&gt;mer utanpå omslagskuvertet är motiverad av att centrala valmyndigheten&lt;br&gt;skall kunna se i vilken kommun den brevröstande finns i röstlängd.&lt;br&gt;Myndigheten skall skicka rösterna till respektive kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ingen motsvarighet i brevröstningslagen. Den&lt;br&gt;reglerar vilka krav som ställs på en brevröst som görs i ordning ombord&lt;br&gt;på ett fartyg. För att valnämnden vid sin granskning av brevröstema på&lt;br&gt;ett enkelt sätt skall kunna avgöra om förutsättningarna for brevröstning&lt;br&gt;är uppfyllda skall omslagskuverten förses med uppgift om fartygets&lt;br&gt;namn. Detta sker enklast genom att en stämpel från fartyget används.&lt;br&gt;Härigenom framgår att rösten avgetts ombord på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När brevrösten får göras i ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 2 § fjärde stycket brevröstningslagen. Någon ändring av&lt;br&gt;tidsperioden när brevröstning kan ske görs inte, jämför förslaget till&lt;br&gt;vallag 11 kap. 2 §. Reglerna om när röstning har kunnat ske från fårtyg&lt;br&gt;har överförts hit; det skall alltså kunna vara tillåtet att göra i ordning&lt;br&gt;sin brevröst ombord på ett fartyg redan 55 dagar före valdagen vid&lt;br&gt;ordinarie val. Detta motiveras av praktiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelse finns i 2 § fjärde stycket brevröstningslagen&lt;br&gt;med det tillägget som följer av att brevröstning skall vara möjlig också&lt;br&gt;från fårtyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar del av 2 § fjärde stycket brevröstningslagen med den&lt;br&gt;ändringen att brevröstema bör vara centrala valmyndigheten till handa&lt;br&gt;senast dagen efter valdagen. Ändringen motiveras av att brevröstema&lt;br&gt;skall kunna sorteras hos centrala valmyndigheten och distribueras till&lt;br&gt;valnämnderna för att finnas hos dem vid deras s.k. onsdagsräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och motiveras av att centrala valmyndigheten skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta emot, sortera och distribuera brevröstema till rätt valnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;léJ valnämnden skall göra med brevrösten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 3 § brevröstningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12-15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar de åtgärder som valnämnden skall vidta enligt 4-6 §§&lt;br&gt;brevröstningslagen med det undantaget att brevrösten inte behöver&lt;br&gt;innehålla något röstkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdanderegeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare brevröstningslagar har denna lag tidsbegränsad&lt;br&gt;giltighet. Detta är lämpligt för att kunna följa utvecklingen i de länder&lt;br&gt;där brövröstningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.4.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är en ren följdändring till förslaget om ny vallag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;om kyrkofullmäktigval, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att valdagen flyttas från oktober månad till&lt;br&gt;september månad. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 13.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en följd av förslaget till ny vallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att uppgifter om kyrkotillhörighet hämtas ur&lt;br&gt;kyrkans eget register. Eftersom röstlängd enligt den föreslagna vallagen&lt;br&gt;endast kommer att upprättas i samband med val eller omröstning är det&lt;br&gt;även vid val till kyrkofullmäktige förhållandena 30 dagar före valdagen&lt;br&gt;som avgör vem som har rösträtt. Uppgift om kyrkotillhörighet måste av&lt;br&gt;praktiska skäl hämtas från kyrkan något före kvalifikationsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga ändringar är direkta följdändringar till förslaget till ny vallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 och 15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är direkta följdändringar till förslaget till ny vallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är en följd av förslaget till ny vallag. Se kommentaren till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18, 20, 21 och 28 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna följer av förslaget till ny vallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av förslaget att den centrala valmyndigheten skall&lt;br&gt;ansvara för röstmottagningen på institutioner. En sådan röstmottagning&lt;br&gt;blir på motsvarande sätt som enligt nu gällande bestämmelser formellt&lt;br&gt;möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;34 §&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av det nya systemet för framställning av&lt;br&gt;röstlängder som läggs fram i förslaget till ny vallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35-39, 41-43 och 49 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna följer av förslaget till ny vallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en följd av förslaget till ny vallag. Av 19 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket i den föreslagna vallagen framgår att ett överklagande av&lt;br&gt;val kan tas upp till prövning även om överklagandet görs innan något&lt;br&gt;beslut om valets resultat fettats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är direkta följdändringar till förslaget till ny vallag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.6 Förslaget till lag om ändring i folkomröstningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är följdändringar till förslaget till en ny vallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en följd av det föreslagna systemet för framställning av&lt;br&gt;röstlängd i förslaget till den nya vallagen. Röstlängd skall tas fram när&lt;br&gt;val eller omröstning skall hållas. Om folkomröstning hålls samtidigt&lt;br&gt;med ett annat val behöver det inte upprättas någon röstlängd enbart för&lt;br&gt;omröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstkort skall upprättas också vid omröstning. Ändringarna i 6 § är&lt;br&gt;endast följdändringar till förslaget till en ny vallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är följdändringar till förslaget till en ny vallag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är följdändringar till förslaget till ny vallag. Särskilda&lt;br&gt;röstmottagningsställen skall kunna inrättas också vid en omröstning.&lt;br&gt;Dessutom gäller de föreslagna reglerna om brevröstning i vissa fall vid&lt;br&gt;omröstningar enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11, 12, 16 och 17 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är följdändringar till förslaget till ny vallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 § andra stycket har första meningen tagits bort. De ändrade&lt;br&gt;reglerna för Valprövningsnämndens sammansättning i 19 kap. 16 §&lt;br&gt;förslaget till ny vallag, medför emellertid att samma ordning som&lt;br&gt;tidigare kommer att tillämpas vid överklagande av utgången en&lt;br&gt;omröstning. Se också avsnitt 12.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.7 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen om Sveriges&lt;br&gt;indelning i kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 &lt;sup&gt;§&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har ingen motsvarighet i den nu gällande lagen. Den har&lt;br&gt;tillkommit för att ge lagstöd för att ta fram en röstlängd och framställa&lt;br&gt;röstkort inför lokala folkomröstningar i indelningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstlängd och röstkort beställs hos skattemyndigheten som får ta&lt;br&gt;betalt för sina kostnader. Detta motsvarar vad som gäller enligt lagen&lt;br&gt;(1994:692) om kommunala folkomröstningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.8 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen om homosexuella&lt;br&gt;sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är följdändringar till förslaget till en ny vallag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.9 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;om folkbokföringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya punkt 13 innebär att det i folkbokföringsregistren får ingå&lt;br&gt;uppgifter om anmälningar som utlandssvenskar gjort för att bli upptagna&lt;br&gt;i röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.10 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 10.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen får med anledning av de nya bestämmelserna om rösträtt Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;för unionsmedborgare och medborgare i Island och Norge en annan&lt;br&gt;utformning. I paragrafen har kravet på folkbokföring, liksom vid övrig&lt;br&gt;vallagstiftning, ändrats till de tre åren närmast före valdagen. Jfr 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § förslaget till ny vallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget kan komma att innebära att valinformation skall framställas&lt;br&gt;på flera språk. Detta framgår av artikel 10 och 11 av direktivet. För&lt;br&gt;informationen svarar den centrala valmyndigheten enligt 1 kap. 15 §&lt;br&gt;förslaget till ny vallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med följdlagstiftningen till kommunallagen kom vissa&lt;br&gt;bestämmelser om ersättare att överföras i sak oförändrade från den&lt;br&gt;gamla kommunallagen till 14 kap. 18 a och 19 §§ den nuvarande&lt;br&gt;vallagen. Reglerna är handlingsregler för kommunfullmäktige och&lt;br&gt;saknar direkt betydelse för sammanräkningsarbete och&lt;br&gt;mandatfördelningen. Reglerna bör därför föras över så att de åter tas&lt;br&gt;upp i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av förslaget om ett nytt förfarande vid&lt;br&gt;framställning av röstlängder i den föreslagna vallagen. Någon gällande&lt;br&gt;röstlängd kommer inte att finnas enligt förslaget. Antalet personer som&lt;br&gt;finns upptagna i den senast framställda röstlängden för ett ordinarie val&lt;br&gt;skall ligga till grund för antalet ledamöter i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke införs reglerna i 14 kap. 18 a § i den&lt;br&gt;nuvarande vallagen. Reglerna har renodlats och utgör enligt förslaget&lt;br&gt;endast handlingsregler för kommunfullmäktige. Det antal som&lt;br&gt;kommunfullmäktige bestämmer skall vid länsstyrelsens mandat-&lt;br&gt;fördelning ligga till grund för hur många ersättare som skall utses vid&lt;br&gt;länsstyrelsens mandatfördelning. Reglerna om mandatfördelning och&lt;br&gt;utseende av ersättare finns i 18 kap. 55 § samt 20 kap. 7-8 §§ förslaget&lt;br&gt;till vallag. Av dessa paragrafer följer att det för ledamot eller ledamöter&lt;br&gt;för ett parti som fått endast ett eller två mandat utsetts endast en&lt;br&gt;ersättare skall det göras ytterligare en sammanräkning för att utse&lt;br&gt;ytterligare ersättare (se också kommentaren till de nämnda paragraferna&lt;br&gt;och avsnitt 10.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av den föreslagna vallagens disposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs reglerna i 14 kap. 19 § sjätte och sjunde styckena i&lt;br&gt;den nuvarande vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har ingen motsvarighet i kommunallagen. Tillägget har&lt;br&gt;kommit till för att klaigöra att röstlängder och röstkort skall kunna&lt;br&gt;framställas inför lokala folkomröstningar, se 2 § förslaget till lag om&lt;br&gt;röstlängdsregister.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.11 Förslaget till lag om ändring i kyrkolagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet ändringar innebär att valperioden för kyrkofullmäktige och&lt;br&gt;andra kyrkliga organ förlängs från tre till fyra år. Skälen bakom denna&lt;br&gt;förändring har utvecklats i avsnitt 13.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övriga ändringarna är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;sup&gt;§&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att regeln om folkbokföring tre år den 1&lt;br&gt;november ändras i den föreslagna vallagen så att rösträtten framdeles&lt;br&gt;avgörs av en obruten folkbokföring i tre år före valdagen, jämför&lt;br&gt;kommentaren till 1 kap. 3 § i den föreslagna vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att Kristianstads och Malmöhus län lagts&lt;br&gt;samman till Skåne län den 1 januari 1997. För att bibehålla de&lt;br&gt;nuvarande geografiska gränserna för Lunds stifts valkretsar kan dessa&lt;br&gt;inte längre vara kopplade till länsindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.12 Förslaget till ändring i sametingslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I sametingslagen finns bestämmelser om val till Sametinget. Vissa av&lt;br&gt;bestämmelserna i den lagen hänvisar till vallagen. Ändringarna i&lt;br&gt;sametingslagen utgör i stort endast följdändringar beträffande de&lt;br&gt;nämnda hänvisningarna och grundar sig på den ändrade dispositionen i&lt;br&gt;den föreslagna vallagen. Jfr kommentaren till 1 kap. 3 § förslaget till ny&lt;br&gt;vallag angående de tre åren närmast före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.13 Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;om aviseringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya punkt 12 klargörs att aviseringsregistret får innehålla&lt;br&gt;uppgifter om anmälan som utlandssvenskar gjort för att bli upptagna i&lt;br&gt;röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna i punkterna 10-12 behöver skattemyndigheten kunna söka&lt;br&gt;fram för att få fullgoda röstlängder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1993 års vallagskommittés sammanfattning av betänkandet Prop. 1996/97:70&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Villagen (SOU 1994:30) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första etappen av uppdraget som huvudsakligen bestod i en översyn av&lt;br&gt;valförfarandet från teknisk och administrativ synpunkt, utfördes av en&lt;br&gt;särskild utredare och slutfördes genom överlämnandet av delbetänkandet&lt;br&gt;VAL Organisation Teknik Ekonomi (SOU 1992:108). Sedan utredningen&lt;br&gt;ombildats till en parlamentariskt sammansatt kommitté har det fortsatta&lt;br&gt;arbetet avsett valtekniska frågor i mera egentlig mening. I uppdraget har&lt;br&gt;också ingått att göra en redaktionell och språklig översyn av vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Språklig och redaktionell översyn av vallagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för den redaktionella omarbetningen av lagen har varit&lt;br&gt;att bygga upp lagen så att den i stort följer de olika momenten i&lt;br&gt;valförfaraiidet. Detta har lett till att reglerna i den nuvarande lagen har&lt;br&gt;kastats om. Vidare har en strävan varit att lagen skall vara enkel att&lt;br&gt;hitta i. Detta har bl.a. medfört att underrubriker satts in i de olika&lt;br&gt;kapitlen i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs mening bör vallagen innehålla en så gott som&lt;br&gt;fullständig reglering av valförfarandet. Kommittén har därför i stort sett&lt;br&gt;behållit de detaljregler som den nuvarande vallagen innehåller men&lt;br&gt;också lagt till sådana grundläggande regler för valförfarandet som i dag&lt;br&gt;ges i bl.a. regeringsformen och kommunallagen (1991:900). Den&lt;br&gt;föreslagna lagen innehåller därför ett antal bestämmelser som till sin&lt;br&gt;karaktär är hänvisningar till andra författningar. Detta har bedömts vara&lt;br&gt;praktiskt och bör underlätta för läsaren. Ett syfte med att använda denna&lt;br&gt;teknik är också att vallagen skall bidra till förståelse för hur valsystemet&lt;br&gt;författningsmässigt är uppbyggt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den språkliga översynen har ambitionen varit att anpassa&lt;br&gt;lagtexten till ett modernt lagspråk. Samtliga lagrum i den nuvarande&lt;br&gt;lagen är omarbetade på ett eller annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förhoppning är att den föreslagna vallagen skall göra det&lt;br&gt;lättare för dem som arbetar med val att tillämpa lagen. Dessutom bör&lt;br&gt;den på ett helt annat sätt än den nuvarande lagen kunna vara till hjälp&lt;br&gt;för var och en som vill sätta sig in i och förstå hur valsystemet är&lt;br&gt;uppbyggt och fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Röstlängder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kvalifikationsdagen for rösträtt bestäms till 30 dagar före valdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- systemet med att alltid ha en gällande röstlängd ersätts med ett system&lt;br&gt;där röstlängden bara tas fram då det skall hållas ett val eller en&lt;br&gt;omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tiden för förtidsröstning på posten kortas från 24 dagar till 20 dagar&lt;br&gt;före valdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den särskilda röstlängden, dvs. den röstlängd som utlandssvenskar tas&lt;br&gt;upp i efter särskild ansökan, tas bort. Utlandssvenskarna skall med stöd&lt;br&gt;av de uppgifter om utvandrade svenska medborgare som finns i&lt;br&gt;folkbokföringssystemet tas upp i samma röstlängd som övriga väljare&lt;br&gt;och då i det valdistrikt som de tillhörde när de utvandrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ansvaret för att utlandssvensken finns med i röstlängden skall också i&lt;br&gt;fortsättningen vila på den som flyttar ut ur landet; utlandssvensken skall&lt;br&gt;få ett röstkort genom att anmäla sin adress i utlandet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den som flyttar utomlands skall stå kvar i röstlängd i minst tio år och&lt;br&gt;skall kunna förlänga den tiden genom att anmäla sin adress i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår dessutom en registerlag för röstlängds- och&lt;br&gt;röstkortsframställningen mot bakgrund av de krav på skydd av den&lt;br&gt;personliga integriteten som finns för ADB-register med personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utjämningsmandat och småpartispärr vid val till&lt;br&gt;kommunfullmäktige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tanken på att vid de kommunala valen ha en ordning med småpartispärr&lt;br&gt;och utjämningsmandat fanns redan då det riksproportionella systemet&lt;br&gt;för val till riksdagen infördes i samband med författningsreformen.&lt;br&gt;Sedan ett system av det slaget börjat tillämpas för val till&lt;br&gt;landstingsfullmäktige fr.o.m. valet år 1976 har det från tid till annan&lt;br&gt;förts fram krav på att införa ett mer proportionellt system också för val&lt;br&gt;till kommunfullmäktige. Frågan har utretts flera gånger utan att det lett&lt;br&gt;till lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har nu gått omkring tio år sedan den senaste mer ingående&lt;br&gt;analysen av frågan gjordes. Kommittén anser det därför vara befogat att&lt;br&gt;presentera en sådan analys utifrån de förutsättningar som gäller i dag.&lt;br&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att det nuvarande systemet ger en relativt&lt;br&gt;god proportionalitet men att det är möjligt att uppnå begränsade&lt;br&gt;förbättringar vad gäller proportionaliteten för val till&lt;br&gt;kommunfullmäktige. Kommittén avstår dock från att föreslå en&lt;br&gt;nyordning eftersom det i kommittén inte har varit möjligt att uppnå&lt;br&gt;enighet i frågan om huruvida ett kommunproportionellt valsystem bör&lt;br&gt;förenas med en småpartispärr eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Det kommunala ersättarsystemet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att det nuvarande kommunala ersättarsystemet kan&lt;br&gt;skapa praktiska svårigheter för partier som är representerade i&lt;br&gt;fullmäktige med endast ett eller två mandat. Därför föreslås en ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som innebär att det lägsta antalet ersättare för en ledamot i fullmäktige&lt;br&gt;ökas från en till två på det sättet att det för partier som har fått ett eller&lt;br&gt;två mandat i kommunfullmäktige alltid skall utses två ersättare. Vad i&lt;br&gt;övrigt gäller antalet ersättare anser kommittén att en ordning där&lt;br&gt;ersättarantalet är fast fordrar mycket stora ingrepp i grundläggande&lt;br&gt;delar av valsystemet utan att några större fördelar är att vinna. En sådan&lt;br&gt;ordning avstyrks därför. Däremot föreslås vissa justeringar i&lt;br&gt;sammanräkningsreglema för att undvika att en ledamot blir utan&lt;br&gt;ersättare i vissa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Symboler på valsedlar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén behandlar också ett förslag om att valsedlar skall förses med&lt;br&gt;en symbol som visar för vilket parti valsedeln gäller. Kommitténs&lt;br&gt;slutsats är att fördelarna med en sådan ordning inte uppväger de&lt;br&gt;olägenheter och kostnader som kan uppstå. Kommittén ställer sig därför&lt;br&gt;negativ till förslaget. Kommittén anser dock att det kan finnas anledning&lt;br&gt;att ta upp frågan på nyss i samband med den översyn av den fria&lt;br&gt;nomineringsrätten m.m. som för närvarande planeras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Röstning i utlandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagning genom svenska utlandsmyndigheter sker i dag i stor&lt;br&gt;omfattning. Enligt gällande praxis anordnas röstmottagning utomlands&lt;br&gt;på platser där det finns fler än ett tiotal svenska medboigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild form av röstning är brevröstningen. Brevröstningen har&lt;br&gt;enligt särskilda bestämmelser kunnat göras från två länder vid valen år&lt;br&gt;1991, nämligen Tyskland och Schweiz. Bakgrunden till detta är att&lt;br&gt;dessa länder inte tillåtit att det där anordnas ordinär röstmottagning för&lt;br&gt;val i andra länder. Vid brevröstning ställer väljaren i ordning sin röst&lt;br&gt;och sänder den med vanlig post direkt till resp, valnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår en viss utvidgning av brevröstningen. De väljare&lt;br&gt;som befinner sig på ett fertyg i utrikes fert skall enligt förslaget kunna&lt;br&gt;brevrösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller formföreskrifterna vid brevröstningen föreslår&lt;br&gt;kommittén att kravet på att väljaren skall bifoga sitt röstkort till&lt;br&gt;brevrösten tas bort. Kravet på att brevrösten skall vara försedd med&lt;br&gt;poststämpel som klart visar att rösten sänts från ett land där&lt;br&gt;brevröstning är tillåten skall dock finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Identitetskontroll i vallokal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén tar upp frågan om det skall införas ett obligatoriskt krav på&lt;br&gt;att väljarna skall legitimera sig när de röstar i sin vallokal. Något sådant&lt;br&gt;krav finns det för närvarande inte. Vid röstning på posten eller vid&lt;br&gt;utlandsmyndighet är det däremot obligatoriskt att en väljare legitimerar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig om de inte är kända for röstmottagaren. Kommittén anser inte att&lt;br&gt;motsvarande regel nu bör inforas vid röstning i vallokal. Med en sådan&lt;br&gt;regel skulle man kunna riskera att vissa av de väljare som saknar&lt;br&gt;legitimation inte kan delta i val.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ångerröstning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande bestämmelser har den som röstat på posten, eller&lt;br&gt;förtidsröstat på annat sätt, alltid möjlighet att ångra sig och ändå rösta i&lt;br&gt;sin vallokal. I så fall gäller den röst som lämnats i vallokalen. Denna&lt;br&gt;möjlighet, som finns hela valdagen ända fram till dess vallokalen&lt;br&gt;stängs, leder till valadministrativa problem och försenar det preliminära&lt;br&gt;valresultatet. Kommittén föreslår därför att möjligheten att ångerrösta&lt;br&gt;begränsas något. Den som förtidsröstat skall kunna ångerrösta i sin&lt;br&gt;vallokal fram till kl. 17.00. Härigenom vidgas förutsättningarna för en&lt;br&gt;mer flexibel och kostnadseffektiv valadministration. Dessutom kan&lt;br&gt;valförfarandet bli säkrare och det preliminära valresultatet tas fram&lt;br&gt;tidigare på valkvällen utan att kostnaderna för valet ökar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda röstmottagningsställen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det centrala myndighetsansvaret för poströstningen, inkl, ansvaret för&lt;br&gt;institutionsröstningen och röstning på tillfälliga postkontor på valdagen,&lt;br&gt;har i samband med Postens bolagisering förts över till Riksskatteverket&lt;br&gt;(RSV). Kommittén föreslår att RSV skall kunna bestämma att den&lt;br&gt;röstmottagning som sker på vårdinrättningar eller andra institutioner,&lt;br&gt;söndagen före valdagen skall kunna anordnas inte bara av Posten AB&lt;br&gt;utan också av någon annan t.ex. kommunens valnämnd. Motsvarande&lt;br&gt;föreslås när det gäller den röstmottagning som kan anordnas på&lt;br&gt;valdagen. Den lokal som inrättas för röstningen skall kallas särskilt&lt;br&gt;röstmottagningsställe.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande av val&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att det, till skillnad från i dag, skall vara möjligt att&lt;br&gt;pröva en skrivelse med ett överklagande som ges in innan valutgången&lt;br&gt;är formellt fastställd. Vidare föreslås att partier skall underrättas om&lt;br&gt;vissa beslut som gäller utseende av efterträdare och ersättare under&lt;br&gt;valperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Genomförande och kostnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de förslag som läggs fram fordrar förberedelser bl.a. i form&lt;br&gt;av utvecklande av nya ADB-rutiner, utbildning för dem som arbetar&lt;br&gt;med val eller information till allmänheten. Detta gäller särskilt det nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röstlängdssystemet. Kommittén anser därför och med hänsyn till att&lt;br&gt;försöksverksamhet av olika slag planeras inför 1994 års val att de&lt;br&gt;framlagda förslagen bör genomföras först efter detta val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från kostnadssynpunkt är det framfor allt förslaget om nya regler för&lt;br&gt;framställning av röstkort och röstlängder som är av intresse. Vissa&lt;br&gt;initialkostnader kan komma att uppstå för maskinell utrustning liksom&lt;br&gt;för att utveckla ADB-system. Dessa kostnader bedöms dock&lt;br&gt;kompenseras av de långsiktiga besparingar som det nya systemet leder&lt;br&gt;till. Övriga förslag som läggs fram påverkar inte nämnvärt kostnaderna&lt;br&gt;för valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över 1993 års vallagskommittés betänkande Xbllagen (SOU 1994:30)&lt;br&gt;har remissyttranden avgetts av Valprövningsnämnden, Utrikes-&lt;br&gt;departementet, Datainspektionen, Statskontoret, Statistiska&lt;br&gt;Centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Skatte-&lt;br&gt;myndigheterna i Stockholm, Jönköpings, Kristianstads, Värmlands,&lt;br&gt;Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län, Riksarkivet,&lt;br&gt;Samhällsvetenskapliga iäkultets-nämnden vid Umeå universitet,&lt;br&gt;länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,&lt;br&gt;Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads,&lt;br&gt;Malmöhus, Hallands, Göteborg och Bohus, Älvsboigs, Skaraborgs,&lt;br&gt;Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,&lt;br&gt;Västemorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse, Nacka kommun, Solna kommun, Stockholms&lt;br&gt;kommun, Nyköpings kommun, Linköpings kommun, Jönköpings&lt;br&gt;kommun, Göteborgs kommun, Mölndals kommun, Helsingborgs&lt;br&gt;kommun, Halmstads kommun, Norbergs kommun, Borlänge kommun,&lt;br&gt;Östersunds kommun, Umeå kommun, Övertomeå kommun, Stockholms&lt;br&gt;läns landsting, Jönköpings läns landsting, Malmöhus läns landsting,&lt;br&gt;Gävleborgs läns landsting, Jämtlands läns landsting, Posten Aktiebolag,&lt;br&gt;Pensionärernas Riksorganisation, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Föreningen för Svenskar i Världen, Sveriges&lt;br&gt;Redareförening och Svenska Maskinbefälsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommitténs sammanfattning av Prop. 1996/97:70&lt;br&gt;betänkandet Vissa valfrågor (SOU 1995:143) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Inlprlning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i uppdrag att se över vissa valfrågor. I betänkandet&lt;br&gt;behandlar vi frågor med anknytning till vallagstiftningen. Dessa är&lt;br&gt;missbruket av den fria nomineringsrätten, frågan om partisymboler på&lt;br&gt;valsedlar och valkretsindelning till riksdagsval. Under arbetets gång har&lt;br&gt;frågor uppkommit i anslutning till den personvalsmodell som skall gälla&lt;br&gt;vid de allmänna nationella valen år 1998. Tilläggsdirektiv har utfärdats&lt;br&gt;som innebär att vi skall utvärdera de val där personval förekommit,&lt;br&gt;dvs. försöksvalen i vissa kommuner vid 1994 års val samt Europaparla-&lt;br&gt;mentsvalet år 1995. Utvärderingen kommer att redovisas först i ett&lt;br&gt;senare betänkande. I detta betänkande tar vi därför endast upp de tre&lt;br&gt;förstnämnda frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under senare år pågått en omfattande berarbetning inom&lt;br&gt;vallagsområdet. För närvarande förbereds ett förslag till ny vallag inom&lt;br&gt;justitiedepartementet. Vi utgår dock helt från nu gällande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Det svenska valsystemet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 2 presenterar vi grunderna för de allmänna nationella valen.&lt;br&gt;Presentationen är översiktlig för att tjäna som utgångspunkt för de&lt;br&gt;frågor som diskuteras längre fram i betänkandet. Särskild vikt läggs vid&lt;br&gt;olika mandatfördelningsmetoder som grund för de valtekniska över-&lt;br&gt;väganden som görs i kapitel 5.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den fria nomineringsrätten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 3 behandlar vi frågor som har att göra med den fria nomine-&lt;br&gt;ringsrätten. Det är framför allt frågor med anknytning till missbruket av&lt;br&gt;den fria nomineringsrätten som behandlas. Först beskriver vi vad den&lt;br&gt;fria nomineringsrätten är varefter vi går igenom vilka som använder den&lt;br&gt;och i vilken omfattning. Vi konstaterar bl.a. att personer utanför ett&lt;br&gt;parti tagit sig in i den valda församlingen på mandat från det partiet. Vi&lt;br&gt;försöker avgränsa vad som skall anses vara missbruk av den fria&lt;br&gt;nomineringsrätten vilket i första hand är förfaranden som uppenbart&lt;br&gt;vilseleder väljarna eller medverkar till att valsystemet framstår som&lt;br&gt;orättvist. Innan vi går över till att behandla olika förslag för att komma&lt;br&gt;till rätta med missbruket presenteras olika regler med anknytning till&lt;br&gt;den fria nomineringsrätten och dessas tillkomsthistoria. Andra länders&lt;br&gt;reglering av nomineringsförfarandet berörs också. I samband med redo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;görelsen för tidigare förslag tar vi också upp olika möjligheter att&lt;br&gt;komma till rätta med missbruket av den fria nomineringsrätten. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden presenterar vi två olika modeller för att komma till rätta&lt;br&gt;med missbruket av den fria nomineringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi förordar i första hand en modell som bygger på offentliga&lt;br&gt;valförberedelser. Grunddragen är i korthet att partierna måste anmäla&lt;br&gt;sitt deltagande i val. Dessutom måste samtliga kandidater anmälas för&lt;br&gt;att de skall beaktas vid mandatfördelningen. Valsedlarna trycks i central&lt;br&gt;regi. Detta förslag innebär att den fria nomineringsrätten kraftigt&lt;br&gt;beskärs. Härigenom uppnår vi ett effektivt skydd mot missbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi förordar i andra hand ett straffrättsligt ansvar för den som på ett&lt;br&gt;uppenbart vilseledande sätt utnyttjar en partibeteckning. Till detta&lt;br&gt;kopplas valrättsliga konsekvenser som skall förhindra att personer utan&lt;br&gt;anknytning till ett parti kan ta sig in i den valda församlingen under det&lt;br&gt;partiets beteckning. Modellen innebär att dagens skydd för partibeteck-&lt;br&gt;ningar blir överflödigt varför reglerna om två anmälda kandidatnamn&lt;br&gt;utmönstras och ersätts med obligatorisk anmälan om deltagande för&lt;br&gt;partier. Genom förslaget uppnår man att användningen av s.k.&lt;br&gt;piratlistor väsentligen försvåras och att problemen kring de mindre&lt;br&gt;seriösa partibeteckningarna försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Symboler på valsedlar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I direktiven ges vi i uppdrag att överväga möjligheterna att förse valsed-&lt;br&gt;larna, förutom med partibeteckning, också med symboler som visar för&lt;br&gt;vilket parti valsedeln gäller. Vi presenterar inledningsvis reglerna för&lt;br&gt;vad en valsedel skall innehålla varefter frågans tidigare behandling tas&lt;br&gt;upp. Om symboler på valsedlarna tillåts kan vissa problem med&lt;br&gt;missbruk som sammanhänger med den fria nomineringsrätten tänkas&lt;br&gt;förekomma. Även om detta missbruk kan förhindras finner vi att de&lt;br&gt;fördelar ett förslag som tillåter symboler på valsedlarna kan medföra&lt;br&gt;inte uppväger de olägenheter som kan förutses på principiella grunder&lt;br&gt;eller i form av ökade kostnader. För att lösa vissa av dessa frågor krävs&lt;br&gt;ytterligare överväganden som hänger samman med frågan om valsedelns&lt;br&gt;framtida utformning och röstsammanräkning med datorstöd. Symboler&lt;br&gt;på valsedlarna bör enligt vår mening få en mer allsidig belysning i ett&lt;br&gt;sådant sammanhang varför något förslag till förändringar for närvarande&lt;br&gt;inte läggs fram i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Valkretsindelning vid riksdagsval&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven skall vi undersöka möjligheterna att dela de största&lt;br&gt;riksdagsvalkretsama. I kapitel 5 presenterar vi, efter en genomgång av&lt;br&gt;den nu gällande valkretsindelningen, alternativa valkretsar för val till&lt;br&gt;riksdagen. De valkretsar som behandlas är Stockholms kommun, Stock-&lt;br&gt;holms län, Östergötlands län och Göteborgs kommun. Tanken är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alternativen skall underlätta diskussioner om ändrad utformning av&lt;br&gt;valkretsarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Stockholms kommun förs ett alternativ fram med två valkretsar&lt;br&gt;och tre alternativ med tre valkretsar. För Stockholms län presenteras&lt;br&gt;fyra alternativa valkretsindelningar som innebär att valkretsen delas i&lt;br&gt;två till fyra valkretsar. För Östergötlands län och för Göteborgs&lt;br&gt;kommun presenteras två alternativa lösningar för respektive krets som&lt;br&gt;innebär en delning i två alternativa valkretsar för vaije lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare diskuteras de olika alternativens valmatematiska konsekvenser.&lt;br&gt;Härvid ges för vaije alternativ ett tänkt valresultat för det fell den&lt;br&gt;föreslagna valkretsutformningen varit genomförd till 1994 års val.&lt;br&gt;Dessutom ges utifrån 1994 års riksdagsvalsresultat en överblick av&lt;br&gt;valresultatet om samtliga alternativa indelningar skulle kombineras med&lt;br&gt;samtliga andra indelningar. Härutöver presenteras simulerade valresultat&lt;br&gt;för de alternativa indelningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis ger de valtekniska undersökningarna vid handen&lt;br&gt;att några större förändringar inte är möjliga med hänsyn till valsyste-&lt;br&gt;mets uppbyggnad och utgångspunkter. Valsystemet utgår från en&lt;br&gt;proportionell fördelning av mandaten. Skulle valkretsarnas antal öka,&lt;br&gt;dvs. minska mandatmässigt, i någon större omfattning medför det att ut-&lt;br&gt;jämningsmekanismen i systemet skulle bli otillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de redovisade övervägandena kunde ett förslag&lt;br&gt;läggas fram också i denna del. Emellertid är det, som vi framhåller på&lt;br&gt;flera ställen, angeläget att lokala synpunkter får göra sig gällande innan&lt;br&gt;slutligt ställningstagande tas i fråga om ändrad utformning av en&lt;br&gt;riksdagsvalkrets. De kontakter som vi haft med partiorganisationer i de&lt;br&gt;berörda valkretsarna har gett vid handen att ett förslag bör anstå. Först&lt;br&gt;sedan remissinstanserna i de berörda valkretsarna fått tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig kan slutligt ställningstagande ske. Vi lägger således inte fram något&lt;br&gt;förslag utan redovisar endast under vilka förutsättningar en förändring&lt;br&gt;av de fyra riksdagsvalkretsama kan komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Genomförande och kostnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet medför inte några särskilda förberedelser eller insatser.&lt;br&gt;De förslag som läggs fram får inga eller endast begränsade kostnads-&lt;br&gt;effekter i jämförelse med dagens förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över Nomineringsrätts- och valkretskommitténs betänkande Vissa&lt;br&gt;valfrågor (SOU 1995:143) har remissyttranden avgetts av Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän, Valprövningsnämnden, Svea Hovrätt, Riksåklagaren,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Universitetet i Stockholm, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Universitetet i Uppsala, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Universitetet i Lund, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Universitetet i Umeå, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Östergötlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Kristianstads län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Älvsborgs&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västerbottens län,&lt;br&gt;Upplands-Väsby kommun, Österåkers kommun, Värmdö kommun,&lt;br&gt;Järfälla kommun, Ekerö kommun, Huddinge kommun, Botkyrka&lt;br&gt;kommun, Salems kommun, Haninge kommun, Tyresö kommun, Täby&lt;br&gt;kommun, Danderyds kommun, Stockholms kommun, Södertälje&lt;br&gt;kommun, Nacka kommun, Sundbybergs kommun, Solna kommun,&lt;br&gt;Lidingö kommun, Vaxholms kommun, Norrtälje kommun, Nynäshamn&lt;br&gt;kommun, Ödeshögs kommun, Ydre kommun, Kinda kommun,&lt;br&gt;Boxholms kommun, Finspångs kommun, Valdemarsviks kommun,&lt;br&gt;Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Motala kommun, Vadstena&lt;br&gt;kommun, Mjölby kommun, Vaggeryds kommun, Göteborgs kommun,&lt;br&gt;Vänersborgs kommun, Östersunds kommun, Övertomeå kommun,&lt;br&gt;Stockholms läns landsting, Östergötlands läns landsting, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Tidnings-&lt;br&gt;utgivareforeningen och Kristdemokraterna i Boxholms kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nomineringsrätts- och valkretskommitténs sammanfattning av Bilaga 5&lt;br&gt;betänkandet Utvärderat personval (SOU 1996:66)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten med personval har ägt rum dels i sju kommuner&lt;br&gt;vid kommunfullmäktigevalet år 1994, dels i hela landet vid valet till&lt;br&gt;Europaparlamentet år 1995. Regeringen har givit oss i uppdrag att&lt;br&gt;utvärdera dessa val och att föreslå åtgärder som kan underlätta&lt;br&gt;personvalen. De konkreta förändringar som föreslås i anslutning till det&lt;br&gt;framtida systemet är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För att hindra missbruk av den fria nomineringsrätten och för att un-&lt;br&gt;derlätta rösträkningen vid 1998 års val föreslås en frivillig reglering&lt;br&gt;av partiernas anmälan av samtliga kandidater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tillskrivna namn beaktas inte på valsedlar för parti som registrerat&lt;br&gt;partibeteckning och anmält samtliga kandidater. I övrigt betraktas ett&lt;br&gt;tillskrivet namn som om väljaren avgett en personröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Strykningar av kandidater beaktas inte vid sammanräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Raden för tillskrivet namn som fanns vid de genomförda personvalen&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tillåtet med namnvalsedlar på postkontoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ersättarsystemet förändras så att personrösterna får genomslag också&lt;br&gt;på ersättarsidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den s.k. dubbelvalsavvecklingen förändras på motsvarande sätt som&lt;br&gt;ersättarreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Särregleringen beträffande mandattiden för kommunfullmäktige i&lt;br&gt;Stockholms kommun slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa förslag till förändringar diskuteras olika frågor med&lt;br&gt;anknytning till personvalet utan att någon författningsreglering föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgångspunkter för vårt arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 1 § första stycket regeringsformen stadgas numera följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker röstning på&lt;br&gt;parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är klart att de framtida svenska valen utgår från ett partival. Till&lt;br&gt;detta kommer det att finnas en utökad möjlighet att personrösta. Även&lt;br&gt;om regeringsformen endast rör riksdagsvalet kommer de principer som&lt;br&gt;där anges också att vara styrande för de kommunala valen. Genom en&lt;br&gt;överenskommelse mellan riksdagspartierna står det klart att den av&lt;br&gt;Personvalskommittén föreslagna modifierade danska modellen kommer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att tillämpas i de allmänna valen, dvs. riksdagsval, landstings- och&lt;br&gt;kommunfullmäktig val. Dessutom kommer den tills vidare att tillämpas&lt;br&gt;vid val till Europaparlamentet. Vårt uppdrag är därför att föreslå&lt;br&gt;åtgärder som gör personvalssystemet så ändamålsenligt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening finns skäl att försöka utveckla och på sikt stärka&lt;br&gt;personvalsinslaget. Vi har arbetat utifrån modeller som kan leda till ett&lt;br&gt;enklare system och en smidigare hantering av personröstningen både för&lt;br&gt;väljarna vid röstningen och för valmyndigheterna vid sammanräkningen&lt;br&gt;av rösterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det sagda har vi ställt regleringen i vallagen i ljuset&lt;br&gt;av de genomförda valen med personvalsinslag. Vissa regler har vi&lt;br&gt;funnit nödvändigt att föreslå ändringar i medan andra kan stå kvar&lt;br&gt;oförändrade. I vissa frågor avstår vi från att föreslå någon reglering&lt;br&gt;trots att de har betydelse för personvalsmöjlighetema. Vi pekar&lt;br&gt;emellertid på behovet av andra åtgärder än lagstiftningsåtgärder. Vi&lt;br&gt;skall nedan kort presentera våra förslag och diskussioner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I de val som genomförts med möjlighet att avge särskild personröst&lt;br&gt;förekom inte särskilt mycket information kring det nya i valsystemet.&lt;br&gt;För att systemet skall klara en övergång till en metod med ökat inslag&lt;br&gt;av personröstning krävs, åtminstone under en övergångsperiod, en&lt;br&gt;satsning på information kring det nya systemet. Dessutom måste&lt;br&gt;partiernas valkampanjer vara inriktade på att skapa klarhet för väljarna&lt;br&gt;angående de alternativ de har att välja mellan. Det är då nödvändigt&lt;br&gt;med mera omfattande informationsinsatser från myndigheter och partier&lt;br&gt;än vad som förekom vid de genomförda personvalen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Frivillig reglering av partiernas anmälan av kandidater redan vid&lt;br&gt;valet år 1998&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den ordning med offentliga valförberedelser som vi förordar i vårt be-&lt;br&gt;tänkande Vissa valfrågor (SOU 1995:143) förutsätter att bl.a. alla&lt;br&gt;kandidater - och inte som nu endast två - skall vara anmälda. Eftersom&lt;br&gt;de förslag vi för fram där endast kan genomföras efter&lt;br&gt;grundlagsändringar och därmed inte kan tillämpas förrän efter valen år&lt;br&gt;1998 har vi sett det som nödvändigt att föreslå en fakultativ (frivillig)&lt;br&gt;reglering av anmälan av kandidater. Vid det kommande valen år 1998&lt;br&gt;går denna ordning att tillämpa om partierna frivilligt anmäler samtliga&lt;br&gt;kandidater. Därmed skyddas också partibeteckningen för partiet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillägg och strykning av kandidatnamn beaktas inte&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att förenkla sammanräkningsförfarandet föreslås att tillägg av namn&lt;br&gt;respektive strykningar av namn inte skall beaktas vid röstsamman-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkningen. Detta innebär ett starkt skydd för partibeteckningarna för de&lt;br&gt;partier som registrerat sådana och anmält kandidater. Tillskrivna&lt;br&gt;kandidatnamn på övriga partiers valsedlar räknas på samma sätt som i&lt;br&gt;dag. Ett tillskrivet namn på en sådan valsedel räknas dessutom som en&lt;br&gt;personröst. Som vi ser det ges väljarna genom personröstningen en reell&lt;br&gt;möjlighet att påverka kandidaturvalet. Tillskrivna namn och strykningar&lt;br&gt;på valsedeln har däremot ytterligt sällan fått betydelse för kandida-&lt;br&gt;turvalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillåtet med namnvalsedlar på postkontoren&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra möjligheterna till personröstning på postkontoren&lt;br&gt;föreslår vi att förbudet mot namnvalsedlar på posten upphävs. Detta&lt;br&gt;möjliggör för partierna att lägga ut sina namnvalsedlar också på&lt;br&gt;postkontoren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mandatfördelningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för mandatfördelningen inom ett parti är att person-&lt;br&gt;rösterna i första hand skall vara avgörande för vilken ledamot som&lt;br&gt;utses. Emellertid gäller detta endast för det fall kandidaten fått&lt;br&gt;personröster över en viss spärr. Nivån på den spärren var föremål för&lt;br&gt;omfettande diskussioner inom Personvalskommittén (SOU 1993:21).&lt;br&gt;Utvärderingen av de genomförda valen med inslag av personval visar&lt;br&gt;att det finns skäl att åter överväga vilken nivå som spärren skall ha i det&lt;br&gt;framtida valsystemet. Emellertid har vi inom kommittén stannat för att&lt;br&gt;inte i dag föreslå någon ändring på den punkten utan en eventuell&lt;br&gt;justering av spärren får anstå till dess personval genomförts i full skala.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ersättarsystemet och den s.k. dubbelvalsavvecklingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ersättarsystemet fick enligt Personvalskommitténs förslag (SOU&lt;br&gt;1991:21) en utformning som innebar att personrösterna fick betydelse&lt;br&gt;för ersättarvalet endast om listtroheten bevarades. Vi föreslår att&lt;br&gt;reglerna i stället utformas så att personrösterna får genomslag fullt ut.&lt;br&gt;Detta innebär att listtroheten frångås i de fell en kandidat fått&lt;br&gt;personröster över spärren. Reglerna kan då också förenklas vilket är till&lt;br&gt;fördel för sammanräkningsförferandet. Dubbelvalsavvecklingen&lt;br&gt;utformas på ett sätt som motsvarar ersättarreglema.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mandattiden för Stockholms kommun&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Särregleringen av mandattiden för kommunfullmäktige i Stockholms&lt;br&gt;kommun, från den 15 oktober valåret, föreslås upphävd. Det har fram-&lt;br&gt;kommit att den tiden för sammanräkning av valet i Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast med stora svårigheter kan hållas. För att underlätta samman-&lt;br&gt;räkningen föreslås därför att särregleringen upphävs vilket innebär att&lt;br&gt;samtliga landets kommuner har fyraårig mandattid från den 1 november&lt;br&gt;valåret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Personvalskampanjer och valfinansiering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns ingen reglering av de politiska organisationernas&lt;br&gt;redovisning av finansieringen av den politiska verksamheten. I avsaknad&lt;br&gt;av reglering på området finns dock en tradition att partierna genom&lt;br&gt;ömsesidiga överenskommelser eller ensidiga beslut redovisar sina&lt;br&gt;intäkter och kostnader på riksplanet. Denna tradition fullföljdes i Solna&lt;br&gt;kommun vid valet år 1994 genom ett avtal mellan partierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening ger de utvärderingar som gjorts i dessa delar inte&lt;br&gt;underlag för annan bedömning än som tidigare gjorts. Det har inte visat&lt;br&gt;sig att det uppkommit några avarter i finansieringssammanhang i&lt;br&gt;anledning av personvalen. Det saknas därför i dag skäl att överväga&lt;br&gt;någon lagreglering men utvecklingen bör noga följas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Poströstning vid valet till Europaparlamentet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De i betänkandet behandlade frågorna om personval gäller också för&lt;br&gt;valet till Europaparlamentet. För detta val påpekar vi dessutom att&lt;br&gt;valhemligheten i valet till Europaparlamentet kan vara i fara vad gäller&lt;br&gt;poströstningen. Reglerna kan därför behöva utformas så att poströst-&lt;br&gt;ningen begränsas. Det slutliga ställningstagandet blir dock beroende av&lt;br&gt;det framtida valdeltagandet i dessa val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över Nomineringsrätts- och valkretskommitténs delbetänkande&lt;br&gt;Utvärderat personval (SOU 1996:66) har remissyttranden avgetts av&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän, Valprövningsnämnden, Svea Hovrätt,&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg, Riksskatteverket, Statskontoret, Samhälls-&lt;br&gt;vetenskapliga fakultetsnämnden vid Universitetet i Stockholm,&lt;br&gt;Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Universitetet i Uppsala,&lt;br&gt;Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Universitetet i Umeå,&lt;br&gt;Statens invandrarverk, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Uppsala län, Länsstyrelsen i Östergötiands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Malmöhus län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Älvsborgs län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västerbottens län, Stockholms kommun, Nacka kommun, Solna&lt;br&gt;kommun, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Vaggeryds&lt;br&gt;kommun, Helsingborgs kommun, Västerås kommun, Göteborgs&lt;br&gt;kommun, Vänersborgs kommun, Östersunds kommun, Stockholms läns&lt;br&gt;landsting, Östergötlands läns landsting, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Posten AB och Sveriges Radio AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV 94/80/EG&lt;br&gt;av den 19 december 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(EGT nr L 368, 31.12.1994, s. 38, Celex 394L0080)&lt;br&gt;om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val&lt;br&gt;fönmionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR&lt;br&gt;ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om&lt;br&gt;upprättandet av Europeiska gemens-&lt;br&gt;kapen, särskilt artikel 8b 1 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens&lt;br&gt;förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Europaparlamentets&lt;br&gt;yttrande',&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och&lt;br&gt;sociala kommitténs yttrande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Regionala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördraget om upprättandet av Euro-&lt;br&gt;peiska unionen markerar en ny fes i&lt;br&gt;processen med att skapa en allt fastare&lt;br&gt;sammanslutning mellan de europeiska&lt;br&gt;folken. En av unionens uppgifter är att&lt;br&gt;på ett konsekvent och solidariskt sätt&lt;br&gt;organisera förbindelserna mellan med-&lt;br&gt;lemsstaternas folk. I dess grundläggande&lt;br&gt;mål ingår att stärka skyddet av&lt;br&gt;medlemsstaternas medborgares rättig-&lt;br&gt;heter och intressen genom att införa ett&lt;br&gt;unionsmedborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta syfte införs genom avdelning II i&lt;br&gt;Fördraget om upprättandet av Euro-&lt;br&gt;peiska unionen ett unionsmedborgarskap&lt;br&gt;för alla medlemsstaters medborgare,&lt;br&gt;som därigenom tillerkänns ett antal&lt;br&gt;rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rösträtt och valbarhet vid&lt;br&gt;kommunala val i den medlemsstat där&lt;br&gt;man är bosatt som garanteras genom&lt;br&gt;artikel 8b. 1 i Fördraget om upprättandet&lt;br&gt;av Europeiska gemenskapen är ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exempel på tillämpningen av principen&lt;br&gt;om jämlikhet mellan och lika behandling&lt;br&gt;mellan en medlemsstats medborgare och&lt;br&gt;en medlemsstats medboigare och&lt;br&gt;medborgare i andra medlemsstater och&lt;br&gt;en naturlig följd av den rätt att fritt röra&lt;br&gt;sig och uppehålla sig som föreskrivs i&lt;br&gt;artikel 8a i fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av artikel 8b. 1 förutsätter&lt;br&gt;inte en fullständig harmonisering av&lt;br&gt;medlemsstaternas valsystem. Bestäm-&lt;br&gt;melsens mål är främst att upphäva det&lt;br&gt;nationella krav som de flesta medlems-&lt;br&gt;stater för närvarande ställer för&lt;br&gt;utövandet av rösträtten och valbarheten&lt;br&gt;vid val. Med hänsyn till principen om&lt;br&gt;proportionalitet enligt artikel 3 b tredje&lt;br&gt;stycket i fördraget, far gemenskapens&lt;br&gt;lagstiftning på detta område dessutom&lt;br&gt;inte gå utöver vad som är nödvändigt&lt;br&gt;för att uppnå målet i artikel 8b. 1 i&lt;br&gt;fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med artikel 8b. 1 är att säkerställa&lt;br&gt;att alla unionsmedboigare, vare sig de&lt;br&gt;är medboigare i den medlemsstat där de&lt;br&gt;är bosatta eller inte, kan utöva sin&lt;br&gt;rösträtt och sin valbarhet vid kommunala&lt;br&gt;val i den staten på lika villkor. De krav,&lt;br&gt;bl.a. avseende bosättningens varaktighet&lt;br&gt;och bevis på denna, som tillämpas för&lt;br&gt;medborgare från andra medlemsstater&lt;br&gt;bör därför vara samma som de&lt;br&gt;eventuella krav som tillämpas för&lt;br&gt;medborgare i medlemsstaten i fråga. Det&lt;br&gt;bör inte tillämpas särskilda krav för&lt;br&gt;medborgare från andra medlemsstater,&lt;br&gt;såvida inte olika behandling av&lt;br&gt;medborgare i medlemsstaten och&lt;br&gt;medboigare från andra medlemsstater&lt;br&gt;berättigas av att särskilda omständig-&lt;br&gt;heter som gäller för de senare skiljer&lt;br&gt;dem åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EOT nr C 323 , 21.11.1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Yttrandet avgivet den 14 september 1994.&lt;br&gt;Ännu inte offentliggjort i EOT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;Yttrandet avgivet den 28 september 1994.&lt;br&gt;Ännu inte offentliggjort i EOT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Unionsmedborgarens rösträtt och val-&lt;br&gt;barhet vid kommunala val i&lt;br&gt;bosättningsstaten enligt artikel 8b. 1 i&lt;br&gt;fördraget hindrar emellertid inte&lt;br&gt;utövandet av rösträtten och valbarheten&lt;br&gt;vid val i hemstaten. Det är viktigt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektera en unionsmedborgares frihet&lt;br&gt;att själv bestämma om han vill delta i&lt;br&gt;kommunala val i bosättningsstaten. Det&lt;br&gt;är därför lämpligt att denna med-&lt;br&gt;borgaren själv får uttrycka sin önskan&lt;br&gt;att utöva sin rösträtt i bosättningsstaten.&lt;br&gt;Det kan dock föreskrivas att en sådan&lt;br&gt;medboigare automatiskt skall upptas i&lt;br&gt;röstlängden i de medlemsstater där röst-&lt;br&gt;ning inte är en skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaternas kommuner avspeglar&lt;br&gt;olika politiska och juridiska traditioner&lt;br&gt;och är oiganiserade enligt många olika&lt;br&gt;strukturer. Begreppet &amp;quot;kommunala val&amp;quot;&lt;br&gt;avser inte samma sak i alla&lt;br&gt;medlemsstater. Detta direktivs använd-&lt;br&gt;ningsområde måste därför klargöras&lt;br&gt;genom att definiera begreppet. Med&lt;br&gt;kommunala val avses val genom&lt;br&gt;allmänna direkta val till primär-&lt;br&gt;kommuner och deras underordnade&lt;br&gt;enheter. Begreppet omfattar allmänna&lt;br&gt;direkta val både till kommunfullmäktige&lt;br&gt;och till kommunstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person kan fråntas sin rätt till&lt;br&gt;valbarhet genom ett enskilt beslut fattat&lt;br&gt;av myndigheterna antingen i bosättnings-&lt;br&gt;staten eller i hemstaten. Med hänsyn till&lt;br&gt;den politiska betydelse som en&lt;br&gt;kommunal befattning medför bör med-&lt;br&gt;lemsstaterna vara berättigade att vidta&lt;br&gt;nödvändiga åtgärder för att säkerställa&lt;br&gt;att en person som har fråntagits sin rätt&lt;br&gt;till valbarhet i sin hemstat inte kan&lt;br&gt;återfå denna rätt enbart till följd av att&lt;br&gt;han är bosatt i en annan medlemsstat.&lt;br&gt;Detta problem, som gäller medborgare&lt;br&gt;från andra medlemsstater, är tillräckligt&lt;br&gt;stort för att rättfärdiga en bestämmelse&lt;br&gt;enligt vilken de medlemsstater som&lt;br&gt;anser det vara nödvändigt tillåts att ta&lt;br&gt;ifrån sådana kandidater rätten till&lt;br&gt;valbarhet inte endast i bosättningsstaten&lt;br&gt;utan också i hemstaten. Med hänsyn till&lt;br&gt;principen om proportionalitet är det&lt;br&gt;tillräckligt om rösträtten endast&lt;br&gt;underställs reglerna för fråntagande av&lt;br&gt;rösträtt i bosättningsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kommunstyrelsen i primär-&lt;br&gt;kommuner utför uppgifter som kan&lt;br&gt;innebära deltagande i officiellt&lt;br&gt;maktutövande och främjande av det&lt;br&gt;allmännas bästa, bör medlemsstaterna&lt;br&gt;kunna reservera dessa befattningar för&lt;br&gt;sina medboigare. Medlemsstaterna bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också kunna vidta lämpliga åtgärder för&lt;br&gt;det ändamålet. Åtgärderna får inte mer&lt;br&gt;än vad som är nödvändigt för att uppnå&lt;br&gt;det målet begränsa möjligheten för andra&lt;br&gt;medlemsstaters medboigare att bli valda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt bör kommunstyrelse-&lt;br&gt;ledamöters rätt att delta i val till&lt;br&gt;riksdagen förbehållas landets egna&lt;br&gt;medboigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsstats lagar föreskriver&lt;br&gt;att det är oförenligt att inneha en&lt;br&gt;kommunal befattning samtidigt med&lt;br&gt;andra befattningar, bör medlemsstaterna&lt;br&gt;få möjlighet att utvidga denna&lt;br&gt;oförenlighet till att omfatta likvärdiga&lt;br&gt;befattningar som innehas i andra&lt;br&gt;medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla undantag från de allmänna&lt;br&gt;bestämmelserna i detta direktiv måste i&lt;br&gt;enlighet med artikel 8b. 1 i fördraget&lt;br&gt;vara befogade med hänsyn till speciella&lt;br&gt;problem i en medlemsstat. Varje&lt;br&gt;undantag måste också enligt sakens&lt;br&gt;natur kunna tas upp till förnyad&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana särskilda problem kan uppstå i&lt;br&gt;en medlemsstat där andelen unions-&lt;br&gt;medborgare som uppfyller ålderskravet&lt;br&gt;för rösträtt och som är bosatta i&lt;br&gt;medlemsstaten utan att vara medborgare&lt;br&gt;där är betydligt högre än genomsnittet.&lt;br&gt;Undantag är befogade om dessa&lt;br&gt;medborgare utgör mer än 20 % av&lt;br&gt;väljarkåren. Dessa undantag måste&lt;br&gt;baseras på kriteriet om bosättningens&lt;br&gt;varaktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Unionsmedborgarskapet har till syfte att&lt;br&gt;underlätta unionsmedborgares integration&lt;br&gt;i värdlandet. I detta sammanhang ärdet&lt;br&gt;förenligt med fördragets avsikt att&lt;br&gt;undvika polarisering mellan nationella&lt;br&gt;och icke-nationella listor över&lt;br&gt;kandidater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för polarisering gör sig särskilt&lt;br&gt;gällande i en medlemsstat där antalet&lt;br&gt;unionsmedborgare som uppfyller&lt;br&gt;ålderskravet för rösträtt och som bor i&lt;br&gt;medlemsstaten utan att vara medborgare&lt;br&gt;där överstiger 20 % av det totala antalet&lt;br&gt;unionsmedborgare som uppfyller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålderskravet för rösträtt och som bor i&lt;br&gt;medlemsstaten. Det är därför viktigt att&lt;br&gt;medlemsstaten i fråga i enlighet med&lt;br&gt;artikel 8b i fördraget kan fastställa&lt;br&gt;särskilda bestämmelser vad gäller&lt;br&gt;kandidatlistornas sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn måste tas till det faktum att i&lt;br&gt;vissa medlemsstater har personer som är&lt;br&gt;bosatta där. men som är medborgare i&lt;br&gt;någon annan medlemsstat, rösträtt vid&lt;br&gt;val till riksdagen, och vissa bestäm-&lt;br&gt;melser i detta direktiv kan därför&lt;br&gt;mildras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belgien har en särställning med en egen&lt;br&gt;jämvikt eftersom artiklarna 1-4 i dess&lt;br&gt;grundlag föreskriver tre officiella språk&lt;br&gt;och en uppdelning av dess territorium i&lt;br&gt;provinser och språkgemenskaper, och&lt;br&gt;till följd av detta kan en fullständig&lt;br&gt;tillämpning av detta direktiv få sådana&lt;br&gt;effekter i vissa kommuner att det är&lt;br&gt;nödvändigt att föreskriva en möjlighet&lt;br&gt;till undantag från bestämmelserna i detta&lt;br&gt;direktiv för att hänsyn skall kunna tas&lt;br&gt;till denna särställning och jämvikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen kommer att göra en&lt;br&gt;rättslig och faktisk utvärdering av&lt;br&gt;tillämpningen av detta direktiv, inklusive&lt;br&gt;den utveckling i valkretsen som har skett&lt;br&gt;efter detta direktivs ikraftträdande. I&lt;br&gt;förbindelse med detta kommer kom-&lt;br&gt;missionen att överlämna en rapport till&lt;br&gt;Europaparlamentet och rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS&lt;br&gt;FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;I detta direktiv fastställs närmare&lt;br&gt;bestämmelser för rösträtt och valbarhet&lt;br&gt;vid kommunala val för unions-&lt;br&gt;medborgare som är bosatta i en&lt;br&gt;medlemsstat där de inte är medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna i detta direktiv&lt;br&gt;skall inte påverka medlemsstaternas&lt;br&gt;bestämmelser om rösträtt och valbarhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för de av dess medborgare som bor&lt;br&gt;utanförderas territorier eller för&lt;br&gt;medborgare från tredje land som bor i&lt;br&gt;de medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;I detta direktiv avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;primärkommun: de administrativa&lt;br&gt;enheter som anges i bilagan och&lt;br&gt;som i enlighet med varje&lt;br&gt;medlemsstats lagar omfattar organ&lt;br&gt;som har valts genom allmänna&lt;br&gt;direkta val och som har befogenhet&lt;br&gt;att på eget ansvar förvalta vissa&lt;br&gt;lokala ärenden på lägsta nivån i&lt;br&gt;den politiska och administrativa&lt;br&gt;oiganisationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunala val: allmänna direkta&lt;br&gt;val av medlemmar till kommunal-&lt;br&gt;fullmäktige och, i tillämpliga fall,&lt;br&gt;ordförande och styrelseledamöter&lt;br&gt;för en primärkommun inom ramen&lt;br&gt;för vaije enskild medlemsstats&lt;br&gt;lagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;bosättningsstat: en medlemsstat där&lt;br&gt;en unionsmedboigare är bosatt&lt;br&gt;men där han eller hon inte är med-&lt;br&gt;borgare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;hemstat: den medlemsstat där&lt;br&gt;unionsmedborgaren är med-&lt;br&gt;borgare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;röstlängd: antingen ett sådant&lt;br&gt;officiellt register över alla&lt;br&gt;röstberättigade i en primärkommun&lt;br&gt;eller dess underordnade enheter&lt;br&gt;som en behörig myndighet&lt;br&gt;upprättar och håller aktuellt i&lt;br&gt;enlighet med bosättningsstatens&lt;br&gt;vallagstiftning, eller folkbok-&lt;br&gt;föringen, om denna innehåller&lt;br&gt;uppgifter om rösträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;referensdag: den eller de dagar då&lt;br&gt;unionsmedboigare enligt bosätt-&lt;br&gt;ningsstatens lagstiftning skall&lt;br&gt;uppfylla villkoren för rösträtt och&lt;br&gt;valbarhet i den staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;försäkran: en försäkran som avges&lt;br&gt;under straffansvar enligt nationell&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall till&lt;br&gt;kommissionen anmäla om några av de&lt;br&gt;lokala myndigheter som anges i bilagan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på grund av ändringar i nationella lagar&lt;br&gt;ersätts med en annan myndighet som&lt;br&gt;uppfyller de funktioner som avses i&lt;br&gt;punkt 1 a i denna artikel, eller om en&lt;br&gt;myndighet avskaffas eller skapas på&lt;br&gt;grund av sådana ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom tre månader efter det att&lt;br&gt;kommissionen har mottagit en anmälan&lt;br&gt;om detta samt medlemsstatens försäkran&lt;br&gt;om att det inte skadar någon persons&lt;br&gt;rättigheter enligt detta direktiv skall den&lt;br&gt;anpassa bilagan genom att ersätta, stryka&lt;br&gt;eller lägga till i den på lämpligt sätt.&lt;br&gt;Den ändrade bilagan skall offentliggöras&lt;br&gt;i Europeiska gemenskapernas officiella&lt;br&gt;tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som på referensdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;är unionsmedborgare enligt artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 andra stycket i fördraget, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;inte är medboigare i bosättnings-&lt;br&gt;staten men som ändå uppfyller de&lt;br&gt;villkor för rösträtt och valbarhet&lt;br&gt;som enligt den statens lagstiftning&lt;br&gt;gäller för de egna medborgarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall i bosättningsstaten ha rösträtt och&lt;br&gt;vara valbar vid kommunala val i&lt;br&gt;bosättningsstaten i enlighet med detta&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om medborgare i bosättningsstaten&lt;br&gt;måste ha varit bosatta på den statens&lt;br&gt;territorium under en viss tid för att få&lt;br&gt;rösta eller för att vara valbara, skall&lt;br&gt;väljare och valbara personer enligt&lt;br&gt;artikel 3 anses uppfylla det villkoret om&lt;br&gt;de varit bosatta i en annan medlemsstat&lt;br&gt;under den tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om då en medlemsstats egna&lt;br&gt;medborgare enligt bosättningsstatens&lt;br&gt;lagar endast har rösträtt eller är valbara&lt;br&gt;i den primärkommun där de bar sin&lt;br&gt;huvudsakliga bostad, skall väljare och&lt;br&gt;valbara personer enligt artikel 3 också&lt;br&gt;underställas detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Punkt 1 skall inte påverka de&lt;br&gt;bestämmelser i medlemsstaterna enligt&lt;br&gt;vilka personer endast har rösträtt eller är&lt;br&gt;är valbara i en viss primärkommun&lt;br&gt;endast om de har varit bosatta där under&lt;br&gt;en viss minsta tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller skall punkt 1 påverka&lt;br&gt;nationella bestämmelser som redan är i&lt;br&gt;kraft den dag när detta direktiv antas,&lt;br&gt;och genom vilka en person endast har&lt;br&gt;rösträtt eller är valbar om att han har&lt;br&gt;tillbringat en minsta tid i den valkrets i&lt;br&gt;medlemsstaten som primärkommunen&lt;br&gt;tillhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En bosättningsstat får föreskriva att&lt;br&gt;en unionsmedboigare som genom ett&lt;br&gt;civilrättsligt eller straffrättsligt beslut har&lt;br&gt;fråntagits sin rätt till valbarhet enligt&lt;br&gt;hemstatens lagstiftning, inte skall få&lt;br&gt;utöva den rätten vid kommunala val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En unionsmedboigare, som i&lt;br&gt;bosättningsstaten vill kandidera vid&lt;br&gt;kommunala val men som inte kan visa&lt;br&gt;upp den deklaration som avses i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 a eller det intyg som avses i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 b, skall vägras att kandidera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Medlemsstaterna får föreskriva att&lt;br&gt;endast deras egna medborgare fä inneha&lt;br&gt;en befattning som vald ordförande för,&lt;br&gt;suppleant eller ledamot av en primär-&lt;br&gt;kommuns kommunstyrelse om han väljs&lt;br&gt;för att inneha den befattningen under&lt;br&gt;hela mandattiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får också fastställa att&lt;br&gt;endast deras egna medborgare får inneha&lt;br&gt;tillfälliga eller interimistiska funktioner&lt;br&gt;som ordförande för, suppleanter eller&lt;br&gt;ledamöter av en primärkommuns&lt;br&gt;kommunstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till fördraget och till&lt;br&gt;allmänna rättsprinciper får medlems-&lt;br&gt;staterna vidta lämpliga, nödvändiga och&lt;br&gt;proportionella åtgärder för att säkerställa&lt;br&gt;att de befattningar som avses i första&lt;br&gt;stycket och de funktioner som avses i&lt;br&gt;andra stycket endast kan innehas och&lt;br&gt;uppfyllas av deras egna medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Medlemsstaterna får också fast-&lt;br&gt;ställa att en unionsmedborgare som har&lt;br&gt;valts till medlem av ett representativt&lt;br&gt;råd varken skall delta i utnämningen av&lt;br&gt;ombud för val av en parlamentarisk&lt;br&gt;församling eller i val av medlemmar till&lt;br&gt;en sådan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Personer med rätt att kandidera&lt;br&gt;inom ramen för artikel 3 skall&lt;br&gt;underställas samma villkor rörande&lt;br&gt;olämplighet som enligt bosättnings-&lt;br&gt;statens lagar tillämpas för medborgare i&lt;br&gt;den staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får fastställa att&lt;br&gt;innehav av en kommunal befattning i&lt;br&gt;bosättningsstaten är oförenligt med&lt;br&gt;innehav av en liknande befattning i en&lt;br&gt;annan medlemsstat om denna är&lt;br&gt;likvärdig med den befattning som anses&lt;br&gt;olämplig i bosättningsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utövande av rösträtten och rätten att&lt;br&gt;kandidera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En väljare inom ramen för artikel&lt;br&gt;3 skall utöva sin rösträtt vid kommunala&lt;br&gt;val i bosättningsstaten om han har&lt;br&gt;uttryckt önskan om att få rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om det är obligatoriskt att rösta i&lt;br&gt;bosättningsstaten, skall också väljare&lt;br&gt;inom ramen för artikel 3 som har förts&lt;br&gt;in på röstlängden där vara tvungna att&lt;br&gt;rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstater där det inte är&lt;br&gt;obligatoriskt att rösta får föreskriva&lt;br&gt;automatisk upptagning i röstlängden av&lt;br&gt;väljare inom ramen för artikel 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall vidta de&lt;br&gt;åtgärder som behövs för att väljare&lt;br&gt;enligt artikel 3 skall bli upptagna i&lt;br&gt;röstlängden i tillräckligt god tid före&lt;br&gt;valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;För att en väljare enligt artikel 3&lt;br&gt;skall bli upptagen i röstlängden skall han&lt;br&gt;framvisa samma dokument som statens&lt;br&gt;egna medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättningsstaten får också kräva att en&lt;br&gt;väljare enligt artikel 3 visar upp en&lt;br&gt;giltig identitetshandling samt en formell&lt;br&gt;deklaration med uppgift om hans&lt;br&gt;nationalitet och hans adress i&lt;br&gt;bosättningsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Väljare enligt artikel 3 som har&lt;br&gt;upptagits i bosättningsstatens röstlängd&lt;br&gt;skall stå kvar i röstlängden på samma&lt;br&gt;villkor som statens egna medborgare&lt;br&gt;tills han automatiskt stryks från den&lt;br&gt;därför att villkoren för rösträtt inte&lt;br&gt;längre är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som har upptagits i röstlängden&lt;br&gt;på egen begäran kan också på egen&lt;br&gt;begäran strykas från den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de väljarna flyttar till en annan&lt;br&gt;primärkommun i samma medlemsstat&lt;br&gt;skall de upptas på röstlängden för det&lt;br&gt;området på samma villkor som statens&lt;br&gt;egna medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;När en valbar person enligt artikel&lt;br&gt;3 vill kandidera skall han framvisa&lt;br&gt;samma dokument som landets egna&lt;br&gt;medborgare. Bosättningsstaten får kräva&lt;br&gt;att han framvisar en formell försäkran&lt;br&gt;med uppgift om nationalitet och adress i&lt;br&gt;bosättningsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bosättningsstaten får också kräva&lt;br&gt;att en person som har rätt att kandidera&lt;br&gt;enligt artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;i den formella försäkran som han&lt;br&gt;framvisar i enlighet med punkt 1&lt;br&gt;när han lämnar in sin ansökan om&lt;br&gt;att få kandidera skall ange att hans&lt;br&gt;valbarhet inte har fråntagits honom&lt;br&gt;i hans hemstat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;i fall av tvivel angående innehållet&lt;br&gt;i försäkran enligt a, eller om det&lt;br&gt;krävs enligt en medlemsstats lagar,&lt;br&gt;före eller efter valet skall visa upp&lt;br&gt;ett intyg från de behöriga&lt;br&gt;administrativa myndigheterna i sin&lt;br&gt;hemstat på att han inte har&lt;br&gt;fråntagits sin valbarhet i hemstaten&lt;br&gt;eller att de myndigheterna inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;känner till att han skulle ha&lt;br&gt;förlorat sin valbarhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;visar upp en giltig identitets-&lt;br&gt;handling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;i den formella försäkran som han&lt;br&gt;visar upp anger att han inte&lt;br&gt;innehar någon befattning som är&lt;br&gt;oförenlig i den mening som avses i&lt;br&gt;artikel 6.2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;ange sin sista adress i hemstaten&lt;br&gt;såvida han har haft någon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bosättningsstaten skall i god tid&lt;br&gt;underrätta den berörda personen om&lt;br&gt;åtgärder som vidtas rörande hans&lt;br&gt;ansökan om att upptas i röstlängden eller&lt;br&gt;beslut som fattas rörande godkännandet&lt;br&gt;av hans ansökan om att få kandidera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om en person vägras att bli&lt;br&gt;upptagen i röstlängden eller har fått&lt;br&gt;avslag på ansökan om att upptas i&lt;br&gt;röstlängden eller om han vägrats&lt;br&gt;kandidera skall den berörda personen ha&lt;br&gt;samma rätt till överprövning som&lt;br&gt;lagstiftningen i bosättningsstaten före-&lt;br&gt;skriver för väljare och valbara personer&lt;br&gt;som är medborgare i den staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättningsstaten skall i god tid och på&lt;br&gt;lämpligt sätt underrätta väljare och&lt;br&gt;valbara personer enligt artikel 3 om&lt;br&gt;villkor och närmare bestämmelser för&lt;br&gt;utövande av rösträtten och rätten att&lt;br&gt;kandidera i den staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL IH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om antalet unionsmedborgare som&lt;br&gt;uppfyller ålderskravet för rösträtt och&lt;br&gt;som bor i en medlemsstat utan att vara&lt;br&gt;medborgare där den 1 januari 1996&lt;br&gt;utgör mer än 20 % av det totala antalet&lt;br&gt;unionsmedborgare som uppfyller&lt;br&gt;ålderskravet för rösträtt och som är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bosatta i medlemsstaten, får staten trots&lt;br&gt;detta direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;begränsa rösträtten till väljare&lt;br&gt;enligt artikel 3 som har varit&lt;br&gt;bosatta i medlemsstaten under en&lt;br&gt;minsta tid vilken inte får överstiga&lt;br&gt;den period för vilken kommunens&lt;br&gt;representativa råd väljs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;begränsa rätten till valbarhet till&lt;br&gt;personer som är valbara enligt&lt;br&gt;artikel 3 och som har varit bosatta&lt;br&gt;i medlemsstaten under en minsta&lt;br&gt;tid vilken inte får vara längre än&lt;br&gt;två gånger så lång som den period&lt;br&gt;för vilken kommunens repre-&lt;br&gt;sentativa råd väljs, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;vidta lämpliga åtgärder med&lt;br&gt;hänsyn till kandidatlistans samman-&lt;br&gt;sättning för att särskiltuppmuntra&lt;br&gt;integrationen av unionsmedborgare&lt;br&gt;som är medboigare i en annan&lt;br&gt;medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Trots bestämmelserna i detta&lt;br&gt;direktiv får Belgien tillämpa bestäm-&lt;br&gt;melserna i punkt 1 a för ett begränsat&lt;br&gt;antal lokala myndigheter och skall i så&lt;br&gt;fall överlämna en förteckning över dessa&lt;br&gt;minst ett år före de val av lokala&lt;br&gt;myndigheter för vilka landet avser&lt;br&gt;tillämpa undantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om lagarna i en medlemsstat den 1&lt;br&gt;januari 1996 föreskriver att en annan&lt;br&gt;medlemsstats medboigare som är bosatta&lt;br&gt;där har rätt att rösta vid val till statens&lt;br&gt;riksdag och i det syftet får upptas i&lt;br&gt;röstlängden i den staten på exakt samma&lt;br&gt;villkor som dess egna röstberättigade&lt;br&gt;medborgare, behöver den ifrågavarande&lt;br&gt;staten trots detta direktiv inte tillämpa&lt;br&gt;artiklarna 6-11 för sådana personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senast den 31 december 1998 och&lt;br&gt;därefter vart sjätte år skall kom-&lt;br&gt;missionen till Europaparlamentet och&lt;br&gt;rådet överlämna en rapport i vilken den&lt;br&gt;skall kontrollera huruvida stödet till&lt;br&gt;medlemsstater som berörs av ett&lt;br&gt;undantag i enlighet med artikel 8b. 1 i&lt;br&gt;fördraget fortfarande är berättigat och&lt;br&gt;skall föreslå nödvändiga justeringar.&lt;br&gt;Medlemsstater som åberopar undantag&lt;br&gt;enligt punkterna 1 och 2 skall&lt;br&gt;tillhandahålla kommissionen all nöd-&lt;br&gt;vändig bakgrundsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL IV&lt;br&gt;Slutbestämmelser&lt;br&gt;Artikel 13&lt;br&gt;Kommissionen skall till Europa-&lt;br&gt;parlamentet och rådet överlämna en&lt;br&gt;rapport om tillämpningen av detta&lt;br&gt;direktiv, inklusive uppgifter om&lt;br&gt;ändringar i valkretsen som har ägt rum&lt;br&gt;efter ikraftträdandet, inom ett år efter&lt;br&gt;det att alla medlemsstater har hållit&lt;br&gt;kommunala val oiganiserade på&lt;br&gt;grundval av bestämmelserna i detta&lt;br&gt;direktiv och skall i tillämpliga fall&lt;br&gt;föreslå lämpliga justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall anta de lagar och&lt;br&gt;andra författningar som är nödvändiga&lt;br&gt;för att följa detta direktiv före den 1&lt;br&gt;januari 1996. De skall genast underrätta&lt;br&gt;kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlemsstat antar dessa&lt;br&gt;bestämmelser skall de innehålla en&lt;br&gt;hänvisning till detta direktiv eller&lt;br&gt;åtföljas av en sådan hänvisning när de&lt;br&gt;offentliggörs. Närmare föreskrifter om&lt;br&gt;hur hänvisningen skall göras skall vaije&lt;br&gt;medlemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv träder i kraft den tjugonde&lt;br&gt;dagen efter det att det har offentliggjorts&lt;br&gt;i Europeiska gemenskapernas officiella&lt;br&gt;tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlems-&lt;br&gt;staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 19 december&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K. KINKEL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primärkommuner enligt artikel 2.1 a i detta direktiv avser följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/♦(394L0080/44)*/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Belgien:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/♦(394L0080/44)*/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Tyskland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/♦(394L0080/44)*/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Grekland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/♦(394L0080/44)*/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ Spanien:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/♦(394L0080/44)*/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Frankrike:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/♦(394L0080/44)*/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Irland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/♦(394L0080/44)*/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Italien:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/♦(394L0080/44)*/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Luxemburg:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/♦(394L0080/44)*/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Nederländerna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/♦(394L0080/44)*/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Portugal:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/♦(394L0080/44)*/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/♦(394L0080/44)*/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande om mötesprotokollet gjort av den tyska delegationen angående artikel 2.1 b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyskland förutsätter att definitionen i artikel 2.1 b om val av ordförande för och ledamöter av en&lt;br&gt;primärkommuns kommunstyrelse också kan utvidgas till att omfatta avlägsnande från en befattning&lt;br&gt;genom val (&amp;quot;Abwahl&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyskland vill uppmärksamma att enligt tysk grundlag gäller reglerna för kommunala val på&lt;br&gt;motsvarande sätt för lokala församlingar när dessa ersätter en vald kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande om mötesprotokollet gjort av rådet och kommissionen angående artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3 utesluter inte möjligheten för en medlemsstat att på ett icke-diskriminerande sätt&lt;br&gt;säkerställa att en väljare enligt artikel 3 inte berövas sin rösträtt i en annan medlemsstat än&lt;br&gt;bosättningsstaten om samma villkor gäller för dess egna medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande om mötesprotokollet gjort av den luxemburgska delegationen angående yttrandet&lt;br&gt;från rådet och kommissionen angående artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De luxemburgska myndigheterna tolkar ordet &amp;quot;försäkra&amp;quot; som liktydigt med ett uttalande som görs&lt;br&gt;på heder och samvete av en väljare enligt artikel 3 när han upptas i röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande om mötesprotokollet gjort av rådet och kommissionen angående artikel 53 tredje&lt;br&gt;stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som avses i artikel 5.3 tredje stycket far endast begränsa andra medlemsstaters&lt;br&gt;medborgare att bli valda i den utstäckning som behövs för att nå de mål som fastställs i artikel 5.3&lt;br&gt;första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande om mötesprotokollet gjort av den franska delegationen angående artikel 5.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att utesluta unionsmedborgare som är medborgare i andra medlemsstater från val av&lt;br&gt;eller valbarhet till det kollegium som väljer den franska senaten i enlighet med artikel 5.4äventyrar&lt;br&gt;inte rätten att rösta eller vara valbar vid kommunala val enligt artikel 8b. 1 i Fördraget om&lt;br&gt;upprättandet av Europeiska gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande om mötesprotokollet gjort av rådet angående den belgiska delegationens yttrande&lt;br&gt;angående artikel 12.2 tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet noterar följande yttrande gjort av den belgiska delegationen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande om mötesprotokollet gjort av den belgiska delegationen angående artikel 12.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belgien förklarar att om Belgien skulle använda sig av det undantag som föreskrivs i artikel 12.2&lt;br&gt;skulle det undantaget endast tillämpas för vissa av de kommuner där antalet väljare enligt artikel 3&lt;br&gt;överstiger 20 % av alla väljare och där den belgiska regeringen ansett att den särskilda situationen&lt;br&gt;berättigade ett undantag av så exceptionellt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande om mötesprotokollet gjort av rådet angående kommissionens yttrande angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet noterar följande yttrande gjort av kommissionen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande om mötesprotokollet gjort av kommissionen angående artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen förklarar att den kommer att fästa särskild uppmärksamhet på sådana förändringar&lt;br&gt;av valkretsarna som sker efter direktivets ikraftträdande och som skulle kunna leda till särskilda&lt;br&gt;problem för vissa medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande om mötesprotokollet gjort den grekiska delegationen angående artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till sitt geografiska läge fäster Grekland särskild vikt vid den rapport som&lt;br&gt;kommissionen skall utarbeta i enlighet med artikel 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grekland förväntar sig att kommissionen med beaktande av förändringar i medlemsstaternas&lt;br&gt;valkretsar utvärderar de särskilda problem som dessa kan ställas inför efter direktivets&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande om mötesprotokollet gjort av den spanska delegationen angående Gibraltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spanien förklarar att om Förenade kungariket inom ramen för rådets direktiv 94/80/EG av den 19&lt;br&gt;december 1994 om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för&lt;br&gt;unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare beslutar sig för att&lt;br&gt;utvidga tillämpningen till att omfatta Gibraltar, kommer detta inte att påverka Spaniens inställning&lt;br&gt;avseende Gibraltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV 96/30/EG&lt;br&gt;av den 13 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(EGT nr L 122, 22.5.1996, s. 14, Celex 396L0030)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring av direktiv 94/80/EG om närmare bestämmelser för rösträtt och&lt;br&gt;valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en&lt;br&gt;medlemsstat där de inte är medborgare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR&lt;br&gt;ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om&lt;br&gt;upprättandet av Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen. särskilt artikel 8b. 1 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens&lt;br&gt;förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Europaparlamentets&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och&lt;br&gt;sociala kommitténs yttrande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilagan till rådets direktiv 94/80/EG av&lt;br&gt;den 19 december 1994 om närmare&lt;br&gt;bestämmelser för rösträtt och valbarhet&lt;br&gt;vid kommunala val för unions-&lt;br&gt;medborgare som är bosatta i en&lt;br&gt;medlemstat där de inte är medborgare&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;,&lt;br&gt;bestäms närmare vilka de grundläggande&lt;br&gt;lokala förvaltningsenheterna i varje&lt;br&gt;medlemsstat är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som följd av Österrikes, Finlands och&lt;br&gt;Sveriges anslutning bör bilagan till&lt;br&gt;direktiv 94/80/EG ändras så att den&lt;br&gt;anger de grundläggande lokala&lt;br&gt;förvaltningsenheterna i dessa tre länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt anslutningsakten för dessa länder&lt;br&gt;omfattar direktiv 94/80/EG Åland, där&lt;br&gt;de finska medborgare som inte har&lt;br&gt;hembygdsrätt och andra unions-&lt;br&gt;medborgare är underkastade villkor om&lt;br&gt;viss tids bosättning för att där kunna&lt;br&gt;rösta och vara valbara vid kommunala&lt;br&gt;val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS&lt;br&gt;FÖUANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilagan till direktiv 94/80/EG skall&lt;br&gt;följande stycke läggas till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I Österrike:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemeinden, Bezirke in der Stadt Wien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunta, kommun, kommun på Åland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ Sverige:&lt;br&gt;kommuner, landsting”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv träder i kraft samma dag&lt;br&gt;som det offentliggörs i Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlems-&lt;br&gt;staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 13 maj 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pä rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S. AGNELU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;EOT nr C 65, 4.3.1996, s. 201.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Yttrandet avgivet den 29 februari 1996. Ännu&lt;br&gt;inte offentliggjort i EGT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;EOT nr L 368, 30.12.1994, s. 38.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Justitiedepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 januari 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Peterson, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg,&lt;br&gt;Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,&lt;br&gt;Åhnberg, Östros och Messing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden: statsrådet Pagrotsky.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:70 Ny vallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättsdatablad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:70&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förfe ttningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar,&lt;br&gt;upphäver eller&lt;br&gt;upprepar ett&lt;br&gt;normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer for&lt;br&gt;bakomliggande&lt;br&gt;EG- regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vallag (1997:00)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 12 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §§, 2 kap. 11 §&lt;br&gt;samt 5 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C476X1008(01)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393DOO81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1997:00) om&lt;br&gt;röstlängdsregister&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394L0080&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;396L0030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1995:743)&lt;br&gt;om aviserings-&lt;br&gt;register&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 52812, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:KU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-01-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-01-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-01-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-02-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:24:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0370</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:24:26</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:KU16</uppgift>
<ref_dok_id>GK01KU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgit Friggebo  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgit Friggebo  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Fredrik Reinfeldt  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Fredrik Reinfeldt  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Förste vice talman Anders Björck  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Förste vice talman Anders Björck  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingbritt Irhammar  och Rigmor Ahlstedt  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingbritt Irhammar  och Rigmor Ahlstedt  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Peter Eriksson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Eriksson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Peter Weibull Bernström  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Weibull Bernström  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Andersson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Andersson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tomas Högström  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tomas Högström  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Löfgren  och Elizabeth Nyström  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:70&lt;br/&gt;
Ny vallag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:70 Ny vallag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Löfgren  och Elizabeth Nyström  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>