<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288361</hangar_id>
 <dok_id>GK0361</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>61</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:61</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kommunikationsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>61</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-03-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:58:17</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Översyn av telelagen (1993:957) m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0361/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0361</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0361</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:61&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Översyn av telelagen (1993:597) m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0361/prop_199697__61-1.png" style="width:43pt;height:54pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 mars 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ines Uusmann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kommunikationsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i telelagen och i lagen om tele-&lt;br&gt;terminalutrustning. Ändringarna syftar dels till att uppnå de telepolitiska&lt;br&gt;målen på ett bättre sätt än i dag, dels till att anpassa lagstiftningen efter&lt;br&gt;den framväxande regleringen inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande telepolitiken föreslås ligga fast. De telepolitiska&lt;br&gt;målen föreslås emellertid bli förtydligade genom att det i lagen anges att&lt;br&gt;telefonitjänsten skall tillhandahållas till ett rimligt pris samt att alla skall&lt;br&gt;få tillgång till teletjänster på likvärdiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telelagens regler om tillståndsplikt föreslås kompletterade med regler&lt;br&gt;om anmälningsplikt för alla operatörer, även dem med verksamhet av&lt;br&gt;mindre omfattning. Lagens regler om samtrafik föreslås skärpas. Hårdare&lt;br&gt;krav ställs på operatörer med ett betydande inflytande på marknaden,&lt;br&gt;t.ex. vad gäller kostnadsredovisning. Tillsynsmyndigheten föreslås fa&lt;br&gt;utökade befogenheter, bl.a. skall den få rätt att besluta vid tvist mellan&lt;br&gt;operatörer angående villkor för samtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen föreslås fa en utökad tillsynsroll samt ett tydli-&lt;br&gt;gare ansvar som sektorsmyndighet på teleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan staten och Telia AB om särskilda åtaganden förlängs&lt;br&gt;inte efter den 1 juli 1997. Avtalet ersätts med generella regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om teleterminalutrustning ändras så att tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;skall kunna hindra eller begränsa marknadstillträde för viss utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)......................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1527) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teleterminalutrustning.............................................  20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning..................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Nuvarande ordning...............................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Allmänna utgångspunkter för en fortsatt telereglering........................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Bakgrund...................................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Övergripande målsättningar för telepolitiken...........................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 De telepolitiska målen...............................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Statens ansvar på teleområdet..............................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Utgångspunkter för statens ansvar............................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Avgränsningar av statens ansvar...............................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Nuvarande avtal mellan staten och Telia..................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Samhällsomfattande tjänster.....................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 Definitionen av samhällsomfattande tjänster...........41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 Finansieringen av samhällsomfattande tjänster.......44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Totalförsvarets behov samt åtgärder mot allvarliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fredstida störningar....................................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Funktionshindrade personers behov..........................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Ändringar i telelagen............................................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Tillståndsprövning och villkor..................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Samtrafik...................................................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Allmänt om regleringen, skyldigheten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedriva samtrafik.....................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Kostnadsbaserade samtrafiktaxor............................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.3 Krav på särredovisning av samtrafik och accessnät 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.4 Utvidgade befogenheter för tillsynsmyndigheten.... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Taxesättning.............................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Nummer-, adress - och katalogfrågor.........................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.1 Katalog och nummerupplysningstjänst för telefoni. 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.2 Samlad databas för dataadresser och PTS ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för e-post- planen för Internet..................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.3 Nummerplaner, nummerportabilitet och lika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillträde.....................................................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Övriga frågor.............................................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.1 Tekniska planer, servicekodplanen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätgränssnitt.............................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.2 Straffbestämmelser..................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.3 Utlämnande av uppgifter.........................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.4 Samutnyttjande av anläggningar..............................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Ändringar i lagen om teleterminalutrustning.......................................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Statens deltagande i satellitorganisationerna........................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Post- och telestyrelsens uppgifter......................  87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Författningskommentar......................................................................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Förslaget till lag om ändring i telelagen (1993:597)...............92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1527) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teleterminalutrustning............................................................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Departementspromemorians lagförslag................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över promemorians förslag....................................................119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.................................................120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande.................................................................137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1997.......139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i telelagen (1993:597),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1992:1527) om teleterminalutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om telelagen (1993:597)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 34 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsa.lt 1, 2, 5-8, 10, 12, 13, 15-21,23,27, 31-33 och 35-37 §§ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tio nya paragrafer, 4 a, 4 b, 17 a, 17 b,&lt;br&gt;20 a-20 d, 32 a och 33 a §§, samt närmast före 4 a § en ny rubrik av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om televerksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen avses med&lt;br&gt;telemeddelande: ljud, text, bild,&lt;br&gt;data eller information i övrigt som&lt;br&gt;förmedlas med hjälp av radio eller&lt;br&gt;genom ljus eller elektromagnetiska&lt;br&gt;svängningar som utnyttjar särskilt&lt;br&gt;anordnad ledare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teletjänst-, förmedling av tele-&lt;br&gt;meddelande för någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mobil teletjänst: teletjänst där&lt;br&gt;abonnentanslutning upprättas med&lt;br&gt;hjälp av radio,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telefonitjänst: teletjänst bestående&lt;br&gt;i överföring av tal och som medger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen avses med&lt;br&gt;telemeddelande: ljud, text, bild,&lt;br&gt;data eller information i övrigt som&lt;br&gt;förmedlas med hjälp av radio eller&lt;br&gt;genom ljus eller elektromagnetiska&lt;br&gt;svängningar som utnyttjar särskilt&lt;br&gt;anordnad ledare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teletjänst: förmedling av telemed-&lt;br&gt;delande för någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mobil teletjänst: teletjänst där&lt;br&gt;abonnentanslutning tillhandahålls&lt;br&gt;via radio i en mobil nätanslutnings-&lt;br&gt;punkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telefonitjänst: teletjänst bestående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överföring av telefaxmeddelanden&lt;br&gt;samt datakommunikation via låg-&lt;br&gt;hastighetsmodem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;televerksamhet: förmedling av&lt;br&gt;telemeddelanden via telenät eller&lt;br&gt;tillhandahållande av förbindelser&lt;br&gt;för sådan verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telenät: anläggning för förmed-&lt;br&gt;ling av telemeddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i överföring av tal och som medger&lt;br&gt;överföring av telefaxmeddelanden&lt;br&gt;samt datakommunikation via låg-&lt;br&gt;hastighetsmodem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;televerksamhet: förmedling av&lt;br&gt;telemeddelanden via telenät eller&lt;br&gt;tillhandahållande av nätkapacitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telenät: anläggning avsedd för&lt;br&gt;förmedling av telemeddelanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätkapacitet: överföringskapacitet&lt;br&gt;i telenät eller del därav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyrd förbindelse: nätkapacitet&lt;br&gt;mellan nätanslutningspunkter som&lt;br&gt;avses i rådets direktiv 92/44/EEG&lt;br&gt;av den 5 juni 1992 om tillhanda-&lt;br&gt;hållande av öppna nät för förhyrda&lt;br&gt;förbindelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtrafik: fysisk och logisk sam-&lt;br&gt;mankoppling av telenät som möjlig-&lt;br&gt;gör att teletjänster som tillhanda-&lt;br&gt;hålls i telenäten fungerar mellan&lt;br&gt;alla användares nätanslutnings-&lt;br&gt;punkter, såväl fasta som mobila,&lt;br&gt;och där användarna ges möjlighet&lt;br&gt;att få tillgång till tjänster som till-&lt;br&gt;handahålls i näten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med televerksamhet avses inte utsändning till allmänheten av program&lt;br&gt;i ljudradio eller annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket första me-&lt;br&gt;ningen yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen syftar&lt;br&gt;till att enskilda och myndigheter&lt;br&gt;skall få tillgång till effektiva tele-&lt;br&gt;kommunikationer till lägsta möj-&lt;br&gt;liga samhällsekonomiska kostnad.&lt;br&gt;Häri ligger bl.a. att var och en&lt;br&gt;skall fa möjlighet att från sin sta-&lt;br&gt;digvarande bostad eller sitt fasta&lt;br&gt;verksamhetsställe utnyttja telefo-&lt;br&gt;nitjänst inom ett allmänt tillgäng-&lt;br&gt;ligt telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen syftar till&lt;br&gt;att enskilda och myndigheter skall fa&lt;br&gt;tillgång till effektiva telekommuni-&lt;br&gt;kationer till lägsta möjliga samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska kostnad. Häri ligger&lt;br&gt;bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att var och en skall fa möjlighet&lt;br&gt;att från sin stadigvarande bostad&lt;br&gt;eller sitt fasta verksamhetsställe ut-&lt;br&gt;nyttja telefonitjänst till ett rimligt&lt;br&gt;pris inom ett allmänt tillgängligt&lt;br&gt;telenät,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att alla skall få tillgång till te-&lt;br&gt;letjänster på likvärdiga villkor, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att telekommunikationerna skall&lt;br&gt;vara uthålliga och tillgängliga under&lt;br&gt;kriser och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet Prop. 1996/97:61&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får be- som regeringen bestämmer får be-&lt;br&gt;sluta att enskilda och myndigheter sluta att enskilda och myndigheter&lt;br&gt;skall tillförsäkras tillgång till tele- skall tillförsäkras tillgång till tele-&lt;br&gt;tjänster eller fasta teleförbindelser tjänster eller nätkapacitet genom&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;genom statlig upphandling.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande tjänster får inom ett all-&lt;br&gt;mänt tillgängligt telenät tillhan-&lt;br&gt;dahållas först efter anmälan till den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer (tillsynsmyndigheten):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;telefonitjänst till fast nätan-&lt;br&gt;sl utningspunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mobil teletjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan teletjänst som kräver till-&lt;br&gt;delning av kapacitet ur nummerplan&lt;br&gt;för telefoni enligt 21 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. nätkapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om undan-&lt;br&gt;tag från anmälningsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer skall hos&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas kom-&lt;br&gt;mission anmäla de företag som be-&lt;br&gt;driver televerksamhet och har ett&lt;br&gt;betydande inflytande på den svenska&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt denna lag krävs&lt;br&gt;för rätten att inom ett allmänt till-&lt;br&gt;gängligt telenät tillhandahålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. telefonitjänst eller mobil tele-&lt;br&gt;tjänst, om verksamheten har en&lt;br&gt;omfattning som med avseende på&lt;br&gt;utbredningsområde, antalet använ-&lt;br&gt;dare eller annat jämförbart för-&lt;br&gt;hållande är betydande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;fasta teleförbindelser, om&lt;br&gt;upplåtelsen görs av nätets ägare&lt;br&gt;eller av någon annan som dispone-&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förutom anmälan enligt 4 a §&lt;br&gt;krävs tillstånd enligt denna lag för&lt;br&gt;rätten att inom ett allmänt tillgäng-&lt;br&gt;ligt telenät tillhandahålla telefo-&lt;br&gt;nitjänst till fast nät anslutningspunkt,&lt;br&gt;mobil teletjänst eller nätkapacitet,&lt;br&gt;om verksamheten har en omfattning&lt;br&gt;som med avseende på utbrednings-&lt;br&gt;område, antalet användare eller&lt;br&gt;annat jämförbart förhållande är&lt;br&gt;betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rar kapacitet i nätet och tillhanda-&lt;br&gt;håller sådana förbindelser i en&lt;br&gt;omfattning som är betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd far avse ett visst område eller hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd prövas av Frågor om tillstånd prövas av&lt;br&gt;den myndighet som regeringen be- tillsynsmyndigheten,&lt;br&gt;stämmer (tillståndsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall efter Tillsynsmyndigheten skall efter&lt;br&gt;ansökan meddela förhandsbesked ansökan meddela förhandsbesked&lt;br&gt;om tillstånd enligt 5 § behövs för om tillstånd enligt 5 § behövs för&lt;br&gt;viss televerksamhet. Ett förhands- viss televerksamhet. Ett förhands-&lt;br&gt;besked gäller för den tid och under besked gäller för den tid och under&lt;br&gt;de förutsättningar i övrigt som an- de förutsättningar i övrigt som anges&lt;br&gt;ges i beskedet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i beskedet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten far medge Tillsynsmyndigheten far i enskilda&lt;br&gt;undantag från tillståndsplikten en- fall medge undantag från tillstånds-&lt;br&gt;ligt 5 §, om det finns särskilda plikten enligt 5 §, om det finns sär-&lt;br&gt;skäl. I sådant fall får tillstånds- skilda skäl.&lt;br&gt;plikten ersättas med en anmäl-&lt;br&gt;ningsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet Om det behövs för att följa ut-&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får vecklingen på telekommunikations-&lt;br&gt;meddela föreskrifter om anmäl- området, får regeringen eller, efter&lt;br&gt;ningsplikt för den som inom ett all- regeringens bemyndigande, tillsyns-&lt;br&gt;mänt tillgängligt telenät tillhanda- myndigheten meddela föreskrifter&lt;br&gt;håller teletjänster som inte omfat- om att den som inom ett allmänt&lt;br&gt;tas av tillståndsplikten enligt 5 §. tillgängligt telenät bedriver tele-&lt;br&gt;verksamhet som inte omfattas av&lt;br&gt;anmälningsplikten enligt 4 a § skall&lt;br&gt;lämna upplysningar om verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut och föreskrifter om an-&lt;br&gt;mälningsplikt får meddelas endast&lt;br&gt;i den utsträckning som det behövs&lt;br&gt;från allmän synpunkt för att följa&lt;br&gt;utvecklingen på telekommunika-&lt;br&gt;tionsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall återkallas om verksamheten bedrivs i strid med denna&lt;br&gt;lag eller i strid med föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen och avvikelsen inte kan anses vara av mindre betydelse. Om inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda skäl föreligger får dock återkallelse ske först sedan tillståndsha-&lt;br&gt;varen har lämnats tillfälle att vidta rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller avvikelsen endast en viss del av verksamheten får återkallelsen&lt;br&gt;begränsas till denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse får även ske om för-&lt;br&gt;utsättningarna för att meddela till-&lt;br&gt;stånd inte längre föreligger eller om&lt;br&gt;tillståndshavaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkallas, får till-&lt;br&gt;synsmyndigheten besluta hur verk-&lt;br&gt;samheten skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När fråga uppkommer om att meddela tillstånd att inom ett allmänt&lt;br&gt;tillgängligt telenät tillhandahålla nya eller väsentligt ändrade mobila te-&lt;br&gt;letjänster och det kan antas att det frekvensutrymme som kan avsättas för&lt;br&gt;verksamheten inte är tillräckligt för att ge tillstånd åt alla som vill driva&lt;br&gt;sådan verksamhet, skall prövningen ske efter ett förfarande med allmän&lt;br&gt;inbjudan till ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller när det frekvensutrymme som avsatts för en mobil&lt;br&gt;teletjänst utökas eller på annat sätt medger att ytterligare tillstånd med-&lt;br&gt;delas utan att pågående användning begränsas. Inbjudningsförfarandet&lt;br&gt;skall då avse endast det frekvensutrymme som härigenom blivit tillgäng-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får bemyndigande, tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;meddela föreskrifter om de sakliga får meddela föreskrifter om de&lt;br&gt;grunder som skall tillämpas vid sakliga grunder som skall tillämpas&lt;br&gt;prövning enligt denna paragraf. vid prövning enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 5 § att driva tele-&lt;br&gt;verksamhet får förenas med vill-&lt;br&gt;kor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsvillkor kan avse bl.a.&lt;br&gt;skyldighet för tillståndshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att på vissa villkor tillhanda-&lt;br&gt;hålla telefonitjänst åt var och en&lt;br&gt;som efterfrågar denna tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att med beaktande av tillgäng-&lt;br&gt;lig kapacitet på vissa villkor till-&lt;br&gt;handahålla fasta teleförbindelser åt&lt;br&gt;den som efterfrågar sådana,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 5 § att driva tele-&lt;br&gt;verksamhet får förenas med villkor&lt;br&gt;om skyldighet för tillståndshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att på vissa villkor tillhanda-&lt;br&gt;hålla telefonitjänst till fast nätan-&lt;br&gt;slutningspunkt åt var och en som&lt;br&gt;efterfrågar denna tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att med beaktande av tillgänglig&lt;br&gt;kapacitet tillhandahålla nätkapacitet&lt;br&gt;på vissa villkor åt den som&lt;br&gt;efterfrågar sådan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1995:465.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:416.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att bedriva verksamheten un-&lt;br&gt;der de förutsättningar som följer&lt;br&gt;av de internationella överenskom-&lt;br&gt;melser som Sverige har biträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i verksamheten ta hänsyn&lt;br&gt;till handikappades behov av sär-&lt;br&gt;skilda teletjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att medverka till att telemed-&lt;br&gt;delanden kan förmedlas till sam-&lt;br&gt;hällets alarmerings- och rädd-&lt;br&gt;ningstjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att beakta totalförsvarets be-&lt;br&gt;hov av telekommunikationer under&lt;br&gt;höjd beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. att årligen redovisa sin verk-&lt;br&gt;samhet i de delar som berörs av&lt;br&gt;tillståndet efter för verksamheten&lt;br&gt;särskilt avpassade principer samt&lt;br&gt;att ställa redovisningen till förfo-&lt;br&gt;gande för tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;eller den som anvisas av myndig-&lt;br&gt;heten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. att på skäliga villkor till annan&lt;br&gt;tillståndshavare lämna ut sådana&lt;br&gt;publicerade uppgifter om enskildas&lt;br&gt;teleabonnemang som inte omfattas&lt;br&gt;av tystnadsplikt enligt 25 § första&lt;br&gt;stycket 1 denna lag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. att på skäliga villkor i egen&lt;br&gt;telekatalog publicera och i sin&lt;br&gt;verksamhet till allmänheten lämna&lt;br&gt;ut uppgifter om enskildas teleabon-&lt;br&gt;nemang hos annan tillstånds-&lt;br&gt;havare i den utsträckning de inte&lt;br&gt;omfattas av tystnadsplikt enligt&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att tillhandahålla information&lt;br&gt;om verksamhetens ägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att bedriva verksamheten var-&lt;br&gt;aktigt och med god kapacitet och&lt;br&gt;kvalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att på ett visst sätt fullgöra vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 17 a eller 20 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att på skäliga villkor i egen te-&lt;br&gt;lekatalog publicera uppgifter om&lt;br&gt;enskildas teleabonnemang hos an-&lt;br&gt;mälningspliktig i den utsträckning&lt;br&gt;de inte omfattas av tystnadsplikt&lt;br&gt;enligt lag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. att utan särskild ersättning upp-&lt;br&gt;rätthålla telefonautomater i en om-&lt;br&gt;fattning som i fråga om antal och&lt;br&gt;geografisk utbredning tillgodoser&lt;br&gt;allmänhetens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 5 § att driva televerksamhet skall förenas med villkor&lt;br&gt;att på ett visst sätt fullgöra vad som föreskrivs i 14 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far bemyndigande, tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;meddela föreskrifter om tillstånds- meddelar närmare föreskrifter om&lt;br&gt;villkor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;det sätt på vilket tillståndsvillkoren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som inom ett allmänt till- Den som inom ett allmänt till-&lt;br&gt;gängligt telenät tillhandahåller te- gängligt telenät tillhandahåller tele-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;letjänster eller fasta teleförbindel- tjänster eller nätkapacitet skall se till&lt;br&gt;ser skall tillgodose rimliga krav på att verksamheten uppfyller rimliga&lt;br&gt;teknisk säkerhet i verksamheten. krav på god funktion och teknisk&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavare enligt denna&lt;br&gt;lag far, vid sidan av normala&lt;br&gt;kommersiella villkor, inte ställa&lt;br&gt;upp andra krav för anslutning till&lt;br&gt;telenät än sådana som är nödvän-&lt;br&gt;diga för att möjliggöra samverkan&lt;br&gt;mellan teletjänster eller som be-&lt;br&gt;hövs för att förebygga att nätet&lt;br&gt;eller dess användare skadas eller&lt;br&gt;att nätets drift störs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver verksamhet som&lt;br&gt;är anmälningspliktig enligt 4 a § far,&lt;br&gt;vid sidan av normala kommersiella&lt;br&gt;villkor, inte ställa upp andra krav för&lt;br&gt;anslutning till telenät än sådana som&lt;br&gt;är nödvändiga för att möjliggöra&lt;br&gt;samverkan mellan teletjänster eller&lt;br&gt;som behövs för att förebygga att nä-&lt;br&gt;tet eller dess användare skadas eller&lt;br&gt;att nätets drift störs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far bemyndigande, tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om far meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;krav enligt 15 och 16 §§. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;krav enligt 15 och 16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver anmälnings-&lt;br&gt;pliktig verksamhet enligt 4 a § är&lt;br&gt;skyldig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bedriva verksamheten under&lt;br&gt;de förutsättningar som följer av de&lt;br&gt;internationella överenskommelser&lt;br&gt;som Sverige har biträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att i verksamheten ta hänsyn till&lt;br&gt;handikappades behov av särskilda&lt;br&gt;teletjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att medverka till att telemed-&lt;br&gt;delanden kan förmedlas till sam-&lt;br&gt;hällets alarmerings- och rädd-&lt;br&gt;ningstjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att beakta totalförsvarets behov&lt;br&gt;av telekommunikationer under höjd&lt;br&gt;beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att årligen redovisa sin verk-&lt;br&gt;samhet i de delar som omfattas av&lt;br&gt;anmälningsplikten efter principer&lt;br&gt;som är särskilt avpassade för verk-&lt;br&gt;samheten samt ställa redovisningen&lt;br&gt;till förfogande för tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten eller den som anvisas av myn-&lt;br&gt;digheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att på skäliga villkor till någon&lt;br&gt;annan som för nummerupplysnings-&lt;br&gt;ändamål begär det lämna ut sådana&lt;br&gt;uppgifter om enskildas teleabon-&lt;br&gt;nemang som inte omfattas av tyst-&lt;br&gt;nadsplikt enligt 25 § första stycket 1&lt;br&gt;denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. att på skäliga villkor i sin verk-&lt;br&gt;samhet till allmänheten lämna ut&lt;br&gt;uppgifter om enskildas teleabonne-&lt;br&gt;mang hos någon annan anmäl-&lt;br&gt;ningspliktig i den utsträckning de&lt;br&gt;inte omfattas av tystnadsplikt enligt&lt;br&gt;lag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. att på begäran av myndighet&lt;br&gt;lämna upplysningar om verksam-&lt;br&gt;heten för statistikändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;meddelar närmare föreskrifter om i&lt;br&gt;vilken utsträckning krav enligt första&lt;br&gt;stycket skall fullgöras och det sätt på&lt;br&gt;vilket detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;får föreskriva att den som har&lt;br&gt;tillstånd enligt 5 § och har en do-&lt;br&gt;minerande ställning på den svenska&lt;br&gt;marknaden skall redovisa viss del av&lt;br&gt;den verksamhet som berörs av till-&lt;br&gt;ståndet avskild från annan verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavares taxor for an- Tillståndshavares taxor för an-&lt;br&gt;vändning av telefonitjänst till en vändning av telefonitjänst mellan&lt;br&gt;fast anslutningspunkt inom ett all- fasta nätanslutningspunkter inom ett&lt;br&gt;mänt tillgängligt telenät och för allmänt tillgängligt telenät och för&lt;br&gt;tillhandahållande av fasta teleför- tillhandahållande av nätkapacitet&lt;br&gt;bindelser inom ett sådant nät skall inom ett sådant nät skall grunda sig&lt;br&gt;grunda sig på tillståndshavarens på tillståndshavarens kostnader,&lt;br&gt;kostnader. Taxorna skall hållas Taxorna skall hållas allmänt till-&lt;br&gt;allmänt tillgängliga av tillstånds- gängliga av tillståndshavama.&lt;br&gt;havama.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far, utan hinder av Regeringen far, utan hinder av&lt;br&gt;18 §, föreskriva att taxor för telefo- 18 §, föreskriva att taxor för telefo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nitjänst till en fast anslutnings- nitjänst mellan fasta nätanslut- Prop. 1996/97:61&lt;br&gt;punkt inom ett allmänt tillgängligt ningspunkter inom ett allmänt till-&lt;br&gt;telenät inte får överstiga en viss gängligt telenät inte far överstiga en&lt;br&gt;nivå. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;viss nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som har tillstånd enligt 5 §&lt;br&gt;att tillhandahålla telefonitjänst&lt;br&gt;inom ett allmänt tillgängligt tele-&lt;br&gt;nät är skyldig att på begäran be-&lt;br&gt;driva samtrafik med motsvarande&lt;br&gt;verksamhet som drivs av en annan&lt;br&gt;tillståndshavare eller av den som&lt;br&gt;är anmälningsskyldig. Om sam-&lt;br&gt;trafik upprättas med en anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldig, har tillståndshavaren&lt;br&gt;rätt till samtrafik med motsvarande&lt;br&gt;verksamhet som drivs av den&lt;br&gt;anmälningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen för förmedling av&lt;br&gt;telefonitjänster enligt första stycket&lt;br&gt;skall vara rättvis och skälig med&lt;br&gt;hänsyn till kostnaderna for presta-&lt;br&gt;tionerna. Vid beräkning av ersätt-&lt;br&gt;ningen får skälig hänsyn tas till&lt;br&gt;kostnader för särskilda uppgifter&lt;br&gt;enligt upplåtarens tillståndsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhandahåller teletjänst&lt;br&gt;som är anmälningspliktig enligt&lt;br&gt;4 a § är skyldig att på begäran be-&lt;br&gt;driva samtrafik med annan som till-&lt;br&gt;handahåller teletjänst som är an-&lt;br&gt;mäld enligt nämnda paragraf. Det-&lt;br&gt;samma gäller den som inom ett all-&lt;br&gt;mänt tillgängligt telenät tillhanda-&lt;br&gt;håller annan teletjänst i en omfatt-&lt;br&gt;ning som med avseende på utbred-&lt;br&gt;ningsområde, antalet användare&lt;br&gt;eller annat jämförbart förhållande&lt;br&gt;är betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för samtrafik avseende&lt;br&gt;telefonitjänst till fast nätanslut-&lt;br&gt;ningspunkt skall vara rättvis och&lt;br&gt;skälig med hänsyn till kostnaderna&lt;br&gt;för prestationen. Detsamma gäller&lt;br&gt;för samtrafik avseende telefonitjänst&lt;br&gt;till mobil nät anslutningspunkt, om&lt;br&gt;den bedrivs av någon som är an-&lt;br&gt;mäld enligt 4 b §. För annan sam-&lt;br&gt;trafik får marknadsmässiga villkor&lt;br&gt;bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inom ett allmänt till-&lt;br&gt;gängligt telenät tillhandahåller an-&lt;br&gt;nan teletjänst än telefonitjänst i&lt;br&gt;sådan omfattning som avses i 5 §&lt;br&gt;första stycket 1 är skyldig att, om&lt;br&gt;så begärs, på marknadsmässiga&lt;br&gt;villkor bedriva samtrafik med en&lt;br&gt;tillståndshavare eller en anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldig som tillhandahåller&lt;br&gt;teletjänster enligt denna lag. Om&lt;br&gt;samtrafik upprättas med en an-&lt;br&gt;mälningsskyldig har den som på&lt;br&gt;begäran har medgett samtrafik rätt&lt;br&gt;till samtrafik med motsvarande&lt;br&gt;verksamhet som drivs av den an-&lt;br&gt;mälningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inom ett allmänt till-&lt;br&gt;gängligt telenät tillhandahåller te-&lt;br&gt;lejänst är inte skyldig att bedriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får i enskilda&lt;br&gt;fall medge undantag från skyldig-&lt;br&gt;heten enligt första stycket om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtrafik i den mån sådan trafik begärda samtrafiken i beaktansvärd&lt;br&gt;skulle i beaktansvärd utsträckning utsträckning skulle begränsa den&lt;br&gt;begränsa hans möjlighet att i den samtrafikskyldiges verksamhet,&lt;br&gt;egna verksamheten utnyttja den&lt;br&gt;nätkapacitet han förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver samtrafik skall&lt;br&gt;anmäla sådana tekniska föränd-&lt;br&gt;ringar i nätet som påverkar sam-&lt;br&gt;trafiken till tillsynsmyndigheten i god&lt;br&gt;tid före genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 20 § är&lt;br&gt;den som tillhandahåller teletjänst&lt;br&gt;som är anmälningspliktig enligt&lt;br&gt;4 a § och är anmäld enligt 4 b §&lt;br&gt;skyldig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att tillgodose varje rimlig be-&lt;br&gt;gäran om sammankoppling med&lt;br&gt;telenät för samtrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att publicera sina taxor för&lt;br&gt;samtrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att erbjuda likvärdiga villkor till&lt;br&gt;alla som begär samtrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att på begäran lämna sådan&lt;br&gt;information som är nödvändig för&lt;br&gt;överenskommelser om samtrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att ge in avtal om samtrafik till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att i sin redovisning av rörelsen&lt;br&gt;hålla intäkter och kostnader för&lt;br&gt;samtrafik avskilda från intäkter och&lt;br&gt;kostnader för annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är anmäld enligt 4 b §&lt;br&gt;skall på begäran av tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten styrka att ersättning för sam-&lt;br&gt;trafik är sådan som sägs i 20 §&lt;br&gt;andra stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en taxa som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 inte stämmer överens med&lt;br&gt;denna lag eller med tillståndsvillkor&lt;br&gt;eller föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen, får tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten besluta att den skall ändras på&lt;br&gt;ett visst sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 c §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl, får&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten för att tillgo-&lt;br&gt;dose ändamål av väsentligt allmänt&lt;br&gt;intresse besluta att den som tillhan-&lt;br&gt;dahåller teletjänst som är anmäl-&lt;br&gt;ningspliktig enligt 4 a § skall be-&lt;br&gt;driva samtrafik med annan som ut-&lt;br&gt;övar sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får därvid&lt;br&gt;fastställa nödvändiga villkor för&lt;br&gt;samtrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 d§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhandahåller nätkapa-&lt;br&gt;citet inom ett allmänt tillgängligt&lt;br&gt;telenät är, när någon annan som&lt;br&gt;tillhandahåller sådan nätkapacitet&lt;br&gt;begär det, skyldig att medverka till&lt;br&gt;sammankoppling av telenätet med&lt;br&gt;dennes telenät för att upprätta sam-&lt;br&gt;manhängande förbindelser i näten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande sådan sammankopp-&lt;br&gt;ling skall bestämmelserna om sam-&lt;br&gt;trafik i 20 a, 20 b första stycket 3 -5&lt;br&gt;och andra stycket samt 20 c §§ till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nummerplaner skall upprättas i Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;syfte att främja effektiva telekom- ens bemyndigande, tillsynsmyndig-&lt;br&gt;munikationer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;heten fastställer nummerplaner och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nummerplanerna fastställs av får meddela föreskrifter om pla-&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet nerna och deras användning,&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter för nummer-&lt;br&gt;planerna och får ta initiativ till att&lt;br&gt;ändra dessa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far bemyndigande, tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;föreskriva om skyldighet för den far föreskriva om skyldighet att&lt;br&gt;som bedriver televerksamhet eller betala avgift för tillsynsmyndig-&lt;br&gt;ansöker om tillstånd att bedriva hetens verksamhet enligt denna lag&lt;br&gt;sådan verksamhet eller ansöker om för den som enligt lagen&lt;br&gt;förhandsbesked enligt 7 § att betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift för tillståndsmyndighetens 1. bedriver verksamhet som är Prop. 1996/97:61&lt;br&gt;verksamhet enligt denna lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;anmäld enligt 4 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anmäler sådan verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ansöker om tillstånd, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ansöker om förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får fö-&lt;br&gt;reskriva att den som bedriver verk-&lt;br&gt;samhet som är anmäld enligt 4 a §&lt;br&gt;skall betala avgift för finansiering&lt;br&gt;av beredskapsåtgärder på tele-&lt;br&gt;kommunikationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som driver televerksamhet och därvid har fatt del av eller tillgång&lt;br&gt;till uppgift som avses i 25 § första stycket skall på begäran lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift, som avses i 25 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. uppgift som avses i 25 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket 1, till en myndighet&lt;br&gt;som i ett särskilt fall behöver en&lt;br&gt;sådan uppgift för delgivning enligt&lt;br&gt;delgivningslagen (1970:428), om&lt;br&gt;myndigheten finner att det kan an-&lt;br&gt;tas att den som söks för delgivning&lt;br&gt;håller sig undan eller att det annars&lt;br&gt;finns synnerliga skäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift, som avses i 25 §&lt;br&gt;första stycket 1 och som angår&lt;br&gt;misstanke om brott, till åklagar-&lt;br&gt;myndighet, polismyndighet eller&lt;br&gt;någon annan myndighet som har&lt;br&gt;att ingripa mot brottet, om fängelse&lt;br&gt;är föreskrivet för brottet och detta&lt;br&gt;enligt myndighetens bedömning&lt;br&gt;kan föranleda arman påföljd än&lt;br&gt;böter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 1 till en myndighet som i ett&lt;br&gt;särskilt fall behöver en sådan upp-&lt;br&gt;gift för delgivning enligt delgiv-&lt;br&gt;ningslagen (1970:428), om myndig-&lt;br&gt;heten finner att det kan antas att den&lt;br&gt;som söks för delgivning håller sig&lt;br&gt;undan eller att det annars finns syn-&lt;br&gt;nerliga skäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift som avses i 25 § första&lt;br&gt;stycket 1 och som angår misstanke&lt;br&gt;om brott till åklagarmyndighet,&lt;br&gt;polismyndighet eller någon annan&lt;br&gt;myndighet som skall ingripa mot&lt;br&gt;brottet, om fängelse är föreskrivet&lt;br&gt;för brottet och detta enligt myndig-&lt;br&gt;hetens bedömning kan föranleda&lt;br&gt;annan påföljd än böter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift som avses i 25 § första stycket 3 och som angår misstanke&lt;br&gt;om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myn-&lt;br&gt;dighet som skall ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet&lt;br&gt;lindrigare straff än fängelse i två år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift som avses i 25 § första stycket 1 till en kronofogdemyndig-&lt;br&gt;het som behöver uppgiften i exekutiv verksamhet, om myndigheten fin-&lt;br&gt;ner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett&lt;br&gt;ärende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgift som avses i 25 § första stycket 1 till en skattemyndighet som&lt;br&gt;behöver uppgiften i verksamhet som avser kontroll av skatt eller avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1368.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller i utredning om rätt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481), om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig bety-&lt;br&gt;delse för handläggningen av ett ärende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppgift som avses i 25 § första&lt;br&gt;stycket 1 till polismyndighet, om&lt;br&gt;myndigheten finner att uppgiften&lt;br&gt;behövs i samband med underrät-&lt;br&gt;telse, efterforskning eller identifie-&lt;br&gt;ring vid olyckor eller dödsfall eller&lt;br&gt;för att myndigheten skall kunna full-&lt;br&gt;göra uppgift som avses i 12 § po-&lt;br&gt;lislagen (1984:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. uppgift som avses i 25 § första&lt;br&gt;stycket 1 till polismyndighet eller&lt;br&gt;åklagarmyndighet, om myndigheten&lt;br&gt;finner att uppgiften behövs i ett sär-&lt;br&gt;skilt fall för att myndigheten skall&lt;br&gt;kunna fullgöra underrättelseskyldig-&lt;br&gt;het enligt 31 § tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1964:167) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om unga lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall ha&lt;br&gt;tillsyn över efterlevnaden av&lt;br&gt;denna lag och av de föreskrifter&lt;br&gt;och villkor som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten har rätt&lt;br&gt;att for tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran fa de upplys-&lt;br&gt;ningar och handlingar som be-&lt;br&gt;hövs, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. få tillträde till områden, lo-&lt;br&gt;kaler och andra utrymmen, dock&lt;br&gt;inte bostäder, där verksamhet&lt;br&gt;som omfattas av denna lag be-&lt;br&gt;drivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten har rätt&lt;br&gt;att få verkställighet hos kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten av beslut som av-&lt;br&gt;ser åtgärder för tillsynen enligt&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ha till-&lt;br&gt;syn över efterlevnaden av denna lag&lt;br&gt;och av de föreskrifter och villkor&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av la-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att för&lt;br&gt;tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran fa de upplysningar&lt;br&gt;och handlingar som behövs, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. få tillträde till områden, lokaler&lt;br&gt;och andra utrymmen, dock inte bo-&lt;br&gt;städer, där verksamhet som omfattas&lt;br&gt;av denna lag bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att få&lt;br&gt;verkställighet hos kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten av beslut som avser åtgär-&lt;br&gt;der för tillsynen enligt andra stycket.&lt;br&gt;Därvid gäller bestämmelserna i ut-&lt;br&gt;sökningsbalken om sådan verkstäl-&lt;br&gt;lighet som avses i 16 kap. 10 § den&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall vid&lt;br&gt;tillsynen ägna särskild uppmärk-&lt;br&gt;samhet åt att avtal om samtrafik&lt;br&gt;och om upplåtelse av fasta&lt;br&gt;teleförbindelser träffas i enlighet&lt;br&gt;med denna lag och meddelade&lt;br&gt;tillståndsvillkor samt åt att&lt;br&gt;överenskommelser ingås angåen-&lt;br&gt;de användningen av nummer-&lt;br&gt;resurser enligt fastställda num-&lt;br&gt;merplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer tvist som rör vz/Z-&lt;br&gt;kor för samtrafik eller i övrigt&lt;br&gt;tillämpning av lagen eller av&lt;br&gt;föreskrifter eller tillståndsvillkor&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen, skall tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;skyndsamt undersöka förhål-&lt;br&gt;landena och, om särskilda skäl&lt;br&gt;inte talar för annat, medla mellan&lt;br&gt;parterna. I tvist som nu sagts kan&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten på begäran&lt;br&gt;av part yttra sig över om&lt;br&gt;erbjudna tekniska, operationella&lt;br&gt;och ekonomiska villkor för sam-&lt;br&gt;trafik eller uthyrning av fasta&lt;br&gt;teleförbindelser är godtagbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall vid till-&lt;br&gt;synen ägna särskild uppmärksamhet&lt;br&gt;åt att avtal om samtrafik och om&lt;br&gt;upplåtelse och sammankoppling av&lt;br&gt;nätkapacitet träffas i enlighet med&lt;br&gt;denna lag och meddelade&lt;br&gt;tillståndsvillkor samt åt att&lt;br&gt;användningen av nummerkapacitet&lt;br&gt;sker enligt fastställda nummer-&lt;br&gt;planer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer tvist som rör tillämp-&lt;br&gt;ning av lagen eller av föreskrifter&lt;br&gt;eller tillståndsvillkor som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen, skall till-&lt;br&gt;synsmyndigheten skyndsamt under-&lt;br&gt;söka förhållandena och, om&lt;br&gt;särskilda skäl inte talar för annat,&lt;br&gt;medla mellan parterna. Myndigheten&lt;br&gt;får i en sådan tvist yttra sig på&lt;br&gt;begäran av en part.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om det pågår förhandling som rör&lt;br&gt;villkor för samtrafik, skall till-&lt;br&gt;synsmyndigheten på begäran av en&lt;br&gt;part bestämma en tidsgräns inom&lt;br&gt;vilken förhandlingen skall vara av-&lt;br&gt;slutad. Om förhandlingen inte är&lt;br&gt;avslutad inom tidsgränsen, skall&lt;br&gt;myndigheten medla mellan par-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten får med-&lt;br&gt;dela de förelägganden och förbud&lt;br&gt;som behövs för efterlevnaden av&lt;br&gt;denna lag eller av tillståndsvillkor&lt;br&gt;eller föreskrifter som har medde-&lt;br&gt;lats med stöd av lagen. Sådana&lt;br&gt;förelägganden och förbud får för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten far meddela&lt;br&gt;de förelägganden och förbud som&lt;br&gt;behövs för efterlevnaden av denna&lt;br&gt;lag eller av tillståndsvillkor eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tvist om samtrafikvillkor eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enas med vite. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;villkor om sammankoppling av nät-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapacitet enligt 20 d § skall tillsyns&lt;br&gt;myndigheten på ansökan av en&lt;br&gt;part, i den mån detta är nödvändigt&lt;br&gt;för att lagen eller tillståndsvillkor&lt;br&gt;eller föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen skall efterlevas,&lt;br&gt;föreskriva vad som skall gälla&lt;br&gt;mellan parterna i de frågor som&lt;br&gt;tvisten gäller.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får förelägga&lt;br&gt;den som bedriver anmälningspliktig&lt;br&gt;verksamhet i strid mot denna lag&lt;br&gt;eller mot föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen att helt eller&lt;br&gt;delvis upphöra med verksamheten.&lt;br&gt;Myndigheten får därvid besluta hur&lt;br&gt;verksamheten skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;34 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader döms den som med&lt;br&gt;uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utan tillstånd bedriver verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet som är tillståndspliktig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begär eller tar emot ersättning&lt;br&gt;efter ett högre pris än som är med-&lt;br&gt;givet i en föreskrift som avses i&lt;br&gt;19 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte följer en myndighets begä-&lt;br&gt;ran att lämna uppgifter enligt 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ansvar för den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som bryter mot den tystnadsplikt&lt;br&gt;som föreskrivs i 25 eller 26 § finns&lt;br&gt;i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;35 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot den tystnadsplikt&lt;br&gt;som föreskrivs i 29 § döms till böter. I ringa fall döms inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ansvar för den&lt;br&gt;som bryter mot den tystnadsplikt&lt;br&gt;som föreskrivs i 25 eller 26 § finns i&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden och förbud&lt;br&gt;enligt denna lag far förenas med&lt;br&gt;vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har rättat sig efter&lt;br&gt;ett vitesföreläggande enligt 33 §&lt;br&gt;eller som har överträtt ett vites-&lt;br&gt;förbud enligt samma paragraf får&lt;br&gt;inte dömas till ansvar enligt&lt;br&gt;denna lag för en gärning som&lt;br&gt;omfattas av föreläggandet eller&lt;br&gt;förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;37 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndighetens beslut Tillsynsmyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt före- denna lag eller enligt föreskrifter&lt;br&gt;skrifter som regeringen har med- som regeringen har meddelat med&lt;br&gt;delat med stöd av lagen för över- stöd av lagen för överklagas hos&lt;br&gt;klagas hos länsrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som inte avser återkallelse av tillstånd eller påförande av avgift,&lt;br&gt;gäller omedelbart om inte annat har bestämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten och dom-&lt;br&gt;stol som prövar ett överklagande&lt;br&gt;för bestämma att ett beslut om&lt;br&gt;återkallelse av tillstånd skall gälla&lt;br&gt;omedelbart, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten och domstol&lt;br&gt;som prövar ett överklagande för be-&lt;br&gt;stämma att ett beslut om återkallelse&lt;br&gt;av tillstånd skall gälla omedelbart,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid ikraftträdandet har tillstånd enligt 5 § skall anses ha&lt;br&gt;anmält verksamheten enligt 4 a §. Andra som vid ikraftträdandet bedriver&lt;br&gt;verksamhet som är anmälningspliktig enligt 4 a § skall senast den 1 no-&lt;br&gt;vember 1997 anmäla verksamheten till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 ärenden som gäller ansökan om tillstånd gäller de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna v'd prövning efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Föreskriften i 37 § om krav på prövningstillstånd tillämpas inte i de&lt;br&gt;fall där det första beslutet i ärendet fattats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1527) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:61&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;teleterminalutrustning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5-7 och 12 §§ lagen (1992:1527) om teletermi-&lt;br&gt;nalutrustning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som regeringen Den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer utövar tillsyn över ef- bestämmer utövar tillsyn över ef-&lt;br&gt;terlevnaden av denna lag och av terlevnaden av denna lag och av&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med föreskrifter som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stöd av lagen (tillsynsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att för tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran fa de upplysningar och handlingar som behövs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fa tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bo-&lt;br&gt;städer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hos den som tillverkar, importerar, saluför eller hyr ut teleterminal-&lt;br&gt;utrustning få tillgång till sådan utrustning för kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten får för genomfö- Tillsynsmyndigheten far för ge-&lt;br&gt;rande av den tillsyn som avses i nomförande av den tillsyn som av-&lt;br&gt;5 § andra stycket meddela de före- ses i 5 § meddela de förelägganden&lt;br&gt;lägganden som behövs. Ett sådant och förbud som behövs. Sådana fö-&lt;br&gt;föreläggande far förenas med vite, relägganden och förbud far förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten har rätt att fa verk-&lt;br&gt;ställighet hos kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten av beslut som avser åtgärder&lt;br&gt;för tillsynen enligt 5 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att få&lt;br&gt;verkställighet hos kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten av beslut som avser åtgär-&lt;br&gt;der för tillsynen enligt 5 § andra&lt;br&gt;stycket. Därvid gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i utsökningsbalken om sådan&lt;br&gt;verkställighet som avses i 16 kap.&lt;br&gt;10 § den balken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut om Tillsynsmyndighetens beslut en-&lt;br&gt;förelägganden enligt 6 § far över- ligt denna lag far överklagas hos&lt;br&gt;klagas hos länsrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag som inte Prop. 1996/97:61&lt;br&gt;avser påförande av avgift gäller&lt;br&gt;omedelbart, om inte annat har be-&lt;br&gt;stämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskriften i 12 § om krav på prövningstillstånd tillämpas inte i de&lt;br&gt;fall där det första beslutet i ärendet har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I mars 1993 lade den tidigare regeringen fram ett förslag till telelag och&lt;br&gt;en förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m. (prop. 1992/93:200).&lt;br&gt;I enlighet med riksdagens beslut trädde en telelag i kraft den 1 juli 1993&lt;br&gt;(bet. 1992/93 :TU30, rskr. 1992/93:443). Samtidigt ombildades Telever-&lt;br&gt;ket till Telia AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Funktionshindrades tillgång till teletjänster (prop.&lt;br&gt;1995/96:86, bet. 1995/96:TU9, rskr. 1995/96:128) aviserade regeringen&lt;br&gt;en samlad översyn av telelagen under år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1995 och våren 1996 redovisades ett antal rapporter som be-&lt;br&gt;lyser utvecklingen på telemarknaden samt hur telelagen och dess till-&lt;br&gt;lämpning har fungerat. Av dessa rapporter har två tillkommit på uppdrag&lt;br&gt;av regeringen: Riksrevisionsverkets rapport Två år med telelagen&lt;br&gt;(1995:31) och Närings- och teknikutvecklingsverkets rapport Teletjänster&lt;br&gt;och IT-användning i Sverige (NUTEK R 1995:38). Båda dessa rapporter&lt;br&gt;har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian Moderna telekommunikationer åt alla&lt;br&gt;(Ds 1996:38) behandlas bl.a. frågor som belyses i rapporterna. De&lt;br&gt;lagförslag som läggs fram i promemorian återfinns i bilaga 1.&lt;br&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgänglig hos Kommunikationsdepartementet (dnr K96/2437/1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 september 1995 att tillkalla en särskild&lt;br&gt;utredare med uppdrag att analysera förutsättningar för samt lämna förslag&lt;br&gt;till en nationell katalog för teleadresser. Utredningen, som antog namnet&lt;br&gt;Katalogutredningen, överlämnade i juni 1996 sitt betänkande Nationell&lt;br&gt;teleadresskatalog (SOU 1996:94). Betänkandet har remissbehandlats.&lt;br&gt;Remissyttrandena finns tillgängliga hos Kommunikationsdepartementet&lt;br&gt;(dnr K96/2394/1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen (PTS) har på regeringens uppdrag utrett frågor&lt;br&gt;som rör dels en framtida reglering av slutkundstaxor och samtrafikpriser&lt;br&gt;på teleområdet, dels överlåtelse av fastighetsnät för bostadsändamål.&lt;br&gt;Uppdragen har redovisats i rapporter under hösten 1996 (dnr&lt;br&gt;K96/2437/1, dnr K96/3226/1). Synpunkter på den förstnämnda rapporten&lt;br&gt;har inhämtats vid en hearing den 23 oktober 1996. Den senare rapporten&lt;br&gt;har inte remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en promemoria upprättad inom Kommunikationsdepartementet före-&lt;br&gt;slås en avgiftsfinansiering av beredskapsåtgärder inom telekommunika-&lt;br&gt;tionsområdet (dnr K96/3644/1). Promemorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse den 14 oktober 1996 föreslår Rikspolisstyrelsen en änd-&lt;br&gt;ring av reglerna i telelagen om utlämnande av uppgifter till polisen (dnr&lt;br&gt;K96/3746/RS). Skrivelsen har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i denna proposition att behandla dels de ändringar&lt;br&gt;i telelagen och i lagen om teleterminalutrustning som föreslagits i pro-&lt;br&gt;memorian, dels vissa av Katalogutredningens förslag till ändringar i te-&lt;br&gt;lelagen. Promemorians förslag om ändringar i lagen om radiokommuni-&lt;br&gt;kation kommer att behandlas av regeringen senare under år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 16 januari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det lagförslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit vissa ändringar i det remitterade lagförslaget.&lt;br&gt;Regeringen har i propositionen i huvudsak följt Lagrådets förslag. Dess-&lt;br&gt;utom har vissa redaktionella ändringar gjorts i texten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Nuvarande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagreglering på teleområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande telepolitiska mål fastställdes av riksdagen år 1993 i samband&lt;br&gt;med behandlingen av förslaget till telelag och en förändrad verksamhets-&lt;br&gt;form för Televerket m.m. (prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr.&lt;br&gt;1992/93:443, i texten fortsättningsvis återgiven som 1993 års telelags-&lt;br&gt;proposition). Målen bygger på de mål som fastställdes dels i 1988 års&lt;br&gt;telepolitiska beslut (prop. 1987/88:118, bet. 1987/88:TU28, rskr.&lt;br&gt;1987/88:402), dels i samband med behandlingen av propositionen Nä-&lt;br&gt;ringspolitik och tillväxt (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:TU28, rskr.&lt;br&gt;1990/91:369).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande telepolitiska målet kommer till uttryck i 2 § telelagen&lt;br&gt;(1993:597):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Bestämmelserna i lagen syftar till att enskilda och myndigheter skall&lt;br&gt;få tillgång till effektiva telekommunikationer till lägsta möjliga&lt;br&gt;samhällsekonomiska kostnad. Häri ligger bl.a. att var och en skall få&lt;br&gt;möjlighet att från sin stadigvarande bostad eller sitt fasta&lt;br&gt;verksamhetsställe utnyttja telefonitjänst inom ett allmänt tillgängligt&lt;br&gt;telenät.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det övergripande målet gäller de tidigare beslutade telepolitiska&lt;br&gt;målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller telefonitjänsten fastslås i telelagen att den skall vara av så-&lt;br&gt;dan kvalitet att även telefaxmeddelandcn och datakommunikation via&lt;br&gt;låghastighetsmodem kan förmedlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av lagen skall en strävan vara att skapa utrymme för&lt;br&gt;och upprätthålla en effektiv konkurrens inom alla delar av telekommuni-&lt;br&gt;kationsområdet såsom ett medel att uppnå det angivna syftet. Lagen in-&lt;br&gt;nehåller bestämmelser bl.a. om tillståndsplikt, tillståndsprövning, till-&lt;br&gt;ståndsvillkor, taxor, samtrafik, nummerplanering och tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre kategorier tjänster är tillståndspliktiga under förutsättning att verk-&lt;br&gt;samheten har en omfattning som är betydande och tillhandahålls inom ett&lt;br&gt;allmänt tillgängligt telenät: telefonitjänst, mobil teletjänst samt fasta tele-&lt;br&gt;förbindelser. Ett tillstånd far förenas med villkor, bl.a. skyldighet att på&lt;br&gt;vissa villkor tillhandahålla telefonitjänst åt var och en som efterfrågar&lt;br&gt;den, att i verksamheten ta hänsyn till funktionshindrade personers behov&lt;br&gt;av särskilda teletjänster och att beakta totalförsvarets behov av telekom-&lt;br&gt;munikationer vid höjd beredskap. PTS prövar frågor om tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1992:1527) om teleterminalutrustning innehåller bestämmelser Prop. 1996/97:61&lt;br&gt;om krav på sådan utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan staten och Telia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med bolagiseringen av Televerket tecknade staten och det bli-&lt;br&gt;vande Telia ett avtal om särskilda åtaganden för perioden den 1 juli 1993&lt;br&gt;t.o.m. den 31 december 1996. Det har nu förlängts att gälla till utgången&lt;br&gt;av juni 1997. Avtalet syftar till att övergångsvis, i liberaliseringens in-&lt;br&gt;ledningsskede, säkerställa att vissa telepolitiska mål uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet innehåller förpliktelser om bl.a. pristak för telefonitjänster,&lt;br&gt;tillhandahållande av olönsamma telefonautomater i glesbygd och överlå-&lt;br&gt;telse av fastighetsnät. Enligt avtalet förbinder sig Telia också att inte be-&lt;br&gt;gära ersättning för eventuella underskott som följer av att bolaget tillhan-&lt;br&gt;dahåller telefonitjänst till enhetliga taxor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS har av regeringen utsetts att övervaka att avtalet efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal rättsakter har beslutats inom ramen för den pågående liberali-&lt;br&gt;serings- och harmoniseringsprocessen inom EG. I juni 1990 antogs två&lt;br&gt;direktiv som är grundläggande för denna process: Rådets direktiv&lt;br&gt;90/387/EEG av den 28 juni 1990 om upprättandet av den inre marknaden&lt;br&gt;för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät, det s.k. ONP-ramdi-&lt;br&gt;rektivet (EGT nr L 192, 24.7.1990, s. 1) och kommissionens direktiv&lt;br&gt;90/388/EEG av den 28 juni 1990 om konkurrens på marknaderna för te-&lt;br&gt;letjänster, det s.k. tjänstedirektivet (EGT nr L 192, 24.7.1990, s. 10). Ett&lt;br&gt;annat grundläggande direktiv för en liberaliserad telemarknad kommer&lt;br&gt;att bli direktivet om gemensamma bestämmelser för tillståndsgivning&lt;br&gt;inom telekommunikationsområdet (gemensam ståndpunkt, (EG) nr 7/97,&lt;br&gt;EGT nr C 41, 10.2. 1997, s. 48). Direktivet kommer att antas slutligt&lt;br&gt;under år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstedirektivet har ändrats flera gånger, senast genom kommissio-&lt;br&gt;nens direktiv 96/19/EG av den 13 mars 1996 om ändring av direktiv&lt;br&gt;90/388/EEG med avseende på genomförandet av full konkurrens på&lt;br&gt;marknaderna för teletjänster (EGT nr L 74, 22.3.1996, s. 13). Enligt detta&lt;br&gt;direktiv är medlemsstaterna skyldiga bl.a. att senast den 1 januari 1998&lt;br&gt;avskaffa exklusiva och speciella rättigheter avseende tillhandahållandet&lt;br&gt;av teletjänster, inklusive taltelefoni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med ONP-ramdirektivet är att genom harmoniserade principer&lt;br&gt;och villkor skapa en . marknad för konkurrerande leverantörer av tele-&lt;br&gt;tjänster. Med ramdirektivet som grund har två direktiv antagits: Rådets&lt;br&gt;direktiv 92/44/EEG av den 5 juni 1992 om tillhandahållande av öppna&lt;br&gt;nät för förhyrda förbindelser (EGT nr L 165, 19.6.1992, s. 27) och Euro-&lt;br&gt;paparlamentets och rådets direktiv 95/62/EG av den 13 december 1995&lt;br&gt;om tillhandahållande av öppna nät (ONP) för taltelefoni (EGT nr L 321,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.12.1995, s. 6). Ett tredje direktiv om samtrafik utarbetas för närva-&lt;br&gt;rande, detta kommer att antas under år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med taltelefonidirektivet är bl.a. att uppnå harmoniserade villkor&lt;br&gt;för tillhandahållande av taltelefoni inom gemenskapen. Direktivet inne-&lt;br&gt;håller bl.a. bestämmelser för abonnemangsavtal, taxe- och debiterings-&lt;br&gt;principer, kostnadsredovisning, nummerupplysningstjänster, telefon-&lt;br&gt;automater och telefonkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har under år 1995 och år 1996 lämnat förslag till änd-&lt;br&gt;ringar i ONP-ramdirektivet och i direktivet om förhyrda förbindelser&lt;br&gt;(gemensam ståndpunkt (EG) nr 58/96, EGT nr C 315, 24.10.1996, s. 41)&lt;br&gt;samt förslag till ett nytt taltelefonidirektiv (KOM(96) 419 slutlig). Änd-&lt;br&gt;ringarna i ramdirektivet avser bl.a. reviderade definitioner samt krav på&lt;br&gt;en effektiv strukturell separering mellan den reglerande funktionen och&lt;br&gt;alla aktiviteter som är förknippade med ägarskap eller kontroll i de fall&lt;br&gt;staten bibehåller ett visst mått av ägande i telebolaget. Ändringarna i tal-&lt;br&gt;telefonidirektivet syftar till att dels göra det tillämpligt på alla operatörer&lt;br&gt;på en liberaliserad marknad, dels förtydliga innehållet av samhällsom-&lt;br&gt;fattande tjänster i takt med utvecklingen på området. I förslaget föreslås&lt;br&gt;också att samhällsomfattande tjänster skall erbjudas till ett rimligt pris&lt;br&gt;(med samhällsomfattande tjänster avses en minimiuppsättning tjänster&lt;br&gt;som är tillgängliga för alla användare oavsett var de bor och som tillhan-&lt;br&gt;dahålls till ett rimligt pris). Intäktsbortfall på grund av för låga priser i&lt;br&gt;vissa områden får inte kompenseras genom ökade priser i andra områden,&lt;br&gt;med undantag för justeringar i syfte att uppnå kostnadsorienterade taxor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om tillhandahållande av öppna nät för förhyrda förbindelser&lt;br&gt;fastställer att inga tekniska restriktioner far finnas för anslutning av olika&lt;br&gt;förhyrda förbindelser med varandra eller till ett allmänt tillgängligt tele-&lt;br&gt;nät. Direktivet syftar till att säkerställa att alla användare har tillgång till&lt;br&gt;förbindelser från åtminstone en operatör. Genom ändringarna betonas&lt;br&gt;principen om icke-diskriminering ytterligare. Samma villkor skall t.ex.&lt;br&gt;gälla för såväl externa som interna kunder inom teleorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till direktiv om samtrafik (gemensam ståndpunkt (EG) nr&lt;br&gt;34/96, EGT nr C 220, 29.7.1996, s.13), som även inkluderar principer för&lt;br&gt;finansiering av samhällsomfattande tjänster, preciserar de skyldigheter&lt;br&gt;som skall gälla för medlemsländerna att öppna de allmänt tillgängliga&lt;br&gt;telenäten för samtrafik med andra operatörer, såväl från det egna landet&lt;br&gt;som från andra medlemsländer. Principer anges för hur kostnader för&lt;br&gt;samtrafik skall beräknas samt hur eventuella kostnader för samhällsom-&lt;br&gt;fattande tjänster skall fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till direktiv om tillståndsgivning syftar till att skapa ett över-&lt;br&gt;gripande regelverk för allmänna auktorisationer och individuella tillstånd&lt;br&gt;att bedriva televerksamhet. Avsikten är att villkoren för allmänna aukto-&lt;br&gt;risationer skall vara specificerade på förhand och att ingen särskild pröv-&lt;br&gt;ning av televerksamheten skall behöva ske. Det skall vidare vara befogat&lt;br&gt;att utfärda individuella tillstånd utöver de allmänna auktorisationema i de&lt;br&gt;fall verksamhetens bedrivande förutsätter vissa behov, såsom behov av&lt;br&gt;nummer och frekvenser, men också för att ålägga företaget vissa skyl-&lt;br&gt;digheter såsom tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga nu angivna förslag till nya rättsakter måste vara genomförda i Prop. 1996/97:61&lt;br&gt;medlemsstaternas rättsordningar den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Allmänna utgångspunkter för en fortsatt&lt;br&gt;telereglering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Orsaker till översynen av regleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telelagen har varit i kraft i tre och ett halvt år. Under dessa år har ut-&lt;br&gt;vecklingen gått mycket snabbt framåt. Det är främst tre inbördes samver-&lt;br&gt;kande faktorer som driver på utvecklingen inom telebranschen och som&lt;br&gt;motiverar att teleregleringen nu ses över: den fortsatta tekniska utveck-&lt;br&gt;lingen, den marknadsmässiga utvecklingen samt internationaliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste erfarenheterna av de tre gångna åren är att konkurrensen&lt;br&gt;utvecklats framför allt på mobil- och utlandstelefoniområdena. Konkur-&lt;br&gt;rensen har lett till nya tjänster och i vissa fall lägre priser. Den snabba&lt;br&gt;tekniska utvecklingen har medfört en allt större integrering av tidigare&lt;br&gt;åtskilda tillämpningar som tal-, bild- och datakommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telefoni på lokal nivå har inte varit utsatt för samma starka konkurrens&lt;br&gt;som utlandstelefonin. Svårigheterna att åstadkomma en effektiv konkur-&lt;br&gt;rens i dessa delar sammanhänger med den kontroll över det s.k. access-&lt;br&gt;nätet, dvs. anslutningarna till de enskilda abonnenterna som Telia har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av telelagen har på några punkter inte fungerat helt till-&lt;br&gt;fredsställande. Det gäller bl.a. samtrafikregleringen, där förhandlingarna&lt;br&gt;mellan Telia och dess motparter blivit utdragna och där Post- och telesty-&lt;br&gt;relsen (PTS) inte haft möjlighet att ingripa annat än genom medling. Vi-&lt;br&gt;dare har rollfördelningen mellan PTS och Konkurrensverket framstått&lt;br&gt;som delvis oklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen av telelagen syftar till att anpassa regleringen till den ut-&lt;br&gt;veckling som skett på telemarknaden med hänsyn tagen till de erfaren-&lt;br&gt;heter som uppnåtts under de gångna åren. Teleregleringen måste dess-&lt;br&gt;utom anpassas till den reglering som växer fram inom ramen för EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att regleringen är i takt med den snabba utvecklingen på&lt;br&gt;teleområdet. Även om de grundläggande principerna ligger fast kan tele-&lt;br&gt;regleringen i framtiden komma att behöva justeras i vissa avseenden allt-&lt;br&gt;eftersom marknaden och infrastrukturen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på teleområdet — Sverige i ett internationellt perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är med 68 linjer per 100 invånare världens telefontätaste land.&lt;br&gt;Nästan 99 % av den svenska befolkningen har tillgång till telefon. Sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talsprisema är samtidigt bland världens lägsta. Även när det gäller andra&lt;br&gt;serviceindikatorer som leveranstider för abonnemang, felavhjälpningsti-&lt;br&gt;der m.m. visar siffror - om än något svårjämförbara - att Sverige har en&lt;br&gt;tätposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också på mobiltelefonisidan ligger Sverige i topp när det gäller antal&lt;br&gt;abonnemang per invånare. Då marknaden är under ständig tillväxt blir&lt;br&gt;siffrorna snabbt föråldrade, men sommaren 1996 fanns 24 abonnemang&lt;br&gt;per 100 invånare. Motsvarande siffra år 1995 var för EU som helhet 6,5&lt;br&gt;och för USA 9,5. Även på detta område ligger Sverige prismässigt för-&lt;br&gt;hållandevis lågt. En priskorgsjämförelse från år 1994 visar att de svenska&lt;br&gt;mobiltelefoniprisema ligger cirka 30 % under snittet för industriländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsträcks jämförelserna till andra områden som ISDN och Internet,&lt;br&gt;som är förhållandevis nya företeelser, framträder svårigheter att hitta&lt;br&gt;jämförbar statistik (ISDN är ett s.k. digitalt flertjänstnät där man med&lt;br&gt;speciell teleterminalutrustning ansluten till nätet i en nätterminal kan be-&lt;br&gt;driva helt digital trafik där tal, text, ljud och bild överförs över en och&lt;br&gt;samma ledning). ISDN har inte fått en lika stor spridning i Sverige som i&lt;br&gt;vissa andra länder som USA, Tyskland och Storbritannien. Den begrän-&lt;br&gt;sade spridningen förklaras i viss mån av att det svenska, på AXE-tekni-&lt;br&gt;ken baserade telefonnätet, möjliggjort tilläggstjänster som inte funnits&lt;br&gt;tillgängliga i dessa andra länder. ISDN introducerades också förhållan-&lt;br&gt;devis sent i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskattningsvis var fjärde svensk har tillgång till Internet hemma el-&lt;br&gt;ler på jobbet, och 10 % använder Internet minst en gång i veckan. Endast&lt;br&gt;USA och de nordiska grannländerna uppvisar en motsvarande spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som framför allt karaktäriserar teleområdet är att det är en växande&lt;br&gt;marknad. Telia har, trots sjunkande priser och trots att det på vissa områ-&lt;br&gt;den förlorat marknadsandelar, behållit och t.o.m. något ökat sina omsätt-&lt;br&gt;ningssiffror i absoluta termer. De viktigaste konkurrenterna på området&lt;br&gt;för fast telefoni är Tele2 AB, som uppskattningsvis har 20 % av ut-&lt;br&gt;landstelefonimarknaden, samt Telenordia AB och France Telecom/Glo-&lt;br&gt;bal One, som båda ingår i större internationella allianser och som i första&lt;br&gt;hand riktar in sig på företagsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På mobiltelefonisidan är konkurrensen hård. Telia Mobile AB domi-&lt;br&gt;nerar alltjämt om de analoga NMT-systemen och det digitala GSM-sys-&lt;br&gt;temet vägs samman. Sett till endast GSM-systemet har Telia Mobile&lt;br&gt;dock fått betydande konkurrens från Comviq och Europolitan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på teleområdet ur ett konsumentperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ovan beskrivna utvecklingen har inneburit många fördelar för kon-&lt;br&gt;sumenterna. Samtalstaxorna på framför allt utlands- och fjärrtelefoni har&lt;br&gt;sjunkit kraftigt och konsumenterna har fatt tillgång till ett alltmer varierat&lt;br&gt;utbud av tjänster. Studier som gjorts av hur servicen fungerar på tele-&lt;br&gt;marknaden (bl.a. PTS rapport Regionala konsekvenser av avregleringen&lt;br&gt;på telemarknaden, maj 1996) visar att Telia och Tele2 mer än väl klarar&lt;br&gt;de servicekrav avseende leveranstid av abonnemang, tid för felavhjälp-&lt;br&gt;ning, framkomlighet m.m. som ställts upp i tillståndsvillkoren. Det före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer inga påtagliga skillnader mellan tätort och glesbygd i detta avse-&lt;br&gt;ende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AXE-systemet i Telias telefonnät har fortsatt att byggas ut så att mer&lt;br&gt;än 96 % av alla abonnenter nu kan ta del av de tjänster som detta system&lt;br&gt;möjliggör. Genom en successiv uppgradering av tekniken förbättras&lt;br&gt;också möjligheterna till datakommunikation via modem. Vid telelagens&lt;br&gt;tillkomst betraktades en överföringskapacitet på 2 400 bitar per sekund&lt;br&gt;som en slags standardkapacitet, i dag används en hastighet på 28 800&lt;br&gt;bitar per sekund på de flesta håll (Bitar, ”bittar”, är dataspråk för binära&lt;br&gt;siffror, 1/0). Den successivt ökade kapaciteten, i kombination med stadigt&lt;br&gt;sjunkande priser, har medfört allt bättre möjligheter till kommunikation&lt;br&gt;över Internet. Detta återspeglas också i det kraftigt ökande antalet Inter-&lt;br&gt;netabonnemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ISDN introducerades år 1993, och inledningsvis var priserna för en an-&lt;br&gt;slutning höga, framför allt i glesbygd. Priserna har sedan sjunkit kraftigt,&lt;br&gt;och genom minskningen av antalet s.k. ISDN-zoner till två har också&lt;br&gt;prisskillnaden mellan tätort och glesbygd minskat betydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen har ur konsumentperspektiv således varit synnerligen po-&lt;br&gt;sitiv. Fortfarande finns dock vissa områden som ännu inte upplevt för-&lt;br&gt;bättringar i samma grad. Detta gäller bl.a. priserna på lokaltelefoni, som&lt;br&gt;ökat påtagligt de senaste åren, glesbygdstäckningen för mobiltelefoni, där&lt;br&gt;vissa delar av landet ännu inte täcks av något av de mobila näten, samt&lt;br&gt;den ännu inte fullbordade spridningen av AXE, där knappt 4 % av abon-&lt;br&gt;nenterna ännu inte omfattas av systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisökningarna på lokaltelefonin förklaras till stor del av att lokaltele-&lt;br&gt;fonin tidigare varit kraftigt subventionerad i förhållande till långdistans-&lt;br&gt;telefonin. Emellertid kan man också peka på att området inte varit före-&lt;br&gt;mål för konkurrens i någon nämnvärd utsträckning. Detta beror bl.a. på&lt;br&gt;att de samtrafi ka v gifter som Telia hittills tagit ut av konkurrerande ope-&lt;br&gt;ratörer har varit högre än Telias egna lokaltelefonitaxor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaltelefoniprisema kan vid det här laget anses ha nått en nivå som&lt;br&gt;ligger i paritet med de verkliga kostnaderna. Med fortsatta effektivitets-&lt;br&gt;förbättringar, i kombination med samtrafikavgifter som inte stänger ute&lt;br&gt;konkurrenter, kan man förvänta en viss prispress även på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vad avser mobiltelefonitäckningen går utvecklingen åt rätt håll.&lt;br&gt;De olika GSM-näten har nu en täckning som i stort sett motsvarar NMT&lt;br&gt;900-nätet, och konkurrensen mellan operatörerna driver dem till fortsatt&lt;br&gt;utbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia beräknas ha fullgjort utbyggnaden av AXE-systemet i telefonnä-&lt;br&gt;tet under år 1998. Vidare har Telia nu inlett ett arbete med att etablera en&lt;br&gt;nationell bredbandsstruktur. Med bredbandskommunikation menas&lt;br&gt;kommunikation med en överföringskapacitet som överstiger 2 000 000&lt;br&gt;bitar per sekund. Detta möjliggör bl.a. överföring av rörliga bilder, som&lt;br&gt;är den mest kapacitetskrävande kommunikationsformen. Denna satsning&lt;br&gt;kommer enligt Telia att innebära att 98 % av landets hushåll år 2004 har&lt;br&gt;tillgång till bredbandstjänster. Dessa hushåll kan då åtnjuta&lt;br&gt;kommunikationsmöjligheter som vida överträffar dem som är möjliga via&lt;br&gt;låghastighetsmodem eller vanlig ISDN-anslutning. Telia har för avsikt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påbörja utbyggnaden av bredbandskommunikation inom de områden som Prop. 1996/97:61&lt;br&gt;ännu inte nåtts av AXE-utbyggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyllandet av de telepolitiska målen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande telepolitiska målet är att enskilda och myndigheter&lt;br&gt;skall få tillgång till effektiva telekommunikationer till lägsta möjliga&lt;br&gt;samhällsekonomiska kostnad. Detta mål innebär bl.a. att var och en från&lt;br&gt;sin stadigvarande bostad eller fasta verksamhetsställe skall kunna ut-&lt;br&gt;nyttja telefonitjänst. Andra viktiga delmål som riksdagen beslutat är att&lt;br&gt;telesystemet skall bidra till ett effektivt resursutnyttjande, att det skall&lt;br&gt;bidra till regional balans och möjliggöra sociala hänsynstaganden samt&lt;br&gt;att det skall vara uthålligt i kriser och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller det övergripande målet framgår av beskrivningen i avsnittet&lt;br&gt;ovan att Sverige i en internationell jämförelse har synnerligen effektiva&lt;br&gt;telekommunikationer, samt att tillgängligheten till dessa är tämligen god.&lt;br&gt;Genom den öppnade svenska marknaden har ett stort antal aktörer etable-&lt;br&gt;rats som alla bidrar till att ge spridning åt alltmer avancerade kommuni-&lt;br&gt;kationsmöjligheter. Spridningen av t.ex. Intemetabonnemang visar att&lt;br&gt;den avancerade tekniken heller inte är begränsad till en liten krets använ-&lt;br&gt;dare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet att var och en skall ha tillgång till telefonitjänst kan sedan länge&lt;br&gt;anses vara nöjaktigt uppfyllt. Som anges ovan har 99 % av Sveriges hus-&lt;br&gt;håll tillgång till telefon. Vidare klarar telefonoperatörema i allt väsentligt&lt;br&gt;de servicekrav som ställts på dem i deras tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarare än att tillgången till telefonitjänst som sådan skulle vara ett&lt;br&gt;problem handlar det om att spridningen av vissa tjänster inte är fullstän-&lt;br&gt;dig. Den ännu inte fullbordade AXE-utbyggnaden innebär att en mindre&lt;br&gt;andel abonnenter ännu inte har tillgång till tilläggstjänster som vidare-&lt;br&gt;koppling, återuppringning vid upptaget m.m. En annan nackdel för icke&lt;br&gt;AXE-abonnenter är att de inte kan få teletjänster förmedlade av andra&lt;br&gt;operatörer, vilket innebär en begränsning i mångfalden. Riksdagens re-&lt;br&gt;visorers rapport Uppföljning av post- och telepolitiska mål (1995/96:5)&lt;br&gt;pekar vidare på att de serviceindikatorer som operatörerna redovisar, som&lt;br&gt;visserligen uppfyller kraven i tillstånden, inte finns nedbrutna per sta-&lt;br&gt;tionsområde. Detta gör att regionala skillnader i servicekvalitet inte kan&lt;br&gt;bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser delmålet att telesystemet skall bidra till ett effektivt resurs-&lt;br&gt;utnyttjande i samhället får man åter peka på Sveriges ledande position i&lt;br&gt;förhållande till andra länder. Framsteg inom svensk tele- och elektronik-&lt;br&gt;industri, ledda av bolag som Ericsson AB, i kombination med en fram-&lt;br&gt;synt och utvecklingsfrämjande telepolitik har gjort att både mer grund-&lt;br&gt;läggande telekommunikationer som fast och mobil telefoni och mer&lt;br&gt;avancerade sådana som data- och videokommunikation håller en synner-&lt;br&gt;ligen hög standard och en god spridning. Detta har berett vägen för till-&lt;br&gt;lämpningar som videokonferenser, distansarbete och telemedicin, till-&lt;br&gt;lämpningar som alla bidrar till en effektivare kommunikation och därmed&lt;br&gt;ett effektivare utnyttjande av samhällets resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala balansen har till stor del berörts ovan. Den kan samman-&lt;br&gt;fattas med att den är bra men att den kan bli bättre vad avser AXE-ut-&lt;br&gt;byggnad, mobiltelefonitäckning och möjligheter till datakommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser målet om socialt hänsynstagande är den enskilt viktigaste&lt;br&gt;aspekten funktionshindrade personers tillgång till teletjänster. Detta har&lt;br&gt;tillgodosetts dels genom att PTS med biträde av Handikappinstitutet&lt;br&gt;upphandlar tjänster som t.ex. texttelefoni, dels genom forskningsinsatser&lt;br&gt;som leds av Kommunikationsforskningsberedningen (KFB). Vidare har&lt;br&gt;PTS vid tillståndsgivningen till operatörerna möjlighet att ställa upp vill-&lt;br&gt;kor för rätten att tillhandahålla telefonitjänst. Därutöver kan nämnas att&lt;br&gt;ett arbete pågår, lett av PTS, med att öka medvetenheten och kunskapen&lt;br&gt;om funktionshindrade personers behov vid standardisering av teletjänster&lt;br&gt;och apparater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet om telekommunikationernas uthållighet i kristider och i krig,&lt;br&gt;slutligen, kan bedömas som väl tillgodosett genom den upphandlings-&lt;br&gt;modell som PTS tillämpar. Det bör också framhållas att en viktig orsak&lt;br&gt;till att telenätens säkerhet förbättras är operatörernas eget intresse av att&lt;br&gt;skydda sig mot avbrott.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Övergripande målsättningar för telepolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Väl fungerande telekommunikationer och ett brett utbud av teletjänster i&lt;br&gt;hela landet är en nödvändig förutsättning för medborgarnas välfärd och&lt;br&gt;ger goda betingelser för näringslivet. Betydelsen av telekommunikationer&lt;br&gt;ökar i takt med informationsteknologins utbredning inom allt fler&lt;br&gt;samhällssektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för statens telepolitik är att alla, enskilda och&lt;br&gt;myndigheter, i landets olika delar skall ha tillgång till effektiva tele-&lt;br&gt;kommunikationer. Staten har ett ansvar för att skapa förutsättningar för&lt;br&gt;att det övergripande målet skall kunna uppfyllas. Telelagen är i detta av-&lt;br&gt;seende ett grundläggande verktyg. En väl avvägd telereglering skapar&lt;br&gt;förutsättningar för en effektiv telemarknad samtidigt som den ger möj-&lt;br&gt;ligheter att tillgodose grundläggande behov av telekommunikationer hos&lt;br&gt;användarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen skall vara enkel och tydlig, utan att styra alltför mycket i&lt;br&gt;detalj. Ingripanden bör i första hand inrikta sig på områden där markna-&lt;br&gt;den inte fungerar och om det finns en risk för att de telepolitiska målen&lt;br&gt;inte uppfylls. Utvecklingen har visat att det i vissa avseenden finns ett&lt;br&gt;behov av att tydliggöra den statliga styrningen på teleområdet. Det har&lt;br&gt;framförts kritik att staten blandar ihop sina roller som ägare och lagstift-&lt;br&gt;are. Det är viktigt att regleringen är tydlig och neutral i förhållande till de&lt;br&gt;olika aktörerna på området. De telepolitiska målen bör därför uppnås&lt;br&gt;genom lagstiftning och dess tillämpning i form av tillståndsgivning och&lt;br&gt;tillsyn och inte genom ägardirektiv till vissa aktörer på marknaden. Häri-&lt;br&gt;genom tillgodoses också kravet i ONP-ramdirektivet om effektiv struktu-&lt;br&gt;rell separering mellan statens roll som regulator och rollen som ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av telelagens effekter på telemarknaden har visat på&lt;br&gt;behov av förändringar. Det är av betydelse för mångfalden och valfrihe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten för konsumenterna att det finns goda förutsättningar för de aktörer&lt;br&gt;som verkar på området. Möjligheterna för andra aktörer vid sidan av&lt;br&gt;Telia att erbjuda sina tjänster behöver ses över, så att konsumenterna än&lt;br&gt;bättre kan åtnjuta fördelarna av en effektiv marknad. Det är dock inte&lt;br&gt;aktuellt att helt överlåta utvecklingen till marknaden. Ansvaret för att&lt;br&gt;hela landet, även de glesast befolkade områdena, har fullgoda telekom-&lt;br&gt;munikationer kommer även fortsättningsvis att ligga på staten. Konkur-&lt;br&gt;rensen bör ses som ett bland flera medel att uppnå de telepolitiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telemarknaden är en mycket dynamisk marknad. Den tekniska ut-&lt;br&gt;vecklingen driver fram nya och bättre produkter. Fler aktörer på markna-&lt;br&gt;den sätter en press på priserna och tvingar fram nytänkande, och en ökad&lt;br&gt;internationalisering innebär att telekommunikationerna inte längre är na-&lt;br&gt;tionella utan globala. I en sådan föränderlig värld är det svårt att för en&lt;br&gt;alltför lång tid låsa fast lagstiftningen och definitionen av vilka tjänster&lt;br&gt;som samhället skall garantera som självklara och nödvändiga för alla. I&lt;br&gt;1993 års telelagsproposition slogs fast att med telefoni avses taltelefoni,&lt;br&gt;telefax och datakommunikation via låghastighetsmodem. Denna defini-&lt;br&gt;tion står sig fortfarande och uppfyller det basbehov som konsumenterna&lt;br&gt;har. Definitionen stämmer också väl överens med den avgränsning som&lt;br&gt;gjorts inom EU vilket innebär att vi har ett samstämmigt begrepp inom&lt;br&gt;Europa. Det är däremot viktigt att såväl regelverk som statens ansvar&lt;br&gt;analyseras med jämna mellanrum för att kunna anpassas till den förän-&lt;br&gt;derliga värld som telekommunikationer utgör.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 De telepolitiska målen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De telepolitiska målen förtydligas i vissa avse-&lt;br&gt;enden. Det övergripande telepolitiska målet skall alltjämt vara att en-&lt;br&gt;skilda och myndigheter i landets olika delar skall ha tillgång till ef-&lt;br&gt;fektiva telekommunikationer. Detta innebär att telekommunika-&lt;br&gt;tionerna skall bidra till regional balans, att de skall vara öppna och&lt;br&gt;flexibla, att de skall bidra till ett effektivt resursutnyttjande i samhället&lt;br&gt;samt att de i sig skall vara effektiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för det övergripande målet föreslås att tre specifika mål&lt;br&gt;formuleras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Var och en skall ha möjlighet att till ett rimligt pris, från sin stadig-&lt;br&gt;varande bostad eller sitt fasta verksamhetsställe, utnyttja telefo-&lt;br&gt;nitjänst inom ett allmänt tillgängligt telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Alla skall få tillgång till teletjänster på likvärdiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Telekommunikationerna skall vara uthålliga och tillgängliga under&lt;br&gt;kriser och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen skall fortsatt vara ett viktigt medel att uppnå de tele-&lt;br&gt;politiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal instanser ställer sig bakom prome-&lt;br&gt;morians förslag till reviderade telepolitiska mål. Vissa vill dock se en del&lt;br&gt;förtydliganden och kompletteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet och Kommunförbundet Kronoberg anser att defini-&lt;br&gt;tionen av vad som menas med effektiva telekommunikationer bör göras&lt;br&gt;tydligare. Socialstyrelsen och Handikappinstitutet anser att de förtydli-&lt;br&gt;gade målen behöver kompletteras med förslag till konkreta åtgärder.&lt;br&gt;Skyldigheter vad gäller tjänster till personer med funktionshinder bör&lt;br&gt;enligt dessa regleras mycket tydligt och konkret. Övergripande målsätt-&lt;br&gt;ningar räcker inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappförbundens Samarbetsorgan framhåller att det tydligare&lt;br&gt;måste framgå att det övergripande målet, liksom målet om tillgång på&lt;br&gt;likvärdiga villkor, även gäller funktionshindrade. Handikappombuds-&lt;br&gt;mannen framför liknande synpunkter, och anser att det bör framgå direkt&lt;br&gt;ur lagtexten eller i propositionen till ny telelag att målet om tillgång på&lt;br&gt;likvärdiga villkor särskilt avser funktionshindrade personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europolitan finner inga skäl att särskilt lyfta fram delmålen rörande&lt;br&gt;tillgänglighet till likvärdiga villkor samt tillgänglighet under kriser och&lt;br&gt;krig framför andra delmål som anges i texten. Dessa delmål bör därför&lt;br&gt;inte anges i 2 § telelagen såsom föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RR V pekar på ett motsatsförhållande mellan vissa av målen och kon-&lt;br&gt;kurrensen som medel att uppnå målen. Detta gäller t.ex. målet att telefo-&lt;br&gt;nitjänsten skall tillhandahållas till ett rimligt pris. Detta motsatsförhål-&lt;br&gt;lande diskuteras inte alls i promemorian, trots att den i praktiken ägnar&lt;br&gt;huvuddelen åt olika ingrepp i marknaden för att säkra målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia ansluter sig till nu gällande telepolitiska mål, som de anser lämp-&lt;br&gt;ligt formulerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket och ett antal operatörer skulle vilja att konkurren-&lt;br&gt;sens betydelse framhävs ännu tydligare. Comviq och Tele2 anser att te-&lt;br&gt;lelagens 2 § och 3 § bör slås samman. Europolitan och Telenordia anser&lt;br&gt;att konkurrensen i lagtexten skall anges som ”det viktigaste medlet” att&lt;br&gt;uppnå lagens syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret saknar en diskussion av tänkbara politiska ambitionsni-&lt;br&gt;våer för att åstadkomma en bred spridning av mer kraftfulla tekniker,&lt;br&gt;t.ex. bredbandskommunikation. Även Stattel-delegationen skulle vilja se&lt;br&gt;en förhöjd ambitionsnivå, där det borde anges sorn ett uttryckligt mål att&lt;br&gt;höja Sveriges konkurrenskraft. Den föreslagna formuleringen att konkur-&lt;br&gt;rensen skall vara ”ett fortsatt viktigt medel” anser delegationen vara för&lt;br&gt;tam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SITO och Ericsson anser att telepolitik inte bör blandas ihop med andra&lt;br&gt;politikområden, exempelvis försvars-, social- eller regionalpolitik. Skriv-&lt;br&gt;ningarna i promemorian är inte helt entydiga på denna punkt, menar&lt;br&gt;SITO. Enligt Ericssons uppfattning bör regionalpolitiska önskemål, för-&lt;br&gt;svarets krav samt funktionshindrade personers behov tillgodoses genom&lt;br&gt;särskild upphandling och finansieras över statsbudgeten. Kostnader för&lt;br&gt;detta bör inte tas ut av operatörerna, anser Ericsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De telepolitiska målen, som i stora&lt;br&gt;delar varit desamma sedan år 1988, har varit ändamålsenliga som rikt-&lt;br&gt;märken för att långsiktigt tillgodose samhällets behov i den föränderliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telemarknaden. Något motiv att ändra dessa mål på något påtagligt sätt Prop. 1996/97:61&lt;br&gt;finns därför inte. Däremot finns det behov av att samla och förtydliga&lt;br&gt;målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har fastställt målen i tre olika sammanhang, i samband med&lt;br&gt;behandlingen av propositionerna Inriktning av telepolitiken (prop.&lt;br&gt;1987/88:118, bet. 1987/88:TU28, rskr. 1987/88:402), Näringspolitik och&lt;br&gt;tillväxt (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91 :TU28, rskr. 1990/91:369) samt&lt;br&gt;1993 års telelagsproposition. Målen har därigenom blivit något svår-&lt;br&gt;överblickbara. Ett förtydligande av målen är viktigt bl.a.för att de skall&lt;br&gt;bli lättare att följa upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande telepolitiska målet föreslås vara, i likhet med tidigare,&lt;br&gt;att enskilda och myndigheter i landets olika delar skall ha tillgång till&lt;br&gt;effektiva telekommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet innebär följande, utan inbördes rangordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Telekommunikationerna skall bidra till regional balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Telekommunikationerna skall vara öppna och flexibla samt främja&lt;br&gt;mångfald och valfrihet för användarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Telekommunikationerna skall bidra till ett effektivt resursutnyttjande i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Telekommunikationerna skall i sig vara effektiva, vilket bl.a. innebär&lt;br&gt;att de skall främja samverkan mellan operatörer, samt att de skall bi-&lt;br&gt;dra till skapandet av nya, kostnadseffektiva och högkvalitativa tele-&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De specifika målen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det övergripande målet föreslås tre specifika mål som är mer&lt;br&gt;konkreta till sin karaktär. De specifika målen är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Var och en skall ha möjlighet att till ett rimligt pris, från sin stadigva-&lt;br&gt;rande bostad eller sitt fasta verksamhetsställe, utnyttja telefonitjänst&lt;br&gt;inom ett allmänt tillgängligt telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Alla skall ha tillgång till teletjänster på likvärdiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Telekommunikationerna skall vara uthålliga och tillgängliga under&lt;br&gt;kriser och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första målet innebär att statens ansvar for telefonitjänsten som en&lt;br&gt;samhällsomfattande tjänst tydliggörs och avgränsas från övriga typer av&lt;br&gt;teletjänster. En skillnad från nuvarande formulering i 2 § telelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:597) avseende telefonitjänsten är tillägget ”till ett rimligt pris”. Det&lt;br&gt;pris som avses är priset för konsumenterna. Se avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra målet innebär att en särskild tonvikt läggs på att olika grup-&lt;br&gt;per i samhället med särskilda behov skall kunna ha tillgång till teletjäns-&lt;br&gt;ter. De som närmast avses är funktionshindrade personer, men även&lt;br&gt;andra grupper, t.ex. äldre med särskilda behov, omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje målet slutligen, om telekommunikationernas uthållighet och&lt;br&gt;tillgänglighet i kriser och i krig, innebär ingen egentlig förändring i för-&lt;br&gt;hållande till tidigare. Betydelsen av att upprätthålla funktionssäkerheten i&lt;br&gt;telesystemet bör dock uppmärksammas mer i en situation med allt fler&lt;br&gt;samtrafikerande operatörer och med mer varierade kommunikationsfor-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De telepolitiska målen har som framgår ett tydligt konsumentpers-&lt;br&gt;pektiv. Detta innebär att PTS i sin tillämpning av telelagen skall ha ett&lt;br&gt;övergripande ansvar för att konsumentintressena enligt de telepolitiska&lt;br&gt;målen uppfylls. En viktig del i konsumentintresset är att skapa förutsätt-&lt;br&gt;ningar för en effektiv konkurrens, där PTS befogenheter vad gäller bl.a.&lt;br&gt;fastställandet av samtrafikvillkor har stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensens roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen kommer även i fortsättningen att vara ett viktigt medel i&lt;br&gt;uppfyllandet av de telepolitiska målen. Dess roll blir dels att bidra till&lt;br&gt;mångfald och valfrihet för användarna, dels att skapa kostnadseffektivitet&lt;br&gt;i tillhandahållandet av teletjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionen är att generell reglering, dvs. konkurrenslagstiftning,&lt;br&gt;marknadsföringslagstiftning m.m., skall vara styrande även för telemark-&lt;br&gt;naden. Under ett övergångsskede, med en aktör på marknaden som starkt&lt;br&gt;dominerar såväl tjänster som infrastruktur, finns det emellertid behov av&lt;br&gt;en särskild sektorreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i vissa avseenden skärpt reglering av samtrafiken införs för att kon-&lt;br&gt;kurrensen skall bli ett effektivt medel att uppnå de telepolitiska målen.&lt;br&gt;Denna reglering är i samklang med de regler som kommer att gälla inom&lt;br&gt;EU fr.o.m. den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beskrivningen av det övergripande målet ovan anges att samverkan&lt;br&gt;mellan operatörer bör främjas. Sådan samverkan måste ske inom ramen&lt;br&gt;för konkurrenslagen. Det bör framhållas att det inte behöver råda någon&lt;br&gt;motsättning mellan denna samverkan å ena sidan, och konkurrens mellan&lt;br&gt;operatörerna i tillhandahållandet av teletjänsterna å andra sidan. Samver-&lt;br&gt;kan kan avse tekniska aspekter på nyttjandet av infrastrukturen, t.ex.&lt;br&gt;standarder som skall användas i gränssnitten (dvs. kontaktytan) mellan&lt;br&gt;olika nät, samarbete om master och adressering, medan konkurrensen&lt;br&gt;skall gälla utbudet av samt priset och kvaliteten på tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Statens ansvar på teleområdet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Utgångspunkter för statens ansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Statens ansvar bör bedömas mot bakgrund&lt;br&gt;av den snabba tekniska utvecklingen och den pågående integreringen&lt;br&gt;mellan olika tekniker. Statens roll bör vara att fastställa mål för tele-&lt;br&gt;politiken och nödvändiga riktlinjer för att uppnå målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att se över förutsättningarna för en närmare&lt;br&gt;samordning av lagstiftningen om ljudradio, television och televerk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: PTS framhåller att konsekvenserna av den i pro-&lt;br&gt;memorian påtalade konvergensen mellan teie-, multimedie- och rund-&lt;br&gt;radioområdena redan visat sig och att justeringar kan komma att behöva&lt;br&gt;göras inom 3-5 år. SITO framhåller att regelverket redan nu behöver ses&lt;br&gt;över till följd av konvergensen. Liknande synpunkter framförs av Telia,&lt;br&gt;Folkrörelserådet, Svenska kabel-TV-föreningen och Teracom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att detaljreglering så långt möjligt bör undvikas, men fram-&lt;br&gt;håller samtidigt att behovet av reglering inte är begränsat till de områden&lt;br&gt;där konkurrensen inte fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telenordia frågar sig, mot bakgrund av Telias planer att uppgradera&lt;br&gt;accessnätet (dvs. anslutningarna till de enskilda abonnenterna), varför&lt;br&gt;promemorian inte redan i dag föreslår en särskild reglering av in-&lt;br&gt;frastrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den tekniska utvecklingen går&lt;br&gt;mycket snabbt framåt. Den traditionella telefonin har vidareutvecklats&lt;br&gt;och framtidens sätt att kommunicera sker genom alltmer avancerade&lt;br&gt;former av informationsteknik. Regeringen har i sin proposition om åtgär-&lt;br&gt;der för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik&lt;br&gt;(prop,1995/96:125) - IT-propositionen - pekat ut Sveriges fortsatta väg&lt;br&gt;in i informations- och kunskapssamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta visioner om morgondagens IT-system tar fasta på tre viktiga&lt;br&gt;sammanhängande utvecklingslinjer som brukar sammanfattas under ru-&lt;br&gt;brikerna konvergens, integrering och universalitet. Med konvergens av-&lt;br&gt;ses att den tekniska utvecklingen minskar eller helt eliminerar skillna-&lt;br&gt;derna mellan tele. data och media. Med integrering avses att olika medier&lt;br&gt;som text, tal, ljud och bild kan hanteras parallellt och med universalitet&lt;br&gt;att olika tjänster och nät kan erbjudas och nås överallt. Med andra ord&lt;br&gt;kan olika slag av innehåll såsom text, stillbilder, ljud och rörliga bilder&lt;br&gt;komma att hanteras samtidigt och förmedlas genom olika slag av&lt;br&gt;distributionssystem, vilket leder till ett närmande mellan olika tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framtida kommunikationssystemet kommer sannolikt att känne-&lt;br&gt;tecknas av en växande teknisk enhetlighet i de fasta näten, av att gränsen&lt;br&gt;mellan fast och mobil tillgänglighet suddas ut och av att näten och tjäns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tema blir alltmer sofistikerade. Det är i denna miljö som nya använd-&lt;br&gt;ningsområden och tillämpningar av informationsteknik förväntas växa&lt;br&gt;fram i snabb takt under de kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föränderliga värld som skissats ovan måste statens roll och upp-&lt;br&gt;gifter fortlöpande anpassas till samhällsutvecklingen i stort och till&lt;br&gt;grundläggande strukturförändringar. Statsmakterna skall ge riktlinjer till&lt;br&gt;marknadens aktörer genom politiskt fastställda mål. Dessa riktlinjer skall&lt;br&gt;förenas med valfrihet för användarna och med en marknadsmässig ut-&lt;br&gt;veckling av nät, tillämpningar och tjänster. För att bli verkningsfulla&lt;br&gt;måste de övergripande riktlinjerna i stor utsträckning utformas i interna-&lt;br&gt;tionell samverkan. Här har staten en roll när det gäller att bevaka&lt;br&gt;Sveriges intressen på IT-området och ta initiativ på områden där den na-&lt;br&gt;tionella beslutsrätten inte längre räcker till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har inte, som många andra länder i Europa, använt detaljregle-&lt;br&gt;ring för att t.ex. skapa konkurrens inom olika områden av samhällseko-&lt;br&gt;nomin. Sverige har heller inte valt att i onödan reglera marknader som&lt;br&gt;redan har konkurrens. Även fortsättningsvis bör detta förhållningssätt&lt;br&gt;vara riktmärke för statens agerande. Statens roll bör vara att fastställa&lt;br&gt;mål for telepolitiken och nödvändiga riktlinjer för att uppnå målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba teknikutvecklingen kan inom en snar framtid ha förändrat&lt;br&gt;förutsättningarna för samhällets ansvar kraftigt. I den framtid som skissas&lt;br&gt;ovan, med en långtgående sammansmältning av nuvarande tekniker, kan&lt;br&gt;lagstiftningen behöva ändras. Lagstiftaren bör därför fortlöpande följa&lt;br&gt;utvecklingen for att vid behov kunna se över regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-kommissionen har i sina tilläggsdirektiv (dir. 1996:46) bl.a. fatt i&lt;br&gt;uppgift att följa hur utbyggnaden av infrastrukturen i form av tele- och&lt;br&gt;datakommunikationsnät fortskrider samt hur medier utvecklas. Vidare&lt;br&gt;har IT-kommissionen nyligen bildat ett rättsligt observatorium med upp-&lt;br&gt;gift att följa den rättsliga utvecklingen på området och att ha ett helhets-&lt;br&gt;perspektiv på förändringsbehovet. Även PTS kommer, som till-&lt;br&gt;synsmyndighet, att följa den tekniska utvecklingen noga och informera&lt;br&gt;regeringen om utvecklingen kräver ändringar i nuvarande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av framtida förändringar som redan nu kan förutses är en när-&lt;br&gt;mare samordning av regleringen om ljudradio, television och televerk-&lt;br&gt;samhet. De tekniska förutsättningarna for en integrerad tele- och rund-&lt;br&gt;radioverksamhet finns redan i dag. Emellertid krävs det omfattande in-&lt;br&gt;vesteringar innan integrerade tjänster kan börja erbjudas i större utsträck-&lt;br&gt;ning. Vidare är det inte helt klart hur bred efterfrågan kommer att bli på&lt;br&gt;dessa integrerade tjänster. Det finns därför skäl att avvakta med en för-&lt;br&gt;ändring av lagstiftningen i denna del. För att utreda behovet av och förut-&lt;br&gt;sättningarna for en samordning av lagstiftningarna avser emellertid rege-&lt;br&gt;ringen att tillsätta en utredning under våren 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresse i detta sammanhang är Mediekommitténs (dir. 1994:104)&lt;br&gt;arbete. Kommittén utreder tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagens tillämplighet på nya medier såsom Internet. Huruvida dessa&lt;br&gt;grundlagar är tillämpliga påverkar vilka möjligheter som finns att lag-&lt;br&gt;stifta på området. Kommitténs arbete bör inte föregripas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat område där förändringar kan förutses gäller tillgången till in-&lt;br&gt;frastruktur. Beredskap bör finnas for att i en framtida situation säkerställa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att konkurrerande operatörer har tillgång till nödvändig infrastruktur på&lt;br&gt;icke-diskriminerande villkor. Ett exempel på krav som kan komma att&lt;br&gt;aktualiseras är möjligheten till samtrafik för bredbandstjänster till kost-&lt;br&gt;nadsbaserade taxor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Avgränsningar av statens ansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Teleregleringen bör även fortsättningsvis&lt;br&gt;hållas åtskild från regleringen av utsändning till allmänheten av ljud-&lt;br&gt;radioprogram och annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen. Liksom tidigare föreslås också att regleringen en-&lt;br&gt;dast skall avse förmedling av telemeddelanden, inte dess innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett antal remissinstanser har uttryckt synpunkter&lt;br&gt;kring promemorians avgränsning att inte räkna in datakommunika-&lt;br&gt;tionstjänster, exempelvis e-post, bland de tillståndspliktiga tjänsterna.&lt;br&gt;Bland annat Länsrätten i Stockholms län anser att datakommunika-&lt;br&gt;tionstjänster i vart fall borde bli anmälningspliktiga. ÖCB framhåller att&lt;br&gt;den totala spridningen av tjänsten inte är den från totalförsvarssynpunkt&lt;br&gt;viktiga bedömningsgrunden, utan dess betydelse. Även KFB anser att&lt;br&gt;datakommunikationstjänstemas än så länge begränsade spridning inte&lt;br&gt;kan anses vara ett fullgott argument mot att inte tillståndsbelägga&lt;br&gt;tjänsten. Bristen på kunskap om konsekvenserna av en utvidgning gör att&lt;br&gt;KFB ändå stödjer en avvaktande hållning i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att konkurrensen på datakommunikationsområdet&lt;br&gt;är god och att det därför av konkurrensskäl inte är motiverat med ytterli-&lt;br&gt;gare reglering. Statskontoret instämmer därför i att datakommunikation i&lt;br&gt;dagsläget inte bör vara tillståndspliktigt, men anser att frågan bör stude-&lt;br&gt;ras av Intemetutredningen (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Den snabba tekniska utveck-&lt;br&gt;lingen och integreringen av de olika användningsområdena kommer i en&lt;br&gt;framtid troligen att kräva er? annan lagstiftning än den som finns i dag.&lt;br&gt;Ännu är det dock långt ifrån klart i vilken riktning de olika integrations-&lt;br&gt;trendema går. I avvaktan på de i föregående avsnitt diskuterade utred-&lt;br&gt;ningarna (bl.a. Mediekommittén) föreslås i detta sammanhang ingen änd-&lt;br&gt;ring av teleregleringens omfattning, utan den skall tills vidare endast om-&lt;br&gt;fatta överföring av telemeddelanden och inte dess innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att i telelagstiftningen inbegripa sändningar till allmänheten av ljudra-&lt;br&gt;dio och annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen ansågs inte lämpligt vid telelagens tillkomst (1993 års tele-&lt;br&gt;lagsproposition s. 83). Mot bakgrund av ovanstående resonemang före-&lt;br&gt;slås för närvarande inte att någon annan bedömning görs. Bestämmel-&lt;br&gt;serna om lagens tillämpningsområde enligt 1 § telelagen (1993:597) samt&lt;br&gt;undantaget att med televerksamhet inte avses utsändningar i ljudradio&lt;br&gt;eller liknande, föreslås således fortsätta gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tjänster som enligt ovan diskuterade avgränsningar faller inom ra- Prop. 1996/97:61&lt;br&gt;men för teleregleringen regleras i telelagen. Dessa regler gäller telenätens&lt;br&gt;öppenhet, funktionalitet och säkerhet samt upprätthållandet av nummer-&lt;br&gt;planer. Tillhandahållande av nätkapacitet (med nätkapacitet avses det-&lt;br&gt;samma som fasta teleförbindelser, se närmare författningskommentaren&lt;br&gt;till 1 §) och teletjänster som tillhandahålls inom ett allmänt tillgängligt&lt;br&gt;telenät omfattas av dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsutvecklingen har inneburit att andra tjänster vid sidan om de&lt;br&gt;nu tillståndspliktiga tjänsterna utvecklats snabbt. Detta gäller framför allt&lt;br&gt;elektronisk post och annan data-, bild- och talkommunikation som till-&lt;br&gt;handahålls över telefonnäten. I den utsträckning låghastighetsmodem kan&lt;br&gt;användas för förmedling av dessa tjänster faller de inom ramen för tele-&lt;br&gt;fonitjänsten, eftersom denna enligt definitionen i 1 § telelagen skall&lt;br&gt;medge datakommunikation via låghastighetsmodem. Frågan är emellertid&lt;br&gt;om datatjänster som tillhandahålls separat, t.ex. elektronisk post och&lt;br&gt;andra Intemettjänster, är av sådan betydelse att de bör regleras med till-&lt;br&gt;ståndsplikt generellt i stället för som nu, endast när de erbjuds tillsam-&lt;br&gt;mans med telefonitjänsten såsom en del av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internet har vuxit lavinartat på senare år och allt pekar på att detta&lt;br&gt;kommer att bli ett mycket viktigt informations- och kommunikationsnät i&lt;br&gt;det framtida samhället. Just den starka tillväxten och den snabba förän-&lt;br&gt;derligheten i dess användning är emellertid ett skäl att avvakta något med&lt;br&gt;en reglering. Det är inte helt okomplicerat att identifiera vilka Inter-&lt;br&gt;nettjänster som skulle behöva resp, inte behöva tillståndsbeläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt skäl för att närmare följa upp Intemets utveckling är säker-&lt;br&gt;heten i systemet. Ju fler stora organisationer och viktiga samhällsfunk-&lt;br&gt;tioner som blir beroende av att kunna kommunicera över Internet, desto&lt;br&gt;mer motiverat skulle det vara att ålägga operatörerna att uppfylla sär-&lt;br&gt;skilda säkerhetskrav. Statskontoret har mot denna bakgrund den 26 sep-&lt;br&gt;tember 1996 fått regeringens uppdrag att utreda hur den svenska delen av&lt;br&gt;Internet bör vara strukturerad och organiserad för att motsvara ökande&lt;br&gt;krav på bl.a. säkerhet och uthållighet. Uppdraget skall redovisas senast&lt;br&gt;den 1 oktober 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU har en debatt förts om hur olagligt och skadligt material kan&lt;br&gt;hanteras på Internet. I november 1996 enades teleministerrådet om en&lt;br&gt;resolution där EU:s medlemsstater förklarar sig villiga att verka för att&lt;br&gt;initiera och stödja självregleringsprocesser riktade mot olagligt och&lt;br&gt;skadligt material samt aktivt delta i internationellt samarbete i frågan. I&lt;br&gt;Sverige har arbetet med gemensamma etiska regler för IT-branschen re-&lt;br&gt;dan startats på initiativ av Svenska IT-företagens organisation (SITO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående föreslås i detta sammanhang ingen yt-&lt;br&gt;terligare reglering av Internet eller datakommunikationstjänster. Det bör&lt;br&gt;dock påpekas att reglerna i telelagstiftningen i övrigt är tillämpliga. Detta&lt;br&gt;innebär bl.a. att tillhandahållande av dessa tjänster, liksom alla teletjäns-&lt;br&gt;ter som tillhandahålls inom ett allmänt tillgängligt telenät, måste följa&lt;br&gt;bestämmelserna om krav på teknisk säkerhet enligt 15 § telelagen. Vi-&lt;br&gt;dare omfattas de operatörer som tillhandahåller den nätkapacitet som&lt;br&gt;Internet utnyttjar av tillståndsplikt och därmed förenade krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Nuvarande avtal mellan staten och Telia&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De telepolitiska målen uppnås genom lagstift-&lt;br&gt;ning och dess tillämpning i form av tillståndsgivning och tillsyn och&lt;br&gt;inte genom separata avtal mellan staten och operatörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorians förslag stöds av ett stort antal&lt;br&gt;remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har en kommentar till promemorians ståndpunkt att&lt;br&gt;rätten till tredjepartsservice för abonnentväxlar - för närvarande reglerat i&lt;br&gt;avtalet mellan staten och Telia - bör kunna lösas inom ramen för konkur-&lt;br&gt;renslagstiftningen. Konkurrensverket framhåller att det som regel inte går&lt;br&gt;att på förhand uttala sig huruvida ett agerande är oförenligt med konkur-&lt;br&gt;renslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser tar upp frågan om åtskiljande av statens ägar-&lt;br&gt;resp. regulatorsroll. Stattel-delegationen anför att en uppdelning genom&lt;br&gt;att förlägga frågorna till skilda departement kan vara en tillfällig lösning i&lt;br&gt;avvaktan på en privatisering av Telia. Enligt delegationen är emellertid&lt;br&gt;statens viktigaste roll att verka för att Sverige får goda tele-&lt;br&gt;kommunikationer och i jämförelse med detta är ägarrollen underordnad.&lt;br&gt;SITO anser det olämpligt att statens ägaransvar utövas av Kommunika-&lt;br&gt;tionsdepartementet. Detta skapar enligt SITO ständig misstänksamhet&lt;br&gt;mot att departementet tar hänsyn till den egna affärsverksamheten vid&lt;br&gt;bedömningar av hur det generella regelsystemet skall utformas. Även&lt;br&gt;Lantmäteriverket, Europolitan, Telenordia och Ericsson anser att man&lt;br&gt;bör särskilja ägar- och regulatorsrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser kommenterar den fortsatta regleringen av tele-&lt;br&gt;fonautomater i glesbygd. Kommunförbundet anser att staten bör upp-&lt;br&gt;handla denna tjänst om den inte inräknas bland de samhällsomfattande&lt;br&gt;tjänsterna. Kommunförbundet Kronoberg anser, med hänvisning till de&lt;br&gt;relativt låga kostnaderna för att upprätthålla telefonautomater i glesbygd,&lt;br&gt;att det inte är motiverat med någon som helst förändring vad gäller Telias&lt;br&gt;skyldighet att upprätthålla telefonautomater. Räddningsverket och Folk-&lt;br&gt;rörelserådet betonar vikten av att teleservice genom olönsamma telefon-&lt;br&gt;automater far minst samma utbredning som i dag. Telia ser emellertid&lt;br&gt;inget behov av särskild reglering av telefonautomater i glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är viktigt att reglerna för statens&lt;br&gt;handlande är tydliga, öppna och förutsägbara för samtliga parter, annars&lt;br&gt;uppstår osäkerhet om vilka spelregler som gäller på marknaden. Ett steg i&lt;br&gt;denna riktning är förtydligandet att de telepolitiska målen bör uppnås&lt;br&gt;genom lagstiftning och inte genom avtal mellan staten och operatörer.&lt;br&gt;RRV har i sin rapport Två år med telelagen framhållit att de särskilda&lt;br&gt;krav som staten i avtalet ställt på Telia har förhindrat PTS att ställa andra&lt;br&gt;krav på Telia i tillståndsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen på att styrning skall ske genom lagstiftning stämmer&lt;br&gt;överens med de riktlinjer som utarbetas inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia har genom avtalet åtagit sig förpliktelser inom följande områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Taxor för telefonitjänst till fast anslutningspunkt inom allmänt till-&lt;br&gt;gängligt telenät (innehåller förpliktelser om pristak och lågförbrukar-&lt;br&gt;taxa).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Olönsamma telefonautomater i glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Beräkning av ersättning för samtrafik med anledning av särskilda&lt;br&gt;uppgifter enligt tillståndsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Överlåtelse av fastighetsnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tredjepartsservice på kontorsväxlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Säkerhetsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår nedan bedömer regeringen att samtliga frågor i avtalet,&lt;br&gt;bör regleras på annat sätt än genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser den första punkten ovan föreslås i avsnitt 7.3 att den nuva-&lt;br&gt;rande, i avtal fastställda prisregleringen ersätts med en generellt gällande&lt;br&gt;prisreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller tillhandahållandet av olönsamma telefonautomater i gles-&lt;br&gt;bygd framhålls i 1993 års telelagsproposition att dessa telefonautomater i&lt;br&gt;första hand bör ses som nödtelefoner och att behovet av automaterna bör&lt;br&gt;utredas närmare, bl.a. mot bakgrund av utbredningen av mobiltelefoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG-kommissionens förslag till nytt taltelefonidirektiv kommer&lt;br&gt;krav att ställas på medlemsstaterna att tillhandahålla telefonautomater i&lt;br&gt;en rimlig omfattning. Detta krav kan därvid, enligt EG:s kommande till-&lt;br&gt;ståndsdirektiv, ingå som ett villkor i operatörers tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det även fortsättningsvis skall finnas telefonau-&lt;br&gt;tomater som i fråga om antal och utbredning tillgodoser allmänhetens&lt;br&gt;behov. Regeringen föreslår att detta säkerställs genom tillståndsvillkor&lt;br&gt;och att upprätthållandet sker utan särskild ersättning. Inledningsvis bör&lt;br&gt;ett sådant villkor ställas enbart på Telia. Vid utformandet av villkoren bör&lt;br&gt;utgångspunkten vara att uppnå en utbredning av telefonautomater som i&lt;br&gt;huvudsak motsvarar utbredningen av de telefonautomater som, med vissa&lt;br&gt;justeringar under avtalsperioden, finns förtecknade i det nuvarande avta-&lt;br&gt;let mellan staten och Telia. Behovet av telefonautomater är dock inte sta-&lt;br&gt;tiskt. Den alltmer ökande utbredningen av mobiltelefoni kan vägas in i&lt;br&gt;bedömningen av behovet av telefonautomater. Regeringen avser därför&lt;br&gt;att ge PTS i uppdrag att närmare utreda vilka kriterier som bör gälla för&lt;br&gt;säkerställande av telefonautomater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om ersättning för samtrafik med anledning av&lt;br&gt;särskilda uppgifter enligt tillståndsvillkor faller detta inom ramen för&lt;br&gt;regleringen av samhällsomfattande tjänster. Med särskilda uppgifter av-&lt;br&gt;ses tillhandahållandet av telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt åt var&lt;br&gt;och en som efterfrågar denna tjänst. Som framgår av avsnitt 6.4.2 före-&lt;br&gt;slås i dagsläget ingen särskild finansiering av de samhällsomfattande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänsterna. Detta innebär att det inte kommer att bli aktuellt att reglera&lt;br&gt;finansieringen av de samhällsomfattande tjänsterna genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller överlåtelse av fastighetsnät var syftet med överlåtelse-&lt;br&gt;villkoret i avtalet framför allt att skapa bättre konkurrensförutsättningar&lt;br&gt;på marknaden för kontorsväxlar eftersom merparten av nyinstallationer&lt;br&gt;av växlar i realiteten var utbyte av gamla växlar i fastighetsnät ägda av&lt;br&gt;Televerket. Ett antal större och medelstora företag har utnyttjat rätten att&lt;br&gt;överta näten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet var tänkt som en övergångslösning för att skapa bättre konkur-&lt;br&gt;rensförutsättningar. Regeringen bedömer att det inte föreligger något be-&lt;br&gt;hov av fortsatt reglering av överlåtelse av fastighetsnät för företag vare&lt;br&gt;sig i avtal eller i tillståndsvillkor. Överlåtelser av dessa nät bör efter den&lt;br&gt;1 juli 1997 således bli en uppgörelse mellan berörda parter på normala&lt;br&gt;kommersiella villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om överlåtelse av fastighetsnät för bostäder har under senare&lt;br&gt;tid aktualiserats. Några utomstående intressenter har hört av sig till Telia&lt;br&gt;och begärt att få överta fastighetsnät för bostäder. Regeringen gav den&lt;br&gt;19 september 1996 PTS i uppdrag att utreda de tekniska och ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningarna för att i lag eller på annat sätt reglera detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av PTS utredning framgår att tvångsöverlåtelser av fastighetsnät för&lt;br&gt;bostäder är förenat med uppenbara problem från såväl teknisk, ekono-&lt;br&gt;misk, integritetsmässig och driftsäkerhetsmässig synpunkt. Vidare fram-&lt;br&gt;går det att vissa rättsliga frågor, bl.a. om ansvaret för att telefonitjänsten&lt;br&gt;tillhandahålls åt var och en som efterfrågar detta, är svårbedömbara. Med&lt;br&gt;nuvarande underlag finner regeringen inte det motiverat att föreslå en&lt;br&gt;reglering i lagtext eller i avtal. Regeringen avser emellertid att noga följa&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till tredjepartsservice för abonnentväxlar bör kunna lösas inom&lt;br&gt;ramen för konkurrenslagstiftningen. Överträdelser mot avtalet i denna&lt;br&gt;fråga kan samtidigt utgöra en överträdelse mot konkurrenslagens regler&lt;br&gt;om missbruk av dominerande ställning (19 §). Av detta skäl förefaller det&lt;br&gt;överflödigt att särskilt reglera denna fråga i ett avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalets regler om säkerhetsskydd tillgodoses numera genom säker-&lt;br&gt;hetsskyddslagen (1996:627).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg den 20 december 1993 till avtalet mellan staten och&lt;br&gt;Telia om överlåtelse av Televerkets verksamhet regleras förvaltningen av&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter i satellitorganisationerna Intelsat, Inmarsat&lt;br&gt;och Eutelsat enligt detta avtal. Satellitfrågor behandlas i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Samhällsomfattande tjänster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.1 Definitionen av samhällsomfattande tjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bland de samhällsomfattande tjänsterna&lt;br&gt;skall även fortsättningsvis endast telefonitjänst mellan fasta nätanslut-&lt;br&gt;ningspunkter inräknas. Nuvarande definition av telefonitjänsten, dvs.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överföring av tal med möjlighet till överföring av telefaxmeddelanden&lt;br&gt;och datakommunikation via låghastighetsmodem. bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framtida utvidgning av de tjänster som skall räknas in bland de&lt;br&gt;samhällsomfattande tjänsterna bör baseras på en bred efterfrågan. En&lt;br&gt;utvidgning av tjänsterna bör vidare inte låsas till en särskild teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Länsrätten i&lt;br&gt;Stockholms län, Konsumentverket, Landstingsförbundet, Banverket, Kon-&lt;br&gt;kurrensverket, Europolitan och Telia ställer sig bakom promemorians&lt;br&gt;förslag avseende samhällsomfattande tjänster. SEKO och Handikappin-&lt;br&gt;stitutet delar uppfattningen att de samhällsomfattande tjänsterna inte skall&lt;br&gt;kopplas till viss teknik. Handikappinstitutet menar att det viktiga i stället&lt;br&gt;är att ange funktioner som skall ingå. Texttelefoni är därvid en självklar&lt;br&gt;funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KFB och RRV anser att hänvisningen till att en utvidgning skall base-&lt;br&gt;ras på en bred efterfrågan bör kompletteras med idéer kring hur denna&lt;br&gt;efterfrågan kan utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK anser att avgränsningen av samhällsomfattande tjänster till&lt;br&gt;enbart telefonitjänster och fasta förbindelser kommer att göra det svårt att&lt;br&gt;uppnå målen om tillgång till teletjänster på likvärdiga villkor och om&lt;br&gt;regional balans om telelagen förväntas gälla under längre tid. NUTEK&lt;br&gt;framför vidare kritik mot de invändningar som promemorian anför mot&lt;br&gt;att utöka omfattningen av de samhällsomfattande tjänsterna. Vad gäller&lt;br&gt;promemorians argument att endast den dominerande operatören skulle ha&lt;br&gt;råd att bygga ut nätet, och därmed hindra konkurrensneutraliteten, hävdar&lt;br&gt;NUTEK att alternativet i så fall kan bli att ingen bygger ut och att man&lt;br&gt;därmed helt avstår från teknikens landvinningar. Avseende promemo-&lt;br&gt;rians argument att en utökning som knyts till en viss teknik kan leda till&lt;br&gt;stora felinvesteringar menar NUTEK att uteblivna investeringar kan vara&lt;br&gt;ett minst lika stort misstag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet anser att statens passiva hållning när det gäller att&lt;br&gt;ställa krav på operatörerna att tillhandahålla tjänster av högre kvalitet än&lt;br&gt;telefoni kan leda till att kommunerna tvingas finansiera operatörernas&lt;br&gt;utbyggnad i regioner där en fungerande konkurrens inte finns. Genom att&lt;br&gt;dessa tjänster (t.ex. ISDN, ADSL och ATM) inte i dag omfattas av krav&lt;br&gt;på rättvis eller skälig samtrafikersättning kan samverkan med lokala och&lt;br&gt;regionala myndigheter leda till att det inom vissa regioner kommer att&lt;br&gt;råda monopol på moderna teletjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Konsumentråd anser att funktionshindrade personers behov&lt;br&gt;bör ingå bland de samhällsomfattande tjänsterna i så måtto att tjänsterna&lt;br&gt;blir lika tillgängliga for funktionshindrade personer som for andra utan&lt;br&gt;högre avgift. Handikappförbundets samarbetsorgan anser att de sam-&lt;br&gt;hällsomfattande tjänsterna inte kan begränsas till taltelefonitjänsten så-&lt;br&gt;som den nu definieras. För personer som inte kan tala eller höra måste&lt;br&gt;samhället garantera möjligheter till text- och bildkommunikation. Syn-&lt;br&gt;skadades Riksförbund anför mot bakgrund av EG-kommissionens defini-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion av samhällsomfattande tjänster att de synskadade ingår i den grupp&lt;br&gt;som omfattas av de samhällsomfattande tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia och Europolitan tycker att begreppet samhällsomfattande tjänster&lt;br&gt;skall preciseras till att gälla telefonitjänst till fast anslutningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Samhällsomfattande tjänster är&lt;br&gt;en översättning av det i EU-sammanhang använda engelska begreppet&lt;br&gt;universal service. Med samhällsomfattande tjänster avses sådana tjänster&lt;br&gt;som skall tillhandahållas alla användare oavsett var de bor till ett rimligt&lt;br&gt;pris. För Sveriges del har traditionellt telefonitjänsten mellan fasta nätan-&lt;br&gt;slutningspunkter räknats som en sådan samhällsomfattande tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillhandahållandet av telefoni som en samhällsomfattande tjänst säker-&lt;br&gt;ställs för närvarande genom ett villkor i Telias tillstånd. Detta villkor&lt;br&gt;gäller till utgången av år 1999. Även efter detta datum kommer vars och&lt;br&gt;ens tillgång till telefoni till ett rimligt pris att säkerställas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en närmare diskussion kring själva begreppet rimligt pris, se av-&lt;br&gt;snitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande definitionen av telefonitjänsten, såsom den återges i 1 §&lt;br&gt;telelagen (1993:597), täcker in överföringsmöjligheter av telefaxmedde-&lt;br&gt;landen samt datakommunikation via låghastighetsmodem. Kritik har rik-&lt;br&gt;tats mot denna definition då den dels baseras på specifika terminalutrust-&lt;br&gt;ningar (telefax, modem), dels inte tar hänsyn till att kommunikationerna&lt;br&gt;utvecklas så snabbt att såväl telefax som låghastighetsmodem riskerar att&lt;br&gt;bli föråldrade företeelser. Ett antal remissinstanser har även framfört att&lt;br&gt;omfattningen av de samhällsomfattande tjänsterna bör utvidgas till att&lt;br&gt;innehålla mer än telefonitjänster, exempelvis datakommunikation till&lt;br&gt;högre hastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock att definitionen av telefonitjänsten tills vidare&lt;br&gt;bör vara oförändrad. Även om definitionen kan sägas vara kopplad till&lt;br&gt;viss typ av utrustning, är det ändå själva tjänsten (tal- och telefaxöver-&lt;br&gt;föring samt datakommunikation) som definitionen riktar in sig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i påståendet att man inom en inte alltför avläg-&lt;br&gt;sen framtid troligtvis kommer att använda andra och mer kraftfulla typer&lt;br&gt;av kommunikationsmedel än telefax och modem. Begreppet låghastig-&lt;br&gt;hetsmodem är emellertid ett relativt flexibelt begrepp. Överföringshas-&lt;br&gt;tigheten ökar i takt med teknikutvecklingen vilket innebär att det som&lt;br&gt;betraktas som låg hastighet successivt höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med den snabba tekniska utvecklingen måste statens roll och om-&lt;br&gt;fattningen av de samhällsomfattande tjänsterna fortlöpande anpassas.&lt;br&gt;Som nämndes tidigare måste lagstiftaren fortlöpande följa utvecklingen&lt;br&gt;för att kunna se över lagstiftningen vid behov. Regeringen anser emeller-&lt;br&gt;tid att begreppen telefax och låghastighetsmodem tills vidare kan anses&lt;br&gt;vara relevanta och tillräckligt väl definierade för att vara föremål för ett&lt;br&gt;särskilt statligt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller remissinstansernas synpunkter om utökning av de tjäns-&lt;br&gt;ter som skall ingå i samhällsomfattande tjänster måste det tas i beaktande&lt;br&gt;att en för tidigt beslutad utökning kan leda till att användare och hushåll&lt;br&gt;betalar för tjänster som de inte efterfrågar. Det kan samtidigt innebära en&lt;br&gt;subvention till användare som skulle kunna betala marknadspriser. Vi-&lt;br&gt;dare kan en utökning av samhällsomfattande tjänster som knyts till en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss teknik (t.ex. ISDN), innan man kunnat konstatera vare sig dess tek-&lt;br&gt;niska livslängd eller den efterfrågan som finns på tekniken, innebära ris-&lt;br&gt;ker för stora felinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller just ISDN bör det framhållas att det är en teknik bland flera&lt;br&gt;och att det i dagsläget klarar en överföringshastighet på 2 gånger 64 000&lt;br&gt;bitar per sekund. Det finns utrustning som via den vanliga koppartråden&lt;br&gt;ut till hushållen klarar överföringshastigheter på upp till 8 000 000 bitar&lt;br&gt;per sekund. Under år 1998 räknar Telia med att klara överföringshastig-&lt;br&gt;heter på 25 000 000 bitar per sekund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då utvecklingen på telemarknaden är mycket dynamisk kan självfallet&lt;br&gt;inte omfattningen av de samhällsomfattande tjänsterna vara statisk. Re-&lt;br&gt;geringen anser dock att en bred efterfrågan bör vara utgångspunkten för&lt;br&gt;en utökning av dessa tjänster. Innan en sådan efterfrågan kunnat konsta-&lt;br&gt;teras bör endast telefonitjänsten ingå bland de samhällsomfattande&lt;br&gt;tjänsterna. Det är också viktigt att inte låsa sig till en viss teknik. Det är&lt;br&gt;tjänsten som sådan som skall vara samhällsomfattande. Vilken teknik&lt;br&gt;som används skall inte regleras. En samhällsstyming av tekniken kan&lt;br&gt;medföra felbedömningar och risker för stora felinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden ligger väl i linje med den definition av&lt;br&gt;samhällsomfattande tjänst som framgår av förslagen till samtrafikdirektiv&lt;br&gt;och nytt taltelefonidirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikapporganisationerna har framhållit att tjänster avsedda för&lt;br&gt;funktionshindrade bör ingå bland de samhällsomfattande tjänsterna. Det&lt;br&gt;är emellertid viktigt att framhålla att de samhällsomfattande tjänsterna&lt;br&gt;skall gälla alla och inte rikta sig mot någon särskild grupp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.2 Finansieringen av samhällsomfattande tjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I dagsläget bör ingen särskild finansiering&lt;br&gt;av de samhällsomfattande tjänsterna införas. En sådan bör emellertid&lt;br&gt;kunna övervägas om konkurrenssituationen på telemarknaden ändras&lt;br&gt;påtagligt eller om de ekonomiska villkoren för Telia att tillhandahålla&lt;br&gt;samhällsomfattande tjänster ändras, t.ex. till följd av en förändrad&lt;br&gt;pris- och samtrafikreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer behov av ersättning för de samhällsomfattande&lt;br&gt;tjänsterna eller om dessa tjänster i framtiden tillhandahålls av fler ope-&lt;br&gt;ratörer, bör en solidarisk finansieringsmodell väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Banverket, Comviq, Europolitan, Telenordia och&lt;br&gt;Konkurrensverket anser, i likhet med promemorian, att Telia inte är i be-&lt;br&gt;hov av särskild finansiering för de samhällsomfattande tjänsterna. Om en&lt;br&gt;särskild finansiering skulle bli aktuell i framtiden, anser Comviq och&lt;br&gt;Europolitan att detta skall ske genom en för ändamålet upprättad fond,&lt;br&gt;varifrån tjänsterna upphandlas i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telias grundinställning är att eventuella underskott som beror på krav&lt;br&gt;att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster skall finansieras solidariskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av alla som tillhandahåller telefonitjänst. Telia ser dock för närvarande&lt;br&gt;inget behov av ersättning för samhällsomfattande tjänster, även om kost-&lt;br&gt;naderna för tillhandahållandet enligt Telia är högre än enligt den i pro-&lt;br&gt;memorian återgivna rapporten av konsultföretaget Analysys. Situationen&lt;br&gt;kan dock snabbt förändras om Telia belastas med olika slags krav från&lt;br&gt;statens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket finner ett par risker med den möjliga framtida fi-&lt;br&gt;nansieringsmodell som presenteras i promemorian. Dels skulle en om-&lt;br&gt;fattande administrativ apparat byggas upp som inte står i proportion till&lt;br&gt;vad de samhällsomfattande tjänsterna kostar, dels är det att gå händel-&lt;br&gt;serna i förväg att redan nu presentera en upphandlingsmodell motsva-&lt;br&gt;rande den som nyligen föreslagits vad gäller postverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;förefaller nettokostnaden för tillhandahållandet av telefonitjänsten inom&lt;br&gt;olönsamma områden vara blygsam. Enligt en rapport utförd av konsult-&lt;br&gt;företaget Analysys uppgår den totala kostnaden för olönsamma områden&lt;br&gt;och olönsamma kunder till runt 1 % av Telias omsättning för telefoni-&lt;br&gt;verksamhet, eller en halv procent av hela Teliakoncemens omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagsläget föreslås därför ingen särskild finansiering av de samhälls-&lt;br&gt;omfattande tjänsterna. Två delvis sammanhängande skäl talar emellertid&lt;br&gt;för att en viss beredskap bör finnas för att införa en särskild finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första kan konkurrenssituationen på telemarknaden ändras så&lt;br&gt;att Telia inte längre erhåller en lika stor del av de totala intäkterna på&lt;br&gt;telefonimarknaden. I det läget kan det inte längre anses rimligt att Telia&lt;br&gt;skall stå för hela kostnaden för att tillhandahålla telefonitjänsten även där&lt;br&gt;det inte är kommersiellt motiverat, även om kostnaden är begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra kan de nu föreslagna förändringarna i regleringen av&lt;br&gt;samtrafiktaxor och slutkundspriser (se avsnitt 7) leda till att de samhälls-&lt;br&gt;omfattande tjänsterna blir en relativt sett större börda. Intäkterna i mer&lt;br&gt;konkurrensutsatta områden kan minska, samtidigt som kravet på rimligt&lt;br&gt;pris gör det svårare än i dag att kompensera intäktsminskningar genom&lt;br&gt;höjningar i icke konkurrensutsatta områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en striktare samtrafikreglering, med hårdare krav på redovis-&lt;br&gt;ningsmässig separation och med taxor som baseras på andra kalkylmo-&lt;br&gt;deller än den hittills gällande självkostnadsmodellen, kan innebära för-&lt;br&gt;ändrade ekonomiska förutsättningar för tillhandahållandet av samhälls-&lt;br&gt;omfattande tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör emellertid framhållas att effekterna av förändrade regler för&lt;br&gt;prissättning och samtrafik också kan leda till minskade kostnader för&lt;br&gt;samhällsomfattande tjänster, genom en ökad efterfrågan och därmed&lt;br&gt;högre intäkter, såväl i lönsamma som icke lönsamma områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Telia visar att kostnaden för att tillhandahålla telefonitjänsten åt&lt;br&gt;alla är så stor att en finansiering är motiverad avser regeringen att åter-&lt;br&gt;komma med förslag om en särskild finansiering. Ett sådant förslag kom-&lt;br&gt;mer enligt regeringens nuvarande bedömning att innebära en skyldighet&lt;br&gt;för alla anmälningsskyldiga operatörer att betala en avgift. Denna avgift&lt;br&gt;bör tas ut i förhållande till operatörens omsättning eller på annan likvär-&lt;br&gt;dig objektiv grund. Den grundläggande servicen bör sedan upphandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det beskrivna avgiftssystemet överensstämmer i stort med den modell Prop. 1996/97:61&lt;br&gt;som återfinns i EG:s forslag till samtrafikdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Totalförsvarets behov samt åtgärder mot allvarliga&lt;br&gt;fredstida störningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Regeringen eller den myndighet regeringen be-&lt;br&gt;stämmer bemyndigas att ta ut en offentligrättslig avgift för att finansi-&lt;br&gt;era åtgärder mot allvarliga fredstida störningar på teleområdet. Övriga&lt;br&gt;beredskapsåtgärder upphandlas även fortsättningsvis med medel från&lt;br&gt;statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Förslaget har presenterats i en separat promemoria upp-&lt;br&gt;rättad inom Kommunikationsdepartementet (dnr K96/3644/1). Prome-&lt;br&gt;morians förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försvarsmakten, ÖCB och PTS stöder förslaget.&lt;br&gt;PTS betonar att arbetet med att genomföra de aktuella åtgärderna även i&lt;br&gt;fortsättningen bör upphandlas av PTS av kostnads- och effektivitetsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket (KV) tillstyrker i princip strävan efter robusthet i&lt;br&gt;näten förutsatt att avgifterna inte far utgöra något etablerings- eller kon-&lt;br&gt;kurrenshinder. KV understryker också att eventuell kompensation för&lt;br&gt;dessa kostnader för operatören inte bör fa tas ut via samtrafikavgiften.&lt;br&gt;Dock, menar KV, kan man förvänta sig att den eller de operatörer som&lt;br&gt;drabbas kommer att kompensera sig på annat sätt via abonnemangs- eller&lt;br&gt;samtalsavgifter och att det är viktigt för statsmakterna att vara uppmärk-&lt;br&gt;samma på prishöjningar på grund av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia påpekar att företaget redan sedan länge vidtagit och kontinuerligt&lt;br&gt;vidtar alla åtgärder som är kommersiellt motiverade för att skydda trafi-&lt;br&gt;ken mot avbrott och avlyssning och för att försvåra manipulation av in-&lt;br&gt;formationen. Telia anser inte att företaget skall behöva bekosta skydd&lt;br&gt;utöver vad drift under normala förhållanden kräver. Telia ställer sig&lt;br&gt;också tveksamt till huruvida det föreslagna systemet är i enlighet med&lt;br&gt;EG:s direktiv 96/19 om full konkurrens på teleområdet samt förslag till&lt;br&gt;tillståndsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förslaget ändå genomförs, måste det vara konkurrensneutralt och&lt;br&gt;inte bara omfatta operatörer med betydande inflytande på relevant mark-&lt;br&gt;nad. Kompensation för de kostnader företaget åsamkas måste, om de inte&lt;br&gt;far tas ut via samtrafikavgiftema, i stället täckas genom påslag på abon-&lt;br&gt;nentavgiften eller via samtalsavgiftema. Annars kommer det att belasta&lt;br&gt;ägaren genom minskad avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia anser det vidare rimligt att företaget, om systemet införs, bör fa&lt;br&gt;vara med och påverka vilka åtgärder som skall genomföras. En begräns-&lt;br&gt;ning bör också införas så att avgiften inte ökar över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telenordia tillstyrker fördelningsprincipema för det ansvar som skall&lt;br&gt;läggas på operatörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tele2, Comviq, MFS, Europolitan och Tele8 är mycket kritiska till för-&lt;br&gt;slaget. Flera av dessa framför uppfattningen att det samhällsintresse som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förväntas tillgodoses till följd av det utökade ansvaret för beredskaps-&lt;br&gt;tjänster i fredstid typiskt sett är ett ansvar som inte skall övervältras på&lt;br&gt;operatörer utan i stället finansieras inom ramen för statsbudgeten. Om&lt;br&gt;förslaget ändå genomförs är det viktigt att upphandlingsmodellen även&lt;br&gt;fortsättningsvis tillämpas, samt att kompensation för avgiftsuttaget inte&lt;br&gt;får ske via samtrafikavgiftema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Banverket har svårt att se några fördelar med den föreslagna ny-&lt;br&gt;ordningen och anser att verket redan i dag är med och finansierar mer-&lt;br&gt;parten av nödvändiga åtgärder till 50 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV ser en del problem förknippade med förslaget, bl.a. vad gäller&lt;br&gt;frågan om avgränsning mellan vad som är rimligt att belasta operatörerna&lt;br&gt;med och vad staten bör ta på sitt ansvar mot bakgrund av att operatörerna&lt;br&gt;redan vidtar åtgärder för att minska sårbarheten i näten. Vidare ser RRV&lt;br&gt;problem med avgränsningen av begreppet ”betydande marknadsinfly-&lt;br&gt;tande” och ”relevant marknad” eftersom uppgifter om operatörerna och&lt;br&gt;deras verksamhet ogärna lämnas ut och marknadssituationen dessutom&lt;br&gt;kan förändras snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV ifrågasätter den av giftskonstruktion som föreslås eftersom den&lt;br&gt;kan leda till en mängd problem. I stället föreslår RRV att de nödvändiga&lt;br&gt;åtgärderna täcks genom att lägga en avgift på nätägama, vilka sedan far&lt;br&gt;kompensera sig via egen trafik eller genom uthyrning av nätkapacitet då&lt;br&gt;kompensation kan tas ut i förhållande till nätutnyttjande. Fördelen skulle&lt;br&gt;vara att det skulle bli lättare att bedöma vilka företag som skall omfattas&lt;br&gt;av avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Telekommunikationerna skall vara&lt;br&gt;uthålliga såväl i fredstid som under kriser och i krig. Inriktningen av be-&lt;br&gt;redskapsplaneringen på teleområdet har senast lagts fast genom 1996 års&lt;br&gt;totalförsvarsbeslut (prop. 1996/97:4,bet. 1996/97:FöU 1, rskr. 1996/97:36).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fredstid har inte minst operatörerna ett intresse av att telenäten utfor-&lt;br&gt;mas och är försedda med sådana skyddsanordningar att en kontinuerlig&lt;br&gt;och stömingsfri drift kan upprätthållas. I en krigssituation blir kraven på&lt;br&gt;skydd givetvis större och delvis av en annan art. Det kan t.ex. gälla full-&lt;br&gt;träffsskydd, något som operatörerna under normala förhållanden inte kan&lt;br&gt;anses ha behov av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hittillsvarande principen har varit att operatörerna själva svarar för&lt;br&gt;det fredstida skyddet medan staten via statsbudgeten finansierar de extra&lt;br&gt;åtgärder som behövs för att skydda nätet i en krigssituation. Finansie-&lt;br&gt;ringsansvaret har således varit väl definierat utifrån begreppen krig resp,&lt;br&gt;fred. PTS upphandlar totalförsvarsåtgärder till kostnadsbaserade priser av&lt;br&gt;operatörerna i kombination med upphandling av vissa anläggningar i&lt;br&gt;konkurrens. Denna metod har varit effektiv både när det gäller en ökad&lt;br&gt;säkerhet för funktionen i krig och när det gäller ett effektivt utnyttjande&lt;br&gt;av statliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett antal år har emellertid hotbilden mot Sverige delvis ändrat&lt;br&gt;karaktär, vilket beskrivs i propositionerna Totalförsvar i förnyelse (prop.&lt;br&gt;1995/96:12), Totalförsvar i förnyelse - etapp 2 (prop. 1996/97:4) samt&lt;br&gt;Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred (prop.&lt;br&gt;1996/97:11). I propositionerna framhåller regeringen att de senaste årens&lt;br&gt;utveckling medför att vi i dag måste teckna en bredare bild av tänkbara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;risker, hot och påfrestningar. Exempel på sådana hot är fredstida terro-&lt;br&gt;rism och sabotage. En fråga som därmed uppstår är hur man skall skilja&lt;br&gt;på åtgärder som avser beredskapen inför krig och åtgärder som avser be-&lt;br&gt;redskap mot terrorism och sabotage i fred. Vissa åtgärder mot fredstida&lt;br&gt;störningar finansieras redan i dag av operatörerna. Gränsdragningen är&lt;br&gt;inte helt lätt. Det handlar snarare om en gråzon där vissa åtgärder som&lt;br&gt;ändå måste vidtas för att skydda mot angrepp i krig även skyddar mot&lt;br&gt;sabotage och terroristangrepp i fred, medan andra åtgärder kan avse en&lt;br&gt;annan typ av skydd mot just de fredstida hoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett var denna gräns dras, bedömer regeringen det som rimligt att&lt;br&gt;operatörerna är med och finansierar de åtgärder som bedöms nödvändiga&lt;br&gt;för att skydda det fasta allmänt tillgängliga telenätet mot terrorism och&lt;br&gt;sabotage i fred. Detta bör ske genom att en offentligrättslig avgift tas ut&lt;br&gt;av teleoperatörer med betydande inflytande på marknaden. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås fa bemyndigan-&lt;br&gt;de att ta ut en sådan avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Totalförsvar i förnyelse - etapp 2 har regeringen före-&lt;br&gt;slagit att avgifterna för beredskapsåtgärder mot allvarliga fredstida hot&lt;br&gt;och påfrestningar bör uppgå till en nivå om 100 miljoner kronor per år.&lt;br&gt;Avgiftssystemet föreslås träda i kraft den 1 juli 1997 och avgiftsintäk-&lt;br&gt;terna beräknas för år 1997 till 50 miljoner kr. Regeringen har vidare&lt;br&gt;framhållit att avgifterna skall hållas på en sådan nivå att de inte kan anses&lt;br&gt;utgöra någon form av etablerings- och konkurrenshinder. En lämplig ut-&lt;br&gt;gångspunkt är därvid begreppet betydande marknadsinflytande som före-&lt;br&gt;kommer i flera förslag till EG-direktiv på teleområdet, bl.a. i förslagen&lt;br&gt;till samtrafikdirektiv och nytt taltelefonidirektiv. Definitionen förklaras i&lt;br&gt;författningskommentaren till nya 4 b § telelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av den finansiella bördan på de operatörer som kommer&lt;br&gt;ifråga för avgiftsuttag bör ske i proportion till resp, operatörs omsättning.&lt;br&gt;De operatörer som blir föremål för avgiftsuttag far heller inte indirekt&lt;br&gt;låta dessa avgifter belasta andra operatörer genom t.ex. påslag på&lt;br&gt;sam trafikavgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har i sitt remissvar ifrågasatt förslaget till avgiftskonstruktion.&lt;br&gt;RRV har bl.a. framhållit problemet med att avgränsa avgiftsskyldigheten&lt;br&gt;till företag med ”betydande marknadsinflytande”. RRV anser att en sådan&lt;br&gt;konstruktion ger små och nya operatörer en konkurrensfördel, även&lt;br&gt;mindre operatörer borde bära sin del av kostnaderna. Regeringen anser&lt;br&gt;emellertid att den anförda skillnaden mellan nätägare och övriga operatö-&lt;br&gt;rer i allt mindre utsträckning föreligger. RRV tenderar även att överskatta&lt;br&gt;de nya operatörernas lönsamhet och konkurrensförutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samlade avgiftsuttagets storlek bör årligen beslutas av regeringen.&lt;br&gt;Enligt PTS preliminära beräkningar bör åtgärder som faller inom den&lt;br&gt;definierade kategorin kunna rymmas inom de ramar som har angivits i&lt;br&gt;prop. 1996/97:4. PTS skall återkomma till regeringen med bedömningar&lt;br&gt;av den fortsatta omfattning som kan krävas för att en god beredskapsnivå&lt;br&gt;skall uppnås och därmed lämplig kostnadsomfattning. Regeringen kan&lt;br&gt;därför ha anledning att återkomma till riksdagen i denna fråga. Bered-&lt;br&gt;skapsinvesteringar i samband med utbyggnad av näten kommer troligen&lt;br&gt;att avta med tiden då en fullgod robusthet har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande upphandlingsmodellen där PTS upphandlar tjänster, ut-&lt;br&gt;rustning m.m. bedöms som mest kostnadseffektiv och skall även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis tillämpas. Intäkter och kostnader förknippade med den avgifts-&lt;br&gt;fmansierade upphandlingen skall särredovisas löpande samt i PTS årsre-&lt;br&gt;dovisning. I årsredovisningen skall PTS redovisa de åtgärder som upp-&lt;br&gt;handlats och effekterna härav. Då avgiften för teleberedskapen är en&lt;br&gt;offentligrättslig avgift bör anslaget B 7 Funktionen Telekommunika-&lt;br&gt;tioner bruttobudgeteras. Detta innebär att avgiften inbetalas till&lt;br&gt;statsbudgetens inkomstsida och motsvaras av anslag på statsbudgetens&lt;br&gt;utgiftssida. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i tilläggs-&lt;br&gt;budgeten angående budgetkonsekvenserna av detta. Utgifterna för tele-&lt;br&gt;beredskapen far varken överstiga eller understiga vad som inlevererats&lt;br&gt;mot inkomsttitel. Vid fastställandet av avgiftsnivån bör därför hänsyn&lt;br&gt;kunna tas till eventuella överskott resp, underskott av avgiftsinkomster.&lt;br&gt;Avgiftsuttaget skall motsvara kostnaden för PTS upphandling över viss&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Funktionshindrade personers behov&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Funktionshindrade personers behov av goda&lt;br&gt;telekommunikationer skall liksom i dag tillgodoses genom statlig&lt;br&gt;upphandling, genom tillståndsvillkor samt genom fortsatt stöd till&lt;br&gt;forskningsinsatser. En samordning sker emellertid så att PTS far ett&lt;br&gt;helhetsansvar för upphandlingen av de tjänster som funktionshindrade&lt;br&gt;personer behöver. Anslaget för funktionshindrade personers behov på&lt;br&gt;post- och telesidan utformas så att PTS friare kan prioritera mellan&lt;br&gt;olika post- och teletjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: NUTEK, Folkrörelserådet och Europolitan&lt;br&gt;stödjer promemorians förslag. Synskadades riksförbund ställer sig bakom&lt;br&gt;förslaget att PTS ges ett helhetsansvar. Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Handikappombudsmannen och Handikappinstitutet tillstyrker förslaget&lt;br&gt;att upphandlingsansvaret för förmedlingen av texttelefonitjänsten&lt;br&gt;överflyttas från Socialstyrelsen till PTS. Socialstyrelsen stödjer därtill&lt;br&gt;förslaget om ett samlat anslag på post- och teleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia framhåller att finansieringen av funktionshindrade personers be-&lt;br&gt;hov av teletjänster bör behandlas som en socialpolitisk fråga och därför&lt;br&gt;bör finansieras via statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser, framför allt handikapporganisationer, framför emeller-&lt;br&gt;tid allmän kritik mot förslaget att behålla den nuvarande ordningen, vari-&lt;br&gt;genom funktionshindrade personers behov tillgodoses genom upphand-&lt;br&gt;ling. Kritiken gäller främst att förslagen i alltför hög grad innebär en an-&lt;br&gt;passning till EU samt att den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen inte&lt;br&gt;utretts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synskadades riksförbund framhåller att kärnproblemet är att principen&lt;br&gt;om ”allas” lika rätt att få sina behov tillgodosedda strider mot EU:s prin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ciper om fri konkurrens. Förbundet ser som enda lösning en lagreglering&lt;br&gt;och ett förändrat synsätt inom EU. Även Handikappombudsmannen och&lt;br&gt;Handikappinstitutet anser att Sverige bör verka för en förändring av EU-&lt;br&gt;regleringen (i första hand samtrafik- och terminaldirektiven), bl.a. för att&lt;br&gt;medlemsstaterna skall kunna ställa handikappanpassade krav på termi-&lt;br&gt;nalutrustning samt för att möjliggöra tillämpning av ansvars- och finansi-&lt;br&gt;eringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Handikappinstitutet som Socialstyrelsen hade förväntat sig en&lt;br&gt;närmare diskussion kring ansvars- och finansieringsprincipen i prome-&lt;br&gt;morian, eftersom en sådan hade ställts i utsikt enligt prop. 1995/96:86&lt;br&gt;Funktionshindrades tillgång till teletjänster. Även HSO och Sveriges&lt;br&gt;Konsumentråd anser att ansvars- och finansieringsprincipen skall&lt;br&gt;tillämpas snarare än upphandlingsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket och Stattel-delegationen anser att Statskontoret, och&lt;br&gt;inte PTS, skall ges ansvaret för upphandling av tjänster för funktions-&lt;br&gt;hindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att det måste klargöras om det överflyttade ansvaret från&lt;br&gt;Socialstyrelsen till PTS också innebär att anslaget på 156 miljoner kronor&lt;br&gt;flyttas över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Funktionshindrade personers behov&lt;br&gt;tillgodoses i dag dels genom upphandling, dels genom tillståndsvillkor&lt;br&gt;för tillhandahållare av telefonitjänst varvid dessa erhåller kompensation.&lt;br&gt;Regeringen anser att detta är ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt&lt;br&gt;att uppfylla de telepolitiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionshindrade personers behov av telekommunikationer behand-&lt;br&gt;lades i prop. 1995/96:86 Funktionshindrades tillgång till teletjänster. I&lt;br&gt;propositionen refererades förslag som presenterats i Handikapputred-&lt;br&gt;ningens slutbetänkande Ett samhälle för alla (SOU 1992:52) och i&lt;br&gt;Statskontorets rapport Finansiering av handikappstöd på teleområdet&lt;br&gt;(september 1993).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikapputredningen föreslog bl.a. att den s.k. ansvars- och finansie-&lt;br&gt;ringsprincipen införs på teleområdet. Denna innebär i korthet att teleope-&lt;br&gt;ratörerna skall ta ansvar för att teletjänsterna och teleutrustningen är an-&lt;br&gt;passad till funktionshindrade personers behov, samt att operatörerna&lt;br&gt;själva skall finansiera denna anpassning. Finansieringen borde ske i form&lt;br&gt;av en fond till vilken operatörerna betalar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret ansåg i sin rapport att en avtalslösning är att föredra&lt;br&gt;framför en fondlösning om ansvars- och finansieringsprincipen skall till-&lt;br&gt;lämpas. Avtalslösningen skulle innebära att operatörerna tillhandahåller&lt;br&gt;nummerupplysning och förmedlingstjänst för texttelefonsamtal i egen&lt;br&gt;regi eller genom avtal med andra operatörer. Statskontoret menade dock&lt;br&gt;att en avtalslösning med en stark part och några små kan medföra svårig-&lt;br&gt;heter. I ett övergångsskede förordades därför en lösning som innebär att&lt;br&gt;PTS tar in en särskild avgift från operatörerna och upphandlar handi-&lt;br&gt;kappstödet på teleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen instämde regeringen i Statskontorets slutsats att en&lt;br&gt;fond inte är nödvändig för att uppnå de mål som Handikapputredningen&lt;br&gt;eftersträvar med sitt förslag. Regeringen ansåg emellertid i nämnda pro-&lt;br&gt;position, i likhet med flertalet remissinstanser till Statskontorets rapport,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att en avtalslösning inte bör inforas, då det inte är ett realistiskt alternativ&lt;br&gt;under överskådlig tid p.g.a den rådande marknadssituationen med en&lt;br&gt;dominerande operatör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen aviserades att regeringen senast år 1997, i samband&lt;br&gt;med översynen av telelagen, skulle återkomma med sin syn på ansvars-&lt;br&gt;och finansieringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens nu presenterade förslag innebär att funktionshindrade per-&lt;br&gt;soners behov även fortsättningsvis betalas via statsbudgeten. Någon till-&lt;br&gt;lämpning av ansvars- och finansieringsprincipen föreslås således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett införande av ansvars- och finansieringsprincipen skulle i princip&lt;br&gt;innebära att tjänster avsedda för funktionshindrade personer skulle ingå&lt;br&gt;bland de samhällsomfattande tjänsterna. Ur funktionshindrade personers&lt;br&gt;synvinkel skulle det innebära fördelar, såtillvida att de kan ha tillgång till&lt;br&gt;teletjänster utan extra kostnader och utan att funktionshindrade personer&lt;br&gt;som grupp känner sig utpekade genom den riktade åtgärd som upphand-&lt;br&gt;lingen innebär. Principen innebär vidare att funktionshindrade personer&lt;br&gt;blir mindre beroende av att statliga budgetmedel årligen avsätts för deras&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera skäl kan emellertid framföras mot ett införande av ansvars- och&lt;br&gt;finansieringsprincipen på teleområdet. Ett system där operatörernas kost-&lt;br&gt;nader för tillhandahållande av tjänster anpassade för personer med funk-&lt;br&gt;tionshinder skall beräknas och där kostnaderna sedan skall fördelas rätt-&lt;br&gt;vist mellan operatörerna och dess abonnenter innebär att en kontrollappa-&lt;br&gt;rat måste skapas. Problem kan vidare uppstå med att åstadkomma en av-&lt;br&gt;gränsning av tjänsterna till de personer som verkligen är i behov av dem.&lt;br&gt;Antingen måste en tillsynsmyndighet i detalj föreskriva vilka typer av&lt;br&gt;funktionshinder som skall anses motivera ett kostnadsfritt eller kost-&lt;br&gt;nadsreducerat tillhandahållande, eller så ikläder sig operatörerna en&lt;br&gt;myndighetsroll genom att själva bedöma vilka personer som skall&lt;br&gt;komma i åtnjutande av tjänster kostnadsfritt eller till nedsatt pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6.4 framhålls de problem som uppstår om de samhällsomfat-&lt;br&gt;tande tjänsterna knyts till en viss teknik. En samhällsstyming av tekniken&lt;br&gt;kan leda till felbedömningar och risker för stora felinvesteringar. Dessa&lt;br&gt;problem gör sig också gällande om ansvars- och finansieringsprincipen&lt;br&gt;skulle införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till ovan kan nämnas att Kommissionen i sitt dokument&lt;br&gt;om samhällsomfattande tjänster (KOM(96)73) har angivit att finansie-&lt;br&gt;ringen av funktionshindrade personers behov av goda telekommunika-&lt;br&gt;tioner i första hand bör vara en socialpolitisk fråga för resp, medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser sammanfattningsvis att upphandling visat sig vara ett&lt;br&gt;bra sätt att hålla kostnaderna nere, och att ett upphandlingsförfarande&lt;br&gt;även fortsättningsvis bör tillämpas för att tillförsäkra funktionshindrade&lt;br&gt;personer tillgång till effektiva telekommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i budgetprop. 1996/97:1 föreslagit att Socialstyrelsens&lt;br&gt;upphandlingsansvar för förmedling av samtal mellan tal- och texttelefo-&lt;br&gt;ner överförs till PTS i enlighet med Riksdagens revisorers förslag i rap-&lt;br&gt;porten Uppföljning av post- och telepolitiska mål (1995/96:5). Härige-&lt;br&gt;nom åstadkoms en effektivisering och de vinster som uppnås bör kunna&lt;br&gt;användas för att ytterligare förbättra för funktionshindrade personer. För&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. detta ändamål har 54,9 miljoner kr överförts från utgiftsområde 9,&lt;br&gt;anslaget D 8 Ersättning för texttelefoner till utgiftsområde 22 anslaget&lt;br&gt;C 2 Upphandling av särskilda samhällsåtaganden. som disponeras av&lt;br&gt;PTS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att anslaget för funktionshindrade personers behov&lt;br&gt;på post- och telesidan utformas så att PTS, med eventuellt biträde av&lt;br&gt;Handikappinstitutet, fritt skall kunna prioritera inom vilket område som&lt;br&gt;särskilda satsningar bör ske. Medel som tidigare varit öronmärkta för&lt;br&gt;t.ex. postområdet skall således kunna användas för upphandling av&lt;br&gt;tjänster på teleområdet och vice versa. Medel skall heller inte&lt;br&gt;specialdestineras till någon särskild tjänst. Resultatet av en sådan lösning&lt;br&gt;är att flexibiliteten i anslaget ökar och att PTS år från år kan prioritera&lt;br&gt;viktiga delområden. Härigenom far också PTS möjlighet att satsa på&lt;br&gt;eventuella nya och mer effektiva tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i regleringsbrev för året 1997 begärt av PTS en&lt;br&gt;redovisning av vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat som&lt;br&gt;uppnåtts inom ramen för det aktuella anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV och Stattel-delegationen framhåller att Statskontoret, snarare än&lt;br&gt;PTS, bör ha upphandlingsansvaret för tjänster åt funktionshindrade. Re-&lt;br&gt;geringen bedömer emellertid att PTS har upparbetat en värdefull erfa-&lt;br&gt;renhet på området och att förslaget att ge PTS upphandlingsansvaret lig-&lt;br&gt;ger i linje med inriktningen att ge PTS ett helhetsansvar som sek-&lt;br&gt;torsmyndighet på teleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ändringar i telelagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Tillståndsprövning och villkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nuvarande modellen för tillståndsgivning&lt;br&gt;bibehålls huvudsakligen, dock med vissa modifieringar, bl.a. för att&lt;br&gt;anpassas till de EG-regler som föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett generellt krav på anmälningsplikt införs för tillhandahållandet&lt;br&gt;inom ett allmänt tillgängligt telenät av telefonitjänst, mobil teletjänst,&lt;br&gt;andra teletjänster som kräver tilldelning ur en nummerplan för telefoni&lt;br&gt;samt nätkapacitet. En anmälan skall dock inte föranleda någon sär-&lt;br&gt;skild prövning av verksamheten på förhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har anmält sig får samma möjlighet till samtrafik som till-&lt;br&gt;ståndshavare har enligt gällande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa villkor som enligt nuvarande bestämmelser far ställas i till-&lt;br&gt;stånd för tillhandahållande av telefonitjänst, mobil teletjänst eller nät-&lt;br&gt;kapacitet kommer i stället att gälla generellt för alla anmälningsplik-&lt;br&gt;tiga. Detta gäller bl.a. villkor rörande hänsyn till funktionshindrade&lt;br&gt;personers behov av särskilda teletjänster och förmedling av nödsamtal&lt;br&gt;till alarmerings- och räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa nya krav kan ställas som tillståndsvillkor. Dessa gäller bl.a. att&lt;br&gt;upprätthålla telefonautomater i en omfattning som i fråga om antal och&lt;br&gt;geografisk utbredning tillgodoser allmänhetens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i övervägande del med rege-&lt;br&gt;ringens förslag. I promemorian föreslås att tillståndsplikten avseende&lt;br&gt;tillhandahållandet av nätkapacitet (ersätter det nuvarande begreppet fasta&lt;br&gt;teleförbindelser) begränsas till att avse endast operatörer som har ett be-&lt;br&gt;tydande inflytande på marknaden. Förslaget innehåller inte heller rege-&lt;br&gt;ringens förslag att sådana andra teletjänster än telefonitjänster och mobila&lt;br&gt;teletjänster, som kräver tilldelning ur en nummerplan skall omfattas av&lt;br&gt;anmälningsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Följande instanser stödjer i princip promemorians&lt;br&gt;förslag avseende tillståndsgivning: Länsrätten i Stockholms län, Kommu-&lt;br&gt;nikationsforskningsberedningen, Riksrevisionsverket, NUTEK, Konkur-&lt;br&gt;rensverket, Europolitan, Svenska Kraftnät och Teracom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS anser att kravet på tillstånd för fasta teleförbindelser först när&lt;br&gt;marknadsandelen överstiger 25 % knappast är ändamålsenligt utifrån&lt;br&gt;syftet med tillståndsplikten och väsentligt skulle minska möjligheterna&lt;br&gt;att åstadkomma en fungerande konkurrens. PTS anser därvid att även&lt;br&gt;mindre operatörer kan vara av väsentlig betydelse. Vidare anser PTS att&lt;br&gt;anmälningsplikten bör omfatta även sådana teletjänster som kräver till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delning ur en nummerplan eller annan plan för teleadresser, t.ex. betal-&lt;br&gt;teletjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket ser det som angeläget att de generella och individu-&lt;br&gt;ella tillståndsvillkor som föreslås kunna ställas verkligen används för att&lt;br&gt;uppnå förbättringar för konsumenterna. Det bör vidare finnas utrymme&lt;br&gt;att vid behov löpande revidera eller införa nya villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia kan inte se att förslagen till tillståndsdirektiv innebär att det&lt;br&gt;svenska tillståndssystemet kommer att behöva ändras. Regeringen bör&lt;br&gt;avvakta den slutgiltiga utformningen av EG:s regler innan förslag till&lt;br&gt;ändringar i det svenska tillståndssystemet läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telenordia instämmer i promemorians förslag att minska omfattningen&lt;br&gt;av tillståndsplikten i telelagen. Indelningen i anmälningsplikt, tillstånds-&lt;br&gt;plikt, anmälan till EG-kommissionen m.m. anser dock Telenordia vara&lt;br&gt;onödigt komplicerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappinstitutet framför, med anledning av promemorians förslag&lt;br&gt;till skyldigheter för anmälningspliktiga enligt 17a§, att det är mycket&lt;br&gt;viktigt att funktionshindrade personers speciella behov tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 1993 års telelagsproposition anges&lt;br&gt;(s. 89) motiven för en tillståndsplikt på teleområdet. För att säkerställa&lt;br&gt;telesystemets grundläggande funktion behöver staten utöva styrning och&lt;br&gt;kontroll samt ha tillsyn inte bara över en operatör som tidigare utan över&lt;br&gt;flera. Dessutom behöver deras inbördes samverkan styras. Ett system&lt;br&gt;med tillståndsplikt ansågs därför vara det som mest verksamt främjade&lt;br&gt;uppfyllelsen av de telepolitiska målen samtidigt som det gav utrymme för&lt;br&gt;en nödvändig flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anges som en utgångspunkt för regleringen att till-&lt;br&gt;ståndskravet inte skall omfatta fler verksamhetsgrenar än vad som är&lt;br&gt;nödvändigt för att säkerställa att de grundläggande målen för lagtillämp-&lt;br&gt;ningen uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är enligt nuvarande bestämmelser telefonitjänst,&lt;br&gt;mobil teletjänst samt fasta teleförbindelser tillståndspliktiga om tjänst-&lt;br&gt;erna tillhandahålls inom ett allmänt tillgängligt telenät i en betydande&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen som anges i 1993 års telelagsproposition avseende tillstånds-&lt;br&gt;plikt och en avgränsning av denna ti’l verksamheter av betydande om-&lt;br&gt;fattning är fortfarande relevanta. Reglerna i telelagen behöver dock an-&lt;br&gt;passas till det kommande EG-direktivet som bygger på en allmän aukto-&lt;br&gt;risation och individuella tillstånd i vissa fall. En självklar utgångspunkt&lt;br&gt;måste vara att inte skapa en längre gående individuell tillståndsplikt än&lt;br&gt;vad som är nödvändigt då denna i sig utgör ett etableringshinder som inte&lt;br&gt;bör inrättas om inte särskilda skäl föreligger. En annan utgångspunkt&lt;br&gt;skall vara att de krav som måste ställas på operatörerna för att uppfylla&lt;br&gt;de telepolitiska målen i huvudsak skall framgå av lagen eller annan för-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av telelagen och det nuvarande tillståndssystemet har&lt;br&gt;inneburit en omfattande tillståndsprövning med i vissa fall långa hand-&lt;br&gt;läggningstider. Detta kan dock vara en följd av initiala problem vid till-&lt;br&gt;lämpningen av en ny lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det har framgått att den omfattande tillståndsprövningen i sig&lt;br&gt;inte varit avgörande för konkurrensutvecklingen på telemarknaden finns&lt;br&gt;det ytterligare anledning att modifiera systemet för tillståndsgivning i&lt;br&gt;syfte att underlätta etablering och bedrivande av televerksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inom ett allmänt tillgängligt telenät tillhandahåller telefo-&lt;br&gt;nitjänst, mobil teletjänst, andra teletjänster som kräver tilldelning ur en&lt;br&gt;nummerplan för telefoni samt nätkapacitet skall vara berättigad till detta&lt;br&gt;om en anmälan sker hos tillsynsmyndigheten. De anmälningspliktiga&lt;br&gt;måste följa bestämmelserna i telelagen bl.a. vad gäller krav på medver-&lt;br&gt;kan vid förmedling av nödsamtal till samhällets alarmerings- och rädd-&lt;br&gt;ningstjänst, särskilda arrangemang för funktionshindrade och för total-&lt;br&gt;försvarets behov samt tekniska villkor för nätgränssnitt i samband med&lt;br&gt;samtrafik (med nätgränssnitt avses kontaktytan mellan två telenät). Vissa&lt;br&gt;av dessa krav ställs enligt nuvarande bestämmelser endast för sådan&lt;br&gt;verksamhet som enligt lagen omfattas av tillståndplikt, men bör gälla&lt;br&gt;även för anmälningspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som har anmält sig skall fa samma möjlighet till samtrafik på kost-&lt;br&gt;nadsbaserade villkor som tillståndshavare har enligt nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melser, se närmare härom i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan bör innehålla information om vilken verksamhet som av-&lt;br&gt;ses bedrivas. Någon särskild prövning på förhand av verksamheten skall&lt;br&gt;inte ske. Tillsynsmyndigheten bör dock vid en anmälan bekräfta att an-&lt;br&gt;mälan inkommit och registrerats. Det bör sedan falla inom ramen för den&lt;br&gt;ordinarie tillsynsverksamheten att kontrollera att den anmälda verksam-&lt;br&gt;heten bedrivs i enlighet med lagen och om den behöver tillstånd enligt&lt;br&gt;5 §. De nuvarande bestämmelserna för tillståndsplikt för tillhandahål-&lt;br&gt;lande av telefonitjänst, mobil teletjänst eller nätkapacitet föreslås, med&lt;br&gt;vissa språkliga och redaktionella justeringar, bibehållas. Vissa nya vill-&lt;br&gt;kor föreslås kunna ställas som tillståndsvillkor. Dessa villkor gäller bl.a.&lt;br&gt;att upprätthålla telefonautomater i en omfattning som i fråga om antal&lt;br&gt;och geografisk utbredning tillgodoser allmänhetens behov, att på visst&lt;br&gt;sätt fullgöra vad som föreskrivs i 20 b § samt att tillhandahålla informa-&lt;br&gt;tion om verksamhetens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna modifieringarna av systemet för tillståndsgivning avser&lt;br&gt;att skapa tydligare och enklare regler för bedrivande av televerksamhet.&lt;br&gt;Genom att på förhand tydligare fastställa under vilka villkor televerk-&lt;br&gt;samhet är anmälningspliktig kan etablering av ny televerksamhet för-&lt;br&gt;enklas. Dessutom blir systemet mer öppet för insyn vilket förbättrar&lt;br&gt;rättssäkerheten samt underlättar granskningen och tillsynen. Själva till-&lt;br&gt;ståndsprövningen blir också mindre omfattande, vilket ger tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten mer tid och resurser åt tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Samtrafik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.1 Allmänt om regleringen, skyldigheten att bedriva samtrafik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den grundläggande skyldigheten att bedriva&lt;br&gt;samtrafik enligt 20 § telelagen (1993:597) utvidgas till att gälla även&lt;br&gt;dem som är anmälningspliktiga och tillhandahåller teletjänster inom&lt;br&gt;ett allmänt tillgängligt telenät. Tillståndshavare och andra anmäl-&lt;br&gt;ningspliktiga skall således på begäran bedriva samtrafik med annan&lt;br&gt;anmälningspliktig för sådan tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare ställs ytterligare krav på operatörer med betydande inflytande&lt;br&gt;på den relevanta marknaden, bl.a. vad gäller skyldighet att styrka att&lt;br&gt;avgifterna är kostnadsbaserade samt att tillgodose alla rimliga önske-&lt;br&gt;mål om sammankoppling med nätet vad avser geografiska hopkopp-&lt;br&gt;lingspunkter, nivåer, nätprotokoll etc. De åläggs också att publicera&lt;br&gt;standardprislistor. Principen om icke-diskriminering lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har några invänd-&lt;br&gt;ningar mot att den grundläggande skyldigheten att tillhandahålla samtra-&lt;br&gt;fik enligt 20 § telelagen behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia anser att nuvarande system med affärsmässiga förhandlingar&lt;br&gt;fungerar bra och att någon ytterligare reglering på denna punkt inte be-&lt;br&gt;hövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS påpekar att tillsynsmyndigheten bör kunna bevilja undantag från&lt;br&gt;samtrafikskyldigheten i vissa fall, t.ex. om den operatör som fatt en begä-&lt;br&gt;ran om samtrafik på grund av tekniska svårigheter eller brist på nätkapa-&lt;br&gt;citet har svårt att tillhandahålla den begärda tjänsten. Förutsättningen för&lt;br&gt;sådant undantag är emellertid att det finns tekniska och kommersiellt&lt;br&gt;likvärdiga alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS betonar vidare vikten av att samtrafikskyldigheten i enlighet med&lt;br&gt;taltelefonidirektivets (95/62/EG) artikel 10 även gäller till förmån för&lt;br&gt;tjänsteleverantörer med s.k. special network access, t.ex. leverantörer av&lt;br&gt;betalteletjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att operatörer med betydande inflytande på den relevanta&lt;br&gt;marknaden skall åläggas en uttalad skyldighet att tillgodose krav vad&lt;br&gt;avser hopkopplingspunkter, nätprotokoll etc. får stöd av remissinstan-&lt;br&gt;serna. SITO framhåller emellertid att den föreslagna rimlighetsbedöm-&lt;br&gt;ningen avseende tekniska villkor för samtrafik bör stödjas av en grund-&lt;br&gt;läggande föreskrift om krav på lika behandling av alla som begär samtra-&lt;br&gt;fik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de strängare kraven på öppenhet och insyn välkomnas överlag,&lt;br&gt;även om det framförs en del farhågor eller krav på förtydliganden från&lt;br&gt;olika håll. Telenordia anser att skyldigheten att inlämna gällande samtra-&lt;br&gt;fikavtal som omnämns i promemorian även bör fa stöd i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm anser att operatörernas informationsskyl-&lt;br&gt;dighet behöver klarläggas för att undvika tillämpningssvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SITO, Telenordia, Ericsson liksom Tele8 vill att lagen tydligare beto-&lt;br&gt;nar informationsplikten mellan samtrafikerande operatörer. Främst gäller&lt;br&gt;detta förändringar i nätet, där information bör ges i så god tid att de an-&lt;br&gt;passningar som är nödvändiga hinner göras i nätet. Europolitan och&lt;br&gt;Telenordia föreslår också att det skall slås fast tydligare att taxor och&lt;br&gt;villkor för samtrafik skall vara offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens principiella inställning&lt;br&gt;är att telemarknaden i huvudsak skall regleras genom generell lagstift-&lt;br&gt;ning och att den telespecifika regleringen bör hållas på ett minimum. Er-&lt;br&gt;farenheten visar emellertid att det kan ta många år innan en marknad där&lt;br&gt;det tidigare rått monopol stabiliseras och de initiala konkurrensproble-&lt;br&gt;men är lösta. Regeringen anser därför att en särskild sektorsreglering&lt;br&gt;behövs under en övergångsperiod. En i vissa avseenden skärpt reglering&lt;br&gt;av samtrafiken är nödvändig för att uppnå de telepolitiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtrafiken är en förutsättning för ett effektivt telesystem på en öppen&lt;br&gt;marknad. För att telekommunikationerna skall kunna betraktas som ef-&lt;br&gt;fektiva måste abonnenterna kunna nå varandra, oavsett vilken operatör de&lt;br&gt;är anslutna till och vilket allmänt tillgängligt nät denne utnyttjar. Flertalet&lt;br&gt;abonnenter i Sverige, inte minst hushåll, är fortfarande direktanslutna&lt;br&gt;endast till Telia och, i mindre utsträckning, indirekt anslutna till en annan&lt;br&gt;operatör. Detta innebär t.ex. att en kund hos Tele2 även måste vara abon-&lt;br&gt;nent hos Telia för att kunna utnyttja Tele2:s tjänster. Därefter är det möj-&lt;br&gt;ligt att slå ett särskilt prefix, 007, och på så vis fa sitt samtal förmedlat&lt;br&gt;och fakturerat av Tele2. Konkurrenterna är således synnerligen beroende&lt;br&gt;av samtrafik med Telia för att kunna tillhandahålla sina tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande skyldighet som fastställs i 20 § telelagen bör där-&lt;br&gt;för kvarstå i huvudsak oförändrad. Regeringen föreslår emellertid ett&lt;br&gt;förtydligande av samtrafikskyldigheten genom införandet av en defini-&lt;br&gt;tion i telelagen av själva begreppet samtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtrafikskyldighetens omfattning bör ta sin utgångspunkt i de tele-&lt;br&gt;politiska målen. Dessa innebär bl.a., som framgår av avsnitt 5.3, att an-&lt;br&gt;vändare i olika delar av landet skall ha tillgång till effektiva telekommu-&lt;br&gt;nikationer, att telekommunikationerna skall vara öppna och flexibla och i&lt;br&gt;sig vara effektiva. För att användare på ett effektivt sätt skall kunna fa&lt;br&gt;tillgång till tjänster i andra nät är det således av betydelse att samtrafiken&lt;br&gt;inte endast inbegriper själva överföringen av telemeddelanden mellan&lt;br&gt;olika operatörers nät, utan också att nödvändiga driftsmässiga och admi-&lt;br&gt;nistrativa rutiner finns så att det väsentliga, nämligen tjänsten, verkligen&lt;br&gt;kan erbjudas och levereras över näten. Samtrafikskyldigheten gäller öm-&lt;br&gt;sesidigt, dvs. parterna är skyldiga att bedriva samtrafik med varandra. Se&lt;br&gt;vidare författningskommentaren till 1 och 20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En faktisk förändring i samtrafikskyldigheten föreslås också av rege-&lt;br&gt;ringen, nämligen att skyldigheten till samtrafik skall omfatta alla som&lt;br&gt;tillhandahåller anmälningspliktiga teletjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteleverantörer (t.ex. av betalteletjänster) behandlas inte särskilt i&lt;br&gt;1993 års telelagsproposition. Denna typ av tjänster har emellertid vuxit&lt;br&gt;snabbt under senare år. Leverantörer som tillhandahåller sådana tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som tilldelas nummer ur nummerplanen för telefoni föreslås omfattas&lt;br&gt;av anmälningsplikt. Därav följer att de har samma möjlighet att bedriva&lt;br&gt;samtrafik som övriga anmälningspliktiga. Jämför rätten till särskild&lt;br&gt;nätanslutningspunkt enligt artikel 10 i taltelefonidirektivet (95/62/EG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att på begäran bedriva samtrafik gäller, liksom tidigare,&lt;br&gt;även den som i betydande omfattning tillhandahåller andra teletjänster än&lt;br&gt;sådana som är anmälningspliktiga inom ett allmänt tillgängligt telenät,&lt;br&gt;t.ex. paketkopplade datatjänster (X.25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i PTS bedömning att det kan komma att uppstå&lt;br&gt;situationer då undantag från samtrafikskyldigheten måste kunna medde-&lt;br&gt;las. Främst gäller detta då tekniska hinder uppstår eller t.ex. kapaciteten i&lt;br&gt;operatörens nät inte räcker till. Detta gäller redan enligt telelagen (20 §&lt;br&gt;fjärde stycket). Undantagsmöjligheten bör dock uttryckligen göras bero-&lt;br&gt;ende av ett särskilt beslut av tillsynsmyndigheten i varje enskilt fall. I en&lt;br&gt;undantagssituation torde det vara en fördel för den mindre operatören,&lt;br&gt;som i normalfallet begär samtrafik med en betydande operatör, att den&lt;br&gt;senare måste utverka myndighetens tillstånd att bli befriad från samtra-&lt;br&gt;fikskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det vidare rimligt att organisationer med ett bety-&lt;br&gt;dande inflytande på marknaden åläggs särskilda krav att inte diskrimi-&lt;br&gt;nera övriga operatörer. Operatörerna skall därför om möjligt tillgodose&lt;br&gt;alla rimliga krav på sammankoppling med nätet, inklusive speciella öns-&lt;br&gt;kemål om hopkopplingspunkter och gränssnitt. Ett liknande krav finns&lt;br&gt;uttryckt i 1993 års telelagsproposition (s. 139), där det sägs att operatö-&lt;br&gt;rens önskemål om anslutningsnivå och antalet anslutningspunkter bör&lt;br&gt;beaktas i största möjliga utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilket signalprotokoll som erbjuds en operatör avgör t.ex. vilka tjäns-&lt;br&gt;ter denne i sin tur kan erbjuda sina kunder. Det sätt på vilket hopkoppling&lt;br&gt;sker påverkar kostnaderna för samtrafik. Dessa är således mycket vä-&lt;br&gt;sentliga krav för att åstadkomma likvärdiga förutsättningar för alla. Som&lt;br&gt;påpekats i tidigare avsnitt har Telia fortfarande ett de facto-monopol på&lt;br&gt;accessnätet, dvs. nätet av anslutningar till de enskilda abonnenterna.&lt;br&gt;Detta förhållande måste så långt möjligt kompenseras genom strikta krav&lt;br&gt;på likabehandling och möjlighet till kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med ett betydande inflytande på marknaden är enligt förslaget&lt;br&gt;till samtrafikdirektiv skyldiga att tillämpa principen om icke-diskrimine-&lt;br&gt;ring när villkor för samtrafik erbjuds. Med icke-diskriminering avses att&lt;br&gt;alla som efterfrågar samtrafik under likartade förhållanden skall erbjudas&lt;br&gt;jämförbara priser och villkor. Särskilt angeläget är att externa parter inte&lt;br&gt;diskrimineras i förhållande till enheter inom den egna organisationen,&lt;br&gt;med vilka de externa parterna konkurrerar. Olika avgifter för olika parter&lt;br&gt;kan dock accepteras om det kan motiveras utifrån typen av anslutning&lt;br&gt;eller av andra objektiva skäl. Regeringen anser det därför viktigt att detta&lt;br&gt;grundläggande krav på likabehandling kommer till uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till samtrafikdirektiv skall operatörer med ett bety-&lt;br&gt;dande inflytande på marknaden också åläggas att publicera listor över&lt;br&gt;standardpriser för samtrafik, där de i samtrafiken ingående komponen-&lt;br&gt;terna finns nedbrutna enligt marknadens behov. En samtrafikerande ope-&lt;br&gt;ratör skall bara behöva betala för just den funktion som begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före förhandling om samtrafik skall en operatör med ett betydande in-&lt;br&gt;flytande också tillhandahålla all övrig nödvändig information, inklusive&lt;br&gt;upplysning om kända framtida förändringar av intresse för motparten.&lt;br&gt;När avtalet är slutet skall det ges in till tillsynsmyndigheten och blir som&lt;br&gt;allmän handling offentlig i den mån den inte innehåller uppgifter som är&lt;br&gt;sekretessbelagda enligt sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.2 Kostnadsbaserade samtrafiktaxor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det generella kravet på kostnadsbaserade sam-&lt;br&gt;trafikavgifter för telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt föreslås&lt;br&gt;omfatta även den som tillhandahåller mobiltelefonitjänst och som har ett&lt;br&gt;betydande inflytande på marknaden. Kostnader för särskilda uppgifter&lt;br&gt;som ålagts operatören, t.ex. för samhällsomfattande tjänster far inte tas&lt;br&gt;ut via samtrafikavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens forslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: PTS redovisade i oktober resultatet av den utred-&lt;br&gt;ning om beräkning av samtrafiktaxor den gjort på uppdrag av regeringen&lt;br&gt;(dnr K96/2437/1). PTS föreslår i korthet att den nuvarande kalkylmo-&lt;br&gt;dellen baserad på självkostnad som grund tills vidare bibehålls, men att&lt;br&gt;en successiv övergång kan ske till en beräkningsmodell baserad på fram-&lt;br&gt;åtsyftande särkostnader i takt med att metoder för detta utvecklas. Princi-&lt;br&gt;perna bör dock redan nu modifieras så att särkostnadema för samtrafiken&lt;br&gt;utgör grunden för ersättningsanspråken. Därutöver skall ersättningen&lt;br&gt;kunna omfatta en viss andel av de gemensamma kostnader som uppstår&lt;br&gt;till följd av nödvändiga åtgärder för tillhandahållande av samtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på kraven på kostnadsbasering och hur dessa skall beräk-&lt;br&gt;nas har framförts dels i skriftliga remissvar, dels vid en hearing den&lt;br&gt;23 oktober 1996. Flera remissinstanser betonar samtrafiktaxomas&lt;br&gt;avgörande betydelse för konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser att PTS bör ha möjlighet att fastställa samtra-&lt;br&gt;fikprisema på en nivå som gynnar nya aktörer. Verket påpekar också att&lt;br&gt;ett åtskiljande av accessnätet från övriga Telia egentligen vore en bättre&lt;br&gt;lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Comviq menar att krav på kostnadsbasering endast bör ställas på den&lt;br&gt;dominerande aktören eftersom övriga aktörer i många fall, åtminstone&lt;br&gt;under ett uppbyggnadsskede, kan ha mycket höga kostnader, vilket skulle&lt;br&gt;kunna innebära att de tvingas ta ut samtrafikavgifter som vida överstiger&lt;br&gt;dagens nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia anser att regeringen helst bör avvakta utvecklingen inom EU vad&lt;br&gt;avser beräkningsprinciper för samtrafik innan några förändringar görs i&lt;br&gt;den svenska regleringen. I princip ställer sig dock Telia bakom PTS för-&lt;br&gt;slag till beräkningsmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telenordia efterlyser större möjlighet för operatören att själv välja den&lt;br&gt;struktur för debitering av samtrafik som passar företaget bäst och att&lt;br&gt;Telia bör ha bevisbördan för att de kostnader som tas med i beräkning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ama verkligen är de särkostnader som uppstår till följd av begärd&lt;br&gt;samtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser (RSL COM, SITO, Tele8, Enator Dotcom.&lt;br&gt;Telenordia m.fl.) påpekar att det inte är samtrafikprisema i sig som är det&lt;br&gt;viktigaste för övriga operatörers möjlighet att bedriva verksamhet utan&lt;br&gt;relationen mellan samtrafikpriset och Telias slutkundstaxor. Det faktum&lt;br&gt;att samtrafikpriset länge överstigit slutkundspriset på närsamtal uppges&lt;br&gt;vara huvudorsak till att någon konkurrens inte uppstått på denna mark-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Stattel-de legationen menar att kostnadsbaseringsbegreppet spelat&lt;br&gt;ut sin roll och pekat på det meningslösa i att försöka fastställa en&lt;br&gt;operatörs exakta kostnad för att producera eller terminera ett samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret påpekar att frågan om konkurrensneutrala samtrafikav-&lt;br&gt;gifter inte kan reduceras till en redovisningsmässig uppgift, utan att rege-&lt;br&gt;ringen framför allt bör ta ställning till konsekvenserna av att samtrafik-&lt;br&gt;avgiftema är för höga eller för låga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att inkludera även mobiltelefonioperatörer med bety-&lt;br&gt;dande marknadsinflytande i kravet på kostnadsbaserade samtrafiktaxor&lt;br&gt;får stöd av RRV, Europolitan och Comviq är kritiska till förslaget och&lt;br&gt;anser det principiellt fel att reglera en marknad med hård konkurrens.&lt;br&gt;Europolitan anser emellertid att om kostnadsbaseringskravet enligt 20 §&lt;br&gt;skall gälla så bör ”förmedling av den mobila telefonitjänsten” bytas ut&lt;br&gt;mot ”förmedling av telefonitjänst till mobil anslutningspunkt”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SITO, Europolitan och Telenordia anser att kravet på kostnadsbaserad&lt;br&gt;samtrafikersättning bör utsträckas till att omfatta inte bara telefonitjänst&lt;br&gt;och fasta teleförbindelser, utan även andra tjänster som tillhandahålls&lt;br&gt;över det fasta nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag som också framfördes vid hearingen och som fick visst stöd&lt;br&gt;var att koppla samtrafikavgiften till slutkundspriset. I stället för att rela-&lt;br&gt;tera samtrafiktaxoma till kostnaderna för samtrafiken med alla de svårig-&lt;br&gt;heter det medför, borde samtrafikavgiften enligt det synsättet fastställas&lt;br&gt;som en procentuell andel av dominantens slutkundspris. Siffran 50 %&lt;br&gt;nämndes därvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl för regeringens förslag: Prissättningen av samtrafik är inte helt&lt;br&gt;okomplicerad eftersom en stor andel av kostnaderna är fasta och gemen-&lt;br&gt;samma och fördelningen av dem på enskilda samtal kan göras på ett&lt;br&gt;godtyckligt sätt. Detta, i kombination med grundprincipen om affärsmäs-&lt;br&gt;siga förhandlingar och hittills begränsade befogenheter för PTS att såväl&lt;br&gt;styra beräkningsprincipema som att ingripa och fatta beslut, har gjort en&lt;br&gt;del samtrafikkonflikter mycket svårlösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen är ett viktigt medel för att åstadkomma mångfald i utbu-&lt;br&gt;det av telekommunikationstjänster, prispress, bättre service och valfrihet&lt;br&gt;för telekundema. Relationen mellan samtrafiktaxan och slutkundspriset&lt;br&gt;är därför, som påpekats från många håll, av fundamental betydelse för&lt;br&gt;möjligheten att konkurrera. Detta behandlas bl.a. i rapporten Nästa steg i&lt;br&gt;telepolitiken (Ds 1996:29), som gjorts av ekonomerna Lars Hultkrantz&lt;br&gt;och Maria Bergendahl-Gerholm på uppdrag av Expertgruppen för studier&lt;br&gt;i offentlig ekonomi (ESO). I rapporten (fortsättningsvis kallad ESO-&lt;br&gt;rapporten), som analyserar konkurrensförutsättningarna på marknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för fast telefoni, belyses den s.k. klämeffekten, dvs. det faktum att Telias&lt;br&gt;samtrafikavgifter hittills varit så höga att de i flera fall överskrider slut-&lt;br&gt;kundspriset. Detta förhållande har effektivt motverkat konkurrens fram-&lt;br&gt;för allt på närsamtal, som är den volymmässigt största delen av telefonin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En radikal åtgärd för att komma tillrätta med problemet kan då tyckas&lt;br&gt;vara att sätta upp ett relationskriterium för samtrafikavgiften som en viss&lt;br&gt;procent av slutkundspriset. Detta skulle garantera en positiv bruttovinst&lt;br&gt;för alla och säkerligen stimulera konkurrensen på alla samtalsslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid uppenbara nackdelar och risker med det. Dels&lt;br&gt;skulle det innebära att konkurrenterna knyts till den dominerande opera-&lt;br&gt;törens prissättning vilket knappast gynnar variation i taxestrukturen. Dels&lt;br&gt;finns det en uppenbar risk att ett system där parterna enas om att samtra-&lt;br&gt;fikavgiften skall utgöra en viss procent av samtalspriset driver priserna&lt;br&gt;uppåt. Ju högre samtalspriser, desto mer kommer alla parter att få i brut-&lt;br&gt;tovinst. Det ligger nära till hands att befara att det med ett sådant system&lt;br&gt;på sikt skulle komma att utvecklas priskarteller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett påtagligt skäl emot en sådan struktur är det faktum att&lt;br&gt;EG:s reglering kräver kostnadsorientering, och Sverige är som medlem i&lt;br&gt;EU skyldigt att införa dessa regler i den nationella lagstiftningen. Det är&lt;br&gt;viktigt att inför år 1998. då merparten av telemarknaderna inom EU skall&lt;br&gt;avregleras och det öppnas en gemensam marknad för teletjänster, skapa&lt;br&gt;någorlunda likartade principer för såväl beräkning av taxorna som övriga&lt;br&gt;villkor för samtrafik. Kostnadsorientering skulle kunna tolkas som ett&lt;br&gt;något lindrigare krav än kostnadsbasering, vilket är det begrepp som an-&lt;br&gt;vänds här och som är liktydigt med det som anges i 20 § telelagen, dvs.&lt;br&gt;att ersättning för samtrafik skall vara rättvis och skälig med hänsyn till&lt;br&gt;kostnaderna för prestationen. Så är dock inte fallet om man ser till vilka&lt;br&gt;krav som förslaget till samtrafikdirektiv innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissorgan har framfört att kravet på kostnadsbasering av&lt;br&gt;samtrafiktaxoma bara bör omfatta operatörer med betydande inflytande&lt;br&gt;på marknaden. Motiveringen är att nya operatörer med mycket höga in-&lt;br&gt;vesteringskostnader annars kan tvingas ta ut samtrafikavgifter som blir&lt;br&gt;högre än Telias, vilket i sin tur skulle försvåra parternas förhandlingar.&lt;br&gt;Det förtjänar därför påpekas att syftet med kravet på kostnadsbasering är&lt;br&gt;att förhindra att någon operatör försvårar samtrafik eller i övrigt hindrar&lt;br&gt;konkurrens genom att ta ut alltför höga avgifter, dvs. att det sätts en övre&lt;br&gt;gräns för samtrafikavgiftema. Däremot står det alla operatörer fritt att ta&lt;br&gt;ut avgifter som ligger lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på kostnadsbaserade samtrafiktaxor i telelagen omfattar alla&lt;br&gt;tillståndshavare som tillhandahåller telefonitjänst, vilket har ansetts avse&lt;br&gt;endast telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt. Regeringen ser inga&lt;br&gt;skäl att ändra nu gällande ordning. Däremot bör kravet, för att harmoni-&lt;br&gt;sera den svenska lagstiftningen med EG:s, utsträckas till att gälla även de&lt;br&gt;mobiloperatörer som av myndigheten bedömts ha ett betydande infly-&lt;br&gt;tande på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsbasering är inget exakt definierat begrepp. Enligt 1993 års&lt;br&gt;telelagsproposition (s. 139) avses härmed att avgifterna för samtrafik&lt;br&gt;skall fastställas med de faktiska kostnaderna som grund. I beräknade&lt;br&gt;kostnader bör ingå även en rimlig avkastning på investerat kapital, lik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avskrivningar, dvs. en slags självkostnadskalkyl. Den som tillhanda-&lt;br&gt;håller samtrafik skall också kunna ställa krav på skälig lönsamhet. Detta&lt;br&gt;är den metod som hittills tillämpats i Sverige och då främst av Telia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självkostnadskalkylen innebär emellertid, som bl.a. framhållits i ESO-&lt;br&gt;rapporten. ett visst mått av godtycke då historiska kostnader skall förde-&lt;br&gt;las på enskilda samtal. Den utredning som PTS gjort på regeringens upp-&lt;br&gt;drag har studerat för- och nackdelar med såväl självkostnadsmetoden&lt;br&gt;som alternativa kostnadsberäkningsmetoder. PTS drar slutsatsen att den&lt;br&gt;metod som på engelska kallas Long Run Average Incremental Costing&lt;br&gt;(LRAIC) skulle kunna spegla de relevanta särkostnadema för samtrafik&lt;br&gt;på ett bättre sätt än den nuvarande självkostnadsmetoden och på sikt san-&lt;br&gt;nolikt leda till lägre samtrafiktaxor. Metoden innebär att man använder&lt;br&gt;kostnaderna för framtida ytterligare kapacitetsutbyggnad som utgångs-&lt;br&gt;punkt, snarare än de historiska kostnaderna. Samma slutsats har också&lt;br&gt;flera andra, av varandra oberoende, utredningar kommit fram till (t.ex.&lt;br&gt;brittiska regleringsmyndigheten Oftel och ovan nämnda ESO-rapport).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika beräkningsmetoderna håller också på att utvärderas av EG-&lt;br&gt;kommissionen, och riktlinjer för beräkning av samtrafikavgifter planeras&lt;br&gt;att publiceras under år 1997. Enligt preliminära uppgifter från kommis-&lt;br&gt;sionen kommer den i riktlinjerna sannolikt att rekommendera en över-&lt;br&gt;gång till LRAIC-kalkylering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem med de alternativa kalkyleringsmetodema, t.ex. LRAIC, är&lt;br&gt;att de än så länge är outvecklade och att det kan vara svårt i början att&lt;br&gt;finna rätt avvägningar. Enligt PTS bedömning bör därför självkost-&lt;br&gt;nadskalkylen tills vidare användas som utgångspunkt för beräkningarna,&lt;br&gt;och att man avvaktar något med att börja tillämpa en ny beräkningsmetod&lt;br&gt;till dess riktlinjer kommer från kommissionen eller praxis utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i PTS bedömning och anser att det på sikt bör&lt;br&gt;finnas möjlighet att använda andra sätt att beräkna kostnaderna för sam-&lt;br&gt;trafik än självkostnadskalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevisbördan för att samtrafiktaxoma är kostnadsbaserade föreslås, lik-&lt;br&gt;som i förslaget till samtrafikdirektiv, läggas på betydande operatörer.&lt;br&gt;Detta innebär i praktiken att operatörer som omfattas av kravet alltid&lt;br&gt;måste hålla en beredskap att på begäran från tillsynsmyndigheten kunna&lt;br&gt;visa sina kostnadskalkyler och underlag för dessa. Det blir operatörens&lt;br&gt;uppgift att framlägga utredning till styrkande av att taxorna är kostnads-&lt;br&gt;baserade, varefter det blir myndighetens sak att bedöma det framlagda&lt;br&gt;bevismaterialet. En särskild bestämmelse härom införs i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att hitta ett lämpligt sätt att fördela kostnaderna för samtrafik är som&lt;br&gt;framgår av ovanstående en komplicerad procedur. Det ligger alltid nära&lt;br&gt;till hands för konkurrenter till en dominerande operatör att misstänka&lt;br&gt;operatören för diskriminering t.ex. av konkurrerande operatörer i förhål-&lt;br&gt;lande till den egna organisationen. Ett sätt att förenkla problematiken,&lt;br&gt;som föreslagits av bl.a. Konkurrensverket, vore att strukturellt separera&lt;br&gt;accessnätet från övriga Telia för att därmed åstadkomma en neutral be-&lt;br&gt;handling av alla operatörer. Detta förslag behandlas under nästa avsnitt&lt;br&gt;om särredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 20 § telelagen får samtrafikavgiftema inkludera ersättning för&lt;br&gt;särskilda åtaganden enligt tillståndshavarens villkor. I förslaget till sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trafikdirektiv ges medlemsländerna viss valfrihet när det gäller finansie-&lt;br&gt;ringen av samhällsomfattande tjänster, genom en fond eller via samtra-&lt;br&gt;fikavgifter. Direktivet anger vad som far räknas in i den totalkostnad som&lt;br&gt;får finansieras kollektivt via andra operatörer. Syftet är därmed att&lt;br&gt;undvika att olika länder kräver kollektiv finansiering av eventuella övriga&lt;br&gt;extra åtaganden som de valt att lägga på operatörerna och därigenom&lt;br&gt;skapar hinder för marknadsinträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer, i det fall en kollektiv finansiering av särskilda&lt;br&gt;åtaganden för samhällsomfattande tjänster blir aktuell, att denna bör tas&lt;br&gt;ut i form av en särskild avgift för alla anmälningsskyldiga operatörer.&lt;br&gt;Avgiften bör beräknas i förhållande till operatörens omsättning eller på&lt;br&gt;annan likvärdig objektiv grund. Den grundläggande servicen bör sedan&lt;br&gt;upphandlas. Huvudskälet till att finansieringen inte bör ske genom sam-&lt;br&gt;trafikavgifter är att avgifterna för samtrafik resp, för tillhandahållande av&lt;br&gt;samhällsomfattande tjänster så långt som möjligt bör renodlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att bestämmelsen i 20 § om ersättning via&lt;br&gt;samtrafikavgiftema för eventuella särskilda åtaganden utgår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.3 Krav på särredovisning av samtrafik och accessnät&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att underlätta myndighetens kontroll åläggs&lt;br&gt;alla operatörer som bedriver samtrafik och som har ett betydande in-&lt;br&gt;flytande på marknaden att ha separat redovisning av samtliga kostna-&lt;br&gt;der och intäkter för samtrafik. Krav får ställas på den dominerande&lt;br&gt;operatören att redovisa viss del av verksamheten avskild från annan&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas: SIKA. Europolitan, Global One, Svenska&lt;br&gt;Kraftnät, Telenordia, Stattel-delegationen, m.fl. remissinstanser stöder&lt;br&gt;kravet på separat redovisning. Telia påpekar vikten av att detta krav även&lt;br&gt;omfattar organisationer som har betydande inflytande inom annan&lt;br&gt;bransch än telebranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tele2 tror inte att särredovisning får någon praktisk betydelse om det&lt;br&gt;inte kopplas till ett förbud för Telia att av slutkunden ta ut samma pris för&lt;br&gt;tjänsterna som Telia själva betalar internt inom bolaget till sin nätenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mycket stort antal remissorgan, bl.a. Konkurrensverket, Kommun-&lt;br&gt;förbundet samt de flesta operatörer vid sidan om Telia, förespråkar en&lt;br&gt;radikalare lösning innebärande att Telias accessnät (dvs. nätet av anslut-&lt;br&gt;ningar till enskilda abonnenter), som utgör ett de facto-monopol, bör av-&lt;br&gt;skiljas i eget bolag för att åstadkomma verklig konkurrensneutralitet.&lt;br&gt;Konkurrensverket anser dessutom att Telias kabel-TV-nät, Telia InfoMe-&lt;br&gt;dia Tele Vision AB, bör skiljas från koncernen eftersom Telia är domine-&lt;br&gt;rande även på denna marknad. Som ensamägare till i princip all övrig&lt;br&gt;access har Telia ännu inte haft några direkta incitament att utnyttja den&lt;br&gt;potential för telefoni som kabel-TV-nätet utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stattel-delegationen påpekar vikten av en externt kontrollerad Prop. 1996/97:61&lt;br&gt;bokföringsmässig avskiljning av accessnätet inom Telia. Stattel poäng-&lt;br&gt;terar också det angelägna i att konkurrerande operatörer försäkras till-&lt;br&gt;gång till nyare förbindelsekapacitet i Telias nät, t.ex. digital-X-line och&lt;br&gt;framtida ATM-baserade tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelserådet föreslår att frågan om accessnätets huvudmannaskap&lt;br&gt;utreds förutsättningslöst med utgångspunkt i att en väl fungerande kon-&lt;br&gt;kurrens på marknaden eftersträvas. RRV menar att frågan om en organi-&lt;br&gt;satorisk lösning bör kunna tas upp igen om samtrafiken inte utvecklas&lt;br&gt;tillfredsställande. SIKA finner argumentationen mot ett avskiljande av&lt;br&gt;accessnätet föga övertygande, men intar en avvaktande hållning i brist på&lt;br&gt;en mer ingående analys av konsekvenserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO delar promemorians bedömning att ett avskiljande av accessnätet&lt;br&gt;från Telia skulle göra mer skada än nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl för regeringens förslag: Enligt EG-kommissionens förslag till&lt;br&gt;samtrafikdirektiv skall alla operatörer med betydande inflytande på&lt;br&gt;marknaden som tillhandahåller telefonitjänst mellan fasta nätanslut-&lt;br&gt;ningspunkter vara skyldiga att hålla redovisningen av intäkter och kost-&lt;br&gt;nader för samtrafik åtskild från övrig redovisning. Detta krav på särredo-&lt;br&gt;visning syftar till att åstadkomma bättre insyn och underlätta kontroll.&lt;br&gt;Kravet omfattar även organisationer som har exklusiva och speciella rät-&lt;br&gt;tigheter inom en annan bransch än telebranschen och som tillhandahåller&lt;br&gt;samtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner kraven i förslaget till samtrafikdirektiv väl motive-&lt;br&gt;rade. Genom en ökad insyn och kontroll kan man undvika långdragna&lt;br&gt;konflikter, som förekommit hittills, om samtrafiktaxomas storlek. För&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten kommer kravet på separat redovisning av samtrafik-&lt;br&gt;kostnader att underlätta arbetet med bl.a. tillsyn och konfliktlösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan inför bolagiseringen av Televerket år 1993 fördes en diskussion&lt;br&gt;om ett eventuellt avskiljande av accessnätet (dvs. nätet av anslutningar&lt;br&gt;till de enskilda abonnenterna) eller alternativt Telias hela nät. De hu-&lt;br&gt;vudargument för ett avskiljande som senare framförts i flera rapporter&lt;br&gt;och av flera remissinstanser, är Telias dominerande ställning och avsak-&lt;br&gt;naden av öppenhet i beräkningar av kostnader samt bristande konkur-&lt;br&gt;rensneutralitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ESO-rapporten Nästa steg i telepolitiken skisseras olika möjligheter&lt;br&gt;att kompensera för denna dominans genom ett avskiljande av de delar av&lt;br&gt;verksamheten som inte är konkurrensutsatta i någon nämnvärd grad,&lt;br&gt;främst accessnätet. En avskiljning av accessnätet skulle enligt rapporten&lt;br&gt;kunna ske på fyra olika sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. separat ekonomisk redovisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett eget bolag inom Telia,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett separat externt bolag men under samma ägare (staten),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett separat externt bolag under annan ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan avskiljning skulle kunna medföra såväl för- som nackdelar.&lt;br&gt;Bland fördelarna kan framför allt nämnas en mer konkurrensneutral för-&lt;br&gt;handlingsposition för marknadens alla parter, inklusive Telia. Genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;accessbolaget skulle teckna avtal med alla underlättas också kontroll och&lt;br&gt;Telia skulle därmed undgå misstankar om favorisering av det egna för-&lt;br&gt;säljningsbolaget. Ett avskiljande av accessnätet i någon form skulle också&lt;br&gt;tvinga fram en tydlig avgränsning av detta näts början och slut, vilket&lt;br&gt;skulle underlätta kontroll av kostnadsbilden vid eventuella diskussioner&lt;br&gt;kring prissättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett skäl som framförts som argument för en strukturell se-&lt;br&gt;paration är att Telias planerade satsning på bredbandskapacitet till hus-&lt;br&gt;hållen, som bygger på tillgången till accessnätet, eventuellt i kombination&lt;br&gt;med kabel-TV-nätet, ytterligare kan förstärka den dominans Telia har&lt;br&gt;och t.o.m. utvidga denna dominans till att gälla andra tjänster än telefoni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid också starka skäl som talar emot en avskiljning,&lt;br&gt;åtminstone i dess mer långtgående form. Dels förlorar Telia samdrifts-&lt;br&gt;fördelar, t.ex. genom dubblering av servicepersonal, dels kan det inne-&lt;br&gt;bära en fördyring totalt sett genom ytterligare administrativ överbyggnad.&lt;br&gt;Det har också ofta framhållits av Telia att accessnätet är mycket dyrt att&lt;br&gt;underhålla. Om så är fallet är utsikterna för lönsamhet i det separata&lt;br&gt;accessbolaget små med litet utrymme för investeringar, såvida bolaget&lt;br&gt;inte kompenserar sig för detta genom att ta ut extra avgifter av de andra&lt;br&gt;operatörerna för att finansiera framtida investeringar. Detta riskerar att&lt;br&gt;hämma den tekniska utvecklingen alternativt fördyra tjänsterna för&lt;br&gt;abonnenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att det så småningom kommer att utvecklas&lt;br&gt;konkurrens på accessnätet. Dels kommer detta att åstadkommas genom&lt;br&gt;utbyggnad av ny infrastruktur så som nu sker i en hel del kommuner, dels&lt;br&gt;genom radiolösningar (markbaserade eller satellit) och inte minst genom&lt;br&gt;att kabel-TV-näten kan kompletteras med utrustning som möjliggör&lt;br&gt;telefoni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en faktor som talar mot ett avskiljande av accessnätet är att&lt;br&gt;inget av de europeiska telebolagen som utgör konkurrenter till Telia har&lt;br&gt;gjort ett sådant ingrepp. Det är viktigt att Telia far samma verksamhets-&lt;br&gt;förutsättningar som övriga stora teleoperatörer i Europa. Regeringen an-&lt;br&gt;ser att ett avskiljande av acessnätet avsevärt skulle försvaga bolaget och&lt;br&gt;därmed minska allmänhetens möjligheter att fa tillgång till god teleser-&lt;br&gt;vice. Regeringens samlade bedömning är således att ett fysiskt avskil-&lt;br&gt;jande av accessnätet inte bör göras. Däremot föreslår regeringen att krav&lt;br&gt;skall kunna ställas på en dominerande operatör att särredovisa viss del av&lt;br&gt;sin verksamhet. För att öka insyn och kontroll kan med stöd av bemyn-&lt;br&gt;digandet i 17 b § en dominerande operatör bl.a. åläggas att särskilt redo-&lt;br&gt;visa intäkter och kostnader för accessnätet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.4 Utvidgade befogenheter för tillsynsmyndigheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillsynsmyndigheten far utvidgade befogen-&lt;br&gt;heter på ett antal punkter. Den kan kräva ändringar i publicerade stan-&lt;br&gt;dardprislistor om taxorna inte stämmer överens med lagen. Till-&lt;br&gt;synsmyndigheten skall vidare kunna ålägga operatörer att bedriva&lt;br&gt;samtrafik om viktiga samhällsintressen så kräver. Den skall också på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begäran av endera parten sätta tidsgränser för förhandlingar om sam-&lt;br&gt;trafikvillkor samt, om förhandlingarna inte är avslutade inom tids-&lt;br&gt;gränsen, medla mellan parterna. Tillsynsmyndigheten skall på ansökan&lt;br&gt;av en part inom sex månader fatta det beslut som behövs för att sam-&lt;br&gt;trafik skall kunna bedrivas enligt lagen. Ett sådant beslut överklagas&lt;br&gt;liksom andra beslut av tillsynsmyndigheten till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att ge tillsynsmyndigheten ökade befo-&lt;br&gt;genheter far ett brett stöd bland operatörerna med undantag av Telia som&lt;br&gt;menar att nuvarande system fungerar bra, att samtrafikavtal framför allt&lt;br&gt;bör vara en kommersiell angelägenhet mellan parterna och att det därför&lt;br&gt;inte är befogat att utöka PTS befogenhet på denna punkt. Telia menar&lt;br&gt;också att regeringen bör avvakta det slutliga ställningstagandet rörande&lt;br&gt;samtrafikdirektivet innan beslut om ändrad reglering tas. Även TCO an-&lt;br&gt;ser att det är omotiverat att ge PTS utvidgade befogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Comviq vill särskilt betona tidsfaktorn och menar att tre månader bör&lt;br&gt;räcka innan PTS kan fatta beslut. Global One och Telenordia vill ut-&lt;br&gt;sträcka PTS befogenheter ifråga om samtrafik till att gälla även tillhanda-&lt;br&gt;hållandet av fasta förbindelser. Banverket ställer sig tveksamt till om&lt;br&gt;ändring av standardavtal skall ges retroaktiv verkan. Tele2, Comviq och&lt;br&gt;Telenordia liksom SITO efterlyser sanktionsmöjligheter samt uttryckliga&lt;br&gt;bestämmelser om skadeståndsskyldighet vid brott mot telelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS och Konkurrensverket stöder också förslaget om utökade befo-&lt;br&gt;genheter. PTS framhåller dock att den ökade beslutsrätten bör begränsas&lt;br&gt;till en tillämpning av den tvingande förvaltningsrättsliga lagstiftningen&lt;br&gt;om tillståndsvillkor m.m. PTS anmärker också att ett beslut om ett sam-&lt;br&gt;trafikavtal inte kan betraktas som en del av ett sådant avtal utan snarare&lt;br&gt;som ett förvaltningsbeslut som reglerar förhållandet mellan parterna i&lt;br&gt;avsaknad av ett giltigt avtal på det aktuella området. PTS menar att det&lt;br&gt;bör betonas i lagtexten att rätten att föreskriva om villkor för samtrafik&lt;br&gt;har till syfte att stimulera konkurrensen och att säkerställa funktionalitet i&lt;br&gt;telesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm och Länsrätten i Stockholms län ifrågasät-&lt;br&gt;ter det lämpliga i att tillsynsmyndigheter ges befogenheter att föreskriva&lt;br&gt;vad som skall ingå i ett samtrafikavtal. Kammarrätten avstyrker att PTS&lt;br&gt;på offentligrättslig grund ges rätt att ersätta innehållet i ett civilrättsligt&lt;br&gt;avtal. Konsekvenserna av ett sådant förfarande anser kammarrätten, lik-&lt;br&gt;som även Statskontoret, bör analyseras mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skyldigheten att bedriva samtrafik är&lt;br&gt;helt avgörande för att det övergripande telepolitiska målet, att alla skall&lt;br&gt;ha tillgång till effektiva telekommunikationer, skall kunna säkerställas på&lt;br&gt;en konkurrensutsatt telemarknad. Mot denna bakgrund och med&lt;br&gt;beaktande av att en dominerande operatör inte alltid har ett naturligt&lt;br&gt;kommersiellt intresse av att ingå samtrafikavtal med andra som bedriver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrerande verksamhet föreligger ett starkt samhällsintresse av en&lt;br&gt;effektiv ordning för tvistlösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen föreskrivs nu att tillsynsmyndigheten skall ägna särskild upp-&lt;br&gt;märksamhet åt att samtrafikavtal kommer till stånd. Om det uppkommer&lt;br&gt;tvist om villkor som rör samtrafik skall myndigheten skyndsamt under-&lt;br&gt;söka förhållandena och, om särskilda skäl inte talar för annat, medla&lt;br&gt;mellan parterna. Myndigheten har därvid möjlighet att på begäran av part&lt;br&gt;yttra sig över om erbjudna villkor för samtrafik är godtagbara (32 §).&lt;br&gt;Tillsynsmyndigheten kan däremot inte fatta för parterna bindande beslut i&lt;br&gt;dessa frågor. I lagstiftningsärendet vid telelagens tillkomst diskuterades&lt;br&gt;om tillsynsmyndighetens medlings- och yttrandemöjlighet skulle komp-&lt;br&gt;letteras med någon form av tvistlösning. Ingående kunskap i teletekniska&lt;br&gt;frågor ansågs som en förutsättning för förståelse av problemställning-&lt;br&gt;arna. Likaså måste ekonomiska bedömningar av olika slag göras om ett&lt;br&gt;kostnadsorienterat pris skulle kunna bestämmas. Regeringen bedömde att&lt;br&gt;det förelåg ett behov av särskild sakkunskap (prop. 1992/93:200 s. 152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika lösningar övervägdes och en form av legalt skiljeförfarande för-&lt;br&gt;ordades. Mot en sådan ordning talade dock de allmänna strävandena mot&lt;br&gt;enhetlighet och samordning av domstolsväsendet. En principiell utgångs-&lt;br&gt;punkt var att en fristående specialdomstol skall accepteras endast om det&lt;br&gt;finns mycket starka skäl för en särreglering inom ett visst rättsområde.&lt;br&gt;De skäl som talade för att skapa en särskild ordning för tvistlösning på&lt;br&gt;teleområdet var visserligen starka. Med beaktande av de synpunkter som&lt;br&gt;förts fram under översynen i specialdomstolsfrågan avstod emellertid&lt;br&gt;regeringen att lägga fram en lösning som innebar att det tillskapades en&lt;br&gt;s.k. domstolsliknande nämnd för avgörande av tvistefrågor på teleom-&lt;br&gt;rådet (a. prop. s. 153).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa överväganden i fråga om specialdomstolar har alltjämt bärkraft.&lt;br&gt;Ett stort antal remissinstanser har dock tillstyrkt promemorians förslag&lt;br&gt;att ge tillsynsmyndigheten ökade befogenheter. Enligt regeringens be-&lt;br&gt;dömning är det också mot bakgrund av samtrafikens betydelse för säker-&lt;br&gt;ställandet av det övergripande telepolitiska målet av väsentlig betydelse&lt;br&gt;att samtrafik ytterst kan framtvingas genom medverkan av myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare att beakta de skyldigheter som följer av&lt;br&gt;Sveriges medlemskap i EU. Genom rådets direktiv 90/388/EEG av den&lt;br&gt;28 juni 1990 om konkurrens på marknaderna för teletjänster, det s.k.&lt;br&gt;tjänstedirektivet, har EG-kommissionen använt sig av sin befogenhet&lt;br&gt;enligt art. 90.3 i Romfördraget att avskaffa exklusiva och speciella&lt;br&gt;rättigheter på teleområdet. Direktivet har ändrats flera gånger, senast&lt;br&gt;genom direktivet om full konkurrens (96/19/EG). I detta senare direktiv&lt;br&gt;anges i art. 4 a. 3 andra stycket att medlemsstaterna, om affars-&lt;br&gt;förhandlingar inte leder till ett avtal inom en skälig tidsfrist, på begäran&lt;br&gt;av part skall fatta ett motiverat beslut i vilket de nödvändiga&lt;br&gt;driftsmässiga och ekonomiska villkoren för och kraven på en sådan&lt;br&gt;samtrafik fastslås. Motsvarande bestämmelse finns i EG-kommissionens&lt;br&gt;förslag till parlaments- och rådsdirektiv om samtrafik. Ministerrådet har&lt;br&gt;antagit en gemensam ståndpunkt över förslaget. Enligt detta skall&lt;br&gt;myndigheten vid en tvist om samtrafik på begäran av part vidta åtgärder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att lösa tvisten (art. 9.5). Europaparlamentet har inte föreslagit några&lt;br&gt;ändringar i den gemensamma ståndpunkten när det gäller tvistlösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av det anförda föreslår regeringen att tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten vid tvist om villkor som rör samtrafik på ansökan av part skall&lt;br&gt;meddela det beslut som behövs för efterlevnaden av lagen. Denna befo-&lt;br&gt;genhet skall i enlighet med förslaget till samtrafikdirektiv gälla även vid&lt;br&gt;tvist om villkor som rör sammankoppling av nätkapacitet enligt 20 d §&lt;br&gt;telelagen. Det är således fråga om att förvaltningsbeslut med tillämpning&lt;br&gt;av telelagens regler träder i stället när parterna inte lyckas sluta avtal om&lt;br&gt;samtrafik. Tillsynsmyndighetens beslut kan liksom andra beslut enligt&lt;br&gt;lagen överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Se i övrigt författnings-&lt;br&gt;kommentaren till 33 § telelagen. Dessa frågor bör inom myndigheten&lt;br&gt;avgöras av befattningshavare som inte tagit del i tillsyns- eller med-&lt;br&gt;lingsärendet. Regeringen avser att meddela närmare föreskrifter om detta&lt;br&gt;i förordningsform efter vidare överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivförslaget skall tillsynsmyndigheten fatta beslut inom sex&lt;br&gt;månader. Denna skyldighet för tillsynsmyndigheten behöver dock inte&lt;br&gt;föreskrivas genom lag. Comviq föreslår att tidsgränsen minskas till tre&lt;br&gt;månader för att underlätta för den part som vill komma i gång med&lt;br&gt;verksamheten. Regeringen instämmer i Comviqs bedömning att tidsfak-&lt;br&gt;torn är viktig. Tillsynsmyndigheten är enligt förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) skyldig att handlägga varje ärende där enskild är part så en-&lt;br&gt;kelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Det är&lt;br&gt;dock inte befogat att sätta en så snäv tidsgräns med tanke på det svåra&lt;br&gt;utrednings- och analysarbete som ofta är förknippat med en komplicerad&lt;br&gt;samtrafikkonflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna befogenhet för tillsynsmyndigheten kommer även att fa bety-&lt;br&gt;delse för att underlätta konkurrensen på samtrafikområdet. Erfarenhe-&lt;br&gt;terna sedan telelagens tillkomst visar att nuvarande bestämmelser när det&lt;br&gt;gäller samtrafik inte riktigt har varit tillfyllest för att åstadkomma full&lt;br&gt;konkurrens. Telia har behållit sin dominans på när- och regionsamtalen.&lt;br&gt;Samtrafikförhandlingama har varit långdragna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är därför att tillsynsmyndigheten bör fa ökade&lt;br&gt;befogenheter även på ett antal andra punkter för att åstadkomma en ökad&lt;br&gt;effektivitet i samtrafikförfarandet. Detta är också i linje med förslaget till&lt;br&gt;samtrafikdirektiv, där regleringsmyndigheten ges en mycket central roll.&lt;br&gt;EG-kommissionens förslag stöds även i denna del av Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall således på begäran av endera parten sätta&lt;br&gt;tidsgränser för när en samtrafikförhandling skall vara avslutad. Om för-&lt;br&gt;handlingen misslyckas, är myndigheten skyldig att medla mellan par-&lt;br&gt;tema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om synnerliga skäl föreligger skall tillsynsmyndigheten också ha be-&lt;br&gt;fogenhet att tvinga två operatörer att bedriva samtrafik. Ett sådant beslut&lt;br&gt;måste dock förutsätta att viktiga samhällsintressen, främst målet om&lt;br&gt;effektiva telekommunikationer för alla, står på spel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Operatörer med betydande inflytande på marknaden åläggs att publi-&lt;br&gt;cera sina taxor för samtrafik. Om taxorna inte överensstämmer med lagen&lt;br&gt;far tillsynsmyndigheten möjlighet att begära ändring av taxorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om PTS i samband med sin granskning av till myndigheten inlämnade&lt;br&gt;samtrafikavtal finner villkor som kan tänkas vara i strid med konkur-&lt;br&gt;renslagen bör myndigheten ha en skyldighet att uppmärksamma Konkur-&lt;br&gt;rensverket på förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har från flera remissinstanser framförts att telelagen bör komplet-&lt;br&gt;teras med någon typ av sanktioner efter mönster bl.a. i konkurrenslagen.&lt;br&gt;Denna fråga kräver dock ytterligare analys och beredning. Ett sådant för-&lt;br&gt;slag kan därför inte tas upp i detta lagstiftningsärende utan får övervägas&lt;br&gt;i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har också påtalat att tillsynsmyndigheten bör ha&lt;br&gt;samma befogenheter vid tvister om upplåtelse av nätkapacitet som vid&lt;br&gt;samtrafiktvister. En sådan befogenhet följer inte av något EG-direktiv.&lt;br&gt;Enligt regeringens bedömning föreligger inte heller samma behov av en&lt;br&gt;sådan möjlighet till bindande konfliktlösning när det gäller upplåtelse av&lt;br&gt;nätkapacitet. Regeringen vill därför inte nu föreslå att tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten far sådana befogenheter även på detta område. Däremot föreslås&lt;br&gt;reglerna for samtrafik gälla även vid tvist som kan uppstå vid samman-&lt;br&gt;koppling av nät för tillhandahållande av nätkapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Taxesättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Tillhandahållandet av telefonitjänsten skall&lt;br&gt;ske till rimligt pris. Bedömningen av vad som skall avses med rimligt&lt;br&gt;pris bör göras utifrån ett konsumentperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på rimligt pris innebär samtidigt att vissa geografiska varia-&lt;br&gt;tioner i taxorna bör kunna medges. Sänkningar av taxor i vissa regio-&lt;br&gt;ner skall emellertid inte kompenseras genom höjningar i andra regio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telelagens 18 och 19 §§ utgör utgångspunkter för en fortsatt pris-&lt;br&gt;reglering sedan statens avtal med Telia, och den däri ingående pris-&lt;br&gt;taksregleringen, löpt ut den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av 19 § avser regeringen att infora ett pristak på domine-&lt;br&gt;rande operatörers abonnemangsavgifter avseende telefoni mellan fasta&lt;br&gt;nätanslutningspunkter för hushåll och företag med direkttelefon. PTS&lt;br&gt;ges i uppdrag att löpande följa prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I promemorian diskuteras begreppet rimligt pris, och pro-&lt;br&gt;memorians bedömning överensstämmer med regeringens. Vad gäller&lt;br&gt;prisregleringen i övrigt ger promemorian endast en övergripande rekom-&lt;br&gt;mendation att inte reglera de konkurrensutsatta delarna av marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS har på regeringens uppdrag utrett hur en prisreglering kan utfor-&lt;br&gt;mas, som på ett bättre sätt än dagens modell tillvaratar användarnas in-&lt;br&gt;tressen och säkerställer konkurrensneutraliteten. I rapporten diskuteras&lt;br&gt;ett antal alternativa former för prisreglering. Det som föreslås är antingen&lt;br&gt;ett förstärkt krav på lågförbrukarabonnemang i kombination med vilande&lt;br&gt;pristak eller en reglering av hushållens när- och regionsamtal, enbart eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kombination med abonnemangsavgiften, knutet till utvecklingen av&lt;br&gt;nettoprisindex (NPI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter: Beträffande promemorians förslag&lt;br&gt;om rimligt pris för samhällsomfattande tjänster anser Europolitan att&lt;br&gt;definitionen av ”rimligt pris” är oklar varför en tydligare definition ef-&lt;br&gt;terlyses. Länsrätten i Stockholms län skulle ha sett som en fördel om be-&lt;br&gt;greppet rimligt pris kunde preciseras i samarbete med EG-kommissionen&lt;br&gt;och medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket menar att de olika utgångspunkterna för bedöm-&lt;br&gt;ningen av rimlighet leder till ett otydligt resonemang, vilket kan leda till&lt;br&gt;tolkningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Konsumentråd anser att promemorians diskussion om att reg-&lt;br&gt;leringen av priset skall ske från användarsynpunkt inte är tillräckligt ut-&lt;br&gt;vecklad. Den omständigheten att prishöjningar inte föranleder uppsäg-&lt;br&gt;ning av abonnemang eller minskning av bruket av tjänsterna kan inte&lt;br&gt;användas som utgångspunkt för bedömningen av rimligheten i taxorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia anser, i likhet med promemorian, att geografiska prisvariationer&lt;br&gt;bör få förekomma inom rimliga gränser. NUTEK, Glesbygdsverket,&lt;br&gt;Kommunförbundet, Sveriges Konsumentråd, Folkrörelserådet, Telenord-&lt;br&gt;ia och Global One kritiserar dock i större eller mindre utsträckning&lt;br&gt;förslaget att tillåta geografiska prisvariationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt NUTEK kommer geografiska prisvariationer att leda till regio-&lt;br&gt;nala obalanser, med risk för att kommunerna kommer att bygga egna nät&lt;br&gt;för att kunna erbjuda sina invånare rimlig tillgång till mer avancerade&lt;br&gt;datakommunikationstjänster. NUTEK anser vidare att promemorians&lt;br&gt;jämförelse med andra grundläggande produkter som inte är prisreglerade&lt;br&gt;(baslivsmedel, kläder, husgeråd etc.) är missvisande, eftersom det hand-&lt;br&gt;lar om områden där infrastrukturen inte kan delas på flera individer.&lt;br&gt;Folkrörelserådet, som betraktar annat än marginella geografiska prisvari-&lt;br&gt;ationer som helt oacceptabla, avvisar också jämförelsen med baslivsme-&lt;br&gt;del, kläder och husgeråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telenordia anser att Telia under inga omständigheter får tillåtas diffe-&lt;br&gt;rentiera taxorna förrän PTS utrett och genomfört principer om särredo-&lt;br&gt;visning av accessnät (dvs. nätet av anslutningar till de enskilda abonnen-&lt;br&gt;terna) och om samtrafikavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser instämmer i promemorians förslag att inte reglera&lt;br&gt;konkurrensutsatta teletjänster. Länsrätten, NUTEK, Folkrörelserådet,&lt;br&gt;SEKO och Landstingsförbundet ställer sig bakom de resonemang kring&lt;br&gt;prisreglering som förs i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fe/ia instämmer i promemorians krav på kostnadsbasering av samtals-&lt;br&gt;taxorna, men anser det i övrigt inte vara motiverat med någon prisregle-&lt;br&gt;ring alls. Med rådande marknadskrafter bedömer Telia inte att det finns&lt;br&gt;någon risk att taxorna kommer att höjas till orimliga nivåer och man före-&lt;br&gt;slår därför att även 19 § i telelagen utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SITO och Ericsson anser att om prisreglering trots allt måste införas så&lt;br&gt;skall den vara tidsbegränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket är kritiskt till principen att kräva kostnadsbasering av alla&lt;br&gt;operatörer, då det enligt verket leder till en byråkratisering som gynnar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de stora aktörerna och de små aktörerna förhindras att tillämpa en flexi-&lt;br&gt;bel prissättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS påpekar att det bör framgå att enbart taxor för samtal som sker&lt;br&gt;mellan fasta nätanslutningspunkter skall ha krav på kostnadsbasering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser framhåller att relationen mellan kostnaden för&lt;br&gt;tjänsterna, inte minst samtrafikkostnaden, och slutkundstaxor måste tas i&lt;br&gt;beaktande när krav på rimlighet fastställs. T.ex. menar Tele2 att Telia&lt;br&gt;inte bör tillåtas ta ut samma priser av sina slutkunder som de tar av kon-&lt;br&gt;kurrenter som begär samtrafik med Telia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europolitan anser att förhållandet mellan kravet på kostnadsbasering&lt;br&gt;och kriteriet ”rimligt pris” är oklart och bör förtydligas. Telenordia anser&lt;br&gt;att PTS bör ges rätt att godkänna Telias ändringar i teletaxorna till slut-&lt;br&gt;kund samt att telelagen bör innehålla ett uttryckligt förbud mot under-&lt;br&gt;prissättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller PTS utredning om framtida prisreglering upprepades delvis&lt;br&gt;samma synpunkter som redovisas ovan vid en hearing som Kommunika-&lt;br&gt;tionsdepartementet anordnade den 23 oktober 1996. Några synpunkter&lt;br&gt;återges nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia redogjorde för en utredning av utvecklingen på telemarknaden&lt;br&gt;som bl.a. visar att samtalstaxorna i Sverige ligger mycket lågt internatio-&lt;br&gt;nellt sett, att konkurrensen ökat avsevärt räknat i samtrafiktillväxt och&lt;br&gt;samtalsminuter utanför Telia samt att telefonitjänsten inte är särskilt&lt;br&gt;priskänslig. Telias budskap var att något behov av prisreglering inte&lt;br&gt;längre föreligger. Telia hävdade att det framför allt är nuvarande pris-&lt;br&gt;reglering som motverkat konkurrensen, eftersom det förhindrat bolaget&lt;br&gt;att höja närsamtalen till den nivå de egentligen bör ha i förhållande till&lt;br&gt;kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stattel-delegationen framhöll vikten av att i en eventuell prisreglering&lt;br&gt;framför allt värna om den bräckliga konkurrensen. Prisreglering bör vara&lt;br&gt;i en form som följer den allmänna prisutvecklingen och som omfattar alla&lt;br&gt;kundgrupper, även småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket betonade vikten av stabilitet och tydlighet i prisreg-&lt;br&gt;leringen samt att staten klargör vilket syftet med regleringen är. Verket&lt;br&gt;frågar sig också när eller utifrån vilka kriterier det i PTS utredning för-&lt;br&gt;slagna ”vilande pristaket” skulle träda ikraft. PTS svarade att det inte&lt;br&gt;skulle utgöra något problem att uppställa sådana kriterier om denna mo-&lt;br&gt;dell väljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet opponerade sig mot kombinationen höga abonne-&lt;br&gt;mangsavgifter och låga samtalskostnader och menade att det finns risk att&lt;br&gt;många kan komma att behöva säga upp sina abonnemang på grund av för&lt;br&gt;höga fasta kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I 1993 års telelagsproposition&lt;br&gt;(s. 78) framhålls vikten av att telefoni skall tillhandahållas under sådana&lt;br&gt;villkor att alla har råd att utnyttja tjänsten. Detta övervägande ligger i&lt;br&gt;linje med definitionen av samhällsomfattande tjänster enligt förslaget till&lt;br&gt;nytt taltelefonidirektiv, där kommissionen föreslår att telefonitjänsten&lt;br&gt;skall erhållas till ett rimligt pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rimligt pris för telefonitjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att definiera vad som avses med rimligt pris är naturligtvis en bedöm-&lt;br&gt;ningsfråga, men ett par viktiga utgångspunkter bör vara följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rimligheten i priset bör ses utifrån konsumentens perspektiv. En ut-&lt;br&gt;veckling av kostnaderna där en allt större andel av användarna av pri-&lt;br&gt;vatekonomiska skäl avstår från att utnyttja telefonitjänsten kan inte&lt;br&gt;accepteras. I syfte att säkerställa att priset är rimligt på vissa grund-&lt;br&gt;läggande tjänster som inte är konkurrensutsatta i någon nämnvärd grad&lt;br&gt;bör en fortsatt prisreglering gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hänsyn bör även tas till kostnaderna för tillhandahållandet av tjäns-&lt;br&gt;terna. Om den tekniska utvecklingen leder till kostnadssänkningar bör&lt;br&gt;dessa också leda till sänkningar i priset för tjänsterna. Vidare bör inte&lt;br&gt;investeringar i infrastruktur och tjänster, vars syfte är att tillhandahålla&lt;br&gt;mer sofistikerade tjänster än telefonitjänsten, påverka priset på själva&lt;br&gt;telefonitjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Alltför stora prisvariationer mellan regioner eller mellan olika mark-&lt;br&gt;nadssegment i tillhandahållandet av mer eller mindre likvärdiga&lt;br&gt;tjänster bör inte accepteras. Genomsnittspriser bör vara styrande: om&lt;br&gt;taxor i t.ex. storstadsområden sjunker till följd av en effektiv konkur-&lt;br&gt;rens och de genomsnittliga taxorna därmed sjunker, bör inte taxorna i&lt;br&gt;regioner där samma grad av konkurrens inte råder släpa påtagligt efter,&lt;br&gt;utan följa den genomsnittliga utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den sistnämnda punkten ovan framgår att regeringen anser att geo-&lt;br&gt;grafiska variationer i taxorna bör tillåtas, vilket är en avvikelse från tidi-&lt;br&gt;gare praxis. Kravet på enhetliga taxor finns i dagens läge visserligen inte&lt;br&gt;angivet i telelagen, men vissa avsnitt i 1993 års telelagsproposition&lt;br&gt;(s. 112-113) kan tolkas som att enhetlighet i vissa avseenden ändå skall&lt;br&gt;gälla. Det är denna tolkning Post- och telestyrelsen har gjort vid medde-&lt;br&gt;landet av Telias tillstånd. Där anges som villkor för tillståndet att telefo-&lt;br&gt;nitjänsten skall tillhandahållas på likartade villkor, vilket dock medger att&lt;br&gt;olika villkor kan gälla för olika kundkategorier eller för samma kundka-&lt;br&gt;tegori i olika marknadssituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att se till att telemarknaden blir en&lt;br&gt;marknad där konsumenterna erbjuds mångfald och valfrihet och där pris&lt;br&gt;och produktutveckling tillåts följa de principer som gäller för andra&lt;br&gt;marknader. Onödig reglering kan leda till skevheter i prisbildningen och&lt;br&gt;kan hämma produktutvecklingen, vilket på sikt missgynnar konsumen-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enhetligt pris, utan möjligheter att sänka priser i regioner eller i&lt;br&gt;marknadssegment där konkurrensen är hårdare, leder inte bara till att an-&lt;br&gt;vändarintressena i dessa regioner eller segment blir lidande, utan också&lt;br&gt;att samtliga användare går miste om positiva effekter. Genom att priset&lt;br&gt;inte tillåts sjunka någonstans kommer heller inte genomsnittspriset att&lt;br&gt;sjunka, vilket med den föreslagna tillämpningen annars skulle leda till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prissänkningar även för de mindre hårt konkurrensutsatta regionerna och&lt;br&gt;segmenten. Ytterligare ett argument för en geografisk prisdifferentiering&lt;br&gt;är att den dominerande operatören måste tillåtas möta konkurrensen i de&lt;br&gt;områden där konkurrensen är hårdast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt prisreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med en prisreglering av fast telefoni är i första hand att skydda&lt;br&gt;konsumenterna mot för höga priser. En prisreglering bör samtidigt inte&lt;br&gt;vara så utformad att den motverkar konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skydda främst hushållsabonnentema mot alltför snabba höj-&lt;br&gt;ningar av samtalstaxorna i samband med telelagens ikraftträdande ingick&lt;br&gt;som en del i avtalet mellan staten och Telia ett särskilt pristak på föränd-&lt;br&gt;ringar av nettoprisindex minskat med en procentenhet på en korg av&lt;br&gt;tjänster bestående av abonnemang och samtliga samtalsslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS har i sin uppföljning av pristaket under perioden 1993-1996 fun-&lt;br&gt;nit att taxorna för när- och regionsamtal under perioden ökat med 102 %&lt;br&gt;räknat i löpande priser, dvs. en fördubbling. Långdistans- eller fjärrsam-&lt;br&gt;talen har samtidigt minskat med drygt en tredjedel, eller 36 %. Abonne-&lt;br&gt;mangsavgifterna per kvartal har under samma period ökat med drygt&lt;br&gt;20 % för privatpersoner medan de i princip varit oförändrade för före-&lt;br&gt;tagskunder med direkttelefon. Avgifterna för den senare gruppen var re-&lt;br&gt;dan ombalanserade innan den nuvarande prisregleringen infördes. Tax-&lt;br&gt;orna för utlandssamtalen har under dessa tre år minskat med 5-10 % per&lt;br&gt;år på de vanliga samtalsprisema, en total minskning med närmare 30 %.&lt;br&gt;Räknar man in effekterna av olika prisplaner blir minskningen ännu mer&lt;br&gt;markant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Siffrorna visar att en kraftig s.k. ombalansering av priserna skett från&lt;br&gt;utlands- och långdistanssamtal till lokalsamtal och abonnemangsavgifter.&lt;br&gt;Det bör då hållas i minnet att de tidigare prissättningarna innebar en&lt;br&gt;kraftig obalans mellan kostnader och intäkter för olika samtalsslag.&lt;br&gt;Denna obalans hade sitt ursprung i dåvarande tekniska förutsättningar&lt;br&gt;samt en medveten politik att subventionera lokaltrafik genom att sätta&lt;br&gt;extra höga p&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;iser på långdistanstrafik. Vidare har EG-kommissionen i&lt;br&gt;direktivet om full konkurrens 96/19/EG ansett att en sådan prispolitik&lt;br&gt;står i strid med konkurrensreglerna i Romfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombalanseringen har på kort sikt inneburit negativa effekter på de&lt;br&gt;hushåll som ringer många närsamtal. För att uppnå långsiktigt effektiva&lt;br&gt;telekommunikationer är det dock viktigt att undvika de snedvridningar&lt;br&gt;som kraftiga subventioner mellan olika samtalsslag innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia uppger att ombalanseringen nu i princip är genomförd. De juste-&lt;br&gt;ringar som återstår bör enligt bolagets bedömning vara genomförda un-&lt;br&gt;der första hälften av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens avtal med Telia, och den däri ingående pristaksregleringen,&lt;br&gt;löper ut den 1 juli 1997. Utgångspunkten för en fortsatt prisreglering bör&lt;br&gt;vara telelagens 18 § och 19 §. I 18 § föreskrivs att taxor för telefonitjänst&lt;br&gt;mellan fasta nätanslutningspunkter inom ett allmänt tillgängligt telenät&lt;br&gt;skall grunda sig på tillståndshavarens kostnader. Enligt 19 § far rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen rätt att, utan hinder av 18 §, föreskriva att dessa taxor inte far&lt;br&gt;överstiga en viss nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning talar marknadssituationen inom telefo-&lt;br&gt;niområdet, med en ensam aktör som dominerar marknaden med ca 90 %,&lt;br&gt;för en fortsatt reglering av priset för vissa telefonitjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som uttalas i promemorian och av flertalet remissin-&lt;br&gt;stanser anser regeringen att en reglering av konkurrensutsatta tjänster är&lt;br&gt;obehövlig. Hit hör definitivt utlands- och fjärrsamtalen. Beträffande de&lt;br&gt;tjänster som inte är föremål för konkurrens för närvarande i någon nämn-&lt;br&gt;värd grad, nämligen abonnemang samt när- och regionsamtal, har PTS&lt;br&gt;angivit olika alternativ för hur dessa kan regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigt för bedömningen av behovet av fortsatt prisreglering är att de&lt;br&gt;investeringar som görs för att tillhandahålla ytterligare tjänster vid sidan&lt;br&gt;om telefonitjänsten inte leder till fördyringar i tillhandahållandet av&lt;br&gt;själva telefonitjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt regeringen nu kan bedöma kommer abonnemangen inte att ut-&lt;br&gt;sättas för någon nämnvärd konkurrens under överskådlig tid. En prisreg-&lt;br&gt;lering bör därför omfatta abonnemangsavgifter. Därigenom säkerställs att&lt;br&gt;kostnaden för tillgången till telefonitjänsten hålls på en rimlig nivå. Det&lt;br&gt;finns däremot inte tillräckliga skäl att låta en sådan reglering omfatta&lt;br&gt;även priserna för när- och regionsamtal, trots att det ännu inte föreligger&lt;br&gt;någon nämnvärd konkurrens på dessa områden. Utrymmet att höja taxor-&lt;br&gt;na på dessa tjänster torde nämligen vara begränsat. Det viktigaste skälet&lt;br&gt;för detta är att successivt sänkta samtrafikavgifter - bl.a. till följd av&lt;br&gt;ovan föreslagna ändringar i samtrafikreglema - kommer att innebära att&lt;br&gt;det sannolikt räcker med en relativt begränsad höjning i närsamtalstax-&lt;br&gt;oma för att sådana marginaler skall uppstå att det lönar sig för konkur-&lt;br&gt;renter att gå in på marknaden. Den därvid uppkomna konkurrensen kan i&lt;br&gt;sin tur förmodas begränsa utrymmet för ytterligare prishöjningar. Ett&lt;br&gt;ytterligare skäl är att abonnenten har möjlighet att påverka sin&lt;br&gt;samtalskostnad genom att anpassa ringandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför att i en förordning utforma ett pristak där&lt;br&gt;abonnemangsavgiften hos operatörer med dominerande ställning på den&lt;br&gt;relevanta marknaden endast far förändras i takt med prisutvecklingen,&lt;br&gt;mätt i nettoprisindex. De abonnemang som avses är hushåll och företag&lt;br&gt;med direkttelefon. Pristaket skall också gälla de kringtjänster som är för-&lt;br&gt;knippade med abonnemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagsläget kommer pristaket i praktiken endast att omfatta Telia. I takt&lt;br&gt;med att övriga operatörer etablerar egen infrastruktur med direktanslut-&lt;br&gt;ning till abonnenterna är det emellertid inte uteslutet att en annan opera-&lt;br&gt;tör än Telia kan bli dominerande på en avgränsad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett argument som skulle kunna anföras mot ett pristak på abonne-&lt;br&gt;mangsavgiften är att kostnaderna för att tillhandahålla och upprätthålla&lt;br&gt;själva anslutningen, dvs. accesskostnaden, inte helt täcks av abonne-&lt;br&gt;mangsintäktema. Detta resonemang framförs bl.a. av Telia, som menar&lt;br&gt;att det förekommer ett s.k. accessunderskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fördelning av kostnaderna som Telia refererar till är emellertid&lt;br&gt;inte en självklar modell utan baserar sig i stor utsträckning på tradition.&lt;br&gt;Merparten av kostnaderna för att tillhandahålla telefoni är som nämnts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fasta, givet en viss kapacitet. Att täcka fasta kostnader, eller i realiteten i&lt;br&gt;detta fall en del av de fasta kostnaderna, med en öronmärkt fast intäkt är&lt;br&gt;ingen självklarhet. Argumentet att abonnemangsavgiften måste höjas för&lt;br&gt;att täcka accesskostnaden kan därför starkt ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en tillfredsställande bevakning av målen om rimligt pris&lt;br&gt;och om likvärdiga villkor är det viktigt att prisutvecklingen på telefo-&lt;br&gt;nitjänsten noga följs ur ett konsumentperspektiv. Regeringen avser att i&lt;br&gt;PTS instruktion ålägga myndigheten att följa utvecklingen av telefonipri-&lt;br&gt;sema inom olika regioner och för olika abonnentkategorier samt årligen&lt;br&gt;redovisa den i samband med sin årsredovisning. Särskild uppmärksamhet&lt;br&gt;bör därvid läggas på effekterna av eventuella prisförändringar för särskilt&lt;br&gt;utsatta grupper som t.ex. funktionshindrade personer och äldre. PTS bör&lt;br&gt;dock även däremellan uppmärksamma regeringen på om priserna snabbt&lt;br&gt;förändras i en för vissa konsumentgrupper ogynnsam riktning. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att årligen rapportera om utvecklingen till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen bör i första hand gälla under tre-fyra år.&lt;br&gt;Erfarenheten av tidigare prisreglering på teleområdet har visat att en så-&lt;br&gt;dan tidsperiod är en optimal tid för en prisreglering, eftersom det dröjer&lt;br&gt;en viss tid för regleringen att få effekt. Under perioden kommer en över-&lt;br&gt;syn av hela pristakskonstruktionen att göras. Regeringen avser att ge&lt;br&gt;PTS i uppdrag att till den 1 september 1999 bl.a. analysera hur eventuella&lt;br&gt;rationaliseringar eller tekniska förändringar hos Telia påverkat kostna-&lt;br&gt;derna för tillhandahållandet av telefonitjänsten och prissättningen på bo-&lt;br&gt;lagets övriga, icke prisreglerade tjänster samt hur marknaden påverkats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Nummer-, adress- och katalogfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4.1 Katalog och nummerupplysningstjänst för telefoni&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kravet att lämna ut publicerad abonnentinfor-&lt;br&gt;mation utsträcks till att gälla alla anmälningsskyldiga operatörer. In-&lt;br&gt;formationen skall göras tillgänglig för allmänheten genom en num-&lt;br&gt;merupplysningstjänst. Operatören skall på skäliga villkor lämna ut re-&lt;br&gt;gister med informationen till den som för nummerupplysningsändamål&lt;br&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katalogutredningens förslag: Utöver regeringens förslag vill utreda-&lt;br&gt;ren att en tryckt katalog med geografisk indelning skall spridas utan sär-&lt;br&gt;skild avgift till alla abonnenter i regionen, inte bara egna kunder. Dess-&lt;br&gt;utom vill utredaren att teleoperatörerna tvingas samverka för att åstad-&lt;br&gt;komma en komplett nummerupplysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det råder stor enighet om behovet av att tillskapa&lt;br&gt;en möjlighet att i ett sammanhang få tillgång till uppgifter om samtliga&lt;br&gt;operatörers abonnenter. Däremot framförs kritik mot förslaget att tvinga&lt;br&gt;fram kataloger i tryckt form. Remissinstanserna pekar på möjligheten att&lt;br&gt;använda tekniska lösningar t.ex. CD-ROM som gör det onödigt med ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;definitivt krav på tryckt katalog. Dessutom framhåller man att kostna-&lt;br&gt;derna for att tillhandahålla en tryckt katalog kan bli orimligt höga och att&lt;br&gt;en sådan inte är miljövänlig. Ett stort antal av remissinstanserna vill se&lt;br&gt;Post- och telestyrelsen som den yttersta garanten för att en samlad kata-&lt;br&gt;log kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: Förslaget syftar främst till att ge&lt;br&gt;grundläggande förutsättningar for den som vill skapa en sammanhållen&lt;br&gt;nummerupplysningstjänst. Syftet med detta är i sin tur att underlätta an-&lt;br&gt;vändarnas sökning av teleadresser. På sikt bör ambitionen vara att göra&lt;br&gt;alla teleadresser, oavsett om det är telefoni eller data, sökbara i ett sam-&lt;br&gt;manhang. Regeringen ser liksom utredaren den framtida katalogen som&lt;br&gt;datorbaserade delkataloger, vilka via datakommunikation samverkar så&lt;br&gt;att de för en användare uppfattas som en och samma katalog. Regeringen&lt;br&gt;delar utredarens uppfattning att det i dagsläget inte går att skapa en sådan&lt;br&gt;katalog. På kort sikt måste behovet av en samlad katalog troligtvis lösas&lt;br&gt;med en gemensam databas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär i huvudsak att det som tidigare var regle-&lt;br&gt;rat med tillståndsvillkor for Telia nu föreslås omfatta alla som har an-&lt;br&gt;mälningsplikt. Skyldigheten att tillhandahålla katalog kommer dock fort-&lt;br&gt;sättningsvis att regleras enbart genom tillståndsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En operatör skall på skäliga villkor lämna ut sitt register till den som&lt;br&gt;begär det för nummerupplysningsändamål. Bestämmelsen om skälighet&lt;br&gt;är ett nödvändigt led om en eller flera sammanhållna nummerupplys-&lt;br&gt;ningstjänster skall kunna åstadkommas. Den som tar initiativ till att&lt;br&gt;skapa en katalogtjänst måste kunna göra detta på affärsmässiga grunder.&lt;br&gt;Utan ett krav på skälighet kan det bli svårt för aktörerna att komma fram&lt;br&gt;till uppgörelser som gör det möjligt att bygga en samlad nummerupplys-&lt;br&gt;ningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tryckta telefonkatalogen som ges ut av Telia fyller givetvis en&lt;br&gt;nödvändig funktion för tillhandahållandet av effektiva telekommunika-&lt;br&gt;tioner, men regeringen anser att detta inte är skäl nog for att tvinga andra&lt;br&gt;operatörer att ge ut en tryckt katalog. För andra operatörer än Telia är det&lt;br&gt;tveksamt om nyttan med tryckt katalog uppväger kostnaden. Även om en&lt;br&gt;katalog skall tillhandahållas kostnadsfritt finns det risk för kostnadsöver-&lt;br&gt;vältring på konsumenterna. Det finns dessutom ett ökande antal abon-&lt;br&gt;nenter som lika gärna eller hellre tar emot en digitaliserad katalog. Den&lt;br&gt;typ av aktörer som i dag ger ut lokala telefonkataloger såsom t.ex. Lokal-&lt;br&gt;delen kommer att få en utmärkt källa for katalogproduktion med en ge-&lt;br&gt;mensam databas. Dessa produkter finansieras vanligtvis med annonser&lt;br&gt;och är kostnadsfria för användarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär inget krav på att teleoperatörerna skall&lt;br&gt;samverka för att åstadkomma en gemensam databas för nummerupplys-&lt;br&gt;ning. Regeringen kommer dock att uppdra åt PTS att se över förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för hur en gemensam nummerdatabas kan skapas. Detta är en&lt;br&gt;lösning som förordas av ett flertal remissinstanser som vill se PTS som&lt;br&gt;den yttersta garanten for att en nummerdatabas kommer till stånd. Num-&lt;br&gt;merupplysning via en gemensam databas bör ske till ett for konsumenten&lt;br&gt;rimligt pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4.2 Samlad databas för dataadresser och PTS ansvar för e-post-&lt;br&gt;planen for Internet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Med hänsyn till en pågående utredning om&lt;br&gt;Internet avvaktar regeringen med ställningstaganden till förslagen om&lt;br&gt;en samlad databas med elektroniska postadresser och om ansvaret för&lt;br&gt;namn- och adressplan till elektronisk post på Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katalogutredningens och promemorians förslag: Katalogutredning-&lt;br&gt;ens förslag går ut på att den som tilldelas kapacitet i namn- och&lt;br&gt;adressplan för e-post, dvs. registrerat en e-postdomän, är skyldig att föra&lt;br&gt;register över de e-postadresser som skall publiceras. Om domäninneha-&lt;br&gt;varen är en e-postoperatör avgör abonnenten om adressen skall publice-&lt;br&gt;ras. Om domäninnehavaren är annan organisation, som har domänen för&lt;br&gt;eget bruk, t.ex. egna anställda, avgör domäninnehavaren vilka adresser&lt;br&gt;som skall publiceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domäninnehavaren är skyldig att publicera sitt register. Utredaren fö-&lt;br&gt;reslår inte i detalj formerna för publicering, men förutsätter att uppgif-&lt;br&gt;terna skall vara åtkomliga via datakommunikation och att branschen kan&lt;br&gt;samverka så att användare kan söka på ett enda ställe. Utredaren pekar på&lt;br&gt;det av branschen nyligen startade Katalogforum som en lämplig plats för&lt;br&gt;att nå en överenskommelse om samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domäninnehavare skall vara skyldig att lämna ut sitt register på skä-&lt;br&gt;liga villkor till den som begär det för adressupplysningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen skall fortlöpande följa arbetet. Senast den&lt;br&gt;1 september 1997 skall PTS rapportera till regeringen om kravet på&lt;br&gt;katalog för datakommunikationsområdet uppfyllts. Har det inte skett&lt;br&gt;föreslås att tvingande regler införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att PTS, som redan har ansvaret för namn- och&lt;br&gt;adressplanen för X.400, även far ansvaret för namn- och adressplanen för&lt;br&gt;e-post på Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Liksom i fallet med en samlad katalog för tele-&lt;br&gt;foni vill många remissinstanser se PTS som en garant för att en funge-&lt;br&gt;rande katalogtjänst kommer till stånd. I övrigt vill en övervägande del av&lt;br&gt;remissinstanserna i det längsta undvika reglering till förmån för frivilliga&lt;br&gt;lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens bedömning: I dag är det Kungliga Tekniska&lt;br&gt;högskolan (KTH) som på uppdrag av Informationstekniska Standardise-&lt;br&gt;ringen inom Standardiseringsorganisationen i Sverige (SIS-ITS) tilldelar&lt;br&gt;domännamn inom X.400 systemet. PTS har ett övergripande ansvar för&lt;br&gt;denna namn- och adressplan. När det gäller namn- och adressplan för&lt;br&gt;e-post på Internet anser sig PTS inte ha något ansvar i dagsläget.&lt;br&gt;Ansvaret för tilldelning av och registrering av domännamn ligger på en&lt;br&gt;tjänsteman vid KTH, (SUNET-KTH), som utför detta på uppdrag av&lt;br&gt;Internet NetWork Information Center (INIC), som är den globala&lt;br&gt;Intemet-organisationen. En klart övervägande del av dagens e-posttrafik&lt;br&gt;sker med stöd av Intemet-adresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att PTS skall få ansvaret för namn- och&lt;br&gt;adressplanen för den svenska delen av Internet. Frågan om staten skall ta&lt;br&gt;ett ansvar för planen och var ett sådant ansvar bör läggas utreds för när-&lt;br&gt;varande av Statskontoret (regeringsbeslut 26 september 1996, dnr&lt;br&gt;K.96/3411/1). I riktlinjerna sägs att Statskontoret skall bedöma om den&lt;br&gt;nuvarande administrationen av Internet är adekvat, eller om den bör or-&lt;br&gt;ganiseras på annat sätt. Utredningen skall vara klar till den 1 oktober&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående bör ställningstagandena i dessa frågor&lt;br&gt;avvakta det uppdrag som Statskontoret genomför för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4.3 Nummerplaner, nummerportabilitet och lika tillträde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillgången till nummer är en grundförutsättning för att kunna tillhanda-&lt;br&gt;hålla telefoni till egna kunder, dvs. att ha abonnenter som är direktan-&lt;br&gt;slutna till det egna nätet. I direktivet om full konkurrens 96/19/EG skall&lt;br&gt;alla medlemsstater senast den 1 juli 1997 ha omstrukturerat sina num-&lt;br&gt;merplaner så att de medger tilldelning av nummer till nytillkomna ope-&lt;br&gt;ratörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utarbeta en helt ny nummerplan är ett mycket omfattande arbete&lt;br&gt;som just har inletts av PTS och beräknas vara fullt genomfört först efter&lt;br&gt;sekelskiftet. Den svenska nummerplanen som fastställdes 1994 innebar&lt;br&gt;en övergångsslösning för att kunna tillhandahålla nummer till de nya&lt;br&gt;operatörerna och baserades på en anpassning av förutvarande Televerkets&lt;br&gt;nummerplan. Alla operatörer tilldelas numera nummerkapacitet på lik-&lt;br&gt;värdiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men även de kunder som är direktanslutna till en operatör, t.ex. Telia,&lt;br&gt;kan på samtalsbasis utnyttja en annan operatör, t.ex. Tele2, genom att slå&lt;br&gt;ett prefix (i Tele2:s fall 007). Även prefixen bör vara ”likvärdiga” i fråga&lt;br&gt;om längd och komplexitet. I fråga om prefix föreligger emellertid en si-&lt;br&gt;tuation med provisoriska och delvis icke likvärdiga lösningar. Så har t.ex.&lt;br&gt;Telenordia och Global One fyrsiffriga prefix (0087 resp. 0086) och på&lt;br&gt;senare tid tillkomna operatörer kan t.o.m. få femsiffriga prefix (som t.ex.&lt;br&gt;First Telecom Europé 00808). Enligt ett beslut av ministerrådet 1992&lt;br&gt;skall hela unionen 1998 övergå till ett gemensamt internationellt prefix&lt;br&gt;00 (92/264/EEG), varvid alla operatörsvalsprefix måste justeras. Vid det&lt;br&gt;tillfallet kommer en helt konkurrensneutral lösning baserad på förval, s.k.&lt;br&gt;lika tillträde, att införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av mycket stor betydelse för konkurrensen mellan operatörer är också&lt;br&gt;möjligheten till nummerportabilitet. Med detta menas att en abonnent&lt;br&gt;som väljer att byta operatör får, inom vissa ramar, behålla sitt gamla&lt;br&gt;nummer. Att byta ett invant eller kommersiellt inarbetat nummer är både&lt;br&gt;obekvämt och för större företag ganska dyrbart. För vissa privatpersoner&lt;br&gt;kanske det också innebär ett rent känslomässigt motstånd. Allt detta&lt;br&gt;sammantaget missgynnar givetvis nya operatörer som vill konkurrera&lt;br&gt;med den dominerande och sedan många år tillbaka etablerade operatören&lt;br&gt;i ett land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om nummerportabilitet har uppmärksammats i flera EG-direk-&lt;br&gt;tiv. I förslaget till samtrafikdirektiv fastslås att nummerportabilitet skall&lt;br&gt;vara infort i alla större befolkningscentra senast den 1 januari 2003. Detta&lt;br&gt;kan tyckas sent med tanke på att den europeiska telemarknaden skall vara&lt;br&gt;liberaliserad senast den 1 januari 1998. En anledning är att EG-kommis-&lt;br&gt;sionen bedömt att det kommer ta flera år innan alla medlemsländer har&lt;br&gt;möjlighet att leva upp till kravet. Många länder kommer dock att ha in-&lt;br&gt;fört nummerportabilitet långt innan år 2003, flera redan under 1998 -&lt;br&gt;1999. Ytterligare ett skäl till förseningen är att det länge rått oenighet om&lt;br&gt;vad det kan komma att kosta samt hur dessa kostnader bör fördelas mel-&lt;br&gt;lan operatörerna. Flera utredningar i olika länder under senare år har&lt;br&gt;dock visat att kostnaderna sannolikt inte blir så höga som först befarades,&lt;br&gt;även om det fortfarande råder delade meningar om hur beräkningarna&lt;br&gt;skall göras. De cost-benefit-analyser som gjorts avseende införandet av&lt;br&gt;nummerportabilitet, visar dock i samtliga fall att nyttan för samhället&lt;br&gt;överstiger kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett underlag för kommande ställningstaganden om nummerfrågor&lt;br&gt;publicerade EG-kommissionen i slutet av 1996 en grönbok där såväl frå-&lt;br&gt;gor kring nummerplaner som nummerportabilitet behandlas. 1 grönboken&lt;br&gt;föreslås bl.a. att senaste införandedatumet skall flyttas fram till år 2000,&lt;br&gt;något som enligt PTS inte skulle orsaka Sverige några egentliga problem.&lt;br&gt;Grönboken är för närvarande föremål för en konsultationsprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige utreder PTS bl.a. olika alternativa tekniska lösningar samt&lt;br&gt;hur kostnaderna skall fördelas mellan berörda operatörer för att införa&lt;br&gt;nummerportabilitet. Myndigheten avser att under våren inkomma med en&lt;br&gt;skrivelse i frågan till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringen bör möjligheten till nummerportabilitet införas sna-&lt;br&gt;rast möjligt. Vissa ekonomiska och juridiska frågor återstår dock ännu att&lt;br&gt;lösa. Därefter avser regeringen att återkomma med förslag om införande&lt;br&gt;av nummerportabilitet i Sverige. En ambition bör vara att möjlighet till&lt;br&gt;nummerportabilitet mellan fastnätsoperatörer skall vara införd i större&lt;br&gt;befolkningscentra samt för digital mobiltelefoni och frisamtalstjänster&lt;br&gt;senast 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.5.1 Tekniska planer, servicekodplanen och nätgränssnitt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: PTS ges möjlighet att vid behov utförda före-&lt;br&gt;skrifter dels om tekniska planer, servicekodplanen och vissa standar-&lt;br&gt;der för gränssnitt, dels rörande andra viktiga funktionella områden&lt;br&gt;som rör nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorians förslag har inte föranlett några&lt;br&gt;särskilda kommentarer. Endast Telia ifrågasätter varför PTS skall ges de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna vidgade befogenheterna och menar att utarbetandet av tek-&lt;br&gt;niska planer m.m. är områden som väl lämpar sig för branschöverens-&lt;br&gt;kommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: PTS har i dag ett ansvar för att det&lt;br&gt;finns ett sammanhållet och öppet telenät som täcker hela landet. För att&lt;br&gt;nätet även i fortsättningen, i en situation med ett flertal operatörer som&lt;br&gt;bygger egna nät och tillhandahåller tjänster, skall kunna anses vara öppet&lt;br&gt;och sammanhållet krävs att vissa nätfunktioner samordnas av ett fristå-&lt;br&gt;ende organ. Nätfunktionema finns angivna i olika tekniska planer, t.ex.&lt;br&gt;planen för signalpunktskoder rörande nätsignalsystem (både nationella&lt;br&gt;och internationella) och planen för mobila nätkoder enligt 1TU-T rekom-&lt;br&gt;mendation E.212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver tekniska planer finns också en servicekodplan. Den innehåller&lt;br&gt;uppsättningar av servicekoder för användarprocedurer för olika tjänster,&lt;br&gt;speciellt tilläggstjänster. Exempel på dessa är ”samtal väntar” och&lt;br&gt;”medflyttning” (medflyttning har aktiveringsproceduren *21*b-nr#, där&lt;br&gt;21 står för själva servicekoden). I ett utkast till ETSl-standard (prETS&lt;br&gt;300 738) anges att servicekodema 10 till 19, som är avsedda för nationell&lt;br&gt;användning, skall tilldelas av den nationella regleringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom finns det andra funktionella områden som är viktiga för att&lt;br&gt;telenätet även fortsättningsvis skall vara sammanhållet och också upp-&lt;br&gt;fattas av slutanvändama som sådant. Detta gäller särskilt tonbesked inom&lt;br&gt;allmänt tillgängliga telenät och textbesked (cause codes) som förekom-&lt;br&gt;mer inom digitala flertjänstnät (ISDN). När det gäller tonbesked har EG-&lt;br&gt;kommissionen gett ett mandat till ETSI att utarbeta en teknisk rapport&lt;br&gt;som eventuellt kommer att leda till en standard. I dag saknas speciella&lt;br&gt;standarder som specificerar dessa funktionella områden. Detta kan till&lt;br&gt;viss del utläsas i svenska standarder som används för typgodkännande av&lt;br&gt;teleterminalutrustning. men en sådan ordning kan inte anses tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande, speciellt inte för nya teleoperatörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen och förordningen bör utformas på ett sådant sätt att det blir&lt;br&gt;möjligt för PTS att utfärda föreskrifter om dessa planer när det finns ett&lt;br&gt;påvisbart behov. Den närmare specificeringen av standarden kan sedan&lt;br&gt;utföras av en arbetsgrupp inom Informationstekniska standardiseringen&lt;br&gt;(ITS), eller motsvarande organisation, som har rätt kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att samtrafiken mellan operatörerna skall kunna fungera på ett till-&lt;br&gt;fredsställande sätt föreslås PTS också få ett bemyndigande att vid behov&lt;br&gt;föreskriva om vissa standarder som skall gälla i gränssnittet, dvs. kon-&lt;br&gt;taktytan, mellan olika operatörers nät. Detta tas även upp under avsnitt&lt;br&gt;7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.5.2 Straffbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Samtliga straffbestämmelser i 34 § telelagen ut-&lt;br&gt;mönstras ur lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslogs att straffbestäm- Prop. 1996/97:61&lt;br&gt;melsen beträffande den som bryter mot en föreskrift som avses i 19 §&lt;br&gt;skulle behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Riksåklagaren har yttrat sig över prome-&lt;br&gt;morians förslag. Riksåklagaren förordar att samtliga straffbestämmelser i&lt;br&gt;telelagen tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kriminaliseringen som metod för att&lt;br&gt;söka hindra överträdelse av olika normer i samhället bör användas med&lt;br&gt;stor försiktighet. Rättsväsendet bör inte belastas med sådant som har&lt;br&gt;ringa eller inget straffvärde. Kriminalisering är vidare inte det enda och&lt;br&gt;inte heller det mest effektiva medlet för att motverka oönskade beteen-&lt;br&gt;den. Det allmännas resurser för brottsbekämpning bör koncentreras på&lt;br&gt;sådana förfaranden som kan föranleda påtaglig skada eller fara och som&lt;br&gt;inte kan bemötas på annat sätt (jfr. prop. 1994/95:23 s. 52 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på flera lagstiftningsområden, bl.a. inom bank- och vär-&lt;br&gt;depapperslagstiftningen, har gått mot att ersätta straffbestämmelser med&lt;br&gt;vitesförfaranden. Även på teleområdet torde vitesförelägganden vara en&lt;br&gt;betydligt effektivare metod för att upprätthålla efterlevnaden av lagen än&lt;br&gt;att föreskriva straff. Tillräckliga skäl saknas för att behålla en straffbe-&lt;br&gt;stämmelse som rör den som utan tillstånd bedriver tillståndspliktig verk-&lt;br&gt;samhet. I stället föreslås att tillsynsmyndigheten ges möjlighet att ingripa&lt;br&gt;med vitesförelägganden mot den som bedriver sådan verksamhet. Se vi-&lt;br&gt;dare kommentaren till 33 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att myndighet som begär uppgifter enligt 27 § ges&lt;br&gt;möjlighet med stöd av 36 a § att förena sitt föreläggande med vite före-&lt;br&gt;slås att kriminaliseringen av en vägran att följa en sådan begäran slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att straffbestämmelsen beträffande den som&lt;br&gt;begär eller tar emot ersättning efter ett högre pris än som är medgivet i en&lt;br&gt;föreskrift som avses i 19 § skall behållas. Riksåklagaren har emellertid&lt;br&gt;anfört att vitessanktioner är en effektivare metod än kriminalisering även&lt;br&gt;i detta fall. Regeringen delar den bedömningen och föreslår därför att&lt;br&gt;samtliga straffbestämmelser i 34 § telelagen utmönstras ur lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.5.3 Utlämnande av uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen i 27 § telelagen som reglerar i&lt;br&gt;vilken omfattning tystnadsplikten enligt 25 § får brytas utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta även situationer när en polismyndighet fullgör sin underrätt-&lt;br&gt;elseskyldighet enligt 12 § polislagen och vid olyckor eller dödsfall.&lt;br&gt;Tystnadsplikten bryts även när polismyndighet eller åklagarmyndighet&lt;br&gt;behöver uppgiften för att fullgöra skyldighet enligt 31 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt 25 § första stycket telelagen föreligger tystnadsplikt&lt;br&gt;för den som i televerksamhet fått del av eller tillgång till bl.a. uppgift om&lt;br&gt;teleabonnemang, varmed bl.a. avses vilket telefonnummer en viss person&lt;br&gt;har. Enligt 27 § kan dock en uppgift av detta slag lämnas ut till bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;polisen, nämligen dels för delgivning under vissa förutsättningar (p:l),&lt;br&gt;dels när det föreligger misstanke om brott av en viss svårighetsgrad och&lt;br&gt;det bedöms att brottet kan föranleda annan påföljd än böter (p.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse föreslagit en utökad skyldighet för&lt;br&gt;teleoperatörer att lämna ut uppgift om hemliga telefonnummer. Det gäller&lt;br&gt;när polisen skall fullgöra sin skyldighet enligt 31 § tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare att un-&lt;br&gt;derrätta barnets vårdnadshavare. Motsvarande behov för polisen att ha&lt;br&gt;tillgång till telefonnummer föreligger enligt styrelsen när någon som är&lt;br&gt;under arton år har tagits om hand med stöd av 12 § polislagen (1984:387)&lt;br&gt;för att därefter lämnas ut till förälder eller annan vårdnadshavare. Även i&lt;br&gt;ett antal situationer där polisen enligt 2 § 4 polislagen fullgör sina skyl-&lt;br&gt;digheter att hjälpa eller ge service gentemot allmänheten kan i bland fö-&lt;br&gt;religga ett berättigat behov för polisen att kunna få tillgång till någons&lt;br&gt;teleabonnemang. Det kan gälla underrättelse eller efterforskning eller&lt;br&gt;identifiering vid olyckor eller dödsfall eller när ägare till hittegods skall&lt;br&gt;informeras. Rikspolisstyrelsen föreslår att 27 § telelagen kompletteras&lt;br&gt;med en skyldighet för teleoperatören att på begäran lämna ut uppgift om&lt;br&gt;teleabonnemang till polisen, när uppgiften behövs enligt 31 § tredje&lt;br&gt;stycket lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare eller i&lt;br&gt;ett särskilt fall är nödvändig för att polisen skall kunna fullgöra uppgift&lt;br&gt;som avses i 2 § 4 eller 12 § polislagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen har vid remissbehandling fatt ett blandat mottagande. Riks-&lt;br&gt;åklagaren och Post- och telestyrelsen har tillstyrkt förslaget eller lämnat&lt;br&gt;det utan erinran. Europolitan och Telia har motsatt sig att förslaget införs&lt;br&gt;i telelagen. Comviq kan möjligen beträffande polisens underrättelse-&lt;br&gt;skyldighet enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöver-&lt;br&gt;trädare /och polislagen se att intresset av att bryta telehemligheten över-&lt;br&gt;träffar skyddsvärdet av dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den i Rikspolisstyrelsens framställ-&lt;br&gt;ning begärda utvidgningen av möjligheterna att ta del av hemliga tele-&lt;br&gt;abonnemang enligt 27 § telelagen till att också omfatta uppgifter som be-&lt;br&gt;hövs enligt 31 § tredje stycket lagen med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;unga lagöverträdare och 12 § polislagen anser regeringen vara väsentlig&lt;br&gt;för att polisen effektivt skall kunna utföra de uppgifter dessa lagrum krä-&lt;br&gt;ver. Detsamma gäller vid underrättelse, efterforskning eller identifiering&lt;br&gt;vid olyckor eller dödsfall. Utredning enligt 31 § lagen med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om unga lagöverträdare kan göras av polis eller åklagare.&lt;br&gt;Möjlighet att fa tillgång till uppgift om teleabonnemang bör därför gälla&lt;br&gt;även åklagarmyndighet. Regeringen föreslår att en bestämmelse med den&lt;br&gt;innebörden införs i 27 § telelagen. Däremot framstår en utvidgning som&lt;br&gt;omfattar polisens generella serviceskyldighet enligt 2 § 4 polislagen som&lt;br&gt;alltför omfattande som grund för att bryta tystnadsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.5.4 Samutnyttjande av anläggningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian anges att PTS bör uppmuntra till samut-&lt;br&gt;nyttjande av anläggningar samt att tvingande lagstiftning kan övervägas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om samutnyttjande ändå inte kommer till stånd. Även om de flesta re- Prop. 1996/97:61&lt;br&gt;missinstanser är positiva till ett ökat samutnyttjande av anläggningar,&lt;br&gt;ställer sig flera negativa till en tvingande lagstiftning. Som skäl anges&lt;br&gt;bl.a. att olika operatörer har olika strategier och nätstrukturer och att de&lt;br&gt;därför inte alltid klarar av att samlokalisera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i remissinstansernas synpunkter. En tvingande&lt;br&gt;lagstiftning övervägs därför inte för närvarande inom regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ändringar i lagen om teleterminalutrustning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillsynsmyndigheten ges befogenhet att hindra&lt;br&gt;eller begränsa marknadstillträde för teleterminalutrustning och med-&lt;br&gt;dela förelägganden om tillbakadragande av sådan utrustning i de fall&lt;br&gt;utrustningen inte uppfyller krav som följer av lagen eller av föreskrif-&lt;br&gt;ter som meddelats med stöd av lagen. Myndighetens beslut skall gälla&lt;br&gt;omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorian innehåller inget förslag om att&lt;br&gt;tillsynsmyndighetens beslut skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av remissinstanserna är det endast Kammarrät-&lt;br&gt;ten i Stockholm som har haft erinringar mot förslaget. Kammarrätten&lt;br&gt;ifrågasätter om inte ett beslut om förbud är av så ingripande karaktär att&lt;br&gt;beslutet omgående bör underställas en domstolsprövning. Det behövs&lt;br&gt;också klargöranden avseende frågan om ett förbud skall gälla omedelbart&lt;br&gt;eller först när det underliggande myndighetsbeslutet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Rådets direktiv 91/263/EEG om till-&lt;br&gt;närmning av medlemsstaternas lagstiftning om teleterminalutrustning&lt;br&gt;och ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse, ändrat&lt;br&gt;senast genom rådets direktiv 93/97/EEG (terminaldirektivet) föreskriver&lt;br&gt;att terminalutrustning skall uppfylla följande s.k. väsentliga krav för att&lt;br&gt;fa placeras på marknaden och användas (art. 4):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Användarsäkernet och säkerhet för personal vid företag som driver&lt;br&gt;allmänt tillgängliga telenät i den utsträckning dessa krav inte omfattas&lt;br&gt;av lågspänningsdirektivet (73/23/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Krav på elektromagnetisk kompatibilitet såvitt de är specifika för ter-&lt;br&gt;minalutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skydd mot skada på allmänt tillgängligt telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Effektivt utnyttjande av frekvensspektrumet där så är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Samverkan mellan terminalutrustningar och utrustning i ett allmänt&lt;br&gt;tillgängligt telenät samt samverkan mellan terminalutrustningar, där så&lt;br&gt;är motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller vidare en säkerhetsklausul (art. 8) som föreskri-&lt;br&gt;ver att en medlemsstat skall, om den upptäcker att terminalutrustning inte&lt;br&gt;överensstämmer med relevanta väsentliga krav när den används på rätt&lt;br&gt;sätt och för det ändamål som tillverkaren avsett, vidta alla lämpliga åt-&lt;br&gt;gärder för att dra tillbaka sådana produkter från marknaden eller för att&lt;br&gt;begränsa eller hindra att de släpps ut på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets bestämmelser har i huvudsak införlivats genom lagen&lt;br&gt;(1992:1527) om teleterminalutrustning och föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen. Enligt 5 § första stycket utövar den myndighet rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer tillsyn över efterlevnaden av lagen och av föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen. Tillsynsmyndigheten har rätt att&lt;br&gt;för tillsynen på begäran fa de upplysningar och handlingar som behövs,&lt;br&gt;fa tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder,&lt;br&gt;och hos den som tillverkar, importerar, saluför eller hyr ut terminalut-&lt;br&gt;rustning få tillgång till sådan utrustning för kontroll (5 § andra stycket).&lt;br&gt;Enligt 6 § får tillsynsmyndigheten för genomförandet av den tillsyn som&lt;br&gt;avses i 5 § andra stycket meddela de förelägganden som behövs. Ett så-&lt;br&gt;dant föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser ger inte tillsynsmyndigheten befogenhet att hindra&lt;br&gt;eller begränsa marknadstillträde för teleterminalutrustning eller meddela&lt;br&gt;förelägganden om tillbakadragande av sådan utrustning vid brist på över-&lt;br&gt;ensstämmelse med de väsentliga krav som terminaldirektivet föreskriver.&lt;br&gt;Direktivet är därmed i detta avseende inte införlivat med svensk rätt så-&lt;br&gt;vitt avser andra aspekter än skada på person eller egendom. I dessa se-&lt;br&gt;nare avseenden är produktsäkerhetslagen (1988:1604) tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som ger tillsynsmyndigheten samtliga de befogenheter&lt;br&gt;som följer av terminaldirektivet bör lämpligen tas in i lagen om teleter-&lt;br&gt;minalutrustning och i de andra föreskrifter som meddelas med stöd av&lt;br&gt;lagen. Detta föreslås ske genom att man i 6 § bemyndigar tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten att för den tillsyn som avses i 5 § meddela de förelägganden och&lt;br&gt;förbud som behövs för efterlevnaden av lagen eller av föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas med stöd av lagen. Beslutet bör gälla omedelbart utan hinder&lt;br&gt;av att det inte vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Kammarrätten i Stockholm kan det inte uteslutas att ett förbud&lt;br&gt;enligt 6 § mycket väl kan få till konsekvens att den till vilket förbudet&lt;br&gt;riktas helt kan hindras i sin näringsverksamhet. Kammarrätten har därför&lt;br&gt;ifrågasatt om inte ett sådant beslut om förbud är av så ingripande karaktär&lt;br&gt;att det omgående bör underställas en domstolsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om beslut enligt 6 § i vissa fall kan bli mycket ingripande för den&lt;br&gt;som berörs av förbudet är det enligt regeringens bedömning tillräckligt&lt;br&gt;från rättssäkerhetssynpunkt att beslutet kan överklagas till domstol, som&lt;br&gt;också har möjlighet att förordna att beslutet i avvaktan på ett slutligt av-&lt;br&gt;görande tills vidare inte skall gälla. Beträffande övriga författningsänd-&lt;br&gt;ringar hänvisas till författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Statens deltagande i satellitorganisationerna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Staten bör även fortsättningsvis delta som&lt;br&gt;part i satellitorganisationerna Eutelsat, Inmarsat och Intelsat. Statens&lt;br&gt;uppgift skall vara att se till att satellitorganisationerna, i första hand&lt;br&gt;Inmarsat, tillhandahåller de tjänster som Sverige enligt andra konven-&lt;br&gt;tioner förbundit sig att tillhandahålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: NUTEK och Teracom ställer sig bakom prome-&lt;br&gt;morians förslag. Teracom framhåller, angående promemorians förslag att&lt;br&gt;avtalet mellan staten och Telia om Telias signatärskap skall förlängas i&lt;br&gt;tre år, att staten i avtalet bör tillförsäkras rätt att säga upp avtalet innan&lt;br&gt;treårsperiodens slut när möjligheterna öppnas till anslutning för flera sig-&lt;br&gt;natärer per land och/eller möjligheter ges till direkt tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De internationella satellitkon-&lt;br&gt;ventionema Intelsat, Inmarsat och Eutelsat har alla formen av mellan-&lt;br&gt;statliga konventioner. Varje konvention är uppdelad på en huvudöver-&lt;br&gt;enskommelse, avsedd att ingås mellan stater, och en driftsöverenskom-&lt;br&gt;melse, avsedd att ingås mellan staterna eller av dem utsedda telekommu-&lt;br&gt;nikationsorgan (signatären). Intelsats huvudsyfte är att på kommersiell&lt;br&gt;grundval upplåta rymdsektorskapacitet för allmänna internationella tele-&lt;br&gt;kommunikationer mellan alla delar av världen. Inmarsat har till syfte att&lt;br&gt;tillhandahålla en rymdsektor för att förbättra de maritima telekommuni-&lt;br&gt;kationerna. I Inmarsats tjänsteutbud ingår emellertid också land- och&lt;br&gt;aeromobil trafik. Eutelsats huvudsyfte är att tillhandahålla en rymdsektor&lt;br&gt;för internationella allmänna telekommunikationer i Europa. Satellitsys-&lt;br&gt;temet används till 80 % för TV-distribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige inträdde i Intelsat år 1972, i Inmarsat år 1979 och i Eutelsat år&lt;br&gt;1983. Enligt avtalet mellan staten och Telia innehar Telia som signatär&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter enligt de tre konventionernas driftsöverens-&lt;br&gt;kommelser. Sveriges inträde i Intelsat motiverades bl.a. (prop. 1971:149,&lt;br&gt;s. 16ff) med satellitteknikens betydelse för att utvidga telekommunika-&lt;br&gt;tionerna till alla delar av världen samt Sveriges framträdande roll i det&lt;br&gt;internationella samarbetet på telekommunikationsområdet. Sverige hade&lt;br&gt;även deltagit i de tidigare provisoriska arrangemangen för satellitsamar-&lt;br&gt;betet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl till inträdet i Inmarsat år 1979 angavs bl.a. (prop.&lt;br&gt;1978/79:166, s. I4ff) att satellittekniken avsevärt kan förbättra sjöfartens&lt;br&gt;telekommunikationer och härigenom förbättra sjösäkerheten och sjö-&lt;br&gt;folkets sociala situation. Vidare var uppfattningen att automatiserad tra-&lt;br&gt;fik bl.a. via satellit på sikt kan bidra till att förbättra ekonomin i den pers-&lt;br&gt;onalkrävande kustradiorörelsen. Även industripolitiska skäl och bety-&lt;br&gt;delsen av inflytande i Inmarsat framhölls som motiv för inträde i organi-&lt;br&gt;sationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för inträdet i Eutelsat år 1983 angavs (prop. 1982/83:173,&lt;br&gt;s. 7f) angelägenheten av att fortsätta det västeuropeiska samarbetet på&lt;br&gt;rymdteknologins område samt Sveriges framträdande roll i det intema-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionella samarbetet på telekommunikationsområdet och deltagandet i det&lt;br&gt;nära nordiska samarbetet i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet om överlåtelse av Televerkets verksamhet mellan staten&lt;br&gt;och Telia innehar Telia rättigheter och skyldigheter som signatär enligt&lt;br&gt;de tre konventionernas driftsöverenskommelser. Avtalet innebär även,&lt;br&gt;om så tillåts av resp, satellitorganisation, att annan operatör ges samma&lt;br&gt;möjligheter som Telia att få tillgång till satellitkapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussioner pågår för närvarande i samtliga tre satellitorganisationer&lt;br&gt;om att anpassa strukturerna till att bli mer öppna för konkurrens. Proble-&lt;br&gt;met är att organisationerna i dag har omständliga beslutsstrukturer som&lt;br&gt;inte längre är anpassade till den snabba och allt mer kommersiellt inrik-&lt;br&gt;tade utvecklingen på området. I diskussionerna belyses även stat-&lt;br&gt;ens/partens framtida roll i organisationerna. Förändrade beslutsstrukturer&lt;br&gt;kan leda till att denna roll blir av mer övervakande karaktär och som&lt;br&gt;garant för bevarande av vissa basfunktioner. Vidare förs diskussioner om&lt;br&gt;att tillåta fler operatörer/signatärer från varje medlemsland samt att även&lt;br&gt;tillåta direkt tillträde till satellitkapacitet för andra operatörer än signatä-&lt;br&gt;ren, dvs. utan krav på medlemskap i organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör även fortsättningsvis ha intresse av deltagande i de tre&lt;br&gt;satellitorganisationerna. Generellt har staten ett intresse av en väl funge-&lt;br&gt;rande telefonitjänst som medger telefonering till hela världen. Då detta&lt;br&gt;kräver satellitkapacitet har staten ett intresse i att tillförsäkra i Sverige&lt;br&gt;verksamma operatörer tillgång till och inflytande i satellitorganisatio-&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sjöfartsområdet har Sverige tillträtt den internationella sjösäker-&lt;br&gt;hetskonventionen SOLAS (Safety of Life at Sea) som bl.a. innehåller&lt;br&gt;krav på tillhandahållande av generella radiokommunikationer mellan&lt;br&gt;land och fartyg. Detta upprätthålls bl.a. genom satellitkapacitet via&lt;br&gt;Inmarsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På luftfartsområdet pågår diskussioner både internationellt och natio-&lt;br&gt;nellt om en övergång från markbaserade navigationshjälpmedel till satel-&lt;br&gt;litbaserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ett övergripande intresse av den satellitkapacitet som orga-&lt;br&gt;nisationerna genererar. Detta avser särskilt Inmarsat med avseende på&lt;br&gt;den maritima radiokommunikationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den givna bakgrunden bör staten även fortsättningsvis delta som&lt;br&gt;part i de tre satellitorganisationerna. Statens uppgift bör vara att tillför-&lt;br&gt;säkra att de tjänster som Sverige enligt andra konventioner förbundit sig&lt;br&gt;att tillhandahålla upprätthålls av satellitorganisationerna, i första hand&lt;br&gt;Inmarsat. Detta innebär att staten som part bör koncentrera sitt intresse&lt;br&gt;på organisationernas samhällsuppgift, dvs. den verksamhet som syftar till&lt;br&gt;att tillhandahålla satellitkapacitet som gynnar det allmänna, t.ex. till-&lt;br&gt;gången till radiokommunikation via Inmarsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör därmed kunna stödja de förändringar av organisationerna&lt;br&gt;som innebär att strukturerna blir mer anpassade till en kommersiellt in-&lt;br&gt;riktad verksamhet, men där parterna/staterna behåller en övergripande&lt;br&gt;kontroll över organisationernas samhällsuppgift. Denna kontroll bör dock&lt;br&gt;inte gå längre än vad som hittills är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör även fortsättningsvis tillförsäkra tillträde för minst en&lt;br&gt;svensk signatär per satellitorganisation. I annat fall är det, enligt gällande&lt;br&gt;konventioner, parten som far ta över signatärens roll. Mot bakgrund av&lt;br&gt;organisationernas struktur och att signatärema är ansvariga för den&lt;br&gt;kommersiella driften av organisationerna, inklusive investeringarna, är&lt;br&gt;det inte lämpligt att staten även har denna roll. Staten har, genom PTS,&lt;br&gt;emellertid övertagit ansvaret för de funktioner av myndighetskaraktär&lt;br&gt;som åvilar signatären, t.ex. godkännande av jordstationer och s.k. koor-&lt;br&gt;dinerings ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 6.3 angivit att de telepolitiska målen i huvud-&lt;br&gt;sak bör uppnås genom lagstiftning. Separata avtal mellan staten och ope-&lt;br&gt;ratörer bör därför undvikas. Ett undantag från denna princip är avtal av-&lt;br&gt;seende förvaltningen av ansvaret för åtagandena i satellitorganisatio-&lt;br&gt;nerna. Relationen mellan staten och operatören avseende deltagandet som&lt;br&gt;part resp, signatär i Eutelsat, Inmarsat och Intelsat är, som framgår av&lt;br&gt;beskrivningen ovan, av sådan karaktär att avtal lämpar sig bättre än&lt;br&gt;föreskrifter från statens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan staten och Telia i denna fråga bör således i huvudsak&lt;br&gt;kvarstå oförändrat. Enligt avtalet förbinder sig Telia att utan särskild er-&lt;br&gt;sättning skriftligen till resp, satellitorganisation anmäla och medge att&lt;br&gt;sådana operatörer som är erkända enligt den internationella telekon-&lt;br&gt;ventionen eller som har tillstånd enligt telelagen ges möjlighet att genom&lt;br&gt;direktkontakt med resp, organisaton träffa avtal om tillgång till efter-&lt;br&gt;frågad satellitkapacitet. Avtalet bör ändras så att även den som tillhan-&lt;br&gt;dahåller anmälningspliktig verksamhet enligt 4 a § kan ges tillgång till&lt;br&gt;satellitkapacitet.Om satellitorganisationernas strukturer förändras kan det&lt;br&gt;även bli aktuellt med direkta avtal mellan staten och andra operatörer.&lt;br&gt;Detta kan påverka avtalet mellan staten och Telia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Post- och telestyrelsens uppgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Post- och telestyrelsen (PTS) skall i högre grad&lt;br&gt;än tidigare fungera som en sektorsmyndighet på teleområdet. PTS&lt;br&gt;skall ha ett övergripande ansvar för att telemarknaderna fungerar ef-&lt;br&gt;fektivt ur såväl konsument- som konkurrensperspektiv. Myndigheten&lt;br&gt;ges därför vidgade befogenheter på ett antal punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Följande remissorgan stödjer promemorians för-&lt;br&gt;slag om utökade och förtydligade tillsynsuppgifter för PTS: Länsrätten i&lt;br&gt;Stockholms län, FOA, RRV, NUTEK, Folkrörelserådet, Banverket, Euro-&lt;br&gt;politan, Global One, Telenordia, Svenska Kraftnät, Teracom och SEKO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia anser att de behov av samordning, tillsyn och rapportering som&lt;br&gt;anges i promemorian är betydligt överdrivna. Någon närmare analys och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdering av utökat myndighetsengagemang på telemarknaden redovisas&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappförbundens Samarbetsorgan noterar med tillfredsställelse&lt;br&gt;promemorians förslag om PTS tillsyn ur ett användarperspektiv, vilket&lt;br&gt;bl.a. innebär att PTS i sin årliga uppföljning särskilt noga skall granska&lt;br&gt;funktionshindrade personers tillgång till telekommunikationer. Även&lt;br&gt;Handikappinstitutet är positivt till den årliga uppföljningen, liksom det&lt;br&gt;promemorian diskuterar om samhällsåtaganden på teleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen är positiv till PTS föreslagna samordningsroll gentemot&lt;br&gt;Konkurrensverket och Konsumentverket. En samordning med Handi-&lt;br&gt;kappombudsmannen saknas dock enligt Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS anser att möjligheten att yttra sig enligt nuvarande 32 § bör gälla&lt;br&gt;samtliga tvister enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl PTS, RR V, Statskontoret och Ericsson framhåller problemet med&lt;br&gt;PTS resurser för att klara de utökade uppgifterna. Ericsson anser även att&lt;br&gt;Konkurrensverket bör tilldelas tillräckliga resurser och kompetens för att&lt;br&gt;klara sina uppgifter snabbt. Enligt Statskontoret har frågan behandlats&lt;br&gt;mycket översiktligt i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anför därutöver att de årliga rapporteringarna, bl.a. om regionala&lt;br&gt;konsekvenser, inte skall rapporteras i PTS årsredovisning som promemo-&lt;br&gt;rian föreslår. Detta bör göras separat och inte anges knapphändigt i års-&lt;br&gt;redovisningen. RRV har haft anmärkningar på det stora omfånget på PTS&lt;br&gt;årsredovisning och anser att den skall begränsas till att ge en god bild av&lt;br&gt;myndighetens arbete under det gångna året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret framhåller såsom en viktig förutsättning för en effektiv&lt;br&gt;tillsyn att de företag som är föremål för tillsyn avkrävs väldefmierade&lt;br&gt;uppgifter om verksamheten. Promemorian analyserar inte hur rapporte-&lt;br&gt;ringskraven bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anser att promemorian inte ger tillräcklig vägledning&lt;br&gt;beträffande tillsynen över att de särskilda behov som personer kan ha blir&lt;br&gt;tillgodosedda. Socialstyrelsen anser vidare att PTS bör fa samma typ av&lt;br&gt;utvidgade befogenheter att föreskriva vad som skall ingå i avtal mellan&lt;br&gt;operatörer avseende åtgärder för funktionshindrade som PTS har vad&lt;br&gt;gäller samtrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Comviq anser att handläggningstidema hos PTS och övriga till-&lt;br&gt;synsmyndigheter måste bli kortare om deras beslut skall ha någon positiv&lt;br&gt;effekt på konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappinstitutet anser att det i PTS roll som samordnande sektors-&lt;br&gt;myndighet också bör ingå att driva på det svenska arbetet med europeisk&lt;br&gt;och internationell standardisering på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Post- och telestyrelsen (PTS) skall&lt;br&gt;enligt sin nuvarande instruktion främja ett effektivt telesystem enligt fast-&lt;br&gt;lagda telepolitiska mål, främja en sund konkurrens, övervaka prisutveck-&lt;br&gt;lingen samt följa den tekniska utvecklingen. Statsmakterna har fastlagt&lt;br&gt;regionala och sociala mål för teleområdet. Syftet är att utjämna regionala&lt;br&gt;och sociala skillnader mellan invånare i glesbygd och tätort samt mellan&lt;br&gt;olika grupper av människor i samhället. På en konkurrensutsatt marknad&lt;br&gt;är det inte längre en utan flera aktörers skyldighet att bidra till att målen&lt;br&gt;uppnås. För närvarande uppnås vissa av de telepolitiska målen genom ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtal mellan staten och Telia. Då de telepolitiska målen i första hand&lt;br&gt;skall uppnås med lagstiftning bör PTS roll som övervakare av uppfyllan-&lt;br&gt;det av de telepolitiska målen stärkas. PTS bör således få rollen som sekt-&lt;br&gt;orsmyndighet på teleområdet med de samordningsuppgifter, utrednings-&lt;br&gt;uppgifter och rapporteringsskyldigheter som detta innebär. Myndigheten&lt;br&gt;bör också fa vidgade befogenheter på ett antal punkter, bl.a. skall den på&lt;br&gt;begäran av part meddela beslut enligt lagen vid tvister om villkor för&lt;br&gt;samtrafik. Tillämpningen av telelagen och det nuvarande tillståndssyste-&lt;br&gt;met har inneburit en omfattande tillståndsprövning med i vissa fall långa&lt;br&gt;handläggningstider. Riksdagens revisorer har framfört förslag angående&lt;br&gt;uppföljning av post- och telepolitiska mål (1995/96:RR10). Revisorerna&lt;br&gt;ansåg att årligen återkommande krav på rapporteringar borde föras in i&lt;br&gt;PTS instruktion. Regeringen avser att mot bakgrund härav se över myn-&lt;br&gt;dighetens instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europolitan anser att något krav på prövningstillstånd inte bör införas i&lt;br&gt;telelagen med hänsyn till den stora betydelse för en operatör som&lt;br&gt;tillsynsmyndighetens beslut kan ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd föreskrivs normalt i mål där beslut av förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet skall överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Mål enligt&lt;br&gt;telelagen skiljer sig inte på något väsentligt sätt från andra sådana mål-&lt;br&gt;typer. Regeringen föreslår därför att det i telelagen införs en bestämmelse&lt;br&gt;om att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna framgår att detta krav inte gäller om till-&lt;br&gt;synsmyndighetens beslut har fattats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A nsvarsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att PTS skall vara sektorsmyndighet på teleområdet.&lt;br&gt;Det innebär att följa utvecklingen och bevaka att alla invånare i landet far&lt;br&gt;effektiva telekommunikationer till ett rimligt pris. Myndigheten bör ha&lt;br&gt;ett övergripande ansvar för att telemarknaden fungerar effektivt ur såväl&lt;br&gt;konsument- som konkurrensperspektiv. PTS skall vidare fa en&lt;br&gt;samordnande och sammanhållande funktion gentemot Konsumentverket&lt;br&gt;och Konkurrensverket beträffande konsument- och konkurrensfrågor på&lt;br&gt;telemarknaden. Detta innebär bl.a. att PTS skall ta initiativ till&lt;br&gt;regelbundna avstämningsmöten mellan myndigheterna samt ansvara för&lt;br&gt;att kunskap som är baserad på samtliga myndigheters erfarenheter byggs&lt;br&gt;upp över utvecklingen på teleområdet. Sektorsmyndigheten bör även ha&lt;br&gt;ett övergripande ansvar för information om t.ex. beslut om föreskrifter,&lt;br&gt;tidsplaner för viktiga händelser i den närmaste framtiden, eventuella&lt;br&gt;förändringar av frekvensfördelning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I PTS uppgift att följa utvecklingen på telemarknaden ingår också att&lt;br&gt;följa den tekniska utvecklingen vad avser teletjänster samt tjänster på&lt;br&gt;angränsande områden såsom data och media. PTS skall följa den pågå-&lt;br&gt;ende integrationen på tele-, data- och medieområdena, även om den stat-&lt;br&gt;liga regleringen av dessa områden delvis faller utanför myndighetens&lt;br&gt;direkta ansvarsområde. Detsamma gäller IT-kommissionens arbete.&lt;br&gt;Myndigheten skall vidare i god tid informera regeringen om utvecklingen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på dessa marknader föranleder behov av ändringar av lagstiftningen eller&lt;br&gt;andra åtgärder från statsmakternas sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I PTS ansvar ingår att tillgodose totalförsvarets och funktionshindrade&lt;br&gt;personers behov av teletjänster. PTS skall även i fortsättningen säker-&lt;br&gt;ställa detta genom upphandling med medel över statsbudgeten, undantag&lt;br&gt;är vissa beredskapsåtgärder som är till nytta för operatörerna i fredstid.&lt;br&gt;Enligt beredskapsförordningen (1994:242) är PTS funktionsansvarig&lt;br&gt;myndighet för funktionen Telekommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS skall bevaka att alla far tillgång till effektiva telekommunikationer&lt;br&gt;till ett rimligt pris. Bevakningen ur ett användarperspektiv innebär bl.a.&lt;br&gt;att årligen följa upp prisutvecklingen för olika tjänster samt kontrollera&lt;br&gt;att prisregleringen följs. Detta bör ske bl.a. genom uppföljning av upp-&lt;br&gt;handling av tjänster för funktionshindrade personer samt en uppföljning&lt;br&gt;av forskarinsatser liksom de frivilliga insatserna från operatörernas sida.&lt;br&gt;I bevakningen skall vidare ingå att följa upp hur olika abonnentgruppers&lt;br&gt;behov tillgodoses samt särskilt noga granska funktionshindrade personers&lt;br&gt;tillgång till teletjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevakningen över målet om uthålliga och tillgängliga telekommunika-&lt;br&gt;tioner under kriser och i krig består i bl.a. tillsyn över efterlevnaden av de&lt;br&gt;föreskrifter som PTS får meddela om den fredstida planeringen för&lt;br&gt;totalförsvarets behov av telekommunikationer. Utbudet och kvaliteten på&lt;br&gt;olika tjänster samt eventuella regionala skillnader bör särskilt analyseras&lt;br&gt;och följas upp. Slutligen bör PTS, ur ett användarperspektiv, utvärdera&lt;br&gt;den information som ges kring tjänsterna och i samband med detta sam-&lt;br&gt;råda med Konsumentverket angående anmälningar på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS skall även bedriva tillsyn ur ett konkurrensperspektiv. Även fort-&lt;br&gt;sättningsvis bör det ankomma på PTS att i tillsynsarbetet analysera och&lt;br&gt;följa upp de problem som finns för en effektiv och sund konkurrens på&lt;br&gt;telemarknaden och genomföra eller föreslå nödvändiga förändringar i&lt;br&gt;föreskrifter, tillståndsvillkor, lagstiftning m.m. i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en effektiv tillsyn är det viktigt att PTS utökar samarbe-&lt;br&gt;tet med övriga myndigheter som har betydelse för telekommunikatio-&lt;br&gt;nerna. Detta gäller särskilt Konsumentverket och Konkurrensverket.&lt;br&gt;Konsumentverket har, bl.a. genom de anmälningar som kommer in,&lt;br&gt;betydelsefull kunskap och information om vilka problem de enskilda&lt;br&gt;abonnenterna på teleområdet har. Konkurrensverket har utöver sin&lt;br&gt;allmänna erfarenhet från fall rörande underprissättning och annat&lt;br&gt;missbruk av dominerande ställning också värdefull information om&lt;br&gt;tvister m.m. mellan företag i telefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett utökat och bredare samarbete med dessa myndigheter ska-&lt;br&gt;pas möjligheter för PTS att effektivisera tillsynsarbetet. PTS bör bl.a.&lt;br&gt;mer aktivt ta del av utredningar av förhållanden som ligger bakom de&lt;br&gt;anmälningar på teleområdet som inkommer till Konsumentverket resp.&lt;br&gt;Konkurrensverket. PTS bör även bistå Konsumentverket resp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket i deras arbete med sina kunskaper om telemarknaden&lt;br&gt;och telesystemet som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del i en effektiv tillsyn är att inhämta tillförlitlig och relevant&lt;br&gt;information. Den nuvarande telelagen ger tillsynsmyndigheten rätt att på&lt;br&gt;begäran fa de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.&lt;br&gt;Denna befogenhet blir än viktigare i samband med att tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten enligt förslagen i avsnitt 7.2 skall ha tillgång till information&lt;br&gt;avseende principerna för kostnadsberäkningar för samtrafik, standard-&lt;br&gt;priser och villkor, medlingsärenden samt avtal mellan två parter. Utöver&lt;br&gt;den löpande tillsynen av att televerksamhet bedrivs i enlighet med lagen&lt;br&gt;och med tillståndsvillkoren skall PTS även årligen analysera konkurrens-&lt;br&gt;situationen på olika delmarknader samt avrapportera detta till regeringen.&lt;br&gt;En särskild betoning bör läggas på befintliga eller nya svårigheter eller&lt;br&gt;hinder för marknadstillträde. Detta arbete bör bedrivas i samarbete med&lt;br&gt;Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS skall vidare kräva insyn i samtliga samtrafikavtal och granska&lt;br&gt;dessa. Om PTS finner villkor i avtalen som misstänks strida mot konkur-&lt;br&gt;renslagen skall detta anmälas till Konkurrensverket. Teknikutvecklingen&lt;br&gt;och dess implikationer på konkurrenssituationen skall noga följas. Sär-&lt;br&gt;skilt noga bör utvecklingen på de delar av marknaden som inte är kon-&lt;br&gt;kurrensutsatta i någon nämnvärd grad bevakas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsåtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS uppgifter avseende funktionshindrade personers behov gäller tjänst-&lt;br&gt;er som är av speciell vikt för funktionshindrade personers tillgång till&lt;br&gt;effektiva telekommunikationer. Speciellt viktiga tjänster är t.ex. num-&lt;br&gt;merupplysningstjänster samt förmedling av texttelefoni. Myndigheten&lt;br&gt;organiserar även den standardiseringsgrupp som har till uppgift att öka&lt;br&gt;medvetenheten och kunskapen om funktionshindrade personers behov&lt;br&gt;vid standardisering av teletjänster och terminaler samt säkra att handi-&lt;br&gt;kappaspektema beaktas i det nationella och internationella standardise-&lt;br&gt;ringsarbetet. Vid behov kan PTS även fortsättningsvis upphandla biträde&lt;br&gt;från främst Handikappinstitutet och Informationstekniska standardise-&lt;br&gt;ringen (ITS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften som funktionsansvarig myndighet innebär bl.a. ansvar för&lt;br&gt;samordning av beredskapsförberedelser. PTS skall även fortsättningsvis&lt;br&gt;upphandla beredskapsåtgärder som långsiktigt leder till en minskad sår-&lt;br&gt;barhet för samhället i en krigssituation och vid svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället i fred. Myndigheten skall planera efter dialog med de vikti-&lt;br&gt;gaste avnämarna: Försvarsmaktens högkvarter, Överstyrelsen för civil-&lt;br&gt;beredskap (ÖCB), Militärbefälhavama (MB) och Civilbefälhavama&lt;br&gt;(CB). Även i fortsättningen skall PTS ha dialoger med teleoperatörena&lt;br&gt;angående vilka sårbarheter som finns inom funktionen och hur de kan&lt;br&gt;åtgärdas i samband med utbyggnad av nät och i samband med teknikbyte.&lt;br&gt;Liksom tidigare ansvarar ÖCB för att lämna förslag samt vid behov fö-&lt;br&gt;reslå ändringar i gränsdragningen mellan funktioner och myndigheters&lt;br&gt;ansvar om avvägning mellan funktioner till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återrapportering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS skall förse regeringen med de uppgifter och den information som&lt;br&gt;krävs enligt instruktion, regleringsbrev och särskilda uppdrag. Riksda-&lt;br&gt;gens möjligheter att långsiktigt styra utvecklingen förutsätter en löpande&lt;br&gt;information från regeringen om hur de telepolitiska målen uppfylls. PTS&lt;br&gt;skall i enlighet med Riksdagens revisorers förslag (RR 1995/96:RR10&lt;br&gt;s. 47) årligen, i samband med årsredovisningen, rapportera till regeringen&lt;br&gt;regionala konsekvenser av avregleringen på teleområdet med avseende&lt;br&gt;på servicegrad, prisutveckling och tjänsteutbud. I samband med sin års-&lt;br&gt;redovisning skall PTS även lämna en redovisning avseende klagomål&lt;br&gt;som allmänheten framfört till operatörerna samt en värdering av de olika&lt;br&gt;typer av klagomål som framförts till operatörerna under det aktuella året&lt;br&gt;samt omfattningen av dessa klagomål. PTS bör särskilt ange omfatt-&lt;br&gt;ningen av de klagomål som är relaterade till de regionala och sociala&lt;br&gt;målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom totalförsvars- och handikappområdena skall PTS årligen redo-&lt;br&gt;göra för resultatet av upphandlingsarbetet. Redovisningen skall innehålla&lt;br&gt;en analys av utfallet av upphandlingen och en beskrivning av de eventu-&lt;br&gt;ella ändringar som gjorts med anledning av utvecklingen. Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV), Statskontoret samt PTS har i sina remissvar framhål-&lt;br&gt;lit att de nya uppgifter myndigheten åläggs torde medföra ett ökat resurs-&lt;br&gt;behov. Regeringen har i sitt förslag till förvaltningsanslag till PTS prop.&lt;br&gt;1996/97:1, utgiftsområde 22, tagit hänsyn till de utökade uppgifter myn-&lt;br&gt;digheten kommer att fa i och med ändringarna av såväl telelagen som&lt;br&gt;postlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Förslaget till lag om ändring i telelagen (1993:597)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller definitioner av vissa begrepp som används i lagen.&lt;br&gt;Definitionen av mobil teletjänst förtydligas på så sätt att den avser tjänst&lt;br&gt;där abonnentanslutningen tillhandahålls via radio i en mobil nätanslut-&lt;br&gt;ningspunkt. Därigenom tydliggörs att begreppet inte omfattar s.k. fast&lt;br&gt;radioaccess, dvs. där en fast nätanslutningspunkt upprättas med hjälp av&lt;br&gt;radio i accessnätet. Med telenät avses - liksom tidigare - en anläggning&lt;br&gt;som är avsedd för förmedling av teletjänster. Ett telenäts omfattning kan&lt;br&gt;variera högst avsevärt. Under definitionen faller exempelvis även enstaka&lt;br&gt;stationer, som drivs av en operatör i syfte att tillhandahålla teletjänster&lt;br&gt;genom samtrafik med andra operatörer. Ett och samma fysiska nät kan&lt;br&gt;också innehålla delar av olika (logiska) nät för olika ändamål. Vad som&lt;br&gt;skall betraktas som ett nät eller en del av ett nät i lagens mening far avgö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras i det enskilda fallet. Någon skillnad för lagens tillämpning torde be-&lt;br&gt;dömningen härav inte medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon definition av vad som utgör ett allmänt tillgängligt telenät före-&lt;br&gt;slås inte i detta lagstiftningsärende. Begreppet som sådant finns definie-&lt;br&gt;rat i tjänstedirektivet (90/388/EEG). Därmed avses telenät, vari tele-&lt;br&gt;tjänster eller nätkapacitet tillhandahålls allmänheten. Med begreppet all-&lt;br&gt;mänheten avses inte nödvändigtvis alla och envar, utan tillgängligheten&lt;br&gt;kan vara begränsad av objektiva omständigheter, t.ex. till ett geografiskt&lt;br&gt;område, en viss marknad eller viss kategori användare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet nätkapacitet definieras i enlighet med Lagrådets förslag&lt;br&gt;som överföringskapacitet i telenät eller del därav och avser detsamma&lt;br&gt;som det tidigare använda uttrycket fasta teleförbindelser. Genom den nya&lt;br&gt;benämningen markeras tydligare att begreppet omfattar alla former av&lt;br&gt;överföringskapacitet i telenät: allt från större sammanhängande system&lt;br&gt;till enstaka förbindelser samt även rent fysiska ledningar utan elektronisk&lt;br&gt;utrustning, s.k. svart fiber. Den ändrade terminologin föranleder en änd-&lt;br&gt;ring även i definitionen av televerksamhet. Det bör understrykas att&lt;br&gt;någon saklig ändring inte är avsedd. I televerksamhet ingår liksom tidi-&lt;br&gt;gare förmedling av telemeddelanden såväl för egen som för annans&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda definitionen av hyrd förbindelse avser att inom begrep-&lt;br&gt;pet nätkapacitet urskilja sådana förbindelser, som regleras särskilt i ONP-&lt;br&gt;direktivet om förhyrda förbindelser (92/44/EEG). En hänvisning till di-&lt;br&gt;rektivet bör därför göras i definitionen av begreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En definition av samtrafik införs i lagen. Samtrafik innebär dels att te-&lt;br&gt;lenät sammankopplas, dels att sammankopplingen medger att teletjänster&lt;br&gt;fungerar mellan alla användares nätanslutningspunkter, såväl fasta som&lt;br&gt;mobila, och att alla användare har möjlighet att nå tjänster som till-&lt;br&gt;handahålls i de olika näten. Det sistnämnda innebär exempelvis att i&lt;br&gt;samtrafiken ingår utväxling av telemeddelanden i båda riktningarna, så-&lt;br&gt;väl till som från den samtrafikerandes nät. Sammankoppling från ett tele-&lt;br&gt;nät till ett annat nät sker vid en hopkopplingspunkt mellan näten vars&lt;br&gt;tekniska egenskaper definieras genom ett s.k. gränssnitt. Att alla skall ges&lt;br&gt;möjlighet att få tillgång till de tjänster som erbjuds i näten och att tjäns-&lt;br&gt;terna skall fungera kan dessutom innebära ett krav på tillhandahållande&lt;br&gt;av administration och driftsmässiga aktiviteter och funktioner såsom en&lt;br&gt;del av samtrafikskyldigheten. Exempel på sådana aktiviteter är fakture-&lt;br&gt;ring och avräkning. Se närmare om samtrafikskyldigheten under kom-&lt;br&gt;mentaren till 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ansluter till de telepolitiska målen, vilka behandlas under av-&lt;br&gt;snitt 5.3. Där anges att tre specifika mål bör lyftas fram inom ramen för&lt;br&gt;det övergripande målet om effektiva telekommunikationer. Detta har&lt;br&gt;kommit till uttryck i lagtexten. Statens ansvar för telefonitjänsten föreslås&lt;br&gt;omfatta även att tillhandahållandet skall ske till ett rimligt pris. Innebörd-&lt;br&gt;en härav berörs i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den föreskriver att den som inom ett allmänt tillgäng-&lt;br&gt;ligt telenät tillhandahåller telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt, mo-&lt;br&gt;bil teletjänst, nätkapacitet eller teletjänst som kräver tilldelning av kapa-&lt;br&gt;citet ur en nummerplan för telefoni enligt 21 § far bedriva sådan verk-&lt;br&gt;samhet först efter anmälan hos tillsynsmyndigheten. Skälen för att en&lt;br&gt;anmälningsplikt införs behandlas i avsnitt 7.1. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;den ansvariga myndigheten på området skall benämnas tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten för att bättre beskriva myndighetens samlade verksamhet inom ra-&lt;br&gt;men för telelagen. De tre förstnämnda verksamheterna har sin motsva-&lt;br&gt;righet i 5 § och är således tillståndspliktiga om de tillhandahålls i en om-&lt;br&gt;fattning som avses där. Den sistnämnda verksamheten omfattar t. ex. be-&lt;br&gt;talteletjänster som tillhandahålls utan att det samtidigt tillhandahålls fast&lt;br&gt;eller mobil telefonitjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan kan ske på flera olika sätt. Exempelvis borde en verksam-&lt;br&gt;het som har angetts i en ansökan om tillstånd enligt 5 § i allmänhet anses&lt;br&gt;anmäld enligt 4 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon prövning av förutsättningarna för att kunna bedriva den an-&lt;br&gt;mälda verksamheten skall inte ske från myndighetens sida i samband&lt;br&gt;med att en anmälan tas emot. En annan sak är att en ansökan om tillstånd&lt;br&gt;eller nummertilldelning kräver den prövning en sådan ansökan föranled-&lt;br&gt;er. Tillsynsmyndigheten far dock anledning när den tagit emot en anmä-&lt;br&gt;lan att inom ramen för sin tillsynsverksamhet bl.a pröva om verksamhe-&lt;br&gt;ten kräver tillstånd enligt 5 § och underrätta företaget om så är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med ett betydande inflytande på den svenska marknaden åläggs&lt;br&gt;enligt 20 b § vissa ytterligare skyldigheter i fråga om samtrafik. Enligt&lt;br&gt;förslaget till samtrafikdirektiv skall den nationella regleringsmyndighe-&lt;br&gt;ten hos EG-kommissionen anmäla de företag som har ett sådant bety-&lt;br&gt;dande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller viss ledning för bedömningen om vad som avses&lt;br&gt;med betydande inflytande. Om ett företag har mer än 25 % av en relevant&lt;br&gt;telekommunikationsmarknad i det geografiska område i en medlemsstat&lt;br&gt;inom vilket företaget far vara verksamt föreligger enligt direkhvet en&lt;br&gt;presumtion för att företaget i fråga har ett betydande inflytande på mark-&lt;br&gt;naden. Ett sådant inflytande kan dock anses föreligga även om andelen&lt;br&gt;av den relevanta marknaden är lägre än 25 %. Förhållandena kan även&lt;br&gt;vara sådana att företaget inte skall anses ha ett betydande inflytande trots&lt;br&gt;att det har mer än 25 % av den relevanta marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen skall beaktas bl.a. företagets möjlighet att påverka&lt;br&gt;förhållandena på den aktuella marknaden, företagets omsättning i för-&lt;br&gt;hållande till marknadens storlek, företagets inflytande över slutanvän-&lt;br&gt;damas möjlighet att få tillgång till den aktuella tjänsten, samt dess eko-&lt;br&gt;nomiska resurser och erfarenhet på marknaden. Av ingressen till direkti-&lt;br&gt;vet framgår att myndigheten bör ta hänsyn även till bl.a. företagets inter-&lt;br&gt;nationella anknytning och till den situation som råder på den berörda&lt;br&gt;marknaden. Det omfattningskriterium som avses här är sålunda ett annat&lt;br&gt;än det som enligt 5 § föranleder krav på tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vad som skall anses som relevant marknad kan Prop. 1996/97:61&lt;br&gt;ledning hämtas från konkurrenslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har genomgått vissa redaktionella forändringar, bl.a. för att&lt;br&gt;anpassa den till ny terminologi. Inga förändringar i sak är åsyftade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att tillståndsmyndigheten nu benämns till-&lt;br&gt;synsmyndigheten. Se närmare kommentaren till 4 a §. Förhandsbesked&lt;br&gt;kan avse endast tillståndsskyldighet, inte anmälningsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket far tillsynsmyndigheten liksom tidigare i enskilda&lt;br&gt;fall meddela undantag från tillståndsplikten. Enligt andra stycket far till-&lt;br&gt;synsmyndigheten meddela föreskrifter om upplysningsskyldighet för viss&lt;br&gt;televerksamhet om det behövs från allmän synpunkt för att följa utveck-&lt;br&gt;lingen på telekommunikationsområdet. Det gäller verksamhet som inte&lt;br&gt;omfattas av anmälningsplikten enligt 4 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse kan återkallelse av tillstånd ske endast om verk-&lt;br&gt;samheten bedrivs i strid med lagen. Enligt det nya tredje stycket föreslås&lt;br&gt;att ett tillstånd kan återkallas även när förutsättningarna för att meddela&lt;br&gt;tillstånd enligt lagen inte längre föreligger. Detta innebär att tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten kan återkalla ett tillstånd om verksamheten inte längre i&lt;br&gt;något av de avseenden som anges i 5 § är betydande. Ett tillstånd bör&lt;br&gt;dock inte återkallas om inte verksamhetens omfattning bedöms ligga be-&lt;br&gt;tydligt under vad som enligt 5 § är betydande. Återkallelse bör inte heller&lt;br&gt;komma i fråga om minskningen av verksamhetens omfattning bedöms&lt;br&gt;vara av endast tillfällig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd kan med stöd av tredje stycket återkallas även när förut-&lt;br&gt;sättningarna för att meddela tillstånd enligt 11 resp. 12 §§ inte längre&lt;br&gt;föreligger. Tillstånd skall enligt 11 § meddelas om inte den sökan-de&lt;br&gt;saknar förutsättningar att bedriva verksamheten varaktigt och med god&lt;br&gt;kapacitet och kvalitet. Utrymmet för att med stöd enbart av detta förhåll-&lt;br&gt;ande återkalla ett tillstånd torde emellertid vara ganska begränsat. I fråga&lt;br&gt;om 12 § torde förhållandena i huvudsak regleras av tillståndsvillkoren.&lt;br&gt;Tillsynsmyndigheten far även möjlighet att återkalla ett tillstånd om till-&lt;br&gt;ståndshavaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har tagit upp frågan om väsentliga förändringar&lt;br&gt;hos den som meddelats tillstånd, t.ex. en ändrad ägarbild. Ett tillstånd&lt;br&gt;enligt telelagen meddelas en viss fysisk eller juridisk person. Det innebär&lt;br&gt;att ett tillstånd inte kan överlåtas. Den som avser att förvärva en rörelse&lt;br&gt;som bedriver tillståndspliktig verksamhet måste därför ansöka om till-&lt;br&gt;stånd. Om det däremot är fråga om en ändrad ägarbild eller om andra&lt;br&gt;väsentliga förändringar hos tillståndshavaren åvilar det tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten att i sin tillsynsverksamhet bedöma vilka följder denna förändring&lt;br&gt;får för tillståndshavarens förutsättningar att bedriva televerksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgent. Detta underlättas genom att tillståndshavare föreslås genom&lt;br&gt;tillståndsvillkor bli skyldiga att tillhandahålla information om verksam-&lt;br&gt;hetens ägare. Den bedömning som därvid skall göras är i princip den-&lt;br&gt;samma som vid tillståndsprövning enligt 11 § eller i förekommande fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § jämte de vid tillståndet knutna villkoren. Enligt fjärde stycket kan&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten vid behov bestämma hur verksamheten skall av-&lt;br&gt;vecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bemyndigandet anges nu att det är till tillsynsmyndigheten som reger-&lt;br&gt;ingen kan delegera möjligheten att meddela föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommande tillståndsdirektivet medför att paragrafen måste anpassas&lt;br&gt;i flera avseenden. Det måste framgent uttömmande anges vilka frågor&lt;br&gt;som far regleras i form av villkor. Flera av de områden som nu är upp-&lt;br&gt;räknade i paragrafen kan enligt förslaget till direktiv inte längre regleras&lt;br&gt;enbart genom tillståndsvillkor. Det gäller punkterna 3-7. Dessa frågor&lt;br&gt;kommer i stället att regleras direkt av lagen och de föreskrifter som med-&lt;br&gt;delas med stöd av lagen. Se härtill kommentaren till 17 a §. Direktivet&lt;br&gt;medger dock att samma frågor även regleras genom tillståndsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 3-5 följer av förslaget till tillståndsdirektiv. I punkt 6, vil-&lt;br&gt;ken delvis motsvaras av punkt 9 enligt nu gällande lydelse, behålls kravet&lt;br&gt;på publicering av telekatalog. Nummerupplysningsskyldigheten och nu-&lt;br&gt;varande punkt 8 rörande tillståndshavares skyldighet att lämna ut upp-&lt;br&gt;gifter till annan tillståndshavare förs över till 17 a §. Se närmare avsnitt&lt;br&gt;7.4. Enligt punkt 7 ges tillsynsmyndigheten möjlighet att ställa upp som&lt;br&gt;villkor för tillstånd att telefonautomater skall upprätthållas i viss ut-&lt;br&gt;sträckning. Se närmare härom under avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har befogenheten att meddela föreskrifter förtydligats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen skall den som inom ett allmänt tillgängligt telenät&lt;br&gt;tillhandahåller teletjänster eller nätkapacitet se till att verksamheten upp-&lt;br&gt;fyller rimliga krav på god funktion och teknisk säkerhet. Därigenom ges&lt;br&gt;utrymme för tillsynsmyndigheten att meddela föreskrifter om tekniska&lt;br&gt;planer, servicekodplaner, vissa standarder för gränssnitt och andra frågor&lt;br&gt;som rör funktionen i nätet. Se i övrigt avsnitt 7.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen föreslås utvidgas så att inte bara den som bedriver verk-&lt;br&gt;samhet som kräver tillstånd utan även den som bedriver annan anmäl-&lt;br&gt;ningspliktig verksamhet enligt 4 a § omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I denna upptas sådant som tidigare enbart reglerades&lt;br&gt;genom tillståndsvillkor med stöd av 13 §. I enlighet med det kommande&lt;br&gt;tillståndsdirektivet omfattas alla som driver verksamhet som är anmäl-&lt;br&gt;ningspliktig enligt 4 a § av bestämmelserna i denna paragraf. Genom&lt;br&gt;skyldigheten för operatörerna att för statistikändamål lämna upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten far tillsynsmyndigheten möjlighet att uppfylla krav på&lt;br&gt;årlig rapportering till regeringen avseende bl.a. regionala konsekvenser&lt;br&gt;av konkurrensen på teleområdet och de klagomål från allmänheten som&lt;br&gt;framförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att närmare föreskrifter kan meddelas om i vilken&lt;br&gt;utsträckning krav enligt första stycket skall fullgöras och det sätt på vil-&lt;br&gt;ket detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Enligt denna får regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer föreskriva att den som har tillstånd enligt 5 § och&lt;br&gt;har en dominerande ställning på den svenska marknaden skall redovisa&lt;br&gt;viss del av den verksamhet som berörs av tillståndet avskild från annan&lt;br&gt;verksamhet. Begreppet dominerande ställning på marknaden avses ha&lt;br&gt;samma innebörd som inom konkurrenslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast Telia har för närvarande en sådan ställning på den svenska&lt;br&gt;telemarknaden. Genom bestämmelsen blir det möjligt att ställa krav på&lt;br&gt;särredovisning av intäkter och kostnader som har samband med det s.k.&lt;br&gt;accessnätet. Förslaget är motiverat i avsnitt 7.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på kostnadsbasering av&lt;br&gt;taxor för användning av telefonitjänst mellan fasta nätanslutningspunkter&lt;br&gt;och för tillhandahållande av nätkapacitet. Ingen ändring i sak är avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utan ändring i sak anpassats till den nya terminologin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen reglerar den s.k. samtrafikskyldigheten.&lt;br&gt;Definitionen på samtrafik finns i 1 §. Som framgår där innefattar skyldig-&lt;br&gt;heten att bedriva samtrafik en skyldighet att förmedla telemeddelanden&lt;br&gt;såväl till som från egna nät och även mellan egna nät. Skyldigheten om-&lt;br&gt;fattar bl.a. ett krav på att träffa samtrafikavtal på vissa villkor. Detta är&lt;br&gt;emellertid inte tillräckligt. För att tillgodose kraven på ett sammanhållet&lt;br&gt;telesystem av telenät, där alla kan nå varandra och alla kan tillhandahålla&lt;br&gt;teletjänster, far inte heller utnyttjandet av samtrafiken motverkas eller&lt;br&gt;förhindras genom andra åtgärder sedan avtal har ingåtts. Exempelvis kan&lt;br&gt;den som vägrar eller ställer upp orimliga villkor för att medverka i eller&lt;br&gt;tillhandahålla administration eller driftsmässiga aktiviteter och funktio-&lt;br&gt;ner såsom fakturering eller avräkning i allmänhet inte sägas uppfylla sin&lt;br&gt;samtrafikskyldighet. Ett annat sätt att motverka utnyttjandet av samtrafi-&lt;br&gt;ken kan vara att särbehandla vissa samtalsslag, t.ex. samtal till andra ope-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ratörers nät. Huruvida sådana förfaranden innebär ett avsteg från samtra-&lt;br&gt;fikskyldigheten får avgöras från fall till fall av tillsynsmyndigheten.&lt;br&gt;Samtrafikskyldigheten innebär i vissa fall även en skyldighet att tillgo-&lt;br&gt;dose rimliga krav på s.k. särskild nätanslutningspunkt enligt art. 10 i tal-&lt;br&gt;telefonidirektivet (95/62/EG), se även under 20 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att bedriva samtrafik, som regleras i första stycket, har&lt;br&gt;utvidgats till att gälla den som tillhandahåller teletjänst som är anmäl-&lt;br&gt;ningspliktig enligt 4 a §. Enligt det förslag som remitterades till Lagrådet&lt;br&gt;gällde skyldigheten i förhållande till den som bedriver motsvarande verk-&lt;br&gt;samhet, om denna är anmäld hos tillsynsmyndigheten. Regeringen delar&lt;br&gt;Lagrådets uppfattning att det med den föreslagna lydelsen kan upp-&lt;br&gt;komma viss tvekan om vad som åsyftas med uttrycket motsvarande verk-&lt;br&gt;samhet. Föreskriften bör därför som Lagrådet förordat förtydligas. Med&lt;br&gt;den lydelse som Lagrådet föreslagit blir dock samtrafikskyldigheten allt-&lt;br&gt;för vidsträckt. Skyldigheten att på begäran bedriva samtrafik bör gälla&lt;br&gt;endast i förhållande till den som tillhandahåller teletjänst som är anmäld&lt;br&gt;enligt 4 a §, dvs. sådan verksamhet som anges i första till tredje punkten i&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtrafikskyldigheten gäller även den som inom ett allmänt tillgäng-&lt;br&gt;ligt telenät tillhandahåller annan teletjänst än telefonitjänst i en betydande&lt;br&gt;omfattning. Den senare förpliktelsen, som tidigare reglerades i tredje&lt;br&gt;stycket, omfattar efter ändringen de teletjänster som inte kräver kapacitet&lt;br&gt;i nummerplan för telefoni, t.ex. datakommunikationstjänster och&lt;br&gt;tilläggstjänster som t.ex. nummerpresentation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras frågan om ersättning för samtrafik. Ändringen&lt;br&gt;innebär att kravet på att taxor för samtrafik avseende förmedling av tele-&lt;br&gt;fonitjänst skall vara rättvisa och skäliga med hänsyn till kostnaderna för&lt;br&gt;prestationen utvidgas till att gälla även samtrafik avseende telefonitjänst&lt;br&gt;till mobil nätanslutningspunkt, om den bedrivs av någon som är anmäld&lt;br&gt;enligt 4 b §. Se avsnitt 7.2.2. På förslag av Lagrådet har en föreskrift&lt;br&gt;lagts till om att marknadsmässiga villkor far bestämmas för samtrafik&lt;br&gt;avseende andra teletjänster än telefonitjänsten. Föreskriften har sin mot-&lt;br&gt;svarighet i nuvarande tredje stycket. Tillsynsmyndigheten far därmed&lt;br&gt;viss hållpunkt för sådana förvaltningsbeslut som kan meddelas enligt&lt;br&gt;33 § andra stycket. Detta innebär inte att myndigheten skall fastställa vad&lt;br&gt;som är marknadsmässigt. Detta ankommer på marknadens aktörer genom&lt;br&gt;avtal. Myndigheten far dock ett visst utrymme att vidta åtgärder för att&lt;br&gt;förhindra krav på ersättning eller andra villkor som ter sig uppenbart&lt;br&gt;oskäliga från marknadsmässiga utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen av samtrafikskyldigheten enligt tredje stycket behålls&lt;br&gt;men görs uttryckligen beroende av tillsynsmyndighetens beslut i varje&lt;br&gt;enskilt fall. Se även avsnitt 7.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I bestämmelsen föreskrivs att den som bedriver samtra-&lt;br&gt;fik skall anmäla sådana tekniska förändringar i nätet som påverkar sam-&lt;br&gt;trafiken till tillsynsmyndigheten i god tid före genomförandet. Vad som&lt;br&gt;kan anses som god tid får avgöras i det enskilda fallet med hänsyn till&lt;br&gt;arten och omfattningen av de planerade förändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innehåller mot bakgrund bl.a. av det kommande&lt;br&gt;EG-direktivet på samtrafikområdet ytterligare skyldigheter i fråga om&lt;br&gt;samtrafik för den som har ett betydande inflytande på marknaden. Så-&lt;br&gt;dana företag skall enligt förslaget till 4 b § anmälas till EG-kommissio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den grundläggande skyldigheten enligt 20 § att på begäran be-&lt;br&gt;driva samtrafik skall dessa företag enligt första punkten i första stycket&lt;br&gt;tillgodose varje rimlig begäran om sammankoppling med telenät. Med&lt;br&gt;detta avses att även mera speciella önskemål om sammankoppling vad&lt;br&gt;gäller exempelvis hopkopplingsnivå och hopkopplingspunkter skall till-&lt;br&gt;godoses om begäran är rimlig. Detta krav anses med stöd av uttalanden i&lt;br&gt;1993 års telelagsproposition i princip gälla även i dag. Det föreslås nu fa&lt;br&gt;uttryckligt lagstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med betydande inflytande åläggs vidare enligt andra punkten&lt;br&gt;att publicera sina standardprislistor för samtrafik. Av tredje stycket fram-&lt;br&gt;går att tillsynsmyndigheten kan besluta att ändring skall ske i den publi-&lt;br&gt;cerade listan om den innehåller villkor som inte överensstämmer med&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje punkten fastslås att principen om icke-diskriminering måste&lt;br&gt;iakttas när villkor om samtrafik erbjuds. Detta innebär bl.a. att för en lik-&lt;br&gt;värdig tjänst sämre villkor inte får erbjudas konkurrenter än t.ex. egna&lt;br&gt;dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förde punkten införs för denna kategori operatörer en skyldig-&lt;br&gt;het att på begäran lämna sådan information som är nödvändig för över-&lt;br&gt;enskommelser om samtrafik. Det kan gälla tekniska specifikationer, nät-&lt;br&gt;struktur, nätgränssnitt, hopkopplingspunkter m.m. Skyldigheten omfattar&lt;br&gt;även administrativa funktioner såsom faktureringsrutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare blir enligt femte punkten dessa företag skyldiga att lämna in de&lt;br&gt;avtal om samtrafik som ingås till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav ställs enligt sjätte punkten på separat redovisning av samtrafik-&lt;br&gt;verksamheten. Se i övrigt avsnitt 7.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket av paragrafen intas en särskild regel om bevisbördans&lt;br&gt;placering för samtrafikersättning avseende telefonitjänst till fast och mo-&lt;br&gt;bil nätanslutningspunkt i enlighet med förslaget till samtrafikdirektiv.&lt;br&gt;Den omfattar endast operatörer med ett betydande inflytande på markna-&lt;br&gt;den. I direktivförslaget sägs att bevisbördan för att samtrafikavgiftema&lt;br&gt;härrör från verkliga kostnader skall ligga hos den organisation som till-&lt;br&gt;handahåller samtrafik och att den nationella regleringsmyndigheten kan&lt;br&gt;ålägga en organisation att fullständigt styrka sina samtrafikavgifter (art.&lt;br&gt;7.2). Se närmare härom under avsnitt 7.2.2. Bestämmelsen är utformad i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och följer av förslaget till samtrafikdirektiv. Bestäm-&lt;br&gt;melsen är behandlad i avsnitt 7.2.4. Tillämpningsområdet för bestäm-&lt;br&gt;melsen är begränsat och den torde sällan komma att tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till samtrafikdirektiv räknas även sammankoppling av&lt;br&gt;nätkapacitet in under begreppet samtrafik. En sådan sammankoppling är&lt;br&gt;naturligtvis nödvändig som grund för att bedriva samtrafik. Det finns&lt;br&gt;emellertid anledning att hålla isär dessa begrepp. Samtrafik har nämligen&lt;br&gt;inte samma innebörd när det gäller tillhandahållande av nätkapacitet som&lt;br&gt;i fråga om teletjänster. Vad gäller nätkapacitet är det fråga om att fysiskt&lt;br&gt;sammankoppla egen överföringskapacitet med sådan som disponeras av&lt;br&gt;en annan teleoperatör och därmed erbjuda möjlighet till förmedling av&lt;br&gt;telemeddelanden, snarare än att aktivt förmedla sådana meddelanden.&lt;br&gt;Den sammankoppling som avses här syftar till att endast tillhandahålla&lt;br&gt;nätkapacitet. Skyldigheten att medverka till en sådan sammankoppling&lt;br&gt;regleras därför särskilt i lagen. Andra stycket hänvisar till att tillämpliga&lt;br&gt;bestämmelser om samtrafik gäller även sammankoppling av nätkapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sammanförts till ett stycke. Nummerplaner kan upprättas&lt;br&gt;antingen genom föreskrift eller genom förvaltningsbeslut. Enligt nuva-&lt;br&gt;rande lydelse skall planerna upprättas i syfte att främja effektiva tele-&lt;br&gt;kommunikationer. Av 2 § framgår dock att bestämmelserna i lagen syftar&lt;br&gt;till att enskilda och myndigheter skall fa tillgång till effektiva telekom-&lt;br&gt;munikationer till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Detta syfte&lt;br&gt;skall naturligtvis alltid beaktas vid tillämpning av lagen. Någon särskild&lt;br&gt;föreskrift härom behöver därför inte tas in i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser om möjlighet att ta ut&lt;br&gt;avgifter för att finansiera tillsynsmyndighetens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande andra stycket hänvisas till avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser som bryter tystnadsplikten enligt&lt;br&gt;25 §. Enligt förslaget far polismyndighet och åklagarmyndighet utöver&lt;br&gt;vad som följer av 1-3 punkterna tillgång till uppgift rörande hemligt tele-&lt;br&gt;abonnemang när den behövs för att myndigheten skall kunna fullgöra&lt;br&gt;sådana uppgifter som anges i punkterna 6 och 7. Härutöver har vissa re-&lt;br&gt;daktionella ändringar vidtagits i punkterna 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande lydelsen av andra stycket torde inte kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten ha någon befogenhet att utöva tvång. Genom hänvisningen&lt;br&gt;till utsökningsbalken blir bl.a. dennas bestämmelser om tvång i 2 kap.&lt;br&gt;17 § tillämpliga. Av 37 § följer att beslut enligt denna paragraf gäller&lt;br&gt;omedelbart om inte annat har bestämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av paragrafens andra stycke skall tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten om tvist uppkommer som rör tillämpning av lagen skyndsamt&lt;br&gt;undersöka förhållandena och, om inte särskilda skäl talar för annat,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medla mellan partema. Myndigheten har härutöver en möjlighet att yttra&lt;br&gt;sig i tvisten på begäran av en part. Denna yttrandemöjlighet är dock in-&lt;br&gt;skränkt till om erbjudet villkor för samtrafik eller uthyrning av nätkapa-&lt;br&gt;citet är godtagbart. Genom ändringen har tillsynsmyndigheten på begäran&lt;br&gt;av en part möjlighet att yttra sig i tvisten i samtliga medlingsfall enligt&lt;br&gt;lagen. Paragrafen har i övrigt anpassats till ny terminologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innehåller särskilda bestämmelser om samtrafik&lt;br&gt;föranledda av det kommande samtrafikdirektivet. Pågår förhandling om&lt;br&gt;villkor för samtrafik skall tillsynsmyndigheten på begäran av en part be-&lt;br&gt;stämma en tidsgräns inom vilken förhandlingen skall vara avslutad. En&lt;br&gt;tidsgräns medför en viss press på parterna att driva förhandlingarna ef-&lt;br&gt;fektivt i syfte att snabbt komma överens. Vilken tid som skall bestäm-&lt;br&gt;mas far bedömas mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Om tidsgränsen passeras utan att parterna har kommit överens om alla&lt;br&gt;villkor för avtalet är tillsynsmyndigheten skyldig att medla mellan parter-&lt;br&gt;na. Om myndigheten har satt en tidsgräns skall den normalt avvakta att&lt;br&gt;denna löpt ut innan medling inleds. Med stöd av den allmänna bestäm-&lt;br&gt;melsen om medling vid tvister i 32 § har myndigheten emellertid möjlig-&lt;br&gt;het att, om förhållandena påkallar det, inleda medling trots att tidsfristen&lt;br&gt;inte löpt ut. Det kan exempelvis vara fallet om det är uppenbart att en av&lt;br&gt;parterna obstruerar förhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitesbestämmelsen i första stycket överförs till 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt på samtrafikområdet är att sådana avtal sluts efter&lt;br&gt;sedvanliga kommersiella förhandlingar mellan operatörerna. Avtalsfri-&lt;br&gt;heten är emellertid inskränkt genom tvingande regler i olika avseenden.&lt;br&gt;Ersättning för samtrafik avseende såväl fast som mobil telefonitjänst&lt;br&gt;skall vara kostnadsbaserad och tillsynsmyndigheten har vid tvist möjlig-&lt;br&gt;het att medla. Regeringen föreslår nu regler - särskilt beträffande dem&lt;br&gt;som har ett betydande inflytande på marknaden - som ytterligare be-&lt;br&gt;gränsar parternas avtalsfrihet. I paragrafens andra stycke ges sålunda&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten en befogenhet att vid tvist om samtrafikvillkor eller&lt;br&gt;villkor om sammankoppling av nätkapacitet enligt 20 d § på ansökan av&lt;br&gt;part meddela ett förvaltningsbeslut som reglerar förhållandet mellan par-&lt;br&gt;terna i de avseenden som parterna själva inte lyckats avtala om. Förvalt-&lt;br&gt;ningsbeslutet träder i stället för avtalsvillkor i den utsträckning det är&lt;br&gt;nödvändigt för att samtrafik skall kunna bedrivas enligt lagen. Myndig-&lt;br&gt;heten skall därvid tillämpa telelagens regler och meddela det beslut som&lt;br&gt;behövs för efterlevnaden av lagen, i förekommande fall förenat med ett&lt;br&gt;vitesföreläggande. Vid beslutet är myndigheten inte bunden av parternas&lt;br&gt;yrkanden. Beslutet kan i likhet med andra beslut enligt lagen överklagas&lt;br&gt;till allmän förvaltningsdomstol. Beträffande partsställningen efter över-&lt;br&gt;klagande, se kommentaren under 37 §. Om en ansökan inte har föregåtts&lt;br&gt;av medling av tillsynsmyndigheten bör myndigheten först undersöka om&lt;br&gt;en sådan kan få parterna att komma överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Enligt denna ges tillsynsmyndigheten möjlighet att fö-&lt;br&gt;relägga den som bedriver anmälningspliktig verksamhet i strid mot lagen&lt;br&gt;eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av lagen att helt eller del-&lt;br&gt;vis upphöra med verksamheten. Ett sådant beslut kan i vissa fall fa långt-&lt;br&gt;gående konsekvenser för den enskilde och bör därför meddelas endast&lt;br&gt;sedan andra mindre ingripande åtgärder har visat sig verkningslösa. Ett&lt;br&gt;föreläggande skall givetvis bara avse den lagstridiga delen av verksam-&lt;br&gt;heten om den låter sig avgränsas. Bestämmelsen gäller all anmälnings-&lt;br&gt;pliktig verksamhet och således även tillståndshavare. Beträffande dessa&lt;br&gt;blir det dock naturligen aktuellt att i första hand överväga om tillståndet&lt;br&gt;helt eller delvis skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34-35 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § upphävs. Se närmare härom under avsnitt 7.5. Paragrafens andra&lt;br&gt;stycke överförs till 35 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom straffbestämmelserna i 34 § upphävs är 36 § i nuvarande ly-&lt;br&gt;delse inte längre erforderlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf intas i stället bestämmelser om vite. Om det skulle bli&lt;br&gt;aktuellt att döma ut vite kan myndigheten ansöka om detta hos länsrätten&lt;br&gt;i enlighet med lagen (1985:206) om viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande m.m. Enligt vad&lt;br&gt;som numera blivit vedertaget i detta sammanhang anges att myndighet-&lt;br&gt;ens beslut skall överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, jfr 14 § lagen&lt;br&gt;(1971:389) om allmänna förvaltningsdomstolar. Krav på prövningstill-&lt;br&gt;stånd införs vid överklagande till kammarrätten, se även avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 a § förvaltningsprocesslagen, som trädde i kraft den 1 maj&lt;br&gt;1996, skall om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets beslut&lt;br&gt;den myndighet som först beslutade i saken vara den enskildes motpart&lt;br&gt;sedan handlingarna överlämnats till domstolen. Av 33 § i lagen följer att&lt;br&gt;myndigheten därigenom får rätt att överklaga domstolens beslut. Förde-&lt;br&gt;len med en tvåpartsprocess är framför allt att utredningsmaterialet blir&lt;br&gt;fylligare genom parternas dialog. Syftet med att ge förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;heter rätt att överklaga förvaltningsdomstols avgörande är främst att ut-&lt;br&gt;rymmet för prejudikatsbildning vidgas. Dessutom minskar risken för att&lt;br&gt;materiellt oriktiga avgöranden blir bestående (se prop. 1995/96:22 s. 75).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller överklagande av beslut som tillsynsmyndigheten med-&lt;br&gt;delat enligt 33 § andra stycket telelagen far dessa skäl inte samma styrka&lt;br&gt;eftersom det alltid förekommer två enskilda parter med motstående in-&lt;br&gt;tressen i ärendet hos tillsynsmyndigheten. Dessa kommer att ha parts-&lt;br&gt;ställning även i länsrätten om ena parten eller båda överklagar. Mot bak-&lt;br&gt;grund av det starka samhällsintresset som ligger bakom tillsynsmyndig-&lt;br&gt;hetens vidgade befogenheter i denna fråga är det dock väsentligt att även&lt;br&gt;myndigheten far ställning som part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom andra punkten anses den som vid ikraftträdandet har tillstånd&lt;br&gt;enligt 5 § redan ha anmält sin verksamhet enligt 4 a §. Eftersom det inte&lt;br&gt;förekommer någon som har anmälningsplikt enligt nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melser är det inte erforderligt att meddela övergångsbestämmelser för&lt;br&gt;denna situation. Den som vid ikraftträdandet bedriver anmälningspliktig&lt;br&gt;verksamhet enligt de nya bestämmelserna far skäligt rådrum att anmäla&lt;br&gt;verksamheten till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1527) om&lt;br&gt;teleterminalutrustning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En definition av tillsynsmyndigheten införs i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i bestämmelsen har motiverats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ändringen i andra meningen hänvisas till kommentaren under&lt;br&gt;31 § telelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget blir det möjligt att överklaga samtliga tillsynsmyndig-&lt;br&gt;hetens beslut som meddelas enligt lagen. I andra stycket föreslås efter&lt;br&gt;mönster i telelagen att myndighetens beslut normalt gäller omedelbart. Se&lt;br&gt;närmare härom i avsnitt 8. Beträffande övriga ändringar hänvisas till&lt;br&gt;kommentaren under 37 § telelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om telelagen (1993:597)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 5-8, 10, 13, 15, 16, 18, 20-23, 25, 31-34 och 37 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tolv nya paragrafer, 4 a, 5 a, 17a, 17 b,&lt;br&gt;20 a-20 c, 32 a-32 c, 36 a och 36 b §§ samt närmast före 36 b § en ny&lt;br&gt;rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen syftar till&lt;br&gt;att enskilda och myndigheter skall&lt;br&gt;få tillgång till effektiva telekom-&lt;br&gt;munikationer till lägsta möjliga&lt;br&gt;samhällsekonomiska kostnad. Häri&lt;br&gt;ligger bl.a. att var och en skall fa&lt;br&gt;möjlighet att från sin stadigvarande&lt;br&gt;bostad eller sitt fasta verksamhets-&lt;br&gt;ställe utnyttja telefonitjänst inom&lt;br&gt;ett allmänt tillgängligt telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen syftar till att&lt;br&gt;enskilda och myndigheter skall få&lt;br&gt;tillgång till effektiva telekommuni-&lt;br&gt;kationer till lägsta möjliga samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska kostnad. Häri ligger&lt;br&gt;bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att var och en skall fa möjlighet&lt;br&gt;att till ett rimligt pris från sin sta-&lt;br&gt;digvarande bostad eller sitt fasta&lt;br&gt;verksamhetsställe utnyttja telefo-&lt;br&gt;nitjänst inom ett allmänt tillgängligt&lt;br&gt;telenät,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att alla skall få tillgång till tele-&lt;br&gt;tjänster på likvärdiga villkor, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att telekommunikationerna skall&lt;br&gt;vara uthålliga och tillgängliga un-&lt;br&gt;der kriser och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far besluta&lt;br&gt;att enskilda och myndigheter skall tillförsäkras tillgång till teletjänster&lt;br&gt;eller fasta teleförbindelser genom statlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som inom ett allmänt tillgäng-&lt;br&gt;ligt telenät tillhandahåller telefo-&lt;br&gt;nitjänst, mobil teletjänst eller fasta&lt;br&gt;teleförbindelser får bedriva sådan&lt;br&gt;verksamhet först efter anmälan hos&lt;br&gt;den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer (tillsynsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt denna lag krävs for Tillstånd enligt denna lag krävs for Bilaga 1&lt;br&gt;rätten att inom ett allmänt tillgäng- rätten att inom ett allmänt tillgäng-&lt;br&gt;ligt telenät tillhandahålla &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ligt telenät tillhandahålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. telefonitjänst eller mobil teletjänst, om verksamheten har en omfatt-&lt;br&gt;ning som med avseende på utbredningsområde, antalet användare eller&lt;br&gt;annat jämförbart förhållande är betydande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fasta teleförbindelser, om upp- 2. fasta teleförbindelser, om upplå-&lt;br&gt;låtelsen görs av nätets ägare eller telsen görs av någon som är anmäld&lt;br&gt;av någon annan som disponerar enligt 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapacitet i nätet och tillhandahål-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ler sådana förbindelser i en om-&lt;br&gt;fattning som är betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får avse ett visst område eller hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer skall hos Eu-&lt;br&gt;ropeiska gemenskapernas kommis-&lt;br&gt;sion anmäla de företag som bedriver&lt;br&gt;televerksamhet och har ett bety-&lt;br&gt;dande inflytande på den svenska&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd prövas av den Frågor om tillstånd prövas av&lt;br&gt;myndighet som regeringen be- tillsynsmyndigheten,&lt;br&gt;stämmer (tillståndsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall efter Tillsynsmyndigheten skall efter an-&lt;br&gt;ansökan meddela förhandsbesked sökan meddela förhandsbesked om&lt;br&gt;om tillstånd enligt 5 § behövs för anmälan enligt 4 a § eller tillstånd&lt;br&gt;viss televerksamhet. Ett förhands- enligt 5 § behövs för viss televerk-&lt;br&gt;besked gäller för den tid och under samhet. Ett förhandsbesked gäller&lt;br&gt;de förutsättningar i övrigt som an- för den tid och under de förutsätt-&lt;br&gt;ges i beskedet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningar i övrigt som anges i beskedet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten far medge Tillsynsmyndigheten får medge un-&lt;br&gt;undantag från tillståndsplikten en- dantag från anmälningsplikten enligt&lt;br&gt;ligt 5 §, om det finns särskilda 4 a § eller tillståndsplikten enligt&lt;br&gt;skäl. I sådant fall får tillstånds- 5 §, om det finns särskilda skäl. Till-&lt;br&gt;plikten ersättas med en anmäl- ståndsplikten får därvid ersättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en anmälningsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet Om det behövs för att följa utveck-&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far lingen på telekommunikationsområ-&lt;br&gt;meddela föreskrifter om anmäl- det far regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;ningsplikt för den som inom ett het som regeringen bestämmer&lt;br&gt;allmänt tillgängligt telenät tillhan- meddela föreskrifter om skyldighet&lt;br&gt;dahåller teletjänster som inte om- för den som inom ett allmänt till-&lt;br&gt;fattas av tillståndsplikten enligt gängligt telenät tillhandahåller te-&lt;br&gt;5 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;letjänster som inte omfattas av an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mälningsplikten enligt 4 a § att&lt;br&gt;Beslut och föreskrifter om anmäl- lämna upplysningar om verksamhe-&lt;br&gt;ningsplikt får meddelas endast i ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den utsträckning som det behövs&lt;br&gt;från allmän synpunkt för att följa&lt;br&gt;utvecklingen på telekommunika-&lt;br&gt;tionsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall återkallas om verksamheten bedrivs i strid med denna&lt;br&gt;lag eller i strid med föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen och avvikelsen inte kan anses vara av mindre betydelse. Om inte&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger far dock återkallelse ske först sedan tillstånds-&lt;br&gt;havaren har lämnats tillfälle att vidta rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller avvikelsen endast en viss del av verksamheten far återkallelsen&lt;br&gt;begränsas till denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse får även ske om till-&lt;br&gt;ståndshavaren begär det eller om&lt;br&gt;verksamheten har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkallas får till-&lt;br&gt;synsmyndigheten besluta hur av-&lt;br&gt;vecklingen av verksamheten skall&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 5 § att driva tele- Tillstånd enligt 5 § att driva tele-&lt;br&gt;verksamhet får förenas med vill- verksamhet far förenas med villkor&lt;br&gt;kor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om skyldighet för tillståndshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsvillkor kan avse bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldighet för tillståndshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att på vissa villkor tillhandahålla telefonitjänst åt var och en som ef-&lt;br&gt;terfrågar denna tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att med beaktande av tillgänglig kapacitet på vissa villkor tillhanda-&lt;br&gt;hålla fasta teleförbindelser åt den som efterfrågar sådana,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att bedriva verksamheten under&lt;br&gt;de förutsättningar som följer av de&lt;br&gt;internationella överenskommelser&lt;br&gt;som Sverige har biträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i verksamheten ta hänsyn till&lt;br&gt;handikappades behov av särskilda&lt;br&gt;teletjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att medverka till att telemedde-&lt;br&gt;landen kan förmedlas till samhäl-&lt;br&gt;lets alarmerings- och räddnings-&lt;br&gt;tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att beakta totalförsvarets behov&lt;br&gt;av telekommunikationer under&lt;br&gt;höjd beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. att årligen redovisa sin verk-&lt;br&gt;samhet i de delar som berörs av&lt;br&gt;tillståndet efter för verksamheten&lt;br&gt;särskilt avpassade principer samt&lt;br&gt;att ställa redovisningen till förfo-&lt;br&gt;gande för tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;eller den som anvisas av myndig-&lt;br&gt;heten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. att på skäliga villkor till annan&lt;br&gt;tillståndshavare lämna ut sådana&lt;br&gt;publicerade uppgifter om enskildas&lt;br&gt;teleabonnemang som inte omfattas&lt;br&gt;av tystnadsplikt enligt 25 § första&lt;br&gt;stycket 1 denna lag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. att på skäliga villkor i egen tele-&lt;br&gt;katalog publicera och i sin verk-&lt;br&gt;samhet till allmänheten lämna ut&lt;br&gt;uppgifter om enskildas teleabon-&lt;br&gt;nemang hos annan tillståndshavare&lt;br&gt;i den utsträckning de inte omfattas&lt;br&gt;av tystnadsplikt enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att på skäliga villkor till annan&lt;br&gt;tillståndshavare lämna ut sådana&lt;br&gt;publicerade uppgifter om enskildas&lt;br&gt;teleabonnemang som inte omfattas&lt;br&gt;av tystnadsplikt enligt 25 § första&lt;br&gt;stycket 1 denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att på skäliga villkor i egen tele-&lt;br&gt;katalog publicera och i sin verksam-&lt;br&gt;het till allmänheten lämna ut upp-&lt;br&gt;gifter om enskildas teleabonnemang&lt;br&gt;hos annan tillståndshavare i den ut-&lt;br&gt;sträckning de inte omfattas av tyst-&lt;br&gt;nadsplikt enligt lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att tillhandahålla information i&lt;br&gt;fråga om verksamhetens ägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att bedriva verksamheten varak-&lt;br&gt;tigt och med god kapacitet och kva-&lt;br&gt;litet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. att på visst sätt fullgöra vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 20 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 5 § att driva televerksamhet skall förenas med villkor att&lt;br&gt;på ett visst sätt fullgöra vad som föreskrivs i 14 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsvillkor skall vara berätti-&lt;br&gt;gade och inte mer omfattande eller&lt;br&gt;ingripande än nödvändigt for att&lt;br&gt;uppnå syftet med villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;meddela föreskrifter om tillstånds- dela föreskrifter om det sätt på vil-&lt;br&gt;villkor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ket tillståndsvillkoren skall fullgö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som inom ett allmänt till- Den som inom ett allmänt tillgäng-&lt;br&gt;gängligt telenät tillhandahåller te- ligt telenät tillhandahåller teletjäns-&lt;br&gt;letjänster eller fasta teleförbindel- ter eller fasta teleförbindelser skall&lt;br&gt;ser skall tillgodose rimliga krav på tillgodose rimliga krav på funktio-&lt;br&gt;teknisk säkerhet i verksamheten. nalitet och teknisk säkerhet i verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavare enligt denna lag&lt;br&gt;får, vid sidan av normala kommer-&lt;br&gt;siella villkor, inte ställa upp andra&lt;br&gt;krav för anslutning till telenät än&lt;br&gt;sådana som är nödvändiga för att&lt;br&gt;möjliggöra samverkan mellan tele-&lt;br&gt;tjänster eller som behövs för att&lt;br&gt;förebygga att nätet eller dess an-&lt;br&gt;vändare skadas eller att nätets drift&lt;br&gt;störs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver verksamhet som&lt;br&gt;är anmälningspliktig enligt 4 a § far,&lt;br&gt;vid sidan av normala kommersiella&lt;br&gt;villkor, inte ställa upp andra krav för&lt;br&gt;anslutning till telenät än sådana som&lt;br&gt;är nödvändiga för att möjliggöra&lt;br&gt;samverkan mellan teletjänster eller&lt;br&gt;som behövs för att förebygga att&lt;br&gt;nätet eller dess användare skadas&lt;br&gt;eller att nätets drift störs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver verksamhet som&lt;br&gt;är anmälningspliktig enligt 4 a § är&lt;br&gt;skyldig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bedriva verksamheten under&lt;br&gt;de förutsättningar som följer av de&lt;br&gt;internationella överenskommelser&lt;br&gt;som Sverige har biträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att i verksamheten ta hänsyn till&lt;br&gt;handikappades behov av särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teletjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att medverka till att telemedde-&lt;br&gt;landen kan förmedlas till samhällets&lt;br&gt;alarmerings- och räddningstjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att beakta totalförsvarets behov&lt;br&gt;av telekommunikationer under höjd&lt;br&gt;beredskap, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att årligen redovisa sin verksam-&lt;br&gt;het i de delar som omfattas av an-&lt;br&gt;mälningsplikten efter för verksam-&lt;br&gt;heten särskilt avpassade principer&lt;br&gt;samt ställa redovisningen till förfo-&lt;br&gt;gande för tillsynsmyndigheten eller&lt;br&gt;den som anvisas av myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet re-&lt;br&gt;geringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om det sätt på&lt;br&gt;vilket, samt i vilken utsträckning,&lt;br&gt;krav enligt första stycket skall full-&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att den som har tillstånd en-&lt;br&gt;ligt 5 § och har en dominerande&lt;br&gt;ställning på den svenska marknaden&lt;br&gt;skall redovisa viss del av den verk-&lt;br&gt;samhet som berörs av tillståndet&lt;br&gt;avskild från annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavares taxor för an-&lt;br&gt;vändning av telefonitjänst till en&lt;br&gt;fast anslutningspunkt inom ett all-&lt;br&gt;mänt tillgängligt telenät och för&lt;br&gt;tillhandahållande av fasta teleför-&lt;br&gt;bindelser inom ett sådant nät skall&lt;br&gt;grunda sig på tillståndshavarens&lt;br&gt;kostnader. Taxorna skall hållas&lt;br&gt;allmänt tillgängliga av tillstånds-&lt;br&gt;havarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver verksamhet som&lt;br&gt;är anmälningspliktig enligt 4 a §&lt;br&gt;skall för användning av telefo-&lt;br&gt;nitjänst till en fast anslutningspunkt&lt;br&gt;inom ett allmänt tillgängligt telenät&lt;br&gt;och för tillhandahållande av fasta&lt;br&gt;teleförbindelser inom ett sådant nät&lt;br&gt;tillämpa taxor som grundar sig på&lt;br&gt;kostnaderna för tjänsten. Taxorna&lt;br&gt;skall hållas allmänt tillgängliga av&lt;br&gt;de anmälningsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som har tillstånd enligt 5 § att&lt;br&gt;tillhandahålla telefonitjänst inom&lt;br&gt;ett allmänt tillgängligt telenät är&lt;br&gt;skyldig att på begäran bedriva&lt;br&gt;samtrafik med motsvarande verk-&lt;br&gt;samhet som drivs av en annan till-&lt;br&gt;ståndshavare eller av den som är&lt;br&gt;anmälningsskyldig. Om samtrafik&lt;br&gt;upprättas med en anmälningsskyl-&lt;br&gt;dig, har tillståndshavaren rätt till&lt;br&gt;samtrafik med motsvarande verk-&lt;br&gt;samhet som drivs av den anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen för förmedling av&lt;br&gt;telefonitjänster enligt första stycket&lt;br&gt;skall vara rättvis och skälig med&lt;br&gt;hänsyn till kostnaderna för presta-&lt;br&gt;tionerna. Vid beräkning av ersätt-&lt;br&gt;ningen får skälig hänsyn tas till&lt;br&gt;kostnader för särskilda uppgifter&lt;br&gt;enligt upplåtarens tillståndsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inom ett allmänt till-&lt;br&gt;gängligt telenät tillhandahåller an-&lt;br&gt;nan teletjänst än telefonitjänst i&lt;br&gt;sådan omfattning som avses i 5 §&lt;br&gt;första stycket 1 är skyldig att, om&lt;br&gt;så begärs, på marknadsmässiga&lt;br&gt;villkor bedriva samtrafik med en&lt;br&gt;tillståndshavare eller en anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldig som tillhandahåller&lt;br&gt;teletjänster enligt denna lag. Om&lt;br&gt;samtrafik upprättas med en anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldig har den som på begä-&lt;br&gt;ran har medgett samtrafik rätt till&lt;br&gt;samtrafik med motsvarande verk-&lt;br&gt;samhet som drivs av den anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är anmälningsskyldig en-&lt;br&gt;ligt 4 a § och tillhandahåller telefo-&lt;br&gt;nitjänst inom ett allmänt tillgängligt&lt;br&gt;telenät är skyldig att på begäran be-&lt;br&gt;dria samtrafik med motsvarande&lt;br&gt;verksamhet som drivs av en annan&lt;br&gt;anmälningsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen för förmedling av tele-&lt;br&gt;fonitjänster till en fast anslutnings-&lt;br&gt;punkt enligt första stycket skall vara&lt;br&gt;rättvis och skälig med hänsyn till&lt;br&gt;kostnaderna för prestationerna. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla för förmedling av&lt;br&gt;mobiltelefonitjänster och för sam-&lt;br&gt;mankoppling av fasta teleförbindel-&lt;br&gt;ser om dessa tjänster tillhandahålls&lt;br&gt;av någon som är anmäld enligt 5 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inom ett allmänt tillgäng-&lt;br&gt;ligt telenät tillhandahåller annan&lt;br&gt;teletjänst än som avses i första och&lt;br&gt;andra stycket i sådan omfattning&lt;br&gt;som avses i 5 § första stycket 1 är&lt;br&gt;skyldig att, om så begärs, på mark-&lt;br&gt;nadsmässiga villkor bedriva samtra-&lt;br&gt;fik med en anmälningsskyldig enligt&lt;br&gt;4 a §. Om samtrafik upprättas med&lt;br&gt;en anmälningsskyldig har den som&lt;br&gt;på begäran har medgett samtrafik&lt;br&gt;rätt till samtrafik med motsvarande&lt;br&gt;verksamhet som drivs av den an-&lt;br&gt;mälningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inom ett allmänt tillgängligt telenät tillhandahåller teletjänst är&lt;br&gt;inte skyldig att bedriva samtrafik i den mån sådan trafik skulle i beak-&lt;br&gt;tansvärd utsträckning begränsa hans möjlighet att i den egna verksamhe-&lt;br&gt;ten utnyttja den nätkapacitet han förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 a § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 20 §, skall Bilaga 1&lt;br&gt;den som inom ett allmänt tillgäng-&lt;br&gt;ligt telenät tillhandahåller telefo-&lt;br&gt;nitjänst eller fasta teleförbindelser&lt;br&gt;och är anmäld enligt 5 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgodose varje rimlig begäran&lt;br&gt;om tillträde till telenätet för sam-&lt;br&gt;trafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. publicera taxor för samtrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. erbjuda lika villkor för likvärdiga&lt;br&gt;tjänster till alla som begär samtra-&lt;br&gt;fik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lämna all information som är&lt;br&gt;nödvändig för att främja överens-&lt;br&gt;kommelser om samtrafik, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;i sin redovisning av rörelsen&lt;br&gt;hålla intäkter och kostnader som&lt;br&gt;har samband med samtrafik avskild&lt;br&gt;från annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en taxa som avses i första&lt;br&gt;stycket inte överensstämmer med&lt;br&gt;denna lag eller med föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen får&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten besluta att den&lt;br&gt;skall ändras på visst sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om rättigheter&lt;br&gt;och skyldigheter enligt 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 c §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger synnerliga skäl&lt;br&gt;får tillsynsmyndigheten för att till-&lt;br&gt;godose ändamål av väsentligt all-&lt;br&gt;mänt intresse besluta att den som&lt;br&gt;bedriver verksamhet som är anmäl-&lt;br&gt;ningspliktig enligt 4 a § skall be-&lt;br&gt;driva samtrafik med motsvarande&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av en annan&lt;br&gt;anmälningsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får därvid fast- Prop. 1996/97:61&lt;br&gt;ställa nödvändiga villkor för samtra- Bilaga 1&lt;br&gt;fiken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nummerplaner skall upprättas i Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;syfte att främja effektiva telekom- regeringen bestämmer skall upp-&lt;br&gt;munikationer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;rätta nummerplaner och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planer för teleadresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nummerplanerna fastställs av Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;som regeringen bestämmer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;föreskrifter om nummerplaner och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nummeranvändning och om planer&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet för teleadresser och användning av&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far sådana planer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddela föreskrifter för nummer-&lt;br&gt;planerna och får ta initiativ till att&lt;br&gt;ändra dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhandahåller teletjäns-&lt;br&gt;ter inom ett allmänt tillgängligt&lt;br&gt;telenät eller i samtrafik med ett&lt;br&gt;sådant telenät är skyldig att följa&lt;br&gt;fastställda nummerplaner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhandahåller teletjänster&lt;br&gt;inom ett allmänt tillgängligt telenät&lt;br&gt;eller i samtrafik med ett sådant tele-&lt;br&gt;nät är skyldig att följa fastställda&lt;br&gt;nummerplaner och andra planer för&lt;br&gt;teleadresser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva om skyldighet för den&lt;br&gt;som bedriver televerksamhet eller&lt;br&gt;ansöker om tillstånd att bedriva&lt;br&gt;sådan verksamhet eller ansöker&lt;br&gt;om förhandsbesked enligt 7 § att&lt;br&gt;betala avgift för tillståndsmyn-&lt;br&gt;dighetens verksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far före-&lt;br&gt;skriva om skyldighet för den som&lt;br&gt;bedriver televerksamhet eller ansö-&lt;br&gt;ker om tillstånd att bedriva sådan&lt;br&gt;verksamhet eller ansöker om för-&lt;br&gt;handsbesked enligt 7 § att betala&lt;br&gt;avgift för tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i televerksamhet har fått&lt;br&gt;del av eller tillgång till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om teleabonnemang,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innehållet i ett telemeddelande,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i televerksamhet har fatt&lt;br&gt;del av eller tillgång till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om ett teleabonnemang&lt;br&gt;eller en teleadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innehållet i ett telemeddelande,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan uppgift som angår ett 3. annan uppgift som angår ett sär-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt telemeddelande får inte skilt telemeddelande far inte obehö- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obehörigen fora vidare eller ut- rigen föra vidare eller utnyttja det&lt;br&gt;nyttja det han fatt del av eller till- han fått del av eller tillgång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt enligt första stycket gäller inte i förhållande till den som&lt;br&gt;har tagit del i utväxlingen av ett telemeddelande eller som på annat sätt&lt;br&gt;har sänt eller tagit emot ett sådant meddelande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt i fråga om uppgifter Tystnadsplikt i fråga om uppgifter&lt;br&gt;som avses i första stycket 1 och 3 som avses i första stycket 1 och 3&lt;br&gt;gäller inte heller i förhållande till gäller inte heller i förhållande till&lt;br&gt;innehavare av ett abonnemang innehavare av ett abonnemang eller&lt;br&gt;som använts för ett telemedde- en teleadress som använts för ett&lt;br&gt;lande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;telemeddelande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall ha&lt;br&gt;tillsyn över efterlevnaden av&lt;br&gt;denna lag och av de föreskrifter&lt;br&gt;och villkor som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten har rätt att&lt;br&gt;för tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ha tillsyn&lt;br&gt;över efterlevnaden av denna lag och&lt;br&gt;av de föreskrifter och villkor som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att för&lt;br&gt;tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran fa de upplysningar och handlingar som behövs, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fa tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bo-&lt;br&gt;städer, där verksamhet som omfattas av denna lag bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att fa Tillsynsmyndigheten har rätt att fa&lt;br&gt;verkställighet hos kronofogde- verkställighet hos kronofogdemyn-&lt;br&gt;myndigheten av beslut som avser digheten av beslut som avser åtgär-&lt;br&gt;åtgärder för till synen enligt andra der för tillsynen enligt andra stycket,&lt;br&gt;stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Därvid gäller bestämmelserna i ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökningsbalken om sådan verksam-&lt;br&gt;het som avses i 16 kap. 10 § den&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall vid&lt;br&gt;tillsynen ägna särskild uppmärk-&lt;br&gt;samhet åt att avtal om samtrafik&lt;br&gt;och om upplåtelse av fasta tele-&lt;br&gt;förbindelser träffas i enlighet med&lt;br&gt;denna lag och meddelade till-&lt;br&gt;ståndsvillkor samt åt att överens-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall vid tillsy-&lt;br&gt;nen ägna särskild uppmärksamhet åt&lt;br&gt;att avtal om samtrafik och om&lt;br&gt;upplåtelse av fasta teleförbindelser&lt;br&gt;träffas i enlighet med denna lag och&lt;br&gt;meddelade tillståndsvillkor samt åt&lt;br&gt;användningen av nummerresurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommelser ingås angående an- enligt fastställda nummerplaner och&lt;br&gt;vändningen av nummerresurser andra planer för teleadresser.&lt;br&gt;enligt fastställda nummerplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer tvist som rör villkor&lt;br&gt;för samtrafik eller i övrigt till-&lt;br&gt;lämpning av lagen eller av före-&lt;br&gt;skrifter eller tillståndsvillkor som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen,&lt;br&gt;skall tillståndsmyndigheten skynd-&lt;br&gt;samt undersöka förhållandena&lt;br&gt;och, om särskilda skäl inte talar&lt;br&gt;för annat, medla mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tvist som nu sagts kan till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten på begäran av&lt;br&gt;part yttra sig över om erbjudna&lt;br&gt;tekniska, operationella och eko-&lt;br&gt;nomiska villkor för samtrafik eller&lt;br&gt;uthyrning av fasta teleförbindelser&lt;br&gt;är godtagbara.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Pågår förhandling som rör villkor&lt;br&gt;för samtrafik, skall tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten på begäran av part bestämma&lt;br&gt;en tidsgräns inom vilken förhand-&lt;br&gt;lingen skall vara avslutad. Myndig-&lt;br&gt;heten får också på begäran av part&lt;br&gt;bestämma tekniska, driftsmässiga&lt;br&gt;och ekonomiska villkor som skall&lt;br&gt;ingå i avtalet. Om förhandlingen&lt;br&gt;inte är avslutad inom tidsgränsen,&lt;br&gt;eller om annars förhållandena på-&lt;br&gt;kallar det, skall tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;medla mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer tvist vid förhandling&lt;br&gt;om villkor som rör samtrafik skall&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten avgöra tvisten&lt;br&gt;om någon av parterna begär det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 c §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer tvist som rör annat än&lt;br&gt;villkor för samtrafik och som rör&lt;br&gt;tillämpning av lagen eller av före-&lt;br&gt;skrifter eller tillståndsvillkor som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen,&lt;br&gt;skall tillsynsmyndigheten skyndsamt&lt;br&gt;undersöka förhållandena och, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda skäl inte talar för annat,&lt;br&gt;medla mellan parterna. I tvist som&lt;br&gt;nu sagts kan tillsynsmyndigheten på&lt;br&gt;begäran av part yttra sig över om&lt;br&gt;erbjudna tekniska, drifismässiga och&lt;br&gt;ekonomiska villkor för uthyrning av&lt;br&gt;fasta teleförbindelser är godtag-&lt;br&gt;bara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten far med-&lt;br&gt;dela de förelägganden och förbud&lt;br&gt;som behövs för efterlevnaden av&lt;br&gt;denna lag eller av tillståndsvillkor&lt;br&gt;eller föreskrifter som har medde-&lt;br&gt;lats med stöd av lagen. Sådana&lt;br&gt;förelägganden och förbud får för-&lt;br&gt;enas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten far meddela de&lt;br&gt;förelägganden och förbud som be-&lt;br&gt;hövs för efterlevnaden av denna lag&lt;br&gt;eller av tillståndsvillkor eller före-&lt;br&gt;skrifter som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader döms den som med upp-&lt;br&gt;såt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;utan tillstånd bedriver verk-&lt;br&gt;samhet som är tillståndspliktig&lt;br&gt;enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begär eller tar emot ersättning&lt;br&gt;efter ett högre pris än som är&lt;br&gt;medgivet i en föreskrift som avses&lt;br&gt;i 19 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader döms den som med uppsåt&lt;br&gt;eller av oaktsamhet begär eller tar&lt;br&gt;emot ersättning efter ett högre pris&lt;br&gt;än som är medgivet i en föreskrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte följer en myndighets begä-&lt;br&gt;ran att lämna uppgifter&lt;br&gt;enligt 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot den tystnadsplikt som&lt;br&gt;föreskrivs i 25 eller 26 §§ finns i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;36 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall förelägga&lt;br&gt;den som utan tillstånd bedriver tele-&lt;br&gt;verksamhet som är tillståndspliktig&lt;br&gt;enligt 5 § att upphöra med verksam-&lt;br&gt;heten. Detsamma gäller om anmäl-&lt;br&gt;ningspliktig verksamhet enligt 4 a §&lt;br&gt;bedrivs utan att en sådan anmälan&lt;br&gt;gjorts. Tillsynsmyndigheten får be-&lt;br&gt;sluta hur avvecklingen av verksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;heten skall ske. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År det osäkert om viss verksamhet&lt;br&gt;utgör sådan verksamhet som avses i&lt;br&gt;första stycket, får tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten förelägga den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten att lämna de upplys-&lt;br&gt;ningar om verksamheten som be-&lt;br&gt;hövs för att bedöma om så är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 31 § andra och&lt;br&gt;tredje stycket skall tilllämpas även i&lt;br&gt;fråga om åtgärder enligt denna pa-&lt;br&gt;ragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden och förbud enligt&lt;br&gt;denna lag far förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndighetens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beslut Tillsynsmyndighetens beslut enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;enligt denna lag eller enligt före- denna lag eller enligt föreskrifter&lt;br&gt;skrifter som regeringen har med- som regeringen har meddelat med&lt;br&gt;delat med stöd av lagen far över- stöd av lagen far överklagas hos&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;klagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;allmän förvaltningsdomstol. Pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd krävs vid överkla-&lt;br&gt;gande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande av tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighetens beslut enligt 32 b § skall&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten inte vara den&lt;br&gt;enskildes motpart sedan handling-&lt;br&gt;arna överlämnats *ill domstolen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beslut som inte avser återkallelse av tillstand eller paförande av avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller omedelbart om inte annat har&lt;br&gt;Tillståndsmyndigheten och dom-&lt;br&gt;stol som prövar ett överklagande&lt;br&gt;far bestämma att ett beslut om&lt;br&gt;återkallelse av tillstånd skall gälla&lt;br&gt;omedelbart, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten och domstol&lt;br&gt;som prövar ett överklagande far be-&lt;br&gt;stämma att ett beslut om återkallelse&lt;br&gt;av tillstånd skall gälla omedelbart,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Företag som vid ikraftträdandet har tillstånd enligt 5 § skall anses&lt;br&gt;ha gjort en anmälan enligt 4 a §. Beträffande andra företag som vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ikraftträdandet bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt 4 a § Prop. 1996/97:61&lt;br&gt;träder föreskriften om anmälan i kraft den 1 september 1997. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 ärenden som gäller ansökan om tillstånd gäller de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna vid prövning efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Tillståndsvillkor som meddelats enligt äldre bestämmelser äger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsatt giltighet till dess annat meddelas, dock längst till den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Föreskriften i 37 § om krav på prövningstillstånd tillämpas inte i de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall där det första beslutet i ärendet fattats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1527) om&lt;br&gt;teleterminalutrustning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1527) om teleterminal-&lt;br&gt;utrustning att 6, 7, 11 och 12 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten får för genomförande&lt;br&gt;av den tillsyn som avses i 5 §&lt;br&gt;andra stycket meddela de föreläg-&lt;br&gt;ganden som behövs. Ett sådant&lt;br&gt;föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten får för genomförande&lt;br&gt;av den tillsyn som avses i 5 § med-&lt;br&gt;dela de förelägganden och förbud&lt;br&gt;som behövs. Ett sådant föreläggande&lt;br&gt;får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten har rätt att få verk-&lt;br&gt;ställighet hos kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten av beslut som avser åtgärder&lt;br&gt;för tillsynen enligt 5 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten har rätt att få verkstäl-&lt;br&gt;lighet hos kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;av beslut som avser åtgärder för till-&lt;br&gt;synen enligt 5 § andra stycket. Där-&lt;br&gt;vid gäller bestämmelserna i utsök-&lt;br&gt;ningsbalken om sådan verkställighet&lt;br&gt;som avses i 16 kap. 10 § den balken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut om Tillsynsmyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;förelägganden enligt 6 § får över- denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;klagas hos länsrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förvaltningsdomstol. Prövningstill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd krävs vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskriften i 12 § om krav på prövningstillstånd tillämpas inte i de&lt;br&gt;fall där det första beslutet i ärendet har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorians förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över departementspromemorian inkommit från&lt;br&gt;Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i&lt;br&gt;Stockholms län, Domstolsverket, Riksåklagaren (RÅ), Rikspolisstyrel-&lt;br&gt;sen, Datainspektionen, Kommerskollegium, Internationella Handels-&lt;br&gt;kammarens Svenska Nationalkommitté (ICC). Försvarsmakten, Försva-&lt;br&gt;rets forskningsanstalt (FOA), Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB),&lt;br&gt;Statens räddningsverk, Post- och telestyrelsen (PTS), Banverket, Statens&lt;br&gt;institut för kommunikationsanalys (SIKA), Kommunikationsforsk-&lt;br&gt;ningsberedningen (KFB), Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV),&lt;br&gt;Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Glesbygdsverket (GBV), Radio-&lt;br&gt;och TV-verket, Granskningsnämnden för radio och TV, Konkurrensver-&lt;br&gt;ket (KV), Boverket, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK),&lt;br&gt;Konsumentverket (KO), Länsstyrelsen i Västemorrlands län, Lantmäte-&lt;br&gt;riverket, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Industriförbund, Sveriges&lt;br&gt;Konsumentråd, Datalagsutredningen, Stattel-delegationen (Stattel),&lt;br&gt;Svenska IT-företagens organisation (SITO), Näringslivets telekommitté,&lt;br&gt;Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO), Synskadades Riksförbund&lt;br&gt;(SRF), Folkrörelserådet, SOS Alarmering AB, MobilTeleLeverantörema&lt;br&gt;(MTL), Telia AB, Tele2 AB, Comviq GSM AB, Europolitan AB, Global&lt;br&gt;One AB, MFS Communications AB (MFS), Enator/Dotcom AB,&lt;br&gt;Telenordia AB, RSL COM Sweden AB (RSL COM), Tele8 AB, Svenska&lt;br&gt;Kraftnät AB, Ericsson AB, Posten AB, Svenska Kabel-TV-föreningen,&lt;br&gt;Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB (SvT), Teracom Svensk&lt;br&gt;Rundradio AB (Teracom), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),&lt;br&gt;Facket för Service och Kommunikation (SEKO), Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Handikappombudsmannen (HO), Handikappinstitutet (HI), Landstings-&lt;br&gt;förbundet samt Elsäkerhetsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om telelagen (1993:597)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 34 § samt 34 och 36 §§ skall upphöra att&lt;br&gt;gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2, 5-8, 10, 12, 13, 15-21, 23, 27, 31-33, 35 och 37 §§ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas elva nya paragrafer, 4 a-4 b, 17 a-&lt;br&gt;17 b, 20 a-20 d, 32 a, 33 a och 36 a §§ samt närmast före 4 a, 35 och&lt;br&gt;36 a §§ nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om televerksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telemeddelande: ljud, text, bild,&lt;br&gt;data eller information i övrigt som&lt;br&gt;förmedlas med hjälp av radio eller&lt;br&gt;genom ljus eller elektromagnetiska&lt;br&gt;svängningar som utnyttjar särskilt&lt;br&gt;anordnad ledare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teletjänst: förmedling av tele-&lt;br&gt;meddelande för någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mobil teletjänst: teletjänst där&lt;br&gt;abonnentanslutningen upprättas&lt;br&gt;med hjälp av radio,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telefonitjänst: teletjänst bestående&lt;br&gt;i överföring av tal och som medger&lt;br&gt;överföring av telefaxmeddelanden&lt;br&gt;samt datakommunikation via låg-&lt;br&gt;hastighetsmodem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;televerksamhet: förmedling av&lt;br&gt;telemeddelanden via telenät eller&lt;br&gt;tillhandahållande av förbindelser&lt;br&gt;för sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen avses med&lt;br&gt;telemeddelande: ljud, text, bild,&lt;br&gt;data eller information i övrigt som&lt;br&gt;förmedlas med hjälp av radio eller&lt;br&gt;genom ljus eller elektromagnetiska&lt;br&gt;svängningar som utnyttjar särskilt&lt;br&gt;anordnad ledare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teletjänst: förmedling av telemed-&lt;br&gt;delande för någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mobil teletjänst: teletjänst där&lt;br&gt;abonnentanslutningen tillhanda-&lt;br&gt;hålls via radio i en mobil nätan-&lt;br&gt;slutningspunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telefonitjänst: teletjänst bestående&lt;br&gt;i överföring av tal och som medger&lt;br&gt;överföring av telefaxmeddelanden&lt;br&gt;samt datakommunikation via låg-&lt;br&gt;hastighetsmodem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;televerksamhet: förmedling av&lt;br&gt;telemeddelanden via telenät eller&lt;br&gt;tillhandahållande av nätkapacitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telenät: anläggning för förmed-&lt;br&gt;ling av telemeddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telenät: anläggning avsedd för&lt;br&gt;förmedling av telemeddelanden,&lt;br&gt;nätkapacitet: telenät eller del&lt;br&gt;därav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyrd förbindelse: nätkapacitet&lt;br&gt;som består av sådan överfö-&lt;br&gt;ringskapacitet mellan nätanslut-&lt;br&gt;ningspunkter som avses i rådets&lt;br&gt;direktiv 92/44/EEG av den 5 juni&lt;br&gt;1992 om tillhandahållande av&lt;br&gt;öppna nät för förhyrda förbindel-&lt;br&gt;ser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtrafik: fysisk och logisk sam-&lt;br&gt;mankoppling av telenät som möjlig-&lt;br&gt;gör att teletjänster som tillhanda-&lt;br&gt;hålls i telenäten fungerar mellan&lt;br&gt;alla användares nätanslutnings-&lt;br&gt;punkter, såväl fasta som mobila,&lt;br&gt;och där användarna ges möjlighet&lt;br&gt;att få tillgång till tjänster som till-&lt;br&gt;handahålls i näten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen syftar till&lt;br&gt;att enskilda och myndigheter skall&lt;br&gt;fa tillgång till effektiva telekom-&lt;br&gt;munikationer till lägsta möjliga&lt;br&gt;samhällsekonomiska kostnad. Häri&lt;br&gt;ligger bl.a. att var och en skall fa&lt;br&gt;möjlighet att från sin stadigvarande&lt;br&gt;bostad eller sitt fasta verksamhets-&lt;br&gt;ställe utnyttja telefonitjänst inom&lt;br&gt;ett allmänt tillgängligt telenät.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen syftar till&lt;br&gt;att enskilda och myndigheter skall&lt;br&gt;fa tillgång till effektiva telekom-&lt;br&gt;munikationer till lägsta möjliga&lt;br&gt;samhällsekonomiska kostnad. Häri&lt;br&gt;ligger bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att var och en skall få möjlighet&lt;br&gt;att från sin stadigvarande bostad&lt;br&gt;eller sitt fasta verksamhetsställe&lt;br&gt;utnyttja telefonitjänst till ett rimligt&lt;br&gt;pris inom ett allmänt tillgängligt&lt;br&gt;telenät,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att alla skall få tillgång till te-&lt;br&gt;letjänster på likvärdiga villkor,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;att telekommunikationerna&lt;br&gt;skall vara uthålliga och tillgängliga&lt;br&gt;under kriser och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far be- som regeringen bestämmer far be-&lt;br&gt;sluta att enskilda och myndigheter sluta att enskilda och myndigheter&lt;br&gt;skall tillförsäkras tillgång till tele- skall tillförsäkras tillgång till tele-&lt;br&gt;tjänster eller fasta teleförbindelser tjänster eller nätkapacitet genom&lt;br&gt;genom statlig upphandling. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;statlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsplikt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Följande tjänster får inom ett all-&lt;br&gt;mänt tillgängligt telenät tillhan-&lt;br&gt;dahållas först efter anmälan till den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer (tillsynsmyndigheten):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;telefonitjänst till fast nätan-&lt;br&gt;slutningspunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mobil teletjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan teletjänst som kräver&lt;br&gt;tilldelning av kapacitet ur nummer-&lt;br&gt;plan för telefoni enligt 21 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. nätkapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten får meddela föreskrifter om&lt;br&gt;undantag från anmälningsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4b§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;hos Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;kommission anmäla de företag som&lt;br&gt;bedriver televerksamhet och har ett&lt;br&gt;betydande inflytande på den sven-&lt;br&gt;ska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt denna lag krävs&lt;br&gt;för rätten att inom ett allmänt till-&lt;br&gt;gängligt telenät tillhandahålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. telefonitjänst eller mobil tele-&lt;br&gt;tjänst, om verksamheten har en&lt;br&gt;omfattning som med avseende på&lt;br&gt;utbredningsområde, antalet använ-&lt;br&gt;dare eller annat jämförbart för-&lt;br&gt;hållande är betydande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fasta teleförbindelser, om upp-&lt;br&gt;låtelsen görs av nätets ägare eller&lt;br&gt;av någon annan som disponerar&lt;br&gt;kapacitet i nätet och tillhandahåller&lt;br&gt;sådana förbindelser i en omfattning&lt;br&gt;som är betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom anmälan enligt 4 a §,&lt;br&gt;krävs tillstånd enligt denna lag för&lt;br&gt;rätten att inom ett allmänt tillgäng-&lt;br&gt;ligt telenät tillhandahålla telefo-&lt;br&gt;nitjänst till fast nätc.nslutnings-&lt;br&gt;punkt, mobil teletjänst eller nätka-&lt;br&gt;pacitet om verksamheten har en&lt;br&gt;omfattning som med avseende på&lt;br&gt;utbredningsområde, antalet använ-&lt;br&gt;dare eller annat jämförbart för-&lt;br&gt;hållande är betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd far avse ett visst område eller hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd prövas av den Frågor om tillstånd prövas av&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm- tillsynsmyndigheten,&lt;br&gt;mer (tillståndsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall efter Tillsynsmyndigheten skall efter&lt;br&gt;ansökan meddela förhandsbesked ansökan meddela förhandsbesked&lt;br&gt;om tillstånd enligt 5 § behövs for om tillstånd enligt 5 § behövs for&lt;br&gt;viss televerksamhet. Ett forhands- viss televerksamhet. Ett förhands-&lt;br&gt;besked gäller för den tid och under besked gäller för den tid och under&lt;br&gt;de förutsättningar i övrigt som anges de förutsättningar i övrigt som an-&lt;br&gt;i beskedet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ges i beskedet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten far medge Tillsynsmyndigheten far f en-&lt;br&gt;undantag från tillståndsplikten enligt skilda fall medge undantag från&lt;br&gt;5 §, om det finns särskilda skäl. I tillståndsplikten enligt 5 §, om det&lt;br&gt;sådant fall får tillståndsplikten finns särskilda skäl.&lt;br&gt;ersättas med en anmälningsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet Om det behövs för att följa ut-&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med- vecklingen på telekommunika-&lt;br&gt;dela föreskrifter om anmälningsplikt tionsområdet, får regeringen eller,&lt;br&gt;för den som inom ett allmänt efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;tillgängligt telenät tillhandahåller tillsynsmyndigheten meddela före-&lt;br&gt;teletjänster som inte omfattas av skrifter om att den som inom ett&lt;br&gt;tillståndsplikten enligt 5 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;allmänt tillgängligt telenät bedri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ver televerksamhet som inte om-&lt;br&gt;fattas av anmälningsplikten enligt&lt;br&gt;4 a § skall lämna upplysningar om&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut och föreskrifter om anmäl-&lt;br&gt;ningsplikt får meddelas endast i den&lt;br&gt;utsträckning som det behövs från&lt;br&gt;allmän synpunkt för att följa utveck-&lt;br&gt;lingen på telekommunikationsom-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall återkallas om verksamheten bedrivs i strid med denna&lt;br&gt;lag eller i strid med föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen och avvikelsen inte kan anses vara av mindre betydelse. Om inte&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger far dock återkallelse ske först sedan tillståndsha-&lt;br&gt;varen har lämnats tillfälle att vidta rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller avvikelsen endast en viss del av verksamheten får återkallelsen&lt;br&gt;begränsas till denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse får även ske om för-&lt;br&gt;utsättningarna för att meddela till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd inte längre föreligger eller&lt;br&gt;om tillståndshavaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkallas får till-&lt;br&gt;synsmyndigheten besluta hur verk-&lt;br&gt;samheten skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När fråga uppkommer om att meddela tillstånd att inom ett allmänt&lt;br&gt;tillgängligt telenät tillhandahålla nya eller väsentligt ändrade mobila te-&lt;br&gt;letjänster och det kan antas att det frekvensutrymme som kan avsättas för&lt;br&gt;verksamheten inte är tillräckligt för att ge tillstånd åt alla som vill driva&lt;br&gt;sådan verksamhet, skall prövningen ske efter ett förfarande med allmän&lt;br&gt;inbjudan till ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller när det frekvensutrymme som avsatts för en mobil&lt;br&gt;teletjänst utökas eller på annat sätt medger att ytterligare tillstånd med-&lt;br&gt;delas utan att pågående användning begränsas. Inbjudningsförfarandet&lt;br&gt;skall då avse endast det frekvensutrymme som härigenom blivit tillgäng-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far ens bemyndigande, tillsynsmyndig-&lt;br&gt;meddela föreskrifter om de sakliga heten far meddela föreskrifter om&lt;br&gt;grunder som skall tillämpas vid de sakliga grunder som skall till-&lt;br&gt;prövning enligt denna paragraf. lämpas vid prövning enligt denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 5 § att driva tele- Tillstånd enligt 5 § att driva tele-&lt;br&gt;verksamhet far förenas med villkor, verksamhet far förenas med villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsvillkor kan avse bl.a. om skyldighet för tillståndshavare&lt;br&gt;skyldighet för tillståndshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att på vissa villkor tillhanda- 1. att på vissa villkor tillhanda-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hålla telefonitjänst åt var och en som hålla telefonitjänst till fast nätan-&lt;br&gt;efterfrågar denna tjänst, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;slutningspunkt åt var och en som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att med beaktande av tillgänglig efterfrågar denna tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapacitet på vissa villkor till- 2. att med beaktande av tillgäng-&lt;br&gt;handahålla fasta teleförbindelser åt lig kapacitet tillhandahålla nätka-&lt;br&gt;den som efterfrågar sådana, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;pacitet på vissa villkor åt den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att bedriva verksamheten under efterfrågar sådan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de förutsättningar som följer av de 3. att tillhandahålla information&lt;br&gt;internationella överenskommelser om verksamhetens ägare,&lt;br&gt;som Sverige har biträtt, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4. att bedriva verksamheten var-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i verksamheten ta hänsyn till aktigt och med god kapacitet och&lt;br&gt;handikappades behov av särskilda kvalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teletjänster, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5. att på visst sätt fullgöra vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att medverka till att telemed- som föreskrivs i 17 a eller 20 b §§,&lt;br&gt;delanden kan förmedlas till sam- 6. att på skäliga villkor i egen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:465.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:416.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hällets alarmerings- och rädd-&lt;br&gt;ningstjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att beakta totalförsvarets behov&lt;br&gt;av telekommunikationer under höjd&lt;br&gt;beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. att årligen redovisa sin verk-&lt;br&gt;samhet i de delar som berörs av&lt;br&gt;tillståndet efter för verksamheten&lt;br&gt;särskilt avpassade principer samt&lt;br&gt;att ställa redovisningen till förfo-&lt;br&gt;gande för tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;eller den som anvisas av myndig-&lt;br&gt;heten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. att på skäliga villkor till annan&lt;br&gt;tillståndshavare lämna ut sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telekatalog publicera uppgifter om&lt;br&gt;enskildas teleabonnemang hos an-&lt;br&gt;mälningspliktig i den utsträckning&lt;br&gt;de inte omfattas av tystnadsplikt&lt;br&gt;enligt lag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. att utan särskild ersättning&lt;br&gt;upprätthålla telefonautomater i en&lt;br&gt;omfattning som i fråga om antal&lt;br&gt;och geografisk utbredning tillgo-&lt;br&gt;doser allmänhetens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;publicerade uppgifter om enskildas&lt;br&gt;teleabonnemang som inte omfattas&lt;br&gt;av tystnadsplikt enligt 25 § första&lt;br&gt;stycket 1 denna lag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. att på skäliga villkor i egen te-&lt;br&gt;lekatalog publicera och i sin verk-&lt;br&gt;samhet till allmänheten lämna ut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter om enskildas teleabon-&lt;br&gt;nemang hos annan tillståndshavare&lt;br&gt;i den utsträckning de inte omfattas&lt;br&gt;av tystnadsplikt enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 5 § att driva televerksamhet skall förenas med villkor&lt;br&gt;att på ett visst sätt fullgöra vad som föreskrivs i 14 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far med- ens bemyndigande, tillsynsmyndig-&lt;br&gt;dela föreskrifter om tillståndsvillkor. heten meddelar närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter om det sätt på vilket tillstånds-&lt;br&gt;villkoren skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Den som inom ett allmänt till- Den som inom ett allmänt till-&lt;br&gt;gängligt telenät tillhandahåller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gängligt telenät tillhandahåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teletjänster eller fasta teleförbindel- teletjänster eller nätkapacitet skall&lt;br&gt;ser skall tillgodose rimliga krav på se till att verksamheten uppfyller&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;teknisk säkerhet i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rimliga krav på god funktion och&lt;br&gt;teknisk säkerhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavare enligt denna lag Den som bedriver verksamhet&lt;br&gt;far, vid sidan av normala kommer- som är anmälningspliktig enligt&lt;br&gt;siella villkor, inte ställa upp andra 4 a § far, vid sidan av normala&lt;br&gt;krav för anslutning till telenät än kommersiella villkor, inte ställa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana som är nödvändiga för att upp andra krav för anslutning till&lt;br&gt;möjliggöra samverkan mellan tele- telenät än sådana som är nödvän-&lt;br&gt;tjänster eller som behövs för att fö- diga för att möjliggöra samverkan&lt;br&gt;rebygga att nätet eller dess använ- mellan teletjänster eller som be-&lt;br&gt;dare skadas eller att nätets drift hövs för att förebygga att nätet&lt;br&gt;störs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller dess användare skadas eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att nätets drift störs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;krav enligt 15 och 16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten far meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om krav enligt 15 och&lt;br&gt;16§§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver anmälnings-&lt;br&gt;pliktig verksamhet enligt 4 a § är&lt;br&gt;skyldig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bedriva verksamheten un-&lt;br&gt;der de förutsättningar som följer&lt;br&gt;av de internationella överenskom-&lt;br&gt;melser som Sverige har biträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att i verksamheten ta hänsyn&lt;br&gt;till handikappades behov av sär-&lt;br&gt;skilda teletjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att medverka till att telemed-&lt;br&gt;delanden kan förmedlas till sam-&lt;br&gt;hällets alarmerings- och rädd-&lt;br&gt;ningstjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att beakta totalförsvarets be-&lt;br&gt;hov av telekommunikationer under&lt;br&gt;höjd beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att årligen redovisa sin verk-&lt;br&gt;samhet i de delar som omfattas cv&lt;br&gt;anmälningsplikten efter principer&lt;br&gt;som är särskilt avpassade för verk-&lt;br&gt;samheten samt ställa redovis-&lt;br&gt;ningen till förfogande för till-&lt;br&gt;synsmyndigheten eller den som&lt;br&gt;anvisas av myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att på skäliga villkor till någon&lt;br&gt;annan som för nummerupplysning-&lt;br&gt;sändamål begär det lämna ut så-&lt;br&gt;dana uppgifter om enskildas tele-&lt;br&gt;abonnemang som inte omfattas av&lt;br&gt;tystnadsplikt enligt 25 § första&lt;br&gt;stycket 1 denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. att på skäliga villkor i sin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet till allmänheten lämna&lt;br&gt;ut uppgifter om enskildas tele-&lt;br&gt;abonnemang hos någon annan&lt;br&gt;anmälningspliktig i den utsträck-&lt;br&gt;ning de inte omfattas av tystnads-&lt;br&gt;plikt enligt lag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. att på begäran av myndighet&lt;br&gt;lämna upplysningar om verksam-&lt;br&gt;heten för statistikändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten meddelar närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter om i vilken utsträckning krav&lt;br&gt;enligt första stycket skall fullgöras&lt;br&gt;och det sätt på vilket detta skall&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten får föreskriva att den som&lt;br&gt;har tillstånd enligt 5 § och har en&lt;br&gt;dominerande ställning på den&lt;br&gt;svenska marknaden skall redovisa&lt;br&gt;viss del av den verksamhet som&lt;br&gt;berörs av tillståndet avskild från&lt;br&gt;annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavares taxor för an- Tillståndshavares taxor för an-&lt;br&gt;vändning av telefonitjänst till en fast vändning av telefonitjänst mellan&lt;br&gt;anslutningspunkt inom ett allmänt fasta nätanslutningspunkter inom&lt;br&gt;tillgängligt telenät och för tillhanda- ett allmänt tillgängligt telenät och&lt;br&gt;hållande av fasta teleförbindelser för tillhandahållande av nätkapaci-&lt;br&gt;inom ett sådant nät skall grunda sig tet inom ett sådant nät skall grunda&lt;br&gt;på tillståndshavarens kostnader, sig på tillståndshavarens kostnader.&lt;br&gt;Taxorna skall hållas allmänt till- Taxorna skall hållas allmänt till-&lt;br&gt;gängliga av tillståndshavama. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gängliga av tillståndshavama.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far, utan hinder av Regeringen får, utan hinder av&lt;br&gt;18 §, föreskriva att taxor för telefo- 18 §, föreskriva att taxor för telefo-&lt;br&gt;nitjänst Zz7/ en fast anslutningspunkt nitjänst mellan fasta nätanslut-&lt;br&gt;inom ett allmänt tillgängligt telenät ningspunkter inom ett allmänt till-&lt;br&gt;inte far överstiga en viss nivå. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gängligt telenät inte far överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en viss nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som har tillstånd enligt 5 § att&lt;br&gt;tillhandahålla telefonitjänst inom ett&lt;br&gt;allmänt tillgängligt telenät är skyldig&lt;br&gt;att på begäran bedriva samtrafik med&lt;br&gt;motsvarande verksamhet som drivs&lt;br&gt;av en annan tillståndshavare eller av&lt;br&gt;den som är anmälningsskyldig. Om&lt;br&gt;samtrafik upprättas med en anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldig, har tillståndshavaren&lt;br&gt;rätt till samtrafik med motsvarande&lt;br&gt;verksamhet som drivs av den anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen för förmedling av&lt;br&gt;telefonitjänster enligt första stycket&lt;br&gt;skall vara rättvis och skälig med&lt;br&gt;hänsyn till kostnaderna for presta-&lt;br&gt;tionerna. Vid beräkning av ersätt-&lt;br&gt;ningen får skälig hänsyn tas till&lt;br&gt;kostnader för särskilda uppgifter&lt;br&gt;enligt upplåtarens tillståndsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inom ett allmänt till-&lt;br&gt;gängligt telenät tillhandahåller an-&lt;br&gt;nan teletjänst än telefonitjänst i så-&lt;br&gt;dan omfattning som avses i 5 §&lt;br&gt;första stycket 1 är skyldig att, om så&lt;br&gt;begärs, på marknadsmässiga villkor&lt;br&gt;bedriva samtrafik med en tillstånds-&lt;br&gt;havare eller en anmälningsskyldig&lt;br&gt;som tillhandahåller teletjänster en-&lt;br&gt;ligt denna lag. Om samtrafik upp-&lt;br&gt;rättas med en anmälningsskyldig har&lt;br&gt;den som på begäran har medgett&lt;br&gt;samtrafik rätt till samtrafik med&lt;br&gt;motsvarande verksamhet som drivs&lt;br&gt;av den anmälningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inom ett allmänt till-&lt;br&gt;gängligt telenät tillhandahåller te-&lt;br&gt;lejänst är inte skyldig att bedriva&lt;br&gt;samtrafik i den mån sådan trafik&lt;br&gt;skulle i beaktansvärd utsträckning&lt;br&gt;begränsa hans möjlighet att i den&lt;br&gt;egna verksamheten utnyttja den nät-&lt;br&gt;kapacitet han förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhandahåller tele-&lt;br&gt;tjänst som är anmälningspliktig&lt;br&gt;enligt 4 a § är skyldig att på begä-&lt;br&gt;ran bedriva samtrafik med den&lt;br&gt;som bedriver motsvarande verk-&lt;br&gt;samhet som är anmäld enligt 4 a §.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som inom ett&lt;br&gt;allmänt tillgängligt telenät till-&lt;br&gt;handahåller annan teletjänst i en&lt;br&gt;omfattning som med avseende på&lt;br&gt;utbredningsområde, antalet an-&lt;br&gt;vändare eller annat jämförbart&lt;br&gt;förhållande är betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för samtrafik avseende&lt;br&gt;telefonitjänst till fast eller mobil&lt;br&gt;nätanslutningspunkt skall vara&lt;br&gt;rättvis och skälig med hänsyn till&lt;br&gt;kostnaderna för prestationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får i en-&lt;br&gt;skilda fall medge undantag från&lt;br&gt;skyldigheten enligt första stycket&lt;br&gt;om den begärda samtrafiken i be-&lt;br&gt;aktansvärd utsträckning skulle&lt;br&gt;begränsa den samtrafikskyldiges&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver samtrafik&lt;br&gt;skall anmäla sådana tekniska&lt;br&gt;förändringar i nätet som påver-&lt;br&gt;kar samtrafiken till tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten i god tid före genomfö-&lt;br&gt;randet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 20 §, är&lt;br&gt;den som tillhandahåller teletjänst&lt;br&gt;som är anmälningspliktig enligt&lt;br&gt;4 a § och är anmäld enligt 4 b §&lt;br&gt;skyldig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att tillgodose varje rimlig be-&lt;br&gt;gäran om sammankoppling med&lt;br&gt;telenät för samtrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att publicera sina taxor för&lt;br&gt;samtrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att erbjuda likvärdiga villkor&lt;br&gt;till alla som begär samtrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att på begäran lämna sådan&lt;br&gt;information som är nödvändig för&lt;br&gt;överenskommelser om samtrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att ge in avtal om samtrafik till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att i sin redovisning av rörel-&lt;br&gt;sen hålla intäkter och kostnader&lt;br&gt;för samtrafik avskilda från intäkter&lt;br&gt;och kostnader för annan verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är anmäld enligt 4 b §&lt;br&gt;skall på begäran av tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten styrka att ersättningen för&lt;br&gt;samtrafik är sådan som sägs i 20 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en taxa som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 inte stämmer överens med&lt;br&gt;denna lag eller med tillståndsvill-&lt;br&gt;kor eller föreskrifter som medde-&lt;br&gt;lats med stöd av lagen, får till-&lt;br&gt;synsmyndigheten besluta att den&lt;br&gt;skall ändras på visst sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 c §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl får&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten för att tillgo-&lt;br&gt;dose ändamål av väsentligt all-&lt;br&gt;mänt intresse besluta att den som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedriver verksamhet som är an-&lt;br&gt;mälningspliktig enligt 4 a § skall&lt;br&gt;bedriva samtrafik med annan som&lt;br&gt;bedriver sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får därvid&lt;br&gt;fastställa nödvändiga villkor för&lt;br&gt;samtrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 d §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhandahåller nätkapa-&lt;br&gt;citet inom ett allmänt tillgängligt&lt;br&gt;telenät är skyldig att på begäran&lt;br&gt;medverka till sammankoppling av&lt;br&gt;telenätet med andra telenät för att&lt;br&gt;upprätta sammanhängande förbin-&lt;br&gt;delser i näten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande sådan sammankopp-&lt;br&gt;ling skall bestämmelserna om sam-&lt;br&gt;trafik i 20 -20 c §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nummerplaner skall upprättas i Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;syfte att främja effektiva telekom- ens bemyndigande, tillsynsmyndig-&lt;br&gt;munikationer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;heten fastställer nummerplaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och får meddela föreskrifter om&lt;br&gt;Nummerplanerna fastställs av re- planerna och deras användning,&lt;br&gt;geringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter för nummerpla-&lt;br&gt;nerna och får ta initiativ till att&lt;br&gt;ändra dessa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 8&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far fö-&lt;br&gt;reskriva om skyldighet för den som&lt;br&gt;bedriver televerksamhet eller ansö-&lt;br&gt;ker om tillstånd att bedriva sådan&lt;br&gt;verksamhet eller ansöker om för-&lt;br&gt;handsbesked enligt 7 § att betala&lt;br&gt;avgift för tillståndsmyndighetens&lt;br&gt;verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten får föreskriva om skyldighet&lt;br&gt;att betala avgift för tillsynsmyndig-&lt;br&gt;hetens verksamhet enligt denna lag&lt;br&gt;för den som enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver verksamhet som är&lt;br&gt;anmäld enligt 4 a §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anmäler sådan verksamhet,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ansöker om tillstånd, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ansöker om förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får fö-&lt;br&gt;reskriva att den som bedriver verk-&lt;br&gt;samhet som är anmäld enligt 4 a §&lt;br&gt;skall betala avgift för finansiering&lt;br&gt;av beredskapsåtgärder på tele-&lt;br&gt;kommunikationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 §'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som driver televerksamhet och därvid har fatt del av eller tillgång&lt;br&gt;till uppgift som avses i 25 § första stycket skall på begäran lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift, som avses i 25 § första stycket 1, till en myndighet som i ett&lt;br&gt;särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning enligt delgivnings-&lt;br&gt;lagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan antas att den som&lt;br&gt;söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga&lt;br&gt;skäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift, som avses i 25 § första stycket 1 och som angår misstanke&lt;br&gt;om brott, till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myn-&lt;br&gt;dighet som har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för&lt;br&gt;brottet och detta enligt myndighetens bedömning kan föranleda annan&lt;br&gt;påföljd än böter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift som avses i 25 § första stycket 3 och som angår misstanke&lt;br&gt;om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myn-&lt;br&gt;dighet som skall ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet&lt;br&gt;lindrigare straff än fängelse i två år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift som avses i 25 § första stycket 1 till en kronofogdemyndig-&lt;br&gt;het som behöver uppgiften i exekutiv verksamhet, om myndigheten fin-&lt;br&gt;ner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett&lt;br&gt;ärende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgift som avses i 25 § första stycket 1 till en skattemyndighet som&lt;br&gt;behöver uppgiften i verksamhet som avser kontroll av skatt eller avgift&lt;br&gt;eller i utredning om rätt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481), om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig bety-&lt;br&gt;delse för handläggningen av ett ärende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppgift som avses i 25 § första&lt;br&gt;stycket 1 till polismyndighet, om&lt;br&gt;myndigheten finner att uppgiften&lt;br&gt;behövs i samband med underrät-&lt;br&gt;telse, efterforskning eller identifie-&lt;br&gt;ring vid olyckor eller dödsfall eller&lt;br&gt;för att myndigheten skall kunna&lt;br&gt;fullgöra uppgift som avses i 12 §&lt;br&gt;polislagen (1984:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. uppgift som avses i 25 § första&lt;br&gt;stycket 1 till polismyndighet eller&lt;br&gt;åklagarmyndighet, om myndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1368.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finner att uppgiften behövs i ett&lt;br&gt;särskilt fall för att myndigheten&lt;br&gt;skall kunna fullgöra underrättelse-&lt;br&gt;skyldighet enligt 31 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1964:167) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om unga lagöverträ-&lt;br&gt;dare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall ha&lt;br&gt;tillsyn över efterlevnaden av denna&lt;br&gt;lag och av de föreskrifter och villkor&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten har rätt att&lt;br&gt;för tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran få de upplysningar&lt;br&gt;och handlingar som behövs, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fa tillträde till områden, lokaler&lt;br&gt;och andra utrymmen, dock inte bo-&lt;br&gt;städer, där verksamhet som omfattas&lt;br&gt;av denna lag bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten har rätt att&lt;br&gt;fa verkställighet hos kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten av beslut som avser&lt;br&gt;åtgärder för tillsynen enligt andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall ha till-&lt;br&gt;syn över efterlevnaden av denna&lt;br&gt;lag och av de föreskrifter och vill-&lt;br&gt;kor som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att&lt;br&gt;för tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran få de upplysningar&lt;br&gt;och handlingar som behövs, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fa tillträde till områden, loka-&lt;br&gt;ler och andra utrymmen, dock inte&lt;br&gt;bostäder, där verksamhet som om-&lt;br&gt;fattas av denna lag bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att&lt;br&gt;fa verkställighet hos kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten av beslut som avser&lt;br&gt;åtgärder för tillsynen enligt andra&lt;br&gt;stycket. Därvid gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i utsökningsbalken om sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 16 kap.&lt;br&gt;10 § den balken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall vid&lt;br&gt;tillsynen ägna särskild uppmärk-&lt;br&gt;samhet åt att avtal om samtrafik och&lt;br&gt;om upplåtelse av fasta teleförbin-&lt;br&gt;delser träffas i enlighet med denna&lt;br&gt;lag och meddelade tillståndsvillkor&lt;br&gt;samt åt att överenskommelser ingås&lt;br&gt;angående användningen av num-&lt;br&gt;merresurser enligt fastställda num-&lt;br&gt;merplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer tvist som rör vHSor&lt;br&gt;för samtrafik eller i övrigt tillämp-&lt;br&gt;ning av lagen eller av föreskrifter&lt;br&gt;eller tillståndsvillkor som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen, skall till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten skyndsamt un-&lt;br&gt;dersöka förhållandena och. om sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall vid&lt;br&gt;tillsynen ägna särskild uppmärk-&lt;br&gt;samhet åt att avtal om samtrafik&lt;br&gt;och om upplåtelse och samman-&lt;br&gt;koppling av nätkapacitet träffas i&lt;br&gt;enlighet med denna lag och med-&lt;br&gt;delade tillståndsvillkor samt åt att&lt;br&gt;användningen av nummerkapacitet&lt;br&gt;sker enligt fastställda nummerpla-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer tvist som rör&lt;br&gt;tillämpning av lagen eller av&lt;br&gt;föreskrifter eller tillståndsvillkor&lt;br&gt;som har med-delats med stöd av&lt;br&gt;lagen, skall tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;skyndsamt undersöka förhållande-&lt;br&gt;na och, om särskilda skäl inte talar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilda skäl inte talar för annat, för annat, medla mellan parterna,&lt;br&gt;medla mellan parterna. I tvist som Myndigheten får i en sådan tvist&lt;br&gt;nu sagts kan tillståndsmyndigheten yttra sig på begäran av en part,&lt;br&gt;på begäran av part yttra sig över om&lt;br&gt;erbjudna tekniska, operationella och&lt;br&gt;ekonomiska villkor för samtrafik&lt;br&gt;eller uthyrning av fasta teleförbin-&lt;br&gt;delser är godtagbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om det pågår förhandling som&lt;br&gt;rör villkor för samtrafik, skall till-&lt;br&gt;synsmyndigheten på begäran av en&lt;br&gt;part bestämma en tidsgräns inom&lt;br&gt;vilken förhandlingen skall vara&lt;br&gt;avslutad. Om förhandlingen inte är&lt;br&gt;avslutad inom tidsgränsen, skall&lt;br&gt;myndigheten medla mellan par-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten far med-&lt;br&gt;dela de förelägganden och förbud&lt;br&gt;som behövs för efterlevnaden av&lt;br&gt;denna lag eller av tillståndsvillkor&lt;br&gt;eller föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen. Sådana föreläg-&lt;br&gt;ganden och förbud får förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten far meddela&lt;br&gt;de förelägganden och förbud som&lt;br&gt;behövs för efterlevnaden av denna&lt;br&gt;lag eller av tillståndsvillkor eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tvist om samtrafikvillkor&lt;br&gt;eller villkor om sammankoppling&lt;br&gt;av nätkapacitet enligt 20 d § skall&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten på ansökan av&lt;br&gt;en part, i den mån detta är nöd-&lt;br&gt;vändigt för att tillförsäkra att la-&lt;br&gt;gen eller tillståndsvillkor eller fö-&lt;br&gt;reskrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen efterlevs, föreskriva vad&lt;br&gt;som skall gälla mellan parterna i&lt;br&gt;de frågor som tvisten gäller.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får före-&lt;br&gt;lägga den som bedriver anmäl-&lt;br&gt;ningspliktig verksamhet i strid mot&lt;br&gt;denna lag eller mot föreskrifter&lt;br&gt;som meddelats med stöd av lagen&lt;br&gt;att helt eller delvis upphöra med&lt;br&gt;verksamheten. Myndigheten får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därvid besluta hur verksamheten&lt;br&gt;skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;34 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader döms den som med uppsåt&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;utan tillstånd bedriver verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet som är tillståndspliktig&lt;br&gt;enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begär eller tar emot ersättning&lt;br&gt;efter ett högre pris än som är med-&lt;br&gt;givet i en föreskrift som avses i 19 §,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte följer en myndighets begä-&lt;br&gt;ran att lämna uppgifter enligt 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ansvar för den&lt;br&gt;som bryter mot den tystnadsplikt&lt;br&gt;som föreskrivs i 25 eller 26 §§ finns&lt;br&gt;i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;35 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot den tystnadsplikt&lt;br&gt;som föreskrivs i 29 § döms till böter. I ringa fall döms inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ansvar för den&lt;br&gt;som bryter mot den tystnadsplikt&lt;br&gt;som föreskrivs i 25 eller 26 §§&lt;br&gt;finns i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;36 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har rättat sig efter&lt;br&gt;ett vitesföreläggande enligt 33 §&lt;br&gt;eller som har överträtt ett vitesför-&lt;br&gt;bud enligt samma paragraf får inte&lt;br&gt;dömas till ansvar enligt denna lag&lt;br&gt;för en gärning som omfattas av fö-&lt;br&gt;reläggandet eller förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;36 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden och förbud enligt&lt;br&gt;denna lag får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;37 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndighetens beslut Tillsynsmyndighetens beslut en-&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt före- ligt denna lag eller enligt föreskrif-&lt;br&gt;skrifter som regeringen har med- ter som regeringen har meddelat&lt;br&gt;delat med stöd av lagen far över- med stöd av lagen far överklagas&lt;br&gt;klagas hos länsrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som inte avser återkallelse av tillstånd eller påförande av avgift,&lt;br&gt;gäller omedelbart om inte annat har bestämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten och dom-&lt;br&gt;stol som prövar ett överklagande får&lt;br&gt;bestämma att ett beslut om återkal-&lt;br&gt;lelse av tillstånd skall gälla ome-&lt;br&gt;delbart, om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten och domstol&lt;br&gt;som prövar ett överklagande far&lt;br&gt;bestämma att ett beslut om återkal-&lt;br&gt;lelse av tillstånd skall gälla ome-&lt;br&gt;delbart, om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid ikraftträdandet har tillstånd enligt 5 § skall anses ha&lt;br&gt;anmält verksamheten enligt 4 a §. Andra som vid ikraftträdandet bedriver&lt;br&gt;verksamhet som är anmälningspliktig enligt 4 a § skall senast den 1 no-&lt;br&gt;vember 1997 anmäla verksamheten till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I ärenden som gäller ansökan om tillstånd gäller de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna vid prövning efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Föreskriften i 37 § om krav på prövningstillstånd tillämpas inte i de&lt;br&gt;fall där det första beslutet i ärendet fattats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1527) om&lt;br&gt;teleterminalutrustning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6, 7 och 12 §§ lagen (1992:1527) om teletermi-&lt;br&gt;nalutrustning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten far för genomfö-&lt;br&gt;rande av den tillsyn som avses i 5 §&lt;br&gt;andra stycket meddela de föreläg-&lt;br&gt;ganden som behövs. Ett sådant fö-&lt;br&gt;reläggande far förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får för ge-&lt;br&gt;nomförande av den tillsyn som av-&lt;br&gt;ses i 5 § meddela de förelägganden&lt;br&gt;och förbud som behövs. Sådana fö-&lt;br&gt;relägganden och förbud far förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten har rätt att få verk- Tillsynsmyndigheten har rätt att fa&lt;br&gt;ställighet hos kronofogdemyndig- verkställighet hos kronofogdemyn-&lt;br&gt;heten av beslut som avser åtgärder digheten av beslut som avser åtgär-&lt;br&gt;för tillsynen enligt 5 § andra der för tillsynen enligt 5 § andra&lt;br&gt;stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stycket. Därvid gäller bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna i utsökningsbalken om sådan&lt;br&gt;verkställighet som avses i 16 kap.&lt;br&gt;10 § den balken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut om Tillsynsmyndighetens beslut en-&lt;br&gt;förelägganden enligt 6 § får över- ligt denna lag far överklagas hos&lt;br&gt;klagas hos länsrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag som inte&lt;br&gt;avser påförande av avgift, gäller&lt;br&gt;omedelbart om inte annat har be-&lt;br&gt;stämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-01-30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 16 januari 1997 (Kommunikationsdeparte-&lt;br&gt;mentet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i telelagen (1993:597),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1992:1527) om teleterminalutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Peter Holm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i telelagen (1993:597)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke definieras televerksamhet som förmedling av&lt;br&gt;telemeddelanden via telenät eller tillhandahållande av nätkapacitet. Orden&lt;br&gt;telenät och nätkapacitet är inte synonyma. Så som definitionerna av telenät&lt;br&gt;resp, nätkapacitet är utformade kan det emellertid förefalla som om det i båda&lt;br&gt;fallen är fråga om en anläggning avsedd för förmedling av telemeddelanden;&lt;br&gt;nätkapacitet anges vara telenät eller del därav. I författningskommentaren&lt;br&gt;anges att nätkapacitet avser detsamma som det tidigare använda uttrycket&lt;br&gt;fasta förbindelser. Härmed avsågs förbindelser där hyresmannen enligt avtal&lt;br&gt;disponerar över viss överföringskapacitet för förmedling av telemeddelanden&lt;br&gt;(prop. 1992/93:200 s. 302). I förslaget till definition av hyrd förbindelse talas&lt;br&gt;om nätkapacitet som består av viss överföringskapacitet. Lagrådet vill ifråga-&lt;br&gt;sätta om inte definitionen av nätkapacitet blir mer adekvat med lydelsen&lt;br&gt;”överföringskapacitet i telenät eller del därav”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar skyldigheten att på begäran bedriva samtrafik, vilken&lt;br&gt;föreslås åvila bl.a. den som tillhandahåller teletjänst som omfattas av anmäl-&lt;br&gt;ningsplikt enligt den nya 4 a §. Skyldigheten skall enligt den föreslagna&lt;br&gt;lydelsen gälla i förhållande till den som bedriver motsvarande verksamhet,&lt;br&gt;om denna är anmäld hos tillsynsmyndigheten enligt 4 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av anknytningen till 4 a § och det sätt på vilket den paragra-&lt;br&gt;fen har utformats - i dess första stycke anges under fyra särskilda punk-&lt;br&gt;ter vilka tjänster som far tillhandahållas först efter anmälan - synes viss&lt;br&gt;tvekan kunna uppkomma om vad som åsyftas med uttrycket&lt;br&gt;”motsvarande verksamhet”. Avsikten torde inte kunna vara att samtrafik-&lt;br&gt;skyldigheten skall gälla endast i den mån båda kontrahenterna tillhanda-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;håller tjänster som är att hänföra under en och samma punkt i 4 a § första&lt;br&gt;stycket. Lydelsen bör dock enligt Lagrådets mening förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att första meningen i första stycket av förevarande&lt;br&gt;paragraf ges följande lydelse: ”Den som tillhandahåller teletjänst som är&lt;br&gt;anmälningspliktig enligt 4 a § är skyldig att på begäran bedriva samtrafik&lt;br&gt;med annan som utövar verksamhet som är anmäld enligt nämnda para-&lt;br&gt;graf’.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs enligt förslaget att ersättning för samtrafik&lt;br&gt;avseende telefonitjänst till fast eller mobil nätanslutningspunkt skall vara&lt;br&gt;rättvis och skälig med hänsyn till kostnaderna för prestationen. Detta&lt;br&gt;överensstämmer i huvudsak med andra stycket första meningen i nuva-&lt;br&gt;rande lydelse. Däremot föreslås ingen motsvarighet till nuvarande tredje&lt;br&gt;stycket till den del detta innebär att annan samtrafik än sådan som avser&lt;br&gt;telefonitjänst skall bedrivas på marknadsmässiga villkor. I lagrådsremis-&lt;br&gt;sen har inte angetts något skäl till att sistnämnda föreskrift inte föreslås&lt;br&gt;få någon motsvarighet, men det far anses framgå av motiven att någon&lt;br&gt;ändring i sak inte är åsyftad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den berörda föreskriften får anses fylla en funktion så till vida att den&lt;br&gt;förhindrar krav på ersättning och andra villkor som inte ter sig rimliga&lt;br&gt;från marknadsmässiga utgångspunkter. En sådan föreskrift ger därmed&lt;br&gt;också tillsynsmyndigheten en viss hållpunkt för medling enligt 32 §&lt;br&gt;andra stycket och för sådana förvaltningsbeslut som avses kunna&lt;br&gt;meddelas enligt det föreslagna nya andra stycket i 33 §. Övervägande&lt;br&gt;skäl synes därför tala för att föreskriften i tredje stycket får en mot-&lt;br&gt;svarighet även i den ändrade regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår med hänvisning till det anförda att andra stycket&lt;br&gt;kompletteras med följande mening: ”För annan samtrafik får marknads-&lt;br&gt;mässiga villkor bestämmas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas Lagrådets förslag vid 20 § andra stycket bör hänvisningen till det&lt;br&gt;stycket i förevarande paragrafs andra stycke begränsas till att avse dess&lt;br&gt;första mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1527) om teleterminalutrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande:, statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden, Tham,&lt;br&gt;Åsbrink, Schori, Uusmann, Ulvskog, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Ines Uusmann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:61 Översyn av telelagen&lt;br&gt;(1993:597) m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:61&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Översyn av telelagen,&lt;br&gt;(1993:597) m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4 a, 8, 12, 17, 17 a,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 b, 21, 23 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;gotab 53101, Stockholm 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag i propositionen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:TU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag i propositionen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringen förslag i proposition till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringen förslag i proposition till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:TU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-03-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:28:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0361</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:28:37</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:TU5</uppgift>
<ref_dok_id>GK01TU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Översyn av telelagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T61</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T61</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Agne Hansson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agne Hansson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisa Abascal Reyes  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisa Abascal Reyes  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Andersson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Andersson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Starrin  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Starrin  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenth Skårvik  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenth Skårvik  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Leo Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T61</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T61</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Leo Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Odell  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Odell  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Westerberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Westerberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Westerberg  och Lars Björkman  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Westerberg  och Lars Björkman  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sonja Fransson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:61&lt;br/&gt;
Översyn av telelagen(1993:597) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02T57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sonja Fransson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>