<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2359764</hangar_id>
 <dok_id>GK0367</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>67</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:67</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>67</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-12-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:58:17</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Digitala TV-sändningar</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0367/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0367</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0367</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:67&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Digitala TV-sändningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 december 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0367/prop_199697__67-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0367/prop_199697__67-2.png" style="width:38pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att TV-sändningar med digital teknik skall&lt;br&gt;införas i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till&lt;br&gt;om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. I ett första steg med&lt;br&gt;början om möjligt under hösten 1997 kommer digitala marksändningar&lt;br&gt;att inledas på ett antal orter i Sverige. Förutsättningarna för de digitala&lt;br&gt;TV-sändningama skall redan från början vara sådana att krav på&lt;br&gt;yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. En grundläggande&lt;br&gt;förutsättning för en eventuell utbyggnad är att de digitala marksänd-&lt;br&gt;ningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningarna skall starta på ett begränsat antal orter som skall väljas&lt;br&gt;så att de kompletterar varandra när det gäller t.ex. dimensionen storstad-&lt;br&gt;glesbygd. Minst två sändningsfrekvenser bör kunna disponeras på vaije&lt;br&gt;plats. Kärnan i sändningsverksamheten skall vara TV-sändningar. Vid&lt;br&gt;sidan av denna kärna bör det emellertid kunna förekomma andra tjänster,&lt;br&gt;t.ex. utbildningstjänster och teletjänster av olika slag. Verksamhetens&lt;br&gt;inriktning kan variera mellan olika orter beroende på bl.a. det lokala&lt;br&gt;intresset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid urval av programföretag skall man ta hänsyn till att program-&lt;br&gt;utbudet som helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar. De&lt;br&gt;TV-företag som sänder analogt via marknätet i dag skall beredas tillfälle&lt;br&gt;att medverka i de digitala sändningarna. Den föreslagna sändningsverk-&lt;br&gt;samheten skall i sin helhet bekostas av de medverkande företagen och&lt;br&gt;således inte finansieras med statsbudgetmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningsverksamheten kommer att förberedas av en särskild utredare,&lt;br&gt;som bl.a. får till uppgift att föreslå sändningsorter och att utforma en&lt;br&gt;modell for programföretagens samverkan i tekniska frågor. En kommitté&lt;br&gt;med parlamentariskt inslag skall följa sändningsverksamheten och med-&lt;br&gt;verka vid utvärderingen. Den särskilde utredaren skall också utreda&lt;br&gt;frågan om Sveriges Televisions möjligheter att finansiera vissa sänd-&lt;br&gt;ningar med särskilda avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att högst 200 miljoner kronor från rund-&lt;br&gt;radiokontot skall anvisas for digitala sändningar inom Sveriges Tele-&lt;br&gt;vision, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio under förutsättning&lt;br&gt;att rundradiokontots resultatutveckling medger detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.....................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Ärendet och dess beredning..................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förutsättningar för digital TV i Sverige...............................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Den tekniska utvecklingen for distribution av TV.........................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 &amp;nbsp;TV distribuerad via marknätet............................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 &amp;nbsp;Satellitsänd TV...................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3 &amp;nbsp;Kabel-TV når många svenska hushåll................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.4 &amp;nbsp;Telenätets kapacitet ökar....................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Utbudet i kabel-TV........................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 &amp;nbsp;Lokala kabelsändningar......................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 &amp;nbsp;TV-kanaler som sänds via satellit.......................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Text-TV har flera användningsområden........................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Svenskarna tittar på TV två timmar varje dag...............................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Tekniska grunder för digital marksänd TV..................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.1 &amp;nbsp;Avkodaren omvandlar den digitala signalen....................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.2 &amp;nbsp;Standarder för digital TV..................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.3 &amp;nbsp;Den digitala TV-teknikens egenskaper.............................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.4 &amp;nbsp;Returkanaler för interaktivitet...........................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Frekvenskoordineringen pågår.....................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förutsättningar för digital TV i andra länder......................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Digitala TV-sändningar via satellit har startat.............................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Konkurrensen från kabel-TV.......................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Digital marksänd TV i Storbritannien..........................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Frankrike - försöksverksamhet pågår i väntan på beslut.............16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Tyskland - oklart läge..................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Vissa andra länder i Europa.........................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 USA - bred samling i standardiseringsffågan..............................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Japan - förbereder en bred övergång till digital teknik................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Utredning föreslår offensiv satsning...................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Konsekvenser av teknikbytet.......................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Remissinstanserna........................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Digitala TV-sändningar......................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Digitala TV-sändningar inleds på ett antal&amp;nbsp;orter..........................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Närmare om sändningarna...........................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Finansieringsfrågor.............................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Medel till public service-företagens digitala sändningar.............31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Övriga frågor.......................................................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Betal-TV i Sveriges Television....................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Digitala ljudradiosändningar........................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Sveriges Utbildningsradio AB.....................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Förutsättningar för lokal TV........................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanställning av remissvar................................................39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner vad regeringen föreslår om digitala TV-sändningar&lt;br&gt;(avsnitt 6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner vad regeringen föreslår om anvisande av engångsbelopp&lt;br&gt;ur rundradiokontot till Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I juni 1995 gav regeringen i uppdrag åt utredningen om tekniska förut-&lt;br&gt;sättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten&lt;br&gt;att redovisa underlag för ett beslut om en eventuell övergång till digital&lt;br&gt;teknik för marksänd TV. Utredningen överlämnade i februari 1996 sitt&lt;br&gt;slutbetänkande Från massmedia till multimedia - att digitalisera svensk&lt;br&gt;television (SOU 1996:25). I betänkandet föreslås att statsmakterna skall&lt;br&gt;fatta beslut om att införa digital marksänd TV. Betänkandet har remiss-&lt;br&gt;behandlats. En sammanställning av remissinstansernas synpunkter finns i&lt;br&gt;bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om digital marksänd TV behandlades även i ett tidigare be-&lt;br&gt;tänkande av utredningen, Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sänd-&lt;br&gt;ningar (SOU 1994:34). Huvudsyftet var då att utreda möjligheterna för&lt;br&gt;utökade analoga sändningar, men utredaren konstaterade att den frågan&lt;br&gt;var nära kopplad till den digitala teknikens utveckling. Utredningen an-&lt;br&gt;såg att det då inte var möjligt att ta ställning till om digitala marksänd-&lt;br&gt;ningar av TV borde införas, men att ett beslut borde fattas så snart&lt;br&gt;förutsättningarna kunde överblickas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har gett Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att koor-&lt;br&gt;dinera frekvenser för digital marksänd TV. PTS har hittills överlämnat&lt;br&gt;två lägesrapporter om koordineringsarbetet, i juli och december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har på uppdrag av&lt;br&gt;regeringen, sammanställt uppgifter om bl.a. avkodare, dvs. den utrust-&lt;br&gt;ning som behövs för att dagens analoga TV-mottagare skall kunna an-&lt;br&gt;vändas vid mottagning av digitala TV-sändningar. Uppdraget redovi-&lt;br&gt;sades i en rapport i augusti 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för Kulturdepartementet har vid ett flertal tillfällen&lt;br&gt;sammanträtt med representanter för Radio- och TV-verket, Konsument-&lt;br&gt;verket, NUTEK, Kungliga tekniska högskolan, TERACOM Svensk&lt;br&gt;Rundradio AB (Teracom), Sveriges Television AB, Sveriges radio-&lt;br&gt;och hemelektronikleverantörer, kabel-TV-branschen och kommersiella&lt;br&gt;programbolag. Syftet har varit att hämta in synpunkter och fakta samt att&lt;br&gt;komplettera bilden av förutsättningarna för ett teknikskifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om digitala ljudradiosändningar behandlades av riksdagen&lt;br&gt;våren 1995 (prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:Ku47, rskr. 1994/95:369).&lt;br&gt;Riksdagen beslutade att digitala ljudradiosändningar skulle påbörjas och&lt;br&gt;att såväl Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB&lt;br&gt;(UR) som privata programföretag skulle ges möjlighet att delta i&lt;br&gt;sändningarna. Regeringen fattade beslut om sändningarna för SR och UR&lt;br&gt;den 21 september 1995 och den 25 januari 1996. Beredning av ansök-&lt;br&gt;ningar om sändningstillstånd från privata programföretag pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förutsättningar för digital TV i Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Den tekniska utvecklingen för distribution av TV&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första reguljära rundradiosändningama inleddes i USA år 1920 och i&lt;br&gt;Storbritannien år 1923. I Sverige gjordes de första försöken att sända&lt;br&gt;radio år 1922. Drygt 30 år senare genomfördes de första svenska test-&lt;br&gt;sändningarna av television. Den tekniska utvecklingen har lett till att TV&lt;br&gt;nu kan distribueras på många olika sätt - via marknätet, satellit och&lt;br&gt;kabel. Utvecklingen kommer även att möjliggöra nya distributionsvägar,&lt;br&gt;t.ex. via telenätet eller mikrovågssändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årtal ur svensk TV-historia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1954 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Första testsändningen av TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1957 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reguljära TV-sändningar startar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1969 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;TV2 börjar sända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reguljära farg-TV-sändningar inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reguljära text-TV-sändningar böijar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reguljära kabel-TV-sändningar startar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1987 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;TV3:s satellitsändningar startar från London.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den första svenska TV-satelliten, Tele-X, sänds upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;TV4 börjar sändas via Tele-X.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;TV4 startar reklamfinansierade marksändningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.1 TV distribuerad via marknätet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid marksänd TV distribueras signalen via tilldelade radiofrekvenser&lt;br&gt;från master på marken. Det svenska marknätet ägs och sköts av det&lt;br&gt;statliga bolaget Teracom (tidigare affärsområdet Rundradio mom Tele-&lt;br&gt;verket Radio). I nätet ingår 54 storstationer och drygt 630 mindre s.k.&lt;br&gt;slavsändare. Hushållen kan fånga upp signalen med en egen enkel an-&lt;br&gt;tenn. Nästan alla svenska hushåll kan i dag direkt via egen antenn, via&lt;br&gt;centralantenn eller via något kabel-TV-nät nås av de markbundna sänd-&lt;br&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-sändningama startade i mitten av 50-talet och Sveriges Television&lt;br&gt;var länge det enda TV-företaget som sände i marknätet. I november 1991&lt;br&gt;fick Nordisk Television AB (numera TV4 AB) sändningstillstånd för den&lt;br&gt;tredje markbundna TV-kanalen och inledde sändningarna den första&lt;br&gt;december samma år. I dag sänds alltså tre rikstäckande kanaler via mark-&lt;br&gt;nätet: SVT1, SVT2 och TV4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens tillstånd att sända marksänd TV förenas med vissa krav&lt;br&gt;på programverksamhetens utformning, sändningarnas geografiska räck-&lt;br&gt;vidd, regional och lokal produktion, beredskapsåtgärder m.m. De mest&lt;br&gt;långtgående kraven ställs på Sveriges Television men även för TV4&lt;br&gt;gäller liknande villkor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.2 Satellitsänd TV&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satellitsänd TV använder högfrekventa radiosignaler. Dessa signaler har&lt;br&gt;andra egenskaper än de som används för marksändningar och kräver fri&lt;br&gt;sikt mellan sändare och mottagare. TV-programmet sänds till satelliten&lt;br&gt;från en station på marken, återsänds av satelliten och täcker på så sätt ett&lt;br&gt;stort geografiskt område. Satellitsändningar tas emot med hjälp av&lt;br&gt;parabolantenn. Antingen tar hushållen emot sändningarna direkt, vilket&lt;br&gt;ca en halv miljon svenska hushåll i dag har utrustning för, eller så&lt;br&gt;vidaresänds TV-programmen via kabelnät till hushållen. Enligt MMS&lt;br&gt;beräknas ca 60 % av svenskarna ha möjlighet att se satellitsänd TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyårsafton 1987 startade TV3 sina satellitsändningar från London.&lt;br&gt;Därmed var Sveriges Televisions monopol på svenska TV-sändningar&lt;br&gt;brutet. I början av 1990-talet kunde omkring en tredjedel av hushållen&lt;br&gt;titta på TV3 via egna parabolantenner eller via kabelnät. Hösten 1990&lt;br&gt;inledde även TV4 sändningar via satellit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ca 200 satellitbaserade TV-kanaler sänds ut över Europa. Vilka av&lt;br&gt;dessa som kan tas emot i Sverige beror på hur och om signalerna är&lt;br&gt;kodade och i övrigt vilken teknisk utrustning som krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De programföretag som bedriver satellitsändningar och har hemvist i&lt;br&gt;Sverige skall registreras hos Radio- och TV-verket. Däremot krävs inget&lt;br&gt;tillstånd enligt radio- och TV-lagen (1996:844) för sådana sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.3 Kabel-TV når många svenska hushåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Varje kabel-TV-nät har en huvudcentral varifrån TV-signalen sänds till&lt;br&gt;de anslutna hushållen via koaxialkabel eller kabel av optisk fiber.&lt;br&gt;Huvudcentralen tar emot de flesta TV-kanalema från satelliter eller&lt;br&gt;marknätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden av kabel-TV inleddes i Sverige 1984 och under de första&lt;br&gt;två åren gällde en provisorisk lagstiftning. Den 1 januari 1986 trädde&lt;br&gt;lagen (1985:67) om lokala kabelsändningar i kraft. I början bestod&lt;br&gt;utbudet av ett fåtal satellitkanaler, t.ex. Sky Channel, franska TV5 och&lt;br&gt;Music Box.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna om kabel-TV-nätens omfattning varierar. Enligt Svenska&lt;br&gt;kabel-TV-föreningen är ca 70 % av de svenska TV-hushållen anslutna till&lt;br&gt;kabel-TV. Alla kabelanslutna hushåll utnyttjar dock inte möjligheten att&lt;br&gt;se satellitkanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näten är koncentrerade till tätorter med goda förutsättningar att förena&lt;br&gt;många hushåll. Näten har olika struktur. I stjämformade nät har vatje&lt;br&gt;abonnent en egen kabelförbindelse till stjärnans centrum, medan kaskad-&lt;br&gt;nätets struktur påminner om ett träd - med stam och grenar - där hus-&lt;br&gt;hållen motsvarar trädets löv. Kaskadnäten är vanligare på grund av att&lt;br&gt;tidigare installerade centralantennanläggningar utnyttjades när näten&lt;br&gt;byggdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag ca 70 företag som tillhandahåller kabel-TV-nät men&lt;br&gt;fyra företag dominerar marknaden. De ledande företagen har tillsammans&lt;br&gt;drygt två miljoner anslutna hushåll vilket utgör 90 % av alla kabel-&lt;br&gt;anslutna hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelanslutna hushåll år 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia Kabel-TV 1 300 000&lt;br&gt;KabelVision &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;470 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;StjämTVnätet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;217 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sweden On Line &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;185 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Svenska kabel-TV-föreningen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.4 Telenätets kapacitet ökar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Telenätet skapades för individuell kommunikation. Behovet av över-&lt;br&gt;föringskapacitet var mindre när nätet endast användes för att distribuera&lt;br&gt;ljud mellan två telefoner. När telenätet började användas för datakommu-&lt;br&gt;nikation växte behovet av överföringskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiberoptisk kabel har en enorm överföringskapacitet. Fiberoptisk kabel&lt;br&gt;har främst använts mellan städer och i vissa fall som ”ryggrad” i stä-&lt;br&gt;derna. Den sista delen av telenätet, det s.k. accessnätet, består i ökande&lt;br&gt;grad av fiberkabel, men den allra sista delen mot hushållens telefonjack&lt;br&gt;består av koppartråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen vad gäller att öka telenätens överförings-&lt;br&gt;kapacitet är mycket snabb. ADSL (Asymmetrical Digital Subscriber&lt;br&gt;Line) är en teknik som klarar överföring av en eller flera samtidiga TV-&lt;br&gt;kanaler på den individuella koppartråden, samtidigt som den används för&lt;br&gt;vanliga telefonsamtal. Om ADSL införs i telenätet kan enligt betänkandet&lt;br&gt;Från massmedia till multimedia (SOU 1996:25) tekniken användas av&lt;br&gt;minst 90 % av Sveriges befolkning. På sikt väntas kapaciteten kunna&lt;br&gt;ökas ytterligare med s.k. VDSL-teknik (Very high bit-rate Digital&lt;br&gt;Subscriber Line). För att VDSL-tekniken skall kunna användas i stor&lt;br&gt;omfattning behöver fibernätet byggas ut närmare hushållen så att&lt;br&gt;koppartrådarna blir kortare än idag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Utbudet i kabel-TV&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett modernt analogt kabelnät är i regel utrustat för distribution av 30-40&lt;br&gt;TV-kanaler. Enligt den s.k. must carry-regeln - se 8 kap. 1 § radio- och&lt;br&gt;TV-lagen (1996:844) - måste innehavare av kabel-TV-nät se till att de&lt;br&gt;anslutna hushållen kan ta emot de marksända kanalerna (SVT1, SVT2&lt;br&gt;och TV4) och lokala kabelsändningar (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.1 Lokala kabelsändningar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;k&lt;/sub&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt radio- och TV-lagen (1996:844) skall kabelnätföretagen upplåta&lt;br&gt;plats i sina nät åt ett eller flera av Radio- och TV-verket utsedda lokala&lt;br&gt;kabelsändarföretag. Dessa företag förordnas på högst tre år. Ett lokalt&lt;br&gt;kabelsändarföretag skall vara en juridisk person som har bildats för att&lt;br&gt;bedriva lokala kabelsändningar och som kan antas låta olika intressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och meningsriktningar komma till tals. Sändningarna får inte innehålla&lt;br&gt;reklam. För närvarande är 29 lokala kabelsändarföretag förordnade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Radio- och TV-verket finns det därutöver ca 110 stycken lokala&lt;br&gt;kommersiella företag som sänder TV via kabel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.2 TV-kanaler som sänds via satellit&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kabel-TV-utbudet består till antalet främst av utländska satellitkanaler&lt;br&gt;som vidaresänds i kabelnäten. Ett tiotal satellitkanaler riktar sig till&lt;br&gt;den svenska publiken, bl.a. TV3 och Kanal 5. Dessa två är reklam-&lt;br&gt;finansierade programkanaler med huvudinriktning på allmän underhåll-&lt;br&gt;ning. TV3 ägs av Modem Times Group (Kinnevik) och Kanal 5 ägs av&lt;br&gt;Scandinavian Broadcasting System (SBS). Båda programbolagen sänder&lt;br&gt;från London med brittiska sändningstillstånd och omfattas inte av de&lt;br&gt;svenska radiorättsliga reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de engelskspråkiga TV-kanalema i det svenska kabel-TV-utbudet&lt;br&gt;kan CNN International, Sky News, BBC World Service, NBC Super&lt;br&gt;Channel, Discovery, Children’s Channel och MTV nämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från andra språkområden kommer till exempel Deutsche Welle och&lt;br&gt;RTL (Tyskland), TV5 (Frankrike), TVE Intemacional (Spanien) och Rai&lt;br&gt;Uno (Italien).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 &amp;nbsp;Text-TV har flera användningsområden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En del av TV-signalens överföringskapacitet kan användas för att sända&lt;br&gt;särskild textinformation. Text-TV har i huvudsak två användnings-&lt;br&gt;områden. Det ena är programtextning av utländska program samt text-&lt;br&gt;ning som komplement till svenska program för TV-tittare med nedsatt&lt;br&gt;hörsel. Det andra användningsområdet innebär att TV-företaget, vid&lt;br&gt;sidan av de vanliga TV-programmen, sänder separata textade informa-&lt;br&gt;tionssidor som fyller hela TV-rutan. TV-tittaren kan också via telefonen&lt;br&gt;t.ex. annonsera, boka biljetter eller spela olika typer av spel i text-TV.&lt;br&gt;För att sända de textade sidorna används som regel outnyttjat utrymme i&lt;br&gt;TV-signalen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 &amp;nbsp;Svenskarna tittar på TV två timmar varje dag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inget massmedium har så stor räckvidd som TV. Enligt Nordicoms&lt;br&gt;Mediebarometer 1995 tittar 84 % av svenskarna på TV en genomsnittlig&lt;br&gt;dag. Nästan hela befolkningen mellan 9 och 79 år tittar på TV någon&lt;br&gt;gång under en genomsnittlig vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskarna tittar på TV ungefär två timmar per dag i genomsnitt.&lt;br&gt;Tittartiden i Sverige är klart lägre än genomsnittet för Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionärer är storkonsumenter av TV, medan barns och ungdomars&lt;br&gt;TV-konsumtion är mindre än vuxnas. Bland vuxna minskar tittartiden&lt;br&gt;med ökad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre kanaler dominerar i kampen om TV-publiken. TV4 dominerar&lt;br&gt;kraftigt vad gäller den yngre publiken medan andelen SVT-trogna tilltar&lt;br&gt;med stigande ålder. Enligt Nordicoms Mediebarometer 1995 uppger&lt;br&gt;hälften av de tillfrågade att de under en genomsnittlig dag tittat på TV4,&lt;br&gt;vilket är något fler än de som uppgivit att de tittat på någon av public&lt;br&gt;service-kanalerna SVT1 och SVT2. Dessa uppgifter säger inget om hur&lt;br&gt;lång tid publiken har tittat på kanalerna, utan endast att de tittat.&lt;br&gt;Diagrammet nedan visar hur lång tid publiken (hela TV-befolkningen)&lt;br&gt;ägnat åt de olika TV-kanalema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-kanalernas andelar av tittartiden&lt;br&gt;en genomsnittlig dag 1/1-30/6 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0367/prop_199697__67-3.png" style="width:131pt;height:140pt;"/&gt;
&lt;p&gt;TV3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: MMS 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Tekniska grunder för digital marksänd TV&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den analoga TV-signalen sänds ut som elektromagnetiska vågor genom&lt;br&gt;att en bärvåg moduleras. När signalen når TV-mottagaren omvandlar&lt;br&gt;denna vågorna till elektriska strömmar och sedan till bilder via bildröret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digital marksänd TV sänds också med hjälp av bärvågor. Informa-&lt;br&gt;tionen - t.ex. bild och ljud - sänds dock som binära talserier eller&lt;br&gt;populärt uttryckt som kombinationer av &amp;quot;ettor&amp;quot; och &amp;quot;nollor&amp;quot;. En vanlig&lt;br&gt;jämförelse är skillnaden mellan LP- och CD-skivan. I det förra fallet är&lt;br&gt;det svängningar som alstrar ljudet och i det senare läser CD-spelaren av&lt;br&gt;strömmen av &amp;quot;ettor&amp;quot; och &amp;quot;nollor&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man spelar in digitala TV-produktioner sker en bildkodning, dvs.&lt;br&gt;vaije ”bild” kodas till &amp;quot;ettor&amp;quot; och &amp;quot;nollor&amp;quot;. Rörliga bilder består av&lt;br&gt;sekvenser av stillbilder. Om all information i vaije ”bild” överfördes&lt;br&gt;skulle informationsmängden bli mycket stor. Den digitala tekniken kan&lt;br&gt;dock komprimera informationsmängden. I en sekvens av rörliga bilder&lt;br&gt;skiljer sig varje bild lite från nästa. Dock ändras inte allt i en bild jämfört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med den föregående varje gång. Hur mycket information varje bild-&lt;br&gt;sekvens innehåller påverkas av hur stor förändringen är mellan bilderna.&lt;br&gt;Tekniken kan lura ögat genom att bildsekvensema endast visar så mycket&lt;br&gt;som vi hinner registrera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekvenser som visar stora eldsvådor, myrstackar eller ishockey kräver&lt;br&gt;högre kapacitet än ett studioprogram där deltagarna sitter stilla i en soffa.&lt;br&gt;Överföringskapacitet anges ofta i Mbit/s, dvs. hur många miljoner data-&lt;br&gt;bitar som kan överföras varje sekund. Enligt betänkandet Från mass-&lt;br&gt;media till multimedia (SOU 1996:25) krävs en överföringskapacitet på ca&lt;br&gt;6 Mbit/s för en TV-bild som motsvarar dagens bildkvalitet för analog TV&lt;br&gt;och ca 1,5 Mbit/s för enklare ”hemvideokvalitet”, men kodningstekniken&lt;br&gt;utvecklas kontinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvenser för marksänd TV är en begränsad resurs. Den del av&lt;br&gt;frekvensspektrum som varje TV-kanal tilldelas är given. Enligt betänkan-&lt;br&gt;det kan med dagens teknik vanligen 18-25 Mbit/s överföras via radio-&lt;br&gt;sändning på lika stor del av frekvensspektrum som en analog TV-kanal&lt;br&gt;behöver. En digital TV-kanal, med samma kvalitet som en analog TV-&lt;br&gt;kanal, kräver en överföringskapacitet på 6 Mbit/s. Det ryms alltsÄ 3-4&lt;br&gt;digitala kanaler på samma utrymme av frekvensspektrum som en analog&lt;br&gt;TV-kanal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det av sändningstekniska skäl inte är lämpligt att minska på varje&lt;br&gt;TV-kanals del av frekvensspektrum, är det bättre att låta flera digitala&lt;br&gt;TV-kanaler samsas om samma frekvenser. Därför genomgår den digitala&lt;br&gt;TV-signalen ytterligare förändring. Med hjälp av s.k. multiplexering&lt;br&gt;sammanflätas flera signaler, t.ex. olika TV-kanaler, till en signal som&lt;br&gt;sedan sänds ut. Mottagarens avkodare knyter sedan upp flätan och&lt;br&gt;sorterar ut den kanal som tittaren valt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5.1 Avkodaren omvandlar den digitala signalen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Dagens TV-mottagare är analoga. För att kunna ta emot den digitala&lt;br&gt;signalen måste därför en avkodare användas. Detta gäller oavsett hur den&lt;br&gt;digitala signalen distribueras till mottagaren. Avkodaren kan antingen&lt;br&gt;byggas in i TV-mottagaren eller likt videobandspelaren vara ett löst&lt;br&gt;tillbehör. Avkodaren urskiljer vald kanal och omvandlar den digitala&lt;br&gt;signalen till en analog som TV-mottagaren kan tolka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har på uppdrag av&lt;br&gt;regeringen samlat in information om avkodare. I rapporten skriver&lt;br&gt;NUTEK att avkodare för marksänd TV med önskvärda egenskaper&lt;br&gt;kommer att finnas till försäljning i slutet av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enklaste avkodarna kodar enbart om signalen. De mer avancerade&lt;br&gt;”multimediaterminalema” förväntas kunna ansluta de flesta av hemmens&lt;br&gt;elektroniska apparater, t.ex. persondator, skrivare, radio och CD-spelare.&lt;br&gt;Dessa terminaler förväntas också innehålla modem för inkoppling på&lt;br&gt;kabel- eller telenätet. Detta möjliggör att terminalen kan användas vid&lt;br&gt;telekommunikation samt för Intemet-tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avkodarna kommer att kosta i framtiden är svårt att förutse och&lt;br&gt;beror bland annat på hur avancerade apparater som avses. NUTEK anger&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att tillverkningskostnaden för avkodarna troligen kommer att sjunka med&lt;br&gt;50 % under en femårsperiod. Intressegruppen för digital TV i Storbri-&lt;br&gt;tannien (Digital TV Group) kräver att en avkodare inte får kosta mer än&lt;br&gt;370 pund (ca 4 000 kr) vid introduktionen år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5.2 Standarder för digital TV&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att alla elektroniska komponenter skall kunna fungera tillsammans&lt;br&gt;krävs standarder. Detta är också en förutsättning för massproduktion och&lt;br&gt;billigare produkter för konsumenterna. En global standard för hur rörlig&lt;br&gt;bild, ljud och data skall överföras med digitalteknik har utarbetats och&lt;br&gt;kallas MPEG-2. Utifrån denna standard har European Telecommuni-&lt;br&gt;cations Standards Institute (ETSI) antagit standarder för sändningar i&lt;br&gt;satellit och kabel. I december 1995 föreslogs en standard för digitala&lt;br&gt;marksändningar som ETSI väntas fatta beslut om i januari 1997. För&lt;br&gt;distribution av digital TV i telenät med hjälp av s.k. ADSL- eller VDSL-&lt;br&gt;teknik saknas ännu internationella standarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5.3 Den digitala TV-teknikens egenskaper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förutom att den digitala tekniken medger högre överföringskapacitet&lt;br&gt;möjliggörs också ett flexibelt utnyttjande av kapaciteten och bild-&lt;br&gt;kvaliteten. En given överföringskapacitet kan utnyttjas så att fa kanaler&lt;br&gt;med hög bildkvalitet sänds eller många kanaler med lägre kvalitet. Om&lt;br&gt;tekniken utnyttjas flexibelt kan t.ex. en naturfilm med många rörliga&lt;br&gt;inslag ges högre kapacitet och därmed också bättre bildkvalitet samtidigt&lt;br&gt;som ett studioprogram ges lägre kapacitet utan att bildkvaliteten upplevs&lt;br&gt;som sämre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digitala marksända signaler är tåligare än analoga. De påverkas mindre&lt;br&gt;av brus och störningar från andra radiosignaler och egna ekon. Digital&lt;br&gt;marksänd TV möjliggör också portabel mottagning, dvs. att mottag-&lt;br&gt;ningen endast kräver enkla antenner. Med en inbyggd eller en liten fri-&lt;br&gt;stående antenn är mottagning inte beroende av annat än en strömkälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digitala signaler är lätta att kryptera vilket medför att det kan bli&lt;br&gt;lättare att betala och ta betalt för olika tjänster. I stället för att tittaren&lt;br&gt;abonnerar på och betalar för en TV-kanals hela utbud, kan tittaren i&lt;br&gt;stället välja att endast betala för de program som tittaren vill se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tittaren kommer också att kunna erbjudas tjänster med tydlig koppling&lt;br&gt;till ett visst TV-program, t.ex. resuméer, bakgrundsinformation eller&lt;br&gt;textning på olika språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniken möjliggör även tjänster utan koppling till det vanliga utbudet&lt;br&gt;av TV-program, bl.a. interaktiv utbildning, försäljning, biljettbokning,&lt;br&gt;banktransaktioner, elektroniska tidningar, bibliotekstjänster och tillgång&lt;br&gt;till trafikinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5.4 Returkanaler för interaktivitet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå interaktivitet krävs att information kan skickas i bägge&lt;br&gt;riktningarna. Förutom att tittaren skall kunna ta emot information, måste&lt;br&gt;det också finnas möjlighet att sända information åt andra hållet. I&lt;br&gt;praktiken finns två typer av returkanaler - via något fast eller mobilt&lt;br&gt;telenät eller via kabel-TV-nätet. Den normala överföringskapaciteten via&lt;br&gt;det fasta telenätet (koppartråd) är tillräcklig för enkla tjänster där mäng-&lt;br&gt;den information i returkanalen är relativt liten. Kabel-TV-nätet (koaxial-&lt;br&gt;kabel) kan också komma att användas för returkanalen, vilket skulle ge&lt;br&gt;en avsevärt högre kapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Frekvenskoordineringen pågår&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frekvensplanering för TV är Sverige och övriga länder i&lt;br&gt;Europa bundna av en plan från 1961 (den så kallade Stockholmsplanen).&lt;br&gt;Planen anger frekvensband och frekvenstilldelning för marksändningar&lt;br&gt;och baseras på analog teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nya frekvenser skall kunna tas i anspråk måste dessa koordi-&lt;br&gt;neras såväl inom landet som internationellt. Post- och telestyrelsen (PTS)&lt;br&gt;skall på uppdrag av regeringen koordinera de frekvenser som kommer att&lt;br&gt;behövas för digital marksänd TV. I första hand skall frekvenser för fyra&lt;br&gt;digitala sändamät koordineras. PTS skall även bedöma förutsättningarna&lt;br&gt;för koordinering av ytterligare två digitala sändamät. Enligt uppdraget&lt;br&gt;skall de fyra första näten i huvudsak utnyttja Teracoms befintliga sta-&lt;br&gt;tioner. Minst ett av näten skall också vara regionalt nedbrytbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS har delat in arbetet i tre steg. Det första steget avser koordinering&lt;br&gt;av nät ett och två och det andra steget gäller koordinering av de tredje&lt;br&gt;och fjärde näten. Det tredje steget är en bedömning av möjligheterna att&lt;br&gt;koordinera ytterligare två digitala nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS har till största delen koordinerat nät nummer ett. Visserligen är&lt;br&gt;det koordinerat för analog TV, men PTS bedömer möjligheterna att&lt;br&gt;använda de koordinerade sändarna för digital TV som goda - eventuellt&lt;br&gt;på ”non-interference basis”. Med detta uttryck menas att operatören&lt;br&gt;börjar sända trots risken att tvingas stänga av vissa sändare om signalerna&lt;br&gt;stör grannländernas sändningar. Dessutom måste operatören acceptera att&lt;br&gt;de egna signalerna kan störas av grannländernas sändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nät nummer två är endast till en mindre del koordinerat och även det&lt;br&gt;för analog TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS har begärt koordinering för de två första näten som omfattar totalt&lt;br&gt;108 sändare. Begäran har sänts till elva länder. Formella godkännanden&lt;br&gt;från berörda grannländer kan dröja. De europeiska teleförvaltningarnas&lt;br&gt;samarbetsorgan CEPT har beslutat att anordna ett möte i juli 1997 för att&lt;br&gt;fastställa de tekniska parametrar som skall användas för planering och&lt;br&gt;koordinering av digital marksänd TV. Flera av länderna vill invänta&lt;br&gt;mötets resultat innan de lämnar besked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS har påböljat arbetet med koordineringen av nät tre och fyra, men&lt;br&gt;anser att det är nödvändigt att invänta resultatet av koordineringen av de&lt;br&gt;första två innan underlaget sänds ut till berörda länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förutsättningar för digital TV i andra länder&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;Digitala TV-sändningar via satellit har startat&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Redan år 1994 startade satellitbaserad digital TV i USA. Det marknads-&lt;br&gt;ledande företaget DirecTV erbjuder i dag ca 175 kanaler till omkring 1,7&lt;br&gt;miljoner abonnenter, vilket motsvarar ungefär hälften av samtliga abon-&lt;br&gt;nenter av satellit-TV i USA. Den främsta konkurrenten är Primestar med&lt;br&gt;ca 1,4 miljoner abonnenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europa startade reguljära digitala sändningar över satellit i Frankrike&lt;br&gt;(Canal Satellite) och i Tyskland ( DF 1) under år 1996. Digitala prov-&lt;br&gt;sändningar via satellit har inletts i Italien och Spanien. Canal Satellite ägs&lt;br&gt;av Canal Plus och DF 1 av mediekoncernen Kirch-Gruppe. I program-&lt;br&gt;utbudet ingår ett stort antal radioprogram och ett tiotal TV-kanaler samt&lt;br&gt;olika betaltjänster (t.ex. beställ-video). Den tyska motsvarigheten, som&lt;br&gt;ägs av mediekoncernen Kirch-Gruppe erbjuder 14 TV-program, 30&lt;br&gt;radioprogram och beställvideo (near-video-on-demand). För båda projek-&lt;br&gt;ten räknar man med 2-300 000 abonnemang under det inledande skedet.&lt;br&gt;Canal Plus och Kirch-Gruppe är även involverad i utvecklingen av&lt;br&gt;digital-TV i andra europeiska länder, t.ex. Spanien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dominerande brittiska aktören när det gäller analog satellit-TV,&lt;br&gt;British Sky Broadcasting (BSkyB) med 5 miljoner abonnenter, skall&lt;br&gt;bölja sända digitalt hösten 1997. Ett utbud på upp till 200 kanaler&lt;br&gt;planeras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;Konkurrensen från kabel-TV&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av kabelnäten och användningen av kabel för TV-distri-&lt;br&gt;bution varierar från land till land. Kabel-TV-företagens strategi inför&lt;br&gt;digitaliseringen skiftar också från land till land. I Tyskland finns världens&lt;br&gt;största kabelnät med 15 miljoner abonnenter. Deutsche Telekom - det&lt;br&gt;bolagiserade tyska televerket - digitaliserar för närvarande sina kabelnät.&lt;br&gt;I USA är marknaden för kabel-TV räknat i antal abonnemang betydligt&lt;br&gt;större än satellitmarknaden, men mycket talar för att en förskjutning&lt;br&gt;kommer att äga rum till satellit-TV:s fördel. Frankrike, som satsade stort&lt;br&gt;på kabeldistribution i ett tidigare skede med klent resultat, har ännu inte&lt;br&gt;valt väg. I Storbritannien kommer sannolikt kabel-TV-bolagen att delta i&lt;br&gt;den konkurrens om tittarna som inletts i och med beslutet om digital&lt;br&gt;marksänd TV (se nedan). Även spanska Telefönica har aviserat en&lt;br&gt;satsning på digital TV i kabelnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Belgien och Nederländerna ligger kabelaltemativet närmast till hands&lt;br&gt;med hänsyn till kabeldistributionens dominerande ställning redan idag.&lt;br&gt;Till bilden hör också att relativt få TV-hushåll har utrustning för direkt-&lt;br&gt;mottagning från satellit. I Nederländerna avser man dock att genomfora&lt;br&gt;provsändningar med digital marksänd TV med start i januari 1998. Syftet&lt;br&gt;är bl.a. att erbjuda ett alternativ till kabel sändningar och få erfarenheter&lt;br&gt;av tekniken för marksändningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Digital marksänd TV i Storbritannien&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den brittiska regeringen har aktivt drivit frågan om digital marksänd TV.&lt;br&gt;I den brittiska radiolagstiftningen från år 1996 dras ramarna upp för en&lt;br&gt;sådan utbyggnad. Det kan vara motiverat att något mera i detalj redogöra&lt;br&gt;för den brittiska modellen med tanke på bl.a. hur nära den svenska och&lt;br&gt;brittiska synen på public service-TV ligger varandra. Erfarenheterna och&lt;br&gt;resultaten av den brittiska modellen kan komma att bli vägledande för&lt;br&gt;beslutsfattandet i flera andra europeiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven till 1996 års lagstiftning om digital marksänd TV säger sig&lt;br&gt;den brittiska regeringen sträva efter att värna om mångfald och variation&lt;br&gt;i utbudet samt public service-verksamhetens fortbestånd. En viktig driv-&lt;br&gt;kraft är också omsorgen om brittisk industri som vill bli marknads-&lt;br&gt;ledande beträffande ny digital distributionsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digitala system planeras, som nämnts ovan, redan av privata in-&lt;br&gt;tressenter för distribution av kabel-TV och satellit-TV. Vad som nu in-&lt;br&gt;förs genom 1996 års beslut är tillståndsgivning för digital marksänd TV.&lt;br&gt;Den brittiska regeringen vill varken förutsäga eller bestämma hur den&lt;br&gt;digitala marknaden kommer att utvecklas. Huvudsyftet är i stället att&lt;br&gt;främja konkurrensen mellan olika distributionsaltemativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyngdpunkten i tillståndsgivningen vid digitala sändningar kommer att&lt;br&gt;ligga på multiplexoperatörema, dvs. de som ansvarar för den process där&lt;br&gt;olika digitala signaler (t.ex. olika TV-program) sammanflätas till en&lt;br&gt;signal som sedan sänds ut. Tillståndsmyndigheten Independent Tele-&lt;br&gt;vision Commission (ITC) har annonserat ut sex multiplexer med en&lt;br&gt;befolkningstäckning på mellan 60 och 90 %. Vaije multiplex skall kunna&lt;br&gt;vidarebefordra åtminstone tre program samtidigt med hög bildkvalitet.&lt;br&gt;Totalt kommer således det digitala marknätet att ge utrymme för samtidig&lt;br&gt;sändning av åtminstone 18 TV-program. Minst 90 % av kapaciteten hos&lt;br&gt;en multiplex skall användas för TV eller tjänster som relaterade till TV-&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-bolaget BBC och övriga bolag med tillstånd att sända&lt;br&gt;över marknätet, dvs. Channel 3 (ITV), Channel 4/S4C samt den nya&lt;br&gt;Channel 5, förutsätts få ett multiplexutrymme reserverat för sin verk-&lt;br&gt;samhet. BBC har preliminärt tilldelats en egen multiplex. En multiplex&lt;br&gt;har också preliminärt tilldelats ITV, Channel 4 samt teletexttjänstema.&lt;br&gt;En tredje multiplex väntas tilldelas Channel 5 tillsammans med den&lt;br&gt;walesiska programverksamheten S4C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga programföretag blir underleverantörer till de företag som ITC&lt;br&gt;utsett till multiplexoperatör. Det är multiplexoperatören som ansvarar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbyggnaden av respektive sändamät och som bestämmer program-&lt;br&gt;profilen. Efter uppbyggnadskedet kommer multiplexoperatören att betala&lt;br&gt;en årlig licensavgift till staten. Finansiering förutsätts ske genom olika&lt;br&gt;varianter av betal-TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särbehandlingen av BBC m.fl. motiveras med att man redan vid starten&lt;br&gt;vill försäkra sig om ett högkvalitativt grundutbud i de nya kanalerna. En&lt;br&gt;förutsättning är att de nämnda bolagens analoga sändningar parallell-&lt;br&gt;sänds digitalt. I övrigt förväntas programföretagen kunna utveckla tek-&lt;br&gt;niken på olika sätt. Den nya lagstiftningen medger att BBC återutsänder&lt;br&gt;via satellit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sikt förutsätts de analoga frekvenserna kunna frigöras för andra&lt;br&gt;ändamål. Någon definitiv tidpunkt anges inte. Frågan om när de analoga&lt;br&gt;sändningarna skall upphöra kommer att prövas fem år efter starten av de&lt;br&gt;digitala sändningarna eller när 50 % av hushållen är utrustade med&lt;br&gt;avkodare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 &amp;nbsp;Frankrike - försöksverksamhet pågår i väntan på beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Frankrike är inte en satsning på digitala marksändningar självklar, även&lt;br&gt;om de flesta av landets 22 miljoner TV-hushåll tar emot TV-signalema&lt;br&gt;direkt från marknätet. Endast 1,9 miljoner av hushållen är anslutna till&lt;br&gt;kabelnät och en miljon hushåll har parabolantenn. Inom branschen verkar&lt;br&gt;man vilja skynda långsamt. Konkurrensen mellan marksänd och&lt;br&gt;satellitdistribuerad TV är inte lika tillspetsad som i t.ex. Storbritannien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika alternativ utreds för närvarande. Skeptikerna pekar på det ringa&lt;br&gt;utbyte som tidigare satsningar på kabel-TV gett. Olika kombinationer&lt;br&gt;studeras, bl.a. möjligheterna att använda telenätet och det befintliga&lt;br&gt;analoga nätet. Digitala satellitsändningar har redan startat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omfattande försöksverksamhet med digital TV-teknik pågår i&lt;br&gt;Frankrike. Tillståndsmyndigheten Conseil Supérieur de 1'Audiovisuel&lt;br&gt;(CSA) far medge undantag från gällande regler när det gäller sådana&lt;br&gt;försök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon övergripande strategi har sålunda ännu inte formulerats. Det&lt;br&gt;pågående utrednings- och utvecklingsarbetet väntas vara klart under år&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 &amp;nbsp;Tyskland - oklart läge&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tyskland lägger stor vikt vid digital TV som en förutsättning för&lt;br&gt;utbyggnaden av multimedia och interaktiva tjänster. Till mitten av år&lt;br&gt;1997 skall en uppgradering av alla kabelnät för radio och TV till digitala&lt;br&gt;system vara genomförd. Det är för närvarande oklart om man kommer att&lt;br&gt;satsa på digital marksänd TV. I Tyskland är mer än 65 % av TV-&lt;br&gt;hushållen kabelanslutna medan ytterligare 20 % tar emot TV-sändningar&lt;br&gt;via satellit. Försöksverksamhet med digital TV pågår i både offentlig och&lt;br&gt;privat regi. Gränsdragningsftågor mellan federal och delstatlig kompe-&lt;br&gt;tens diskuteras liksom mellan radio, TV och telekommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 &amp;nbsp;Vissa andra länder i Europa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En satsning på digital marksänd TV övervägs i flera andra länder i&lt;br&gt;Europa. Man har dock inte kommit lika långt i planeringen. Hit hör&lt;br&gt;exempelvis Spanien, Danmark, Norge och Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Spanien diskuteras för närvarande olika alternativ. Till intressenterna&lt;br&gt;hör förutom de nationella programbolagen även utländska program-&lt;br&gt;företag såsom Canal Plus, och teleföretaget Telefönica. Markbundna&lt;br&gt;sändningar planeras starta under 1997 under ledning av det spanska&lt;br&gt;public service-företaget (RTE). Företrädarna för alternativet med mark-&lt;br&gt;sänd digital-TV uppger att 70 % av TV-hushållen bör ha tillgång till den&lt;br&gt;nya tekniken inom tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland har man preliminärt stannat för en villkorlig digitalisering.&lt;br&gt;Sålunda har till koncessionen för en ny analog TV-kanal knutits förplik-&lt;br&gt;telser om medverkan vid kommande digital anpassning. Public service-&lt;br&gt;företaget YLE har vidare fått i uppdrag att bilda ett dotterbolag för digital&lt;br&gt;radio- och TV-verksamhet. Viktigt i Finland är också utvecklingen i&lt;br&gt;Storbritannien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett liknande synsätt präglar den breda mediepolitiska uppgörelsen i&lt;br&gt;Danmark. Uppgörelsen gäller från maj 1996 t.o.m år 2000. Det slås fast&lt;br&gt;att man inom public service-företagen, dvs. Danmarks Radio (DR) och&lt;br&gt;TV2, skall utgå från att utsändningsverksamheten kommer att digitali-&lt;br&gt;seras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tredje nät av marksändare skall byggas ut för digital TV. DR samt&lt;br&gt;TV2 skall fa två kanaler var, så att de både skall kunna sända sin nuvar-&lt;br&gt;ande analoga programkanal digitalt och en ny programkanal som endast&lt;br&gt;sänds i digital form. Ytterligare digitala kanaler kommer att tilldelas&lt;br&gt;andra än DR och TV2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norge har digitaliseringsfrågoma ännu inte aktualiserats, annat än att&lt;br&gt;Stortinget i samband med beslutet om den nya, till en mindre del&lt;br&gt;markbundna, kanalen NRK2 fastslagit att en ev. utbyggnad till 99 %&lt;br&gt;täckning endast far ske via digitala marknät.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 &amp;nbsp;USA - bred samling i standardiseringsfrågan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den amerikanska kongressen antog i böijan av år 1996 en ny lag som tar&lt;br&gt;hänsyn till konvergensen mellan olika teknikområden. Därmed samlades&lt;br&gt;den amerikanska lagstiftningen om etersändningar, kabel-TV, tele- och&lt;br&gt;datatjänster i en lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om standarder och införande av digital-TV avgörs av Federal&lt;br&gt;Communications Commission (FCC) som även skall vara tillstånds-&lt;br&gt;myndighet för digital marksänd TV. Olika aktörer på medieområdet har&lt;br&gt;länge haft olika åsikt i frågan om standarder för digitala marksändningar.&lt;br&gt;Man har bl.a. lagt olika vikt vid möjligheten att integrera persondator-&lt;br&gt;tjänster med filmproduktion och filmvisning. En annan stridsfråga har&lt;br&gt;varit de övergångslösningar som skall gälla för de analoga frekvenserna.&lt;br&gt;TV-företag, dataindustrin och mottagartillverkare enades i december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 om att stödja en föreslagen standard för digitala marksändningar,&lt;br&gt;vilket öppnar för ett beslut av FCC i standardiseringsffågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FCC ser det som sin uppgift att ytterligare främja konkurrensen genom&lt;br&gt;att på olika sätt stimulera markbundna digitala sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Japan - förbereder en bred övergång till digital teknik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Japan har myndigheterna tagit fasta på att gränserna mellan olika&lt;br&gt;teknikområden blivit allt mer flytande och att det ställs krav på de&lt;br&gt;tjänster som blir möjliga genom användningen av ny teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet med olika typer av digital TV pågår i både statlig&lt;br&gt;och privat regi. I den offentliga planeringen förutsätts alla sändningar av&lt;br&gt;TV - oavsett om de sker via satellit, kabel eller är markbundna - vara&lt;br&gt;digitaliserade runt år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Utredning föreslår offensiv satsning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Frågan om framtida distributionsteknik för television via marknätet och&lt;br&gt;en eventuell utökad sändningskapacitet har varit föremål för flera utred-&lt;br&gt;ningar under de senaste åren. Den digitala teknikens utveckling och&lt;br&gt;teknikens möjligheter och begränsningar är navet i en intensiv debatt om&lt;br&gt;bl.a. tekniska vägval, informationssamhället, nya tjänster, yttrandefrihet&lt;br&gt;och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Från massmedia till multimedia - att digitalisera svensk&lt;br&gt;television (SOU 1996:25) redovisas underlag för ett beslut om en&lt;br&gt;eventuell övergång till digital teknik för marksänd TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att statsmakterna bör fatta principbeslut om över-&lt;br&gt;gång till digital marksänd TV i Sverige. Utbyggnad bör påbörjas senast&lt;br&gt;1997 och i sin första etapp vara slutförd inom två år efter beslut.&lt;br&gt;Utredaren föreslår också att nuvarande analoga TV-sändningar via mark-&lt;br&gt;nätet bör upphöra snarast möjligt, dock senast tio år efter starten av&lt;br&gt;digitala sändningar. En expertgrupp bör inrättas för att fördjupa analysen&lt;br&gt;av de frågor som ännu återstår att lösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för utredningens överväganden och förslag ligger antag-&lt;br&gt;andet att staten även framgent vill hävda allmänna medborgerliga in-&lt;br&gt;tressen i fråga om televisionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Konsekvenser av teknikbytet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet Från massmedia till multimedia ger en överblick över olika&lt;br&gt;sändningstekniker för TV-distribution och beskriver egenskaperna hos&lt;br&gt;digital teknik. Utredningen redovisar ett antal studier av hur utbyggnaden&lt;br&gt;av marknätet skulle kunna gå till. Studierna visar att när nödvändiga&lt;br&gt;frekvenser är koordinerade borde det vara möjligt att bygga upp samman-&lt;br&gt;lagt sex rikstäckande, eller så gott som rikstäckande, digitala nät vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sidan av de nuvarande analoga näten. Totalt skulle upp till 24 program-&lt;br&gt;tjänster av god teknisk kvalitet kunna distribueras i dessa nät. Följande&lt;br&gt;frågor betonas i utredningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- TV-mottagning med enkel antenn. Utredningen understryker betydel-&lt;br&gt;sen av portabel mottagning. Det innebär att det räcker med en enkel&lt;br&gt;inbyggd antenn eller en antenn som kan placeras i närheten av appa-&lt;br&gt;raten för att se på marksänd TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lokal och regional TV. Möjligheten att sända TV lokalt och regionalt&lt;br&gt;är en central fråga i mediepolitiken. Utredningen anser att ett rimligt&lt;br&gt;antagande är att åtminstone samma täckningsområden för lokala och&lt;br&gt;regionala sändningar som vid analog distribution, kommer att kunna&lt;br&gt;erhållas i ett digitalt marksänt alternativ och att de frekvensmässiga&lt;br&gt;begränsningarna blir mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Behovet av regleringar uppmärksammas i utredningen, som under-&lt;br&gt;stryker att digital teknik gör att radio och TV alltmer flyter ihop med&lt;br&gt;data- och telekommunikation. En aktiv statlig mediepolitik kräver&lt;br&gt;framförhållning i tekniska frågor och att staten måste ta ställning till&lt;br&gt;digital sändningsteknik. I den gällande medielagstiftningen finns&lt;br&gt;ingen uttalad beredskap för en övergång till digitala sändningar. Den&lt;br&gt;snabba tekniska utvecklingen av multimedia kan medföra ett behov av&lt;br&gt;helt ny lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avtalen med programföretagen. Avtalen beaktar inte den digitala&lt;br&gt;teknikens frågor och är oklara bl.a. vad gäller initiativ till digitali-&lt;br&gt;sering, programföretagens möjlighet till betaltjänster och användande&lt;br&gt;av alternativa distributionsformer. Utredningen menar också att den&lt;br&gt;nuvarande sändningsplikten i kabelnät, s.k. must carry, måste om-&lt;br&gt;prövas om antalet programtjänster ökar kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avkodare och kryptering. Etableringen av digitala sändningar förut-&lt;br&gt;sätter fungerande system for avkodning av digitala signaler. Staten&lt;br&gt;skall verka för öppna system och att avkodarna utformas och hanteras&lt;br&gt;på ett konsumentvänligt sätt. Behovet av tekniska standarder är stort.&lt;br&gt;Standardiseringsfrågoma kan dock inte lösas genom nationell lag-&lt;br&gt;stiftning. Arbetet måste ske internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Interaktivitet och multimedia. Digital teknik leder till en samman-&lt;br&gt;smältning mellan telekommunikations-, medie- och elektronik-&lt;br&gt;industrin. Infrastrukturens utnyttjande och tjänsteutbudet påverkas av&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser som yttrat sig angående betänkandet är eniga&lt;br&gt;om att den digitala tekniken har stora fördelar och att den kommit för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stanna. Yttrandena handlar främst om vilken distributionsteknik som&lt;br&gt;skall prioriteras, marknät, satellit, kabel eller telenät, och hur tidtabellen&lt;br&gt;för införande av digital teknik skall se ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införande av ny teknik påverkar också mediesektom i stort, vilket&lt;br&gt;många remissinstanser uppmärksammar i sina svar. Särskilt viktiga&lt;br&gt;frågor gäller public service-företagens framtid, statens roll i mediefrågor&lt;br&gt;och multiplexoperatöremas ställning. Sammanställningen av remiss-&lt;br&gt;instansernas synpunkter finns i sin helhet i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Digitala TV-sändningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statens åtgärder inom massmedieområdet har som sitt främsta syfte att&lt;br&gt;säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald. Staten har ett&lt;br&gt;övergripande ansvar för att medborgarna får tillgång till information och&lt;br&gt;kultur och för att det finns förutsättningar för en fri och öppen debatt där&lt;br&gt;olika meningar kan framföras och bemötas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det tryckta ordets område är de tekniska utgivningsmöjlighetema i&lt;br&gt;princip obegränsade. Statens åtgärder har därför främst inriktats mot att&lt;br&gt;ekonomiskt stödja pluralism och främja goda distributionsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För etermediernas del sätter tillgången på sändningsfrekvenser en&lt;br&gt;gräns för hur mycket som kan distribueras. Detta forhållande ligger&lt;br&gt;bakom att radion och televisionen ursprungligen organiserades som&lt;br&gt;offentliga monopol med uppdrag att bedriva programverksamhet i&lt;br&gt;allmänhetens tjänst. Enligt den uppfattning som gäller i Sverige innebär&lt;br&gt;public service-ansvaret bl.a. att olika meningar och synsätt skall komma&lt;br&gt;fram i programmen och att programföretagen inte själva skall ta ställning&lt;br&gt;i kontroversiella frågor. Programmen skall tilltala olika intressen och&lt;br&gt;smakriktningar. Både den stora majoriteten och mindre grupper skall få&lt;br&gt;sina önskemål tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen har dock medfört att knappheten på&lt;br&gt;sändningsfrekvenser har fått mindre betydelse. Genom satellittekniken,&lt;br&gt;oftast tillsammans med kabelnät för TV-distribution, kan den som har&lt;br&gt;den nödvändiga utrustningen numera ta emot ett mycket stort antal TV-&lt;br&gt;kanaler. Valmöjligheterna har ökat för de flesta som bor i Sverige.&lt;br&gt;Ökningen har varit särskilt stor för TV-tittare i kabelanslutna fastigheter&lt;br&gt;och för radiolyssnare i storstadsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i de nya kommersiella TV-kanalema är koncentrerat till ett&lt;br&gt;fåtal populära programtyper. Detta är tydligast för de satellitsända&lt;br&gt;kanalerna, för vilka inga villkor för programsammansättningen gäller. De&lt;br&gt;kommersiella radiostationernas programutbud består i det närmaste helt&lt;br&gt;av musik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen måste därför även i fortsättningen kunna förse&lt;br&gt;hela publiken med program av olika slag. I riksdagens beslut om public&lt;br&gt;service-verksamheten under perioden 1997-2001 (prop. 1995/96:161,&lt;br&gt;bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297) framhålls bl.a. att program-&lt;br&gt;verksamheten skall vara inriktad på hela publiken. Inriktningen på&lt;br&gt;kvalitet betonas. Public service-företagen skall inte se det som sin uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att konkurrera med de kommersiella programföretagen genom att öka&lt;br&gt;inslagen av lättare underhållningsprogram. Strävan efter höga publik-&lt;br&gt;siffror skall inte vara styrande för public service-företagens program-&lt;br&gt;planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi står nu inför ett nytt steg i den tekniska utvecklingen genom att&lt;br&gt;digital teknik håller på att bli tillgänglig för både TV och ljudradio. En&lt;br&gt;signal som finns i digital form kan på ett enkelt sätt lagras, redigeras och&lt;br&gt;bearbetas. Därför håller världens radio- och TV-företag nu på att byta&lt;br&gt;från analog till digital utrustning för produktion av program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digital teknik kan emellertid också användas för att distribuera&lt;br&gt;programmen till publiken. 1 jämförelse med analog distributionsteknik&lt;br&gt;ger digitaltekniken högre överföringskapacitet, bättre frekvensekonomi,&lt;br&gt;större möjlighet att kryptera och lägre energiåtgång. Digital teknik&lt;br&gt;möjliggör en kraftig ökning av antalet programkanaler, eller att samma&lt;br&gt;antal program kan sändas på ett betydligt mindre frekvensutrymme än&lt;br&gt;idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ljud, text, stillbild, rörlig bild och data kan blandas och&lt;br&gt;kombineras på olika sätt kan tjänster av vitt skilda slag distribueras i en&lt;br&gt;och samma digitala signal. Detta aktualiserar frågor om gränsdragningen&lt;br&gt;mellan olika tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digitala TV-program kan distribueras över satellit, genom kabel, i&lt;br&gt;marksändning eller i telenätet. För sändningar via satellit och kabel finns&lt;br&gt;beslutade europeiska standarder. För digitala marksändningar väntas for-&lt;br&gt;mellt beslut om en europeisk standard i början av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid digital utsändning blandas, ”multiplexeras” i allmänhet flera&lt;br&gt;program till en gemensam digital signal. Vid marksändningar kan t.ex.&lt;br&gt;tre till fyra TV-kanaler rymmas i en signal som annars skulle rymma en&lt;br&gt;analog kanal av motsvarande tekniska kvalitet. Alternativt kan signalen&lt;br&gt;rymma en kanal med högupplösnings-TV eller ett stort antal interaktiva&lt;br&gt;utbildningstjänster. Möjligheten att ge signalen olika innehåll är mycket&lt;br&gt;stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skall ta emot en digital TV-sändning måste ha en avkodare.&lt;br&gt;En sådan kan antingen vara inbyggd i TV-mottagaren eller också vara ett&lt;br&gt;separat tillbehör till denna. En avkodare urskiljer det valda programmet&lt;br&gt;och omvandlar de digitala signalerna till analoga som TV-mottagaren&lt;br&gt;kan tolka. Den kan också utföra åtkomstkontroll om det krävs en särskild&lt;br&gt;auktorisation för att ta emot programmet. Via en returkanal kan den t.ex.&lt;br&gt;överföra beställningar eller underlag för debitering av betal-TV-tjänster.&lt;br&gt;Avkodaren kan också innehålla en s.k. elektronisk programguide, som är&lt;br&gt;ett sökprogram för att tittaren lätt skall hitta önskat program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande krävs olika avkodare för digitala sändningar via&lt;br&gt;satellit, kabel, från marksändare resp, över telenätet. En viktig förut-&lt;br&gt;sättning för att digital sändningsteknik skall slå igenom är att utrust-&lt;br&gt;ningen kan göras tillgänglig till en kostnad som är överkomlig för&lt;br&gt;konsumenterna. Avkodare och annan utrustning innehåller avancerade&lt;br&gt;datatekniska komponenter såsom processorer och minneskretsar. Utveck-&lt;br&gt;lingskostnaderna är höga samtidigt som tillverkningskostnaderna kan&lt;br&gt;pressas vid tillverkning i långa serier. Priset på avkodare kommer att&lt;br&gt;sjunka när marknaden för digital TV växer i olika delar av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den digitala televisionens utveckling är för närvarande motsägelsefull.&lt;br&gt;Olika tidsplaner har lagts fram enligt vilka digitala kabel- och&lt;br&gt;satellitsändningar skulle vara i gång i stor omfattning redan nu. I verk-&lt;br&gt;ligheten går introduktionen betydligt långsammare. Digitala satellitsänd-&lt;br&gt;ningar förekommer på några håll i Europa, men ännu i liten skala.&lt;br&gt;Situationen förändras snabbt när olika storföretag ändrar affärsstrategi&lt;br&gt;och samarbetsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Storbritannien har man emellertid, som redan har nämnts, fattat&lt;br&gt;beslut om introduktion av marksänd digital-TV. Sändningarna skall&lt;br&gt;kunna starta i slutet av år 1997. I USA planeras sedan länge en övergång&lt;br&gt;från analog till digital teknik för marksänd TV. Ett viktigt steg på vägen&lt;br&gt;mot detta mål togs nyligen när företrädare för TV-företagen, data-&lt;br&gt;industrin och mottagartillverkama enades om att stödja en föreslagen&lt;br&gt;standard för digitala marksändningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Digitala TV-sändningar inleds på ett antal orter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Digital marksänd TV införs i flera steg med&lt;br&gt;möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket&lt;br&gt;sätt verksamheten skall fortsätta. Förutsättningarna skall redan från&lt;br&gt;början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och&lt;br&gt;mångfald tillgodoses. I en första etapp inleds sändningar på ett&lt;br&gt;begränsat antal orter i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad är att&lt;br&gt;de digitala marksändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Staten bör fatta principbeslut om uppbyggnad&lt;br&gt;av ett digitalt marksändamät för TV. Skälet är i första hand medie-&lt;br&gt;politiskt: genom ett kraftfullt rikstäckande distributionsnät blir det&lt;br&gt;möjligt att även i framtiden hävda allmänna medborgerliga intressen i&lt;br&gt;fråga om televisionen. Det blir möjligt att slå vakt om konsumenternas&lt;br&gt;valfrihet, ett brett programutbud och public service-kanalernas ställning.&lt;br&gt;Utbyggnaden bör inledas under år 1997. De analoga sändningarna bör&lt;br&gt;läggas ner senast efter tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I flera remissvar betonas statens uppgift att&lt;br&gt;garantera mångfald och yttrandefrihet oberoende av distributionsteknik.&lt;br&gt;Många remissinstanser anser att en omställning kommer att ta lång tid&lt;br&gt;och att det inte finns anledning för Sverige att gå i täten för en för-&lt;br&gt;ändring. Rådet för mångfald inom massmedierna menar att statens roll i&lt;br&gt;första hand bör vara att främja mångfald och kvalitet genom att ge goda&lt;br&gt;möjligheter till produktion av program och därutöver hindra missbruk av&lt;br&gt;yttrandefriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser diskuterar för- och nackdelar med olika distri-&lt;br&gt;butionssätt för digital TV. De som förespråkar att den framtida TV-&lt;br&gt;distributionen i huvudsak bör baseras på satellitdistribution framhåller att&lt;br&gt;detta distributionssätt har stor överföringskapacitet samt att satellit-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändningar till låg kostnad för den sändande kan göras tillgängliga i stora&lt;br&gt;områden. De remissinstanser som särskilt förordar distribution via kabel-&lt;br&gt;och telenät betonar överföringskapacitet och möjlighet till interaktivitet&lt;br&gt;som de främsta fördelarna. De remissinstanser som förordar marksänd-&lt;br&gt;ningar pekar på möjligheten att snabbt nå alla hushåll, på möjligheten till&lt;br&gt;regional uppdelning och på att programmen på många platser kan tas&lt;br&gt;emot utan konventionella antenner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framförs också att olika typer av kommunikationsnät, som t.ex.&lt;br&gt;marknät, satellitnät, kabel TV-nät och telenät, kommer att komplettera&lt;br&gt;varandra och att det inte är mediepolitiskt möjligt att knyta sändnings-&lt;br&gt;villkoren till en viss distributionsteknik. Telia och Sveriges industri-&lt;br&gt;förbund framför att statliga beslut inte bör låsa fast val av teknik utan i&lt;br&gt;stället skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens där de bästa&lt;br&gt;teknikerna ges möjlighet att utvecklas. Genom att motverka ägarkon-&lt;br&gt;centration och främja balans mellan olika intressenter kan staten stödja&lt;br&gt;yttrandefriheten och skapa förutsättningar för att den kan utnyttjas av&lt;br&gt;alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Målen för statens nuvarande politik&lt;br&gt;inom massmedieområdet, att säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet och&lt;br&gt;mångfald, bör vara vägledande även inför den tekniska utveckling som&lt;br&gt;nu pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna uppfattning ligger bakom den överenskommelse som i februari&lt;br&gt;1996 ingicks mellan socialdemokraterna, centerpartiet och folkpartiet om&lt;br&gt;riktlinjer som skall ligga till grund för ett ställningstagande till digitala&lt;br&gt;TV-sändningar i marknätet. Enligt de tre partierna skall digitaltekniken&lt;br&gt;användas så att den vidgar yttrandefriheten och mångfalden samt&lt;br&gt;motverkar privat och offentlig maktkoncentration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många länder förbereds eller påbörjas nu digitaliseringen av tele-&lt;br&gt;visionen. Digitaltekniken innebär att möjligheterna att göra urval ur ett&lt;br&gt;växande TV-utbud ökar. Genom att gränsen mellan television och data-&lt;br&gt;kommunikation suddas ut kan en rad av de tjänster som i dag förbehålls&lt;br&gt;datoranvändare så småningom öppnas för många flera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digital distribution kan ske genom många olika distributionsvägar,&lt;br&gt;t.ex. satelliter, kabel-TV-nät, telenät eller marksändamät. I framtiden&lt;br&gt;kommer olika distributionsformer att existera sida vid sida. Statens&lt;br&gt;åtgärder bör vara inriktade på att främja denna utveckling, samtidigt som&lt;br&gt;staten ser till att grundläggande mediepolitiska krav kan upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionen av digital-TV far inte innebära att publikens valfrihet&lt;br&gt;inskränks eller att Sveriges Televisions program inte längre kan nå alla i&lt;br&gt;hela landet. Det är också viktigt att public service-televisionen tekniskt&lt;br&gt;skall kunna hålla samma standard som övriga TV-företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finns det anledning att särskilt uppmärksamma&lt;br&gt;följande drag i den aktuella tekniska utvecklingen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Risken för dominans över de nya distributionsvägarna. Hittills har&lt;br&gt;främst framgångsrika företag inom betal-TV-området drivit utveck-&lt;br&gt;lingen. Det finns en risk för att dessa företag tar makten över TV-&lt;br&gt;distributionen genom att utnyttja tekniska lösningar som binder konsu-&lt;br&gt;menterna till det egna distributionsnätet. Om det företag som svarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för distribution och åtkomstkontroll också har stora intressen i&lt;br&gt;programverksamheten kan den tekniska dominansen utgöra ett hinder&lt;br&gt;för yttrandefriheten och mångfalden. Det finns därmed betydande&lt;br&gt;risker för att den nya tekniken kan komma att leda till konkurrens-&lt;br&gt;begränsningar och maktkoncentration inom TV-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Allmänhetens tillgång till TV-sändningar. Hittills har det varit en vik-&lt;br&gt;tig princip att TV-sändningar skall kunna tas emot av alla invånare i&lt;br&gt;landet. På så sätt kan televisionen bilda ett gemensamt rum där frågor&lt;br&gt;som är av vikt för alla kan behandlas. Med analog teknik är det tek-&lt;br&gt;niskt komplicerat att utesluta någon i publiken från möjligheten att se&lt;br&gt;programmen. Digitaltekniken kräver emellertid att den som skall ta&lt;br&gt;emot programmen har en avkodare. Därmed blir det lätt att begränsa&lt;br&gt;den krets som kan ta del av programmen och enkelt att ge publik som&lt;br&gt;vill betala för det tillgång till ytterligare tjänster och program.&lt;br&gt;Samtidigt finns risken att utvecklingen far till följd att principen om&lt;br&gt;allas rätt till information försvagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utgår från att TV och TV-liknande tjänster i framtiden&lt;br&gt;kommer att distribueras på flera olika sätt men det är inte sannolikt att ett&lt;br&gt;distributionssätt kommer att bli allenarådande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en grundläggande politisk ambition att TV-sändningar skall&lt;br&gt;kunna tas emot av alla som bor i Sverige. För närvarande nås 99,8 pro-&lt;br&gt;cent av den fast bosatta befolkningen av TV-signaler från marksändare.&lt;br&gt;Programmen tas i dag emot med enkla utomhusantenner inte bara i&lt;br&gt;permanentbostäder utan även i fritidshus, husvagnar och fritidsbåtar.&lt;br&gt;Sändamäten kan delas upp så att lokala eller regionala sändningar blir&lt;br&gt;möjliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utesluter naturligtvis inte att en framtida teknisk utveckling&lt;br&gt;kan leda till en ändrad bedömning när det gäller var tyngdpunkten i TV-&lt;br&gt;distributionen bör ligga. De alternativ till markdistribution som har&lt;br&gt;framförts under remissbehandlingen bygger på satellitdistribution eller&lt;br&gt;trådbunden distribution eller på olika kombinationer av dessa. Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning är inget av dessa distributionssätt tillräckligt&lt;br&gt;utvecklat för att det i dag skall vara möjligt att förorda att de på sikt helt&lt;br&gt;skall ersätta marksändningarna. Regeringen bedömer därför att trådlösa&lt;br&gt;marksändningar bör erbjudas som en möjlighet för den framtida TV-&lt;br&gt;distributionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att staten fattar ett principbeslut om att bygga ut&lt;br&gt;ett rikstäckande nät av digitala marksändningar i Sverige. Vidare anser&lt;br&gt;utredningen att de nuvarande analoga sändningarna bör läggas ner inom&lt;br&gt;en tioårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser emellertid inte att det finns tillräckligt underlag för&lt;br&gt;att redan nu fatta ett så långtgående beslut som det som utredningen&lt;br&gt;föreslår. I stället bör en eventuell övergång till ny teknik för marksänd&lt;br&gt;TV ske i flera steg, med möjlighet för statsmaktema att successivt ta&lt;br&gt;ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. På så sätt&lt;br&gt;kommer det att vara möjligt att fortlöpande ta hänsyn till vunna erfaren-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningar av digital marksänd TV bör starta på ett begränsat antal&lt;br&gt;orter under förutsättningar som gynnar fri konkurrens mellan olika&lt;br&gt;programleverantörer och publikens möjligheter att välja bland olika&lt;br&gt;tjänster. Ett viktigt mål for detta initiativ är att de som erbjuder program&lt;br&gt;och andra tjänster använder en teknik som gör att alla har goda möjlig-&lt;br&gt;heter att nå publiken med sina olika erbjudanden. Konsumenterna skall&lt;br&gt;inte vara låsta till en viss tjänsteleverantör genom valet av teknisk&lt;br&gt;lösning. Sändningarna skall följa svensk lagstiftning och lokala och&lt;br&gt;regionala sändningar skall kunna finnas med från böljan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten kommer att ge de medverkande erfarenheter av teknik,&lt;br&gt;tjänster och arbetssätt som utvecklas i de digitala TV-sändningama. Det&lt;br&gt;är inte bara staten som kommer att ha nytta av dessa erfarenheter vid&lt;br&gt;framtida ställningstaganden till frågor om ny sändningsteknik för den&lt;br&gt;svenska televisionen. Även programföretag och andra aktörer kommer att&lt;br&gt;kunna göra prov inför en kommande introduktion av nya tjänster.&lt;br&gt;Därmed blir det möjligt att med en begränsad ekonomisk insats tidigt&lt;br&gt;vinna värdefulla erfarenheter. De samarbetsformer som utformas bör&lt;br&gt;kunna vara mönsterbildande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna sändningsverksamheten skall i sin helhet bekostas av&lt;br&gt;medverkande företag. Eventuella stimulanser till hushållen för att an-&lt;br&gt;skaffa digitalavkodare - på motsvarande sätt som har skett inom mobil-&lt;br&gt;telefonmarknaden - måste därmed bekostas av företagen. Verksamheten&lt;br&gt;skall således inte finansieras med statsbudgetmedel. Såväl staten som de&lt;br&gt;aktörer som skall svara för det ekonomiska risktagandet får härigenom&lt;br&gt;möjlighet att bilda sig en uppfattning om vilka marknadsmässiga förut-&lt;br&gt;sättningar och vilken ekonomisk bärkraft sändningarna har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att erfarenheterna från den praktiska verksamheten&lt;br&gt;fortlöpande kan tas till vara så att staten kan fatta nödvändiga beslut utan&lt;br&gt;onödigt dröjsmål. Parallellt med sändningsverksamheten bör det därför&lt;br&gt;ske ett utvärderingsarbete där tekniska, ekonomiska, juridiska och andra&lt;br&gt;frågor kan behandlas (se närmare avsnitt 6.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns tillräckliga erfarenheter kan regeringen ta ställning till&lt;br&gt;sändningarna och den fortsatta utbyggnaden. En grundläggande förut-&lt;br&gt;sättning för en utbyggnad är givetvis att de digitala marksändningarna&lt;br&gt;bedöms ha ekonomisk bärkraft. Om utvärderingen visar att sändningarna&lt;br&gt;inte har ekonomisk bärkraft skall programföretagens tillstånd att bedriva&lt;br&gt;digitala marksändningar inte förlängas efter den första tillståndsperiodens&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande går regeringen närmare in på frågor om teknik, tjänster&lt;br&gt;och samarbetsformer i samband med digital TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planerna på att övergå till digital sändningsteknik har hittills framför allt&lt;br&gt;baserats på vad som är tekniskt möjligt. Ett stort arbete har lagts ned på&lt;br&gt;att utforma tekniska specifikationer för de processer som behövs för att&lt;br&gt;koda, sända ut, ta emot och avkoda digitala TV-sändningar och att&lt;br&gt;konstruera utrustning som klarar de mycket avancerade operationer som&lt;br&gt;krävs. Utrustningen skall dessutom kunna säljas till ett pris som är&lt;br&gt;överkomligt för vanliga konsumenter. Detta arbete synes ha varit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgångsrikt. Ännu är emellertid de praktiska erfarenheterna av tek- Prop. 1996/97:67&lt;br&gt;niken för digitala marksändningar begränsade, vilket ger utrymme för&lt;br&gt;skilda bedömningar av digitalteknikens egenskaper. I och med att de&lt;br&gt;ovan beskrivna sändningarna startar kommer man att få kunskap om hur&lt;br&gt;den nya tekniken fungerar i det verkliga livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket är fortfarande oklart när det gäller vad den nya tekniken skall&lt;br&gt;användas till. De planer som hittills har offentliggjorts innebär i första&lt;br&gt;hand att ett utökat antal olika TV-program kommer att kunna spridas.&lt;br&gt;Exempelvis skulle det kunna bli plats för specialkanaler, t.ex. tema-&lt;br&gt;kanaler för olika intresseområden, lokala eller regionala kanaler eller&lt;br&gt;utsändningar från beslutande församlingar och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra förslag har emellertid framförts. Det kan exempelvis bli&lt;br&gt;möjligt att sända programmen vid olika tider för att anpassa sändningarna&lt;br&gt;till tittare med olika dygnsrytm. En annan möjlighet är att samtidigt&lt;br&gt;sända ut flera bilder av samma händelse men med olika kameravinklar.&lt;br&gt;Den som ser på en fotbollsmatch kan då välja mellan t.ex. en helbild över&lt;br&gt;planen och en närbild på den spelare som har bollen. Nya sätt att&lt;br&gt;distribuera program, t.ex. vissa former av &amp;quot;beställvideo&amp;quot;, förutsätter stor&lt;br&gt;överföringskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stor överföringskapacitet ökar möjligheterna att distribuera också&lt;br&gt;mer avancerade former av interaktiva program, där tittaren kan påverka&lt;br&gt;innehållet i programmet. Som exempel på sådana program kan nämnas&lt;br&gt;program för distansutbildning, spelprogram eller sökning i databaser,&lt;br&gt;t.ex. via Internet. I dessa exempel behövs inte någon omfattande kapa-&lt;br&gt;citet för returinformation från konsumenten. Returkanalen kan därför&lt;br&gt;enkelt ordnas med hjälp av något telenät. Textinformation i form av t.ex.&lt;br&gt;”elektroniska dagstidningar” kan också sändas ut över ett markbundet&lt;br&gt;digitalt TV-nät. Den digitala tekniken öppnar också nya möjligheter att&lt;br&gt;underlätta för hörsel- och synskadade att följa TV-program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stark drivkraft för att utveckla system för digital TV-distribution&lt;br&gt;var tidigare önskan att kunna sända ut högupplösnings-TV (High&lt;br&gt;Definition TeleVision, HDTV), som har bättre bildskärpa än vanlig TV.&lt;br&gt;Intresset för HDTV kan åter komma att växa, eftersom man tycks ha&lt;br&gt;kommit närmare en lösning på problemet med att tillverka de mycket&lt;br&gt;stora bildskärmar som behövs för att göra HDTV-formatet rättvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är medveten om att ny teknik med nya egenskaper ger&lt;br&gt;förutsättningar för nya tillämpningar och att det inte går att helt och hållet&lt;br&gt;förutse vilken väg utvecklingen kommer att ta. I och med att digitala&lt;br&gt;sändningar kommer i gång skapas praktiska förutsättningar för inno-&lt;br&gt;vationer inom tjänsteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den digitala tekniken har en mer komplicerad överföringskedja än den&lt;br&gt;analoga, och därmed måste nya samarbetsformer utvecklas. Som nämnts&lt;br&gt;i det föregående kombineras, multiplexeras, normalt ett antal olika pro-&lt;br&gt;gram i en och samma signal. I samband med att programmen multiplex-&lt;br&gt;eras bestäms också hur mycket överföringskapacitet som skall tilldelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varje program. Flexibiliteten i systemet används bäst om kapaciteten kan&lt;br&gt;varieras beroende på programmens innehåll. Om dessa möjligheter skall&lt;br&gt;kunna utnyttjas krävs ett nära samarbete mellan den som svarar för&lt;br&gt;multiplexeringen, multiplexoperatören, och de olika programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Storbritannien har man valt att ge multiplexoperatören huvudrollen.&lt;br&gt;Det är de olika multiplexoperatörema som svarar för utbyggnaden av&lt;br&gt;sändamäten och marknadsföringen av digital-TV gentemot publiken.&lt;br&gt;Programföretagen har närmast ställning som underleverantörer till multi-&lt;br&gt;plexoperatören. En annan lösning är att ge ett programföretag möjlighet&lt;br&gt;att själv vara multiplexoperatör. Även denna lösning prövas i Stor-&lt;br&gt;britannien, där BBC ensam får rätt att använda ett helt sändamät. De&lt;br&gt;olika initiativ av privata betal-TV-företag som har berörts i det före-&lt;br&gt;gående och som består i att ett företag erbjuder konsumenterna en&lt;br&gt;&amp;quot;bukett&amp;quot; av TV-kanaler och andra tjänster, innebär också att det är&lt;br&gt;multiplexoperatören som bestämmer villkoren för att få delta i sänd-&lt;br&gt;ningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning kan lösningar enligt dessa riktlinjer inge&lt;br&gt;vissa betänkligheter. De innebär att beslutanderätten hamnar hos en&lt;br&gt;mellanhand och de rymmer risker för att kraven på yttrandefrihet, till-&lt;br&gt;gänglighet och mångfald inte tillgodoses fullt ut. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening är det angeläget att utveckla samarbetsformer som innebär att de&lt;br&gt;som erbjuder programtjänster i systemet vanligtvis bestämmer över&lt;br&gt;multiplexfunktionen tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna sändningsverksamheten skall redan från början vara&lt;br&gt;upplagd på sådant sätt att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och&lt;br&gt;mångfald tillgodoses. Det innebär bl.a. att de avkodare som används bör&lt;br&gt;vara sådana att varje person i publiken har möjlighet att ta del av alla&lt;br&gt;program som sänds ut, givetvis på de villkor som programföretaget&lt;br&gt;ställer upp för tillgång till programmen. Om systemet innehåller s.k.&lt;br&gt;elektroniska programguider bör de olika programföretagens utbud&lt;br&gt;presenteras på likvärdigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är medveten om att det kan uppstå problem om kon-&lt;br&gt;kurrerande företag skall samarbeta inom ett och samma tekniska system.&lt;br&gt;Problemen kan gälla tillgång till känslig information, t.ex. om kunder och&lt;br&gt;kundbeteenden, eller svårigheter att samarbeta vid fördelningen av den&lt;br&gt;tillgängliga överföringskapaciteten. Enligt regeringens mening måste det&lt;br&gt;vara möjligt att uppnå överenskommelser mellan de olika partema om&lt;br&gt;sådana former för samverkan att vaije medverkande företag kan behålla&lt;br&gt;den nödvändiga kontrollen över sitt material, samtidigt som tillgänglig-&lt;br&gt;heten för publiken till det samlade programutbudet förblir hög. Det är&lt;br&gt;viktigt att sådana samverkansformer kommer till stånd redan i sändnings-&lt;br&gt;verksamhetens inledningsskede och att de har en sådan utformning att&lt;br&gt;även företag som kommer in senare kan delta i samarbetet på likvärdiga&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Närmare om sändningarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sändningarna skall starta så snart som möj-&lt;br&gt;ligt, helst hösten 1997. Det är angeläget att erfarenheterna från den&lt;br&gt;praktiska verksamheten fortlöpande kan tas till vara så att staten kan&lt;br&gt;fatta nödvändiga beslut utan onödigt dröjsmål. En första utvärdering&lt;br&gt;skall göras senast när sändningar har pågått omkring ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningsortema skall väljas så att de kompletterar varandra, t.ex.&lt;br&gt;när det gäller dimensionen storstad - glesbygd. Minst två sändnings-&lt;br&gt;frekvenser bör kunna disponeras på varje ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnan i sändningsverksamheten skall vara digitala marksänd-&lt;br&gt;ningar av TV, men även andra tjänster än traditionella TV-program&lt;br&gt;skall kunna förekomma. Vid sidan av trådlösa marksändningar bör&lt;br&gt;det eftersträvas att också andra distributionsmetoder prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid urval av programföretag skall beaktas att programutbudet som&lt;br&gt;helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar. Lokala och&lt;br&gt;regionala program bör ges företräde, liksom program som är för-&lt;br&gt;ankrade i den svenska kulturkretsen. Det skall eftersträvas att flera&lt;br&gt;av varandra oberoende programföretag deltar. TV-företag som i dag&lt;br&gt;bedriver marksändningar skall beredas tillfälle att medverka i de&lt;br&gt;digitala sändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De föreslagna sändningarna bör&lt;br&gt;inledas så snart det är praktiskt möjligt. Regeringen bedömer att mark-&lt;br&gt;sändningar av digital TV kommer att kunna starta tidigast under senare&lt;br&gt;delen av år 1997, då man kan räkna med att de första avkodarna för&lt;br&gt;marksänd TV finns på konsumentmarknaden. Planeringen bör inriktas på&lt;br&gt;att de svenska sändningarna skall kunna starta då. Det är emellertid fullt&lt;br&gt;tänkbart att sändningarna inte kommer att komma igång förrän under år&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningsverksamheten kommer att bedrivas inom ramen för nuvaran-&lt;br&gt;de lagstiftning. Det eventuella behovet av lagändringar kan inte bedömas&lt;br&gt;med säkerhet förrän det finns praktiska erfarenheter av sändningsverk-&lt;br&gt;samheten. Regelverket kan därför behöva justeras när sändningarna har&lt;br&gt;pågått en tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är samtidigt angeläget att förutsättningarna redan från böljan är&lt;br&gt;sådana att kraven på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodo-&lt;br&gt;ses. Det är också viktigt att de företag som från början deltar i sänd-&lt;br&gt;ningarna skall kunna göra bedömningar på längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sändningsverksamheten redan från böljan skall fungera under&lt;br&gt;realistiska förutsättningar är det viktigt att den innehåller dels tradi-&lt;br&gt;tionella TV-program, t.ex. de nuvarande marksända programmen samt&lt;br&gt;eventuella varianter på dessa, dels nya tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlar regeringen dessa frågor något mera i detalj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet sändningsorter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den inledande verksamheten skall ge användbara erfarenheter är&lt;br&gt;det angeläget att sändningar sker på åtminstone ett par, tre olika orter.&lt;br&gt;Antalet orter och valet av orter bör bestämmas med hänsyn till vad som&lt;br&gt;framkommer vid den särskilde utredarens (se avsnitt 6.3) kontakter med&lt;br&gt;tänkbara intressenter. Orterna skall också väljas så att de kompletterar&lt;br&gt;varandra när det gäller t.ex. dimensionen storstad - glesbygd. För att ett&lt;br&gt;tillräckligt antal programföretag skall kunna beredas plats bör minst två&lt;br&gt;sändningsfrekvenser disponeras på varje plats. Vid urvalet av orter är det&lt;br&gt;angeläget att ta hänsyn till vilket intresse som finns hos TV-företag och&lt;br&gt;andra intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster och distributionsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övervägande delen av sändningskapaciteten skall användas för TV-&lt;br&gt;tjänster, inkl, tilläggstjänster som är direkt anknutna till programmen.&lt;br&gt;Vid sidan av denna kärna bör det emellertid kunna förekomma andra&lt;br&gt;tjänster, t.ex. utbildningstjänster och teletjänster av olika slag. Vid sidan&lt;br&gt;av trådlösa marksändningar bör det eftersträvas att också andra distribu-&lt;br&gt;tionsmetoder prövas. På så sätt kommer för- och nackdelar med olika&lt;br&gt;distributionssätt att kunna bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende på bl.a. det lokala intresset kan verksamheten ges olika&lt;br&gt;inriktning på olika orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sändningarna gäller lagstiftningen för radio, television och televerk-&lt;br&gt;samhet. För TV-sändningar gäller radio- och TV-lagen (1996:844). Till-&lt;br&gt;stånd att bedriva TV-sändningar enligt radio- och TV-lagen skall lämnas&lt;br&gt;av regeringen, som därvid har möjlighet att ställa olika villkor som kom-&lt;br&gt;plement till de innehållsregler som framgår direkt av lagen. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att tillståndstiden bör vara högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio och TV övervakar genom efterhands-&lt;br&gt;granskning att regler och villkor om sändningarnas innehåll efterlevs.&lt;br&gt;Om en tjänst utgör televerksamhet som kräver tillstånd enligt telelagen&lt;br&gt;(1993:597) lämnas sådant tillstånd av Post- och telestyrelsen. Det är&lt;br&gt;också Post- och telestyrelsen som meddelar de tillstånd som enligt lagen&lt;br&gt;(1993:599) om radiokommunikation krävs för att använda de radio-&lt;br&gt;sändare som behövs för sändningarna. En förutsättning för att sådana&lt;br&gt;tillstånd skall kunna lämnas är att regeringen har meddelat tillstånd enligt&lt;br&gt;radio- och TV-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt radio- och TV-lagen är kabelföretag skyldiga att vidaresända&lt;br&gt;TV-sändningar som sker med stöd av tillstånd från regeringen och som är&lt;br&gt;avsedda att kunna tas emot av var och en i området. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl till det far Radio- och TV-verket medge undantag från&lt;br&gt;dessa skyldigheter. Denna möjlighet kan tillämpas t.ex. om en ny kanal&lt;br&gt;tillkommer eller i förhållande till innehavare av kabelnät med fa kanaler&lt;br&gt;eller av mindre omfattning (prop. 1995/96:160 s. 185). Regeringen utgår&lt;br&gt;från att sådana undantag även kommer att kunna beviljas i samband med&lt;br&gt;de föreslagna sändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den särskilda kommittén (se nedan) finner att det behövs lag-&lt;br&gt;ändringar skall detta anmälas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Urval av programföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera programföretag än som kan beredas plats önskar delta i&lt;br&gt;sändningsverksamheten måste ett urval göras. Därvid bör eftersträvas att&lt;br&gt;mer än ett programföretag deltar i sändningsverksamheten på vaije ort.&lt;br&gt;Normalt bör inte ett företag ensamt kunna disponera en hel multiplex.&lt;br&gt;Lokala och regionala program bör ges företräde, liksom program som är&lt;br&gt;förankrade i den svenska kulturkretsen. Olika programtjänster bör&lt;br&gt;komplettera varandra så att sändningarna som helhet kommer att tilltala&lt;br&gt;olika intressen och smakriktningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-företag som för närvarande bedriver marksändningar bör beredas&lt;br&gt;tillfälle att delta i de digitala sändningarna redan under den första&lt;br&gt;utvecklingsfasen. På så sätt får programföretagen möjlighet att utveckla&lt;br&gt;tjänster med anknytning till digital sändningsteknik. Om public service-&lt;br&gt;företagen vill starta nya programkanaler i samband med den digitala&lt;br&gt;sändningsverksamheten krävs regeringens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Själva urvalsförfarandet bör gå till så att Radio- och TV-verket utlyser&lt;br&gt;sändningstillstånd på de orter som regeringen har bestämt. Efter det att&lt;br&gt;den särskilda kommittén (se nedan) har yttrat sig över ansökningarna&lt;br&gt;avger Radio- och TV-verket förslag till regeringen om vilka program-&lt;br&gt;företag som bör erhålla sändningstillstånd. Innan Radio- och TV-verket&lt;br&gt;avger förslag bör verket förvissa sig om att företaget har förbundit sig att&lt;br&gt;delta i samverkan om t.ex. multiplexering, åtkomstkontroll och elektro-&lt;br&gt;niska programguider i enlighet med vad som sagts i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Planering och uppföljning av sändningsverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En särskild utredare bör förbereda den&lt;br&gt;föreslagna sändningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommitté med parlamentariskt inslag bör följa verksamheten&lt;br&gt;och medverka vid utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: En expertgrupp för multimedieffågor inrättas&lt;br&gt;för att fördjupa analysen av de frågor som behandlas i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har fått ett blandat mottagande. Några&lt;br&gt;remissinstanser anser att en expertgrupp i den föreslagna formen inte&lt;br&gt;behövs medan andra har synpunkter på vilka uppgifter gruppen bör ha&lt;br&gt;eller hur den bör vara sammansatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Innan regeringen kan meddela&lt;br&gt;sändningstillstånd behöver det ske ett visst förberedelsearbete i kontakt&lt;br&gt;med myndigheter och andra intressenter. Regeringen avser att tillkalla en&lt;br&gt;särskild utredare med uppgift att, under förutsättning av riksdagens&lt;br&gt;beslut, svara för dessa förberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren skall lägga fram förslag om sändningsorter till&lt;br&gt;regeringen. I uppgiften ingår att, tillsammans med vederbörande myndig-&lt;br&gt;heter, undersöka de tekniska och ftekvensmässiga möjligheterna, liksom&lt;br&gt;vilket lokalt intresse som finns för sändningsverksamheten. Regeringen&lt;br&gt;beslutar om vilka orter som skall komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren skall också i samråd med programföretag och&lt;br&gt;andra intressenter utarbeta former för samarbete kring t.ex. multi-&lt;br&gt;plexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide, even-&lt;br&gt;tuellt i form av en modellöverenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren skall också utreda frågan om Sveriges&lt;br&gt;Televisions möjligheter att finansiera vissa sändningar med särskilda&lt;br&gt;avgifter (se vidare avsnitt 8.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att senare under år 1997 tillkalla en kommitté med&lt;br&gt;parlamentariskt inslag för att följa verksamheten och medverka vid utvär-&lt;br&gt;deringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skall medverka vid urvalet av de företag som skall delta i&lt;br&gt;sändningarna genom att yttra sig till Radio- och TV-verket utifrån de&lt;br&gt;urvalskriterier som angetts i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skall följa verksamheten och fortlöpande rapportera sina&lt;br&gt;iakttagelser till regeringen. Om kommittén anser att det finns behov av&lt;br&gt;åtgärder, t.ex. ändrade regler, skall detta anmälas. En fråga som särskilt&lt;br&gt;kan behöva studeras innan ett slutligt ställningstagande sker är erfaren-&lt;br&gt;heterna av den föreslagna urvalsprocessen. En första utvärderingsrapport,&lt;br&gt;som också inkluderar en ekonomisk analys av sändningsverksamheten,&lt;br&gt;skall under alla förhållanden lämnas senast när sändningarna har pågått&lt;br&gt;under ca ett år. En slutrapport skall lämnas i god tid före utgången av den&lt;br&gt;första tillståndsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för den särskilde utredaren och kommittén finansieras inom&lt;br&gt;ramen för regeringskansliets medel för utredningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Finansieringsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Medel till public service-företagens digitala sändningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB&lt;br&gt;och Sveriges Utbildningsradio AB skall anvisas ett engångsbelopp&lt;br&gt;för digitala sändningar ur rundradiokontot på högst 200 miljoner&lt;br&gt;kronor (i 1997 års prisläge) fördelat med högst 100 miljoner kronor&lt;br&gt;år 1997 och högst 100 miljoner kronor år 1998, under förutsättning&lt;br&gt;att rundradiokontots resultatutveckling medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen: Sveriges Television AB har i en skrivelse till&lt;br&gt;regeringen den 28 oktober 1996 påpekat att man finner det angeläget att&lt;br&gt;digitala sändningar påbörjas snarast och att särskilda medel bör betalas ut&lt;br&gt;i samband med detta. Sveriges Radio AB har i en skrivelse till regeringen&lt;br&gt;den 20 juni 1996 presenterat en utbyggnadsplan for sändamätet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digital ljudradio och i samband med detta begärt särskilda medel för bl.a.&lt;br&gt;sändningskostnader, investeringar i digital produktionsutrustning och&lt;br&gt;lyssnarundersökningar. Sveriges Utbildningsradio AB har i en skrivelse&lt;br&gt;till regeringen den 21 oktober 1996 begärt att få starta en medieplattform&lt;br&gt;för ljudradio- och TV-sändningar från politiska arenor samt att denna&lt;br&gt;verksamhet skall finansieras med medel ur rundradiokontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I proposition 1994/95:100 föreslog regeringen att ett&lt;br&gt;eventuellt positivt balanserat resultat på rundradiokontot skulle kunna&lt;br&gt;användas i huvudsak till ny teknik inom radio- och TV-området. Rege-&lt;br&gt;ringen meddelade att man avsåg att återkomma till riksdagen i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar av rundradiokontots framtida utveckling rymmer en&lt;br&gt;osäkerhetsmarginal som främst beror på utvecklingen av kompensations-&lt;br&gt;index, det s.k. radio- och TV-index. Medelstilldelningen till public&lt;br&gt;service-företagen värdesäkras med utgångspunkt i detta index som anges&lt;br&gt;i regeringens beslut den 7 augusti 1992. Därutöver påverkar utvecklingen&lt;br&gt;av antalet TV-avgiftsbetalare samt storleken på TV-avgiften intäkterna&lt;br&gt;på rundradiokontot. Det är viktigt att rundradiokontots balanserade resul-&lt;br&gt;tat upprätthålls positivt för att medelstilldelningen till public service-&lt;br&gt;företagen skall säkras på lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med de digitala sändningarna uppkommer nya kostnader av&lt;br&gt;främst två slag. Dels kostnader för parallella utsändningar med digital&lt;br&gt;och analog teknik, dels kostnader för utveckling av nya programtjänster&lt;br&gt;som möjliggörs i och med den nya tekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Public service-företagen bör kunna&lt;br&gt;delta i utvecklingen av digital teknik för såväl ljudradio som marksänd&lt;br&gt;TV. Därmed ges förutsättningar för företagen att slå vakt om public&lt;br&gt;service-verksamheten samt att kunna befinna sig i täten av den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen. Som bidrag till kostnaderna för verksamheten bör&lt;br&gt;programföretagen erhålla särskilda medel ur ett överskott på rundradio-&lt;br&gt;kontot. Detta är i huvudsak innebörden av den överenskommelse som&lt;br&gt;träffades mellan socialdemokraterna och miljöpartiet i samband med&lt;br&gt;riksdagsbehandlingen av 1995 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar att resultatutvecklingen på rundradiokontot&lt;br&gt;medger ett uttag av medel till digitala sändningar om högst 200 miljoner&lt;br&gt;kronor (i 1997 års prisläge), varav högst 100 miljoner kronor utbetalas&lt;br&gt;under 1997 och ytterligare högst 100 miljoner kronor under 1998. Rege-&lt;br&gt;ringen bör emellertid kunna anvisa lägre belopp, t.ex. om resultatutveck-&lt;br&gt;lingen på rundradiokontot ger anledning till det. Medlen är av engångs-&lt;br&gt;karaktär. Det finns i dag inget utrymme för att via rundradiokontot&lt;br&gt;finansiera ytterligare kostnader i samband med digital teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som nu görs tillgängliga bör, enligt regeringens mening,&lt;br&gt;användas för utveckling av nya tjänster i samband med den nya tekniken,&lt;br&gt;t.ex. olika interaktiva tjänster och nya programkanaler, samt för ut-&lt;br&gt;sändningskostnader. För programföretag som önskar starta nya program-&lt;br&gt;kanaler gäller att regeringens medgivande skall inhämtas (prop.&lt;br&gt;1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den digitalisering av den interna produktionstekniken i program-&lt;br&gt;företagen som pågår har, enligt regeringens bedömning, inget nödvändigt&lt;br&gt;samband med frågan om digital utsändningsteknik. En övergång till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digital produktionsutrustning genom t.ex. ersättningsinvesteringar av&lt;br&gt;studioapparatur, kameror, bandspelare och liknande skall därför i huvud-&lt;br&gt;sak finansieras inom ramen för nuvarande medelstilldelning i likhet med&lt;br&gt;vad som gäller för övriga investeringar inom programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att medlen bör kunna anvisas till programföre-&lt;br&gt;tagen enligt den fördelningsnyckel som tillämpas vid programföretagens&lt;br&gt;medelsberäkning (se prop. 1996/97:1 utg.omr. 17, bet. 1996/97:KrUl,&lt;br&gt;rskr. 1996/97:129). Programföretagen kan i samförstånd justera fördel-&lt;br&gt;ningsnyckeln om man exempelvis kommer överens om att omfördela&lt;br&gt;ansvaret för olika gemensamma funktioner. Medlen torde emellertid med&lt;br&gt;fördel kunna användas i det för programföretagen gemensamma&lt;br&gt;dotterbolag för teknisk utveckling som skall bildas enligt riksdagsbeslut&lt;br&gt;(prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen från Sveriges Utbildningsradio och delar av Sveriges&lt;br&gt;Radios skrivelse behandlas även i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt vill regeringen informera riksdagen om sina bedömningar&lt;br&gt;beträffande vissa frågor som rör betal-TV i Sveriges Television, digitala&lt;br&gt;ljudradiosändningar, Sveriges Utbildningsradios begäran att fa inleda&lt;br&gt;ljudradio- och TV-sändningar från politiska arenor samt förutsättningar&lt;br&gt;för lokal TV.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Betal-TV i Sveriges Television&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television har hos regeringen begärt tillstånd att få pröva betal-&lt;br&gt;TV som kompletterande finansieringsform till TV-avgiften. Sveriges&lt;br&gt;Television bedömer att det i en situation av ökande konkurrens är&lt;br&gt;nödvändigt att på olika sätt öka exponeringen av det programutbud som&lt;br&gt;produceras inom public service-televisionen. Sveriges Television pekar&lt;br&gt;också på att flera av de europeiska public service-företagen i dag an-&lt;br&gt;vänder någon form av betal-TV som kompletterande finansieringsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om en en radio och TV i allmänhetens tjänst (prop.&lt;br&gt;1995/96:161) anförde regeringen att en allmän förutsättning för den pro-&lt;br&gt;gramverksamhet som bedrivs i allmänhetens tjänst är att programmen&lt;br&gt;skall kunna tas emot utan krav på särskilda avgifter. Regeringen var&lt;br&gt;därför inte beredd att lägga fram förslag med anledning av Sveriges&lt;br&gt;Televisions begäran att få pröva betal-TV och pay-per-view. Regeringen&lt;br&gt;anger dock att den avsåg återkomma till riksdagen om förutsättningarna&lt;br&gt;skulle förändras, t.ex. i samband med införande av sändningar med&lt;br&gt;digital teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening kan man anföra skäl både för och emot att&lt;br&gt;låta ett public service-företag som finansieras med TV-avgiftsmedel ta ut&lt;br&gt;särskilda avgifter av brukarna för vissa tjänster. De som är intresserade&lt;br&gt;och villiga att betala en extra avgift kan på så sätt få tillgång till ett ännu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rikare programutbud. Det är också en fordel att betal-TV-publiken inte&lt;br&gt;bara har tillgång till program från kommersiella programföretag. För&lt;br&gt;Sveriges Television kan det också ge nya erfarenheter och utvecklings-&lt;br&gt;möjligheter. Att sända program i en ny kanal innebär emellertid ökade&lt;br&gt;kostnader i form av ersättning för upphovsrätter och sändningskostnader&lt;br&gt;m.m. Om Sveriges Television gör sig beroende av nya finansierings-&lt;br&gt;källor kan det finnas en risk att programpolitiken påverkas på ett negativt&lt;br&gt;sätt och att de mest attraktiva programmen först blir tillgängliga i betal-&lt;br&gt;TV-sändningama. En oreglerad utveckling skulle kunna hota systemet&lt;br&gt;med TV-avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att frågan behöver studeras ytterligare innan ett&lt;br&gt;beslut kan fattas. Regeringen avser därför att uppdra åt den särskilde&lt;br&gt;utredare som också skall förbereda de digitala marksändningarna att&lt;br&gt;lägga fram förslag om huruvida Sveriges Television bör få möjlighet att&lt;br&gt;finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i&lt;br&gt;så fall bör gälla. Uppdraget skall redovisas i sådan tid att regeringen har&lt;br&gt;möjlighet att återkomma till riksdagen under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Digitala ljudradiosändningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Våren 1995 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag (prop.&lt;br&gt;1994/95:170, bet. 1994/95:Ku47, rskr. 1994/95:369) att digitala ljud-&lt;br&gt;radiosändningar skulle påbörjas, men att dessa inledningsvis endast&lt;br&gt;skulle få förekomma i ett begränsat antal områden. I propositionen an-&lt;br&gt;gavs dock att sändningar skulle ske i både storstadsregionerna och andra&lt;br&gt;delar av landet. Såväl Sveriges Radio och Utbildningsradion som privata&lt;br&gt;programföretag gavs möjlighet att delta i sändningarna. Regeringen be-&lt;br&gt;dömde att sändningsverksamheten skulle kunna finansieras av de med-&lt;br&gt;verkande företagen utan att staten anslog några särskilda medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med att inleda sändningar i begränsad omfattning var att pröva&lt;br&gt;den nya digitala sändningstekniken under svenska förhållanden. Det&lt;br&gt;gällde bl.a. att utveckla kompetens hos svenska foretag beträffande tek-&lt;br&gt;niska aspekter, utveckling av nya programtjänster som den nya tekniken&lt;br&gt;lämpar sig för samt att ge allmänheten möjligheter att bedöma fördelar&lt;br&gt;och nackdelar med digital ljudradio. En första utvärdering av de digitala&lt;br&gt;ljudradiosändningama ansågs kunna göras när verksamheten pågått i ca&lt;br&gt;två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den europeiska post- och telesammanslutningen (CEPT) hölls i&lt;br&gt;juli 1995 ett planeringsmöte i Wiesbaden i Tyskland med sikte på att&lt;br&gt;planera frekvensanvändningen för digital ljudradio i Europa. Resultatet&lt;br&gt;av mötet blev att Sverige tilldelades ett rikstäckande frekvensblock samt&lt;br&gt;regionala frekvensblock i 19 olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har godkänt ändringar av avtalen mellan staten och&lt;br&gt;Sveriges Radio AB respektive mellan staten och Sveriges Utbildnings-&lt;br&gt;radio AB. Innebörden av ändringarna är att programföretagen från och&lt;br&gt;med den 27 september 1995 får bedriva digitala ljudradiosändningar efter&lt;br&gt;särskilda beslut av regeringen. Vidare har beslut fattats om sändnings-&lt;br&gt;områden för digitala ljudradiosändningar. I en första omgång fattades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om sändningar i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöområdena.&lt;br&gt;Regeringen gav därefter Radio- och TV-verket samt Post- och telesty-&lt;br&gt;relsen i uppdrag att lämna förslag på ytterligare ett sändningsområde.&lt;br&gt;Efter förslag fattade regeringen beslut om sändningar i ytterligare ett&lt;br&gt;område - Norrbottens län. Regeringen har också fattat beslut om att&lt;br&gt;60n75 procent av sändningsutrymmet i de regionala frekvenserna i&lt;br&gt;Stockholms-, Göteborgs-, Malmö- och Norrbottensområdet skall upp-&lt;br&gt;låtas till privata programföretag. Återstoden av sändningsutrymmet i de&lt;br&gt;regionala frekvenserna samt sändningsutrymmet i den nationella frekven-&lt;br&gt;sen i Stockholms-, Göteborgs-, Malmö- och Norrbottensområdet får&lt;br&gt;användas av Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digitala ljudradiosändningar pågår sålunda i Sverige sedan hösten&lt;br&gt;1995. Sveriges Radio kommer under vintern 1996/97 att sända digital&lt;br&gt;radio i fyra områden: Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrbotten.&lt;br&gt;Regeringen bereder för närvarande frågan om sändningstillstånd för&lt;br&gt;privata programföretag i de regionala frekvenserna. Än så länge finns&lt;br&gt;emellertid endast ett mycket begränsat antal mottagare ute i handeln, men&lt;br&gt;flera apparattillverkare bedömer att ett antal olika produkter skall kunna&lt;br&gt;presenteras under hösten 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bereder för närvarande frågan om en begäran från Sveriges&lt;br&gt;Radio att få starta en finskspråkig digital service ff.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio har i en skrivelse till regeringen den 20 juni 1996&lt;br&gt;presenterat en utbyggnadsplan för sändamätet för digital ljudradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att en utvärdering av verksamheten med digitala&lt;br&gt;ljudradiosändningar kan göras när mottagare väl finns tillgängliga och&lt;br&gt;såväl radioföretag som allmänheten i tillräcklig utsträckning har givits&lt;br&gt;möjligheter att bedöma för- och nackdelar med den nya tekniken.&lt;br&gt;Regeringen följer frågan och har hög beredskap att fatta beslut när&lt;br&gt;utvecklingen gör det påkallat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Sveriges Utbildningsradio AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet På medborgarnas villkor (SOU 1996:162) diskuterar&lt;br&gt;Demokratiutvecklingskommittén frågan om direktsändningar i radio och&lt;br&gt;TV från politiska arenor. Något förslag om hur sådana sändningar skall&lt;br&gt;organiseras och finansieras läggs dock inte fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Utbildningsradio AB har i en skrivelse till regeringen den 21&lt;br&gt;oktober 1996 begärt att få starta en medieplattform för ljudradio- och&lt;br&gt;TV-sändningar från politiska arenor (UR-ARENA) samt att denna&lt;br&gt;verksamhet skall finansieras med medel ur rundradiokontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilken roll Utbildningsradion skall spela i framtiden be-&lt;br&gt;handlas av Distansutbildningskommittén (U 1995:7). Utbildnings-&lt;br&gt;radions nya sändningstillstånd gäller därför endast i två år, från den&lt;br&gt;1 januari 1997 till och med den 31 december 1998, så att ett ställnings-&lt;br&gt;tagande till de framtida villkoren kan ske samtidigt med behandlingen av&lt;br&gt;förslaget från utredningen (se prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12,&lt;br&gt;rskr. 1995/96:297). Distansutbildningskommittén har yttrat sig i ärendet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén avstyrker att Utbildningsradion skall få nya och utvidgade&lt;br&gt;uppgifter av det slag som UR-ARENA innebär innan ställning tas till&lt;br&gt;företagets uppdrag på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av detta vidtar regeringen ingen åtgärd med anledning&lt;br&gt;av Utbildningsradions begäran att få starta egna kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Förutsättningar för lokal TV&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1996 inledde regeringen överläggningar med TV4 AB&lt;br&gt;(publ) (TV4) om en förlängning av rätten att sända rikstäckande&lt;br&gt;television i enlighet med 2 kap. 2 § första stycket i radio- och TV-lagen&lt;br&gt;(1996:844).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningarna avslutades den 28 oktober 1996. Det nya tillståndet&lt;br&gt;skall gälla från den 1 januari 1997 till den 31 december år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som tidigare ställts på TV4 skärps på några punkter i de nya&lt;br&gt;tillståndsvillkoren. TV4 skall vidga sitt kulturansvar. Det innebär att TV4&lt;br&gt;kontinuerligt skall spegla, granska och bevaka det svenska kulturlivet.&lt;br&gt;TV4 skall dessutom samarbeta med kultur- och musikinstitutioner i hela&lt;br&gt;Sverige i syfte att erbjuda utsändningar av föreställningar och evene-&lt;br&gt;mang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV4 skall fortsätta att bidra till utvecklingen av svensk filmproduktion&lt;br&gt;och dessutom medverka i överläggningar i syfte att ge bidrag till utveck-&lt;br&gt;ling av svensk kvalitetsproduktion för TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya krav ställs på att programmen skall göras tillgängliga för funk-&lt;br&gt;tionshindrade. Särskilda krav ställs på att TV4 skall sända barnprogram&lt;br&gt;på svenska eller något av de andra nordiska ländernas språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarkoncentrationen och inflytandet i TV4 får inte i sin helhet på-&lt;br&gt;tagligt förändras så att ägarkoncentrationen inom medierna ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala förankringen skall behållas. Sättet att organisera verk-&lt;br&gt;samheten skall bidra till att händelser och skeenden i olika delar av landet&lt;br&gt;speglas i programmen. Nyhetsförmedling och samhällsbevakning skall&lt;br&gt;utgå från olika perspektiv, så att händelser inte ensidigt värderas från&lt;br&gt;Stockholms utgångspunkter. Produktionsföretag som är verksamma utan-&lt;br&gt;för Stockholms län skall medverka i programproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tidigare avtalet med TV4 finns inga direkta krav på regionala&lt;br&gt;sändningar. TV4 åtog sig ensidigt att upprätta redaktioner i Malmö,&lt;br&gt;Göteborg och Norrland. Detta åtagande uppfylldes inte, utan TV4 valde&lt;br&gt;att i stället träffa avtal med ett flertal lokala TV-stationer, för närvarande&lt;br&gt;16 stycken, som sänder regionala program på fasta tider i TV4:s&lt;br&gt;sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den proposition som ligger till grund för TV4:s koncession konsta-&lt;br&gt;terades att de krav som skulle ställas på programbolaget innebar att&lt;br&gt;bolaget skulle spegla hela landet i sin programverksamhet (prop.&lt;br&gt;1990/91:149 s. 163 f, bet. 1990/91 :KU39 s. 40 f). Det ansågs dock inte&lt;br&gt;realistiskt att räkna med att det programföretag som skulle fa koncession&lt;br&gt;för markbunden TV skulle komma att ha en omfattande och dyrbar&lt;br&gt;organisation för regional produktion av program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de stora skillnaderna mellan radiolagen (1966:755) som gällde&lt;br&gt;när koncessionen beslutades 1991 och den radio- och TV-lag som trädde&lt;br&gt;i kraft den 1 december 1996 är att det i radio- och TV-lagen finns en&lt;br&gt;uttömmande uppräkning av vilka villkor som far ställas på programbolag.&lt;br&gt;Bakgrunden till den uttömmande uppräkningen är den kritik som tidigare&lt;br&gt;framförts från Lagrådet att alla yttrandefrihetsbegränsningar måste fram-&lt;br&gt;gå av lag (prop. 1995/96:160 s. 83). I uppräkningen i lagen finns inget&lt;br&gt;villkor som motsvarar krav på regionala sändningar eller redaktioner.&lt;br&gt;Regeringen har därför i de nya tillståndsvillkoren för TV4 inte kunnat&lt;br&gt;ställa precisa krav på varken regionala sändningar eller redaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en gemensam skrivelse till regeringen har de 16 lokala TV-bolagen&lt;br&gt;yrkat på att lokal-TV:s reklamintäkter skall avgiftsbeläggas separat för&lt;br&gt;att deras överlevnad den vägen skall garanteras. Den särskilda avgiften&lt;br&gt;för lokal-TV skulle därmed uppgå till 6,5-7,5 % av reklamintäktema. En&lt;br&gt;sådan konstruktion innebär att lagen (1992:72) om koncessionsavgift på&lt;br&gt;televisionens område skulle behöva ändras. Det kan innebära lagtekniska&lt;br&gt;svårigheter att precisera vilka intäkter som skall särredovisas och om-&lt;br&gt;fattas av den lägre koncessionsavgiften. Bland annat av det skälet anser&lt;br&gt;regeringen att reglerna om koncessionsavgift inte bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sätt att underlätta för lokal TV-bolagen och som kan ge&lt;br&gt;bolagen ökade förutsättningar att utvecklas vidare är att överväga en&lt;br&gt;förändring av bestämmelserna om annonsvolym. Reglerna om reklam-&lt;br&gt;mängden i televisionen bygger på en avvägning mellan publikens in-&lt;br&gt;tresse av att se programmen så ostört som möjligt och programföretagens&lt;br&gt;intresse av annonsinkomster (prop. 1990/91:149 s. 99).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler far annonser i en TV-sändning sändas under&lt;br&gt;högst tio procent av sändningstiden per dygn. Denna andel skall beräknas&lt;br&gt;särskilt för tiden mellan kl. 18.00 och kl. 24.00. Annonsinslagens längd&lt;br&gt;inom en given entimmesperiod får inte heller överstiga åtta minuter utom&lt;br&gt;i rena undantagsfall då denna tid får utsträckas till tio minuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner ingen anledning att överväga en förändring när det&lt;br&gt;gäller den totala mängden annonser programbolagen får sända. Såsom&lt;br&gt;konstaterades när reklamreglema infördes har dock även annonstidens&lt;br&gt;fördelning under dygnet stor betydelse för ett TV-företags inkomstmöj-&lt;br&gt;ligheter. Möjliga förändringar är att annonsmängdens särskilda beräkning&lt;br&gt;för en del av tiden under bästa sändningstid (19.00-24.00) utgår och&lt;br&gt;inslagens längd under en timme tillåts höjas till tio minuter. Detta torde&lt;br&gt;leda till sådana ökade annonsinkomster att förutsättningarna för lokal-TV&lt;br&gt;förbättras. Radio- och TV-lagen måste då ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren med ett&lt;br&gt;förslag om en ändring av radio- och TV-lagen i de avseenden som har&lt;br&gt;beskrivits. En förutsättning för att regeringen skall föreslå riksdagen en&lt;br&gt;sådan ändring är att TV4 före februari månads utgång 1997 träffar avtal&lt;br&gt;med lokala TV-företag om att fortsätta med regionala sändningar i minst&lt;br&gt;samma antal områden och minst samma omfattning som under år 1996.&lt;br&gt;Åtagandet skall gälla hela den kommande tillståndsperioden och innebära&lt;br&gt;att lokal-TV ges goda utvecklingsmöjligheter, bl.a. i fråga om ekonom-&lt;br&gt;iska förutsättningar och sändningstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissvar&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Remissinstanserna...............................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmänt om utredningen.....................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Övergripande synpunkter.............................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 &amp;nbsp;Kostnader..........................................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 &amp;nbsp;Alternativ..........................................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 &amp;nbsp;Tidsplan............................................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Modeller för digital distribution av television....................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Marknät........................................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 &amp;nbsp;Lokaloberoende mottagning.............................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 &amp;nbsp;Befolkningstäckning.........................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3 &amp;nbsp;Möjligheten till lokala/regionala sändningar....................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.4 Utfasning av nuvarande&amp;nbsp;analoga sändningar....................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Satellit..........................................................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Kabel............................................................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Telenät..........................................................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.1 &amp;nbsp;Tidsperspektiv...................................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.2 &amp;nbsp;Teknik...............................................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Beredskapsfrågor..........................................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Regleringsbehov och särskilda frågor.................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Lagstiftning i dag och behov av ny lagstiftning...........................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;Multimedia och interaktiva tjänster..................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Upphovsrätt m.m..............................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Avtalen med programföretagen....................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;Brister i utredningen.........................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;Villkor för sändningstillstånd...........................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 &amp;nbsp;Konkurrensfrågor..............................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Multiplexoperatörer......................................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 &amp;nbsp;Regleringsbehov...............................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 &amp;nbsp;Staten - multiplexoperatören............................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 &amp;nbsp;Programföretaget - multiplexoperatören..........................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Sändningsteknik och ffekvensanvändning...................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 EU................................................................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Avkodare och kryptering..............................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Vidaresändning i kabelnät - must&amp;nbsp;carry.......................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.1 &amp;nbsp;Bibehållen (utökad must carry)........................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.2 &amp;nbsp;Begränsad must carry.......................................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.3 &amp;nbsp;Avskaffande av must carry...............................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Tekniska standarder.....................................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Ekonomiska konsekvenser..................................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Kalkylresultat...............................................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Finansiering..................................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 &amp;nbsp;TV-avgifter.......................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 &amp;nbsp;Subventioner.....................................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 &amp;nbsp;Koncessionsavgifter och reklammarknaden.....................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Konsumentintressen.....................................................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 &amp;nbsp;Konsumentnytta................................................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 &amp;nbsp;Kostnad.............................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 &amp;nbsp;Avkodare...........................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.4 &amp;nbsp;Kvalitetskrav.....................................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Marknadsförutsättningar..............................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Digital television i ett näringspolitiskt perspektiv..............................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Direkta effekter............................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Multimedia...................................................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;Interaktiva tjänster............................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 &amp;nbsp;Utbildning.........................................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Mediepolitik........................................................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Statens roll....................................................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 &amp;nbsp;Brister i utredningen.........................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Public service-kanalernas ställning..............................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Programutbudet............................................................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 &amp;nbsp;Kulturutbud och svenskt programinnehåll........................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Expertgrupp för multimediafrågor......................................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Övriga förslag och&amp;nbsp;önskemål..............................................................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 M4-nätet.......................................................................................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgetts av Överstyrelsen för civil beredskap,&lt;br&gt;Post- och telestyrelsen (PTS), Banverket, Kommunikationsforsknings-&lt;br&gt;beredningen (KFB), Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Kungliga&lt;br&gt;Tekniska Högskolan (KTH), Göteborgs universitet, Arkivet för ljud och&lt;br&gt;bild, Statens Kulturråd, Svenska språknämnden, Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV, Radio- och TV-verket (RTV), Rådet för mångfald&lt;br&gt;inom massmedierna (Mångfaldsrådet), Rådet mot skadliga våldsskild-&lt;br&gt;ringar (Våldsskildringsrådet), Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK), Konkurrensverket, Konsumentverket, Svenska Akademien,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Kungliga Teatern AB, Sveriges Radio AB (SR),&lt;br&gt;Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Utbildningsradio AB (UR),&lt;br&gt;Telia AB, TERACOM Svensk Rundradio AB (Teracom), Annonsör-&lt;br&gt;föreningen, Arbetarnas bildningsförbund (ABF), AB Bonnierföretagen,&lt;br&gt;Copyswede, Telefonaktiebolaget LM Ericsson (Ericsson), Föreningen för&lt;br&gt;svensk medie- och kommunikationsforskning (FSMK), HSB riks-&lt;br&gt;förbund, Industriförvaltning AB Kinnevik/ Modem Times Group (MTG),&lt;br&gt;Kabel vision AB, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbets-&lt;br&gt;nämnd (KLYS), Nethold Nordic, Riksbyggen, Sveriges allmännyttiga&lt;br&gt;bostadsföretag (SABO), Kanal 5-Scandinavian Broadcasting System&lt;br&gt;S.A., StjämTVnätet AB, Svenska kabel-TV-föreningen, Svenska&lt;br&gt;tonsättares internationella musikbyrå (STIM), Sveriges industriförbund,&lt;br&gt;Sveriges reklamförbund, AB Sweden On Line, Televisions aktiebolaget&lt;br&gt;TV-A, TV4 AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten, Riksantikvarieämbetet, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Sveriges fastighetsägare, Sveriges lokal-TV-förbund och Tidnings-&lt;br&gt;utgivarna har meddelat att de avstår från att yttra sig. Telia AB och&lt;br&gt;Svenska kabel-TV AB har lämnat ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har skrivelser inkommit från Föreningen Öppna kanalen,&lt;br&gt;Svenska teaterförbundet, TV-Linköping, Svenska IT-företagens orga-&lt;br&gt;nisation AB (SITO), Vänsterpartiets mediapolitiska grupp, Föreningen&lt;br&gt;Norden, Sveriges dramatikerförbund, Svenska journalistförbundet,&lt;br&gt;Hyresgästernas riksförbund och Sveriges radio- och hemelektronik-&lt;br&gt;leverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas riksförbund ställer sig bakom remissyttrandet från&lt;br&gt;SABO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till yttrandet från Landstingsförbundet har bifogats en reservation av&lt;br&gt;företrädarna för (m), Henrik Hammar, Lars Spolander, Inga B Agnér och&lt;br&gt;Jan Hallberg.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänt om utredningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet från utredningen om tekniska förutsättningar för utökade&lt;br&gt;sändningar av radio och television, avser att tjäna som underlag för beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om eventuell övergång till digital teknik för marksänd TV som ersättning&lt;br&gt;för nuvarande analoga sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 utredningen föreslås bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Statsmakterna bör våren 1996 fatta principbeslut om övergång till&lt;br&gt;digital marksänd (terrester) TV i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utbyggnad av det terrestra sändamätet för digital sändning bör påbörjas&lt;br&gt;senast 1997 och i sin första etapp vara slutförd inom två år efter beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nuvarande analoga terrestra sändningar bör upphöra snarast möjligt,&lt;br&gt;dock senast tio år efter starten för digitala terrestra sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Övergripande synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. NUTEK och Våldsskildringsrådet, anser att&lt;br&gt;utredningen på ett bra och intressant sätt redogjort för de tekniska och&lt;br&gt;ekonomiska villkoren för en framtida TV-utveckling med digital teknik&lt;br&gt;och effekterna av att införa digitala marksändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera remissvar kritiseras utredningen för att utgöra ett bristande&lt;br&gt;beslutsunderlag. Granskningsnämnden påpekar, liksom bl.a. Göteborgs&lt;br&gt;universitet, att utredningens resonemang och analyser delvis är svaga.&lt;br&gt;Radio- och TV-verket menar att utredningen inte utgör tillräckligt under-&lt;br&gt;lag för slutsatsen i utredningen om att marknät för digitala sändningar&lt;br&gt;bör initieras. Enligt Mångfaldsrådet är en mer ingående analys av de&lt;br&gt;stora förändringar som nu sker inom mediesystemet - inklusive&lt;br&gt;telekommunikationerna - av betydelse för att prova om marksänd digital&lt;br&gt;television är det alternativ som bör föredras. Detta gäller särskilt i det fall&lt;br&gt;utökade distributionsmöjligheter för television skall främjas genom&lt;br&gt;massiva statliga insatser. Svenska journalistförbundet anser att de eko-&lt;br&gt;nomiska och marknadsmässiga frågorna inte är tillräckligt utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges dramatikerförbund är förvånade över att perspektivet i&lt;br&gt;utredningsdirektivet är så begränsat nationellt med tanke på att&lt;br&gt;digitaliseringen är ett internationellt fenomen med uppenbart gränsöver-&lt;br&gt;skridande effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera remissvar understryks det positiva med den digitala tekniken,&lt;br&gt;även för markbundna sändningar, och att det är viktigt att Sverige ligger&lt;br&gt;långt framme, bl.a. NUTEK, SVT, Radio- och TV-verket, Annonsör-&lt;br&gt;föreningen, Bonnierföretagen och Kulturrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK stödjer utredningens analyser och förslag. NUTEK anser att&lt;br&gt;införandet av digital marksänd television har en stark motivering i en&lt;br&gt;långsiktig överlevnad för en public service-funktion. I en värld av alltmer&lt;br&gt;digitaliserade medier, behövs ett konkurrenskraftigt alternativ till alla&lt;br&gt;kommersiella kanaler, som har förutsättning att nå praktiskt taget alla&lt;br&gt;hushåll i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT ser det, liksom utredaren, som angeläget att Sverige ligger väl&lt;br&gt;framme i utvecklingen av den nya tekniken. SVT påpekar att den digitala&lt;br&gt;TV-sändningstekniken är i stort oprövad. Speciellt gäller det den version&lt;br&gt;som ska användas för markbundna sändningar. Begränsade fältprov har&lt;br&gt;genomförts men betydande prov återstår innan tekniken är stabil och&lt;br&gt;mogen att, i stor skala, föras ut i kommersiella produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bonnierföretagen är positiva till flera TV-kanaler med rikstäckning&lt;br&gt;och ser förslaget som viktigt och intressant också ur ett totalt IT-perspek-&lt;br&gt;tiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket delar i och för sig utredarens uppfattning att den&lt;br&gt;digitala sändningstekniken har så stora fördelar att ett teknikskifte är&lt;br&gt;förestående och att detta kan kräva statsmakternas närmare över-&lt;br&gt;väganden. För slutsatsen att ett marknät för digitala sändningar bör&lt;br&gt;initieras ger betänkandet emellertid inte tillräckligt underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsörföreningen ser positivt på den digitala utvecklingen, men&lt;br&gt;måste samtidigt konstatera att utredningens betänkande är mycket&lt;br&gt;tekniskt inriktat. Utvecklingsförslaget leder till svårbedömbara konse-&lt;br&gt;kvenser för såväl annonsörer som reklamproducenter och konsumenter,&lt;br&gt;konsekvenser som borde analyseras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturrådet menar att det är positivt om det kan skapas ytterligare&lt;br&gt;utrymme för TV-sändningar för olika intressenter eftersom frekvens-&lt;br&gt;utrymmet för marksänd TV hittills har varit en knapp resurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;StjärnTV, liksom bl.a. STIM, Sweden On Line, Telia, avvisar förslaget&lt;br&gt;om att införa digital marksänd TV. Förslaget försvårar och begränsar&lt;br&gt;tillgången till ett brett och diversifierat TV-utbud för användarna. En&lt;br&gt;inriktning mot utbyggda multimediatjänster och interaktivitet försvåras&lt;br&gt;och försenas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-A är kritisk till utredningen och slutsatserna som de anser är alltför&lt;br&gt;tekniska och ägnar alltför lite intresse åt marknadsförutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppna kanalen finner det tillfredsställande med ett statligt ansvar för&lt;br&gt;att den tekniska utvecklingen redan från början styrs i en riktning som&lt;br&gt;ger allmänintresset företräde framför marknadsstyrda behov.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.1 Kostnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Banverket och bl.a. Sweden On Line, framhåller att motiven för en&lt;br&gt;satsning på ett digitalt markbundet TV-nät är tunna i utredningen särskilt&lt;br&gt;eftersom förslaget är förenat med stora kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bonnierföretagen och Telia anser att de tekniska förutsättningarna och&lt;br&gt;de sammanlagda investeringskostnaderna måste klargöras innan förslaget&lt;br&gt;kan bedömas fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.2 Alternativ&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;KTH betonar att utvecklingen på området sker oerhört snabbt och vill&lt;br&gt;därmed framhålla den osäkerhet som är förknippad med förslaget utan att&lt;br&gt;förorda annat än vad utredningen föreslår. Dessutom öppnar utveck-&lt;br&gt;lingen nya möjligheter för applikationer som någon knappt fullt ut kan&lt;br&gt;förutse. Detta indikerar att man inte utan vidare kan överge distri-&lt;br&gt;butionssätt, exempelvis kabel- och telenät, som kan ge full interaktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nethold anser att om debatten rensas från en del ideologiska under-&lt;br&gt;toner är frågan om distribution av digital-TV inte särskilt dramatisk.&lt;br&gt;Staten bör kunna säkerställa att den del av televisionen som staten har&lt;br&gt;särskilda intressen att fa distribuerad, primärt public service, även i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framtiden finner vägar för att nå hushållen. Sådana beslut kan grundas på&lt;br&gt;mycket praktiska överväganden och baseras på noggranna ekonomiska&lt;br&gt;bedömningar. Härvidlag kommer satellitburen distribution alltid att&lt;br&gt;framstå som mycket attraktiv. I dessa avseenden brister utredningen&lt;br&gt;väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.3 Tidsplan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att tidsplanen för beslut och införande av&lt;br&gt;digital marksänd TV är orealistisk eller alltför optimistisk, bl.a. ABF,&lt;br&gt;Riksbyggen, Kabelvision, Telia, Konsumentverket, Mångfaldsrådet och&lt;br&gt;SVT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ABF anser att det forcerade beslutsfattande som utredaren förespråkar&lt;br&gt;är olyckligt och påpekar att om en utbyggnad av det marksända digitala&lt;br&gt;nätet inte ger det försprång hos allmänheten som utredaren hoppas, är&lt;br&gt;risken uppenbar att public service-traditionen urholkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen menar att den exakta tidsplanen och omfattningen av&lt;br&gt;utbyggnaden av det markbundna sändamätet bör fastställas först sedan&lt;br&gt;erfarenheter erhållits från konsumenternas intresse samt program-&lt;br&gt;producenternas- och distributörernas tekniska förmåga och affärsmässiga&lt;br&gt;vilja att sända digital-TV i de nuvarande kommersiella medierna (satellit,&lt;br&gt;telenät, datanät).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket förutsätter att gällande internationellt fastställda&lt;br&gt;normer blir ett krav för den marksända digitala televisionen, men noterar&lt;br&gt;samtidigt att normarbete ännu pågår. Verket ställer sig av detta skäl&lt;br&gt;undrande till varför digital marksänd TV skall införas så snabbt som&lt;br&gt;utredningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelvision anser att det är felaktigt att Sverige som ett föregångsland&lt;br&gt;skall införa föreslagen digitalisering. Kabelvision föreslår i stället att&lt;br&gt;Sverige skall avvakta med ett beslut i denna frågan till dess ett optimalt&lt;br&gt;utnyttjande av ny teknik kan användas till rimliga kostnader, samt under&lt;br&gt;mellantiden nogsamt ytterligare utreda samtliga de konsekvenser som&lt;br&gt;uppkommer av alternativ till ett digitalt marknät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bonnierföretagen menar att den stagnation vi nu ser på den svenska&lt;br&gt;TV-marknaden är en följd av en kombination av svag efterfrågan i&lt;br&gt;konsumentledet och på reklammarknaden men också av det faktum att så&lt;br&gt;många TV-frågor just nu är föremål för utredning och kommande beslut.&lt;br&gt;En ny roll för public service-bolaget Sveriges Television, koncessions-&lt;br&gt;förhandlingar för TV4 och stora förändringar i den internationella TV-&lt;br&gt;miljön har skapat osäkerhet. Förslaget att digitalisera televisionen måste&lt;br&gt;ses i detta perspektiv, varför det är angeläget att snabba och tydliga&lt;br&gt;besked ges till marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mångfaldsrådet vill framhålla att beslutsordningen som föreslås i&lt;br&gt;utredningen, som innebär att först fattas ett principbeslut om utbyggnad&lt;br&gt;och därefter företas en mer ingående undersökning av marknadsförut-&lt;br&gt;sättningarna och intresset bland tänkbara tillståndshavare, medför vissa&lt;br&gt;risker om ett principbeslut i ämnet är avsett att tas på allvar. Denna&lt;br&gt;ordning kommer troligen bli framgångsrik bara under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredarens förhoppning att ett av staten styrt marksänt digitalt&lt;br&gt;distributionssystem också leder till att det allmänna tar ledningen från de&lt;br&gt;kommersiella aktörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Modeller för digital distribution av television&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet framhålls att i och med att det blivit allmänt accepterat att&lt;br&gt;tiden nu är mogen för att använda digital teknik for TV-distribution, har&lt;br&gt;de tidigare europeiska försöken att utveckla förbättrad analog teknik&lt;br&gt;förlorat mycket av sin aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resonemanget understryks av flera remissinstanser. KFB menar bl.a.&lt;br&gt;att oberoende av vilken distributionsform som diskuteras utgör introduk-&lt;br&gt;tionen av digital-TV en del i ett bredare teknikskifte som på sikt leder&lt;br&gt;fram till en sammansmält infrastruktur för interaktiv multimedia. KFB&lt;br&gt;påpekar också att det i debatten ofta uttrycks oro för att marksänd digital&lt;br&gt;television kommer att bromsa utveckling och spridning av sådana alter-&lt;br&gt;nativ som enligt flertalet bedömare, inkl, utredaren, bör införas på längre&lt;br&gt;sikt. Även det omvända problemet har påpekats, dvs. att alternativen i&lt;br&gt;kraft av högre prestanda (bl.a. i fråga om interaktivitet) kommer att kon-&lt;br&gt;kurrera ut marknätet redan innan det är fardigutbyggt. I vilken utsträck-&lt;br&gt;ning sådana balansproblem kan förväntas, vilka andra faktorer som spelar&lt;br&gt;in och vad de sammanvägda industri- och näringspolitiska konsekvenser-&lt;br&gt;na blir i olika scenarier behöver utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ericsson anser att det finns två huvudsakliga anledningar varför&lt;br&gt;dagens distribution av television och radio skall digitaliseras. För det&lt;br&gt;första är det enda sättet att tillgodose kraven från morgondagens TV- och&lt;br&gt;multimediatjänster. Det andra skälet är att utnyttjandet av vårt radio-&lt;br&gt;spektrum måste effektiviseras för att ge plats åt mobila tillämpningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissvar tar upp frågan om kombinationslösningar av olika tek-&lt;br&gt;niker, bl.a. Statskontoret, Ericsson, FSMK, Modern Times Group och&lt;br&gt;SVT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att Sverige fortsatt behöver olika alternativ, digitalt&lt;br&gt;marknät, kabel-TV nät samt det fasta telefoninätet använt för fasta&lt;br&gt;bredbandstillämpningar. Utredningen har inte tillräckligt belyst dessa&lt;br&gt;olika alternativ och därmed finns inte heller underlag att välja något&lt;br&gt;alternativ före ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ericsson menar att olika typer av kommunikationsnät, som t.ex.&lt;br&gt;satellitnät, marknät, kabel TV-nät, telenät och datanät, i vissa avseenden&lt;br&gt;kommer att komplettera varandra. Ericssons bedömning är att konkurrens&lt;br&gt;mellan de olika nättypema, internationella standarder som skapar volym-&lt;br&gt;fördelar samt en tjänsteutveckling som går i takt med nätutvecklingen är&lt;br&gt;viktiga förutsättningar för att nå kostnadseffektiva lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSMK pekar på att den väsentliga lärdomen av digitalisering av TV är&lt;br&gt;att det inte är mediepolitiskt möjligt att knyta sändningsvillkoren till en&lt;br&gt;viss teknologi. Kombinationslösningar av satellit, kabel- och telenät samt&lt;br&gt;marksändningar kan också tänkas allt efter behovet på olika ställen i&lt;br&gt;landet och vid olika tidpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modern Times Group menar att det är uppenbart att det finns ett&lt;br&gt;gemensamt intresse bland såväl marksändande och satellitsändande TV-&lt;br&gt;kanaler att samordna övergången till digitala sändningar så att den&lt;br&gt;kostsamma simulcastperioden med både analoga och digitala sändningar&lt;br&gt;blir så kort som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT stödjer utredarens uppfattning att på sikt anpassa SVT:s sändning-&lt;br&gt;ar till samma princip som för TV4 så att antalet slavsändare (mindre&lt;br&gt;sändare) efterhand kan minskas. På så sätt kan ett stort antal frekvenser&lt;br&gt;frigöras; något som bör förenkla planeringen av de många digitala näten&lt;br&gt;och samtidigt reducera kostnaderna for de analoga parallellsändningama.&lt;br&gt;Satellitsändningar bör också bli komplement till de analoga parallell-&lt;br&gt;sändningama.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 &amp;nbsp;Marknät&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar ett antal studier av hur utbyggnaden av marknätet&lt;br&gt;skulle kunna gå till. Sammanfattningsvis visar dessa att det i ett rent&lt;br&gt;digitalt perspektiv borde vara möjligt att bygga ut sammanlagt sex&lt;br&gt;rikstäckande eller så gott som rikstäckande digitala nät vid sidan av de&lt;br&gt;nuvarande analoga näten. Detta sedan nödvändiga frekvenskoordi-&lt;br&gt;neringar genomförts. Sammanlagt upp till 24 programtjänster av god&lt;br&gt;teknisk kvalitet skulle kunna distribueras i dessa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.1 Lokaloberoende mottagning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen understryker betydelsen av lokaloberoende (portabel) mot-&lt;br&gt;tagning, dvs. mottagning med små enkla antenner som kan placeras i&lt;br&gt;närheten av TV-mottagaren, både inomhus och utomhus. Ericsson och&lt;br&gt;Teracom ansluter sig till utredningens uppfattning i den här frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ericsson understryker, genom att hänvisa till utvecklingen för mobil-&lt;br&gt;telefoni, hur högt mobilitet värderas av konsumenterna och menar att det&lt;br&gt;därför finns all anledning att väga in värdet av mobilitet när det gäller val&lt;br&gt;av distributionsform. Tjänster som inte gynnas av mobilitet kan distri-&lt;br&gt;bueras i kabelsystem av skilda slag. Full mobilanvändning ställer krav&lt;br&gt;som bäst uppfylls av digital marksändning vid relativt låga frekvenser.&lt;br&gt;Teracom vill framhålla vikten av en svensk strategi för digital TV, bl.a.&lt;br&gt;med hänsyn till växelverkan mellan rundradio- och telekomtjänster, för&lt;br&gt;framtida lokaloberoende konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sweden On Line och Svenska kabel-TV-föreningen vill tona ner betyd-&lt;br&gt;elsen av att hushållen skall kunna ta emot TV-signalen med en enkel&lt;br&gt;antenn vilken är inbyggd i mottagaren. Simulering (Institut fur&lt;br&gt;Rundfunkstechnik Gmbh) visar att endast 20-30 % av de svenska hus-&lt;br&gt;hållen kommer att kunna använda den inbyggda antennen. Övriga hushåll&lt;br&gt;behöver, som i dag, en riktantenn på taket. I praktiken kommer dock&lt;br&gt;andelen hushåll som kommer att kunna använda den inbyggda antennen&lt;br&gt;vara lägre då även en digital signal underkastas de fysikaliska lagarna.&lt;br&gt;Finns det t.ex. mycket armeringsjäm i en fastighet kommer det att finnas&lt;br&gt;svårigheter att ta emot TV-signalema med en liten inbyggd antenn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelvision påpekar att lokaloberoende mottagning av digitala sänd-&lt;br&gt;ningar via marknätet endast är möjligt om sändningarna håller en viss&lt;br&gt;fältstyrkenivå (effekt) och om de digitala mottagarna har de tekniska&lt;br&gt;egenskaper som erfordras. Kabelvision framhåller att lokaloberoende&lt;br&gt;mottagning endast är möjlig om hushållen är intresserade och finner det&lt;br&gt;värt att betala för mottagningen. Detta anses inte framgå tillräckligt klart&lt;br&gt;i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.2 Befolkningstäckning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I de studerade alternativen har förutsatts att den andel fasta hushåll som&lt;br&gt;bör kunna ta emot de digitala sändningarna med konventionella&lt;br&gt;takantenner, dvs. genom s.k. stationär mottagning, bör vara minst 98 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT menar att det måste ankomma på företaget själv att avgöra vilka&lt;br&gt;prioriteringar som skall göras beträffande den nya sändningstekniken. I&lt;br&gt;dessa prioriteringar måste ingå överväganden om hur marksändningar&lt;br&gt;ska kombineras med satellitsändningar. Det övergripande krav som SVT&lt;br&gt;har att uppfylla är att sändningarna tekniskt kan nå den andel av&lt;br&gt;hushållen som föreskrivs, i dagens läge ca 99,8 %. Med en kombination&lt;br&gt;av mark- och satellitsändningar blir den tekniska tillgängligheten i&lt;br&gt;princip 100 %. Därutöver får förutsättas att företaget använder det&lt;br&gt;digitala marknätet fullt ut när det är utbyggt. SVT utgår från att den nivå&lt;br&gt;som föreslås i utredningen blir föremål för ytterligare analys och över-&lt;br&gt;väganden i det fortsatta beredningsarbetet. Så länge som inte 100 %&lt;br&gt;täckning sätts som mål måste varje lägre nivå värderas utifrån ekonom-&lt;br&gt;iska och andra aspekter i en kombination av digitala sändningar över&lt;br&gt;marken och över satellit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT noterar också att sändningar i markbundna nät som är avsedda för&lt;br&gt;fri och öppen mottagning i princip kan ske okrypterat. I betänkandets&lt;br&gt;förslag anges att de markbundna sändarna ska matas via satellit samt att&lt;br&gt;de hushåll som hamnar utanför de markbundna sändarnas täcknings-&lt;br&gt;områden ska betjänas av satellitsignalema. Därigenom blir kryptering av&lt;br&gt;SVT:s program oundviklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO framhåller att en digitalisering av de marksändande näten även&lt;br&gt;ger hushållen utanför centralorterna möjlighet till ett rikt och varierat&lt;br&gt;programutbud.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.3 Möjligheten till lokala/regionala sändningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen påpekar att sändarnas räckvidd och i vilken utsträckning de&lt;br&gt;kan realiseras på olika orter inte har studerats närmare inom ramen för&lt;br&gt;utredningsarbetet. Utredningen anser dock att det är rimligt att anta att&lt;br&gt;åtminstone samma täckningsområden, för lokala och regionala sänd-&lt;br&gt;ningar, som vid analog distribution torde kunna erhållas i ett digitalt&lt;br&gt;alternativ och att de frekvensmässiga begränsningarna blir mindre än i ett&lt;br&gt;analogt nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att förutsättningarna för lokala och regio-&lt;br&gt;nala sändningar förändras och på många sätt förbättras genom digital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marksänd TV, bl.a. SVT, UR, Öppna kanalen, TV4, TV-Linköping och&lt;br&gt;SABO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT konstaterar att regionala sändningar tillmäts en allt större&lt;br&gt;betydelse. Med en begränsning av de digitala nätens tillgänglighet till&lt;br&gt;98 % innebär det att två procent av hushållen måste ta emot rikssänd-&lt;br&gt;ningama via satellit och att de därmed inte kommer att kunna ta emot&lt;br&gt;SVT:s regionalt nedbrutna marksändningar. SVT:s regionala sändningar&lt;br&gt;bör dock göras tillgängliga för alla hushåll. Olika ambitionsnivåer kan&lt;br&gt;därvid väljas med olika kostnader som följd. Ett alternativ är att samtliga&lt;br&gt;regionala program sänds ut parallellt via satellit. Det ökade kapacitets-&lt;br&gt;behovet medför då en ökad distributionskostnad. Den kan dock påverkas&lt;br&gt;av att lägre datahastighet används i de regionala sändningarna (behov av&lt;br&gt;mindre frekvensutrymme), eventuellt kombinerat med att de regionala&lt;br&gt;sändningarna far ”snylta” på en del av de rikstäckande kanalernas kapa-&lt;br&gt;citet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppna kanalen förespråkar att en kanal redan från början reserveras&lt;br&gt;för lokal publik access, som kan inrymma den verksamhet som nu&lt;br&gt;bedrivs inom de öppna kanalerna. TV-Linköping anser att utgångs-&lt;br&gt;punkten för digitala etersändningar borde vara att säkerställa distri-&lt;br&gt;butionen för lokal- och regional TV, som i dag helt saknar sändarteknisk&lt;br&gt;infrastruktur. Genom att tilldela lokal-TV digitala frekvenser visar man&lt;br&gt;politisk vilja. Den viljan skickar signaler till marknaden och till lokala&lt;br&gt;investerare att börja satsa på lokal-TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV4 framhåller att bolaget skulle kunna låta de lokala bolag som&lt;br&gt;sänder i TV4:s lokala fönster fa en betydligt utökad sändningstid om&lt;br&gt;TV4 fungerade som multiplexoperatör.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.4 Utfasning av nuvarande analoga sändningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen menar att för att inte hushållen skall tvingas att omedelbart&lt;br&gt;köpa mottagare för digital teknik kommer det att vara nödvändigt att låta&lt;br&gt;sändningar av program tjänsterna ske såväl analogt som digitalt under en&lt;br&gt;övergångsperiod. I den första fasen anläggs därför rikstäckande marknät&lt;br&gt;vilket utnyttjas för distribution av de digitala sändningarna av program-&lt;br&gt;tjänsterna. I den andra fasen anskaffar hushållen utrustning för att kunna&lt;br&gt;ta emot de digitala programmen. I den tredje fasen läggs de analoga&lt;br&gt;sändningarna ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teracom konstaterar att den hittills använda analoga utsändnings-&lt;br&gt;tekniken successivt kommer att ersättas av digital sådan. De analoga&lt;br&gt;marknätens betydelse kommer under alla omständigheter att minska och&lt;br&gt;efter hand att behöva stängas av. De representerar en alltför kostnads-&lt;br&gt;krävande teknik som inte heller ger den möjlighet till fortsatt utveckling&lt;br&gt;av mediet och av tjänsterna som den digitala tekniken skapar. Teracom&lt;br&gt;anser därför att de analoga marknäten bör avvecklas så fort som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT anser att det inte redan nu bör fastställas ett datum för när de&lt;br&gt;analoga sändningarna ska upphöra utan att frågan tas upp till förnyad&lt;br&gt;prövning när 50 % hushållstäckning har uppnåtts, eller efter åtta år av&lt;br&gt;digitala sändningar, beroende av vad som inträffar först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kompensation för höjda kostnader vid parallella analoga Prop. 1996/97:67&lt;br&gt;och digitala sändningar tas upp av SVT, SR, UR och TV4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT, SR, och UR framhåller att särskilda medel måste ställas till för-&lt;br&gt;fogande under övergångsperioden från gammal till ny distributionsteknik&lt;br&gt;för att täcka kostnaderna för parallella analoga och digitala sändningar.&lt;br&gt;TV4 har inget att invända emot att de bolag som i dag sänder analogt i&lt;br&gt;marknätet också förutsätts sända digitalt så snart sådana sändningar&lt;br&gt;inleds. TV4 anser dock att i och med att den digitala distributionen inleds&lt;br&gt;kommer det också att vara det huvudsakliga distributionssättet. Staten&lt;br&gt;övertar i och med detta ansvaret för de analoga sändningarna - både&lt;br&gt;praktiskt och ekonomiskt. TV4 bör från den tidpunkten betala ersättning&lt;br&gt;enbart för den digitala distributionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet anser att betänkandet inte i önskvärd omfattning&lt;br&gt;redogjort för hur länge kapaciteten hos det analoga nät som skall distri-&lt;br&gt;buera retursignalema från det digitala nätet räcker till när datatrafiken&lt;br&gt;ökar. Inte heller har det tekniska samspelet mellan det analoga och&lt;br&gt;digitala nätet i fråga om signalutbyte klarlagts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 &amp;nbsp;Satellit&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;RRV understryker att kapaciteten för satellitsänd digital TV för&lt;br&gt;närvarande byggs ut i snabb takt. Inom några år beräknar utredningen att&lt;br&gt;det blir möjligt för hushållen att ta emot flera hundra programtjänster via&lt;br&gt;satellit, något som sannolikt ger konkurrensfördelar gentemot ett&lt;br&gt;markbundet sändningsnät. Distribution av programtjänster via satellit är&lt;br&gt;den billigaste sändningsformen. Kostnaden för hushållen behöver inte bli&lt;br&gt;större än den som krävs för mottagning från marknätet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 &amp;nbsp;Kabel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;RR Vnoterar att kabel-TV företagen har gjort stora investeringar i nätupp-&lt;br&gt;byggnad och att digitala marksändningar innebär att kabel-TV nätet för-&lt;br&gt;lorar sin betydelse. För att inte riskera att konkurreras ut av det statliga&lt;br&gt;marknätet kan företagen erbjuda sin abonnenter för dem specifik mot-&lt;br&gt;tagarutrustning till en kostnad som inte behöver bli större än den statliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelvision, StjärnTV, Svenska kabel-TV-föreningen m.fl. påpekar att&lt;br&gt;marksänd digital TV har betydligt lägre kapacitet än kabeldistribution.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 &amp;nbsp;Telenät&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att de tekniska och ekonomiska förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att med olika telenätslösningar skapa bredbandiga transport-&lt;br&gt;och accessnät varierar beroende på vilken infrastruktur och vilka&lt;br&gt;investeringar som operatören redan har gjort. En stor del av tekniken&lt;br&gt;finns framme. Utbyggnaden kommer till stor del att styras av marknads-&lt;br&gt;behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4.1 Tidsperspektiv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågan om förutsättningar för telenätet och hur långt utvecklingen av&lt;br&gt;telenätets kapacitet har kommit tas upp i flera remissvar, bl.a. KFB,&lt;br&gt;Telia, NUTEK, Teracom och Mångfaldsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KFB framhåller att det i debatten f.n. förekommer skilda uppfattningar&lt;br&gt;om i vilket utvecklingsskede den fiberbaserade distributions- och bred-&lt;br&gt;bandsväxlingstekniken befinner sig i förhållande till målsättningen att&lt;br&gt;kunna nå ut till flertalet hushåll, bl.a. för interaktiva TV-tjänster. Komp-&lt;br&gt;letterande analys krävs för säkrare bedömning, bl.a. med avseende på&lt;br&gt;tidsperspektiv, utvecklingsbehov, kostnader, aktörernas strategier och&lt;br&gt;utvecklingen internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia konstaterar att det i en nära framtid finns möjlighet att få TV-&lt;br&gt;programmet också via det vanliga telenätet med en hög grad av inter-&lt;br&gt;aktivitet. Företagen bedömer det möjligt att erbjuda hushållen i Sverige&lt;br&gt;tillgång till bredbandiga och interaktiva tjänster som superintemet med&lt;br&gt;start redan i början av 1997 och med målet 98 % täckning senast år 2004&lt;br&gt;under förutsättning av en gynnsam och konkurrensneutral marknadsut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK menar att även om telenätet i princip kan göras heltäckande&lt;br&gt;kommer detta att ta mycket lång tid, särskilt om utbyggnaden enligt&lt;br&gt;dagens tänkande skall ske intäktsstyrt i takt med tjänsteutvecklingen och&lt;br&gt;marknadsbehoven. Enbart TV-tillämpningar kommer inte att vara till-&lt;br&gt;räckligt motiverande för en snabb utbyggnad. Takten kommer att&lt;br&gt;bestämmas av övrigt tjänsteutbud i telenätet och hur snabbt abonnenterna&lt;br&gt;tar till sig detta. NUTEK beklagar också att utredningen inte kunnat ta&lt;br&gt;ställning till Telias aviserade utbyggnad, då denna inte var känd vid&lt;br&gt;tidpunkten för utredningen. Det kan därför finnas skäl att komplettera&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teracom anser inte att det är rimligt att andra distributionsaltemativ&lt;br&gt;skall uteslutas i syfte att skapa förutsättningar för Telias nätutveckling.&lt;br&gt;Teracoms övertygelse är i stället att det även i framtiden kommer att&lt;br&gt;finnas en blandning av olika nätlösningar som både konkurrerar med och&lt;br&gt;kompletterar varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mångfaldsrådet menar att när man diskuterar investeringar och&lt;br&gt;kostnader för ny teknik för TV-sändningar bör frågan ställas om inte den&lt;br&gt;trådbundna tekniken kommer att byggas ut i snabb takt, alldeles oavsett&lt;br&gt;satsningarna på marksänd television. En beredskap för att diskutera&lt;br&gt;frågor om inflytande över informationsförmedlingen i denna belysning&lt;br&gt;bör självfallet finnas. Till detta kommer att en satsning på marksänd&lt;br&gt;television kan försena en mer helhjärtad satsning på tråddistribuerad&lt;br&gt;digital kommunikation (&amp;quot;elektroniska huvudleder&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4.2 Teknik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;NUTEK menar att det utan tvekan är så att ett bredbandigt telenät&lt;br&gt;kommer att ha tjänstefördelar för abonnenten, inte minst vad gäller&lt;br&gt;möjligheter att individuellt välja program. Interaktiviteten rent tekniskt&lt;br&gt;kan troligen tillgodoses också i ett TV-nät med separat returkanal (från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;abonnenten, t.ex. via telenätet) och detta kan eventuellt ge tekniska och Prop. 1996/97:67&lt;br&gt;ekonomiska vinster, vilket bör studeras vidare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK lyfter också fram en teknisk fråga som kan behöva belysas,&lt;br&gt;när det gäller distribution via ADSL och VDSL, nämligen om trans-&lt;br&gt;mission av höga frekvenser, upp till flera tiotal MHz, eventuellt upp till&lt;br&gt;155 MHz, är förenligt med EMC-kraven. Oskärmade kopparledningar,&lt;br&gt;åtminstone ovan jord, torde utstråla elektromagnetisk strålning i en om-&lt;br&gt;fattning som ökar med frekvensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teracom påpekar att förutom tidsfaktorn och den avsevärt mycket&lt;br&gt;större investering som måste till för att bygga ut telenätet bör man notera&lt;br&gt;att det fasta telenätet inte kommer att kunna erbjuda rörlig och lokal-&lt;br&gt;oberoende mottagning, en utveckling som är påtaglig inom andra&lt;br&gt;sektorer av informationssamhället.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Beredskapsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har gjort en genomgång av de beredskapsmässiga&lt;br&gt;aspekterna av en digitalisering av TV-sändningama. I slutsatserna&lt;br&gt;påpekas att det från beredskapssynpunkt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- är en fördel om det finns flera olika vägar att distribuera television,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- är angeläget att de programföretag med vilka staten har avtal om&lt;br&gt;verksamheten vid krig och krigsfara utnyttjar sådana distributions-&lt;br&gt;former att hela den svenska allmänheten kan nås av sändningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- är marknäten som har den största fördelen av en digitalisering genom&lt;br&gt;de möjligheter denna teknik ger till lokaloberoende mottagning,&lt;br&gt;minskning av energiberoendet och en betydligt större motståndskraft&lt;br&gt;mot inmatning av falska signaler i näten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna har också behandlats av Kommittén (Ku 1994:8) för&lt;br&gt;utredning om radio och television vid krig och krigsfara i betänkandet&lt;br&gt;Viktigt meddelande - radio och TV i krig och kris (SOU 1996:80).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap delar helt de allmänna slutsatser som&lt;br&gt;framförs av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Regleringsbehov och särskilda frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen menar att en aktiv statlig mediepolitik kräver fram-&lt;br&gt;förhållning i tekniska frågor. Staten måste ta ställning till digital sänd-&lt;br&gt;ningsteknik. Ställningstaganden och regleringar är beroende av beslut&lt;br&gt;inom EU. I den gällande medielagstiftningen finns ingen uttalad bered-&lt;br&gt;skap för en övergång till digitala sändningar. Den snabba tekniska&lt;br&gt;utvecklingen av multimedia kan medföra ett behov av helt ny lagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet behandlas rättsliga frågor i kapitel 7. Strukturen från&lt;br&gt;kapitlet följs i huvudsak i remissvarssammanställningen. Frågorna tas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock upp i sin helhet och genomgången nedan omfattar därför även andra Prop. 1996/97:67&lt;br&gt;aspekter än de rent rättsliga. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;Lagstiftning i dag och behov av ny lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1.1 Multimedia och interaktiva tjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Multimedia och interaktiva TV-tjänster är ett område där lagstiftningen&lt;br&gt;kan behöva förnyas enligt utredningen. Flera remissinstanser delar den&lt;br&gt;uppfattningen och tar upp olika aspekter av frågan bl.a. PTS, Teracom&lt;br&gt;och Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS påpekar att telelagen inte behandlas i utredningen. De gräns-&lt;br&gt;dragningsfrågor som kan uppkomma i förhållande till radio- och TV-&lt;br&gt;lagen och lagen om radiokommunikation har inte berörts. PTS konsta-&lt;br&gt;terar att sändningar av andra digitala tjänster än TV kommer att omfattas&lt;br&gt;av nu gällande bestämmelser i telelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teracom finner det angeläget att de legala och regulativa problem-&lt;br&gt;ställningar som identifierats, när det gäller möjligheten att utöver tradi-&lt;br&gt;tionella TV-tjänster kunna introducera informationstjänster av olika slag,&lt;br&gt;mycket snart far en lösning. Regelverket måste utformas så att det&lt;br&gt;medger ett flexibelt utnyttjande av den kapacitet som det digitala mark-&lt;br&gt;nätet erbjuder. De lösningar som tas fram bör underlätta TV-mediets&lt;br&gt;möjlighet att växa och möjliggöra multimedia- och IT-tjänster av olika&lt;br&gt;slag att via marknät finna sin väg till företag och allmänhet. Det måste&lt;br&gt;beaktas att de ifrågavarande tjänsterna ofta befinner sig i gränslandet&lt;br&gt;mellan rundradio och teletjänster, varför regelverket behöver harmoniera&lt;br&gt;med såväl radio- och TV-lagstiftningen som telelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket menar att det måste finnas ett konsumentskydd i&lt;br&gt;samband med tjänster på interaktiv TV.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.2 Upphovsrätt m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera remissvar tar upp behovet av ny lagstiftning när det gäller frågor&lt;br&gt;om upphovsrätt m.m., bl.a. Arkivet för ljud och bild, Copyswede och&lt;br&gt;STIM.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivet för ljud och bild vill framhålla betydelsen av att intentionerna&lt;br&gt;bakom pliktexemplarslagen (1993:1392) upprätthålls oavsett den tek-&lt;br&gt;niska utvecklingen och att bevarandet av TV-utbudet i Sverige enligt&lt;br&gt;nuvarande lagstiftning underlättas om sändningarna faller under svensk&lt;br&gt;jurisdiktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Copyswede erinrar om att digital television och radio öppnar för helt&lt;br&gt;nya typer av andrahandsutnyttj anden av upphovsrättsligt skyddat&lt;br&gt;material. Kopieringsmöjligheterna ökar kraftigt och en vidarespridning&lt;br&gt;av programinnehåll via datorer och telenät kan ske med blixtens&lt;br&gt;hastighet. Copyswede förutsätter att svenska myndigheter noga bevakar&lt;br&gt;att upphovsrättslagstiftningen uppdateras så, att inte skyddet för rättig-&lt;br&gt;hetshavama i praktiken urholkas i samband med en eventuell digitali-&lt;br&gt;sering av marksändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även STIM betonar att ett generellt problem i digitala nya spridnings- Prop. 1996/97: 67&lt;br&gt;former är de starkt förbättrade kopieringsmöjligheterna. Denna utveck- Bilaga 1&lt;br&gt;ling måste följas noga, och STIM förutsätter att statsmakterna är beredda&lt;br&gt;att vidta de åtgärder som behövs för att förhindra att utvidgade&lt;br&gt;kopieringsmöjligheter försvårar investeringar i nya program och därmed&lt;br&gt;möjligheter för svenska upphovsmän att göra sig gällande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Avtalen med programföretagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen påpekar att avtalen med programföretagen inte beaktar den&lt;br&gt;digitala teknikens frågor. Oklarheter råder bland annat vad gäller initiativ&lt;br&gt;till digitalisering, programföretagens möjlighet till betaltjänster och&lt;br&gt;användande av alternativa distributionsformer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 Brister i utredningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera remissvar innehåller kritik mot utredningens resonemang om&lt;br&gt;tillståndsfrågor m.m., bl.a. Göteborgs universitet, Granskningsnämnden&lt;br&gt;och TV4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet menar att det saknas resonemang i utredningen&lt;br&gt;om kriterier för tillståndsgivning, ägande och risker för ägandekoncen-&lt;br&gt;tration eller problem med att bedriva kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden finner att utredningen saknar underlag för en&lt;br&gt;bedömning av i vilka avseenden och hur långt de nya sändnings-&lt;br&gt;möjligheter som den digitala distributionstekniken ger kan - och bör - bli&lt;br&gt;föremål för reglering. Därmed ges inte heller något underlag för bedöm-&lt;br&gt;ning av vilka övervakningsinsatser som kan bli aktuella. Om de digitala&lt;br&gt;sändningarna skulle bli föremål för någon mer omfattande innehålls-&lt;br&gt;mässig reglering, lagfäst eller i form av koncessionsvillkor, uppkommer&lt;br&gt;dock övervakningsproblem som till stora delar är av helt nytt slag och&lt;br&gt;som rimligen kommer att kräva ytterligare resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV4 påpekar att regelverket för de kommersiella programtjänstema&lt;br&gt;inte definieras tydligt i utredningen. TV4 understryker betydelsen av att&lt;br&gt;program- och reklamreglema utformas så att de nära anknyter till&lt;br&gt;regleringen i EU-direktivet för gränsöverskridande television. Skulle de&lt;br&gt;svenska reglerna vara mer restriktiva vad gäller t.ex. reklamtid eller mer&lt;br&gt;detaljerade vad gäller programutformning finns allvarlig risk för att&lt;br&gt;betydande aktörer väljer att inte nyttja det digitala marknätet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.2 Villkor för sändningstillstånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket framhåller att även om efterfrågan på tillstånd för&lt;br&gt;digitala marksändningar är högst svårbedömd kan man anta att antalet&lt;br&gt;sökande åtminstone inledningsvis överstiger frekvenstillgången. Ett ur-&lt;br&gt;valssystem framstår då som nödvändigt. RTV anser sig inte kunna&lt;br&gt;förorda något särskilt system, men vill understryka att det måste vara&lt;br&gt;öppet och innefatta ett övervägande av de ekonomiska förutsättningarna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att bedriva verksamheten. Verket påpekar att särskilda villkor för&lt;br&gt;sändningstillstånd kan behöva ställas på programföretag för sändning via&lt;br&gt;marknätet. Sådana villkor för programföretagen kan tänkas motsvara&lt;br&gt;dagens public service-villkor och exempelvis syfta till att främja&lt;br&gt;mångfald, kvalitet och inhemsk TV-produktion. För att villkoren skall&lt;br&gt;vara meningsfulla måste de programföretag som får tillstånd vara garan-&lt;br&gt;terade programdistribution i det digitala marknätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket lyfter även fram frågan om yttrandefrihet och att&lt;br&gt;tillståndsbegränsningar endast far göras om det gagnar yttrandefriheten.&lt;br&gt;Ett sådant fall är t.ex. om det nya utrymmet skulle komma att disponeras&lt;br&gt;av någon som redan har annat utrymme. RTV menar också att&lt;br&gt;spelrummet för sådana bedömningar inte torde vara vidsträckt. Däremot&lt;br&gt;kan man nog tänka sig att man kan begränsa antalet programföretag om&lt;br&gt;varje programföretag som får tillstånd ges rätt att disponera en stor&lt;br&gt;överföringskapacitet, ett helt eller halvt multiplexblock. Motivet för att&lt;br&gt;ge tillstånd till en kapacitet som kanske överstiger programföretagets&lt;br&gt;aktuella egentliga behov är att man då uppnår önskvärd flexibilitet och&lt;br&gt;möjlighet till tillfälliga omdisponeringar av överföringsutrymmet. Natur-&lt;br&gt;ligtvis innebär en ordning där programföretagen får tillgång till mera än&lt;br&gt;det nödvändiga utrymmet att färre företag får plats. Denna begränsning&lt;br&gt;av yttrandefriheten skulle ändå kunna motiveras av ffekvenstekniska&lt;br&gt;skäl. Om överutrymmet får användas för andra tjänster som svårligen kan&lt;br&gt;inordnas under rundradio kompliceras bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia anser att det kan finnas skäl att staten med hänsyn till TV-&lt;br&gt;mediets genomslagskraft har möjlighet att utöva viss kontroll över pro-&lt;br&gt;graminnehållet. Sådan kontroll bör dock utövas oberoende av vilken&lt;br&gt;teknisk distributionsform som används för TV-programmen. Det fram-&lt;br&gt;står som direkt olämpligt att de kontrollmöjligheter som existerar enligt&lt;br&gt;nuvarande lagstiftning får spela en avgörande roll för valet av den fram-&lt;br&gt;tida formen för distribution av digital TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teracom finner det självklart att den som bedriver programverksamhet&lt;br&gt;med stöd av tillstånd enligt radiolagen eller den nya radio- och TV-lagen&lt;br&gt;samtidigt inte skall kunna vara nätoperatör/multiplexoperatör eller vice&lt;br&gt;versa. För nätoperatörens del bör rollen som ansvarig för programverk-&lt;br&gt;samhetens laglighet inskränkas till kontroll av huruvida erforderliga&lt;br&gt;sändningstillstånd finns. Självfallet bör inte nätoperatören/multiplex-&lt;br&gt;operatören åläggas ett ansvar för programinnehållet. Teracom anser att&lt;br&gt;koncession för (program)sändningar som bedrivs med stöd av tillstånd&lt;br&gt;enligt radiolagen eller den nya radio- och TV-lagen bör ges av regeringen&lt;br&gt;eller särskild myndighet, inte av nätoperatören/multiplexoperatören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mångfaldsrådet finner det rimligt att staten, för att undvika ren&lt;br&gt;förvirring, åtminstone provisoriskt fastslår en inriktning för tillstånds-&lt;br&gt;givningen på området. Rådet anger ett antal frågor som behöver över-&lt;br&gt;vägas närmare, till underlag för att lägga fast en sådan inriktning. Fråg-&lt;br&gt;orna gäller bl.a. om regler för urval skall kodifieras i en eller annan form,&lt;br&gt;vilka företag och organisationer som skall kunna få tillstånd, hur&lt;br&gt;relationen ser ut till en eventuellt kommande EG-reglering och hur regler&lt;br&gt;skall se ut så att bulvanarrangemang, kringgående av regler etc. undviks.&lt;br&gt;Sammanfattningsvis konstaterar rådet att - innan svar på dessa frågor har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givits - ett snabbt införande av digitala marksändningar inte självklart&lt;br&gt;kan bedömas ge fördelar som kan motivera en massiv statlig insats i syfte&lt;br&gt;att medvetet konkurrera ut existerande satellit- och kabelkanaler. Rådet&lt;br&gt;kan inte finna att utredningen visat att graden av mångfald, när det gäller&lt;br&gt;information, fri åsikts- och opinionsbildning samt offentlig debatt väsent-&lt;br&gt;ligen skulle skilja sig mellan de två alternativen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.3 Konkurrensfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen pekar på att de företag som kontrollerar infrastrukturen i&lt;br&gt;form av satelliter, kabelnät, avkodare och kryptering erhållit en mycket&lt;br&gt;stark position. Dessa företag har stärkt sin ställning på bekostnad av de&lt;br&gt;traditionella programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket påpekar att både Teracom, den ende operatören av&lt;br&gt;markbundna televisionssändningar, och Svenska Kabel-TV AB, som kan&lt;br&gt;betraktas som den dominerande kabel TV-operatören, är i statlig ägo.&lt;br&gt;Detta försvårar situationen, enligt Konkurrensverket, eftersom staten&lt;br&gt;också skall motverka konkurrensbegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia, liksom Svenska IT-företagens organisation, anser att rikstäck-&lt;br&gt;ande radio- och televisionsforetag själva skall kunna välja och upphandla&lt;br&gt;sina tekniska distributionsformer. Staten skall inte aktivt medverka till att&lt;br&gt;snedvrida fungerande marknadsmekanismer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret ifrågasätter en utveckling som gör att staten genom att&lt;br&gt;digitalisera marknätet och erbjuda nya koncessioner åter skall ta initiativ&lt;br&gt;och kunna styra utbudet genom avtal med ytterligare TV-kanaler.&lt;br&gt;Statskontoret anser att om staten tar ställning för ett digitalt marknät bör&lt;br&gt;statens roll främst vara att fördela frekvensutrymmet och förhindra kon-&lt;br&gt;kurrensbegränsningar, inte att styra upp sändningarna via olika avtals-&lt;br&gt;konstruktioner. Regleringen av radio- och TV-kanaler utöver public&lt;br&gt;service-kanalerna bör enligt Statskontorets uppfattning ske via allmänna&lt;br&gt;lagar och förordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kanal 5 anser att det i den fortgående europeiseringen skulle vara&lt;br&gt;olyckligt sett ur ett konkurrensrättsligt perspektiv att vissa svensk-&lt;br&gt;språkiga kanaler regleras av svensk lagstiftning såvitt gäller innehållet,&lt;br&gt;men att andra t.ex. engelskspråkiga kanaler regleras av annan lagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamförbundet vill framhålla att en alltför långtgående och omoti-&lt;br&gt;verad reglering kan minska inte bara programbolagens och andra aktörers&lt;br&gt;intresse att sända i marknätet, utan även annonsöremas intresse att&lt;br&gt;annonsera i TV-mediet, vilket skulle vara mycket olyckligt för den&lt;br&gt;aktuella kanalen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 &amp;nbsp;Multiplexoperatörer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att den digitala multiplexeringstekniken innebär legala&lt;br&gt;komplikationer. Med digitaltekniken följer ett antal frågeställningar som&lt;br&gt;inte besvaras av gällande lagstiftning. De frågor som aktualiseras faller&lt;br&gt;under flera olika departement och myndigheter. Utredningen drar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutsatsen att en reglering torde vara nödvändig. Den närmare utform-&lt;br&gt;ningen beror dock på flera övergripande ställningstaganden. Ett sådant&lt;br&gt;rör kontrollen över sändamäten. Utredningen menar att det kan finnas&lt;br&gt;skäl för bibehållen statlig kontroll, antingen genom tillståndsgivning eller&lt;br&gt;genom Teracom. Det torde i dagsläget inte vara formellt uteslutet att låta&lt;br&gt;Teracom behålla sin ensamställning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.1 Regleringsbehov&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har synpunkter på utredningens slutsats att en&lt;br&gt;reglering av multiplexeringsfunktionen är nödvändig, bl.a. Radio- och&lt;br&gt;TV-verket, Teracom, TV4 och Riksbyggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket menar att innan man i övrigt kan diskutera behov&lt;br&gt;av att ytterligare reglera multiplexoperatörskapet måste innebörden av att&lt;br&gt;vara operatör fastställas. Man måste fråga sig om det i operatörens upp-&lt;br&gt;gift nödvändigtvis måste ingå att bygga ut sändamät. Menar man att&lt;br&gt;multiplexoperatören skall ansvara för &amp;quot;hela kedjan&amp;quot;, dvs. insamlande av&lt;br&gt;signaler, signalbehandling/kodning och därefter utsändning till mottag-&lt;br&gt;aren, finns det väl i realiteten bara ett företag i landet som kan uppfylla&lt;br&gt;kraven, nämligen TERACOM Svensk Rundradio AB. Men om man&lt;br&gt;tänker sig rollen som enbart insamlare och signalblandare/kodare finns&lt;br&gt;det säkerligen flera som har kompetensen och även intresset för att&lt;br&gt;bedriva sådan verksamhet. Om man nu utgår från att multiplexoperatören&lt;br&gt;skall ha ansvaret för hela distributionskedjan - i vart fall det överförings-&lt;br&gt;utrymme som skall, eventuellt också måste, reserveras för traditionella&lt;br&gt;TV-sändmngar - är nästa fråga hur kravet att bereda utrymme för&lt;br&gt;programföretag skall tillgodoses. Ett alternativ är att staten utnyttjar sin&lt;br&gt;ställning som ägare av Teracom att instruera bolagets ledning att tillse&lt;br&gt;öppenhet i multiplexen. Ett annat är att i lag föreskriva att verksamhet&lt;br&gt;som multiplexoperatör förutsätter särskilt tillstånd som föreskriver&lt;br&gt;skyldighet att bereda överföringskapacitet åt programföretag som fått&lt;br&gt;tillstånd att sända digital-TV. Oavsett om man är beredd att låta flera&lt;br&gt;företag än Teracom vara operatör eller inte är ett i lag reglerat&lt;br&gt;tillståndsförfarande att föredra eftersom det är mera öppet och tydligt&lt;br&gt;gentemot marknaden och allmänheten. Ett tredje i nuläget mer praktiskt&lt;br&gt;alternativ är att begränsa statens krav till en registreringsplikt och i stället&lt;br&gt;reglera frågor om sändningarnas geografiska täckning och rätt att utnyttja&lt;br&gt;överkapacitet genom villkor för programföretagen. Ur ett yttrande-&lt;br&gt;frihetsrättsligt perspektiv är det dock väsentligt att multiplexoperatören&lt;br&gt;inte får en sådan ställning att han kan hindra programdistributionen för&lt;br&gt;ett företag med sändningstillstånd. Fri konkurrens och mångfald talar å&lt;br&gt;andra sidan mot en särskild tillståndsplikt för multiplexoperatören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Teracoms uppfattning är det viktigt att olika och ibland kon-&lt;br&gt;kurrerande programföretag erbjuds en så neutral plattform som möjligt&lt;br&gt;för distributionen av sina tjänster. Det är också viktigt att det regelverk&lt;br&gt;som behövs i sammanhanget är så enkelt som möjligt och lätt att&lt;br&gt;tillämpa. Det krav som måste ställas på multiplexoperatören är att denne&lt;br&gt;förhåller sig neutral i förhållande till olika programföretag. Detta hindrar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte på något sätt att nätoperatören svarar för multiplexen, vilket synes&lt;br&gt;vara från alla utgångspunkter det mest rationella. Ett undantag därifrån&lt;br&gt;skulle kunna vara ett fall där ett programföretag tilldelas hela kapaciteten&lt;br&gt;i en multiplex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV4 menar att det är rimligt att statens agerande i det digitala&lt;br&gt;regelverket - lag och förordning - ger förutsättningar för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen delar utredningens uppfattning om att samhället inte bara&lt;br&gt;skall ta ansvar för traditionell public service-verksamhet utan även vara&lt;br&gt;en garant för en till medborgarnas och samhällets bästa fungerande&lt;br&gt;mediaverksamhet. Den digitala multiplexeringstekniken är ett av om-&lt;br&gt;rådena som måste regleras av samhället för att undvika konkurrens-&lt;br&gt;begränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.2 Staten - multiplexoperatören&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mångfaldsrådet menar att frågan om det statliga sändningsbolaget&lt;br&gt;Teracoms ställning och andra liknande sändarföretag (multiplex-&lt;br&gt;operatörer) bör belysas ytterligare. Om det fortfarande anses ofrån-&lt;br&gt;komligt att åtminstone huvuddelen av marksändningsnäten ägs av staten,&lt;br&gt;uppkommer frågan om upplåtelse av näten och sändningsfacilitetema i&lt;br&gt;fortsättningen skall användas som ett mediepolitiskt instrument vid sidan&lt;br&gt;av tillståndsgivning och övervakning. I så fall är bolagskonstruktionen&lt;br&gt;knappast lämplig, eftersom det blir fråga om en verksamhet som liknar&lt;br&gt;myndighetsutövning. Rådet ifrågasätter om inte Teracom bör ingå bland&lt;br&gt;de organ för vilka offentlighetsprincipen skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV4 menar att det vore olyckligt om staten valde att överlåta åt&lt;br&gt;Teracom att vara multiplexoperatör. Modern Times Group understryker&lt;br&gt;att det vore olyckligt om staten direkt eller indirekt skulle fa möjlighet att&lt;br&gt;agera som multiplexoperatör. Erfarenheten visar att denna typ av mellan-&lt;br&gt;handsfunktion effektivast handhas av separata aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.3 Programföretaget - multiplexoperatören&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;SVT konstaterar att den tekniska multiplexeringen i princip kan skötas&lt;br&gt;där det är praktiskt bäst lämpat. Det är dock viktigt att inte spalta upp och&lt;br&gt;fördela dataströmmen mellan olika programleverantörer i alltför snålt&lt;br&gt;tilltagna block, redan i inledningsskedet. Därmed låses handlingsut-&lt;br&gt;rymmet vad gäller disposition mellan television och andra nya digitala&lt;br&gt;massmedietjänster i nätet. Det är till de nya medieformer, som kan växa&lt;br&gt;upp vid sidan av de mer konventionella televisionssändningama, som&lt;br&gt;många av de industripolitiska förhoppningarna är knutna. SVT noterar&lt;br&gt;vidare att många internationella tele- och medieföretag siktar in sig på att&lt;br&gt;gå in i rollen som multiplexoperatör. Det är en funktion som ger full&lt;br&gt;kontroll över hela affärskedjan; något som blir extra känsligt om denne&lt;br&gt;också är ”vertikalt integrerad”. Multiplexoperatören är gate-keeper och&lt;br&gt;om denne också driver egna TV-kanaler kan dessa komma att gynnas&lt;br&gt;otillbörligt på bekostnad av de andra kanaler som är hänvisade till samma&lt;br&gt;operatör. För att också framgent kunna ta ansvar för ett samlat public&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;service-utbud och för att undvika att hamna i en beroendeställning till en&lt;br&gt;framtida gate-keeper måste SVT bli sin egen multiplexoperatör. SVT&lt;br&gt;bedömer sig kunna fylla minst ett helt block om 20-25 Mbit/s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio anser att företaget självständigt bör operera den s.k.&lt;br&gt;multiplexen för det tilldelade riksblocket. Åtkomstkontroll, program-&lt;br&gt;guidning och andra tilläggstjänster som ingår i funktionen som multi-&lt;br&gt;plexoperatör är en viktig förutsättning för att ge publiken/lyssnama till-&lt;br&gt;gång till de flexibla möjligheter som den nya tekniken medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV4 anser att det vore naturligt om de programföretag som i dag&lt;br&gt;sänder i marknätet ges möjlighet - på sätt som planeras i Storbritannien -&lt;br&gt;att fungera som multiplexoperatör. TV4 bedömer sig ha goda förut-&lt;br&gt;sättningar att administrera i vart fall en multiplex. Väljer regeringen den&lt;br&gt;lösningen ges de bästa möjligheterna att utnyttja det digitala sändnings-&lt;br&gt;systemets fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Sändningsteknik och ffekvensanvändning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betonar att med digitaltekniken ökar möjligheterna att sprida&lt;br&gt;TV-program kraftigt. Den ökade överföringskapaciteten medför att&lt;br&gt;distributionskostnaderna per programtjänst kan bli avsevärt lägre än med&lt;br&gt;analog teknik. Studier som utredningen genomfört visar att det i ett rent&lt;br&gt;digitalt perspektiv borde vara möjligt att, sedan nödvändiga ffekvens-&lt;br&gt;koordineringar genomförts, vid sidan av de nuvarande analoga näten,&lt;br&gt;bygga ut sammanlagt sex rikstäckande eller så gott som rikstäckande&lt;br&gt;digitala nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teracom delar utredningens bedömning att det finns frekvensutrymme&lt;br&gt;för åtminstone sex digitala nät som samexisterar med befintliga analoga&lt;br&gt;nät. När de analoga näten har avvecklats kan den digitala kapaciteten&lt;br&gt;åtminstone fördubblas. Kulturrådet finner det positivt om det kan skapas&lt;br&gt;ytterligare utrymme för TV-sändningar för olika intressenter eftersom&lt;br&gt;frekvensutrymmet för marksänd TV hittills har varit en knapp resurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser tar dock upp frågan om utrymmesbrist och att&lt;br&gt;frekvenskoordineringen inte är slutförd, bl.a. Statskontoret, Sweden On&lt;br&gt;Line, PTS, Ericsson, Kabelvision och Telia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anmärker att utredaren inte visat att frågan om till-&lt;br&gt;gängligt frekvensutrymme är löst och föreslår därför fortsatt utredning.&lt;br&gt;Sweden On Line ställer sig mycket tveksam till utredningens förslag om&lt;br&gt;att 24 digitala kanaler skall kunna vara i drift inom två år. För att kunna&lt;br&gt;använda flera frekvenser än i dag måste en koordinering med våra&lt;br&gt;grannländer ske. Det kan förutsättas att dessa förhandlingar leder till&lt;br&gt;kompromisser och kommer att ta lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS påpekar att ibruktagning av radiosändare (inkl. TV) innan&lt;br&gt;ffekvenskoordineringen är avslutad och den föreslagna användningen&lt;br&gt;accepterad av berörda grannländer innebär en viss risktagning. För att&lt;br&gt;slutföra koordineringen kan det vara nödvändigt att sänka effekten på&lt;br&gt;vissa sändare samt frångå samlokalisering med dagens analoga TV-nät.&lt;br&gt;Man kan dessutom bli tvungen att acceptera mindre god täckning i vissa&lt;br&gt;geografiska områden. Det är därför av största vikt att det utarbetas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alternativa planer för hur fullgod täckning skall kunna erhållas i de fall Prop. 1996/97:67&lt;br&gt;koordineringen inte kan slutföras till alla delar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ericsson bedömer att de f.n. tillgängliga frekvensområdena kommer att&lt;br&gt;vara fullt utnyttjade i storstadsområdena någon gång efter 2005-2010,&lt;br&gt;beroende på hur snabb den ekonomiska utvecklingen blir. Genom en&lt;br&gt;digitalisering av radio- och TV-sändningama kan på sikt en avsevärd&lt;br&gt;effektivisering ske av utnyttjandet av frekvenserna som används. Det är,&lt;br&gt;enligt Ericsson, realistiskt att räkna med en minst fyrfaldig effektivitets-&lt;br&gt;höjning. Med tanke på de alternativa distributionsmöjligheter som finns&lt;br&gt;för TV bör, enligt Ericsson, åtminstone hälften av denna effektivitets-&lt;br&gt;höjning tas ut i form av en reduktion av det för TV avsatta frekvens-&lt;br&gt;området. Ericsson menar vidare att Sverige inom ramen för arbetet i EU,&lt;br&gt;CEPT och ITU bör ta initiativ som leder till att frekvenser inom TV-&lt;br&gt;banden kan frigöras för användning för mobila kommunikationssystem&lt;br&gt;senast år 2010. I första hand bör banden 470-670 eller 670-862 MHz&lt;br&gt;komma i fråga för ändrad användning. Initiativen måste avse både&lt;br&gt;överenskommelser om en gemensam tidsplan för digitalisering och&lt;br&gt;överenskommelser om en gemensam överföring av vissa band till annan&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelvision finner det anmärkningsvärt att utredaren tar upp ut-&lt;br&gt;rymmesbristen som ett digitaliserat kabelnät kan drabbas av utan att&lt;br&gt;nämna det ännu större kapacitetsproblem som gäller marknätet. Kabel-&lt;br&gt;vision nämner också att en tjänst med near-video-on-demand med start&lt;br&gt;av program varje kvart erfordrar mellan 4 och 6 digitala kanaler.&lt;br&gt;Svenska-kabel-TV-föreningen betonar att bristen på frekvensutrymme i&lt;br&gt;ett digitalt marknät naturligtvis kommer att avsevärt begränsa det utbud&lt;br&gt;som kan göras tillgängligt för konsumenten. Smala program och program&lt;br&gt;som vänder sig till invandrare och minoritetsgrupper kommer helt enkelt&lt;br&gt;inte att kunna distribueras. Sådana program kommer då även framgent att&lt;br&gt;endast kunna distribueras via kabel- eller satellitsändningar som har&lt;br&gt;betydligt högre kapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia ser en fara i att under ett initialt skede upplåta alltför få fre-&lt;br&gt;kvenser för distribution av digitala programtjänster. Den eftersträvade&lt;br&gt;mångfalden - som ju är ett av huvudsyftena - kan komma att motverkas i&lt;br&gt;och med att potentiella programleverantörer avstår från att söka kon-&lt;br&gt;cession på rikstäckande markkanaler. Detta främst på grund av att de&lt;br&gt;upplever en snedvriden konkurrenssituation genom den begränsning som&lt;br&gt;fa kanaler utgör och att public service-företagen därmed befäster sin fak-&lt;br&gt;tiska monopolställning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 EU&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att olika aspekter av television har rönt&lt;br&gt;betydande uppmärksamhet i den europeiska gemenskapens organ och&lt;br&gt;resulterat i handlingsplaner och direktiv. Som exempel nämns EG:s&lt;br&gt;direktiv om gränsöverskridande television samt om tillämpning av&lt;br&gt;standarder för sändning av televisionsignaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS kritiserar utredningen för att inte ha uppmärksammat betydelsen Prop. 1996/97:67&lt;br&gt;av EG:s regelverk i samband med införandet av digital TV. PTS Bilaga 1&lt;br&gt;framhåller att den lösning som väljs i fråga om digital TV bör utformas&lt;br&gt;med iakttagande av att den inte skall strida mot EG:s regelverk. En be-&lt;br&gt;gränsning av rätten att använda telenät eller skapande av marknads-&lt;br&gt;dominerande operatörer såsom TERACOM Svensk Rundradio AB skulle&lt;br&gt;exempelvis sannolikt komma att strida mot EG:s regler på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia, liksom Svenska IT-företagens organisation, anser att det före-&lt;br&gt;slagna införandet av digital marksänd distribution kan leda till ett&lt;br&gt;utvidgat distributionsmonopol i strid mot andan i EU:s liberaliserings-&lt;br&gt;direktiv. Om Sverige skulle vidta åtgärder som i praktiken begränsar&lt;br&gt;möjligheterna att etablera alternativa distributionsvägar vore detta ett steg&lt;br&gt;i fel riktning. Telia finner det anmärkningsvärt att betänkandet inte&lt;br&gt;belyser detta förhållande på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Avkodare och kryptering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betonar att etableringen av ett digitalt marknät förutsätter att&lt;br&gt;den praktiska tillgången till sändningarna är löst. Ett fungerande&lt;br&gt;avkodarsystem är en förutsättning. Staten har att verka för öppna system,&lt;br&gt;att avkodarna ges för konsumenterna bästa möjliga utformning och att&lt;br&gt;hanteringen av avkodare mte blir en konkurrensfaktor. Krav rörande&lt;br&gt;avkodarna kan ställas i samband med tillståndsgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av öppna system för avkodare betonas av bl.a. Teracom,&lt;br&gt;Kulturrådet, Konsumentverket, Telia, Modern Times Group, STIM,&lt;br&gt;Svenska kabel-TV-föreningen, Kanal 5, Sveriges radio- och hemelek-&lt;br&gt;tronikleverantörer och Sweden On Line.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teracom påpekar att olika distributionssystem eller aktörer på ett för&lt;br&gt;konsumenterna ogynnsamt sätt i praktiken binder konsumenterna till sina&lt;br&gt;respektive tekniska lösningar. Kulturrådet framhåller betydelsen av&lt;br&gt;öppna system för avkodare. Öppna system skulle exempelvis ge möjlig-&lt;br&gt;heter för små producenter att få tillträde till en konsumentstyrd marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket påpekar att det är nödvändigt att avkodaren klarar&lt;br&gt;flera kanaler samtidigt. Det måste gå att samtidigt ta emot och distribuera&lt;br&gt;olika program till flera TV-mottagare och videobandspelare i hemmet.&lt;br&gt;Det är också viktigt att bevaka att inte sådana tekniska lösningar som har&lt;br&gt;kort livslängd förs ut på den svenska marknaden. Det krävs därför&lt;br&gt;generella grundspecifikationer för avkodare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia finner det nödvändigt att de svenska representanterna i DVB&lt;br&gt;verkar för ffamtagning av ett standardiserat gränssnitt, vilket möjliggör&lt;br&gt;att på ett kostnadseffektivt sätt i en och samma avkodare använda olika,&lt;br&gt;utbytbara enheter för mottagning av digital marksändning respektive&lt;br&gt;distribution via kabel-TV eller satellit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kabel-TV-föreningen menar att för att bli framgångsrik måste&lt;br&gt;tekniken vara generell och kundorienterad. Den far inte låsa fast&lt;br&gt;konsumenten i slutna system på det sätt som blir fallet om man genomför&lt;br&gt;en utbyggnad av digital marksänd TV enligt utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Radio- och TV-verkets bedömning torde sändningsutrymmet i Prop. 1996/97:67&lt;br&gt;ett digitalt marknät av den föreslagna omfattningen inte kunna fyllas av Bilaga 1&lt;br&gt;kommersiella programföretag utan ett omprövat och i alla fall avsevärt&lt;br&gt;begränsat krypteringsförbud som möjliggör finansiering genom betal-&lt;br&gt;TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges radio- och hemelektronikleverantörer påpekar att det är nöd-&lt;br&gt;vändigt att flertalet av de befolkningsmässigt stora länderna i Europa&lt;br&gt;också fattar beslut om digital marksänd TV för att ge de ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningarna för massproduktion av avkodare och mottagare till&lt;br&gt;attraktiva priser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Vidaresändning i kabelnät - must carry&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att legala svårigheter att upprätthålla must carry-&lt;br&gt;skyldigheten uppstår vid etablering av digitala marknät med många&lt;br&gt;programtjänster. Den nuvarande sändningsplikten måste omprövas. Den&lt;br&gt;skulle kunna avskaffas om de digitala sändamäten blir så effektiva att&lt;br&gt;mottagning med enklare inomhusantenn blir möjlig. Ett alternativ är att&lt;br&gt;sändningsplikten begränsas till ett fatal programtjänster. Även i det fall&lt;br&gt;skyldigheten begränsas till ett fatal programtjänster bör eftersträvas att&lt;br&gt;sändamäten möjliggör god mottagning av övriga marksändningar med&lt;br&gt;inomhusantenn. Under ett övergångsskede kan must carry-skyldigheten&lt;br&gt;behöva behållas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.7.1 Bibehållen (utökad must carry)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;FSMK menar att i en framtida multiteknologisk sändningsmiljö bör must&lt;br&gt;carry-begreppet utsträckas till alla nätoperatörer som vänder sig till&lt;br&gt;svensk publik, oavsett om det gäller satelliter, kabelnät, telenät eller&lt;br&gt;marknät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppna kanalen menar att must carry-skyldigheten för de lokala&lt;br&gt;kabelsändarföretagens sändningar bör bibehållas så länge en merpart av&lt;br&gt;hushållen inom en kommun tar emot sändningarna via kabelnäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Norden betonar att staten i ett digitalt marknät kan ställa&lt;br&gt;krav på programinnehåll och public service. Rimligen bör det därför bli&lt;br&gt;utrymme till vidaresändning av nordiska program i en helt annan&lt;br&gt;omfattning än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.7.2 Begränsad must carry&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Alternativet att begränsa must carry-skyldigheten till ett fatal kanaler förs&lt;br&gt;fram i flera remissvar, bl.a. Radio- och TV-verket, SVT, UR, Riksbyggen,&lt;br&gt;Svenska kabel-TV-föreningen och Sweden On Line.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket menar att hela frågan om ett digitalt marknät&lt;br&gt;skulle kunna betecknas som en &amp;quot;must carry-fråga&amp;quot; i så måtto att den i&lt;br&gt;grunden gäller sändningarnas tillgänglighet. En gynnsam teknikutveck-&lt;br&gt;ling till god mottagning med endast enkla antenner leder till att det inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längre finns behov av kabelnät. En mängd programföretag med&lt;br&gt;sändningar av skiftande karaktär kan göra att must carry-skyldigheten&lt;br&gt;inte framstår som befogad för andra än licensfinansierade företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT och UR förordar att public service-utbudet omfattas av must carry&lt;br&gt;i sekundära distributionsnät (kabelnät, MMDS, etc.) i analog form som&lt;br&gt;nu, men också i digital form i nät där sådan teknik finns installerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen anser att det inte är rimligt att kabel-TV-företagen och&lt;br&gt;deras kunder skall upprätthålla den s.k. must carry-skyldigheten vid eta-&lt;br&gt;blering av marknät med många programtjänster. En begränsning av must&lt;br&gt;carry-skyldigheten till enbart SVT1 och SVT2 eller att skapa sådana&lt;br&gt;tekniska förutsättningar i de digitala marknäten så att skyldigheten kan&lt;br&gt;avskaffas, är två acceptabla lösningar. Svenska kabel-TV-föreningen&lt;br&gt;accepterar skyldigheten att distribuera de icke-kommersiella public&lt;br&gt;service-kanalerna SVT1 och SVT2, eftersom de funnits under lång tid&lt;br&gt;och finansieras genom mottagaravgifter. Svenska kabel-TV-föreningen&lt;br&gt;kan dock inte acceptera skyldigheten att utan ersättning distribuera kom-&lt;br&gt;mersiella reklamfinansierade kanaler som TV4. Sweden On Line anser att&lt;br&gt;must carry-skyldigheten redan i dag innebär en oacceptabel inskränkning&lt;br&gt;i företagens möjligheter att fa avkastning på sina investeringar. Sweden&lt;br&gt;On Line accepterar skyldigheten att distribuera icke-kommersiella public&lt;br&gt;service-kanaler men kan inte acceptera en skyldighet att utan ersättning&lt;br&gt;distribuera kommersiella reklamfinansierade kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.7.3 Avskaffande av must carry&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;StjärnTV tar upp EU:s direktiv om öppna nätverk (ONP), som bl.a.&lt;br&gt;innebär att TV-kanaler som så önskar skall kunna erhålla distribution i&lt;br&gt;kabelnäten, på rimliga ekonomiska villkor. Programbolagen erbjuds där-&lt;br&gt;med rätten till distribution och kabelnäten rätten till ersättning. Ytter-&lt;br&gt;ligare styrning saknar därför relevans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelvision anser att must carry-lagstiftningen strider mot de interna-&lt;br&gt;tionella regleringar som Sverige har åtagit sig att följa, varför den i dag&lt;br&gt;gällande lagstiftningen skall ändras och ej heller införas i en digital miljö.&lt;br&gt;TV4:s och ev. tillkommande programkanalers must carry-status innebär&lt;br&gt;en inskränkning i kabelföretagens rätt att sända vad de vill, dvs. en&lt;br&gt;inskränkning i deras yttrandefrihet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Tekniska standarder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen påpekar att det är uppenbart att behovet av beslut om&lt;br&gt;tekniska standarder är stort. Dock synes det gagnlöst att söka lösa&lt;br&gt;övergripande standardiseringsfrågor genom nationell lagstiftning. Arbe-&lt;br&gt;tet måste bedrivas internationellt. Flera remissinstanser tar upp frågan om&lt;br&gt;vilka standarder som är möjliga och om hur långt arbetet har kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;StjärnTV, Svenska kabel-TV-föreningen och Sweden On Line påpekar&lt;br&gt;att det är oklart om det är möjligt att tillverka TV-apparater som klarar att&lt;br&gt;ta emot signaler både med modulationsmetoden 8k standard och 2k&lt;br&gt;standard. Om Sverige väljer att gå sin egen väg, och låsa sig vid 8k, är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;risken för att hamna i en återvändsgränd uppenbar. StjärnTV menar&lt;br&gt;vidare att införande av teknik som inte är generell för olika&lt;br&gt;distributionssätt, och som inte är enkel att använda, medför omedelbara&lt;br&gt;begränsningar. En utbyggnad av digital marksänd TV enligt utredningens&lt;br&gt;förslag binder konsumenten i ett slutet system som effektivt motverkar&lt;br&gt;utvecklingen av multimediatjänster till hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia anser att för att den digitala tekniken skall ha förutsättningar att&lt;br&gt;bli framgångsrik måste den vara generell och konsumentorienterad. Den&lt;br&gt;får inte låsa fast konsumenten i system på det sätt som blir fallet om man&lt;br&gt;genomför en utbyggnad av de marksända digitala TV-sändningama&lt;br&gt;enligt betänkandets förslag. En viktig förutsättning för utvecklingen av&lt;br&gt;digital radio- och TV-distribution och andra bredbandstjänster till&lt;br&gt;hushållen, är att konsumenten till låg eller obefintlig kostnad fritt kan&lt;br&gt;byta mellan olika distributionsformer och leverantörer av program-&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Kalkylresultat&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betonar att det inte är möjligt att göra mer preciserade&lt;br&gt;bedömningar av de ekonomiska konsekvenserna av en övergång från&lt;br&gt;analoga till digitala TV-sändningar. I utredningen redovisas tre räkne-&lt;br&gt;exempel. Det betonas att samtliga resultat bygger på mycket osäkra&lt;br&gt;antaganden om bl.a. hushållens beteende och prisutvecklingen på mot-&lt;br&gt;tagarutrustning. Resultaten skall därför inte tolkas som prognoser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV understryker utredningens bedömning att det är mycket osäkert&lt;br&gt;att använda utredningens räkneexempel som beslutsunderlag för in-&lt;br&gt;förande av digitala marksändningar av TV. Banverket menar att kost-&lt;br&gt;nader beskrivs utan noggrannhet, medan intäkter/nytta inte alls&lt;br&gt;kvantifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT noterar att de kalkylerade kostnaderna för en programtjänst i ett&lt;br&gt;digitalt marknät och därmed intäktsnivån för en operatör synes utgå från&lt;br&gt;att all tillgänglig kapacitet kan säljas eller utnyttjas. Sker inte det kommer&lt;br&gt;kostnaden/priset att höjas i motsvarande grad. En förutsättning för att den&lt;br&gt;angivna kostnads-/prisnivån ska kunna uppnås vid fullt kapacitets-&lt;br&gt;utnyttjande är att presumtiva användare finner det motiverat att betala ett&lt;br&gt;högre pris än för digitala sändningar via satellit. Tillmäts inte mark-&lt;br&gt;sändningar ett “mervärde” av kommersiella TV-företag kan satellit-&lt;br&gt;kapacitet komma att bli prisledande. Detta påverkar påtagligt kalkylerna&lt;br&gt;för det digitala marknätet och skapar en betydande osäkerhet. Ytterst kan&lt;br&gt;förändringar av intäktsnivån komma att påverka kostnaderna för de&lt;br&gt;företag som förutsätts sända i det digitala marknätet som t.ex. SVT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen noterar att kalkylen över kostnaderna inte anger hur dessa&lt;br&gt;skall finansieras. Tänkbara finansiärer är dock bl.a. hushållen, TV-&lt;br&gt;företagen och staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teracom bedömer att en investering om ca 0,5 miljarder kronor inom&lt;br&gt;två år efter beslut, kan ge praktiskt taget hela svenska folket möjlighet att&lt;br&gt;ta emot 6-8 TV-program via två digitala marknät. Näten kan därefter&lt;br&gt;byggas ut i en takt som skulle ge ytterligare 6-8 program per år. Om så&lt;br&gt;många som 20-24 program, eller senare kanske 50 program, önskas blir&lt;br&gt;den samlade investeringen ca 1,5 miljarder kronor respektive 3,0&lt;br&gt;miljarder kronor. Teracom behöver ingen finansiering via statskassan för&lt;br&gt;att genomföra dessa investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KLYS framhåller att finansieringen av utbyggnaden inte får ske genom&lt;br&gt;att medel tas från programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO påpekar att en övergång till digitala sändningar kommer att&lt;br&gt;kräva betydande investeringar. De investeringar som berör bostads-&lt;br&gt;företagen är emellertid inte högre än de som krävs for mottagning av&lt;br&gt;satellitsända digitala TV-signaler. Detsamma gäller hushållens invest-&lt;br&gt;eringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.1 TV-avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet, liksom Copyswede, påpekar att utrymmet för&lt;br&gt;höjda TV-avgifter är begränsat och att inget talar för att TV-reklamen&lt;br&gt;växer med antalet kanaler. TV-avgifter kan dessutom endast användas för&lt;br&gt;allmäntelevision och till TV-reklamens karaktär hör att annonsörema&lt;br&gt;gärna söker sig till de kanaler som genomgående kan visa stor räckvidd.&lt;br&gt;Göteborgs universitet menar vidare att det inte finns något stöd för att&lt;br&gt;hushållens betalningsvilja skulle stiga med antalet kanaler. Säkrast är att&lt;br&gt;räkna med att betalningsviljan sjunker kraftigt efter hand. Till detta&lt;br&gt;kommer att betalkanalerna visserligen har sin publik, men att det trots allt&lt;br&gt;är fråga om relativt små grupper som betalar för t.ex. en film-, en sport-&lt;br&gt;eller en nyhetskanal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT ser inga förutsättningar för att inom ramen för TV-avgiften finan-&lt;br&gt;siera ytterligare verksamheter utöver de som idag erhåller medel från&lt;br&gt;rundradiokontot. Bedöms utrymme finnas for höjningar av TV-avgiften&lt;br&gt;bör dessa medel användas för att stärka kvaliteten i redan existerande&lt;br&gt;verksamhet. Så bör t.ex. SVT få möjligheter att ytterligare utveckla den&lt;br&gt;regionala sändningsverksamheten for vilken just digitala marksändningar&lt;br&gt;är överlägsna digitala satellitsändningar. SR avvisar tanken på att TV-&lt;br&gt;avgiftsmedel används för att finansiera subventioner för inköp av&lt;br&gt;avkodare eller andra merkostnader som inte är direkt hänförbara till&lt;br&gt;public service-verksamheten. De extra medel som tidigare ställts i utsikt&lt;br&gt;(överenskommelsen mellan s och mp maj 1995) för att täcka omställ-&lt;br&gt;ningskostnader för digitaliseringen bör nu delas ut för att genomföra&lt;br&gt;utbyggnaden av sändamätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. I samt. Nr 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STIM menar att den attityd som statsmakterna visat när det gäller Prop. 1996/97:67&lt;br&gt;finansiering av public service-verksamhet i radio och TV gör det föga Bilaga 1&lt;br&gt;troligt att TV-avgiftsmedel skulle kunna utgöra en finansieringskälla.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.2 Subventioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anger att ett sätt att uppnå en övergång från analog till&lt;br&gt;digital marksänd TV är att med hjälp av subventioner försöka förmå&lt;br&gt;hushållen att köpa digitala mottagarutrustningar tidigare än de annars&lt;br&gt;skulle ha gjort. Utredningen menar dock att subventionering har flera&lt;br&gt;nackdelar. Den kan strida mot internationella överenskommelser, den är&lt;br&gt;statsfinansiellt dyrbar och den kan leda till att andra aktörers finansiering&lt;br&gt;minskar när viss utrustning är subventionerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket understryker risken för att subventioner kan leda till&lt;br&gt;betydande samhällsekonomiska kostnader i form av oönskade beteende-&lt;br&gt;effekter och resursslöseri. Enbart motivet att underlätta och påskynda en&lt;br&gt;viss utveckling kan inte i sig motivera subventioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RR V befarar att det kommer att krävas omfattande subventioner från&lt;br&gt;staten för att det digitala nätet för marksänd TV skall kunna konkurrera&lt;br&gt;ut privata sändningsaltemativ vilket är en förutsättning för upprätt-&lt;br&gt;hållandet av statens mediepolitiska målsättningar. RRV anser att det är&lt;br&gt;svårt att motivera att ett ökat TV-utbud skall subventioneras av staten.&lt;br&gt;Även Sweden On Line anser att endast en kraftig subventionering av&lt;br&gt;mottagarutrustning kan innebära att hushållen är villiga att införskaffa&lt;br&gt;avkodare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kabel-TV-föreningen menar att det troligen kommer att bli&lt;br&gt;nödvändigt att kraftigt subventionera hushållens köp av utrustning för att&lt;br&gt;snabbt få upp antalet tittare. Finansiering med hjälp av koncessions-&lt;br&gt;avgifter förutsätter att programbolagen är villiga att betala för att&lt;br&gt;distribueras i ett digitalt marknät som i praktiken saknar tittare. Den låga&lt;br&gt;penetrationen initialt kan innebära att programbolagen avstår från att låta&lt;br&gt;sina program distribueras i det digitala marknätet. Därmed blir det&lt;br&gt;mindre intressant för hushållen att investera i den utrustning som är&lt;br&gt;nödvändig för att man skall kunna ta emot och titta på de program som&lt;br&gt;sänds i det digitala marknätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges radio- och hemelektronikleverantörer är positiv till subven-&lt;br&gt;tioner och menar att de kostnader som uppstår för TV-bolagen genom&lt;br&gt;subventioner skall ställas mot de kostnadsinbesparingar som görs genom&lt;br&gt;att parallellsändningstiden minskas och mervärdet av de nya tjänster som&lt;br&gt;digitaltekniken medför.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.3 Koncessionsavgifter och reklammarknaden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser är tveksamma till att koncessionsavgifter kommer&lt;br&gt;att kunna finansiera ett stort antal nya kanaler i ett digitalt marknät, bl.a.&lt;br&gt;SVT, Svenska kabel-TV-föreningen, TV-A och Sweden On Line.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT finner det mindre troligt att koncessionsavgifter och/eller beskatt-&lt;br&gt;ning av reklamintäkter kan generera tillräckliga belopp för att, vid sidan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den redan etablerade public service-verksamheten, kunna finansiera&lt;br&gt;icke-kommersiell TV av de slag som bedöms som angelägna i utred-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kabel-TV-föreningen påpekar att på den svenska marknaden&lt;br&gt;omsätter man idag TV-reklam för ca 2,5 miljarder kronor, vilket finans-&lt;br&gt;ierar 5-6 kanaler. För att med hjälp av koncessionsavgifter finansiera 24&lt;br&gt;kanaler i ett digitalt marknät måste den här marknaden växa mycket&lt;br&gt;kraftigt. Det är dock inte bara hög täckning utan framförallt höga&lt;br&gt;tittarsiffror som är intressant för köpare av TV-reklam. För att åstad-&lt;br&gt;komma höga tittarsiffror krävs bra program, vilket i sin tur kostar pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sweden On Line finner det sannolikt att de digitala marksändningarna&lt;br&gt;initialt kommer att nå fa hushåll då hushållen inte kan förväntas omedel-&lt;br&gt;bart skaffa utrustning för att kunna ta emot sändningarna. Det innebär att&lt;br&gt;om finansieringen sker med koncessionsavgifter, kommer program-&lt;br&gt;bolagen som betalt koncession att under lång tid betala för att distribuera&lt;br&gt;i ett nät som har fa tittare. Sweden On Line tror inte att denna långsiktiga&lt;br&gt;uthållighet finns hos programbolagen utan att det kommer att innebära att&lt;br&gt;hushållen kommer att avvakta med att investera i den utrustning som&lt;br&gt;krävs för att kunna ta emot sändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-A anser att risken i distributionsledet är överhängande att det dröjer&lt;br&gt;länge innan staten far betalande kunder, dvs. TV-företag, till de digitala&lt;br&gt;frekvenserna. TV-A bedömer att det krävs ett universum som minst&lt;br&gt;motsvarar satellitaltemativens innan staten kan räkna med några intäkter&lt;br&gt;över huvud taget. Det kan innebära ca. 10 år utan intäkter. Vidare&lt;br&gt;kommer det med all säkerhet att krävas ytterligare 10 år av simulcasting&lt;br&gt;(dvs. totalt 20 år) innan en tillräckligt hög penetration av avkodare har&lt;br&gt;uppnåtts så att de analoga signalerna kan stängas av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STIM bedömer att de totala reklam-TV-intäktema i Sverige möjligen&lt;br&gt;kan komma att öka något vid ytterligare kanaletablering, men all&lt;br&gt;sannolikhet talar för att det i huvudsak blir fråga om att dela på en kaka&lt;br&gt;som endast i obetydlig mån tillväxer. Detta leder i sin tur till att nyetab-&lt;br&gt;lering av kanaler måste ske med extrem lågprisprofil och följaktligen&lt;br&gt;utan att egentligen kunna bidra till den ytterligare mångfald och det&lt;br&gt;nyskapande av svenskt programmaterial som anses vara önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Konsumentintressen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En grundtanke i utredningsförslaget är att alla hushåll som inte har kabel-&lt;br&gt;mottagning kommer att ha skaffat sig en särskild tillsats, en avkodare,&lt;br&gt;fram till år 2007, då de analoga sändningarna beräknas upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet menar att ett sådant antagande knappast är&lt;br&gt;realistiskt, om man inte tänker sig något slag av tvångsförfarande.&lt;br&gt;Studier av hur de svenska hushållen tar till sig ny teknologi visar att detta&lt;br&gt;går ganska fort bland yngre hushåll, men tar betydligt längre tid bland&lt;br&gt;äldre. Om vi ser på situationen hösten 1995 enligt SOM-institutets vid&lt;br&gt;Göteborgs universitet årliga riksrepresentativa undersökning av bl.a.&lt;br&gt;medieinnehav och medievanor är det uppenbart att genomslaget för ny&lt;br&gt;teknologi tar lång tid i äldre åldersgrupper. Det framgår att teknologier&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har funnits mycket länge på marknaden har en förhållandevis svag&lt;br&gt;ställning hos de äldsta. Om vi till detta lägger den demografiska&lt;br&gt;strukturen hos den svenska befolkningen med en ökad andel i de äldre&lt;br&gt;åldersgrupperna blir problemen med genomslaget ännu tydligare. Allt&lt;br&gt;talar för att utredningen även här gör en alltför optimistisk bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV4 gör en liknande iakttagelse och noterar att erfarenheten visar att en&lt;br&gt;ganska stor del av allmänheten hittills inte varit beredd att investera i&lt;br&gt;utrustning för satellitmottagning, trots att sådan till en ganska låg summa&lt;br&gt;skulle ge tillgång till många nya TV-kanaler. TV4 påpekar också att en&lt;br&gt;betydande del av kabel-hushållen valt att bara ha &amp;quot;must carry&amp;quot;-kanalema&lt;br&gt;trots att de till en låg summa skulle kunna se mångdubbelt fler TV-&lt;br&gt;kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket påpekar att statens möjlighet att genom ett digi-&lt;br&gt;talt marknät kunna förvissa sig om kontroll över program- och sändar-&lt;br&gt;företag ytterst är avhängig ekonomiska realiteter; om allmänheten finner&lt;br&gt;sådana fördelar med digitala marksändningar jämfört med distribution&lt;br&gt;via satellit och kabel att de satsar på de nödvändiga tillbehören och om&lt;br&gt;efterfrågan är så stor att programföretagen ser digitala marksändningar&lt;br&gt;som tillräckligt vinstgivande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.1 Konsumentnytta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En fråga som tas upp i flera remissvar är konsumenternas upplevda nytta&lt;br&gt;och incitament att skaffa den nödvändiga utrustningen för att kunna ta&lt;br&gt;emot digitala TV-sändningar, bl.a. Konsumentverket, FSMK, RRV,&lt;br&gt;Ericsson, KTH, Svenska journalistförbundet och Nethold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket konstaterar att utredaren inte gjort någon analys av&lt;br&gt;konsumenternas behov och önskemål. Man kan bl.a. ställa följande&lt;br&gt;frågor: Hur många TV-kanaler vill TV-tittama ha? Hur villig är man att&lt;br&gt;betala för den digitala tekniken? Hur värderas de eventuella fördelama&lt;br&gt;med den digitala tekniken, som t.ex. fler kanaler och nya tjänster? Vilken&lt;br&gt;betydelse har bildkvaliteten? Är man benägen att gå ned i bildkvalitet för&lt;br&gt;att ha möjlighet att få fler kanaler? Att som utredaren föreslår, fatta&lt;br&gt;beslut om en övergång till digitalt marknät utan att först analysera&lt;br&gt;konsumentens behov och önskemål vore olämpligt, anser Konsument-&lt;br&gt;verket. Beslutet har stor betydelse för hushållen och deras ekonomi.&lt;br&gt;Även FSMK menar att mer omsorg borde ha lagts ned på att beräkna&lt;br&gt;hushållens acceptans av den nya teknologin och vad olika spridnings-&lt;br&gt;förlopp skulle betyda över en längre period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att utredningens analys av förutsättningar och scenarier&lt;br&gt;innehåller flera svagheter. Bl.a. menar RRV att en ovilja från hushållen&lt;br&gt;att investera i digital mottagarutrustning kan fa den effekten att över-&lt;br&gt;gången till digitala sändningar tar lång tid. Utredaren bedömer att det&lt;br&gt;utbud om åtta digitala kanaler, som det marksända nätet i ett inlednings-&lt;br&gt;skede kan sända, är tillräckligt attraktivt for att hushållen skall investera i&lt;br&gt;digital mottagarutrustning. Enligt RRV styrker inte de uppgifter som&lt;br&gt;redovisas i utredningen en sådan bedömning. Hushåll som för närvarande&lt;br&gt;kan ta emot TV-sändningar via kabel eller parabol har sannolikt möjlig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het att ta emot motsvarande utbud till en lägre kostnad. För den tredjedel&lt;br&gt;av hushållen, som i dag endast tar emot TV-sändningar via det analoga&lt;br&gt;marksända nätet, blir kostnaden för ett större utbud i inledningsskedet&lt;br&gt;lägre, om de i stället för digital mottagarutrustning väljer att köpa en&lt;br&gt;parabolutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ericsson, liksom KTH och Journalistförbundet, påpekar att enbart&lt;br&gt;digitalisering inte kommer att räcka för att motivera den enskilde att&lt;br&gt;investera i ny utrustning på flera tusen kronor. Programinnehåll, inter-&lt;br&gt;aktivitet, nya tjänster, portabilitet eller mobilitet är sådant som sannolikt&lt;br&gt;faller avgörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nethold menar att enbart for de hushåll som vid den aktuella tid-&lt;br&gt;punkten saknar alternativ mottagarlösning, innefattande även kabel-&lt;br&gt;anslutning, blir ett markburet nytt nät en tillgång. Ett digitalt marknät får&lt;br&gt;aldrig den heltäckande betydelse som marknätet haft under televisionens&lt;br&gt;hittillsvarande epok.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.2 Kostnad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket ifrågasätter det riktiga i att i denna situation tvinga&lt;br&gt;hushållen att skaffa ny teknik for upp emot 10 000 kr för att kunna ta del&lt;br&gt;av public service-utbudet. Statskontoret anser att användarna inte skall&lt;br&gt;behöva drabbas av extra kostnader för att stödja hemelektronikindustrin.&lt;br&gt;Vänsterpartiets mediapolitiska grupp har en liknande synpunkt och anser&lt;br&gt;att det för konsumenternas skull därför är angeläget att det under en lång&lt;br&gt;period sänds analogt parallellt med det nya digtala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SET bedömer att det finns en risk att många hushåll väljer att inte kosta&lt;br&gt;på sig en ny digital mottagare eller avkodare även om merkostnaden i ett&lt;br&gt;längre perspektiv ligger under 2 000 kronor. Det faktum att endast 65 %&lt;br&gt;av hushållen i dag, efter ca 10 år, har skaffat sig möjlighet att ta emot ett&lt;br&gt;kompletterande utbud via satellit eller kabel, trots att detta går att&lt;br&gt;tillhandahålla för ungefär 2 000 kronor, är ett tecken i den riktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia menar att för hushållen kommer ett införande av digital mark-&lt;br&gt;sänd distribution enligt betänkandets förslag innebära högre kostnader&lt;br&gt;och ett betydligt mera begränsat utbud av program och interaktiva&lt;br&gt;tjänster än vad som annars skulle kunna vara fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB stödjer utredningens förslag under förutsättning att digital TV blir&lt;br&gt;tillgänglig för alla hushåll på överkomliga ekonomiska villkor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.3 Avkodare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket anser att en snabb övergång till digital television inne-&lt;br&gt;bär resursslöseri på flera sätt. Det handlar dels om införande av teknik&lt;br&gt;(avkodare) som man redan vid tillverkningen vet kommer att användas&lt;br&gt;en kort period, dels kommer analoga TV-mottagare att kasseras innan&lt;br&gt;deras livstid är till ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT konstaterar att den viktigaste enskilda framgångsfaktorn för&lt;br&gt;digitala sändningar är i vilken utsträckning hushållen skaffar sig utrust-&lt;br&gt;ning för att ta emot sändningarna. För att motivera hushållen att skaffa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utrustning och därigenom uppnå målet med universell räckvidd måste Prop. 1996/97:67&lt;br&gt;följande villkor vara uppfyllda: utbudet måste vara attraktivt och ute- Bilaga 1&lt;br&gt;slutande distribueras denna väg; utrustningen ska ha lågt inköpspris;&lt;br&gt;utrustningen ska vara ”framtidssäker”; inga standardbyten ska behöva&lt;br&gt;befaras; utrustningen måste kunna användas för olika typer av sändningar&lt;br&gt;(via markbundna sändare, satellit och över publika telenät); utrustningen&lt;br&gt;måste kunna användas för att ta emot olika programbolags och multiplex-&lt;br&gt;operatörers utbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;StjärnTV konstaterar att de svenska hushållen direkt eller indirekt får&lt;br&gt;betala utbyggnaden av digital TV. Kostnaden för inköp av avkodare&lt;br&gt;faller direkt på respektive hushåll. Det enskilda hushållet kommer givet-&lt;br&gt;vis att värdera de tjänster som denna kostnad ger tillgång till, och jämföra&lt;br&gt;med andra tillgängliga alternativ som t.ex. kabel- eller satellitdistribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STIM framhåller att den dryga hälft av de svenska hushållen som redan&lt;br&gt;har tillgång till kabel-TV torde ha ganska svaga incitament att investera i&lt;br&gt;en dyrbar avkodare. Även vad gäller den övriga delen av hushållen&lt;br&gt;förefaller utredningens förutsättningar beträffande hushållens köpvilja&lt;br&gt;vara minst sagt osäkra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia uppmärksammar osäkerheten i betänkandets kalkyler och analy-&lt;br&gt;ser över kostnaderna och tidsaspekten för framtagning av en avkodare för&lt;br&gt;mottagning av marksänd distribution. Telias uppfattning är att kost-&lt;br&gt;naderna för framtagning av en avkodare för digital marksänd mottagning&lt;br&gt;ligger betydligt högre än vad betänkandet räknar med. Framför allt är&lt;br&gt;tidsaspekten avgörande. Det är svårt att bedöma kostnadsutvecklingen av&lt;br&gt;komponenter men det är Telias erfarenhet under många år att&lt;br&gt;uppgiftslämnare i branschen har en tendens att vara alltför optimistiska.&lt;br&gt;Telia anser därför att kostnaderna och tiden för utveckling av olika&lt;br&gt;alternativa avkodare måste bli föremål för en ingående studie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som uppmärksammas i flera remissvar är att många hushåll&lt;br&gt;har mer än en TV-apparat eller video och därmed kommer att behöva fler&lt;br&gt;avkodare, bl.a. NUTEK, TV-A, Sweden On Line och Kabelvision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK framhåller att om staten vill säkerställa ett digitalt marknät&lt;br&gt;som kan nå mer än 98 % av hushållen i Sverige, och på kort tid attrahera&lt;br&gt;en majoritet av dessa, måste priset på avkodare med nödvändiga och&lt;br&gt;eventuella andra önskvärda funktioner kunna hållas mycket lågt. Detta&lt;br&gt;blir än mer nödvändigt, då de flesta hushåll idag har fler än en TV-&lt;br&gt;apparat samt åtminstone en videoapparat. I princip kommer det att krävas&lt;br&gt;en avkodare för vaije apparat, vilket kan bli mycket kostsamt för ett&lt;br&gt;hushåll. Preliminära indikationer visar att en avkodare för COFDM-&lt;br&gt;mottagning kan komma att kosta, åtminstone initialt, minst ca 5 000&lt;br&gt;kronor, dvs. ungefär lika mycket som en ny TV-apparat. På kort sikt&lt;br&gt;torde inte någon form av hem-LAN (LAN = local area network) för att&lt;br&gt;koppla samman de olika apparaterna kunna vara någon lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV4 antar att införandet av digitala marksändningar kommer att vara&lt;br&gt;betydligt kostsammare for konsumenten än vad utredaren i sina&lt;br&gt;räkneexempel indikerar. Detta beroende på att flertalet hushåll har fler än&lt;br&gt;en TV-apparat och 75 % av hushållen dessutom har en video. TV-A tror&lt;br&gt;heller inte att konsumentpriset på avkodare kommer att falla till de nivåer&lt;br&gt;som utredaren hoppas på och vi kan inte se att varken hårdvarubolag eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programbolag kommer att subventionera avkodarna på motsvarande sätt&lt;br&gt;som har skett inom GSM-telefonin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelvision menar att kostnaden avkodare kommer att vara dubbelt&lt;br&gt;större än vad som anges i utredningen. Kabelvision understryker det&lt;br&gt;felaktiga i att tvinga de svenska hushållen att investera miljardbelopp i&lt;br&gt;den första generationens avkodare. Vid beräkningen av de svenska&lt;br&gt;hushållens kostnader för erforderliga avkodare måste även inräknas de&lt;br&gt;återstående 4,6 miljoner TV- och videomottagare som finns, utöver de av&lt;br&gt;utredaren i sin kalkyl medtagna 3,9 miljoner apparaterna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.4 Kvalitetskrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket vill särskilt understryka att det är ett väsentligt konsu-&lt;br&gt;mentkrav att inte bild- och ljudkvaliteten försämras när interaktivitet,&lt;br&gt;dataöverföringar m.m. används samtidigt med sändning av televisions-&lt;br&gt;program. Konsumentverket framhåller också att den tekniska kvaliteten&lt;br&gt;inte får försämras om man väljer att öka antalet programkanaler.&lt;br&gt;Konsumentverket anser vidare att det måste ställas krav på att kon-&lt;br&gt;sumenterna skall kunna styra sitt val av tjänster och inte enbart vara&lt;br&gt;hänvisade till programbolagens utbud.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 &amp;nbsp;Marknadsförutsättningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet framhålls att det med digital TV snarare är ekonomiska&lt;br&gt;faktorer än tillgången på frekvenser som sätter gränser för utbudet. Flera&lt;br&gt;remissinstanser tar upp frågan och menar att det i dag är osäkert hur&lt;br&gt;många aktörer som kommer att vilja sända via marknätet, bl.a.&lt;br&gt;Kulturrådet, Konkurrensverket, Radio- och TV-verket, Mångfaldsrådet,&lt;br&gt;Ericsson, FSMK, Journalistförbundet, MTG, Kabelvision, Sveriges&lt;br&gt;reklamförbund och Sweden On Line.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturrådet instämmer i utredningens slutsats och anser det därför vara&lt;br&gt;viktigt att de tekniska studierna kompletteras med närmare undersök-&lt;br&gt;ningar av marknadsförutsättningar. Dessutom behövs studier av hur&lt;br&gt;frekvensutrymme kan avdelas för TV-kanaler eller program som inte kan&lt;br&gt;bära sig på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket pekar på att utformningen av en reglering ställer&lt;br&gt;krav på bl.a. god marknadskännedom. Utan sådan ingående kunskap&lt;br&gt;finns det stor risk för att en reglering, i synnerhet en detaljerad, kan&lt;br&gt;komma att styra utvecklingen på ett sätt som inte är önskvärt från sam-&lt;br&gt;hällets synpunkt. Därför måste möjligheter finnas att snabbt ändra en&lt;br&gt;reglering om den - t.ex. på grund av snabb teknisk utveckling - skulle&lt;br&gt;visa sig obsolet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket bedömer att det är tveksamt om privata program-&lt;br&gt;företag har intresse av att sända via marknätet. I en kommersiell verk-&lt;br&gt;samhet är frågan om distributionskostnader säkert av stor betydelse. Om&lt;br&gt;distributionen i ett marknät är väsentligt dyrare än satellit- och kabel-&lt;br&gt;distribution lär det billigare alternativet vara att föredra. Är dessutom&lt;br&gt;sändningstillstånd i marknätet förenat med mer eller mindre betungande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor av public service-karaktär torde valet bli enkelt. Ytterligare ett&lt;br&gt;skäl att välja distribution i kabel-/telenät kan vara att man därigenom kan&lt;br&gt;uppnå interaktivitet mellan programföretag och tittare/användare; något&lt;br&gt;som kanske är en förutsättning för vissa tjänster man vill erbjuda. I vad&lt;br&gt;mån det ett marknät kan ge i form av god täckning, möjlighet till&lt;br&gt;regional/lokal nedbrytning och mobil mottagning ändå kan anses&lt;br&gt;innebära avgörande fördelar för privata programföretag är än så länge&lt;br&gt;ovisst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mångfaldsrådet bedömer att en förutsättning är att ett antal medie-&lt;br&gt;företag är intresserade av att utveckla TV-verksamhet på den svenska&lt;br&gt;marknaden på de villkor som staten ställer för närvarande. Det finns inga&lt;br&gt;entydiga tecken på det i dag. Många bedömare hävdar tvärtom att det&lt;br&gt;saknas marknadsutrymme för mer än en rikstäckande kommersiell TV-&lt;br&gt;distributör på de villkor som staten ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ericsson menar att mediaföretagens investeringsvilja står och faller&lt;br&gt;med konsumentens köpkraft och benägenhet till ny eller ändrad media-&lt;br&gt;konsumtion. Distributionskostnader, täckningsgrad, möjlighet till inter-&lt;br&gt;aktivitet, möjlighet till betalfunktioner, reklamfinansiering och graden av&lt;br&gt;statlig reglering är andra exempel på vad som kommer att vägas in i&lt;br&gt;deras beslutsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSMK påpekar att betänkandet saknar utvecklade resonemang om vad&lt;br&gt;TV-industrin vill, kan eller förmår erbjuda med den nya teknologin.&lt;br&gt;FSMK reagerar också på att antalet svenska kanaler måste fördubblas for&lt;br&gt;att fylla alla digitala markkanaler. Med hänsyn till att digitala satellit- och&lt;br&gt;kabelsändningar alltid kommer att vara billigare än marksändningar är&lt;br&gt;detta ett svagt underbyggt argument till förmån för en massiv utbyggnad&lt;br&gt;av marknätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modern Times Group anser att tre faktorer kommer att vara avgörande&lt;br&gt;för företagets intresse att sända i någon av de nya marksända kanalerna.&lt;br&gt;Dessa är distributionskostnaden, framför allt i jämförelse med digital&lt;br&gt;satellitdistribution; penetrationsgraden, som MTG menar kommer att&lt;br&gt;vara avgörande för huruvida kommersiella aktörer vill inleda digitala&lt;br&gt;marksändningar och menar att man lämpligen bör finns ett system där&lt;br&gt;distributionskostnaden är relaterad till penetrationsgraden i det digitala&lt;br&gt;nätet; och sändningsreglema, MTG understryker vikten av att eventuella&lt;br&gt;sändningsregler för nya kanaler i så hög utsträckning som möjligt bör&lt;br&gt;vara anpassade till de regelverk som finns angivna i EU-direktivet om&lt;br&gt;gränsöverskridande television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelvision tvivlar på om det finns ett tillräckligt antal nya aktörer&lt;br&gt;som är villiga att genom reklamfinansierade sändningar hoppas på att den&lt;br&gt;svenska reklammarknaden skall utökas från att i dag omfatta 2,5 miljar-&lt;br&gt;der kronor för att finansiera fem till sex programkanaler till en marknad&lt;br&gt;som kan finansiera upp till 20 kanaler. StjärnTV anser att digital&lt;br&gt;distribution i marknät inte kan ersätta distribution över satellit och via&lt;br&gt;kabel, eftersom programmen riktar sig till ett större geografiskt område&lt;br&gt;där Sverige endast utgör en relativt liten och lokal del. Programbolagens&lt;br&gt;betalningsvilja kan antas vara ringa för att nyttja även ett digital marknät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges reklamförbund pekar på att reklaminvesteringar i TV-mediet&lt;br&gt;stärker respektive kanal och bäddar för ett kvalitetsmässigt bra program-&lt;br&gt;utbud, men annonsörema satsar knappast pengar om det inte finns tittare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sweden On Line anser att höga koncessionsavgifter kommer att&lt;br&gt;begränsa det antal programbolag, såväl svenska som utländska, som kan&lt;br&gt;tänkas vara intresserade av distribution via ett digitalt marknät då det&lt;br&gt;kommer att vara kommersiellt ointressant. Detta kan bl.a. innebära att&lt;br&gt;vissa invandrargrupper inte längre kommer att kunna att ta emot program&lt;br&gt;på sina hemspråk, vilket även StjärnTV påpekar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Digital television i ett näringspolitiskt perspektiv&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Direkta effekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen menar att digital TV-transmission på sikt skapar förut-&lt;br&gt;sättningar för digital transmission inom andra områden och länkar in&lt;br&gt;Sverige i globala informationsströmmar. Också i ett snävare perspektiv,&lt;br&gt;påpekar utredningen, är anpassningen till internationella utvecklingslinjer&lt;br&gt;av betydelse. Det bör bl.a. underlätta för svensk elektronikindustri att&lt;br&gt;hävda sig på nya marknader som den digitala transmissionstekniken&lt;br&gt;skapar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser dock att det mot bakgrund av vad som redovisas i utred-&lt;br&gt;ningen inte går att hävda att uppbyggnaden av ett digitalt marksänt TV-&lt;br&gt;nät far mer gynnsamma industripolitiska konsekvenser än andra sänd-&lt;br&gt;ningsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK bedömer att det i Sverige och Norden finns tillräckliga&lt;br&gt;förutsättningar för att klara industriell utveckling och produktion av&lt;br&gt;väsentliga komponenter och system, givet ett beslut om satsning på&lt;br&gt;digital marksänd TV i Sverige och att motsvarande beslut kommer att&lt;br&gt;fattas i andra europeiska länder, så att en tillräckligt stor marknad skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK framhåller att det produktområde där svensk/nordisk industri&lt;br&gt;torde ha största möjligheterna att etablera en internationellt stark position&lt;br&gt;är avkodare och system för åtkomstkontroll, dvs. kryptering och betal-&lt;br&gt;system. Vad gäller mottagarteknik, torde endast helt nya typer av TV-&lt;br&gt;apparater baserade på heldigital teknik i kombination med någon form av&lt;br&gt;platt bildskärm kunna vara producerbar i Sverige/Norden då monterings-&lt;br&gt;arbete skulle kunna vara minimalt och skulle kunna automatiseras. Dock&lt;br&gt;skulle krets- och komponentutveckling och eventuell produktion av dessa&lt;br&gt;kräva stora resurser, såväl i form av kompetent personal som av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ericsson betonar att en utbyggnad och drift av framtidens kommunika-&lt;br&gt;tionsnät under marknadsekonomiska villkor är en av de viktigaste fram-&lt;br&gt;gångsfaktorerna för att skapa nya marknader för informationstjänster.&lt;br&gt;Det är då som samspelet mellan attraktiva tjänster, effektiva distri-&lt;br&gt;butionsformer samt prisvärd användarutrustning kan fungera bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet motsätter sig ökad statlig styrning. En sådan kan lätt&lt;br&gt;missbrukas för ändamål som strider mot sådana effektivitetskrav som&lt;br&gt;bäst främjas med en fri marknad med konkurrens. Industriförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 67&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;noterar att utredaren inte synes helt klar på var han står i dessa avseen-&lt;br&gt;den. Världen över pågår en utveckling mot väl fungerande konkurrens&lt;br&gt;vilket också återspeglas i den svenska telelagen. Steg bakåt i jämförelse&lt;br&gt;med denna utveckling bör motverkas. Enligt Industriförbundet bör inte&lt;br&gt;Teracom få formell ensamrätt. Även utredaren synes tveksam på denna&lt;br&gt;punkt. På annan plats antyder utredaren å andra sidan att insynen och&lt;br&gt;styrmöjligheterna skulle bli bättre om bolaget Teracom omvandlades till&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Multimedia&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betonar att den digitala tekniken leder till en samman-&lt;br&gt;smältning mellan telekommunikation, mediebranschen inkl. TV och&lt;br&gt;elektronikindustrin. Med hänsyn till den sammansmältning som digitali-&lt;br&gt;seringen innebär med avseende på infrastrukturens utnyttjande och&lt;br&gt;tjänsteutbud framstår det som svårt att inte vidga underlaget för ett beslut&lt;br&gt;om digital TV till det större området multimedia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teracom stödjer utredarens uppfattning att betydelsen sannolikt skulle&lt;br&gt;bli ännu större om ett beslut om digital TV åtföljs av en strategi för&lt;br&gt;multimediatjänster. KFB menar att det är av största vikt att ytterligare&lt;br&gt;utreda vilka långsiktiga konsekvenser sammansmältningen av olika&lt;br&gt;infrastrukturer och marknader för informationsbehandling, telekommu-&lt;br&gt;nikationer och massmedia får.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet, Mångfaldsrådet samt Telia framhåller en vidare&lt;br&gt;syn på IT-politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet menar att en satsning på digital marksänd TV&lt;br&gt;kan inverka negativt på utbyggnaden av elektroniska motorvägar, en&lt;br&gt;satsning som torde ha större betydelse för samhällets infrastruktur än&lt;br&gt;digital TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mångfaldsrådet menar att utredningens analys av utvecklingen inom&lt;br&gt;det som kallas för &amp;quot;multimedia&amp;quot;, dvs. den i huvudsak tråddistribuerade&lt;br&gt;förmedling av data, program etc. inom Internet och andra nätverk, som&lt;br&gt;redan inletts, knappast styrker de slutsatser som utredaren kommit till när&lt;br&gt;det gäller den avgörande roll som en digital marksänd television kan&lt;br&gt;spela. Den tråddistribuerade förmedlingen kan förväntas växa snabbt&lt;br&gt;genom stora investeringar i utbyggda fibernät (&amp;quot;informationshuvud-&lt;br&gt;ledema&amp;quot;) samt förbättrade tekniska lösningar for datakomprimering och&lt;br&gt;förmedling till enskilda hushåll av mycket stora mängder data.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia menar att en framsynt IT-politik med en helhetssyn på området,&lt;br&gt;måste ta hänsyn till det faktum att röst- och bildtelefoni, datakommunika-&lt;br&gt;tion, TV- och radiodistribution, informations- och programtjänster, ut-&lt;br&gt;bildning och distansarbete, miljöarbete o.s.v. hänger ihop och inte kan&lt;br&gt;särhanteras beroende på viss teknisk lösning. För att Sverige, även med&lt;br&gt;begränsade ekonomiska resurser hos stat och individ, skall kunna behålla&lt;br&gt;och säkerställa en tätposition som IT-nation krävs ett gemensamt synsätt&lt;br&gt;och en marknad som gynnar utvecklingen inom all slags bredbands-&lt;br&gt;kommunikation där interaktivitet är den bärande målsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 Interaktiva tjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betonar utvecklingen av interaktivitet som möjliggörs av&lt;br&gt;digitalisering av traditionell radio och TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser tar upp frågan om interaktivitet i ett digitalt&lt;br&gt;marknät och betonar betydelsen av en snabb utveckling på området, bl.a.&lt;br&gt;Teracom, Landstingsförbundet, ABF och Riksbyggen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teracom framhåller att det är viktigt att möjligheten att bedriva nya&lt;br&gt;medietjänster i ett markbundet digitalt nät erbjuds redan från första bör-&lt;br&gt;jan. Då kan de digitala marknäten bidra till en god balans mellan olika&lt;br&gt;distributionssätt och, som utredningen konstaterar, erbjuda en motvikt till&lt;br&gt;konkurrerande distributionsformer vilket kan gynna såväl oberoende&lt;br&gt;programföretag som etableringen av standarder. Teracom menar också&lt;br&gt;att även om man avsätter bara en begränsad andel av den totala&lt;br&gt;kapaciteten i näten för utsändning av olika informationstjänster till&lt;br&gt;konsumenterna, kan kapaciteten för sådana tjänster bli mycket stor och&lt;br&gt;täcka många behov. Interaktiviteten, dvs. konsumentens möjlighet att&lt;br&gt;sända sina meddelanden till programkällan, databanken etc. kan med&lt;br&gt;lätthet klaras med hjälp av det befintliga telenätet alternativt de mobila&lt;br&gt;telefonnäten. Överföringskapaciteten i denna riktning behöver inte vara&lt;br&gt;särskilt hög i de flesta fall. Många interaktiva tjänster är nämligen&lt;br&gt;asymmetriska till sin karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet menar att möjligheterna till interaktiv kommuni-&lt;br&gt;kation mellan sändare och mottagare öppnar vägen för helt nya metoder&lt;br&gt;och produkter. Förutsättningarna för denna utveckling är emellertid att&lt;br&gt;dagens analoga nät ersätts med digitala nät som täcker hela Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ABF betonar att den interaktiva kommunikationen måste underlättas.&lt;br&gt;ABF anser dock att ökade möjligheter för allmänheten att styra och aktivt&lt;br&gt;använda etermedia är viktigt såväl för den enskildes valfrihet som ur&lt;br&gt;demokratisk synpunkt. ABF anser sig dock sakna kompetens att bedöma&lt;br&gt;om ett markbundet digitalt nät är den bästa tekniska lösningen för att&lt;br&gt;åstadkomma ”tvåvägs-kommunikation”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen lägger särskild vikt vid de boendes utökade möjligheter till&lt;br&gt;nyttjande av interaktiva tjänster (utbildning, beställ-TV, informations-&lt;br&gt;sökning) och ett aktivt TV-tittande (alternativa innehåll, bildvinklar,&lt;br&gt;förskjuten utsändning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kritiska synpunkter framförs mot marknätets möjlighet att&lt;br&gt;fungera som plattform för utvecklingen av interaktiva tjänster och hän-&lt;br&gt;visar till potentialen för tele- och kabelnäten, bl.a. Telia, Banverket,&lt;br&gt;Mångfaldsrådet, FSMK, Kabelvision, StjärnTV, Nethold, Svenska IT-&lt;br&gt;företagens organisation och Svenska kabel-TV-föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kabel-TV-föreningen, liksom StjärnTV, påpekar att distribu-&lt;br&gt;tion i marknät har betydligt lägre kapacitet än kabel- och satellit-&lt;br&gt;distribution och i praktiken saknar möjlighet till interaktivitet. En&lt;br&gt;digitalisering av marknätet kommer endast att leda till något fler vanliga&lt;br&gt;TV-kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia har liknande synpunkter och pekar på att krav på interaktivitet&lt;br&gt;sätter den dubbelriktade bredbandskommunikationen i fokus. Endast tele-&lt;br&gt;och kabel-TV-näten kan erbjuda bredbandskommunikation med tillräck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt hög hastighet åt båda håll för att möjliggöra den interaktivitet som&lt;br&gt;IT-utvecklingen förutsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket menar att även vid en övergång till digitala TV-sändningar&lt;br&gt;via ett markbundet digitalt nät kommer det att handla om traditionell&lt;br&gt;förmedling av TV-program. Spin off-effekter och effekter, som driver&lt;br&gt;teknik- eller tjänsteutvecklingen framåt, kommer däremot att vara små. I&lt;br&gt;stället kommer tjänsteutvecklingen med bl.a. interaktiva tjänster att äga&lt;br&gt;rum i och kring de olika fasta och mobila telenät, som redan finns. Om&lt;br&gt;spin off-effekter är målet, torde en satsning på att uppmuntra och stödja&lt;br&gt;en innovativ och kundstyrd utveckling av nya, gärna interaktiva tjänster&lt;br&gt;med de befintliga telenäten som bärare, vara både billigare och&lt;br&gt;effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mångfaldsrådet anser att utredningen inte fullt ut har tagit hänsyn till&lt;br&gt;sitt eget påpekande om att interaktiva tjänster likaväl eller bättre kan&lt;br&gt;byggas upp kring telenätet. Multimediaaltemativet - i praktiken en form&lt;br&gt;av sammansmältning av persondatorer och television - kan enligt&lt;br&gt;utredningens egna bedömningar i viss utsträckning ske redan inom de&lt;br&gt;närmaste fem åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSMK reserverar sig mot den optimism som utredaren knyter till just&lt;br&gt;det digitala marknätet och framväxten av en interaktiv multimediamiljö i&lt;br&gt;Sverige. Vill staten främja en sådan utveckling är det knappast ett beslut&lt;br&gt;om digitala marknät som är mest effektivt. Marknätet, digitalt eller&lt;br&gt;analogt, är inte mer interaktivt än de satellitsändningar som utredaren&lt;br&gt;avfärdar som enkelriktade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelvision menar att interaktiva tjänster i stor skala kommer att&lt;br&gt;finnas redan inom en 3-5 årsperiod, och ej som utredaren menar inom en&lt;br&gt;10-20 årsperiod. Kabelvision anser vidare att de förutspådda interaktiva&lt;br&gt;möjligheterna ej kommer att bli verklighet med den tekniska lösning&lt;br&gt;utredaren föreslår; att använda telenätet och mobiltelenätet för returtrafik&lt;br&gt;är en förlegad tanke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nethold menar att planerna på att säkerställa för lokal-TV, utbildnings-&lt;br&gt;TV, och kanske andra mindre publikt och kommersiellt gångbara kanaler&lt;br&gt;och tjänster, också ytterligare försvåras om marknätet skall kunna&lt;br&gt;utvecklas konkurrenskraftigt. Bl.a. innebär kapacitetsbegränsningen att&lt;br&gt;den interaktiva möjligheten till &amp;quot;beställ-TV&amp;quot; knappast blir aktuell i mark-&lt;br&gt;nätet som därmed går miste om en av digitaltelevisionens främsta&lt;br&gt;fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 Utbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen menar att tankarna på att använda multimedia och inter-&lt;br&gt;aktivitet i ett nationellt kunskapslyft är intressanta och att en infrastruktur&lt;br&gt;för digital TV har en viktig roll att spela i det sammanhanget. Bl.a. KTH,&lt;br&gt;ABF och UR håller med om utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KTH betonar vikten av att möjligheterna ökar att nå ut med utbildning&lt;br&gt;till individer i företag och i hem, som ett led i deras livslånga lärande.&lt;br&gt;ABF anser att TV:s utbildningsmöjligheter måste utökas och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningskostnader och koncessionsavgifter får inte bli ett hinder för&lt;br&gt;t.ex. utbildningsanordnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UR ser en möjlighet att väsentligt öka tillgängligheten till företagets&lt;br&gt;utbildningsprogram för allmänheten genom att företaget tilldelas en egen&lt;br&gt;kanal. Andra återkopplingsmöjligheter, t.ex. via Internet, telenät och&lt;br&gt;kabelnät kommer att utgöra viktiga delar i en interaktiv mediepedagogik.&lt;br&gt;I första utbyggnadsetappen bör en digital utbildningskanal finnas med,&lt;br&gt;enligt UR. Kanalen bör användas av UR tillsammans med folkbildning,&lt;br&gt;universitet, högskolor och andra utbildningsanordnare för att inlednings-&lt;br&gt;vis utveckla pedagogiken med hjälp av den nya tekniken. UR skulle&lt;br&gt;genom en utökad sändningstid/egen programtjänst i det digitala mark-&lt;br&gt;nätet kunna bidra till utvecklingen av det nationella kunskapslyft som&lt;br&gt;planeras och där fort- och vidareutbildning står i centrum samt individ-&lt;br&gt;uella utbildningsplaner utarbetas för alla vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSMK betonar i stället att om staten på allvar vill satsa på en svensk&lt;br&gt;multimediaindustri och utvecklingen av nya IT-tjänster så bör pengarna&lt;br&gt;läggas på skolor och utbildning (=användama), på framtidens optiska&lt;br&gt;fibernät (=relevant infrastruktur) och stödja dem som producerar inne-&lt;br&gt;hållet i tjänsterna (bland programproducenter, public service-verksam-&lt;br&gt;heten, och i övrigt läromedelsproducenter, offentliga organ och&lt;br&gt;myndigheter vad gäller offentlig information m.fl.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Mediepolitik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Avgörande betydelse för utredningens överväganden och förslag är&lt;br&gt;antagandet att statsmakterna även framgent vill hävda allmänna&lt;br&gt;medborgerliga intressen i fråga om televisionen, som skall grundas på en&lt;br&gt;vidsträckt yttrande- och informationsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturrådet betonar att det är väsentligt att beslutsunderlaget inte bara&lt;br&gt;utgår från vad som är tekniskt möjligt utan samtidigt beaktar vilken&lt;br&gt;verksamhet som bör eftersträvas. Förutsättningar för exempelvis en&lt;br&gt;renodlad kulturkanal, former för kulturansvar för regionala kanaler och&lt;br&gt;möjligheter till sändning av enskilda kulturprogram i pay-per-view-&lt;br&gt;system bör studeras närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK menar att om de mediepolitiska målen väger tungt, ger&lt;br&gt;otvivelaktigt ett marksänt TV-nät ett kraftfullare mediepolitiskt &amp;quot;verktyg&amp;quot;&lt;br&gt;än vad telenätet tillåter, av rent tekniska skäl. Utredningen har dock&lt;br&gt;förtjänstfullt diskuterat dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Statens roll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens roll i utvecklingen av digital TV diskuteras i flera remissvar. De&lt;br&gt;frågor som främst behandlas gäller statens roll för att garantera mångfald,&lt;br&gt;i förhållande till val av distributionsteknik och lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mångfaldsrådet argumenterar emot vad som enligt rådet har varit en&lt;br&gt;vägledande princip för utredningens förslag - omsorgen om att statens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;roll som övervakande och tillståndsgivande instans i förhållande till&lt;br&gt;televisionen skall vidmakthållas eller stärkas. Rådet anser att denna&lt;br&gt;princip inte bör vara ensam vägledande för statens massmediestrategi,&lt;br&gt;om inte vägande skäl för detta kan anges. Statens roll bör enligt rådets&lt;br&gt;mening i första hand vara att främja mångfald och kvalitet genom att ge&lt;br&gt;goda möjligheter till produktion av program och därutöver att hindra&lt;br&gt;missbruk av yttrandefriheten. Rådet menar också att även om utred-&lt;br&gt;ningen skulle ha rätt i sin grundanalys att ett starkt statligt grepp om&lt;br&gt;tillståndsgivningen för digital distribution av TV är en viss garanti för&lt;br&gt;kvalitet och variation är det inte självklart att den statliga rollen skall&lt;br&gt;stärkas. Man kan inte heller förbise att även en offentlig koncentration av&lt;br&gt;inflytande över TV-marknaden kan medföra faror för mångfalden. Rådet&lt;br&gt;ställer sig också frågande till om det är möjligt att - som utredningen gör&lt;br&gt;i inledningen - se utvecklingen som två skilda alternativ, där det ena&lt;br&gt;skulle vara renodlat marknadsinriktat och det andra handla om att &amp;quot;vi&lt;br&gt;som medborgare nyttjar offentliga tjänster&amp;quot;. Ännu mer diskutabelt är det&lt;br&gt;när utredningen i en senare del av betänkandet ställer &amp;quot;marknadskrafter&amp;quot;&lt;br&gt;och &amp;quot;statlig inblandning&amp;quot; i en sorts absolut motsatsförhållande. Självfallet&lt;br&gt;innehåller varje form av demokratisk mediepolitik inslag av bådadera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ABF menar att ett viktigt mål för kulturpolitiken är att stödja yttrande-&lt;br&gt;friheten och skapa reella förutsättningar för att den kan utnyttjas av alla.&lt;br&gt;Därför är det ett viktigt mål för mediepolitiken att motverka ägar-&lt;br&gt;koncentration och främja balans mellan olika intressenter. Det finns&lt;br&gt;betydande stordriftsfördelar inom massmediebranschen. Det gynnar&lt;br&gt;maktkoncentration och vertikal integration mellan olika led i produk-&lt;br&gt;tions- och distributionskedjan. Vi ser idag hur lokala informations-&lt;br&gt;monopol utvecklas. Det är en uppgift för statsmakten att agera så att&lt;br&gt;monopol motverkas och att opinionsbildning inte koncentreras till ett&lt;br&gt;fåtal ekonomiskt starka ägare och producenter. Nethold anser att i den&lt;br&gt;digitala världen är tillståndsgivningen och urvalet av TV-kanaler genom&lt;br&gt;hanteringen av ett exklusivt distributionsnät knappast verkningsfullt eller&lt;br&gt;ens ett angeläget redskap för en aktiv mediepolitik. I stället bör det&lt;br&gt;statliga engagemanget i första hand inriktas på att säkerställa mångfald&lt;br&gt;och kvalitet. Härvidlag framstår avtalet med Sveriges Television och dess&lt;br&gt;möjligheter att bedriva en fortsatt tydligt definierad public service-&lt;br&gt;verksamhet som långt viktigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT påpekar att en självklar förutsättning för public service-&lt;br&gt;televisionen är att ha tillgång till de distributionsvägar som ger kontakt&lt;br&gt;med hela den svenska TV-publiken. SVT måste finnas där publiken&lt;br&gt;finns. Samtidigt är det svårt att idag med någon större precision förutspå&lt;br&gt;eller med rimliga insatser söka styra tittarnas framtida preferenser vad&lt;br&gt;gäller val av teknisk mottagningsutrustning. SVT efterlyser därför ett&lt;br&gt;flexibelt synsätt från statsmakternas sida till hur denna distribution&lt;br&gt;praktiskt skall ordnas för att även i framtiden nå hushållen, ifall de skulle&lt;br&gt;välja annat mottagningssätt än analog markmottagning. SVT framhåller&lt;br&gt;att företaget har begränsade formella och ekonomiska möjligheter att&lt;br&gt;agera offensivt. Förutsättningarna för övergången till en ny teknik måste&lt;br&gt;i särskild ordning garanteras av statsmakterna. En övergång till&lt;br&gt;sändningsteknik med ett stort antal nya kanaler i ett digitalt marknät får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte innebära en tillväxt av enbart den kommersiella televisionen. SVT&lt;br&gt;måste i ett digitalt marknät få arbeta i fler än de två kanaler som företaget&lt;br&gt;idag sänder över för att öka tillgängligheten och servicen till publiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet framhåller att statliga beslut inte bör låsa fast val av&lt;br&gt;teknik utan i stället möjliggöra och eventuellt stimulera innovationer och&lt;br&gt;införande av ny teknik genom fri konkurrens. Staten bör upphandla eller&lt;br&gt;eventuellt reglera funktion, inte vilken teknik som skall användas.&lt;br&gt;Marknadskrafterna bör avgöra i vilken takt förskjutningar mellan analog&lt;br&gt;och digital teknik och exempelvis mellan marksänd och satellitsänd&lt;br&gt;information skall ske. Staten bör underlätta denna process genom att&lt;br&gt;skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia anser att det eller de distributionsaltemativ som utifrån tekniska&lt;br&gt;och marknadsmässiga utgångspunkter är de bästa, borde ges möjlighet att&lt;br&gt;utvecklas. Statens uppgift bör i första hand vara att ge de olika&lt;br&gt;alternativen likvärdiga möjligheter att utvecklas och, om behov anses&lt;br&gt;föreligga, att utreda vilka förändringar som krävs i nuvarande lagstiftning&lt;br&gt;för att utöva en rimlig kontroll av programinnehållet oavsett distribu-&lt;br&gt;tionsform. FSMK påpekar att det förefaller föråldrat att knyta statens&lt;br&gt;åtgärder för att främja vissa mediepolitiska eller kulturpolitiska mål till&lt;br&gt;en specifik teknologisk lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dramatikerförbundet menar att det är möjligt att det statliga åtagandet&lt;br&gt;att ett centralt producerat utbud skall nå alla i landet måste omdefinieras.&lt;br&gt;Skälet är att interaktivitet har en tendens att montera ner de traditionella&lt;br&gt;hierarkierna för att i stället favorisera kommunikationer i sidled. Möj-&lt;br&gt;ligen kan detta medföra att statens viktigaste ansvar begränsas till att&lt;br&gt;tillhandahålla den infrastruktur som gör sådan kommunikation möjlig för&lt;br&gt;samtliga svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SITO anser att en digitalisering av just mediaområdet kommer att&lt;br&gt;medföra stora konsekvenser inom en rad områden såsom marknad,&lt;br&gt;lagstiftning och reglering. Det är därför välkommet att staten tar initiativ&lt;br&gt;i dessa frågor så att klara och stabila spelregler skapas. Ett bra tillfälle&lt;br&gt;borde vara i samband med översynen av den svenska telelagen. SITO ser&lt;br&gt;ett drivande av dessa frågor som statens viktigaste uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.1.1 Brister i utredningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att utredningen inte ger tillräckliga svar på de&lt;br&gt;mediepolitiska frågorna, bl.a. KFB, Göteborgs universitet, RRV, Drama-&lt;br&gt;tikerförbundet och Vänsterpartiets mediapolitiska grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KFB påpekar att även om samhällets behov av inflytande över TV-&lt;br&gt;mediet går att inse, är KFB inte övertygad om att alla frågeställningar,&lt;br&gt;inte heller de mediepolitiska, är fardigutredda. Det är viktigt att alla&lt;br&gt;former och medel för samhällsinflytande granskas och värderas i för-&lt;br&gt;hållande till alternativen innan frågan slutligen avgörs. Det är viktigt att&lt;br&gt;denna analys inte begränsas av politiskt sektorstänkande eller av ett&lt;br&gt;alltför snävt nationellt perspektiv samt att sambanden mellan olika lag-&lt;br&gt;och regleringsområden beaktas, bl.a. den pågående översynen av tele-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet framhåller att utredningen nästan helt saknar Prop. 1996/97:67&lt;br&gt;medie- eller kulturpolitiska resonemang och finner avsaknaden av sådana Bilaga 1&lt;br&gt;diskussioner anmärkningsvärd. Det finns många viktiga frågor att ställa:&lt;br&gt;Är det viktigt för svensk demokrati att staten ekonomiskt garanterar ett&lt;br&gt;marknät med 24 kanaler? Kommer en sådan utbyggnad att öka eller&lt;br&gt;minska mångfalden i utbudet? Är betal-TV, där hushållen får ta del av&lt;br&gt;TV efter betalningsförmåga, förenligt med de kulturpolitiska mål som&lt;br&gt;finns i senaste kulturutredningen? Ökar yttrandefriheten i det svenska&lt;br&gt;samhället genom att TV byggs ut? Kan investeringar inom digital TV ha&lt;br&gt;någon återverkan på presstödets storlek? Enligt vår bedömning är det&lt;br&gt;viktigt att sådana mediepolitiskt relevanta frågor blir belysta innan staten&lt;br&gt;engagerar sig inom fältet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser liksom utredaren, att ett markbundet statligt digitalt nät ger&lt;br&gt;förutsättningar för att upprätthålla statsmakternas mediepolitiska mål-&lt;br&gt;sättningar. Det är, enligt RRV:s mening, inte tydligt utrett hur statsmakt-&lt;br&gt;erna kan garanteras ett fortsatt inflytande över TV-området och vad kost-&lt;br&gt;naderna för att åstadkomma detta blir. Det går t.ex. inte att utesluta, att&lt;br&gt;ett sådant inflytande förutsätter kraftiga subventioner för mottagar-&lt;br&gt;utrustningar. RRV instämmer i utredningens konstaterande att statliga&lt;br&gt;subventioner har flera nackdelar. RRV förordar därför restriktivitet i&lt;br&gt;subventioner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Public service-kanalernas ställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen menar att en mediepolitisk ambition är att erbjuda allmän-&lt;br&gt;heten ett balanserat utbud (mångfald) och understryker behovet av&lt;br&gt;programkanaler som värnar utbudet av nyheter, debatt, kultur m.m. som&lt;br&gt;är kärnan i public service-TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ABF understryker den ambitionen och menar att det blir allt mer&lt;br&gt;uppenbart att utan starka public service-kanaler hotas etermedierna av&lt;br&gt;utslätning, förflackning och ensidighet. Den kommersiella radion och&lt;br&gt;televisionen har inte förmått etablera och utveckla det udda, nyskapande&lt;br&gt;och annorlunda. Sökandet efter stor publik och publikens ”minsta&lt;br&gt;gemensamma nämnare” är ett hot mot mångfalden. I ett allt tätare&lt;br&gt;informations- och intrycksflöde ökar behovet av etermedia ”i allmän-&lt;br&gt;hetens tjänst”. Ett statligt engagemang bör leda till att public service-&lt;br&gt;inriktningen förstärks. Inte minst möjligheterna att använda digital-TV&lt;br&gt;för utbildningsinsatser bör utvecklas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KLYS framhåller betydelsen av public service-tanken - kravet på att&lt;br&gt;programföretagen når ut, med kvalitativt bra program, till en så stor del&lt;br&gt;av befolkningen som möjligt oavsett på vilket sätt TV-sändningama i&lt;br&gt;framtiden kommer att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSMK instämmer i utredningens ambition, att väma den svenska&lt;br&gt;public service-verksamheten och kvaliteten i det totala TV-utbudet i&lt;br&gt;landet. En utökning av antalet kanaler öppnar också möjligheter till en&lt;br&gt;utveckling av programsorter, som under senare år kommit i skymundan&lt;br&gt;eller blivit åsidosatta, såsom utbildningsprogram, lokala program eller&lt;br&gt;nordiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Granskningsnämnden är det knappast troligt att mer avancerade&lt;br&gt;krav av public service-karaktär kan ställas på fler marksända digitala&lt;br&gt;programtjänster än de som kommer att skötas av de nuvarande public&lt;br&gt;service-företagen (TV4 inbegripet). Granskningsnämnden vill dock inte&lt;br&gt;utesluta att ytterligare något eller några programföretag skulle vara&lt;br&gt;villiga att ta på sig sådana krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teaterförbundet, och bl.a. Svenska journalistförbundet, betonar betyd-&lt;br&gt;elsen av en radio- och TV i allmänhetens tjänst. Förbundet menar att&lt;br&gt;SVT:s långsiktiga finansiering på en högre nivå än nuvarande måste&lt;br&gt;garanteras samtidigt med beslut om digital marksänd TV.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Programutbudet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen sammanfattar den svenska mediepolitiken för program-&lt;br&gt;verksamhet och tar bl.a. upp att programmen skall vara opartiska och&lt;br&gt;sakliga. Genom mångsidighet och kvalitet skall TV-utbudet tillgodose&lt;br&gt;skiftande behov och intressen. Televisionen skall värna om svenska&lt;br&gt;språket och om program som produceras av svenska upphovsmän. Hets&lt;br&gt;mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildringar samt förtal skall&lt;br&gt;bekämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet påpekar att det inte framgår på vilket sätt detta&lt;br&gt;följer av den föreslagna utbyggnaden, annat än att om staten medverkar&lt;br&gt;till att ett nytt nät byggs ut kan den också kontrollera nätet. De&lt;br&gt;utbyggnadsformer som utredningen tänker sig, t.ex. beställ-TV, pekar&lt;br&gt;dock i annan riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KLYS anser att möjligheten för staten att fortsätta bedriva en medie-&lt;br&gt;politik grundad på en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet samt att&lt;br&gt;påverka innehållet i sändningarna med hänsyn till mediets särskilda&lt;br&gt;genomslagskraft och public service-tanken, är ett av de främsta skälen till&lt;br&gt;införande av digital marksänd TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våldsskildringsrådet betraktar relationen mellan den nationella&lt;br&gt;lagstiftningen och EU-rätten och vilken lagstiftning som i praktiken blir&lt;br&gt;utslagsgivande för de nya TV-kanalemas programinnehåll som en kärn-&lt;br&gt;fråga i sammanhanget. Om förslagen går igenom förutsätter Våldsskild-&lt;br&gt;ringsrådet att lagparagraferna om mediets särskilda genomslagskraft som&lt;br&gt;preciserats i förslaget till ny radio- och TV-lag (prop. 1995/96:160) skall&lt;br&gt;gälla för samtliga kanaler i det digitala nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsörföreningen säger i sitt yttrande ha viss förståelse för att staten&lt;br&gt;på detta sätt vill öka kontrollen över TV-mediet och påverka dess&lt;br&gt;innehåll. Annonsörföreningen vill dock framhålla (vilket också utred-&lt;br&gt;ningen gjort) att en alltför långtgående och omotiverad reglering kan&lt;br&gt;minska inte bara programbolagens och andra aktörers intresse av att&lt;br&gt;sända i marknätet, utan även annonsöremas intresse att annonsera i TV-&lt;br&gt;mediet, vilket skulle vara mycket olyckligt för den aktuella kanalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSMK, liksom Vänsterpartiets mediapolitiska grupp, anser att det&lt;br&gt;finns en motsägelse som rör utredarens huvudargument om att staten&lt;br&gt;skall kunna ställa villkor på innehåll och möjlighet att följa upp att&lt;br&gt;reglerna följs (s. 149 i utredningen). Där står att &amp;quot;sammantaget kan sägas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ju färre marktillstånd som beviljas, desto större legal möjlighet har det&lt;br&gt;allmänna till en mer omfattande reglering än EG-direktivets mini-&lt;br&gt;miregler. Förhållandet kan också beskrivas som att kvalitativa villkor&lt;br&gt;utöver direktivets minimiregler kanske bara kan ställas på ett färre antal&lt;br&gt;programföretags regler&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3.1 Kulturutbud och svenskt programinnehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om antalet marksända TV-kanaler skulle komma att avsevärt utökas vill&lt;br&gt;Kulturrådet betona att förutsättningar bör ges för ökade sändningar med&lt;br&gt;kultur- och utbildningsinnehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSMK hade gärna sett en redovisning av kulturpolitiska mål och&lt;br&gt;innehåll i de tänkta kanalerna. I det sammanhanget bör barns och ung-&lt;br&gt;domars situation särskilt framhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga Teatern ser att den kraftigt ökade programverksamheten som&lt;br&gt;föreslagits bör innebära möjligheter att också öka presentationen av&lt;br&gt;teaterns uppsättningar för televisionspubliken. Dessutom framhåller&lt;br&gt;Kungliga Teatern att det vore tacknämligt om staten i såväl kommande&lt;br&gt;avtal med medieföretagen som i sina allmänna kulturpolitiska uttalanden&lt;br&gt;tydligare markerade för att de båda nationalscenemas produktioner, som&lt;br&gt;ju bekostas av hela befolkningen, i ökad utsträckning kan visas i svensk&lt;br&gt;television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska språknämnden ser det självfallet som angeläget att vi i Sverige&lt;br&gt;även fortsättningsvis kan försäkra oss om att det finns ett TV-utbud som&lt;br&gt;fyller de krav man kan ställa på en allmänyttig television, med avseende&lt;br&gt;på innehåll och språkdräkt. Det måste fortsatt finnas möjlighet för&lt;br&gt;människor med svenska som modersmål att ta del av och delta i det&lt;br&gt;offentliga samtalet på sitt eget språk. Svenska Akademien vill betona&lt;br&gt;vikten av att regeringen ställer ett flertal marksändande digitala kanaler&lt;br&gt;till förfogande för radio och TV i allmänhetens tjänst, vilket kommer att&lt;br&gt;få avgörande betydelse för svenska språkets utveckling och därmed för&lt;br&gt;fortlevnaden av vår kulturella identitet. Skälen härtill är två: dels kommer&lt;br&gt;de marksändande digitala kanalerna att vara rikstäckande och därigenom&lt;br&gt;få en mycket stor genomslagskraft, dels utgör de den sändningsform som&lt;br&gt;ger statsmakterna de största möjligheterna att ställa krav på program-&lt;br&gt;innehållet och tillse att gällande regler följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från Copyswedes utgångspunkt skulle en positiv effekt av utbygg-&lt;br&gt;naden vara om nordiska program därigenom kunde få bättre förut-&lt;br&gt;sättningar för ökad spridning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Expertgrupp för multimediafrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att en expertgrupp inrättas för att fördjupa analysen&lt;br&gt;av de frågor som återstår att lösa. Expertgruppen kan också övervaka och&lt;br&gt;delvis medverka till introduktion av digital multimedieteknik samt väcka&lt;br&gt;förslag om regleringar och andra insatser från samhällets sida som kan&lt;br&gt;aktualiseras av utvecklingen inom detta område. Statskontoret, Kultur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådet och RRV anser att en expertgrupp i den föreslagna formen inte&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret vill erinra att förslag om liknande funktioner eller&lt;br&gt;programråd för massmedier återfinns i utredningarna Massmedie-&lt;br&gt;forskning för bransch och samhälle (SOU 1994:146) och Kulturpoli-&lt;br&gt;tikens inriktning (SOU 1995:84). Statskontoret förordar att de tre försla-&lt;br&gt;gen arbetas samman så att en mer samlad organisatorisk lösning skapas&lt;br&gt;för den statliga styrningen på mediesidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturrådet är skeptiskt till den föreslagna formen för beredning och&lt;br&gt;framtagande av underlag i form av en expertgrupp för multimedieffågor.&lt;br&gt;Kulturrådet har tidigare, i sitt yttrande över Kulturutredningens slutbe-&lt;br&gt;tänkande, föreslagit att rådet även skulle fylla funktionen av att förse&lt;br&gt;departementet med underlag om delar av medieområdet. RRV har en&lt;br&gt;liknande uppfattning och menar att de uppgifter som föreslås i stället bör&lt;br&gt;lösas inom befintlig myndighetsstruktur och genom samordning mellan&lt;br&gt;befintliga utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK anser att förslaget är bra och däribland särskilt frågan om&lt;br&gt;samordning med ett program för att utveckla och använda multimedia i&lt;br&gt;ett &amp;quot;nationellt kompetenslyft&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket föreslår att ledamöter med särskild kompetens&lt;br&gt;att bedöma ekonomiska konsekvenser samt yttrandefrihets-, radio- och&lt;br&gt;EG-rättsliga frågor bör sitta med i arbetsgruppen. FSMK vill fästa upp-&lt;br&gt;märksamheten på den resurs som landets medie- och kommunika-&lt;br&gt;tionsforskare utgör för fördjupade analyser. Teaterförbundet föreslår att&lt;br&gt;förbundet blir representerat i expertgruppen. Skälet är att förbundet har&lt;br&gt;djupgående kunskaper om utvecklingen i andra delar av världen, om&lt;br&gt;utövares, men även upphovsmäns, upphovsrättsliga ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden föreslår att expertgruppen också bör utreda pro-&lt;br&gt;gramföretagens intresse för lokala/regionala sändningar samt allmän-&lt;br&gt;hetens vilja att under varierande förutsättningar investera i avkodare.&lt;br&gt;Gruppen bör också utreda olika alternativ vad gäller de s.k. multiplex-&lt;br&gt;operatörema - system för urval och tillstånd, krav som bör ställas, etc.&lt;br&gt;Härvid bör också yttrandefrihetsrättsliga aspekter beaktas. Vad betyder&lt;br&gt;det exempelvis om operatören före beslut angående kapacitetsutnytt-&lt;br&gt;jande, skulle kunna avkräva berörda programföretag förhandsbesked om&lt;br&gt;vad man avser att sända under en given period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppna kanalen har önskemål om att expertgruppen skall bevaka frågor&lt;br&gt;kring lokal s.k. community- eller public access-television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Övriga förslag och önskemål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Teracom föreslår att ett svenskt forum bildas, på liknande sätt som skett&lt;br&gt;inom DAB-området. I det forumet bör medverka publika och privata&lt;br&gt;programbolag, operatörer, tillverkare och radiobranschen liksom föret-&lt;br&gt;rädare för Konsumentverket, Post- och Telestyrelsen, Radio- och TV-&lt;br&gt;verket samt Kulturdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mångfaldsrådet föreslår att en djupgående analys görs av de problem&lt;br&gt;som mångfalden ställs inför genom den tekniska utvecklingen. I denna&lt;br&gt;bör en bred krets av politiker, statsvetare, medieforskare och personer&lt;br&gt;som arbetar inom medierna medverka. En omfattande offentlig debatt är&lt;br&gt;likaledes nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT föreslår att Radiotjänst i Kiruna AB, RIKAB, eventuellt med stöd&lt;br&gt;av en underleverantör, får sköta funktionerna för åtkomstkontroll för&lt;br&gt;SVT:s digitala sändningar. RIKAB:s tjänster kan även nyttjas av andra&lt;br&gt;programbolag med sändningar över svenskt territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivet för ljud och bild påpekar att om utbudet av programtjänster&lt;br&gt;ökar kraftigt genom införandet av digitala sändningar kommer det att&lt;br&gt;finnas behov av nya metoder och system för långtidsarkivering av ljud-&lt;br&gt;och bildupptagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Norden noterar att möjligheten till ett utbyggt nordiskt&lt;br&gt;samarbete inte nämns explicit i utredningen, men föreningen förutsätter&lt;br&gt;att de möjligheter till ett utbyggt nordiskt TV-samarbete som de före-&lt;br&gt;slagna digitala marksändningarna ger tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 M4-nätet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att den frekvensplan som tagits fram för ett fjärde&lt;br&gt;marknät, kallat M4, kan användas för ett första digitalt riksnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsörföreningen, Sveriges reklamförbund och TV-A motsätter sig&lt;br&gt;utredningens förslag och föreslår att M4 omedelbart tas i bruk för&lt;br&gt;analoga sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsörföreningen drar slutsatsen att det inte finns något motsats-&lt;br&gt;förhållande mellan en utbyggnad av det digitala nätet och ett öppnande&lt;br&gt;av M4. Sveriges reklamförbund menar att reklaminvesteringar skulle&lt;br&gt;tillföra resurser för att i lugn och ro bygga upp det digitala nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TVA föreslår att regeringen fattar beslut om att utreda om ett stöd&lt;br&gt;skulle vara verksamt till de programbolag som frivilligt förbinder sig till&lt;br&gt;en öppen digital distribution via satellit samt också förbinder sig att följa&lt;br&gt;den svenska radiolagen. Stödet betalas med koncessionsintäktema från&lt;br&gt;M4. Den senare punkten tror TV-A för det första kommer att gynna en&lt;br&gt;öppen digital standard som också blir grunden för det digitala marknätet&lt;br&gt;och därmed på ett effektivt sätt kommer att bidraga till en snabbare&lt;br&gt;implementering av detta. För det andra skapar det den politiska kontroll&lt;br&gt;över programbolagen som regeringen anser önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ericsson betonar att frekvensspektrum är en ändlig naturresurs och&lt;br&gt;området under 1000 MHz är särskilt värdefullt p.g.a. gynnsam vågut-&lt;br&gt;bredning och bra möjligheter till mobila system. Att i dag ytterligare&lt;br&gt;bygga ut analog broadcasting är ur denna synpunkt olyckligt. Man&lt;br&gt;blockerar då för lång tid värdefullt frekvensutrymme men får ett&lt;br&gt;förhållandevis lågt utbyte. Även Öppna kanalen menar att en satsning på&lt;br&gt;M4/M5 skulle ses som ett utmanande slöseri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Wallström, Åsbrink, Schori, Andersson, Ulvskog,&lt;br&gt;Johansson, von Sydow, Ähnberg, Pagrotsky, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97: 67 Digitala TV-sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 52805, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om digitala TV-sändningar (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:KU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om digitala TV-sändningar (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om anvisande av engångsbelopp ur rundradiokontot till Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om anvisande av engångsbelopp ur rundradiokontot till Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:KU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-12-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-12-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-12-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-01-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:16:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0367</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:16:38</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:KU17</uppgift>
<ref_dok_id>GK01KU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Digitala TV-sändningar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:67&lt;br/&gt;
Digitala TV-sändningar</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:67 Digitala TV-sändningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:67&lt;br/&gt;
Digitala TV-sändningar</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:67 Digitala TV-sändningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:67&lt;br/&gt;
Digitala TV-sändningar</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:67 Digitala TV-sändningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ewa Larsson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:67&lt;br/&gt;
Digitala TV-sändningar</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:67 Digitala TV-sändningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ewa Larsson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Förste vice talman Anders Björck  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:67&lt;br/&gt;
Digitala TV-sändningar</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:67 Digitala TV-sändningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Förste vice talman Anders Björck  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:67&lt;br/&gt;
Digitala TV-sändningar</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:67 Digitala TV-sändningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>