<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285583</hangar_id>
 <dok_id>GK0352</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>52</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:52</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Inrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>52</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-11-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:58:17</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Den kommunala redovisningen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0352/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0352</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0352</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:52&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Den kommunala redovisningen&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0352/prop_199697__52-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 november 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörgen Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Inrikesdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag om kommunal redovisning samt&lt;br&gt;ändringar i kommunallagen (1991:900) och i kommunalförbundslagen&lt;br&gt;(1985:894).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till ändring i kommunallagen och i kommunalförbundslagen&lt;br&gt;innebär att kommuner, landsting och kommunalförbund varje år skall upp-&lt;br&gt;rätta sina budgetar så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om ett nega-&lt;br&gt;tivt resultat uppstår skall detta regleras i budgeten senast två år efter det&lt;br&gt;år det negativa resultatet uppkom. I förvaltningsberättelsen skall anges när&lt;br&gt;och på vilket sätt regleringen skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommuner, landsting och kommunalförbund föreslås även en kom-&lt;br&gt;munal redovisningslag. Den bygger på bokföringslagen (1975:125),&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) och normalreglementet för kommuner&lt;br&gt;och landsting. Den innehåller bl.a. regler om redovisning av pensions-&lt;br&gt;åtaganden. Vidare aviseras att ett oberoende organ bör bildas med uppgift&lt;br&gt;att främja och utveckla god redovisningssed i kommuner och landsting i&lt;br&gt;enlighet med redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1998. Förslagen om att intäkterna skall överstiga kostnaderna och om&lt;br&gt;redovisning av pensionsåtaganden får börja tillämpas senare än den 1&lt;br&gt;januari 1998, dock senast av kommuner och kommunalförbund avseende&lt;br&gt;räkenskapsåret 1999 och av landsting avseende räkenskapsåret 2000.&lt;br&gt;Kommunalförbund som sköter landstingskommunal uppgift skall också&lt;br&gt;tillämpa bestämmelserna senast avseende räkenskapsåret 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ........................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ..................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om kommunal redovisning........ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900) .............................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalförbundslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:894).............................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ...................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den ekonomiska bakgrunden till förslagen ............ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunal&amp;nbsp;ekonomisk förvaltning.............. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunal&amp;nbsp;räkenskapsföring och&amp;nbsp;redovisning...... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av&amp;nbsp;skärpt lagstiftning................. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunal ekonomi i balans ...................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett lagreglerat balanskrav.................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 En grundläggande bestämmelse om budget i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balans............................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Vilka som omfattas av balanskravet........ 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Hanteringen av negativa årsresultat ........ 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Låneförbud regleras inte .................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En kommunal redovisningslag ..................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunal redovisning lagregleras ............. 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 &amp;nbsp;Den lagtekniska lösningen...............41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 Huvudlinjerna i lagen.................. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisningslagens tillämpningsområde ......... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisningslagens huvudsakliga innehåll ........ 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 &amp;nbsp;Bokföring.......................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 Årsredovisning ...................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.3 Förvaltningsberättelse.................. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.4 Resultaträkning och balansräkning......... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.5 Finansieringsanalys ................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.6 Värdering ......................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.7 Sammanställd redovisning............... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.8 Delårsrapport........................ 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisningen av kommunala avtalspensioner .....61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ....... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Oberoende redovisningsorgan................. 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader ................................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar .......................... 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om kommunal redovisning................ 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i kommunallagen.............. 93 &amp;nbsp;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i kommunalförbundslagen........ 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningsforslag (Ds 1995:57)............... 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning&amp;nbsp;över remissinstanser (Ds&amp;nbsp;1995:57)&amp;nbsp;....&amp;nbsp;&amp;nbsp;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext (Ds&amp;nbsp;1996:30)...................... 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning&amp;nbsp;över remissinstanser (Ds&amp;nbsp;1996:30)&amp;nbsp;....&amp;nbsp;&amp;nbsp;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 november&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 ........................................... 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad..................................... 118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om kommunal redovisning (1996:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i kommunallagen (1991:900),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:894).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om kommunal redovisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kommuner och landsting är bokföringsskyldiga enligt 2 kap. denna&lt;br&gt;lag. De är också skyldiga att upprätta en årsredovisning för varje räken-&lt;br&gt;skapsår enligt 3-8 kap. och att upprätta delårsrapporter enligt 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i denna lag om kommuner och landsting gäller&lt;br&gt;även kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God redovisningssed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bokföring och redovisning skall fullgöras på ett sätt som&lt;br&gt;överensstämmer med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommen-&lt;br&gt;dationer från normgivande organ på det kommunala området, skall upp-&lt;br&gt;lysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett räkenskapsår enligt denna lag omfattar ett kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bokföringsskyldigheten innefattar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;kronologiskt och systematiskt löpande bokföra inträffade ekono-&lt;br&gt;miska händelser och i samband med detta se till att det finns verifika-&lt;br&gt;tioner till alla bokföringsposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;vid räkenskapsårets utgång avsluta bokföringen med ett årsbokslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;upprätta en beskrivning över det redovisningssystem som tillämpas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;arkivera verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskaps-&lt;br&gt;material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bokföringen skall vara ordnad så att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;det ekonomiska utfallet av verksamheten kan jämföras med den&lt;br&gt;budget som fullmäktige har fastställt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;en tillräcklig kontroll av verksamheten kan upprätthållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;en tillfredsställande finansstatistisk information kan lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Alla ekonomiska händelser skall bokföras löpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ekonomiska händelser avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;inbetalningar och utbetalningar,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;uppkomna fordringar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;andra åtgärder eller transaktioner som påverkar förmögenhetens stor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lek eller sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför ett årsbokslut skall bokföringen också tillföras fordrings-, avsätt-&lt;br&gt;nings- och skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter och kost-&lt;br&gt;nader som rätteligen hör till räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Varje ekonomisk händelse skall bokföras på grundval av en&lt;br&gt;handling som härrör från händelsen eller som särskilt upprättas med upp-&lt;br&gt;gifter om denna (verifikation). Har kommunen eller landstinget tagit emot&lt;br&gt;en handling om den ekonomiska händelsen, skall denna handling&lt;br&gt;användas som verifikation. Om det krävs med hänsyn till arten av den&lt;br&gt;mottagna handlingen, får bokföringen i stället grundas på en särskilt upp-&lt;br&gt;rättad hänvisningsverifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verifikation skall på ett varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den&lt;br&gt;upprättades, när den ekonomiska händelsen inträffade, vad den avser,&lt;br&gt;vilket belopp den gäller, vilken motpart den berör och, i förekommande&lt;br&gt;fall, vilka handlingar som låg till grund för händelsen och var&lt;br&gt;originalhandlingen förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För likartade ekonomiska händelser får en gemensam verifikation&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Verifikationerna skall på ett varaktigt sätt vara försedda med&lt;br&gt;verifikationsnummer och med övriga uppgifter som fordras för att sam-&lt;br&gt;bandet mellan verifikation och bokförd post utan svårighet skall kunna&lt;br&gt;fastställas. Om verifikationen rättas, skall det anges när rättelsen har skett&lt;br&gt;och vem som har företagit den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Verifikationer skall både före och efter bokföringen förvaras ord-&lt;br&gt;nade och på ett betryggande och överskådligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formen för bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bokföringen skall ske på ett varaktigt sätt i ett ordnat och&lt;br&gt;betryggande system. Vad som har bokförts far inte utplånas eller göras&lt;br&gt;oläsligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en felförd post rättas, skall det anges när rättelsen har skett och&lt;br&gt;vem som har företagit den. Om rättelse sker genom en särskild rättelse-&lt;br&gt;post, skall verifikation om rättelsen upprättas. Rättelsen skall innehålla en&lt;br&gt;hänvisning till det fel som avses. Samtidigt skall det genom anteckning&lt;br&gt;på den tidigare verifikationen eller på annat sätt säkerställas att man vid&lt;br&gt;granskning av den tidigare verifikationen utan svårighet kan få kännedom&lt;br&gt;om rättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivning över det tillämpade redovisningssystemet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den beskrivning som upprättas över det tillämpade redovis-&lt;br&gt;ningssystemet skall innehålla uppgift om redovisningens organisation och&lt;br&gt;uppbyggnad, använda hjälpmedel och deras funktion samt bokföringens&lt;br&gt;konton och deras användning (kontoplan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningen skall kompletteras med systemdokumentation och&lt;br&gt;behandlingshistorik för ADB-baserade redovisningssystem i den utsträck-&lt;br&gt;ning det behövs för att man utan svårighet skall kunna följa och kon-&lt;br&gt;trollera de enskilda posternas behandling och företagna bearbetningar&lt;br&gt;inom systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § De ekonomiska händelserna skall bokföras i kronologisk ordning&lt;br&gt;(grundbokföring), post för post, efter verifikationsnummer som tilldelats&lt;br&gt;verifikationerna. Verifikationer som avser likartade ekonomiska händelser,&lt;br&gt;far bokföras i sammandrag i en post, om det utan svårighet kan klarläggas&lt;br&gt;vilka ekonomiska händelser som ingår i en sådan post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbets-&lt;br&gt;dag. Fordringar och skulder samt övriga ekonomiska händelser skall bok-&lt;br&gt;föras så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikationer för obetalda fordringar och skulder skall ordnas och för-&lt;br&gt;varas så att betryggande överblick fortlöpande finns över dem. Vid räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång skall samtliga då obetalda fordringar och skulder bok-&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudbokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § De ekonomiska händelserna skall bokföras i systematisk ordning&lt;br&gt;(huvudbokföring) så att bokföringen gör det möjligt att överblicka verk-&lt;br&gt;samhetens ekonomiska utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konton som i huvudbokföringen förs i sammandrag skall ytterligare&lt;br&gt;specificeras i en sidoordnad redovisning, om det behövs för att ge en till-&lt;br&gt;fredsställande överblick och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudbokföringen skall hållas aktuell och stämmas av med hänsyn till&lt;br&gt;verksamhetens förhållanden och god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsmaterialets form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Verifikationer och annat räkenskapsmaterial kan utgöras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;material i vanlig läsbar form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;film eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan&lt;br&gt;läsas med förstoringshjälpmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;annat material med registreringar som genom omedelbar utskrift kan&lt;br&gt;tas fram i en form som avses i punkterna 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material som avses i första stycket 3 får inte användas för samman-&lt;br&gt;fattningar av huvudbokföringen eller samtidigt för både verifikationer och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundbokföring. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material som avses i första stycket 2 och 3 far användas endast om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan anses säkerställt att registreringarna är varaktiga, att de registrerade&lt;br&gt;uppgifterna är lätt åtkomliga och att materialet bevaras på betryggande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbokslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § För varje räkenskapsår skall den löpande bokföringen avslutas med&lt;br&gt;ett årsbokslut. Detta består av resultaträkning och balansräkning. Till&lt;br&gt;dessa kan bilagor upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbokslutet skall avfattas i vanlig läsbar form. Bilagor som är särskilt&lt;br&gt;omfattande far dock upprättas i sådan form som avses i 11 § första&lt;br&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningens syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verk-&lt;br&gt;samhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskaps-&lt;br&gt;årets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningens delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Årsredovisningen skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;en förvaltningsberättelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;en resultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;en balansräkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;en finansieringsanalys, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;en sammanställd redovisning som omfattar även kommunal verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs genom annan juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen far&lt;br&gt;kompletteras med upplysningar i noter. I så fall skall hänvisning göras vid&lt;br&gt;de poster i resultaträkningen eller balansräkningen till vilka upplys-&lt;br&gt;ningarna hänför sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningens form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Årsredovisningen skall avfattas i vanlig läsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för årsredovisningens upprättande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I en kommun skall årsredovisningen upprättas av kommunstyrelsen&lt;br&gt;och i ett landsting skall den upprättas av landstingsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kommunalförbund med fullmäktige skall årsredovisningen upprättas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av styrelsen och i ett kommunalförbund med förbundsdirektion skall den Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;upprättas av förbundsdirektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Förvaltningsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Förvaltningsberättelsen skall innehålla en översikt över utvecklingen&lt;br&gt;av kommunens eller landstingets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar skall även lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen eller&lt;br&gt;resultaträkningen men som är viktiga för bedömningen av kommunens&lt;br&gt;eller landstingets resultat eller ställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen eller lands-&lt;br&gt;tinget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;kommunens eller landstingets förväntade utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;väsentliga personalförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppfölj-&lt;br&gt;ningen av den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Förvaltningsberättelsen skall innehålla en samlad redovisning av&lt;br&gt;kommunens eller landstingets investeringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Förvaltningsberättelsen skall innehålla en redovisning av hur utfallet&lt;br&gt;förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna,&lt;br&gt;skall det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt&lt;br&gt;man avser att göra den i 8 kap. 5 § kommunallagen (1991:900) före-&lt;br&gt;skrivna regleringen av det negativa resultatet. Om fullmäktige har beslutat&lt;br&gt;att en sådan reglering inte skall ske, skall upplysning lämnas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysning skall också lämnas om hur tidigare räkenskapsårs negativa&lt;br&gt;resultat har reglerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Resultaträkning och balansräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och&lt;br&gt;hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen skall ställas upp i följande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens nettokostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteintäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella statsbidrag och utjämning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultat före extraordinära poster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens eller&lt;br&gt;landstingets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital&lt;br&gt;på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och an-&lt;br&gt;svarsförbindelser skall tas upp inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall ställas upp i följande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. &amp;nbsp;Immateriella anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Materiella anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Mark, byggnader och tekniska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Maskiner och inventarier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Övriga materiella anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Finansiella anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Omsättningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. &amp;nbsp;Förråd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. &amp;nbsp;Fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Kortfristiga placeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Kassa och bank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eget kapital, avsättningar och skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Eget kapital, därav årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. &amp;nbsp;Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Andra avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. &amp;nbsp;Långfristiga skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panter och ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Panter och därmed jämförliga säkerheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller&lt;br&gt;avsättningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Övriga ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postindelningen i resultat- och balansräkningarna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Posterna i resultaträkningen och balansräkningen skall tas upp var&lt;br&gt;för sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas&lt;br&gt;upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas&lt;br&gt;poster. Posterna får delas in i delposter. Kompletterande poster skall ges&lt;br&gt;beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsutbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före år&lt;br&gt;1998 skall inte tas upp som skuld eller avsättning. Utbetalningar av pen-&lt;br&gt;sionsförmåner som intjänats före år 1998 skall redovisas såsom kostnader&lt;br&gt;i resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära intäkter och kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Intäkter eller kostnader i annan verksamhet än kommunens eller&lt;br&gt;landstingets normala verksamhet skall redovisas som extraordinära intäk-&lt;br&gt;ter och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och&lt;br&gt;art i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelsetal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För varje post eller delpost i resultaträkningen och balansräkningen&lt;br&gt;skall beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räken-&lt;br&gt;skapsåret anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller&lt;br&gt;delposter har ändrats, skall posterna för det närmast föregående räken-&lt;br&gt;skapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de skall&lt;br&gt;kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed,&lt;br&gt;behöver omräkning eller ändring enligt andra stycket inte göras. Skälen&lt;br&gt;för detta skall anges i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Värdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd för stadig-&lt;br&gt;varande bruk eller innehav. Med omsättningstillgång förstås annan till-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Utgifter för forsknings-och utvecklingsarbeten och liknande arbeten&lt;br&gt;som är av väsentligt värde för verksamheten under kommande år far tas&lt;br&gt;upp som immateriell anläggningstillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Anläggningstillgångar skall tas upp till belopp motsvarande&lt;br&gt;utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet),&lt;br&gt;om inte annat följer av 4. 5 eller 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång skall räknas in, utöver&lt;br&gt;inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång skall räknas in, utöver&lt;br&gt;sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången,&lt;br&gt;en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en&lt;br&gt;tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till&lt;br&gt;tillverkningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång far räknas in i an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balan-&lt;br&gt;serats från tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning av anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd skall&lt;br&gt;skrivas av systematiskt över denna livslängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska livslängden för en immateriell anläggningstillgång som&lt;br&gt;avses i 2 § skall anses uppgå till högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivning av anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Har en anläggningstillgång vid räkenskapsårets utgång ett lägre&lt;br&gt;värde än vad som följer av 3 och 4 §§, skall tillgången skrivas ned till&lt;br&gt;detta lägre värde, om värdenedgången kan antas vara bestående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som&lt;br&gt;tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värde-&lt;br&gt;nedgången är bestående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nedskrivning enligt första eller andra stycket skall återföras, om det&lt;br&gt;inte längre finns skäl för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivningar och återföringar som avses i första - tredje styckena&lt;br&gt;skall redovisas i resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskrivning av anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Finansiella anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och&lt;br&gt;bestående värde, som väsentligt överstiger bokfört värde enligt 3 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § andra stycket far skrivas upp till högst detta värde om det står i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med god redovisningssed. Beloppet far inte tas upp i resul-&lt;br&gt;taträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med uppskrivningen skall det i en not lämnas upplysning om&lt;br&gt;storleken på det uppskrivna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivning av tillgång som har skrivits upp skall efter uppskrivningen Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdering av omsättningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Omsättningstillgångar skall, om inte annat följer av 8 §, tas upp till&lt;br&gt;det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anskaffningsvärde förstås utgifterna för tillgångens förvärv eller till-&lt;br&gt;verkning. Vid bestämmandet av anskaffningsvärdet tillämpas 3 § andra -&lt;br&gt;fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det verkliga värdet avses försäljningsvärdet efter avdrag för&lt;br&gt;beräknad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, får det verkliga&lt;br&gt;värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med&lt;br&gt;avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med god&lt;br&gt;redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med återanskaffningsvärde avses det belopp som motsvarar den utgift&lt;br&gt;för anskaffandet som kommunen eller landstinget skulle ha haft om till-&lt;br&gt;gången anskaffats på balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning till bestämd mängd och fast värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som om-&lt;br&gt;sätts och vars sammantagna värde är av underordnad betydelse för kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget, får tas upp till en bestämd mängd och ett fast&lt;br&gt;värde, om deras kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsent-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Fordringar i utländsk valuta får omräknas enligt balansdagens kurs,&lt;br&gt;om det står i överensstämmelse med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulder i utländsk valuta skall omräknas enligt balansdagens kurs, om&lt;br&gt;denna är högre än kursen vid skuldens uppkomst. Är balansdagens kurs&lt;br&gt;lägre än kursen vid skuldens uppkomst, far omräkning enligt balansdagens&lt;br&gt;kurs ske endast om orealiserad kursvinst kan avräknas mot orealiserad&lt;br&gt;kursförlust och sådan avräkning står i överensstämmelse med god redo-&lt;br&gt;visningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kapitalrabatter och direkta emissionsutgifter vid upptagande av lån&lt;br&gt;skall periodiseras, dock längst över tiden till dess skulden förfaller till&lt;br&gt;betalning. Sådan periodisering behöver dock inte göras om den är utan&lt;br&gt;väsentlig betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Avsättning skall, om inte annat följer av 5 kap. 4 §, göras för&lt;br&gt;samtliga förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare&lt;br&gt;räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin&lt;br&gt;förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderings- och omräkningsprinciper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder&lt;br&gt;skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För poster i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta skall det anges enligt vilka principer beloppen&lt;br&gt;har räknats om till svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt första och andra styckena far lämnas i not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Finansieringsanalys&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I finansieringsanalysen skall kommunens eller landstingets finansie-&lt;br&gt;ring och investeringar under räkenskapsåret redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Sammanställd redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam förvaltningsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Sådana upplysningar som avses i 4 kap. 1 § skall omfatta också&lt;br&gt;sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställda resultat- och balansräkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning&lt;br&gt;som utgör en sammanställning av kommunens eller landstingets resultat-&lt;br&gt;räkning och resultaträkningarna för de övriga juridiska personer i vilka&lt;br&gt;kommunen eller landstinget har ett betydande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen skall vidare innehålla en balansräkning som utgör en&lt;br&gt;sammanställning av kommunens eller landstingets balansräkning och&lt;br&gt;balansräkningarna för de övriga juridiska personer i vilka kommunen eller&lt;br&gt;landstinget har ett betydande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Delårsrapporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kommuner och landsting skall minst en gång under räkenskapsåret&lt;br&gt;upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från&lt;br&gt;räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst&lt;br&gt;hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för ut- Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;vecklingen av kommunens eller landstingets verksamhet och resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedan föregående räkenskapsårs utgång. Upplysningar skall då lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens&lt;br&gt;resultat eller ställning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen eller lands-&lt;br&gt;tinget som har inträffat under rapportperioden eller efter dennas slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det inte finns särskilda hinder, skall det i anslutning till&lt;br&gt;uppgifter enligt 2 § även lämnas motsvarande uppgifter för samma&lt;br&gt;rapportperiod under det närmast föregående räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begrepp och termer skall så långt det är möjligt stämma överens med&lt;br&gt;dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Bestämmelserna skall tillämpas, med de undantag som anges under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. första gången på bokföring, årsredovisning och delårsrapporter&lt;br&gt;avseende räkenskapsåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Bestämmelsen i 4 kap. 4 § tillämpas första gången av kommuner och&lt;br&gt;kommunalförbund avseende räkenskapsåret 1999 och av landsting avseen-&lt;br&gt;de räkenskapsåret 2000. Kommunalförbund som sköter landstingskommu-&lt;br&gt;nal uppgift skall dock också tillämpa bestämmelsen första gången&lt;br&gt;avseende räkenskapsåret 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Vad som föreskrivs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;5 kap. 1 § såvitt avser pensionsförpliktelser som upptagits bland&lt;br&gt;posten Verksamhetens kostnader och posten Finansiella kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;5 kap. 2 § såvitt avser pensionsförpliktelser som upptagits i posten&lt;br&gt;Avsättningar, posten Skulder eller bland ansvarsförbindelser under rub-&lt;br&gt;riken, Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller&lt;br&gt;avsättningarna och Övriga ansvarsförpliktelser, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;5 kap. 4 § första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;far börja tillämpas senare än den 1 januari 1998, dock senast av kom-&lt;br&gt;muner och kommunalförbund avseende räkenskapsåret 1999 och av lands-&lt;br&gt;ting avseende räkenskapsåret 2000. Kommunalförbund som sköter lands-&lt;br&gt;tingskommunal uppgift skall dock också tillämpa bestämmelserna senast&lt;br&gt;avseende räkenskapsåret 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-2 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;God redovisningssed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Räkenskapsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-3 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna bestämmelser&amp;nbsp;om bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-6 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verifikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Formen för bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskrivning över det tillämpade redovisningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundbokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudbokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Räkenskapsmaterialets form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Årsbokslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Årsredovisningens syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Årsredovisningens delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Årsredovisningens form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvaret för årsredovisningens upprättande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaltningsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Resultaträkning och balansräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Resultaträkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Balansräkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Postindelningen i resultat- och balansräkningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pensionsutbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Extraordinära intäkter och kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jämförelsetal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-2 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad som är anläggningstillgångar och omsättningstill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avskrivning av anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nedskrivning av anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppskrivning av anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdering av omsättningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning till bestämd mängd och fast värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderings- och omräkningsprinciper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsanalys&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sammanställd redovisning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gemensam förvaltningsberättelse&lt;br&gt;Sammanställda resultat- och balansräkningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;dels att 8 kap. 17, 18 och 23 §§ skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 8 kap. 19-22 §§ skall betecknas 8 kap. 17-20 §§,&lt;br&gt;dels att 8 kap. 4, 5 ,14 och 16 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting skall varje år upprätta en budget för nästa&lt;br&gt;kalenderår (budgetår).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten skall upprättas så att&lt;br&gt;intäkterna överstiger kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under&lt;br&gt;budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planen skall skattesatsen och an-&lt;br&gt;slagen anges. Av planen skall det&lt;br&gt;vidare framgå hur utgifterna skall&lt;br&gt;finansieras och hur den ekonomiska&lt;br&gt;ställningen beräknas vara vid&lt;br&gt;budgetårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 planen skall skattesatsen och&lt;br&gt;anslagen anges. Av planen skall det&lt;br&gt;vidare framgå hur verksamheten&lt;br&gt;skall finansieras och hur den&lt;br&gt;ekonomiska ställningen beräknas&lt;br&gt;vara vid budgetårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kostnaderna för ett visst&lt;br&gt;räkenskapsår överstiger intäkterna,&lt;br&gt;skall det negativa resultatet reg-&lt;br&gt;leras och det redovisade egna kapi-&lt;br&gt;talet enligt balansräkningen åter-&lt;br&gt;ställas under de närmast följande&lt;br&gt;två åren. Beslut om sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglering skall fattas i budgeten&lt;br&gt;senast det andra året efter det år&lt;br&gt;då det negativa resultatet uppkom.&lt;br&gt;Om det finns synnerliga skäl kan&lt;br&gt;fullmäktige besluta att sådan regle-&lt;br&gt;ring inte skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av&lt;br&gt;tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen och övriga nämnder skall fortlöpande föra räkenskaper över de&lt;br&gt;medel som de förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om kom-&lt;br&gt;muners och landstings bokföring&lt;br&gt;finns i lagen (1996:000) om&lt;br&gt;kommunal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När styrelsen har fått övriga&lt;br&gt;nämnders redovisningar, skall den&lt;br&gt;avsluta räkenskaperna med ett&lt;br&gt;årsbokslut och sammanfatta detta i&lt;br&gt;en årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När styrelsen har fått övriga&lt;br&gt;nämnders redovisningar, skall den&lt;br&gt;upprätta en årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om års-&lt;br&gt;redovisningen finns i lagen&lt;br&gt;(1996:000) om kommunal redovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya föreskrifterna i 8 kap. 4 och 5 §§ skall tillämpas första gången&lt;br&gt;såvitt avser kommuner avseende räkenskapsåret 1999 och såvitt avser&lt;br&gt;landsting avseende räkenskapsåret 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i kommunalförbundslagen Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;(1985:894)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalförbundslagen (1985:894)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 10 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 9 §, 2 kap. 18 § och 3 kap. 7 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förbundets ändamål och med-&lt;br&gt;lemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad förbundsmedlemmama i&lt;br&gt;övrigt anser nödvändigt för att&lt;br&gt;ordna de ekonomiska förhållandena&lt;br&gt;mellan förbundet och dess medlem-&lt;br&gt;mar och förbundets förhållanden i&lt;br&gt;fråga om ekonomi och förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förbundets ändamål och med-&lt;br&gt;lemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad förbundsmedlemmama i&lt;br&gt;övrigt anser nödvändigt för att&lt;br&gt;ordna de ekonomiska förhållandena&lt;br&gt;mellan förbundet och dess medlem-&lt;br&gt;mar och förbundets förhållanden i&lt;br&gt;fråga om ekonomi och förvaltning&lt;br&gt;och som inte regleras i denna lag&lt;br&gt;eller i lagen (1996:000) om kom-&lt;br&gt;munal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förbundsordningen för ett förbund som skall ha hand om en ange-&lt;br&gt;lägenhet som enligt särskild författning ankommer på kommuner eller&lt;br&gt;landsting får inte, såvitt angår den angelägenheten, tas in någon bestäm-&lt;br&gt;melse om begränsning av förbundsmedlems skyldighet att tillhandahålla&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 1-4 §§,&lt;br&gt;5 £ första och andra styckena,&lt;br&gt;10 §. 12-16 §§, 17 § första stycket&lt;br&gt;och 18 &amp;nbsp;§ kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900) gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;i fråga om kommunalförbunds eko-&lt;br&gt;nomiska förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 1-5 §§,&lt;br&gt;10 § samt 12-16 §§ kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900) gäller i tillämpli-&lt;br&gt;ga delar i fråga om kommunalför-&lt;br&gt;bundets ekonomiska förvaltning.&lt;br&gt;Närmare bestämmelser om&lt;br&gt;bokföring och årsredovisning finns&lt;br&gt;i lagen (1996:000) om kommunal&lt;br&gt;redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1695.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1695.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta upp lån, ingå borgen och Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som förbundsmedlem-&lt;br&gt;mama har tagit in i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. \~4 §§,&lt;br&gt;5 f första och andra styckena samt&lt;br&gt;10, 12 och 13 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;i fråga om ekonomisk förvaltning i&lt;br&gt;kommunalförbund med förbunds-&lt;br&gt;direktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 1—5 §§,&lt;br&gt;10, 12-/4 §§ samt 16 § kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900) gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar i fråga om kom-&lt;br&gt;munalförbundets ekonomiska för-&lt;br&gt;valtning. Närmare bestämmelser&lt;br&gt;om bokföring och årsredovisning&lt;br&gt;finns z lagen (1996:000) om&lt;br&gt;kommunal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta upp lån, ingå borgen och&lt;br&gt;andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som förbundsmedlem-&lt;br&gt;mama har tagit in i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya föreskrifterna i 2 kap. 18 § och 3 kap. 7 § skall, såvitt avser&lt;br&gt;8 kap. 4 och 5 §§ kommunallagen, tillämpas första gången av kommunal-&lt;br&gt;förbund avseende räkenskapsåret 1999. Kommunalförbund som sköter&lt;br&gt;landstingskommunal uppgift skall dock också tillämpa bestämmelserna&lt;br&gt;senast avseende räkenskapsåret 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1695.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande kommunallagen (1991:900) trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1992. I förarbetena uttalade regeringen att om det skulle visa sig att den&lt;br&gt;ökade friheten som kommunerna gavs på det ekonomiska området skulle&lt;br&gt;leda till oönskade konsekvenser skulle statsmakterna på nytt överväga&lt;br&gt;behovet av en stramare lagreglering (prop. 1990/91:117 s. 21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1995 års kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150, bil. 7 s.&lt;br&gt;77-78) förklarade regeringen att den hade för avsikt att skyndsamt göra&lt;br&gt;en översyn av kommunallagens bestämmelser om ekonomisk förvaltning.&lt;br&gt;Bakgrunden härtill var att lagen varit i kraft i drygt tre år och att en&lt;br&gt;uppföljning av hur lagens bestämmelser hade tillämpats borde ske. En rad&lt;br&gt;kommunalekonomiska frågeställningar med anknytning till kommunal-&lt;br&gt;lagen hade kommit att aktualiseras under senare år, bl.a. de allmänt ökade&lt;br&gt;svårigheterna att åstadkomma balans mellan inkomster och utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade därför i maj 1995 chefen för Finansdeparte-&lt;br&gt;mentet att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att göra en översyn av&lt;br&gt;kommunallagens ekonomikapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen avlämnade i september 1995 rapporten Kommunal eko-&lt;br&gt;nomi i balans (Ds 1995:57). I rapporten föreslog arbetsgruppen att det, ut-&lt;br&gt;över ett i kommunallagen stadgat krav på budgetbalans, även skall införas&lt;br&gt;en särskild kommunal bokföringslag men att det fortsatta arbetet med en&lt;br&gt;sådan lag skulle fa ske inom regeringskansliet. Arbetsgruppen föreslog&lt;br&gt;också att frågan om att inrätta ett oberoende organ för redovisningsfrågor&lt;br&gt;skulle tas upp i den fortsatta beredningen. Arbetsgruppens lagförslag fram-&lt;br&gt;går av bilaga 1. Rapporten remissbehandlades. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna framgår av bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga&lt;br&gt;i Inrikesdepartementet (dnr In96/1435/KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag bearbetades vidare inom Finansdepartementet&lt;br&gt;och resultatet redovisades i april 1996 i promemorian Kommunal redo-&lt;br&gt;visning (Ds 1996:30). Promemorians lagförslag framgår av bilaga 3.&lt;br&gt;Promemorian remissbehandlades. En förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;finns i bilaga 4. Remissyttrandena finns tillgängliga i Inrikesdepartementet&lt;br&gt;(dnr In96/1446/KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1996 träffade regeringen en överenskommelse med Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och Landstingsförbundet om den kommunala ekono-&lt;br&gt;min för åren 1997 och 1998 i syfte att ge kommuner och landsting stabila&lt;br&gt;förutsättningar att bedriva sin verksamhet under de närmaste åren (prop.&lt;br&gt;1995/96:150 s. 186). Frågan om ett lagstadgat balanskrav togs upp i över-&lt;br&gt;enskommelsen och regeringen åtog sig att införa ett sådant krav först år&lt;br&gt;1999 för kommunerna och år 2000 för landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har både i 1996 års vårproposition (prop. 1995/96:150 s.&lt;br&gt;186) och i årets budgetproposition (prop. 1996/97:1 volym 9) aviserat de&lt;br&gt;förslag som regeringen nu lägger om att införa ett lagreglerat balanskrav,&lt;br&gt;en kommunal redovisningslag och att det bör inrättas ett oberoende organ&lt;br&gt;med uppgift att utveckla god ekonomisk redovisningssed inom kommun-&lt;br&gt;sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Den ekonomiska bakgrunden till förslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:52&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Kommunal ekonomisk förvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;God ekonomisk hushållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nya kommunallagen (1991:900) togs en tidigare bestämmelse&lt;br&gt;om förmögenhetsskydd bort. Bestämmelsen, som första gången togs in i&lt;br&gt;1953 års kommunallag, byggde på tanken att en generation inte har rätt&lt;br&gt;att förbruka vad föregående generationer ”ihopbragt till sina efterkom-&lt;br&gt;mandes gagn” och fokuserade också en kommuns eller ett landstings hand-&lt;br&gt;lande på den kommunala förmögenheten. En kommuns fasta och lösa&lt;br&gt;egendom borde förvaltas så att kommunens förmögenhet inte minskades.&lt;br&gt;Att fokusera en kommuns eller ett landstings handlande på den kommu-&lt;br&gt;nala förmögenheten anses numera höra till ett föråldrat synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns i kommunallagen inte heller något krav på att budgeten skall&lt;br&gt;vara balanserad varje år. I stället finns i 8 kap. 1 § en bestämmelse om&lt;br&gt;att kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin&lt;br&gt;verksamhet. I förarbetena sägs att detta är en ändamålsregel som inte har&lt;br&gt;några rättsverkningar i den meningen att den skall ligga till grund för en&lt;br&gt;domstolsprövning av om kommunala beslut är förenliga med god ekono-&lt;br&gt;misk hushållning (prop. 1990/91:117 s. 110).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till regeln om god ekonomisk hushållning ges ingen uttöm-&lt;br&gt;mande beskrivning av vad som är god ekonomisk hushållning. 1 stället&lt;br&gt;ges där en rad exempel som vägledning vid tolkningen (a. prop. s. 110 f.,&lt;br&gt;210 f.). Ett i detta sammanhang särskilt viktigt uttalande är att det hör till&lt;br&gt;god ekonomisk hushållning att sett över någon tid av inte alltför lång var-&lt;br&gt;aktighet ha balans mellan inkomster och utgifter. Genom att den tidigare&lt;br&gt;förmögenhetskyddsbestämmelsen upphört att gälla är det inte längre för-&lt;br&gt;bjudet att använda medel ur kapitalfond till driftändamål eller att ta upp&lt;br&gt;lån för sådant ändamål. Möjligheten att ta upp lån för driftändamål är&lt;br&gt;dock alltjämt begränsad på grund av att detta inte kan anses vara god eko-&lt;br&gt;nomisk hushållning. Att undergräva sin ekonomi genom en konsekvent&lt;br&gt;underbalansering av budgeten kan inte anses förenligt med god ekonomisk&lt;br&gt;hushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 8 kap. 1 § kommunallagen är enligt förarbetena avsedd&lt;br&gt;att ge kommunerna och landstingen en möjlighet att använda sina ekono-&lt;br&gt;miska resurser på ett friare sätt än vad som följde av den tidigare för-&lt;br&gt;mögenhetsskyddsbestämmelsen (a. prop. s. 109). Enligt förarbetena gäller&lt;br&gt;dock fortfarande att en kommun eller ett landsting med i princip obe-&lt;br&gt;gränsad livslängd inte bör förbruka sin förmögenhet för täckande av&lt;br&gt;löpande behov och att en god ekonomisk hushållning bör vara att de&lt;br&gt;löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna (a. prop. s. 111).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsförvaltningen - god avkastning och betryggande säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kravet på god ekonomisk hushållning är kopplat ett krav i 8 kap. 2 §&lt;br&gt;kommunallagen på att medelsförvaltningen skall ske på ett sådant sätt att&lt;br&gt;god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. I förarbetena&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framhålls att kommunernas och landstingens medel inte far riskeras Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;genom placeringar som är tveksamma eller svårbedömda från rättslig syn-&lt;br&gt;punkt eller som fordrar sådana specialkunskaper som kommunerna och&lt;br&gt;landstingen kanske kan ha svårt att leva upp till (prop. 1990/91:117 s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110). I 3 § samma kapitel förutsätts dessutom att fullmäktige meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om medelsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala budgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 4 och 5 §§ kommunallagen ges bestämmelser om innehållet i&lt;br&gt;kommunernas och landstingens budgetar. Kommunerna och landstingen&lt;br&gt;skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår. Budgeten skall&lt;br&gt;innehålla en plan för ekonomin under budgetåret. I planen skall redovisas&lt;br&gt;vilka medel som skall anslås och hur stor skattesatsen skall vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten är ett viktigt instrument när det gäller att styra den ekono-&lt;br&gt;miska utvecklingen. Enligt förarbetena får slopandet av kravet på att bud-&lt;br&gt;geten skall vara balanserad inte innebära att kommunerna och landstingen&lt;br&gt;undergräver sin ekonomi genom en konsekvent underbalansering av bud-&lt;br&gt;getarna. Ett sådant handlande är inte förenligt med god ekonomisk hus-&lt;br&gt;hållning (a. prop. s. 116). Sett över någon tid av inte allt för lång var-&lt;br&gt;aktighet måste kommunerna och landstingen ha balans mellan inkomster&lt;br&gt;och utgifter. Därför föreskrivs i kommunallagen att planer inte bara skall&lt;br&gt;upprättas på kort sikt (innevarande budgetår) utan även på lång sikt (rul-&lt;br&gt;lande treårsplaner).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en nyhet i förhållande till tidigare kommunallagar gäller nu att det&lt;br&gt;inte längre krävs att budgeten skall vara balanserad varje år. Det innebär&lt;br&gt;att det krav som tidigare fanns på att överskott och underskott enligt det&lt;br&gt;senaste avslutade budgetårets räkenskaper skulle regleras i nästkommande&lt;br&gt;års budget inte gäller. Av budgeten skall dock alltid framgå hur samtliga&lt;br&gt;utgifter skall finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan nyhet är att det av budgeten skall framgå hur den ekonomiska&lt;br&gt;ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. I och med att balanserings-&lt;br&gt;kravet har slopats har det ansetts extra betydelsefullt att en kommun eller&lt;br&gt;ett landsting gör klart för sig hur den planerade verksamheten kommer att&lt;br&gt;påverka fördelningen mellan löpande verksamhet och investeringar samt&lt;br&gt;valet av finansieringsform, t.ex. skatter, avgifter eller lån. Genom bestäm-&lt;br&gt;melsen om att budgeten skall utvisa hur den ekonomiska ställningen be-&lt;br&gt;räknas vara vid budgetårets slut ställs enligt förarbetena indirekt ett krav&lt;br&gt;på kommuner och landsting att upprätta en balansbudget (a. prop. s. 212).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbunden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningar i 2 kap. 18 § och 3 kap. 7 § kommunalförbunds-&lt;br&gt;lagen (1985:894) till kommunallagen skall vissa av kommunallagens be-&lt;br&gt;stämmelser om ekonomisk förvaltning gälla i tillämpliga delar i fråga om&lt;br&gt;kommunalförbund med fullmäktige respektive med direktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Kommunal räkenskapsföring och redovisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om räkenskapsföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. kommunallagen finns bestämmelser om räkenskapsföring och&lt;br&gt;redovisning. Redovisningsfrågorna har getts ett något större utrymme i nu-&lt;br&gt;varande kommunallag jämfört med tidigare. Bestämmelserna är dock rela-&lt;br&gt;tivt översiktliga och bygger i allt väsentligt på traditionen att utvecklingen&lt;br&gt;av den kommunala redovisningen till stor del överlämnats till kommun-&lt;br&gt;sektorn själv. Kommunallagens bestämmelser ger dock en viss vägledning&lt;br&gt;om hur extemredovisningen bör utformas. Kommunallagens regler skall&lt;br&gt;också kompletteras genom fullmäktiges närmare föreskrifter om redovis-&lt;br&gt;ningen (8 kap. 23 §). Inom kommunsektorn har praxisutvecklingen när det&lt;br&gt;gäller god redovisningssed också utformats inom ramen för den referens-&lt;br&gt;grupp för redovisningsfrågor som Svenska Kommunförbundet och Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet gemensamt har bildat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndernas skyldighet att föra räkenskaper - den interna&lt;br&gt;redovisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 14-16 §§ kommunallagen regleras nämndernas skyldighet att föra&lt;br&gt;räkenskaper över de medel som de förvaltar. Här avses alltså den interna&lt;br&gt;redovisningen på nämndnivå. Vidare regleras styrelsens sammanhållande&lt;br&gt;funktion när det gäller att vid ett budgetårs slut sammanfatta alla nämn-&lt;br&gt;ders räkenskaper med ett årsbokslut och en årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningens innehåll och funktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 17 § kommunallagen sägs att det i årsredovisningen skall lämnas&lt;br&gt;upplysning om utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och&lt;br&gt;den ekonomiska ställningen vid årets slut. Upplysning skall också lämnas&lt;br&gt;om borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser. Vidare sägs att&lt;br&gt;årsredovisningen också skall omfatta sådan verksamhet som bedrivs i&lt;br&gt;form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller&lt;br&gt;handelsbolag. Innebörden av denna bestämmelse är att någon form av&lt;br&gt;konsoliderad årsredovisning skall tas fram, dvs. att årsredovisningen skall&lt;br&gt;inkludera all kommunal verksamhet oberoende av associationsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till kommunallagen sägs att frågan om hur en sådan redo-&lt;br&gt;visning tekniskt skall utformas bör kommunerna och landstingen själva&lt;br&gt;få bestämma (prop. 1990/91:117 s. 123 och 215).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God redovisningssed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 18 § kommunallagen sägs att årsredovisningen skall upprättas&lt;br&gt;med iakttagande av god redovisningssed. När det gäller denna bestämmel-&lt;br&gt;se sägs i förarbetena att även om kommunerna och landstingen bör ha stor&lt;br&gt;frihet att själva bestämma utformningen av redovisningen, så måste denna&lt;br&gt;utföras i enlighet med god redovisningssed (a. prop. s. 122). Det sägs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare att den normbildning som sker inom den privata sektorn också har Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;stor betydelse för utformningen av den redovisningssed som skall gälla&lt;br&gt;för kommuner och landsting. Detta innebär att uttalanden och rekommen-&lt;br&gt;dationer som görs av bl.a. Bokföringsnämnden som regel också äger&lt;br&gt;giltighet i kommuner och landsting. Detta kan givetvis endast gälla&lt;br&gt;rekommendationer som ärtillämpbara inom kommunsektorn. I förarbetena&lt;br&gt;hänvisas också till den av kommunförbunden gemensamt tillsatta Refe-&lt;br&gt;rensgruppen för redovisningsfrågor (Referensgruppen) vars uppgift är att&lt;br&gt;främja en god redovisningssed i kommuner och landsting. Tanken torde&lt;br&gt;vara att denna grupp i första hand bör ägna sig särskilt åt redovisnings-&lt;br&gt;frågor som har anknytning till de speciella omständigheter och övriga för-&lt;br&gt;utsättningar som råder inom kommunsektorn - den s.k. kommunala sär-&lt;br&gt;arten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningens överlämnande till fullmäktige och revisorerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 19 och 20 §§ kommunallagen föreskrivs att årsredovisningen&lt;br&gt;senast den 1 juni året efter det år som redovisningen avser skall överläm-&lt;br&gt;nas till fullmäktige och revisorerna samt att det är fullmäktige som slut-&lt;br&gt;ligen godkänner årsredovisningen. Vidare framgår av bestämmelserna att&lt;br&gt;det finns ett klart samband mellan årsredovisning, revision och ansvars-&lt;br&gt;frihet. En årsredovisning bör nämligen inte godkännas av fullmäktige&lt;br&gt;innan revisionsberättelsen behandlats och beslut i ansvarsfrihetsfrågan&lt;br&gt;fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 21 och 22 §§ kommunallagen finns också föreskrifter om att&lt;br&gt;redovisningen skall offentliggöras för allmänheten och att det finns en&lt;br&gt;möjlighet för fullmäktige att vid ett sammanträde med fullmäktige an-&lt;br&gt;ordna en s.k. allmänhetens frågestund om årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsreglementet - det s.k. normalförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 23 § kommunallagen sägs att fullmäktige skall meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena sägs att regeringen övervägde att föreslå mer precisa regler&lt;br&gt;för redovisningen än vad som slutligen skedde. Regeringen stannade dock&lt;br&gt;för att i lagen endast ange ramarna för redovisningen. Kommunerna och&lt;br&gt;landstingen skulle själva fa utforma reglerna i detalj. Det ansågs vara en&lt;br&gt;uppgift för den beslutande församlingen, dvs. fullmäktige, att anta sådana&lt;br&gt;regler. I förarbetena pekade regeringen på att det av Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet och Landstingsförbundet år 1986 framtagna normalreglementet för&lt;br&gt;redovisning borde kunna tjäna som en god förebild för hur sådana före-&lt;br&gt;skrifter skulle kunna utformas (prop. 1990/91:117 s. 121 och 122).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå målet om en enklare och mer enhetlig kommunal redovisning,&lt;br&gt;för att skapa en större förståelse mellan sektorerna och för att tillvarata&lt;br&gt;den erfarenhet som fanns inom den privata sektorn rekommenderades&lt;br&gt;således kommunerna och landstingen av sina förbund att anta en redovis-&lt;br&gt;ningsmodell med en modem och vedertagen begreppsapparat (Kf/Lf 86). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna rekommendation ingick också ett normalreglemente vars innehåll&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stora drag sammanföll med bokföringslagen och som också var resultatet Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;av en medveten anpassning till förhållandena inom den privata sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det utvecklingsarbete som bedrivs inom den privata sektom skulle kom-&lt;br&gt;ma kommunsektorn till del genom anpassningen av den kommunala redo-&lt;br&gt;visningen. Rekommendationen av ny redovisningsmodell innebar en viktig&lt;br&gt;bekräftelse på att kommunal redovisning bygger på samma teoretiska ut-&lt;br&gt;gångspunkter som de som gäller för privat redovisning. Att rekommendera&lt;br&gt;kommunerna och landstingen dessa nyheter var också ett sätt att bemöta&lt;br&gt;den starka kritik som under lång tid hade riktats mot de dittillsvarande&lt;br&gt;principerna för kommunal redovisning. Från flera håll hade hävdats att&lt;br&gt;dessa principer var onödigt komplicerade vilket försvårade analyser och&lt;br&gt;förståelsen för kommunal ekonomi i allmänhet och för redovisning i syn-&lt;br&gt;nerhet. Man efterlyste också en större enhetlighet i redovisningen för att&lt;br&gt;underlätta jämförelser mellan kommuner eller landsting. Den föreslagna&lt;br&gt;redovisningsmodellen var i sin grundstruktur densamma som den som&lt;br&gt;näringslivet använde. Smärre anpassningar mot bakgrund av den kommu-&lt;br&gt;nala särarten hade dock gjorts. I fråga om uppbyggnad och innehåll gavs&lt;br&gt;redovisningsreglementet stora likheter med bokföringslagen. En stor majo-&lt;br&gt;ritet av kommunerna och landstingen har anpassat sin redovisning till den&lt;br&gt;föreslagna modellen och antagit normalreglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Referensgruppen för redovisningsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med att de båda kommunförbunden rekommenderade kom-&lt;br&gt;muner och landsting att anta en ny redovisningmodell och ett normal-&lt;br&gt;reglemente för redovisning bildades år 1986 den tidigare nämnda Refe-&lt;br&gt;rensgruppen för samråd och samverkan i redovisningsfrågor inom kom-&lt;br&gt;munsektorn. Referensgruppen består av representanter från de båda kom-&lt;br&gt;munförbunden samt av ekonomer från kommuner och landsting, revisorer&lt;br&gt;och forskare. Referensgruppens status är endast att utgöra en referens-&lt;br&gt;grupp till de båda kommunförbunden och samtliga ledamöter utses av&lt;br&gt;dessa. Huvuduppgiften är att utveckla god redovisningssed i kommuner&lt;br&gt;och landsting. Detta sker genom att gruppen gör tolkningar och uttalanden&lt;br&gt;i principiellt viktiga frågor. Referensgruppens roll motsvarar den som&lt;br&gt;Bokföringsnämnden har för den privata sektorn. Uttalandena avgränsas till&lt;br&gt;extemredovisningsfrågor och sådana områden som kan påverkas av den&lt;br&gt;kommunala särarten. Genom dessa uttalanden konkretiseras kommunal-&lt;br&gt;lagens bestämmelser. Uttalandena sker i form av anvisningar, förslag och&lt;br&gt;diskussionsunderlag. Anvisningarna är att betrakta som den tyngsta nivån&lt;br&gt;av uttalanden och kan ses som en justering eller komplettering av redovis-&lt;br&gt;ningsreglementet med dess kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal redovisningspraxis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter lanseringen av den nya redovisningsmodellen och normalreglementet&lt;br&gt;år 1986 har en snabb utveckling av redovisningspraxis skett. Modellen&lt;br&gt;och normalreglementet tillämpas i dag av i stort sett alla kommuner och&lt;br&gt;landsting. Det sker en kontinuerlig utveckling av redovisningspraxis med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;modellen och reglementet som grund. Referensgruppen har spelat en vik- Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;tig roll i praxisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningar och studier som utförts och som avser förhållandena&lt;br&gt;åren 1991 och 1995 visar att i stort sett alla kommuner har antagit ett&lt;br&gt;reglemente för redovisningen. De visar också att 25 procent av kommu-&lt;br&gt;nerna har gjort ändringar som väsentligt avviker ifrån det rekommende-&lt;br&gt;rade normalreglementet. För landstingen gäller att samtliga har antagit&lt;br&gt;reglementen för sin redovisning. Några av dessa har gjort smärre föränd-&lt;br&gt;ringar i förhållande till normalreglementet. En undersökningen visar att&lt;br&gt;80 procent av kommunerna och landstingen använder en resultaträkning&lt;br&gt;helt i enlighet med normalreglementet. Det förekommer dock vissa av-&lt;br&gt;vikelser. Balansräkningen är i de flesta landsting och kommuner utformad&lt;br&gt;i enlighet med normalreglementet. Det förekommer dock mer specifice-&lt;br&gt;rade varianter. Drygt 30 procent har en högre grad av specifikation jäm-&lt;br&gt;fört med normalreglementet. Det bör poängteras att flera av avvikelserna&lt;br&gt;medfört en högre kvalitet i redovisningen och utgör således i och för sig&lt;br&gt;en positiv utveckling av praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En undersökning omfattar också i vilken grad Referensgruppens uttalan-&lt;br&gt;den tillämpas i kommuner och landsting. Referensgruppen har t.ex. re-&lt;br&gt;kommenderat att pensionsskuldens förändring skall redovisas över resul-&lt;br&gt;taträkningen. Detta har också kommit att bli praxis genom att 88 procent&lt;br&gt;av kommunerna och landstingen hanterat pensionskostnaderna enligt re-&lt;br&gt;kommendationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon form av ”koncernredovisning” upprättas av 92 procent av lands-&lt;br&gt;tingen och av samtliga i undersökningen ingående kommuner. De flesta&lt;br&gt;låter också denna ingå i årsredovisningen. I Referensgruppens anvisning&lt;br&gt;anges att uppställningsformen för balansräkning, resultaträkning och finan-&lt;br&gt;sieringsanalys skall motsvara den som gäller för kommunen respektive&lt;br&gt;landstinget enligt redovisningsreglementet. Detta följs av de flesta kom-&lt;br&gt;muner och landsting. De som avviker, främst stora kommuner, tillämpar&lt;br&gt;oftast en mer företagsinriktad uppställningsform. Enligt anvisning skall&lt;br&gt;”koncernredovisningen” upprättas enligt den s.k. förvärvsmetoden med&lt;br&gt;proportionell konsolidering. Följsamheten är här mycket stor, 96 procent&lt;br&gt;av kommunerna och 92 procent av landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Behovet av skärpt lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommunalekonomiska problem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till kommunallagen uttrycktes att statsmakterna skulle över-&lt;br&gt;väga behovet av en stramare lagreglering om den ökade friheten inom det&lt;br&gt;ekonomiska området som kommunerna gavs genom den nya kommunal-&lt;br&gt;lagen skulle leda till oönskade konsekvenser (prop. 1990/91:117 s. 21).&lt;br&gt;Regeringen konstaterade i 1995 års kompletteringsproposition att kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen under de senaste åren har haft svårigheter att an-&lt;br&gt;passa sin verksamhet till sina ekonomiska ramar. Exempel fanns då på att&lt;br&gt;man i sådana situationer underbalanserat sin budget och lånefinansierat&lt;br&gt;den löpande verksamheten. Det pekades på att en fortsatt sådan utveckling &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle undergräva den kommunala självstyrelsen (prop. 1994/95:150 bil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 s. 77-78). Ett antal kommunalekonomiska frågeställningar har dessutom Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;aktualiserats under senare år. Det är frågor som rör kommunernas pen-&lt;br&gt;sions- och borgensåtaganden, upplåning, utförsäljning av kommunal egen-&lt;br&gt;dom samt de allmänt ökade svårigheterna att åstadkomma balans mellan&lt;br&gt;inkomster och utgifter. Som tidigare nämnts aktualiserades i detta skedde&lt;br&gt;en översyn av ekonomikapitlet i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därefter både i 1996 års vårproposition (prop.&lt;br&gt;1995/95:150 s. 186) och i årets budgetproposition (prop. 1996/97:1 volym&lt;br&gt;9) gett uttryck för sin oro över hanteringen och utvecklingen av den kom-&lt;br&gt;munala ekonomin och därför betonat behovet av skärpt lagstiftning med&lt;br&gt;den inriktning som regeringen nu föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårpropositionen aviserade regeringen att den avsåg att lämna förslag&lt;br&gt;till hanteringen av de problem som kommuner och landsting hamnar i när&lt;br&gt;de inte kan svara för sina åtaganden i form av förfallna skulder eller in-&lt;br&gt;gångna borgensförpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har även tillsatt en utredning om översyn av den kom-&lt;br&gt;munala medelsförvaltningen (dir. 1996:47).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén om den kommunala självstyrelsens grundlagsskydd har lagt&lt;br&gt;fram betänkandet Den kommunala självstyrelsen och grundlagen (SOU&lt;br&gt;1996:129). 1 den föreslås bl.a. att kommuner och landsting skall ges ett&lt;br&gt;eget kapitel i regeringsformen. Kommittén förordar även att grundlags-&lt;br&gt;enligheten av det inomkommunala inkomstutjämningssystemet klarläggs&lt;br&gt;i regeringsformen. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lagstadgat balanskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den tecknade bakgrunden och det faktum att kommunallagen inte&lt;br&gt;haft en tillräcklig styreffekt bedömer regeringen det som angeläget att in-&lt;br&gt;föra ett lagstadgat krav på att den kommunala budgeten skall vara i&lt;br&gt;balans. Regeringen vill skapa ett instrument som dels förhindrar en fort-&lt;br&gt;löpande urgröpning av kommunernas och landstingens ekonomi, dels ska-&lt;br&gt;par grundförutsättningar för en långsiktig stabil finansiell utveckling av&lt;br&gt;den kommunala sektorn. Detta är inte minst viktigt om den kommunala&lt;br&gt;sektorn skall kunna hantera sina framtida utbetalningar av pensioner utan&lt;br&gt;att av den anledningen tvingas dra ner på sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunal redovisningslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk redovisning är en grundläggande och viktig samhällelig&lt;br&gt;institution. Redovisningen består av modeller, regler och principer. Dessa&lt;br&gt;är generella och bör gälla lika för alla samhällssektorer dvs. även för&lt;br&gt;kommunerna och landstingen. Hänsyn måste dock tas till den kommunala&lt;br&gt;särarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system är ett frivilligt system. Ett antal mycket konkreta skäl&lt;br&gt;talar för att förhållandena bör stramas upp och tydliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första representerar kommunerna och landstingen en väsentlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andel av samhällsekonomin. Beslut om resursfördelning och finansiering &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påverkar i hög grad samhällsekonomin. Av det skälet är det viktigt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska beslut grundar sig på ett stabilt och relevant beslutsunderlag. Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;En redovisningslag skulle kunna ge ökade förutsättningar för att ta fram&lt;br&gt;ett sådant underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är den finansiella situationen i dag sådan att ett stort antal kom-&lt;br&gt;muner och landsting redovisar årliga negativa resultat. Man kan därför be-&lt;br&gt;fara att ett striktare krav på ekonomisk balans kommer att leda till att&lt;br&gt;dagens principer och regler för redovisning i allt högre grad kan komma&lt;br&gt;att ifrågasättas. Risken finns att ambitionen att låta redovisningen utgöra&lt;br&gt;ett relevant beslutsunderlag byggt på objektiva principer kan gå förlorad&lt;br&gt;om inte redovisningen ges tillräcklig stadga genom lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redovisningslag skulle skapa en högre grad av tydlighet jämfört med&lt;br&gt;nuläget. Nuvarande bestämmelser i kommunallagen är i några fall otyd-&lt;br&gt;liga. Detta gäller främst 8 kap. 23 § där det föreskrivs att fullmäktige&lt;br&gt;skall meddela närmare föreskrifter om redovisningen. I bestämmelsens&lt;br&gt;förarbeten sägs att frågan om hur redovisningsarbetet i detalj skall utföras&lt;br&gt;måste avgöras av kommunerna och landstingen själva. Vidare sägs att det&lt;br&gt;normalförslag som de båda kommunförbunden utarbetat utgör en god&lt;br&gt;förebild för hur föreskrifterna kan utformas. Bestämmelsen och för-&lt;br&gt;arbetena tolkas på en del håll så att vilka redovisningsregler och principer&lt;br&gt;som skall användas är beslut som den enskilda kommunen eller det&lt;br&gt;enskilda landstinget på egen hand kan besluta om. Regeringen befarar att&lt;br&gt;en sådan tolkning skulle kunna fa fler anhängare när kommunallagen&lt;br&gt;skärps vad gäller balanskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare skäl är att en ökad tydlighet beträffande redovisnings-&lt;br&gt;frågorna skulle öka kommunernas och landstingens trovärdighet gentemot&lt;br&gt;bl.a. kreditmarknaden såväl nationellt som internationellt. Otydligheten&lt;br&gt;inom redovisningsområdet har bl.a. påtalats av kreditvärderare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill regeringen framhålla att en lagstiftning skulle skapa förut-&lt;br&gt;sättningar för en ytterligare samordning av redovisningsformerna och&lt;br&gt;redovisningspraxis. Detta bör leda till att jämförbarheten och analysförut-&lt;br&gt;sättningama blir ännu bättre. Det är väsentligt att poängtera att det då&lt;br&gt;handlar om finansiell information eftersom en redovisningslag endast&lt;br&gt;syftar till att reglera extemredovisningen. Behovet av jämförelser och&lt;br&gt;relevant analysunderlag är mycket stort och mycket talar för att behovet&lt;br&gt;ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I formell mening är den lagreglering som regeringen nu föreslår en stor&lt;br&gt;förändring jämfört med nuläget. En redovisningslag som i väsentliga delar&lt;br&gt;bygger på det nuvarande och av de flesta redan tillämpade normalregle-&lt;br&gt;mentet och på lagstiftning som gäller för privat sektor torde emellertid i&lt;br&gt;praktiken för de flesta kommuner och landsting inte innebära några större&lt;br&gt;förändringar. Normalreglementet uppvisar dessutom stora likheter med&lt;br&gt;bokföringslagen (1975:125) som gäller för företagen. En kommunal redo-&lt;br&gt;visningslag skulle mot denna bakgrund till största delen motsvara det som&lt;br&gt;redan i dag är en etablerad ordning för majoriteten av kommunerna och&lt;br&gt;landstingen. I några avseenden innebär dock förslaget vissa skärpningar.&lt;br&gt;För kommuner och landsting som i dag avviker från det nuvarande&lt;br&gt;normalreglementet kommer förändringarna att bli mer märkbara. För kom-&lt;br&gt;munalförbund innebär förslaget skärpningar i flera avseenden. Regeringen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkommer till dessa i detalj i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunal ekonomi i balans&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett lagreglerat balanskrav&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 En grundläggande bestämmelse om budget i balans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommuner och landsting skall varje år upp-&lt;br&gt;rätta sina budgetar så att intäkterna överstiger kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom ett tillägg till 8 kap. 4 § kommunal-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Arbetsgruppen föreslog dock en något annorlunda lagteknisk utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som kommen-&lt;br&gt;terat arbetsgruppens respektive promemorians förslag om balanskrav till-&lt;br&gt;styrker det. Några, däribland Kalmar, Uddevalla och Årjängs kommuner,&lt;br&gt;hävdar att förslaget innebär ett förtydligande av vad som gäller redan i&lt;br&gt;dag, att det är ett bra stöd för de lokala politikerna och att det ökar trovär-&lt;br&gt;digheten mot externa kontakter. Många, däribland Karlstads och Fal-&lt;br&gt;köpings kommuner, betonar att det föreslagna balanskravet är att bedöma&lt;br&gt;som ett minimikrav som inte får bli uttryck för vad som är god ekono-&lt;br&gt;misk hushållning. Det betonas också från flera håll, bl.a. SCB. att resultat&lt;br&gt;3 i resultaträkningen, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader, måste&lt;br&gt;definieras lika för alla om resultaten skall kunna jämföras kommuner&lt;br&gt;emellan. Några instanser tar upp frågan om kravet skall omfatta både av-&lt;br&gt;giftsfinansierad och skattefinansierad verksamhet. Vissa, däribland Lands-&lt;br&gt;krona kommun, hävdar att avgiftsfinansierad verksamhet skall undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser som avstyrker förslaget, däribland Stockholms&lt;br&gt;kommun, anger att förslaget leder till ett ökat finansiellt sparande, ett&lt;br&gt;systematiskt överuttag av skatt samt omöjliggör arbete med resultat-&lt;br&gt;enheter. De menar vidare att det finns en risk för ett ökat antal bolagise-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny bestämmelse om budget i balans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slopandet av det tidigare kravet på balanserad budget har inte inneburit&lt;br&gt;att lagstiftaren har övergett tanken på att kommunernas och landstingens&lt;br&gt;ekonomi skall vara i balans. Även tankarna bakom det tidigare nämnda&lt;br&gt;förmögenhetsskyddet lever i viss mån kvar. I förarbetena till 1991 års&lt;br&gt;kommunallag sägs uttryckligen att det sett över någon tid av inte alltför&lt;br&gt;lång varaktighet måste vara balans mellan kommunernas och landstingens&lt;br&gt;inkomster och utgifter samt att en konsekvent underbalansering av bud-&lt;br&gt;getarna inte kan anses förenlig med god ekonomisk hushållning (prop.&lt;br&gt;1990/91:117 s. 211). Vidare sägs att det genom bestämmelsen om att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av budgeten skall framgå hur den ekonomiska ställningen beräknas vara Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;vid budgetårets slut indirekt ställs ett krav på kommuner och landsting att&lt;br&gt;upprätta en balansbudget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det inte lämpligt att återgå vare sig till det&lt;br&gt;balanskrav som gällde före införandet av den nuvarande kommunallagen&lt;br&gt;eller att knyta an ett balanskrav till det förmögenhetsskydd som gällde&lt;br&gt;tidigare och som beskrivits i det föregående (avsnitt 4). Kravet på budget-&lt;br&gt;balans gick formellt att uppfylla genom användning av s.k. budgetregle-&lt;br&gt;ringsposter av olika slag. Dessa poster var inte intäkter och kostnader i&lt;br&gt;vanlig bemärkelse utan användes för att tekniskt balansera budgeten.&lt;br&gt;Någon balans i reell mening behövde alltså inte föreligga. Detta ser rege-&lt;br&gt;ringen som en allvarlig brist. För övrigt innehåller den budget- och redo-&lt;br&gt;visningsmodell som i dag används i kommuner och landsting inte några&lt;br&gt;budgetregleringsposter. Förmögenhetsredovisningen är i dag av underord-&lt;br&gt;nad betydelse för att styra kommunernas och landstingens ekonomi. Av&lt;br&gt;större betydelse är resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att det i kommunallagens ekonomikapitel in-&lt;br&gt;förs en uttrycklig regel om att budgeten varje år skall upprättas så att in-&lt;br&gt;täkterna överstiger kostnaderna. I praktiken innebär detta ett förtydligande&lt;br&gt;av vad som redan gäller. Dessutom utgår balanskravet från den budget-&lt;br&gt;och redovisningsmodell som i dag tillämpas av kommunerna och lands-&lt;br&gt;tingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare innebörden av kravet på budgetbalans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balanskravet skall ses som ett instrument för att förhindra en fortlöpande&lt;br&gt;urgröpning av kommunernas eller landstingens ekonomi. Det skall ge&lt;br&gt;grundförutsättningar för en långsiktig stabil finansiell utveckling. Den&lt;br&gt;bakomliggande tanken är att skapa garantier för att varje generation bär&lt;br&gt;kostnaderna för den service som generationen själv beslutat om och själv&lt;br&gt;konsumerar. Det skall också skapa förtroende hos t.ex. kreditgivare och&lt;br&gt;leverantörer för kommunernas och landstingens förmåga att fullgöra sina&lt;br&gt;ekonomiska åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande syftet med att ställa krav på budgetbalans är att de&lt;br&gt;löpande intäkterna skall täcka de löpande kostnaderna. Detta innebär i&lt;br&gt;normala fall att det s.k. resultat 3 i resultaträkningen, dvs. skillnaden&lt;br&gt;mellan samtliga intäkter och kostnader eller med andra ord förändringen&lt;br&gt;av eget kapital, måste vara positivt. Enligt regeringens mening är det&lt;br&gt;lämpligt att ställa kravet på att resultat 3 skall vara positivt som ett minsta&lt;br&gt;godtagbart balanskrav. Ett sådant krav är enkelt och förståeligt. Kriterierna&lt;br&gt;för vad som är att betrakta som ekonomisk balans måste vara enkla.&lt;br&gt;Måttet resultat 3 är vedertaget och det ansluter helt till uppbyggnaden av&lt;br&gt;den nuvarande budget- och redovisningsmodellen. Vidare är måttet att be-&lt;br&gt;trakta som ett axiom för vad som kan sägas vara den lägsta godtagbara&lt;br&gt;resultatnivån över tiden. Ett balanskrav som innebär att resultat 3 skall&lt;br&gt;vara positivt innebär också att den löpande verksamheten inte till någon&lt;br&gt;del behöver finansieras med lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till kommunallagen angavs att kommuner och landsting i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa fall bör kunna få använda medel från försäljning av en anläggnings-&lt;br&gt;tillgång för löpande behov utan att det kan anses strida mot god ekono-&lt;br&gt;misk hushållning, exempelvis då ett vikande befolkningsunderlag eller en&lt;br&gt;förändrad verksamhetsinriktning gör behovet av anläggningstillgången&lt;br&gt;avsevärt mindre. Ett exempel som nämndes var den avveckling av special-&lt;br&gt;sjukhus och vårdhem för psykiskt utvecklingsstörda som genomfördes till&lt;br&gt;förmån för andra boendeformer (prop. 1990/91:117 s. 211). Samma syn&lt;br&gt;bör enligt regeringens mening även gälla framdeles. Huvudprincipen skall&lt;br&gt;således vara att en realisationsvinst inte skall inräknas i balanskravet.&lt;br&gt;Den kan dock medräknas om den står i överensstämmelse med god&lt;br&gt;ekonomisk hushållning t.ex. om den är ett led i en omstrukturering. Det&lt;br&gt;kan vara fallet när en verksamhet inte längre skall bedrivas t.ex. på grund&lt;br&gt;av befolkningsstrukturella förändringar. Undantag kan dock göras för de&lt;br&gt;fall en försäljning medför lägre framtida kostnader. Vad gäller realisa-&lt;br&gt;tionsförlust skall huvudprincipen vara att denna medräknas i balanskravet.&lt;br&gt;Undantag kan göras i de fall en försäljning och användandet står i&lt;br&gt;överensstämmelse med god ekonomisk hushållning, t.ex. när en försälj-&lt;br&gt;ning medför framtida lägre kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer i avsnitt 5.2. till frågan om det finns ett behov&lt;br&gt;av ett förbud mot att låna för driftändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett balanskrav bör relateras till resultaträkningen. Genom en sådan ord-&lt;br&gt;ning skapas enkla och ändamålsenliga restriktioner. Att relatera kravet till&lt;br&gt;balansräkningen skulle innebära problem genom att olika ingångsvärden&lt;br&gt;med avseende på kommunernas och landstingens soliditet måste beaktas.&lt;br&gt;En annan fördel med att koppla balanskravet till resultaträkningen är att&lt;br&gt;förändringar av tillgångsmassan och effekterna av sättet att finansiera&lt;br&gt;kommunernas och landstingens tillgångar alltid på sikt påverkar resultat-&lt;br&gt;räkningen i form av avskrivningar och räntenetton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balanskravets förhållande till kravet på god ekonomisk hushållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motsvara kravet i 8 kap. 1 § kommunallagen på god ekonomisk&lt;br&gt;hushållning räcker det i de flesta fall inte med att intäkterna är så stora att&lt;br&gt;de i stort sett bara täcker kostnaderna. Det är inte tillräckligt att kommu-&lt;br&gt;nerna och landstingen redovisar ett nollresultat som resultat 3. För att&lt;br&gt;kravet på god ekonomisk hushållning skall uppfyllas bör resultatet i nor-&lt;br&gt;malfallet ligga på en nivå som realt sett åtminstone konsoliderar ekono-&lt;br&gt;min. Ett önskvärt resultatkrav är då att reinvesteringar på lång sikt kan&lt;br&gt;göras utan finansiering med nya lån. God ekonomisk hushållning kan inte&lt;br&gt;bara definieras utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Andra viktiga faktorer&lt;br&gt;som måste beaktas är kommunens eller landstingets framtida investerings-&lt;br&gt;planer, befolkningsutveckling, riskexponering etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om avsteg från balanskravet behandlas i avsnitt 5.1.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Vilka som omfattas av balanskravet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommuner och landsting omfattas av balans-&lt;br&gt;kravet. Det följer av den föreslagna regleringen i 8 kap. 4 § kom-&lt;br&gt;munallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbunden omfattas också av kommunallagens balans-&lt;br&gt;krav. Förslaget genomförs för kommunalförbund genom tillägg till&lt;br&gt;de hänvisningar till kommunallagen som finns i 2 kap. 18 § samt&lt;br&gt;3 kap. 7 § kommunalförbundslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala företagen skall inte nu omfattas av balanskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser kommenterar frågan&lt;br&gt;om balanskravets avgränsning. En majoritet av remissinstanserna har inte&lt;br&gt;haft något att erinra mot arbetsgruppens förslag och förslaget i promemo-&lt;br&gt;rian. Flera, däribland Bodens och Lilla Edets kommuner samt Stockholms&lt;br&gt;läns landsting, anser att det är viktigt att alla ekonomiska förehavanden&lt;br&gt;mellan kommunen och företagen redovisas i resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många, däribland Svenska Kommunförbundet, Kommuninvest i Sverige&lt;br&gt;AB,Göteborgs och Växjö kommuner, anser att den kommunala koncernen&lt;br&gt;nu eller på sikt bör omfattas av balanskravet för att ge en rättvisande bild&lt;br&gt;av kommunens totala ekonomi. De framför ett antal skäl för detta. Ett&lt;br&gt;skäl är att en betydande del av den kommunala verksamheten bedrivs i&lt;br&gt;företagsform. Kommunerna och landstingen har i stor omfattning gått i&lt;br&gt;borgen för företagens förpliktelser. Ett annat skäl är att de kommunala&lt;br&gt;företagen utgör en integrerad del av den kommunala organisationen och&lt;br&gt;måste ses som en ekonomisk beslutsenhet tillsammans med kommunen&lt;br&gt;eller landstinget. I kommunallagen föreskrivs också att kommunernas och&lt;br&gt;landstingens årsredovisningar skall omfatta även sådan kommunal&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs i företagsform. Några remissinstanser, däribland&lt;br&gt;Stockholms kommun anser att ett balanskrav relaterat endast till kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget skulle kunna locka till en ökad överflyttning av&lt;br&gt;kommunala verksamheter från nämnderna till kommunala företag. Andra&lt;br&gt;remissinstanser som tillstyrker förslaget att företagen inte skall omfattas&lt;br&gt;av balanskravet menar att en sådan ordning skulle kunna leda till att&lt;br&gt;balanskravet uppfylls trots att det råder obalans i en kommuns eller ett&lt;br&gt;landstings ekonomi bara resultaten i företagen samtidigt är sådana att de&lt;br&gt;uppväger denna obalans. Omvänt kan det råda obalans i de kommunala&lt;br&gt;företagens ekonomi som ställer krav på att kommunen eller landstinget&lt;br&gt;skapar överskott för att täcka förluster för att uppfylla balanskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några, däribland Landskrona kommun, menar att avgiftsfinansierad&lt;br&gt;verksamhet inte bör omfattas av balanskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner, landsting och kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagens nuvarande regler om ekonomisk förvaltning har i stor&lt;br&gt;utsträckning genom hänvisningar i 2 kap. 18 § och 3 kap. 7 § kommunal-&lt;br&gt;förbundslagen gjorts tillämpliga på de båda formerna av kommunalför-&lt;br&gt;bund, dvs. kommunalförbund med fullmäktige respektive med direktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det i detta avseende bör ställas samma krav på&lt;br&gt;kommunalförbunden som på kommunerna och landstingen själva. Inom&lt;br&gt;kommunalförbundens ram sköts samma typ av verksamhet som inom&lt;br&gt;kommunerna och landstingen. Förbunden kan till skillnad mot de kommu-&lt;br&gt;nala företagen också sköta rena myndighetsuppgifter. Vi föreslår därför&lt;br&gt;att balanskravet skall omfatta, förutom kommuner och landsting, även&lt;br&gt;kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala företagen berörs inte nu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om de kommunala företagen skall omfattas av ett balanskrav eller&lt;br&gt;inte är enligt regeringens mening inte given. Frågan är komplicerad, vilket&lt;br&gt;understryks av remissinstansernas synpunkter. När det gäller de kom-&lt;br&gt;munala aktiebolagen finns regler i bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385) som&lt;br&gt;reglerar ett företags hantering av sin ekonomi, krav på kontrollbalansräk-&lt;br&gt;ningar, likvidationsplikt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör den bedömningen att balanskravet i nuläget inte bör om-&lt;br&gt;fatta de kommunala företagen. Det finns dock skäl att närmare utreda&lt;br&gt;förutsättningarna för och konsekvenserna av en ordning där även de kom-&lt;br&gt;munala företagen omfattas av ett krav på ekonomisk balans. Det faktum&lt;br&gt;att kommunerna och landstingen har möjlighet att välja att driva en&lt;br&gt;verksamhet i förvaltnings- eller bolagsform kan medföra att jämförelser&lt;br&gt;kommuner emellan blir missvisande. Den kommun eller det landsting som&lt;br&gt;har valt att driva en stor del av sin verksamhet i bolagsform har inte&lt;br&gt;samma bas för balanskravet som den som driver en större del i förvalt-&lt;br&gt;ningsform. Regeringen har därför för avsikt att tillkalla en särskild ut-&lt;br&gt;redare som skall fa i uppdrag att utreda förutsättningarna för och kon-&lt;br&gt;sekvenserna av att låta balanskravet omfatta den kommunala ”koncernen”&lt;br&gt;i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om de kommunala företagen inte omfattas av balanskravet spelar&lt;br&gt;den sammanställda redovisning som regeringen föreslår i lagen om kom-&lt;br&gt;munal redovisning självklart en viktig roll i den finansiella analysen av&lt;br&gt;”koncernen”. Regeringen vill särskilt betona den möjlighet som den sam-&lt;br&gt;manställda redovisningen ger till en samlad bedömning av kommunens&lt;br&gt;eller landstingets totala ekonomiska engagemang. Vidare vill regeringen&lt;br&gt;återigen framhålla att kravet i kommunallagen på god ekonomisk hus-&lt;br&gt;hållning sträcker sig längre än det föreslagna balanskravet. Däri ligger&lt;br&gt;även ett krav på att kommunerna och landstingen ser till att det råder en&lt;br&gt;sund ekonomi också i företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också betona vikten av att de medel som kommunerna&lt;br&gt;och landstingen lämnar till sina företag som förlusttäckning alltid skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisas som en kostnad i kommunens eller landstingets resultaträkning. Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;Eftersom bidragen redovisas i resultaträkningen innebär detta att balans-&lt;br&gt;kravet indirekt kan sägas omfatta även de kommunala företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det görs ingen åtskillnad mellan skatte- och avgiftsfinansierad verk-&lt;br&gt;samhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har ansett att balanskravet endast bör omfatta&lt;br&gt;skattefinansierad verksamhet. Huvudargumentet för detta är att verksam-&lt;br&gt;heter som bedrivs under företagsmässiga former och sluten redovisning&lt;br&gt;också bör leva under samma betingelser som bolag. Regeringen ser dock&lt;br&gt;ingen anledning till att undanta avgiftsfinansierad verksamhet från balans-&lt;br&gt;kravet. Många gånger kan kommunerna också välja mellan att skatte- eller&lt;br&gt;avgiftsfinansiera sin verksamhet. För att få en så jämförbar bas som möj-&lt;br&gt;ligt för balanskravet föreslår regeringen att all kommunal verksamhet som&lt;br&gt;drivs i förvaltningsform och oberoende av finansieringskälla bör omfattas&lt;br&gt;av balanskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Hanteringen av negativa årsresultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett negativt årsresultat skall regleras och det&lt;br&gt;redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas senast&lt;br&gt;under det andra året efter det år då det negativa resultatet uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl för det kan fullmäktige besluta att&lt;br&gt;sådan reglering inte skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom tillägg till 8 kap. 5 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Arbetsgruppen föreslår dock ingen lagreglering av möjligheten att frångå&lt;br&gt;balanskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians forslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;I promemorian föreslås dock, om det kan anses vara förenligt med god&lt;br&gt;ekonomisk hushållning att fullmäktige kan besluta att en reglering av ett&lt;br&gt;negativt resultat inte behöver ske. Vidare föreslås en begränsning i rätten&lt;br&gt;att föra talan mot ett beslut av fullmäktige att inte reglera ett negativt&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som särskilt&lt;br&gt;kommenterat arbetsgruppens förslag och förslaget i promemorian har till-&lt;br&gt;styrkt förslagen eller lämnat dem utan erinran. Några, däribland Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, anser dock att två år kan vara en väl kort tidsperiod&lt;br&gt;att återställa den ekonomiska ställningen, infria större ansvarsförbindelser&lt;br&gt;m.m. Några, däribland Norrköpings, Linköpings, Sundsvalls och Borlänge&lt;br&gt;kommuner, anser att balanskravet i stället skall kopplas till kommunal-&lt;br&gt;lagens föreskrifter om rullande treårsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av remissinstanserna har inte haft något att erinra mot att&lt;br&gt;undantagen från balanskravet inte detaljregleras utan att fullmäktige får&lt;br&gt;rätt att besluta att en reglering av ett negativt resultat inte behöver ske när&lt;br&gt;det kan anses vara förenligt med god ekonomisk hushållning. Flera instan-&lt;br&gt;ser, däribland Svenska Kommunförbundet, Karlstads, Kristinehamns,&lt;br&gt;Degerfors och Munkefors kommuner, menar att det kan finnas ytterligare&lt;br&gt;acceptabla undantag än de som arbetsgruppen uttryckligen nämner i sitt&lt;br&gt;förslag. Några kommuner, däribland Karlstads och Årjängs kommuner,&lt;br&gt;har angett att undantagen från balanskravet bör lagregleras bl.a. för att&lt;br&gt;stärka enhetligheten i tillämpningen av undantagen. Kammarrätten i Göte-&lt;br&gt;borg anser att förutsättningarna för att göra avsteg från balanskravet bör&lt;br&gt;anges på ett mer preciserat sätt än vad som anges i promemorians förslag.&lt;br&gt;Flera, däribland Norrköpings och Linköpings kommuner, anser att det är&lt;br&gt;nödvändigt att kunna göra avsteg från balanskravet. Några har angett att&lt;br&gt;frågan bör lagregleras eftersom den är av stor principiell och praktisk&lt;br&gt;betydelse i och med att fullmäktige i varje kommun kan besluta om att&lt;br&gt;balanskravet kan frångås utifrån sin tolkning av begreppet god ekonomisk&lt;br&gt;hushållning och utan möjlighet till prövning eller till sanktioner. Flera&lt;br&gt;remissinstanser, däribland Mjölby och Vadstena kommuner, anger att&lt;br&gt;nämnderna i dag i många kommuner får föra över överskott till komman-&lt;br&gt;de år och att detta bör vara möjligt även framöver för att täcka underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget&lt;br&gt;eller tillstyrkt förslaget i promemorian om begränsning av talerätten. Kam-&lt;br&gt;marrätterna i Stockholm och Göteborg ifrågasätter om det finns skäl för&lt;br&gt;den föreslagna begränsningen av talerätten och anger att det med den&lt;br&gt;föreslagna utformningen inte ens går att pröva om beslutet har tillkommit&lt;br&gt;i laga ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regerings förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott skall regleras inom två år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har stannat för att föreslå att det som huvudprincip skall&lt;br&gt;fordras att balanskravet skall vara uppfyllt varje enskilt budgetår. En&lt;br&gt;annan ordning skulle kunna skapa utrymme för olika taktiska åtgärder,&lt;br&gt;varigenom problem med underskott i ekonomin skjuts framåt i tiden. Det&lt;br&gt;innebär ett krav på kommunerna och landstingen att varje år upprätta sina&lt;br&gt;budgetar så att intäkterna överstiger kostnaderna. Att budgeten upprättas&lt;br&gt;i enlighet med föreskrifterna i den föreslagna redovisningslagen är ingen&lt;br&gt;garanti för att det verkliga utfallet vid budgetårets slut inte ser annorlunda&lt;br&gt;ut. Det kan under ett visst år inträffa sådana omständigheter som kommu-&lt;br&gt;nerna och landstingen inte råder över och som gör det svårt att hålla bud-&lt;br&gt;geten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller att kommunerna och landstingen får underbal ans era sina&lt;br&gt;budgetar under enskilda år men att någon konsekvent underbalansering&lt;br&gt;inte bör ske. Sett över någon tid av inte alltför lång varaktighet, skall det&lt;br&gt;vara balans mellan kommunernas och landstingens intäkter och kostnader.&lt;br&gt;Om kostnaderna enligt bokslutet för ett budgetår är större än intäkterna, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör därför — på motsvarande sätt som gällde när det tidigare kravet på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetbalans fanns - underskottet regleras under de närmaste följande två Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;åren. Med reglering av underskott avses att en negativ förändring av det&lt;br&gt;egna kapitalet återställs. Regeringen anser inte att det finns några avgöran-&lt;br&gt;de skäl för att. som några remissinstanser vill, föreslå en längre tid än två&lt;br&gt;år. Tvåårskravet ryms dessutom väl inom kravet på de rullande treårs-&lt;br&gt;planema i 8 kap. 5 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening skulle det vara önskvärt att göra regleringen&lt;br&gt;redan i budgeten för året närmast efter det år under vilket underskottet&lt;br&gt;uppkommit. Det finns dock flera praktiska skäl mot att införa ett sådant&lt;br&gt;krav. Ett slutgiltigt besked om resultatet från ett budgetår kan inte fås&lt;br&gt;innan det året är slut och budgeten för nästa år skall normalt fastställas&lt;br&gt;senast under november månad. Årsredovisningen för ett budgetår behöver&lt;br&gt;inte heller vara klar att överlämnas till fullmäktige och revisorerna förrän&lt;br&gt;senast den 1 juni året efter budgetåret. I kommunerna och landstingen&lt;br&gt;görs visserligen en kontinuerlig uppföljning av ekonomin och i ökad ut-&lt;br&gt;sträckning även en fortlöpande redovisning under budgetåret i form av&lt;br&gt;delårsrapporter. Även om det kan förutsättas att metoderna för uppfölj-&lt;br&gt;ningen av ekonomin kommer att utvecklas ytterligare, finns det ändå&lt;br&gt;uppgifter rörande ekonomin som kommunerna och landstingen får del av&lt;br&gt;så sent att det inte är möjligt för dem att redan i budgeten för nästa år&lt;br&gt;göra den reglering av eventuella underskott som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs synnerliga skäl för att inte reglera ett negativt resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett negativt resultat som uppkommer ett visst budgetår skall regleras. Det&lt;br&gt;kan dock i vissa mycket speciella fall finnas skäl att acceptera avsteg från&lt;br&gt;kravet på reglering. Regeringen delar remissinstansernas uppfattning att&lt;br&gt;detta bör framgå direkt av lagen om det skall finnas sådana begränsade&lt;br&gt;möjligheter att frångå balanskravet och vilka begränsningar som i så fall&lt;br&gt;bör gälla. Det föreslås därför att balanskravet skall kunna frångås enbart&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl. Detta handlar då om fall där ett frångående&lt;br&gt;är mycket väl motiverat och där det grundläggande kravet i 8 kap. 1 § om&lt;br&gt;att de åtgärder som kommunen rent allmänt vidtar måste vara förenliga&lt;br&gt;med god ekonomisk hushållning beaktats. Innebörden av god ekonomisk&lt;br&gt;hushållning diskuterades utförligt i förarbetena till 8 kap. 1 § kommunal-&lt;br&gt;lagen (prop. 1990/91:117 s. 110 f. och 210 ff., bet. 1990/91 :KU38). Vi&lt;br&gt;anser att den syn som gavs i förarbetena på vad som är god ekonomisk&lt;br&gt;hushållning skall äga giltighet även i detta sammanhang. Frågan om vad&lt;br&gt;som kan anses vara god ekonomisk hushållning har också behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 4.1. Kommunalförbunden är genom hänvisningar i 2 kap. 18 § och&lt;br&gt;i 3 kap. 7 § kommunalförbundslagen också bundna av kravet på god&lt;br&gt;ekonomisk hushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på när synnerliga skäl kan anses föreligga är att en kom-&lt;br&gt;mun eller ett landsting medvetet och tydligt har gjort avsättningar och&lt;br&gt;byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta tillfälliga framtida intäkts-&lt;br&gt;minskningar eller kostnadsökningar. Ett annat är när en avyttring av till-&lt;br&gt;gångar har skett och en förlust därvid har uppstått. Det kan då finnas skäl&lt;br&gt;att inte reglera förlusten under förutsättning att avyttringen samtidigt inne-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bär att kommunen eller landstinget därigenom har skapat förutsättningar Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;för minskade framtida kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har framfört önskemål om att det också bör vara&lt;br&gt;tillåtet att låta nämnderna spara hela eller delar av ett års positiva resultat&lt;br&gt;till kommande år med negativt utfall. Så sker redan i dag i mycket stor&lt;br&gt;utsträckning. Undantag från att upprätta budgeten så att intäkterna över-&lt;br&gt;stiger kostnaderna varje år måste således i fortsättningen bedömas efter&lt;br&gt;den föreslagna huvudprinciperna dvs. undantag får göras bara om synner-&lt;br&gt;liga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang måste också den bestämmelse som föreslås i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § redovisningslagen iakttas. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.3.3. I&lt;br&gt;den föreslås att det i förvaltningsberättelsen skall anges när och på vilket&lt;br&gt;sätt kommunen eller landstinget avser att göra en reglering av det negativa&lt;br&gt;resultatet. För det fall en kommun eller ett landsting anser att det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl för att inte reglera ett negativt resultat skall alltså enligt&lt;br&gt;förslaget dessa skäl redovisas i förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bestämmelsen utformats är det i första hand kommunerna och&lt;br&gt;landstingen själva som skall bedöma vad som inbegrips i synnerliga skäl.&lt;br&gt;Regeringen avser att följa tillämpningen och vid behov på nytt överväga&lt;br&gt;behovet av en stramare reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laglighetsprövning av synnerliga skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med bestämmelsen i 8 kap. 1 § kommunallagen om god&lt;br&gt;ekonomisk hushållning, är avsikten med bestämmelsen om synnerliga skäl&lt;br&gt;att den inte är lämpad att ligga till grund för en domstolsprövning. I de&lt;br&gt;båda fallen är det frågan om lokala politiska bedömningar av vad som är&lt;br&gt;en lämplig hantering av den lokala ekonomin. Frågan om vad som är syn-&lt;br&gt;nerliga skäl är inte primärt en fråga som bör avgöras i domstol inom&lt;br&gt;ramen för ett laglighetsprövningsmål. Den bör avgöras inom ramen för&lt;br&gt;det politiska systemet. Härigenom blir det i första hand aktuellt att even-&lt;br&gt;tuellt utkräva ett politiskt ansvar för det fall att obalanser inte hanteras på&lt;br&gt;ett sätt som lagen föreskriver. Förarbetena till 8 kap. 1 § kommunallagen&lt;br&gt;präglas också av ett sådant synsätt (se prop. 1990/91:117 s. 110 och 211).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar dock den remisskritik som framförts mot den lagtek-&lt;br&gt;niska utformning av promemorians förslag och som innebar att det inte&lt;br&gt;ens skulle vara möjligt att överklaga ett beslut av fullmäktige i syfte att&lt;br&gt;fa lagligheten av hur beslutsfattandet gått till prövat. Regeringen ser inga&lt;br&gt;skäl för att på sätt som föreslås i promemorian inskränka talerätten och&lt;br&gt;därigenom ta bort möjligheten att få lagligheten av den formella hante-&lt;br&gt;ringen av fullmäktiges beslut att inte reglera ett negativt beslut prövad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Låneförbud regleras inte&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det behövs ingen lagreglering om förbud&lt;br&gt;mot att ta upp lån för driftändamål. Ett sådant förbud följer indirekt&lt;br&gt;av balanskravets konstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget att inte lagreglera ett förbud mot att ta upp&lt;br&gt;lån för driftändamål. Finansinspektionen pekar på att ett låneförbud skulle&lt;br&gt;kunna leda till minskade lånemöjligheter för de kommunala bostadsföre-&lt;br&gt;tagen om kommunerna riskerar att inte kunna infria sina borgensåtagan-&lt;br&gt;den. Andra, däribland Svenska Bankföreningen, anser att det är viktigt att&lt;br&gt;inte binda upp kommunerna för oförutsedda händelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några instanser, däribland Gnosjö och Linköpings kommuner, har&lt;br&gt;ansett att förbudet bör lagregleras mot bakgrunden av dess betydelse som&lt;br&gt;signal till långivare. Ett lagstadgat låneförbud behövs för tydlighetens&lt;br&gt;skull. Regeringen skulle kunna koppla en låneram till eventuella dispenser&lt;br&gt;från balanskravet. Kommuninvest i Sverige AB har angett att ett balans-&lt;br&gt;krav för hela den kommunala koncernen bör kombineras med ett uttryck-&lt;br&gt;ligt förbud mot lån för driftändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En följd av den tidigare gällande&lt;br&gt;principen om förmögenhetsskyddet var att upplåning inte fick ske för&lt;br&gt;driftändamål. En kommun eller ett landsting ansågs dock ha rätt att ta upp&lt;br&gt;tillfälliga lån för att skaffa rörelsemedel och att i en besvärlig ekonomisk&lt;br&gt;situation täcka driftkostnader med lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom slopandet av förmögenhetsskyddsbestämmelsen upphörde också&lt;br&gt;förbudet att låna till driften. Möjligheten att ta upp lån för driftändamål&lt;br&gt;angavs i förarbetena till den nuvarande kommunallagen dock fortfarande&lt;br&gt;vara begränsad genom det i lagen uppställda kravet på god ekonomisk&lt;br&gt;hushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av det balanskrav som regeringen nu föreslår är att den löpande&lt;br&gt;verksamheten inte till någon del skall behöva finansieras med lån. Vid&lt;br&gt;sådant förhållande behövs enligt regeringens mening inte någon lagregel&lt;br&gt;som förbjuder upptagande av lån för annat än investeringsverksamhet.&lt;br&gt;Någon sådan bestämmelse föreslås därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 En kommunal redovisningslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;Kommunal redovisning lagregleras&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 &amp;nbsp;Den lagtekniska lösningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En lag om kommunal redovisning införs.&lt;br&gt;Lagen skall innehålla bestämmelser om bokföring, årsredovisning&lt;br&gt;och delårsrapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföring och redovisning skall fullgöras på ett sätt som överens-&lt;br&gt;stämmer med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslog en särskild kommunal&lt;br&gt;bokföringslag. Gruppen utarbetade dock inte något lagförslag utan före-&lt;br&gt;slog att det fortsatta arbete med att bereda ett förslag till en sådan lag&lt;br&gt;skulle ske inom regeringskansliet med utgångspunkt i det av förbunden&lt;br&gt;rekommenderade normalreglementet för redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget om en kommunal redovisningslag. Många menar att en sådan lag&lt;br&gt;ökar jämförbarheten i och respekten för kommunal redovisning, ökar&lt;br&gt;enhetligheten och kvaliteten samt skapar bättre underlag för analyser.&lt;br&gt;Finansinspektionen anser att tillgången till en god redovisningsinformation&lt;br&gt;är viktig för kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av dem som tillstyrker förslaget, däribland Bokföringsnämnden,&lt;br&gt;Redovisningskommittén och Göteborgs kommun, förordar att redovisnings-&lt;br&gt;lagen endast skall innehålla stadganden som motiveras av den kommunala&lt;br&gt;särarten och i övrigt innehålla hänvisningar till årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) och bokföringslagen (1976:125). Andra menar att lagen&lt;br&gt;måste anpassas till innehållet i årsredovisningslagen och ha bokförings-&lt;br&gt;lagen som förebild. Några remissinstanser, däribland Riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV), Riksskatteverket (RSV).Finansinspektionen och Bokföringsnämn-&lt;br&gt;den, anser att en slutlig beredning av en kommunal redovisningslag bör&lt;br&gt;anstå till Redovisningskommitténs slutbetänkande föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fåtal instanser avstyrker förslaget, däribland Stockholms och Fal-&lt;br&gt;köpings kommuner. Malmö och Motala kommuner anser att redovisnings-&lt;br&gt;reglementet i stället borde upphöjas till lag. Några menar att lagreglering&lt;br&gt;inte behövs utan att redovisningsreglementet är tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att god redovisningssed skall tillämpas tillstyrks eller läm-&lt;br&gt;nas utan erinran av instanserna. RSV anger i sitt yttrande att den före-&lt;br&gt;slagna paragrafen om god redovisningssed borde kompletteras med ett&lt;br&gt;nytt stycke som motsvarar 2 kap. 3 § andra stycket årsredovisningslagen&lt;br&gt;och som gäller nothänvisning vid avvikelse från allmänna råd eller rekom-&lt;br&gt;mendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas inställning till hanteringen av de kommunala avtals-&lt;br&gt;pensionerna redovisas under avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala särarten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med kommunal verksamhet skiljer sig i väsentliga avseenden från&lt;br&gt;syftet med privat företagande. Den särart som finns beträffande verksam-&lt;br&gt;hetens syfte och finansiering måste beaktas och hanteras på ett för sektorn&lt;br&gt;relevant sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för den kommunala och landstingskommunala verksamhetens&lt;br&gt;omfattning och inriktning anges i kommunallagen samt i olika special-&lt;br&gt;lagar. Verksamheten skall vara av allmänt intresse och får inte vara av&lt;br&gt;sådan karaktär att den skall handhas enbart av staten eller någon annan.&lt;br&gt;De kommunala befogenheterna styrs bl.a. av likställighets-, lokaliserings-&lt;br&gt;och självkostnadsprincipema. Detta innebär t.ex. att kommuner och lands-&lt;br&gt;ting inte utan lagstöd far bedriva näringsverksamhet i vinstsyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommuner och landsting är intäktssidan av en speciell karaktär. In-&lt;br&gt;täkterna hämtas inte från en marknad, varför de åtminstone i det kortsik-&lt;br&gt;tiga perspektivet är relativt oberoende av förändringar på kostnadssidan.&lt;br&gt;Skatteintäkter och generella statsbidrag förändras inte som en omedelbar&lt;br&gt;följd av verksamhetsförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting bedriver allmännyttig verksamhet. Verksam-&lt;br&gt;heten finansieras till största delen kollektivt via kommunalskatt samt via&lt;br&gt;statliga bidrag. Detta innebär att de produktionsmedel i form av anlägg-&lt;br&gt;ningstillgångar man förfogar över också är av en speciell karaktär. Flera&lt;br&gt;av tillgångarna är av allmännyttig karaktär, vilket innebär att de ofta inte&lt;br&gt;är realiserbara. Samtliga åtaganden säkras genom beskattningsrätten i&lt;br&gt;kommunen eller landstinget. Detta markeras genom pantförskrivnings-&lt;br&gt;förbudet i 8 kap. 13 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild kommun eller ett enskilt landsting kan inte utan vidare upp-&lt;br&gt;höra att existera. Grunderna för dess existens finns intagen i grundlagen.&lt;br&gt;Styrelseskicket bygger på den representativa demokratins principer, vilket&lt;br&gt;bl. a. innefattar ett politiskt ansvarstagande av dem som valts att styra&lt;br&gt;verksamheten. Verksamheten karaktäriseras också av en öppenhet som&lt;br&gt;bl.a. tar sig uttryck i offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målformulering, prioritering och resursfördelning via en budget och&lt;br&gt;beslut om denna är centralt för styrningen av kommuner och landsting&lt;br&gt;eftersom det handlar om en politisk styrning och oftast avsaknad av mark-&lt;br&gt;nadsåterkoppling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att den kommunala extemredovisningens&lt;br&gt;syfte bör vara att ge fullmäktige, kommuninvånarna och andra intressenter&lt;br&gt;relevant information om verksamhetens finansiella resultat och ekono-&lt;br&gt;miska ställning. Denna information måste utformas så att den underlättar&lt;br&gt;styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av lagteknisk lösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De specifika förutsättningar som gäller för kommunal verksamhet gör att&lt;br&gt;den redovisningslagstiftning som gäller för näringslivet inte är direkt över-&lt;br&gt;förbar på kommunal verksamhet. Även om det grundläggande synsättet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på redovisning bör vara detsamma i båda sektorerna kan den kommunala Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;särarten motivera särskilda krav på den kommunala redovisningen. Vidare&lt;br&gt;kan de normer som har utvecklats i den privata sektorn beträffande före-&lt;br&gt;tagens redovisning ibland vara irrelevanta i kommuner och landsting.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att det tillskapas en särskild lag om kommunal&lt;br&gt;redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att upprätthålla en samordnad och enhetlig kom-&lt;br&gt;munal redovisningsstandard bör enligt regeringens bedömning öka om&lt;br&gt;redovisningsreglerna ges lagform. Det är dock viktigt att en kommunal&lt;br&gt;redovisningslag dels utformas mot bakgrund av redovisningens över-&lt;br&gt;gripande syften, dels ligger i linje med det övergripande målet för den&lt;br&gt;kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att den nya lagen enligt regeringens mening inte bör&lt;br&gt;innehålla några hänvisningar till årsredovisningslagen hindrar inte att den&lt;br&gt;lagen bör beaktas vid den nya lagens utformning. Tvärtom talar starka&lt;br&gt;skäl för en samordning mellan sektorerna. Årsredovisningslagen bör&lt;br&gt;beaktas genom att relevanta bestämmelser om årsredovisning tas in i den&lt;br&gt;kommunala redovisningslagen. Man kan dock konstatera att flera av be-&lt;br&gt;stämmelserna i årsredovisningslagen saknar relevans inom kommun-&lt;br&gt;sektorn. Det gäller bl.a. vissa bestämmelser om koncernredovisning och&lt;br&gt;tilläggsupplysningar. Sådana bestämmelser bör givetvis inte överföras till&lt;br&gt;den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringslagen är för närvarande föremål för en översyn av Redovis-&lt;br&gt;ningskommittén (dir. 1991:71). Översynen kan leda till förändringar i det&lt;br&gt;nuvarande regelsystemet rörande bl.a. löpande bokföring. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser har menat att man bör avvakta Redovisningskommitténs be-&lt;br&gt;tänkande innan förslag läggs om en redovisningslag. I den mån Redovis-&lt;br&gt;ningskommitténs förslag kommer att leda till förändringar i bokförings-&lt;br&gt;lagen kan dessa troligen inte träda i kraft förrän den 1 januari 1999. Det&lt;br&gt;är viktigt att en kommunal redovisningslag kan träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1998, framför allt med hänsyn till den starka koppling som lagen har till&lt;br&gt;det föreslagna balanskravet i kommunallagen. En ny modell för redovis-&lt;br&gt;ningen av de kommunala avtalspensionerna bör inte försenas. Införandet&lt;br&gt;av en kommunal redovisningslag bör därför inte anstå. Eventuella föränd-&lt;br&gt;ringar i den nu föreslagna lagen med anledning av Redovisningskommit-&lt;br&gt;téns förslag far enligt regeringens mening övervägas i senare samman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 Huvudlinjerna i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalreglementet och den lagstiftning som styr det privata&lt;br&gt;företagandet bör tjäna som förebilder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunal redovisningslag bör enligt regeringens mening bygga dels&lt;br&gt;på årsredovisningslagen, dels på det i avsnitt 4 tidigare nämnda normal-&lt;br&gt;reglementet och den praxis som har utvecklats under de senaste åren. Att&lt;br&gt;en ny lag baseras på bl.a. normalreglementet innebär i praktiken att även&lt;br&gt;bokföringslagen kommer att utgöra grund för lagen eftersom reglementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sin tur bygger på bokföringslagen. De avvikelser som finns mellan nor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;malreglementet och bokföringslagen är ett uttryck för den kommunala sär- Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;arten. Särarten har också kommit till uttryck i den redovisningspraxis som&lt;br&gt;växt fram i tillämpningen av normalreglementet och bör givetvis åter-&lt;br&gt;speglas i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen onödig detaljreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att upprätthålla en samordnad och enhetlig kom-&lt;br&gt;munal redovisningsstandard bör som regeringen tidigare nämnt öka om&lt;br&gt;redovisningsreglerna ges lagform. Redovisningslagen bör dock endast reg-&lt;br&gt;lera områden där det finns ett behov av lagregler och där det är möjligt&lt;br&gt;att ställa generella krav. Det gäller i första hand frågor om löpande bok-&lt;br&gt;föring och sådana årsredovisningsfrågor som kan anses falla inom ramen&lt;br&gt;för kommunstyrelsens respektive landstingsstyrelsens ansvar enligt 6 kap.&lt;br&gt;1-2 §§ kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningslagen bör inte heller ge någon uttömmande reglering av&lt;br&gt;alla de redovisningsprinciper som bör ligga till grund för kommunernas&lt;br&gt;och landstingens bokföring och redovisning. Det är enligt regeringens&lt;br&gt;mening omöjligt att i lag reglera alla frågor som kan uppkomma om bok-&lt;br&gt;föringens och redovisningens utformning. Det är knappast heller önskvärt,&lt;br&gt;eftersom en långtgående detaljreglering skulle hämma den utveckling&lt;br&gt;inom redovisningsområdet som är både nödvändig och positiv. Lagen bör&lt;br&gt;därför utformas så att den ger utrymme för normbildning. Det kan ske&lt;br&gt;genom att man i lagen tar in ett krav på iakttagande av god redovisnings-&lt;br&gt;sed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad är god redovisningssed?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet och tekniken att hänvisa till god redovisningssed förekommer&lt;br&gt;på flera ställen i den redovisningslagstiftning som gäller för företag, bl.a.&lt;br&gt;i bokföringslagen (1976:125) och årsredovisningslagen (1995:1554). 12 §&lt;br&gt;bokföringslagen anges att bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt&lt;br&gt;som stämmer överens med god redovisningssed. Bokföringslagen har&lt;br&gt;karaktären av en ramlag, vars bestämmelser fylls ut genom kompletteran-&lt;br&gt;de föreskrifter i andra lagar och, på vissa områden, av myndighetsföre-&lt;br&gt;skrifter. Lagens regler är också avsedda att kompletteras av sådan redovis-&lt;br&gt;ningspraxis som innefattas i begreppet god redovisning. God redovisnings-&lt;br&gt;sed beskrivs i förarbeten till bokföringslagen bl.a. som en faktiskt före-&lt;br&gt;kommande praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokförings-&lt;br&gt;skyldiga (prop. 1975:104 s. 148). Föredragande statsråd hänvisade, vad&lt;br&gt;gäller bedömningen av vad som var god redovisningssed, till en särskild&lt;br&gt;nämnd för redovisningsfrågor. Därvid avsågs den sedermera inrättade&lt;br&gt;Bokföringsnämnden. Under senare år torde begreppet god redovisningssed&lt;br&gt;ha kommit att knytas allt närmare till de uttalanden som har utfärdats av&lt;br&gt;Bokföringsnämnden och andra normgivande organ, t.ex. det år 1989 inrät-&lt;br&gt;tade Redovisningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 kap. 2 § årsredovisningslagen anknyter till bok- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föringslagens bestämmelse om god redovisningssed genom att där intagits&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett krav på att årsredovisningen skall upprättas i enlighet med god redo- Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;visningssed. Även i den nya lagens förarbeten hänvisas till en faktiskt&lt;br&gt;förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokförings-&lt;br&gt;skyldiga. Där anges vidare att särskild betydelse måste tillmätas allmänna&lt;br&gt;råd och rekommendationer av auktoritativa organ såsom Bokföringsnämn-&lt;br&gt;den, Redovisningsrådet och, såvitt gäller finansiella företag, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen (prop. 1995/96:10, del 2 s. 11 f och s. 181). Det uttalas vidare att&lt;br&gt;syftet med den nya lagen inte var att ge begreppet god redovisningssed&lt;br&gt;någon annan innebörd än det hittills haft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 18 § kommunallagen sägs att årsredovisningen skall upprättas&lt;br&gt;med iakttagande av god redovisningssed. I förarbetena sägs att föreskrifter&lt;br&gt;och rekommendationer beträffande god redovisningssed som har lämnats&lt;br&gt;och kommer att lämnas av t.ex. Bokföringsnämnden och Redovisnings-&lt;br&gt;rådet har stor betydelse för den redovisningssed som skall gälla för kom-&lt;br&gt;muner och landsting (prop. 1990/91:117 s. 122). Vidare sägs att avvikel-&lt;br&gt;serna mellan sektorerna inte är av den beskaffenhet att uttrycket god redo-&lt;br&gt;visningssed inte bör kunna användas även i kommunala sammanhang&lt;br&gt;(prop. 1990/91:117 s. 122).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningslagen bör som tidigare antytts bygga på att bokföring och&lt;br&gt;redovisning liksom i dag skall fullgöras på ett sätt som överensstämmer&lt;br&gt;med god redovisningssed. God redovisningssed bör således även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen vara ett centralt begrepp i den kommunala redovisningen. I lagen&lt;br&gt;bör inte läggas fast vad som är god redovisningssed. I stället bör det&lt;br&gt;oberoende normgivande organ som regeringen har för avsikt att inrätta i&lt;br&gt;sin uttolkning av lagen lägga fast den närmare innebörden av denna sed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare bör god redovisningssed inte tillmätas betydelse i de&lt;br&gt;fall en fråga har blivit uttryckligen reglerad i lagen; i sådana fall skall&lt;br&gt;givetvis lagen gälla. Det är med andra ord aldrig god redovisningssed att&lt;br&gt;avvika från uttryckliga lagregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande redovisningsprinciperna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har angetts att den kommunala redovisningslagen bör bygga dels&lt;br&gt;på årsredovisningslagen, dels på det tidigare utarbetade normalregle-&lt;br&gt;mentet. Normalreglementet bygger i sin tur på bokföringslagen. Vid till-&lt;br&gt;lämpningen av normalreglementet har även en redovisningspraxis växt&lt;br&gt;fram. Därutöver finns även ett antal principer som styr den kommunala&lt;br&gt;redovisningen. Dessa bör enligt regeringens mening beaktas även i fort-&lt;br&gt;sättningen. Något behov av att lagfästa principerna torde dock inte finnas,&lt;br&gt;eftersom de kan antas bli en del av god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen i kommunal redovisning har en förhållandevis under-&lt;br&gt;ordnad betydelse jämfört med resultaträkningen. Värdering av tillgångar&lt;br&gt;och skulder sker utifrån kravet på att få en rättvisande resultatmätning.&lt;br&gt;Med rättvisande avses bl.a. att mätningen är konsekvent över tiden och att&lt;br&gt;jämförbarhet råder mellan enskilda år. Ett skäl härför är kommunernas&lt;br&gt;och landstingens status som en del av den offentliga sektorn. Deras&lt;br&gt;existens är garanterad i regeringsformen. I redovisningssammanhang&lt;br&gt;betraktas därför verksamheten som om den skall fortsätta i all oändlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(fortlevnadsprincipen). Detta leder bl.a. till att incitamenten att redovisa Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;aktuella förmögenhetsvärden är små. Till detta kommer komplikationen&lt;br&gt;att värdera kommunala tillgångar. Dessa är ofta av s.k. allmännyttig&lt;br&gt;karaktär och saknar ofta också marknadsvärden. Detta och balans-&lt;br&gt;räkningens roll bör leda till en restriktiv hållning vid värderingen av&lt;br&gt;balansräkningens poster (försiktighetsprincipen). Man skall också alltid&lt;br&gt;sträva efter en så öppen redovisning som möjligt (principen om öppenhet).&lt;br&gt;Denna princip gäller i hög grad kommuner och landsting eftersom den&lt;br&gt;utgör en av grundförutsättningarna för det demokratiska systemet. Det är&lt;br&gt;därför en självklarhet att redovisningen även i detta avseende ansluter till&lt;br&gt;det grundläggande syftet med kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås inga sanktioner för de fall att de föreslagna reglerna inte&lt;br&gt;följs. Regeringen har för avsikt följa tillämpningen och vid behov över-&lt;br&gt;väga ytterligare skärpta krav eller en annan utformning av reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Redovisningslagens tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Redovisningslagen skall gälla för kommuner,&lt;br&gt;landsting och kommunalförbund och enbart omfatta den externa&lt;br&gt;redovisningen. Förslaget finns intaget i 1 kap. 1 och 2 §§ redovis-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala företagen skall tills vidare inte omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;med undantag för kommunalförbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget till lagen och dess struktur. Riksgäldskontoret, som stöder förslaget,&lt;br&gt;anger att det är en uppstramning som i huvudsak ansluter sig till vad som&lt;br&gt;gäller för det privata. Stockholms kommun, som avstyrker förslaget, anger&lt;br&gt;att förslaget inte hanterar den kommunala särarten på ett tillfredsställande&lt;br&gt;sätt. Flera instanser, däribland RRV, RSV och Komrev AB, har redovisat&lt;br&gt;synpunkter i fråga om detaljer i lagens utformning. Dessa synpunkter redo-&lt;br&gt;visas i samband med behandlingen av de olika avsnitten av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner, landsting och kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagens nuvarande regler om ekonomisk förvaltning har i stor&lt;br&gt;utsträckning gjorts tillämpliga på kommunalförbund genom hänvisningar&lt;br&gt;i kommunalförbundslagen. När det gäller kommunalförbunden innebär den&lt;br&gt;föreslagna redovisningslagen en skärpning i vissa avseenden av de regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i dag styr den ekonomiska redovisningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir obligatoriskt för både kommunalförbund med fullmäktige och&lt;br&gt;kommunalförbund med direktion att presentera en årsredovisning. En&lt;br&gt;sådan skyldighet åvilar i dag endast kommunalförbund med fullmäktige.&lt;br&gt;Det anses dock enligt gällande rätt vara tillåtet att förbundsmedlemmama&lt;br&gt;i ett kommunalförbund med direktion lämnar föreskrifter i förbundsord-&lt;br&gt;ningen om att årsredovisning skall presenteras. Ett kommunalförbund med&lt;br&gt;direktion är i dag enligt kommunalförbundslagen endast skyldigt att fort-&lt;br&gt;löpande föra räkenskaper och att inom skälig tid årligen sammanfatta och&lt;br&gt;avsluta räkenskaperna (3 kap. 10 § kommunalförbundslagen). Enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening finns det inte skäl att behålla skillnaden mellan de olika&lt;br&gt;formerna av kommunalförbund när det gäller kravet på upprättande av&lt;br&gt;årsredovisning. Det finns inte heller skäl att göra skillnad mellan kommu-&lt;br&gt;nalförbund, kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare blir båda formerna av kommunalförbund skyldiga att presentera&lt;br&gt;rullande treårsplaner och en sammanställd redovisning. I den samman-&lt;br&gt;ställda redovisningen skall kommunalförbunden redovisa sina eventuella&lt;br&gt;företag. Någon sådan skyldighet finns inte i dag. Inte heller i detta av-&lt;br&gt;seende finns det enligt regeringens mening skäl att särbehandla kommu-&lt;br&gt;nalförbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala företagen bör inte nu omfattas av redovisningslagen. Före-&lt;br&gt;tagen omfattas bl.a. av bokföringslagen och årsredovisningslagen. Redo-&lt;br&gt;visningen i företagen skall även fortsättningsvis styras av samma regler&lt;br&gt;som gäller för de privata företagen. En annan sak är att de kommunala&lt;br&gt;företagen enligt redovisningslagen skall redovisas i den kommunala års-&lt;br&gt;redovisningen i den del som innehåller den s.k. sammanställda redovis-&lt;br&gt;ningen. Motivet för detta är att företagen i detta sammanhang kommer in&lt;br&gt;i redovisningen av den samlade kommunala verksamheten. I den samman-&lt;br&gt;ställda redovisningen ges en möjlighet att skapa en samlad bild av kom-&lt;br&gt;munens eller landstingets totala ekonomiska engagemang. Den samman-&lt;br&gt;ställda redovisningen spelar en viktig roll i den finansiella analysen. Här&lt;br&gt;hänvisas vidare till avsnitt 6.3.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extern redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunal redovisningslag bör enligt regeringens mening endast&lt;br&gt;omfatta den externa redovisningen, dvs. den som inom den privata sektorn&lt;br&gt;regleras av bl.a. bokföringslagen och årsredovisningslagen. En lag-&lt;br&gt;reglering av endast den externa redovisningen överensstämmer därmed&lt;br&gt;med lagregleringen för den privata sektorn. Den föreslagna skärpningen&lt;br&gt;av kommunallagens bestämmelser genom ett krav på ekonomisk balans&lt;br&gt;tar också sikte på det finansiella resultatet som kommer fram ur extern-&lt;br&gt;redovisningen. Lagen tar således endast sikte på den samlade kommunala&lt;br&gt;redovisningen. Detta innebär att det fortfarande är en kommunintem ange-&lt;br&gt;lägenhet att dels lägga fast rutinerna för nämndernas redovisning, dels se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till att de enskilda nämndernas ekonomiska resultat inte äventyrar kommu-&lt;br&gt;nens eller landstingets totala resultat. Det bör dock anmärkas att rutinerna&lt;br&gt;för nämndernas redovisning kan påverkas av att det i annan lag ges sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om kommunernas avgiftsfinansierade verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fokusering i redovisningslagen på den externa redovisningen innebär&lt;br&gt;inte någon ändrad syn på behovet av ändamålsenliga styr- och uppfölj-&lt;br&gt;ningssystem som anpassats till den kommunala verksamheten och till den&lt;br&gt;politiska styrningen av denna. Den externa redovisningen är en del av&lt;br&gt;kommunernas övergripande ekonomiska planerings- och uppföljnings-&lt;br&gt;system. I förarbetena till kommunallagen uttalades bl.a. att ett sådant&lt;br&gt;system skall innefatta verksamhetsplan, årsbudget, treårsplan och en års-&lt;br&gt;redovisning (prop. 1990/91:117 s. 20-21). Av dessa dokument bör det&lt;br&gt;också framgå hur angivna mål för verksamheten uppnås. Det som avses&lt;br&gt;är både de av staten angivna målen och riktlinjerna och de mål som full-&lt;br&gt;mäktige och nämnderna har ställt upp för den egna verksamheten. I för-&lt;br&gt;arbetena sägs vidare att utvecklingen mot ökad målstyrning i den kommu-&lt;br&gt;nala verksamheten gör att redovisningens roll som uppföljningsinstrument&lt;br&gt;far större betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Redovisningslagens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 Bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bokföringen skall ske på ett ordnat sätt så att&lt;br&gt;det ekonomiska utfallet av verksamheten kan jämföras med den&lt;br&gt;budget som fullmäktige fastställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om bokföring finns intagna i 2 kap. redovisnings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i sina huvuddrag med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget. Några instanser, däribland Malmö, Deger-&lt;br&gt;fors, Lilla Edets och Vadstena kommuner, har haft erinringar mot att ford-&lt;br&gt;ringar och skulder samt övriga ekonomiska händelser skall bokföras så&lt;br&gt;snart kan ske och angett att det kan innebära ökad administration. Några&lt;br&gt;har uppgett att fakturor vanligen går direkt till resultatenheterna utan att&lt;br&gt;först passera den centrala administrationen. RRV anger bl.a. i sitt yttrande&lt;br&gt;att resultaträkningen och balansräkningen i ett årsbokslut skall komplet-&lt;br&gt;teras med bilagor i stället för att räkningarna far kompletteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringen är grunden för bl.a. årsredovisningen...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringen och dess rutiner utgör en fundamental förutsättning för års-&lt;br&gt;redovisningen och är också väsentlig för den interna ekonomiska kon-&lt;br&gt;trollen. En grundläggande tanke bakom bokföringsreglema är att bok-&lt;br&gt;föringen skall vara ett hjälpmedel och en grund för att löpande kunna&lt;br&gt;följa det ekonomiska läget och de transaktioner som företas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten är det viktigaste instrumentet som fullmäktige har för att styra&lt;br&gt;och följa upp den kommunala ekonomin. I redovisningslagen bör det&lt;br&gt;därför enligt regeringens mening uttryckligen anges att bokföringen skall&lt;br&gt;vara ordnad så att det ekonomiska utfallet av verksamheten kan jämföras&lt;br&gt;med den budget som fullmäktige har fastställt. Bokföringen och årsredo-&lt;br&gt;visningen bör därför samordnas med budgeten så att denna kan stämmas&lt;br&gt;av mot verkligt utfall. En sådan bestämmelse har ingen direkt mot-&lt;br&gt;svarighet i bokföringslagen och bör ses som ett uttryck för den kommu-&lt;br&gt;nala särarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;...och för den interna kontrollen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också av största vikt att det finns en tillräcklig intern kontroll av&lt;br&gt;verksamheten. Det är viktigt att betona styrelsens och övriga nämnders&lt;br&gt;ansvar för den interna kontrollen. En av flera förutsättningar för att en&lt;br&gt;god intemkontroll skall kunna upprätthållas på ett tillfredsställande sätt är&lt;br&gt;att det dels finns rutiner för att ta fram den finansstatistiska information&lt;br&gt;som behövs, dels att denna information håller tillräckligt god kvalitet.&lt;br&gt;Statistik kan till vissa delar inte hämtas direkt från kommunernas och&lt;br&gt;landstingens redovisningssystem utan måste bearbetas och sammanställas.&lt;br&gt;Det är enligt regeringens bedömning viktigt att sådana bearbetningar och&lt;br&gt;sammanställningar så långt som möjligt kan göras inom ramen för de&lt;br&gt;redovisningssystem och rutiner som kommuner och landsting använder.&lt;br&gt;De system och de redovisningsrutiner som används kan därför behöva an-&lt;br&gt;passas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har ansett att förslaget om att fordringar och&lt;br&gt;skulder samt övriga ekonomiska händelser skall bokföras så snart kan ske,&lt;br&gt;leder till ökade administrativa kostnader. Det bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening ställas samma krav på kommuner och landsting som på närings-&lt;br&gt;idkare enligt bokföringslagen. En anpassning till bokföringslagens högre&lt;br&gt;krav kan också motiveras med att ändamålsenliga rutiner för faktura-&lt;br&gt;hantering krävs mot bakgrund av kommunernas och landstingens redovis-&lt;br&gt;ningsskyldighet avseende mervärdesskatt. En närmare motivering återfinns&lt;br&gt;i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en eventuell komplettering med bilagor till resultat- och&lt;br&gt;balansräkning i ett årsbokslut behandlas i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 Årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I redovisningslagen infors bestämmelser om&lt;br&gt;årsredovisning. Årsredovisningens syfte är att lämna information om&lt;br&gt;utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den eko-&lt;br&gt;nomiska ställningen vid årets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årsredovisningen skall ingå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en förvaltningsberättelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en resultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en balansräkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en finansieringsanalys, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en sammanställd redovisning som inkluderar både sådan verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs i förvaltningsform och sådan kommunal verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs genom andra juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 3 kap. redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte något att&lt;br&gt;erinra mot förslaget. Några instanser, däribland RRV, anger att samma&lt;br&gt;systematik borde användas i den kommunala redovisningslagen som i&lt;br&gt;årsredovisningslagen och att balansräkningen och resultaträkningen därför&lt;br&gt;borde byta plats i årsredovisningen. Vidare anger RRV att samtliga&lt;br&gt;styrelseledamöter borde underteckna årsredovisningen samt att dag för&lt;br&gt;undertecknandet anges. Svenska Kommunförbundet anger att föreslagen&lt;br&gt;regel om undertecknande av årsredovisningen borde utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningens syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I redovisningslagen föreslås bestämmelser som klargör att årsredovis-&lt;br&gt;ningens syfte är att lämna information och utgöra underlag för analys om&lt;br&gt;utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska&lt;br&gt;ställningen vid årets slut. En sådan bestämmelse finns för övrigt redan i&lt;br&gt;dag i 8 kap. 17 § första stycket kommunallagen. I sak innebär således den&lt;br&gt;nya regleringen inget nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningens olika delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen bör också preciseras vilka delar som alltid måste ingå i en årsredo-&lt;br&gt;visning. Bestämmelserna föreslås i den delen ansluta till vad som i dag&lt;br&gt;är praxis i kommuner och landsting. I årsredovisningen föreslås sålunda&lt;br&gt;ingå en förvaltningsberättelse, en resultaträkning, en balansräkning och en&lt;br&gt;finansieringsanalys. I förvaltningsberättelsen bör ingå bl.a. drifts- och&lt;br&gt;investeringsredovisningar. Vidare föreslås årsredovisningen innehålla en&lt;br&gt;sammanställd redovisning som omfattar kommunal verksamhet som be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drivs genom annan juridisk person. Även detta är praxis i dag och an- Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;sluter till 8 kap. 17 § andra stycket kommunallagen. Referensgruppen har&lt;br&gt;i ett uttalande lämnat viss vägledning om hur en sådan redovisning skall&lt;br&gt;utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen har i en kommunal redovisning en mer underordnad&lt;br&gt;roll som resultatutredningsbalans än vad som är fallet med en balans-&lt;br&gt;räkning i ett företags redovisning. Kommunallagens krav på ekonomisk&lt;br&gt;balans är bl.a. därför också knutet till resultaträkningen. Reglerna om&lt;br&gt;resultaträkning bör därför placeras före reglerna om balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens ansvar att upprätta årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen föreslås även fortsättningsvis ha ansvaret för att årsredovisning&lt;br&gt;upprättas. Detta ligger också helt i linje med 6 kap. 4 § kommunallagen&lt;br&gt;där det sägs att det åligger styrelsen att särskilt ha hand om den ekono-&lt;br&gt;miska förvaltningen. Skyldigheten att upprätta årsredovisning är i dag in-&lt;br&gt;tagen i 8 kap. 16 § kommunallagen. I fortsättningen bör denna skyldighet&lt;br&gt;regleras i redovisningslagen. Detsamma kommer att gälla upprättandet av&lt;br&gt;årsredovisning i kommunalförbund. Där ligger ansvaret på styrelsen (kom-&lt;br&gt;munalförbund med fullmäktige) respektive på förbundsdirektionen (kom-&lt;br&gt;munalförbund med förbundsdirektion).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid styrelsens sammanträde skall enligt 6 kap. 30 § kommunallagen&lt;br&gt;protokoll föras. Av protokollet skall enligt 5 kap. 58 och 59 §§ bl.a. fram-&lt;br&gt;gå vilka ärenden som handlagts, vilka beslut som fattas samt vilka leda-&lt;br&gt;möter som deltagit i besluten och vilka reservationer som har anmälts mot&lt;br&gt;besluten. Enligt 6 kap. 32 § kommunallagen skall fullmäktige utfärda&lt;br&gt;reglemente med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och&lt;br&gt;arbetsformer. I reglemente för styrelsen finns regelmässigt regler om&lt;br&gt;behörigheten att underteckna de handlingar som styrelsen fattat beslut om.&lt;br&gt;Enligt regeringens bedömning finns det mot bakgrunden av de regler som&lt;br&gt;ges i kommunallagen inte anledning att som det föreslås i promemorian&lt;br&gt;i redovisningslagen inta särskilda regler om undertecknande av årsredovis-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 19 § kommunallagen skall årsredovisningen lämnas till&lt;br&gt;fullmäktige och revisorerna snarast möjligt och senast den 1 juni året efter&lt;br&gt;det år som redovisningen avser. Med hänsyn till reglerna i kommunal-&lt;br&gt;lagen finns det inte heller enligt regeringens mening anledning att i redo-&lt;br&gt;visningslagen inta regler om datum för undertecknandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.3 Förvaltningsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Årsredovisningen skall innehålla en&lt;br&gt;förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen skall innehålla en översikt om utvecklingen&lt;br&gt;av kommunens eller landstingets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om förvaltningsberättelser finns intagna i 4 kap.&lt;br&gt;redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget. RR V har angett att förvaltningsberättelsen&lt;br&gt;borde innehålla krav på uppgifter om löner och förmåner samt krav på&lt;br&gt;redovisning av de mål som ställts upp för kommunens och landstingets&lt;br&gt;olika verksamheter och hur målen uppfyllts. RSV har angett att upplys-&lt;br&gt;ningarna i förvaltningsberättelsen om väsentliga personalförhållanden&lt;br&gt;borde ändras till det i årsredovisningslagen använda uttrycket medeltalet&lt;br&gt;anställda under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översikt och analys&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen är styrelsens översikt över och analys av utveck-&lt;br&gt;lingen av kommunens eller landstingets verksamhet. Den bör därför vara&lt;br&gt;framåtsyftande och ange förutsättningar och strategier för framtiden. Den&lt;br&gt;bör också innehålla upplysning om sådan kommunal verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs genom andra juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndernas rapportering och formerna för denna far bestämmas i den&lt;br&gt;enskilda kommunen eller landstinget och föreslås därför inte regleras i&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare utformningen och omfattningen av styrelsens förvaltnings-&lt;br&gt;berättelse bör enligt regeringens mening överlämnas till praxisutveck-&lt;br&gt;lingen och prövas inom ramen för vad som är god redovisningssed.&lt;br&gt;Bestämmelserna i lagen föreslås dock ge ramen för dess innehåll och ut-&lt;br&gt;formning. Det verkliga utfallet jämfört med den av fullmäktige fastställda&lt;br&gt;årsbudgeten föreslås framgå av förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av RSV framförda synpunkten om förändring av uttrycket väsent-&lt;br&gt;liga personalförhållanden till medeltalet anställda behandlas i författnings-&lt;br&gt;kommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommuner, landsting och kommunalförbund gäller offentlighets-&lt;br&gt;principen för handlingar som upprättas hos myndigheten. Principen gäller&lt;br&gt;således även uppgifter om löner och andra förmåner till förvaltningschefer&lt;br&gt;m. fl. ledande personer inom kommunen. Det finns därför inte anledning&lt;br&gt;att redovisa dessa särskilt i förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopplingen mellan balanskravet och regleringen av negativa resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När balanskravet och kravet på reglering av negativa resultat i 8 kap. 5 §&lt;br&gt;kommunallagen träder i kraft bör årsredovisningen även innehålla en redo-&lt;br&gt;görelse för när och hur fullmäktige tänkt sig att hantera en sådan regle-&lt;br&gt;ring. Upplysning bör också lämnas om hur ett tidigare negativt resultat&lt;br&gt;har reglerats. Det är enligt regeringens mening viktigt att kommunerna&lt;br&gt;och landstingen vidtar åtgärder för att komma till rätta med eventuella&lt;br&gt;negativa resultat och att detta sker så tidigt som möjligt. Därför behövs&lt;br&gt;en bestämmelse om att det redan i årsredovisningen för det år då det&lt;br&gt;negativa resultatet uppkommit skall anges när och på vilket sätt regle-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen avses ske. Detta är enligt regeringens uppfattning nödvändigt efter- Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;som regleringen kan göras under två år, dvs. året närmast efter det år då&lt;br&gt;det negativa resultatet uppkom och året därefter. Kravet på redovisning&lt;br&gt;bör avse även de fall då fullmäktige beslutar att i enlighet med 8 kap. 5 §,&lt;br&gt;utnyttja möjligheten att inte reglera ett negativt resultat på det sätt som&lt;br&gt;lagen föreskriver. Detta ligger i linje med principen om öppenhet i redo-&lt;br&gt;visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.4 Resultaträkning och balansräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Årsredovisningen skall innehålla en resultat-&lt;br&gt;räkning och en balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader&lt;br&gt;samt hur det egna kapitalet förändrats under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall i sammandrag redovisa samtliga tillgångar,&lt;br&gt;avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskaps-&lt;br&gt;årets utgång (balansdagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om resultat- och balansräkningarna finns intagna&lt;br&gt;i 5 kap. redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanser: Majoriteten av remissinstanserna har inte något att&lt;br&gt;erinra mot förslaget. Karlstads kommun förordar att placeringen av av-&lt;br&gt;skrivningar kvarstår vid den som nu gäller, dvs. efter posten resultat efter&lt;br&gt;skatteintäkter och finansnetto. Några instanser, däribland RRV, anser att&lt;br&gt;resultat- och balansräkningen borde byta plats. Några instanser, däribland&lt;br&gt;Helsingborgs kommun, anser att posten pensionsutbetalningar enligt äldre&lt;br&gt;ordning bör utgå och redovisas i verksamhetens kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningslagen har, såsom tidigare sagts, tjänat som en förebild för&lt;br&gt;den kommunala redovisningslag som regeringen nu föreslår. Normalregle-&lt;br&gt;mentet och den praxis om finns inom den kommunala sektorn och som&lt;br&gt;är uttryck för den kommunala särarten är emellertid också viktiga före-&lt;br&gt;bilder för den föreslagna redovisningslagen. Redovisningslagens regler om&lt;br&gt;utformningen av resultaträkningen bör enligt regeringens mening utformas&lt;br&gt;med utgångspunkt i normalreglementets krav och nuvarande kommunala&lt;br&gt;praxis. Det innebär att de scheman för resultaträkning som anges i års-&lt;br&gt;redovisningslagen inte är lämpliga i kommuners och landstings redovis-&lt;br&gt;ning. I den kommunala redovisningen har beaktats den kommunala sär-&lt;br&gt;arten och det primära syftet med kommunal verksamhet som är att bedriva&lt;br&gt;allmännyttig verksamhet. Det har inte framkommit några skäl för att i för-&lt;br&gt;hållande till detta reglemente förändra utformningen av resultaträkningen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årsredovisningslagens resultaträkning återfinns också poster som inte&lt;br&gt;finns i den kommunala redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten avskrivningar bör enligt regeringens uppfattning dock ingå i&lt;br&gt;verksamhetens nettokostnader. Avskrivningarna utgör kostnader hänförliga&lt;br&gt;till anläggningstillgångar som används i verksamheten och som ägs av&lt;br&gt;kommunen eller landstinget. Alternativet till ägande är förhyrning. Det är&lt;br&gt;enligt regeringens mening rimligt att båda dessa alternativ behandlas så&lt;br&gt;neutralt som möjligt i redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteintäkter och generella statliga bidrag är viktiga finansieringskällor&lt;br&gt;för kommunal verksamhet. Detta förhållande bör återspeglas i resultaträk-&lt;br&gt;ningen. I posten skatteintäkter föreslås endast intäkter beräknade utifrån&lt;br&gt;det egna skatteunderlaget redovisas. Intäkter och kostnader från det stat-&lt;br&gt;liga utjämningssystemet samt det generella statsbidraget bör redovisas i&lt;br&gt;posten generella statsbidrag och utjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I redovisningslagen bör också bestämmas hur de kommunala avtalspen-&lt;br&gt;sionerna skall redovisas. Redovisningen av de kommunala avtalspen-&lt;br&gt;sionerna behandlas samlat i avsnitt 6.4 och i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningslagen har, såsom tidigare angetts, tjänat som en förebild&lt;br&gt;för den föreslagna lagstiftningen. I schemat för balansräkningen i årsredo-&lt;br&gt;visningslagen återfinns poster som inte finns i den kommunala redovis-&lt;br&gt;ningen. Det är dock inte bara årsredovisningslagen som har utgjort en&lt;br&gt;förebild. Normalreglementet och den praxis om finns inom den kommu-&lt;br&gt;nala sektorn och som är uttryck för den kommunala särarten är också&lt;br&gt;förebilder för den föreslagna redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningens schema bör enligt regeringens mening delvis utformas&lt;br&gt;med utgångspunkt i årsredovisningslagens motsvarande schema. Motivet&lt;br&gt;är behovet av samordning av redovisningsformerna mellan sektorerna. I&lt;br&gt;förhållande till nuvarande praxis innebär detta att posten anläggningstill-&lt;br&gt;gångar bör indelas i immateriella, materiella samt finansiella anläggnings-&lt;br&gt;tillgångar. Det finns dock inte anledning att föreskriva en lika ingående&lt;br&gt;underindelning av tillgångar som har föreskrivits i årsredovisningslagen.&lt;br&gt;Specifikationen av materiella anläggningstillgångar bör i den kommunala&lt;br&gt;redovisningslagen i stället ansluta till nuvarande praxis i kommuner och&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eget kapital bör specificeras i posten därav årets resultat. Motivet är att&lt;br&gt;betona principen om kongruens som i detta sammanhang tar sikte på en&lt;br&gt;överensstämmelse mellan resultaträkning och balansräkning. Huvudregeln&lt;br&gt;är att poster inte ensidigt far bokas upp i balansräkningen utan alla för-&lt;br&gt;ändringsposter skall enligt förslaget redovisas över resultaträkningen.&lt;br&gt;Undantag gäller för vad som anges i övergångsbestämmelserna om redo-&lt;br&gt;visningen av pensionsåtagandena och för uppskrivning. Skälet till att&lt;br&gt;denna princip betonas är bl.a. att de kommunala företagen inte omfattas&lt;br&gt;av kommunallagens bestämmelser om ekonomisk balans. De medel som&lt;br&gt;kommunerna och landstingen lämnar till sina företag som bidrag för&lt;br&gt;förlusttäckning bör enligt regeringens mening alltid redovisas som en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad i kommunens eller landstingets resultaträkning vilket också sker&lt;br&gt;enligt dagens redovisningspraxis. På motsvarande sätt bör avkastning från&lt;br&gt;de kommunala bolagen alltid tas upp som en intäkt. Redovisas bidragen&lt;br&gt;och avkastningen i resultaträkningen innebär detta att balanskravet&lt;br&gt;indirekt kan sägas omfatta även de kommunala företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen föreslås begreppet avsättningar införas. Begreppet an-&lt;br&gt;vänds i årsredovisningslagen och utgörs av förpliktelser som på balans-&lt;br&gt;dagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp&lt;br&gt;eller tidpunkt då de skall infrias. Störst praktisk betydelse bedöms detta&lt;br&gt;fa i fråga om redovisning av pensionsförpliktelser. De kommunala avtals-&lt;br&gt;pensionerna föreslås beaktas på så sätt att pensionsförmåner intjänade&lt;br&gt;fr.o.m. det år bestämmelsen träder i kraft, dvs. år 1998, redovisas som av-&lt;br&gt;sättningar, medan tidigare intjänade förmåner redovisas som ansvarsför-&lt;br&gt;bindelse. Beträffande ikraftträdandet av bestämmelsen rörande redovisning&lt;br&gt;av pensioner hänvisas till avsnitt 6.5. En ytterligare precisering av inne-&lt;br&gt;börden av begreppet avsättningar far ske inom ramen för vad som är god&lt;br&gt;redovisningssed. Avsättningar bör dock enligt regeringens mening an-&lt;br&gt;vändas med mycket stor restriktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulder föreslås liksom hittills redovisas klassificerade enligt löptid&lt;br&gt;vilket också är praxis i kommuner och landsting. Någon förändring i detta&lt;br&gt;avseende har inte bedömts vara relevant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsförbindelser bör tas upp inom linjen. Bland ansvarsförbindelser&lt;br&gt;märks, förutom sådana pensionsåtaganden som inte redovisas som avsätt-&lt;br&gt;ningar, även vissa andra åtaganden, t.ex. borgensåtaganden. Referens-&lt;br&gt;gruppen har i sin normgivning behandlat frågan om redovisning av&lt;br&gt;borgensåtaganden och bl.a. gett förslag till specifikation av ansvarsför-&lt;br&gt;bindelser m.m. Uttalandet bör kunna tjäna som en god utgångspunkt för&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening lämpligt att under en övergångsperiod&lt;br&gt;redovisa nyckeltal med respektive utan den ansvarsförbindelse som avser&lt;br&gt;tidigare intjänade pensionsförmåner. Detta gäller nyckeltal som bygger på&lt;br&gt;uppgifter från balansräkningens skuldsida, t.ex. soliditet. Det leder till att&lt;br&gt;en relevant tidsserie erhålls som visar den årliga förändringen, vilket&lt;br&gt;också är det som kommunen eller landstinget i första hand bör uppmärk-&lt;br&gt;samma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelsetal och tilläggsupplysningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje post eller delpost i resultaträkningen och balansräkningen skall&lt;br&gt;beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret&lt;br&gt;anges. En jämförelse över tiden är intressant. De aktuella redovisningssiff-&lt;br&gt;roma bör därför alltid jämföras med föregående års siffror. Ibland kan&lt;br&gt;även längre tidsserier vara lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening inte påkallat att i den kommunala&lt;br&gt;redovisningslagen ställa samma krav på tilläggsupplysningar som ställs i&lt;br&gt;årsredovisningslagen. De krav på tilläggsupplysningar som finns i årsredo-&lt;br&gt;visningslagen har enligt regeringens bedömning inte samma relevans i&lt;br&gt;kommuner och landsting med hänsyn till den offentlighetsprincip som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller för kommuners och landstings verksamhet. Frågor rörande behov Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;och utformning av tilläggsupplysningar bör därför hanteras inom ramen&lt;br&gt;för god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.5 Finansieringsanalys&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I finansieringsanalysen skall kommunens eller&lt;br&gt;landstingets finansiering och investeringar under räkenskapsåret&lt;br&gt;redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 7 kap. 1 § redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget. RRV har angett att mer detaljerade före-&lt;br&gt;skrifter borde ges till ledning för de bokföringsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I normalreglementet angavs tidigare&lt;br&gt;hur finansieringsanalysen skulle sammanställas. Referensgruppen har där-&lt;br&gt;efter uttalat att utformningen av finansieringsanalysen inte behöver regle-&lt;br&gt;ras i detalj. Regeringen ser inte att det finns skäl att ställa samma krav på&lt;br&gt;uppställningen som för resultat- och balansräkningarna. Kravet på jämför-&lt;br&gt;barhet kommuner emellan gör sig inte lika starkt gällande här. En ständig&lt;br&gt;utveckling pågår inom området för finansieringsanalys. En reglering av&lt;br&gt;vad som skall redovisas i analysen bör inte heller ske med hänsyn till&lt;br&gt;detta. Frågan om den närmare utformningen av finansieringsanalysen&lt;br&gt;bör prövas inom ramen för god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan berörs ytterligare i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.6 Värdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vissa bestämmelser om värdering, som till&lt;br&gt;stor del överensstämmer med årsredovisningslagen, föreslås även för&lt;br&gt;kommuner, landsting och kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 6 kap. redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förutom vad avser det i promemorian föreslagna uppskrivningsförbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget. RR V avstyrker förslaget om uppskrivnings-&lt;br&gt;förbud och anger att möjligheten till uppskrivning inte helt borde avvisas.&lt;br&gt;Landskrona kommun förordar att möjligheter ges till uppskrivning av an-&lt;br&gt;läggningstillgångar under specifika förhållanden. Vadstena kommun till-&lt;br&gt;styrker förslaget om uppskrivningsförbud. Göteborgs- och Bohus läns&lt;br&gt;landsting förordar att nedskrivning inte far ske annat än för rättelser och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;händelser som ändrade värderingsprinciper. Göteborgs universitet har Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;angett att fordringar och skulder i utländsk valuta bör behandlas på&lt;br&gt;samma sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för värdering bör enligt regeringens mening i huvudsak över-&lt;br&gt;ensstämma med de principer som gäller inom den privata sektorn. Den&lt;br&gt;nya lagens värderingsregler kan därför i väsentliga delar hämtas från års-&lt;br&gt;redovisningslagen. De kommer därmed också att nära ansluta sig till&lt;br&gt;nuvarande praxis i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 6 § årsredovisningslagen kan ett aktiebolags materiella eller&lt;br&gt;finansiella anläggningstillgångar skrivas upp om tillgångarna har ett till-&lt;br&gt;förlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde.&lt;br&gt;Med materiella tillgångar avses fastigheter, tekniska anläggningar, inven-&lt;br&gt;tarier m.m. Finansiella tillgångar kan vara t.ex. aktier och andelar i kon-&lt;br&gt;cern- och intresseföretag, fordringar på sådana företag samt andra långsik-&lt;br&gt;tiga innehav av värdepapper. En särskild förutsättning för att uppskrivning&lt;br&gt;skall far ske är att uppskrivningsbeloppet används för ökning av aktie-&lt;br&gt;kapitalet eller för avsättning till en bunden fond, den s.k. uppskrivnings-&lt;br&gt;fonden. I förarbetena till lagen angav regeringen att möjligheterna till upp-&lt;br&gt;skrivning bör vara begränsade och att uppskrivningsreglema bör användas&lt;br&gt;med stor försiktighet (prop. 1995/96:10 del 2, s. 59).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det starka skäl för att man även i kom-&lt;br&gt;muners och landstings balansräkningar skall kunna ta viss hänsyn till före-&lt;br&gt;kommande övervärden hos tillgångarna. Det förhållandet att årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen medger uppskrivning under förutsättning att uppskrivnings-&lt;br&gt;fonden avsätts till bundet eget kapital kan visserligen synas tala för att&lt;br&gt;någon motsvarande möjlighet inte bör ges kommuner och landsting som&lt;br&gt;ju saknar bundet eget kapital. De särskilda förutsättningarna för uppskriv-&lt;br&gt;ning som årsredovisningslagen innehåller syftar emellertid inte minst till&lt;br&gt;att förhindra att uppskrivning används för att åstadkomma vinstutdelning&lt;br&gt;där detta annars inte hade varit möjligt. Detta motiv gör sig inte gällande&lt;br&gt;i kommuner och landsting. Uppskrivning bör därför kunna tillåtas i kom-&lt;br&gt;munal redovisning trots att alla de förutsättningar som anges i årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen inte kan uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till uppskrivning bör dock, i likhet med vad som gäller&lt;br&gt;för uppskrivning enligt årsredovisningslagens regler, vara begränsade.&lt;br&gt;Likaså anser regeringen att uppskrivningsreglema bör användas med stor&lt;br&gt;försiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av de kommunala anläggningstillgångarna är inte av en&lt;br&gt;sådan karaktär att det enkelt går att fastställa deras värde bl.a. därför att&lt;br&gt;en fungerande marknad saknas. Detta gäller främst de materiella anlägg-&lt;br&gt;ningstillgångarna, såsom t.ex. gator, skol- och sjukhusbyggnader. Upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivning bör därför enligt regeringens mening endast komma i fråga för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella tillgångar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen får uppskrivning ske&lt;br&gt;enbart om tillgången har ett bestående värde som väsentligt överstiger&lt;br&gt;bokfört värde. I förarbetena till bestämmelsen anges att det liksom hittills&lt;br&gt;far överlämnas till god redovisningssed att närmare ange innebörden i&lt;br&gt;dessa båda krav (prop. 1995/96:10 del 2, s. 60). Motsvarande bör även&lt;br&gt;gälla för den föreslagna lösningen i redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppskrivning bör dessutom endast kunna ske om det står i överens-&lt;br&gt;stämmelse med god redovisningssed i övrigt. Det bör överlämnas till&lt;br&gt;praxis att närmare ange vad som är god redovisningssed i detta fall. Det&lt;br&gt;är enligt regeringens naturligt att varje uppskrivning föregås av en obe-&lt;br&gt;roende värdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppskrivning bör givetvis inte få påverka resultaträkningen. Upp-&lt;br&gt;skrivningsbeloppet skall alltså inte resultatföres utan i stället föras direkt&lt;br&gt;till posten eget kapital i balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en uppskrivning har skett skall det i en not lämnas upplysning om&lt;br&gt;storleken på det uppskrivna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 13 § årsredovisningslagen anges bl.a. att fordringar och skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i utländsk valuta får omräknas enligt växelkursen på balansdagen. För&lt;br&gt;fordringar i utländsk valuta föreslås i redovisningslagen att dessa får om-&lt;br&gt;räknas enligt balansdagens kurs, om detta står i överensstämmelse med&lt;br&gt;god redovisningssed. Vad gäller skulder i utländsk valuta föreligger&lt;br&gt;enligt regeringens mening större behov till alternativa lösningar för om-&lt;br&gt;räkningen, vilket behandlas närmare i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.7 Sammanställd redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I årsredovisningen skall i en sammanställd&lt;br&gt;redovisning lämnas upplysningar om kommunal verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs genom andra juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om detta finns intagen i 8 kap. redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av instanserna har inte något att erinra&lt;br&gt;mot förslaget. Ett antal kommuner förordar att den sammanställda redovis-&lt;br&gt;ningen benämns koncernredovisning eller kommunal koncernredovisning.&lt;br&gt;Landstingsförbundet och Blekinge läns landsting anser att utrymme måste&lt;br&gt;ges till en bedömning i varje enskilt fall om bolag som ägs till mindre än&lt;br&gt;20 procent skall tas med i den sammanställda redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom tidigare nämnts föreslår regeringen att det i årsredovisningen skall&lt;br&gt;lämnas upplysningar om sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra juridiska personer. Upplysningarna bör ingå i kommunens eller Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;landstingets förvaltningsberättelse, oberoende av graden av kommunens&lt;br&gt;eller landstingets inflytande, och bör vara av samma karaktär som övriga&lt;br&gt;upplysningar i denna. Bestämmelsen finns nu i 8 kap. 17 § kommunal-&lt;br&gt;lagen. I konstitutionsutskottets betänkande över förslaget till ny kommu-&lt;br&gt;nallag anfördes att en kommuns eller ett landstings andel i t.ex. en ideell&lt;br&gt;förening kan vara liten eller t.o.m. mycket liten (bet. 1990/91: KU38 s.&lt;br&gt;77). Utskottet ansåg därför att det ligger i sakens natur att årsredovis-&lt;br&gt;ningen i vad den avser sådana fall kan inskränkas med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna. Regeringen finner inte något skäl till annat ställnings-&lt;br&gt;tagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet koncern avser moderföretag och dotterföretag inom associa-&lt;br&gt;tionsrätten. Det bör enligt regeringens mening inte användas inom den nu&lt;br&gt;föreslagna lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställda resultat- och balansräkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon uttrycklig bestämmelse om sammanställda resultat- och balansräk-&lt;br&gt;ningar har inte tidigare funnits i kommunallagen eller normalreglementet.&lt;br&gt;En sådan bestämmelse föreslås nu. Den bör anknyta till vad som är praxis&lt;br&gt;i kommuner och landsting och till Referensgruppens uttalande om kon-&lt;br&gt;cernredovisning. Det förhållandet att en stor del av den kommunala verk-&lt;br&gt;samheten bedrivs i bl.a. aktiebolagsform motiverar enligt regeringen att&lt;br&gt;bestämmelser om sammanställda resultat- och balansräkningar nu införs&lt;br&gt;i lag. Ytterligare ett motiv är att kommunallagens krav på ekonomisk&lt;br&gt;balans endast kommer att gälla för den verksamhet som bedrivs i förvalt-&lt;br&gt;ningsform. Ett lagstadgat krav på en redovisning för den totala kommu-&lt;br&gt;nala verksamheten tjänar därför som en kompensation för den föreslagna&lt;br&gt;avgränsningen av kravet på ekonomisk balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör endast juridiska personer i vilka kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget har ett betydande inflytande tas med i den sam-&lt;br&gt;manställda redovisningen. 1 praktiken kommer detta att innebära att endast&lt;br&gt;juridiska personer i vilka inflytandet motsvarar minst ca tjugo procent av&lt;br&gt;rösterna kommer att redovisas. Den nu föreslagna regeln bör dock inte ut-&lt;br&gt;göra någon absolut gräns. I vissa fall kan det finnas skäl att redovisa före-&lt;br&gt;tag under denna procentandel. I denna del hänvisas vidare till författnings-&lt;br&gt;kommentaren till 8 kap. 2 § till den föreslagna lagen om kommunal redo-&lt;br&gt;visning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En finansieringsanalys ingår ofta i den sammanställda redovisning som&lt;br&gt;förekommer i dag. Det är enligt regeringens mening ofta önskvärt att en&lt;br&gt;sådan analys ingår som ett komplement till resultat- och balansräkningar-&lt;br&gt;na i den sammanställda redovisningen. Någon reglering föreslås dock inte.&lt;br&gt;Det bör i stället överlämnas till praxis att inom ramen för god redovis-&lt;br&gt;ningssed utforma riktlinjer för när den sammanställda redovisningen skall&lt;br&gt;innehålla en finansieringsanalys och hur denna i så fall var vara utformad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den sammanställda redovisningen är inte kravet på ekonomisk balans&lt;br&gt;styrande på samma sätt som för verksamhet som bedrivs inom kom-&lt;br&gt;munen. Varje enhet får därför i den sammanställda redovisningen redovisa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsåtagandena på det sätt som redovisningen sker inom respektive Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;enhet. Det betyder att kommunen bör redovisa pensionsåtaganden enligt&lt;br&gt;det nu föreliggande förslaget medan de kommunala bolagens pensions-&lt;br&gt;åtaganden kan fortsätta att redovisas på samma sätt som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.8 Delårsrapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelser om delårsrapport införs i 9&lt;br&gt;kap. redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte något att&lt;br&gt;erinra mot förslaget, däribland Landstingsförbundet. RR V förordar att del-&lt;br&gt;årsrapporten även skall omfatta en finansieringsanalys och att delårsrap-&lt;br&gt;porten skall undertecknas på samma sätt som årsredovisningen. Norr-&lt;br&gt;köpings och Linköpings kommuner anger att delårsrapporten även bör om-&lt;br&gt;fatta de kommunala företagen men att kravet inte bör gälla en samman-&lt;br&gt;ställd redovisning för dessa. Svenska Kommunförbundet avvisar förslaget&lt;br&gt;om ett lagreglerat formkrav på delårsrapport. Flera kommuner, däribland&lt;br&gt;Falköpings, Bodens och Katrineholms kommuner avstyrker förslaget om&lt;br&gt;delårsrapport och anger att krav på ekonomisk uppföljning bör ställas utan&lt;br&gt;precisering av formerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon bestämmelse om delårsrapporter har inte tidigare funnits vare sig&lt;br&gt;i kommunallagen, i normalreglementet eller i kommunalförbundslagen.&lt;br&gt;Referensgruppen har dock gjort ett uttalande om att åtminstone en delårs-&lt;br&gt;rapport bör upprättas under redovisningsåret. Vidare angavs i uttalandet&lt;br&gt;att delårsrapporten bör omfatta kommunen respektive landstinget och de&lt;br&gt;kommunala företagen och att uppställningen också bör överensstämma&lt;br&gt;med normalreglementets utformning av resultaträkning, finansierings-&lt;br&gt;analys och balansräkning. Graden av specifikation angavs dock kunna&lt;br&gt;vara lägre än i årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav i kommunallagen på ekonomisk balans samt ett krav på att&lt;br&gt;återställa ett negativt resultat inom en tvåårsperiod innebär att det ställs&lt;br&gt;stora krav på den löpande ekonomiska uppföljningen. Därutöver ställer&lt;br&gt;givetvis kommunernas och landstingens finansiella villkor i övrigt allt&lt;br&gt;större krav på uppföljning. 1 årsredovisningslagen finns bestämmelser om&lt;br&gt;att större företag skall upprätta delårsrapporter. Det finns enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening inga skäl som talar för att kraven i detta avseende bör&lt;br&gt;vara lägre på kommuner, landsting och kommunalförbund än på företag.&lt;br&gt;En bestämmelse om delårsrapport bör därför tas in i lagen. Regeringen ser&lt;br&gt;dock inga skäl att detaljreglera utformningen av delårsrapporten. Det bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlämnas till praxis att inom ramen för god redovisningssed ange den Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;närmare utformningen av delårsrapporten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Redovisningen av kommunala avtalspensioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunala avtalspensioner skall redovisas&lt;br&gt;enligt en blandad modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland&lt;br&gt;Landstingsförbundet, tillstyrker en redovisning av de kommunala avtals-&lt;br&gt;pensionerna enligt den s.k. blandade modellen. Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;stöder förslaget om att pensionsförpliktelser enligt den blandade modellen&lt;br&gt;skall redovisas på ett tydligt sätt, men förordar att det måste vara möjligt&lt;br&gt;för de kommuner som så önskar att utöver dessa kostnader och skulder&lt;br&gt;även kan redovisa de poster som inte ingår i den blandade modellen. Flera&lt;br&gt;kommuner, däribland Norrköpings, Linköpings, Umeå, Växjö och&lt;br&gt;Falköpings kommuner, anger att förslaget avviker från god redovisnings-&lt;br&gt;sed. Flera instanser, däribland Föreningen Sveriges Kommunalekonomer,&lt;br&gt;Göteborgs universitet, Norrköpings, Linköpings, Umeå, Bodens och Piteå&lt;br&gt;kommuner, förordar att redovisningen även fortsättningsvis skall ske enligt&lt;br&gt;god redovisningssed och att avstämning mot kommunallagens balanskrav&lt;br&gt;görs sidoordnat. En del remissinstanser anger att förslaget innebär ett&lt;br&gt;pedagogiskt problem och att miniminivån kan uppfattas som den riktiga&lt;br&gt;normen och att det finns en risk att kommunerna kan sänka sin ambitions-&lt;br&gt;nivå samt att extra medel bör kunna fa avsättas till pensionsskulder. Flera&lt;br&gt;instanser som avstyrker förslaget förordar att redovisningen skall ske&lt;br&gt;enligt den fonderade modellen. Stockholms kommun avstyrker förslaget&lt;br&gt;och anger att pensionsskulden kan förändras kraftigt av andra orsaker än&lt;br&gt;sådant som går att hänföra till den verksamhet som bedrivits under året&lt;br&gt;och att det vore felaktigt att låta sådana förändringar skapa ryckighet i den&lt;br&gt;kommunala verksamheten. Statens Löne- och Pensionsverk (SPV) anger&lt;br&gt;att det är tillfredsställande att redovisningen lagregleras. Riksgäldskontoret&lt;br&gt;anger att förslaget innebär en övergångslösning och förordar att en&lt;br&gt;snabbare övergång med krav på större fonderingar övervägs, t.ex. en viss&lt;br&gt;procentsats av äldre pensionsåtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hanteringen av kommunernas och landstingens avtalspensioner är ett kon-&lt;br&gt;kret område där redovisningen avviker från vad som gäller för privat&lt;br&gt;sektor. Skälet för detta är att kommunernas och landstingens pensions-&lt;br&gt;system historiskt varit ett fördelningssystem. Pensionsåtagandena anses i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett sådant system vara garanterade genom kommunernas och landstingens Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;beskattningsrätt. Kommunerna och landstingen redovisar emellertid i dag&lt;br&gt;sina pensionsåtaganden genom att kostnadsföra skuldens årliga förändring&lt;br&gt;på resultaträkningen samt pensionsskulden i sin helhet på balansräkningen.&lt;br&gt;Detta förfaringssätt har hittills ansetts godtagbart. Problemet med detta&lt;br&gt;synsätt är enligt regeringens mening att det innebär att en fondering i&lt;br&gt;efterhand sker även för pensionsförmåner som tillkommit under en period&lt;br&gt;när avtalspensionerna hanterades enligt den s.k. fördelningsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I redovisningslagen föreslås en i förhållande till nuläget avvikande han-&lt;br&gt;tering av pensionsåtagandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den blandade modellen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen uttalat att i kravet på&lt;br&gt;ekonomisk balans i kommuner och landsting ligger att avtalspensionerna&lt;br&gt;bör beaktas enligt den s.k. blandade modellen (prop. 1995/96:150 s. 187&lt;br&gt;f.). Vad som här sägs om pensioner gäller endast redovisningen av dessa.&lt;br&gt;Avtalspensionernas utformning, dvs. pensionssystemet, är en fråga för&lt;br&gt;parterna på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att samtliga nyintjänade pensionsförmåner beaktas på&lt;br&gt;ett sätt som motsvarar vad som i dag är god redovisningssed. Avvikelsen&lt;br&gt;föreslås således avse de äldre pensionsförmånerna. Den föreslagna hante-&lt;br&gt;ringen leder till att den blandade modellen efter ca 40 år vad gäller&lt;br&gt;balansräkningen och ca 15 år för resultaträkningen kommer att samman-&lt;br&gt;falla med den s.k. fonderade modellen. Av detta skäl kan den blandade&lt;br&gt;modellen betraktas som en övergångslösning. En redovisning enligt denna&lt;br&gt;modell innebär att en redovisningsmässig avsättning sker av de ny-&lt;br&gt;intjänade pensionsförmånerna från den tidpunkt lagregeln träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den blandade modellen tar sin utgångspunkt i det faktum att de pen-&lt;br&gt;sionsåtaganden som upparbetats hittills har uppkommit i ett s.k. fördel-&lt;br&gt;ningssystem och därför även fortsättningsvis skall hanteras enligt ett&lt;br&gt;sådant system. I fördelningssystemet tillförs dock inga nya pensions-&lt;br&gt;förmåner utan dessa hanteras efter en viss tidpunkt enligt det s.k. fonde-&lt;br&gt;rade systemet. I den blandade modellen kommer utbetalningar för gamla&lt;br&gt;pensionsförmåner, upparbetade i fördelningssystemet att redovisas bland&lt;br&gt;verksamhetens kostnader specificerade i en not. Därutöver kostnadsförs&lt;br&gt;nyintjänade pensionsförmåner. I balansräkningen beaktas endast pensions-&lt;br&gt;åtagandena för de nyintjänade förmånerna medan äldre förmåner redovisas&lt;br&gt;som en ansvarsförbindelse, inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen av pensionerna enligt den blandade modellen avviker&lt;br&gt;från vad som i dag är praxis i kommuner och landsting. Det är emellertid&lt;br&gt;enligt regeringens mening rimligt att redovisningssättet avseende pen-&lt;br&gt;sionerna i kommuner och landsting korresponderar mot hur pensionerna&lt;br&gt;skall beaktas i förhållande till kravet på ekonomisk balans i kommunal-&lt;br&gt;lagen. Av detta skäl föreslår regeringen att kommunernas och landstingens&lt;br&gt;redovisning av pensionerna ändras jämfört med nuvarande redovisnings-&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starkt vägande skäl för de föreslagna ändringarna av pensionsförmåner-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas redovisning är att så långt som möjligt kunna använda kommunernas Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;och landstingens resultaträkning för avstämning mot kommunallagens&lt;br&gt;bestämmelse om ekonomisk balans. Om kommunerna och landstingen&lt;br&gt;skulle fortsätta att redovisa pensionerna enligt hittillsvarande redovisnings-&lt;br&gt;sätt kommer resultatet enligt resultaträkningen att väsentligt avvika från&lt;br&gt;det som skall ligga till grund för bedömningen av om kravet på ekono-&lt;br&gt;misk balans är uppfyllt. En sådan situation kan innebära att osäkerhet&lt;br&gt;skapas om det ekonomiska resultatet och hur detta bör tolkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får man spara mer?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har uttryckt önskemål om att systemet skall vara så&lt;br&gt;flexibelt att det medger en högre ambition i pensionssystemet än vad som&lt;br&gt;blir följden av förslaget. Regeringen anser inte att det finns någon mot-&lt;br&gt;sättning mellan det förslag som nu läggs fram och ett sådant önskemål.&lt;br&gt;En redovisning av pensionerna enligt biandmodellen hindrar inte kom-&lt;br&gt;muner och landsting som vill täcka även hela eller delar av de äldre&lt;br&gt;åtagandena från att göra detta. Detta skall i sådana fall ske genom att re-&lt;br&gt;sultatet anpassas till en motsvarande högre nivå. Denna högre ambitions-&lt;br&gt;nivå återspeglas i balansräkningen genom att posten eget kapital ökar i&lt;br&gt;motsvarande grad. Någon särskild specifikation av detta krävs inte i redo-&lt;br&gt;visningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6.5. beskrivs ikraftträdandet och den praktiska hanteringen i&lt;br&gt;resultat- och balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Redovisningslagen föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1998. Redovisning av pensionerna enligt det nya systemet&lt;br&gt;får börja tillämpas senare än den 1 januari 1998. dock senast av&lt;br&gt;kommuner och kommunalförbund avseende räkenskapsåret 1999&lt;br&gt;och av landsting avseende räkenskapsåret 2000. Kommunalförbund&lt;br&gt;som sköter landstingskommunala angelägenheter far dock också&lt;br&gt;börja tillämpa bestämmelserna senast avseende räkenskapsåret 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att erinra&lt;br&gt;mot promemorians förslag. SCB har angett att jämförbarheten försämras&lt;br&gt;om man tillåter att en redovisning av avtalspensionerna far genomföras&lt;br&gt;under olika tidsperioder för kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i kommunallagen om budgetbalans ges en&lt;br&gt;tidsmässig koppling till bestämmelsen i redovisningslagen om redovis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen i förvaltningsberättelsen av hur regleringen av negativa resultat Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;skall ske. Bestämmelserna i redovisningslagen om den framtida redo-&lt;br&gt;visningen av de kommunala avtalspensionerna föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1998. De är således inte tidsmässigt kopplade till balanskravet.&lt;br&gt;Genom en övergångsbestämmelse bör dock kommunerna, landstingen och&lt;br&gt;kommunalförbunden ges en möjlighet att göra denna tidsmässiga koppling&lt;br&gt;genom att börja redovisa pensionerna enligt det nya systemet vid en&lt;br&gt;senare tidpunkt än den då lagen träder i kraft, dock senast då balanskravet&lt;br&gt;formellt träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har bl.a. mot bakgrund av vad som framkommit vid remiss-&lt;br&gt;behandlingen av rapporten Kommunal ekonomi i balans (Ds 1996:30)&lt;br&gt;funnit att det för många kommuner och landsting skulle innebära stora&lt;br&gt;svårigheter att utan neddragningar i verksamheten uppfylla balanskravet&lt;br&gt;redan den 1 januari 1998. Däremot har det inte framkommit något som&lt;br&gt;motiverar att redovisningslagen i övriga delar inte träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen gjort bedömningen&lt;br&gt;att kommuner och landsting behöver en rimlig tid för att anpassa sig till&lt;br&gt;balanskravet. Balanskravet bör därför gälla fr.o.m. räkenskapsåret 1999 för&lt;br&gt;kommunerna och kommunalförbunden och fr.o.m. räkenskapsåret 2000 för&lt;br&gt;landstingen. Kommunalförbund som sköter landstingskommunal uppgift&lt;br&gt;skall dock anpassa sig till systemet samtidigt som landstingen, dvs. fr.o.m.&lt;br&gt;räkenskapsåret 2000 (jfr. prop. 1995/96:150 s. 172).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Oberoende redovisningsorgan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett oberoende organ för kommunala&lt;br&gt;redovisningsfrågor bör tillskapas. Organet bör ha till uppgift att&lt;br&gt;främja och utveckla god redovisningssed i kommuner och landsting&lt;br&gt;i enlighet med redovisningslagen. Dess form, uppgifter och sam-&lt;br&gt;mansättning kommer att bli föremål för överläggningar mellan rege-&lt;br&gt;ringen och Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslog att det i det fortsatta&lt;br&gt;beredningsarbetet också skulle tas upp frågan om inrättandet av ett&lt;br&gt;oberoende organ som skall överta den roll som förbundens Referensgrupp&lt;br&gt;har på redovisningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget eller har inte något att erinra mot förslaget. Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet stöder förslaget under förutsättning att kommunsektorn ges ett&lt;br&gt;majoritetsinflytande. Landstingsförbundet, som stöder förslaget, anger att&lt;br&gt;majoriteten i organet bör representera kommunsektorn genom Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och Landstingförbundet. Andra remissinstanser såsom&lt;br&gt;Komrev AB och Föreningen Sveriges Kommunalekonomer anger att för-&lt;br&gt;utom förbunden bör även Komrev AB och Föreningen Sveriges Kommu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nalekonomer ha inflytande på organisation och bemanning. Några remiss- Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;instanser som avstyrker förslaget, däribland RSV, Finansinspektionen,&lt;br&gt;Bolrföringsnämnden och Redovisningskommittén, anger att all normgivning&lt;br&gt;borde ske hos ett enda organ. Några kommuner, däribland Stockholms&lt;br&gt;kommun och Kopparbergs läns landsting, avstyrker förslaget och anger&lt;br&gt;det inte finns behov av att ersätta den nuvarande referensgruppen med ett&lt;br&gt;annat organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Både i arbetsgruppens förslag och&lt;br&gt;i promemorian föreslås att ett oberoende organ bildas för den kommunala&lt;br&gt;redovisningen och ges till huvuduppgift att främja och utveckla god redo-&lt;br&gt;visningssed i kommuner och landsting i enlighet med lagen om kommunal&lt;br&gt;redovisning. Regeringen delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att organet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;göra uttolkningar av begreppet god redovisningssed och i anslutning&lt;br&gt;därtill göra uttalanden i form av anvisningar och rekommendationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;sprida information om givna uttalanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vara remissinstans,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;delta i nationellt standardiseringsarbete inom redovisningsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;följa utvecklingsarbete inom redovisningsområdet i Sverige och&lt;br&gt;internationellt och därvid efter behov och lämplighet medverka i&lt;br&gt;eller stödja sådant arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ta initiativ till utveckling av begreppet god redovisningssed i kom-&lt;br&gt;muner och landsting, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ansvara för uppföljning av den egna verksamhetens genomslag i&lt;br&gt;kommuners och landstings externa redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den remitterade promemorian redovisades alternativa verksamhets-&lt;br&gt;former för ett oberoende organ. De verksamhetsformer som bedömdes&lt;br&gt;vara möjliga att använda angavs vara aktiebolag, ideell förening, myndig-&lt;br&gt;het eller stiftelse. I promemorian bedömdes dock ideell förening respek-&lt;br&gt;tive myndighet ha störst förutsättningar att passa för den tilltänkta verk-&lt;br&gt;samheten. 1 promemorian föreslogs att organet, oavsett verksamhetsform,&lt;br&gt;såsom expertorgan skall ledas av en professionell styrelse med lägst fem,&lt;br&gt;högst sju ledamöter inklusive ordföranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken form och vilka uppgifter det nya organet bör ha liksom organets&lt;br&gt;sammansättning och eventuell referensgrupp knuten till organet kommer&lt;br&gt;att bli föremål för överläggningar mellan regeringen och Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet och Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna om bokföring och årsredovisning anknyter&lt;br&gt;i mycket stor utsträckning till dagens praxis i kommuner, landsting och&lt;br&gt;kommunalförbund. Det är dock ofrånkomligt att vissa initiala kostnader&lt;br&gt;uppstår i samband med införandet av lagstadgade regler på redovisnings-&lt;br&gt;området. Utbildning måste ske, redovisningssystemen behöver utvecklas&lt;br&gt;och vissa rutiner måste arbetas om. Det kan också få till följd att vissa&lt;br&gt;arbetsmoment måste tidigareläggas på året vilket kan få en engångseffekt&lt;br&gt;i kostnadshänseende. Samtidigt som tillfälliga kostnader kommer att&lt;br&gt;uppstå i vissa fall, kommer samordningen att medföra flera positiva&lt;br&gt;effekter, t.ex. att jämförelser mellan enskilda kommuner och landsting&lt;br&gt;underlättas. Totalt sett bedömer regeringen att kostnadskonsekvensema för&lt;br&gt;kommuner, landsting och kommunalförbund blir marginella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader som uppstår för ett nytt oberoende organ är dels kostnader&lt;br&gt;i samband med att organet bildas, dels kostnader för driften av organets&lt;br&gt;verksamhet. Frågan om kostnadernas storlek och fördelning är en av de&lt;br&gt;frågor som kommer att bli föremål för överläggningar mellan regeringen&lt;br&gt;och Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Lag om kommunal redovisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kommuner och landsting är bokföringsskyldiga enligt 2 kap. denna&lt;br&gt;lag. De är också skyldiga att upprätta en årsredovisning för varje räken-&lt;br&gt;skapsår enligt 3-8 kap. och att upprätta delårsrapporter enligt 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.1 och 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att lagen behandlar kommuners och landstings&lt;br&gt;skyldighet att upprätthålla bokföring samt upprätta årsredovisning och del-&lt;br&gt;årsrapporter. Lagen reglerar den externa redovisningen och inte den inter-&lt;br&gt;na redovisningen på nämndnivå. Hur redovisningen på nämndnivå skall&lt;br&gt;hanteras förblir en kommunintem fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommuner och landsting avses här detsamma som i kommunal-&lt;br&gt;lagen. Församlingar och skilda slag av kyrkliga samfalligheter omfattas&lt;br&gt;således inte av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppen kommuner och landsting omfattar inte heller olika slag av&lt;br&gt;kommunala samverkansorgan. Såsom framgår av 2 § är dock även kom-&lt;br&gt;munalförbund skyldiga att följa lagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i denna lag om kommuner och landsting gäller&lt;br&gt;även kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2 och i författningskommentaren till&lt;br&gt;lagen om ändring i kommunalförbundslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen följer att också kommunalförbund är bokföringsskyldiga&lt;br&gt;och skyldiga att upprätta årsredovisning och delårsrapporter enligt lagens&lt;br&gt;bestämmelser. Ett kommunalförbund är enligt kommunalförbundslagen&lt;br&gt;(1985:894) en sammanslutning av kommuner eller landsting tillkommen&lt;br&gt;för att ha hand om en eller flera kommunala angelägenheter. Kommunal-&lt;br&gt;förbundet kan vara organiserat med fullmäktige, styrelse och andra nämn-&lt;br&gt;der (kommunalförbund med fullmäktige) eller vara organiserat enbart med&lt;br&gt;en förbundsdirektion (kommunalförbund med förbundsdirektion). Båda&lt;br&gt;dessa slag av kommunalförbund omfattas av reglerna i förevarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God redovisningssed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bokföring och redovisning skall fullgöras på ett sätt som överens-&lt;br&gt;stämmer med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelser görs från vad som följer av allmänna råd eller rekom-&lt;br&gt;mendationer från normgivande organ på det kommunala området, skall&lt;br&gt;upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.1.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är inte avsedd att ge en uttömmande reglering av alla de redovis-&lt;br&gt;ningsprinciper och regler som bör ligga till grund för den kommunala&lt;br&gt;bokföringen och årsredovisningen. Det förutsätts således att normbild-&lt;br&gt;ningen även fortsättningsvis kommer att ske genom praxis och genom ut-&lt;br&gt;talanden av redovisningsexpertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till bokföringslagen (1976:125) anförde departements-&lt;br&gt;chefen att den nämnd för redovisningsfrågor som enligt hans mening&lt;br&gt;borde inrättas - den sedermera inrättade Bokföringsnämnden - skulle&lt;br&gt;komma att utöva stort inflytande på hur frågor om god redovisningssed&lt;br&gt;skall bedömas i olika situationer (se prop. 1975:104 s. 148 f.). Under&lt;br&gt;senare år torde begreppet god redovisningssed ha kommit att knytas allt&lt;br&gt;närmare till de rekommendationer och andra uttalanden som har utfärdats&lt;br&gt;av Bokföringsnämnden och andra normbildande organ på redovisnings-&lt;br&gt;området. t.ex. Redovisningsrådet. I förarbetena till årsredovisningslagen&lt;br&gt;beskrivs god redovisningssed som en allmän rättslig standard grundad&lt;br&gt;framfor allt på - utöver lag - förekommande praxis och rekommenda-&lt;br&gt;tioner (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 11). Bokföringslagen syftar inte till&lt;br&gt;att ge begreppet god redovisningssed någon annan innebörd än den som&lt;br&gt;begreppet haft hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krav som ställs i första stycket på att kommunal bokföring och&lt;br&gt;redovisning skall ske i överensstämmelse med god redovisningssed inne-&lt;br&gt;bär att kommuner, landsting och kommunalförbund har att iaktta - utöver&lt;br&gt;lagens bestämmelser - förekommande allmänt accepterade normer för&lt;br&gt;kommunal bokföring och redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom tidigare har berörts har regeringen gjort den bedömningen att det&lt;br&gt;bör tillskapas ett normbildande organ med samma roll på det kommunala&lt;br&gt;området som Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet har i fråga om&lt;br&gt;företagens redovisning. De uttalanden som ett sådant organ gör bör kunna&lt;br&gt;få ett mycket stort inflytande över vad som anses som god redovisnings-&lt;br&gt;sed på det kommunala området. I avvaktan på mer heltäckande uttalanden&lt;br&gt;från detta organ bör uttalanden från annan expertis på redovisnings-&lt;br&gt;området, t.ex. Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets&lt;br&gt;Referensgrupp för redovisningsfrågor, tillmätas stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger ofta nära till hands att man vid bedömningen av vad som är&lt;br&gt;god redovisningssed drar paralleller med de krav som ställs på företagens&lt;br&gt;redovisning. Exempelvis kan god redovisningssed innebära att också kom-&lt;br&gt;muner och landsting normalt tillämpar de grundläggande redovisningsprin-&lt;br&gt;ciperna fortlevnadsprincipen, principen om konsekvens och försiktighets-&lt;br&gt;principen. Vidare skall intäkter och kostnader som är hänförliga till räken-&lt;br&gt;skapsåret tas med oavsett tidpunkten för betalning (periodisering). Till-&lt;br&gt;gångar får inte kvittas mot skulder eller avsättningar och intäkter får inte&lt;br&gt;kvittas mot kostnader (kvittningsförbudet). Ingående balans skall stämma&lt;br&gt;överens med utgående balans för det närmast föregående räkenskapsåret&lt;br&gt;(kontinuitetsprincipen). Bland dessa redovisningsprinciper torde försiktig-&lt;br&gt;hetsprincipen och fortlevnadsprincipen ha särskild betydelse på det kom-&lt;br&gt;munala området. Därutöver bör principen om öppenhet nämnas, eftersom&lt;br&gt;den är en av grundförutsättningarna för det demokratiska systemet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger också nära till hands att i kravet på god redovisningssed tolka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in en skyldighet för kommuner och landsting att komplettera redovis- Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;ningen med tilläggsinformation om det behövs för att ge en korrekt och&lt;br&gt;allsidig bild av kommunens eller landstingets verksamhet, resultat och&lt;br&gt;ställning (jfr kravet på ”rättvisande bild” i 2 kap. 3 § årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är aldrig god redovisningssed att frångå uttryckliga lagregler. För&lt;br&gt;det fall en avvikelse görs från vad som följer av uttalanden från det norm-&lt;br&gt;givande organet skall upplysning lämnas i en not. Vidare skall skälen till&lt;br&gt;avvikelsen även lämnas (se andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett räkenskapsår enligt denna lag omfattar ett kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kommuners och landstings budget enligt 8 kap. 4 § kom-&lt;br&gt;munallagen skall omfatta ett kalenderår är det naturligt att också det&lt;br&gt;räkenskapsår som kommunernas årsbokslut och årsredovisningar omfattar&lt;br&gt;är ett kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bokföringsskyldigheten innefattar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;kronologiskt och systematiskt löpande bokföra inträffade ekonomiska&lt;br&gt;händelser och i samband med detta se till att det finns verifikationer till&lt;br&gt;alla bokföringsposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;vid räkenskapsårets utgång avsluta bokföringen med ett årsbokslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;upprätta en beskrivning över det redovisningssystem som tillämpas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;arkivera verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmate-&lt;br&gt;rial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i princip med 2 § bokföringslagen samt 2 §&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets normalreglemente.&lt;br&gt;Jämfört med normalreglementet har kraven på att upprätthålla en till-&lt;br&gt;räcklig kontroll i redovisningslagen lagts in i 2 §. Motivet för detta är att&lt;br&gt;i denna del åstadkomma en så stor samstämmighet med bokföringslagens&lt;br&gt;regler som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är dock kompletterad, jämfört med bokföringslagen, genom&lt;br&gt;punkten 3, dvs. bokföringsskyldigheten innefattar krav på att upprätta be-&lt;br&gt;skrivning över det redovisningssystem som tillämpas. Punkten 1 specifice-&lt;br&gt;ras i 9 och 10 §§, punkten 2 i 12 §, punkten 3 i 8 § och punkten 4 i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arkivlagen (1990:782) ges bestämmelser om myndigheters arkiv.&lt;br&gt;Lagen gäller även för kommuner och landsting. I lagen anges bl.a. att&lt;br&gt;fullmäktige får meddela föreskrifter om arkivvården inom kommunen.&lt;br&gt;Vad som anges i arkivlagen och i de föreskrifter som fullmäktige med-&lt;br&gt;delar om arkivvården gäller även för hanteringen av bokföringsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 £ Bokföringen skall vara ordnad så att&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;det ekonomiska utfallet av verksamheten kan jämföras med den bud-&lt;br&gt;get som fullmäktige har fastställt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;en tillräcklig kontroll av verksamheten kan upprätthållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;en tillfredsställande finansstatistisk information kan lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ingen direkt motsvarighet i bokföringslagen men sam-&lt;br&gt;manfaller med 3 § normalreglementet, dock med tillägg enligt punkten 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 skall ses mot bakgrund av budgetens centrala roll för styrning&lt;br&gt;och resursfördelning i kommuner och landsting. Redovisningen utgör ett&lt;br&gt;viktigt instrument för analys, utvärdering och ansvarsutkrävande. Redovis-&lt;br&gt;ningen bör därför samordnas med budgeten på ett sådant sätt att budgeten&lt;br&gt;kan stämmas av mot verkligt utfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 innebär att styrelsens och övriga nämnders kontroll skall vara&lt;br&gt;ändamålsenlig för styrning och uppföljning av kommunens och lands-&lt;br&gt;tingets ekonomi. Den skall också innehålla kontroller som på ett effektivt&lt;br&gt;och rationellt sätt garanterar att redovisningen ger upplysning om verk-&lt;br&gt;samhetens finansiella resultat och ekonomiska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 innebär att redovisningen skall vara ordnad på ett sådant sätt&lt;br&gt;att tillförlitlig finansstatistisk information kan tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Alla ekonomiska händelser skall bokföras löpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ekonomiska händelser avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;inbetalningar och utbetalningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;uppkomna fordringar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;andra åtgärder eller transaktioner som påverkar förmögenhetens&lt;br&gt;storlek eller sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför ett årsbokslut skall bokföringen också tillföras fordrings-, avsätt-&lt;br&gt;nings- och skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter och kost-&lt;br&gt;nader som rätteligen hör till räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 § bokföringslagen respektive 4 § normalregle-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Varje ekonomisk händelse skall bokföras på grundval av en&lt;br&gt;handling som härrör från händelsen eller som särskilt upprättas med&lt;br&gt;uppgifter om denna (verifikation). Har kommunen eller landstinget tagit&lt;br&gt;emot en handling om den ekonomiska händelsen skall denna handling&lt;br&gt;användas som verifikation. Om det krävs med hänsyn till arten av den&lt;br&gt;mottagna handlingen får bokföringen i stället grundas på en särskilt&lt;br&gt;upprättad hänvisningsverifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verifikation skall på ett varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den&lt;br&gt;upprättades, när den ekonomiska händelsen inträffade, vad den avser,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket belopp den gäller, vilken motpart den berör och, i förekommande Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;fall, vilka handlingar som låg till grund för händelsen och var original-&lt;br&gt;handlingen förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För likartade ekonomiska händelser får en gemensam verifikation an-&lt;br&gt;vändas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 5 § bokföringslagen respektive 7 § normal-&lt;br&gt;reglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verifikationerna skall på ett varaktigt sätt vara försedda med verifi-&lt;br&gt;kationsnummer och med övriga uppgifter som fordras för att sambandet&lt;br&gt;mellan verifikation och bokförd post utan svårighet skall kunna fast-&lt;br&gt;ställas. Om verifikationen rättas, skall det anges när rättelsen har skett&lt;br&gt;och vem som har företagit den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna återspeglar delar av 5 § fjärde stycket bokföringslagen&lt;br&gt;respektive 7 § normalreglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Verifikationer skall både före och efter bokföring förvaras ordnade&lt;br&gt;och på ett betryggande och överskådligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen återspeglar 5 § fjärde stycket andra meningen bokförings-&lt;br&gt;lagen respektive 7 § normalreglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formen för bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bokföringen skall ske på ett varaktigt sätt i ett ordnat och betryg-&lt;br&gt;gande system. Vad som har bokförts får inte utplånas eller göras oläsligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en felförd post rättas, skall det anges när rättelsen har skett och&lt;br&gt;vem som har företagit den. Om rättelse sker genom en särskild rättelse-&lt;br&gt;post, skall verifikation om rättelsen upprättas. Rättelsen skall innehålla&lt;br&gt;en hänvisning till det fel som avses. Samtidigt skall det genom anteckning&lt;br&gt;på den tidigare verifikationen eller på annat sätt säkerställas att man vid&lt;br&gt;granskning av den tidigare verifikationen utan svårighet kan få kännedom&lt;br&gt;om rättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 6 § bokföringslagen respektive 8 § normalregle-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivning över det tillämpade redovisningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den beskrivning som upprättas över det tillämpade redovisnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemet skall innehålla uppgift om redovisningens organisation och upp-&lt;br&gt;byggnad, använda hjälpmedel och deras funktion samt bokföringens kon-&lt;br&gt;ton och deras användning (kontoplan). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningen skall kompletteras med systemdokumentation och behand-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingshistorik för ADB-baserade redovisningssystem i den utsträckning det Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;behövs för att man utan svårighet skall kunna följa och kontrollera de en-&lt;br&gt;skilda posternas behandling och företagna bearbetningar inom systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 7 § bokföringslagen respektive 24 § normalregle-&lt;br&gt;mentet. Bestämmelsen är en precisering av 1 § punkt 3 i detta kapitel och&lt;br&gt;innefattar ett uttryckligt krav på en beskrivning av tillämpat redovisnings-&lt;br&gt;system. Kravet motiveras av bl.a. kommunernas och landstingens om-&lt;br&gt;fångsrika redovisning och därmed redovisningssystemens omfattning och&lt;br&gt;komplexitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All beskrivning och dokumentation som avses i paragrafen utgör räken-&lt;br&gt;skapsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § De ekonomiska händelserna skall bokföras i kronologisk ordning&lt;br&gt;(grundbokföring), post för post, efter verifikationsnummer som tilldelats&lt;br&gt;verifikationerna. Verifikationer som avser likartade ekonomiska händelser&lt;br&gt;får bokföras i sammandrag i en post, om det utan svårighet kan klar-&lt;br&gt;läggas vilka ekonomiska händelser som ingår i en sådan post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbets-&lt;br&gt;dag. Fordringar och skulder samt övriga ekonomiska händelser skall bok-&lt;br&gt;föras så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikationer för obetalda fordringar och skulder skall ordnas och för-&lt;br&gt;varas så att betryggande överblick fortlöpande finns över dem. Vid räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång skall samtliga då obetalda fordringar och skulder bok-&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 8 § bokföringslagen respektive 5 § normal-&lt;br&gt;reglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att fordringar och skulder samt övriga ekonomiska händelser&lt;br&gt;skall bokföras så snart det kan ske har behandlats i avsnitt 6.3.1. Där sägs&lt;br&gt;bl.a. att samma krav bör ställas på kommuner och landsting som ställs på&lt;br&gt;näringsidkare enligt bokföringslagen. Den nya bestämmelser torde komma&lt;br&gt;att innebära konsekvenser i form av förändrade rutiner i flera kommuner&lt;br&gt;och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringslagen anger att bokföring skall ske så snart en faktura eller&lt;br&gt;annan handling som tillkännager anspråk på vederlag har utfärdats eller&lt;br&gt;mottagits eller sådan handling bort föreligga enligt god affärssed. I kom-&lt;br&gt;mentarerna till normalreglementet sägs att ”motsvarande krav bör kunna&lt;br&gt;ställas på utgående fakturor vilka upprättats i kommunen/landstinget och&lt;br&gt;i ett långsiktigt perspektiv även på inkommande fakturor”. Den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen innebär således en skärpning av nuvarande praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör enligt regeringens mening ställas samma krav på kommuner och&lt;br&gt;landsting som på näringsidkare enligt bokföringslagen. En anpassning till&lt;br&gt;bokföringslagens högre krav kan också motiveras med att ändamålsenliga&lt;br&gt;rutiner för fakturahantering krävs mot bakgrund av kommunernas och&lt;br&gt;landstingens redovisningsskyldighet avseende mervärdesskatt. Att faktu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;roma skall bokföras så snart kan ske innebär inte något krav på precise- Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;rad tidsgräns såsom föreslagits beträffande kontanta in- och utbetalningar.&lt;br&gt;Omständigheterna i det enskilda fallet får avgöra hur snart en bokföring&lt;br&gt;kan ske. I vart fall bör fakturorna åtminstone ankomstregistreras samma&lt;br&gt;dag de inkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden har uttalat sig i denna fråga (BFN. R6). Om starka&lt;br&gt;skäl framkommer som talar för att krav motsvarande de som gäller för&lt;br&gt;företag inte är helt relevanta för kommuner och landsting bör utvecklingen&lt;br&gt;prövas inom ramen för god redovisningssed. Denna har att beakta de&lt;br&gt;eventuella specifika omständigheterna inom den kommunala sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudbokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § De ekonomiska händelserna skall bokföras i systematisk ordning&lt;br&gt;(huvudbokföring) så att bokföringen gör det möjligt att överblicka verk-&lt;br&gt;samhetens ekonomiska utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konton som i huvudbokföringen förs i sammandrag skall ytterligare&lt;br&gt;specificeras i en sidoordnad redovisning, om det behövs för att ge en till-&lt;br&gt;fredsställande överblick och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudbokföringen skall hållas aktuell och stämmas av med hänsyn till&lt;br&gt;verksamhetens förhållanden och god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 § bokföringslagen respektive 6 § normalregle-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsmaterialets form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Verifikationer och annat räkenskapsmaterial kan utgöras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;material i vanlig läsbar form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. film eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan&lt;br&gt;läsas med förstoringshjälpmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;annat material med registreringar som genom omedelbar utskrift&lt;br&gt;kan tas fram i en form som avses i punkterna 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material som avses i första stycket 3 får inte användas för sammanfatt-&lt;br&gt;ningar av huvudbokföringen eller samtidigt för både verifikationer och&lt;br&gt;grundbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast om det&lt;br&gt;kan anses säkerställt att registreringarna är varaktiga, att de registrerade&lt;br&gt;uppgifterna är lätt åtkomliga och att materialet bevaras på betryggande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 10 § bokföringslagen respektive 9 § normalregle-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbokslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § För varje räkenskapsår skall den löpande bokföringen avslutas med&lt;br&gt;ett årsbokslut. Detta består av resultaträkning och balansräkning. Till&lt;br&gt;dessa kan bilagor upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbokslutet skall avfattas i vanlig läsbar form. Bilagor som är av sär-&lt;br&gt;skilt omfattande får dock upprättas i sådan form som avses i 11 § första&lt;br&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är en precisering av 1 § punkt 2 i detta kapitel. Den mot-&lt;br&gt;svarar 11 § bokföringslagen som dock är mera utförlig. Bestämmelsen har&lt;br&gt;ingen direkt motsvarighet i normalreglementet. I 2 § normalreglementet&lt;br&gt;punkt 2 sägs dock att vid räkenskapsårets utgång skall detta avslutas med&lt;br&gt;ett bokslut som skall sammanfattas i en årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbokslutet utgör ett avslut av årets bokföring. I årsbokslutet samman-&lt;br&gt;fattas årets bokföring i en resultaträkning och em balansräkning. I årsbok-&lt;br&gt;slutet ingår bl.a. specifikationer till huvudbokens konton. Årsbokslutet&lt;br&gt;skall behandlas som räkenskapsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § bokföringslagen kan till balansräkningen och resultaträk-&lt;br&gt;ningen upprättas bilagor. Det finns inte skäl att ålägga kommuner och&lt;br&gt;landsting strängare krav vad gäller bilagor än vad som gäller för den pri-&lt;br&gt;vata sektorn. En anpassning till bokföringslagen bör dock ske på så sätt&lt;br&gt;att det även i redovisningslagen anges att det till balans- och resultaträk-&lt;br&gt;ningen kan upprättas bilagor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningens syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verk-&lt;br&gt;samhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskaps-&lt;br&gt;årets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.2 och i författningskommentaren&lt;br&gt;till förslaget till lag om ändring i kommunallagen (8 kap. 17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger det övergripande syftet med kommunernas och lands-&lt;br&gt;tingens årsredovisningar. En likalydande bestämmelse har hittills funnits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 8 kap. 17 § första stycket första meningen kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningens delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Årsredovisningen skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;en förvaltningsberättelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;en resultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;en balansräkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;en finansieringsanalys, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;en sammanställd redovisning som omfattar även kommunal verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs genom annan juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen får komp-&lt;br&gt;letteras med upplysningar i noter. I så fall skall hänvisning göras vid de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;poster i resultaträkningen eller balansräkningen till vilka upplysningarna. Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;hänför sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.2 och i författningskommentaren&lt;br&gt;till förslaget till lag om ändring i kommunallagen (8 kap. 17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke anger de olika delar som skall ingå i årsredo-&lt;br&gt;visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland dessa delar nämns förvaltningsberättelsen först, eftersom den be-&lt;br&gt;skrivning av verksamheten och förvaltningen som skall finnas i denna&lt;br&gt;måste anses utgöra basen i redovisningen. Vad som skall redovisas i för-&lt;br&gt;valtningsberättelsen anges i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den siffermässiga redovisningen av resultat och ställning skall göras i&lt;br&gt;en resultaträkning respektive en balansräkning. Dessa regleras närmare&lt;br&gt;i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett särskilt avsnitt av årsredovisningen skall finansiering och investe-&lt;br&gt;ringar under räkenskapsåret redovisas (finansieringsanalys). Detta regleras&lt;br&gt;i 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunal verksamhet bedrivs genom någon annan juridisk person,&lt;br&gt;skall det i årsredovisningen även lämnas vissa uppgifter som tar sikte på&lt;br&gt;den samlade kommunala verksamheten. Denna s.k. sammanställda redo-&lt;br&gt;visning - ofta något oriktigt beskriven som en ”koncernredovisning” -&lt;br&gt;regleras i 8 kap. I dag finns kravet på ”koncernredovisning” intaget i 8&lt;br&gt;kap. 17 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland kan det finnas behov av att komplettera siffermaterialet i resultat-&lt;br&gt;och balansräkningarna samt finansieringsanalysen med annan information.&lt;br&gt;Ofta kan den informationen lämnas i själva resultat- eller balansräkningen.&lt;br&gt;Av andra stycket följer att tilläggsinformation i erforderlig utsträckning&lt;br&gt;skall lämnas i form av noter. Detta kan vara ett lämpligt förfaringssätt om&lt;br&gt;man vill undvika att resultat- eller balansräkningarna blir svåröverskåd-&lt;br&gt;liga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningens form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Årsredovisningen skall avfattas i vanlig läsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att årsredovisningen skall vara avfattad i ”vanlig läsbar form” innebär&lt;br&gt;att den skall upprättas på papper - och alltså inte på t.ex. mikrofilm eller&lt;br&gt;elektroniskt medium - och med hjälp av bokstäver, siffror och andra van-&lt;br&gt;liga tecken (jfr 2 kap. 5 § årsredovisningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för årsredovisningens upprättande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I en kommun skall årsredovisningen upprättas av kommunstyrelsen&lt;br&gt;och i ett landsting skall den upprättas av landstingsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kommunalförbund med fullmäktige skall årsredovisningen upprättas&lt;br&gt;av styrelsen och i ett kommunalförbund med förbundsdirektion skall den&lt;br&gt;upprättas av förbundsdirektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 kap. 16 § kommunallagen följer redan i dag att det är kommun-&lt;br&gt;styrelsen respektive landstingsstyrelsen som har ansvaret för att det upp-&lt;br&gt;rättas en årsredovisning. En bestämmelse om detta införs nu i stället i&lt;br&gt;förevarande paragraf. Räkenskaperna skall avslutas med ett årsbokslut och&lt;br&gt;sammanfattas i en årsredovisning när styrelsen väl har fatt övriga nämn-&lt;br&gt;ders redovisning. I styrelsens reglemente finns regelmässigt regler om be-&lt;br&gt;hörigheten att underteckna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 18 § kommunalförbundslagen anges att 8 kap. 16 § kommunal-&lt;br&gt;lagen i tillämpliga delar gäller för kommunalförbund med fullmäktige. I&lt;br&gt;sak innebär den nu föreslagna bestämmelsen ingen ytterligare reglering för&lt;br&gt;dessa kommunalförbund. När det däremot gäller kommunalförbund med&lt;br&gt;direktion gäller inte 8 kap. 16 § (se 3 kap. 7 § kommunalförbundslagen).&lt;br&gt;I stället anges i 3 kap. 10 § bara att förbundsdirektionen fortlöpande skall&lt;br&gt;föra räkenskaper och inom skälig tid årligen sammanfatta och avsluta&lt;br&gt;räkenskaperna. 1 praktiken har frågorna om upprättande av årsredovisning&lt;br&gt;eller motsvarande reglerats i förbundsordningen. Den nu föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelsen innebär således en skärpning genom att kraven på dessa kom-&lt;br&gt;munalförbund får en fastare lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Förvaltningsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Förvaltningsberättelsen skall innehålla en översikt över utvecklingen&lt;br&gt;av kommunens eller landstingets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar skall även lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen&lt;br&gt;eller resultaträkningen men som är viktiga för bedömningen av kommu-&lt;br&gt;nens eller landstingets resultat eller ställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen eller lands-&lt;br&gt;tinget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;kommunens eller landstingets förväntade utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;väsentliga personalförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppfölj-&lt;br&gt;ningen av den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Förvaltningsberättelsen skall innehålla en samlad redovisning av&lt;br&gt;kommunens eller landstingets investeringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kan sägas motsvara bestämmelsen om investeringsredovis-&lt;br&gt;ning i 13 § normalreglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till bestämmelsen är budgetens centrala roll för styrning&lt;br&gt;och uppföljning av ekonomin i kommuner och landsting. Förvaltnings-&lt;br&gt;berättelsen skall innehålla en redogörelse för investeringsprojekt och möj-&lt;br&gt;liggöra en avstämning mellan den av fullmäktige fastställda årsbudgeten&lt;br&gt;och det verkliga utfallet. Den praktiska utformningen av redogörelsen bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmas av den enskilda kommunen eller av det enskilda landstinget Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;med utgångspunkt i de lokala krav på och former som finns för styrning&lt;br&gt;och rapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Förvaltningsberättelsen skall innehålla en redovisning av hur&lt;br&gt;utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kan sägas motsvara bestämmelsen om driftsredovisning i&lt;br&gt;12 § normalreglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till bestämmelsen är budgetens centrala roll för styrning&lt;br&gt;och uppföljning av ekonomin i kommuner och landsting. Förvaltnings-&lt;br&gt;berättelsen skall innehålla en redogörelse där fullmäktiges beslutade an-&lt;br&gt;slag jämförs med verkligt utfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur detaljerad förvaltningsberättelsen skall göras och vilka begrepp som&lt;br&gt;skall användas vid en sådan avstämning som anges i bestämmelsen bör&lt;br&gt;bestämmas av den enskilda kommunen eller av det enskilda landstinget.&lt;br&gt;Det skall emellertid vara möjligt att avstämma utfallet med den av full-&lt;br&gt;mäktige fastställda budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså bör det vara möjligt att följa upp de mål som fastställts för verk-&lt;br&gt;samheten. Detta kan gälla mål som fullmäktige såväl som riksdagen ställt&lt;br&gt;upp. Det ligger också i den enskilde medborgarens intresse att kunna fa&lt;br&gt;reda på till vad och hur skattebetalarens medel använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur övriga nämnders återrapportering skall utformas är också en fråga&lt;br&gt;för respektive kommun och landsting och regleras inte i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna,&lt;br&gt;skall det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt&lt;br&gt;man avser att göra den i 8 kap. 5 § kommunallagen (1991:900) föreskriv-&lt;br&gt;na regleringen av det negativa resultatet. Om fullmäktige har beslutat att&lt;br&gt;en sådan reglering inte skall ske, skall upplysning lämnas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysning skall också lämnas om hur tidigare räkenskapsårs negativa&lt;br&gt;resultat har reglerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns en koppling till bestämmelsen i 8 kap. 5 § kommu-&lt;br&gt;nallagen där grundbestämmelsen om hur obalanser i ekonomin skall han-&lt;br&gt;teras kommer att finnas. I bestämmelsen anges att i det i förvaltnings-&lt;br&gt;berättelsen måste lämnas en redogörelse för den i kommunallagen beskriv-&lt;br&gt;na regleringen. Upplysningarnas omfattning och precision måste bedömas&lt;br&gt;inom ramen för vad som är god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att i första stycket kräva en redogörelse redan i förvaltnings-&lt;br&gt;berättelsen för det år då obalansen uppkommit markeras vikten av att reg-&lt;br&gt;leringen kommer till stånd så tidigt som möjligt. Syftet med andra stycket&lt;br&gt;är att skapa garantier för att tidigare regleringar också följs upp åtmin-&lt;br&gt;stone så länge som de inte är helt genomförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Resultaträkning och balansräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader&lt;br&gt;och hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen skall ställas upp i följande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens nettokostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteintäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella statsbidrag och utjämning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultat före extraordinära poster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arets resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.4 och avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte framkommit några tunga skäl för att utforma resultaträk-&lt;br&gt;ningen på annat sätt än enligt normalreglementet. Resultaträkningens&lt;br&gt;utformning ansluter därför väl till 14 § normalreglementet. Resultaträk-&lt;br&gt;ningen har utformats med utgångspunkt i att syftet med kommunernas och&lt;br&gt;landstingens verksamhet är att bedriva allmännyttig verksamhet till gagn&lt;br&gt;för dess invånare. En annan väsentlig utgångspunkt för utformningen av&lt;br&gt;resultaträkningen har varit informationsbehovet samt kravet på överskåd-&lt;br&gt;lighet. Summeringsnivåema utgör underlag för information i form av t.ex.&lt;br&gt;nyckeltal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteintäkter och generella statsbidrag utgör viktiga finansieringskällor&lt;br&gt;för att kunna bedriva verksamheten. Detta förhållande bör återspeglas i&lt;br&gt;resultaträkningen. Det sker bäst genom att nettokostnaderna för verksam-&lt;br&gt;heten framgår initialt i resultaträkningen. Nettokostnaderna framkommer&lt;br&gt;genom att verksamhetens egna intäkter, t.ex. avgifter, räknas av mot verk-&lt;br&gt;samhetens kostnader. Därefter tas hänsyn till anspråken på finansiering&lt;br&gt;genom kommunalskatt, generella statsbidrag och bidrag respektive avgifter&lt;br&gt;i utjämningssystemet samt finansiella intäkter och kostnader. I posten&lt;br&gt;skatteintäkter ingår endast intäkter beräknade utifrån det egna skatteunder-&lt;br&gt;laget. Bidrag och avgifter i utjämningssystemet redovisas i posten gene-&lt;br&gt;rella statsbidrag och utjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med normalreglementet har dock en förändring gjorts vad gäller&lt;br&gt;avskrivningarnas placering. Enligt normalreglementet skall avskrivningar-&lt;br&gt;na redovisas efter nivån resultat efter skatteintäkter och finansnetto.&lt;br&gt;Motivet var att resultaträkningen skulle vara flödesinriktad för att få en&lt;br&gt;enkel och pedagogisk samordning med finansieringsanalysen. Finansie-&lt;br&gt;ringsanalysens första post skulle utgöras av resultatnivån, resultat efter&lt;br&gt;skatteintäkter och finansnetto. Detta motiv är nu inte lika framträdande&lt;br&gt;eftersom någon bestämd uppställningsform för finansieringsanalysen inte&lt;br&gt;anges i Referensgruppens uttalande om finansieringsanalys. Avskriv-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningama ingår nu i posten verksamhetens nettokostnader. Benämningen Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;på resulatnivå 2 har också förändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala avtalspensionerna skall redovisas genom att nyintjänade&lt;br&gt;pensionsförmåner fr.o.m. räkenskapsåret 1998 skall ingå i verksamhetens&lt;br&gt;kostnader. Utbetalningar av förmåner intjänade före år 1998 redovisas&lt;br&gt;också bland verksamhetens kostnader. Räntan på pensionslöften intjänade&lt;br&gt;fr.o.m. år 1998 skall redovisas i posten finansiella kostnader i resultaträk-&lt;br&gt;ningen. Samtliga dessa komponenter avseende pensionsåtagandet skall&lt;br&gt;även specificeras i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns övergångsbestämmelser för hanteringen av pensions-&lt;br&gt;åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens eller&lt;br&gt;landstingets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget&lt;br&gt;kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda&lt;br&gt;panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall ställas upp i följande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. &amp;nbsp;Immateriella anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. &amp;nbsp;Materiella anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Mark, byggnader och tekniska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Maskiner och inventarier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Övriga materiella anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Finansiella anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. &amp;nbsp;Omsättningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. &amp;nbsp;Förråd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Kortfristiga placeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Kassa och bank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eget kapital, avsättningar och skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. &amp;nbsp;Eget kapital, därav årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. &amp;nbsp;Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Andra avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. &amp;nbsp;Långfristiga skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. &amp;nbsp;Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panter och ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Panter och därmed jämförliga säkerheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ansvarsförbindelser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller&lt;br&gt;avsättningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Övriga ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningens schema har utformats med utgångspunkt i årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen. Det gäller främst likviditetsordningen och posterna som före-&lt;br&gt;gås av romerska siffror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångarna delas upp i två huvudgrupper - anläggningstillgångar och&lt;br&gt;omsättningstillgångar. Detta innebär ingen förändring av gällande praxis.&lt;br&gt;Anläggningstillgångarna underindelas i immateriella, materiella samt&lt;br&gt;finansiella anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar skall&lt;br&gt;delas in i ytterligare poster. Specifikationen av materiella anläggningstill-&lt;br&gt;gångar ansluter till nuvarande praxis i kommuner och landsting. Posten&lt;br&gt;mark, byggnader och tekniska anläggningar motsvaras av posten fastig-&lt;br&gt;heter enligt normalreglementet. Posten maskiner och inventarier motsvaras&lt;br&gt;av posten inventarier enligt normalreglementet. Finansiella anläggnings-&lt;br&gt;tillgångar är t.ex. aktier, andelar och långfristiga fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till posten eget kapital skall årets resultat specificeras. Bak-&lt;br&gt;grunden är att poster inte ensidigt får bokas upp i balansräkningen utan&lt;br&gt;förändringsposten skall redovisas över resultaträkningen. Undantag görs&lt;br&gt;bl.a. för uppskrivningar. Förändringen av eget kapital kan därigenom av-&lt;br&gt;läses genom att jämföra ingående och utgående balans i balansräkningen&lt;br&gt;med resultaträkningens rad, årets resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet avsättningar används i årsredovisningslagen och är även rele-&lt;br&gt;vant i kommuner och landsting. Begreppet preciseras i 6 kap. 11 §. Kom-&lt;br&gt;munala avtalspensioner skall beaktas genom att pensionsförmåner in-&lt;br&gt;tjänade fr.o.m. år 1998 redovisas som avsättningar. Tidigare intjänade&lt;br&gt;pensionsförmåner redovisas som ansvarsförbindelse. I de fall kommuner&lt;br&gt;och landsting har en pensionsskuld uppbokad som avser tiden före år&lt;br&gt;1998 skall skulden fr.o.m. räkenskapsåret 1998 redovisas som ansvarsför-&lt;br&gt;bindelse. Minskningen av pensionsskulden skall föras direkt mot posten&lt;br&gt;eget kapital och inte via resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skulder görs en specifikation i lång- och kortfristiga skulder enligt&lt;br&gt;tidigare praxis. Som ansvarsförbindelser redovisas förutom pensionsför-&lt;br&gt;måner enligt äldre ordning även borgensförpliktelser och övriga förpliktel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postindelningen i resultat- och balansräkningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Posterna i resultaträkningen och balansräkningen skall tas upp var&lt;br&gt;för sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas&lt;br&gt;upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas&lt;br&gt;poster. Posterna får delas in i delposter. Kompletterande poster skall ges&lt;br&gt;beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en tillfredsställande jämförbarhet mellan olika kommuners eller Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;landstings redovisningar skall kunna uppnås är det nödvändigt att alla&lt;br&gt;redovisningar så långt möjligt upprättas efter samma mönster. Huvud-&lt;br&gt;regeln bör därför vara att de i lagen angivna uppställningsformerna följs&lt;br&gt;i fråga om såväl indelningen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader&lt;br&gt;som ordningsföljden mellan posterna. Detta framgår av första stycket. En&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse finns i 3 kap. 4 § första stycket årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen. Av bestämmelsen följer bland annat att olika poster inte far&lt;br&gt;slås samman eller tas upp i avvikande ordningsföljd. Posterna bör be-&lt;br&gt;nämnas på det sätt som anges i uppställningformema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer dock att vissa avvikelser från lagens scheman&lt;br&gt;far göras. Nya poster far läggas till, dock endast om deras innehåll inte&lt;br&gt;täcks av de poster som finns i lagens uppställningsformer. Posterna får&lt;br&gt;delas in i delposter förutsatt att uppställningsformen i övrigt följs. Detta&lt;br&gt;ger möjlighet att specificera innehållet i posterna. En sådan specifikation&lt;br&gt;kan ibland bidra till att ge en bättre bild av kommunens förhållanden, t.ex.&lt;br&gt;i fråga om kommunens fastighetsinnehav. Posterna bör dock inte delas&lt;br&gt;upp i delposter i en sådan omfattning att det går ut över överskådligheten.&lt;br&gt;I så fall bör specifikationen hellre ske genom notupplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsutbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före år&lt;br&gt;1998 skall inte tas upp som skuld eller avsättning. Utbetalningar av pen-&lt;br&gt;sionsförmåner som intjänats före år 1998 skall redovisas såsom kostnader&lt;br&gt;i resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.4 och 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsförmåner intjänade före år 1998 skall redovisas som ansvars-&lt;br&gt;förbindelse. Utbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade före år&lt;br&gt;1998 skall redovisas över resultaträkningen i posten verksamhetens kost-&lt;br&gt;nader och specificeras tillsammans med övriga komponenter avseende&lt;br&gt;pensionsåtaganden i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära intäkter och kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Intäkter eller kostnader i annan verksamhet än kommunens eller&lt;br&gt;landstingets normala verksamhet skall redovisas som extraordinära&lt;br&gt;intäkter och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och&lt;br&gt;art i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 9 § första och andra styckena årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att sådana intäkter och kostnader som hänför&lt;br&gt;sig till annat än kommunens eller landstingets normala verksamhet är att&lt;br&gt;anse som extraordinära. Den närmare avgränsningen av vilka intäkter och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;g 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader som hänför sig till den normala verksamheten bör göras inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ramen för god redovisningssed och med hänsyn till utvecklingen av kom- Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;munal redovisningspraxis. Paragrafen är emellertid inte avsedd att lägga&lt;br&gt;hinder i vägen för en praxis i enlighet med uttalande av Referensgruppen&lt;br&gt;om redovisning av extraordinära poster. 1 uttalandet anges tre kriterier&lt;br&gt;som samtidigt skall vara uppfyllda för att en post skall klassificeras som&lt;br&gt;extraordinär: 1) Händelsen eller transaktionen som ger upphov till resul-&lt;br&gt;tatposten saknar klart samband med kommunens eller landstingets ordi-&lt;br&gt;narie verksamhet, 2) Händelsen eller transaktionen är av sådan typ att den&lt;br&gt;inte kan förväntas inträffa ofta eller regelbundet, 3) Resultatposten uppgår&lt;br&gt;till ett väsentligt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket innebär att det för varje särskild intäkt&lt;br&gt;eller kostnad av extraordinär karaktär skall anges hur stor den är och vad&lt;br&gt;den hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelsetal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För varje post eller delpost i resultaträkningen och balansräkningen&lt;br&gt;skall beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räken-&lt;br&gt;skapsåret anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster&lt;br&gt;eller delposter har ändrats, skall posterna för det närmast föregående&lt;br&gt;räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de&lt;br&gt;skall kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed,&lt;br&gt;behöver omräkning eller ändring enligt andra stycket inte göras. Skälen&lt;br&gt;för detta skall anges i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.4. Paragrafen har utformats med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 § årsredovisningslagen som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall jämförelsetal för närmast föregående år anges&lt;br&gt;för varje post i resultaträkningen och balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen eller landstinget har ändrat principerna för värdering,&lt;br&gt;klassificering eller indelning av poster och delposter, måste jämförelse-&lt;br&gt;talen för närmast föregående år justeras (se andra stycket). Det innebär&lt;br&gt;bl.a. att föregående års siffror skall räknas om med tillämpning av de&lt;br&gt;redovisningsprinciper som gäller för det nya räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsvis är förhållandena sådana att det inte rimligen kan krävas&lt;br&gt;att föregående års siffror justeras. Det kan t.ex. vara så att värdet av den&lt;br&gt;information som en omräkning skulle ge inte står i proportion till kostna-&lt;br&gt;derna för en omräkning. Omräkningar och andra justeringar av jämförelse-&lt;br&gt;tal far därför underlåtas inte bara när sådana är praktiskt omöjliga att göra&lt;br&gt;utan även när det föreligger andra särskilda skäl (se tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Värdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd för stadig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varande bruk eller innehav. Med omsättningstillgång förstås annan till- Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som anger den för värderingsreglerna grundläggande indel-&lt;br&gt;ningen i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar, motsvarar 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § årsredovisningslagen och 18 § normalreglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 £ Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten&lt;br&gt;som är av väsentligt värde för verksamheten under kommande år får tas&lt;br&gt;upp som immateriell anläggningstillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som delvis motsvarar 4 kap. 2 § årsredovisningslagen, ger&lt;br&gt;möjlighet att aktivera vissa av kommunens eller landstingets forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingskostnader genom att ta upp dem som '&amp;quot;immateriella an-&lt;br&gt;läggningstillgångar”. Detta torde i kommuner och landsting bli aktuellt&lt;br&gt;endast i undantagsfall. Som exempel på situationer när utvecklingskost-&lt;br&gt;nader bör kunna aktiveras kan nämnas utvecklandet av datasystem och&lt;br&gt;andra egna produkter som kan försäljas eller på annat sätt leda till intäkter&lt;br&gt;för kommunen eller landstinget. För att kostnaderna skall fa aktiveras&lt;br&gt;måste de dock alltid vara av väsentligt värde för kommande års verksam-&lt;br&gt;het, dvs. de måste vara av väsentlig betydelse för den verksamhet som&lt;br&gt;kommunen eller landstinget har att bedriva under en följd av år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För immateriella anläggningstillgångar gäller en särskild avskrivnings-&lt;br&gt;regel. se 4 § andra stycket i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Anläggningstillgångar skall tas upp till belopp motsvarande utgifter-&lt;br&gt;na för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte&lt;br&gt;annat följer av 4, 5 eller 7 j&amp;gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång skall räknas in, utöver in-&lt;br&gt;köpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång skall räknas in, utöver&lt;br&gt;sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången,&lt;br&gt;en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en&lt;br&gt;tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig&lt;br&gt;till tillverkningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för värdehöj ande förbättringar av en tillgång får räknas in i&lt;br&gt;anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balan-&lt;br&gt;serats från tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 kap. 3 § årsredovisningslagen (jfr&lt;br&gt;prop. 1995/96:10 del 2 s. 198 och 199). Bestämmelserna överensstämmer&lt;br&gt;nära med hittills rådande kommunal praxis såsom den kommer till uttryck&lt;br&gt;i 18 § andra stycket normalreglementet och uttalande av Referensgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning av anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd skall&lt;br&gt;skrivas av systematiskt över denna livslängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska livslängden för en immateriell anläggningstillgång som&lt;br&gt;avses i 2 § skall anses uppgå till högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 4 kap. 4 § årsredovisningslagen (jfr prop.&lt;br&gt;1995/96:10 del 2 s. 200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket överensstämmer i sak med den bestämmelse om avskriv-&lt;br&gt;ning som finns i 20 § andra stycket normalreglementet (jfr även uttalande&lt;br&gt;av Referensgruppen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket behandlar avskrivning av aktiverade forsknings- och ut-&lt;br&gt;vecklingskostnader. Med hänsyn till den särskilda osäkerhet som värde-&lt;br&gt;ringen av sådana tillgångar är behäftad med. har bestämmelsen utformats&lt;br&gt;så att tillgången alltid skall vara helt avskriven efter högst fem år. Års-&lt;br&gt;redovisningslagen tillåter en längre avskrivningstid, om det går att fast-&lt;br&gt;ställa en längre ekonomisk livslängd med rimlig grad av säkerhet. Mot&lt;br&gt;bakgrund av det särskilda krav på försiktighet som bör ställas på kommu-&lt;br&gt;nal redovisning har förevarande paragraf utformats så att den inte ger&lt;br&gt;något motsvarande utrymme för längre avskrivningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivning av anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Har en anläggningstillgång vid räkenskapsårets utgång ett lägre&lt;br&gt;värde än vad som följer av 3 och 4 §§, skall tillgången skrivas ned till&lt;br&gt;detta lägre värde, om värdenedgången kan antas vara bestående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde&lt;br&gt;som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värde-&lt;br&gt;nedgången är bestående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nedskrivning enligt första eller andra stycket skall återföras, om det&lt;br&gt;inte längre finns skäl för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivningar och återföringar som avses i första - tredje styckena&lt;br&gt;skall redovisas i resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar nedskrivning av anläggningstillgångar. Den mot-&lt;br&gt;svarar 4 kap. 5 § årsredovisningslagen (jfr prop. 1995/96:10 del 2 s. 200&lt;br&gt;och 201) och avviker härigenom delvis från bestämmelsen om nedskriv-&lt;br&gt;ning i 20 § femte stycket normalreglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket följer att nedskrivning skall ske när tillgångens verk-&lt;br&gt;liga värde på balansdagen är lägre än vad som följer av 3 och 4 §§, dvs.&lt;br&gt;lägre än anskaffningsvärdet minskat med gjorda nedskrivningar. Nedskriv-&lt;br&gt;ning skall dock göras enbart om värdenedgången är bestående. Bedöm-&lt;br&gt;ningen av när en värdenedgång är bestående torde få göras med hänsyn&lt;br&gt;till bl.a. tillgångens art och funktion samt värdenedgångens storlek. För-&lt;br&gt;siktighetsprincipen talar för att nedskrivningsbestämmelsen inte ges en&lt;br&gt;alltför restriktiv tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket anger inte bara när nedskrivning skall&lt;br&gt;göras utan avspeglar också när nedskrivning får göras. I ett fall får emel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lertid nedskrivning göras trots att ett av rekvisiten i första stycket inte är Prop.&lt;br&gt;för handen. Enligt andra stycket får sålunda en finansiell anläggnings-&lt;br&gt;tillgång skrivas ned till det lägre värde den har på balansdagen även om&lt;br&gt;detta lägre värde inte kan förutses vara bestående. I 21 § normalregle-&lt;br&gt;mentet finns en från bokföringslagen hämtad bestämmelse om att ford-&lt;br&gt;ringar som är osäkra skall tas upp till de belopp varmed de beräknas&lt;br&gt;inflyta. Den bestämmelsen har inte någon motsvarighet i lagförslaget. I&lt;br&gt;den situationen kan man i stället tillämpa bestämmelsen i det nu behand-&lt;br&gt;lade stycket. Den bestämmelsen ger ju möjlighet att värdera långfristiga&lt;br&gt;finansiella investeringar enligt lägsta värdets princip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket innebär att en nedskrivning skall återföras (reverseras) om&lt;br&gt;skälen för den inte längre föreligger. Bestämmelsen saknar motsvarighet&lt;br&gt;i tidigare kommunal praxis. Ett skäl för återföring kan vara att den om-&lt;br&gt;ständighet som föranledde nedskrivningen har visat sig utebli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivningar och reverseringar av dessa skall redovisas i resultaträk-&lt;br&gt;ningen. Detta följer av fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskrivning av anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Finansiella anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och be-&lt;br&gt;stående värde, som väsentligt överstiger bokfört värde enligt 3 § och 5 §&lt;br&gt;andra stycket får skrivas upp till högst detta värde om det står i överens-&lt;br&gt;stämmelse med god redovisningssed. Beloppet får inte tas upp i resultat-&lt;br&gt;räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med uppskrivningen skall det i en not lämnas upplysning om&lt;br&gt;storleken på det uppskrivna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivning av tillgång som har skrivits upp skall efter uppskrivningen&lt;br&gt;beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger de grundläggande förutsättningarna för att upp-&lt;br&gt;skrivning skall få ske. Rätten att göra uppskrivningar har begränsats till&lt;br&gt;finansiella tillgångar. För att en uppskrivning skall fa ske krävs vidare att&lt;br&gt;dels vissa krav är uppfyllda vad gäller det högre värde som tillgången&lt;br&gt;anses ha, dels att uppskrivningen överensstämmer med god redovisnings-&lt;br&gt;sed och dels att uppskrivningsbeloppet används till visst preciserat ända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första fordras att tillgången har ett tillförlitligt och bestående&lt;br&gt;värde som väsentligt överstiger bokfört värde. Det bokförda värdet erhålls&lt;br&gt;genom tillämpning av reglerna om anskaffningsvärde (3 §) justerat med&lt;br&gt;eventuella nedskrivningar (5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att det nya högre värdet skall vara bestående överensstämmer&lt;br&gt;med 15 § fjärde stycket bokföringslagen. Kravet på att värdet skall vara&lt;br&gt;tillförlitligt innebär att värdet måste kunna bestämmas på ett objektivt och&lt;br&gt;säkert sätt. Kravet att värdet väsentligen överstiger det bokförda värdet&lt;br&gt;överensstämmer med 15 § fjärde stycket bokföringslagen. Tillsammans&lt;br&gt;torde dessa krav bidra till att motverka växelvisa och oregelbundet åter-&lt;br&gt;kommande uppskrivningar och nedskrivningar och därav följande ryckig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het i värderingen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra fordras att uppskrivningen får ske om det står i överens-&lt;br&gt;stämmelse med god redovisningssed. Det torde ofta vara lämpligt att,&lt;br&gt;innan uppskrivning sker, företa en oberoende värdering av tillgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje fordras att uppskrivningen endast används för att öka det&lt;br&gt;egna kapitalet. En sådan uppskrivning skall föras direkt mot det egna&lt;br&gt;kapitalet och far inte redovisas i resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uppskrivning skall upplysning lämnas i en not om storleken på det&lt;br&gt;uppskrivna beloppet (andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdering av omsättningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Omsättningstillgångar skall, om inte annat följer av 8 §, tas upp till&lt;br&gt;det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anskaffningsvärde förstås utgifterna för tillgångens förvärv eller&lt;br&gt;tillverkning. Vid bestämmandet av anskaffningsvärdet tillämpas 3 § andra&lt;br&gt;-fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det verkliga värdet avses försäljningsvärdet efter avdrag för be-&lt;br&gt;räknad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, får det verkliga&lt;br&gt;värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med&lt;br&gt;avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med god&lt;br&gt;redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med återanskaffhingsvärde avses det belopp som motsvarar den utgift&lt;br&gt;för anskaffandet som kommunen eller landstinget skulle ha haft om till-&lt;br&gt;gången anskaffats på balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 9 § årsredovisningslagen (se prop.&lt;br&gt;1995/96:10 del 2 s. 206).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ger uttryck för den s.k. lägsta värdets princip, dvs. om-&lt;br&gt;sättningstillgångar skall tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och&lt;br&gt;det verkliga värdet. Detta innebär en skillnad i förhållande till normal-&lt;br&gt;reglementet. Enligt 19 § normalreglementet skall nämligen omsättnings-&lt;br&gt;tillgångar värderas till anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet men&lt;br&gt;inte nödvändigtvis till det lägsta av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anskaffningsvärdet avses detsamma som vid värdering av anlägg-&lt;br&gt;ningstillgångar (se andra stycket och dess hänvisning till 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det verkliga värdet skall bestämmas med hänsyn till försäljningsvärdet&lt;br&gt;minskat med försäljningskostnader eller, om det finns särskilda skäl, med&lt;br&gt;hänsyn till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med&lt;br&gt;god redovisningssed (se tredje stycket). I förarbetena till årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen uttalades att försäljningsvärdet liksom hittills torde kunna bestäm-&lt;br&gt;mas med hänsyn till det pris som rörelsen på balansdagen skulle kunna&lt;br&gt;uppnå vid en normal försäljning i den löpande verksamheten. Med hänsyn&lt;br&gt;till de särskilda förutsättningar som gäller för den kommunala verksam-&lt;br&gt;heten kan en värdering till försäljningsvärdet ibland vara svår att tillämpa&lt;br&gt;eller ge en oriktig bild. Sådana förhållanden kan utgöra särskilda skäl att&lt;br&gt;bestämma det verkliga värdet med hänsyn till återanskaffningsvärdet. Det&lt;br&gt;bör överlämnas till redovisningspraxis att inom ramen för kravet på god&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningssed närmare ta ställning till i vilka situationer det finns an- Prop.&lt;br&gt;ledning att bestämma det verkliga värdet till annat värde än försäljnings-&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning till bestämd mängd och fast värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som&lt;br&gt;omsätts och vars sammantagna värde är av underordnad betydelse för&lt;br&gt;kommunen eller landstinget, får tas upp till en bestämd mängd och ett&lt;br&gt;fast värde, om deras kvantitet, värde och sammansättning inte varierar&lt;br&gt;väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 12 § årsredovisningslagen. Den ger möjlig-&lt;br&gt;het till en förenklad icke-individualiserad värdering av vissa tillgångar&lt;br&gt;som kan antas vara av mindre värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Fordringar i utländsk valuta får omräknas enligt balansdagens&lt;br&gt;kurs, om det står i överensstämmelse med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulder i utländsk valuta skall omräknas enligt balansdagens kurs, om&lt;br&gt;denna är högre än kursen vid skuldens uppkomst. Ar balansdagens kurs&lt;br&gt;lägre än kursen vid skuldens uppkomst, får omräkning enligt balans-&lt;br&gt;dagens kurs ske endast om orealiserad kursvinst kan avräknas mot oreali-&lt;br&gt;serad kursförlust och sådan avräkning står i överensstämmelse med god&lt;br&gt;redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket om omräkning av fordringar i utländsk&lt;br&gt;valuta har inte någon motsvarighet vare sig i normalreglementet eller i&lt;br&gt;Referensgruppens uttalanden. Även om fordringar i utländsk valuta torde&lt;br&gt;vara sällsynta i kommunal verksamhet finns det ändå anledning att beröra&lt;br&gt;dem i lagstiftningen. En motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 13 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (jfr prop. 1995/96:10 del 2 s. 210).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsaknad av särskilda regler hade det varit naturligt att bestämma an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet av en fordran i utländsk valuta till anskaffningskostnaden&lt;br&gt;omräknad enligt kursen på anskaffningsdagen. Paragrafens bestämmelser&lt;br&gt;ger möjlighet att i stället räkna om anskaffningsvärdet enligt kursen på&lt;br&gt;balansdagen. En förutsättning för detta är dock att det står i överensstäm-&lt;br&gt;melse med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket behandlas omräkning av skulder i utländsk valuta. Para-&lt;br&gt;grafen har - med hänsyn till den försiktighet som bör prägla den&lt;br&gt;kommunala redovisningen - i denna del utformats mera restriktivt än den&lt;br&gt;motsvarande regeln i årsredovisningslagen. Bestämmelsen tillåter sålunda&lt;br&gt;omräkning till balansdagens kurs endast i två fall. Omräkning till balans-&lt;br&gt;dagens kurs far alltid ske då kursen på balansdagen är högre än vid skul-&lt;br&gt;dens uppkomst, dvs. då omräkningen leder till att skulden beräknas till ett&lt;br&gt;högre belopp. I det motsatta fallet, dvs. då kursen är lägre och omräk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen således leder till att skulden upptas till ett lägre belopp, får omräk- Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;ning ske endast om den uppkomna kursvinsten kan kvittas mot en tidigare&lt;br&gt;bokförd kursförlust avseende samma skuld, dock inte till belopp som&lt;br&gt;överstiger ursprungskursen. Kvittningar av kursvinster och kursförluster&lt;br&gt;mellan olika skulder får endast ske om det är förenligt med god redovis-&lt;br&gt;ningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta&lt;br&gt;skall anges som en tilläggsupplysning, se 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kapitalrabatter och direkta emissionsutgifter vid upptagande av lån&lt;br&gt;skall periodiseras, dock längst över tiden till dess skulden förfaller till&lt;br&gt;betalning. Sådan periodisering behöver dock inte göras om den är utan&lt;br&gt;väsentlig betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 15 § årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kapitalrabatt avses - liksom i den motsvarande bestämmelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § tredje stycket bokföringslagen (jfr prop. 1975:104 s. 227)-den mer-&lt;br&gt;kostnad som uppkommer för en låntagare när ett lån upptas till en kurs&lt;br&gt;som understiger den till vilken lånet skall inlösas. Uttrycket direkta&lt;br&gt;emissionsutgifter avser utgifter för upptagande av lånet, t.ex. provision till&lt;br&gt;förmedlande bank eller tryckning av skuldebrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodiseringen får ske genom att ett belopp som motsvarar kapital-&lt;br&gt;rabatten eller emissionsutgiften tas upp som tillgång. Denna tillgång måste&lt;br&gt;därefter avskrivas på ett sådant sätt att den är fullständigt avskriven senast&lt;br&gt;då skulden förfaller till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodisering av kapitalrabatt och direkta emissionsutgifter är som&lt;br&gt;huvudregel obligatorisk. Någon periodisering behöver dock inte göras, om&lt;br&gt;den bedöms vara utan betydelse. Så kan exempelvis vara fallet när det rör&lt;br&gt;sig om småbelopp eller när beloppen är oväsentliga i förhållande till låne-&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Avsättning skall, om inte annat följer av 5 kap. 4 §, göras för samt-&lt;br&gt;liga förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare&lt;br&gt;räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin&lt;br&gt;förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlar begreppet ”avsättningar”, motsvarar 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § årsredovisningslagen. Med förpliktelser avses ekonomiska förpliktel-&lt;br&gt;ser i förhållande till tredje man vilkas storlek eller förfallotidpunkt inte är&lt;br&gt;helt bestämd. Den typ av förpliktelser som här torde ha störst praktisk&lt;br&gt;betydelse är avsättningar för pensionsförpliktelser. Redovisningen av ut-&lt;br&gt;betalningar av pensioner som intjänats före år 1998 behandlas dock i 5&lt;br&gt;kap. 4 §. Men även en del andra förpliktelser kan vara sådana att de bör &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisas här, t.ex. till storleken tvistiga skulder eller riskfyllda åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avsättning bör inte vara större än vad som motsvarar förpliktelsen. Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;Över huvud taget skall möjligheten att göra avsättning inte användas för&lt;br&gt;att skapa dolda reserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar inte frågan om särskilda ”avsättningar” får göras&lt;br&gt;för framtida utgifter som inte sammanhänger med förpliktelser mot tredje&lt;br&gt;man. Den frågan bör prövas inom ramen för lagens bestämmelser om god&lt;br&gt;redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderings- och omräkningsprinciper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder&lt;br&gt;skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För poster i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta skall anges enligt vilka principer beloppen har&lt;br&gt;räknats om till svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt första och andra styckena får lämnas i not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 5 kap. 2 § årsredovisningslagen, ställer krav&lt;br&gt;på angivande av de värderings- och omräkningsprinciper som har tilläm-&lt;br&gt;pats i redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Finansieringsanalys&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I finansieringsanalysen skall kommunens eller landstingets finan-&lt;br&gt;siering och investeringar under räkenskapsåret redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I normalreglementet angavs tidigare hur finansieringsanalysen skulle&lt;br&gt;sammanställas. Referensgruppen har därefter uttalat att utformningen av&lt;br&gt;finansieringsanalysen inte behöver regleras i detalj. Det finns inte skäl att&lt;br&gt;ställa samma krav på uppställningen som för resultat- och balansräk-&lt;br&gt;ningarna. Kravet på jämförbarhet kommuner emellan gör sig inte lika&lt;br&gt;starkt gällande här. En ständig utveckling pågår inom området för finan-&lt;br&gt;sieringsanalys. En reglering av vad som skall redovisas i analysen bör inte&lt;br&gt;heller ske med hänsyn till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den närmare utformningen av finansieringsanalysen bör prö-&lt;br&gt;vas inom ramen för god redovisningssed. En naturlig utgångspunkt kan&lt;br&gt;dock vara att det i finansieringsanalysen lämnas en beskrivning av den&lt;br&gt;likvidmässiga hanteringen som utvisar flödet av betalningarna. I normal-&lt;br&gt;fallet kan en finansieringsanalys lämpligen innehålla uppgifter om betal-&lt;br&gt;ningsflödet från den löpande verksamheten, försäljning av anläggningstill-&lt;br&gt;gångar, ökning och minskning av långfristiga skulder respektive avsätt-&lt;br&gt;ningar samt investeringar. Den fortsatta utvecklingen kan leda till att be-&lt;br&gt;dömningen ändras av vilket innehåll en finansieringsanalys kan ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Sammanställd redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam förvaltningsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Sådana upplysningar som avses i 4 kap. 1 § skall omfatta också&lt;br&gt;sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska per-&lt;br&gt;soner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De upplysningar som avses gäller sådan kommunal verksamhet som be-&lt;br&gt;drivs genom andra juridiska personer, t.ex i form av aktiebolag, stiftelse,&lt;br&gt;ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag samt verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs inom ramen för ett kommunalförbund. Det bör noteras att&lt;br&gt;redovisningen i detta fall skall omfatta alla berörda juridiska personer oav-&lt;br&gt;sett graden av inflytande och således inte den mer begränsade krets som&lt;br&gt;avses i 8 kap. 2 § denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställda resultat- och balansräkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning&lt;br&gt;som utgör en sammanställning av kommunens eller landstingets resultat-&lt;br&gt;räkning och resultaträkningarna för de övriga juridiska personer i vilka&lt;br&gt;kommunen eller landstinget har ett betydande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen skall vidare innehålla en balansräkning som utgör en&lt;br&gt;sammanställning av kommunens eller landstingets balansräkning och&lt;br&gt;balansräkningarna för de övriga juridiska personer i vilka kommunen&lt;br&gt;eller landstinget har ett betydande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarande bestämmelse finns inte i normalreglementet. I 8&lt;br&gt;kap. 17 § kommunallagen finns i dag en regel om s.k. koncernredovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anknyter till vad som är praxis i kommuner och landsting&lt;br&gt;och till uttalande av Referensgruppen om upprättande av koncernredovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen används begreppet betydande inflytande. Samtliga juridiska&lt;br&gt;personer enligt 1 § detta kapitel omfattas därför inte av denna bestämmel-&lt;br&gt;se. Motivet är att juridiska personer av endast ringa betydelse skall kunna&lt;br&gt;undantas från kravet på sammanställd redovisning. Detta synsätt åter-&lt;br&gt;speglas även i Referensgruppens uttalande. Begreppet betydande inflytan-&lt;br&gt;de är hämtat från 1 kap. 5 § årsredovisningslagen där ett sådant inflytande&lt;br&gt;presumeras föreligga om ett företag innehar minst tjugo procent av röster-&lt;br&gt;na i en annan juridisk person. Denna 20-procentsregel bör kunna tillämpas&lt;br&gt;även i förevarande fall. Den bör emellertid inte utgöra någon absolut&lt;br&gt;gräns utan även företag i vilka kommunen eller landstinget ägarandel är&lt;br&gt;mindre än så kan redovisas i sammanställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den sammanställda redovisningen är inte kommunallagens krav om&lt;br&gt;ekonomisk balans styrande. Pensionsåtaganden för de kommunala bolagen&lt;br&gt;skall redovisas på samma sätt som görs nu, dvs. enligt de principer och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler som gäller för företagen. Kommuner och landsting skall dock redo- Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;visa pensionsåtaganden enligt det nu föreliggande förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Delårsrapporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kommuner och landsting skall minst en gång under räkenskapsåret&lt;br&gt;upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från&lt;br&gt;räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst&lt;br&gt;hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitten 6.3.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav i kommunallagen på ekonomisk balans samt ett krav på att&lt;br&gt;återställa ett negativt resultat inom en tvåårsperiod innebär att det ställs&lt;br&gt;stora krav på den löpande ekonomiska uppföljningen. I årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen finns bestämmelser om att större företag skall upprätta delårsrap-&lt;br&gt;porter. Krav på delårsrapporter ställs också på statliga myndigheter. Krav&lt;br&gt;på delårsrapport bör därför även gälla för kommuner, landsting och kom-&lt;br&gt;munalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för ut-&lt;br&gt;vecklingen av kommunens eller landstingets verksamhet och resultat sedan&lt;br&gt;föregående räkenskapsårs utgång. Upplysningar skall då lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens&lt;br&gt;resultat eller ställning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen eller lands-&lt;br&gt;tinget som har inträffat under rapportperioden eller efter dennas slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapport utgör ett viktigt instrument för styrning och uppföljning.&lt;br&gt;Delårsrapporten bör ges samma struktur som årsredovisningen. Graden av&lt;br&gt;specifikation kan emellertid vara lägre och delårsrapporten behöver endast&lt;br&gt;omfatta kommunen respektive landstinget. Eventuella behov att utveckla&lt;br&gt;delårsrapportens utformning och innehåll vidare bör prövas inom ramen&lt;br&gt;för vad som ligger inom god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det inte finns särskilda hinder, skall det i anslutning till upp-&lt;br&gt;gifter enligt 2 § även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapport-&lt;br&gt;period under det närmast föregående räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begrepp och termer skall så långt det är möjligt stämma överens med&lt;br&gt;dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I delårsrapporten bör jämförande uppgifter avseende närmast föregående&lt;br&gt;år lämnas. Därutöver skall begrepp och termer så långt det är möjligt&lt;br&gt;stämma överens med dem som har använts i den senast framlagda års-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna har behandlats samlat i av-&lt;br&gt;snitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten anges lagens ikraftträdandedag. Härigenom ges kommuner&lt;br&gt;och landsting möjlighet att vidta de förberedelser som kan behövas för att&lt;br&gt;tillämpa lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Bestämmelserna skall tillämpas, med de undantag som anges under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. första gången på bokföring, årsredovisning och delårsrapporter av-&lt;br&gt;seende räkenskapsåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 punkten klargörs att hela räkenskapsåret 1998 kommer att omfattas av&lt;br&gt;reglerna i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Bestämmelsen i 4 kap. 4 § tillämpas första gången av kommuner och&lt;br&gt;kommunalförbund avseende räkenskapsåret 1999 och av landsting avseen-&lt;br&gt;de räkenskapsåret 2000. Kommunalförbund som sköter landstingskom-&lt;br&gt;munal uppgift skall dock också tillämpa bestämmelsen första gången av-&lt;br&gt;seende räkenskapsåret 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i punkten innebär att kravet på redovisning av reglering av&lt;br&gt;negativa årsresultat i förvaltningsberättelsen skall beaktas först fr.o.m. den&lt;br&gt;tidpunkt då det i kommunallagen stadgade balanskravet träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Vad som föreskrivs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;5 kap. 1 § såvitt avser pensionsförpliktelser som upptagits bland&lt;br&gt;posten Verksamhetens kostnader och posten Finansiella kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;5 kap. 2 § såvitt avser pensionsförpliktelser som upptagits i posten&lt;br&gt;Avsättningar, posten Skulder eller bland ansvarsförbindelser under rub-&lt;br&gt;riken, Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller&lt;br&gt;avsättningarna och Övriga ansvarsförpliktelser, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;5 kap. 4 § första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får börja tillämpas senare än den 1 januari 1998, dock senast av kom-&lt;br&gt;muner och kommunalförbund avseende räkenskapsåret 1999 och av lands-&lt;br&gt;ting avseende räkenskapsåret 2000. Kommunalförbund som sköter lands-&lt;br&gt;tingskommunal uppgift skall dock också tillämpa bestämmelserna senast&lt;br&gt;avseende räkenskapsåret 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i punkten ges möjligheten att skjuta upp tillämp-&lt;br&gt;ningen av de paragrafer som avser att styra redovisningen av de kommu-&lt;br&gt;nala avtalspensionerna till den tidpunkten när kravet i kommunallagen på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balanserad budget i 8 kap. 4 och 5 §§ börjar gälla. Den som väljer att Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;börja tillämpa reglerna senare än i samband med ikraftträdandet måste&lt;br&gt;justera balansräkningen för tiden efter den 1 januari 1998 med avseende&lt;br&gt;på ansvarsförbindelser, avsättningar och det egna kapitalet. Syftet med&lt;br&gt;justeringen är att redovisningen i balansräkningen skall motsvara vad som&lt;br&gt;gällt om man i stället börjat tillämpa reglerna redan den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen berörs inte av denna justering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Lag om ändring i kommunallagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommuner och landsting skall varje år upprätta en budget för nästa&lt;br&gt;kalenderår (budgetår).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen tillförs ett nytt andra stycke och där uttrycks det krav som&lt;br&gt;ställs på kommunerna och landstingen att upprätta sina budgetar i balans&lt;br&gt;och att genom detta styra ekonomin mot ett positivt årsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balanskravet skall tillgodoses varje år och man skall kontinuerligt sträva&lt;br&gt;efter att det råder en verklig balans i ekonomin - åtminstone i den me-&lt;br&gt;ningen att intäkterna överstiger kostnaderna. Motivet är att verksamheten&lt;br&gt;i ett längre tidsperspektiv inte kan vare sig drivas med årliga negativa re-&lt;br&gt;sultat eller med nollresultat. Ekonomin måste kunna konsolideras för att&lt;br&gt;bl.a. säkra framtida investeringar. Numera finns inte möjligheten att an-&lt;br&gt;vända sig av s.k. budgetregleringsposter för att fa budgeten att gå ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 £ Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin&lt;br&gt;under budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det&lt;br&gt;vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska&lt;br&gt;ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall&lt;br&gt;det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt&lt;br&gt;balansräkningen återställas under de närmast följande två åren. Beslut&lt;br&gt;om sådan reglering skall fattas i budgeten senast det andra året efter det&lt;br&gt;år då det negativa resultatet uppkom. Om det finns synnerliga skäl kan&lt;br&gt;fullmäktige besluta att sådan reglering inte skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av&lt;br&gt;tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitten 5.1.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär ingen ändring i sak. Genom att före-&lt;br&gt;skriva att det av planen skall framgå hur verksamheten skall finansieras&lt;br&gt;klargörs att det som skall behandlas är hur såväl driftkostnader som in-&lt;br&gt;vesteringar skall finansieras. Genom ändringen klargörs också att det är &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma verksamhet som avses i första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen tillförs ett nytt tredje stycke. Att budgeten upprättas i enlig- Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;het med föreskrifterna i 4 § är ingen garanti för att det verkliga utfallet&lt;br&gt;vid budgetårets slut inte ser annorlunda ut. Huvudregeln i stycket innebär&lt;br&gt;att negativa årsresultat i sådana fall skall regleras under de närmast två&lt;br&gt;följande åren. För att det skall råda verklig balans i ekonomin kan det inte&lt;br&gt;accepteras att uppkomna obalanser skjuts upp på framtiden. Som utgångs-&lt;br&gt;punkt är innebörden av kravet på reglering att en negativ förändring av&lt;br&gt;det egna kapitalet skall återställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om ordalydelsen i tredje stycket ger en möjlighet att vänta med&lt;br&gt;att reglera hela obalansen först till det andra året efter obalansens upp-&lt;br&gt;komst bör regleringen påbörjas så snart som möjligt och helst redan året&lt;br&gt;efter det att obalansen uppkom. Denna syn avspeglas också i bestäm-&lt;br&gt;melsen i 4 kap. 4 § redovisningslagen där det sägs att det redan i förvalt-&lt;br&gt;ningsberättelsen för det år då obalansen uppkommit skall anges när och&lt;br&gt;hur regleringen skall göras. Man skall således snarast möjligt sätta obalan-&lt;br&gt;sen i fokus och planera för de åtgärder som skall vidtas. De delårsrappor-&lt;br&gt;ter som enligt redovisningslagen skall tas fram kan vara ett bland flera&lt;br&gt;lämpliga instrument vid sidan av den övriga löpande uppföljningen för en&lt;br&gt;sådan fokusering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket öppnas vissa begränsade möjligheter att frångå kravet&lt;br&gt;på reglering av ett negativt resultat under de närmast följande två åren.&lt;br&gt;Det skall föreligga synnerliga skäl för att frångå kravet på en reglering.&lt;br&gt;Ett exempel på när synnerliga skäl skall anses kunna föreligga är att en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting medvetet och tydligt gjort avsättningar och&lt;br&gt;byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta tillfälliga framtida intäkts-&lt;br&gt;minskningar eller kostnadsökningar. Ett annat är när en avyttring av till-&lt;br&gt;gångar har skett och en förlust därvid har uppstått. Det kan då finnas skäl&lt;br&gt;att inte reglera förlusten under förutsättning att avyttringen samtidigt&lt;br&gt;innebär att kommunen eller landstinget därigenom har skapat förutsätt-&lt;br&gt;ningar för minskade framtida kostnader. Möjligheten att endast delvis&lt;br&gt;reglera ett negativt resultat eller att reglera detta under en längre tid än&lt;br&gt;vad som förutsätts i paragrafen ryms också inom stadgandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med bestämmelsen i 8 kap. 1 § om god ekonomisk hushållning&lt;br&gt;är avsikten med bestämmelsen om synnerliga skäl att den inte är lämpad&lt;br&gt;att ligga till grund för en domstolsprövning. Bedömningen är primärt en&lt;br&gt;uppgift för det politiska systemet och avser ytterst vad som är god ekono-&lt;br&gt;misk hushållning utifrån förutsättningarna i kommunen eller landstinget.&lt;br&gt;Den formella hanteringen av fullmäktiges beslut kan givetvis bli föremål&lt;br&gt;för laglighetsprövning i vanlig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare tredje stycket blir, till följd av att det införs ett nytt tredje&lt;br&gt;stycke, ett nyP. fjärde stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Styrelsen och övriga nämnder skall fortlöpande föra räkenskaper&lt;br&gt;över de medel som de förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om kommuners och landstings bokföring finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen (1996:000) om kommunal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen infors ett nytt andra stycke i vilket det görs en hänvisning Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;till reglerna om bokföring i redovisningslagen. Den bokföring som avses&lt;br&gt;i andra stycket är den externa. Den interna redovisningen på nämndnivå&lt;br&gt;kommer även fortsättningsvis att regleras i första stycket. Det är fullmäk-&lt;br&gt;tiges och styrelsens ansvar att lägga fast rutinerna för denna redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § När styrelsen har fått övriga nämnders redovisningar, skall den&lt;br&gt;upprätta en årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om årsredovisningen finns i lagen (1996:000)&lt;br&gt;om kommunal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket görs en språklig justering i syfte att terminologin i kom-&lt;br&gt;munallagen och redovisningslagen skall vara densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs ett nytt andra stycke i vilket det görs en hänvisning&lt;br&gt;till reglerna om årsredovisning i redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17,18 och 23 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna i 17 och 18 §§ som handlar om årsredo-&lt;br&gt;visningen och dess syften och bestämmelsen i 23 § om att fullmäktige får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om redovisningen upphävs. Dessa frågor&lt;br&gt;kommer i fortsättningen att regleras i lagen om kommunal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att bestämmelserna i nuvarande 17 och 18 §§ upp-&lt;br&gt;hävs kommer nuvarande 19-22 §§ att byta numrering till 17-20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i kommunallagen träder i kraft samma dag som lagen om&lt;br&gt;kommunal redovisning träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya föreskrifterna i 8 kap. 4 och 5 §§ skall tillämpas första&lt;br&gt;gången såvitt avser kommuner avseende räkenskapsåret 1999 och såvitt&lt;br&gt;avser landsting avseende räkenskapsåret 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten anges att de ändringar i lagen som reglerar kravet på balan-&lt;br&gt;serad budget skall börja tillämpas forst avseende räkenskapsåret 1999 for&lt;br&gt;kommuner och avseende räkenskapsåret 2000 för landsting. Genom be-&lt;br&gt;stämmelsen i denna punkt samordnas kravet på att upprätta budgeten så&lt;br&gt;att intäkterna överstiger kostnaderna i 8 kap. 4 § och den reglering i 8&lt;br&gt;kap. 5 § med de bestämmelser i redovisningslagen som styr den framtida &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningen av kommunala avtalspensioner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Lag om ändring i kommunalförbundslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Förbundsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förbundets ändamål och medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad förbundsmedlemmama i övrigt anser nödvändigt för att ordna&lt;br&gt;de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar och&lt;br&gt;förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning och som inte&lt;br&gt;regleras i denna lag eller i lagen (1996:000) om kommunal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förbundsordningen för ett förbund som skall ha hand om en ange-&lt;br&gt;lägenhet som enligt särskild författning ankommer på kommuner eller&lt;br&gt;landsting får inte, såvitt angår den angelägenheten, tas in någon bestäm-&lt;br&gt;melse om begränsning av förbundsmedlems skyldighet att tillhandahålla&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkten 10 avser att klargöra att det inte längre är möjligt&lt;br&gt;att i förbundsordningen bestämma att årsredovisning skall upprättas och&lt;br&gt;hur det skall ske och att rullande treårsplaner skall tas fram. Det är i dag&lt;br&gt;inte ovanligt att det finns sådana bestämmelser i forbundsordningama. 1&lt;br&gt;och med att redovisningslagen görs tillämplig även på kommunalförbund&lt;br&gt;kommer ändringarna i 2 kap. 18 § och 3 kap. 7 § kommunalförbunds-&lt;br&gt;lagen att medföra att det blir obligatoriskt för alla kommunalförbund att&lt;br&gt;avge årsredovisning och att upprätta rullande treårsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Bestämmelserna i 8 kap. 1-5 §§, 10 § samt 12-16 §§ kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900) gäller i tillämpliga delar i fråga om kommunalför-&lt;br&gt;bundets ekonomiska förvaltning. Närmare bestämmelser om bokföring och&lt;br&gt;årsredovisning finns i lagen (1996:000) om kommunal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta upp lån, ingå borgen och&lt;br&gt;andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som förbundsmedlem-&lt;br&gt;mama har tagit in i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket tas vissa hänvisningar bort eftersom en ny hänvisning&lt;br&gt;görs till den nya redovisningslagen. Skyldigheten för kommunalförbunden&lt;br&gt;att tillämpa redovisningslagen ligger formellt i 1 kap. 2 § i redovisnings-&lt;br&gt;lagen. Därför hänvisas det bara till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att hela 8 kap. 5 § blir tillämplig på kommunalförbund med&lt;br&gt;fullmäktige tas hänvisningen till 8 kap. 5 § första och andra styckena&lt;br&gt;kommunallagen bort. På så sätt kommer kommunalförbund med fullmäk-&lt;br&gt;tige att vara skyldiga att upprätta rullande treårsplaner och att iaktta kravet&lt;br&gt;på reglering av ekonomiska obalanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 8 kap. 17 och 18 §§ kommunallagen tas bort, efter-&lt;br&gt;som dessa paragrafer kommer att upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket görs också en språklig förändring i syfte att få samma Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;lydelse av denna paragraf och 3 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 £ Bestämmelserna i 8 kap. 1-5 §§. 10, 12-14 §§ samt 16 § kommu-&lt;br&gt;nallagen (1991:900) gäller i tillämpliga delar i fråga om kommunalför-&lt;br&gt;bundets ekonomiska förvaltning. Närmare bestämmelser om bokföring och&lt;br&gt;årsredovisning finns i lagen (1996:000) om kommunal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta upp lån, ingå borgen och&lt;br&gt;andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som förbundsmedlem-&lt;br&gt;mama har tagit in i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket tas vissa hänvisningar bort samtidigt som en ny hänvis-&lt;br&gt;ning görs till den nya redovisningslagen. Skyldigheten för kommunalför-&lt;br&gt;bunden att tillämpa redovisningslagen ligger formellt i 1 kap. 2 § redovis-&lt;br&gt;ningslagen. Därför hänvisas det bara till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av att hela 8 kap. 5 § blir tillämplig på kommunalförbund med&lt;br&gt;direktion är att hänvisningen till 8 kap. 5 § första och andra styckena&lt;br&gt;kommunallagen tas bort. Genom detta blir kommunalförbund med direk-&lt;br&gt;tion skyldiga att upprätta rullande treårsplaner och att iaktta kravet på reg-&lt;br&gt;lering av ekonomiska obalanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver bestämmelserna i 8 kap. 12 och 13 §§ skall även 14 och 15 §§&lt;br&gt;gälla i tillämpliga delar för kommunalförbund med direktion. Hänvis-&lt;br&gt;ningen i stycket ändras som en följd av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stycket görs också en språklig förändring i syfte att lydelserna av&lt;br&gt;denna paragraf och 2 kap. 18 § i detta avseende skall vara lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen i 10 §. som handlar om förbundsdirek-&lt;br&gt;tionens skyldighet att fortlöpande föra räkenskaper upphör. Denna skyl-&lt;br&gt;dighet regleras i fortsättningen i redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten, som behandlats i avsnitt 6.5 anges när ändringarna träder i&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;De nya föreskrifterna i 2 kap. 18 § och 3 kap. 7 £ skall, såvitt avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 och 5 §§ kommunallagen, tillämpas första gången av kommunal-&lt;br&gt;förbund avseende räkenskapsåret 1999. Kommunalförbund som sköter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingskommunal uppgift skall dock också tillämpa de nya bestämmel- Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;serna senast avseende räkenskapsåret 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten, som behandlats i avsnitt 6.5, anges att det balanskrav som&lt;br&gt;läggs fast i 8 kap. 4 och 5 §§ kommunallagen och som genom en hänvis-&lt;br&gt;ning i kommunalforbundslagen gjorts tillämpligt på kommunalförbund,&lt;br&gt;som huvudregel skall börja tillämpas vid samma tidpunkt av kommunal-&lt;br&gt;förbunden som av kommunerna. Ett undantag gäller för kommunalförbund&lt;br&gt;som sköter landstingskommunal uppgift. De skall börja tillämpa reglerna&lt;br&gt;senast avseende räkenskapsåret 2000. Redovisningslagens övriga delar&lt;br&gt;träder dock i kraft för kommunalförbundens del den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningsförs lag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 och 17 §§ kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;br&gt;Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under&lt;br&gt;budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det&lt;br&gt;vidare framgå hur utgifterna skall finansieras och hur den ekonomiska&lt;br&gt;ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av&lt;br&gt;tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten skall upprättas så att&lt;br&gt;intäkterna överstiger kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kostnaderna för ett år över-&lt;br&gt;stiger intäkterna enligt bokslutet&lt;br&gt;för det året, skall underskottet&lt;br&gt;täckas med ett motsvarande över-&lt;br&gt;skott de närmast följande två åren,&lt;br&gt;dock skall beslut tas senast i bud-&lt;br&gt;geten för det andra året efter det&lt;br&gt;år då underskottet uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årsredovisningen skall upplysning lämnas om utfallet av verksamheten,&lt;br&gt;verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut.&lt;br&gt;Upplysning skall också lämnas om borgensförbindelser och övriga&lt;br&gt;ansvarsförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kostnaderna enligt årsbok-&lt;br&gt;slutet överstiger intäkterna, skall i&lt;br&gt;årsredovisningen anges när och på&lt;br&gt;vilket sätt underskottet avses täck-&lt;br&gt;as med ett motsvarande överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall också omfatta sådan kommunal verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening&lt;br&gt;eller handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser (Ds 1995:57)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet Kommunal ekonomi i balans&lt;br&gt;(Ds 1995:57) avgetts av Kammarrätterna i Stockholm och Göteborg,&lt;br&gt;Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Riksskatteverket (RSV), Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Upplands län, Statistiska centralbyrån (SCB), Finansin-&lt;br&gt;spektionen, Riksgäldskontoret. Göteborgs. Sundsvalls, Umeå, Växjö,&lt;br&gt;Kalmar, Bodens, Falkenbergs. Falköpings. Karlshamns, Katrineholms,&lt;br&gt;Kristinehamns, Nyköpings, Skövde, Uddevalla, Gnosjö, Lilla Edets, Got-&lt;br&gt;lands, Mörbylånga, Robertsfors och Årjängs kommuner, Blekinge läns,&lt;br&gt;Göteborgs- och Bohus läns samt Kopparbergs läns landsting, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Föreningen Sveriges kommunal-&lt;br&gt;ekonomer, Kommuninvest i Sverige AB, Sveriges riksbank, Stadshypotek&lt;br&gt;AB, Svenska bankföreningen, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag och&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har inkommit från Laxå, Bromölla, Motala, Öckerö, Vara, Lin-&lt;br&gt;köpings, Sorsele, Vårgårda, Gnesta, Sala, Älmhult, Sundbybergs, Nybro,&lt;br&gt;Lerums, Säffle, Smedjebackens. Munkefors, Trollhättans, Tomelilla, Jön-&lt;br&gt;köpings, Oxelösunds, Värmdö, Färgelanda, Säters, Botkyrka, Dorotea, Älv-&lt;br&gt;karleby, Övertomeå, Degerfors. Håbo, Upplands Bro, Lekeberga, Täby,&lt;br&gt;Ängelholms, Söderköpings, Tierps, Piteå, Österåkers, Tranås, Melleruds,&lt;br&gt;Hagfors, Vellinge, Örkelljunga, Kiruna, Skurups, Stenungsunds, Skellefte-&lt;br&gt;å, Malungs, Västerås och Kungälvs kommuner, Jämtlands läns, Krono-&lt;br&gt;bergs läns, Stockholms läns och Örebro läns landsting, Komrev AB,&lt;br&gt;SKTF, Lärarförbundet och SHSTF, Svenska Kommunalarbetarförbundet,&lt;br&gt;Kommunalförbundet Göteborgs Regionen samt en anonym social-&lt;br&gt;demokrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vi har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.1. Förslag till lag om kommunal redovisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kommuner och landsting är bokföringsskyldiga enligt 2 kap. denna&lt;br&gt;lag. De är också skyldiga att upprätta en årsredovisning för varje&lt;br&gt;räkenskapsår enligt 3-8 kap. och att upprätta delårsrapporter enligt 9&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i denna lag om kommuner och landsting gäller&lt;br&gt;även kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God redovisningssed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bokföring och redovisning skall fullgöras på ett sätt som överens-&lt;br&gt;stämmer med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett räkenskapsår enligt denna lag omfattar ett kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bokföringsskyldigheten innefattar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;kronologiskt och systematiskt löpande bokföra inträffade ekono-&lt;br&gt;miska händelser och i samband med detta se till att det finns verifikatio-&lt;br&gt;ner till alla bokföringsposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;vid räkenskapsårets utgång avsluta bokföringen med ett årsbokslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;upprätta en beskrivning över det redovisningssystem som tillämpas,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;arkivera verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskaps-&lt;br&gt;material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bokföringen skall vara ordnad så att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;det ekonomiska utfallet av verksamheten kan jämföras med den&lt;br&gt;budget som fullmäktige har fastställt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;en tillräcklig kontroll av verksamheten kan upprätthållas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;en tillfredsställande finansstatistisk information kan lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Alla ekonomiska händelser skall bokföras löpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ekonomiska händelser avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;inbetalningar och utbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;uppkomna fordringar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;andra åtgärder eller transaktioner som påverkar förmögenhetens&lt;br&gt;storlek eller sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför ett årsbokslut skall bokföringen också tillföras fordrings-, avsätt-&lt;br&gt;nings- och skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter och&lt;br&gt;kostnader som rätteligen hör till räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Varje ekonomisk händelse skall bokföras på grundval av en&lt;br&gt;handling som härrör från händelsen eller som särskilt upprättas med&lt;br&gt;uppgifter om denna (verifikation). Har kommunen eller landstinget tagit&lt;br&gt;emot en handling om den ekonomiska händelsen skall denna handling&lt;br&gt;användas som verifikation. Om det krävs med hänsyn till arten av den&lt;br&gt;mottagna handlingen far bokföringen i stället grundas på en särskilt&lt;br&gt;upprättad hänvisningsverifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verifikation skall på ett varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den&lt;br&gt;upprättades, när den ekonomiska händelsen inträffade, vad den avser,&lt;br&gt;vilket belopp den gäller, vilken motpart den berör och, i förekommande&lt;br&gt;fall, vilka handlingar som låg till grund för händelsen och var original-&lt;br&gt;handlingen förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För likartade ekonomiska händelser far en gemensam verifikation&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Verifikationerna skall på ett varaktigt sätt vara försedda med&lt;br&gt;verifikationsnummer och med övriga uppgifter som fordras för att&lt;br&gt;sambandet mellan verifikation och bokförd post utan svårighet skall kunna&lt;br&gt;fastställas. Om verifikationen rättas, skall det anges när rättelsen har skett&lt;br&gt;och vem som har företagit den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Verifikationer skall både före och efter bokföring förvaras ordnade&lt;br&gt;och på ett betryggande och överskådligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formen för bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bokföringen skall ske på ett varaktigt sätt i ett ordnat och be-&lt;br&gt;tryggande system. Vad som har bokförts får inte utplånas eller göras&lt;br&gt;oläsligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en felförd post rättas, skall det anges när rättelsen har skett och&lt;br&gt;vem som har företagit den. Om rättelse sker genom en särskild rättelse-&lt;br&gt;post, skall verifikation om rättelsen upprättas. Rättelsen skall innehålla en&lt;br&gt;hänvisning till det fel som avses. Samtidigt skall det genom anteckning&lt;br&gt;på den tidigare verifikationen eller på annat sätt säkerställas att man vid&lt;br&gt;granskning av den tidigare verifikationen utan svårighet kan få kännedom&lt;br&gt;om rättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivning över det tillämpade redovisningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den beskrivning som upprättas över det tillämpade redovisnings-&lt;br&gt;systemet skali innehålla uppgift om redovisningens organisation och upp-&lt;br&gt;byggnad, använda hjälpmedel och deras funktion samt bokföringens&lt;br&gt;konton och deras användning (kontoplan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningen skall kompletteras med systemdokumentation och&lt;br&gt;behandlingshistorik för ADB-baserade redovisningssystem i den utsträck-&lt;br&gt;ning det behövs för att man utan svårighet skall kunna följa och kon-&lt;br&gt;trollera de enskilda posternas behandling och företagna bearbetningar&lt;br&gt;inom systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § De ekonomiska händelserna skall bokföras i kronologisk ordning&lt;br&gt;(grundbokföring), post för post, efter verifikationsnummer som åsatts&lt;br&gt;verifikationerna. Verifikationer, som avser likartade ekonomiska händel-&lt;br&gt;ser, får bokföras i sammandrag i en post, om det utan svårighet kan klar-&lt;br&gt;läggas vilka ekonomiska händelser som ingår i en sådan post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande&lt;br&gt;arbetsdag. Fordringar och skulder samt övriga ekonomiska händelser skall&lt;br&gt;bokföras så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikationer för obetalda fordringar och skulder skall ordnas och för-&lt;br&gt;varas så att betryggande överblick fortlöpande finns över dem. Vid räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång skall samtliga då obetalda fordringar och skulder bok-&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudbokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § De ekonomiska händelserna skall bokföras i systematisk ordning&lt;br&gt;(huvudbokföring) så att bokföringen gör det möjligt att överblicka verk-&lt;br&gt;samhetens ekonomiska utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konton som i huvudbokföringen förs i sammandrag skall ytterligare&lt;br&gt;specificeras i en sidoordnad redovisning, om det behövs för att ge en till-&lt;br&gt;fredsställande överblick och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudbokföringen skall hållas aktuell och stämmas av med hänsyn till&lt;br&gt;verksamhetens förhållanden och god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsmaterialets form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Verifikationer och annat räkenskapsmaterial kan utgöras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;material i vanlig läsbar form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;film eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan&lt;br&gt;läsas med förstoringshjälpmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;annat material med registreringar som genom omedelbar utskrift kan&lt;br&gt;tas fram i form som avses i punkterna 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material som avses i första stycket 3 far inte användas för samman-&lt;br&gt;fattningar av huvudbokföringen eller samtidigt för både verifikationer och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast om det&lt;br&gt;kan anses säkerställt att registreringarna är varaktiga, att de registrerade&lt;br&gt;uppgifterna är lätt åtkomliga och att materialet bevaras på betryggande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbokslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Årsbokslutet skall bestå av en resultaträkning och en balansräkning.&lt;br&gt;Dessa får kompletteras med bilagor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbokslutet skall avfattas i vanlig läsbar form. Bilagor som är av&lt;br&gt;särskilt vidlyftig beskaffenhet far dock upprättas i sådan form som avses&lt;br&gt;i 11 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningens syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I årsredovisningen skall upplysning lämnas om utfallet av verk-&lt;br&gt;samheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid&lt;br&gt;räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningens delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Årsredovisningen skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;en förvaltningsberättelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;en resultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;en balansräkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;en finansieringsanalys, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;en sammanställd redovisning som omfattar även kommunal verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs genom annan juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen far kom-&lt;br&gt;pletteras med upplysningar i noter. I så fall skall hänvisning göras vid de&lt;br&gt;poster i resultaträkningen eller balansräkningen till vilka upplysningarna&lt;br&gt;hänför sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Årsredovisningen skall avfattas i vanlig läsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för årsredovisningens upprättande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I en kommun skall årsredovisningen upprättas av kommunstyrelsen&lt;br&gt;och i ett landsting skall den upprättas av landstingsstyrelsen. Den skall&lt;br&gt;undertecknas av styrelsens ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kommunalförbund med fullmäktige skall årsredovisningen upprättas&lt;br&gt;av styrelsen och i ett kommunalförbund med förbundsdirektion skall den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprättas av förbundsdirektionen. Den skall undertecknas av styrelsens&lt;br&gt;respektive av förbundsdirektionens ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Förvaltningsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Förvaltningsberättelsen skall innehålla en översikt över utvecklingen&lt;br&gt;av kommunens eller landstingets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar skall även lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen eller&lt;br&gt;resultaträkningen men som är viktiga för bedömningen av kommunens&lt;br&gt;eller landstingets resultat eller ställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen eller lands-&lt;br&gt;tinget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;kommunens eller landstingets förväntade utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;väsentliga personalförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppfölj-&lt;br&gt;ningen av den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Förvaltningsberättelsen skall innehålla en samlad redovisning av&lt;br&gt;kommunens eller landstingets investeringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Förvaltningsberättelsen skall innehålla en redovisning av hur utfallet&lt;br&gt;förhåller sig till den fastställda driftsbudgeten för året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna,&lt;br&gt;skall det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt&lt;br&gt;man avser att göra den i 8 kap. 5 § kommunallagen (1991:900) före-&lt;br&gt;skrivna regleringen av det negativa resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysning skall också lämnas om hur tidigare räkenskapsårs negativa&lt;br&gt;resultat har reglerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Resultaträkning och balansräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och&lt;br&gt;hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen skall ställas upp i följande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens nettokostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteintäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella statsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultat före extraordinära poster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsutbetalningar enligt äldre ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årets, resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens eller&lt;br&gt;landstingets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital&lt;br&gt;på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och&lt;br&gt;ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall ställas upp i följande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. &amp;nbsp;Immateriella anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Materiella anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Mark, byggnader och tekniska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Maskiner och inventarier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Övriga materiella anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Finansiella anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Omsättningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. &amp;nbsp;Förråd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. &amp;nbsp;Fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Kortfristiga placeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Kassa och bank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eget kapital, avsättningar och skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Eget kapital, därav årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Andra avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Långfristiga skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panter och ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Panter och därmed jämförliga säkerheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller&lt;br&gt;avsättningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;Övriga ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postindelningen i resultat- och balansräkningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Posterna i resultaträkningen och balansräkningen skall tas upp var&lt;br&gt;för sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas&lt;br&gt;upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas&lt;br&gt;poster. Posterna får delas in i delposter. Kompletterande poster skall ges&lt;br&gt;beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsutbetalningar enligt äldre ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Utbetalningar av pensionsförmåner som intjänats före år 1998 skall&lt;br&gt;redovisas såsom kostnader i resultaträkningen. En förpliktelse att utbetala&lt;br&gt;pensionsförmåner som intjänats före år 1998 skall inte tas upp som skuld&lt;br&gt;eller avsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära intäkter och kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Intäkter eller kostnader i annan verksamhet än kommunens eller&lt;br&gt;landstingets normala verksamhet skall redovisas som extraordinära in-&lt;br&gt;täkter och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och&lt;br&gt;art i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelsetal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För varje post eller delpost i resultaträkningen och balansräkningen&lt;br&gt;skall beloppet av motsvarande post för åtminstone det närmast föregående&lt;br&gt;räkenskapsåret anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller&lt;br&gt;delposter har ändrats, skall posterna för det närmast föregående räken-&lt;br&gt;skapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de skall&lt;br&gt;kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed,&lt;br&gt;behöver omräkning eller ändring enligt andra stycket inte göras. Skälen&lt;br&gt;för detta skall anges i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Värdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd för stadig-&lt;br&gt;varande bruk eller innehav. Med omsättningstillgång förstås annan till-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten&lt;br&gt;som är av väsentligt värde för verksamheten under kommande år får tas&lt;br&gt;upp som immateriell anläggningstillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Anläggningstillgångar skall tas upp till belopp motsvarande&lt;br&gt;utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet),&lt;br&gt;om inte annat följer av 4, 5 eller 7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång skall räknas in, utöver&lt;br&gt;inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång skall räknas in, utöver&lt;br&gt;sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången,&lt;br&gt;en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en&lt;br&gt;tillgång far räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till&lt;br&gt;till verkningsperi oden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet. om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanse-&lt;br&gt;rats från tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning av anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Anläggningstillgång med begränsad ekonomisk livslängd skall&lt;br&gt;skrivas av systematiskt över denna livslängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska livslängden för en immateriell anläggningstillgång som&lt;br&gt;avses i 2 § skall anses uppgå till högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivning av anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Har en anläggningstillgång vid räkenskapsårets utgång ett lägre&lt;br&gt;värde än vad som följer av 3 och 4 §§, skall tillgången skrivas ned till&lt;br&gt;detta lägre värde, om värdenedgången kan antas vara bestående. En&lt;br&gt;finansiell anläggningstillgång far skrivas ned till det lägre värde som&lt;br&gt;tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värdened-&lt;br&gt;gången är bestående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nedskrivning enligt första eller andra stycket skall återföras, om det&lt;br&gt;inte längre finns skäl för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivningar och återföringar som avses i första-tredje styckena skall&lt;br&gt;redovisas i resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdering av omsättningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Omsättningstillgångar skall, om inte annat följer av 7 §, tas upp till&lt;br&gt;det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anskaffningsvärde förstås utgifterna för tillgångens förvärv eller&lt;br&gt;tillverkning. Vid bestämmandet av anskaffningsvärdet tillämpas 3 §&lt;br&gt;andra - fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det verkliga värdet avses försäljningsvärdet efter avdrag för be-&lt;br&gt;räknad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, får det verkliga&lt;br&gt;värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med god&lt;br&gt;redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med återanskaffningsvärde avses det belopp som motsvarar den utgift&lt;br&gt;för anskaffandet som kommunen eller landstinget skulle ha haft om till-&lt;br&gt;gången anskaffats på balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning till bestämd mängd och fast värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som&lt;br&gt;omsätts och vilkas sammantagna värde är av underordnad betydelse för&lt;br&gt;kommunen eller landstinget, far tas upp till en bestämd mängd och ett fast&lt;br&gt;värde, om deras kvantitet, värde och sammansättning inte varierar&lt;br&gt;väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Fordringar i utländsk valuta får omräknas enligt balansdagens kurs,&lt;br&gt;om det står i överensstämmelse med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulder i utländsk valuta skall omräknas enligt balansdagens kurs, om&lt;br&gt;denna är högre än kursen vid skuldens uppkomst. Är balansdagens kurs&lt;br&gt;lägre än kursen vid skuldens uppkomst, far omräkning enligt balansdagens&lt;br&gt;kurs ske endast om orealiserad kursvinst kan avräknas mot orealiserad&lt;br&gt;kursförlust och sådan avräkning står i överensstämmelse med god redo-&lt;br&gt;visningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kapitalrabatter och direkta emissionsutgifter vid upptagande av lån&lt;br&gt;skall periodiseras, dock längst över tiden till dess skulden förfaller till be-&lt;br&gt;talning. Sådan periodisering behöver dock inte göras om den är utan&lt;br&gt;väsentlig betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Avsättning skall, om inte annat följer av 5 kap. 4 §, göras för samt-&lt;br&gt;liga förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räken-&lt;br&gt;skapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst&lt;br&gt;men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderings- och omräkningsprinciper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder&lt;br&gt;skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För poster i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta skall anges enligt vilka principer beloppen har&lt;br&gt;räknats om till svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt första och andra styckena far lämnas i not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Finansieringsanalys&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I finansieringsanalysen skall kommunens eller landstingets finansie-&lt;br&gt;ring och investeringar under räkenskapsåret redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Sammanställd redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam förvaltningsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Sådana upplysningar som avses i 4 kap. 1 § skall omfatta också&lt;br&gt;sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställda resultat- och balansräkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning&lt;br&gt;som utgör en sammanställning av kommunens eller landstingets resultat-&lt;br&gt;räkning och resultaträkningafna för de övriga juridiska personer i vilka&lt;br&gt;kommunen eller landstinget har ett betydande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen skall vidare innehålla en balansräkning som utgör en&lt;br&gt;sammanställning av kommunens eller landstingets balansräkning och&lt;br&gt;balansräkningarna för de övriga juridiska personer i vilka kommunen eller&lt;br&gt;landstinget har ett betydande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Delårsrapporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kommuner, landsting och kommunalförbund skall minst en gång&lt;br&gt;under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) av-&lt;br&gt;seende verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall&lt;br&gt;omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räken-&lt;br&gt;skapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapporten skall undertecknas av ordföranden i kommunstyrelsen&lt;br&gt;eller landstingsstyrelsen. I ett kommunalförbund med fullmäktige skall&lt;br&gt;delårsrapporten undertecknas av styrelsens ordförande och i kommunal-&lt;br&gt;förbund med förbundsdirektion skall den undertecknas av förbunds-&lt;br&gt;direktionens ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för ut-&lt;br&gt;vecklingen av kommunens eller landstingets verksamhet och resultat&lt;br&gt;sedan föregående räkenskapsårs utgång. Upplysningar skall därvid lämnas&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens&lt;br&gt;resultat eller ställning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen eller lands-&lt;br&gt;tinget som har inträffat under rapportperioden eller efter dennas slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det inte finns särskilda hinder, skall det i anslutning till&lt;br&gt;uppgifter enligt 2 § även lämnas motsvarande uppgifter for samma&lt;br&gt;rapportperiod under det närmast föregående räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begrepp och termer skall så långt det är möjligt stämma överens med&lt;br&gt;dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Bestämmelserna tillämpas, med de undantag som anges under 3,&lt;br&gt;första gången på bokföring, årsredovisning och delårsrapporter avseende&lt;br&gt;räkenskapsåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Bestämmelsen i 4 kap. 4 § tillämpas första gången av kommuner och&lt;br&gt;kommunalförbund räkenskapsåret 1999 och av landsting räkenskapsåret&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Vad som föreskrivs i 5 kap. 1 § andra stycket såvitt avser Pensions-&lt;br&gt;utbetalningar enligt äldre ordning, 5 kap. 2 § andra stycket såvitt avser&lt;br&gt;Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsätt-&lt;br&gt;ningarna och Övriga ansvarsförbindelser samt 5 kap. 4 § far börja&lt;br&gt;tillämpas senare än den 1 januari 1998, dock senast av kommuner och&lt;br&gt;kommunalförbund räkenskapsåret 1999 och av landsting räkenskapsåret&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900) Prop. 1996/97:52&lt;br&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 17, 18 och 23 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 19-22 §§ skall betecknas 8 kap. 17-20 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 4, 5 ,14 och 16 §§ samt 10 kap. 2 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting skall varje år upprätta en budget för nästa&lt;br&gt;kalenderår (budgetår).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten skall upprättas så att&lt;br&gt;intäkterna överstiger kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planen skall skattesatsen och&lt;br&gt;anslagen anges. Av planen skall&lt;br&gt;det vidare framgå hur utgifterna&lt;br&gt;skall finansieras och hur den eko-&lt;br&gt;nomiska ställningen beräknas vara&lt;br&gt;vid budgetårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planen skall skattesatsen och&lt;br&gt;anslagen anges. Av planen skall&lt;br&gt;det vidare framgå hur verksam-&lt;br&gt;heten skall finansieras och hur den&lt;br&gt;ekonomiska ställningen beräknas&lt;br&gt;vara vid budgetårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kostnaderna för ett visst rä-&lt;br&gt;kenskapsår överstiger intäkterna&lt;br&gt;skall det negativa resultatet regle-&lt;br&gt;ras och det redovisade egna kapi-&lt;br&gt;talet enligt balansräkningen åter-&lt;br&gt;ställas under de närmast följande&lt;br&gt;två åren. Beslut om detta skall fat&lt;br&gt;tas senast i budgeten för det andra&lt;br&gt;året efter det år då det negativa&lt;br&gt;resultatet uppkom. När det kan&lt;br&gt;anses vara förenligt med god eko&lt;br&gt;nomisk hushållning får fullmäktige&lt;br&gt;besluta att sådan reglering inte be-&lt;br&gt;höver göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av&lt;br&gt;tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen och övriga nämnder skall fortlöpande föra räkenskaper över&lt;br&gt;de medel som de förvaltar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När styrelsen har fått övriga&lt;br&gt;nämnders redovisningar, skall den&lt;br&gt;avsluta räkenskaperna med ett&lt;br&gt;årsbokslut och sammanfatta detta&lt;br&gt;i en årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om kom-&lt;br&gt;muners och landstings bokföring&lt;br&gt;finns i lagen (1996:000) om kom-&lt;br&gt;munal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När styrelsen har fått övriga&lt;br&gt;nämnders redovisningar, skall den&lt;br&gt;upprätta en årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om års-&lt;br&gt;redovisningen finns i lagen&lt;br&gt;(1996:000) om kommunal redo-&lt;br&gt;visning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut får överklagas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;beslut av fullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;beslut av en nämnd eller ett&lt;br&gt;partssammansatt organ, om&lt;br&gt;beslutet inte är av rent förbe-&lt;br&gt;redande eller rent verkställande&lt;br&gt;art, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;sådana beslut av revisorem a&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut far överklagas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;beslut av fullmäktige, dock ej&lt;br&gt;beslut som avses i 8 kap. 5 §&lt;br&gt;tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;beslut av en nämnd eller ett&lt;br&gt;partssammansatt organ, om be-&lt;br&gt;slutet inte är av rent förbere-&lt;br&gt;dande eller rent verkställande&lt;br&gt;art, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;sådana beslut av revisorerna&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya föreskrifterna i 8 kap. 4 och 5 §§ samt 10 kap. 2 § skall&lt;br&gt;tillämpas första gången såvitt avser kommun räkenskapsåret 1999 och&lt;br&gt;såvitt avser landsting räkenskapsåret 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;kommunalförbundslagen (1985:894)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalförbundslagen (1985:894)&lt;br&gt;dels att 3 kap. 10 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 9 §, 2 kap. 18 § och 3 kap. 7 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förbundets ändamål och med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förbundets ändamål och med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad förbundsmedlemmama i&lt;br&gt;övrigt anser nödvändigt för att&lt;br&gt;ordna de ekonomiska förhållandena&lt;br&gt;mellan förbundet och dess med-&lt;br&gt;lemmar och förbundets förhållan-&lt;br&gt;den i fråga om ekonomi och för-&lt;br&gt;valtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad förbundsmedlemmama&lt;br&gt;i övrigt anser nödvändigt för att&lt;br&gt;ordna de ekonomiska förhållandena&lt;br&gt;mellan förbundet och dess med-&lt;br&gt;lemmar och förbundets förhållan-&lt;br&gt;den i fråga om ekonomi och för-&lt;br&gt;valtning och som inte regleras i&lt;br&gt;denna lag eller i lagen (1996:000)&lt;br&gt;om kommunal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förbundsordningen för ett förbund som skall ha hand om en angelä-&lt;br&gt;genhet som enligt särskild författning ankommer på kommuner eller&lt;br&gt;landsting far inte, såvitt angår den angelägenheten, tas in någon bestäm-&lt;br&gt;melse om begränsning av förbundsmedlems skyldighet att tillhandahålla&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 1-4 §§,&lt;br&gt;5 första och andra styckena, 10&lt;br&gt;§, 12-16 §§, 17 § första stycket&lt;br&gt;och 18 &amp;nbsp;§ kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900) gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar i fråga om kommunalför-&lt;br&gt;bunds ekonomiska förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap.&lt;br&gt;1-5 §§, 10 § samt 12-16 §§ kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900) gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar i fråga om kom-&lt;br&gt;munalförbundets ekonomiska för-&lt;br&gt;valtning. Om bokföring och års-&lt;br&gt;redovisningfinns närmare bestäm-&lt;br&gt;melser i lagen (1996:000) om&lt;br&gt;kommunal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta upp lån, ingå borgen och&lt;br&gt;andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som förbundsmed-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1695.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1695.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lemmarna har tagit in i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 1-4 §§,&lt;br&gt;5 första och andra styckena samt&lt;br&gt;10, 12 och 13 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar i fråga om ekonomisk förvalt-&lt;br&gt;ning i kommunalförbund med för-&lt;br&gt;bundsdirektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 1-5 §§,&lt;br&gt;10 , 12-14 §§ samt 16 § kommu-&lt;br&gt;nallagen (1991:900) gäller i till-&lt;br&gt;ämpliga delar i fråga om kommu-&lt;br&gt;nalförbundets ekonomiska förvalt-&lt;br&gt;ning. Om bokföring och årsredo-&lt;br&gt;visning finns närmare bestämmel-&lt;br&gt;ser i lagen (1996:000) om kommu-&lt;br&gt;nal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta upp lån, ingå borgen och&lt;br&gt;andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som förbundsmed-&lt;br&gt;lemmama har tagit in i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya föreskrifterna i 2 kap. 18 § och 3 kap. 7 § skall, såvitt avser&lt;br&gt;8 kap. 4 och 5 §§ kommunallagen, tillämpas första gången av kommunal-&lt;br&gt;förbund räkenskapsåret 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1695.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser (Ds 1996:30)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet Kommunal redovisning (Ds&lt;br&gt;1996:30) avgetts av Kammarrätterna i Stockholm och Göteborg, Stats-&lt;br&gt;kontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Riksskatteverket (RSV), Kammar-&lt;br&gt;kollegiet, länsstyrelserna i Västemorrlands, Uppsala, Östergötlands och&lt;br&gt;Hallands län, Statistiska centralbyrån (SCB), Finansinspektionen, Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret, Statens löne- och pensionsverk (SPV), Bokföringsnämnden,&lt;br&gt;Redovisningskommittén, Stockholms, Göteborgs, Malmö, Norrköpings,&lt;br&gt;Linköpings, Sundsvalls, Umeå, Karlstads, Växjö, Uppsala, Kalmar,&lt;br&gt;Bodens, Borlänge, Falkenbergs, Falköpings, Karlshamns, Katrineholms,&lt;br&gt;Kristinehamns, Mjölby, Skövde, Degerfors, Gnosjö, Lilla Edets, Smedje-&lt;br&gt;backens, Gotlands, Mörbylånga, Robertsfors, Årjängs, Arjeplogs, Lysekils,&lt;br&gt;Skara, Vadstena och Örkelljunga kommuner, Blekinge läns, Göteborgs-&lt;br&gt;och Bohus läns, Västerbottens läns och Kopparbergs läns landsting,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Föreningen Sveriges&lt;br&gt;kommunalekonomer, Kommuninvest i Sverige AB, Komrev AB, Sveriges&lt;br&gt;Riksbank, Stadshypotek AB, Svenska Bankföreningen, Statens Bostads-&lt;br&gt;fmansieringsaktiebolag, Allmänna pensionsfonden och Föreningen aukto-&lt;br&gt;riserade revisorer (FAR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också kommit in från Göteborgs universitet, Helsingborgs,&lt;br&gt;Tierps, Landskrona, Piteå, Jönköpings, Gnesta, Karlskrona och Skellefteå&lt;br&gt;kommuner, Östergötlands läns landsting samt Kommunförbundet Väster-&lt;br&gt;botten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Inrikesdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:52&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 november 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Schori,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:52 Den kommunala&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:52&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 52414, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:FiU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-11-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-11-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-11-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-12-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:58:24</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0352</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:58:24</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:FiU15</uppgift>
<ref_dok_id>GK01FiU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den kommunala redovisningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:52&lt;br/&gt;
Den kommunala redovisningen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:52 Den kommunala redovisningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:52&lt;br/&gt;
Den kommunala redovisningen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:52 Den kommunala redovisningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:52&lt;br/&gt;
Den kommunala redovisningen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:52 Den kommunala redovisningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:52&lt;br/&gt;
Den kommunala redovisningen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:52 Den kommunala redovisningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:52&lt;br/&gt;
Den kommunala redovisningen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:52 Den kommunala redovisningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:52&lt;br/&gt;
Den kommunala redovisningen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:52 Den kommunala redovisningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Pilsäter  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:52&lt;br/&gt;
Den kommunala redovisningen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:52 Den kommunala redovisningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Pilsäter  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Tobisson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:52&lt;br/&gt;
Den kommunala redovisningen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:52 Den kommunala redovisningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Tobisson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:52&lt;br/&gt;
Den kommunala redovisningen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:52 Den kommunala redovisningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Odell  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:52&lt;br/&gt;
Den kommunala redovisningen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:52 Den kommunala redovisningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Odell  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Rosengren  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:52&lt;br/&gt;
Den kommunala redovisningen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:52 Den kommunala redovisningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Rosengren  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roy Ottosson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:52&lt;br/&gt;
Den kommunala redovisningen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:52 Den kommunala redovisningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roy Ottosson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>