<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2457564</hangar_id>
 <dok_id>GK035</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>5</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:5</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>5</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-09-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:46</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning och samhälle</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK035/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK035</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK035</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:5&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Forskning och samhälle&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Tham&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK035/prop_199697__5-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen presenteras regeringens forskningspolitik för åren 1997 -&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och ny teknologi spelar en allt större roll för samhällets&lt;br&gt;utveckling. Genom nya rön inom grundforskningens område samt genom&lt;br&gt;tillämpad forskning och utvecklingsarbete skapas förutsättningar för ökad&lt;br&gt;kunskap och därmed möjligheter att på ett avgörande sätt förbättra&lt;br&gt;människors livsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att utnyttja kunskap som genereras genom forskning och&lt;br&gt;utvecklingsarbete främjas av en allmänt hög utbildningsnivå i samhället.&lt;br&gt;De är också beroende av kunskaper om forskningens möjligheter och&lt;br&gt;begränsningar, forskarnas inställning till nyttiggörande av forskningen och&lt;br&gt;mekanismer för samverkan mellan forskning och samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forskningspolitik syftar till att upprätthålla omfattningen av&lt;br&gt;forskningsinsatserna på den höga nivå som länge varit utmärkande för&lt;br&gt;Sverige i internationell jämförelse. Regeringens förslag till&lt;br&gt;forskningspolitikens inriktning under den kommande perioden ökar&lt;br&gt;möjligheterna att få fram kunskap av hög kvalitet och relevans som bättre&lt;br&gt;kan utnyttjas i samhället. Ett närmande mellan forskningen och övriga&lt;br&gt;samhällssektorer och en ökad samverkan mellan olika aktörer i&lt;br&gt;forskningssystemet är därför nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår övergripande mål för forskningen och allmänna&lt;br&gt;riktlinjer för forskningspolitiken. Dessa mål och riktlinjer förstärker även&lt;br&gt;regeringens politik på andra områden än forskningens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningens inriktning skall svara mot behoven i samhället. Detta&lt;br&gt;innebär att forskning skall avse alla samhällsområden och bidra till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande forskningspolitiska beslut bör fattas av statsmaktema&lt;br&gt;medan organ med sakkunskap inom berörda områden beslutar om&lt;br&gt;verksamheten och den närmare medelsfördelningen. De demokratiskt&lt;br&gt;valda organen måste ta det yttersta ansvaret för de offentliga&lt;br&gt;forskningsresurserna och deras användning. Det innebär att statsmakterna&lt;br&gt;måste kunna övergripande planera för alla offentliga medel som används&lt;br&gt;för att finansiera forskning, således även för de löntagarfondsmedel som&lt;br&gt;avsatts till stiftelser för forskningsstöd. Regeringen har i propositionen&lt;br&gt;Statliga stiftelser (prop. 1996/97:22) som beslutas i dag, föreslagit att det&lt;br&gt;införs en ny bestämmelse i stiftelselagen (1994:1220) med innebörden att&lt;br&gt;regeringen, såvitt gäller stiftelser som har bildats av staten, får ändra&lt;br&gt;sådana föreskrifter i stiftelseförordnandet som inte avser stiftelsemas&lt;br&gt;ändamål. I den forskningspolitiska propositionen föreslår regeringen att&lt;br&gt;riksdagen godkänner att riktlinjen vid de ändringar av&lt;br&gt;löntagarfondsstiftelsemas stiftelseförordnanden som bör komma till stånd&lt;br&gt;skall vara att regeringen utser och entledigar ledamöterna i stiftelsernas&lt;br&gt;styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det demokratiska samhället garanterar forskningens frihet. Denna frihet&lt;br&gt;förutsätter dock att forskarna upprätthåller kvaliteten i sin forskning,&lt;br&gt;verkar för att den har hög relevans och bidrar till nyttiggörande av&lt;br&gt;forskningsresultaten. Friheten förutsätter också att forskarna tar ansvar i&lt;br&gt;forskningsetiska frågor. Regeringen avser att tillsätta en utredning med&lt;br&gt;parlamentarisk förankring för att allsidigt belysa forskningsetiska frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den forskning och utveckling som finansieras med statliga medel&lt;br&gt;måste den vetenskapliga kvaliteten vara hög. Internationella utvärderingar&lt;br&gt;bör därför göras inom alla forskningsområden med statlig finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningens samhällsrelevans bör tillmätas större betydelse inom all&lt;br&gt;forskning. Därför måste samtliga forskningsfinansiärer och forskare i ökad&lt;br&gt;utsträckning uppmärksamma relevansen i den forskning som bedrivs. I&lt;br&gt;detta syfte avser regeringen att ändra i instruktioner och föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ökat nyttiggörande av forskningen förutsätter också att samverkan&lt;br&gt;mellan forskarna och det omgivande samhället intensifieras. För att&lt;br&gt;tydliggöra högskolornas uppgift att samverka med det omgivande&lt;br&gt;samhället föreslår regeringen i budgetpropositionen för år 1997 en ändring&lt;br&gt;i högskolelagen (1992:1434). Regeringen anser att högskolan har ett&lt;br&gt;ansvar när det gäller stöd till forskaren i frågor som rör samverkan med&lt;br&gt;det omgivande samhället. Vidare måste informationen om forskningen&lt;br&gt;förbättras. Regeringen vidtar åtgärder i detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdheten i forskningen och forskning med ett genusperspektiv&lt;br&gt;måste öka. Riksdagen har tidigare på regeringens förslag beslutat om&lt;br&gt;åtgärder för att främja jämställdhet och genusforskning. Regeringens&lt;br&gt;förslag till ytterligare åtgärder avser bl.a. inrättande av ett sekretariat för&lt;br&gt;genusforskning vid Göteborgs universitet, ett nytt tema, tema Genus, vid&lt;br&gt;Linköpings universitet och nya tjänster med inriktning mot&lt;br&gt;genusforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla universitet och högskolor bör förfoga över vissa egna resurser för&lt;br&gt;forskning. Därigenom förbättras förutsättningarna för att den långsiktiga&lt;br&gt;kunskapsutvecklingen och samverkan med det regionala arbetslivet kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsätta att öka. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen att de Prop. 1996/97:5&lt;br&gt;mindre och medelstora högskolorna tilldelas fasta och ökade&lt;br&gt;forskningsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan utbildning och forskning måste stärkas. En&lt;br&gt;utbyggnad av forskningsresurserna vid de mindre och medelstora&lt;br&gt;högskolorna bidrar till att stärka detta samband. En reformerad&lt;br&gt;forskarutbildning och en förändrad lärartjänstorganisation kan likaledes&lt;br&gt;gagna sambandet mellan forskning och utbildning. Dessa frågor är för&lt;br&gt;närvarande föremål för utredning och beredning och regeringen avser att&lt;br&gt;återkomma med förslag till riksdagen under år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar aktivt i det internationella forskningssamarbetet. Sverige&lt;br&gt;har tillsammans med andra rika länder ett särskilt ansvar att bedriva&lt;br&gt;forskning som rör de globala ödesfrågoma, t.ex livsmedelsförsörjning,&lt;br&gt;hälsa och miljö. Regeringen anvisar åtgärder som främjar en sådan&lt;br&gt;utveckling. Sveriges deltagande i det internationella storskaliga&lt;br&gt;forskningssamarbetet skall bli föremål för utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den EU-finansierade forskningen skall ge ett brett&lt;br&gt;stöd till utvecklingen i Europa. EU-forskningen bör främja ökad tillväxt&lt;br&gt;och sysselsättning, bidra till lösningar av de globala problemen och av&lt;br&gt;konkreta samhällsproblem i Europa. I dessa syften bör humaniora och&lt;br&gt;samhällsvetenskap, miljöforskning och stöd till små och medelstora&lt;br&gt;företags deltagande i EU:s forskningsprogram prioriteras. Generella&lt;br&gt;åtgärder som kan underlätta Sveriges deltagande i EU:s ramprogram för&lt;br&gt;forskning anvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens bedömning att det nuvarande forskningssystemet i&lt;br&gt;huvudsak är lämpligt för att uppnå de mål och riktlinjer som regeringen&lt;br&gt;har för forskningen och forskningspolitiken. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;inga djupgående förändringar i organisationen. Det svenska&lt;br&gt;forskningssystemet med många forskningsfinansiärer medför ett stort&lt;br&gt;behov av samarbete över råds- och sektorsgränser. Regeringen pekar på&lt;br&gt;behovet av en förstärkt samverkan mellan myndigheterna inom vissa&lt;br&gt;särskilda områden, t.ex. forskning om globala problem, om teknisk&lt;br&gt;forskning och socialt motiverade behov av teknikanvändning, forskning&lt;br&gt;om ojämlikhet i hälsa, forskning inom informationsteknik,&lt;br&gt;skogsindustriell forskning, livsmedelsteknisk forskning och forskning&lt;br&gt;kring landsbygdsutveckling. Samarbetet mellan forskningsråden stärks&lt;br&gt;genom inrättandet av en särskild samverkansgrupp för att främja&lt;br&gt;tvärvetenskap och jämställdhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biblioteksdatabassystemet LIBRIS skall utvecklas till en nationell och&lt;br&gt;allmän informationsresurs. Systemet med ansvarsbibliotek byggs ut. Det&lt;br&gt;svenska universitets- och högskoleväsendets gemensamma datanät,&lt;br&gt;SUNET, bör även omfatta åtminstone ett folkbibliotek per kommun samt&lt;br&gt;statliga och statsunderstödda muséer. Regeringen anser att landets&lt;br&gt;bibliotekssystem skall integreras så att nationens biblioteks- och&lt;br&gt;informationssystem kan utnyttjas bättre av medborgarna oavsett bostadsort&lt;br&gt;och utan kostnad för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland övriga åtgärder som syftar till att förbättra infrastrukturen för&lt;br&gt;forskningen, framför allt den samhälls- och socialvetenskapliga &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningen, ingår en kraftig förstärkning av resurserna för vård och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbyggnad av databaser för longitudinell forskning. Detta är av Prop. 1996/97:5&lt;br&gt;avgörande betydelse för bl.a. forskning om ojämlikhet i hälsa, vilket är ett&lt;br&gt;område regeringen finner särskilt angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja näringslivets utveckling föreslås en rad åtgärder som rör&lt;br&gt;samverkan mellan högskola och näringsliv och nyttiggörande av&lt;br&gt;forskningsresultat. Frågan om forskningens relevans för näringslivet&lt;br&gt;uppmärksammas särskilt. Högskolans samverkan med det omgivande&lt;br&gt;samhället bör öka. Regeringen föreslår i budgetpropositionen professurer&lt;br&gt;i produktionsteknik med inriktning mot elektronikindustrin, liksom en&lt;br&gt;satsning på forskarutbildning i teleinformatik i samarbete mellan&lt;br&gt;Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Kungl. Tekniska högskolan (KTH) och&lt;br&gt;Mitthögskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser vidare att tillsätta en utredning med syfte att inrätta&lt;br&gt;ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg i samarbete med näringslivet.&lt;br&gt;Regeringen föreslår i propositionen med förslag till tilläggsbudget för&lt;br&gt;innevarande budgetår, som är en del av budgetpropositionen, att en&lt;br&gt;engångssumma ställs till förfogande för ändamålet, under förutsättning att&lt;br&gt;utredningen leder till åsyftat resultat och projektet kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare stärka näringslivets utveckling föreslår regeringen i&lt;br&gt;budgetpropositionen nya insatser inom Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverkets (NUTEK) område - mindre företags kompetens-&lt;br&gt;och teknikförsörjning, tjänsteproduktion och IT-användning, komplexa&lt;br&gt;tekniska system, samt människa, teknik, organisation. Vidare planeras&lt;br&gt;insatser för att främja och utveckla IT för den offentliga sektorn. Det&lt;br&gt;särskilt inrättade FoU-programmet för träråvarubaserad industri förlängs&lt;br&gt;i tre år och det fordonstekniska programmet i fem år. Särskilda medel&lt;br&gt;avsätts också för konkurrensforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådens ansvar för forskningens kvalitet och relevans betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet härmed föreslås åtgärder för att främja förnyelse och rörlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i forskningen. Bl.a. införs en rätt för forskningsråden att inrätta&lt;br&gt;tidsbegränsade professurer. Humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet (HSFR) föreslås i budgetpropositionen få en&lt;br&gt;resurförstärkning för att öka antalet forskarassistenttjänster, särskilt inom&lt;br&gt;det humanistiska området. Genom att en särskild samverkansgrupp inrättas&lt;br&gt;ökar förutsättningarna för att bedriva tvärvetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om brottsförebyggande åtgärder och ekobrottslighet&lt;br&gt;prioriteras. En utredning avseende rättsväsendets forsknings- och&lt;br&gt;utredningsarbete tillsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i budgetproposition ökade resurser till Lunds&lt;br&gt;universitet för kunskapsutveckling om Ost- och Sydostasien. En fastare&lt;br&gt;struktur för samarbetet med denna region införs. Vidare föreslås resurser&lt;br&gt;till Uppsala, Stockholms och Lunds universitet för uppbyggande av en&lt;br&gt;nationell nätverksstruktur för Europaforskning inom ämnena&lt;br&gt;statsvetenskap, ekonomi och juridik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att Sverige ansluter sig till en konvention om&lt;br&gt;grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut (EUI) i Florens. Därmed&lt;br&gt;skulle svenska forskarstuderande få samma möjligheter som studerande&lt;br&gt;från andra EU-länder att bedriva forskarutbildning vid institutet. Institutet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är inrättat av EU-ländema och bedriver forskarutbildning och forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom juridik, samhällsvetenskap och humaniora. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsverksamheten av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk&lt;br&gt;betydelse vid Utrikespolitiska institutet har visat sig vara av vikt för att&lt;br&gt;förstärka den yngre kompetensen inom området och programmet bör&lt;br&gt;därför förlängas. Med hänsyn tagen till regeringens mål om ett&lt;br&gt;intensifierat samarbete inom Östersjöregionen föreslår regeringen i&lt;br&gt;budgetpropositionen att forskningen om den ekonomiska utvecklingen i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa ges ökade statliga bidrag. Det forskningssamarbete&lt;br&gt;med u-länder som Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete&lt;br&gt;(SIDA) övertagit från Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) ges fortsatt&lt;br&gt;hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Migrations-, integrations- och invandrarforskningen uppmärksammas.&lt;br&gt;Forskningen om internationell migration och etniska relationer, IMER-&lt;br&gt;forskning, ges genom förslag i budgetpropositionen ökade förutsättningar&lt;br&gt;genom inrättande av ett nytt tema, tema Etnicitet, vid Linköpings&lt;br&gt;universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom försvarsforskningen betonar regeringen totalförsvarsforskningen,&lt;br&gt;som både är central för totalförsvarets utveckling och är en viktig resurs&lt;br&gt;som kan utnyttjas utanför försvarssektorn. Arbetsformerna för planering&lt;br&gt;av nationell flygteknisk forskning har varit framgångsrika och det&lt;br&gt;flygtekniska programmet bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kraftsamling görs på alkoholforskningsområdet och på området&lt;br&gt;forskning för de sociala trygghetssystemen. Socialvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet (SFR) kommer att ges i uppdrag att samordna resurserna&lt;br&gt;för forskning inom dessa områden. Även handikappforskning, barn- och&lt;br&gt;äldreforskning pekas ut som angelägna områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fullföljer reformen av kommunikationsforskningens&lt;br&gt;organisation. Den kommunikationspolitiskt motiverade forskningen inom&lt;br&gt;IT-området skall ges ökad vikt och bygga på en helhetssyn på&lt;br&gt;informationssamhället. Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) ges&lt;br&gt;permanenta resurser för detta ändamål i budgetpropositionen. Vidare&lt;br&gt;föreslås medel för en förstärkning av forskning, utveckling och&lt;br&gt;demonstrationsverksamhet inom området kollektivtrafik och&lt;br&gt;samhällsbetalda resor. Långsiktig kunskapsuppbyggande forskning inom&lt;br&gt;geoteknik prioriteras genom att medel för denna forskning överförs från&lt;br&gt;andra berörda myndigheter till Statens geotekniska institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med samhällets omställning till en hållbar utveckling kräver&lt;br&gt;stöd av samordnade forskningsinsatser. Forskningsområden utanför den&lt;br&gt;traditionella miljöforskningen måste i ökad utsträckning bidra till&lt;br&gt;kunskapsstödet. Forskningsrådsnämnden får i uppdrag att vidareutveckla&lt;br&gt;och konkretisera forskningsinsatser inom området hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom miljöforskningen kvarstår regeringens prioriteringar avseende&lt;br&gt;fysisk påverkan, kretslopp och varuflöden samt samhälls- och&lt;br&gt;tvärvetenskaplig forskning. En aktuell fråga gäller eventuella risker för&lt;br&gt;miljö och hälsa av miljögifter med hormonella effekter. Vidare lyfts&lt;br&gt;forskning om klimat, biologisk mångfald och strålskydd fram som&lt;br&gt;angelägna områden. Konjunkturinstitutets FoU-verksamhet inom området&lt;br&gt;miljöräkenskaper får fortsatt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning för utveckling av ekologisk produktion inom jordbruket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädgårdsnäringen kommer att kraftigt förstärkas. Vidare tillförs betydande &amp;nbsp;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medel Stiftelsen Lantbruksforskning för FoU och marknadsbefrämjande&lt;br&gt;åtgärder inom jordbrukssektorn. En samordning av forskning rörande&lt;br&gt;landsbygdsutveckling föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen av arbetsmarknadsforskningen har nyligen reformerats.&lt;br&gt;Ett nytt arbetsmarknadspolitiskt institut för utvärdering av&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken inrättas. En förändrad inriktning av&lt;br&gt;arbetsmiljöforskningen mot området arbetsorganisation genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kulturpolitiskt relevanta forskning som finns inom hela&lt;br&gt;kulturområdet avses bli föremål för utredning. Ett sammanhållet&lt;br&gt;tvärvetenskapligt program för forskning om kulturarv och olika&lt;br&gt;kulturområden skall byggas upp med förbättrad forskningsinformation och&lt;br&gt;nyttiggörande av forskningsresultat. Ett Bamkulturcentrum inrättas vid&lt;br&gt;Högskolan i Växjö. Den sektoriella massmedieforskningens ekonomiska&lt;br&gt;och organisatoriska förutsättningar bör ytterligare analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut ......................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Lagtext&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;............................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;immunitet och privilegier i vissa fall ........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i hälso- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvårdslagen (1982:763)................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:000) om ändring i lagen (1991:1136) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med kommunal primärvård . .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning........................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens övergripande forskningspolitik............. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ................................ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella trender inom forskningspolitiken ..... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den svenska forskningens omfattning&amp;nbsp;och struktur ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mål för&amp;nbsp;&amp;nbsp;forskningen och riktlinjer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningspolitiken ......................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelser inrättade med löntagarfondsmedel ........ 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningens kvalitet och relevans&amp;nbsp;&amp;nbsp;............. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Jämställdhet och genusforskning................ 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning vid mindre och medelstora&amp;nbsp;högskolor..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkan mellan högskola och samhälle -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskolans tredje uppgift..................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.10 &amp;nbsp;IT- och bibliotekspolitik...................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11 &amp;nbsp;Forskning inför 2000-talet .................... 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De statliga forskningsresursernas omfatt-&lt;br&gt;ning och inriktning för perioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 - 1999 .................... 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om globala problem........ 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning för en hållbar utveckling..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning och samarbete kring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjöregionen.................. 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om ojämlikhet i hälsa m.m. ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialt motiverad teknikutveckling ..... 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;IT-forskning...................... 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tekniskt forskningsinstitut ........... 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En samordnad skogsindustriell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskning........................ 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning och utveckling inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livsmedelsområdet ................. 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordning av forskning rörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsbygdutveckling ................ 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.12 &amp;nbsp;Forskningsfinansiering........................ 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av Forskningsfinansierings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningens betänkande Forskning och pengar 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU) 1996:29) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ställningstaganden till Forskningsfinansierings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningen ...................... 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.13 Sveriges internationella forskningssamarbete......... 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenskt deltagande i storskaligt internationellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningssamarbete &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EU:s forskningsprogram och det svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deltagandet ...................... 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.13.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges ställningstagande till EU:s femte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ramprogram...................... 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.13.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationella forskningsinsatser i relation till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s FoU-program................. 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.13.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förstärkning av EU/FoU-rådet......... 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.13.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa särskilda EU-frågor ............ 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.13.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska universitetsinstitutet (European&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;University Institute, EUI) i Florens...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Justitiedepartementets verksamhetsområde............... 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisationen av forskningen.............. 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Brottsförebyggande rådet............. 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Polisväsendet..................... 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Brottsofferfonden .................. 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Universitet och högskolor ............ 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prioriterade forskningsområden inom rättsväsendet 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om brottsförebyggande verksamhet&amp;nbsp;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om brottsoffer............. 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om ekonomisk brottslighet&amp;nbsp;....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Översyn av den framtida organisationen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningen inom rättsväsendet ............. 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrikesdepartementets verksamhetsområde............... 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................ 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverad forskning&amp;nbsp;&amp;nbsp;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning rörande Central- och Östeuropa ..... 144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Biståndsmotiverad forskning............... 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning inom det migrationspolitiska området&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvarsdepartementets verksamhetsområde.............. 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskrivning av verksamhetsområdet.......... 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Motiv för försvarsforskning och beskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av försvarets forskningssystem ............. 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkan inom forskning ................ 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkan inom forskning kring nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hot och sker i samhället............. 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkan inom flygteknisk forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och teknologi..................... 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialdepartementets verksamhetsområde ............... 157 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisation och resurser för FoU........... 157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialvetenskapliga forskningsrådet..........160 Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning rörande de sociala trygghetssystemen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning inom socialtjänstområdet.......... 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om handikapp.................. 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Folkhälsoforskning...................... 167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;S mittsky ddsforskning.................... 168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om elkänslighet ................ 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FoU inom och till stöd för hälso- och&amp;nbsp;sjukvården&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer............. 175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde........ 177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................ 177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunikationsforskningens&amp;nbsp;mål ........... 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunikationsforskningens&amp;nbsp;organisation ..... 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa särskilda gränsdragningsfrågor ......... 183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Resurser för övergripande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunikationsforskning m.m.............. 185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansdepartementets verksamhetsområde ............... 193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningens inriktning .................. 193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska rådet ...................... 193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konjunkturinstitutet ..................... 193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildningsdepartementets verksamhetsområde............ 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................ 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningsrådsorganisationen&amp;nbsp;&amp;nbsp;.............. 198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning........................ 198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningsrådens roll för förnyelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kvalitet i forskningi forskningen..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd till yngre forskare och främjande&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörlighet ........................ 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Professurer vid forskningsråden ........ 202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tvärvetenskap .................... 203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stärkt samverkan mellan forskningsråden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningsrådsnämnden.............. 207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Humanistisk-samhällsvetenskapiiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsrådet.................... 209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medicinska forskningsrådet ........... 212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Naturvetenskapliga forskningsrådet...... 215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Teknikvetenskapliga forskningsrådet..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning vid universitet och högskolor....... 218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Universitetsbegreppet ............... 218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning vid mindre och medelstora högskolor&amp;nbsp;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskarutbildning .................. 219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärartjänstorganisationen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sektorsforskning inom Utbildnings- ......... 220 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;departementets område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om universitet och högskolor . .220Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning inom skolväsendet.......... 221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning och forskarutbildning inom ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lärarutbildningens område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet för framtidsstudier ............... 225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jordbruksdepartementets verksamhetsområde............. 227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Resurser för forskning ................... 227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om nyttjande och bevarande av biologiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturresurser.......................... 227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningsmyndigheter................... 229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ..... 229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skogs-och jordbrukets forskningsråd (SJFR) 229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrigt.......................... 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prioriteringar för framtiden................ 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekologisk produktion inom&amp;nbsp;&amp;nbsp;jordbruk&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädgårdsnäring ........................ 234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde......... 237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattande inledning................. 238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknadspolitisk forskning............ 238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning och utveckling på arbetslivsområdet&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FoU-myndigheter inom arbetslivsområdet .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kulturdepartementets verksamhetsområde ............... 246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kulturområdets forskning ................. 247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning........................ 247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning och utveckling inom kulturområdet ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning........................ 251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Massmedieområdets forskning.............. 254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närings- och handelsdepartementets verksamhetsområde..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Resurser, utgiftsområden och organisation...... 257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av teknisk forskning och utveckling ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stora men ojämnt fördelade insatser för FoU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom näringslivet .................. 258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En snabb förändringstakt ställer ökade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunskapskrav..................... 259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FoU-miljön allt viktigare för företagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokalisering ...................... 259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Teknikpolitiska instrument ................ 260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kunskapsutveckling i samverkan mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskola och näringsliv ............. 260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Industriforskningssystemet............ 262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Små och medelstora företags teknik- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompetensförsörjning ............... 263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forsknings- och teknikbaserat företagande .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Strategiska kunskapsområden för&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringslivets utveckling .................. 265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Framväxande teknikområden ..........266Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Industriella processer och produkter ..... 270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya insatsområden ................. 274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FoU inom vissa områden och näringar........ 277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rymdverksamhet .................. 277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen av energisystemet........ 281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Provnings- och mätteknisk forskning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling ....................... 284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regionalpolitisk forskning............ 285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konkurrensforskning................ 286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningsprogram på turismens&amp;nbsp;område . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inrikesdepartementets verksamhetsområde............... 290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om den offentliga sektorn ......... 290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggforskning......................... 292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning inom området lantmäteri .......... 293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning inom det integrationspolitiska området .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ungdomsforskning...................... 295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om folkrörelser och kooperation..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumentforskning..................... 297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljödepartementets verksamhetsområde................ 299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljöforskningen i Sverige ................ 299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljödepartementets verksamhetsområde....... 299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Områden som bör prioriteras............... 301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Klimatforskning........................ 304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Biologisk mångfald ..................... 306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Strålskyddsforskning .................... 307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Konventionen av den 19 april 1972 om grundandet av ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiskt universitetsinstitut................... 309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Konventionen av de 18 juni 1992 om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring av konventionen om grundandet av ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiskt universitetsinstitut................... 327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:5&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om&lt;br&gt;immunitet och privilegier i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:000) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal&lt;br&gt;primärvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen förordar om mål för forskningen (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen förordar om allmänna riktlinjer för&lt;br&gt;forskningspolitiken (avsnitt 3.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen förordar om riktlinjen vid ändringar av&lt;br&gt;stiftelseförordnandena för stiftelser som inrättades med löntagar-&lt;br&gt;fondsmedel (avsnitt 3.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av Sveriges&lt;br&gt;ställningstagande till EU:s femte ramprogram (avsnitt 3.13.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;godkänner konventionen av den 19 april 1972 om grundandet av ett&lt;br&gt;europeiskt universitetsinstitut och konventionen av den 18 juni 1992&lt;br&gt;om ändring av konventionen om grundandet av ett europeiskt&lt;br&gt;universitetsinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen förordar om inrättande av professurer vid&lt;br&gt;forskningsråden under Utbildningsdepartementet,&lt;br&gt;Jordbruksdepartementet och Socialdepartementet (avsnitt 10.2.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. godkänner inrättandet av det föreslagna institutet för utvärdering av&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken, och avvecklingen av Expertgruppen för&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier (EFA) (avsnitt 12.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. godkänner den föreslagna inriktningen avseende Rådet för&lt;br&gt;arbetslivsforsknings stöd till arbetsmarknadspolitisk forskning (avsnitt&lt;br&gt;12.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet&lt;br&gt;och privilegier i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet&lt;br&gt;och privilegier i vissa fall&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_____________________________________________________________Pilaga&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Immunitet och/eller privilegier &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillämplig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller för följande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;internationell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;___________________________________________ överenskommelse&lt;br&gt;Internationella &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fysiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organ&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 Europeiska uni-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för de&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konventionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;versitetsinstitutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fördragsslutande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;grundandet av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ett&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;staterna och deras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;europeiskt universi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rådgivare, företrä-&lt;br&gt;dare för Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna,&lt;br&gt;personal vid institu-&lt;br&gt;tet inklusive famil-&lt;br&gt;jemedlemmar och&lt;br&gt;andra personer som&lt;br&gt;är knutna till in-&lt;br&gt;stitutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tetsinstitut av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 april 1972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1994:717.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:607.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.2 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:763)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)' skall införas en ny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;paragraf, 26 b §, samt närmast före denna en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen och kommunerna skall&lt;br&gt;medverka vid finansiering, planering och&lt;br&gt;genomförande av kliniskt forskningsarbete&lt;br&gt;på hälso- och sjukvårdens område samt av&lt;br&gt;folkhälsovetenskapligt forskningsarbete.&lt;br&gt;Landstingen och kommunerna skall i dessa&lt;br&gt;frågor, i den omfattning som behövs,&lt;br&gt;samverka med varandra samt med berörda&lt;br&gt;universitet och högskolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:567. (Lagen föreslås ändrad i lagrådsremiss den 22 augusti 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsförmåner och läkemedelsförsörjning m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:000) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal primärvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1996:000) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal primärvård skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;Följande föreskrifter, utöver de som&lt;br&gt;gäller all hälso- och sjukvård, i&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)&lt;br&gt;gäller för den primärvård som ingår&lt;br&gt;i försöksverksamheten, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om läkare under allmän-&lt;br&gt;tjänstgöring eller specialistutbild-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om bemyndigande för rege-&lt;br&gt;ringen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;behörighet till tjänster inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 och 21 §§ om planering av&lt;br&gt;hälso- och sjukvården och om sam-&lt;br&gt;verkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § första stycket om ledningen&lt;br&gt;av den kommunala hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 och 26 a §§ om vårdavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter, utöver de som&lt;br&gt;gäller all hälso- och sjukvård, i&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)&lt;br&gt;gäller för den primärvård som ingår&lt;br&gt;i försöksverksamheten, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om läkare under allmän-&lt;br&gt;tjänstgöring eller specialistutbild-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om bemyndigande för rege-&lt;br&gt;ringen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;behörighet till tjänster inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 och 21 §§ om planering av&lt;br&gt;hälso- och sjukvården och om&lt;br&gt;samverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § första stycket om ledningen&lt;br&gt;av den kommunala hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 och 26 a §§ om vårdavgifter,&lt;br&gt;26 b § om forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt lagrådsremiss den 22 augusti 1996 Läkemedelsförmåner och läke-&lt;br&gt;medelsförsörjning m.m. (Senaste lydelse 1996:793.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför 1996 års forskningspolitiska beslut har regeringen tagit initiativ till&lt;br&gt;ett antal utredningar på utbildnings- och forskningsområdet. Även&lt;br&gt;myndigheter har utarbetat underlag för propositionen. Bland utredningarna&lt;br&gt;märks Forskning och pengar (SOU 1996:29), Viljan att veta och viljan att&lt;br&gt;förstå - kön, makt och den kvinnovetenskapliga utmaningen i högre&lt;br&gt;utbildning (SOU 1995:110), Forskning för vår vardag (SOU 1996:10),&lt;br&gt;NYFOR (SOU 1996:70), (SOU 1996:89), rapporten Handlingsprogram för&lt;br&gt;forskning om ideell verksamhet (Ds 1995:30), Ekobrottsforskning (SOU&lt;br&gt;1996:84), rapporten Forskning och utveckling för en bättre miljö 1996&lt;br&gt;(Naturvårdverkets rappport 4514-8), rapporten Ekologisk jordbruks- och&lt;br&gt;trädgårdsproduktion (SJFR 1996), Samordning av och efterfrågan på&lt;br&gt;individdata för longitudinell och individbaserad forskning (FRN 1994),&lt;br&gt;Forskning om alkohol. Rapport från Alkoholforskningsutredningen&lt;br&gt;(Folkhälsoinstitutet 1995:49), Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84),&lt;br&gt;Minne och bildning, Museernas uppdrag och organisation (SOU 1994:51),&lt;br&gt;Riksrevisionsverkets rapport ”Delat ansvar för forskning - beställare och&lt;br&gt;utförare inom kommunikationssektorn ”(RRV 1996:22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningen av utredningsförslagen redovisas i propositionens följande&lt;br&gt;avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat underlag för regeringens arbete har varit de forskningsutförande&lt;br&gt;och forskningsfinansierande myndigheternas årsredovisningar och de&lt;br&gt;fördjupade anslagsframställningarna för perioden 1997-99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelser från utomstående organ med synpunkter på utbildnings- och&lt;br&gt;forskningspolitiken har under år 1996 kommit in till regeringen. Bland&lt;br&gt;dessa kan nämnas skrivelserna från Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Kommunförbundet, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA),&lt;br&gt;Industriförbundet, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Kungl.&lt;br&gt;Vetenskapsakademien (KVA). Regeringen har dessutom inhämtat&lt;br&gt;synpunkter från bl.a. Landsorganisationen (LO), företag och&lt;br&gt;branschorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har regeringens forskningsberedning diskuterat flertalet av de&lt;br&gt;huvudfrågor som den forskningspolitiska propositionen tar upp.&lt;br&gt;Beredningen har också, i anslutning till arbetet med propositionen,&lt;br&gt;arrangerat ett antal seminarier bl.a. om genusforskning,&lt;br&gt;forskningsinformation och forskningens nytta för näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Regeringens övergripande forskningspolitik&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Forskningens betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen av ekonomi, teknik, arbetsmarknad, vetenskap och&lt;br&gt;kultur medför stora sociala och politiska förändringar. Dessa ger&lt;br&gt;möjligheter men skapar också påfrestningar. Som i tidigare skeenden av&lt;br&gt;snabb förändring skärps fördelningsproblemen både inom och mellan&lt;br&gt;nationer. Produktionslivets snabba omvandling liksom inriktningen av den&lt;br&gt;ekonomiska politiken i de stora industriländerna har skapat en betydande&lt;br&gt;arbetslöshet. Globaliseringen och kapitalets ökade makt ställer demokratin&lt;br&gt;inför svåra utmaningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världsfattigdomen består och trots stora framsteg i vissa regioner är&lt;br&gt;antalet absolut fattiga människor över en miljard. Den globala miljön&lt;br&gt;utsätts för ett växande tryck och förstörelse, som endast kan minskas om&lt;br&gt;utvecklingen tar en ny väg. En förbättring av denna situation, med&lt;br&gt;demokrati, fred och ökad livskvalitet som andra viktiga mål, ställer stora&lt;br&gt;krav på nya tekniska och sociala lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av dagens förändringar är direkta konsekvenser av nya kunskaper&lt;br&gt;och ny teknologi. Forskningen och dess tillämpningar omgestaltar&lt;br&gt;samhället på ett genomgripande sätt. Informationsteknikens utveckling&lt;br&gt;revolutionerar många människors arbete, levnadsvillkor och världsbild.&lt;br&gt;Den leder till ny design, nya metoder och system och utvecklar nya&lt;br&gt;synsätt, kulturer och förståelsemönster. Vetenskapliga rön inom andra&lt;br&gt;områden leder till stora förändringar. Ett exempel är den molekylära&lt;br&gt;biotekniken som kan öppna nya vägar för t.ex. livsmedelsproduktion eller&lt;br&gt;bekämpande av sjukdomar, men som också aktualiserar djupa etiska&lt;br&gt;frågor. Genom dessa och andra resultat inom vetenskapen bryts synsätten&lt;br&gt;på människan, samhället och naturen mot varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och ny teknologi har således en väldig förändringskraft som&lt;br&gt;sannolikt är växande. Dess inriktning bestäms delvis av forskarnas&lt;br&gt;nyfikenhet och forskarsamhällets värderingar. Grundforskning som&lt;br&gt;bedrivits utan andra avsikter än att öka kunskapen har många gånger,&lt;br&gt;långt efter det att resultaten presenterats, lett till ny teknik. Såväl&lt;br&gt;informationstekniken som molekylärbiologin bygger på grundforsk-&lt;br&gt;ningsinsatser från 1940- och 1950-talen. Men forskningens inriktning och&lt;br&gt;resurser avgörs i huvudsak av politiska och ekonomiska beslut i samhälle&lt;br&gt;och företag. En av drivkrafterna till dagens snabba tekniska förändringar&lt;br&gt;är således de stora satsningarna under efterkrigstiden på militär teknik.&lt;br&gt;Företagens strävan efter ökad produktivitet och lönsamhet är likaså en&lt;br&gt;viktig drivkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora problem som ovan berörts kan inte lösas, enbart eller ens&lt;br&gt;främst, genom ny forskning och teknik utan snarare genom sociala och&lt;br&gt;politiska åtgärder. Men ny kunskap och ny teknik kan utan tvivel ge&lt;br&gt;viktiga bidrag. Detta gäller såväl nationellt som internationellt, såväl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska problem som globala. Hur forskningsresurserna utnyttjas är Prop. 1996/97:5&lt;br&gt;därmed en viktig politisk fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap i nya former&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny kunskap växer fram inifrån det vetenskapliga samhället men också&lt;br&gt;som svar på frågor och problem som formuleras utanför vetenskapen - av&lt;br&gt;det allmänna, av företag, organisationer, medier och medborgare. Men&lt;br&gt;kunskapen omsätts inte automatiskt i ny teknik, nya produkter eller nya&lt;br&gt;välfärdsförutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD)&lt;br&gt;stora studie om innovationer, Technology, Productivity and Job Creation&lt;br&gt;(mars 1996) pekar på det paradoxala förhållandet att pro-&lt;br&gt;duktivitetstillväxten inom industriländerna under de senaste 20 åren varit&lt;br&gt;lägre än perioden dessförinnan, trots den explosionsartade introduktionen&lt;br&gt;av ny teknik. Delvis kan detta bero på tjänstesektorns växande betydelse&lt;br&gt;och svårigheterna att mäta produktionstillväxt inom denna sektor. Men&lt;br&gt;delvis har det också ett samband med brister i arbetslivets organisation&lt;br&gt;och brister i utbildningen. Man har helt enkelt inte kunnat tillgodogöra sig&lt;br&gt;den nya teknikens möjligheter. En slutsats av detta är att satsningar på&lt;br&gt;forskning och teknisk utveckling inte ger fullt utbyte om de inte&lt;br&gt;understöds av satsningar på utbildning och kunnande i hela samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I OECD-rapporten sägs bl.a. att kunskap, särskilt teknisk kunskap, i det&lt;br&gt;långa loppet är huvudkällan till ekonomisk tillväxt och förbättrad&lt;br&gt;livskvalitet. Nationer som utvecklar och sköter sina kunskapstillgångar&lt;br&gt;presterar bättre än andra. Företag med mer kunskap slår systematiskt ut&lt;br&gt;företag med mindre kunskap. Individer med högre kompetens får bättre&lt;br&gt;betalda arbeten. Samhällen som kan tillgodogöra sig vetenskapens&lt;br&gt;landvinningar har lättare att hantera sina problem och förstärka välfärden.&lt;br&gt;Dessa förhållanden brukar sammanfattande benämnas den kunskaps-&lt;br&gt;baserade ekonomin och får vida konsekvenser för utbildnings- och&lt;br&gt;forskningspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten ger mer allmänna rekommendationer som OECD kommer att&lt;br&gt;utveckla i ett senare skede. Dessa rör t.ex. åtgärder och förhållanden för&lt;br&gt;väl fungerande finans- och arbetsmarknader, konkurrens och handel,&lt;br&gt;internationell teknikspridning samt företagsmiljöer. Dessutom bör man&lt;br&gt;främja utveckling, tillgång och spridning av kunskap, organisatorisk&lt;br&gt;anpassning till ett effektivare kunskapsutnyttjande, samordning av teknik-&lt;br&gt;och kompetensutveckling, efterfrågan av nya tjänster - särskilt baserade&lt;br&gt;på den moderna kommunikations- och informationstekniken - samt små&lt;br&gt;och medelstora företags potential för innovation och skapande av&lt;br&gt;sysselsättning. Rapporten uppmärksammar problem med ökande klyftor&lt;br&gt;och sociala konflikter i samband med utvecklingen av den&lt;br&gt;kunskapsbaserade ekonomin. Speciellt viktigt är därför att samordna&lt;br&gt;teknisk utveckling och utbildning/fortbildning samt att se till att alla får&lt;br&gt;tillgång till den nya infrastrukturen och de nya tjänsterna för information&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kommunikation. Särskild uppmärksamhet måste ägnas dem med Prop. 1996/97:5&lt;br&gt;otillräckliga färdigheter eller som har svårigheter att tillgodogöra sig&lt;br&gt;utbildning och som därmed kan få svårt att försörja sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna och villkoren för kunskapsproduktionen i samhället genomgår&lt;br&gt;idag stora förändringar. De traditionella institutionella och disciplinära&lt;br&gt;ramarna kompletteras med nya, vilka präglas av tvärdisciplinaritet,&lt;br&gt;heterogenitet, globalisering och en integration av produktion och&lt;br&gt;konsumtion av kunskap. Dessa nya mönster har uppmärksammats i den&lt;br&gt;av Forskningsrådsnämnden publicerade studien The New Production of&lt;br&gt;Knowledge (1994).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Globaliseringen av produktion och konsumtion av kunskap ger&lt;br&gt;möjligheter men skapar också spänningar, mellan lokalt och globalt,&lt;br&gt;tradition och förnyelse, konkurrens och likvärdiga förutsättningar för&lt;br&gt;individer m.m. Detta ställer ökade krav på utbildningssystemet och dess&lt;br&gt;institutioner. Högskolans olika roller som kunskapscentrum, yrkesutbild-&lt;br&gt;ningsinstitution och bas för internationell samverkan accentueras&lt;br&gt;ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya möjligheterna som skapats genom den elektroniska revolutionen,&lt;br&gt;genom Internet och World Wide Web skapar en ny situation för&lt;br&gt;forskningen. Båda dessa system har utvecklats inom den vetenskapliga&lt;br&gt;världen, delvis för helt andra syften - men skapar nu nya möjligheter för&lt;br&gt;forskningen och dess växelverkan med samhället i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikation och information inom forskarsamhället förbättras&lt;br&gt;radikalt. De nya systemen kan också utnyttjas för att uppmuntra en ökad&lt;br&gt;geografisk spridning av forskningen och därigenom utveckla forskning&lt;br&gt;som kan stå närmare lokala perspektiv, erfarenheter och krav. Men&lt;br&gt;informationssystemen kan också väsentligt förbättra kommunikationen&lt;br&gt;mellan vetenskapssamhället och det omgivande samhället. Tekniken ger&lt;br&gt;helt nya möjligheter att bilda nätverk mellan forskare och användare där&lt;br&gt;problem och krav som formuleras i samhället kan stimulera forskningen.&lt;br&gt;Samtidigt är det också möjligt att underlätta sökandet efter kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt detta är möjligheter som inte automatiskt blir verklighet. Som ofta&lt;br&gt;när en ny revolutionerande teknik lanseras, är det lätt att överskatta&lt;br&gt;möjligheterna och undervärdera problemen. Om tekniken skall kunna&lt;br&gt;utnyttjas på ett ekonomiskt, socialt och kulturellt givande sätt krävs&lt;br&gt;betydande insatser både av det allmänna, forskarna själva och företagen.&lt;br&gt;Den väldiga mängden av information som görs tillgänglig är till ringa&lt;br&gt;nytta om man inte vet vad man vill ha svar på, hur svaren ska tolkas och&lt;br&gt;verifieras och hur de ska kunna omsättas i praktiken. Betydelsen av&lt;br&gt;utbildning är uppenbar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Internationella trender inom forskningspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Följande redovisning bygger på underlag från OECD och omfattar endast&lt;br&gt;OECD-länderna. Nästan alla världens forskningsresurser är koncentrerade&lt;br&gt;till i-länderna och i-ländemas problem. Forskning om många av de stora&lt;br&gt;ödesfrågoma för världens flertal tilldelas knappa resurser, delvis som en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följd av denna snedfördelning. U-ländema som grupp kontrollerar mindre Prop. 1996/97:5&lt;br&gt;än 5 % av resurserna för forskning och utvecklingsarbete. Inom denna&lt;br&gt;grupp dominerar i sin tur ett fåtal länder med i sammanhanget&lt;br&gt;förhållandevis stark forskningsstruktur, t.ex. Indien och Brasilien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstrender&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en period med ganska stadigt ökande satsningar på FoU under&lt;br&gt;1980-talet har de samlade FoU-utgiftema för OECD-området minskat från&lt;br&gt;2,4 % av bruttonationalprodukten (BNP) år 1990 till 2,2 % år 1993.&lt;br&gt;Minskningen i FoU-intensitet beror i de flesta länderna på minskade&lt;br&gt;offentliga anslag, i några fall är den en följd av fortsatt neddragning av&lt;br&gt;försvarsrelaterade utgifter och ökat tryck på den offentliga budgeten. I de&lt;br&gt;länder där FoU-resursema ändå ökade i början av 1990-talet kom&lt;br&gt;ökningen från näringslivets finansiering av FoU. Ökningstakten i&lt;br&gt;näringslivets FoU-utgifter var dock, särskilt i Japan, betydligt lägre i&lt;br&gt;början av 1990-talet än under 1980-talet. Näringslivets andel av FoU ökar&lt;br&gt;således, både som finansiär och utförare. År 1993 finansierade näringslivet&lt;br&gt;i OECD-ländema nära 60 % av all FoU medan 67 % av FoU-&lt;br&gt;verksamheten utfördes inom näringslivet. Offentligt stöd till FoU riktas&lt;br&gt;i högre grad mot statliga forskningsinrättningar och högskolesektorn och&lt;br&gt;relativt sett mindre mot näringslivet. FoU som utförs i näringslivet&lt;br&gt;fortsätter att koncentreras till högteknologisk industri, särskilt inom&lt;br&gt;tillverkning av informations- och kommunikationsutrustning samt till&lt;br&gt;tjänstesektorn. De långsiktiga framtidsutsikterna för FoU bedöms av&lt;br&gt;OECD som goda, eftersom medlemsländerna i allt högre grad omvandlas&lt;br&gt;till kunskapsbaserade ekonomier. I det korta och medellånga perspektivet&lt;br&gt;gör dock behovet av att minska de offentliga utgifterna, näringslivets&lt;br&gt;omstruktureringar och en svag ekonomisk tillväxt i vissa regioner att&lt;br&gt;FoU-satsningama sannolikt hålls tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt hög prioritet för FoU i offentlig politik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU är fortfarande högt prioriterat i OECD:s medlemsländer trots behovet&lt;br&gt;att i många länder begränsa den offentliga sektorns utgifter och minska&lt;br&gt;budgetunderskottet. Ofta framhålls betydelsen av FoU som motor för&lt;br&gt;tillväxt och konkurrensförmåga. Utgiftstrender med avseende på&lt;br&gt;forskning varierar mellan länderna men den övergripande FoU-intensiteten&lt;br&gt;har varit relativt stabil över de senaste åren. I många länder omprövas och&lt;br&gt;omorganiseras stödet till akademiska och andra offentliga&lt;br&gt;forskningsinrättningar, vilka utför merparten av grundforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppåtgående trend i ett par länders finansiering av FoU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några OECD-länder ökar de offentliga resurserna för FoU. I Ned-&lt;br&gt;erländernas forskningsbudget för år 1995 var behovet att bredda och&lt;br&gt;stärka det offentliga stödet till forskning och teknisk utveckling ett&lt;br&gt;centralt tema. Den norska forskningsbudgeten har ökat stadigt sedan&lt;br&gt;mitten av 1980-talet. Den danska regeringen planerar att successivt öka&lt;br&gt;anslagen till FoU med målet att före sekelskiftet nå upp till samma nivå&lt;br&gt;som andra nordeuropeiska länder. I Frankrike höjdes inom&lt;br&gt;Industridepartementets område anslagen för industriell FoU och för större&lt;br&gt;industriforskningsprogram med 4,3 % respektive 8 % år 1994. Dessa&lt;br&gt;prioriteringar kvarstod år 1995. I andra länder har budgetbegränsningar&lt;br&gt;inneburit att FoU, trots hög prioritet, inte kunnat stödjas i den&lt;br&gt;utsträckning som planerats. I Schweiz har en planerad expansion fått&lt;br&gt;avbrytas och målet för nästa treårsperiod (1996-99) är att klara en&lt;br&gt;oförändrad nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabilitet och långsiktighet i finansieringen av grundforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några länder har åtgärder vidtagits för att vidmakthålla en stabil och&lt;br&gt;långsiktig finansiering av grundforskningen. I Tyskland har forsknings-&lt;br&gt;rådet Deutsche Forschungsgemeinschaft och Max Planck Gesellschaft en&lt;br&gt;planeringsram som innebär 5 % årlig ökning av anslagen i fem år till&lt;br&gt;vissa framstående forskningsinstitutioner. Anslagsutvecklingen för&lt;br&gt;universiteten är dock sämre och för både Tyskland och Frankrike finns det&lt;br&gt;tecken som tyder på stundande åtstramning även av grundforskningen.&lt;br&gt;Australien har övergått till treårig medelstilldelning till de större offentliga&lt;br&gt;forskningsinstituten, varav en stor andel går till The Commonwealth&lt;br&gt;Scientific and Industrial Research Organisation (CSIRO). I Japan och&lt;br&gt;Grekland satsar man på extra stöd för att bygga upp och förbättra&lt;br&gt;forskningens infrastruktur. Utgifterna för grundforskning inom ramen för&lt;br&gt;de federala utgifterna för FoU har i USA ökat från 13 % i mitten på&lt;br&gt;1980-talet till 18 % år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivare utnyttjande av FoU-medel genom utbyggd uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det begränsade utrymmet för finansiering av forskning&lt;br&gt;finns en strävan mot en effektivare resursanvändning genom mer&lt;br&gt;omfattande utvärderingar och uppföljning av beslut. I USA sker inom&lt;br&gt;ramen för The National Performance Review en omfattande omprövning&lt;br&gt;av forskningens finansiering. Även Schweiz gör en översyn av hur&lt;br&gt;forskningen kan utvecklas genom tvärvetenskapligt samarbete inom&lt;br&gt;prioriterade områden och en ökad integration med internationell forskning.&lt;br&gt;De utvärderingar som initierats av de svenska forskningsråden, särskilt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet, med anlitande av internationell Prop. 1996/97:5&lt;br&gt;expertis har här varit en förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncentration av FoU-stödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många OECD-länder koncentreras stora delar av FoU-stödet till&lt;br&gt;specifika områden såsom informationsteknik, energiteknik, miljöteknik,&lt;br&gt;bioteknik, medicin, moderna material samt rymd- och flygteknik. I&lt;br&gt;Danmark har behovet av koncentration och samordning av det offentliga&lt;br&gt;stödet till FoU under år 1995 lett fram till en ny nationell FoU-strategi,&lt;br&gt;Forskning i perspektiv. I Norge kan urskiljas en trend mot färre och större&lt;br&gt;FoU-program. Japans Agency of International Science and Technology&lt;br&gt;har inordnat 35 projekt under programmet Industrial Science and Tech-&lt;br&gt;nology Frontier som täcker områdena supraledning; moderna material;&lt;br&gt;bioteknik; elektronik, information och kommunikation; maskiner och&lt;br&gt;rymd; naturresurser; liv och samhälle samt hälsa och välfärd. Fonden för&lt;br&gt;forskningsstöd i Österrike ändrade år 1994 inriktning från traditionella&lt;br&gt;sektorer till områden som mikroelektronik, miljövård, informationsteknik&lt;br&gt;och utveckling av dataprogram. I Frankrike stöds större strategiska&lt;br&gt;program genom s.k. innovationsprojekt inom bl.a. områden som platta&lt;br&gt;bildskärmar, superdatorer, digital TV, bioteknik och&lt;br&gt;informationsmotorvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetekniskt och direkt finansiellt stöd för FoU inom näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetekniska åtgärder för att stödja FoU inom industrin är en viktig&lt;br&gt;forskningspolitisk komponent i flera länder. Den syftar till att öka&lt;br&gt;omfattningen av forskning och främja innovationsverksamhet inom&lt;br&gt;industrin. Dessa åtgärder består av allmänna skatteavdrag för FoU-&lt;br&gt;kostnader, vilket förekommer i flertalet OECD-länder och ytterligare&lt;br&gt;riktade skatteförmåner i några länder t.ex. USA, Kanada, Frankrike,&lt;br&gt;Spanien och Japan. I Australien har skattesubventionssystemet nyligen&lt;br&gt;ändrats för att förbättra förutsättningarna för mindre företag. Den FoU-&lt;br&gt;relaterade företagsbeskattning som infördes i Nederländerna år 1994&lt;br&gt;grundas på lönekostnader så att incitament för FoU-insatser blir oberoende&lt;br&gt;av eventuella vinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många OECD-länder ges också direkt finansiellt stöd till näringslivet&lt;br&gt;för att stimulera FoU. I Storbritannien stöder Department of Trade and&lt;br&gt;Industry utvecklingen av ny teknik, särskilt inom småföretag, genom&lt;br&gt;anslag från de s.k. SMART (Small Firms Merit Award for Research and&lt;br&gt;Technology) och SPUR (Support for Products Under Research)&lt;br&gt;programmen. 1 Australien finns ett Concessional-Loans-program som&lt;br&gt;stöder specifika, tidiga kommersialiseringsaktiviteter inom små hög-&lt;br&gt;teknologiskt inriktade företag. Japans Key Technology Centre erbjuder&lt;br&gt;också lån för att stimulera konkurrensneutral FoU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikspridning och stöd till samverkan mellan näringsliv, offentliga&lt;br&gt;forskningsinrättningar och högskolesektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att utveckla kontakterna mellan forskningssystemet och&lt;br&gt;industrin bibehålls eller förstärks i OECD-ländema. Målet är att höja&lt;br&gt;effektiviteten och den internationella konkurrensförmågan genom att&lt;br&gt;förbättra näringslivets tillgång till existerande kunskap, ny teknik och&lt;br&gt;teknisk rådgivning vid universitet och offentliga forskningsinrättningar.&lt;br&gt;Målet är dessutom att öka förståelsen hos universitet och andra&lt;br&gt;forskningsinrättningar för industrins behov av FoU, öka forskarnas&lt;br&gt;rörlighet och uppmuntra kommersialisering av forskningsresultat.&lt;br&gt;Nederländernas senaste vitbok om forskningen, Knowledge in Action, och&lt;br&gt;Danmarks nya forskningsstrategi, Forskning i perspektiv, är två aktuella&lt;br&gt;exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan mellan näringsliv, offentliga forskningsinrättningar och&lt;br&gt;högskolesektorn uppmuntras för att främja utvecklingen av nya produkter&lt;br&gt;och processer men också för att bidra till ökad teknikspridning. Åtgärder&lt;br&gt;har vidtagits för att hjälpa företag att anpassa sig till kraven på flexibilitet&lt;br&gt;och förnyelse i hanteringen av ny teknik. Offentliga forskningsinrättningar&lt;br&gt;och högskolesektorn uppmuntras att utveckla sina kontakter med&lt;br&gt;avnämare i näringslivet. Initiativ tas också för att gynna en mer utbredd&lt;br&gt;anskaffning och tillämpning av ny teknik. Många av dessa initiativ för att&lt;br&gt;främja teknikspridning är speciellt riktade mot små och medelstora&lt;br&gt;företag, vilka kan vara i ett sämre läge än de större företagen, t.ex. när det&lt;br&gt;gäller medvetenhet om och finansiering av ny teknik. För detta ändamål&lt;br&gt;inrättas i Australien ytterligare s.k. Co-operative Research Centres, vilka&lt;br&gt;främjar forskningssamarbete mellan högskola och näringsliv inom&lt;br&gt;strategiska områden. Man vidtar också åtgärder för att förbättra industrins&lt;br&gt;tillgång till expertis från CSIRO, Australiens största offentliga&lt;br&gt;forskningsorganisation. I USA är de s.k. Industry-University Cooperative&lt;br&gt;Research Centers inriktade på grundforskning som föreslagits av the&lt;br&gt;National Science Foundation's Industrial Advisory Boards. I&lt;br&gt;Storbritannien befrämjar programmet The Link Initiative&lt;br&gt;konkurrensneutral forskning i samarbete mellan företag och&lt;br&gt;forskningssystem. The Development Contract Scheme i Danmark främjar&lt;br&gt;forskningssamarbete mellan industrin och offentliga forskningsorgan för&lt;br&gt;utveckling av s.k. generiska teknologier. I Norge finns programmet&lt;br&gt;Innovation och företagande för en snabbare kommersialisering av offentlig&lt;br&gt;forskning, som kan användas av småföretag, och programmet&lt;br&gt;Teknikspridning från forskningsinstitutioner, som ska förbättra samarbetet&lt;br&gt;kring identifiering och utveckling av användbar ny teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiska överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många länder är regionalpolitiken i allt högre grad inriktad på att&lt;br&gt;stimulera FoU och sprida teknik till företag lokaliserade i specifika&lt;br&gt;målområden för utveckling och omstrukturering. I Frankrike har pro-&lt;br&gt;grammen Atout, Puce och Logic, vilka rör näringslivets användning av ny&lt;br&gt;informationsteknik, decentraliserats. Frankrikes Centres de Ressources&lt;br&gt;Technologiques, som verkar för överföring av ny teknik till små och&lt;br&gt;medelstora företag, integreras regionalt. Tyskland bygger upp mer än 20&lt;br&gt;tekniköverföringscentra, liksom 11 branschspecifika teknikcentra i landets&lt;br&gt;östra delar. I Nederländerna fortsätter inom ett tidsbegränsat program den&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av de regionala Branch Technology Centres och&lt;br&gt;som avser stöd till teknikrelaterade föredrag, utställningar och utbildning.&lt;br&gt;Det nordnorska teknikinstitutet tillhandahåller konsulttjänster riktade mot&lt;br&gt;de tre nordligaste norska länen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I OECD-ländemas forsknings-, teknik- och industripolitik ägnas ökad&lt;br&gt;uppmärksamhet åt kompetensutveckling som den avgörande faktorn för&lt;br&gt;att omsätta tekniska framsteg i ekonomisk tillväxt. Länderna eftersträvar&lt;br&gt;att ungdomsutbildningen ska utrusta individen med förmåga att lära&lt;br&gt;kontinuerligt och med de färdigheter som krävs för att söka och tillämpa&lt;br&gt;ny kunskap. Områden med anknytning till naturvetenskap och teknik&lt;br&gt;uppmärksammas särskilt. Fortbildningen får ökad betydelse under&lt;br&gt;arbetslivet och ansträngningar görs för att närmare integrera arbets-&lt;br&gt;livserfarenheter och fortbildning med det ordinarie utbildningssystemet.&lt;br&gt;Ett ökande antal program har som mål att främja rörligheten hos&lt;br&gt;forskningspersonalen både nationellt och internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många länder strävar efter att öka antalet högskoleutbildade och antalet&lt;br&gt;forskarutbildade i samhället. I Danmark, Japan, Schweiz och Sverige&lt;br&gt;utvärderas och/eller reformeras forskarutbildningen i olika avseenden.&lt;br&gt;Australien, Island, Sverige och USA ser över villkoren för studiestödet.&lt;br&gt;För att stimulera ökad rörlighet utvecklar flera länder system för externa&lt;br&gt;doktorand- och forskarstipendier och ökar utbudet av nationella och&lt;br&gt;internationella postdoc-stipendier. Andra sätt att gynna forskarrörlighet är&lt;br&gt;att stimulera samarbetet mellan högskolan och industrin t.ex. genom&lt;br&gt;gemensamma forskningsprojekt eller särskilda utbytesprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutvecklingen inbegriper i de flesta OECD-länder en ökad&lt;br&gt;användning av datorer och informationsteknik. Den moderna&lt;br&gt;informationstekniken förbinder forskarna, deras forskningsproblem och&lt;br&gt;resultat snabbare och tillförlitligare än tidigare. Danmark undersöker,&lt;br&gt;tillsammans med andra OECD-länder, hur den framväxande elektroniska&lt;br&gt;infrastrukturen kan komma att främja forskarnas rörlighet, uppmuntra&lt;br&gt;forskningssamarbete och underlätta spridningen av forskningsresultat. I de&lt;br&gt;nordiska länderna och i t.ex. Frankrike (RENATER) och Schweiz&lt;br&gt;(S WITCH) utvecklas omfattande nätverk för kommunikation mellan högre&lt;br&gt;utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Den svenska forskningens omfattning och struktur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska forskningspolitiken uppvisar i många fall huvuddrag&lt;br&gt;liknande dem som återfinns i de övergripande, internationella trenderna&lt;br&gt;på området. Detta gäller t. ex. den höga prioritet som FoU ges i politiken&lt;br&gt;i många OECD-länder. Forskningens betydelse för Sveriges välstånd och&lt;br&gt;utveckling, såväl materiellt som socialt och kulturellt, har länge präglat&lt;br&gt;forskningspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera länder finns nu en strävan efter en mer effektiv resursanvändning&lt;br&gt;genom en ökad betoning på relevans och nyttiggörande samt mer&lt;br&gt;omfattande utvärdering och uppföljning. Sverige har en lång tradition av&lt;br&gt;internationella utvärderingar av forskningsområden och utvecklingen går&lt;br&gt;nu mot att ytterligare vikt läggs vid utvärdering och uppföljning av&lt;br&gt;forskningens resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakterna mellan forskningssystemet och näringslivet har i Sverige,&lt;br&gt;liksom i ett flertal andra länder, rönt allt större intresse. Under de senaste&lt;br&gt;åren har ett flertal nya samverkansformer erhållit statligt stöd och&lt;br&gt;utvecklingen på området fortsätter. Det handlar både om att ge&lt;br&gt;näringslivet tillgång till den kunskap och kompetens som finns inom&lt;br&gt;forskningssystemet och om att tillföra högskolan de kunskaper och&lt;br&gt;frågeställningar som genereras i näringsliv och samhälle.&lt;br&gt;Kompentensutvecklingen uppmärksammas alltmer internationellt som en&lt;br&gt;avgörande faktor för ekonomisk tillväxt. I Sverige har politiken bl.a.&lt;br&gt;syftat till att öka antalet högskoleutbildade och antalet forskarutbildade i&lt;br&gt;samhället. Särskilt utbildningarna inom naturvetenskap och teknik har&lt;br&gt;byggts ut, för att bl.a. samhällets och näringslivets behov av kvalificerad&lt;br&gt;personal skall kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stimulans av forskning och utbildning ses som viktiga delar av&lt;br&gt;regionalpolitiken i många länder. Även i Sverige har dessa frågor under&lt;br&gt;senare år uppmärksammats alltmer genom utbyggnad av forskningen vid&lt;br&gt;de mindre och medelstora högskolorna samt genom uppbyggnad av en&lt;br&gt;högskola på Södertörn och planeringen för en ny högskola i Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU-finansieringen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett karaktäristiskt drag hos det svenska forskningssystemet är att huvud-&lt;br&gt;delen av den statligt finansierade forskningen utförs vid universitet och&lt;br&gt;högskolor. Dessa utför därmed både den inomvetenskapligt motiverade&lt;br&gt;forskningen och en stor del av sektorsforskningen vilken motiveras utifrån&lt;br&gt;kunskapsbehovet inom olika samhällssektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga FoU-finansieringen sker via ett stort antal organ. Regering&lt;br&gt;och riksdag anslår medel för forskning och utveckling inom samtliga&lt;br&gt;departementsområden. Inom de flesta av dem finns forskningsråd och/eller&lt;br&gt;sektorsorgan. som fördelar medel till forskning och utveckling vid&lt;br&gt;universitet och högskolor, forskningsinstitut eller företag. Utbildnings-&lt;br&gt;departementet har ansvar för bl.a. grundläggande forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning. Basen utgörs av fakultetsanslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden stöder vetenskapligt betydelsefull forskning inom sina&lt;br&gt;områden. De flesta finansiärer stöder i viss mån både mer grundläggande&lt;br&gt;forskning och forskning av mer tillämpad karaktär. En betydande del av&lt;br&gt;medlen för civil sektorsforskning avsätts inom Närings- och&lt;br&gt;handelsdepartementets verksamhetsområde. Härutöver finns FoU-medel&lt;br&gt;i väsentlig omfattning inom bl.a. Jordbruks- och Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementens verksamhetsområden. Statsmakterna fördelar inom&lt;br&gt;Försvarsdepartementets verksamhetsområde stora FoU-anslag för framför&lt;br&gt;allt totalförsvarsändamål. Utbildningsdepartementets verksamhetsområde&lt;br&gt;svarar för cirka 46 % av de statliga FoU-insatsema budgetåret 1995/96.&lt;br&gt;Försvarsdepartementet och Närings- och handelsdepartementets verksam-&lt;br&gt;hetsområden svarar för 21 % respektive 11 % av FoU-anslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika finansieringsformerna kompletterar varandra. Universitetens&lt;br&gt;och högskolornas fakultetsanslag utgör forskningens basresurser och&lt;br&gt;svarar för långsiktighet och kontinuitet. De används huvudsakligen till&lt;br&gt;finansiering av tjänster och infrastruktur. Forskningsrådsmedel fördelas&lt;br&gt;efter inomvetenskapliga kriterier till tidsbegränsade projekt och tjänster.&lt;br&gt;Enskilda forskare föreslår forskningsprojekt som granskas med s.k. peer-&lt;br&gt;review-system, vilket innebär att andra forskare, i vissa råd tillsammans&lt;br&gt;med allmän företrädare inom det aktuella området, rangordnar projekten.&lt;br&gt;Forskarna har således en stor frihet att avgöra vilken forskning som skall&lt;br&gt;bedrivas inom ramen för fakultetsanslag och forskningsrådsmedel.&lt;br&gt;Sektorsmedel fördelas av organ som skall tillgodose FoU-behov inom en&lt;br&gt;viss samhällssektor. Dessa organ har vitt skiftande arbetssätt, men&lt;br&gt;gemensamt är att finansiären kräver att även andra kriterier än&lt;br&gt;inomvetenskapliga kvalitetskriterier skall vara uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definition och indelning av FoU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den forskningsstatistik som Statistiska centralbyrån (SCB) tar fram&lt;br&gt;används de definitioner och indelningar som utvecklats inom OECD.&lt;br&gt;Detta innebär att FoU delas in i grundforskning, tillämpad forskning och&lt;br&gt;utvecklingsarbete. Dessa kategorier används allmänt i den forsknings-&lt;br&gt;politiska diskussionen, men gränserna mellan dem är flytande. Detta gäller&lt;br&gt;även andra begrepp som utvecklats under senare år, t.ex. målinriktad&lt;br&gt;forskning, strategisk forskning m.fl. Med grundforskning avses, med den&lt;br&gt;definition OECD och SCB använder, att systematiskt och metodiskt söka&lt;br&gt;efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte.&lt;br&gt;Begreppet inrymmer även forskning vars inriktning är att lägga en grund&lt;br&gt;som kan tänkas ge tillämpning. I begreppet tillämpad forskning ligger&lt;br&gt;forskning med bestämda tillämpningar i sikte. Utvecklingsarbete avser att&lt;br&gt;utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer för att&lt;br&gt;åstadkomma nya produkter, processer, system eller väsentliga förbättringar&lt;br&gt;av redan existerande sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller balansen mellan forskning och utvecklingsarbete dominerar Prop. 1996/97:5&lt;br&gt;för företagens del utvecklingsarbete och den utgör även en väsentlig del&lt;br&gt;av de statliga forskningsfinansiärernas FoU-volym. Vid universitet och&lt;br&gt;högskolor utgörs den helt övergripande FoU-verksamheten av forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt sett genomförs större delen av forskningen i Sverige vid universitet&lt;br&gt;och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F/g. 3.1 Antal FoU-årsverken' fördelade mellan forskning&lt;br&gt;och utveckling under perioden 1981-1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU-&lt;br&gt;årsverken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK035/prop_199697__5-2.png" style="width:185pt;height:124pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utvecklings-&lt;br&gt;arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och&lt;br&gt;högskolor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting och stat&lt;br&gt;liga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Sveriges insatser för forskning och utvecklingsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska resurserna för FoU uttryckta som andel av bruttonationalpro-&lt;br&gt;dukten (BNP) har länge legat bland de högsta i världen. Enligt den&lt;br&gt;senaste undersökningen från SCB, år 1993, satsar Sverige 3,4 % av BNP&lt;br&gt;på FoU, vilket motsvarar ca 48 miljarder kronor. Denna andel var detta&lt;br&gt;år högre än i något annat OECD-land. Ökningen av BNP-andelen från år&lt;br&gt;1991 förklaras av att företagens FoU-satsningar har ökat, att statistiken nu&lt;br&gt;omfattar FoU inom kommuner och landsting och att Sveriges BNP har&lt;br&gt;minskat. Totalt utfördes omkring 60 000 FoU-årsverken. Prognoser för år&lt;br&gt;1995 pekar mot en ökning av FoU-årsverken till 61 000 och FoU-&lt;br&gt;utgifterna till 53 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ett FoU-årsverke är det arbete som en heltidsanställd person utför under ett år inom FoU-&lt;br&gt;området. Fördelningen mellan utvecklingsarbete och forskning är schablonberäknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fig. 3.2 FoU-utgifternas procentandel av BNP i Sverige&lt;br&gt;jämfört med utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;USA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De totala offentliga insatserna för FoU beräknas uppgå till drygt 19,5&lt;br&gt;miljarder kronor budgetåret 1995/96 (12-månader). Av den totala statliga&lt;br&gt;budgeten motsvarar FoU-anslagen ca 3 %. Andelen av BNP är 1 %. Vid&lt;br&gt;en jämförelse med övriga OECD-länder år 1993 låg Sverige bland de&lt;br&gt;högsta när det gäller statliga insatser för FoU räknat som andel av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandsfinansieringen av FoU ökar trendmässigt och förväntas dessutom&lt;br&gt;få ett väsentligt tillskott tack vare den allt större omfattningen av&lt;br&gt;projektbidrag från EU. Den preliminära statistiken som EU/FoU-rådet&lt;br&gt;tagit fram pekar på en svensk andel på drygt 3 % av EU:s FoU-budget i&lt;br&gt;de första ansökningsomgångarna. Detta skulle innebära att svenska&lt;br&gt;forskare och näringsliv kommer att få ett tillskott på omkring 900&lt;br&gt;miljoner kronor per år i fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU bedrivs främst inom näringslivet (69%) och inom universitets- och&lt;br&gt;högskolesektorn (22%). Övrig offentlig sektor svarar för omkring 9 % av&lt;br&gt;utförandet av den totala FoU-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fig. 3.3 Finansieringen av FoU i Sverige år 1993, miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiärer&lt;br&gt;av FoU&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK035/prop_199697__5-3.png" style="width:214pt;height:118pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utförande&lt;br&gt;sektor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK035/prop_199697__5-4.png" style="width:29pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK035/prop_199697__5-5.png" style="width:68pt;height:31pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(inkl, industriforsk-&lt;br&gt;ningsinstitut )&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK035/prop_199697__5-6.png" style="width:40pt;height:18pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Universitet,&lt;br&gt;högskolor&lt;br&gt;(exkl. undervis-&lt;br&gt;ningssjukhusen)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK035/prop_199697__5-7.png" style="width:26pt;height:24pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Offentlig&lt;br&gt;sektor&lt;br&gt;(inklusive:&lt;br&gt;landsting&lt;br&gt;ochförsvar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1993, då BNP hade sjunkit relativt kraftigt i Sverige, framstod Prop.&lt;br&gt;högskolans andel av BNP som unikt hög. Andelen, 0,79 %, var då&lt;br&gt;dubbelt så hög som i USA och mer än dubbelt jämfört med genomsnittet&lt;br&gt;bland OECD:s och EU:s länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fig. 3.4 Total FoU utförd inom högskolesektorn&lt;br&gt;i procent av BNP år 1993&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK035/prop_199697__5-8.png" style="width:268pt;height:162pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av statliga anslag till olika vetenskapsområden i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgående från statsbudgeten kan statens anslag inom samtliga&lt;br&gt;departementsområden fördelas till olika forskningsfinansiärer beroende på&lt;br&gt;vilket ändamål som forskningen är inriktad mot. Huvudområdena är&lt;br&gt;allmän vetenskaplig utveckling, civil sektorsforskning samt försvars-&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsforskningens nivå har de senaste decennierna varit i stort sett&lt;br&gt;konstant medan anslagen till allmän vetenskaplig utveckling ökat relativt&lt;br&gt;mycket. Anslagen till försvarsforskningen ökade under större delen av&lt;br&gt;1980-talet. Budgetåret 1995/96 svarar försvarsforskningen för ca 20 % av&lt;br&gt;den statliga FoU-satsningen, vilket innebär ca 4 miljarder kronor. I denna&lt;br&gt;andel ingår emellertid materielutveckling, vilken utgör ca tre fjärdedelar&lt;br&gt;av FoU inom försvarsområdet. Den första hälften av 1980-talet var&lt;br&gt;energiforskning ett högt prioriterat ändamål, som utgjorde ca 10 % av de&lt;br&gt;totala statliga insatserna för FoU. Denna satsning har emellertid avtagit&lt;br&gt;under 1990-talet och motsvarar knappt 3 % budgetåret 1995/96. Insatserna&lt;br&gt;inom området fysisk miljö och naturvård ökade kraftigt i mitten av 1980-&lt;br&gt;talet. Av dessa utgör FoU inom biståndsrelaterad verksamhet en viktig&lt;br&gt;del. Förbättring av transporter och telekommunikationer är ett annat&lt;br&gt;område som numera prioriteras. Till detta område hör en stor del av&lt;br&gt;insatserna inom informationsteknologin. Budgetåret 1995/96 avsätts drygt&lt;br&gt;5 &amp;nbsp;% av de statliga medlen för FoU till transport- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunikationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänvetenskapliga forskningen har en relativt väldefinierad Prop. 1996/97:5&lt;br&gt;indelning i fakultetsområden. Till allmänvetenskaplig utveckling gick&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 totalt 9,9 miljarder kronor. Inom detta område är det&lt;br&gt;medicinska området störst. För detta avsattes 2,8 miljarder kronor, vilket&lt;br&gt;utgör 28 %. Därnäst kommer naturvetenskap och teknik med vardera ca&lt;br&gt;20 %. Det samhällsvetenskapliga området svarar för 10 %, medan&lt;br&gt;humaniora, respektive lantbruks- och veterinärvetenskap, svarar för var-&lt;br&gt;dera 8 % av resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om statens anslag för övriga ändamål därutöver tillförs och dessa&lt;br&gt;fördelas på områden erhålls en översiktlig bild av forskningens fördelning&lt;br&gt;per område, som bl.a. visar följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1986/87 - 1995/96 har anslagen till humaniora, inkl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU inom kultur- och mediaområdet, ökat med nära 70 %. Den kraftiga&lt;br&gt;ökningen av anslagen till humaniora bör ses mot bakgrund av en låg&lt;br&gt;ursprungsnivå. Anslagen till teknisk forskning, inkl. FoU inom industriell&lt;br&gt;verksamhet, energi- och teleområdet, har ökat med 18 %. Naturvetenskap&lt;br&gt;tillsammans med området fysisk miljö ökade under samma period med 33&lt;br&gt;% och anslagen till medicin, hälso- och sjukvård med 12 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fig. 3.5 Utvecklingen av totala FoU-anslag i statsbudgeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986/87 - 1995/96, miljoner kronor, 1991 års priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK035/prop_199697__5-9.png" style="width:183pt;height:250pt;"/&gt;
&lt;p&gt;* Områdesindelningen avser allmänvetenskaplig utveckling&lt;br&gt;sammanslaget med &amp;quot;motsvarande&amp;quot; sektorsforskningsområde&lt;br&gt;enligt SCB:s definitioner av FoU- ändamål (STBG-analys 1995/96)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala fördelningen inom FoU-området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU-verksamheten i Sverige är starkt koncentrerad till storstadsregionerna.&lt;br&gt;Av de totala personella FoU-insatsema utfördes år 1993 omkring 34 % i&lt;br&gt;Stockholms län, 18 % i Göteborgs och Bohus län samt 11 % i Malmöhus&lt;br&gt;län. I övriga län, där mer än 60 % av befolkningen bor, utförs således&lt;br&gt;endast en tredjedel av landets FoU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fig. 3.6 FoU-årsverken i storstadslän -&lt;br&gt;jämförelse med övriga län år 1993&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK035/prop_199697__5-10.png" style="width:239pt;height:151pt;"/&gt;
&lt;p&gt;och Malmö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det privata näringslivet finansierar den större delen av FoU-verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens totala FoU-utgifter beräknas ha uppgått till ca 34 miljarder&lt;br&gt;kronor år 1993, vilket är den högsta siffran någonsin. Näringslivet stod&lt;br&gt;därmed för närmare 70% av FoU-utgiftema i Sverige. Vad gäller&lt;br&gt;näringslivets totala FoU-utgifter som andel av BNP ligger Sverige högt&lt;br&gt;bland OECD-länderna. De näringsgrenar som gör de största FoU-&lt;br&gt;insatsema är elektronikindustrin, transportmedelsindustrin, maskinindustrin&lt;br&gt;och läkemedelsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska koncerners FoU-insatser utomlands är större än utländska&lt;br&gt;koncerners FoU-satsningar i Sverige. Den FoU som svenska&lt;br&gt;multinationella koncerner bedriver utomlands uppgick till 7,5 miljarder&lt;br&gt;kronor år 1993. Detta utgjorde cirka en fjärdedel av koncernernas totala&lt;br&gt;utgifter för FoU. Motsvarande siffra för utländska företags FoU-insatser&lt;br&gt;i Sverige var 4,6 miljarder kronor, varav ABB svarar för en stor del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom företagssektorn utgör forskningen endast en mindre del av Prop. 1996/97:5&lt;br&gt;näringslivets FoU-verksamhet. För företagen är således utvecklingsarbetet&lt;br&gt;det dominerande. Främjande av industriell verksamhet är det huvudsakliga&lt;br&gt;syftet. Inom detta ändamål avser knappt hälften av insatserna framtagning&lt;br&gt;av nya produkter, processer eller system. Drygt hälften syftar till&lt;br&gt;förbättring av redan existerande verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En positiv utveckling sker bland småföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom många OECD-länder har man kunnat iaktta en ökad FoU-verksam-&lt;br&gt;het i de mindre företagen och då främst inom tjänsteföretagen. Motsvaran-&lt;br&gt;de utveckling sker också i Sverige. År 1993 utgjorde FoU-utgiftema inom&lt;br&gt;företag med färre än 50 anställda drygt 2,6 miljarder, vilket inte&lt;br&gt;medräknas i FoU-statistiken. Detta motsvarar 8 % av övriga företags FoU.&lt;br&gt;För tio år sedan var denna andel 4 % och för tjugo år sedan endast 2 %.&lt;br&gt;Forskningsnära småföretag, som har etablerat samverkan med forsk-&lt;br&gt;ningsverksamhet vid företag eller högskolor, och teknikintensiva små-&lt;br&gt;företag svarar för en väsentlig del av denna FoU-expansion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördubbling av antalet forskarutbildade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet forskarutbildade under 65 år i samhället beräknas fördubblas fram&lt;br&gt;till år 2010 jämfört med år 1990. Under de senaste decennierna har antalet&lt;br&gt;forskarutbildade under 65 år i Sverige ökat från ungefär 10 000 år 1970&lt;br&gt;till nära 25 000 år 1990. Med dagens inflöde av doktorander skulle antalet&lt;br&gt;år 2010 uppgå till 50 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fig.3.7 Antalet forskarutbildade i befolkningen fram till år 2010&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK035/prop_199697__5-11.png" style="width:231pt;height:163pt;"/&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet nyantagna studerande per år till forskarutbildningen har varit&lt;br&gt;relativt konstant - drygt 2 000 - ända sedan början av 1970-talet. Först&lt;br&gt;under senare hälften av 1980-talet och under 1990-talet ökade antalet&lt;br&gt;nämnvärt och uppgår nu till ca 3 000 studerande. Andelen kvinnor har&lt;br&gt;under samma tid ökat från 23 % till 40 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet forskarstuderande som under läsåret avlägger doktorsexamen har&lt;br&gt;fördubblats sedan mitten av 1970-talet och uppgår läsåret 1994/95 till&lt;br&gt;drygt 1 500. Läsåret 1994/95 var en tredjedel av dem som avlade&lt;br&gt;doktorsexamen kvinnor. Fortfarande är andelen examinerade kvinnor lägst&lt;br&gt;vid teknisk fakultet, där endast var femte nybliven doktor är kvinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige får genom migration ett nettotillskott av forskarutbildade. År&lt;br&gt;1994 hade antalet invandrare med forskarutbildning fördubblats jämfört&lt;br&gt;med år 1991, från 500 till 1 000 personer. Det framgår dock inte av&lt;br&gt;statistiken i vilken utsträckning personer med forskarutbildning, vare sig&lt;br&gt;de har svensk eller utländsk doktorsexamen, har arbetsuppgifter som&lt;br&gt;motsvarar deras kompetens. Antalet forskarutbildade som utvandrade är&lt;br&gt;lägre, 340 personer år 1994 varav 140 hade Sverige som födelseland.&lt;br&gt;Detta inbegriper även svensk forskarutbildad personal vid de svenska&lt;br&gt;multinationella företagen. Enligt dessa uppgifter pågår således inte någon&lt;br&gt;forskarflykt från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultat av FoU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller produktionen av vetenskapliga artiklar, vilken ofta används&lt;br&gt;som ett kvalitetsmått på forskningen, ligger Sverige på andra plats bland&lt;br&gt;OECD-ländema, med mer än 1 500 publicerade artiklar per miljon&lt;br&gt;invånare år 1994. Under 1990-talet är det enbart Schweiz som har&lt;br&gt;producerat fler artiklar per invånare. Schweiz är centrum för många&lt;br&gt;europeiska forskningsorganisationer vilket kan bidra till den höga siffran.&lt;br&gt;Ämnesområden med hög publiceringsstatistik bland svenska forskare är&lt;br&gt;framför allt biomedicin, klinisk medicin och biologi. Samarbete i form av&lt;br&gt;samförfattande av artiklar med forskare från EU-ländema har under&lt;br&gt;perioden 1990-94 nästan fördubblats. År 1994 var drygt 3 500 artiklar&lt;br&gt;samförfattade med forskare från EU-ländema av totalt närmare 7 000&lt;br&gt;samförfattade artiklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Mål för forskningen och riktlinjer för&lt;br&gt;forskningspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål för forskningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Följande övergripande mål skall gälla för forskningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Forskningen skall bidra med nya väsentliga fakta om naturen, samhället och&lt;br&gt;kulturen och ge perspektiv på människans belägenhet i universum, i jordens&lt;br&gt;ekosystem och i historien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Forskningen skall bidra till att bevara och utveckla hälsa, kultur, välfärd och&lt;br&gt;miljö för alla individer och befolkningsgrupper i samhället liksom för&lt;br&gt;kommande generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Forskningen skall bidra till ekonomisk utveckling, effektivitet i näringsliv&lt;br&gt;och offentlig sektor samt till samhällets omställning mot en hållbar utveckling&lt;br&gt;och därigenom också främja sysselsättning och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Forskningen skall bidra till en hög allmän utbildningsnivå och främja den&lt;br&gt;kulturella utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Forskningen skall främja kritiskt tänkande och vetenskapliga förhållningssätt&lt;br&gt;i samhället och därmed främja och stärka demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Forskningen skall bidra till internationellt samarbete och fred och till&lt;br&gt;lösningar av globala problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen vill med hänsyn till&lt;br&gt;forskningens betydelse och de samhällsförändringar, som beskrivits i det&lt;br&gt;inledande avsnittet, föreslå följande övergripande mål för forskningen.&lt;br&gt;Den forskning som bedrivs med offentliga medel skall bidra till&lt;br&gt;uppfyllandet av dessa mål, även om enskilda forskningsprojekt inte kan&lt;br&gt;bidra till att tillgodose samtliga mål. Dessa mål utgör, tillsammans med&lt;br&gt;allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, en analys av&lt;br&gt;forskningssystemets organisation och effektivitet samt det rådande&lt;br&gt;resursläget, utgångspunkter för regeringens ställningstaganden i&lt;br&gt;forskningspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Forskningen skall bidra med nya väsentliga fakta om naturen, samhället&lt;br&gt;och kulturen och ge perspektiv på människans belägenhet i universum, i&lt;br&gt;jordens ekosystem och i historien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Forskningen skall bidra till att bevara och utveckla hälsa, kultur, välfärd&lt;br&gt;och miljö för alla individer och befolkningsgrupper i samhället liksom för&lt;br&gt;kommande generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Forskningen skall bidra till ekonomisk utveckling, effektivitet i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsliv och offentlig sektor samt till samhällets omställning mot en p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1996/97:5&lt;br&gt;hållbar utveckling och därigenom också främja sysselsättning och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Forskningen skall bidra till en hög allmän utbildningsnivå och främja&lt;br&gt;den kulturella utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Forskningen skall främja kritiskt tänkande och vetenskapliga för-&lt;br&gt;hållningssätt i samhället och därmed främja och stärka demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Forskningen skall bidra till internationellt samarbete och fred och till&lt;br&gt;lösningar av globala problem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna riktlinjer för forskningspolitiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Följande allmänna riktlinjer skall gälla för forsknings-&lt;br&gt;politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Forskningens inriktning skall svara mot behoven i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas av statsmakterna medan&lt;br&gt;organ med sakkunskap inom berörda områden beslutar om närmare&lt;br&gt;medelsfördelning och verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Krav skall ställas på hög vetenskaplig kvalitet i den forskning som&lt;br&gt;finansieras med statliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Forskningen skall komma till nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Högskolans samverkan med det omgivande samhället skall öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Forskningsetiska problem och forskarnas ansvar i dessa frågor skall ges&lt;br&gt;ökad uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Jämställdheten inom forskningen skall öka liksom forskning med ett&lt;br&gt;genusperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Sambandet mellan utbildning och forskning skall stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Alla universitet och högskolor skall förfoga över egna forskningsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Svensk forskning skall bidra till forskningen i världen och aktivt samspela&lt;br&gt;med forskning i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Sverige skall verka för att den EU-finansierade forskningen ger ett brett&lt;br&gt;stöd till utvecklingen i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Forskningens inriktning skall svara mot behoven i samhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället blir alltmer kunskapsberoende. Det gäller inom alla områden.&lt;br&gt;Kunskapen kommer inte bara fram genom forskning i ordets traditionella&lt;br&gt;bemärkelse utan utvecklas också ur erfarenheteter av skilda slag i&lt;br&gt;praktiskt arbete och problemlösande verksamhet. Att kunskapsut-&lt;br&gt;vecklingen i och för sig är ett vidare begrepp än forskning förringar&lt;br&gt;givetvis inte betydelsen av forskningsinsatser. Forskning är och måste&lt;br&gt;vara basen för mycket av kunskapsutvecklingen t.ex. i utbildning och&lt;br&gt;utvecklingsarbete. De forskande institutionerna måste ha intensiva&lt;br&gt;kontakter med det omgivande samhället för att ta del av problemställ-&lt;br&gt;ningar, kunskaper och erfarenheter. Omvänt måste omgivningen - företag,&lt;br&gt;organisationer och offentliga myndigheter - göra större ansträngningar att&lt;br&gt;följa forskningens utveckling. Staten måste genom sin politik underlätta&lt;br&gt;denna växelverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga forskningen skall samspela med näringslivets FoU för att&lt;br&gt;åstadkomma ekonomisk tillväxt och en god kunskapsutveckling inom&lt;br&gt;svenskt näringsliv. Kunskap är avgörande för framgångar i dagens&lt;br&gt;näringsliv. Företagen satsar därför stora resurser på att utveckla kunskap.&lt;br&gt;Företagen har dock knappast möjlighet att se längre än till sin egen&lt;br&gt;lönsamhet när denna typ av investeringar övervägs. Staten har därför en&lt;br&gt;viktig roll när det gäller att genomföra eller finansiera den forskning som&lt;br&gt;de forskande företagen inte själva kan förutses ansvara för, men som är&lt;br&gt;lönsam för samhället som helhet. Forskning om t.ex. energiresurser är&lt;br&gt;väsentlig såväl för näringslivets tillväxt som för en hållbar utveckling. Det&lt;br&gt;finns också många andra områden där forsknings- och utvecklingsinsatser&lt;br&gt;främjar såväl näringsliv som andra angelägna samhällsintressen. En väl&lt;br&gt;avvägd forskningspolitik är således viktig för att öka den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den statliga forskningen skall vara tillväxtstimulerande krävs att&lt;br&gt;den faktiskt är användbar för näringslivet. En annan förutsättning är att&lt;br&gt;statens och näringslivets insatser kompletterar varandra så att synergief-&lt;br&gt;fekter uppstår. Den statliga forskningen bör därför vara inriktad mot&lt;br&gt;områden där kunskapsspridningen kan förväntas bli stor och där det inte&lt;br&gt;finns tillräckliga legala instrument för att företagen skall kunna skydda&lt;br&gt;sina idéer. Dessa avvägningar kräver en närmare och kontinuerlig dialog&lt;br&gt;mellan statsmakterna, högskolan, näringsliv och fackliga organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas av statsmakterna&lt;br&gt;medan organ med sakkunskap inom berörda områden beslutar om&lt;br&gt;närmare medelsfördelning och verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningens frihet och autonomi är grundläggande i ett demokratiskt&lt;br&gt;samhälle. Begreppet innebär att forskningen skall vara fri i val av&lt;br&gt;metoder, forskningsbara problem liksom rätten att fritt publicera&lt;br&gt;forskningsresultat. Särskilt viktigt är att forskarna själva avgör vad som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är vetenskapliga rön, vad som är god och dålig kvalitet etc. Forskningens Pr&lt;sub&gt;O&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;frihet garanteras ytterst av det demokratiska statsskicket och dess&lt;br&gt;grundlagsfästa rättigheter. Forskningsfriheten i Sverige är således starkt&lt;br&gt;etablerad sedan mycket lång tid tillbaka och förvaltas väl av det offentliga&lt;br&gt;forskningssystemet. Det är viktigt att denna frihet fortsatt värnas även vid&lt;br&gt;en fördjupad samverkan med det omgivande samhället, bl.a. näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt med en ansvarsfördelning mellan olika nivåer och&lt;br&gt;beslutsfattande organ inom forskningsområdet. De demokratiskt valda&lt;br&gt;organen måste ta det yttersta ansvaret för forskningsresurserna och deras&lt;br&gt;användning. I det sagda ligger för det första att statsmakterna måste ha&lt;br&gt;inblick i och kunna planera för alla offentliga medel som används för att&lt;br&gt;finansiera forskning, således också de löntagarfondsmedel som avsatts till&lt;br&gt;stiftelser för forskningsstöd. Dessa medel är till sitt ursprung offentliga.&lt;br&gt;I det ovan sagda ligger också att statsmakterna skall besluta om den&lt;br&gt;övergripande fördelningen av forskningsresurserna mellan olika områden.&lt;br&gt;För grundforskningens del innebär detta t.ex. att statsmakterna beslutar&lt;br&gt;om fördelningen mellan områden som teknik, naturvetenskap, medicin och&lt;br&gt;kulturvetenskaper. För sektorsforskningen innebär det att statsmakterna&lt;br&gt;avsätter medel inom de skilda utgiftsområdena på statsbudgeten.&lt;br&gt;Statsmakternas prioriteringar kan avse också mer avgränsade&lt;br&gt;forskningsområden eller särskilda former för forskningsinsatser, som&lt;br&gt;annars inte skulle komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt ansvar för att identifiera forskningsområden som behöver&lt;br&gt;stärkas vilar på forskningsråd och högskola. Men även behov och&lt;br&gt;kunskaper som finns hos sektorsansvariga myndigheter, inom näringslivet&lt;br&gt;och statsmakterna bör vägleda prioriteringarna. Staten måste ta särskilt&lt;br&gt;ansvar för sådana forskningsområden som är av allmänt eller kulturellt&lt;br&gt;värde men inte kan räkna med stöd från näringsliv eller privata intressen.&lt;br&gt;Statens roll bör även vara att finansiera riskfyllda projekt som har svårt&lt;br&gt;att vinna annan finansiering, men som har potential att medföra stora&lt;br&gt;framsteg. Regeringens förslag till prioriterade forskningsområden&lt;br&gt;presenteras i avsnitt 3.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Krav skall ställas på hög vetenskaplig kvalitet i den verksamhet som&lt;br&gt;finansieras med statliga medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningens kvalitet är av avgörande betydelse eftersom kvalitet är en&lt;br&gt;förutsättning för relevans och meningsfull kunskapsspridning. Grunden&lt;br&gt;för en högkvalitativ forskning är i allmänhet en väl utvecklad grund-&lt;br&gt;forskning. Svensk forskning har som regel hög kvalitet men den måste&lt;br&gt;kontinuerligt värnas och utvecklas. Av särskild betydelse är att utveckla&lt;br&gt;mer tvärsektoriellt vetenskapligt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riktlinje för forskningspolitiken måste därför vara att de medel som&lt;br&gt;ställs till förfogande för forskning och utvecklingsarbete skall användas&lt;br&gt;för verksamhet som uppfyller högt ställda krav på vetenskaplig kvalitet.&lt;br&gt;Det ligger i sakens natur att detta ytterst kan bedömas endast av dem som&lt;br&gt;har hög egen professionell kompetens inom respektive forskningsområde,&lt;br&gt;även om en allmän insyn är nödvändig och angelägen. Konkret kommer&lt;br&gt;detta till uttryck i föreskrifter om fakultetsnämnder eller motsvarande&lt;br&gt;organ vid universitet och högskolor, i reglerna för sammansättningen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsråd, etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsfinansiärerna måste utveckla formerna för en mer effektiv&lt;br&gt;samverkan över alla de gränser som finansieringssystemet utvecklat. Här&lt;br&gt;finns idag betydande brister. Kvalitetsgranskningen bör härvid ges stor&lt;br&gt;uppmärksamhet och inslaget av internationell granskning inom alla&lt;br&gt;områden måste öka, även inom områden där det i dag inte är så vanligt.&lt;br&gt;Det bör särskilt observeras att ökad jämställdhet i forskningssystemet och&lt;br&gt;ett ökat inslag av forskning med genusperspektiv också främjar kvalitén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förnyelse och nya impulser är viktiga för kvalitetsutvecklingen. Detta&lt;br&gt;skall åstadkommas genom att yngre forskares situation särskilt upp-&lt;br&gt;märksammas med insatser i forskarutbildningen, rekryteringstjänster och&lt;br&gt;genom att forskarnas rörlighet mellan forskningsinstitutioner och mellan&lt;br&gt;skilda forskningsområden främjas. Det nuvarande tjänstesystemet bör&lt;br&gt;förändras bl.a. i syfte att främja ökad rörlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Forskningen skall komma till nytta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet relevans i forskningen har under senare år fått ökad tyngd i de&lt;br&gt;forskningspolitiska bedömningarna. I begreppet ligger att forskningen&lt;br&gt;skall vara användbar för någon brukare och att den också kommer till&lt;br&gt;användning. Det handlar alltså om önskemålet att forskningen och dess&lt;br&gt;resultat i större utsträckning skall komma till nytta. &amp;quot;Nytta&amp;quot; måste dock&lt;br&gt;ges en vid tolkning och exempelvis också omfatta humanistisk och&lt;br&gt;samhällsvetenskaplig forskning, dvs. sådan forskning som bidrar till&lt;br&gt;förståelsen av vad som hänt, händer, kan eller borde hända i samhället.&lt;br&gt;Traditionellt har relevanskrav i första hand ställts på sektorsforskningen&lt;br&gt;och inneburit att den skall bedrivas kring för sektorn betydelsefulla&lt;br&gt;frågeställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för forskningens nytta, i vid mening, är också omfattande och&lt;br&gt;växande inom forskarsamhället. Erfarenheten att växelverkan mellan&lt;br&gt;grundläggande forskning och tillämpning kan vara stimulerande på ömse&lt;br&gt;håll kommer ofta till uttryck. Detta intresse är också ett uttryck för ett&lt;br&gt;betydande samhällsansvar inom forskarsamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riktlinje för forskningspolitiken skall således vara ökade&lt;br&gt;ansträngningar för att bedöma relevansen av forskningsinsatser inom olika&lt;br&gt;områden. Det är angeläget att bedöma både behoven av forskningsinsatser&lt;br&gt;för att lösa olika problem och sannolikheten av att forskningen på&lt;br&gt;nuvarande stadium och med tillgängliga resurser kan ge värdefulla&lt;br&gt;resultat. Såväl relevansbedömningar som de resultat som uppnåtts måste&lt;br&gt;i ökad utsträckning redovisas och därmed i sin tur kunna ligga till grund&lt;br&gt;för fortsatta bedömningar och beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall regelsystemen utformas så att samhällets utnyttjande av&lt;br&gt;forskningsresultat uppmuntras och underlättas. Detta kommer till uttryck&lt;br&gt;inte bara i de regler som gäller för patent m.m., utan också i kraven på&lt;br&gt;såväl universitet och högskolor och andra myndigheter som de enskilda&lt;br&gt;forskarna att aktivt informera om pågående verksamhet och uppnådda&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga forskningsfinansiärer och utförare bör i ökad utsträckning&lt;br&gt;uppmärksamma både kvalitets- och relevansaspektema av den forskning&lt;br&gt;som bedrivs och redovisa hur detta sker. Forskningsråd och sektorsorgan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste ta ett vidare ansvar, där råden uppmärksammar samhällsrelevansen p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p,&lt;br&gt;av den forskning de stöder och där sektorsorganen på motsvarande sätt&lt;br&gt;slår vakt om den vetenskapliga kvaliteten. Forskningsråden bör i sina&lt;br&gt;instruktioner åläggas att även uppmärksamma samhällsrelevansen samt att&lt;br&gt;stödja forskning som är strategisk för såväl forskningens utveckling som&lt;br&gt;samhällets behov i vid mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarna har ett betydande ansvar för forskningens relevans i här&lt;br&gt;avsedd mening. Forskarnas samhällsansvar bör i ökad utsträckning&lt;br&gt;betonas. Universitet och högskolor, liksom samhället i övrigt, behöver en&lt;br&gt;kultur som uppmuntrar, snarare än försvårar för forskare att samverka&lt;br&gt;med samhället och dess avnämare. Det kan gälla samverkan med industri&lt;br&gt;och näringsliv, kommuner och landsting, konstnärlig verksamhet,&lt;br&gt;folkbildning, massmedier, myndigheter och enskilda medborgare. En&lt;br&gt;kraftfull satsning på de mindre och medelstora högskolorna främjar också&lt;br&gt;ett sådant utbyte. Det är dock viktigt att understryka att ansvaret för att&lt;br&gt;forskning i större omfattning nyttiggörs inte enbart ligger hos forskarna&lt;br&gt;och högskolorna. Företag, organisationer och samhällsorgan måste också&lt;br&gt;skaffa sig den kompetens som behövs för att kunna ta till sig relevanta&lt;br&gt;och aktuella FoU-resultat. Det innebär bl.a. att de måste anställa fler&lt;br&gt;forskarutbildade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningspolitiken skall främja tillväxten av ett samhälle där kunskap&lt;br&gt;skapas, växer, bevaras och nyttiggörs. Det kräver en nära samverkan med&lt;br&gt;utbildningspolitiken. En välutbildad arbetskraft är en förutsättning för att&lt;br&gt;kunskap och teknik skall kunna omsättas i ökad produktivitet och nya&lt;br&gt;arbetstillfällen. Utbyggnad av de mindre och medelstora högskolorna&lt;br&gt;främjar också forskningen och dess tillämpning. Det krävs också ett nära&lt;br&gt;och utvecklat internationellt samarbete samt förmåga och intresse att&lt;br&gt;utnyttja forskning och utveckling som bedrivs på annat håll i världen.&lt;br&gt;Samhället måste vara öppet för vetenskapen och aktivt bidra till dess&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Högskolans samverkan med det omgivande samhället skall öka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan har traditionellt två huvuduppgifter, utbildning samt forskning&lt;br&gt;och utvecklingsarbete. I forskningsuppgiften ingår enligt 1 kap. 2 §&lt;br&gt;högskolelagen (1992:1434) att sprida kännedom om verksamheten samt&lt;br&gt;om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vunnits skall kunna&lt;br&gt;tillämpas. En öppen dialog mellan vetenskapen och det omgivande&lt;br&gt;samhället ökar förutsättningarna för nyttiggörande av den kunskap&lt;br&gt;forskningen genererar och bidrar därigenom till samhällets utveckling.&lt;br&gt;Denna dialog måste därför förstärkas. Vetenskapens företrädare bör ges&lt;br&gt;ett tydligare ansvar för att kunskapen når ut till samhällets olika&lt;br&gt;verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsinformation är en viktig uppgift för högskolan. Aktiv och&lt;br&gt;gedigen forskningsinformation bidrar till att höja den allmänna kunskaps-&lt;br&gt;nivån i samhället, vilket bl.a. ökar enskilda individers möjligheter att delta&lt;br&gt;i den demokratiska processen. Genom att delta i den offentliga debatten&lt;br&gt;kan vetenskapens företrädare ge medborgarna och beslutsfattare ett&lt;br&gt;bredare underlag för politiskt ställningstagande. Forskningsinformation i&lt;br&gt;vid mening bör syfta till ett ömsesidigt kunskapsutbyte mellan högskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 1997 att högskolelagen&lt;br&gt;ändras så att högskolornas uppgift att samverka med näringslivet och&lt;br&gt;övriga samhällssektorer förtydligas. Det är viktigt att incitamenten&lt;br&gt;förstärks för såväl lärare och forskare som högskola att tillvarata&lt;br&gt;forskningsresultat och uppfinningar som kan öka näringslivets&lt;br&gt;konkurrenskraft. Forskningsresultat inom områden med social relevans -&lt;br&gt;invandrares integration, folkhälsa, ungdomsfrågor m.m. - bör också kunna&lt;br&gt;nyttiggöras bättre. Här har framför allt sektorsorganen men även&lt;br&gt;forskningsråden en viktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör samtidigt understrykas att en ökad samverkan med näringslivet&lt;br&gt;och övriga samhällssektorer inte får inskränka forskningens frihet. Enligt&lt;br&gt;högskolelagen gäller som allmänna principer att forskningsproblem får&lt;br&gt;fritt väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får&lt;br&gt;fritt publiceras. Det är angeläget att villkoren för samverkan inte resulterar&lt;br&gt;i att viktiga forskningsresultat inte kommer forskningen eller samhället till&lt;br&gt;godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Forskningsetiska problem och forskarnas ansvar i dessa frågor skall&lt;br&gt;ges ökad uppmärksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilda forskaren har en betydande frihet att själv bestämma över&lt;br&gt;inriktningen av sin forskning och över publiceringen av forsknings-&lt;br&gt;resultaten. Forskarna som kollektiv har också ett huvudansvar, i&lt;br&gt;fakultetsstyrelser och forskningsråd, när det gäller beslut om&lt;br&gt;finansieringen av institutioner och forskningsprojekt. Även när det gäller&lt;br&gt;beslut av strategisk betydelse för svensk forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;är forskarnas synpunkter många gånger avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna forskarnas frihet måste emellertid motsvaras av ett an-&lt;br&gt;svarstagande att verka för kvalitet och relevans i forskningen, för att&lt;br&gt;utbildningen håller en god kvalitet, att resultaten av forskningen&lt;br&gt;bekantgörs och kommer till nytta i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kvaliteten skall upprätthållas krävs också att forskarna tar&lt;br&gt;ansvaret för att fusk, vänskapskorruption och vilseledande redovisningar&lt;br&gt;i forskningen bekämpas. Problem av detta slag har kommit att&lt;br&gt;aktualiseras, delvis på grund av att konkurrensen om forskningsmedel&lt;br&gt;blivit hårdare och prestationsrelaterade kriterier i ökande utsträckning&lt;br&gt;används vid fördelningen av medlen. Kravet på att forskarna tar ett större&lt;br&gt;ansvar för relevansen hos forskningen kräver också att de intresserar sig&lt;br&gt;för tänkbara negativa tillämpningar och konsekvenser av forskningen och&lt;br&gt;informerar om sådana risker. Forskningens utveckling inom vissa&lt;br&gt;områden, t.ex. molekylärgenetiken, ger ökad anledning till diskussion om&lt;br&gt;forskningens inriktning och dess möjliga tillämpningar. Ansvarsfrågorna&lt;br&gt;när det gäller tillämpningar av nya forskningsresultat är komplicerade.&lt;br&gt;Forskarna måste också upprätthålla av samhället godtagbara etiska&lt;br&gt;principer för metoder i forskningsprocessen, t.ex. vad gäller experiment&lt;br&gt;på människor eller djur eller registrering av data om privatpersoner, för&lt;br&gt;att respekten för forskarnas frihet skall kunna försvaras i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussionen om forskarnas ansvar har lett till att särskilda regler och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnder för hantering av forskningsetiska problem har upprättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsetiska frågor behandlades av en statlig utredning år 1989 (SOU p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;1989:74 och 75) och därefter av riksdagen (prop. 1989/90:90, bet.&lt;br&gt;1989/90:UbU25, rskr. 328). Riksdagen ansåg att forskarna själva måste&lt;br&gt;ta ansvaret för den etiska kvaliteten likaväl som för den vetenskapliga.&lt;br&gt;Etisk prövning av forskningsprojekt är således en naturlig del av&lt;br&gt;verksamheten. Riksdagen framhöll bl.a. vikten av utbildning i&lt;br&gt;forskningsetiska frågor på alla stadier, men särskilt inom&lt;br&gt;forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett samhälle med ett starkt och ökande beroende av vetenskap och&lt;br&gt;teknologi är forskningsetiska frågor i vidare mening av stort allmänt&lt;br&gt;intresse. Hur forskningen inriktas, vilka projekt som prioriteras, vilka&lt;br&gt;metoder som används och hur man förhindrar fusk eller vilseledande&lt;br&gt;resultatredovisning samt hur resultaten kan tänkas påverka samhället i&lt;br&gt;stort har därmed också politisk räckvidd. Frågorna har också samband&lt;br&gt;med respekten för forskningen och forskarnas integritet. Enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning är det lämpligt att nu - icke minst med tanke på&lt;br&gt;den snabba utvecklingen inom vetenskapen och strävan efter en närmare&lt;br&gt;samverkan mellan forskning och samhälle - göra en ny analys av de&lt;br&gt;forskningsetiska frågorna i vid mening och därvid bland annat pröva hur&lt;br&gt;systemet i dag fungerar i dessa avseenden. En genomgång av vad&lt;br&gt;forskarsamhället och andra har gjort och gör för att hantera de etiska&lt;br&gt;frågorna är därvid viktig, liksom frågor om i vilken omfattning&lt;br&gt;forskningsetiska frågor verkligen belyses i utbildningen. Regeringen avser&lt;br&gt;att tillsätta en utredning med parlamentarisk förankring för att allsidigt&lt;br&gt;belysa dessa och andra forskningsetiska frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Jämställdheten inom forskningen skall öka liksom forskning med ett&lt;br&gt;genusperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formellt finns inga hinder för kvinnor att bedriva forskning. Ändå är&lt;br&gt;obalansen mellan könen större inom forskningen än inom många andra&lt;br&gt;samhällsområden. Visserligen ökar andelen kvinnor men utvecklingen går&lt;br&gt;långsamt. Särskilt påtaglig är kvinnornas underrepresentation på de högsta&lt;br&gt;tjänsterna, professurerna. Endast 8 % av professorerna, 22 % av lektorerna&lt;br&gt;och 27 % av forskarassistenterna är kvinnor. Forskningens kvalitet blir&lt;br&gt;lidande av denna underrepresentation. Många begåvningar avlänkas och&lt;br&gt;kvinnliga synsätt och erfarenheter får inte möjlighet att i tillräcklig&lt;br&gt;utsträckning påverka forskningens inriktning och innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den akademiska miljön är av tradition manlig och i en av män&lt;br&gt;utformad, förment allmängiltig, forskningstradition kan kvinnors insatser&lt;br&gt;därför framstå som mindre vetenskapligt centrala och bli omotiverat lågt&lt;br&gt;värderade. En insikt om detta håller på att växa fram. Det är angeläget att&lt;br&gt;den akademiska världen i stort intensifierar sin självprövning kring dessa&lt;br&gt;förhållanden så att kvinnors forskningsinsatser fullt ut tas till vara och så&lt;br&gt;att kvinnor inte avstår från en forskarkarriär, som ofta är fallet i dag.&lt;br&gt;Utöver de insatser som redan beslutats av riksdagen för att förändra&lt;br&gt;rådande förhållanden krävs ytterligare åtgärder och systematiskt arbete på&lt;br&gt;olika nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riktlinje för forskningspolitiken måste vara att verka för att samtliga&lt;br&gt;nivåer i forskningssystemet arbetar systematiskt med konkreta insatser för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är även angeläget att ett genusperspektiv i ökad utsträckning införs&lt;br&gt;i forskningen. Ett sådant perspektiv öppnar möjligheter att skapa ny&lt;br&gt;kunskap - kunskap som annars saknar förutsättningar att kunna genereras.&lt;br&gt;Det är också viktigt för vetenskapens samhällsrelevans. Detta gäller såväl&lt;br&gt;inom naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning som inom&lt;br&gt;kulturvetenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Sambandet mellan utbildning och forskning skall stärkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans utbildning och forskning bör ömsesidigt berika varandra.&lt;br&gt;Arbete inom utbildning, inklusive utveckling av denna, skall för&lt;br&gt;högskolans lärare vara lika viktigt som forskning. Forskningens metoder,&lt;br&gt;resultat och allmänna förhållningssätt måste vara centrala som en grund&lt;br&gt;i högskoleutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan har självklart behov av goda lärare med forskarutbildning,&lt;br&gt;men det finns många utbildningar där yrkeserfarenhet är lika viktig. Det&lt;br&gt;gäller inte minst inom det tekniska området. De flesta lärare inom&lt;br&gt;högskolan bör ha doktorsexamen. Detta bör emellertid inte ses som&lt;br&gt;ovillkorliga krav. Mycket god undervisning kan förvisso ges också av&lt;br&gt;lärare utan doktorsexamen och med andra yrkeserfarenheter. Krav på&lt;br&gt;pedagogisk färdighet och skicklighet bör emellertid alltid ställas på&lt;br&gt;lärarna. En diskussion bör föras inom högskolan om hur dessa behov kan&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenterna måste få uppmuntran och inspiration till att lära. De bör i&lt;br&gt;sina studier kunna känna samma glädje över att erövra ny kunskap som&lt;br&gt;forskaren kan göra. De måste också få del av forskningens kritiskt&lt;br&gt;ifrågasättande attityd till etablerade sanningar, liksom av dess nyanserat&lt;br&gt;konstruktiva förhållningssätt i verklighetsbeskrivningen. I kontakten och&lt;br&gt;diskussionen mellan lärare och studenter kan båda parter få nya insikter&lt;br&gt;och infallsvinklar. Högskolans uppgift är att ge studenterna en utbildning&lt;br&gt;av hög kvalitet som ger en god grund inför framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenter inom forskarutbildningen befinner sig i gränsområdet mellan&lt;br&gt;lärande och forskning. En väl fungerande forskarutbildning av hög kvalitet&lt;br&gt;är av största betydelse för att inte bara högskolans utan hela samhällets&lt;br&gt;behov av forskarkompetens skall kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Alla universitet och högskolor skall förfoga över egna forsknings-&lt;br&gt;resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har s.k. fasta resurser för forskning endast funnits vid universiteten&lt;br&gt;och vid vissa större högskolor. Forskning bedrivs dock i ökande&lt;br&gt;omfattning också vid de mindre och medelstora högskolorna. Här är&lt;br&gt;verksamheten i hög grad beroende av externa medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltsedan det nuvarande högskolesystemets tillkomst vid mitten av&lt;br&gt;1970-talet har forskningsanknuten verksamhet vid de mindre och&lt;br&gt;medelstora högskolorna ökat i omfattning. Resurserna för&lt;br&gt;forskningsstödjande åtgärder, forskarutbildning av lärare m.m. har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;successivt ökat. Erfarenheterna av forskning vid de mindre och p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;medelstora högskolorna är goda och det är angeläget, inte minst ur ett&lt;br&gt;regionalt utvecklingsperspektiv, att bygga ut dessa högskolors&lt;br&gt;forskningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det brukar ibland hävdas att forskningsresurserna måste koncentreras&lt;br&gt;till ett fåtal högskolor för att kunna utnyttjas effektivt. Men erfarenheten&lt;br&gt;visar att starka och kreativa forskningsmiljöer kan skapas också på mindre&lt;br&gt;högskolor som koncentrerar sina insatser till ett mer begränsat antal&lt;br&gt;områden. De mindre forskningsmiljöerna kan i många fall erbjuda god&lt;br&gt;stimulans för samverkan mellan forskare från olika discipliner och&lt;br&gt;utmärks också i allmänhet av ett större samspel med det omgivande&lt;br&gt;samhället, vilket också främjar forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya former av kunskapsproduktion och kunskapsförmedling ökar&lt;br&gt;möjligheterna att bedriva avancerad forskning i mindre forskningsmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen forskarutbildade lärare och antalet doktorander vid de mindre&lt;br&gt;och medelstora högskolorna ökar stadigt. Vid dessa högskolor finns nu ett&lt;br&gt;antal goda forskningsbaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riktlinje för forskningspolitiken skall vara att alla universitet och&lt;br&gt;högskolor förfogar över egna resurser för forskning. Därigenom förbättras&lt;br&gt;förutsättningarna för den långsiktiga kunskapsutvecklingen. En god&lt;br&gt;forskningsmiljö har stor betydelse även för grundutbildningens kvalitet&lt;br&gt;och för lärarnas kompetensutveckling. En utbyggnad av forsk-&lt;br&gt;ningsresurserna vid de mindre och medelstora högskolorna måste&lt;br&gt;emellertid göras i den takt som de ekonomiska och personella resurserna&lt;br&gt;medger. Detta är ett åtagande som kräver långsiktiga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Svensk forskning skall bidra till forskningen i världen och aktivt&lt;br&gt;samspela med forskning i andra länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Få verksamheter är så internationella som forskningen. För att nå&lt;br&gt;framgång nationellt krävs att man följer forskningsutvecklingen i andra&lt;br&gt;länder, att man har goda internationella kontakter och regelbundet vistas&lt;br&gt;vid utländska universitet. I grundforskningens väsen ligger att&lt;br&gt;kunskaperna skall spridas internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella samarbetet - i skilda former - inom forskningen är&lt;br&gt;sedan länge en integrerad och självklar del av verksamheten. Grunden för&lt;br&gt;samarbetet är, och måste vara, de enskilda forskarna, deras kontakter och&lt;br&gt;deras egna beslut om hur forskningsresurserna bäst används. I princip bör&lt;br&gt;resurser för internationellt forskningssamarbete avvägas mot annan&lt;br&gt;forskning. Regelsystemen för användningen av forskningsresurserna måste&lt;br&gt;här medge en betydande frihet, vilket de också gör i dag. Likväl innebär&lt;br&gt;visst internationellt forskningssamarbete att beslut skall fattas och medel&lt;br&gt;avsättas på statsmaktsnivå. Statsmakterna måste ta ansvar för att en god&lt;br&gt;balans upprätthålls och att inte alltför dyrbara internationella&lt;br&gt;forskningsprojekt tränger ut angelägen annan forskning. Det är angeläget&lt;br&gt;att följa och pröva inriktningen av det internationella engagemanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla länder måste, efter förmåga, bidra till den gemensamma internatio-&lt;br&gt;nella kunskapsbasen. Sverige tillhör tillsammans med övriga länder i&lt;br&gt;Europa, samt USA och Japan de länder som utför omkring 90 % av all&lt;br&gt;forskning i världen. Dessa länder har p.g.a. sin relativa rikedom ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt ansvar för att bedriva forskning, för att sprida kunskaperna om p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op&lt;br&gt;den och för att medverka till att den nyttiggörs. Vidare bör sådan&lt;br&gt;forskning utföras som gagnar inte bara de rika länderna utan även&lt;br&gt;utvecklingsländerna. Det gäller således inte enbart sådan forskning om&lt;br&gt;miljöförstöringen och energiproblemen som mer direkt påverkar livskvali-&lt;br&gt;teten i Sverige utan även forskning om t.ex. livsmedelsförsörjning,&lt;br&gt;befolkningsutveckling och de globala hälsoproblemen. Samarbetet med u-&lt;br&gt;ländemas egna forskare är viktigt i dessa sammanhang liksom&lt;br&gt;ansträngningar att via bistånd stärka u-ländemas egen forskningskapacitet.&lt;br&gt;Regeringen har i de synpunkter som framförts till EU-kommissionen om&lt;br&gt;innehållet i det femte ramprogrammet för forskning och utveckling&lt;br&gt;föreslagit särskilda åtgärder för att undersöka behov och möjligheter att&lt;br&gt;främja forskning och teknikutveckling som tar sikte på de globala&lt;br&gt;problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i budgetpropositionen för innevarande budgetår&lt;br&gt;framhållit att forskningssamarbetet med länder utanför EU också måste&lt;br&gt;uppmärksammas. Det gäller inte minst kunskaperna om och samarbetet&lt;br&gt;med Ost- och Sydostasien. Regeringen kommer därför att föreslå ökade&lt;br&gt;resurser för kunskapsutveckling om och en fastare struktur för samarbetet&lt;br&gt;med länderna i denna region samt ökade insatser för forskning och&lt;br&gt;samarbete kring Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar aktivt i en rad internationella forskningsorganisationer&lt;br&gt;och flertalet svenska forskare deltar i internationellt forskningssamarbete.&lt;br&gt;Det är angeläget att omfattningen av detta samarbete värderas och prövas&lt;br&gt;i ljuset av de samlade svenska forskningsresurserna. Internationella&lt;br&gt;storprojekt är många gånger förutsättningen för att framsteg överhuvud&lt;br&gt;skall vara möjliga inom särskilt resurskrävande forskningsområden, men&lt;br&gt;de kan ha en tendens att bli dels mycket kostsamma, dels mycket långvar-&lt;br&gt;iga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Sverige skall verka för att den EU-finansierade forskningen ger ett&lt;br&gt;brett stöd till utvecklingen i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är en aktiv medlem av EU:s gemensamma forskningsprogram.&lt;br&gt;Det är självfallet viktigt att Sverige tar tillvara de möjligheter till ökat&lt;br&gt;forskningssamarbete som medlemsskapet i EU ger. Svenska forskares och&lt;br&gt;företags deltagande i det nu pågående fjärde ramprogrammet är stort.&lt;br&gt;Sverige deltar i vart fjärde projekt. Om deltagandet fortsätter på samma&lt;br&gt;nivå genom hela ramprogrammet, dvs. fram t.o.m. år 1999, kommer&lt;br&gt;relativt betydande forskningsmedel och forskningsresultat Sverige till del,&lt;br&gt;ca 900 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det femte ramprogrammet kommer att påbörjas år 1998. Processen att&lt;br&gt;fastställa programmets innehåll inleddes under sommaren 1996. Sverige&lt;br&gt;har, liksom många andra medlemsländer, framfört preliminära synpunkter&lt;br&gt;på ramprogrammets utformning. I detta syfte har forskningsfinansierande&lt;br&gt;myndigheter, universitet och högskolor, företag och organisationer beretts&lt;br&gt;tillfälle att framföra sina åsikter. Från svensk sida kommer strävan vara&lt;br&gt;att vidga det europeiska forskningssamarbetet så att det kan ge ett bredare&lt;br&gt;stöd till utveckling av forskning, näringsliv och samhälle i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudpunkterna i det dokument som regeringen har lämnat till kommis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionen omfattar en prioritering av sådana FoU-insatser som främjar ökad p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;tillväxt och sysselsättning, som bidrar till lösningar av de globala&lt;br&gt;utvecklingsproblemen och som löser konkreta samhällsproblem i Europa.&lt;br&gt;Humaniora och samhällsvetenskap bör få ökat utrymme i programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen inom ramprogrammet bör också inriktas mot områden som&lt;br&gt;kan främja utvecklingen av innovationer och ett innovativt klimat i&lt;br&gt;medlemsländerna. Särskilda insatser för små och medelstora företag&lt;br&gt;föreslås, liksom åtgärder för att öka deltagandet av dessa företag i övriga&lt;br&gt;program. Vidare bör ramprogrammet stödja en uthållig utveckling. I detta&lt;br&gt;syfte bör även fortsättningsvis ett särskilt miljöprogram finnas liksom ett&lt;br&gt;tydligare inslag av miljöaspekter inom andra program. När det gäller&lt;br&gt;administrationen bör öppenheten kring urvalsprocessen fördjupas och&lt;br&gt;tiden för kontraktförhandlingama minskas. Kommittéarbetet måste&lt;br&gt;effektiviseras och mer tid ägnas åt strategi, policy och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om lika representation mellan kvinnor och män i EU:s be-&lt;br&gt;slutsprocesser på forskningsområdet har särskilt uppmärksammats i det&lt;br&gt;svenska dokumentet till EU. Denna fråga bör ges prioritet i utarbetandet&lt;br&gt;och genomförandet av det femte ramprogrammet för forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Stiftelser inrättade med löntagarfondsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid de ändringar av stiftelseförordnandena för de&lt;br&gt;stiftelser som inrättades med löntagarfondsmedel som bör komma till&lt;br&gt;stånd skall riktlinjen vara att regeringen skall utse och entlediga&lt;br&gt;ledamöterna i stiftelsernas styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Under föregående mandatperiod&lt;br&gt;bemyndigade riksdagen den dåvarande regeringen att med de tidigare&lt;br&gt;löntagarfondsmedlen som kapital inrätta sammanlagt elva stiftelser.&lt;br&gt;Bildandet skedde i olika omgångar. I december 1993 beslöt den dåvarande&lt;br&gt;regeringen om bildandet av Stiftelsen för strategisk forskning och&lt;br&gt;Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, i maj 1994 om bildandet av&lt;br&gt;Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen Högskolan i&lt;br&gt;Jönköping och i juni 1994 om bildandet av Stiftelsen för forskning inom&lt;br&gt;områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen&lt;br&gt;för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen för&lt;br&gt;Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universi-&lt;br&gt;tet, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen för vård-&lt;br&gt;och allergiforskning, Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen In-&lt;br&gt;novationscentrum. Stiftelsernas sammanlagda kapital uppgår nu till&lt;br&gt;betydligt mer än 20 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformandet av stiftelseförordnandena eftersträvades i princip en&lt;br&gt;ordning som skulle säkerställa att riksdag och regering inte har någon&lt;br&gt;fortsatt kontroll över stiftelsekapitalet. Den dåvarande socialdemokratiska&lt;br&gt;oppositionen motsatte sig den angivna användningen av medlen. En&lt;br&gt;återkommande principiell invändning var därvid att verksamheten skulle&lt;br&gt;komma att undandras riksdagens, regeringens och forskarsamhällets&lt;br&gt;inflytande; medlen borde i stället hanteras i sådana former att offentlig&lt;br&gt;insyn i verksamheten och påverkan från statsmakternas sida möjliggjordes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK035/prop_199697__5-12.png" style="width:288pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i så stor utsträckning som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:22). I propositionen föreslås - av skäl som anges där - att det&lt;br&gt;införs en ny bestämmelse i stiftelselagen (1994:1220) av innebörd att&lt;br&gt;regeringen, såvitt gäller stiftelser som har bildats av staten, får ändra&lt;br&gt;sådana föreskrifter i stiftelseförordnandet som inte avser stiftelsens&lt;br&gt;ändamål; föreskrifterna får ändras utan ansökan och utan styrelsens&lt;br&gt;samtycke. Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nyssnämnda proposition lämnas en närmare redogörelse för stiftelser-&lt;br&gt;nas tillkomst och innehållet i stiftelseförordnandena. Därvid framgår&lt;br&gt;följande i fråga om nuvarande tillvägagångssätt vid utseende av&lt;br&gt;styrelseledamöter efter bildandet. När det gäller Stiftelsen framtidens&lt;br&gt;kultur skall regeringen utse ledamöterna. I fråga om de båda&lt;br&gt;högskolestiftelserna utses flertalet ledamöter av en särskild&lt;br&gt;elektorsförsamling; också rektor är dock ledamot, och studenterna och&lt;br&gt;regeringen utser vardera en ledamot. När det gäller övriga stiftelser utses&lt;br&gt;ledamöterna av styrelsen i respektive stiftelse; en ledamot utses dock -&lt;br&gt;utom i Stiftelsen Innovationscentrum - av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som har bildats av staten finns det ett starkt&lt;br&gt;offentligt intresse av att föreskrifterna om förvaltningen utformas med&lt;br&gt;respekt för demokratiska principer och för det allmännas bästa. Särskilt&lt;br&gt;när förvaltningen rör stora belopp och avser väsentliga inslag i den&lt;br&gt;offentliga verksamheten är det otillfredsställande när ansvariga demokra-&lt;br&gt;tiska institutioner saknar möjlighet att påverka och kontrollera besluten&lt;br&gt;under obegränsad tid framåt. I förgrunden kommer därvid föreskrifterna&lt;br&gt;om utseende av styrelseledamöter. Även om stiftelsens ändamål ligger fast&lt;br&gt;kan ändamålet uppnås på olika sätt, och för de enskilda besluten kan det&lt;br&gt;ha stor betydelse vilka allmänna värderingar som ligger bakom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda föranleder att flertalet av de föreskrifter om utseende av&lt;br&gt;styrelseledamöter som redogjorts för ovan bör ändras; detta gäller dock&lt;br&gt;inte för Stiftelsen framtidens kultur. Ändringarna bör syfta till att&lt;br&gt;regeringen utser och entledigar ledamöterna i stiftelsernas styrelser; i fråga&lt;br&gt;om högskolestiftelserna skall dock lärare och studenter ha rätt att vara&lt;br&gt;representerade. Att regeringen utser ledamöterna främjar också den&lt;br&gt;samordning mellan stiftelsernas insatser och andra statliga insatser på&lt;br&gt;främst forskningens område vilken är av synnerlig vikt för att de samlade&lt;br&gt;statliga insatserna skall ge så stort utbyte som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning främjas den nämnda samordningen i&lt;br&gt;sådan utsträckning att resurser kan frigöras inom ramen för statens budget&lt;br&gt;för angelägna nysatsningar eller för förstärkning av budgeten. I budget-&lt;br&gt;propositionen för år 1997 redogör regeringen närmare för sina över-&lt;br&gt;väganden i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna nya bestämmelsen i stiftelselagen ligger det&lt;br&gt;visserligen - sedan bestämmelsen har trätt i kraft - i regeringens hand att&lt;br&gt;fatta beslut om ändring i stiftelseförordnandena i enlighet med vad som&lt;br&gt;nu har angivits. Som angivits ovan inrättades emellertid stiftelserna efter&lt;br&gt;beslut av riksdagen; besluten föregicks av förslag av den dåvarande&lt;br&gt;regeringen. Därvid gjordes vissa uttalanden i frågan hur&lt;br&gt;styrelseledamöterna i stiftelserna skulle utses. Föredragande statsrådet&lt;br&gt;anförde bl.a. att majoriteten av högskolestiftelsernas styrelseledamöter&lt;br&gt;skulle utses av en valförsamling (prop. 1992/93:231 s. 22), varefter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningsutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande yttrade att p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;vad som hade anförts om styrelsernas sammansättning inte hade givit&lt;br&gt;utskottet anledning till erinran (bet. 1992/93 :UbU 18 s. 7). Riksdagen&lt;br&gt;bemyndigade således den dåvarande regeringen att bilda&lt;br&gt;högskolestiftelserna i enlighet med de riktlinjer som hade angivits i&lt;br&gt;propositionen (rskr. 1992/93:405). Också i fråga om vissa av de övriga&lt;br&gt;stiftelserna gjordes uttalanden om styrelsesammansättningen, se t.ex. prop.&lt;br&gt;1992/93:171 s. 20 och bet. 1992/93:UbU16 s. 14. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;vill regeringen underställa riksdagen frågan om riktlinjen för de ändringar&lt;br&gt;av stiftelseförordnandena som regeringen avser att besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Forskningens kvalitet och relevans&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Forskningens kvalitet bör ägnas ökad&lt;br&gt;uppmärksamhet i myndigheternas arbete. Sakkunniga från andra&lt;br&gt;länder bör i högre grad utnyttjas för bedömning av kvaliteten på&lt;br&gt;svensk forskning. Internationella utvärderingar bör utnyttjas i ökad&lt;br&gt;utsträckning av forskningsfinansiärer och utförare. Medel bör&lt;br&gt;avsättas för sådana utvärderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relevansaspekten bör tillmätas större betydelse inom alla forsk-&lt;br&gt;ningsområden. Även forskningsråden bör ägna större uppmärksam-&lt;br&gt;het åt samhällsrelevansen samt stödja forskning som är strategisk&lt;br&gt;för såväl forskningens utveckling som samhällets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga forskningsmyndigheter bör i årsredovisningar och på&lt;br&gt;annat sätt redovisa hur den forskning som genomförs kan komma&lt;br&gt;till nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i avsnitt 3.4&lt;br&gt;redovisat vikten av att både kvalitets- och relevansaspektema av&lt;br&gt;forskningen uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brist på rörlighet, en alltför snäv specialisering, oförmåga till samverkan&lt;br&gt;över traditionella ämnesgränser och bristande jämställdhet är tendenser i&lt;br&gt;det svenska forskningssystemet som inverkar negativt på forskningens&lt;br&gt;kvalitet. Flera av dessa frågor har också, tillsammans med tjänstestruktur&lt;br&gt;och organisation, utgjort huvudkritiken i de internationella utvärderingar&lt;br&gt;som nyligen gjorts av flera naturvetenskapliga forskningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppenbar brist är att antalet forskare inom ett givet område är&lt;br&gt;begränsat i ett litet land, vilket kan ge upphov till kamaraderi och&lt;br&gt;jävsituationer. Det finns vidare en risk att företrädare för dominerande&lt;br&gt;forskningsriktningar motarbetar uppkomsten av nya idéer. Systemet kan&lt;br&gt;således verka konserverande och motverka förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1995 fördes i media en debatt om forskningsrådens sätt att&lt;br&gt;fungera där de beskylldes för att gynna de egna forskarna i råd och&lt;br&gt;beredningsgrupper. Frågan uppmärksammades också i revisionsarbetet.&lt;br&gt;Efter denna debatt har råden vidtagit olika åtgärder för att minska riskerna&lt;br&gt;för jäv, t.ex. att ledamöters ansökningar också granskas av helt fristående&lt;br&gt;internationella bedömare, att skriftliga instruktioner fastställs samt att&lt;br&gt;beslutande och beredande organ uppmärksammas på problematiken. Det&lt;br&gt;Medicinska forskningsrådet som särskilt kritiserats, förnyades helt år 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att både regering och elektorsförsamling utsåg nya ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga förutsättningar för att upprätthålla en hög kvalitet i svensk&lt;br&gt;forskning är rekrytering av unga forskare, ökad förnyelse och större&lt;br&gt;rörlighet. Det är också angeläget att öka antalet kvinnliga forskare.&lt;br&gt;Behovet av förnyelse och rörlighet i forskningssystemet för att bättre&lt;br&gt;kunna motsvara industrins krav har också påpekats av Industriförbundet&lt;br&gt;i skrivelser till regeringen. Åtgärder för att främja tvärvetenskap och ökad&lt;br&gt;jämställdhet är särskilt viktiga för att höja forskningens kvalitet.&lt;br&gt;Finansiärer och utförare har alla ett ansvar för arbetet med dessa frågor.&lt;br&gt;Utöver universitets och högskolors självklara roll som utförare med&lt;br&gt;självständigt ansvar i det decentraliserade svenska systemet finns&lt;br&gt;anledning att nämna forskningsråden som har särskilt goda förutsättningar&lt;br&gt;att främja förnyelse och rörlighet. Även sektorsorganen bidrar till&lt;br&gt;förnyelsen genom att deras forskningsbehov medför annorlunda&lt;br&gt;problemformuleringar än de inomvetenskapliga. Frågeställningarna är ofta&lt;br&gt;tvärvetenskapliga, vilket kan kräva ny kompetens, nya samarbetsmönster&lt;br&gt;och ny metodik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningens kvalitetsfrågor är nära kopplade till motsvarande kvalitets-&lt;br&gt;frågor inom grundutbildningen. Regeringen redovisar i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen för år 1997 sina bedömningar och förslag avseende kvaliteten i&lt;br&gt;grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade krav bör ställas på att organ som fördelar medel för forskning&lt;br&gt;utnyttjar extern expertis vid bedömning av kvalitet. Närmare samråd bör&lt;br&gt;ske mellan organ inom samma samhällssektor, där så är motiverat genom&lt;br&gt;särskilda samrådsgrupper. Forskningsråden bör kunna utnyttjas som&lt;br&gt;rådgivare till sektorsforskningsorgan i frågor om inomvetenskaplig&lt;br&gt;kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen följer uppmärksamt rådens och universitetens åtgärdsarbete&lt;br&gt;och kommer att föreskriva att de lämnar sådana uppgifter om&lt;br&gt;kvalitetsgranskningsarbetet att det blir möjligt att följa hur de arbetar med&lt;br&gt;denna viktiga fråga. Motsvarande krav måste givetvis ställas även på&lt;br&gt;övriga forskningsfinansiärer och utförare, t.ex. sektors-&lt;br&gt;forskningsmyndigheter. Av de uppgifter som samlats in av Forsknings-&lt;br&gt;finansieringsutredningen framgår att sektorsorganens arbete med&lt;br&gt;kvalitetsfrågorna skiljer sig åt i hög grad mellan olika organ och att man&lt;br&gt;inte alltid utnyttjar den kunskap som finns eller låter oberoende externa&lt;br&gt;sakkunniga medverka i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningens kvalitet kan i många fall endast värderas i ett&lt;br&gt;internationellt jämförande perspektiv. Det är därför väsentligt att&lt;br&gt;sakkunniga från andra länder i ökad utsträckning utnyttjas i&lt;br&gt;kvalitetsbedömningar. Samtliga forskningsfinansiärer bör därför, där det&lt;br&gt;inte av speciella skäl är motiverat med en rent nationell bedömning,&lt;br&gt;basera sina beslut i kvalitetsfrågor på omdömen i vilka även&lt;br&gt;internationella experter medverkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella utvärderingar av det slag som genomförs av forsknings-&lt;br&gt;råden och vissa sektorsorgan bör utnyttjas i ökad utsträckning för&lt;br&gt;bedömning av kvaliteten på svensk forskning. Sådana utvärderingar bör&lt;br&gt;göras inom alla områden, dvs. även när det gäller sektorsforskning. De&lt;br&gt;bör, efter mönster av Naturvetenskapliga forskningsrådets s.k.&lt;br&gt;storutvärderingar, där så är lämpligt omfatta all forskning inom det&lt;br&gt;studerade området oberoende av finansiär. Forskningsråd och sektorsorgan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör gemensamt utarbeta rullande planer över områden som skall p^p&lt;br&gt;utvärderas under de närmast följande åren och överenskomma om&lt;br&gt;samarbete eller en lämplig ansvarsfördelning för genomförandet.&lt;br&gt;Forskningsfinansiärerna bör, inom ramen för de medel man anvisar för&lt;br&gt;forskning, också avsätta medel för sådana utvärderingar. Universitet och&lt;br&gt;högskolor bör på samma sätt låta utvärdera institutionernas forsknings-&lt;br&gt;verksamhet. Vid utvärderingar bör också genusaspekten beaktas där så är&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer i avsnitt 3.9 till frågan om ökat nyttiggörande&lt;br&gt;av forskningsresultat. Relevans bör tillmätas större betydelse inom all&lt;br&gt;forskning. Härmed avses forskningens relevans för det omgivande&lt;br&gt;samhället. För ändamålsbestämd eller tillämpad forskning är forskningens&lt;br&gt;relevans för avnämare i samhället ofta direkt och tydligt definierbar.&lt;br&gt;Grundforskningens relevans för det omgivande samhället är däremot i&lt;br&gt;regel inte lika uppenbar och lätt att definiera. Detta utesluter inte att mer&lt;br&gt;samhällsrelaterade nyttighetsaspekter kan komma in även inom olika&lt;br&gt;grundforskningsområden, vilket förutsätter ett nära samspel mellan&lt;br&gt;forskarna och samhället. Vid en sådan bedömning är det emellertid&lt;br&gt;mycket viktigt att ta hänsyn till det långa tidsperspektiv i vilket grund-&lt;br&gt;forskningens resultat och nytta bör ses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga forskningsfinansiärer och utförare bör i ökad utsträckning&lt;br&gt;uppmärksamma relevansen av den forskning som bedrivs och hur den&lt;br&gt;forskning som genomförs kommer till nytta. För sektorsorgan och&lt;br&gt;motsvarande innebär detta att de skall bedöma och följa upp resultaten&lt;br&gt;med hjälp av externa avnämar- eller expertgrupper. Av de redovisningar&lt;br&gt;som gjorts av Forskningsfinansieringsutredningen framgår att många&lt;br&gt;sektorsorgan redan har utvecklat sådana kriterier och arbetsformer. Även&lt;br&gt;forskningsråden bör ägna större uppmärksamhet åt samhällsrelevansen&lt;br&gt;samt stödja forskning som är strategisk för såväl forskningens utveckling&lt;br&gt;som samhällets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder och nya prioriteringar som redovisats ovan kräver för sitt&lt;br&gt;genomförande olika slag av förändringar i de anvisningar regeringen&lt;br&gt;fastställer för myndigheternas arbete, t. ex. instruktioner och reglerings-&lt;br&gt;brev. Regeringen avser att senare fatta erforderliga beslut med avseende&lt;br&gt;på berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Jämställdhet och genusforskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett sekretariat för genusforskning bör&lt;br&gt;inrättas vid Göteborgs universitet. Regeringen föreslår i budget-&lt;br&gt;propositionen för år 1997 att 5 miljoner kronor anvisas för detta&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De Kvinnohistoriska samlingarna i Göteborg har goda förut-&lt;br&gt;sättningar att kunna vara nationellt ansvarsbibliotek för kvinno-,&lt;br&gt;mans- och genusforskning. Regeringen föreslår i bud-&lt;br&gt;getpropositionen för år 1997 att 0,5 miljoner kronor anvisas till&lt;br&gt;Kungl. biblioteket för en ansvarsbiblioteksfunktion inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De forum och centrum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning&lt;br&gt;som hittills givits stöd bör ges höjda bidrag. Regeringen föreslår i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997 att totalt 8,4 miljoner kronor&lt;br&gt;anvisas. Bidrag bör fr.o.m. nästa budgetår ges även till&lt;br&gt;Jämställdhetscentrum i Karlstad. Regeringen föreslår i budgetpro-&lt;br&gt;positionen för år 1997 att 350 000 kronor anvisas för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings universitet bör ges resurser för att bygga upp ett nytt&lt;br&gt;s.k. tema, tema Genus. Regeringen föreslår i budgetpropositionen&lt;br&gt;för år 1997 att 4,9 miljoner kronor anvisas till Linköpings&lt;br&gt;universitet för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arton tjänster med inriktning mot genusforskning bör inrättas.&lt;br&gt;Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 1997 att 10&lt;br&gt;miljoner kronor ställs till förfogande för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsom-&lt;br&gt;rådet (prop. 1994/95:164, bet. 1994/95:UbU 18, rskr. 1994/95:405) presen-&lt;br&gt;terades en rad åtgärder i syfte att öka jämställdheten vid universitet och&lt;br&gt;högskolor. Flertalet av dessa åtgärder har nu genomförts. Medel för dokto-&lt;br&gt;randtjänster och för postdoktorala stipendier för kvinnor, liksom medel för&lt;br&gt;kvinnliga gästforskare, har fördelats. Medel för professurer och forskaras-&lt;br&gt;sistenttjänster för underrepresenterat kön har också anvisats. Samtliga&lt;br&gt;forskningsråds och Forskningsrådsnämndens (FRN) instruktioner har&lt;br&gt;kompletterats med åligganden att främja jämställdhet. Ändringar i&lt;br&gt;högskoleförordningen har gjorts, bl.a. för att tydliggöra möjligheterna till&lt;br&gt;positiv särbehandling av individer av underrepresenterat kön. Krav på att&lt;br&gt;båda könen skall vara representerade i tjänsteförslagsnämnder m.m. har&lt;br&gt;införts i högskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRN har på regeringens uppdrag inkommit med förslag till ämnen för&lt;br&gt;tjänster med inriktning mot genusforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari 1995 tillkallade regeringen en särskild utredare för att bl.a. före-&lt;br&gt;slå åtgärder som främjar kvinno- och jämställdhetsforskning. Utredningen&lt;br&gt;överlämnade i december 1995 betänkandet Viljan att veta och viljan att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstå - kön, makt och den kvinnovetenskapliga utmaningen i högre p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;utbildning (SOU 1995:110). Enligt direktiven skulle utredaren särskilt&lt;br&gt;undersöka hur uppgifterna att utreda, skapa opinion och dela ut bidrag för&lt;br&gt;att främja kvinno- och jämställdhetsforskning bäst kan utformas. Vidare&lt;br&gt;skulle utredaren ge förslag angående stöd till forskare av&lt;br&gt;underrepresenterat kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att ett sekretariat inrättas med uppgift att&lt;br&gt;nationellt koordinera, utreda, skapa opinion, informera om och dela ut&lt;br&gt;bidrag till kvinno- och jämställdhetsforskning. Sekretariatet skall ha till&lt;br&gt;uppgift att sprida kvinnoforskningens resultat och därigenom bidra till&lt;br&gt;samhällsdebatten. Det skall ha motsvarande uppgifter när det gäller&lt;br&gt;mansforskningen. Det skall vidare arrangera ämneskonferenser på olika&lt;br&gt;områden i syfte att utveckla den vetenskapliga diskussionen samt stödja&lt;br&gt;uppbyggandet av nätverk mellan olika generationer av kvinnoforskare.&lt;br&gt;Sekretariatet föreslås bestå av minst fem tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att ett kvinnoforskningsråd inrättas med&lt;br&gt;huvudsaklig uppgift att dela ut bidrag och koordinera vissa jämställdhets-&lt;br&gt;insatser. Det föreslagna kvinnoforskningsrådet rekommenderas bli&lt;br&gt;jämställt med övriga forskningsråd. För att finansiera rådet föreslås att en&lt;br&gt;forskningssekreterartjänst och en assistent från genuskommittén vid FRN&lt;br&gt;förs över till rådet samt att de övriga forskningsråden finansierar en&lt;br&gt;handläggare vardera vid det föreslagna kvinnoforskningsrådet. Utöver det-&lt;br&gt;ta föreslår utredaren att Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR),&lt;br&gt;Medicinska forskningsrådet (MFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet&lt;br&gt;(NFR), Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) och Skogs- och&lt;br&gt;jordbrukets forskningsråd (SJFR) i likhet med Humanistisk-&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), inrättar vardera sex&lt;br&gt;forskarassistenttjänster med inriktning på könsteoretisk forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att de Kvinnohistoriska samlingarna vid&lt;br&gt;Göteborgs universitet ges ett nationellt uppdrag att vara&lt;br&gt;dokumentationscentral för hela den svenska kvinnoforskningen samt att&lt;br&gt;de ges ökade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås satsningar för att komma tillrätta med de strukturella&lt;br&gt;problem som, enligt utredaren, finns och förordar bl.a. obligatorisk&lt;br&gt;fortbildning i grundläggande genusteori för samtliga lärare verksamma vid&lt;br&gt;universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De forum och centrum för kvinnoforskning som finns vid&lt;br&gt;universiteten och vissa högskolor föreslås få samma status som&lt;br&gt;lärosätenas institutioner varför deras nuvarande särskilt utpekade resurser&lt;br&gt;föreslås läggas in i respektive universitets och högskolas ordinarie budget.&lt;br&gt;En översyn av forumens och centrumens organisatoriska uppbyggnad&lt;br&gt;tillsammans med en utvärdering av de gångna årens verksamhet som stöd&lt;br&gt;för den framtida utvecklingen föreslås också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren menar att högskolelagen och högskoleförordningen bör&lt;br&gt;ändras så att fakultetsledningar ges möjlighet att utan utlysning kalla&lt;br&gt;personer med den kompetens det finns behov av. Vidare föreslås att den&lt;br&gt;nuvarande tjänstestrukturen inom universitet och högskolor ses över med&lt;br&gt;hänsyn tagen till den forskning om arbetsliv och könshierarkier som redan&lt;br&gt;föreligger. Utredningen föreslår också att titeln professor utvecklas till en&lt;br&gt;kompetenstitel samt att en ny tjänstetyp som professor på deltid införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anser att de rekryteringsmål som aviserades i den tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda jämställdhetspropositionen bör kopplas direkt till universitetens p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;och högskolornas anslagsbeviljning och att Högskoleverket ges förstärkta&lt;br&gt;direktiv att bevaka och utvärdera hur universiteten och högskolorna lever&lt;br&gt;upp till de rekryteringsmål som kan komma att fastställas. Utredaren&lt;br&gt;föreslår dessutom att Högskoleverket ges i uppdrag att göra en utvärdering&lt;br&gt;av vilka konsekvenser decentraliseringen av högskolesystemet har haft för&lt;br&gt;kvinnor respektive män på lärosätenas institutioner samt att undersöka hur&lt;br&gt;handledningen på 60-, 80-poängs och doktorandnivå fungerar för&lt;br&gt;kvinnliga och manliga studenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postdoktorala stipendier bör enligt utredningen vid behov kunna&lt;br&gt;förläggas till annan ort i Sverige men ändå värderas lika högt som vistelse&lt;br&gt;i utlandet. Föräldraledighet bör betraktas som merit för såväl kvinnor som&lt;br&gt;män när det söker tjänster. Utredaren anser att ansökningsbestämmelserna&lt;br&gt;avseende alla offentliga forskningsmedel bör ändras så att alla&lt;br&gt;forskarkategorier kan lämna självständiga forskningsansökningar.&lt;br&gt;Dessutom skall varje ansökan innehålla en obligatorisk redovisning av&lt;br&gt;projektets genusrelevans eller en motivering till varför en sådan&lt;br&gt;redovisning inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens betänkande har remissbehandlats. De flesta remissinstan-&lt;br&gt;serna betonar i sina svar vikten av att utredningen har kommit till stånd.&lt;br&gt;Utredningens förslag om inrättande av ett sekretariat och ett kvinno-&lt;br&gt;forskningsråd avvisas dock av en majoritet av remissinstanserna. Invänd-&lt;br&gt;ningarna avser främst inrättandet av centrala myndigheter. Dessutom anser&lt;br&gt;många remissinstanser att relationen mellan det föreslagna sekretariatet&lt;br&gt;och det likaledes föreslagna kvinnoforskningsrådet är oklar. En majoritet&lt;br&gt;av remissinstanserna tillstyrker emellertid att de Kvinnohistoriska&lt;br&gt;samlingarna ges ett nationellt uppdrag att vara dokumentationscentral för&lt;br&gt;hela den svenska kvinnoforskningen och att de får utökade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas svar rörande utredningens övriga förslag om främ-&lt;br&gt;jande av kvinno- och jämställdhetsforskningen och stöd till underrepresen-&lt;br&gt;terat kön varierar i hög grad. En majoritet av instanserna är dock kritiska&lt;br&gt;till huvuddelen av utredningens förslag. En remissammanställning kan&lt;br&gt;erhållas från Utbildningsdepartementet (dnr U95/4053/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studier om meritvärdering vid tjänstetillsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meritvärdering vid tillsättning av tjänster är en fråga som uppmärksam-&lt;br&gt;mats i jämställdhetsdebatten. På förslag av arbetsgruppen för jämställdhet&lt;br&gt;inom högre utbildning och forskning, JÄST-gruppen, gav regeringen&lt;br&gt;våren 1994 Linköpings universitet i uppdrag att göra en förstudie om&lt;br&gt;denna fråga. I februari 1996 överlämnades rapporten Värdering av kvin-&lt;br&gt;nors respektive mäns meriter vid tjänstetillsättning inom universitet och&lt;br&gt;högskolor (Ds 1996:14). Utredarna har efter en genomgång av till-&lt;br&gt;sättningsärenden under perioden 1982-1994 konstaterat att kvinnor hävdar&lt;br&gt;sig väl i konkurrensen om de tjänster de söker. Samtidigt visar studien att&lt;br&gt;det i mindre än hälften av de totalt 311 fall som studerades fanns&lt;br&gt;kvinnliga sökande. Utredarna har inte funnit något diskriminerande&lt;br&gt;mönster vid en fördjupad analys av sakkunnigutlåtanden vid ett tjugotal&lt;br&gt;tillsättningsärenden. Utredarna anser dock att proceduren för tillsättning&lt;br&gt;av lärartjänster i högskolan är långsam, ineffektiv och otidsenlig samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser sig ha funnit indikationer på att detta kan missgynna kvinnliga p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en annan studie, Peer Reviewers Favour Males, redovisas en analys&lt;br&gt;av poängsättning vid tjänstetillsättningar vid MFR under 1995. Där&lt;br&gt;framgår att kön och personliga kontakter i hög utsträckning påverkar&lt;br&gt;poängsättning vid tillsättning av forskarassistenttjänster.I rapporten hävdas&lt;br&gt;också att nästan hälften av dem som sökt forskarassistenttjänst vid rådet&lt;br&gt;under 1990-talet varit kvinnor, men att det varit betydligt svårare för&lt;br&gt;dessa kvinnor att få tjänster än för de manliga sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsfinansieringsutredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet inom den högre utbildningens och forskningens område&lt;br&gt;berörs även av Forskningsfinansieringsutredningen. Av dess betänkande&lt;br&gt;Forskning och pengar (SOU 1996:29) framgår bl.a. att kvinnor generellt&lt;br&gt;får lägre forskningsbidrag än män och att varken ålder eller tjänstestruktur&lt;br&gt;kan förklara detta. Utredningen föreslår att regeringen uppdrar åt de&lt;br&gt;statliga forskningsfinansiärerna att göra en genomgripande analys av or-&lt;br&gt;sakerna till skillnaderna och att föreslå åtgärder. Forskningsfinansierings-&lt;br&gt;utredningen föreslår också att jämställdhetsrevisioner genomförs vid lan-&lt;br&gt;dets forskningsfinansierande och forskningsutförande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den bristande jämställdheten vid&lt;br&gt;landets universitet och högskolor är oacceptabel. Mot bakgrund av att den&lt;br&gt;sneda könsfördelningen vid landets lärosäten får negativa konsekvenser&lt;br&gt;såväl för högskolans verksamhet som för samhället i övrigt presenterade&lt;br&gt;regeringen våren 1995 en jämställdhetspropoition som avsåg&lt;br&gt;utbildningsområdet (prop. 1994/95:169, bet. 1994/95 :UbU, rskr.&lt;br&gt;1994/95:405). Regeringens initiativ och de särskilda medel som anvisades&lt;br&gt;var avsedda att stimulera universiteten och högskolorna att intensifiera&lt;br&gt;jämställdhetsarbetet. Det ankommer nu på universiteten och högskolorna&lt;br&gt;att själva analysera situationen och finna de medel som bäst främjar&lt;br&gt;jämställdhet och kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens jämställdhetspolitik på den högre utbildningens och&lt;br&gt;forskningens område innebär åtgärder dels i syfte att uppnå en jämnare&lt;br&gt;könsfördelning bland forskarstuderande, lärare och forskare, dels i syfte&lt;br&gt;att öka forskning med ett genusperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genusforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att genusperspektiv i ökad utsträckning införs i forsk-&lt;br&gt;ningen. För att påskynda detta föreslår regeringen i budgetpropositionen&lt;br&gt;för 1997 avsevärda resursförstärkningar. Syftet är att bygga vidare på den&lt;br&gt;organisation och &amp;quot;dubbla strategi&amp;quot; som tillämpats när det gäller&lt;br&gt;genusforskning. Det innebär att satsningar görs dels på de tvärvetenskapli-&lt;br&gt;ga forum och centrum som finns vid lärosätena, dels på fortsatt&lt;br&gt;inomdisciplinär uppbyggnad av genusforskningen. Betydelsen av åtgärder&lt;br&gt;på detta område har också framhållits av flera utomstående organisationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;däribland Tjänstemännens centralorganisation (TCO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forskningsberedning arrangerade tillsammans med&lt;br&gt;Arbetsgruppen för jämställdhet i högre utbildning och forskning, JÄST-&lt;br&gt;gruppen, år 1995 ett seminarium om genusperspektivets betydelse för&lt;br&gt;forskningens utveckling inom olika vetenskaper. En rapport från&lt;br&gt;seminariet, Genusperspektiv i forskningen (Ds 1996:26), har presenterats.&lt;br&gt;Vid seminariet visades bl.a. hur ett genusperspektiv ökar kvaliteten i&lt;br&gt;forskningen. Genusperspektivet synliggör kvinnor och lyfter fram fler&lt;br&gt;kvinnliga förebilder. Genusforskningen blottlägger makthierarkier och&lt;br&gt;bidrar därmed till att eliminera hinder för jämställdhet. Vetenskapernas&lt;br&gt;självförståelse berikas genom att grundläggande värderingsnormer&lt;br&gt;ifrågasätts. Genusforskningen kan också främja skapandet av mer ”all-&lt;br&gt;mänmänskliga” produkter och därmed ett mer jämställt vardagsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill här också markera mansforskningens betydelse. Det&lt;br&gt;finns dock inom mansforskningen ett stort behov av metod- och&lt;br&gt;teoriutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen är det relativt&lt;br&gt;lätt att inse genusperspektivets relevans och positiva implikationer. Det är&lt;br&gt;också inom dessa områden som erfarenheten av forskning med&lt;br&gt;genusperspektiv är störst. Genusperspektivet är emellertid i hög grad&lt;br&gt;relevant också inom tekniska, naturvetenskapliga och medicinska ämnen.&lt;br&gt;Teknisk forskning ligger till grund för tekniska produkter och industriella&lt;br&gt;tillämpningar och bidrar därmed till samhällets utveckling - ett samhälle&lt;br&gt;som består av både kvinnor och män. Ett genusperspektiv tillför teknisk,&lt;br&gt;medicinsk och naturvetenskaplig forskning både kvinnors och mäns&lt;br&gt;erfarenheter. När genusperspektivets relevans för teknisk och naturveten-&lt;br&gt;skaplig forskning ifrågasätts görs det ofta utifrån en fokusering på&lt;br&gt;problemlösningsfasen i forskningsprocessen. Det är dock i den inledande&lt;br&gt;problemvalsfasen och i den avslutande resultatanalysen och erfaren-&lt;br&gt;hetsåterföringen som genusperspektivet kan bidra och tillföra den tekniska&lt;br&gt;och naturvetenskapliga forskningen ny kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All vetenskap påverkas av kultur och värderingar. Detta gäller också&lt;br&gt;tekniken och naturvetenskapen. Där kan ett genusperspektiv bidra till&lt;br&gt;förståelse om värderingars betydelse för problemval m.m. Vem som&lt;br&gt;definierar vad som är ett vetenskapligt problem påverkar resultatet av&lt;br&gt;forskningen och därmed den världsbild vetenskapen bygger upp och den&lt;br&gt;teknik den leder till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock att föreskrifter från regeringen avseende&lt;br&gt;ansökningar om medel från forskningsfinansierande myndigheter, liknande&lt;br&gt;dem som utredningen om insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning&lt;br&gt;föreslår, skulle innebära en alltför långtgående detaljreglering av&lt;br&gt;myndigheternas verksamhet. Med hänsyn tagen till forskningens frihet&lt;br&gt;ligger det också en risk i att från statsmakternas sida generellt peka ut ett&lt;br&gt;särskilt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den bedömning utredningen om insatser för kvinno-&lt;br&gt;och jämställdhetsforskning gör rörande behovet av ett sekretariat för ge-&lt;br&gt;nusforskning. Ett sekretariat med uppgift att utreda, skapa opinion,&lt;br&gt;stimulera och informera om genusforskning bör därför inrättas. Det är&lt;br&gt;lämpligt att sekretariatet blir en självständig inrättning. Regeringen&lt;br&gt;förordar att det skall finnas vid Göteborgs universitet. Härigenom kan&lt;br&gt;sekretariatet på bästa sätt använda sig av den resurs som de Kvinnohisto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riska samlingarna utgör och en ömsesidigt förstärkande effekt bör kunna p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;uppnås. Sekretariatet skall ha en nationell överblick över genusforskning&lt;br&gt;samt aktivt sprida forskningens resultat. Sekretariatet skall även följa&lt;br&gt;forskningsrådens arbete och därvid verka för att genusforskningen&lt;br&gt;stimuleras och integreras i forskningsrådens ordinarie verksamhet. 1&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997 föreslås att 5 miljoner kronor anvisas till&lt;br&gt;Göteborgs universitet för att upprätta ett genusforskningssekretariat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är väsentligt att genusforskningen integreras&lt;br&gt;i den ordinarie forskningen och att de ordinarie forskningsfinansierande&lt;br&gt;organen fördelar medel även till genusforskning. Som tidigare nämnts har&lt;br&gt;regeringen som en följd av jämställdhetspropositionen i instruktionerna för&lt;br&gt;FRN och forskningsråden lagt fram att dessa inom sina respektive&lt;br&gt;verksamhetsområden skall främja jämställdhet mellan kvinnor och män&lt;br&gt;samt i FRN:s och forskningsrådens under Utbildningsdepartementet&lt;br&gt;regleringsbrev ställt krav på återrapportering rörande jämställdhetsarbetet.&lt;br&gt;Regeringen kan därför inte ställa sig bakom det förslag utredningen om&lt;br&gt;insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning lagt om att inrätta ett&lt;br&gt;särskilt kvinnoforskningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den uppfattning utredningen om insatser för kvinno-&lt;br&gt;och jämställdhetsforskning har att de Kvinnohistoriska samlingarna i&lt;br&gt;Göteborg har förutsättningar att vara nationellt ansvarsbibliotek för svensk&lt;br&gt;kvinno-, mans- och genusforskning. Kvinnohistoriska samlingarna är ett&lt;br&gt;specialbibliotek vid Göteborgs universitetsbibliotek och sedan 25 år&lt;br&gt;Sveriges dokumentationscentral för kvinnoforskning. Biblioteket har&lt;br&gt;byggts upp som en serviceinstitution för kvinnovetenskap och studier i&lt;br&gt;kvinnors historia och villkor. Det bevakar och registrerar vad som skrivs&lt;br&gt;i Sverige och utomlands om kvinnors liv förr och nu samt ordnar och&lt;br&gt;förtecknar kvinnohistoriskt handskriftsmaterial. Samlingarna är unika&lt;br&gt;genom sin storlek och utgör en god bas för vidare utveckling inom&lt;br&gt;området kvinno-, mans- och genusforskning. I budgetpropositionen för&lt;br&gt;år 1997 föreslås att 0,5 miljoner kronor anvisas till Kungl. biblioteket för&lt;br&gt;uppbyggande av en ansvarsbiblioteksfunktion inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forum och centrum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning har&lt;br&gt;vuxit upp under de senaste 20 åren vid universitet och högskolor. De är&lt;br&gt;sinsemellan oberoende, men samverkande organ, med tvärvetenskaplig&lt;br&gt;inriktning. De är betydelsefulla för såväl kvinnliga forskare som för&lt;br&gt;kvinno- och genusforskning. Regeringen delar den bedömning utredningen&lt;br&gt;om insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning gör att landets forum&lt;br&gt;och centrum bör ges förstärkt stöd. Utöver de åtta som hittills fått bidrag&lt;br&gt;bör tillkomma Jämställdhetscentrum i Karlstad. Medlen bör även&lt;br&gt;fortsättningsvis särskilt utpekas. Regeringen föreslår därför i budgetpro-&lt;br&gt;positionen för år 1997 resurser uppgående till totalt 8,75 miljoner kronor&lt;br&gt;till dessa organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Linköpings universitet har det länge funnits en vital kvinno- och&lt;br&gt;genusforskning. Den temaorganiserade forskningsmodellen vid universite-&lt;br&gt;tet har även visat sig utgöra en attraktiv miljö för kvinnliga forskare. Den&lt;br&gt;ger i många fall ett bredare perspektiv på metoder och objekt än den&lt;br&gt;ämnesinriktade forskningen. Regeringen föreslår därför i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen för budgetåret 1997 ett resurstillskott om 4,9 miljoner kronor för&lt;br&gt;inrättande av ett nytt tema, tema Genus, vid universitetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan budgetåret 1991/92 har FRN i uppdrag att främja kvinno- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämställdhetsforskning. För budgetåret 1995/96 disponerar FRN 11 p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;miljoner kronor (12 månader) för kvinno- och jämställdhetsforskning.&lt;br&gt;Regeringen anser att FRN:s verksamhet inom området kvinno- och&lt;br&gt;jämställdhetsforskning är värdefull och att den bör bedrivas även i&lt;br&gt;fortsättningen. I enlighet med jämställdhetspropositionen uppdrog&lt;br&gt;regeringen i juni 1995, vilket nämnts i det föregående, åt FRN att&lt;br&gt;definiera och föreslå inom vilka ämnen professurer eller forskartjänster&lt;br&gt;med inriktning mot genusforskning bör inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det mycket angeläget att främja genusforskningen&lt;br&gt;inom ämnen där den i dag saknar förankring. Det är regeringens be-&lt;br&gt;dömning att det är tjänster inom dessa ämnen som gör mest nytta. Dock&lt;br&gt;kan det finnas anledning att fördela ett visst antal tjänster även till ämnen&lt;br&gt;där genusforskningen är väl förankrad, för att bl.a. främja en fortsatt&lt;br&gt;teoribildning på området. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för&lt;br&gt;budgetåret 1997 en förstärkning med 10 miljoner kronor för inrättande av&lt;br&gt;tjänster med inriktning på genusforskning. Medlen skall finansiera 18&lt;br&gt;tjänster inom följande ämnen: litteraturvetenskap, sociologi, information-&lt;br&gt;steknologi, folkhälsovetenskap, fysikundervisningens didaktik och&lt;br&gt;människa-maskin. I varje ämne skall en professur, en forskarassistenttjänst&lt;br&gt;och en doktorandtjänst inrättas. Regeringen avser att ge berörda&lt;br&gt;forskningsråd i uppdrag att föreslå vid vilket lärosäte tjänsterna skall&lt;br&gt;finnas. Samtliga ämnen skall ha en ämnesprecisering till genusforskning&lt;br&gt;och de tre tjänsterna inom respektive ämne skall finnas vid samma&lt;br&gt;lärosäte. I budgetpropositionen för år 1997 föreslår regeringen att medel&lt;br&gt;ställs till förfogande. Regeringen avser att med utgångspunkt i rådens&lt;br&gt;förslag fatta beslut om fördelning av medel till de lärosäten där tjänsterna&lt;br&gt;skall inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den bedömning utredningen om insatser för kvinno-&lt;br&gt;och jämställdhetsforskning gör att högskolans lärare bör fördjupa sina&lt;br&gt;kunskaper avseende jämställdhet och grundläggande genuskunskap. I&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997 betonas universitetens och högskolornas&lt;br&gt;ansvar för att samtliga lärare har eller bibringas goda pedagogiska&lt;br&gt;kunskaper. I detta sammanhang poängteras att de pedagogiska kunskaper-&lt;br&gt;na även bör kompletteras med grundläggande kunskaper om jämställdhet.&lt;br&gt;Lärosätena skall i sina årsredovisningar redogöra för vilka åtgärder de har&lt;br&gt;vidtagit för att genomföra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är, som tidigare nämnts, angeläget att de forskningsfinansierande&lt;br&gt;myndigheterna aktivt deltar i jämställdhetsarbetet på forskningsområdet.&lt;br&gt;De kan genom att i sin verksamhet främja jämställdhet mellan kvinnor&lt;br&gt;och män bl. a. påverka könssammansättningen när det gäller högskolans&lt;br&gt;lärarkår. Regeringen har i samtliga forskningsråds instruktioner infört&lt;br&gt;bestämmelse om att råden skall verka för jämställdhet mellan kvinnor och&lt;br&gt;män. Detta krav bör även gälla sektorsforskningsorganen. Regeringen&lt;br&gt;avser därför att i sektorsforskningsmyndighetemas instruktioner göra&lt;br&gt;motsvarande ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med Forskningsfinansieringsutredningen att&lt;br&gt;det är motiverat med jämställdhetsrevisioner vid landets forskningsfinan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sierande och forskningsutförande myndigheter. Högskoleverket har enligt p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1996/97:5&lt;br&gt;sin instruktion ansvar för att följa upp utbildningen och forskningen i&lt;br&gt;högskolan med beaktande av bl.a. verksamhetens roll och sätt att fungera&lt;br&gt;i förhållande till samhällets och arbetslivets utveckling och&lt;br&gt;kunskapsbehov. Verket har även som särskild uppgift att främja&lt;br&gt;jämställdhet mellan kvinnor och män. Dessutom finns i regleringsbrev för&lt;br&gt;forskningsråden krav på återrapportering rörande jämställdhetsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen bör innehålla analyser av medelstilldelningen av det slag&lt;br&gt;som såväl Forskningsfinansieringsutredningen som utredningen om&lt;br&gt;insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning efterlyser. Regeringen&lt;br&gt;bedömer därför att det för närvarande inte är motiverat att vidta några&lt;br&gt;särskilda åtgärder för att säkerställa att nämnda åtgärder genomförs, men&lt;br&gt;vill betona Högskoleverkets och de enskilda myndigheternas ansvar i&lt;br&gt;dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen från utredningen om insatser för kvinno- och&lt;br&gt;jämställdhetsforskning som rör ändringar i högskolelag och&lt;br&gt;högskoleförordning bereds för närvarande inom regeringskansliet.&lt;br&gt;Detsamma gäller liknande förslag från JÄST-gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de av utredningen föreslagna åtgärderna avseende&lt;br&gt;lärartjänster vid landets universitet och högskolor avvaktar regeringen&lt;br&gt;resultatet av den utredning som har till uppgift att föreslå en ny&lt;br&gt;tjänsteorganisation för statliga universitet och högskolor (dir. 1996:3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det långsiktiga arbetet med att uppnå en jämn könsfördelning på alla&lt;br&gt;nivåer inom lärarkåren ankommer på universiteten och högskolorna själva.&lt;br&gt;Därför aviserade regeringen i jämställdhetspropositionen att rekryterings-&lt;br&gt;mål avseende andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer kommer&lt;br&gt;att införas. Regeringen avsåg att återkomma till frågan i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997. I januari 1996 tillkallade regeringen,&lt;br&gt;som tidigare nämnts, en särskild utredare för att göra en översyn av&lt;br&gt;tjänsteorganisationen. Resultatet av översynen skall redovisas senast i&lt;br&gt;december 1996. En ny lärartjänsteorganisation för högskolan kan&lt;br&gt;förmodas förbättra högskoleledningens möjligheter att uppnå rekryterings-&lt;br&gt;målen. Dessa mål kommer därför att beredas vidare tillsammans med den&lt;br&gt;pågående utredningens förslag och regeringen återkommer till frågan i en&lt;br&gt;särskild proposition under år 1997. Det är dock väsentligt att samtliga&lt;br&gt;lärosäten redan nu intensifierar det lokala jämställdhetsarbetet för att&lt;br&gt;säkerställa att de kommande rekryteringsmålen kommer att uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.8 Forskning vid mindre och medelstora högskolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De mindre och medelstora högskolorna&lt;br&gt;samt Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan i Stockholm&lt;br&gt;bör tilldelas kraftigt ökade och permanenta forskningsresurser.&lt;br&gt;Dessa bör fritt kunna disponeras av respektive högskola så att denna&lt;br&gt;kan utveckla forskningen under eget ansvar. Regeringen föreslår i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997 att sammanlagt 280 miljoner&lt;br&gt;kronor anvisas till forskningen vid dessa högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att möjligheterna till samordning ökar&lt;br&gt;mellan de s.k. löntagarfondsstiftelsemas insatser och andra statliga&lt;br&gt;insatser, bör det finnas utrymme för ytterligare förstärkningar. I&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1998 kan i så fall föreslås en särskild&lt;br&gt;satsning på forskningen vid vissa medelstora högskolor. Några av&lt;br&gt;de medelstora högskolorna bör då ha förutsättningar att få&lt;br&gt;självständig rätt att inrätta professurer, att få utfärda doktorsexamen&lt;br&gt;samt därmed att kunna ansöka om att få benämnas universitet före&lt;br&gt;år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anslagen till forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora&lt;br&gt;högskolor har successivt ökat. Resurserna för de direkta forsknings-&lt;br&gt;stödjande åtgärderna vid dessa högskolor uppgår läsåret 1995/96 (för 12&lt;br&gt;månader) till cirka 75 miljoner kronor. Dessutom har 40 miljoner kronor&lt;br&gt;anvisats för samarbete i nätverk mellan de aktuella högskolorna samt&lt;br&gt;universitet och högskolor med fasta forskningsresurser. Vidare finns&lt;br&gt;medel för forskningssamverkan mellan mindre och medelstora högskolor&lt;br&gt;och näringslivet, som uppgår till 40 miljoner kronor. Lärarhögskolan i&lt;br&gt;Stockholm förfogar över forskningsresurser om drygt 8 miljoner kronor,&lt;br&gt;som anvisas inom Stockholms universitets fakultetsanslag. Storleken av&lt;br&gt;dessa samlade resurser, cirka 163 miljoner kronor, är dock mindre än 3 %&lt;br&gt;av de totala fakultetsanslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1994/95 fanns sammanlagt 29 professurer placerade vid de mindre&lt;br&gt;och medelstora högskolorna men inrättade vid lärosäten med fakultet.&lt;br&gt;Sedan den 1 juli 1995 har de mindre och medelstora högskolorna&lt;br&gt;möjlighet att ansöka hos Högskoleverket om att få inrätta professurer.&lt;br&gt;Hittills har Högskoleverket givit tillstånd till inrättandet av 27 professurer&lt;br&gt;och bereder f.n. ansökningar om drygt 40 professurer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbyggnad av forskning är ett långsiktigt åtagande som kräver&lt;br&gt;uthållighet. I budgetpropositionen för år 1995/96 (prop. 1994/95:100 bil.&lt;br&gt;9) uttalade regeringen sin avsikt att ytterligare förstärka resurserna till&lt;br&gt;forskning vid de mindre och medelstora högskolorna samt att omvandla&lt;br&gt;dessa medel till permanenta forskningsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Permanenta forskningsresurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen har gått starkt framåt vid de mindre och medelstora&lt;br&gt;högskolorna. Antalet forskarutbildade lärare och doktorander ökar stadigt,&lt;br&gt;liksom de externa medlen till forskningsverksamhet. Vid dessa högskolor&lt;br&gt;finns nu goda miljöer för forskning. De mindre forskningsmiljöerna har&lt;br&gt;ofta ett nära samarbete med det omgivande samhället, vilket har betydelse&lt;br&gt;för det regionala näringslivet och främjar tekniköverföring och&lt;br&gt;forskningsinformation. Forskningen har stor betydelse även för&lt;br&gt;grundutbildningens kvalitet och för lärarnas kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En profilering av forskningen är nödvändig och det är varje högskolas&lt;br&gt;ansvar att utveckla sin profil med hänsyn till högskolans egna&lt;br&gt;förutsättningar. En mindre eller medelstor högskola kan mycket väl&lt;br&gt;befinna sig vid den internationella forskningsfronten inom sina profil-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 1997 att de mindre&lt;br&gt;och medelstora högskolorna, Lärarhögskolan i Stockholm och&lt;br&gt;Idrottshögskolan, för år 1997 tilldelas kraftigt förstärkta och permanenta&lt;br&gt;forskningsresurser. Regeringen föreslår att utöver nuvarande resurser om&lt;br&gt;sammanlagt 168 miljoner kronor (12 månader, 1997 års prisläge)&lt;br&gt;ytterligare 112 miljoner kronor skall anslås för att utveckla forskningen.&lt;br&gt;Resurserna skall fritt disponeras av respektive högskola så att denna kan&lt;br&gt;utveckla forskningen under eget ansvar. Rektor och styrelse ansvarar&lt;br&gt;givetvis för att medlen för forskning fördelas med beaktande av&lt;br&gt;sedvanliga vetenskapliga kvalitetskriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3.5 i denna proposition föreslås ett ökat statligt inflytande över&lt;br&gt;de s.k. löntagarfondsstiftelsema. Sålunda föreslås att riksdagen godkänner&lt;br&gt;att riktlinjen för de ändringar av stiftelseförordnandena för stiftelserna -&lt;br&gt;som bör komma till stånd med tillämpning av en ny bestämmelse i&lt;br&gt;stiftelselagen, vilken föreslås i prop. 1996/97:22 - skall vara att&lt;br&gt;regeringen skall utse ledamöterna i stiftelsernas styrelser. Därmed ökar&lt;br&gt;möjligheterna till samordning mellan stiftelsernas insatser och andra&lt;br&gt;statliga insatser, främst inom forskningens område. Enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning bör detta innebära att resurser kan frigöras inom ramen för&lt;br&gt;statens budget för vissa nysatsningar. Sålunda bör vissa ändamål inom&lt;br&gt;högskolesektorn som ligger inom stiftelsernas verksamhetsområden, t.ex.&lt;br&gt;särskilda insatser inom forskarutbildning och internationalisering, kunna&lt;br&gt;förutses finansieras av stiftelserna och inte med budgetmedel; de resurser&lt;br&gt;som frigörs skulle kunna bl.a. förstärka de permanenta&lt;br&gt;forskningsresurserna för de mindre och medelstora högskolorna. I&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1998 finns då förutsättningar för att föreslå en&lt;br&gt;särskild satsning på forskningen vid vissa mindre och medelstora&lt;br&gt;högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dessa ytterligare resurser kan ställas till förfogande, har några av&lt;br&gt;de medelstora högskolorna förutsättningar att få självständig rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inrätta professurer, att få utfärda doktorsexamen samt därmed att kunna p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;ansöka om att få benämnas universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en prövning enligt de kriterier som redovisas i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997 skulle några av dessa högskolor kunna&lt;br&gt;ges ställning som universitet före år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.9 Samverkan mellan högskola och samhälle - högskolans&lt;br&gt;tredje uppgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Högskolans tredje uppgift, vid sidan av&lt;br&gt;utbildning och forskning, bör förtydligas i högskolelagen till att&lt;br&gt;avse samverkan med det omgivande samhället och att sprida&lt;br&gt;kännedom om verksamheten. Förslag härom läggs fram i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det undantag som i dag gäller för högskolans lärare enligt lagen&lt;br&gt;om rätten till arbetstagares uppfinningar bör bibehållas. Det bör inte&lt;br&gt;ligga i högskolans ansvar att kommersiellt exploatera forsknings-&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan har ett ansvar när det gäller rådgivning och stöd till&lt;br&gt;forskare i fråga om t.ex. patentering av forskningsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje myndighet som utför forskning finansierad med statliga&lt;br&gt;medel, såväl universitet och högskolor som andra forsknings-&lt;br&gt;utförande organ, skall fr.o.m. år 1998 svara för att information om&lt;br&gt;dess forskning finns tillgänglig via Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans viktigaste uppgifter är utbildning och forskning. Enligt 1 kap.&lt;br&gt;2 § högskolelagen (1992:1434) skall universitet och högskolor därutöver&lt;br&gt;sprida kännedom om det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs&lt;br&gt;samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vunnits i&lt;br&gt;verksamheten skall kunna tillämpas. Högskolan har således skyldighet att&lt;br&gt;informera om forskning och forskningsresultat. Uppgifter som avser&lt;br&gt;samverkan med övriga samhällssektorer finns inte föreskrivna idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningar om samverkan mellan högskola och näringsliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NYFOR-utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad specifika samverkansformer mellan universitet och högskolor samt&lt;br&gt;näringsliv har utvecklats med början under 1970-talet. Bland dessa kan&lt;br&gt;nämnas teknikparker, kontaktsekretariat, kontaktforskare,&lt;br&gt;teknikbrostiftelser, holdingbolag för kommersialisering av&lt;br&gt;forskningsresultat, materialkonsortier och kompetenscentrum. Regeringen&lt;br&gt;uppdrog i december 1995 åt en särskild utredare att undersöka om&lt;br&gt;samverkansformema är ändamålsenliga. Utredningen antog namnet&lt;br&gt;NYFOR - Nyttiggörande av forskningsresultat, samverkan näringsliv -&lt;br&gt;högskola. Förslagen har redovisats i betänkandet Samverkan mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskolor och näringslivet (SOU 1996:70). Ett kompletterande betänkande p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;avseende samverkan mellan högskolan och de små och medelstora&lt;br&gt;företagen (SOU 1996:89) har också presenterats. Båda betänkandena har&lt;br&gt;remissbehandlats. Remissammanställningar finns tillgängliga hos Närings-&lt;br&gt;och handelsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att högskolan ges ett klart mandat att samverka&lt;br&gt;med näringslivet och övriga samhällssektorer och att detta slås fast i&lt;br&gt;högskolelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller struktur för samverkan anser utredningen att det&lt;br&gt;visserligen finns alltför många - och därmed underfinansierade - organ för&lt;br&gt;samverkan, men att systemet som helhet inte nu bör omstruktureras.&lt;br&gt;Bland annat är vissa samverkansorgan nytillkomna och därför svåra att nu&lt;br&gt;utvärdera. Utredningen anser emellertid att de kompetenscentrum som&lt;br&gt;inrättats i samarbete mellan Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK), högskolor och industri är den viktigaste systemförändringen i&lt;br&gt;relationen näringsliv - högskola. Utredningen anser det angeläget att&lt;br&gt;denna verksamhet kan fullföljas enligt intentionerna. Avsikten med&lt;br&gt;kompetenscentrum är att dessa skall kunna bidra till ett ökat samspel och&lt;br&gt;forskningssamarbete kring basteknologier mellan företagens tekniska&lt;br&gt;utvecklingsenheter och forskare vid högskolan. Utredningen anser också&lt;br&gt;att det är angeläget att det skapas en väl avgränsad rollfördelning mellan&lt;br&gt;högskolan själv, holdingbolagen, s.k. teknopoler och andra rådgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NYFOR-utredningen har också haft i uppdrag att se över det undantag&lt;br&gt;som idag gäller för högskolelärare enligt lagen 1949:345 om rätten till&lt;br&gt;arbetstagares uppfinningar och att lämna förslag till eventuella ändringar.&lt;br&gt;Undantaget innebär att högskolelärare, till skillnad från andra arbetstagare,&lt;br&gt;äger rätten till de uppfinningar de gör inom sin tjänst. Utredningens&lt;br&gt;analys visar att ett upphävande av undantaget med rådande lagstiftning&lt;br&gt;inte skulle ge universitet och högskolor rätt till lärarnas uppfinningar.&lt;br&gt;Situationen skulle, enligt utredningen, emellertid bli en annan om&lt;br&gt;högskolan - genom en ändring av högskolelagen - fick i uppgift att&lt;br&gt;kommersiellt exploatera de anställdas uppfinningar. Detta är dock inte&lt;br&gt;något som förespråkas av utredningen. Enligt denna bör högskolan inte&lt;br&gt;syssla med riskfylld affärsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Forskningsfinansieringsutredningen har berört denna fråga i&lt;br&gt;betänkandet Forskning och Pengar, SOU 1996:29. Denna utredning&lt;br&gt;föreslår däremot att högskolorna ges ett uttalat ansvar att kommersialisera&lt;br&gt;immateriella resultat. En sådan skyldighet för högskolorna skulle, enligt&lt;br&gt;utredningen, innebära en betydligt effektivare tekniköverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NYFOR-utredningen har gjort en översyn av behovet av nya&lt;br&gt;sekretessregler eller ändringar i de nu gällande. Utredningens bedömning&lt;br&gt;är att sekretesslagen bör ändras så att en statlig part kan göra de&lt;br&gt;sekretessåtaganden som är en förutsättning för visst forskningssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att forskarutbildningen förändras så att de som&lt;br&gt;tänker sig en yrkesbana i näringslivet kan få en utbildning med kortare&lt;br&gt;studietid och som ger större bredd och överblick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att det krävs ett fungerande flöde av&lt;br&gt;människor i båda riktningarna - mellan företag och forskning - som kan&lt;br&gt;forma informella länkar, samarbeta och förmedla kunskaper om företagens&lt;br&gt;problem och forskningens möjligheter. Vidare bör tjänsteorganisationen&lt;br&gt;i högskolan förändras så att näringslivssamverkan ger ett ökat meritvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser samverkan med de mindre företagen framhåller NYFOR- p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1996/97 5&lt;br&gt;utredningen särskilt att generella program för direktkontakter mellan&lt;br&gt;högskola och mindre företag inte är särskilt lämpliga. Däremot är det&lt;br&gt;angeläget att skapa nätverk med deltagare från högskolor och företag som&lt;br&gt;kan samverka och kommunicera med varandra så att närmare och mer&lt;br&gt;meningsfulla kontakter kan etableras mellan företagen och högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser för att stärka de mindre företagens tekniska industriella&lt;br&gt;kompetens bör så långt som möjligt syfta till att utveckla företagens&lt;br&gt;naturliga nätverk av samarbetsrelationer. Målet bör vara att långsiktigt&lt;br&gt;förändra företagens förmåga att formulera behov av kunskap och&lt;br&gt;efterfråga den. Det program för nätverksbyggande i regionalpolitiskt&lt;br&gt;prioriterade områden som för närvarande genomförs av NUTEK bör&lt;br&gt;vidgas till att omfatta hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK bör ges i uppdrag att utveckla ett program för stöd till&lt;br&gt;mindre företags rekrytering av unga civilingenjörer och andra akademiker&lt;br&gt;som kan ha strategisk betydelse för företagen. Internationella förebilder&lt;br&gt;finns i flera OECD-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren framhåller slutligen att utvecklingen av Internet ger nya&lt;br&gt;möjligheter som informationsbas och kommunikationsmedium. För att&lt;br&gt;dessa möjligheter ska kunna utnyttjas krävs, dels att företagen lär sig&lt;br&gt;använda dessa nya verktyg, dels att högskolorna inom ramen för sin&lt;br&gt;samverkansuppgift avsätter resurser för att kunna kommunicera med&lt;br&gt;företagen i ett nära samspel med dem och andra aktörer. Även industri-&lt;br&gt;forskningsinstituten blir viktiga noder i sådana nätverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser anser att utredaren dragit välavvägda&lt;br&gt;slutsatser och att ökad samverkan mellan näringslivet och högskolan är&lt;br&gt;angelägen. Många framhåller att samverkan bör vidgas till att omfatta&lt;br&gt;områden även utanför det tekniskt - naturvetenskapliga området.&lt;br&gt;Företagamas riksorganisation menar dock att förslagen om utformandet&lt;br&gt;av tjänster, ersättningar, etiska regler etc är alltför vagt utformade.&lt;br&gt;Dessutom är förslagen till hur forskningsuppfinningar skall kunna&lt;br&gt;exploateras olämpliga för svenska förhållanden. Företagamas&lt;br&gt;riksorganisation anser att viktiga utländska erfarenheter inte har beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarundantaget bör bibehållas, enligt en majoritet av&lt;br&gt;remissinstanserna. Den s.k. tredje uppgiften bör skrivas in i högskolelagen&lt;br&gt;och särskilda medel anvisas. Riksrevisionsverket (RRV) anser dock att&lt;br&gt;särskilda medel är onödiga och att största hindret för samverkan är den&lt;br&gt;trögrörliga högskoleorganisationen. Sekretessfrågorna måste lösas.&lt;br&gt;Uppsala universitet påpekar att frågor som berör sekretessavtal inom bl.a.&lt;br&gt;EU-projekt och kompetenscentra måste lösas skyndsamt. Beträffande&lt;br&gt;holdingbolagen delar universitetet utredningens uppfattning att deras&lt;br&gt;förvaltning bör överföras till högskolorna och att styrelserna i bolagen bör&lt;br&gt;erhålla en professionell sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är positiva till NYFOR:s kompletterande&lt;br&gt;betänkande om samverkan mellan högskolan och de små och medelstora&lt;br&gt;företagen. De delar NYFOR:s uppfattning att generella program bör&lt;br&gt;avstyrkas medan utbyggnad av olika typer av nätverk förordas. Åtgärder&lt;br&gt;för att stimulera mindre företag att anställa akademiskt utbildade tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för omstrukturering och förstärkning av&lt;br&gt;industriforskningsinstituten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av universitet och högskolor finns industriforskningsinstitut,&lt;br&gt;vilka idag samfinansieras av staten och näringslivet. För varje institut&lt;br&gt;baseras forskningen på ett avtal mellan stat, näringsliv och respektive&lt;br&gt;institut. Avtalen reglerar mål, medel, inriktning för forskningsverksam-&lt;br&gt;heten samt ansvar och ekonomiska åtaganden. En särskild kommitté,&lt;br&gt;Kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsin-&lt;br&gt;stituten (KOFI), arbetar med att genomföra en förnyelse av dessa.&lt;br&gt;Kommittén har i en lägesrapport den 1 april 1996 redovisat åtgärder för&lt;br&gt;att förstärka samverkan mellan högskolan och industriforskningsinstituten.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. särskilda insatser för industridoktorander och inrättande av&lt;br&gt;forskarassistenttjänster vid högskolan med huvudsaklig verksamhet förlagd&lt;br&gt;till instituten. Kommitténs övriga förslag angående industriforskningsin-&lt;br&gt;stituten redovisas i avsnitt 14.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets utredning om högskolans samverkan med&lt;br&gt;näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksrevisionsverkets (RRV) rapport Högskolans samverkan med&lt;br&gt;näringslivet (RRV 1996:56) utvärderas olika samverkansformer mellan&lt;br&gt;högskola och näringsliv. Bland de samverkansformer som tas upp&lt;br&gt;framhålls att kompetenscentrum representerar ett nytt sätt att samarbeta&lt;br&gt;över institutionsgränser och med företag. Denna samverkansform bör ges&lt;br&gt;förutsättningar att utvecklas vidare. När det gäller samverkan med små&lt;br&gt;och medelstora företag begränsas denna av att de existerande&lt;br&gt;samverkansformema är anpassade efter storföretagens problembilder och&lt;br&gt;behov. Små och medelstora företag har andra behov och inte någon&lt;br&gt;naturlig kontakt med de stora högskolornas forskning. Vidare anser RRV&lt;br&gt;att högskolornas ledning idag har en mycket begränsad överblick över&lt;br&gt;olika samverkansformers funktioner, utfall och effektivitet. RRV menar&lt;br&gt;även att det är angeläget att man inom högskolan försöker påverka&lt;br&gt;attityder till samverkan med näringslivet. Det är ur ett&lt;br&gt;samverkansperspektiv viktigt att utveckla en större flexibilitet och&lt;br&gt;experimentvilja när det gäller organisatoriska och administrativa föränd-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har även granskat lärares bisysslor inom universitet och&lt;br&gt;högskolor (RRV 1995:45). I utredningen framkommer såväl positiva som&lt;br&gt;negativa effekter av bisysslor och konsultuppdrag. De positiva effekterna&lt;br&gt;är enligt RRV följande. Bisyssleverksamheten ger ett kunskapsutbyte med&lt;br&gt;omvärlden och för forskaren kan den vara en viktig del av kompetens-&lt;br&gt;utvecklingen. Undervisningen kan göras mer anknuten till det yrkesliv&lt;br&gt;studenterna kommer att möta efter examen genom praktikfall och&lt;br&gt;forskningen kan påverkas av samhällsrelevanta forskningsfrågeställningar.&lt;br&gt;Forskaren ges även tillfälle att pröva forskningsfrågeställningar i&lt;br&gt;näringslivet. Vidare påpekar RRV att bisysslor i någon mån kan stimulera&lt;br&gt;utveckling av företag i regionen. Bland de negativa effekterna av bisysslor&lt;br&gt;noteras att forskning och undervisning i den ordinarie verksamheten kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åsidosättas. Detta kan leda till kvalitetsproblem och att kollegerna får en p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1996/97:5&lt;br&gt;högre arbetsbelastning. En vanlig situation är också att forskare blir&lt;br&gt;mindre tillgängliga för studenterna som en följd av omfattande konsult-&lt;br&gt;verksamhet. RRV föreslår att regelverket förtydligas vad gäller begreppet&lt;br&gt;FoU-bisyssla och att en skärpning av lagen bör övervägas så att hög-&lt;br&gt;skolelärare kan åläggas att rapportera sina bisysslor till högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har också granskat spridningen av forskningsresultat (RRV&lt;br&gt;1996:53) och därvid konstaterat att incitament oftast saknas för spridning&lt;br&gt;utanför den akademiska världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsrapporten University-industry relationships&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten University-industry Relationships (arbetsrapport nr. sex inom&lt;br&gt;ramen för RUT-93:s översyn av 1993 års universitets- och&lt;br&gt;högskolereform) behandlas samverkansformer mellan näringsliv och&lt;br&gt;högskolan i Sverige, jämfört med det system som finns i Storbritannien.&lt;br&gt;Frågan om det s.k. lärarundantaget och högskolans roll vad avser&lt;br&gt;kommersiell verksamhet uppmärksammas i rapporten. Författaren till&lt;br&gt;rapporten anser att statsmakternas riktlinjer till universitet och högskolor&lt;br&gt;bör förtydligas i det avseendet, vilket kan kräva förändringar i&lt;br&gt;incitamentstrukturen och även ändringar i lagstiftningen. Vidare&lt;br&gt;rekommenderas i rapporten att externa medel som tillförs forskning och&lt;br&gt;undervisning inom ett visst område skall godkännas av högskolans&lt;br&gt;centrala organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Möjligheterna att nyttiggöra&lt;br&gt;forskningen beror i hög grad på dess inriktning. Inriktningen av&lt;br&gt;forskningen mot för samhället viktiga områden kan öka om samhället har&lt;br&gt;möjlighet att närmare precisera önskvärd inriktning och om&lt;br&gt;forskningsresurser kan kanaliseras till dessa områden. Detta förutsätter&lt;br&gt;inte minst en utvecklad dialog med näringslivet, men även med andra&lt;br&gt;samhällssektorer. Detta har, främst vad avser kontakterna mellan&lt;br&gt;högskolan och näringslivet, i hög grad varit utgångspunkten för de&lt;br&gt;insatser som genomförts av såväl forskningsråd som sektorsorgan.&lt;br&gt;NUTEK:s olika initiativ med t.ex. ramprogram, insatsområden och&lt;br&gt;kompetenscentrum kan här tjäna som exempel. Högskolans samverkan&lt;br&gt;med övriga sektorer, bl.a. vård och skola, är också mycket angelägen. Ett&lt;br&gt;ökat samarbete med det omgivande samhället kan ge ett ömsesidigt&lt;br&gt;berikande av perspektiv och problemformuleringar och av den teoretiska&lt;br&gt;utvecklingen inom discipliner och forskningsområden. Nuvarande&lt;br&gt;lagstiftning innebär inte något hinder för högskolan att samverka med det&lt;br&gt;omgivande samhället. Uppgifter som explicit avser samverkan med övriga&lt;br&gt;samhällssektorer finns emellertid inte föreskrivna idag. Regeringen&lt;br&gt;föreslår i budgetpropositionen för år 1997 att högskolornas uppgift att&lt;br&gt;samverka med det omgivande samhället förtydligas i högskolelagen. Detta&lt;br&gt;kallas högskolans tredje uppgift. I denna uppgift ingår att informera om&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställningstaganden till NYFOR-utredningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda samverkansformer som har etablerats under senare år syftar&lt;br&gt;alla till att utveckla högskolans verksamhet mot högre samhällsrelevans.&lt;br&gt;Ingenjörsvetenskapsakademien framhåller i en skrivelse till regeringen att&lt;br&gt;de olika samverkansformema på olika sätt och i varierande omfattning&lt;br&gt;fyller en viktig funktion för att stimulera högskolans fortsatta samarbete&lt;br&gt;med framför allt näringslivet. Regeringen delar denna bedömning. Det är&lt;br&gt;emellertid angeläget att högskolans hela verksamhet i högre grad präglas&lt;br&gt;av dels ett närmare direkt samarbete med det omgivande samhället, dels&lt;br&gt;en ambition att forskningsresultat av samhällsintresse tas om hand på ett&lt;br&gt;kvalificerat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NYFOR-utredningen och RRV lyfter särskilt fram kompetenscentrum&lt;br&gt;som ett viktigt initiativ för att utveckla högskolans samverkan med&lt;br&gt;näringslivet. Under perioden mars 1995 - juli 1996 har 28&lt;br&gt;kompetenscentrum vid sju universitet och högskolor startat sin&lt;br&gt;verksamhet. De tre parter som samarbetar i ett kompetenscentrum - en&lt;br&gt;grupp företag, högskolan och NUTEK - bidrar gemensamt, finansiellt&lt;br&gt;eller med arbetsinsatser. Regeringens bedömning är att kompetenscentrum&lt;br&gt;är en angelägen form för samverkan mellan högskolan och näringslivet.&lt;br&gt;Det är viktigt att starka forskningsmiljöer skapas vid svenska högskolor,&lt;br&gt;miljöer som företag aktivt medverkar i och därmed långsiktigt drar nytta&lt;br&gt;av samtidigt som högskolan kan utnyttja företagens kunskaper. NUTEK&lt;br&gt;planerar en första utvärdering av verksamheten under år 1997. Mot&lt;br&gt;bakgrund av denna bör eventuella framtida förändringar av verksamheten&lt;br&gt;övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att incitamenten förstärks för såväl lärare/forskare&lt;br&gt;som högskola att tillvarata forskningsuppfinningar och andra resultat som&lt;br&gt;kan öka näringslivets konkurrenskraft. Regeringen ställer sig i huvudsak&lt;br&gt;bakom den strategi som NYFOR-utredningen har föreslagit. Regeringen&lt;br&gt;anser, liksom utredningen, att det s.k. lärarundantaget bör bibehållas.&lt;br&gt;Forskarna bör således även i fortsättningen äga rätten till&lt;br&gt;forskningsuppfinningar. Detta ger dem incitament att bidra till att&lt;br&gt;forskningsresultaten kommer till nytta i samhället. Det ligger inte i&lt;br&gt;högskolans ansvar att kommersiellt exploatera uppfinningar och&lt;br&gt;forskningsresultat. Högskolan skall inte ägna sig åt en riskfylld&lt;br&gt;verksamhet av detta slag. Exploatering av forskningsresultat kan i stället&lt;br&gt;ske genom de holdingbolag som har bildats. Däremot ingår det i&lt;br&gt;högskolans ansvar att det vid högskolan skapas goda förutsättningar för&lt;br&gt;nyttiggörande av den kunskap forskningen genererar. Det är även&lt;br&gt;väsentligt att forskningsresultat i högre utsträckning patenteras där en&lt;br&gt;kommersiell användning kan förutses. I högskolans ansvar bör rådgivning&lt;br&gt;ingå, åtminstone på en övergripande nivå, i t.ex. patentfrågor och&lt;br&gt;affärsjuridik. Detta är uppgifter som i dag i varierande utsträckning utförs&lt;br&gt;inom den rådgivande verksamheten vid vissa högskolors s.k. teknikparker.&lt;br&gt;Det bör finnas en baskunskap i dessa frågor vid högskolan, inte minst om&lt;br&gt;vart forskarna kan vända sig för mer fördjupad information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället har ett intresse av att forskningsuppfinningar både skyddas&lt;br&gt;genom patentering och att de leder till kommersiell exploatering.&lt;br&gt;Högskolans nuvarande ganska svaga incitament för att stödja exploatering&lt;br&gt;av forskningsuppfinningar behöver stärkas. Det är av stor betydelse att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid högskolan skapas sådan kompetens som kan vara ett stöd för de lärare p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;och forskare som vill exploatera sina uppfinningar. Högskolan kan på så&lt;br&gt;sätt bidra till att forskningsuppfinningar leder till att nya verksamheter&lt;br&gt;skapas i näringslivet. Det är naturligtvis värdefullt om högskolan även i&lt;br&gt;viss utsträckning vid behov kan hjälpa anställda lärare och forskare med&lt;br&gt;utformningen av avtal med uppdragsgivare i t.ex. näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommersialiserbara uppfinningar från forskare och lärare vid&lt;br&gt;högskolan görs i allmänhet inom ramen för statliga anställningar och med&lt;br&gt;utrustning som vanligen är finansierad av staten. Regeringen anser att det&lt;br&gt;är rimligt att högskolan får en viss kompensation för de statliga resurser&lt;br&gt;som förbrukats vid utvecklingen av uppfinningar som lett till lyckosamma&lt;br&gt;exploateringar. En sådan återföring till högskolan bör ske genom avtal&lt;br&gt;mellan högskolan och de anställda. Grundläggande för högskolans&lt;br&gt;möjligheter att vara pådrivande och stödjande för en exploatering av de&lt;br&gt;enskilda anställdas uppfinningar, liksom möjligheterna att bevaka en&lt;br&gt;avtalsmässig rätt till ekonomisk kompensation, är att högskolan, i detta&lt;br&gt;fall genom den aktuella institutionen, är informerad om att en uppfinning&lt;br&gt;har gjorts. En skyldighet för den enskilde läraren eller forskaren att&lt;br&gt;informera högskolan om gjorda patenterbara uppfinningar kan lämpligen&lt;br&gt;behandlas i avtalet mellan högskolan och forskaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser denna informationsmöjlighet, tillsammans med&lt;br&gt;högskolans rådgivningsfunktion och möjlighet till viss ekonomisk&lt;br&gt;kompensation som tre sammanhängande delar i en framflyttning av&lt;br&gt;högskolans uppgift i att få till stånd en ökad kommersialisering av&lt;br&gt;forskaruppfinningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NYFOR-utredningen har även föreslagit förändringar av&lt;br&gt;sekretesslagens bestämmelser om åtaganden i samband med deltagande i&lt;br&gt;visst forskningssamarbete. Denna fråga avser regeringen att behandla i&lt;br&gt;annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att, i enlighet med NYFOR-utredningens förslag, på&lt;br&gt;olika sätt främja nätverk med deltagande av högskola och företag.&lt;br&gt;NUTEK och industriforskningsinstituten bör kunna medverka aktivt i&lt;br&gt;detta arbete. De mindre och medelstora högskolorna är också en viktig&lt;br&gt;resurs i detta sammanhang. Det är även väsentligt att universitet och&lt;br&gt;högskolor, institut och sektorsforskningsorgan uppmärksammar de&lt;br&gt;specifika behov som finns inom de mindre företagen. En strävan bör vara&lt;br&gt;att fler personer med eftergymnasial utbildning och forskarutbildning&lt;br&gt;anställs i mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förutsättningar för samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörlighet i bägge riktningar mellan högskolan och övrig arbetsmarknad&lt;br&gt;är önskvärd och bör eftersträvas. Ett ökat utbyte av personer mellan&lt;br&gt;högskolan och övriga arbetslivet kan även stimulera forskningen att&lt;br&gt;anpassas till behoven utanför högskolan. Ett fungerande flöde av&lt;br&gt;människor i båda riktningarna förmedlar också kunskap om&lt;br&gt;förutsättningarna och villkoren för verksamheten. Det är därför viktigt att&lt;br&gt;forskare som vissa perioder arbetar utanför högskolan inte missgynnas vid&lt;br&gt;tjänstetillsättningar och befordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya samarbetsformer kan emellertid leda till intressekonflikter och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oklarheter vad gäller ansvarsförhållanden och arbetsvillkor för den p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;enskilde forskaren. Detta aktualiserar vissa frågor om reglerna för&lt;br&gt;högskolelärares bisysslor, vilka behandlas i den pågående utredningen om&lt;br&gt;en förändrad tjänsteorganisation för lärare vid statliga universitet och&lt;br&gt;högskolor (Dir. 1996:3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriforskningsinstituten, som finansieras gemensamt av staten och&lt;br&gt;näringslivet, kan ofta fungera som en länk mellan högskola och närings-&lt;br&gt;liv. Regeringens bedömning är att de åtgärder som KOFI redovisat för&lt;br&gt;att stärka samverkan mellan instituten och högskolan, kan vara ett viktigt&lt;br&gt;sätt att skapa en ny karriärväg för forskare. Det gäller bl.a. en satsning på&lt;br&gt;industridoktorander och inrättande av forskarassistenttjänster vid&lt;br&gt;högskolan med huvudsaklig verksamhet förlagd till instituten. Det kan&lt;br&gt;sannolikt vara så att nya kategorier av studerande därigenom kan lockas&lt;br&gt;till forskarutbildning, eftersom samverkan med industrin är attraktiv.&lt;br&gt;Ställningstaganden till industriforskningsinstituten utvecklas under avsnitt&lt;br&gt;14.3.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny form av samverkan utgör de TIPPS-centrum (Teknik-&lt;br&gt;introduktion i Produkter, Processer och System) för en förbättrad&lt;br&gt;kunskaps- och teknikförsörjning till mindre företag, som är under&lt;br&gt;uppbyggnad vid högskolorna i Dalarna, Halmstad och Luleå.&lt;br&gt;Verksamheten finansieras på detta stadium av NUTEK. Varje TIPPS-&lt;br&gt;centrum ska ha en teknisk specialitet som sammanfaller med något av&lt;br&gt;högskolans egna spetsområden. En central tanke bakom TIPPS-centrum&lt;br&gt;är att man genom sambruk av resurser förbättrar utnyttjandegrad och&lt;br&gt;effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konceptet har en förebild i den tyska Steinbeisstiftelsen i Baden&lt;br&gt;Wurttemberg. Den svenska verksamheten kommer dock att erhålla en&lt;br&gt;egen profil. Bl.a. kommer ett välutvecklat IT-nätverk att binda samman&lt;br&gt;olika TIPPS-centrum för att uppnå övergripande samverkansfördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildning utgör ett väsentligt element i forskningen och är&lt;br&gt;därmed också viktig för kontakterna med det övriga samhället. Det finns&lt;br&gt;skäl att öppna forskarutbildningen mot samhällets och näringslivets behov.&lt;br&gt;Detta får givetvis inte ske på bekostnad av de grundläggande kraven på&lt;br&gt;en hög kvalitet i utbildningen. Frågor rörande bl.a. forskarutbildningen&lt;br&gt;och tjänsteorganisationen kommer att behandlas i ett sammanhang i en&lt;br&gt;proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen under år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I högskolans tredje uppgift ingår även rekryteringen av nya grupper&lt;br&gt;till högskolan och att stimulera utvecklingen i det egna närområdet. Dessa&lt;br&gt;frågor utvecklas i budgetpropositionen för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan som samhällets kunskapsresurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans funktion som samhällets främsta kunskapsresurs utgör en&lt;br&gt;viktig del av den tredje uppgiften och bör kunna utnyttjas bättre. Med den&lt;br&gt;moderna informationsteknologins hjälp bör högskolan i ökad utsträckning&lt;br&gt;öppnas för samhällets behov. Det är viktigt att de grupper i samhället som&lt;br&gt;av olika skäl söker kunskap, bildning och information vet vart de skall&lt;br&gt;vända sig. Med den moderna informationstekniken ökar högskolans&lt;br&gt;möjligheter att effektivt förmedla kontakter mellan företrädare för den&lt;br&gt;egna verksamheten och olika grupper och enskilda i samhället. Den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planerade utbyggnaden av högskoledatanätet SUNET bör här kunna spela p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;en viktig roll. Detta redovisas i avsnitt 3.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I IT-propositionen (prop. 1995/96:125, bet. 1995/96:TU19, rskr.&lt;br&gt;1995/96:282) har regeringen tagit upp frågan om allmänhetens, skolornas&lt;br&gt;och andra utbildningsinstitutioners intresse och behov av att allmänt&lt;br&gt;orientera sig om forskning samt att finna vägar för att skaffa specifik&lt;br&gt;information om olika forskningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har det skett en mycket snabb utveckling när&lt;br&gt;det gäller IT-baserad forskningsinformation. En samordning bör ske för&lt;br&gt;att bl.a. säkerställa att IT-baserad forskningsinformation till allmänheten&lt;br&gt;blir nationellt heltäckande i väsentliga avseenden. Genom lämpliga sök-&lt;br&gt;och länkningssystem skall forskningsinformation sammanlänkas på&lt;br&gt;Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de nämnda typerna av utåtriktad information från&lt;br&gt;forskarvärlden till allmänhet och utbildningsväsende finns behov av&lt;br&gt;information till bl.a. företag t.ex. om vilka forskare som kan lämna&lt;br&gt;upplysningar om forskningen inom olika områden. Det&lt;br&gt;forskningsinformationssystem som nämnts i det föregående bör därför&lt;br&gt;utformas på så sätt att det även kan utgöra en inkörsport för sådan&lt;br&gt;informationsinhämtning från företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att svara för de&lt;br&gt;samordnande insatserna och tilldela verket vissa medel för&lt;br&gt;utvecklingsarbete. I övrigt skall förutsättningen vara att varje myndighet&lt;br&gt;som utför forskning finansierad med statliga medel, såväl universitet och&lt;br&gt;högskolor som andra forskningsutförande myndigheter och organ, skall&lt;br&gt;svara för att information om dess forskning finns tillgänglig på Internet&lt;br&gt;fr.o.m. år 1998. Detta skall ske inom ramen för befintliga medel.&lt;br&gt;Regeringen avser att i regleringsbrev och andra beslut om medelstill-&lt;br&gt;delning och i förekommande fall i föreskrifter för statsbidrag till forskning&lt;br&gt;föra in en föreskrift med anledning av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Media spelar en mycket betydelsfull roll för att skapa kontakter&lt;br&gt;mellan forskning och det omgivande samhället. Utbildning av&lt;br&gt;vetenskapsjournalister och av andra förmedlare av kontakter och&lt;br&gt;information mellan forskare och allmänhet är en viktig angelägenhet för&lt;br&gt;högskolan. En annan sådan nyckelgrupp är lärarna inom grund- och&lt;br&gt;gymnasieskolan. För båda dessa grupper är regelbunden fortbildning en&lt;br&gt;nödvändighet. Andra mycket viktiga kontakter är de som nu i växande&lt;br&gt;utsträckning förekommer direkt mellan elever i skolan och&lt;br&gt;forskningsinstitutionerna. Olika insatser för att fördjupa och bygga ut&lt;br&gt;program i denna riktning, inte minst sådana riktade till ungdomar från&lt;br&gt;miljöer utan akademiska traditioner, är angelägna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I högskolans verksamhet utgör EU-samarbetet en viktig del. Inom&lt;br&gt;högskolan finns därför stor kunskap och kompetens när det gäller EU:s&lt;br&gt;olika program för utbildning, forskning och utveckling. Denna kunskap&lt;br&gt;är värdefull inte bara för högskolesektorn själv utan i hög grad för&lt;br&gt;myndigheter, företag och privatpersoner. Information om EU:s&lt;br&gt;utbildnings- och forskningsprogram efterfrågas i allt högre utsträckning&lt;br&gt;av olika grupper och enskilda i samhället. Högskolans roll som samhällets&lt;br&gt;kunskapsresurs bör även i detta avseende kunna utnyttjas bättre.&lt;br&gt;Högskolornas bibliotek har härvid en central roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett samhälle byggt på en stark vetenskapstradition är allmänhetens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunskap om vetenskapens kultur och villkor avgörande för förståelsen av p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1996/97:5&lt;br&gt;hur själva samhället fungerar och för möjligheten att demokratiskt påverka&lt;br&gt;samhällsutvecklingen. En öppen och förutsättningslös dialog mellan&lt;br&gt;vetenskapens företrädare och enskilda medborgare är således i hög grad&lt;br&gt;en demokratifråga. Ett sätt att utveckla denna dialog är att bilda s.k.&lt;br&gt;forskningscirklar där forskare tillsammans med praktiker gemensamt&lt;br&gt;studerar problem som är angelägna för t.ex. arbetet i folkrörelser, på&lt;br&gt;arbetsplatser eller i politiska församlingar. Där kan forskarna bidra med&lt;br&gt;sina kunskaper och sin förmåga att systematiskt angripa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt utgör praktikernas egna kunskaper och erfarenheter en viktig&lt;br&gt;resurs. Skilda utgångspunkter och kunskaper kan därvid mötas och leda&lt;br&gt;till en ökad kunskapsutveckling. Högskolan bör ta ett ökat ansvar för att&lt;br&gt;denna form av samverkan utvecklas. Forskningsrådsnämnden (FRN) bör&lt;br&gt;kunna bistå högskolan i denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1993 har högskolan haft direkt anvisade medel för sin forsk-&lt;br&gt;ningsinformation. Budgetåret 1995/96 uppgår dessa medel till totalt 10&lt;br&gt;miljoner kronor. Information om den forskning som bedrivs vid universi-&lt;br&gt;tet och högskolor ges också av forskningsråden, som särskilt skall&lt;br&gt;informera om den forskning som råden stöder. Härutöver har FRN sedan&lt;br&gt;år 1979 haft ett nationellt ansvar för forskningsinformation. FRN:s anslag&lt;br&gt;för forskningsinformation uppgår idag till ca 9 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsinformation är en viktig del av högskolans tredje uppgift&lt;br&gt;och bör vara en integrerad del av den ordinarie verksamheten. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att särskilda medel för denna uppgift inte längre skall anvisas&lt;br&gt;högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det angeläget att informationsverksamheten vid&lt;br&gt;landets universitet och högskolor utformas och bedrivs i enlighet med de&lt;br&gt;principer som givits uttryck för i det föregående. Regeringen avser att&lt;br&gt;uppdra åt universitet och högskolor att se över informationsverksamheten&lt;br&gt;och ge förslag till hur den kan förbättras. Varje universitet och högskola&lt;br&gt;bör därvid formulera och redovisa en informationsstrategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.10 IT- och bibliotekspolitik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Biblioteksdatabassystemet LIBRIS bör&lt;br&gt;utvecklas till en nationell och allmän informationsresurs. Regering-&lt;br&gt;en avser att ge Kungl. biblioteket (KB) i uppdrag att utveckla och&lt;br&gt;driva ett IT-baserat nationellt bibliotekssystem, som utgår från&lt;br&gt;LIBRIS. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 1997 att&lt;br&gt;anslaget till KB ökas med 11 miljoner kronor för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att systemet med ansvarsbibliotek bör byggas&lt;br&gt;ut till att bli ämnesmässigt heltäckande. En särskild insats bör&lt;br&gt;därvid göras för att beakta den växande genusforskningens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SUNET är det svenska universitets- och högskoleväsendets&lt;br&gt;gemensamma datanät. För att folkbiblioteken bättre skall kunna&lt;br&gt;tillgodogöra sig innehållet i det nationella bibliotekssystemet avser&lt;br&gt;regeringen att utveckla SUNET till att också kunna omfatta landets&lt;br&gt;folkbibliotek (huvudbiblioteket i varje kommun). Regeringen&lt;br&gt;föreslår i budgetpropositionen för år 1997 en medelsförstärkning för&lt;br&gt;SUNET, varvid ett utvecklingsstöd till berörda folkbibliotek&lt;br&gt;beräknas. Även statliga och statsunderstödda muséer berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivet för ljud och bild (ALB) bör ges förutsättningar att ersätta&lt;br&gt;utsliten och föråldrad utrustning och utveckla verksamheten för att&lt;br&gt;enligt pliktexemplarslagen motsvara de krav som dagens&lt;br&gt;mediesituation ställer. Regeringen föreslår därför i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997 att anslaget till ALB ökas med 2,2&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska barnboksinstitutet bör ges möjlighet att utveckla och&lt;br&gt;utnyttja ny teknik och därigenom öka sin nationella och internatio-&lt;br&gt;nella betydelse. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år&lt;br&gt;1997 en höjning av bidraget till Svenska Barnboksinstitutet med&lt;br&gt;400 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga biblioteksväsendet, dvs. de bibliotek som huvud-&lt;br&gt;sakligen finansieras med skattemedel, bör fungera som ett integrerat&lt;br&gt;bibliotekssystem. Regeringen föreslår i prop. 1996/97:3 en&lt;br&gt;bibliotekslag som avser hela det allmänna biblioteksväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bibliotek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga bibliotekspolitiken syftar till att ge medborgaren tillgång till&lt;br&gt;litteratur och information oavsett bostadsort och ekonomiska&lt;br&gt;omständigheter. Regeringen ser biblioteksväsendet, där de statliga,&lt;br&gt;kommunala och landstingskommunala biblioteken ingår, som en enhetlig&lt;br&gt;och samverkande resurs. Detta synsätt uttrycks i det förslag till biblioteks-&lt;br&gt;lag som föreslås i den kulturpolitiska propositionen (prop. 1996/97:3)&lt;br&gt;Enligt förslaget till bibliotekslag skall högskolebiblioteken inom de&lt;br&gt;områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara&lt;br&gt;för biblioteksservice inom högskolan, och i samverkan med landets&lt;br&gt;biblioteksväsen även i övrigt ge biblioteksservice. Det skall finnas tillgång&lt;br&gt;till sådana bibliotek vid alla högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek och andra statliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsbibliotek m.m. skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med&lt;br&gt;folk- och skolbiblioteken i deras strävan att erbjuda låntagarna en god&lt;br&gt;biblioteksservice. Forskningsbibliotekens villkor och det sätt på vilket de&lt;br&gt;integreras i högskolans verksamhet är väsentliga delar av regeringens&lt;br&gt;forsknings- och utbildningspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället präglas av en hög förändringstakt. Det är sannolikt att&lt;br&gt;framtidens samhälle i än högre utsträckning än för närvarande kommer att&lt;br&gt;präglas av mer fritid, av tätare arbetsbyten och byten av bostadsort. Detta&lt;br&gt;kommer fortlöpande att ställa krav på nya kunskaper. Gränserna mellan&lt;br&gt;vad som är skola, högskoleutbildning, fortbildning och vidareutbildning&lt;br&gt;samt forskning kan bli mer otydliga. Forsknings- och folkbiblioteken&lt;br&gt;kommer då sannolikt att närma sig varandra i arbetsmetoder och&lt;br&gt;serviceutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I den analys av utvecklingen av de&lt;br&gt;svenska forskningsbiblioteken som Kungl. biblioteket (KB) ingav till&lt;br&gt;regeringen under våren 1996 framhålls att högskolan - mot bakgrund av&lt;br&gt;ett ökat antal studerande, det pedagogiska förnyelsearbetet och den snabba&lt;br&gt;IT-utvecklingen - målmedvetet måste satsa på sina bibliotek. Det är&lt;br&gt;viktigt att bibliotekens standard inte försämras. Informationskompetens&lt;br&gt;och bättre resurser för självstyrt lärande har stor betydelse för&lt;br&gt;utbildningens kvalitet. Mot den bakgrunden är det angeläget att&lt;br&gt;högskolorna och deras respektive styrelser, som har det yttersta ansvaret&lt;br&gt;för verksamheten, noga följer utvecklingen och ser över sina&lt;br&gt;prioriteringar. För att kompensera ett svagare utgångsläge och så långt&lt;br&gt;möjligt eliminera skillnaderna i bibliotekens standard behöver de mindre&lt;br&gt;och medelstora högskolorna vidta åtgärder för att stärka sina bibliotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans utbildning bör ge färdighet att söka, kritiskt värdera och&lt;br&gt;kreativt utnyttja information. Sådana kunskaper måste ges en fastare&lt;br&gt;ställning och bli en självklar ingrediens inom grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsbibliotekssystemet, som syftar till att skapa ett nationellt&lt;br&gt;informationsförsörjningssystem på hög internationell nivå och att stärka&lt;br&gt;forskningsbibliotekens utåtriktade verksamhet, har utvärderats under år&lt;br&gt;1995 och givits en mycket positiv bedömning. Regeringen anser att&lt;br&gt;systemet bör byggas ut så att det blir heltäckande. I detta sammanhang&lt;br&gt;bör en särskild insats göras för att beakta den växande kvinno-, mans- och&lt;br&gt;genusforskningens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknologin har på många sätt underlättat tillgången till&lt;br&gt;information och det är viktigt att se till att nya hinder av ekonomisk och&lt;br&gt;praktisk natur inte uppkommer som begränsar tillgängligheten. KB har&lt;br&gt;tagit på sig en samordnande roll när det gäller licensavtal på IT-området&lt;br&gt;för forskningsbiblioteken. Högskolorna bör därför inte på egen hand ingå&lt;br&gt;långsiktiga licensavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenter som deltar i distansutbildning skall ha samma rätt till god&lt;br&gt;biblioteksservice som andra studenter. Nya former för biblioteksservice&lt;br&gt;till distansstuderande, gärna i samarbete mellan högskolor, högskolebiblio-&lt;br&gt;tek och folkbibliotek, bör prövas. Därvidlag är det viktigt att särskilt&lt;br&gt;folkbibliotekens förutsättningar och möjligheter beaktas. Det lokala&lt;br&gt;samarbetet mellan folkbibliotek och högskolebibliotek bör också&lt;br&gt;uppmuntras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fullt ut utnyttja de möjligheter informationstekniken medger bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bibliotekssystemet LIBRIS utvecklas till en nationell och allmän&lt;br&gt;informationsresurs. Regeringen avser därför att ge KB i uppdrag att&lt;br&gt;utveckla och driva ett IT-baserat nationellt bibliotekssystem som utgår&lt;br&gt;från LIBRIS. Åtgärderna syftar till att ge landets biblioteksväsende och&lt;br&gt;andra användare möjlighet att utnyttja ett modernt bibliotekssystem med&lt;br&gt;samordnade och användarvänliga sökmöjligheter. Regeringen anser att&lt;br&gt;utveckling, underhåll och drift av det utvecklade LIBRIS skall finansieras&lt;br&gt;via anslaget till KB. KB skall således ej debitera användarna för&lt;br&gt;utnyttjandet av systemet, vilket bör vara i drift senast år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att folkbiblioteken skall kunna tillgodogöra sig innehållet i detta&lt;br&gt;nationella bibliotekssystem avser regeringen att utveckla SUNET till att&lt;br&gt;omfatta också landets folkbibliotek (huvudbiblioteken). Ett utvecklingsstöd&lt;br&gt;för berörda folkbibliotek bör därvid beräknas. Statliga och&lt;br&gt;statsunderstödda museer bör även anslutas. Regeringen tar upp&lt;br&gt;resursfrågan i budgetpropositionen för år 1997. Även de svenska&lt;br&gt;medelhavsinstituten bör ha möjlighet att ta del av utbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publicering av vetenskaplig och annan information sker i ökad ut-&lt;br&gt;sträckning i elektronisk form. Det är viktigt att också denna information&lt;br&gt;och dessa vittnesbörd om vår samtid bevaras på ett ändamålsenligt sätt.&lt;br&gt;I syfte att säkra den framtida tillgången till denna typ av information&lt;br&gt;förbereds en översyn av lagen 1993:1392 om pliktexemplar av dokument.&lt;br&gt;Behovet av översyn har påtalats av riksdagen, (bet. 1995/96:KrU4, rskr.&lt;br&gt;1995/96:60).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med KB har Arkivet för ljud och bild (ALB) i enlighet med&lt;br&gt;pliktexemplarslagen ett nationellt ansvar för sitt område. Det övergripande&lt;br&gt;målet för ALB är att möjliggöra forskning i svensk kultur och svenskt&lt;br&gt;samhälle genom att tillhandahålla den del av medieutbudet i Sverige som&lt;br&gt;offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom pliktexemplarslagen är grunden för ALB:s verksamhet, regleras&lt;br&gt;verksamhetens omfattning av utbudet av ljud- och bildmedier. Ut-&lt;br&gt;vecklingen inom området har medfört en ökning av verksamhetens&lt;br&gt;omfång som inte längre kan mötas med enbart rationaliseringar. KB, ALB&lt;br&gt;och Riksarkivet har på regeringens uppdrag utrett metoder att långsiktigt&lt;br&gt;bevara elektroniska dokument. Utredningen har visat att det i dag enda&lt;br&gt;säkra sättet att bevara elektroniskt arkivmaterial är fortlöpande om-&lt;br&gt;kopiering till nya system och nya informationsbärare, s.k. migrering, en&lt;br&gt;personalintensiv och kostsam verksamhet. Kraven på ALB:s utrustning är&lt;br&gt;höga både när det gäller ADB, ljud- och videoteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möta de nya utmaningar som den tekniska utvecklingen och den&lt;br&gt;nya mediesituationen medför, bör ALB ges förutsättningar att ersätta&lt;br&gt;utsliten och föråldrad utrustning samt att utveckla verksamheten. Bl.a. bör&lt;br&gt;arbetet att utveckla ett system för automatisering av bevarandefunktionen&lt;br&gt;påbörjas. För att ALB i enlighet med pliktexemplarslagens föreskrifter&lt;br&gt;skall kunna motsvara de ökade kraven, föreslår regeringen i&lt;br&gt;budgetpropositionen att anslaget till ALB ökas med 2,2 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet, som i praktiken har en ansvars-&lt;br&gt;funktion på barnboksområdet, har genom KB ett statsbidrag. Institutet&lt;br&gt;bedriver en kvalificerad verksamhet såväl nationellt som internationellt.&lt;br&gt;Svenska Barnboksinstitutet har utarbetat en strategi för utveckling och&lt;br&gt;utnyttjande av ny teknik som ger institutet möjlighet att effektivisera&lt;br&gt;insatserna inom sitt ansvarsområde. Institutet behöver en teknisk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprustning. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 1997 en&lt;br&gt;ökning av bidraget till Svenska Barnboksinstitutet med 400 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen Åtgärder för att bredda och utveckla&lt;br&gt;användningen av informationsteknik (IT) (prop 1995/96:125, bet.&lt;br&gt;1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282) uttryckt sin uppfattning att&lt;br&gt;statsmakternas roll skall vara att stimulera användningen av IT på ett sätt&lt;br&gt;som främjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning. I en IT-utveckling som&lt;br&gt;i hög grad drivs av enskilda och lokala initiativ måste statens insatser ses&lt;br&gt;som en del av dessa och samverka med de utvecklingsaktiviteter som&lt;br&gt;pågår i kommuner, län och regioner, i näringslivet samt i olika lokala&lt;br&gt;nätverk och organisationer. Vidare har föreslagits att staten skall prioritera&lt;br&gt;uppgifter inom de tre områdena rättsordningen, utbildningen samt&lt;br&gt;samhällets informationsförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare i denna proposition redovisat ett omfattande&lt;br&gt;förslag till åtgärder för ökad användning av IT inom bl.a. högre utbildning&lt;br&gt;och forskning. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag&lt;br&gt;och en rad olika åtgärder kommer därmed att vidtas för att understödja&lt;br&gt;utveckling av IT-användningen inom högskolan och för att främja&lt;br&gt;forskningen inom området. Således kommer högskolorna att åläggas&lt;br&gt;utarbeta handlingsprogram för användningen av IT inom utbildning och&lt;br&gt;forskning. Datornätet för högre utbildning och forskning (SUNET)&lt;br&gt;kommer att byggas ut, göras snabbare och få ett vidgat&lt;br&gt;användningsområde. Särskilda insatser görs för att främja utnyttjandet av&lt;br&gt;IT-teknik för en utbyggd forskningsinformation och inom forsknings-&lt;br&gt;biblioteken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan och informationstekniken påverkar varandra, dels genom att&lt;br&gt;tekniken är viktig för utvecklingen av högskolans forskning, dels eftersom&lt;br&gt;högskolans IT-forskning är betydelsefull för utvecklingen av&lt;br&gt;informationstekniken. Dessa två aspekter behandlas i det följande var för&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens främsta uppgift när det gäller att främja användningen av&lt;br&gt;IT inom forskningen innebär att ombesörja att en adekvat infrastruktur&lt;br&gt;finns tillgänglig, nationellt och internationellt, som kan bidra till en öppen,&lt;br&gt;kreativ vetenskaplig miljö. Härigenom stärks forskningens kvalitet och&lt;br&gt;den får ökade möjligheter att bidra till en positiv samhällsutveckling. En&lt;br&gt;sådan infrastruktur bör innefatta kraftfulla datanät som förbinder forskare&lt;br&gt;med varandra men också med samhälle och näringsliv över hela världen.&lt;br&gt;IT-användningen kräver också internationellt samarbete på hög nivå för&lt;br&gt;att åstadkomma nödvändig harmonisering av teknik och regler och för att&lt;br&gt;bygga upp globalt tillgängliga databaser. Det är också nödvändigt att&lt;br&gt;ekonomiska resurser finns för anskaffning av utrustning och programvaror&lt;br&gt;för att kunna utnyttja möjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige och övriga nordiska länder har i stor utsträckning varit före-&lt;br&gt;gångare när det gäller att bygga upp allmänt tillgängliga datanät för t.ex.&lt;br&gt;forskningsändamål. Universitetsdatomätet SUNET har således varit i drift&lt;br&gt;i mer än 10 år och det anslöts också tidigt till motsvarande andra nordiska&lt;br&gt;och internationella nät. Investeringarna i datautrustning och programvaror&lt;br&gt;har också varit omfattande. Exempelvis har de särskilda medel som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anvisats för dyrbar vetenskaplig utrustning i mycket hög utsträckning p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1996/97 5&lt;br&gt;avsett datautrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den breda tillgång till datorkapacitet, som blir nödvändig för all&lt;br&gt;forskning, krävs också spetsberäkningskapacitet i form av bl.a. vektor-&lt;br&gt;och parallelldatorsystem. Rådet för högpresterande datorsystem (HPD-&lt;br&gt;rådet) verkar i ett nationellt perspektiv för att anläggningar med högsta&lt;br&gt;möjliga prestanda skall bli tillgängliga för svenska forskare genom att&lt;br&gt;fördela medel för investeringar i och drift av sådana anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringens bedömning är att&lt;br&gt;Sverige är väl rustat för att utnyttja och utveckla informationstekniken&lt;br&gt;inom forskningen. De ytterligare åtgärder som genomförs till följd av&lt;br&gt;regeringens IT-proposition kommer att under de närmaste åren ge goda&lt;br&gt;förutsättningar för att svensk forskning behåller och ytterligare förstärker&lt;br&gt;sin ställning. Regeringen avser dessutom att anvisa medel för att genom&lt;br&gt;inrättandet av en forskarskola bygga upp kompetensen inom IT- och&lt;br&gt;telekommunikationsområdet. Denna fråga behandlas i avsnittet IT-&lt;br&gt;forskning i kapitel 3.11.7 i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor måste nu, utifrån de insatser som görs av&lt;br&gt;statsmakterna, utnyttja de möjligheter som står till buds. Särskild&lt;br&gt;uppmärksamhet bör därvid ägnas åt att i nätverk bygga upp immateriella&lt;br&gt;centra för högkvalitativ forskning där forskare över hela landet i&lt;br&gt;internationellt samarbete kan bedriva forskning vid den internationella&lt;br&gt;forskningsfronten. I anslutning till den utbyggnad av forskningen vid&lt;br&gt;mindre och medelstora högskolor som regeringen förordar i avsnitt 3.8&lt;br&gt;blir sådana nätverk särskilt viktiga. Teknikens möjligheter till samarbete&lt;br&gt;och kommunikation med forskare över hela världen bör t.ex. utnyttjas för&lt;br&gt;att även etablera kontakter med universitet i utvecklingsländer. Här kan&lt;br&gt;unga forskare finna motparter, stöd och stimulans som inte alltid står till&lt;br&gt;buds i deras närmiljö. Regeringen förutsätter att högskolorna i de&lt;br&gt;handlingsplaner som nu utarbetas beaktar de nämnda aspekterna. Detta&lt;br&gt;kräver också ett nationellt samspel mellan högskolorna i samverkan med&lt;br&gt;Högskoleverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt samarbete också på regeringsnivå är väsentligt för att så&lt;br&gt;långt möjligt eliminera de hinder för global kommunikation som beror på&lt;br&gt;bristande internationell harmonisering, otillräckligt utbyggd infrastruktur&lt;br&gt;och höga kostnader för nätanvändning i vissa länder. Regeringen avser att&lt;br&gt;aktivt arbeta för att dessa frågor tas upp inom EU och inom berörda in-&lt;br&gt;ternationella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de problem som är mest angelägna för att trygga jordens&lt;br&gt;överlevnad och mänsklighetens ekonomiska och kulturella utveckling är&lt;br&gt;globala till sin natur. Exempel härpå är miljöfrågorna, befolkningsfrågan&lt;br&gt;och resursfrågorna. Adekvata åtgärder fordrar i många fall ny kunskap&lt;br&gt;och sådan kan endast produceras i internationellt samarbete. Det är&lt;br&gt;regeringens strävan att informationstekniken skall kunna utnyttjas för att&lt;br&gt;bygga upp internationella decentraliserade forskningsprogram kring&lt;br&gt;globala frågor. Regeringen har i avsnitt 3.11.2 redovisat sin avsikt att&lt;br&gt;verka för ett utbyggt internationellt samarbete kring dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.11 Forskning inför 2000-talet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.11.1 De statliga forskningsresursernas omfattning och inriktning för&lt;br&gt;perioden 1997 - 1999&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De samlade svenska insatserna för forskning och utvecklingsarbete är,&lt;br&gt;som beskrivits i det föregående, betydande. Prognoser för år 1995 pekar&lt;br&gt;mot en nivå uppgående till 53 miljarder kronor. Den totala satsningen på&lt;br&gt;forskning och utvecklingsarbete placerar Sverige högt i jämförelse med&lt;br&gt;andra OECD-länder när det gäller FoU-insatser i förhållande till BNP. I&lt;br&gt;en situation där statens utgifter måste begränsas och stora besparingar&lt;br&gt;varit nödvändiga gör regeringen bedömningen att de samlade offentliga&lt;br&gt;resurserna för forskning inte kan fortsätta att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens inställning är emellertid att de statligt finansierade&lt;br&gt;forskningsinsatserna även fortsättningsvis måste hållas på en hög nivå, väl&lt;br&gt;jämförbar med vad som görs i andra länder som är ledande inom&lt;br&gt;forskningen, och att forskning behövs för alla samhällsområden. Konkret&lt;br&gt;kommer detta till uttryck i de samlade statliga forskningsinsatserna som&lt;br&gt;avser såväl grundforskning inom skilda discipliner som sektorsforskning&lt;br&gt;inom olika verksamhetsområden. Regeringens förslag innebär således en&lt;br&gt;fortsatt satsning på forskning på nuvarande höga nivå både vad avser&lt;br&gt;volym och kvalitet. Regeringens förhoppning är att huvuddelen av de&lt;br&gt;besparingar i den statliga budgeten avseende forskning som föreslagits i&lt;br&gt;vårpropositionen skall kunna kompenseras genom stiftelsemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar i budgetpropositionen för år 1997 sina förslag till&lt;br&gt;anslag till forskning och utvecklingsarbete. För budgetåret 1997 uppgår&lt;br&gt;anslagen enligt budgetförslaget till ca 12,5 miljarder kronor. Detta avser&lt;br&gt;endast anslag för forskning. Härtill kommer medel som av myndigheter&lt;br&gt;själva avsätts för FoU om närmare 1,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger också i denna proposition (avsnitt 3.5) fram förslag&lt;br&gt;om riktlinjer för ändringar i stiftelseförordnandena för de s.k.&lt;br&gt;löntagarfondsstiftelsema. Ändringarna gör det möjligt att bättre samordna&lt;br&gt;de resurser som finns inom stiftelserna med övrig offentlig forsknings-&lt;br&gt;finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av forsknings- och utvecklingsinsatserna görs inom det&lt;br&gt;privata näringslivet. Det är angeläget att de insatser som finansieras med&lt;br&gt;offentliga medel kan stödja och samverka med näringslivets insatser för&lt;br&gt;att därigenom bidra till att landets samlade insatser inom forskning och&lt;br&gt;utvecklingsarbete ger högsta möjliga utbyte. Detta kommer till uttryck i&lt;br&gt;de förslag till förbättrad samverkan som presenteras i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska forskningsinsatserna har utvecklats under lång tid. En rad&lt;br&gt;överväganden ligger således bakom inte bara den omfattning utan också&lt;br&gt;den övergripande inriktning som de nu har. Det är regeringens bedömning&lt;br&gt;att insatserna genom denna successiva uppbyggnad har fått en profil som&lt;br&gt;ger en god grund för fortsatt verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyngdpunkten i insatserna är resurserna för forskning och forskarutbild-&lt;br&gt;ning vid universitet och högskolor. De årliga anslagen för dessa ändamål&lt;br&gt;kommer, vid bifall till regeringens förslag i årets budgetproposition, att&lt;br&gt;uppgå till ca 6,3 miljarder kronor. Universitetens och högskolornas anslag&lt;br&gt;till forskning och forskarutbildning fördelas av statsmakterna på&lt;br&gt;fakultetsområden. Ungefär en tredjedel av anslagen avser medicinsk forsk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning och forskarutbildning, medan områdena naturvetenskap respektive p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;teknik får vardera knappt en fjärdedel. Sammantaget går alltså mer än tre&lt;br&gt;fjärdedelar av anslagen till dessa forskningsområden. Samhällsvetenskap&lt;br&gt;och humaniora får ca 15 % respektive 10 % av resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden och Forskningsrådsnämnden kommer, enligt förslagen&lt;br&gt;i budgetpropositionen, att förfoga över sammanlagt ca 1,5 miljarder&lt;br&gt;kronor, exklusive avgifter till europeiska forskningsorganisationer. Av&lt;br&gt;forskningsrådsmedlen för år 1997 avser 525 miljoner kronor&lt;br&gt;naturvetenskaplig forskning, 327 miljoner kronor medicinsk forskning,&lt;br&gt;272 miljoner kronor teknisk forskning och 210 miljoner kronor&lt;br&gt;kulturvetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För forskningsinsatser inom olika samhällssektorer innebär&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997 insatser på sammanlagt ca 3,9 miljarder&lt;br&gt;kronor under år 1997 exklusive medel som avsätts av myndigheterna&lt;br&gt;själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angivits i regeringens förslag till riktlinjer för forskningspolitiken&lt;br&gt;är det statsmakternas uppgift att svara för de övergripande beslut som i&lt;br&gt;sammanfattning redovisats ovan, medan det är universitet och högskolor,&lt;br&gt;forskningsråd och sektorsforskningsmyndigheter som skall svara för den&lt;br&gt;närmare inriktningen av verksamheten inom olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till belysning av verksamheten inom olika områden och därigenom som&lt;br&gt;ett fördjupat beslutsunderlag för riksdagen, redovisas här i korthet vissa&lt;br&gt;aktuella frågor och önskvärda utvecklingslinjer inom de olika forsknings-&lt;br&gt;områdena. Framställningen utgår från myndigheternas årsredovisningar&lt;br&gt;och anslagsframställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen tar först upp grundforskning inom naturvetenskap, teknik,&lt;br&gt;medicin och kulturvetenskaper samt viss tvärvetenskaplig forskning. Där-&lt;br&gt;efter behandlas mer direkt samhällsrelevant forskning med inriktning på&lt;br&gt;näringslivet, arbetsmarknaden, sociala frågor etc. För varje forskningsom-&lt;br&gt;råde anges också omfattningen av de föreslagna resusema. Slutligen&lt;br&gt;behandlas vissa forskningsområden vilka regeringen anser bör bli föremål&lt;br&gt;för särskilda åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella utvärderingar ger övervägande högt betyg åt den svenska&lt;br&gt;naturvetenskapliga och matematiska forskningen. Inom flertalet discipliner&lt;br&gt;inom detta vida fält finns områden där Sverige intar en relativt fram-&lt;br&gt;stående position, internationellt sett. Molekylärbiologin, det fasta&lt;br&gt;tillståndets fysik och kemi, den matematiska analysen och statistiken kan&lt;br&gt;nämnas som särskilt starka områden där hög kvalitet och bredd förenas.&lt;br&gt;Bland sådana områden där det anses väsentligt att forskningen stärks kan&lt;br&gt;nämnas de processinriktade geovetenskaperna, organismbiologi och icke-&lt;br&gt;linjär optik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INaturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) systematiska internationella&lt;br&gt;utvärderingar av svensk forskning ges även kritiska synpunkter på och&lt;br&gt;förslag till förändringar av det svenska universitetssystemet. Man påtalar&lt;br&gt;att unga forskare bör ges ökat stöd och ökade möjligheter till en&lt;br&gt;självständig utveckling, att stödet till kvinnliga forskare bör ökas och&lt;br&gt;åtgärder vidtas för att kvinnors deltagande i forskningen skall underlättas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framförs också att småinstitutioner bör slås samman till större enheter p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;för att på universitetsnivå underlätta förnyelse och samverkan, att forska-&lt;br&gt;rutbildningen bör effektiviseras, att tjänstestrukturen vid högskolorna mås-&lt;br&gt;te reformeras och att rörligheten bland forskarna bör öka. Högskolorna&lt;br&gt;måste själva ta ett ansvar i dessa frågor, även om de flesta av dem tas upp&lt;br&gt;i förslag i denna proposition, eller av utredningar vars resultat kommer att&lt;br&gt;behandlas senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matematik är en disciplin där svensk forskning varit och är&lt;br&gt;världsledande inom betydelsefulla delområden. Det finns ett stort behov&lt;br&gt;av forskarutbildade matematiker, både inom universitet och högskolor och&lt;br&gt;inom industrin och andra delar av näringslivet. Regeringen finner det an-&lt;br&gt;geläget att de myndigheter som är ansvariga för matematisk forskning,&lt;br&gt;främst universiteten, de tekniska högskolorna, NFR och&lt;br&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) i högre grad uppmärksammar&lt;br&gt;dessa behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de angelägna satsningarna inom NFR:s ansvarsområde under den&lt;br&gt;följande treårsperioden hör att främja rörlighet och förnyelse, att utveckla&lt;br&gt;former för att information om den naturvetenskapliga forskningens resul-&lt;br&gt;tat, synsätt och samhällsrelevans når allmänhet och beslutsfattare, att&lt;br&gt;främja jämställdhet och stimulera kvinnor till forskarkarriär inom områden&lt;br&gt;där de är underrepresenterade, att öka forskardeltagandet i grundut-&lt;br&gt;bildningen, och att öka utbytet av Sveriges deltagande i EU:s forsknings-&lt;br&gt;program och i andra internationella samarbetsprojekt. Gränsöverskridande&lt;br&gt;forskning måste också främjas, inte minst sådan som gäller globala miljö-&lt;br&gt;och försörjningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för naturvetenskaplig forskning anvisas via fakultetsanslagen, an-&lt;br&gt;slaget till Naturvetenskapliga forskningsrådet och anslaget Europeisk&lt;br&gt;forskningssamverkan m.fl. I budgetpropositionen för år 1997 föreslås&lt;br&gt;sammanlagt 1,9 miljarder kronor. Till detta kommer den forskning som&lt;br&gt;bedrivs vid mindre och medelstora högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk teknisk grundforskning ligger i den internationella frontlinjen in-&lt;br&gt;om områden som bioteknik (t.ex. immunteknik, biosensorer och gentera-&lt;br&gt;pi), informationsteknologi (t.ex. fotonik, nanostrukturer, bildbehandling,&lt;br&gt;reglerteknik, telekommunikation och logikprogrammering), materialve-&lt;br&gt;tenskap och kemiteknik (t.ex. polymerkemi och yt- och kolloidkemi). In-&lt;br&gt;om andra områden behövs förstärkningar, t.ex. vad gäller teknisk mekanik&lt;br&gt;och utveckling av beräknings- och simuleringsmodeller för tekniska än-&lt;br&gt;damål. Det är också väsentligt att de systemtekniska aspekterna inom tek-&lt;br&gt;nikvetenskaperna tydliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svaghet inom teknisk forskning är bristen på samverkan mellan forsk-&lt;br&gt;ning som rör teknikutveckling och forskning om teknikanvändning. Denna&lt;br&gt;fråga behandlas utförligare i avsnitt 3.11.6 Socialt motiverad&lt;br&gt;teknikutveckling i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de nämnda satsningarna är det också angeläget att tydligare upp-&lt;br&gt;märksamma behovet av kompetensuppbyggnad och att garantera kvalitet&lt;br&gt;i forskarutbildningen inom nya områden. Forskarutbildningen måste&lt;br&gt;effektiviseras och göras mer attraktiv både för studenter och för närings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livet. Det är för den närmaste treårsperioden angeläget att satsningen på&lt;br&gt;unga forskare förstärks och att växelverkan med näringslivet, genom bl.a.&lt;br&gt;industridoktorander och adjungerade industriforskare, vidareutvecklas.&lt;br&gt;Gränsöverskridande forskning måste också främjas, inte minst sådan som&lt;br&gt;gäller globala miljö- och försörjningsproblem. Fakulteter och&lt;br&gt;forskningsråd bör också vidareutveckla former för information om den&lt;br&gt;tekniska forskningens resultat och relevans, främja jämställdhet och&lt;br&gt;stimulera kvinnor till forskarkarriär inom teknisk forskning, öka for-&lt;br&gt;skardeltagande i grundutbildningen och öka utbytet av Sveriges delta-&lt;br&gt;gande i EU:s forskningsprogram och i andra internationella samarbetspro-&lt;br&gt;jekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk forskning på IT-området är en annan angelägen fråga. Frågan&lt;br&gt;behandlas utförligare i avsnittet 3.11.7 IT-forskning i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för teknisk grundforskning anvisas via fakultetsanslagen och&lt;br&gt;anslaget till Teknikvetenskapliga forskningsrådet. I budgetpropositionen&lt;br&gt;för år 1997 föreslås sammanlagt 1,3 miljarder kronor. Till detta kommer&lt;br&gt;den forskning som bedrivs vid mindre och medelstora högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella jämförelser visar att Sverige kombinerar medicinsk&lt;br&gt;grundforskning med kliniknära utvecklingsarbete på ett ovanligt&lt;br&gt;framgångsrikt sätt. Denna samverkan har haft stor betydelse, inte bara för&lt;br&gt;utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård, utan också för utvecklingen&lt;br&gt;av en internationellt framstående läkemedels- och bioteknikindustri. Den&lt;br&gt;svenska medicinska forskningens starka ställning framgår för övrigt&lt;br&gt;tydligt av Sveriges medverkan i EU:s biomedicinska forskningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den närmaste treårsperioden är det viktigt att sambanden mellan me-&lt;br&gt;dicinsk grundforskning, klinisk medicin och industri ytterligare förstärks,&lt;br&gt;bl.a. genom satsningar på tjänster för klinisk forskning. Satsningen på&lt;br&gt;genomrelaterad forskning bör fortsätta, med beaktande av en ökad in-&lt;br&gt;tegrering av den kliniska medicinen. Folkhälsoforskningen bör också ges&lt;br&gt;särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser måste göras för att stimulera förnyelsen i fakulteternas&lt;br&gt;forskningsmiljöer, stödja yngre forskare, upprätthålla forskningens kvalitet&lt;br&gt;och förnyelse med internationella utvärderingar, öka forskarnas deltagande&lt;br&gt;i grundutbildningen, främja jämställdhet inom forskarsamhället, även vid&lt;br&gt;valet av forskningsproblem och forskningsmetodik samt att engagera fler&lt;br&gt;forskare i en bred och kvalificerad forskningsinformation. Diskussionen&lt;br&gt;kring forskningens relevans för patienter och samhälle måste föras på ett&lt;br&gt;kvalificerat sätt, med deltagande av företrädare för skilda samhällsintres-&lt;br&gt;sen och befolkningsgrupper, i samband med prioriteringarna mellan olika&lt;br&gt;forskningsområden. Gränsöverskridande forskning måste också främjas,&lt;br&gt;inte minst sådan som gäller globala miljö-, hälso- och försörjningspro-&lt;br&gt;blem. Etiska frågor och försöksdjursfrågor måste också uppmärksammas&lt;br&gt;ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På initiativ av Forskningsberedningen gav regeringen år 1995 i uppdrag&lt;br&gt;åt Medicinska forskningsrådet (MFR) att i samråd med Statens beredning&lt;br&gt;för utvärdering av medicinsk metodik och Socialvetenskapliga forsk-&lt;br&gt;ningsrådet belysa prioriteringsmekanismer i svensk medicinsk forskning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med uppdraget till MFR gavs också ett uppdrag till Centrum för p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p 1996/97 5&lt;br&gt;forskningsetik i Göteborg att, i egenskap av utomstående instans, göra&lt;br&gt;motsvarande studie. Dessa utvärderingar behandlas i&lt;br&gt;Utbildningsdepartementets avsnitt 10.2.9 Medicinska forskningsrådet i&lt;br&gt;denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för medicinsk forskning anvisas via fakultetsanslagen och anslaget&lt;br&gt;till Medicinska forskningsrådet. I budgetpropositionen för år 1997 föreslås&lt;br&gt;sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Till detta kommer ersättningar till&lt;br&gt;landstingen för forskning vid universitetssjukhusen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturvetenskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kulturvetenskaperna - samhällsvetenskap, rättsvetenskap, humaniora&lt;br&gt;och religionsvetenskap - finns i Sverige många internationellt framstående&lt;br&gt;forskare, vilket visat sig bl.a. i konkurrensen om EU:s forskningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk forskning måste i många fall vara inriktad på den svenska&lt;br&gt;kulturen och är därför ofta svår att bedöma i ett internationellt perspektiv.&lt;br&gt;I ämnen som historia och lärdomshistoria har Sverige dock en relativt&lt;br&gt;stark ställning. Sverige har också en stark tradition inom östasiatiska&lt;br&gt;språk. Internationella utvärderingar har visat att det inom datorlingvistik&lt;br&gt;och fonetik finns framstående svensk forskning. Detsamma gäller inöm&lt;br&gt;samhällsvetenskaperna för den kognitiva och biologiska psykologin.&lt;br&gt;Svensk välfärdsforskning har en framskjuten position. Även den&lt;br&gt;antropologiska forskningen är internationellt betydelsefull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga planerade insatser inom kulturvetenskaperna gäller program för&lt;br&gt;språkteknologisk forskning och forskning om kultur och samhälle i Väst-&lt;br&gt;och Centralasien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de mest angelägna satsningarna inom området under den följande&lt;br&gt;treårsperioden hör att vidareutveckla medel för att nå hög internationell&lt;br&gt;kvalitet, bl.a. genom internationella utvärderingar och internationell&lt;br&gt;publicering, vidareutveckla former för information om den kulturveten-&lt;br&gt;skapliga forskningens resultat, synsätt och samhällsrelevans, främja&lt;br&gt;användandet av kulturvetenskapliga metoder och kunskaper i tvärveten-&lt;br&gt;skapliga forskningsprojekt, bl.a. i studium av globala miljö- och försörj-&lt;br&gt;ningsproblem och främja jämställdhet och stimulera kvinnor till forskar-&lt;br&gt;karriär inom områden där de är underrepresenterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser måste göras under den kommande treårsperioden för&lt;br&gt;att effektivisera forskarutbildningen och förbättra rekryteringen av forskare&lt;br&gt;inom området. Forskningsområden som bör stimuleras och för vilka sär-&lt;br&gt;skilda insatser föreslås i budgetpropositionen, är forskning om Ost- och&lt;br&gt;Sydostasien, om medier och våld samt om sociala frågor. Dessa insatser&lt;br&gt;behandlas i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för kulturvetenskaplig forskning anvisas via fakultetsanslagen och&lt;br&gt;anslaget till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. I&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997 föreslås sammanlagt 1,6 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvärvetenskaplig forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom många forskningsområden präglas forskningen av en alltför snäv&lt;br&gt;specialisering och bristande förmåga till samverkan över disciplingränser.&lt;br&gt;Alltför snäva och disciplinorienterade forskningsansatser kan motverka&lt;br&gt;förnyelsen i forskningen och strävandena efter att öka forskningens rele-&lt;br&gt;vans för det omgivande samhället. Regeringen anser mot denna bakgrund&lt;br&gt;att tvärvetenskapliga ansatser bör ges högre prioritet i forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvärvetenskaplig forskning kan innebära forskningssamarbete mellan&lt;br&gt;angränsande discipliner. Detta kallas ibland gränsöverskridande forskning&lt;br&gt;och uppstår ofta relativt spontant genom initiativ från forskare och&lt;br&gt;forskargrupper. I själva verket är detta en viktig förnyelseväg för&lt;br&gt;forskningen - många nya forskningsområden uppstår på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra forskningsproblem kräver emellertid deltagande av forskare från&lt;br&gt;så vitt skilda discipliner att samarbete inte alls, eller endast med stora&lt;br&gt;svårigheter, kan komma till stånd inom det nuvarande systemet. Inte&lt;br&gt;sällan gäller detta komplexa samhällsproblem som först formulerats&lt;br&gt;utanför forskarsamhället. För att möjliggöra avgränsning och stimulans till&lt;br&gt;forskning kring sådana problem krävs en förmedlande funktion. I det&lt;br&gt;svenska forskningssystemet har främst Forskningsrådsnämnden (FRN) och&lt;br&gt;vissa sektorsforskningsorgan en sådan roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Via FRN finansieras ett antal större tvärvetenskapliga projekt, främst av&lt;br&gt;den senare komplexa karaktären. Dessa projekt gäller t.ex. hälsoproblem,&lt;br&gt;naturresurs- och miljöproblem i samhällsperspektiv, IT:s samhällseffekter&lt;br&gt;och riskstudier med systemanalytiska aspekter. Vidare kommer FRN:s&lt;br&gt;forskningsprogram kring Europa under den närmaste treårsperioden att&lt;br&gt;utvidgas till att gälla globala processer i ett europeiskt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra en kraftfull satsning på tvärvetenskap föreslår&lt;br&gt;regeringen under avsnittet 10.2.6 inrättande av en särskild&lt;br&gt;samverkansgrupp mellan grundforskningsråden och FRN. Gruppens&lt;br&gt;uppgift blir att samordna och stödja tvärvetenskaplig forskning. Vidare&lt;br&gt;finner regeringen det angeläget att universitet och högskolor genom&lt;br&gt;organisatoriska åtgärder stimulerar till tvärvetenskaplig och multidis-&lt;br&gt;ciplinär forskning. Universitet och högskolor bör också verka för att tvär-&lt;br&gt;vetenskapliga perspektiv beaktas i forskarutbildning och forskning och att&lt;br&gt;nödvändiga åtgärder vidtas för att forskning av denna karaktär lättare skall&lt;br&gt;kunna komma till stånd. Det är angeläget att forskning om bl.a. globala&lt;br&gt;miljö-, hälso- och försörjningsproblem stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också i det följande att en särskild samverkansgrupp&lt;br&gt;mellan ett flertal forskningsfinansiärer inrättas för att stimulera socialt&lt;br&gt;motiverad teknikutveckling. Även samarbete mellan forskningsfinansiärer&lt;br&gt;kring forskning om ojämlikhet i hälsa föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för stöd till tvärvetenskaplig forskning anvisas via fakultetsanslag,&lt;br&gt;främst temainstitutionen vid Linköpings universitet och anslaget till FRN.&lt;br&gt;I budgetpropositionen för år 1997 föreslås sammanlagt 142 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vissa sektorsforskningsinsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsknings- och utvecklingsarbete till stöd för näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta långsiktiga strukturförändringar, förnyelse och tillväxt&lt;br&gt;i svenskt näringsliv gör staten forsknings- och utvecklingsinsatser, främst&lt;br&gt;inom högskolan, på för näringslivet relevanta områden. Insatser görs för&lt;br&gt;att stimulera samverkan mellan högskola och näringsliv samt för att sprida&lt;br&gt;kunskap mellan högskolan och näringslivet och mellan företag.&lt;br&gt;Huvuddelen av statens insatser på området administreras av Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket (NUTEK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK stödjer bl.a. ett stort antal FoU-program inom högskolan. De är&lt;br&gt;normalt fleråriga och syftar till att stimulera utveckling av&lt;br&gt;kunskapsområden som bedöms ha stor betydelse för förnyelse och&lt;br&gt;utveckling av näringslivet på lång sikt. Tvärvetenskaplighet betonas i&lt;br&gt;insatserna. Områdena väljs genom ett brett samrådsförfarande med&lt;br&gt;näringsliv och forskarsamhälle. Sedan sex år tillbaka pågår verksamhet&lt;br&gt;inom nio materialkonsortier som NUTEK och NFR gemensamt har&lt;br&gt;upprättat. I dessa samverkar flera institutioner för att utveckla&lt;br&gt;tvärvetenskaplig kunskap inom olika materialtekniska områden.&lt;br&gt;Näringslivets medverkan ökar kontinuerligt. Genom kompetenscentrum&lt;br&gt;har ett trettiotal kvalificerade FoU-grupperingar skapats för direkt&lt;br&gt;forskningssamarbete mellan högskolan och näringslivet. NUTEK stödjer&lt;br&gt;även industrinära forskning inom industriforskningsinstituten i samverkan&lt;br&gt;med näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För perioden 1997-99 föreslår regeringen att pågående insatser fullföljs&lt;br&gt;och vidareutvecklas inom områdena process- och produktutveckling,&lt;br&gt;transportteknik och medicinsk teknik samt inom framväxande&lt;br&gt;teknikområden som informationsteknik, bioteknik och materialteknik.&lt;br&gt;Vidare har fyra områden identifierats där särskilda behov av insatser&lt;br&gt;föreligger. Dessa är komplexa tekniska system, mindre företags&lt;br&gt;kompetens- och teknikförsörjning, tjänsteproduktion och IT-användning&lt;br&gt;samt människa, teknik, organisation (MTO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiforskningen samordnas av NUTEK och kommer att behandlas i&lt;br&gt;regeringens kommande energiproposition. Rymdverksamheten är en annan&lt;br&gt;viktig del av det näringspolitiska området. Den omfattar både forskning&lt;br&gt;och industriellt utvecklingsarbete, såväl nationellt som internationellt.&lt;br&gt;Statens satsningar på rymdverksamhet har bidragit till att svenska företag&lt;br&gt;har kunnat utveckla hög teknisk och konkurrenskraftig kompetens. Inga&lt;br&gt;större förändringar föreslås av inriktningen av rymdverksamheten för den&lt;br&gt;kommande perioden. Viktig provnings- och mätteknisk FoU bedrivs vid&lt;br&gt;Sveriges provnings- och forskningsinstitut AB som är helägt av staten.&lt;br&gt;Sveriges geologiska undersökning, SGU, finansierar viss grundläggande&lt;br&gt;geovetenskaplig forskning. Sedan tre år tillbaka finansierar&lt;br&gt;Konkurrensverket viss forskning om konkurrensfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen föreslås för år 1997 sammanlagt 1 656 miljoner&lt;br&gt;kronor för teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete samt&lt;br&gt;energiforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning till stöd för utvecklingen inom arbetslivs- och arbetsmark-&lt;br&gt;nadsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning inom arbetslivsområdet har två olika huvudinriktningar;&lt;br&gt;arbetslivsutveckling och arbetsohälsofrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste decenniet har man inom såväl näringsliv som forskar-&lt;br&gt;samhälle i allt högre grad uppmärksammat arbetsorganisationens betydelse&lt;br&gt;för produktivitet och arbetsmiljö. Den arbetslivsinriktade forskningen har&lt;br&gt;därför till viss del förskjutits från traditionell arbetsmiljöforskning till&lt;br&gt;forskning och utveckling till stöd för en positiv utveckling av arbets-&lt;br&gt;organisation och ökad kunskap om förändringsprocesser på arbetsplatser.&lt;br&gt;Denna forskning bedrivs ofta som utvecklingsprojekt vid offentliga eller&lt;br&gt;privata arbetsplatser och i nära samverkan med arbetsledning och an-&lt;br&gt;ställda. Det är önskvärt att sådan samverkan ytterligare utvecklas då den&lt;br&gt;innebär ett direkt nyttiggörande av forskningen samtidigt som for-&lt;br&gt;skarvärlden tillförs kunskap om förutsättningar och aktuella problemom-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen inom arbetsmiljöområdet har gett en god kunskap om risker&lt;br&gt;i framförallt den fysiska arbetsmiljön vilket bidragit till att effektiva åt-&lt;br&gt;gärder kunnat vidtas bl.a i form av lagstiftning och föreskrifter. Trots det-&lt;br&gt;ta kvarstår omfattande arbetsohälsoproblem. Intresset bör nu riktas mot&lt;br&gt;ökad kunskap om de komplexa sambanden mellan olika faktorer i arbets-&lt;br&gt;miljön, som exempelvis betydelsen av stressgenererande faktorer för upp-&lt;br&gt;komsten av belastningssjukdomar, samspelet mellan människa och teknik&lt;br&gt;och den psykosociala arbetsmiljön i relation till nya former för arbetsor-&lt;br&gt;ganisation och en förändrad arbetsmarknad med nya krav på individen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett behov av utökad forskning och utvärdering av arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder. Allt större resurser har under de senaste decenni-&lt;br&gt;erna avsatts för åtgärder inom området. Antalet åtgärder har utökats och&lt;br&gt;fler huvudmän har fått ansvar eller utökat ansvar för de arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiskt motiverade insatserna. Forskning och utvärdering inom området&lt;br&gt;bör beröra såväl arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning, jäm-&lt;br&gt;ställdhet, löner och tillväxt i ekonomin som mer detaljerade studier och&lt;br&gt;jämförelser av olika typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i skilda&lt;br&gt;regioner och kommuner. Arbetsmarknadspolitikens effekter bör även&lt;br&gt;beaktas mot bakgrund av befolkningens mångkulturella sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för forskning och utvecklingsarbete till stöd för arbetslivet anvisas&lt;br&gt;bl.a. via anslagen till Rådet för arbetsmiljöforskning och&lt;br&gt;Arbetslivsinstitutet. I budgetpropositionen för år 1997 föreslås sammanlagt&lt;br&gt;769 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning till stöd för socialpolitiska åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som stöd för socialpolitiska åtgärder behövs forskning och utvecklings-&lt;br&gt;arbete inom ett mycket brett fält, alltifrån allmän välfärdsforskning och&lt;br&gt;folkhälsoforskning till forskning kring metoder i praktiskt socialt arbete.&lt;br&gt;Genomförda utvärderingar av forskningen inom området visar att delar av&lt;br&gt;forskningen är av mycket hög klass medan andra delar av den ännu brot-&lt;br&gt;tas med betydande metodproblem. Bland de starka områdena återfinns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkhälsoforskningen och delar av andra forskningsområden som i Sverige p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;har unika förutsättningar till bredd och kontinuitet genom tillgång till epi-&lt;br&gt;demiologiska och longitudinella register av mycket hög kvalitet. Interna-&lt;br&gt;tionellt starka områden är även den psykosociala miljömedicinen och ar-&lt;br&gt;betet med utvärdering av medicinsk metodik. Även på handikappområdet&lt;br&gt;har Sverige en framskjuten position.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmaste åren är det av största vikt att uppmärksamma de möjligheter&lt;br&gt;som longitudinella register kan ge för forskning inom olika områden.&lt;br&gt;Även inom områden som ännu inte använder sig av denna metodik finns&lt;br&gt;anledning att förvänta att uppbyggnad av longitudinella register kan ge&lt;br&gt;stadga och kontinuitet åt forskningen och att även analys av tvärvetenska-&lt;br&gt;pliga frågeställningar kan underlättas. En resursförstärkning bör ges för&lt;br&gt;vård och uppbyggnad av databaser för longitudinell forskning. Denna&lt;br&gt;fråga redovisas i avsnitt 3.11.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de stora förändringar som sker i samhället är behovet&lt;br&gt;av forskningsbaserad kunskap stort inom hela det socialpolitiska området.&lt;br&gt;Folkhälsa och de sociala trygghetssystemen utgör därvid två centrala&lt;br&gt;forskningsområden. Regeringen avser ge berörda forskningsfinansiärer i&lt;br&gt;uppdrag att utarbeta ett nationellt forskningsprogram för forskning och&lt;br&gt;ojämlikhet i hälsa, vilket redovisas i avsnitt 3.11.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för forskning och utvecklingsarbete till stöd för socialpolitiska&lt;br&gt;åtgärder anvisas bl.a. via anslaget till Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;br&gt;och Folkhälsoinstitutet. I budgetpropositionen för år 1997 föreslås&lt;br&gt;sammanlagt 200 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning till stöd för utveckling av kommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationerna har alltid utgjort en central drivkraft i samhälls-&lt;br&gt;utvecklingen. Inget tyder på att detta dynamiska samspel mellan&lt;br&gt;kommunikationerna och det omgivande samhället kommer att försvagas&lt;br&gt;i framtiden. Tvärtom förefaller kommunikationernas samhällsomdanande&lt;br&gt;kraft att tillta. Att utnyttja denna inneboende förändringspotential så att&lt;br&gt;den kan bidra till viktiga samhällsmål som ekonomisk tillväxt, rättvis&lt;br&gt;fördelning, hushållningen med miljö- och naturresurser, trygghet och&lt;br&gt;hälsa, kulturell och social gemenskap m.m. ställer höga krav på insikter&lt;br&gt;om hur utvecklingen av kommunikationerna kan påverkas och fås att&lt;br&gt;samverka med skeenden inom andra samhällsområden. Den kunskap och&lt;br&gt;kompetens som utvecklas genom den statligt finansierade&lt;br&gt;kommunikationsforskningen måste därför också ha stor bredd och täcka&lt;br&gt;olika infallsvinklar på kommunikationsväsendet och dess samspel med&lt;br&gt;omgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väl fungerande kommunikationer är en viktig förutsättning för en&lt;br&gt;gynnsam utveckling av näringsliv och arbetsmarknad. I ett till stora delar&lt;br&gt;glest befolkat land som Sverige med stora avstånd till viktiga utlands-&lt;br&gt;marknader ställs stora krav på statens infrastrukturpolitik. Denna behöver&lt;br&gt;fortlöpande underbyggas med FoU-insatser inom vitt skilda discipliner.&lt;br&gt;Samtidigt skapar motsättningen mellan kraven på god miljö och hushåll-&lt;br&gt;ning med miljö- och naturresurser, förbättrad trafiksäkerhet och anspråken&lt;br&gt;på hög rörlighet för personer och gods spänningar och behov av politiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvägningar. Att finna utvägar för att balansera denna typ av p&lt;sub&gt;rop&lt;br&gt;&lt;/sub&gt;intressekonflikter är en stor och växande utmaning för den&lt;br&gt;kommunikationspolitiskt motiverade forsknings- och utvecklingsverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de flesta samhällsområden kan man redan skönja att telematik, dvs.&lt;br&gt;informationsteknik i kombination med telekommunikationsteknik, kommer&lt;br&gt;att få starkt omstrukturerande effekter. Telematikens utveckling kommer&lt;br&gt;därmed att förändra förutsättningarna för stora delar av samhällslivet. En&lt;br&gt;viktig uppgift för kommunikationspolitiken är att söka länka in&lt;br&gt;utvecklingen av den nya tekniken mot de mål som skall vara vägledande&lt;br&gt;för samhällsutvecklingen. För detta krävs kunskaper om den nya teknikens&lt;br&gt;effekter med avseende på dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande forskning och utvecklingsarbete till stöd för utvecklingen&lt;br&gt;av kommunikationerna finansieras av Banverket, Vägverket,&lt;br&gt;Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) och Statens väg- och&lt;br&gt;transportforskningsinstitut (VTI). Viss anknytning till detta ändamål har&lt;br&gt;även den forskning och utveckling som finansieras av Sveriges&lt;br&gt;meteorologiska och hydrologiska Institut (SMHI) samt Statens&lt;br&gt;geotekniska institut (SGI). Den totala resursinsatsen för övergripande&lt;br&gt;forskning inom Kommunikationsdepartementets område kan beräknas&lt;br&gt;uppgå till i storleksordningen 550 miljoner kronor för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning till stöd för miljöarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskningen avser dels miljöproblemens orsaker och dess effekter,&lt;br&gt;dels åtgärder och lösningar av miljöproblemen. I praktiken överlappar&lt;br&gt;forskningsområdena ofta varandra. Eftersom miljöproblemen till sin natur&lt;br&gt;oftast är komplexa krävs det att man såväl inom miljöarbetet som inom&lt;br&gt;miljöforskningen fortsätter att utveckla samarbetet med olika&lt;br&gt;samhällssektorer respektive forskare från olika discipliner. Detta gäller&lt;br&gt;främst den åtgärdsinriktade miljöforskningen kring redan kända problem&lt;br&gt;som exempelvis frågan om hur vi skall hushålla med naturresurserna och&lt;br&gt;uppnå hållbara transport- och energisystem. Ansvaret för den&lt;br&gt;sektorsövergripande miljöforskning som i huvudsak är inriktad på att&lt;br&gt;klarlägga och mäta miljöproblemen samt ange åtgärdsbehov åvilar främst&lt;br&gt;Naturvårdsverket (SNV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen Långsiktig miljöforskning (SOU 1992:68) föreslog ökade&lt;br&gt;eller oförändrade insatser bl.a. inom områdena klimatförändringar inkl,&lt;br&gt;växthusgaser, ozonskiktet, fysisk påverkan samt avfall och restprodukter.&lt;br&gt;Utredningen föreslog också ökade anslag till samhällsvetenskaplig&lt;br&gt;forskning samt ett långsiktigt stöd till tvärvetenskapliga forskarmiljöer. I&lt;br&gt;propositionen 1992/93:170 framhöll regeringen också betydelsen av&lt;br&gt;forskning kring biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför 1997 års forskningsprogram föreslår tretton finansiärer av svensk&lt;br&gt;miljöforskning i rapporten Forskning och utveckling för bättre Miljö 1996&lt;br&gt;(SNV 4514-8) att forsknings- och utvecklingsinsatserna på miljöområdet&lt;br&gt;samlas under ett antal temaområden. Inom dessa områden ansvarar&lt;br&gt;Naturvårdsverket främst för övergripande miljökvalitetsarbete,&lt;br&gt;problemdimensionering, dvs. forskning om miljöproblemens orsaker,&lt;br&gt;föroreningarnas transport och omvandling samt effekter på ekosystemen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och människans hälsa. Verket är dessutom via sina forskningsnämnder s.k. Prop. 1996/97:5&lt;br&gt;huvudansvarig initiativtagare dels till temaområdet Nordiska kusthav där&lt;br&gt;ökade satsningar föreslås vad gäller forskning om kustzonens nyttjande&lt;br&gt;och skydd samt bärkraftigt nyttjande och dels till forskning kring&lt;br&gt;miljöanpassad produktion och konsumtion. Inom detta område är&lt;br&gt;Avfallsforskningsnämndens program för en kretsloppsanpassning av&lt;br&gt;samhället av central betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att prioriteringarna under innevarande&lt;br&gt;forskningsperiod som avser områdena fysisk påverkan, biologisk&lt;br&gt;mångfald, kretslopp och varuflöden samt samhälls- och tvärvetenskaplig&lt;br&gt;forskning i stort bör kvarstå även under nästkommande period. En särskild&lt;br&gt;fråga som bör prioriteras under den kommande forskningsperioden gäller&lt;br&gt;eventuella risker för miljö och hälsa av miljögifter med hormonella&lt;br&gt;effekter. Regeringen ställer sig bakom de prioriteringar som föreslås i&lt;br&gt;Klimatdelegationens rapport Klimatrelaterad forskning (SOU 1996:39).&lt;br&gt;Inom forskning kring biologisk mångfald behövs en ökad inriktning mot&lt;br&gt;tvärdiciplinära insatser för att öka kännedomen om de biologiska&lt;br&gt;systemen och de biologiska resursernas hållbara nyttjande. Inom&lt;br&gt;strålskyddsområdet bör Strålskyddsinstitutet även fortsättningsvis stödja&lt;br&gt;bl.a. insatser på det molekylärbiologiska området samt&lt;br&gt;samhällsvetenskaplig riskforskning som är relevant för området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1) föreslår regeringen&lt;br&gt;sammanlagt 135,5 miljoner kronor för miljö-och kretsloppsforskning.&lt;br&gt;Därtill kommer FoU-insatser om ca 26 miljoner kronor under anslagen till&lt;br&gt;Stockholms internationella miljöinstitut och Statens strålskyddsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning för vård och nyttjande av de biologiska naturresurserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsansvar inom området forskning för vård och nyttjande av de&lt;br&gt;biologiska naturresurserna finns för skogsbruk, jordbruk, trädgårdsnäring,&lt;br&gt;grönytor, landskapsplanering, veterinärmedicin och djurskydd, fiske och&lt;br&gt;vattenbruk, rennäring, livsmedel samt jakt och viltvård. Forskningen&lt;br&gt;bedrivs även till stöd för utvecklingen inom andra sektorer, t.ex. det&lt;br&gt;medicinska området och miljöområdet och för allmänvetenskaplig ut-&lt;br&gt;veckling. Forskningen är både grundläggande och tillämpad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det nationella planet kommer insatser att göras för att främja&lt;br&gt;ekologisk produktion inom jordbruket och trädgårdsnäringen. Vidare&lt;br&gt;lämnas förslag som kan stärka den skogsindustriella forskningen samt&lt;br&gt;förslag om samordning av livsmedelsforskningen och forskningen om&lt;br&gt;landsbygdens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kommande åren är det angeläget att det internationella samarbetet&lt;br&gt;inom forskningen ytterligare stärks. Förutom det europeiska forsknings-&lt;br&gt;samarbetet behöver internationell forskningssamverkan om de globala pro-&lt;br&gt;blemen inom livsmedelsförsörjning och miljö utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De erfarenheter som kan utläsas av det svenska deltagandet i EU:s&lt;br&gt;ramprogram för forskning och utveckling visar också att den svenska&lt;br&gt;forskningen inom jordbruk, skogsbruk och fiske är framgångsrik sett i ett&lt;br&gt;europeiskt perspektiv. Detta gäller inte minst den ekologiska och&lt;br&gt;miljöinriktade forskningen inom skogs- och jordbruksområdena samt den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;molekylärbiologiska forskningen som rör växter och djur. Dessa områden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avspeglar också de svenska prioriteringarna. Svensk jordbruksforskning p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1996/97:5&lt;br&gt;åtnjuter således ett gott internationellt anseende på många områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för lantbruksvetenskaplig och veterinärmedicinsk forskning&lt;br&gt;anvisas över anslaget till SLU, där medel för forskning utgör knappt 70&lt;br&gt;% av anslagssumman och till Skogs- och jordbrukets forskningsråd. I&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997 föreslås att sammantaget ca 900 miljoner&lt;br&gt;kronor anvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning inom kulturområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om olika kulturområden är viktigt för kunskapsuppbyggnad,&lt;br&gt;nya perspektiv, för utvecklingen av och kunskapen om kulturers betydelse&lt;br&gt;och medborgerliga förankring. Myndigheter som disponerar medel för&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet skall bl.a. stödja&lt;br&gt;långsiktig kunskapsuppbyggnad inom sitt ansvarsområde samt beakta&lt;br&gt;behovet av att forskningsresultat av betydelse för myndighetens&lt;br&gt;ansvarsområde återförs till verksamheten och till samhället i övrigt.&lt;br&gt;Medlen har bl.a. använts för forskningsprojekt inom kulturmiljösektom&lt;br&gt;och arkivväsendet samt för viss forskning inom museiväsendet och för&lt;br&gt;kultursektorns statistikproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om museernas samlingar är ett av de prioriterade områdena&lt;br&gt;inför framtiden. Under de senaste decennierna har medvetenheten ökat om&lt;br&gt;att bevarandet och förmedlandet av olika gruppers kulturarv har varit&lt;br&gt;orättvist fördelat. Museerna liksom forskningen och historieböckerna&lt;br&gt;skildrar ofta kulturarvet ur ett begränsat perspektiv. I den traditionella&lt;br&gt;historieskrivningen har t.ex. kvinnornas historia ofta nedvärderats till&lt;br&gt;förmån för männens. Samma sak har påtalats vad gäller andra resurs- och&lt;br&gt;röstsvaga grupper i samhället. En viktig uppgift i forskningen om&lt;br&gt;kulturarvet är att belysa olika gruppers kulturarv och analysera museernas&lt;br&gt;samlingar ur olika perspektiv som klass, kön, kulturell bakgrund och&lt;br&gt;generation. Här kommer framtida forskningsintresse att bli avgörande för&lt;br&gt;kulturområdets möjligheter att beskriva, problematisera och tolka vårt&lt;br&gt;kulturarv ur dessa perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för framtidens forsknings- och utvecklingsfrågor inom&lt;br&gt;kulturområdet är ett ökat behov av inte bara tvärvetenskap i gängse&lt;br&gt;mening - kombination av olika akademiska discipliner - utan det handlar&lt;br&gt;också om ett ökat behov av gränsöverskridande forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsinsatser mellan myndigheterna inom området. Idag ser vi att&lt;br&gt;det finns samband mellan bl.a. ekonomi, teknologi, kulturforskning,&lt;br&gt;naturvetenskap och humaniora. Detta kommer med all sannolikhet att få&lt;br&gt;allt större betydelse framöver. Att finna teoretiska förklaringsmodeller och&lt;br&gt;metoder för att analysera sådana komplexa kunskapsfält blir avgörande för&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för forskning inom kulturområdet anvisas via anslaget Forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. I budgetpropositionen för år&lt;br&gt;1997, föreslås att sammanlagt 37 miljoner kronor anvisas för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsforskningen är, med sin förankring i samhälle och näringsliv,&lt;br&gt;arbetssätt och breda samverkansnät med forskning inom och utom landet,&lt;br&gt;en viktig nationell resurs när det gäller att dra nytta av samhällets totala&lt;br&gt;forskningsinsatser inför 2000-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De säkerhetspolitiska förändringarna och det vidgade säkerhetsbegreppet&lt;br&gt;påverkar även försvarsforskningen. Samtidigt fortsätter den&lt;br&gt;försvarsspecifika teknikutvecklingen. Den säkerhetspolitiska utvecklingen&lt;br&gt;ökar möjligheterna till samverkan även med utlandet inom flera områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom informationstekniken och biotekniken skapar nya hot&lt;br&gt;och risker såsom sårbara informationssystem i samhället i fredstid och&lt;br&gt;möjligheter att föra krig eller utöva påtryckning med stridsmedel som är&lt;br&gt;baserade på modem bioteknik. Utvecklingen innebär också att försvaret&lt;br&gt;kan nyttja den civila teknikutvecklingen för att ta fram billigare eller&lt;br&gt;effektivare system. Det är därför viktigt att inrikta försvarsforskningen&lt;br&gt;mot att förstå och nyttja den civila teknikutvecklingen. Samverkan med&lt;br&gt;forskning utanför försvarets egna forskningsorganisationer är viktig och&lt;br&gt;försvarsforskningen kan även framledes få stor civil betydelse. Stora&lt;br&gt;framsteg har skett inom explosivämnesforskningen vilket har möjliggjorts&lt;br&gt;av framsteg inom kvantkemi och kemisk syntes. Sensortekniken,&lt;br&gt;utvecklad genom informationsteknik, ger förbättrad möjlighet till&lt;br&gt;detaljerad övervakning. Annan utveckling av teknik för elektronisk&lt;br&gt;krigföring, där sekretessen är mycket hög, hotar funktioner hos såväl&lt;br&gt;samhälleliga som militära system. Inom sådana områden, är försvaret&lt;br&gt;hänvisat till att på egen hand ta fram nödvändig kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för försvarsforskning anvisas via anslagen till Försvarets&lt;br&gt;forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten. I budgetpropositionen&lt;br&gt;för år 1997 föreslås 152 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De forskningsmedel som handhas av Försvarsmakten, Överstyrelsen för&lt;br&gt;civil beredskap och Statens räddningsverk avsätts av myndigheterna själva&lt;br&gt;efter egen bedömning av behoven och finansieras genom att en del av ett&lt;br&gt;större anslag avdelas för detta ändamål. För 1996 uppgick dessa medel till&lt;br&gt;ca 900 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.11.2 Forskning om globala problem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Sverige bör aktivt bidra till att in-&lt;br&gt;ternationella nätverk och internationellt forskningssamarbete byggs&lt;br&gt;upp kring interdisciplinära globala frågor om bl.a. befolkning, miljö,&lt;br&gt;energi, hälsa och livsmedel. Sverige bör erbjuda sig att ansvara för&lt;br&gt;globala nätverk inom områden där det finns särskilt goda nationella&lt;br&gt;förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden bör få i uppdrag att i samråd med berörda&lt;br&gt;sektorsorgan närmare utreda vilka insatser svenska forskare skall&lt;br&gt;kunna göra baserat på bl.a. resultatet av pågående OECD-arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Forskningen om internationella eller globala problem är av stor betydelse&lt;br&gt;men riskerar att bli lågprioriterad av flera skäl. För det första är&lt;br&gt;problemen ofta multidisciplinära vilket gör dem svåra att studera inom&lt;br&gt;ramen för traditionella ämnesuppdelade forskningsinstitutioner. Vidare är&lt;br&gt;problemen av störst betydelse för världssamhället varför det från nationell&lt;br&gt;synvinkel kan tyckas frestande att lämna dem åt andra. De har också ofta&lt;br&gt;kontroversiell karaktär med ideologisk laddning, vilket gör&lt;br&gt;meriteringsvärdet av studier av dem problematiskt för den enskilda&lt;br&gt;forskaren eller forskargruppen. De leder sällan fram mot på kort sikt&lt;br&gt;ekonomiskt fördelaktiga tillämpningar. Sådana kan annars ofta vara en&lt;br&gt;lockande faktor bakom omfattande nya satsningar på tillämpad forskning.&lt;br&gt;Slutligen är de långsiktiga till sin karaktär och kräver också stort upplagda&lt;br&gt;internationella forskningsåtaganden. Av dessa skäl måste forskning av&lt;br&gt;denna karaktär ges särskild uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bra exempel på angelägen forskning om globala frågeställningar är&lt;br&gt;miljöforskningen. De globala miljöproblemen är en följd av samhällets&lt;br&gt;organisation och vårt sätt att leva. Hotet om en klimatförsämring till följd&lt;br&gt;av människans aktiviteter har t.ex. skapat ett behov av ökad kunskap om&lt;br&gt;jordens klimat och om vad som påverkar det. Klimatforskning har vuxit&lt;br&gt;fram som ett vittomfattande begrepp. Det handlar både om grundläggande&lt;br&gt;naturvetenskaplig forskning kring de system i atmosfären, havet och&lt;br&gt;marken som styr klimatet och om forskning kring tekniska och socioeko-&lt;br&gt;nomiska åtgärder för att förändra utvecklingen och hindra miljöpåverkan.&lt;br&gt;Klimatfrågornas komplexitet kräver ett tvärvetenskapligt angreppssätt. För&lt;br&gt;att lösa miljöproblemen måste man också komma åt de underliggande&lt;br&gt;ekonomiska, politiska och sociala mekanismerna i samhället. Miljöforsk-&lt;br&gt;ning måste således också bedrivas inom andra discipliner, exempelvis&lt;br&gt;samhällsvetenskapen. Det nyligen inrättade institutet för miljö- och&lt;br&gt;rymdforskning i Kiruna kommer exempelvis att bedriva forskning inom&lt;br&gt;detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta exempel kan fogas en lång rad av angelägna&lt;br&gt;forskningsproblem rörande energiförsörjning, livsmedelsförsörjning,&lt;br&gt;befolkningstillväxt, hälsoproblem o.s.v. I alla dessa fall gäller att&lt;br&gt;betydelsefulla svenska forskningsinsatser förekommer på flera håll, men&lt;br&gt;ofta med relativt marginellt stöd. Den biståndsmotiverade forskning som&lt;br&gt;stöds av Sida intar här en särställning med ett totalt stöd om ca 650&lt;br&gt;miljoner kr årligen. Genom denna verksamhet deltar ca 130 av de svenska&lt;br&gt;universitets- och högskoleinstitutionerna i organiserat samarbete med&lt;br&gt;forskningskolleger i u-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom OECD:s Megascience Forum pågår, på japanskt initiativ och med&lt;br&gt;stöd från Sverige och andra länder, planering för internationellt samarbete&lt;br&gt;och koordinering av aktiviteter inom detta område. En koordinerad ansats&lt;br&gt;som berör många globala frågor och länder är väsentlig eftersom&lt;br&gt;problemställningarna är interrelaterade och berör hela jorden. FoU-insatser&lt;br&gt;och brett samarbete krävs för att bl.a. åstadkomma ökad livsmedelspro-&lt;br&gt;duktion utan att detta leder till ökad miljöbelastning och för att utnyttja&lt;br&gt;levande organismer för att skydda och återställa skadad miljö. Nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socioekonomiska system för produktion och konsumtion som ej skadar&lt;br&gt;miljön kräver forskningsinsatser i internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Samhällsutvecklingen leder&lt;br&gt;alltmer till att viktiga frågor om samhällets överlevnad och utveckling&lt;br&gt;måste lösas genom samverkan mellan många länder och mellan&lt;br&gt;företrädare för olika samhällssektorer. Nationell planering och prioritering&lt;br&gt;är ofta otillräcklig. De mänskliga och ekonomiska resurserna inom&lt;br&gt;enskilda länder räcker inte för de insatser som måste göras. En&lt;br&gt;förstärkning av forskningen måste därför åstadkommas inte genom ökade&lt;br&gt;totala resurser, utan genom ett utvidgat internationellt och tvärdisciplinärt&lt;br&gt;samarbete som självklart också innefattar utvecklingsländerna. Det är&lt;br&gt;regeringens uppfattning att Sverige tillsammans med andra&lt;br&gt;industrialiserade länder bör kunna vara pådrivande i detta arbete.&lt;br&gt;Internationellt samarbete inom forskningsområdet har hittills i stor&lt;br&gt;utsträckning handlat om naturvetenskapligt och tekniskt samarbete kring&lt;br&gt;forskningsanläggningar som inget enskilt land kunnat finansiera. Här&lt;br&gt;handlar det i stället om att bygga upp nätverk i form av globala program&lt;br&gt;som på ett decentraliserat sätt optimalt utnyttjar världens&lt;br&gt;forskningsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har en lång tradition av insatser för att främja globalt&lt;br&gt;forskningssamarbete och regeringen vill nu aktivt medverka till att&lt;br&gt;ytterligare befästa denna roll genom olika svenska insatser, både nationellt&lt;br&gt;och genom internationella organisationer som arbetar med dessa frågor.&lt;br&gt;På det internationella planet bör Sverige bl. a. bidra till att utveckla det&lt;br&gt;japanska initiativet till ett OECD-samarbete kring globala frågor. När&lt;br&gt;detta arbete identifierat vilka frågeställningar som bör ges högst prioritet&lt;br&gt;bör Sverige aktivt bidra till att etablera ett eller flera globala nätverk inom&lt;br&gt;områden där svenska forskare har särskilt goda förutsättningar att tillföra&lt;br&gt;kunskap. Sverige bör också kunna erbjuda sig stå för värdskap och&lt;br&gt;koordinering av sådana program. Forskningsrådsorganisationen bör kunna&lt;br&gt;finansiera erforderliga insatser och regeringen avser att ge&lt;br&gt;forskningsrådens samarbetsorgan i uppdrag att utveckla de svenska&lt;br&gt;insatserna och föreslå en lämplig ansvarsfördelning. Samråd bör också ske&lt;br&gt;med berörda sektorsorgan, främst Naturvårdsverket och Sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det nationella planet anser regeringen att dessa frågor bör ges stor&lt;br&gt;tyngd inom de insatser som görs för att främja tvärvetenskaplig och&lt;br&gt;interdisciplinär forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.11.3 Forskning för en hållbar utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Sverige bör vara ett föregångsland i&lt;br&gt;arbetet med att åstadkomma en hållbar utveckling. Detta ställer&lt;br&gt;ökade krav på aktiv medverkan från hela samhället och flertalet&lt;br&gt;samhällssektorer. Till stöd för detta arbete krävs dessutom ökade&lt;br&gt;forskningsinsatser. Med hänsyn till forskningens övergripande mål&lt;br&gt;att bidra till samhällets omställning mot en hållbar utveckling utgår&lt;br&gt;regeringen från att ansvariga myndigheter noga beaktar det&lt;br&gt;föreslagna programmet i rapporten Forskning och utveckling för en&lt;br&gt;bättre miljö. Regeringen avser att ge Forskningsrådsnämnden i&lt;br&gt;uppdrag att utveckla och konkretisera programmet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samhällets organisation, vår livsstil och den teknik vi använder är de&lt;br&gt;yttersta orsakerna till att utvecklingen i världen inte är hållbar. Insikten&lt;br&gt;om att man för att vända utvecklingen också måste komma åt de&lt;br&gt;underliggande ekonomiska, politiska och sociala mekanismerna präglar&lt;br&gt;Rio-konferensens Agenda 21. En strategi för det nationella arbetet med&lt;br&gt;att genomföra Rio-konferensens beslut antogs av riksdagen år 1993 (prop.&lt;br&gt;1993/94:111, bet. 1993/94:JoU19, rskr. 1993/94:256). För att främja en&lt;br&gt;hållbar utveckling behövs enligt Agenda 21 bättre kunskaper om vilken&lt;br&gt;belastning jorden tål, inklusive de processer som kan försämra eller&lt;br&gt;förbättra dess livsuppehållande kapacitet. Forskning och utvecklingsarbete&lt;br&gt;som stöder en utveckling mot ett effektivare och samtidigt hållbart&lt;br&gt;utnyttjande av naturresurserna är nödvändiga element i arbetet med att&lt;br&gt;uppnå en hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delvis mot bakgrund av Agenda 21 har en arbetsgrupp med företrädare&lt;br&gt;för 13 svenska forskningsfinansiärer i rapporten Forskning och utveckling&lt;br&gt;för en bättre miljö 1996 (SNV 4514-8) föreslagit vissa förändringar av&lt;br&gt;forskningens inriktning. Forskning om åtgärder och lösningar och om&lt;br&gt;underlag som behövs för det regionala och internationella miljöarbetet&lt;br&gt;prioriteras. Inom effektforskningen prioriteras insatser för att utveckla&lt;br&gt;kriterier för önskad miljökvalitet och underlag för att bedöma gränser för&lt;br&gt;påverkan på miljö och hälsa. Ett helhetsperspektiv är nödvändigt vid&lt;br&gt;studier och bedömningar t.ex. av hälsans beroende av yttre miljö,&lt;br&gt;boendemiljö och arbetsmiljö eller av de samlade effekterna av olika slags&lt;br&gt;påverkan på ekosystemen. Också för den hotrelaterade forskningen&lt;br&gt;betonar gruppen genomgående frågor om riskbedömning och&lt;br&gt;riskhantering, samhällsekonomisk värdering, styrmedel och miljöfrågornas&lt;br&gt;beroende av beteenden och livsstilar. Arbetsgruppen föreslår en indelning&lt;br&gt;av forskningen i temaområden som öppnar för aktivt deltagande av andra&lt;br&gt;aktörer än traditionella miljöforskare. Det är angeläget att föra samman&lt;br&gt;perspektiv och kunskap från samhällsvetenskap och humaniora med de&lt;br&gt;forskningsproblem som formuleras i temaområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Genomförandet av Agenda 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställer stora krav på politiken inom många olika områden. Regeringens&lt;br&gt;ambition är att Sverige skall vara en pådrivande kraft internationellt och&lt;br&gt;ett föregångsland i strävan efter en hållbar utveckling. Nödvändigheten av&lt;br&gt;att förena denna ambition med fortsatt välfärd kräver djupgående&lt;br&gt;förändringar och utveckling av vårt sätt att hushålla med naturresurser och&lt;br&gt;minska belastningen på miljön. Hela samhället berörs. Alla&lt;br&gt;samhällssektorer måste aktivt medverka i förändringsarbetet. Vissa av dem&lt;br&gt;kommer att ha en nyckelroll. Utöver miljö och energi berörs även i högsta&lt;br&gt;grad kommunikationer, samhällsplanering, bostadsförsörjning och&lt;br&gt;byggande, jord- och skogsbruk, regional utveckling samt näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund utgör det program som presenteras i rapporten&lt;br&gt;Forskning och utveckling för bättre miljö en utgångspunkt för de&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsinsatser som behövs. Rapporten betonar&lt;br&gt;behoven av helhetssyn och av forskning om riskbedömning, styrmedel och&lt;br&gt;människors förhållningssätt. Inriktningen mot åtgärder liksom samlingen&lt;br&gt;i breda tvärvetenskapliga teman är viktig. Ett bra exempel är det av&lt;br&gt;Forskningsrådsnämnden samordnade programmet Vägar till uthållig&lt;br&gt;utveckling - beteenden, organisation, strukturer som inleddes i januari&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare forskningsinsatser krävs dock för att Sverige skall kunna bli&lt;br&gt;ett föregångsland när det gäller en hållbar utveckling. Frågor som rör&lt;br&gt;energi- och råvaruförsörjning behöver uppmärksammas. Omvandlingen av&lt;br&gt;naturresurser till nyttigheter behöver effektiviseras inte minst när det&lt;br&gt;gäller infrastruktur och bebyggelse. Vattenanvändning och rening liksom&lt;br&gt;vatten- och avloppssystemens roll i näringsämnenas kretslopp behöver&lt;br&gt;vidareutvecklas. Miljöanpassningen av produktionsprocesserna och av&lt;br&gt;transporter i anslutning till produktionen är en viktig del av omställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket av denna forskning försiggår inom andra områden än dem som&lt;br&gt;i rapporten definierats som miljöforskning. Med en bredare inriktning av&lt;br&gt;politiken för hållbar utveckling följer nya avgränsningsproblem mot snart&lt;br&gt;sagt all annan forskning. Det finns därför anledning att få en bättre&lt;br&gt;överblick över den forskning och utveckling som kan förutses vara mest&lt;br&gt;betydelsefull för omställningen av samhället i riktning mot en hållbar&lt;br&gt;utveckling. Med hänsyn till forskningens övergripande mål att bidra till&lt;br&gt;samhällets omställning mot en hållbar utveckling utgår regeringen från att&lt;br&gt;ansvariga myndigheter noga beaktar rapportens program. Regeringen avser&lt;br&gt;att ge Forskningsrådsnämnden i uppdrag att utveckla och konkretisera&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.11.4 Forskning och samarbete kring Östersjöregionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Forskningssamarbetet med länder inom&lt;br&gt;Östersjöregionen är av central betydelse för hela regionens utveckling.&lt;br&gt;Riksdagen har, efter förslag av regeringen, ställt betydande medel till&lt;br&gt;förfogande för detta samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Historiskt sett har samarbetet mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länderna kring Östersjön varit betydande i såväl politiskt, ekonomiskt som&lt;br&gt;kulturellt avseende. För Sveriges del är den nuvarande utvecklingen i&lt;br&gt;Östersjöländerna, särskilt Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland,&lt;br&gt;av stor betydelse. Den förändringsprocess som dessa länder nu genomgår&lt;br&gt;i demokratisk och marknadsekonomisk riktning skapar naturliga&lt;br&gt;förutsättningar för ett omfattande samarbete med dem. Vikten av en&lt;br&gt;positiv utveckling i dessa länder är stor för hela regionens politiska,&lt;br&gt;ekonomiska, sociala och kulturella liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har av tradition haft goda förbindelser med flera länder inom&lt;br&gt;regionen på utbildnings- och forskningsområdet, och kontakterna och&lt;br&gt;utbytet har intensifierats på grund av de senaste årens politiska&lt;br&gt;förändringar. Svenska universitet och högskolor har skapat betydande&lt;br&gt;kontakter med flera universitet i dessa länder. Kontakterna har underlättats&lt;br&gt;av olika former av stöd som har ställts till förfogande av regeringen via&lt;br&gt;olika institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokratiseringen i Central- och Östeuropa har inneburit att&lt;br&gt;Östersjöregionens miljöproblem tydligare har exponerats men också att&lt;br&gt;dörren öppnats för ett utökat forskarsamarbete. Miljöproblemen omfattar&lt;br&gt;inte bara själva Östersjön utan hela dess tillrinningsområde, bl.a. inom&lt;br&gt;områden som transporter (inkl, de marina), jordbruk, vatten och avlopp,&lt;br&gt;kärnsäkerhet och enerigförsörjning. I dag är forskningen om Östersjön och&lt;br&gt;Östersjöns kustregioner omfattande, inte minst i Sverige. Även en bred&lt;br&gt;systemorienterad forskning kring hela miljöutvecklingskomplexet har&lt;br&gt;inletts både i Sverige och internationellt. Kapaciteten för miljöforskning&lt;br&gt;ökar i de tidigare öststaterna, inte minst i anslutning till de aktiviteter som&lt;br&gt;samarbetet inom ramen för Helsingforskonventionen innebär. Det är&lt;br&gt;regeringens bedömning att forskningssamarbetet om Östersjön och inom&lt;br&gt;Östersjöregionen är viktigt och även i fortsättningen bör prioriteras. För&lt;br&gt;att nå målet om en bättre miljö i regionen bör åtgärderna vara nära&lt;br&gt;förknippade med möjligheterna till institutionella förändringar, teknisk och&lt;br&gt;ekonomisk utveckling, natur- och kulturmiljöer, kompetenshöjning och det&lt;br&gt;medborgerliga engagemanget i dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att utbildnings- och forskningssamarbetet inom&lt;br&gt;Östersjöregionen är viktigt ur många aspekter. För de senaste sex åren har&lt;br&gt;riksdagen beslutat om medel för att bygga upp och fördjupa kontakterna&lt;br&gt;med länderna i Öst- och Centraleuropa, med tonvikt på länderna kring&lt;br&gt;Östersjön. Dessa medel har disponerats av Svenska institutet, Kungl.&lt;br&gt;Vetenskapsakademien samt universitet och högskolor. Regeringen avser&lt;br&gt;att uppdra åt Högskoleverket att utvärdera hur universitet och högskolor&lt;br&gt;har använt de anvisade medlen och vilka resultat som har uppnåtts under&lt;br&gt;sexårsperioden så att de nya resurserna kan användas optimalt. I&lt;br&gt;satsningen på utbildnings- och forskningssamarbetet ingår även bland&lt;br&gt;annat lektorer i svenska språket som placeras vid utländska lärosäten av&lt;br&gt;Svenska institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fortsätter satsningarna på samarbetet med länderna kring&lt;br&gt;Östersjön. Sålunda föreslås en rad nya åtgärder för att stärka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningssamarbetet i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i propositionen En politik för arbete, trygghet och&lt;br&gt;utveckling (prop. 1995/96:25) att medel skulle avsättas för ett&lt;br&gt;intensifierat samarbete kring Östersjön under perioden 1997 - 1999.&lt;br&gt;Riksdagen biföll detta förslag. En av huvudinriktningarna i satsningen är&lt;br&gt;att uppmuntra svenska studenters studier i Östersjöländerna och att&lt;br&gt;uppmuntra baltiska, polska och ryska studenters studier i Sverige.&lt;br&gt;Beredningen av beslut om den närmare fördelningen av dessa medel, som&lt;br&gt;uppgår till 100 miljoner kronor, pågår för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 1997 att vissa medel&lt;br&gt;skall anslås för svenska gästprofessurer bland annat i de baltiska staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1997 föreslår regeringen att medel skall&lt;br&gt;anslås för en professur i polska språket och litteraturen vid Stockholms&lt;br&gt;universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kommer den nystartade Södertörns högskola att bl.a. anordna&lt;br&gt;utbildning och forskning med inriktning mot länderna kring Östersjön.&lt;br&gt;Högskoleutbildningen på Gotland har redan verksamhet med denna&lt;br&gt;inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fortsatta Östersjösamarbetet planeras en kraftsamling.&lt;br&gt;Regeringen föreslog i propositionen Vissa åtgärder för att halvera&lt;br&gt;arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96,&lt;br&gt;finansiering m.m. (prop. 1995/96:222) att en 1 miljard kronor avsätts för&lt;br&gt;att ytterligare stärka samarbetet, bland annat kunskapsutbytet. Riksdagen&lt;br&gt;biföll detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.11.5 Forskning om ojämlikhet i hälsa m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;br&gt;(SFR) bör ges i uppdrag att i samråd med berörda forskningsråd&lt;br&gt;och övriga organ utarbeta ett nationellt forskningsprogram för&lt;br&gt;forskning om ojämlikhet i hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurserna bör förstärkas för vård och uppbyggnad av databaser&lt;br&gt;för longitudinell forskning. Regeringen föreslår i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen för år 1997 att medel, 10 miljoner kronor, för detta ändamål&lt;br&gt;anvisas till FRN. Regeringen avser vidare att inom SFR:s anslag&lt;br&gt;särskilt utpeka medel, minst 5 miljoner kronor, för samma&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ojämlikhet i hälsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsoutvecklingen i Sverige är mycket positiv - men inte för alla. Det&lt;br&gt;finns fortfarande påtagliga sociala skillnader i hälsa bland såväl barn som&lt;br&gt;kvinnor och män. Individer i arbetaryrken har - generellt sett - 50 procent&lt;br&gt;högre sjuklighet och risk för tidiga dödsfall (före 65 år) än högre&lt;br&gt;tjänstemän. Speciellt utsatta är bl.a. kortutbildade, vissa invandrargrupper&lt;br&gt;och arbetslösa. Ojämlikheten i hälsa har ökat under 1980-talet. Kvinnor&lt;br&gt;i arbetaryrken har haft den minst gynnsamma hälsoutvecklingen. Risken&lt;br&gt;för en fortsatt utveckling mot ökade sociala skillnader är stor. Hög&lt;br&gt;arbetslöshet, ökad ekonomisk stress och socioekonomiskt relaterade&lt;br&gt;förändringar i rökvanor och alkoholkonsumtion riskerar att öka ojämlik-&lt;br&gt;heten i hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap om mekanismer och processer som påverkar ohälsans sociala&lt;br&gt;fördelning blir i detta perspektiv av strategisk betydelse. Det är angeläget&lt;br&gt;att utveckla kunskap utifrån ett integrerat köns- och klassperspektiv,&lt;br&gt;eftersom orsakerna till de observerade sociala skillnaderna i hälsa kan&lt;br&gt;vara olika för män och kvinnor. Traditionella förklaringsmodeller vad&lt;br&gt;gäller ohälsans sociala fördelningsmönster tar i allmänhet inte tillräcklig&lt;br&gt;hänsyn till mäns och kvinnors olika livsvillkor, olikheter beträffande&lt;br&gt;arbetsförhållanden, sociala relationer och ekonomiska tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vissa grupper där hälsoutvecklingen bör ges särskild upp-&lt;br&gt;märksamhet. En sådan grupp är barnen. Svenska barn har växt upp under,&lt;br&gt;i ett internationellt perspektiv, mycket jämlika förhållanden. Detta har&lt;br&gt;också återspeglats i hälsoläget och hälsoutvecklingen för svenska barn.&lt;br&gt;Sverige har en av världens lägsta spädbamsdödligheter, vilket är en viktig&lt;br&gt;indikator på barns levnadsförhållanden och i vilken utsträckning alla&lt;br&gt;grupper får ta del av de välfärdsvinster som görs i samhället.Men det&lt;br&gt;finns indikationer på att klasskillnader bland barn ökar. Det är viktigt att&lt;br&gt;få en klar bild av hur barns hälsa utvecklats, inom vilka områden det&lt;br&gt;finns en positiv utveckling respektive var problemen finns, vilka orsakerna&lt;br&gt;är till skillnader i hälsotillståndet mellan barn med olika socioekonomisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bakgrund m.m. Även den speciella situation som invandrare kan befinna&lt;br&gt;sig i bör uppmärksammas. Undersökningar pekar i flera fall på större&lt;br&gt;ohälsa både bland vuxna och barn med invandrarbakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många tidigare studier har visat att arbetslöshet har negativa hälsoef-&lt;br&gt;fekter. Det är viktigt att följa vilka effekterna av den ökade arbetslösheten&lt;br&gt;i Sverige är. Det finns också indikationer på att barn som växer upp i&lt;br&gt;familjer med en arbetslös förälder har förhöjd risk att drabbas av ohälsa.&lt;br&gt;Det saknas fortfarande kunskap om vilka faktorer i en arbetslöshetssitua-&lt;br&gt;tion som leder till försämrad hälsa. Det är därför av stor vikt att&lt;br&gt;mekanismerna bakom sambanden mellan arbetslöshet och försämrad hälsa&lt;br&gt;analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analyser av orsaker till sociala och könsrelaterade skillnader i hälsa&lt;br&gt;kräver en tvärvetenskaplig ansats och tvärvetenskapliga forskningsmiljöer.&lt;br&gt;Ohälsans bestämningsfaktorer bör analyseras både ur ett biologiskt och ett&lt;br&gt;socialt perspektiv. Mycket viktigt i detta sammanhang är att de&lt;br&gt;studiepopulationer som ingår i forskningsprojekt är representativa för&lt;br&gt;befolkningen i stort eller till den patientgrupp som är föremål för studie.&lt;br&gt;1 medicinsk forskning innebär detta att kvinnor och etniska minoriteter i&lt;br&gt;högre grad måste inkluderas i studiepopulationen. Initiativ för att&lt;br&gt;stimulera och skapa förutsättningar för denna typ av långsiktig&lt;br&gt;tvärvetenskaplig forskning har tagits i flera andra västländer -&lt;br&gt;Storbritannien, Kanada, Holland och USA. Mot denna bakgrund avser&lt;br&gt;regeringen att ge i uppdrag till Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR)&lt;br&gt;att, i samråd med berörda forskningsråd och övriga organ, utarbeta ett&lt;br&gt;nationellt forskningsprogram för forskning om ojämlikhet i hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välfärdsforskning och kommun- och landstingssektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning som studerar välfärdsstaten och individers problem och villkor&lt;br&gt;kan gemensamt kallas välfärdsforskning. Inom detta vida forskningsfält&lt;br&gt;finns flera viktiga områden såsom vård- och folkhälsoforskning, kompara-&lt;br&gt;tiv forskning om socialpolitik och ekonomisk fördelning, forskning om&lt;br&gt;invandrares integration m.m.. Den svenska forskningen på dessa områden&lt;br&gt;karaktäriseras av såväl hög samhällsrelevans som hög inomvetenskaplig&lt;br&gt;kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välfärdsforskningen fokuserar på fördelningen av samhällets resurser&lt;br&gt;och fördelningens orsaker och konsekvenser. Det kan vara ekonomiska&lt;br&gt;och politiska resurser, hälsa och delaktighet i samhället. Forskningen har&lt;br&gt;ambitionen att förstå och förklara vilka faktorer som påverkar ojämlik&lt;br&gt;fördelning av olika tillgångar i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrka i välfärdsforskningen är dess disciplinöverskridande karaktär.&lt;br&gt;Inom detta fält möts forskning med rötter i olika ämnen - sociologi,&lt;br&gt;ekonomi, medicin m.m. Både teori och metodutveckling har gynnats av&lt;br&gt;att olika traditioner och förhållningssätt har konfronterats med varandra.&lt;br&gt;Det har skett ett intensivt utbyte av erfarenheter mellan de olika di-&lt;br&gt;sciplinerna. Betydande teoretiska och metodologiska landvinningar har&lt;br&gt;gjorts genom dessa tvärdisciplinära ansatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genusforskningen har fått stort genomslag i välfärdsforskningen. Ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;integrerat klass- och könsperspektiv har blivit betydelsefullt för att kunna&lt;br&gt;beskriva utvecklingen i Sverige på ett fruktbart sätt. Det har visat sig att&lt;br&gt;de mekanismer som ligger bakom ojämlikhet på olika områden kan se&lt;br&gt;olika ut för kvinnor och män. Betydande vetenskapliga landvinningar har&lt;br&gt;gjorts i och med genusforskningens ökade inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av välfärdsforskningen rör verksamheter i kommun och&lt;br&gt;landstingssektorn. Landstingen svarar för en stor och kunskapsintensiv&lt;br&gt;sektor som står inför omfattande strukturella förändringar och därför&lt;br&gt;ställer höga krav på kunskapsunderbyggnad. Kommunerna är också&lt;br&gt;centrala aktörer i den sociala sektorn genom sitt ansvar för skola,&lt;br&gt;barnomsorg, infrastruktur social omsorg m.m. Kommuner och landsting&lt;br&gt;svarar för en betydande del av sysselsättningen och verksamheten berör&lt;br&gt;många yrkesgrupper som kan ha nytta av forskningsresultat för att&lt;br&gt;utveckla den dagliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett regionalt utvecklingsperspektiv är samverkan mellan landsting,&lt;br&gt;kommuner och mindre och medelstora högskolor av stor strategisk&lt;br&gt;betydelse. Utbildning och forskning spelar en avgörande roll för en&lt;br&gt;regions utveckling. Landstingen kan i egenskap av regionens politiskt&lt;br&gt;direktvalda organ bidra till en ökad samverkan mellan högskolan,&lt;br&gt;näringslivet och den offentliga sektorn. Detta skapar förutsättningar för&lt;br&gt;högskolan att bli ett kraftfullt instrument för att skapa tillväxt och&lt;br&gt;utveckling i regionen. De mindre och medelstora högskolorna har goda&lt;br&gt;möjligheter att genom sin forsknings- och utbildningsverksamhet&lt;br&gt;tillgodose regionens behov av kunskap även inom den sociala sektorn och&lt;br&gt;på välfärdsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Databaser för longitudinell forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i november 1993 åt Forskningsrådsnämnden (FRN)&lt;br&gt;att i samråd med Socialvetenskapliga forskningsrådet utreda samordning&lt;br&gt;av och efterfrågan på individdata för longitudinell och individbaserad&lt;br&gt;forskning. FRN utsåg i februari 1994 en utredare som i september 1994&lt;br&gt;överlämnade rapporten Samordning av och efterfrågan på individdata för&lt;br&gt;longitudinell och individbaserad forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen diskuterades förutsättningar för längdsnittsstudier och&lt;br&gt;utredaren redogjorde för såväl förutsättningarna att sammanställa&lt;br&gt;befintliga uppgifter som att samla in nytt material. Utredaren pekade bl.a.&lt;br&gt;på riskerna för att registren inte vårdas, bevaras eller uppdateras på ett sätt&lt;br&gt;som garanterar att uppgifterna finns tillgängliga framgent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller nyinsamling konstaterade utredaren att forskning baserad&lt;br&gt;på särskilt insamlande möter tre fundamentala problem. Hur skall&lt;br&gt;databaser kunna bevaras för framtiden, hur skall resurser åstadkommas för&lt;br&gt;att skapa nya databaser och slutligen hur skall individer kunna övertygas&lt;br&gt;om värdet och nyttan av att medverka i longitudinella undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare påpekade utredaren flera problem som har att göra med&lt;br&gt;dokumentationen och tillgängligheten. Utredaren ansåg att villkoren för&lt;br&gt;forskningsregister bör lagregleras i en registerlag där man skiljer&lt;br&gt;forskningsregister från andra register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslog att, när ett forskningsmaterial skall bli allmänt&lt;br&gt;tillgängligt, en kopia läggs till ett arkiv. De två arkiv som i detta&lt;br&gt;sammanhang är aktuella är Riksarkivet och Svenskt samhällsvetenskapligt&lt;br&gt;dataarkiv (SSD). Utredaren ansåg att dessa två arkiv bör höra ihop&lt;br&gt;organisatoriskt och föreslog därför att SSD förs in under Riksarkivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller finansieringen av längdsnittstudier föreslog utredaren i&lt;br&gt;första hand en lösning lik den för dyr vetenskaplig utrustning, dvs. ett&lt;br&gt;särskilt anslag som administreras av FRN. Utredaren föreslog att anslagets&lt;br&gt;storlek skulle vara ca 25 miljoner kronor och finansieras över statens&lt;br&gt;forskningsbudget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska välfärdsforskningen bygger i regel på gedigna empiriska&lt;br&gt;studier, ofta baserade på databaser av hög kvalitet. Speciellt de longitudi-&lt;br&gt;nella databaser, som ger möjlighet att följa samma individer under en&lt;br&gt;längre tid, har på ett ovärderligt sätt främjat forskningen. Längdsnittsdata&lt;br&gt;över individer är ett material av avgörande betydelse för forskningen inom&lt;br&gt;t.ex. områden som hälsoforskning, missbruksforskning, ungdomsforskning,&lt;br&gt;forskning om invandrares integration i samhället m.m. För att upprätthålla&lt;br&gt;datakvaliteten måste uppgifterna regelbundet uppdateras och registren&lt;br&gt;vårdas. Ett fåtal års uppehåll i uppdatering och vård kan omöjliggöra nya&lt;br&gt;projekt och skada pågående forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredarens bedömning rörande behovet av en resurs-&lt;br&gt;förstärkning för databaser för longitudinell forskning. Resultatet av&lt;br&gt;remissbehandlingen och diskussioner med berörda organ har också givit&lt;br&gt;ytterligare stöd för förslaget om en resursförstärkning. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför i budgetpropositionen för år 1997 en resursförstärkning för&lt;br&gt;uppbyggnad och vård av databaser för longitudinell forskning med 15&lt;br&gt;miljoner kronor. Resursförstärkningen föreslås finansieras dels med medel&lt;br&gt;inom ramen för SFR:s anslag, dels genom att medel anvisas FRN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om invandrares integration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om invandrares integration är ett angeläget område inom det&lt;br&gt;vida området välfärdsforskning. Ökad segregation och rasism är problem&lt;br&gt;som kräver en gemensam kraftsamling i hela det svenska samhället. In-&lt;br&gt;tegrations- och invandrarforskning kan ge kunskap om hur förutsättningar&lt;br&gt;skapas för att invandrargrupper bättre skall kunna integreras i samhället.&lt;br&gt;Eftersom förutsättningarna för integration i hög grad är avhängiga av&lt;br&gt;förhållanden i samhället i allmänhet, t.ex. den ekonomiska utvecklingen,&lt;br&gt;bör forskning inom en rad olika områden kunna bidra till ökad kunskap&lt;br&gt;om invandrares integration. Exempel på områden är utbildning,&lt;br&gt;arbetsmarknad och arbetsliv, etniska relationer, bostadssegregation,&lt;br&gt;invandrares delaktighet i samhällslivet, särskilt i folkrörelserna m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om brottsförebyggande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att analysera brottslighetens orsaker skall genomföras med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en bred kriminalpolitisk insats. Forskning om brottsförebyggande&lt;br&gt;verksamhet är därför ett prioriterat område inom rättsväsendet.&lt;br&gt;Medvetenheten om vikten av brottsförebyggande insatser inom alla&lt;br&gt;samhällsområden måste öka. Eftersom det i stor utsträckning är&lt;br&gt;förändringar inom andra samhällssektorer än rättsväsendet som påverkar&lt;br&gt;brottsligheten är det dock angeläget att det även vid forskning om t.ex.&lt;br&gt;hälso- och sjukvård, skola, barn och ungdomar, samhällsplanering, trafik&lt;br&gt;och miljö även beaktas hur olika förhållanden påverkar brottsligheten. Vid&lt;br&gt;forskning på hälso- och sjukvårdens område finns det också skäl att&lt;br&gt;uppmärksamma brottsofferfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.11.6 Socialt motiverad teknikutveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen avser att uppdra åt berörda&lt;br&gt;forskningsfinansierande organ att utarbeta ett program för forskning&lt;br&gt;som stärker samverkan mellan teknisk forskning och områden som&lt;br&gt;rör användning av teknik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Användning av teknik och utveckling av ny teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltfler människor kommer i direkt och daglig kontakt med ny teknik. Det&lt;br&gt;innebär nya möjligheter förutsatt att man som enskild har nödvändig&lt;br&gt;kunskap och kompetens. Det innebär också krav på anpassning till nya&lt;br&gt;tekniska och sociala miljöer. Informationstekniken är etablerad i de flesta&lt;br&gt;samhälleliga sammanhang. Den har delvis fått en särställning i debatten&lt;br&gt;om sambandet mellan teknik och samhälle, detta därför att dess&lt;br&gt;genomslagskraft är stor och därför att den kommit att påverka&lt;br&gt;utvecklingen på många andra tekniska områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under många år skedde utvecklingen av informationstekniken fjärran&lt;br&gt;från användarna. I och med att allt mer avancerade produkter utvecklas,&lt;br&gt;ökar behovet av en helhetssyn på teknikutveckling där användarna också&lt;br&gt;inkluderas. Till detta kommer att det är ett väsentligt demokratiskt intresse&lt;br&gt;att tekniken blir tillgänglig för envar och att teknik utvecklas för att&lt;br&gt;tillfredställa viktiga sociala behov - behov som inte tar sig tydliga uttryck&lt;br&gt;på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan tekniska och sociala förändringar har varit föremål&lt;br&gt;för forskning både i Sverige och utomlands. Särskilda resurser har&lt;br&gt;tillskapats, bl.a. inom temaforskningen vid Linköpings universitet och vid&lt;br&gt;centrumbildningar vid samma universitet och i Göteborg och Lund. Dessa&lt;br&gt;forskargrupper fokuserar på olika aspekter av sambandet mellan tekniska&lt;br&gt;och sociala förhållanden. Dessa viktiga insatser till trots är ändå länkarna&lt;br&gt;generellt sett svaga mellan forskningen inom å ena sidan tekniska och&lt;br&gt;naturvetenskapliga områden och å andra sidan områden som rör sociala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhang. Frågan om hur teknikutveckling skall ske för att till-&lt;br&gt;fredställa behov inom relativt underpriviligierade grupper har inte&lt;br&gt;analyserats ingående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera andra länder sker en systematisk och fortlöpande värdering av de&lt;br&gt;tekniska förändringarna och deras effekter i samhället. Förändringarna kan&lt;br&gt;vara resultat av marknadsdriven teknikutveckling, dels större samhälleliga&lt;br&gt;investeringar, t.ex. i teknisk infrastruktur av olika slag. Teknikvärderingar&lt;br&gt;av detta slag görs utifrån en bred vetenskaplig bas och belyser många&lt;br&gt;skilda aspekter av samspelet mellan social och teknisk förändring. Sådana&lt;br&gt;värderingar, inklusive analyser av effekterna av tekniska förändringar för&lt;br&gt;skilda befolkningsgrupper, har betydelse som underlag för politiska&lt;br&gt;bedömningar. De har också förutsättningar att bidra till att nya behov&lt;br&gt;kommer till uttryck, och till innovationer med stor betydelse för&lt;br&gt;människors välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk utveckling för särskilda grupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera grupper har stora behov av ny teknik för att underlätta och berika&lt;br&gt;det dagliga livet. Det gäller inte minst de med fysiska eller mentala&lt;br&gt;funktionsnedsättningar, långtidssjuka och äldre. I Sverige sker en viktig&lt;br&gt;och framstående forskning och utveckling på ett flertal områden som rör&lt;br&gt;funktionsnedsättningar. Ytterligare insatser behöver dock göras inom&lt;br&gt;området genom forskning och utveckling av ny teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen äldre ökar i befolkningen. Det är dock inte självklart att de kan&lt;br&gt;uttrycka sina krav på en teknik som stärker deras livschanser och som&lt;br&gt;stöder deras levnadsmönster och önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat viktigt forskningsområde är arbetslivet. En snabb utveckling&lt;br&gt;har inneburit stora förändringar av arbetsuppgifter och arbetsorganisation&lt;br&gt;inom t.ex. tillverkningsindustrin. Också inom arbetsmiljöområdet har stora&lt;br&gt;förbättringar ägt rum genom ett nära samspel mellan anställda, forskare&lt;br&gt;och industridesigners. En fortsatt utveckling av teknik i dessa&lt;br&gt;sammanhang kommer att kräva speciella lösningar efter de lokala&lt;br&gt;behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt sett är idén att avpassa teknisk utveckling efter olika gruppers&lt;br&gt;speciella behov varken ny eller kontroversiell. Den nya&lt;br&gt;informationstekniken öppnar dock för en rad möjligheter när det gäller&lt;br&gt;utvecklingsarbete av detta slag. De erfarenheter som görs i liten skala kan&lt;br&gt;ha bred tillämpning, t.ex. vid framtagande av användbar teknik för att&lt;br&gt;möta behov i tredje världen. I regel är insatserna dock endast möjliga om&lt;br&gt;flera olika kunskapsområden integreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingens betydelse för samhället i dess helhet och för&lt;br&gt;enskilda människor är enligt regeringens bedömning ett viktigt område för&lt;br&gt;forskning. Det är regeringens uppfattning att teknisk utveckling i högre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grad än hittills bör ske med hänsyn till de sociala sammanhang i vilka&lt;br&gt;tekniken avses komma till användning. Särskilt bör enskilda människors&lt;br&gt;användning av teknik i olika sammanhang uppmärksammas. Regeringens&lt;br&gt;bedömning är att resurserna för forskning och utveckling av det slag som&lt;br&gt;exemplifieras ovan redan finns inom ramen för det svenska forsknings-&lt;br&gt;finansieringssystemet. Regeringen vill dock fästa uppmärksamheten på att&lt;br&gt;kunskapsbildningen i alltför liten utsträckning sker genom växelverkan&lt;br&gt;mellan olika kunskapsområden. För att få genomslagskraft för ett mer&lt;br&gt;tvärvetenskapligt synsätt på teknikutvecklingen avser regeringen att ge&lt;br&gt;berörda forskningsfinansierande organ i uppdrag att utarbeta ett program&lt;br&gt;för forskning som stärker samverkan mellan teknisk forskning och&lt;br&gt;områden som rör användning av teknik. Syftet är att generera kunskap om&lt;br&gt;teknikanvändning och sociala aspekter på teknik och att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för att sådan kunskap används vid utvecklingen av ny&lt;br&gt;teknik inom arbetslivet och samhället i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.11.7 IT-forskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De insatser som görs och planeras av&lt;br&gt;olika forskningsfinansiärer utgör en ändamålsenlig svensk satsning&lt;br&gt;på IT-forskning. Ytterligare insatser bör göras för forskarutbildning&lt;br&gt;inom främst området teleinformatik. Regeringen avser att beräkna&lt;br&gt;15 miljoner kronor per år under de följande tre åren för ändamålet.&lt;br&gt;En samrådsgrupp mellan samtliga finansiärer bör inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Forskning inom informationsteknik bedrivs inom en rad discipliner eller&lt;br&gt;i tvärvetenskapligt samarbete över vida fält. Området omfattar förutom&lt;br&gt;olika slag av teknisk forskning t.ex. mikroelektronik, systemteknik, data-&lt;br&gt;vetenskap, också matematisk - naturvetenskaplig forskning inom bl.a. ma-&lt;br&gt;tematik och fysik samt samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning,&lt;br&gt;t.ex. informatik, medie- och kommunikationsforskning samt estetik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största samlade insatsen inom IT-området görs inom ramen för det&lt;br&gt;FoU-program som Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)&lt;br&gt;ansvarar för. För budgetåret 1995/96 anvisade riksdagen drygt 500&lt;br&gt;miljoner kronor för satsningar på basteknologier som utgår från närings-&lt;br&gt;livets behov av forskning och utbildning inom IT-området. Regeringens&lt;br&gt;IT-kommission ansåg i sitt delbetänkande (SOU 1995:68) att FoU-&lt;br&gt;verksamheten inom IT-området var alltför teknikdriven. Kommissionen&lt;br&gt;menar t.ex. att utvecklingen i högre grad bör styras utifrån ett&lt;br&gt;användarperspektiv. Regeringen ställer sig bakom kommissionens bedöm-&lt;br&gt;ning och redovisar i avsnitt 14.4 ett förslag till olika åtgärder för att&lt;br&gt;underlätta tjänsteutvecklingen med hjälp av IT. Behoven av förnyelse och&lt;br&gt;tillväxt i näringslivet måste härvid kombineras med behoven av kostnads-&lt;br&gt;reduceringar och kvalitetsökning i den offentliga sektorns tjänsteproduk-&lt;br&gt;tion. I detta sammanhang bör även erinras om att betydande FoU-insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utifrån ett brett samhälls- och användarperspektiv inletts inom ramen för&lt;br&gt;Kommunikationsforskningsberedningens verksamhet. Regeringen föreslår&lt;br&gt;i avsnitt 8.5 att denna insats skall permanentas på nuvarande nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande IT-forskning finansieras av det teknikvetenskapliga&lt;br&gt;(TFR), det naturvetenskapliga (NFR) och det humanistisk-sam-&lt;br&gt;hällsvetenskapliga (HSFR) forskningsrådet. De insatser som tidigare gjorts&lt;br&gt;inom både det nationella mikroelektronik-programmet och inom IT-&lt;br&gt;programmen har höjt svensk grundforskning inom t.ex. elektroteknikelek-&lt;br&gt;tronik till en nivå som enligt TFR står sig väl vid en internationell jäm-&lt;br&gt;förelse. Den matematiskt orienterade datalogin i Sverige har byggts upp&lt;br&gt;under de senaste 25 åren och nått internationellt hög nivå inom bl.a.&lt;br&gt;områdena algoritmer, funktionella språk, komplexitet och program-&lt;br&gt;meringslogik enligt den lägesbeskrivning som redovisats av NFR. HSFR&lt;br&gt;har ur det tidigare programmet ”Förutsättningar för och konsekvenser av&lt;br&gt;informationsteknologins användning” utvecklat ett nytt program,&lt;br&gt;”Människa, samhälle, IT”, som kommer att omfatta ett vidare område än&lt;br&gt;det tidigare programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det finns idag brister när det gäller&lt;br&gt;teknisk forskning och forskarutbildning på IT- och&lt;br&gt;telekommunikationsområdet. Tröghet i systemet försvårar kompetensupp-&lt;br&gt;byggnaden på området vilket bl.a. leder till att högskolan inte kan rekryte-&lt;br&gt;ra kompetenta lärare. Utvecklingen på IT- och telekommuni-&lt;br&gt;kationsområdet ställer höga krav på de tekniska högskolorna att i tid för-&lt;br&gt;utse utvecklingens inriktning. Bristen på lärarkompetens inom nya IT-om-&lt;br&gt;råden är vid vissa högskolor ett problem redan idag och det riskerar att&lt;br&gt;ytterligare fördjupas. Forskarutbildningen inom området bör därför byggas&lt;br&gt;ut. Regeringen har för avsikt att beräkna medel för etablerandet av en&lt;br&gt;forskarskola i teleinformatik genom ett samarbete mellan Högskolan i&lt;br&gt;Karlskrona/Ronneby, KTH och Mitthögskolan. De resurser som regering-&lt;br&gt;en avser att beräkna utgör 15 miljoner kronor per år i tre år fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1997, dvs. totalt 45 miljoner kronor. För budgetåret 1997&lt;br&gt;kommer regeringen att beräkna medel från anslaget D 19. Särskilda&lt;br&gt;utgifter för forskningsändamål för ändamålet. Resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1998 och 1999 beräknas inom ramarna för vissa forskningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också, vilket redovisas i avsnitt 3.7, att medel&lt;br&gt;anvisas för en professur i informationsteknologi med genusperspektiv.&lt;br&gt;Denna bör bidra till att utveckla nya aspekter av IT-utvecklingen i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att de insatser som görs av olika finansiärer tillsam-&lt;br&gt;mans utgör en ändamålsenlig svensk satsning på IT-forskning. Den ökade&lt;br&gt;inriktningen på användaraspekter och bredare forskningsansatser som re-&lt;br&gt;dovisas av finansiärerna svarar väl mot regeringens allmänna prioriteringar&lt;br&gt;som redovisas i avsnitt 3.10. Det är dock viktigt att koordineringen och&lt;br&gt;samplaneringen mellan olika aktörer ökar. Regeringen avser därför att&lt;br&gt;uppdra åt Kommunikationsforskningsberedningen att i samråd med&lt;br&gt;NUTEK ansvara för att en samrådsgrupp för IT-forskning bildas där&lt;br&gt;samtliga finansiärer medverkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.11.8 Tekniskt forskningsinstitut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Möjligheterna att inrätta ett nytt tekniskt&lt;br&gt;forskningsinstitut i Göteborg bör utredas. Institutets verksamhet bör&lt;br&gt;bedrivas i samarbete med näringslivet. Som en utgångspunkt för det&lt;br&gt;fortsatta arbetet föreslår regeringen i propositionen med förslag till&lt;br&gt;tilläggsbudget för innevarande budgetår att staten ställer en&lt;br&gt;engångsumma av 100 miljoner kronor till förfogande, varav 50&lt;br&gt;miljoner kronor anvisas genom tilläggsbudgeten under förutsättning&lt;br&gt;att utredningen leder till att projektet kan genomföras.&lt;br&gt;Ställningstaganden till finansieringsfrågor i övrigt bör göras när&lt;br&gt;utredningen presenterat sitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget, inte minst av samhällsekonomiska skäl, att Sverige&lt;br&gt;upprätthåller en hög nivå på den tekniska forskningen. Detta framförs idag&lt;br&gt;från flera håll. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) gör bedömningen att&lt;br&gt;statens insatser för forskning och utbildning med teknisk inriktning bör&lt;br&gt;öka. IVA anser att det bärande motivet för samhället att rikta ökade&lt;br&gt;insatser mot forskning och utbildning framför allt inom det tekniska&lt;br&gt;området är den långsiktiga betydelsen för utveckling, tillväxt och&lt;br&gt;sysselsättning. IVA framhåller även vikten av goda kontakter mellan den&lt;br&gt;grundläggande kunskapsproduktionen och forskningen och näringslivets&lt;br&gt;utvecklingsarbete. Även Industriförbundet betonar vikten av satsningar&lt;br&gt;inom det teknikvetenskapliga området. Industrin är, enligt&lt;br&gt;Industriförbundet, i starkt stigande grad beroende av högskolans&lt;br&gt;utbildning och forskning, särskilt inom teknikområdet. Statens insatser för&lt;br&gt;utbildning och forskning måste i högre utsträckning tillgodose industrins&lt;br&gt;behov. En bättre koppling mellan forskningen och avnämarna är&lt;br&gt;nödvändig. De forskningssatsningar som görs av stat och näringsliv möts&lt;br&gt;av ökade krav och förväntningar på att forskningen skall bidra till att lösa&lt;br&gt;problem i samhället och stärka näringslivets utveckling. Det är av&lt;br&gt;avgörande betydelse att högskolan och näringslivet i samverkan kan&lt;br&gt;inrikta forskningen mot strategiska områden och öka nyttiggörandet av&lt;br&gt;forskningen. Enligt NYFOR-kommittén, som har gjort en översyn av&lt;br&gt;samverkan mellan högskolan och näringslivet (se vidare avsnitt 3.9),&lt;br&gt;existerar ett betydande gap mellan högskolans forskning och industrins&lt;br&gt;FoU-verksamhet. Ett antal försök att allmänt öka kontakterna har gjorts&lt;br&gt;genom åren. Särskilda organ för att främja samverkan har etablerats. Det&lt;br&gt;gäller teknikparker, kontaktsekretariat, kontaktforskare, teknikbrostiftelser&lt;br&gt;och s.k. holdingbolag för kommersialisering av forskningsresultat. Även&lt;br&gt;de materialkonsortier och kompetenscentra som bildats under senare år&lt;br&gt;skall fungera som länkar mellan forskning och näringsliv. Dessa&lt;br&gt;samverkansorgan fyller en viktig funktion för att på olika sätt stimulera&lt;br&gt;högskolans fortsatta samarbete med näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även särskilda industriforskningsinstitut vilka samfinansieras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av staten och näringslivet. Dessa institut är i allmänhet inriktade mot&lt;br&gt;specifika branscher eller vissa kunskapsområden. Instituten är för&lt;br&gt;närvarande föremål för omstruktureringsarbete. Sveriges provnings- och&lt;br&gt;forskningsinstitut AB är ett av staten helägt bolag som främst arbetar med&lt;br&gt;frågor rörande teknisk utvärdering, tillämpad forskning, mätteknik och&lt;br&gt;provning. Institutet samverkar nära med näringslivet, högskolor och&lt;br&gt;universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Samtidigt som kraven på&lt;br&gt;forskningens näringslivsrelevans ökar kan forskningssatsningarna för ett&lt;br&gt;litet land med nödvändighet inte täcka alla områden, åtminstone inte med&lt;br&gt;samma intensitet. Det är i det perspektivet viktigt att inom vissa områden&lt;br&gt;genomföra koncentrerade statliga satsningar som bidrar till ett utökat&lt;br&gt;utbyte mellan högskoleforskningen och näringslivet. Ett sådant område&lt;br&gt;utgör den tekniska forskningen och forskarutbildningen. En samlad insats&lt;br&gt;inom det tekniska forskningsområdet med syftet att stimulera samverkan&lt;br&gt;mellan högskolan och näringslivet är en långsiktig investering som kan ge&lt;br&gt;mycket goda resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja sambandet mellan den akademiska grundforskningen och&lt;br&gt;företagens behov av tillämpad forskning bör möjligheterna att inrätta ett&lt;br&gt;stort nationellt tekniskt forskningsinstitut med en bred tvärvetenskaplig&lt;br&gt;inriktning, lokaliserat till Göteborg, utredas. En förebild bör kunna vara&lt;br&gt;de tyska Fraunhoferinstituten och inriktningen av institutets organisation&lt;br&gt;och verksamhet bör vara i huvudsak följande. Inriktningen av forskningen&lt;br&gt;bestäms i huvudsak av uppdragsgivaren (industrin) och dess kvalitet&lt;br&gt;garanteras bl.a. av att institutets forskare också är verksamma vid&lt;br&gt;högskolan samt att chefen tillika är professor vid ett universitet eller en&lt;br&gt;högskola. Detta innebär en nära samverkan mellan institut och universitet.&lt;br&gt;Forskare och doktorander från både högskolor i hela landet och industri&lt;br&gt;kan engageras i verksamheten. Institutet bör emellertid inte ha fasta&lt;br&gt;forskartjänster. I stället bör forskare vid högskola och industri kunna&lt;br&gt;arbeta en begränsad tid vid institutet, vilket bidrar till en ökad rörlighet&lt;br&gt;mellan högskola, institut och industri. Institutet möjliggör på detta sätt ett&lt;br&gt;naturligt flöde mellan högskola, institut och industri, vilket leder till en&lt;br&gt;effektiv kunskaps- och kompetensöverföring i båda riktningarna. Institutet&lt;br&gt;bör, självt eller gemensamt med t.ex. Chalmers Tekniska högskola AB&lt;br&gt;och Göteborgs universitet, förfoga över laboratorieresurser. Det skall vara&lt;br&gt;möjligt för institutet att ta på sig uppdrag som innebär att, genom såväl&lt;br&gt;forskning som utvecklingsarbete, kunna utveckla nya produkter, från idé&lt;br&gt;till färdig prototyp. I den miljö som då skapas, inte minst genom&lt;br&gt;uppdragsverksamhet, blir det ett naturligt steg att forskningsresultat&lt;br&gt;omsätts i innovationer. För den löpande verksamheten bör institutet ha en&lt;br&gt;statlig grundfinansiering, resten bör i huvudsak vara uppdragsforskning&lt;br&gt;med medel från industrin. Institutet och dess forskare skall dessutom, på&lt;br&gt;samma sätt som högskolans forskare, kunna söka anslag för&lt;br&gt;forskningsprojekt från statliga forskningsfinansiärer, stiftelser, EU:s&lt;br&gt;forskningsprogram etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets organisatoriska form bör utredas. Institutet bör, som en&lt;br&gt;nationell resurs, placeras på eller i anslutning till en högskola. Detta&lt;br&gt;skulle underlätta för studenter att praktisera på institutet, och därmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också kunna bli en väg ut i näringslivet. I en svensk modell av ett&lt;br&gt;Fraunhoferinstitut skulle dessutom kontakterna mellan forskningen och&lt;br&gt;skolan (grundskola såväl som gymnasieskola) kunna utvecklas, för att på&lt;br&gt;detta sätt på ett tidigt stadium öka intresset för teknik. Institutet skulle&lt;br&gt;därigenom kunna fungera som en länk mellan forskning, skola och&lt;br&gt;näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att låta utreda möjligheterna för att inrätta ett nytt&lt;br&gt;tekniskt forskningsinstitut i Göteborg med den angivna inriktningen. Som&lt;br&gt;en utgångspunkt för det fortsatta arbetet bör staten vara beredd att ställa&lt;br&gt;en engångsumma av 100 miljoner kronor till förfogande under&lt;br&gt;förutsättning att utredningen leder att projektet kan genomföras.&lt;br&gt;Ställningstaganden till finansieringsfrågor i övrigt kommer att göras när&lt;br&gt;utredningen presenterat sitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen med förslag till tilläggsbudget för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 föreslagit dels att anslaget D 21. Vissa bidrag till&lt;br&gt;forskningsverksamhet ökas med 50 miljoner kronor, dels att 50 miljoner&lt;br&gt;kronor får användas till ändamålet av anvisade medel under anslaget C&lt;br&gt;45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.11.9 En samordnad skogsindustrien forskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Staten och skogsbranschen bör samordna&lt;br&gt;sina insatser för forskning och utveckling för att bredda och öka&lt;br&gt;värdet av skogsindustriproduktionen. Regeringen avser att uppdra&lt;br&gt;till Närings- och teknikutvecklingsverket och Skogs- och&lt;br&gt;jordbrukets forskningsråd att lämna förslag till samordning samt&lt;br&gt;former för samverkan mellan statliga forskningsmyndigheter och&lt;br&gt;skogsbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sektorn skogsbruk och skogsindustri är den största enskilda inkomstkällan&lt;br&gt;för det svenska samhället. Skogssektorn sysselsätter&lt;br&gt;ca 191 000 personer, varav ett stort antal i glesbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har stora råvarutillgångar som produceras i långsiktigt hållbara&lt;br&gt;system. Under förra årets högkonjunktur avverkades ca 74 miljoner&lt;br&gt;skogskubikmeter, mer än någon gång tidigare i vårt land. Eftersom&lt;br&gt;tillväxten är väsentligt högre fortsätter det samlade virkesförrådet i&lt;br&gt;skogarna att öka. Även när hänsyn tas till andra intressen, särskilt behovet&lt;br&gt;av att skydda den biologiska mångfalden i våra skogar samt behovet av&lt;br&gt;rekreation, medger skogstillgångarna en fortsatt utbyggnad av den industri&lt;br&gt;som är baserad på träfiber.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala årliga insatsen för forskning och utveckling inom skogsbruk&lt;br&gt;och skogsindustri uppgår till ca 2 miljarder kronor. Huvuddelen av detta&lt;br&gt;FoU-arbete sker inom de större industriföretagen. Resterande del utförs&lt;br&gt;inom högskolan och i forskningsinstitut, finansierade av statliga och&lt;br&gt;enskilda forskningsfinansiärer. Den samlade FoU-insatsen är dock låg i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande till andra branscher och även sett i ett internationellt&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga forskningsfinansieringen är uppdelad på flera forsknings-&lt;br&gt;myndigheter. I första hand rör det sig om Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket (NUTEK), Skogs- och jordbrukets forskningsråd&lt;br&gt;(SJFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet, Teknikvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet och Byggforskningsrådet inklusive de delar av medel som&lt;br&gt;via dessa myndigheter går till institut som SkogForsk, STFI och Trätek.&lt;br&gt;Vidare finns resurser inom ramen för högskolans fakultetsmedel bl.a. vid&lt;br&gt;Sveriges lantbruksuniversitet, tekniska högskolor, och vissa mindre och&lt;br&gt;medelstora högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I regeringens proposition Vissa&lt;br&gt;åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop. 1995/96: 222) framhölls den&lt;br&gt;svenska skogsindustrins och skogsbrukets stora betydelse för vårt&lt;br&gt;näringsliv. För att långsiktigt klara konkurrenskraften krävs en väl&lt;br&gt;utvecklad och effektiv FoU. Stora vinster kan göras genom bättre&lt;br&gt;samordning. Dessutom behövs ytterligare resursförstärkningar inom&lt;br&gt;forskning och utveckling för att långsiktigt stärka konkurrenskraften.&lt;br&gt;Träfibern borde kunna utnyttjas bättre och i ett vidare sammanhang.&lt;br&gt;Enligt regeringens bedömning är forskningen inom området splittrad och&lt;br&gt;en bättre samordning av forskningsinsatserna erfordras. Det gäller såväl&lt;br&gt;på den statliga sidan som mellan statliga och enskilda&lt;br&gt;forskningsfinansiärer samt industrin. Nya samverkansformer behöver&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samordning av statliga medel inom forskningssystemet tillsammans&lt;br&gt;med en industriell motfinansiering skulle utgöra en styrande kraft för att&lt;br&gt;åstadkomma det önskvärda kunskaps- och kompetenshöjande steget.&lt;br&gt;Regeringen avser mot denna bakgrund att ge NUTEK och SJFR ett&lt;br&gt;uppdrag att gemensamt lämna förslag på hur en bättre samordning av de&lt;br&gt;statliga forskningsmedlen skall uppnås. Förslaget bör även omfatta&lt;br&gt;forskningsområden och former för samverkan mellan statliga och enskilda&lt;br&gt;forskningsfinansiärer samt skogsnäringen. Regeringen är beredd att&lt;br&gt;tillskjuta ytterligare medel till denna forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träfibern bör som anförts ovan kunna utnyttjas bättre och i ett vidare&lt;br&gt;sammanhang. Begreppet &amp;quot;ökad vidareförädling&amp;quot; är därvidlag alltför&lt;br&gt;begränsat. Ett nytänkande behövs där uppmärksamheten riktas mot att&lt;br&gt;träfibern kan ingå i nya produkter och att bredda kretsloppen mot en&lt;br&gt;alltmer hållbar utveckling av samhället. Samtidigt skapas förutsättningar&lt;br&gt;för ekonomisk tillväxt inom den träråvarubaserade industrin och&lt;br&gt;skogsnäringen som ger möjligheter till sysselsättning, inte minst i&lt;br&gt;sysselsättningssvaga regioner. Ett ökat värdeutnyttjande av skogsråvaran&lt;br&gt;kan därvid uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att forskningsinsatsen görs mer samlad och&lt;br&gt;målinriktad. Den måste ske på strategiska områden i kedjan skog-industri-&lt;br&gt;marknad, vilket också har uppmärksammats i de utredningar som utförts&lt;br&gt;av forskningsråd och andra forskningsfinansiärer och som lämnats till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samordning av statliga medel inom forskningssystemet tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en industriell motfinansiering skulle, enligt regeringens uppfattning,&lt;br&gt;utgöra ett väsentligt steg i riktningen mot att åstadkomma en kunskaps-&lt;br&gt;och kompetenshöjning till gagn för samhället och skogsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.11.10 Forskning och utveckling inom livsmedelsområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En samordning av de statliga&lt;br&gt;forskningsresurserna på livsmedelsområdet behövs för att stärka den&lt;br&gt;svenska livsmedelsindustrins konkurrenskraft. Regeringen avser att&lt;br&gt;se över insatserna för livsmedelsforskningen i en kommande&lt;br&gt;utredning av livsmedelsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk livsmedelsindustri är landets tredje största industrinäring. Antalet&lt;br&gt;direkt sysselsatta är ca 60 000 personer och indirekt sysselsätts ett ännu&lt;br&gt;större antal. De delbranscher som dominerar sysselsättningsmässsigt&lt;br&gt;utgörs av bagerinäringen, resp slakteri- och charkuteriindustri. Små och&lt;br&gt;medelstora företag finns i köttindustrin, bagerinäringen och socker-,&lt;br&gt;choklad- och konfektyrindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsbranschen är mycket heterogen vad gäller storlek på företag,&lt;br&gt;ägarförhållanden och kompetens. Andelen små företag är förhållandevis&lt;br&gt;stor vilket får betydelse ur utvecklings-, kvalitets-, och&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt. Vissa företag ingår i utländska koncerner med stora&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsresurser. Andra, särskilt mindre företag, har&lt;br&gt;ingen eller endast någon enstaka högskoleutbildad anställd och bedriver&lt;br&gt;i ringa omfattning eget utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk livsmedelsindustri har under lång tid levt under stabila,&lt;br&gt;skyddade och reglerade förhållanden med begränsat förändringstryck. Nu&lt;br&gt;ställs emellertid nya krav från både konsumenter och myndigheter bl.a.&lt;br&gt;genom EU-medlemsskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En väl fungerande svensk&lt;br&gt;livsmedelsindustri är nödvändig för att kunna förse hemma- och&lt;br&gt;exportmarknaden med attraktiva och prisvärda produkter men också för&lt;br&gt;att bidra till att upprätthålla sysselsättningen i såväl stora som små och&lt;br&gt;medelstora företag i landet. Det är av vikt att svensk livsmedelsindustri&lt;br&gt;utvecklas mot förbättrad produktkvalitet, ökad bredd i produkter samt&lt;br&gt;ökad produktivitet och konkurrenskraft. Livsmedelsforskningen har stor&lt;br&gt;betydelse för att stödja industrins utveckling av processer och av&lt;br&gt;produkter som motsvarar konsumenternas krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt finansierad livsmedelsforskning har länge inriktats på att ge&lt;br&gt;grundläggande kunskaper om livsmedelns sammansättning, om samband&lt;br&gt;mellan kost och hälsa samt om övriga frågor som rör konsumenten. Vid&lt;br&gt;högskola och institut bedrivs livsmedelsrelaterad forskning, som täcker&lt;br&gt;breda områden. För att stimulera till ett ökat antal industriella&lt;br&gt;tillämpningar av forskningsresultat samt till en utvidgad samverkan mellan&lt;br&gt;högskola och industri behöver olika forskningsområden samordnas.&lt;br&gt;Svensk livsmedelsforskning bör i ökad grad inriktas på att bidra med&lt;br&gt;kunskaper om sambanden mellan produkt och process, sett i ett integrerat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;perspektiv från jordbruk till konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samråd mellan forskningsfinansierande myndigheter (NUTEK, SJFR,&lt;br&gt;NFR m.fl.) och industriföreträdare bör komma till stånd för att utreda och&lt;br&gt;förslå former för en samlad insats för forskning och utveckling som&lt;br&gt;tillvaratar de långsiktiga behoven inom svensk livsmedelsindustri.&lt;br&gt;Regeringen avser att se över insatserna för livsmedelsforskningen i en&lt;br&gt;kommande utredning av livsmedelsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.11.11 Samordning av forskning rörande landsbygdutveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är angeläget att forskning om&lt;br&gt;landsbygdsutveckling samordnas. Regeringen avser därför att uppdra&lt;br&gt;åt berörda forskningsmyndigheter att gemensamt utarbeta ett FoU-&lt;br&gt;program rörande landsbygdsutveckling. Programmet bör utarbetas&lt;br&gt;i samråd med Kungl. Skogs- och lantbruksakademien (KSLA).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Forskning om landsbygdsutveckling är ett tvärvetenskapligt forskningsfält&lt;br&gt;omfattande bl.a. regionalforskning, kulturgeografisk forskning och&lt;br&gt;forskning om de areella näringarna. Även forskning som rör sociala&lt;br&gt;aspekter på landbygden och dess befolkning innefattas i området. Idag&lt;br&gt;finansieras betydande forskning på området av bl.a. Statens institut för&lt;br&gt;regionalforskning (SIR) och Centrum för regional vetenskaplig forskning&lt;br&gt;(CERUM) vid Umeå universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Skogs- och lantbruksakademien (KSLA) och&lt;br&gt;Forskningsrådsnämnden (FRN) har gemensamt lämnat förslag till ett&lt;br&gt;samlat FoU-program för forskning om landsbygdsutveckling. KSLA och&lt;br&gt;FRN pekar framförallt på bristerna ifråga om samverkan och samordning&lt;br&gt;mellan forskare och forskningsmyndigheter på området. Kunskaper&lt;br&gt;erfordras för att belysa näringslivets framtida utveckling. Kunskaper&lt;br&gt;erfordras för förståelsen av de ekonomiska, sociala och kulturella&lt;br&gt;processer som berör dagens och morgondagens landsbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den Europeiska Unionens ramprogram för forskning och&lt;br&gt;utveckling tillmäts landsbygdsutvecklingsfrågoma och forskningen kring&lt;br&gt;dessa stor betydelse. Inte minst gäller det att skapa nya arbetstillfällen&lt;br&gt;som kan ersätta de som förväntas försvinna inom basnäringarna. Ett&lt;br&gt;betydande kunskapsunderlag, utarbetat i internationell samverkan, krävs&lt;br&gt;som grund för en mer positiv utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Forskning om&lt;br&gt;landsbygdsutveckling bedrivs idag inom en rad olika discipliner och med&lt;br&gt;finansiering från ett stort antal myndigheter och organ. Den långt drivna&lt;br&gt;sektoriseringen och specialiseringen av forskningen utgör ett hinder för&lt;br&gt;samordning och motverkar en helhetssyn på området. Regeringen avser&lt;br&gt;därför att uppdra berörda forskningsmyndigheter att gemensamt utarbeta&lt;br&gt;ett FoU-program rörande landsbygdsutveckling. Programmet bör utarbetas&lt;br&gt;i samråd med Kungl. Skogs- och lantbruksakademien (KSLA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet bör omfatta forskningsområden som rör långsiktiga frågor om&lt;br&gt;sysselsättning på landsbygden, småföretagande och samhällets omställning&lt;br&gt;mot ett mer uthålligt kretsloppssamhälle. Det bör således täcka såväl&lt;br&gt;ekonomiska som miljömässiga och sociala aspekter på landsbygden och&lt;br&gt;dess befolkning. Företagande i och utanför de areella näringarna och IT-&lt;br&gt;utvecklingens betydelse för landsbygden bör särskilt uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.12 Forskningsfinansiering&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.12.1 Sammanfattning av Forskningsfinansieringsutredningens&lt;br&gt;betänkande Forskning och Pengar (SOU 1996:29)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Forskningsfinansieringsutredningen har haft till uppdrag att göra en&lt;br&gt;översyn av det svenska systemet för tilldelning av resurser till forskning.&lt;br&gt;I arbetet har ingått att se över balansen mellan medel från olika&lt;br&gt;forskningsfinansiärer samt relationerna mellan forskningsfinansiärer och&lt;br&gt;universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har haft ett omfattande uppdrag och följande frågor har&lt;br&gt;stått i fokus för arbetet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- universitetens och högskolornas roll som utförare av forskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- forskningsrådsorganisationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sektorsforskningsorganisationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- EU:s inverkan på den svenska forskningen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- privata finansiärer, särskilt de nya forskningsstiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för utredningsarbetet har gjorts en bearbetning av&lt;br&gt;tillgängligt statistiskt material rörande den svenska&lt;br&gt;forskningsfinansieringen under de senaste 15 åren i syfte att få en bild&lt;br&gt;över hur resurserna utvecklats. Analysen visar att den totala&lt;br&gt;forskningsvolymen i landet ökar kontinuerligt, framför allt inom&lt;br&gt;näringslivet men också inom högskolesystemet. Extemfinansieringsgraden&lt;br&gt;i högskolan ökar också, framförallt beroende på en ökad ickestatlig&lt;br&gt;finansiering. En alltför låg egen finansiering över fakultetsanslagen&lt;br&gt;begränsar enligt utredningen högskolans möjlighet att fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter på ett bra sätt. Statsmakterna bör enligt utredningens bedömning&lt;br&gt;vidta åtgärder som flyttar balansen så att basresursernas andel ökar.&lt;br&gt;Förslag som läggs i detta syfte är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökade bidrag från samtliga externa finansiärer till den långsiktiga&lt;br&gt;kompetensuppbyggnaden inom högskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förhindrande av krav på motfinansiering och övertagande av inledda&lt;br&gt;satsningar i syfte att uppnå balans mellan extemfinansiärers bidragsnivå&lt;br&gt;och deras styrning av högskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medelsöverföringar från forskningsfinansiärer till forskningsutförare för&lt;br&gt;kompletteringsfinansiering av EU-projekt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förändrad ansvarsfördelning inom teknisk forskning där vissa medel bör&lt;br&gt;överföras från NUTEK till universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen ser en avsevärd risk för att det uppstår brist på&lt;br&gt;forskarutbildad arbetskraft efter sekelskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppdraget har också ingått att värdera den nuvarande organisationen&lt;br&gt;där varje forskningsråd motsvarar ett eller flera fakultetsområden och&lt;br&gt;varje sektorsorgan en viss samhällssektor. Utredningen föreslår inte någon&lt;br&gt;förändring av forskningsrådens indelning. Däremot ser utredningen ett&lt;br&gt;starkt behov av en överordnad struktur med ansvar för policy och&lt;br&gt;samordningsfrågor och för fortlöpande bevakning av rådsindelningen.&lt;br&gt;Utredningen föreslår därför att forskningsråden sammanförs till en&lt;br&gt;myndighet, Forskningsrådsstyrelsen. Råden skall även i fortsättningen&lt;br&gt;självständigt besluta om det operativa forskningsstödet på samma sätt&lt;br&gt;som i dag medan Forskningsrådsstyrelsen ansvarar för mer övergripande&lt;br&gt;forskningspolitiska frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag till förändrad organisation av sektorsforskningen&lt;br&gt;baseras på två principer. För det första bör man sträva efter att inom&lt;br&gt;samma organisation främja såväl tillämpad som mer grundläggande&lt;br&gt;forskning, vilket berikar och utvecklar båda. För det andra bör man&lt;br&gt;undvika små forskningsfinansierande enheter med alltför snäva perspektiv.&lt;br&gt;FoU-stöd till närliggande områden bör ses i ett sammanhang och man&lt;br&gt;bör inte ha forskningsstödjande organ med endast ett fåtal avnämare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår således att man överväger att föra samman forsk-&lt;br&gt;ningsfinansierande organ inom vissa områden till större organisationer,&lt;br&gt;sektoriella forskningsråd. Skogs- och jordbrukets forskningsråd och&lt;br&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet bör omvandlas till sådana sektoriella&lt;br&gt;forskningsråd inom områdena jord- och skogsbruk, fiske med anslutande&lt;br&gt;näringar resp, hälsovård, sjukvård och social omsorg. Utredningen har&lt;br&gt;schematiskt angett vilka förändringsmodeller som bör övervägas mot&lt;br&gt;bakgrund av de principer för sektorsforskningen som redovisats ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av löntagarfonderna innebar att sju stiftelser inrättades&lt;br&gt;med uppgift att finansiera forskning m.m. inom olika områden.&lt;br&gt;Utredningen har gjort en genomgång av stiftelsernas ändamål och&lt;br&gt;resurser som underlag för en bedömning av hur de kommer att påverka&lt;br&gt;balansen i det svenska forskningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningssamarbetet med EU har blivit alltmer betydelsefullt, särskilt&lt;br&gt;sedan Sverige blivit medlem av unionen och därigenom fått större&lt;br&gt;möjligheter att påverka FoU-programmens omfattning och inriktning.&lt;br&gt;Utredningens bedömning är att svenska forskare kommer att erhålla drygt&lt;br&gt;3 % av EU:s FoU-medel, vilket motsvarar ca 900 miljoner kronor om&lt;br&gt;året, varav hälften går till svensk industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör utarbeta en strategi för det svenska arbetet med att&lt;br&gt;påverka EU-programmens mål och inriktning och en sådan strategi bör&lt;br&gt;vara en del av regeringens samlade FoU-politik. Inom denna strategi bör&lt;br&gt;områden som främjar vårt deltagande i EU-programmen prioriteras. De&lt;br&gt;nationella insatserna bör komplettera EU-programmen genom att lägga&lt;br&gt;ökad vikt vid långsiktig kunskapsuppbyggnad inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för kompletteringsfinansiering i anslutning till deltagande i EU-&lt;br&gt;projekt bör enligt utredningen finnas på utförandenivån, vilket innebär&lt;br&gt;medelsöverföringar från sektorsforskningsmyndigheter och forskningsråd&lt;br&gt;till universitet, högskolor och forskningsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att NUTEK:s mera grundforskningsinriktade stöd till&lt;br&gt;teknisk forskning i mycket dubblerar stöd som ges av andra finansiärer,&lt;br&gt;främst den strategiska forskningsstiftelsen. En medelsöverföring av 300&lt;br&gt;miljoner kronor bör således enligt utredningen kunna göras från NUTEK&lt;br&gt;till förmån för förstärkta basresurser för universitet och högskolor varav&lt;br&gt;en viss del bör avse mindre och medelstora högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskare tvingas lägga ned omfattande tid på att söka medel, att bedöma&lt;br&gt;ansökningar och att administrera många små bidrag. Som ett extremt&lt;br&gt;exempel kan nämnas att forskarna inom, det medicinska använder 9 % av&lt;br&gt;normalarbetstiden till att söka medel. Utredningen kan genom två enkäter,&lt;br&gt;en via SCB till forskare och en till forskningsrådens granskare, redovisa&lt;br&gt;en god bild över situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens enkät till forskare ger också intressanta och anmärknings-&lt;br&gt;värda data om den bristande jämställdheten vid fördelning av externa&lt;br&gt;forskningsmedel till kvinnor och män. Trots att kvinnor i medeltal lägger&lt;br&gt;ned mer tid på varje enskild ansökan tycks de i genomsnitt inte erhålla&lt;br&gt;mer än drygt hälften så mycket i bidrag som män. Studien är för&lt;br&gt;begränsad för att dra säkra slutsatser men ändå tillräckligt tydlig för att&lt;br&gt;enligt utredningen motivera att regeringen uppdrar åt de statliga&lt;br&gt;forskningsfinansiärerna att i detalj studera och redovisa fördelningen av&lt;br&gt;bidrag med avseende på utfallet för kvinnor och män. Utredningen&lt;br&gt;föreslår att det genomförs jämställdhetsrevisioner hos statliga&lt;br&gt;forskningsfinansiärer och utförare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär inga merkostnader. De innebär däremot en&lt;br&gt;rad överföringar av medel mellan finansiärer föranledda av synen att vissa&lt;br&gt;balansförändringar bör ske till förmån för att stärka den långsiktiga&lt;br&gt;kompetensuppbyggnaden vid universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av remissvaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna välkomnar betänkandet som på kort tid sägs ha givit&lt;br&gt;ett väsentligt bidrag till den svenska forskningspolitiska debatten.&lt;br&gt;Generellt kan sägas att universitet och högskolor är mer positiva än&lt;br&gt;forskningsråden som i sin tur är mer positiva än sektorsmyndighetema.&lt;br&gt;De flesta remissinstanserna accepterar &amp;quot;den svenska modellen&amp;quot;, dvs. att&lt;br&gt;huvuddelen av den offentligt finansierade forskningen, även sektors-&lt;br&gt;forskning, utförs vid universitet och högskolor. Vidare instämmer många&lt;br&gt;med utredningen att en ökad samordning krävs på politisk nivå och bland&lt;br&gt;finansiärer och utförare av forskning. Meningarna är delade om var och&lt;br&gt;hur samordningen ska ske. När det gäller forskningsfinansiering föredrar&lt;br&gt;de flesta en utvecklad samordning mellan existerande organ framför&lt;br&gt;omorganisation och sammanslagning. Sektoriella forskningsråd får dock&lt;br&gt;ett relativt starkt stöd i remissopinionen medan förslaget att inrätta en&lt;br&gt;forskningsrådsstyrelse får ett relativt blandat mottagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter dessa generellt positiva omdömen från de flesta remissinstanserna&lt;br&gt;delar sig remissopinionen. De flesta av sektorsmyndighetema beklagar ett,&lt;br&gt;som de uppfattar det, snävt högskoleperspektiv hos utredningen. Många&lt;br&gt;saknar en analys av vilken roll utvecklingsarbete har och hur utvecklings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete hänger samman med forskning. Sektorsmyndigheter med egna&lt;br&gt;FoU-resurser avstyrker att dessa medel förs över till sektorsforskningsråd.&lt;br&gt;Skälen anges vara antingen att medlen enbart används till&lt;br&gt;utvecklingsarbete för myndighetens behov, eller att en överföring till ett&lt;br&gt;sektorsövergripande organ skulle leda till en nedprioritering av myndig-&lt;br&gt;hetens specifika intresseområde, eller att forskningen skulle förlora&lt;br&gt;kontakten med användarna. Många åberopar i deras mening välutvecklade&lt;br&gt;mekanismer för effektivitet, relevansbedömning och kvalitetskontroll i den&lt;br&gt;egna organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag som gäller olika mekanismer för att stärka forskningsutföramas&lt;br&gt;långsiktiga kunskapsuppbyggnad, t.ex. förslaget om att extemfinansiärer&lt;br&gt;ska betala ett särskilt påslag till universitet och högskolor och sättet att&lt;br&gt;finansiera dessa har föranlett starka reaktioner åt båda hållen. Tekniskt&lt;br&gt;orienterade finansiärer och utförare är negativa medan utförare med&lt;br&gt;bredare inriktning är positiva. Även de senare uttrycker dock oro över&lt;br&gt;svåröverskådliga omfördelningseffekter mellan ämnesområden och anser&lt;br&gt;att en fördjupad analys är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.12.2 Ställningstaganden till Forskningsfinansieringsutredningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det svenska systemet för forsknings-&lt;br&gt;finansiering fungerar i huvudsak väl. Universitet och högskolor bör&lt;br&gt;själva ta ansvar för att undvika samarbete på sådana villkor som&lt;br&gt;kan inverka menligt på uppgifterna forskning och utbildning.&lt;br&gt;Universitet och högskolor bör utöver full kostnadstäckning inte ta&lt;br&gt;ut någon avgift av externa forskningsfinansiärer. För&lt;br&gt;ställningstaganden rörande sektorforskningens finansiering hänvisas&lt;br&gt;till de särskilda departementsavsnitten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandlingen av utredningens förslag i denna proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsfinansieringsutredningen tar upp ett stort antal frågor över hela&lt;br&gt;det forskningspolitiska fältet. Principiellt viktiga frågor behandlas i&lt;br&gt;särskilda avsnitt i denna proposition där således även&lt;br&gt;Forskningsfinansieringsutredningens förslag diskuteras. Dessa frågor är&lt;br&gt;forskningsrådsorganisationen, forskningssamarbetet inom EU, jämställdhet&lt;br&gt;och genusperspektiv i forskningen samt frågan om forskningsresurser till&lt;br&gt;de mindre och medelstora högskolorna. Även andra av utredningen&lt;br&gt;berörda frågor tas upp i sitt sammanhang, t.ex. sådant som rör&lt;br&gt;fakultetsanslagen, inklusive den särskilda fakultetsresursen, vilka&lt;br&gt;behandlas i avsnittet om forskning vid universitet och högskolor samt i&lt;br&gt;budgetpropositionen. I det följande behandlas frågorna om förhindrande&lt;br&gt;av motfinansiering och om en avgift i form av ett enhetligt procentuellt&lt;br&gt;påslag samt diskuteras frågan om sektorsforskningens finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om förhindrande av motfinansiering samt om ett&lt;br&gt;enhetligt procentuellt påslag på externa forskningsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motfinansiering innebär att en extern finansiär kräver att högskolan också&lt;br&gt;avsätter egna medel som villkor för stöd. Utredningen föreslår att det i&lt;br&gt;högskoleförordningen införs krav på att högskolorna genom&lt;br&gt;Högskoleförbundet beslutar om ett modellavtal som förhindrar högskolan&lt;br&gt;att acceptera svenska finansiärers krav på motfinansiering och finansiellt&lt;br&gt;övertagande av verksamhet. Vidare föreslår utredningen i fråga om&lt;br&gt;extemfinansiering att det föreskrivs ett för alla fakulteter och högskolor&lt;br&gt;enhetligt procentuellt påslag för långsiktig kunskapsuppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsorgan och sektorsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framför en rad förslag gällande sektorsforskning. För att öka&lt;br&gt;konkurrensen om forskningsmedel bör t.ex. möjligheten att överföra&lt;br&gt;anslagsmedel från forskningsutförande till forskningsfinansierande organ&lt;br&gt;prövas sektor för sektor. Stöd till grundläggande och mer tillämpad&lt;br&gt;forskning bör kunna ges av samma finansiär. Forskningsmedel bör&lt;br&gt;normalt inte fördelas av små eller mycket små organ med snäva sektoriel-&lt;br&gt;la uppgifter. Utredningen gör vidare bedömningen att sektoriella&lt;br&gt;forskningsråd med användar- och avnämarinflytande är en bra modell för&lt;br&gt;finansiering av sektoriellt motiverad forskning av hög kvalitet. Möjliga&lt;br&gt;förändringsmodeller för sektorsforskningen inom olika departementsom-&lt;br&gt;råden redovisas i en särskild bilaga till utredningen. Emellertid anges i&lt;br&gt;huvudtexten att de föreslagna förändringsmodellema inte är genomarbe-&lt;br&gt;tade i den utsträckning som behövs för att de utan vidare beredning ska&lt;br&gt;kunna ligga till grund för beslut om omorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur det mycket omfattande remissmaterialet återges i det följande ett urval&lt;br&gt;remissynpunkter avseende frågorna som behandlas i detta avsnitt. En&lt;br&gt;sammanställning av remissynpunkter finns tillgänglig inom utbildnings-&lt;br&gt;departementet (dnr. U96/1033/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 18 remissinstanser som har kommenterat frågan om modellavtal är&lt;br&gt;10 emot utredningens förslag. Förslaget stöds av flertalet universitet och&lt;br&gt;högskolor t.ex. Uppsala universitet och KTH men ej av flera mindre&lt;br&gt;högskolor t.ex. Högskolan i Kalmar. NFR anser att högskolans styrelse&lt;br&gt;och fakulteter i stället bör utforma riktlinjer för överenskommelser med&lt;br&gt;externa finansiärer. Arbetslivsinstitutet anser att förslaget kan ge&lt;br&gt;oförutsedda effekter, t.ex. att sektorsforskningen söker sig nya vägar vid&lt;br&gt;sidan av högskolan. Väg- och transportforskningsinstitutet tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eftersom konkurrensen nu anses snedvriden genom att&lt;br&gt;universiteten inte tar ut full kostnadstäckning för sina forskningstjänster.&lt;br&gt;Utredningen synes enligt NUTEK misstro högskolornas förmåga att ta&lt;br&gt;ansvar för sin egen utveckling. Kommunikationsforskningsberedningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser att flexibilitet och frihet att anpassa samarbetet bör finnas. Sida&lt;br&gt;anser att förslaget innebär att myndigheten inte skulle få någon indikation&lt;br&gt;på att universiteten tar ett långsiktigt ansvar genom att satsa egna resurser&lt;br&gt;för samarbete med andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ett enhetligt procentuellt påslag har kommenterats av 49&lt;br&gt;remissinstanser varav 26 är positiva. Uppsala universitet välkomnar&lt;br&gt;förslaget men anser att en fördjupad utredning krävs som underlag för&lt;br&gt;överföring av medel till råd och sektorsorgan. Lunds universitet anser att&lt;br&gt;påslaget inte bör betalas för forskning på eget programansvar&lt;br&gt;(rådsfinansiering) och medel från privata fonder och stiftelser.&lt;br&gt;Sektorsorganen bör inte heller kompenseras. Stockholms universitet anser&lt;br&gt;att extemfinansiering av dyrbar utrustning inte skall betala avgifter för&lt;br&gt;långsiktig kompetensuppbyggnad. Umeå universitet och Högskoleverket&lt;br&gt;befarar att förslaget drabbar fakulteter med små externa anslag. KTH,&lt;br&gt;TFR, Högskolan i Dalarna och Mälardalens högskola befarar att påslaget&lt;br&gt;skulle påverka samarbetet med näringslivet i negativ riktning. Högskolan&lt;br&gt;i Trollhättan/Uddevalla anser däremot att förslaget är ett steg i rätt&lt;br&gt;riktning förutsatt att påslaget blir tillräckligt stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket och Rymdstyrelsen accepterar förslaget om ett&lt;br&gt;enhetligt påslag under förutsättning att statliga bidragsgivare kompenseras.&lt;br&gt;SMHI välkomnar förslaget bl.a. därför att konkurrensen mellan SMHI och&lt;br&gt;universitet/högskolor om forskningsmedel snedvrids på grund av olika&lt;br&gt;krav på kostnadstäckning. Statskontoret anser att om ett påslag skall&lt;br&gt;införas bör det utformas utifrån lokala förhållanden och ingå i&lt;br&gt;självkostnaden. RRV kan till viss del stödja den principiella synen men&lt;br&gt;avstyrker förslaget därför att det inte går att överblicka konsekvenserna.&lt;br&gt;Överstyrelsen för civil beredskap anser det vara mer kostnadseffektivt om&lt;br&gt;regeringen fördelar medel direkt till universitet och högskolor för&lt;br&gt;långsiktig kunskapsuppbyggnad. Kungl. Vetenskapsakademien stöder&lt;br&gt;liksom Vitterhetsakademien förslagen men nivåerna för påslag för anslag&lt;br&gt;från icke-statliga bidragsgivare bör ytterligare övervägas. IVA anser att&lt;br&gt;en förstärkning av högskolornas basresurser kan vara skälig men motsätter&lt;br&gt;sig bestämt det föreslagna tillvägagångssättet. Cancerfonden anser att en&lt;br&gt;höjd avgift till högskolan sannolikt skulle framkalla krav på att fondema&lt;br&gt;bygger egna forskningsinstitut och att insamlingsorganisationer därför bör&lt;br&gt;särbehandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet anser att förslaget om sektoriella forskningsråd är&lt;br&gt;en bra modell för att väga in både relevansaspekten och den vetenskapliga&lt;br&gt;kvaliteten. Karolinska institutet, RRV och TCO är positiva till större&lt;br&gt;sektoriella organ med en bred kompetens. Umeå universitet ser inga skäl&lt;br&gt;till att ändra på SJFR och SFR och göra dem mer sektoriella. SLU är&lt;br&gt;avvisande till att SJFR blir sektorsforskningsorgan. Utredningens förslag&lt;br&gt;till nya uppgifter för HSFR tillstyrks av rådet men dess medel för&lt;br&gt;arbetsmarknadsforskning bör inte överföras till ett sektoriellt forskningsråd&lt;br&gt;under arbetsmarknadsdepartementet. SFR ser samråd och samarbete som&lt;br&gt;alternativ till att flytta pengar mellan myndigheter. Enligt Kulturrådet bör&lt;br&gt;kulturmyndighetemas medel inte överföras till HSFR. På längre sikt bör&lt;br&gt;ett sektoriellt forskningsråd med anknytning till kulturdepartementet&lt;br&gt;inrättas. Kungl. Skogs- och lantbruksakademien tillstyrker överföring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medel från Jordbruksverket och Fiskeriverket till SJFR. SJFR välkomnar&lt;br&gt;utredarens förslag som gör att rådet bättre kan uppfylla kraven på en&lt;br&gt;varierad grad av kunskapsuppbyggnad och målinriktad tillämpad&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggforskningsrådet finner utredningens huvudinriktning i förslagen&lt;br&gt;kring sektorsforskning positiva. Kommunikationsforskningsberedningen&lt;br&gt;vill vidga sitt ansvar till all statlig samhällsmotiverad forskning inom&lt;br&gt;kommunikationsområdet. Även Banverket vill se ett vidare&lt;br&gt;forskningsuppdrag än idag. Rådet för arbetslivsforskning anser att om&lt;br&gt;forskningsmedel inom arbetsmarknadsområdet slås samman, bör det ske&lt;br&gt;inom ramen för rådets verksamhet. EFA (Expertgruppen för&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier) ser fördelar med ett nytt&lt;br&gt;självständigt forskningsråd för arbetslivs- och arbetsmarknadspolitisk&lt;br&gt;forskning men föredrar att medel tillförs EFA från t.ex. AMS budget.&lt;br&gt;Skolverket, Fiskeriverket, AMS, Statens institutionsstyrelse,&lt;br&gt;Brottsoffermyndigheten samt Folkhälsoinstitutet är emot en centralisering&lt;br&gt;av beslutsrätten om forskningens inriktning inom sina respektive sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utredningen har på kort tid&lt;br&gt;insamlat, sammanställt och analyserat ett omfattande material om den&lt;br&gt;svenska forskningsfinansieringen. Betänkandet och de publicerade&lt;br&gt;särstudiema utgör ett väsentligt bidrag till den forskningspolitiska debatten&lt;br&gt;i Sverige. Utredningen täcker ett stort och svåröverblickbart område, tar&lt;br&gt;upp många delområden och belyser samtidigt insiktsfullt många detaljer&lt;br&gt;i forskningssystemet. I betänkandet framförs bedömningar och förslag som&lt;br&gt;ett underlag för den fortsatta diskussionen och för fortsatt analys,&lt;br&gt;utredning och åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning fungerar det svenska systemet för&lt;br&gt;forskningsfinansiering i huvudsak väl. De förslag som regeringen för fram&lt;br&gt;i denna proposition, delvis i linje med utredningen, syftar till en förbättrad&lt;br&gt;överblick, både för statsmakterna och forskarsamhället. En viktig fråga är&lt;br&gt;samordningen av forskningsfinansieringen, särskilt i en tid av&lt;br&gt;statsfinansiella begränsningar. Det gäller inte minst behovet av att&lt;br&gt;samordna de nya forskningsstiftelsernas forskningsresurser med övrig&lt;br&gt;statlig finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens bedömning ur nationell synpunkt olyckligt om&lt;br&gt;forskningsresurser hos universitet och högskolor binds upp i en sådan&lt;br&gt;utsträckning att det hämmar flexibiliteten och fömyelseförmågan i&lt;br&gt;forskningen. Universitet och högskolor måste själva ta ansvar för att&lt;br&gt;undvika samarbete på sådana villkor som kan inverka menligt på&lt;br&gt;uppgifterna forskning och utbildning. Det bör vara en uppgift för&lt;br&gt;högskolestyrelser och rektorer att fastställa sådana regler att detta&lt;br&gt;undvikes. Det ligger också i sakens natur att detaljer i åtaganden och&lt;br&gt;utformning av verksamheten i detta avseende måste variera mellan&lt;br&gt;högskolor. Frågan om motfinansiering och garantier för övertagande av&lt;br&gt;extemfinansierad verksamhet bör därför inte regleras i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om en avgift i form av ett enhetligt procentuellt&lt;br&gt;påslag är enligt regeringens mening otillräckligt underbyggt och effekterna&lt;br&gt;av de kompensatoriska resursöverföringarna är svåröverskådliga, något&lt;br&gt;som många remissorgan uttrycker oro över. Regeringen har nyligen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband med diskussioner om lokalkostnadstillägget åter framhållit att&lt;br&gt;principen om full kostnadstäckning gäller vid extemfinansierad&lt;br&gt;verksamhet. Att utöver full kostnadstäckning ta ut en avgift av externa&lt;br&gt;finansiärer bedömer regeringen få negativa effekter på dessas vilja att&lt;br&gt;utnyttja högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsforskning innebär ofta tvärvetenskaplig forskningssamverkan som&lt;br&gt;involverar både finansiärer och forskare. Miljöforskningen är ett bra&lt;br&gt;exempel. Problemens komplexitet kräver att forskningen tar sig an hela&lt;br&gt;system och inrättar flervetenskapliga och problemorienterade programom-&lt;br&gt;råden där ledningsgrupperna arbetar tvärvetenskapligt medan enskilda&lt;br&gt;forskare arbetar inom sina respektive ämnesområden eller i tvärvetenskap-&lt;br&gt;liga forskargrupper. Nätverk med forskare, näringsliv, kommuner och&lt;br&gt;samhällsrepresentanter behöver bildas och nationellt ansvariga sektorsor-&lt;br&gt;gan, inom miljöområdet Naturvårdsverket, har ansvar för att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, i linje med utredningen, att universitet och högskolor&lt;br&gt;även fortsättningsvis bör vara de som utför huvuddelen av den statligt&lt;br&gt;finansierade forskningen, men att separata forskningsinstitut kan inrättas&lt;br&gt;om särskilda motiv föreligger. Goda erfarenheter finns också från en&lt;br&gt;alternativ modell, nämligen särskilda institut och centrumbildningar inom&lt;br&gt;högskolan. Regeringen ser emellertid allvarligt på vissa&lt;br&gt;sektorsmyndigheters svaga förtroende för förmågan hos universitet och&lt;br&gt;högskolor att hantera tvärvetenskaplig problemlösning. Denna&lt;br&gt;förtroendeklyfta måste överbryggas i dialog mellan sektorsmyndigheter&lt;br&gt;och universitet och högskolor. Bl.a. måste sektorsorganen tydligare&lt;br&gt;formulera sina beställningar och högskolan måste visa större förståelse för&lt;br&gt;sektorsorganens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår också tydligt av såväl utredningen som remissopinionen att&lt;br&gt;en omfattande kunskapsproduktion sker i andra miljöer och under andra&lt;br&gt;förutsättningar än den traditionella forskningsmiljön. Denna, ofta&lt;br&gt;användamära verksamhet, fordrar finansiärer med andra krav och&lt;br&gt;värderingar än dem som forskningsråden traditionellt representerar. Det&lt;br&gt;är emellertid angeläget att alla organ som beslutar om&lt;br&gt;bidragsforskningsmedel utnyttjar expertis vid bedömning av kvalitet och&lt;br&gt;relevans. Det är också viktigt att närmare samråd sker mellan organ inom&lt;br&gt;samma sektor, t.ex. genom inrättande av samrådsgrupper där så är&lt;br&gt;lämpligt. Forskningsråden kan utnyttjas som rådgivare till&lt;br&gt;sektorsforskningsorganen i frågor om inomvetenskaplig kvalitet. Dessa&lt;br&gt;frågor behandlas utförligare i avsnitt 3.6 om forskningens kvalitet och&lt;br&gt;relevans. Utredningens förslag avseende förändringsmodeller för&lt;br&gt;sektorsforskningen behandlas i förekommande fall i berörda departements&lt;br&gt;särskilda avsnitt i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.13 Sveriges internationella forskningssamarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svensk forskning har allmänt sett goda och omfattande internationella&lt;br&gt;kontakter, vilket bl.a. framgår av svenska forskares omfattande publicering&lt;br&gt;i internationella tidskrifter och det trendmässigt ökande antalet&lt;br&gt;sampublicerade arbeten med forskare från andra länder. Det traditionellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattande samarbetet med USA, särskilt inom medicin och&lt;br&gt;naturvetenskap, har kompletterats med ett snabbt ökande europeiskt&lt;br&gt;samarbete som ytterligare förstärks av EU-medlemskapet och de nya&lt;br&gt;finansieringskällor för samarbete som EU:s ramprogram för forskning och&lt;br&gt;utvecklingsarbete innebär. Inom grundforskningsområdet har det&lt;br&gt;europeiska forskarrörlighetsprogrammet, Training and Mobility of&lt;br&gt;Researchers (TMR), varit särskilt betydelsefullt. Det nordiska samarbetet&lt;br&gt;har i den nya situationen inte varit lika uppmärksammat men fortsätter att&lt;br&gt;utgöra en betydelsefull del av vårt internationella forskningssamarbete&lt;br&gt;inom många områden. Nordiskt samarbete, ofta samordnat av det nordiska&lt;br&gt;ministerrådet, har utgjort en viktig utgångspunkt för andra internationella&lt;br&gt;kontakter, t.ex. med de baltiska staterna. Ett förslag till nytt nordiskt&lt;br&gt;forskningsprogram är för närvarande under utarbetande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella forskningssamarbetet sker till största delen genom att&lt;br&gt;forskare på ad hoc-basis deltar i samarbetsprojekt med forskare i andra&lt;br&gt;länder. Sverige deltar även sedan lång tid tillbaka i ett flertal&lt;br&gt;internationella forskningsorganisationer. Dessa organisationer är ofta&lt;br&gt;bildade som europeiska sammanslutningar, men under senare år har&lt;br&gt;utvecklingen gått mot ett allt större globalt engagemang. Majoriteten av&lt;br&gt;de internationella organisationerna är ägnade åt naturvetenskap och teknik&lt;br&gt;där högklassig forskning med nödvändighet bedrivs i internationellt&lt;br&gt;samarbete. Detta beror på forskningens komplexitet och inte minst på&lt;br&gt;behovet av att dela kostnaderna för stora forskningsanläggningar. Även&lt;br&gt;inom FN:s organisationer, t.ex. WHO och UNESCO finns omfattande&lt;br&gt;forskningssamarbete främst om hälsa, jordbruk och naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.13.1 Svenskt deltagande i storskaligt internationellt&lt;br&gt;forskningssamarbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Sveriges engagemang i storskaliga&lt;br&gt;internationella forskningsorganisationer bör ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storskaligt forskningssamarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsevärda medel avsätts för svenskt deltagande i internationella&lt;br&gt;forskningsorganisationer. Under budgetåret 1995/96 avsätts för&lt;br&gt;naturvetenskapliga europeiska organisationer 183 miljoner kronor och för&lt;br&gt;den europeiska rymdorganisationen ESA:s vetenskapliga program 108&lt;br&gt;miljoner kronor. Sveriges andel av EU:s fusionsforskningssamarbete kan&lt;br&gt;beräknas motsvara 55 miljoner kronor varav ca 30 % avser den&lt;br&gt;gemensamma anläggningen Joint European Torus (JET) och ytterligare ca&lt;br&gt;40 % avser forskning inriktad på det s.k. ITER-projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltagandet i flera forskningsorganisationer har reglerats genom avtal&lt;br&gt;på internationell nivå. Den största av dessa organisationer är den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;europeiska kämforskningsorganisationen CERN som är ägnad åt&lt;br&gt;grundforskning inom högenergifysik. Organisationen tillkom i mitten av&lt;br&gt;1950-talet och Sverige var en av de ursprungliga medlemmarna. CERN&lt;br&gt;har idag 19 europeiska medlemsländer och är världens största och ledande&lt;br&gt;laboratorium i sitt slag och ger fysikerna i organisationens medlemsländer&lt;br&gt;möjlighet att bedriva forskning vid stora, unika partikelacceleratorer.&lt;br&gt;Forskningen är till sin karaktär grundforskning och syftar ytterst till&lt;br&gt;förståelse av de fundamentala beståndsdelarna och egenskaperna hos&lt;br&gt;materien. För att ta ytterligare ett steg i utforskandet av materiens innersta&lt;br&gt;struktur har medlemsländerna beslutat att under en tioårsperiod bygga en&lt;br&gt;ny accelerator, Large Hadron Collider. Kostnaden för denna uppgår till&lt;br&gt;närmare tre miljarder schweizerfranc. Eftersom denna kommer att utgöra&lt;br&gt;den enda i sitt slag i världen kommer forskare från hela världen att delta&lt;br&gt;i experimenten i ännu större utsträckning än vid tidigare acceleratorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar även i det europeiska sydobservatoriet, ESO, som driver&lt;br&gt;ett stort astronomiskt observatorium i Chile. Deltagandet i ESO ger&lt;br&gt;möjlighet för astronomer att utföra observationer av södra stjärnhimlen&lt;br&gt;med avancerad och modem utrustning på en plats med mycket goda&lt;br&gt;observationsförhållanden. ESO har också bidragit till att driften av&lt;br&gt;nationella observatorier i medlemsländerna kunnat begränsas kraftigt.&lt;br&gt;Deltagandet i den europeiska synkrotronljuskällan, ESRF, ger möjlighet&lt;br&gt;för kemister, biologer, medicinare och fysiker att genomföra&lt;br&gt;undersökningar av olika material och processer, medan det europeiska&lt;br&gt;molekylärbiologiska laboratoriet, EMBL, har till uppgift att driva projekt&lt;br&gt;inom molekylärbiologi som är svåra att genomföra nationellt och att&lt;br&gt;utveckla nya tekniker och ge utbildning. Europeiska molekylärbiologiska&lt;br&gt;konferensen, CEBM genomför ett molekylärbiologiskt program som&lt;br&gt;omfattar stipendier, kurser och symposier. Sverige deltar även i rymd-&lt;br&gt;forskningssamarbetet inom den europeiska rymdorganisationen ESA samt&lt;br&gt;är värdland för EISCAT som bedriver rymdplasmaforskning. Sverige&lt;br&gt;deltar i en rad andra organisationer där avtal slutits både på nationell nivå&lt;br&gt;och mellan olika myndigheter. Inom EU bedrivs också storskalig&lt;br&gt;forskning inom fusionsområdet. Sverige har verkat för en internationell&lt;br&gt;utvärdering av EU:s fusionsforskningsprogram inklusive det s.k. ITER-&lt;br&gt;projektet. Utvärderingen har inletts och omfattar vetenskapliga, tekniska,&lt;br&gt;finansiella, miljömässiga och andra aspekter. Resultatet väntas föreligga&lt;br&gt;under hösten 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har Naturvetenskapliga forskningsrådet arbetat aktivt&lt;br&gt;för att främja det svenska teknologiska och industriella utbytet av&lt;br&gt;deltagandet i de internationella forskningsorganisationerna, vilket har&lt;br&gt;resulterat i utökade kontakter och en positiv utveckling av inköpen från&lt;br&gt;svenska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det internationella&lt;br&gt;forskningssamarbetet är av stor vikt för att upprätthålla en hög kvalitet i&lt;br&gt;forskningen. Det krävs goda internationella kontakter och möjligheter för&lt;br&gt;svenska forskare att vistas i utländska forskningsmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av samarbetet som sker i internationella&lt;br&gt;forskningsorganisationer utgör ett viktigt komplement till den nationella&lt;br&gt;forskningen och i många fall utgör deltagandet den enda existerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligheten att bedriva forskning vid forskningsfronten inom det aktuella&lt;br&gt;området. Deltagandet i ESA har varit positivt för svenska forskare och&lt;br&gt;företag. Det svenska vetenskapliga utnyttjandet av de storskaliga&lt;br&gt;forskningsanläggningarna är i de flesta fall högt. Den svenska andelen av&lt;br&gt;experimenttiden motsvarar ungefär Sveriges andel av kostnaderna. CERN,&lt;br&gt;ESO, EMBL, ESRF och EU:s fusionsforskningsanläggning JET har alla&lt;br&gt;doktorand- och postdoktorprogram, vilka är värdefulla för svenska&lt;br&gt;studerande och forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltagandet i det internationella forskningssamarbetet är betydelsefullt&lt;br&gt;för forskarna men representerar samtidigt stora kostnader. Kostnaderna&lt;br&gt;bör vägas mot kostnaderna för annan forskning och samma ekonomiska&lt;br&gt;restriktioner bör gälla. Dessa projekt pågår ofta mycket länge utan&lt;br&gt;grundläggande prövning av andra än berörda forskare. För att optimera de&lt;br&gt;vetenskapliga fördelarna för svensk forskning är det enligt regeringens&lt;br&gt;mening angeläget att följa och pröva det internationella engagemangets&lt;br&gt;inriktning och omfattning samt det svenska utbytet av det institutionalise-&lt;br&gt;rade forskningssamarbetet. Det är viktigt att NFR och andra forskningsråd&lt;br&gt;liksom Rymdstyrelsen prövar sina långsiktiga åtaganden för att undvika&lt;br&gt;att en alltför stor andel av deras resurser är uppbundna. Forskningen&lt;br&gt;utvecklas ständigt och det bör finnas en öppenhet för nya inriktningar och&lt;br&gt;förändrade organisatoriska lösningar. Liksom vad gäller&lt;br&gt;forskningssamarbetet inom EU bör de svenska representanterna i övriga&lt;br&gt;internationella forskningsorganisationer aktivt söka påverka inriktning och&lt;br&gt;omfattning av verksamheten så svensk forskning ges bästa möjliga&lt;br&gt;förutsättningar. Vissa generella riktlinjer för de svenska delegaterna i&lt;br&gt;organisationernas styrelser kan ge stärkta möjligheter till påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra länder har uppmärksammat de höga kostnaderna för&lt;br&gt;deltagandet i internationella forskningsorganisationer. Således har de tre&lt;br&gt;största bidragsländema till de stora europeiska forskningsanläggningarna,&lt;br&gt;Tyskland, Storbritannien och Frankrike, under året inlett en diskussion om&lt;br&gt;möjliga kostnadsbegränsningar. Denna diskussion kommer att fortsätta&lt;br&gt;under hösten 1996. Norges forskningsråd genomför under hösten en&lt;br&gt;analys av det norska deltagande i flera internationella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför ta initiativ till en översyn av Sveriges engage-&lt;br&gt;mang i storskaliga internationella forskningsorganisationer, inklusive&lt;br&gt;Sveriges deltagande i EU:s fusionsforskningsprogram. Översynen bör&lt;br&gt;belysa omfattningen, inriktningen och formerna för detta engagemang.&lt;br&gt;Sverige bör i arbetet informera sig om andra länders motsvarande&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;COST och EUREKA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europa har organisationerna COST (European Cooperation on Science&lt;br&gt;and Technology) och EUREKA (European Research Coordination&lt;br&gt;Agency) det uttalade syftet att stimulera FoU-samarbete över gränserna&lt;br&gt;genom att tillhandahålla lättillgängliga strukturer för samarbete. Båda&lt;br&gt;omfattar ett spektrum av FoU-områden. Deltagarna svarar själva för&lt;br&gt;projektkostnaderna och initierar likaså projekten. EUREKA syftar till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öka samarbetet främst mellan företagen i Europa i företagsledda,&lt;br&gt;marknadsnära utvecklingsprojekt. COST-samarbetet har starkare betoning&lt;br&gt;på forskning och engagerar i huvudsak universitet, högskolor och institut.&lt;br&gt;Arbete pågår för att utveckla samarbetet mellan dessa organisationer och&lt;br&gt;EU:s ramprogram i syfte att uppnå synergieffekter i de olika&lt;br&gt;organisationernas FoU-samarbete. EU-samarbetet behandlas i avsnitt&lt;br&gt;3.13.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet inom den europeiska rymdforskningsorganisationen ESA är&lt;br&gt;uppdelat på obligatoriska program, bl.a. vetenskapsprogrammet och&lt;br&gt;frivilliga tillämpningsprogram. Betänkandet Den svenska&lt;br&gt;rymdverksamheten (SOU 1995:78), presenterades år 1995.&lt;br&gt;Rymdforskningen behandlades endast i begränsad utsträckning i&lt;br&gt;betänkandet och regeringens ställningstagande redovisas i avsnitt 14.5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GARTEUR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Group for Aeronautical Research and Technology in Europé GARTEUR,&lt;br&gt;är en organisation för flygforskningssamarbete i Europa. Den baseras på&lt;br&gt;ett memorandum of understanding (MoU) mellan Frankrike,&lt;br&gt;Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och Sverige. Spanien har ansökt&lt;br&gt;om medlemskap i organisationen och Italien överväger att ansöka.&lt;br&gt;Samarbetet sker i princip på regeringsnivå. GARTEUR prövar för&lt;br&gt;närvarande att utveckla sin roll när det gäller såväl förändrade&lt;br&gt;arbetsformer som utarbetandet av en gemensam policy för flygteknisk&lt;br&gt;forskning och teknologiutveckling i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygindustrin och flygforskningsinstituten medverkar i denna utveckling&lt;br&gt;via sina samarbetsorganisationer AECMA (European Association of&lt;br&gt;Aerospace Industries) och AEREA (Association of European Research&lt;br&gt;Establishment in Aeronautics). Avsikten är att inom ramen för en samlad&lt;br&gt;policy genomföra gemensamma forsknings- och&lt;br&gt;teknologiutvecklingsprogram som stöd för utvecklingen av framtida&lt;br&gt;flygplan, såväl civila som militära, i syfte att utnyttja tillgängliga&lt;br&gt;europeiska resurser på ett effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.13.2 EU:s forskningsprogram och det svenska deltagandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EU:s program för forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling var inte en huvudfråga när de europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna växte fram under 1950-talet. Det första ramprogrammet&lt;br&gt;inleddes år 1984, och betydelsen av forskning och utveckling för det&lt;br&gt;europeiska näringslivets konkurrenskraft uppmärksammades i och med&lt;br&gt;den europeiska enhetsaktens tillkomst år 1986, där forskningspolitiken&lt;br&gt;fick sitt självständiga avsnitt. Det första ramprogrammet för forskning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling omfattade 3,8 miljarder ECU under perioden 1984-1987 och&lt;br&gt;det nu pågående fjärde ramprogrammet, som löper mellan åren 1994 och&lt;br&gt;1998, omfattar ca 13 miljarder ECU. Omfattningen har således mer än&lt;br&gt;trefaldigats och forskningsprogrammens andel av EU:s totala budget har&lt;br&gt;ökat från 3,1% till 3,7%. Ökningen är delvis skenbar då ett antal&lt;br&gt;aktiviteter som tidigare legat utanför ramprogrammet nu förts in i det&lt;br&gt;fjärde ramprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är Maastrichtfördraget från år 1993 som nu reglerar EU:s&lt;br&gt;verksamhet inom forskning och utveckling. Genom fördraget blir&lt;br&gt;teknikpolitik ett centralt element i EU:s näringspolitik. I artikel 130&lt;br&gt;betonas framför allt medlemsstaternas roll när det gäller att säkerställa de&lt;br&gt;nödvändiga förutsättningarna för den europeiska industrins&lt;br&gt;konkurrenskraft. Men härutöver skall gemensamt åtgärder vidtagas för att&lt;br&gt;påskynda industrins anpassning till strukturförändringar, främja en&lt;br&gt;gynnsam miljö för utveckling av företag - särskilt små och medelstora&lt;br&gt;företag - inom hela gemenskapen, främja en gynnsam miljö för samarbete&lt;br&gt;mellan företag och verka för ett bättre utnyttjande av de industriella&lt;br&gt;möjligheter som skapas genom politiken avseende innovation, forskning&lt;br&gt;och teknisk utveckling. Dessa åtgärder får emellertid inte snedvrida&lt;br&gt;konkurrensen mellan företagen. En av de grundläggade idéerna är att EU&lt;br&gt;bara ska sköta sådant som görs bättre gemensamt än nationellt, den s.k.&lt;br&gt;subsidiaritetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Maastrichtfördraget anges att gemenskapens mål för forskning och&lt;br&gt;teknisk utveckling skall vara att stärka den vetenskapliga och teknologiska&lt;br&gt;grunden för europeisk industri för att göra denna mer internationellt&lt;br&gt;konkurrenskraftig samt att främja alla andra forskningsinsatser som anses&lt;br&gt;nödvändiga enligt andra kapitlet i fördraget (artikel 130 f). Den&lt;br&gt;verksamhet som skall bedrivas i ramprogrammen skall enligt fördragets&lt;br&gt;artikel 130 g omfatta program för forskning, teknisk utveckling och&lt;br&gt;demonstration genom att främja samarbete mellan företag,&lt;br&gt;forskningscentra och universitet, samarbete med tredje land och&lt;br&gt;internationella organisationer, spridning och nyttiggörande av resultat,&lt;br&gt;samt stimulans till utbildning och fri rörlighet för forskare inom&lt;br&gt;gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förändringar i de innehållsliga prioriteringarna har naturligen skett&lt;br&gt;mellan det första och det fjärde ramprogrammet. Sammanfattningsvis kan&lt;br&gt;sägas att tidigare ramprogram var förhållandevis mer inriktade på&lt;br&gt;energiforskning, och informations- och kommunikationsteknologier,&lt;br&gt;medan utrymmet för t.ex. bioteknologi och forskarrörlighet har stärkts i&lt;br&gt;senare ramprogram. De nya inslagen i det fjärde ramprogrammet är&lt;br&gt;samarbete med tredje land och internationella organisationer, programmet&lt;br&gt;för teknikspridning och resultatöverföring, transportforskning och socio-&lt;br&gt;ekonomisk forskning samt demonstrationsprogram för icke-nukleära&lt;br&gt;energikällor. Omfattning och innehåll i det fjärde ramprogrammet framgår&lt;br&gt;av nedanstående tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll i det fjärde ramprogrammet”&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MECU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktivitet 1 FoU och demonstrationsprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Informations- och kommunikationsteknologier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknologier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsteknologier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriella teknologier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri och materialteknologier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Standardisering, mätning och provning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljö och klimat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;852&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marina vetenskaper och teknologier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uvsvetenskaper och teknologier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bioteknologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biomedicin och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk och fiske&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Icke nukleära energikällor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nukleär fissionssäkerhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;414&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontrollerad termonukleär fusion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socio-ekonomisk forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socio-ekonomisk forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktivitet 2 Samarbete med tredje land och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;internationella organisationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktivitet 3 Spridning och exploatering av resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktivitet 4 Forskarutbildning och mobilitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;”Beloppen skall räknas upp med ca 7 % på grund av de nya medlemsländerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska deltagandet i EU:s ramprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltog i ringa omfattning i det första ramprogrammet. I det andra&lt;br&gt;deltog Sverige på programnivå i vissa program och på projektbasis i&lt;br&gt;andra. I det tredje ramprogrammet deltog svenska forskare och företag&lt;br&gt;först endast på projektbasis, men sedan EES-avtalets ikraftträdande år&lt;br&gt;1994 helt och hållet på programnivå. I och med det svenska med-&lt;br&gt;lemskapet i EU deltar Sverige i det fjärde ramprogrammet på samma&lt;br&gt;villkor som övriga medlemsländer. Avgiften för det svenska deltagandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fjärde ramprogrammet ingår som en del av medlemsavgiften och uppgår&lt;br&gt;till ca 2,5 % av EU:s totala forskningsbudget, dvs. ca 700 miljoner kronor&lt;br&gt;per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra ramprogrammet deltog svenska forskare och företag i ca 7&lt;br&gt;% av alla de projekt som samfinansierades mellan kommissionen och&lt;br&gt;deltagarna (shared cost). De offentliga bidragen till de svenska deltagarna&lt;br&gt;uppgick till ca 580 miljoner kronor. I det tredje ramprogrammet deltog&lt;br&gt;svenskar i ca 15 % av totalt 3 547 projekt. Den offentliga finansieringen&lt;br&gt;uppgick till ca 1 miljard kronor och finansierades till 90 % via nationella&lt;br&gt;forskningsfinansierande myndigheter och till 10 % av EU inom ramen för&lt;br&gt;EES-avtalet. Detta innebär att de svenska deltagarna svarade för&lt;br&gt;motsvarande 2,4 % av det tredje ramprogrammets budget. Universiteten&lt;br&gt;svarade för omkring 50 % av det svenska deltagandet (andel projekt)&lt;br&gt;medan företagen svarade för 32 % (varav små och medelstora företag 12&lt;br&gt;%). Alla större universitet deltar och Lunds universitet svarade för det&lt;br&gt;största antalet deltaganden (deltog i över 70 projekt). Bland företagen&lt;br&gt;svarade Volvo-koncemen för flest deltaganden (nära 30 projekt).&lt;br&gt;Dessutom deltog omkring 20 institut och lika många myndigheter och&lt;br&gt;andra organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det fjärde ramprogrammets totala budget fördelades ca 25 % vid de&lt;br&gt;första ansökningstillfällena under år 1995. Preliminära uppgifter visar att&lt;br&gt;svenska forskare och företag deltagit i 2 625 ansökningar. Detta innebär&lt;br&gt;att drygt 20 % av det totala antalet ansökningar innehöll minst en svensk&lt;br&gt;part. Av det totala antalet godkända ansökningar ingår minst en svensk&lt;br&gt;part i drygt 25 % av projekten. Av budgeten för den första ansökningsom-&lt;br&gt;gången, som uppgår till 2 850 miljoner ECU, beräknas Sveriges andel&lt;br&gt;uppgå till mer än 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska deltagandet har ökat markant i de flesta särprogram.&lt;br&gt;Framför allt gäller detta programmen Industri och materialteknik samt&lt;br&gt;Marina vetenskaper och teknologier. Utfallet för svenska deltagare har&lt;br&gt;också varit gott i särprogrammen Transport och i det Socio-ekonomiska&lt;br&gt;programmet TSER. I standardiseringsprogrammet har en minskning skett&lt;br&gt;från en mycket hög nivå i det tredje ramprogrammet. Emellertid har den&lt;br&gt;svenska andelen av programbudgeten ökat kraftigt, dvs. svenska deltagare&lt;br&gt;finns i färre men större projekt. Jämfört med tredje ramprogrammet har&lt;br&gt;andelen för universiteten sjunkit något (till drygt 40 %) medan företagen&lt;br&gt;(37 %) och instituten ökat sin andel. Totalt deltar Sverige redan i fler&lt;br&gt;projekt i det fjärde ramprogrammet (drygt 700 projekt) än i det tredje. I&lt;br&gt;december 1995 hade drygt 40 svenska små och medelstora företag&lt;br&gt;antagits i projekt (jämfört med drygt 30 i hela tredje ramprogrammet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.13.3 Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sverige skall i förberedelserna inför EU:s&lt;br&gt;femte ramprogram verka för den inriktning av programmet som&lt;br&gt;föreslås i det följande, vilket bl.a. innebär en begränsning av&lt;br&gt;programmet till nuvarande nivå och prioritering av vissa angivna&lt;br&gt;områden, t.ex. åtgärder för ökat deltagande av små och medelstora&lt;br&gt;företag, ett särskilt miljöprogram och ett ökat inslag av humanistisk&lt;br&gt;och samhällsvetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s nästa program för forskning och utveckling, det femte i ordningen,&lt;br&gt;avser perioden 1998 - 2002. Förberedelserna för programmet har inletts.&lt;br&gt;Medlemsländerna i den Europeiska unionen m.fl. har inbjudits att ge&lt;br&gt;synpunkter på innehåll och utformning av kommande forskningsak-&lt;br&gt;tiviteter. Sverige har i juni 1996 lämnat preliminära synpunkter till&lt;br&gt;kommissionen. Inför detta ställningstagande har regeringen inhämtat&lt;br&gt;synpunkter från forskningsfinansierande och forskningsutförande&lt;br&gt;myndigheter och andra berörda. Synpunkter har också tillställts regerings-&lt;br&gt;kansliet på annat sätt. De svenska synpunkterna är i detta skede&lt;br&gt;preliminära. Andra länder och kommissionen lämnar också bidrag till&lt;br&gt;diskussionen om innehåll och utformning av det femte ramprogrammet.&lt;br&gt;Under det närmaste året kommer många idéer och åsikter att framföras&lt;br&gt;och diskuteras. Sverige kommer aktivt att medverka i denna process.&lt;br&gt;Kommissionen har ansvar för att sammanväga och slutligen utforma ett&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I de flesta medlemsländer finns stora&lt;br&gt;restriktioner när det gäller ökningar av de offentliga utgifterna. Enligt den&lt;br&gt;svenska regeringens bedömning bör det femte ramprogrammet inte vara&lt;br&gt;större än det nu pågående fjärde. Mot denna bakgrund bör&lt;br&gt;forskningsprogrammet i högre grad än för närvarande koncentreras till&lt;br&gt;speciella områden. Subsidiaritetsprincipen måste kombineras med andra&lt;br&gt;kriterier för att uppnå större koncentration. Forskningsaktiviteterna bör&lt;br&gt;inriktas på att stödja utvecklingen av det europeiska näringslivet så att&lt;br&gt;tillväxt och sysselsättning främjas. De bör vidare stödja forskning som&lt;br&gt;bidrar till den globala utvecklingen inom viktiga sektorer, t.ex. livsmedel,&lt;br&gt;miljö och hälsa, och de bör bidra till lösningen av de sociala problemen&lt;br&gt;i Europa. Formerna för forskningssamarbetet bör präglas av transparens,&lt;br&gt;öppenhet och flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsprogrammen bör administreras och organiseras så att de små&lt;br&gt;och medelstora företagens möjligheter att delta i forskningsprogrammen&lt;br&gt;stärks, eftersom dessa företags betydelse för tillväxten i Europa tillmäts&lt;br&gt;stor vikt. De åtgärder som för närvarande är inriktade mot små och&lt;br&gt;medelstora företags medverkan bör samlas inom ett program för att&lt;br&gt;underlätta företagens ingångar i ramprogrammet. Transportforskningen bör&lt;br&gt;knytas närmare EU:s övriga aktiviteter inom transportområdet. En effektiv&lt;br&gt;användning av IT, såväl i privat som offentlig sektor, bör prioriteras och&lt;br&gt;en sammanslagning av nuvarande särprogram inom IT-området bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övervägas. Utveckling av IT inom tjänstesektorn är viktig för att öka&lt;br&gt;Europas konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskningen bör i ökad utsträckning samordnas med EU:s miljöpo-&lt;br&gt;licy. Ett särskilt miljöforskningsprogram bör finnas även i fortsättningen.&lt;br&gt;Detta bör inriktas mot den urbana miljön och luftkvalitet, antropogen&lt;br&gt;inverkan på biologisk mångfald, jordbruket, kretslopp, energiförsörjning&lt;br&gt;och energianvändning. Miljöaspekterna bör även stärkas inom andra&lt;br&gt;särprogram. Utvecklingen av miljövänlig produktion bör stödjas med hjälp&lt;br&gt;av forskningsinsatser. Insatser inom området industriella materialteknolo-&lt;br&gt;gier bör innefatta uthållig produktion, skogsbruk och material som bygger&lt;br&gt;på förnyelsebara råvaror. Forskning som inriktas mot socio-ekonomiska&lt;br&gt;och beteendevetenskapliga aspekter bör stödjas eftersom en omställning&lt;br&gt;mot en mer miljöanpassad produktion knappast är möjlig utan att dessa&lt;br&gt;aspekter beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förstärkning av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning bör&lt;br&gt;åstadkommas inom det femte ramprogrammet. Forskningen bör inriktas&lt;br&gt;mot den europeiska integrationsprocessen och de sociala problemen i&lt;br&gt;Europa, inte minst den höga arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska unionen består av rika länder som har ett särskilt ansvar för&lt;br&gt;att stödja forskning och teknikutveckling som är av betydelse för att lösa&lt;br&gt;gemensamma globala problem. Det gäller miljö, hälsa, vatten, energi och&lt;br&gt;livsmedel. En särskild grupp bör tillsättas inom kommissionen för att&lt;br&gt;undersöka behov och möjligheter på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör insatserna för utbildning och rörlighet för forskare öka&lt;br&gt;liksom utnyttjandet av forskning som stimulerar teknikutveckling för både&lt;br&gt;civil och militär användning, och för att resultaten av forskningen sprids&lt;br&gt;och nyttiggörs. Den utveckling mot ökad kontraktsforskning vid EU:s&lt;br&gt;gemensamma forskningscentrum, Joint Research Centre (JRC,) som har&lt;br&gt;inletts under det fjärde ramprogrammet bör fortsätta. Frågan om lika&lt;br&gt;representation mellan kvinnor och män i EU:s beslutsprocesser bör ges&lt;br&gt;prioritet vid utarbetandet och genomförandet av det femte ramprogrammet&lt;br&gt;för forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller administrativa rutiner bör kommissionen ge mer utförlig&lt;br&gt;och snabbare information till de sökande samt påskynda kontraktsför-&lt;br&gt;handlingsprocessen. Större öppenhet krävs kring urvalskriterierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omfattande planering under det närmaste året återstår innan det&lt;br&gt;femte ramprogrammet slutligt fastställs. Förutsättningarna kommer i olika&lt;br&gt;avseenden att kunna ändras och regeringen kan komma att tvingas grunda&lt;br&gt;sina ställningstaganden på vid senare tidpunkter gällande förutsättningar&lt;br&gt;och samarbetsmöjligheter med t.ex. enskilda länder i syfte att uppnå&lt;br&gt;svenska mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.13.4 Nationella forskningsinsatser i relation till EU:s FoU-program&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Sektorsforskningsorgan, forskningsråd&lt;br&gt;och universitet bör, där så är möjligt och lämpligt, beakta EU-&lt;br&gt;programmen vid beslut om större FoU-insatser. I planeringen bör&lt;br&gt;kunskap om relevanta EU-aktiviteter inhämtas samt en strategi&lt;br&gt;finnas för att utnyttja de fördelar som en samplanering med EU:s&lt;br&gt;FoU-program kan ge. Resultatet bör redovisas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EU:s ramprogram för forskning utgör en relativt liten del, ca 4 %, av de&lt;br&gt;samlade europeiska FoU-insatsema. Ramprogrammet påverkar trots detta&lt;br&gt;innehållet i svensk FoU-verksamhet inom både det offentliga området och&lt;br&gt;näringslivet. Svenska forskare inom många områden kommer således att&lt;br&gt;avsätta tid för deltagande i olika EU-projekt och därigenom också föra&lt;br&gt;betydande forskningsmedel till Sverige. EU kommer därvid att innebära&lt;br&gt;en påverkan på svensk forskning mot främst tillämpad, industrirelevant&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om synergieffekter mellan EU:s FoU-program och den nationella&lt;br&gt;forskningsverksamheten har olika innebörd vad gäller olika slags&lt;br&gt;forskning. EU:s ramprogram för forskning och utveckling har i huvudsak&lt;br&gt;karaktären av stora tematiska program. Grundforskning som stöds av&lt;br&gt;forskningsråden är bara i mindre utsträckning programstyrd och kopp-&lt;br&gt;lingarna till EU-programmen har närmast karaktären av kunskapsöverfö-&lt;br&gt;ring. Forskare och forskargrupper som med stöd av råden byggt upp&lt;br&gt;kompetens inom olika områden kan alltså inom EU-programmen&lt;br&gt;vidareutveckla och tillämpa denna. Sektorsorganens insatser har större&lt;br&gt;likheter med EU-programmen men inte heller här kan man generellt tala&lt;br&gt;om någon mer fullständig överensstämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom sektorsforskningsområdet har många av de berörda myndigheterna&lt;br&gt;analyserat sambandet mellan det svenska FoU-stödet och EU:s rampro-&lt;br&gt;gram. Det finns flera exempel på insatser som samordnats med EU:s&lt;br&gt;ramprogram t.ex. inom biomedicin samt inom kommunikations- och&lt;br&gt;jordbruksområdena. I många fall framgår, bl.a. genom de analyser som&lt;br&gt;genomförts av EU/FoU-rådet och NUTEK, att svenska forskare varit&lt;br&gt;framgångsrika där överlappningen varit stark men inte där den varit svag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Svenska forskare har som framgår&lt;br&gt;av redovisningen i avsnitt 3.13.2 varit mycket framgångsrika när det&lt;br&gt;gäller att utnyttja de medel som EU fördelar för forskning och utveckling.&lt;br&gt;Det gäller framför allt sådana områden där svensk forskning ligger i&lt;br&gt;forskningsfronten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för den nationella forskningspolitiken bör enligt&lt;br&gt;regeringen vara att beakta EU-programmen på samma sätt som de rent&lt;br&gt;nationella programmen och hantera dem integrerat i den nationella&lt;br&gt;planeringen. Enligt regeringens bedömning behövs dock inga större&lt;br&gt;omprioriteringar av de nationella resurserna med anledning av EU:s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ramprogram. Ansvariga organ, i första hand sektorsforskningsmyndigheter&lt;br&gt;och i andra hand råd och högskolor, bör där så är möjligt och lämpligt&lt;br&gt;beakta EU-programmen vid beslut om större FoU-insatser. Ett över-&lt;br&gt;gripande mål är således att sträva efter att skapa synergieffekter mellan&lt;br&gt;svensk forskning och EU:s forskning. Samtidigt bör framhållas att en&lt;br&gt;ökad anpassning till EU:s FoU-program självfallet inte får inverka menligt&lt;br&gt;på möjligheterna att uppnå andra viktiga nationella eller internationella&lt;br&gt;mål för den svenska forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ökat hänsynstagande till EU:s FoU-program förutsätter att man i&lt;br&gt;planeringen inhämtar kunskap om EU-akti vi teter som berör den egna&lt;br&gt;nationella verksamheten, redovisar dessa inför beslut, har en strategi för&lt;br&gt;att utnyttja de fördelar som en eventuell samplanering med EU:s FoU-&lt;br&gt;program kan ge, löpande följer EU-programmen samt i efterhand&lt;br&gt;redovisar resultatet. En sådan redovisning måste också innehålla&lt;br&gt;kvantitativa data över omfattningen av deltagande i EU-programmen&lt;br&gt;inklusive uppgifter om storleken av de medel från EU som kommer&lt;br&gt;svenska forskare till del. EU/FoU-rådet bör dessutom löpande följa upp,&lt;br&gt;sammanställa och redovisa sådana data samlat. Regeringen kommer att&lt;br&gt;meddela de anvisningar som erfordras för den här beskrivna&lt;br&gt;samplaneringen med EU:s FoU-program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör givetvis också utnyttja de möjligheter som finns att påverka&lt;br&gt;utformningen av EU:s ramprogram på alla nivåer. De preliminära svenska&lt;br&gt;synpunkterna på EU:s ramprogram beskrivs närmare i avsnitt 3.13.3. När&lt;br&gt;programmet fastställts kan det dock betraktas som givet för hela&lt;br&gt;ramprogrammets genomförandetid medan nationella myndigheter i viss&lt;br&gt;utsträckning kan göra löpande anpassningar av svenska prioriteringar i&lt;br&gt;enlighet med Sveriges nationella ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s FoU-program avser i hög grad insatser inom och för företag. Det&lt;br&gt;svenska deltagandet i EU:s ramprogram har emellertid i alltför begränsad&lt;br&gt;utsträckning kommit att omfatta dessa. Industriförbundet har till&lt;br&gt;regeringen framfört synpunkter på bl. a. svenska företags deltagande i EU-&lt;br&gt;forskningssamarbetet. Ett centralt mål för EU:s forskning är ökad&lt;br&gt;europeisk konkurrenskraft. Om detta skall uppnås förutsätter det aktivt&lt;br&gt;deltagande av såväl företag som forskningsinstitutioner i programmen.&lt;br&gt;Avgörande är också projektens kvalitet samt att resultaten snabbt kan&lt;br&gt;omsättas och nyttiggöras av företagen. Programmen måste ha en&lt;br&gt;industriell potential och vara relevanta för företagen om dessa skall ha&lt;br&gt;intresse av att delta. Företagen måste också nås av information om EU:s&lt;br&gt;program och vilka möjligheter det finns att delta. Det är angeläget att&lt;br&gt;programansvariga myndigheter ger ökad uppmärksamhet åt frågan om&lt;br&gt;svenska företags medverkan i detta samarbete och hur företagen&lt;br&gt;tillsammans med högskola och universitet kan dra ännu större nytta av&lt;br&gt;EU:s forskningssatsningar. Regeringen vill stärka dialogen med&lt;br&gt;näringslivet för att kunna påverka ramprogrammets innehåll i en för&lt;br&gt;näringslivet relevant riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.13.5 Förstärkning av EU/FoU-rådet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Rådet för forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU bör förstärkas för att&lt;br&gt;möjliggöra en utökning av informations- och rådgivningsverksam-&lt;br&gt;heten. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 1997 att&lt;br&gt;rådets resurser ökas med 1,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att Sverige skall kunna få utbyte av EU:s FoU-&lt;br&gt;program är att det svenska deltagandet i EU:s fjärde ramprogram för&lt;br&gt;forskning och utveckling (1994-1998) upprätthålls. Sedan inledningen av&lt;br&gt;det fjärde ramprogrammet deltar Sverige i fler projekt än under hela&lt;br&gt;tredje ramprogrammet, som avsåg åren 1990-1994. Denna ökning som&lt;br&gt;skett under Sveriges första år som medlemsland ger ingen garanti för att&lt;br&gt;deltagandet fortsätter på denna höga nivå under hela fjärde ramprogram-&lt;br&gt;met. Ett femte ramprogram avseende åren 1998-2002 planeras dessutom&lt;br&gt;för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU&lt;br&gt;(EU/FoU-rådet) föreslår i sin fördjupade anslagsframställning för&lt;br&gt;budgetåren 1997-99 att verksamheten förstärks vad avser information och&lt;br&gt;rådgivning. Rådet planerar att, genom ett utbyggt kontaktnät, nå ut till nya&lt;br&gt;presumtiva deltagare och att utvidga rådgivningsverksamheten mot mer&lt;br&gt;specialiserad rådgivning som kontraktskrivning och partnersökning.&lt;br&gt;Informationsverksamheten föreslås, när det gäller informationsmaterial,&lt;br&gt;ligga på ungefär samma ambitionsnivå som under tidigare period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet uppdrog i september 1995 åt en särskild&lt;br&gt;utredare att se över den svenska organisationen när det gäller att stimulera&lt;br&gt;och stödja Sveriges deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingsprogram&lt;br&gt;och därtill angränsande verksamheter. Uppdraget redovisades den 6 mars&lt;br&gt;1996. I rapporten föreslås bl.a. att EU/FoU-rådets verksamhet kon-&lt;br&gt;centreras till informations- och serviceuppgifter samt att dess resurser&lt;br&gt;förstärks för dessa uppgifter. Rådet bör svara för allmän informationsverk-&lt;br&gt;samhet om EU:s forskningsprogram och serviceverksamhet av generell&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den informations- och&lt;br&gt;rådgivningsverksamhet EU/FoU-rådet bedriver är av stor betydelse för ut-&lt;br&gt;vecklingen av det svenska deltagandet i FoU-samarbetet med EU.&lt;br&gt;Allteftersom omfattningen av EU:s FoU-program liksom konkurrensen om&lt;br&gt;projektmedel ökar, kommer de informations- och serviceinsatser rådet&lt;br&gt;bedriver att bli av allt större betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar EU/FoU-rådets och den särskilde utredarens&lt;br&gt;bedömning att rådets insatser bör öka, såväl kvantitativt som kvalitativt.&lt;br&gt;Insatserna bör syfta till att öka omfattningen av det svenska deltagandet&lt;br&gt;bl.a. genom att nå ut till nya presumtiva deltagare och genom att höja&lt;br&gt;kvaliteten på ansökningarna. Regeringen föreslår en förstärkning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU/FoU-rådet och har i budgetpropositionen avseende år 1997 beräknat&lt;br&gt;ett ramanslag om 9,5 miljoner kronor för rådet, vilket innebär en ökning&lt;br&gt;om 1,5 miljoner kronor, som finansieras inom den givna ramen. Genom&lt;br&gt;resurstillskottet bör rådet kunna utvidga och förstärka sin verksamhet i&lt;br&gt;den av rådet föreslagna riktningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.13.6 Vissa särskilda EU-frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nätverk för Europaforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare, tillsatt av Utbildningsdepartementet, har i&lt;br&gt;rapporten ”Nätverk för Europaforskning” (Ds 1996:50) föreslagit en&lt;br&gt;satsning för att bygga upp en nationell nätverksstruktur för&lt;br&gt;Europaforskning. Vidare har utredaren föreslagit att en årsbok skall ges&lt;br&gt;ut för att sprida forskningsresultaten. Rapporten har varit föremål för&lt;br&gt;överläggningar med företrädare för högskola och forskningsråd.&lt;br&gt;Förslaget bemöttes positivt. Det är angeläget att främja framväxandet&lt;br&gt;av en bred Europaprofil i forskningen. Det bör ske på ett sätt som&lt;br&gt;gagnar såväl förståelsen av Europeiska Unionen som grundforskningen&lt;br&gt;och forskarutbildningen inom juridik, ekonomi och statskunskap. En&lt;br&gt;nationell nätverksstruktur i vilken flera universitet och högskolor ingår&lt;br&gt;bör byggas upp. Strukturen bör bestå av ett statsvetenskapligt, ett&lt;br&gt;ekonomiskt och ett juridiskt nätverk, vart och ett med ett koordinerande&lt;br&gt;sekretariat. Både etablerade forskare och doktorander bör ingå i&lt;br&gt;nätverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen för nätverksstöd bör användas till seminarier och kurser på&lt;br&gt;nationell nivå för äldre och yngre forskare. Dessa förutsätts arbeta&lt;br&gt;inom projekt och tjänster, vilka finansieras på annat sätt. Resurser finns&lt;br&gt;inom Humanistisk-samhällsekonomiska forskningsrådet (HSFR), hos&lt;br&gt;sektorsorganen samt inom fakultetsanslagen. Institutioner och fakulteter&lt;br&gt;förutsätts planera verksamhet som tar dessa medel i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens åtgärder med anledning av rapporten behandlas även i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997, Utbildningsdepartementets avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.1 Fakultetsresurser och nya forskningssatsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och rymdforskningsinstitutet i Kiruna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det svenska medlemsskapet i EU medverkar Sverige i EU:s&lt;br&gt;omfattande regionala utvecklingsprogram. Dessa finansieras med medel&lt;br&gt;ur EU:s strukturfonder och syftar primärt till att skapa sysselsättning och&lt;br&gt;tillväxt. Betydande medel ur strukturfonderna avsätts för forskning och&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EU:s regionalpolitiska program har Sverige indelats i målområden.&lt;br&gt;Inre Norrland har givits beteckningen mål-6. Inom detta område ligger&lt;br&gt;Kiruna, där det sedan länge finns en omfattande forskningsaktivitet,&lt;br&gt;främst inom rymdområdet. Forskningsinstitutioner med skilda inriktningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har lokaliserats till Kirunaregionen på grund av dess geografiska läge och&lt;br&gt;förutsättningar. För närvarande finns i regionen bl.a. Abisko naturveten-&lt;br&gt;skapliga station, fältstationen i Tarfala, Institutet för Rymdfysik,&lt;br&gt;ESRANGE, Miljödatacentrumoch Satellitbild AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det samlade programplaneringsdokument för mål-6-området som EU-&lt;br&gt;kommissionen och den svenska regeringen gemensamt undertecknade i&lt;br&gt;november 1995 fanns ett förslag om inrättande av ett nytt miljö- och&lt;br&gt;rymdforskningsinstitut i Kiruna. Grundtanken bakom förslaget var att&lt;br&gt;existerande forskningsverksamhet i Kiruna skulle byggas ut och komplet-&lt;br&gt;teras för att skapa en bredare akademisk miljö med egen utvecklingskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav i juni 1995 Forskningsrådsnämnden (FRN) i uppdrag&lt;br&gt;att vidareutveckla förslaget om ett miljö- och rymdforskningsinstitut vad&lt;br&gt;beträffar inriktning, organisation och finansiering. Uppdraget redovisades&lt;br&gt;i december 1995. Institutet inrättades i mars 1996 genom förordningen&lt;br&gt;(1996:173) om Miljö- och rymdforskningsinstitutet i Kiruna. Institutets&lt;br&gt;uppgift är bl.a. att fördela medel inom de fyra delområdena&lt;br&gt;satellitdatahantering, klimatforskning, atmosfärforskning och&lt;br&gt;samhällsvetenskaplig tillämpning av geografisk information. Institutet&lt;br&gt;skall teckna avtal med befintliga forskningsutförande organ i regionen.&lt;br&gt;Verksamheten finansieras genom bidrag från regeringen, EU:s&lt;br&gt;strukturfonder, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Kiruna kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapscentrum för turism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det samlade programplaneringsdokumentet för mål-6-området berörs&lt;br&gt;även frågan om en forsknings- och utvecklingssatsning inom området&lt;br&gt;turism vid Mitthögskolan. Mitthögskolan har till Övervakningskommittén&lt;br&gt;för mål-6-området ansökt om medel ur EU:s strukturfonder för&lt;br&gt;uppbyggnad av ett kunskapscentrum för turism vid Mitthögskolan.&lt;br&gt;Regeringen har ställt sig positiv till satsningen och även, som ett&lt;br&gt;engångsstöd, anvisat vissa medel för ändamålet. Övervakningskommittén&lt;br&gt;för mål-6-området avser att behandla Mitthögskolans ansökan under&lt;br&gt;hösten 1996. Frågan om en satsning på ett kunskapscentrum för turism&lt;br&gt;vid Mitthögskolan behandlas även i Närings- och handelsdepartementets&lt;br&gt;avsnitt 14.5.6 i denna propositon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.13.7 Europeiska universitetsinstitutet (European University&lt;br&gt;Institute, EUI) i Florens&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen föreslår att riksdagen godkänner&lt;br&gt;konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett europeiskt&lt;br&gt;universitetsinstitut samt konventionen den 18 juni 1992 om ändring&lt;br&gt;av konventionen om grundandet av ett europeiskt&lt;br&gt;universitetsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut&lt;br&gt;inkorporeras med svensk rätt i delar som avser immunitet och&lt;br&gt;privilegier genom en lag om ändring i lagen (1976:661) om&lt;br&gt;immunitet och privilegier i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Europeiska universitetsinstitutet i Florens (European University Institute,&lt;br&gt;EUI) bedriver forskarutbildning och forskning inom juridik,&lt;br&gt;samhällsvetenskap och humaniora. Institutet bildades genom att de sex&lt;br&gt;ursprungliga medlemsländerna i EG ingick en konvention av den 19 april&lt;br&gt;1972 om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut. Efterhand har&lt;br&gt;nya medlemsstater i EU anslutit sig. Enligt artikel 32 i konventionen får&lt;br&gt;varje medlemsstat i EU ansluta sig till denna och anslutningen blir&lt;br&gt;gällande då institutets styrelse har beslutat om nödvändiga anpassningar&lt;br&gt;i konventionens bestämmelser till följd av anslutningen. Sådana beslut om&lt;br&gt;anpassningar har således fattats den 20 mars 1975, den 21 november&lt;br&gt;1986, den 4 juni 1987, den 3 december 1987 samt den 7 december 1989.&lt;br&gt;Till konventionen hör ett protokoll som reglerar privilegier och&lt;br&gt;immuniteter för institutet och vissa personer knutna till institutet.&lt;br&gt;Konventionens text med de bearbetningar som föranletts av tillträdet av&lt;br&gt;nya medlemsstater biläggs denna proposition som bilaga 1. En konvention&lt;br&gt;om ändring av konventionen om grundandet av ett europeiskt&lt;br&gt;universitetsinstitut ingicks den 18 juni 1992 och har nu godkänts av&lt;br&gt;samtliga medlemsländer. Denna konvention biläggs denna proposition som&lt;br&gt;bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 4.1 i anslutningsakten till fördraget mellan Europeiska unionens&lt;br&gt;medlemsländer och bl.a. Sverige om anslutning till EU förbinder sig&lt;br&gt;Sverige att ansluta sig till de avtal som de tidigare medlemsländerna har&lt;br&gt;ingått och som gäller unionens funktion eller har samband med unionens&lt;br&gt;verksamhet. Regeringen har i propositionen Sveriges medlemskap i&lt;br&gt;Europeiska unionen (prop. 1994/95:19, Del 1, s. 118 f.) förklarat sig ha&lt;br&gt;för avsikt att återkomma till riksdagen i de fall där anslutning till&lt;br&gt;konventioner eller andra instrument är av sådan beskaffenhet att de skall&lt;br&gt;underställas riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUI har institutioner för historia och kulturhistoria, nationalekonomi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsvetenskap och stats- och samhällsvetenskap men har möjlighet att&lt;br&gt;inrätta fler institutioner samt även tvärvetenskapliga program. En antagen&lt;br&gt;doktorand genomgår en treårig forskarutbildning och kan därefter avlägga&lt;br&gt;doktorsexamen vid EUI. I juridik kan även Mastersexamen avläggas.&lt;br&gt;Sverige har, utan att ha tillträtt konventionen, sedan läsåret 1990/91&lt;br&gt;genom ett särskilt avtal med institutet haft rätt att årligen skicka fyra&lt;br&gt;innehavare av doktorandtjänst eller utbildningsbidrag, som kunnat förlägga&lt;br&gt;ett eller två år av sin utbildning till institutet. Humanistisk-&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) är svenskt kontaktorgan för&lt;br&gt;samarbetet med EUI. HSFR har i en skrivelse den 18 oktober 1995&lt;br&gt;föreslagit att Sverige skall ansöka om medlemsskap i EUI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här redogörs för konventionen med det innehåll den har efter 1992 års&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 1 - 4 anger principerna för grundandet av institutet. I artikel&lt;br&gt;1 slås fast att Europeiska universitetsinstitutet skall vara en juridisk person&lt;br&gt;och ha sitt säte i Florens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2 anger institutets uppgifter. EUI skall genom sin verksamhet&lt;br&gt;inom högre utbildning och forskning bidra till utvecklingen av Europas&lt;br&gt;kulturella och vetenskapliga arv, både som helhet och i dess enskilda&lt;br&gt;delar. De stora rörelser och institutioner som utmärker Europas historia&lt;br&gt;och utveckling skall beröras. Europas kulturella och språkliga mångfald&lt;br&gt;och förhållandet till utomeuropeiska kulturer skall beaktas. Inom sitt&lt;br&gt;allmänna vetenskapliga program skall institutet även utveckla&lt;br&gt;tvärvetenskapliga forskningsprogram ägnade åt de huvudfrågor som det&lt;br&gt;nutida europeiska samhället ställs inför, inklusive sådant som relaterar till&lt;br&gt;Europas uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet skall inom sina studie- och forskningsområden också vara ett&lt;br&gt;forum för utbyte och diskussion av idéer och erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom artikel 3 åtar sig de fördragsslutande staterna att med beaktande&lt;br&gt;av forskningens och undervisningens frihet vidta sådana åtgärder som&lt;br&gt;underlättar fullgörandet av institutets uppgift. De skall främja institutets&lt;br&gt;inflytande i den vetenskapliga världen genom att bistå det med att&lt;br&gt;upprätta lämpliga samarbetsformer såväl med universitet och&lt;br&gt;vetenskapliga institutioner i det egna landet som med europeiska och&lt;br&gt;internationella organ för utbildning, kultur och forskning. Institutet kan&lt;br&gt;ingå avtal med stater och internationella organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 4 skall institutet och dess personal åtnjuta den immunitet&lt;br&gt;och de privilegier, som är nödvändiga för att det skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter, i enlighet med de villkor som finns fastställda i det protokoll&lt;br&gt;som är bifogat till konventionen och som är en integrerad del av&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 5 - 9 behandlar institutets förvaltning. Institutets ledande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organ är styrelsen, institutets rektor och det akademiska rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen består av företrädare för varje fördragsslutande stats regering.&lt;br&gt;Varje regering har en röst i styrelsen och skall förordna två företrädare till&lt;br&gt;denna. Ordförandeskapet innehas under ett år i tur och ordning av varje&lt;br&gt;fördragsslutande stat. Institutets rektor och generalsekreterare samt en&lt;br&gt;representant för EU deltar i styrelsens sammanträden men saknar rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen ansvarar för institutets huvudinriktning. Den skall leda&lt;br&gt;verksamheten och övervaka utvecklingen. Styrelsen skall bl.a. underlätta&lt;br&gt;kommunikationerna mellan institutet och regeringarna och fatta de beslut&lt;br&gt;som är nödvändiga för att institutet skall kunna fullgöra sina uppgifter&lt;br&gt;enligt artiklarna 5 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall också bl.a. utarbeta olika slag av bestämmelser som styr&lt;br&gt;institutets verksamhet, besluta om vissa tjänster och utnämningar och&lt;br&gt;godkänna institutets budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då beslut i styrelsen kräver kvalificerad majoritet viktas rösterna enligt&lt;br&gt;artikel 6.7 enligt följande: Belgien 5, Danmark 3, Tyskland 10, Grekland&lt;br&gt;5, Spanien 8, Frankrike 10, Irland 3, Italien 10,&lt;br&gt;Luxemburg 2, Nederländerna 5, Portugal 5, Storbritannien 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7 behandlar rektors roll och befogenheter. Rektor leder institutet&lt;br&gt;och ansvarar för att vad som stadgas i konventionen och beslut i enlighet&lt;br&gt;med denna genomförs. Rektor fattar alla administrativa beslut som inte&lt;br&gt;faller inom något annat organs behörighetsområde, ansvarar bl.a. för&lt;br&gt;institutets förvaltning och är institutets rättsliga företrädare. Rektor väljs&lt;br&gt;av styrelsen för en period av fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generalsekreterare skall enligt artikel 8 biträda rektor i utförandet av&lt;br&gt;de organisatoriska och administrativa åliggandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9 behandlar det akademiska rådet, som har allmänna&lt;br&gt;befogenheter vad avser forskning och undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 10 - 14 behandlar den akademiska organisationen vid&lt;br&gt;institutet, som enligt artikel 10 skall vara indelat i institutioner, vilka är&lt;br&gt;basenheter för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11 ger institutet inledningsvis fyra institutioner: Historia och&lt;br&gt;kulturhistoria, nationalekonomi, rättsvetenskap och stats- och&lt;br&gt;samhällsvetenskap. Indelningen kan ändras och nya institutioner liksom&lt;br&gt;tvärvetenskapliga studie- eller forskningscentra kan inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12 berör formerna för forskningsarbetet vid institutet. Detta skall&lt;br&gt;till större delen utföras i seminarier eller av forskningsgrupper.&lt;br&gt;Forskningsarbetet skall kunna definieras inom ramarna för godkända&lt;br&gt;studie- och forskningsprogram och beakta institutets mål.&lt;br&gt;Forskningsarbetet skall utföras i aktivt samarbete mellan lärare och&lt;br&gt;forskarstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13 föreskriver att institutet skall ha ett bibliotek och en&lt;br&gt;dokumenttjänst och att lärare och forskarstuderande skall ha tillgång till&lt;br&gt;arkiv, bibliotek och museer i Florens och i andra italienska städer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14 ger EUI rätt att inom sina ämnesområden tilldela Europeiska&lt;br&gt;universitetsinstitutets doktorsgrad till forskarstuderande som har genomfört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minst två års studier vid institutet och lagt fram ett självständigt&lt;br&gt;forskningsarbete av hög kvalitet. Arbetet skall ha godkänts av institutet&lt;br&gt;och skall offentliggöras. Institutet har också befogenhet att tilldela en grad&lt;br&gt;under doktorsgraden till forskare som har fullgjort minst ett års studier vid&lt;br&gt;institutet och uppfyllt de särskilda villkoren för den graden. Forskare som&lt;br&gt;inte tilldelats akademisk grad kan när de lämnar institutet efter anmodan&lt;br&gt;få intyg om de studier och den forskning de där genomfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 15-17 behandlar lärarkår och forskarstuderande. I artikel 15&lt;br&gt;definieras lärarkåren som institutionschefer, chefer för tvärvetenskapliga&lt;br&gt;centra, professorer, lektorer och övriga lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16 ägnas de forskarstuderande vid EUI, dvs. studerande eller&lt;br&gt;forskarstuderande som avlagt nationella universitetsexamina som visar&lt;br&gt;deras lämplighet att påbörja eller fortsätta forskningsarbete, som uppfyller&lt;br&gt;villkoren enligt artikel 27.3 och som antagits av institutet. Tillträde till&lt;br&gt;institutet är öppet för medborgare i de fördragsslutande staterna.&lt;br&gt;Medborgare i andra stater kan få tillträde inom de gränser och på de&lt;br&gt;villkor som styrelsen beslutar efter hörande av det akademiska rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17 behandlar studiefinansieringen. De fördragsslutande staterna&lt;br&gt;skall i den utsträckning medel finns tillgängliga främja utdelningen av&lt;br&gt;stipendier till egna medborgare som blivit antagna vid institutet och vid&lt;br&gt;behov anpassa sina bestämmelser för stipendieutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 18-21 innehåller finansiella bestämmelser. Artikel 18 reglerar&lt;br&gt;frågor om driftsbudget. Budgetåret skall motsvara kalenderåret och&lt;br&gt;inkomster och utgifter skall uttryckas i italienska lire.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19 anger den fördelningsnyckel enligt vilken de fördragsslutande&lt;br&gt;staternas finansiella bidrag till institutet skall bestämmas: Belgien 5.48%,&lt;br&gt;Danmark 2.24%, Tyskland 19.19%, Grekland 1.62%, Spanien 6.87%,&lt;br&gt;Frankrike 19.19%, Irland 0.57%, Italien 19.19%, Luxemburg 0.17%,&lt;br&gt;Nederländerna 5.48%, Portugal 0.81%, Storbritannien 19.19%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 20-24 behandlar budgettekniska frågor och intern&lt;br&gt;ansvarsfördelning i vissa budgetfrågor, de fördragsslutande staternas&lt;br&gt;skyldighet att betala sina andelar i tid samt frågor om revision m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom artikel 25 tar Italienska republiken på sig att utan kostnad&lt;br&gt;tillhandahålla institutet den mark och de byggnader i Florens institutet&lt;br&gt;behöver för sin verksamhet samt underhållet av dessa. På samma villkor&lt;br&gt;skall Italienska republiken på EUI:s mark ställa till förfogande en fullt&lt;br&gt;utrustad restaurang och socialt centrum för lärarkåren, de&lt;br&gt;forskarstuderande och institutets administrativa personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 26 behandlar finansreglementet som styrelsen skall anta på&lt;br&gt;förslag från rektor eller någon av styrelseledamöterna. Finansreglementet&lt;br&gt;ger närmare föreskrifter om t.ex. upprättande och genomförande av&lt;br&gt;budgeten samt redovisning och revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 27-29 innehåller övriga bestämmelser. Artikel 27 behandlar&lt;br&gt;språkfrågor. Institutets officiella språk är danska, engelska, franska,&lt;br&gt;grekiska, holländska, italienska, portugisiska, spanska och tyska. Lärarna&lt;br&gt;och de forskarstuderande skall ha tillräckliga kunskaper i två av dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;språk. För varje akademisk verksamhet skall två arbetsspråk väljas, varvid&lt;br&gt;hänsyn skall tas till lärarkårens och de forskarstuderandes språkkunskaper&lt;br&gt;och önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 28 säger att EUI i varje fördragsslutande stat skall ha den mest&lt;br&gt;vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den&lt;br&gt;nationella lagstiftningen. Institutet skall särskilt kunna förvärva och&lt;br&gt;avyttra fast och lös egendom, ingå avtal samt föra talan inför domstolar&lt;br&gt;och andra myndigheter. Institutet företräds i sådana fall av rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tvist, som styrelsen inte kunnat avgöra, skulle föreligga mellan de&lt;br&gt;fördragsslutande staterna eller mellan en eller flera av dessa och institutet&lt;br&gt;om tillämpning eller tolkning av konventionen kan, enligt artikel 29,&lt;br&gt;tvisten på begäran av någon av parterna bli föremål för skiljeförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 30 &amp;nbsp;-&amp;nbsp;&amp;nbsp;38 innehåller övergångsbestämmelser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutbestämmelser. Artiklarna 30 och 31 reglerar faserna vid själva&lt;br&gt;grundandet av EUI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 32 behandlar anslutningen av nya medlemsstater. Vaije&lt;br&gt;medlemsstat i EU får ansluta sig till konventionen genom att deponera ett&lt;br&gt;anslutningsinstrument hos Italienska republikens regering. Anslutningen&lt;br&gt;blir gällande den dag då styrelsen enhälligt och i samförstånd med den&lt;br&gt;anslutande staten har bestämt vilka anpassningar som behöver göras i&lt;br&gt;konventionens bestämmelser, särskilt i artiklarna 6.7 och 19.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 33-35 behandlar frågor om revidering av konventionen och&lt;br&gt;territoriell tillämpning av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 36 och 37 talar om hur konventionen träder i kraft. Den skall&lt;br&gt;föreläggas de fördragsslutande staterna för godtagande, godkännande eller&lt;br&gt;ratifikation i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Den träder&lt;br&gt;i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att Italienska&lt;br&gt;republikens regering har mottagit den sista anmälan om att dessa&lt;br&gt;formaliteter har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Italienska republikens regering skall till de fördragsslutande staterna&lt;br&gt;anmäla varje underskrift, deposition av varje godtagande-, godkännande-,&lt;br&gt;ratifikations- eller anslutningsinstrument och varje förklaring enligt artikel&lt;br&gt;35, ikraftträdandet av konventionen liksom varje ändring av konventionen&lt;br&gt;i enlighet med artikel 33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett protokoll om europeiska universitetsinstitutets immunitet och&lt;br&gt;privilegier finns bestämmelser om en rad immuniteter och privilegier för&lt;br&gt;dels institutet som sådant, dels personal och vissa andra personer som på&lt;br&gt;olika sätt är knutna till institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 1-6 finns regler för institutet. Det skall åtnjuta immunitet mot&lt;br&gt;rättsliga förfaranden såvitt avser verkställighet, dess byggnader, lokaler&lt;br&gt;och arkiv skall vara okränkbara och dess tillgångar får inte bli föremål för&lt;br&gt;tvångsåtgärder. Det finns vidare bestämmelser om frihet från skatter och&lt;br&gt;tullavgifter för varor som är nödvändiga för utövandet av institutets&lt;br&gt;officiella verksamhet, för institutet och för institutets tillgångar och&lt;br&gt;inkomster. Det finns också bestämmelser om att handlingar skall åtnjuta&lt;br&gt;den behandling som ges av en stat till internationella organisationer och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte heller får underkastas censur. Från reglerna ges vissa undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 7-13 i protokollet ges bestämmelser om immuniteter och&lt;br&gt;privilegier för vissa kategorier av fysiska personer, nämligen företrädare&lt;br&gt;för de fördragsslutande staterna och deras rådgivare som deltar i&lt;br&gt;sammanträden med institutets styrelse, den företrädare för Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna som deltar i styrelsens sammanträden, personer som, t.ex.&lt;br&gt;på inbjudan av institutet, deltar i institutets arbete, rektorn,&lt;br&gt;generalsekreteraren, medlemmar av lärarkåren och annan personal och&lt;br&gt;vissa medlemmar av deras familjer samt forskarstuderande. Styrelsen vid&lt;br&gt;institutet bestämmer enligt artikel 13 vilka grupper bland personalen som&lt;br&gt;omfattas. De privilegier och immuniteter som upptas i protokollet gäller&lt;br&gt;t.ex. immunitet mot personligt gripande och häktning, immunitet mot&lt;br&gt;rättsliga åtgärder vad avser handlingar som utförts i tjänsteutövningen&lt;br&gt;samt olika slag av lättnader vad gäller resa och vistelse och möjligheter&lt;br&gt;att föra personlig egendom mellan länderna. Enligt artikel 12 skall där&lt;br&gt;angiven personal erlägga skatt till förmån för institutet på löner och&lt;br&gt;arvoden som institutet betalar och sådana löner och arvoden skall vara&lt;br&gt;undantagna från nationell inkomstskatt. Vissa undantag från angivna&lt;br&gt;immuniteter och privilegier gäller också för fysiska personer med&lt;br&gt;anknytning till institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet avslutas med ett antal allmänna bestämmelser för&lt;br&gt;tillämpningen av protokollet (artiklarna 14-21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sverige har som nämnts f.n. genom ett&lt;br&gt;särskilt avtal möjlighet att varje läsår låta fyra doktorander med&lt;br&gt;doktorandtjänst eller utbildningsbidrag i Sverige vistas vid EUI som ett&lt;br&gt;led i sin svenska forskarutbildning. För detta betalar Sverige genom&lt;br&gt;HSFR, som är svenskt kontaktorgan med Florens-institutet, en avgift till&lt;br&gt;institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medlemsskap i EUI innebär att Sverige till skillnad från det&lt;br&gt;hittillsvarande samarbetet tar del i verksamheten på samma villkor som&lt;br&gt;övriga medlemsstater, dvs. är med i beslutsprocesserna inom EUI och får&lt;br&gt;sända ett större antal studenter till institutet. För Sveriges del torde det&lt;br&gt;röra sig om cirka tio forskarstuderande per år, vilka kan avlägga&lt;br&gt;doktorsexamen vid institutet. Svenskar kan också söka och få&lt;br&gt;tidsbegränsade anställningar som professor eller lektor vid EUI. Svenska&lt;br&gt;blir officiellt språk vid EUI. Sverige får rösträtt, som när beslut kräver&lt;br&gt;kvalificerad majoritet viktas enligt samma principer som inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna betalar årligen en del av EUI:s budget beräknad enligt&lt;br&gt;en procentnyckel framräknad med hjälp av ländernas BNP. För Sveriges&lt;br&gt;del beräknas det röra sig om en årlig kostnad om cirka 3 miljoner kronor.&lt;br&gt;Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 1997 att, under&lt;br&gt;förutsättning att riksdagen godkänner att Sverige tillträder konventionen,&lt;br&gt;medel avsätts för ändamålet under anslaget Europeisk&lt;br&gt;forskningssamverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUI innebär för doktoranderna att de får tillgång till en internationell,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vital och stimulerande vetenskaplig miljö som ger dem vidgade&lt;br&gt;perspektiv. Möjligheterna för EUI:s doktorer att få tjänst har visat sig&lt;br&gt;goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de fördelar som ett medlemskap i EUI utgör är&lt;br&gt;sådana att Sverige bör tillträda konventionen. Sverige har också, som&lt;br&gt;nämnts, i artikel 4.1 i anslutningsakten till fördraget mellan Europeiska&lt;br&gt;unionens medlemsländer och bl.a. Sverige om anslutning till EU förbundit&lt;br&gt;sig att ansluta sig till de avtal som de tidigare medlemsländerna har ingått&lt;br&gt;och som gäller unionens funktion eller har samband med unionens&lt;br&gt;verksamhet. Som exempel på ett sådant fall anges därvid bl.a.&lt;br&gt;konventionen om upprättandet av ett europeiskt universitetsinstitut i&lt;br&gt;Florens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen om EUI innehåller ett antal bestämmelser om privilegier&lt;br&gt;och immuniteter. Vid en anslutning till konventionen är Sverige bundet&lt;br&gt;av konventionens bestämmelser härom. Institutet och ett begränsat antal&lt;br&gt;personer kommer att beröras av dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § lagen (1976:661) om immuniteter och privilegier i vissa fall&lt;br&gt;skall de internationella organ och därtill anknutna personer som anges i&lt;br&gt;bilagan till lagen åtnjuta immunitet och privilegier enligt vad som bestäms&lt;br&gt;i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige. För att&lt;br&gt;institutet och dess personal m.fl. skall komma i åtnjutande av den&lt;br&gt;immunitet och de privilegier som anges i konventionen bör till den&lt;br&gt;nämnda bilagan fogas en ny punkt, punkt 51, som avser institutet,&lt;br&gt;företrädare för de fördragsslutande staterna och deras rådgivare,&lt;br&gt;företrädare för Europeiska gemenskaperna, personal vid institutet inklusive&lt;br&gt;familjemedlemmar och andra personer som är knutna till institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser i konventionen som reglerar skatterättsligt hemvist för&lt;br&gt;institutets anställda behandlas i propositionen Beskattning av bilförmån,&lt;br&gt;m.m. (prop. 1996/97:19) som regeringen beslutar om denna dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner konventionen om&lt;br&gt;grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut liksom konventionen om&lt;br&gt;ändring av konventionen om grundandet av ett europeiskt&lt;br&gt;universitetsinstitut samt antar förslag till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av att lagstiftningsfrågan är av enkel beskaffenhet har&lt;br&gt;bedömningen gjorts att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Justitiedepartementets verksamhetsområde&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom Justitiedepartementets verksamhetsområde, vilket ingår i utgifts-&lt;br&gt;område 4. Rättsväsendet, bedrivs forskning och utvecklingsarbete på det&lt;br&gt;kriminalvetenskapliga området framför allt vid Brottsförebyggande rådet&lt;br&gt;(BRÅ) och Rikspolisstyrelsens forskningsenhet. Statens Kriminaltekniska&lt;br&gt;laboratorium utför viss kriminalteknisk forskning. Ur Brottsofferfonden&lt;br&gt;lämnas bidrag för forskning rörande brottsoffer. Forskning som har&lt;br&gt;betydelse för Justitiedepartementets verksamhetsområde finns även vid&lt;br&gt;universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad myndigheterna har uppgivit avsätts under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 (12 månader) i storleksordningen 22 miljoner kronor för forsk-&lt;br&gt;nings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;Organisationen av forskningen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1.1 Brottsförebyggande rådet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;BRÅ inrättades år 1974 med uppgift att samordna samhällets och&lt;br&gt;enskildas insatser mot brott. Rådet skulle bl.a. följa och utvärdera&lt;br&gt;forskning samt sprida forskningsresultat inom sitt område. Redan från&lt;br&gt;början har det också bedrivits forskning vid BRÅ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÅ är ett kvalificerat expertorgan i kriminalpolitiska frågor under&lt;br&gt;regeringen med uppgift att främja brottsförebyggande insatser genom att&lt;br&gt;arbeta med utveckling, utvärdering, tillämpad forskning och information&lt;br&gt;inom det kriminalpolitiska området. Tyngdpunkten i forskningsverksam-&lt;br&gt;heten har förskjutits mot tillämpad forskning, utvärderingar, statistiska&lt;br&gt;översikter och analyser. Under senare år har BRÅ förstärkt sin forsk-&lt;br&gt;ningskompetens så att verksamheten blivit mer tvärvetenskaplig och&lt;br&gt;spänner över flera områden. Exempel på områden som BRÅ arbetar med&lt;br&gt;är brottslighetens nivå, struktur och utveckling, teorier och praktik inom&lt;br&gt;brottsprevention från tidiga åtgärder till lokalt brottsförebyggande arbete,&lt;br&gt;rasistiskt våld och motvåld, ekobrottslighet och samhällets reaktioner på&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen presenterat ett nationellt brottsförebyggande&lt;br&gt;program. För att genomföra intentionerna i programmet skall på sikt&lt;br&gt;BRÅ:s verksamhet till stöd för lokalt brottsförebyggande arbete lyftas&lt;br&gt;fram och utvecklas ytterligare. BRÅ skall bl.a. bistå med information om&lt;br&gt;brottsförebyggande arbete och i samarbete med landets universitet och&lt;br&gt;högskolor verka för att behovet av kvalificerad utbildning på lokal nivå&lt;br&gt;tillgodoses. Det finns också ett stort behov av att BRÅ biträder med&lt;br&gt;uppföljningar och utvärderingar av olika brottsförebyggande projekt. I&lt;br&gt;det arbete med att se över rättsväsendets forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet som nämns nedan i avsnitt 4.3 ingår även att ta&lt;br&gt;ställning till vilka förändringar som krävs för att BRÅ skall kunna öka&lt;br&gt;sina insatser på det brottsförebyggande området i enlighet med program-&lt;br&gt;met. Dessa förändringar beräknas kunna genomföras under år 1997. En&lt;br&gt;särskild kommitté verkar t.o.m. år 1997 för att genomföra intentionerna&lt;br&gt;i det nationella brottsförebyggande programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justi tiedep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.2 Polisväsendet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1988 finns en särskild forskningsenhet inom Rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;lokaliserad till Polishögskolan. Verksamheten vid enheten har under&lt;br&gt;senare år i allt större utsträckning fokuserats på frågor om polisens&lt;br&gt;effektivitet, särskilt när det gäller polisens roll i, och effekter av, det&lt;br&gt;brottsförebyggande arbetet. Forskningsenheten har under de senaste åren&lt;br&gt;utökats med ytterligare forskare, vilket möjliggjort en ökad forskning om&lt;br&gt;det problemorienterade arbetssättet och lokalt brottsförebyggande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Statens kriminaltekniska laboratoriums (SKL) uppgifter ingår att&lt;br&gt;bedriva kriminalteknisk forskning samt att samla, bearbeta och publicera&lt;br&gt;information om sådan forskning. Forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;verksamheten vid SKL syftar främst till att förbättra laboratoriets&lt;br&gt;metoder så att man kan genomföra sina undersökningar snabbare och&lt;br&gt;billigare och för att man skall kunna uppnå ett högre bevisvärde&lt;br&gt;beträffande undersökningsresultaten. Bland annat har nya metoder införts&lt;br&gt;inom DN A-området med mycket goda resultat. SKL stöder även&lt;br&gt;forensisk forskning utanför polisväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.3 Brottsofferfonden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ur Brottsofferfonden lämnas bidrag bl.a. för att stödja forskning rörande&lt;br&gt;brottsofferfrågor. Frågor om bidrag från Brottsofferfonden prövas av ett&lt;br&gt;av regeringen utsett särskilt råd vid Brottsoffermyndigheten. Brottsoffer-&lt;br&gt;myndigheten skall se till att resultaten av den forskning och utveckling&lt;br&gt;som bedrivs med medel som lämnats från fonden offentliggörs.&lt;br&gt;Brottsoffermyndigheten arbetar tillsammans med olika forskningsråd för&lt;br&gt;att initiera ytterligare forskning om brottsoffer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.4 Universitet och högskolor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom universitet och högskolor bedrivs forskning som är av betydelse&lt;br&gt;för Justitiedepartementets ansvarsområde, t.ex. forskningen vid den krimi-&lt;br&gt;nologiska institutionen vid Stockholms universitet och det kriminalveten-&lt;br&gt;skapliga nätverket vid Lunds universitet. Vid de juridiska fakulteterna&lt;br&gt;bedrivs forskning inom hela det rättsvetenskapliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anfördes i den senaste forskningspropositionen&lt;br&gt;(prop. 1992/93:170) har under de senaste åren en förstärkning av den&lt;br&gt;kriminalvetenskapliga forskningen vid universitet och högskolor&lt;br&gt;möjliggjorts. Bland annat har Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-&lt;br&gt;ningsrådet (HSFR) fått medel för att stödja sådan forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;br&gt;Justitiedep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Prioriterade forskningsområden inom rättsväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;br&gt;Justitiedep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Forskning om brottsförebyggande&lt;br&gt;verksamhet, brottsoffer och ekobrottslighet bör prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Målet för kriminalpolitiken är att&lt;br&gt;minska brottsligheten och öka människors trygghet i samhället.&lt;br&gt;Brottsligheten skall förebyggas och bekämpas genom en human och&lt;br&gt;rationell kriminalpolitik grundad på kunskap om brottsligheten och med&lt;br&gt;utnyttjande av moderna och effektiva metoder. Regeringen har slagit fast&lt;br&gt;att kampen mot våldsbrott, narkotikabrott och ekonomisk brottslighet&lt;br&gt;skall prioriteras och att brottsoffrens ställning skall stärkas.&lt;br&gt;Rättsväsendets verksamhet skall hålla hög kvalitet och bli mer&lt;br&gt;kostnadseffektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen bidrar med viktigt kunskapsunderlag för kriminalpoliti-&lt;br&gt;ken. Forskningsverksamheten inom rättsväsendet bör därför prioritera&lt;br&gt;samma områden som prioriteras inom kriminalpolitiken i stort. Nedan&lt;br&gt;angivna forskningsområden bör enligt regeringens mening därför särskilt&lt;br&gt;prioriteras. Vid sidan om dessa finns det ett fortsatt stort behov av&lt;br&gt;forskning som kan ge underlag för ett bättre resursutnyttjande inom&lt;br&gt;rättsväsendet och för ett effektivare reaktionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 Forskning om brottsförebyggande verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för det nationella brottsförebyggande program som&lt;br&gt;regeringen har presenterat är att brottsligheten måste mötas med nya&lt;br&gt;angreppssätt. För att bryta trenden med ökad brottslighet och lägre andel&lt;br&gt;uppklarade brott krävs bl.a. ett omfattande och långsiktigt brottsföre-&lt;br&gt;byggande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nationella programmet framhåller regeringen att kriminalpolitiken&lt;br&gt;måste grundas på kunskap och realism. Det är viktigt att ta reda på hur&lt;br&gt;verkligheten ser ut och hur olika metoder att förebygga och beivra brott&lt;br&gt;fungerar. Att det behövs mer kunskap får dock inte utgöra hinder mot&lt;br&gt;omedelbara åtgärder. Genom att tillämpa den kunskap som redan finns&lt;br&gt;kan ytterligare kunskaper vinnas. Av stor betydelse är därför att de&lt;br&gt;åtgärder som vidtas blir föremål för utvärderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt skall det enligt programmet ske en fortsatt satsning på forsk-&lt;br&gt;nings- och utvecklingsprojekt rörande olika former av brottsförebyg-&lt;br&gt;gande åtgärder, både centralt och lokalt. Brottsförebyggande åtgärder kan&lt;br&gt;delas in i två huvudgrupper, sociala och situationella. De sociala&lt;br&gt;åtgärderna, som syftar till att minska benägenheten att begå brott, är ofta&lt;br&gt;långsiktiga och ligger till stora delar utanför rättsväsendet. De situa-&lt;br&gt;tionella åtgärderna, dvs. åtgärder som syftar till att reducera tillfällen till&lt;br&gt;brott, är av stor vikt för det brottsförebyggande arbetet, särskilt på lokal&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsknings- och utvecklingsprojekt rörande brottsförebyggande åtgär-&lt;br&gt;der med sikte på skilda kriminalpolitiska problem såsom att förebygga&lt;br&gt;tillfällighetsbrottsligheten, att minska nyrekryteringen till kriminella&lt;br&gt;livsstilar och att minska brottsaktiviteten hos de ständigt återfallande&lt;br&gt;brottslingarna bidrar med viktig kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning rörande brottsförebyggande verksamhet som regeringen&lt;br&gt;har pekat på i det nationella brottsförebyggande programmet bör således&lt;br&gt;ha hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.2 Forskning om brottsoffer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Insatser för brottsoffer har under flera år varit en prioriterad fråga, inte&lt;br&gt;bara på det kriminalpolitiska området utan i samhället i stort. En särskild&lt;br&gt;utredare har tillsatts för att utvärdera de åtgärder som de senaste tio åren&lt;br&gt;har gjorts på brottsofferområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen om brottsoffer är dock fortfarande ett eftersatt område.&lt;br&gt;Att det bedrivs sådan forskning är emellertid av stor betydelse, bl.a. för&lt;br&gt;att man i framtiden skall kunna utveckla insatserna för brottsoffer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att forskning rörande brottsoffer är mycket&lt;br&gt;angelägen. Sådan forskning kan bedrivas inom en rad olika områden,&lt;br&gt;såsom kriminologi, sociologi, juridik, medicin och psykologi. Exempel&lt;br&gt;på områden som det finns skäl att uppmärksamma är varför vissa&lt;br&gt;grupper är särskilt utsatta för brott, upprepad viktimisering, samt&lt;br&gt;brottsoffrens ställning inom rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.3 Forskning om ekonomisk brottslighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I regeringens strategi för samlade åtgärder mot ekobrottsligheten (skr.&lt;br&gt;1994/95:117, bet. 1994/95:JuU25, rskr. 1994/95:412), som antogs av&lt;br&gt;regeringen i april 1995, framhålls att det är en prioriterad fråga att få till&lt;br&gt;stånd en ökning av forskningen om ekonomisk brottslighet. I strategin&lt;br&gt;understryks att det för framtiden behövs ett betydligt bättre underlag än&lt;br&gt;som finns tillgängligt i dag för att samhället fortlöpande skall kunna&lt;br&gt;följa utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och efter hand sätta&lt;br&gt;in lämpliga och effektiva motåtgärder. Det finns ett stort behov av ökade&lt;br&gt;kunskaper, såväl hos statsmakter och myndigheter som hos näringsliv,&lt;br&gt;organisationer och allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att behovet av forskning inom ekobrottsområdet&lt;br&gt;tillgodoses. Det behövs problemorienterad forskning som kan bidra till&lt;br&gt;det underlag som statsmakterna, myndigheterna och näringslivet behöver&lt;br&gt;för att kunna vidta lämpliga och effektiva åtgärder mot den ekonomiska&lt;br&gt;brottsligheten. I detta ligger också att forskningen skall kunna ha en roll&lt;br&gt;vid utvärdering av insatser som görs mot ekobrottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har på regeringens uppdrag utrett behovet av&lt;br&gt;forskning om ekonomisk brottslighet. Utredaren har i juni 1996 redovisat&lt;br&gt;sitt arbete i betänkandet Ekobrottsforskning (SOU 1996:84).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet framhålls att forskningen om ekonomisk brottslighet i&lt;br&gt;dag är ett försummat forskningsområde. Kunskaperna är bristfälliga när&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;br&gt;Justitiedep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det gäller sådant som ekobrottslighetens omfattning, struktur, orsaker och&lt;br&gt;effekter. Som en bakgrund till att ekobrottsforskningen blivit eftersatt&lt;br&gt;anger utredaren bl.a. att ämnet förutsätter tvärvetenskaplig forskning och&lt;br&gt;saknar en naturlig institutionell hemvist. En ytterligare svårighet är att&lt;br&gt;det empiriska underlaget för ekobrottsforskningen av naturliga skäl i&lt;br&gt;många fall är svåråtkomligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser liksom utredaren att det är viktigt att vidta åtgärder&lt;br&gt;för att långsiktigt tillgodose samhällets behov av ökad forskning om den&lt;br&gt;ekonomiska brottsligheten. Frågan bör behandlas i samband med att&lt;br&gt;regeringen tar ställning till hur rättsväsendets forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet i övrigt bör vara organiserad i framtiden.&lt;br&gt;Betänkandet ingår därför i underlaget för den översyn av rättsväsendets&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsverksamhet som nämns nedan i avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Översyn av den framtida organisationen av forskningen&lt;br&gt;inom rättsväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;br&gt;Justitiedep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För att de samlade resurserna skall kunna utnyttjas på ett&lt;br&gt;effektivare sätt pågår en översyn inom Justitiedepartementet om&lt;br&gt;hur rättsväsendets forsknings- och utvecklingsverksamhet bör vara&lt;br&gt;organiserad i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som behövs&lt;br&gt;som underlag för statsmakternas långsiktiga beslut på det kriminal-&lt;br&gt;politiska området bedrivs inom rättsväsendet. Vid sidan av den forsk-&lt;br&gt;ning som bedrivs vid universitet och högskolor, finns det alltså ett stort&lt;br&gt;behov av en forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet.&lt;br&gt;Resurserna för denna forsknings- och utvecklingsverksamhet är emeller-&lt;br&gt;tid splittrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Justitiedepartementet har därför påbörjats ett arbete för att&lt;br&gt;överväga hur de samlade resurserna för forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;verksamhet inom rättsväsendet skall utnyttjas i framtiden. I arbetet ingår&lt;br&gt;bl.a. att bedöma om en sammanläggning av den forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet som bedrivs inom rättsväsendet, främst den vid&lt;br&gt;BRÅ och Rikspolisstyrelsens forskningsenhet, skulle kunna ge forsk-&lt;br&gt;ningsmässiga fördelar och leda till ett effektivare resursutnyttjande.&lt;br&gt;Översynen skall utmynna i ett förslag till hur forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsverksamheten inom rättsväsendet bör vara organiserad i fram-&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Utrikesdepartementets verksamhetsområde&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Utrikesdepartementets verksamhetsområde ingår utrikes-och säkerhets-&lt;br&gt;politisk forskning, forskning om de ekonomiska förhållandena i Central-&lt;br&gt;och Östeuropa, u-landsforskning och migrationspolitisk forskning.&lt;br&gt;Långsiktig forskning på det utrikes- och säkerhetspolitiska området stöds&lt;br&gt;genom anslag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut&lt;br&gt;(SIPRI) och Utrikespolitiska Institutet (UI). Forskning till stöd för&lt;br&gt;nedrustning och internationell säkerhet stöds via Försvarets forsknings-&lt;br&gt;anstalt (FOA). Stiftelsen Östekonomiska Institutet erhåller bidrag för att&lt;br&gt;genom forskning främja kunnandet i Sverige om de ekonomiska&lt;br&gt;förhållandena i Central- och Östeuropa och OSS-området. Den&lt;br&gt;biståndsmotiverade forskningen uppgår budgetåret 1995/96 till ca 613&lt;br&gt;miljoner kronor och finansieras över biståndsbudgeten. Forskningen inom&lt;br&gt;det migrationspolitiska området finansieras huvudsakligen genom&lt;br&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR), som är en myndighet under&lt;br&gt;Socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nedanstående tabell framgår de anslag för forskning som finns inom&lt;br&gt;Utrikesdepartementets verksamhetsområde samt vilka utgiftsområden de&lt;br&gt;hör till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tkr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anvisat Förslag Beräknat Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms internationella&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fredsforskningsinstitut (SIPRI)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 634&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning till stöd för ned-&lt;br&gt;rustning och internationell&lt;br&gt;säkerhet genom FOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikespolitiska&lt;br&gt;Institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 579'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 112'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 156'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 491'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningsverksamhet av&lt;br&gt;särskild utrikes- och säker-&lt;br&gt;hetspolitisk betydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 643&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 727&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Östekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 823&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Varav ca hälften avser forskning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U-landsforskning genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordiska afrikainstitutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;612 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;406 481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;br&gt;Avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverad forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den utrikes- och säkerhetspolitiskt&lt;br&gt;motiverade forskningen fyller en viktig funktion såväl för att ge&lt;br&gt;underlag för ställningstaganden i internationella förhandlingar om&lt;br&gt;nedrustning och rustningskontroll som för att öka kunskapen om&lt;br&gt;och stimulera intresset för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.&lt;br&gt;Den bör få fortsatt stöd. Programmet vid Utrikespolitiska Institutet&lt;br&gt;för forskning av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse bör&lt;br&gt;förlängas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverade forskningen har två syften.&lt;br&gt;Vid Försvarets forskningsanstalt bedrivs forskning med inriktning på&lt;br&gt;ämnesområden som är föremål för internationella förhandlingar om&lt;br&gt;nedrustning och rustningskontroll. Det statliga stödet utgör även den&lt;br&gt;finansiella basen för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut&lt;br&gt;(SIPRI) och Utrikespolitiska Institutet. Forskningen vid dessa institut har&lt;br&gt;till syfte att hos fackmän och allmänhet, såväl på det nationella som det&lt;br&gt;internationella planet, öka kunskapen och intresset för utrikes- och&lt;br&gt;säkerhetspolitiska frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIPRI bedriver forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse&lt;br&gt;för fred och säkerhet. Forskningen var tidigare inriktad på mass-&lt;br&gt;förstörelsevapen, vapenhandel och militärutgifter men har sedan det kalla&lt;br&gt;krigets upphörande fått en bredare inriktning. Genom en omfattande&lt;br&gt;informationsverksamhet sprids SIPRI:s forskningsresultat världen över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikespolitiska Institutets forskning hör nära samman med institutets&lt;br&gt;informationsverksamhet. Ett separat program för forskning av särskild&lt;br&gt;utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse inrättades år 1993 och har&lt;br&gt;förlängts till utgången av innevarande år. Programmet, som koncentrerats&lt;br&gt;på frågor som rör Europa och Nordamerika, finansieras från ett separat&lt;br&gt;anslag och faller således utanför det allmänna anslaget för stöd åt in-&lt;br&gt;stitutet. Programmet har nyligen utvärderats av professor Olav F. Knudsen&lt;br&gt;vid Oslos universitet, som fann att kvaliteten på forskningsprojekten varit&lt;br&gt;hög och att en betydande yngre kompetens i ämnet byggts upp i landet&lt;br&gt;som en följd av forskningsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen fäster stor vikt vid de&lt;br&gt;internationella förhandlingarna om nedrustnings- och rustningskontroll.&lt;br&gt;Det vetenskapliga underlag som utgör resultatet av forskning vid&lt;br&gt;Försvarets forskningsanstalt är av betydelse för ett aktivt svenskt&lt;br&gt;deltagande i förhandlingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att öka kunskapen om betingelserna för fredliga&lt;br&gt;lösningar av konflikter och för en stabil fred. Resultatet av SIPRI:s&lt;br&gt;forskning fyller en viktig funktion och institutet har ett mycket gott&lt;br&gt;internationellt renommé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen vid Utrikespolitiska Institutet utgör en väsentlig del av&lt;br&gt;institutets verksamhet. Med hänsyn till Europafrågornas allt större vikt&lt;br&gt;och resultatet av granskningen av institutets forskning av särskild utrikes-&lt;br&gt;och säkerhetspolitisk betydelse föreligger det goda skäl att fortsätta detta&lt;br&gt;forskningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Forskning rörande Central- och Östeuropa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Östekonomiska Institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Östekonomiska Institutet bedriver&lt;br&gt;forskning och utredningssamarbete av hög kvalitet och har gott&lt;br&gt;internationellt anseende. Regeringen vill hjälpa institutet i dess&lt;br&gt;målsättning att befästa sin ställning som det internationellt ledande&lt;br&gt;forskningsinstitutet vad avser den ekonomiska omdaningsprocessen&lt;br&gt;i Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 1997 att det statliga&lt;br&gt;bidraget till Östekonomiska Institutet bör öka med 2 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Östekonomiska Institutet bedriver sedan år 1989 avancerad&lt;br&gt;forskning kring den ekonomiska utvecklingen i Central- och Östeuropa.&lt;br&gt;Forskningsresultaten förmedlas till statliga myndigheter och näringsliv och&lt;br&gt;bidrar till att täcka de kunskapsbehov som finns i ämnet. Analyserna har&lt;br&gt;med tiden blivit alltmer komplexa, vilket ökat belastningen på&lt;br&gt;Östekonomiska Institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Östekonomiska Institutets fokus&lt;br&gt;ligger på det av riksdag och regering prioriterade närområdet, det vill säga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estland, Lettland, Lituaen, Polen och nordvästra Ryssland. Det finns stort&lt;br&gt;behov av kvalificerad analys i Central- och Östeuropa. För att kunna&lt;br&gt;attrahera forskare av god internationell standard behöver institutet&lt;br&gt;förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med regeringens uttalade mål om att intensifiera samarbetet&lt;br&gt;i Östersjöregionen föreslår regeringen i budgetpropositionen för 1997&lt;br&gt;under utgiftsområde 5, verksamhetsområde Övriga utrikespolitiska frågor,&lt;br&gt;att bidraget till stiftelsen Östekonomiska Institutet ökar med 2 000 000 kr&lt;br&gt;kronor till 4 636 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för forskningssamarbete med Central- och Östeuropa har anvisats&lt;br&gt;av Utbildningsdepartementet till Svenska institutet, Kungl. Vetenskaps-&lt;br&gt;akademien samt till universitet och vissa högskolor. Samarbetet börjar nu&lt;br&gt;utvecklas och fördjupas vid universitet och högskolor. En utvärdering av&lt;br&gt;samarbetet kommer att göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222) har regeringen&lt;br&gt;föreslagit att en fond omfattande 1 miljard kronor inrättas för att stärka&lt;br&gt;samarbetet och utvecklingen i Östersjöregionen. Ömsesidigt kunskaps-&lt;br&gt;utbyte hör här till de områden som särskilt uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Biståndsmotiverad forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Forskningssamarbete genom Styrelsen för internationellt utvecklings-&lt;br&gt;samarbete (Sida)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det svenska forskningssamarbetet med&lt;br&gt;u-länder är genom sin omfattning och långsiktighet unikt i ett&lt;br&gt;europeiskt perspektiv. Genom den verksamhet SAREC bedrev har&lt;br&gt;Sverige gjort mycket värdefulla insatser samtidigt som det svenska&lt;br&gt;forskarsamhället stimulerats att delta i u-landsrelevant forskning.&lt;br&gt;Sida bör vidareutveckla detta forskningssamarbete i enlighet med de&lt;br&gt;grundläggande principer SAREC etablerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sammanslagningen av de förutvarande biståndsmyndighetema&lt;br&gt;övertog Sida det forskningssamarbete som Styrelsen för u-landsforskning&lt;br&gt;(SAREC) tidigare hade ansvar för. De övergripande målen för&lt;br&gt;forskningssamarbetet är att stärka u-ländemas forskningskapacitet och&lt;br&gt;främja utvecklingsinriktad forskning. Från delposten finansieras stöd till&lt;br&gt;forskningssamarbete med u-länder och mellan u-länder, stöd till&lt;br&gt;internationella forskningsprogram och forskningsprojekt med inriktning&lt;br&gt;på u-länder och u-landsrelaterade problem, samt stöd till u-landsforskning&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanläggningen av de förutvarande biståndsmyndighetema innebär&lt;br&gt;förändrade förutsättningar för forskningsbiståndet. De ökade möjligheterna&lt;br&gt;till samverkan med andra biståndsformer måste förenas med forsknings-&lt;br&gt;biståndets särskilda mål, vetenskaplig kvalitet och bibehållen lång-&lt;br&gt;siktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mest omedelbara förändringen är de nya förutsättningarna för bi-&lt;br&gt;lateralt forskningssamarbete. Detta samplaneras nu med övrigt bistånd&lt;br&gt;inom ramen för landstrategier. Därigenom ges större utrymme för samlade&lt;br&gt;satsningar på högre utbildning och forskning i samarbetsländema, upp-&lt;br&gt;följning av forskningsresultat och integration av forskning i annat&lt;br&gt;utvecklingssamarbete. Forskningbiståndets inriktning kommer också att&lt;br&gt;påverkas av de handlingsprogram avseende fattigdom, hållbar ut-&lt;br&gt;veckling, demokrati och mänskliga rättigheter samt jämställdhet i&lt;br&gt;biståndet, vilka Sida fått regeringens uppdrag att utarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för verksamheten tilldelas över tredje huvudtitelns anslag C 2.&lt;br&gt;Utvecklingssamarbete genom Sida. Delposten för forskningssamarbete&lt;br&gt;uppgår för det förlängda budgetåret 1995/96 till 600 miljoner kronor.&lt;br&gt;Stödet till u-landsforskning i Sverige utgör 10 % av delposten, för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 60 miljoner kronor. Ca 130 svenska universitets- och&lt;br&gt;forskningsinstitutioner är därutöver engagerade inom ramen för det&lt;br&gt;bilaterala forskningssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sida stöder, utöver delposten forskningssamarbete, även forskning och&lt;br&gt;forskningsrelaterad verksamhet i anslutning till och som komplement till&lt;br&gt;det bilaterala utvecklingssamarbetet. Sida medverkar i och finansierar&lt;br&gt;dessutom en betydande metodutvecklings- och försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens ställningstagande till regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:153 är jämställdhet mellan kvinnor och män ett nytt mål för&lt;br&gt;Sveriges internationella utvecklingssamarbete inklusive forsknings-&lt;br&gt;biståndet. Detta innebär att jämställdhet skall främjas även i forsknings-&lt;br&gt;samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Forskningssamarbetet spelar en&lt;br&gt;strategisk roll för uppbyggnaden av kunskaper och mänskligt kapital i u-&lt;br&gt;ländema. Sida är även i forskningssammanhang i första hand en&lt;br&gt;myndighet med uppgifter inom det biståndspolitiska området. Sida har&lt;br&gt;likväl genom avdelningen för forskningssamarbete även en viktig uppgift&lt;br&gt;vad gäller finansiering av u-landsforskning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda resurser som tilldelas Sida för stöd till u-landsforskning i&lt;br&gt;Sverige syftar i första hand till att utveckla och upprätthålla en svensk&lt;br&gt;resursbas för utvecklingssamarbetet, såväl det bilaterala som det som sker&lt;br&gt;genom de internationella biståndsprogrammen. Sidas stöd till svensk u-&lt;br&gt;landsforskning bidrar även till att åstadkomma ett aktivt deltagande från&lt;br&gt;svenska forskares sida i EU:s program för forskningssamarbete inom detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.&lt;br&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAREC:s styrelse beslutade tidigare om fördelning av medel till svensk&lt;br&gt;u-landsforskning. Denna uppgift har nu övertagits av Sidas forsknings-&lt;br&gt;nämnd. Sida har enligt regeringens mening även fortsättningsvis en viktig&lt;br&gt;uppgift i egenskap av forskningsråd för svensk u-landsinriktad forskning.&lt;br&gt;Huvudansvaret för att bibehålla och utveckla kunnande och forskning vad&lt;br&gt;gäller u-länder och u-landsrelaterade frågor åvilar främst universiteten och&lt;br&gt;högskolorna. Även forskningsråden och andra forskningsstödjande organ&lt;br&gt;kan givetvis stödja kunskapsutveckling inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har noterat att Sida fortsätter det inom SAREC utvecklade&lt;br&gt;systemet med regelbundna utvärderingar av finansierade forsknings-&lt;br&gt;projekt samt att internationell expertis därvid regelmässigt anlitas. Detta&lt;br&gt;system ligger väl i linje med vad som anförs i avsnitt 3.6 om kvalitet och&lt;br&gt;relevans i forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska afrikainstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.&lt;br&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nordiska afrikainstitutet bör ytterligare&lt;br&gt;befästa sin ställning som samordnare och katalysator för den&lt;br&gt;nordiska forskningen om Afrika. Den nordiska samsynen på och&lt;br&gt;den gemensamma finansieringen av institutets forskningsprogram är&lt;br&gt;av grundläggande betydelse. Institutet bör utveckla en ökad&lt;br&gt;långsiktighet vad gäller de nordiska ländernas gemensamma&lt;br&gt;finansiering. En viss del av verksamheten skall även framgent vara&lt;br&gt;efterfrågestyrd och finansierad genom uppdrag, bl.a. från nordiska&lt;br&gt;biståndsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska afrikainstitutet tillkom år 1962 på initiativ av Nordiska rådet och&lt;br&gt;har enligt sin instruktion (SFS 1995:1352) till uppgift &amp;quot;att inom Norden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;främja och driva vetenskaplig forskning om Afrika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;främja samarbete och kontakter mellan nordiska och afrikanska&lt;br&gt;forskare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utgöra ett dokumentationscentrum för forskning och studier om&lt;br&gt;Afrika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;informera om Afrikaforskning och aktuella afrikanska förhållanden.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid Nordiska afrikainstitutet har intensifierats de senaste&lt;br&gt;åren. De utåtriktade aktiviteterna har breddats och institutets inter-&lt;br&gt;nationella status har höjts. Det är angeläget att institutet fortsätter på den&lt;br&gt;inslagna vägen och förstärker de nordiska ländernas kunskaper om Afrika&lt;br&gt;till gagn för en välgrundad Afrikapolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets totala intäkter uppgick budgetåret 1994/95 till ca 22,7&lt;br&gt;miljoner kronor. Anslag under biståndsbudgeten svarade för 8,5 miljoner&lt;br&gt;kronor och övriga nordiska länders bidrag uppgick till ca 6 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Forskning inom det migrationspolitiska området&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den migrationspolitiska forskningen&lt;br&gt;ingår som en viktig del i underlaget för utformning av&lt;br&gt;migrationspolitiken. En föränderlig omvärld ställer nya krav på&lt;br&gt;migrationspolitiken vilket medför att även forskningen måste&lt;br&gt;fortsätta att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning inom det migrationspolitiska området finansieras huvudsakligen&lt;br&gt;genom Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) som är en myndighet&lt;br&gt;under Socialdepartementet. IMER är ett nätverk av forskare inom det vida&lt;br&gt;området internationell migration och etniska relationer, vari den&lt;br&gt;migrationspolitiska forskningen ingår som en del tillsammans med&lt;br&gt;forskning inom det integrationspolitiska området. Det senare området&lt;br&gt;handhas inom regeringen av Inrikesdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet fördelar medel&lt;br&gt;till forskningsprojekt som rör internationell migration och etniska&lt;br&gt;relationer. Sedan budgetåret 1993/94 har SFR fördelat omkring 45&lt;br&gt;miljoner kronor till IMER-forskningen. Det är inte meningsfullt att&lt;br&gt;försöka göra en uppdelning av hur stor del av IMER-forskningen som är&lt;br&gt;att hänföra till det migrationspolitiska respektive det integrationspolitiska&lt;br&gt;området eftersom forskningsprojekten ofta kan omfatta båda områdena&lt;br&gt;eller behandlar dem som en helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Migrationspolitiken är ett område&lt;br&gt;som under ett tiotal år har varit i ständig förändring, bl. a. beroende på en&lt;br&gt;föränderlig omvärld. Riksdagen och regeringen har beslutat att Sverige&lt;br&gt;skall ha en kontrollerad invandring. Regelverket för att åstadkomma detta&lt;br&gt;bygger på den kunskap inom det migrationspolitiska området som finns&lt;br&gt;inom regeringskansliet, förvaltning, organisationer och forskarsamhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom en överskådlig framtid behövs mer forskning framförallt inom tre&lt;br&gt;områden, nämligen de individuella orsakerna till migration och hur de&lt;br&gt;behandlas i lagstiftningen, migrationen i ett makro-ekonomiskt samman-&lt;br&gt;hang samt återvandring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag söker många asyl och inlemmas i den kostsamma och långvariga&lt;br&gt;asylprocessen trots att de inte har några egentliga asylskäl i enlighet med&lt;br&gt;de krav som är uppställda i den svenska utlänningslagstiftningen. En&lt;br&gt;ambition finns att söka minska antalet asylsökande som kommer in i&lt;br&gt;asylprocessen i Sverige utan att ha asylskäl. Att många asylsökande som&lt;br&gt;uppenbarligen inte har tillräckliga skäl för att få stanna i Sverige kommer&lt;br&gt;in i asylprocessen påverkar den samlade asylprocessen negativt. Det är&lt;br&gt;inte minst inhumant för den enskilde individen. Det är sällan bara en&lt;br&gt;orsak som ligger bakom ett beslut att söka asyl. Ökad kunskap om&lt;br&gt;komplexiteten och de sammansatta orsakerna bakom asyl/migration samt&lt;br&gt;en utvidgad teoribildning bakom asyl/migrationsbeslutet är önskvärda.&lt;br&gt;Lagstiftningen i olika länder skiljer sig åt när det gäller att hantera&lt;br&gt;migranter och asylsökanden. Resultaten av dessa skilda rättssystem&lt;br&gt;behöver utvärderas och belysas vetenskapligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De komplexa situationer som skapar flyktingströmmar har krävt snabba&lt;br&gt;politiska beslut i de länder som har tagit emot flyktingar. I många fall har&lt;br&gt;den politiska åtgärden varierat trots att problemet varit detsamma. De&lt;br&gt;nordiska länderna valde delvis olika åtgärder när det gällde flykting-&lt;br&gt;situationen i Bosnien och Hercegovina. En vetenskaplig utvärdering av&lt;br&gt;detta görs för närvarande inom ett nordiskt tvärvetenskapligt projekt. Det&lt;br&gt;finns behov av att denna typ av forskning med ett direkt&lt;br&gt;användarperspektiv utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För alla samhällens utveckling finns ett visst behov av migration för att&lt;br&gt;samhället skall kunna fortsätta att utvecklas. Samtidigt är strävan att&lt;br&gt;människor inte skall tvingas lämna sin hembygd mot sin vilja. I vissa fall&lt;br&gt;kan det vara strukturomvandlingar som tvingar fram omflyttningar, i andra&lt;br&gt;fall kan det vara olika typer av katastrofer eller politiska förändringar som&lt;br&gt;är de bakomliggande orsakerna. Om strävan är att med politiska och andra&lt;br&gt;medel undanröja orsakerna bakom påtvingad flykt, behövs mer kunskaper&lt;br&gt;om hur t.ex. bistånd och handelspolitik påverkar orsakerna bakom&lt;br&gt;migration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett allt viktigare koncept inom migrationspolitiken är återvandring. FN:s&lt;br&gt;flyktingkommissarie hävdar att det eftersträvansvärda och mest lyckliga&lt;br&gt;slutet på en påtvingad asyl är att kunna återvända hem. Samtidigt visar&lt;br&gt;erfarenheter av återvandring att det är en mycket komplex process inom&lt;br&gt;vilken tidsfaktorn spelar en central roll. Ett återvändande kan ske under&lt;br&gt;hela livscykeln, men det är speciellt förhållanden under exilens första fem&lt;br&gt;år som påverkar beslutet att återvända eller ej. Viss forskning menar på&lt;br&gt;att integration och återvändande är positivt korrelerade medan andra finner&lt;br&gt;motsatta orsakssamband. Hela återvändandeprocessens komplexitet&lt;br&gt;behöver belysas genom ytterligare forskningsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.&lt;br&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Försvarsdepartementets verksamhetsområde&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Beskrivning av verksamhetsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Försvarssektoms samlade satsning på FoU-verksamhet uppgår, i en vid&lt;br&gt;tolkning av OECD:s definition, till fyra miljarder kronor. Tre av dessa&lt;br&gt;miljarder kan hänföras till kostnader för utveckling av beställda system&lt;br&gt;såsom stridsflygplan m.m. Resterande en miljard kronor fördelar sig på&lt;br&gt;forskning och utveckling av avancerad teknik som förberedelse inför&lt;br&gt;framtida beställningar av materiel samt analys mm. Redovisningen nedan&lt;br&gt;begränsar sig till dessa senare typer av FoU-insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nedanstående tabell ges en översikt över forskningsanslagen under&lt;br&gt;Försvarsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;br&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;br&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;br&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166 175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;forskningsanstalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;försöksanstalten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde bedrivs även&lt;br&gt;forskning vid Militärhögskolan respektive Försvarshögskolan. Genom&lt;br&gt;beslut den 12 september 1996 bemyndigas försvarsministern att tillkalla&lt;br&gt;en organisationskomitté för att lämna förslag till verksamhetsformer och&lt;br&gt;organisation för en ny myndighet. Denna nya myndighet,&lt;br&gt;Försvarshögskolan, bildas efter avveckling av Militär- respektive&lt;br&gt;Försvarshögskolan, men med i princip samma uppgifter som de tidigare&lt;br&gt;skolorna haft. Forskning kommer sålunda att bedrivas men det kan inte&lt;br&gt;nu närmare anges i vilken omfattning eller inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsforskning finansieras även över andra anslag. De medel som&lt;br&gt;under kalenderåret 1996 avsatts för forskning och utveckling av de&lt;br&gt;myndigheter under Försvarsdepartementet som har i uppgift att finansiera&lt;br&gt;sådan forskning framgår av nedanstående sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FoU-budget&lt;br&gt;1996 (mkr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten och Försvarets materielverk har behov av forskning som&lt;br&gt;grund för sin prioritering, planering och verksamhet såsom utbildning och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;materielanskaffning. Den militära försvarsforskningens inriktning fastställs&lt;br&gt;i nära dialog mellan försvarets forskningsorganisationer och forskningens&lt;br&gt;användare. Detta säkerställer att försvarsforskningen utgör en väl&lt;br&gt;integrerad del av Försvarsmaktens lednings- och produktionsprocess i&lt;br&gt;fred. Försvarsforskningen skapar också en kompetens som är viktig för&lt;br&gt;krigsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allt viktigare del av militär beredskap utgörs av teknisk-vetenskaplig&lt;br&gt;kompetens. Kunskap är en strategisk resurs för att minska osäkerheter och&lt;br&gt;risker samt för att öka handlingsfriheten i fred, kris och krig. FoU-baserad&lt;br&gt;kunskap behövs för att skapa beslutsunderlag för det militära försvarets&lt;br&gt;långsiktiga utveckling. Den militärt inriktade försvarsforskningen bedrivs&lt;br&gt;huvudsakligen av Försvarets forskningsanstalt, Flygtekniska&lt;br&gt;försöksanstalten och Militärhögskolan. Omfattningen av insatser inom&lt;br&gt;forskning och analyser vid dessa uppgår till ca 450 miljoner kronor per&lt;br&gt;år. Satsningar på FoU-projekt inom industrin uppgår till ca 400 miljoner&lt;br&gt;kronor per år och avser främst utveckling av teknik som förberedelse för&lt;br&gt;utveckling av materielsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap samordnar funktionsövergripande&lt;br&gt;forskning inom det civila försvaret. Forskningssatsningarna uppgår till ca&lt;br&gt;25 miljoner kronor per år inom områden som kris- och riskhantering,&lt;br&gt;sårbarhet och beredskapshänsyn mm. Utöver detta avsätter Styrelsen för&lt;br&gt;psykologiskt försvar ca två miljoner kronor för forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk finansierar forskningsprojekt inom sitt&lt;br&gt;ansvarsområde, t ex riskhantering, människors beteende, attityder och&lt;br&gt;värderingar i förhållande till olyckor, miljöeffekter av brandsläckning och&lt;br&gt;miljövänliga släckmetoder. Forskningssatsningarna uppgår till ca 30&lt;br&gt;miljoner kronor årligen. Utöver detta driver räddningsverket ett antal&lt;br&gt;projekt som finansieras av Överstyrelsen för civil beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är, utöver ovanstående forskning som beställs och inriktas&lt;br&gt;av respektive mottagare, via anslag direkt till forskningsutförare beställare&lt;br&gt;av försvarsforskning för ca 150 miljoner kronor, se ovanstående tabell.&lt;br&gt;Denna forskning utgörs av forskning gällande skydd mot ABC-&lt;br&gt;stridsmedel samt forskning och analyser för regeringens behov vid&lt;br&gt;Försvarets forskningsanstalt och stöd till bl a forskningsinvesteringar vid&lt;br&gt;Flygtekniska försöksanstalten. Dessa områden beskrivs närmare i&lt;br&gt;totalförsvarspropositionen som överlämnas till riksdagen den 19&lt;br&gt;september 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;br&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Motiv för försvarsforskning och beskrivning av&lt;br&gt;försvarets forskningssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;br&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Totalförsvarsforskning, som&lt;br&gt;huvudsakligen utgörs av teknisk forskning, är av central betydelse&lt;br&gt;för totalförsvarets inriktning och utveckling men är också en&lt;br&gt;betydelsefull nationell resurs som bör kunna utnyttjas även utanför&lt;br&gt;försvarssektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Satsningarna på försvarsforskning&lt;br&gt;motiveras av försvarssektoms behov av att förstå den tekniska och&lt;br&gt;vetenskapliga utvecklingens betydelse för framtida hot. Försvarsforskning&lt;br&gt;behövs också för att inrikta och även möjliggöra upphandling av&lt;br&gt;avancerade tekniska produkter vid svensk industri. Försvarets behov av&lt;br&gt;långsiktig och målinriktad teknikupphandling och analyser har skapat ett&lt;br&gt;system för kunskapsöverföring som i vissa avseenden skiljer sig från det&lt;br&gt;övriga svenska forskningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsforskning bidrar till att minska gapet mellan högskoleforskning&lt;br&gt;och utvecklingsarbetet vid industrin genom långsiktiga behovsstyrda&lt;br&gt;forskningsprogram som sträcker sig längre än vad industrin normalt är&lt;br&gt;beredd att själv finansiera och genom att försvarets forskningsinstitut&lt;br&gt;samverkar i nätverk med industrin, högskolan och försvarsmyndigheter.&lt;br&gt;Ur ett forskningspolitiskt perspektiv utgör försvarsforskningen en viktig&lt;br&gt;del av det nationella stödet till teknisk FoU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella samarbetet inom försvarsforskningsområdet regleras&lt;br&gt;i särskilda regeringsavtal. Inom ramen för dessa avtal sker en avsevärd&lt;br&gt;kunskapsöverföring till försvaret. Den säkerhetspolitiska utvecklingen&lt;br&gt;under senare år har underlättat en fortsatt utveckling av samverkan&lt;br&gt;internationellt. Sverige, liksom övriga Europa, står inför en&lt;br&gt;internationalisering av försvars-FoU som kan komma att gå mycket&lt;br&gt;snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av förutsättningarna för att kunna delta i denna utveckling är&lt;br&gt;tillgång till hög kompetens som är attraktiv i ett internationellt utbyte.&lt;br&gt;Industriellt internationellt samarbete, där svensk försvarsindustri deltar,&lt;br&gt;främjas av och är en drivkraft för svensk försvarsforskning. Svensk FoU&lt;br&gt;utgör bara någon procent av världens samlade FoU-insatser. Sverige bör&lt;br&gt;ha egen spetsteknologi inom utvalda områden och samtidigt kunna&lt;br&gt;nyttiggöra forskning och teknik från andra länder. Inom områden med hög&lt;br&gt;sekretess är vi hänvisade även i framtiden till att utveckla vår egen&lt;br&gt;teknologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsforskning utgörs främst av teknisk forskning, där nyttiggörande&lt;br&gt;av forskningen är väsentlig. Detta förhållande har skapat ett system för&lt;br&gt;kunskapsöverföring som bygger på avgiftsfinansiering där avnämaren av&lt;br&gt;forskning också är finansiär. Avgiftsfinansieringen som i princip infördes&lt;br&gt;den 1 juli 1994 har medfört ökat avnämarintresse och en förbättrad dialog&lt;br&gt;vid utformning av forskningsprojekten. Användarperspektivet tillåts på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta sätt interagera med relativt långsiktig forskning vilket kan skapa den&lt;br&gt;dynamik ur vilken helt nya idéer föds. Forskningsutförare utgörs till&lt;br&gt;övervägande del av forskningsinstitut men samverkan med universitet och&lt;br&gt;högskolor förekommer i betydande omfattning. Det pågår även ett arbete&lt;br&gt;från försvarets forskningsutförare för att förbättra samverkan med&lt;br&gt;industrin. Detta har tidigare förekommit i mindre omfattning eftersom det&lt;br&gt;har ansetts försvåra Försvarets materielverks inhemska&lt;br&gt;konkurrensupphandling. Idag finns en formaliserad samverkan med alla&lt;br&gt;landets större försvarsindustrier där kunskapsöverföring sker systematiskt.&lt;br&gt;Ett annat exempel på ökad samverkan utgörs av gemensamma&lt;br&gt;forskningsprogram till exempel Nationellt Flygtekniskt Forskningsprogram&lt;br&gt;(se 6.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behoven ur det militära försvarets synvinkel av&lt;br&gt;försvarsforskningsinstitut består framförallt av att instituten har en annan&lt;br&gt;typ av uppgift än universiteten. Försvarets behov av forskning förutsätter&lt;br&gt;att probleminriktade projekt av tvärvetenskaplig karaktär kan genomföras.&lt;br&gt;Det krävs också djupa kunskaper om den miljö där forskningsresultaten&lt;br&gt;skall användas och det krävs forskningsorgan med förmåga att hantera&lt;br&gt;sekretessbelagd information som kan samverka med utländsk&lt;br&gt;försvarsforskning. Inom universitet och högskolor saknas för militära&lt;br&gt;försvaret viktiga forskningsområden till exempel telekrigsteknik,&lt;br&gt;sensorsystem och stridsdelsteknik. Denna forskning möjliggörs inom&lt;br&gt;försvarets forskningsinstitut där problemen och förmågan att bidra med&lt;br&gt;kunskap för att lösa problemen står i centrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet dual-use användes ursprungligen inom amerikansk&lt;br&gt;exportindustri för produkter där man inte kunde avgöra om&lt;br&gt;användningsområdet var av civil eller militär art. Inom den svenska&lt;br&gt;försvarssektom används begreppet dual-use oftast för att beskriva militär&lt;br&gt;nytta av den utveckling som civila/kommersiella drivkrafter medfört,&lt;br&gt;tydligast inom datorutvecklingen. En naturlig konsekvens av denna&lt;br&gt;utveckling är att försvarsforskning i mycket ringa omfattning ägnar sig åt&lt;br&gt;sådan forskning och utveckling. I den mån den bedrivs syftar den till att&lt;br&gt;utnyttja civil FoU för försvarets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet dual-use kan även gälla omvänt då militär forskning har ett&lt;br&gt;civilt värde. Detta gäller bland annat tekniska övervakningssystem som&lt;br&gt;kan användas för övervakning av internationell brottslighet och&lt;br&gt;miljöeffekter, flygteknologins ömsesidiga beroende av militära och civila&lt;br&gt;projekt, riskanalyser, bland annat kemiska, lasersensorer för&lt;br&gt;jordresurskartläggning och för bottenkartering i svenska vatten. Ett nytt&lt;br&gt;och konkret exempel på teknik som utvecklats är att genom att utnyttja&lt;br&gt;ofarligt låg mikrovågseffekt störa elektronisk bränsleinsprutning och&lt;br&gt;därigenom i polisiärt syfte kunna stoppa bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella utvecklingen med exempelvis ökad internationell&lt;br&gt;brottslighet och terrorism tenderar att inom flera områden sudda ut&lt;br&gt;gränserna mellan militära och civila forskningsbehov. Ökad samverkan&lt;br&gt;över sektorsgränsema kommer att erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsforskningen, i grunden motiverad utifrån sektorns behov, har&lt;br&gt;skapat ett system där nyttiggörande av forskningen är det primära och där&lt;br&gt;problemen och förmågan att bidra med kunskap för att lösa problemen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;br&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;står i centrum. Den ur ett forskningspolitiskt perspektiv intressanta&lt;br&gt;förmågan till systemtänkande inom försvarssektom jämte det faktum att&lt;br&gt;civil och militär forskning i ökande grad är ömsesidigt beroende gör att&lt;br&gt;försvarsforskning utgör en nationell resurs som bör kunna utnyttjas även&lt;br&gt;utanför försvarssektom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Samverkan inom forskning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.3.1 Samverkan inom forskning kring nya hot och risker i&lt;br&gt;samhället&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens utveckling har medfört att Sverige vidgat perspektivet&lt;br&gt;när det gäller tänkbara risker, hot och påfrestningar i samhället. Den nya&lt;br&gt;synen på säkerhetsbegreppet sträcker sig från mer traditionella&lt;br&gt;säkerhetspolitiska hot till de hot och risker som följer av den globala&lt;br&gt;utvecklingen och det modema samhällets sårbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse angavs att det ”1&lt;br&gt;samhället förekommer viss forskning om de nya hot och risker som&lt;br&gt;regeringen tagit upp inom ramen för det vidgade säkerhetspolitiska&lt;br&gt;begreppet. Det bedrivs emellertid inte någon samordning av forskningen&lt;br&gt;på detta fält.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller forskning och analyser på nya områden samt när det&lt;br&gt;gäller analyser som ligger till grund för beslutsfattande, är det viktigt att&lt;br&gt;ha ett pluralistiskt synsätt. Det är av stor betydelse att skapa koordinering&lt;br&gt;genom samverkansformer där ömsesidigt kunskapsutbyte och&lt;br&gt;idégenerering kan leda till en god form av samordning som tillvaratar&lt;br&gt;synergieffekter men undanröjer eventuell risk för dubblering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför att inrätta en särskild grupp för samverkan&lt;br&gt;kring nya hot och risker mot samhället. Denna fråga behandlas i&lt;br&gt;proposition 1996/97:11 om beredskapen mot svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;br&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.2 Samverkan inom flygteknisk forskning och teknologi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det nationella flygtekniska&lt;br&gt;forskningsprogrammet bör fortsätta på samma nivå som hittills&lt;br&gt;under ytterligare tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organet Nationellt Flygtekniskt Forum utgör en god modell för&lt;br&gt;samverkan mellan industri, sektorsmyndigheter samt universitet och&lt;br&gt;högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska flygtekniska forskningen har sedan lång tid tillbaka utgjort&lt;br&gt;ett område av stor betydelse för både militär och civil tillämpning. Civil&lt;br&gt;flygindustri hade inte kunnat utvecklas utan den militära som grund. Idag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har dessa inriktningar stöd av varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygindustrin har en dokumenterat viktig roll som generator av&lt;br&gt;teknologi för övrig verkstadsindustri. Detta gäller särskilt avancerat&lt;br&gt;systemkunnande och integrerad, komplex produktion där den&lt;br&gt;högteknologiska flygindustrin representerar ett infrastrukturkapital av&lt;br&gt;samma typ som högre utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett flertal länder sker strategiska satsningar på forskning inom det&lt;br&gt;flygindustriella området. Detta betraktas genom sin högteknologiska&lt;br&gt;karaktär som ett nyckelområde för att höja den nationella teknologinivån.&lt;br&gt;Minskade militära budgetar har dock medfört att en omfattande industriell&lt;br&gt;strukturomvandling har påbörjats med utökat internationellt samarbete.&lt;br&gt;Sverige deltar i flera internationella samarbetsprogram inom flygteknisk&lt;br&gt;forskning och teknologi. Två av dem beskrivs i avsnittet 3.13.1 om&lt;br&gt;internationellt forskningssamarbete. Det är samtidigt av stor vikt att&lt;br&gt;inhemsk flygteknisk kompetens finns för vidmakthållande av JAS 39&lt;br&gt;Gripen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga flygtekniska utbildningen och forskningen är för närvarande&lt;br&gt;koncentrerad till Kungl tekniska högskolan (material- och&lt;br&gt;strömningsteknik), Linköpings universitet (flygplansbyggnad,&lt;br&gt;flygsystembyggnad) och Chalmers tekniska högskola AB (gasturbiner).&lt;br&gt;Vidare bedrivs omfattande forskning vid Flygtekniska försöksanstalten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tre år tillbaka finns ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram&lt;br&gt;som finansieras gemensamt av staten och industrin vilka har avsatt 30&lt;br&gt;miljoner vardera per år för att skapa ett konstruktivt samarbete mellan&lt;br&gt;företag, institut och universitet och högskolor. Programmet löper ut under&lt;br&gt;innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sverige finns sedan år 1994 också Nationellt Flygtekniskt Forum&lt;br&gt;som är ett samverkansorgan mellan industri, försvarsmyndigheter samt&lt;br&gt;universitet och högskolor, med målsättningen att verka för en optimal&lt;br&gt;inriktning av den framtida flygtekniska utvecklingen i Sverige. Nationellt&lt;br&gt;Flygtekniskt Forum har bland annat tagit fram skriften &amp;quot;Framtiden för&lt;br&gt;svensk flygteknik - förslag till målsättning och samordnade insatser&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den flygtekniska forskningen i&lt;br&gt;Sverige utgör ett bra exempel på långtgående militär och civil integration.&lt;br&gt;Det är viktigt att även i framtiden uppmuntra och motivera sådan&lt;br&gt;samverkan. Samverkan fungerar i allmänhet väl inom respektive sektor.&lt;br&gt;Utmaningen består i att brygga över kulturella och andra skillnader och&lt;br&gt;låta olika sektorer mötas för att vinna synergieffekter. Problem finns i&lt;br&gt;gränssnittet mellan högskola och industri samt mellan civil och militär&lt;br&gt;FoU-verksamhet. Det är också här som staten eller statens organ mest&lt;br&gt;direkt och naturligt kan påverka förutsättningarna till exempel i kraft av&lt;br&gt;finansiär och beställare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nationella flygtekniska programmet är ett gott exempel på&lt;br&gt;samverkan mellan företag, institut samt universitet och högskolor. Detta&lt;br&gt;program har utvärderats på uppdrag av regeringen. Utvärderaren&lt;br&gt;konstaterar att programmet har levt upp till sin målsättning och att ett&lt;br&gt;konstruktivt samarbete mellan företag, institut samt universitet och&lt;br&gt;högskolor har inletts. Samtliga berörda parter är positiva till en&lt;br&gt;fortsättning av programmet. Utvärderaren konstaterar vidare att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;br&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programmet leder dels till lösningar av verklighetsanknutna problem, dels&lt;br&gt;till nyrekrytering av kvalificerade medarbetare. Dessutom stödjer&lt;br&gt;programmet en teknikdrivande bransch och kan därmed få betydelse även&lt;br&gt;för andra industrigrenar. Industrin är enligt utvärderaren beredda att&lt;br&gt;förlänga existerande avtal och delta i fortsatt finansiering av programmet.&lt;br&gt;Utvärderaren föreslår, förutom en fortsatt verksamhet på ungefär&lt;br&gt;nuvarande ekonomiska nivå, en fördjupad dialog mellan de företag,&lt;br&gt;myndigheter, institut, universitet och högskolor som har anknytning till&lt;br&gt;det flygtekniska området. Målsättningen med denna dialog är att&lt;br&gt;åstadkomma en samlad syn på Sveriges flygtekniska framtid. En lämplig&lt;br&gt;plattform för fördjupad dialog torde vara Nationellt Flygtekniskt Forum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 1997 en förlängning av&lt;br&gt;det nationella flygtekniska forskningsprogrammet på ungefär samma årliga&lt;br&gt;realekonomiska nivå som hittills under den kommande treåriga&lt;br&gt;forskningspolitiska beslutsperioden, varefter förnyad utvärdering bör ske.&lt;br&gt;Det nationella flygtekniska forskningsprogrammets fortsatta finansiering&lt;br&gt;bör som förut delas lika mellan staten och industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den samverkan som inletts av organet Nationellt&lt;br&gt;Flygtekniskt Forum mellan industri, försvarsmyndigheter samt universitet&lt;br&gt;och högskolor är av stor betydelse för att förbättra samverkan mellan de&lt;br&gt;olika aktörerna, skapa en gemensam syn på svensk flygteknik samt ge&lt;br&gt;förslag till nationell policy inom det flygtekniska området. Nationellt&lt;br&gt;Flygtekniskt Forum bör kunna tjäna som modell, där så är tillämpligt,&lt;br&gt;även för andra områden än det flygtekniska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;br&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Socialdepartementets verksamhetsområde&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom Socialdepartementets verksamhetsområde bedrivs och initieras&lt;br&gt;forskning och utvecklingsarbete rörande insatser för individer och&lt;br&gt;familjer, äldre och personer med funktionshinder, de ekonomiska välfärds-&lt;br&gt;systemen, folkhälsa, hälso- och sjukvård samt rättsmedicin. FoU-arbetet&lt;br&gt;initieras och bedrivs i decentraliserade former, varvid Socialvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet (SFR) utgör ett nav för stora delar av FoU-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anförs i det följande angående olika forskningsområden&lt;br&gt;vill regeringen framhålla att integrering av genusperspektivet är av stor&lt;br&gt;vikt inom alla forskningsgrenar och annan verksamhet. Ett utveck-&lt;br&gt;lingsprogram kommer att igångsättas av Socialdepartementet för att med&lt;br&gt;hjälp av myndigheter och andra viktiga aktörer förankra genusperspektivet&lt;br&gt;inom departementets hela verksamhetsområde. Genom att analysera&lt;br&gt;förslag och verksamhet utifrån bägge könens perspektiv kommer verk-&lt;br&gt;samheten att kunna berikas och effektiviseras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Organisation och resurser för FoU&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg återfinns ett&lt;br&gt;flertal myndigheter under Socialdepartementet som ger stöd till och/eller&lt;br&gt;utför forsknings- och utvecklingsarbete. Totalt satsas inom utgiftsområdet&lt;br&gt;omkring 200 miljoner kronor av anslagsmedel på forskning och ut-&lt;br&gt;veckling varav hälften genom Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet (FHI) är ett nationellt organ med uppgift att&lt;br&gt;förebygga sjukdomar och annan ohälsa och främja en god hälsa för alla.&lt;br&gt;FHI skall, för sin vetenskapliga förankring, bedriva, initiera och ge stöd&lt;br&gt;till forskning och utveckling inom folkhälsoområdet. Detta sker bl.a.&lt;br&gt;genom att FHI träffar samarbetsavtal med forskningsmiljöer och centra för&lt;br&gt;utveckling av målinriktat folkhälsoarbete inom olika programområden&lt;br&gt;samt sprider information om resultaten. Särskild vikt ges därvid FoU-&lt;br&gt;verksamhet inriktad mot sådana förhållanden som främjar hälsan hos de&lt;br&gt;grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) bedriver&lt;br&gt;en forskningsbaserad utvärdering av etablerade och nya medicinska&lt;br&gt;metoder ur medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv. På basis&lt;br&gt;av utvärderingarna verkar SBU för ett rationellt utnyttjande av givna&lt;br&gt;resurser inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsinstitutets (SMI) forsknings- och utvecklingsarbete för att be-&lt;br&gt;kämpa smittsamma sjukdomar utgör tillsammans med smittskyddsarbete&lt;br&gt;tyngdpunkten i SMI:s verksamhet och bedrivs som en integrerad del av&lt;br&gt;övrig verksamhet vid SMI. Ett nära samarbete sker med Karolinska&lt;br&gt;institutet (Kl).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) bedriver forskning&lt;br&gt;kring risksituationer, riskgrupper och riskreaktioner. Forskningsverksam-&lt;br&gt;heten skall vara praktiskt tillämpbar inom det sociala området, inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälso- och sjukvårdsområdet samt inom arbetsmarknadsområdet. Finan-&lt;br&gt;siering sker delvis genom anslag och delvis med externa medel. Verksam-&lt;br&gt;heten bedrivs i nära samarbete med Kl, Institutionen för stressforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen (SoS) bedriver i viss omfattning forskningsanknutet&lt;br&gt;utvecklingsarbete inom ramen för Centrum för utvärdering av metoder i&lt;br&gt;socialt arbete (CUS). Dessutom har inom Socialstyrelsen byggts upp ett&lt;br&gt;Epidemiologiskt centrum (EpC) som bedriver forskningsanknutet utvärde-&lt;br&gt;ringsarbete och ansvarar för de stora epidemiologiska registren inom&lt;br&gt;socialtjänsten samt hälso- och sjukvården. Dessa register används flitigt&lt;br&gt;i epidemiologisk forskning. SoS har också byggt upp en social databas&lt;br&gt;som kan vidareutvecklas. För att öka utnyttjandet av registren vid EpC för&lt;br&gt;forskningsändamål har SFR och Medicinska forskningsrådet (MFR)&lt;br&gt;beslutat att gemensamt ge ekonomiskt stöd till stipendiatplatser vid EpC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av staten och landstingsförbundet gemensamt finansierade Spri,&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut, ger staten och sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen underlag för beslut som syftar till att främja svensk hälso- och&lt;br&gt;sjukvård. Spri:s utvecklingsarbete har tyngdpunkten inom hälsoekonomi,&lt;br&gt;kvalitetsutveckling, informationsteknik och informationsförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappinstitutet som har staten och landstingen som huvudmän, är&lt;br&gt;samhällets centrala organ när det gäller frågor om hjälpmedel till funk-&lt;br&gt;tionshindrade personer. Institutet har till ändamål att främja, samordna och&lt;br&gt;medverka i utvecklings- och forskningsarbete avseende hjälpmedel för&lt;br&gt;målgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelse (SiS) som ansvarar för institutionsvård av&lt;br&gt;missbrukare och ungdomar stöder forskning med betydelse för den egna&lt;br&gt;verksamheten samt för metodutveckling och kompetensutveckling av&lt;br&gt;personal. Institutet för kunskapsutveckling inom missbrukar- och&lt;br&gt;ungdomsvården (IKM) är nära knutet till SiS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;br&gt;återfinns Riksförsäkringsverket (RFV), som har ansvar för att utvärdera&lt;br&gt;trygghetssystemens effekter för individ och samhälle. Detta arbete sker för&lt;br&gt;närvarande huvudsakligen inom RFV :s utvärderingsprogram men med viss&lt;br&gt;forskarmedverkan. Uppbyggnad pågår inom RFV av ett longitudinellt&lt;br&gt;händelseregister som skall möjliggöra analyser och forskning kring bl.a.&lt;br&gt;utnyttjandet av de olika trygghetssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområde 4, Rättsväsendet svarar Rättsmedicinalverket (RMV)&lt;br&gt;för utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för den egna&lt;br&gt;verksamheten — rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik.&lt;br&gt;RMV är huvudman för ett centralt arkiv av intresse för rättspsykiatrisk&lt;br&gt;forskning, beläget vid den rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm. Ett&lt;br&gt;rättspsykiatriskt inriktat utvecklings- och forskningscenter är under&lt;br&gt;uppbyggnad i samverkan med Kl. Vid RMV:s samtliga avdelningar utom&lt;br&gt;en finns professorer med kombinationstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom stöd till forsknings- och utvecklingsarbete från ovan nämnda&lt;br&gt;organ direkt under Socialdepartementet så finns det betydande andra&lt;br&gt;medel för forskning riktade främst mot hälso- och sjukvårdsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens stöd till medicinsk forskning utgörs främst av anslagen till&lt;br&gt;universiteten, till Medicinska forskningsrådet (MFR) samt medel som&lt;br&gt;betalas ut till sjukvårdshuvudmännen med anledning av avtal om sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;br&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete om läkarutbildning, forskning m.m. vilka redovisas under utgifts-&lt;br&gt;område 16, Utbildning och universitetsforskning. Till detta kommer FoU-&lt;br&gt;verksamhet inom landsting och företag främst inom läkemedelsbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsstöd på det medicinska området lämnas även av bl.a.&lt;br&gt;Stiftelsen för vård- och allergiforskning, Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden&lt;br&gt;och Apoteksbolagets fond för forskning och studier i hälsoekonomi och&lt;br&gt;socialfarmakologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsmedel till FoU inom Socialdepartementets verksamhetsområde,&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Inom parantes anges bedömda belopp för FoU inom ramanslagen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget/&lt;br&gt;bedömt&lt;br&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag/&lt;br&gt;bedömt&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat/&lt;br&gt;bedömt&lt;br&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat/&lt;br&gt;bedömt&lt;br&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forsknings-&lt;br&gt;rådet (SFR)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för psykosocial&lt;br&gt;miljömedicin (IPM)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ca 15)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ca 11)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="11"&gt;
&lt;p&gt;Omfatt-&lt;br&gt;ning enl.&lt;br&gt;myndig-&lt;br&gt;heternas&lt;br&gt;mJl egen&lt;br&gt;priori-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet (FHI)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ca 64)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ca 42)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsinstitutet (SMI)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ca 26)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ca 25)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen (SoS)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;♦&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelse (SiS)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ca 15)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ca 10)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens beredning för utvärde-&lt;br&gt;ring av medicinsk metodik&lt;br&gt;(SBU)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spri, hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;utvecklingsinstitut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;* 2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;* 2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handikappinstitutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;* 3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;* 3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinalverket (RMV)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ca 7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ca 5,5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ca 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ca 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Uppgift saknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) SBU:s anslag 1997 föreslås bli 23,6 mkr varav 8 mkr tillfälliga medel. Ytterligare medel kan tillkomma genom&lt;br&gt;överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet. Avtal för 1997 ej klart. För 1996 fick SBU 10,5 mkr&lt;br&gt;genom sådan överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) Spri får enligt överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet ett statligt bidrag för sin verksamhet&lt;br&gt;med 29,7 mkr för 1996. Hälso- och sjukvårdshuvudmännen tillskjuter lika mycket. FoU-del ej specificerad.&lt;br&gt;Avtal för 1997 ej klart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) Handikappinstitutet får totalt 51 mkr för 1996 enligt ettårig överenskommelse mellan staten och Landstingsför-&lt;br&gt;bundet. Fou-del ej specificerad. Avtal för 1997 ej klart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SFR) bör utveckla sitt samarbete med och stöd till övriga myndig-&lt;br&gt;heter under Socialdepartementet. Dessutom bör SFR utöka sitt samar-&lt;br&gt;bete med Skolverket kring frågor rörande stöd till forskning om&lt;br&gt;barnomsorg och skola (se även avsnitt 10.4.2.). Det är vidare rege-&lt;br&gt;ringens mening att SFR liksom övriga forskningsråd bör få rätt att&lt;br&gt;inrätta professurer i enlighet med vad som sägs i avsnitt 10.2.4 och&lt;br&gt;att SFR bör ingå i den samverkansgrupp för forskningsråden som&lt;br&gt;föreslås att främja tvärvetenskap i enlighet med vad som sägs i avsnitt&lt;br&gt;10.2.6. Vidare bör SFR inom sitt anslag särskilt avsätta medel för att&lt;br&gt;bygga upp och vårda databaser för longitudinell forskning i enlighet&lt;br&gt;med vad som sägs i avsnitt 3.11.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;br&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) har ett brett mandat och ger&lt;br&gt;stöd till grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap,&lt;br&gt;socialpolitik och folkhälsovetenskap. Forskningen som får stöd från SFR&lt;br&gt;utförs nästan uteslutande vid universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFR har i sin fördjupade anslagsframställan betonat behovet av&lt;br&gt;kontinuitet i forskningssatsningarna samt pekat på att det inom stora delar&lt;br&gt;av Socialdepartementets verksamhetsområde finns behov av utökade&lt;br&gt;forskningssatsningar. Den flyttning av resurser till SFR och SiS som&lt;br&gt;Forskningsfinansieringsutredningen (SOU 1996:29) föreslagit avvisas av&lt;br&gt;SFR som dock anser sig kunna ta ett större ansvar för samordning av&lt;br&gt;forskningsfrågor mellan myndigheterna under Socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: SFR:s samarbete med och stöd till&lt;br&gt;samtliga övriga myndigheter under Socialdepartementet bör vidareutveck-&lt;br&gt;las när det gäller analys av forskningsbehov, val av metoder för stöd till&lt;br&gt;forskning och spridning av forskningsinformation. Regeringen kommer&lt;br&gt;därför att ge SFR i uppdrag att svara för initiativ inom området. Däremot&lt;br&gt;finns det enligt regeringens mening inga skäl att, som Forskningsfinansie-&lt;br&gt;ringsutredningen föreslagit, flytta de forskningsresurser som disponeras av&lt;br&gt;FHI och SiS till SFR. Tvärtom innebär dagens lösning ett större&lt;br&gt;engagemang från de berörda myndigheterna i forskningsfrågor och därmed&lt;br&gt;även goda förutsättningar för ett bättre nyttiggörande i verksamheten av&lt;br&gt;forskningsresultat från olika håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för barnomsorgs- och förskolefrågor har under våren flyttats&lt;br&gt;från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet och Skolverket&lt;br&gt;kommer därmed att få ett ansvar för forskning inom detta område. Med&lt;br&gt;anledning härav bör SFR och Skolverket koordinera sina insatser kring&lt;br&gt;frågor som rör stöd till forskning om barnomsorg och skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av de projekt som SFR stöder är av tvärvetenskaplig&lt;br&gt;karaktär och det är enligt regeringens mening därför angeläget att SFR&lt;br&gt;ingår i den samverkansgrupp för forskningsråden för att främja tvärveten-&lt;br&gt;skap som regeringen avser att tillskapa. Denna beskrivs i avsnitt 10.2.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att SFR liksom övriga forskningsråd bör få rätt att&lt;br&gt;inrätta professurer i enlighet med vad som sägs i avsnitt 10.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1997 föreslås SFR tillföras medel för&lt;br&gt;lokalkostnader så att SFR kan uppfylla riksdagens beslut om att principen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om full kostnadstäckning skall gälla vid utbetalning av forskningsmedel&lt;br&gt;till forskare vid universitet och högskolor. Dessutom föreslås SFR tillföras&lt;br&gt;vissa medel för utökade administrativa uppgifter i samband med ökade&lt;br&gt;krav på samordningsinitiativ enligt ovan inom Socialdepartementets&lt;br&gt;område, nytt ansvar för samordning och kanslifunktion för alkoholforsk-&lt;br&gt;ning samt utökade krav på ekonomisk uppföljning av utbetalade forsk-&lt;br&gt;ningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller stora datamaterial bör SFR få i uppdrag att inom sitt&lt;br&gt;anslag avsätta medel till uppbyggnad och vård av databaser för longitudi-&lt;br&gt;nell forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5, 7.3-7.6 och 15 kommenteras en del av den forskning som&lt;br&gt;stöds av SFR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;br&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Forskning rörande de sociala trygghetssystemen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen avser ge Socialvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet (SFR) och Riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag att&lt;br&gt;fördjupa analysen kring vilka forskningsbehov som är särskilt ange-&lt;br&gt;lägna att prioritera ur samhällets och socialförsäkringsadministra-&lt;br&gt;tionens perspektiv. Vidare avser regeringen ge RFV i uppdrag att&lt;br&gt;undersöka möjligheten att inom RFV:s verksamhetsområde finna&lt;br&gt;utrymme för en flerårig satsning för att initiera forskning av relevans&lt;br&gt;för socialförsäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning med relevans för socialförsäkringsområdet bedrivs vid univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor inom flera olika fakultetsområden. Behovet av forsk-&lt;br&gt;ningsbaserad kunskap om de sociala trygghetssystemens funktion, effekter&lt;br&gt;och effektivitet är stort i och med den snabba omställning som pågår av&lt;br&gt;dessa system och av samhället i övrigt. Det är angeläget att få kunskap&lt;br&gt;om hur förändringar påverkar medborgarnas vardagsvillkor och få indika-&lt;br&gt;tioner på hur välfärdssystemen kan behöva utvecklas. Detta är ett av&lt;br&gt;SFR:s prioriterade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en nyligen genomförd översikt över svensk forskning om välfärd som&lt;br&gt;SFR låtit göra konstateras att viktiga delar av socialförsäkringsforskningen&lt;br&gt;är av hög kvalitet men att det behövs mer och bättre forskning om&lt;br&gt;effekter av offentliga åtgärder och av andra strukturella villkor. Sådana&lt;br&gt;studier kan avse effekter såväl på makro- som på mikronivå. För att&lt;br&gt;effektstudier skall kunna genomföras krävs goda empiriska underlag.&lt;br&gt;Detta har hittills varit något av en stötesten eftersom det saknats lämpliga&lt;br&gt;och lättillgängliga befintliga register att utgå ifrån. Inom Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket (RFV) pågår emellertid konstruktion av en s.k. händelsedata-&lt;br&gt;bas med vars hjälp longitudinella studier i stor skala kommer att kunna&lt;br&gt;möjliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demografisk forskning är också av stor relevans för kunskapsupp-&lt;br&gt;byggnaden kring befolkningsförändringar och hur dessa långsiktigt kan&lt;br&gt;komma att påverka bl.a. socialförsäkringarnas kostnader. Av en utvärde-&lt;br&gt;ring som SFR låtit göra framgår att demografisk forskning inte har nått&lt;br&gt;tillräcklig omfattning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste åren har stora satsningar skett på aktiv rehabilitering och för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkringskassoma har därmed fått nya uppgifter. Dessa satsningar har skett&lt;br&gt;samtidigt som arbetslösheten har ökat mycket kraftigt. Forskning om&lt;br&gt;rehabiliteringens villkor och effekter är mycket angelägen som underlag&lt;br&gt;för ställningstaganden till eventuella förändringar i systemen. Sjuk- och&lt;br&gt;arbetsskadekommittén anser i betänkandet En allmän och aktiv försäkring&lt;br&gt;vid sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113) bl.a. att det behövs&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsinsatser som grund för en teoribildning i fråga&lt;br&gt;om arbetsförmågebedömning och arbetslivsinriktad rehabilitering. Över-&lt;br&gt;gången mellan medicinska behandlingsinsatser och rehabiliterande åt-&lt;br&gt;gärder rymmer många komplexa frågor liksom även återgången till arbets-&lt;br&gt;marknaden efter rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringen är till sin karaktär regelstyrd med en mycket spridd&lt;br&gt;tillämpning vilket medför behov av mer tillämpad juridisk forskning om&lt;br&gt;funktionssättet i befintliga system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De medel som Socialvetenskap-&lt;br&gt;liga forskningsrådet (SFR) och RFV idag avsätter för forskning inom all-&lt;br&gt;män socialpolitik och socialförsäkring är mycket små (ca 0,01 procent) i&lt;br&gt;relation till socialförsäkringarnas totala omslutning. I Sjuk- och arbets-&lt;br&gt;skadekommitténs betänkande liksom i SFR:s ovan nämnda forsknings-&lt;br&gt;översikt konstateras att det finns behov av utökad forskning på socialför-&lt;br&gt;säkringsområdet. SFR och RFV bör därför få i uppdrag att fördjupa ana-&lt;br&gt;lysen kring vilka forskningsbehov som är särskilt angelägna att prioritera&lt;br&gt;ur samhällets och socialförsäkringsadministrationens perspektiv. RFV bör&lt;br&gt;också få i uppdrag att undersöka möjligheterna att inom RFV:s verksam-&lt;br&gt;hetsområde finna utrymme för en flerårig satsning för att initiera forsk-&lt;br&gt;ning av relevans för socialförsäkringsområdet vid universitet, högskolor&lt;br&gt;och centrumbildningar. En sådan satsning skulle utgöra ett värdefullt&lt;br&gt;komplement till SFR:s forskningsstöd inom området. Forskning inom&lt;br&gt;socialförsäkringsområdet ställer krav på tvärvetenskapligt samarbete&lt;br&gt;varvid centrumbildningar med anknytning även till den regionala och&lt;br&gt;lokala försäkringsadministrationen kan komma att vara viktiga för den&lt;br&gt;långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och som rekryteringsbas för forskare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Forskning inom socialtjänstområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;br&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är angeläget att forskningen inom&lt;br&gt;området socialt arbete i högre grad inriktas mot systematisk kun-&lt;br&gt;skapsutveckling i syfte att förbättra den vetenskapliga grunden för det&lt;br&gt;sociala arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare angeläget att en kraftsamling görs på alkoholforsknings-&lt;br&gt;området. Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) bör därför få ett&lt;br&gt;särskilt samordningsansvar för alkoholforskningen, ett samrådsforum&lt;br&gt;med berörda finansiärer bör tillskapas och SFR därvid svara för en&lt;br&gt;sekretariatsfunktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontinuerlig forskning om barns villkor är angelägen varvid forsk-&lt;br&gt;ning kring utsatta barn särskilt bör prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om äldre bör ha fortsatt hög prioritet varvid behovet av&lt;br&gt;tillämpad forskning särskilt bör uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning som har relevans för socialtjänstområdet bedrivs i&lt;br&gt;huvudsak vid universitet och högskolor inom flera olika fakultetsområden.&lt;br&gt;Större delen av forskningen är inriktad på generella problem medan&lt;br&gt;tillämpad och praktiskt orienterad forskning med inriktning på att förbättra&lt;br&gt;socialtjänstens metoder och resultat fortfarande har en blygsam omfatt-&lt;br&gt;ning. Utvecklingen av denna praktiskt inriktade forskning kommer att ha&lt;br&gt;stor betydelse för alla delar av socialtjänstområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om socialt arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets ansvar för de mest utsatta grupperna kommer till uttryck&lt;br&gt;genom många olika former av stödåtgärder. Biståndet skall enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva&lt;br&gt;ett självständigt liv. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som&lt;br&gt;vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1970-talet är ämnet socialt arbete en vetenskaplig disciplin med&lt;br&gt;f.n. totalt tio professurer vid fyra universitet. Inriktningen av verk-&lt;br&gt;samheten handlar företrädesvis om forskning i socialt arbete med&lt;br&gt;anknytning till samhällsarbete. Forskning kring socialt arbete inom äldre-&lt;br&gt;och handikappområdena förekommer i begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den genomgång som Socialtjänstkommittén låtit göra av forskningens&lt;br&gt;betydelse för den resultatorienterade kunskapsutvecklingen inom social-&lt;br&gt;tjänsten konstateras att studier av det sociala arbetets resultat totalt sett&lt;br&gt;inte fått tillräckligt genomslag i forskningsinstitutionernas inriktning.&lt;br&gt;Huvudinriktningen av institutionernas forskning är framför allt allmänna&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga frågeställningar och studier av olika gruppers&lt;br&gt;sociala villkor vilket motsvarar andra viktiga kunskapsbehov men inte&lt;br&gt;direkt bidrar till en utveckling av sociala arbetsmetoder. Kommittén&lt;br&gt;betonar också i sitt delbetänkande (SOU 1995:58) betydelsen av regionala&lt;br&gt;och lokala forskningsinsatser. Den framhåller som önskvärt att de medel&lt;br&gt;som finns tillgängliga för forskning och utvecklingsarbete inom Socialsty-&lt;br&gt;relsen och andra centrala myndigheter i ökad utsträckning används för att&lt;br&gt;skapa och vidmakthålla en FoU-struktur på regional och lokal nivå&lt;br&gt;samtidigt som ökade insatser görs på &amp;quot;klinisk&amp;quot; forskning inom social-&lt;br&gt;tjänstens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Kraven på en effektivare resurs-&lt;br&gt;användning har resulterat i ökade krav på uppföljning, kvalitetssäkring&lt;br&gt;och utvärdering av verksamheten. För att dessa strävanden skall bli fram-&lt;br&gt;gångsrika krävs framförallt forskningsbaserad metodutveckling i sam-&lt;br&gt;arbete mellan forskare och praktiker. Existerande och nya metoder i det&lt;br&gt;sociala arbetet måste prövas systematiskt på vetenskaplig grund och&lt;br&gt;resultaten spridas till praktikerna i syfte att erhålla en gemensam, växande&lt;br&gt;kunskapsbas till grund för det professionella arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av en &amp;quot;socialekonomisk&amp;quot; forskning — som parallell till&lt;br&gt;den nu relativt framgångsrika hälsoekonomiska forskningen — är också&lt;br&gt;angelägen. Det kan vidare finnas skäl att prioritera stora, tvärsektoriella&lt;br&gt;longitudinella forskningsprojekt i socialt arbete framför många små ut-&lt;br&gt;vecklingsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;br&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om missbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missbruksfrågoma är svårhanterliga för samhället och individerna och&lt;br&gt;kunskapsbehovet är därför mycket stort. Forskningen på området har fort-&lt;br&gt;farande betydande metodproblem. Det gäller såväl forskningen om&lt;br&gt;missbrukets utbredning och orsaker som forskningen om politik och&lt;br&gt;metoder för att förebygga missbruk liksom forskningen om vård och&lt;br&gt;behandling av missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialvetenskapliga forskningen på området är inriktad mot såväl&lt;br&gt;bruk som missbruk av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande&lt;br&gt;medel och har en tydlig folkhälsovetenskaplig inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholforskningsutredningen, som Folkhälsoinstitutet 1994 initierade&lt;br&gt;på regeringens uppdrag, anser i sin slutrapport Forskning om alkohol att&lt;br&gt;alkoholforskningen behöver förstärkas kraftigt och att prioritering därvid&lt;br&gt;bör ske av konsumtions-, preventions- och behandlingsforskning. Ut-&lt;br&gt;redningen pekar också på behovet av en klarare ansvarsfördelning mellan&lt;br&gt;finansiärerna samt föreslår att ett speciellt alkoholforskningscentrum&lt;br&gt;bildas vid Stockholms universitet med inriktning mot konsumtionsforsk-&lt;br&gt;ning, att ett antal mellantjänster inrättas samt att programstöd inrättas för&lt;br&gt;preventions- resp behandlingsforskning. Ökat projektstöd bör enligt&lt;br&gt;utredningen kunna inrymmas inom nuvarande finansiärers resurser. Totalt&lt;br&gt;sett bör enligt utredningen 20-25 miljoner kronor tillföras alkoholforsk-&lt;br&gt;ningsområdet under en relativt kort tidsperiod. Vidare anser man att en&lt;br&gt;samrådsgrupp med alla finansiärer bör bildas för att hantera ansvars-,&lt;br&gt;fördelnings- och övriga samarbetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i mycket stor utsträckning varit positiva till&lt;br&gt;utredningens förslag och samtliga som yttrat sig anser att alkoholforsk-&lt;br&gt;ningen bör förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att det är&lt;br&gt;angeläget att en kraftsamling görs på alkoholforskningsområdet. Rege-&lt;br&gt;ringen kommer därför att ge SFR ett särskilt samordningsansvar för den&lt;br&gt;socialvetenskapliga alkoholforskningen och SFR skall därvid svara för en&lt;br&gt;sekretariatsfunktion åt en särskild samrådsgrupp i linje med utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om att tillskapa ett nationellt centrum för&lt;br&gt;alkoholforskning bör beredas vidare av SFR tillsammans med övriga som&lt;br&gt;ingår samrådsgruppen. I detta sammanhang bör även övervägas hur en&lt;br&gt;bättre samordning av drogforskningen kan åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om barn och familj&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk forskning om barn och familj har stor bredd och är spridd över ett&lt;br&gt;stort antal forskningsdiscipliner och institutioner. Variationerna i problem-&lt;br&gt;inriktning är därmed ganska omfattande. SFR har nyligen presenterat en&lt;br&gt;forskningsöversikt om barn- och familjeforskning på 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har uppmärksammats&lt;br&gt;på behovet av forskning om barn genom bl.a. Riksdagens skrivelse&lt;br&gt;93/94:251 om sexuella övergrepp mot barn, genom Socialstyrelsens&lt;br&gt;slutrapport från Barn i fokus-projektet om tillämpad forskning inom&lt;br&gt;området utsatta barn, genom Barnombudsmannens årliga rapport 1996 i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken en tvärsektoriell och longitudinell forskning om förebyggande&lt;br&gt;insatsers effekter och effektivitet efterfrågas samt genom SFR:s forsk-&lt;br&gt;ningsöversikt om barn- och familjforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsfrågan har även uppmärksammats i rapporten från Kommittén&lt;br&gt;för FN:s familjeår (SOU 1996:37), som pekar på behovet av en långsiktig&lt;br&gt;strategi för informationsförsörjning om barn och familj och ser upprättan-&lt;br&gt;det av en longitudinell databas som ett sätt att skapa underlag för&lt;br&gt;utvärdering, analys och forskning. Socialtjänstkommittén har i sitt be-&lt;br&gt;tänkande (SOU 1995:58) lagt vikt vid s.k. klinisk forskning eller be-&lt;br&gt;handlingsforskning inom socialtjänstens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det viktigt med en kontinuerlig och bred&lt;br&gt;forskning om barns villkor. Särskilt viktigt är det att öka kunskapen om&lt;br&gt;utsatta barns villkor. Den snabba samhällsutvecklingen skapar successivt&lt;br&gt;nya ramar för familjelivet och för barnens uppväxt och integrering i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;br&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om äldre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets totala kostnader för vård och omsorg om äldre uppgick år&lt;br&gt;1995 till ca 100 miljarder kronor varav ca 60 miljarder kronor utgjordes&lt;br&gt;av kostnaden för kommunernas äldreomsorgsverksamhet. Under de&lt;br&gt;senaste decennierna har förutsättningarna för äldrevårdens organisation&lt;br&gt;och innehåll förändrats kraftigt. En ökning har skett av antalet äldre&lt;br&gt;samtidigt som samhällsekonomin försämrats. Genom de stora strukturför-&lt;br&gt;ändringar som skett på området — Ädel-reformen, handikappreformen&lt;br&gt;och psykiatrireformen — har kommunerna fått en allt tydligare roll som&lt;br&gt;bas för vård- och omsorgssystemen. De genomförda reformerna har skapat&lt;br&gt;möjligheter till ett mer effektivt resursutnyttjande. Den växande gruppen&lt;br&gt;äldre ställer emellertid fortsatt stora krav på samhällets förmåga att klara&lt;br&gt;de framtida vård- och omsorgsbehoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I forskningsöversikter har SFR redovisat såväl äldreforskning allmänt&lt;br&gt;som svensk äldreforskning med internationell anknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En medveten och långsiktig kun-&lt;br&gt;skapsuppbyggnad är nödvändig för att skapa handlingsberedskap inför&lt;br&gt;ökade krav från den växande gruppen äldre. Äldreforskningsområdet&lt;br&gt;måste även fortsättningsvis ha hög prioritet. Behovet av tillämpad forsk-&lt;br&gt;ning är stort inom vård och omsorg. Särskilt bör därvid framhållas&lt;br&gt;behovet av forskning kring effekter av insatta resurser, om samband&lt;br&gt;mellan vårdbehov och vårdutbud, om samverkan mellan vårdnivåer och&lt;br&gt;funktioner i enskilda patientfall, den informella sektorns och anhörigas&lt;br&gt;betydelse, konsekvenser av nedskärningar och förändrad vård- och&lt;br&gt;behovsstruktur samt om äldreomsorgens kvalitet och innehåll. Ökad&lt;br&gt;kunskap om hur äldre skall kunna behålla sin hälsa och förhindra för&lt;br&gt;tidigt åldrande och åldersrelaterade sjukdomar samt om effekter av&lt;br&gt;förebyggande och tidiga insatser har stor samhällsrelevans och därför hög&lt;br&gt;prioritet. Äldre med invandrarbakgrund är därvid en viktig grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) har en viktig uppgift att följa&lt;br&gt;utvecklingen av forskningen på äldreområdet och tillse att en god balans&lt;br&gt;skapas mellan behoven av grundforskning och de här nämnda behoven av&lt;br&gt;mer tillämpad forskning inom vård och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Forskning om handikapp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;br&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Forskning om handikapp bör ha fortsatt&lt;br&gt;hög prioritet varvid behovet av tillämpad forskning särskilt bör upp-&lt;br&gt;märksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappforskningen är till sin karaktär tvärvetenskaplig. Samtidigt finns&lt;br&gt;det ett behov av att forskningen om handikapp inte isoleras från ut-&lt;br&gt;vecklingen inom olika moderdiscipliner. Balansen mellan tvärvetenskap-&lt;br&gt;lighet och disciplinförankring är en ständigt närvarande fråga i forskning&lt;br&gt;som, i likhet med handikappforskningen, tar sin utgångspunkt i konkreta&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella intresset är starkt på området, t.ex. inom FN och EU.&lt;br&gt;FN har särskilt uppmärksammat medlemsstaterna på behovet av forskning&lt;br&gt;om hur funktionshindrade och deras familjer socialt och ekonomiskt&lt;br&gt;påverkas i sin livsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) har ett särskilt samord-&lt;br&gt;ningsansvar för forskning inom handikappområdet. Som ett led i detta har&lt;br&gt;rådet tagit fram flera översikter som belyser kunskaps- och forskningsläget&lt;br&gt;på området. En samordnande och främjande roll har också det av staten&lt;br&gt;och landstingen gemensamt finansierade Handikappinstitutet som också&lt;br&gt;direkt medverkar i forsknings- och utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionen är att integrera handikappforskningen i de discipliner där&lt;br&gt;frågorna naturligt hör hemma. Samtidigt finns det behov av tvärveten-&lt;br&gt;skapligt samarbete vilket lett till centrumbildningar på olika universitets-&lt;br&gt;orter. Centrumbildningarna är viktiga för den långsiktiga kunskapsupp-&lt;br&gt;byggnaden och som rekryteringsbas för forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Teknisk forskning är betydelse-&lt;br&gt;full för utvecklingen på handikappområdet och stöds bl.a. av NUTEK&lt;br&gt;inom programmet Telematik för funktionshindrade. Som framgår av&lt;br&gt;avsnitt 14.4.2 föreslås ett nytt programblock för &amp;quot;Teknik för funktions-&lt;br&gt;hindrade och äldre&amp;quot;. Det är användningen och användbarheten av&lt;br&gt;tekniken, som är avgörande för om den skall bli en möjlighet för funk-&lt;br&gt;tionshindrade att leva mer oberoende eller om den ska bli ett hinder i&lt;br&gt;deras vardag. Det är därför angeläget att forskning bedrivs kring&lt;br&gt;funktionshindrade personers användning av teknik liksom kring de etiska&lt;br&gt;aspekterna på teknikutveckling och teknikanvändning. Detta behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 3.11.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat område som är sparsamt utforskat i Sverige är hur samhället&lt;br&gt;vid fördelning av resurser tar hänsyn till personer med funktionshinder.&lt;br&gt;Det råder också en påtaglig brist på rättsvetenskaplig och rättssociologisk&lt;br&gt;forskning med fokus på aktuella förändringar av socialpolitiska system&lt;br&gt;och värderingssystem. Fördjupad kunskap behövs också om situationen&lt;br&gt;för barn och andra anhöriga till funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns personer med funktionshinder i de flesta yrken, men det finns&lt;br&gt;inte mycket forskning om funktionshindrade personers villkor i arbetslivet&lt;br&gt;vilket bl.a. visas i den forskningsöversikt som SFR tagit fram i samarbete&lt;br&gt;med Rådet för arbetslivsforskning. Det finns skäl att mer än tidigare&lt;br&gt;uppmärksamma på vilket sätt funktionshindrade personers kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bättre kan tas till vara i arbetslivet. Kunskapen är bristfällig om vad som&lt;br&gt;händer i mötet mellan funktionshinder och förhållanden på arbets-&lt;br&gt;marknaden och om effekter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller&lt;br&gt;vilken betydelse som utbildningsbakgrunden har i sammanhanget. Forsk-&lt;br&gt;ning om funktionshindrades arbetsmarknad och arbetsförhållanden är&lt;br&gt;således ett angeläget område. I det sammanhanget är det viktigt att också&lt;br&gt;få fram en kontinuerlig könsuppdelad statistik över funktionshindrade&lt;br&gt;personers situation på arbetsmarknaden som en utgångspunkt för&lt;br&gt;forskning t.ex. om funktionshindrade kvinnors situation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Folkhälsoforskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;br&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: SFR bör få i uppdrag att i samråd med&lt;br&gt;övriga berörda utarbeta ett nationellt forskningsprogram om ojämlik-&lt;br&gt;het i hälsa vilket redovisas i avsnitt 3.11.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med folkhälsovetenskap menas (enl prop 1989/90:90) studiet av arbets-&lt;br&gt;livets, levnadsvanornas, miljöns, samhällsförhållandenas och vårdsyste-&lt;br&gt;mets betydelse för befolkningens hälsa samt hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;effektivitet. SFR har ett samordningsansvar för samhällsvetenskapligt,&lt;br&gt;humanistiskt och juridiskt inriktad hälso- och sjukvårdsforskning som&lt;br&gt;avser bl.a. folkhälsa, hälsoekonomi och vårdorganisation. Ett nära&lt;br&gt;samarbete sker med Medicinska forskningsrådet kring folkhälsofrågoma.&lt;br&gt;Dessutom har Folkhälsoinstitutet (FHI) i uppdrag att som nationellt organ&lt;br&gt;på vetenskaplig grund förebygga sjukdomar och annan ohälsa och främja&lt;br&gt;en god hälsa för alla. FHI har ett etablerat samarbete med institutioner&lt;br&gt;som bedriver folkhälsovetenskaplig forskning. Socialstyrelsen (SoS) har&lt;br&gt;ett ansvar för att följa och analysera folkhälsans utveckling och orsaker&lt;br&gt;samt verka för att forsknings- och utvecklingsarbete av särskild betydelse&lt;br&gt;inom Socialstyrelsens ansvarsområde kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska folkhälsoforskningen har stor bredd och hävdar sig väl i&lt;br&gt;internationella sammanhang. Genom de internationellt sett delvis unika&lt;br&gt;förutsättningar som finns i Sverige i och med tillgång till data över&lt;br&gt;individer i longitudinella register som uppdateras efter hand och möjlig-&lt;br&gt;heter till sambearbetning av olika register finns det möjligheter för den&lt;br&gt;svenska folkhälsoforskningen att i vissa delar vara världsledande. Dessa&lt;br&gt;stora datamaterial måste betraktas som en nationell resurs som kontinuer-&lt;br&gt;ligt måste uppdateras vårdas för att värdet för forskningen skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska epidemiologiska forskningen har granskats av en arbets-&lt;br&gt;grupp som tillsatts av MFR och SFR och i vilken även Socialstyrelsen&lt;br&gt;ingått. Även denna grupp pekar i sin rapport “Svensk epidemiologisk&lt;br&gt;forskning” på behovet av att avsätta särskilda forskningsmedel för&lt;br&gt;omfattande datainsamling och registerhållning samt föreslår en rad&lt;br&gt;åtgärder som SFR och MFR bör vidta för att stärka den epidemiologiska&lt;br&gt;forskningen. Förslagen innefattar även tankar på att utveckla möjlig-&lt;br&gt;heterna för utländska gästforskare att kunna arbeta med de epidemiolo-&lt;br&gt;giska registren. Vidare betonas behovet av att vidareutveckla åtgärds-&lt;br&gt;inriktad epidemiologi och metoder för utvärdering av olika typer av&lt;br&gt;folkhälsoinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3.11.5 tar regeringen ställning till den utredning som Forsk-&lt;br&gt;ningsrådsnämnden (FRN) utförde år 1994 i samråd med SFR om samord-&lt;br&gt;ning av och efterfrågan på individdata för longitudinell och individbaserad&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoforskningen har visat att det i Sverige, trots en allmänt sett&lt;br&gt;positiv hälsoutveckling, fortfarande finns påtagliga sociala skillnader i&lt;br&gt;ohälsa mellan och inom olika befolkningsgrupper. Ojämlikheten i hälsa&lt;br&gt;har dessutom av allt att döma ökat sedan 1980-talet och farhågor finns att&lt;br&gt;denna ojämlikhet fortsätter att accentueras. Mot denna bakgrund är det&lt;br&gt;angeläget att fördjupa analyserna om vilka faktorer som bestämmer&lt;br&gt;ohälsans sociala fördelning samt om åtgärder för att överbrygga hälso-&lt;br&gt;klyftor i samhället. För att åstadkomma den nödvändiga kraftsamlingen&lt;br&gt;på området bedömer regeringen i avsnitt 3.11.5 att SFR bör få i uppdrag&lt;br&gt;att i samråd med övriga berörda utarbeta ett nationellt forskningsprogram&lt;br&gt;för forskning om ojämlikhet i hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 Smittskyddsforskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Forskning inom ämnesrådet smittskydd bör&lt;br&gt;ha fortsatt hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella utvecklingen ifråga om smittsamma sjukdomar kräver&lt;br&gt;intensiv uppmärksamhet, handlingsberedskap och åtgärder. Antalet in-&lt;br&gt;fektionssjukdomar i världen ökar och många mikroorganismer ändrar&lt;br&gt;egenskaper och utbredning. Tillsammans med att tidigare helt okända&lt;br&gt;smittämnen dyker upp utgör de hot mot folkhälsan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infektionssjukdomar är de vanligaste sjukdomarna i vårt land. Genom&lt;br&gt;det ökade utbytet med omvärlden via invandring, turism och handel med&lt;br&gt;livsmedel är Sverige idag mera utsatt än tidigare för sjukdomsalstrande&lt;br&gt;mikroorganismer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsinstitutet (SMI) har ansvar för att utreda och medverka till&lt;br&gt;att relevanta åtgärder sätts in för att vid utbrott av epidemiska sjukdomar&lt;br&gt;följa spridningen av dessa samt snabbt spåra smittkällor. SMI har ett nära&lt;br&gt;samarbete med Karolinska institutet (Kl). Sex av enhetscheferna vid SMI&lt;br&gt;är också professorer med olika specialinriktningar i smittskydd vid Kl.&lt;br&gt;För tre av dessa tjänster beräknas medel under SMI:s anslag. Regeringen&lt;br&gt;föreslår i budgetpropositionen att fr.o.m. budgetåret 1997 medel för samt-&lt;br&gt;liga professurer beräknas under SMI:s anslag och att avtal sluts mellan&lt;br&gt;SMI och Kl om finansiering och tjänstgöringsskyldighet för tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beslutat att förberedelserna skall fortsätta för att SMI år&lt;br&gt;1999 skall kunna flytta till nyrenoverade lokaler på KI:s område. Härvid&lt;br&gt;ingår bl.a. ett nytt säkerhetslaboratorium som kommer att kunna utgöra en&lt;br&gt;nationell resurs på smittskyddsområdet. För att det i Sverige även&lt;br&gt;fortsättningsvis skall kunna bedrivas kvalificerad forskning som kräver&lt;br&gt;försök på djur, framför allt om hiv/aids, kommer byggandet av ett nytt&lt;br&gt;djurhus att ingå i satsningen. Denna investering ökar de årliga lokalkost-&lt;br&gt;naderna med 20-25 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen ser ett starkt behov av&lt;br&gt;fortsatt forsknings- och utvecklingsverksamhet inriktad på praktisk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning av nya vetenskapliga rön. I detta arbete har SMI en central&lt;br&gt;position i landet. Kraven på internationell samverkan inom smittskydd och&lt;br&gt;mikrobiologisk forskning ökar fortlöpande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.8 Forskning om elkänslighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen anser att ytterligare forskning&lt;br&gt;behövs på området, samt avser att ge Rådet för arbetslivsforskning i&lt;br&gt;uppdrag att senast år 1999 redovisa en forskningsöversikt och ut-&lt;br&gt;värdering av såväl svenska som internationella forskningsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkänslighet är en fråga som väckt stor uppmärksamhet under senare år.&lt;br&gt;Riksdagen har bl.a. genom betänkandena 1993/94:BoU 17 El-överkänslig-&lt;br&gt;hetoch 1994/95:BoU 18 Byggnaders inomhusmiljö m.m. pekat på betydel-&lt;br&gt;sen av forskning om elkänslighet. Bostadsutskottet har också framhållit&lt;br&gt;att kraftfulla och effektiva åtgärder måste vidtas för att komma till rätta&lt;br&gt;med problemen kring elöverkänslighet. Samtidigt konstaterar utskottet att&lt;br&gt;det i dag inte finns någon allmänt accepterad förklaring till uppkomsten&lt;br&gt;av elöverkänslighet. De slutsatser som enligt utskottet bör dras är dels att&lt;br&gt;kunskaperna kring problemen med elöverkänslighet måste öka, dels att&lt;br&gt;den kunskap och de praktiska erfarenheter som trots allt redan finns måste&lt;br&gt;tas till vara, systematiseras och föras ut till berörda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund uppdrog regeringen den 9 november 1995 åt Rådet&lt;br&gt;för arbetslivsforskning (tidigare Arbetsmiljöfonden) att följa upp och sam-&lt;br&gt;manställa resultaten av redan genomförd forskning om elkänslighet,&lt;br&gt;redovisa såväl pågående som planerade forskningsprojekt samt redovisa&lt;br&gt;omfattningen av de forskningsmedel som anvisas till forskning om el-&lt;br&gt;känslighet. Av rådets redovisning av uppdraget i samband med anslags-&lt;br&gt;framställningen för år 1997 framgår bl.a. att det finns stora svårigheter&lt;br&gt;med att definiera elkänslighet och att det idag inte går att få en realistisk&lt;br&gt;uppfattning om problemets omfattning. I redovisningen diskuteras hur väl&lt;br&gt;belagda olika faktorer kan bedömas vara och vilka inriktningar av fortsatt&lt;br&gt;forskning som kan vara värda att pröva. Av redovisningen framgår också&lt;br&gt;att de senaste tre åren har externa anslag till forskning om elöverkänslig-&lt;br&gt;het lämnats med minst 16 miljoner kronor vilket utgör mer än hälften av&lt;br&gt;alla externa anslag till forskning kring eventuella hälsorisker av elektriska&lt;br&gt;eller magnetiska fält. Därtill har sannolikt minst lika stora belopp för&lt;br&gt;forskning på området utgått via normala driftsbudgetar hos flera hög-&lt;br&gt;skolor, institut och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Trots den stora forskningsinsats&lt;br&gt;som skett på elektriska och magnetiska fält har enighet ännu inte kunnat&lt;br&gt;uppnås om tolkning av resultaten. Ytterligare forskning pågår dock. En ny&lt;br&gt;avstämning av forskningsläget bör ske om några år. Regeringen avser&lt;br&gt;därför att ge Rådet för arbetslivsforskning i uppdrag att senast år 1999&lt;br&gt;redovisa en utvärdering av såväl svenska som internationella forsknings-&lt;br&gt;resultat på området. Med denna utvärdering som grund bör en kon-&lt;br&gt;censuskonferens anordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.9 FoU inom och till stöd för hälso- och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En god hälso- och sjukvård är en grundsten i den svenska välfärdspoli-&lt;br&gt;tiken. Målet är en god vård på lika villkor för hela befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården svarar för en mycket central del av välfärden i&lt;br&gt;samhället och kostnaderna härför motsvarar drygt 7,5 % av BNP. Ett&lt;br&gt;intensivt förändringsarbete pågår på bred front, såväl framtvingat av&lt;br&gt;ekonomiska skäl som mot bakgrund av nya medicinska och folkhälso-&lt;br&gt;vetenskapliga kunskaper. Betydande resurser satsas på forskning och ut-&lt;br&gt;veckling inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den medicinska forskningen i Sverige är av hög internationell klass.&lt;br&gt;Den bedrivs vid universitet och högskolor, i landstingen, i företag och vid&lt;br&gt;statliga myndigheter. Medicinska forskningrådet har i samråd med Statens&lt;br&gt;beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) samt SFR utrett&lt;br&gt;prioriteringar av resurser till medicinsk forskning. I utvärderingsrapporten&lt;br&gt;drar man bl.a. slutsatsen att satsningarna på finansiering och förnyelse av&lt;br&gt;högkvalificerad forskning har varit framgångsrik och ändamålsenlig och&lt;br&gt;att de svårigheter som finns framför allt är beroende på tids- och resurs-&lt;br&gt;brist inom dagens hälso- och sjukvård. Analysen pekar på att möjligheten&lt;br&gt;att kombinera långsiktigt forskningsarbete och klinikarbete har minskat&lt;br&gt;under senare år, samtidigt som kraven på förnyelse och anpassning till ett&lt;br&gt;nytt kunskapsläge ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det vara av stor vikt att sjukvårdshuvudmännen kan&lt;br&gt;finna utrymme för FoU-arbete och frågan tas därför upp nedan under av-&lt;br&gt;snitt 7.9.1 Kliniskt och folkhälsovetenskapligt forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om bemötande av kvinnor och män inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården avlämnade nyligen sitt betänkande Jämställd vård — olika&lt;br&gt;vård på lika villkor. I betänkandet betonas behovet av forskning som&lt;br&gt;genererar könsspecifika kunskaper om vårdbehov, effekter av olika&lt;br&gt;vårdåtgärder och om vårdorganisationens kvalitet och effektivitet.&lt;br&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att en situation som gagnar&lt;br&gt;kunskapsframväxt avseende vissa grupper i samhället på bekostnad av&lt;br&gt;andra är problematisk både ur rättvise- och etiksynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämlikhet och jämställdhet inom kunskapsframväxten förutsätter att de&lt;br&gt;studiepopulationer som ingår i forskningsprojekt är representativa i&lt;br&gt;relation till befolkningen. I praktiken innebär detta att kvinnor bör&lt;br&gt;inkluderas i större omfattning än tidigare. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;detta ägnas ökad uppmärksamhet av de organ som finansierar forskning&lt;br&gt;inom medicin, omvårdnad och hälso- och sjukvård. Regeringen har för&lt;br&gt;avsikt att återkomma till riksdagen angående dessa frågor i samband med&lt;br&gt;att ställningstagande till utredningen i sin helhet redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här kan också konstateras att kommittén (S 1992:04) om hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens finansiering och organisation har i uppdrag att belysa&lt;br&gt;vårdforskningens läge, finansiering och organisation i den svenska hälso-&lt;br&gt;och sjukvården. Utredningen skall också överväga ansvarsfördelningen&lt;br&gt;mellan staten och sjukvårdshuvudmännen i fråga om finansieringen av&lt;br&gt;vårdforskning och i vilka former stöd kan ges till vårdforskningens&lt;br&gt;utveckling. Utredningen avser att lägga fram ett förslag i frågan under&lt;br&gt;våren 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i avsnitt 7.1 nämnda myndigheterna SBU, SoS, FHI, IPM och SMI&lt;br&gt;samt det för staten och landstingen gemensamma utvecklingsinstitutet Spri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;br&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarar också för viktigt stöd till området. Av den forskning som stöds av&lt;br&gt;SFR går 20-25 % till forskning om folkhälsa samt hälso- och sjukvård.&lt;br&gt;Inom hälso- och sjukvården är också det kvalificerade utvecklingsarbetet&lt;br&gt;av mycket stor betydelse. Såväl utvecklingsarbetet som den viktiga&lt;br&gt;omvårdnadsforskningen bedrivs framför allt i landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;br&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.9.1 Kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Till hälso- och sjukvårdshuvudmännens ansvar&lt;br&gt;skall enligt hälso- och sjukvårdslagen höra att medverka vid finansie-&lt;br&gt;ring, planering och genomförande av kliniskt forsknings- och ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete. Härvid bör hälso- och sjukvårdshuvudmännen i den&lt;br&gt;omfattning som behövs samverka med andra huvudmän samt med be-&lt;br&gt;rörda universitet och högskolor. Ett förtydligande om detta tas in i&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdsutredningen, HSU 2000, har i betänkandet Lands-&lt;br&gt;tingens ansvar för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete (SOU&lt;br&gt;1994:132) föreslagit att landstingens del av ansvaret för kliniskt&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsarbete preciseras och lagfästs. Även Priorite-&lt;br&gt;ringsutredningen har fört fram ett likartat förslag i sitt betänkande&lt;br&gt;Vårdens svåra val (SOU 1995:5). Båda betänkandena har remissbehand-&lt;br&gt;lats. En gemensam remissammanställning över de båda utredningarnas&lt;br&gt;förslag finns tillgänglig på socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med omstruktureringen av hälso- och sjukvården och införandet&lt;br&gt;av nya ekonomiska styrsystem har förutsättningarna för det kliniska&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsarbetet förändrats. Det har därför uppstått ett&lt;br&gt;behov av att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat och landsting vad&lt;br&gt;gäller finansiering, planering och genomförande av kliniskt forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvårdens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av klinisk forsknings- och utvecklingsverksamhet sker&lt;br&gt;huvudsakligen genom statliga medel som anvisas universitet och&lt;br&gt;högskolor, forskningsråd och med medel som betalas ut till sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen med anledning av avtalen om samarbete om läkarutbildning&lt;br&gt;och forskning m.m. Sjukvårdshuvudmännen bidrar dock också med&lt;br&gt;betydande belopp. Kostnaderna har hittills vanligtvis inrymts i de olika&lt;br&gt;sjukvårdsenheternas anslag och har inte särskiljts från den övriga&lt;br&gt;sjukvårdsverksamheten. Man har därför inte haft full klarhet i hur mycket&lt;br&gt;resurser som gått till forsknings- och utvecklingsverksamhet. När nya&lt;br&gt;styrmetoder införts, med bl.a. ersättning för utförd prestation, är det inte&lt;br&gt;längre alltid möjligt att på samma sätt som tidigare budgetera resurser för&lt;br&gt;forskning på ett allmänt, för hela verksamheten gemensamt anslag. Det är&lt;br&gt;därför nödvändigt att försöka identifiera och särredovisa även kostnaderna&lt;br&gt;för forsknings- och utvecklingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete bygger i stor utsträckning på&lt;br&gt;samverkan mellan den medicinska forskningen, undervisningen och&lt;br&gt;sjukvården. För att upprätthålla forskningskompetensen och den svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvårdens kvalitet är det av vikt att möjligheten till klinisk forskning&lt;br&gt;såväl i den slutna som i den öppna vården bevaras och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om primärkommunemas ansvar för den forskningsverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs inom de delar av sjukvården som de är huvudmän för&lt;br&gt;kommer att tas upp i ett senare betänkande från Hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivning av forskningsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den medicinska forsknings- och utvecklingsverksamheten kan delas in i&lt;br&gt;grundforskning, klinisk forskning samt utvecklingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdsutredningen har gjort en uppdelning av den&lt;br&gt;kliniska forskningen i en experimentell del och en patientnära del. Den&lt;br&gt;experimentella kliniska forskningen kräver, enligt utredningen, ofta&lt;br&gt;laboratoriemiljö och metodologi från biomedicinsk grundvetenskap. Den&lt;br&gt;patientnära kliniska forskningen utgår från exempelvis studier av&lt;br&gt;patienters undersökningsresultat, reaktion på försök eller behandling eller&lt;br&gt;genomgång av joumalmaterial eller register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av remissinstanserna är rent allmänt positiva till hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdsutredningens beskrivning av forskningsverksamheten. Flera av dessa&lt;br&gt;har dock kritiska synpunkter på avgränsningen mellan experimentell och&lt;br&gt;patientnära klinisk forskning. Man anser att det är en vetenskapsteoretiskt&lt;br&gt;tveksam indelningsgrund. Några pekar också på att det är en brist att&lt;br&gt;folkhälsovetenskaplig forskning inte nämns. Det framhålls bl.a. att&lt;br&gt;huvudmännens ansvar för förebyggande och hälsofrämjande verksamhet&lt;br&gt;även borde omfatta metodutveckling som direkt handlar om hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens folkhälsoarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringsutredningen talar i sitt betänkande om sådant forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsarbete som avser uppföljning och utvärdering av vårdens&lt;br&gt;resultat. Prioriteringsutredningen betonar att utvärdering är en förut-&lt;br&gt;sättning för att kunna nyttja resurserna på bästa sätt och indirekt också en&lt;br&gt;förutsättning för att kunna göra väl avvägda prioriteringar. I detta&lt;br&gt;instämmer en rad remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av den forskning som bedrivs på patienter i sjukhusmiljö har&lt;br&gt;karaktär av grundforskning, dvs den syftar till att klarlägga orsaker och&lt;br&gt;mekanismer bakom sjukdomsuppkomst utan att ha någon omedelbar&lt;br&gt;tillämpning i sikte. På samma sätt kan en del forskning vid prekliniska&lt;br&gt;institutioner ligga nära tillämpning i klinisk praxis, t.ex. farmakologisk&lt;br&gt;forskning kring läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att resultat från grundforskning skall kunna komma patienterna till&lt;br&gt;del krävs också att den patientnära forskningen och utvecklingsarbetet&lt;br&gt;fungerar väl. Under senare år har ett ökande samarbete skett mellan&lt;br&gt;grundforskare och kliniska forskare. Detta har bidragit till att forsknings-&lt;br&gt;framsteg numera snabbt kan överföras till klinisk tillämpning och komma&lt;br&gt;patienter till godo. Ett väl fungerande samarbete och ett kunskapsutbyte&lt;br&gt;mellan de olika länkarna i kedjan är således nödvändigt. Detta för i sin&lt;br&gt;tur med sig att det är svårt att dra tydliga gränser mellan de olika leden&lt;br&gt;i forskningsverksamheten och särskilja vem som har ansvar för vad. De&lt;br&gt;olika delarna går i varandra och är också starkt integrerade i det direkta&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdsarbetet. Samtidigt finns ett behov att klargöra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;br&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvarsfördelningen och särskilja och identifiera kostnaderna för&lt;br&gt;forskningen. Frågan om hur ansvarsfördelningen mellan stat och landsting&lt;br&gt;bör se ut tas upp i följande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdshuvudmännens ansvar lagstadgas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Hälso- och sjukvårdsutredningen har föreslagit&lt;br&gt;att hälso- och sjukvårdslagen kompletteras med en bestämmelse som&lt;br&gt;preciserar landstingens ansvar för kliniskt forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;arbete. Det ansvar som läggs på landstingen genom den nya bestämmelsen&lt;br&gt;innefattar att medverka vid finansiering, planering och genomförande av&lt;br&gt;kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete inom vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringsutredningen har föreslagit att sjukvårdshuvudmännens&lt;br&gt;nuvarande ekonomiska ansvar för sådant forsknings- och utvecklingsarbete&lt;br&gt;som avser uppföljning och utvärdering av vårdens resultat bör lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet instanser som yttrat sig över Hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsutredningens förslag tillstyrker detta. Även en majoritet av de&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig över Prioriteringsutredningens förslag är&lt;br&gt;positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser känner en viss tveksamhet inför att lägga ett&lt;br&gt;ansvar på hälso- och sjukvårdshuvudmännen att medverka vid planering&lt;br&gt;och genomförande av kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete. Man&lt;br&gt;anser att det kan finnas en risk att forskningsprojekt som inte fyller de&lt;br&gt;krav som kan och bör ställas på vetenskaplig forskning får ekonomiskt&lt;br&gt;stöd. Till dessa remissinstanser hör Socialstyrelsen och Medicinska&lt;br&gt;Forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser poängterar, liksom Hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;utredningen, vikten av att landstingen utvecklar ekonomiska redovisnings-&lt;br&gt;system som gör det möjligt att tydligare än för närvarande särskilja&lt;br&gt;kostnader för forskning, utveckling och klinisk utbildning från den direkt&lt;br&gt;sjukvårdande verksamheten. En sådan utveckling är nödvändig för att det&lt;br&gt;skall bli möjligt att fördela ansvaret för finansieringen av de olika&lt;br&gt;verksamheterna någorlunda rättvist mellan staten och landstingen.&lt;br&gt;Vårdförbundet SHSTF, Landstinget Sörmland och Läkarförbundet hör till&lt;br&gt;dessa remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ansvaret för forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsarbetet inom hälso- och sjukvården är som tidigare beskrivits delat&lt;br&gt;mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Det ansvar som läggs på hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdshuvudmännen genom den nu föreslagna bestämmelsen inne-&lt;br&gt;fattar att medverka vid finansiering, planering och genomförande av&lt;br&gt;kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete inom vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att ansvarsfördelningen mellan staten och sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen när det gäller klinisk forskning och utveckling är&lt;br&gt;oklar. Detta hänger bl.a. samman med att det är svårt att dra klara gränser&lt;br&gt;mellan de olika leden i det samlade FoU-arbetet, eftersom grundforskning,&lt;br&gt;klinisk forskning och utvecklingsverksamhet ofta går i varandra. De olika&lt;br&gt;delarna ingår också ofta som en del i det direkta hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;arbetet. Allt detta medför att det kan vara svårt att avgöra vad som skall&lt;br&gt;anses vara ett statligt ansvar och vad som bör ligga på sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen. Det ligger emellertid i sakens natur att sjukvårdshuvudmännen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;br&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som en del av sitt ansvar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård också&lt;br&gt;tar ett betydande ansvar för att verksamheten utvecklas och utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett system där kliniker och mottagningar ersätts för faktiskt utförda&lt;br&gt;prestationer måste man hitta nya former för fördelningen av de resurser&lt;br&gt;till forskning och utveckling som tidigare ingått i sjukvårdsenheternas&lt;br&gt;anslag. Det finns annars en uppenbar risk att särskilt den patientnära&lt;br&gt;forskningen oavsiktligt drabbas. Oavsett vilket finansieringssystem som&lt;br&gt;tillämpas måste man sträva efter att förbättra styrningen och uppföljningen&lt;br&gt;genom att utveckla kostnadsredovisningen så att det om möjligt går att&lt;br&gt;särskilja kostnaderna för forskning, utveckling och klinisk utbildning från&lt;br&gt;den direkt sjukvårdande verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund står det klart att en ändring i hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen behövs som klargör att landstingen har en rätt och ett ansvar att&lt;br&gt;bedriva denna typ av forsknings- och utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den komplettering av hälso- och sjukvårdslagen som nu föreslås är&lt;br&gt;allmänt hållen och beskriver endast övergripande huvudmännens ansvar.&lt;br&gt;Regeringen vill dock betona att det inte är något nytt ansvar som läggs till&lt;br&gt;landstingens tidigare åtaganden utan snarare något som bekräftar och&lt;br&gt;lagfäster de förhållanden som nu råder. Syftet är på intet sätt att ändra&lt;br&gt;någon tidigare ansvarsfördelning. Förslaget får därför inte heller några&lt;br&gt;konsekvenser för resursfördelningen mellan stat och kommun. Omfatt-&lt;br&gt;ningen och inriktningen av den av landstingen finansierade FoU-verk-&lt;br&gt;samheten är och förblir ett landstingskommunalt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preciseringen utgör också en viktig principiell markering av forsk-&lt;br&gt;ningens och utvecklingsarbetets stora betydelse inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården. Huvudansvaret för forskningen åvilar liksom hittills staten, främst&lt;br&gt;genom universitet och högskolor. Förtydligandet i Hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen innebär ingen förändring i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har, som framgått ovan, riktats kritik mot Hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;utredningens indelning i patientnära och experimentell forskning. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör utgångspunkten för vem som skall ha ansvar för&lt;br&gt;den kliniska forskningen vara huruvida problemställningen är direkt kopp-&lt;br&gt;lad till en klinisk frågeställning oavsett om forskningsmetoden är&lt;br&gt;experimentell eller epidemiologisk till sin karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens FoU-verksamhet inom folkhälsoområdet utgör en allt&lt;br&gt;viktigare del av tillämpad svensk folkhälsoforskning. Till landstingens&lt;br&gt;ansvar hör enligt hälso- och sjukvårdslagen att verka för en god hälsa hos&lt;br&gt;befolkningen. Landstingens FoU-ansvar omfattar enligt regeringens&lt;br&gt;mening därför även de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verk-&lt;br&gt;samheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;br&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas bedömning: Utredningarna anser det angeläget att hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdshuvudmännen finner former för samverkan kring den&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsverksamhet som dessa finansierar. Formerna&lt;br&gt;för denna samverkan bör inte regleras nu. En sådan samverkan bör i&lt;br&gt;första hand byggas upp regionalt med utgångspunkt från universitetssjuk-&lt;br&gt;husen och i nära samarbete med de medicinska fakulteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet är allmänt positiva. Några pekar dock på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att samverkan med universitet inte alltid framstår som självklart eftersom&lt;br&gt;kompetens finns även på andra håll, exempelvis vid vårdhögskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt regeringens mening är&lt;br&gt;samverkan på regional nivå en förutsättning för att FoU-verksamheten&lt;br&gt;skall kunna utvecklas och för att kunna genomföra gemensamma&lt;br&gt;satsningar på angelägna FoU-projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också ett ömsesidigt intresse av samverkan. Forskare vid&lt;br&gt;universiteten behöver kontakter med landstingens hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;organisation för den kliniska forskningen bl.a. för att inhämta erfarenheter&lt;br&gt;från den direkta vården. De som bedriver forskning inom sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männens verksamhetsområde har behov av kontakter med universitetens&lt;br&gt;forskare för att bland annat få tillgång till en kreativ forskarmiljö och för&lt;br&gt;att genomgå forskarutbildning. På samma sätt finns det behov av&lt;br&gt;kontakter inom landstinget mellan hälso- och sjukvården och vård-&lt;br&gt;högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den patientnära kliniska vårdforskningen bygger på en helhetssyn på&lt;br&gt;patienten där alla landstingets personella resurser inom olika discipiner&lt;br&gt;bör tas tillvara. Det är därför inte enbart den medicinska fakulteten inom&lt;br&gt;universiteten som kommer ifråga för samverkan med hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen och den kliniska forskningen utan även samhällsveten-&lt;br&gt;skaplig och humanistisk fakultet är berörd. Detta med anledning av att&lt;br&gt;bl.a. omvårdnadsforskningen hör till dessa fakulteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning finns det idag inte behov av att reglera&lt;br&gt;formerna för denna samverkan. Det finns på många håll goda ansatser till&lt;br&gt;samverkan och den fortsatta utvecklingen bör följas noga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock, liksom ett par av remissinstanserna, att hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdshuvudmännens samverkan med universitet och högskolor&lt;br&gt;bör betonas mer. Universitetets och högskolans roll bör vara att göra den&lt;br&gt;inomvetenskapliga bedömningen av FoU-arbetets kvalitet och relevans.&lt;br&gt;Samhällsföreträdamas uppgifter bör vara att bedöma samma arbete utifrån&lt;br&gt;samhällsrelevans och svara för prioriteringen med denna utgångspunkt.&lt;br&gt;Det är viktigt att samverkan mellan hälso- och sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;och universitet/ högskolor vidareutvecklas för att FoU-aktivitetema skall&lt;br&gt;uppfylla vetenskapliga krav och resultaten därvidlag utvärderas. Sam-&lt;br&gt;verkan med andra aktörer, bl.a. vissa statliga myndigheter, behöver också&lt;br&gt;vidareutvecklas och fördjupas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;br&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.9.2 Författningskommentarer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen har idag ett delat ansvar för den kliniskt bedrivna forsk-&lt;br&gt;ningen. Detta ansvar är inte reglerat. I den nya paragrafen föreslås att så&lt;br&gt;sker. Kommunerna har ansvar för en viss del av hälso- och sjukvården.&lt;br&gt;Inom detta område föreslås att kommunen skall ha ett ansvar som&lt;br&gt;motsvarar landstingets. Nämnda huvudmäns ansvar skall även omfatta&lt;br&gt;folkhälsoforskningen. För tydlighetens skull föreslås också en reglering&lt;br&gt;av skyldigheten för huvudmännen att samverka, inte bara med varandra&lt;br&gt;utan även med andra intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:000) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal primärvård&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det skall klart framgå att ansvaret för forskningen även åvilar de&lt;br&gt;kommuner som bedriver försöksverksamhet med kommunal primärvård&lt;br&gt;anges det att bestämmelsen som reglerar det i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;även skall tillämpas på sådan primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Kommunikationsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Forskning om kommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen inom kommunikationsområdet domineras starkt av&lt;br&gt;företagssektorn. Elektronikindustrin, som innefattar tillverkning av bl.a.&lt;br&gt;tele- och dataprodukter, och transportmedelsindustrin är det två&lt;br&gt;branscher som har de högsta totala driftskostnaderna för forskning och&lt;br&gt;utveckling (FoU) inom hela industrin. Dessa två branschers&lt;br&gt;sammanlagda driftskostnader för FoU uppgick år 1993 till över&lt;br&gt;12 miljarder kronor. Av industrins samlade FoU-insatser kan därmed&lt;br&gt;över 45 % hänföras till områden med stark kommunikationsanknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagssektorns FoU-insatser är dock främst inriktade på att främja&lt;br&gt;industriell verksamhet med anknytning till olika produkter och i mindre&lt;br&gt;grad på att utveckla transporter och kommunikationer som sådana.&lt;br&gt;Forskning för att främja transporter och kommunikationer spelar således&lt;br&gt;en relativt sett betydligt större roll inom den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta myndigheter, verk och bolag som hör till Kommunikations-&lt;br&gt;departementets verksamhetsområde är på ett eller annat sätt involverade&lt;br&gt;i transport- och kommunikationsforskning. Samtidigt är emellertid också&lt;br&gt;många myndigheter utanför kommunikationssektorn, såsom Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket (NUTEK), Byggforskningsrådet (BFR), Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk (SNV) och flera myndigheter inom försvarssektom,&lt;br&gt;engagerade i forskning rörande transporter och kommunikationer. Den&lt;br&gt;dynamiska utvecklingen inom informationsteknikområdet medför också&lt;br&gt;att kopplingarna mellan kommunikationssektorn och andra&lt;br&gt;samhällssektorer tenderar att öka i omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Statistiska Centralbyråns forskningsstatistik uppgick de statliga&lt;br&gt;insatserna för transport- och kommunikationsrelaterad FoU till ca&lt;br&gt;1 miljard kronor under budgetåret 1994/95. Detta motsvarar i runda tal&lt;br&gt;en tjugondei av de samlade statliga insatserna för FoU. Knappt hälften&lt;br&gt;av dessa insatser hänför sig till myndigheter m.m. inom kommunika-&lt;br&gt;tionssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling inom kommunikationssektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs och&lt;br&gt;initieras forskning och utveckling med inriktning på transporter, infor-&lt;br&gt;mationsteknik, post- och telekommunikationer, meteorologi, hydrologi&lt;br&gt;och oceanografi samt geoteknik. Verksamheten vid Kommunikations-&lt;br&gt;forskningsberedningen (KFB), Statens väg- och transportforsknings-&lt;br&gt;institut (VTI) samt Statens geotekniska institut (SGI) finansieras genom&lt;br&gt;anslag som huvudsakligen används för forskningsändamål. Vidare har&lt;br&gt;Vägverket, Banverket och Sveriges meteorologiska och hydrologiska&lt;br&gt;institut (SMHI) i uppgift att finansiera forskning och utveckling inom&lt;br&gt;sina respektive verksamhetsområden. Av övriga myndigheter, verk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag under Kommunikationsdepartementet bedriver eller finansierar&lt;br&gt;även Statens institut för kommunikationsanalyser, Luftfartsverket, Sjö-&lt;br&gt;fartsverket, Statens Järnvägar, Posten AB och Telia AB forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet i varierande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nedanstående tabell ges en översikt över forskningsanslagen under&lt;br&gt;Kommunikationsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforsknings-&lt;br&gt;beredningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197 735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning om el- och&lt;br&gt;hybridfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens väg- och transport-&lt;br&gt;forskningsinstitut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;308 091&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Beloppen anges i tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforskning finansieras dock även över andra anslag. De&lt;br&gt;medel som under kalenderåret 1996 avsatts för forskning och utveckling&lt;br&gt;av de myndigheter under Kommunikationsdepartementet som har i&lt;br&gt;uppgift att finansiera sådan forskning framgår av nedanstående&lt;br&gt;sammanställning. Samtliga medel avser utgiftsområde 22 utom de som&lt;br&gt;disponeras av SGI, vilka tillhör utgiftsområde 18.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FoU-budget (mkr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KFB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VTI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SMHI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SGI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Avser endast medel anvisade direkt över anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Kommunikationsforskningens mål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De övergripande mål och&lt;br&gt;prioriteringar som tidigare angivits för kommunikationsforskningen&lt;br&gt;bör ligga fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Övergripande mål för&lt;br&gt;kommunikationsforskningen formulerades i 1993 års forskningspolitiska&lt;br&gt;beslut. Dessa mål bör enligt regeringens bedömning ligga fast. Det&lt;br&gt;innebär att forskningen inom kommunikationsområdet skall medverka&lt;br&gt;till att ta fram underlag för att uppnå de politiska mål som läggs fast för&lt;br&gt;kommunikationssektorns utveckling samt öka handlingsberedskapen&lt;br&gt;inför problem som inte kan förutses i dag genom att bygga upp en&lt;br&gt;kunskaps- och kompetensbas för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på ett nytt kommunikationspolitiskt beslut bör även tidigare&lt;br&gt;angivna prioriteringar kvarstå. Det innebär att miljö, infrastruktur,&lt;br&gt;telekommunikationer, informationsteknik, effekter av marknadsför-&lt;br&gt;ändringar och avregleringar, kollektivtrafik och trafiksäkerhet särskilt&lt;br&gt;bör uppmärksammas i forsknings- och utvecklingsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Kommunikationsforskningens organisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den reform av kommunikationsforsk-&lt;br&gt;ningens organisation som påbörjades genom 1993 års forsknings-&lt;br&gt;politiska beslut bör fullföljas. Den nu gällande ansvarsfördelningen&lt;br&gt;för övergripande kommunikationsforskning bör bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforskningsberedningen bör ges i uppdrag att i&lt;br&gt;sin årsredovisning översiktligt redovisa även den övergripande&lt;br&gt;forskning och utveckling som Banverket och Vägverket finan-&lt;br&gt;sierar, liksom den samordning av forskningsplaneringen som skett&lt;br&gt;mellan myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforskningens organisation ändrades i flera viktiga&lt;br&gt;avseenden som en följd av 1993 års forskningspolitiska beslut. Refor-&lt;br&gt;men syftade till att tydligare definiera statens ansvar inom kommunika-&lt;br&gt;tionsforskningsområdet och till att renodla rollerna som beställare,&lt;br&gt;utförare och användare av forskning mellan myndigheter, statliga verk&lt;br&gt;och övriga berörda organisationer. Forskningen inom transport-, post-&lt;br&gt;och telekommunikationsområdet och därtill anknuten informationsteknik&lt;br&gt;integrerades bl.a. inom ramen för Kommunikationsforskningsbered-&lt;br&gt;ningens (KFB) (tidigare Transportforskningsberedningen) verksamhet.&lt;br&gt;KFB fick ökade anslag och ett samordningsansvar för den övergripande&lt;br&gt;kommunikationsforskningen. KFB:s ansvar för att stödja långsiktigt&lt;br&gt;kunskapsuppbyggande forskning betonades särskilt. Vid sidan av KFB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fick Vägverket och Banverket ett uttalat ansvar för att stödja tillämpad&lt;br&gt;samhällsmotiverad forskning inom sina respektive delsektorer. Vidare&lt;br&gt;klargjordes att Statens väg- och transportforskningsinstitut (tidigare&lt;br&gt;Statens väg- och trafikinstitut) skulle utvecklas mot ett renodlat institut&lt;br&gt;för tillämpad forskning och att bl.a. affärsverken inte längre skulle ha&lt;br&gt;något ansvar för övergripande forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag gjort en upp-&lt;br&gt;följning av den ovan beskrivna omorganisationen. RRV har redovisat&lt;br&gt;uppdraget i rapporten ”Delat ansvar för forskning - beställare och ut-&lt;br&gt;förare inom kommunikationssektorn (RRV 1996:22)”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV konstaterar därvid att reformen knappast kan sägas ha fått&lt;br&gt;genomslag i praktiken och i enlighet med statsmakternas intentioner&lt;br&gt;även om den är genomförd i de flesta formella avseenden. RRV kriti-&lt;br&gt;serar främst Banverket och Vägverket för att dessa myndigheter ännu&lt;br&gt;inte tagit sitt fulla ansvar som beställare av övergripande forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser dock att reformen i sina huvuddrag bör fullföljas men att&lt;br&gt;det finns några frågor som statsmakterna behöver ta hänsyn till. RRV&lt;br&gt;framhåller således att den avgränsning mellan långsiktig och tillämpad&lt;br&gt;forskning som reformen bygger på i praktiken är svår att upprätthålla.&lt;br&gt;Gränsdragningsfrågoma bör därför i vissa hänseenden omformuleras till&lt;br&gt;frågor om gemensamt ansvar där vars och ens roller preciseras. Vidare&lt;br&gt;anser RRV att man närmare bör diskutera när och i vilka former kon-&lt;br&gt;kurrensmedlet är ett effektivt sätt att fördela resurser till de mest kom-&lt;br&gt;petenta forskningsmiljöerna och att bygga upp kunskap inom nya om-&lt;br&gt;råden. RRV framhåller att marknadsrelationer och konkurrens inom&lt;br&gt;området inte kan ses som ett mål i sig och är möjliga endast inom ett&lt;br&gt;bestämt utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV:s rapport har remissbehandiats. Flertalet remissinstanser in-&lt;br&gt;stämmer i RRV:s grundläggande slutsats att reformen bör fullföljas.&lt;br&gt;Banverket, Vägverket och KFB instämmer i stora drag med den kritik&lt;br&gt;som RRV riktat mot dem som beställare av övergripande forskning.&lt;br&gt;Vägverket anser att det bör övervägas om inte verket även bör få ansvar&lt;br&gt;för långsiktig kunskapsutveckling inom vägområdet så att KFB kan&lt;br&gt;koncentrera sig på övergripande, tvärgående kommunikationsfrågor.&lt;br&gt;KFB föreslår för sin del att en ny gränsdragning görs mellan KFB och&lt;br&gt;Vägverket/Banverket så att de senares ansvar begränsas till att omfatta&lt;br&gt;verksamhetsnära FoU. Sjöfartsverket anger att man själv vill ha en&lt;br&gt;sektorsforskningsroll liknande Vägverkets och Banverkets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även forskningsfinansieringsutredningen (SOU 1996:29) har lämnat en&lt;br&gt;rad förslag till förändringar som utredningen anser bör genomföras inom&lt;br&gt;sektorsforskningen. Beträffande Kommunikationsdepartementets område&lt;br&gt;anser utredningen att FoU-planeringen är förhållandevis ambitiös, såväl&lt;br&gt;på regeringsnivå som hos berörda myndigheter. Enligt utredningen&lt;br&gt;uppfyller KFB de flesta av de kriterier som utredningen anser bör gälla&lt;br&gt;för organisationen av sektorsforskningen. Forsknings-&lt;br&gt;finansieringsutredningen anser dock att det bör klargöras tydligare att&lt;br&gt;ansvaret för långsiktig kunskapsutveckling för hela sektorn åvilar KFB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser i likhet med&lt;br&gt;Forskningsfinansieringsutredningen, RRV och flertalet remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som yttrat sig över utredningarnas förslag i denna del att den reform av&lt;br&gt;kommunikationsforskningens organisation som påbörjades genom 1993&lt;br&gt;års forskningspolitiska beslut bör fullföljas. Regeringen delar också&lt;br&gt;RRV:s uppfattning att det är hög tid att berörda myndigheter utformar&lt;br&gt;verksamheten i enlighet med statsmaktemas beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller i särskilt hög grad Banverket och Vägverket som ännu ej&lt;br&gt;utformat sin verksamhet som forskningsfinansiärer i enlighet med&lt;br&gt;gällande instruktioner. Samtidigt noterar regeringen att Vägverket nu&lt;br&gt;fastställt en plan och strategi för sin forskningsverksamhet och även i&lt;br&gt;övrigt börjat inrätta verksamheten i enlighet med de krav som bör ställas&lt;br&gt;på en forskningsfinansierande myndighet. Även Banverket anger att man&lt;br&gt;avser att integrera forskningen i sitt sektorsansvar. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning återstår det dock mycket innan Banverket kan sägas leva&lt;br&gt;upp till sitt ansvar för den övergripande forskningen. Ett första steg bör&lt;br&gt;därvid vara att göra en tydligare åtskillnad mellan den övergripande&lt;br&gt;järnvägsforskning som skall bidra till hela samhällets&lt;br&gt;kunskapsförsörjning och sådan FoU som främst är betingad av Ban-&lt;br&gt;verkets egna interna utvecklingsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande KFB gör regeringen bedömningen att myndigheten arbetat&lt;br&gt;ambitiöst för att uppfylla sin nya roll. Regeringen vill dock särskilt&lt;br&gt;betona forskningsfinansiärernas gemensamma ansvar att skapa stabila&lt;br&gt;planeringsförutsättningar för forskningsutförama. Detta ansvar gäller inte&lt;br&gt;minst att ge VTI bättre möjligheter till långsiktig planering och&lt;br&gt;utveckling av verksamheten eftersom VTI i så hög grad är beroende av&lt;br&gt;ett fåtal beställare inom kommunikationssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket och Vägverket bör enligt regeringens uppfattning överväga&lt;br&gt;att söka öka sin samverkan med KFB som nu har väl utvecklade rutiner&lt;br&gt;för att säkerställa kraven på integritet, kvalitet och relevans i forsk-&lt;br&gt;ningen. Regeringen har tidigare i avsnitt 3.6 förordat att forskningsråd&lt;br&gt;och sektorsorgan gemensamt bör utarbeta rullande planer över områden&lt;br&gt;som skall utvärderas under de närmaste följande åren och komma över-&lt;br&gt;ens om en lämplig ansvarsfördelning för genomförandet. En sådan&lt;br&gt;samplanering är givetvis särskilt angelägen inom de näraliggande om-&lt;br&gt;råden som Banverket, Vägverket och KFB svarar för. En lämplig lös-&lt;br&gt;ning kan därvid vara att Banverket och Vägverket uppdrar åt KFB att&lt;br&gt;organisera utvärderingen av den övergripande forskning som verken&lt;br&gt;finansierar. Även ifråga om bl.a. information om och dokumentation av&lt;br&gt;forskning skulle en ökad samverkan med KFB kunna underlätta för&lt;br&gt;Banverket och Vägverket att i rimlig tid uppfylla sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsfinansieringsutredningen, RRV och flera remissinstanser tar&lt;br&gt;upp frågan om hur ansvarsgränserna bör dras upp mellan de olika be-&lt;br&gt;ställarna av övergripande forskning. Forskningsfinansieringsutredningen&lt;br&gt;förordar därvid nuvarande ansvarsfördelning med ett förtydligande av&lt;br&gt;KFB:s roll. RRV har för egen del inget entydigt förslag, medan Väg-&lt;br&gt;verket och KFB förordar att gränssnittet ändras, dock i olika riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är medveten om att den nu gällande gränsdragningen inte&lt;br&gt;är oproblematisk och kräver en smidig samverkan mellan berörda myn-&lt;br&gt;digheter. Samtidigt anser regeringen att det är nödvändigt att ändå&lt;br&gt;försöka avgränsa respektive myndighets ansvar och kan därvid inte se att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de förslag till ändrad gränsdragning som framförts skulle medföra ökad&lt;br&gt;tydlighet om de olika myndigheternas roller. KFB:s förslag att&lt;br&gt;Banverkets och Vägverkets ansvar skall begränsas till att omfatta enbart&lt;br&gt;s.k. verksamhetsnära FoU medan KFB skall ansvara för all övergripande&lt;br&gt;FoU ger upphov till nya definitions- och avgränsningsproblem och kan&lt;br&gt;också ha nackdelen att det blir svårare att ta till vara de betydande&lt;br&gt;samband och synergier som finns mellan verkens interna FoU-behov och&lt;br&gt;samhällets övergripande kompetens- och kunskapsförsörjning. Enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning leder inte heller Vägverkets förslag, att KFB&lt;br&gt;skall koncentrera sig på övergripande, tvärgående kommunikationsfrågor&lt;br&gt;medan Vägverket får ansvar för all forskning inom ramen för sitt&lt;br&gt;sektorsansvar, till att gränsdragningsproblemen elimineras. En sådan&lt;br&gt;ansvarsuppdelning skulle också kunna leda till ett alltför snävt&lt;br&gt;perspektiv på den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och medföra att&lt;br&gt;systemsynen på transport- och kommunikationsfrågorna går förlorad. I&lt;br&gt;tidigare forskningspolitiska beslut har det vidare framhållits som en&lt;br&gt;styrka att myndighetsansvaret för den långsiktiga kunskapsuppbyggande&lt;br&gt;forskningen åvilar en från trafikgrenama oberoende beställare. Detta&lt;br&gt;motiv äger enligt regeringens uppfattning alltjämt giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning kan avgränsningsproblemen inom&lt;br&gt;kommunikationsforskningen i hög grad hänföras till att kommunika-&lt;br&gt;tionssektorn är organiserad i trafik- och kommunikationsgrenar som var&lt;br&gt;och en för sig har speciella förutsättningar och problem men som&lt;br&gt;samtidigt också delar en rad gemensamma utgångspunkter och pla-&lt;br&gt;neringsförutsättningar. Målet måste därför vara att finna det gränssnitt&lt;br&gt;som på bästa sätt skiljer ut det som från forskningssynpunkt är specifikt&lt;br&gt;för enskilda trafik- och kommunikationgrenar från det som är generellt&lt;br&gt;och av gemensamt intresse för hela kommunikationssektorn. En sådan&lt;br&gt;gränsdragning kommer aldrig att bli helt invändningsfri men den måste&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning ändå göras. Med hänsyn till att den lång-&lt;br&gt;siktigt kunskapsuppbyggande forskningen till största delen rör frågor av&lt;br&gt;generellt intresse som är gemensamma för hela eller stora delar av&lt;br&gt;kommunikationssektorn, medan den tillämpade forskningen och utveck-&lt;br&gt;lingen i högre grad inriktas på trafikgrensvisa frågeställningar, drar&lt;br&gt;regeringen slutsatsen att nuvarande ansvarsuppdelning bör bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan mellan de berörda myndigheterna, dvs. Banverket, Väg-&lt;br&gt;verket och KFB, bör däremot intensifieras. Det ligger i sakens natur att&lt;br&gt;denna samverkan i hög grad måste utformas i ett fortlöpande samråd&lt;br&gt;mellan myndigheterna. Ansvaret för att denna samverkan kommer till&lt;br&gt;stånd åvilar givetvis alla de berörda myndigheterna men KFB har genom&lt;br&gt;sin samordningsroll ett särskilt ansvar i detta avseende. För att markera&lt;br&gt;vikten av att en ökad samverkan och samplanering sker mellan&lt;br&gt;myndigheterna på detta område och samtidigt säkerställa att det sker en&lt;br&gt;löpande redovisning som är gemensam för hela den övergripande kom-&lt;br&gt;munikationsforskningen avser regeringen att ge KFB i uppdrag att i sin&lt;br&gt;årsredovisning översiktligt redovisa även den övergripande FoU som&lt;br&gt;Banverket och Vägverket finansierar, liksom den samordning av FoU-&lt;br&gt;planeringen som skett mellan myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att nuvarande ansvarsfördelning bibehålies innebär att affärsverkens&lt;br&gt;FoU och den FoU som betingas av myndigheternas egna utvecklings-&lt;br&gt;behov inte heller fortsättningsvis bör betraktas som övergripande forsk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Vissa särskilda gränsdragningsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Banverkets och Vägverkets&lt;br&gt;preciserade och vidgade sektorsansvar för järnvägs- respektive&lt;br&gt;vägtransportsystemen i stort bör i princip följas av en motsvarande&lt;br&gt;vidgning av forskningsansvaret.&lt;br&gt;Kommunikationsforskningsberedningen bör dock även&lt;br&gt;fortsättningsvis ha huvudansvaret för forsknings-, utvecklings- och&lt;br&gt;demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan det forskningspolitiska beslutet år 1993 har Banverkets och&lt;br&gt;Vägverkets roller som sektorsmyndigheter utvecklats och preciserats.&lt;br&gt;Denna utveckling har medfört att myndigheterna efterhand fått delvis&lt;br&gt;nya uppgifter inom ramen för sitt sektorsansvar. För Vägverkets del har&lt;br&gt;denna utveckling redovisats i propositionen om Vägverkets sektorsansvar&lt;br&gt;inom vägtransportsystemet m.m. (prop. 1995/96:131, bet. 1995/96:TU18,&lt;br&gt;rskr. 1995/96:231). Frågan om Banverkets motsvarande ansvar tas upp i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om Vägverkets sektorsansvar inom vägtransport-&lt;br&gt;systemet m.m. konstaterades bl.a. att Vägverkets forsknings-,&lt;br&gt;utvecklings- och demonstrationsinsatser (FUD) bör samordnas med och&lt;br&gt;vara ett komplement till den forskning som KFB givits ett ansvar för&lt;br&gt;enligt tidigare beslut. Samtidigt aviserade regeringen att den avsåg att&lt;br&gt;återkomma i forskningspropositionen beträffande preciseringen av an-&lt;br&gt;svarsfördelningen och samordningen av FUD-verksamheten inom väg-&lt;br&gt;transportsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De övergripande riktlinjer&lt;br&gt;som bör gälla för ansvarsfördelningen mellan finansiärerna av&lt;br&gt;övergripande kommunikationsforskning har redan beskrivits i föregående&lt;br&gt;avsnitt. En naturlig följd av dessa riktlinjer är att en förändring i&lt;br&gt;sektorsans varets omfattning i princip även bör följas av en motsvarande&lt;br&gt;förändring i forskningsansvarets omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är det främst på fyra områden som&lt;br&gt;preciseringen av Banverkets och Vägverkets sektorsansvar skulle kunna&lt;br&gt;föranleda en förändring i ansvarsfördelningen mellan trafikverken och&lt;br&gt;KFB, nämligen inom infrastruktur-, trafiksäkerhets- och fordons/driv-&lt;br&gt;medelsforskningen samt inom den forsknings-, utvecklings- och&lt;br&gt;demonstrationsverksamhet som KFB finansierat inom kollektivtrafikom-&lt;br&gt;rådet. När det gäller FoU om infrastruktur och trafiksäkerhet har Ban-&lt;br&gt;verket, Vägverket och KFB enligt vad regeringen erfarit redan kommit&lt;br&gt;fram till en ansvarsfördelning som bör kunna gälla även under de nu&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktuella förutsättningarna. Även på fordonsområdet sker en samverkan&lt;br&gt;mellan myndigheterna. Enligt regeringens uppfattning bör det även&lt;br&gt;fortsättningsvis ankomma på de tre myndigheterna att i samråd komma&lt;br&gt;fram till en lämplig ansvarsfördelning med utgångspunkt i de över-&lt;br&gt;gripande riktlinjer som nu angivits och med beaktande av behovet av att&lt;br&gt;upprätthålla kontinuiteten i den forskning som bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kollektivtrafikforskningen, som till stor del är av tillämpad natur&lt;br&gt;och ofta med en inriktning mot rena utvecklings- och demonstrations-&lt;br&gt;insatser, kan det framstå som naturligt att låta Banverket respektive&lt;br&gt;Vägverket ta över en större del av ansvaret som ett led i dessa myndig-&lt;br&gt;heters sektorsansvar. Mot detta kan dock anföras att kollektivtrafik-&lt;br&gt;forskningen, även om den är tillämpad, ofta är trafikslagsövergripande&lt;br&gt;och måste grundas på en helhetssyn på transportsystemet. Av betydelse&lt;br&gt;är också att KFB under lång tid arbetat med detta forskningsområde och&lt;br&gt;efterhand byggt upp ett väl utvecklat nätverk för FUD inom kollektiv-&lt;br&gt;trafikområdet. Avnämarna av forskningsresultaten är vidare till stor del&lt;br&gt;kommuner, landsting, trafikhuvudmän och enskilda trafikföretag varför&lt;br&gt;kopplingen till Banverkets respektive Vägverkets egna kunskapsbehov&lt;br&gt;inte är lika stark som inom många andra områden för tillämpad trans-&lt;br&gt;portforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör mot denna bakgrund bedömningen att det inte kan&lt;br&gt;vara rationellt att förändra ansvaret för kollektivtrafikforskningen och&lt;br&gt;splittra upp det på flera olika myndigheter. Regeringen anser således att&lt;br&gt;KFB även fortsättningsvis bör ha huvudansvaret för kommunikations-&lt;br&gt;politiskt motiverad FUD inom kollektivtrafikområdet. Samtidigt bör&lt;br&gt;dock Banverket och Vägverket ges möjlighet att påverka KFB:s forsk-&lt;br&gt;ningsprogram inom kollektivtrafikområdet och även kunna finansiera&lt;br&gt;forskning inom detta område om det bedöms vara angeläget med hänsyn&lt;br&gt;till myndigheternas sektorsansvar för kollektivtrafiken. Regeringen har&lt;br&gt;redan understrukit betydelsen av att Banverket, Vägverket och KFB har&lt;br&gt;en nära samverkan i frågor som rör transportforskning och vad som här&lt;br&gt;anförts visar att behovet av en sådan samverkan är stort inte minst inom&lt;br&gt;kollektivtrafikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Resurser för övergripande kommunikationsforskning&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det finns många angelägna&lt;br&gt;forskningsbehov inom kommunikationsområdet som kan vara&lt;br&gt;svåra att tillgodose inom nuvarande resursramar. Utrymmet för&lt;br&gt;nya utgifter är emellertid mycket begränsat och forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsbehoven under den kommande planeringsperioden&lt;br&gt;måste därför i huvudsak mötas inom befintliga resursramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock att ett resurstillskott är nödvändigt för att&lt;br&gt;förstärka forskning, utveckling och demonstrationsverksamheten&lt;br&gt;inom området kollektivtrafik och samhällsbetalda resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för långsiktig kunskapsuppbyggande geoteknisk forsk-&lt;br&gt;ning inom infrastrukturområdet bör samlas till Statens geotekniska&lt;br&gt;institut och institutets budget förstärkas för att möjliggöra ökade&lt;br&gt;insatser inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget att Sveriges meteorologiska&lt;br&gt;och hydrologiska institut deltar aktivt i forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsarbete i Västeuropa och inom Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsfrågor behandlas i budgetpropositionen för år 1997. Regering-&lt;br&gt;en tar dock här upp vissa resursfrågor som aktualiserats genom den&lt;br&gt;resultat-, omvärlds- och resursanalys som forskningsmyndigheterna&lt;br&gt;genomfört som underlag för regeringens fördjupade prövning av verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Kommunikations-&lt;br&gt;forskningsberedningen (KFB), Statens geotekniska institut (SGI) och&lt;br&gt;Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har lämnat in&lt;br&gt;fördjupade anslagsframställningar för budgetåren 1997-1999 i enlighet&lt;br&gt;med särskilda direktiv som regeringen utfärdade den 28 februari 1995&lt;br&gt;respektive den 12 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VTI har därvid föreslagit en särskild satsning på att vid institutet&lt;br&gt;bygga upp nya forskningsmiljöer inom följande områden; tätorternas&lt;br&gt;trafik- och trafiksäkerhetsproblem, informationsteknik (trafiksimulering&lt;br&gt;och körsimulator) samt trafik, transporter och luftföroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KFB har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat konsekven-&lt;br&gt;serna av olika resursnivåer och för egen del förordat en betydande&lt;br&gt;förstärkning av ramanslaget fr.o.m. år 1997 för att möjliggöra en ökad&lt;br&gt;forskning inom bl.a. informationsteknikområdet och utökade utvecklings-&lt;br&gt;och demonstrationsinsatser inom kollektivtrafiken. Vidare anser KFB att&lt;br&gt;ett särskilt program för systemdemonstration av miljöanpassade&lt;br&gt;transporter bör påbörjas år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGI har i sin anslagsframställan föreslagit dels prioriteringar inom nu-&lt;br&gt;varande ram, dels utökade satsningar inom fem områden. Tre av sats-&lt;br&gt;ningarna avser insatser för forskning och utveckling inom riskvär-&lt;br&gt;deringssystem, nationella geotekniska basresurser samt IT och geoteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGI har vidare på regeringens uppdrag utrett vilka skador som&lt;br&gt;uppkommer till följd av geotekniska brister i samband med bygg- och&lt;br&gt;anläggningsverksamhet och därvid även redovisat institutets bedömning&lt;br&gt;av behovet av ökad geoteknisk kunskap med förslag till forsknings-&lt;br&gt;insatser inom olika ämnesområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SMHI konstaterar att myndighetens forskningsplan i stort sett ryms&lt;br&gt;inom ramen för SMHI:s anslag om dessa kan kompletteras med externa&lt;br&gt;forskningsmedel i hittillsvarande omfattning. SMHI anser att det är av&lt;br&gt;stort nationellt intresse att svensk klimatforskning ges bättre förutsätt-&lt;br&gt;ningar i enlighet med det initiativ SMHI och ett antal svenska universi-&lt;br&gt;tetsinstitutioner tagit men framhåller att detta kräver stöd från den&lt;br&gt;miljöstrategiska forskningsstiftelsen MISTRA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen delar den bedöm-&lt;br&gt;ning som bl.a. KFB gjort att det finns många angelägna forskningsbehov&lt;br&gt;inom kommunikationsområdet som kan vara svåra att tillgodose inom&lt;br&gt;nuvarande resursramar. Det gäller exempelvis, såsom KFB anför, inom&lt;br&gt;informationsteknikområdet, energi- och miljöområdet samt kollek-&lt;br&gt;tivtrafikområdet. Det statsfinansiella läget medför emellertid att ut-&lt;br&gt;rymmet för nya utgifter är mycket begränsat och att forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsbehoven under den kommande planeringsperioden i huvudsak&lt;br&gt;måste mötas inom befintliga resursramar. Regeringen utgår därvid från&lt;br&gt;att KFB gör en samlad bedömning av hur tillgängliga medel bör dis-&lt;br&gt;poneras i linje med de riktlinjer som dragits upp i den av KFB fast-&lt;br&gt;ställda inrikningsplanen för kommunikationsforskningen. På motsvarande&lt;br&gt;sätt måste även övriga myndigheter prioritera sina insatser mot bakgrund&lt;br&gt;av befintliga planer och tillgängliga medel. I det följande redovisas dock&lt;br&gt;vissa forskningsområden där det enligt regeringens bedömning krävs&lt;br&gt;ökade insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KFB övertog ansvaret för forskning om telekommunikationernas ut-&lt;br&gt;veckling i samband med bolagiseringen av Televerket år 1993. KFB:s&lt;br&gt;program inom området behandlar telesystemets roll i samhället, ekonomi&lt;br&gt;och marknader, tillgänglighet, säkerhet och risker samt områdets rättsliga&lt;br&gt;frågor. Syftet är att tillgodose behovet av kunskaps- och beslutsunderlag&lt;br&gt;för den svenska telepolitiken och även för utvecklingen av&lt;br&gt;informationssamhället i vidare mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det uppenbart att den kommunika-&lt;br&gt;tionspolitiskt motiverade forskningen inom IT-området måste tillmätas&lt;br&gt;en allt större vikt med hänsyn till de genomgripande konsekvenser för&lt;br&gt;hela samhället som utvecklingen mot informationssamhället väntas få.&lt;br&gt;Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen, som bl.a. medför att&lt;br&gt;olika tekniska system vävs samman på ett nytt sätt, måste KFB:s i sin&lt;br&gt;FoU-planering bygga på en helhetssyn på informationssamhället. KFB:s&lt;br&gt;verksamhet bör därför innefatta forskning om informationshantering,&lt;br&gt;kommunikation och systemtillgänglighet i vid mening. Mot bakgrund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de kunskapsbehov som kan förutses är det således viktigt att KFB full-&lt;br&gt;följer och vidareutvecklar sin verksamhet med sådan bredd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bygga upp en verksamhet med den inriktning som beskrivits&lt;br&gt;ovan tillfördes KFB:s ramanslag 37,5 miljoner kronor under det förläng-&lt;br&gt;da budgetåret 1995/96. Insatsen redovisades som en överbryggningsin-&lt;br&gt;sats inför ett mera samlat ställningstagande i forskningspropositionen.&lt;br&gt;Mot bakgrund av vad som ovan anförts gör regeringen nu bedömningen&lt;br&gt;att denna förstärkning av KFB:s ramanslag bör bibehållas på nivån&lt;br&gt;25 miljoner kronor per år under den kommande planeringsperioden. Med&lt;br&gt;hänsyn till att verksamheten fortfarande befinner sig i en uppbygg-&lt;br&gt;nadsfas förutser regeringen att detta kommer att leda till en successivt&lt;br&gt;ökande FoU-volym inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUD om kollektivtrafik och samhällsbetalda resor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att öka forskningen av-&lt;br&gt;seende s.k. samhällsbetalda resor (färdtjänstresor, skolresor, sjukresor&lt;br&gt;m.m.) med hänsyn till dessa resors omfattning och den stora potential&lt;br&gt;för effektiviseringar och kvalitetshöjningar i denna trafik som bl.a. Sam-&lt;br&gt;reseutredningen pekat på i betänkandet Allmänna kommunikationer - för&lt;br&gt;alla? (SOU 1995:70). Vidare har även förutsättningarna för FoU-verk-&lt;br&gt;samheten inom kollektivtrafikområdet i övrigt ändrats, bl.a. genom ökat&lt;br&gt;utnyttjande av konkurrensupphandling som främst inriktats på att uppnå&lt;br&gt;kostnadssänkningar i trafiken. Långsiktiga kvalitets- och utvecklings-&lt;br&gt;frågor har däremot ofta fått stå tillbaka. Detta har även medfört att in-&lt;br&gt;citamenten och utrymmet för forsknings- och utvecklingsverksamhet från&lt;br&gt;bl.a. trafikföretagens sida minskat så att det inte länge är möjligt att på&lt;br&gt;detta område upprätthålla samma krav på samfinansiering från dessa&lt;br&gt;aktörer som tidigare. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att ett&lt;br&gt;resurstillskott är nödvändigt för att upprätthålla en tillräcklig FUD-verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för år 1997 att KFB:s&lt;br&gt;ramanslag skall höjas med ca 19 miljoner kronor. Huvuddelen av höj-&lt;br&gt;ningen görs för att medge en förstärkning av forsknings-, utvecklings-&lt;br&gt;och demonstrationsverksamhet avseende kollektivtrafik och samhälls-&lt;br&gt;betalda resor. För närvarande skall KFB enligt särskilda villkor i reg-&lt;br&gt;leringsbrevet avsätta i genomsnitt minst 15 miljoner kronor per år för&lt;br&gt;FUD inom kollektivtrafikområdet. Detta belopp bör under kommande&lt;br&gt;planeringsperiod höjas till 30 miljoner kronor per år och även innefatta&lt;br&gt;FUD rörande ekonomi, organisation, fordon m.m. för samhällsbetalda&lt;br&gt;resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ökade statliga insats hindrar naturligtvis inte att det även fort-&lt;br&gt;sättningsvis är angeläget att branschorgan och övriga kollektivtrafikin-&lt;br&gt;tressenter avsätter medel för att i samverkan med KFB finansiera sådan&lt;br&gt;FUD som är av gemensamt och generellt intresse för kollektivtrafiken&lt;br&gt;och övriga samhällsbetalda resor. Från bl.a. trafikpolitiska och miljöpo-&lt;br&gt;litiska utgångspunkter är det viktigt att kollektivtrafikens attraktivitet kan&lt;br&gt;förstärkas. Ett sätt att åstadkomma detta är genom långsiktigt utveck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingsarbete. Regeringen har genom överläggningar med branschföreträ-&lt;br&gt;dare erfarit att det finns ett klart intresse av att fortsatta utvecklingsinsat-&lt;br&gt;ser kan komma till stånd inom kollektivtrafikområdet och att man från&lt;br&gt;branschens sida delar uppfattningen att det inte endast är ett statligt&lt;br&gt;ansvar att finansiera FUD-insatsema. Regeringen drar härav slutsatsen&lt;br&gt;att det finns en växande beredskap hos branschorgan m.fl. att medverka&lt;br&gt;finansiellt i utvecklingsverksamhet med generell och långsiktig inrikt-&lt;br&gt;ning. Regeringen avser mot denna bakgrund att ge KFB i uppdrag att&lt;br&gt;uppta förhandlingar med branschorgan och övriga kollektivtrafikintres-&lt;br&gt;senter i syfte att träffa en överenskommelse som preciserar omfattningen&lt;br&gt;av ett mera långsiktigt åtagande från dessa intressenters sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energi- och miljöinriktad forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande KFB:s förslag avseende ett fyraårigt program för system-&lt;br&gt;demonstrationer av miljöanpassade transporter konstaterar regeringen att&lt;br&gt;behovet av omställningar inom transportsektorn för att kunna nå sam-&lt;br&gt;hällets energi- och miljömål har behandlats bl.a. av Trafik- och klimat-&lt;br&gt;kommittén, Klimatdelegationen, Energikommissionen och Kommunika-&lt;br&gt;tionskommittén. Bakgrunden är att transportarbetet har ökat kraftigt&lt;br&gt;under hela efterkrigstiden både när det gäller persontransporter och&lt;br&gt;godstransporter. Transportsektorns andel av energianvändningen har&lt;br&gt;också ökat kontinuerligt och utgör i dag drygt 22 %. Transportsektorn&lt;br&gt;står för ca hälften av den slutliga användningen av oljeprodukter. När-&lt;br&gt;mare 42 % av koldioxidutsläppen och mer än 4/5 av kväveoxidutsläppen&lt;br&gt;år 1993 härrörde från transportsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Energikommissionens betänkande (SOU 1995:139) konstateras att&lt;br&gt;utveckling av ökade kunskaper kring själva transportsystemet framstår&lt;br&gt;som en viktig fråga och att behovet av förändringar spänner över hela&lt;br&gt;området från samhällsplanering till fordonsutveckling och bränsletillför-&lt;br&gt;sel. De energimotiverade insatserna inom kommunikations- och trans-&lt;br&gt;portforskningen bör bedömas mot bakgrund av regeringens samlade&lt;br&gt;ställningstagande till energipolitiken och energiforskningen. Regeringen&lt;br&gt;avser därför att återkomma till denna fråga i den planerade energipropo-&lt;br&gt;sitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samverkan som sker mellan bl.a. fordonsindustrin, NUTEK, Na-&lt;br&gt;turvårdsverket, KFB, och Vägverket inom ramen för det s.k. fordonstek-&lt;br&gt;niska programmet (se avsnitt 14.4.2) bör fortsätta. Det hittillsvarande&lt;br&gt;arbetet har visat att det finns ett stort behov av att utveckla samarbetet&lt;br&gt;mellan industrin och universitet och högskolor. Att detta kan ske är&lt;br&gt;betydelsefullt från såväl trafik- som industripolitiska utgångspunkter. En&lt;br&gt;väsentligt ökad ambitionsnivå med inriktning mot att höja fordonens&lt;br&gt;miljö- och säkerhetsprestanda är emellertid önskvärd. Därigenom skulle&lt;br&gt;också Sveriges möjligheter att nyttiggöra sig en större del av EU:s forsk-&lt;br&gt;ningsmedel inom området öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väginformatik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1995 fick Vägverket i uppdrag att ta fram ett program för att ut-&lt;br&gt;veckla tillämpning av och försök med väginformatik&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i det svenska väg-&lt;br&gt;trafiksystemet. Uppdraget utförs inom ramen för ett programråd för&lt;br&gt;väginformatik där förutom Vägverket ingår Delegationen för transport-&lt;br&gt;telematik, KFB, Naturvårdsverket, NUTEK, Rikspolisstyrelsen, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och Svenska Lokaltrafikföreningen. För år 1996&lt;br&gt;avsatte regeringen 37,5 miljoner kronor för denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Vägverkets redovisning pågår nu inom programmet ett femtiotal&lt;br&gt;projekt fördelade på nio olika temaområden. Programmet har som vikti-&lt;br&gt;gaste mål att belysa samhällsnyttan med olika tillämpningar och funktio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen om Vägverkets sektorsansvar m.m.&lt;br&gt;(prop 1995/96:131, bet. 1995/96:TU18, rskr. 1995/96:231) konstaterat att&lt;br&gt;programmet skall ses som ett första steg i en mer långsiktig strategi för&lt;br&gt;att förbereda ianspråktagandet av den nya tekniken. Genom detta riks-&lt;br&gt;dagsbeslut har Vägverket också ålagts ett sektorsansvar för vägtransport-&lt;br&gt;systemet som bl.a. innefattar utveckling och användning av väginforma-&lt;br&gt;tik. Med hänsyn till att en betydande FUD-verksamhet påbörjats inom&lt;br&gt;området och att Vägverket nu utarbetat en plan för hela sin forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsverksamhet anser regeringen det vara lämpligt att forsk-&lt;br&gt;ningen inom väginformatikområdet i fortsättningen integreras i den övri-&lt;br&gt;ga forskningsverksamheten. Några särskilda medel bör därför inte längre&lt;br&gt;reserveras för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det preciserade sektorsansvaret är det emellertid&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning naturligt att Vägverket även fortsättnings-&lt;br&gt;vis bedriver ett brett utrednings-, utvecklings- och forskningsarbete inom&lt;br&gt;väginformatikområdet med utgångspunkt i de trafikpolitiska målen. En-&lt;br&gt;ligt vad regeringen erfarit har Vägverket också inlett planläggningen för&lt;br&gt;en utökad verksamhet där resultaten från programmet för väginformatik&lt;br&gt;väntas utgöra en viktig utgångspunkt. Programrådet för väginformatik&lt;br&gt;tillkom bl.a. för att säkerställa en fortsättning av det FUD-samarbete&lt;br&gt;som inletts inom ramen för Svenskt RTI-program. Regeringen anser att&lt;br&gt;det även fortsättningsvis är angeläget med en god samverkan mellan de&lt;br&gt;olika myndigheter, kommuner och företag som är berörda av forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsverksamheten inom detta område och att det särskilt bör&lt;br&gt;ankomma på Vägverket, KFB och NUTEK att verka för att en sådan&lt;br&gt;samverkan sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsmiljöer vid Statens väg- och transportforskningsinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande VTI:s förslag att bygga upp nya forskningsmiljöer inom de&lt;br&gt;tre områdena tätorternas trafik- och trafiksäkerhetsproblem, information-&lt;br&gt;steknik (trafiksimulering och körsimulator) samt trafik, transporter och&lt;br&gt;luftföroreningar konstaterar regeringen att insatser inom samtliga dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknik tillämpad på vägtrafikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden är angelägna. Detta framgår också av de prioriteringar som&lt;br&gt;regeringen redovisat ovan. Med den ansvarsfördelning mellan beställare&lt;br&gt;och utförare som nu tillämpas inom kommunikationsforskningen är&lt;br&gt;emellertid finansieringen av dessa insatser en fråga främst för KFB,&lt;br&gt;Vägverket eller Banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Geoteknisk forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det är angeläget att ansvaret för långsiktig kun-&lt;br&gt;skapsuppbyggande geoteknisk forskning inom infrastrukturområdet&lt;br&gt;stärks. Banverket och Vägverket har ett ansvar för att finansiera tilläm-&lt;br&gt;pad forskning som är relevant för respektive verksamhet. Inom det geo-&lt;br&gt;tekniska området finns dock även sådana kunskapsbehov som har en&lt;br&gt;bredare tillämpning varför denna uppdelning av ansvaret på skilda trafik-&lt;br&gt;grenar kan hämma en mera långsiktig inriktning av forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att ansvaret för långsiktig kun-&lt;br&gt;skapsuppbyggande geoteknisk forskning inom infrastrukturområdet bör&lt;br&gt;koncentreras till SGI och föreslår i budgetpropositionen för år 1997 att&lt;br&gt;SGI:s budget förstärks med 8 miljoner kronor för detta ändamål. Efter-&lt;br&gt;som en stor del av vinsten av dessa forskningsresultat kommer Banver-&lt;br&gt;kets och Vägverkets verksamhet till del har denna förstärkning finans-&lt;br&gt;ierats genom en överföring av medel från utgiftsområde 22 till utgifts-&lt;br&gt;område 18. Den verksamhet som på detta sätt tillförs SGI bör främst&lt;br&gt;inriktas på att utveckla kostnadseffektiva geotekniska metoder inom&lt;br&gt;byggnation och underhåll av infrastruktur så att den kan uppfylla höga&lt;br&gt;krav på kvalitet och miljöhänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom sin forskningsverksamhet bör SGI öka insatserna för att utveckla&lt;br&gt;system för riskvärdering och kvalitetssäkring. Sådana system används&lt;br&gt;för att bättre optimera fysisk planering, utformning och produktion med&lt;br&gt;hänsyn till geotekniska krav och verksamheten bör i hög grad inriktas&lt;br&gt;mot att kunna lämna bidrag till det europeiska standardiseringsarbetet.&lt;br&gt;Vidare bör SGI i samverkan med andra aktörer utveckla metoder för att&lt;br&gt;samordna och effektivisera det geotekniska arbetet med hjälp av infor-&lt;br&gt;mationsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsmiljön vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut&lt;br&gt;Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) bedriver ett&lt;br&gt;omfattande forsknings- och utvecklingsarbete inom meteorologi, hydro-&lt;br&gt;logi och oceanografi. Under senare år har särskilt den klimatrelaterade&lt;br&gt;forskningen ökat i betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet har tillsammans med universiteten i Uppsala, Stockholm och&lt;br&gt;Göteborg erhållit externt stöd för uppbyggnad och drift av ett svenskt&lt;br&gt;program för regional klimatmodellering. Vidare har SMHI utsetts att&lt;br&gt;vara forsknings- och utvecklingsansvarigt inom EUMETSAT:s Satellite&lt;br&gt;Application Facility-program. Det innebär ett långsiktigt svenskt ansvar-&lt;br&gt;stagande för den europeiska utvecklingen av moln- och nederbördsin-&lt;br&gt;formation från meteorologiska satelliter. I Östersjöregionen har SMHI en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;central roll i det s.k. BALTEX-projektet som är en del av en global&lt;br&gt;forskningssatsning rörande klimatets dynamik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget att SMHI även fortsättningsvis&lt;br&gt;deltar aktivt i forsknings- och utvecklingssamarbetet i Västeuropa och&lt;br&gt;inom Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transport- och kommunikationsforskning vid Högskolan i Dalarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportforskningsutredningen konstaterade i sitt betänkande Råd för&lt;br&gt;forskning och kommunikationer (SOU 1992:55) att Sverige står på trös-&lt;br&gt;keln till ett globalt informations- och kunskapssamhälle och som nation&lt;br&gt;inte får begränsa sig till att bygga upp ett utökat vetande om transporter&lt;br&gt;och kommunikationer enbart i form av teknik och hårddata. Utredningen&lt;br&gt;pläderade för att transport- och kommunikationsforskningen måste både&lt;br&gt;breddas och fördjupas. Den snabba förändringen inom transporter och&lt;br&gt;kommunikationer ställer mycket stora krav på kompetensutveckling samt&lt;br&gt;ett i högsta grad tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av utredningens betänkade har Högskolan Dalarna,&lt;br&gt;Uppsala universitet och Kungl. Tekniska högskolan föreslagit att en&lt;br&gt;internationell högskola för transport och kommunikation skall inrättas i&lt;br&gt;samverkan mellan de tre lärosätena. Genom en lokalisering till bl. a.&lt;br&gt;Borlänge skulle högskoleutbildningen och forskningen få en naturlig&lt;br&gt;anknytning till Banverket och Vägverket och det utvecklingsarbete som&lt;br&gt;bedrivs inom dessa. Förslaget har remissbehandlats. Remissinstanserna&lt;br&gt;anser att området är viktigt men många är tveksamma eller avstyrkande&lt;br&gt;till främst omfattningen och lokaliseringen av den föreslagna satsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det värdefullt att utbildning och forskning kommer&lt;br&gt;till stånd i samarbete mellan lärosätena och de berörda statliga verken.&lt;br&gt;Ett sådant samarbete kan medföra intressanta och viktiga synergieffekter&lt;br&gt;för forskning och utbildning inom transportområdet men också för and-&lt;br&gt;ra utbildnings- och forskningsområden inom lärosätena. Samarbetet mel-&lt;br&gt;lan Högskolan Dalarna, Uppsala universitet och Kungl. Tekniska hög-&lt;br&gt;skolan kan i lämplig samverkan med andra berörda statliga organ vara&lt;br&gt;betydelsefullt och utvecklingsbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att bygga upp en helt ny högskola för detta ändamål och&lt;br&gt;med den omfattning som skisseras av högskolorna är f. n. inte realis-&lt;br&gt;tiskt. Emellertid bör samarbetet, med de medel som redan nu ställs till&lt;br&gt;forskningens förfogande, kunna utvecklas mellan berörda lärosäten och&lt;br&gt;statliga verk så att tvärvetenskaplig utbildning samt forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsarbete med inriktning mot transport- och kommunikationsom-&lt;br&gt;rådet kan komma till stånd. Den Europeiska Unionens forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsprogram och program för det regionala utvecklingsstödet, har&lt;br&gt;möjligheter att finansiera satsningar av detta slag. I denna proposition&lt;br&gt;(avsnitt 3.5) föreslår regeringen ett ökat statligt inflytande över de s.k.&lt;br&gt;löntagarfondsstiftelsema. Därmed ökar möjligheterna till en samordning&lt;br&gt;mellan stiftelsemas insatser och andra statliga insatser inom främst&lt;br&gt;forskningens område. Enligt regeringens bedömning bör detta innebära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att resurser kan frigöras inom ramen för statens budget för nysatsningar&lt;br&gt;på forskningen vid vissa mindre och medelstora högskolor. Detta kan&lt;br&gt;också få betydelse för utvecklingen av transportforskningen vid Högsko-&lt;br&gt;lan Dalarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Finansdepartementets verksamhetsområde&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Forskningens inriktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Finansdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementets verksamhetsområde bedrivs för närvarande&lt;br&gt;forskning vid Konjunkturinstitutet. Vidare finansieras vissa forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsinsatser av Ekonomiska rådet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Ekonomiska rådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen bedömer att verksamheten&lt;br&gt;bör bibehållas i nuvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska rådets övergripande mål är att ta initiativ till forskning och&lt;br&gt;utredningsarbete av särskilt intresse för den ekonomiska politikens&lt;br&gt;utformning. Vidare fungerar Ekonomiska rådet som en länk mellan&lt;br&gt;Finansdepartementet respektive Konjunkturinstitutet och den&lt;br&gt;nationalekonomiska forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Ekonomiska rådet bedriver och&lt;br&gt;initierar forskningsprojekt. Vissa av projekten bedrivs helt eller delvis av&lt;br&gt;rådets medlemmar, men huvuddelen av den forskning som rådet initierar&lt;br&gt;bedrivs av utomstående. Ett vanligt förfarande är att rådet inbjuder till&lt;br&gt;ansökningar inom forskningsområden som rådet anvisar. Rådets uppgift&lt;br&gt;är att identifiera intressanta forskningsområden och göra vetenskapliga&lt;br&gt;bedömningar av ansökningar samt att senare i projekten bistå forskarna&lt;br&gt;med synpunkter. Forskningsprojekten redovisas i temasymposier och i en&lt;br&gt;engelskspråkig tidskrift, Swedish Economic Policy Review, som&lt;br&gt;utkommer med två nummer per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska rådet arbetar för närvarande med uppdraget att utreda&lt;br&gt;konsekvenserna av en eventuell svensk anslutning till EMU. Vidare&lt;br&gt;stödjer och leder rådet ett större forskningsprojekt rörande finansiella&lt;br&gt;frågeställningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Konjunkturinstitutet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen bedömer att arbetet med&lt;br&gt;miljöräkenskaper bör fortsätta även efter 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutets forskningsverksamhet inriktas huvudsakligen mot&lt;br&gt;att utveckla ekonomiska metoder och modeller som utnyttjas dels i det&lt;br&gt;egna arbetet, dels av Regeringskansliet och av kommittéväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalresurserna för forskningsverksamhet uppgår till 10 personer.&lt;br&gt;Under den närmaste treårsperioden bedöms kompetenskraven öka&lt;br&gt;ytterligare. Vid en oförändrad real resursram innebär det att personalen&lt;br&gt;kan komma att minska något under perioden. Enligt Konjunkturinstitutet&lt;br&gt;kommer de högre kraven i stället att mötas med en större flexibilitet&lt;br&gt;inom organisationen vilket bland annat innebär en utökning av&lt;br&gt;projektanställningar och vissa inköp av extern expertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den senaste lågkonjunkturen har avslöjat svårigheterna att fånga in&lt;br&gt;ekonomiska vändpunkter med traditionella ekonometriska modeller. Det&lt;br&gt;nyligen införda utgiftstaket för den statliga budgeten ställer samtidigt&lt;br&gt;större krav på tillförlitlighet vid ekonomiska prognoser. Dessutom ökar&lt;br&gt;behovet av ekonomiska simuleringar. Forskningsarbetet har under de&lt;br&gt;senaste åren inriktats på att utveckla en ekonometrisk modell för&lt;br&gt;kalkyler på medellång sikt. Med hjälp av statistiska indikatorer har också&lt;br&gt;utarbetats ett system som säkrare kan visa på konjunkturomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av statsfinansernas känslighet för den reala ekonomins&lt;br&gt;utveckling, skall Konjunkturinstitutet under perioden 1997-1999 fortsätta&lt;br&gt;arbetet med statistiska indikatorer som syftar till att ge bättre vetskap om&lt;br&gt;den svenska ekonomins närmaste framtidsutsikter. En ny typ av&lt;br&gt;statistiska indikatorer som uppskattar sannolikheten för en recession&lt;br&gt;kommer att utvecklas. När det gäller utvecklingsarbetet av&lt;br&gt;Konjunkturinstitutets makroekonomiska modell bör möjligheterna till&lt;br&gt;simuleringar förbättras. De stora förändringar som svensk ekonomi står&lt;br&gt;inför innebär att kraven på modellbaserade simuleringar ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Konjunkturinstitutet har fått&lt;br&gt;engångsmedel fram till och med budgetåret 1995/96 för utveckling av&lt;br&gt;miljöräkenskaper. Projektet genomförs i nära samarbete med Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån. Svåra metodproblem återstår dock att lösa. Samtidigt är&lt;br&gt;arbetet på detta område högprioriterat såväl nationellt som inom EU.&lt;br&gt;Regeringen anser att arbetet med miljöräkenskaper bör fortsätta även&lt;br&gt;efter 1997 och föreslår i budgetpropositionen att 1,2 miljoner kronor&lt;br&gt;årligen avsätts till utvecklingsarbetet. Miljöräkenskapsarbetet inriktas de&lt;br&gt;närmaste åren mot att bygga in miljösambanden i Konjunkturinstitutest&lt;br&gt;långfristiga modeller. Därigenom kan miljörelaterade kostnader som&lt;br&gt;följer av olika förslag uppskattas. Även möjligheterna till ekonomiska&lt;br&gt;analyser av miljöfrågor ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Finansdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Utbildningsdepartementets verksamhetsområde&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Huvuddragen i regeringens forskningspolitik framgår av avsnitt 3.4. Mål&lt;br&gt;för forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken. Forskningen inom&lt;br&gt;Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, som finansieras inom&lt;br&gt;utgiftsområde 16. Utbildning och universitetsforskning, beskrivs närmare&lt;br&gt;i avsnitt 3.11.1 De statliga forskningsresursernas omfattning och inriktning&lt;br&gt;för perioden 1997-99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av medel för forskning inom utgiftsområde 16. Utbildning&lt;br&gt;och universitetsforskning (miljoner kronor):&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet och&lt;br&gt;högskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt&lt;br&gt;samarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vissa bibliotek, institut, 505&lt;br&gt;bidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dyrbar vetenskaplig&lt;br&gt;utrustning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning om&lt;br&gt;universitet och&lt;br&gt;högskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning inom&lt;br&gt;skolväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Avser 18 månader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av sammanställningen uppgår regeringens förslag avseende&lt;br&gt;forskning och forskarutbildning inom Utbildningsdepartementets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetsområde för år 1997 till närmare 8 miljarder kronor för&lt;br&gt;budgetåret 1997. En närmare redovisning av förslagen ges i&lt;br&gt;budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Utbildningsdepartementets verksamhetsområde avseende forskning&lt;br&gt;hör forskning och forskarutbildning, vetenskapliga bibliotek, viss övrig&lt;br&gt;infrastruktur för forskning, forskning om universitet och högskolor och&lt;br&gt;forskning inom skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande forskningen utgör en bas för såväl den högre&lt;br&gt;utbildningen som för övrig forskning och utveckling. Universitetens och&lt;br&gt;högskolornas utbildning skall vila på vetenskaplig grund, vilket förutsätter&lt;br&gt;ett nära samband mellan utbildning och forskning. Resultat från&lt;br&gt;grundforskningen ligger ofta till grund för tillämpad forskning och ny&lt;br&gt;teknik. Stöd till forskning utgör vidare ett sätt att tillgodose samhällets&lt;br&gt;behov av personer med vetenskaplig utbildning och kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundforskningen och forskarutbildningen bedrivs huvudsakligen vid&lt;br&gt;tretton universitet och högskolor. Dessa är de sju universiteten i Uppsala,&lt;br&gt;Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå, Linköping samt Sveriges&lt;br&gt;Lantbruksuniversitet (som ligger inom Jordbruksdepartementets&lt;br&gt;ansvarsområde), de tre fackhögskoloma Karolinska institutet, Kungl.&lt;br&gt;Tekniska högskolan och Högskolan i Luleå samt de enskilda högskolorna&lt;br&gt;Chalmers tekniska högskola AB, Högskolan i Jönköping och&lt;br&gt;Handelshögskolan i Stockholm. De mindre och medelstora högskolorna&lt;br&gt;förfogar över särskilda medel för forskningsstödjande åtgärder. Därutöver&lt;br&gt;finns vissa särskilda forskningsinstitut och nationella inrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av statens anslag för forskning kanaliseras antingen direkt&lt;br&gt;till universitetet och högskolor, huvudsakligen i form av fakultetsanslag&lt;br&gt;eller via forskningsråden och sektorsforskningsorganen. Andelen statligt&lt;br&gt;finansierad forskning via fakultetsanslagen varierar mellan olika&lt;br&gt;fakultetsområden från cirka 70 % inom de humanistiska och teologiska&lt;br&gt;fakultetsområdena till cirka 40 % för de medicinska och tekniska&lt;br&gt;fakulteterna. Anslagen till forskning vid fakulteterna omfattade budgetåret&lt;br&gt;1995/96 (tolv månader) 5,6 miljarder kronor. Av dessa medel föreskrevs&lt;br&gt;att minst 881 miljoner kronor fördelat på fakultetsområde och&lt;br&gt;utbildningsort skulle användas för studiefinansiering inom&lt;br&gt;forskarutbildningen. Härutöver anslogs medel till forskarutbildning av&lt;br&gt;forskningsråd och sektorsorgan m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har även särskilda medel avsatts för&lt;br&gt;forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor. Dessa&lt;br&gt;medel har varit avsedda för att bidra till att öka omfattningen av&lt;br&gt;forskningen vid dessa högskolor, öka andelen forskarutbildade lärare samt&lt;br&gt;öka andelen studerande som går vidare till forskarutbildning. Totalt&lt;br&gt;avsattes budgetåret 1995/96 (tolv månader) 163 miljoner kronor för&lt;br&gt;insatser inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har även beslutat att de konstnärliga högskolorna skall ägna&lt;br&gt;sig åt konstnärligt utvecklingsarbete. För detta ändamål anvisades&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 (tolv månader) nära 18,8 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser inom verksamhetsområdet Nationella och internationella&lt;br&gt;forskningsinsatser innefattar Forskningsrådsnämnden (FRN),&lt;br&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga (HSFR), Medicinska (MFR),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga (NFR) och Teknikvetenskapliga (TFR)&lt;br&gt;forskningsråden samt Rymdstyrelsen. Forskningsråden fördelar främst&lt;br&gt;medel för forskningsprojekt vid universitet och högskolor och har till&lt;br&gt;uppgift att främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning.&lt;br&gt;Resurserna avseende forskningsinsatser innefattar vidare vissa bibliotek&lt;br&gt;och forskningsinstitut, infrastruktur för forskning samt samordning av&lt;br&gt;forskningssamarbete mellan Sverige och EU, Europeisk&lt;br&gt;forskningssamverkan och dyrbar vetenskaplig utrustning. Inom området&lt;br&gt;finns Kungl. biblioteket som är Sveriges nationalbibliotek. Kungl.&lt;br&gt;biblioteket har en viktig uppgift i att skapa förutsättningar för forskning&lt;br&gt;samt att stärka svensk informationsförsörjning. Budgetåret 1995/96 (tolv&lt;br&gt;månader) anvisades ca 2,6 miljarder kronor för nationella och&lt;br&gt;internationella forskningsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar i följande avsnitt 10.2 sin bedömning av vissa&lt;br&gt;frågor gällande forskningsrådsorganisationen och forskningsråden under&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet. Forskningsbiblioteken har behandlats i avsnitt&lt;br&gt;3.10 och EU/FoU-rådet behandlades i avsnitt 3.13.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen vid universitet och högskolor beskrivs endast kortfattat i&lt;br&gt;denna proposition. En utförligare redovisning lämnas i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997. Motsvarande gäller för institutet för&lt;br&gt;Rymdfysik, polarforskning och rymdforskning samt vissa bidrag för&lt;br&gt;forskningsändamål (Svenska institutet, Medelhavsinstituten samt Kungl.&lt;br&gt;vetenskapsakademien) som således behandlas i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet för rymdfysik bedriver och främjar forskning inom rymdfysik&lt;br&gt;med huvudverksamheten förlagd till Kiruna. Regeringen föreslår i&lt;br&gt;budgetpropositionen för 1997 att institutet anvisas 36 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för rymdforskning avser kostnaderna för svensk rymdforskning&lt;br&gt;med hjälp av satelliter, sondraketer och ballonger. Medlen disponeras av&lt;br&gt;Rymdstyrelsen (se avsnitt 14) och den svenska rymdverksamheten&lt;br&gt;behandlas utförligare i Närings- och handelsdepartementets avsnitt&lt;br&gt;(14.5.1). Medlen under anslaget fördelas på motsvarande sätt som&lt;br&gt;forskningsrådens medel och de generella bedömningar som regeringen gör&lt;br&gt;beträffande dessa, t.ex. vad avser förnyelse, kvalitet och tvärvetenskap&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar även för detta anslag. Regeringen föreslår i&lt;br&gt;budgetpropositionen för 1997 att 39 miljoner kronor anvisas för&lt;br&gt;rymdforskning, vilket innebär en viss besparing på anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för polarforskning disponeras av Polarforskningssekretariatet.&lt;br&gt;Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 1997 att 22 miljoner kronor&lt;br&gt;anvisas för ändamålet vilket innebär i huvudsak oförändrad resursnivå i&lt;br&gt;jämförelse med innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid avsätts&lt;br&gt;medel för Arkivet för ljud och bild, vilket hör till&lt;br&gt;Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Budgetåret 1995/96 (12&lt;br&gt;månader) anvisades 23 miljoner kronor till Arkivet för ljud och bild.&lt;br&gt;Regeringens förslag i budgetpropositionen för år 1997 innebär en&lt;br&gt;resursnivå om 25 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av regeringen i mars 1995 tillsatta utredningen om en översyn av&lt;br&gt;det svenska systemet för resurstilldelning till forskning har i betänkandet&lt;br&gt;”Forskning och pengar” (SOU 1996:29) lämnat en rad förslag beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieringen av svensk forskning. Utredningen har sänts ut på remiss till&lt;br&gt;berörda myndigheter och organisationer. Regeringens överväganden med&lt;br&gt;anledning av utredningen och remissorganens synpunkter redovisas i&lt;br&gt;avsnitt 3.12 och i avsnitt 10.2.6 om stärkt samverkan mellan&lt;br&gt;forskningsråden samt i de olika departmentsavsnitten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har lämnat förslag beträffande forskarutbildningens&lt;br&gt;framtida utformning (Ds 1996:35). Denna utredning remissbehandlas för&lt;br&gt;närvarande och regeringen har för avsikt att behandla frågan i en&lt;br&gt;proposition till riksdagen under år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss sektorsforskning bedrivs inom Utbildningsdepartementets&lt;br&gt;ansvarsområde. Ett anslag för skolforskning disponeras av Skolverket.&lt;br&gt;Detta används för att stödja forskning om skolan, huvudsakligen vid&lt;br&gt;universitet och högskolor. Anslaget uppgår budgetåret 1995/96 (tolv&lt;br&gt;månader) till drygt 27 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Forskningsrådsorganisationen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;10.2.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden har en central roll inom den svenska grundforskningen&lt;br&gt;i egenskap av deras nationella företrädare för forskarsamhället vid&lt;br&gt;universitet och högskolor. Rådens majoritet består av valda representanter&lt;br&gt;för högskolans forskning. Många av de deltagande forskarna har vidare&lt;br&gt;centrala uppgifter inom fakulteter och institutioner, vilket ger en god&lt;br&gt;grund för samverkan mellan finansierande och utförande nivå.&lt;br&gt;Utbyggnaden av permanenta forskningsresurser vid de mindre och&lt;br&gt;medelstora högskolorna innebär att förutsättningarna för att utse ledamöter&lt;br&gt;i forskningsråden förändras. Regeringen avser att vidta erforderliga&lt;br&gt;förordningsändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådens arbetsformer har under de senaste åren debatterats där&lt;br&gt;bl.a. medelsfördelningen till kvinnor, eventuellt gynnande av forskare i&lt;br&gt;råd och beredningsgrupper samt uppföljningen och kontrollen av&lt;br&gt;medelsanvändningen diskuterats. Vad gäller MFR har även&lt;br&gt;beslutsformerna ifrågasatts och denna fråga berörs utförligare i rådets&lt;br&gt;avsnitt i det följande. I egenskap av offentliga myndigheter har rådens&lt;br&gt;verksamhet kunnat granskas i detalj av utomstående och råden har till&lt;br&gt;följd av analyser av bl.a. RRV och regeringsbeslut men också som&lt;br&gt;resultat av självprövning vidtagit olika åtgärder för att komma tillrätta&lt;br&gt;med problemen. Regeringen vill understryka vikten av att råden&lt;br&gt;kontinuerligt och kritiskt granskar sin egen verksamhet och noga följer&lt;br&gt;upp hur anslagsmedlen används. Regelbunden prövning av pågående&lt;br&gt;tidskrävande projekt är angelägen särskilt i nuvarande ansträngda&lt;br&gt;budgetläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådens medel utgör tillsammans med fakultetsmedlen den huvudsakliga&lt;br&gt;grundforskningsresursen vid universitet och högskolor. Rådsmedlens&lt;br&gt;betydelse för kvalitet och förnyelse av den svenska grundforskningen är&lt;br&gt;större än vad som följer av deras relativa andel eftersom de är mer rörliga&lt;br&gt;än fakultetsmedlen och medelsanvändningen relativt snabbt kan anpassas&lt;br&gt;till samhällets och forskningens krav. Råden är därför en strategisk resurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den nationella forskningspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningsrådens roll för förnyelse och kvalitet i&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;forskningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådens uppgift är att genom stöd till forskningsprojekt och&lt;br&gt;forskartjänster stödja och bygga upp vetenskapligt betydelsefull forskning&lt;br&gt;inom respektive verksamhetsområde. Rådens medel ges till tidsbegränsade&lt;br&gt;projekt och söks i konkurrens mellan forskare. Råden har därmed ett&lt;br&gt;särskilt ansvar för att i ett internationellt perspektiv upprätthålla kvaliteten&lt;br&gt;på den svenska forskningen, förnya forskningen och främja rörlighet i&lt;br&gt;systemet, både nationellt och internationellt. De har också genom sin&lt;br&gt;vetenskapliga kompetens och överblick goda förutsättningar att uppfylla&lt;br&gt;dessa krav. Internationella utvärderingar är ett värdefullt instrument för att&lt;br&gt;bedöma forskningens kvalitet. Enligt regeringens uppfattning är det därför&lt;br&gt;angeläget att samtliga forskningsråd genomför utvärderingar av den&lt;br&gt;rådsstödda forskningen. Det är viktigt att dessa utvärderingar följs upp&lt;br&gt;och leder till konkreta åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden bör framgent även uppmärksamma samhällsrelevansen&lt;br&gt;hos forskningen och stödja forskning som är strategisk för såväl&lt;br&gt;forskningens utveckling som för samhällets behov, vilket har angivits&lt;br&gt;tidigare i denna proposition, avsnitt 3.4. Råden bör i anslutning till&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av den forskning de stöder uppmärksamma&lt;br&gt;projekt där forskningsresultatet lett till eller kan leda till exploatering eller&lt;br&gt;annan direkt samhällsnytta. Råden bör vid behov stimulera berörda&lt;br&gt;forskare att nyttiggöra resultaten samt årligen lämna en samlad&lt;br&gt;redovisning av forskning de bedömer vara strategisk såväl ur samhällets&lt;br&gt;som forskningens synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden har även en viktig uppgift i att främja jämställdhet. I&lt;br&gt;regeringens proposition Jämställdhet mellan kvinnor och män inom&lt;br&gt;utbildningsområdet (1994/95:164) föreslogs en rad åtgärder i syfte att öka&lt;br&gt;jämställdheten vid universitet och högskolor. Bland annat har medel för&lt;br&gt;postdoktorala stipendier, gästprofessurer och för kvinnliga forskare&lt;br&gt;fördelats till forskningsråden. Samtliga forskningsråds och FRN:s&lt;br&gt;instruktioner har kompletterats med ålägganden att främja jämställdhet.&lt;br&gt;Forskningsråden bör även främja ett ökat medvetande om genusperspektiv&lt;br&gt;i forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden bör vidare lägga stor vikt vid samverkan över&lt;br&gt;rådsgränsema. Den tvärvetenskapliga forskningen bör ges stärkta&lt;br&gt;förutsättningar att utvecklas. I det följande föreslås att råden inrättar en&lt;br&gt;särskild samverkansgrupp med uppgift att främja tvärvetenskap och&lt;br&gt;jämställdhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa förnyelse och föryngring förutsätter regeringen att&lt;br&gt;samtliga forskningsråd fastställer regler för den tid forskare kan sitta i&lt;br&gt;beredningsorgan till råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas regeringens syn på rådens ansvar för att främja&lt;br&gt;förnyelse genom särskilda insatser för ökad rörlighet, föryngring och för&lt;br&gt;nya forskningsområden. Forskningsråden föreslås som ett led i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete få inrätta tidsbegränsade professurer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2.3 Stöd till yngre forskare och främjande av rörlighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det finns behov av ökade åtgärder för att&lt;br&gt;stödja yngre forskare och för att främja forskarnas rörlighet.&lt;br&gt;Forskningsråden och Forskningsrådsnämnden bör därför få i&lt;br&gt;uppdrag att utarbeta ett program för ökat stöd till yngre forskare.&lt;br&gt;Forskningsråden och Forskningsrådsnämnden bör även vidta&lt;br&gt;åtgärder som främjar forskarnas rörlighet såväl nationellt som&lt;br&gt;internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rådens årsredovisningar och anslagsframställningar ger en god bild av hur&lt;br&gt;de fördelar sina resurser för att uppnå de verksamhetsmål som regeringen&lt;br&gt;fastställt. Kvalitet, förnyelse, internationell anknytning och jämställdhet&lt;br&gt;är i detta sammanhang nyckelbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för förnyelse av forskning innefattar både disciplinär och&lt;br&gt;interdisciplinär utveckling, främjande av geografisk rörlighet och inte&lt;br&gt;minst rekrytering av yngre forskare. De olika råden arbetar alla aktivt&lt;br&gt;med dessa frågor, om än i varierande omfattning, och en hel rad olika&lt;br&gt;verksamheter ingår i åtgärdsprogrammen. HSFR förbättrar sina&lt;br&gt;möjligheter att särredovisa stödet till yngre forskare och konstaterar att&lt;br&gt;rörligheten inom den svenska akademiska världen är låg. MFR ger&lt;br&gt;särskilda bidrag till lovande yngre forskare och ökar antalet rörliga&lt;br&gt;forskarassistenttjänster. NFR avser att öka stödet till yngre forskare och&lt;br&gt;premierar rörlighet bl.a. genom ett särskilt stöd till hemvändande&lt;br&gt;postdoktorer som väljer att etablera sig på nya högskoleorter. TFR stöder&lt;br&gt;yngre forskare och rörlighet bl.a. genom olika doktorandprogram, t.ex.&lt;br&gt;industridoktorandprogrammet som bidrar till ökad rörlighet mellan industri&lt;br&gt;och universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsfinansieringsutredningen har i sitt betänkande Forskning och&lt;br&gt;Pengar (SOU 1996:29) analyserat stödet till yngre forskare från råd och&lt;br&gt;sektorsorgan. Utredningens analys bygger på en SCB-enkät till ett urval&lt;br&gt;forskare. Av analysen framgår att yngre forskare får väsentligt lägre&lt;br&gt;bidrag än äldre forskare och att råden i stort sett är de enda externa&lt;br&gt;finansiärer som stöder forskare yngre än 35 år. Utredningen drar&lt;br&gt;slutsatsen att ett av forskningssystemets problem är svårigheten för yngre&lt;br&gt;forskare att etablera sig som självständiga forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Stödet till yngre forskare är av&lt;br&gt;stor vikt för förnyelsen av forskningen. Lovande yngre forskare bör på ett&lt;br&gt;tidigt stadium ges möjlighet att få medel i sådan omfattning att de kan&lt;br&gt;arbeta självständigt. Råden har i detta avseeende tagit på sig en särskild&lt;br&gt;roll och fördelar betydligt mer medel till yngre forskare än övriga&lt;br&gt;finansiärer. Denna roll bör enligt regeringens uppfattning ytterligare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstärkas. Regeringen avser att ge forskningsråden under&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR)&lt;br&gt;och Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) i uppdrag att i samråd och&lt;br&gt;med utnyttjande av de olika rådens erfarenheter av egna åtgärder utarbeta&lt;br&gt;ett program för ökat stöd till yngre forskare. Ett sådant program bör ha&lt;br&gt;tonvikten på perioden nära efter disputationen, dvs. avse åtgärder för&lt;br&gt;postdoktorer och forskarassistenter i form av fler tjänster och ökade&lt;br&gt;möjligheter till projektstöd. Råden bör med sin höga vetenskapliga&lt;br&gt;kompetens kunna identifiera särskilt lovande unga forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad geografisk rörlighet är ytterligare ett viktigt medel för förnyelsen&lt;br&gt;av svensk forskning och för att motverka stagnation och ökande&lt;br&gt;medelålder i vissa forskarmiljöer. Även här har råden i egenskap av&lt;br&gt;nationellt ansvariga grundforskningsfinansiärer ett stort ansvar. Den&lt;br&gt;internationella rörligheten varierar kraftigt mellan olika discipliner. Inom&lt;br&gt;medicin, naturvetenskap och teknik är det internationella perspektivet och&lt;br&gt;därmed rörligheten över gränserna en självklar del av forskningen. Inom&lt;br&gt;delar av humaniora och samhällsvetenskap är utbytet inte lika omfattande,&lt;br&gt;delvis beroende på vissa ämnens nationella karaktär men även beroende&lt;br&gt;på bristande finansiella förutsättningar. Sverige verkar inom EU för att&lt;br&gt;öka det internationella utbytet inom dessa områden och det blir en viktig&lt;br&gt;uppgift för bl.a. HSFR, FRN och SFR att se till att dessa möjligheter&lt;br&gt;utnyttjas om Sverige vinner gehör för synpunkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör yngre kvinnliga forskares möjligheter särskilt&lt;br&gt;uppmärksammas. Den utvärdering som NFR gjort av sitt post-&lt;br&gt;doktorprogram visar att kvinnliga yngre forskare, till skillnad från&lt;br&gt;manliga, inte utnyttjar postdok-möjlighetema om de har familj. Till följd&lt;br&gt;av förslag i propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom&lt;br&gt;utbildningsområdet (1994/95:164) har bl.a. särskilda medel fördelats till&lt;br&gt;forskningsråden för postdoktorala stipendier för kvinnor. Vidare har&lt;br&gt;medel för forskarassistenttjänster för underrepresenterat kön fördelats. Det&lt;br&gt;är angeläget att forskningsråden nu analyserar om ytterligare särskilda&lt;br&gt;insatser skulle kunna gynna yngre kvinnliga forskare. I en ännu&lt;br&gt;opublicerad studie har två forskare undersökt betydelsen av bl.a.&lt;br&gt;publiceringsfrekvens, kön och personliga kontakter för den bedömning&lt;br&gt;som gjorts av sökande till forskarassistenttjänster vid MFR år 1995. Både&lt;br&gt;kön och personliga kontakter har enligt rapporten förvånansvärt stort&lt;br&gt;inflytande över rangordningen. Det är ännu för tidigt att dra entydiga&lt;br&gt;slutsatser av studien. Det är angeläget att samtliga råd uppmärksammar&lt;br&gt;värderingar och mekanismer som kan missgynna kvinnor vid beslut om&lt;br&gt;tjänster eller medel för forskningsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även nationell rörlighet bör främjas av råden. I många länder,&lt;br&gt;exempelvis USA, krävs flyttning mellan universitet vid övergångar mellan&lt;br&gt;olika steg i forskarkarriären. Det är inte möjligt att i ett litet land som&lt;br&gt;Sverige tillämpa en sådan princip. Däremot bör det vara möjligt att göra&lt;br&gt;det mer attraktivt att byta lärosäte, t.ex. efter disputation eller vid&lt;br&gt;övergången till forskarutbildning. I den tidigare nämnda analysen av&lt;br&gt;stödet till yngre forskare som regeringen avser att låta råden genomföra&lt;br&gt;bör också ingå att se över möjligheterna att vidta ytterligare&lt;br&gt;rörlighetsfrämjande åtgärder och att sprida erfarenheter från de råd som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redan i dag tillämpar sådana system till andra finansiärer. Ytterligare en&lt;br&gt;form av rörlighet bör särskilt uppmärksammas och stödjas - den&lt;br&gt;disciplinära, dvs. när forskare och forskargrupper förändrar sin forskning&lt;br&gt;och inriktning på ett avgörande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att ställa skärpta krav på återredovisning av&lt;br&gt;uppgifter rörande stöd till yngre forskare och rörlighet som gör det&lt;br&gt;möjligt att bedöma hur effektivt råden arbetar med dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Professurer vid forskningsråden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Forskningsråden under&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet, Jordbruksdepartementet och&lt;br&gt;Socialdepartementet ges rätt att inrätta och tillsätta professurer.&lt;br&gt;Tjänsterna, som bör vara tidsbegränsade till sex år, placeras vid ett&lt;br&gt;universitet eller en högskola i samråd med det berörda lärosätet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;God forskning genererar ständigt nya angelägna frågeställningar och&lt;br&gt;metoder som kräver särskild forskarkompetens och utrustning. En hög&lt;br&gt;kvalitet inom forskningen förutsätter därför en stark fömyelseförmåga.&lt;br&gt;Både för att den etablerade forskningen skall förbli dynamisk och för att&lt;br&gt;snabbt kunna bygga upp nya forskningsområden krävs en nationell&lt;br&gt;överblick och möjlighet att frigöra resurser. Avvägningar mellan&lt;br&gt;forskningsinriktningar och lokalisering av forskningsresurser bör därför&lt;br&gt;kunna ske ur ett nationellt perspektiv. Nationell planering möjliggör även&lt;br&gt;ett effektivt utnyttjande av begränsade medel så att en kraftsamling kan&lt;br&gt;ske kring betydelsefulla forskningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för en god förnyelse inom forskningen är att&lt;br&gt;forskningssystemet har fungerande mekanismer för att initiera nyskapande&lt;br&gt;verksamhet. Ett viktigt medel för att inrikta forskningen mot önskade&lt;br&gt;områden är att inrätta nya tjänster som professor. Vid forskningsråden&lt;br&gt;fanns före den 1 juli 1994 tjänster som professor vilka - efter förslag av&lt;br&gt;respektive forskningsråd - inrättades och tillsattes av regeringen. Dessa&lt;br&gt;professurer har ofta avsett viktiga forskningsområden som varit&lt;br&gt;underrepresenterade vid universiteten. Tjänsterna kunde även användas för&lt;br&gt;att rekrytera en viss utländsk forskare att verka vid ett svenskt universitet&lt;br&gt;och därigenom berika den svenska forskningsmiljön. I prop. 1992/93:170&lt;br&gt;föreslogs att de professurer som då fanns vid forskningsråden skulle föras&lt;br&gt;över till de universitet och högskolor där tjänsterna var placerade och att&lt;br&gt;professurer framgent inte skulle inrättas vid forskningsråden. Riksdagen&lt;br&gt;biföll förslaget (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388). Budgetåret&lt;br&gt;1994/95 överfördes medel för dessa tjänster från forskningsrådens anslag&lt;br&gt;till fakultetsanslagen för respektive universitet. (Prop. 1993/94:100 bil. 9.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utvärderingar av svensk forskning som forskningsråden låtit göra&lt;br&gt;under de senaste åren visar att svensk forskning idag har en generellt hög&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvalitet och att svenska forskare inom många områden är världsledande.&lt;br&gt;Utvärderingarna pekar emellertid även på svagheter. I vissa fall finns en&lt;br&gt;tendens till svag förnyelse inom olika forskningsområden.&lt;br&gt;Professorstillsättningar har ofta använts som ett sätt att värna kontinuitet&lt;br&gt;snarare än förnyelse inom forskningen. Det finns även viktiga områden&lt;br&gt;där det saknas svensk forskning trots goda förutsättningar för att bygga&lt;br&gt;upp en kompetens på området. Vidare kritiseras en föråldrad&lt;br&gt;institutionsstruktur med en mångfald små institutioner där indelningen&lt;br&gt;snarare har historiska orsaker än bygger på dagens vetenskapliga&lt;br&gt;frågeställningar och behov. Denna indelning ses som ett hinder för&lt;br&gt;forskningens förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att upprätthålla en god kvalitet och&lt;br&gt;relevans i forskningen är det angeläget att kunna bygga upp forskning&lt;br&gt;inom nya, internationellt lovande områden. Det är även viktigt att kunna&lt;br&gt;utveckla den redan etablerade forskningen mot nya fruktbara angreppssätt.&lt;br&gt;Då möjligheten att inrätta professurer vid forskningsråden på förslag av&lt;br&gt;den dåvarande regeringen avskaffades år 1994 förlorade forskningsråden&lt;br&gt;ett viktigt fömyelseinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådens nationella överblick bör nu i ökad utsträckning&lt;br&gt;utnyttjas för att etablera nya forskningsområden och öka dynamiken inom&lt;br&gt;den svenska forskningens utveckling. Forskningsråden under&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet (Humanistisk-samhälls vetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet och Teknikvetenskapliga forskningsrådet) bör därför ges&lt;br&gt;rätt att inrätta och tillsätta professurer. Detsamma bör gälla för&lt;br&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet och Skogs- och jordbrukets&lt;br&gt;forskningsråd. Se vidare avsnitt 7 respektive 11. Tjänsterna bör vara&lt;br&gt;tidsbegränsade till sex år och placeras vid ett universitet eller en högskola&lt;br&gt;i samråd med lärosätet. Rådsprofessurema bör användas som ett&lt;br&gt;fömyelseinstrument och för att överbrygga gränser för att främja&lt;br&gt;interdisciplinärt samarbete. Det ankommer på regeringen att utfärda&lt;br&gt;bestämmelser om möjligheten för råden att inrätta professurer om&lt;br&gt;riksdagen ställer sig bakom vad regeringen här förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2.5 Tvärvetenskap&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;forskningsråden under&lt;br&gt;att i samråd med&lt;br&gt;som främjar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i juni 1995 åt&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet och åt FRN&lt;br&gt;Forskningsfinansieringsutredningen föreslå åtgärder&lt;br&gt;tvärvetenskaplig forskning. Uppdraget avsåg att inom råden skapa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prioriterings- och beslutsstrukturer som gör det möjligt att värdera och&lt;br&gt;stödja tvärvetenskap. Forskningssamverkan som omfattar flera&lt;br&gt;forskningsråd bedömdes också vara angelägen och särskilt underströks&lt;br&gt;vikten av broar mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturve-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tenskap/medicin/teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden och FRN har i januari 1996 redovisat uppdraget till&lt;br&gt;regeringen. De beskriver i rapporten två principiellt olika&lt;br&gt;organisationsformer, dels en satsning på ad hoc-samverkan mellan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inomvetenskapligt starka forskargrupper, dels institutionaliserad tvärve-&lt;br&gt;tenskap. Inomvetenskapliga kvalitetsskäl talar enligt myndigheterna för&lt;br&gt;den första modellen medan kostnadseffektivitet talar för den senare. Den&lt;br&gt;avvägning som råden och FRN gör innebär att de föreslår att samverkan&lt;br&gt;mellan forskargrupper kopplat till en mäklar- och tolkfunktion i finan-&lt;br&gt;sieringsstrukturen prövas. Samverkan kan på sikt leda till fast institutio-&lt;br&gt;naliserad samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råden och FRN föreslår åtgärder på flera plan, införande av veten-&lt;br&gt;skapsteori i all forskarutbildning, förändring av universiteten genom&lt;br&gt;förändrad meritvärdering vid tjänstetillsättning, bildande av storinstitu-&lt;br&gt;tioner, centra m.m., tilldelning av riktade bidrag till vetenskapliga tids-&lt;br&gt;krifter med tvärvetenskaplig profil för att förbättra publiceringsmöjlig-&lt;br&gt;hetema samt åtgärder för att underlätta för forskarna att erhålla&lt;br&gt;forskningsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mer närliggande områden som kan hanteras inom ett råd eller i&lt;br&gt;samarbete mellan olika råd bör, enligt förslaget, råden utveckla sitt hit-&lt;br&gt;tillsvarande arbete. För forskning som motiveras av ett identifierat&lt;br&gt;kunskapsbehov i samhället och som innebär stora tvärvetenskapliga steg&lt;br&gt;skall FRN fungera som en aktiv initieringsfunktion med en mäklar- och&lt;br&gt;tolkroll. En fast sådan resurs bildar ett särskilt kunskapscentrum, vars&lt;br&gt;erfarenhet av tvärvetenskaplig initiering underlättar framtida&lt;br&gt;tvärvetenskapliga satsningar. Detta förslag innebär en fortsättning utan&lt;br&gt;större förändringar av det arbete som FRN hittills bedrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja forskarinitierad tvärvetenskap föreslås i rapporten att&lt;br&gt;råden och FRN inrättar en samverkansgrupp bestående av rådens&lt;br&gt;ordförande och huvudsekreterare med uppgift att identifiera ur&lt;br&gt;vetenskaplig synpunkt särskilt lovande ämnesmässiga gränsområden och&lt;br&gt;att följa upp de insatser som görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsfinansieringsutredningen har också behandlat frågan om&lt;br&gt;främjande av tvärvetenskap och utredningens förslag redovisas i det&lt;br&gt;följande avsnittet. I samband därmed redovisas även regeringens&lt;br&gt;ställningstagande till FRN:s och rådens förslag om inrättande av en&lt;br&gt;samverkansgrupp med uppgift att bl.a. främja tvärvetenskaplig forskning.&lt;br&gt;Regeringen kommer senare att ta ställning till förslagen beträffande&lt;br&gt;forskarutbildning och tjänstesystemet då dessa frågor för närvarande&lt;br&gt;remissbehandlas respektive utreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2.6&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Stärkt samverkan mellan forskningsråden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förslaget om inrättande av en&lt;br&gt;forskningsrådsstyrelse bör ej genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I forskningsrådens instruktion bör införas att de skall inrätta en&lt;br&gt;samverkansgrupp för att främja tvärvetenskaplig forskning och&lt;br&gt;jämställdhetsfrågoma. Regeringen bör utse en extern ordförande i&lt;br&gt;gruppen. Gruppen bör omfatta forskningsråden under&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd,&lt;br&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet samt Rymdstyrelsen. Efter tre&lt;br&gt;år bör denna samverkansform utvärderas och&lt;br&gt;forskningsrådsorganisationen prövas på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det gäller forskningsrådsorganisationen föreslår&lt;br&gt;Forskningsfinansieringsutredningen i sitt betänkande Forskning och&lt;br&gt;Pengar (SOU 1996:29), att en myndighet kallad Forskningsrådsstyrelsen&lt;br&gt;inrättas med ansvar för forskningsrådssystemet under Utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet. Denna myndighets styrelse skall utses av regeringen och bestå av&lt;br&gt;lika många forskare som samhällsrepresentanter. Anslagen för&lt;br&gt;forskningsrådsverksamhet skall enligt förslaget anvisas till Forskningsråds-&lt;br&gt;styrelsen som anslag till forskningsområden (humaniora/sam-&lt;br&gt;hällsvetenskap, medicin, naturvetenskap och teknik) istället för som sepa-&lt;br&gt;rata anslag till forskningsråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter, som nämns av utredningen i samband med förslaget till&lt;br&gt;forskningsrådsstyrelse, är - förutom de traditionella myndighetsuppgifterna&lt;br&gt;- t.ex. att främja och stödja tvärvetenskaplig forskning, främja och stödja&lt;br&gt;kvinno- och jämställdhetsforskning, svara för kvalitet och effektivitet i&lt;br&gt;rådssystemet, främja erforderlig koncentration och profilering i&lt;br&gt;forskningsstödet, svara för spridning och utnyttjande av forskningsresultat,&lt;br&gt;genomföra planerings- och utredningsarbete för hela rådsorganisationen&lt;br&gt;samt effektivisera och främja internationellt forskningssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att de argument som finns för en förändring av&lt;br&gt;forskningsrådsstrukturen inte är tillräckligt starka för att nu motivera en&lt;br&gt;förändring av forskningsrådens indelning. Det bör dock senare vara&lt;br&gt;möjligt att ta upp en diskussion om forskningsrådsindelningen inom den&lt;br&gt;förändrade övergripande organisation som föreslås. De naturvetenskapliga&lt;br&gt;och teknikvetenskapliga forskningsråden bör även i fortsättningen vara två&lt;br&gt;separata forskningsråd. Den biologiska forskningen bör även i fort-&lt;br&gt;sättningen ha sin bas i det naturvetenskapliga forskningsrådet. Samverkan&lt;br&gt;mellan de organisationer som stödjer biologisk forskning bör förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår utredningen att en översyn görs av ansvarsfördelningen&lt;br&gt;inom det samhällsvetenskapliga forskningsområdet. Skogs- och&lt;br&gt;jordbruksforskningsrådet (SJFR) och Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;br&gt;(SFR) bör ses som sektoriella forskningsråd. Detta bör enligt utredningen&lt;br&gt;leda till förändringar vad avser ansvarsområde (fler sektoriella uppgifter)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resp, sammansättning (starkare inflytande för sektorerna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en forskningsrådsstyrelse bemöts med stor tveksamhet av&lt;br&gt;remissorganen. En majoritet av remissinstanserna avvisar förslaget. Bland&lt;br&gt;de instanser som är positiva i princip ställer flera olika slag av villkor för&lt;br&gt;genomförande, t.ex. att forskarna är i majoritet i Forskningsrådsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden själva bedömer styrelsen på olika sätt. HSFR anser att&lt;br&gt;förslaget inte är konsekvent utifrån utredningens egen behovsanalys. MFR&lt;br&gt;anser att förslaget innebär att ett pluralistiskt system ersätts med en&lt;br&gt;centralistisk konstruktion vars syfte i första hand är att underlätta och&lt;br&gt;förenkla statsmakternas inflytande och styrning. NFR tillstyrker förslaget&lt;br&gt;om forskarna får majoritet i styrelsen och styrelsen endast ansvarar för de&lt;br&gt;gemensamma koncemfunktionema. TFR är avvaktande inför förslaget&lt;br&gt;även om man anser att den skulle bidra till att tydliggöra och stärka den&lt;br&gt;långsiktiga grundforskningen. FRN förordar i första hand en alternativ&lt;br&gt;lösning med bättre samverkan i det befintliga systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket och flertalet av universiteten tillstyrker förslaget även&lt;br&gt;om flera instanser påpekar att även SFR och SJFR bör ingå i&lt;br&gt;ansvarsområdet. Sektorsorgan och nationella myndigheter utanför&lt;br&gt;högskoleområdet, t ex RRV och Statskontoret avvisar i allmänhet&lt;br&gt;förslaget bl.a. med hänvisning till att det leder till oklarheter i ansvars-&lt;br&gt;och befogenhetsfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Forskningsfinansieringsutredningen&lt;br&gt;har på ett övertygande sätt visat behovet av en stärkt samverkan mellan&lt;br&gt;forskningsråden. Dessa fungerar väl idag, men samarbetet när det gäller&lt;br&gt;forskningsstöd är begränsat och detsamma gäller mellan råden och FRN.&lt;br&gt;Vissa viktiga uppgifter skulle särskilt gynnas av en fastare&lt;br&gt;samverkansform än vad som finns idag. Det gäller t.ex. samverkan över&lt;br&gt;disciplingränserna och jämställdhetsfrågoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser däremot inte att förslaget att inrätta en&lt;br&gt;forskningsrådsstyrelse utgör en tillfredställande lösning på behovet av att&lt;br&gt;åstadkomma ökad samverkan. Förslaget är inte tillräckligt utvecklat för&lt;br&gt;att medge en bedömning av ansvarsfördelningen mellan forskningsråden&lt;br&gt;och en forskningsrådsstyrelse. Inrättandet av en forskningsrådsstyrelse&lt;br&gt;skulle medföra tillkomsten av ytterligare en organisatorisk nivå i&lt;br&gt;forskningsrådssystemet. Detta skulle ge en uppenbar risk för förlängda&lt;br&gt;beslutsvägar och en tungrodd organisation. Då förslaget samtidigt innebär&lt;br&gt;att existerande rådsstruktur bibehålies finns risk att existerande barriärer&lt;br&gt;mellan forskningsområden inte skulle påverkas av&lt;br&gt;organisationsförändringen. Enligt regeringens mening skulle en&lt;br&gt;forskningsrådsstyrelse därför inte medföra tillräckliga samverkansvinster&lt;br&gt;för att motivera införandet av en tillkommande beslutsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns naturligtvis andra möjligheter till förändringar som syftar till&lt;br&gt;en mer effektiv rådsorganisation, t.ex. en sammanslagning av samtliga råd&lt;br&gt;med eller utan SFR och SJFR. Även stora sektorsorgan skulle kunna ingå&lt;br&gt;i en sådan sammanslagen organisation. Sådana alternativa lösningar har&lt;br&gt;inte analyserats. Enligt regeringens mening saknas därför i dagsläget&lt;br&gt;tillräckligt underlag för att genomföra en mer genomgripande förändring&lt;br&gt;av forskningsrådsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att ett bättre alternativ i nuläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är den tidigare av råden själva föreslagna modellen med ett samråds-/&lt;br&gt;samordningsorgan, vilken redovisats ovan under avsnittet om&lt;br&gt;tvärvetenskap. Regeringen kan till stora delar ställa sig bakom den analys&lt;br&gt;som görs i rådens och FRN:s ovan nämnda utredning. God tvärvetenskap&lt;br&gt;utvecklas ofta från spontan samverkan mellan forskargrupper. Det är&lt;br&gt;därför väsentligt att såväl de forskningsfinansierande organen som&lt;br&gt;forskningsmiljöerna är organiserade så att de underlättar utbyte och&lt;br&gt;samverkan mellan forskare och forskningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser den föreslagna samverkansgruppen som ett väsentligt&lt;br&gt;instrument för att främja utvecklingen av det interdisciplinära samarbetet.&lt;br&gt;Regeringen avser genom ett tillägg i forskningsrådens instruktioner ge&lt;br&gt;dem i uppdrag att inrätta en sådan samverkansgrupp. Regeringen bör&lt;br&gt;även utse en extern ordförande för gruppen. Samverkansgruppen bör även&lt;br&gt;omfatta Rymdstyrelsen, Skogs- och jordbrukets forskningsråd samt det&lt;br&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet, vilket ytterligare främjar det&lt;br&gt;tvärvetenskapliga samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att främja och stödja tvärvetenskaplig forskning bör&lt;br&gt;samordningsorganet främja ett ökat medvetande om genusperspektiv i&lt;br&gt;forskningen och bevaka och samordna jämställdhetsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter tre år, dvs. vid sekelskiftet, bör rådens uppdrag utvärderas. Om det&lt;br&gt;visar sig att råden med nuvarande organisation och indelning ej förmår&lt;br&gt;utveckla ett tvärsektoriellt samarbete måste organisationen omprövas i&lt;br&gt;grunden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2.7 Forskningsrådsnämnden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Forskningsrådsnämnden (FRN) bör&lt;br&gt;fördela särskilda projektbidrag för tidsbegränsade&lt;br&gt;forskningsinformationsinsatser av enskilda forskare. I&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997 föreslår regeringen att 1,7 miljoner&lt;br&gt;kronor anvisas till FRN för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden (FRN) har till uppgift att initiera och stödja&lt;br&gt;forskning som är angelägen ur ett brett samhällsperspektiv, att främja&lt;br&gt;tvärvetenskap, att finansiera dyrbar vetenskaplig utrustning och att genom&lt;br&gt;forskningsinformationsinsatser främja kontakterna mellan forskarna och&lt;br&gt;allmänheten. Nämnden inrättades år 1977 i samband med en övergripande&lt;br&gt;forskningsrådsreform. Motiven var att inrätta ett organ som länkade&lt;br&gt;forskarvärlden samman med det övriga samhället, som verkade för&lt;br&gt;samverkan mellan främst forskningsråden och som kunde bidra till den&lt;br&gt;demokratiska utvecklingen genom att skapa former för en bred debatt om&lt;br&gt;forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRN:s insatser sker antingen inom områden som utpekats av regering&lt;br&gt;och riksdag eller inom områden som nämnden själv identifierar. Insatserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sker ofta inom forskningsfält som rör stora samhällsproblem och som inte&lt;br&gt;hunnit konsolideras organisatoriskt eller vetenskapsmetodiskt. En av&lt;br&gt;FRN:s viktigaste funktioner i forskningssystemet är att initiera nya och&lt;br&gt;oetablerade, ofta tvärvetenskapliga, forskningsområden och stödja dem&lt;br&gt;under ett uppbyggnadsskede. När forskningsområdet stabiliserats kan det&lt;br&gt;sedan överföras till det ordinarie FoU-systemet. FRN har härigenom en&lt;br&gt;viktig komplementär roll i förhållande till forskningsråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de forskningsområden som FRN initierat märks bl.a.&lt;br&gt;Europastudier, och då främst studier av Central- och Östeuropas&lt;br&gt;kulturella, etniska och religiösa utveckling, biblioteks- och&lt;br&gt;informationsvetenskaplig forskning, riskforskning, systemanalys samt&lt;br&gt;naturresurs- och miljöforskning. Kvinno- och jämställdhetsforskning,&lt;br&gt;longitudinell forskning, ungdomsforskning och forskning om&lt;br&gt;teknik-samhälle är andra viktiga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bedriva forskningsinformation till allmänheten är en annan av&lt;br&gt;FRN:s huvuduppgifter. FRN har ett permanent uppdrag att främja en&lt;br&gt;öppen dialog i forskningsfrågor. Forskningsinformation behandlas&lt;br&gt;utförligare i avsnittet 3.9 Samverkan mellan högskola och samhälle -&lt;br&gt;högskolans tredje uppgift i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag rörande stöd till longitudinell forskning behandlas&lt;br&gt;i avsnitt 3.11.5. Ungdomsforskning samt konsumentforskning behandlas&lt;br&gt;i Inrikesdepartementets avsnitt 15. Ett uppdrag till FRN avseende&lt;br&gt;forskning till stöd för en hållbar utveckling behandlas i avsnitt 3.11.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: FRN:s verksamhet är angelägen&lt;br&gt;och väl motiverad. Detta gäller såväl forskningsstöd och&lt;br&gt;forskningsinformation som stöd till dyrbar vetenskaplig utrustning.&lt;br&gt;Samhällets behov av forskning utvecklas oberoende av vetenskapens&lt;br&gt;disciplingränser och traditionella indelningsgrunder. FRN fyller en viktig&lt;br&gt;funktion som uttolkare av samhällets behov, varvid FRN identifierar&lt;br&gt;forskningsbehovet och kan avgöra vilken forskningsinsats som är relevant&lt;br&gt;och rimlig. Också när det gäller forskningsinformation är FRN en&lt;br&gt;betydelsefull länk mellan vetenskapssamhället och allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att FRN bör ges fortsatt nationellt ansvar för&lt;br&gt;forskningsinformation till allmänheten. Särskild prioritet bör ges&lt;br&gt;informationsinsatser riktade mot grupper i samhället med låg&lt;br&gt;utbildningsnivå och grupper utan akademisk tradition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge FRN i uppdrag att fördela särskilda&lt;br&gt;projektbidrag för forskningsinformation utöver FRN:s ordinarie stöd till&lt;br&gt;forskningsinformation. I budgetpropositionen för år 1997 föreslås att 1,7&lt;br&gt;miljoner kronor för detta ändamål anvisas till FRN. Projektbidragen skall&lt;br&gt;fördelas till aktiva forskare enligt samma principer som de reguljära&lt;br&gt;forskningbidragen, men vara avsedda uteslutande för informationsinsatser.&lt;br&gt;Projektbidragen för informationsinsatser ger den enskilde forskaren&lt;br&gt;möjlighet att under en viss tidsperiod ägna sig åt koncentrerad&lt;br&gt;informationsverksamhet - exempelvis publicering av populärvetenskapliga&lt;br&gt;artiklar, föredragshållande m.m. Syftet med dessa särskilda projektbidrag&lt;br&gt;för forskningsinformation är att skapa förutsättningar för en mer levande&lt;br&gt;dialog mellan forskare och medborgare. FRN fördelar redan idag medel&lt;br&gt;till forskare för olika forskningsinformationsinsatser. Vilka ämnen som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blir föremål för informationsinsatserna definieras och formuleras dock av&lt;br&gt;FRN själv. De särskilda medel som nu föreslås bli anvisade till FRN för&lt;br&gt;särskilda projektbidrag skall inte användas av forskarna för insatser&lt;br&gt;angivna av FRN, utan för valfria insatser inom forskarens eget område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller stöd till forskning bör FRN även fortsättningsvis ha&lt;br&gt;rollen som det nationella organ som initierar forskning inom nya områden&lt;br&gt;vilka har särskilt intresse för samhället och vilka faller utanför rådens&lt;br&gt;verksamhetsområden. För att skapa utrymme för förnyelse av forskningen&lt;br&gt;är det angeläget FRN kontinuerligt kritiskt granskar pågående program&lt;br&gt;och projekt och ifrågasätter om det är rimligt att de bedrivs med&lt;br&gt;finansiering från FRN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2.8 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådets (HSFR) resurser bör förstärkas för att möjliggöra&lt;br&gt;ökat antal forskarrekryteringstjänster, särskilt inom det humanistiska&lt;br&gt;forskningsområdet. I budgetpropositionen för år 1997 föreslår&lt;br&gt;regeringen att HSFR anvisas 5 miljoner kronor för detta ändamål.&lt;br&gt;HSFR bör ansvara för kompetensuppbyggnad som avser&lt;br&gt;ungdomsforskning. I budgetpropositionen för år 1997 föreslår&lt;br&gt;regeringen att 4,5 miljoner kronor överförs till HSFR:s anslag samt&lt;br&gt;att rådet får disponera 0,5 miljoner kronor under&lt;br&gt;Inrikesdepartementets anslag. Regeringen avser att ge HSFR i&lt;br&gt;uppdrag att, i samråd med övriga berörda inom området, utreda och&lt;br&gt;föreslå åtgärder för uppbyggnad och utveckling av sektorsforskning&lt;br&gt;inom kulturområdet. Regeringen föreslår i budgetpropositionen,&lt;br&gt;utgiftsområde 17, anslag J 1. Forsknings- och utvecklingsfrågor&lt;br&gt;inom kulturområdet att 2,5 miljoner kronor anvisas för ändamålet.&lt;br&gt;Medel till kollegiet för samhällsforskning, SCASSS, bör fr.o.m. år&lt;br&gt;1997 beräknas under en egen anslagspost under rådets anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att HSFR utvecklar sin verksamhet med beaktande&lt;br&gt;av regeringens ställningstaganden när det gäller förnyelse, rörlighet,&lt;br&gt;kvalitet och relevans. Rådet bör vidare utveckla samspelet med&lt;br&gt;samhället utanför högskolan och med fakulteterna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) uppgift är att&lt;br&gt;främja och stödja betydelsefull forskning inom kulturvetenskaperna, dvs.&lt;br&gt;humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga discipliner och forskningsområden. Det finns inom&lt;br&gt;HSFR:s ansvarsområde över två hundra olika discipliner med flera&lt;br&gt;forskningsmiljöer i internationell toppklass, något som bl.a. visat sig i&lt;br&gt;konkurrensen om projektstöd från EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom olika stödformer som projektanslag, tjänster och medel till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utrustning kan rådet dels stödja etablerad forskning av hög kvalitet dels&lt;br&gt;bygga upp forskning inom nya betydelsefulla områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av HSFR:s resurser går till forskarinitierad grundforskning&lt;br&gt;efter kvalitetsgranskning och rangordning i rådet. Vid sidan av utdelandet&lt;br&gt;av fria projektmedel är utvecklandet och drivandet av större program&lt;br&gt;rådets viktigaste arbetsform. Det finns dels rådsinitierade program, t.ex.&lt;br&gt;Jämförande kulturforskning, Språkteknologi (tillsammans med NUTEK)&lt;br&gt;och Forskning om Europa, dels av riksdag och regering givna uppdrag att&lt;br&gt;utveckla grundforskningen beträffande vissa områden, bl.a. den offentliga&lt;br&gt;sektorn, arbetsmarknaden och kriminalvetenskap. Människa, samhälle och&lt;br&gt;IT är en fortsättning på ett tidigare av riksdagen beslutat program,&lt;br&gt;Förutsättningar för och konsekvenser av informationsteknologins&lt;br&gt;användning. Exempel på nya programområden är Kultur och samhälle i&lt;br&gt;Väst- och Centralasien samt Vägar till uthållig utveckling - beteenden,&lt;br&gt;organisationer, strukturer. Det senare är ett stort tvärvetenskapligt&lt;br&gt;program, där HSFR samverkar med åtta andra finansiärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet driver sedan flera år ett program med internationella utvärderingar&lt;br&gt;av hela discipliner. Detta är en väsentlig del av det inomvetenskapliga&lt;br&gt;kvalitetsarbetet. Det ger också en god nationell överblick över forskningen&lt;br&gt;inom de aktuella områdena. Utvärderingarna pekar på vissa brister, varav&lt;br&gt;några måste ses som strukturella för det svenska forskningssystemet, t.ex.&lt;br&gt;bristande rörlighet, och ger rekommendationer till åtgärder på olika plan,&lt;br&gt;såväl lokalt som på mer övergripande nivåer. Rådet arbetar aktivt med&lt;br&gt;frågor som forskarrörlighet, jämställdhet, nyttiggörande av kunskap samt&lt;br&gt;med jävsfrågor. HSFR bedriver härutöver olika typer av utåtriktad&lt;br&gt;verksamhet genom bl.a. seminarier, publiceringsbidrag och&lt;br&gt;forskningsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSFR är svenskt kontaktorgan för ett flertal nordiska och internationella&lt;br&gt;forskningsorganisationer och har tillsammans med Forskningsrådsnämnden&lt;br&gt;nationellt programansvar för EU:s socio-ekonomiska forskningsprogram&lt;br&gt;TSER (Targeted Socio-Economic Research). HSFR är svensk huvudman&lt;br&gt;för samverkan med Europeiska universitetsinstitutet (EUI) i Florens, som&lt;br&gt;inrättats av medlemsstaterna i EU för forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;inom vissa samhällsvetenskaper, juridik och humaniora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Inom kulturvetenskaperna, särskilt&lt;br&gt;inom de humanistiska disciplinerna, är de ekonomiska förutsättningarna&lt;br&gt;att fullfölja en forskarkarriär ofta sämre än vad fallet är inom medicin,&lt;br&gt;teknik och naturvetenskap. I många ämnen är möjligheterna till&lt;br&gt;studiefinansiering inom forskarutbildningen mycket begränsade. Det finns&lt;br&gt;vidare få finansiärer av forskningsprojekt, doktorandtjänster m.m. utanför&lt;br&gt;högskolesystemet. Det råder också brist på postdoktorala tjänster, något&lt;br&gt;som hotar rekryteringen till vetenskapligt arbete. Det är viktigt för&lt;br&gt;kvaliteten på undervisningen att denna bedrivs av vetenskapligt&lt;br&gt;kvalificerade lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSFR har visat att det särskilt inom det humanistiska området finns ett&lt;br&gt;starkt behov av fler forskarassistent- och doktorandtjänster. Regeringen&lt;br&gt;förordar i budgetpropositionen att rådet tillförs ytterligare medel för&lt;br&gt;inrättande av forskarassistent- och doktorandtjänster (5 miljoner kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i avsnittet 13.13.6 i denna proposition föreslår regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i budgetpropositionen för år 1997 att nätverk för Europaforskning skall&lt;br&gt;inrättas inom ekonomi, juridik och statsvetenskap. Regeringen förutsätter&lt;br&gt;att HSFR vid sin fördelning av medel för doktorandtjänster&lt;br&gt;uppmärksammar de särskilda möjligheter som nätverken erbjuder de&lt;br&gt;forskarstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsen har på regeringens uppdrag utrett&lt;br&gt;ungdomsforskningens framtida inriktning, organisation och finansiering.&lt;br&gt;Detta beskrivs närmare i Inrikesdepartementets avsnitt 15 i denna&lt;br&gt;proposition. FRN har haft uppdraget att bygga upp en bred&lt;br&gt;tvärvetenskaplig kompetens med avseende på ungdomsforskning.&lt;br&gt;Regeringen anser att initieringsfasen nu kan ses som avslutad och att det&lt;br&gt;fortsatta ansvaret för stödet till detta forskningsområde bör ges till HSFR.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen att de medel som&lt;br&gt;riksdagen tidigare avsatt för ungdomsforskning även fortsättningsvis skall&lt;br&gt;användas för detta ändamål och de medel som tidigare anvisats till FRN&lt;br&gt;överförs i enlighet härmed till HSFR:s anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Inrikesdepartementets avsnitt behandlas vidare forskning om offentlig&lt;br&gt;sektor liksom frågor avseende forskning om folkrörelser och kooperation,&lt;br&gt;vilket berör forskningsområden som ingår i HSFR:s ansvarsområde. Det&lt;br&gt;är angeläget att HSFR inom sina ramar beaktar behoven av forskning&lt;br&gt;inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Kulturdepartementets avsnitt 13 tas frågor om forskning och&lt;br&gt;utveckling inom kulturområdet upp. Regeringen avser att ge HSFR i&lt;br&gt;uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter inom området utreda&lt;br&gt;och föreslå åtgärder för uppbyggnad och utveckling av sektorsforskning&lt;br&gt;inom kulturområdet. Medel för ändamålet anvisas under utgiftsområde 17,&lt;br&gt;anslag J 2. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSFR:s verksamhet är, som framgår av rådets anslagsframställning och&lt;br&gt;årsredovisning, i allt väsentligt väl avvägd med hänsyn till inriktning och&lt;br&gt;disponibla resurser. Regeringen bedömer att det förändringsarbete som&lt;br&gt;rådet inlett bör förändra verksamheten på ett sätt som motsvarar&lt;br&gt;regeringens forskningspolitiska mål. Rådet bör därför på eget initiativ&lt;br&gt;kunna fortsätta detta arbete med beaktande av regeringens&lt;br&gt;ställningstaganden när det gäller förnyelse, rörlighet, kvalitet och relevans.&lt;br&gt;Samspelet med samhället utanför högskolan och med fakulteterna bör i&lt;br&gt;enlighet med rådets egna bedömningar kunna utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet för samhällsforskning (The Swedish Collegium for Advanced&lt;br&gt;Study in the Social Sciences, SCASSS), är ett institut för avancerade&lt;br&gt;studier inom samhällsvetenskap och humaniora. Verksamheten bedrivs i&lt;br&gt;form av gästforskningsprogram och internationellt organiserad forskning&lt;br&gt;inom de aktuella områdena. Riksdagen beslöt år 1995 (prop. 1994/95:100,&lt;br&gt;bil. 9, bet. 1994/95:UbU 15, rskr. 1994/95:353) att ge SCASSS ställning&lt;br&gt;som nationell resurs utan särskild fakultetsanknytning men med Uppsala&lt;br&gt;universitet även fortsättningsvis som värduniversitet. För kollegiet gäller&lt;br&gt;förordningen (1995:1079) om Kollegiet för samhällsforskning. Medel för&lt;br&gt;kollegiets verksamhet har förts till HSFR:s anslag och rådet utser styrelse&lt;br&gt;för kollegiet. HSFR har inhämtat synpunkter från universiteten i detta&lt;br&gt;ärende. Regeringen avser att fr.o.m. budgetåret 1997 beräkna medel för&lt;br&gt;kollegiets verksamhet under en egen anslagspost under rådets anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i avsnittet 3.13.7 i denna proposition att Sverige&lt;br&gt;tillträder konventionen om grundandet av ett europeiskt forskningsinstitut.&lt;br&gt;Sverige ges därmed möjlighet till medlemskap i EUI med de fördelar&lt;br&gt;detta innebär för forskarstuderande och forskare. HSFR skall även&lt;br&gt;fortsättningsvis vara svenskt kontaktorgan för EUI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2.9 Medicinska forskningsrådet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är angeläget att Medicinska&lt;br&gt;forskningsrådet (MFR) fortsatt vidtar nödvändiga åtgärder och&lt;br&gt;utvecklar sin verksamhet med beaktande av regeringens&lt;br&gt;ställningstaganden när det gäller förnyelse, rörlighet, kvalitet och&lt;br&gt;relevans. Härvid bör också utbytet mellan preklinisk och klinisk&lt;br&gt;verksamhet ökas baserat på de utredningar som studerat&lt;br&gt;prioriteringsmekanismerna inom medicinsk forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;MFR fördelar resurser för medicinsk forskning inklusive de farmaceutiska,&lt;br&gt;odontologiska och veterinärmedicinska områdena. Verksamheten syftar till&lt;br&gt;att genom stöd till forskning öka förståelsen av orsakerna till sjukdom och&lt;br&gt;härigenom förbättra förutsättningarna för att förebygga, diagnosticera och&lt;br&gt;behandla sjukdomar. Rådet bidrar med ca 10 % av de offentliga medlen&lt;br&gt;till medicinsk forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MFR stödjer forskning huvudsakligen genom bidrag till projekt och&lt;br&gt;apparatur samt finansiering av forskartjänster. Vid sidan av direkt&lt;br&gt;forskningsstöd bedriver MFR forskningsinformation i form av tryckt&lt;br&gt;material, utställningar samt fortbildning av lärare och journalister. Rådet&lt;br&gt;ger också ekonomiskt stöd och bedriver rådgivning inom&lt;br&gt;försöksdjursområdet. MFR är nationell programansvarig myndighet för det&lt;br&gt;biomedicinska programmet inom EU:s ramprogram för forskning och&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering av prioriteringsmekanismer - MFR i samråd med SBU och&lt;br&gt;SFR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav sommaren 1995 MFR i uppdrag att i samråd med Statens&lt;br&gt;beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) och&lt;br&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) belysa prioriteringsmekanismer&lt;br&gt;och nyttoeffekter av medicinsk forskning. MFR överlämnade i mars 1996&lt;br&gt;till regeringen rapporten Prioritering av resurser till medicinsk forskning&lt;br&gt;- mekanismer och bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten konstaterar MFR att forskarinitierad grundforskning ofta&lt;br&gt;underbygger utvecklingen av kliniska forskningsframsteg och&lt;br&gt;tillämpningar. Prioriteringsarbetet enligt peer review-modellen fungerar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väl och är ett effektivt sätt att välja ut god, relevant och långsiktig&lt;br&gt;forskning av hög internationell kvalitet. Forskningsresultat tar ofta lång&lt;br&gt;tid att omsätta i praktisk sjukvård och industriella produkter. Långsiktighet&lt;br&gt;och uthållighet är därför en förutsättning för framgångsrik forskning.&lt;br&gt;Mot bakgrund av den beskrivning och analys som görs i rapporten&lt;br&gt;sammanfattar MFR att prioriteringssystemet hittills i viss mån har&lt;br&gt;missgynnat större risktagande och stöd till unga forskare. Rådet aviserar&lt;br&gt;därför en ytterligare förstärkning av sitt program med riktat stöd till yngre&lt;br&gt;forskare. Vidare avser rådet att utveckla och förbättra verksamheten med&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av pågående större projekt bl.a. genom&lt;br&gt;platsbesök och anlitande av internationell expertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MFR gör bedömningen att brist på forskningstid inom den kliniska&lt;br&gt;verksamheten är ett hinder för överföring av kunskap och kompetens&lt;br&gt;mellan laborativ grundforskning, klinikanknuten forskning och hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. Därför förespråkar rådet att överbryggande tjänster mellan&lt;br&gt;prekliniska institutioner och kliniker samt annan form av stöd för&lt;br&gt;forskning inom kliniken inrättas i större utsträckning. Samverkan mellan&lt;br&gt;MFR-stödd projektforskning och det genom anslaget för landstingens&lt;br&gt;forskning (ALF) finansierade klinikanknutna forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsarbetet bör uppmuntras och stödjas. Forskarutbildning bör ges&lt;br&gt;ökat meritvärde i den kliniska karriären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare betonar MFR betydelsen av att gemensamma interdisciplinära&lt;br&gt;projekt och gemensamma fora för seminarier och forskningsdiskussioner&lt;br&gt;kommer till stånd. Riktat projektstöd bör utgå till tvärvetenskapliga och&lt;br&gt;interdisciplinära forskningsprojekt. Även kliniska institutioners&lt;br&gt;internationella utbyte bör stimuleras. Slutligen menar MFR att samarbetet&lt;br&gt;mellan universitetsanknuten forskning och industriellt utvecklingsarbete&lt;br&gt;bör stärkas. Forskarskolor är här en bra form för samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering av prioriteringsmekanismer - Centrum för forskningsetik i&lt;br&gt;Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I september 1995 gav regeringen Centrum för forskningsetik i Göteborg&lt;br&gt;i uppdrag att, som utomstående instans och med delvis annorlunda&lt;br&gt;utgångspunkter, genomföra en snarlik studie om medicinsk&lt;br&gt;forskningsfinansiering. I mars 1996 överlämnades rapporten En analys av&lt;br&gt;medicinsk forskningsprioritering till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten konstateras att svensk medicinsk forskningsfinansiering&lt;br&gt;kännetecknas av mångfald och är svår att överblicka. En ökande andel av&lt;br&gt;medicinsk forskningsprioritering sker under forskningsrådsliknande former&lt;br&gt;samtidigt som forskare anses ha svårigheter med bedömning av&lt;br&gt;forskningens samhällsrelevans. Enligt rapporten hamnar klinisk forskning&lt;br&gt;i kläm mellan å ena sidan sjukvårdens besparingar och rationaliseringar&lt;br&gt;och å den andra rådsliknande, inomvetenskapliga prioriteringsmekanismer.&lt;br&gt;Författarna föreslår några mindre förändringar i MFR:s arbetssätt och&lt;br&gt;organisation med syfte att säkerställa ett bättre prioriteringsförfarande och&lt;br&gt;att stärka förtroendet för MFR. För att samhällsrelevansen på ett tydligare&lt;br&gt;sätt skall komma in i bedömningen av en viss typ av medicinsk forskning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslås också förändringar i rutinerna för den lokala fördelningen av&lt;br&gt;anslaget för landstingens forskning (ALF). Slutligen föreslås en nationell&lt;br&gt;databas för forskningsanslag för att forskningsfinansieringen bättre skall&lt;br&gt;kunna överblickas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De båda utredningarna har&lt;br&gt;bidragit med värdefulla översikter över den medicinska&lt;br&gt;forskningsfinansieringen och dess prioriteringsmekanismer. Det framgår&lt;br&gt;bl.a. av utredningarna att MFR har ett större inflytande på medicinsk&lt;br&gt;forskningsfinansiering än vad som anges av dess andel av de offentliga&lt;br&gt;forskningsbidragen. Denna roll i forskningssystemet är motiverad men&lt;br&gt;ställer också krav på MFR. Utredningarna har visat på förändringsbehov&lt;br&gt;och det är angeläget att rådet i sin fortsatta planering beaktar de förslag&lt;br&gt;utredningarna presenterar. Vissa av förslagen har MFR föregripit i sin&lt;br&gt;senaste anslagsframställning t.ex. förstärkningar av stödet riktat till yngre&lt;br&gt;forskare samt tjänster och stipendier, som överbryggar mellan preklinisk&lt;br&gt;och klinisk verksamhet. Andra förslag kan MFR inte genomföra på egen&lt;br&gt;hand utan de måste åtgärdas i samarbete med exempelvis landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MFR har som framgår av rådets redovisningar i anslagsframställning&lt;br&gt;m.m. vidtagit en rad åtgärder för att komma till rätta med&lt;br&gt;missförhållanden som påtalats bl.a. genom Justitiekanslems rapporter&lt;br&gt;(JK:s beslut 1994-12-12, 1995-03-27). Riksrevisionsverket har på&lt;br&gt;regeringens uppdrag granskat och funnit vissa brister i MFR:s rutiner för&lt;br&gt;medelstilldelning och uppföljning av forskningsprojekt (RRV&lt;br&gt;20-95-0959). Regeringen har den 14 mars 1996 beslutat om åtgärder med&lt;br&gt;anledning av RRV:s synpunkter i denna rapport samt i revisionsrapporter&lt;br&gt;avseende de övriga forskningsråden. MFR har i den aktuella debatten&lt;br&gt;också anklagats för att missgynna kvinnor vid tilldelning av&lt;br&gt;forskningsbidrag och tjänster. Rådet har i sin senaste anslagsframställning&lt;br&gt;i ett program för särskilda jämställdhetsåtgärder betonat avsikten att öka&lt;br&gt;andelen kvinnor bland rådets anslagsmottagare och innehavare av&lt;br&gt;forskartjänster. Detta skall uppnås bl.a. genom att ta hänsyn till områden&lt;br&gt;där kompetensen är hög bland kvinnliga forskare, genom att åstadkomma&lt;br&gt;balans mellan kvinnor och män i prioriteringskommittéer och bland&lt;br&gt;sakkunniga samt genom att tillsammans med fakulteterna identifiera&lt;br&gt;faktorer som underlättar forskarkarriären för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att MFR i utvecklingen av sin verksamhet söker finna nya&lt;br&gt;vägar och att rådet i den processen är observant på den aktuella debatten.&lt;br&gt;Mot bakgrund av de svårigheter, och rentav försämrade förutsättningar,&lt;br&gt;som båda utredningarna pekar på när det gäller utbytet mellan preklinisk&lt;br&gt;och klinisk verksamhet, är det enligt regeringens mening angeläget att&lt;br&gt;MFR ägnar denna fråga särskild uppmärksamhet. Häri ingår att inom den&lt;br&gt;kliniska forskningen öka kunskapen om framsteg inom den grundläggande&lt;br&gt;forskningen samt inom preklinisk forskning höja medvetandet om&lt;br&gt;sjukvårdens behov. Den i MFR:s utredning redovisade verksamheten med&lt;br&gt;värdering av medicinsk teknologi är av stort värde i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2.10&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är angeläget att Naturvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet (NFR) fortsätter att utveckla sin verksamhet med&lt;br&gt;beaktande av regeringens ställningstaganden när det gäller förnyelse,&lt;br&gt;rörlighet, kvalitet och relevans. Rådet bör vidare utveckla samspelet&lt;br&gt;med samhället utanför högskolan och med fakulteterna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;NFR har till uppgift att stödja och bygga upp naturvetenskaplig och&lt;br&gt;matematisk forskning. En huvuduppgift är granskning av&lt;br&gt;forskningsansökningar och fördelning av medel. En annan angelägen&lt;br&gt;uppgift är de utvärderingar av svensk forskning som NFR regelbundet&lt;br&gt;genomför. Ytterligare ett viktigt arbete som utförs av rådet är att göra&lt;br&gt;bedömningar i olika forskningsfrågor. Sedan den 1 juli 1994 har NFR&lt;br&gt;ansvar för fördelningen av medel till de nationella&lt;br&gt;forskningsanläggningarna. Naturvetenskapliga forskningsrådet är även&lt;br&gt;svenskt kontaktorgan för ett antal internationella forskningsorganisationer&lt;br&gt;och huvudansvarig myndighet för tre av EU:s forskningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet om svenskt deltagande i internationellt forskningssamarbete&lt;br&gt;redovisas regeringens avsikt att initiera en översyn av Sveriges&lt;br&gt;engagemang i storskaliga internationella forskningsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingar av matematisk och naturvetenskaplig forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt redskap i kvalitetsarbetet är de ämnesvisa internationella&lt;br&gt;utvärderingar som NFR regelbundet genomför sedan 20 år tillbaka. Nu&lt;br&gt;har även s.k. storutvärderingar gjorts av hela forskningsområden: fysik,&lt;br&gt;kemi, geovetenskaper, biologi och matematik. Dessa utvärderingar ger&lt;br&gt;högt betyg åt den svenska naturvetenskapliga och matematiska&lt;br&gt;forskningen. Inom vissa områden har svensk forskning en ledande&lt;br&gt;position internationellt sett, medan forskningen på andra områden har en&lt;br&gt;svagare ställning och borde utvecklas ytterligare. Även om den&lt;br&gt;vetenskapliga kvalitén är hög, riktas kritik mot bl.a. forskningens&lt;br&gt;organisation och tjänstestrukturen för den forskande personalen vid&lt;br&gt;högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingarna pekar på att det saknas en tydlig karriärstruktur i det&lt;br&gt;svenska forskningssystemet. Utvärderama pekar särskilt på svårigheterna&lt;br&gt;för nydisputerade att gå vidare i forskningssystemet. Man rekommenderar&lt;br&gt;en översyn av tjänstestrukturen och en särskild satsning på den post-&lt;br&gt;doktorala nivån. Beträffande forskarutbildningen framförs genomgående&lt;br&gt;kritik mot att denna i Sverige påbörjas vid för hög ålder och tar för lång&lt;br&gt;tid. Många doktorander belastas för mycket med undervisning och det&lt;br&gt;saknas tydliga incitament för en snabbare genomströmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingarna rekommenderar en översyn av forskarutbildningens&lt;br&gt;uppläggning och finansiering med det yttersta målet att sänka debutåldem&lt;br&gt;för den egentliga forskarkarriären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsfinansieringen kritiseras för bristande flexibilitet och&lt;br&gt;incitament till förnyelse. Rekommenderade åtgärder är framför allt en&lt;br&gt;styrning av forskningsmedel mot yngre forskare och nya uppslag. Ett mål&lt;br&gt;är att ge yngre forskare en ökad självständighet i förhållande till före detta&lt;br&gt;handledare och andra etablerade och dominerande forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem som utvärderingarna identifierar är den låga&lt;br&gt;rörligheten mellan olika lärosäten bland svenska studenter, doktorander&lt;br&gt;och lärare. Doktorander rekryteras sällan från andra lärosäten och de&lt;br&gt;färdiga doktorerna som fortsätter med en akademisk karriär tenderar att&lt;br&gt;stanna vid hemmainstitutionen, vilket ofta leder till att byte av&lt;br&gt;forskningsinriktning försvåras eller försenas. Här rekommenderas olika&lt;br&gt;stimulansåtgärder för att öka rörligheten och för att på andra sätt öka&lt;br&gt;kommunikationen mellan systerinstitutioner i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingarna riktar även allvarlig kritik mot den uppdelning av&lt;br&gt;uppgifterna forskning och undervisning som ofta finns vid svenska&lt;br&gt;lärosäten. Detta försvårar lärarnas akademiska utveckling och kontakten&lt;br&gt;mellan undervisning och forskning. Rekommendationen är att alla&lt;br&gt;akademiska tjänster bör innefatta både undervisning och forskning. Vidare&lt;br&gt;kritiseras lärosätenas indelning i alltför små och specialiserade&lt;br&gt;institutioner. Detta sägs bl.a. försvåra det vetenskapliga utbytet mellan&lt;br&gt;närliggande discipliner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NFR finner i sin samlade bedömning av utvärderingarna att svensk&lt;br&gt;naturvetenskaplig och matematisk forskning har hög kvalitet. Även rådets&lt;br&gt;verksamhet får goda vitsord av utvärderama och rådet tolkar detta så att&lt;br&gt;verksamhetens inriktning och innehåll i huvudsak varit riktiga under den&lt;br&gt;senaste sexårsperioden. Utvärderingarna visar dock enligt rådet att en&lt;br&gt;ökad samverkan med universiteten borde stimulera en utveckling i rätt&lt;br&gt;riktning och leda till ett bättre resursutnyttjande. Utvärderingen av svensk&lt;br&gt;matematisk forskning visar även att tillgången på forskartjänster är&lt;br&gt;otillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: NFR:s verksamhet är, som&lt;br&gt;framgår ur rådets anslagsframställning och årsredovisning, i allt väsentligt&lt;br&gt;väl avvägd med hänsyn till inriktning och disponibla resurser. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att det förändringsarbete som rådet självt inlett bör förändra&lt;br&gt;verksamheten på ett sätt som väl motsvarar regeringens&lt;br&gt;forskningspolitiska mål. Rådet bör därför på eget initiativ kunna fortsätta&lt;br&gt;detta arbete med beaktande av regeringens ställningstagande när det gäller&lt;br&gt;förnyelse, rörlighet, kvalitet och relevans. Samarbetet med samhället&lt;br&gt;utanför högskolan och med fakulteterna bör, i enlighet med rådets egen&lt;br&gt;bedömning, ytterligare utvecklas. Det är vidare angeläget att NFR&lt;br&gt;uppmärksammar behovet av doktorandtjänster och forskartjänster samt&lt;br&gt;övrigt forskningsstöd till matematikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har härutöver uppmärksammat flera av de problem som&lt;br&gt;utvärderingarna nämner. En översyn av forskarutbildningen har gjorts&lt;br&gt;inom Utbildningsdepartementet och remissbehandlas för närvarande. Även&lt;br&gt;lärartjänstorganisationen är under utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2.11&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är angeläget att Teknikvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet (TFR) utvecklar sin verksamhet med beaktande av&lt;br&gt;regeringens ställningstaganden när det gäller förnyelse, rörlighet,&lt;br&gt;kvalitet och relevans. Det är även angeläget att rådet utvecklar sin&lt;br&gt;forskningsinformationsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) har som främsta uppgift att&lt;br&gt;stärka och bygga upp svensk teknisk grundforskning och&lt;br&gt;forskarutbildning. TFR gör långsiktiga insatser för kunskapsuppbyggande&lt;br&gt;forskning inom det tekniska ämnesområdet samt inom vetenskapsområden&lt;br&gt;som har relevans för svenskt näringsliv och andra samhällssektorer. Rådet&lt;br&gt;skall verka för att information om forskning och forskningsresultat sprids&lt;br&gt;samt att det sker en effektiv samverkan med andra organ inom&lt;br&gt;forskningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFR:s projektbidrag har till syfte att understödja vetenskaplig förnyelse&lt;br&gt;och kompetensuppbyggnad inom den tekniska grundforskningen. Utöver&lt;br&gt;projektbidragen fördelar rådet s.k. rambidrag till starka forskargrupper&lt;br&gt;inom strategiskt viktiga områden. Avsikten med rambidragen är att bygga&lt;br&gt;upp vetenskaplig kompetens i form av forskningsmiljöer med betydande&lt;br&gt;bredd och djup. Det sker genom att forskargrupper ges handlingsfrihet&lt;br&gt;inom generösa ramar vad gäller tid, ekonomi och val av&lt;br&gt;forskningsinriktning. TFR:s forskningsinformationsverksamhet har varit&lt;br&gt;av begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets stöd till yngre forskare innefattar bl.a. finansiering av s.k. TFR-&lt;br&gt;doktorander, doktorander i projekt, forskarassistenter, postdoktorer,&lt;br&gt;utlandsdoktorander och industridoktorander. TFR stödjer även s.k.&lt;br&gt;adjungerade industriforskare till industriforskningsprojekt med väsentligt&lt;br&gt;inslag av teknisk grundforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFR har det senaste året genomfört en utvärdering av den tillämpade&lt;br&gt;matematiken och av teknisk bullerforskning. Bägge utvärderingarna&lt;br&gt;pekade på att samarbetet mellan forskargrupper och mellan forskare och&lt;br&gt;industrin bör förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kommande åren avser TFR att främja en internationellt stark&lt;br&gt;teknikvetenskaplig grundforskning inom landet, stärka och förnya den&lt;br&gt;tekniska forskarutbildningen samt inrikta förnyelsearbetet på att stödja&lt;br&gt;strategiskt viktiga men eftersatta områden och expansiva områden av&lt;br&gt;betydelse för dagens och morgondagens svenska tillväxtindustri. Exempel&lt;br&gt;på områden är IT, bioteknik, tillämpad matematik och teknisk mekanik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: TFR har under den tid rådet&lt;br&gt;funnits utvecklat sin verksamhet väl och framgångsrikt introducerat nya&lt;br&gt;former för forskningsstöd, inte minst vad gäller samverkan mellan&lt;br&gt;grundforskning och industri. Rådet har enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;skisserat ett väl avvägt program för sin framtida verksamhet. Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har i denna proposition angivit inriktningen av det fortsatta arbetet vad&lt;br&gt;gäller förnyelse, rörlighet, kvalitet och relevans. TFR bör med beaktande&lt;br&gt;av regeringens ställningstaganden i nämnda avseenden utveckla sin&lt;br&gt;verksamhet under den aktuella planeringsperioden. Det är även angeläget&lt;br&gt;att rådet uppmärksammar behovet av doktorandtjänster samt övrigt stöd&lt;br&gt;till matematikområdet. Rådet bör vidare utveckla sin&lt;br&gt;forskningsinformationsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Forskning vid universitet och högskolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Forskning och forskarutbildning bedrivs vid sju statliga universitet:&lt;br&gt;Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms&lt;br&gt;universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet och (inom&lt;br&gt;Jordbruksdepartementets ansvarsområde) Sveriges lantbruksuniversitet&lt;br&gt;samt vid de tre fackhögskoloma Karolinska institutet, Kungl. Tekniska&lt;br&gt;högskolan och Högskolan i Luleå. Dessutom bedrivs forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning vid de enskilda högskolorna Stiftelsen Chalmers&lt;br&gt;tekniska högskola, Stiftelsen Högskolan i Jönköping och&lt;br&gt;Handelshögskolan i Stockholm. Medel har även tilldelats de mindre och&lt;br&gt;medelstora högskolorna för forskningsstödjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, utgiftsområde 16, avsnitt 5.5&lt;br&gt;Forskning och forskarutbildning) föreslår regeringen forskningssatsningar&lt;br&gt;inom olika områden för treårsperioden 1997-1999. I denna proposition&lt;br&gt;presenteras principer för rätten att benämnas universitet, förslag till&lt;br&gt;forskningsanslag till de mindre och medelstora högskolorna samt vissa&lt;br&gt;frågor beträffande forskarutbildningen och tjänsteorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslagsframställningarna för treårsperioden har lärosätena i de flesta fall&lt;br&gt;begärt omfattande resursförstärkningar för lokaler för forskning men också&lt;br&gt;för utbyggnad av antalet forskningstjänster, framför allt för yngre forskare&lt;br&gt;och ett utökat studiestöd. Regeringen konstaterar att högskolan och dess&lt;br&gt;forskning för närvarande erhåller betydande belopp från&lt;br&gt;forskningsstiftelserna och andra externa finansiärer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.3.1 Universitetsbegreppet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hittills har riksdagen beslutat vilka institutioner inom den högre&lt;br&gt;utbildningen som skall tilldelas rätten att benämnas universitet och&lt;br&gt;regeringen har fastställt detta i högskoleförordningen (1993:100). Här&lt;br&gt;följer en kort sammanfattning av vad regeringen föreslår beträffande rätten&lt;br&gt;att benämnas universitet. För utförligare motiveringar hänvisas till&lt;br&gt;budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, utgiftsområde 16, avsnitt 5.5.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av en framställning från rektorerna vid högskolorna i&lt;br&gt;Karlstad, Växjö och Örebro uppdrog Utbildningsdepartementet åt&lt;br&gt;Högskoleverket att utreda frågan om universitetsbegreppet. Verket har&lt;br&gt;dels i en promemoria av den 15 november 1995 och dels i en senare&lt;br&gt;rapport ”Kriterier för benämningen universitet” (Högskoleverkets&lt;br&gt;rapportserie 1996:12R) redovisat uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att rätten att benämnas universitet skall tilldelas det&lt;br&gt;statliga lärosäte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;som har en grundutbildning och forskning som är väl etablerad och&lt;br&gt;av god vetenskaplig kvalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;som har en tillräcklig omfattning av grundutbildningen och utbildning&lt;br&gt;inom ett antal ämnesområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;som har en tillräcklig omfattning av forskningsverksamheten och&lt;br&gt;forskning inom ett antal ämnesområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;som har goda infrastrukturella förutsättningar (bibliotek m.m.) för att&lt;br&gt;bedriva grundutbildning och forskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;som har goda internationella kontakter inom grundutbildning och&lt;br&gt;forskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;och som uppfyller kraven för att självständigt inrätta professurer och&lt;br&gt;att utfärda doktorsexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att besluta om användningen av&lt;br&gt;benämningen universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lärosäten som redan uppfyller de kriterier för benämningen&lt;br&gt;universitet, som regeringen föreslagit, såsom Kungl. Tekniska högskolan&lt;br&gt;och Karolinska institutet, och vars namn är välkända, kan självfallet avstå&lt;br&gt;från att ansöka om att få använda benämningen. Om de emellertid önskar&lt;br&gt;använda benämningen universitet kan regeringen i sådant fall, utan&lt;br&gt;hörande av Högskoleverket, besluta om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Luleå har i sin anslagsframställning begärt att få anta&lt;br&gt;namnet Luleå tekniska universitet. Regeringen bedömer att högskolan i&lt;br&gt;och med de resursförstärkningar som föreslås i budgetpropositionen för&lt;br&gt;år 1997 väl uppfyller kraven för att benämnas universitet och att&lt;br&gt;högskolan inte behöver undergå ytterligare prövning. Regeringen avser att&lt;br&gt;genom en ändring i högskoleförordningen tilldela Högskolan i Luleå&lt;br&gt;namnet Luleå tekniska universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de resursförstärkningar som föreslås för de mindre och medelstora&lt;br&gt;högskolorna (avsnitt 3.8) bör det vara möjligt för vissa av dem att inom&lt;br&gt;en snar framtid kunna uppfylla kriterierna för benämningen universitet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.3.2 Forskning vid mindre och medelstora högskolor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen presenterar i denna proposition, avsnitt 3.8, förslag att bygga&lt;br&gt;ut forskningsresurserna vid de mindre och medelstora högskolorna.&lt;br&gt;Ytterligare motiveringar för denna satsning finns i budgetpropositionen&lt;br&gt;(prop. 1996/97:1, utgiftsområde 16, avsnitt 5.5.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.3.3 Forskarutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En av Utbildningsdepartementet tillsatt utredare har redovisat förslag&lt;br&gt;beträffande forskarutbildningens organisering och finansiering i&lt;br&gt;departementspromemorian ”Studiefinansiering och examina inom&lt;br&gt;forskarutbildningen” (Ds 1996:35). Förslagen remissbehandlas för&lt;br&gt;närvarande. Regeringen avser att återkomma till denna fråga i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;proposition under år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärartjänstorganisationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillsatt en utredare att se över tjänsteorganisationen inom&lt;br&gt;högskolan (dir. 1996:3). Uppgifter inom grundutbildningen skall bli lika&lt;br&gt;meriterande som forsknings- och forskarhandledningsuppgifter vid&lt;br&gt;tillsättning av tjänst som lärare vid högskolan. Förutsättningar för att&lt;br&gt;skapa en jämnare fördelning av de båda slagen av arbetsuppgifter mellan&lt;br&gt;olika kategorier av lärare skall föreslås. Detta kommer att höja kvaliteten&lt;br&gt;inom såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning.&lt;br&gt;Förslaget skall avlämnas till regeringen i december 1996. Regeringen&lt;br&gt;avser att återkomma till frågan om lärartjänsterna i högskolan i en&lt;br&gt;proposition år 1997 om högskolans ledningsstruktur, tjänsteorganisation&lt;br&gt;samt frågor om fakultetsindelning och principerna för fördelning av&lt;br&gt;fakultetsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Sektorsforskning inom Utbildningsdepartementets&lt;br&gt;område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En betydande del av den utbildning och forskning som bedrivs i Sverige&lt;br&gt;finansieras med medel från anslag under Utbildningsdepartementets&lt;br&gt;utgiftsområde. När det gäller forskning anvisas dessa medel i form av&lt;br&gt;fakultetsanslag, forskningsrådsanslag och anslag till andra&lt;br&gt;forskningsfinansiärer. Den forskning som finansieras via&lt;br&gt;Utbildningsdepartementets anslag svarar mot behov inom en rad olika&lt;br&gt;samhällssektorer. Ofta görs dock en distinktion mellan forskning&lt;br&gt;finansierad av Utbildningsdepartementet och s.k. sektorsforskning. Den&lt;br&gt;senare svarar mot ett av en sektor definierat behov och finansieras ofta&lt;br&gt;inom ramen för sektorns egna resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlas sektorsforskning inom Utbildningsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om universitet och högskolor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Högskoleverket bör fr.o.m. år 1998&lt;br&gt;ansvara för uppbyggnad och utveckling av kunskap om universitet&lt;br&gt;och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rådet för forskning om universitet och högskolor inrättades år 1992 i&lt;br&gt;samband med Universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) nedläggning.&lt;br&gt;Rådet har till uppgift att öka den vetenskapligt grundade kunskapen om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högre utbildning och forskning, samt stimulera till en kvalificerad och&lt;br&gt;kritisk debatt om frågor som rör forskning och högre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets verksamhet innebär forskningsstödjande insatser av flera olika&lt;br&gt;slag. En viktig del är rådets publiceringsstöd och det kontaktskapande&lt;br&gt;arbetet med internationella forskamätverk och konferenser som rådet&lt;br&gt;bedriver. En annan del av verksamheten utgörs av direktstöd till&lt;br&gt;grundforskning inom exempelvis idéhistoria och statsvetenskap. Ett tredje&lt;br&gt;område rör stöd till forskningsinsatser direkt motiverade av sin relevans&lt;br&gt;för sektorn utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat (prop. 1994/95:100, bet. 1994/95:UbU15, rskr&lt;br&gt;353) att den verksamhet som finansieras av Rådet för forskning om&lt;br&gt;universitet och högskolor fr.o.m. budgetåret 1998 skall tillgodoses genom&lt;br&gt;stöd från forskningsorgan som finansierar forskning av liknande slag och&lt;br&gt;vägas mot andra angelägna ändamål inom berörda forskningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Forskning om universitet och&lt;br&gt;högskolor har i flera fall haft en direkt och avgörande betydelse för&lt;br&gt;utvecklingen inom högskolans område. Detta har också den utvärdering&lt;br&gt;som gjorts av rådets verksamhet visat. Den statsvetenskapliga forskning&lt;br&gt;som rådets föregångare inom UHÄ initierade under 1970- och 1980-talen&lt;br&gt;inspirerade i hög grad till de organisationsförändringar som skedde inom&lt;br&gt;högskolesystemet under slutet av 1980-talet. Rådets verksamhet har haft&lt;br&gt;en betydelsefull praktisk roll när det gäller att sprida kunskap om den&lt;br&gt;svenska högre utbildningen och forskningen i utlandet. Rådet har också&lt;br&gt;bidragit till att förmedla kunskaper om den internationella forsknings- och&lt;br&gt;utbildningspolitiska debatten till Sverige. Vidare var det rådets&lt;br&gt;föregångare inom UHÄ som tog initiativ till etablerandet av forum för&lt;br&gt;kvinnoforskning under 1970-talets senare hälft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket är central myndighet för frågor som rör universitet och&lt;br&gt;högskolor. Verket har bl.a. till uppgift att följa upp och utvärdera&lt;br&gt;utbildning och forskning, ha tillsyn inom sitt ansvarsområde och bevaka&lt;br&gt;förhållanden och tendenser som är av betydelse för högskolans&lt;br&gt;verksamhet. Regeringen anser det därför angeläget att Högskoleverket, i&lt;br&gt;egenskap av sektorsmyndighet för högskoleområdet, även svarar för&lt;br&gt;utredningsarbete och faktasammanställningar samt analyserar behov av för&lt;br&gt;området relevant sektorsforskning. Regeringen finner det vidare angeläget&lt;br&gt;att Högskoleverket tillvaratar och vidareutvecklar den kompetens och det&lt;br&gt;internationella nätverk som Rådet för forskning om universitet och&lt;br&gt;högskolor byggt upp inom området. Eftersom rådet avvecklas först år&lt;br&gt;1998, bör Högskoleverket ha goda förutsättningar att i samråd med rådet,&lt;br&gt;bygga upp en lämplig organisatorisk struktur och erforderlig kompetens&lt;br&gt;för denna verksamhet. Den grundforskning som rådet finansierat,&lt;br&gt;exempelvis inom ämnena idéhistoria och statsvetenskap, bör fr.o.m. år&lt;br&gt;1998 kunna ges stöd från de reguljära forskningsfinansierande organen,&lt;br&gt;däribland Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Forskning inom skolväsendet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen anser att det finns ett stort&lt;br&gt;behov av att statsmakterna kan inrikta forskningen mot områden av&lt;br&gt;särskild betydelse för skol- och förskoleområdet. Skolverket bör&lt;br&gt;därför stimulera och stödja sådan forskning. Som sektorsföreträdare&lt;br&gt;bör Skolverket öka sina insatser för att sprida kännedom om&lt;br&gt;forskning av intresse för skola och förskola, oavsett finansiär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av statsfinansiella skäl föreslås i budgetpropositionen en besparing&lt;br&gt;om 20 miljoner kr på anslaget A 3. Forskning inom skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk ansvarar för skolsektorns behov av forskning för att&lt;br&gt;uppnå för skolväsendet angelägna samhällsmål. För forskning inom&lt;br&gt;skolväsendet anvisas innevarande budgetår om 18 månader drygt 40&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning av intresse för skolområdet finansieras förutom via Skolverkets&lt;br&gt;forskningsanslag även av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;Forskningsrådet (HSFR), Forskningsrådsnämnden (FRN), Riksbankens&lt;br&gt;Jubileumsfond (RJ), Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) samt&lt;br&gt;Arbetsmiljöfonden (AMFO). Under perioden 1990/91 - 1994/95 uppgick&lt;br&gt;bidrag från råd och fonder till skolrelaterad projektforskning till drygt 125&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket föreslår, i sin fördjupade anslagsframställning om forskning&lt;br&gt;1997 - 1999, att forskningen i stort skall ges den omfattning under den&lt;br&gt;kommande treårsperioden som den har för närvarande. Den hittillsvarande&lt;br&gt;inriktningen mot långsiktiga forskningsinsatser, som ger möjlighet till&lt;br&gt;varaktiga kontakter med centrala forskningsmiljöer, bör fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsforskningen inom Skolverket har varit föremål för flera&lt;br&gt;utredningar. Den särskilda utredaren som tillsatts för att göra en översyn&lt;br&gt;av fördelningen av ansvar, arbete och kompetens mellan skolans&lt;br&gt;myndigheter samt mellan dessa och Utbildningsdepartementet anför i sin&lt;br&gt;rapport Staten och skolan - styrning och stöd (Ds 1995:60) att det nu&lt;br&gt;finns skäl för en grundlig prövning av formerna för finansiering av&lt;br&gt;skolforskning. Ett sådant skäl är att kommunerna numera har det odelade&lt;br&gt;driftansvaret för skolväsendet och därmed även ett ökat ansvar för&lt;br&gt;forskning. Lärare och skolledare är viktiga nyttjare och inspiratörer av&lt;br&gt;forskning och borde ges ökat inflytande och ökade kunskaper om&lt;br&gt;forskningsresultat. Ett annat skäl för omprövning av&lt;br&gt;forskningsfinansieringen är lärarutbildningens svaga forskningsanknytning.&lt;br&gt;Samarbetet mellan de två skolmyndigheterna - Statens skolverk och&lt;br&gt;Statens institut för handikappfrågor i skolan - har heller inte fungerat&lt;br&gt;friktionsfritt när det gäller forskning för handikappade och&lt;br&gt;specialpedagogiska frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren presenterar tre alternativa förslag. Alternativ ett innebär en&lt;br&gt;precisering av Skolverkets instruktion bl.a. så att forskningens avnämare&lt;br&gt;ges ett starkare inflytande över forskningsansökningars relevans.&lt;br&gt;Alternativ två innebär att skolforskningsmedlen överförs till något&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsråd. Det tredje alternativet innehåller förslag om att inrätta ett&lt;br&gt;konsortium för skolforskning med kommun-, skolledar- och&lt;br&gt;lärarförbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av remissinstanserna ser kommuner och lärarorganisationer oftast&lt;br&gt;positivt på förslaget om ett konsortium, medan Skolverket, SFR och flera&lt;br&gt;universitet föredrar fortsatt sektorsforskning via den statliga&lt;br&gt;skolmyndigheten. FRN skisserar en modell med dels Skolverket som&lt;br&gt;ansvarig för sektorsforskningen, dels ett konsortium av aktörer med ett&lt;br&gt;bredare intresse i utbildnings- och kompetensfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsforskningen har också varit föremål för förslag från&lt;br&gt;Forskningsfinansieringsutredningen som i sitt betänkande Forskning och&lt;br&gt;pengar (SOU 1996:29) förslår en förändrad organisation av&lt;br&gt;sektorsforskningen. Den förändringsmodell som anges innebär att såväl&lt;br&gt;skolforskningsmedlen inom Skolverket som medlen för forskning om&lt;br&gt;universitet och högskolor inordnas i HSFR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket pekar i sitt remissyttrande på negativa norska erfarenheter av&lt;br&gt;ett system som liknar det av Forskningsfinansieringsutredningen&lt;br&gt;föreslagna. Verket ser en betydande risk för att vitala delar inom det&lt;br&gt;pedagogiska forskningsområdet skulle bli underförsörjt med&lt;br&gt;forskningsmedel, något som vore olyckligt då sektorsforskningen är&lt;br&gt;beroende av en stark inomdisciplinär forskning. Verket avvisar därför&lt;br&gt;förslaget till förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Forskning av intresse för&lt;br&gt;utbildningsområdet stöds för närvarande såväl av Skolverket som av olika&lt;br&gt;forskningsråd. Av Skolverkets fördjupade anslagsframställning framgår&lt;br&gt;att Skolverkets andel motsvarar ca 40-50% av de medel som satsats på&lt;br&gt;skolforskning under 1990-talet. Regeringen ser det som värdefullt att&lt;br&gt;utbildningsområdet i vid bemärkelse kan stödjas av forskning ur olika&lt;br&gt;aspekter och av flera olika finansiärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag om förändring av forskningsverksamheten inom skolväsendet&lt;br&gt;som framförts är, enligt regeringens mening, inte tillräckligt utvecklade&lt;br&gt;för att utgöra underlag för en förändrad organisation. Skolverkets&lt;br&gt;forskningsprogram har funnits i drygt tre år. Det är därför ännu för tidigt&lt;br&gt;att dra några slutsatser av en långsiktande verksamhet som forskning. Den&lt;br&gt;av verket initierade utvärderingen av forskningsprogrammet bör därför&lt;br&gt;fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens behov av att kunna initiera och stödja forskning av särskilt&lt;br&gt;intresse för skol- och förskoleområdet är stort. Sett mot den bakgrunden&lt;br&gt;fyller Skolverkets forskningsprogram en betydelsefull uppgift när det&lt;br&gt;gäller att stimulera sådan forskning. Regeringen anser att det även&lt;br&gt;fortsättningsvis bör ankomma på Skolverket att initiera och stödja sådan&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera forskningsintressenter och finansiärer inom utbildningsområdet&lt;br&gt;ökar behovet av överblick över vilken forskning som bedrivs inom olika&lt;br&gt;områden bl.a. för att underlätta analyser av behov av nya&lt;br&gt;forskningsområden. Vid sidan om utbildningsområdet är&lt;br&gt;bamomsorgsforskning, forskning om funktionshinder och även den&lt;br&gt;forskning som bedrivs inom barn- och ungdomsområdet av stort intresse&lt;br&gt;för att öka kunskapen om skolan och skolans roll för barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kräver att sektorsmyndigheten har en god överblick och kunskap om&lt;br&gt;andra forskningsområden vars resultat kan vara av värde för skolområdet.&lt;br&gt;Skolverket har här en mycket viktig uppgift som sektorsföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser det som nödvändigt att Skolverket kraftfullt ökar sina&lt;br&gt;insatser för att skaffa sig en god överblick över all forskning av intresse&lt;br&gt;för skola och förskola, oavsett finansiär. Översikter och&lt;br&gt;sammanställningar inom olika områden bör göras regelbundet.&lt;br&gt;Verksamhetsmålen för forskningsprogrammet kommer därför att betona&lt;br&gt;att programmet skall ge god överblick över för skol- och förskoleområdet&lt;br&gt;relevant forskning som underlag för behovsanalyser. Därvid blir det en&lt;br&gt;väsentlig uppgift för Skolverket som sektorsmyndighet att svara för&lt;br&gt;sammanställning, publicering och spridning av forskningsresultat så att de&lt;br&gt;kommer skolans personal och andra intressenter till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av statsfinansiella skäl måste såsom redovisats i budgetpropositionen&lt;br&gt;en besparing på 20 miljoner kronor tas ut på anslaget A 3. Regeringen&lt;br&gt;gör bedömningen att en stor del av besparingen skall kunna kompenseras&lt;br&gt;genom medel från de s.k. löntagarfondsstiftelsema. Stöd till&lt;br&gt;forskningsprojekt löper ofta över flera år varför en snabbt genomförd&lt;br&gt;förändring av stödet till forskning skulle vålla problem. Såsom föreslagits&lt;br&gt;i budgetpropositionen bör Skolverket därför under år 1997 få rätten att&lt;br&gt;disponera delar av det relativt betydande överskottet under sitt ramanslag&lt;br&gt;för att, i den mån verket bedömer det behövligt, stödja forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop. 1995/96:206) har&lt;br&gt;regeringen redovisat sin avsikt att integrera skola med förskoleverksamhet&lt;br&gt;och skolbarnsomsorg. Statens skolverk avses bli ansvarig myndighet för&lt;br&gt;tillsyn, uppföljning, utvärdering och utveckling. Det är därvid av betydelse&lt;br&gt;att även forskningsmedel hanteras på ett likartat sätt mellan skolans och&lt;br&gt;förskolans område. Skolverket bör på samma sätt som för skolområdet&lt;br&gt;kunna stödja och stimulera forskning inom angelägna och eftersatta&lt;br&gt;områden även inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Inom&lt;br&gt;skolans och barnomsorgens områden ser regeringen det som angeläget&lt;br&gt;med en närmare samordning av forskningsfinansieringen mellan&lt;br&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) och Skolverket. Skolverket bör&lt;br&gt;därför involveras vid SFR.s bedömningar inom dessa områden och bör&lt;br&gt;hålla SFR väl informerat om sina egna satsningar på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen föreslås att resurser avsätts för lärarutbildningarnas&lt;br&gt;forskningsanknytning. Detta kommer att bidra till ökad forskning och&lt;br&gt;kunskap om skola och förskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets sektorsansvar för forskning inom ett område som omfattar&lt;br&gt;såväl skola som barnomsorg aktualiserar en förändring av&lt;br&gt;sammansättningen av de beredningsorgan som bedömer&lt;br&gt;forskningsansökningars vetenskapliga relevans för skolområdet.&lt;br&gt;Regeringen har för avsikt att bredda sammansättningen av ett sådant&lt;br&gt;rådgivande organ för skolforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning och forskarutbildning inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lärarutbildningens område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp knuten till Utbildningsdepartementet har gjort en översyn&lt;br&gt;av högskolans lärarutbildningar. I betänkandet Lärarutbildning i förändring&lt;br&gt;(Ds 1996:16) föreslår arbetsgruppen en förstärkning av lärar-&lt;br&gt;utbildningarnas vetenskapliga bas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En satsning på forskning och forskarutbildning inom lärarutbildningens&lt;br&gt;område är angelägen av flera skäl. Lärarutbildningens forsknings-&lt;br&gt;anknytning främjas och lärarutbildamas kompetens höjs. Satsningen&lt;br&gt;kommer att på sikt ge fler forskarutbildade lärare i skolan, vilka får&lt;br&gt;naturliga kontakter med högskolan. Dessutom främjas en allmän&lt;br&gt;kompetenshöjning av skolans lärare. Slutligen är det angeläget med en&lt;br&gt;ökad forskning och kunskap om skolan och i förlängningen bör denna&lt;br&gt;forskning kunna påverka praktiken i skolan och i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för år 1997 att medel&lt;br&gt;anslås för forskning och forskarutbildning inom lärarutbildningens&lt;br&gt;område. Uppbyggnaden av denna satsning kommer att ske under de&lt;br&gt;närmaste tre åren. Forskningen skall bedrivas i projektform. Projekten&lt;br&gt;skall ha relevans för skolområdet eller lärarutbildningen samt ha ett&lt;br&gt;betydande inslag av forskarutbildning för yngre lärarutbildade&lt;br&gt;projektmedarbetare. Forskningsprojekten förutsätts få en viss del av sina&lt;br&gt;resurser från respektive högskola. Regeringen, eller det organ regeringen&lt;br&gt;bestämmer, föreslås besluta om fördelningen av dessa forskningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.5 Institutet för framtidsstudier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är angeläget att Institutet för&lt;br&gt;framtidsstudier även fortsättningsvis bedriver problemorienterade&lt;br&gt;framtidsstudier i syfte att ge underlag för strategiskt beslutsfattande&lt;br&gt;inom offentlig och privat sektor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Institutet för framtidsstudier (IF) är en stiftelse som har till uppgift att i&lt;br&gt;egen regi eller i samarbete med andra bedriva framtidsstudier, långsiktig&lt;br&gt;analys och därmed sammanhängande verksamhet. Institutet skall&lt;br&gt;informera om framtida möjligheter och hot i samhällsutvecklingen och&lt;br&gt;därmed stimulera till en öppen och bred diskussion om Sveriges framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att uppnå dessa målsättningar samarbetar institutet med&lt;br&gt;universitet, högskolor, andra forskningsinstitut, myndigheter,&lt;br&gt;organisationer, företag och enskilda forskare, såväl inom landet som i de&lt;br&gt;nordiska länderna och i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IF:s verksamhet utvärderades på uppdrag av regeringen under år 1994.&lt;br&gt;Utredaren konstaterade att institutet förefaller vara en väl fungerande,&lt;br&gt;aktiv och produktiv forskningsorganisation. I utvärderingen riktades kritik&lt;br&gt;mot de dominerande inslag av teknikoptimism och brist på sociala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1996197.1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;perspektiv som i viss mån präglat verksamheten vid institutet.&lt;br&gt;Utvärderingen har remissbehandlats och majoriteten av remissinstanserna&lt;br&gt;ger stöd åt utvärderarens slutsatser. Institutet för framtidsstudier&lt;br&gt;reviderade med anledning av utvärderarens kritik delar av&lt;br&gt;forskningsprogrammet för perioden 1995-2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Institutets för framtidsstudier&lt;br&gt;inriktning och arbetsformer gör det till ett viktigt komplement till det&lt;br&gt;ordinarie statliga forskningssystemet. Institutets arbete med att stimulera&lt;br&gt;till offentlig debatt kring framtida hot och möjligheter i&lt;br&gt;samhällsutvecklingen är viktigt och bör utvecklas ytterligare. Institutet kan&lt;br&gt;i detta avseende spela en betydande roll för att förbättra kontakterna&lt;br&gt;mellan vetenskapsamhället och allmänheten. En annan av institutets&lt;br&gt;viktigaste uppgifter är att bedriva problemorienterade framtidsstudier i&lt;br&gt;syfte att ge underlag för strategiskt belutsfattande inom offentlig och&lt;br&gt;privat sektor. Det är i detta sammanhang viktigt att formerna för att&lt;br&gt;redovisa resultaten av dessa studier är sådana att resultaten till fullo&lt;br&gt;kommer de beslutsfattande organen till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Jordbruksdepartementets verksamhetsområde&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Resurser för forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet har ansvaret för högre utbildning och forskning&lt;br&gt;för vård och nyttjande av de biologiska naturresurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande tabell redovisas sammanfattningsvis resurserna till utbildning,&lt;br&gt;forskning och utveckling inom departementets ansvarsområde. Beloppen&lt;br&gt;avser utgiftsområde 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp (miljoner kronor)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;br&gt;bå 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;br&gt;bå 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;br&gt;bå 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;br&gt;bå 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SLU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 420,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;980,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;019,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 061,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SJFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 736,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 197,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 287,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer vissa FoU-medel vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sektorsmyndighetema under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet, i första hand Statens jordbruksverk och Fiskeri-&lt;br&gt;verket. Därutöver kommer de medel som på tilläggsbudget för inne-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varande budgetår anmälts till riksdagen för åren 1996-1998, sammantaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46,5 miljoner kronor för forskning om ekologisk jordbruks- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädgårdsproduktion samt sammantaget 122 miljoner kronor till Stiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksforskning. Dessa frågor behandlas under avsnitt 11.5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Forskning om nyttjande och bevarande av biologiska&lt;br&gt;naturresurser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet ansvarar för forskning rörande skogsbruk, jord-&lt;br&gt;bruk, trädgårdsnäring, grönytor, landskapsplanering, veterinärmedicin och&lt;br&gt;djurskydd, fiske och vattenbruk, rennäring, livsmedel samt jakt och vilt-&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvetenskaplig forskning bedrivs av Sveriges lantbruksuniversitet&lt;br&gt;(SLU) och Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut (SkogForsk). Forsk-&lt;br&gt;ning med anknytning till skog och skogsbruk bedrivs även i viss&lt;br&gt;utsträckning vid andra universitet. Skogsforskningen finansieras för statens&lt;br&gt;del både genom direkta anslag till SLU och genom bl.a. forskningsanslag&lt;br&gt;från Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR). Inom ramen för det&lt;br&gt;nordiska samarbetet finansieras även viss forskning på skogsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruks- och trädgårdsnäringsforskning bedrivs huvudsakligen vid&lt;br&gt;SLU. Vid SLU bedrivs även en omfattande forskning, i första hand&lt;br&gt;naturvetenskaplig, till stöd för utvecklingen inom andra samhällssektorer.&lt;br&gt;Den kan beröra miljö, bioenergi etc. Teknisk FoU inom jordbruks- och&lt;br&gt;miljöområdet bedrivs vid det halvstatliga Jordbrukstekniska institutet&lt;br&gt;(JTI). Med statligt stöd bedrivs vid Svalöf Weibull AB växtförädling av&lt;br&gt;icke kommersiella grödor. SJFR har på regeringens uppdrag lämnat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag om forskningsbehovet för en ökad ekologisk jordbruks- och&lt;br&gt;trädgårdsproduktion samt om inriktningen av den framtida trädgårds-&lt;br&gt;forskningen. Inom jordbruks- och trädgårdsforskningen finns sedan länge&lt;br&gt;ett väl fungerande nordiskt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning rörande landskapsplanering och planering i tätorter utförs i&lt;br&gt;huvudsak vid SLU. Det gäller både forskning för planering i det stor-&lt;br&gt;skaliga landskapet och för planering av tätorternas parker, grönytor och&lt;br&gt;andra rekreationsmarker. SJFR har ett särskilt ansvar för forskning och&lt;br&gt;information om grönytor och hemträdgårdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veterinärmedicinsk forskning utförs huvudsakligen vid SLU och är av&lt;br&gt;betydelse för en rad viktiga områden i samhället, bl.a. animalieproduktio-&lt;br&gt;nen, djurskyddet, livsmedelskontrollen, miljöövervakningen samt hälso-&lt;br&gt;och sjukvården för sällskapsdjur. SLU lämnar därutöver ett väsentligt&lt;br&gt;bidrag till den allmänna biomedicinska forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJFR svarar för ett nationellt program för livsmedelsforskning. Verk-&lt;br&gt;samheten utförs vid flertalet av landets universitet och vid Institutet för&lt;br&gt;livsmedel och bioteknik (SIK). Forskningen spänner från den mer råvaru-&lt;br&gt;inriktade forskningen till industriella tillämpningar samt konsumentaspek-&lt;br&gt;ter. SLU har ett särskilt ansvar för kopplingen mellan råvaruproduktion&lt;br&gt;och livsmedelsförädling samt för frågor rörande livsmedelskvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJFR och Fiskeriverket administrerar tillsammans ett nationellt program&lt;br&gt;Fiskforskning för Sverige. Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna är&lt;br&gt;att Fiskeriverket i huvudsak skall bedriva utvecklingsverksamhet, medan&lt;br&gt;SJFR i allt väsentligt skall svara för finansieringen av grundforskningen&lt;br&gt;och viss tillämpad forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande renforskningen så utförs den i första hand av SLU. Vid&lt;br&gt;SLU finns en professur i renskötsel inrättad. SJFR finansierar därutöver&lt;br&gt;i samverkan med bl.a. Svenska Samemas Riksförbund ett särskilt forsk-&lt;br&gt;ningsprogram inom rennäringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viltforskningen tillförs medel ur jaktvårdsfonden efter beslut av&lt;br&gt;regeringen. Medlen fördelas av Naturvårdsverkets forskningsnämnd efter&lt;br&gt;förslag av vetenskapliga kommittén för viltforskning, huvudsakligen i&lt;br&gt;enlighet med ett samlat program för viltforskningen. Svenska jägare-&lt;br&gt;förbundet erhåller också bidrag ur fonden för sin verksamhet. Förbundet&lt;br&gt;har bl.a. en särskild forskningsavdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU:s fjärde ramprogram för forskning och utveckling finansieras&lt;br&gt;inom de olika delprogrammen forskning av stort intresse för de areella&lt;br&gt;näringarna. Viktiga delprogram är Jordbruk och Fiske (FAIR), Miljöpro-&lt;br&gt;grammet och Bioteknologiprogrammet. SJFR är ansvarig myndighet för&lt;br&gt;delprogrammet FAIR, som omfattar även skogsbruk, livsmedel och&lt;br&gt;landsbygdsutveckling. Svenska forskare har varit framgångsrika att erhålla&lt;br&gt;medel från EU. Vid FAIR- programmets två första ansökningsomgångar&lt;br&gt;har sammantaget 54 projekt med svenskt deltagande beviljats medel,&lt;br&gt;vilket betyder att svenska forskare deltar i 37 % av samtliga av EU-&lt;br&gt;kommissionen beslutade projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Forskningsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde finns två stora forsk-&lt;br&gt;ningsmyndigheter, Sveriges lantbruksuniversitet och Skogs- och jord-&lt;br&gt;brukets forskningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;SLU:s mål skall vara att utveckla kunskapen om de biologiska natur-&lt;br&gt;resurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom&lt;br&gt;utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys och information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLU:s övergripande mål är formulerat utifrån ett sektorsansvar och SLU&lt;br&gt;skall bedriva sin verksamhet inom jord- och trädgårdsbruk, landskaps-&lt;br&gt;planering, livsmedelsproduktion, naturvård, skogsbruk och vedråvarans&lt;br&gt;förädling, vattenbruk samt veterinärmedicin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall, utöver sektorsansvaret, karaktäriseras av helhetssyn,&lt;br&gt;kvalitet, effektivitet och samverkan inom landet samt internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLU består av tre fakulteter för utbildning och forskning; fakulteten för&lt;br&gt;jordbruk, landskapsplanering och trädgårdsbruk (JLT-fakulteten), skogs-&lt;br&gt;vetenskapliga fakulteten och veterinärmedicinska fakulteten. Därutöver&lt;br&gt;finns gemensamma funktioner för administrativ service, information,&lt;br&gt;bibliotek etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLU har en bred kompetens inom det biologiska området. SLU har&lt;br&gt;antagit ett strategidokument, Med naturresurser i fokus - SLU inför 2000-&lt;br&gt;talet, i vilket verksamheten beskrivs. SLU framhåller att verksamheten&lt;br&gt;under senare år förändrats på många sätt och anpassats till nya förut-&lt;br&gt;sättningar. Nyttjandet av de biologiska naturresurserna är en väsentlig bas&lt;br&gt;för Sveriges materiella välstånd. Enligt SLU:s bedömning är det rimligt&lt;br&gt;att ekonomiska, tekniska och biologiska kunskaper om de biologiska&lt;br&gt;naturresurserna kommer att efterfrågas i ökad utsträckning i framtiden.&lt;br&gt;Konsumenternas krav får allt större genomslag även i de primära produk-&lt;br&gt;tionsleden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;SJFR skall enligt sin instruktion främja och stödja i första hand grund-&lt;br&gt;läggande och långsiktig forskning som gagnar ett hållbart nyttjande av de&lt;br&gt;biologiska resurserna med särskild inriktning på de areella näringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJFR är organiserat så att under styrelsen (rådet) är verksamheten&lt;br&gt;indelad i elva beredningsorgan som täcker såväl den grundläggande som&lt;br&gt;den mer tillämpade forskningen. Sålunda täcker SJFR följande områden:&lt;br&gt;organismbiologi, cellbiologi &amp;amp; kemi, ekologi, ekonomi &amp;amp; samhälle, jord-&lt;br&gt;bruk, skogsbruk, hortikultur, fisk, livsmedel, rennäring samt areell&lt;br&gt;produktion och långsiktig samhällelig försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en fristående akademi&lt;br&gt;med visst statsbidrag. KSLA och Forskningsrådsnämnden (FRN) har&lt;br&gt;lämnat förslag till samordning och inriktning av forskning rörande lands-&lt;br&gt;bygdsutveckling m.m. Statens jordbruksverk och Fiskeriverket finansierar,&lt;br&gt;inom sina respektive ansvarsområden, visst utvecklingsarbete och under-&lt;br&gt;sökningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Prioriteringar för framtiden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: SLU:s strategidokument &amp;quot;Med natur-&lt;br&gt;resurser i fokus - SLU inför 2000-talet&amp;quot; bör utgöra en god grund&lt;br&gt;för den vidare utvecklingen av universitetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redovisning från SLU och SJFR över vilka åtgärder som&lt;br&gt;vidtagits för att forskningsresultaten bättre skall nå ut i samhället&lt;br&gt;bör begäras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJFR bör ingå i den samverkansgrupp för forskningsråden som&lt;br&gt;regeringen avser att tillskapa för att främja tvärvetenskap i enlighet&lt;br&gt;med vad som sägs i avsnitt 10.2.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJFR bör liksom övriga forskningsråd återfå rätten att inrätta&lt;br&gt;professurer i enlighet med vad som sägs i avsnitt 10.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av forskningen och undersökningsverksamheten på&lt;br&gt;fiskets område bör göras. Frågan behandlas i budgetpropositionen&lt;br&gt;tillsammans med andra frågor som berör Fiskeriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsfinansieringsutredningens förslag om att SJFR&lt;br&gt;omvandlas till ett sektorsforskningsråd, med en ändrad&lt;br&gt;sammansättning av SJFR:s styrelse, bör enligt regeringens mening&lt;br&gt;ej genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;FN:s prognoser pekar mot en global folkmängd på mellan sju och åtta&lt;br&gt;miljarder om 20 år. Detta ställer krav på en väsentligt ökad produktion av&lt;br&gt;livsmedel, fibrer och bränsle. Samtidigt måste naturresurserna bevaras&lt;br&gt;långsiktigt. Samhället måste ställas om till ett kretsloppssamhälle. Det&lt;br&gt;finns risk för att de ökande kraven på livsmedels-produktionen kan&lt;br&gt;komma att motverka miljötänkandet och inriktningen mot en långsiktig&lt;br&gt;hållbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk miljöpolitik och miljöforskning har ett gott internationellt rykte&lt;br&gt;och hög standard. Riodeklarationens mål och målen för miljöforskningen&lt;br&gt;inom jord- och skogsbruk är grundpelare för att åstadkomma ett uthålligt&lt;br&gt;nyttjande av naturresurserna. För att nå dessa mål behövs ett ökat&lt;br&gt;kunnande om ekologiska processer i skogs- och jordbruksekosystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När samhället efterfrågar nya arbetsmöjligheter måste även stor hänsyn&lt;br&gt;tas till den omgivande miljön. Sverige har i ett globalt perspektiv goda&lt;br&gt;förutsättningar att genom forskning och utveckling utveckla de areella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringarna så att de står i samklang med internationella konventioner på&lt;br&gt;miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorn skogsbruk och skogsindustri är den största enskilda inkomst-&lt;br&gt;källan för det svenska samhället. Skogssektorn sysselsätter ca 191 000&lt;br&gt;personer, varav ett stort antal i glesbygden. Skogen utgör dessutom en&lt;br&gt;rekreationskälla för jakt och friluftsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogen täcker arealmässigt ca 54 % av landytan och skogsmarken har&lt;br&gt;därför betydelse för den totala miljön vad avser exempelvis grundvatten-&lt;br&gt;nivåer, vattenkvalitet och slutligen tillståndet i havet. Skogen ger också&lt;br&gt;livsrum och överlevnadsmöjligheter för djur och växter och är därför av&lt;br&gt;avgörande betydelse för biodiversiteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogs- och jordbruksråvaror ger möjlighet till framställning av helt nya&lt;br&gt;produkter. I framtiden kommer allt fler substanser att kunna utnyttjas till&lt;br&gt;födoämnen, djurföda, biobränslen, industriråvara och farmaceutiska prepa-&lt;br&gt;rat. För att möjliggöra en framgångsrik, alternativ och resurssnål produk-&lt;br&gt;tion till dagens i huvudsak oljebaserade produktion är kunskaperna om&lt;br&gt;råvarans egenskaper från skogs- och jordbruksväxter nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsindustrin är en av Sveriges största näringar. Den direkta&lt;br&gt;sysselsättningen är mycket stor, ca 60 000 personer, och indirekt syssel-&lt;br&gt;sätts ett än större antal. Framställning av livsmedel med hög kvalitet är&lt;br&gt;ett mycket viktigt område där konsumentkraven visar på en högre betal-&lt;br&gt;ningsförmåga för livsmedel med hög kvalitet. Livsmedelsintagets sam-&lt;br&gt;mansättning har ett direkt samband med folkhälsotillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är pådrivande när det gäller att sätta upp normer för hantering&lt;br&gt;av husdjur. Utan ett väl utarbetat kunskapsunderlag kommer dessa an-&lt;br&gt;strängningar att vara förgäves.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europaperspektivet är jordbruksforskningen också ytterst central.&lt;br&gt;Jordbrukets miljöfrågor, djurens hälsa och sambanden mellan människors&lt;br&gt;kost och hälsa är viktiga forskningsområden. En fri marknad för livsmedel&lt;br&gt;medför att svenska företag och produkter måste hitta konkurrensfördelar.&lt;br&gt;Miljövänliga produkter måste tas fram från sunda råvaror. Allt detta&lt;br&gt;kräver betydande forskningsinsatser, både vad avser djup och bredd.&lt;br&gt;Forskningen måste medverka till ekonomisk tillväxt och stadigvarande&lt;br&gt;sysselsättning inte minst på landsbygden. Beredskapen för en eventuell&lt;br&gt;global bristsituation måste också förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma jordbrukspolitiken inom den Europeiska unionen&lt;br&gt;(CAP) står inför betydande förändringar som kan komma att få stora&lt;br&gt;strukturella konsekvenser. En eventuell anslutning av de central- och&lt;br&gt;östeuropeiska länderna till unionen kommer också att få återverkningar på&lt;br&gt;livsmedelsproduktionen inom hela unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtida forskning inom departementets ansvarsområde kommer sanno-&lt;br&gt;likt att bli än mer internationell. EU:s forskningsprogram är delvis ett steg&lt;br&gt;i denna riktning. Frågor som berör resurshushållning och miljöaspekter&lt;br&gt;har sedan lång tid betonats av de nordiska länderna och svenska forskare&lt;br&gt;har en framskjuten position inom området. Principen om ett sektorsansvar&lt;br&gt;för miljön medför ett ökat behov av kunskaper om näringarnas påverkan&lt;br&gt;på miljön och de åtgärder som sätts in för att minimera negativ miljö-&lt;br&gt;påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: SLU och SJFR har i sina&lt;br&gt;fördjupade anslagsframställningar tagit upp viktiga framtidsfrågor som&lt;br&gt;samhället står inför att lösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det strategidokument Med naturresurser i fokus - SLU inför 2000-talet&lt;br&gt;som SLU redovisat är inriktat på flera av ovanstående områden och utgör&lt;br&gt;därvid enligt regeringens bedömning en god grund för den vidare&lt;br&gt;utvecklingen av universitetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det statsfinansiella läget kan endast begränsade medel&lt;br&gt;ställas till förfogande för nya reformer. Utöver vad som avser grund-&lt;br&gt;utbildningen vid SLU och forskning om träråvaran samt forskning om&lt;br&gt;ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion bör SLU och SJFR därför&lt;br&gt;pröva om till regeringen i övrigt lämnade förslag till reformer kan&lt;br&gt;finansieras inom ramen för befintliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom jordbruksforskningen måste såväl grundläggande som sektoriellt&lt;br&gt;inriktade frågor belysas och för att lösa frågor över olika ämnesområden&lt;br&gt;bör den tvärvetenskapliga forskningen i ökad utsträckning stimuleras.&lt;br&gt;Rådsmedlen utgör därvid en viktig källa till förnyelse inom fakulteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja det tvärvetenskapliga arbetet bör en samverkansgrupp&lt;br&gt;inrättas. I denna bör forskningsråden under Utbildningsdepartementet,&lt;br&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet och SJFR ingå. Se även avsnitt&lt;br&gt;10.2.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bättre samordning av samhällets FoU-insatser bör eftersträvas. I&lt;br&gt;Naturvårdsverkets redovisning Forskning och utveckling för bättre miljö&lt;br&gt;1996 läggs förslag om en bättre samordning mellan de olika forsknings-&lt;br&gt;finansiärerna på miljöområdet. Dessa frågor behandlas under avsnitt&lt;br&gt;3.11.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill även framhålla och understryka behoven av forskning&lt;br&gt;som berör samhälleliga, kulturella och sociala frågor både nationellt och&lt;br&gt;internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skogsindustriella området är ett annat område där de offentliga och&lt;br&gt;privata resurserna bättre behöver samverka. Från flera håll, bl.a. i rap-&lt;br&gt;porten Ökat industriellt utnyttjande av skogsråvara som SJFR utarbetat&lt;br&gt;i samråd med berörda branschforskningsinstitut framhålls behovet av nya&lt;br&gt;FoU-resurser men också behovet av en ökad samordning. Dessa frågor&lt;br&gt;behandlas även under avsnitt 3.11.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statligt finansierade forskningen inom livsmedelsområdet har länge&lt;br&gt;varit inriktad på att ge grundläggande kunskap om råvarornas biologiska,&lt;br&gt;kemiska och fysikaliska uppbyggnad. Under avsnitt 3.11.10 aviserar&lt;br&gt;regeringen vissa åtgärder för att samordna forskningsresurserna på&lt;br&gt;livsmedelsområdet. Insatser behöver göras för att stärka den mer&lt;br&gt;industrinära livsmedelsforskningen. Åtgärderna omfattar även den&lt;br&gt;forskning som belyser hur produktens egenskaper karaktäriseras för att&lt;br&gt;tillgodose konsumenternas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KSLA, Forskningsrådsnämnden (FRN), SLU och SJFR har i olika&lt;br&gt;sammanhang pekat på forskningsbehovet för att utveckla landsbygden.&lt;br&gt;Dessa frågor har även en framträdande plats inom EU:s forskningspro-&lt;br&gt;gram. Forskningen spänner över många skilda områden. Regeringen anser&lt;br&gt;att forskning som gäller landsbygden är viktig, bl.a. för en bättre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förståelse av landsbygdens utvecklingsmöjligheter. Under avsnitt 3.11.11&lt;br&gt;föreslås vissa åtgärder för en bättre samordning av forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att forskningsresultaten når ut i samhället. Det gäller inte&lt;br&gt;bara att finna bättre former för samverkan mellan forskning och näringsliv&lt;br&gt;utan också mellan forskning och det övriga samhället. Allmänhet och&lt;br&gt;konsumenter behöver bättre kunskaper om forskningsresultaten. Ett stort&lt;br&gt;ansvar vilar på forskarsamhället och ansvariga forskningsmyndigheter att&lt;br&gt;tillse att forskningsresultaten når ut i samhället. Under avsnitt 3.9 föreslås&lt;br&gt;att högskolans uppgift att sprida kunskap och att samverka med det&lt;br&gt;omgivande samhället förtydligas. För forskningsmyndigheterna inom Jord-&lt;br&gt;bruksdepartementets ansvarsområde har denna uppgift varit prioriterad.&lt;br&gt;Detta hindrar emellertid inte att samverkansformema med samhälle och&lt;br&gt;näringsliv ytterligare behöver utvecklas. Regeringen avser att senare&lt;br&gt;begära en redovisning av SLU och SJFR om vilka åtgärder som vidtagits&lt;br&gt;för att forskningsresultaten bättre skall nå ut i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjösamarbetet är en viktig del av regeringens politik. Detta gäller&lt;br&gt;inte minst inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde, där frågor om&lt;br&gt;miljö, biodiversitet, livsmedelsproduktion, den gemensamma jordbruks-&lt;br&gt;politikens effekter etc. är aktuella. Initiativ har tagits av de nordiska&lt;br&gt;lantbruksuniversiteten, forskningsråden samt KSLA. Det Nordiska&lt;br&gt;lantbruksuniversitetet (NOVA) har bildats med syfte att fördjupa&lt;br&gt;samarbetet mellan de nordiska lantbruksuniversiteten. NOVA samverkar&lt;br&gt;nära med sin baltiska motsvarighet Baltic Agricultural University&lt;br&gt;(BOVA). På motsvarande sätt samverkar de i Norden och Baltikum&lt;br&gt;verksamma forskningsråden inom jord- och skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJFR har lämnat förslag om en förstärkt trädgårdsforskning. Förslaget&lt;br&gt;förutsätter nya resurser, omfördelningar av medel inom SJFR och att&lt;br&gt;trädgårdsnäringen tillskjuter medel. Trädgårdsnäringens Riksförbund har&lt;br&gt;i ett annat sammanhang föreslagit att en Trädgårdsnäringens utvecklings-&lt;br&gt;fond inrättas för finansiering av för näringen angelägen verksamhet, bl.a.&lt;br&gt;insatser för näringens utveckling. Regeringen avser att senare återkomma&lt;br&gt;i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under avsnitt 3.7 redovisat sina förslag till åtgärder som&lt;br&gt;skall främja jämställdheten inom forsknings- och utbildningsområdet.&lt;br&gt;Bl.a. bör ett sekretariat för genusforskning inrättas vid Göteborgs&lt;br&gt;universitet. Det är angeläget att SLU och SJFR aktivt deltar i jämställd-&lt;br&gt;hetsarbetet på forskningsområdet. Genom att i sin verksamhet främja&lt;br&gt;jämställdheten mellan kvinnor och män kan SLU och SJFR påverka&lt;br&gt;könssammansättningen i forskarkåren. Det kan gälla rekryteringsfrågor till&lt;br&gt;högre vetenskapliga tjänster, representationen i myndigheternas beredande&lt;br&gt;organ etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid forskningsråden fanns före den 1 juli 1994 tjänster som professor,&lt;br&gt;vilka efter förslag av respektive forskningsråd inrättades och tillsattes av&lt;br&gt;regeringen. I prop. 1992/93:100 föreslogs att de professurer som då fanns&lt;br&gt;vid forskningsråden borde föras över till det universitet där tjänsten var&lt;br&gt;placerad. Sålunda överfördes tre tjänster från SJFR till SLU. Budgetåret&lt;br&gt;1994/95 överfördes även medel för dessa tjänster från SJFR:s anslag till&lt;br&gt;SLU:s. Professurer är ett viktigt instrument för förnyelsen av forskningen.&lt;br&gt;Då möjligheten att inrätta professurer upphörde förlorade forskningsråden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett viktigt fömyelseinstrument. Forskningsråden bör därför erhålla&lt;br&gt;möjligheten att inrätta professurer utan regeringens beslut. Tjänsterna bör&lt;br&gt;dock vara tidsbegränsade till sex år. SJFR bör omfattas av förslaget. Se&lt;br&gt;även avsnitt 10.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsfinansieringsutredningen (SOU 1996:29) föreslår bl.a. att&lt;br&gt;forskningsmedel från departementets sektorsforskningsorgan, Jordbruks-&lt;br&gt;verket och Fiskeriverket förs från dessa till SJFR. Regeringen återkommer&lt;br&gt;till denna fråga i budgetpropositionen inför år 1998. I Sverige är den&lt;br&gt;nationella forskningen på fiskets område splittrad. Fiskeriverket och SJFR&lt;br&gt;genomför tillsammans ett forskningsprogram Fiskforskning för Sverige.&lt;br&gt;Forskningen bedrivs bl.a. vid Fiskeriverkets tre laboratorier och vid SLU:s&lt;br&gt;vattenbruksinstitution i Umeå. Universitetsforskningen på fiskets område&lt;br&gt;är splittrad till ett flertal institutioner med i regel relativt små forskar-&lt;br&gt;grupper. Det finns ett ökat behov av samordning nationellt och mot&lt;br&gt;bakgrund av den gemensamma fiskepolitiken inom EU (CFP). Regeringen&lt;br&gt;avser att göra en översyn av forskningen och undersökningsverksamheten&lt;br&gt;på fiskets område. Frågan behandlas i budgetpropositionen tillsammans&lt;br&gt;med andra frågor som berör Fiskeriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsfinansieringsutredningen föreslår att SJFR omvandlas till ett&lt;br&gt;sektorsforskningsråd och att därmed styrelsens sammansättning förändras&lt;br&gt;så att forskarsamhället inte längre har majoritet i rådet. För närvarande&lt;br&gt;utser forskarsamhället genom val i en elektorsförsamling sju ledamöter i&lt;br&gt;SJFR och regeringen fem inklusive ordföranden. SJFR är enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning uppbyggt på ett sådant sätt att det kan fullgöra&lt;br&gt;uppdraget både vad avser grundläggande kompetensuppbyggnad och att&lt;br&gt;lösa sektoriella frågeställningar. En ändring av rådets sammansättning är&lt;br&gt;därmed inte aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 1997 att Sveriges lant-&lt;br&gt;bruksuniversitet anvisas 980,8 miljoner kronor och att Skogs- och&lt;br&gt;jordbrukets forskningsråd anvisas 216,2 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.5 Ekologisk produktion inom jordbruk och&lt;br&gt;trädgårdsnäring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Av tillgängliga medel, av från EG-&lt;br&gt;budgeten finansierad kompensation för revalvering av&lt;br&gt;jordbruksomräkningskursen, bör sammantaget 46,5 miljoner kronor&lt;br&gt;för åren 1996-1998 disponeras för forskning för utveckling av&lt;br&gt;ekologisk produktion inom jordbruket och trädgårdsnäringen.&lt;br&gt;Sveriges ambition är att vara vägledande inom EU på området.&lt;br&gt;Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) bör ges i uppdrag att&lt;br&gt;i samverkan med näringen genomföra ett sammanhållet forsk-&lt;br&gt;ningsprogram. Vidare bör sammantaget 122 miljoner kronor tillföras&lt;br&gt;Stiftelsen Lantbruksforskning för forskning och utveckling samt&lt;br&gt;marknadsbefrämjande åtgärder inom jordbrukssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning: Riksdagen har fattat beslut om att 10 % av landets åkerareal&lt;br&gt;bör vara ekologiskt odlad år 2000. För att nå dit erfordras bl.a. att ett kun-&lt;br&gt;skapsunderlag tas fram genom ett framåtsyftande FoU-program. Kompe-&lt;br&gt;tensuppbyggnad är viktig för att understödja den ökning av den ekolo-&lt;br&gt;giska produktionen som efterfrågas av konsumenterna samt en utveckling&lt;br&gt;i riktning mot ett miljöanpassat samhälle. En sådan satsning kan även&lt;br&gt;bidra till globalt användbar kunskap om naturresurshushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 25 januari 1996 åt SJFR att utreda behovet av&lt;br&gt;forskning inom ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion. SJFR har&lt;br&gt;i rapporten Ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion utrett kunskaps-&lt;br&gt;läget, pågående forskning och behovet av fortsatt forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens vårproposition (prop. 1995/96:150 sid 159-160) anförs att&lt;br&gt;av de medel som utgår som kompensation för att den svenska kronan&lt;br&gt;revalverats gentemot ecun bör huvuddelen användas för forskning och&lt;br&gt;utveckling inom jordbrukssektorn. Det sammantagna beloppet uppgår till&lt;br&gt;173 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen föreslår att resurserna&lt;br&gt;för forskning rörande ekologisk produktion inom jordbruk och träd-&lt;br&gt;gårdsnäring förstärks med sammantaget 46,5 miljoner kronor under åren&lt;br&gt;1996-1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att när riksdagen fattat beslut uppdra åt SJFR att pla-&lt;br&gt;nera och genomföra ett treårigt forskningsprogram för ekologisk jord-&lt;br&gt;bruks- och trädgårdsproduktion. SJFR skall samråda med Stiftelsen Lant-&lt;br&gt;bruksforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsprogrammet bör, enligt regeringen, främja:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en god vetenskaplig utveckling, bl.a genom ökad tvärvetenskaplighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;näringens långsiktiga utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;samverkan och dialog mellan forskningen och hela kedjan från produ-&lt;br&gt;cent till konsument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsprogrammet bör omfatta:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kompetenshöj ande och problemorienterade forskningsprojekt inom eko-&lt;br&gt;logisk jordbruks- och trädgårdsproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;forskartjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;internationell samverkan. SJFR bör verka för att det ekologiska syn-&lt;br&gt;sättet på jordbruks- och trädgårdsproduktion i ökad utsträckning&lt;br&gt;vinner insteg i EU:s forskningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på SJFR att besluta om och genomföra forskningspro-&lt;br&gt;grammet. SJFR bör samråda med berörda intressenter om programmets&lt;br&gt;inriktning. Med hänsyn till finansieringen skall SJFR samråda med&lt;br&gt;Stiftelsen Lantbruksforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utgår från att Stiftelsen Lantbruksforskning genom sina&lt;br&gt;medel medverkar till att jordbruket och trädgårdsnäringen ställs om mot&lt;br&gt;en mer ekologiskt hållbar produktion där bl.a. vikt läggs vid att underlätta&lt;br&gt;uppfyllelsen av riksdagens målsättning att 10 % av landets åkerareal bör&lt;br&gt;vara ekologiskt odlad år 2000 samt att stiftelsen i övrigt samverkar med&lt;br&gt;SJFR i forskningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande disponeringen av de s.k. revalveringsmedlen har regeringen&lt;br&gt;samrått med Lantbrukarnas riksförbund. Medlen kan tas i anspråk redan&lt;br&gt;under innevarande budgetår. Regeringen förordar att sammantaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168,5 miljoner kronor tas i anspråk för forskning och utveckling enligt&lt;br&gt;följande disposition. Resterande 4,5 miljoner kronor beräknas tas i&lt;br&gt;anspråk för andra ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;(tusental kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogs- och jordbrukets forskningsråd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Lantbruksforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att underställa kommissionen förslaget för god-&lt;br&gt;kännande. Ändamålet kan komma ifråga endast under förutsättning att&lt;br&gt;slutlig överenskommelse mellan Sverige och EU-kommissionen om&lt;br&gt;medelsdispositionen uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekologiskt lantbruk syftar till en produktion som bygger på förnyelse-&lt;br&gt;bara resurser, på ett långsiktigt optimalt utnyttjande av solenergin och av&lt;br&gt;ekosystemens produktionsförmåga samt cirkulation av näringsämnen. Pro-&lt;br&gt;duktionen bör omfattas av en helhetssyn inom växtodlingen, animalie-&lt;br&gt;produktionen och trädgårdsproduktionen. Produktionen baseras i möjli-&lt;br&gt;gaste mån på naturgivna och förnyelsebara resurser, medan användning&lt;br&gt;av naturfrämmande ämnen, som handelsgödsel och kemiska bekämpnings-&lt;br&gt;medel, undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god hälsa hos husdjuren bör främjas och de bör ges möjlighet till ett&lt;br&gt;naturligt beteende och en värdig tillvaro. Det ekologiska lantbruket strävar&lt;br&gt;efter att vara ekonomiskt bärkraftigt så att det ger lantbrukaren en skälig&lt;br&gt;inkomst, en säker arbetsmiljö och konsumenterna ekologiskt producerade&lt;br&gt;livsmedel till rimliga priser. Det ekologiska lantbruket strävar också efter&lt;br&gt;att stärka banden mellan landsbygd och tätort, samt mellan producent och&lt;br&gt;konsument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att många av de målsättningar som ingår i&lt;br&gt;dagens ekologiska produktion bör vara generellt önskvärda inom svensk&lt;br&gt;jordbruks- och trädgårdsnäring. Inte minst måste näringarnas miljöfrågor&lt;br&gt;ses utifrån ett internationellt perspektiv. Även om det saknas helt entydiga&lt;br&gt;bedömningar, anser många att ekosystemens begränsningar redan nu, eller&lt;br&gt;inom en snar framtid, har nåtts och att en ökad produktion därför inte är&lt;br&gt;möjlig i många delar av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring är&lt;br&gt;centrala näringar i ett framtida kretsloppssamhälle och att detta bör ligga&lt;br&gt;till grund för den framtida forskningen. Sambandet mellan stad och&lt;br&gt;landsbygd, kopplat till kretslopp av näringsämnen och energiproduktion&lt;br&gt;samt möjligheter till långsiktiga arbetstillfällen är viktiga bidrag från&lt;br&gt;näringarna. Kvalitet, miljöhänsyn, etiska värden liksom globala hänsyn&lt;br&gt;bedöms vara viktiga komponenter för konsumenterna i framtiden. Genom&lt;br&gt;en kraftfull satsning på forskning och utveckling bör Sverige enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning ta ytterligare ett steg mot ett ekologiskt anpassat&lt;br&gt;samhälle som dessutom befrämjar en mångfacetterad arbetsmarknad.&lt;br&gt;Sveriges ambition är att vara vägledande inom EU på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Arbetsmarknadsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde bedrivs&lt;br&gt;forskning inom områdena arbetsmarknad och arbetsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande tabell redovisas resurserna till forskning och utveckling inom&lt;br&gt;departementets ansvarsområde. (Beloppen redovisas i tkr)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Rådet&lt;br&gt;för arbets-&lt;br&gt;livs-forsk-&lt;br&gt;ning&lt;br&gt;(RALF)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25.972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25.328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26.189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivs-&lt;br&gt;institutet&lt;br&gt;(ALI)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319.518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212.308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208.415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209.385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Forsk-&lt;br&gt;ning och&lt;br&gt;utveckling&lt;br&gt;inom ar-&lt;br&gt;betslivs-&lt;br&gt;området&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;891.965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;522.785&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;463.777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;463.763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Expert-&lt;br&gt;gruppen&lt;br&gt;för arbets-&lt;br&gt;marknads-&lt;br&gt;politiska&lt;br&gt;studier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(l:a huvud-&lt;br&gt;titeln)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Institutet&lt;br&gt;för arbets-&lt;br&gt;mark-&lt;br&gt;nadspoli-&lt;br&gt;tiska studi-&lt;br&gt;er&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1257.983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;769.148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;705.520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;707.337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Avser endast förvaltningskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Disponeras av RALF och ALI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsknings- och utvecklingsmyndigheter inom arbetsmarknadsdeparte-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mentets ansvarsområde är Rådet för arbetslivsforskning, Arbetslivsinstitu-&lt;br&gt;tet samt Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Sammanfattande inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten är för närvarande Sveriges största samhällsproblem.&lt;br&gt;Regeringens högt ställda målsättning med en halverad öppen arbetslöshet&lt;br&gt;till år 2000 ställer höga krav på arbetslivs- och arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktiv och tydlig arbetslivspolitik spelar en viktig roll i kampen mot&lt;br&gt;arbetslösheten. Frågor om arbetsmiljö, arbetsorganisation och kompeten-&lt;br&gt;sutveckling har långsiktiga kopplingar till tillväxt och sysselsättning.&lt;br&gt;Arbetslivet utvecklas i allt snabbare takt. Ny teknik och nya flexibla&lt;br&gt;produktionssystem kan bidra till en positiv utveckling av arbetslivet, men&lt;br&gt;kan också skapa nya hälsoproblem. Arbetslivsforskningen har en viktig&lt;br&gt;uppgift att identifiera de nya risker och hälsoproblem som kan uppstå,&lt;br&gt;samt att identifiera faktorer av betydelse för en positiv utveckling.&lt;br&gt;Förmågan att tillämpa ny teknik, ny arbetsorganisation och att bedriva&lt;br&gt;återkommande kompetensutveckling påverkar på sikt arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitikens möjligheter att angripa arbetslöshetsproblemet. Arbetslivs-&lt;br&gt;forskningen måste därför inriktas mot ökad kunskapsutveckling kring&lt;br&gt;komplexa utvecklingsmönster. Genom samordning och samverkan mellan&lt;br&gt;olika verksamhetsgrenar som forskning, utbildning, kompetensutveckling,&lt;br&gt;kunskapsförmedling och praktisk arbetslivsutveckling förstärks möjlig-&lt;br&gt;heterna att uppnå goda resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förväntningarna på arbetsmarknadspolitiken är stora. Betydande&lt;br&gt;resurser satsas i syfte att komma till rätta med de djupgående svårig-&lt;br&gt;heterna på arbetsmarknaden. Det är angeläget med forskning och&lt;br&gt;utvärdering för att finna de bakomliggande orsakerna till utvecklingen på&lt;br&gt;arbetsmarknaden och kunna bedöma effekterna av de insatta resurserna.&lt;br&gt;Resultatet av dessa utvärderingar har en avgörande betydelse när det&lt;br&gt;gäller den framtida utformningen och genomförandet av arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiken. Arbetsmarknadsproblemen är dock komplexa och måste&lt;br&gt;lösas genom en kombination av generella och selektiva åtgärder inom en&lt;br&gt;rad olika ansvarsområden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Arbetsmarknadspolitisk forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett nytt oberoende institut för utvärdering av&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken inrättas den 1 januari 1997. Expertgruppen&lt;br&gt;för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier avvecklas under&lt;br&gt;budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rådet för arbetslivsforskning skall även&lt;br&gt;stödja forskning avseende arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Arbetsmarknadens och arbetslivets&lt;br&gt;framtida utveckling är mångfaldig och svårtolkad, där betydande ovisshet&lt;br&gt;råder. Vissa tendenser kan dock urskiljas. En sådan är en ökad in-&lt;br&gt;ternationalisering av ekonomin som följd av ett ökat utlandsberoende. De&lt;br&gt;två senaste decennierna har olika scenarier om framtidens arbetsliv och&lt;br&gt;arbetsmarknad presenterats i idédebatt och forskning. Delar av den&lt;br&gt;svenska arbetsmarknadspolitik som nu bedrivs är utformad efter för-&lt;br&gt;hållanden och erfarenheter från ett annorlunda arbetsmarknadsläge. Under&lt;br&gt;de senaste åren med en kärv arbetsmarknadssituation har en rad olika&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder ersatts av andra former av insatser i syfte&lt;br&gt;att bekämpa arbetslösheten. Samtidigt befinner sig nuvarande åtgärdsvoly-&lt;br&gt;mer på en nivå som är högre än någonsin tidigare. Gamla kunskapsbilder&lt;br&gt;raseras och ny kunskap måste byggas för att framgångsrikt kunna angripa&lt;br&gt;problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier (EFA)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expertgruppen har som sin främsta uppgift att initiera och biträda vid&lt;br&gt;utvärderingsstudier inom arbetsmarknadspolitikens område, samt se till att&lt;br&gt;resultaten blir tillgängliga och kända. Forskningsprogrammen innefattar&lt;br&gt;utvärderingar, effekter och utfall av såväl enskilda arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder och politikområden som arbetsmarknadspolitikens roll i ett större&lt;br&gt;sammanhang. I expertgruppen ingår företrädare för arbetsmarknadsdepar-&lt;br&gt;tementet, myndigheter, arbetsmarknadens parter samt forskarsamhället.&lt;br&gt;EFA:s uppdrag riktar sig främst mot mikroorienterade utvärderingsstudier&lt;br&gt;och Humanistiskt samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR)&lt;br&gt;arbetsmarknadsgrupp bedriver makrororienterade studier och studier kring&lt;br&gt;arbetsmarknadens funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av förnyad organisation av utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om forskning och pengar (SOU 1996:29) har föreslagit att&lt;br&gt;de medel som EFA, HSFR, AMS och RALF disponerar för forskning om&lt;br&gt;arbetsmarknaden läggs samman i ett sektoriellt forskningsråd under&lt;br&gt;arbetsmarknadsdepartementet samtidigt som EFA avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken har efterhand fått utökade resurser. Antalet&lt;br&gt;åtgärder har utökats och nya provats, samtidigt som omfattningen ligger&lt;br&gt;på nivåer som aldrig tidigare prövats i Sverige. Det betyder bl. a. att de&lt;br&gt;resultat som tidigare utvärderingar kommit fram till inte är tillämpliga på&lt;br&gt;dagens förhållanden. Kommunerna har vidare fått en allt större roll i&lt;br&gt;genomförandet av den nationella arbetsmarknadspolitiken. Sammantaget&lt;br&gt;leder detta till ett väsentligt ökat behov av utvärderingsstudier och annat&lt;br&gt;underlagsmaterial inför utformningen av arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således viktigt att de arbetsmarknadspolitiska insatserna snabbt&lt;br&gt;och kontinuerligt blir utvärderade. Regeringen föreslår därför att ett nytt&lt;br&gt;oberoende institut för utvärdering av arbetsmarknadspolitiken inrättas&lt;br&gt;fr. o. m. den 1 januari 1997 under arbetsmarknadsdepartementet och att&lt;br&gt;EFA samtidigt successivt avvecklas under 1997. Institutets uppgift skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara att göra löpande utvärderingar av arbetsmarknadspolitiken. Till&lt;br&gt;institutet knyts en referensgrupp där arbetsmarknadens parters medverkan&lt;br&gt;möjliggörs. Under institutets uppbyggnadstid får redan pågående projekt&lt;br&gt;slutföras för att senare utvärderas och analyseras. Regeringen föreslår i&lt;br&gt;budgetpropositionen för 1997 under verksamhetsområde 14, anslag A 6.&lt;br&gt;att 8 miljoner kronor anvisas för inrättande av nytt institut. Samtidigt&lt;br&gt;föreslås att Rådet för arbetslivsforskning ges ett utvidgat uppdrag att&lt;br&gt;stödja forskning inom arbetsmarknadspolitikens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens uppfattning viktigt att även berörda myndig-&lt;br&gt;heter har möjlighet att följa upp och utvärdera sin egen verksamhet. Utan&lt;br&gt;fungerande uppföljnings- och utvärderingsresurser på myndighetsnivå&lt;br&gt;skulle det bli omöjligt att med en godtagbar kvalité genomföra den&lt;br&gt;resultatstyrning som den nya budgetprocessen kräver.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Forskning och utveckling på arbetslivsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De arbetsorganisatoriska frågorna har&lt;br&gt;stor betydelse för att främja framtida sysselsättningsutveckling och&lt;br&gt;en god arbetsmiljö. Forsknings och utvecklings myndigheterna inom&lt;br&gt;arbetslivsområdet bör därför inom sina respektive ansvarsområden&lt;br&gt;särskilt prioritera dessa frågor. Stöd till arbetsplatsanknutet föränd-&lt;br&gt;rings- och utvecklingsarbete i samverkan med företag och den&lt;br&gt;offentliga sektorn samt effektiva former för erfarenhetsutbyte och&lt;br&gt;kunskapsspridning mellan forskning och arbetsliv bör ges särskild&lt;br&gt;uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på arbetsmarknaden och i arbetslivet medför att&lt;br&gt;frågor som berör individens villkor och arbetsmarknadens funk-&lt;br&gt;tionssätt är viktiga områden för arbetslivsforskningen och bör&lt;br&gt;belysas ur ett brett perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;FoU-politiken inom arbetslivsområdet syftar till att stimulera forskning&lt;br&gt;och utveckling för att skapa en god arbetsmiljö. Åtgärderna inom området&lt;br&gt;syftar även till att föra ut kunskaper till arbetslivet samt att återföra&lt;br&gt;erfarenheter från arbetslivet till forskarvärlden. Inom området bedrivs&lt;br&gt;såväl forskning som utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU-verksamheten inom området bedrivs förutom vid universitet,&lt;br&gt;högskolor och branschforskningsinstitut, vid ett särskilt forskningsinstitut,&lt;br&gt;Arbetslivsinstitutet. Finansieringsorgan för FoU inom sektorn är Rådet för&lt;br&gt;arbetslivsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsforskningen på arbetslivsområdet har en tyngdpunkt på frågor&lt;br&gt;om arbetsmiljö i vid bemärkelse. Forskningen är ofta mångdisciplinär vad&lt;br&gt;gäller frågeställningar och forskningsinriktningar. Exempel kan vara&lt;br&gt;forskning och utveckling för olika grupper i arbetslivet, t.ex kvinnors&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor, sjukvårdens arbetsmiljö, äldre arbetskraft, yrkesförares arbetsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studier av riskfaktorer i arbetslivet och arbetsrelaterade skador&lt;br&gt;förutsätter kompetens inom många olika områden t. ex. teknik, medicin,&lt;br&gt;fysiologi, kemi, och psykologi. Sådan forskning kan avse belastnings-&lt;br&gt;skador, kemiska hälsorisker, elektromagnetiska hälsorisker m.m. Forsk-&lt;br&gt;ning och utvecklingsarbete som avser arbetsorganisatoriska frågor kräver&lt;br&gt;bl.a. företagsekonomisk, beteendevetenskaplig och juridisk kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare tid har en förskjutning successivt skett från en mer&lt;br&gt;renodlad arbetsmiljöforskning mot en ökad andel forskning rörande&lt;br&gt;arbetsorganisatoriska frågor och arbetsmarknad. Det handlar alltmer om&lt;br&gt;kompetensutveckling, yrkeskunnande, inflytandefrågor, psykosociala&lt;br&gt;arbetsmiljöfrågor, teknikutveckling m. m. i relation till arbetsorganisation&lt;br&gt;och ledningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för arbetslivsforskningen är också samverkan med&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter och övriga sektorsintressenter. Ett omfattande och&lt;br&gt;växande samarbete finns också mellan sektorsforskningsmyndighetema&lt;br&gt;och universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsforskningen bedrivs i internationellt samarbete med ett&lt;br&gt;omfattande kunskaps- och erfarenhetsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12.3.1 FoU-myndigheter inom arbetslivsområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut av riksdagen den 11 maj 1995 (prop 1994/95:158, bet.&lt;br&gt;1994/95:AU9, rskr. 1994/95:336) gäller fr.o.m den 1 juli 1995 en ny&lt;br&gt;myndighetsorganisation för forskning och utveckling inom arbetslivsom-&lt;br&gt;rådet. Tre myndigheter avvecklades och två nya myndigheter, Rådet för&lt;br&gt;arbetslivsforskning som har en medelsbeviljande funktion och Arbets-&lt;br&gt;livsinstitutet som är verksamhetsutförande, inrättades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet för arbetslivsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet för arbetslivsforskning har till uppgift att planera, initiera och stödja&lt;br&gt;forskning och utveckling som är av betydelse för arbetslivets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall särskilt utarbeta övergripande program för forskning och&lt;br&gt;utveckling samt utifrån dessa program stödja forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsprojekt. Vidare skall rådet svara för att den finansierade verksam-&lt;br&gt;heten återkommande följs upp och utvärderas, stödja långsiktig kunskap-&lt;br&gt;suppbyggnad med mångvetenskaplig inriktning samt främja forskning&lt;br&gt;om kvinnors villkor i arbetslivet. Rådet skall också informera om sin&lt;br&gt;verksamhet och resultaten av den forskning och det utvecklingsarbete som&lt;br&gt;rådet stödjer samt främja internationellt samarbete och erfarenhetsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet har delat in sin verksamhet i tre programområden, arbetsmiljö,&lt;br&gt;arbetsorganisation och arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU inom arbetsmiljöområdet omfattar hälsa och säkerhet i arbetslivet.&lt;br&gt;Prioritering sker av forskning som berör stora arbetsgrupper och allvarliga&lt;br&gt;risker, liksom förmedling av ny kunskap som kan få stor betydelse för&lt;br&gt;arbetslivets utveckling. Skillnader i risk och ohälsa mellan män och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvinnor uppmärksammas i större utsträckning. Arbetsgrupper och nätverk&lt;br&gt;har bildats med andra finansiärer, varvid FoU-insatser på såväl arbets-&lt;br&gt;plats- som samhällsnivå diskuteras. Det ligger också på programmet att&lt;br&gt;stödja studier som syftar till att utifrån skilda aspekter utvärdera lång-&lt;br&gt;siktiga effekter av olika aktörers arbetsmiljöförbättrande åtgärder på såväl&lt;br&gt;individ-, företags- som samhällsnivå samt utveckla metoder för sådana&lt;br&gt;studier. Fördjupade utvärderingar av effekter av olika insatser skall också&lt;br&gt;appliceras på programmets egna satsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetsorganisationsområdet stöder rådet forskning och utveckling&lt;br&gt;som syftar till att finna effektiva organisationsformer som samtidigt&lt;br&gt;befrämjar individens utveckling och hälsa. I utvecklingen av nya&lt;br&gt;organisationsformer och forskningen kring sådan verksamhet beaktas&lt;br&gt;särskilt kvinnor och mäns ibland olika utgångspunkter. Förutom fortsatt&lt;br&gt;stöd till forskning om arbetsorganisatoriska förhållanden avser rådet även&lt;br&gt;att verka för att den kunskap som finns prövas i utvecklingsprojekt och&lt;br&gt;implementeras i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsmarknadspolitiska forskningen berör många discipliner.&lt;br&gt;Kvalificerad arbetsmarknadsekonomisk forskning med olika profil bedrivs&lt;br&gt;i dag vid de flesta universitet. Rådet stödjer f.n forskning och utveckling&lt;br&gt;om individens villkor på arbetsmarknaden, förändrade kompetenskrav och&lt;br&gt;nya former för arbete, arbetsmarknadens reglering, flexibilitet och&lt;br&gt;trygghet, jämställdhet, diskriminering samt arbetslivsinriktad rehabilite-&lt;br&gt;ring. Då det idag finns ett utökat behov av utvärderingsforskning avseende&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder avser rådet att förutom den tidigare&lt;br&gt;inriktningen mot individ och arbetsplats även stödja forskning om&lt;br&gt;arbetsmarknads politiska effekter utifrån ett ekonomiinriktat perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskningsinformation som är ett resultat av rådsfinansierad FoU&lt;br&gt;avses i första hand att spridas av projekten själva. Rådets informationsin-&lt;br&gt;satser avser främst synteser och presentationer av större, sammanhängande&lt;br&gt;problemområden. Spridning sker också genom standardisering, jämförande&lt;br&gt;provning, föreskrifter, formulerande av gränsvärden etc. En annan viktig&lt;br&gt;form för nyttiggörande av resultat är när forskningsinformation genom&lt;br&gt;forskarnas medverkan i olika utbildningar eller produktion av läromedel,&lt;br&gt;presenteras för studenter vid universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet har till uppgift att bedriva och främja forskning,&lt;br&gt;utbildning, utvecklingsprojekt och internationellt samarbete som rör&lt;br&gt;arbetsliv, arbetsmiljö, kvinnors villkor i arbetslivet och relationerna på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Institutet skall i detta arbete samverka med andra&lt;br&gt;myndigheter, vetenskapliga institutioner, universitet och högskolor inom&lt;br&gt;och utom landet. Relevans för arbetslivets utveckling och vetenskaplig&lt;br&gt;kvalitet ska utgöra två viktiga bedömningsgrunder för institutets verksam-&lt;br&gt;het. Mångdisciplinär och tvärvetenskaplig forskning skall utgöra ett av&lt;br&gt;institutets kännetecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontaktytorna mellan institutet och högskolan utgör en i flera avseenden&lt;br&gt;nödvändig utgångspunkt för den framtida verksamheten. Inom vissa delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbereds mera omfattande samarbetsavtal i syfte att öka förändringspoten-&lt;br&gt;tialen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom prioriterade delar&lt;br&gt;av arbetslivsforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internationell kommitté har tillsatts med inriktning på institutets&lt;br&gt;internationella utbyte och kontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av institutets verksamhet är att sprida information och&lt;br&gt;kunskaper om arbetslivets utveckling. Myndigheten svarar idag för ett&lt;br&gt;nationellt ansvarsbibliotek för arbetsmiljömrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsverksamheten har två olika utgångspunkter: arbetslivsutveck-&lt;br&gt;ling och arbetsohälsofrågor. Strukturellt kan insatserna i likhet med Rådet&lt;br&gt;för arbetslivsforsknings verksamhet delas in i forskning avseende&lt;br&gt;arbetsmiljö, arbetsorganisation samt arbetsmarknad. En viss förskjutning&lt;br&gt;av tyngdpunkten inom arbetsmiljöforskningen kommer på sikt att ske mot&lt;br&gt;en ökande andel forskning som rör arbetsorganisation och arbetsmarknad.&lt;br&gt;En förskjutning kommer också att gradvis ske från en betoning av risker&lt;br&gt;mot ett ökat intresse för hur arbetsmiljön skapas och förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetsmarknadsområdet betonas arbetslöshet och sysselsättningspo-&lt;br&gt;litiska problem samt arbetsrätt och partsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsområdet arbetsorganisation och ledningsfrågor ses i relation&lt;br&gt;till såväl kompetensutveckling, yrkeskunnande, inflytandefrågor,&lt;br&gt;psykosocial arbetsmiljö och intemkontroll av arbetsmiljön som konkur-&lt;br&gt;renskraft, kundnytta och teknikutveckling, bl a avseende produktionstek-&lt;br&gt;nik och IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det arbetsmedicinska området koncentreras inriktningen på allergi&lt;br&gt;och annan överkänslighet i hud och luftvägar, ohälsa av psykosocial&lt;br&gt;arbetsmiljö och arbetsorganisation, psykosocial ohälsa och påverkan på&lt;br&gt;nervsystem och sinnesorgan. Riskbedömning och forskning fördjupas även&lt;br&gt;mot förebyggande arbetshälsovårdsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets insatser inom det ergonomiska området avser forskning kring&lt;br&gt;människans förutsättningar och behov i samspelet människa-teknik-miljö.&lt;br&gt;Verksamheten berör också arbetets organisation, skade- och hälsoaspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det toxikologiska och kemiska området sker fokus på forskning&lt;br&gt;kring aktuella riskkemikalier och riskbedömningsdata, skademekanismer,&lt;br&gt;exponeringsmarkörer och kemiska analysmetoder som grund för gränsvär-&lt;br&gt;desättning och övervakningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig tyngdpunkt inför framtiden blir det ökade samarbetet med&lt;br&gt;universitet och högskolor när det gäller forskarutbildning. För att&lt;br&gt;fortlöpande och tidsbegränsat kunna knyta forskarstuderanden till&lt;br&gt;verksamheten reglerades institutets möjligheter att anställa doktorander&lt;br&gt;och forskarassistenter genom ändring i förordningen vilken trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 augusti 1996. För närvarande planeras i samverkan med högskolor&lt;br&gt;s.k forskarskolor med inriktning mot arbetslivet. Även i övrigt sker en&lt;br&gt;omfattande samverkan med ett flertal universitet och högskolor. Ett&lt;br&gt;samarbete med folkbildningsorganisationema har påböljats. En rad kortare&lt;br&gt;och längre utbildningar riktade mot olika yrkesgrupper, bl a företagshälso-&lt;br&gt;vårdens experter, genomförs fortlöpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet stödjer utveckling i arbetslivet genom egna insatser,&lt;br&gt;verksamhet i samarbete med andra institutioner/organisationer som har till&lt;br&gt;uppgift att stödja utvecklingen i arbetslivet och genom att främja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiviteter som i huvudsak bedrivs av andra huvudmän. Ett särskilt&lt;br&gt;utvecklingsråd har bildats för att generera och bereda sådana utveck-&lt;br&gt;lingssatsningar som institutet genomför i samverkan med anknytande&lt;br&gt;organisationer, parter och FoU-miljöer. En betydande del av institutets&lt;br&gt;verksamhetsmedel utnyttjas för denna typ av aktiviteter. Programmen&lt;br&gt;drivs i form av ett större antal lokala arbetsplatsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet har ålagts att utveckla nya former för det finansiella&lt;br&gt;stöd till arbetsmarknadens parter som utgick från dåvarande Arbets-&lt;br&gt;miljöfonden. Bidragsverksamheten kommer att tonas ned till förmån för&lt;br&gt;olika typer av samarbetsaktiviteter mellan Arbetslivsinstitutets forsknings-&lt;br&gt;kompetens och arbetslivets aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: För enskilda, företag och&lt;br&gt;förvaltningar kommer anställdas möjligheter till utveckling att bli allt mer&lt;br&gt;betydelsefullt, om de skall kunna svara mot ökade krav på effektivitet,&lt;br&gt;flexibilitet och kvalitet. För arbetstagarna innebär dessa krav också ökade&lt;br&gt;inslag av flexibla arbetstidsordningar, mer flexibla anställningsformer och&lt;br&gt;därigenom ökad otrygghet i anställningen. Förändrad arbetsorganisation&lt;br&gt;och förändrade arbetsformer med ökade inslag av arbete i grupper,&lt;br&gt;projektarbetsformer m. m. ställer nya krav på kommunikationsförmåga,&lt;br&gt;samarbetsförmåga och kreativitet. Sammantaget kommer utvecklingen att&lt;br&gt;innebära stora förändringar av den psykosociala arbetsmiljön. Att följa&lt;br&gt;och studera denna utveckling och dess konsekvenser samt att bidraga med&lt;br&gt;kunskap och förslag till förbättringar är viktiga uppgifter för arbetslivs-&lt;br&gt;forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De företagsekonomiska målen med hög lönsamhet och produktivitet är&lt;br&gt;inte oförenliga med kraven på en god arbetsmiljö. Snarast är förhållandet&lt;br&gt;så att ett utvecklande arbete med möjlighet till inflytande och ansvar är&lt;br&gt;en viktig förutsättning för att uppnå de företagsekonomiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning som bedrivs inom området bör i hög grad vara praktisk&lt;br&gt;och problemorienterad för att på ett optimalt sätt bidra till en kontinuerlig&lt;br&gt;och långsiktig kunskapsutveckling och därmed till god produktivitet,&lt;br&gt;sysselsättningsutveckling och goda arbetsmiljöer. En förutsättning för&lt;br&gt;arbetslivspolitikens framgångar är att den genomförs med utgångspunkt&lt;br&gt;från sakliga och väl underbyggda kunskapsunderlag. En samlad bild av&lt;br&gt;arbetslivets utveckling är möjlig genom insamling och analys av de&lt;br&gt;underlag, statistik och data som finns på olika håll. Genom användande&lt;br&gt;av IT kan kunskapen göras lätt tillgänglig för spridning till forskare och&lt;br&gt;samhälle. Arbetslivsinstitutet bör i samarbete med berörda myndigheter&lt;br&gt;inom ramen för sin roll som nationellt FoU- institut för arbetslivsfrågor&lt;br&gt;svara för uppbyggnad av en sådan &amp;quot;kunskapsbank&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt område för arbetslivsforskningen är kvinnors villkor i&lt;br&gt;arbetslivet. I enlighet den vad som tidigare nämnts i avsnitt 3.7 om&lt;br&gt;genusperspektiv och jämställdhet bör genusperspektivet beaktas inom&lt;br&gt;samtliga forsknings- och utvecklingsområden. Särskilt angeläget är det&lt;br&gt;att få ökad kunskap om de mekanismer som återskapar könssegregeringen&lt;br&gt;i arbetslivet. Ett annat prioriterat område är att få till stånd data och&lt;br&gt;kunskapsunderlag som rör könsrelaterad löneutveckling och lönestatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa relevansen av insatserna inom forskningen är det&lt;br&gt;viktigt att ytterligare utveckla formerna för utbyte av kunskap och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erfarenheter mellan forskarna, aktörerna inom arbetsmiljöområdet och&lt;br&gt;arbetslivet. Vidare bör de små och medelstora företagens behov av&lt;br&gt;kunskap och kompetensutveckling särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på arbetsmarknaden och i arbetslivet innebär att frågor om&lt;br&gt;arbetsmarknadens funktionssätt, arbetsrätten, partsrelationer och om&lt;br&gt;förhållanden som ger en ökad psykisk belastning i arbetslivet särskilt bör&lt;br&gt;uppmärksammas i arbetslivsforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det idag finns ett ökat behov av utvärderingsforskning avseende&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör rådet förutom den tidigare in-&lt;br&gt;riktningen mot individ och arbetsplats även stödja forskning om arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder och effekter utifrån ett samhällsekonomiskt&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsorganisatoriska frågorna har fått en allt större betydelse inte&lt;br&gt;bara ur arbetsmiljösynpunkt utan också för att främja en god sysselsätt-&lt;br&gt;ningsutveckling. Hur arbetet organiseras påverkar verksamheternas&lt;br&gt;effektivitet, produktivitet och konkurrenskraft och därmed också hur&lt;br&gt;tillväxten och sysselsättningen utvecklas. En fortsatt utveckling av&lt;br&gt;arbetsorganisationen bör därför främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet för arbetslivsforskning och Arbetslivsinstitutet redovisar i sina&lt;br&gt;respektive fördjupade anslagsframställningar en förskjutning av inriktning&lt;br&gt;och resurser för arbetslivsforskningen, från mera traditionella arbets-&lt;br&gt;miljöfrågor till frågor som rör arbetsorganisation, förändringsprocesser och&lt;br&gt;arbetsmarknad. Regeringen bedömer denna förskjutning som strategiskt&lt;br&gt;relevant utifrån samhällets behov och stöder den av myndigheterna&lt;br&gt;angivna inriktningen. Det är dock av yttersta vikt att relevansen och&lt;br&gt;kvaliteten avseende FoU inom området kontinuerligt följs upp och&lt;br&gt;bedöms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Kulturdepartementets verksamhetsområde&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementets ansvarsområde inom forskning omfattar kultur och&lt;br&gt;medier och finansieras inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund&lt;br&gt;och fritid. Den grundläggande medie- och kulturvetenskapliga forskningen på&lt;br&gt;universitet och högskolor beslutas och planeras av forskarna själva på fram-&lt;br&gt;förallt inom vetenskapliga grunder. Den sektoriella medieforskningen utförs i&lt;br&gt;regel av akademiska institutioner på uppdrag av en utomstående intressent.&lt;br&gt;Detta gäller också delar av den sektoriella forskningen inom kulturområdet.&lt;br&gt;Inom kulturområdet har liera av områdets myndigheter ett direkt ansvar i&lt;br&gt;forskningens organisation: som beställare av sektorsforskning, som basinsti-&lt;br&gt;tutioner för annan forskning vid arkiv och museer samt som myndigheter&lt;br&gt;med ansvar för långsiktiga forskningsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt stöd utgår till följande ändamål;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medel för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- forskning och dokumentation om medieutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande tabeller redovisas sammanfattningsvis anslagsutvecklingen&lt;br&gt;gällande forskning och utveckling inom departementets ansvarsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J 1. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet&lt;br&gt;Sammanställning över incdelsfördelningen (tkr)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(18 mån)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsmuseerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 023&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 426&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturhistoriska riksmuseet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 047&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språk- och folkminnesinstitutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;808&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till regeringens disposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 562&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;J 2. Forskning och dokumentation om medieutvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning över incdelsfördelningen (tkr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(18 mån)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORD1COM vid Göteborgs&lt;br&gt;universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Kulturområdets forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Såväl de sektorsansvariga myndigheter-&lt;br&gt;na som museerna och arkiven redovisar viktiga behov av forsknings-&lt;br&gt;insatser. Gränsdragningen mellan vad som är insamlings-, dokumen-&lt;br&gt;tations-, utrednings- och publiceringsverksamhet och vad som i strikt&lt;br&gt;mening kan beskrivas som forskning bör förtydligas, särskilt vad&lt;br&gt;gäller museerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De myndigheter som har forskning som en del i sitt uppdrag har ett&lt;br&gt;ansvar för att föra ut ny kunskap både till de verksamma inom kultur-&lt;br&gt;sektorn och till allmänheten. Detta arbete bör förstärkas.&lt;br&gt;Myndigheterna bör tydligare prioritera denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13.1.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ur anslaget utgår medel för verksamhetsforskning och utvecklingsarbete&lt;br&gt;inom kultursektorn. Medlen nyttjas för projekt inom Statens kulturråds,&lt;br&gt;ansvarsmuseernas (Statens historiska museum, Statens konstmuseer, Natur-&lt;br&gt;historiska riksmuseet, Folkens museum - etnografiska och Stiftelsen&lt;br&gt;Nordiska museet), Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk- och&lt;br&gt;folkminnesinstitutets ansvarsområden. Vidare betalas kostnader för grund-&lt;br&gt;forskning vid Naturhistoriska riksmuseet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre sektorsmyndighetema, Statens kulturråd, Riksarkivet och Riksanti-&lt;br&gt;kvarieämbetet har huvudansvar när det gäller att fånga upp den kunskap som&lt;br&gt;är resultatet av forskning vid universitet och högskolor. De har också ansvar&lt;br&gt;för att det forsknings- och utvecklingsarbete som behövs för den egna verk-&lt;br&gt;samhetens kunskapsförsörjning kommer till genomförande. De tre myndig-&lt;br&gt;heterna fungerar som beställare av forskning och anslagsgivare till forsk-&lt;br&gt;ningsprojekt. I första hand förutsätts universitet och högskolor utföra forsk-&lt;br&gt;ningen medan utvecklingsverksamheten utförs av myndigheterna själva.&lt;br&gt;Inom museiområdet har ansvarsmuseerna ett särskilt ansvar för att bl.a.&lt;br&gt;dokumentera och vetenskapligt bearbeta samlingar som har anförtrotts myn-&lt;br&gt;digheten. Språk- och folkminnesinstitutet har bl.a. till uppgift att samla in,&lt;br&gt;bevara, vetenskapligt bearbeta och publicera material om personnamn, dia-&lt;br&gt;lekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturmyndigheterna har ett betydelsefullt ansvar för att tillhandahålla&lt;br&gt;arkivhandlingar, föremål och annan dokumentation som underlag och&lt;br&gt;material för forskning. Flera av myndigheterna har ansvar för långsiktiga&lt;br&gt;forskningsprojekt där grundläggande dokumentation, materialbearbetning och&lt;br&gt;publicering oftast utgör huvudmoment. Sådana projekt finns bl.a. inom&lt;br&gt;Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och flera av museerna. Tillkomsten av ett&lt;br&gt;antal forskningsfonder har medfört att resurserna till området har förstärkts,&lt;br&gt;exempelvis via Riksbankens jubileumsfond, genom medlen till Stiftelsen&lt;br&gt;Framtidens kultur och Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragning mellan forskning och övrig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet bör vara långsiktiga&lt;br&gt;och hålla en hög kvalitet. Myndigheterna har i sina årsredovisningar i stor&lt;br&gt;utsträckning redovisat kvalitetsmått på sin forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;verksamhet. Även ansvarsmuseerna har många verksamheter som baseras på&lt;br&gt;forskning och detsamma gäller givetvis flera andra museer. I redovisningarna&lt;br&gt;av forskningsverksamhetens karaktär finns dock oklarheter beträffande den&lt;br&gt;vetenskapliga kvaliteten och hur forskningsprojekten prioriterats. Med denna&lt;br&gt;utgångspunkt finner regeringen att särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt&lt;br&gt;museernas förhållande till forskning. Enligt regeringens bedömning bör flera&lt;br&gt;av museernas forskningsverksamhet tydligare avgränsas gentemot andra&lt;br&gt;verksamheter. Det är betydelsefullt att forskning förbehålls problematiserade&lt;br&gt;vetenskapliga arbeten och inte ges en alltför allmän innebörd. Gränsdrag-&lt;br&gt;ningen mellan vad som är insamlings-, dokumentations-, utrednings- och&lt;br&gt;publiceringsverksamhet och vad som i strikt mening kan beskrivas som&lt;br&gt;forskning bör förtydligas, särskilt vad gäller museerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsinformation och samverkan mellan kulturinstitutioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De myndigheter som har forskning som en del i sitt uppdrag har ett ansvar för&lt;br&gt;att föra ut ny kunskap både till de verksamma inom kultursektorn och till&lt;br&gt;allmänheten. För att forskningens resultat ska komma till nytta fordras att&lt;br&gt;kontakterna mellan forskningsvärlden och det övriga samhället är intensiva&lt;br&gt;och ömsesidiga. Regeringen instämmer med Kulturutredningen, som i sitt&lt;br&gt;betänkande Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) efterlyser en aktivare&lt;br&gt;samverkan mellan bibliotek, museer, folkbildning, organisationer och&lt;br&gt;universitet och högskolor. Detta synsätt är också i samstämmighet med den&lt;br&gt;politik som lanseras för dessa områden i regeringens proposition 1996/97:3&lt;br&gt;om kulturpolitik. Regeringen vill särskilt understryka vikten av att långsiktigt&lt;br&gt;utveckla forskningsinformationen inom det kulturpolitiska fältet. Denna fråga&lt;br&gt;behandlas mer utförligt i avsnittet 3.9 i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsinformation är på många håll ett försummat område. Det be-&lt;br&gt;hövs genomtänkta modeller för att presentera forskningserfarenheter och dess&lt;br&gt;tillämpningar. Det finns ett stort behov av att sammanställa, analysera och&lt;br&gt;föra ut myndigheternas samlade erfarenheter från sin forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet. I fråga om forskningens organisation anser rege-&lt;br&gt;ringen att myndigheterna i högre grad bör arbeta med tematiska projekt och&lt;br&gt;gränsöverskridande forsknings- och utvecklingsinsatser i samarbete med&lt;br&gt;myndigheterna inom området. I regeringens proposition 1996/97:3 om&lt;br&gt;kulturpolitik anges flera sådana teman där en gemensam forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingssatsning skulle ge ny kunskap och nya perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturmiljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet (RAÄ) avser att för kommande budgetperiod&lt;br&gt;organisera sin forskning inom två ramprogram; &amp;quot;Kulturlandskapets innehåll&lt;br&gt;och förändring&amp;quot; samt &amp;quot;Teknisk-antikvarisk kunskapsuppbyggnad&amp;quot;. Inom&lt;br&gt;ramprogrammen planerar RAÄ forskning till stöd för de programområden&lt;br&gt;som myndigheten prioriterar i sin fördjupade anslagsframställning; kultur-&lt;br&gt;arvet i arkitektur och samhällsplanering, långsiktigt hållbar byggnadsvård,&lt;br&gt;vårt industrihistoriska arv, historiens landskap och kulturarv, samt turism och&lt;br&gt;regional utveckling. Ett flertal av RAÄ:s forsknings- och utvecklingsprogram&lt;br&gt;är långsiktiga men inom de redan etablerade programmen presenteras även&lt;br&gt;nya enstaka projekt. RAÄ planerar exempelvis en större satsning på&lt;br&gt;byggnadskonsten och avser att under den kommande treårsperioden stimulera&lt;br&gt;och stödja forsknings- och utvecklingsprojekt gällande estetiska aspekter och&lt;br&gt;värderingsproblem i samband med bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla&lt;br&gt;byggnader. RAÄ betonar vikten av att öka kompetensutvecklingen inom&lt;br&gt;kulturmiljösektorn som ett sätt att ge förutsättningar för forskning och&lt;br&gt;utbildning av betydelse för kulturmiljön. Regeringens bedömning är att&lt;br&gt;RAÄ:s program för kulturmiljöns sektorsforskning har en utformning som&lt;br&gt;gör att kulturmiljöarbetet ges ett väl fungerande stöd i forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsverksamheten. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år&lt;br&gt;1997 (prop. 1996/97:1), utgiftsområde 17, anslag J 2. Forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsinsatser inom kulturområdet att 15 170 000 kr anvisas Riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet avser att till stor del fortsätta redan påbörjade forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsprojekt under kommande treårsperiod. Myndigheten prioriterar&lt;br&gt;dels en fortsatt satsning på databasutvecklingen och informationsberedningen&lt;br&gt;i syfte att skapa en nationell databas, dels en förstärkning och utveckling av&lt;br&gt;arkivvetenskaplig forskning, dels också en utveckling av insatserna på den&lt;br&gt;moderna arkivbildningens och informationsteknologins område. Inom varje&lt;br&gt;delprojekt finns även en del nya projektförslag. Riksarkivet föreslår bl.a. en&lt;br&gt;undersökning av arkivbildningen i företag, t.ex. de digitala teknikernas&lt;br&gt;inverkan på hur företagen arkiverar dokument. Riksarkivet planerar också att&lt;br&gt;genomföra en studie som syftar till att ta fram generella rutiner för multi-&lt;br&gt;mediapresentation av arkivinformation. Regeringen finner Riksarkivets&lt;br&gt;prioriteringar väl motiverade. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för&lt;br&gt;år 1997 (prop. 1996/97:1), utgiftsområde 17, anslag J 2. Forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsinsatser inom kulturområdet att 9 695 000 kr anvisas Riksarkivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd stödjer både utvärderings- och forskningsinriktade projekt.&lt;br&gt;Under den kommande budgetperioden begär Statens kulturråd medel för att&lt;br&gt;bl.a. fortsätta redan påbörjade utvärderings- och utvecklingsstudier inom&lt;br&gt;kulturområdet. Rådet avser bl.a. att ta på sig ett större ansvar för forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsinformation genom bl.a. seminarier/konferenser, invente-&lt;br&gt;ringar och utvecklingsverksamhet. Regeringen finner Statens kulturråds val&lt;br&gt;att koncentrera sina insatser till dels forskningsinformation och till dels&lt;br&gt;forskning om kulturpolitikens drivkrafter och effekter som väl genomtänkta.&lt;br&gt;Enligt regeringens bedömning bör dock Statens kulturråd under den&lt;br&gt;kommande treårsperioden i högre grad koncentrera sin forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet på rena forskningsprojekt. Regeringen föreslår i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1), utgiftsområde 17, anslag&lt;br&gt;J 2. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet att 2 188 000 kr&lt;br&gt;anvisas Statens kulturråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Museer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de särskilda medlen till ansvarsmuseernas forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsverksamhet har angelägen museiforskning kunnat genomföras som&lt;br&gt;normalt inte får stöd av forskningsråden. Dokumentationen av och tillgäng-&lt;br&gt;ligheten till samlingarna har förbättrats. Ansvarsmuseerna framhåller att&lt;br&gt;samverkan mellan museerna och universiteten har förbättrats. Ansvars-&lt;br&gt;museerna har i sina anslagsframställningar utvecklat behoven av forskning&lt;br&gt;för sin verksamhetsutveckling. Naturhistoriska riksmuseet har en särställning&lt;br&gt;inom museiväsendet genom att där bedrivs akademisk forskning med&lt;br&gt;inriktning på förhållandet mellan människa, miljö och natur. Viss&lt;br&gt;grundforskning förekommer också vid andra museer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsmuseerna har många verksamheter som baseras på forskning och&lt;br&gt;detsamma gäller givetvis flera andra museer. Med denna utgångspunkt finner&lt;br&gt;regeringen som tidigare nämnts att särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt&lt;br&gt;museernas förhållande till forskning. Gränsdragningen mellan vad som är&lt;br&gt;insamlings-, dokumentations-, utrednings- och publiceringsverksamhet och&lt;br&gt;vad som i strikt mening kan beskrivas som forskning bör förtydligas. Rege-&lt;br&gt;ringen finner det positivt att centralmuseerna samverkat till en gemensam&lt;br&gt;anslagsframställning angående forsknings- och utvecklingssatsningar inför&lt;br&gt;kommande treårsperiod. Anslagsframställningen visar emellertid att det krävs&lt;br&gt;en ytterligare beredning innan centralmuseernas ansvar för forskning och&lt;br&gt;deras roll i forskningsorganisationen kan preciseras tydligare. Innan en&lt;br&gt;närmare precisering har gjorts är det dock svårt att göra bedömningar av vilka&lt;br&gt;resurser som centralmuseerna bör förfoga över för ändamålet. I avsnittet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.1 i denna proposition, har regeringen fäst uppmärksamheten på några&lt;br&gt;aspekter på forskningen om kulturarvet som berör bl.a. museerna. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgiftsområde 17, anslag J 2. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom&lt;br&gt;kulturområdet att 2 023 000 kr anvisas ansvarsmuseerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Språk- och folkminnesinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av Språk- och folkminnesinstitutets forskningsresurser är bundna&lt;br&gt;i långsiktiga projekt. En del av dessa projekt och därmed åtföljande publi-&lt;br&gt;ceringsåtaganden är resultatet av specificerade uppdrag, givna redan i de&lt;br&gt;enskilda verksamheternas uppbyggnadsfas. De flesta av dessa åtaganden&lt;br&gt;befinner sig i långt framskridet stadium i sina publiceringsplaner. Enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning bör Språk- och folkminnesinstitutet prioritera full-&lt;br&gt;följandet av redan påbörjade långsiktiga forskningsprojekt samt arbeta vidare&lt;br&gt;med digitaliseringen av materialet. Regeringen föreslår i budgetpropositionen&lt;br&gt;för år 1997 (prop. 1996/97:1), utgiftsområde 17, anslag J 2. Forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsinsatser inom kulturområdet att 508 000 kr anvisas Språk- och&lt;br&gt;folkminnesinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Forskning och utveckling inom kulturområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Under den kommande budgetperioden&lt;br&gt;bör tvärvetenskaplig forskning inom områden av betydelse för kultur-&lt;br&gt;arvet respektive kultursektorn i stort initieras. Humanistisk-samhälls-&lt;br&gt;vetenskapliga forskningsrådet (HSFR) bör ges i uppdrag att, i sam-&lt;br&gt;verkan med berörda myndigheter och institutioner, utreda och föreslå&lt;br&gt;åtgärder för uppbyggnad och utveckling av sektorsforskningen inom&lt;br&gt;kulturområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13.2.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mellan människors utbildning och kulturintresse finns av naturliga skäl starka&lt;br&gt;samband. Universitet och högskolor utbildar för yrken inom kulturområdet&lt;br&gt;men också stora yrkesgrupper för områden där kultur ingår som en del i&lt;br&gt;arbetet. Framöver kommer det att ställas krav på kunskaper utöver de rent&lt;br&gt;yrkesförberedande. Dit hör fördjupade teoretiska kunskaper, problem-&lt;br&gt;lösningsförmåga och vetenskaplig orientering av mer bred och allmängiltig&lt;br&gt;art. Även ur ett internationellt perspektiv efterfrågas kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som ger oss möjligheter att bättre förstå och hantera kulturella och&lt;br&gt;samhälleliga processer. Dit hör frågor som rör hur vi identifierar och tolkar&lt;br&gt;kulturarv och identitet, nationalstaternas framtid och den framväxande&lt;br&gt;regionaliseringen, religion och etnicitet, europeiseringens och globalise-&lt;br&gt;ringens inverkan på vårt andliga och materiella kulturarv, hur vi närmar oss&lt;br&gt;miljömässigt hållbar utveckling, kulturens roll som utvecklingsfaktor osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områden som de uppräknade fordrar delvis nya tvärvetenskapliga ansatser&lt;br&gt;inom högre utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedöming:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ökat behov av tvärvetenskaplig forskning inom kulturområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns sedan länge en koppling mellan universitet och högskola och&lt;br&gt;museerna, kulturmiljövården och arkiven via de traditionella museiämnena&lt;br&gt;och numera finns även en viss forskning i museologi samt kulturvårds-&lt;br&gt;inriktad forskning. Det finns dock behov av ökad fokusering på nya&lt;br&gt;disciplinöverskridande problem, som uppstår i möten mellan konst och&lt;br&gt;teknik, kultur och turism m.m., och som frambringar nya och angelägna&lt;br&gt;forskningsområden, exempelvis hållbar byggnadsteknik, kulturturism, kultur&lt;br&gt;och sysselsättning, kultur och äldre, ungdomars kulturpreferenser etc. Dessa&lt;br&gt;ämnesområden skär genom både universitetsämnen och discipliner och den&lt;br&gt;forskning som svarar mot kulturområdets behov bör därför i högre grad vara&lt;br&gt;tvärvetenskaplig till sin karaktär. I gränstrakterna till de etablerade akade-&lt;br&gt;miska disciplinerna och i mötena mellan ekonomi, naturvetenskap, teknik,&lt;br&gt;samhällsvetenskap och humaniora kan ny utvecklingsbaserad och innovativ&lt;br&gt;kunskapsproduktion äga rum. Kulturområdet är, i likhet med t.ex. miljö-&lt;br&gt;området, per definition horisontellt. Detta medför också i praktiken att den&lt;br&gt;mest fruktbara och sektorsrelevanta forskningen är genuint tvärvetenskaplig.&lt;br&gt;Ett brett perspektiv där forskningen från olika utgångspunkter inriktas på&lt;br&gt;kulturarvet är väsentligt för områdets utveckling och vitalitet. Med kulturarv&lt;br&gt;menas då både materiella och andliga lämningar i dåtid som nutid. Begreppet&lt;br&gt;innefattar t.ex. föremål, byggnader, kulturmiljö men också skriftliga och&lt;br&gt;muntliga minnen, för en utveckling och närmare definition, se propositionen&lt;br&gt;om kulturpolitik (prop. 1996/97:3). En av flera viktiga uppgifter för framtida&lt;br&gt;forskning om kulturarvet är att problematisera urvalsprocessen. Vem defi-&lt;br&gt;nierar och har definierat vad som är vårt kulturarv? För vilka syften och ur&lt;br&gt;vilka perspektiv?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsforskning inom kulturområdet och behovet av nya inriktningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med Kulturutredningen (betänkandet Kulturpolitikens inriktning SOU&lt;br&gt;1995:84) och flera av remissinstanserna till denna anser regeringen att det&lt;br&gt;finns ett stort behov av ökad forskning inom kulturområdet. Utredningen&lt;br&gt;föreslår två tvärvetenskapliga områden; kulturarvet och ett område som den&lt;br&gt;kallar kulturvetenskap och som är en sektorsmotiverad forskning inom&lt;br&gt;kulturområdet. Utredningen föreslår att frågan om ett centrum för kultur-&lt;br&gt;vetenskaplig forskning studeras vidare. Man betonar också behovet av att en&lt;br&gt;forskarutbildning i kulturvetenskap på sikt bör komma till stånd. Utredningen&lt;br&gt;framhåller att det bör göras en samlad översyn av utbildningssituationen vad&lt;br&gt;gäller vård och förvaltning av kulturarvet samt gestaltning och byggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betonar också att forskningsinformationen om den kultur-&lt;br&gt;politiska forskningens resultat behöver utvecklas. Flera av remissinstanserna&lt;br&gt;påpekar att det finns ett stort behov av att etablera nya ämnen inom det&lt;br&gt;kulturpolitiska området och att ge dessa forskningsanknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Kulturvetenskap” finns inte som en akademisk disciplin. De kultur-&lt;br&gt;vetenskapliga program inom grundutbildningen som finns vid flera lärosäten,&lt;br&gt;berör ett flertal discipliner. Det finns emellertid ett flertal forskare som arbetar&lt;br&gt;inom de för utbildningen relevanta områdena. Regeringen finner det angeläget&lt;br&gt;att kartlägga denna forskning. Hit hör bl.a. forskning om kultur och&lt;br&gt;kulturpolitik, t.ex. kulturekonomi och kulturadministration och gränsöver-&lt;br&gt;skridande möten mellan konst, kultur och vetenskap men också t.ex.&lt;br&gt;konserveringsteknik, byggnadsvård och naturvetenskapliga ämnesområden.&lt;br&gt;Denna fråga behandlas också i kapitel 3.11.1 i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning finns det starka skäl, inte minst ur&lt;br&gt;kulturpolitisk synpunkt, att under den kommande treårsperioden bygga upp&lt;br&gt;forskning inom dessa två tvärvetenskapliga områden. Först bör dock en&lt;br&gt;ingående forskningsöversikt göras, för att definiera forskningsfält och&lt;br&gt;identifiera kunskapsluckor. Denna kartläggning och analys måste göras i nära&lt;br&gt;samverkan mellan universiteten, forskarsamhället, forskningsfinansiärerna&lt;br&gt;och berörda myndigheter och institutioner. Uppbyggnaden av forsknings-&lt;br&gt;områdena bör t.ex. kunna utgå från tidigare erfarenheter, bl.a. uppbyggnaden&lt;br&gt;av ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. Detta betyder bl.a. att arbetet&lt;br&gt;kan ske genom en flerårig process under vilken &amp;quot;öronmärkta&amp;quot; forsknings-&lt;br&gt;medel ställs till forskarsamhällets förfogande och fördelas genom en aktiv&lt;br&gt;samverkan mellan finansierade organ och berörda forskningsmiljöer. De&lt;br&gt;forskargrupper som är mest framgångsrika kan sedan utgöra det naturliga&lt;br&gt;navet i en eventuell centrumbildning. En sådan strategi kan med fördel&lt;br&gt;tillämpas för att bygga upp forskningskompetensen såväl när det gäller&lt;br&gt;kulturarvsforskningen som övrig forskning av betydelse för kultursektorn,&lt;br&gt;t.ex. kulturpedagogik, kulturadministration och forskning om kulturpoliti-&lt;br&gt;kens drivkrafter och effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings-&lt;br&gt;rådet (HSFR) i uppdrag att, i samråd med övriga berörda inom området,&lt;br&gt;utreda och förslå åtgärder för uppbyggnad och utveckling av sektors-&lt;br&gt;forskningen inom kulturområdet. Kartläggningen skall innefatta kulturarvet&lt;br&gt;och kulturvårdsinriktad forskning men också gränsöverskridande ansatser&lt;br&gt;mellan konst och vetenskap och andra kulturområden. HSFR bör utifrån&lt;br&gt;denna översikt bygga upp och stödja forskning inom ett sammanhållet&lt;br&gt;program för forskning om vårt kulturarv och om olika kulturområden samt&lt;br&gt;sträva efter en förbättrad forskningsinformation och nyttiggörande av&lt;br&gt;forskningens resultat. HSFR stöder forskning inom flera områden som ingår&lt;br&gt;eller har nära anknytning till sektorsforskningen inom kulturområdet. Därmed&lt;br&gt;kan synergieffekter skapas som förstärker sektorsforskningen inom kultur-&lt;br&gt;området. Den samverkansgrupp för tvärvetenskap mellan forskningsråden&lt;br&gt;som regeringen har föreslagit i avsnittet 10.2.6 i denna proposition bör i&lt;br&gt;sammanhanget bidra till arbetet och därmed till att programmet får en bred&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvärvetenskaplig inriktning. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år&lt;br&gt;1997, utgiftsområde 17, anslag J 1. Forsknings- och utvecklingsfrågor inom&lt;br&gt;kulturområdet att 2 500 000 kr anvisas för ändamålet (prop. 1996/97:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Massmedieområdets forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Under den kommande budgetperioden&lt;br&gt;kommer den sektoriella massmedieforskningen i högre grad inriktas på&lt;br&gt;frågor rörande makt och inflytande över massmedierna, särskilt&lt;br&gt;massmediekoncentration, och hur ny teknik påverkar utvecklingen inom&lt;br&gt;massmediebranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan början av 1990-talet har ägarstrukturen på radio- och TV-området&lt;br&gt;förändrats främst till följd av tillkomsten av kommersiell radio och TV. Detta&lt;br&gt;har även medfört att det utländska ägandet ökat. Även inom pressområdet har&lt;br&gt;ett tidigare stabilt ägarmönster brutits och utländska ägarintressen har etablerat&lt;br&gt;sig i Sverige. Den nya tekniken kommer till viss del att innebära att&lt;br&gt;massmedierna smälter samman och att produktionen av massmedierna&lt;br&gt;successivt förändras. Konsumtionsmönster kan i framtiden även förändras till&lt;br&gt;följd av den nya tekniken. Detta innebär att massmedieforskningen i allt högre&lt;br&gt;grad kommer att inrikta sig på frågor om t.ex. massmediekoncentration och&lt;br&gt;hur den nya tekniken kan förändra utvecklingen av massmediebranschen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om sektoriell massmedieforskning (SOU 1994:146),&lt;br&gt;redovisningar från NORDICOM samt rapporter från den statliga kommittén&lt;br&gt;Rådet för mångfald inom massmedierna (Ku 1995:1) har legat till grund för&lt;br&gt;regeringens bedömning av forskningen inom massmedieområdet. I det&lt;br&gt;följande redovisas resultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programråd för massmedieforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om sektoriell massmedieforskning (SOU 1994:146) lade i&lt;br&gt;december 1994 fram ett förslag om massmedieforskning för bransch och&lt;br&gt;samhälle. Förslaget innebar att ett programråd för massmedieforskning skulle&lt;br&gt;inrättas i samverkan mellan stat och bransch där branschen till övervägande&lt;br&gt;del skulle finansiera verksamheten. Den slutliga utformningen av verk-&lt;br&gt;samheten och finansieringen skulle utformas i avtal mellan bransch och stat.&lt;br&gt;Vid remissbehandlingen framkom att utredningens förslag inte hade fullt&lt;br&gt;stöd. Mot bakgrund av kritiken om förslaget om organisationen av den&lt;br&gt;sektoriella massmedieforskningen bör de organisatoriska och ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningarna för den sektoriella massmedieforskningen som helhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ytterligare övervägas. Förslaget bereds för närvarande inom regerings-&lt;br&gt;kansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutredningen har därutöver i sitt betänkande Kulturpolitikens in-&lt;br&gt;riktning (SOU 1995:4) pekat på behovet av en utvecklande och stödjande&lt;br&gt;funktion för de traditionella massmedierna och de elektroniska medierna.&lt;br&gt;Utredningen pekar särskilt på behovet av en kulturpolitiskt inriktad upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering av massmedieområdet. Även detta har kommenterats&lt;br&gt;i remissyttranden. Förslaget behandlas i prop. 1996/97:3 om kulturpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediekoncentration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet för mångfald inom massmedierna är en statlig kommitté (Ku 1995:1)&lt;br&gt;som har bl.a. till uppgift att följa och analysera medieutvecklingen särskilt när&lt;br&gt;det gäller frågor rörande ägande och maktkoncentration inom medierna. Fem&lt;br&gt;rapporter har presenterats sedan rådet inrättades i mars 1995. Rapporten&lt;br&gt;1995:1 Vad är mediekoncentration? är en diskussionsrapport om begrepp och&lt;br&gt;teorier som förekommer i litteraturen och i den politiska debatten om medie-&lt;br&gt;koncentration m.m. Rapporten 1995:2 Mediekoncentration - En bibliografi är&lt;br&gt;en presentation av litteratur inom området. Rapporten 1995:3 Svenska&lt;br&gt;medieägare - Ägarförändringar och samarbetsprojekt 1995, utgör en del av&lt;br&gt;underlaget för en systematisk genomgång av ägarförhållandena i svenska&lt;br&gt;medier. Rapporten 1996:1 Privat lokalradio är en översikt över den privata&lt;br&gt;lokalradions förutsättningar och omfång i Sverige. 1996:2 Yttrandefriheten,&lt;br&gt;grundlagarna och mediekoncentrationen - rapport från seminarium den 14&lt;br&gt;februari 1996 med dokumentation av inlägg och anföranden vid seminariet.&lt;br&gt;Rådet kommer under 1996 att bl.a. ge ut en mer genomarbetad studie om&lt;br&gt;ägande och ägandeförändringar inom svenska massmedier, en undersökning&lt;br&gt;om svenska journalisters inställning till mediekoncentration, samt studier&lt;br&gt;rörande ny teknik och massmediekoncentration och musikindustrin samt&lt;br&gt;massmediekoncentrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NORDICOM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att NORDICOM:s uppgift att göra information tillgänglig&lt;br&gt;om medie- och kommunikationsforskning är synnerligen angelägen. Även&lt;br&gt;NORDICOM:s arbete med att utarbeta mediestatistik och följa medieutveck-&lt;br&gt;lingen är av stor vikt som underlag för statsmakterna beslut. Regeringen&lt;br&gt;föreslår i budgetpropositionen, prop. 1996/97:1, utgiftsområde 17, anslag&lt;br&gt;J 2. Forskning och dokumentation om medieutvecklingen att 820 000 kr&lt;br&gt;anvisas NORDICOM för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NORDICOM ges i uppdrag att fungera som internationellt dokumen-&lt;br&gt;tations- och forskningscentrum inom området våldsskildringar i medier.&lt;br&gt;UNESCO har anslagit 50 000 USD. Kompletterande finansiering kan komma&lt;br&gt;att ske från EU, svenska fonder och medieföretag. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;1 500 000 kr anvisas för ändamålet i budgetpropositionen, prop. 1996/97:1,&lt;br&gt;utgiftsområde 16, under anslaget B 6. Göteborgs universitet: Forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Närings- och handelsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;14.1 Resurser, utgiftsområden och organisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till Närings- och handelsdepartementets område hör stöd till teknisk&lt;br&gt;forskning och industriellt utvecklingsarbete, samt energiforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av anslagen för forskning och utveckling redovisas i&lt;br&gt;tabellen nedan (miljoner kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(18 mån.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk FoU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 603,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;783,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;681,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;697,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rymdverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;576,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;548,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geovetenskaplig&lt;br&gt;forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Provnings- och&lt;br&gt;mätteknisk FoU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitisk&lt;br&gt;forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konkurrens-&lt;br&gt;forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 833,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 655,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 508,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 543,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande utgiftsområden berörs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 19, Regional utjämning och utveckling:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitisk forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 21, Energi:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 24, Näringsliv:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk FoU, Rymdverksamhet, Geovetenskaplig forskning Provnings-&lt;br&gt;och mätteknisk FoU och konkurrensforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar till resursutvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statsfinansiella läget har framtvingat en kraftig minskning av de&lt;br&gt;medel som anvisas över budgeten för teknisk forskning och utveckling.&lt;br&gt;Regeringens ambition, vilken redovisas i denna proposition i avsnitt 3.4.&lt;br&gt;är att huvuddelen av dessa besparingar skall kompenseras genom&lt;br&gt;stiftelsemedel. Regeringen anser att Forskningsfinansieringsutredningens&lt;br&gt;förslag om att överföra 300 mkr från anslaget för teknisk forskning och&lt;br&gt;utveckling till kompetensutveckling inom högskolan inte skall genom-&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsstödjande och forskningsutförande organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna har länge avsatt en stor del av anvisade medel inom det&lt;br&gt;näringspolitiska området till teknisk forskning och utveckling (FoU) för&lt;br&gt;att stimulera näringslivets tillväxt. De statliga insatserna för teknisk FoU&lt;br&gt;görs i huvudsak inom högskolesystemet, inom industriforskningsinstituten&lt;br&gt;och i någon, men i mycket begränsad omfattning, som ett direkt stöd till&lt;br&gt;företagens egen FoU. Därtill innebär medlemskapet i EU att företag,&lt;br&gt;högskolor och institut har möjlighet att delta i europeiska FoU-projekt och&lt;br&gt;erhålla visst finansiellt stöd för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) ansvarar för att&lt;br&gt;verkställa huvuddelen av FoU-insatsema inom Närings- och handels-&lt;br&gt;departementets område. Verket utvecklar kontinuerligt metoderna för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska deltagandet i det internationella rymdsamarbetet inom&lt;br&gt;European Space Agency, ESA, innehåller insatser för forskning men är&lt;br&gt;till övervägande del inriktat på teknisk utveckling av högt kvalificerade&lt;br&gt;produkter inom rymdområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiforskningen samordnas av NUTEK och kommer att behandlas&lt;br&gt;i regeringens kommande energiproposition. Sveriges geologiska undersök-&lt;br&gt;ning, SGU, finansierar viss grundläggande geovetenskaplig forskning.&lt;br&gt;Sveriges provnings- och forskningsinstitut AB bedriver ett omfattande&lt;br&gt;arbete för att utveckla standarder och lämpliga provningsförfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten stödjer regionalpolitisk forskning vid Statens institut för regional&lt;br&gt;forskning, SIR. Sedan tre år tillbaka finansierar Konkurrensverket viss&lt;br&gt;forskning om konkurrensfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Behovet av teknisk forskning och utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;14.2.1 Stora men ojämnt fördelade insatser för FoU inom&lt;br&gt;näringslivet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 3.3 är insatserna i Sverige för FoU totalt väl i&lt;br&gt;nivå med de länder som satsar mest. Näringslivets andel av FoU-&lt;br&gt;insatsema är stor. Ett fåtal stora koncerner inom läkemedel, telekommuni-&lt;br&gt;kation och transportmedel svarar för huvuddelen. Näringslivets FoU-&lt;br&gt;verksamhet är främst inriktad mot utveckling och endast i liten grad mot&lt;br&gt;forskning. Staten står för finansieringen av huvuddelen av den tekniska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningen. Denna forskning är till sin omfattning relativt liten i för-&lt;br&gt;hållande till näringslivets satsningar på utveckling. De större och mer&lt;br&gt;FoU-intensiva företagen ökar sina kontakter med högskole- och instituts-&lt;br&gt;forskningen. Många små och medelstora företag har dock både begränsade&lt;br&gt;egna utvecklingsresurser och svagt utvecklade kontakter med forskningen&lt;br&gt;inom sina verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En snabb förändringstakt ställer ökade kunskapskrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Takten i den internationella utvecklingen av teknik och tekniska system&lt;br&gt;är hög. Det ställer stora krav på företagen och högskolesystemet att&lt;br&gt;upprätthålla och förnya kunskapen i takt med utvecklingen i omvärlden.&lt;br&gt;Internationaliseringen ställer ökade krav på företagen att ständigt ligga vid&lt;br&gt;forskningsfronten. Komplexiteten i företagens tekniktillämpningar ökar&lt;br&gt;samtidigt som produktcyklema blir kortare. Företagen har svårigheter att&lt;br&gt;själva upprätthålla en forskning med både tillräcklig bredd och djup. De&lt;br&gt;blir därmed beroende av att en relevant kunskapsbildning sker inom&lt;br&gt;universitet och högskolor eller i andra forskningsorganisationer där staten&lt;br&gt;bidrar till finansieringen. De små och medelstora företagen har ett&lt;br&gt;växande behov av kunskap och kompetens. De blir för sin utveckling&lt;br&gt;alltmer beroende av de större företagens utvecklingsresurser, av industri-&lt;br&gt;forskningsinstituten och av forskningen vid högskolan. Ur ett tillväxt-&lt;br&gt;perspektiv är inte bara kunskapsutvecklingen i sig viktig utan även hur&lt;br&gt;kunskap och kompetens sprids i näringslivet. Det har också stor betydelse&lt;br&gt;hur problemställningar i näringslivet kan föras in i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett stort behov av insatser för att göra ny teknik tillgänglig&lt;br&gt;för framförallt små och medelstora företag. Regeringen har föreslagit&lt;br&gt;insatser på området i den s.k. sysselsättningspropositionen (prop.&lt;br&gt;1995/1996:222, Vissa insatser för att halvera arbetslösheten till år 2000,&lt;br&gt;ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m.). Det gäller bl.a.&lt;br&gt;kunskapsspridning till små och medelstora företag från mindre och&lt;br&gt;medelstora högskolor, industriforskningsinstitut och från större företag via&lt;br&gt;s.k. industriella utvecklingscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FoU-miljön allt viktigare för företagens lokalisering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den svenska FoU-miljöns konkurrenskraft är väsentlig för näringslivet.&lt;br&gt;Framförallt de företag som är internationellt verksamma har stora&lt;br&gt;möjligheter att dra nytta av och samverka med forskare och forskningsin-&lt;br&gt;stitutioner i andra länder. Om tillgången är bättre i andra länder till&lt;br&gt;utbildade människor och till forskningsmiljöer som upprätthåller en&lt;br&gt;kvalificerad både grundläggande och tillämpad forskning inom viktiga&lt;br&gt;områden för företagen, kan dessa komma att välja att göra sina framtida&lt;br&gt;investeringar i egna FoU-resurser utanför Sverige. En sådan utveckling&lt;br&gt;skulle leda till att det svenska FoU-systemet gradvis utarmades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska FoU-miljön måste ur näringslivets synvinkel vara minst&lt;br&gt;lika bra som andra länders för att främst de större internationellt&lt;br&gt;verksamma företagen skall ha råd att bibehålla och öka sina forsknings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och utvecklingsresurser i Sverige. Regeringen ser det som en viktig&lt;br&gt;uppgift att skapa en FoU-miljö i Sverige som är konkurrenskraftig jämfört&lt;br&gt;med FoU-miljöer utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 Teknikpolitiska instrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns ett stort behov av insatser för att stödja&lt;br&gt;strukturutvecklingen inom näringslivet, att tillgodose näringslivets behov&lt;br&gt;av nya kunskaper och kompetens och att sprida kunskaper till och mellan&lt;br&gt;företag. För att åstadkomma detta har ett antal teknikpolitiska instrument&lt;br&gt;utvecklats. Dessa syftar till att öppna nya kunskapsområden vid högsko-&lt;br&gt;lan, stärka den vetenskapliga kompetensen inom olika områden, öka&lt;br&gt;samarbetet inom högskolan genom att stimulera disciplinövergripande&lt;br&gt;forskning, öka samverkan mellan högskoleforskningen och näringslivet,&lt;br&gt;öka deltagandet i det internationella FoU-samarbetet, särskilt inom EU,&lt;br&gt;bidra till bransch- och företagsnära tillämpad forskning, bidra till&lt;br&gt;nätverksbyggande inom näringslivet samt öka rörligheten mellan högskola&lt;br&gt;och näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kunskapsutveckling i samverkan mellan högskola och&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;näringsliv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;FoU-program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har tillgång till mycket omfattande nätverk av forskare nationellt&lt;br&gt;och internationellt verksamma inom högskola, institut och näringsliv. I&lt;br&gt;nätverken ingår även ledande företrädare för näringslivet inom viktiga ut-&lt;br&gt;vecklingsområden. Detta har varit en viktig förutsättning för att NUTEK&lt;br&gt;har kunnat utveckla långsiktiga programsatsningar för forskning inom de&lt;br&gt;medicinska, naturvetenskapliga och tekniska områdena. Gemensamt för&lt;br&gt;dessa insatser är att de bidragit till att utveckla kompetens inom högsko-&lt;br&gt;lan på områden som bedömts vara av stor betydelse för näringslivet på&lt;br&gt;lång sikt. Insatserna har grundforskningskaraktär och är långsiktiga. För&lt;br&gt;närvarande löper ca 50 sådana FoU-program. Näringslivet engagerar sig&lt;br&gt;aktivt i verksamheten, i styr- och referensgrupper eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materialkonsortier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK och Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) presenterade&lt;br&gt;gemensamt år 1990 förslaget att sammanföra ett antal forskargrupper som&lt;br&gt;arbetade på olika aspekter inom ett större gemensamt materialområde till&lt;br&gt;forskningskonsortier för att gemensamt utveckla kunskapen inom området.&lt;br&gt;Idag finns nio sådana konsortier (se vidare avsnitt 14.4.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetenscentrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Satsningen på kompetenscentrumen bör&lt;br&gt;fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetenscentrumen är ett initiativ från NUTEK för att utveckla högsko-&lt;br&gt;lans samverkan med näringslivet. Syftet är att skapa starka forsknings-&lt;br&gt;miljöer vid svenska högskolor som företag aktivt och uthålligt medverkar&lt;br&gt;i och därmed långsiktigt drar nytta av. Högskolan kan samtidigt dra nytta&lt;br&gt;av företagens kunskaper. I forskningsarbetet deltar regelmässigt företagens&lt;br&gt;forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetenscentrumen har utformats på grundval av en betydande svensk&lt;br&gt;och internationell teknikpolitisk erfarenhet. De syftar till att skapa&lt;br&gt;effektiva samverkansformer mellan högskola och näringsliv där båda&lt;br&gt;parters utveckling står i fokus. Kompetenscentrum är för närvarande den&lt;br&gt;mest utvecklade formen för samarbete mellan näringsliv och högskola&lt;br&gt;inom mer avgränsade och avancerade kunskapsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetenscentrumen är långsiktiga men tidsbegränsade satsningar på&lt;br&gt;5-10 år. Urvalet har föregåtts av en omfattande och noggrann process i&lt;br&gt;bred konkurrens mellan olika forskargrupper och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de gångna två åren har 28 kompetenscentrum etablerats.&lt;br&gt;Verksamheten vid dessa byggs nu upp inom ett brett fält av strategiskt&lt;br&gt;viktiga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Såväl NYFOR som RRV anser att&lt;br&gt;kompetenscentrum har en stor potential (se avsnitt 3.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar bedömningen och anser att kompetenscentrum är ett&lt;br&gt;viktigt initiativ för att åstadkomma samverkan mellan högskola och&lt;br&gt;näringsliv. Satsningen på kompetenscentrumen bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda FoU-program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att stärka konkurrenskraften inom strategiska industriområden har&lt;br&gt;regeringen inrättat fyra särskilda program för forskning vid högskolor och&lt;br&gt;institut inom branscherna flyg-, fordons-, verkstads- och träråvarubaserad&lt;br&gt;industri (se avsnitten 6.3.2. och 14.4.2). Dessa program förutsätter&lt;br&gt;satsningar från berörd industri på minst samma nivå som de statliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s FoU- program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s FoU-program bidrar i hög grad till att stärka samarbetet mellan&lt;br&gt;näringsliv och högskola. NUTEK är huvudansvarig myndighet för&lt;br&gt;programmen informationsteknik, kommunikationsteknik, industri- och&lt;br&gt;materialteknik, marin teknik, icke nukleär energiteknik, standardisering,&lt;br&gt;mätning och provning samt de aktiviteter som rör spridning och ex-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ploatering av forskningsresultat. Ansvaret innebär att NUTEK för dessa&lt;br&gt;program skall ge information, råd och hjälp till näringslivet och det&lt;br&gt;svenska forskarsamhället i syfte att öka det svenska deltagandet i EU:s&lt;br&gt;program för forskning och utveckling. EU/FoU-rådet har ett övergripande&lt;br&gt;ansvar för bl.a. allmän informationsverksamhet om EU:s FoU-program&lt;br&gt;och för serviceverksamhet av generell karaktär. EU:s FoU-program&lt;br&gt;behandlas utförligt i avsnitt 3.13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.3.2 Industriforskningssystemet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det pågående strukturarbetet har stor&lt;br&gt;betydelse för att stärka och effektivisera den industrinära forsk-&lt;br&gt;ningen. Kommittén för omstrukturering och förstärkning av&lt;br&gt;industriforskningssystemet, KOFI, upphör i och med utgången av&lt;br&gt;november månad år 1996. Det bör ankomma på regeringen att&lt;br&gt;besluta om hur det fortsatta strukturarbetet skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens syfte med insatserna för en industrinära forskning inom ramen för&lt;br&gt;industriforskningsinstituten är bland annat att tillhandahålla en in-&lt;br&gt;frastruktur för teknisk utveckling och kompetensspridning som är&lt;br&gt;lättillgänglig, opartisk och problemlösande inte minst för små och&lt;br&gt;medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriforskningsinstituten har en kapacitet att bidra till kompetensupp-&lt;br&gt;byggnad och ökad konkurrenskraft hos dessa vilken hittills inte fullt ut&lt;br&gt;tagits till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriforskningssystemet har de senaste åren varit föremål för ett&lt;br&gt;omfattande utredningsarbete. För närvarande arbetar en kommitté,&lt;br&gt;Kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforsknings-&lt;br&gt;systemet, KOFI, för att åstadkomma struktur- och organisationsföränd-&lt;br&gt;ringar. I KOFI deltar företrädare för näringsliv, högskola och sektors-&lt;br&gt;forskningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Kommittén avlämnade en delrapport&lt;br&gt;till Näringsdepartementet den 1 april 1996 med förslag till kriterier som&lt;br&gt;bör gälla för institut som i fortsättningen erhåller statsbidrag till sin&lt;br&gt;basforskning. I rapporten som är ett värdefullt steg i strukturarbetet, ingår&lt;br&gt;också förslag till en ny finansieringsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har identifierat några institut som kan utgöra pilotfall i&lt;br&gt;strukturarbetet och har inlett diskussioner med industriintressentema, vilka&lt;br&gt;är huvudfinansiärer av verksamhetena, liksom med Stiftelsen för kunskap&lt;br&gt;och kompetensutveckling som enligt sina stadgar förfogar över medel för&lt;br&gt;aktiekapital och för att täcka vissa direkta kostnader vid omstrukturering&lt;br&gt;av instituten. De aktuella förhandlingarna förväntas resultera i modellavtal&lt;br&gt;som kan vara vägledande för det fortsatta strukturarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att industriforskningssystemet är ett viktigt instrument&lt;br&gt;för att främja sysselsättningen genom att stärka företagens konkurrens-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraft. Det pågående strukturarbetet syftar till att effektivisera och stärka&lt;br&gt;den industrinära forskningen. Industriforskningsinstituten har också en roll&lt;br&gt;att spela som brygga mellan EU-forskningen och de små- och medelstora&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén KOFI upphör i och med utgången av november månad år&lt;br&gt;1996. Det bör ankomma på regeringen att besluta om hur det fortsatta&lt;br&gt;strukturarbetet bör bedrivas. De i KOFI:s delrapport nämnda kriterierna&lt;br&gt;för uppbyggnaden av framtida institut och den finansieringsmodell som&lt;br&gt;föreslås av kommittén utgör en viktig utgångspunkt för det fortsatta&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.3.3 Små och medelstora företags teknik- och&lt;br&gt;kompetensförsörjning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Företagens förmåga att utnyttja ny kunskap och teknik i sin affärsverk-&lt;br&gt;samhet är av avgörande betydelse för ökad tillväxt. För närvarande finns&lt;br&gt;betydande brister när det gäller överföring av kunskap och kompetens till&lt;br&gt;små och medelstora företag. Flera insatser, med en inriktning som inte&lt;br&gt;tidigare prövats i Sverige, har dock gjorts under de senaste åren i syfte att&lt;br&gt;förbättra denna situation. I det följande berörs sådana insatser i de av&lt;br&gt;NUTEK ledda pilotprogrammet vid industriforskningsinstituten, de&lt;br&gt;regionala företagskonsortiema liksom i programmen för förbättrad&lt;br&gt;tekniköverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pilotprogram vid industriforskningsinstituten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK anslog den 1 december 1994 medel för ett pilotprogram för&lt;br&gt;tekniköverföring till små och medelstora företag. Programmet genomförs&lt;br&gt;av några utvalda industriforskningsinstitut. Det omfattar nu ca 11 miljoner&lt;br&gt;kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att staten tar på sig ett initialt finansieringsansvar för verksam-&lt;br&gt;het som vänder sig till små och medelstora företag utanför intressent-&lt;br&gt;kretsen, inklusive kooperativa sådana, kan instituten aktivt uppsöka dessa.&lt;br&gt;En utvärdering av programmet presenterades i mars 1996. Den visar&lt;br&gt;sammanfattningsvis på ett hittills lyckat resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter från Sverige och från utlandet visar att det är svårt att få&lt;br&gt;full kostnadstäckning för en inledande kontaktverksamhet riktad till små&lt;br&gt;och medelstora företag. Där kontakter etablerats är situationen en annan.&lt;br&gt;Kortsiktiga projekt kan vara helt kommersiella. lu mer långsiktiga&lt;br&gt;projekten är desto svårare är det för ett litet företag med liten kapitalbas&lt;br&gt;och omsättning att finansiera huvuddelen av forskningsprojektet.&lt;br&gt;Regeringen föreslår i prop. (1995/96:222) Vissa åtgärder för att halvera&lt;br&gt;arbetslösheten till år 2000, att programmet skall fortsätta och utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala utvecklingskonsortier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för perioden åren 1995-2000 avsatt sammanlagt 170&lt;br&gt;miljoner kronor till regionala utvecklingskonsortier med små och&lt;br&gt;medelstora företag inom regionalpolitiskt prioriterade områden (se avsnitt&lt;br&gt;14.5.4). I projektet utvecklas företagsnätverk i syfte att nå en större&lt;br&gt;efterfrågan på kompetensutveckling. Som kompetensresurs används&lt;br&gt;institut, universitet och högskolor samt större företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program för förbättrad tekniköverföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav hösten 1995 NUTEK i uppdrag att under en treårsperiod&lt;br&gt;genomföra ett program för tekniköverföring med syfte att förbättra&lt;br&gt;möjligheterna för små och medelstora företag att utnyttja teknik i sin&lt;br&gt;affärsutveckling. För ändamålet anvisades 50 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen noterar att det bland företagen finns ett betydande intresse&lt;br&gt;för att bilda lokala grupperingar av företag för tekniköverföring. Det är&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning värdefullt att företagens behov och&lt;br&gt;efterfrågan så långt som möjligt är styrande vid utformningen av ett&lt;br&gt;effektivare system för tekniköverföring i Sverige. Härutöver erfordras&lt;br&gt;åtgärder som syftar till en utökad samverkan mellan aktörerna och en för&lt;br&gt;företagen mer effektiv hänvisningsservice.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.3.4 Forsknings- och teknikbaserat företagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom teknikområden med bred tillämpningspotential skapar utvecklingen&lt;br&gt;många affärsmöjligheter. Regeringen anser att det är värdefullt att stödja&lt;br&gt;forskningsbaserade företag för att därigenom kommersialisera ny teknik.&lt;br&gt;Sådana företag bildas främst genom s.k. avknoppning från högskolor och&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd lämnas även till kvalificerade innovationer i tidiga skeden av&lt;br&gt;utvecklingen hos små, ofta nystartade företag, s.k. såddfinansiering.&lt;br&gt;Projekten har ofta hög risk. NUTEK är en viktig aktör på riskkapi-&lt;br&gt;talmarknaden i detta segment. Stödet sker främst genom villkorslån eller&lt;br&gt;lån mot royalty.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.4 Strategiska kunskapsområden för näringslivets&lt;br&gt;utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Insatser bör göras inom kunskaps-&lt;br&gt;områden som är strategiska för näringslivets utveckling i ett längre&lt;br&gt;tidsperspektiv. Verksamhet bör därför bedrivas inom områdena&lt;br&gt;framväxande teknikområden, industriella processer och produkter&lt;br&gt;samt inom de fyra nya insatsområdena mindre företags kompetens-&lt;br&gt;och teknikförsörjning, tjänsteproduktion och IT-användning,&lt;br&gt;komplexa tekniska system samt människa, teknik, organisation. Den&lt;br&gt;ansvariga myndigheten, NUTEK, bör besluta om den detaljerade&lt;br&gt;utformningen och fördelningen av forsknings- och utvecklingsinsat-&lt;br&gt;serna. I budgetpropositionen anvisas medel för denna verksamhet&lt;br&gt;under anslaget Teknisk forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga insatser för utveckling av de framväxande teknikområdena&lt;br&gt;informationsteknik, bioteknik och materialteknik kan lägga en grund för&lt;br&gt;förnyelse och tillväxt inom stora delar av näringslivet. Strategisk&lt;br&gt;teknikutveckling, teknikbaserad såddfinansiering och det europeiska FoU-&lt;br&gt;samarbetet EUREKA är väsentliga instrument i en tillväxtskapande politik&lt;br&gt;för att främja och stödja nyetableringar av företag med forsknings- och&lt;br&gt;teknikbaserade affärsidéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkstadsindustrin (inkl, transportmedel), processindustrin (skog, kemi,&lt;br&gt;livsmedel, metallurgi), materialindustrin (stål och metall, plast, trä,&lt;br&gt;betong), den elektrotekniska industrin, läkemedelsindustrin och den&lt;br&gt;medicintekniska industrin har avgörande betydelse för svensk ekonomi.&lt;br&gt;Forskning och utveckling inom området industriella produkter och&lt;br&gt;processer är av stor betydelse för bibehållen konkurrenskraft inom dessa&lt;br&gt;industrigrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändrade omvärldsförutsättningar kräver offentliga insatser inom ett&lt;br&gt;antal viktiga områden. Dessa är komplexa tekniska system, mindre&lt;br&gt;företags kompetens- och teknikförsörjning, människa-, teknik-, organisa-&lt;br&gt;tion (MTO) samt tjänsteproduktion och IT-användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i de följande avsnitten insatser inom strategiska&lt;br&gt;kunskapsområden. Dessa beskrivs närmare under rubrikerna framväxande&lt;br&gt;teknikområden, industriella processer och produkter samt nya insatsom-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4.1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Framväxande teknikområden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: NUTEK:s insatser för forskning och&lt;br&gt;utveckling inom informationsteknik, bioteknik och materialteknik&lt;br&gt;bör fullföljas och nya utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s insatser på IT-området bör i högre grad främja an-&lt;br&gt;vändningen av informationsteknik såväl inom privat som inom&lt;br&gt;offentlig verksamhet, inte minst rörande tjänsteutvecklingen inom&lt;br&gt;kommuner och landsting. Regeringen avser att ge NUTEK i&lt;br&gt;uppdrag att lämna förslag om en ny programstruktur för FoU på IT-&lt;br&gt;området. NUTEK:s insatser för grundläggande kunskapsuppbyggnad&lt;br&gt;inom bör i ökande utsträckning inriktas mot forskning kring&lt;br&gt;industriell programvaruteknik och utveckling av metoder för&lt;br&gt;komplexa system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK: s insatser för strategisk teknikutveckling, teknikbaserad&lt;br&gt;såddfinansiering och EUREKA-samarbete bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige tillhörde de länder som tidigt uppmärksammade informationstek-&lt;br&gt;nikens möjligheter och därför satsade på kunskapsuppbyggnad. Under&lt;br&gt;1980-talet genomfördes ett nationellt mikroelektronikprogram (NMP),&lt;br&gt;vilket efterföljdes av ett systemtekniskt inriktat program (IT 4) som&lt;br&gt;slutfördes år 1992. Tillsammans innebar dessa båda program satsningar&lt;br&gt;från staten och näringslivet på närmare två miljarder kronor. Dessa&lt;br&gt;satsningar var mycket viktiga för att öka forsknings- och utbildnings-&lt;br&gt;kapaciteten vid universitet och högskolor i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1991 genomfördes utredningen IT 2000 (Ds 1991:63). IT&lt;br&gt;2000 gav förslag till riktlinjer för en IT-politik inom främst det näringspo-&lt;br&gt;litiska området, där forskning och utveckling gavs fortsatt hög prioritet.&lt;br&gt;Det resulterade bl.a. i att ett nytt kraftfullt FoU-program på IT-området&lt;br&gt;tillskapades inom NUTEK. För det första anslagsåret (1993/94) anvisade&lt;br&gt;riksdagen 358 miljoner kronor för satsningar på basteknik som utgår från&lt;br&gt;näringslivets behov av IT-forskning och utbildning samt på FoU för god&lt;br&gt;IT-användning. Som tidigare redovisats i avsnitt 3.11.7, anser IT-kommis-&lt;br&gt;sionen (SB 1995:01) i sitt delbetänkande (SOU 1995:68) att FoU inom&lt;br&gt;IT-området har varit alltför teknikdriven. Kommissionen menar att&lt;br&gt;utvecklingen i högre grad bör styras utifrån ett användarperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har efter förslag (prop. 1995/96:125) beslutat om Åtgärder&lt;br&gt;för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. Där&lt;br&gt;föreslås att statsmakternas roll ska vara att stimulera användningen av IT&lt;br&gt;på ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning. I en&lt;br&gt;IT-utveckling som i hög grad drivs av många enskilda och lokala initiativ&lt;br&gt;måste statens insatser härvidlag ses som en del av och samverka med den&lt;br&gt;mängd utvecklingsaktiviteter som pågår i kommuner, län och regioner, i&lt;br&gt;näringslivet och i olika lokala nätverk och organisationer. Vidare föreslås&lt;br&gt;att staten skall prioritera uppgifter inom de tre områdena rättsordningen,&lt;br&gt;utbildningen samt samhällets informationsförsörjning. På det näringspoli-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiska området framhåller regeringen vikten av att främja åtgärder som ökar&lt;br&gt;näringslivets och inte minst de små och medelstora företagens IT-an-&lt;br&gt;vändning samt främjar utvecklingen av svensk programvaruindustri.&lt;br&gt;Forskning inom industriell programvaruteknik och utveckling för&lt;br&gt;hantering av komplexa system föreslås få ökad prioritet. Samarbetet&lt;br&gt;mellan forskningen vid universitet och högskolor och näringslivet bör&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har i sin anslagsframställning bl.a. förordat ett närmare&lt;br&gt;samarbete mellan staten och kommunerna för att underlätta tjänsteutveck-&lt;br&gt;lingen med hjälp av IT. NUTEK framhåller att statens satsningar på bl.a.&lt;br&gt;FoU i större utsträckning än hittills bör beakta tjänsteföretagens behov.&lt;br&gt;Stöd för utveckling av framtidens IT-baserade tjänster bör enligt NUTEK&lt;br&gt;ske i nära samverkan med användarna. NUTEK önskar utveckla sitt&lt;br&gt;programarbete på sådant sätt att utvecklare/tillverkare och inköpare/-&lt;br&gt;konsumenter bättre finner varandra. NUTEK framhåller vikten av att en&lt;br&gt;ökad satsning på IT-användning kompletteras med stöd för att stimulera&lt;br&gt;en inhemsk IT-produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen tillstyrker de förslag till&lt;br&gt;inriktning som anförts av IT-kommissionen och av NUTEK. Den&lt;br&gt;föreslagna politiken bör genomföras utifrån nedanstående riktlinjer, vilket&lt;br&gt;samtidigt förutsätter utökade uppdrag för NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att NUTEK:s FoU-insatser på IT-området i högre&lt;br&gt;grad än idag bör inriktas på att främja användningen av informationstek-&lt;br&gt;nik inom såväl privat som offentlig verksamhet, inte minst avseende&lt;br&gt;tjänsteutvecklingen inom kommuner och landsting, för att därigenom&lt;br&gt;skapa bättre förutsättningar för de svenska IT-företagens förnyelse och&lt;br&gt;tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom breddas NUTEK:s uppgift till att omfatta hela tjänstesektorn&lt;br&gt;inklusive den offentliga. Genom NUTEK:s ökade medverkan för en&lt;br&gt;bredare samhällelig IT-användning förbättras möjligheterna att tillgodose&lt;br&gt;såväl behoven av förnyelse och tillväxt i näringslivet som behoven av&lt;br&gt;kostnadsreduceringar och kvalitetsökning i den offentliga sektorns&lt;br&gt;tjänsteproduktion. Samtidigt förbättras förutsättningarna för användarna&lt;br&gt;att utveckla kunskapsintensiva tjänster med höga förädlingsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s insatser för grundläggande kunskapsuppbyggnad bör i ökande&lt;br&gt;utsträckning inriktas mot forskning kring industriell programvaruteknik&lt;br&gt;och utveckling av kunskaper om och metoder för komplexa system.&lt;br&gt;Forskning och utbildning inom detta område är av strategiskt intresse för&lt;br&gt;svenskt näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den föreslagna inriktningen av NUTEK :s verksamhet&lt;br&gt;på IT-området avser regeringen att ge NUTEK i uppdrag att före utgången&lt;br&gt;av år 1997 lämna förslag till regeringen om en ny programstruktur för&lt;br&gt;FoU på IT-området. Förslaget bör utformas med beaktande av andra&lt;br&gt;forskningsfinansiärers insatser och uppgifter på IT-området och i samråd&lt;br&gt;med bl.a. Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) och Rådet för&lt;br&gt;arbetslivsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bioteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biotekniken integrerar natur- och ingenjörs vetenskaper och bygger på&lt;br&gt;resultat av ett antal genombrott inom den naturvetenskapliga grund-&lt;br&gt;forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen Biologi och Teknik i Samverkan, BoTiS (NUTEK rapport&lt;br&gt;R 1995:5) har representanter från industri och högskola kartlagt och&lt;br&gt;prioriterat behov och möjligheter inom bioteknikområdet, främst bland&lt;br&gt;små och medelstora företag. I enlighet med utredningens rekommenda-&lt;br&gt;tioner föreslår NUTEK för nästa treårsperiod insatser inom bioteknikom-&lt;br&gt;rådet. Dessa består av fem delområden, nämligen kombinatorisk kemi, IT&lt;br&gt;och mätteknik i biotekniska processer, bioinformatik, bioelektronik och ny&lt;br&gt;sekvenseringsteknik för DNA. Samtliga delområden innebär en kom-&lt;br&gt;bination av moderna biovetenskaper och informationsteknik i form av&lt;br&gt;mikroelektronik eller programvaruhantering. Möjligheter till internationellt&lt;br&gt;samarbete t.ex. inom EU:s program finns då förslaget har en tydlig&lt;br&gt;inriktning mot delområden som väntas få en större volym under det femte&lt;br&gt;ramprogrammet inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Biotekniken har en stor utveck-&lt;br&gt;lingspotential. Sverige bör därför sträva efter en god position inom&lt;br&gt;bioteknisk forskning och utveckling. Sambandet mellan forskning och&lt;br&gt;produktutveckling inom bioteknikområdet är tydligt. För bioteknikföre-&lt;br&gt;tagen är samarbete med universitet eller små specialiserade utvecklings-&lt;br&gt;bolag ofta nödvändigt. Tillgång till högkvalitativ forskning är ett&lt;br&gt;livsvillkor för avancerade bioteknikföretag. Det är av vikt att pågående&lt;br&gt;FoU-insatser inom området genomförs och att NUTEK vidarutvecklar&lt;br&gt;dem och sin roll med hänsyn till andra forskningsfinansiärer på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materialteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materialkonsortierna initierades av NUTEK i samarbete med Naturveten-&lt;br&gt;skapliga forskningsrådet (NFR) år 1990. Syftet var att inom högskolan&lt;br&gt;bygga upp miljöer för industrirelevant, tvärvetenskaplig forskning inom&lt;br&gt;materialområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de fem första åren byggdes konsortierna upp. Materialkonsortier-&lt;br&gt;na inriktades inledningsvis på kompetensuppbyggnad. Industrins&lt;br&gt;samarbete med konsortierna har ökat kontinuerligt. Industrin och, i någon&lt;br&gt;mån EU, bidrar i dag med nästan lika mycket som övriga finansiärer&lt;br&gt;vilket är ett uttryck för ett starkt näringslivsintresse. Programmet inom&lt;br&gt;de tvärvetenskapliga materialkonsortierna planeras fortsätta enligt de&lt;br&gt;ursprungliga planerna och avslutas år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK föreslår även ett nytt programblock inom materialteknikom-&lt;br&gt;rådet under benämningen &amp;quot;Nya komponenter för morgondagens närings-&lt;br&gt;liv&amp;quot;. Det syftar till att bygga upp helt ny kunskap om material, processer&lt;br&gt;och teknik för komponenter och mikrosystem, som bedöms kunna ge&lt;br&gt;möjligheter att utveckla nya typer av produkter och tjänster inom områden&lt;br&gt;där svensk industri idag har begränsad produktion eller FoU. Pro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gramblocket omfattar såväl forskning som överföring av kunskap från&lt;br&gt;högskolan till industrin. Satsningen bedöms vara en viktig bas för&lt;br&gt;deltagande i förväntade satsningar inom materialområdet i EU:s femte&lt;br&gt;ramprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Konsortiernas arbetsmetoder och&lt;br&gt;organisation studerades av internationella experer i en första utvärdering&lt;br&gt;år 1991. Nästa utvärdering gjordes år 1992 (NUTEK/NFR:s rapport R&lt;br&gt;1992:45). De bästa konsortierna ansågs vara av världsklass. Två konsorti-&lt;br&gt;er, som ej uppfyllde de ställda kriterierna, avvecklades. I december 1995&lt;br&gt;utfördes en tredje utvärdering av de nio återstående (NUTEK/NFR:s&lt;br&gt;rapport R 1995:46). Det konstaterades i denna att konsortierna väl tagit&lt;br&gt;vara på rekommendationerna från tidigare utvärderingar och varit mycket&lt;br&gt;framgångsrika. Det noterades också att det finns potential för ytterligare&lt;br&gt;industrisamarbeten inom några konsortier. Regeringen anser att verksam-&lt;br&gt;heten inom materialkonsortierna bör fortgå enligt uppgjorda planer samt&lt;br&gt;att nya planerade insatser inom materialteknik bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategisk teknikutveckling, teknikbaserad såddfinansiering och&lt;br&gt;EUREKA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom framväxande teknikområden uppstår ofta ett stort antal teknik-&lt;br&gt;baserade affärsidéer med hög kommersiell potential. Dessa idéer befinner&lt;br&gt;sig olika långt från en teknisk och kommersiell realisering och de har&lt;br&gt;också olika grad av förankring i etablerade företag. Marknadskrafterna är&lt;br&gt;ofta inte tillräckliga för att driva en idé som är baserad på nya forsknings-&lt;br&gt;rön och radikalt ny teknik fram till produktstadiet. Detta gap mellan&lt;br&gt;forskning och produktutveckling är ett hinder för att teknik som har&lt;br&gt;särskilt stor potential skall få ett första fotfäste utanför forskningsvärlden.&lt;br&gt;Teknikbaserade affärsidéer med stor tillväxtpotential, företrädesvis i&lt;br&gt;mindre, ofta nystartade företag, är i många fall förknippade med en så hög&lt;br&gt;risk att den normala riskkapitalmarknaden inte är beredd att finansiera&lt;br&gt;genomförandet av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att det är viktigt&lt;br&gt;att stödja forsknings- och teknikbaserat nyföretagande som sker genom&lt;br&gt;s.k. avknoppning från högskolor och forskningsinstitut. Ett program vid&lt;br&gt;NUTEK för strategisk teknikutveckling, som innebär stimulans och stöd&lt;br&gt;till förstudier och verifiering av radikalt nya forskningsnära och teknik-&lt;br&gt;baserade produktidéer i ett så tidigt skede att en affärsplan endast mycket&lt;br&gt;vagt kan formuleras, kan enligt regeringen spela en viktig roll för att öka&lt;br&gt;denna form av nyföretagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har även en viktig roll i att stödja teknikbaserade affärsidéer.&lt;br&gt;Det sker genom s.k. såddfinansiering och att i övrigt ge rådgivning och&lt;br&gt;service för att projekt skall ges goda förutsättningar att utvecklas till ett&lt;br&gt;skede då de kan prövas av efterföljande finansiärer enligt de normer som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller på riskkapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för det europeiska forsknings- och utvecklingssamarbetet&lt;br&gt;EUREKA kan teknikintensiva företag samarbeta med företag och&lt;br&gt;forskningsinstitutioner i övriga Europa för att utveckla nya produkter,&lt;br&gt;system och metoder. NUTEK är Sveriges projektkoordinator i samarbetet.&lt;br&gt;NUTEK bör även fortsättningsvis stimulera och stödja svenska företags&lt;br&gt;deltagande i EUREKA. Finansieringen av projekten vilar i första hand på&lt;br&gt;företagen. De medel som särskilt avsatts inom anslaget Teknisk forskning&lt;br&gt;och utveckling används till förstudier av projekt och som projektmedel till&lt;br&gt;i första hand små företag. Projektmedel bör i vissa fall kunna utgå till&lt;br&gt;större företag till exempel när små företag eller forskningsinstitutioner&lt;br&gt;deltar i projektet eller när ett större svenskt företags medverkan i ett&lt;br&gt;EUREKA-projekt bedöms ha positiv betydelse för svensk kompetensupp-&lt;br&gt;byggnad inom ett visst område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.4.2 Industriella processer och produkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Inom området process- och produkt-&lt;br&gt;utveckling bör pågående FoU-program fullföljas och föreslagna nya&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare inrättade programmet för träråvarubaserad industri bör&lt;br&gt;förlängas i ytterligare tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att göra en översyn av de samlade insatserna för&lt;br&gt;fordonsforskning och utarbeta övergripande mål för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare inrättade fordonstekniska programmet bör förlängas&lt;br&gt;med fem år. Det bör ankomma på regeringen att närmare utforma&lt;br&gt;detaljerna i organisationen av programmet och att förhandla fram ett&lt;br&gt;avtal med deltagande parter. Ansträngningar bör göras för att&lt;br&gt;komplettera programmet med ett antal större målstyrda projekt bl.a.&lt;br&gt;för förbättring av fordonens miljö- och säkerhetsegenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga pågående och planerade FoU-program inom transportteknik&lt;br&gt;och logistik bör fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU-insatser inom medicinsk teknik bör genomföras för fortsatt&lt;br&gt;framgångsrik förnyelse och utveckling av näringslivet inom detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Process- och produktutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom området process- och produktutveckling pågår samt föreslås av&lt;br&gt;NUTEK ett antal fleråriga forsknings- och utvecklingsprogram inom&lt;br&gt;verkstadsteknik, produktframtagningsprocesser, mätteknik, processstyming&lt;br&gt;och underhåll, industriell tillväxt och förnyelse mot miljöanpassad och&lt;br&gt;uthållig produktion, miljöanpassning av produkter samt miljövärderings-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i juni 1993 (prop. 1992/93:170, bet.&lt;br&gt;1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399) om riktlinjer för ett treårigt forsknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;program för träråvarubaserad industri med delad finansiering mellan stat&lt;br&gt;och industri. Programmet löper ut under innevarande budgetår. En&lt;br&gt;fortsättning av programmet bedöms av deltagarna och berörda myndig-&lt;br&gt;heter som väsentlig för kunskapsförsörjningen av den träråvarubaserade&lt;br&gt;industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den industriella teknikens ut-&lt;br&gt;veckling mot ökad komplexitet kräver ständigt nya kunskaper för ökad&lt;br&gt;effektivitet i produktionen. Insatser behövs därför för att stödja forskning&lt;br&gt;och utveckling inom områden med väsentlig industriell potential.&lt;br&gt;Regeringen anser att det är av vikt att pågående och nya FoU-insatser&lt;br&gt;inom området processer och produktutveckling fullföljs och vidareutveck-&lt;br&gt;las. Regeringen anser vidare att det tidigare inrättade programmet för&lt;br&gt;träråvarubaserad industri har fyllt en viktig funktion för utvecklingen av&lt;br&gt;denna industri. Programmet bör förlängas i ytterligare tre år med en statlig&lt;br&gt;finansiering om 10 miljoner kronor per år. En riktlinje i utformningen av&lt;br&gt;programmet bör vara att deltagande företag skall bidra till programmet&lt;br&gt;med minst motsvarande finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportteknik och logistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i juni 1993 (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:NU30,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:399, bet. 1992/93:FÖU13, rskr. 1992/93:393) om riktlinjer&lt;br&gt;för ett fordonstekniskt forskningsprogram (FFP) och ett flygtekniskt&lt;br&gt;forskningsprogram (NFFP), båda treåriga med delad finansiering mellan&lt;br&gt;stat och industri. Med stöd av riksdagens beslut godkände regeringen i&lt;br&gt;december 1993 ett förslag till avtal mellan staten och fordonsindustrin om&lt;br&gt;ett fordonstekniskt forskningsprogram och i januari 1994 ett förslag till&lt;br&gt;avtal mellan staten och flygindustrin om ett nationellt flygtekniskt&lt;br&gt;forskningsprogram. Programmen löper ut innevarande budgetår. Regering-&lt;br&gt;en har inför den forskningspolitiska propositionen låtit en särskild utredare&lt;br&gt;utvärdera programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren av det fordonstekniska forskningsprogrammet rekommenderar&lt;br&gt;en fortsättning av programmet på oförändrad eller något förhöjd nivå.&lt;br&gt;Företagen är beredda att finansiera sin del av ett fortsatt program på en&lt;br&gt;nivå som motsvarar dagens. Utredaren rekommenderar vidare en förlängd&lt;br&gt;tidshorisont för en bättre anpassning till den tid som åtgår för en&lt;br&gt;doktorsexamen, förslagsvis till fem år. Utredaren föreslår dessutom att&lt;br&gt;FFP kompletteras med ett eller flera större, övergripande, målstyrda&lt;br&gt;projekt genererade i samarbete mellan parterna. Inom flera länder finns&lt;br&gt;sådana målinriktade forskningsprogram. USA har t.ex. övergripande mål&lt;br&gt;för sitt fordonsprogram, bl.a. utveckling av en personbil med starkt&lt;br&gt;förbättrad bränsleekonomi, emissions- och säkerhetsegenskaper. Projekt&lt;br&gt;av detta målinriktade slag kan antingen vara konkurrensneutrala där flera&lt;br&gt;företag samverkar, eller av konkurrensskäl drivas av enskilt fordonsföretag&lt;br&gt;i samarbete med högskolor och institut, helst även under medverkan från&lt;br&gt;leverantörsföretag. För projekt av detta slag bör FFP överväga att utöver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;staten och företagen vända sig till andra finansieringskällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen avser att ta ininiativ till&lt;br&gt;att i samarbete med berörda myndigheter utveckla övergripande mål för&lt;br&gt;de statliga forsknings- och utvecklingsinsatserna inom fordonsområdet,&lt;br&gt;bl.a när det gäller miljö och säkerhet. Härvid bör särskilt beaktas de mål&lt;br&gt;om minskad bränsleförbrukning som EU:s ministerråd antog i juni 1996,&lt;br&gt;som bl.a. kommer innebära behov av att utveckla motorer som är&lt;br&gt;betydligt mer bränslesnåla än i dag. Därvid bör också utredas hur&lt;br&gt;myndighetsprogrammen inom fordonsområdet hos KFB, Naturvårdsverket,&lt;br&gt;NUTEK och Vägverket kan utformas för att nå de övergripande målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det fordonstekniska forskningsprogrammet har varit&lt;br&gt;mycket betydelsefullt för utvecklingen inom det fordonstekniska området&lt;br&gt;och ett viktigt instrument för att öka samverkan mellan berörda företag,&lt;br&gt;högskolor, institut och myndigheter. Det fordonstekniska programmet bör&lt;br&gt;förlängas med fem år med en statlig finansiering på oförändrad nivå om&lt;br&gt;30 miljoner kronor per år. Efter tre år bör dock en utvärdering och av-&lt;br&gt;stämning göras inför slutfasen. Deltagande företag skall bidra till&lt;br&gt;programmet med insatser som minst motsvarar statens finansiering. En&lt;br&gt;översyn av programmets mål och arbetssätt bör ske inledningsvis. Det bör&lt;br&gt;ankomma på regeringen att närmare utforma detaljerna i organisationen&lt;br&gt;av programmet och att förhandla fram ett avtal med deltagande parter.&lt;br&gt;Därutöver bör ansträngningar göras för att komplettera de existerande&lt;br&gt;insatserna med större projekt som är direkt relaterade till de övergripande&lt;br&gt;målen. Detta arbete bör ske i dialog med berörda parter. För detta slag av&lt;br&gt;projekt - för vilka FFP bör vara koordinator - skall finansiering sökas&lt;br&gt;från andra finansieringskällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det flygtekniska forskningsprogrammet har inneburit ett närmare&lt;br&gt;samarbete mellan flygindustrin och högskolan som varit mycket be-&lt;br&gt;tydelsefullt för förstärkning av svensk flygindustris konkurrenskraft.&lt;br&gt;Programmet behandlas utförligare i avsnitt 6.3.2, där bl.a en förlängning&lt;br&gt;föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade krav på förbättrad miljö, säkerhet och effektivitet i vägtrans-&lt;br&gt;porterna kan mötas genom ökad IT-användning. Ett antal program för&lt;br&gt;användning av IT inom transport- och logistikområdena planeras av&lt;br&gt;NUTEK i samverkan med industrin samt i tillämpliga delar KFB,&lt;br&gt;Vägverket och Naturvårdsverket. Programmen bygger på de positiva&lt;br&gt;erfarenheterna från det svenska RTI-programmet (Road Transport&lt;br&gt;Informatics). Regeringen anser att pågående och planerade FoU-insatser&lt;br&gt;inom transportteknik och logistik bör fullföljas och vidareutvecklas.&lt;br&gt;Förutsättningarna för de fortsatta FoU-insatsema inom väginformatikom-&lt;br&gt;rådet behandlas utförligt i avsnitt 8.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom NUTEK:s verksamhetsområde pågår för närvarande programmen&lt;br&gt;Minimalt invasiv medicinsk teknik, Immunteknologi och Telematik för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förnyelse och förstärkning inom området medicinsk teknik föreslår&lt;br&gt;NUTEK tre programblock. Dessa utgörs av Teknik för morgondagens&lt;br&gt;sjukvård, Teknik för funktionsnedsatta och äldre samt Läkemedelsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programblocket Teknik för morgondagens sjukvård avser att stimulera&lt;br&gt;svenska forskare och företag till samverkan för framtagning av in-&lt;br&gt;ternationellt konkurrenskraftiga produkter och system för sjukvården.&lt;br&gt;Delområden är biokompabilitet, medicinsk IT-användning och minimalt&lt;br&gt;invasiv behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik för funktionsnedsatta och äldre utgörs av ett tvärtekniskt&lt;br&gt;programblock med fokus på produkter och system för transportmiljö,&lt;br&gt;bostadsmiljö, arbetsplatser, konsumentvaror och hemtjänst. Insatserna&lt;br&gt;planeras beröra arbetsplatsens utformning, kollektivtrafik, distansarbete,&lt;br&gt;speciella handikapphjälpmedel och teknik för omvårdnad och förlängt&lt;br&gt;kvarboende i hemmiljö. Delområden är telematik för funktionshindrade&lt;br&gt;samt kompletterande nya insatser. Satsningen utgör även en bra bas för&lt;br&gt;svenskst deltagande i EU:s Telematikprogram för handikappade och äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programsatsningen Läkemedelsteknik syftar till förnyelse och utveckling&lt;br&gt;av näringslivet med utgångspunkt från efterfrågan på god hälsa och&lt;br&gt;effektiva läkemedel. Delområden är immunteknik, infektionssjukdomar&lt;br&gt;samt teknik för tillförsel av läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Medicinsk teknik är en tidig&lt;br&gt;avnämare av resultat från områden som IT, materialteknik och bioteknik.&lt;br&gt;Svensk industri har kompetens för utveckling, tillverkning och in-&lt;br&gt;ternationell marknadsföring av den typ av produkter som är vanliga inom&lt;br&gt;medicinsk teknik. Svensk medicinteknisk industri kännetecknas av ett&lt;br&gt;stort antal små och medelstora företag med världsledande produkter som&lt;br&gt;har goda förutsättningar att fortsätta växa och förnya den svenska&lt;br&gt;industristrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU-insatser inom medicinsk teknik bör genomföras för att bidra till&lt;br&gt;goda förutsättningar för fortsatt framgångsrik förnyelse och utveckling av&lt;br&gt;näringslivet inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.4.3&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Nya insatsområden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Området komplexa tekniska system är&lt;br&gt;angeläget för utvecklingen av det svenska näringslivet. NUTEK bör&lt;br&gt;genomföra de planerade insatserna och vidarutveckla en strategi för&lt;br&gt;ökade insatser i samverkan med företag som arbetar inom strategis-&lt;br&gt;ka teknikområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser bör genomföras för att stödja mindre företags kompetens-&lt;br&gt;och teknikförsörjning. NUTEK bör närmare utforma dessa åtgärder.&lt;br&gt;Insatser bör även göras på området tjänsteproduktion och IT-an-&lt;br&gt;vändning. Det bör ankomma på NUTEK att närmare utforma och&lt;br&gt;genomföra insatser inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området Människa, teknik, organisation (MTO) bör få genomslag&lt;br&gt;inom NUTEK:s olika arbetsområden. Ett utvidgat samarbete med&lt;br&gt;övriga forskningsfinansierande organ bör eftersträvas. Insatserna&lt;br&gt;som föreslås inom MTO bör fullföljas enligt uppgjorda planer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga insatser inom ett antal nya områden har identifierats som&lt;br&gt;strategiskt viktiga i förhållande till förändrade omvärldsförutsättningar.&lt;br&gt;Dessa är komplexa tekniska system, mindre företags kompetens och&lt;br&gt;teknikförsörjning, tjänsteproduktion och IT-användning samt människa,&lt;br&gt;teknik, organisation (MTO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komplexa tekniska system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traditionella svenska produkter får en mer uttalad systemkaraktär, där&lt;br&gt;olika komponenttekniker och olika kunskapsområden integreras. Denna&lt;br&gt;utveckling kräver metoder och verktyg för att analysera, konstruera och&lt;br&gt;använda kombinationer av s.k hård- och mjukvara. Ökade övergripande&lt;br&gt;krav såsom säkerhet, livscykel- och kretsloppstänkande, miljö- och&lt;br&gt;energikrav, men också förhållanden som har att göra med kvalitet,&lt;br&gt;kostnadseffektivitet och kortare ledtider, är faktorer som ökar komplexite-&lt;br&gt;ten i de tekniska systemen och därmed också svårigheterna att konstruera,&lt;br&gt;strukturera, utveckla och hantera systemen. Exempel på komplexa&lt;br&gt;tekniska system är JAS 39 Gripen, telekommunikationssystem och&lt;br&gt;styrsystem för verkstads- och processindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Flera svenska storföretag har en&lt;br&gt;stark position inom området. Internationellt pågår dock en intensiv&lt;br&gt;utveckling och kompetensuppbyggnad. Det finns risk för att den svenska&lt;br&gt;kunskapen inte är tillräcklig i bredd och djup för att bidra till utveck-&lt;br&gt;lingen av en konkurrenskraftig industri inom områden med högt för-&lt;br&gt;ädlingsvärde. Det gäller inte minst för små och medelstora företag för&lt;br&gt;vilka komplexiteten i de tekniska systemen ökar. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att NUTEK ges i uppdrag att genomföra insatser på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små och medelstora företags kompetens- och teknikförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmågan att utnyttja ny teknik är en viktig faktor i företagens tillväxtför-&lt;br&gt;utsättningar. Kraven ökar på både bredd och djup i företagens tekniska&lt;br&gt;kompetens som en följd av en allt snabbare teknikutveckling och det&lt;br&gt;faktum att produkter och processer i ökande utsträckning är beroende av&lt;br&gt;olika slags teknik. Många små och medelstora företag är illa rustade att&lt;br&gt;möta dessa ökade krav både vad gäller egen kompetens och i fråga om&lt;br&gt;förmågan att uttnyttja externa tekniska resurser. Det finns för närvarande&lt;br&gt;betydande brister i det svenska systemet vad gäller överföring av kunskap&lt;br&gt;och kompetens till framför allt små och medelstora företag. NUTEK&lt;br&gt;genomför inom området, som tidigare nämnts i avsnitt 14.3.3, ett treårigt&lt;br&gt;program för förbättrad tekniköverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De verksamheter som bedrivs av&lt;br&gt;NUTEK i form av regionala företagskonsortier, program för teknik-&lt;br&gt;överföring, nätverkssatsningar, samt inom det tidigare nämnda pilotpro-&lt;br&gt;grammet vid industriforskningsinstituten är viktiga åtgärder för att höja&lt;br&gt;kompetensen i små och medelstora företag. Regeringen anser att dessa&lt;br&gt;insatser är viktiga och att de bör utvecklas vidare. Regeringen har vidare&lt;br&gt;aviserat en satsning i den s.k. sysselsättningspropositionen (prop.&lt;br&gt;1995/96:222) på Industriella Utvecklingscentrum som är ett annat viktigt&lt;br&gt;initiativ för att koppla ihop de större och de mindre företagens kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteproduktion och IT-användning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteproduktionen sysselsätter idag mer än två tredjedelar av arbets-&lt;br&gt;kraften men insatserna för FoU är idag främst inriktade mot produktion&lt;br&gt;av varor. Tjänsteproduktionens betydelse växer också som en del av den&lt;br&gt;industriella utvecklingsmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteproduktionen har sedan länge haft en svag produktivitetsutveck-&lt;br&gt;ling. NUTEK:s insatser för tjänsteproduktion och IT-användning har&lt;br&gt;successivt ökats och innefattar insatser riktade mot bl.a. samhällsservice,&lt;br&gt;sjukvård, äldreomsorg och programvaruindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Genom det vidgade uppdraget till&lt;br&gt;NUTEK som föreslås under avsnitt 14.4.1 förstärks användarperspektivet&lt;br&gt;och ges en starkare inriktning mot tjänstesektorn. Ett mycket viktigt&lt;br&gt;område är samspelet mellan kunskapsföretag inom tjänstesektorn och&lt;br&gt;industriföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK ingår i dag som en part i ett internationellt forskningsprojekt&lt;br&gt;som syftar till att utveckla kunskap om tjänstesektorns roll för innovatio-&lt;br&gt;ner i näringslivet i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma med eventuella ytterligare teknik-&lt;br&gt;politiska insatser på området när resultaten från detta projekt föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människa, teknik, organisation (MTO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom näringslivet och inom den offentliga sektorn har samspelet mellan&lt;br&gt;utvecklingen av ny teknik, nya sätt att organisera arbete och nya&lt;br&gt;arbetsroller och kompetenskrav blivit allt viktigare. De stora förändringar&lt;br&gt;av arbetsorganisationen med decentralisering av ansvar och befogenheter&lt;br&gt;som genomförts inom många företag ställer nya krav på tekniken.&lt;br&gt;Utvecklingen inom informationstekniken stödjer på flera sätt de organisa-&lt;br&gt;tionsförändringar som bland annat är resultatet av ökade marknadskrav&lt;br&gt;och en förändrad syn på utformningen av styrsystemen i företag och&lt;br&gt;offentliga organisationer. Exempel på förändringar som går att observera&lt;br&gt;tydligt är ett ökat samarbete i nätverk, i projekt och i organisationsformer&lt;br&gt;som är tillfälliga och där kommunikationstekniken möjliggör en frikopp-&lt;br&gt;ling i tid och rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Svenskt näringsliv har goda&lt;br&gt;förutsättningar för att bli internationellt ledande i att skapa arbetsformer&lt;br&gt;som på ett effektivt sätt kan dra nytta av och i arbetet utveckla goda&lt;br&gt;kunskaper hos arbetskraften. I detta arbete blir nya förhållningssätt,&lt;br&gt;synsätt och perspektiv på tekniken allt viktigare. Det är inte länge sedan&lt;br&gt;som förhållandet mellan människa och teknik präglades av konfliktfyllda&lt;br&gt;synsätt. Stödet till teknisk utveckling kompletterades med separata insatser&lt;br&gt;för forskning som rörde arbetsmiljöfrågor och psykosociala konsekvenser.&lt;br&gt;De senaste tio åren har samarbetet vidgats mellan NUTEK och Rådet för&lt;br&gt;arbetslivsforskning. Det är i dag uppenbart att det finns ett kunskapsområ-&lt;br&gt;de av stort gemensamt intresse mellan dessa myndigheter. De gemensam-&lt;br&gt;ma satsningar som gjorts i mindre skala bör utvidgas. Det gäller i hög&lt;br&gt;grad även samarbetet mellan dessa två sektorsmyndigheter och kommuni-&lt;br&gt;kationsforskningsberedningen, KFB, där t.ex. telematiken är ett viktigt&lt;br&gt;område i skärningen mellan de olika organisationernas områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.5 FoU inom vissa områden och näringar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;14.5.1 Rymdverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den svenska rymdverksamhetens&lt;br&gt;inriktning bör bibehållas. Det är dock önskvärt att en större upp-&lt;br&gt;märksamhet ägnas användaraspekterna i de utvecklingsprojekt som&lt;br&gt;syftar till praktiska tillämpningar. Sverige bör fortsätta att utveckla&lt;br&gt;och nyttiggöra sina specialkompetenser inom rymdforskning och&lt;br&gt;rymdteknik i internationellt samarbete. Sverige bör även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis verka för ett kostnadseffektivt europeiskt rymdprogram&lt;br&gt;inom ESA vad gäller forskning och teknisk utveckling. De speciella&lt;br&gt;möjligheter för Kiruna-regionen, som det nordliga läget ger för&lt;br&gt;rymdverksamhet, tas väl till vara. Rymdstyrelsen bör ingå i den&lt;br&gt;samverkansgrupp för forskningsråden som regeringen avser att&lt;br&gt;tillskapa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymden används i ökande utsträckning för olika ändamål. Den är ett&lt;br&gt;viktigt fält för grundforskningen. Den kan utnyttjas för experiment och&lt;br&gt;processer som inte är möjliga på jorden. Rymdverksamhet ger möjligheter&lt;br&gt;till praktiska tillämpningar som t.ex. global miljöövervakning, väderprog-&lt;br&gt;noser och telekommunikation över stora avstånd. Användningen av&lt;br&gt;rymden förutsätter ett omfattande tekniskt utvecklingsarbete, som i&lt;br&gt;betydande omfattning måste bedrivas i internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den&lt;br&gt;svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning och&lt;br&gt;utveckling. Rymdstyrelsens huvuduppgifter är att inom sitt område ta&lt;br&gt;iniativ till forskning och utvecklingsarbete, vara kontaktorgan för&lt;br&gt;internationellt rymdsamarbete, bereda tillståndsärenden och utöva kontroll&lt;br&gt;av rymdverksamhet i Sverige. En betydande del av verksamheten avser&lt;br&gt;att bevaka Sveriges intressen i det internationella rymdsamarbetet, främst&lt;br&gt;inom det europeiska rymdorganet European Space Agency (ESA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsens verksamhet finansieras genom anslag under Närings-&lt;br&gt;och handelsdepartementet avseende dels rymdverksamhet och dels&lt;br&gt;förvaltningskostnader samt anslag under Utbildningsdepartementet avseen-&lt;br&gt;de rymdforskning såväl nationellt som i europeisk samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell rymdverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den helt övervägande delen av Rymdstyrelsens verksamhet sker i&lt;br&gt;internationellt samarbete, i första hand inom ramen för ESA, och bilateralt&lt;br&gt;i synnerhet med Frankrike. Deltagandet i ESA är uppdelat på obligatoris-&lt;br&gt;ka program och frivilliga tillämpningsprogram. De obligatoriska&lt;br&gt;programmen, som utgör stommen i ESA:s verksamhet, omfattar basverk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet, det vetenskapliga programmet samt för närvarande även ett&lt;br&gt;transformeringsprogram med syfte att effektivisera ESA:s verksamhet.&lt;br&gt;Medverkan i obligatoriska program sker med bidragsandelar som&lt;br&gt;beräknas utgående från medlemsländernas BNI. Den svenska BNI-andelen&lt;br&gt;uppgår för närvarande till 3.23 %. Deltagandet i de frivilliga tillämp-&lt;br&gt;ningsprogrammen sker med andelar motsvarande ett förväntat utbyte i&lt;br&gt;form av industribeställningar och med hänsyn till användarintresse.&lt;br&gt;Sveriges genomsnittliga andel i de frivilliga programmen är för närvaran-&lt;br&gt;de 2,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen på det svenska deltagandet i ESA bestäms i stor ut-&lt;br&gt;sträckning av den speciella kompetens som utvecklats under en lång följd&lt;br&gt;av år. Det gäller svenska forskargruppers deltagande i vetenskapsprogram&lt;br&gt;samt områdena mikrogravitation och fjärranalys. Inom dessa områden&lt;br&gt;spelar Esrange och institutionerna i Kirunaområdet en stor roll, t.ex. för&lt;br&gt;uppskjutning av sondraketer och mottagning av data från fjärranalyssatel-&lt;br&gt;liter. Det gäller även företagens deltagande på hög teknisk nivå, t.ex. Saab&lt;br&gt;Ericsson Space med feltoleranta datorer för satelliter och för styrning av&lt;br&gt;Ariane-raketen, Volvo Aero Corporation med motordelar för Ariane-&lt;br&gt;raketens extrema driftsförhållanden och Rymdbolaget med rymdtjänster&lt;br&gt;som t.ex. drift av rymdbasen Esrange och ESA:s satellitstation Salmijärvi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESA.s råd på ministernivå år 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om den långsiktiga verksamheten fattas vid återkommande möten&lt;br&gt;med ESA:s råd på ministernivå. Det senaste mötet ägde rum i Toulouse&lt;br&gt;hösten 1995. Mötet i Toulouse föregicks av en period av osäkerhet vad&lt;br&gt;gäller bl.a. programvolym och finansieringsmöjligheter beroende på den&lt;br&gt;kärva ekonomiska situationen i flertalet medlemsländer. En viktig fråga&lt;br&gt;vid mötet var hur Europa skulle kunna delta i samarbetet om den&lt;br&gt;internationella rymdstationen Alpha. Projektet leds av USA under&lt;br&gt;medverkan av Ryssland, Japan och Kanada. Det finns en stark politisk&lt;br&gt;vilja från Europa att medverka i projektet, som är det största internationel-&lt;br&gt;la samarbetsprojektet någonsin. Vid ministerrådsmötet fattades bl.a.&lt;br&gt;beslut om Europas deltagande i rymdstationssamarbetet och tre komple-&lt;br&gt;mentära program för Ariane. De prioriteringar som regeringen gör&lt;br&gt;innebär svenskt deltagande i den internationella rymdstationen, Ariane 5&lt;br&gt;infrastrukturprogram, Ariane 5 uppgraderingsprogram och Ariane 5&lt;br&gt;teknikprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationell rymdverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nationella rymdverksamheten är en förutsättning för deltagande i&lt;br&gt;internationellt rymdsamarbete. Inom det nationella programmet ryms&lt;br&gt;rymdforskning och forskning i nära tyngdlöshet, fjärranalys och indu-&lt;br&gt;striutveckling. Ett betydelsefullt inslag är småsatellitprogrammet, som&lt;br&gt;bedrivs i internationell samverkan men under svensk ledning. Det är ett&lt;br&gt;viktigt komplement till de stora ESA-satsningama och optimerar det&lt;br&gt;svenska teknisk-vetenskapliga deltagandet i ESA. Arbete pågår för att i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;början av år 1998 sända upp satelliten Odin, som är den tredje i raden av&lt;br&gt;svenska forskningssatelliter. Odin, som är tekniskt mycket avancerad,&lt;br&gt;kommer att användas av astronomer för att bl.a. studera det interstellära&lt;br&gt;mediet och däri pågående stjämbildning. Den kommer också att användas&lt;br&gt;av atmosfärsforskare för att studera den globala fördelningen av kemiska&lt;br&gt;ämnen och föreningar som är av betydelse för jordens atmosfär, bl.a.&lt;br&gt;ozon. Målet för fjärranalys verksamheten är att dels stödja forskning och&lt;br&gt;tillämpning, dels föra ut fjärranalystekniken till operativa tillämpningar i&lt;br&gt;det svenska samhället. Industriutvecklingsprogrammet syftar till en&lt;br&gt;långsiktig kompetenshöjning inom rymdindustrins specialområden med&lt;br&gt;hjälp av samfinansierade utvecklingsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kiruna har en central roll i den svenska rymdverksamheten. Rymdbasen&lt;br&gt;Esrange används för att sända upp sondraketer och ballonger för forskning&lt;br&gt;inom bl.a. materialfysik, astronomi, atmosfärkemi och biovetenskap.&lt;br&gt;Närheten till nordpolen skapar speciella förutsättningar för uppgifter i&lt;br&gt;samband med satelliter i polära banor. Från Esrange styrs och kontrolleras&lt;br&gt;de svenskledda forskningssatellitema, vars data behandlas av forskarna på&lt;br&gt;bl.a. Institutet för Rymdfysik i internationellt vetenskapligt samarbete.&lt;br&gt;Från Esrange styrs och kontrolleras även fjärrsatellitema i SPOT-&lt;br&gt;programmet som rör ett samarbete med Frankrike.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdutredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 15 september 1994 (dir. 1994:103) chefen&lt;br&gt;för Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att&lt;br&gt;genomföra en genomgripande översyn av den svenska rymdverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen lade i september 1995 fram sitt slutbetänkande (SOU&lt;br&gt;1995:78). Den svenska rymdverksamheten. Betänkandet har remitterats.&lt;br&gt;En remissammanställning finns tillgänglig i Närings- och handels-&lt;br&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har gjort en allmän genomgång av nuläge och trender inom&lt;br&gt;rymdverksamheten, granskat inriktningen på det svenska rymdpro-&lt;br&gt;grammet, studerat ES A:s verksamhet, analyserat förändringar i omvärlden&lt;br&gt;samt gjort en översiktlig kartläggning av användningen av rymdtjänster&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att rymdtekniken kommit till bred användning&lt;br&gt;inom många samhällssektorer och att Sverige fått betydande återbäring på&lt;br&gt;gjorda investeringar. Rymdverksamheten har en stor potential för framtida&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår nya övergripande mål för den statliga rymd-&lt;br&gt;verksamheten, såväl den som bedrivs i Rymdstyrelsens regi som i andra&lt;br&gt;myndigheter och statliga företag. Med utgångspunkt i de övergripande&lt;br&gt;målen bör mätbara verksamhetsmål kunna formuleras av respektive&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland utredningens slutsatser, förslag och rekommendationer kan&lt;br&gt;nämnas bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen finner det angeläget att rymdverksamheten tillförs sådana&lt;br&gt;resurser att den kan fortsätta att utvecklas nationellt och internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att Sverige i rådande ekonomiska läge inte bedöms&lt;br&gt;kunna öka sin andel i ESA generellt till BNI-nivå bör anslaget till&lt;br&gt;Rymdstyrelsen bibehållas på 1994/95 års nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att Sverige upprätthåller ett nationellt och ett antal&lt;br&gt;bilaterala rymdprogram för att kunna utveckla svenskt rymdkunnande&lt;br&gt;inom valda områden samt delta i och dra nytta av de internationella&lt;br&gt;samarbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESA har uppnått goda resultat och nått en ledande ställning inom flera&lt;br&gt;områden. Sverige bör stödja effektivisering av ESA:s verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s ambition att spela en roll som främjare och användare av&lt;br&gt;rymdteknik är positiv. Utredningen anser vidare att den statliga rymd-&lt;br&gt;verksamheten ger rymdföretagen möjlighet att konkurrera på den&lt;br&gt;internationella rymdmarknaden. Företagen ges möjlighet till högteknolo-&lt;br&gt;gisk utveckling i internationellt samarbete och samverkan med högskolor&lt;br&gt;inom ett antal spjutspetsområden. Det är viktigt att befrämja företagens&lt;br&gt;verksamhet genom ett långsiktigt åtagande av staten inom rymdområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att slå vakt om de verksamheter som har etablerats i&lt;br&gt;Kiruna och att dessa ges mesta möjliga stöd för fortsatt utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser uttrycker en uppskattande bedömning om&lt;br&gt;utredningen som en värdefull översikt över den svenska rymdverksam-&lt;br&gt;heten. Remissinstanserna instämmer allmänt i utredningens förslag till&lt;br&gt;övergripande målformulering, slutsatser, förslag och rekommendationer.&lt;br&gt;Yttrandena begränsas i de flesta fall till de områden som är av särskilt&lt;br&gt;intresse för respektive svarsinstans. Några remissinstanser anser det vara&lt;br&gt;angeläget med en utvärdering av svensk rymdforskning. Betydelsen av&lt;br&gt;ESA-engagemanget framhålls generellt, liksom att vidareutveckla&lt;br&gt;Kirunaregionens fördelar för rymdverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Internationellt samarbete är en&lt;br&gt;förutsättning för all rymdverksamhet Projektens storlek och omfattning&lt;br&gt;förutsätter att de genomförs i samarbete mellan flera länder. Behovet av&lt;br&gt;att samla nationella resurser i Europa främjade tidigt en europeisk&lt;br&gt;integration inom rymdområdet. Detta har skett genom upprättande av det&lt;br&gt;europeiska rymdorganet ESA och dess föregångare. Sverige har sedan&lt;br&gt;starten deltagit i och bidragit till denna process.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom statens satsningar har svenska företag fått tillgång till ett&lt;br&gt;europeiskt nätverk för industriellt samarbete. Genom deltagande i bl.a.&lt;br&gt;ESA-projekt har företagen kunnat utveckla högteknisk, konkurrenskraftig&lt;br&gt;kompetens inom vissa nyckelområden. De främsta rymdföretagen, Saab&lt;br&gt;Ericsson Space, Volvo Aero Corporation och Rymdbolaget har uppnått&lt;br&gt;framskjutna positioner inom sina specialområden, vilket avspeglas i att&lt;br&gt;företagen också erhåller kommersiella beställningar på en global marknad&lt;br&gt;dominerad av stora industrikoncerner. Ett 15-tal svenska företag är&lt;br&gt;engagerade i europeisk rymdutveckling. De satsningar som staten gjort i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa utvecklingsprogram, t.ex. Ariane-programmet, har givit mångfalt&lt;br&gt;tillbaka i efterföljande produktion för de i projekten deltagande företagen.&lt;br&gt;För Saab Ericsson Space och Volvo Aero Corporation ger rymdprojekten&lt;br&gt;nya kunskaper, som sprids inom respektive koncern och till underleveran-&lt;br&gt;törer. Svenska forskare har fått tillgång till satelliter för sina instrument&lt;br&gt;och till internationella forskningsdata. Sveriges nordliga läge har utgjort&lt;br&gt;en tillgång för såväl svenska som internationella forskare och satellitope-&lt;br&gt;ratörer. Den rymdanknutna verksamheten i Kiruna-regionen har under&lt;br&gt;åren expanderat. Den beslutade lokaliseringen till Kiruna av ett miljöda-&lt;br&gt;tacentrum baserat på satellitdata och ett rymd- och miljöforskningsinstitut&lt;br&gt;skulle inte ha varit möjlig utan den kunskaps-, erfarenhets- och in-&lt;br&gt;stitutionella grund som lagts av många års rymdsatsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användare av rymdteknik (meteorologi, kommunikation, navigering&lt;br&gt;m.m.) har fått tillgång till satelliter och europeiska organisationer för&lt;br&gt;nyttjande och drift. Europeiska kommissionen har i ökande utsträckning&lt;br&gt;visat intresse för användning av rymdteknik för genomförande av sin&lt;br&gt;politik inom bl.a. kommunikations-, jordbruks- och miljöområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att rymdsatsningarna kommit Sverige väl&lt;br&gt;till godo, såväl från näringspolitiska, forskningspolitiska, regionalpolitiska&lt;br&gt;som europapolitiska synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att det rymdtekniska&lt;br&gt;kunnandet hos industrin bör få fortsatt möjlighet till långsiktig utveckling&lt;br&gt;i internationell samverkan. Vidare bör samverkan mellan företagen och&lt;br&gt;högskolorna vad gäller den högtekniska utvecklingen öka ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller remissinstansers påpekande om behovet av utvärdering av&lt;br&gt;rymdforskning har regeringen erfarit att en utvärderingsprocess har&lt;br&gt;påbörjats i samarbete mellan Rymdstyrelsen och Naturvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet avseende rymdfysikområdet. Regeringen har i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.13.1 redovisat sin avsikt att göra en översyn av Sveriges deltagande i&lt;br&gt;internationella storskaliga forskningssamarbeten. Även deltagandet i&lt;br&gt;ESA:s vetenskapliga program bör ingå i en sådan översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen bör ingå i den samverkansgrupp för forskningsråden som&lt;br&gt;regeringen avser att tillskapa för att främja tvärvetenskap (se avsnitt&lt;br&gt;10.2.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är positiv till utredningens förslag till en ny övergripande&lt;br&gt;målformulering för all statligt finansierad rymdverksamhet. Inom ramen&lt;br&gt;för denna kan mätbara verksamhetsmål formuleras av respektive&lt;br&gt;myndighet. Hittillsvarande mål för svensk rymdverksamhet, vilka uttrycks&lt;br&gt;som utrikes/europapolitiska, näringspolitiska, forskningspolitiska och&lt;br&gt;regionalpolitiska, ryms inom den föreslagna nya målformuleringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen av energisystemet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det statliga energiforskningsprogrammet har bedrivits sedan år 1975.&lt;br&gt;Riksdagen beslutade år 1993 (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:NU30, rskr.&lt;br&gt;1992/93:399) om energiforskningsprogrammets inriktning. De över-&lt;br&gt;gripande målen för energiforskningen är att skapa vetenskaplig och&lt;br&gt;teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringslivet för utveckling och omställning av energisystemet i enlighet&lt;br&gt;med riksdagens beslut år 1991 om riktlinjer för energipolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiforskningsprogrammet har sedan starten år 1975 innefattat stöd&lt;br&gt;till bl.a. forskning och utveckling av teknik för tillförsel av biobränslen.&lt;br&gt;Ny miljövänlig teknik för förbränning och förgasning av fasta bränslen&lt;br&gt;har utvecklats och kommit till användning, liksom ny teknik för effektiva-&lt;br&gt;re energianvändning. Betydelsefulla steg har tagits i utvecklingen av&lt;br&gt;vindkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap och kompetens har vidare byggts upp främst inom universite-&lt;br&gt;ten och högskolorna, när det gäller teknik som beräknas kunna bli&lt;br&gt;kommersiellt tillgänglig under de kommande decennierna. Det gäller&lt;br&gt;exempelvis energilagringsteknik och solceller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom energiforskningsprogrammet har kunskapen om de specifikt&lt;br&gt;svenska förhållandena, energislagens möjligheter och teknikens förut-&lt;br&gt;sättningar med tiden lett till en fokusering på insatsområden med goda&lt;br&gt;framtidsutsikter som kan bli strategiskt viktiga för Sverige i omställningen&lt;br&gt;av energisystemet. Flera utvärderingar ger belägg för att energiforskningen&lt;br&gt;är av god kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga stödet till forskning, utveckling och demonstration på&lt;br&gt;energiområdet var som störst i början på 1980-talet. Efter år 1984 har&lt;br&gt;insatserna koncentrerats och det statliga stödet har efter hand minskat.&lt;br&gt;Under perioden 1975 - 1993 har energiforskning och utveckling utgjort&lt;br&gt;i genomsnitt 5 % av statens totala forsknings- och utvecklingsinsatser.&lt;br&gt;Budgetåret 1994/95 var andelen drygt 2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionen har granskat de pågående energipolitiska program-&lt;br&gt;men för omställning och utveckling av energisystemet och analyserat&lt;br&gt;behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. En utgångspunkt för&lt;br&gt;kommissionens arbete har varit 1991 års energipolitiska mål att på kort&lt;br&gt;och långt sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden&lt;br&gt;konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall utgå från vad natur och&lt;br&gt;miljö kan bära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionen har redovisat slutbetänkandet (SoU 1995:139)&lt;br&gt;Omställning av energisystemet i december 1996 med överväganden om&lt;br&gt;bl.a. energiforskningen. Till betänkandet har fogats ett omfattande&lt;br&gt;underlag (SOU 1996:140, del 1-4). Betänkandet har remissbehandlats och&lt;br&gt;yttrandena har sammanställts i (Ds 1996:55).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har inom ramen för sitt arbete genomfört en analys av&lt;br&gt;de resultat som har nåtts inom ramen för 1991 års energipolitiska&lt;br&gt;överenskommelse. Energiforskningsprogrammets betydelse för om-&lt;br&gt;ställningen har därvid bedömts mot bakgrund av hur de senaste årens&lt;br&gt;omvärldsförändringar har påverkat förutsättningarna för omställningen av&lt;br&gt;energisystemet. Det gäller bl.a. medlemskapet i EU och betydelsen av&lt;br&gt;insatser i internationella projekt. Flertalet remissinstanser instämmer med&lt;br&gt;kommissionens överväganden eller lämnar det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen pekar på ett behov av förändringar i energiforsknings-&lt;br&gt;programmet. Energiforskningen skall tillsammans med övriga energipoli-&lt;br&gt;tiska program effektivt bidra till att möjliggöra omställningen av&lt;br&gt;energisystemet. Forskningen och övriga insatser vid universitet och&lt;br&gt;högskolor för utvecklingen av fömybara energislag och ny energiteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör därvid nära samordnas med utveckling och demonstration av ny&lt;br&gt;elproduktionsteknik. Det är viktigt att den kunskap och de erfarenheter&lt;br&gt;som erhålls genom programmet sprids till berörda aktörer som kraftföre-&lt;br&gt;tag, kommuner och tillverkare. Särskilda resurser bör därför, enligt&lt;br&gt;Energikommissionen, reserveras för demonstrations- och pilotanlägg-&lt;br&gt;ningar, t.ex. för den förgasningsteknik som är under utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av insatser för forskning, utveckling och demonstration&lt;br&gt;är i dag i stort sett lika fördelad mellan staten, kraftföretagen och den&lt;br&gt;tillverkande industrin. Energikommissionen anser att de statliga insatserna&lt;br&gt;bör ha ett mer långsiktigt perspektiv än marknadsaktörernas. Staten bör&lt;br&gt;därvid i högre grad prioritera kunskaps- och kompetensutveckling genom&lt;br&gt;finansiering av energiforskning vid universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Energikommissionen motiveras ett samlat statligt nationellt&lt;br&gt;energiforskningprogram av såväl energi- och miljöfrågornas dignitet och&lt;br&gt;komplexitet i samhället som att det på sikt fordras en effektivare och för&lt;br&gt;miljön acceptabel tillförsel och användning av energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionens analys överensstämmer i detta avseende med&lt;br&gt;bedömningarna i Energiforskningsgruppens Energiforskningens mål och&lt;br&gt;medel (Ds 1992:122) och IVA:s studie åren 1991-1992 av det statliga&lt;br&gt;energiforskningsprogrammet Energi för kommande generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionen förordar mot denna bakgrund att energiforskningen&lt;br&gt;åter ges större resurser och att energiforskningsprogrammet kompletteras&lt;br&gt;med strategier och specifika åtgärder som bidrar till teknikens utveckling&lt;br&gt;och marknadsanpassning. Sverige bör fortsatt prioritera forskningsområden&lt;br&gt;och internationellt samarbete där insatserna kan väntas ge ett väsentligt&lt;br&gt;bidrag till omställningen av det svenska energisystemet. Den nationella&lt;br&gt;utvecklingen på energiområdet kan stärkas om svenska fördelar utnyttjas&lt;br&gt;mer aktivt för att fördjupa och ta tillvara det internationella samarbetet.&lt;br&gt;Det är av stor vikt att de forskningsresultat och den tekniska utveckling&lt;br&gt;som kommer fram i andra länder integreras med det svenska utvecklings-&lt;br&gt;arbetet. Det svenska deltagandet i det internationella forskningssamarbetet&lt;br&gt;bör utföras mer målinriktat med syfte att stärka svensk forskning och&lt;br&gt;utveckling och demonstration på energiområdet. Strategisk omvärldsbe-&lt;br&gt;vakning genom teknik- och områdesöversikter samt internationell&lt;br&gt;bevakning bör ges en större tyngd i verksamheten. Effektiviseringen av&lt;br&gt;energiforskningsinsatsema är dock otillräckliga för att fullt ut kompensera&lt;br&gt;för att statens satsningar på energiforskning har minskat under det senaste&lt;br&gt;årtiondet. Från att ha haft en internationellt sett hög nivå har Sverige nu&lt;br&gt;mindre energiforskning än jämförbara länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att utvecklingen av ett långsiktigt hållbart&lt;br&gt;energisystem är en omfattande uppgift som ställer stora krav på hela&lt;br&gt;samhället. Energiforskningen och den tekniska utvecklingen har en&lt;br&gt;strategiskt viktig funktion i denna process som förutsätter gemensamma&lt;br&gt;insatser från staten och näringslivet. De framtida insatserna måste vara&lt;br&gt;både kraftfulla och målinriktade. Kraftfulla insatser till energiforskning,&lt;br&gt;utveckling och demonstration inom prioriterade områden bidrar på sikt till&lt;br&gt;den svenska industrins förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma med förslag vad gäller inriktningen och&lt;br&gt;utformningen av energiforskningen i den kommande energipolitiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;proposition där samverkan med övriga energipolitiska program och&lt;br&gt;åtgärder betonas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.5.3 Provnings- och mätteknisk forskning och utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen avser att utfärda närmare&lt;br&gt;anvisningar för att stärka mät- och provningsteknikens ställning i&lt;br&gt;näringslivsinriktad FoU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provnings- och mätteknik har breda branschövergripande tillämpningar.&lt;br&gt;Området har hög prioritet i EU-samarbetet och i EU:s forskningsprogram.&lt;br&gt;Uppgifter inom detta område utförs för staten av Sveriges provnings- och&lt;br&gt;forskningsinstitut (SP). Genom en kvalificerad provnings- och mätteknik&lt;br&gt;uppnås stärkt industriell konkurrenskraft och bättre förutsättningar för&lt;br&gt;tillämpning av ny teknik, produktutveckling och kvalitetssäkring. Vidare&lt;br&gt;ges en god grund för rationella samhällsbeslut avseende säkerhet,&lt;br&gt;resurshushållning och god miljö. Ett effektivt undanröjande av handels-&lt;br&gt;hinder genom relevanta och reproducerbara standarder och metoder leder&lt;br&gt;till ömsesidig acceptans av provningsresultat och certifikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Provnings- och mätteknik är&lt;br&gt;väsentliga storheter i FoU-processen inte minst för att föra forsknings-&lt;br&gt;resultat till nyttig användning. I dessa sammanhang är en god nivå på den&lt;br&gt;statliga infrastrukturen inom provnings- och mätteknik en väsentlig del.&lt;br&gt;Inom bl.a. miljöområdet kommer krav att ställas på utvärdering, certifie-&lt;br&gt;ring och systembedömning. Kretsloppstänkandet behöver kopplas till nya&lt;br&gt;omfattande områden av teknisk utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att skapa bättre förutsättningar för att&lt;br&gt;provnings- och mätteknik ges en starkare ställning i näringslivsinriktad&lt;br&gt;FoU. Detta kräver ett utvecklat samarbete mellan SP och högskolor,&lt;br&gt;näringslivet, forskningsinstitut och sektorsforskningsorgan. Regeringen&lt;br&gt;avser att ge SP i uppdrag att bidra till ett sådant ökat samarbete samt att&lt;br&gt;aktivt arbeta för industrins utnyttjande av FoU-resultat och teknikutbyte&lt;br&gt;med andra länder genom deltagande i internationella projekt. Utvecklingen&lt;br&gt;och samordningen av provnings- och mättekniken bör inriktas på följande&lt;br&gt;områden: konkurrenskraft/kvalitet, utveckling av små och medelstora&lt;br&gt;företag, hälsa/arbetsmiljö, energi, miljö/kretslopp samt deltagande i EU:s&lt;br&gt;forskningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5.4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regionalpolitisk forskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En oberoende utvärdering av SIR&lt;br&gt;Statens Institut för regional forskning, bör genomföras under andra&lt;br&gt;halvåret 1997. Utvärderingen bör bl.a. ge underlag för hur den&lt;br&gt;framtida forskningen om regionala frågor bör vidareutvecklas.&lt;br&gt;Utvärderingen bör omfatta såväl SIR:s forskningsprogram för&lt;br&gt;perioden 1993-1996 som myndighetens verksamhet och dess&lt;br&gt;betydelse för den regionala utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen för regionalpolitiken är uthållig tillväxt, rättvisa&lt;br&gt;och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i&lt;br&gt;hela riket. Den nationella regionalpolitikens uppgift är att säkerställa vissa&lt;br&gt;mål när det gäller boende, arbete och god miljö i landets alla delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för att de regionalpolitiska målsätt-&lt;br&gt;ningarna skall kunna förverkligas är att regionalpolitiska hänsyn&lt;br&gt;genomsyrar hela regeringens arbete. Levnadsförhållanden och förut-&lt;br&gt;sättningarna för tillväxt påverkas av betydligt fler åtgärder än de som&lt;br&gt;inbegrips i utgiftsområde 19, regional utjämning och utveckling.&lt;br&gt;Exempelvis påverkar beslut om kommunikationssystems utformning,&lt;br&gt;insatser på kulturområdet, riktlinjer för statliga verk och högre utbildning&lt;br&gt;på olika sätt möjligheterna att nå de regionalpolitiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens vårproposition (1995/96:150) framhölls att den regionala&lt;br&gt;utvecklingen blir allt viktigare. Tillväxten måste komma hela landet till&lt;br&gt;del. Varje region bär på en egen tillväxtkraft, och denna måste tas tillvara&lt;br&gt;för att det sammanlagda resultatet skall bli så positivt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap som regional utvecklingsmotor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare tid har kunskap och kunskapsproduktion uppmärksammats som&lt;br&gt;en allt viktigare faktor för regional utveckling. De mindre och medelstora&lt;br&gt;högskolorna har en nyckelroll i den bemärkelsen att de har en växande&lt;br&gt;betydelse för det regionala arbetslivet både genom direkt kunskapsöverfö-&lt;br&gt;ring och tillgång till kvalificerad arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i februari 1994 och i maj 1995 att avsätta totalt&lt;br&gt;170 miljoner kronor av regionalpolitiska medel för att främja vissa&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsinsatser i regionalpolitiskt prioriterade&lt;br&gt;områden. Målet med satsningen är att i gemensamma verksamhetskoncept&lt;br&gt;uppgradera företagens kompetens och teknisk kapacitet och att skapa nya&lt;br&gt;länkar till både små och stora företag inklusive kooperativa sådana företag&lt;br&gt;samt institut och högskolor. Ett stort antal idéer och ansökningar&lt;br&gt;presenterades varav 80 slutgiltiga förslag lämnades in. Efter ett ingående&lt;br&gt;bedömningsarbete har NUTEK, som ansvarar för projektet, valt ut 22&lt;br&gt;företagsgrupperingar om ca 220 företag. En lägesrapport skall inkomma&lt;br&gt;i juni 1997 och en slutrapport i juni 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitisk forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för Regionalforskning, SIR, har i sin nuvarande form&lt;br&gt;funnits i cirka tre år. I samband med att SIR blev en självständig&lt;br&gt;myndighet i februari 1993 omlokaliserades verksamheten till Östersund.&lt;br&gt;SIR:s övergripande mål är att initiera och samordna forskning om regional&lt;br&gt;utveckling samt att sprida kunskap om denna. Institutet har omfattande&lt;br&gt;kontakter med forskare vid universitet, högskolor och forskningsinstitut&lt;br&gt;i och utanför Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regionalpolitiken, liksom övrig&lt;br&gt;politik som syftar till att främja den regionala utvecklingen, måste vara&lt;br&gt;väl förankrad i kunskap om de nationella och internationella drivkrafter&lt;br&gt;som bidrar till att forma de regionala utvecklingsförloppen. Det är också&lt;br&gt;viktigt att ha kunskap om olika åtgärders effekter och effektivitet. Bidrag&lt;br&gt;från forskningen är en viktig del av detta. En betydande del av relevant&lt;br&gt;forskningsmässig kunskap kommer främst från allmän ekonomisk och&lt;br&gt;samhällsvetenskaplig forskning som bedrivs i Sverige och utomlands. Det&lt;br&gt;är dock angeläget att det i Sverige bedrivs forskning som vilar på&lt;br&gt;regionalpolitisk grund. I detta sammanhang spelar SIR (f.d. ERU), en&lt;br&gt;viktig roll. SIR har byggt upp en fungerande regionalpolitisk forsknings-&lt;br&gt;institution. Regeringen avser att ge myndigheten i uppdrag att formulera&lt;br&gt;ett forskningsprogram för åren 1997-99. Forskningsprogrammet bör bestå&lt;br&gt;av två huvuddelar, dels konsekvenser av Sveriges medlemskap i EU (i&lt;br&gt;enlighet med uppdrag i regleringsbrev 94/95, dels regional utveckling ur&lt;br&gt;ett jämställdhetsperspektiv. Inriktningen på SIR:s forskning stämmer väl&lt;br&gt;överens med de mål som formulerats. De resultat som uppnåtts bedöms&lt;br&gt;som goda. Tillämpad samhällsvetenskaplig forskning är dock en komplex&lt;br&gt;verksamhet. Särskilda avstämningar bör göras med jämna mellanrum. En&lt;br&gt;oberoende utvärdering av SIR bör göras under andra halvåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konkurrensforskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Särskilda medel bör anvisas för främjan-&lt;br&gt;de av konkurrensforskning under perioden 1997-99. Medlen bör&lt;br&gt;disponeras av Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensforskning avser insatser inom främst de ekonomiska och&lt;br&gt;juridiska vetenskaperna och har som syfte att öka förståelsen kring bl.a.&lt;br&gt;marknaders funktionssätt och hur offentliga regleringar påverkar olika&lt;br&gt;marknader. I enlighet med förslag i prop. 1992/93:170 om forskning för&lt;br&gt;kunskap och framsteg har riksdagen under perioden 1993/94 - 1995/96&lt;br&gt;anslagit särskilda medel motsvarande knappt 20 milj, kr för främjande av&lt;br&gt;forskning inom konkurrensområdet. Medlen har disponerats av Konkur-&lt;br&gt;rensverket efter samråd med det till verket knutna Rådet för konkurrens-&lt;br&gt;frågor. I samband med förberedelsearbetet inför den nya konkurrenslag-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftning som infördes den 1 juli 1993 konstaterades att forskningen på&lt;br&gt;konkurrensområdet var relativt begränsad. Det gällde bl.a. empiriska&lt;br&gt;forskningsresultat inom den ekonomiska vetenskapen av relevans för&lt;br&gt;svenska förhållanden. Med utgångspunkt från bedömningen att konkur-&lt;br&gt;renspolitiken i viktiga avseenden måste bygga på kunskaper om olika&lt;br&gt;marknaders funktionssätt, konkurrensbegränsningars effekter samt även&lt;br&gt;effekter av vidtagna åtgärder för att främja konkurrensen, framhölls&lt;br&gt;betydelsen av att i ökad utsträckning kunna basera det konkurrens-&lt;br&gt;främjande arbetet på resultat från forskning. Ett viktigt resultat av&lt;br&gt;hittillsvarande insatser är att organisationen och formerna för det&lt;br&gt;forskningsfrämjande arbetet etablerats. Tyngdpunkten i det löpande arbetet&lt;br&gt;har legat på att informera om möjligheterna att få stöd till konkurrens-&lt;br&gt;forskning och att ta ställning till de projektansökningar som kommit in till&lt;br&gt;verket. Totalt har det under perioden kommit in ca 100 ansökningar om&lt;br&gt;stöd, vilket motsvarar ett ansökt belopp om ca 70 miljoner kronor. Den&lt;br&gt;summa som hittills anslagits till eller bundits upp i forskningsprojekt&lt;br&gt;uppgår till ca 15 miljoner kronor. Kännetecknande för arbetet under&lt;br&gt;uppbyggnadsskedet har varit den uttalade kvalitetsinriktningen vid&lt;br&gt;beviljandet av forskningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Betydande enighet råder bland såväl&lt;br&gt;svenska som utländska bedömare att bristande konkurrens är en bidragan-&lt;br&gt;de orsak till nuvarande samhällsekonomiska problem i Sverige. Regering-&lt;br&gt;en har i samband med den s.k. tillväxtpropositionen (prop. 1995/96:25)&lt;br&gt;också framhållit konkurrensens betydelse för möjligheten att få en ökad&lt;br&gt;tillväxt och därmed också att komma till rätta med den höga arbetslös-&lt;br&gt;heten. I det sammanhanget finns det alltjämt skäl att understryka&lt;br&gt;betydelsen av att det konkurrensfrämjande arbetet baseras på resultat från&lt;br&gt;relevant forskning. Regeringen gör därför bedömningen att det är av vikt&lt;br&gt;att resurser avsätts även framgent så att det aktiva stödet till konkurrens-&lt;br&gt;forskning i nuvarande form inte blir en tillfällig och alltför kortsiktig&lt;br&gt;insats. De medel som avsätts för perioden 1997-1999 bör även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis disponeras av Konkurrensverket efter samråd med det till verket&lt;br&gt;knutna Rådet för konkurrensfrågor. Det torde vara av särskild vikt att&lt;br&gt;uppmärksamma projekt med inriktning mot tillämpad forskning. Behovet&lt;br&gt;av besparingar på statsbudgeten innebär dock att en större neddragning av&lt;br&gt;anslaget måste göras budgetåret 1997. För att hålla nivån på det forsk-&lt;br&gt;ningsfrämjande arbetet uppe bör neddragningen tillfälligt kunna mötas&lt;br&gt;med hjälp av de medel som reserverats från tidigare år. För budgetåren&lt;br&gt;1998 och 1999 avser regeringen genom omprioriteringar dock kunna öka&lt;br&gt;utrymmet i förhållande till anslaget för 1997, i enlighet med förslag i&lt;br&gt;budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5.6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Forskningsprogram på turismens område&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ökade insatser bör göras inom forskning&lt;br&gt;om turism som ett led i en stärkning av turistnäringen. Riksdagen&lt;br&gt;har vid behandlingen av propositionen, Vissa åtgärder för att&lt;br&gt;halvera arbetslösheten till år 2000, beslutat att anvisa medel för ett&lt;br&gt;program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att ur denna ram anvisa 11 miljoner kronor som&lt;br&gt;motfinansiering till en satsning inom EU:s strukturfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turistdelegationen har på regeringens uppdrag utarbetat ett handlingspro-&lt;br&gt;gram för utveckling av svensk turism, vilket inlämnats till regeringen i&lt;br&gt;maj 1996. Kompetensutveckling är ett av de områden i handlingsprogram-&lt;br&gt;met där, enligt Turistdelegationen, insatser krävs. Turismens ekonomiska,&lt;br&gt;sociala och miljömässiga roll i samhällsutvecklingen ställer nya krav på&lt;br&gt;utbildning och forskning. Beredskapen för såväl konkreta insatser i&lt;br&gt;samverkan med näringsliv och samhälle som utvecklingsinsatser för att&lt;br&gt;möta framtida behov är idag begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmet för åren 1995-1999 för mål 6-området inom EU:s&lt;br&gt;strukturfonder, delprogrammet 2.1 Forskning och utveckling, föreslås en&lt;br&gt;satsning på forskning om turism vid Mitthögskolan i Östersund. Denna&lt;br&gt;har utarbetat ett förslag till forskningsprogram med tyngdpunkt på&lt;br&gt;ämnesområdena destinationsutveckling, företagandets villkor, turismen och&lt;br&gt;informationstekniken, turismen och miljön, säkerhets- och riskfrågor samt&lt;br&gt;kulturarv och interkulturella aspekter. Forskningsprogrammet har en&lt;br&gt;tvärvetenskaplig ansats som omfattas av ett flera akademiska discipliner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket har på regeringens uppdrag utrett behovet av och&lt;br&gt;vidareutvecklat det program för forskning om turism som har utarbetats&lt;br&gt;av Mitthögskolan. Högskoleverket föreslår vidare att Turistdelegationen&lt;br&gt;får i uppdrag att undersöka möjligheten att göra en nationell insats för&lt;br&gt;kompetensutveckling i turistbranschen med hjälp av EU:s strukturfonder&lt;br&gt;mål 2, 4 och 6 samt det föreslagna kunskapscentret vid Mitthögskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för det förslag till forskningsprogram som Mitthögskolan&lt;br&gt;presenterat är 95 miljoner kronor under en femårsperiod. Den svenska&lt;br&gt;motfinansieringen för femårsperioden sker genom medverkan av statliga,&lt;br&gt;regionala och kommunala organ samt genom Mitthögskolans egen&lt;br&gt;prioritering. Därtill kommer insatser från näringen. På grundval av detta&lt;br&gt;kan beslut om EU-finansieringen fattas under hösten 1996 av Över-&lt;br&gt;vakningskommittén för Mål 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Turismen avses få större betydelse&lt;br&gt;både som näring och för sysselsättningen. Regeringen anser att näringen&lt;br&gt;har en potential som ännu inte till fullo utnyttjats, delvis beroende på&lt;br&gt;bristande kunskaper. Kunskapsutveckling inom turismområdet behöver&lt;br&gt;därför stärkas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den svenska motfinansieringen återstår totalt 11 miljoner kronor de&lt;br&gt;fyra sista åren av femårsperioden. Regeringen har, inom ramen för de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medel som anvisats för småföretagsutveckling i propositionen om vissa&lt;br&gt;åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop. 1995/96:222, bet.&lt;br&gt;1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307) anvisat 11 miljoner kronor totalt för&lt;br&gt;denna fyraårsperiod för att på så sätt säkra den svenska motfinansieringen&lt;br&gt;av det föreslagna forskningsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;br&gt;Närings- och&lt;br&gt;handelsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Inrikesdepartementets verksamhetsområde&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inrikesdepartementets verksamhet omfattar frågor som rör kommuner och&lt;br&gt;landsting under utgiftsområde 25, frågor som rör länsstyrelser, byggande&lt;br&gt;och bostäder, fysisk planering och byggd miljö samt lantmäteri under&lt;br&gt;utgiftsområde 18, frågor som rör invandrares introduktion och integration&lt;br&gt;i det svenska samhället under utgiftsområde 8, folkrörelsefrågor,&lt;br&gt;idrottsfrågor och ungdomsfrågor under utgiftsområde 17 samt koopera-&lt;br&gt;tionsfrågor och konsumentfrågor under utgiftsområde 24. Inrikesdeparte-&lt;br&gt;mentet har ett övergripande ansvar för forskning och utvecklingsarbete&lt;br&gt;som rör dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket av den forskning som har betydelse för Inrikesdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområden bedrivs vid universitet och högskolor. Huvuddelen&lt;br&gt;av den forskning som bedrivs finansieras genom anslag under utgiftsom-&lt;br&gt;råde 16: Utbildning och universitetsforskning (Utbildningsdepartementet).&lt;br&gt;Byggforskningsrådet (BFR) ansvarar för samordning och utveckling av&lt;br&gt;forskning kring byggnader och den byggda miljön. Socialvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet (SFR) ansvarar i huvudsak för grundforskning och&lt;br&gt;tillämpad forskning inom det integrationspolitiska området. För konsu-&lt;br&gt;mentforskning finns ett särskilt anslag under Inrikesdepartementets&lt;br&gt;huvudtitel som sedan 1990 anvisats till Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nedanstående tabell redovisas de anslag för forskning som finns under&lt;br&gt;Inrikesdepartementets huvudtitel (miljoner kr):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 15&lt;br&gt;Inrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;br&gt;bå 1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;br&gt;bå 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;br&gt;bå 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;br&gt;bå 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggforsk-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningsrådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsument-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;15.1 Forskning om den offentliga sektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är angeläget att åtgärder vidtas för&lt;br&gt;att vidareutveckla dialogen mellan praktiker och forskare. Det är&lt;br&gt;vidare angeläget att resultat från forskning om den offentliga&lt;br&gt;sektorn i ökad utsträckning kommer till användning i praktiskt&lt;br&gt;samhällsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vid olika tillfällen markerat att forskning om den&lt;br&gt;offentliga sektorn bör ges hög prioritet. I 1990 års forskningspolitiska&lt;br&gt;beslut (prop. 1989/90:90, bet. 1989/90:FiU28, rskr. 1989/90:329) anvisade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksdagen ytterligare medel till ett programarbete för forskning om den&lt;br&gt;offentliga sektorn. I november 1991 beslutade riksdagen att godkänna&lt;br&gt;regeringens förslag rörande forskning om den offentliga sektorn (prop.&lt;br&gt;1991/92:16, bet. 1991/92: FiU4, rskr. 1991/92:14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet innebar att de medel som anvisats för denna forskning och som&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 uppgick till totalt 17,5 miljoner kr fördelades så att 8&lt;br&gt;miljoner kr avsattes till två centrumbildningar i Stockholm och Göteborg&lt;br&gt;och 9,5 miljoner kr avsattes till HSFR för finansiering av ett stats-&lt;br&gt;vetenskapligt och ett företagsekonomiskt forskningsprogram. Samtliga&lt;br&gt;statsvetenskapliga institutioner har medverkat i programmet &amp;quot;Demokrati&lt;br&gt;i förändring - svenska kommuner och landsting i det lokala välfärdssam-&lt;br&gt;hället&amp;quot;. Det andra programmet avser företagsekonomi och har betecknats&lt;br&gt;&amp;quot;Institutionell omvandling i den offentliga sektorn.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i avsnitt 3.9&lt;br&gt;föreslagit ett förtydligande i högskolelagen om högskolans tredje uppgift&lt;br&gt;i vilken ingår att samverka med det omgivande samhället och sprida&lt;br&gt;kännedom om verksamheten. I rapporten Forskning om offentlig sektor&lt;br&gt;(Ds 1996:21) har dåvarande Civildepartementets arbetsgrupp för&lt;br&gt;forskningsfrågor lämnat förslag om olika vägar som bör kunna prövas för&lt;br&gt;att vidareutveckla dialogen mellan praktiker och forskare. Där föreslås att&lt;br&gt;frågor av mer övergripande karaktär bör kunna redovisas i forsknings-&lt;br&gt;översikter som ger en samlad bild av den kunskap som finns i en aktuell&lt;br&gt;fråga. En annan väg som bör prövas är utbytestjänstgöring mellan&lt;br&gt;forskningsinstitutioner och förvaltningar. Arbetsgruppen föreslår vidare att&lt;br&gt;en återkommande mässa om forskning och utvecklingsfrågor bör&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare i Utbildningsdepartementets avsnitt 10.2.2&lt;br&gt;uttalat att samtliga forskningsråd bör genomföra utvärderingar av den&lt;br&gt;rådsstödda forskningen. I proposition 1991/92:16 Forskning om offentlig&lt;br&gt;sektor betonade regeringen att forskningsprogrammet om den offentliga&lt;br&gt;sektorn bör ses i ett sammanhang även om det är uppdelat på två centrum&lt;br&gt;och flera disciplinprogram. Första fasen av programmet löper till den 1&lt;br&gt;juli 1997. Planeringsarbetet för en andra femårsperiod har inletts. HSFR&lt;br&gt;kommer att genomföra en samlad utvärdering av den forskning om den&lt;br&gt;offentliga sektorn som initierades i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att få en bedömning av forskningens resultat, hur&lt;br&gt;resultaten spridits och vilka som är användare av forskningsresultaten.&lt;br&gt;Inför den andra planeringsperioden bör övervägas om organisationen med&lt;br&gt;två centrumbildningar och två disciplinprogram har fungerat som avsetts&lt;br&gt;eller om det finns anledning att föreslå förändringar. HSFR kommer att&lt;br&gt;genomföra sin utvärdering under år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan forskningsprogrammet ”Forskning om offentlig sektor” inleddes&lt;br&gt;har behovet av forskning rörande vissa områden ytterligare accentuerats.&lt;br&gt;Hit hör bl.a. forskning rörande demokrati och folkstyre, den offentliga&lt;br&gt;sektorns effektivitet och den offentliga sektorns förändringsbehov med&lt;br&gt;hänsyn till utvecklingen i samhället. Statsmakterna har ett stort behov av&lt;br&gt;kunskapsunderlag för beslutsfattande om offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat angeläget område är forskning om folkrörelser och koopera-&lt;br&gt;tion verksamhet och som har relevans för forskningsområdet offentlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 15&lt;br&gt;Inrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sektor. Frågor rörande dessa områden behandlas i avsnitt 15.6 Forskning&lt;br&gt;om folkrörelser och kooperation verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 15&lt;br&gt;Inrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.2 Byggforskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: BFR skall ansvara för samordning och&lt;br&gt;utveckling av forskning kring byggnader och den byggda miljön.&lt;br&gt;Byggforskningsrådet (BFR) bör öka samfinansieringen i de projekt&lt;br&gt;som stöds samt verka för ett ökat europeiskt engagemang i&lt;br&gt;byggforskningen. BFR bör ha det övergripande ansvaret för den&lt;br&gt;forskning som avser energianvändning i byggnader och byggd&lt;br&gt;miljö. Formerna för kunskapsspridning bör ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förståelsen av den byggda miljöns påverkan på människan och hennes&lt;br&gt;omgivning ökar. Illa utformade miljöer kan leda till ökad brottslighet,&lt;br&gt;segregation samt sociala och psykiska problem. Bristfälligt utformade&lt;br&gt;eller utförda byggnader ger upphov till sjukdomar, förstör vår miljö och&lt;br&gt;förbrukar för mycket energi. För att komma tillrätta med de problem som&lt;br&gt;byggandet ger upphov till krävs en helhetssyn och en förståelse för&lt;br&gt;byggandet som system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna åtgärda problemen på byggområdet krävs en bred&lt;br&gt;kunskapsbas. Tvärvetenskaplig forskning behövs för att lösa t.ex.&lt;br&gt;problemen med s.k. &amp;quot;sjuka hus&amp;quot;, belysa förvaltningsaspektema i ett&lt;br&gt;långsiktigt perspektiv samt förbättra möjligheterna att ta till vara&lt;br&gt;kvaliteterna i det som byggs. En bred samverkan mellan olika dis-&lt;br&gt;ciplinområden krävs för att ge förutsättningar för en hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFR:s vetenskapliga nämnd har påvisat sambandet mellan samfinan-&lt;br&gt;sierad, tillämpad forskning och ökad kvalitet i grundforskningen. Genom&lt;br&gt;samverkan mellan högskola och näringsliv ökar kompetensen hos&lt;br&gt;forskarna och möjligheten för näringslivet att nyttja resultatet av&lt;br&gt;forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: BFR skall ansvara för samordning&lt;br&gt;och utveckling av forskning kring byggnader och den byggda miljön.&lt;br&gt;Regeringen avser att ge BFR i uppdrag att under år 1997 kartlägga vilken&lt;br&gt;statligt finansierad forskning som pågår inom området samt vilka statliga&lt;br&gt;verk och myndigheter som stöder eller bedriver sådan forskning.&lt;br&gt;Uppdraget bör också innefatta att redovisa en plan för samordning av&lt;br&gt;insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utnyttja forskningsanslaget mer effektivt skall BFR öka&lt;br&gt;samfinansieringen i de projekt som stöds. BFR skall också sträva efter en&lt;br&gt;ökad samverkan och medfinansiering med andra statliga forsknings-&lt;br&gt;finansiärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1997 - 1999 är det angeläget att BFR prioriterar forskning&lt;br&gt;kring former för samordning av samhällsplanering, planlagstiftningens&lt;br&gt;tillämpning, hållbar stadsutveckling och ekologiskt uthållbart byggande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ny och billigare byggteknik för en effektivare bygg- och förvaltningspro-&lt;br&gt;cess, kvalitetssäkring i byggprocessen och en förbättrad inomhusmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFR skall verka för ett ökat europeiskt engagemang inom bygg-&lt;br&gt;forskningen och medverka till initiering av svenska forskningsprojekt med&lt;br&gt;stöd av medel från Europeiska gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFR skall ha det övergripande ansvaret för den forskning som avser&lt;br&gt;energianvändning i byggnader och byggd miljö. Den energiforskning som&lt;br&gt;finansieras av NUTEK när det gäller teknik och produktutveckling skall&lt;br&gt;samordnas med BFR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFR skall under perioden se över formerna för kunskapsspridning.&lt;br&gt;Strävan skall vara att brukarfinansiera informationsverksamheten i största&lt;br&gt;möjliga mån. Informationsverksamhet som inte efterfrågas skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.3 Forskning inom området lantmäteri&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 15&lt;br&gt;Inrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Sverige har unika förutsättningar inom&lt;br&gt;geografisk informationsteknik som bör tas tillvara inom forsk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten med lantmäteri (fastighetsbildning, plangenomförande,&lt;br&gt;geodetisk verksamhet, landskaps- och fastighetsinformation, kartläggning&lt;br&gt;m.m.) utgör en nödvändig förutsättning för många verksamheter i&lt;br&gt;samhället. Riksdagen har tagit ställning till att samhällets informations-&lt;br&gt;försörjning, bl.a. landskaps- och fastighetsinformation, är en prioriterad&lt;br&gt;statlig uppgift (prop. 1995/96:125, bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid universitet, högskolor och institut bedrivs forskning och utveckling&lt;br&gt;inom ämnen som berör lantmäterifrågor. Detta sker med stöd av medel&lt;br&gt;från forskningsråd m.fl. Lantmäteriverket har enligt sin instruktion (SFS&lt;br&gt;1995:1418) i uppgift att bedriva utvecklingsverksamhet inom sitt&lt;br&gt;verksamhetsområde samt forskning inom området geodesi. Olika ideella&lt;br&gt;föreningar m.m. utför ett viktigt arbete kring lantmäteriområdets&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Behovet av forskning och&lt;br&gt;utveckling inom området lantmäteri påverkas genom den snabba&lt;br&gt;övergången till digitala metoder. Traditionella arbetsformer omvandlas till&lt;br&gt;geografisk informationsteknik. Regeringen har i proposition 1995/96:125&lt;br&gt;Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik&lt;br&gt;framhållit att Sverige har unika förutsättningar inom geografisk in-&lt;br&gt;formationsteknik som bör tas tillvara inom bl.a. forskning för att stödja&lt;br&gt;nya tillämpningar och tjänster med anknytning till geografiska data.&lt;br&gt;Insatserna för forskning och utveckling inom området kan därför ses som&lt;br&gt;en del av den generella utvecklingen inom IT-området (jfr. bl.a. avsnitt&lt;br&gt;3.10 och 3.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 14.4.1 uttalat att NUTEK bör ges i uppgift att&lt;br&gt;före utgången av år 1997 lämmna förslag till regeringen om en ny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programstruktur för FoU på IT-området. FoU-insatsema inom området&lt;br&gt;geografiska informationssystem m.m. bör ingå i en sådan programstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 14.5.1 Rymdverksamhet har regeringen framhållit att Sverige&lt;br&gt;bör fortsätta att utveckla och nyttiggöra sina specialkompetenser inom&lt;br&gt;rymdforskning och rymdteknologi i internationellt samarbete. Ett sådant&lt;br&gt;område där Sverige har en jämförelsevis stark ställning internationellt är&lt;br&gt;fjärranalys i vilket geografiska informationssystem är en viktig del. Detta&lt;br&gt;område kan förutspås en kraftig marknadstillväxt under den kommande&lt;br&gt;tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen aviserar i budgetpropositionen för år 1997 att en professur&lt;br&gt;inom lantmäteriområdet skall inrättas vid Lunds universitet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.4 Forskning inom det integrationspolitiska området&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 15&lt;br&gt;Inrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är angeläget att forskning med&lt;br&gt;anknytning till integration av invandrare i det svenska samhället&lt;br&gt;ges hög prioritet av alla berörda offentliga forskningsfinansiärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheterna för flyktingar och invandrare att integreras i samhället&lt;br&gt;visar sig i de flesta traditionella invandringsländema i Europa. På många&lt;br&gt;håll omprövas de politiska målen och medlen och ett aktivt sökande efter&lt;br&gt;nya idéer pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är främst Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) som ansvarar&lt;br&gt;för grundforskning och tillämpad forskning inom detta område. Ett av&lt;br&gt;verksamhetsområdena vid SFR är internationell migration och etniska&lt;br&gt;relationer (IMER). Den kunskap som kan genereras genom bl.a. IMER-&lt;br&gt;forskningen är av stor betydelse för utvecklingen inom såväl migrations-&lt;br&gt;som integrationsområdet. Sedan budgetåret 1993/94 har SFR fördelat&lt;br&gt;omkring 45 miljoner kr till IMER-forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av SFR har en översikt gjorts av svensk IMER-forskning&lt;br&gt;under 30 år. Den visar bl.a. att den stora ökningen av anslagen till&lt;br&gt;IMER-forskningen har bidragit till att antalet disputationer ökat avsevärt&lt;br&gt;under de senaste åren. IMER-forskning bedrivs i dag vid ett trettiotal&lt;br&gt;institutioner och centra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i avsnitt 3.11.5&lt;br&gt;betonat att även forskningen måste medverka i strävandena mot en ökad&lt;br&gt;integration i samhället. Mot bakgrund av svårigheterna för invandrare att&lt;br&gt;integreras i det svenska samhället och de allvarliga samhälleliga konse-&lt;br&gt;kvenser som bristande integration kan få bör forskning med anknytning&lt;br&gt;till integration ges en hög prioritet av alla berörda offentliga forsknings-&lt;br&gt;finansiärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt viktiga områden är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arbetsmarknad, arbetsliv, utbildnings- och försörjningsfrågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- etniska relationer, rasism och etnisk diskriminering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- situationen och utvecklingen i segregerade bostadsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- invandrares delaktighet i samhällslivet, särskilt i det politiska livet och&lt;br&gt;i folkrörelserna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samhällets och samhällsinstitutionernas anpassning till den kulturella&lt;br&gt;mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det vara angeläget att IMER-forskning bedrivs på&lt;br&gt;olika håll i landet. Områdets tvärvetenskapliga karaktär gör centrum-&lt;br&gt;bildningar lämpliga och regeringen anser det därför vara positivt att en ny&lt;br&gt;Temainstitution inrättas vid Linköpings universitet, Tema Etnicitet, där&lt;br&gt;tvärvetenskapliga kunskaper kan samlas. Detta redovisas under Ut-&lt;br&gt;bildningsdepartementets avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén pekar i sitt slutbetänkande Sverige,&lt;br&gt;framtiden och mångfalden (SOU 1996:55) på att det inom regeringskansli-&lt;br&gt;et saknas en funktion som har erfarenheter både av vad statsmakterna&lt;br&gt;behöver veta för att förbättra invandrarpolitiken och av hur forskningspro-&lt;br&gt;jekt skall läggas upp. Genom en sådan funktion kan närmare kontakter&lt;br&gt;knytas mellan forskare och beslutsfattare till nytta för båda parter.&lt;br&gt;Motsvarande kompetens finns i regeringskansliet på flera andra politikom-&lt;br&gt;råden. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Frågan kommer&lt;br&gt;därefter att beredas i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén pekar också på IMER-forskningens behov&lt;br&gt;av longitudinella databaser för att kunna följa invandrares integration på&lt;br&gt;olika samhällsområden. Denna fråga har ett visst samband med behovet&lt;br&gt;av att mera systematiskt följa upp och utvärdera invandrarpolitiken. Under&lt;br&gt;avsnitt 3.11.5 förordar regeringen att 15 miljoner kr bör avsättas för&lt;br&gt;longitudinell forskning. I Utbildningsdepartementets avsnitt i budget-&lt;br&gt;propositionen avseende år 1997 föreslås att medel för detta ändamål&lt;br&gt;anvisas till FRN. För att få ett bättre underlag för utveckling av in-&lt;br&gt;tegrationspolitiken föreslår regeringen också i budgetpropositionen att&lt;br&gt;anslaget Åtgärder mot främlingsfientlighet ökas och att det till en del även&lt;br&gt;skall kunna disponeras av regeringen för finansiering av kunskapsin-&lt;br&gt;hämtning och utvärderingar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.5 Ungdomsforskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 15&lt;br&gt;Inrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ansvaret för stödet till ungdomsforskning&lt;br&gt;bör överföras från Forskningsrådsnämnden (FRN) till Humanistisk-&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). En programkom-&lt;br&gt;mitté för ungdomsforskning bör tillskapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1988 har ett särskilt stöd givits till ungdomsforskningen&lt;br&gt;genom FRN. Detta har bl.a. inkluderat ett miljöstöd som bidragit till att&lt;br&gt;särskilda centra för ungdomsforskning har utvecklats vid sex universitet.&lt;br&gt;Under budgetåret 1995/96 uppgick det totala stödet till 5 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsen har på regeringens uppdrag sett över ungdoms-&lt;br&gt;forskningens framtida inriktning, organisation och finansiering. I rapporten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk ungdomsforskning (1996) föreslås att miljöstödet successivt&lt;br&gt;avvecklas och att resurserna i stället används till projektmedel och&lt;br&gt;forskartjänster. Ungdomsstyrelsen föreslår vidare att ansvaret för&lt;br&gt;ungdomsforskningen förs över från FRN till ett forskningsråd, förslagsvis&lt;br&gt;HSFR, och att en tvärvetenskaplig programkommitté inrättas för att&lt;br&gt;bedöma ansökningar och fördela forskningsmedel. Programmet föreslås&lt;br&gt;löpa under en sexårsperiod. Den föreslagna förändringen syftar enligt&lt;br&gt;Ungdomsstyrelsen till att utveckla forskningen, höja kvaliteten och&lt;br&gt;integrera centras verksamheter i universitetens reguljära verksamhet&lt;br&gt;samtidigt som den markerar att ungdomsforskningens initieringsfas nu är&lt;br&gt;avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att tillkomsten&lt;br&gt;av ungdomsforskningscentra har bidragit till att intresset för ungdoms-&lt;br&gt;forskning har ökat. Detta är särskilt markant bland unga forskare. Den&lt;br&gt;existerande forskningen skiftar dock mycket i kvalitet och innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Ungdomsstyrelsens uppfattning att stödet nu bör&lt;br&gt;ändras från stöd till administration av centrumbildningar till stöd för&lt;br&gt;forskartjänster och större projekt. Därmed kan forskningens initieringsfas&lt;br&gt;avslutas och forskningen konsolideras. Ansvaret för ungdomsforskningen&lt;br&gt;bör i enlighet härmed föras över till HSFR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bl.a. stärka forskningens samhällsrelevans bör en programkom-&lt;br&gt;mitté tillskapas för att utveckla forskningen i önskvärd riktning. Ung-&lt;br&gt;domars etablering och marginalisering i samhällslivet samt etnicitet och&lt;br&gt;identitet är områden där det enligt regeringens uppfattning finns behov av&lt;br&gt;ytterligare forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Utbildningsdepartementets avsnitt i budgetpropositionen avseende år&lt;br&gt;1997 föreslås att 4,5 miljoner kr avsätts för ungdomsforskning inom&lt;br&gt;HSFR:s forskningsanslag. Avsikten är dessutom att 0,5 miljoner kronor&lt;br&gt;från anslag under Inrikesdepartementets huvudtitel genom regleringsbrev&lt;br&gt;skall anvisas HSFR för ungdomsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 15&lt;br&gt;Inrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.6 Forskning om folkrörelser och kooperation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen anser det angeläget att&lt;br&gt;berörda forskningsfinansiärer uppmärksammar behovet av forskning&lt;br&gt;om folkrörelser och kooperation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom folkrörelseområdet har flera förslag till forskningsprogram tagits&lt;br&gt;fram under det senaste året. I rapporten Handlingsprogram för forskning&lt;br&gt;om ideell verksamhet (Ds 1995:30) föreslås att forskningsprojekt inom&lt;br&gt;området med mångvetenskaplig inriktning bör stimuleras. Tre forsknings-&lt;br&gt;fält bör enligt förslaget prioriteras. Det gäller förutsättningarna för att&lt;br&gt;ideell verksamhet överhuvudtaget skall uppstå och utvecklas. Det gäller&lt;br&gt;den ideella verksamhetens organisation och för det tredje dess betydelse&lt;br&gt;för människor, bygder, samhällsliv och näringsliv etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten Forskning om kooperativ företagssamhet (EFI, Handels-&lt;br&gt;högskolan i Stockholm, 1996) redovisas en bakgrund till forskningen om&lt;br&gt;kooperativt företagande, pågående forskning och behov av forskning.&lt;br&gt;Förslag lämnas om organisation och finansiering av denna forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritidsutredningen redovisar i sin slutrapport Fritid i förändring (SOU&lt;br&gt;1996:3) forskning om socialt eftersatta gruppers möjligheter att till-&lt;br&gt;godogöra sig de offentliga medel som finns inom fritidsektom. Vidare&lt;br&gt;föreslås forskning om flickors och kvinnors fritid. Denna forskning bör&lt;br&gt;enligt utredningen kopplas till det föreslagna handlingsprogrammet för&lt;br&gt;forskning om ideell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Genom 1993 års forsknings-&lt;br&gt;politiska beslut ställde sig riksdagen bakom förslaget att låta utarbeta ett&lt;br&gt;handlingsprogram för forskning om ideell verksamhet. Regeringen anförde&lt;br&gt;i propositionen ( prop. 1992/93:170 s. 507) att forskning som belyser&lt;br&gt;gränszonen mellan ideell, privat och offentlig verksamhet är särskilt&lt;br&gt;angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det angeläget att berörda forskningsfinansiärer&lt;br&gt;uppmärksammar behovet av forskning om folkrörelser och kooperation.&lt;br&gt;Forskning om dessa områden ingår bl.a. i HSFR:s ansvarsområde, vilket&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 10.2.8 i denna proposition. Det är angeläget att HSFR&lt;br&gt;inom sina ramar beaktar behovet forskning inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 15&lt;br&gt;Inrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.7 Konsumentforskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är angeläget att Forskningsrådsnämn-&lt;br&gt;den (FRN) utarbetar ett samordnat program för att initiera och&lt;br&gt;bygga upp långsiktig forskningskompetens inom konsument-&lt;br&gt;forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1990 års forskningspolitiska beslut (prop. 1989/90:90, bet.&lt;br&gt;1989/90:LU22, rskr. 1989/90:331) anvisade riksdagen 2 miljoner kr till&lt;br&gt;Konsumentverket för konsumentforskning. Beloppet har därefter varit&lt;br&gt;oförändrat. I 1993 års forskningspolitiska beslut (prop. 1992/93:170, bet.&lt;br&gt;1992/93:LU48, rskr. 1992/93:392) betonade riksdagen vikten av att&lt;br&gt;forskningen på det konsumentpolitiska området utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som regeringen lade fram proposition 1994/95:140 Aktiv&lt;br&gt;konsumentpolitik för riksdagen tillkallades en särskild utredare med&lt;br&gt;uppgift att ta fram ett program för konsumentforskningen. I betänkandet&lt;br&gt;Forskning för vår vardag (SOU 1996:10) konstaterar utredaren att varken&lt;br&gt;vardagslivets betydelse i samhällsekonomin, turbulensen i hushållens&lt;br&gt;verklighet eller vardagens sociala roll uppmärksammas i tillräcklig&lt;br&gt;utsträckning i dagens forskning. Därför behöver forskning inom området&lt;br&gt;förstärkas. I betänkandet föreslås att ett nytt forskningsråd inrättas med&lt;br&gt;ansvar för konsumentforskningen. Även förslag till en alternativ modell&lt;br&gt;redovisas där FRN ges ansvaret för forskningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har regeringen i en skrivelse till riksdagen om konsument-&lt;br&gt;politiken i EU (skr. 1995/96:181, bet. 1995/96:LU 26, rskr. 1995/96:292)&lt;br&gt;angett avsikten att verka för konsumentforskning inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser i likhet med de&lt;br&gt;flesta remissinstanser som har yttrat sig över förslaget till nytt forsknings-&lt;br&gt;råd för konsumentforskning, att ett sådant inte bör inrättas. Regeringen&lt;br&gt;anser dock att denna forskning är angelägen och avser att uppdra åt FRN&lt;br&gt;att utarbeta ett samordnat program för att initiera och bygga upp&lt;br&gt;långsiktig forskningskompetens inom konsumentforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samordning av sådan forskning ligger väl i linje med FRN:s roll i&lt;br&gt;det svenska forskningsfinansieringssystemet. Nämnden har erfarenheter av&lt;br&gt;liknande satsningar inom riktade, samhällsrelevanta forskningsprogram&lt;br&gt;och långsiktig kompetensuppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för uppdraget bör vara den kartläggning och analys&lt;br&gt;som har gjorts i betänkandet Forskning för vår vardag. De forskningsom-&lt;br&gt;råden som bör prioriteras är hushållens resurser, system för varor och&lt;br&gt;tjänster, säkerhet, funktion, miljöhänsyn och kostnader samt konsument-&lt;br&gt;politikens instrument och organisationernas roll. Det är viktigt att&lt;br&gt;företrädare för Konsumentverket och konsumentorganisationer knyts till&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 1997 att drygt 2 miljoner&lt;br&gt;kronor skall anvisas för konsumentforskning under Inrikesdepartementets&lt;br&gt;huvudtitel. Regeringen avser att i regleringsbrev ställa medel till FRN:s&lt;br&gt;disposition för utveckling av konsumentforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 15&lt;br&gt;Inrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Miljödepartementets verksamhetsområde&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;16.1 Miljöforskningen i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskningen i Sverige finansieras av många olika huvudmän och&lt;br&gt;ansvaret delas av ett flertal aktörer såsom forskningsråd, myndigheter,&lt;br&gt;stiftelser och näringsliv. Detta finns närmare beskrivet i rapporten&lt;br&gt;Forskning och utveckling för bättre miljö 1996 (Naturvårdsverkets rapport&lt;br&gt;4514-8) samt i betänkandet Långsiktig miljöforskning (SOU 1992:68).&lt;br&gt;Miljöforskningen kan sägas ha två roller - dels forskning om miljö-&lt;br&gt;problemens orsaker och dess effekter, dels forskning om åtgärder och&lt;br&gt;lösningar. Indelningen är schablonartad, i praktiken flyter forsknings-&lt;br&gt;områdena ofta in i varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sektorsövergripande miljöforskningen som i huvudsak är inriktad&lt;br&gt;på att klarlägga och mäta miljöproblem samt ange åtgärdsbehov&lt;br&gt;finansieras främst från Miljödepartementets huvudtitel via Naturvårds-&lt;br&gt;verket. Grundläggande forskning med miljöanknytning finansieras av&lt;br&gt;grundforskningsråden från Utbildningsdepartementets huvudtitel och&lt;br&gt;forskning kring åtgärder och lösningar finansieras i allmänhet från de&lt;br&gt;olika sektorsforskningsorganen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den innevarande forskningsperioden har dessutom tillkommit den,&lt;br&gt;i huvudsak, åtgärdsinriktade forskning som finansieras via EU och genom&lt;br&gt;Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning (MISTRA) samt Stiftelsen för&lt;br&gt;Internationella Institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds&lt;br&gt;universitet. Totalt sett uppgår den statligt finansierade miljöforskningen&lt;br&gt;(13 finansiärer) till ca 400 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen på den miljörelaterade forskningen beskrivs dels inom de&lt;br&gt;olika departementens verksamhetsområden, dels i avsnittet 3.11 Forskning&lt;br&gt;inför 2000-talet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.2 Miljödepartementets verksamhetsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det statliga anslaget till Naturvårdsverket&lt;br&gt;måste på grund av det statsfinansiella läget minska. I&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1) föreslår&lt;br&gt;regeringen besparingar för år 1998 och 1999 vad gäller anslaget till&lt;br&gt;miljö- och kretsloppsforskning. Regeringens ambition är att&lt;br&gt;huvuddelen av dessa besparingar skall kompenseras med medel från&lt;br&gt;MISTRA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Inom Miljödepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde finansieras för närvarande miljöforskning via ansla-&lt;br&gt;gen A5 Miljöforskning och A7 Forskning för en kretsloppsanpassad&lt;br&gt;samhällsutveckling som båda disponeras av Naturvårdsverket. I budget-&lt;br&gt;propositionen för 1997 (1996/97:1) föreslår regeringen att de båda ansla-&lt;br&gt;gen förs samman till ett benämnt A5 Miljö- och kretsloppsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms internationella miljöinstitut får ett statligt bidrag via anslaget&lt;br&gt;A10 och strålskyddsforskningen finansieras via anslaget Bl Statens strål-&lt;br&gt;skyddsinstitut (se tabell 16.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 16.1 Översikt över forskningsanslagen inom Miljödepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resurser 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A5 Miljö- och&lt;br&gt;kretsloppsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 492 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A10 Stockholms&lt;br&gt;internationella miljöinstitut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1 Statens&lt;br&gt;strålskyddsinstitut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ca 14 000 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Den miljöforskning som finansieras via Naturvårdsverket har som främsta&lt;br&gt;syfte att ta fram vetenskapligt underlag som kan ligga till grund för&lt;br&gt;miljöpolitiken och miljöarbetet inom olika sektorer, så att miljöhoten kan&lt;br&gt;upptäckas, mätas och förebyggas. Forskningsresultaten skall också ge&lt;br&gt;underlag för arbetet inom de olika internationella konventionerna.&lt;br&gt;Miljöforskningsanslaget fördelas av Naturvårdsverkets forskningsnämnd&lt;br&gt;som under innevarande budgetår (18 månader) har 175 miljoner kronor&lt;br&gt;till sitt förfogande. Forskningsnämnden finansierar i första hand riktad&lt;br&gt;grundforskning och tillämpad forskning som till 85% bedrivs vid&lt;br&gt;universitet och högskolor. Fokus ligger på:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) förebyggande miljöforskning och problemdimensionering, dvs. miljö-&lt;br&gt;problemens ursprung, föroreningarnas transport och omvandling samt&lt;br&gt;effekter på ekosystem och människans hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) bedömningsgrunder för miljökvalitet och belastning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) &amp;nbsp;styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsnämnden finansierar ett 20-tal forskartjänster inom universitet&lt;br&gt;och högskolor för särskilt prioriterade områden i syfte att bygga upp&lt;br&gt;kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1995 sammanfördes Avfallsforskningsrådet med Naturvårds-&lt;br&gt;verket och en ny Avfallsforskningsnämnd inrättades vid verket (SFS&lt;br&gt;1995:824). Nämnden finansierar i första hand tillämpad forskning och&lt;br&gt;utvecklingsprojekt för en kretsloppsanpassning av samhället, med ett tvär-&lt;br&gt;vetenskapligt helhetsperspektiv som utgångspunkt. Omkring 200 forskare&lt;br&gt;i ett 90-tal projekt är finansierade med medel från Avfallsforsknings-&lt;br&gt;nämnden som under innevarande budgetår disponerar 35 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Via Naturvårdsverket finansieras också statens del av den med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringslivet samfinansierade forskningen vid Institutet för Vatten- och&lt;br&gt;Luftvårdsforskning (IVL). IVL bedriver i huvudsak tillämpad och åtgärds-&lt;br&gt;inriktad forskning. Utformningen av forskningsprogrammen sker genom&lt;br&gt;diskussioner mellan näringslivsintressenter, Naturvårdsverket och IVL.&lt;br&gt;Genomförandet leds och följs av representanter för dem som medverkar&lt;br&gt;i finansieringen samt av IVL. Formerna beslutas separat för varje&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen av svensk miljöforskning (Ds 1992:72) visade att den av&lt;br&gt;Naturvårdsverket finansierade forskningen varit relevant och att svensk&lt;br&gt;miljöforskning får höga betyg och uppskattande omdömen vad gäller&lt;br&gt;vetenskaplig kvalitet och relevans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala medlen till miljöforskning har på senare år ökat främst genom&lt;br&gt;tillkomsten av MISTRA och EU. Samtidigt har det statsfinansiella läget&lt;br&gt;varit sådant att staten tvingats göra besparingar på anslaget till&lt;br&gt;miljöforskning (prop. 1994/95:100). Detta innebär i dagens situation en&lt;br&gt;förskjutning mot forskning kring åtgärder och lösningar och också en&lt;br&gt;begränsning av samhällets inflytande över de medel som används för&lt;br&gt;miljöforskning. Det statliga anslaget till Naturvårdsverket måste på grund&lt;br&gt;av det statsfinansiella läget minska. I budgetpropositionen för år 1997&lt;br&gt;(prop. 1996/97:1) föreslår regeringen besparingar för år 1998 och 1999&lt;br&gt;vad gäller anslaget till miljö- och kretsloppsforskning. Regeringens&lt;br&gt;ambition är att huvuddelen av dessa besparingar skall kompenseras med&lt;br&gt;medel från MISTRA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.3 Områden som bör prioriteras&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Prioriteringarna för innevarande&lt;br&gt;forskningsperiod gällande områdena fysisk påverkan/biologisk&lt;br&gt;mångfald, kretslopp och varuflöden samt samhälls- och&lt;br&gt;tvärvetenskaplig forskning i stort bör kvarstå även under näst-&lt;br&gt;kommande period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningen i temaområden som föreslås av arbetsgruppen bakom&lt;br&gt;rapporten Forskning och utbildning för bättre miljö (Naturvårds-&lt;br&gt;verkets rapport 4514-8) stämmer väl överens med den allmänna&lt;br&gt;sektorsindelningen av samhällets politikområden. Denna indelning&lt;br&gt;kan också åstadkomma en tydligare överensstämmelse mellan de&lt;br&gt;miljöpolitiska ambitionerna och de miljöforskningspolitiska priorite-&lt;br&gt;ringarna. Strukturen tydliggör behoven av tvärvetenskapliga insatser&lt;br&gt;där bl.a. den samhällsvetenskapliga forskningens roll påvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Inför den innevarande&lt;br&gt;forskningsperioden tillsatte regeringen en utredning om miljöforskning.&lt;br&gt;Utredningens förslag Långsiktig miljöforskning (SOU 1992:68) utgjorde&lt;br&gt;underlag till regeringens proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap&lt;br&gt;och framsteg. Utredningen föreslog då ökade eller oförändrade satsningar&lt;br&gt;bl.a. inom områdena klimatförändringar inkl, växthusgaser, ozonskiktet,&lt;br&gt;fysisk påverkan samt avfall och restprodukter. Utredningen föreslog också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökade anslag till samhällsvetenskaplig forskning samt ett långsiktigt stöd&lt;br&gt;till tvärvetenskapliga forskarmiljöer. I propositionen framhöll regeringen&lt;br&gt;också betydelsen av forskning kring biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför 1997 års forskningsprogram har tretton huvudfinansiärer av svensk&lt;br&gt;miljöforskning presenterat rapporten Forskning och utveckling för bättre&lt;br&gt;Miljö 1996 (Naturvårdsverkets rapport 4514-8). Rapporten lyfter fram&lt;br&gt;behovet av forskning kring de förändringar av samhällssystem och&lt;br&gt;livsstilar som är nödvändiga för att nå en hållbar utveckling. Ökad vikt&lt;br&gt;läggs vid samhällsvetenskaplig forskning, systemtänkande och helhets-&lt;br&gt;perspektiv. I rapporten föreslås att Forsknings- och utvecklingsinsatserna&lt;br&gt;på miljöområdet samlas under sju temaområden som utgår från olika&lt;br&gt;verksamheter, aktörer och deras kunskapsbehov. För varje temaområde&lt;br&gt;presenteras också ett eller flera huvudansvariga initiativtagare bland&lt;br&gt;sektorsorganen enligt följande modell:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap för miljöanpassning - olika finansiärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uthållig markanvändning - Skogs- och jordbrukets forskningsråd,&lt;br&gt;Nordiska kusthav - Naturvårdsverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uthålliga städer - Byggforskningsrådet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöanpassat energisystem - Närings- och teknikutvecklingsverket,&lt;br&gt;Miljöanpassat transportsystem - Kommunikationsforskningsberedningen&lt;br&gt;Miljöanpassad produktion och konsumtion - Naturvårdsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom dessa områden skall Naturvårdsverket främst svara för övergripande&lt;br&gt;miljökvalitetsarbete, problemdimensionering, dvs. forskning om miljö-&lt;br&gt;problemens orsaker, föroreningarnas transport och omvandling samt&lt;br&gt;effekter på ekosystemen och människans hälsa. Naturvårdsverkets forsk-&lt;br&gt;ningsnämnd är dessutom huvudansvarig initiativtagare till temaområdet&lt;br&gt;Nordiska kusthav där ökade satsningar föreslås vad gäller forskning om&lt;br&gt;kustzonens nyttjande och skydd samt bedömningsgrunder och strategier&lt;br&gt;för bärkraftigt nyttjande. Tillsammans med Avfallsforskningsnämnden vid&lt;br&gt;verket är man också initativtagare till forskning kring miljöanpassad&lt;br&gt;produktion och konsumtion. Inom detta område är Avfallsforsk-&lt;br&gt;ningsnämndens åtgärdsinriktade forskningsprogram för en kretsloppsan-&lt;br&gt;passning av samhället av central betydelse. Regeringen gör den be-&lt;br&gt;dömningen att prioriteringarna från innevarande forskningsperiod gällande&lt;br&gt;områdena fysisk påverkan/biologisk mångfald, kretslopp och varuflöden&lt;br&gt;samt samhälls- och tvärvetenskaplig forskning i stort bör kvarstå även&lt;br&gt;under nästkomande period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett område som också bör prioriteras under den kommande forsk-&lt;br&gt;ningsperioden är en sektorsövergripande forskning om eventuella risker&lt;br&gt;för miljö och hälsa av miljögifter med hormonella effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare regeringens bedömning att nyss nämnda temaområden&lt;br&gt;stämmer väl överens med den allmänna sektorsindelningen av samhällets&lt;br&gt;politikområden och också kan åstadkomma en tydligare koppling mellan&lt;br&gt;de miljöpolitiska ambitionerna och de miljöforskningspolitiska priorite-&lt;br&gt;ringarna. Strukturen tydliggör också behoven av tvärvetenskapliga insat-&lt;br&gt;ser där bl.a. den samhällsvetenskapliga forskningens roll påvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala och lokala behov av forskningsresultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Naturvårdsverket bör även i&lt;br&gt;fortsättningen verka för ett ökat samarbete mellan miljöforskare&lt;br&gt;och övriga aktörer inom miljöområdet och också för en ökad&lt;br&gt;spridning av forskningsresultat. Till stöd för detta bör lokala och&lt;br&gt;regionala myndigheter samt andra aktörer inom miljöområdet bidra&lt;br&gt;genom att formulera sina problem och identifiera forsknings-&lt;br&gt;behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regionala och lokala myndigheter&lt;br&gt;arbetar allt mer med horisontella åtgärder för att uppnå målet om en&lt;br&gt;hållbar samhällsutveckling i enlighet med bl.a. Agenda 21. Integreringen&lt;br&gt;av miljöarbetet i alla samhällssektorer medför också att den lokala nivån&lt;br&gt;får en allt viktigare roll. Detta synliggör behovet av samarbete mellan&lt;br&gt;forskarvärlden och övriga samhällsaktörer. Forskningsresultat och erfaren-&lt;br&gt;heter måste bearbetas, presenteras och spridas på ett sådant sätt som gör&lt;br&gt;dem användbara på lokal nivå. En effektiv och relevant kunskaps-&lt;br&gt;spridning, t.ex. vad gäller utvecklingsarbete och tillämpad forskning, skall&lt;br&gt;vara riktad till kommuner, organisationer, företag m.fl. Men det är också&lt;br&gt;viktigt att behoven av nya lösningar och metoder på det lokala planet når&lt;br&gt;berörda forskare (se även avsnitt 3.9). Det är regeringens bedömning att&lt;br&gt;Naturvårdsverket även i fortsättningen bör verka för ett ökat samarbete&lt;br&gt;mellan miljöforskare och övriga aktörer inom miljöområdet och också för&lt;br&gt;en ökad spridning av forskningsresultat. Lokala och regionala myndig-&lt;br&gt;heter samt andra aktörer inom miljöområdet bör därför formulera sina&lt;br&gt;problem och identifiera forskningsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella samarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Naturvårdsverket bör också i&lt;br&gt;fortsättningen följa upp miljöforskningen i alla miljörelaterade&lt;br&gt;särprogram och övriga aktiviteter. Verket bör vidare i samverkan&lt;br&gt;med berörda myndigheter föra ut forskningsresultaten till operativa&lt;br&gt;funktioner i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Forskningsarbetet inom EU ger oss&lt;br&gt;underlag för främst regionala och internationella miljöfrågor. För att&lt;br&gt;Sverige som ett litet land skall kunna tillgodogöra sig världens forsk-&lt;br&gt;ningsresultat krävs att vi har en nationell högkvalitativ forskning. Svenska&lt;br&gt;forskare som deltar i det internationella forskningssamarbetet kan ta hem&lt;br&gt;och nyttiggöra resultat från miljöforskningen utomlands. Sveriges hittills-&lt;br&gt;varande framgång i det internationella miljöarbetet baseras till stor del på&lt;br&gt;kunskaper som forskningen bidragit med. Miljöforskningens starka ställ-&lt;br&gt;ning visar sig bl.a. i det stora deltagandet från svensk sida i EU:s&lt;br&gt;särprogram om miljöforskning Environment and Climate. Naturvårds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verket är ansvarig myndighet i Sverige för detta program inom det nu&lt;br&gt;rullande fjärde ramforskningsprogrammet. Hittills har svenska forskare&lt;br&gt;deltagit i ca 400 projektansökningar till ovan nämnda program (vilket&lt;br&gt;utgör ungefär en fjärdedel av det totala antalet) och av dessa har drygt 80&lt;br&gt;stycken beviljats medel. Svenska miljöforskare är framför allt fram-&lt;br&gt;gångsrika inom områden som globala förändringar, yttre miljö och hälsa&lt;br&gt;samt samhällsvetenskaplig miljöforskning. Naturvårdsverket bör också i&lt;br&gt;fortsättningen följa upp miljöforskningen i alla miljörelaterade särprogram&lt;br&gt;och övriga aktiviteter. Verket bör vidare i samverkan med berörda&lt;br&gt;myndigheter föra ut forskningsresultaten till operativa funktioner i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Naturvårdsverkets arbete med&lt;br&gt;jämställdhetsfrågoma bör få fortsatt prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3.7 redogör regeringen för sin syn på jämställdhet och&lt;br&gt;genusperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har följt upp fördelningen mellan kvinnor och män&lt;br&gt;vad avser fördelningen av ansökningar och beviljade projekt. Här visar det&lt;br&gt;sig att 19 % av ansökningarna har lämnats in av kvinnor och 21 % av&lt;br&gt;beviljade projekt har tilldelats kvinnor. Naturvårdsverkets forsknings-&lt;br&gt;nämnd har antagit en policy Strategi för jämnare fördelning mellan&lt;br&gt;kvinnor och män i Naturvårdsverkets miljöforskning. Nämndens mål är att&lt;br&gt;nå en jämn fördelning i nämndens vetenskapliga kommittéer,&lt;br&gt;projektgrupper och extra forskartjänster. Inom forskningsavdelningen på&lt;br&gt;Naturvårdsverket finns en jämställdhetsgrupp som arbetar med dessa&lt;br&gt;frågor, bl.a. kartläggs jämställdhetssituationen vid de universitet och&lt;br&gt;högskolor som söker medel. Det är regeringens bedömning att Natur-&lt;br&gt;vårdsverkets arbete med jämställdhetsfrågoma bör få fortsatt prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.4 Klimatforskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De prioriteringar som föreslås i rapporten&lt;br&gt;Klimatrelaterad forskning (SOU 1996:39) överensstämmer väl med&lt;br&gt;riktlinjerna i forskningsprogrammet Forskning och utveckling för&lt;br&gt;bättre miljö 1996 liksom med de prioriteringar som tidigare angivits&lt;br&gt;för den av Naturvårdsverket finansierade forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Människans påverkan på jordens&lt;br&gt;klimat kommer att bli en av de viktigaste miljöfrågorna under 2000-talet.&lt;br&gt;Regeringen inrättade år 1993 en särskild delegation för klimatfrågor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(M1993:13) med uppgift bl.a. att samordna den nationella forskningen&lt;br&gt;inom klimatområdet och svara för en sammanhållen rapportering av&lt;br&gt;klimatforskning. I rapporten Klimatrelaterad forskning (SOU 1996:39)&lt;br&gt;som överlämnades till regeringen i februari 1996 redogör&lt;br&gt;Klimatdelegationen för sina bedömningar av forskningsbehov inom olika&lt;br&gt;delar av den klimatrelaterade forskningen. Delegationen konstaterar bl.a.&lt;br&gt;att en ökad forskning på klimatområdet är av avgörande betydelse för att&lt;br&gt;beslutsunderlag av rimlig kvalitet skall ställas till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1994/95 satsades ungefär 300 miljoner kronor på&lt;br&gt;klimatrelaterad forskning uppdelad i tre kategorier, naturvetenskaplig,&lt;br&gt;teknisk och samhällsvetenskaplig forskning. Ungefär 75 % av medlen gick&lt;br&gt;till forskning inom områdena transport och energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den naturvetenskapliga forskningen finansieras främst av Naturveten-&lt;br&gt;skapliga forskningsrådet (NFR), Naturvårdsverket, Skogs- och jordbrukets&lt;br&gt;forskningsråd (SJFR) och Närings- och Teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK). Forskningen bedrivs huvudsakligen vid universitet och hög-&lt;br&gt;skolor samt vid Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Instutut&lt;br&gt;(SMHI). I rapporten framhålles att inom den naturvetenskapliga&lt;br&gt;klimatforskningen bör den grundläggande klimatforskningen prioriteras&lt;br&gt;av Naturvårdsverket under kommande år. Studier av grundläggande&lt;br&gt;fysikaliska processer behöver intensifieras för att bygga upp en veten-&lt;br&gt;skaplig bas. En ökad förståelse för de grundläggande processerna behövs&lt;br&gt;för att kunna studera effekterna av klimatförändringarna på ekosystem och&lt;br&gt;de samhällsekonomiska sektorerna; särskilt jordbruk, skogsbruk och fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare pekar rapporten på att omställningen av energisystemet i vårt&lt;br&gt;land kommer att kräva utveckling av ny teknik. Den tekniska klimat-&lt;br&gt;relaterade forskningen, som främst finansieras av NUTEK, måste därför&lt;br&gt;inriktas mot att utveckla biobränsleenergi, nya energikällor samt energi-&lt;br&gt;ejfektivisering och energihushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje kategorin klimatrelaterad forskning har samhällsvetenskaplig&lt;br&gt;karaktär. Finansiärer här är bl.a. Naturvårdsverkets avfallsforsknings-&lt;br&gt;nämnd, Byggforskningsrådet (BFR), Forskningsrådsnämnden (FRN) och&lt;br&gt;Kommunikationsforskingsberedningen (KFB). Områden som enligt rap-&lt;br&gt;porten bör prioriteras är styrmedel för att påverka olika system (t.ex.&lt;br&gt;transport- och energisystem), riktad grundforskning om livsstilsfrågor&lt;br&gt;samt samhällsplanering. Det är regeringens bedömning att de priorite-&lt;br&gt;ringar som föreslås i rapporten Klimatrelaterad forskning gällande Miljö-&lt;br&gt;departementets verksamhetsområde väl överensstämmer med riktlinjerna&lt;br&gt;i forskningsprogrammet Forskning och utveckling för bättre miljö 1996&lt;br&gt;liksom de prioriteringar som tidigare angivits för den av Naturvårdsverket&lt;br&gt;finansierade forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.5 Biologisk mångfald&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En ökad inriktning mot tvärdiciplinära&lt;br&gt;insatser behövs inom forskning kring biologisk mångfald i syfte att&lt;br&gt;öka våra kunskaper om hur de biologiska systemen fungerar och de&lt;br&gt;biologiska resurserna skall kunna nyttjas hållbart. Naturvårdsverket&lt;br&gt;bör inom befintliga budgetramar söka att finansiera sådan forskning&lt;br&gt;inom området biologisk mångfald som kan komplettera insatserna&lt;br&gt;inom andra sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De biologiska resurserna i de&lt;br&gt;ekologiska produktionssystemen utgör grunden för mänsklig existens. Vår&lt;br&gt;kunskap om hur systemen fungerar är fortfarande mycket bristfällig och&lt;br&gt;förlust av biologisk mångfald sker bl.a. därför när vi utnyttjar de&lt;br&gt;biologiska resurserna. Ökade kunskaper behövs om våra djur- och&lt;br&gt;växtarter, om hur de ekologiska systemen fungerar samt om hur systemen&lt;br&gt;skall kunna utnyttjas utan att de långsiktigt föröds. Fortsatt grundläggande&lt;br&gt;forskning behövs därför om såväl de enskilda artema som ekologiska&lt;br&gt;samband och processer. Samtidigt finns en stor potential att utveckla nya&lt;br&gt;produktionssystem och nya produkter baserade på förnyelsebara, miljö-&lt;br&gt;vänliga biologiska resurser. Inför framtiden behövs därför en ökad inrikt-&lt;br&gt;ning mot tvärdiciplinära insatser för att koppla samman de ovan nämnda&lt;br&gt;forskningsområdena i syfte att öka våra kunskaper om hur de biologiska&lt;br&gt;systemen fungerar och de biologiska resurserna skall kunna nyttjas håll-&lt;br&gt;bart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen bör därför fokuseras på några huvudområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Taxonomisk forskning med det dubbla syftet att både öka våra kunska-&lt;br&gt;per om organismvärlden och söka efter potentiellt värdefulla genetiska&lt;br&gt;resurser. Taxonomin måste också knytas till den ekologiska och tekniska&lt;br&gt;forskningen på ett tydligare sätt. Den modema biotekniken har försett oss&lt;br&gt;med ett nytt kraftfullt verktyg för att snabbt öka kunskaperna om de&lt;br&gt;genetiska resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ekologisk forskning med inriktning på de ekologiska systemens reaktio-&lt;br&gt;ner på människans nyttjande och hur nyttjandet kan ske på ett hållbart&lt;br&gt;sätt. Viktig är att utveckla miljöindikatorer som beskriver tillstånd i och&lt;br&gt;påverkan på natur- och kulturlandskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Teknisk forskning med inriktning dels på nya miljöanpassade bruk-&lt;br&gt;ningsmetoder inom de areella näringarna, dels på ny produktutveckling&lt;br&gt;inom livsmedel, jordbruk, läkemedel och andra industriprocesser för att&lt;br&gt;skapa nya arbeten och byta ut miljöskadliga processer och produkter mot&lt;br&gt;biologiskt baserade miljövänliga ersättningsprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Samhällsvetenskaplig och ekonomisk forskning med inriktning mot att&lt;br&gt;utveckla styrmedel och samhällsvärdering av biologisk mångfald. Metoder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för restaurering, miljökonsekvensbeskrivningar och kostnads-/nyttoanalys&lt;br&gt;behövs också i samband med utformning av nya brukningsstrategier i&lt;br&gt;jord- och skogsbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin fördjupade anslagsframställning föreslår Naturvårdsverket ökade&lt;br&gt;satsningar inom bl.a. forskning kring biologisk mångfald. Verket konsta-&lt;br&gt;terar samtidigt att det inom budgeten endast finns utrymme för om-&lt;br&gt;prioriteringar. Det är regeringens bedömning att Naturvårdsverket inom&lt;br&gt;befintliga budgetramar bör söka att finansiera sådan forskning inom&lt;br&gt;området biologisk mångfald som faller inom verkets ansvarsområde och&lt;br&gt;bidrar till den ovan beskrivna inriktningen. Naturvårdsverket bör på så sätt&lt;br&gt;komplettera forskningen inom andra sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj ödepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.6 Strålskyddsforskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen delar bedömningen i&lt;br&gt;betänkandet Långsiktig strålskyddsfortskning (SOU 1994:40) om&lt;br&gt;prioriterade forskningsinsatser på strålskyddsområdet. Regeringen&lt;br&gt;anser dock att insatser på det molekylärbiologiska området för att&lt;br&gt;förbättra kunskapen om mekanismerna kring strålningens verkan&lt;br&gt;samt samhällsvetenskaplig riskforskning som har betydelse för&lt;br&gt;strålskyddssområdet även fortsatt bör stödjas av Statens&lt;br&gt;strålskyddsinstitut då sektorsansvaret även omfattar den långsiktiga&lt;br&gt;kompetensuppbyggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den grundläggande&lt;br&gt;strålskyddsforskningen i Sverige bedrivs ofta i små grupper och det finns&lt;br&gt;bl.a. problem med samordning och ekonomi. För att utreda bl.a. dessa&lt;br&gt;strukturella frågor och för att kartlägga strålskyddsforskningen i landet&lt;br&gt;tillsattes våren 1993 en särskild utredning (Utredningen om forsk-&lt;br&gt;ningsverksamheten inom strålskyddsområdet, Dir. 1993:45). Utredningen&lt;br&gt;överlämnade sitt betänkande Långsiktig strålskyddsforskning (SOU&lt;br&gt;1994:40) i mars 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anger i sitt betänkande att den särskilt studerat situationen&lt;br&gt;för den grundläggande strålskyddsforskningen. Man konstaterade att stödet&lt;br&gt;till den riktade grundforskningen på strålskyddsområdet är för litet, och&lt;br&gt;föreslår särskilda insatser för denna forskning, motiverat av behovet av&lt;br&gt;långsiktighet och kompetensuppbyggnad. Med riktad grundforskning avser&lt;br&gt;utredningen sådan forskning vars inriktning är att lägga en grund som kan&lt;br&gt;tänkas ge en tillämpning på strålskyddsområdet. I utredningen anges också&lt;br&gt;speciella forskningsområden som bör prioriteras samt att ett antal tjänster&lt;br&gt;som högskolelektor och forskarassistent bör inrättas. De speciella områden&lt;br&gt;som bör prioriteras enligt utredningen är bl.a.:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökad kunskap om mekanismerna för såväl joniserande som icke-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;joniserande strålnings biologiska verkan särskilt med hjälp av de nya&lt;br&gt;tekniker som utvecklas inom molekylärbiologin;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fortsatt förbättring av mätteknik samt kvantitativa uppskattningar av de&lt;br&gt;hälsorisker som kan uppkomma till följd av exponering för joniserande&lt;br&gt;och icke-joniserande strålning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fortsatt utveckling av rutiner och metoder för att ge möjligheter till&lt;br&gt;reducering av människans exponering för oönskad joniserande och icke-&lt;br&gt;joniserande strålning och därmed reducera hälsoeffekter, och att finna de&lt;br&gt;bästa metoderna för att förhindra att radioaktiva ämnen som kommit ut i&lt;br&gt;miljön når människan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samhällsvetenskaplig forskning, särskilt riskforskning, av betydelse för&lt;br&gt;strålskyddsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller deltagande i EU:s forskningsprogram på strålskydds-&lt;br&gt;området är utredningens slutsatser att det är värdefullt för Sverige om vi&lt;br&gt;fortsatt deltar i programmet, att fördelarna främst ligger i de ökade&lt;br&gt;kontakterna med forskare inom EU-ländema, och att det behövs en stark&lt;br&gt;nationell strålskyddsforskning för att aktivt kunna deltaga i EU-&lt;br&gt;programmet och för att kunna utforska frågeställningar av nationell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriterade områden under nästkommande forskningsperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strålning förekommer överallt i vårt samhälle. Riskerna förenade med&lt;br&gt;strålning är inte så väl kända som vore önskvärt. Det är därför angeläget&lt;br&gt;med ökade kunskaper inom området. Sådana kunskaper kan bara erhållas&lt;br&gt;genom forskningsinsatser. Några exempel från senare år där ökad kunskap&lt;br&gt;behövs är sambandet mellan UV-strålning från solen och hud-cancer, det&lt;br&gt;misstänkta sambandet mellan fäders exponering för joniserande strålning&lt;br&gt;och leukemi hos deras barn, det oväntat många och snabbt manifesterade&lt;br&gt;antalet fall av sköldkörtelcancer hos barn i Vitryssland och Ukraina efter&lt;br&gt;Tjemobyl och det misstänkta sambandet mellan exponering för&lt;br&gt;elektromagnetiska fält från kraftledningar och canceruppkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett stort intresse för strålskyddsfrågor hos allmänheten.&lt;br&gt;Strålning uppmärksammas ofta i massmedia och strålskyddsfrågor&lt;br&gt;engagerar. Dessa frågor berör mycket påtagligt den enskildes vardag och&lt;br&gt;liv antingen det gäller oro för röntgenundersökningar eller radon, rädsla&lt;br&gt;för närbelägna kraftledningar eller radioaktivt nedfall från svåra käm-&lt;br&gt;kraftsolyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens strålskyddsinstitut (SSI) har i dag ett sektorsansvar för den&lt;br&gt;tillämpade och riktade grundforskningen på strålskyddsområdet samt har&lt;br&gt;rätt att dela ut forskningsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning om prioriterade forsknings-&lt;br&gt;insatser på strålskyddsområdet. Regeringen gör dock bedömningen att&lt;br&gt;insatser på det molekylärbiologiska området för att förbättra kunskapen&lt;br&gt;om strålningens verkningsmekanismer samt samhällsvetenskaplig risk-&lt;br&gt;forskning som har betydelse för strålskyddssområdet även fortsatt bör&lt;br&gt;stödjas av SSI då sektorsansvaret även omfattar den långsiktiga&lt;br&gt;kompetensuppbyggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KONVENTION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM GRUNDANDET AV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ETT EUROPEISKT UNIVERSITETSINSTITUT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HENNES HÖGHET STORHERTIGINNAN AV LUXEMBURG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOM ÄR FAST BESLUTNA att främja vetenskapliga framsteg inom de områden som är av&lt;br&gt;särskilt intresse för Europas utveckling, särskilt dess kultur, historia, rättssystem, ekonomi och&lt;br&gt;institutioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOM ÖNSKAR främja ett samarbete inom dessa områden och stimulera gemensam forskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOM ÄR BESLUTNA att förverkliga de avsikter som kom till uttryck i frågan i de förklaringar&lt;br&gt;som antogs av stats- eller regeringscheferna vid mötet i Bonn den 18 juli 1961 och vid mötet i&lt;br&gt;Haag den 1 och 2 december 1969,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOM ANSER att ett ytterligare bidrag bör lämnas till det intellektuella livet i Europa och att i&lt;br&gt;denna anda ett europeiskt institut på universitetsnivå bör grundas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAR BESLUTAT att grunda ett europeiskt universitetsinstitut och att bestämma villkoren för hur&lt;br&gt;detta skall fungera samt har för detta ändamål som befullmäktigade utsett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Léon HUREZ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningsminister (F);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf LAHR,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ambassadör för Förbundsrepubliken Tyskland i Rom;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jacques DUHAMEL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturminister;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aldo MORO;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utrikesminister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riccardo MISASI,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningsminister;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HENNES KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGINNAN AV LUXEMBURG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jean DUPONG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningsminister;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Th. E. WESTERTERP,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statssekreterare i utrikesministeriet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, har enats&lt;br&gt;om följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kaptiel i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRINCIPER FÖR GRUNDANDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AV INSTITUTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna konvention grundar medlemsstaterna i&lt;br&gt;Europeiska gemenskaperna (härefter benämnda de fördrags-&lt;br&gt;slutade staterna) gemensamt Europeiska universitets-institutet&lt;br&gt;(härefter benämnt institutet). Detta skall vara en juridisk&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet skall ha sitt säte i Florens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet skall ha till uppgift att genom sin verksamhet&lt;br&gt;inom området för högre utbildning och forskning bidra till&lt;br&gt;utvecklingen av Europas kulturella och vetenskapliga arv både&lt;br&gt;som en enhet och i dess mångfald. Verksamheten skall också&lt;br&gt;beröra de stora rörelser och de institutioner som utmärker&lt;br&gt;Europas historia och utveckling. Förhållandet till&lt;br&gt;utomeuropeiska kulturer skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna uppgift skall utföras genom undervisning och forskning&lt;br&gt;på högsta universitetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet skall också vara ett forum för utbyte och&lt;br&gt;diskussion av idéer och erfarenheter i frågor inom dess studie-&lt;br&gt;och forskningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De fördragsslutande staterna skall vidta alla nödvändiga&lt;br&gt;åtgärder för att underlätta fullgörandet av institutets uppgift&lt;br&gt;med beaktande av forskningens och undervisningens frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De fördragsslutande staterna skall främja spridandet av&lt;br&gt;institutets inflytande inom den vetenskapliga världen och&lt;br&gt;universitetsvärlden. För detta ändamål skall de bistå institutet&lt;br&gt;med att upprätta ett lämpligt samarbete med universitet och&lt;br&gt;vetenskapliga institutioner inom respektive stats territorium&lt;br&gt;och med de europeiska och internationella organ som arbetar&lt;br&gt;med utbildning, kultur och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Inom ramen för sitt behörighetsområde skall institutet&lt;br&gt;samarbeta med universitet och med de nationella eller&lt;br&gt;internationella undervisnings- eller forskningsorgan som&lt;br&gt;önskar samarbeta. Institutet kan ingå avtal med stater och&lt;br&gt;internationella organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet och dess personal skall åtnjuta den immunitet och de&lt;br&gt;privilegier som är nödvändiga för att de skall kunna utföra&lt;br&gt;sina uppgifter, enligt de villkor som fastställs i det protokoll&lt;br&gt;som är bifogat denna konvention och som utgör en integrerad&lt;br&gt;del av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet skall med den italienska regeringen träffa avtal om&lt;br&gt;säte, vilket skall godkännas enhälligt av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRVALTNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets organ skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;styrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;institutets rektor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;det akademiska rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen skall utgöras av företrädare för de&lt;br&gt;fördragsslutande staternas regeringar; varje regering skall ha&lt;br&gt;en röst i styrelsen och skall förordna två företrädare till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall sammanträda minst en gång om året i Florens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ordförandeskapet i styrelsen skall innehas ett år i tur&lt;br&gt;och ordning av varje fördragsslutande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutets rektor, generalsekreterare och en företrädare&lt;br&gt;för Europeiska gemenskaperna skall delta i styrelsens&lt;br&gt;sammanträden men utan rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen skall ansvara for institutets huvudinriktning;&lt;br&gt;den skall leda dess verksamhet och övervaka dess utveckling.&lt;br&gt;Den skall å ena sidan underlätta förbindelserna mellan&lt;br&gt;regeringarna i frågor angående institutet och å andra sidan&lt;br&gt;förbindelserna mellan regeringarna och institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall fatta de beslut som är nödvändiga för att utföra&lt;br&gt;de uppgifter som anförtrotts den i enlighet med punkterna 5&lt;br&gt;och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen skall enhälligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utarbeta bestämmelser som styr institutets verksamhet&lt;br&gt;och finansreglemente enligt artikel 26,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fastställa förfarandet för val av arbetsspråk i enlighet&lt;br&gt;med artikel 27,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fastställa tjänsteföreskrifter för institutets personal; dessa&lt;br&gt;tjänsteföreskrifter skall fastställa förfarandet för att lösa&lt;br&gt;tvister mellan institutet och de personer som lyder under&lt;br&gt;tjänsteföreskrifterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;besluta om inrättandet av permanenta tjänster för de&lt;br&gt;professorer som är knutna till institutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inbjuda på de villkor som den skall fastställa, de&lt;br&gt;personer som anges i artikel 9.3 att delta i det&lt;br&gt;akademiska rådets verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ingå avtal om institutets säte mellan institutet och den&lt;br&gt;italienska regeringen och de avtal som anges i artikel&lt;br&gt;3.3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utnämna institutets första rektor och första&lt;br&gt;generalsekreterare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillåta, om nödvändigt, undantag från artikel 8.3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ändra den i artikel 11 fastställda indelningen i&lt;br&gt;institutioner eller inrätta nya institutioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bevilja godkännande enligt artikel 33,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vidta de åtgärder som anges i artikel 34.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen skall med kvalificerad majoritet fatta andra&lt;br&gt;beslut än dem som anges i punkt 5, särskilt vad avser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utnämnande av rektor och generalsekreterare för&lt;br&gt;institutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;godkännande av institutets budget och ansvarsfrihet för&lt;br&gt;rektorn vad avser genomförandet av budgeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;godkännande av de allmänna riktlinjerna för&lt;br&gt;undervisningen på förslag av det akademiska rådet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;antagande av sin arbetsordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Då beslut kräver kvalificerad majoritet skall rösterna&lt;br&gt;vägas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belgien &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyskland &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grekland &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spanien &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frankrike &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Irland &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Italien &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luxemburg &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Portugal &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenade kungariket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut kommer till stånd, om det avges minst 54 röster för&lt;br&gt;beslutet och dessa röster innebär bifall från minst åtta&lt;br&gt;regeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.Avstående från att rösta skall inte hindra styrelsen från att&lt;br&gt;fatta beslut som kräver enhällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Rektorn skall leda institutet. Han skall genomföra eller&lt;br&gt;övervaka genomförandet av rättsakter och beslut som antas&lt;br&gt;enligt denna konvention samt fatta alla administrativa beslut&lt;br&gt;som inte faller inom behörighetsområdet för något annat av&lt;br&gt;institutets organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Rektorn skall ansvara för institutets förvaltning. Han skall&lt;br&gt;vara institutets rättsliga företrädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han skall utarbeta det årliga budgetförslaget och förslag till de&lt;br&gt;treåriga finansiella prognoserna och skall förelägga dem för&lt;br&gt;styrelsen efter att ha hört det akademiska rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han skall utse de institutionschefer och medlemmar av&lt;br&gt;lärarkåren som utses av det akademiska rådet i enlighet med&lt;br&gt;artikel 9.5.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han skall utse medlemmarna av institutets administrativa&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.Institutets rektor skall väljas av styrelsen från en lista med&lt;br&gt;tre namn som föreslagits av det akademiska rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han skall utses för en treårsperiod. Hans förordnande kan&lt;br&gt;förnyas en gång. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;019&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En generalsekreterare skall biträda institutets rektor i&lt;br&gt;utförandet av dennes organisatoriska och administrativa&lt;br&gt;Åligganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hans förordnande och dettas längd skall anges i de&lt;br&gt;bestämmelser som avses i artikel 6.5 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Generalsekreteraren och institutets rektor fär inte vara&lt;br&gt;av samma nationalitet, om inte styrelsen enhälligt beslutar&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det akademiska rådet skall ha allmänna befogenheter&lt;br&gt;vad avser forskning och undervisning utan att det påverkar&lt;br&gt;kompetensområdet för institutets övriga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets rektor skall vara ordförande i det akademiska rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemmar i det akademiska rådet skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;institutets rektor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;institutets generalsekreterare som skall delta i arbetet&lt;br&gt;men inte skall rösta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;institutionscheferna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;alla eller några av de professorer som är knutna till&lt;br&gt;institutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;företrädare for andra medlemmar av lärarkåren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;företrädare för de forskarstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen kan enligt de villkor som den fastställer,&lt;br&gt;inbjuda personer med särskilda kvalifikationer som är&lt;br&gt;medborgare i medlemsstaterna och som företräder olika&lt;br&gt;aspekter av det ekonomiska, sociala och kulturella livet, att&lt;br&gt;delta i det akademiska rådets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De bestämmelser som anges i artikel 6.5 a skall&lt;br&gt;bestämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;antalet medlemmar i det akademiska rådet som skall&lt;br&gt;företräda de persongrupper som anges i punkt 2 d, e&lt;br&gt;och f, hur de skall utses och uppdragets längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;de regler för majoritetsbeslut som skall tillämpas i det&lt;br&gt;i akademiska rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det akademiska rådet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utarbeta studie- och forskningsprogram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;delta i utarbetandet av förslag till den årliga budgeten&lt;br&gt;och förslag till de treåriga finansiella prognoserna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vidta de genomförandeåtgärder avseende forskning och&lt;br&gt;undervisning som inte faller inom kompetensområdet för&lt;br&gt;något annat organ vid institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vid sammanträde, i vilka endast sådana lärare skall delta&lt;br&gt;som har lägst samma ställning som de berörda&lt;br&gt;personerna, utse institutionschefer, professorer och&lt;br&gt;andra lärare som skall tillhöra institutets lärarkår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bestämma villkoren för examina och intyg som&lt;br&gt;föreskrivs i artikel 14,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;upprätta förteckningar över medlemmarna i antagnings-&lt;br&gt;och examensnämnderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;granska det förslag till verksamhetsrapport som&lt;br&gt;upprättats av institutets rektor och underställts&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det akademiska rådet kan på eget initiativ förelägga&lt;br&gt;styrelsen förslag i frågor inom styrelsens kompetensområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett verkställande utskott för det akademiska rådet, under&lt;br&gt;ordförandeskap av institutets rektor biträdd av&lt;br&gt;generalsekreteraren och bestående av rektorn, och institutions-&lt;br&gt;cheferna, skall utföra de särskilda uppgifter som utskottet&lt;br&gt;tilldelas av det akademiska rådet. Utskottet skall rapportera till&lt;br&gt;det akademiska rådet om hur det har utfört dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL Hl&lt;br&gt;AKADEMISK STRUKTUR&lt;br&gt;A. Akademisk organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet skall vara indelat i institutioner som skall utgöra&lt;br&gt;basenheterna för forsknings- och undervisningsverksamheten;&lt;br&gt;dessa enheter skall i sin tur vara indelade i seminarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Från och med grundandet skall institutet bestå av fyra&lt;br&gt;institutioner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Historia och kulturhistoria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationalekonomi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättsvetenskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsvetenskap och samhällsvetenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen kan genom enhälligt beslut, efter att ha hört det&lt;br&gt;akademiska rådet och i ljuset av vunna erfarenheter, ändra&lt;br&gt;denna indelning eller inrätta nya institutioner. Det akademiska&lt;br&gt;rådet kan utfärda rekommendationer i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inom gränserna for de medel som anvisats i budgeten&lt;br&gt;och de program som antagits av det akademiska rådet skall&lt;br&gt;varje institution ha en hög grad av självständighet vid&lt;br&gt;utförandet av sitt studie- och forskningsarbete och förses med&lt;br&gt;den personal som är nödvändig för dess verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Största delen av forskningsarbetet skall utföras i&lt;br&gt;seminarier eller av forskningsgrupper. Arbetet i ett&lt;br&gt;seminarium kan kombineras med det i andra seminarier inom&lt;br&gt;samma institution eller inom andra institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionscheferna skall ansvara för organisationen av de&lt;br&gt;olika seminariernaoch forskningsgrupperna. Forskningsarbetet&lt;br&gt;skall utföras i aktivt samarbete mellan lärare och&lt;br&gt;forskarstuderande; dessa skall gemensamt välja arbetsmetoder&lt;br&gt;och fastställa riktlinjer för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det forskningsarbete som skall utföras i seminarier eller&lt;br&gt;av forskningsgrupper skall definieras inom ramarna för de&lt;br&gt;studie- och forskningsprogram som föreskrivs i artikel 9.5 och&lt;br&gt;med beaktande av institutets mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnena för de arbetsprojekt som skall utföras av seminarierna&lt;br&gt;och forskningsgrupperna skall meddelas det akademiska rådet&lt;br&gt;av institutionscheferna efter det att de godkänts av&lt;br&gt;professorerna och assistenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet kan organisera praktiska övningar och&lt;br&gt;kollokvier i vilka personer får delta som redan har&lt;br&gt;yrkeserfarenhet inom de ämnen som är föremål för studier och&lt;br&gt;forskning vid institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet skall ha ett bibliotek och en&lt;br&gt;dokumentationstjänst som finansieras av den årliga&lt;br&gt;driftsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Italienska republiken åtar sig att utföra alla erforderliga&lt;br&gt;åtgärder och sluta alla avtal som krävs för att ge lärare och&lt;br&gt;forskarstuderande tillgång till arkiv, bibliotek och museer i&lt;br&gt;Florens och om det behövs i andra italienska städer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om tillämpningen av denna bestämmelse&lt;br&gt;skall tas in i avtalet om institutets säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet skall ha befogenhet att inom de ämnen som är&lt;br&gt;föremål för studier och forskning vid detta, tilldela Europeiska&lt;br&gt;universitetsinstitutets doktorsgrad till forskarstuderande som&lt;br&gt;har genomfört minst två års studier vid institutet och som har&lt;br&gt;lagt fram ett självständigt forskningsarbete av hög kvalitet.&lt;br&gt;Arbetet skall ha godkänts av institutet och skall offentliggöras&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet skall ha befogenhet att utfärda intyg till&lt;br&gt;forskarstuderande om regelbunden närvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Villkoren för tilldelning av doktorsgrad och utfärdande&lt;br&gt;av intyg enligt denna artikel skall bestämmas av det&lt;br&gt;akademiska rådet; villkoren kräver godkännande av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Lärarkår och forskarstuderande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärarkåren skall bestå av institutionschefer, professorer,&lt;br&gt;assistenter och andra lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärarkårens medlemmar skall väljas bland sådana&lt;br&gt;medborgare i de fördragsslutande staterna vars kvalifikationer&lt;br&gt;är ägnade att ge arbetet vid institutet en hög standard.&lt;br&gt;Institutet kan även anlita medborgare från andra stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De fördragsslutande parterna skall så långt de kan vidta&lt;br&gt;alla lämpliga åtgärder för att underlätta den fria rörligheten&lt;br&gt;för de personer som engageras för att ingå i institutets&lt;br&gt;lärarkår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I denna konvention avses med forskarstuderande vid&lt;br&gt;institutet sådana studerande eller forskarstuderande med&lt;br&gt;nationella universitetsexamina som visar deras lämplighet att&lt;br&gt;påbörja eller fortsätta forskningsarbete, som uppfyller&lt;br&gt;villkoren enligt artikel 27.3 och som har antagits vid institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillträde till institutet skall vara öppet för medborgare&lt;br&gt;i de fördragsslutande staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgare i andra stater kan få tillträde inom de gränser och&lt;br&gt;på de villkor som fastställs i de regler som styrelsen skall anta&lt;br&gt;efter att ha hört det akademiska rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillträde till institutet beviljas av antagningsnämnden i&lt;br&gt;enlighet med denna konventions bestämmelser och de regler&lt;br&gt;som antagits av styrelsen. Nämnden skall ta hänsyn till de&lt;br&gt;sökandes kvalifikationer och så långt som möjligt deras&lt;br&gt;geografiska ursprung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna i de fördragsslutande staterna skall&lt;br&gt;biträda institutet vid genomförandet av tillträdesproceduren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Var och en av de fördragsslutande staterna skall i den&lt;br&gt;utsträckning medel finns tillgängliga, främja utdelningen av&lt;br&gt;stipendier till dem av deras medborgare som antas vid&lt;br&gt;institutet och vars förhållanden kräver detta; de skall därvid,&lt;br&gt;om det behövs vidta lämpliga åtgärder för att anpassa de&lt;br&gt;bestämmelser som reglerar utdelningen av stipendier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansreglementet kan föreskriva att en särskild fond&lt;br&gt;skall inrättas för utdelning av vissa stipendier. Denna fond&lt;br&gt;skulle särskilt kunna få sina medel genom privata bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De föregående bestämmelserna skall inte hindra&lt;br&gt;forskarstuderande vid institutet från att erhålla stipendier som&lt;br&gt;utdelas av Europeiska gemenskaperna till personer som utför&lt;br&gt;forskningsarbete i samband med uppbyggnaden av Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FINANSIELLA BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det skall finnas en driftsbudget för varje budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alla inkomst- och utgiftsposter för institutet skall&lt;br&gt;innefattas i de beräkningar som skall göras för varje budgetår&lt;br&gt;och skall framgå av budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster och utgifter i budgeten skall vara balanserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansreglementet skall ange institutets inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgetåret skall löpa från och med den 1 januari till och&lt;br&gt;med den 31 december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Inkomster och utgifter skall uttryckas i italienska lire.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. De fördragsslutande staternas finansiella bidrag som&lt;br&gt;skall täcka de utgifter som fastställs i institutets budget skall&lt;br&gt;bestämmas enligt följande fördelningsnyckel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belgien&lt;br&gt;Danmark&lt;br&gt;Tyskland&lt;br&gt;Grekland&lt;br&gt;Spanien&lt;br&gt;Frankrike&lt;br&gt;Irland&lt;br&gt;Italien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,48%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,24%&lt;br&gt;19,19%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,62%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,87%&lt;br&gt;19,19%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,57%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19,19%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luxemburg 0,17%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna 5,48%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Portugal &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,81%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien 19,19%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Från och med den 1 januari 1978 skall finansieringen&lt;br&gt;bestämmas enligt grunder som skall fastställas under loppet av&lt;br&gt;en studie som skall genomföras från och med den 1 januari&lt;br&gt;1977; därvid skall hänsyn tas till den konstaterade&lt;br&gt;utvecklingen inom Europeiska gemenskaperna vid sistnämnda&lt;br&gt;tidpunkt samt till det alternativ som en gemenskapsfinansiering&lt;br&gt;utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De utgifter som anges i budgeten skall godkännas för ett&lt;br&gt;budgetår, om inte annat föreskrivs i de regler som skall&lt;br&gt;fastställas i enlighet med artikel 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I enlighet med de villkor som skall fastställas enligt&lt;br&gt;artikel 26 kan anslag som inte avser personalutgifter och som&lt;br&gt;inte tagits i anspråk vid budgetårets slut överföras, dock&lt;br&gt;endast till det närmast följande budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagen skall delas in i avdelningar alltefter utgifternas&lt;br&gt;art eller ändamål och i mån av behov ytterligare delas in i&lt;br&gt;överensstämmelse med finansreglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rektorn skall genomföra budgeten i enlighet med&lt;br&gt;finansreglementet och inom gränserna för de beviljade&lt;br&gt;anslagen. Han skall rapportera om sin förvaltning till&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansreglementet kan föreskriva bestämmelser om&lt;br&gt;överföring av anslag från en avdelning till en annan eller från&lt;br&gt;en underavdelning till en annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om budgeten ännu inte har antagits i början av ett budgetår,&lt;br&gt;får ett belopp som motsvarar högst en tolftedel av&lt;br&gt;budgetanslagen för det föregående budgetåret användas varje&lt;br&gt;månad för en avdelning eller en underavdelning i budgeten i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i finansreglementet; detta&lt;br&gt;arrangemang skall dock inte få till följd att institutet får&lt;br&gt;förfoga över medel som överstiger en tolftedel av de anslag&lt;br&gt;som anges i det budgetförslag som är under utarbetande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att övriga villkor i första stycket iakttas,&lt;br&gt;får styrelsen genom beslut med kvalificerad majoritet ge sitt&lt;br&gt;tillstånd till utgifter som överstiger en tolftedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fördragsslutande staterna skall varje månad - preliminärt&lt;br&gt;och enligt den för det föregående budgetåret fastställda&lt;br&gt;fördelningsnyckeln - betala de belopp som behövs för att&lt;br&gt;säkerställa tillämpningen av denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen skall utse två revisorer av olika nationalitet för&lt;br&gt;en tid av tre år. Deras förordnanden kan förlängas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med revisionen, som skall grunda sig på&lt;br&gt;bokföringsmaterial och vid behov ske på platsen, skall vara att&lt;br&gt;fastställa att samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och&lt;br&gt;korrekta och att den ekonomiska förvaltningen varit sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall årligen överlämna sin rapport till styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorn skall tillhandhålla den information och det biträde&lt;br&gt;som revisorerna kan behöva för att utföra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansreglementet skall ange förutsättningarna för att&lt;br&gt;rektorn skall beviljas ansvarsfrihet beträffande budgetens&lt;br&gt;genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rektorn skall upprätta förslag till treåriga ekonomiska&lt;br&gt;prognoser och efter att ha hört det akademiska rådet&lt;br&gt;överlämna dem till styrelsen för granskning och bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförandebestämmelser till punkt 1 skall fastställas&lt;br&gt;i finansreglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Italienska republiken skall utan kostnad tillhandahålla&lt;br&gt;institutet med den mark i Florens och de byggnader institutet&lt;br&gt;behöver för sin verksamhet, och åta sig att ansvara för&lt;br&gt;underhållet av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Italienska republiken skall på samma villkor på institutets&lt;br&gt;mark ställa en fullt utrustad restaurang och socialt centrum till&lt;br&gt;förfogande för lärarkåren, forskarstuderande och institutets&lt;br&gt;administrativa personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförandebestämmelser till punkt 1 skall fastställas&lt;br&gt;i avtalet om sätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen skall enhälligt på förslag från institutets rektor&lt;br&gt;eller någon av styrelseledamöterna anta finansreglementet som&lt;br&gt;särskilt skall fastställa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;närmare föreskrifter för upprättande och genomförande&lt;br&gt;av den årliga budgeten samt för redovisning och&lt;br&gt;revision,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;närmare föreskrifter för upprättandet av de treåriga&lt;br&gt;ekonomiska prognoserna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;närmare föreskrifter och förfarande för inbetalning och&lt;br&gt;användning av medlemsstaternas bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler och närmare föreskrifter för kontroll av&lt;br&gt;utanordnares och räkenskapsförares ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansreglementet enligt punkt 1 får föreskriva att en&lt;br&gt;budget- och finanskommitté skall inrättas, som skall bestå av&lt;br&gt;företrädare för de fördragsslutande staterna och som skall ha&lt;br&gt;till uppgift att förbereda styrelsens överläggningar i budget-&lt;br&gt;och finansfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVRIGA BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutets officiella språk skall vara danska, engelska,&lt;br&gt;franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska,&lt;br&gt;spanska och tyska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För varje akademisk verksamhet skall två arbetsspråk&lt;br&gt;väljas bland de språk som anges i punkt 1, varvid hänsyn skall&lt;br&gt;tas till lärarkårens och de forskarstuderandes språkkunskaper&lt;br&gt;och önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall enhälligt besluta om närmare föreskrifter för&lt;br&gt;val av dessa språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärarna och de forskarstuderande skall ha tillräckliga&lt;br&gt;kunskaper i två av de språk som anges i punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det akademiska rådet får tillåta att undantag görs för&lt;br&gt;specialister som deltar i visst arbete vid institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet skall i varje fördragsslutande stat ha den mest&lt;br&gt;vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer&lt;br&gt;enligt den nationella lagstiftningen; institutet skall särskilt&lt;br&gt;kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom, ingå avtal&lt;br&gt;samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.&lt;br&gt;Institutet skall i sådana fall företrädas av rektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana tvister mellan de fördragsslutande staterna eller mellan&lt;br&gt;en eller flera av de fördragsslutande staterna och institutet om&lt;br&gt;tillämpning eller tolkning av konventionen, som inte har&lt;br&gt;kunnat avgöras av styrelsen, kan på begäran av någon av&lt;br&gt;parterna i tvisten bli föremål för ett skiljeförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådana fall skall ordföranden i Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;domstol besluta om vilket skiljedomsorgan som skall avgöra&lt;br&gt;tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fördragsslutande staterna åtar sig att genomföra&lt;br&gt;skiljedomsorganets avgöranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH&lt;br&gt;SLUTBESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen skall sammanträda omedelbart efter det att&lt;br&gt;denna konvention har trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen skall ingå avtalet om sätet och inrätta de&lt;br&gt;övriga organ som föreskrivs i denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De första åtta lärarna vid institutet skall utses genom&lt;br&gt;enhälligt beslut av en provisorisk akademisk kommitté som&lt;br&gt;skall bestå av två företrädare från varje fördragsslutande stat,&lt;br&gt;av vilka minst den ene skall vara en lärare på&lt;br&gt;universitetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det akademiska rådet är beslutfört sedan rektorn,&lt;br&gt;generalsekreteraren och dessa åtta lärare har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall enhälligt utse institutets första rektor och första&lt;br&gt;generalsekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varje medlemsstat i Europeiska gemenskaperna utöver&lt;br&gt;de fördragsslutande staterna får ansluta sig till denna&lt;br&gt;konvention genom att deponera ett anslutningsinstrument hos&lt;br&gt;italienska republikens regering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslutningen blir gällande den dag då styrelsen&lt;br&gt;enhälligt och i samförstånd med den anslutande medlemsstaten&lt;br&gt;har bestämt vilka anpassningar som behöver göras i&lt;br&gt;konventionens bestämmelser, särskilt i artiklarna 6.7 och 19.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fördragsslutande stats regering, institutets rektor eller&lt;br&gt;det akademiska rådet får förelägga styrelsen förslag till&lt;br&gt;revidering av denna konvention. Om styrelsen enhälligt&lt;br&gt;tillstyrker att en konferens med företrädare för de&lt;br&gt;fördragsslutande staterna sammankallas, skall den regering&lt;br&gt;som innehar ordförandeskapet i styrelsen sammankalla en&lt;br&gt;sådan konferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en Åtgärd från något av institutets organ skulle visa sig&lt;br&gt;nödvändig for att förverkliga något av konventionens mål och&lt;br&gt;om konventionen inte innehåller de nödvändiga&lt;br&gt;befogenheterna, skall styrelsen genom enhälligt beslut vidta de&lt;br&gt;åtgärder som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna konvention skall tillämpas på de fördragsslutande&lt;br&gt;staternas europeiska territorium, på Azorerna, Madeira,&lt;br&gt;Kanarieöarna, Ceuta och Melilla samt på Frankrikes&lt;br&gt;utomeuropeiska departement och territorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Trots punkt 1 skall konventionen inte tillämpas&lt;br&gt;beträffande de områden på Cypern som Förenade&lt;br&gt;Konungariket Storbritannien och Nordirland har överhöghet&lt;br&gt;över; konventionen skall inte heller tillämpas beträffande&lt;br&gt;Kanalöarna eller Isle of Man, om inte Förenade Konungarikets&lt;br&gt;regering vid anslutningen till denna konvention eller senare&lt;br&gt;förklarar att konventionen skall tillämpas beträffande ett eller&lt;br&gt;flera av dessa territorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Trots punkt 1 skall konventionen inte tillämpas&lt;br&gt;beträffande Färöarna. Konungariket Danmarks regering kan&lt;br&gt;emellertid meddela genom en deklaration deponerad senast&lt;br&gt;den 31 december 1975 till Italienska republikens regering,&lt;br&gt;som skall överlämna en bestyrkt kopia till regeringarna i&lt;br&gt;övriga fördragsslutande stater, anmäla att konventionen skall&lt;br&gt;tillämpas beträffande dessa öar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varje fördragsslutande stat kan vid tidpunkten för&lt;br&gt;undertecknande, godtagande, godkännande eller ratifikation av&lt;br&gt;denna konvention, vid anslutning till den eller vid någon&lt;br&gt;senare tidpunkt, genom anmälan till Italienska republikens&lt;br&gt;regering förklara att konventionen skall tillämpas på ett eller&lt;br&gt;flera av de utomeuropeiska territorier som specificeras i&lt;br&gt;förklaringen och för vars internationella förbindelser den&lt;br&gt;fördragsslutande staten ansvarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konvention skall föreläggas de fördragsslutande&lt;br&gt;staterna för godtagande, godkännande eller ratifikation i&lt;br&gt;enlighet med deras konstitutionella bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den träder i kraft den första dagen i den månad som följer&lt;br&gt;efter det att Italienska republikens regering har mottagit den&lt;br&gt;sista anmälan om att dessa formaliteter har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Italienska republikens regering skall till de fördragsslutande&lt;br&gt;staterna anmäla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varje underskrift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;deposition av varje godtagande-, godkännande-,&lt;br&gt;ratifikations- eller anslutningsinstrument och varje&lt;br&gt;förklaring enligt artikel 35.2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ikraftträdandet av denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varje ändring av denna konvention enligt artikel 33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konvention, upprättad på franska, italienska,&lt;br&gt;nederländska och tyska språken, vilka fyra texter är lika&lt;br&gt;giltiga, skall deponeras i arkiven hos Italienska republikens&lt;br&gt;regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och&lt;br&gt;en av regeringarna i övriga fördragsslutande stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Texterna till denna konvention på danska, engelska, och iriska&lt;br&gt;enligt bilagan till styrelsens beslut om nödvändiga ändringar&lt;br&gt;i konventionen till följd av Konungariket Danmarks, Irlands&lt;br&gt;och Förenade Konungariket Storbritanniens och Nordirlands&lt;br&gt;anslutning, är lika giltiga som de ovannämnda ursprungliga&lt;br&gt;texterna; Italienska republikens regering skall överlämna en&lt;br&gt;bestyrkt kopia av dessa till var och en av regeringarna i övriga&lt;br&gt;fördragsslutande stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Texten till denna konvention på grekiska enligt bilagan till&lt;br&gt;styrelsens beslut om nödvändiga ändringar i konventionen till&lt;br&gt;följd av Greklands anslutning, är lika giltig som de texter som&lt;br&gt;anges i styckena ovan. Italienska republikens regering skall&lt;br&gt;överlämna en bestyrkt kopia av dessa till var och en av&lt;br&gt;regeringarna i övriga fördragsslutande stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Texten till denna konvention på spanska enligt bilagan till&lt;br&gt;styrelsens beslut om nödvändiga ändringar i konventionen till&lt;br&gt;följd av Konungariket Spaniens anslutning, är lika giltig de&lt;br&gt;texter som anges i styckena ovan. Italienska republikens&lt;br&gt;regering skall överlämna en bestyrkt kopia av dessa till var&lt;br&gt;och en av regeringarna i övriga fördragsslutande stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Texten till denna konvention på portugisiska enligt bilagan till&lt;br&gt;styrelsens beslut nr 4/89 av den 7 december 1989 om ändring&lt;br&gt;av Konventionen om grundandet av ett Europeiskt&lt;br&gt;universitetsinstitut till följd av Portugisiska republikens&lt;br&gt;anslutning, är lika giltig som de texter som anges i de&lt;br&gt;föregående styckena. Italienska republikens regering skall&lt;br&gt;överlämna en bestyrkt kopia av dessa till var och en av&lt;br&gt;regeringarna i övriga fördragsslutande stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROTOKOLL OM EUROPEISKA UNIVERSITETSINSTITUTETS IMMUNITET OCH&lt;br&gt;PRIVILEGIER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DE STATER SOM ÄR PARTER I KONVENTIONEN om grundandet av ett europeiskt&lt;br&gt;universitetsinstitut, undertecknat i Florens den 19 april 1972,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FASTSTÄLLER den immunitet och de privilegier som är nödvändiga för att säkerställa att&lt;br&gt;institutet skall fungera väl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAR ENATS OM följande bestämmelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler för institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska universitetsinstitutet (härefter benämnt &amp;quot;institutet&amp;quot;)&lt;br&gt;skall inom ramen för sin officiella verksamhet åtnjuta&lt;br&gt;immunitet mot verkställighet utom i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Civilrättslig skadeståndstalan av tredje man på grund av&lt;br&gt;skada som orsakats med ett motordrivet fordon som&lt;br&gt;tillhör institutet eller som framförs för dettas räkning,&lt;br&gt;eller överträdelse av trafikföreskrifterna som berör ett&lt;br&gt;sådant fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verkställighet av en skiljedom eller ett domstols-&lt;br&gt;avgörande som har meddelats på grund av en&lt;br&gt;bestämmelse i konventionen eller i detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om styrelsen i ett särskilt fall genom enhälligt beslut&lt;br&gt;avstår från sådan immunitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutets lokaler och byggnader skall vara okränkbara.&lt;br&gt;Denna bestämmelse skall inte hindra genomförandet av&lt;br&gt;åtgärder som beslutats enligt artikel 19 i detta protokoll eller&lt;br&gt;som styrelsen enhälligt godkänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet får inte tillåta att dess lokaler och byggnader&lt;br&gt;används som tillflykt för en person som förföljs efter att ha&lt;br&gt;påträffats på bar gärning vid en lagöverträdelse, eller mot&lt;br&gt;vilken det på grund av en straffbar gärning föreligger ett&lt;br&gt;häktningsbeslut, en brottmålsdom eller ett beslut om utvisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutets arkiv skall vara okränkbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utom i de fall som föreskrivs i artikel 1 a-c får inte&lt;br&gt;institutets tillgångar bli föremål för någon administrativ&lt;br&gt;tvångs-åtgärd eller någon tvångsåtgärd som föregår en dom,&lt;br&gt;såsom beslag, konfiskation, expropriation eller kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utan att det påverkar tillämpningen av de nationella&lt;br&gt;bestämmelser som skyddar det konstnärliga och kulturella&lt;br&gt;arvet i de fördragsslutande staterna skall varor som importeras&lt;br&gt;eller exporteras av institutet och som är absolut nödvändiga&lt;br&gt;för utövandet av dess officiella verksamhet vara undantagna&lt;br&gt;från omsättningsskatt, tullavgifter eller andra skatter eller&lt;br&gt;pålagor och från alla förbud eller restriktioner för import eller&lt;br&gt;export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Spridningen av publikationer och annat informations-&lt;br&gt;material som sänds av eller till institutet i dess officiella&lt;br&gt;verksamhet får inte begränsas på något sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För dess officiella meddelanden och transport av alla&lt;br&gt;dess handlingar skall institutet på varje fördragsslutande stats&lt;br&gt;territorium åtnjuta den behandling som ges av den staten till&lt;br&gt;internationella organisationer. Officiell korrespondens och&lt;br&gt;andra officiella meddelanden från institutet skall inte vara&lt;br&gt;underkastade censur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inom ramen för dess officiella verksamhet skall institutet&lt;br&gt;och dess tillgångar och inkomster vara undantagna från alla&lt;br&gt;direkta skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När institutet gör betydande inköp som är absolut&lt;br&gt;nödvändiga för utövandet av dess officiella verksamhet skall&lt;br&gt;de fördragsslutande staterna på pris som inkluderar indirekta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatter eller försäljningsskatter, när det är möjligt, vidta&lt;br&gt;lämpliga åtgärder för att efterge eller återbetala sådana&lt;br&gt;skattebelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ingen befrielse skall ges från skatter och avgifter som&lt;br&gt;endast utgör ersättning för offentliga tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet får motta och inneha alla slag av penningmedel,&lt;br&gt;valutor, och värdepapper; om inte annat följer av nationella&lt;br&gt;bestämmelser om valutakontroll får institutet fritt förfoga över&lt;br&gt;dem då det utövar sin officiella verksamhet samt inneha&lt;br&gt;konton i vilken valuta som helst i den utsträckning som behövs&lt;br&gt;för att det skall kunna fullgöra sin förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om företrädarna för de fördragsslutande staterna&lt;br&gt;samt rektorn, generalsekreteraren, medlemmarna av&lt;br&gt;lärarkåren och andra personer som är knutna till institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för de fördragsslutande staterna och deras&lt;br&gt;rådgivare som deltar i sammanträden med institutets styrelse&lt;br&gt;skall när de utför sina åligganden och medan de reser till och&lt;br&gt;från sammanträdesorter åtnjuta följande immunitet, privilegier,&lt;br&gt;och lättnader:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Immunitet mot personligt gripande eller häktning och&lt;br&gt;mot beslagtagande av deras personliga bagage, utom när&lt;br&gt;de ertappas på bar gärning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Immunitet mot rättsliga åtgärder även efter det att de&lt;br&gt;avslutat sitt uppdrag vad avser handlingar som utförts av&lt;br&gt;dem i deras tjänsteutövning och inom gränserna för&lt;br&gt;deras befogenheter, inbegripet deras muntliga och&lt;br&gt;skriftliga yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Okränkbarhet för officiella skriftliga handlingar och&lt;br&gt;dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Alla sedvanliga administrativa lättnader, som behövs,&lt;br&gt;särskilt vad avser resa eller vistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna artikel skall också tillämpas på den företrädare för&lt;br&gt;Europeiska gemenskaperna som deltar i styrelsens&lt;br&gt;sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fördragsslutande staterna skall i nära samarbete med&lt;br&gt;institutet vidta alla åtgärder i sin makt för att säkerställa att&lt;br&gt;alla nödvändiga administrativa lättnader, särskild vad avser&lt;br&gt;resa, vistelse och valutaväxling ges till personer som deltar i&lt;br&gt;institutets arbete, särskilt de som anges i artikel 9.3 i&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Rektorn, generalsekreteraren och, om inte annat följer&lt;br&gt;av artikel 13, medlemmarna av lärarkåren och annan personal&lt;br&gt;vid institutet skall åtnjuta följande immunitet och privilegier:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Immunitet mot rättsliga åtgärder, även efter det att de&lt;br&gt;har lämnat institutets tjänst vad avser handlingar som&lt;br&gt;utförts av dem i tjänsten och inom gränserna för deras&lt;br&gt;befogenheter, inbegripet muntliga och skriftliga&lt;br&gt;yttranden. Denna immunitet skall inte gälla vad avser&lt;br&gt;trafikförseelser som begåtts av sådana personer och inte&lt;br&gt;heller i fråga om skada som orsakats med ett&lt;br&gt;motorfordon som tillhör eller framförs av sådana&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsammans med de medlemmar av familjen som utgör&lt;br&gt;del i deras hushåll, åtnjuta befrielse från&lt;br&gt;immigrationsrestriktioner eller formaliteter för&lt;br&gt;registrering av utlänningar som vanligtvis ges till&lt;br&gt;personal vid internationella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad avser valuta eller växlingsbestämmelser, samma&lt;br&gt;privilegier som vanligtvis ges till personal vid&lt;br&gt;internationella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt att tullfritt föra in sitt bohag, en bil för personligt&lt;br&gt;bruk och sina personliga tillhörigheter då de första&lt;br&gt;gången för en tid av minst ett år tillträder sin tjänst i&lt;br&gt;den berörda staten samt, då deras tjänst upphör i den&lt;br&gt;staten rätt att tullfritt föra ut sådan egendom, i båda&lt;br&gt;fallen om inte annat följer av de villkor och restriktioner&lt;br&gt;som föreskrivs av den nationella lagstiftningen i den stat&lt;br&gt;där rätten tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Riksdagen 1996197. 1 samt. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De fördragsslutande staterna skall i nära samarbete med&lt;br&gt;institutet vidta alla lämpliga åtgärder för att underlätta&lt;br&gt;ankomst, vistelse och avfärd för personer som&lt;br&gt;bestämmelserna i denna artikel är tillämpliga på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fördragsslutande staterna skall i nära samarbete med&lt;br&gt;institutet vidta alla lämpliga åtgärder for att underlätta&lt;br&gt;ankomst, vistelse och avfärd för forskarstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Systemet för sociala trygghetsförmåner for rektorn,&lt;br&gt;generalsekreteraren, medlemmar av lärarkåren och annan&lt;br&gt;personal samt de forskarstuderande skall fastställas i&lt;br&gt;tjänsteföreskrifterna och i andra bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte sådana förmåner föreskrivs kan de personer som&lt;br&gt;anges i föregående stycke välja mellan att ansluta sig till ett&lt;br&gt;system antingen enligt lagstiftningen i den stat där institutet&lt;br&gt;har sitt säte, eller den fördragsslutande stats lagstiftning som&lt;br&gt;senast gällde för dem eller lagstiftningen i den&lt;br&gt;fördragsslutande stat där de är medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna valfrihet får utövas endast en gång och skall gälla&lt;br&gt;från och dagen för tjänstetillträdet vid institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;För de medlemmar av lärarkåren och de&lt;br&gt;forskarstuderande som är medborgare i andra stater än de&lt;br&gt;fördragsslutande skall lämpliga bestämmelser tas in i&lt;br&gt;tjänsteföreskrifterna eller andra föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorn, generalsekreteraren, medlemmarna av lärarkåren&lt;br&gt;samt annan personal vid institutet skall, enligt de villkor och&lt;br&gt;i den ordning som styrelsen skall fastställa inom ett år efter&lt;br&gt;det att konventionen trätt ikraft, erlägga skatt till förmån for&lt;br&gt;institutet på löner och arvoden som institutet betalar. Från den&lt;br&gt;tidpunkt då denna skatt skali gälla skall sådana löner och&lt;br&gt;arvoden vara undantagna från nationell inkomstskatt; de&lt;br&gt;fördragsslutande staterna skall dock ha rätt att beakta dessa&lt;br&gt;löner och arvoden när det gäller att beräkna den skatt som&lt;br&gt;skall betalas för inkomster från andra källor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Punkt 1 skall inte tillämpas på pensioner och livräntor&lt;br&gt;som betalas av institutet till tidigare rektorer och&lt;br&gt;generalsekreterare samt till tidigare medlemmar av lärarkåren&lt;br&gt;och annan personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rektorn, generalsekreteraren, medlemmarna av&lt;br&gt;lärarkåren samt annan personal vid institutet som endast på&lt;br&gt;grund av sin verksamhet i institutets tjänst bosätter sig inom&lt;br&gt;territoriet for en annan fördragsslutande stat än den stat där de&lt;br&gt;vid tidpunkten för tjänstetillträdet hade sitt skatterättsliga&lt;br&gt;hemvist, skall när det gäller inkomst-, förmögenhets- och&lt;br&gt;arvsskatt samt vid tillämpning av mellan de fördragsslutande&lt;br&gt;staterna ingångna avtal for att undvika dubbelbeskattning, av&lt;br&gt;båda de nämnda staterna behandlas som om de hade behållit&lt;br&gt;sitt tidigare hemvist, förutsatt att detta är beläget i en&lt;br&gt;fördragsslutande stat. Denna föreskrift skall också tillämpas på&lt;br&gt;en äkta make/maka, såvitt denna inte utövar egen&lt;br&gt;yrkesverksamhet, samt på barn som de i denna artikel angivna&lt;br&gt;personerna har vårdnaden om och underhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall enhälligt besluta om vilka grupper bland&lt;br&gt;personalen som artikel 9—12 helt eller delvis skall tillämpas&lt;br&gt;på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Immunitet, privilegier, och lättnader enligt detta&lt;br&gt;protokoll skall ges uteslutande i de fördragsslutande staternas&lt;br&gt;och institutets intressen och inte till förmånstagarnas&lt;br&gt;personliga fördel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna har inte endast rätt utan&lt;br&gt;också skyldighet att upphäva immuniteten, om denna hindrar&lt;br&gt;rättvisans gång och om den kan upphävas utan att detta&lt;br&gt;äventyrar det syfte för vilket den tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheter som anges i punkt 2 skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— de fördragsslutande staterna såvitt gäller deras&lt;br&gt;företrädare i institutets styrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas institutioner såvitt gäller&lt;br&gt;deras företrädare för Europeiska gemenskaperna som&lt;br&gt;deltar i sammanträden inom institutets styrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;institutets styrelse såvitt gäller rektorn och&lt;br&gt;generalsekreteraren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;institutets rektor såvitt gäller medlemmar av lärarkåren&lt;br&gt;och institutets övriga personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta protokoll skall inte på något sätt beröva en&lt;br&gt;fördragsslutande stats rätt att av säkerhetsskäl vidta&lt;br&gt;nödvändiga försiktighetsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördragsslutande stat är inte skyldig an ge sina egna&lt;br&gt;medborgare eller personer som är fast bosatta där, den&lt;br&gt;immunitet och de privilegier som anges i artiklarna 7,9 c,&lt;br&gt;9 d och 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets officiella verksamhet i den mening som avses i detta&lt;br&gt;protokoll omfattar dess förvaltning samt dess undervisnings-&lt;br&gt;och forskningsverksamhet för att nå de mål som anges i&lt;br&gt;konventionen om grundandet av ett europeiskt&lt;br&gt;universitetsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i&lt;br&gt;artikel 9.1 d får ingen befrielse medges för varor som&lt;br&gt;uteslutande är avsedda för eget behov hos institutets personal.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor som importeras eller förvärvas enligt detta protokoll får&lt;br&gt;därefter säljas, överlåtas eller hyras ut endast på de villkor&lt;br&gt;som fastställs av regeringarna i de stater som har medgett&lt;br&gt;befrielse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna i detta protokoll skall tillämpas i nära&lt;br&gt;samarbete med institutets rektor och de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna i de fördragsslutande staterna i syfte att under&lt;br&gt;iakttagande av institutets oberoende främja rättskipningen och&lt;br&gt;genomförandet av social-, polis-, säkerhets- och&lt;br&gt;hälsovårdsföreskrifter samt i syfte att hindra varje missbruk&lt;br&gt;av immunitet, privilegier och lättnader enligt detta protokoll.&lt;br&gt;Närmare bestämmelser om samarbetet enligt denna punkt kan&lt;br&gt;fastställas i de kompletterande avtal som anges i artikel 20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De fördragsslutande staternas regeringar skall&lt;br&gt;regelbundet underrättas om namn, tjänsteställning och adress&lt;br&gt;för de personer på vilka artikel 9-12 är tillämpliga och om&lt;br&gt;vilken ordning som gäller för dessa personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletterande avtal kan ingås mellan institutet och en eller&lt;br&gt;flera av de fördragsslutande staterna för att genomföra och&lt;br&gt;tillämpa detta protokoll. Styrelsen skall enhälligt fatta beslut&lt;br&gt;som avser tillämpningen av denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i artikel 29 i konventionen skall tillämpas på&lt;br&gt;tvister om detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLUTAKT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DE BEFULLMÄKTIGADE FÖR DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;församlade i Florens den 19 april 1972 för undertecknande av konventionen om grundandet av ett&lt;br&gt;Europeiskt universitetsinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAR ANTAGIT FÖLJANDE TEXTER:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konvention om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Protokoll om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid undertecknandet av dessa texter har de befullmäktigade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;antagit förklaringarna i bilaga 1, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;beaktat de förklaringar av Förbundsrepubliken Tysklands regering som anges i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Förklaringar till vissa bestämmelser i konventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsens arbetsordning skall bestämma på vilka villkor&lt;br&gt;regeringsföreträdarna får låta sig biträdas av experter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsordningen skall ange att styrelsen skall&lt;br&gt;sammanträda när det är nödvändigt och att den förutom&lt;br&gt;i Florens, får sammanträda på andra orter inom de&lt;br&gt;fördragsslutande staternas territorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen skall vidta de åtgärder som behövs angående&lt;br&gt;institutets officiella publikationer; den får i detta syfte&lt;br&gt;anlita Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella&lt;br&gt;publikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5 c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i artikel 6.5 c hindrar inte att styrelsen utser&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas domstol - efter samråd med&lt;br&gt;domstolens ordförande - till organ för att lösa tvister mellan&lt;br&gt;institutet och dess personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av forskningsarbete inom en viss institution&lt;br&gt;innebär bara att denna institution är huvudinitiativtagare.&lt;br&gt;Detta utesluter inte på något sätt att andra institutioner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anlitas för att säkerställa att all vetenskaplig verksamhet har&lt;br&gt;den nödvändiga tvärvetenskapliga karaktären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sl) Seminarierna och forskningsgrupperna skall upprättas&lt;br&gt;för den tid som behövs för att studera det valda ämnet&lt;br&gt;eller genomföra det planerade forskningsprojektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) När. det gäller arbetsmetoderna skall utbildningen vid&lt;br&gt;institutet huvudsakligen baseras på deltagande i&lt;br&gt;forskningsarbete. Den tid som ägnas åt sådan forskning&lt;br&gt;kan variera; för avläggande av en examen krävs dock&lt;br&gt;minst två års arbete och framläggandet av ett&lt;br&gt;självständigt forskningsarbete enligt villkoren i artikel&lt;br&gt;14 i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De examina som föreskrivs i artikel 14.1 kan t. ex.vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Doktor &amp;nbsp;&amp;nbsp;i rättsvetenskap&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vid&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;universitetsinstitutet i Florens&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;Doktor i samhällsvetenskap vid Europeiska&lt;br&gt;universitetsinstitutet i Florens&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågan om likvärdigheten av institutets doktorsgrad med&lt;br&gt;andra examina kommer att undersökas i ett vidare&lt;br&gt;sammanhang så snart som möjligt; om det behövs kan&lt;br&gt;styrelsen rikta rekommendationer i denna fråga till de&lt;br&gt;fördragsslutande staternas regeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Syftet med att offentliggöra ett forskningsarbete är att&lt;br&gt;göra det tillgängligt för dem som är intresserade. De&lt;br&gt;bestämmelser som skall antas för att genomföra artikel&lt;br&gt;14.3 skall därför föreskriva att offendiggörandet kan&lt;br&gt;ske. inte endast genom publicering i en tidskrift eller&lt;br&gt;bok eller i en broschyr utan också i annan lämplig form&lt;br&gt;(mikrofilm, stencil etc).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnämningen av professorer som är fast knutna till institutet&lt;br&gt;skall ske för en tid av tre år och kan förlängas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna punkt avser huvudsakligen behållandet av de&lt;br&gt;rättigheter som förvärvats enligt nationella regler och i&lt;br&gt;förekommande fall förvärv av sådana rättigheter samt&lt;br&gt;möjligheten att återvända till en institution i ursprungslandet,&lt;br&gt;särskilt då vistelsen vid institutet avser en kort tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till studiernas nivå och kraven på&lt;br&gt;arbetsorganisationen kommer sannolikt antalet forskar-&lt;br&gt;studerande, åtminstone i inledningsskedet, att uppgå till&lt;br&gt;mellan 250 och 600.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna om tillträde för studerande och&lt;br&gt;forskarstuderande måste särskilt ange den nivå som&lt;br&gt;krävs i fråga om redan genomförda studier och i fråga&lt;br&gt;om kunskaper i institutets officiella språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Orden &amp;quot;ta hänsyn till så långt som möjligt till deras&lt;br&gt;ursprungsort&amp;quot; skall tolkas på så sätt att&lt;br&gt;kvalifikationerna är det viktigaste kriteriet som&lt;br&gt;antagningsnämnden skall ta hänsyn till, men att den&lt;br&gt;också skall se till att det blir en jämn fördelning av de&lt;br&gt;forskarstuderande på de olika nationaliteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det rekommenderas att de fördragsslutande staternas&lt;br&gt;företrädare i styrelsen samråder med varandra, så att&lt;br&gt;stipendiernas storlek och villkoren för utdelning blir&lt;br&gt;jämförbara i alla stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnaden för den första utrustningen av de nybyggda&lt;br&gt;och utökade byggnader som ställs till Europeiska&lt;br&gt;universitetsinstitutets förfogande av den italienska&lt;br&gt;regeringen skall bäras av den regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Möbler och undervisningsmaterial tillhör den typ av&lt;br&gt;investeringar som kan skrivas av mot normala&lt;br&gt;budgetanslag och är sålunda nära knutna till institutets&lt;br&gt;drift.; det är därför naturligt att dessa poster belastar&lt;br&gt;den årliga budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter som avser tilläggsutrustning skall omfattas av&lt;br&gt;institutets budget och finansieras enligt de vanliga&lt;br&gt;reglerna för finansiering av institutets utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansreglementet skall föreskriva att, om de fördragsslutande&lt;br&gt;staterna betalar sina bidrag i nationell valuta:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;de disponibla medel som härrör från dessa bidrag skall&lt;br&gt;deponeras i de fördragsslutande staternas statskassor&lt;br&gt;eller hos organ utsedda av dessa stater,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;dessa medel under depositionstiden skall behålla det på&lt;br&gt;deponeringsdagen gällande parivärdet i förhållande till&lt;br&gt;den valutaenhet som budgeten upprättas i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 29 i konventionen utesluter inte att Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas domstol av sin ordförande utses till&lt;br&gt;skiljedomsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förberedande kommitté som består av företrädare för de&lt;br&gt;fördragsslutande staternas regeringar och en företrädare för&lt;br&gt;kommissionen (utan rösträtt) skall sammanträda efter det att&lt;br&gt;konventionen har undertecknats. Kommittén skall utföra det&lt;br&gt;nödvändiga förberedelsearbetet, särskilt när det gäller att&lt;br&gt;förbereda ett utkast till sätesavtalet, så att institutet att&lt;br&gt;upprättas så snart som möjligt efter det att konventionen har&lt;br&gt;trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Övriga förklaringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets finansiering och uppbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Rektorn skall under sin tjänsteperiod ha samma län&lt;br&gt;och arvoden som en professor och därutöver en&lt;br&gt;ersättning för administrativa uppgifter (cirka 20 %&lt;br&gt;av lönen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Generalsekreterarens lön bör vara lägre än rektorns&lt;br&gt;och fär motsvara en professors lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutets forskningsresultat skall offentliggöras;&lt;br&gt;under det andra eller tredje verksamhetsåret bör det&lt;br&gt;för detta ändamål finnas en särskild post i&lt;br&gt;budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostäder åt forskarstuderande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den italienska republikens regering skall tillhandahålla&lt;br&gt;bostäder åt forskarstuderande till en rimlig hyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga åtgärder som vidtas på detta område får belasta&lt;br&gt;institutets budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eventuell anslutning av stater som inte är&lt;br&gt;medlemmar i Europeiska gemenskaperna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fyra år efter konventionens ikraftträdande skall&lt;br&gt;styrelsen, efter att ha hört det akademiska rådet,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förelägga de fördragsslutande staterna en rapport angående ett&lt;br&gt;eventuellt införande i konventionen av en bestämmelse som&lt;br&gt;tillåter andra stater än medlemsstaterna i Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna att ansluta sig till konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Förnyad prövning av frågan om uppsägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om uppsägning av konventionen kommer att&lt;br&gt;övervägas på nytt samtidigt med den rapport som&lt;br&gt;föreskrivs i C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. Europeiska högskolan i Briigge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fördragsslutande staterna beaktar följande förklaring&lt;br&gt;som antogs vid rådets sammanträde och&lt;br&gt;medlemsstaternas utbildningsministrars konferens den 16&lt;br&gt;november 1971:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;De akademiska organen vid instituten i Florens och&lt;br&gt;Briigge skall samarbeta med varandra för att på&lt;br&gt;lämpligaste sätt utforma och fastställa sina&lt;br&gt;studieprogram för parallella eller konvergerande&lt;br&gt;områden.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaringar av Tyska förbundsrepublikens regering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsrepubliken Tysklands regering förbehåller sig rätten att vid deponeringen av sitt&lt;br&gt;ratifikationsinstrument avseende konventionen om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut&lt;br&gt;förklara att denna konvention även skall gälla för Land Berlin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om definitionen av begreppet &amp;quot;medborgare” hänvisar Förbundsrepubliken Tysklands&lt;br&gt;regering till sin den 25 mars 1957 avgivna förklaring vid undertecknandet av fördragen om&lt;br&gt;upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KONVENTION OM ÄNDRING AV KONVENTION OM GRUNDANDET AV ETT EUROPEISKT&lt;br&gt;UNIVERSITETSINSTITUT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IRLANDS PRESIDENT,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PORTUGISISKA REPUBLIKENS PRESIDENT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOM ANSER att de erfarenheter som gjorts och framtida perspektiv kräver en anpassning av Europeiska&lt;br&gt;universitetsinstiutets administrativa och akademiska strukturer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAR BESLUTAT att ändra vissa bestämmelser i Konventionen om grundandet av ett Europeiskt universitetsinstitut och har&lt;br&gt;för detta ändamål som befullmäktigade utsett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;André ONKELINX,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ambassadör för Konungariket Belgien i Rom;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellen HANSEN,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringens företrädare i styrelsen för Europeiska universitetsinstitutet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konrad SEITZ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ambassadör för Förbundsrepubliken Tyskland i Rom;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;George CONTOGIORGIS,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringens företrädare i styrelsen för Europeiska universitetsinstitutet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delfin COLOMÉ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;generaldirektör för kulturellt och vetenskapligt samarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;André BAEYENS,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delegat till generaldirektören för kulturellt, vetenskapligt och tekniskt samarbete;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IRLANDS PRESIDENT,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sean NOLAN,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringens företrädare i styrelsen för Europeiska universitetsinsitutet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruno BOTT AI,&lt;br&gt;generalsekreterare i utrikesministeriet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nic MOSAR,&lt;br&gt;ambassadör för Storhertigdömet Luxemburg i Rom;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;W.L.C.H.M. VAN DEN BERG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företrädare för regeringen i styrelsen för Europeiska universitetsinstitutet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PORTUGISISKA REPUBLIKENS PRESIDENT,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Armando MARQUES GUEDES,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företrädare för regeringen i styrelsen för Europeiska Universitetsinstiutet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;David Hugh COLVIN,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minister för Förenade konungariket Storbritanien och Nordirland;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAR ENATS OM FÖLJANDE:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BESTÄMMELSER OM ÄNDRING AV KONVENTION OM GRUNDANDET AV ETT&lt;br&gt;EUROPEISKT UNIVERSITETSINSTITUT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I artikel 2.1 skall tredje meningen i första stycket ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Den skall beakta Europas kulturella och språkliga mångfald samt förhållandet till utomeuropeiska&lt;br&gt;kulturer.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Följande stycke skall läggas till i artikel 2.1:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Som en del av det allmänna programmet för de vetenskapliga verksamheterna skall institutet utveckla&lt;br&gt;tvärvetenskapliga forskningsprogram för de huvudfrågor som det nutida europeiska samhället möter,&lt;br&gt;insklusive frågor som rör byggandet av Europa.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I artikel 6.6 skall punkt d betecknas f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Följande punkter skall införas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”d) inrättande av ett forskningsråd, vars struktur och befogenheter skall fastställas efter samråd&lt;br&gt;med det akademiska rådet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inrättande eller stängning av tvärvetenskapliga centrer inom institutet, efter samråd med det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;akademiska rådet och forskningsrådet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket i artikel 7.2 skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Han skall utse institutionscheferna, cheferna för de tvärvetenskapliga centrerna och andra&lt;br&gt;medlemmar av lärarkåren som utses i enlighet med artikel 9.5.e och artikel 9.2.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7.3 skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets rektor skall väljas av styrelsen efter samråd med det akademiska rådet. Arrangemangen&lt;br&gt;för samarbetet mellan styrelsen och det akademiska rådet för an förbereda detta beslut skall antas&lt;br&gt;enhälligt av styrelsen efter samråd med det akademiska rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han skall utses för fem år. Styrelsen, som skall besluta enhälligt efter samråd med det akademiska&lt;br&gt;rådet, kan förlänga hans förordnande med högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som föreskrivs i artikel 6.5 a skall ange enligt vilka villkor hans förordnande kan upphöra&lt;br&gt;på eget initiativ eller på institutets initiativ.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 9.2, 9.3, 9.4 och 9.5 skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;2. En verkställande kommitté med institutets rektor som ordförande och biträdd av&lt;br&gt;generalsekreteraren och bestående av rektorn, institutionscheferna, cheferna för de centrer som anges&lt;br&gt;i artikel 11.3 och en företrädare för de forskarstuderande skall bistå rektorn på dennes begäran för&lt;br&gt;att utföra institutets uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verkställande kommittén skall förbereda det akademiska rådets arbete. Den skall utse andra&lt;br&gt;medlemmar av lärarkåren än dem som anges i punkt 5 e. Den skall upprätta förteckningar över&lt;br&gt;medlemmarna i antagnings- och examensnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skall utföra de särskilda uppgifter som anförtros den av det akademiska rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skall regelbundet till det akademiska rådet och styrelsen rapportera om på vilket sätt den har&lt;br&gt;fullgjort sin uppgift..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemmar i det akademiska&amp;nbsp;rådet skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;institutets rektor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;institutets generalsekreterare, som skall delta i arbetet men inte skall rösta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;institutionscheferna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tvärvetenskapliga centrers&amp;nbsp;chefer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;alla eller några av de professorer som är knutna till institutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;alla eller några av de föreläsare som är knutna till institutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;företrädare för andra medlemmar av lärarkåren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;företrädare för de forskarstuderande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;företrädare för de medlemmar i andra grupper som inom institutet deltar för att fullfölja&lt;br&gt;dess mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen, kan enligt de villkor som den fastställer, inbjuda personer med särskilda kvalifikationer&lt;br&gt;som är medborgare i medlemsstaterna och som företräder olika aspekter av det ekonomiska, sociala&lt;br&gt;och kulturella livet, att delta i det akademiska rådets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I de bestämmelser som anges i artikel 6.5 a skall fastställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;antalet medlemmar i det akademiska rådet som skall företräda de persongrupper som anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i punkt 3 e. f, g, h och i, hur de skall utses och förordnandets längd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;de regler för majoritetsbeslut som skall tillämpas i det akademiska rådet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;de regler som styr den verkställande kommitténs uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det akademiska rådet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänna studieprogrammen och efter samråd med forskningsrådet institutionernas&lt;br&gt;forskningsprogram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;efter samråd med forskningsrådet godkänna forskningsprogrammen för de tvärvetenskapliga&lt;br&gt;centrerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;delta i utarbetandet av förslag till den årliga budgeten och förslag till de treåriga finansiella&lt;br&gt;prognoserna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vidta de genomförandeåtgärder avseende forskning och undervisning som inte faller inom&lt;br&gt;kompetensområdet för något annat organ vid institutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vid sammanträde, i vilket endast sådana medlemmar av lärarkåren skall delta som har lägst&lt;br&gt;samma ställning som de berörda personerna, utse institutionschefer, professorer och andra&lt;br&gt;föreläsare som skall tillhöra institutets lärarkår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bestämma villkoren för examina och intyg som föreskrivs i artikel 14,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;granska det förslag till verksamhetsrapport som upprättats av institutets rektor och&lt;br&gt;underställts styrelsen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Artikel 9.7 skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 10 skall orden &amp;quot;dessa enheter skall i sin tur vara indelade i seminarier&amp;quot; utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande punkt skall läggas till i artikel 11:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;3. Institutet kan med hänsynstagande till institutionerna vid institutet inrätta ett eller flera&lt;br&gt;tvärvetenskapliga studie- eller forskningscentrer. Ett beslut om inrättande, eller stängning, av sådana&lt;br&gt;centrer och om deras mål, särskilda strukturer och allmänna villkor för verksamheten skall fattas med&lt;br&gt;kvalificerad majoritet av styrelsen efter samråd med det akademiska rådet och forskningsrådet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket i artikel 12.2 skall ordet &amp;quot;assistenterna&amp;quot; ersättas med &amp;quot;föreläsarna&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I artikel 14.1 skall &amp;quot;punkt 3&amp;quot; ersättas med &amp;quot;punkt 4&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Följande punkt skall införas i artikel 14:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;2. Institutet skall också ha befogenhet att tilldela en lägre grad än doktorsgrad för&lt;br&gt;forskarstuderande som har fullgjort minst ett års studier vid institutet och har uppfyllt de särskilda&lt;br&gt;villkoren för den graden enligt punkt 4.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 14.2 skall betecknas artikel 14.3 och skall lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*3. När de lämnar Institutet skall de forskarstuderande som inte tilldelats nägon av de grader&lt;br&gt;som föreskrivs i punkterna 1 och 2 från institutet på begäran få ett intyg som anger de studier och&lt;br&gt;den forskning de utfört vid institutet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 14.3 skall betecknas artikel 14.4 och &amp;quot;doktorsgrad&amp;quot; skall ersättas med &amp;quot;grader&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15.1 skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;1. Lärarkåren skall bestå av institutionschefer, chefer för tvärvetenskapliga centrer,&lt;br&gt;professorer, föreläsare och andra lärare.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23.1 första stycket skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;1. Styrelsen skall utse två revisorer av olika nationalitet för en period av fyra år. Dessa&lt;br&gt;revisorers förordnanden skall inte kunna förlängas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen kan förlänga tjänstgörande revisorers förordnande frän tre till fyra år när denna konvention&lt;br&gt;träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konvention skall föreläggas de fördragsslutande staterna för godtagande, godkännande eller&lt;br&gt;ratificering i enlighet med staternas respektive konstitutionella krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skall träda i kraft den första dagen i den månad som följer italienska regeringens mottagande&lt;br&gt;av den sista underrättelsen om att dessa formaliteter har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konvention, som är upprättad i ett enda exemplar på danska, engelska, franska grekiska,&lt;br&gt;iriska, italienska, nederländska, portugisiska och spanska, vilka alla texter är lika giltiga, skall&lt;br&gt;deponeras i arkiven hos Italienska republikens regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till&lt;br&gt;var och en av regeringarna i de övriga signatärstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1996 Prop. 1996/97:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink,&lt;br&gt;Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh,&lt;br&gt;von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Tham och statsråden Freivalds, Hjelm-Wallén,&lt;br&gt;Peterson, Wallström, Klingwall, Uusmaan, Åsbrink, Åhnberg, Winberg,&lt;br&gt;Ulvskog, Sundström, Andersson, Blomberg, Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositionen 1996/97:5 Forskning och samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 52037, Stockholm 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>