2359140 GK0354 1996/97 54 prop prop prop Proposition 1996/97:54 Proposition Proposition Utrikesdepartementet 54 0 1996-11-21 00:00:00 2025-12-19 13:58:17 1997-01-01 00:00:00 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GK0354/text https://data.riksdagen.se/dokument/GK0354 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0354 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition 1996/97:54</h1> <h2>Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina</h2> Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 november 1996 Göran Persson Lena Hjelm-Wallén (Utrikesdepartementet)<img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0354/prop_199697__54-1.png" style="width:37pt;height:22pt;"/> Prop. 1996/97:54 <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en väpnad styrka om högst 510 personer till förfogande som ett svenskt bidrag till en multinationell fredsstyrka efter IFOR med uppgift att medverka till det fortsatta genomförandet av fredsöverenskommelsen för Bosnien-Hercegovina, när Förenta nationernas säkerhetsråd bemyndigat FN:s medlemsstater att upprätta en sådan styrka. Kostnaderna för den svenska insatsen beräknas uppgå till högst 399 miljoner kronor under år 1997. 1 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 54 <h2>Innehållsförteckning</h2> Prop. 1996/97:54 1      Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3 2    Ärendet och dess beredning....................... 4 3     Allmän beskrivning av läget i  Bosnien-Hercegovina ....  4 4     FN:s fredsfrämjande insatser i f.d. Jugoslavien......... 6 5    Den nuvarande IFOR-styrkan...................... 6 6     Den fortsatta fredsprocessen....................... 7 7     Multinationell fredsstyrka efter IFOR ................ 8 8     Avtalsfrågor.................................. 9 9    Svensk medverkan ............................. 9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 november 1996 ............................... 12 <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> Regeringen föreslår att riksdagen 1. medger att regeringen ställer en väpnad styrka om högst 510 personer till förfogande som ett svenskt bidrag till en multinationell fredsstyrka efter IFOR med uppgift att medverka till det fortsatta genomförandet av fredsöverenskommelsen för Bosnien-Hercegovina, när Förenta nationernas säkerhetsråd bemyndigat FN:s medlemsstater att upprätta en sådan styrka, 2. medger att regeringen, om kostnaderna överstiger 399 miljoner kronor, överför medel från anslaget A 1 Försvarsmakten. Vidare föreslår regeringen att riksdagen mot bakgrund av ärendets brådskande natur beslutar att förkorta motionstiden till sju dagar. Prop. 1996/97:54 1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 54 <h2>2 Ärendet och dess beredning</h2> I regeringens proposition 1995/96:113 Svenskt deltagande i fredsstyrka i f.d. Jugoslavien föreslog regeringen att riksdagen skulle ge sitt medgivande till att en väpnad styrka ställdes till förfogande som ett svenskt bidrag till den multinationella fredsstyrkan IFOR. Propositionen bifölls av riksdagen den 15 december 1995 (bet. 1995/96:UU4, rskr. 1995/96:109). IFOR:s uppdrag har varit att medverka till genomförandet av den fredsöverenskommelse för Bosnien-Hercegovina som undertecknades den 14 december 1995 i Paris av företrädare för Bosnien- Hercegovina, Kroatien och Förbundsrepubliken Jugoslavien. Enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1031 den 15 december 1995 skall det mandat som ligger till grund för IFOR ses över ett år efter det att IFOR övertagit ansvaret i Bosnien-Hercegovina från FN:s skyddsstyrka UNPROFOR samt ställning tas till om mandatet skall förlängas eller ej. IFOR övertog ansvaret från UNPROFOR den 20 december 1995. Frågan om en förnyad insats efter IFOR har diskuterats bland truppbidragare sedan en tid tillbaka. Det förväntas att säkerhetsrådet under december 1996 antar en resolution vari medlemsstaterna ges mandat att upprätta en multinationell fredsstyrka efter IFOR med uppgift att medverka till det fortsatta genomförandet av fredsöverenskommelsen för Bosnien-Hercegovina. Förberedelser för ett svenskt deltagande i den nya fredsstyrkan har redan inletts. Kontakter med Nordatlantiska försvarsorganisationen NATO och FN samt de stater som förväntas ingå i styrkan har tagits. Diskussioner pågår vidare om den militära och rättsliga strukturen för det svenska deltagandet. I dessa diskussioner har samråd skett med Försvarsmakten. Det är av stor vikt att fredsstyrkan efter IFOR kan påbörja sitt uppdrag i omedelbar anslutning till att den nuvarande IFOR-styrkans mandat upphör. Planering och samordning mellan de stater som kan förväntas ingå i fredsstyrkan efter IFOR måste därför ske i förväg utifrån vissa antaganden. Detta gör att ärendet har beretts skyndsamt och att förslag måste föreläggas riksdagen redan innan resolutionen från FN:s säkerhetsråd föreligger. Ärendet medför ingen lagstiftning och någon remissbehandling har inte skett. Prop. 1996/97:54 <h2>3 Allmän beskrivning av läget i Bosnien- Hercegovina</h2> En allomfattande fredsöverenskommelse för Bosnien-Hercegovina undertecknades i Paris den 14 december 1995 av företrädare för Bosnien- Hercegovina, Kroatien och Förbundsrepubliken Jugoslavien. Överenskommelsen tillkom efter ett intensivt internationellt förhandlingsarbete och syftar till att skapa långsiktig fred och stabilitet i Bosnien-Hercegovina. Överenskommelsen skulle också lägga en grund för demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och ekonomisk Prop. 1996/97:54 utveckling i landet. En grundprincip i överenskommelsen var att Bosnien-Hercegovina skulle bestå som en enad och suverän stat bestående av två delar, dels den bosnisk-kroatiska federationen, dels den serbiska republiken. En fördelning av territoriet inom Bosnien-Hercegovina gjordes. Enligt denna tilldelades den bosnisk-kroatiska federationen 51 procent och den serbiska republiken 49 procent därav. En multinationell fredsstyrka IFOR skulle medverka i överenskommelsens genomförande bland annat genom att upprätta en separationszon mellan de stridande parterna (se vidare avsnitt 5). Överenskommelsen innehöll konstitutionella principer enligt vilka centrala regeringsstrukturer skulle upprättas i huvudstaden Sarajevo. Vidare ingick bestämmelser om mänskliga rättigheter, fria val och flyktingars rätt att återvända. I enlighet med överenskommelsen utsågs en Hög Representant med uppgift att övervaka och samordna genomförandet av de civila delarna av överenskommelsen. FN:s flyktingkommissarie fick uppgifter vad gällde flyktingars återvändande och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, fick uppdrag vad gällde rustningskontroll och övervakning av allmänna och fria val i Bosnien- Hercegovina. Ansträngningarna att genomföra fredsöverenskommelsen har givit skiftande resultat. Striderna kunde stoppas och den militära uppgiften att skilja de stridande parterna åt och upprätta en separationszon löstes relativt snabbt av IFOR. Val till presidentrådet, parlamentet m.m., som senare bekräftades av OSSE, kunde hållas den 14 september 1996 i enlighet med fredsöverenskommelsen. De planerade lokalvalen sköts dock upp. Överenskommelser om normalisering, inklusive upprättande av diplomatiska förbindelser, har ingåtts dels mellan Kroatien och Förbundsrepubliken Jugoslavien den 23 augusti 1996, dels mellan Bosnien-Hercegovina och Förbundsrepubliken Jugoslavien den 3 oktober 1996. Misstron mellan de olika ledarskapen och mellan befolkningsgrupperna i Bosnien-Hercegovina kvarstår emellertid och läget är fortfarande spänt på flera håll i landet. Även om IFOR:s närvaro verkar avhållande på parterna, kan det inte uteslutas att nya strider omsider bryter ut. Rörelsefriheten mellan den bosnisk-kroatiska federationen och den serbiska republiken är ytterst begränsad och flyktingåtervandring i större skala har hittills inte kommit till stånd. Genomförandet av fredsöverenskommelsens civila delar har intensifierats efter de allmänna valen i Bosnien-Hercegovina. Det faktiska upprättandet av de nya gemensamma institutionerna har stött på betydande svårigheter. Först efter utdragna förhandlingar och påtryckningar från det internationella samfundet kunde det nya presidentrådet hålla sitt första möte. De lokalval som skulle ha hållits tillsammans med övriga allmänna val den 14 september 1996 har skjutits upp två gånger på grund av tvister beträffande tillämpningen av bestämmelserna och andra problem. <h2>4 FN:s fredsfrämjande insatser i f.d. Jugoslavien</h2> Prop. 1996/97:54 FN:s skyddsstyrka UNPROFOR, som inrättades av FN:s säkerhetsråd under våren 1992, avslutade sin verksamhet i Bosnien-Hercegovina vid årsskiftet 1995/96. Sverige deltog i denna fredsbevarande insats med drygt 1000 soldater i en nordisk bataljon. FN:s mission i Bosnien-Hercegovina UNMIBH upprättades i slutet av december 1995.1 denna ingår FN:s civilpolisstyrka IPTF med huvudsaklig uppgift att utbilda och övervaka lokala polisstyrkor i Bosnien- Hercegovina. Närmare 1 700 civilpoliser ingår i IPTF, varav 40 från Sverige. I UNMIBH ingår även en enhet med uppgift att bistå parterna med minröjning. Sedan årsskiftet 1992/93 finns en fredsbevarande FN-styrka i Makedonien UNPREDEP. Detta är första gången FN-styrkor utplaceras i förebyggande syfte. För närvarande deltar Sverige i UNPREDEP med ca 40 soldater ingående i en nordisk bataljon. I januari 1996 upprättade FN:s säkerhetsråd en fredsbevarande insats i östra Slavonien i Kroatien UNTAES. Denna har bl.a. haft till uppgift att övervaka den demilitarisering av området som parterna överenskom i ett särskilt avtal från november 1995. Sveriges bidrag till UNTAES uppgår för närvarande till tio civilpoliser och fem militära observatörer. FN:s säkerhetsråd har även tillsatt en observatörsgrupp UNMOP, som har till uppgift att övervaka demilitariseringen av Prevlakahalvön i Kroatien. Sverige bidrar för närvarande med två observatörer i denna. <h2>5 Den nuvarande IFOR-styrkan</h2> IFOR-insatsen grundar sig på ett mandat från FN:s säkerhetsråd. I resolution 1031, enhälligt antagen av säkerhetsrådet den 15 december 1995, bemyndigades FN:s medlemsstater att i samarbete med NATO upprätta den multinationella fredsstyrkan IFOR med uppgift att medverka till genomförandet av fredsöverenskommelsen i Bosnien-Hercegovina. IFOR uppmanades även att regelbundet rapportera till säkerhetsrådet. Säkerhetsrådet beslöt vidare att, ett år efter det att IFOR övertagit ansvaret i Bosnien-Hercegovina från FN:s skyddsstyrka UNPROFOR, se över det bemyndigande som givits i resolutionen samt ta ställning till om bemyndigandet skulle förlängas eller ej. Den 20 december 1995 övertog IFOR ansvaret från UNPROFOR. IFOR, som leds av NATO, är indelad i tre divisioner ledda av Frankrike, Storbritannien respektive USA. En nordisk-polsk brigad, inkluderande en svensk bataljon, ingår i den amerikanskledda divisionen. Utöver Sverige deltar Danmark, Finland, Norge och Polen i denna brigad. Under slutet av år 1996 har en lettisk kontingent tjänstgjort tillsammans med den svenska bataljonen. Dessutom har en litauisk kontingent deltagit i den danska bataljonen. Under år 1996 har IFOR som mest omfattat ca 60 000 man från såväl Prop. 1996/97:54 NATO- som icke-NATO-medlemmar, bl.a. Ryssland. Det svenska deltagandet i IFOR uppgår för närvarande till ca 840 man. De flesta ingår i den svenska bataljonen. Därtill kommer en mindre del i brigadens stabskompani. Svensk personal ingår också i en underhållsenhet placerad i Ungern. Svenska officerare tjänstgör vid brigadstaben och andra staber inom IFOR. IFOR:s primära uppgifter enligt fredsöverenskommelsen har varit att vid behov åtskilja parternas militära styrkor, upprätta en separationszon och övervaka denna. I överenskommelsen ger parterna sitt uttryckliga medgivande till att IFOR placeras i området. Uppdraget har därigenom liknat traditionell fredsbevarande verksamhet. En skillnad är dock att IFOR:s mandat grundar sig på en resolution antagen av FN:s säkerhetsråd med stöd av kapitel VII i FN-stadgan (resolution 1031). Detta betyder att styrkan, i syfte att genomföra sitt mandat, har befogenhet att vid behov tillgripa militära tvångsmedel som går utöver strikt självförsvar. IFOR har även haft en understödjande uppgift för civila och humanitära delar förknippade med fredsöverenskommelsen såsom att bistå IPTF samt OSSE, UNHCR och andra organisationer i Bosnien-Hercegovina. IFOR har vidare givit stöd till UNTAES. <h2>6 Den fortsatta fredsprocessen</h2> Fredsimplementeringsrådet PIC, som är det huvudsakliga internationella forum där fredsprocessen i Bosnien-Hercegovina behandlas, håller sin tredje konferens i London den 4-5 december 1996. Avsikten med mötet är att fastställa villkor och tidsplaner för det fortsatta genomförandet av fredsöverenskommelsen. Bland de frågor som avses behandlas vid den kommande konferensen finns frågan om hur de nya gemensamma institutionerna i Bosnien- Hercegovina skall stärkas och utvecklas samt hur respekten för de mänskliga rättigheterna skall säkras. Likaså är det nödvändigt att avsevärt förbättra det allmänna civila säkerhetsläget i landet. En acceptabel trygghetsnivå måste uppnås för alla befolkningsgrupper i hela landet och rörelsefrihet måste garanteras. Den Höge Representantens funktion som samordnare av genomförandet av fredsavtalets civila delar bör stärkas ytterligare för att arbetet skall kunna bedrivas mer effektivt. Flyktingar måste beredas möjlighet att återvända till sina hem. Äteruppbyggnadsinsatsema kommer även fortsättningsvis att i stor utsträckning fokuseras på att återställa infrastrukturella funktioner, inklusive reparation och nybyggnation av bostäder. Ökade satsningar kommer dessutom att göras på att bygga upp ekonomin och att stödja inrättandet och stärkandet av demokratiska strukturer. Det är viktigt att tidsperspektivet för detta är realistiskt. Även om väpnade strider inte pågår i dag i Bosnien-Hercegovina, är det nödvändigt för en fortsatt positiv utveckling att, steg för steg, stadigt och målmedvetet föra fredsprocessen framåt. Trycket på parterna måste upprätthållas i fråga om att stå fast vid ingångna överenskommelser, att Prop. 1996/97:54 ta eget ansvar för fredsprocessen och att samarbeta med varandra och det internationella samfundet, exempelvis i fråga om skiljedom rörande staden Brcko och krigsförbrytartribunalen i Haag. Tidsperspektivet när det gäller fredsprocessen måste vara långt och uthålligheten stor. Genomförandet av fredsöverenskommelsens civila och militära delar måste även i fortsättningen nära samordnas. De internationella ansträngningarna på de civila och militära områdena utgör komponenter i en och samma fredsprocess. <h2>7 Multinationell fredsstyrka efter IFOR</h2> FN:s säkerhetsråd förväntas i december 1996 bemyndiga FN:s medlemsstater att upprätta en multinationell fredsstyrka efter IFOR med uppgift att medverka till det fortsatta genomförandet av fredsöverenskommelsen för Bosnien-Hercegovina. Fredsstyrkan beräknas uppgå till 25 000-30 000 personer och förväntas alltjämt ledas av NATO. Sedan början av november 1996 har NATO:s Europakommando LANDCENT övertagit det markoperativa kommandot för IFOR. Inom NATO planeras även att fredsstyrkan skall ledas från Sarajevo av en amerikansk befälhavare, troligen chefen för LANDCENT. Enligt planerna kommer fredsstyrkan att bestå av tre reducerade divisioner ledda av Frankrike, Storbritannien och USA. En reducerad nordisk-polsk brigad, inkluderande en svensk bataljon, skall enligt planerna även i fortsättningen ingå i den amerikanskledda divisionen. Utöver Sverige förväntas Danmark, Finland, Norge och Polen delta i den nordisk-polska brigaden. En lettisk kontingent planeras tjänstgöra tillsammans med den svenska bataljonen också under delar av år 1997. Det är regeringens avsikt att det svenska deltagandet i huvudsak skall utgöras av en reducerad bataljon. Styrkan skall även fortsättningsvis utgöra en del av Försvarsmaktens utlandsstyrka. Fredsstyrkans huvuduppgifter förväntas i stort sammanfalla med IFOR:s, dvs. att övervaka separationszonen samt upprätthålla rörelsefrihet och säkerhet i Bosnien-Hercegovina. IFOR opererar på grundval av att parterna i fredsöverenskommelsen har givit sitt uttryckliga medgivande till att en multinationell styrka placeras i området. För den nya fredsstyrkan förutses att ett motsvarande medgivande ges av de nya regeringsorganen i Bosnien-Hercegovina. Uppdraget kommer därigenom också i framtiden att likna traditionell fredsbevarande verksamhet. Till skillnad från sådan verksamhet kommer dock fredsstyrkans mandat, liksom IFOR:s, att grunda sig på en resolution antagen av FN:s säkerhetsråd med stöd av kapitel VII i FN-stadgan. Detta betyder att fredsstyrkan, vid behov, kan tillgripa militära tvångsmedel som går utöver strikt självförsvar. På basis av säkerhetsrådets mandat kommer enhetliga uppträdanderegler att fastställas för fredsstyrkan. Dessa förutsätts inte skilja sig nämnvärt från dem som gällt för IFOR och kommer därigenom att ge den nya fredsstyrkan samma möjlighet till ett kraftfullt militärt uppträdande. En utgångspunkt är alltjämt att uppgifterna for förbanden kommer att Prop. 1996/97:54 anpassas till deras utbildning, utrustning och graden av samövning med andra nationer. Vidare förutsätts att samtliga deltagande förband lyder under en enhetlig befalsstruktur. En sådan är väsentlig för operationens effektivitet och truppens säkerhet. Inriktningen är att den svenska bataljonens uppgifter inte skall förändras nämnvärt. Den svenska bataljonen organiseras i syfte att, förutom rörlig patrullering, kunna utföra ammunitions- och minröjning. Uppdragets karaktär gör det angeläget att truppen har kunskaper om den politiska situationen i landet, mänskliga rättigheter, humanitär rätt och flyktingfrågor. <h2>8 Avtalsfrågor</h2> Sveriges deltagande i en multinationell fredsstyrka efter IFOR förutsätts regleras genom ett avtal om deltagande mellan Sverige och NATO. Det kan förväntas att gällande avtal mellan Sverige och NATO rörande det svenska deltagandet i IFOR, liksom andra avtal som Sverige ingått i detta sammanhang, förlängs vid ett svenskt deltagande i fredsstyrkan efter IFOR. <h2>9 Svensk medverkan</h2> Regeringens förslag: Riksdagen medger att regeringen ställer en väpnad styrka om högst 510 personer till förfogande som ett svenskt bidrag till en multinationell fredsstyrka efter IFOR med uppgift att medverka till det fortsatta genomförandet av fredsöverenskommelsen för Bosnien-Hercegovina, när Förenta nationernas säkerhetsråd bemyndigat FN:s medlemsstater att upprätta en sådan styrka. Riksdagen medger även att regeringen, om kostnaderna överstiger 399 miljoner kronor, överför medel från anslaget A 1 Försvarsmakten. Skälen för regeringens förslag: Det finns ett uppenbart behov av en fortsatt internationell militär närvaro i Bosnien-Hercegovina efter IFOR. Striderna har visserligen stoppats och parterna skilts från varandra av IFOR. Stora internationella ansträngningar har gjorts för att driva på genomförandet av fredsöverenskommelsens civila delar i Bosnien- Hercegovina. Val har hållits och uppbyggnaden av nya strukturer har påbörjats. Parterna har inlett ett samarbete med varandra. Många svårigheter återstår emellertid att bemästra. De lokala valen har tills vidare skjutits upp. Misstron mellan de olika befolkningsgrupperna är betydande och läget är fortfarande spänt på flera håll i Bosnien- Hercegovina. Rörelsefriheten mellan den bosnisk-kroatiska federationen och den serbiska republiken är ytterst begränsad och flyktingåtervändandet Prop. 1996/97:54 har inte kommit i gång i större skala. IFOR:s närvaro har verkat avhållande på parterna. Utan en kraftfull internationell militär närvaro i Bosnien-Hercegovina skulle strider snabbt kunna återuppstå. En fortsatt internationell militär närvaro är därför nödvändig for att förhindra nya strider och ytterligare lidanden för den redan mycket hårt drabbade civilbefolkningen. Genomförandet av fredsöverenskommelsens civila delar kräver också i fortsättningen en internationell militär närvaro som kan skänka allmän stabilitet åt situationen i landet. Det är viktigt att genomförandet av fredsöverenskommelsens civila delar nära samordnas med de militära komponenterna, och att fredsstyrkan efter IFOR ses som en del av en sammanhållen politik från det internationella samfundet, syftande till att skapa långsiktig fred och stabilitet i f.d. Jugoslavien. Sverige har lämnat omfattande bidrag till fredsansträngningama i f.d. Jugoslavien, bland annat genom att bidra med trupp till FN:s fredsbevarande operationer och IFOR. Sverige har även lämnat stöd till OSSE:s arbete, i synnerhet till valprocessen, och aktivt deltagit i det diplomatiska arbetet rörande konflikten. De svenska insatserna har utgjort ett viktigt bidrag till fredsprocessen. Detta gäller inte minst inom IFOR, där Sveriges medverkan har rönt uppskattning. Förutom insatserna på de militära och diplomatiska områdena har Sverige varit en av de största bidragsgivarna vad gäller humanitär hjälp och återuppbyggnadsinsatser i f.d. Jugoslavien. Sammanlagt uppgår de av Sverige finansierade biståndsinsatserna hittills till över 1,3 miljarder kronor. Sverige har dessutom givit över 82 000 flyktingar från f.d. Jugoslavien permanent uppehållstillstånd, varav 59 000 från Bosnien- Hercegovina. Mot denna bakgrund finns det starka skäl för svenskt deltagande i en multinationell fredsstyrka efter IFOR, som en del av fortsatt aktiv svensk medverkan i de internationella ansträngningarna att åstadkomma en långsiktig och stabil fred i f.d. Jugoslavien. Svensk medverkan i en fredsstyrka efter IFOR bör även ses i ett vidare säkerhetspolitiskt perspektiv. Sverige får tillfälle att aktivt och konkret tillsammans med Ryssland, andra europeiska stater och USA fortsatt delta i gemensamma ansträngningar för att skapa fred och säkerhet i Europa. Sverige ges också tillfälle att utveckla samarbetet med NATO inom ramen för en fredsfrämjande insats. Regeringen anser att mandatet för fredsstyrkan efter IFOR i Bosnien- Hercegovina måste grundas på en resolution i FN:s säkerhetsråd. Det är troligt att detta mandat kommer att gälla i cirka ett år, med möjlighet till förlängning. Styrkan bör ha ett brett internationellt deltagande. Såvitt gäller ledningen av insatsen framstår NATO:s strukturer som den enda realistiska möjligheten. Styrkan behöver inte vara lika omfattande som IFOR, men en slagkraftig och avhållande kapacitet måste bibehållas för att styrkan skall åtnjuta respekt. Det är väsentligt att Sverige far god insyn i och inflytande över både den politiska och militära planeringen av insatsen och dess operativa genomförande, bland annat genom permanent                  1 o stabsmedverkan i fredsstyrkans ledningsstrukturer. Det är vidare av vikt att säkra fortsatt samverkan inom den nordisk-polska brigaden. Den Prop. 1996/97:54 svenska styrkan bör liksom för närvarande i huvudsak verka i nordöstra Bosnien-Hercegovina. Med beaktande av att fredsstyrkans mandat efter IFOR i allt väsentligt förväntas vara detsamma som gäller för den nuvarande IFOR-styrkan gör regeringen bedömningen att det, liksom vad gällde för deltagande i nuvarande IFOR, för svenskt deltagande i styrkan erfordras medgivande av riksdagen enligt 10 kap 9 § första stycket 1 regeringsformen. Några lagstiftningsåtgärder för deltagandet är inte påkallade. Regeringen har i budgetproposition 1996/97:1 för 1997 föreslagit att ett ramanslag anvisas under utgiftsområdet 6 Totalförsvar benämnt A2 Fredsfrämjande truppinsatser. På anslaget föreslås riksdagen anvisa 472 526 000 kronor. Anslaget skall möjliggöra för regeringen att på mandat av FN eller OSSE medverka med trupp i fredsfrämjande och humanitära insatser. Kostnaden för svenskt deltagande om högst 510 personer har beräknats för år 1997 till högst 399 miljoner kronor. Enligt den planering och de förberedelser som vidtagits kommer en reducerad svensk bataljon att vara organiserad per den 1 februari 1997. Kostnaden per soldat blir lägre i fredsstyrkan efter IFOR jämfört med nuvarande IFOR-styrka, då de förutsedda uppgifterna medger att förbandets beväpning och fordonsutrustning kan göras lättare och rörligare och därmed mindre kostnadskrävande. I beloppet ingår kostnader för att återställa den medförda materielen till stridsdugligt skick. Kostnaden för avveckling och hemtransport liksom för eventuella totalhaverier ingår dock ej utan förutsätts finansieras över anslaget A 2. Om kostnaderna för insatsen under 1997 i övrigt överstiger den beslutade nivån på 399 miljoner kronor anser regeringen att detta skall finansieras genom överföring av medel från anslaget A 1 Försvarsmakten. 11 <h2>Utrikesdepartementet                                   Prop. 1996/97:54</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 november 1996 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros. Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén Regeringen beslutar proposition 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina. gotab 52703, Stockholm 1996 12 1 1 att riksdagen medger att regeringen ställer en väpnad styrka om högst 510 personer till förfogande som ett svenskt bidrag till en multinationell fredsstyrka efter IFOR med uppgift att medverka till det fortsatta genomförandet av fredsöverenskommelsen för Bosnien-Hercegovina, när Förenta nationernas säkerhetsråd bemyndigat FN:s medlemsstater att upprätta en sådan styrka Bifall = utskottet 1996/97:UU5 ? 1 1 att riksdagen medger att regeringen ställer en väpnad styrka om högst 510 personer till förfogande som ett svenskt bidrag till en multinationell fredsstyrka efter IFOR med uppgift att medverka till det fortsatta genomförandet av fredsöverenskommelsen för Bosnien-Hercegovina, när Förenta nationernas säkerhetsråd bemyndigat FN:s medlemsstater att upprätta en sådan styrka ? 2 2 att riksdagen medger att regeringen, om kostnaderna överstiger 399 miljoner kronor, överför medel från anslaget A 1 i Försvarsmakten. Vidare föreslår regeringen att riksdagen mot bakgrund av ärendets brådskande natur beslutar att förkorta motionstiden till sju dagar. ? 2 2 att riksdagen medger att regeringen, om kostnaderna överstiger 399 miljoner kronor, överför medel från anslaget A 1 i Försvarsmakten. Vidare föreslår regeringen att riksdagen mot bakgrund av ärendets brådskande natur beslutar att förkorta motionstiden till sju dagar. Delvis bifall = utskottet 1996/97:UU5 ? B Bordläggning 1996-11-22 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1996-11-22 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1996-11-26 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1996-11-29 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Utrikesdepartementet 2014-11-21 11:40:01 statustext statustext Ärendet är avslutat GK0354 2019-05-22 17:21:47 tilldelat Tilldelat Utrikesutskottet 2014-11-21 11:40:01 behandlas_i 1996/97:UU5 GK01UU5 bet 1996/97 UU5 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina GK02U9 mot 1996/97 U9 med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina Motion följdmotion med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina GK02U8 mot 1996/97 U8 med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina Motion följdmotion med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina GK02U7 mot 1996/97 U7 med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina Motion följdmotion med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina GK02U6 mot 1996/97 U6 med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina Motion följdmotion av Arne Andersson m.fl. (M) med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina GK02U7 mot 1996/97 U7 med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina av Arne Andersson m.fl. (M) Motion följdmotion av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (MP) med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina GK02U6 mot 1996/97 U6 med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (MP) Motion följdmotion av Jan Jennehag och Eva Zetterberg (V) med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina GK02U8 mot 1996/97 U8 med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina av Jan Jennehag och Eva Zetterberg (V) Motion följdmotion av Lennart Rohdin m.fl. (FP) med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina GK02U9 mot 1996/97 U9 med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina av Lennart Rohdin m.fl. (FP) Motion