<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2227638</hangar_id>
 <dok_id>GK0365</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>65</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:65</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>65</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-02-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:58:17</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i kreditupplysningslagen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0365/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0365</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0365</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:65&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändringar i kreditupplysningslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 februari 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till ändringar i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär bl.a. att det nuvarande systemet med en s.k. fri-&lt;br&gt;krets inom vilken förmedling av kreditupplysningar är undantagen från&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde avskaffas. I frikretsen ingår bl.a. bankerna&lt;br&gt;och kreditupplysningsföretaget Upplysningscentralen UC AB. Lagen&lt;br&gt;blir genom ändringen tillämplig på all kreditupplysningsverksamhet. Det&lt;br&gt;innebär att enhetliga regler om skydd mot integritetsintrång och om rätt&lt;br&gt;till insyn och rättelse kommer att gälla inom hela kreditupplysnings-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till frikretsens avskaffande föreslås att banker och vissa&lt;br&gt;andra kreditinstitut skall ha rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;utan särskilt tillstånd med stöd av sin grundläggande auktorisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att göra kreditupplysningsföretagen mer jämställda när det gäl-&lt;br&gt;ler möjligheten att informera om kreditengagemang och kreditmissbruk&lt;br&gt;föreslås att bestämmelser om tystnadsplikt inte skall hindra att uppgifter&lt;br&gt;om bl.a. kreditengagemang och kreditmissbruk utväxlas inom en&lt;br&gt;begränsad krets där bl.a. kreditupplysningsföretagen ingår. Därmed&lt;br&gt;förbättras konkurrenssituationen på kreditupplysningsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen skall även i fortsättningen utöva tillsyn över lagens&lt;br&gt;efterlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att fysiska personer som är näringsidkare eller som&lt;br&gt;har anknytning till näringsverksamhet på samma sätt som privatpersoner&lt;br&gt;skall få besked om vem som beställt en kreditupplysning om dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1173).......................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617)........................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditmarknadsbolag..................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersrörelse ..................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regleringen av kreditupplysningsmarknaden, m.m....... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kreditupplysningslagen ................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Datalagen............................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;EG:s dataskyddsdirektiv...................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kreditupplysningsmarknaden................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagens tillämpningsområde..................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Frikretsen ........................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra frågor om lagens tillämpningsområde......27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Begreppen kreditupplysning och kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet .................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Myndigheters uppgiftslämnande.......... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Kreditupplysning inom koncerner......... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillstånds- och tillsynsfrågor .................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skall nuvarande system med tillståndskrav&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig tillsyn behållas?.................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skall särskilda regler i fråga om tillstånd gälla för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banker och vissa andra kreditinstitut? .......... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vilken myndighet skall meddela tillstånd och utöva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsyn? ............................. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Villkor för hur verksamheten skall bedrivas m.m. ...&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa känsliga personuppgifter................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgifter om kreditengagemang,&amp;nbsp;betalningsförsummelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kreditmissbruk.......................... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgifter om betalningsförsummelser och kredit-&lt;br&gt;missbruk i kreditupplysningar ............... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utlämnande för kreditupplysningsändamål av&amp;nbsp;upp-&lt;br&gt;gifter för vilka tystnadsplikt gäller ............ 46 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyldigheten att lämna en kreditupplysningskopia....... 54 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande m.m..........................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadsmässiga konsekvenser................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................ 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kreditupplysnings-&lt;br&gt;lagen (1973:1173) ...................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617)........................... 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kreditmarknadsbolag .................. 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersrörelse ..................... 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Kreditupplysningsutredningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutbetänkande (SOU 1993:110) Integritet och&lt;br&gt;effektivitet på kreditupplysningsområdet......... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kreditupplysningsutredningens&amp;nbsp;författningsförslag ... 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna............ 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ................ 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande..................... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 20 februari 1997 ............................ 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad................................. 111&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i fråga om kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 17 a § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1-4, 6-9, 11, 17, 19 och 20 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 a och 18 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller kreditupplysningsverksamhet som innebär att någon,&lt;br&gt;utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot ersättning eller som&lt;br&gt;ett led i näringsverksamhet. Lagen gäller också annan kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet, om den är av större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar inte förmedling&lt;br&gt;av kreditupplysningar inom en&lt;br&gt;krets som utgörs av Sveriges riks-&lt;br&gt;bank och sådana kreditinrätt-&lt;br&gt;ningar eller för kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet inrättade företag som&lt;br&gt;står under Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn och inte är kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag enligt lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte heller förmed-&lt;br&gt;ling av kreditupplysningar mellan&lt;br&gt;företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte när en myndig-&lt;br&gt;het lämnar ut uppgifter med stöd&lt;br&gt;av lag, förordning eller ett särskilt&lt;br&gt;beslut av regeringen eller en myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen har&lt;br&gt;bestämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte heller för för-&lt;br&gt;medling av kreditupplysningar&lt;br&gt;mellan företag inom samma kon-&lt;br&gt;cern, utom när upplysningen läm-&lt;br&gt;nas av ett företag som har tillstånd&lt;br&gt;av Datainspektionen enligt 3 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995&lt;br&gt;om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter&lt;br&gt;och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT nr L 281, 23.11.1995, s. 31,&lt;br&gt;Celex 395L0046).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1616.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen avses med&lt;br&gt;kreditupplysning: uppgift, omdöme&lt;br&gt;eller råd som lämnas till ledning&lt;br&gt;för bedömning av annans kredit-&lt;br&gt;värdighet eller vederhäftighet i öv-&lt;br&gt;rigt i ekonomiskt hänseende,&lt;br&gt;personupplysning: kreditupplysning&lt;br&gt;om annan enskild person än den&lt;br&gt;som är näringsidkare eller annars&lt;br&gt;har så väsentligt inflytande i viss&lt;br&gt;näringsverksamhet att uppgift om&lt;br&gt;hans egna förhållanden behövs för&lt;br&gt;att belysa verksamhetens ekono-&lt;br&gt;miska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningsverksamhet får&lt;br&gt;Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något tillstånd behövs dock inte&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett utländskt bankföretag som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 § bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617), om kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet omfattas av det i hem-&lt;br&gt;landet meddelade tillståndet att&lt;br&gt;driva bankrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt kreditinstitut som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 § lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag, om kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet omfattas av&lt;br&gt;det i hemlandet meddelade tillstån-&lt;br&gt;det att driva finansieringsverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kreditupplysning avses i&lt;br&gt;denna lag uppgifter, omdömen&lt;br&gt;eller råd som lämnas till ledning&lt;br&gt;för bedömning av någon armans&lt;br&gt;kreditvärdighet eller vederhäftig-&lt;br&gt;het i övrigt i ekonomiskt hän-&lt;br&gt;seende. Uppgifter, omdömen eller&lt;br&gt;råd som lämnas till någon för att&lt;br&gt;användas i dennes kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet anses dock inte&lt;br&gt;som kreditupplysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med näringsidkare avses i denna&lt;br&gt;lag även den som, utan att driva&lt;br&gt;näringsverksamhet, har ett så&lt;br&gt;väsentligt inflytande i en viss verk-&lt;br&gt;samhet att uppgifter om hans egna&lt;br&gt;förhållanden behövs för att belysa&lt;br&gt;verksamhetens ekonomiska ställ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedrivas endast efter tillstånd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens tillstånd be-&lt;br&gt;hövs dock inte för följande före-&lt;br&gt;tag, om deras grundläggande till-&lt;br&gt;stånd omfattar kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en svensk bank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt bankföretag som&lt;br&gt;har tillstånd att driva verksamhet i&lt;br&gt;Sve ige enligt 1 kap. 4 § bank-&lt;br&gt;rörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett utländskt bankföretag som&lt;br&gt;driver verksamhet i Sverige enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 § bankrörelselagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett utländskt kreditinstitut som&lt;br&gt;har tillstånd att driva finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet i Sverige enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 § lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ett utländskt kreditinstitut som&lt;br&gt;driver verksamhet i Sverige enligt&lt;br&gt;2 kap. 9 § lagen om kreditmark-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1616.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsbolag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som avses i andra&lt;br&gt;stycket 1, 2, 4 eller 5 får börja be-&lt;br&gt;driva kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;två månader efter det att Datain-&lt;br&gt;spektionen har tagit emot en&lt;br&gt;anmälan från företaget om att det&lt;br&gt;avser att bedriva sådan verksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs ej för kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet, i den mån&lt;br&gt;den bedrivs genom offentliggöran-&lt;br&gt;de av kreditupplysning på sådant&lt;br&gt;sätt som avses i tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet, i den mån&lt;br&gt;den bedrivs genom offentliggöran-&lt;br&gt;de av kreditupplysning på ett så-&lt;br&gt;dant sätt som avses i tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen eller yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får meddelas endast&lt;br&gt;om verksamheten kan antas bli bedriven på ett sakkunnigt och om-&lt;br&gt;dömesgillt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får förenas med före-&lt;br&gt;skrift om hur verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas och om skyldighet att an-&lt;br&gt;mäla ändring av förhållanden som&lt;br&gt;har haft betydelse för tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen får besluta om&lt;br&gt;villkor för hur ett företags kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet skall be-&lt;br&gt;drivas och om skyldighet för ett&lt;br&gt;företag att anmäla ändring av för-&lt;br&gt;hållanden som har betydelse för&lt;br&gt;rätten att bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\åd som gäller om tystnadsplikt&lt;br&gt;i bankers, kreditmarknadsbolags&lt;br&gt;och värdepappersbolags verksam-&lt;br&gt;het hindrar inte att uppgifter om&lt;br&gt;lämnade krediter, betalningsför-&lt;br&gt;summelser och kreditmissbruk&lt;br&gt;utväxlas för kreditupplysnings-&lt;br&gt;ändamål inom en krets som utgörs&lt;br&gt;av dessa företag samt sådana&lt;br&gt;företag som har tillstånd av&lt;br&gt;Datainspektionen enligt 3 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den krets som anges i första&lt;br&gt;stycket ingår även utländska bank-&lt;br&gt;företag som avses i 1 kap. 4 och&lt;br&gt;5 §§ bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1110.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditinstitut som avses i 2 kap. 8 Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;och 9 §§ lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag samt utländ-&lt;br&gt;ska företag som avses i 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c § och 2 kap. 7 § lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om användningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av uppgifter om betalningsförsum-&lt;br&gt;melser och kreditmissbruk finns&lt;br&gt;även i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om någons politiska&lt;br&gt;eller religiösa uppfattning, ras&lt;br&gt;eller hudfärg får icke insamlas,&lt;br&gt;lagras eller vidarebefordras i&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om att någon misstänks&lt;br&gt;eller har dömts för brott eller har&lt;br&gt;avtjänat straff eller undergått&lt;br&gt;annan påföljd för brott eller har&lt;br&gt;varit föremål för åtgärd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620), lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vård av unga, lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbruka-&lt;br&gt;re i vissa fall, lagen (1991:1128)&lt;br&gt;om psykiatrisk tvångsvård, lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsy kiatrisk&lt;br&gt;vård, lagen (1967:940) angående&lt;br&gt;omsorger om vissa psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda, 11-14 §§ polisla-&lt;br&gt;gen (1984:387), lagen (1976:511)&lt;br&gt;om omhändertagande av berusade&lt;br&gt;personer m.m. eller utlänningsla-&lt;br&gt;gen (1989:529) får ej utan medgi-&lt;br&gt;vande av datainspektionen insam-&lt;br&gt;las, lagras eller vidarebefordras i&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet. Det-&lt;br&gt;samma gäller uppgift om sjukdom,&lt;br&gt;hälsotillstånd eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande som avses i andra&lt;br&gt;stycket får lämnas endast om syn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om en persons ras,&lt;br&gt;etniska ursprung, politiska uppfatt-&lt;br&gt;ning, religiösa eller filosofiska&lt;br&gt;övertygelse eller sexualliv får inte&lt;br&gt;samlas in, lagras eller lämnas ut i&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om sjukdom, hälsotill-&lt;br&gt;stånd eller liknande får inte utan&lt;br&gt;medgivande av Datainspektionen&lt;br&gt;samlas in, lagras eller lämnas ut i&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet. Det-&lt;br&gt;samma gäller uppgifter om att&lt;br&gt;någon misstänks eller har dömts&lt;br&gt;för brott eller har avtjänat straff&lt;br&gt;eller undergått någon annan&lt;br&gt;påföljd för brott eller har varit&lt;br&gt;föremål för någon åtgärd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620), lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vård av unga, lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbruka-&lt;br&gt;re i vissa fall, lagen (1991:1128)&lt;br&gt;om psykiatrisk tvångsvård, lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård, lagen (1993:387) om stöd&lt;br&gt;och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade, 11-14 §§ polislagen&lt;br&gt;(1984:387), lagen (1976:511) om&lt;br&gt;omhändertagande av berusade per-&lt;br&gt;soner m.m. eller utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande som avses i and-&lt;br&gt;ra stycket får lämnas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1959.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i andra stycket&lt;br&gt;utgör ej hinder för att uppgift om&lt;br&gt;näringsförbud insamlas, lagras el-&lt;br&gt;ler vidarebefordras i kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personupplysning får inte inne-&lt;br&gt;hålla uppgift om annan betalnings-&lt;br&gt;försummelse än sådan som fastsla-&lt;br&gt;gits genom domstols eller annan&lt;br&gt;myndighets avgörande eller åtgärd&lt;br&gt;eller som lett till inledande av&lt;br&gt;skuldsanering enligt skuldsane-&lt;br&gt;ringslagen (1994:334) eller till be-&lt;br&gt;talningsinställelse, konkursansökan&lt;br&gt;eller ackord. Uppgift som enligt&lt;br&gt;det sagda inte får lämnas ut får&lt;br&gt;inte heller lagras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bestämmande, datainspek-&lt;br&gt;tionen får föreskriva undantag ftån&lt;br&gt;bestämmelserna i första stycket,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i andra stycket&lt;br&gt;hindrar inte att uppgifter om be-&lt;br&gt;talningsförsummelser, kreditmiss-&lt;br&gt;bruk eller näringsförbud samlas&lt;br&gt;in, lagras eller lämnas ut i kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningar om fysiska&lt;br&gt;personer som inte är näringsidkare&lt;br&gt;får inte innehålla uppgifter om&lt;br&gt;andra betalningsförsummelser än&lt;br&gt;sådana som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. har slagits fast genom en&lt;br&gt;domstols eller en annan myndig-&lt;br&gt;hets avgörande eller åtgärd eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har lett till inledande av&lt;br&gt;skuldsanering enligt skuldsane-&lt;br&gt;ringslagen (1994:334) eller till&lt;br&gt;betalningsinställelse, konkursansö-&lt;br&gt;kan eller ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningar som avses i&lt;br&gt;första stycket får inte heller inne-&lt;br&gt;hålla uppgifter om kreditmissbruk,&lt;br&gt;utom när krediten har lämnats av&lt;br&gt;ett företag som står under Finans-&lt;br&gt;inspektionens tillsyn och kredit-&lt;br&gt;tagaren i avsevärd utsträckning&lt;br&gt;överskridit gällande kreditgräns&lt;br&gt;eller på något annat sätt allvarligt&lt;br&gt;missbrukat krediten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;Datainspektionen besluta att ett&lt;br&gt;företag skall undantas helt eller&lt;br&gt;delvis från bestämmelserna i första&lt;br&gt;och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i första och andra styckena&lt;br&gt;inte får lämnas ut får inte heller&lt;br&gt;lagras i register som används i&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:340.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personupplysning får ej innehålla&lt;br&gt;uppgift om omständighet eller för-&lt;br&gt;hållande som är av betydelse för&lt;br&gt;bedömningen av någons vederhäf-&lt;br&gt;tighet i ekonomiskt hänseende, om&lt;br&gt;tre år förflutit från utgången av&lt;br&gt;det år då omständigheten inträffa-&lt;br&gt;de eller förhållandet upphörde.&lt;br&gt;Uppgift som enligt det sagda ej&lt;br&gt;får lämnas ut skall efter den&lt;br&gt;angivna tiden gallras ut ur register&lt;br&gt;som används i kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet. Gallringen skall göras&lt;br&gt;så snart det kan ske och i vart fall&lt;br&gt;innan upplysning lämnas om den&lt;br&gt;som uppgiften avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personupplysning får ej lämnas&lt;br&gt;ut, om det finns anledning anta att&lt;br&gt;upplysningen kommer att använ-&lt;br&gt;das av någon annan än den som på&lt;br&gt;grund av ingånget eller ifrågasatt&lt;br&gt;kreditavtal eller av liknande anled-&lt;br&gt;ning har behov av upplysningen.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller ej offentlig-&lt;br&gt;görande av personupplysning på&lt;br&gt;sådant sätt som avses i tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När personupplysning lämnas,&lt;br&gt;skall den som avses med upplys-&lt;br&gt;ningen samtidigt och kostnadsfritt&lt;br&gt;tillställas ett skriftligt meddelande&lt;br&gt;om de uppgifter, omdömen och&lt;br&gt;råd som upplysningen innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningar om fysiska&lt;br&gt;personer som inte är näringsidkare&lt;br&gt;får inte innehålla uppgifter om&lt;br&gt;omständigheter eller förhållanden&lt;br&gt;som är av betydelse för bedöm-&lt;br&gt;ningen av personens vederhäftig-&lt;br&gt;het i ekonomiskt hänseende, om&lt;br&gt;tre år förflutit från utgången av&lt;br&gt;det år då omständigheten inträffa-&lt;br&gt;de eller förhållandet upphörde.&lt;br&gt;Uppgifter som inte får lämnas ut&lt;br&gt;skall efter den angivna tiden&lt;br&gt;gallras ut ur register som används&lt;br&gt;i kreditupplysningsverksamhet.&lt;br&gt;Gallringen skall göras så snart det&lt;br&gt;kan ske och i vart fall innan en&lt;br&gt;upplysning lämnas om den som&lt;br&gt;uppgiften avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningar om fysiska&lt;br&gt;personer som inte är näringsidkare&lt;br&gt;får inte lämnas ut, om det finns&lt;br&gt;anledning att anta att upplysningen&lt;br&gt;kommer att användas av någon&lt;br&gt;annan än den som på grund av ett&lt;br&gt;ingånget eller ifrågasatt kreditavtal&lt;br&gt;eller av någon liknande anledning&lt;br&gt;har behov av upplysningen. Vad&lt;br&gt;som nu har sagts gäller inte&lt;br&gt;offentliggörande av en kreditupp-&lt;br&gt;lysning på ett sådant sätt som&lt;br&gt;avses i tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;eller yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kreditupplysning om en&lt;br&gt;fysisk person lämnas ut, skall till&lt;br&gt;den som avses med upplysningen&lt;br&gt;samtidigt och kostnadsfritt sändas&lt;br&gt;ett skriftligt meddelande om de&lt;br&gt;uppgifter, omdömen och råd som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1563.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1981:737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörande honom och om vem som&lt;br&gt;har begärt upplysningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När annan kreditupplysning&lt;br&gt;rörande enskild person lämnas,&lt;br&gt;skall den som avses med upplys-&lt;br&gt;ningen samtidigt och kostnadsfritt&lt;br&gt;tillställas ett skriftligt meddelande&lt;br&gt;om de uppgifter som upplysningen&lt;br&gt;innehåller rörande honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller&lt;br&gt;ej kreditupplysning som lämnas&lt;br&gt;genom offentliggörande i tryckt&lt;br&gt;skrift eller annan skrift som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som fått tillstånd att&lt;br&gt;bedriva kreditupplysningsverksam-&lt;br&gt;het åsidosätter någon bestämmelse&lt;br&gt;i denna lag eller en föreskrift som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen, får&lt;br&gt;Datainspektionen i mån av behov&lt;br&gt;ändra en föreskrift som tidigare&lt;br&gt;meddelats eller meddela en ny&lt;br&gt;föreskrift. Om inte rättelse kan&lt;br&gt;åstadkommas på något annat sätt,&lt;br&gt;får Datainspektionen återkalla till-&lt;br&gt;ståndet. Detsamma gäller, om för-&lt;br&gt;utsättningarna för tillståndet i öv-&lt;br&gt;rigt inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplysningen innehåller rörande&lt;br&gt;honom och om vem som har&lt;br&gt;begärt upplysningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte kreditupplys-&lt;br&gt;ningar som lämnas genom offent-&lt;br&gt;liggörande på ett sådant sätt som&lt;br&gt;avses i tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;eller yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har rätt att bedriva&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet åsido-&lt;br&gt;sätter en bestämmelse i denna lag&lt;br&gt;eller ett villkor som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av 4 § andra stycket, får&lt;br&gt;Datainspektionen förelägga honom&lt;br&gt;att vidta rättelse, besluta om att&lt;br&gt;ändra ett villkor som tidigare&lt;br&gt;meddelats eller meddela ett nytt&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättelse inte kan åstadkom-&lt;br&gt;mas på något annat sätt, såvitt&lt;br&gt;gäller någon som har tillstånd en-&lt;br&gt;ligt 3 § första stycket, får Data-&lt;br&gt;inspektionen återkalla tillståndet.&lt;br&gt;Detsamma gäller, om förut-&lt;br&gt;sättningarna för tillståndet i övrigt&lt;br&gt;inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som avses i 3 §&lt;br&gt;andra stycket 1, 2, 4 eller 5 inte&lt;br&gt;vidtar rättelse, skall Datainspek-&lt;br&gt;tionen underrätta Finansinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som avses i 3 §&lt;br&gt;andra stycket 3 eller 6 inte vidtar&lt;br&gt;rättelse, skall Datainspektionen&lt;br&gt;underrätta den behöriga myn-&lt;br&gt;digheten i företagets hemland. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1110.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättelse ändå inte sker, får Datain- Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;spektionen förbjuda företaget att&lt;br&gt;göra nya åtaganden här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan förbud meddelas skall in-&lt;br&gt;spektionen underrätta den behö-&lt;br&gt;riga myndigheten i företagets hem-&lt;br&gt;land. I brådskande fall får inspek-&lt;br&gt;tionen meddela förbud utan före-&lt;br&gt;gående underrättelse till hem-&lt;br&gt;landsmyndigheten. Denna skall då&lt;br&gt;underrättas så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva om&lt;br&gt;skyldighet för den som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet att&lt;br&gt;betala avgift för Datainspektionens&lt;br&gt;tillsynsverksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift påförs av Datainspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bedriver kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet utan föreskrivet till-&lt;br&gt;stånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot 6-9 §, 13 § första&lt;br&gt;stycket eller andra stycket första&lt;br&gt;meningen eller 16 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;bryter mot föreskrift som&lt;br&gt;meddelats enligt 4 § andra stycket,&lt;br&gt;13 § andra stycket andra mening-&lt;br&gt;en eller 17 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lämnar osann uppgift i sådana&lt;br&gt;fall som avses i 10 § eller 16 §&lt;br&gt;andra stycket eller i ett meddelan-&lt;br&gt;de enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som genom&lt;br&gt;oriktiga uppgifter uppsåtligen för-&lt;br&gt;anleder att någon som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet, i an-&lt;br&gt;nat fall än som avses i 9 § andra&lt;br&gt;meningen, lämnar ut en person-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bedriver kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet utan att ha rätt till det&lt;br&gt;enligt 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot 6-9 §§, 13 § första&lt;br&gt;stycket eller andra stycket första&lt;br&gt;meningen eller 16 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryter mot ett villkor som har&lt;br&gt;meddelats enligt 4 § andra stycket,&lt;br&gt;13 § andra stycket andra mening-&lt;br&gt;en eller 17 § första stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lämnar en osann uppgift i&lt;br&gt;sådana fall som avses i 10 § eller&lt;br&gt;16 § andra stycket eller i ett med-&lt;br&gt;delande enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som genom&lt;br&gt;oriktiga uppgifter uppsåtligen för-&lt;br&gt;anleder att någon som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet, i an-&lt;br&gt;nat fall än som avses i 9 § andra&lt;br&gt;meningen, lämnar ut en kreditupp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1981:737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplysning utan att ha grund till&lt;br&gt;detta enligt 9 §. Till samma straff&lt;br&gt;döms den som genom att utnyttja&lt;br&gt;uppgifter hos någon som bedriver&lt;br&gt;kredituppiysningsverksamhet upp-&lt;br&gt;såtligen bereder sig tillgång till en&lt;br&gt;personupplysning utan att ha grund&lt;br&gt;till detta enligt 9 §. I ringa fall&lt;br&gt;döms dock inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;bedrivits utan föreskrivet tillstånd,&lt;br&gt;skall register som använts i verk-&lt;br&gt;samheten förklaras förverkat, om&lt;br&gt;det ej är uppenbart obilligt. Det-&lt;br&gt;samma gäller, om register överlå-&lt;br&gt;tits eller upplåtits i strid med 13 §&lt;br&gt;första stycket eller om föreskrift&lt;br&gt;som meddelats enligt 13 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen ej följts.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lysning utan att ha grund till detta&lt;br&gt;enligt 9 §. Till samma straff döms&lt;br&gt;den som genom att utnyttja upp-&lt;br&gt;gifter hos någon som bedriver kre-&lt;br&gt;ditupplysningsverksamhet uppsåt-&lt;br&gt;ligen bereder sig tillgång till en&lt;br&gt;kreditupplysning utan att ha grund&lt;br&gt;till detta enligt 9 §. I ringa fall&lt;br&gt;döms dock inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;bedrivits av någon som inte haft&lt;br&gt;rätt till det enligt 3 §, skall&lt;br&gt;register som använts i verksam-&lt;br&gt;heten förklaras förverkade om det&lt;br&gt;inte är uppenbart obilligt. Det-&lt;br&gt;samma gäller, om register över-&lt;br&gt;låtits eller upplåtits i strid med&lt;br&gt;13 § första stycket eller om vad&lt;br&gt;som bestämts enligt 13 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen inte följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifter som har meddelats av Datainspektionen med stöd av&lt;br&gt;äldre bestämmelser gäller även efter ikraftträdandet, om inte annat&lt;br&gt;beslutas av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Företag som avses i 3 § andra stycket 1, 2, 4 eller 5 och som vid&lt;br&gt;lagens ikraftträdande bedriver kreditupplysningsverksamhet får fortsätta&lt;br&gt;med verksamheten, om företaget inom två månader från lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande anmäler till Datainspektionen att det avser att fortsätta att be-&lt;br&gt;driva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestänimelsen i 6 § andra stycket andra meningen gäller även i&lt;br&gt;fråga om uppgifter om att någon har varit föremål för åtgärder enligt&lt;br&gt;lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda eller lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1981:737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 1 kap. 10 § bankrörelselagen (1987:617) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskildas förhållanden till bank får inte obehörigen röjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa för den som&lt;br&gt;bryter mot förbudet i första stycket. Detsamma gäller en revisor som&lt;br&gt;bryter mot förbudet i 3 kap. 14 § första stycket att lämna upplysningar&lt;br&gt;om en banks angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 a § kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173) finns bestämmelser&lt;br&gt;som innebär att vad som gäller om&lt;br&gt;tystnadsplikt enligt första stycket&lt;br&gt;inte hindrar att uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall utväxlas för kreditupplysnings-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1996/97:65&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 1 kap. 5 § lagen (1992:1610) om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag samt rubriken närmast före paragrafen skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskildas förhållanden till kreditmarknadsbolag får inte obehörigen&lt;br&gt;röjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa for den som&lt;br&gt;bryter mot förbudet i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 a § kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173) finns bestämmelser&lt;br&gt;som innebär att vad som gäller om&lt;br&gt;tystnadsplikt enligt första stycket&lt;br&gt;inte hindrar att uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall utväxlas för kreditupplysnings-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1996/97:65&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 1 kap. 8 § lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörelse samt rubriken närmast paragrafen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;8 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamot eller befattningshavare hos ett värdepappersbolag,&lt;br&gt;vilken i den egenskapen får kunskap om en uppdragsgivares affärsför-&lt;br&gt;hållanden eller personliga förhållanden, får inte obehörigen röja vad han&lt;br&gt;har fått veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med uppdrags-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;givarens intresse.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 5 a § kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173) finns bestämmelser&lt;br&gt;som innebär att vad som gäller om&lt;br&gt;tystnadsplikt enligt första stycket&lt;br&gt;inte hindrar att uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall utväxlas för kreditupplysnings-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:2015.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningslagen (1973:1173) innehåller regler för den yrkesmäs-&lt;br&gt;sigt bedrivna kreditupplysningsverksamheten. Lagen syftar i första hand&lt;br&gt;till att undanröja riskerna för att kreditupplysning skall medföra otill-&lt;br&gt;börligt intrång i de kreditsökandes personliga integritet eller leda till&lt;br&gt;skada genom oriktiga eller missvisande uppgifter. Samtidigt är lagen&lt;br&gt;avsedd att bidra till en effektivt fungerande kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet. Lagen trädde i kraft den 1 juli 1974. Efter en översyn i Justitie-&lt;br&gt;departementet genomfördes vissa ändringar i lagen år 1981, särskilt i&lt;br&gt;fråga om enskilda personers integritetsskydd. Även därefter har vissa&lt;br&gt;mindre ändringar genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1991 tillkallades justitierådet Staffan Magnusson att som särskild&lt;br&gt;utredare se över kreditupplysningslagen. Huvuduppgifterna för&lt;br&gt;utredaren, som arbetade under namnet Kreditupplysningsutredningen (Ju&lt;br&gt;1991:06), var enligt direktiven att undersöka hur intresset av en effektiv&lt;br&gt;kreditupplysning kan främjas utan att kravet på personlig integritet och&lt;br&gt;sekretess träds för när, hur den svenska lagstiftningen skall anpassas till&lt;br&gt;EG:s regler och därutöver i vilken utsträckning utländska företag bör&lt;br&gt;ges möjlighet att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige samt i&lt;br&gt;vilken utsträckning utvecklingen i fråga om data- och informationsteknik&lt;br&gt;påkallar ändringar i kreditupplysningslagen. Enligt tilläggsdirektiv i&lt;br&gt;april 1993 skulle utredningen vidare överväga om kreditupplysnings-&lt;br&gt;lagen bör ändras så att också näringsidkare m.fl. ges rätt till en s.k.&lt;br&gt;beställaruppgift, dvs. en uppgift om vem som har begärt en kreditupp-&lt;br&gt;lysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen påbörjade sitt arbete i december 1991. Den första&lt;br&gt;etappen av arbetet var inriktad på att åstadkomma en anpassning av&lt;br&gt;kreditupplysningslagens regler till EES-avtalet. I mars 1992 redovisade&lt;br&gt;utredningen denna del av arbetet i delbetänkandet EES-anpassning av&lt;br&gt;kreditupplysningslagen (SOU 1992:22). Förslaget ledde till ändringar i&lt;br&gt;1, 3, 4 och 17 §§ kreditupplysningslagen samt till införandet av 17 a §.&lt;br&gt;Utredningen lämnade i december 1993 slutbetänkandet Integritet och&lt;br&gt;effektivitet på kreditupplysningsområdet (SOU 1993:110). Betänkandet&lt;br&gt;har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Kreditupplysningsutredningen överlämnade sitt slutbetänkande&lt;br&gt;har det s.k. dataskyddsdirektivet antagits, dvs. Europaparlamentets och&lt;br&gt;rådets direktiv om skydd för enskilda personer med avseende på be-&lt;br&gt;handling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter&lt;br&gt;(95/46/EG). Direktivet antogs den 24 oktober 1995. Det är bindande för&lt;br&gt;medlemsstaterna i fråga om det resultat som skall uppnås men staterna&lt;br&gt;får själva avgöra i vilken form och med vilka medel som resultatet skall&lt;br&gt;nås. Direktivet skall vara genomfört i svensk rätt senast tre år efter att&lt;br&gt;det antagits, dvs. den 24 oktober 1998. I avsnitt 4.3 redogörs något&lt;br&gt;närmare för direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har uppdragit åt en parlamentariskt sammansatt kommitté&lt;br&gt;att analysera på vilket sätt dataskyddsdirektivet skall införlivas med&lt;br&gt;svensk lag. Kommittén, som antagit namnet Datalagskommittén (Ju&lt;br&gt;1995:08), skall också lägga fram förslag till en ny lag på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs arbete skall vara slutfört senast den 31 mars 1997. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till Datalagskommitténs arbete lämnas frågor som be-&lt;br&gt;handlas i dataskyddsdirektivet eller som berörs av arbetet med en ny lag&lt;br&gt;på dataområdet utanför detta lagstiftningsärende, med undantag för vissa&lt;br&gt;enkla anpassningar till direktivet som föreslås i avsnitt 7. Det innebär&lt;br&gt;att vissa av Kreditupplysningsutredningens förslag inte behandlas nu.&lt;br&gt;Det gäller exempelvis frågan om uppgifter skall få samlas in och lagras&lt;br&gt;i kreditupplysningsverksamhet utan att den berörda personen lämnat sitt&lt;br&gt;samtycke. Andra förslag av utredningen saknar samband med data-&lt;br&gt;skyddsdirektivet. Det är dessa förslag - tillsammans med nämnda enkla&lt;br&gt;anpassningar till direktivet - som tas upp i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för bl.a. kreditupplysningsföretagen har framfört syn-&lt;br&gt;punkter på vilka uppgifter som skall få användas i kreditupplysningar&lt;br&gt;om näringsidkare. Regeringen avser att överväga den frågan vidare i det&lt;br&gt;fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till propositionen fogas dels en sammanfattning av betänkandet som&lt;br&gt;bilaga 1, dels betänkandets lagförslag som bilaga 2, dels en förteckning&lt;br&gt;över remissinstanserna som bilaga 3. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Ju93/4910).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 24 oktober 1996 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har godtagit förslagen men föreslagit vissa mindre&lt;br&gt;justeringar. Regeringen har delvis följt Lagrådets förslag men i andra&lt;br&gt;delar avstått från att följa Lagrådets rekommendationer. Regeringen&lt;br&gt;återkommer i avsnitten 5.2.2, 6.4 och 8.2 samt i författnings-&lt;br&gt;kommentaren till 4, 5 a och 7 §§ till Lagrådets synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissens förslag har dessutom vissa redak-&lt;br&gt;tionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Regleringen av kreditupplysningsmarknaden,&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Kreditupplysningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningslagen gäller i första hand sådan kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet som innebär att någon lämnar kreditupplysningar mer än i&lt;br&gt;enstaka fall mot ersättning eller som ett led i näringsverksamhet. Även&lt;br&gt;annan kreditupplysningsverksamhet omfattas av lagen, om verksamheten&lt;br&gt;är av större omfattning (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kreditupplysning avses i lagen ”uppgift, omdöme eller råd, som&lt;br&gt;lämnas till ledning för bedömning av annans kreditvärdighet eller veder-&lt;br&gt;häftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende” (2 §). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från lagens tillämpningsområde är viss kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;undantagen. Det gäller förmedling av kreditupplysningar mellan företag&lt;br&gt;inom samma koncern samt inom den s.k. frikretsen. Denna krets utgörs&lt;br&gt;av Sveriges Riksbank och sådana kreditinrättningar eller för&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet inrättade företag som står under Finansin-&lt;br&gt;spektionens tillsyn och inte är kreditmarknadsbolag (1 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kreditupplysningsverksamhet som omfattas av lagen får bedrivas&lt;br&gt;endast efter tillstånd från Datainspektionen (3 §). Tillstånd får meddelas&lt;br&gt;om det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas på ett&lt;br&gt;sakkunnigt och omdömesgillt sätt. Datainspektionen har möjlighet att&lt;br&gt;förena ett tillstånd med föreskrifter om hur verksamheten skall bedrivas&lt;br&gt;och om skyldighet att anmäla ändrade förhållanden av betydelse för&lt;br&gt;tillståndet (4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamhet som bedrivs genom offentliggörande av kreditupplys-&lt;br&gt;ningar på sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen krävs inte tillstånd. Hit hör publicering av&lt;br&gt;kreditupplysningar i tidskrifter men också offentliggörande av kredit-&lt;br&gt;upplysningar i radio eller liknande medier (3 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte heller för banker eller andra kreditinstitut från&lt;br&gt;EES-ländema, förutsatt att de enligt sin hemlandsauktorisation har rätt&lt;br&gt;att bedriva kreditupplysningsverksamhet (3 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler för hur kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas finns i 5-&lt;br&gt;14 §§. Detta avsnitt i lagen inleds med den grundläggande bestämmel-&lt;br&gt;sen att kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas på ett sådant sätt att&lt;br&gt;den inte leder till otillbörligt intrång i personlig integritet genom inne-&lt;br&gt;hållet i de uppgifter som förmedlas eller på annat sätt eller till att&lt;br&gt;oriktiga eller missvisande uppgifter lagras eller lämnas ut. Uppgift om&lt;br&gt;någons politiska eller religiösa uppfattning, ras eller hudfärg får inte&lt;br&gt;insamlas, lagras eller vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet.&lt;br&gt;Vissa andra uppgifter av särskilt ömtålig natur får förekomma i kredit-&lt;br&gt;upplysningssammanhang endast om Datainspektionen medgett det.&lt;br&gt;Datainspektionen kan sålunda, om synnerliga skäl föreligger, medge att&lt;br&gt;uppgifter om brott, sjukdomar, hälsotillstånd och liknande insamlas,&lt;br&gt;lagras och vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet (6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skiljer mellan begreppen kreditupplysning och personupp-&lt;br&gt;lysning (2 §). Kreditupplysningar kan avse såväl fysiska som juridiska&lt;br&gt;personer. Med personupplysning avses en kreditupplysning om en&lt;br&gt;enskild person som varken är näringsidkare eller annars har ett så&lt;br&gt;väsentligt inflytande i någon viss näringsverksamhet att en uppgift om&lt;br&gt;personens egna förhållanden behövs för att belysa verksamhetens&lt;br&gt;ekonomiska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om personupplysningar finns särskilda bestämmelser i olika av-&lt;br&gt;seenden. Personupplysningar får inte innehålla någon uppgift om andra&lt;br&gt;betalningsförsummelser än sådana som slagits fast av domstol eller&lt;br&gt;någon annan myndighet eller som har lett till inledande av&lt;br&gt;skuldsanering, betalningsinställelse, konkursansökan eller ackord (7 §).&lt;br&gt;Om särskilda skäl föreligger får regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bestämmande, Datainspektionen föreskriva undantag från denna regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om betalningsförsummelser måste gallras efter viss tid. Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;Personupplysningar får nämligen inte grundas på omständigheter eller&lt;br&gt;förhållanden av betydelse för bedömningen av en persons vederhäftighet&lt;br&gt;i ekonomiskt hänseende, om tre år förflutit från utgången av det år då&lt;br&gt;omständigheten inträffade eller förhållandet upphörde (8 §). Personupp-&lt;br&gt;lysningar får lämnas ut endast till den som på grund av ingånget eller&lt;br&gt;ifrågasatt kreditavtal eller av liknande anledning har behov av upp-&lt;br&gt;lysningen (9 §). När en personupplysning lämnas skall den omfrågade&lt;br&gt;personen kostnadsfritt få ett skriftligt meddelande om innehållet i den&lt;br&gt;upplysning som lämnats om honom, en s.k. personupplysningskopia.&lt;br&gt;Detta meddelande skall innehålla även eventuella omdömen och råd som&lt;br&gt;getts i personupplysningen. Den omfrågade personen skall också få reda&lt;br&gt;på vem som har begärt upplysningen, en s.k. beställaruppgift (11 §&lt;br&gt;första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person som är näringsidkare eller näringsanknuten har en&lt;br&gt;motsvarande rätt att kostnadsfritt erhålla ett meddelande om vilka&lt;br&gt;faktiska uppgifter som lämnats om honom. Han har däremot inte rätt att&lt;br&gt;få veta innehållet i eventuella omdömen eller råd som lämnats eller vem&lt;br&gt;som begärt uppgifterna (11 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller också regler om rättelse då oriktiga eller missvisande&lt;br&gt;uppgifter lämnats i kreditupplysningsverksamhet (12 §) och om bl.a.&lt;br&gt;överlåtelse eller upplåtelse av register som används i sådan verksamhet&lt;br&gt;(13 §). Vidare finns regler om tystnadsplikt för den som är eller har&lt;br&gt;varit verksam i kreditupplysningsverksamhet (14 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn över den kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;som omfattas av lagen (15 §). Detta kan ske genom inspektion eller på&lt;br&gt;annat sätt. Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet är skyldig att&lt;br&gt;lämna Datainspektionen de uppgifter om verksamheten som inspektio-&lt;br&gt;nen begär för sin tillsyn (16 § första och andra styckena).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då kreditupplysningsverksamhet bedrivs genom sådant offent-&lt;br&gt;liggörande som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen skall den som bedriver verksamheten inom en vecka se till&lt;br&gt;att Datainspektionen kostnadsfritt får del av det som offentliggjorts&lt;br&gt;(16 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har Datainspektionens tillstånd att bedriva kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet åsidosätter någon bestämmelse i lagen eller i ett&lt;br&gt;meddelat tillstånd, får inspektionen ändra tidigare meddelade&lt;br&gt;föreskrifter eller meddela en ny föreskrift. Kan rättelse inte åstadkom-&lt;br&gt;mas på annat sätt, får Datainspektionen återkalla tillståndet (17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bankföretag och andra kreditinstitut från EES-ländema,&lt;br&gt;som bedriver kreditupplysningsverksamhet i Sverige med stöd av sin&lt;br&gt;hemlandsauktorisation, ligger huvudansvaret för tillsynen över deras&lt;br&gt;verksamhet här i landet på den behöriga myndigheten i hemlandet.&lt;br&gt;Datainspektionen har dock vissa möjligheter att ingripa mot dessa&lt;br&gt;företag. Inspektionen får förelägga ett sådant företag att vidta rättelse&lt;br&gt;om företaget har överträtt kreditupplysningslagen eller meddelade före-&lt;br&gt;skrifter. Om företaget inte följer föreläggandet, skall Datainspektionen&lt;br&gt;underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Om rättelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändå inte sker, får Datainspektionen förbjuda företaget att göra nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtaganden här i landet (17 a §). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kreditupplysningsföretag underlåter att ge en omfrågad person&lt;br&gt;information i samband med en kreditupplysning eller att rätta oriktiga&lt;br&gt;eller missvisande uppgifter, kan Datainspektionen förelägga företaget&lt;br&gt;vid vite att fullgöra sina åligganden. Vitesföreläggande kan också&lt;br&gt;användas av Datainspektionen i syfte att få tillgång till handlingar eller&lt;br&gt;uppgifter i samband med tillsynsverksamheten (22 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller även regler om straff (19 §), förverkande av register&lt;br&gt;(20 §) och skadestånd (21 §). Enligt lagens avslutande paragraf får&lt;br&gt;Datainspektionens beslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;(23 §). Det gäller sedan den 1 januari 1995. Dessförinnan överklagades&lt;br&gt;besluten till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Datalagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om uppgifter om enskilda personer i kreditupplysningsverksamhet han-&lt;br&gt;teras med hjälp av automatisk databehandling (ADB), gäller reglerna i&lt;br&gt;datalagen (1973:289). Lagen gäller däremot inte för registrering som&lt;br&gt;sker manuellt. Lagen gäller inte heller för registrering avseende&lt;br&gt;juridiska personer, oavsett om registret förs med hjälp av ADB eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagens bestämmelser avser personregister. Med termen avses&lt;br&gt;”register, förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling och som innehåller personuppgift som kan&lt;br&gt;hänföras till den som avses med uppgiften”. Personuppgift definieras i&lt;br&gt;sin tur som &amp;quot;upplysning som avser enskild person&amp;quot; (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personregister får inrättas och föras endast av den som har anmält sig&lt;br&gt;till Datainspektionen och fått bevis om detta, s.k. licens (2 §). För vissa&lt;br&gt;typer av register, som bedöms innebära särskilda risker för otillbörligt&lt;br&gt;intrång i enskildas personliga integritet, krävs utöver licens även ett&lt;br&gt;särskilt tillstånd från Datainspektionen. Så är fallet om de registrerade&lt;br&gt;inte har någon naturlig anknytning till den som för registret samt vid&lt;br&gt;s.k. samköming av register. Detsamma gäller då registret innehåller&lt;br&gt;omdömen eller andra värderande upplysningar om den registrerade eller&lt;br&gt;känsliga uppgifter om t.ex. brott, hälsotillstånd eller religiös&lt;br&gt;tillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i kreditupplysningsverksamhet med hjälp av ADB vill föra&lt;br&gt;ett register över enskilda personer måste i enlighet med det sagda ha&lt;br&gt;både licens och ett särskilt tillstånd, eftersom ett kreditupplysnings-&lt;br&gt;register normalt innehåller uppgifter om personer som inte har någon&lt;br&gt;naturlig anknytning till kreditupplysningsföretaget. Härtill kommer&lt;br&gt;förstås kravet på tillstånd att driva kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång i&lt;br&gt;personlig integritet, kan Datainspektionen meddela särskilda villkor i&lt;br&gt;samband med tillståndsgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje personregister skall det finnas någon som är registeransva-&lt;br&gt;rig. Härmed förstås enligt datalagen den för vars verksamhet ett person-&lt;br&gt;register förs, om han förfogar över registret. När det gäller kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet är den registeransvarige vanligtvis ett företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller en organisation. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn över att automatisk databehandling inte&lt;br&gt;medför otillbörligt intrång i personlig integritet (15 §). Finner Data-&lt;br&gt;inspektionen att otillbörligt intrång förekommit, kan inspektionen med-&lt;br&gt;dela villkor eller, om rättelse inte kan åstadkommas på annat sätt,&lt;br&gt;förbjuda fortsatt förande av personregistret (18 §). Detsamma gäller om&lt;br&gt;det kan antas att otillbörligt intrång skall uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagen innehåller också bestämmelser om straff (20 och 21 §§),&lt;br&gt;förverkande av register (22 §) och skadestånd (23 §). Datainspektionens&lt;br&gt;beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol (25 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagen har sedan den infördes år 1973 setts över i olika etapper.&lt;br&gt;Den senaste utredningen på området, Datalagsutredningen (Ju 1989:02),&lt;br&gt;lade fram sitt slutbetänkande En ny datalag (SOU 1993:10) i februari&lt;br&gt;1993. Regeringen gjorde i prop. 1993/94:116 Normgivningsfrågor på&lt;br&gt;dataskyddsområdet, m.m. den bedömningen att utarbetandet av en ny&lt;br&gt;datalag borde anstå till dess det fanns ett slutligt ställningstagande av&lt;br&gt;EU:s medlemsländer till det då framlagda direktivförslaget om skydd&lt;br&gt;för personuppgifter (se följande avsnitt).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 EG:s dataskyddsdirektiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda&lt;br&gt;personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det&lt;br&gt;fria flödet av sådana uppgifter (EGT nr L281, 23.11.1995, s. 31, Celex&lt;br&gt;395L0046) antogs alltså den 24 oktober 1995. Direktivet ålägger&lt;br&gt;medlemsstaterna att genom lagstiftning eller på annat sätt ge föreskrifter&lt;br&gt;av det innehåll som framgår av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet gäller enligt artikel 3 som huvudregel för sådan behandling&lt;br&gt;av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg&lt;br&gt;liksom för annan behandling av personuppgifter som ingår eller kommer&lt;br&gt;att ingå i ett register. Personuppgifter definieras i artikel 2 som varje&lt;br&gt;upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 6 framgåi bl.a. att personuppgifter får samlas in endast för&lt;br&gt;särskilda uttryckligt angivna och berättigade ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges i artikel 7 att personuppgifter får behandlas endast under&lt;br&gt;någon av de i artikeln angivna förutsättningarna. Sålunda anges att be-&lt;br&gt;handling får ske om den enskilde har lämnat sitt samtycke, om behand-&lt;br&gt;lingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar&lt;br&gt;den registeransvarige eller om behandlingen är nödvändig för att skydda&lt;br&gt;intressen som är av grundläggande betydelse för den registrerade.&lt;br&gt;Vidare anges, som ett ytterligare alternativ, att behandling får ske om&lt;br&gt;den är nödvändig för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller&lt;br&gt;om den är ett led i myndighetsutövning som utförs av den register-&lt;br&gt;ansvarige eller tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut.&lt;br&gt;Slutligen får behandling ske för ändamål som rör berättigade intressen&lt;br&gt;hos den registeransvarige eller hos den eller de tredje män till vilka&lt;br&gt;uppgifterna har lämnats ut, dock inte när sådana intressen uppvägs av&lt;br&gt;den registrerades intressen eller dennes grundläggande fri- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättigheter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8 innehåller bestämmelser om begränsningar av möjligheterna&lt;br&gt;att behandla känsliga personuppgifter. Som känsliga anses uppgifter som&lt;br&gt;avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filoso-&lt;br&gt;fisk övertygelse eller medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör&lt;br&gt;hälsa och sexualliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller också bl.a. bestämmelser om den registeransva-&lt;br&gt;riges informationsskyldighet, om den enskildes rätt till insyn och&lt;br&gt;rättelse samt om datasäkerhet och gallring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagskommittén har till uppgift att analysera på vilket sätt direk-&lt;br&gt;tivet skall genomföras i svensk rätt samt lägga fram förslag till en ny&lt;br&gt;lag på området. Kommitténs uppdrag skall vara slutfört senast den 31&lt;br&gt;mars 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Kreditupplysningsmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande omkring 40 företag som har Datainspektionens&lt;br&gt;tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet. Den svenska kredit-&lt;br&gt;upplysningsmarknaden domineras dock av två stora företag, Upplys-&lt;br&gt;ningscentralen UC AB (Upplysningscentralen) och Dun &amp;amp; Bradstreet&lt;br&gt;Soliditet AB (Soliditet). Båda företagen har kontor i Stockholm,&lt;br&gt;Göteborg och Malmö och bedriver verksamhet över hela landet. De&lt;br&gt;sysslar med alla typer av kreditupplysningstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningscentralen ägs av bankerna och står enligt instruktionen för&lt;br&gt;Finansinspektionen under dess tillsyn. Upplysningscentralens&lt;br&gt;bolagsordning har godkänts av regeringen och får enligt lydelsen inte&lt;br&gt;ändras utan regeringens tillstånd. Företaget tillkom som ett&lt;br&gt;samordningsorgan för bankernas interna kreditupplysningsverksamhet.&lt;br&gt;Genom en lagändring år 1981 inkluderades företaget i frikretsen (se&lt;br&gt;avsnitt 5.1), vilket innebär att den bankinterna delen av Upplysnings-&lt;br&gt;centralens verksamhet faller utanför kreditupplysningslagen. Företaget&lt;br&gt;bedriver emellertid också extern kreditupplysningsverksamhet. För&lt;br&gt;denna del av verksamheten gäller kreditupplysningslagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Soliditet tillhör inte frikretsen. Kreditupplysningslagens regler gäller&lt;br&gt;således för företagets hela kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Störst av övriga kreditupplysningsföretag är AB Svensk Upplysnings-&lt;br&gt;tjänst. Bolaget är lokaliserat till Malmö men bedriver verksamhet över&lt;br&gt;hela landet. Företaget har en viss specialinriktning på kreditupplysnings-&lt;br&gt;publikationer. Även vissa andra av de företag som har tillstånd att be-&lt;br&gt;driva kreditupplysningsverksamhet har en starkt specialinriktad&lt;br&gt;verksamhet. Det finns t.ex. företag som tillhandahåller upplysningar om&lt;br&gt;redare och fartygsägare till ledning för dem som bedriver verksamhet&lt;br&gt;som skeppsklarerare. Vissa fackförbund lämnar kreditupplysningar till&lt;br&gt;sina medlemmar angående tilltänkta arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Lagens tillämpningsområde&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Frikretsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Systemet med en s.k. frikrets avskaffas.&lt;br&gt;Lagen blir därmed tillämplig på all kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;betänkandet s. 117 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Genomgående tillstyrker remissinstanserna&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran. Upplysningscentralen, som inte&lt;br&gt;motsätter sig att frikretsen avskaffas, framhåller dock att ett avskaffande&lt;br&gt;förutsätter att tillsynsmyndigheten inte ges möjlighet att i detalj reglera&lt;br&gt;bankernas interna informationsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt de nuvarande reglerna&lt;br&gt;omfattar kreditupplysningslagen inte förmedling av kreditupplysningar&lt;br&gt;inom en krets som utgörs av Sveriges riksbank och sådana&lt;br&gt;kreditinrättningar eller för kreditupplysningsverksamhet inrättade företag&lt;br&gt;som står under Finansinspektionens tillsyn och inte är kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna s.k. frikrets omfattar i första hand bankaktiebolagen och&lt;br&gt;sparbankerna samt Upplysningscentralen, eftersom detta företag enligt&lt;br&gt;sin bolagsordning står under Finansinspektionens tillsyn. I frikretsen får&lt;br&gt;också anses ingå filialer till banker från andra EES-länder som bedriver&lt;br&gt;bankrörelse här i landet med stöd av sin hemlandsauktorisation samt&lt;br&gt;utländska bankföretag som har fått regeringens tillstånd att driva&lt;br&gt;bankrörelse genom filial här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1994 upphörde&lt;br&gt;företagsformerna finansbolag och kreditaktiebolag. Företagen i fråga&lt;br&gt;ryms numera under det gemensamma begreppet kreditmarknadsbolag.&lt;br&gt;Bestämmelsen i 1 § andra stycket kreditupplysningslagen om frikretsen&lt;br&gt;ändrades samtidigt. Fram till den 1 januari 1994 var kreditaktiebolagen&lt;br&gt;undantagna från lagens tillämpningsområde, medan de nya kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolagen fördes in under tillämpningsområdet på samma sätt som de&lt;br&gt;tidigare finansbolagen. Med hänsyn härtill har i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagändringen föreskrivits att de kreditmarknadsbolag som vid&lt;br&gt;lagens ikraftträdande hade rätt att driva verksamhet enligt lagen&lt;br&gt;(1963:76) om kreditaktiebolag fortfarande skall ingå i frikretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med en frikrets har funnits alltsedan kreditupplysningslagen&lt;br&gt;infördes år 1974. Reglerna föranleddes av att den information som&lt;br&gt;förmedlades mellan banker och andra kreditinrättningar ansågs vara av&lt;br&gt;mycket stor betydelse för deras kreditgivning (prop. 1973:155&lt;br&gt;s. 124 f.). Om samma inskränkningar i informationsinnehållet skulle&lt;br&gt;gälla beträffande kreditinrättningarnas interna upplysningsförmedling&lt;br&gt;som i fråga om annan kreditinformation, antogs besvärande konsekven-&lt;br&gt;ser kunna uppstå. Detta ansågs särskilt gälla kreditinrättningarnas in-&lt;br&gt;tresse av att få information om att en kund hos någon annan hade miss-&lt;br&gt;skött en kredit. Risken för integritetskränkningar bedömdes samtidigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som små inom denna krets. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att bedöma frågan om systemet med en frikrets bör&lt;br&gt;behållas finns det anledning att erinra om att lagens huvudsyfte är att&lt;br&gt;förhindra att kreditupplysning leder till otillbörligt intrång i den per-&lt;br&gt;sonliga integriteten. En naturlig utgångspunkt för en lag med ett sådant&lt;br&gt;syfte är att den bör omfatta all kreditupplysningsverksamhet som kan&lt;br&gt;leda till ett sådant intrång. Om ett integritetsintrång riskeras, bör det&lt;br&gt;krävas starka skäl för att verksamheten skall undantas. Att märka är&lt;br&gt;därvid att redan insamlandet, lagrandet och spridandet av vissa&lt;br&gt;uppgifter kan utgöra ett integritetsintrång, oberoende av vilket slags&lt;br&gt;företag som hanterar uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu angivna argumentet för att lagens tillämpningsområde görs så&lt;br&gt;generellt som möjligt framhölls redan i propositionen med förslag till&lt;br&gt;kreditupplysningslag (prop. 1973:155 s. 124 f.). Betydelsen av en gene-&lt;br&gt;rell tillämpning har ökat sedan lagen infördes år 1974, särskilt med&lt;br&gt;tanke på att hanteringen av information om enskilda har blivit alltmer&lt;br&gt;omfattande under de år då lagen varit i kraft. Vikten av att enhetliga&lt;br&gt;regler om skydd mot integritetsintrång och om rätt till insyn och rättelse&lt;br&gt;gäller inom hela kreditupplysningsområdet talar med betydande styrka&lt;br&gt;mot ett system som innebär att stora delar av kreditupplysningsverksam-&lt;br&gt;heten undantas från lagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda understryks ytterligare av att de förändringar som under&lt;br&gt;senare år skett på den svenska kreditmarknaden i praktiken lett till att&lt;br&gt;betydligt fler företag än tidigare kommit att ingå i frikretsen. Denna&lt;br&gt;utveckling sammanhänger till viss del med att Finansinspektionen&lt;br&gt;inrättats genom sammanslagningen av Bankinspektionen och&lt;br&gt;Försäkringsinspektionen. Härigenom står numera försäkringsbolagen&lt;br&gt;och värdepappersbolagen under Finansinspektionens tillsyn och det har&lt;br&gt;hävdats att även dessa företag omfattas av den nuvarande definitionen&lt;br&gt;av ffikreten. EES-avtalet har inneburit att bl.a. vissa utländska banker&lt;br&gt;och filialer till banker numera får anses ingå i frikretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått görs det i dag skillnad mellan banker och kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag genom att bankerna men inte kreditmarknadsbolagen är&lt;br&gt;undantagna från de krav som kreditupplysningslagen ställer. En grund-&lt;br&gt;läggande fråga är om det är befogat att göra en sådan åtskillnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För såväl banker som kreditmarknadsbolag ingår tillhandahållande av&lt;br&gt;kreditupplysningar i den uppräkning av tillåtna verksamhetsgrenar som&lt;br&gt;återfinns i bankrörelselagen (1987:617) resp, lagen (1992:1610) om kre-&lt;br&gt;ditmarknadsbolag. Bägge typerna av företag står under Finansinspek-&lt;br&gt;tionens tillsyn och deras verksamhet regleras av likartad lagstiftning,&lt;br&gt;bl.a. i fråga om tystnadsplikt. Skillnaden mellan dessa båda former av&lt;br&gt;kreditinstitut rör främst förutsättningarna för att ta emot inlåning från&lt;br&gt;allmänheten. Denna skillnad är inte av ett sådant slag att den kan moti-&lt;br&gt;vera att lagen behandlar instituten markant olika när det gäller deras&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet. Inte heller i övrigt går det att finna till-&lt;br&gt;räckliga skäl för en sådan grundläggande åtskillnad. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund bör kreditmarknadsbolagen och bankerna behandlas lika i&lt;br&gt;kreditupplysningssammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om frikretsen skulle behållas och dessutom, i konsekvens med det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sagda, utvidgas till att avse även kreditmarknadsbolagen, skulle kredit- Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;upplysningslagen komma att reglera endast en mindre del av kreditupp-&lt;br&gt;lysningsmarknaden. En sådan ordning vore betänklig med hänsyn främst&lt;br&gt;till de integritetsintressen som lagen syftar till att skydda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skäl som främst föranledde införandet av systemet med en frikrets&lt;br&gt;var, som nämnts, behovet av ett friare informationsutbyte mellan banker&lt;br&gt;och andra kreditinrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns för banker och andra kreditinstitut ett stort behov av att&lt;br&gt;kunna utbyta uppgifter om exempelvis kreditengagemang och&lt;br&gt;kreditmissbruk. Detta behov är i dag knappast mindre än vid tiden för&lt;br&gt;lagens tillkomst. Det är därför viktigt att behovet kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i avsnitt 8.2 att det skall bli möjligt för bl.a.&lt;br&gt;banker och kreditmarknadsbolag samt kreditupplysningsföretag att, utan&lt;br&gt;hinder av regler om tystnadsplikt, utväxla uppgifter om kreditenga-&lt;br&gt;gemang, betalningsförsummelser och kreditmissbruk. Den föreslagna&lt;br&gt;lösningen ger förutsättningar för ett friare utbyte av information mellan&lt;br&gt;dessa företag. Behovet av ett friare informationsutbyte mellan bl.a.&lt;br&gt;bankerna utgör därmed inte längre något tungt vägande skäl för att&lt;br&gt;frikretsen skall behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningscentralen anför i sitt remissvar att det i dag är av lika stor&lt;br&gt;betydelse som vid lagens tillkomst att informationsutbytet mellan&lt;br&gt;bankerna kan ske utan att effektiviteten hämmas av myndigheternas&lt;br&gt;detaljreglering. Upplysningscentralen motsätter sig inte att frikretsen&lt;br&gt;avskaffas men framhåller att detta förutsätter att tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;inte ges möjlighet att i detalj reglera bankernas interna - direkt eller&lt;br&gt;genom Upplysningscentralen förmedlade - utbyte med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tillsynsmyndighetens möjligheter att besluta om villkor för&lt;br&gt;hur ett företags kreditupplysningsverksamhet närmare skall bedrivas&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 6.3. Redan här kan dock sägas att regeringen inte&lt;br&gt;har skäl att utgå från annat än att Datainspektionen kommer att meddela&lt;br&gt;villkor endast i den mån det finns ett behov av det och att inspektionen&lt;br&gt;därvid beaktar de negativa effekter som en alltför detaljerad reglering&lt;br&gt;kan få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tillsynsmyndighetens behov av att meddela villkor för&lt;br&gt;informationshanteringen kan det finnas skäl att också här peka på för-&lt;br&gt;slagen i avsnitt 8.2. Förslagen bör i någon mån minska behovet av&lt;br&gt;villkor eftersom förutsättningarna för det där avsedda informations-&lt;br&gt;utbytet kommer att regleras direkt i lagen och därmed inte behöver&lt;br&gt;bygga på en dispensprövning i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett skäl för att avskaffa frikretsen är att en kreditupplys-&lt;br&gt;ningslag med så generell tillämpning som möjligt ger ökade förutsätt-&lt;br&gt;ningar för en konkurrens på lika villkor på kreditupplysningsmark-&lt;br&gt;naden. Även sett från rättssystematisk och lagteknisk synpunkt är det en&lt;br&gt;fördel om lagen omfattar all kreditupplysningsverksamhet eftersom det&lt;br&gt;annars uppstår gränsdragnings- och tillämpningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett samlat övervägande av de omständigheter som diskuterats i det&lt;br&gt;föregående leder till att systemet med en frikrets bör slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Andra frågor om lagens tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Begreppen kreditupplysning och kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Innebörden av begreppen kreditupplysning&lt;br&gt;och kreditupplysningsverksamhet skall vara oförändrad i sak.&lt;br&gt;Definitionen av kreditupplysning förses dock med ett&lt;br&gt;förtydligande som anger att uppgifter, råd och omdömen som&lt;br&gt;lämnas till någon i dennes kreditupplysningsverksamhet inte utgör&lt;br&gt;kreditupplysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag&lt;br&gt;(se betänkandet s. 125 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Med undantag för Upplysningscentralen&lt;br&gt;tillstyrker remissinstanserna förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;br&gt;Upplysningscentralen anser att begreppet kreditupplysning bör&lt;br&gt;definieras närmare i lagen. Soliditet efterlyser en närmare definition av&lt;br&gt;begreppet kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt lagens definition avses med&lt;br&gt;kreditupplysning ”uppgift, omdöme eller råd som lämnas till ledning för&lt;br&gt;bedömning av annans kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i eko-&lt;br&gt;nomiskt hänseende” (2 §). Begreppet kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;definieras inte. Lagens tillämpningsområde omfattar dock sådan&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet som innebär att någon lämnar&lt;br&gt;kreditupplysningar mer än i enstaka fall mot ersättning eller som ett led&lt;br&gt;i näringsverksamhet. Lagen gäller också annan kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet, om den är av större omfattning (1 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt för de företag som bedriver kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet och för tillsynsmyndigheten att begreppen kreditupplysning och&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet avgränsas på ett så klargörande sätt som&lt;br&gt;möjligt. Detta är av vikt även för den enskilde, särskilt med tanke på&lt;br&gt;lagens syfte att utgöra ett skydd mot kränkningar av den personliga&lt;br&gt;integriteten. Avgränsningen i lagtexten får samtidigt inte göras för kom-&lt;br&gt;plicerad. Lagens nuvarande bestämningar utgör enligt regeringens&lt;br&gt;mening en rimlig avvägning mellan dessa önskemål och de tycks inte ha&lt;br&gt;lett till några tillämpningsproblem av betydelse. Något egentligt behov&lt;br&gt;av en särskild definition av begreppet kreditupplysningsverksamhet -&lt;br&gt;vid sidan av definitionen av begreppet kreditupplysning - har inte&lt;br&gt;påvisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en punkt föreslår utredningen ett förtydligande av lagens definition&lt;br&gt;av kreditupplysning. Syftet med förslaget är att klargöra att det&lt;br&gt;uppgiftslämnade som sker till kreditupplysningsföretagen faller utanför&lt;br&gt;lagen. Kreditupplysningsföretagen använder inte de mottagna&lt;br&gt;uppgifterna för att göra kreditbedömningar eller liknande utan för att&lt;br&gt;lämna dem vidare till andra som avser att göra sådana bedömningar.&lt;br&gt;Det torde därför enligt utredningen inte ha varit lagstiftarens mening att&lt;br&gt;lämnandet av uppgifter till kreditupplysningsföretagen under några&lt;br&gt;förhållanden skall anses som en form av kreditupplysningsverksamhet.&lt;br&gt;För att klargöra att detta uppgiftslämnande faller utanför lagen föreslår&lt;br&gt;utredningen att lagens definition av kreditupplysning utformas så att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därmed avses uppgift, omdöme eller råd som lämnas till ledning för p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1996/97 65&lt;br&gt;mottagarens bedömning för egen del av annans kreditvärdighet eller&lt;br&gt;vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att det är värdefullt med ett&lt;br&gt;klargörande på denna punkt. Lagtexten bör dock - för undvikande av&lt;br&gt;missförstånd särskilt i det fallet att den som mottar en kreditupplysning&lt;br&gt;är en annan än den slutlige användaren - utformas något annorlunda än&lt;br&gt;utredningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer i författningskommentaren till vissa frågor&lt;br&gt;som rör den närmare innebörden av begreppen kreditupplysning och&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Myndigheters uppgiftslämnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En uttrycklig bestämmelse införs om att&lt;br&gt;myndigheternas utlämnande av uppgifter faller utanför kreditupp-&lt;br&gt;lysningslagen, om de lämnas med stöd av lag, förordning eller&lt;br&gt;särskilt beslut av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;har bestämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;betänkandet s. 125 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Med undantag för Upplysningscentralen och&lt;br&gt;Soliditet tillstyrker remissinstanserna förslaget eller lämnar det utan er-&lt;br&gt;inran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När myndigheter lämnar uppgifter&lt;br&gt;kan det ske t.ex. enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen eller som ett&lt;br&gt;led i myndigheternas serviceskyldighet. Uppgifter ur ett personregister&lt;br&gt;kan också enligt 7 § datalagen (1973:289) säljas utan att den&lt;br&gt;registrerade lämnat sitt medgivande därtill. En förutsättning är dock att&lt;br&gt;det föreligger ett uttryckligt stöd för detta i lag eller förordning eller i&lt;br&gt;ett särskilt beslut av regeringen. Uppgifterna kan tillhandahållas med&lt;br&gt;hjälp av ADB-teknik, eventuellt sedan vissa sammanställningar har&lt;br&gt;gjorts i enlighet med beställarens önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen med förslaget till bestämmelsen i 7 § datalagen fram-&lt;br&gt;hölls att det i samband med ett medgivande till försäljning bör anges&lt;br&gt;vilka uppgifter och sammanställningar som får säljas och även till vem&lt;br&gt;försäljning får ske. Vidare angavs att utgångspunkten vid bedömningen&lt;br&gt;av om försäljning av personuppgifter kan tillåtas alltid måste bli en&lt;br&gt;avvägning mellan nyttan och behovet av en försäljningsverksamhet och&lt;br&gt;respekten för de registrerades personliga integritet (se prop. 1990/91:60&lt;br&gt;s. 50 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för information som tillhandahålls av myndigheter synes ha&lt;br&gt;ökat under senare tid. Som exempel på uppgifter av detta slag kan näm-&lt;br&gt;nas uppgifter från kronofogdemyndigheterna och Riksskatteverket. Upp-&lt;br&gt;gifter från dessa myndigheter kan användas till ledning för bl.a. kredit-&lt;br&gt;bedömningar. Därmed konkurrerar uppgiftslämnandet på sitt sätt med&lt;br&gt;kreditupplysningsföretagens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende av om uppgifterna lämnas mot ersättning eller ej kan ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnandet ske i ”större omfattning” (se 1 § första stycket kreditupplys-&lt;br&gt;ningslagen). Uppgiftslämnandet uppfyller i sådana fall, med en strikt&lt;br&gt;tillämpning av ordalagen, förutsättningarna för att lagen skall vara&lt;br&gt;tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftarens avsikt har emellertid aldrig varit att lagen skall omfatta&lt;br&gt;myndigheternas uppgiftslämnande när uppgifterna lämnas med stöd av&lt;br&gt;lag, förordning eller ett särskilt beslut. I de fall då uppgifterna lämnas&lt;br&gt;ut med stöd av tryckfrihetsförordningen skulle en tillämpning av&lt;br&gt;kreditupplysningslagens regler dessutom i vissa fall stå i direkt strid&lt;br&gt;med offentlighetsprincipen, t.ex. med rätten att ta del av en allmän&lt;br&gt;handling utan att det föreligger ett objektivt behov av det (jfr 9 §&lt;br&gt;kreditupplysningslagen) och utan att mottagaren behöver ge sig till&lt;br&gt;känna (jfr 11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas utlämnande av uppgifter har även i övrigt reglerats&lt;br&gt;särskilt. De intressen som ligger bakom de olika reglerna är delvis&lt;br&gt;andra än dem som kreditupplysningslagen syftar till att tillgodose. Det&lt;br&gt;är mot denna bakgrund inte en lämplig lösning att - såsom&lt;br&gt;Upplysningscentralen och Soliditet förordat - låta vissa delar av&lt;br&gt;myndigheternas uppgiftslämnande falla under kreditupplysningslagen.&lt;br&gt;Den omständigheten att uppgiftslämnandet innefattar en verksamhet som&lt;br&gt;i viss mening konkurrerar med kreditupplysningsföretagen kan inte&lt;br&gt;ändra den bedömningen. Det behov av skydd som kan föreligga, främst&lt;br&gt;mot ingrepp i den personliga integriteten, bör beaktas i de särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser som reglerar uppgiftslämnandet, t.ex. i tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen, förvaltningslagen (1986:223) och datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med det anförda bör kreditupplysningslagen innehålla en&lt;br&gt;uttrycklig bestämmelse om att lagen inte är tillämplig när en myndighet&lt;br&gt;lämnar ut uppgifter med stöd av lag, förordning eller beslut av rege-&lt;br&gt;ringen eller myndighet som regeringen har bestämt. Bestämmelsen bör&lt;br&gt;införas som ett nytt stycke i 1 § kreditupplysningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har pekat på situationen att en myndighet för kreditupp-&lt;br&gt;lysningsändamål säljer sammanställningar av uppgifter som inte ingår i&lt;br&gt;ett personregister, utan att det föreligger någon skyldighet att lämna ut&lt;br&gt;uppgifterna i denna form enligt bestämmelserna om allmänna hand-&lt;br&gt;lingars offentlighet. Om inte försäljningen har stöd i en författning eller&lt;br&gt;ett särskilt regeringsbeslut blir, såsom Lagrådet framhållit, det före-&lt;br&gt;slagna undantaget inte tillämpligt, och myndigheten kan bli skyldig att&lt;br&gt;söka tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Lagrådets uppfattning att det i dessa fall är rimligt&lt;br&gt;att kreditupplysningslagen blir tillämplig på uppgiftslämnandet. Antalet&lt;br&gt;fall av beskrivet slag torde dock enligt regeringens bedömning vara&lt;br&gt;litet. De gränsdragningsproblem som den föreslagna bestämmelsen kan&lt;br&gt;ge upphov till bör mot denna bakgrund bli förhållandevis obetydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Kreditupplysning inom koncerner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kreditupplysningslagen skall inte heller i&lt;br&gt;framtiden omfatta förmedling av uppgifter mellan företag inom&lt;br&gt;samma koncern. Lagen skall dock vara tillämplig när ett kredit-&lt;br&gt;upplysningsföretag lämnar kreditupplysningar till andra företag&lt;br&gt;inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;betänkandet s. 129 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 § tredje stycket kreditupp-&lt;br&gt;lysningslagen undantas förmedling av kreditupplysningar mellan företag&lt;br&gt;inom samma koncern från lagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande bakgrunden till bestämmelsen, som funnits alltsedan lagen&lt;br&gt;kom till, uttalade departementschefen i anslutning till avgränsningen av&lt;br&gt;begreppet kreditupplysningsverksamhet att en förutsättning för att sådan&lt;br&gt;verksamhet skall anses föreligga måste vara att det är fråga om förmed-&lt;br&gt;ling av information utanför det egna företaget (prop. 1973:155 s. 130).&lt;br&gt;När ett företag samlar information enbart i syfte att själv använda sig av&lt;br&gt;den faller verksamheten således inte under lagens tillämpningsområde.&lt;br&gt;Inte heller är lagen tillämplig när upplysningar förmedlas mellan olika&lt;br&gt;avdelningar inom ett företag. I många fall kan informationsutbytet mel-&lt;br&gt;lan olika delar i ett företag jämställas med den förmedling av uppgifter&lt;br&gt;som sker mellan olika företag i en koncern. Med hänsyn härtill ansåg&lt;br&gt;departementschefen att övervägande skäl talade för att man från lagens&lt;br&gt;tillämpningsområde undantog sådan informationsförmedling som sker&lt;br&gt;mellan företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som anfördes i samband med lagens tillkomst har fortfarande&lt;br&gt;bärkraft. Kreditupplysningar mellan företag inom samma koncern bör&lt;br&gt;därför även fortsättningsvis som huvudregel vara undantagna från lagens&lt;br&gt;tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kreditupplysningsföretag som ingår i en koncern är&lt;br&gt;situationen emellertid en annan. Kreditupplysningsföretaget samlar till&lt;br&gt;helt övervägande del in uppgifter i syfte att använda dem i kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet riktad till personer och företag utanför den egna kon-&lt;br&gt;cernen. De kreditupplysningar som ett sådant företag lämnar till andra&lt;br&gt;företag inom koncernen skiljer sig därför inte från den övriga kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet som företaget bedriver. Ett sådant informationsut-&lt;br&gt;byte inom koncernen avviker däremot påtagligt från det slag av utbyte&lt;br&gt;som beskrevs av departementschefen i anslutning till lagens tillkomst&lt;br&gt;och som närmast kan jämställas med ett utbyte av uppgifter mellan olika&lt;br&gt;avdelningar inom ett och samma företag. De skäl som föranledde&lt;br&gt;undantagsregeln för koncerner gör sig således inte gällande i fråga om&lt;br&gt;kreditupplysningsföretagens förmedling av uppgifter, råd och omdömen&lt;br&gt;till andra företag inom den koncern som kreditupplysningsföretaget&lt;br&gt;tillhör. Det saknas därför anledning att undanta sådan förmedling från&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet koncern diskuteras närmare i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Tillstånds- och tillsynsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Skall nuvarande system med tillståndskrav och statlig&lt;br&gt;tillsyn behållas?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kreditupplysningsverksamhet bör även&lt;br&gt;fortsättningsvis som huvudregel få bedrivas endast efter särskilt&lt;br&gt;tillstånd. Kriterierna för att få ett sådant tillstånd bör behållas&lt;br&gt;oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning (se betänkandet s. 179 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar regeringens be-&lt;br&gt;dömning. Upplysningscentralen och Soliditet förordar dock ett system&lt;br&gt;med enbart tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Kreditupplysningsverksamhet får&lt;br&gt;enligt den nu gällande huvudregeln i 3 § kreditupplysningslagen bedri-&lt;br&gt;vas endast efter tillstånd av Datainspektionen. Enligt 4 § får tillstånd&lt;br&gt;meddelas bara om verksamheten kan antas bli bedriven på ett sakkun-&lt;br&gt;nigt och omdömesgillt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen underströk vid lagens tillkomst vikten av att kre-&lt;br&gt;ditupplysningsverksamhet organiserades på ett sätt som gav betryggande&lt;br&gt;garantier för efterlevnaden av de regler som ställts upp till skydd för de&lt;br&gt;kreditsökande. Därvid framhölls vikten av att man så långt som möjligt&lt;br&gt;kan förebygga riskerna för integritetskränkningar och att det därför bör&lt;br&gt;ske en kontroll av de företag som avser att utöva kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet samt att det bör finnas en fortlöpande tillsyn över verksam-&lt;br&gt;heten. Att tillstånd kunde förenas med erforderliga föreskrifter om hur&lt;br&gt;verksamheten skulle bedrivas sågs som en fördel. En god preventiv&lt;br&gt;effekt förväntades genom n öjligheten att återkalla tillstånd (prop.&lt;br&gt;1973:155 s. 81 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den översyn av kreditupplysningslagen som gjordes i början av&lt;br&gt;1980-talet ifrågasattes inte att tillståndsplikten skulle vara kvar (prop.&lt;br&gt;1980/81:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om tillståndssystemet bör behållas måste hänsyn&lt;br&gt;tas till bl.a. konkurrensintresset. Ett krav på tillstånd utgör ett hinder&lt;br&gt;för ett fritt marknadstillträde och kan medföra en risk för marknads-&lt;br&gt;dominans och monopol tendenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningslagen innehöll tidigare en bestämmelse om att till-&lt;br&gt;stånd till kreditupplysningsverksamhet fick meddelas endast om det från&lt;br&gt;allmänna synpunkter fanns behov av verksamheten. Detta krav har,&lt;br&gt;bl.a. med hänvisning till en strävan mot etableringsfrihet och lika&lt;br&gt;konkurrensvillkor, avskaffats med verkan från den 1 januari 1993 (se&lt;br&gt;prop. 1992/93:12 s. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra intressen än konkurrensintresset måste emellertid beaktas när&lt;br&gt;det gäller kreditupplysningsverksamhet. Som tidigare framhållits gör sig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsynen till enskilda personers integritet starkt gällande. Den som vill&lt;br&gt;bedriva kreditupplysningsverksamhet bör ha god kännedom både om&lt;br&gt;kreditupplysningslagens regler och om andra bestämmelser som syftar&lt;br&gt;till att skydda enskilda personers integritet. Kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet kan innebära besvärliga avvägningar och ställnings-&lt;br&gt;taganden, vilket förutsätter ett gott omdöme hos den som har att fatta&lt;br&gt;besluten. Såväl enskilda personer som företag kan drabbas hårt om&lt;br&gt;felaktiga eller missvisande kreditupplysningar lämnas om dem. Det är&lt;br&gt;därför viktigt att upplysningarna är korrekta och att den omfrågade&lt;br&gt;snabbt och enkelt kan få rättelse till stånd om ett misstag har begåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillståndssystem kan man få vissa garantier för att kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet bedrivs av kompetenta personer och på ett&lt;br&gt;seriöst sätt. En bedömning av detta slag har också gjorts på närliggande&lt;br&gt;områden, exempelvis i fråga om inkassoverksamhet där det finns ett till-&lt;br&gt;ståndssystem med lämplighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått i avsnitt 4.2 finns det även på dataområdet ett system&lt;br&gt;med bl.a. tillståndsprövning. Sålunda krävs enligt datalagen att den som&lt;br&gt;vill inrätta och föra ett personregister skall ha licens. För vissa register,&lt;br&gt;som bedöms innebära särskilda risker för intrång i enskildas personliga&lt;br&gt;integritet, erfordras dessutom ett särskilt tillstånd. Både licens och till-&lt;br&gt;stånd meddelas av Datainspektionen. Datalagsutredningen föreslog i be-&lt;br&gt;tänkandet En ny datalag (SOU 1993:10) att systemet med licens och&lt;br&gt;tillstånd skulle avskaffas samt att de resurser som därigenom frigjordes&lt;br&gt;skulle användas för en intensifierad tillsyn. Förslaget ledde inte till lag-&lt;br&gt;stiftning. Som nämnts arbetar Datalagskommittén för närvarande bl.a.&lt;br&gt;med att lägga fram förslag till en ny lag på dataområdet (se närmare&lt;br&gt;avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som för den enskilde är mest integritetskänsliga utgör&lt;br&gt;ofta särskilt intressant information från kreditbedömningssynpunkt. Det&lt;br&gt;finns följaktligen ett starkt intresse från kreditbedömare att få tillgång&lt;br&gt;till sådana uppgifter. Samtidigt är kreditupplysningsföretagen angelägna&lt;br&gt;om att kunna erbjuda den information som efterfrågas. Det finns således&lt;br&gt;på kreditupplysningsmarknaden moment som medför att riskerna för&lt;br&gt;intrång i den kreditsökandes integritet är betydande. För att de kreditsö-&lt;br&gt;kandes intressen skall bevakas på ett effektivt sätt erfordras därför en&lt;br&gt;kontroll från det allmännas sida av att kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;bedrivs bara av omdömesgilla och kompetenta personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De angivna skälen talar för att det nuvarande tillståndssystemet&lt;br&gt;behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillståndssystem har vidare den fördelen att det kan förenas med en&lt;br&gt;möjlighet för den tillståndsgivande myndigheten att i det enskilda fallet,&lt;br&gt;i samband med tillståndsprövningen eller senare, meddela villkor för&lt;br&gt;hur verksamheten närmare skall bedrivas. Denna möjlighet är&lt;br&gt;betydelsefull på kreditupplysningsområdet eftersom endast några få&lt;br&gt;företag bedriver verksamhet inom i stort sett hela området, medan&lt;br&gt;övriga företag har en mer specialiserad verksamhet. Det gör att&lt;br&gt;möjligheterna till styrning genom villkor är goda och det mesta tyder på&lt;br&gt;att strukturen på kreditupplysningsmarknaden under överskådlig tid i&lt;br&gt;betydande grad kommer att vara oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningscentralen och Soliditet förordar en ordning utan förhands-&lt;br&gt;prövning och med enbart tillsyn. Till stöd härför framförs att ett system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med tillståndsprövning är tidsödande och tar resurser i anspråk hos den p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;myndighet som utför prövningen samt att dessa resurser i stället borde&lt;br&gt;läggas på en aktiv tillsynsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lösning med enbart tillsyn ger dock inte samma garantier för att&lt;br&gt;verksamheten redan från början kommer att bedrivas på ett sakkunnigt&lt;br&gt;och omdömesgillt sätt. Vikten av att så sker har inte på något sätt min-&lt;br&gt;skat sedan lagen infördes. Inte heller finns utan ett tillståndssystem det&lt;br&gt;påtryckningsmedel som ligger i möjligheten att återkalla ett beviljat till-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som påpekas tar det nuvarande systemet resurser i anspråk hos den&lt;br&gt;myndighet som utför tillståndsprövningen. Det är emellertid fråga om&lt;br&gt;ett relativt begränsat antal företag som har tillstånd enligt kreditupplys-&lt;br&gt;ningslagen. Antalet företag med tillstånd är för närvarande ungefär 40.&lt;br&gt;Att frikretsen avskaffas leder inte till någon märkbar ökning av&lt;br&gt;tillståndsprövningen. Merparten av dem som i dag innefattas i frikretsen&lt;br&gt;kommer enligt vad som föreslås i följande avsnitt inte att behöva ansöka&lt;br&gt;om tillstånd, under förutsättning att de med stöd av sin grundläggande&lt;br&gt;auktorisation har rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte heller anledning att anta att den möjlighet som från och&lt;br&gt;med den 1 januari 1993 finns för utländska företag att bedriva kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet i Sverige medför att antalet kreditupplysnings-&lt;br&gt;företag kommer att öka i någon större omfattning. Enligt vad Data-&lt;br&gt;inspektionen uppgett har fram till och med utgången av år 1995 endast&lt;br&gt;ett utländskt företag ansökt om tillstånd. Omfattningen av tillståndshan-&lt;br&gt;teringen bör sålunda inte utgöra något avgörande skäl mot att behålla&lt;br&gt;nuvarande system med en tillståndsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda visar enligt regeringens mening att fördelarna med ett&lt;br&gt;tillståndssystem klart överväger. Kreditupplysningsverksamhet bör&lt;br&gt;därför även i fortsättningen som huvudregel få bedrivas endast efter&lt;br&gt;särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens nuvarande förutsättningar för tillstånd bör gälla även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som anförts till stöd för ett tillståndssystem på kreditupplys-&lt;br&gt;ningsområdet gör sig också gällande när det gäller frågan om tillsyn.&lt;br&gt;Sålunda är det i första hand hänsynen till enskilda personers integritet&lt;br&gt;som bör beaktas i sammanhanget. Ett tillsynssystem ger en möjlighet att&lt;br&gt;kontrollera att de krav som bör ställas på en seriöst bedriven kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet uppfylls. Även det nuvarande systemet med&lt;br&gt;myndighetstillsyn bör därför behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer i avsnitt 6.3 till frågan om vilken myndighet&lt;br&gt;som skall meddela tillstånd och utöva tillsyn enligt kreditupplysnings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 65&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Skall särskilda regler i fråga om tillstånd gälla för&lt;br&gt;banker och vissa andra kreditinstitut?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Något särskilt tillstånd skall inte krävas för&lt;br&gt;banker eller andra kreditinstitut som enligt sin grundläggande auk-&lt;br&gt;torisation har rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;betänkandet s. 183 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag är förmedling av kreditupp-&lt;br&gt;lysningar inom frikretsen undantagen från kreditupplysningslagens&lt;br&gt;tillämpningsområde. Till denna krets hör som framgått för närvarande&lt;br&gt;bankerna, Upplysningscentralen och sådana kreditinrättningar i övrigt&lt;br&gt;som står under Finansinspektionens tillsyn men inte är kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag. Datainspektionens tillstånd krävs sålunda inte för kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet inom denna krets. Däremot krävs tillstånd om en med-&lt;br&gt;lem i frikretsen lämnar kreditupplysningar till mottagare utanför&lt;br&gt;kretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.1 har föreslagits att systemet med en frikrets avskaffas. Om&lt;br&gt;kreditupplysningslagens nuvarande tillståndsbestämmelser behålls oför-&lt;br&gt;ändrade, skulle det innebära att banker och andra företag inom&lt;br&gt;frikretsen fick bedriva kreditupplysningsverksamhet endast med&lt;br&gt;Datainspektionens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot en sådan ordning talar att såväl banker som andra kreditinstitut är&lt;br&gt;underkastade ett krav på oktroj eller annat tillstånd enligt den speciella&lt;br&gt;reglering som gäller för kreditinstituten. Tillståndsprövningen görs av&lt;br&gt;regeringen eller - i fråga om kreditmarknadsbolagen - av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen. Därvid bedöms bl.a. institutens allmänna lämplighet att bedriva&lt;br&gt;finansiell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysning ingår traditionellt som en naturlig del av bankernas&lt;br&gt;och vissa andra kreditinstituts verk amhet. I EG-rätten har detta marke-&lt;br&gt;rats tydligt. Kreditupplysningstjänster berörs i rådets andra direktiv&lt;br&gt;89/646/EEG om samordning av lagar och andra författningar om rätten&lt;br&gt;att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, samt med ändring av&lt;br&gt;direktiv 77/780/EEG (EGT nr L 386, 30.12.1989, s. 1, Celex&lt;br&gt;389L0646), det s.k. andra banksamordningsdirektivet. Kreditupplys-&lt;br&gt;ningstjänster ingår i direktivets förteckning över sådana finansiella&lt;br&gt;verksamheter som omfattas av systemet med ett ömsesidigt erkännande&lt;br&gt;mellan medlemsländerna av auktorisationer och tillsynsfunktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktivets förteckning har också tjänat som förebild för den nya&lt;br&gt;svenska lagstiftningen avseende banker och andra kreditinstitut. De&lt;br&gt;verksamhetsgrenar som är tillåtna för banker har tagits upp i en för-&lt;br&gt;teckning i 2 kap. 2 § bankrörelselagen (1987:617). I 3 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;om kreditmarknadsbolag (1992:1610) finns en motsvarande förteckning&lt;br&gt;över verksamhetsgrenar som är hänförliga till finansieringsverksamhet.&lt;br&gt;Bägge förteckningarna omfattar tillhandahållande av kreditupplysnings-&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bank eller ett kreditmarknadsbolag efter prövning meddelas&lt;br&gt;oktroj resp, tillstånd, kan man utgå från att institutet kan driva den del&lt;br&gt;av verksamheten som består i att lämna kreditupplysningar på ett sak-&lt;br&gt;kunnigt och omdömesgillt sätt. Det är därför överflödigt att det görs en&lt;br&gt;särskild prövning som tar sikte på kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningslagens krav på tillstånd bör därför inte gälla för&lt;br&gt;banker med svensk oktroj eller för kreditmarknadsbolag.&lt;br&gt;Tillståndskravet enligt kreditupplysningslagen bör inte heller omfatta&lt;br&gt;utländska kreditinstitut som enligt 1 kap. 4 § bankrörelselagen eller&lt;br&gt;2 kap. 8 § lagen om kreditmarknadsbolag har tillstånd att bedriva&lt;br&gt;bankrörelse- eller finansieringsverksamhet i Sverige. Banker och andra&lt;br&gt;kreditinstitut från EES-området har enligt 3 § andra stycket kreditupp-&lt;br&gt;lysningslagen redan i dag rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet i&lt;br&gt;Sverige utan Datainspektionens tillstånd, förutsatt att sådan verksamhet&lt;br&gt;omfattas av hemlandsauktorisationen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Vilken myndighet skall meddela tillstånd och utöva&lt;br&gt;tillsyn?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Datainspektionen skall även fortsättningsvis&lt;br&gt;meddela tillstånd enligt kreditupplysningslagen. Inspektionen skall&lt;br&gt;också utöva tillsyn såväl över kreditupplysningsföretag som över&lt;br&gt;banker och andra kreditinstitut. Tillsynsverksamheten skall finan-&lt;br&gt;sieras genom att det införs en skyldighet att betala avgifter för&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med&lt;br&gt;undantag för att Finansinspektionen enligt utredningen bör utöva tillsyn&lt;br&gt;över banker och andra kreditinstitut (se betänkandet s. 179 f. och&lt;br&gt;197 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att Datainspektionen skall ha hand om&lt;br&gt;tillståndsprövningen tillstyrks eller lämnas utan erinran av de flesta&lt;br&gt;remissinstanserna. Samtliga utom Finanspektionen och Svenska Kredit-&lt;br&gt;mannaföreningen i Stockholm avstyrker en uppdelning av tillsynsansva-&lt;br&gt;ret på det sätt som utredningen föreslår. Flertalet, däribland Finans-&lt;br&gt;bolagens förening och Svenska Inkassoföreningen, förordar att Datain-&lt;br&gt;spektionen anförtros tillsynen. Datainspektionen, Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Petroleuminstitutet, Upplysningscentralen och Soliditet menar&lt;br&gt;att Finansinspektionen ligger närmast till hands för denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i avsnitt 6.1&lt;br&gt;föreslagit att kreditupplysningsverksamhet även fortsättningsvis skall få&lt;br&gt;bedrivas endast efter tillstånd. Banker och vissa andra kreditinstitut som&lt;br&gt;enligt sin grundläggande auktorisation har rätt att bedriva kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet skall dock - enligt vad som föreslagits i avsnitt 6.2&lt;br&gt;- inte behöva något särskilt tillstånd enligt kreditupplysningslagen. I&lt;br&gt;avsnitt 6.1 har också föreslagits att nuvarande system med statlig tillsyn&lt;br&gt;skall behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen bör som nämnts tillståndsprövningen utföras av&lt;br&gt;Datainspektionen. Ansvaret för tillsynen bör dock enligt förslaget vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdelat mellan Datainspektionen och Finansinspektionen. Sålunda bör, p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;enligt utredningen, Finansinspektionen utöva tillsyn över banker och&lt;br&gt;andra kreditinstitut, medan Datainspektionen bör anförtros tillsynen&lt;br&gt;över de egentliga kreditupplysningsföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 stort sett samtliga remissinstanser avstyrker en uppdelning. Som skäl&lt;br&gt;mot den av utredningen föreslagna ordningen anförs att en uppdelning&lt;br&gt;inte skulle innebära ett effektivt resursutnyttjande och att det finns en&lt;br&gt;risk för att de olika delarna av kreditupplysningsmarknaden inte skulle&lt;br&gt;komma att styras av överensstämmande villkor. Detta skulle i sin tur&lt;br&gt;kunna leda till att konkurrensförhållandena inte blev enhetliga. Vidare&lt;br&gt;framhålls att Finansinspektionen och Datainspektionen skall tillvarata&lt;br&gt;delvis olika intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i de invändningar som framförts. Ett samråds-&lt;br&gt;förfarande mellan myndigheterna, som utredningen föreslår, kan bara&lt;br&gt;delvis undanröja de problem som följer med en uppdelning av tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda bör tillståndsprövningen och tillsynen på&lt;br&gt;kreditupplysningsområdet anförtros åt en och samma myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då om det finns anledning att flytta tillståndsprövningen och&lt;br&gt;tillsynsansvaret från Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen anför i sitt remissvar att det med hänsyn till den&lt;br&gt;starka ekonomiska anknytning som kreditupplysningsverksamhet har&lt;br&gt;vore mest lämpligt om ansvaret för all tillstånds- och tillsynsverksamhet&lt;br&gt;låg hos Finansinspektionen. Integritetsintressena kunde, enligt Data-&lt;br&gt;inspektionen, bevakas och tillgodoses genom de kontrollmöjligheter som&lt;br&gt;Datainspektionen har enligt datalagen. Även Upplysningscentralen,&lt;br&gt;Soliditet och Svenska Petroleuminstitutet förordar en lösning som&lt;br&gt;innebär att tillståndsprövningen och tillsynsverksamheten enligt&lt;br&gt;kreditupplysningslagen flyttas över till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningsverksamhet har samband med kreditgivning men&lt;br&gt;också med konsumentskyddsfrågor. Detta kan sägas tala för att man&lt;br&gt;väljer Finansinspektionen eller möjligen Konsumentverket som&lt;br&gt;tillstånds- och tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I instruktionen för Finansinspektionen (SFS 1992:102) anges att de&lt;br&gt;övergripande målen för inspektionen är att bidra till det finansiella&lt;br&gt;systemets stabilitet och effektivitet samt att verka för ett gott&lt;br&gt;konsumentskydd. Inspektionen har därvid till uppgift att utöva tillsyn i&lt;br&gt;enlighet med vad som anges i bl.a. bankrörelselagen (1987:617).&lt;br&gt;Inspektionen skall vidare följa och analysera utvecklingen inom&lt;br&gt;verksamhetsområdet. Någon uttrycklig skyldighet för inspektionen att&lt;br&gt;värna om enskildas personliga integritet i kreditupplysningssammanhang&lt;br&gt;anges inte i instruktionen eller i de lagar till vilka den hänvisar. Vid&lt;br&gt;kreditupplysningslagens tillkomst påpekade dock departementschefen att&lt;br&gt;den tillsyn som utövades av Bankinspektionen (numera Finans-&lt;br&gt;inspektionen) var av betydelse för de aktuella kreditinrättningarnas&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet. Han framhöll därvid att även om denna&lt;br&gt;tillsyn i första hand var inriktad på att se till att insättarnas intressen&lt;br&gt;togs till vara, den också torde innebära en viss garanti för värnandet av&lt;br&gt;låntagares och kreditsökandes personliga integritet (prop. 1973:155&lt;br&gt;s. 125). Finansinspektionens kunskaper om kreditinstitutens speciella&lt;br&gt;problem och om kreditmarknaden i stort är av värde även i&lt;br&gt;kreditupplysningssammanhang. Kreditupplysningsverksamheten har ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påtagligt samband med kreditbedömning och annan finansiell verksam- p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1996/97:65&lt;br&gt;het. Detta talar för att tillståndsprövningen och tillsynen enligt&lt;br&gt;kreditupplysningslagen bör ankomma på Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor betydelse i sammanhanget är emellertid att Finansinspek-&lt;br&gt;tionen, till skillnad från Datainspektionen, inte särskilt har till uppgift&lt;br&gt;att tillvarata den enskildes intresse av integritetsskydd. Att just integri-&lt;br&gt;tetsskyddsfrågor tilläggs stor betydelse när det gäller vilken myndighet&lt;br&gt;som skall ha ansvaret för tillståndsprövningen och tillsynen är naturligt&lt;br&gt;med tanke på att kreditupplysningslagens huvudsyfte är att förhindra att&lt;br&gt;kreditupplysning leder till otillbörligt intrång i den personliga inte-&lt;br&gt;griteten. Det förhållandet att Datainspektionen som en av sina huvud-&lt;br&gt;uppgifter har att värna om skyddet för den personliga integriteten utgör&lt;br&gt;ett tungt vägande skäl för att Datainspektionen bör handha tillstånds-&lt;br&gt;prövningen och ha ansvaret för tillsynen på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos Datainspektionen finns vidare en lång erfarenhet av de frågor som&lt;br&gt;kan bli aktuella i kreditupplysningssammanhang och ett betydande mått&lt;br&gt;av sakkunskap på området. Så gott som all kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;drivs med hjälp av ADB. På dataområdet är Datainspektionen tillstånds-&lt;br&gt;och tillsynsmyndighet enligt datalagen. Med tanke på den viktiga roll&lt;br&gt;som ADB sålunda spelar för kreditupplysningsverksamhet är det en för-&lt;br&gt;del om Datainspektionens kompetens på dataområdet kan tas tillvara. I&lt;br&gt;praktiken är det också ofta så att tillståndsprövningen och tillsynsupp-&lt;br&gt;gifterna enligt datalagen ocn kreditupplysningslagen sammanfaller. Om&lt;br&gt;Datainspektionen inte skulle anförtros tillsynen över bankers och andra&lt;br&gt;kreditinstituts verksamhet enligt kreditupplysningslagen skulle inspek-&lt;br&gt;tionen alltså ändå - liksom i dag - utöva tillsyn enligt datalagen över&lt;br&gt;närliggande verksamheter som dessa institut bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanvägning av de omständigheter som diskuterats leder enligt&lt;br&gt;regeringens mening till att Datainspektionen bör ha hand om tillstånds-&lt;br&gt;prövningen samt vara tillsynsmyndighet på hela kreditupplysningsområ-&lt;br&gt;det. För att tillvarata Finansinspektionens särskilda kunskaper om finan-&lt;br&gt;siell verksamhet i stort i syfte att beakta de särskilda förhållanden som&lt;br&gt;gäller för kreditinstituten bör Datainspektionen samråda med Finans-&lt;br&gt;inspektionen i tillsynsfrågor som rör den delen av kreditupplysnings-&lt;br&gt;marknaden. En bestämmelse om sådant samråd bör införas i&lt;br&gt;kreditupplysningsförordningen (1981:955).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer i författningskommentaren till vissa av de nu&lt;br&gt;diskuterade frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På flera närliggande områden finns system som innebär att&lt;br&gt;tillsynsverksamheten finansieras genom avgifter från dem som omfattas&lt;br&gt;av tillsynen. Ett exempel är den ordning som gäller för banker och&lt;br&gt;andra kreditinstitut enligt förordningen (1994:1321) om finansiering av&lt;br&gt;Finansinspektionens verksamhet. Enligt förordningen erlägger&lt;br&gt;kreditinstituten avgifter som är relaterade till deras omsättnings volym.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen anför finns det skäl att införa ett sådant system även&lt;br&gt;på kreditupplysningsområdet. En bestämmelse om avgiftsskyldighet bör&lt;br&gt;därför införas i kreditupplysningslagen. Bestämmelsen bör utformas så&lt;br&gt;att regeringen får rätt att föreskriva en skyldighet för den som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet att betala en avgift för tillsynsverksamhe-&lt;br&gt;ten. Det bör vidare anges att avgiften skall påföras av Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Villkor för hur verksamheten skall bedrivas m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Datainspektionen skall även fortsättningsvis&lt;br&gt;kunna besluta om villkor för hur ett företags kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet närmare skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med&lt;br&gt;undantag för att utredningen föreslår - i linje med sitt förslag i fråga&lt;br&gt;om tillstånd och tillsyn - att Finansinspektionen skall kunna meddela&lt;br&gt;villkor i fråga om banker och. andra kreditinstitut (se betänkandet&lt;br&gt;s. 179 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har ingen erinran&lt;br&gt;mot förslaget att tillstånd skall kunna förenas med villkor. Upplysnings-&lt;br&gt;centralen och Soliditet, som förordar ett system med enbart tillsyn, me-&lt;br&gt;nar dock att myndighetens rätt att meddela villkor bör tas bort eller&lt;br&gt;under alla förhållanden begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser kan&lt;br&gt;Datainspektionen meddela föreskrifter om hur verksamheten skall be-&lt;br&gt;drivas och om skyldighet att anmäla förhållanden som haft betydelse för&lt;br&gt;tillståndet (4 §). Möjligheten för tillståndsmyndigheten att kombinera ett&lt;br&gt;tillstånd med föreskrifter är av stort värde, bl.a. med hänsyn till&lt;br&gt;integritetsskyddsfrågoma. Denna möjlighet innebär också att särskilda&lt;br&gt;anvisningar kan ges för varje enskilt kreditupplysningsföretag med&lt;br&gt;utgångspunkt från just den verksamhet som det företaget bedriver. Detta&lt;br&gt;är betydelsefullt eftersom flera av de företag som är verksamma inom&lt;br&gt;kreditupplysningsområdet har en speciell inriktning (se avsnitt 4.4).&lt;br&gt;Möjligheten för tillsynsmyndigheten att meddela villkor för hur&lt;br&gt;verksamheten skall bedrivas bör därför behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningscentralen och Soliditet framhåller att nuvarande ordning&lt;br&gt;med en rätt för tillsynsmyndigheten att meddela föreskrifter har lett till&lt;br&gt;en mycket omfattande och svåröverskådlig reglering. De menar att det&lt;br&gt;bästa därför vore om det direkt i kreditupplysningslagen gavs anvis-&lt;br&gt;ningar om de förutsättningar under vilka verksamheten närmare får&lt;br&gt;bec rivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har som en utgångspunkt för förslagen i betänkandet&lt;br&gt;angett att det är önskvärt att kreditupplysningslagen så fullständigt som&lt;br&gt;möjligt reglerar vad som skall gälla på kreditupplysningsområdet. Ett&lt;br&gt;riktmärke bör därvid enligt utredningen vara att de regler som behövs&lt;br&gt;tas in i lag, även om en viss utfyllnad av lagbestämmelserna kan vara&lt;br&gt;befogad (se betänkandet s. 115).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera skäl kan anföras för utredningens synsätt att lagen så fullständigt&lt;br&gt;som möjligt bör reglera förutsättningarna för hur kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet skall bedrivas. Som anförts i avsnitt 3 medför det pågående&lt;br&gt;arbetet med genomförandet av dataskyddsdirektivet och med en översyn&lt;br&gt;av datalagstiftningen i övrigt att flera frågor som kan ha betydelse för&lt;br&gt;kreditupplysningslagens framtida utformning behandlas av Datalagskom-&lt;br&gt;mittén. Det är mot den bakgrunden inte lämpligt att i detta lagstiftnings-&lt;br&gt;ärende ta upp de förslag till omfattande ändringar i kreditupplysnings-&lt;br&gt;lagen som utredningen förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de förslag som nu läggs fram bör dock minska behovet av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda beslut från Datainspektionen. Sålunda föreslår regeringen i&lt;br&gt;avsnitt 8.2 ökade möjligheter till utbyte av uppgifter om kreditengage-&lt;br&gt;mang och kreditmissbruk. Dessa frågor får därmed sin lösning direkt i&lt;br&gt;lagen, vilket bör förenkla hanteringen hos Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det nuvarande systemet har Datainspektionen i regel meddelat&lt;br&gt;huvuddelen av villkoren i samband med att ett tillstånd att bedriva&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet beviljats. I det föregående har föreslagits&lt;br&gt;att banker och andra kreditinstitut skall få bedriva kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet utan att det görs någon särskild tillståndsprövning, under&lt;br&gt;förutsättning att institutet enligt sitt grundläggande tillstånd har rätt att&lt;br&gt;bedriva kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som anförts i avsnitt 6.3 bör Datainspektionen enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening utöva tillsyn även över kreditinstitutens kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet. För att Datainspektionen skall kunna få tillfälle att&lt;br&gt;meddela de villkor som kan vara behövliga avseende dessa institut, bör&lt;br&gt;en anmälningsskyldighet föreskrivas. Om ett institut har för avsikt att&lt;br&gt;utnyttja sin rätt att enligt den grundläggande auktorisationen bedriva&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet, bör sålunda anmälan om detta göras till&lt;br&gt;Datainspektionen innan verksamheten påbörjas. Anmälan bör ske minst&lt;br&gt;två månader innan institutet avser att påbörja kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet. En bestämmelse om detta bör tas in i lagens 3 §. Vidare&lt;br&gt;behövs en övergångsbestämmelse i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller filialer till banker och andra kreditinstitut från EES-&lt;br&gt;länderna gäller redan ett underrättelseförfarande enligt bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617) och lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag. Sålunda får&lt;br&gt;ett utländskt kreditinstitut driva verksamhet från filial här i landet med&lt;br&gt;början två månader efter det att Finansinspektionen mottagit en under-&lt;br&gt;rättelse från behörig myndighet i institutets hemland. Underrättelsen&lt;br&gt;skall bl.a. innehålla en plan för den tilltänkta filialverksamheten samt en&lt;br&gt;förklaring att den planerade verksamheten omfattas av det&lt;br&gt;grundläggande tillståndet i hemlandet (se 1 kap. 5 § 1 och 7 § första&lt;br&gt;stycket 1 bankrörelselagen resp. 2 kap. 9 § 1 och 12 § första stycket 1&lt;br&gt;lagen om kreditmarknadsbolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom vad som anges i verksamhetsplanen får Finansinspektionen be-&lt;br&gt;sked om de verksamhetsgrenar som institutet avser att bedriva. I artikel&lt;br&gt;19.2 b i EG:s andra banksamordningsdirektiv sägs att verksamhets-&lt;br&gt;planen skall ange bl.a. filialens tilltänkta affärsverksamhet och organi-&lt;br&gt;sationsstruktur. De olika verksamhetsgrenarna återfinns i en bilaga till&lt;br&gt;direktivet och motsvaras, som tidigare nämnts, av förteckningarna i&lt;br&gt;2 kap. 2 § bankrörelselagen resp. 3 kap. 1 § lagen om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag. Om kreditupplysningsverksamhet finns med bland de i&lt;br&gt;underrättelsen angivna verksamhetgrenarna och behörig myndighet i&lt;br&gt;värdlandet förklarat att den planerade verksamheten omfattas av&lt;br&gt;institutets hemlandsauktorisation, bör Datainspektionen få del av dessa&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om något förhållande ändrats efter det att filialen inrättats, skall enligt&lt;br&gt;direktivet den behöriga myndigheten i värdlandet underrättas om det (se&lt;br&gt;artikel 19.6 i direktivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska kreditinstitut från EES-länderna får också erbjuda och till-&lt;br&gt;handahålla tjänster i Sverige utan att samtidigt etablera sig här. Detta&lt;br&gt;kan ske så snart Finansinspektionen från en behörig myndighet i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;institutets hemland mottagit en underrättelse om institutets avsikt att p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;driva sådan verksamhet. Underrättelsen skall innehålla en förklaring om&lt;br&gt;att den planerade verksamheten omfattas av institutets grundläggande&lt;br&gt;tillstånd. Även i dessa fall ger underrättelsen Finansinspektionen besked&lt;br&gt;om de verksamhetsgrenar som institutet avser att bedriva (jfr artikel 20&lt;br&gt;i direktivet). Om det av underrättelsen framgår att institutet avser att&lt;br&gt;bedriva kreditupplysningsverksamhet och den behöriga myndigheten i&lt;br&gt;hemlandet har förklarat att verksamheten omfattas av institutets&lt;br&gt;grundläggande tillstånd, bör Datainspektionen få del av dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om Finansinspektionens skyldighet att vidarebefordra&lt;br&gt;information av angivet slag till Datainspektionen bör införas i kreditupp-&lt;br&gt;lysningsförordningen (1981:955).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i detta sammanhang anledning att peka på att det i artikel&lt;br&gt;19.4 i EG:s andra banksamordningsdirektiv sägs att en behörig myndig-&lt;br&gt;het i ett värdland kan ange under vilka villkor - motiverade av hänsyn&lt;br&gt;till ”det allmännas bästa” (the general good) - filialer av nu aktuellt&lt;br&gt;slag får bedriva verksamhet i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen bör liksom hittills ha möjlighet att återkalla tillstånd&lt;br&gt;för kreditupplysningsverksamhet. Någon motsvarande återkallelserätt&lt;br&gt;bör inte finnas när det gäller banker och andra kreditinstitut (se avsnitt&lt;br&gt;6.2). I stället bör Datainspektionen underrätta Finansinspektionen eller&lt;br&gt;motsvarande myndighet i institutets hemland när anledning till det&lt;br&gt;uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens förslag innebar i denna del (4 §) att ordet föreskrift&lt;br&gt;skulle bytas ut mot villkor och i övrigt att en mindre justering av&lt;br&gt;lagtexten skulle göras i syfte att anpassa bestämmelsen till det&lt;br&gt;förhållandet att vissa företag inte behöver ett särskilt tillstånd från&lt;br&gt;Datainspektionen. Bakgrunden till att ordet villkor valdes var att&lt;br&gt;Lagrådet i ett lagstiftningsärende rörande övervakningskameror (se&lt;br&gt;prop. 1989/90:119 s. 80) förordat att ordet i princip skulle användas&lt;br&gt;bara när det var fråga om normgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i detta lagstiftningsärende anfört att det för den&lt;br&gt;situationen att reglering skall ske i samband med tillståndsgivning finns&lt;br&gt;samma skäl som i ärendet om övervakningskameror att använda&lt;br&gt;uttrycket villkor i stället för föreskrift. När Datainspektionen fristående&lt;br&gt;från tillståndsgivning skall kunna besluta om hur kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet skall bedrivas m.m. är det, enligt vad Lagrådet vidare&lt;br&gt;anfört, inte på samma sätt naturligt att generellt hänföra besluten till&lt;br&gt;ställningstaganden i särskilda fall, även om ett sådant beslut kan rikta&lt;br&gt;sig till ett visst företag som gjort anmälan om sin verksamhet och&lt;br&gt;beslutet kanske har liknande innehåll som villkor som meddelats ett&lt;br&gt;annat företag i samband med tillståndsgivning. Det ligger i stället enligt&lt;br&gt;Lagrådet närmare till hands att betrakta bestämmelsen i aktuell del som&lt;br&gt;ett bemyndigande att besluta om bindande normer av i princip generell&lt;br&gt;karaktär. För denna normgivningssituation är enligt Lagrådet ordet&lt;br&gt;föreskrift adekvat. Med utgångspunkt i att den ifrågavarande&lt;br&gt;lagbestämmelsen sålunda med Lagrådets synsätt till viss del handlar om&lt;br&gt;normgivning blir den inte i föreslagen utformning väl förenlig med&lt;br&gt;8 kap. 11 § regeringsformen, som ju inte ger stöd för delegation av&lt;br&gt;normgivningsmakt direkt från riksdagen till en förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;som lyder under regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har således i yttrandet utgått från att den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen avses lämna ett utrymme för Datainspektionen att besluta&lt;br&gt;om bindande normer beträffande företag som inte behöver ett särskilt&lt;br&gt;tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet. Regeringens avsikt&lt;br&gt;har dock inte varit att ge Datainspektionen någon normgivningsrätt.&lt;br&gt;Tanken har endast varit att inspektionen skall kunna meddela ett beslut&lt;br&gt;riktat till ett speciellt företag för att lämna anvisningar om hur detta&lt;br&gt;företag skall bedriva sin verksamhet. Sådana beslut är tänkta att&lt;br&gt;meddelas i samband med tillståndsprövning eller i anslutning till att ett&lt;br&gt;företag som inte behöver ett särskilt tillstånd anmält att det avser att&lt;br&gt;bedriva kreditupplysningsverksamhet med stöd av sitt grundläggande&lt;br&gt;tillstånd. Men besluten skall också kunna meddelas fristående från en&lt;br&gt;tillståndsprövning eller ett anmälningsförfarande, exempelvis som en&lt;br&gt;följd av ett klagomål eller av att någon bristfällighet upptäckts vid en&lt;br&gt;inspektion hos ett företag. I syfte att klargöra att bestämmelsen endast&lt;br&gt;skall ge utrymme för beslut för enskilda företag och inte generellt för&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet har bestämmelsen omformulerats något. Se&lt;br&gt;närmare härom i författningskommentaren till 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet villkor för, i sammanhang som det nu aktuella, närmast&lt;br&gt;tankarna till förutsättningar som skall vara uppfyllda för att ett tillstånd&lt;br&gt;till en viss verksamhet skall beviljas. Ordet har emellertid inte någon&lt;br&gt;klart definierad betydelse och används i skilda sammanhang. Det bör&lt;br&gt;därför inte finnas något hinder mot att ordet villkor används även då&lt;br&gt;beslutet meddelas fristående från tillståndsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare en klar fördel om samma uttryck kan användas i&lt;br&gt;förhållande till alla företag som driver kreditupplysningsverksamhet och&lt;br&gt;oberoende av i vilket sammanhang besluten meddelas. Detta gäller&lt;br&gt;särskilt som besluten i betydande utsträckning torde bli likartade i fråga&lt;br&gt;om utformning och innehåll. Till detta kommer att sanktionssystemet&lt;br&gt;vid överträdelser i betydande grad skall vara detsamma för alla typer av&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda bör enligt regeringens mening ordet&lt;br&gt;villkor användas i lagtexten som beteckning på innehållet i de nu&lt;br&gt;ifrågavarande besluten av Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Vissa känsliga personuppgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande bestämmelser om att känsliga&lt;br&gt;uppgifter om fysiska personer inte får användas i kreditupplys-&lt;br&gt;ningssammanhang kompletteras för att anpassas till EG:s data-&lt;br&gt;sky ddsdirekti v.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med&lt;br&gt;undantag för att utredningen också föreslagit att Datainspektionens&lt;br&gt;nuvarande dispensmöjlighet skall tas bort (se betänkandet s. 145 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om vissa tillägg till bestämmelsen om&lt;br&gt;känsliga uppgifter och om undantagsregelns omfattning tillstyrks eller&lt;br&gt;lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser. Flera instanser - däri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bland Bankföreningen, Finansbolagens förening, Företagarnas Riksorga-&lt;br&gt;nisation, Inkassoföreningen, Kreditmannaföreningen i Stockholm, Upp-&lt;br&gt;lysningscentralen och Soliditet - anser att vissa slag av uppgifter om&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet bör få användas i kreditupplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 6 § kreditupplysningslagen&lt;br&gt;föreskrivs att vissa känsliga uppgifter om fysiska personer inte får&lt;br&gt;användas i kreditupplysningssammanhang. Uppgifter om politisk eller&lt;br&gt;religiös uppfattning, ras eller hudfärg får över huvud taget inte komma&lt;br&gt;till användning. Uppgifter om brottslighet, omhändertagande och&lt;br&gt;liknande uppgifter får användas endast efter medgivande av Datain-&lt;br&gt;spektionen. Sådant medgivande får lämnas endast om synnerliga skäl&lt;br&gt;föreligger. Detsamma gäller beträffande uppgifter om sjukdom,&lt;br&gt;hälsotillstånd och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens fjärde stycke anges att bestämmelsens förbud inte&lt;br&gt;hindrar att uppgifter om näringsförbud insamlas, lagras eller vidarebe-&lt;br&gt;fordras i kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 6 § tar sikte på alla fysiska personer, alltså även sådana&lt;br&gt;som är näringsidkare eller näringsanknutna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s dataskyddsdirektiv innehåller bl.a. i artikel 8 bestämmelser om&lt;br&gt;behandling av känsliga uppgifter. 1 artikel 8 punkt 1 anges att medlems-&lt;br&gt;staterna skall förbjuda behandling av personuppgifter som avslöjar ras&lt;br&gt;eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk överty-&lt;br&gt;gelse, medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa och&lt;br&gt;sexualliv. I artikel 8 punkterna 2-4 ges möjligheter till undantag från&lt;br&gt;förbudet. Av punkt 5 framgår att behandling av uppgifter om lagöver-&lt;br&gt;trädelser, brottmålsdomar eller säkerhetsåtgärder som huvudregel får ut-&lt;br&gt;föras endast under kontroll av en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagskommittén arbetar för närvarande med frågan på vilket sätt&lt;br&gt;direktivet skall genomföras i svensk rätt (se avsnitt 3 och 4.2). Några&lt;br&gt;mer ingående ändringar i 6 § bör mot denna bakgrund inte övervägas i&lt;br&gt;detta lagstiftningsärende. Utredningens förslag att Datainspektionens&lt;br&gt;dispensmöjlighet skall avskaffas bör därför inte tas upp nu. Inte heller&lt;br&gt;bör frågan om användandet av uppgifter om ekonomisk brottslighet nu&lt;br&gt;behandlas ur ett bredare perspektiv. Här kan nämnas att det ingår i&lt;br&gt;uppdraget till Bulvanutredningen (Ju 1996:06) att utreda om register-&lt;br&gt;uppgifter om brottmålsdomar, i första hand rörande ekonomisk brotts-&lt;br&gt;lighet, bör göras tillgängliga i samband med kreditupplysning eller på&lt;br&gt;annat sätt i samband med s.k. affärskontroll (dir. 1996:55).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett par punkter finns det dock skäl att redan nu gå fram med&lt;br&gt;förslag. Det gäller dels vissa enkla anpassningar till direktivet, dels en&lt;br&gt;utvidgning av undantaget i 6 § fjärde stycket kreditupplysningslagen&lt;br&gt;från förbudet att använda uppgifter om brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått överensstämmer direktivets uppräkning i stort sett med&lt;br&gt;vad som gäller enligt 6 § kreditupplysningslagen. I direktivet används&lt;br&gt;emellertid uttrycket ”religiös eller filosofisk övertygelse” medan det i&lt;br&gt;6 § enbart talas om ”religiösa uppfatming”. Uppräkningen i 6§ bör&lt;br&gt;ändras så att den överensstämmer med direktivet. I detta används vidare&lt;br&gt;uttrycket ”ras eller etniskt ursprung”, vilket motsvaras av ”ras eller&lt;br&gt;hudfärg” i 6 §. Ordet hudfärg bör mot denna bakgrund ersättas av det&lt;br&gt;vidare uttrycket etniskt ursprung. Även uppgifter om sexualliv anges i&lt;br&gt;direktivets uppräkning och bör därför läggas till i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivets uppräkning av uppgifter som inte får behandlas i data- p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;register finns också medlemskap i fackförening med. Frågan om även&lt;br&gt;denna kategori av uppgifter bör föras in i uppräkningen i 6 § har inte&lt;br&gt;övervägts av Kreditupplysningsutredningen. I betänkandet finns följakt-&lt;br&gt;ligen inget förslag som tar sikte på uppgifter av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på att frågan om ett tillägg beträffande medlemskap i fack-&lt;br&gt;förening således inte remissbehandlats och med hänsyn till vad som&lt;br&gt;ovan sagts om det arbete som Datalagskommittén bedriver, bör ett&lt;br&gt;tillägg till uppräkningen i 6 § i denna del inte övervägas nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare angetts finns i 6 § fjärde stycket ett undantag från&lt;br&gt;förbudet att använda uppgifter om bl.a. brott. I avsnitt 8.1 föreslås att&lt;br&gt;detta undantag skall utvidgas till följd av vissa andra förslag som där&lt;br&gt;läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Uppgifter om kreditengagemang, betalnings-&lt;br&gt;försummelser och kreditmissbruk&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Uppgifter om betalningsförsummelser och kreditmiss-&lt;br&gt;bruk i kreditupplysningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande begränsningar behålls i fråga om&lt;br&gt;möjligheten att använda uppgifter om betalningsförsummelser i&lt;br&gt;kreditupplysningar om privatpersoner. Lagens 7 § byggs&lt;br&gt;emellertid ut med en regel om att kreditupplysningar om privat-&lt;br&gt;personer även får innehålla uppgifter om kreditmissbruk, om&lt;br&gt;krediten har lämnats av ett företag som står under Finansinspek-&lt;br&gt;tionens tillsyn och kredittagaren i avsevärd utsträckning över-&lt;br&gt;skridit gällande kreditgräns eller på annat sätt allvarligt miss-&lt;br&gt;brukat krediten. Vidare utvidgas undantaget i 6 § från förbudet&lt;br&gt;mot att använda uppgifter om brott. Utvidgningen innebär att upp-&lt;br&gt;gifter om betalningsförsummelser, kreditmissbruk och närings-&lt;br&gt;förbud får användas även om det av uppgifterna framgår att någon&lt;br&gt;har begått ett brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med&lt;br&gt;den skillnaden att utredningen anser att uppgifter om grava kreditmiss-&lt;br&gt;bruk skall få tas in i kreditupplysningar om privatpersoner endast om&lt;br&gt;krediten har lämnats av en bank eller ett annat kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När det gäller betalningsför-&lt;br&gt;summelser anges i 7 § kreditupplysningslagen att personupplysningar&lt;br&gt;inte får innehålla uppgifter om andra betalningsförsummelse än sådana&lt;br&gt;som har fastslagits av domstol eller en annan myndighet eller som har&lt;br&gt;lett till inledande av skuldsanering, betalningsinställelse, konkursansö-&lt;br&gt;kan eller ackord. Uppgifter om andra betalningsförsummelser får inte&lt;br&gt;heller lagras. I paragrafens andra stycke stadgas att regeringen eller,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter regeringens bestämmande, Datainspektionen får föreskriva undan- p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1996/97 65&lt;br&gt;tag från förbudet under förutsättning att det föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i paragrafen tar sikte endast på upplysningar om privatper-&lt;br&gt;soner. Kreditupplysningar om fysiska personer som är näringsidkare&lt;br&gt;eller näringsanknutna omfattas alltså inte av bestämmelsen. Förbudet&lt;br&gt;gäller inte heller kreditupplysningar om juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har med stöd av 7 § andra stycket gett Upplysnings-&lt;br&gt;centralen och Soliditet tillstånd att föra register över beviljade krediter&lt;br&gt;samt över missbruk av checkkrediter, personkonton och kontokorts-&lt;br&gt;krediter. Med stöd av medgivandet får företagen i viss omfattning låta&lt;br&gt;uppgifter om gravt missbruk av sådana krediter ingå i kreditupplys-&lt;br&gt;ningar om privatpersoner. Med kreditmissbruk avses i detta samman-&lt;br&gt;hang att någon utnyttjar en kredit utan att vara berättigad till det. De&lt;br&gt;bankkonton som enligt tillstånden kan komma i fråga för missbruksregi-&lt;br&gt;strering är alltså personkonton och checklönekonton. Uppgifter om&lt;br&gt;missbrukade kontokortskrediter får inhämtas från kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;och andra kontokortsgivande företag som kreditupplysningsföretaget har&lt;br&gt;bedömt som seriösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har också meddelat närmare föreskrifter om vilka&lt;br&gt;kriterier som skall var uppfyllda för att ett kreditmissbruk skall&lt;br&gt;bedömas som gravt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreskrifterna får uppgifterna om kreditmissbruk bara lämnas ut&lt;br&gt;inom en sluten användargrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 7 § kreditupplysningslagen tar sikte på upplysningar&lt;br&gt;om privatpersoner. I förarbetena till kreditupplysningslagen (prop.&lt;br&gt;1973:155 s. 89 och 97) betonades att det med tanke på den stora&lt;br&gt;betydelse som tillmäts uppgifter om betalningsförsummelser är särskilt&lt;br&gt;angeläget att just sådana uppgifter inte är oriktiga eller missvisande. Det&lt;br&gt;framhölls samtidigt att behovet av skydd för den kreditsökande gör sig&lt;br&gt;mindre starkt gällande när kreditupplysningen avser ett företag. Med&lt;br&gt;hänsyn till den stora vikt som kreditupplysningar har för kredit-&lt;br&gt;givningen inom näringslivet ansågs det angeläget att upplysningarna om&lt;br&gt;företag är så uttömmande som möjligt. Departementschefen menade att&lt;br&gt;företag därför måste finna sig i att kreditupplysningar beträffande dem&lt;br&gt;kan innehålla uppgifter som är behäftade med ett visst mått av&lt;br&gt;osäkerhet. Med företag likställdes företagare och företag närstående&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller privatpersoner bör mot denna bakgrund huvudprincipen&lt;br&gt;liksom hittills vara att kreditupplysningar inte får innehålla uppgifter om&lt;br&gt;andra betalningsförsummelser än sådana som har slagits fast av domstol&lt;br&gt;eller någon annan myndighet eller som har lett till inledande av skuld-&lt;br&gt;sanering, betalningsinställelse, konkursansökan eller ackord. Så länge&lt;br&gt;en betalningsförsummelse av en privatperson endast har lett till ett&lt;br&gt;kravbrev eller till en stämningsansökan eller en ansökan om be-&lt;br&gt;talningsföreläggande bör den alltså inte få förekomma i kreditupp-&lt;br&gt;lysningssammanhang .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen föreslagit finns det emellertid skäl att bygga ut 7 §&lt;br&gt;så att paragrafen även reglerar vad som kan betecknas som&lt;br&gt;kreditmissbruk. Härmed avses, som nämnts, att någon utnyttjat en&lt;br&gt;kredit utan att vara berättigad till det. En vanlig form av kreditmissbruk&lt;br&gt;är övertrassering av en kreditgräns. Det är givet att inte varje sådant&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”missbruk” som en privatperson gjort sig skyldig till kan få registreras p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1996/97:65&lt;br&gt;och spridas som en kreditupplysning om personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som i det föregående anförts för att begränsa möjligheten att&lt;br&gt;använda uppgifter om betalningsförsummelser gör sig också gällande i&lt;br&gt;fråga om uppgifter om kreditmissbruk. Sådana uppgifter bör kunna läg-&lt;br&gt;gas till grund för kreditupplysningar endast om missbruket är av mer&lt;br&gt;kvalificerat slag samt om uppgifterna inte är oriktiga eller missvisande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kreditmissbruk finns det inte någon möjlighet att som i&lt;br&gt;fråga om betalningsförsummelser knyta an till domstolars eller andra&lt;br&gt;myndigheters avgöranden. Kraven på uppgifternas tillförlitlighet och&lt;br&gt;vikt måste i stället utformas med utgångspunkt från andra kriterier. En&lt;br&gt;tillfredsställande ordning synes kunna uppnås om det i lagen ställs upp&lt;br&gt;ett krav på att missbruket skall vara allvarligt, t.ex. genom att gällande&lt;br&gt;kreditgräns har överskridits i avsevärd mån. Ett sådant krav ligger i&lt;br&gt;linje med vad som i dag gäller enligt Datainspektionens dispens, även&lt;br&gt;om det där talas om gravt missbruk. Om lagen samtidigt begränsar den&lt;br&gt;generella tillåtelsen att använda uppgifter om kreditmissbruk till krediter&lt;br&gt;hos företag som står under Finansinspektionens tillsyn, erhålls vidare en&lt;br&gt;viss garanti för att informationen är korrekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan visserligen diskuteras om inte också annat kreditmissbruk än&lt;br&gt;sådant som förekommit hos företag under Finansinspektionens tillsyn&lt;br&gt;borde kunna läggas till grund för kreditupplysningar om privatpersoner.&lt;br&gt;Det gäller framför allt missbruk av kontokortskrediter lämnade av&lt;br&gt;sådana företag inom handeln som inte är kreditmarknadsbolag. Sådana&lt;br&gt;former av kreditmissbruk faller i dag delvis under den dispens som&lt;br&gt;Datainspektionen har meddelat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för att information om det sist berörda slaget av kreditmissbruk&lt;br&gt;blir oriktig talar emellertid mot att det blir generellt tillåtet att ta in&lt;br&gt;sådan information i kreditupplysningar om privatpersoner. Till detta&lt;br&gt;kommer att de flesta företag inom handeln lämnar sina krediter genom&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag och att övriga krediter är i sammanhanget mindre&lt;br&gt;betydelsefulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om dispensmöjligheten enligt 7 § andra stycket&lt;br&gt;bör behållas. Det kan finnas skäl att från fall till fall tillåta att&lt;br&gt;kreditupplysningar om privatpersoner innehåller uppgifter om missbruk&lt;br&gt;av krediter hos andra företag än sådana som står under&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn. Det kan också uppstå situationer då&lt;br&gt;paragrafens restriktioner beträffande betalningsförsummelser framstår&lt;br&gt;som alltför stränga. Dispensmöjligheten bör därför behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att dispensbestämmelsen liksom hittills skall&lt;br&gt;ges formen av ett bemyndigande för regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bestämmande, Datainspektionen att meddela föreskrifter om undantag.&lt;br&gt;Avsikten är emellertid inte att Datainspektionen skall ges normgiv-&lt;br&gt;ningsrätt utan endast få möjlighet att meddela dispens för särskilda&lt;br&gt;företag, om än dispensen skall kunna göras generellt giltig för det&lt;br&gt;berörda företaget (jfr avsnitt 6.4 angående inspektionens rätt att&lt;br&gt;meddela villkor). Det är också så som dispensmöjligheten för Data-&lt;br&gt;inspektionen hittills har fungerat (jfr 5 § kredituppiysningsförordningen,&lt;br&gt;1981:955). Mot den bakgrunden bör bestämmelsen innefatta en&lt;br&gt;delegering av dispensrätten direkt till Datainspektionen. För tydlighets&lt;br&gt;skull bör dock lagtexten justeras något jämfört med förslaget i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer i författningskommentaren något till kravet att&lt;br&gt;kreditmissbruket skall vara allvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 7 har bestämmelsen i 6 § kreditupplysningslagen behandlats.&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär bl.a. att uppgifter om brottslighet får användas&lt;br&gt;endast efter medgivande av Datainspektionen. Som framhållits tidigare&lt;br&gt;kan ett kreditmissbruk utgöra brottsligt förfarande, t.ex checkbedrägeri.&lt;br&gt;Detta bör inte hindra att informationen tas in i kreditupplysningar i en-&lt;br&gt;lighet med vad som nyss har förordats. Det bör sålunda vara generellt&lt;br&gt;tillåtet att låta kreditupplysningar innehålla uppgifter om allvarliga&lt;br&gt;missbruk av bankkonton och vissa andra krediter. Och det bör gälla&lt;br&gt;även om det av uppgifterna framgår att den omfrågade personen har&lt;br&gt;begått brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kreditupplysningar om juridiska personer och om&lt;br&gt;näringsidkare och därmed likställda har inte integritetshänsynen samma&lt;br&gt;betydelse som vid kreditupplysningar om privatpersoner. Här är det sär-&lt;br&gt;skilt viktigt att kreditupplysningarna kan baseras på ett så fylligt&lt;br&gt;underlag som möjligt. Även om det självfallet måste eftersträvas att den&lt;br&gt;information som lämnas om ett företag är korrekt och rättvisande, får&lt;br&gt;det inom företagssektorn accepteras att kreditupplysningarna innehåller&lt;br&gt;uppgifter som är behäftade med en viss osäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda finns det inte, lika litet som vid kreditupp-&lt;br&gt;lysningslagens tillkomst, anledning att i lagen ställa upp några särskilda&lt;br&gt;begränsningar i kreditupplysningsföretagens möjligheter att använda sig&lt;br&gt;av uppgifter om betalningsförsummelser och kreditmissbruk som juri-&lt;br&gt;diska personer och näringsidkare har gjort sig skyldiga till. Exempelvis&lt;br&gt;uppgifter om ansökningar om betalningsföreläggande bör således liksom&lt;br&gt;i dag kunna användas. Det finns beträffande denna grupp inte heller&lt;br&gt;anledning att kräva att ett kreditmissbruk skall vara allvarligt för att&lt;br&gt;information skall få lämnas om det.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Utlämnande för kreditupplysningsändamål av uppgifter&lt;br&gt;för vilka tystnadsplikt gäller&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I kreditupplysningslagen införs en bestäm-&lt;br&gt;melse om att regler om tystnadsplikt i bankers, kreditmarknads-&lt;br&gt;bolags och värdepappersbolags verksamhet inte hindrar att&lt;br&gt;uppgifter om kreditengagemang, betalningsförsummelser och&lt;br&gt;kreditmissbruk utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en&lt;br&gt;krets som i huvudsak utgörs av dessa företag samt&lt;br&gt;kreditupply sningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med&lt;br&gt;den skillnaden att den krets inom vilken informationen får utväxlas&lt;br&gt;enligt utredningen bör vara något mer begränsad (se betänkandet&lt;br&gt;s. 151 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser - däribland Bankföreningen&lt;br&gt;Finansbolagens Förening, Stadshypotek, Upplysningscentralen och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Soliditet - tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Andra re-&lt;br&gt;missinstanser anser att förslaget borde ha varit mer långtgående.&lt;br&gt;Sålunda menar bl.a. Industriförbundet, Grossistförbundet och Företagar-&lt;br&gt;nas Riksorganisation att även företagen inom handeln bör få tillgång till&lt;br&gt;dessa uppgifter. Därvid framhålls att ett system liknande det som finns&lt;br&gt;i Tyskland - den s.k. Schufa-modellen - bör kunna prövas. Även Kon-&lt;br&gt;kurrensverket anser att en Schufa-modell bör övervägas. Finansinspek-&lt;br&gt;tionen, Fondhandlarföreningen och Försäkringsförbundet menar att&lt;br&gt;hypoteksinstituten, försäkringsbolagen och värdepappersbolagen bör&lt;br&gt;inkluderas i den krets inom vilken informationen får utväxlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kreditupplysningslagen finns inga bestämmelser som begränsar kredit-&lt;br&gt;upplysningsföretagens möjligheter att samla in och lämna ut uppgifter&lt;br&gt;om kreditengagemang. Uppgifter om vad den som söker en kredit&lt;br&gt;tidigare har för kreditengagemang kan i viss utsträckning hämtas ur&lt;br&gt;allmänt tillgängliga källor. Sålunda kan uppgifter om fastighetsinteck-&lt;br&gt;ningar erhållas från inskrivningsmyndigheterna och uppgifter om under-&lt;br&gt;skott i förvärvskälla från skattemyndigheterna. Uppgifter om juridiska&lt;br&gt;personers kreditengagemang kan också erhållas via företagens årsredo-&lt;br&gt;visningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om krediter som har beviljats fysiska personer utan säkerhet&lt;br&gt;i fastighet eller motsvarande är emellertid inte allmänt tillgängliga. Det&lt;br&gt;gäller exempelvis information om banklån och kontokortskrediter. Som&lt;br&gt;har nämnts i avsnitt 8.1 har Datainspektionen med stöd av 7 § andra&lt;br&gt;stycket gett Upplysningscentralen och Soliditet tillstånd att föra register&lt;br&gt;beträffande kreditengagemang av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I realiteten har endast Upplysningscentralen kunnat upprätta ett kredit-&lt;br&gt;engagemangsregister. Detsamma gäller för övrigt beträffande register&lt;br&gt;över kreditmissbruk. Anledningen härtill är att bl.a. bankerna ansett sig&lt;br&gt;förhindrade att lämna ut uppgifter av detta slag till Soliditet av det&lt;br&gt;skälet att den tystnadsplikt som följer av kreditupplysningslagen, enligt&lt;br&gt;deras menng, är svagare än den tystnadsplikt som följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i bankrörelselagen, den s.k. banksekretessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen om tystnadsplikt i 14 § kreditupplysningslagen stadgas&lt;br&gt;att den som är eller har varit verksam i kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;inte obehörigen får röja vad han till följd därav fått veta om enskildas&lt;br&gt;personliga förhållanden eller om yrkes- eller affärshemligheter.&lt;br&gt;Bankrörelselagens (1987:617) bestämmelse om tystnadsplikt finns i&lt;br&gt;lagens 1 kap. 10 §. I bestämmelsen sägs att enskildas förhållande till&lt;br&gt;banker inte får obehörigen röjas. På motsvarande sätt anges i 1 kap. 5 §&lt;br&gt;lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag att enskildas förhållande till&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag inte får obehörigen röjas. I den tidigare gällande&lt;br&gt;lagen (1988:606) om finansbolag angavs att den som är eller har varit&lt;br&gt;verksam i ett finansbolag inte får obehörigen röja vad han därvid fått&lt;br&gt;veta om någon annans affärsförhållande eller personliga förhållande&lt;br&gt;(26 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om innebörden av den tystnadsplikt som gällde hos banker och&lt;br&gt;finansbolag jämförd med tystnadsplikten enligt kreditupplysningslagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blev föremål för tämligen omfattande argumentation i ett mål i p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1996/97 65&lt;br&gt;Marknadsdomstolen. Näringsfrihetsombudsmannen (NO) väckte i mars&lt;br&gt;1992 talan mot affärsbankerna och av dessa ägda finansbolag,&lt;br&gt;sparbankerna samt Sveriges Föreningsbank. NO yrkade att samtliga&lt;br&gt;banker och bankägda finansbolag skulle åläggas vid vite att&lt;br&gt;tillhandahålla Soliditet uppgifter om beviljade krediter samt om&lt;br&gt;missbruk av checkräkningskrediter och personkonton på samma villkor&lt;br&gt;som Upplysningscentralen fick tillgång till dem. Bankerna bestred&lt;br&gt;yrkandet. Huvudfrågan i målet var om särbehandlingen av Upplysnings-&lt;br&gt;centralen i förhållande till Soliditet var befogad med hänsyn till&lt;br&gt;tystnadsplikten hos banker och finansbolag eller om det var fråga om en&lt;br&gt;otillåten konkurrensbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bankerna skilde sig tystnadsplikten enligt bankrörelselagen i två&lt;br&gt;avseenden från den tystnadsplikt som hade gällt om uppgifterna funnits&lt;br&gt;hos Soliditet. Det ena var att tystnadsplikten hos bankerna var absolut i&lt;br&gt;den bemärkelsen att den inte innefattade något skaderekvisit och det&lt;br&gt;andra var att ingen meddelarfrihet rådde för uppgifter som omfattades&lt;br&gt;av denna tystnadsplikt. Bankerna menade att båda dessa skillnader var&lt;br&gt;motiverade av syftet med tystnadsplikten enligt bankrörelselagen,&lt;br&gt;nämligen att värna förtroendet för bankerna. Detta medförde enligt&lt;br&gt;deras uppfattning att den ifrågasatta konkurrensbegränsningen var en&lt;br&gt;sådan med avsikt förbunden del av särregleringen som gjorde det&lt;br&gt;försvarligt att inte lämna ut uppgifterna i fråga till Soliditet, även om&lt;br&gt;det skulle anses ha en konkurrensbegränsande effekt. Bankerna&lt;br&gt;åberopade också att deras kreditengagemangsregister samtidigt utgjorde&lt;br&gt;kundregister och att de hade ett legitimt intresse av att sådana&lt;br&gt;företagshemligheter inte röjdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen farm att bankernas vägran att lämna ut uppgifter&lt;br&gt;till Soliditet utgjorde en konkurrensbegränsning i den då gällande kon-&lt;br&gt;kurrenslagens mening och en diskriminering av Soliditet. Domstolen&lt;br&gt;ansåg att Soliditets näringsutövning försvårades av diskrimineringen&lt;br&gt;samt att bankernas förfarande påverkade prisbildningen och hämmade&lt;br&gt;effektiviteten på kreditupplysningsmarknaden. Med hänvisning till Kre-&lt;br&gt;ditupplysningsutredningens pågående arbete bedömde domstolen&lt;br&gt;emellertid att ett åläggande för bankerna att lämna ut de begärda&lt;br&gt;uppgifterna skulle komma att föregripa statsmakternas ställningstagande&lt;br&gt;i lagstiftningsärendet. I den situationen ansågs bankernas vägran att&lt;br&gt;lämna uppgifterna inte vara otillbörlig från allmän synpunkt på det sätt&lt;br&gt;som krävdes för ingripande enligt den tidigare konkurrenslagen. NO:s&lt;br&gt;talan lämnades därför utan bifall. En utförlig redogörelse för målet&lt;br&gt;återfinns i avsnitt 10 i betänkandet, s. 93 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan det sägas att uppgifter om kreditengagemang,&lt;br&gt;betalningsförsummelser och kreditmissbruk är av stor betydelse i kredit-&lt;br&gt;upplysningssammanhang, att endast Upplysningscentralen av landets&lt;br&gt;kreditupplysningsföretag har tillgång till uppgifterna, att detta har stor&lt;br&gt;betydelse från konkurrenssynpunkt samt att den centrala lagstiftnings-&lt;br&gt;frågan i sammanhanget är om en effektiv konkurrens i nu angivet&lt;br&gt;avseende kan uppnås utan oacceptabla ingrepp i personlig integritet och&lt;br&gt;tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad tillgång till uppgifter om kreditengagemang, betalningsförsum- Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;melser och kreditmissbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kreditgivare står inför att pröva om en sökt kredit skall beviljas&lt;br&gt;är det betydelsefullt för kreditgivaren att ha kännedom om vilka kredit-&lt;br&gt;engagemang som den kreditsökande har tidigare. Flera remissinstanser&lt;br&gt;har också framhållit att uppgifter om kreditengagemang utgör en viktig&lt;br&gt;del av underlaget för kreditbedömningar. Även uppgifter om betalnings-&lt;br&gt;försummelser och kreditmissbruk anses vara av stor betydelse i kredit-&lt;br&gt;upplysningssammanhang .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på den vikt som sålunda tillmäts denna information är en&lt;br&gt;ordning där endast ett av företagen på kreditupplysningsmarknaden -&lt;br&gt;Upplysningscentralen - har möjlighet att förmedla information om bl.a.&lt;br&gt;kreditengagemang hämmande för konkurrensen. Vidare motverkas eta-&lt;br&gt;blerandet av en effektiv kreditupplysningsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen talar skäl för att ett förfarande som innebär att&lt;br&gt;Upplysningscentralen men inte andra kreditupplysningsföretag får&lt;br&gt;information från banker och kreditmarknadsbolag om kreditengagemang&lt;br&gt;strider mot 6 § konkurrenslagen (1993:20). Det saknas anledning för&lt;br&gt;regeringen att ta ställning till denna fråga. Däremot måste det för&lt;br&gt;framtiden övervägas om det finns förutsättningar att sprida tillgången&lt;br&gt;till uppgifter om kreditengagemang, betalningsförsummelser och&lt;br&gt;kreditmissbruk. Inledningsvis begränsas övervägandena till uppgifter om&lt;br&gt;kreditengagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När denna fråga prövas måste beaktas inte bara integritetshänsyn och&lt;br&gt;önskemålet om en effektiv kreditupplysningsmarknad. Av betydelse är&lt;br&gt;också att de uppgifter som det är fråga om kan vara känsliga uppgifter&lt;br&gt;för banker och andra kreditinstitut genom att de kan avslöja företagens&lt;br&gt;kundregister och därmed ha karaktären av företagshemligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 § kreditupplysningslagen anges att den som är eller varit verksam&lt;br&gt;i kreditupplysningsverksamhet inte obehörigen får röja vad han till följd&lt;br&gt;därav fått veta om enskildas personliga förhållanden eller om yrkes-&lt;br&gt;eller affärshemligheter. Även om den tystnadsplikt som följer av denna&lt;br&gt;bestämmelse i något avseende kan anses mindre sträng än den&lt;br&gt;tystnadsplikt som gäller för banker och kreditmarknadsbolag, ger den&lt;br&gt;enligt regeringens mening ett tillräckligt go-t skydd för såväl&lt;br&gt;kreditinstituten som för deras kunder. Som utredningen funnit bör&lt;br&gt;därför alla kreditupplysningsföretag kunna ges tillgång till uppgifter om&lt;br&gt;kreditengagemang. En annan fråga är hur uppgifterna skall få lämnas ut&lt;br&gt;i kreditupplysningsverksamheten. Härmed sammanhänger frågan om&lt;br&gt;vilka företag som i övrigt skall kunna få ta del av uppgifterna utan&lt;br&gt;hinder av reglerna om tystnadsplikt. Som redovisats i avsnitt 8.1 får&lt;br&gt;informationen i dag, enligt det tillstånd som Datainspektionen lämnat,&lt;br&gt;spridas endast inom en sluten användargrupp. Utredningen har&lt;br&gt;föreslagit att en motsvarande reglering införs i lagen. Förslaget har fått&lt;br&gt;ett i allt väsentligt positivt remissbemötande. Även regeringen anser att&lt;br&gt;detta är den lämpligaste lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då hur den sluma användargruppen närmare bör avgränsas.&lt;br&gt;Ett nära till hands liggande kriterium för en sådan avgränsning är att&lt;br&gt;utgå från företag som står under myndighetstillsyn. Denna tillsyn får&lt;br&gt;anses ge en viss garanti för att uppgifterna hanteras enligt gällande&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vidare enligt regeringens mening inte finnas något hinder mot p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;att lämna ut uppgifterna om det råder en tillfredsställande tystnadsplikt&lt;br&gt;för de företag som tar emot uppgifterna. Om man begränsar kretsen av&lt;br&gt;mottagare till kreditgivare i vars verksamhet det råder en författnings-&lt;br&gt;reglerad tystnadsplikt som ger ett tillräckligt gott skydd mot fortsatt&lt;br&gt;spridning, bör en tillfredsställande ordning kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl banker som kreditmarknadsbolag står, som nämnts, under&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn. Som framgått omfattas också deras&lt;br&gt;verksamhet av författningsreglerad tystnadsplikt. Banker och kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag bör således - i likhet med vad som är fallet enligt de nu&lt;br&gt;meddelade tillstånden - kunna ges tillgång till uppgifter om kreditenga-&lt;br&gt;gemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlarföreningen har framhållit att värdepappersbolag&lt;br&gt;som fått tillstånd att lämna kredit ingår i kretsen av professionella&lt;br&gt;kreditgivare och därför har samma skäl som bl.a. bankerna att ha&lt;br&gt;tillgång till denna information. Detta gäller enligt föreningen oavsett att&lt;br&gt;värdepappersbolagens krediter i normalfallet lämnas mot standardiserade&lt;br&gt;former av säkerheter i finansiella instrument. Även Sveriges Försäk-&lt;br&gt;ringsförbund har pekat på att försäkringsbolagen i viss utsträckning&lt;br&gt;bedriver kreditgivning till såväl privatpersoner som företag. Såsom&lt;br&gt;nämnts anser också Finansinspektionen att det bör övervägas om inte&lt;br&gt;kretsen kan utvidgas med hypoteksinstitut och sådana försäkringsföretag&lt;br&gt;och värdepappersbolag som har rätt att lämna kredit. Den verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av denna grupp av företag står i likhet med bankers och&lt;br&gt;kreditmarknadsbolags verksamhet under Finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller värdepappersbolagen finns en bestämmelse om&lt;br&gt;tystnadsplikt i 1 kap. 8 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. I&lt;br&gt;bestämmelsen sägs att en styrelseledamot eller befattningshavare hos ett&lt;br&gt;värdepappersbolag eller ett utländskt värdepappersföretag, vilken i den&lt;br&gt;egenskapen får kunskap om en uppdragsgivares affärsförhållanden eller&lt;br&gt;personliga förhållanden, inte obehörigen får röja vad han har fått veta&lt;br&gt;och inte heller utnyttja kunskapen i strid med uppdragsgivarens&lt;br&gt;intressen. Den tystnadsplikt som följer av denna bestämmelse ger ett&lt;br&gt;tillräckligt skydd mot oönskad spridning av uppgifterna (jfr prop.&lt;br&gt;1978/79:9 s. 191 och 1990/91:142 s. 156 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn tiil det anförda finns det enligt regeringens mening förut-&lt;br&gt;sättningar för att låta värdepappersbolagen ingå i den sluma användar-&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller försäkringsbolagen finns i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) endast en bestämmelse som tar sikte på frågor om&lt;br&gt;tystnadsplikt. Den återfinns i 7 kap. 20 § och innebär ett förbud mot&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter ur personregister till den som enligt&lt;br&gt;försäkringstagarens dispositioner är förmånstagare. I övrigt saknas&lt;br&gt;författningsreglerad tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om införande av en allmän bestämmelse om tystnadsplikt i&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen har varit föremål för diskussion vid flera&lt;br&gt;tillfällen, se bl.a. Försäkringsverksamhetskommitténs genomgång och&lt;br&gt;förslag i betänkandet Försäkringsväsendet i framtiden (SOU 1987:58)&lt;br&gt;s. 363 f. Kommittén anförde bl.a. att det beträffande behovet av en&lt;br&gt;lagfäst allmän sekretess på försäkringsområdet kunde konstateras att det&lt;br&gt;redan i dag, förutom i viss mindre utsträckning förekommande reglerad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringssekretess, också finns en s.k. oreglerad försäkringssekretess. p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1996/97:65&lt;br&gt;Försäkringsbolagen iakttar nämligen utan direkt stöd av lag en&lt;br&gt;tystnadsplikt gentemot sina kunder. Utan att ha gjort några särskilda&lt;br&gt;undersökningar kunde kommittén konstatera att det i mycket liten&lt;br&gt;utsträckning torde förekomma att uppgifter som lämnats till&lt;br&gt;försäkringsbolag yppas till obehöriga. Allmänna missförhållanden be-&lt;br&gt;träffande sekretessen kunde således, enligt kommittén, inte åberopas&lt;br&gt;som skäl för att föreslå en lagfäst försäkringssekretess (s. 380 f. i&lt;br&gt;kommitténs betänkande). Efter att ytterligare ha redovisat sina över-&lt;br&gt;väganden fann kommittén att det ändå fanns skäl att föreslå en allmän&lt;br&gt;sekretessbestämmelse. Någon sådan bestämmelse har emellertid inte&lt;br&gt;införts i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med bankerna, kreditmarknadsbolagen och värdepappersbola-&lt;br&gt;gen står försäkringsbolagen under tillsyn av Finansinspektionen. Detta&lt;br&gt;förhållande utgör, som tidigare anförts, en viss garanti för en korrekt&lt;br&gt;informationsbehandling. Som framgått saknas emellertid författnings-&lt;br&gt;reglerad tystnadsplikt jämförbar med den som gäller för banker, kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag och värdepappersbolag. Det saknas därmed ett författ-&lt;br&gt;ningsskydd mot fortsatt spridning av informationen. Med hänsyn till den&lt;br&gt;vikt som enligt vad som tidigare framhållits bör fästas vid förekomsten&lt;br&gt;av en tystnadsplikt när det gäller att bestämma hur den sluma&lt;br&gt;användargruppen närmare bör avgränsas, finner regeringen att det inte&lt;br&gt;finns förutsättningar att låta försäkringsbolagen ingå i denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i annat sammanhang att överväga om en lagfäst&lt;br&gt;tystnadsplikt på försäkringsområdet bör införas. Om en sådan&lt;br&gt;bestämmelse införs, finns det inte något hinder mot att försäkringsbo-&lt;br&gt;lagen får ingå i den sluma användargruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller hypoteksinstituten förhåller det sig så att såväl stads-&lt;br&gt;som landshypoteksinstitutionerna ombildats och numera utgör kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag. De ingår därmed i den föreslagna sluma användar-&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en ombildning har varit föremål för diskussion även för&lt;br&gt;Svenska skeppshypotekskassans del. Någon ombildning har dock ännu&lt;br&gt;ej skett. Frågan är då om skeppshypotekskassan ändå bör ingå i den&lt;br&gt;krets inom vilken uppgifter om kreditengagemang kan utväxlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skeppshypotekskassan står under Finansinspektionens tillsyn men sak-&lt;br&gt;nar för sin verksamhet författningsreglerad tystnadsplikt. Med hänsyn&lt;br&gt;härtill bör skeppshypotekskassan - av samma skäl som försäkrings-&lt;br&gt;bolagen - inte ingå i den sluma användargruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om även utländska banker samt motsvarigheterna&lt;br&gt;till kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag bör ha tillgång till upp-&lt;br&gt;gifter om kreditengagemang. När det gäller sådana företag som har&lt;br&gt;svenskt tillstånd att driva verksamhet av aktuellt slag här i landet skall&lt;br&gt;frågan självfallet besvaras jakande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utländska företag som inte har sådant tillstånd, bör man&lt;br&gt;göra skillnad mellan företag inom det Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet (EES) som bedriver verksamhet här i landet med stöd av&lt;br&gt;sin hemlandsauktorisation och andra utländska företag av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle strida mot förbudet mot diskriminering på nationell grund&lt;br&gt;(artikel 6 första stycket Romfördraget) att utesluta banker och andra&lt;br&gt;företag med hemvist inom EES från möjligheten att ta del av infor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mation av detta slag. Företag från EES-området bör alltså ha samma p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;rätt som motsvarande svenska företag att få del av uppgifter om kredit-&lt;br&gt;engagemang. Det finns också beträffande dessa företag anledning att&lt;br&gt;utgå från att deras verksamhet omfattas av en tystnadsplikt liknande den&lt;br&gt;som gäller för motsvarande svenska företag. Annorlunda förhåller det&lt;br&gt;sig beträffande banker och andra företag från länder utanför EES, som&lt;br&gt;inte har svenskt tillstånd att driva verksamhet här i landet. Dessa bör&lt;br&gt;inte få del av den aktuella informationen på samma sätt som mot-&lt;br&gt;svarande inhemska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande utgått från att avsikten varit att Sveriges&lt;br&gt;riksbank - som i dag ingår i frikretsen - skall ingå i den sluma&lt;br&gt;användargruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank har inte haft något att erinra mot utredningens&lt;br&gt;förslag om en sluten användargrupp inom vilken bl.a. uppgifter om&lt;br&gt;kreditengagemang kan utväxlas. Och enligt utredningens förslag ingick,&lt;br&gt;som framgått, Riksbanken inte i användargruppen. Riksbankens&lt;br&gt;inställning får ses mot bakgrund av att dess uppgifter - som Riksbanken&lt;br&gt;framhållit i sitt remissvar - genom lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank renodlats till centralbanksuppgifter som inte innefattar någon&lt;br&gt;lånerörelse i vilken kreditupplysningsförmedling ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den renodlade funktion som Riksbanken sålunda har&lt;br&gt;i dag finns det enligt regeringens mening inte skäl att låta Riksbanken&lt;br&gt;ingå i den sluma användargruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser med anknytning till företagen inom handeln&lt;br&gt;framhåller att även denna kategori av företag, av vilka många sysslar&lt;br&gt;med försäljning på kredit, har ett stort behov av att i samband med&lt;br&gt;kreditgivning och andra ekonomiska riskbedömningar få tillgång till&lt;br&gt;uppgifter om bl.a. kreditengagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen inom handeln omfattas inte av någon författningsreglerad&lt;br&gt;tystnadsplikt. De står inte heller under tillsyn. Det finns mot denna&lt;br&gt;bakgrund inte förutsättningar att i kreditupplysningslagen föreskriva att&lt;br&gt;företag utanför den ovan beskrivna användargruppen skall kunna ges&lt;br&gt;tillgång till information med det känsliga innehåll som det här är fråga&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har i anslutning till önskemålet om att även&lt;br&gt;företagen inom handeln skall få tillgång till uppgifter om bl.a. kredit-&lt;br&gt;engagemang framhållit att ett system byggt på den tyska s.k. Schufa-&lt;br&gt;modellen bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Tyskland tillämpas ett system med sluma användarkretsar inom vilka&lt;br&gt;information sprids. I en sådan krets ingår banker och liknande kredit-&lt;br&gt;institut men även andra företag kan bli medlemmar. En förutsättning är&lt;br&gt;dock att företaget sysslar med mer långsiktig kreditgivning. Den som&lt;br&gt;ansöker om kredit hos exempelvis en bank får underteckna en klausul&lt;br&gt;(”Schufa-klausul”) som innebär att han eller hon förklarar sig införstådd&lt;br&gt;med att uppgifter om bl.a. kreditengagemang sprids i enlighet med&lt;br&gt;Schufas regler. Ett liknande system förekommer i England.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system av beskrivet slag grundas på att den som söker kredit med-&lt;br&gt;ger att information sprids inom användarkretsen enligt vissa&lt;br&gt;överenskomna bestämmelser. Ett sådant system utgör i betydande grad&lt;br&gt;en privaträttslig lösning som inte självklart bör regleras i författning.&lt;br&gt;Härtill kommer - såsom närmare angetts i avsnitt 3 - att det pågående&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet i Datalagskommittén med att överväga hur EG:s dataskydds- Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;direktiv bör införlivas med svensk rätt innebär att frågor med koppling&lt;br&gt;till direktivet i huvudsak bör hållas utanför detta lagstiftningsärende (jfr&lt;br&gt;dock avsnitt 7). Därvid är särskilt att beakta att bl.a frågan om&lt;br&gt;samtycke generellt skall krävas för databehandling av uppgifter om&lt;br&gt;fysiska personer behandlas i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns med hänsyn till det anförda inte skäl att nu överväga en&lt;br&gt;ordning liknande Schufa-systemet. Det kan dock finnas anledning att&lt;br&gt;återkomma till frågan, exempelvis i samband med en utvärdering av de&lt;br&gt;nu föreslagna lagändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningvis bör alltså tystnadsplikt inte hindra att uppgifter om&lt;br&gt;kreditengagemang utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en sluten&lt;br&gt;användargrupp. Gruppen bör bestå av banker, kreditmarknadsbolag och&lt;br&gt;värdepappersbolag samt kreditupplysningsföretag. Även vissa utländska&lt;br&gt;företag bör få tillgång till informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som i det föregående anförts till stöd för ökad tillgång till&lt;br&gt;uppgifter om kreditengagemang gör sig också gällande i fråga om&lt;br&gt;uppgifter om betalningsförsummelser och kreditmissbruk. Även sådan&lt;br&gt;information bör därför få spridas inom den slutna användargruppen utan&lt;br&gt;hinder av eventuell tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse i kreditupplysningslagen med detta innehåll medför&lt;br&gt;inte i och för sig att bankerna, kreditmarknadsbolagen och värde-&lt;br&gt;pappersbolagen blir skyldiga att lämna ut informationen, endast att de&lt;br&gt;inte på grund av tystnadsplikt är förhindrade att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet och Företagarnas Riksorganisation har ställt sig&lt;br&gt;tveksamma till om den förordade lösningen är tillräcklig för att förmå&lt;br&gt;bl.a. bankerna att lämna ut uppgifter av ifrågavarande slag även till&lt;br&gt;andra kreditupplysningsföretag än Upplysningscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen och Finansbolagens Förening har i sina remissvar inte&lt;br&gt;haft något att erinra mot utredningens förslag i denna del. Det finns&lt;br&gt;därför anledning att utgå från att bl.a. bankerna, efter det att frågan om&lt;br&gt;tystnadsplikt fått sin lösning, kommer att på lika villkor lämna ut&lt;br&gt;information av aktuellt slag till samtliga kreditupplysningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om något kreditinstitut trots allt skulle välja att lämna ut information&lt;br&gt;om exempelvis kreditengagemang endast till ett eller ett par kreditupp-&lt;br&gt;lysningsföretag, bör förfarandet kunna prövas enligt konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda anser regeringen att det saknas skäl att i&lt;br&gt;lagen föreskriva en skyldighet att lämna ut informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om information i enlighet med vad som nu har förordats bör&lt;br&gt;kunna lämnas ut inom en vidare krets än som är fallet i dag, kan det&lt;br&gt;diskuteras hur detaljerat detta uppgiftslämnande behöver och bör vara.&lt;br&gt;Bl.a. intresset av att så långt som möjligt skydda kreditinstitutens&lt;br&gt;företagshemligheter talar mot att ingående information om varje särskild&lt;br&gt;kredit lämnas ut. Det bör i allmänhet vara tillräckligt att information&lt;br&gt;lämnas om en persons samlade kreditengagemang, eventuellt uppdelade&lt;br&gt;på olika huvudtyper av krediter, t.ex. banklån och kontokortskrediter.&lt;br&gt;Det saknas anledning för regeringen att närmare gå in på hur sådana&lt;br&gt;sammanställningar skall kunna åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lösningen innebär att den tystnadsplikt som gäller&lt;br&gt;enligt bankrörelselagen, lagen om kreditmarknadsbolag och lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse inte hindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditupplysningsändamål. En erinran om det bör tas in i bestäm- prop. 1996/97:65&lt;br&gt;melserna om tystnadsplikt i de aktuella lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Skyldigheten att lämna en kreditupplysnings-&lt;br&gt;kopia&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Alla fysiska personer - även näringsidkare&lt;br&gt;och därmed jämställda personer - skall ha rätt att i en kreditupp-&lt;br&gt;lysningskopia inte bara få besked om vilka faktiska uppgifter som&lt;br&gt;lämnats om dem utan också om vilka omdömen och råd som har&lt;br&gt;lämnats och om vem som har begärt kreditupplysningen (beställar-&lt;br&gt;uppgift). När det gäller juridiska personer införs däremot inte nå-&lt;br&gt;gon rätt till vare sig en kreditupplysningskopia eller en beställar-&lt;br&gt;uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;betänkandet s. 191 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser - däribland Datainspek-&lt;br&gt;tionen och Företagarnas Riksorganisation - tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran, medan några - däribland Soliditet och&lt;br&gt;Upplysningscentralen - avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När en kreditupplysning om en&lt;br&gt;privatperson lämnas ut skall, enligt 11 § kreditupplysningslagen, den&lt;br&gt;som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt tillställas ett&lt;br&gt;skriftligt meddelande om de uppgifter, omdömen och råd som upplys-&lt;br&gt;ningen innehåller om honom (kreditupplysningskopia). Den omfrågade&lt;br&gt;skall också underrättas om vem som har begärt upplysningen (bestäl-&lt;br&gt;laruppgift). Denna information anges regelmässigt på kreditupplysnings-&lt;br&gt;kopian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som är näringsidkare har en motsvarande rätt att kostnads-&lt;br&gt;fritt erhålla ett meddelande om vilka faktiska uppgifter som lämnas om&lt;br&gt;honom eller henne. En näringsidkare har däremot inte rätt att få veta&lt;br&gt;vilka omdömen och råd som lämnas eller vem som har begärt upplys-&lt;br&gt;ningen. Detsamma gäller för en person som, utan att vara näringsid-&lt;br&gt;kare, har ett så väsentligt inflytande i någon viss näringsverksamhet att&lt;br&gt;en uppgift om personens egna förhållanden behövs för att belysa&lt;br&gt;verksamhetens ekonomiska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person har inte någon laglig rätt att få vare sig en kredit-&lt;br&gt;upplysningskopia eller en beställaruppgift när en kreditupplysning om&lt;br&gt;den juridiska personen lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har det väckts ett flertal riksdagsmotioner med krav&lt;br&gt;på att kreditupplysningslagen skall ändras så att fler får rätt till&lt;br&gt;beställaruppgift. Motionerna har i första hand tagit sikte på sådana&lt;br&gt;fysiska personer som är näringsidkare eller knutna till en närings-&lt;br&gt;verksamhet. Vid behandlingen av motionerna har näringsutskottet&lt;br&gt;framhållit att det gäller å ena sidan att skydda enskilda personers&lt;br&gt;integritet mot otillbörligt intrång, å andra sidan att värna om&lt;br&gt;möjligheterna till en effektiv kreditupplysningsverksamhet som kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förebygga missriktad kreditgivning och andra icke önskvärda dis- p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1996/97:65&lt;br&gt;positioner. Motionerna har avslagits med motiveringen att den gällande&lt;br&gt;ordningen representerar en rimlig avvägning mellan dessa två intressen.&lt;br&gt;Därvid har framhållits att integritetsskyddet, i enlighet med grund-&lt;br&gt;tankarna bakom kreditupplysningslagen, i första hand har ansetts gälla&lt;br&gt;för de personer som är föremål för kreditupplysning. Men det kan&lt;br&gt;också, har det påpekats, betraktas som en form av integritetsskydd att&lt;br&gt;upplysningar om en näringsidkares vederhäftighet i ekonomiskt&lt;br&gt;hänseende kan inhämtas utan att beställaren behöver röja sig för den&lt;br&gt;han begär upplysning om (se bl.a. bet. 1991/92:NU9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När frågan senast behandlades i riksdagen ansåg emellertid näringsut-&lt;br&gt;skottet, mot bakgrund bl.a. av att det hade gått nära fem år sedan frå-&lt;br&gt;gan senast remissbehandlades, att det borde uppdras åt Kreditupplys-&lt;br&gt;ningsutredningen att ta upp frågan om näringsidkares rätt till beställar-&lt;br&gt;uppgift till prövning. Ytterligare en anledning till en förnyad prövning&lt;br&gt;ansågs vara att det ekonomiska läget hade medfört att näringsidkare&lt;br&gt;numera oftare blev föremål för kreditupplysningar (se bet.&lt;br&gt;1992/93:NU22). Riksdagen ställde sig bakom betänkandet (rskr.&lt;br&gt;1992/93:213).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer som är näringsidkare eller på annat sätt knutna till&lt;br&gt;näringsverksamhet har, som nämnts, rätt till en kreditupplysningskopia&lt;br&gt;som ger besked om vilken faktisk information som har lämnats ut om&lt;br&gt;dem. De får däremot inte veta vilka råd och omdömen som har lämnats&lt;br&gt;eller vem som har beställt uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de oftast framförda argumenten för att införa en rätt till&lt;br&gt;beställaruppgift är att det för den omfrågade personen är förknippat med&lt;br&gt;obehag att inte veta vem som har beställt en kreditupplysning och&lt;br&gt;därmed fått tillgång till integritetskänsliga uppgifter om honom eller&lt;br&gt;henne. Det har därvid särskilt uttryckts en oro för att uppgifterna i&lt;br&gt;kreditupplysningen kan komma att användas till annat än bedömning av&lt;br&gt;vederhäftigheten i ekonomiskt hänseende (jfr 2 §), t.ex. för att tillfreds-&lt;br&gt;ställa beställarens nyfikenhet eller för brottsliga syften. Det obehag och&lt;br&gt;den oro som många näringsidkare sålunda sagt sig känna utgör med&lt;br&gt;hänsyn till den känsliga information som det är fråga om ett intrång i&lt;br&gt;deras personliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Upplysningscentralen påpekar uppställer kreditupplysningslagen&lt;br&gt;inte något krav på att legitima skäl skall föreligga vid beställning av&lt;br&gt;kreditupplysningar om näringsidkare. Sålunda gäller bestämmelsen i 9 §&lt;br&gt;endast för kreditupplysningar avseende fysiska personer som inte är&lt;br&gt;näringsidkare eller näringsanknutna. Sådana kreditupplysningar får inte&lt;br&gt;lämnas ut om det finns anledning att anta att upplysningen kommer att&lt;br&gt;användas av någon annan än den som på grund av ett ingånget eller&lt;br&gt;ifrågasatt kreditavtal eller någon annan liknande anledning har behov av&lt;br&gt;upplysningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härmed är dock inte sagt att det är önskvärt att kreditupplysningar om&lt;br&gt;näringsidkare begärs av vilket skäl som helst. Av definitionen av kredit-&lt;br&gt;upplysning i 2 § framgår att med kreditupplysning avses uppgifter m.m.&lt;br&gt;som lämnas till ledning för bedömning av annans kreditvärdighet eller&lt;br&gt;vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende. Möjligheten att med&lt;br&gt;stöd av kreditupplysningslagen få upplysningar om andra personer är&lt;br&gt;följaktligen inte tänkt att stå till buds för andra syften än för att göra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska bedömningar av den omfrågade. En rätt för näringsidkare&lt;br&gt;att få en beställaruppgift kan motverka att kreditupplysningar begärs av&lt;br&gt;ren nyfikenhet eller av något annat skäl som inte har med en ekonomisk&lt;br&gt;bedömning av den omfrågade att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rätt till beställaruppgift har också den fördelen att näringsidkaren&lt;br&gt;får möjlighet att rätta felaktiga eller missvisande uppgifter direkt hos&lt;br&gt;beställaren. Upplysningscentralen och Soliditet framhåller i det samman-&lt;br&gt;hanget att 12 § kreditupplysningslagen redan i dag föreskriver en skyl-&lt;br&gt;dighet för kreditupplysningsföretagen att utreda påståenden om felaktiga&lt;br&gt;eller missvisande uppgifter. Enligt regeringens mening förtar dock inte&lt;br&gt;den utredningsskyldighet som föreskrivs i 12 § den fördel som ligger i&lt;br&gt;att en näringsidkare som får en beställaruppgift snabbt och enkelt kan ta&lt;br&gt;kontakt direkt med beställaren av en kreditupplysning och rätta till&lt;br&gt;felaktiga eller missvisande uppgifter. En kreditupplysning kan också,&lt;br&gt;utan att direkt vara oriktig eller missvisande, ge en ofullständig bild av&lt;br&gt;näringsidkarens ekonomiska situation. Om näringsidkaren vet vem&lt;br&gt;beställaren är kan han direkt till denne lämna uppgifter som komplette-&lt;br&gt;rar underlaget för bedömningen. Denna möjlighet kan vara av stor&lt;br&gt;betydelse inte minst för småföretagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till stöd för den nuvarande ordningen har särskilt framförts att en rätt&lt;br&gt;för näringsidkare att få en beställaruppgift kan verka återhållande på be-&lt;br&gt;nägenheten att begära kreditupplysningar. Det kan vara känsligt, har det&lt;br&gt;sagts, för en näringsidkare att kontrollera ett existerande kundför-&lt;br&gt;hållande på grund av att han befarar att kunden kan ha svårt att klara av&lt;br&gt;sina åtaganden. Det kan också vara känsligt att begära en&lt;br&gt;kreditupplysning om en företagare med avsikt att undersöka om det i&lt;br&gt;framtiden kan vara av intresse att göra affärer med företaget. Detta&lt;br&gt;gäller inte minst när det är fråga om att undersöka förutsättningarna för&lt;br&gt;att förvärva den omffågades företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningscentralen och Soliditet framhåller i anslutning härtill att ett&lt;br&gt;krav på beställaruppgifter till näringsidkare motverkar en effektivisering&lt;br&gt;av kreditupplysnings verksamheten. De pekar därvid på risken för att en&lt;br&gt;sådan ordning leder till en ovillighet att lämna kredit och till sämre kre-&lt;br&gt;ditvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland vissa företagare betraktas det redan i dag som en naturlig åtgärd&lt;br&gt;att undersöka en motparts - eller en tilltänkt motparts - ekonomiska&lt;br&gt;situation. Det finns enligt regeringens mening anledning att sträva efter&lt;br&gt;att detta synsätt slår igenom på bredare front. De farhågor som uttryckts&lt;br&gt;om att den föreslagna ordningen kan få en återhållande verkan på benä-&lt;br&gt;genheten att begära kreditupplysningar utgör mot denna bakgrund inte&lt;br&gt;något avgörande skäl mot att rätten till beställaruppgift utvidgas till att&lt;br&gt;avse även näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa sammanhang, som i fråga om det ovan angivna exemplet där&lt;br&gt;en kreditupplysning begärs som en förberedelse till ett beslut att&lt;br&gt;förvärva den omffågades företag, kan den presumtive förvärvaren dock&lt;br&gt;ha goda skäl för att inte vilja avslöja sin identitet. I ett sådant fall kan&lt;br&gt;en ordning med beställaruppgift därför ha en återhållande effekt på&lt;br&gt;benägenheten att begära kreditupplysningar. Betydelsen härav bör dock&lt;br&gt;inte överdrivas eftersom den viktigaste informationen inför ett&lt;br&gt;företagsförvärv många gånger finns tillgänglig på annat sätt, exempelvis&lt;br&gt;genom offentliga bokslutshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningscentralen har som ytterligare ett argument mot att bestäl- p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1996/97:65&lt;br&gt;laruppgift lämnas i näringsidkarsammanhang anfört att en sådan ordning&lt;br&gt;skulle komma att leda till att kreditgivare i större omfattning än hittills&lt;br&gt;kommer att utnyttja kronofogdemyndigheternas register eftersom kredit-&lt;br&gt;givarnas identitet då inte behöver avslöjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att kreditgivare i stället för att begära kreditupplysningar väljer att in-&lt;br&gt;hämta uppgifter från offentligt tillgängliga källor är ett naturligt inslag i&lt;br&gt;ett samhälle med utbredd offentlighet i fråga om uppgifter hos myndig-&lt;br&gt;heter. Vad Upplysningscentralen anfört om att fler kreditgivare kan&lt;br&gt;komma att vända sig till kronofogdemyndigheterna utgör därför inget&lt;br&gt;tungt vägande skäl mot ett krav på beställaruppgift även beträffande&lt;br&gt;näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening, Inkassoföreningen, Upplysningscentralen&lt;br&gt;och Soliditet hävdar också att ett krav på beställaruppgift även till&lt;br&gt;näringsidkare skulle vara unikt för Europa. Skyldigheten av avslöja sin&lt;br&gt;identitet skulle, menar de, kunna få negativa konsekvenser för svenska&lt;br&gt;företag i den internationella handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det helt övervägande antalet företag som driver handel internationellt&lt;br&gt;torde vara juridiska personer. Så länge en kreditupplysning avser enbart&lt;br&gt;den juridiska personen innebär inte det föreslagna kravet på beställar-&lt;br&gt;uppgift någon förändring. Betydelsen av att ett sådant krav införs torde&lt;br&gt;därför under alla förhållande vara begränsad i fråga om svenska&lt;br&gt;företags möjligheter att hävda sig i den internationella handeln. Härtill&lt;br&gt;kommer att det i vissa andra länder, t.ex. i Finland och Norge, är&lt;br&gt;möjligt även för näringsidkare att få uppgifter om vem som har begärt&lt;br&gt;en kreditupplysning om dem. Det föreslagna systemet skulle i så måtto&lt;br&gt;inte bli unikt för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De invändningar som har anförts mot en ordning med beställaruppgift&lt;br&gt;beträffande alla fysiska personer kan inte frånkännas betydelse. Rege-&lt;br&gt;ringen anser dock att skälen för en sådan ordning är så starka att en rätt&lt;br&gt;till beställaruppgift nu bör införas för alla fysiska personer. Särskilt&lt;br&gt;betydelsefull är därvid den omständigheten att den nuvarande ordningen&lt;br&gt;uppenbarligen vållar betydande obehag och irritation och av många&lt;br&gt;uppfattas som ett obehörigt intrång i den personliga integriteten. En&lt;br&gt;större öppenhet med avseende på kreditupplysningar avseende fysiska&lt;br&gt;personer måste ses som en allmänt önskvärd utveckling. Även&lt;br&gt;näringsidkare och näringsanknutna personer bör sålunda ha rätt till be-&lt;br&gt;ställaruppgift i samband med att de får ett meddelande enligt 11 §&lt;br&gt;(kreditupplysningskopia).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som anförts till stöd för ett krav på beställaruppgift gör sig i&lt;br&gt;viss mån gällande även i fråga om rätten till besked om vilka råd och&lt;br&gt;omdömen som lämnats. Särskilt integritetsaspekten är viktig men även&lt;br&gt;den omständigheten att en person får anses ha ett berättigat intresse att&lt;br&gt;få veta vilka omdömen och råd som lämnas om honom i kommersiella&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningsföretagen bör i kreditupplysningar inte lämna andra&lt;br&gt;råd och omdömen än sådana som de kan stå för inför såväl beställaren&lt;br&gt;av upplysningen som den omfrågade. De farhågor som några av remiss-&lt;br&gt;instanserna - däribland Upplysningscentralen och Soliditet - framfört&lt;br&gt;om att kreditupplysningsföretagen skulle tvingas bli försiktigare i sina&lt;br&gt;råd och omdömen avseende näringsidkare om dessa fick rätt till besked&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om de råd och omdömen som lämnats utgör mot den bakgrunden inte Prop&lt;br&gt;något vägande skäl mot den föreslagna lösningen. Detsamma gäller vad&lt;br&gt;dessa remissinstanser anfört om att det uppkommer en risk för diskus-&lt;br&gt;sioner mellan kreditupplysningsföretagen och de omfrågade personerna&lt;br&gt;om lämnade råd och omdömen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med andra fysiska personer bör därför även näringsidkare och&lt;br&gt;näringsanknutna personer få reda på inte bara vilka faktiska uppgifter&lt;br&gt;som har lämnats om dem utan också vilka omdömen och råd som kre-&lt;br&gt;ditupplysningen har innehållit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även juridiska personer kan ha ett intresse av att få veta vilka upp-&lt;br&gt;gifter som har lämnats om dem och vem som har beställt upplysningen.&lt;br&gt;Det kan bl.a. vara av vikt för juridiska personer lika väl som för&lt;br&gt;enskilda näringsidkare att snabbt kunna rätta felaktiga eller missvisande&lt;br&gt;uppgifter direkt hos beställaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller juridiska personer finns emellertid inte något behov att&lt;br&gt;med hänsyn till integritetsskyddsintressen låta den omfrågade få besked&lt;br&gt;om att en kreditupplysning lämnats och om innehållet i denna. Inte&lt;br&gt;heller har det i diskussionerna rörande dessa frågor höjts några röster&lt;br&gt;för att en sådan rätt för juridiska personer skulle införas. Av betydelse&lt;br&gt;är vidare att ett utökat uppgiftslämnande i fråga om juridiska personer&lt;br&gt;skulle medföra kraftigt ökade kostnader för kreditupplysningsföretagen&lt;br&gt;och därmed för kreditupplysningsverksamheten som sådan, eftersom&lt;br&gt;juridiska personer för närvarande inte har rätt att få vare sig kredit-&lt;br&gt;upplysningskopior eller beställaruppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda anser regeringen i likhet med utredningen&lt;br&gt;att de juridiska personerna även i fortsättningen bör stå utanför bestäm-&lt;br&gt;melserna i 11 § kreditupplysningslagen. Någon laglig rätt för dem till&lt;br&gt;kreditupplysningskopior eller beställaruppgifter bör alltså inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997. De föreskrifter som&lt;br&gt;Datainspektionen har meddelat med stöd av de äldre bestämmelserna&lt;br&gt;bör gälla även fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § fjärde stycket föreslås en bestämmelse som innebär att kredit-&lt;br&gt;institut som enligt 3 § andra stycket 1, 2, 4, eller 5 har rätt att bedriva&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet med stöd av sitt grundläggande tillstånd&lt;br&gt;skall anmäla till Datainspektionen om de avser att bedriva kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet. Anmälningen skall göras två månader i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av instituten ingår för närvarande i frikretsen och omfattas där-&lt;br&gt;med inte av lagen. Ett sådant institut kan således i dag driva kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet inom frikretsen utan tillstånd. Om institutet avser att&lt;br&gt;fortsätta med verksamheten efter det att de nya bestämmelserna har trätt&lt;br&gt;i kraft, kommer lagens regler att gälla. Verksamheten kommer därmed&lt;br&gt;att stå under tillsyn av Datainspektionen. För att ge inspektionen möjlig-&lt;br&gt;het att meddela de villkor som behövs för verksamheten och i övrigt ut-&lt;br&gt;öva sin tillsyn bör de ifrågavarande instituten åläggas att inom två&lt;br&gt;månader från det att de föreslagna ändringarna träder i kraft anmäla till&lt;br&gt;Datainspektionen att institutet avser att fortsätta med sin verksamhet. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsbestämmelse med detta innehåll bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behövs en övergångsbestämmelse som anknyter till en ändring&lt;br&gt;i 6 §. I uppräkningen i 6 § andra stycket första meningen anges för när-&lt;br&gt;varande uppgifter om åtgärder enligt lagen (1967:940) angående omsor-&lt;br&gt;ger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Denna lag har upphävts och er-&lt;br&gt;satts först av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda m.fl. och därefter av lagen (1993:387) om stöd och ser-&lt;br&gt;vice till vissa funktionshindrade. Sistnämnda lag bör ersätta lagen&lt;br&gt;(1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda i&lt;br&gt;uppräkningen i 6 § andra stycket. I övergångsbestämmelserna bör anges&lt;br&gt;att bestämmelsen i 6 § andra stycket första meningen även gäller i fråga&lt;br&gt;om en uppgift om att någon har varit föremål för en åtgärd enligt lagen&lt;br&gt;(1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller&lt;br&gt;lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Kostnadsmässiga konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att frikretsen skall avskaffas medför att kreditupplysnings-&lt;br&gt;lagens regler blir tillämpliga även när banker och vissa andra kreditin-&lt;br&gt;stitut bedriver kreditupplysningsverksamhet. Genom att de aktuella insti-&lt;br&gt;tuten föreslås kunna bedriva kreditupplysningsverksamhet med stöd av&lt;br&gt;sitt grundläggande tillstånd medför avskaffandet av frikretsen dock inte&lt;br&gt;någon ökad tillståndsprövning för Datainspektionen. Inte heller bör om-&lt;br&gt;fattningen av Finansinspektionens tillståndsprövning avseende kredit-&lt;br&gt;instituten nämnvärt påverkas av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens tillsyn kommer som en konsekvens av frikretsens&lt;br&gt;avskaffande att avse även de nyss berörda kreditinstituten. Den kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet som bedrivs av kreditinstituten i egen regi får&lt;br&gt;emellertid antas vara av begränsad omfattning även i framtiden.&lt;br&gt;Ökningen av Datainspektionens arbetsbelastning bör med hänsyn härtill&lt;br&gt;bli endast marginell. Till detta skall läggas att det också föreslås att&lt;br&gt;Datainspektionen skall ha rätt att ta ut avgifter för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ökade möjligheter att utväxla information om betalnings-&lt;br&gt;försummelser, kreditengagemang och kreditmissbruk innebär att dessa&lt;br&gt;frågor får sin reglering direkt i lagen. Någon särskild dispensprövning&lt;br&gt;av Datainspektionen behövs därmed inte längre. Det bör i någon mån&lt;br&gt;förenkla inspektionens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat förslag som här också bör beröras är att inte bara privatper-&lt;br&gt;soner utan också personer som är näringsidkare eller på annat sätt an-&lt;br&gt;knutna till näringsverksamhet skall få rätt till s.k. beställaruppgifter.&lt;br&gt;Med hänsyn till att beställaruppgifter - på samma sätt som när det är&lt;br&gt;fråga om privatpersoner - kan lämnas på de kreditupplysningskopior&lt;br&gt;som redan med dagens system skickas ut, blir kreditupplysningsföre-&lt;br&gt;tagens ökade kostnader för beställaruppgifter begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att kreditupplysningslagen blir tillämplig även på Upplysnings-&lt;br&gt;centralens bankinterna verksamhet kommer den i lagen föreskrivna skyl-&lt;br&gt;digheten att lämna kreditupplysningskopior och beställaruppgifter att&lt;br&gt;åvila Upplysningscentralen även i fråga om denna del av verksamheten.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Datainspektionens föreskrifter åligger det emellertid Upplysnings-&lt;br&gt;centralen att redan i dag iaktta en sådan ordning. Någon kostnadsökning&lt;br&gt;bör därför inte uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis finns det anledning att utgå från att förslagen inte&lt;br&gt;kommer att leda till någon kostnadsökning för Datainspektionens eller&lt;br&gt;Finansinspektionens del och att de därmed ryms inom befintliga ramar.&lt;br&gt;Vidare blir de ökade kostnader för företagen som förslaget om beställar-&lt;br&gt;uppgift kan leda till begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller kreditupplysningsverksamhet som innebär att&lt;br&gt;någon, utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot ersättning&lt;br&gt;eller som ett led i näringsverksamhet. Lagen gäller också annan kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet, om den är av större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte när en myndighet lämnar ut uppgifter med stöd av&lt;br&gt;lag, förordning eller ett särskilt beslut av regeringen eller en myndighet&lt;br&gt;som regeringen har bestämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte heller för förmedling av kreditupplysningar mellan&lt;br&gt;företag inom samma koncern, utom när upplysningen lämnas av ett&lt;br&gt;företag som har tillstånd av Datainspektionen enligt 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket lämnats oförändrat. Det innehåller bestämmelser om kre-&lt;br&gt;ditupplysningslagens tillämpningsområde (se prop. 1973:155 s. 136 f.&lt;br&gt;och 1980/81:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att lagen inte gäller för myndigheters uppgifts-&lt;br&gt;utlämnande när det sker med stöd av lag, förordning eller ett särskilt&lt;br&gt;beslut av regeringen eller en myndighet som regeringen bestämt.&lt;br&gt;Bakgrunden till denna bestämmelse har behandlats i avsnitt 5.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget innebär att uppgiftsutlämnandet faller utanför lagen även&lt;br&gt;om informationen kan användas av mottagaren som underlag för kredit-&lt;br&gt;bedömningar och andra liknande beslut. Som exempel på fall när&lt;br&gt;undantaget aktualiseras kan nämnas när inskrivningsmyndigheterna&lt;br&gt;lämnar ut gravationsbevis, kronofogdemyndigheterna uppgifter ur utsök-&lt;br&gt;ningsregistret och Patent- och registreringsverket uppgifter ur bolags-&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att myndigheternas uppgiftsutlämnande faller utanför&lt;br&gt;kreditupplysningslagen innebär t.ex. att förbudet i 6 § mot att lämna ut&lt;br&gt;vissa känsliga uppgifter om enskilda inte är tillämpligt. Sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) innehåller dock begränsningar i rätten att lämna ut informa-&lt;br&gt;tion. Dessa regler kan ibland ge motsvarande resultat och sålunda&lt;br&gt;hindra utlämnande. Några begränsningar finns dock inte när det gäller&lt;br&gt;exempelvis kronofogdemyndighetens möjligheter att lämna ut uppgifter&lt;br&gt;om ansökningar om betalningsföreläggande (jfr 7 § kreditupplysnings-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan effekt av att myndigheternas utlämnande av uppgifter faller&lt;br&gt;utanför kreditupplysningslagen är att reglerna om beställaruppgift inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller (jfr 11 §). Det stämmer med den allmänna principen att den som&lt;br&gt;begär en uppgift från en myndighet har rätt att vara anonym. Vidare&lt;br&gt;kan nämnas att den som förekommer i en myndighets register inte har&lt;br&gt;någon rätt till insyn eller rättelse på det sätt som föreskrivs i kreditupp-&lt;br&gt;lysningslagen. En sådan rätt föreligger däremot enligt datalagen, om&lt;br&gt;uppgifterna ADB-behandlas hos myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns fortfarande en bestämmelse som behandlar för-&lt;br&gt;medling av kreditupplysningar inom en koncern. Huvudregeln är&lt;br&gt;alltjämt att lagen inte är tillämplig när uppgifter förmedlas mellan&lt;br&gt;företag inom samma koncern. Emellertid föreslås nu en ändring som&lt;br&gt;innebär att lagen gäller i de fall då det företag som lämnar upplysningen&lt;br&gt;är ett kreditupplysningsföretag som behöver särskilt tillstånd för&lt;br&gt;verksamheten. Bestämmelsen träffar således de egentliga kreditupplys-&lt;br&gt;ningsföretagen. Beträffande bakgrunden till denna bestämmelse hänvisas&lt;br&gt;till vad som anförts i avsnitt 5.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om däremot exempelvis en bank eller ett annat kreditinstitut som&lt;br&gt;ingår i en koncern förmedlar kreditupplysningar till andra företag inom&lt;br&gt;koncernen, gäller koncernundantaget fullt ut. Sådan förmedling omfattas&lt;br&gt;följaktligen inte av kreditupplysningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med kreditupplysning avses i denna lag uppgifter, omdömen eller&lt;br&gt;råd som lämnas till ledning för bedömning av någon annans kreditvär-&lt;br&gt;dighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende. Uppgifter,&lt;br&gt;omdömen eller råd som lämnas till någon för att användas i dennes&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet anses dock inte som kreditupplysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med näringsidkare avses i denna lag även den som, utan att driva&lt;br&gt;näringsverksamhet, har ett så väsentligt inflytande i en viss verksamhet&lt;br&gt;att uppgifter om hans egna förhållanden behövs för att belysa verksam-&lt;br&gt;hetens ekonomiska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har endast en viss språklig modernisering skett av&lt;br&gt;definitionen av begreppet kreditupplysning. I bestämmelsen anges sålun-&lt;br&gt;da att med kreditupplysning avses uppgifter, omdömen eller råd som&lt;br&gt;lämnas till ledning för bedömning av någon annans kreditvärdighet eller&lt;br&gt;vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förtydligande syfte har lagts till att uppgifter m.m. som lämnas till&lt;br&gt;någon för att användas i dennes kreditupplysningsverksamhet inte anses&lt;br&gt;som kreditupplysning (se avsnitt 5.2.1). Förtydligandet är avsett att&lt;br&gt;markera att uppgifter som lämnas till kreditupplysningsföretagen för att&lt;br&gt;där läggas till grund för information som lämnas vidare inte faller under&lt;br&gt;begreppet kreditupplysning. En kreditupplysning lämnas i stället som&lt;br&gt;regel till en person eller ett företag som sysslar med kreditgivning eller&lt;br&gt;någon annan verksamhet som innefattar en ekonomisk riskbedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förslaget i 1 § andra stycket framgår att myndigheters utlämnande&lt;br&gt;av uppgifter inte omfattas av kreditupplysningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till andra stycket har förts en bestämmelse som tidigare hade sin&lt;br&gt;motsvarighet i en definition av ”personupplysning” i första stycket (se&lt;br&gt;nedan). Bestämmelsen hänger samman med att det ibland i lagen gäller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika regler för å ena sidan kreditupplysningar beträffande privatper- Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;soner och å andra sidan kreditupplysningar om personer med anknyt-&lt;br&gt;ning till näringsverksamhet. Den senare kategorin omtalas i lagtexten&lt;br&gt;genomgående som näringsidkare. I förevarande bestämmelse anges att&lt;br&gt;därmed avses även sådana personer som, utan att driva näringsverk-&lt;br&gt;samhet, har ett så väsentligt inflytande i en viss verksamhet att uppgifter&lt;br&gt;om deras egna förhållanden behövs för att belysa verksamhetens&lt;br&gt;ekonomiska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7-9 §§ finns uttrycket ”kreditupplysningar om fysiska personer som&lt;br&gt;inte är näringsidkare”. Sådana kreditupplysningar utgör personupplys-&lt;br&gt;ningar enligt lagens nuvarande terminologi. Detta begrepp - personupp-&lt;br&gt;lysningar - föreslås slopat i lagen. Bakgrunden härtill är att begreppet&lt;br&gt;lätt kan missförstås och att det inte överensstämmer med datalagens&lt;br&gt;terminologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av&lt;br&gt;Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens tillstånd behövs dock inte för följande företag, om&lt;br&gt;deras grundläggande tillstånd omfattar kreditupplysningsverksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en svensk bank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt bankföretag som har tillstånd att driva verksamhet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige enligt 1 kap. 4 § bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett utländskt bankföretag som driver verksamhet i Sverige enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 § bankrörelselagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett utländskt kreditinstitut som har tillstånd att driva finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet i Sverige enligt 2 kap. 8 § lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 § lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som avses i andra stycket 1, 2, 4 eller 5 får börja bedriva&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet två månader efter det att Datainspektionen&lt;br&gt;har tagit emot en anmälan från företaget om att det avser att bedriva&lt;br&gt;sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för kreditupplysningsverksamhet, i den mån den&lt;br&gt;bedrivs genom offentliggöra ide av kreditupplysning på ett sådant sätt&lt;br&gt;som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandeffihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket kvarstår huvudregeln att kreditupplysningsverksamhet får&lt;br&gt;bedrivas endast efter tillstånd av Datainspektionen. Skälen för att&lt;br&gt;behålla det nuvarande tillståndssystemet har redovisats i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet gäller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare bestämmelsen att tillstånd fick meddelas för högst tio år i&lt;br&gt;sänder upphörde att gälla den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges vilka slag av företag som inte behöver tillstånd&lt;br&gt;av Datainspektionen för att driva kreditupplysningsverksamhet här i&lt;br&gt;landet (se överväganden i avsnitt 6.2). Det gäller svenska banker och&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag samt motsvarande utländska kreditinstitut som har&lt;br&gt;tillstånd att driva verksamhet här i landet eller som har sitt ursprung i&lt;br&gt;något EES-land och har auktorisation från hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagen för svenska banker och kreditmarknadsbolag behöver inte &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommenteras närmare (punkterna 1 och 4). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska banker och andra kreditinstitut kan få tillstånd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen resp. Finansinspektionen att bedriva verksamhet här i landet&lt;br&gt;(punkterna 2 och 5). Om detta tillstånd inrymmer en rätt att bedriva&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet här i landet, behöver instituten inget&lt;br&gt;särskilt tillstånd från Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska banker och andra kreditinstitut från EES (punkterna 3 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) får driva kreditupplysningsverksamhet utan särskilt tillstånd här i&lt;br&gt;landet under två förutsättningar. Dels krävs att ett särskilt underrättelse-&lt;br&gt;förfarande genomförts, dels måste kreditinstitutets hemlandsauktorisa-&lt;br&gt;tion omfatta rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska banker och andra kreditinstitut från EES har på samma sätt&lt;br&gt;möjlighet att efter ett underättelseförfarande driva verksamhet i Sverige&lt;br&gt;genom att från sitt hemland tillhandahålla bank- eller finansieringstjäns-&lt;br&gt;ter. Om institutet i sitt hemland har rätt att lämna kreditupplysningar,&lt;br&gt;får det göra detta också som en gränsöverskridande (cross-border) tjänst&lt;br&gt;utan särskilt svenskt tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att instituten skall få driva kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet i Sverige är att deras ”grundläggande tillstånd” omfattar&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet. Detta sägs sist i andra stycket. Vissa av&lt;br&gt;de utländska instituten har tillstånd både från sitt hemland och från&lt;br&gt;Sverige (punkterna 2 och 5). Som framgått ovan är det i de fallen det&lt;br&gt;svenska tillståndet som måste inrymma en rätt att driva&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har tagits in en bestämmelse som hänger samman med&lt;br&gt;behovet att kunna meddela villkor avseende verksamheten även i fråga&lt;br&gt;om de banker och andra kreditinstitut som enligt andra stycket 1, 2, 4&lt;br&gt;eller 5 har rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet med stöd av sitt&lt;br&gt;grundläggande tillstånd (se avsnitt 6.4). Eftersom Datainspektionen&lt;br&gt;beträffande dessa företag inte gör någon tillståndsprövning ges&lt;br&gt;inspektionen inte tillfälle att i samband med tillståndet meddela de&lt;br&gt;villkor för verksamheten som behövs. För att Datainspektionen skall få&lt;br&gt;möjlighet att besluta om villkor och utöva tillsyn enligt lagen har en&lt;br&gt;bestämmelse om anmälningsskyldighet införts. Banker och andra&lt;br&gt;kreditinstitut som avser att bedriva krediupplysningsverksamhet med&lt;br&gt;stöd av sitt grundläggande tillstånd skall anmäla detta till Data-&lt;br&gt;inspektionen minst två månader innan verksamheten påbörjas. Om en&lt;br&gt;bank eller ett kreditinstitut bedriver kreditupplysningsverksamhet utan&lt;br&gt;att en sådan anmälan gjorts, kan ansvar enligt 19 § första stycket 1&lt;br&gt;komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För banker m.fl. som bedriver kreditupplysningsverksamhet när de&lt;br&gt;nya reglerna träder i kraft gäller en särskild övergångsbestämmelse som&lt;br&gt;innebär att en anmälan skall ske inom två månader från ikraftträdandet&lt;br&gt;(se punkt 3 i övergångsbestämmelserna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För banker och andra kreditinstitut från EES som önskar bedriva&lt;br&gt;verksamhet i Sverige med stöd av sitt grundläggande tillstånd gäller&lt;br&gt;som tidigare framgått redan ett underrättelseförfarande enligt&lt;br&gt;bankrörelselagen och lagen om kreditmarknadsbolag. Uppgifter om den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet som dessa institut avser att bedriva här i landet lämnas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen. Dessa uppgifter, som Datainspektionen kan behöva Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;för att meddela villkor och för tillsynen i övrigt, skall Finans-&lt;br&gt;inspektionen vidarebefordra till Datainspektionen. Se vidare avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde stycket framgår att tillstånd liksom hittills inte krävs då kre-&lt;br&gt;ditupplysningsverksamhet bedrivs genom offentliggörande av kreditupp-&lt;br&gt;lysning på sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillstånd att bedriva kreditupplysnings verksamhet får meddelas&lt;br&gt;endast om verksamheten kan antas bli bedriven på ett sakkunnigt och&lt;br&gt;omdömesgillt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen får besluta om villkor för hur ett företags&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas och om skyldighet för ett&lt;br&gt;företag att anmäla ändring av förhållanden som har betydelse för rätten&lt;br&gt;att bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket, som lämnats oförändrat, anges vad som krävs för Data-&lt;br&gt;inspektionens tillstånd. Sedan den 1 januari 1993 ställs inte något krav&lt;br&gt;på behov av verksamheten. Sedan detta datum kan även utländska kre-&lt;br&gt;ditupplysningsföretag få Datainspektionens tillstånd att bedriva kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet i Sverige. För ett sådant tillstånd gäller samma&lt;br&gt;förutsättningar som för svenska kreditupplysningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att Datainspektionen får besluta om villkor för&lt;br&gt;hur ett företags kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas. Vidare ges&lt;br&gt;inspektionen rätt att besluta om skyldighet att anmäla ändring av&lt;br&gt;förhållanden av betydelse för rätten att bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till förslaget i lagrådsremissen har bestämmelsen&lt;br&gt;justerats i anledning av vad Lagrådet anfört. Syftet med denna justering&lt;br&gt;är att markera att Datainspektionen endast har möjlighet att besluta om&lt;br&gt;villkor för ett visst företag och inte generellt för kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet. Någon normgivningsrätt överlämnas således inte till Datain-&lt;br&gt;spektionen genom bestämmelsen. Se vidare avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har vidare anpassats till den nya situationen att vissa&lt;br&gt;företag står under tillsyn utan att de behöver Datainspektionens tillstånd&lt;br&gt;för verksamheten. Datainspektionens möjlighet att besluta om villkor&lt;br&gt;med stöd av bestämmelsen är sålunda inte inskränkt till de fall då&lt;br&gt;inspektionen beviljat tillstånd utan gäller även i fråga om banker och&lt;br&gt;andra kreditinstitut som enligt 3 § andra stycket är befriade från krav på&lt;br&gt;särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kreditupplysningsföretag torde det även fortsättningsvis&lt;br&gt;bli vanligast att Datainspektionen meddelar huvuddelen av villkoren i&lt;br&gt;samband med att tillstånd till verksamheten beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra för inspektionen att besluta om villkor för verksam-&lt;br&gt;heten hos de företag som inte behöver ett särskilt kreditupplysnings-&lt;br&gt;tillstånd införs en anmälningsskyldighet (se 3 § tredje stycket ovan och&lt;br&gt;punkt 3 i övergångsbestämmelserna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a § Vad som gäller om tystnadsplikt i bankers, kreditmarknadsbolags&lt;br&gt;och värdepappersbolags verksamhet hindrar inte att uppgifter om&lt;br&gt;lämnade krediter, betalningsförsummelser och kreditmissbruk utväxlas&lt;br&gt;för kreditupplysningsändamål inom en krets som utgörs av dessa företag&lt;br&gt;samt sådana företag som har tillstånd av Datainspektionen enligt 3 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den krets som anges i första stycket ingår även utländska bankföretag&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 4 och 5 §§ bankrörelselagen (1987:617), kredit-&lt;br&gt;institut som avses i 2 kap. 8 och 9 §§ lagen (1992:1610) om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag samt utländska företag som avses i 1 kap. 3 c § och&lt;br&gt;2 kap. 7 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om användningen av uppgifter om betalningsförsummel-&lt;br&gt;ser och kreditmissbruk finns även i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, sägs i första stycket att vad som gäller om&lt;br&gt;tystnadsplikt i bankers, kreditmarknadsbolags och värdepappersbolags&lt;br&gt;verksamhet inte hindrar att uppgifter om lämnade krediter och om betal-&lt;br&gt;ningsförsummelser och kreditmissbruk utväxlas för kreditupplysnings-&lt;br&gt;ändamål inom en krets som utgörs av dessa företag samt kreditupplys-&lt;br&gt;ningsföretag som avses i 3 § första stycket. Vilka företag som utgör&lt;br&gt;banker anges i 1 § andra stycket bankrörelselagen (1987:617).&lt;br&gt;Begreppet kreditmarknadsbolag definieras i 1 § 2 lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag. På motsvarande sätt definieras begreppet värde-&lt;br&gt;pappersbolag i 1 § 2 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägandena avseende paragrafen finns i avsnitt 8.2. Paragrafens&lt;br&gt;lydelse har justerats i enlighet med Lagrådets förslag. Enligt Lagrådet&lt;br&gt;bör i sammanhang som detta uttrycket &amp;quot;tystnadsplikt&amp;quot; användas och inte&lt;br&gt;&amp;quot;sekretess&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen innebär till stor del en kodifiering av&lt;br&gt;nuvarande praxis. Banker och vissa andra kreditinstitut utväxlar sålunda&lt;br&gt;redan nu uppgifter om kreditengagemang genom förmedling av Upplys-&lt;br&gt;ningscentralen. Ett motsvarande informationsutbyte förekommer beträf-&lt;br&gt;fande grava kreditmissbruk. En viktig nyhet är emellertid att den krets&lt;br&gt;som får ta emot uppgifterna har preciserats. Av särskild betydelse är att&lt;br&gt;det i bestämmelsen klarläggs att tystnadsplikten inte hindrar att&lt;br&gt;uppgifterna lämnas ut till kreditupplysningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra att uppgifter om kredit-&lt;br&gt;engagemang, betalningsförsummelser och kreditmissbruk i ökad&lt;br&gt;utsträckning skall kunna utnyttjas i kreditupplysningar trots att de kan&lt;br&gt;omfattas av tystnadsplikt. Information av detta slag har hittills&lt;br&gt;förmedlats endast av Upplysningscentralen. Bestämmelsen innebär att&lt;br&gt;samtliga kreditupplysningsföretag kan få del av informationen. Därmed&lt;br&gt;förbättras konkurrenssituationen på kreditupplysningsmarknaden (se&lt;br&gt;avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenting hindrar att kreditinstituten samordnar sitt utlämnande av&lt;br&gt;uppgifter - exempelvis genom ett serviceorgan - och att det i fråga om&lt;br&gt;kreditengagemang endast lämnas ut uppgifter om en persons samlade&lt;br&gt;engagemang, eventuellt uppdelade på olika huvudtyper av krediter.&lt;br&gt;Härigenom kan undvikas att uppgifter som är att anse som företags-&lt;br&gt;hemligher behöver avslöjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller endast när uppgifter av det berörda slaget lämnas Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;för kreditupplysningsändamål. Det innebär att uppgifterna - för att tyst-&lt;br&gt;nadsplikten skall genombrytas - skall användas av mottagaren antingen&lt;br&gt;för att göra en egen kreditbedömning eller för att lägga dem till grund&lt;br&gt;för kreditupplysningar. Det behöver alltså inte vara så att just de&lt;br&gt;uppgifter som trots tystnadsplikt lämnas ut utgör kreditupplysningar&lt;br&gt;enligt definitionen i 2 § första stycket. Även exempelvis information&lt;br&gt;som lämnas till kreditupplysningsföretagen för att där läggas till grund&lt;br&gt;för kreditupplysningar omfattas sålunda av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler om tystnadsplikt som annars gäller sätts ur spel bara så&lt;br&gt;långt att de berörda uppgifterna kan lämnas ut till ett företag som ingår&lt;br&gt;i den angivna kretsen. Huruvida uppgifterna får spridas till företag&lt;br&gt;utanför denna krets får avgöras genom en tolkning i varje enskilt fall av&lt;br&gt;tillämpliga regler (se avsnitt 8.2 om dessa regler om tystnadsplikt).&lt;br&gt;Inget hindrar att kreditinstituten träffar avtal om begränsningar i kredit-&lt;br&gt;upplysningsföretagens rätt att utnyttja den erhållna informationen. Kon-&lt;br&gt;kurrenslagens regler måste dock självfallet iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare berörts i avsnitt 8.2 innebär bestämmelsen inte någon&lt;br&gt;skyldighet att lämna ut information. Det finns sålunda utrymme för bl.a.&lt;br&gt;bankerna att - i likhet med vad som i dag är fallet beträffande kredit-&lt;br&gt;engagemang - bara lämna ut uppgifter om borgens- och blancokrediter.&lt;br&gt;Även i fråga om sådana begränsningar måste naturligtvis konkurrens-&lt;br&gt;lagens regler iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsutbytet avseende missbrukade krediter omfattar för närva-&lt;br&gt;rande missbrukade personkonton och checklönekonton i bank samt miss-&lt;br&gt;brukade kontokortskrediter. Med stöd av bestämmelsen kan även in-&lt;br&gt;formation om missbruk av andra typer av krediter utväxlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast svenska regler om tystnadsplikt sätts ur spel genom vad som&lt;br&gt;sägs i paragrafen. Ett utländskt företag som bedriver verksamhet här i&lt;br&gt;landet med svenskt tillstånd eller med stöd av sin hemlandsauktorisation&lt;br&gt;kan därför vara bundet av hemlandets regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid framgår av den bestämmelse som tagits in i andra stycket&lt;br&gt;att även vissa utländska banker och andra utländska kreditinstitut ingår&lt;br&gt;i den krets inom vilken informationen får utväxlas. Detsamma gäller för&lt;br&gt;vissa utländska motsvarigheter till de svenska värdepappersbolagen. Det&lt;br&gt;är fråga om utländska företag som antingen har tillstånd av Finans-&lt;br&gt;inspektionen att driva verksamhet här i landet eller driver verksamhet&lt;br&gt;här med stöd av en auktorisation från ett EES-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen uppställer inget krav på att ett kredit-&lt;br&gt;missbruk skall vara allvarligt för att en uppgift om det skall få lämnas&lt;br&gt;inom den berörda kretsen. Av 7 § andra stycket följer dock att en&lt;br&gt;kreditupplysning som avser en privatperson inte får innehålla uppgifter&lt;br&gt;om andra kreditmissbruk än sådana som är allvarliga. En viss sållning&lt;br&gt;av uppgifter om kreditmissbruk kan därför behöva göras innan de&lt;br&gt;lämnas ut som kreditupplysningar. Det bör observeras att en uppgift&lt;br&gt;som enligt 7 § inte får lämnas ut inte heller får lagras (7 § sista&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § föreskrivs också begränsningar beträffande möjligheten att an- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vända upplysningar om privatpersoners betalningsförsummelser i kredit-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplysningssammanhang. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har tagits in en hänvisning till 7 §. Innebörden härav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är att de begränsningar som gäller enligt 7 § avser även&lt;br&gt;kreditupplysningar inom den krets som anges i första stycket i&lt;br&gt;förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Uppgifter om en persons ras, etniska ursprung, politiska&lt;br&gt;uppfattning, religiösa eller filosofiska övertygelse eller sexualliv får inte&lt;br&gt;samlas in, lagras eller lämnas ut i kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om sjukdom, hälsotillstånd eller liknande får inte utan med-&lt;br&gt;givande av Datainspektionen samlas in, lagras eller lämnas ut i kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet. Detsamma gäller uppgifter om att någon miss-&lt;br&gt;tänks eller har dömts för brott eller har avtjänat straff eller undergått&lt;br&gt;någon annan påföljd för brott eller har varit föremål för någon åtgärd&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (1980:620), lagen (1990:52) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vård av unga, lagen (1988:870) om vård av missbrukare&lt;br&gt;i vissa fall, lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, lagen (1993:387) om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade, 11-14 §§ polislagen (1984:387),&lt;br&gt;lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. eller&lt;br&gt;utlänningslagen (1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande som avses i andra stycket får lämnas endast om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i andra stycket hindrar inte att uppgifter om betal-&lt;br&gt;ningsförsummelser, kreditmissbruk eller näringsförbud samlas in, lagras&lt;br&gt;eller lämnas ut i kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har vissa mindre ändringar gjorts i syfte att anpassa be-&lt;br&gt;stämmelsen till vad som anges i artikel 8 i EG:s dataskyddsdirektiv&lt;br&gt;(överväganden, se avsnitt 7). Uppräkningen av sådana känsliga&lt;br&gt;uppgifter som inte får förekomma i kreditupplysningssammanhang har&lt;br&gt;utökats med uppgifter om filosofisk övertygelse. Därutöver har det&lt;br&gt;tidigare uttrycket hudfärg ersatts av det vidare begreppet etniskt&lt;br&gt;ursprung. Uppgifter om sexualliv har lagts till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra och tredje styckena har redaktionella och språkliga ändringar&lt;br&gt;gjorts, varjämte en korrigering skett i uppräkningen av lagar i andra&lt;br&gt;stycket. Den sistnämnda ändringen berörs också i författningskommen-&lt;br&gt;taren till övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsbestämmelsen i fjärde stycket har utvidgats (se avsnitt 8.1).&lt;br&gt;Bakgrunden till detta är att uppgifter om betalningsförsummelser och&lt;br&gt;kreditmissbruk i likhet med uppgifter om näringsförbud kan vara upp-&lt;br&gt;gifter om brott enligt andra stycket. I bestämmelsen anges nu därför att&lt;br&gt;andra styckets förbud mot behandling av uppgifter om brott inte hindrar&lt;br&gt;att uppgifter om betalningsförsummelser, kreditmissbruk eller närings-&lt;br&gt;förbud samlas in, lagras eller lämnas ut i kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § föreskrivs vissa begränsningar beträffande möjligheterna att ta in&lt;br&gt;uppgifter om betalningsförsummelser och kreditmissbruk i kreditupplys-&lt;br&gt;ningar om privatpersoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;får inte innehålla uppgifter om andra betalningsförsummelser än sådana&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har slagits fast genom en domstols eller en annan myndighets&lt;br&gt;avgörande eller åtgärd eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har lett till inledande av skuldsanering enligt skuldsaneringslagen&lt;br&gt;(1994:334) eller till betalningsinställelse, konkursansökan eller ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningar som avses i första stycket får inte heller innehålla&lt;br&gt;uppgifter om kreditmissbruk, utom när krediten har lämnats av ett&lt;br&gt;företag som står under Finansinspektionens tillsyn och kredittagaren i&lt;br&gt;avsevärd utsträckning överskridit gällande kreditgräns eller på något&lt;br&gt;annat sätt allvarligt missbrukat krediten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får Datainspektionen besluta att ett&lt;br&gt;företag skall undantas helt eller delvis från bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som enligt bestämmelserna i första och andra styckena inte&lt;br&gt;får lämnas ut får inte heller lagras i register som används i kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vilka uppgifter om betalningsförsummelser som&lt;br&gt;får tas in i kreditupplysningar om privatpersoner. Bestämmelsen är i sak&lt;br&gt;oförändrad. Begreppet personupplysning har utmönstrats ur lagen (jfr&lt;br&gt;författningskommentaren till 2 §). I stället talas nu om kreditupplys-&lt;br&gt;ningar om fysiska personer som inte är näringsidkare. Av 2 § andra&lt;br&gt;stycket följer att med näringsidkare jämställs vissa andra fysiska per-&lt;br&gt;soner som har nära anknytning till en viss näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningar beträffande näringsidkare och därmed likställda&lt;br&gt;fysiska personer samt beträffande juridiska personer får liksom tidigare&lt;br&gt;innehålla upplysningar även om andra betalningsförsummelser än sådana&lt;br&gt;som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke har tagits in en bestämmelse om s.k.&lt;br&gt;kreditmissbruk (överväganden, se avsnitt 8.1). Det anges att kreditupp-&lt;br&gt;lysningar om privatpersoner inte heller får innehålla uppgifter om kre-&lt;br&gt;ditmissbruk, utom när krediten har lämnats av ett företag under Finans-&lt;br&gt;inspektionens tillsyn och det är fråga om ett allvarligt missbruk. Med&lt;br&gt;kreditmissbruk avses i detta sammanhang att någon utnyttjar en kredit&lt;br&gt;utan att vara berättigad till det. En vanlig form av kreditmissbruk -&lt;br&gt;särskilt när det gäller kontokortskrediter - är överskridande av en kre-&lt;br&gt;ditgräns. Denna form av missbruk nämns särskilt i bestämmelsen. Så-&lt;br&gt;lunda anges att ett kreditmissbruk är allvarligt bl.a. om kredittagaren i&lt;br&gt;avsevärd utsträckning överskridit gällande kreditgräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men även andra former av kreditmissbruk kan vara allvarliga på det&lt;br&gt;sätt som avses i bestämmelsen. Sålunda bör - på motsvarande sätt som&lt;br&gt;enligt Datainspektionens nuvarande föreskrifter (se avsnitt 8.1) - ett all-&lt;br&gt;varligt missbruk anses föreligga om falska förutsättningar presenterats&lt;br&gt;inför beviljandet av krediten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som i fråga om uppgifter om betalningsförsummelser&lt;br&gt;saknas lagliga begränsningar i kreditupplysningsföretagens rätt att ta in&lt;br&gt;uppgifter om kreditmissbruk i kreditupplysningar som avser juridiska&lt;br&gt;personer eller företagare och därmed likställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betalningsförsummelse eller ett kreditmissbruk kan innebära en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottslig handling. I 6 § fjärde stycket anges att denna omständighet inte Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;hindrar att en uppgift om försummelsen eller missbruket tas in i en&lt;br&gt;kreditupplysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har tagits in en motsvarighet till den dispensregel som&lt;br&gt;för närvarande finns i andra stycket. Enligt bestämmelsen får&lt;br&gt;Datainspektionen, om det finns särskilda skäl, besluta att ett företag helt&lt;br&gt;eller delvis skall undantas från bestämmelserna i första och andra&lt;br&gt;styckena. När det gäller kreditmissbruk kan dispens sålunda lämnas&lt;br&gt;såväl beträffande kravet på att krediten skall ha lämnats av ett företag&lt;br&gt;under Finansinspektionens tillsyn som i fråga om kravet att missbruket&lt;br&gt;skali vara allvarligt. Ordet föreskriva har bytts ut mot besluta. Någon&lt;br&gt;saklig ändring är inte avsedd. Vidare har lagtexten justerats med&lt;br&gt;anledning av ett påpekande från Lagrådet så att det numera tydligt&lt;br&gt;framgår att en dispens bara kan ges till ett särskilt företag och inte för&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet generellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket, som motsvarar sista meningen i det nuvarande&lt;br&gt;första stycket, gäller att sådana uppgifter om privatpersoners betalnings-&lt;br&gt;försummelser och kreditmissbruk som inte får tas in i kreditupp-&lt;br&gt;lysningar inte heller får lagras i register som används i kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare&lt;br&gt;får inte innehålla uppgifter om omständigheter eller förhållanden som är&lt;br&gt;av betydelse för bedömningen av personens vederhäftighet i ekonomiskt&lt;br&gt;hänseende, om tre år förflutit från utgången av det år då omstän-&lt;br&gt;digheten inträffade eller förhållandet upphörde. Uppgifter som inte får&lt;br&gt;lämnas ut skall efter den angivna tiden gallras ut ur register som&lt;br&gt;används i kreditupplysningsverksamhet. Gallringen skall göras så snart&lt;br&gt;det kan ske och i vart fall innan en upplysning lämnas om den som upp-&lt;br&gt;giften avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats som en följd av att uttrycket personupplysning&lt;br&gt;utmönstrats ur lagen (jfr författningskommentaren till 2 §). Någon&lt;br&gt;saklig ändring är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har paragrafen moderniserats språkligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare&lt;br&gt;får inte lämnas ut, om det finns anledning att anta att upplysningen&lt;br&gt;kommer att användas av någon annan än den som på grund av ett&lt;br&gt;ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning&lt;br&gt;har behov av upplysningen. Vad som nu har sagts gäller inte&lt;br&gt;offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även 9 § har ändrats som en följd av att uttrycket personupplysning&lt;br&gt;utmönstrats ur lagen (jfr författningskommentaren till 2 §). Inte heller&lt;br&gt;här är någon saklig ändring avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har paragrafen moderniserats språkligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut, skall Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;till den som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt sändas&lt;br&gt;ett skriftligt meddelande om de uppgifter, omdömen och råd som upp-&lt;br&gt;lysningen innehåller rörande honom och om vem som har begärt upp-&lt;br&gt;lysningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte kreditupplysningar som lämnas genom offentliggö-&lt;br&gt;rande på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller&lt;br&gt;yttrandefrihets grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt för fysiska personer att få&lt;br&gt;kreditupplysningskopior och beställaruppgifter. De nuvarande skillna-&lt;br&gt;derna mellan å ena sidan privatpersoner och å andra sidan fysiska&lt;br&gt;personer som är näringsidkare eller näringsanknutna har tagits bort.&lt;br&gt;Angående skälen härför, se avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla fysiska personer, således även näringsidkare och därmed&lt;br&gt;likställda (se 2 § andra stycket), har enligt den nya lydelsen av första&lt;br&gt;stycket rätt att utan kostnad få ett skriftligt meddelande om dels vilka&lt;br&gt;uppgifter, omdömen och råd som har lämnats ut i en kreditupplysning&lt;br&gt;om dem, dels vem som har begärt kreditupplysningen. Samtidigt som&lt;br&gt;kreditupplysningen lämnas ut skall kreditupplysningsföretaget sända&lt;br&gt;meddelandet till den person som upplysningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer har ingen motsvarande rätt att få kreditupplysnings-&lt;br&gt;kopior eller beställaruppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar paragrafens nuvarande tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om kreditupplysningskopior och beställaruppgifter gäller inte&lt;br&gt;när en kreditupplysning har lämnats genom ett offentliggörande i tryckt&lt;br&gt;skrift. I stycket har lagts till att de angivna reglerna inte heller gäller&lt;br&gt;när det är fråga om ett sådant offentliggörande som avses i&lt;br&gt;y ttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har endast vissa språkliga ändringar gjorts i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om den som har rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;åsidosätter en bestämmelse i denna lag eller ett villkor som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av 4 § andra stycket, får Datainspektionen förelägga&lt;br&gt;honom att vidta rättelse, besluta om att ändra ett villkor som tidigare&lt;br&gt;meddelats, eller meddela ett nytt villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättelse inte kan åstadkommas på något annat sätt, såvitt gäller&lt;br&gt;någon som har tillstånd enligt 3 § första stycket, får Datainspektionen&lt;br&gt;återkalla tillståndet. Detsamma gäller, om förutsättningarna för&lt;br&gt;tillståndet i övrigt inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som avses i 3 § andra stycket 1, 2, 4 eller 5 inte vidtar&lt;br&gt;rättelse, skall Datainspektionen underrätta Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som avses i 3 § andra stycket 3 eller 6 inte vidtar&lt;br&gt;rättelse, skall Datainspektionen underrätta den behöriga myndigheten i&lt;br&gt;företagets hemland. Om rättelse ändå inte sker, får Datainspektionen&lt;br&gt;förbjuda företaget att göra nya åtaganden här i landet. Innan förbud&lt;br&gt;meddelas skall inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i&lt;br&gt;företagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela förbud&lt;br&gt;utan föregående underrättelse till hemlandsmyndigheten. Denna skall då&lt;br&gt;underrättas så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar Datainspektionens möjligheter att vidta åtgärder i&lt;br&gt;fall där den som bedriver kreditupplysningsverksamhet inte följer lagens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler eller beslut som har meddelats med stöd av 4 § andra stycket. Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;Paragrafen har anpassats till att lagen i fortsättningen skall gälla för&lt;br&gt;även andra företag än tidigare (se avsnitt 6 samt författningskommen-&lt;br&gt;taren till 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att Datainspektionen i första hand kan förelägga&lt;br&gt;företaget att vidta rättelse, ändra meddelade villkor eller meddela nya&lt;br&gt;villkor. Inspektionen kan således ändra eller meddela nya villkor be-&lt;br&gt;träffande såväl de egentliga kreditupplysningsföretagen som banker och&lt;br&gt;andra kreditinstitut. Och detta gäller oberoende av om det är fråga om&lt;br&gt;svenska eller utländska företag eller institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår vidare att Datainspektionen, när det gäller&lt;br&gt;de egentliga kreditupplysningsföretagen, som en yttersta sanktionsmöj-&lt;br&gt;lighet kan återkalla ett meddelat tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För banker och andra kreditinstitut som bedriver kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet med stöd av sitt grundläggande tillstånd gäller, som tidigare&lt;br&gt;framgått, att någon särskild tillståndsprövning inte görs av Datainspek-&lt;br&gt;tionen. Dessa institut driver verksamheten med stöd av oktroj av rege-&lt;br&gt;ringen eller auktorisation av Finansinspektionen. Datainspektionen har&lt;br&gt;beträffande dessa institut inte någon rätt att återkalla ett meddelat till-&lt;br&gt;stånd. I tredje stycket har i stället föreskrivits en skyldighet för Data-&lt;br&gt;inspektionen att underrätta Finansinspektionen om institutet inte vidtar&lt;br&gt;rättelse (se avsnitt 6.4). Rent allmänt gäller också att Datainspektionen,&lt;br&gt;som ett led i det föreslagna samrådsförfarandet, fortlöpande bör hålla&lt;br&gt;Finansinspektionen underrättad om de fall där banker eller andra kredit-&lt;br&gt;institut åsidosatt lagens bestämmelser eller villkor som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utländska banker och andra kreditinstitut från EES finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om tillsynen i fjärde stycket. Bestämmelserna&lt;br&gt;motsvarar vad som i dag gäller enligt 17 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna innebär att, om ett kreditinstitut från EES inte vidtar&lt;br&gt;rättelse, Datainspektionen i första hand skall underrätta en behörig myn-&lt;br&gt;dighet i det felande företagets hemland. Om missförhållandena trots&lt;br&gt;denna åtgärd fortsätter, får Datainspektionen självständigt ingripa&lt;br&gt;genom att förbjuda företaget att göra nya åtaganden här i landet. Dessa&lt;br&gt;frågor har närmare behandlats i prop. 1992/93:89 s. 123 f. I brådskande&lt;br&gt;fall får Datainspektionen meddela förbud utan föregående underrättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Regeringen får föreskriva om skyldighet för den som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet att betala avgift för Datainspektionens&lt;br&gt;tillsynsverksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift påförs av Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, handlar om finansiering av Datainspektionens&lt;br&gt;tillsynsverksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket sägs att regeringen får föreskriva om skyldighet för&lt;br&gt;den som bedriver kreditupplysningsverksamhet att betala avgift för&lt;br&gt;Datainspektionens tillsyn enligt kreditupplysningslagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket stadgas att avgift påförs av Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver kreditupplysningsverksamhet utan att ha rätt till det en-&lt;br&gt;ligt 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot 6-9 §§, 13 § första stycket eller andra stycket första&lt;br&gt;meningen eller 16 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryter mot ett villkor som har meddelats enligt 4 § andra stycket,&lt;br&gt;13 § andra stycket andra meningen eller 17 § första stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lämnar en osann uppgift i sådana fall som avses i 10 § eller 16 §&lt;br&gt;andra stycket eller i ett meddelande enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som genom oriktiga uppgifter uppsåtligen föran-&lt;br&gt;leder att någon som bedriver kreditupplysningsverksamhet, i annat fall&lt;br&gt;än som avses i 9 § andra meningen, lämnar ut en kreditupplysning utan&lt;br&gt;att ha grund till detta enligt 9 §. Till samma straff döms den som&lt;br&gt;genom att utnyttja uppgifter hos någon som bedriver kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet uppsåtligen bereder sig tillgång till en kreditupplysning&lt;br&gt;utan att ha grund till detta enligt 9 §. I ringa fall döms dock inte till&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda ändringen i paragrafen av någon saklig betydelse är den som&lt;br&gt;gjorts i punkt 1. Ändringen föranleds av att lagens tillämpningsområde&lt;br&gt;vidgats så att ytterligare en del företag - bl.a. banker - nu omfattas av&lt;br&gt;lagens bestämmelser. Vidare har uttrycket personupplysning ersatts med&lt;br&gt;kreditupplysning till följd av att begreppet personupplysning utmönstrats&lt;br&gt;ur lagen (jfr författningskommentaren till 2 §). I övrigt har språkliga&lt;br&gt;ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Har kreditupplysningsverksamhet bedrivits av någon som inte haft&lt;br&gt;rätt till det enligt 3 §, skall register som använts i verksamheten för-&lt;br&gt;klaras förverkade om det inte är uppenbart obilligt. Detsamma gäller,&lt;br&gt;om register överlåtits eller upplåtits i strid med 13 § första stycket eller&lt;br&gt;om vad som bestämts enligt 13 § andra stycket andra meningen inte&lt;br&gt;följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har gjorts en ändring i första meningen till följd av det&lt;br&gt;utvidgade tillämpningsområdet. Därutöver har endast vissa språkliga&lt;br&gt;ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifter som har meddelats av Datainspektionen med stöd av&lt;br&gt;äldre bestämmelser gäller även efter ikraftträdandet, om inte annat&lt;br&gt;beslutas av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Företag som avses i 3 § andra stycket 1, 2, 4 eller 5 och som vid&lt;br&gt;lagens ikraftträdande bedriver kreditupplysningsverksamhet får fortsätta&lt;br&gt;med verksamheten, om företaget inom två månader från lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande anmäler till Datainspektionen att det avser att fortsätta att&lt;br&gt;bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelsen i 6 § andra stycket andra meningen gäller även i&lt;br&gt;fråga om uppgifter om att någon har varit föremål för åtgärder enligt&lt;br&gt;lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstör-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da eller lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utveck- Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;lingsstörda m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i kreditupplysningslagen föreslås träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 2 i övergångsbestämmelserna anges att föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats av Datainspektionen med stöd av äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;även efter det att de föreslagna bestämmelserna har trätt i kraft. Dessa&lt;br&gt;föreskrifter blir därmed att jämställa med villkor som meddelas med&lt;br&gt;stöd av de föreslagna nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 avser sådana banker och andra kreditinstitut som enligt vad&lt;br&gt;som anges i 3 § andra stycket 1, 2, 4 eller 5 skall ha rätt att bedriva&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet med stöd av ett grundläggande svenskt till-&lt;br&gt;stånd av regeringen eller Finansinspektionen. Vissa av instituten ingår i&lt;br&gt;dag i den s.k. frikretsen. Sedan denna har avskaffats kommer även&lt;br&gt;dessa institut att stå under Datainspektionens tillsyn enligt&lt;br&gt;kreditupplysningslagen. För att dessa företag skall få bedriva&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet även efter lagens ikraftträdande krävs att&lt;br&gt;de anmäler till Datainspektionen att de avser att fortsätta med&lt;br&gt;verksamheten. Anmälningsförfarandet medför att Datainspektionen får&lt;br&gt;tillfälle att meddela de villkor som behövs för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 4 anges att bestämmelsen i 6 § andra stycket andra me-&lt;br&gt;ningen gäller även i fråga om uppgifter om att någon har varit föremål&lt;br&gt;för åtgärder enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psy-&lt;br&gt;kiskt utvecklingsstörda eller lagen (1985:568) om särskilda omsorger&lt;br&gt;om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Bakgrunden till denna övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelse är att lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda har upphävts och ersatts först av lagen (1985:568) om&lt;br&gt;särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. och därefter av&lt;br&gt;lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Av&lt;br&gt;lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda&lt;br&gt;omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. och lagen (1993:388) om&lt;br&gt;införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade framgår att omsorger med stöd av de äldre lagarna i vissa&lt;br&gt;fall kan förekomma trots att lagarna numera är upphävda. Övergångs-&lt;br&gt;bestämmelsen innebär att förbudet mot att i kreditupplysningsamman-&lt;br&gt;hang använda uppgifter om åtgärder av detta slag fortfarande gäller.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskildas förhållanden till bank får inte obehörigen röjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa för den som&lt;br&gt;bryter mot förbudet i första stycket. Detsamma gäller en revisor som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bryter mot förbudet i 3 kap. 14 § första stycket att lämna upplysningar Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;om en banks angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser som&lt;br&gt;innebär att vad som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket inte&lt;br&gt;hindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna 5 a § i kreditupplysningslagen anges att vad som gäller&lt;br&gt;om tystnadsplikt i bankers, kreditmarknadsbolags och värdepappers-&lt;br&gt;bolags verksamhet inte hindrar att uppgifter om lämnade krediter,&lt;br&gt;betalningsförsummelser och kreditmissbruk utväxlas för kreditupp-&lt;br&gt;lysningsändamål inom en krets som utgörs av dessa företag samt sådana&lt;br&gt;företag som har tillstånd av Datainspektionen enligt 3 § första stycket.&lt;br&gt;En erinran om denna begränsning av tystnadsplikten har tagits in i&lt;br&gt;fjärde stycket i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskildas förhållanden till kreditmarknadsbolag får inte obehörigen&lt;br&gt;röjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa för den som&lt;br&gt;bryter mot förbudet i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser som&lt;br&gt;innebär att vad som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket inte&lt;br&gt;hindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket finns en erinran om begränsningen av tystnadsplikten&lt;br&gt;enligt 5 a § kreditupplysningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamot eller befattningshavare hos ett värdepappersbolag,&lt;br&gt;vilken i den egenskapen får kunskap om en uppdragsgivares affärs-&lt;br&gt;förhållanden eller personliga förhållanden, får inte obehörigen röja vad&lt;br&gt;han har fått veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med upp-&lt;br&gt;dragsgivarens intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser som&lt;br&gt;innebär att vad som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket inte&lt;br&gt;hindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns, på motsvarande sätt som i bestämmelserna om Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;tystnadsplikt i bankrörelselagen och lagen om kreditmarknadsbolag, en&lt;br&gt;erinran om begränsningen av tystnadsplikten enligt 5 a § kreditupp-&lt;br&gt;lysningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Kreditupplysningsutredningens Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;slutbetänkande (SOU 1993:110) Integritet och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bila&lt;/sup&gt;s&lt;sup&gt;a 1&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;effektivitet på kreditupplysningsområdet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har haft i uppdrag att se över 1973 års kreditupplys-&lt;br&gt;ningslag (1973:1173). En huvuduppgift för utredningen har varit att&lt;br&gt;undersöka hur intresset av en effektiv kreditupplysningsverksamhet kan&lt;br&gt;främjas utan att hänsynen till personlig integritet och sekretess träds för&lt;br&gt;när. En annan uppgift har varit att pröva i vad mån utvecklingen i fråga&lt;br&gt;om data- och informationsteknik påkallar ändringar i kreditupplysnings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har dessutom haft i uppdrag att undersöka hur den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen skall anpassas till EG:s regler och därutöver i&lt;br&gt;vilken utsträckning utländska företag bör ges möjlighet att bedriva&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sist nämnda delen av utredningsuppdraget har redovisats i del-&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1992:22) EES-anpassning av kreditupplysningslagen.&lt;br&gt;Utredningen föreslog där bl.a. att man skulle avskaffa det gällande för-&lt;br&gt;budet för utlänningar och utländska företag att bedriva kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet i Sverige. Särskilda bestämmelser föreslogs för det&lt;br&gt;fallet att ett kreditinstitut från ett annat EES-land än Sverige hade en&lt;br&gt;hemlandsauktorisation som innefattade rätt att bedriva kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet. Kreditinstitutet skulle då, utan särskilt tillstånd, få&lt;br&gt;bedriva sådan verksamhet även i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som utredningen lade fram i delbetänkandet har lagts till&lt;br&gt;grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det slutbetänkande som nu läggs fram föreslår utredningen en rad&lt;br&gt;nya ändringar i kreditupplysningslagen. Ändringsförslagen berör bl.a.&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde, vilka uppgifter om fysiska personer som bör&lt;br&gt;få förekomma i kreditupplysningssammanhang och rätten till insyn i&lt;br&gt;kreditupplysningsföretagens verksamhet. Utredningen lägger också fram&lt;br&gt;förslag som är avsedda att stärka konkurrensen på kreditupplysnings-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande är det bortåt trettio företag som bedriver kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet i Sverige. Marknaden domineras av två företag,&lt;br&gt;Upplysningscentralen (UC), som ägs av bankerna, och Soliditet, som&lt;br&gt;ingår i den internationella Dun &amp;amp; Bradstreet-koncemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningsverksamhet bedrivs till stor del med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling. Det innebär att kreditupplysningsföretagen&lt;br&gt;är skyldiga att följa inte bara kreditupplysningslagen utan också&lt;br&gt;datalagen. Utredningen anser det emellertid önskvärt att kreditupplys-&lt;br&gt;ningslagen så fullständigt som möjligt reglerar vad som skall gälla på&lt;br&gt;kreditupplysningsområdet. Utredningen förordar därför att det tas in&lt;br&gt;vissa bestämmelser om datahantering i kreditupplysningslagen,&lt;br&gt;motsvarande en del av de föreskrifter som för närvarande finns i&lt;br&gt;datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningslagen innehåller i dag regler om en s.k. frikrets.&lt;br&gt;Kreditupplysningar som förmedlas inom denna krets faller utanför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagens föreskrifter. Till frikretsen hör främst banker och vidare sådana&lt;br&gt;kreditupplysningsföretag som står under Finansinspektionens tillsyn,&lt;br&gt;dvs. i praktiken UC. Andra kreditupplysningsföretag, t.ex. Soliditet,&lt;br&gt;står utanför frikretsen. Detsamma gäller finansbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset av att åstadkomma ett gott integritetsskydd talar för att kre-&lt;br&gt;ditupplysningslagen får en så generell tillämpning som möjligt. Behålls&lt;br&gt;frikretsen, kommer en stor del av kreditupplysningsverksamheten att&lt;br&gt;falla utanför lagens skyddssystem. Under senare år har allt fler typer av&lt;br&gt;kreditinstitut kommit att ingå i frikretsen, och dess omfång kommer att&lt;br&gt;öka ytterligare, om finansbolagen - eller i framtiden kreditmarknadsbo-&lt;br&gt;lagen - i enlighet med sina önskemål inkluderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att man slopar systemet med en frikrets och låter&lt;br&gt;kreditupplysningslagen gälla beträffande alla företag som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet. I den mån det behövs speciella regler för&lt;br&gt;banker och andra kreditinstitut, kan detta åstadkommas inom ramen för&lt;br&gt;kreditupplysningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största kreditupplysningsföretagen för i dag register över en&lt;br&gt;mycket stor del av den svenska befolkningen. Uppgifter samlas in och&lt;br&gt;lagras oavsett om de behövs med anledning av en aktuell kreditprövning&lt;br&gt;eller ej. Utredningen diskuterar om man inte, för att stärka&lt;br&gt;integritetsskyddet, bör begränsa den nuvarande registreringsverksam-&lt;br&gt;heten och exempelvis införa ett krav på samtycke från den enskilde för&lt;br&gt;att han eller hon skall kunna registreras. Utredningen har emellertid&lt;br&gt;kommit fram till att ett sådant system, liksom andra liknande inskränk-&lt;br&gt;ningar i registreringen av uppgifter, skulle innebära så stora praktiska&lt;br&gt;problem att de inte bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningslagen innehåller för närvarande en rad bestämmelser&lt;br&gt;som begränsar möjligheterna att använda känsliga uppgifter i kreditupp-&lt;br&gt;lysningssammanhang. Så t.ex. råder ett principiellt förbud mot att ta in&lt;br&gt;uppgifter om brottslighet och om sjukdom, hälsotillstånd m.m. i kredit-&lt;br&gt;upplysningar. Utredningen föreslår att detta förbud behålls i stort sett&lt;br&gt;oförändrat. Den nuvarande möjligheten för Datainspektionen att ge dis-&lt;br&gt;pens från förbudet tas emellertid bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som har kommit fram under utredningsarbetet är det av&lt;br&gt;stort intresse för olika kreditgivare att få reda på vad den som ansöker&lt;br&gt;om en kredit har för kreditengagemang. För närvarande utväxlas&lt;br&gt;uppgifter om kreditengagemang enbart inom en sluten användarkrets,&lt;br&gt;som består av banker och finansbolag. Förmedlingen av uppgifterna&lt;br&gt;sker via UC. Andra kreditupplysningsföretag, t.ex. Soliditet, har inte&lt;br&gt;tillgång till uppgifterna. Vidare gäller till följd av avtal som har ingåtts&lt;br&gt;mellan bankerna och finansbolagen samt UC att information om&lt;br&gt;kreditengagemang inte får spridas till företag utanför den sluma&lt;br&gt;användarkretsen. Kreditgivare inom t.ex. handeln kan alltså inte få del&lt;br&gt;av uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det angivna systemet beträffande förmedling av uppgifter om kredit-&lt;br&gt;engagemang grundar sig på hänsyn till bank- och finansbolagssekre-&lt;br&gt;tessen. Utredningen har emellertid funnit att man - utan att sekretess-&lt;br&gt;hänsynen alltför mycket äventyras - bör kunna låta en större krets av&lt;br&gt;företag få del av informationen. För detta talar intresset av att få till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd en effektiv kreditupplysningsverksamhet. Ett förfarande som&lt;br&gt;innebär att UC men inte andra kreditupplysningsföretag får information&lt;br&gt;om kreditengagemang torde också stå i strid mot den nya konkurrens-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det i kreditupplysningslagen förs in en be-&lt;br&gt;stämmelse om att reglerna om banksekretess m.m. inte hindrar att&lt;br&gt;uppgifter om lämnade krediter utväxlas inom en krets som utgörs av&lt;br&gt;banker och andra kreditinstitut samt kreditupplysningsföretag. Det&lt;br&gt;föreslås inte någon regel om skyldighet för kreditinstituten att lämna ut&lt;br&gt;den berörda informationen. Utredningen förutsätter emellertid att alla&lt;br&gt;kreditupplysningsföretag i fortsättningen skall behandlas lika och att&lt;br&gt;alltså inte bara UC skall få del av uppgifter om kreditengagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att kreditinstituten liksom hittills bör kunna träffa&lt;br&gt;avtal om begränsningar i kreditupplysningsföretagens rätt att utnyttja&lt;br&gt;den erhållna informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller vissa inskränkningar i kreditupplysningsföre-&lt;br&gt;tagens möjligheter att ta in uppgifter om betalningsförsummelser i&lt;br&gt;kreditupplysningar om privatpersoner. Det skall i princip vara fråga om&lt;br&gt;betalningsförsummelser som har slagits fast av domstol. I utredningsför-&lt;br&gt;slaget kvarstår dessa regler i stort sett oförändrade. Utredningen&lt;br&gt;föreslår emellertid en kompletterande regel om att kredit-upplysningar&lt;br&gt;om privatpersoner inte får innehålla uppgifter om kreditmissbruk i&lt;br&gt;andra fall än då krediten har lämnats av en bank eller ett annat&lt;br&gt;kreditinstitut och missbruket är gravt. Uppgifter om betalningsför-&lt;br&gt;summelser och kreditmissbruk föreslås - på samma sätt som har&lt;br&gt;föreslagits beträffande uppgifter om kreditengagemang - utan hinder av&lt;br&gt;sekretess kunna utväxlas inom en krets som utgörs av banker och andra&lt;br&gt;kreditinstitut samt kreditupplysningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med vad som för närvarande gäller enligt datalagen förordar ut-&lt;br&gt;redningen att det i kreditupplysningslagen förs in en allmän&lt;br&gt;bestämmelse om att uppgifter om fysiska personer skall gallras ut ur&lt;br&gt;kreditupplysningsregister, när uppgifterna inte längre behövs med&lt;br&gt;hänsyn ti'l ändamålet med registret. Den nuvarande regeln om att&lt;br&gt;kreditupplysningar om privatpersoner inte får innehålla uppgifter om&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden m.m. som är äldre än tre år behålls&lt;br&gt;oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att var och en, på samma sätt som i dag, skall ha&lt;br&gt;rätt att mot skälig avgift få besked om de uppgifter som finns lagrade&lt;br&gt;om honom hos ett kreditupplysningsföretag. Beskedet skall innehålla&lt;br&gt;information om från vilken källa uppgifterna har hämtats. I enlighet&lt;br&gt;med vad som nu föreskrivs i datalagen skall fysiska personer kunna få&lt;br&gt;besked kostnadsfritt en gång per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kreditupplysning om en privatperson lämnas ut, skall, enligt&lt;br&gt;kreditupplysningslagens nuvarande regler, den som avses med upplys-&lt;br&gt;ningen samtidigt och kostnadsfritt få ett skriftligt meddelande om de&lt;br&gt;uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller om honom&lt;br&gt;(kreditupplysningskopia). Den omfrågade skall också underrättas om&lt;br&gt;vem som har begärt upplysningen (beställaruppgift). En person som är&lt;br&gt;näringsidkare eller på annat sätt knuten till ett företag har en motsva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande rätt att få besked om vilka faktiska uppgifter som har lämnats om&lt;br&gt;honom. Han har däremot inte rätt att få veta vilka omdömen och råd&lt;br&gt;som har lämnats och han har inte heller rätt att få någon&lt;br&gt;beställaruppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utredningsarbetet har framkommit att det ofta är en källa till&lt;br&gt;irritation att näringsidkare omffågas utan att de kan få veta vem be-&lt;br&gt;ställaren är. En rätt för näringsidkare att erhålla beställaruppgift har,&lt;br&gt;konstaterar utredningen, bl.a. den fördelen att de liksom privatpersoner&lt;br&gt;får möjlighet att rätta felaktiga och missvisande uppgifter direkt hos&lt;br&gt;beställaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda förordar utredningen att näringsidkare&lt;br&gt;och näringsanknutna fysiska personer skall få samma rätt till kreditupp-&lt;br&gt;lysningskopior och beställaruppgifter som privatpersoner. När det gäller&lt;br&gt;juridiska personer föreslås inte några motsvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller som huvudregel att kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;får bedrivas bara efter tillstånd av Datainspektionen. Utredningen före-&lt;br&gt;slår att tillståndskravet behålls och att Datainspektionen skall stå kvar&lt;br&gt;som tillståndsmyndighet. Banker och andra kreditinstitut skall dock&lt;br&gt;kunna bedriva kreditupplysningsverksamhet utan tillstånd från Data-&lt;br&gt;inspektionen, om de enligt sitt grundläggande tillstånd har rätt att be-&lt;br&gt;driva sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen föreslås också få huvudansvaret för tillsynen på&lt;br&gt;kreditupplysningsområdet. Tillsynsansvaret beträffande banker och&lt;br&gt;andra kreditinstitut skall dock även i fortsättningen att ligga hos Finans-&lt;br&gt;inspektionen då det gäller dessa instituts kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kreditupplysningsutredningens författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;br&gt;dels att 17 a § i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:1616) om&lt;br&gt;ändring i kreditupplysningslagen skall betecknas 18 § och ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 och 3 §§ i dess lydelse enligt lagen (1992:1616) om ändring&lt;br&gt;i kreditupplysningslagen skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 4-11, 13-20, 22 och 23 §§ samt rubriken före 5 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5a och 18 a §§, av&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att närmast före 6, 7, 8, 9, 10, 13, 14 och 23 §§ skall införas nya&lt;br&gt;rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller kreditupplysningsverksamhet som innebär att någon,&lt;br&gt;utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot ersättning eller som&lt;br&gt;ett led i näringsverksamhet. Lagen gäller också annan kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet, om den är av större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar inte förmedling&lt;br&gt;av kreditupplysningar inom en&lt;br&gt;krets som utgörs av Sveriges&lt;br&gt;riksbank och sådana kreditinrätt-&lt;br&gt;ningar eller för kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet inrättade företag som&lt;br&gt;står under Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn och inte är kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag enligt lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte heller förmed-&lt;br&gt;ling av kreditupplysningar mellan&lt;br&gt;företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen avses med&lt;br&gt;kreditupplysning: uppgift, omdöme&lt;br&gt;eller råd som lämnas till ledning&lt;br&gt;för bedömning av annans kredit-&lt;br&gt;värdighet eller vederhäftighet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen avses med kreditupplys-&lt;br&gt;ning uppgift, omdöme eller råd&lt;br&gt;som lämnas till ledning för motta-&lt;br&gt;garens bedömning för egen del av&lt;br&gt;annans kreditvärdighet eller ve-&lt;br&gt;derhäftighet i övrigt i ekonomiskt&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med näringsidkare avses i lagen&lt;br&gt;även sådana fysiska personer som,&lt;br&gt;utan att vara näringsidkare, har&lt;br&gt;ett sä väsentligt inflytande i en&lt;br&gt;viss näringsverksamhet att upp-&lt;br&gt;gifter om deras egna förhållanden&lt;br&gt;behövs för att belysa verksam-&lt;br&gt;hetens ekonomiska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte när en myn-&lt;br&gt;dighet lämnar ut uppgifter med&lt;br&gt;stöd av lag, förordning eller&lt;br&gt;särskilt beslut av regeringen eller&lt;br&gt;myndighet som regeringen har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt i ekonomiskt hänseende,&lt;br&gt;personupplysning:kreditupplysning&lt;br&gt;om annan enskild person än den&lt;br&gt;som är näringsidkare eller annars&lt;br&gt;har så väsentligt inflytande i viss&lt;br&gt;näringsverksamhet att uppgift om&lt;br&gt;hans egna förhållanden behövs för&lt;br&gt;att belysa verksamhetens ekono-&lt;br&gt;miska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar inte heller&lt;br&gt;förmedling av uppgifter mellan&lt;br&gt;företag inom samma koncern utom&lt;br&gt;i sådana fall då det företag som&lt;br&gt;lämnar uppgifterna har tillstånd&lt;br&gt;enligt 3 § första stycket att bedriva&lt;br&gt;kreditupplysningssverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd m.m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningsverksamhet får&lt;br&gt;bedrivas endast efter tillstånd av&lt;br&gt;datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något tillstånd behövs dock inte&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett utländskt bankföretag som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 § bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617), om kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet omfattas av det i hem-&lt;br&gt;landet meddelade tillståndet att&lt;br&gt;driva bankrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt kreditinstitut som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 § lagen (7992.- 1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag, om kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet omfattas av&lt;br&gt;det i hemlandet meddelade tillstån-&lt;br&gt;det att driva finansieringsverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningsverksamhet får&lt;br&gt;bedrivas endast efter tillstånd av&lt;br&gt;Datainspektionen. Tillstånd får&lt;br&gt;meddelas endast om verksamheten&lt;br&gt;kan antas bli bedriven på ett sak-&lt;br&gt;kunnigt och omdömesgillt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd av Datainspektionen&lt;br&gt;behövs dock inte för följande&lt;br&gt;kreditinstitut, under förutsättning&lt;br&gt;att kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;omfattas av institutets grundläg-&lt;br&gt;gande tillstånd, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en bank med svensk oktroj,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt bankföretag som&lt;br&gt;har tillstånd att driva verksamhet i&lt;br&gt;Sverige enligt 1 kap. 4 § bankrö-&lt;br&gt;relselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett utländskt bankföretag som&lt;br&gt;driver verksamhet i Sverige enligt&lt;br&gt;1 kap. 5 § bankrörelselagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett utländskt kreditinstitut som&lt;br&gt;har tillstånd att driva finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet i Sverige enligt 2&lt;br&gt;kap. 8 § lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ett utländskt kreditinstitut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driver verksamhet i Sverige enligt&lt;br&gt;2 kap. 9 § lagen om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs ej för kreditupplysningsverksamhet, i den mån den&lt;br&gt;bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning på sådant sätt som&lt;br&gt;avses i tryckfrihetsförordningen och yttrandeffihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet får meddelas&lt;br&gt;endast om verksamheten kan antas&lt;br&gt;bli bedriven på ett sakkunnigt och&lt;br&gt;omdömesgillt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får förenas med före-&lt;br&gt;skrift om hur verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas och om skyldighet att an-&lt;br&gt;mäla ändring av förhållanden som&lt;br&gt;har haft betydelse för tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen får förena till-&lt;br&gt;stånd enligt 3 § första stycket med&lt;br&gt;villkor för hur verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas och om skyldighet att an-&lt;br&gt;mäla ändring av förhållanden som&lt;br&gt;har haft betydelse för tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får meddela&lt;br&gt;villkor för hur banker och andra&lt;br&gt;kreditinstitut som avses i 3 §&lt;br&gt;andra stycket skall bedriva&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens bedrivande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;skall bedrivas så att den ej leder&lt;br&gt;till otillbörligt intrång i personlig&lt;br&gt;integritet genom innehållet i de&lt;br&gt;upplysningar som förmedlas eller&lt;br&gt;på annat sätt eller till att oriktiga&lt;br&gt;eller missvisande uppgifter lagras&lt;br&gt;eller lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Automatisk databehandling får an-&lt;br&gt;vändas i verksamheten. Vidare får&lt;br&gt;registrering av personnummer ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har rätt att bedriva&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet är&lt;br&gt;ansvarig för databehandlingen och&lt;br&gt;skall vidta lämpliga tekniska och&lt;br&gt;organisatoriska säkerhetsåtgärder&lt;br&gt;för att hindra att behandlingen&lt;br&gt;sker på ett otillåtet sätt och att&lt;br&gt;uppgifterna utsätts för otillåten&lt;br&gt;insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om fysiska personer&lt;br&gt;gäller att uppgifter, omdömen och&lt;br&gt;råd får samlas in, lagras och läm-&lt;br&gt;nas ut i kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet endast om det är påkallat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;skall bedrivas så att den inte leder&lt;br&gt;till otillbörligt intrång i personlig&lt;br&gt;integritet eller till att oriktiga eller&lt;br&gt;missvisande uppgifter lagras eller&lt;br&gt;lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av kreditupplysningsändamål och&lt;br&gt;med de begränsningar i övrigt som&lt;br&gt;följer av denna lag eller av villkor&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av la-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som gäller om sekretess i&lt;br&gt;bankers och andra kreditinstituts&lt;br&gt;verksamhet hindrar inte att uppgif-&lt;br&gt;ter om lämnade krediter och om&lt;br&gt;betalningsförsummelser och kredit-&lt;br&gt;missbruk utväxlas för kreditupplys-&lt;br&gt;ningsändamål inom en krets som&lt;br&gt;utgörs av sådana banker och&lt;br&gt;andra kreditinstitut samt kredit-&lt;br&gt;upplysningsföretag som avses i&lt;br&gt;3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 fråga om användningen av&lt;br&gt;uppgifter om betalningsförsum-&lt;br&gt;melser och kreditmissbruk finns&lt;br&gt;ytterligare bestämmelser i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa känsliga uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om någons politiska&lt;br&gt;eller religiösa uppfattning, ras&lt;br&gt;eller hudfärg får icke insamlas,&lt;br&gt;lagras eller vidarebefordras i&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om att någon misstänks&lt;br&gt;eller har dömts för brott eller har&lt;br&gt;avtjänat straff eller undergått&lt;br&gt;annan påföljd för brott eller har&lt;br&gt;varit föremål för åtgärd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620), lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vård av unga, lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbruka-&lt;br&gt;re i vissa fall, lagen (1991:1128)&lt;br&gt;om psykiatrisk tvångsvård, lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård, lagen (1967:940) angående&lt;br&gt;omsorger om vissa psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda, 11-14 §§ polisla-&lt;br&gt;gen (1984:387), lagen (1976:511)&lt;br&gt;om omhändertagande av berusade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om en persons ras, et-&lt;br&gt;niska ursprung, politiska upp-&lt;br&gt;fattning, religiösa eller filosofiska&lt;br&gt;övertygelse, sjukdom, häl-&lt;br&gt;sotillstånd och liknande eller&lt;br&gt;sexualliv får inte samlas in, lagras&lt;br&gt;eller lämnas ut i kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet. Detta gäller&lt;br&gt;även uppgift om att någon&lt;br&gt;misstänks eller har dömts för brott&lt;br&gt;eller har avtjänat straff eller&lt;br&gt;undergått annan påföljd för brott&lt;br&gt;eller har varit föremål för åtgärd&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (1980:620),&lt;br&gt;lagen (1990:52) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vård av unga,&lt;br&gt;lagen (1988:870) om vård av&lt;br&gt;missbrukare i vissa fall, lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård, lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård, lagen&lt;br&gt;(1967:940) angående omsorger om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer m.m. eller utlännings-&lt;br&gt;lagen (1989:529) får ej utan med-&lt;br&gt;givande av datainspektionen in-&lt;br&gt;samlas, lagras eller vidarebeford-&lt;br&gt;ras i kreditupplysningsverksamhet.&lt;br&gt;Detsamma gäller uppgift om&lt;br&gt;sjukdom, hälsotillstånd eller lik-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa psykiskt utvecklingsstörda, Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11-14 §§ polislagen (1984:387), Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1976:511) om omhänderta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gande av berusade personer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller utlänningslagen (1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande som avses i andra&lt;br&gt;stycket får lämnas endast om syn-&lt;br&gt;nerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i andra stycket&lt;br&gt;utgör ej hinder för att uppgift om&lt;br&gt;näringsförbud insamlas, lagras&lt;br&gt;eller vidarebefordras i kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i första stycket&lt;br&gt;utgör ej hinder för att uppgift om&lt;br&gt;betalningsförsummelse, kreditmiss-&lt;br&gt;bruk eller näringsförbud samlas&lt;br&gt;in, lagras eller lämnas ut i kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om betalningsförsum-&lt;br&gt;melse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personupplysning får ej innehålla&lt;br&gt;uppgift om annan betalningsför-&lt;br&gt;summelse än sådan som fastslagits&lt;br&gt;genom domstols eller annan myn-&lt;br&gt;dighets avgörande eller åtgärd&lt;br&gt;eller som lett till betalningsinstäl-&lt;br&gt;lelse, konkursansökan eller&lt;br&gt;ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bestämmande, datainspek-&lt;br&gt;tionen får föreskriva undantag från&lt;br&gt;bestämmelserna i första stycket,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningar om fysiska&lt;br&gt;personer som inte är näringsidkare&lt;br&gt;får inte innehålla uppgift om&lt;br&gt;andra betalningsförsummelser än&lt;br&gt;sådana som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har fastslagits genom dom-&lt;br&gt;stols eller annan myndighets&lt;br&gt;avgörande eller åtgärd eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har lett till betalningsinställel-&lt;br&gt;se, konkursansökan eller ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kreditupplysning som avses i&lt;br&gt;första stycket får inte heller inne-&lt;br&gt;hålla uppgift om kreditmissbruk,&lt;br&gt;utom då krediten har lämnats av&lt;br&gt;en bank eller ett annat kreditin-&lt;br&gt;stitut och missbruket är gravt. Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen får meddela när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om i vilka fall ett&lt;br&gt;sådant missbruk är att anse som&lt;br&gt;gravt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen eller, såvitt&lt;br&gt;gäller banker och andra kreditin-&lt;br&gt;stitut, Finansinspektionen får&lt;br&gt;föreskriva undantag från bestäm-&lt;br&gt;melserna i första och andra styck-&lt;br&gt;ena, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift som enligt det sagda ej Uppgift som enligt det sagda ej Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;får lämnas ut får icke heller lag- får lämnas ut får inte heller lagras Bilaga 2&lt;br&gt;ras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i register som används i kreditupp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personupplysning får ej innehålla&lt;br&gt;uppgift om omständighet eller&lt;br&gt;förhållande som är av betydelse&lt;br&gt;för bedömningen av någons veder-&lt;br&gt;häftighet i ekonomiskt hänseende,&lt;br&gt;om tre år förflutit från utgången&lt;br&gt;av det år då omständigheten in-&lt;br&gt;träffade eller förhållandet upp-&lt;br&gt;hörde. Uppgift som enligt det&lt;br&gt;sagda ej får lämnas ut skall efter&lt;br&gt;den angivna tiden gallras ut ur re-&lt;br&gt;gister som används i kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet. Gallringen&lt;br&gt;skall göras så snart det kan ske&lt;br&gt;och i vart fall innan upplysning&lt;br&gt;lämnas om den som uppgiften&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om fysiska personer i&lt;br&gt;register som används i kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet skall gallras ut&lt;br&gt;ur registret när de inte längre&lt;br&gt;behövs med hänsyn till ändamålet&lt;br&gt;med registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningar om fysiska&lt;br&gt;personer som inte är näringsidkare&lt;br&gt;får inte innehålla uppgift om om-&lt;br&gt;ständighet eller förhållande som är&lt;br&gt;av betydelse för bedömningen av&lt;br&gt;personens vederhäftighet i ekono-&lt;br&gt;miskt hänseende, om tre år för-&lt;br&gt;flutit från utgången av det år då&lt;br&gt;omständigheten inträffade eller&lt;br&gt;förhållandet upphörde. Uppgift&lt;br&gt;som inte får lämnas ut skall efter&lt;br&gt;den angivna tiden gallras ut ur&lt;br&gt;register som används i kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet. Gallringen&lt;br&gt;skall göras så snart det kan ske&lt;br&gt;och i vart fall innan upplysning&lt;br&gt;lämnas om den som uppgiften&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande av kreditupplys-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personupplysning får ej lämnas&lt;br&gt;ut, om det finns anledning anta att&lt;br&gt;upplysningen kommer att använ-&lt;br&gt;das av någon annan än den som på&lt;br&gt;grund av ingånget eller ifrågasatt&lt;br&gt;kreditavtal eller av liknande anled-&lt;br&gt;ning har behov av upplysningen.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller ej offentlig-&lt;br&gt;görande av personupplysning på&lt;br&gt;sådant sätt som avses i tryckfri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningar om fysiska&lt;br&gt;personer som inte är näringsidkare&lt;br&gt;får inte lämnas ut, om det finns&lt;br&gt;anledning anta att upplysningen&lt;br&gt;kommer att användas av någon&lt;br&gt;annan än den som på grund av&lt;br&gt;ingånget eller ifrågasatt kreditavtal&lt;br&gt;eller av liknande anledning har&lt;br&gt;behov av upplysningen. Vad som&lt;br&gt;nu sagts gäller inte offentliggöran-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hets förordningen och yttrandefri- de av kreditupplysning på sådant Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;hetsgrundlagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sätt som avses i tryckfrihetsförord- Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insyn och rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en har rätt att mot skä-&lt;br&gt;lig avgift hos den som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet få&lt;br&gt;skriftligt besked om huruvida det i&lt;br&gt;verksamheten finns uppgifter&lt;br&gt;lagrade om honom och, om det&lt;br&gt;finns sådana uppgifter, vad de har&lt;br&gt;för innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en har rätt att mot skä-&lt;br&gt;lig avgift hos den som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet få&lt;br&gt;skriftligt besked om huruvida det i&lt;br&gt;verksamheten finns uppgifter&lt;br&gt;lagrade om honom och, om det&lt;br&gt;finns sådana uppgifter, varifrån de&lt;br&gt;inhämtats och vad de har för&lt;br&gt;innehåll. En fysisk person har rätt&lt;br&gt;till kostnadsfritt besked en gång&lt;br&gt;om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran från en fysisk person&lt;br&gt;om besked enligt första stycket&lt;br&gt;skall framställas skriftligen och&lt;br&gt;vara egenhändigt undertecknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besked enligt första stycket skall&lt;br&gt;lämnas senast en månad efter det&lt;br&gt;att begäran har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När personupplysning lämnas,&lt;br&gt;skall den som avses med upp-&lt;br&gt;lysningen samtidigt och kostnads-&lt;br&gt;fritt tillställas ett skriftligt med-&lt;br&gt;delande om de uppgifter, om-&lt;br&gt;dömen och råd som upplysningen&lt;br&gt;innehåller rörande honom och om&lt;br&gt;vem som har begärt upplysningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När annan kreditupplysning&lt;br&gt;rörande enskild person lämnas,&lt;br&gt;skall den som avses med upplys-&lt;br&gt;ningen samtidigt och kostnadsfritt&lt;br&gt;tillställas ett skriftligt meddelande&lt;br&gt;om de uppgifter som upplysningen&lt;br&gt;innehåller rörande honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller&lt;br&gt;ej kreditupplysning som lämnas&lt;br&gt;genom offentliggörande i tryckt&lt;br&gt;skrift eller annan skrift som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kreditupplysning om en&lt;br&gt;fysisk person lämnas ut, skall den&lt;br&gt;som avses med upplysningen sam-&lt;br&gt;tidigt och kostnadsfritt tillställas&lt;br&gt;ett skriftligt meddelande om de&lt;br&gt;uppgifter, omdömen och råd som&lt;br&gt;upplysningen innehåller rörande&lt;br&gt;honom och om vem som har&lt;br&gt;begärt upplysningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte kre-&lt;br&gt;ditupplysning som lämnas genom&lt;br&gt;offentliggörande i tryckt skrift&lt;br&gt;eller arman skrift som avses i&lt;br&gt;1 kap. 5 § tryckfrihetsförordning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en eller sådant offentliggörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 1 kap. 1 § yttrande-&lt;br&gt;frihets grundlagen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer anledning till misstanke att en uppgift i kreditupplysning&lt;br&gt;som lämnats under den senaste tolvmånadersperioden eller i register&lt;br&gt;som används i kreditupplysningsverksamhet är oriktig eller missvisande,&lt;br&gt;skall den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga&lt;br&gt;åtgärder för att utreda förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar sig uppgiften vara oriktig eller missvisande, skall den, om den&lt;br&gt;förekommer i register, rättas, kompletteras eller uteslutas ur registret.&lt;br&gt;Har uppgiften tagits in i en kreditupplysning som lämnats på annat sätt&lt;br&gt;än som avses i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen,&lt;br&gt;skall rättelse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och&lt;br&gt;en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften.&lt;br&gt;Har uppgiften under den senaste tolvmånadersperioden lämnats i&lt;br&gt;periodisk skrift eller i en kreditupplysningsverksamhet som bedrivs&lt;br&gt;genom återkommande offentliggöranden enligt yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen, skall rättelse eller komplettering så snart det kan ske införas i ett&lt;br&gt;följande nummer av skriften eller motsvarande form av offentliggörande&lt;br&gt;enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Vad som sägs i detta stycke gäller&lt;br&gt;dock icke, om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse för&lt;br&gt;bedömningen av vederbörandes vederhäftighet i ekonomiskt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fråga om rättelse eller liknande åtgärd tagits upp efter fram-&lt;br&gt;ställning från den som uppgiften avser, skall denne kostnadsfritt under-&lt;br&gt;rättas om huruvida sådan åtgärd vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse och upplåtelse av&lt;br&gt;register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register som används i kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet får över-&lt;br&gt;låtas eller upplåtas till annan&lt;br&gt;endast efter medgivande av&lt;br&gt;Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som upphör att bedriva kre-&lt;br&gt;ditupplysningsverksamhet eller&lt;br&gt;som avser att flytta sådan verk-&lt;br&gt;samhet till ett annat land eller att&lt;br&gt;kassera ett register som används i&lt;br&gt;sådan verksamhet skall anmäla&lt;br&gt;detta till datainspektionen.&lt;br&gt;Inspektionen föreskriver i sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register som används i kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet får över-&lt;br&gt;låtas eller upplåtas till annan&lt;br&gt;endast efter medgivande av&lt;br&gt;Datainspektionen eller, såvitt&lt;br&gt;gäller kreditupplysningsregister&lt;br&gt;som förs av banker och andra&lt;br&gt;kreditinstitut, Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som upphör att bedriva kre-&lt;br&gt;ditupplysningsverksamhet eller&lt;br&gt;som avser att flytta sådan verk-&lt;br&gt;samhet till ett annat land eller att&lt;br&gt;kassera ett register som används i&lt;br&gt;sådan verksamhet skall anmäla&lt;br&gt;detta till Datainspektionen eller,&lt;br&gt;såvitt gäller banker och andra kre-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fall hur det skall förfaras med&lt;br&gt;register som berörs av åtgärden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dit institut, Finansinspektionen. &amp;nbsp;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen eller Finansin- &amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spektionen meddelar i sådana fall&lt;br&gt;villkor för hur det skall förfaras&lt;br&gt;med register som berörs av åt-&lt;br&gt;gärden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit verk-&lt;br&gt;sam i kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;får inte obehörigen röja eller ut-&lt;br&gt;nyttja vad han till följd därav fått&lt;br&gt;veta om enskildas personliga för-&lt;br&gt;hållanden eller om yrkes- eller&lt;br&gt;affärshemligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit verk-&lt;br&gt;sam i kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;får inte obehörigen röja eller ut-&lt;br&gt;nyttja vad han till följd därav fått&lt;br&gt;veta om enskildas personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden eller om&lt;br&gt;yrkes- eller affärshemligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn Tillsynen över att lagen efterlevs&lt;br&gt;över efterlevnaden av denna lag. utövas av Datainspektionen såvitt&lt;br&gt;gäller företag som avses i 3 §&lt;br&gt;första stycket och av Finansin-&lt;br&gt;spektionen såvitt gäller företag&lt;br&gt;som avses i 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen skall utövas så, att den icke vållar större kostnad eller&lt;br&gt;olägenhet än som är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen och Finansin-&lt;br&gt;spektionen skall samråda i tillsyns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har rätt att&lt;br&gt;företa inspektion hos den som&lt;br&gt;bedriver kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet och att ta del av samtliga&lt;br&gt;handlingar som rör verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet skall lämna data-&lt;br&gt;inspektionen de upplysningar om&lt;br&gt;verksamheten som inspektionen&lt;br&gt;begär för sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har rätt att&lt;br&gt;företa inspektion hos den som har&lt;br&gt;tillstånd enligt 3 § första stycket&lt;br&gt;att bedriva kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet och att ta del av samtliga&lt;br&gt;handlingar som rör verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har sådant tillstånd&lt;br&gt;skall lämna Datainspektionen de&lt;br&gt;upplysningar om verksamheten&lt;br&gt;som inspektionen begär för sin&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om banker och andra&lt;br&gt;kreditinstitut finns bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om undersökning och skyldighet&lt;br&gt;att lämna upplysningar i 7 kap.&lt;br&gt;1 § bankrörelselagen (1987:617)&lt;br&gt;och 5 kap. 1 § lagen (1992:1610)&lt;br&gt;om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedrivs kreditupplysningsverksamhet genom offentliggörande av&lt;br&gt;kreditupplysning på sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen skall den som bedriver verksamheten inom en&lt;br&gt;vecka efter offentliggörandet se till att Datainspektionen kostnadsfritt får&lt;br&gt;del av det som offentliggjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som fått tillstånd att&lt;br&gt;bedriva kreditupplysningsverksam-&lt;br&gt;het åsidosätter bestämmelse i&lt;br&gt;denna lag eller en föreskrift som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen, får&lt;br&gt;datainspektionen i mån av behov&lt;br&gt;ändra föreskrift som tidigare&lt;br&gt;meddelats eller meddela ny före-&lt;br&gt;skrift. Om inte rättelse kan åstad-&lt;br&gt;kommas på något annat sätt, får&lt;br&gt;datainspektionen återkalla till-&lt;br&gt;ståndet. Detsamma gäller, om&lt;br&gt;förutsättningarna för tillståndet i&lt;br&gt;övrigt inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som fått tillstånd enligt&lt;br&gt;3 § första stycket att bedriva kre-&lt;br&gt;ditupplysningsverksamhet åsido-&lt;br&gt;sätter någon bestämmelse i denna&lt;br&gt;lag eller ett villkor som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen, får&lt;br&gt;Datainspektionen i mån av behov&lt;br&gt;ändra ett villkor som tidigare har&lt;br&gt;meddelats eller meddela ett nytt&lt;br&gt;villkor. Om inte rättelse kan åstad-&lt;br&gt;kommas på något annat sätt, får&lt;br&gt;Datainspektionen återkalla tillstån-&lt;br&gt;det. Detsamma gäller, om förut-&lt;br&gt;sättningarna för tillståndet i övrigt&lt;br&gt;inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § andra stycket överträder denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bank eller ett annat kre-&lt;br&gt;ditinstitut åsidosätter bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag eller villkor som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen,&lt;br&gt;får Finansinspektionen i mån av&lt;br&gt;behov ändra ett villkor som tidiga-&lt;br&gt;re har meddelats eller meddela ett&lt;br&gt;nytt villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättelse inte kan åstadkom-&lt;br&gt;mas på något annat sätt, får Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen, såvitt gäller&lt;br&gt;sådana banker och andra kreditin-&lt;br&gt;stitut som avses i 3 § andra stycket&lt;br&gt;1, 2, 4 eller 5 förbjuda kredit-&lt;br&gt;institutet att bedriva kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bank eller ett annat&lt;br&gt;kreditinstitut som avses i 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag eller föreskrift som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen får Datain-&lt;br&gt;spektionen förelägga företaget att&lt;br&gt;vidta rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget inte följer före-&lt;br&gt;läggandet, skall Datainspektionen&lt;br&gt;underrätta behörig myndighet i&lt;br&gt;institutets hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättelse ändå inte sker, får&lt;br&gt;Datainspektionen förbjuda institu-&lt;br&gt;tet att göra nya åtaganden här i&lt;br&gt;landet. Innan förbud meddelas&lt;br&gt;skall inspektionen underrätta&lt;br&gt;behörig myndighet i institutets&lt;br&gt;hemland. I brådskande fall får&lt;br&gt;inspektionen meddela förbud utan&lt;br&gt;föregående underrättelse till hem-&lt;br&gt;landsmyndigheten. Denna skall&lt;br&gt;underrättas så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket 3 eller 6 inte vidtar Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;rättelse, skall Finansinspektionen Bilaga 2&lt;br&gt;underrätta behörig myndighet i&lt;br&gt;institutets hemland. Om rättelse&lt;br&gt;ändå inte sker, får Finansinspek-&lt;br&gt;tionen förbjuda institutet att göra&lt;br&gt;nya åtaganden här i landet. Innan&lt;br&gt;förbud meddelas skall inspektio-&lt;br&gt;nen underrätta behörig myndighet&lt;br&gt;i institutets hemland. I brådskande&lt;br&gt;fall får inspektionen meddela&lt;br&gt;förbud utan föregående under-&lt;br&gt;rättelse till hemlandsmyndigheten.&lt;br&gt;Denna skall underrättas så snart&lt;br&gt;det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva om&lt;br&gt;skyldighet för den som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet enligt&lt;br&gt;3 § första stycket att betala avgift&lt;br&gt;för Datainspektionens tillsynsverk-&lt;br&gt;samhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift påförs av Datainspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff och skadestånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bedriver kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet utan föreskrivet till-&lt;br&gt;stånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot 6-9 §, 13 § första&lt;br&gt;stycket eller andra stycket första&lt;br&gt;meningen eller 16 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;bryter mot föreskrift som&lt;br&gt;meddelats enligt 4 § andra stycket,&lt;br&gt;13 § andra stycket andra mening-&lt;br&gt;en eller 17 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bedriver kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet utan att ha rätt till det&lt;br&gt;enligt 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot 6-9 §, 13 § första&lt;br&gt;stycket eller andra stycket första&lt;br&gt;meningen eller 16 § fjärde styck-&lt;br&gt;et,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryter mot ett villkor som&lt;br&gt;meddelats enligt 4 §, 13 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen 17 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lämnar osann uppgift i sådana&lt;br&gt;fall som avses i 10 § eller 16 §&lt;br&gt;andra stycket eller i ett meddelan-&lt;br&gt;de enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som genom&lt;br&gt;oriktiga uppgifter uppsåtligen för-&lt;br&gt;anleder att någon som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet, i&lt;br&gt;annat fall än som aves i 9 § andra&lt;br&gt;meningen, lämnar ut en person-&lt;br&gt;upplysning utan att ha grund till&lt;br&gt;detta enligt 9 §. Till samma straff&lt;br&gt;döms den som genom att utnyttja&lt;br&gt;uppgifter hos någon som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet upp-&lt;br&gt;såtligen bereder sig tillgång till en&lt;br&gt;personupplysning utan att ha grund&lt;br&gt;till detta enligt 9 §. I ringa fall&lt;br&gt;döms dock inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § första stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lämnar osann uppgift i sådana&lt;br&gt;fall som avses i 10 § första stycket&lt;br&gt;eller 16 § andra stycket eller i ett&lt;br&gt;meddelande enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som genom&lt;br&gt;oriktiga uppgifter uppsåtligen för-&lt;br&gt;anleder att någon som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet, i&lt;br&gt;annat fall än som aves i 9 § andra&lt;br&gt;meningen, lämnar ut en kreditupp-&lt;br&gt;lysning utan att ha grund till detta&lt;br&gt;enligt 9 §. Till samma straff döms&lt;br&gt;den som genom att utnyttja&lt;br&gt;uppgifter hos någon som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet upp-&lt;br&gt;såtligen bereder sig tillgång till en&lt;br&gt;kreditupplysning utan att ha grund&lt;br&gt;till detta enligt 9 §. I ringa fall&lt;br&gt;döms dock inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har överträtt ett&lt;br&gt;vitesföreläggande som har med-&lt;br&gt;delats enligt 22 § får inte dömas&lt;br&gt;till straff för en handling som om-&lt;br&gt;fattas av förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kreditupplysningsverksam-&lt;br&gt;het bedrivits utan föreskrivet till-&lt;br&gt;stånd, skall register som använts i&lt;br&gt;verksamheten förklaras förverkat,&lt;br&gt;om det ej är uppenbart obilligt.&lt;br&gt;Detsamma gäller, om register&lt;br&gt;överlåtits eller upplåtits i strid&lt;br&gt;med 13 § första stycket eller om&lt;br&gt;föreskrift som meddelats enligt&lt;br&gt;13 § andra stycket andra&lt;br&gt;meningen ej följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kreditupplysningsverksam-&lt;br&gt;het bedrivits utan föreskrivet till-&lt;br&gt;stånd, skall register som använts i&lt;br&gt;verksamheten förklaras förverkat,&lt;br&gt;om det ej är uppenbart obilligt.&lt;br&gt;Detsamma gäller, om register&lt;br&gt;överlåtits eller upplåtits i strid&lt;br&gt;med 13 § första stycket eller om&lt;br&gt;villkor som meddelats enligt 13 §&lt;br&gt;andra stycket andra meningen ej&lt;br&gt;följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet skall ersätta skada&lt;br&gt;som till följd av verksamheten tillfogas någon genom otillbörligt intrång&lt;br&gt;i hans personliga integritet eller genom att oriktig uppgift lämnas om&lt;br&gt;honom, om icke den som bedriver verksamheten kan visa att tillbörlig&lt;br&gt;omsorg och varsamhet iakttagits. Vid bedömande om och i vad mån&lt;br&gt;skada har uppstått tages hänsyn även till lidande och andra om-&lt;br&gt;ständigheter av arman än rent ekonomisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;br&gt;Om den som bedriver kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet inte fullgör&lt;br&gt;vad som åligger honom enligt 10,&lt;br&gt;11 eller 12 §, får datainspektionen&lt;br&gt;förelägga vite. Detsamma gäller,&lt;br&gt;om den som bedriver sådan verk-&lt;br&gt;samhet underlåter att lämna till-&lt;br&gt;gång till handling eller att lämna&lt;br&gt;upplysning i fall som avses i 16 §&lt;br&gt;första eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som bedriver kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet åsidosätter&lt;br&gt;vad som åligger honom enligt&lt;br&gt;denna lag eller villkor som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen får&lt;br&gt;Datainspektionen eller, såvitt&lt;br&gt;gäller banker och andra kreditin-&lt;br&gt;stitut, Finansinspektionen för att få&lt;br&gt;rättelse till stånd förelägga den&lt;br&gt;som bedriver verksamheten vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot datainspektionens&lt;br&gt;beslut föres hos regeringen genom&lt;br&gt;besvär. Justitiekanslern får föra&lt;br&gt;talan för att tillvarataga allmänna&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens och Finans-&lt;br&gt;inspektionens beslut enligt denna&lt;br&gt;lag får överklagas till länsrätten.&lt;br&gt;Justitiekanslern får föra talan för&lt;br&gt;att ta tillvara allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som har meddelats av Datainspektionen med stöd av äldre&lt;br&gt;bestämmelser gäller, om inte annat beslutas av inspektionen, även efter&lt;br&gt;ikraftträdandet, dock längst till utgången av juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet (SOU 1973:110) Integritet&lt;br&gt;och effektivitet på kreditupplysningsområdet avgetts av Sveriges riks-&lt;br&gt;bank, Justitiekanslern, Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Länsrätten i Stockholms län, Domstolsverket, Data-&lt;br&gt;inspektionen, Kommerskollegium, Riksgäldskontoret, Finansinspektio-&lt;br&gt;nen, Riksskatteverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Konkur-&lt;br&gt;rensverket, Konsumentverket, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds&lt;br&gt;universitet, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Finansbolagens Förening, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Köpmannaförbund, Före-&lt;br&gt;tagarnas Riksorganisation, Kooperativa Förbundet, Svenska Petroleum-&lt;br&gt;institutet, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Fondhandlar-&lt;br&gt;föreningen, Stadshypotek AB, Svenska Handelskammarförbundet,&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund, Svenska Inkassoföreningen, Svenska&lt;br&gt;Kreditmannaföreningen i Stockholm, Upplysningscentralen UC AB och&lt;br&gt;Dun &amp;amp; Bradstreet Soliditet AB. Vidare har Svenska Postorderföre-&lt;br&gt;ningen avgett ett yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har bifogat yttranden av Kronofogdemyndigheten i&lt;br&gt;Jönköpings län och det s.k. INDEX-projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorbranschens Riksförbund, Sveriges Allmänna Hypoteksbank,&lt;br&gt;Svenska Skeppshypotekskassan, Föreningen för Köpmannakonton,&lt;br&gt;Industrins Finansförening, Sveriges Bankkunders Riksförbund och AB&lt;br&gt;Svensk Upplysningstjänst har beretts tillfälle att avge yttrande men&lt;br&gt;avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i fråga om kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 17 a § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1-4, 6-9, 11, 15, 17, 19 och 20 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 a och 18 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller kreditupplysningsverksamhet som innebär att någon,&lt;br&gt;utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot ersättning eller som&lt;br&gt;ett led i näringsverksamhet. Lagen gäller också annan kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet, om den är av större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar inte förmedling&lt;br&gt;av kreditupplysningar inom en&lt;br&gt;krets som utgörs av Sveriges&lt;br&gt;riksbank och sådana kredit-&lt;br&gt;inrättningar eller för kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet inrättade företag&lt;br&gt;som står under Finansinspek-&lt;br&gt;tionens tillsyn och inte är kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag enligt lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte heller förmed-&lt;br&gt;ling av kreditupplysningar mellan&lt;br&gt;företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen avses med kreditupplys-&lt;br&gt;ning: uppgift, omdöme eller råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte när en myndig-&lt;br&gt;het lämnar ut uppgifter med stöd&lt;br&gt;av lag, förordning eller ett särskilt&lt;br&gt;beslut av regeringen eller en myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen har&lt;br&gt;bestämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte heller för för-&lt;br&gt;medling av kreditupplysningar&lt;br&gt;mellan företag inom samma kon-&lt;br&gt;cern, utom när upplysningen&lt;br&gt;lämnas av ett företag som har&lt;br&gt;tillstånd av Datainspektionen&lt;br&gt;enligt 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kreditupplysning avses i&lt;br&gt;denna lag uppgifter, omdömen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995&lt;br&gt;om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter&lt;br&gt;och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT nr L 281, 23.11.1995, s. 31,&lt;br&gt;Celex 395L0046).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1616.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som lämnas till ledning för be-&lt;br&gt;dömning av annans kreditvärdig-&lt;br&gt;het eller vederhäftighet i övrigt i&lt;br&gt;ekonomiskt hänseende, person-&lt;br&gt;upplysning: kreditupplysning om&lt;br&gt;annan enskild person än den som&lt;br&gt;är näringsidkare eller annars har&lt;br&gt;så väsentligt inflytande i viss&lt;br&gt;näringsverksamhet att uppgift om&lt;br&gt;hans egna förhållanden behövs för&lt;br&gt;att belysa verksamhetens ekono-&lt;br&gt;miska ställning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller råd som lämnas till ledning&lt;br&gt;för bedömning av någon annans&lt;br&gt;kreditvärdighet eller vederhäftig-&lt;br&gt;het i övrigt i ekonomiskt hän-&lt;br&gt;seende. Uppgifter, omdömen eller&lt;br&gt;råd som lämnas till någon för att&lt;br&gt;användas i dennes kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet anses dock inte&lt;br&gt;som kreditupplysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med näringsidkare avses i denna&lt;br&gt;lag även den som, utan att driva&lt;br&gt;näringsverksamhet, har ett så&lt;br&gt;väsentligt inflytande i en viss verk-&lt;br&gt;samhet att uppgifter om hans egna&lt;br&gt;förhållanden behövs för att belysa&lt;br&gt;verksamhetens ekonomiska ställ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningsverksamhet får&lt;br&gt;Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något tillstånd behövs dock inte&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett utländskt bankföretag som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 § bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617), om kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet omfattas av det i hem-&lt;br&gt;landet meddelade tillståndet att&lt;br&gt;driva bankrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt kreditinstitut som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 § lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag, om kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet omfattas av&lt;br&gt;det i hemlandet meddelade tillstån-&lt;br&gt;det att driva finansieringsverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedrivas endast efter tillstånd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens tillstånd be-&lt;br&gt;hövs dock inte för följande&lt;br&gt;företag, om deras grundläggande&lt;br&gt;tillstånd omfattar kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en svensk bank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt bankföretag som&lt;br&gt;har tillstånd att driva verksamhet i&lt;br&gt;Sverige enligt 1 kap. 4 § bank-&lt;br&gt;rörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett utländskt bankföretag som&lt;br&gt;driver verksamhet i Sverige enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 § bankrörelselagcn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett utländskt kreditinstitut som&lt;br&gt;har tillstånd att driva finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet i Sverige enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 § lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ett utländskt kreditinstitut som&lt;br&gt;driver verksamhet i Sverige enligt&lt;br&gt;2 kap. 9 § lagen om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som avses i andra&lt;br&gt;stycket 1, 2, 4 eller 5 får börja be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1616.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driva kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;två månader efter det att Datain-&lt;br&gt;spektionen har tagit emot en&lt;br&gt;anmälan från företaget om att det&lt;br&gt;avser att bedriva sådan verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för kredit-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs ej för kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet, i den mån&lt;br&gt;den bedrivs genom offentliggöran-&lt;br&gt;de av kreditupplysning på sådant&lt;br&gt;sätt som avses i tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får meddelas endast&lt;br&gt;om verksamheten kan antas bli bedriven på ett sakkunnigt och om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dömesgillt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får förenas med före-&lt;br&gt;skrift om hur verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas och om skyldighet att an-&lt;br&gt;mäla ändring av förhållanden som&lt;br&gt;har haft betydelse för tillståndet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplysningsverksamhet, i den mån&lt;br&gt;den bedrivs genom offentliggöran-&lt;br&gt;de av kreditupplysning på ett så-&lt;br&gt;dant sätt som avses i tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen eller yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen får besluta om&lt;br&gt;villkor för hur kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet skall bedrivas och om&lt;br&gt;skyldighet att anmäla ändring av&lt;br&gt;förhållanden som har betydelse för&lt;br&gt;rätten att bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 al&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som gäller om sekretess i&lt;br&gt;bankers, kreditmarknadsbolags&lt;br&gt;och värdepappersbolags verksam-&lt;br&gt;het hindrar inte att uppgifter om&lt;br&gt;lämnade krediter, betalningsför-&lt;br&gt;summelser och kreditmissbruk ut-&lt;br&gt;växlas för kreditupplysnings-&lt;br&gt;ändamål inom en krets som utgörs&lt;br&gt;av dessa företag samt sådana&lt;br&gt;företag som har tillstånd av&lt;br&gt;Datainspektionen enligt 3 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den krets som anges i första&lt;br&gt;stycket ingår även utländska bank-&lt;br&gt;företag som avses i 1 kap. 4 och&lt;br&gt;5 ll bankrörelselagen (1987:617),&lt;br&gt;kreditinstitut som avses i 2 kap. 8&lt;br&gt;och 9 §§ lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag samt utländ-&lt;br&gt;ska företag som avses i 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1110.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c § och 2 kap. 7 § lagen Prop. 1996/97:65&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörel- Bilaga 4&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om användningen&lt;br&gt;av uppgifter om betalningsförsum-&lt;br&gt;melser och kreditmissbruk finns&lt;br&gt;även i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om någons politiska&lt;br&gt;eller religiösa uppfattning, ras&lt;br&gt;eller hudfärg får icke insamlas,&lt;br&gt;lagras eller vidarebefordras i&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om att någon misstänks&lt;br&gt;eller har dömts för brott eller har&lt;br&gt;avtjänat straff eller undergått&lt;br&gt;annan påföljd för brott eller har&lt;br&gt;varit föremål för åtgärd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620), lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vård av unga, lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbruka-&lt;br&gt;re i vissa fall, lagen (1991:1128)&lt;br&gt;om psykiatrisk tvångsvård, lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård, lagen (1967:940) angående&lt;br&gt;omsorger om vissa psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda, 11-14 §§ polisla-&lt;br&gt;gen (1984:387), lagen (1976:511)&lt;br&gt;om omhändertagande av berusade&lt;br&gt;personer m.m. eller utlänningsla-&lt;br&gt;gen (1989:529) får ej utan medgi-&lt;br&gt;vande av datainspektionen insam-&lt;br&gt;las, lagras eller vidarebefordras i&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet. Det-&lt;br&gt;samma gäller uppgift om sjukdom,&lt;br&gt;hälsotillstånd eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande som avses i andra&lt;br&gt;stycket får lämnas endast om syn-&lt;br&gt;nerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i andra stycket&lt;br&gt;utgör ej hinder för att uppgift om&lt;br&gt;näringsförbud insamlas, lagras el-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om en persons ras,&lt;br&gt;etniska ursprung, politiska uppfatt-&lt;br&gt;ning, religiösa eller filosofiska&lt;br&gt;övertygelse eller sexualliv får inte&lt;br&gt;samlas in, lagras eller lämnas ut i&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om sjukdom, hälsotill-&lt;br&gt;stånd eller liknande får inte utan&lt;br&gt;medgivande av Datainspektionen&lt;br&gt;samlas in, lagras eller lämnas ut i&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet. Det-&lt;br&gt;samma gäller uppgifter om att&lt;br&gt;någon misstänks eller har dömts&lt;br&gt;för brott eller har avtjänat straff&lt;br&gt;eller undergått någon annan&lt;br&gt;påföljd för brott eller har varit&lt;br&gt;föremål för någon åtgärd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620), lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vård av unga, lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbruka-&lt;br&gt;re i vissa fall, lagen (1991:1128)&lt;br&gt;om psykiatrisk tvångsvård, lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård, lagen (1993:387) om stöd&lt;br&gt;och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade, 11-14 §§ polislagen&lt;br&gt;(1984:387), lagen (1976:511) om&lt;br&gt;omhändertagande av berusade&lt;br&gt;personer m.m. eller utlännings-&lt;br&gt;lagen (1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande som avses i and-&lt;br&gt;ra stycket får lämnas endast om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i andra stycket&lt;br&gt;hindrar inte att uppgifter om be-&lt;br&gt;talningsförsummelser, kreditmiss-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1959.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ler vidarebefordras i kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personupplysning får inte inne-&lt;br&gt;hålla uppgift om annan betalnings-&lt;br&gt;försummelse än sådan som fastsla-&lt;br&gt;gits genom domstols eller annan&lt;br&gt;myndighets avgörande eller åtgärd&lt;br&gt;eller som lett till inledande av&lt;br&gt;skuldsanering enligt skuldsane-&lt;br&gt;ringslagen (1994:334) eller till be-&lt;br&gt;talningsinställelse, konkursansökan&lt;br&gt;eller ackord. Uppgift som enligt&lt;br&gt;det sagda inte får lämnas ut får&lt;br&gt;inte heller lagras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bestämmande, datainspek-&lt;br&gt;tionen får föreskriva undantag från&lt;br&gt;bestämmelserna i första stycket,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personupplysning får ej innehålla&lt;br&gt;uppgift om omständighet eller för-&lt;br&gt;hållande som är av betydelse för&lt;br&gt;bedömningen av någons vederhäf-&lt;br&gt;tighet i ekonomiskt hänseende, om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bruk eller näringsförbud samlas&lt;br&gt;in, lagras eller lämnas ut i kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningar om fysiska&lt;br&gt;personer som inte är näringsidkare&lt;br&gt;får inte innehålla uppgifter om&lt;br&gt;andra betalningsförsummelser än&lt;br&gt;sådana som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har slagits fast genom en&lt;br&gt;domstols eller en annan myndig-&lt;br&gt;hets avgörande eller åtgärd eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har lett till inledande av skuld-&lt;br&gt;sanering enligt skuldsanerings-&lt;br&gt;lagen (1994:334) eller till betal-&lt;br&gt;ningsinställelse, konkursansökan&lt;br&gt;eller ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningar som avses i&lt;br&gt;första stycket får inte heller inne-&lt;br&gt;hålla uppgifter om kreditmissbruk,&lt;br&gt;utom när krediten har lämnats av&lt;br&gt;ett företag som står under Finans-&lt;br&gt;inspektionens tillsyn och kredit-&lt;br&gt;tagaren i avsevärd utsträckning&lt;br&gt;överskridit gällande kreditgräns&lt;br&gt;eller på något annat sätt allvarligt&lt;br&gt;missbrukat krediten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;Datainspektionen besluta om un-&lt;br&gt;dantag från bestämmelserna i&lt;br&gt;första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i första och andra styckena&lt;br&gt;inte får lämnas ut får inte heller&lt;br&gt;lagras i register som används i&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningar om fysiska&lt;br&gt;personer som inte är näringsidkare&lt;br&gt;får inte innehålla uppgifter om&lt;br&gt;omständigheter eller förhållanden&lt;br&gt;som är av betydelse för bedöm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:340.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1981:737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tre år förflutit från utgången av&lt;br&gt;det år då omständigheten inträffa-&lt;br&gt;de eller förhållandet upphörde.&lt;br&gt;Uppgift som enligt det sagda ej&lt;br&gt;får lämnas ut skall efter den&lt;br&gt;angivna tiden gallras ut ur register&lt;br&gt;som används i kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet. Gallringen skall göras&lt;br&gt;så snart det kan ske och i vart fall&lt;br&gt;innan upplysning lämnas om den&lt;br&gt;som uppgiften avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personupptysning får ej lämnas&lt;br&gt;ut, om det finns anledning anta att&lt;br&gt;upplysningen kommer att använ-&lt;br&gt;das av någon annan än den som på&lt;br&gt;grund av ingånget eller ifrågasatt&lt;br&gt;kreditavtal eller av liknande anled-&lt;br&gt;ning har behov av upplysningen.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller ej offentlig-&lt;br&gt;görande av personupplysning på&lt;br&gt;sådant sätt som avses i tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När personupplysning lämnas,&lt;br&gt;skall den som avses med upplys-&lt;br&gt;ningen samtidigt och kostnadsiritt&lt;br&gt;tillställas ett skriftligt meddelande&lt;br&gt;om de uppgifter, omdömen och&lt;br&gt;råd som upplysningen innehåller&lt;br&gt;rörande honom och om vem som&lt;br&gt;har begärt upplysningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När annan kreditupplysning&lt;br&gt;rörande enskild person lämnas,&lt;br&gt;skall den som avses med upplys-&lt;br&gt;ningen samtidigt och kostnadsfritt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av personens vederhäftig-&lt;br&gt;het i ekonomiskt hänseende, om&lt;br&gt;tre år förflutit från utgången av&lt;br&gt;det år då omständigheten inträffa-&lt;br&gt;de eller förhållandet upphörde.&lt;br&gt;Uppgifter som inte får lämnas ut&lt;br&gt;skall efter den angivna tiden&lt;br&gt;gallras ut ur register som används&lt;br&gt;i kreditupplysningsverksamhet.&lt;br&gt;Gallringen skall göras så snart det&lt;br&gt;kan ske och i vart fall innan en&lt;br&gt;upplysning lämnas om den som&lt;br&gt;uppgiften avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningar om fysiska&lt;br&gt;personer som inte är näringsidkare&lt;br&gt;får inte lämnas ut, om det finns&lt;br&gt;anledning att anta att upplysningen&lt;br&gt;kommer att användas av någon&lt;br&gt;annan än den som på grund av ett&lt;br&gt;ingånget eller ifrågasatt kreditavtal&lt;br&gt;eller av någon liknande anledning&lt;br&gt;har behov av upplysningen. Vad&lt;br&gt;som nu har sagts gäller inte&lt;br&gt;offentliggörande av en kreditupp-&lt;br&gt;lysning på ett sådant sätt som&lt;br&gt;avses i tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;eller yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kreditupplysning om en&lt;br&gt;fysisk person lämnas ut, skall till&lt;br&gt;den som avses med upplysningen&lt;br&gt;samtidigt och kostnadsfritt sändas&lt;br&gt;ett skriftligt meddelande om de&lt;br&gt;uppgifter, omdömen och råd som&lt;br&gt;upplysningen innehåller rörande&lt;br&gt;honom och om vem som har&lt;br&gt;begärt upplysningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1563.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1981:737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillställas ett skriftligt meddelande&lt;br&gt;om de uppgifter som upplysningen&lt;br&gt;innehåller rörande honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller&lt;br&gt;ej kreditupplysning som lämnas&lt;br&gt;genom offentliggörande i tryckt&lt;br&gt;skrift eller annan skrift som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som fått tillstånd att&lt;br&gt;bedriva kreditupplysningsverksam-&lt;br&gt;het åsidosätter någon bestämmelse&lt;br&gt;i denna lag eller en föreskrift som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen, får&lt;br&gt;Datainspektionen i mån av behov&lt;br&gt;ändra en föreskrift som tidigare&lt;br&gt;meddelats eller meddela en ny&lt;br&gt;föreskrift. Om inte rättelse kan&lt;br&gt;åstadkommas på något annat sätt,&lt;br&gt;får Datainspektionen återkalla till-&lt;br&gt;ståndet. Detsamma gäller, om för-&lt;br&gt;utsättningarna för tillståndet i öv-&lt;br&gt;rigt inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte kreditupplys-&lt;br&gt;ningar som lämnas genom offent-&lt;br&gt;liggörande på ett sådant sätt som&lt;br&gt;avses i tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;eller yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har rätt att bedriva&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet åsido-&lt;br&gt;sätter en bestämmelse i denna lag&lt;br&gt;eller ett villkor som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen, får Datain-&lt;br&gt;spektionen förelägga honom att&lt;br&gt;vidta rättelse, besluta om att ändra&lt;br&gt;ett villkor som tidigare meddelats&lt;br&gt;eller meddela ett nytt villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättelse inte kan åstadkom-&lt;br&gt;mas på något annat sätt, såvitt&lt;br&gt;gäller någon som har tillstånd en-&lt;br&gt;ligt 3 § första stycket, får Data-&lt;br&gt;inspektionen återkalla tillståndet.&lt;br&gt;Detsamma gäller, om förut-&lt;br&gt;sättningarna för tillståndet i övrigt&lt;br&gt;inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som avses i 3 §&lt;br&gt;andra stycket 1, 2, 4 eller 5 inte&lt;br&gt;vidtar rättelse, skall Datainspek-&lt;br&gt;tionen underrätta Finansinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som avses i 3 §&lt;br&gt;andra stycket 3 eller 6 inte vidtar&lt;br&gt;rättelse, skall Datainspektionen&lt;br&gt;underrätta den behöriga myn-&lt;br&gt;digheten i företagets hemland. Om&lt;br&gt;rättelse ändå inte sker, får Datain-&lt;br&gt;spektionen förbjuda företaget att&lt;br&gt;göra nya åtaganden här i landet.&lt;br&gt;Innan förbud meddelas skall in-&lt;br&gt;spektionen underrätta den behöri-&lt;br&gt;ga myndigheten i företagets hem-&lt;br&gt;land. I brådskande fall får&lt;br&gt;inspektionen meddela förbud utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1110.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föregående underrättelse till hem-&lt;br&gt;landsmyndigheten. Denna skall då&lt;br&gt;underrättas så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva om&lt;br&gt;skyldighet för den som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet att&lt;br&gt;betala avgift för Datainspektionens&lt;br&gt;tillsynsverksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift påförs av Datainspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bedriver kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet utan föreskrivet till-&lt;br&gt;stånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot 6-9 §, 13 § första&lt;br&gt;stycket eller andra stycket första&lt;br&gt;meningen eller 16 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;bryter mot föreskrift som&lt;br&gt;meddelats enligt 4 § andra stycket,&lt;br&gt;13 § andra stycket andra mening-&lt;br&gt;en eller 17 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lämnar osann uppgift i sådana&lt;br&gt;fall som avses i 10 § eller 16 §&lt;br&gt;andra stycket eller i ett meddelan-&lt;br&gt;de enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som genom&lt;br&gt;oriktiga uppgifter uppsåtligen för-&lt;br&gt;anleder att någon som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet, i an-&lt;br&gt;nat fall än som avses i 9 § andra&lt;br&gt;meningen, lämnar ut en person-&lt;br&gt;upplysning utan att ha grund till&lt;br&gt;detta enligt 9 §. Till samma straff&lt;br&gt;döms den som genom att utnyttja&lt;br&gt;uppgifter hos någon som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet upp-&lt;br&gt;såtligen bereder sig tillgång till en&lt;br&gt;personupplysning utan att ha grund&lt;br&gt;till detta enligt 9 §. I ringa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bedriver kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet utan att ha rätt till det&lt;br&gt;enligt 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot 6-9 §§, 13 § första&lt;br&gt;stycket eller andra stycket första&lt;br&gt;meningen eller 16 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryter mot ett villkor som har&lt;br&gt;meddelats enligt 4 §, 13 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen eller 17 §&lt;br&gt;första stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lämnar en osann uppgift i&lt;br&gt;sådana fall som avses i 10 § eller&lt;br&gt;16 § andra stycket eller i ett med-&lt;br&gt;delande enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som genom&lt;br&gt;oriktiga uppgifter uppsåtligen för-&lt;br&gt;anleder att någon som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet, i an-&lt;br&gt;nat fall än som avses i 9 § andra&lt;br&gt;meningen, lämnar ut en kreditupp-&lt;br&gt;lysning utan att ha grund till detta&lt;br&gt;enligt 9 §. Till samma straff döms&lt;br&gt;den som genom att utnyttja upp-&lt;br&gt;gifter hos någon som bedriver kre-&lt;br&gt;ditupplysningsverksamhet uppsåt-&lt;br&gt;ligen bereder sig tillgång till en&lt;br&gt;kreditupplysning utan att ha grund&lt;br&gt;till detta enligt 9 §. I ringa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1981:737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms dock inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;bedrivits utan föreskrivet tillstånd,&lt;br&gt;skall register som använts i verk-&lt;br&gt;samheten förklaras förverkat, om&lt;br&gt;det ej är uppenbart obilligt. Det-&lt;br&gt;samma gäller, om register överlå-&lt;br&gt;tits eller upplåtits i strid med 13 §&lt;br&gt;första stycket eller om föreskrift&lt;br&gt;som meddelats enligt 13 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen ej följts.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms dock inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;bedrivits av någon som inte haft&lt;br&gt;rätt till det enligt 3 §, skall&lt;br&gt;register som använts i verksam-&lt;br&gt;heten förklaras förverkade om det&lt;br&gt;inte är uppenbart obilligt. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller, om register överlåtits&lt;br&gt;eller upplåtits i strid med 13 §&lt;br&gt;första stycket eller om villkor som&lt;br&gt;meddelats enligt 13 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen inte följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifter som har meddelats av Datainspektionen med stöd av&lt;br&gt;äldre bestämmelser gäller även efter ikraftträdandet, om inte annat&lt;br&gt;beslutas av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Företag som avses i 3 § andra stycket 1, 2, 4 eller 5 och som vid&lt;br&gt;lagens ikraftträdande bedriver kreditupplysningsverksamhet får fortsätta&lt;br&gt;med verksamheten, om företaget inom två månader från lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande anmäler till Datainspektionen att det avser att fortsätta att be-&lt;br&gt;driva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelsen i 6 § andra stycket första meningen gäller även i&lt;br&gt;fråga om uppgifter om att någon har varit föremål för åtgärder enligt&lt;br&gt;lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda eller lagen (1985:568) om särskilda omsorger om&lt;br&gt;psykiskt utvecklingsstörda m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1981:737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 1 kap. 10 § bankrörelselagen (1987:617) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskildas förhållanden till bank får inte obehörigen röjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa för den som&lt;br&gt;bryter mot förbudet i första stycket. Detsamma gäller en revisor som&lt;br&gt;bryter mot förbudet i 3 kap. 14 § första stycket att lämna upplysningar&lt;br&gt;om en banks angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 a § kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173) finns bestämmelser&lt;br&gt;som innebär att vad som gäller om&lt;br&gt;sekretess enligt första stycket inte&lt;br&gt;hindrar att uppgifter i vissa fall&lt;br&gt;utväxlas för kreditupplysnings-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 1 kap. 5 § lagen (1992:1610) om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskildas förhållanden till kreditmarknadsbolag får inte obehörigen&lt;br&gt;röjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa för den som&lt;br&gt;bryter mot förbudet i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 5 a § kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173) finns bestämmelser&lt;br&gt;som innebär att vad som gäller om&lt;br&gt;sekretess enligt första stycket inte&lt;br&gt;hindrar att uppgifter i vissa fall&lt;br&gt;utväxlas för kreditupplysnings-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 1 kap. 8 § lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamot eller befattningshavare hos ett värdepappersbolag,&lt;br&gt;vilken i den egenskapen får kunskap om en uppdragsgivares affärsför-&lt;br&gt;hållanden eller personliga förhållanden, får inte obehörigen röja vad han&lt;br&gt;har fått veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med uppdrags-&lt;br&gt;givarens intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 a § kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173) finns bestämmelser&lt;br&gt;som innebär att vad som gäller om&lt;br&gt;sekretess enligt första stycket inte&lt;br&gt;hindrar att uppgifter i vissa fall&lt;br&gt;utväxlas för kreditupplysnings-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2015.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-12-06&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet&lt;br&gt;Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 24 oktober 1996 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet&lt;br&gt;Göran Lambertz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna nya lydelsen av paragrafens andra stycke gäller&lt;br&gt;lagen inte när en myndighet lämnar ut uppgifter med stöd av lag,&lt;br&gt;förordning eller ett särskilt beslut av regeringen eller en myndighet som&lt;br&gt;regeringen har bestämt. Som exempel på fall när undantaget&lt;br&gt;aktualiseras nämns i författningskommentaren när inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheterna lämnar ut gravationsbevis, kronofogdemyndigheterna&lt;br&gt;uppgifter ur utsökningsregistret och Patent- och registreringsverket upp-&lt;br&gt;gifter ur bolagsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har emellertid förekommit att myndigheter sålt personuppgifter&lt;br&gt;eller sammanställningar av sådana uppgifter utan uttryckligt författ-&lt;br&gt;ningsstöd. Frågan om behovet av en reglering av detta slags&lt;br&gt;försäljningar behandlades i prop. 1990/91:60 om offentlighet, integritet&lt;br&gt;och ADB. Resultatet av lagstiftningsarbetet i den delen blev en ändring&lt;br&gt;i 7 § första stycket 3 datalagen (1973:289). Ändringen innebär att myn-&lt;br&gt;digheter inte utan medgivande av den registrerade får försälja uppgifter&lt;br&gt;ur personregister annat än i enlighet med lag, förordning eller särskilt&lt;br&gt;beslut av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagen är emellertid tillämplig endast på personuppgifter i register&lt;br&gt;som förs med hjälp av ADB. Det kan tänkas att någon myndighet för&lt;br&gt;kreditupplysningsändamål säljer sammanställningar av uppgifter som&lt;br&gt;inte ingår i ett personregister, utan att det föreligger skyldighet att&lt;br&gt;lämna ut uppgifterna i denna form enligt bestämmelserna om allmänna&lt;br&gt;handlingars offentlighet. I den mån en sådan försäljning inte har stöd i&lt;br&gt;en författning eller ett särskilt regeringsbeslut, blir undantaget i det&lt;br&gt;föreslagna andra stycket av 1 § inte tillämpligt, med följd att myndig-&lt;br&gt;heten kan bli skyldig att söka tillstånd att bedriva kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet. Detta måste gälla även med avseende på uppgifter av det slag&lt;br&gt;som enligt det förut anförda är avsedda att omfattas av undantags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelsen. Att lagens integritetsskyddande bestämmelser blir&lt;br&gt;tillämpliga i sådana fall är enligt Lagrådets mening rimligt, men det&lt;br&gt;ligger i sakens natur att vanskliga gränsdragningsfrågor kan uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket föreslås i lagrådsremissen ändrad dels&lt;br&gt;genom att ordet &amp;quot;föreskrift&amp;quot; byts ut mot &amp;quot;villkor&amp;quot;, dels genom att an-&lt;br&gt;passning görs med hänsyn till att undantagen enligt 3 § andra stycket&lt;br&gt;från kravet på särskilt tillstånd av Datainspektionen utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbytet av ordet föreskrift motiveras i författningskommentaren med att&lt;br&gt;Lagrådet i ett annat lagstiftningsärende - hänvisning görs till prop.&lt;br&gt;1989/90:119 s. 80 - hade förordat att ordet föreskrift i princip används&lt;br&gt;bara när det är fråga om normgivning. I det åsyftade lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet, som gällde lagstiftning om övervakningskameror m.m., hade i&lt;br&gt;lagrådsremissen genomgående använts uttryckssättet att länsstyrelsen&lt;br&gt;utfärdar föreskrifter, och detta även i fall när det var fråga om villkor&lt;br&gt;som knöts till tillstånd att använda övervakningskamera och angav vad&lt;br&gt;tillståndshavaren hade att iaktta i det ena eller andra hänseendet. För&lt;br&gt;sådant fall förordade Lagrådet att ordet villkor användes i lagtexten i&lt;br&gt;stället för ordet föreskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nu föreslagna bestämmelsen har avsetts att ge Datainspek-&lt;br&gt;tionen möjlighet att närmare reglera hur kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;skall bedrivas och i vad mån anmälan vid ändrade förhållanden skall&lt;br&gt;göras dels i samband med att tillstånd till kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;beviljas, dels ock fristående från tillståndsförfarandet med avseende på&lt;br&gt;företag som inte behöver särskilt kreditupplysningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den situationen att reglering skall ske i samband med&lt;br&gt;tillståndsgivning finns det enligt Lagrådets uppfattning samma skäl som&lt;br&gt;i ärendet om övervakningskameror att använda uttrycket villkor i stället&lt;br&gt;för föreskrift. När Datainspektionen fristående från tillståndsgivning&lt;br&gt;skall kunna besluta om hur kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas&lt;br&gt;m.m. är det inte på samma sätt naturligt att generellt hänföra besluten&lt;br&gt;till ställningstaganden i särskilt fall, även om ett sådant beslut kan rikta&lt;br&gt;sig till ett visst företag som gjort anmälan om sin verksamhet och&lt;br&gt;beslutet kanske har liknande innehåll som villkor som meddelats ett&lt;br&gt;annat företag i samband med tillståndsgivning. Det ligger i stället&lt;br&gt;närmare till hands att betrakta bestämmelsen i aktuell del som ett&lt;br&gt;bemyndigande att besluta om bindande normer av i princip generell&lt;br&gt;karaktär. För denna normgivningssituation är enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;ordet föreskrift adekvat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i att den ifrågavarande lagbestämmelsen till viss del&lt;br&gt;handlar om normgivning blir den inte i föreslagen utformning väl fören-&lt;br&gt;lig med 8 kap. 11 § regeringsformen, som ju inte ger stöd för&lt;br&gt;delegation av normgivningsmakt direkt från riksdagen till en förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet som lyder under regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda förordar Lagrådet att andra stycket i para-&lt;br&gt;grafen ges ändrad lydelse enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Tillstånd får förenas med villkor för hur kreditupplysningsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bedrivas och om skyldighet att anmäla ändring av förhållanden&lt;br&gt;som har betydelse för rätten att bedriva verksamheten. Regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bestämmande, Datainspektionen får i samma&lt;br&gt;hänseenden meddela föreskrifter för företag som enligt 3 § andra&lt;br&gt;stycket får bedriva kreditupplysningsverksamhet utan tillstånd av&lt;br&gt;inspektionen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreslås en regel enligt vilken den sekretess som gäller i&lt;br&gt;bankers, kreditmarknadsbolags och värdepappersbolags verksamhet inte&lt;br&gt;hindrar att uppgifter av visst slag utväxlas för kreditupplysningsändamål&lt;br&gt;inom en angiven krets. Det får förutsättas att regeln avsetts ta sikte även&lt;br&gt;på Sveriges riksbank (jfr 1 § andra stycket i nuvarande lydelse). Då&lt;br&gt;emellertid riksbanken inte är någon bank i den mening som avses i&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617), bör riksbanken nämnas särskilt i stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter tillkomsten av sekretesslagen (1980:100) har uttrycket &amp;quot;sek-&lt;br&gt;retess” i lagstiftningssammanhang brukat reserveras för sådan&lt;br&gt;tystnadsplikt som följer av den lagen medan sådana förbud att röja&lt;br&gt;uppgifter som gäller endast för enskilda eller för såväl offentliga&lt;br&gt;funktionärer som enskilda har brukat kallas regler om tystnadsplikt (se&lt;br&gt;t.ex. prop. 1979/80:2 del A s 403, 487 och 504). Skall denna&lt;br&gt;terminologi följas bör ordet &amp;quot;sekretess&amp;quot; bytas ut mot &amp;quot;tystnadsplikt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår med hänvisning till det anförda att första stycket får&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vad som gäller om tystnadsplikt i Sveriges riksbanks samt bankers,&lt;br&gt;kreditmarknadsbolags och värdepappersbolags verksamhet hindrar inte&lt;br&gt;att uppgifter om lämnade krediter, betalningsförsummelser och kredit-&lt;br&gt;missbruk utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en krets som&lt;br&gt;utgörs av dessa inrättningar samt sådana företag som har tillstånd av&lt;br&gt;Datainspektionen enligt 3 § första stycket. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen föreslås att 1 kap. 10 § bankrörelselagen, 1 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknadsbolag och 1 kap. 8 § lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse kompletteras med en erinran om innehållet i&lt;br&gt;förevarande paragraf. Eftersom sekretessen i riksbankens verksamhet&lt;br&gt;följer av sekretesslagen, föreslår Lagrådet att en motsvarande erinran&lt;br&gt;fogas till 8 kap. 8 § nämnda lag, som är den sekretessbestämmelse för&lt;br&gt;riksbanken som här närmast är aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke föreslås en motsvarighet till det nuvarande&lt;br&gt;andra styckets bemyndigande, vilket ger regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bestämmande, Datainspektionen möjlighet att, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, föreskriva undantag från regleringen i första stycket. Den&lt;br&gt;föreslagna lagbestämmelsen anger att Datainspektionen vid särskilda&lt;br&gt;skäl får besluta om undantag från bestämmelserna i första och andra&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissens allmänna motivering (avsnitt 8.1) diskuteras om&lt;br&gt;dispensmöjligheten enligt nuvarande andra stycket skall behållas, varvid&lt;br&gt;övervägandena utmynnar i att detta bör bli fallet. Vad som anförs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anslutning därtill och i författningskommentaren ger inte stöd för annat&lt;br&gt;än att dispensmöjligheten avses skola utnyttjas enligt samma mönster&lt;br&gt;som hittills, nämligen genom att generella föreskrifter meddelas för&lt;br&gt;visst eller vissa företag. Det kan inte heller praktiskt sett finnas grund&lt;br&gt;för antagande att dispensbesluten fortsättningsvis skulle fattas från fall&lt;br&gt;till fall i det enskilda kreditupplysningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda leder Lagrådet till slutsatsen att den aktuella bestäm-&lt;br&gt;melsen för att vara förenlig med 8 kap. 11 § regeringsformen (se ovan&lt;br&gt;under 4 §) liksom hittills bör ha formen av ett bemyndigande för rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens bestämmande, Datainspektionen att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om undantag. Lagrådet föreslår att bestämmelsen&lt;br&gt;jämkas i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vad Lagrådet förordat under 4 § godtas, bör första stycket komplet-&lt;br&gt;teras så att också åsidosättande av en föreskrift som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen kan leda till sanktion i form av föreläggande av Data-&lt;br&gt;inspektionen om rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas Lagrådets förslag under 4 § bör första stycket 3. kompletteras så&lt;br&gt;att även överträdelse av en föreskrift som har meddelats enligt 4 §&lt;br&gt;andra stycket omfattas av straffbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hänvisning till vad Lagrådet anfört vid 5 a § kreditupplysnings-&lt;br&gt;lagen förordar Lagrådet att i det nya andra stycket ordet ”sekretess”&lt;br&gt;byts ut mot ”tystnadsplikt”. Alternativt kan orden ”vad som gäller om&lt;br&gt;sekretess enligt” utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att remissens förslag justeras på samma sätt som ovan&lt;br&gt;förordats vid 1 kap. 10 § bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även detta förslag bör justeras på samma sätt som ovan förordats vid&lt;br&gt;1 kap. 10 § bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:65&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Peterson, Freivalds, Tham, Åsbrink, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow, Åhnberg, Pagrotsky, Östros,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:65 Ändringar i kreditupplys-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:65&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ceiexnummer for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i kredit-&lt;br&gt;upplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;395L0046&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53004, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= återremiss</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:FiU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-02-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-02-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-02-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:27:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0365</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:27:49</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:FiU23</uppgift>
<ref_dok_id>GK01FiU23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i kreditupplysningslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:65&lt;br/&gt;
Ändringar i kreditupplysningslagen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:65 Ändringar i kreditupplysningslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:65&lt;br/&gt;
Ändringar i kreditupplysningslagen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:65 Ändringar i kreditupplysningslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Tobisson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:65&lt;br/&gt;
Ändringar i kreditupplysningslagen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:65 Ändringar i kreditupplysningslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Tobisson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:65&lt;br/&gt;
Ändringar i kreditupplysningslagen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:65 Ändringar i kreditupplysningslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>